Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2024/25:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2024 Skr. 2024/25:130 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2025 Ulf Kristersson Niklas Wykman (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensions-fondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2024. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2024 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni. Av skrivelsen framgår bl.a. följande: År 2024 präglades av en stark utveckling på de globala aktiemarknaderna, samtidigt som räntorna föll och kronan försvagades mot både euron och US-dollarn. Det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) uppgick till 188 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 9,5 procent. Resultatet kan framför allt härledas till en god utveckling på aktiemarknaderna. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har den genomsnittliga avkastningen av buffertfondernas totala fondmedel varit 6,3 procent per år. Vid utgången av 2024 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 2 130,2 miljarder kronor. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet. Varje buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkastningsmålet för fonden. Av regeringens utvärdering framgår att buffertfonderna har uppnått de långsiktiga avkastningsmål som styrelserna fastställt. Första–Fjärde AP-fonderna har även uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövs för uppgiften. Under 2024 överfördes netto från Första–Fjärde AP-fonderna till inkomstpensionssystemet efter administrationskostnader ca 10 miljarder kronor, vilket är ca 11 miljarder mindre än föregående år. Buffertfondernas redovisade avkastning och totala fondkapital Procent och miljarder kronor 2020 2021 2022 2023 2024 2001–2024 Avkastning, % 8,5 20,2 -8,0 8,1 9,5 6,31 Avkastning, mdkr 132 338 -160 144 188 1 829 Nettoflöde pensionssystemet -33 -31 -20 -21 -10 -302 Totalt fondkapital 1 696 2 004 1 826 1 950 2 130 1 Årsgenomsnitt, geometriskt medelvärde. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna). Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 493 miljoner kronor under 2024. Det var 14 miljoner kronor lägre än föregående år och motsvarar en minskning på knappt 1 procent. Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Under 2024 uppgick avkastningen för Sjunde AP-fondens sparare i genomsnitt till 27,3 procent. Majoriteten (95 procent) av spararna hos Sjunde AP-fonden har valt AP7 Såfa. Detta kan jämföras med den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fondens genomsnittliga årsavkastning uppgår till 8,6 procent sedan 2001, medan motsvarande avkastning för de 425 privata fonderna i premiepensionssystemet uppgår till 5,8 procent. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,05 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital 2024. Detta kan jämföras med den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de privata fonderna i premiepensionssystemet som uppgick till 0,19 procent. Samtliga AP-fonder har uppfyllt det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt. Innehållsförteckning 1Inledning och innehållsöversikt4 2AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet5 2.1Det allmänna pensionssystemet5 2.2Inkomstpensionssystemet7 2.3Premiepensionssystemet9 3Buffertfondernas samlade resultat12 3.1Rollen som buffert för hantering av över- och underskott12 3.2Rollen som långsiktig finansiär13 3.3Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder17 3.4Tillgångsallokering19 3.5Utvecklingen på finansmarknaderna25 4Buffertfondernas samlade kostnader27 5Föredömlig förvaltning i Första–Fjärde AP-fonderna33 6Redovisning och utvärdering av AP-fonderna38 6.1Första AP-fonden38 6.2Andra AP-fonden46 6.3Tredje AP-fonden56 6.4Fjärde AP-fonden64 6.5Sjätte AP-fonden74 6.6Sjunde AP-fonden83 7Övriga förvaltningsfrågor92 7.1Process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter92 7.2Samarbete mellan AP-fonderna93 7.3Sammanfattning från revision94 Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna97 Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag106 Utdrag ur årsredovisning för Första AP-fonden109 Utdrag ur årsredovisning för Andra AP-fonden125 Utdrag ur årsredovisning för Tredje AP-fonden148 Utdrag ur årsredovisning för Fjärde AP-fonden167 Utdrag ur årsredovisning för Sjätte AP-fonden191 Utdrag ur årsredovisning för Sjunde AP-fonden207 Underlag från Arkwright Utvärdering avAP-fondernas verksamhet 2024220 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 maj 2025465 Inledning och innehållsöversikt Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis. Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reformeringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i det följande benämnd lagen om allmänna pensionsfonder, förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas (buffertfondernas) betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensionssystemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffertfonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av över- och underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första–Fjärde AP-fondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utvecklingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader och i avsnitt 5 redogörs för Första–Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhetsarbete. Avsnitt 6 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respektive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 7 behandlar övriga förvaltningsfrågor som process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan AP-fonderna och en sammanfattning av revisionen. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. Bilagan är oförändrad sedan föregående år. I bilaga 2 finns AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3–8. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 innehåller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2024. Den externa utvärderingen har genomförts av Arkwright AB och innehåller utöver en grundläggande granskning även en fördjupad analys av AP-fondernas verksamhet när det gäller allokeringsbeslut, positionstagning i valuta inklusive valutasäkring samt investeringar i illikvida tillgångar. AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet Det allmänna pensionssystemet Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna ålderspensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande. Den allmänna ålderspensionen består i sin tur av flera delar: garantipension, inkomstpension och premiepension. Därtill finns det sedan 2021 ett inkomstpensionstillägg. Det är ett tillägg till inkomstpensionen som finansieras via statens budget. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll och utveckling i det allmänna pensionssystemet. Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som trädde i kraft i januari 1999 efter en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet (numera Liberalerna) och Kristdemokraterna. Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, genom indexering och den s.k. automatiska balanseringen. Figur 2.1Det allmänna pensionssystemet Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procentenheter sätts av till inkomstpensionen och resterande 2,5 procentenheter till premiepensionen. Utöver lön räknas ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringar som pensionsgrundande inkomster. Viss typ av annan frånvaro från arbetsmarknaden kan dock också vara pensionsgrundande. För tid med små barn (barnår), studier, plikttjänst eller sjuk- eller aktivitetsersättning ges pensionsrätt i form av pensionsgrundande belopp. De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en avkastning som beräknas med utgångspunkt i inkomstindex med avdrag för förskottsräntan. Inkomstindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige, vilken även påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska och ekonomiska faktorer genom det s.k. balanstalet. I inkomstpensionssystemet används inbetalda pensionsavgifter för att finansiera samma års pensionsutbetalningar. Detta brukar kallas för att systemet är avgiftsfinansierat. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första?Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden förvaltar också en del av buffertkapitalet. Till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna är Sjätte AP-fonden sluten, vilket innebär att den saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen. AP-fonderna är statliga myndigheter som styrs genom lag. I den löpande förvaltningen har respektive AP-fond en självständig ställning i förhållande till såväl regeringen som övriga fonder. Det är upp till varje AP-fond att inom ramen för gällande uppdrag och placeringsregler utforma förvaltningsmodell och styra val av placeringar. Regeringen varken kan eller får ha synpunkter på fondernas enskilda placerings- eller förvaltningsbeslut. AP-fonderna investerar i dag inom en rad olika sektorer som t.ex. energi, infrastruktur och ansvarstagande försvarsindustri. Riksdagen antog den 20 maj 2025 regeringens förslag i propositionen En effektivare förvaltning av buffertkapitalet (prop. 2024/25:133, bet. 2024/25:FiU36, rskr. 2024/25:204). Förslagen syftar till att förbättra förutsättningarna för en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv förvaltning av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas (buffertfondernas) fondmedel, och innebär bl.a. ett minskat antal AP-fonder. Sjätte AP-fonden införlivas i buffertfondssystemet genom att fondens verksamhet och tillgångar förs över till Andra AP-fonden. De tre Stockholmsbaserade buffertfonderna minskas till två fonder genom att Första AP-fondens verksamhet och tillgångar förs över till Tredje och Fjärde AP-fonderna. Det införs även ett krav i lag på att styrelsen i en AP-fond i sin helhet ska ha tillräcklig kompetens inom vissa områden som är särskilt viktiga för förvaltningen av fonden. Det görs också vissa ändringar som gäller administrationen av AP-fonderna. Det tydliggörs att sekretess gäller vid anställning av verkställande direktör i en AP-fond. De ändringar som gäller AP-fondernas styrelser och administration omfattar även Sjunde AP-fonden. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2026. Inkomstpensionssystemet Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet Buffertkapitalet förvaltas av Första?Fjärde och Sjätte AP-fonderna som är buffertfonder i inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder infördes samtidigt ett gemensamt regelverk, lagen om allmänna pensionsfonder, vilken även reglerar Sjunde AP-fonden. Enligt lagen är Första–Fjärde AP-fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Sedan den 1 januari 2019 ska Första–Fjärde AP-fonderna även förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. Målet om föredömlig förvaltning innebär att Första–Fjärde AP-fonderna ska integrera miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter (ESG) i sin förvaltning. Det ankommer på fonderna att närmare precisera innebörden av målet. AP-fonderna ska samverka när det gäller målet om föredömlig förvaltning. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men regleras i en egen lag, lagen om Sjätte AP-fonden. Till skillnad från de andra buffertfonderna är Sjätte AP-fonden sluten, vilket innebär att den inte har några betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer sig också från de andra buffertfondernas. Sjätte AP-fonden ska, inom ramen för vad som är till nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension, förvalta medlen genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden har sitt ursprung i sjätte fondstyrelsen, som inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med 1990-talets pensionsreform. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i den pensionsöverenskommelse som slöts, utan de tidigare gällande reglerna avseende sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. År 2007 fick Sjätte AP-fonden möjlighet att göra investeringar utomlands. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande sjätte fondstyrelsen bildades 1996. Sedan den 1 juli 2022 omfattas Sjätte AP-fonden av motsvarande regler som Första–Fjärde AP-fonderna om att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvaltningen. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna har allmänhetens förtroende. Buffertfondernas två olika roller Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från fonderna. Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomst-pensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonderna ska generera en avkastning som minimerar risken för att den s.k. automatiska balanseringen aktiveras, vilket har samband med hur demografiska och ekonomiska faktorer påverkar utvecklingen av avgiftstillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet. Inkomstpensionssystemets finansiella ställning Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången, dvs. framtida avgiftsinkomster och buffertkapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna och de utgående pensionerna (pensionsskulden) upp med utgångspunkt i inkomstindex. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionerna och pensionsrätterna räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta beräknas det s.k. balanstalet genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 räknas pensionsrätter och utgående pensioner upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans. Vid slutet av 2024 uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 13 093 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 10 962 miljarder kronor och buffertfonderna för 2 130 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 11 196 miljarder kronor (se tabell 2.2). Balanstalet för 2026, som baseras på 2024 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,1695. Att balanstalet överstiger 1 beror på att systemets tillgångar var större än dess skulder per den 31 december 2024. Systemets balanstal för 2025 är sedan tidigare fastställt till 1,1206. I tabell 2.1 redovisas 2024 års och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet. Tabell 2.1Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder Miljarder kronor Beräkningsår 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 Balanseringsår 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 Buffertfonderna 2 130 1 950 1 826 2 004 1 696 1 596 1 383 1 412 Avgiftstillgång 10 962 10 242 9 907 9 188 8 893 8 616 8 244 7 984 Summa tillgångar 13 093 12 193 11 733 11 192 10 589 10 213 9 627 9 396 Pensionsskuld 11 196 10 880 10 388 9 991 9 783 9 454 9 165 9 080 Över-/underskott 1 897 1 313 1 345 1 201 806 758 463 315 Balanstal 1,1695 1,1206 1,1295 1,1202 1,0824 1,0802 1,0505 1,0347 Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2024, s. 111. Som nämns påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) av ett antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet. Premiepensionssystemet Premiepensionssystemet är ett fonderat system. Eftersom tillgångarna i systemet är fullt fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i fondandelarnas värden. Inom systemet kan var och en själv välja hur de intjänade premiepensionsrätterna ska placeras. Vid slutet av 2024 fanns det omkring 425 fonder att välja mellan på premiepensionens fondtorg. Under 2022 infördes ett nytt regelverk för upphandling av fonder till fondtorget. Det inrättades en ny myndighet, Fondtorgsnämnden, som sedan dess upphandlar, förvaltar och granskar de valbara fonderna på fondtorget. Den första upphandlingen av fonder genomfördes i mars 2024. Premiepension kan tas ut som antingen traditionell försäkring eller fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att den försäkrades fondandelar säljs av och att Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går bra även ett tilläggsbelopp. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valbara premiepensionsfonderna eller i förvalsalternativet. I fondförsäkringen räknas pensionsutbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt i fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar. Sjunde AP-fondens roll Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensionssystemet som förvaltar pensionsmedel åt de individer som inte själva aktivt har valt fonder på fondtorget för premiepensionen eller åt individer som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde AP-fonden har som främsta uppgift att förvalta premiepensionsmedel i det statliga förvalsalternativet, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ), där risken förändras med spararnas ålder. Sjunde AP-fonden utgår från två s.k. byggstensfonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, och erbjuder sex fondportföljer, varav AP7 Såfa är förvalsalternativet, för den som själv vill välja risknivå på sitt sparande. Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första?Fjärde AP-fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder. Fonden omfattas även av vissa bestämmelser i lagen (2004:46) om värdepappersfonder. I november 2022 beslutade riksdagen om lagändringar för Sjunde AP-fonden (prop. 2021/22:280, bet. 2022/23:SfU5, rskr. 2022/23:27). I samband med detta klargjordes också att målet för Sjunde AP-fondens förvaltning av fonder är detsamma som målet för premiepensionssystemet i stort. Målet är alltså att förvalsalternativet inom premiepensionen ska utgöra ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension. De fondmedel som Sjunde AP-fonden förvaltar ska placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås i förhållande till risken i placeringarna. Lagändringarna som trädde i kraft den 1 januari 2023 innebar också att Sjunde AP-fonden omfattas av motsvarande regler om föredömlig förvaltning av fondmedlen som övriga AP-fonder. Därutöver justerades fondens placeringsregler, bl.a. på så sätt att möjligheterna att placera medel i illikvida tillgångar utökades. I avsnitt 6.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt. Premiepensionssystemets finansiella ställning Vid utgången av 2024 omfattade premiepensionssystemet drygt 8,4 miljoner individer, varav ca 6,5 miljoner pensionssparare och ca 1,9 miljoner pensionärer. Totalt förvaltat kapital under 2024 uppgick till 2 798,7 miljarder kronor, varav 2 712,3 miljarder kronor i fondförsäkring och 86,4 miljarder kronor i traditionell försäkring. Den kraftiga ökningen av tillgångarnas värde beror i huvudsak på en positiv börsutveckling under 2024 men även på tillförda medel avseende nya pensionsrätter. Värdeutvecklingen i fondförsäkringen för 2024 uppgick till 505,9 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 23,4 procent mätt som tidsviktad årsavkastning. En stor del av kapitalet i fondförsäkringen är placerat i aktier och ökningen av tillgångarna jämfört med 2023 var en följd av en positiv börsutveckling under 2024. Värdeutvecklingen i fondförsäkringen sedan start den 13 december 2000 har gett en genomsnittlig årlig avkastning på 6,8 procent mätt som tidsviktad avkastning. Den goda genomsnittliga avkastningen beror på den långsiktiga positiva utvecklingen på aktiemarknaden. Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepensionssystemet. AP7 Såfa fondkapital motsvarar 50,4 procent (48,1 procent 2023) av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet fondförsäkringsrörelse. Vid 2024 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 1 439,9 miljarder kronor (1 105,6 miljarder kronor 2023), varav 1 288,9 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och 151,0 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2024 uppgick avkastningen för Sjunde AP-fondens sparare, med majoriteten av spararna (95 procent) i AP7 Såfa, i genomsnitt till 27,3 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gav en avkastning på 19,2 procent. Skillnaden förklaras bl.a. av att AP7 Såfa sammantaget har en högre aktiemarknadsexponering och en högre valutaexponering än de privata premiepensionsfonderna. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24-månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 10,8 procent jämfört med 8,2 procent för de privata premiepensionsfonderna. I slutet av 2024 förvaltade Sjunde AP-fonden 53 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.2. Som framgår av figuren har Sjunde AP-fondens andel av det totala kapitalet ökat sedan 2014. Trenden med procentuell förskjutning av antal sparare och kapital till Sjunde AP-fonden och AP7 Såfa fortsatte under 2024. Ökningen beror dels på att flera yngre sparare inte gör egna fondval, dels på att kapitalet från avregistrerade fonder som inte flyttas till upphandlade fonder ofta går till förvalet. Figur 2.2Utvecklingen av det totala kapitalet i premiepensionssystemet Procent Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden). En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2024. Buffertfondernas samlade resultat Buffertfonderna har två olika roller: att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensionssystemet att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna. Rollen som buffert för hantering av över- och underskott Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften. Skälen för regeringens bedömning: Rollen som buffert finns eftersom de löpande inbetalningarna av pensionsavgifter inte är lika stora som utbetalningarna av inkomstpension till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna. På motsvarande sätt tas medel från fonderna när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot inkomstpensionssystemet. I figur 3.3 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensionssystemet och Första–Fjärde AP-fonderna efter administrationskostnader. Figur 3.1Nettoflödet mellan inkomstpensionssystemet och Första–Fjärde AP-fonderna Miljarder kronor, utfall 2001–2024, prognos 2025–2028 Källa: Pensionsmyndigheten. Under 2024 överfördes netto från Första–Fjärde AP-fonderna till inkomstpensionssystemet efter administrationskostnader drygt 9 miljarder kronor, vilket är knappt 11 miljarder mindre än föregående år. Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större än utbetalningarna under de första åtta åren (2001?2008) med det nuvarande pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna sammanlagt 50,7 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under åren 2009?2024 användes sammanlagt 352,6 miljarder kronor från AP-fonderna för att finansiera pensionsutbetalningar och administrationskostnader. För hela perioden 2001?2024 har nettoutflödet från AP-fonderna till inkomstpensionssystemet uppgått till 302 miljarder kronor (inklusive administrationskostnader). En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att den stora generationen med personer födda på 1940-talet har börjat ta ut allmän pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna att fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna under överskådlig framtid. Under 2025 beräknas överföringen uppgå till 15,8 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 0,8 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2025–2028 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 57 miljarder kronor, vilket är lägre än förra årets prognos. Rollen som långsiktig finansiär Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter kostnader uppgått till 6,3 procent per år. Detta har bidragit till att buffertkapitalets andel av tillgångarna i inkomstpensionssystemet har ökat från ca 10 procent 2001 till drygt 16 procent 2024. Ökningen har bidragit till att tillgångarna överstigit skulderna under samtliga år förutom 2008, 2009 och 2012. Skälen för regeringens bedömning Resultatuppföljning Första–Fjärde AP-fonderna började agera i sina roller som buffertfonder den 1 januari 2001, men det dröjde till senare under det året innan fonderna hade implementerat sina långsiktiga investeringsportföljer. Första–Fjärde AP-fonderna utvärderas därför över perioden den 1 juli 2001–31 december 2024. Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas gemensamma påverkan på inkomstpensionssystemet utvärderas över perioden den 1 januari 2001–31 december 2024. Under 2024 uppgick det samlade resultatet för buffertfonderna till 188 miljarder kronor efter kostnader. Fondernas samlade aktieinnehav, räntebärande tillgångar och alternativa tillgångar har bidragit till den positiva utvecklingen av buffertfondernas resultat under 2024. I synnerhet bidrog globala aktier positivt där en betydande del av avkastningen kom från investeringar i amerikanska teknikbolag. Även på lång sikt har framför allt en hög andel aktier bidragit till buffertfondernas positiva resultat. Åren efter den globala finanskrisen 2008 står för ca 96 procent av det ackumulerade resultatet. Under 2008 föll världens aktiemarknader med ca 40 procent. Åren därefter präglades av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt bidrog detta till en långvarig börsuppgång. Covid-19-pandemin 2020 fick dock dramatiska effekter på den ekonomiska utvecklingen över hela världen. I Sverige satte Riksbanken in ett stort antal åtgärder under 2020 för att mildra de ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin och stödja svensk ekonomi. En stark ökning av inflationstakten som inleddes 2021 innebar under 2022 slutet på en period med låga eller negativa räntor och kvantitativa lättnader, som understött värderingar av riskfyllda finansiella tillgångar sedan den globala finanskrisen 2008. Den globala ekonomiska aktiviteten mattades under 2024 av i stora delar av omvärlden, och flera stora centralbanker sänkte sina styrräntor. Vid utgången av 2024 uppgick det buffertfondernas ackumulerade resultat till 1 829 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. På samma sätt som de senaste årens starka utveckling på aktiemarknaden t.o.m. 2021 har bidragit till buffertfondernas positiva resultat, fick de kraftiga nedgångarna på världens aktiemarknader 2001–2002, 2008 och 2022 resultatet att falla betydligt. Buffertfondernas resultat i miljarder kronor redovisas i figur 3.2. Figur 3.2Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader Miljarder kronor Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna). I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader) uttryckt i procent. Avkastningen (resultatet) för 2024 uppgick till 9,5 procent, samtidigt som den genomsnittliga årliga avkastningen uppgick till 6,3 procent sedan start 2001. Det enskilda året med lägst avkastning var under finanskrisåret 2008 då buffertfonderna visade sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent. Årets resultat beror framför allt på en stark aktiemarknad, där t.ex. globala aktier ökade med ca 31 procent och svenska aktier med ca 9 procent samtidigt som svenska och amerikanska statsobligationer ökade med ca 5 respektive 11 procent. Figur 3.3Buffertfondernas samlade avkastning efter kostnader Procent Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna). Buffertkapitalets utveckling Vid 2024 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till 2 130,2 miljarder kronor, vilket var 179,7 miljarder kronor mer än vid föregående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 1 565 miljarder kronor. Under samma period har nettoutflödet från buffertfonderna för att täcka underskottet i inkomstpensionssystemet varit ca 302 miljarder kronor. Figur 3.4Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet Miljarder kronor Källa: Pensionsmyndighetens Årsredovisning 2024, s. 111 och Pensionsmyndighetens tidigare årsredovisningar. I figur 3.4 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomst-pensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (83,7 procent vid utgången av 2024). Som framgår av figuren har buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet ökat sedan 2015. Vid 2024 års slut utgjorde buffertfondernas kapital 16,3 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet. Detta är en ökning med drygt 6 procentenheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och resterande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av framtida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen. Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas avkastning är god i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder. Första–Fjärde AP-fondernas gemensamma allokering visar en större andel noterade aktier och mindre andel räntebärande tillgångar i jämförelse med de utländska pensionsfonderna. Skälen för regeringens bedömning: Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och marknadsutvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras med viss försiktighet. Det kan även vara skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet. Som framgår av figur 3.5 överträffade de svenska buffertfonderna under 2024 de internationella jämförbara pensionsfonderna, med en genomsnittlig avkastning på 9,5 procent, 0,7 procentenheter över det internationella snittet på 8,8 procent i sammanställningen. Samma mönster visar sig även för den fondgemensamma avkastningen hos buffertfonderna ur ett fem- och tioårigt perspektiv, där AP-fondernas genomsnittliga årliga avkastning på 8,3 procent och 8,4 procent kan jämföras med det internationella snittet på 6,3 procent och 7,0 procent. Sjätte AP-fonden med ett fondkapital om 77,1 miljarder kronor har etablerat sig som en av Nordens största investerare i onoterade aktier (eng. private equity). Sjätte AP-fonden uppskattas vara den näst största investeraren i onoterade aktier i Sverige, efter Skandia, och den femte största i Norden. Figur 3.5Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder 2024 Procent Anm.: De utländska pensionsfondernas kapital är redovisat i mdkr. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna). I figur 3.6 redovisas buffertfondernas tillgångsallokering i jämförelse med utländska pensionsfonder. Generellt ses en trend att de utländska pensionsfonderna i likhet med buffertfonderna under de senaste åren ökat andelen alternativa investeringar. Den främsta anledningen för investerare att söka sig till alternativa marknader är möjligheten till högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktie- och räntemarknaderna, samt att deras långa investeringshorisont innebär en konkurrensfördel. Fonderna har dock olika definition av alternativa investeringar, vilket leder till att allokeringen inte är helt jämförbar mellan fonderna. Merparten av de utländska pensionsfonderna i sammanställningen som ökade andelen alternativa investeringar minskade samtidigt andelen noterade aktier, vilket står i kontrast till de svenska buffertfonderna. I övrigt har buffertfonderna tillsammans med Statens Pensjonsfond Utland (SPU) i Norge, även kallad ”Oljefonden”, en större andel investeringar i noterade aktier jämfört med de andra pensionsfonderna. Figur 3.6Buffertfondernas tillgångsallokering i jämförelse med utländska pensionsfonder 2024 Procent Anm. Staplarna summerar inte alltid till 100 pga. avrundning. CalPERS har en total exponering om 103,1 procent, vilket förklaras av en hävstång om 3 procent som ingår i tillgångsslaget Övrigt med -3 procent. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna). De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.6 framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning, förutom för räntebärande tillgångar där buffertfonderna har den lägsta allokeringen. I sammanhanget bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar. Tillgångsallokering Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. Illikvida tillgångar utgör en allt större andel av AP-fondernas totala portföljer. Den ökade andelen har genererat god avkastning och har visat sig ha en mildrande effekt på fondernas resultat under år när aktiemarknaden utvecklats negativt. Förvaltningen av sådana tillgångar skiljer sig dock på många sätt åt från förvaltningen av likvida tillgångar. Det är ett komplext tillgångsslag som ställer krav på transparens och styrning. Mot bakgrund av Första–Fjärde AP-fondernas relativt stora innehav i illikvida tillgångar bör de öka transparensen i fråga om strategin och styrningen när det gäller dessa innehav. Första–Fjärde AP-fonderna tar positioner i utländsk valuta och genomför valutasäkringar i enlighet med de regler som gäller. Fonderna bör öka tydligheten i redovisningen av positioner som ingås i valutasäkringssyfte och övriga valutapositioner. Skälen för regeringens bedömning Sammanfattning Buffertfondernas självständighet gör att varje fond har utvecklat sin egen förvaltningsmodell och att fonderna allokerar sina tillgångar olika (se figur 3.7). Tillgångsallokeringen skiljer sig inom bl.a. tillgångsslaget globala aktier, där Andra AP-fonden, jämfört med övriga fonder, har en relativt låg exponering. Detta mönster visar sig också inom svenska aktier, där Första AP-fonden utmärker sig med störst exponering mot den svenska noterade aktiemarknaden. Inom alternativa tillgångar har framför allt Andra AP-fonden men även Tredje AP-fonden störst exponering, medan Första och Fjärde AP-fonderna har en något lägre nivå som uppgår till strax över 20 procent av den totala portföljen. Samtliga fonder ligger på en relativt jämn nivå avseende ränteförvaltningen. Både Första och Tredje AP-fonderna avyttrade under 2022 helt sina aktieinnehav i tillväxtmarknader. Tredje AP-fonden har under 2024 stegvis återgått till investeringar i tillväxtmarknader i enlighet med det nya ramverket för globala investeringsrisker. Andelen aktier i tillväxtmarknader skiljer sig nu som mest 10 procentenheter mellan fonderna. Fonderna har olika definitioner av vad som ingår i alternativa investeringar, vilket innebär att allokeringen inte är helt jämförbar, men samtliga definierar dock aktier i onoterade bolag, infrastruktur och fastigheter som alternativa investeringar. Första–Fjärde AP-fonderna tar positioner i utländsk valuta och genomför valutasäkringar i enlighet med de regler som gäller. Under 2024 redovisade Första–Fjärde AP-fonderna valutaexponering samt resultat av valutakursförändringar, men det framgår inte vad som är valutasäkringar och vad som är övriga valutapositioner. Första–Fjärde AP-fonderna bör öka tydligheten i redovisningen av valutapositioner i valutasäkringssyfte och övriga valutapositioner. Första–Fjärde AP-fonderna har under 2024 framför allt ökat allokeringen till den globala aktiemarknaden (med 4,3 procentenheter), jämfört med 2023. Detta är i första hand en följd av den positiva värdeutvecklingen inom tillgångsslaget under året. Samtidigt har Första–Fjärde AP-fondernas allokering till räntebärande tillgångar minskat (med 2,5 procentenheter) jämfört med 2023. Figur 3.7Jämförelse av Första–Fjärde AP-fondernas tillgångsallokering 2024 Procent av fondernas faktiska portföljer, 31 december 2024 Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna). I figur 3.8 redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första–Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001. Andelarna var relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar samtidigt som andelen aktier och räntor minskades. Ungefär vid samma tidpunkt påbörjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i tillväxtmarknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel globala aktier. Med bakgrund av en målsättning att minska beroendet av extern förvaltning avslutade Första och Tredje AP-fonderna sina mandat för aktier i tillväxtmarknader år 2022, vilket har lett till att andelen aktier i tillväxtmarknader minskat sedan dess. Andelen svenska aktier, som uppgår till 14,3 procent, är större än dess vikt på den globala aktiemarknaden, där svenska aktier uppgår till strax under 1 procent (s.k. home bias). Figur 3.8Tillgångsallokering Första–Fjärde AP-fonderna Procent av fondernas faktiska portfölj, årsgenomsnitt Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna). Faktaruta: Alternativa investeringar och illikvida investeringar Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investeringshorisonten oftast är lång och investeringsprocessen kan vara mer komplex. Exempel på alternativa investeringar är investeringar i fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, riskkapitalföretag (private equity) och hedgefonder. Syftet med att investera i alternativa investeringar är att diversifiera portföljen och att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna kan ha låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor. I skrivelsen används uttrycket alternativa tillgångar synonymt med alternativa investeringar. Illikvida tillgångar kan betraktas som en delmängd av alternativa tillgångar. Den största skillnaden mellan alternativa och illikvida tillgångar för AP-fondernas del är framför allt att aktier i noterade fastighetsbolag, som i likhet med övriga noterade aktier anses likvida, förvaltas tillsammans med andra (onoterade) fastighetstillgångar och ingår i begreppet alternativa tillgångar medan endast onoterade fastighetsbolag ingår i begreppet illikvida tillgångar. Illikvida tillgångar Den 1 januari 2019 fick Första–Fjärde AP-fonderna nya placeringsregler för investeringar i illikvida tillgångar. Fondernas investeringar i illikvida tillgångar får numera uppgå till högst 40 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar. Med illikvida tillgångar avses tillgångar som inte är likvida. Enligt lagen om allmänna pensionsfonder får investeringar i illikvida tillgångar endast ske genom fonder, fastighetsbolag eller riskkapitalföretag (företag som har till huvudsakligt ändamål att äga och förvalta onoterade aktier). Därutöver finns möjlighet till sidoinvesteringar i onoterade företag om en fond som AP-fonden är investerad i också innehar andelar i företaget. Illikvida tillgångar kan betraktas som en delmängd av alternativa tillgångar. Den största skillnaden mellan alternativa tillgångar och illikvida tillgångar för AP-fondernas del är framför allt att både noterade och onoterade fastighetsbolag ingår i tillgångsslaget alternativa tillgångar medan endast onoterade fastighetsbolag ingår i det senare. När Första–Fjärde AP-fonderna fick utökade möjligheter att investera i illikvida tillgångar 2019, skedde det mot bakgrund av att avkastningsprofilen för traditionella tillgångsslag förändrats, t.ex. att avkastningen för ränteplaceringar blivit betydligt lägre, men även att nya tillgångsslag tillkommit. Genom att lägga till fler tillgångsslag till portföljerna kunde bredare portföljer skapas som innehåller fler avkastningskällor och därmed ökar spridningen av risken i portföljen. Illikvida tillgångar ansågs på ett övergripande plan kunna bidra till att förbättra portföljens egenskaper i termer av risk och avkastning och är dessutom diversifierande i förhållande till traditionella tillgångar som aktier och räntebärande värdepapper. Vidare kan Första–Fjärde AP-fonderna vara långsiktiga i sin förvaltning, eftersom likviditetsbehovet är litet och utvärderingsperioden lång. Det innebär att AP-fonderna kan dra fördel av de likviditetspremier som finns på de finansiella marknaderna och som fonderna får genom investeringar i illikvida tillgångar. God avkastning och relativt begränsad volatilitet för alternativa tillgångar innebär att illikvida tillgångar lämpar sig väl för långsiktiga placeringar var argument som lyftes fram för att andelen illikvida tillgångar i Första–Fjärde AP-fondernas portföljer skulle bli större (prop. 2017/18:271). I maj 2020 skedde ytterligare förändringar i Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler avseende illikvida tillgångar (prop. 2019/20:57). Det tydliggjordes bl.a. att fonderna under vissa förutsättningar får göra saminvesteringar i onoterade företag. Var och en av Första–Fjärde AP-fonderna får inneha så många aktier eller andra andelar i ett riskkapitalföretag att röstetalet för dem uppgår till högst 35 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i företaget. Andelen illikvida tillgångar har ökat från 21,9 procent 2019 till 25,5 procent 2024 av Första–Fjärde AP-fondernas samlade fondmedel. I absoluta tal motsvarar det en ökning från ca 341,4 miljarder till ca 523,5 miljarder kronor. En betydande del av ökningen i illikvida tillgångar kan tillskrivas värdestegring snarare än nettoinvesteringar. Andelen illikvida tillgångar varierar 2024 även mellan de enskilda fonderna, från 19 procent i Fjärde AP-fonden till 33 procent i Andra AP-fonden. Som jämförelse hade Sjätte AP-fonden 77,1 miljarder kronor investerat i riskkapital vid samma tidpunkt. Vid utgången av 2024 motsvarade illikvida tillgångar 28 procent av det samlade kapitalet i buffertfonderna. Den aggregerade fördelningen av buffertkapitalets illikvida tillgångar var 40,4 procent onoterade fastighetsbolag, främst Vasakronan som Första–Fjärde AP-fonderna äger tillsammans i lika delar, 38 procent onoterade aktier (eng. private equity), 11 procent infrastruktur, 6,3 procent skog och jordbruk, 3,6 procent onoterade krediter och 0,6 procent high-yield krediter, där investeringar i det som inte är fastighetsbolag sker via fondstrukturer eller via riskkapitalföretag. Under 2020–2024 ökade andelen illikvida tillgångar som en andel av Första–Fjärde AP-fondernas totala kapital från 20,6 procent till 25,5 procent, vilket motsvarar en ökning i absoluta termer om 183,5 miljarder kronor över perioden. Ökningen är framför allt hänförligt tillgångsslaget onoterade fastighetsinnehav och onoterade aktier som innehas via fonder (eng. private equity funds). Onoterade aktier som innehas via fonder har haft den högsta relativa värdestegringen, medan de onoterade fastighetsinnehaven har bidragit mest till värdeökningen i absoluta tal. Under 2024 gjordes en fördjupad granskning av AP-fondernas investeringar i illikvida tillgångar, som återges i regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2023 (skr. 2023/24:130). Av denna framgår att en majoritet av de illikvida tillgångarna hos Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna ägs via bolagsstrukturer, huvudsakligen i fastighetsbolag, där ”närheten” till de underliggande innehaven generellt sett är större. Majoriteten av dessa tillgångar är baserade i Sverige. Andra AP-fonden skiljer sig något i detta hänseende med en större andel illikvida investeringar i fondstrukturer samt en väsentligt lägre exponering mot Sverige. I den externa utvärdering som gjordes i samband med den fördjupade granskningen 2024 framgår att möjligheterna när det gäller styrning, riskhantering samt kostnadsnivåer i stort följer av vilket tillvägagångssätt som valts för att investera i illikvida tillgångar. Vidare framgår att investeringar i bolagsstrukturer i regel ställer högre krav på AP-fondernas interna organisation, dock samtidigt med ökade möjligheter till ett aktivt kontrollerande av risker. Dessa investeringar är generellt sett förknippade med en lägre kostnad eller avgift. God styrning innebär ett säkerhetsställande av en tillräcklig och kompetent organisation där optimering av kostnader inte bör ske på ett sådant sätt att det görs avkall på en sådan styrning. Som konstateras finns det fördelar med att placeringsreglerna tillåter AP-fonderna att ha förhållandevis omfattande exponeringar mot onoterade bolag. Men det innebär också att investeringsverksamheten blir mer komplex, och svårare att genomlysa, inte minst då informationskraven för onoterade bolag är lägre ställda än för noterade bolag. Det ställer därmed högre krav på fonderna, på deras styrelser och på granskning och uppföljning av fondernas förvaltning. I den externa utvärdering som gjordes i samband med den fördjupade granskningen 2024 görs bedömningen att Första–Fjärde AP-fonderna har begränsade organisationer för illikvida investeringar. Därtill avropades en fördjupad granskning för 2025 som bl.a. handlade om investeringsprocessen för onoterade bolag, se bilaga 9. Mot bakgrund av Första–Fjärde AP-fondernas relativt stora innehav i illikvida tillgångar bör de öka transparensen i fråga om strategin och styrningen när det gäller dessa innehav. Investeringen i Northvolt En investering i ett onoterat bolag som fick åtskillig uppmärksamhet under 2024 är den som Första–Fjärde AP-fonderna har gjort i batteritillverkaren Northvolt. Första–Fjärde AP-fonderna samäger sedan 2021 riskkapitalföretaget 4 to 1 Investments KB. Riskkapitalföretaget har i sin tur totalt investerat 5,8 miljarder kronor i aktier och konvertibla skuldebrev i Northvolt. Under hösten 2024 ansökte Northvolt om en rekonstruktion under amerikansk lagstiftning, så kallad Chapter 11. I slutet av 2024 skrev AP-fonderna ned värdet på investeringen i Northvolt till noll, då det var mycket svårt att bedöma eventuella kvarvarande värden till följd av de ekonomiska problemen i bolaget. I mars 2025 ansökte bolaget om konkurs i Sverige. Pensionsmyndigheten bedömer att nedskrivningen inte väntas få någon större påverkan på den allmänna pensionen, då investeringen i Northvolt utgör en förhållandevis liten del av det totala buffertkapitalet. Investeringen i Northvolt belyser behovet av transparens när det gäller styrning. En aspekt som har uppmärksammats efter att investeringen misslyckats är konstruktionen med 4 to 1 Investments KB, då bolaget inte haft några anställda och inte gjort några andra investeringar. Det finns skäl att analysera om formerna för investeringar i onoterade aktier är ändamålsenliga. En mer utförlig diskussion ligger utanför denna skrivelse. Regeringen avser att återkomma till frågan framöver. Utvecklingen på finansmarknaderna Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda uppgångar på aktiemarknaderna efter finanskrisen 2008 har bl.a. bidragit till AP-fondernas långsiktiga resultat. Under 2024 fortsatte aktiemarknaderna den starka trenden från 2023, där utvecklingen av amerikanska aktier, framför allt i de stora teknikbolagen, var särskilt påfallande. Räntemarknaderna kännetecknades av räntesänkningar från flera stora centralbanker. Detta bidrog i sin tur till lägre obligationsräntor. Sammantaget innebar 2024 ett år med god avkastning för AP-fonderna, framför allt drivet av utvecklingen på den globala aktiemarknaden. Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Sett till aktiemarknaden så fortsatte globala aktiemarknader att nå nya rekordnivåer under 2024. Vissa fluktuationer inträffade, främst under sommaren, men aktiemarknaderna stabiliserades och uppvisade överlag en relativt låg volatilitet och en stabil, kontinuerlig uppgång. Utvecklingen av amerikanska aktier, framför allt de stora teknikbolagen, var särskilt markant. De svenska aktierna noterade något lägre uppgångar. I Första–Fjärde AP-fonderna utgörs mellan ca 40 och 56 procent av kapitalet i vardera fonden av aktier, vilket innebär att utvecklingen på världens aktiemarknader har stor betydelse för fondernas resultat. Historiskt sett har den höga andelen aktier bidragit positivt till buffertfondernas höga avkastning sedan starten 2001. Under 2024 var avkastningen på globala aktier och aktier i tillväxtmarknader 19,2 respektive 8,0 procent, i US-dollar. För svenska aktier var avkastningen under samma period 8,8 procent, i svenska kronor. Under perioden 2001–2024 var den genomsnittliga årliga avkastningen mätt i svenska kronor för svenska aktier 9,0 procent, globala aktier 8,3 procent och aktier i tillväxtmarknader 9,0 procent (se figur 3.9). Den globala BNP-tillväxten var stabil men dämpad under 2024, även om skillnaderna var fortsatt stora mellan olika ekonomier. Medan aktiviteten i den amerikanska ekonomin förblev hög under 2024 var utvecklingen fortsatt dämpad i euroområdet. Räntemarknaderna kännetecknades av sänkta styrräntor från flera stora centralbanker, inklusive Riksbanken, amerikanska Federal Reserve Bank och Europeiska centralbanken. Detta bidrog i sin tur till lägre obligationsräntor, vilket hade en positiv påverkan på räntebärande tillgångar. Dessa sänkningar var ett svar på ett avtagande inflationstryck. Räntemarknaden präglades samtidigt av betydande volatilitet och brantare avkastningskurvor. Riksbanken sänkte under året den svenska styrräntan, från 4 procent i maj till 2,5 procent i slutet av året (omvänt från 2,5 procent i början av 2023 till 4 procent i slutet av 2023). De mer direkta effekterna påverkar den ca fjärdedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan faller stiger värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar faller. Den svenska ekonomin är räntekänslig och fastighetsbranschen och byggindustrin är två sektorer som generellt gynnas av ett lägre ränteläge. Knappt en tredjedel av kapitalet i buffertfonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och riskkapitalföretag m.m.). Alternativa investeringars andel av fondkapitalet har ökat på senare år, dels på grund av tillgångsslagets stigande värde, dels då vissa av fonderna har fokuserat på att öka innehavet av strategiska skäl. Alternativa investeringar har genererat en god avkastning de senaste åren och vissa segment inom tillgångsslaget har dessutom ofta en dämpande effekt när t.ex. aktiemarknaden utvecklas negativt eftersom dessa tillgångar typiskt sett har en låg samvariation med mer traditionella aktie- och ränteinvesteringar. Valutamarknaderna fluktuerade under året, där osäkerhet kring den globala konjunkturen och politiska spänningar bidrog till volatiliteten. Den svenska kronan försvagades mot både euron och US-dollarn, med 2,9 respektive 7,4 procent, vilket påverkat AP-fondernas internationella innehav och valutasäkringsstrategier. Sjätte AP-fonden, vars uppdrag är avgränsat till att investera i onoterade tillgångar, uppvisade en positiv avkastning även 2024. I figur 3.8 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas allokering och i figur 3.9 utvecklingen på de underliggande marknaderna. Figur 3.9Utvecklingen på de underliggande marknaderna Index 100 = 2001 Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Datastream). Uträknat i SEK. Buffertfondernas samlade kostnader Regeringens bedömning: För AP-fonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till nettoavkastningen och till allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet. Nettoavkastningen bidrar till buffertfondernas långsiktiga finansiering av inkomstpensionssystemet, vilket kostnadsbesparingar ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsutvecklingen i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringarnas inriktning. Skälen för regeringens bedömning Sammanfattning Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 493 miljoner kronor under 2024. Jämfört med föregående år var detta en minskning med 14 miljoner kronor eller 0,9 procent. Det är framför allt de externa förvaltningskostnaderna som har minskat. För de interna förvaltningskostnaderna fortsätter dock ökningstrenden, från 1 195 miljoner kronor år 2023 till 1 254 miljoner kronor år 2024. Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i t.ex. US-dollar och euro. Under perioden 2012?2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt 10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med 103 miljoner kronor eller 5,6 procent under året. Under perioden 2016–2024 har kostnaderna minskat med 14,0 procent medan det sammanlagda buffertkapitalet har ökat med 61,2 procent totalt under samma period. Det är viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoavkastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. AP-fonderna bör dock, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten. Kostnadssammanställning Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förvaltar. Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas på olika sätt i årsredovisningen. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnadsutvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren. Tabell 4.1Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader Miljoner kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Interna förvaltningskostnader 1 018 1 055 1 115 1 195 1 254 Externa förvaltningskostnader1 617 569 487 312 239 Summa 1 635 1 624 1 602 1 507 1 493 Förändring jfr föregående år, mnkr -121 -11 -22 -95 -14 Förändring jfr föregående år, procent -6,9 -0,7 -1,4 -5,9 -0,9 Buffertkapital i genomsnitt, mdkr2 1 646 1 842 1 910 1 888 2 040 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 2 Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2. Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar. Under 2024 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader till sammanlagt 1 493 miljoner kronor. I förhållande till föregående år är detta en minskning med 14 miljoner kronor eller 0,9 procent. Av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna förvaltades 82,9 procent internt vid 2024 års slut, jämfört med 74,6 procent vid 2015 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos Första–Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning kan öka kostnadseffektiviteten. Interna förvaltningskostnader De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informations- och datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Personalkostnader och informations- och datatjänster är de två största kostnadsposterna. Tabell 4.2Buffertfondernas interna förvaltningskostnader Miljoner kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Personalkostnader 644 668 678 724 747 Informations- och datatjänster 236 236 265 308 351 Köpta tjänster 54 67 64 66 60 Lokalkostnader 50 54 63 57 58 Övrigt 33 30 38 40 38 Summa 1 018 1 055 1 115 1 195 1 254 Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar. Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställda påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltas internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit. Figur 4.1Antal anställda i buffertfonderna och andelen kvinnor Antal (vänster axel), andel (höger axel) Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar. Vid 2024 års slut var 308 personer anställda i buffertfonderna, vilket är en minskning med 5 personer jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Andelen kvinnor är oförändrad på 41 procent. Tredje och Fjärde AP-fonderna har t.o.m. 2023 använt rörliga ersättningsprogram för medarbetare. Andra AP-fonden beslutade att upphöra med rörliga ersättningar från och med 2022. Tredje och Fjärde AP-fondernas styrelser beslutade att inte tillämpa rörliga ersättningar från och med den 1 januari 2024. När det gäller rörliga ersättningar 2020–2024, se tabell 4.3. Tabell 4.3Rörliga ersättningar för medarbetare i buffertfonderna Miljoner kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Första AP-fonden 0 0 0 0 0 Andra AP-fonden 5,3 6,0 0 0 0 Tredje AP-fonden 5,0 4,0 0 3,1 0 Fjärde AP-fonden 6,0 7,7 0,2 3,0 0 Sjätte AP-fonden 0 0 0 0 0 Summa 16,3 17,7 0,2 6,1 0 Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar. Enligt regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna ska den totala ersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1). I samband med den årliga bokslutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med den verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningsutskottet eller kommittén. Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden) Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis ges ersättningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onoterade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och administration av ställda säkerheter, vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner. Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna har minskat varje år under perioden 2020–2024 trots att buffertkapitalet har ökat. De lägre kostnaderna beror på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat. Minskningen under 2024 var 73 miljoner kronor och i relativa termer (-23,4 procent). Tabell 4.4Buffertfondernas externa förvaltningskostnader 2020 2021 2022 2023 2024 Externa förvaltningskostnader mnkr1 617 569 487 312 239 Förändring jfr föregående år, procent -16,5 -7,8 -14,4 -35,9 -23,4 Buffertkapital i genomsnitt, mdkr2 1 646 1 842 1 910 1 888 2 040 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 2 (Ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2. Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar. Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltararvoden för onoterade tillgångar. Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över detta mål ökar nettoavkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultaträkningar redovisas betalda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.5 redovisas prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste fem åren. Även de prestationsbaserade arvodena har minskat i linje med ökad andel internt förvaltat kapital. Tabell 4.5Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning Miljoner kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Första AP-fonden 103 66 401 0 0 Andra AP-fonden 293 120 -112 31 15 Tredje AP-fonden 133 99 199 69 96 Fjärde AP-fonden 96 166 29 34 147 Sjätte AP-fonden 0 0 0 0 0 Summa 625 451 257 134 134 Not 1: Utöver detta har återbetalning under året uppgått till 131 mkr Not 2: Under 2022 var de prestationsbaserade avgifterna en intäkt då det gjordes för höga reserveringar i samband med bokslutet 2021. Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar. För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att betalda förvaltararvoden återbetalas förutsatt att det skett vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden. Därefter sker en vinstdelning, vilket innebär att en del av vinsten över en viss förutbestämd avkastningsränta delas med förvaltarbolaget och nettoredovisas vid realisering. Detta innebär att arvoden som har betalats över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid återbetalas i sin helhet (förutsatt att det finns utrymme inom upparbetade vinster). I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 (skr. 2015/16:130) ändrades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kategorin av arvoden, och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl betalda som återbetalda belopp för onoterade avtalsupplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att arvoden betalade på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband med att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.6 redovisas detta nettobelopp per fond. Under 2024 var de betalade arvodena 1 193 miljoner kronor högre än de återbetalda. Tabell 4.6Netto betalda och återbetalda arvoden för onoterade innehav Miljoner kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Första AP-fonden 111 59 112 78 135 Andra AP-fonden 9 -160 225 323 267 Tredje AP-fonden 409 260 306 471 780 Fjärde AP-fonden 94 144 223 321 305 Summa 512 303 761 1 193 1 487 Anm.: Positivt belopp då betalda arvoden överstiger återbetalda. Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i tabellen. Källa: Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar. Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först efter det att AP-fonden har återfått investerat belopp och betalade avgifter och därutöver även en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redovisas inte specifikt utan den har reducerat försäljningsbeloppet och därmed reducerat nettoresultatet. Jämfört med 2023 har netto betalda och återbetalda arvoden ökat från 1 193 till 1 487 miljoner kronor. Denna typ av avtalskonstruktioner har framför allt ökat i och med de ändringar av placeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari 2019. AP-fonderna utredde under 2019 frågan hur de på bästa sätt kan bidra till att öka transparensen kring vinstdelning och konstaterade då att genom att ansluta till pågående initiativ tillsammans med andra globala institutionella investerare skapas de bästa förutsättningarna för att påverka transparensen i branschen i rätt riktning samt bidra till utvecklandet av en gemensam rapporteringsstandard. Under 2020 anslöt sig Andra och Tredje AP-fonderna till den icke-vinstdrivande organisationen Private Capital Data Standards Alliance (PCDS), tidigare Adopting Data Standards Initiative (ADS), vars huvudsakliga syfte är att verka för just detta. Föredömlig förvaltning i Första–Fjärde AP-fonderna Regeringens bedömning: Arbetet med föredömlig förvaltning som Första–Fjärde AP-fonderna ska bedriva utförs oberoende av varandra men det finns ett antal gemensamma teman som präglar arbetet. Regeringen ser positivt på den samverkan som sker inom arbetet med föredömlig förvaltning och välkomnar utvecklingen av Etikrådets verksamhet. Samtliga fonder integrerar hållbarhet i kapitalförvaltningen och beaktar hållbarhet, utan att göra avkall på avkastning, vilket regeringen också ser positivt på. Vidare välkomnar regeringen utvecklingen mot ett mer aktivt ägarengagemang hos fonderna. Regeringen ser positivt på att Första–Fjärde AP-fondernas samlade koldioxidavtryck fortsätter att minska. Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt. Skälen för regeringens bedömning Sammanfattning Första–Fjärde AP-fondernas arbete med föredömlig förvaltning inkluderar en rad aspekter såsom miljö och klimat, mänskliga rättigheter, bolagsstyrning samt mångfald, jämlikhet och inkludering. Samtliga fonder integrerar hållbarhetsperspektivet i kapitalförvaltningen, utan att göra avkall på avkastningen. Detta uttrycks bl.a. genom ett i regel nära samarbete mellan fondernas hållbarhetsfunktioner och kapitalförvaltare. Därtill samarbetar fonderna med andra kapitalförvaltare i Sverige och utomlands för att utveckla strategier för mer hållbara investeringar. Första–Fjärde AP-fonderna har identifierat olika fokusområden inom arbetet med föredömlig förvaltning. I tabell 5.1 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas fokusområden inom arbetet med föredömlig förvaltning samt antal mål och förändringar under 2024. Inom klimatområdet rapporterar samtliga AP-fonder koldioxidavtryck enligt gemensamt framtagna riktlinjer. Tabell 5.1Första–Fjärde AP-fondernas fokusområden, antal mål och förändringar inom arbetet med föredömlig förvaltning 2024 AP-fond Fokusområden Antal mål 2024 (2023) Förändringar Första AP-fonden Klimat 1 (1) Oförändrat fokusområde. Tidigare målsättningar benämns nyckeltal som följs upp årligen. Kvarvarande mål oförändrat. Andra AP-fonden Klimat, biologisk mångfald, mänskliga rättigheter och bolagsstyrning 8 (9) Tidigare fokusområdet mångfald integrerades i boslagsstyrning. Färdigställt arbete med målsättningar inom samtliga områden, med justerade mätetal för mål 4 samt mål 8. Tredje AP-fonden Bolagsstyrning, klimat, mänskliga rättigheter och biologisk mångfald 10 (10) Oförändrade fokusområden. Ny beräkningsmetodik för mål 4. Fjärde AP-fonden Klimat och miljö samt ägarstyrning 10 (11) Oförändrade fokusområden. I allt väsentligt oförändrade mål. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna). Koldioxidutsläpp Koldioxidutsläpp mäts vanligtvis i Scope 1, 2 och 3, vilket är vedertagna begrepp på marknaden. Scope 1 visar direkta utsläpp från källor som kontrolleras av företaget, Scope 2 visar indirekta utsläpp från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla och Scope 3 visar övriga indirekta utsläpp som företaget orsakar både uppströms och nedströms i värdekedjan. När det gäller utsläpp inom Scope 3 är dock tillgången till data fortfarande begränsad och beräkningarna grundas till viss del på antaganden vilket leder till osäkerhet i redovisningen. Totalt koldioxidutsläpp redovisas av Första–Fjärde AP-fonderna som summan av ägd andel av de noterade portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp. Särskild vikt läggs vid analys av förändring över tid för att säkerställa utveckling i linje med fonderas mål inom arbetet med föredömlig förvaltning. I figur 5.1 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas totala koldioxidutsläpp inom Scope 1 och 2 under åren 2020–2024. Bedömningen utgår från EVIC, vilket kan förklaras som summan av ägd andel av portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp baserat på bolagsvärde. För Fjärde AP-fonden används dock marknadsvärde för åren 2020–2022, då det saknas data för EVIC. De totala utsläppen från fondernas portföljer har nästintill halverats under perioden, med en minskning på ca 16 procent årligen. Första–Fjärde AP-fondernas totala utsläpp uppgick 2024 till 1,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e), vilket är en minskning med 0,55 miljoner ton CO2e sedan föregående år. Figur 5.1Totala koldioxidutsläpp 2020–2024, Scope 1 och 2 Miljoner ton CO2e Anm.: Avser totala koldioxidutsläpp för noterade aktier, Scope 1 och 2. Notera att AP-fonderna har olika noterade innehav, som i huvudsak förklarar skillnad i absoluta tal mellan fonderna. AP-fonderna redovisar även portföljviktad koldioxidintensitet. Det är ett mått på de underliggande portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, dvs. ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen. Måttet är väletablerat och reflekterar portföljens exponering mot bolag som genererar koldioxidutsläpp. Den portföljviktade koldioxidintensiteten, den genomsnittliga mängden koldioxid som produceras per miljon i omsättning, sjönk för Första–Fjärde AP-fonderna under 2024 (figur 5.2). Även Sjätte och Sjunde AP-fonderna redovisar en minskning av den portföljviktade koldioxidintensiteten. Figur 5.2Portföljviktad koldioxidintensitet, Scope 1 och 2 Ton CO2e/miljoner kronor Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna). Förändringar i den portföljviktade koldioxidintensiteten kan bero på förändrad portföljmix, t.ex. genom ökad eller minskad kapitalallokering till vissa bolag. Förändringar kan också ske på grund av ökad eller minskad utsläppsintensitet för portföljbolagen. Eftersom portföljbolagens koldioxidintensitet mäts i förhållande till deras omsättning kan förändrad intensitet härstamma från såväl faktiskt ökade eller minskade utsläpp från bolagens verksamhet som förändrad omsättning i bolagen. Regeringen ser positivt på att Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondernas koldioxidavtryck fortsätter att minska över tid. Etikrådet och arbetet med föredömlig förvaltning Första–Fjärde AP-fonderna, och i viss utsträckning även Sjätte och Sjunde AP-fonderna, samverkar kring flera aspekter inom arbetet med föredömlig förvaltning, bl.a. i fråga om redovisning och rapportering på området (se t.ex. ovan om redovisning av koldioxidavtryck). Fonderna deltar även gemensamt i ett stort antal nationella och internationella organisationer, projekt och initiativ. Sedan 2007 samarbetar Första–Fjärde AP-fonderna också inom AP-fondernas etikråd (Etikrådet) vars syfte är att utifrån fondernas uppdrag och gemensamma värdegrund åstadkomma förbättringar inom fondernas arbete med föredömlig förvaltning. Etikrådets arbete är indelat i tre områden: proaktivt arbete, reaktivt arbete och gemensamma ställningstaganden. Det proaktiva arbetet syftar till att konstruktivt bidra till positiv förändring och möta komplexa hållbarhetsutmaningar. Arbetet är organiserat i projekt med utvalda teman och syftar till att genom dialog med bolag förebygga och hantera väsentliga hållbarhetsrisker i AP-fondernas portföljer. Etikrådet och Första–Fjärde AP-fonderna prioriterar fem fokusområden, vilka 2024 är oförändrade sedan föregående år: 1) antimikrobiell resistens (AMR), 2) barnarbete och tvångsarbete, 3) klimat, 4) teknikbolag och mänskliga rättigheter, och 5) vatten. Under 2024 har Etikrådet deltagit i nio projekt inom ramen för fokusområdena, och därtill ett parallellt projekt om biologisk mångfald och livsmedelsproduktion. Etikrådets reaktiva arbete syftar till att identifiera AP-fondsägda bolag som kränker internationella konventioner. Arbetet omfattar genomlysning av svenska och utländska börsnoterade bolag samt noterade krediter, såväl direktägda som indirekt ägda genom fondinvesteringar. Vid genomlysningarna identifierades 89 incidenter med bekräftad kränkning eller risk för kränkning (se tabell 5.2). Under 2024 har Etikrådet fört reaktiva dialoger med 66 bolag, varav 47 bolag var i dialog vid årets slut. Det var även åtta dialoger som avslutades till följd av att målen var uppnådda. Utöver det rekommenderade rådet exkludering av ett bolag. Tabell 5.2Etikrådets genomlysning av Första–Fjärde AP-fondernas portföljer 2020 2021 2022 2023 2024 Antal genomlysta bolag i AP-fondernas portföljer 2 430 3 168 3 202 3 510 3 307 – varav bekräftad kränkning 22 23 28 18 12 – varav risk för kränkning 72 89 83 66 77 – varav utan anmärkning 2 336 3 056 3 091 3 426 3 218 Källa: Etikrådet. Utöver det proaktiva och reaktiva arbetet stöttar och samordnar Etikrådet också AP-fondernas position i hållbarhetsfrågor genom gemensamma ställningstaganden. Regeringen ser positivt på den samverkan som sker i arbetet med föredömlig förvaltning och välkomnar utvecklingen av Etikrådets verksamhet. Även om det sker samverkan mellan Första–Fjärde AP-fonderna bedriver de sitt arbete oberoende av varandra, vilket är i linje med fondernas självständighet. Det har resulterat i att fonderna delvis har valt olika fokusområden, målsättningar och arbetssätt. Som framgår av den externa utvärderingen präglar ett antal gemensamma teman fondernas arbete med föredömlig förvaltning. Till att börja med integrerar samtliga fonder hållbarhetsarbetet i kapitalförvaltningen sedan flera år tillbaka, utan att göra avkall på avkastningen. Integrationen bedöms öka allt eftersom, vilket regeringen ser positivt på. Vidare finns det en uttrycklig vilja hos fonderna att utöva aktivt ägande i hållbarhetsfrågor. Fonderna tar också en aktiv roll i samarbeten med andra investerare och aktörer Den generella hållningen bland fonderna inom det arbetet är att fokusera på samarbeten där det finns störst möjlighet till påverkan. Regeringen välkomnar denna utveckling mot ett mer aktivt ägarengagemang. Slutligen har fondernas ambitionsnivå och interna kapacitet att följa upp arbetet med föredömlig förvaltning ökat under de senaste åren. Fondernas målsättningar uppdateras kontinuerligt för att säkerställa kvantifierbar mätbarhet i möjligaste mån. I avsnitt 6 redovisas och utvärderas respektive fonds hållbarhetsarbete och måluppfyllelse. Redovisning och utvärdering avAP-fonderna Första AP-fonden Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden. Skälen för regeringens bedömning Sammanfattning Under 2024 överförde Första AP-fonden 2,0 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning har sedan den 1 juli 2001 uppgått till 6,4 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,3 procent under samma period, och är i linje med fondens långsiktiga avkastningsmål (4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader 2024 var 9,8 procent, jämfört med 9,1 procent 2023. Första AP-fonden har arbetat med föredömlig förvaltning under 2024 genom att vara en aktiv ägare, integrera hållbarhet i kapitalförvaltningen och beakta hållbarhet, utan att göra avkall på avkastningen. Tabell 6.1Första AP-fondens resultat Miljarder kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Ingående fondkapital 365,8 392,6 465,8 421,2 454,4 Överföringar -7,9 -7,5 -4,7 -4,8 -2,0 Årets resultat 34,8 80,7 -39,9 38,0 44,6 Utgående fondkapital 392,6 465,8 421,2 454,4 496,9 Årets förändring 26,9 73,1 -44,6 33,2 42,5 Procent Avkastning före kostnader 9,8 20,8 -8,5 9,1 9,9 Avkastning efter kostnader 9,7 20,8 -8,6 9,1 9,8 Källa: Första AP-fondens årsredovisningar. Fondkapital och resultat Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 44,6 miljarder kronor 2024, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 9,8 procent (se tabell 6.1). Under året överfördes 2,0 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade med 42,5 miljarder kronor för att uppgå till 496,6 miljarder kronor vid årets slut. Under 2024 uppgick Första AP-fondens totala avkastning till 9,9 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen gav globala aktier i utvecklade marknader (7,8 procentenheter). Svenska aktier och valuta bidrog också positivt (1,4 respektive 1,3 procentenheter). Alternativa tillgångar genererade ett neutralt avkastningsbidrag (riskkapitalfonder 0,2 procentenheter och fastigheter -0,2 procentenheter). Räntebärande tillgångar och absolutavkastande mandat genererade en negativ avkastning (-0,3 procentenheter vardera). Första AP-fondens avkastningsmål Målen för Första–Fjärde AP-fondernas placeringsverksamhet anges i lagen om allmänna pensionsfonder. Första–Fjärde AP-fonderna ska förvalta kapitalet så att det blir till största möjliga nytta för pensionssystemet. Avkastningen ska vara hög, och den totala risknivån ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås. Första–Fjärde AP-fonderna ska dessutom investera ansvarsfullt och hållbart utan att göra avkall på avkastning och risknivå. Styrelsen i varje fond har satt upp konkreta förvaltningsmål utifrån de mål som anges i lagen. Fonderna fastställer själva konkreta mål, förväntningar och risknivåer inom de placeringsregler som gäller enligt lagen samt vad uppdraget innebär i konkreta portföljplaceringar. Första–Fjärde AP-fonderna gör egna analyser och arbetssättet mellan fonderna skiljer sig även åt. Första AP-fonden har två avkastningsmål, ett medelfristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets tillgångssida, och ett långfristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets skuldsida. Fondens medelfristiga mål är 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Fondens långsiktiga mål är 4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, på lång sikt (40 år). Styrelsen har satt som grundläggande krav att Första AP-fondens långsiktiga avkastning ska överstiga förändringstakten i inkomstindex. Pensionssystemet har dock behov av högre avkastning som innebär att effekterna av framtida balanseringar minimeras (och bidrar till att säkerställa generationsneutralitet). Det långsiktiga avkastningsmålet är således uppbyggt av två komponenter baserade på inkomstpensionssystemets dynamik. Det ena är pensionssystemets avkastningskrav, dvs. den reala medelinkomsten (inkomstindex), vilken antas öka med 1,8 procent per år, enligt Pensionsmyndighetens antaganden. Det andra är ett utökat behov av avkastning på ca 2,2 procent för att minimera balanseringsrisken långsiktigt och generationsneutralt. Det medelfristiga målet utgör i stället snarare en avkastningsförväntan utifrån analys av möjligheterna att generera avkastning på tillgångssidan. Målet omfattar också aktiv avkastning. Från och med 2020 gäller det medelfristiga avkastningsmålet som består av passiv real avkastning (förväntan) (2,1 procent) och premie för aktiv förvaltning (1 procent). Uppföljning av Första AP-fondens avkastningsmål Regeringens utvärdering ska bl.a. granska hur väl styrelsen har operationaliserat de övergripande målen. Värderingen av avkastning och risk får i slutändan därför stor betydelse. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Utvärderingen bör primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondens kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonden ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondens uppdrag (se bilaga 1). I tabell 6.2 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2024, för den senaste tioårsperioden 2015–2024 samt för den senaste femårsperioden 2020–2024. Avkastningsmålet är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder fondens avkastning i reala termer, för att vara jämförbart med den långsiktiga målsättningen för avkastningen. Tabell 6.2Första AP-fondens avkastning och avkastningsmål Procent 2001–20241 2015–2024 2020–2024 Genomsnittlig nominell avkastning 6,4 7,5 7,7 Genomsnittlig real avkastning 4,3 4,5 3,3 Långsiktigt avkastningsmål (realt) (40 år) 4,0 Medelfristig avkastningsförväntan (realt) (10 år) 3,0 3,0 1 Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden). Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 7,7 procent under den senaste femårsperioden (2020–2024) och 7,5 procent under tioårsperioden (2015–2024). För hela perioden 2001–2024 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,4 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år på lång sikt, medan avkastningsförväntan på medellång sikt är 3,0 procent. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 3,3 procent under den senaste femårsperioden (2020–2024), 4,5 procent under den senaste tioårsperioden (2015–2024) och 4,3 procent för hela perioden 2001–2024. Första AP-fonden har därmed uppnått styrelsens målsättning under samtliga nämnda perioder. Finansiell risk och tillgångsallokering Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en övergripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar. Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikelser och ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören definierar – med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investeringsövertygelser och riktlinjer i övrigt – ett strategiskt jämförelseindex för fondens förvaltning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väldiversifierad portfölj, långsiktig förvaltning samt utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också viktigt i investeringsprocessen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen. Första AP-fondens portfölj bestod vid 2024 års slut av 56,3 procent aktier, 20,9 procent räntebärande tillgångar och 22,3 procent alternativa investeringar och 0,4 procent övrigt (se figur 6.1). Jämfört med föregående årsskifte ökade andelen aktier med 4,6 procentenheter, andelen räntor minskade med 4 procentenheter och andelen alternativa investeringar minskade med knappt 1 procentenhet. Figur 6.1Tillgångsallokering Första AP-fonden Procent av totala tillgångar Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden). Riskjusterad avkastning I figur 6.2 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2015–2024. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse (volatilitet), som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,4. Figur 6.2Avkastning Första AP-fonden Nominell avkastning efter kostnader, procent Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden). Utveckling av illikvida tillgångar Första AP-fonden har tre uttalade mål med illikvida investeringar: hög riskjusterad avkastning, partiellt inflationsskydd (fastigheter och infrastruktur), och diversifierande effekt till den totala fondportföljen. Första AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 32 procent av det totala fondkapitalet 2015 till 22 procent 2024. Från och med 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar som överlappar med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid. De illikvida tillgångarna består framför allt av onoterade fastigheter samt riskkapitalföretag (68,2 respektive 35,0 miljarder kronor 2024). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar. Figur 6.3Första AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2015–2024 Miljarder kronor Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar. Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden). Kostnader Första AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2024 till 247 miljoner kronor. Första AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2020–2024 varierat mellan 226 och 247 miljoner kronor. Under 2024 var rörelsekostnaderna oförändrade. De externa förvaltningskostnaderna har minskat successivt men ökade något för 2024 och uppgick till 13 miljoner kronor. Ökningen jämfört med 2023 uppgick till 3 miljoner kronor. Den successiva minskningen under senare år är framför allt hänförlig till genomfört arbete med översyn av externa förvaltningskostnader. Tabell 6.3Första AP-fondens kostnader och antal anställda Miljoner kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Interna kostnader 226 231 238 247 247 Personalkostnader 134 139 144 146 150 Lokalkostnader 14 17 17 15 15 Köpta tjänster 19 20 17 19 15 Informations- och datakostnader 55 50 55 64 63 Övrigt 4 5 5 4 4 Externa förvaltningskostnader1 76 61 27 10 13 Summa 302 293 265 257 260 Förvaltningskostnadsandel % 0,08 0,07 0,06 0,06 0,05 Antal anställda2 66 67 67 67 67 Antal kvinnor/män 29/37 29/38 31/36 31/36 32/35 Andel kvinnor % 40 43 46 46 46 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Not 3: Varav en projektanställd. Källa: Första AP-fondens årsredovisningar. Föredömlig förvaltning Första AP-fondens arbete med föredömlig förvaltning styrs av policyn för ansvarsfulla investeringar, som är ett nytt styrdokument för 2024 och ersätter den tidigare ESG-strategin och ägarpolicyn. Policyn syftar till att fastställa övergripande principer för hållbarhet och ägarstyrning i fondförvaltningen. Hållbarhetsarbetet integreras i kapitalförvaltningen och fonden beaktar hållbarhet, utan att göra avkall på avkastningen. Inom kapitalförvaltningen anpassas hållbarhetsarbetet till respektive tillgångsslag och förvaltningsstrategi. Därutöver har Första AP-fondens styrelse identifierat klimatförändringar som ett speciellt fokusområde, eftersom klimatförändringar anses ha en direkt påverkan på fondens långsiktiga värdeskapande. Av denna anledning har Första AP-fonden satt upp ett övergripande klimatmål om att reducera portföljens koldioxidutsläpp till netto-noll senast 2050. Under 2024 har flera initiativ genomförts för att stärka arbetet med föredömlig förvaltning. Det inkluderar bl.a. den nya policyn för ansvarsfulla investeringar, utveckling av hållbarhetsrapportering för onoterade innehav samt översyn av kriterier för bolag med hög hållbarhetsrisk. Även betydelsen av effektiv användning av naturkapital, humankapital och finansiellt kapital betonas som viktiga för högre avkastning till lägre rik över tid. Fonden har arbetat aktivt för att påverka genom att rösta i olika frågor på bolagsstämmor. Under 2024 röstade Första AP-fonden på 92 svenska och 1 463 utländska bolagsstämmor (2023: 88 respektive 1 154 stämmor). Första AP-fonden var även aktiv i flertalet valberedningar, både i noterade och i onoterade bolag. Första AP-fonden har fastställt ett kvantitativt och långsiktigt mål relaterat till fokusområdet klimatförändringar. Därutöver har fonden ett antal nyckeltal som utgår från policyn för ansvarsfulla investeringar. Nyckeltalen motsvarar i viss utsträckning fondens tidigare målsättningar inom arbetet med föredömlig förvaltning. De är dock inte längre formulerade som mål i sig, utan ska ses som verktyg för att följa upp fondens verksamhet. I tabell 6.4 redovisas Första AP-fondens mål, nyckeltal och resultat för 2024. Som jämförelse redovisas även resultat för 2023. Nyckeltalet kopplat till redovisning enligt GRESB har tagits bort under 2024, eftersom fonden numera hämtar data direkt från bolagen. Tabell 6.4Första AP-fondens mål och nyckeltal inom arbetet med föredömlig förvaltning Mål och nyckeltal Resultat Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024 1 Reducera portföljens koldioxidutsläpp till netto noll 2050. Koldioxidutsläpp Scope 1 och 2 EVIC (mnt CO2e) 0.61 0,5 Delmål: Halvera portföljens koldioxidintensitet till 2030 (basår 2019). Portföljviktad koldioxidintensitet Scope 1 och 2 (t CO2e /mnkr) 5,9 64 procent jämfört med 2019 5,1 69 procent1 jämfört med 2019 Nyckeltal 1 Bolag som har godkända vetenskapligt baserade klimatmål enligt SBTi. Andel av totala utsläpp (procent) 49 46 2 Tillgångar som motsvarar fondens kriterier för investeringar som främjar en hållbar utveckling. Marknadsvärde (mnkr) 78 117 82 079 3 Rösta på bolagsstämmor. 1. Sverige 2. Utomlands (antal stämmor) 1. 88 2. 1 154 1. 92 2. 1 463 4 Jämställda styrelser i de bolag där fonden arbetar i valberedningen. Andel kvinnor (procent 38 39 Anm.: SBTi (Science Based Targets initiative) är ett initiativ som hjälper företag och organisationer att sätta vetenskapligt baserade klimatmål. 1 Motsvarar 61 procent justerat för inflation. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden). Regeringen noterar att Första AP-fonden, till skillnad från övriga AP-fonder, endast har satt upp ett mål inom arbetet med föredömlig förvaltning. Målet är dock tydligt och därutöver använder fonden olika nyckeltal för att följa upp sitt arbete. Första AP-fonden bedöms arbeta aktivt för att uppnå det långsiktiga målet. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt. Risk- och kontrollverksamhet Första AP-fondens risk- och kontrollverksamhet följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Funktionen för övervakning och kontroll ansvarar för att följa upp att fondens riskramverk följs. Funktionen för oberoende granskning upphandlas externt. De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2024 bl.a. granskat Första AP-fondens interna styrning och kontroll samt att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare följs (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance). Andra AP-fonden Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden. Skälen för regeringens bedömning Sammanfattning Under 2024 överförde Andra AP-fonden 2,0 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Andra AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning har sedan den 1 juli 2001 uppgått till 6,1 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsförväntan varit 4,0 procent under samma period. Det är samtidigt lägre än fondens långsiktiga avkastningsförväntan (som under året höjdes till 5 procent från 4,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Noteras kan att Andra AP-fondens avkastningsförväntan är 1–1,5 procentenheter högre satt än Första, Tredje och Fjärde AP-fondernas avkastningsmål. Andra AP-fondens avkastning efter kostnader 2024 var 8,2 procent, jämfört med 5,9 procent 2023. Andra AP-fonden har arbetat med föredömlig förvaltning under 2024 genom att vara en aktiv ägare, integrera hållbarhet i kapitalförvaltningen och beakta hållbarhet, utan att göra avkall på avkastningen. Tabell 6.5Andra AP-fondens resultat Miljarder kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Ingående fondkapital 381,4 386,2 441 407,1 426,0 Överföringar -7,9 -7,5 -4,7 -4,8 -2,0 Årets resultat 12,8 62,3 -29,2 23,7 34,9 Utgående fondkapital 386,2 441,0 407,1 426,0 458,9 Årets förändring 4,9 54,8 -33,9 18,9 32,9 Procent Avkastning före kostnader 3,7 16,4 -6,6 6,0 8,3 Avkastning efter kostnader 3,5 16,3 -6,7 5,9 8,2 Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar. Fondkapital och resultat Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 34,9 miljarder kronor 2024, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 8,2 procent. Under året överfördes 2,0 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 32,9 miljarder kronor till 458,9 miljarder kronor vid årets slut. Under 2024 uppgick Andra AP-fondens totala avkastning till 8,3 procent före kostnader. Till den totala avkastningen bidrog framför allt globala aktier exklusive tillväxtmarknader (4,5 procentenheter), aktier i tillväxtmarknader (1,6 procentenheter) och svenska aktier (0,8 procentenheter), samt räntebärande tillgångar (2,0 procentenheter). Även alternativa investeringar bidrog positivt till den totala avkastningen (med 4,5 procentenheter, varav riskkapital och onoterade krediter med 2,1 respektive 0,8 procentenheter). Under året försvagades den svenska kronan, i synnerhet mot US-dollarn, vilket innebar att valutasäkringen av utländska tillgångar bidrog negativt till avkastningen. Värt att notera är att Andra AP-fonden under 2024 har uppdaterat definitionen av tillgångsslag och tillhörande valutaeffekt. Tillgångsslagens avkastning redovisas, liksom för övriga AP-fonder, exklusive valutaeffekter (negativt 2024 med 4,4 procentenheter). Andra AP-fondens avkastningsförväntan Målen för Första–Fjärde AP-fondernas placeringsverksamhet anges i lagen om allmänna pensionsfonder. Första–Fjärde AP-fonderna ska förvalta kapitalet så att det blir till största möjliga nytta för pensionssystemet. Avkastningen ska vara hög, och den totala risknivån ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås. Första–Fjärde AP-fonderna ska dessutom investera ansvarsfullt och hållbart utan att göra avkall på avkastning och risknivå. Styrelsen i varje fond har satt upp konkreta förvaltningsmål utifrån de mål som anges i lagen. Fonderna fastställer själva konkreta mål, förväntningar och risknivåer inom de placeringsregler som gäller enligt lagen samt vad uppdraget innebär i konkreta portföljplaceringar. Första–Fjärde AP-fonderna gör egna analyser och arbetssättet mellan fonderna skiljer sig även åt. Andra AP-fonden använder inget avkastningsmål, utan har i stället en långsiktig förväntad avkastning som fonden kommunicerar utåt. Fondens avkastningsförväntan reviderades upp under året, från 4,5 till 5 procent per år, i reala termer på lång sikt (30 år). Fonden har inget medelfristigt mål (medelfristiga avkastningsförväntningar blir en del av långsiktiga antaganden, men kommuniceras inte externt). Värt att notera är att Andra AP-fondens avkastningsförväntan är 1–1,5 procentenheter högre satt än Första, Tredje och Fjärde AP-fondernas avkastningsmål. Andra AP-fonden kombinerar analys av pensionssystemets skuld- och tillgångssida i större detalj för att härleda optimal strategisk portfölj som är till största nytta för pensionssystemet. Den långsiktiga avkastningsförväntan består av förväntad real avkastning om 4 procent på vald strategisk portfölj samt aktiv förvaltning om 1,0 procent. Andra AP-fondens avkastningsförväntan (och risknivå) är en egenskap hos den valda strategiska portföljen som identifieras genom tillgångs- och skuldanalys (s.k. ALM-analys), och inte ett mål i sig självt. Fondens uttryckliga mål är att, genom valet av strategisk portfölj, minimera konsekvenserna av det förväntade framtida pensionsbortfallet på grund av automatiska balanseringar på 30 års sikt. Fonden kommunicerar därför en avkastningsförväntan på den strategiska portfölj som bedöms uppnå det målet och inte ett avkastningsmål. Andra AP-fondens avkastningsförväntan är högre än de övriga buffertfondernas avkastningsmål. Uppföljning av Andra AP-fondens avkastningsförväntan Regeringens utvärdering ska bl.a. granska hur väl styrelsen har operationaliserat de övergripande målen. Värderingen av avkastning och risk får i slutändan därför stor betydelse. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Utvärderingen bör primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondens kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonden ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondens uppdrag (se bilaga 1). I tabell 6.6 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2024, för den senaste tioårsperioden 2015–2024 samt för den senaste femårsperioden 2020–2024. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsförväntan med i tabellen för motsvarande tidsperioder. Avkastningsförväntan är uttryckt i reala termer och därför redovisas även fondens avkastning i reala termer, för att vara jämförbart med den långsiktiga avkastningsförväntan. Tabell 6.6Andra AP-fondens avkastning och avkastningsförväntan Procent 2001–20241 2015–2024 2020–2024 Genomsnittlig nominell avkastning 6,1 6,3 5,2 Genomsnittlig real avkastning 4,0 3,3 0,8 Långsiktig avkastningsförväntan (realt) 4,5 4,5 4,52 1 Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. 2 Den förväntade avkastningen ändrades under året till 5,0 procent från 4,5 procent. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden). Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 5,2 procent under den senaste femårsperioden (2020–2024) och 6,3 procent under tioårsperioden (2015–2024). För hela perioden 2001–2024 har Andra AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,1 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsförväntan har historiskt varit 4,5 procent per år i reala termer på lång sikt. Denna ändrades under 2024 till 5,0 procent och är kopplad till en strategisk allokering som ALM-analysen genererar och som utvärderas över 10-årsperioder. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 0,8 procent under den senaste femårsperioden (2020–2024), 3,3 procent under den senaste tioårsperioden (2015–2024) och 4,0 procent för hela perioden 2001–2024. Andra AP-fondens realiserade avkastning har därmed varit lägre än styrelsens långsiktiga avkastningsförväntan för ovan nämnda perioder. Finansiell risk och tillgångsallokering Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal investeringsövertygelser. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning. Fondens investeringsövertygelser uppdaterades under 2024. Här ingår att samarbete och medarbetare är kritiska framgångsfaktorer, att hållbarhet lönar sig, att aktiv förvaltning skapar mervärde, att risktagande som är uthålligt krävs, att pensionärens bästa ska avgöra strategin och att effektiva processer är en förutsättning för bra resultat. Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2024 års slut av 39,9 procent aktier, 25,5 procent räntebärande tillgångar och 35,2 procent alternativa investeringar (se figur 6.4). Jämfört med föregående årsskifte har andelen aktier ökat med 2,4 procentenheter och alternativa tillgångar med 1,3 procentenheter. Samtidigt har andelen räntebärande tillgångar minskat med 1,2 procentenheter. Figur 6.4Tillgångsallokering Andra AP-fonden Procent av totala tillgångar Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden). Riskjusterad avkastning I figur 6.5 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2015–2024. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse (volatilitet), som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,4. Figur 6.5Andra AP-fondens totala avkastning Nominell avkastning efter kostnader, procent Anm. Andra AP-fonden redovisar fr.o.m. 2024 Sharpekvot över 10 år. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden). Utveckling av illikvida tillgångar Andra AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 23,0 procent av det totala fondkapitalet 2015 till ca 32,7 procent 2024. De illikvida tillgångarna består framför allt av riskkapitalfonder (60,4 miljarder kronor 2024), därefter onoterade fastigheter (48,4 miljarder kronor 2024). Andra AP-fonden har också betydande investeringar i skog och jordbruk (23,3 miljarder kronor 2024). Fastighetsinnehaven ägs till 90 procent genom bolagsstrukturer tillsammans med andra investerare. Fastigheterna utgörs primärt av kontorsfastigheter och har en relativt hög koncentration utanför Sverige. Investeringar inom onoterade aktier utgörs av fondinvesteringar utan samarbetspartner. Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar. Figur 6.6Andra AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2015–2024 Miljarder kronor Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar. Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från andra AP-fonden). Kostnader Andra AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2024 till 291 miljoner kronor. Fondens rörelsekostnader har under perioden 2020–2024 ökat med ca 56 miljoner kronor. Under 2024 ökade rörelsekostnaderna med 13 miljoner kronor, varav 9 miljoner kronor utgörs av ökade administrationskostnader. Fonden arbetar aktivt med kvantitativ förvaltning och i dag förvaltas en betydande del av kapitalet av de interna avdelningarna för kvantitativ förvaltning och tillväxtmarknadsobligationer. Denna typ av förvaltning kräver en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans med kostnaden för annan marknadsinformation är en väsentlig del av fondens interna kostnader. De externa förvaltningskostnaderna för 2024 uppgick till 73 miljoner kronor, vilket är en fortsatt minskning med 35 miljoner kronor. Sedan 2020 har denna post minskat med 204 miljoner kronor till följd av ett kostnadsbesparingsprogram som inleddes 2020. De minskade kostnaderna beror framför allt av att fonden har stängt ned ett antal externa mandat. I slutet av 2024 förvaltades 80 procent av kapitalet internt. Detta är något mer än Fjärde AP-fondens (79 procent) men lägre än Första och Tredje AP-fondernas andel (82 respektive 91 procent). Tabell 6.7Andra AP-fondens kostnader och antal anställda Miljoner kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Interna kostnader 235 245 262 278 291 Personalkostnader 150 155 161 170 174 Lokalkostnader 7 7 7 8 6 Köpta tjänster 10 12 15 12 15 Informations- och datakostnader 61 65 70 77 85 Övrigt 7 6 9 11 11 Externa förvaltningskostnader1 277 208 201 108 73 Summa 512 453 463 386 364 Förvaltningskostnadsandel % 0,14 0,11 0,11 0,09 0,08 Antal anställda2 71 68 69 68 70 Antal kvinnor/män 24/47 24/44 25/44 24/44 24/46 Andel kvinnor % 34 35 36 35 34 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 2 Vid årets slut. Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar. Föredömlig förvaltning Andra AP-fondens arbete med föredömlig förvaltning vägleds av en policy som är antagen av fondens styrelse. Policyn ligger till grund för en strategi som består av sex delar – integrering, väsentlighet, analys, påverkansarbete, samarbete och transparens. Det praktiska arbetet utgår i sin tur från fokusområden som under 2024 minskat från fem till fyra: 1) klimat, 2) biologisk mångfald, 3) mänskliga rättigheter, och 4) bolagsstyrning. Fokusområdet mångfald har integrerats i bolagsstyrning, som tidigare benämndes ägarstyrning. Utöver det är fokusområdena oförändrade sedan föregående år. Arbetet med föredömlig förvaltning är integrerat i samtliga delar av organisationen och förvaltningen och bedrivs utifrån principen om dubbel väsentlighet. Det innebär att hänsyn tas både till hur fondens investeringar påverkas av hållbarhetsrelaterade risker/möjligheter samt till hur fonden genom sina innehav påverkar människa och miljö. Andra AP-fonden röstade under 2024 på 142 svenska och 1 311 utländska bolagsstämmor (2023: 127 respektive 1 401 stämmor). Det motsvarar 96 respektive 89 procent av andelen av portföljvärdet av svenska och utländska bolag i den noterade portföljen. Under 2024 var Andra AP-fonden även aktiv i elva svenska valberedningar (2023: tolv valberedningar). Andra AP-fonden har fastställt åtta långsiktiga mål inom arbetet med föredömlig förvaltning som är relaterade till fondens fyra fokusområden. Två av målen har reviderats under året. För hållbarhetsmål fyra har mätetalet justerats, där en ny process och modell för identifiering av högriskbolag har implementerats. Mål åtta har uppdaterats till att mäta andelen av portföljvärdet där röstning har ägt rum, i stället för antalet. Målsättningarna är definierade mot kvantitativa mätetal och är en kombination av aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter inom en given tidsperiod) och resultatmål (t.ex. att uppnå ett visst resultat). Eftersom samtliga mål är av medel- eller långfristig karaktär saknas gränsvärden för 2024. I tabell 6.8 redovisas Andra AP-fondens mål och resultat för 2024. Som jämförelse redovisas även resultat för 2023. Tabell 6.8Andra AP-fondens mål inom arbetet med föredömlig förvaltning Mål Måluppfyllelse Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024 Fokusområde: Klimat 1 Nettonollutsläpp av växthusgaser i portföljbolagen senast 2045. Koldioxidutsläpp, Scope 1–3 (mnt CO2e) 5,4 6,3 Minskade utsläpp av växthusgaser (basår 2019) 2025: -35 procent 2030: -55 procent Förändring från 2019 (procent) -48 -44 2 Alla tillgångsslag i linje med Parisavtalet. Andel av strategisk portfölj (procent) 76 94 Fokusområde: Biologisk mångfald 3 Bidra till en positiv nettoutveckling för naturen 2030.1 Ännu ej definierat - - 4 En portfölj som inte bidrar till illegal avskogning 2025. Procent av högrisk-bolag med aktivt på-verkans-arbete - 91 Fokusområde: Mänskliga rättigheter 5 Implementerat FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter 2025. Andel av strategisk portfölj med due diligenceprocess i linje med principer (procent) 71 100 62 Mänskliga rättighetsperspektiv ska genomsyra alla delar av fondens verksamhet 2030. Ännu ej definierat - - Fokusområde: Bolagsstyrning 7 Fondens noterade innehav ska i genomsnitt ha minst 40 procent av vardera kön i styrelsen 2030. Genomsnittlig andel kvinnor i styrelsen (procent) Sverige: 38 Utland: 29 Sverige: 37 Utland: 31 8 Aktivt och ansvarsfullt ägarskap genom ett ökat antal dialoger och röstning i fondens samtliga noterade aktieinnehav. Procent av fondens ägande, stämmor man röstat på Sverige: 87 Utland: 76 Sverige: 96 Utland: 89 1 Målsättning och mätetal kommer att utvecklas. 2 Målsättning och mätetal kommer att utvecklas Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden). Regeringen bedömer att Andra AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2024. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt. Risk- och kontrollverksamhet Andra AP-fondens interna styrning och kontroll syftar till att processer och arbetssätt utformas på ett sätt som leder till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Viktiga delar att uppnå är en tillförlitlig finansiell rapportering, att tillämpliga lagar och andra regler följs samt en god förmåga att identifiera, mäta och hantera fondens risker. En väl utformad intern styrning och kontroll hjälper fonden att uppnå sina mål genom att ta önskade risker, hantera oönskade risker samt förhindra resursförluster. Den kan bidra till att säkerställa tillförlitlig finansiell rapportering men också att lagar följs och därigenom undvika förtroendeskador. Arbetet samordnas genom fondledningens kommitté för intern styrning och kontroll. För att på ett strukturerat sätt säkerställa fondens riskhantering och kontrollmiljö arbetar Andra AP-fonden enligt principen om tre försvarslinjer. Principen syftar till att skapa en lämplig åtskillnad av ansvar mellan kapitalförvaltningen (första försvarslinjen), risk- och regelefterlevnad (andra försvarslinjen) samt internrevision (tredje försvarslinjen). De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2024 bl.a. granskat Andra AP-fondens interna styrning och kontroll samt att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare följs (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance). Tredje AP-fonden Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Tredje AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden. Skälen för regeringens bedömning Sammanfattning Under 2024 överförde Tredje AP-fonden 2,0 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Tredje AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning har sedan den 1 juli 2001 uppgått till 6,9 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,8 procent under samma period. Avkastningen överstiger fondens långsiktiga avkastningsmål (3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader 2024 var 10,3 procent, jämfört med 7,8 procent 2023. Tredje AP-fonden har arbetat med föredömlig förvaltning under 2024 genom att vara en aktiv ägare, integrera hållbarhet i kapitalförvaltningen och beakta hållbarhet, utan att göra avkall på avkastningen. Tabell 6.9Tredje AP-fondens resultat Miljarder kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Ingående fondkapital 393,7 423,0 502,3 468,4 499,8 Överföringar -7,9 -7,5 -4,7 -4,8 -4,8 Årets resultat 37,2 86,8 -29,2 36,2 51,3 Utgående fondkapital 423,0 502,3 468,4 499,8 549,1 Årets förändring, mdkr 29,3 79,3 -33,9 31,4 49,3 Procent Avkastning före kostnader 9,8 20,8 -5,7 7,8 10,4 Avkastning efter kostnader 9,7 20,7 -5,8 7,8 10,3 Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar. Fondkapital och resultat Tredje AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 51,3 miljarder kronor 2024, vilket motsvarar en avkastning på 10,3 procent efter kostnader. Under året överfördes 2,0 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 49,3 miljarder kronor till 549,1 miljarder kronor. Under 2024 uppgick Tredje AP-fondens totala avkastning till 10,4 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen kom från globala aktier (6,6 procentenheter), svenska aktier (1,0 procentenheter), valutaeffekter samt valutapositioner (1,8 procentenheter) och räntebärande tillgångar (0,5 procentenheter). Även alternativa investeringar bidrog marginellt till avkastningen (med 0,2 procentenheter). Tredje AP-fondens avkastningsmål Målen för Första–Fjärde AP-fondernas placeringsverksamhet anges i lagen om allmänna pensionsfonder. Första–Fjärde AP-fonderna ska förvalta kapitalet så att det blir till största möjliga nytta för pensionssystemet. Avkastningen ska vara hög, och den totala risknivån ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås. Första–Fjärde AP-fonderna ska dessutom investera ansvarsfullt och hållbart utan att göra avkall på avkastning och risknivå. Styrelsen i varje fond har satt upp konkreta förvaltningsmål utifrån de mål som anges i lagen. Fonderna fastställer själva konkreta mål, förväntningar och risknivåer inom de placeringsregler som gäller enligt lagen samt vad uppdraget innebär i konkreta portföljplaceringar. Första–Fjärde AP-fonderna gör egna analyser och arbetssättet mellan fonderna skiljer sig även åt. Tredje AP-fonden arbetar med ett övergripande långfristigt avkastningsmål. Målet är 3,5 procent real avkastning per år över en långsiktig horisont (över 10 år). Tredje AP-fonden kombinerar analys av pensionssystemets skuld- och tillgångssida i större detalj för att definiera det långfristiga målet. Det långfristiga avkastningsmålet baseras på en bedömning att den teoretiskt möjliga avkastningen från en optimal portfölj är 4,0 procent med en justering utifrån genomförbarhet om -0,5 procent. Avkastningsmålet kan för Tredje AP-fonden ses som en funktion av fondens valda risknivå för portföljen. Avkastningsmålet härleds från den förväntade avkastningen för portföljen givet den önskvärda risknivån. Genom ALM-analys identifieras en teoretiskt möjlig avkastning, vid den önskvärda risknivån, för en optimal portfölj. Den optimala portföljen justeras sedan utifrån praktisk genomförbarhet och realiserbarhet, vilket mynnar ut i ett avkastningsmål. Tredje AP-fondens långsiktiga mål utgår från en analys av pensionssystemet och acceptabel risknivå på en 40-årig horisont som sedan reduceras till en mer överskådlig framtid om 25 år. För att antaganden om avkastningar ska anses än mer tillförlitliga definierar sedan Tredje AP-fonden sitt avkastningsmål över en kortare horisont, ”mer än 10 år”. Uppföljning av Tredje AP-fondens avkastningsmål Regeringens utvärdering ska bl.a. granska hur väl styrelsen har operationaliserat de övergripande målen. Värderingen av avkastning och risk får i slutändan därför stor betydelse. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Utvärderingen bör primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondens kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonden ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondens uppdrag (se bilaga 1). I tabell 6.10 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2024, för den senaste tioårsperioden 2015–2024 samt för den senaste femårsperioden 2020–2024. Avkastningsmålet är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder Tredje AP-fondens avkastning, omräknat i reala termer, för att vara jämförbart med fondens målsättning för avkastningen. Tabell 6.10Tredje AP-fondens avkastning och avkastningsmål Procent 2001–20241 2015–2024 2020–2024 Genomsnittlig nominell avkastning 6,9 8,4 8,2 Genomsnittlig real avkastning 4,8 5,3 3,7 Långsiktigt avkastningsmål (realt) 3,5 3,5 3,5 1 Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden). Av tabellen framgår att Tredje AP-fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 8,2 procent under den senaste femårsperioden (2020–2024) och 8,4 procent under tioårsperioden (2015–2024). För hela perioden 2001–2024 har fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,9 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, på lång sikt. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 3,7procent under den senaste femårsperioden (2020–2024), 5,3 procent under den senaste tioårsperioden (2015–2024) och 4,8 procent för hela perioden 2001–2024. Tredje AP-fonden har därmed uppnått styrelsens långfristiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Finansiell risk och tillgångsallokering Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är utformad för att möjliggöra att fonden över tid uppnår de av styrelsen fastställda avkastnings- och hållbarhetsmålen. För att göra detta ska fondens särdrag utnyttjas. En förutsättning för att kunna uppnå avkastningsmålet är att fondens kapital investeras i en hög andel risktillgångar. Fonden införde en ny portföljstruktur 2020, organiserad utifrån tillgångsslag. Fondens styrelse fattar beslut om Långsiktig Statisk Portfölj (LSP), vilket är styrelsens utvärderingsportfölj och fastställer allokeringsintervall för tillgångsslagen aktier, räntor, alternativa investeringar och valutor, som utgör de yttre ramarna för den verkställande direktörens ansvar att bedriva kapitalförvaltning. Den verkställande direktören ansvarar för utnyttjandet av de beslutsramar som styrelsen delegerat, och kan delegera dessa vidare i organisationen. I tillägg till detta har fonden investeringskommittéer för allokeringsfrågor. Riskkommittén utgör en operativ beslutsform för riskfrågor. Investeringsportföljen har som mål att överprestera LSP genom aktiv förvaltning och placeringar i såväl likvida som illikvida tillgångsslag. Enligt förvaltningsmodellen ska kapitalförvaltningens organisation och ansvarsfördelning i huvudsak följa portföljstrukturen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för portföljens övergripande allokering, och förvaltningsbesluten ska fattas av de enheter som har störst möjlighet att bedriva förvaltningen så framgångsrikt och kostnadseffektivt som möjligt. Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2024 års slut av 48,3 procent aktier, 22,0 procent räntebärande tillgångar 28,7 procent alternativa investeringar och 1 procent övrigt (se figur 6.7). Allokeringen förändrades under 2024 framför allt genom att fonden ökade allokeringen mot aktier, vars andel steg med 5,3 procentenheter. Aktieinnehavets positiva avkastning, och andra tillgångsslags negativa utveckling bidrog, också till ökningen i aktieexponeringen. Allokeringen till räntebärande tillgångar och alternativa investeringar minskade samtidigt med 2,4 respektive 2,1 procentenheter. Figur 6.7Tillgångsallokering Tredje AP-fonden Procent av totala tillgångar Anm. Övrigt består dels av interna så kallade absolutavkastande strategier (omfattar handel i aktier, räntor och valuta), dels av externa investeringar i hedgefonder. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden). Riskjusterad avkastning I figur 6.8 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kostnader och den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2015–2024. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse (volatilitet), som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,6. Figur 6.8Tredje AP-fondens totala avkastning Nominell avkastning efter kostnader, procent Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden). Utveckling av illikvida tillgångar Tredje AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 16 procent av det totala fondkapitalet 2015 till 29 procent 2024. De illikvida tillgångarna består framför allt av onoterade fastigheter (77,0 miljarder kronor 2024), därefter riskkapitalföretag (44,1 miljarder kronor 2024). De onoterade fastighetsinnehaven ägs genom fem direktägda bolag varav fyra tillsammans med andra investerare. Fastighetsbolagen är i huvudsak koncentrerade till den svenska marknaden men diversifierade över olika segment (kontor, bostäder och samhällsfastigheter). Investeringar inom onoterade aktier utgörs av fondinvesteringar utan samarbetspartner. Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar. Figur 6.9Tredje AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2015–2024 Miljarder kronor Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar. Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden). Kostnader Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2024 till 320 miljoner kronor. Tredje AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2020–2024 ökat med ca 98 miljoner kronor. Under 2024 ökade rörelsekostnaderna med 35 miljoner kronor, varav 28 miljoner kronor utgörs av ökade administrationskostnader. De externa förvaltningskostnaderna har varierat mellan som mest 142 och som lägst 49 miljoner kronor under perioden 2020–2024, delvis beroende på värdeutvecklingen under åren, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym, men framför allt på grund av att fondens kapital under extern förvaltning har minskat för att i stället förvaltas internt av fonden själv. Detta förklarar också de ökade interna kostnaderna. År 2024 uppgick de externa förvaltningskostnaderna till 49 miljoner kronor, vilket var en minskning med 27 miljoner kronor från föregående år, trots en positiv värdeutveckling under året och förklaras i stället av minskade arvoden för noterade tillgångar. Tabell 6.11Tredje AP-fondens kostnader och antal anställda Miljoner kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Interna kostnader 222 234 252 285 320 Personalkostnader 138 147 152 168 175 Lokalkostnader 12 13 17 15 16 Köpta tjänster 12 17 17 22 13 Informations- och datakostnader 54 53 60 73 113 Övrigt 5 4 5 6 3 Externa förvaltningskostnader1 126 142 119 76 49 Summa 348 376 371 361 369 Förvaltningskostnadsandel % 0,09 0,08 0,08 0,07 0,07 Antal anställda 60 61 66 702 732 Antal kvinnor/män 26/34 26/35 27/39 29/41 30/43 Andel kvinnor % 43 43 41 41 41 1Exklusive prestationsbaserade arvoden. 2Vid årets slut. Varav 3 anställda i AP-fondernas etikråd. Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar. Föredömlig förvaltning Tredje AP-fondens arbete med föredömlig förvaltning utgår från fondens policy för ansvarsfulla investeringar som årligen revideras och fastställs av styrelsen. Arbetet är integrerat i förvaltningen och utgör en del av de analyser som ligger till grund för investeringsbeslut. Tredje AP-fonden arbetar med fyra fokusområden – bolagsstyrning, klimat, mänskliga rättigheter och biologisk mångfald. Fokusområdena 2024 är oförändrade sedan föregående år. Tredje AP-fonden har under 2024 fört regelbundna dialoger med portföljbolag, deltagit i valberedningar och styrelser samt röstat på bolagsstämmor. Fonden röstade under 2024 på 154 svenska och 959 utländska bolagsstämmor (2023: 170 respektive 1 050 stämmor). Det motsvarar 95 respektive 100 procent av antalet svenska och utländska bolag i den noterade portföljen. Under 2024 deltog Tredje AP-fonden även i fem svenska valberedningar, i likhet med föregående år. Tredje AP-fonden har fastställt tio övergripande mål för att uppnå målsättningen att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Målsättningarna är definierade mot kvantitativa mätetal och är en kombination av aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter inom en given tidsperiod) och resultatmål (t.ex. att uppnå ett visst resultat). Eftersom målen är av medel- eller långfristig karaktär saknas gränsvärden för 2024. I tabell 6.2 redovisas Tredje AP-fondens hållbarhetsmål och resultat för 2024. Som jämförelse redovisas även resultat för 2023. Tabell 6.12Tredje AP-fondens mål inom arbetet med föredömlig förvaltning Mål Resultat Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024 Fokusområde: Bolagsstyrning 1 Alla svenska storbolag i portföljen ska ha minst 40 procent av det underrepresenterade könet i styrelsen 2026. Andel av det underrepresenterade könet (procent) 39 43 2 Andel svenska bolag i portföljen med hållbarhetskriterier i incitamentsprogram ska fördubblas från 20 till 40 procent senast 2025. Andel bolag i portföljen (procent) 20 41 Fokusområde: Klimat 3 Halverat CO2-avtryck i den direktägda aktieportföljen 2019–2025. Koldioxid-avtryck i den noterade portföljen, Scope 1 och 2 (mnt CO2e) 0,7(-32 procent jämfört med 2019) 0,6(-43 procent jämfört med 2019) 4 Samtliga portföljbolag ska vara i linje med 1,5-gradersmålet vid 2040. Andel bolag (procent) 38 201 5 Föra påverkansdialog med bolag som står för 70 procent av utsläppen 2023 och 90 procent av utsläppen 2030. Andel initierade dialoger Dialoger initierades under första kvartalet 2023 Dialoger pågår 6 25 procent av ränteportföljen ska vara investerad i hållbara obligationer senast 2025. Andel av ränteportföljen (procent) 22 25 Fokusområde: Biologisk mångfald 7 Samtliga bolag inom prioriterade sektorer ska ha policy för biologisk mångfald 2030 (505 bolag i aktieportföljen under 2023). Andel bolag (procent) 59 59 8 Samtliga bolag inom prioriterade sektorer ska följa rekommendationer från The Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TFND) 2030 (505 bolag i aktieportföljen under 2023). Andel bolag (procent) -2 22 Fokusområde: Mänskliga rättigheter 9 Samtliga bolag i sektorer med förhöjd risk ska ha policy för mänskliga rättigheter 2030. Andel bolag (procent) 91 97 10 Samtliga bolag i sektorer med exponering mot utsatta grupper ska ha genomlysningsprocess 2030. Andel bolag (procent) 60 57 Anm.: Mål 7–10 är nya för 2023. 1 Förändrad metodik 2 TFND-ramverket publicerades hösten 2023. Målet mäts från 2024. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden). Regeringen bedömer att Tredje AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2024. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt. Risk- och kontrollverksamhet Tredje AP-fondens kontrollfunktioner består av riskkontrollfunktionen och funktionen för regelefterlevnad. Dessa funktioner är oberoende i förhållande till kapitalförvaltningen. Riskkontrollfunktionen utgörs av avdelningen riskkontroll och avkastningsanalys. Avdelningen ansvarar för analys, uppföljning och kontroll av fondens risker, avkastning och limitervärdering av portföljen samt fondens affärssystem och risksystem. Chefen för avdelningen rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen rapporterar till den verkställande direktören samt till styrelsen vid behov och utgör informationskanal för riskrapportering till styrelsen. De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2024 bl.a. granskat Tredje AP-fondens interna styrning och kontroll samt att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare följs (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance). Fjärde AP-fonden Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden. Skälen för regeringens bedömning Sammanfattning Under 2024 överförde Fjärde AP-fonden 2,0 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Fjärde AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets lång-siktiga finansiering. Fjärde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning har sedan den 1 juli 2001 uppgått till 6,8 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,9 procent under samma period. Det överstiger fondens långsiktiga avkastningsmål (3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader uppgick till 10,1 procent 2024, jämfört med 9,6 procent för 2023. Fjärde AP-fonden har arbetat med föredömlig förvaltning under 2024 genom att vara en aktiv ägare, integrera hållbarhet i kapitalförvaltningen och beakta hållbarhet, utan att göra avkall på avkastningen. Tabell 6.13Fjärde AP-fondens resultat Miljarder kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Ingående fondkapital 418,0 449,4 527,6 460,5 499,6 Överföringar -7,9 -7,5 -4,7 -4,8 -2,0 Årets resultat 39,3 85,7 -62,5 43,9 50,7 Utgående fondkapital 449,4 527,6 460,5 499,6 548,2 Årets förändring 31,4 78,2 -67,1 39,1 48,6 Procent Avkastning före kostnader 9,7 19,3 -11,8 9,6 10,2 Avkastning efter kostnader 9,6 19,2 -11,9 9,6 10,1 Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar. Fondkapital och resultat Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 50,7 miljarder kronor 2024, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 10,1 procent. Under året överfördes 2,0 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet under 2024 med 48,6 miljarder kronor till 548,2 miljarder kronor. Under 2024 uppgick Fjärde AP-fondens totala avkastning till 10,2 procent före kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från utländska aktier i utvecklade marknader (6,4 procentenheter) och svenska aktier (1,3 procentenheter). Alternativa tillgångar samt valutasäkringar bidrog positivt till avkastningen (med 0,4 respektive 1,2 procentenheter). Fjärde AP-fondens avkastningsmål Målen för Första–Fjärde AP-fondernas placeringsverksamhet anges i lagen om allmänna pensionsfonder. Första–Fjärde AP-fonderna ska förvalta kapitalet så att det blir till största möjliga nytta för pensionssystemet. Avkastningen ska vara hög, och den totala risknivån ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås. Första–Fjärde AP-fonderna ska dessutom investera ansvarsfullt och hållbart utan att göra avkall på avkastning och risknivå. Styrelsen i varje fond har satt upp konkreta förvaltningsmål utifrån de mål som anges i lagen. Fonderna fastställer själva konkreta mål, förväntningar och risknivåer inom de placeringsregler som gäller enligt lagen samt vad uppdraget innebär i konkreta portföljplaceringar. Första–Fjärde AP-fonderna gör egna analyser och arbetssättet mellan fonderna skiljer sig även åt. Fjärde AP-fonden har två avkastningsmål – ett långfristigt (på 40 års sikt) och ett medelfristigt (på 10 års sikt). Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 3,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är utformat utifrån en sammantagen avvägning mellan förväntad avkastning och risknivå på tillgångsmarknaderna för att på bästa möjliga sätt tillfredsställa pensionssystemets behov av avkastning för att på ett generationsneutralt sätt balansera pensionssystemets tillgångar och skulder på 40 års sikt. Det långsiktiga avkastningsmålet består av avkastningsförväntan på en tillgångsallokering med en risknivå bäst anpassad för pensionssystemet (2,8–2,9 procent) samt av aktiv förvaltning (0,5 procent). Förväntad avkastning från ALM-analysens bedömning av vad en vald passiv portfölj av aktier och räntor med en viktfördelning i det valda aktiespannet kan generera understiger det långsiktiga avkastningsmålet. Den slutliga bedömningen om 3,5 procent omfattar därmed också den förväntade meravkastningen från sammansättningen av referensportföljen på medellång sikt, samt avkastningen från Fjärde AP-fondens aktiva förvaltning. Det långsiktiga målet kompletteras med ett medelfristigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Det medelfristiga avkastningsmålet består av förväntad avkastning på vald medelfristig tillgångsallokering (ca 2–2,5 procent) samt bidrag från aktiv förvaltning. Tillsammans ger det ett mål på 3 procent realt. Det medelsiktiga målet är lägre än det långsiktiga, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling. Över tid förväntas det nuvarande lägre medelfristiga avkastningsmålet normaliseras så att det kommer att motsvara det långsiktiga avkastningsmålet. Under 2024 gjordes en översyn av det medelfristiga avkastningsmålet, vilket resulterade i att det höjdes till 3,5 procents real avkastning från och med 2025, vilken därmed motsvarar det långsiktiga reala avkastningsmålet. Uppföljning av Fjärde AP-fondens avkastningsmål Regeringens utvärdering ska bl.a. granska hur väl styrelsen har operationaliserat de övergripande målen. Värderingen av avkastning och risk får i slutändan därför stor betydelse. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Utvärderingen bör primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondens kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonden ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondens uppdrag (se bilaga 1). I tabell 6.14 redovisas genomsnittlig avkastning efter kostnader för hela perioden 2001–2024, för den senaste tioårsperioden 2015–2024 samt för den senaste femårsperioden 2020–2024. Fjärde AP-fondens målsättning för avkastningen är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder fondens avkastning, omräknat i reala termer, för att vara jämförbart med målsättning för avkastningen. Tabell 6.14Fjärde AP-fondens avkastning och avkastningsmål Procent 2001–20241 2015–2024 2020–2024 Genomsnittlig nominell avkastning 6,8 8,0 6,8 Genomsnittlig real avkastning 4,9 5,0 2,4 Långsiktigt avkastningsmål (realt) (40 år) 3,5 Medelfristig avkastningsmål (realt) (10 år) 3,0 3,0 1 Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden). I tabellen framgår att Fjärde AP-fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 6,8 procent under den senaste femårsperioden och 8,0 procent under den senaste tioårsperioden. För hela perioden 2001–2024 har fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,8 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år på lång sikt och 3,0 procent på medellång sikt. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 2,4 procent under den senaste femårsperioden (2020–2024), 5,0 procent under den senaste tioårsperioden (2015–2024) och 4,9 procent för hela perioden 2001–2024. Fjärde AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Finansiell risk och tillgångsallokering Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår ifrån en långsiktig analys och ett långfristigt avkastningsmål på 40 års sikt som eftersträvar den bästa kombinationen av förväntad avkastning och risk så att pensionssystemet långsiktigt stärks, utan att en generation gynnas på bekostnad av en annan. Utifrån risk- och avkastningsantaganden fastställs sedan acceptabla allokeringsspann för andelen aktier, ränteduration respektive valutaexponering. En medelsiktig analys och avkastningsmål tas fram med ett 10-årigt perspektiv för att i större detalj ta hänsyn till rådande ekonomiska situation och dynamik utifrån denna tidshorisont. Baserat på analysen fastställs det medelfristiga avkastningsmålet samt Fjärde AP-fondens dynamiska normalportfölj, vilket är en referensportfölj bestående av olika marknadsindex och som beskriver lämplig medelsiktig tillgångsallokering. Den löpande förvaltningen hanteras av Fjärde AP-fondens operativa förvaltningsorganisation baserat på fastställt avkastningsmål och riskutrymme. Fjärde AP-fondens investeringsfilosofi baseras på fondens särdrag som långsiktig investerare med stora frihetsgrader och stort kapital. Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2024 års slut av 55 procent aktier, 24 procent räntebärande tillgångar, och 21 procent alternativa investeringar. Under 2024 skiftade fondens faktiska allokering främst till aktier (+2,3 procentenheter) och framför allt inom segmentet globala aktier (+3,4 procentenheter). Den ökade aktieexponeringen är delvis en konsekvens av taktiska omallokeringar, men också av den starka utvecklingen i marknadsvärde i noterade aktier under året. Under 2022 införde Fjärde AP-fonden det nya tillgångsslaget defensiva aktier som vid utgången av 2024 utgjorde ca 6 procent av portföljen. Den nya tillgångsklassen syftar till att dels tillföra avkastningspotential, dels ha stabiliserande egenskaper i en mer problematisk ekonomisk miljö. Figur 6.10Tillgångsallokering Fjärde AP-fonden Procent av totala tillgångar Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden). Riskjusterad avkastning I figur 6.11 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2015–2024. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse (volatilitet), som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,4. Figur 6.11Fjärde AP-fondens totala avkastning Nominell avkastning efter kostnader, procent Källa: Fjärde AP-fonden. Utveckling av illikvida tillgångar Fjärde AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 9 procent av det totala fondkapitalet 2015 till 19 procent 2024. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter och infrastruktur (47,8 respektive 28,0 miljarder kronor 2024). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar. Figur 6.12Fjärde AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2015–2024 Miljarder kronor Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar. Allokeringen som visas före 2021 kan dock innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte längre klassas som illikvida. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden). Kostnader Fjärde AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2024 till 291 miljoner kronor. Fondens rörelsekostnader har under perioden 2020–2024 ökat med ca 45 miljoner kronor. Under 2024 ökade rörelsekostnaderna med 10 miljoner kronor. De externa förvaltningskostnaderna uppgick till 104 miljoner kronor för 2024, vilket var en minskning med 14 miljoner kronor från föregående år. Under perioden 2020–2024 minskade de externa förvaltningskostnaderna med 34 miljoner kronor. Externa förvaltningskostnader minskade som en följd av lägre externa förvaltningsarvoden, beroende på omstrukturering eller avveckling av vissa externa fondinvesteringar. Tabell 6.15Fjärde AP-fondens kostnader och antal anställda Miljoner kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Interna kostnader 246 247 259 281 291 Personalkostnader 155 154 147 162 170 Lokalkostnader 11 11 16 12 14 Köpta tjänster 11 12 13 11 13 Informations- och datakostnader 62 63 74 87 84 Övrigt 7 7 9 9 10 Externa förvaltningskostnader1 138 158 140 118 104 Summa 384 405 399 399 395 Förvaltningskostnadsandel % 0,09 0,08 0,08 0,08 0,07 Antal anställda2 65 67 67 76 69 Antal kvinnor/män 26/39 26/41 25/42 29/47 26/43 Andel kvinnor % 40 39 42 38 38 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 2 Vid årets slut. Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisning. Föredömlig förvaltning Fjärde AP-fondens arbete med att förvalta fondmedel på ett föredömligt sätt utgår frånfondens hållbarhetspolicy som anger övergripande riktlinjer och strategier för arbetet. Policyn revideras och fastställs årligen av styrelsen. Hållbarhetsarbetet är integrerat i kapitalförvaltningen, utan att göra avkall på avkastningen. Fonden har fem olika implementeringsstrategier för sitt arbete med föredömlig förvaltning: 1) mäta och rapportera kring hållbarhet, 2) integrera hållbarhetsfaktorer i investeringsprocesser anpassat efter tillgångsslag, 3) påverka som ägare, investerare och samhällsaktör, 4) reducera hållbarhetsrisker i portföljen, och 5) investera i starka hållbarhetstrender genom riktade och tematiska investeringar. Fjärde AP-fonden har även fastställt två övergripande fokusområden – klimat och miljö samt ägarstyrning. Fokusområdena 2024 är oförändrade sedan föregående år. Fjärde AP-fonden röstade under 2024 på 136 svenska och 1 221 utländska bolagsstämmor (2023: 131 respektive 1 216 stämmor). Det motsvarar 79 respektive 100 procent av antalet svenska och utländska bolag i den noterade portföljen. Under 2024 deltog Fjärde AP-fonden även i 46 svenska valberedningar (2023: 56 valberedningar). Fonden har fastställt tio övergripande målrelaterade till fokusområdena. Målen 2024 är i allt väsentligt oförändrade sedan föregående år, bortsett från hållbarhetsmål 6 där mätetalet justerats för att bättre spegla betydelsen av arbetet i valberedningar i relation till portföljvärdet. En majoritet av målen är definierade mot kvantitativa mätetal och samtliga målsättningar är en kombination av aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter) och resultatmål (t.ex. att uppnå ett visst utfall). Målen är huvudsakligen av medel- eller långfristig karaktär. I den utsträckning kortfristiga gränsvärden formulerats för 2024 bedöms målen vara uppfyllda. I tabell 6.16 redovisas Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål och resultat för 2024. Som jämförelse redovisas även resultat för 2023. Tabell 6.16Fjärde AP-fondens mål inom arbetet med föredömlig förvaltning Mål Resultat Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024 1 Bidra till minskningen av globala klimatutsläpp i enlighet med Parisavtalet. Halvera portföljens CO2e -utsläpp 2030 (jämfört med 2020 års nivå) och nå netto nollutsläpp senast 2040. 1. Förändring koldioxidutsläpp under året (procent)2. Förändring koldioxidutsläpp sedan 2010 (procent) 1. -11 2. -65 1. -15 2. -70 2 Göra investeringar som minskar klimatrisken i portföljen. 1. Koldioxidutsläpp som andel av globalt aktieindex (procent) 2. Koldioxidintensitet som andel av globalt aktieindex (procent) 1. 41 2. 41 1. 41 2. 43 3 Göra proaktiva investeringar som bidrar till och drar fördel av klimatomställning. Genomförda investeringar Målet uppnått. 7,6 mdkr i nya hållbarhetsinvesteringar. Målet uppnått. 4,6 mdkr i nya hållbarhetsinvesteringar. 4 Utvärdera möjliga förvaltningsstrategier baserat på kartlagda indikatorer. Kvalitativ bedömning Målet uppnått Målet uppnått 5 Påverka för klimatomställning. 1. Förändring koldioxidutsläpp, portföljmix (procent) 2. Förändring koldioxidutsläpp, bolagens utsläpp (procent) 1. -9 2. -2 1. -11 2. -4 Fokusområde: Ägarstyrning 6 Arbeta aktivt i valberedningar i kraft av ägarandel. 1. Antal valberedningar 2. Andel av portföljvärdet där AP4 är represent-erad i valbered-ningar 1. 56 2. 931 1. 46 2. 53 7 Arbeta för ökad mångfald i styrelserna, särskilt med avseende på jämnare könsfördelning. Andel kvinnor av nyvalda ledamöter (procent) 54 45 8 Utöva rösträtten vid svenska stämmor. 1. Antal svenska stämmor där fonden röstat 2. Andel stämmor där fonden röstat (procent av totalt innehav) 1. 131 2. 74 1. 136 2. 79 9 Utöva rösträtten vid utländska stämmor. Antal utländska stämmor där fonden röstat 2. Andel stämmor där fonden röstat (procent av totalt innehav) 1. 1 216 2. 100 1. 1 221 2. 100 10 Stötta initiativ som verkar för aktieägares rättigheter och bolagens arbete med hållbarhet Kvalitativ bedöm-ning Målet uppnått Målet uppnått 1 Andel av valberedningar där fonden erbjudits delta (procent) Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden). Regeringen bedömer att Fjärde AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2024. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt. Risk- och kontrollverksamhet Fjärde AP-fonden delar in riskhanteringen i tre steg: riskstyrning, löpande riskhantering samt uppföljning och kontroll. Styrelsen fastställer årligen en placeringspolicy och en riskhanteringsplan för fondens verksamhet som utgör ett ramverk för fondens riskutrymme. I styrelsen finns ett riskutskott och ett revisionsutskott för att hantera olika aspekter av riskstyrning. Den löpande riskhanteringen är decentraliserad till de operativa delarna i fonden och följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Uppföljning och kontroll av Fjärde AP-fondens finansiella och operativa risker ansvarar enheten Risk & verksamhetsstöd för. De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2024 bl.a. granskat Fjärde AP-fondens interna styrning och kontroll samt att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare följs (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance). Sjätte AP-fonden Regeringens bedömning: Sjätte AP-fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden. Skälen för regeringens bedömning Sammanfattning Sjätte AP-fonden startade redan i slutet av 1996 och är till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna en sluten fond. Det innebär att Sjätte AP-fonden inte ska hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onoterade riskkapitalmarknaden. Styrelsen beslutade under 2020 att från och med 2021 använda ett nytt avkastningsmål. Målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen utvärderas över rullande femårsperioder. Avkastningen för 2024 uppgick till 9,0 procent. Den genomsnittliga avkastningen efter kostnader över fem år uppgick till 15,5 procent. Därmed uppfyllde Sjätte AP-fonden sitt långsiktiga avkastningsmål som uppgick till 7,0 procent under samma period. Tabell 6.17Sjätte AP-fondens resultat Miljarder kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Ingående fondkapital 37,5 45,2 67,3 68,6 70,7 Årets resultat 7,6 22,2 1,3 2,1 6,4 Utgående fondkapital 45,2 67,3 68,6 70,7 77,1 Årets förändring, mdkr 7,7 22,1 1,3 2,1 6,4 Procent Avkastning efter kostnader 20,4 49,1 1,9 3,0 9,0 Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden). Sedan den 1 juli 2022 har Sjätte AP-fonden ett lagstadgat mål om föredömlig förvaltning som följs upp årligen. Sjätte AP-fonden har arbetat med föredömlig förvaltning under 2024 genom att vara en aktiv ägare, integrera hållbarhet i kapitalförvaltningen och beakta hållbarhet, utan att göra avkall på avkastningen. Fondkapital och resultat Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 6,4 miljarder kronor 2024, jämfört med 2,1 miljarder kronor året innan. Detta motsvarar en nominell avkastning på 9,0 procent, jämfört med 3,0 procent året innan. Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 66,7 miljarder kronor, från 10,4 miljarder kronor till 77,1 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på ca 641 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 7,4 procent. Under 2024 uppgick Sjätte AP-fondens totala avkastning till 9,0 procent, eller 6,4 miljarder kronor, efter kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från buyout fond-investeringar (3,6 miljarder kronor), buyout co-investeringar (5,2 miljarder kronor), och venture/growth (1,0 miljarder kronor). Största negativa bidraget till avkastningen kom från valutasäkringar (-3,8 miljarder kronor). Sjätte AP-fondens avkastningsmål Målen för Sjätte AP-fondens placeringsverksamhet anges i lagen om Sjätte AP-fonden. Sjätte AP-fonden ska, inom ramen för vad som är till nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension, förvalta anförtrodda medel genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktig hög avkastning och tillfredsställande riskspridning tillgodoses. Sjätte AP-fonden ska dessutom investera ansvarsfullt och hållbart utan att göra avkall på avkastning och risknivå. Enligt lagen ska Sjätte AP-fonden fastställa närmare mål för sin placeringsverksamhet. Styrelsen har fastställt sådana konkreta förvaltningsmål. Sjätte AP-fondens målsättning är att över en femårsperiod överträffa avkastningen av ett sammanvägt index bestående av 90 procent Burgiss ALL, som representerar avkastning i private equity-marknaden, viktat med 10 procent OMRX T-Bill, motsvarande behov av likvida medel. Målet antogs under 2021 och ersätter tidigare målindex (SIX Nordic 200 CAP GI) även för historiska jämförelser. Målet som används sedan 2021 syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt. Sjätte AP-fondens målsättning är att den genomsnittliga årliga avkastningen över en rullande femårsperiod ska överträffa målindex. Sjätte AP-fondens mål är att fonden genom sin inriktning mot onoterade tillgångsslag ska hålla en hög långsiktig avkastning, med en balanserad totalrisk för portföljen. Sjätte AP-fondens ambitionsnivå är dock, enligt fonden, att skapa högre avkastning än median i marknaden. Sjätte AP-fondens mål är till sin natur långsiktigt, eftersom investeringar inom onoterade tillgångar behöver mätas över en längre period. Uppföljning av Sjätte AP-fondens avkastningsmål Regeringens utvärdering ska bl.a. granska hur väl styrelsen har operationaliserat de övergripande målen. Värderingen av avkastning och risk får i slutändan därför stor betydelse. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Utvärderingen bör primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondens kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonden ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondens uppdrag (se bilaga 1). I figur 6.13 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 1997–2024, för den senaste tioårsperioden 2015–2024, för den senaste femårsperioden 2020–2024 samt för 2024. Som jämförelse redovisas även Sjätte AP-fondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknad för att vara jämförbar med den genomsnittliga nominella avkastningen. Figur 6.13Sjätte AP-fondens totala avkastning Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader, procent Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden). Avkastningen för 2024 uppgick till 9,0 procent. Fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader var 15,5 procent under den senaste femårsperioden och 12,6 procent under den senaste tioårsperioden. Jämförelseindexet avkastade -3,0 procent 2024, 7,0 procent i genomsnitt per år under perioden 2020–2024 och 10,4 procent i genomsnitt per år under perioden 2015–2024. Fonden har därmed överträffat sitt avkastningsmål på fem års sikt. Jämförelseindexet sträcker sig inte till 1996, varför en jämförelse sedan periodens start inte är möjlig. Sjätte AP-fonden har bidragit till den långsiktiga finansieringen av tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt. Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet Investeringsverksamheten, som utesluter fondens likviditetsförvaltning, ökade under 2024 och uppgick vid årsskiftet till 74,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 97 procent av det totala kapitalet. Resultatet för investeringsverksamheten uppgick 2024 till 10,2 miljarder kronor. År 2020 fastställde Sjätte AP-fondens styrelse en ny långsiktig strategisk inriktning mot 2030 som styr mot en allokering inom buyout, venture/growth och secondary. Redovisningen av segmenten venture/growth och secondary var ny 2021. Inom buyout är allokeringen en kombination av fondinvesteringar och co-investeringar. Marknadsvärdet av fondinvesteringarna 2024 uppgick till 34 miljarder kronor. Marknadsvärdet av co-investeringarna 2024 uppgick till 26,5 miljarder kronor. Marknadsvärdet av venture/growth och secondary uppgick 2024 till 10,8 respektive 3,6 miljarder kronor. Övriga tillgångar uppgick till 2,2 miljarder kronor. Buyout-segmentet omfattar 78 procent (varav fondinvesteringar 44 procentenheter och co-investeringar 34 procentenheter), venture/growth omfattar 14 procent och secondary omfattar 5 procent av investeringsverksamhetens förvaltade kapital som uppgår till totalt 97 procent av fondkapitalet. Figur 6.14Portföljutveckling Sjätte AP-fonden Totala tillgångar, miljarder kronor Not 1: Fr.o.m. 2021 redovisas investeringskategorierna: likviditetsförvaltning, buyout-fonder, buyout-co-invest, venture/growth och secondary. Fr.o.m. 2012 t.o.m. 2020 redovisas investeringskategorierna: likviditets-förvaltning, fondinvesteringar och co-investeringar. Från start 1996 t.o.m. 2012 redovisas investerings-kategorierna: likviditetsförvaltning och investeringsverksamhet. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden). Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet drivs utifrån en portföljstrategi som kan skapa en hög riskjusterad avkastning på portföljnivå där de olika segmenten varierar i avkastningen mellan olika år. Investerings-inriktningen är främst mogna bolag och under 2024 kom avkastningen i första hand från segmentet buyout som utgör en majoritet av det förvaltade kapitalet i fonden. Buyout-segmentet, som motsvarar mogna bolag, genererade 2024 en avkastning om 15,9 procent (avkastningen kom framför allt från co-investeringar som avkastade 21,1 procent medan fond-investeringar avkastade 11,8 procent). Resultatet har framför allt påverkats positivt av försäljningar som gjorts till högre värden än ingående marknadsvärde. Det mogna marknadssegmentet har generellt sett haft en bra avkastning under perioden 1997–2024, vilken var 16,0 procent för buyout-segmentet, (16,5 procent för co-investeringar och 15,4 procent för fondinvesteringar). För tioårsperioden (2015?2024) uppgick avkastningen till 17,9 procent (18,9 procent för co-investeringar och 16,7 procent för fondinvesteringar). För femårsperioden (2020–2024) var motsvarande siffror 21,9 procent (26,0 respektive 18,4 procent för co-investeringar och fondinvesteringar). Venture/growth-segmentet, som motsvarar bolag i tidig fas, genererade en positiv avkastning om 10,6 procent. Noteras kan att 2021 avkastade venture/growth så mycket som 110,6 procent. Den mycket höga avkastningen det året var en följd av mycket lönsamma avyttringar i en marknad i uppåtgående trend, efter en längre tids nedåtgående trend under corona-virusets globala spridning, vilket i sin tur ledde till ett starkt intresse från investerare med riskvilligt kapital. Sedan fondens start har venture/growth-segmentet i jämförelse avkastat 2,0 procent årligen. För tioårsperioden (2015?2024) avkastade venture/growth 20,9 procent årligen och för femårsperioden (2020–2024) 18,8 procent årligen. Under den senaste tioårsperioden har venture/growth-delen av Sjätte AP-fondens förvaltade kapital haft högst procentuell avkastning, mycket på grund av den starka venture-marknad som rådde 2020–2021. Secondary-segmentet, som motsvarar andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal, avkastade under 2024 17,5 procent och 17,3 procent för femårsperioden (2020–2024) samt 15,7 procent för tioårsperioden (2015–2024). Figur 6.15Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per affärsområde Procent Anm. Avkastningsmål 2024 uppgick till -3 procent. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden). Likviditet Likviditetsförvaltningen utgörs av den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är placerad inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsförvaltningen är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. När det gäller valutasäkringarna mildrades likviditetseffekten betydligt jämfört med åren 2023 och 2022. Förvaltningen ska ske med tillfredsställande riskspridning. En del av likviditetsförvaltningen utgörs av den korta betalnings-beredskapen. Denna del utgörs främst av kapital på Sjätte AP-fondens bankkonton och uppgår till ca 1–3 månaders nettoutflöden inom investeringsverksamheten. Belopp överstigande den löpande betalningsberedskapen placeras i externa fonder. Eftersom Sjätte AP-fonden är sluten och ledtiderna för att investera i onoterade tillgångar är långa, kommer perioder med god avkastning att generera överlikviditet. Förvaltningen måste därför ha en längre placeringshorisont. I syfte att skapa möjlighet till en god riskjusterad avkastning placeras därmed likviditeten som överstiger den korta betalningsberedskapen med en högre risk. Detta uppnås genom att 30 procent placeras i fem geografiskt breda och passiva aktieindex. Resterande del placeras i externa räntefonder med balanserad ränte- och kreditrisk. Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten och vid behov låna upp kapital. Till följd av att valutasäkringar tagit en betydande del av likviditetsbufferten i anspråk under 2022 och 2023 fanns i stort sett inga medel placerade i likviditetsförvaltningen under 2024. Likviditetsportföljen ökade under året och uppgick vid årsskiftet till 3,7 miljarder kronor. Posten inkluderar fr.o.m. 2022 värdet på valutaterminer och övriga poster. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till 44 miljoner kronor och hade en marginellt positiv inverkan på resultatet 2024. Kostnader Sjätte AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2024 till 105 miljoner kronor. Sett till hela perioden 2020–2024 så har rörelsekostnaderna ökat från 89 till 105 miljoner kronor. Externa förvaltningskostnader för den onoterade verksamheten ingår inte i tabellen. Tabell 6.18Sjätte AP-fondens kostnader Miljoner kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Interna kostnader 89 98 104 104 105 Personalkostnader 67 73 76 78 78 Lokalkostnader 6 6 6 7 7 Köpta tjänster 2 6 11 3 4 Informations- och datakostnader 4 5 6 7 6 Övrigt 10 8 5 9 10 Externa förvaltningskostnader1 0 0 0 0 0 Summa 89 98 104 104 105 Antal anställda2 31 32 34 32 29 Antal kvinnor/män 18/13 15/17 16/18 16/16 16/13 Andel kvinnor % 58 47 47 50 55 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 2 Vid årets slut. Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar. Föredömlig förvaltning Sjätte AP-fonden integrerar hållbarhet i kapitalförvaltningen och det är en av de dimensioner som utvärderas vid val av förvaltare. Fondens begränsning till onoterade tillgångar av illikvid natur och dess strategi med enbart indirekta investeringar gör att stor vikt läggs vid granskningsarbetet inför en investering. Arbetet berör samtliga områden inom ESG och utgår från två huvudområden, ESG-integrering och transparens. Därtill har Sjätte AP-fonden tre särskilda fokusområden – klimat, jämställdhet och mångfald samt mänskliga rättigheter. Fokusområdena 2024 är oförändrade sedan föregående år. Under 2024 har Sjätte AP-fondens arbete med föredömlig förvaltning utvecklats vidare baserat på fondens övergripande hållbarhetstänk och målsättningar. Sjätte AP-fonden har fastställt tio mål som 2024 i huvudsak är oförändrade sedan föregående år. Målet relaterat till PRI:s (Principer för ansvarsfulla investeringar) utvärdering utgick under året och målet kopplat till mänskliga rättigheter har kvantifierats. Målen är relaterade till fondens fokusområden och därmed kategoriserade i fem grupper. Samtliga mål är resultatmål (t.ex. att uppnå ett visst resultat) definierade mot kvantitativa mätetal. Målen är av kort-, medel- eller långfristig karaktär. I den utsträckning kortfristiga gränsvärden formulerats för 2024 bedöms målen vara uppfyllda. I tabell 6.19 redovisas Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål och resultat för 2024. Som jämförelse redovisas även resultat för 2023. Tabell 6.19Sjätte AP-fondens mål inom arbetet med föredömlig förvaltning Mål Måluppfyllelse Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024 Huvudområde: ESG-integrering 1 Positiv trend i årlig ESG-utvärdering i förändring av betygssättning bland förvaltare. Förändring av betygssättning (procent) +1 i hela portföljen och +3 i befintliga innehav (med ett totalt resultat om 85 procent) +4 i hela portföljen och +1 i befintliga innehav (med ett totalt resultat om 89 procent) 2 Förvaltare motsvarande 100 procent av investerat kapital ska ha en ESG-policy / policy för ansvarsfulla investeringar. Andel av investerat kapital (procent) 100 100 3 Samtliga signifikanta minoritetsinvesteringar ska ha en handlingsplan för hållbarhet. Andel av innehav (procent) 100 100 Huvudområde: Transparens 4 Förvaltare motsvarande 100 procent av investerat kapital ska hållbarhetsrapportera (enligt relevant rapporteringsstandard, t.ex. PRI eller GRI) till 2025 Andel av investerat kapital (procent) 84 86 5 Förvaltare motsvarande 65 procent av investerat kapital ska redovisa ESG-KPI:er på portföljbolagsnivå enligt relevant standard eller rapporteringsinitiativ till 2025. Andel av investerat kapital (procent) 75 74 Fokusområde: Klimat 6 Förvaltare motsvarande a) 65 procent (2025) och b) 100 procent (2040) av investerat kapital har satt eller har förbundit sig att sätta klimatmål i linje med Parisavtalet. Andel av investerat kapital (procent) 59 69 7 Innehav motsvarande a) 65 procent (2025) och b) 100 procent (2030) av förvaltat kapital ska redovisa växthusgasutsläpp. Andel av investerat kapital (procent) 70 75 Fokusområde: Jämställdhet och mångfald 8 Jämställd fördelning mellan kvinnor och män hos förvaltaren, a) i investeringsteam (2025) och b) på partnernivå (2030). Jämställdhet definieras som minst 40 procent representation av den underrepresenterade gruppen. Andel av den under-represen-terade gruppen (procent) a) 29 b) 17 a) 29 b) 17 9 10 procent årlig ökning mot föregående år av representationen av den underrepresenterade gruppen (i syfte att nå mål nr 8). Förändring i procent mot föregående år a) investeringsteam b) partnernivå a) 7b) 10 a) 0 b) 0 Fokusområde: Mänskliga rättigheter 10 Positiv trend i årlig utvärdering av mänskliga rättigheter Föränd-ring av betygs-sättning bland förvaltare - Kartläggning, utbildning, rundabordssamtal och branschsamarbete1 +1 % i hela portföljen +3 % i befintliga innehav (med ett totalt resultat om 39 %) 1 För 2024 och framåt har Sjätte AP-fonden utvecklat en kvantitativ målsättning. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden. Regeringen bedömer att Sjätte AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2024. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt. Risk- och kontrollverksamhet De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2024 bl.a. granskat Sjätte AP-fondens interna styrning och kontroll samt att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare följs (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance). Sjätte AP-fondens egen utvärdering av förvaltningen Enligt lagen om Sjätte AP-fonden ska fonden i samband med att årsredovisning och revisionsberättelse överlämnas till regeringen också överlämna en egen utvärdering av förvaltningen av fondmedlen (resultatuppföljning). Av Sjätte AP-fondens resultatuppföljning framgår bl.a. följande. Styrelsen konstaterar att den strategiska inriktningen är fortsatt framgångsrik och väl avvägd. Portföljen levererar i enlighet med strategin i olika marknadsklimat där Sjätte AP-fondens strukturkapital och gedigna investeringsprocess är central för att skapa en hög avkastning genom högkvalitativa förvaltare. Styrelsen konstaterar vidare att den likviditetsbelastning som valutasäkringarna har medfört under 2022 och 2023 för att uppfylla det lagstadgade valutasäkringskravet har avtagit. Fonden har fortsatt att selektivt avyttra investeringar där marknadsprissättningen varit god, vilket har stärkt både resultat och likviditet. Transaktionen, tillsammans med högre distributioner från sålda co-investeringar, har skapat en god likviditetsförstärkning under 2024. Vidare noterar styrelsen att Sjätte AP-fonden under året har fortsatt att utveckla det långsiktiga arbetet med ansvarsfulla investeringar och integrering av hållbarhet i verksamhetens alla delar. Sammantaget kännetecknas fondens långsiktiga arbete med ansvarsfulla investeringar av tydliga processer för integrering av hållbarhet i investeringsfas och ägande. Sammanfattningsvis är det styrelsens övergripande slutsats att Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet och hållbarhetsarbete fortsatt har utvecklats mycket väl i linje med strategin och portföljen fortsätter att leverera en stabil avkastning år efter år. Den valda strategiska inriktningen är robust, och genom de gedigna investeringsprocesser som Sjätte AP-fonden arbetar med, finns fortsatt goda förutsättningar att skapa en långsiktigt hög avkastning med god riskspridning till pensionssystemet. Sjunde AP-fonden Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Den kapitalviktade avkastningen har sedan 2001 varit högre än inkomstpensionens utveckling och har även överstigit den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden. Skälen för regeringens bedömning Sammanfattning Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde AP-fondens styrelse har beslutat att målet för premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Sjunde AP-fonden har uppnått detta mål. Under perioden 2000–2024 uppgick den kapitalviktade avkastningen för Sjunde AP-fonden till 11,5 procent per år, vilket är 8,1 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,4 procent per år). Sjunde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har samtidigt uppgått till 8,6 procent per år, vilket överstiger avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet som ökat med i genomsnitt 5,8 procent per år under samma period, i tidsviktad avkastning. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2022 och uppgick under 2024 till 0,05 respektive 0,04 procent av förvaltat kapital, oförändrat sedan 2022. Detta kan jämföras med den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 425 fonder (450 fonder 2023) som ingick i premiepensionssystemet vid 2024 års slut som uppgick till 0,19 procent (0,20 procent 2023). Sedan den 1 januari 2023 har Sjunde AP-fonden i likhet med övriga AP-fonder ett lagstadgat mål om föredömlig förvaltning. Sjunde AP-fonden har arbetat med föredömlig förvaltning under 2024 genom att vara en aktiv ägare, integrera hållbarhet i kapitalförvaltningen och beakta hållbarhet, utan att göra avkall på avkastningen. Fondkapital och resultat Under 2024 genererade Sjunde AP-fonden en avkastning på 27,3 procent. AP7 Aktiefonds avkastning 2024 var 29,8 procent efter kostnader, och AP7 Räntefonds avkastning var 3,1 procent efter kostnader. Sjunde AP-fondens förvaltade kapital har växt från 16,1 miljarder kronor 2001 till 1 440 miljarder kronor vid utgången av 2024, vilket innebär att fondens portföljvärde motsvarar två tredjedelar (ca 67 procent) av det samlade värdet i Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna. Av beloppet uppgick AP7 Aktiefond till 1 288,9 miljarder kronor och AP7 Räntefond till 151,0 miljarder kronor, vid utgången av 2024. Sjunde AP-fondens högre tillväxt i termer av kapital jämfört med Första–Fjärde AP-fonderna är delvis ett resultat av stora inflöden. Under 2024 var det fortsatt stora inflöden, 80,5 miljarder kronor, genom köp av andelar bl.a. på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter. Utflödet, genom inlösen av andelar, på grund av pensionsutbetalningar och att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till sammanlagt ca 44,9 miljarder kronor under samma period. Ökningen av det totala förvaltade kapitalet förklaras, utöver nettoinflöde på 35,6 miljoner kronor, av en positiv värdeutveckling under året till följd av uppgångar på de globala aktiemarknaderna, samt fallande räntor. Vid utgången av 2024 förvaltade Sjunde AP-fonden 53,1 procent av medlen i premiepensionssystemet för omkring 5,9 miljoner pensionssparare. Trenden med procentuell förskjutning av antalet sparare och kapital till AP7 Såfa fortsatte 2024. Detta är bl.a. en följd dels av att flera yngre sparare inte gör egna fondval, dels på att kapitalet från avregistrerade fonder som inte flyttas till upphandlade fonder oftast går till förvalet. Sedan 2001 har Sjunde AP-fondens andel av det totala premiepensionssystemet ökat med totalt 22,8 procentenheter. Sjunde AP-fondens avkastningsmål Enligt lagen om allmänna pensionsfonder förvaltar Sjunde AP-fonden fonder för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i socialförsäkringsbalken. Förvaltningen ska ske uteslutande i pensionsspararnas intresse. Medlen i de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på målet om avkastning. Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare: att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensionskapitalets köpkraft över tid, att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör ett balanserat risktagande över tid, och att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är en individualiserad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strategin i AP7 Såfa utgår ifrån att premiepensionen endast är en liten del av den totala allmänna pensionen och att den övriga delen (inkomstpensionen) följer inkomstutvecklingen i den svenska ekonomin. Det innebär att risken i AP7 Såfa är hög när man är ung och har långt kvar till pension och successivt trappas ner i takt med stigande ålder (från 55 år). Det är AP7 Aktiefond, som är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil, som står för risktagandet i AP7 Såfa. Det riskhöjande inslaget utgörs framför allt av en s.k. hävstång som innebär att fondens exponering förstärks jämfört med den underliggande marknadens utveckling. Under senare år har användningen av hävstång minskats till förmån för övriga riskhöjande komponenter. AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning. För AP7 Såfa är avkastningsmålet att ett kontinuerligt sparande i förvalsalternativet AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Målet för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är att överträffa sina respektive jämförelseindex. Uppföljning av Sjunde AP-fondens avkastningsmål Regeringens utvärdering ska bl.a. granska hur väl styrelsen har operationaliserat de övergripande målen. Värderingen av avkastning och risk får i slutändan därför stor betydelse. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Utvärderingen bör primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondens kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonden ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondens uppdrag (se bilaga 1). Målet för AP7 Såfa är att ett kontinuerligt sparande i fondportföljen ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Under perioden 2000–2024 uppgick den kapitalviktade avkastningen för Sjunde AP-fonden till 11,5 procent per år, vilket är 8,1 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,4 procent per år), och översteg därmed målet om minst 2 procentenheters överavkastning jämfört med inkomstpensionen. Sjunde AP-fondens avkastning kan även jämföras med den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på premiepensionens fondtorg. Under perioden 2001–2024 har Sjunde AP-fonden i genomsnitt avkastat 2,8 procentenheter mer än de privata fonderna per år (8,6 procent för Sjunde AP-fonden jämfört med 5,8 procent per år för de privata fonderna, i tidsviktad avkastning). Sedan den nuvarande förvaltningsmodellen infördes i maj 2010 och t.o.m. 2024 uppgår avkastningen i Sjunde AP-fonden till 14,2 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 9,6 procent per år (se tabell 6.20). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed betydligt högre än för de privata alternativen under denna period. Sjunde AP-fonden uppvisar därmed även en högre avkastning än index för fondrörelsen i premiepensionssystemet, exklusive Sjunde AP-fonden. Under perioden 2020–2024 avkastade AP7 Aktiefond årligen 14,5 procent, vilket är något högre än fondens jämförelseindex som avkastade 14,3 procent årligen under samma period. Den genomsnittliga avkastningen under 2020–2024 för AP7 Räntefond uppgick till 0,5 procent, vilket är i linje med fondens jämförelseindex (0,5 procent) under samma period. Tabell 6.20Utveckling för förvalsalternativet AP7 Såfa maj 2010–2024 och 2000–2024 Procent 2000–2024 2010–20243 2024 AP7 (PSF och Såfa)1 8,6 14,2 27,3 Privata fonder i premiepensionssystemet2 5,8 9,6 19,2 Avkastning för inkomstpensionen 3,0 1 Utgörs av PSF (Premiesparfonden) januari 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010-december 2024.2 I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive Sjunde AP-fondens produkter).3 Geometriskt snitt av den årliga avkastningen den 24 maj 2010–31 december 2024.Källa: Sjunde AP-fonden. AP7 Aktiefond AP7 Aktiefond har en global inriktning. I förvaltningen av AP7 Aktiefond används normalt hävstångsteknik för att öka risk och förväntad avkastning. Marknadsrisken i fonden tillåts vara inom intervallet 0,9–1,6 gånger marknadsrisken i fondens referensportfölj (MSCI All Country World Index [Gross]). AP7 Aktiefond har 99 procent av placeringarna utanför Sverige och valutasäkrar normalt inte utländska tillgångar. Det innebär att valutarörelser på kort sikt kan få stor påverkan på fondens utveckling. De diversifierande inslagen utgörs av flera olika delar och styrs genom av styrelsen beslutade riskintervall för respektive portföljkomponent. Dessa uttrycks som andel av totalportföljen: globala aktier 90–135 procent, tillväxtmarknader 2–10 procent, faktorpremier 3–10 procent, småbolag 1–10 procent, riskkapitalföretag (private equity) 1–6 procent och alternativa strategier 0–10 procent. AP7 Aktiefond har även aktiv förvaltning på utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av fonden förvaltas 99 procent externt. Under 2024 valde Sjunde AP-fonden att avyttra majoriteten av fondens investeringar i kinesiska aktier för att i stället öka investeringarna i övriga tillväxtmarknader. Vid 2024 års slut uppgick det förvaltade kapitalet till 1 288,9 miljarder kronor (992,0 miljarder kronor 2023). Fondens totalavkastning uppgick under 2024 till 29,8 procent (19,9 procent 2023). Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. Fonden förvaltas aktivt med tydlig hållbarhetsprofil och har följande strategi: Placering av tillgångar i globala aktier med bred geografisk och branschmässig spridning, samt aktierelaterade derivatinstrument som höjer förväntad avkastning och risk – globalportfölj. Ökad riskspridning genom att vikta om och lägga till fler tillgångsslag och investeringsstrategier – diversifiering. Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. AP7 Aktiefonds hävstångsnivå uppgick vid utgången av 2024 till 15,0 procent (15,0 procent vid utgången av 2023). Tabell 6.21Avkastning efter kostnader AP7 Aktiefond Procent per år 2020 2021 2022 2023 2024 AP7 Aktiefond 4,7 34,1 -9,9 19,9 29,8 Jämförelseindex 2,5 31,2 -5,6 18,8 29,4 Differens +2,2 +2,9 -4,3 +1,1 +0,4 Anm. Differens uttrycks i procentenheter. Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisningar. Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var 29,8 procent under 2024, vilket var 0,4 procentenheter bättre än jämförelseindex (se tabell 6.21). AP7 Räntefond Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 151,0 miljarder kronor vid 2024 års slut (113,6 miljarder kronor 2023). Under 2024 uppgick avkastningen till 3,1 procent, vilket är 0,1 procentenheter lägre än vad jämförelseindex uppgick till (tabell 6.22). För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av tre år). Svensk räntemarknad är förhållandevis liten och illikvid. Med anledning av denna omständighet och att AP7 Räntefond har vuxit substantiellt de senaste åren, och av demografiska skäl förväntas fortsätta att växa kommande år, har det gjorts en större översyn av förvaltningen. För att bredda fondens investeringsuniversum infördes under 2024 en möjlighet att investera i obligationer utgivna i euro och US-dollar (valutasäkrade till svenska kronor). I december 2024 fattade Sjunde AP-fondens styrelse också beslut om att möjliggöra investeringar i företagsobligationer med god kreditvärdighet. Fonden uppnådde under 2024 sitt mål om att innehålla minst 50 procent gröna obligationer. Detta innebär att placeringarna vid 2024 års slut i huvudsak utgjordes av svenska säkerställda obligationer och gröna obligationer. Placeringarna görs genom intern förvaltning. Den modifierade durationen i portföljen var 2,7 procent vid utgången av 2024. Tabell 6.22Avkastning efter kostnader AP7 Räntefond Procent per år 2020 2021 2022 2023 2024 AP7 Räntefond 1,0 -0,7 -5,9 5,3 3,1 Jämförelseindex 1,1 -0,6 -5,8 5,2 3,2 Differens -0,1 -0,1 -0,1 +0,1 -0,1 Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisningar. Illikvida tillgångar Den 1 januari 2023 trädde en lagändring i kraft som utökade Sjunde AP-fondens möjligheter att investera i illikvida tillgångar till 20 procent av det förvaltade kapitalet. Vid utgången av 2024 var ca 3,5 procent (motsvarande 50,1 miljarder kronor) av Sjunde AP-fondens kapital investerat i illikvida tillgångar. Av de illikvida tillgångarna är 82 procent hänförliga till fondinvesteringar i onoterade aktier med geografisk tyngdpunkt utanför Sverige. Resterande 18 procent av de illikvida tillgångarna är hänförliga till en fastighetsinvestering i Stockholm som genomfördes under 2023 och som ägs genom en bolagsstruktur. Resultat för verksamheten Under 2024 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 629,4 miljoner kronor (501,4 miljoner kronor 2023). Intäkterna kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. Ökningen av intäkterna beror på att förvaltat kapital ökat med 334,3 miljarder kronor under 2024. Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 408,9 miljoner kronor (373,0 miljoner kronor 2023). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således 220,5 miljoner kronor (128,5 miljoner kronor 2023). Det balanserade resultatet vid 2024 års slut var 1 052,4 miljoner kronor (1 381,8 miljoner kronor 2023). Kostnader Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick 2024 till 0,05 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (detsamma som året före). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 425 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2024 års slut var 0,19 procent (detsamma som året före). Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2022, och Sjunde AP-fonden bedömer att de nu ligger på en långsiktigt lämplig nivå. Sjunde AP-fonden har, i samarbete med Pensionsmyndigheten, utarbetat en metod för att återföra eventuella överskott som uppkommer från tid till annan när avgiften hålls mer stabil över tiden. Under 2024 återförde Sjunde AP-fonden 457,9 miljoner kronor till spararna enligt den regleringsfunktion som innebär att fonden kan återföra överskott som överstiger den buffert som byggts upp. Eventuell återföring beslutas årsvis. I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda ökade under året med sju personer och vid utgången av 2024 var de 56 personer, varav 25 kvinnor. Föredömlig förvaltning Sjunde AP-fonden arbetar med ett integrerat hållbarhetsperspektiv i förvaltningsverksamheten, både vid investeringsbeslut och i ägarstyrningen av förvaltade bolag. Arbetet vägleds av fondens klimathandlingsplan med intilliggande policyer, däribland en ägarpolicy. Fonden tillämpar aktivt ägande genom fem metoder: 1) dialog med bolag, 2) investeringar med hög hållbarhetspåverkan, 3) aktivt deltagande och röstning vid bolagsstämmor, 4) samverkan med aktörer med liknande ambitioner och 5) svartlistning av bolag som bryter mot internationella normer. Utöver det integrerade arbetet organiseras en del av fondens arbete med föredömlig förvaltning inom ramen för tre parallella treåriga fördjupningsteman. De aktuella temaområdena är natur (2024–2026), hållbart byggande (2025–2027) och styrelseansvar (2023–2025). Under 2024 avslutades arbetet inom temaområdet universell ägarstyrning. Under 2024 har Sjunde AP-fonden röstat på 3 565 bolagsstämmor, vilket motsvarar 99 procent av bolagen i portföljen. Sjunde AP-fonden har fastställt nio mål som har uppdaterats under 2024 i samband med utvecklingen av fondens klimathandlingsplan. Målsättningarna har sin grund i organisationen Global Impacts tio principer och FN:s agenda 2030. Majoriteten av målen är definierade mot kvantitativa mätetal och det är en kombination av aktivitetsmål (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter inom en given tidsperiod) och resultatmål (t.ex. att uppnå ett visst resultat). Samtliga mål som har gränsvärden definierade för 2024 bedöms vara uppfyllda. I tabell 6.23 redovisas Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål och resultat för 2024. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2023. Tabell 6.23Sjunde AP-fondens mål inom arbetet med föredömlig förvaltning Mål Måluppfyllelse Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024 Aktivt ägande 1 Rösta på minst 95 procent av bolagsstämmorna i aktieportföljen. Andel bolag (procent) 99 (4 353 av 4 409 stämmor) 99 (3 565 av 3 582 stämmor) 2 År 2025 ska alla prioriterade bolag1 i portföljen vara föremål för fördjupat aktivt ägande för att nå netto nollutsläpp till 2050. Andel bolag (procent) 84 92 3 Andel av prioriterade bolag som ska bedriva ett trovärdigt omställningsarbete ska vara a) minst 50 procent 2025, och b) 100 procent 2030. Andel bolag (procent) 36 34 Hållbarhetsinvesteringar 4 Gröna mandat i samtliga tillgångsslag fonden investerar i. År 2025 ska fonden ha fördubblat andelen gröna investeringar jämfört med 2020. Mdkr 34,5 i gröna obligationer, 3,2 i gröna mandat, listade aktier och 1,5 i cleantech Målet uppnått i förtid 76,4 i gröna obligation-er, 4,2 i gröna mandat, noterade bolag och 1,1 i gröna investering-ar, onoterade bolag 52 Omställningsmandat ska utgöra 10 procent av aktiefonden 2027. Den första investeringen ska ske under 2022. Andel av fonden Ingick partnerskap med LGIM om gemensam omställningsstrategi Mål senareläggs till 2027 (tidigare 2025) för att möjlig-göra upp-byggnad av en intern omställ-nings-förvaltning 6 Öka andelen gröna obligationer i räntefonden till 50 procent 2025. Andel i portföljen (procent) 33 50,5 Målet uppfyllt i förtid Etablera hållbara normer 7 Vara med och driva hållbar normutveckling och ägarstyrning i nationella och internationella forum Kvalitativ bedömning Målet uppnått Målet uppnått Bidra till ökad kunskap 8 Sprida kunskap om hållbara investeringar och ägarstyrning Kvalitativ bedömning Målet uppnått, bl.a. genom publicering av rapport om tema-arbetet med klimat-omställning Målet uppnått Bidra till trygg pension 9 Ett kontinuerligt sparande i förvalsalternativet ska ge en långsiktig överavkastning om minst två procentenheter i förhållande till inkomstpensionen. Avkastning Målet uppnått Målet uppnått Not 1: Bolag vars utsläpp står för 70 procent av fondens koldioxidutsläpp (Scope 1 och 2). Not 2: Nytt mål 2023. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden). Regeringen bedömer att Sjunde AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2024. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt. Risk- och kontrollverksamhet Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad. Verksamheten ansvarar för de risker som är förknippade med den verksamhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartner och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur. Fondens internrevisorer rapporterar till styrelsen. Styrelsens revisionsutskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regelefterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram förslag till kontrollplan för verksamheten, baserat på riskanalys. Kontrollplanerna fastställs av fondens styrelse. De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2024 bl.a. granskat Sjunde AP-fondens interna styrning och kontroll samt att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare följs (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance). Övriga förvaltningsfrågor Process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensionssystemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i AP-fonderna på förhand informera sin styrelseordförande om nya uppdrag. Om ordföranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag bör frågan kunna lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras. Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna pensionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda styrelseledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att detta förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en AP-fond måste följaktligen agera på ett sådant sätt att förtroendet för fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande verksamhet kan i många fall bidra till bredare kunskap och bättre förutsättningar för beslutsfattandet. Ledamöter förutsätts ha förmåga att identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i enlighet därmed. I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 (skr. 2016/17:130) tydliggjordes processen för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten på förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam när det gällerlämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller hon informera Finansdepartementet om detta. Ledamöter i AP-fondernas styrelser förordnas för ett år i taget. Förordnanden beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultat- och balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelseordföranden i respektive AP-fond. Samarbete mellan AP-fonderna Regeringens bedömning: Regeringen ser positivt på att AP-fonderna har stärkt samarbetet under en längre period. Samarbetet har omfattat både strategiska och operationella frågor och har bidragit till kostnadseffektivitet och kunskapsutbyte. Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års skrivelser om redovisning av AP-fondernas verksamhet betonat vikten av att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan för att ytterligare sänka kostnaderna och förbättra förvaltningen av buffertkapitalet. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna. Fonderna ska samarbeta i strategiska och operationella frågor där det kan bidra till kostnadseffektivitet och kunskapsutbyte. AP-fondernas gemensamma samverkansråd har en övergripande roll för samverkan och är det främsta forumet för formellt samarbete mellan fonderna. Syftet är att identifiera samt effektivisera samarbeten inom områden som inte berör investeringsstrategin. Samarbetet inleddes av Första–Fjärde AP-fonderna, men Sjätte och Sjunde AP-fonderna deltar på senare år i allt större utsträckning. AP-fonderna samarbetar i följande funktionsinriktade grupper där samverkansrådet har en samordnande roll: back office/affärsstöd regelefterlevnad HR it juridik kommunikation redovisning risk och performance systemförvaltning Under 2024 har det löpande arbetet i samverkansgrupperna fortsatt. Utöver regelbundna gemensamma möten har samverkan skett genom direkt kontakt mellan medarbetare i de olika fonderna. Några exempel på områden där fonderna har samverkat är upphandlingar, rättsliga frågor, interna utbildningsinsatser, utveckling av systemplattformar och andra operativa frågeställningar som inte är direkt kopplade till fondernas investeringsstrategier. Vissa av AP-fonderna har även fortsatt samarbetet i samägda bolag, som t.ex. Vasakronan och Polhem Infra. Utöver samverkansrådet och de funktionsinriktade grupperna sker operativ samverkan genom Etikrådet (se även avsnitt 5). Sammanfattning från revision Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säkerställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet. Revisionen för 2024 innehåller inte några väsentliga iakttagelser. Revisorerna noterar att flera fonder arbetar aktivt med att ytterligare stärka och formalisera den interna kontrollen avseende finansiell rapportering. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna generellt har bra rutiner och processer kring it-miljön avseende finansiell rapportering. Observationer på området är noteringar som inte påverkar möjligheterna att i revisionen av redovisningen förlita sig på systemen. Revisorerna noterar att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande och att kontroller avseende den finansiella rapporteringen till övervägande del är formaliserade och systematiserade. Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har fungerat mycket väl. Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna omfattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, internationella revisionsstandarder (ISA) och Föreningen Auktoriserade Revisorers (FAR) rekommendation RevR 100 om Revision av finansiella företag till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat. Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har resulterat i fokus på följande områden: värdering och existens av onoterade innehav (ökat fokus under året). värdering och existens av noterade innehav. Vid granskning har inga väsentliga avvikelser noterats. Revisorerna konstaterar att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Revisorernas generella slutsats är att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande. Revisorernas granskning har visat att AP-fonderna har etablerade rutiner för kontroll och uppföljning inom finansiell rapportering som sammantaget anses vara av en formaliserad till systematiserad mognadsgrad. Revisorerna har en femgradig skala med olika nivåer för kontrollmiljö (se figur 7.2). AP-fonderna har under 2023 arbetat med att ytterligare utveckla interna rutiner och kontroller inom de olika processerna, i flera fall med fokus på mer systemstöd och elektronisk dokumentation. Ytterligare arbete planeras i flera fonder. Revisorerna anser att nästa steg för att utveckla den interna kontrollmiljön bör vara att ytterligare stärka dokumentationen av de mest väsentliga processerna relaterade till finansiell rapportering. Figur 7.2Den interna kontrollen mognadsgrad Källa: Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Revisorerna konstaterar att en modern finansiell institution bör sträva mot en övervakad nivå för väsentliga processer även om vissa enskilda kontroller eller i vissa fall hela processer kan vara systematiserade. Att förflytta sig till, och bibehålla, en fullt övervakad nivå kräver enligt revisorerna resurser som i vissa fall varken är nödvändiga eller försvarbara. Revisorerna har genomfört en granskning av att AP-fondernas riktlinjer för ersättningar är i enlighet med de av regeringen fastställda riktlinjerna för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Revisorerna har även genomfört en granskning av AP-fondernas hållbarhetsrapporter med utgångspunkt i kraven i årsredovisningslagen (1995:1554) även om AP-fonderna inte omfattas av dessa krav. Revisorerna har inte identifierat några väsentliga avsteg. Några förslag på ytterligare förbättringsområden har lämnats. Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna Bakgrund En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende. AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att: utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande, utse revisorer, fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand. Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer. Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar APfondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finansdepartementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis. Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.). En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans. En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet. OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning. Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga företaget är nationellt eller internationellt verksamt (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 14 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 33 ff). AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas AP-fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten. AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag. Styrelsernas roll Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området. Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och svensk kod för bolagsstyrning. Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras. OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning. Tillsättning av styrelser Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift. Nya ledamöter ska introduceras av företrädare för regeringen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan företrädare för regeringen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser. Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen. Det är angeläget att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt. Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd. Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, vilket är något längre än den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet. För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger företrädare för regeringen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten. Kommunikationen mellan företrädare för regeringen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för regeringen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang. Regeringens utvärdering AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning. Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås. Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.). AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omedvetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123). Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operationaliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av APfonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag. Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre. Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrelsernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten. Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade. När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskostnader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden. En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser. Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna Inledning AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att AP-fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för APfonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för AP-fondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättningsvillkor. Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet. Tillämpningsområde Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom riktlinjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas. Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt. Styrelsens ansvarsområde Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med regeringens riktlinjer. Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer, att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas. Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer. Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att AP-fondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan. Ersättningsprinciper Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månadslöner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år. Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder. Redovisning AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag. Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte. Definitioner Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören. Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag. Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner. Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar. Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen. Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön. Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag Placeringsbestämmelserna för Första–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser. Första–Fjärde AP-fonderna Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värdepapper och aktier. Minst 20 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan. I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första–Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst 2 procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst 10 procent av röstetalet för aktierna i bolaget. Upp till 40 procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i illikvida tillgångar (max 35 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalföretag). Första–Fjärde APfondernas aktieplaceringar i onoterade fastighetsbolag är undantagna från begränsningen avseende röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk. Tabell Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag Typ av instrument m.m. Tillåtna placeringar Generellt Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden. Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel på en handelsplats eller motsvarande marknadsplats utanför EES (aktier i fastighetsbolag och riskkapitalföretag undantagna). Illikvida tillgångar Vid investeringstillfället får högst 40 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar vara investerade i illikvida tillgångar. Räntebärande instrument Minst 20 procent av fondkapitalet ska vara placerat i räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk. Derivat Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska risker. Ej derivat med råvaror som underliggande tillgång. Krediter Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden. Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värdepapperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen. Upplåning Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning. Utländsk valuta Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat för valutarisk. Stora exponeringar Högst 10 procent av fondkapitalet får vara exponerat mot en enskild emittent eller grupp av emittenter med inbördes anknytning. Svenska aktier Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst 2 procent av värdet av sådana aktier. Röstetal Högst 10 procent i ett noterat enskilt företag (egna fastighetsbolag undantagna). Högst 35 procent i onoterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom placeringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredsställande riskspridning tillgodoses. Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte AP-fondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte APfonden får utsätta högst 10 procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188–189). Sjunde AP-fonden Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första–Fjärde AP-fonderna, lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del även hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än tio procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Upp till 20 procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i illikvida tillgångar (max 35 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalföretag). Sjunde AP-fondens aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningen avseende röstetal. Sjunde AP-fonden har ingen begränsning för hur mycket av fondkapitalet som får vara exponerat för valutarisk. Utdrag ur årsredovisning för Första AP-fonden 16 sidor – Monteras av tryckeriet Utdrag ur årsredovisning för Andra AP-fonden 23 sidor – Monteras av tryckeriet Utdrag ur årsredovisning för Tredje AP-fonden 19 sidor – Monteras av tryckeriet Utdrag ur årsredovisning för Fjärde AP-fonden 24 sidor – Monteras av tryckeriet Utdrag ur årsredovisning för Sjätte AP-fonden 16 sidor – Monteras av tryckeriet Utdrag ur årsredovisning för Sjunde AP-fonden 13 sidor Monteras av tryckeriet Underlag från Arkwright Utvärdering avAP-fondernas verksamhet 2024 Arkwrights rapport – (134 sidor) +tilläggsuppdrag (111 sidor)läggs direkt efter varandra- Monteras av tryckeriet Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 maj 2025 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Larsson Föredragande: statsrådet Niklas Wykman Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2024