Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:284 Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd - stor risk för fel och missbruk Skr. 2025/26:284 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 juni 2026 Ulf Kristersson Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd – stor risk för fel och missbruk (RiR 2026:5). Riksrevisionen har granskat om Migrationsverkets kontroller i arbetstillståndsärenden är effektiva för att upptäcka och motverka fel och missbruk. Riksrevisionens övergripande slutsats är att kontrollerna inte är effektiva. Det gäller både kontroller vid ansökan om arbetstillstånd och efterkontroller av pågående arbetstillstånd. Bristerna riskerar enligt Riksrevisionen att bidra till ökad arbetskraftsexploatering, osund konkurrens och arbetslivskriminalitet. Riksrevisionen framhåller bland annat att Migrationsverket beviljar arbetstillstånd hos arbetsgivare som myndigheten tidigare har bedömt som oseriösa utan att någon fördjupad utredning har gjorts i de nya ansökningarna. Otillräckliga efterkontroller gör vidare att fel och missbruk inte upptäcks. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning som ett värdefullt underlag för det pågående arbetet med att motverka missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer. Migrationsverket har fått mål- och rapporteringskrav av regeringen som handlar om förstärkt kontrollverksamhet för att motverka fusk och missbruk. Migrationsverket har också fått i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka arbetet med att upptäcka och motverka missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring, med ett särskilt fokus på effektiva och ändamålsenliga kontroller i sådana ärenden. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning4 2Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer4 3Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser7 3.1Inledning7 3.2Lagändringar och utredningar7 3.3Uppdrag och myndighetsdialog8 3.4Regeringens samlade bedömning9 Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd – stor risk för fel och missbruk10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 juni 202668 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om Migrationsverkets kontroller i arbetstillståndsärenden är effektiva för att upptäcka och motverka fel och missbruk. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd – stor risk för fel och missbruk (RiR 2026:5), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades till regeringen den 24 februari 2026. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser som redovisas och de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen i sin rapport. Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Riksrevisionen har granskat om Migrationsverkets kontroller i arbetstillståndsärenden är effektiva för att upptäcka och motverka fel och missbruk. Riksrevisionens granskning omfattar både kontroller vid en ansökan om arbetstillstånd och efterkontroller av pågående arbetstillstånd. Granskningen avser perioden 2023–2025. Riksrevisionen konstaterar att Migrationsverkets kontroller vid en ansökan om arbetstillstånd inte är tillräckliga för att säkerställa att villkoren för arbetstillstånd är uppfyllda och att uppgifterna i ansökan är tillförlitliga. Granskningen visar att arbetstillstånd har beviljats hos arbetsgivare som Migrationsverket tidigare har bedömt som oseriösa, utan att fördjupade kontroller hade genomförts vid en ny ansökan. Att fördjupade kontroller inte har genomförts i ärenden där det finns en hög risk för att arbetsgivarna är oseriösa beror enligt Riksrevisionen på brister i systemstöd, informationsdelning och rutiner. Sådana brister gör att information om oseriösa arbetsgivare inte alltid framgår eller är lättillgänglig för Migrationsverkets handläggare. Det saknas exempelvis samlad information om oseriösa arbetsgivare och ombud. Bristerna i systemstödet beror enligt Riksrevisionen på att Migrationsverket saknar rättsliga förutsättningar för att lagra och sammanställa personuppgifter om arbetsgivare och ombud. Riksrevisionen hänvisar också till en hemställan från Migrationsverket till regeringen i juni 2025 (dnr 3.1.6-2025-8979) där det framgår att Migrationsverket anser att myndighetens förmåga att upptäcka och åtgärda missbruk begränsas av gällande regler om personuppgiftsbehandling. Det framgår också att Migrationsverket ser ett behov av tydligare och utökande möjligheter att kunna hantera data och information vid kontroller och analyser i olika sammanhang. Enligt Riksrevisionen begränsar rättsliga hinder Migrationsverkets möjligheter att utveckla riskprofiler som baseras på arbetsgivaruppgifter. Riksrevisionen konstaterar att Migrationsverkets rutiner för när och hur fördjupade kontroller ska göras är otydliga. Trots hög risk för falska uppgifter i ansökningar används sällan muntliga utredningar, som enligt Riksrevisionen är effektiva verktyg för att upptäcka fusk i ärenden där det finns tydliga riskindikatorer. När kollektivavtal och fackligt yttrande saknas är kontrollerna enligt Riksrevisionen inte tillräckliga för att säkerställa att försäkringsskydd finns och att lönen är i nivå med kollektivavtal eller branschpraxis. Riksrevisionen bedömer att Migrationsverkets urval av efterkontroller inte är tillräckligt träffsäker. Urvalet baseras främst på de så kallade riskbranscherna medan andra viktiga riskindikatorer kan missas. Riksrevisionens registeranalys för perioden 2023–2024 identifierade 2 751 ansökningar där tidigare ärenden hos samma arbetsgivare har avslagits på grund av att arbetsgivaren bedömts som oseriös eller där skenanställning konstaterats. Av dessa ansökningar beviljades 1 344 (49 procent). Att arbetstillstånd har beviljats hos arbetsgivare som tidigare har bedömts som oseriösa behöver enligt Riksrevisionen inte vara felaktigt, eftersom Migrationsverket gör en bedömning i varje enskilt ärende där information från tidigare avslag vägs in. I vissa fall kan dock beviljanden hos arbetsgivare som tidigare bedömts som oseriösa bero på att fördjupade utredningar inte görs. Riksrevisionens registeranalys visar vidare att Migrationsverkets urval av ärenden som myndigheten har klassat som utredningskrävande, och där fördjupad utredning oftare sker, inte är tillräckligt effektiv. I sin registeranalys utgick Riksrevisionen från fler riskindikatorer än riskbransch och nystartad verksamhet, såsom avsaknad av F-skattsedel eller utebliven betalning av arbetsgivaravgifter. Riksrevisionen anser att möjligheterna för Migrationsverket att hitta och använda fler riskindikatorer i hög grad begränsas av rättsliga hinder i form av möjligheten att lagra och sammanställa personuppgifter om arbetsgivare utanför ärendehandläggningen. Dessutom hindras effektiviteten i efterkontrollerna av att Migrationsverket inte har säkerställt att handläggare har direktåtkomst till Skatteverkets inkomstregister. Vidare begränsas Migrationsverkets förutsättningar att bekräfta de faktiska anställningsförhållandena vid efterkontroller av verkets tolkning av 6 kap. 6 b § utlänningsförordningen (2006:97), där verket anser att det inte kan begära in specifika handlingar från arbetsgivare. Att Migrationsverket saknar rättsliga förutsättningar att vid behov genomföra arbetsplatsinspektioner lyfts fram som en begränsning. Riksrevisionen pekar också på att information som kommer in till Migrationsverket från de regionala centren mot arbetslivskriminalitet riskerar att inte nå handläggare i den operativa verksamheten på grund av bristande rutiner för informationsutbyte hos myndigheten. Riksrevisionen konstaterar att, precis som vid kontrollerna vid en ansökan om arbetstillstånd, är Migrationsverkets kommunikation i efterkontroller nästan uteslutande skriftlig. Direkt kontakt med arbetsgivare eller arbetstagare tas bara undantagsvis. Det innebär enligt Riksrevisionen en risk för att Migrationsverket inte upptäcker falska uppgifter. Muntliga kontakter med arbetstagare kan ge signaler om exploatering eller falska anställningar. De ger också en möjlighet att ställa följdfrågor och bedöma trovärdigheten i olika uppgifter. Riksrevisionen anser att Migrationsverkets efterkontroller inte ger tillräcklig information för att det ska gå att bedöma om villkoren för arbetstillstånden är uppfyllda. Efterkontrollerna är i nuläget främst ett verktyg för att hitta upphörda eller ej tillträdda anställningar. Riksrevisionen bedömer vidare att efterkontrollernas effektivitet begränsas av att Migrationsverket har begränsade möjligheter att bekräfta inlämnade uppgifter och handlingars tillförlitlighet. En form av bekräftelse som är svårare för arbetsgivare att missbruka är att Migrationsverket vid en arbetsplatsinspektion undersöker personalliggare för att se om det rör sig om en skenanställning. Riksrevisionen konstaterar att både ombud och arbetsgivare kan vara oseriösa. Migrationsverkets egna riskanalyser tyder på att oseriösa ombud kan spela en stor roll i missbruksupplägg. Det utgör enligt Riksrevisionen därför en brist att information och personuppgifter om arbetsgivare och ombud som enskilda handläggare har sammanställt i sina utredningar inte finns lagrade och samlade i ett system. Denna brist kan leda till att handläggare missar indikationer på oseriösa arbetsgivare och ombud samt att resurser läggs på att utreda samma arbetsgivare om och om igen. Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till regeringen: Ge Migrationsverket utökade möjligheter att lagra uppgifter om arbetsgivare och ombud i syfte att skapa bättre förutsättningar för effektivt kontrollarbete. Ge Migrationsverket bättre möjligheter att kunna validera att villkoren för arbetstillstånd är uppfyllda, exempelvis genom att kunna begära in specifika handlingar vid efterkontroller och vid behov genomföra inspektioner hos arbetsgivarna. Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till Migrationsverket: Utgå ifrån fler riskindikatorer vid klassificeringen av utredningskrävande ärenden och urvalet av efterkontroller. När rättsliga förutsättningar ges att lagra uppgifter om arbetsgivare och ombud bör riskprofiler utvecklas utifrån relevant information för att möjliggöra mer träffsäkra kontroller. Utveckla handläggningsrutiner för att säkerställa att ärenden med högre risk för fel eller fusk utreds tillräckligt och att uppgifter i ansökan valideras, exempelvis genom muntliga utredningar. Utveckla förutsättningarna för effektiv uppföljning, exempelvis genom införande av slumpmässiga efterkontroller. Säkerställ att handläggare i samtliga ärenden får direktåtkomst till Skatteverkets inkomstuppgifter i handläggningssystemen och relevant företagsinformation. Säkerställ ett välfungerande informationsutbyte samt samverkan inom och mellan kontrollenheter och tillståndsenheter. Utveckla handläggningsrutiner för ansökningar som gäller företag utan kollektivavtal med fokus på (1) utredningar av försäkringsskydd och (2) kontroll av att lönen ligger i linje med kollektivavtal eller branschpraxis Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Inledning Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett värdefullt bidrag till det pågående arbetet med att motverka missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Effektiva kontroller hos Migrationsverket i arbetstillståndsärenden är en viktig del i det arbetet. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer. Sedan regeringen tillträdde har frågor om arbetskraftsinvandring och åtgärder för att motverka missbruk av regelverket uppmärksammats genom flera åtgärder, inklusive arbete med ny lagstiftning och förstärkt styrning. Regeringen har redan före Riksrevisionens granskning vidtagit flera åtgärder i linje med de rekommendationer som nu lämnas. Lagändringar och utredningar I februari 2023 gav regeringen tilläggsdirektiv till Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring, Ju 2022:11 (dir. 2023:25). Uppdraget innebar att utredaren skulle ta fram förslag på åtgärder som skärper villkoren för arbetskraftsinvandring, bland annat genom förslag som innebär att det ska krävas en viss lönenivå för att beviljas arbetstillstånd, med möjlighet att föreskriva om ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper samt att vissa yrkesgrupper ska kunna exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Av direktiven framgår att det för såväl seriösa företag som arbetstagare är viktigt att kriminalitet och fusk som är kopplat till arbetskraftsinvandring bekämpas med full kraft. Utredningen överlämnade betänkandet Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. (SOU 2024:15) i februari 2024. I december 2025 beslutade regeringen om propositionen Nya regler för arbetskraftsinvandring (prop. 2025/26:87). Propositionen innehåller förslag som syftar till att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring och motverka fusk och arbetslivskriminalitet, samtidigt som högkvalificerad arbetskraftsinvandring främjas. Det föreslås bland annat att det ska förtydligas att arbetstillstånd får vägras om arbetsgivare är misstänkta för eller dömts för vissa brott. Vidare föreslås att det införs två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, som gör det möjligt att lagföra fler personer. Det föreslås även att ett lönekrav införs som villkor för arbetstillstånd och att vissa yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Den 1 juni 2026 trädde lagförslagen i propositionen i kraft, vilka stärker Migrationsverkets möjligheter att ingripa mot fusk och missbruk i arbetstillståndsärenden. Samma datum trädde också förordningsändringar i kraft som innebär att Migrationsverket kan kontrollera vissa uppgifter om arbetsgivare i belastnings- och misstankeregistren. I juli 2022 gav Regeringskansliet en särskild utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet och ta ställning till vissa frågor om offentliga biträden i syfte att stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen (Ju 2022:H). Utredaren fick i mars 2023 i uppdrag att även ta ställning till vissa frågor om tolkar och nämndemän. I juni 2023 överlämnade utredaren promemorian En översyn av vissa frågor om offentliga biträden (Ds 2023:14). I juni 2025 beslutade regeringen om propositionen Skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskrav för tolkar i migrationsärenden (prop. 2024/25:195). I propositionen föreslås bland annat att olämpliga ombud och biträden ska kunna förklaras obehöriga attmedverka i migrationsärenden hos Migrationsverket, Polismyndighetenoch Säkerhetspolisen. Den 1 januari 2026 trädde lagförslagen i propositionen i kraft, vilket förbättrar Migrationsverkets möjligheter att avvisa oseriösa ombud. Regeringen avser även att tillsätta en utredning för att inventera tänkbara åtgärder med sikte på straffrättsligt ansvar för den som anlitar underentreprenörer som i sin tur använder illegal arbetskraft. Uppdrag och myndighetsdialog Regeringen har i Migrationsverkets regleringsbrev för 2025 och 2026 satt mål- och rapporteringskrav som handlar om förstärkt kontrollverksamhet för att motverka fusk och missbruk. I Migrationsverkets regleringsbrev för 2026 anges att möjligheterna att upptäcka fusk och missbruk ska öka och bli effektivare. Migrationsverket ska även prioritera och stärka kontrollverksamheten och arbetet med återkallelseärenden. Av regleringsbrevet framgår att Migrationsverket ska redovisa hur myndigheten arbetar med att initiera ärenden om återkallelse i ärenden där det finns indikationer på arbetslivskriminalitet. Migrationsverket ska även redovisa genomförda utvecklingsinsatser och resultatet av dessa inom kontroll- och återkallelseområdet samt vilka anpassningar av IT-stöd som genomförts för att stärka myndighetens kontrollarbete. Vidare ska myndigheten redovisa hur efterkontroller genomförs och utvecklas inom all ärendeprövning som rör tillstånd. I augusti 2025 har Migrationsverket överlämnat en rapport till Regeringskansliet som redovisning av ett uppdrag från regeringen (Uppdrag att bidra till att utveckla det brottsförebyggande arbetet, Ju2024/02612). Av rapporten framgår att Migrationsverket har kraftsamlat för att förebygga och motverka missbruk. En ny kontrollorganisation har skapats för att stärka legitimiteten av migrationssystemet genom att förhindra missbruk och hot mot samhället inom Migrationsverkets processer. Inom ramen för kontrollorganisationen ska Migrationsverket bland annat tillse att inkomna tips omhändertas på ett effektivt sätt och att uppehållstillstånd återkallas när det är påkallat. Kraftsamlingen har enligt rapporten föranlett ett brett utvecklingsarbete på ett såväl processuellt som rättsligt plan på myndigheten. Genom en ändring av Migrationsverkets regleringsbrev i april 2026 fick Migrationsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka arbetet med att upptäcka och motverka missbruk av regelverket för arbetskraftsinvandring. I arbetet med uppdraget ska Migrationsverket särskilt fokusera på att säkerställa att kontroller är effektiva och ändamålsenliga i sådana ärenden, både före och efter det att arbetstillstånd beviljas. Det kan till exempel handla om att utveckla handläggningsrutiner och förbättra samverkan inom myndigheten. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 oktober 2026. Migrationsverket har i juni 2025 inkommit med en hemställan till Justitiedepartementet om lagändringar i syfte att stärka verkets kontrollverksamhet (dnr 3.1.6-2025-8979). Av hemställan framgår att Migrationsverket anser att myndighetens förmåga att upptäcka och åtgärda missbruk begränsas av gällande regler om personuppgiftsbehandling. Migrationsverket ser ett behov av tydligare och utökade möjligheter att kunna hantera data och information vid kontroller och analyser i olika sammanhang, exempelvis information om arbetsgivare vid indikationer på missbruk. Hemställan bereds för närvarande inom Justitiedepartementet. Migrationsverket har under 2026 informerat Justitiedepartementet om att det pågår en utredning på myndigheten om verkets möjligheter att delta i arbetsplatsinspektioner. Regeringen inväntar myndighetens bedömning i den frågan. Regeringen har även beslutat om ändringar i förordning (2019:502) med instruktion för Migrationsverket som innebär att myndigheten ska förebygga och motverka brottslighet inom sitt verksamhetsområde och samverka med andra statliga myndigheter i det brottsförebyggande arbetet. Ändringarna trädde i kraft den 1 juni 2026. Regeringens samlade bedömning Med det som redovisas i denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd – stor risk för fel och missbruk Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 juni 2026 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Pourmokhtari, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Gunnar Strömmer Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd - stor risk för fel och missbruk