Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:219 Riksrevisionens rapport om tandvårdsstödet Skr. 2025/26:219 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 1 april 2026 Elisabet Svantesson Jakob Forssmed (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer till regeringen som Riksrevisionen lämnar i rapporten Tandvårdsstödet – en konstruktion med hål (RiR 2025:34). Riksrevisionens övergripande slutsats är att tandvårdsstödet inte är effektivt. Riksrevisionen lämnar fyra rekommendationer till regeringen samt tre till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och en till Konsumentverket. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den bidrar till att synliggöra behovet av att utveckla det statliga tandvårdsstödet så att det blir mer effektivt. Mot bakgrund av de omfattande åtgärder som regeringen redan har vidtagit, som i stora delar ligger i linje med granskningens analys och förslag, men även avser att vidta på de områden som Riksrevisionen lyfter instämmer regeringen enbart till viss del i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 2.1Patientens ställning behöver stärkas3 2.2Tandvårdsstödets konstruktion behöver ses över4 2.3Besluten kring tandvårdsstödet behöver stärkas5 2.4Riksrevisionens rekommendationer5 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser6 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser8 Tandvårdsstödet – en konstruktion med hål10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 april 202698 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om statens tandvårdsstöd fungerar effektivt. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Tandvårdsstöd – en konstruktion med hål (RiR 2025:34), se bilagan. Riksrevisionens rapport lämnades till regeringen den 9 december 2025. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och de rekommendationer till regeringen som Riksrevisionen redovisar i sin rapport. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat om det statliga tandvårdsstödet är effektivt för att uppnå sina mål sett till stödets utformning och myndigheternas informationsinsatser. Granskningen har omfattat Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Försäkringskassan och regeringen. Det statliga tandvårdsstödet omfattar vuxentandvård och den subvention som omfattas av granskningen är det allmänna högkostnadsskyddet, det allmänna tandvårdsbidraget (ATB) och det särskilda tandvårdsbidraget (STB). Reformen om ett förstärkt högkostnadsskydd, som infördes den 1 januari 2026, omfattas inte av Riksrevisionens granskning. Riksrevisionens övergripande slutsats är att tandvårdsstödet inte är effektivt. Riksrevisionen identifierar tre områden där förbättringar krävs för att tandvårdsstödet bättre ska bidra till god tandhälsa, begränsade patientkostnader och kontroll över statens resursanvändning. Riksrevisionen bedömer att patientens ställning behöver stärkas. En patient som tar mer välinformerade beslut kan förbättra priskonkurrensen och patientens kostnader kan därmed minska. Riksrevisionen bedömer vidare att tandvårdens konstruktion behöver ses över, så att subventionen i högre grad kommer patienterna till del och tandhälsan mer effektivt stärks genom förebyggande tandvård. Riksrevisionen bedömer även att besluten kring tandvårdsstödet bör stärkas och att dialogen mellan TLV och tandvårdsbranschen behöver förbättras. Nämnden för statligt tandvårdsstöd bör avvecklas då den inte fyller den roll som var tänkt. Beslutsansvaret över tandvårdsstödet bör även åtföljas av ett ansvar för en samlad analys av tandvårdsstödets utveckling. Patientens ställning behöver stärkas Riksrevisionens granskning visar att patienter har dålig kunskap om priser och tandvårdsstödet och att de befinner sig i ett informationsunderläge. Tandvårdssystemet bygger på att patienter är välinformerade, ifrågasätter priser och byter tandläkare, men Riksrevisionen konstaterar att patienter snarare värdesätter kontinuitet och en förtroendefull relation med tandläkaren. Priskonkurrensen fungerar därför inte som tänkt och priserna har ökat allt mer, vilket urholkar tandvårdsstödets effekt. Riksrevisionen konstaterar att en central förutsättning för att systemet ska fungera är att patientens ställning stärks inom flera områden. Samtidigt är informationsinsatserna inte tillräckliga för att stärka patienternas ställning. Flera myndigheter delar på ansvaret att informera patienten, vilket gör det onödigt krångligt för patienten i ett system som redan är komplicerat att förstå. Riksrevisionen bedömer att regeringen bör utse en myndighet med ett samlat ansvar för att informera patienter om tandvården. En myndighet med ett samlat ansvar kan ta ett helhetsgrepp för att nödvändig information ska finnas lättillgänglig. Patienter behöver tillgång till individspecifik information om sitt innestående tandvårdsstöd och var patienten befinner sig i högkostnadstrappan. Riksrevisionen konstaterar att förslaget i betänkandet Tiotandvård – ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (SOU 2024:70) om att denna typ av information ska finnas tillgänglig för patienten via direktåtkomst genom Mina sidor på Försäkringskassans webbplats är ett steg i rätt riktning. Riksrevisionen bedömer att regeringen bör överväga initiativ för att få en patientenkät på plats. En sådan enkät kan på ett kostnadseffektivt sätt nå patienterna genom direktåtkomsten på Försäkringskassans webbplats, om den kommer på plats. Enkäten föreslås omfatta frågor om patienten fått information om kostnader och behandlingsalternativ av vårdgivaren. Riksrevisionen bedömer att alla vårdgivare bör vara anslutna till en särskild funktion som stöder patienter som lämnar klagomål. Detta är särskilt viktigt eftersom det inte finns någon aktör som följer upp hur vårdgivarna fullgör sitt informationsansvar. Riksrevisionen konstaterar att en prisreglering kan stärka patientens ställning och noterar reformen med ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (prop. 2025/26:27). Vid en prisreglering behöver patienten inte längre jämföra priser, men det innebär samtidigt risker. Riksrevisionen bedömer att den införda prisregleringen behöver följas noggrant men noterar att regeringen har aviserat att en eller flera myndigheter bör få i uppdrag att utvärdera reformens effekter och konsekvenser. Tandvårdsstödets konstruktion behöver ses över Riksrevisionen bedömer att tandvårdsstödets konstruktion behöver ses över. Översynen bör utgå från att systemet ska vara enkelt att förstå och tillämpa, då det i dag är svårt för patienter att förutse sina kostnader sett till de olika tandvårdsstöd och ersättningsregler som finns. För det första bör tandvårdsstödet ses över så att det mer effektivt kommer patienten till del. Riksrevisionen ser två möjligheter: antingen att prisreglera eller att minska ersättningsgraden på 85 procent över 15 000 kronor. Samtidigt skulle en minskad subvention kunna missgynna dem med högst tandvårdskostnader. För det andra bör tandvårdsstödet även ses över så att det i högre grad ersätter förebyggande tandvård för patienter med stora tandvårdsbehov. När förebyggande tandvård uteblir kan små problem, som enkelt kunde ha åtgärdats tidigt, utvecklas till omfattande behov som kräver dyra behandlingar. Det är kostsamt för både patienten och samhället och innebär därtill onödigt lidande. Riksrevisionen anför att en möjlighet vore att använda Socialstyrelsens förslag på riskbedömningsmodell för att identifiera patienter med ökad risk för tandvårdsproblem. Detta förutsätter dock att modellen blir tillförlitlig. Riksrevisionens granskning visar att ATB inte effektivt stimulerar till regelbundna tandvårdsbesök. De pengarna kan användas mer effektivt genom att riktas till förebyggande tandvård för dem med stora tandvårdsbehov Personer med ett ökat behov av tandvård på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning nås inte av STB. Riksrevisionen anser att regeringen bör identifiera patientgrupper som i dag inte omfattas av STB men som har stora tandvårdsbehov. Besluten kring tandvårdsstödet behöver stärkas Riksrevisionen bedömer att beslutsstrukturen kring tandvårdsstödet kan bli mer effektiv och bättre säkerställa kostnadskontroll om bl.a. följande förändringar genomförs. Dialogen mellan TLV och tandvårdsbranschen behöver förbättras. TLV får inte tillgång till viktiga underlag för beräkningen av referenspriserna. Enligt Riksrevisionen är det rimligt att staten ställer krav på att alla vårdgivare som väljer att ansluta sig till systemet för statligt tandvårdsstöd också lämnar de uppgifter som krävs för att handlägga stödet. Riksrevisionen bedömer vidare att Nämnden för statligt tandvårdsstöd inom TLV bör avskaffas. I och med att beloppsgränserna inom högkostnadsskyddet indexeras fr.o.m. 2026 förlorar nämnden sitt viktigaste verktyg för att kontrollera kostnaderna. Det som då återstår för nämnden att besluta om är vilka åtgärder som ska ingå i tandvårdsstödet. När tandvårdsstödet infördes betonades det att nämnden skulle kunna få en viktig roll i att föra dialog med berörda parter. Granskningen visar att så inte har blivit fallet. Nämnden bidrar inte heller med någon särskild kompetens som krävs för besluten. Riksrevisionen bedömer att besluten i stället bör fattas av generaldirektören för TLV, vilket kan leda till att myndigheten tydligare prioriterar dialogen med branschen. Nödvändig analyskompetens för tandvårdsstödet är i dag spridd på olika myndigheter. Riksrevisionen anser att regeringen bör se till att TLV (eller den aktör som framöver tar besluten om tandvårdsstödet) även har ett ansvar för att inför framtida beslut göra en samlad analys av tandvårdsstödets kostnadsutveckling och måluppfyllelse. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: Ta initiativ för att stärka patientens ställning på tandvårdsmarknaden. Ansvaret för patientinformation bör samlas under en myndighet. Överväg att införa en patientenkät samt att reglera så att tandvårdens alla vårdgivare blir skyldiga att ansluta sig till en klagomålsfunktion. Se till att tandvårdsstödet i högre grad kommer patienten till del och att subventionen mer effektivt stimulerar till förebyggande tandvård. Ta initiativ till en reglering som ställer krav på att branschen rapporterar in de uppgifter till TLV som de behöver för att beräkna referenspriserna. Avveckla Nämnden för statligt tandvårdsstöd och flytta besluten till generaldirektören för TLV. Beslutsansvaret bör åtföljas av ett ansvar att göra en samlad analys av tandvårdsstödets utveckling. Riksrevisionen lämnar även tre rekommendationer till TLV och en rekommendation till Konsumentverket. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i vissa delar i Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. Det statliga tandvårdsstödet är komplext och patienten befinner sig i ett informationsunderläge. Systemet är samtidigt uppbyggt utifrån att patienten behöver vara välinformerad om priser och subventioner. Priserna på tandvården har även ökat med tiden. Regeringen anser därför att Riksrevisionens granskning utgör ett viktigt bidrag till att synliggöra områden där tandvårdsstödet kan utvecklas för att det ska uppnå sina mål. Regeringen anser att det är av stor vikt att det statliga tandvårdsstödet är effektivt, träffsäkert och bidrar till en förbättrad munhälsa. Under tiden som granskningen har genomförts har regeringen vidtagit flera åtgärder i syfte att det statliga tandvårdsstödet ska bli mer effektivt, bl.a. har två omfattande tandvårdsreformer antagits av riksdagen. Den 1 januari 2026 trädde förslagen i propositionen Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (prop. 2025/26:27) i kraft. Reformen innebär bl.a. att tandvårdens högkostnadsskydd mer kommer efterlikna det som finns i övrig vård och den första etappen omfattar personer som fyller minst 67 år under 2026. Lagändringarna innebär bl.a. att den särskilda tandvårdsersättningen kombineras med prisreglering. Samtidigt trädde förslagen i propositionen Stärkt kontroll över tandvårdssektorn (prop. 2025/26:7) i kraft. Lagändringarna syftar till att öka patientsäkerheten och förhindra oseriösa och kriminella aktörer på tandvårdsmarknaden. Dessa reformer påverkar regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser. I sin granskning konstaterar Riksrevisionen att TLV:s prisjämförelsetjänst är lättanvänd, men att den i låg grad når patienterna. Riksrevisionen konstaterar även att Försäkringskassan inte aktivt informerar om tandvårdsstödet samt att myndigheten inte tillhandahåller individspecifik information. Riksrevisionen bedömer därför att patientens ställning bör stärkas. Regeringen instämmer i huvudsak med denna slutsats. Däremot anser regeringen att det i nuläget inte är motiverat att vidta huvuddelen av de åtgärder som Riksrevisionen rekommenderar då andra åtgärder som tillgodoser detta behov har vidtagits. Regeringen arbetar även fortsatt med frågan och utesluter inte ytterligare åtgärder på området (se avsnitt 4). Riksrevisionens granskning visar att högkostnadsskyddet lett till högre priser och inte effektivt kommer patienten till del. Riksrevisionen anser att tandvårdsstödets konstruktion bör ses över. Regeringen bedömer att det saknas skäl att se över tandvårdsstödets konstruktion enligt Riksrevisionens rekommendation då andra insatser har genomförts som tillgodoser samma behov (se avsnitt 4). Riksrevisionen konstaterar även att tandvårdsstödet inte tillräckligt uppmuntrar personer med stora tandvårdsbehov att besöka tandvården förebyggande och att stödet bör ses över så att det i högre grad ersätter förebyggande tandvård för dessa personer. Regeringen håller med om att förebyggande tandvård är viktig, men instämmer inte i Riksrevisionens bedömning att tandvårdsstödet inte tillräckligt uppmuntrar till detta. Regeringen vill i sammanhanget belysa att personer med omfattande behov vanligen uppvisar en redan pågående sjukdomsbild. Det innebär att insatser såsom återkommande rådgivande samtal, instruktioner och information om egenvård vid sjukdom i tandvårdsstödet formellt klassificeras som sjukdomsbehandling i tandvårdsstödet, trots att de till sin karaktär har ett förebyggande syfte. Dessa insatser syftar till att genom sekundärprevention förebygga ett återfall i sjukdom eller en försämring av ett redan diagnosticerat tillstånd och ersätts inom tandvårdsstödet i dag. Dessutom omfattar den nya särskilda tandvårdsersättningen just sådan tandvård som sjukdomsbehandling för att omhänderta patienter med ett behandlingsbehov på grund av exempelvis sjukdom som tandlossning. Enligt Riksrevisionen bör regeringen identifiera patientgrupper som i dag inte omfattas av STB men som har stora tandvårdsbehov. Regeringen ser inte att det just är personer med stora tandvårdsbehov som generellt bör omfattas av ett bidrag som riktas mot förebyggande tandvård. Samtidigt anser regeringen att det kan finnas skäl att på nytt se över kriterierna för att omfattas av STB. Regeringen bedömer att det för närvarande inte finns skäl att vidta åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendation att ta initiativ till en reglering som ställer krav på att tandvårdsbranschen rapporterar uppgifter till TLV som myndigheten behöver för att beräkna referenspriserna. Efter dialog med TLV synes det förstärkta högkostnadsskyddet för tandvård ha ändrat förhållandet mellan TLV och branschen och gensvaret från branschen har förbättrats. Regeringen har för avsikt att följa utvecklingen och avvakta myndighetens kommande dialoger med branschen för att se om behovet av en reglering kvarstår. Riksrevisionen konstaterar att Nämnden för statligt tandvårdsstöd inte har uppfyllt sin roll i att legitimera verksamheten genom förankring hos viktiga grupper. Vidare noterar Riksrevisionen att nämnden inte bidrar med någon särskild kompetens som behövs för besluten, t.ex. sett till odontologi eller hälsoekonomi. Granskningen visar även att nödvändig analyskompetens för tandvårdsstödet är spridd på olika myndigheter. En samlad analys av TLV (eller den aktör som framöver tar besluten om tandvårdsstödet) bör ligga till grund för framtida beslut om tandvårdsstödet. Regeringen gör bedömningen att det finns skäl att överväga om Nämnden för statligt tandvårdsstöd bör avvecklas och avser att återkomma i frågan. Regeringen gör däremot bedömningen att det inte finns skäl att ålägga TLV att ansvara för en sådan samlad analys som Riksrevisionen föreslår, eftersom TLV enligt förordningen (2007:1206) med instruktion för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket redan ska följa och analysera utvecklingen på tandvårdsområdet. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen rekommenderar regeringen att stärka patientens ställning på tandvårdsmarknaden, att se över tandvårdsstödets konstruktion, att ställa krav på branschens rapportering till TLV och att avveckla Nämnden för statligt tandvårdsstöd och flytta besluten till generaldirektören för TLV vilket bör åtföljas av ett ansvar för en samlad analys av tandvårdsstödets utveckling. Som redogjorts för i avsnitt 3 har regeringen, under den period som Riksrevisionens granskning pågått, initierat och genomfört kraftfulla åtgärder i syfte att det statliga tandvårdsstödet ska bli mer effektivt, begränsa patienters kostnader och bidra till en bättre munhälsa i befolkningen. Det har införts en prisreglering i syfte att stärka patienternas ställning genom det förstärkta högkostnadsskyddet för tandvård (prop. 2025/26:27). Utan prisreglering inom den särskilda tandvårdsersättningen skulle priserna med all säkerhet variera stort. Med prisreglering behöver patienter som omfattas av den särskilda tandvårdsersättningen inte längre jämföra priser. I betänkandet Tiotandvård – ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (SOU 2024:70) föreslås det att patienten ska ges information om utförd tandvård och om den tandvårdsersättning som lämnats till vårdgivaren samt att patienten genom direktåtkomst hos Försäkringskassan ska kunna eftersöka information om sitt tandvårdsstöd. De förslag i betänkandet som inte har omhändertagits bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare syftar de införda lagändringarna i propositionen Stärkt kontroll över tandvårdssektorn (prop. 2025/26:7) till att öka patientsäkerheten och stoppa oseriösa aktörer. Det övergripande syftet med åtgärderna är att öka efterlevnaden av gällande regelverk. Regeringen gör bedömningen att detta kommer leda till bättre tandvård för patienterna och färre klagomål. Regeringen har i Inspektionen för vård och omsorgs regleringsbrev för 2026 (S2025/02147) gett myndigheten i uppdrag att med anledning av det förstärkta högkostnadsskyddet för tandvård öka sin tillsyn av tandvårdssektorn för att tillse att tandvårdsverksamheten fortsatt håller god kvalitet. Regeringen avser att följa utvecklingen noga. Regeringen har även gett TLV i uppdrag att bl.a. stärka sitt informationsarbete till patienter (S2025/01239). TLV har påbörjat detta arbete, bl.a. genom att vidareutveckla Tandpriskollen, som nu har åldersanpassad information. Regeringen har med prisregleringen i den särskilda tandvårdsersättningen även sett till att stödet i högre grad kommer patienten till del. Regeringen har lämnat uppdrag till TLV i myndighetens regleringsbrev för 2026 (S2025/02147) att följa upp samt utvärdera konsekvenser och effekter av det förstärkta högkostnadsskyddet. TLV ska enligt uppdraget bl.a. fokusera särskilt på prisutvecklingen för den tandvård som inte prisregleras i samband med reformen. TLV ska lämna årliga redovisningar av uppdraget till och med 2032. Regeringen har vidtagit ytterligare åtgärder för att säkerställa tandvårdsstödets effektivitet. Regeringen har bl.a. gett Socialstyrelsen i uppdrag (S2026/00642) att se över vilka patientgrupper som bör vara berättigade till STB och att om möjligt förenkla förfarandet och administrationen för STB. Regeringen har även vidtagit betydande åtgärder för att stärka dessa patientgrupper genom att höja STB till 1 000 kronor per halvår från och med den 1 januari 2026. TLV har inkommit med en skrivelse till regeringen med förslag att Nämnden för statligt tandvårdsstöd avvecklas. Denna bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av de åtgärder regeringen har vidtagit och avser att vidta anser regeringen att det för närvarande inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder utifrån de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar. Regeringen avser dock att fortsätta det viktiga arbetet med att statens tandvårdsstöd ska begränsa patienternas kostnader och bidra till en bättre munhälsa. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Tandvårdsstödet – en konstruktion med hål Bilaga 1. Analys av tandvårdspriser och tandvårdsstöd Bilaga 2. Analys av förändrade beloppsgränser och ersättningsgrader med Fasit Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 april 2026 Närvarande: statsrådet Svantesson, ordförande, och statsråden Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Lann Föredragande: statsrådet Forssmed Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om tandvårdsstödet