Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:121 Riksrevisionens rapport om miljöräddning vid stora olyckor till sjöss Skr. 2025/26:121 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 februari 2026 Ebba Busch Carl-Oskar Bohlin (Försvarsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Miljöräddning vid stora olyckor till sjöss – sällanhändelser som kan få omfattande konsekvenser (RiR 2025:27). Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet inte fullt ut är effektivt och att det finns brister både i de praktiska förutsättningarna för att kunna upprätthålla förmåga, och i planering och förberedelser. Samtidigt noterar Riksrevisionen att det efter de senaste årens större olyckor finns en medvetenhet hos de granskade myndigheterna om vilka utmaningar som de behöver fokusera mer på. Regeringen anser att beredskapen för att hantera storskaliga utsläpp av skadliga ämnen till sjöss är förhållandevis omfattande i Sverige, relativt andra östersjöstater. Vidare anser regeringen att de åtgärder som vidtagits för att stärka Sverige vid höjd beredskap även bidrar till att öka samhällets förmåga vid stora olyckor såsom omfattande utsläpp av skadliga ämnen till sjöss under fredstid. Regeringen delar dock Riksrevisionens bedömning att det finns vissa förbättringsmöjligheter och har därför bland annat vidtagit åtgärder för att möjliggöra effektivare samverkan mellan berörda aktörer inom området. Regeringen anser att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad i och med skrivelsen. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer3 2.1Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser3 2.2Riksrevisionens rekommendationer till regeringen4 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens övergripande iakttagelser och slutsatser5 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer6 Bilaga Riksrevisionens rapport om miljöräddning vid stora olyckor till sjöss (RiR 2025:27) 9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 februari 202673 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt med miljöräddning till sjöss. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Miljöräddning vid stora olyckor till sjöss – sällanhändelser som kan få omfattande konsekvenser (RiR 2025:27), se bilagan. Riksdagen överlämnande rapporten till regeringen den 23 oktober 2025. I denna skrivelse behandlas de iakttagelser, slutsatser och rekommendationer som riktar sig till regeringen. Riksrevisionens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt med miljöräddning till sjöss. Granskningen har omfattat de sjöverkande myndigheter som genom sina respektive uppdrag innehar en operativ roll vid miljöräddning till sjöss. Detta inkluderar Kustbevakningen, som ansvarar för miljöräddningstjänsten till sjöss, samt Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Även regeringen har omfattats av granskningen. Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet inte fullt ut är effektivt och att det finns brister både i de praktiska förutsättningarna för att kunna upprätthålla förmåga, och i planering och förberedelser. Riksrevisionen noterar samtidigt att det efter de senaste årens större olyckor finns en medvetenhet hos de granskade myndigheterna om vilka utmaningar som de behöver fokusera mer på. Riksrevisionen konstaterar att Kustbevakningen behöver klargöra och kommunicera vilken förmåga myndigheten har inom miljöräddningstjänst och hur den ska upprätthållas och utvecklas. Detta gäller särskilt förmågan i grunda områden. Riksrevisionen bedömer att Kustbevakningen inte behöver ha alla resurser själv. Saknar myndigheten resurser behöver dock välutvecklad resurssamverkan med andra aktörer, däribland kommunal räddningstjänst, väga upp för detta. Kustbevakningen behöver därför vara tydlig med vilka uppgifter myndigheten kan lösa självständigt, och vilka som behöver lösas tillsammans med andra aktörer. Riksrevisionen bedömer att Kustbevakningens analyser av behov och risker till stöd för styrning och inriktning bör kunna tas fram mer samlat i en process som knyter an till myndighetens arbete med risk- och sårbarhetsanalys. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys behöver samtidigt beakta omvärldsutvecklingen och relevanta scenarier samt fokusera på risker och sårbarheter kopplade till förmåga och aktuell behovsbild. Riksrevisionen konstaterar att det faktum att större fartygsolyckor är sällanhändelser gör att en fungerande övningsverksamhet blir extra viktig, då det i många fall är det enda sättet att pröva den faktiska förmågan till miljöräddning till sjöss. Riksrevisionens granskning, liksom utvärderingar av inträffade olyckor, visar att det finns ett behov av att genomföra fler övningar med fokus på den samlade hanteringen av stora fartygsolyckor. Riksrevisionen anser att en anledning till att sådana övningar sällan genomförs idag är att det saknas en aktör med ett tydligt utpekat ansvar för att hålla samman den sortens breda övningar. Riksrevisionen bedömer att Kustbevakningen i nuläget inte har en sammanhållen övningsverksamhet. Ett arbete pågår dock för att samla verksamheten och på sikt ta fram en övningsinriktning. Riksrevisionen konstaterar att detta arbete behöver vidareutvecklas och stärkas. Riksrevisionen anser att ett led i att skapa en mer sammanhållen övningsverksamhet är att stärka länken mellan övningsverksamhet avseende fredstid och höjd beredskap. Granskningen visar också att ingen av de tre sjöverkande myndigheterna i praktiken anser sig kunna tvinga en hamn att ta emot ett fartyg som söker skyddad plats. Detta bidrar till att skapa en osäkerhet hos berörda aktörer kring hur de ska agera vid dessa situationer. Riksrevisionen bedömer att Transportstyrelsen bör ta ett större ansvar för bredare samverkan kopplat till frågor om skyddad plats. Myndigheten behöver också, tillsammans med berörda aktörer, identifiera frågor som inte kan lösas genom samverkan och lyfta dessa till regeringen. Riksrevisionen konstaterar att vid en större olycka med miljökonsekvenser till sjöss måste flera aktörer arbeta tillsammans för att hanteringen ska bli effektiv. Riksrevisionen bedömer att det har väsentlig betydelse att det finns ett forum där aktörerna kan samlas för att skapa förutsättningar för gemensam utveckling och samordning. Nationell samverkansgrupp för oljeskadeskydd (NSO) fyller idag en sådan funktion och bör bevaras. Riksrevisionen bedömer dock att samverkansgruppen behöver styras tydligare och formaliseras. Slutligen konstaterar Riksrevisionen att Kustbevakningen har en särskild utmaning vid höjd beredskap och ytterst krig då myndigheten ska upprätthålla förmåga inom det civila försvaret och samtidigt ingå i det militära försvaret genom att ställa personal och resurser till Försvarsmaktens förfogande vid krig. Riksrevisionen antar att risken för en stor olycka med utsläpp av olja är större inför och vid höjd beredskap, eftersom risken för sabotage och direkta attacker då bör kunna öka. Riksrevisionen bedömer att det är viktigt att Kustbevakningen kan göra de avvägningar som krävs för att samtidigt kunna upprätthålla förmåga till miljöräddning och möta det militära försvarets behov. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen Riksrevisionen ger regeringen följande rekommendationer: Följ upp att Kustbevakningens avvägning mellan uppgifter inom det civila och det militära försvaret möjliggör att upprätthålla förmågan till miljöräddning till sjöss i kris och krig. I detta sammanhang behöver särskilt förordningen (1982:314) om utnyttjande av Kustbevakningen inom Försvarsmakten och förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap beaktas. Klargör ansvaret för att hålla samman och delta i Nationell samverkansgrupp för oljeskadeskydd. Ge en myndighet i uppdrag att vara sammanhållande för övningar där Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, länsstyrelser och kommunal räddningstjänst gemensamt övar hanteringen av stora fartygsolyckor med miljökonsekvenser till sjöss. Regeringens bedömning av Riksrevisionens övergripande iakttagelser och slutsatser Ur ett säkerhets- och miljöperspektiv är det viktigt att Sveriges hav och större insjöar samt kustområden övervakas och skyddas på ett effektivt sätt. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att risken för olyckor med stora utsläpp av skadliga ämnen till sjöss har ökat till följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget och det stora antalet oljetransporter med äldre fartyg i Sveriges närområde. Det är därför av stor betydelse att Sverige har god förmåga att bedriva miljöräddningstjänst till sjöss. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den ger ett betydelsefullt bidrag till det kontinuerliga arbetet med att stärka samhällets samlade förmåga inom området miljöräddningstjänst till sjöss. En olycka som medför omfattande utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen till sjöss kan få allvarliga konsekvenser för både miljön och samhället. Ingen enskild aktör har förmåga att hantera en sådan händelse på egen hand. Den svenska beredskapen för att hantera olyckor bygger på en samlad förmåga hos flera aktörer på olika nivåer i samhället, både nationellt och internationellt. Sverige deltar också i flera internationella samarbeten inom miljöräddningstjänst. Dessa samarbeten innebär att deltagande länder har förbundit sig att bistå varandra vid omfattande utsläpp. Det finns även möjlighet att begära stödresurser från bland annat EU genom Civilskyddsmekanismen och Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA) genom insatstjänsten vid föroreningar från fartyg och olje- eller gasinstallationer. Genom dessa internationella samarbeten stärks den gemensamma förmågan att hantera gränsöverskridande miljöhot. Sverige har, i jämförelse med exempelvis andra länder runt Östersjön, betydande resurser och kompetens inom området. Sverige har under de senaste åren vidtagit flera åtgärder som stärkt samhällets generella beredskap för allvarliga olyckor och kriser, bland annat genom att etablera samverkansforum på lokal, regional, nationell och sektorsövergripande nivå. Exempelvis genomförs samverkanskonferenser mellan berörda aktörer vid allvarliga olyckor och kriser. Därtill pågår arbete hos ansvariga aktörer för att stärka sin beredskap med anledning av de senaste större olyckorna till sjöss. Kustbevakningen, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen arbetar med att utveckla sin förmåga till ledning och samverkan, särskilt vad gäller stabsarbete. Inom ramen för NSO pågår arbete med att ta fram ett nationellt stöd för beredskapsplanering av maritima olyckor med utsläpp av olja. Inom beredskapssektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen pågår arbete med att ta fram vägledande principer för att tydliggöra ansvarsfördelning och roller mellan statliga och kommunala aktörer vid oljebekämpning i strandnära vatten och hamnområden. Utöver detta har regeringen vidtagit flera åtgärder som stärkt Sveriges förmåga att hantera händelser vid höjd beredskap, bland annat genom att tillföra ytterligare medel till civilt försvar, vilket även bidrar till att stärka samhällets samlade förmåga vid olyckor och kriser under fredstid. Regeringen ser också vikten av att aktörerna bidrar till Försvarsmaktens behov vid krig och samtidigt kan upprätthålla nödvändig förmåga inom civilt försvar. Regeringen bedömer sammantaget att den specifika beredskapen för att hantera konsekvenserna av storskaliga utsläpp av skadliga ämnen till sjöss, i Sverige relativt andra östersjöstater, är förhållandevis omfattande. Vidare bedömer regeringen att de åtgärder som vidtagits för att stärka Sverige vid höjd beredskap även bidrar till att öka samhällets förmåga vid stora olyckor såsom omfattande utsläpp av skadliga ämnen till sjöss under fredstid. Regeringen delar dock Riksrevisionens bedömning att det finns vissa förbättringsmöjligheter. Bland annat behöver samverkan mellan Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och andra berörda aktörer förbättras, så att omfattande olyckor till sjöss kan hanteras på ett mer effektivt och samordnat sätt. Regeringen konstaterar samtidigt, i likhet med Riksrevisionen, att det pågår flera utvecklingsarbeten för att stärka förmågan inom området räddningstjänst till sjöss och att erfarenheter från de större olyckor som inträffat till sjöss på senare år beaktas i detta arbete. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer Som framhållits i det föregående är det ur ett säkerhets- och miljöperspektiv viktigt att Sveriges hav och större insjöar samt kustområden övervakas och skyddas på ett effektivt sätt. God förmåga till miljöräddningstjänst är viktiga delar i detta. Sveriges kapacitet för miljöräddningstjänst till sjöss bygger på flera aktörers samlade förmåga inom området. Regeringen konstaterar att ansvaret för ledning vid miljöräddningstjänst till sjöss är väl definierat men att den gemensamma planeringen och samordningen behöver utvecklas för att säkerställa att resurser och kompetenser från de olika samverkande aktörerna används på ett effektivt sätt. Regeringen har därför vidtagit flera åtgärder för att möjliggöra effektivare samverkan mellan berörda aktörer inom området. Regeringen har beslutat om regleringsbrevet för 2026 för Myndigheten för civilt försvar (tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) med bland annat uppdrag att, inom ramen för arbetet med beredskapssektorn räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen, redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att möjliggöra myndighetsgemensamma samverkansövningar inom räddningstjänstområdet till sjöss samt vilka åtgärder som vidtagits inom ramen för arbetet inom samverkansforumet, NSO. Myndigheten ska redovisa vidtagna åtgärder i årsredovisningen för 2026. Regeringen överväger att vid behov vidta ytterligare åtgärder för att förbättra samverkan mellan berörda aktörer inom området, däribland Kustbevakningen, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Därutöver har Regeringskansliet gett en utredare i uppdrag att analysera förutsättningarna för att överföra huvudmannaskapet för flyg- och sjöräddningstjänsten från Sjöfartsverket till annan myndighet med räddningstjänstuppgifter, exempelvis Kustbevakningen eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (LI2025/01322). Syftet är bland annat att den svenska räddningsförmågan till sjöss och i luften sammantaget ska stärkas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2026. Regeringen har även beslutat om regleringsbreven för 2026 för Kustbevakningen och Sjöfartsverket med bland annat uppdrag att myndigheterna ska samarbeta närmare inom olika delar av de båda myndigheternas verksamheter och redovisa vidtagna åtgärder för ett mer effektivt utnyttjande av statens maritima resurser. Myndigheterna ska redovisa vidtagna åtgärder i årsredovisningarna för 2026. Regeringen konstaterar att det är viktigt att Kustbevakningen, som ansvarar för miljöräddningstjänst till sjöss, ges goda förutsättningar att i samverkan med berörda aktörer kunna genomföra effektiva miljöräddningsinsatser till sjöss. Regeringen föreslog i budget-propositionen för 2026 en ökning av Kustbevakningens anslag med 100 miljoner kronor 2026 och därefter en beräknad ökning av anslaget med 250 miljoner kronor 2027 och 300 miljoner kronor från och med 2028. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2025/26:FöU1, rskr. 2025/26:111). Satsningen bygger vidare på tidigare beslutade förstärkningar och Kustbevakningens anslag har totalt höjts från cirka 1,4 miljarder kronor 2022 till cirka 2 miljarder 2026. Myndigheten har därmed getts utrymme att höja sin förmåga till sjöss såväl i fredstid som vid höjd beredskap och ytterst krig. Regeringen konstaterar vidare att Försvarsmakten och Kustbevakningen inom ramen för förordningen om utnyttjande av Kustbevakningen inom Försvarsmakten har ett pågående arbete med att ta fram en ny överenskommelse. Överenskommelsen ska ge Kustbevakningen underlag till ändamålsenliga avvägningar vid planering av förmågan inom civilt försvar till sjöss när myndigheteten samtidigt bidrar med resurser till Försvarsmakten vid krig. Regeringen har beslutat om regleringsbreven för 2026 för Försvarsmakten och Kustbevakningen med bland annat uppdrag att myndigheterna ska hålla Regeringskansliet informerat om det pågående arbetet utifrån förordningen om utnyttjande av Kustbevakningen inom Försvarsmakten. Myndigheterna ska slutredovisa arbetet den 4 september 2026. Regeringen kommer även fortsättningsvis noggrant följa upp att Kustbevakningen har goda förutsättningar till ändamålsenlig miljöräddningstjänst till sjöss såväl i fredstid som vid höjd beredskap och ytterst krig. Regeringen vill vidare framhålla att flera av de åtgärder som vidtagits för att stärka Sveriges förmåga att hantera händelser vid höjd beredskap även bidrar till att stärka samhällets samlade förmåga vid olyckor och kriser under fredstid. Stora satsningar görs för närvarande på det civila försvaret. I budgetpropositionen för 2026 föreslog regeringen att tillföra ytterligare 12 miljarder kronor till det civila försvaret för åren 2026–2028. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2025/26:FöU1, rskr. 2025/26:111). Det innebär att de totala medlen för civilt försvar kommer att vara cirka 13 miljarder kronor 2026, cirka 17 miljarder kronor 2027 och cirka 19 miljarder kronor 2028. I regleringsbreven för 2025 för beredskapsmyndigheterna, däribland Kustbevakningen, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket, har också regeringen beslutat om bland annat uppdrag att säkerställa att myndigheterna har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt vid hanteringen av såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Myndigheterna ska redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa senast den 1 mars 2026. Därutöver vill regeringen nämna det övergripande arbetet med havsmiljöfrågor och genomförandet av regeringens proposition 2023/24:156 Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske. I propositionen behandlas bland annat vikten av havsregionalt samarbete, inte minst för Östersjön genom bland annat Helsingforskommissionen (Helcom). Sådana internationella samarbeten är även viktiga för att stärka beredskapen och kunna samla regionala resurser vid större olyckor. Sammantaget bedöms de vidtagna och pågående åtgärderna inom området stärka samhällets miljöberedskap till sjöss. Regeringen avser att även framöver noggrant följa utvecklingen inom området samt vid behov vidta åtgärder för att berörda aktörer ska ges goda förutsättningar att på ett effektivt sätt kunna hantera stora miljöolyckor till sjöss. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Försvarsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 februari 2026 Närvarande: statsrådet Busch, ordförande, och statsråden Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Larsson, Britz, Mohamsson Föredragande: statsrådet Bohlin Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om miljöräddning vid stora olyckor till sjöss