Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2025/26:277 Avveckling av Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto Prop. 2025/26:277 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2026 Elisabeth Svantesson Niklas Wykman (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I denna proposition föreslås lagändringar för att avveckla Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto. Lagändringarna innebär en renodling av myndighetens verksamhet till kärnuppgiften att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar. Vidare föreslås ett antal lagändringar som en följd av att systemet avvecklas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Innehållsförteckning 1Förslag till riksdagsbeslut3 2Lagtext4 2.1Förslag till lag om upphävande av lagen (2023:454) om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten4 2.2Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)5 2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2023:456) om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten6 2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2023:457) om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten7 3Ärendet och dess beredning9 4Bakgrund9 5Systemet med transaktionskonto avskaffas10 6Följdändringar17 7Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser19 8Konsekvensanalys21 8.1Konsekvenser för enskilda och företag21 8.2Konsekvenser för statliga myndigheter och domstolarna21 8.3Effekter för kommuner och regioner23 8.4Samhällsekonomiska och andra konsekvenser23 9Författningskommentar23 9.1Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)23 9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2023:457) om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten24 Sammanfattning av promemorian Avveckling av Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto26 Promemorians lagförslag27 Förteckning över remissinstanserna32 Lagrådets yttrande33 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 maj 202635 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2023:454) om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2023:456) om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2023:457) om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten. Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om upphävande av lagen (2023:454) om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten Härigenom föreskrivs att lagen (2023:454) om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten ska upphöra att gälla vid utgången av 2026. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att 40 kap. 7 d § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 40 kap. 7 d § Sekretess gäller hos Utbetalningsmyndigheten i dess verksamhet med att administrera systemet med transaktionskonto och att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretess gäller hos Utbetalningsmyndigheten i dess verksamhet med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter som har lämnats före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (2023:456) om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2023:456) om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten dels att 2 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 2 § ska utgå. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. Förslag till lag om ändring i lagen (2023:457) om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2023:457) om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten dels att 2 kap. och 4 kap. 2 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 kap. 2 § ska utgå, dels att 1 kap. 2 och 6 §§ och 4 kap. 1 och 4 §§ ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 § Denna lag tillämpas vid behandlingen av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten i dess verksamhet med att administrera systemet med transaktionskonto och att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Denna lag tillämpas vid behandlingen av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten i dess verksamhet med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register. Bestämmelserna i 6–8, 10 och 11 §§ samt 2–4 kap. gäller även vid behandling av uppgifter om avlidna. Bestämmelserna i 6–8, 10 och 11 §§ samt 3 och 4 kap. gäller även vid behandling av uppgifter om avlidna. 6 § Utbetalningsmyndigheten får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att kunna utföra sina uppgifter att 1. administrera ett system med transaktionskonto, och 2. förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av ändamålen i första stycket. Utbetalningsmyndigheten får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna utföra sin uppgift att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av ändamålet i första stycket. 4 kap. 1 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen, dock som längst den tid som följer av 2 och 3 §§. Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen, dock som längst den tid som följer av 3 §. 4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter som avses i 1–3 §§ får behandlas under viss tid eller att sådana uppgifter får fortsätta att behandlas för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter som avses i 1 och 3 §§ får behandlas under viss tid eller att sådana uppgifter får fortsätta att behandlas för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. Ärendet och dess beredning Inom Finansdepartementet har promemorian Avveckling av Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto tagits fram. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2025/02152). I denna proposition behandlas promemorians lagförslag. Lagrådet Regeringen beslutade den 30 april 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet anser att frågan om det fortsättningsvis finns behov av absolut sekretess liksom av en inskränkning av meddelarfriheten bör övervägas under det fortsatta lagstiftningsarbetet. Regeringen följer Lagrådets synpunkt som behandlas i avsnitt 6. Bakgrund Utbetalningsmyndigheten inrättades den 1 januari 2024 som ett led i regeringens arbete för att motverka felaktiga utbetalningar och brottslighet riktad mot välfärdssystemen. Myndighetens övergripande uppgift är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Uppgiften ska genomföras huvudsakligen genom systemövergripande dataanalyser och urval, granskningar samt administration av utbetalningar från vissa myndigheter i ett system med transaktionskonto. Sedan Utbetalningsmyndigheten inrättades har arbete pågått i samverkan med berörda myndigheter för att utveckla systemet med transaktionskonto. Systemet ska vara i full drift senast den 1 januari 2027. Den 29 januari 2025 lämnade Utbetalningsmyndigheten in en hemställan om undantag för vissa utbetalningar från systemet med transaktionskonto i syfte att undvika utvecklingskostnader för bl.a. anpassning av it-system för utbetalningar som i ett senare skede kommer att avvecklas (Fi2025/00190). Regeringen beslutade den 12 juni 2025 kommittédirektiven Anslutning av fler statliga utbetalningar till Utbetalningsmyndighetens verksamhet (dir. 2025:60). Enligt direktiven ska en särskild utredare bl.a. ta ställning till om det med hänsyn till arbetet mot felaktiga utbetalningar och intresset av att åstadkomma robusta och effektiva betalningslösningar i staten finns skäl att ansluta fler statliga utbetalningar till Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto och, i så fall, föreslå vilka. Utredningen, som tagit namnet Utredningen om att motverka felaktiga utbetalningar till företag och civilsamhälle (Fi 2025:06), ska redovisa sitt uppdrag senast den 11 juni 2027. På grund av att en anslutning av Skatteverkets utbetalningar till systemet med transaktionskonto skulle medföra vissa problem i förhållande till skattekontosystemet gav Skatteverket och Utbetalningsmyndigheten den 25 mars 2025 gemensamt in promemorian Skatteverket undantas från systemet med transaktionskonto (Fi2025/00773). I promemorian lämnas bl.a. förslag om att Skatteverket inte ska omfattas av systemet med transaktionskonto för utbetalningar från statliga myndigheter och att återbetalning av ett överskott på skattekontot inte ska administreras via detta system. Promemorian har remissbehandlats och remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2025/00773). Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten gav den 8 augusti 2025 gemensamt in en hemställan om lagändringar som innebär att Utbetalningsmyndigheten inte ska förmedla några utbetalningar i systemet med transaktionskonto (Fi2025/01582). Myndigheterna gav samma dag in en alternativ hemställan om lagändringar för det fall de föreslagna lagändringarna inte genomförs (Fi2025/01583). Lagförslagen i den alternativa hemställan syftar till att lösa vissa identifierade problem avseende bestämmelser om preskription och krav på att utbetalningar till utomlands bosatta ska ske till kreditinstitut med filial i Sverige. I ett pressmeddelande den 15 oktober 2025 aviserade regeringen sin avsikt att ta initiativ till att renodla Utbetalningsmyndighetens verksamhet till kärnuppgiften att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar och att därmed inte införa systemet med transaktionskonto. Genom en ändring av Utbetalningsmyndighetens regleringsbrev för 2025 gav regeringen den 20 november 2025 myndigheten i uppdrag att förbereda avvecklingen av systemet med transaktionskonto, med förbehåll för riksdagens godkännande (Fi2025/02122). I uppdraget ingår också att vidta nödvändiga åtgärder i syfte att upprätthålla planeringen och utvecklingen av verksamheten dataanalys och granskning. Den 12 mars 2026 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till Utredningen om att motverka felaktiga utbetalningar till företag och civilsamhälle (dir. 2026:16) som innebär bl.a. att utredningen inte längre ska ta ställning till om fler statliga utbetalningar bör anslutas till systemet med transaktionskonto. Systemet med transaktionskonto avskaffas Regeringens förslag Systemet med transaktionskonto ska avskaffas. Lagen om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten ska därför upphävas. Promemorians förslag Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna En övervägande majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller invänder inte mot det. Förvaltningsrätten i Falun anser att det är en relevant fråga hur utbetalningssystemet som helhet bäst görs både så effektivt och robust som möjligt, till undvikande av sådana risker som myndigheterna ska ha påtalat. Om en analys av detta utmynnar i att Utbetalningsmyndigheten bör ansvara för utbetalningar såsom var tänkt vid myndighetens inrättande, kan det, enligt förvaltningsrätten, medföra att promemorians huvudförslag med följdändringar inte bör genomföras. Kronofogdemyndigheten för fram att avvecklingen av transaktionskontosystemet, i vart fall på sikt, riskerar att medföra vissa negativa konsekvenser för effektiviteten i utsökningsförfarandet. Myndigheten anser att förslaget i promemorian Kompletterande författningsförslag avseende Utbetalningsmyndigheten om en uppgiftsskyldighet för Utbetalningsmyndigheten gentemot Kronofogdemyndigheten som syftade till att möjliggöra ett automatiserat förfarande för tillgångsundersökning och utmätning från transaktionskontot skulle ha bidragit till ett effektivt verkställighetsförfarande. Det finns enligt Kronofogdemyndighetens mening skäl att närmare utreda och överväga en reglering som ger myndigheten enklare tillgång till uppgifter om utmätningsbara utbetalningar, t.ex. en generell skyldighet för statliga myndigheter att på begäran återkommande dela information om kommande utbetalningar. Riksgäldskontoret vill uppmärksamma att promemorian inte behandlar hur det tänkta kontoregistret över mottagarnas bankkonton ska hanteras efter avvecklingen av transaktionskontot. Riksgäldskontoret anser att staten bör ha ett gemensamt kontoregister för alla statliga utbetalningar som är tillgängligt för myndigheterna bl.a. för att det skulle minska beroendet av enskilda banker och skapa möjlighet för mindre myndigheter att hantera sina utbetalningar på ett mer effektivt och samordnat sätt. Riksgäldskontoret anser vidare att ett sådant register bör förvaltas av Skatteverket eller Försäkringskassan. Skälen för regeringens förslag Systemet med transaktionskonto enligt gällande rätt Bestämmelser om Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto och om de utbetalningar som ska ske genom detta system finns i lagen (2023:454) om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten (fortsättningsvis benämnd transaktionskontolagen). Enligt 2 § transaktionskontolagen ska Utbetalningsmyndigheten administrera ett system med transaktionskonto för utbetalningar från statliga myndigheter. De myndigheter som omfattas av systemet är Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Transaktionskontolagen trädde i kraft den 1 januari 2024. Enligt lagens ikraftträdandebestämmelser ska alla utbetalningar som omfattas av lagen administreras via systemet med transaktionskonto senast den 1 januari 2027. Av 4–8 §§ transaktionskontolagen framgår bl.a. att administrationen innefattar att registrera transaktionskonton för dem som ska ta emot utbetalningar från systemet, registrera belopp som ska betalas ut på transaktionskontona och betala tillgodohavanden på transaktionskontona till ett kreditinstitut. Utbetalningsmyndigheten ska även ansvara för att genomföra utbetalningar som sker på annat sätt än till bankkonto. Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan och Skatteverket har i sina roller som s.k. tekniska leverantörer vissa uppgifter inom ramen för systemet med transaktionskonto för Utbetalningsmyndighetens räkning. Myndigheterna ska tillsammans med Utbetalningsmyndigheten bestämma vilka dessa uppgifter är. Detta framgår av 5 b § förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan, 8 a § förordningen (2017:1114) med instruktion för Centrala studiestödsnämnden, 15 b § andra stycket förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket och 7 § förordningen (2023:461) med instruktion för Utbetalningsmyndigheten. Det har beskrivits att det i praktiken ingår i administrationen av transaktionskontosystemet att förmedla beslutade utbetalningar till utbetalande bank, hålla ett register över transaktionskonton och bankkonton samt att tillhandahålla ett gränssnitt som gör det möjligt för enskilda medborgare att registrera bankkonto och få en överblick över sitt saldo och utbetalningar i systemet (se betänkandet Kommunal anslutning till Utbetalningsmyndighetens verksamhet, SOU 2025:20 s. 132 och 133). Systemets nyttor har ifrågasatts och sårbarhetsrisker har identifierats Som nämns i avsnitt 4 föreslår Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten i en gemensam hemställan att Utbetalningsmyndigheten inte ska förmedla några utbetalningar inom ramen för systemet med transaktionskonto. Myndigheterna föreslår i stället att systemet endast ska innefatta register över kommande och genomförda utbetalningar (s.k. medborgargränssnitt) samt register över enskildas bankkonton (s.k. bankkontoregister). I hemställan anges att myndigheterna har samrått med Arbetsförmedlingen och Skatteverket, som ställer sig bakom förslagen. Samråd har även skett med Centrala studiestödsnämnden som, i väsentliga delar, också ställer sig bakom förslagen. I hemställan görs gällande bl.a. följande. De delar av systemet som rör register över betalningsuppdrag, information till enskilda och bankkontoregister innebär ett tydligt mervärde på samhällsnivå medan det saknas uppenbara nyttor med att utbetalningar ska förmedlas i systemet. Vidare framgår att systemet inte medför något mervärde i Utbetalningsmyndighetens arbete med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar. På grund av att ansvaret för utbetalningarna genom systemet kommer att delas mellan flera myndigheter är det stor risk för att det kommer att ta längre tid att hantera avvikelser, vilket kommer att innebära försenade utbetalningar för den enskilde. Det kan även begränsa möjligheterna att skyndsamt organisera sig för att betala ut vissa ersättningar, såsom Försäkringskassan gjorde med pandemiförmåner under 2020 och med elstödet under 2023. Vidare medför systemet med transaktionskonto en ökad administration. Arbetet med att bygga upp kapacitet och kompetens för säker utbetalning medför omfattande kostnader under lång tid. Därtill är upphandlingen av gemensamma bankavtal komplicerad och förutsätter en omfattande samordning som involverar flera aktörer: Riksgäldskontoret, banker och flera myndigheter. Om Utbetalningsmyndigheten ska ta över ansvaret för utbetalningarna och dessa ska gå genom ett system med transaktionskonto innebär det en större sårbarhet för yttre påverkan samt ett beroende av en enskild utbetalande myndighet. Genom att alla utbetalningar samlas i ett och samma system skapas en s.k. single point of failure som inte finns i dag. Myndigheterna ser således betydande risker i form av försämrad effektivitet, högre kostnader och ökad sårbarhet. Sammantaget anser myndigheterna att den nuvarande inriktningen på reformarbetet innebär allvarliga risker för försämrad betalförmåga, både på kort och lång sikt. Ansvaret för välfärdsutbetalningar bör enligt Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens uppfattning därför inte flyttas till Utbetalningsmyndigheten utan fortsatt hållas samman inom de myndigheter som i dagsläget är utbetalande myndigheter. Myndigheternas bild är att betalsystemet i dag fungerar mycket väl. Ett bibehållande av detta system bidrar, enligt de hemställande myndigheternas uppfattning, ytterst till att statens betalningsförmåga och den finansiella stabiliteten i samhället upprätthålls, såväl under normala förhållanden som i kris och krig. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har i en alternativ hemställan – för det fall de nämnda lagändringarna inte genomförs – föreslagit ändringar av transaktionskontolagen för att komma till rätta med vissa problem angående utbetalningar till utländska banker och preskription av premiepension. Hur kan systemet skapa nyttor och minska sårbarhetsriskerna? Med anledning av Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens hemställningar inkom Utbetalningsmyndigheten den 12 augusti 2025 med promemorian Behov av förtydligad styrning avseende systemet med transaktionskonto. Av promemorian framgår att Utbetalningsmyndigheten förespråkar att ansvaret för de statliga utbetalningarna bör övergå till Utbetalningsmyndigheten, inte för att det minskar de felaktiga utbetalningarna utan för att det på ett väsentligt sätt bidrar till att minska sårbarheterna för staten som helhet. Enligt Utbetalningsmyndighetens bedömning finns det visserligen risker med att samla känsliga verksamheter organisatoriskt eller geografiskt men sådana risker uppstår även om flera verksamheter använder samma tekniska plattformar och leverantörskedjor. Utbetalningsmyndigheten anser att lösningen att sprida utbetalningarna på flera myndigheter motverkar risken för att det skapas en s.k. single point of failure hos Utbetalningsmyndigheten. Genom att Utbetalningsmyndigheten får ett samlat ansvar för betalningar blir riskerna, enligt Utbetalningsmyndighetens uppfattning, lättare att överblicka, värdera och hantera för staten som helhet. Ett samlat ansvar innebär inte heller att valda lösningar är homogena eller att organisationen inte är robust nog för att klara olyckor och angrepp på de tillgångar som myndigheten förvaltar. Snarare gör ett samlat ansvar att det blir lättare att överblicka och säkerställa att verksamheten och tekniken är utformad på ett sätt som förhindrar att flera myndigheter förlitar sig på likartade eller samma betallösningar. Vidare konstaterar Utbetalningsmyndigheten att åtgärder i händelse av kris och krig kan ske mer effektivt om en enda aktör har ansvar för samordning och genomförande jämfört med om flera myndigheter ska försöka vidta liknande åtgärder parallellt med varandra. Exempel på sådana åtgärder kan enligt myndigheten vara att it-drift flyttas till tredjeland eller att den ansvariga aktören styr om till alternativa utbetalningssätt. Utbetalningsmyndigheten framhåller därtill att utbetalningar kommer att höra till myndighetens kärnverksamhet och att myndigheten därmed kommer ha både förmåga och incitament att driva förbättring och utveckling för staten som helhet. Utbetalningsmyndigheten bör inte administrera utbetalningar i ett system med transaktionskonto Av förarbetena till transaktionskontolagen framgår att systemet med transaktionskonto var tänkt att bl.a. förenkla för enskilda, särskilt privatpersoner, som skulle kunna få en överblick över alla anslutna statliga utbetalningar och endast behöva lämna kontouppgifter till en myndighet. Vidare var tanken att det skulle medföra effektivitetsvinster för staten och en ökad säkerhet att samla utbetalningarna till en utbetalande myndighet. Fördelen ur ett säkerhetsperspektiv skulle vara att känslig information därmed hanteras av färre aktörer och att känsliga uppgifter i betalningsuppdrag blir svårare att identifiera när de blir en del av en större mängd uppgifter i sådana uppdrag (prop. 2022/23:34 s. 32–34 och 45). Genom att samordna information om, och kontroll av, olika utbetalningar gjordes bedömningen att det skulle vara möjligt att i högre grad än tidigare upptäcka både avsiktliga och oavsiktliga felaktigheter (prop. 2022/23:34 s. 27). Meningen var att Utbetalningsmyndigheten skulle kunna använda uppgifter från systemet med transaktionskonto vid utförandet av dataanalyser och urval i sitt arbete med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar (prop. 2022/23:34 s. 44, 91 och 112). Denna koppling mellan myndighetens båda verksamhetsgrenar framgår inte uttryckligen av lagstiftningen. Av 1 kap. 8 § lagen (2023:457) om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten framgår dock att personuppgifter som behandlas för att administrera ett system med transaktionskonto också får behandlas för ett annat ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med de ändamål som uppgifterna samlades in för. Ett sådant ändamål kan t.ex. vara uppgiften att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Lagstiftningen möjliggör således att uppgifter från transaktionskontosystemet används vid utförandet av uppgiften att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar. Detta väcker frågan i vilken utsträckning Utbetalningsmyndigheten i praktiken har behov av att använda uppgifter från systemet med transaktionskonto vid utförandet av den uppgiften. Uppgiften innebär att Utbetalningsmyndigheten gör dataanalyser av uppgifter om utbetalningar från välfärdssystemen och vissa andra relevanta uppgifter som resulterar i urvalsträffar som myndigheten granskar. De uppgifter som ligger till grund för dataanalyserna kommer främst från de myndigheter och arbetslöshetskassor vars utbetalningar omfattas av Utbetalningsmyndighetens dataanalys och granskning. Dessa aktörer är skyldiga att lämna de uppgifter till Utbetalningsmyndigheten som myndigheten behöver för sina dataanalyser och urval enligt 3–7 §§ lagen (2023:456) om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten (fortsättningsvis benämnd uppgiftsskyldighetslagen). De uppgifter som Utbetalningsmyndigheten behandlar i systemet med transaktionskonto kommer i huvudsak från de myndigheter vars utbetalningar ska administreras via systemet. Dessa myndigheter är enligt 2 § uppgiftsskyldighetslagen skyldiga att lämna de uppgifter till Utbetalningsmyndigheten som den behöver för att administrera systemet. I administrationen inräknas även arbetet med att inrätta systemet (prop. 2024/25:45 s. 8). Det kan ifrågasättas om uppgifter som myndigheten med stöd av 2 § uppgiftsskyldighetslagen har inhämtat för att inrätta systemet med transaktionskonto behövs i dataanalys- och granskningsverksamheten. Myndigheten har kunnat utföra dataanalyser och granskningar med stöd av de uppgifter som myndigheten får del av enligt 3–7 §§ uppgiftsskyldighetslagen. Vidare är det, som redovisats ovan, inte för att det bidrar till att minska felaktiga utbetalningar som Utbetalningsmyndigheten anser att systemet med transaktionskonto bör införas. Som framgår ovan anser Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att det inte medför något mervärde i Utbetalningsmyndighetens arbete med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar att utbetalningar ska administreras i systemet. Mot denna bakgrund synes mervärdet av att använda uppgifter från transaktionskontosystemet i arbetet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen vara begränsat. Systemet med transaktionskonto har, som tidigare nämnts, emellertid inte bara motiverats utifrån syftet att uppgifter från systemet ska kunna användas i Utbetalningsmyndighetens arbete mot felaktiga utbetalningar. Systemet har också ansetts kunna förenkla för enskilda medborgare och åstadkomma effektivitetsvinster för staten samt en ökad säkerhet. Även nyttorna för de enskilda har delvis ifrågasatts. I sin gemensamma hemställan om att undanta Skatteverket från systemet med transaktionskonto gör Skatteverket och Utbetalningsmyndigheten bedömningen att det vore mer fördelaktigt för enskilda och företag om återbetalningar av överskott på skattekontot hanterades via skattekontosystemet i stället för via systemet med transaktionskonto. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten anser, som tidigare redovisats, att de delar av systemet som rör bankkontoregister och uppgifter om utbetalningar till enskilda visserligen innebär ett tydligt mervärde på samhällsnivå men ser inte några uppenbara nyttor med att utbetalningar ska förmedlas i systemet. Myndigheterna anser att det planerade arbetssättet för att genomföra utbetalningar leder till risk för försämrad effektivitet och ökad sårbarhet. Regeringen framhöll redan vid införandet av transaktionskontolagen vikten av att utbetalningsverksamheten omfattas av höga säkerhetskrav, samt att it-driften är tillförlitlig, säker och robust. Regeringen konstaterade samtidigt att detta var frågor som Utbetalningsmyndigheten skulle behöva hantera (prop. 2022/23:34 s. 172). Även om det har varit centralt i Utbetalningsmyndighetens utveckling av systemet med transaktionskonto att skapa ett system som är tillförlitligt, säkert och robust anser nu Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten trots detta att det bästa sättet att säkerställa den långsiktiga stabiliteten i välfärdsutbetalningarna är att ansvaret hålls samman inom de myndigheter som i dagsläget är utbetalande myndigheter. Av Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens alternativa hemställan framgår också att myndigheterna anser att de risker i form av försämrad effektivitet, högre kostnader och ökad sårbarhet som ett införande av systemet med transaktionskonto medför skulle kvarstå även vid en anpassning av reglerna avseende preskription och utbetalning till utomlands bosatta. Mot detta står Utbetalningsmyndighetens uppfattning att systemet med transaktionskonto skulle minska riskerna för staten som helhet avsevärt jämfört med i dag. Frågor som uppkommit kring systemet har medfört att arbetet med att inrätta systemet med transaktionskonto har avstannat. Av Utbetalningsmyndighetens promemoria den 12 augusti 2025 framgår att det nu inte längre är möjligt att hinna driftsätta systemet den 1 januari 2027. Sammanfattningsvis kan det konstateras att uppgifter från systemet med transaktionskonto har begränsad betydelse för Utbetalningsmyndighetens arbete mot felaktiga utbetalningar och att systemets nyttor för enskilda medborgare och företag, i vart fall såvitt gäller återbetalningar av överskott på skattekonto, är mindre än vad som ursprungligen avsetts. Vidare kan det konstateras att Försäkringskassan under 2024 genomförde 67 miljoner utbetalningar om totalt 600 miljarder. Större störningar i utbetalningssystemet skulle således få konsekvenser för hela samhället. De framkomna synpunkterna på systemets sårbarhetsrisker är därför allvarliga. Synpunkterna bedöms dock vara av sådan karaktär och omfattning att de inte kan hanteras inom ramen för den beslutade ordningen. Vid en sammantagen analys av vad som framkommit om systemets begränsade nyttor och risker, som Förvaltningsrätten i Falun efterfrågar, och med hänsyn tagen till att statens uppgift att säkra utbetalningarna från välfärdssystemen är central och något som inte får riskeras gör regeringen därför bedömningen att Utbetalningsmyndigheten inte bör få i uppgift att administrera utbetalningar i ett system med transaktionskonto. Regeringen anser därför att transaktionskontolagen bör upphävas. Det saknas beredningsunderlag för att genomföra enbart den delen av systemet som avser ett gemensamt kontoregister för statliga utbetalningar och låta det förvaltas av Försäkringskassan eller Skatteverket, som Riksgäldskontoret efterlyser. Systemet med transaktionskonto bör sammanfattningsvis avvecklas i sin helhet. Att som Kronofogdemyndigheten för fram närmare utreda och överväga en reglering som ger myndigheten enklare tillgång till uppgifter om utmätningsbara utbetalningar ligger inte inom ramen för detta lagstiftningsärende. Utbetalningsmyndigheten har en viktig roll att spela Genom att avveckla systemet med transaktionskonto säkerställs att Utbetalningsmyndigheten kan fokusera på kärnuppgiften att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar, som är en mycket viktig del i regeringens arbete för att motverka de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen. Arbetet med dataanalys och granskning har gett resultat. Myndigheten har hittills upptäckt felaktiga utbetalningar uppgående till omkring 100,9 miljoner kronor, som i regel leder till återkrav. Myndighetens underrättelser har dessutom lett till 46,9 miljoner kronor i förhindrade framtida utbetalningar (Utbetalningsmyndighetens webbplats den 25 maj 2026). Det finns en stor potential i att utveckla och bredda myndighetens dataanalys- och granskningsverksamhet till fler områden. Den 12 mars 2026 beslutade regeringen propositionen Förbättrade förutsättningar för kommuner att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (prop. 2025/26:161) som innehåller förslag om att kommunernas utbetalningar av ekonomiska förmåner till en enskild person och ekonomiska stöd som avser en enskild person ska omfattas av Utbetalningsmyndighetens verksamhet med dataanalys och granskning. Som redan nämnts har regeringen också tillsatt Utredningen om att motverka felaktiga utbetalningar till företag och civilsamhälle som har i uppdrag att bl.a. lämna förslag på en utvidgning av Utbetalningsmyndighetens dataanalys- och granskningsverksamhet till fler områden. Utredningens uppdrag har dock ändrats bl.a. på så sätt att utredningen inte längre ska ta ställning till om det finns skäl att ansluta fler statliga utbetalningar till systemet med transaktionskonto (dir. 2026:16). Lagförslag Förslaget medför att transaktionskontolagen upphävs. Följdändringar Regeringens förslag Till följd av att transaktionskontolagen upphävs ska följdändringar göras i ett antal lagar. Promemorians förslag Promemorians förslag stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna Ingen av remissinstanserna har några synpunkter på eller invändningar mot förslaget. Skälen för regeringens förslag Till följd av att transaktionskontolagen upphävs behöver ett antal följdändringar i andra lagar göras. Enligt 40 kap. 7 d § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess hos Utbetalningsmyndigheten i dess verksamhet med att administrera systemet med transaktionskonto och att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretessen är absolut, dvs. det gäller inte något skaderekvisit som villkor för sekretessen. Vidare gäller enligt 40 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen att meddelarfriheten är inskränkt beträffande den tystnadsplikt som gäller enligt 40 kap. 7 d §. Som skäl för att sekretessen ska vara absolut anförde regeringen i samband med att den ursprungliga bestämmelsen infördes att myndigheten kommer att behandla en stor mängd uppgifter för vilka gäller ett påtagligt integritetsintresse. Exempelvis kan sambearbetning av flera uppgifter, som var för sig framstår som mindre integritetskänsliga, ge myndigheten tillgång till en omfattande bild av den enskildes personliga och ekonomiska förhållanden. Det skulle innebära betydande integritetsrisker om de sammanställningar som Utbetalningsmyndigheten kan göra genom rutinbetonade åtgärder kan bli offentliga (prop. 2022/23:34 s. 74). Den inskränkning av meddelarfriheten som följer av 40 kap. 8 § motiverades av att den omfattande tillgången till information hos myndigheten ställer höga krav på integritetsskyddet. Vidare konstaterades i förarbetena att inskränkningen inte begränsar möjligheten att lämna information om myndighetens sätt att bedriva sin verksamhet, utan endast möjligheten att lämna information om enskilda (prop. 2022/23:34 s. 77). Lagrådet, som anser att det kan ifrågasättas om inte allmänhetens intresse av insyn i den fortsatta verksamheten väger tyngre när kontoadministrationen nu tas bort, anför att det under det fortsatta lagstiftningsarbetet bör övervägas om det fortsättningsvis finns behov av absolut sekretess och en inskränkning av meddelarfriheten. Regeringen konstaterar att uppgiftsskyldighetslagen ger Utbetalningsmyndigheten en mycket omfattande tillgång till uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden som behövs för att utföra dataanalyser och urval samt granskningar. Myndigheten kommer i sin verksamhet med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar därmed även efter en avveckling av systemet med transaktionskonto att behandla en stor mängd integritetskänsliga uppgifter. Regeringen finner därför inte skäl att frångå sin tidigare bedömning avseende sekretessnivån hos myndigheten för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och att tystnadsplikten ska ha företräde framför meddelarfriheten. Bestämmelsen i 40 kap. 7 d § bör därför endast ändras på så sätt att den inte längre ska gälla myndighetens verksamhet med att administrera systemet med transaktionskonto. Enligt 2 § uppgiftsskyldighetslagen är de myndigheter vars utbetalningar ska administreras via systemet med transaktionskonto enligt transaktionskontolagen skyldiga att lämna de uppgifter till Utbetalningsmyndigheten som den behöver för att administrera systemet med transaktionskonto. Bestämmelsen bör nu tas bort. I lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten behöver ett antal paragrafer ändras eller upphävas. Lagens tillämpningsområde regleras i 1 kap. 2 § i vilken det av första stycket framgår att lagen tillämpas vid behandlingen av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten i dess verksamhet med att administrera systemet med transaktionskonto och att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Stycket behöver ändras och tillämpningsområdet därmed begränsas till personuppgiftsbehandling i myndighetens verksamhet med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Av 1 kap. 6 § framgår att uppgiften att administrera ett system med transaktionskonto är ett ändamål för vilket myndigheten får behandla personuppgifter. Paragrafen bör ändras så att det ändamålet tas bort. I 2 kap. regleras transaktionskontoregistret. Enligt 2 kap. 1 § ska det finnas en uppgiftssamling, benämnd transaktionskontoregistret, för att administrera systemet med transaktionskonto. Av 2 kap. 2 § första stycket följer att i transaktionskontoregistret får sådana uppgifter behandlas som behövs för att administrera systemet med transaktionskonto. I 2 kap. 2 § andra stycket finns en upplysning om att regeringen kan meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i registret. Hela 2 kap. bör nu tas bort. Vidare bör 4 kap. 2 §, som anger hur länge en personuppgift får behandlas i transaktionskontoregistret, upphävas. Eftersom 4 kap. 2 § tas bort bör även hänvisningarna till den paragrafen i 4 kap. 1 och 4 §§ tas bort. Lagförslag Förslaget medför en ändring av 40 kap. 7 d § offentlighets- och sekretesslagen och att 2 § uppgiftsskyldighetslagen ska upphöra att gälla. Förslaget medför även att 2 kap. och 4 kap. 2 § lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten ska upphöra att gälla och att 1 kap. 2 och 6 §§ och 4 kap. 1 och 4 §§ samma lag ska ändras. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag Lagförslagen ska träda i kraft den 1 januari 2027. Äldre bestämmelser om sekretess ska fortfarande gälla för uppgifter som har lämnats före ikraftträdandet. Regeringens bedömning Det behövs inte någon övergångsbestämmelse till den föreslagna ändringen i 1 kap. 6 § lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten. Inte heller i fråga om övriga lagändringar behövs det några övergångsbestämmelser. Promemorians förslag Promemorians förslag stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna En övervägande majoritet av remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över förslaget. Försäkringskassan för fram att det eventuellt kan övervägas om det behövs en övergångsbestämmelse till ändringen av 1 kap. 6 § lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten. En sådan bestämmelse kan enligt Försäkringskassan behövas för att ge stöd för personuppgiftsbehandling i form av att gallra uppgifter som har lämnats in till Utbetalningsmyndigheten på grund av verksamheten med att administrera systemet med transaktionskonto, för det fall dessa uppgifter inte gallras före ikraftträdandet. Liknande synpunkter förs fram av Centrala studiestödsnämnden som påpekar att det inte föreslås någon övergångsbestämmelse och att det saknas överväganden avseende grunderna för fortsatt behandling av de personuppgifter som redan överlämnats till myndigheten. Skälen för regeringens förslag och bedömning De föreslagna lagändringarna syftar till att avskaffa Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto. Eftersom utbetalningar från de myndigheter som anges i transaktionskontolagen enligt lagens ikraftträdandebestämmelser ska administreras via systemet senast den 1 januari 2027 bör de föreslagna lagändringarna träda i kraft så snart som möjligt, dock senast vid det datumet. Den tidigaste tidpunkt som de föreslagna ändringarna kan träda i kraft bedöms vara den 1 januari 2027. När det gäller ändringen i offentlighets- och sekretesslagen behövs övergångsbestämmelser för att säkerställa att sekretessen även i fortsättningen gäller för uppgifter som har lämnats till Utbetalningsmyndigheten före ikraftträdandet för att myndigheten ska kunna administrera systemet med transaktionskonto. I avsnitt 6 framgår att avvecklingen av systemet med transaktionskonto medför en ändring av 1 kap. 2 § lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten som innebär att lagens tillämpningsområde inte längre kommer att omfatta behandling av personuppgifter i Utbetalningsmyndighetens verksamhet med att administrera ett system med transaktionskonto. Vidare kommer det också att behöva göras en ändring av 1 kap. 6 § samma lag som innebär att Utbetalningsmyndigheten inte längre ska få behandla personuppgifter för ändamålet att kunna utföra uppgiften att administrera ett system med transaktionskonto. Som Försäkringskassan påpekar kan myndigheten även efter ikraftträdandet av denna ändring behöva stöd för personuppgiftsbehandling i form av gallring. Fråga är om det med anledning av detta, som Försäkringskassan och även Centrala studiestödsnämnden framhåller, finns behov av en övergångsbestämmelse, för att säkerställa att personuppgifter som samlats in för ändamålet att administrera ett system med transaktionskonto kan fortsätta att behandlas även efter att systemet avvecklats. När lagändringarna träder i kraft upphör Utbetalningsmyndighetens rätt att behandla personuppgifter för ändamålet att administrera ett system med transaktionskonto och därmed även rätten att, i enlighet med 1 kap 8 § lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten, vidarebehandla personuppgifter som samlats in för ändamålet. Utbetalningsmyndigheten är enligt bestämmelserna i arkivlagen (1990:782) och anslutande föreskrifter dock fortfarande skyldig att bevara allmänna handlingar och får även under vissa förutsättningar gallra sådana handlingar. Om myndigheten efter att lagändringarna trätt i kraft behöver vidta åtgärder för att bevara och gallra allmänna handlingar innehållande personuppgifter som samlats in för ändamålet att administrera ett system med transaktionskonto blir det i dataskyddsrättslig mening en behandling för att utföra en i arkivlagstiftningen fastställd uppgift av allmänt intresse (jfr prop. 2017/18:105 s. 111). Stöd för att behandla personuppgifter för att utföra en sådan uppgift av allmänt intresse finns i artikel 6.1 e i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Artikel 6.1 e är direkt tillämplig hos Utbetalningsmyndigheten. Det finns således inget behov av någon övergångsbestämmelse till ändringen av 1 kap. 6 § lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten. I fråga om övriga lagändringar bedömer regeringen att det inte är nödvändigt med några övergångsbestämmelser. Konsekvensanalys I detta avsnitt redogörs för förslagens effekter i den omfattning som bedöms stå i proportion till det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i relevanta delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Redogörelser enligt kraven i 6 § samma förordning återfinns i avsnitt 5 i den omfattning som bedömts lämpligt. Konsekvenser för enskilda och företag Systemet med transaktionskonto har ännu inte tagits i bruk. De nu föreslagna lagändringarna som innebär att systemet ska avskaffas får därmed inga faktiska konsekvenser för de enskilda medborgarna. Samma slutsats gäller för företag. Dock innebär ändringarna att eventuella fördelar för de enskilda som systemet skulle kunna medföra nu uteblir. Konsekvenser för statliga myndigheter och domstolarna Utbetalningsmyndigheten inledde en utveckling av it-system för systemet med transaktionskonto under 2024. En avveckling innebär att det arbetet inte kommer till nytta. Samtidigt innebär förslaget att avveckla systemet att kvarvarande omfattande investeringskostnader och årliga kostnader för drift av transaktionskontot inte kommer att uppstå. Den planerade utvecklingskostnaden för systemet med transaktionskonto är totalt 255 miljoner kronor fram till den 31 december 2026. Kostnaderna för det utvecklingsarbete som redan genomförts beräknas uppgå till ca 110 miljoner kronor. Förslaget innebär att resterande investeringskostnader om 145 miljoner kronor inte uppstår. De beräknade årliga kostnaderna för drift av systemet om ca 25 miljoner kronor kommer inte heller att uppstå. Som framgår av avsnitt 4 gav regeringen i november 2025 Utbetalningsmyndigheten i uppdrag att förbereda avvecklingen av systemet med transaktionskonto, med förbehåll för riksdagens godkännande av nödvändiga lagändringar. De åtgärder som myndigheten har vidtagit inom ramen för uppdraget har gett upphov till merkostnader som lett till ett överskridande av anslaget för 2025. För att täcka det underskott som har uppstått till följd av överskridandet har regeringen i vårändringsbudgeten för 2026 föreslagit att myndigheten ska tillföras 68 miljoner kronor för 2026 (prop. 2025/26:99 utg.omr. 2 avsnitt 5.2). Merkostnaderna utgörs i huvudsak av en nedskrivning av tillgången avseende transaktionskontot. I systemet med transaktionskonto är Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan och Skatteverket tekniska leverantörer och ska tillsammans med Utbetalningsmyndigheten bestämma vilka uppgifter inom ramen för systemet med transaktionskonto som myndigheterna ska utföra för Utbetalningsmyndighetens räkning. De förberedelser som Försäkringskassan och Skatteverket har hunnit vidta hittills bedöms ha medfört marginella kostnader, som har hanterats inom myndigheternas befintliga ekonomiska ramar. Förslagets konsekvenser blir därmed i huvudsak att investeringskostnader inte kommer att uppstå. Centrala studiestödsnämnden konstaterar dock i sitt remissvar att vissa kostnader kvarstår för utvecklingsinsatser som påbörjats och som i delar behöver slutföras oaktat avvecklingen av systemet med transaktionskonto. Dessa kostnader och eventuella andra kostnader som ändå uppstår för myndigheterna med anledning av förslagen bedöms kunna hanteras inom myndigheternas befintliga ekonomiska ramar. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten framhåller i sin hemställan att införandet av transaktionskontosystemet innebär en ökad administration som skapar omotiverade kostnader ur ett samhällsperspektiv. Avvecklingen av systemet innebär att dessa kostnader kan undvikas. Skatteverket arbetar sedan en tid tillbaka med att modernisera it-systemen för likvidhantering inklusive nytt skattekontosystem. Avvecklingen av transaktionskontot innebär att merkostnader för att anpassa både befintligt system för skattekontot och det nya systemet för likvidhantering undviks. En avveckling av systemet får till följd att de myndigheter vars utbetalningar enligt gällande bestämmelser ska anslutas till systemet även fortsättningsvis behöver förmedla uppdrag till bank att göra beslutade utbetalningar till mottagarna. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen att medel skulle föras från Skatteverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Centrala studiestödsnämnden till Utbetalningsmyndigheten fr.o.m. 2027 för kostnader för bankavgifter. Vidare föreslog regeringen att medel för avgifter till tekniska leverantörer skulle föras över från Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten till Utbetalningsmyndigheten fr.o.m. 2027 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2 avsnitt 8.6.1). Utbetalningsmyndighetens anslag beräknas öka med 133 miljoner kronor fr.o.m. 2027 med anledning av förslaget. Avvecklingen av transaktionskontosystemet innebär att Utbetalningsmyndigheten inte längre kommer att ansvara för att betala bankavgifter och avgifter till tekniska leverantörer. Centrala studiestödsnämnden efterfrågar en ökning av sitt förvaltningsanslag med 9 miljoner kronor från och med 2027 för att täcka kostnader för bankavgifter. Försäkringskassan för fram liknande synpunkter och påpekar att medel för bankavgifter motsvarande 51 miljoner kronor samt medel för rollen som teknisk leverantör motsvarande 21 miljoner kronor bör flyttas tillbaka till Försäkringskassans förvaltningsanslag. Det kan finnas anledning för regeringen att återkomma till frågan om att återföra medel till myndigheterna. Att systemet med transaktionskonto avvecklas bedöms inte påverka Utbetalningsmyndighetens möjlighet att genomföra uppgiften att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Avvecklingen bedöms därmed inte påverka myndigheternas och arbetslöshetskassornas åtgärder till följd av Utbetalningsmyndighetens underrättelser om felaktiga utbetalningar, såsom återkrav eller brottsanmälningar och åtal. Förslagen bedöms inte få några konsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna. Sammantaget bedöms myndigheternas kostnader för att avveckla systemet bli mindre än de kostnader som myndigheterna skulle ha haft vid ett införande av systemet med transaktionskonto. Effekter för kommuner och regioner Systemet med transaktionskonto omfattar enligt gällande bestämmelser inte kommuner och regioner. En avveckling av systemet påverkar således inte kommunerna och regionerna. Samhällsekonomiska och andra konsekvenser Förslagen bedöms inte få några konsekvenser för Utbetalningsmyndighetens arbete mot felaktiga utbetalningar. Framför allt förväntas avvecklingen av systemet med transaktionskonto minska de sårbarheter som kan uppstå när betydande utbetalningssystem ska samlas vid en enskild myndighet. Samtidigt innebär en avveckling av systemet med transaktionskonto också att förväntade nyttor av en samlad hantering av statliga utbetalningar från välfärdssystemen i form av effektivitetsvinster för staten uteblir. Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 40 kap. 7 d §    Sekretess gäller hos Utbetalningsmyndigheten i dess verksamhet med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Paragrafen reglerar sekretess vid Utbetalningsmyndigheten. I första stycket anges inte längre att sekretess hos Utbetalningsmyndigheten ska gälla i dess verksamhet med att administrera systemet med transaktionskonto. Ändringen är en följd av att Utbetalningsmyndigheten inte ska administrera ett system med transaktionskonto och innebär att bestämmelsen om sekretess hos Utbetalningsmyndigheten endast gäller i dess verksamhet med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. 2. Äldre bestämmelser gäller för uppgifter som har lämnats före ikraftträdandet. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Punkt 2 innebär att äldre bestämmelser gäller för uppgifter som har lämnats till Utbetalningsmyndigheten före ikraftträdandet för att myndigheten ska kunna administrera systemet med transaktionskonto. Övervägandena finns i avsnitt 7. Förslaget till lag om ändring i lagen (2023:457) om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten 1 kap. 2 §    Denna lag tillämpas vid behandlingen av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten i dess verksamhet med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register. Bestämmelserna i 6–8, 10 och 11 §§ samt 3 och 4 kap. gäller även vid behandling av uppgifter om avlidna. I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. I första stycket anges inte längre att lagen ska gälla vid behandlingen av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten i dess verksamhet med att administrera systemet med transaktionskonto. Ändringen är en följd av att Utbetalningsmyndigheten inte ska ha till uppgift att administrera ett system med transaktionskonto och innebär därmed att tillämpningsområdet för lagen begränsas till Utbetalningsmyndighetens personuppgiftsbehandling i dess verksamhet med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. I tredje stycket tas hänvisningen till 2 kap. bort. Ändringen är en följd av att det kapitlet, som reglerar transaktionskontoregistret, upphör att gälla. Övervägandena finns i avsnitt 6. 6 §    Utbetalningsmyndigheten får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna utföra sin uppgift att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av ändamålet i första stycket. I paragrafen anges de primära ändamålen för myndighetens behandling av personuppgifter. Första stycket ändras på så sätt att det inte längre anges att Utbetalningsmyndigheten får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att kunna utföra sin uppgift att administrera ett system med transaktionskonto. Ändringen är en följd av att Utbetalningsmyndigheten inte ska ha till uppgift att administrera ett sådant system och innebär därmed att myndigheten inte längre får behandla personuppgifter för det ändamålet. Övriga ändringar är redaktionella. I andra stycket ersätts ordet ändamålen med ordet ändamålet. Ändringen är en följd av att ändringen i första stycket innebär att det i paragrafen endast finns kvar ett ändamål för behandling. Övervägandena finns i avsnitt 6. 4 kap. 1 §    Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen, dock som längst den tid som följer av 3 §. Paragrafen innehåller en huvudregel om längsta tid för behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till 2 § tas bort. Ändringen är en följd av att 2 § som innehåller en särskild bestämmelse om tidsfrist för behandling av personuppgifter som behandlas i transaktionskontoregistret utgår. Övervägandena finns i avsnitt 6. 4 §    Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter som avses i 1 och 3 §§ får behandlas under viss tid eller att sådana uppgifter får fortsätta att behandlas för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål. Paragrafen innehåller en upplysningsbestämmelse om rätten att meddela föreskrifter. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till 2 § tas bort. Ändringen är en följd av att 2 § som innehåller en särskild bestämmelse om tidsfrist för behandling av personuppgifter som behandlas i transaktionskontoregistret utgår. Övervägandena finns i avsnitt 6. Sammanfattning av promemorian Avveckling av Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto I promemorian lämnas förslag till författningsändringar om att avveckla Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto. Vidare föreslås ett antal författningsändringar som följer av att systemet avvecklas. Författningsändringarna föreslås ska träda i kraft den 1 januari 2027. Promemorians lagförslag Förslag till lag om upphävande av lagen (2023:454) om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten Härigenom föreskrivs att lagen (2023:454) om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten ska upphöra att gälla vid utgången av 2026. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att 40 kap. 7 d § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 40 kap. 7 d § Sekretess gäller hos Utbetalningsmyndigheten i dess verksamhet med att administrera systemet med transaktionskonto och att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden Sekretess gäller hos Utbetalningsmyndigheten i dess verksamhet med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter som har lämnats före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (2023:456) om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2023:456) om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten dels att 2 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 2 § ska utgå. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. Förslag till lag om ändring i lagen (2023:457) om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2023:457) om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten dels att 2 kap. och 4 kap. 2 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 kap. 2 § ska utgå, dels att 1 kap. 2 och 6 §§ och 4 kap. 1 och 4 §§ ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 § Denna lag tillämpas vid behandlingen av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten i dess verksamhet med att administrera systemet med transaktionskonto och att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Denna lag tillämpas vid behandlingen av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten i dess verksamhet med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register. Bestämmelserna i 6–8, 10 och 11 §§ samt 2–4 kap. gäller även vid behandling av uppgifter om avlidna. Bestämmelserna i 6–8, 10 och 11 §§ samt 3 och 4 kap. gäller även vid behandling av uppgifter om avlidna. 6 § Utbetalningsmyndigheten får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att kunna utföra sina uppgifter att 1. administrera ett system med transaktionskonto, och 2. förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av ändamålen i första stycket. Utbetalningsmyndigheten får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att kunna utföra sin uppgift att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av ändamålet i första stycket. 4 kap. 1 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen, dock som längst den tid som följer av 2 och 3 §§. Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen, dock som längst den tid som följer av 3 §. 4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter som avses i 1–3 §§ får behandlas under viss tid eller att sådana uppgifter får fortsätta att behandlas för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter som avses i 1 och 3 §§ får behandlas under viss tid eller att sådana uppgifter får fortsätta att behandlas för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttrande kommit in från: Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Centrala studiestödsnämnden, Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, Företagarna, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Falun, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Inspektionen för socialförsäkringen, Inspektionen för vård och omsorg, Integritetsskyddsmyndigheten, Justitiekanslern, Kammarkollegiet, Kronofogdemyndigheten, Myndigheten för civilt försvar (tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Riksgäldskontoret, Sparbankernas riksförbund, Skatteverket, Statskontoret, Sveriges advokatsamfund Sveriges A-kassor, Säkerhetspolisen, Utbetalningsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att yttra sig: Funktionsrätt Sverige, Landsorganisationen i Sverige, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Svenska Bankföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation och Uppsala universitet (Juridiska fakulteten). Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2026-05-21 Närvarande: F.d. justitieråden Mahmut Baran och Helena Jäderblom samt justitierådet Christine Lager Avveckling av Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto Enligt en lagrådsremiss den 30 april 2026 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om upphävande av lagen (2023:454) om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten, lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), lag om ändring i lagen (2023:456) om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten, lag om ändring i lagen (2023:457) om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Magnus Petersson, biträdd av departementssekreteraren Axelina Lundfall. Förslagen föranleder följande yttrande. Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen 40 kap. 7 d § I paragrafen finns en bestämmelse om sekretess till skydd för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden i verksamhet hos Utbetalningsmyndigheten. Sekretessen är absolut, dvs. det gäller inte något skaderekvisit som villkor för sekretessen. Vidare gäller enligt 40 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen att meddelarfriheten är inskränkt beträffande den tystnadsplikt som gäller enligt 40 kap. 7 d §. Den delen av Utbetalningsmyndighetens verksamhet som består i att administrera systemet med ett transaktionskonto tas nu bort. Det innebär att sekretessen enligt paragrafen i fortsättningen enbart gäller i myndighetens verksamhet med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar. Eftersom det inte föreslås någon ändring i 40 kap. 8 § blir följden att meddelarfriheten även fortsättningsvis kommer att vara inskränkt när det gäller uppgifter i den återstående verksamheten. Som skäl för att sekretessen ska vara absolut anförde regeringen i samband med att den ursprungliga bestämmelsen infördes att myndigheten kommer att behandla en stor mängd uppgifter för vilka gäller ett påtagligt integritetsintresse. Exempelvis kan sambearbetning av flera uppgifter, som var för sig framstår som mindre integritetskänsliga, ge myndigheten tillgång till en omfattande bild av den enskildes personliga och ekonomiska förhållanden. Det skulle innebära betydande integritetsrisker om de sammanställningar som Utbetalningsmyndigheten kan göra genom rutinbetonade åtgärder kan bli offentliga (prop. 2022/23:34 s. 73 f.). Utbetalningsmyndigheten kommer alltså inte längre att samla in information för att administrera systemet med transaktionskonto. I stället ska Utbetalningsmyndighetens verksamhet nu renodlas till att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar. I vilken utsträckning det finns skäl att behålla den ovillkorliga sekretessen för de uppgifter som fortsättningsvis kommer att finnas hos myndigheten redovisas inte i lagrådsremissen. Det anges inte heller några skäl för att meddelarfriheten ska vara fortsatt inskränkt. Det kan enligt Lagrådets mening ifrågasättas om inte allmänhetens intresse av insyn i den fortsatta verksamheten väger tyngre när kontoadministrationen nu tas bort. Enligt Lagrådet bör frågan om det fortsättningsvis finns behov av absolut sekretess liksom av en inskränkning av meddelarfriheten övervägas under det fortsatta lagstiftningsarbetet. Övriga lagförslag Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 maj 2026 Närvarande: statsrådet Svantesson, ordförande, och statsråden Waltersson Grönvall, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Lann Föredragande: statsrådet Svantesson Regeringen beslutar proposition Avveckling av Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto