Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:83 Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030 Skr. 2025/26:83 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 december 2025 Ulf Kristersson Romina Pourmokhtari (Klimat- och näringslivsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statens arbete med Agenda 2030 (RiR 2025:22). Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete med Agenda 2030 inte har varit effektivt. Granskningen kan inte visa att ett mer effektivt arbete med genomförandet av Agenda 2030 hade bidragit till en ännu högre måluppfyllelse men Riksrevisionen bedömer att förutsättningarna för en högre måluppfyllelse hade varit bättre. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning av statens arbete med Agenda 2030 men gör en delvis annan bedömning vad gäller de iakttagelser som Riksrevisionen förmedlat. Regeringen avser att förtydliga sin ansvarsfördelning för samstämmighetspolitiken. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 2.1Riksrevisionens övergripande slutsats3 2.2Regeringen och myndigheterna har inte arbetat effektivt med Agenda 20304 2.3Otillräcklig uppföljning av Agenda 20304 2.4Arbetet för en samstämmig politik har blivit mindre ambitiöst sedan de globala målen för hållbar utveckling antogs5 2.5Riksrevisionens rekommendationer5 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser6 3.1Övergripande inriktning och prioritering inom arbetet med Agenda 20306 3.2Myndigheternas ansvar för Agenda 20307 3.3Uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 20308 3.4Samstämmig politik för hållbar utveckling9 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser10 Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030 (RiR 2025:22)11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 2025107 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om statens arbete med Agenda 2030 har varit effektivt under perioden 2015–2025. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Statens arbete med Agenda 2030 (RiR 2025:22), se bilagan. Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att undersöka om regeringens och myndigheternas arbete med att genomföra Agenda 2030, genom en samstämmig politik för hållbar utveckling, har bidragit med ett mervärde till det redan pågående hållbarhetsarbetet i Sverige. Sveriges bidrag till det internationella genomförandet av Agenda 2030 i form av bistånd, exportfrämjande och förhandlingsarbete i internationella organisationer har inte ingått i granskningen. Bakgrunden till granskningen är att riksdagen antagit ett mål om att Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling, genom en samstämmig politik nationellt och internationellt (prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154). Granskningen har motiverats av att riksdagen och regeringen under granskningsperioden gett uttryck för höga ambitioner för arbetet med agendan. Samtidigt har flera utredningar pekat på utmaningar i genomförandet av Agenda 2030 i Sverige och konstaterat att det finns en risk att Sverige i nuvarande takt inte kommer nå de globala målen för hållbar utveckling till 2030. Riksrevisionens rapport överlämnades till regeringen den 16 september 2025. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens övergripande slutsats Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete med Agenda 2030 inte har varit effektivt. Riksrevisionen påpekar att Sverige placerade sig mycket högt i rankingen i världen över måluppfyllelsen av Agenda 2030 redan när arbetet påbörjades 2016, men att Sveriges måluppfyllelse inte ökat nämnvärt sedan dess. Granskningen kan inte visa att ett mer effektivt arbete med genomförandet av Agenda 2030 hade bidragit till en ännu högre måluppfyllelse men Riksrevisionen bedömer att förutsättningarna för en högre måluppfyllelse hade varit bättre. Riksrevisionen anger flera brister i statens arbete med Agenda 2030. Den allvarligaste bedöms vara att regeringen inte identifierat en övergripande inriktning för hur agendan bäst ska genomföras i Sverige. Riksrevisionen bedömer att en ofullständig uppföljning av måluppfyllelsen i Sverige gör det svårt att avgöra vilka områden som skulle behöva prioriteras. Dessutom bedömer Riksrevisionen att regeringen på ett otillräckligt sätt har styrt myndigheterna och andra aktörer så att de har fått förutsättningar att bidra till måluppfyllelsen. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringen inte skapat förutsättningar för en mer samstämmig politik för hållbar utveckling. Riksrevisionen bedömer att regeringen, snarare än myndigheterna själva, har bäst förutsättningar att stärka arbetet med genomförandet av Agenda 2030 i Sverige. Regeringen och myndigheterna har inte arbetat effektivt med Agenda 2030 Riksrevisionen anser att regeringen inte arbetat effektivt med Agenda 2030. Riksrevisionen anger att regeringen inte pekat ut en övergripande inriktning, och inte heller aktivt har styrt myndigheter och andra aktörer för att öka måluppfyllelsen. Riksrevisionen menar att myndigheterna på uppdrag av regeringen har analyserat sin verksamhet utifrån agendans mål, och lämnat förslag till regeringen på åtgärder men inte fått systematisk återkoppling eller uppföljning. Granskningen visar att myndigheterna i viss utsträckning har ändrat arbetssätt enligt agendans övergripande principer. Däremot anges att agendans mål inte har fått någon stor styrande effekt på myndigheternas arbete. Riksrevisionen bedömer sammantaget att mervärdet med regeringens och myndigheternas arbete med Agenda 2030 är litet, jämfört med det arbete med hållbarhet som fanns redan tidigare. Granskningen visar bl.a. att myndigheterna generellt försökt integrera agendan i sitt arbete och att agendan har bidragit till att skapa ett gemensamt språk för hållbarhetsfrågor. Granskningen visar även på en stor variation mellan myndigheterna vad gäller hur de arbetat med Agenda 2030. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att det vore mer effektivt om regeringen i högre grad styrde och pekade ut en inriktning för arbetet med Agenda 2030. Otillräcklig uppföljning av Agenda 2030 Riksrevisionen bedömer att regeringen inte organiserat en samlad uppföljning av hur det går för Sverige i arbetet med Agenda 2030, och anser att det inte finns något enkelt sätt att följa utvecklingen i Sverige i förhållande till de globala målen för hållbar utveckling. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringens redovisning till riksdagen är bristfällig, bl.a. vad gäller vilka ytterligare insatser som behövs för en bättre måluppfyllelse. Riksrevisionen anser att regeringens styrning av uppföljningsarbetet varit ineffektiv på två sätt. För det första anges att den inte lett till en uppföljning där det går att följa hur arbetet mot de globala målen för hållbar utveckling i Sverige går. För det andra anges att regeringens styrning av myndigheter lett till att myndigheterna lagt ner arbete och resurser på uppföljningsarbetet till ingen nytta. Granskningen pekar särskilt på en bristande kontinuitet i regeringens styrning av Statistiska centralbyrån (SCB). Utöver detta bedömer Riksrevisionen att ambitionsnivån avseende redovisningen till riksdagen sänkts under den granskade perioden. Riksrevisionen anser att redovisningen i regeringens senaste skrivelse om Sveriges genomförande av Agenda 2030 från 2024 är ofullständig och anger att måluppfyllelsen inte går att följa över tid och att det inte går att överblicka vilka åtgärder som behövs för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling till 2030. Arbetet för en samstämmig politik har blivit mindre ambitiöst sedan de globala målen för hållbar utveckling antogs Riksrevisionen anger i sin granskning att regeringen inte skapat förutsättningar för en mer samstämmig politik i enlighet med det riksdagsbundna målet för Agenda 2030. Enligt Riksrevisionens granskning har det varit oklart om samstämmigheten ska ses som en utrikespolitisk eller inrikespolitisk fråga, vilket medfört en oklar ansvarsfördelning. Riksrevisionen bedömer att regeringen inte genomfört de förslag som enligt Agenda 2030-delegationen och Statskontoret skulle krävas för att genomföra en mer samstämmig politik. Enligt Riksrevisionen har samstämmigheten inte analyserats löpande vid Regeringskansliet utan endast punktvis. Samstämmighetsbegreppet, menar Riksrevisionen, används i dag smalare än innan arbetet med Agenda 2030 inleddes. Det innebär enligt Riksrevisionen att rapporteringen till riksdagen inte gett en bild av samstämmigheten och målkonflikter mellan de olika politikområden som ingår i Agenda 2030. Riksrevisionen påtalar också att arbetet med en indikator för samstämmighet inte har genomförts. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: Gör en tydligare prioritering inom arbetet med Agenda 2030, så att det framgår inom vilka politikområden som det krävs ytterligare åtgärder för att Sverige ska förbättra måluppfyllelsen för agendans mål och delmål. Tydliggör i myndighetsstyrningen vilket ansvar myndigheterna har för att genomföra Agenda 2030. Se till att det finns en uppföljning som ger allmänheten och riksdagen en samlad och relevant bild av Sveriges genomförande av Agenda 2030. Analysera och rapportera om målkonflikter och synergier för en samstämmig politik för global respektive hållbar utveckling. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning av statens arbete med Agenda 2030. Samtliga FN:s länder har åtagit sig att genomföra Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling utifrån sina respektive förutsättningar och nationella mål. Sverige placeras återkommande mycket högt i den globala rankningen över måluppfyllelsen av Agenda 2030. Samtidigt har flera samhällsproblem över tid vuxit sig större, eller inte förbättrats, vilket försvårar genomförandet av agendan såväl nationellt som internationellt. Riksrevisionens iakttagelser vad gäller statens arbete med Agenda 2030 bidrar till det fortsatta arbetet för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling i Sverige, där ingen ska lämnas utanför. Övergripande inriktning och prioritering inom arbetet med Agenda 2030 Riksrevisionen rekommenderar regeringen att göra en tydligare prioritering inom arbetet med agendan, så att det framgår inom vilka politikområden som det krävs ytterligare åtgärder för att Sverige ska förbättra måluppfyllelsen av de globala målen för hållbar utveckling. Regeringen noterar Riksrevisionens analys men gör en delvis annan bedömning. Regeringen instämmer i att arbetet med Agenda 2030 bör fokusera på områden där utmaningarna är stora vilket förutsätter tydliga prioriteringar. Regeringen vill dock understryka att arbetet med Agenda 2030 bedrivs inom ramen för ordinarie budget- och styrningsprocesser i syfte att minska risken för att hållbar utveckling blir ett sidoordnat projekt. Genom det riksdagsbundna målet för genomförandet av Agenda 2030 anser regeringen att det finns en inriktning för hela det svenska samhällets arbete med att genomföra agendan. Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför. Målet är en utgångspunkt för offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå att i sin tur formulera mål för de verksamheter de ansvarar för. Sverige har i hög utsträckning lagstiftning och riksdagsbundna mål som väl motsvarar eller uttrycker en högre ambition än de globala målen för hållbar utveckling (se prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154). Regeringens arbete för att uppnå de riksdagsbundna målen överensstämmer med och bidrar följaktligen även till att uppnå de globala målen för hållbar utveckling i Sverige. Vidare återfinns många av de centrala principer som uttrycks i Agenda 2030 som målsättningsstadganden i svensk grundlag (prop. 2019/20:188, s. 18). Av 1 kap. 2 § regeringsformen framgår bl.a. att det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det framgår vidare av grundlagsbestämmelsen att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och motverka diskriminering av människor. Enligt samma bestämmelse ska vidare den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det allmänna ska trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Riksrevisionen anger i granskningsrapporten att resultaten inom flera politikområden inte når upp till målsättningarna gällande flera av de globala målen för hållbar utveckling. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att det finns en risk för att Sverige i nuvarande takt inte når samtliga mål till 2030. Den globala utvecklingen har lett till stora bakslag i det globala genomförandet av Agenda 2030 där regeringen bedömer att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det säkerhetspolitiska läget i omvärlden påverkar måluppfyllelsen negativt även för Sverige. Även ökad protektionism och ekonomisk osäkerhet bidrar till försämrade förutsättningar för genomförandet av agendan. Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling har bäring på i stort sett samtliga politikområden och fungerar som ett verktyg och ett gemensamt språk för frågor som rör hållbar utveckling. I ljuset av agendans breda ansats anser regeringen att ett effektivt genomförande av agendan i Sverige förutsätter att perspektivet integreras i ordinarie budget- och styrningsprocesser. Därtill kan genomförandet behöva konkretiseras i form av initiativ och åtgärder inom olika områden. Regeringen bedömer att de politiska prioriteringar som regeringen gör speglar de områden där regeringen bedömer att det krävs ytterligare åtgärder för att nå de globala målen för hållbar utveckling och möta de samhällsutmaningar som Sverige står inför. Regeringen instämmer därmed i att det krävs prioriteringar för att hantera kvarstående utmaningar. Dessa nödvändiga prioriteringar görs inom ramen för regeringens löpande arbete. I de fall regeringen framöver ser behov av ytterligare justeringar avser regeringen att återkomma inom ramen för ordinarie budget- och styrningsprocesser. Myndigheternas ansvar för Agenda 2030 Regeringen instämmer delvis i granskningens analys av regeringens styrning vad gäller myndigheternas arbete med Agenda 2030 men gör en annan bedömning beträffande frågan om myndigheternas ansvar för Agenda 2030 behöver tydliggöras. I 1 kap. 2 § regeringsformen finns målsättningsstadganden om bl.a. att det allmänna ska verka för goda förutsättningar för hälsa och främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Dessa stadganden brukar inte anses rättsligt bindande och kan därför inte åberopas av enskilda i domstol. De är dock politiskt bindande som grundläggande mål för samhällsverksamheten för det allmänna. Genom stadgandena åläggs det allmänna dessutom att positivt verka för att målsättningarna så långt det är möjligt förverkligas. Agenda 2030-delegationen konstaterar i sitt slutbetänkande (SOU 2019:13) att den sammantagna innebörden i 1 kap. 2 § regeringsformen motsvarar innebörden av en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Vidare anger det riksdagsbundna målet för genomförandet av Agenda 2030 en inriktning för den statliga budgeten. Regeringen noterar Riksrevisionens iakttagelse att styrningen av myndigheter vad gäller det övergripande ansvaret för genomförandet av Agenda 2030 varierat över tid. Regeringen vill understryka att den granskade perioden omfattar ett flertal olika mandatperioder. Regeringens styrning av statsförvaltningen ska vara resultatinriktad, verksamhetsanpassad, strategisk, sammanhållen och medborgarorienterad (prop. 2009/10:175 s. 72, 96, 98 och 99). Regeringens sammantagna bedömning är därmed att det ständigt finns anledning att se över styrningen av myndigheter och vid behov förtydliga uppgifter och ansvar i syfte att uppnå önskade resultat inom olika politikområden. I de fall regeringen framöver ser behov av ytterligare justeringar avser regeringen att återkomma inom ramen för ordinarie budget- och styrningsprocesser. Det kan tilläggas att Agenda 2030 betonar vikten av partnerskap och samverkan som viktiga medel för genomförande. Regeringen ser därför mycket positivt på Riksrevisionens iakttagelse om att myndigheter själva initierat olika former för samarbete och samverkan för genomförandet av Agenda 2030, utifrån sina uppgifter. Uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030 Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se till att det finns en uppföljning som ger allmänheten och riksdagen en samlad och relevant bild av Sveriges genomförande av Agenda 2030. Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att det saknas en samlad uppföljning utan anser att den uppföljning som görs inom ramen för den årliga budgetprocessen, den ordinarie myndighetsstyrningen, och genom den särskilda skrivelsen som har överlämnats till riksdagen vartannat år, väl beskriver Sveriges genomförande av Agenda 2030. Den särskilda skrivelsen refererar till att regeringen, utöver den ordinarie redovisningen av de riksdagsbundna målen, i en skrivelse till riksdagen ska redovisa arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030 vartannat år i linje med ett tidigare tillkännagivande från riksdagen (bet. 2020/21:FiU28 punkt 2, rskr. 2020/21:154). Regeringen har överlämnat två skrivelser om Sveriges genomförande av Agenda 2030 till riksdagen. Den första skrivelsen överlämnades till riksdagen den 19 maj 2022 och behandlades av finansutskottet i november 2022 (2022/23:FiU7). Den 5 december 2024 överlämnades, för andra gången, en skrivelse med en samlad redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av Agenda 2030 (skr. 2024/25:66), vilken behandlades av finansutskottet i mars 2025 (2024/25:FiU17). Utskottet såg i sitt betänkande inte några skäl att ställa ytterligare krav på regeringens uppföljning av Agenda 2030. Som tidigare nämnts motsvarar redan beslutade riksdagsbundna mål i Sverige i hög utsträckning målen och delmålen i Agenda 2030. Den årliga uppföljningen av de riksdagsbundna målen, som sker inom ramen för ordinarie budgetprocess, är därför central också för att följa Sveriges framsteg mot de globala målen för hållbar utveckling. Sammantaget bedömer regeringen därmed att den uppföljning som görs inom ramen för den årliga budgetprocessen och genom de särskilda skrivelser som överlämnats till riksdagen uppfyller riksdagens krav. Regeringen vill i sammanhanget lyfta att den nationella uppföljningen kompletteras på EU-nivå och global nivå. Inom ramen för den europeiska planeringsterminen sker årligen en uppföljning av de globala målen för hållbar utveckling för respektive medlemsland och för unionen som helhet. Vidare har statistikbyrån Eurostat fastställt regionala indikatorer för Agenda 2030 som följs upp i en årlig rapport. Regeringen ser därmed inte att det i dag finns ett behov av ytterligare uppföljning när det gäller Sveriges genomförande av Agenda 2030 men noterar Riksrevisionens iakttagelser inför arbetet med kommande redovisningar till riksdagen. Samstämmig politik för hållbar utveckling Riksrevisionen rekommenderar regeringen att analysera och rapportera om målkonflikter och synergier för en samstämmig politik för global respektive hållbar utveckling. Regeringen delar delvis Riksrevisionens bedömning. Regeringen konstaterar att Riksrevisionens iakttagelser om att regeringen inte har genomfört de utpekade utredningarnas förslag för att förbättra förutsättningarna för en samstämmig politik och att planerna på en indikator för samstämmighet inte har blivit verklighet är korrekta. Såsom angivits ovan (se avsnitt 3.2), omfattar den granskade perioden ett flertal olika mandatperioder. Regeringen har valt att arbeta inom befintliga strukturer för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling såsom anges i propositionen Sveriges genomförande av Agenda 2030 (prop. 2019/20:188). Bedömningen har varit att detta ger de bästa förutsättningarna för att bedriva en effektiv politik. Regeringen instämmer i huvudsak inte i Riksrevisionens iakttagelse att endast enstaka analyser av målkonflikter och synergier har genomförts. Regeringen tog ett helhetsgrepp kring frågan i samband med Sveriges frivilliga nationella granskning (Volontary National Review) till FN 2021. Detta arbete bidrog även till regeringens skrivelse till riksdagen Sveriges genomförande av Agenda 2030 (skr. 2021/22:247). Regeringen säkerställer samstämmighet i sin politik löpande och hanterar därmed förekommande målkonflikter och synergier, i första hand genom att tillämpa sina ordinarie beredningsprocesser, till exempel gemensam beredning (se även prop. 2019/20:188 samt skr. 2024/25:66). Detta tillvägagångssätt säkerställer principen om regeringens kollektiva beslutsfattande och att alla statsråd och departement får inflytande på beslut som motsvarar deras ansvar. Regeringen instämmer endast delvis i Riksrevisionens iakttagelse om att samstämmighetsbegreppet har använts snävare i stället för bredare. Regeringen har upphävt vad som tidigare angivits som riksdagens ställningstaganden i frågor om politiken för global utveckling (PGU) från 2003 (prop. 2002/03:122) genom budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 uo 7, bet. 2024/25:UU2 rskr. 2024/25:111). I samband med detta preciserades att arbetet ska bedrivas vidare inom regeringens arbete med Agenda 2030. Regeringen har därtill exempelvis tydliggjort inriktningen för arbetet med samstämmighet mellan utrikespolitiska områden och, när det anses relevant, mellan utrikespolitiska och inrikespolitiska områden. Detta har bl.a. gjorts genom att besluta om regeringens reformagenda för biståndet Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt (UD2023/17726) och utrikeshandelsstrategin Strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft (UD2023/01758), samt genom att i samband med upphävandet av PGU ha tydliggjort att såväl Agenda 2030 som reformagendan för biståndet ska utgöra grund för den fortsatta utvecklingen av samstämmighetsarbetet. Såväl i reformagendan för biståndet som i utrikeshandelsstrategin ger regeringen uttryck för att synergierna mellan flera av de angivna områdena ska bidra till uppfyllandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Detta är ett pågående arbete som har redovisats för riksdagen i skrivelsen om arbetet med Agenda 2030 (skr. 2024/25:66). Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Med anledning av Riksrevisionens iakttagelse om otydlig ansvarsfördelning för samstämmighetspolitiken avser regeringen att tydliggöra ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet. Regeringen ser inga skäl att i övrigt vidta några ytterligare åtgärder i nuläget med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. I de fall regeringen framöver ser behov av ytterligare justeringar avser regeringen att agera. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030 (RiR 2025:22) Klimat- och näringslivsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 2025 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Pourmokhtari Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030