Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2025/26:248 Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan Prop. 2025/26:248 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 30 april 2026 Lotta Edholm Benjamin Dousa (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan. Avtalet ersätter det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet som trädde i kraft 1999. Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet utgör ett viktigt steg mot ökat politiskt och ekonomiskt engagemang från EU:s sida i Centralasien. Avtalet syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kirgizistan och är grundat i de gemensamma värderingar som EU bygger på: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatens principer. Avtalet föreskriver samarbete på en rad olika områden. Innehållsförteckning 1Förslag till riksdagsbeslut4 2Ärendet och dess beredning5 3Ett fördjupat avtal ska ersätta det befintliga avtalet5 4Kirgizistan – utveckling och omvärldsförhållanden6 5Sverige och Kirgizistan7 6Avtalets innehåll7 6.1Mål och allmänna principer (artiklarna 1 och 2)7 6.2Politisk dialog och reform; Samarbete på området utrikes- och säkerhetspolitik (artiklarna 3–12)7 6.3Rättvisa, frihet och säkerhet (artiklarna 13–21)7 6.4Handel och handelsrelaterade frågor (artiklarna 22–247)8 6.4.1Övergripande bestämmelser (artiklarna 22–30)8 6.4.2Handel med varor (artiklarna 31–47)8 6.4.3Tull (artiklarna 48–50)9 6.4.4Tekniska handelshinder (artiklarna 51–61)9 6.4.5Sanitära och fytosanitära åtgärder (artiklarna 62–69)9 6.4.6Handel med tjänster samt investeringar (artiklarna 70–82)9 6.4.7Kapitalrörelser, betalningar och överföringar och tillfälliga skyddsåtgärder (artiklarna 83–87)9 6.4.8Immateriella rättigheter (artiklarna 88–154)10 6.4.9Offentlig upphandling (artiklarna 155–174)10 6.4.10Handel och hållbar utveckling (artiklarna 175–179)10 6.4.11Konkurrensbegränsande beteenden, kontroll av företagskoncentrationer och subventioner (artiklarna 180–193)10 6.4.12Statsägda företag, företag som beviljats särskilda rättigheter eller privilegier samt utsedda monopol (artiklarna 194–199)11 6.4.13Öppenhet (artiklarna 200–207)11 6.4.14Tvistlösning (artiklarna 208–243)11 6.4.15Undantag (artiklarna 244–247)11 6.5Samarbete på området ekonomisk och hållbar utveckling (artiklarna 248–283)11 6.6Andra samarbetsområden (artiklarna 284–309)12 6.7Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser (artiklarna 310–327)12 7Godkännande av avtalet12 8Konsekvenser14 8.1Konsekvenser för statens budget14 8.2Övriga konsekvenser14 Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan15 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 april 2026649 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtalet om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan (avsnitt 7). Ärendet och dess beredning Europeiska unionens råd beslutade den 21 september 2017 att bemyndiga Europeiska kommissionen att inleda förhandlingar om ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen (EU) och Republiken Kirgizistan (Kirgizistan). Förhandlingarna inleddes i december 2017 och avslutades i juni 2019. Avtalet undertecknades preliminärt (paraferades) den 6 juli 2019 och undertecknades på unionens vägnar den 25 juni 2024. Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet är ett blandat avtal. Det innebär att både EU och dess medlemsstater är avtalsparter tillsammans med Kirgizistan. Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden som följer på den dag då den sista anmälan har inkommit om avtalets ratificering, godtagande och godkännande enligt parternas egna interna förfaranden. Kirgizistan lämnar sin anmälan till generalsekreteraren för Europeiska unionens råd (rådet) och EU lämnar sin anmälan till Kirgizistans utrikesministerium. Rådet beslutade den 4 mars 2024 om provisorisk tillämpning av delar av avtalet. Avtalet i svensk lydelse finns som bilaga till propositionen (bilaga 1). Ett fördjupat avtal ska ersätta det befintliga avtalet I dag gäller ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan (prop. 1995/96:137) vilket skrevs under den 9 februari 1995 och trädde i kraft den 1 juli 1999. Det befintliga avtalet ingicks i syfte att skapa en bas för politisk dialog, främja handel och investeringar, agera ram för ett bredare samarbete samt understödja Kirgizistans ansträngningar att befästa sin demokrati och utveckla och fullborda sin marknadsekonomi. Det nya, fördjupade avtalet har som syfte att stärka och diversifiera det ömsesidigt gynnsamma samarbetet och spegla samtida politiska och ekonomiska förhållanden. Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet bygger på Kirgizistans och EU:s vilja och behov av att vidareutveckla sina bilaterala förbindelser som uttrycks i rådets slutsatser av den 17 juni 2019 om EU:s strategi för Centralasien. Avtalet avser att bidra till genomförandet av EU:s Centralasienstrategi som antogs den 15 maj 2019. Både rådets slutsatser och strategin understryker Centralasiens strategiska läge, betydande marknadsmöjligheter och möjlighet till samverkan för den regelbaserade världsordningen. Av Centralasiens fem länder finns det ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Kazakstan som trädde i kraft 2020. Ytterligare ett fördjupat avtal har undertecknats mellan EU och Republiken Uzbekistan, men det avtalet har ännu inte trätt i kraft. Det fördjupade avtalet består av sju avdelningar: Mål och allmänna principer Politisk dialog och reform; Samarbete på området utrikes- och säkerhetspolitik Rättvisa, frihet och säkerhet Handel och handelsrelaterade frågor Samarbete på området ekonomisk och hållbar utveckling Andra samarbetsområden Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser. Till avtalet hör 14 bilagor och ett protokoll. Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet ersätter vid ikraftträdandet det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet. Kirgizistan – utveckling och omvärldsförhållanden Sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har Kirgizistan genomgått en rad politiska och ekonomiska förändringar. Landet driver en aktiv utrikespolitik gentemot betydande aktörer som EU, USA, Kina och Ryssland. Kirgizistan har länge rankats som Centralasiens mest demokratiska land och även genomfört flest maktskiften. Utvecklingen har på senare år varit mindre gynnsam, men landet rankas fortsatt högst i regionen. Kirgizistan är aktivt i flera globala multilaterala forum såsom Förenta nationerna (FN), Partnerskap för fred, Internationella atomenergiorganet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och Världshandelsorganisationen (WTO). Kirgizistan deltar även i regionala samarbeten genom Eurasiatiska ekonomiska unionen, Oberoende staters samvälde, Shanghai Co-operation Organisation samt Organisation for Turkic States. I linje med Kirgizistans tilltagande internationella engagemang ansökte landet 2018 om icke-permanent medlemskap i FN:s säkerhetsråd för perioden 2027–2028. EU har kommit att bli en viktig handelspartner för Kirgizistan, särskilt på importsidan. EU är i dag den fjärde största ursprungsmarknaden för Kirgizistans varuimport. Kirgizistans ekonomi är huvudsakligen råvarubaserad, medan industrivaror importeras. Huvudsakliga exportvaror är raffinerad olja, guldmalm och koncentrat därav, kopparskrot samt torkade baljväxter. De obrutna guldtillgångarna i gruvan Kumtor hör till världens största. Sedan 2022 har tillväxten varit bland den högsta i världen, i genomsnitt nio procent per år. Kirgizistan antog 2018 en nationell utvecklingsstrategi med målet att landet ska ansluta sig till världens 60 mest utvecklade länder före 2040. Landet befinner sig för närvarande på plats 117. Kirgizistan strävar efter en konkurrenskraftig ekonomi med fokus på innovation och miljövänlig teknik samt en diversifierad, balanserad och inkluderande ekonomi med fördelaktig investeringsmiljö. Sverige och Kirgizistan Sveriges relation med Kirgizistan är god men begränsad. Sverige har en Stockholmsbaserad ambassadör till Kirgizistan samt ett honorärkonsulat i Bisjkek. Kirgizistans ambassad i Berlin är sedan juli 2019 ansvarig för förbindelserna med Sverige men saknar för närvarande en sidoackrediterad ambassadör. Större delen av Sveriges samarbete med Kirgizistan sker genom EU. Sveriges främsta exportvaror till Kirgizistan är verkstadsprodukter såsom pumpar, centrifuger och kompressorer; lantbruksmaskiner; särskilda industrimaskiner; kraftöverföring för motorfordon och kraftalstrande maskiner. Sveriges främsta importvaror från Kirgizistan är frukt och köksväxter. Handelsvolymen mellan Sverige och Kirgizistan har fluktuerat under 2020-talet, men Sverige har haft ett handelsöverskott på mellan 26 och 220 miljoner kronor. Avtalets innehåll Mål och allmänna principer (artiklarna 1 och 2) Syftet med avtalet är att upprätta ett förstärkt partnerskap och samarbete mellan parterna inom ramen för deras respektive behörigheter inom avtalets alla tillämpningsområden. Avtalet syftar till hållbar utveckling, fred, stabilitet och säkerhet genom samverkan i utrikespolitiska och säkerhetspolitiska frågor, verkningsfullt ekonomiskt och politiskt samarbete samt multilateralism. Politisk dialog och reform; Samarbete på området utrikes- och säkerhetspolitik (artiklarna 3–12) Enligt avtalet ska parterna utveckla en verkningsfull politisk dialog kring alla gemensamma intressen. Dialogen inbegriper att främja demokrati och rättsstatens principer; värna mänskliga rättigheter och grundläggande friheter; stärka civilsamhället; samarbeta på området utrikes- och säkerhetspolitik; lagföra grova brott som rör det internationella samfundet; bidra till konfliktförebyggande och krishantering; förbättra regional stabilitet och konfliktlösning; motverka spridning av massförstörelsevapen; reglera handeldvapen och andra lätta vapen samt kontrollera vapenexporten. Rättvisa, frihet och säkerhet (artiklarna 13–21) Avtalet syftar till att parterna ska skydda personuppgifter utifrån rätten till personlig integritet; samarbeta om migration, asyl och gränsförvaltning; genomföra insatser för återtagande och mot illegal migration; bekämpa olaglig narkotika och hantera dess skadliga följder; bekämpa korruption, skatteflykt, pengatvätt, organiserad brottslighet och terrorism samt samarbeta i rättsliga frågor. Därtill ska medborgare i Europeiska unionens medlemsstater som saknar fast beskickning i Kirgizistan enligt avtalet äga rätt till konsulärt skydd vid övriga medlemsstaters fasta beskickningar i Kirgizistan. Handel och handelsrelaterade frågor (artiklarna 22–247) Övergripande bestämmelser (artiklarna 22–30) Det övergripandet målet för avtalets avdelning om handel och därtill relaterade frågor är att utveckla handeln mellan parterna, särskilt genom förenklade tull- och handelsprocedurer och minskade handelshinder. Målet ska nås genom att underlätta handeln med tjänster och investeringar; underlätta överföringar av löpande betalningar och kapital; öppna parternas marknader för offentlig upphandling; främja innovation och kreativitet genom lämpligt och verkningsfullt skydd av alla immateriella rättigheter; främja ett öppet konkurrensklimat, särskilt för handel och investeringar; utveckla handeln på sätt som bidrar till en hållbar ekonomisk, samhällelig och miljömässig utveckling samt inrätta tvistlösningsmekanismer för handel och handelsrelaterade frågor. Handel med varor (artiklarna 31–47) Enligt avtalet ska parterna, i fråga om handel med varor, medge ömsesidig behandling enligt principen om mest gynnad nation enligt artikel I i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (Gatt 1994). Principen innebär att varje handelsförmån som en WTO-medlem medger en annan medlem i regel även ska tillfalla övriga WTO-medlemmar. Vidare fastslås att parterna ska respektera principen om nationell behandling för varor som härrör från den andra parten i enlighet med artikel III i Gatt 1994. Den sistnämnda principen innebär att importerade och inhemska varor i regel ska behandlas lika vad gäller beskattning och olika regleringar. Avtalet slår fast att parterna ska tillämpa import- och exporttullar i enlighet med sina åtaganden inom ramen för WTO på tullområdet. Parterna får inte införa eller bibehålla förbud eller restriktioner på import och export av varor av annat slag än tullar, skatter och avgifter, i enlighet med artikel XI i Gatt 1994. I avtalet bekräftar parterna sina rättigheter och skyldigheter att vidta handelspolitiska skyddsåtgärder i enlighet med bland annat bestämmelserna i Gatt 1994. Avtalet hindrar inte parterna att vidta antidumpnings- eller utjämningsåtgärder. Tull (artiklarna 48–50) Avtalet åberopar stärkt samarbete på tullområdet för ett öppet handelsklimat, underlättad handel, förbättrad säkerhet i leveranskedjor, främjad konsumentsäkerhet, hinder mot intrång i immateriella rättigheter samt bekämpad smuggling och andra överträdelser inom tullagstiftningen. Tekniska handelshinder (artiklarna 51–61) Enligt avtalet ska varuhandeln underlättas med förebyggande, identifiering och undanröjande av tekniska handelshinder. Avtalet stipulerar i detta syfte utarbetande av tekniska föreskrifter enligt internationella standarder och med ömsesidig öppenhet; samarbete om standardharmoniseringar; krav på överensstämmelsebedömningar; förfaranden för märkning och etikettering; samarbete om tekniska handelshinder; möjligheten till samråd samt tillsättning av samordnare för tekniska handelshinder. Sanitära och fytosanitära åtgärder (artiklarna 62–69) Avtalet syftar till genomförande av sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS-åtgärder), som skyddar människor, djur och växter från bland annat sjukdomar och skadliga ämnen, i handeln mellan parterna samt främjat samarbete för djurens välbefinnande, mot antimikrobiell resistens och för hållbara livsmedelssystem. Artiklarnas principer ska underlätta handeln och motverka omotiverade handelshinder med bevarat skydd av människors, djurs och växters liv och hälsa. SPS-åtgärderna ska enligt avtalet utvecklas och tillämpas enligt principerna om proportionalitet, öppenhet, icke-diskriminering och vetenskaplig motivering samt beakta internationella standarder. Åtgärderna ska inte kunna nyttjas som förtäckta handelshinder utan utföras korrekt och med utbyte av upplysningar myndigheter emellan. Handel med tjänster samt investeringar (artiklarna 70–82) Enligt avtalet bekräftar parterna åtagandet om förbättrade förutsättningar för handel och investeringar i enlighet med WTO:s allmänna tjänstehandelsavtal. Enligt avtalet ska behandlingen som mest gynnad nation tillmätas parterna och parterna ska samarbeta för utvecklandet av en marknadsinriktad tjänstesektor i Kirgizistan. Kapitalrörelser, betalningar och överföringar och tillfälliga skyddsåtgärder (artiklarna 83–87) Enligt avtalet ska betalningar och överföringar tillåtas i fritt konvertibel valuta i enlighet med Internationella valutafondens stadga. Därtill tillåts fri rörlighet i kapital för direktinvesteringar och eventuell påföljande vinst. Immateriella rättigheter (artiklarna 88–154) Avtalet syftar till att underlätta produktion av och handel med innovativa och kreativa varor och tjänster samt till att minska handelshindren och åstadkomma fullgott skydd av immateriella rättigheter. Tillämpliga delar av WTO:s Avtal om handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter införlivas i avtalet. Även vissa andra internationella överenskommelser om upphovsrätt ska följas. Skyddet av immateriella rättigheter omfattar, utöver upphovsrätt, varumärken, registrerad formgivning, geografiska beteckningar, patent, företagshemligheter och växtsorter. Skyddet ska upprätthållas genom civilrättsligt och administrativt säkerställande samt skydd vid gränserna. Offentlig upphandling (artiklarna 155–174) Avtalet medger ömsesidig möjlighet till anbud vid offentlig upphandling. Offentlig upphandling ska ske utan diskriminering av leverantörerna, med säkra och tillgängliga it-system, med insynsvänligt och opartiskt genomförande samt med vidtagna åtgärder mot korruption. Vidare innehåller avtalet bestämmelser för kvalificering av leverantörer; tekniska specifikationer och anbudsunderlag; behandling av anbud och tilldelning av kontrakt samt öppenhet vid offentlig upphandling. Undantag medges för väsentliga säkerhetsintressen eller berättigat skydd av allmän moral, ordning och säkerhet; skydd av människors, djurs och växters liv och hälsa; skydd av immateriella rättigheter samt för särskilda varor eller tjänster. Bestämmelserna om offentlig upphandling börjar tillämpas tre år efter den dag då avtalet träder i kraft. Handel och hållbar utveckling (artiklarna 175–179) Avtalet slår fast samhörigheten och den ömsesidigt förstärkande effekten mellan ekonomisk och social utveckling och miljöskydd. Handel och investeringar ska bidra till hållbar utveckling, bland annat genom efterlevnad av multilaterala åtaganden i arbetsrelaterade frågor och miljöfrågor. Avtalet erkänner värdet av internationell miljöstyrning genom multilaterala miljöavtal och arbetskonventioner som ett internationellt gensvar på utmaningar med hållbar utveckling. Konkurrensbegränsande beteenden, kontroll av företagskoncentrationer och subventioner (artiklarna 180–193) Parterna slår genom avtalet fast vikten av fri och icke snedvriden konkurrens i sina handels- och investeringsförbindelser. Parterna medger därtill att konkurrensbegränsande affärsmetoder och statliga ingripanden kan störa marknaderna och motverka handels- och investeringsliberaliseringen. Avtalet syftar till upprättande av en rättslig ram för konkurrensrätt och innehåller även bestämmelser för subventioner. Statsägda företag, företag som beviljats särskilda rättigheter eller privilegier samt utsedda monopol (artiklarna 194–199) Statsägda företag, företag som beviljats särskilda rättigheter eller privilegier samt utsedda monopol lyder enligt avtalet under tillämpliga delar av Gatt 1994 som införlivas i avtalet. Sådana företag eller monopol ska agera enligt affärsmässiga överväganden. Öppenhet (artiklarna 200–207) Avtalet understryker betydelsen av förutsebara regelverk för handel och investeringar. Berörda personer ska kunna begära offentliggörande av administrativa beslut, framföra förfrågningar om aktuella författningar samt ha möjlighet till omprövning och överklagan. Tvistlösning (artiklarna 208–243) Avtalet fastställer tvistlösningsmekanismer vid skiljaktigheter i avtalets tolkning och tillämpning samt förfaranden för utarbetning av ömsesidigt godtagbara lösningar. Inledande av samråd är det primära förfarandet, följt av inrättande av skiljenämnd alternativt medling. Undantag (artiklarna 244–247) Avtalet medger berättigade undantag från delar av Gatt 1994 för att skydda allmän säkerhet, moral eller allmän ordning; skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa samt säkerställa efterlevnad av lagar och andra författningar förenliga med avtalet. Samarbete på området ekonomisk och hållbar utveckling (artiklarna 248–283) Enligt avtalet ska parterna samarbeta kring ekonomiska reformer genom förbättrad ömsesidig ekonomisk förståelse. Kirgizistan ska utveckla en välfungerande och hållbar marknadsekonomi med förbättrat investeringsklimat och ökad integrering av näringslivet. Parterna ska arbeta tillsammans för att säkerställa sund makroekonomisk politik och förvaltning av de offentliga finanserna enligt de grundläggande principerna om effektivitet, transparens och ansvar. Målen ska uppnås genom att parterna ska samarbeta inom ramen för den ekonomiska dialogen; samarbeta på området robusta system för förvaltning av offentliga finanser; samarbeta kring extern revision och intern finansiell kontroll i den offentliga sektorn; tillämpa principerna om god förvaltning inom skatteområdet samt främja standarder och harmonisering av statistiska metoder och förfaranden. Därtill ska parterna främja hållbar konnektivitet och samarbeta om energifrågor och utveckling av rättsliga ramar för främjande av förnybara energikällor, energieffektivitet och energitrygghet. Andra samarbetsområden (artiklarna 284–309) Avtalet lyfter även andra samarbetsområden såsom konsumentskydd; samarbete om sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter; genomförande av tillämpliga konventioner från Internationella arbetsorganisationen och uppmuntrat deltagande av berörda parter; samarbete om ansvarsfull förvaltning av leveranskedjor; hälsofrågor; forskning, utbildning, fortbildning och ungdomsfrågor; kultur; det audiovisuella och mediepolitiska området; idrott och fysisk aktivitet; nödsituationer och civilskydd; regional utveckling; stärkt regionalpolitik och gränsöverskridande samarbete; gränsöverskridande samarbete på andra områden; samt samarbete mellan regioner. För att uppnå avtalets mål kan Kirgizistan erhålla ekonomiskt bistånd från EU i form av bidrag och lån, eventuellt i samarbete med Europeiska investeringsbanken och andra internationella finansiella institutioner. Tekniskt bistånd kan också lämnas till Kirgizistan. Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser (artiklarna 310–327) Ett samarbetsråd ska inrättas för att se till att avtalets mål uppfylls och övervaka dess verkställande, vilket bistås av en samarbetskommitté med möjlighet till underkommittéer. Därtill inrättas en parlamentarisk samarbetskommitté. Ett informations- och samrådsorgan med civilsamhället får också inrättas. Avtalet innehåller även bestämmelser om avtalets territoriella tillämpning; fullgörande av avtalets skyldigheter och tillfälligt upphävande; undantag i säkerhetssyfte; ikraftträdande och provisorisk tillämpning; ändringar; förhållande till andra avtal; bilagor, tillägg, protokoll, anmärkningar och fotnoter; anslutning av nya medlemsstater; hänvisningar till lagar och andra författningar samt andra avtal; löptid; uppsägning; anmälningar samt autentiska avtalstexter. Godkännande av avtalet Regeringens förslag Riksdagen godkänner avtalet om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan. Regeringens bedömning För att uppfylla avtalet kan det krävas ändringar i lagen om sanktioner vid intrång i rätten till vissa skyddade beteckningar. Skälen för regeringens förslag och bedömning Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet stärker ytterligare de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan parterna till förmån för såväl EU som Kirgizistan. Avtalet bidrar till att genomföra EU:s strategi för Centralasien och EU:s strategiska samarbete med regionen. Det syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kirgizistan genom ökade möjligheter för handel och samarbete på en rad olika områden. Avtalet täcker utöver handel en rad samarbetsområden såsom hållbar utveckling och konnektivitet, immaterialrätt, forskning och innovation, utbildning, miljö och klimatförändringar, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och civilsamhället. Avtalet stärker därtill samarbetet inom utrikes- och säkerhetspolitik grundad i respekt för den regelbaserade världsordningen samt arbetet för fred, stabilitet och säkerhet genom multilateralism. Givet avtalets omfattning och betydelsen av det strategiska partnerskapet mellan EU och Centralasien gör regeringen sammantaget bedömningen att avtalet är av större vikt och att det därför enligt 10 kap. 3 § regeringsformen ska godkännas av riksdagen. Vissa begränsade ändringar i lag kan komma att krävas för att Sverige ska uppfylla skyldigheterna i avtalet EU har ingått flera handelsavtal med länder utanför unionen, som bland annat innehåller kapitel om immateriella rättigheter och geografiska beteckningar. Avtalen innehåller regler om skydd och civilrättsliga sanktioner vid intrång i rättigheterna. Vid intrång är bestämmelserna i varumärkeslagen om skadestånd och andra civilrättsliga sanktioner tillämpliga. Detta framgår av lagen (2018:1654) om sanktioner vid intrång i rätten till vissa skyddade beteckningar, där de internationella avtalen räknas upp i 2 §. Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet med Kirgizistan innehåller bestämmelser om skydd för geografiska beteckningar och om civilrättsliga sanktioner vid intrång i sådana beteckningar. Det kan därför finnas anledning att säkerställa att varumärkeslagens sanktioner är tillämpliga vid intrång i den rätt till en beteckning som följer av avtalen. Regeringen avser i så fall att återkomma till den frågan i ett annat sammanhang. Vissa frågor om sekretess Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet med Kirgizistan innehåller ett protokoll om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor. Artikel 12 i protokollet innehåller bestämmelser om utbyte av uppgifter på tullområdet och om konfidentiell behandling av sådana uppgifter. Nationella regler ska tillämpas på den information som svenska myndigheter delges eller delar inom ramen för samarbetet. Det föreskrivs också att uppgifterna som överlämnas ska åtnjuta det skydd som tillämpas på liknande uppgifter enligt respektive parts lagar och andra författningar. I svensk rätt finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskild inom verksamhet som rör tull m.m. i 27 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Sekretessen gäller även för uppgifter som hanteras inom ramen för internationella avtal som godkänts av riksdagen i enlighet med det som anges i 27 kap. 5 § OSL. Sekretesskyddade uppgifter får inte röjas för utländska myndigheter, om inte utlämnandet sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning (8 kap. 3 § OSL). I aktuellt fall finns sådant stöd i 2 kap. 6 § lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete. I den lagen finns också andra bestämmelser som är tillämpliga vid informationsutbyte inom ramen för det tullsamarbete som följer av avtalet. Sammantaget bedöms att de svenska bestämmelserna ger ett tillräckligt och ändamålsenligt skydd för de typer av uppgifter som parterna ska utväxla enligt avtalet. Några ändringar i lag eller annan författning krävs således inte i detta avseende för att Sverige ska uppfylla de skyldigheter som följer av avtalet. Konsekvenser Konsekvenser för statens budget De stärkta handelsförbindelserna väntas gynna EU:s och Sveriges ekonomiska utveckling, tillväxt och sysselsättning. Indirekta positiva effekter förväntas på grund av ökade medel knutna till bruttonationalinkomst och mervärdesskatt. Tulliberalisering medför en begränsad negativ effekt på EU:s budget. Ett godkännande av avtalet bedöms inte medföra några statsfinansiella konsekvenser. Övriga konsekvenser Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet förväntas stärka relationen mellan EU och Kirgizistan och utgör ett viktigt steg mot ökat politiskt och ekonomiskt engagemang från EU:s sida i Centralasien. Utveckling på avtalets alla områden är ett delat intresse mellan parterna och potentialen för utökat samarbete är stor. Avtalet kommer att underlätta samarbetet och utbytet mellan Sverige och Kirgizistan, såväl bilateralt som genom EU. Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 april 2026 Närvarande: statsrådet Edholm, ordförande, och statsråden Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Lann Föredragande: statsrådet Dousa Regeringen beslutar proposition Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan