Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:273 Riksrevisionens rapport om infiltration i staten Skr. 2025/26:273 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 juni 2026 Ulf Kristersson Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Infiltration i staten – tre myndigheters arbete för att motverka illojalt beteende (RiR 2026:3). Riksrevisionen har granskat om Försvarets materielverk, Kammarkollegiet och Kriminalvården vidtar effektiva åtgärder för att motverka infiltration. Riksrevisionens samlade bedömning är att de granskade myndigheternas arbete för att motverka infiltration som helhet inte är effektivt. Riksrevisionen lämnar inga rekommendationer till regeringen. Däremot lämnas rekommendationer till myndigheterna för att arbetet mot infiltration ska förbättras. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Säkerhetsarbetet behöver prioriteras för att motverka att organiserad brottslighet förekommer på våra offentliga institutioner. Regeringen har vidtagit flera åtgärder som sammantaget väl träffar de utvecklingsområden som framkommer av Riksrevisionens granskning. Regeringen följer också genom dialog med myndigheterna de olika utvecklingsarbeten som görs inom området infiltration. Med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 2.1Verksamhetsskydd och säkerhetsskydd4 2.2Förmåga att förebygga och förhindra infiltration4 2.3Förmåga att upptäcka infiltration5 2.4Riksrevisionens rekommendationer5 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser5 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser6 Riksrevisionens rapport Infiltration i staten – tre myndigheters arbete för att motverka illojalt beteende (RiR 2025/26:273)8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 juni 202668 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om Försvarets materielverk (FMV), Kammarkollegiet och Kriminalvården vidtar effektiva åtgärder för att motverka infiltration. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Infiltration i staten – tre myndigheters arbete för att motverka illojalt beteende (RiR 2026:3), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades av riksdagen till regeringen den 23 februari 2026. I denna skrivelse tar regeringen upp de iakttagelser, slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport. FMV, Kammarkollegiet och Kriminalvården har getts tillfälle att yttra sig över Riksrevisionens granskning. Yttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2026/00437). Riksrevisionens iakttagelser Under de senaste åren har flera fall av infiltration inom såväl statlig som kommunal verksamhet uppmärksammats. När säkerhetskänsliga verksamheter drabbas kan konsekvenserna bli betydande, exempelvis genom att skyddsvärd information exponeras, samhällsviktiga funktioner påverkas eller allmänhetens förtroende för offentliga institutioner undermineras. Därtill kan omfattande kostnader uppstå i samband med åtgärder för att hantera och återställa de skador som uppkommer. Mot denna bakgrund har Riksrevisionen genomfört en granskning i syfte att bedöma hur effektivt berörda aktörer arbetar med att förebygga och hantera infiltration. Den övergripande revisionsfrågan som ställts är om FMV, Kammarkollegiet och Kriminalvården vidtar effektiva åtgärder för att motverka infiltration. Denna delas upp i två delfrågor som handlar om de granskade myndigheterna har effektiva processer för att dels förebygga och förhindra infiltration, dels upptäcka infiltration. Riksrevisionen bedömer att de tre myndigheterna sammantaget inte arbetar tillräckligt effektivt för att motverka infiltration. Bristerna gäller både det förebyggande arbetet och förmågan att upptäcka pågående infiltration. Bedömningen är att återkommande problem finns i styrning, uppföljning och hur väl säkerhetsarbetet får genomslag i verksamheten. Riksrevisionen konstaterar att myndigheterna har kommit olika långt i sitt arbete. FMV ligger längst fram med tydliga processer och god spårbarhet i säkerhetsarbetet. Kriminalvården har påbörjat flera förbättringar men har fortfarande brister som påverkar både det förebyggande arbetet och möjligheten att upptäcka infiltration. Kammarkollegiet bedöms av Riksrevisionen ha störst utvecklingsbehov, med mer fragmenterade arbetssätt på säkerhetsområdet med svagare koppling till den dagliga verksamheten. Verksamhetsskydd och säkerhetsskydd Granskningen omfattar myndigheternas samlade arbete med att motverka infiltration, vilket inkluderar såväl säkerhetsskydd som verksamhetsskydd. Riksrevisionen konstaterar att det i praktiken är svårt att skilja de båda skydden åt, eftersom säkerhetsskydd också fungerar som ett verksamhetsskydd. Vad det gäller verksamhetsskydd överlämnas det åt myndigheterna att avgöra hur verksamheten ska skyddas medan säkerhetsskyddad verksamhet är betydligt mer reglerad. Riksrevisionen pekar på att detta bidrar till att verksamhetsskyddet tenderar att prioriteras lägre och därmed utvecklas mindre strategiskt än säkerhetsskyddet. FMV, vars verksamhet i sin helhet omfattas av säkerhetsskyddslagen, uppvisar bättre resultat i arbetet med att förebygga och upptäcka infiltration. Detta kan jämföras med Kammarkollegiet, där endast en mindre del av verksamheten är säkerhetskänslig och där brister identifieras inom både säkerhetsskydd och verksamhetsskydd. Riksrevisionen pekar på att det finns en diskrepans mellan säkerhetsskyddad och icke säkerhetsskyddad verksamhet. De myndigheter som endast i mindre utsträckning bedriver säkerhetskänslig verksamhet möter större utmaningar i att upprätthålla ett fullgott säkerhetsarbete. Förmåga att förebygga och förhindra infiltration Riksrevisionen konstaterar att FMV i huvudsak bedriver ett välutvecklat och strukturerat förebyggande arbete, med en tydlig koppling mellan säkerhetsskyddsanalys, planering och en myndighetsövergripande riskhantering som möjliggör uppföljning och spårbarhet. Kammarkollegiet hade vid revisionstillfället inlett ett förbättringsarbete men uppvisar otillräcklighet inom riskidentifiering och uppföljning, där bristande kunskap om regelverk och konsekvenser tyder på en svag säkerhetskultur. Kriminalvården har ett omfattande riskarbete, men saknar centrala delar som skyddsvärdesanalys och har brister i både uppföljning och genomslag i organisationen. Riksrevisionen betonar att rutiner i rekryteringsprocesser för att gallra bort olämpliga sökande är en viktig del av det förebyggande arbetet mot infiltration. FMV bedöms ha en robust personalsäkerhetsprocess, vilket sannolikt beror på att hela verksamheten är säkerhetskänslig och samtliga befattningar säkerhetsklassade. Kriminalvården har rutiner för bakgrundskontroll av samtliga sökande oavsett om tjänsten är säkerhetsklassad eller inte. Kammarkollegiet bedriver endast till en mindre del säkerhetskänslig verksamhet vilket begränsar möjligheten att hitta säkerhetsrisker vid rekrytering. Förmåga att upptäcka infiltration Riksrevisionen gör gällande att säkerhetsarbetet ofta inte ges tillräcklig prioritet och ibland ses som en sidouppgift, trots att det egentligen borde genomsyra hela verksamheten. Detta menar Riksrevisionen kan kopplas till att säkerhetsarbete kan uppfattas som känsligt och svårt, särskilt eftersom det kräver att chefer tar upp obekväma frågor med medarbetare. Denna iakttagelse gäller för de tre myndigheterna men i varierande grad. En aspekt som Riksrevisionen lyfter fram är att alla tre myndigheter bör utveckla den uppföljande säkerhetsprövningen inom säkerhetskänslig verksamhet. Inom Kriminalvården och Kammarkollegiet ställs känsliga och viktiga frågor alltför sällan i uppföljande säkerhetssamtal till medarbetare, vilket försvårar möjligheten att tidigt upptäcka och förhindra infiltration. FMV arbetar mer aktivt med uppföljningen, även om det fortfarande finns utvecklingsbehov. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen lämnar inga rekommendationer till regeringen. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till de granskade myndigheterna. Integrera frågor om personalsäkerhet i ordinarie rutiner, så att de blir självklara beståndsdelar i ledarskapet. Säkerställ att uppföljande säkerhetsprövningssamtal för personal med säkerhetsklassad befattning sker systematiskt och omfattar alla relevanta områden. Se till att stödmaterial utgår från Säkerhetspolisens respektive Försvarsmaktens vägledningar, men utveckla och anpassa så långt möjligt utifrån verksamhetens beskaffenhet och personalens arbetsuppgifter. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Sverige har, så som Riksrevisionen beskriver, en stark tradition av integritet och tillit i offentlig verksamhet vilket bidrar till att den har ett högt förtroende hos allmänheten. Organiserad brottslighet har dock skapat nya hot, där kriminella använder infiltration och påverkan för att få information eller styra beslut, exempelvis i upphandlingar och beslutsprocesser. En av regeringens främsta prioriteringar är att komma till rätta med den grova organiserade brottsligheten och Riksrevisionens rapport utgör ett värdefullt underlag för regeringens fortsatta arbete med detta. Regeringen instämmer i slutsatsen att de tre granskade myndigheterna har kommit olika långt i sitt säkerhetsarbete kopplat till de faktorer som nämns för att förebygga och upptäcka infiltration. Regeringen delar även den övergripande slutsatsen att säkerhetsarbetet mot infiltration på de tre myndigheterna inte fullt ut bedrivs effektivt. Såsom konstaterats av Riksrevisionen föreligger det stora skillnader mellan myndigheterna vad gäller roll, uppdrag och storlek. Kammarkollegiet har också i sitt yttrande till regeringen framfört att analysen hade tjänat på att än tydligare belysa och analysera utvecklingsbehoven utifrån dessa skillnader. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen, utan de rekommendationer som finns i rapporten har lämnats till FMV, Kammarkollegiet och Kriminalvården. För regeringen är det viktigt att säkerhetsarbetet prioriteras för att motverka att organiserad brottslighet förekommer på våra offentliga institutioner. Myndigheterna har arbetat vidare med rekommendationerna från granskningen, vilket framgår av deras yttranden över rapporten. Regeringen har också sedvanlig dialog med myndigheterna. När det gäller regeringens arbete på området kan det följande kort nämnas. Regeringen har tagit fram en nationell strategi mot organiserad brottslighet, (Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet, skr. 2023/24:67). Den innehåller prioriteringar, åtgärder och mål för att öka samhällets motståndskraft mot den organiserade brottsligheten. Ett av delmålen i strategin är att bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan. Regeringen har också beslutat om en handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan 2024–2027, med bland annat uppdrag till myndigheter att stödja arbetet mot otillåten påverkan i den offentliga förvaltningen. Vidare har regeringen beslutat propositionen Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar (prop. 2025/26:217) som syftar till att skärpa ansvaret för förtroendevalda, tjänstemän och andra utövare av offentlig verksamhet som handlar otillbörligt och därigenom missbrukar sin ställning. I betänkandet Säkerhetsprövningar – nya regler (SOU 2024:88) lämnas förslag på nya regler för säkerhetsprövningar som bl.a. skulle innebära att det i lag regleras vad en grundutredning ska innehålla. Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen har dessutom, vilket Riksrevisionen också nämner i sin rapport, beslutat om flera utredningar av relevans på området. I september 2025 tillsattes utredningen Ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller (dir. 2025:83), som ska se över möjligheterna att genomföra bakgrundskontroller både inför och under anställning för att bl.a. förhindra att personer med koppling till organiserad brottslighet anställs eller anlitas inom offentliga verksamheter. I november 2025 beslutades kommittédirektiven En ny ordning för personalsäkerhet (dir. 2025:105) som bl.a. ska ta ställning till om ett klareringssystem för säkerhetsprövning ska införas i Sverige. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Infiltration i staten – tre myndigheters arbete för att motverka illojalt beteende (RiR 2025/26:273) Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 juni 2026 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Pourmokhtari, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Strömmer Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om infiltration i staten