Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:281 Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens hantering av ändrade förhållanden Skr. 2025/26:281 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 4 juni 2026 Ulf Kristersson Anna Tenje (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och den rekommendation till regeringen som Riksrevisionen lämnar i rapporten Ändrade förhållanden – ineffektiv hantering i socialförsäkringen (RiR 2026:4). Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans hantering av ändrade förhållanden inom sjukersättning och bostadstillägg och Pensionsmyndighetens motsvarande hantering inom bostadstillägg för pensionärer. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har flera effektivitetsbrister i hanteringen av ändrade förhållanden, och att den nuvarande hanteringen medför risker för felaktiga utbetalningar. Riksrevisionen lämnar en rekommendation till regeringen och ett antal rekommendationer till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att den utgör ett viktigt bidrag till att synliggöra utvecklingsbehov på området, så att handläggningen i socialförsäkringen kan effektiviseras och omfattningen av felaktiga utbetalningar minska. Mot bakgrund av de åtgärder regeringen har vidtagit för att stärka myndigheters möjligheter att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar samt att inhämta och utbyta information, anser regeringen dock att det för närvarande inte finns skäl att inleda ett sådant lagstiftningsarbete som Riksrevisionen rekommenderar. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 2.1Iakttagelser som rör myndigheternas arbete med att få försäkrade att anmäla ändrade förhållanden3 2.2Iakttagelser som rör myndigheternas system för att fånga upp och hantera uppgifter om ändrade förhållanden4 2.3Iakttagelser som rör myndigheternas processer för handläggning av uppgifter om ändrade förhållanden5 2.4Riksrevisionens rekommendationer6 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser6 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser9 BilagaÄndrade förhållanden – ineffektiv hantering i socialförsäkringen (RiR 2026:4)10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 juni 202634 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens hantering av ändrade förhållanden inom sjukersättning och bostadstillägg respektive bostadstillägg för pensionärer är tillräckligt effektiv för att minska risken för felaktiga utbetalningar samt om myndigheterna tar vara på uppgifter om ändrade förhållanden hos enskilda som påverkar dessa två förmåner. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Ändrade förhållanden – ineffektiv hantering i socialförsäkringen (RiR 2026:4), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 19 februari 2026. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och den rekommendation till regeringen som Riksrevisionen redovisar i sin rapport. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans hantering av ändrade förhållanden inom sjukersättning och bostadstillägg, och Pensionsmyndighetens motsvarande hantering inom bostadstillägg för pensionärer. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har flera effektivitetsbrister i hur de hanterar ändrade förhållanden, och att den nuvarande hanteringen medför risker för felaktiga utbetalningar. Enligt Riksrevisionen har myndigheterna brister i sitt arbete med att få försäkrade att anmäla ändrade förhållanden. Myndigheterna tar inte heller till fullo tillvara de möjligheter till effektiv informationsdelning av uppgifter som finns, och framför allt Försäkringskassan brister i handläggningen av ändrade förhållanden. Riksrevisionen bedömer också att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten saknar rättsliga förutsättningar för att mer automatiserat använda Skatteverkets uppgifter om inkomster på individnivå i arbetsgivardeklarationen för flera inkomstbaserade förmåner. Sådana uppgifter skulle enligt Riksrevisionen kunna användas för att ta fram träffsäkra indikatorer om ändrade förhållanden under den tid som den försäkrade har förmåner från socialförsäkringen och därigenom minska risken för felaktiga utbetalningar. Iakttagelser som rör myndigheternas arbete med att få försäkrade att anmäla ändrade förhållanden Riksrevisionen bedömer att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har brister i sin information till enskilda om deras anmälningsskyldighet. Av granskningen framgår att försäkrade som har oförändrad ersättning under en längre tid riskerar att inte få information om skyldigheten att anmäla ändringar. Vidare framgår att grupper med särskilda behov riskerar att inte få anpassad information om anmälningsskyldigheten. Exempelvis saknas material om anmälningsskyldigheten som är anpassat för grupper med kognitiv nedsättning och det generella stöd som finns är inte alltid känt bland handläggare. Försäkringskassan godtar till skillnad från Pensionsmyndigheten inte muntliga ändringsanmälningar för bostadstillägg när ändringen gäller en höjning. Det gör det enligt Riksrevisionen svårare för försäkrade med särskilda behov att anmäla ändringar som avser bostadstillägg till Försäkringskassan. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten uppmanar försäkrade att i första hand använda e-tjänster för att anmäla ändringar. Riksrevisionen noterar att försäkrade som saknar e-legitimation eller digital vana har sämre möjligheter att ta del av vilka uppgifter beslut baseras på och får svårare att anmäla ändrade förhållanden. När det särskilt gäller sjukersättning framgår av granskningen att Försäkringskassan har nio olika e-tjänster som ska användas av försäkrade för att anmäla ändringar, vilket försvårar möjligheterna till överblick och ökar risken för fel. Iakttagelser som rör myndigheternas system för att fånga upp och hantera uppgifter om ändrade förhållanden Riksrevisionen anser att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten inte har tillräckligt effektiva system för att fånga upp och hantera uppgifter om ändrade förhållanden. Denna informationsdelning sker i dag i hög grad genom s.k. maskinella impulser. Enligt Riksrevisionen fungerar impulserna som signaler till berörda förmåner, t.ex. vid ändrade folkbokföringsuppgifter eller nya socialförsäkringsförmåner. För att systemet med maskinella impulser ska fungera effektivt behöver myndigheterna enligt Riksrevisionen dels identifiera vilka uppgifter de behöver få in och dela vidare, dels ha tillgång till uppdaterade uppgifter. Exempelvis saknar Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten lagreglerad direktåtkomst till Skatteverkets uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen, som innehåller uppgifter om inkomster. Denna information skulle enligt Riksrevisionen vara relevant för handläggningen av sjukersättning och bostadstillägg. Av granskningen framgår vidare att såväl Försäkringskassans som Pensionsmyndighetens befintliga maskinella impulser inte på ett tillräckligt träffsäkert sätt identifierar ändrade förhållanden. I Försäkringskassans verksamhet saknas interna maskinella impulser för flera förmåner som kan indikera ändrade förhållanden för sjukersättning och bostadstilllägg. Inflödet av maskinella impulser till handläggningen av bostadstillägg är samtidigt högt på både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, och Pensionsmyndigheten har återkommande haft svårt att hinna hantera impulserna. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten kompletterar maskinella impulser med digitala fråga–svar–tjänster och manuella metoder för att hämta in och dela information om ändringar. Av granskningen framgår att fråga–svar–tjänsterna är reaktiva till sin karaktär och otydliga rutiner gör att manuell överlämning av information blir personberoende, vilket ökar risken för felaktiga utbetalningar. Riksrevisionen anför t.ex. att handläggare kan missa att ta in och dela information om ändrade förhållanden till andra förmåner på den egna myndigheten eller till andra myndigheter. En sannolik orsak till detta är enligt Riksrevisionen bristande kompetens hos handläggare om vilken information som andra har behov av. Fråga–svar–tjänsterna bygger dessutom på att en handläggare i ett enskilt ärende har tagit ställning till att det finns behov av att utreda en förmån och efterfrågar kompletterande uppgifter. Fråga–svar–tjänsterna fångar enligt Riksrevisionen därmed inte indikationer om ändrade förhållanden på ett automatiserat sätt. Riksrevisionen framför också att Försäkringskassan inte har tagit ett helhetsgrepp kring vilka uppgifter om ändrade förhållanden som ska delas mellan de förmåner som myndigheten administrerar. Enligt Riksrevisionen riskerar detta att leda till att informationsdelning sker med fördröjning eller missas helt, vilket kan leda till felaktiga utbetalningar. Granskningen visar att det tar tid från att lagstiftning är på plats som möjliggör för myndigheter att dela uppgifter om ändrade förhållanden till att myndigheterna utvecklar nya funktioner i handläggningen som möjliggör en mer automatiserad hantering. Iakttagelser som rör myndigheternas processer för handläggning av uppgifter om ändrade förhållanden Riksrevisionen gör bedömningen att det finns flera effektivitetsbrister i Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens processer för handläggning av uppgifter om ändrade förhållanden. Båda myndigheterna har haft återkommande problem med ärendehandläggningen av ändrade förhållanden inom bostadstillägg. Den försenade handläggningen ökar enligt Riksrevisionen risken för felaktiga utbetalningar. Riksrevisionen anser därtill att det finns effektivitetsbrister inom handläggningen av sjukersättning eftersom Försäkringskassan inte utreder ändrade förhållanden i tillräcklig omfattning. Det beror enligt Riksrevisionen på att Försäkringskassan sällan får indikationer om att den fortsatta rätten till sjukersättning behöver utredas, bl.a. eftersom myndigheten i stor utsträckning förlitar sig på information som finns i de interna systemen för att identifiera ändrade förhållanden. Av granskningen framgår vidare att Försäkringskassans handläggningsprocesser inom sjukersättning och bostadstillägg har föråldrade funktioner för att hantera ändrade förhållanden. Inom sjukersättningen finns t.ex. inte funktioner i handläggningssystemet som automatiskt hanterar uppgifter om ändrade förhållanden. Pensionsmyndigheten har en högre grad av automatiserad hantering av ändrade förhållanden, men granskningen visar att handläggarnas kunskap om hur de kan använda funktionerna varierar. Riksrevisionen menar att detta riskerar att leda till olika arbetssätt och i förlängningen sämre effektivitet. Riksrevisionen anser att Pensionsmyndigheten i högre grad än Försäkringskassan har prioriterat uppföljningen av ändrade förhållanden inom bostadstillägg och har identifierat utvecklingsområden som syftar till att minska risken för felaktiga utbetalningar och återkrav. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge rättsliga förutsättningar för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att genom direktåtkomst kunna ta del av Skatteverkets uppgifter om inkomster på individnivå i arbetsgivardeklarationen för fler socialförsäkringsförmåner än i dag. Riksrevisionen lämnar även ett antal rekommendationer till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att den utgör ett viktigt bidrag till att synliggöra utvecklingsbehov på området, så att handläggningen i socialförsäkringen kan effektiviseras och omfattningen av felaktiga utbetalningar minska. Regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder under senare år i syfte att ge Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten förbättrade möjligheter att motverka felaktiga utbetalningar. Vissa av dessa åtgärder nämner Riksrevisionen i sin granskningsrapport. Mot bakgrund av dessa åtgärder avser regeringen för närvarande inte att vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Sedan den 15 februari 2024 får Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten exempelvis behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att vidta kontrollåtgärder som syftar till att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott (114 kap. 8 § 4 socialförsäkringsbalken, förkortad SFB). Sedan den 1 juli 2024 finns det vidare en uppgiftsskyldighet i lagen (2024:307) om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Lagen ger bl.a. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten rätt att ta del av uppgifter från varandra samt kommuner, arbetslöshetskassor och vissa andra myndigheter, däribland Skatteverket, om uppgifterna behövs i den mottagande aktörens författningsreglerade verksamhet för att säkerställa korrekta beslutsunderlag för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har också från och med den 1 december 2025 utökade möjligheter att hämta in uppgifter om såväl den försäkrade som andra fysiska personer och om juridiska personer från bl.a. myndigheter, försäkringsinrättningar och kreditinstitut (se främst 110 kap. 14 och 31–33 §§ SFB). Sedan den 1 december 2025 gäller dessutom en ny generell bestämmelse som bryter sekretess mellan myndigheter. Enligt bestämmelsen ska sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som utgångspunkt inte hindra att uppgifter lämnas till en annan myndighet i syfte att bl.a. förebygga eller förhindra att en ekonomisk förmån, ett ekonomiskt stöd, en skatt eller en avgift beslutas, betalas ut eller tillgodoräknas felaktigt eller med ett för högt eller ett för lågt belopp, samt för att upptäcka eller utreda sådana förhållanden (10 kap. 15 a § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400]). Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att myndigheterna kan göra mer för att tillvarata uppgifter om ändrade förhållanden och påminna enskilda om deras anmälningsskyldighet. I regleringsbreven för 2026 och föregående år har både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten mål för minskade felaktiga utbetalningar. Myndigheterna ska bidra till målet att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och den brottslighet som riktas mot dessa system ska minska. Omfattningen av felaktiga utbetalningar från de ersättningar som myndigheterna hanterar och den brottslighet som riktas mot dessa ersättningar ska därför minska. Myndigheterna ska redovisa måluppfyllelsen, genomförda åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna och den brottslighet som riktas mot välfärdssystemen samt en bedömning av åtgärdernas effekter. Vidare ska Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten redovisa hur de möjligheter som följer av ovannämnda författningsändringar har genomförts i myndighetens verksamhet och vad dessa har gett för resultat i förhållande till respektive reforms syfte. Med författningsändringar menas bl.a. möjligheterna för myndigheter till ökat informationsutbyte genom införandet av nya sekretessbrytande bestämmelser. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2025 gett Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i uppdrag att analysera möjliga förenklingar i regelverket för bostadstillägg till personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Syftet är att handläggningen i högre utsträckning ska bygga på befintliga uppgifter som är lätta att hämta in och lätta att kontrollera. Uppdraget redovisades den 15 september 2025 (S2025/01578). ISF lyfter främst fram tre regeländringar som skulle kunna minska problemen utan att behovsprövningen minskar. Dessa ändringar är att Försäkringskassan ska hämta in uppgifter om inkomst av tjänst från Skatteverket och uppgifter om förmögenhet från bankerna samt att förändringar av hyreskostnader ska schablonberäknas. Regeringen har vidare gett ISF i uppdrag, i regleringsbrevet för 2026, att granska om Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten arbetar effektivt med att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet och undvika att enskilda blir återbetalningsskyldiga. Uppdraget ska redovisas den 29 oktober 2027. I propositionen Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen (prop. 2025/26:210) föreslår regeringen att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska få besluta om en sanktionsavgift och en bidragsspärr i syfte att motverka felaktiga utbetalningar och att skydda socialförsäkringen. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Förslagen innebär bl.a. att den som har orsakat att ersättning har lämnats felaktigt, genom att lämna oriktiga uppgifter eller inte ha uppfyllt en anmälnings- eller uppgiftsskyldighet och har fått ett beslut om återbetalning, ska påföras en sanktionsavgift (samma prop. s. 158–159). Den som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat en oriktig uppgift eller inte har fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet i fråga om ett förhållande som har betydelse för rätten till eller storleken på förmånen, kan enligt förslagen vidare spärras från rätten till en förmån (samma prop. s. 168–170). Sanktionsavgifter avser att vara handlingsdirigerande och kan förväntas ha en preventiv effekt. Införandet av en sanktionsavgift i socialförsäkringen kan skärpa synen på oriktigt uppgiftslämnande och därigenom bidra till att korrekta uppgifter lämnas vid ansökan om förmån och att ändrade förhållanden anmäls under tiden den enskilde får en förmån. Den föreslagna bidragsspärren bedöms vidare kunna skydda socialförsäkringen från felaktiga utbetalningar. De båda förslagen väntas sammantaget leda till att omfattningen av felaktiga utbetalningar från socialförsäkringen minskar ganska markant (samma prop. s. 17–28). Den enskilde har alltid ett stort ansvar för att lämna korrekta uppgifter och för att fullgöra sina skyldigheter. Samtidigt är det viktigt att myndigheterna ger enskilda sådan hjälp de behöver för att de ska kunna ta tillvara sina intressen. Det kan t.ex. handla om att informera enskilda om gällande regelverk för respektive förmån samt vilka ändrade omständigheter som behöver anmälas. Det är vidare angeläget att myndigheterna kontinuerligt arbetar för att ha effektiva system och rutiner så att t.ex. uppgifter om ändrade förhållanden tillvaratas och hanteras. Riksrevisionen påpekar i sin granskning att myndigheterna inte fullt ut tar vara på de möjligheter till att inhämta information som skapades i och med lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Regeringen har i regleringsbrev för 2025 gett ISF i uppdrag att granska hur Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten använder möjligheten att inhämta och använda uppgifter från andra källor än den enskilde i ärendehanteringen. ISF ska också bedöma om dessa möjligheter används på ett effektivt sätt för att motverka felaktiga utbetalningar och brott. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2026. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har årligen sedan 2021 getts uppdraget ”Rätt från början” i sina respektive regleringsbrev. Från och med regleringsbreven för 2025 har uppdraget benämnts ”Rätt från början och en återbetalningsverksamhet i balans”. Den senaste redovisningen av uppdraget lämnades den 16 mars 2026 och avsåg då helårsutfall för 2025. Inom ramen för uppdraget redovisades vilka åtgärder myndigheterna har vidtagit för att motverka felaktiga utbetalningar och att enskilda blir återbetalningsskyldiga. Enligt myndigheternas redovisningar har både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten lagt resurser på att förbättra sina digitala kanaler och underlätta för enskilda att lämna korrekta uppgifter samt anmäla ändrade förhållanden. Båda myndigheterna har genomfört informationsinsatser kopplade till förmåner där felaktigheter oftast uppstår på grund av bristande uppgiftslämning. När det gäller förmånen bostadstillägg har Försäkringskassan nu lagt upp information om hur beräkningen av ersättningen görs på webbplatsen i syfte att skapa transparens så att enskilda kan se ifall beräkningsunderlaget inte stämmer. Pensionsmyndigheten har, inom samma förmån, infört delautomatiska kontroller och utvecklat ett digitalt stöd som används för att automatiskt begära in kompletterande underlag när anmälda uppgifter om boendekostnader avviker från rimliga nivåer (S2026/00539 och S2026/00541). Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge rättsliga förutsättningar för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att genom direktåtkomst kunna ta del av Skatteverkets uppgifter om inkomster på individnivå i arbetsgivardeklarationen för fler socialförsäkringsförmåner än i dag. Regeringen noterar att lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet har upphävts den 2 april 2026 och ersatts av beskattningsdatalagen (2026:125). I beskattningsdatalagen görs ingen skillnad på direktåtkomst och andra former av elektroniskt utlämnande, och personuppgifter får enligt 15 § beskattningsdatalagen lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt (se prop. 2025/26:88 s. 154–158). Regeringen konstaterar därutöver att lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet inte avgränsas till vissa förmåner. Av förarbetena till lagen framgår i stället att tillgången till uppgifter på individnivå i en arbetsgivardeklaration väntas öka för flera av aktörerna som beslutar om ersättningar från välfärdssystemen, och att bestämmelserna också ger stöd för ett mer kontinuerligt och rutinmässigt utbyte av uppgifter (se prop. 2023/24:85 s. 74 och 81). Oaktat detta anser regeringen, mot bakgrund av de åtgärder som har vidtagits och vidtas för att stärka myndigheters möjligheter att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar samt att inhämta och utbyta information, att det för närvarande inte finns skäl att inleda ett sådant lagstiftningsarbete som Riksrevisionen rekommenderar. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Ändrade förhållanden – ineffektiv hantering i socialförsäkringen (RiR 2026:4) Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 juni 2026 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Forssmed, Tenje, Wykman, Malmer Stenergard, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson Föredragande: statsrådet Anna Tenje Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Försäkringskassan och Pensionsmyndighetens hantering av ändrade förhållanden