Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2024/25:198 Uppgiftsskyldighet för vissa stödåtgärder som faller under EU:s statsstödsregler Prop. 2024/25:198 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 26 juni 2025 Ebba Busch Peter Kullgren (Klimat- och näringslivsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler med anledning av att det i EU-förordningar om stöd av mindre betydelse införts ett krav på att stödet ska registreras i ett centralt register. Det förslag som lämnas i propositionen syftar till att säkerställa att stöd av mindre betydelse även fortsättningsvis kan lämnas på ett sätt som är förenligt med det EU-rättsliga regelverket. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Innehållsförteckning 1Förslag till riksdagsbeslut3 2Förslag till lag om ändring i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler4 3Ärendet och dess beredning5 4EU:s regler om statligt stöd5 5Registerskyldighet enligt EU-förordningarna om stöd av mindre betydelse7 6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser13 7Konsekvenser13 8Författningskommentar15 Kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse16 Kommissionens förordning (EU) 2023/2832 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse som beviljas företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse28 Kommissionens förordning (EU) 2024/3118 av den 10 december 2024 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn40 Sammanfattning av promemorian Uppgiftsskyldighet för vissa stödåtgärder47 Promemorians lagförslag48 Förteckning över remissinstanserna49 Lagrådets yttrande50 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 juni 202551 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Förslag till lag om ändring i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler Härigenom föreskrivs att 12 a § lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 a § Den som genomför en stödåtgärd som godkänts av Europeiska kommissionen eller som genom en förordning eller ett beslut av kommissionen undantagits från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i EUF-fördraget ska i den omfattning som kommissionen bestämt 1. lämna uppgifter för offentlig-görande och rapportering av stöd-åtgärden, och 1. lämna uppgifter för registrering, offentliggörande och rapportering av stödåtgärden, och 2. föra register över stödåtgärden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om uppgifts- och registerskyldigheten i första stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Ärendet och dess beredning Europeiska kommissionen har under åren 2022–2024 genomfört en översyn av EU:s förordningar om stöd av mindre betydelse, med syfte att föreslå reviderade tröskelvärden samt öka kraven på transparens. Översynen har utmynnat i två nya EU-förordningar på området, kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, se bilaga 1, och kommissionens förordning (EU) 2023/2832 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse som beviljas företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, se bilaga 2. EU-förordningarna trädde i kraft den 1 januari 2024. Inom ramen för översynen har Europeiska kommissionen även antagit ändringar i kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, se bilaga 3. Dessa ändringar trädde i kraft den 16 december 2024. I promemorian Uppgiftsskyldighet för vissa stödåtgärder, som togs fram i Regeringskansliet, lämnas förslag på ändringar i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler med anledning av att det i EU-förordningarna förts in krav på att stöd av mindre betydelse ska registreras i ett centralt register. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4 och promemorians lagförslag i bilaga 5. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissvaren finns tillgängliga i Klimat- och näringslivsdepartementet (KN2025/00011). I denna proposition behandlas förslagen i promemorian. Lagrådet Regeringen beslutade den 5 juni 2025 att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagförslag som överensstämmer med lagförslaget i denna proposition. Lagrådet lämnade förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. EU:s regler om statligt stöd Reglerna om statligt stöd finns i artiklarna 107–109 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Ett stöd omfattas av statsstödsreglerna om det uppfyller de förutsättningar som anges i artikel 107.1 i EUF-fördraget: stödet gynnar ett visst företag eller en viss produktion, stödet finansieras direkt eller indirekt genom offentliga medel, stödet snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen, och stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Artikel 108 innehåller bestämmelser om kommissionens granskning av statligt stöd. Enligt artikel 108.3 ska medlemsstaterna anmäla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder till kommissionen. En åtgärd får inte genomföras förrän den har godkänts av kommissionen. Detta förbud kallas genomförandeförbudet. Av artikel 109 framgår att rådet får anta förordningar för att fastställa kategorier av stöd som ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3. I rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd fastställs att stöd av mindre betydelse kan utgöra en sådan kategori som kan undantas från anmälningsskyldigheten. Kommissionen kan därmed med stöd av artikel 108.4 i EUF-fördraget besluta om de förordningar om stöd av mindre betydelse som är undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3. Kommissionen har med stöd av bemyndigandet beslutat om en rad olika EU-förordningar om stöd av mindre betydelse. I enlighet med rådets förordning (EU) 2015/1588 har dessa förordningar en fastställd giltighetstid. När två tidigare EU-förordningar om stöd av mindre betydelse upphörde att gälla den 31 december 2023 ersattes de av följande EU-förordningar: kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (allmänna de minimis-förordningen), och kommissionens förordning (EU) 2023/2832 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse som beviljas företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI de minimis-förordningen). Kommissionen har med stöd av bemyndigandet även tidigare beslutat om följande EU-förordningar: kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (de minimis-förordningen inom fiskeri- och vattenbrukssektorn), och kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn (de minimis-förordningen inom jordbrukssektorn). För en närmare beskrivning av statsstödsreglernas innehåll och tillämpning hänvisas till propositionerna Olagligt statsstöd (prop. 2012/13:84 s. 10–23) och Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler (prop. 2015/16:156 s. 7–13). Registerskyldighet enligt EU-förordningarna om stöd av mindre betydelse Regeringens förslag: Den som genomför en stödåtgärd som godkänts av Europeiska kommissionen ska i den omfattning som kommissionen bestämt lämna uppgifter för registrering av stödåtgärden. Detsamma gäller den som genomför en stödåtgärd som genom en förordning eller ett beslut av kommissionen undantagits från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i EUF-fördraget. Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens men har en annan redaktionell utformning. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inte något att invända mot det. Flera remissinstanser, bl.a. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västerbottens län och Svenskt Näringsliv framhåller att det centrala registret kommer att minska den administrativa bördan för såväl stödgivarna som stödmottagarna och även minska risken för återkrav från företagen. Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten anser att det finns behov av att analysera frågan om sekretess ytterligare. Myndigheterna framför även att det saknas en beskrivning av hur pseudonymisering och korrekta data i registret ska säkerställas. Länsstyrelsen i Västernorrlands län tar upp frågan om de sista siffrorna i personnumret skulle kunna döljas med hänsyn till skyddet för behandling av personuppgifter. Livsmedelsverket menar att registrering av stödmottagarnas identitet i det centrala registret kan komma att avslöja var stöldbegärlig egendom förvaras, t.ex. vapen, och att det därför bör övervägas om vissa uppgifter inte ska lämnas ut från registret. Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Region Dalarna län anser att det finns skäl att hålla registret på nationell nivå. Länsstyrelsen i Västernorrlands län framför att ett nationellt system lättare skulle gå att koppla samman med befintliga system och underlätta och förkorta handläggningstiden för handläggande myndigheter och öka kvalitén och användarvänlighet. Post- och telestyrelsen framhåller att den omständigheten att vissa uppgifter som ska lämnas till registret kan omfattas av sekretess enligt 18 kap. 8 och 13 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) bör beaktas vid valet av ett register på nationell nivå eller unionsnivå eftersom det kan uppstå frågor kring lämpligheten i att överföra uppgifter till en mellanfolklig organisation inom EU. Arbetsförmedlingen anser att det vore bra om Sverige kan använda det register som kommer att tillhandahållas av kommissionen. Tillväxtverket framför att det är mycket angeläget att få besked i frågan om vilket register som kommer att användas. Ett antal remissinstanser, bl.a. Skatteverket och Upphandlingsmyndigheten, efterfrågar tydligare information om hur registret ska fungera i praktiken. Skatteverket tar upp frågan om det finns möjlighet till en sammanhållen hantering av alla stöd och föreslår att det skulle införas en skyldighet att från och med den 1 januari 2026 lämna uppgifter till ett centralt register för samtliga stöd som lämnas enligt EU-förordningarna om stöd av mindre betydelse. Även Länsstyrelsen i Västerbottens län föreslår en sammanhållen hantering av stöden. Upphandlingsmyndigheten tar upp ett flertal frågor kopplade till de nya kraven i EU-förordningarna om stöd av mindre betydelse som myndigheten anser borde ha berörts i lagstiftningsarbetet. Myndigheten pekar bl.a. på vikten av en enhetlig bedömning av begreppet ”ett enda företag”, de rättsliga konsekvenserna av registreringen för de företag som omfattas av begreppet och vilken rättsverkan som följer av att ett stöd inte registreras i registret. Skälen för regeringens förslag Nuvarande reglering Av EU-förordningarna om stöd av mindre betydelse följer att stöd som beviljas ett företag under en viss period och som inte överstiger ett visst belopp inte omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i EUF-fördraget. För att medlemsstaterna ska kunna kontrollera att de angivna tids- och beloppsgränserna inte överskrids innehåller EU-förordningarna krav på registerhållning. Medlemsstaterna har hittills kunnat uppfylla detta krav antingen genom att upprätta ett centralt register över samtliga stöd som beviljats av myndigheterna i medlemsstaten eller genom att på annat sätt säkerställa att uppgifterna registreras och sammanställs så att det i efterhand kan kontrolleras att villkoren i EU-förordningarna följs. I svensk rätt har kravet på registrering av stödåtgärder införts i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler (statsstödslagen). I stället för att införa ett centralt register har en skyldighet att föra register lagts på den enskilda stödgivaren (12 a § första stycket 2). Skyldigheten omfattar både stödåtgärder som godkänts av kommissionen och stödåtgärder som genom en förordning eller ett beslut av kommissionen undantagits från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i EUF-fördraget, t.ex. gruppundantagsförordningar eller förordningar om stöd av mindre betydelse. Kravet på registrering av stödåtgärder gäller samtliga aktörer som genomför en stödåtgärd och gäller därför såväl statliga myndigheter som kommuner och regioner (prop. 2015/16:156 s. 15). Även statliga bolag och andra organisationer som har fått i uppdrag att fördela stöd omfattas av bestämmelsen. För att en skyldighet att föra register ska gälla måste det av kommissionens beslut eller förordning följa ett krav på registerföring. Detta har tydliggjorts genom att det i bestämmelsen anges att registrering av stödåtgärden ska ske ”i den omfattning kommissionen bestämt” (prop. 2015/16:156 s. 24). Det införs en skyldighet att lämna uppgifter för registrering Enligt den allmänna de minimis-förordningen och SGEI de minimis-förordningen ska information om beviljat stöd av mindre betydelse från och med den 1 januari 2026 registreras i ett centralt register på nationell nivå eller på unionsnivå (artikel 6.1). Kravet på registrering i ett centralt register gäller även enligt de minimis-förordningen inom jordbrukssektorn, men först från och med den 1 januari 2027 (artikel 6.1). Syftet med det obligatoriska registret är att säkerställa bättre efterlevnad av regelverken och underlätta den administrativa kontrollen. Det centrala registret ska även på sikt minska den administrativa bördan för företagen eftersom systemet med egenförsäkran kan fasas ut. I EU-förordningarna lämnas inte längre någon möjlighet att på annat sätt än genom ett centralt register säkerställa att uppgifterna registreras. Den ordning som gäller enligt 12 a § första stycket 2 statsstödslagen, där stödgivaren för ett eget register, är alltså inte tillräcklig i samtliga fall. För att säkerställa att de krav som uppställs i EU-förordningarna uppfylls bör det därför föreskrivas en skyldighet för stödgivare att lämna uppgifter för registrering av stödåtgärden. Skyldigheten att lämna uppgifter för registrering inträder när det av kommissionens beslut att godkänna en stödåtgärd eller av ett beslut eller en förordning om undantag från anmälningsskyldigheten följer ett krav på att uppgifterna ska registreras i ett centralt register (jfr prop. 2015/16:156 s. 24). Om det av beslutet eller förordningen i stället följer ett krav på registerföring finns alltjämt en skyldighet för stödgivaren att föra ett register över stödåtgärden. För stöd som lämnas enligt t.ex. en gruppundantagsförordning kommer det därför även fortsättningsvis finnas en skyldighet för stödgivaren att på egen hand föra ett register över stödåtgärden. Samma sak gäller för stöd som lämnas enligt de minimis-förordningen inom fiskeri och vattenbrukssektorn eftersom det i dagsläget inte finns något uttryckligt krav på att uppgifterna ska registreras i ett centralt register (jfr artikel 6.2). För stöd som lämnas enligt de minimis-förordningen inom jordbrukssektorn inträder uppgiftsskyldigheten först den 1 januari 2027, eftersom det av kommissionens förordning följer att kravet på att uppgifterna ska registreras i ett centralt register gäller först från och med denna tidpunkt. Vilka uppgifter som ska lämnas för registrering följer direkt av EU-förordningarna och kräver därför ingen ytterligare reglering. De uppgifter som ska lämnas avser stödmottagarens identitet, stödbelopp, datum för beviljande, beviljande myndighet, stödinstrument och berörd sektor (artikel 6.1 i den allmänna de minimis-förordningen, artikel 6.1 i SGEI de minimis-förordningen, och artikel 6.1 i de minimis-förordningen inom jordbrukssektorn). Av EU-förordningarna följer också att uppgifterna ska lämnas till det centrala registret inom 20 arbetsdagar från det att stödet beviljades eller, i fråga om information om stöd av mindre betydelse som mottagits av en finansiell intermediär, inom 20 arbetsdagar från mottagandet av en rapport om det totala stödbeloppet (artikel 6.2 i den allmänna de minimis-förordningen, artikel 6.2 i SGEI de minimis-förordningen och artikel 6.2 i de minimis-förordningen inom jordbrukssektorn). Regeringens förslag innebär att stödgivaren har en skyldighet att lämna uppgifter för registrering av stödåtgärden. Det är därmed stödgivaren som ansvarar för att de uppgifter som lämnas till registret är korrekta. Uppgiftslämnandet till registret utgör inget självständigt beslut utan är en direkt följd av att ett beslut om stöd har fattats. För det fall ett beslut om stöd visar sig vara felaktigt, får ändring av stödbeslutet ske med de bestämmelser som gäller för stödåtgärden. Någon särskild reglering för att ändra uppgifterna i registret efter en ändring av stödbeslutet bedöms inte krävas, utan får anses följa av stödgivarens skyldighet att lämna korrekta uppgifter för registrering av en stödåtgärd. Mot denna bakgrund anser regeringen, till skillnad från Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten, att det inte finns skäl att ytterligare tydliggöra hur korrekta data i registret ska säkerställas. Upphandlingsmyndigheten tar upp ett flertal frågor kopplade till de nya kraven i EU-förordningarna om stöd av mindre betydelse som myndigheten anser borde ha berörts i lagstiftningsarbetet. Regeringen konstaterar att EU-förordningarna är direkt tillämpliga i svensk rätt och att de frågor som Upphandlingsmyndigheten tar upp rör tolkningen av dessa förordningar. De rättsliga konsekvenserna och tolkningen av uttryck i en EU-förordning är ytterst upp till EU-domstolen att bedöma. Dessa frågor behandlas därför inte vidare i detta lagstiftningsärende. Ett krav på ett centralt register Information om beviljade stöd ska registreras i ett centralt register på nationell nivå eller på unionsnivå och medlemsstaterna kan alltså välja hur det centrala registret ska inrättas. Som förs fram av Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Region Dalarna och Post- och telestyrelsen kan det finnas vissa fördelar med ett nationellt register, t.ex. ökade möjligheter att integrera registret med befintliga itsystem och att anpassa registrets funktionalitet utifrån nationella behov. Det finns också vissa fördelar med att ansluta sig till kommissionens register. Det framstår t.ex. som det mest kostnadseffektiva alternativet och ett unionsregister bidrar även till ökade kontrollmöjligheter av företag med gränsöverskridande verksamhet. Kommissionens register kommer också att tillhandahållas senast den 1 januari 2026. Eftersom skyldigheten att lämna uppgifter till ett centralt register gäller redan från den 1 januari 2026 och det för närvarande saknas ett nationellt register som uppfyller de krav som ställs i EU-förordningarna är bedömningen att kommissionens register kommer att behöva användas i vart fall initialt. En anslutning till det centrala registret på unionsnivå innebär att regeringen saknar möjlighet att reglera hur registret ska utformas. Det är därmed inte möjligt att, så som bl.a. Skatteverket lyfter fram, lämna förslag om en sammanhållen hantering av alla stöd eftersom kommissionens register ännu inte är anpassat för t.ex. stöd som lämnas enligt de minimis-förordningen inom fiskeri och vattenbrukssektorn. Ett antal remissinstanser, bl.a. Skatteverket och Upphandlingsmyndigheten, efterfrågar tydligare information om hur registret ska fungera i praktiken. Mot bakgrund av att arbetet med att ta fram registret för närvarande pågår finns det fortfarande en del obesvarade frågor om hur registret ska fungera. Mer detaljerade föreskrifter som t.ex. anger på vilket sätt uppgifter ska lämnas för registrering kan regeringen meddela med stöd av 8 kap. 7 § första stycket 1 regeringsformen. Den typen av föreskrifter kan även, efter bemyndigande från regeringen, meddelas av den myndighet som får i uppgift att administrera Sveriges anslutning till kommissionens register (8 kap. 11 § regeringsformen). Frågor om sekretess Frågor om sekretess kan aktualiseras när uppgifter om stödåtgärder ska lämnas för registrering i ett centralt register som kommer att vara tillgängligt för allmänheten. De uppgifter som ska lämnas, t.ex. stödmottagarens identitet, stödbelopp, datum för beviljande och berörd sektor, bedöms typiskt sett inte vara känsliga för stödmottagarna. Det kan dock inte uteslutas att det avser sådana uppgifter som kan omfattas av sekretess, t.ex. affärs- eller driftförhållanden som omfattas av sekretess enligt 30 kap. 23 § OSL. Vad gäller uppgifter om stödåtgärder som handläggs inom ramen för Skatteverkets beskattningsverksamhet kan även 27 kap. 1 och 2 §§ OSL aktualiseras. Som Post- och telestyrelsen framför kan uppgifter om stödåtgärder även omfattas av sekretess enligt 18 kap. 8 och 13 §§ OSL. Att en uppgift omfattas av sekretess hindrar inte att uppgiften röjs till en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om utlämnandet sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning (8 kap. 3 § 1 OSL). Regeringens förslag innebär att stödgivarens uppgiftsskyldighet regleras i statsstödslagen och närmare reglering av frågan om utlämnande i dessa fall kan regleras i verkställighetsföreskrifter som kan meddelas av regeringen med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. Den befintliga sekretessbrytande regleringen bedöms därmed vara tillräcklig för att möjliggöra ett sådant utlämnande som förslaget innebär (jfr prop. 2022/23:112 s. 16). Som Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten för fram kan ett samtycke till att uppgifterna registreras införas som villkor för att stöd ska beviljas. Ett sådant samtycke innebär att sekretessbestämmelserna till skydd för enskild inte utgör något hinder mot att uppgifterna lämnas till ett centralt register (12 kap. 2 § OSL). Mot bakgrund av att den befintliga sekretessbrytande regleringen i 8 kap. 3 § 1 OSL bedöms som tillräcklig saknas det emellertid skäl att införa detta villkor i de regleringar som gäller för olika stödåtgärder. Av EU-förordningarna följer att det centrala registret ska upprättas så att informationen i registret är lättillgängligt för allmänheten (jfr artikel 6.1 i den allmänna de minimis-förordningen, artikel 6.1 SGEI de minimis-förordningen och artikel 6.1 i de minimis-förordningen inom jordbrukssektorn). Kravet på offentliggörandet i ett centralt register av stödmottagarnas namn har bedömts berättigat med hänsyn till intresset av öppenhet och information till allmänheten (jfr skäl 27 i den allmänna de minimis-förordningen). Eftersom EU-förordningarna anger att informationen i registret ska vara tillgänglig för allmänheten finns det inte någon möjlighet att, så som Livsmedelsverket föreslår, införa en reglering om att vissa uppgifter inte kan lämnas ut från registret. Detta gäller oavsett om uppgifterna skulle registreras i ett centralt register på nationell nivå eller på unionsnivå. Om skyldigheten att lämna uppgifter om t.ex. stödmottagarens identitet och berörd sektor innebär att sekretessbelagda uppgifter till skydd för exempelvis intresset av att förebygga eller beivra brott röjs, såsom Post- och telestyrelsen tar upp, kan det övervägas om stödåtgärden behöver utformas på något annat sätt. Behandling av personuppgifter I unionsrätten regleras behandling av personuppgifter i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (EU:s dataskyddsförordning). I svensk rätt kompletteras EU:s dataskyddsförordning av bl.a. lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen) och förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddsförordningen). Stödgivare, dvs. statliga myndigheter eller bolag, kommuner, regioner och organisationer som fått i uppdrag att besluta om stöd, behandlar redan i dag personuppgifter när de beviljar stöd i enlighet med olika regleringar. Förslaget innebär en ny behandling av personuppgifterna eftersom stödgivarna ska lämna uppgifter om stödåtgärden för registrering, i stället för att på egen hand föra ett register över beviljade stödåtgärder. De uppgifter som lämnas för registrering avser t.ex. stödmottagarens identitet. Dessa uppgifter kan i vissa fall, framför allt när det gäller enskilda näringsidkare, innehålla information som kan kopplas till en fysisk person. Uppgifter av det slaget utgör sådana personuppgifter som avses i EU:s dataskyddsförordning. Den behandling som sker genom att uppgifter lämnas för registrering följer av en rättslig förpliktelse som följer av EU:s regler om statligt stöd och den i propositionen förslagna 12 a § statsstödslagen. Kommissionen har bedömt att kravet på ett offentligt centralt register är berättigat med hänsyn till intresset av öppenhet och information till allmänheten och att det inte inkräktar på stödmottagarnas rätt till skydd av sina personuppgifter (jfr skäl 27 i den allmänna de minimis-förordningen). Det integritetsintrång som behandlingen av personuppgifter innebär måste anses proportionerlig i förhållande till syftet, dvs. att uppfylla de rättsliga förutsättningarna för att bevilja stöd. Behandlingen bedöms inte omfatta s.k. särskilda kategorier av personuppgifter (artikel 9 i EU:s dataskyddsförordning), i svensk rätt benämnda känsliga personuppgifter (jfr 3 kap. 1 § dataskyddslagen). I de fall behandling av personnummer blir aktuell bedöms även förutsättningarna enligt 3 kap. 10 § dataskyddslagen vara uppfyllda. Med hänsyn till ändamålet med behandlingen och vikten av en säker identifiering får det anse klart motiverat att behandla personnummer utan samtycke. Konkurrensverket, Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Upphandlingsmyndigheten tar upp frågan om pseudonymisering av personuppgifter i registret. Med pseudonymisering avses behandling av personuppgifter på ett sätt som innebär att personuppgifterna inte längre kan tillskrivas en specifik registrerad utan att kompletterande uppgifter används (artikel 4.5 i EU:s dataskyddsförordning). I EU:s dataskyddsförordning framhålls att det i vissa fall bör eller ska finnas skyddsåtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Förordningen lyfter i flera bestämmelser fram pseudonymisering som en sådan skyddsåtgärd. Mot bakgrund av personuppgiftsbehandlingens art och omfattning och det angivna syftet med registret anser regeringen att det inte finns behov av att i lag föreskriva att personuppgifter som lämnas till registret ska pseudonymiseras. Den sammantagna bedömningen är att EU:s dataskyddsförordning, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och förordningen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning utgör en tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske med anledning av förslaget. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026. Regeringens bedömning: Det finns inte behov av några övergångs-bestämmelser. Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget eller bedömningen. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt den allmänna de minimis-förordningen och SGEI de minimis-förordningen ska information om beviljat stöd av mindre betydelse från och med den 1 januari 2026 registreras i ett centralt register. Lagändringen bör därför träda i kraft senast vid samma tidpunkt. Det bedöms inte finnas något behov av övergångsbestämmelser. Konsekvenser Regeringens bedömning: Förslaget bedöms ha positiva effekter för företagen. För stödgivare bedöms förslaget inte medföra ökade kostnader i fråga om arbetsinsatser med hänsyn till att de redan i dag har som uppgift att föra register. Förslaget kan dock innebära kostnader för it-utveckling och löpande it-drift, vilket bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Informationsinsatser bedöms vara nödvändiga med anledning av förslaget. Promemorians bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Enligt den bedömning som lämnas i promemorian finns det inte anledning till någon särskild informationsinsats med anledning av förslaget. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar promemorians bedömning eller lämnar inga synpunkter. Konkurrensverket, Sveriges Kommuner och Regioner och Upphandlingsmyndigheten anser att det finns behov av speciella informationsinsatser med anledning av förslaget. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande framför behovet av en svensk myndighet som kan vägleda stödgivare i deras rapportering. Ett antal myndigheter, bl.a. Konkurrensverket, Skatteverket och Tillväxtverket anger att förslaget kan innebära ökade kostnader i fråga om arbetsinsatser, it-utveckling och löpande it-drift och att dessa kostnader inte kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Skälen för regeringens bedömning: Förslaget innebär att den som genomför en stödåtgärd ska lämna uppgifter för registrering av stödåtgärden i den omfattning kommissionen bestämt. Skyldigheten att lämna uppgifter inträder om stödåtgärden godkänts av kommissionen eller omfattas av en förordning eller ett beslut av kommissionen om undantag från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i EUF-fördraget, och det av beslutet eller förordningen följer ett krav på att uppgifterna ska registreras i ett centralt register. Syftet är att anpassa svensk rätt så att det uppfyller de nya kraven i EU-förordningarna om stöd av mindre betydelse. Förslaget bedöms inte medföra mer långtgående kostnader eller begränsningar än vad som är nödvändigt för att uppnå dess syfte. Det förslag som lämnas i propositionen bedöms kunna utvärderas i samband med en eventuell översyn av reglerna om uppgifts- och registreringsskyldighet. För företagen bedöms förslaget ha positiva effekter. Genom förslaget säkerställs att de EU-rättsliga kraven uppfylls, vilket i förlängningen innebär att stödgivare även fortsättningsvis kan lämna stöd till företag för stödåtgärder som omfattas av de aktuella de minimis-förordningarna. Det finns i dag inga sammanställda uppgifter om hur många företag som beviljas stöd enligt den allmänna de minimis-förordningen, SGEI de minimis-förordningen och de minimis-förordningen inom jordbrukssektorn, och som därmed berörs av förslaget. Sverige beviljar dock stöd av mindre betydelse i relativt stor utsträckning, och antalet företag som påverkas av förslaget bedöms därmed vara högt. Särskilt små och medelstora företag väntas beröras av förslaget eftersom stödbeloppet som kan beviljas ett enda företag under en treårsperiod är förhållandevis lågt jämfört med stöd som beviljas enligt en gruppundantagsförordning eller efter ett beslut av Europeiska kommissionen. De berörda företagen är verksamma inom en rad olika branscher, med undantag för företag verksamma inom fiskeri- och vattenbrukssektorn. För statliga myndigheter, kommuner, regioner och organisationer som fått i uppdrag att besluta om stöd innebär lagändringen att dessa i egenskap av stödgivare i vissa fall kommer att behöva lämna uppgifter för registrering i stället för att på egen hand föra ett register över stödåtgärden. Vissa remissinstanser, t.ex. Konkurrensverket och Tillväxtverket, framför att det nya förslaget kommer att medföra ökade kostnader i fråga om arbetsinsatser. Med hänsyn till att stödgivarna redan i dag har som uppgift att föra register, och vid behov uppdatera de uppgifter som förts in i registret, bedömer regeringen att förslaget inte medför ökade kostnader i denna del. Beroende på hur uppgiftslämningen ska gå till, kan förslaget dock komma att innebära kostnader för it-utveckling och löpande it-drift. Regeringen anser, till skillnad från bl.a. Konkurrensverket, Skatteverket och Tillväxtverket, att kostnaderna kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Om det skulle visa sig att en myndighets kostnader i samband med anpassningen till det nya systemet blir alltför höga kan det övervägas om stödåtgärderna i stället kan utformas i enlighet med exempelvis en gruppundantagsförordning. Förslaget bedöms inte inskränka det kommunala självstyret. Förslaget väntas inte få några konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män, för de nationella klimat- och miljömålen eller för de integrationspolitiska målen. Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten och inte heller gå längre än vad som krävs. I likhet med vad flera remissinstanser för fram, bl.a. Sveriges Kommuner och Regioner och Upphandlingsmyndigheten, anser regeringen att informationsinsatser kan vara nödvändiga vid ikraftträdandet, t.ex. genom den myndighet som får i uppdrag att administrera Sveriges anslutning till kommissionens register. Sådana informationsinsatser bör kunna genomföras för en mindre kostnad och inte ha några budgetära konsekvenser för myndigheten. Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler 12 a §    Den som genomför en stödåtgärd som godkänts av Europeiska kommissionen eller som genom en förordning eller ett beslut av kommissionen undantagits från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i EUF-fördraget ska i den omfattning som kommissionen bestämt 1. lämna uppgifter för registrering, offentliggörande och rapportering av stödåtgärden, och 2. föra register över stödåtgärden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om uppgifts- och registerskyldigheten i första stycket. Paragrafen anger att den som genomför stödåtgärder ska iaktta vissa krav som EU-rätten ställer på medlemsstaten Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 5. Ändringen i första stycket 1 innebär att den som genomför en stödåtgärd ska lämna uppgifter för registrering av stödåtgärden. Uppgiftsskyldigheten inträder när det av kommissionens beslut att godkänna en stödåtgärd eller av ett beslut eller en förordning om undantag från anmälningsskyldigheten som meddelats av kommissionen följer ett krav på att uppgifterna ska registreras i ett centralt register (jfr prop. 2015/16:156 s. 24). Vilka uppgifter som ska lämnas för registrering följer direkt av kommissionens beslut eller förordning. Kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse Kommissionens förordning (EU) 2023/2832 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse som beviljas företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse Kommissionens förordning (EU) 2024/3118 av den 10 december 2024 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn Sammanfattning av promemorian Uppgiftsskyldighet för vissa stödåtgärder Enligt EU-förordningarna ska information om beviljat stöd av mindre betydelse från och med den 1 januari 2026 registreras i ett centralt register. Den 10 december 2024 antog Europeiska kommissionen ändringar i ytterligare en EU-förordning om stöd av mindre betydelse. Enligt den EU-förordningen ska information om beviljat stöd av mindre betydelse från och med den 1 januari 2027 registreras i ett centralt register. Promemorian innehåller det förslag till ändring i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler som de nya EU-förordningarna medför. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler Härigenom föreskrivs att 12 a § lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 a § Den som genomför en stödåtgärd som godkänts av Europeiska kommissionen eller som genom en förordning eller ett beslut av kommissionen undantagits från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i EUF-fördraget ska i den omfattning som kommissionen bestämt 1. lämna uppgifter för offentliggörande och rapportering av stödåtgärden, och 1. lämna uppgifter för offentliggörande, rapportering och registrering av stödåtgärden, och 2. föra register över stödåtgärden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om uppgifts- och registerskyldigheten i första stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden inkommit från Almi AB, Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Boverket, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Havs- och vattenmyndigheten, Integritetsskyddsmyndigheten, Kammarrätten i Stockholm, Konkurrensverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Malmö kommun, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Region Dalarna, Region Jönköpings län, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Skatteverket, Skellefteå kommun, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens energimyndighet, Statens kulturråd, Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete, Svenskt Näringsliv, Sveriges kommuner och regioner, Tillväxtverket, Trafikverket, Upphandlingsmyndigheten, Verket for innovationssystem och Västra Götalandsregionen. Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig eller inte hörts av: Borlänge kommun, Gällivare kommun, Göteborgs kommun, Karlstads kommun, Linköpings kommun, Luleå kommun, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Regelrådet, Region Gotland, Region Halland, Region Jämtland Härjedalen, Region Norrbotten, Riksdagens ombudsmän, Statens jordbruksverk, Statens skolverk, Sundsvalls kommun, Swedfund International AB, Uppsala kommun, Växjö kommun, Örebro kommun och Örnsköldsviks kommun. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2025-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Annika Brickman och Ingemar Persson samt justitierådet Johan Danelius Uppgiftsskyldighet för vissa stödåtgärder som faller under EU:s statsstödsregler Enligt en lagrådsremiss den 5 juni 2025 har regeringen (Klimat- och näringslivsdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Julia Nordgren. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Klimat- och näringslivsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 juni 2025 Närvarande: statsråden Busch, ordförande, Ankarberg Johansson, Edholm, Forssell, M Persson, Kullgren, Carlson, Dousa Föredragande: statsrådet Ebba Busch Regeringen beslutar proposition Uppgiftsskyldighet för vissa stödåtgärder som faller under EU:s statsstödsregler