Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:269 Riksrevisionens rapport statens arbete mot problem med spel om pengar Skr. 2025/26:269 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2026 Elisabeth Svantesson Elisabet Lann (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer till regeringen som Riksrevisionen lämnar i rapporten Statens arbete mot problem med spel om pengar (RiR 2026:1). Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete för att minska spelproblem inte är effektivt. Riksrevisionen lämnar en rekommendation till regeringen samt rekommendationer till Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i stor utsträckning i Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga att inkludera frågor om spelproblem i satsningar inom angränsande områden. Detta arbete är en pågående process där regeringen i skrivelsen redovisar åtgärder som vidtagits i satsningar inom angränsande områden. Mot bakgrund av de åtgärder regeringen har vidtagit anser regeringen att det för närvarande inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder utifrån den rekommendation som Riksrevisionen lämnar. Regeringen avser dock att fortsätta det viktiga arbetet med att bidra till målet att de negativa konsekvenserna av överdrivet spelande om pengar ska minska, inte minst genom att berörda myndigheter fortsatt ges förutsättningar att bedriva ett aktivt arbete mot spelproblem. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 2.1Kunskapsstöden behöver bättre motsvara kommunernas behov3 2.2Statliga insatser behöver riktas mot barn och unga4 2.3Arbetet mot spel behöver integreras med övrigt arbete mot skadligt bruk och beroenden4 3Riksrevisionens rekommendationer5 4Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser5 5Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer6 5.1Insatser för att stärka det förebyggande arbetet mot problem med spel om pengar6 5.2Insatser för att skydda barn och unga6 5.3Åtgärder mot spel om pengar som en del i att stärka arbetet mot skadligt bruk och beroende7 5.4Spelproblem hänger ofta samman med suicid, psykisk ohälsa och överskuldsättning8 5.5Regeringens slutsatser om det fortsatta arbetet för att motverka problem med spel om pengar9 BilagaStatens arbete mot problem med spel om pengar RiR 2026:110 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 maj 202678 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om statens arbete för att minska problem med spel om pengar är effektivt. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Statens arbete mot problem med spel om pengar (RiR 2026:1), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades till regeringen den 11 februari 2026. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och de rekommendationer till regeringen som Riksrevisionen redovisar i sin rapport. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen konstaterar att riksdagens mål om att de negativa konsekvenserna av överdrivet spelande om pengar ska minska inte har uppnåtts. Spelandet och spelproblem har dessutom ökat bland barn och unga, som är en särskilt skyddsvärd grupp. Kommuner och regioner ansvarar för att förebygga problem och behandla personer med spelproblem. För att stödja deras arbete med att minska spelproblem ska Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och länsstyrelserna utveckla kunskapsstöd, samordna insatser och följa upp arbetet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete för att minska spelproblem inte är effektivt. Riksrevisionen konstaterar att Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens kunskapsstöd om spelproblem visserligen håller hög kvalitet, men inte motsvarar kommunernas behov av praktisk vägledning för att upptäcka och förebygga spelproblem, särskilt hos barn och unga. Riksrevisionen bedömer att myndigheternas stöd behöver samordnas mer effektivt och integreras tydligare med det samlade arbetet mot skadligt bruk och beroenden. För att motverka det ökande spelandet bland barn och unga behöver Folkhälsomyndigheten utveckla kunskapsstödet med metoder och arbetssätt som i högre grad baseras på beprövad erfarenhet där forskning saknas. Slutligen konstaterar Riksrevisionen att regeringen bör uppmärksamma spelproblem i angränsande satsningar eftersom spelproblem är ett komplext samhällsproblem som ofta hänger samman med andra allvarliga problem, såsom suicid, psykisk ohälsa och överskuldsättning och att det därför kan övervägas att inkludera insatser mot spelproblem i angränsande satsningar. Kunskapsstöden behöver bättre motsvara kommunernas behov Granskningen visar att kommunerna behöver mer verksamhetsnära stöd som kan omsättas i det praktiska arbetet, särskilt när forskning om effektiva metoder saknas. För att kompensera för brist på forskning bedömer Riksrevisionen att Folkhälsomyndigheten behöver utveckla kunskapsstödet med metoder som i högre grad baseras på beprövad erfarenhet. Det kan myndigheten göra genom att samla in och omsätta framgångsrika arbetssätt från kommunerna till praktisk vägledning, och därigenom sänka tröskeln för kommunerna att arbeta förebyggande. Folkhälsomyndigheten bör även driva på arbetet i den nationella samordningen för spel så att kunskap från olika aktörer blir praktiskt användbar för kommunerna. Myndigheten bör dessutom verka för att samordna de olika kunskapsstöden från nationella myndigheter, som i dag kan uppfattas som splittrade vilket utgör ett problem för kommunerna. Det gäller både spel om pengar och det samlade arbetet mot skadligt bruk och beroende. Folkhälsomyndighetens instruktion ger ett tydligt mandat att utveckla metoder och samordningen i denna riktning. Socialstyrelsen behöver uppdatera sitt kunskapsstöd för behandling, eftersom den erfarenhetsbaserade kunskapen är från 2018. Länsstyrelserna bör fokusera på sina styrkor – lokal kännedom och samordning – snarare än att utveckla och förvalta egna kunskapsstöd. De kan bidra genom att synliggöra kommunernas behov och sprida statliga kunskapsstöd. Statliga insatser behöver riktas mot barn och unga Granskningen visar att Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens kunskapsstöd behöver ge mer praktisk vägledning för att upptäcka och förebygga spelproblem, särskilt hos barn och unga. Riksrevisionen bedömer att det behövs för att bryta den ökande trenden av spelproblem i denna grupp. Folkhälsomyndigheten bör stödja kommunerna i att prioritera riskgrupper och tillhandahålla effektiva metoder för att upptäcka och förebygga spelproblem. Socialstyrelsen bör ta fram rekommendationer för hur kommuners och regioners verksamheter kan identifiera spelproblem hos barn och unga och erbjuda stöd och behandling. Sådan vägledning saknas i dag. Folkhälsomyndigheten bör även utveckla fler indikatorer för barns och ungas spelande och spelproblem i det nationella uppföljningssystemet, vilket kan ge underlag för mer behovsanpassade kunskapsstöd. Skolan arbetar redan med att skydda barn och unga från skadligt bruk och beroende. Möjligheterna att minska spelandet bland barn och unga skulle öka om Skolverket inkluderade spelproblem i sitt stöd till skolans arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Arbetet mot spel behöver integreras med övrigt arbete mot skadligt bruk och beroenden Riksrevisionen konstaterar att spelberoende liknar alkohol- och narkotikaberoende och delar många risk- och skyddsfaktorer, vilket gör gemensamma insatser effektiva. Samtidigt är spelproblem svårare att upptäcka än andra beroenden. Granskningen visar att Folkhälsomyndigheten inte har integrerat spelproblem systematiskt i sitt arbete med alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS). Det finns indikationer på att kunskapsstödet för spelproblem är mindre utvecklat än kunskapsstödet för alkohol och narkotika. Myndigheten bör därför beakta spelproblem vid prioriteringar om vilka kunskapsstöd inom ANDTS som ska utvecklas. Folkhälsomyndigheten behöver också ta tillvara synergierna mellan de nationella samordningarna för spel om pengar och ANDTS. Socialstyrelsen har inte inkluderat kunskapsstödet för spelproblem i de nationella riktlinjerna för missbruk och beroenden, vilket minskar sannolikheten att kommuners och regioners verksamheter använder rekommendationerna. Det finns därför en risk att personer med spelproblem inte upptäcks eller får rätt stöd. Spelproblem är ett komplext samhällsproblem som ofta hänger samman med andra allvarliga problem, såsom suicid, psykisk ohälsa och överskuldsättning. Regeringen bör därför överväga att inkludera insatser mot spelproblem i angränsande satsningar. Riksrevisionen har inte analyserat regeringens angränsande satsningar. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ska överväga att inkludera frågor om spelproblem i satsningar inom angränsande områden. Riksrevisionen lämnar också rekommendationer till Folkhälso-myndigheten och Socialstyrelsen och slutsatser som riktas till länsstyrelsen. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i stor utsträckning i Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning om att spelproblem är ett komplext samhällsproblem som ofta hänger samman med andra allvarliga problem. Dessutom konstaterar regeringen att spel om pengar är ett relativt nytt fenomen i ANDTS-buketten och att det finns många gemensamma risk- och skyddsfaktorer med skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika. Regeringen delar också Riksrevisionens bedömning om att myndigheterna behöver stödja det praktiska arbete som bedrivs i kommun och region, samt att statliga insatser behöver riktas mer mot barn och unga för att bryta den ökande trenden med spel om pengar i denna grupp. Regeringen anser därför att Riksrevisionens granskning utgör ett viktigt bidrag till att synliggöra områden där statens stöd för att motverka problem till följd av spel om pengar kan utvecklas för att uppnå det mål som riksdagen antagit. Under tiden som granskningen har genomförts och sedan granskningen överlämnades till regeringen, har flera åtgärder vidtagits i syfte att göra det statliga stödet mer effektivt. Som framgår av nästa avsnitt har ett antal åtgärder redan vidtagits. Regeringens bedömning är att inga ytterligare åtgärder för närvarande behöver vidtas med anledning av riksrevisionens bedömning. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Insatser för att stärka det förebyggande arbetet mot problem med spel om pengar Regeringen ändrade Folkhälsomyndighetens instruktion hösten 2024 för att ge myndigheten bättre förutsättningar att inkludera även beprövade erfarenheter som kunskap. Myndigheten fick på så sätt fler verktyg att utveckla kunskapsstöd när vetenskaplig evidens saknas. För att öka kunskapen om omfattningen av problemet fick Folkhälsomyndigheten i regleringsbrevet för 2025 i uppdrag att tillsammans med myndigheter i de övriga nordiska länderna genomföra en enkätundersökning om spel om pengar. Resultat från undersökningen redovisades den 31 mars 2026. Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att få jämförbara data om spel om pengar i de fem nordiska länderna: Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge. Genom att använda en gemensam enkät och metodik kommer undersökningen att kunna identifiera skillnader och likheter mellan länderna som kan ha betydelse för det förebyggande arbetet. Under 2026 har regeringen höjt statsbidraget till förebyggande insatser inom spelområdet i enlighet med förordningen (2015:456) om statsbidrag till organisationer som bedriver förebyggande arbete för att minska medicinska och sociala skador av tobak och nikotin eller verksamhet mot överdrivet spelande. Insatser för att skydda barn och unga Socialstyrelsen fick den 26 mars 2026, genom ändring av regleringsbrev för budgetåret 2026, i uppdrag att sammanställa och sprida kunskap för att tidigt uppmärksamma och motverka problem med spel om pengar hos barn och unga (S2026/00646). I detta arbete ska myndigheten även beakta dataspel som möjlig riskfaktor. Stödmaterialet ska rikta sig till professioner inom olika delar av socialtjänsten och hälso- och sjukvården som i sin verksamhet möter barn och unga samt deras vårdnadshavare. Uppdraget ska ta tillvara och komplettera de insatser som redan pågår eller planeras. Vid genomförandet av uppdraget ska myndigheten beakta grupper som kan vara särskilt sårbara för att utveckla problem med spel om pengar, t.ex. barn och unga med vissa funktionsnedsättningar. Uppdraget ska redovisas, med fokus på uppnådda resultat, senast den 31 mars 2027. Regeringen menar att barn är en särskild skyddsvärd grupp även som närstående till någon med spelproblem. I propositionen Stärkta insatser för äldre och för de som vårdar eller stöder en närstående (prop. 2025/26:60) föreslås bl.a. en lagändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) som innebär att spel om pengar läggs till i bestämmelsen. Dessutom tydliggörs i socialtjänstlagen (2025:400) socialnämndens ansvar för att ett barn som har behov av stöd med anledning av att en närstående är allvarligt sjuk, har en funktionsnedsättning eller andra allvarliga svårigheter eller oväntat avlider, får de insatser som barnet behöver. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Åtgärder mot spel om pengar som en del i att stärka arbetet mot skadligt bruk och beroende I juni 2025 fick Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Kriminalvården, Läkemedelsverket, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Polismyndigheten, Rättsmedicinalverket, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Statens institutionsstyrelse i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam nationell plan för en bättre beroendevård i hela landet (S2025/01284). Planen ska stödja införandet av en reform av samhällets insatser för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet i form av skadligt bruk och beroende och psykisk ohälsa samt stödja arbetet med förebyggande och tidiga insatser med fokus på barn och unga. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2026. Sedan Riksrevisionen lämnade sin granskningsrapport har regeringen genomfört ytterligare insatser för att förbättra insatserna vid skadligt bruk och beroende. Den 30 april 2026 beslutade regeringen propositionen En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk och beroende och andra psykiatriska tillstånd (prop. 2025/26:251) med syftet att tydliggöra huvudmännens ansvar för en mer sammanhållen vård och insatser till personer med skadligt bruk och beroende och andra psykiatriska tillstånd. Regionerna får genom propositionen ansvar för all hälso- och sjukvård vid skadligt bruk och beroende. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028. För att stödja genomförandet av reformen har Socialstyrelsen fått i uppdrag att genomföra förberedande insatser (S2026/00382). Socialstyrelsen ska senast den 31 mars 2027 lämna en slutredovisning av uppdraget. Spelproblem hänger ofta samman med suicid, psykisk ohälsa och överskuldsättning Riksrevisionen har i sin bedömning belyst att spelproblem är ett komplext samhällsproblem som ofta hänger samman med andra allvarliga problem som suicid, psykisk ohälsa, överskuldsättning och ekonomisk utsatthet. Det är en bedömning som regeringen delar. Riksrevisionen har därför rekommenderat regeringen att överväga att inkludera frågor om spelproblem i satsningar inom angränsande områden. Detta arbete är en pågående process där regeringen redovisat flera åtgärder som vidtagits i satsningar inom angränsande områden. Regeringen beslutade i december 2025 en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention Det handlar om livet (skr. 2024/25:77). Den nationella strategin ska ge en långsiktig inriktning för arbetet under perioden 2025 till 2034, grundat på en tvärsektoriell ansats som skapar förutsättningar för en gemensam riktning för hela samhället i arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention. Utgångspunkten är ett brett och gemensamt arbete som fokuserar på både individuella och strukturella faktorer för psykisk hälsa. Flera mål och prioriterade insatser i strategin har bäring på arbetet med alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar. Som ett led i genomförandet av den nationella strategin har regeringen gett 27 myndigheter i uppdrag att samordna, stödja och följa upp genomförandet (S2025/00016). I uppdraget har det bl.a. ingått att ta fram en myndighetsgemensam handlingsplan för perioden 2026–2028 som konkretiserar hur myndigheterna ska bidra till strategins mål, delmål och prioriterade områden. För 2026 avsätter regeringen 1,3 miljarder kronor för att stödja arbetet i kommuner och regioner genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner om Strategiska insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention (S2025/00159). I överenskommelsen ingår riktade medel till kommuner och regioner för att bl.a. stödja genomförandet av den nationella strategin, utveckla arbetet med barns och ungas psykiska hälsa samt stärka insatserna till personer med omfattande och komplexa behov och samsjuklighet. Regeringen har även gett Socialstyrelsen och Konsumentverket i uppdrag att stärka stödet till den kommunala budget- och skuldrådgivningen för att förebygga psykisk ohälsa och suicid (Fi2025/02305). I uppdraget ingår bl.a. att ta fram kunskapsstöd riktat till den kommunala budget- och skuldrådgivningen om psykisk ohälsa och suicid och genomföra insatser för att främja samverkan mellan den kommunala budget- och skuldrådgivningen, hälso- och sjukvården och berörda delar av socialtjänsten. Under arbetet med uppdraget ska myndigheterna särskilt beakta kopplingen mellan psykisk ohälsa, suicidalitet och social utsatthet, såsom samsjuklighet i psykisk ohälsa samt skadligt bruk och beroende, inklusive spelberoende. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2028. För att motverka skuldsättning med anledning av spel om pengar har regeringen i propositionen Ett nytt förbud mot spel på kredit (prop. 2025/26:11) föreslagit att det i spellagen (2018:1138) ska införas ett förbud mot att licenshavare och spelombud tillåter eller medverkar till att spel om pengar finansieras med krediter. Licenshavare och spelombud ska även vidta lämpliga åtgärder för att motverka att spel finansieras med krediter. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2026. Regeringens slutsatser om det fortsatta arbetet för att motverka problem med spel om pengar Mot bakgrund av de åtgärder regeringen har vidtagit anser regeringen att det för närvarande inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder utifrån den rekommendation som Riksrevisionen lämnar. Regeringen avser dock att fortsätta det viktiga arbetet med att bidra till målet att de negativa konsekvenserna av överdrivet spelande om pengar ska minska, inte minst genom att berörda myndigheter fortsatt ges förutsättningar att bedriva ett aktivt arbete mot spelproblem. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. RiR 2026:1 Statens arbete mot problem med spel om pengar Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 maj 2026 Närvarande: statsrådet Svantesson, ordförande, och statsråden Waltersson Grönvall, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Lann Föredragande: statsrådet Lann Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport Statens arbete mot problem med spel om pengar