Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2024/25:206 Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad Skr. 2024/25:206 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 4 september 2025 Ulf Kristersson Carl-Oskar Bohlin (Försvarsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad (RiR 2025:4). Riksrevisionens övergripande bedömning i rapporten är att regeringens styrning av det civila försvarets uppbyggnad inte har varit tillräckligt effektiv under perioden som granskats, åren 2015–2024. Regeringens styrning har brustit i tydlighet kring vad som ska åstadkommas av vem, vid vilken tidpunkt och i vilken omfattning. Vidare bedömer Riksrevisionen att underlagen från Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har förbättrats under perioden, men att det först är i slutet av den granskade perioden som underlagen blivit så konkreta att en effektiv prioritering varit möjlig. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser om att den statliga styrningen av uppbyggnaden av det civila försvaret inte varit tillräckligt effektiv mellan 2015 och 2022. Enligt regeringens bedömning har dock styrningen och uppföljningen påtagligt förbättrats sedan 2022. Regeringen verkar kontinuerligt för att styrningen och uppföljningen ska stärkas ytterligare med särskilt fokus på transparens och ändamålsenlighet för att på så sätt nå den ökade ambitionsnivå som krävs för att höja förmågan inom det civila försvaret. Riksrevisionen ger regeringen tre rekommendationer. Regeringen redogör i denna skrivelse för flera åtgärder som har vidtagits och planeras för att förbättra styrningen av det civila försvaret. Åtgärderna omfattar såväl författningsändringar som ekonomisk styrning. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning4 2Riksrevisionens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer4 2.1Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser4 2.2Riksrevisionens rekommendationer5 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser5 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer8 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad (RiR 2025:4)13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 september 202581 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om den statliga styrningen av det civila försvaret varit effektiv. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad (RiR 2025:4), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 13 mars 2025. I denna skrivelse behandlar regeringen de slutsatser och rekommendationer som redovisas i rapporten. Riksrevisionens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser Riksrevisionen har granskat om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad varit effektiv. Granskningen omfattar åren 2015–2024. Detta innebär att riksdagens och regeringens beslut under hösten 2024 om nya mål, prioriteringar, myndighetsförändringar m.m. inte omfattas av granskningen. En av Riksrevisionens två delfrågor är om MSB och Försvarsmakten har bidragit med underlag som möjliggjort för regeringen att fatta beslut om effektiva prioriteringar inom det civila försvaret. Riksrevisionen anser att Försvarsmakten och MSB först under den senare delen av granskningsperioden har levererat underlag som möjliggjort för regeringen att fatta beslut om effektiva prioriteringar inom det civila försvaret. Framför allt har Försvarsmaktens arbete med att i större utsträckning förklara myndighetens behov av stöd från det civila försvaret förbättrats. Riksrevisionens andra delfråga är om regeringens styrning för att skapa ökad förmåga inom det civila försvaret har genomförts på ett effektivt sätt. Riksrevisionens samlade bedömning med anledning av den delfrågan är att den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad inte har varit tillräckligt effektiv. Regeringens styrning har brustit i tydlighet kring vad som ska åstadkommas av vem, vid vilken tidpunkt och i vilken omfattning. Vad gäller Riksrevisionens bedömning att ansvarsfördelningen har varit otydlig konstaterar Riksrevisionen att regeringen borde ha tagit ett samlat grepp över alla sektorer och formulerat uppdrag och tilldelat medel i ett tidigare skede. Denna brist anses ha lett till att myndigheterna har dröjt med att involvera näringslivet, vilket i sin tur har fördröjt förmågeuppbyggnaden av det civila försvaret. Riksrevisionen bedömer vidare att regeringen snarast behöver vidta åtgärder för att alla viktiga områden och funktioner i samhället, t.ex. byggnads- och reparationsberedskap, inkluderas i en lämplig sektor. Regeringen behöver enligt Riksrevisionen även hantera frågan om föreskriftsrätt för sektorsmyndigheter. Riksrevisionen anser att myndigheternas uppdrag och uppgifter i det civila försvaret har varit otydliga. Regeringens styrning har varit på en mycket övergripande nivå, vilket innebär svårigheter för myndigheterna att veta vad de förväntas att åstadkomma. Regeringen bör i sin styrning fokusera på vad som ska uppnås och inte på hur resultatet ska uppnås. Regeringen måste även utifrån sitt perspektiv göra avvägningar och prioriteringar när det gäller vilken verksamhet regeringen kan förvänta sig av sina myndigheter, och i vilken omfattning. En annan av Riksrevisionens slutsatser är att finansieringen av det civila försvaret inte har gett förutsättningar för ett långsiktigt och effektivt arbete. Riksrevisionen bedömer att regeringen borde ha tilldelat medel i kombination med ett uppdrag om ett sektorsperspektiv för samtliga sektorer och samverkansområden mycket tidigare i den granskade perioden. Vad gäller regeringens styrning genom finansiering är en utmaning att myndigheterna i många fall har saknat en långsiktighet. Tillfälliga medel som endast tilldelas under ett år försvårar för myndigheterna att agera långsiktigt. Dessutom menar Riksrevisionen att regeringen i sina myndighetsdialoger inte har förtydligat vad som förväntas av myndigheterna. Riksrevisionen anser att den genomförda uppföljningen och återrapportering som utförts av myndigheterna har gett en god bild av det civila försvarets förmåga. Att genomföra detta arbete kräver ofta stora insatser av myndigheterna och bedöms därmed ha påverkat effektiviteten i det förmågeskapande arbetet. Riksrevisionen anser att syftet och mervärdet med en förmågebedömning varje år, även om den vartannat år endast mäter förändringar, måste vara tydlig om den ska fortsätta att genomföras. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen ger regeringen följande rekommendationer: Åtgärda otydligheter i ansvarsfördelningen, exempelvis avseende att samtliga samhällsviktiga områden/funktioner ska omfattas av en sektor eller att sektorsmyndigheterna får föreskriftsrätt. Åtgärda otydligheter kring vad som ska åstadkommas, av vem det ska åstadkommas och när det ska åstadkommas avseende förmågan i det civila försvaret. Säkerställ att myndigheternas finansiering avseende såväl ordinarie verksamhet som åtgärder för förmågehöjning av det civila försvaret är långsiktig. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser om att den statliga styrningen av uppbyggnaden av det civila försvaret inte varit tillräckligt effektiv mellan 2015 och 2022. Enligt regeringens bedömning har dock styrningen och uppföljningen påtagligt förbättrats sedan 2022. Regeringen verkar kontinuerligt för att styrningen och uppföljningen ska stärkas ytterligare med särskilt fokus på transparens och ändamålsenlighet för att på så sätt nå den ökade ambitionsnivå som krävs för att höja förmågan inom det civila försvaret. Regeringen anser, i likhet med Riksrevisionen, att ansvarsfördelningen vid uppbyggnaden av det civila försvaret, under åren 2015–2022, har brustit i tydlighet. Regeringen borde ha tagit ett samlat grepp över alla sektorer samt formulerat uppdrag och tilldelat medel i ett tidigare skede. Det civila försvaret utgörs av en stor mängd aktörer. i År 2022 beslutade regeringen, genom nya förordningar och ändringar i befintliga förordningar, om en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, regional och lokal nivå. Resurserna till det civila försvaret har ökat kraftigt sedan återuppbyggnaden tog fart 2022. Syftet med den nuvarande strukturen är att skapa tydligare ansvars- och ledningsförhållanden samt en stärkt samordning inom civilt försvar. Tanken bakom den nuvarande beredskapsstrukturen är att en indelning av statliga myndigheter i sektorer skapar en organisatorisk plattform för såväl planering som operativ hantering av fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. I förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap framgår att statliga myndigheter under regeringen har ett ansvar att genom sin verksamhet minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Vidare framgår i förordningen att de utpekade beredskapsmyndigheterna har ytterligare uppgifter inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Regeringen fortsätter att vidareutveckla 2022 års reform för att ytterligare öka hastigheten och effektiviteten i uppbyggnaden av det civila försvarets förmåga. Regeringen delar även Riksrevisionens bedömning att roller och mandat för sektorsansvariga myndigheter och civilområdesansvariga länsstyrelser behöver förstärkas. I propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34 s. 111) gör regeringen bedömningen att det vid höjd beredskap är nödvändigt att beslut på olika nivåer kan fattas självständigt för högsta möjliga försvarseffekt, och att detta förutsätter att ansvar och mandat är tydligt fördelade till relevanta nivåer. Frågorna om föreskriftsrätt kräver dock närmare analys. Riksrevisionen bedömer även att regeringens styrning har varit på en mycket övergripande nivå, vilket innebär svårigheter för myndigheterna att veta vad de förväntas att åstadkomma. Enligt regeringen behöver styrningen balansera behovet av tillräcklig konkretion om vad som ska åstadkommas med decentralisering av beslutsfattande till berörda aktörer som bäst är lämpade att veta hur detta ska uppnås. Trots de brister som funnits är det positivt att Riksrevisionen uppmärksammar goda exempel på att myndigheter och departement har lyckats genomföra planering och förmågeskapande åtgärder i en snabbare takt än övriga. I propositionen Totalförsvaret 2025–2030 anges att totalförsvaret ska utformas och dimensioneras för att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp och medverka till försvaret av allierade enligt de åtaganden som följer av medlemskapet i Nato. Med försvarsbeslutet som grund har regeringen fattat tre övergripande beslut som riktar sig till myndigheterna: gemensamma förutsättningar för utvecklingen av totalförsvaret, inriktning för det militära försvaret och inriktning för det civila försvaret. Vidare har MSB i sin myndighetsinstruktion fått i uppdrag att stödja berörda aktörer i planeringen för civilt försvar. MSB ska särskilt verka för att aktörerna samordnar planeringen samt för att samordning sker i förhållande till det militära försvaret. För att ge aktörerna i det civila försvaret goda förutsättningar är det av vikt att Försvarsmakten kan redogöra för vilket behov av stöd av den civila sektorn det militära försvaret har, inklusive andra Natoländers behov av värdlandsstöd. Vidare har regeringen beslutat om särskilda åtgärder inom olika beredskapssektorer. Ett exempel är att regeringen den 18 januari 2024 beslutade om ett lagförslag som innebär att Post- och telestyrelsen, PTS, ska kunna peka ut de aktörer de anser ska delta i samverkan vid kriser som gäller elektronisk kommunikation (prop. 2023/24:60). I maj 2024 trädde den nya regleringen i 1 kap. 13 § lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation i kraft. En annan av Riksrevisionens slutsatser som regeringen delar är att under tidigare år har finansieringen av det civila försvaret inte inneburit goda förutsättningar för ett långsiktigt och effektivt arbete. Under den tidigare försvarsbeslutsperioden, åren 2021–2025, har medel tillförts vid olika tidpunkter och till olika delar av det civila försvaret, både i form av permanenta och tillfälliga medel. De medel som tilldelats området har också delvis haft olika syften. Det har avsett förvaltningskostnader som avser myndigheternas löpande verksamhet för civilt försvar, men även utgifter som mer direkt stärker förmågan i det civila försvaret vid höjd beredskap och krig. Som exempel på det senare kan nämnas investeringar i materiel eller ledningsplatser. Det faktum att tillskott skett vid olika tidpunkter och med olika syften har enligt regeringen försvårat uppföljningen av hur mycket medel som har fördelats till respektive område inom civilt försvar. Det har även bidragit till en otydlighet när det gäller att förstå vilken typ av verksamhet som finansieras och vilka resultat som uppnås. Enligt regeringen innebär en bristfällig uppföljning begränsningar i att ändamålsenligt och effektivt kunna prioritera insatser och styra mot resultat inom det civila försvaret och därmed nå de ökade ambitionerna på området. För regeringen har det därför varit viktigt att införa en ny ekonomisk planeringsram för det civila försvaret, vilket gjordes i budgetpropositionen för 2025. Förutom myndighetsstyrning som sker genom regeringens beslut är myndighetsdialogerna ett viktigt moment i regeringens uppföljning av myndigheterna. Vid regeringens myndighetsdialoger ges möjlighet till informations- och kunskapsutbyte samt diskussion om regeringens förväntningar på myndigheterna, vilket ger stöd och underlag för regeringens fortsatta styrning och myndigheternas genomförande av verksamheten. I Regeringskansliets vägledning för myndighetsdialogerna 2024 lades särskild vikt vid att uppmärksamma frågor som berör krisberedskap och totalförsvar. Varje statsråd som har ansvar för en sektorsansvarig myndighet ska även följa upp denna myndighets utvecklingsarbete inom beredskapssektorn och verka för en god framdrift av förmågeökningen av det civila försvaret. Riksrevisionen anser att myndigheternas redovisningar av åtgärder för det civila försvarets uppbyggnad ofta kräver stora insatser av myndigheterna och bedöms därmed ha påverkat effektiviteten i det förmågeskapande arbetet. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens slutsats och menar att kraven på uppföljningarna från myndigheterna behöver ändras för att hitta en balans mellan nödvändiga redovisningar å ena sidan och en lättnad av den administrativa resursåtgången å andra sidan. Slutligen delar regeringen Riksrevisionens bedömning att underlaget från Försvarsmakten och MSB har förbättrats under perioden och under periodens senare skede möjliggjort för regeringen att fatta beslut om effektiva prioriteringar inom det civila försvaret. Underlagen till totalförsvarsbeslutet 2024 är exempel på detta. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Åtgärder för att tydliggöra ansvarsfördelningen Regeringen beslutade den 19 juni 2025, genom ändring i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap, att inrätta två nya beredskapssektorer och utse sex nya beredskapsmyndigheter. I den nya beredskapssektorn industri, byggande och handel ingår de nya beredskapsmyndigheterna Tillväxtverket, Boverket och Sveriges geologiska undersökning. Tillväxtverket är sektorsansvarig myndighet. I den nya beredskapssektorn utrikeshandel ingår Tullverket och den nya beredskapsmyndigheten Kommerskollegium, med Kommerskollegium som sektorsansvarig myndighet. Motiven för utvidgningen av beredskapssystemet är ytterst att det krävs nödvändig försörjning av kritiska varor och tjänster för totalförsvarets behov och att utrikeshandeln måste upprätthållas vid fredstida kriser, höjd beredskap och då ytterst krig. Inrättandet av de nya sektorerna kommer att bidra till ett tydligare ansvar hos statliga myndigheter på dessa områden i den nuvarande beredskapsstrukturen för krisberedskap och civilt försvar. Därtill är totalförsvarets förmåga i dessa delar direkt kopplad till en fungerande samhällsekonomi. Även Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet har utsetts till nya beredskapsmyndigheter, där Riksarkivet ska ingå i den befintliga sektorn försörjning av grunddata, medan Riksantikvarieämbetet är fristående beredskapsmyndighet. Som framgår av avsnitt 3 anser regeringen att frågorna om föreskriftsrätt kräver närmare analys. Regeringen har därför för avsikt att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn kring bl.a. föreskriftsrätt och föreslå åtgärder som ger goda förutsättningar för en ändamålsenlig och effektiv styrning av statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter inför och under krig och krigsrelaterade förhållanden. Regeringen beslutade den 28 maj 2025 genom en ändring i förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (20 a och 23 a §§) att MSB:s verksamhet när det gäller skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskydd ska bedrivas inom en egen del av myndigheten och att regeringen ska utse chefen för denna verksamhet. En egen verksamhetsdel inom myndigheten bedöms kunna tydliggöra den aktuella verksamheten både inom myndigheten och utåt mot andra aktörer. Organisationsförändringen ger också en bättre struktur för att på nationell nivå kunna hålla samman planeringen och förberedelserna för det civila försvaret i dessa delar. Organisationsförändringen trädde i kraft den 1 juli 2025. Det samlade ansvaret för myndigheten ligger fortsatt hos MSB:s myndighetschef. Regeringen har sedan tidigare aviserat att MSB från och med den 1 januari 2026 föreslås byta namn till Myndigheten för civilt försvar, MCF. Det nya namnet syftar till att tydliggöra och markera myndighetens uppdrag inom civilt försvar. Regeringen beslutade den 30 mars 2023 att utse en särskild utredare för att analysera vilket grundläggande ansvar och vilka huvudsakliga uppgifter som kommuner och regioner bör ha i fråga om förberedelser för och verksamhet under fredstida kriser och höjd beredskap. Det huvudsakliga syftet med översynen är att den ska leda fram till en författningsreglering och ett system som ger bättre möjligheter att förstärka och utveckla kommuners och regioners verksamheter inför och under fredstida kriser och höjd beredskap (dir. 2023:51). Den 14 december 2023 beslutade regeringen om att förlänga utredningstiden (dir. 2023:179). En annan del av utredningens uppdrag har bestått i att analysera ändamålsenligheten och effektiviteten i statens ordning för styrning, uppföljning och finansiering av kommuners och regioners förberedande uppgifter inför fredstida kriser och höjd beredskap, och vid behov föreslå en förändrad ordning. Utredningen om kommuners och regioners beredskap inkom med slutbetänkandet Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65) i september 2024. Betänkandet har remitterats och förslagen bereds fortsatt i Regeringskansliet. Åtgärder för att tydliggöra vad som ska åstadkommas Försvarsbeslutet 2025–2030 godkändes av riksdagen den 17 december 2024. Då antog riksdagen regeringens förslag i propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:35). Propositionen innehåller bl.a. mål för det civila försvaret samt övergripande mål för totalförsvaret. Den 19 december 2024 beslutade regeringen om planeringsförutsättningar för totalförsvaret och om inriktning för det civila försvaret (Fö2024/02054). Genom dessa beslut har det tydliggjorts vilka uppgifter som beredskapsmyndigheterna förväntas att prioritera. MSB och Försvarsmakten har genom beslutet om gemensamma planeringsförutsättningar fått i uppdrag att fortsatt främja och utveckla en samordnad planering inom totalförsvaret och därutöver att ytterligare konkretisera planeringsförutsättningarna och ta fram gemensamma utgångspunkter som kan användas som stöd för beredskapsmyndigheternas planering. Regeringen beslutade i december 2024 om särskilda uppdrag till 18 myndigheter i deras regleringsbrev för 2025 i syfte att utveckla och stärka det civila försvaret inom sina respektive ansvarsområden. Uppdragen har getts till dessa myndigheter eftersom de prioriterades vid medelstilldelningen i den ekonomiska planeringsramen för civilt försvar. Regeringen har även fattat beslut som berör enskilda beredskapssektorer. Ett exempel är att regeringen den 24 april 2025 gav Strålsäkerhetsmyndigheten och Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att utreda förutsättningarna för drift av kärnkraftverk under höjd beredskap (KN2023/03584, KN2025/00969). Ett annat exempel är att regeringen den 26 juni 2025 gav Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och Socialstyrelsen i uppdrag att analysera hur lagerhållning av vissa läkemedel ska säkerställas i syfte att åstadkomma en god försörjningsberedskap (S2025/01275). Regeringen beslutade den 27 juni 2024 att en särskild utredare, som ska fungera som nationell rådgivare, ska stödja regeringens arbete med att stärka svensk försörjningsberedskap och stödja näringslivets beredskapsplanering genom att bland annat bidra till utvecklad samverkan mellan statliga aktörer och näringslivet (dir. 2024:65). Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2026. Den 19 juni 2025 beslutade regeringen genom en ändring i MSB:s myndighetsinstruktion (2008:1002) att MSB ska ansvara för den nationella samordningen av försörjningsberedskapen. Myndigheten ska på en övergripande nationell nivå stödja och samordna statliga myndigheters, kommuners och regioners planering och arbete som syftar till att vid fredstida krissituationer och höjd beredskap upprätthålla den försörjning av varor och tjänster som är nödvändig för att trygga befolkningens överlevnad, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna eller bidra till det militära försvarets förmåga. Den nya uppgiften innebär även att MSB ska bistå andra statliga myndigheter, kommuner och regioner med kunskap och information i frågor som rör beredskapslagring samt att myndigheten får möjlighet att mot avgift bedriva uppdragsverksamhet i form av beredskapslagring med tillhörande tjänster på uppdrag av andra statliga myndigheter. Åtgärder för att säkerställa myndigheternas finansiering För att stärka Sveriges försvarsförmåga har regeringen i budgetpropositionen för 2025 infört en ekonomisk planeringsram för det civila försvaret för försvarsbeslutsperioden 2025–2030. Denna ram, som successivt ökar under perioden, syftar till att stärka Sveriges försvarsförmåga och innebär en kraftigt höjd ambitionsnivå. Tabell 4.1 visar på utvecklingen åren 2020–2030. Tabell 4.1Medel till civilt försvar för åren 2020–2030, miljarder kronor 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 0,4 1,4 2,7 3,8 5,9 8,5 10 13 15 15 15 I propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34) gör regeringen bedömningen att styrningen och uppföljningen av det civila försvaret bör stärkas och vidare att styrningen och uppföljningen bör ske med utgångspunkt i den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret för försvarsbeslutsperioden 2025–2030. För att åstadkomma detta avser regeringen att se över nuvarande strukturer och processer för styrning och uppföljning. I propositionen anger regeringen även att utgångspunkten i arbetet bör vara att styrningen och uppföljningen sker utifrån angivna mål samt utifrån ett helhetsperspektiv som tar avstamp i centrala underlag och bedömningar av utvecklingen inom området. För att åstadkomma detta är en viktig förutsättning att de aktörer som tar del av medel från den ekonomiska planeringsramen för civilt försvar tydligt redogör för hur medel har använts och vilka resultat som uppnåtts. Enligt regeringen är det övergripande syftet med ett sådant arbete att säkerställa att de medel som ingår i det civila försvarets ekonomiska planeringsram används till att stärka det civila försvaret och således att finansiera åtgärder som syftar till att möta de krav som höjd beredskap och ytterst krig ställer. I beslutet Inriktning för civilt försvar 2025–2030 (Fö2024/02054) finns återrapporteringskrav för beredskapsmyndigheterna att årligen i samband med årsredovisningen lämna en särskild redovisning för civilt försvar. Av redovisningen ska det bl.a. framgå vilka huvudsakliga åtgärder som myndigheten har genomfört för att höja det civila försvarets förmåga samt hur medel som disponeras av myndigheten för att stärka arbetet med civilt försvar fördelar sig på redovisad verksamhet. Sammantagen bedömning I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Försvarsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 september 2025 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson Föredragande: statsrådet Bohlin Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad