Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2026/27:9 Skattskyldighet för samriskföretag och deras dotterföretag Prop. 2026/27:9 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 oktober 2026 Ulf Kristersson Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I denna proposition föreslås att ett samriskföretag ska vara skattskyldigt för svensk nationell tilläggsskatt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget, om företaget hör hemma i Sverige och tillhör en koncern som bestämmelser om tilläggsskatt ska tillämpas på. Detsamma ska gälla för ett dotterföretag till ett samriskföretag. Detta förslag medför även ytterligare ändringar i lagen om tilläggsskatt. Bakgrunden till förslagen är att skattskyldigheten för nationell tilläggsskatt för tilläggsskattebelopp som avser samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag inte är placerad på företaget självt. Följden blir att svensk nationell tilläggsskatt inte omfattas av andra staters förenklingsregel för nationell tilläggsskatt för sådana företag, vilket kan medföra att huvud- och kompletteringsregeln för tilläggsskatt tillämpas. Det innebär att hela tilläggsskattebeloppet ska tas ut i Sverige samtidigt som en koncernenhet som hör hemma i en annan stat är skattskyldig för sin andel av tilläggsskattebeloppet enligt huvud- eller kompletteringsregeln där. Även förfarandet för tilläggsskatt behöver kompletteras när skattskyldigheten ändras och det lämnas därför bl.a. förslag på att ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska lämna en tilläggsskattedeklaration. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2027 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 28 februari 2027. Det införs en möjlighet att tillämpa bestämmelserna retroaktivt för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023. Innehållsförteckning 1Förslag till riksdagsbeslut3 2Lagförslag4 2.1Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)4 2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt10 3Ärendet och dess beredning14 4Skattskyldighet för tilläggsskattebelopp14 5Förfarandet behöver kompletteras22 6Personuppgiftsbehandling30 7Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser31 8Konsekvensanalys35 8.1Offentligfinansiella effekter36 8.2Effekter för företag36 8.3Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna40 8.4Övriga effekter40 9Författningskommentar40 9.1Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)40 9.2Förslag till lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt48 Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – Administrative Guidance on the Global Anti Base Erosion Model Rules (Pillar Two), July 202353 Sammanfattning av promemorian Skattskyldighet för samriskföretag och dess dotterföretag144 Promemorians lagförslag145 Förteckning över remissinstanserna155 Lagrådsremissens lagförslag156 Lagrådets yttrande166 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 2026167 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 3 kap. 1 och 11 §§, 7 kap. 1 och 2 b §§, 32 a kap. 2, 3 och 7 §§, 37 kap. 7 c §, 51 kap. 5 § och 56 a kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 3 kap. 11 b och 11 c §§, och närmast före 3 kap. 11 b § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer: arbetsgivaravgifter i 3 § arbetsgivardeklaration i 26 kap. 3 § beskattningsår i 4 och 5 §§ beslut om debitering av preliminär skatt i 55 kap. 2 § beslut om preliminär A-skatt i 55 kap. 6 § beslut om särskild inkomstskatteredovisning i 13 kap. 1 § betaltjänstleverantör i 33 c kap. 3 § byggarbetsplats i 39 kap. 2 § byggverksamhet i 39 kap. 2 § deklarationsombud i 6 kap. 4 § dotterföretag till ett samriskföretag i 11 c § europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) i 6 § europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i 7 § europeiska politiska partier i 7 a § europeiska politiska stiftelser i 7 a § felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 § fordonsserviceverksamhet i 39 kap. 2 § förenklad arbetsgivardeklaration i 26 kap. 4 § granskningsledare i 8 § handling i 9 § hemortskommun i 10 § huvudinkomst i 11 kap. 3 § journalminne i 42 kap. 2 § juridisk person i 11 § kassaregister i 39 kap. 2 § koncernenhet i 11 a § konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) i 7 § kontrollremsa i 42 kap. 2 § kropps- och skönhetsvårdsverksamhet i 39 kap. 2 § livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet i 39 kap. 2 § näringsverksamhet i 14 § partihandel i 39 kap. 2 § punktskatt i 15 § regelbunden ersättning i 11 kap. 2 § restaurangverksamhet i 39 kap. 2 § samriskföretag i 11 b § skönsbeskattning i 57 kap. 1 § slutlig skatt i 56 kap. 2–7 §§ särskilda avgifter i 17 § torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 § tvätteriverksamhet i 39 kap. 2 § verksamhetslokal i 18 § överskjutande ingående mervärdesskatt i 13 § överskjutande punktskatt i 16 §. 11 § Med juridisk person avses också dödsbon, svenska handelsbolag, koncernenheter och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Med juridisk person avses i denna lag också dödsbon, svenska handelsbolag, koncernenheter, samriskföretag, dotterföretag till ett samriskföretag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag 11 b § Med samriskföretag avses ett samriskföretag enligt 7 kap. 43 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt. 11 c § Med dotterföretag till ett samriskföretag avses ett dotterföretag till ett samriskföretag enligt 7 kap. 44 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Lydelse enligt prop. 2025/26:282 Föreslagen lydelse 7 kap. 1 § Skatteverket ska registrera 1. den som är skyldig att göra skatteavdrag, 2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter, 3. den som är betalningsskyldig enligt mervärdesskattelagen (2023:200), med undantag för den som är betalningsskyldig bara på grund av a) förvärv av sådana varor som anges i 3 kap. 2 eller 3 § den lagen, eller b) felaktigt debiterad mervärdesskatt enligt 16 kap. 23 § samma lag, 4. den som i annat fall än som avses i 3 har rätt till a) avdrag för ingående mervärdesskatt enligt 13 kap. 6, 9, 10 eller 11 § eller 21 kap. 10 eller 11 § mervärdesskattelagen, eller b) återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 14 kap. 49 § samma lag, 5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 10 kap. 50 § mervärdesskattelagen, 6. en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och tillhandahåller tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är betalningsskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, 7. den som är skyldig att justera ingående mervärdesskatt enligt 12 kap. 27–31 §§ eller 15 kap. mervärdesskattelagen, 8. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§, 9. den som enligt 39 kap. 11 c § är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats, 10. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, 11. en koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt, och 11. en koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt, 12. ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt enligt lagen om tilläggsskatt, och 12. den som är skyldig att betala egenavgifter för avgiftspliktig inkomst som avses i 3 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980). 13. den som är skyldig att betala egenavgifter för avgiftspliktig inkomst som avses i 3 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980). Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället. Andra stycket gäller inte för en koncernenhet. Andra stycket gäller inte för en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 b § En koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom 15 månader efter utgången av det beskattningsår då registreringsskyldigheten uppstod. En koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt, ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom 15 månader efter utgången av det beskattningsår då registreringsskyldigheten uppstod. 32 a kap. 2 § En koncernenhet ska lämna en tilläggsskattedeklaration, om koncernenheten är skattskyldig för 1. ett tilläggsskattebelopp enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt, eller 2. kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter enligt 6 kap. 12 § lagen om tilläggsskatt. Ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska lämna en tilläggsskattedeklaration. 3 § En tilläggsskattedeklaration ska innehålla 1. nödvändiga identifikationsuppgifter, 2. uppgift om vilken enhet som lämnar tilläggsskatterapport, 3. uppgift om att enheten har tagit del av rapporten i 2, 3. uppgift om att enheten har tagit del av rapporten som avses i 2 eller, när det gäller ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag, de uppgifter i rapporten som behövs för att fullgöra uppgiftsskyldigheten i tilläggsskattedeklarationen, 4. summan av tilläggsskattebelopp som den deklarationsskyldige är skattskyldig för enligt huvudregeln för tilläggsskatt, 5. summan av kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter, 6. de uppgifter som behövs för att fördela kompletterande tilläggsskatt, och 7. de uppgifter som behövs för beräkning och fördelning av nationell tilläggsskatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt. 7 § En koncernenhet som är deklarationsskyldig enligt 2 § ska lämna tilläggsskattedeklaration senast en månad efter den dag då tilläggsskatterapporten senast ska lämnas. Den som är deklarationsskyldig enligt 2 § ska lämna tilläggsskattedeklaration senast en månad efter den dag då tilläggsskatterapporten senast ska lämnas. En deklarationsskyldig som är ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag och hör till två sådana koncerner som är skyldiga att lämna tilläggsskatterapport, ska lämna tilläggsskattedeklaration senast en månad efter den dag som båda dessa koncerner senast ska lämna tilläggsskatterapport. En tilläggsskattedeklaration lämnas till Skatteverket eller till ett mottagningsställe som har godkänts av verket. 37 kap. 7 c § Skatteverket får förelägga en koncernenhet att lämna uppgift som behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med bestämmelserna i lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Skatteverket får förelägga en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag att lämna uppgift som behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med bestämmelserna i lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Första stycket gäller endast om det kan antas att uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport har betydelse för bedömningen av koncernenhetens skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt. Första stycket gäller endast om det kan antas att uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport har betydelse för bedömningen av koncernenhetens, samriskföretagets eller samriskföretagets dotterföretags skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt. 51 kap. 5 § Skattetillägg eller rapportavgift ska inte tas ut om en koncernenhet vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt. Skattetillägg eller rapportavgift ska inte tas ut om en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt. Bestämmelsen gäller för räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2027 och avslutas senast den 30 juni 2028. 56 a kap. 2 § Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt på grundval av uppgifter som har lämnats i en tilläggsskatterapport eller tilläggsskattedeklaration och vad som i övrigt har kommit fram vid utredning och kontroll. Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen om tilläggsskatt om koncernenheten har lämnat en tilläggsskattedeklaration eller det i övrigt framkommit att enheten ska betala sådan skatt. Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen om tilläggsskatt, om koncernenheten, samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag har lämnat en tilläggsskattedeklaration eller det i övrigt framkommit att koncernenheten, samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag ska betala sådan skatt. 1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027. 2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 28 februari 2027. 3. Om den deklarationsskyldige, i enlighet med punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2027:000) om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt, väljer att tillämpa lagen om tilläggsskatt i den nya lydelsen på beskattningsår som börjar före den 1 mars 2027, ska dock bestämmelserna i denna lag tillämpas även på de beskattningsåren. Förslag till lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 §, 6 kap. 2 a, 16 a och 16 c §§ och 7 kap. 47 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 3 § Denna lag ska tillämpas när en svensk koncernenhet ingår i en koncern som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret. Denna lag ska tillämpas när en koncern har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret om – en svensk koncernenhet ingår i koncernen, – ett samriskföretag tillhör koncernen och företaget hör hemma i Sverige, eller – ett dotterföretag till ett samriskföretag tillhör koncernen och dotterföretaget hör hemma i Sverige. Lagen ska inte tillämpas på undantagna enheter. Intäkter för undantagna enheter ska dock ingå i de intäkter som avses i första stycket. Om ett eller flera av de fyra räkenskapsåren är längre eller kortare än tolv månader, ska beloppsgränsen i första stycket justeras proportionellt för vart och ett av dessa räkenskapsår. 6 kap. 2 a § En svensk koncernenhet är skattskyldig för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag enligt 7 kap. 45 §, om företaget 1. hör hemma i Sverige, och 2. tillhör den koncern som den svenska koncernenheten ingår i. Ett samriskföretag som hör hemma i Sverige är skattskyldigt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget enligt 7 kap. 45 §, om företaget tillhör en sådan koncern som avses i 1 kap. 3 §. Om en koncern har flera svenska koncernenheter ska skattskyldigheten för tilläggsskattebeloppet fördelas mellan dessa i proportion till varje enhets andel av koncernens anställda och materiella tillgångar i Sverige under det beskattningsår som tilläggsskatten avser. Det som sägs om samriskföretag i första stycket gäller även för ett dotterföretag till ett samriskföretag som tillhör en sådan koncern som avses i 1 kap. 3 §, om dotterföretaget hör hemma i Sverige. Om svenska koncernenheter i två olika koncerner är skattskyldiga enligt första stycket för tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett och samma samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag, ska det tilläggsskattebelopp som belöper sig på respektive koncern halveras. 16 a § Tilläggsskatt som en svensk koncernenhet enligt 2 a § är skattskyldig för avseende ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag ska sättas ned till noll under de första fem åren av det som enligt 18 § utgör koncernens inledande fas av internationell verksamhet. Detta gäller dock inte till den del ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag innehas av en koncernenhet som omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt i en annan stat. Den tilläggsskatt som ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag är skattskyldigt för enligt 2 a § ska sättas ned till noll under de första fem åren av det som enligt 18 § utgör den inledande fasen av internationell verksamhet för den koncern som företaget tillhör. Detta gäller dock inte om företaget tillhör två sådana koncerner som avses i 1 kap. 3 § och endast en av dem är i sin inledande fas av internationell verksamhet enligt 18 §. Då ska i stället så stor andel av tilläggsskatten som hör till den koncernen sättas ned till noll. Första stycket gäller inte till den del ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag direkt eller indirekt innehas av en koncernenhet som omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt i en annan stat. Femårsperioden börjar löpa tidigast det räkenskapsår då koncernen först omfattas av denna lag. 16 c § För en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige ska den tilläggsskatt som en svensk koncernenhet är skattskyldig för enligt 2, 2 a, 4 eller 5 § sättas ned till noll under de första fem åren som koncernen omfattas av denna lag. För en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige (en nationell koncern) ska den tilläggsskatt som en svensk koncernenhet är skattskyldig för enligt 2, 4 eller 5 § sättas ned till noll under de första fem åren som koncernen omfattas av denna lag (femårsperioden). För ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som tillhör en nationell koncern, ska den tilläggsskatt som företaget är skattskyldigt för enligt 2 a § sättas ned till noll under femårsperioden. Om företaget tillhör två koncerner som avses i 1 kap. 3 § och dessa är nationella koncerner, ska nedsättning till noll i stället ske vad avser så stor andel som hör till vardera koncernen under den koncernens femårsperiod. Om företaget tillhör två koncerner som avses i 1 kap. 3 § och bara en av dem är en nationell koncern, ska nedsättning till noll ske vad avser så stor andel som hör till den nationella koncernen under den koncernens femårsperiod. 7 kap. 47 § Det tilläggsskattebelopp som belöper på en samriskföretagskoncern ska minskas med varje moderenhets andel av det tilläggsskattebelopp som ska tas ut enligt 46 § och det tilläggsskattebelopp som ska tas ut av en koncernenhet enligt 6 kap. 2 a §. Återstående tilläggsskattebelopp ska läggas till det totala tilläggsskattebeloppet enligt bestämmelserna i 6 kap. 11 §. Det tilläggsskattebelopp som belöper på en samriskföretagskoncern ska minskas med varje moderenhets andel av det tilläggsskattebelopp som ska tas ut enligt 46 § och det tilläggsskattebelopp som ska tas ut av ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag enligt 6 kap. 2 a §. Återstående tilläggsskattebelopp ska läggas till det totala tilläggsskattebeloppet enligt bestämmelserna i 6 kap. 11 §. 1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027. 2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027. 3. Ett samriskföretag, dotterföretagen till samriskföretaget och koncernenheterna i den koncern som företagen tillhör får välja att tillämpa lagen för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2023, om samtliga gör ett sådant val. Ärendet och dess beredning Den 1 januari 2024 trädde lagen (2023:875) om tilläggsskatt i kraft. Genom lagen genomfördes rådets direktiv (EU) 2022/2523 av den 14 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen, kallat minimibeskattningsdirektivet, i svensk rätt. Syftet med minimibeskattningsdirektivet är att genomföra de modellregler om en global minimibeskattning (Global Anti-Base Erosion Model Rules, hädanefter kallade modellreglerna) som arbetats fram inom ramen för OECD/G20:s Inclusive Framework on Base Erosion and Profit Shifting (BEPS), det inkluderande ramverket, hädanefter kallat IF. Sedan modellreglerna antogs 2021 har arbetet inom IF fortsatt och det pågår fortfarande. Den 13 juli 2023 antog IF administrativa riktlinjer avseende modellreglerna. Riktlinjerna rör bl.a. nationell tilläggsskatt avseende samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag. Riktlinjerna finns i bilaga 1. Inom Finansdepartementet har promemorian Skattskyldighet för samriskföretag och dess dotterföretag tagits fram. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2026/01196). I denna proposition behandlas promemorians förslag. Lagrådet Regeringen beslutade den 3 september 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Regeringen följer Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 7 och i författningskommentaren (avsnitt 9.1). I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs även vissa språkliga och redaktionella ändringar. Skattskyldighet för tilläggsskattebelopp Regeringens förslag Ett samriskföretag ska vara skattskyldigt för svensk nationell tilläggsskatt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget, om företaget hör hemma i Sverige och tillhör en koncern som bestämmelser om tilläggsskatt ska tillämpas på. Detsamma ska gälla för ett dotterföretag till ett samriskföretag om dotterföretaget hör hemma i Sverige. Bestämmelserna om undantag i fem år under en koncerns inledande fas av internationell verksamhet ska vara tillämpliga på svensk nationell tilläggsskatt som ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag är skattskyldigt för. Bestämmelserna om undantag i fem år för koncerner med samtliga koncernenheter i Sverige under de första fem åren som koncernen omfattas av lagen om tilläggsskatt ska vara tillämpliga på svensk nationell tilläggsskatt som ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag är skattskyldigt för. Vidare ska lagens tillämpningsområde utvidgas. Lagen ska även gälla ett samriskföretag som hör hemma i Sverige om företaget tillhör en koncern som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret. Lagen ska också gälla ett dotterföretag till ett samriskföretag om dotterföretaget tillhör en sådan koncern och hör hemma i Sverige. Promemorians förslag Förslaget i promemorian stämmer i huvudsak överens med regeringens. I promemorian föreslås även att en moderenhet, till den del tilläggsskattebeloppet för ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag inte tas ut i sin helhet genom svensk nationell tilläggsskatt, ska vara skattskyldig enligt huvudregeln för tilläggsskatt för sin andel av beloppet. Promemorians förslag har även en något annan språklig utformning. Remissinstanserna FAR, som i huvudsak tillstyrker att samriskföretag ska bli skattskyldiga för nationell tilläggsskatt, föreslår att definitionen av samriskföretag ändras för att undvika sammanblandning med redovisningsrättslig terminologi. Sveriges advokatsamfund anser att det är positivt att den svenska regleringen av nationell tilläggsskatt anpassas för att möjliggöra avsedd safe harbour-effekt i andra staters tilläggsskattesystem. Finansbolagens förening tillstyrker förslaget och framhåller att i förekommande fall kan nuvarande reglering leda till dubbelbeskattning vilket i sig är ett starkt skäl för att genomföra föreslagna ändringar som förhindrar detta. Skatteverket tillstyrker att förslagen genomförs. Skatteverket påpekar dock att klargöranden från IF behövs i fler avseenden och lämnar följande synpunkter. Det bör införas tydliga lagregler om när ett samriskföretag och dess dotterföretag ska anses höra hemma i Sverige enligt 1 kap. 12 och 13 §§ lagen om tilläggsskatt. Det bör förtydligas vilken betydelse det har för skattskyldigheten, och för beräkningen av den skatt som ska fördelas på samriskföretaget om företaget endast under en del av beskattningsåret tillhör en koncern som omfattas av lagens tillämpningsområde. Det bör också klargöras om det är tillräckligt att ett samriskföretag under någon del av året tillhör en koncern för att skattskyldighet ska uppkomma för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget. Om avsikten är att prövningen av om ett samriskföretag tillhör en koncern ska göras vid en viss tidpunkt, t.ex. beskattningsårets utgång, bör detta framgå tydligt av lagtexten. Ett samriskföretag kan redovisas som ett samriskföretag (kapitalandelsmetoden) eller som en del av koncernen (klyvningsmetoden), vilket gör att samma företag i praktiken kan behandlas som ett samriskföretag i en koncern och som en koncernenhet i en annan. Reglerna bör därför anpassas för att ta hänsyn till att nationell tilläggsskatt kan komma att tas ut i båda koncernerna med dubbelbeskattning som följd. Det saknas vidare i vissa bestämmelser regler för hur andelar av tilläggsskatten som kan hänföra sig till olika koncerner ska beräknas enligt 6 kap. 16 a och 16 c §§. Skatteverket efterfrågar också ett klargörande av vilket beskattningsår som ska gälla i de situationer där nuvarande bestämmelser pekar ut två beskattningsår för ett och samma samriskföretag respektive dotterföretag till samriskföretag. Näringslivets Skattedelegation (till vars yttrande Fastighetsägarna, Svensk Sjöfart och Svenskt Näringsliv ansluter sig), nedan NSD m.fl. och Stockholms universitet anser att innebörden av förslagen i 7 kap 46 och 47 §§ lagen om tilläggsskatt är oklar. De ifrågasätter – med hänvisning till artikel 8.2 i modellreglerna – om inte även svenska samriskföretag borde omfattas av ett undantag i Sverige motsvarande det undantag för utländska enheter som finns i 8 kap 18 § lagen om tilläggsskatt. Stockholms universitet efterlyser dessutom ett klargörande av hur den föreslagna skattskyldighetsregeln förhåller sig till den s.k. side-by-side safe harbourregeln som i propositionen Nya förenklingsregler och andra kompletteringar i lagen om tilläggsskatt (prop. 2026/27:4) föreslås införas i 8 kap. 18 a § lagen om tilläggsskatt. Uppsala universitet efterlyser närmare klargörande av innebörden av begreppet samriskföretag. Universitet anför att om samriskföretag i enlighet med prop. 2023/24:32 s. 328, kan bestå av avtalsbaserade samarbeten som inte utgör juridiska personer (t.ex. enkla bolag), kan det leda till praktiska problem i skatteförfarandet att de blir skattskyldiga för nationell tilläggsskatt. Det kan t.ex. vara oklart vem som är skyldig att lämna in en tilläggsskattedeklaration. Skälen för regeringens förslag Gällande rätt I lagen om tilläggsskatt gäller särskilda bestämmelser i fråga om tilläggsskattebelopp som avser ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag. Vad som är ett samriskföretag framgår av 7 kap. 43 § lagen om tilläggsskatt och i 7 kap. 44 § samma lag anges vad som är ett dotterföretag till samriskföretag. Förenklat är ett samriskföretag en enhet vars finansiella resultat redovisas enligt kapitalandelsmetoden i moderföretagets koncernredovisning och i vilken moderföretaget direkt eller indirekt har minst 50 procent av ägarintresset. Kravet på minst 50 procent ägarintresse gör att en enhet kan vara ett samriskföretag i förhållande till maximalt två olika koncerner under samma tidsperiod. Tilläggsskattebeloppet för ett samriskföretag och dess dotterföretag (en samriskföretagskoncern) ska beräknas i enlighet med 3–8 kap. lagen om tilläggsskatt som om enheterna hade varit koncernenheter i en egen koncern med samriskföretaget som moderföretag (7 kap. 45 § lagen om tilläggsskatt). Beräkningen för ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag sker alltså separat från beräkningen för den koncern som samriskföretaget och dotterföretaget tillhör. När det gäller skattskyldighet för det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag gäller olika bestämmelser för nationell tilläggsskatt i 6 kap. 2 a § lagen om tilläggsskatt respektive tilläggsskatt enligt huvud- eller kompletteringsregeln för tilläggsskatt i 7 kap. 46 och 47 §§ samma lag. Enligt 7 kap. 46 § första stycket lagen om tilläggsskatt ska en moderenhet som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag tillämpa bestämmelserna i 6 kap. 3–8 §§ lagen om tilläggsskatt (huvudregeln för tilläggsskatt) med avseende på sin andel av tilläggsskattebeloppet för ett samriskföretag eller dotterföretaget till ett samriskföretag. Om ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag hör hemma i Sverige gäller i stället 6 kap. 2 a § lagen om tilläggsskatt som avser nationell tilläggsskatt (7 kap. 46 § andra stycket lagen om tilläggsskatt). Enligt 7 kap. 47 § lagen om tilläggsskatt ska tilläggsskattebelopp som belöper på en samriskföretagskoncern och som återstår efter minskning med tilläggsskattebelopp som ska tas ut enligt 7 kap. 46 § och 6 kap. 2 a § lagen om tilläggsskatt läggas till det totala tilläggsskattebeloppet enligt 6 kap. 11 § lagen om tilläggsskatt (kompletteringsregeln för tilläggsskatt). Bestämmelsen i 7 kap. 47 § lagen om tilläggsskatt gäller därmed tilläggsskattebelopp som belöper på en samriskföretagskoncerns enheter som hör hemma i en annan stat. Av 6 kap. 2 a § lagen om tilläggsskatt följer att en svensk koncernenhet är skattskyldig för nationell tilläggsskatt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats enligt 7 kap. 45 § samma lag på ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag, om företaget hör hemma i Sverige och tillhör den koncern som den svenska koncernenheten ingår i. I 6 kap. 16 a och 16 c §§ lagen om tilläggsskatt finns bestämmelser om undantag från reglerna om tilläggsskatt i fem år under en koncerns inledande fas av internationell verksamhet respektive – för koncerner vars samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige – under de första fem åren som koncernen omfattas av lagen om tilläggsskatt. Bestämmelserna innebär att nationell tilläggsskatt som en svensk koncernenhet är skattskyldig för enligt 6 kap. 2 a § lagen om tilläggsskatt ska sättas ned till noll under de första fem åren av det som enligt 6 kap. 18 § samma lag utgör koncernens inledande fas av internationell verksamhet eller, för en koncern vars samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige, de första fem åren som koncernen omfattas av lagen om tilläggsskatt. Däremot ska nedsättning inte ske till den del ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag innehas av en koncernenhet som omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt i en annan stat. Regleringen i 6 kap. 2 a § lagen om tilläggsskatt avviker från den allmänna regleringen vad gäller skattskyldighet för nationell tilläggsskatt i 6 kap. 2 § samma lag, där det anges att en svensk koncernenhet som är lågbeskattad är skattskyldig för det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på den egna enheten. Bakgrunden till avvikelsen är att bestämmelserna om förfarandet för tilläggsskatt i skatteförfarandelagen (2011:1244) utgår från definitionen av begreppet koncernenhet i 2 kap. 8 § lagen om tilläggsskatt, vilket sammanhänger med definitionen av koncern i 2 kap. 7 § samma lag. En koncernenhet är, med undantag för vad som gäller för fasta driftställen, en enhet som ingår i en koncern (2 kap. 8 § lagen om tilläggsskatt). Begreppet enhet avser i sin tur – med vissa undantag som gäller offentliga organ – en juridisk person eller en annan juridisk konstruktion som upprättar särskilda räkenskaper (2 kap 6 § lagen om tilläggsskatt). Med begreppet koncern avses, med undantag som avser fasta driftställen, enheter som är förenade genom ägande eller kontroll på så sätt att deras tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden ingår i moderföretagets koncernredovisning eller är undantagna från moderföretagets koncernredovisning endast på grund av sin ringa storlek eller väsentlighet eller på grund av att enheten innehas för försäljning (2 kap. 7 § lagen om tilläggsskatt). Det finansiella resultatet för ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i moderföretagets koncernredovisning. Detta får till följd att ett sådant företag inte motsvarar definitionen av koncernenhet, utan är endast en enhet. Samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag ska vara skattskyldiga för nationell tilläggsskatt Av punkt 38 i avsnitt 3 i annex A i kommentaren till modellreglerna framgår att en stat som påför nationell tilläggsskatt på samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag kan placera skattskyldigheten på koncernenheter i den koncern till vilken samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag hör utan att regelverket diskvalificeras från förenklingsregeln för nationell tilläggsskatt. Om så sker utesluts däremot tillämpning av förenklingsregeln i andra stater vad avser koncernens samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag i den staten, s.k. switch-off (punkt 40 och 47 i avsnitt 3 i annex A i kommentaren till modellreglerna). Detta får till följd att huvud- och kompletteringsregeln gäller i fråga om tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag. Att samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag inte är skattskyldiga för nationell tilläggsskatt enligt 6 kap. 2 a § lagen om tilläggsskatt för tilläggsskattebelopp får till följd att svensk nationell tilläggsskatt inte omfattas av andra staters förenklingsregel för nationell tilläggsskatt såvitt avser samriskföretag och dotterföretaget till ett samriskföretag. Detta innebär att tillämpning av huvud- och kompletteringsregeln för tilläggsskatt kan komma i fråga. Det innebär att hela tilläggsskattebeloppet ska tas ut i Sverige samtidigt som en koncernenhet som hör hemma i en annan stat är skattskyldig för sin andel av tilläggsskattebeloppet enligt huvud- eller kompletteringsregeln där. För att förenklingsregeln för nationell tilläggsskatt ska kunna tillämpas i andra stater och denna situation inte ska uppstå föreslås att bestämmelsen om skattskyldighet för nationell tilläggsskatt i 6 kap. 2 a § lagen om tilläggsskatt ändras så att ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag är skattskyldigt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget. Lagens tillämpningsområde och var ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag hör hemma Förslaget föranleder ändringar i vissa andra bestämmelser i lagen om tilläggsskatt. I 1 kap. 3 § anges att lagen ska tillämpas när en svensk koncernenhet ingår i en koncern som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret. Med svensk koncernenhet avses enligt definitionen av begreppet i 2 kap. 9 § en koncernenhet som hör hemma i Sverige enligt bestämmelserna i 1 kap. 11–16 §§. Lagens bestämmelser om var en enhet hör hemma finns i 1 kap. 11–16 §§. Av 1 kap. 11 § tredje stycket framgår att bestämmelserna i 1 kap. 12 och 13 §§ ska tillämpas. Detta gäller trots att dessa bestämmelser enligt sin ordalydelse avser koncernenheter. Skatteverket efterlyser tydliga regler om när ett samriskföretag och dess dotterföretag hör hemma i Sverige enligt 1 kap. 12 och 13 §§ lagen om tilläggsskatt. Dessa bestämmelser följer motsvarande reglering i såväl modellreglerna som i minimibeskattningsdirektivet. Regeringen anser därför att detta är frågor som tills vidare får avgöras i rättstillämpningen eftersom det för närvarande saknas vägledning från IF i frågan. Som framgår ovan är samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag inte koncernenheter. Tillämpningen av den föreslagna nya lydelsen i 6 kap. 2 a § lagen om tilläggsskatt förutsätter dock att samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag omfattas av bestämmelsen om lagens tillämpningsområde i 1 kap. 3 § lagen om tilläggsskatt. Den sistnämnda bestämmelsen föreslås därför kompletteras med att lagen ska tillämpas när ett samriskföretag hör hemma i Sverige och tillhör en koncern som uppfyller de förutsättningar som ställs upp i paragrafen. Bestämmelsen ska vidare kompletteras med att lagen ska tillämpas när ett dotterföretag till ett samriskföretag hör hemma i Sverige och tillhör en sådan koncern. Detta innebär att om det endast finns ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som hör hemma i Sverige ska lagen tillämpas om samriskföretaget tillhör en koncern som uppnår beloppsgränsen i 1 kap. 3 § lagen om tilläggsskatt. Definition av samriskföretag FAR föreslår att definitionen av samriskföretag i 7 kap. 43 § lagen om tilläggsskatt ändras för att undvika missförstånd i förhållande till den redovisningsrättsliga terminologin. Definitionen i den bestämmelsen motsvarar definitionen i såväl modellreglerna som i minimibeskattningsdirektivet. Regeringen anser därför att det inte är lämpligt att ändra bestämmelsen och föreslår därför inte en sådan ändring som FAR föreslår. Vad gäller de synpunkter som Skatteverket anför angående olika klassificering av samriskföretag konstaterar regeringen att detta är frågor som tills vidare får avgöras i rättstillämpningen eftersom det för närvarande saknas vägledning från IF rörande dessa frågor. Regeringen vill med anledning av vad Uppsala universitet anför erinra om att den redogörelse för samriskföretag i prop. 2023/24:32 s. 328 som Uppsala universitet hänvisar till inte avser definitionen av samriskföretag i modellreglerna och minimibeskattningsdirektivet, utan regleringen i BFNAR 2012:1 respektive IFRS 11. Undantag från reglerna under fem år Bestämmelserna i 6 kap. 16 a och 16 c §§ lagen om tilläggsskatt om undantag från reglerna om tilläggsskatt i fem år under en koncerns inledande fas av internationell verksamhet respektive – för koncerner med samtliga koncernenheter i Sverige – under de första fem åren som koncernen omfattas av lagen om tilläggsskatt föreslås ändras. Ändringen föranleds av förslaget att samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag blir skattskyldiga för nationell tilläggsskatt. Bestämmelsen i 6 kap. 16 a § lagen om tilläggsskatt om att femårsundantaget inte gäller till den del ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag innehas av en koncernenhet som omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt i en annan stat föreslås dessutom justeras så att det framgår att det kan vara fråga om både ett direkt och ett indirekt ägarintresse. Bestämmelserna om undantag i fem år föreslås samtidigt kompletteras vad gäller tillämpningen när ett samriskföretag eller ett dotterföretag tillhör två koncerner. Om två koncerner direkt eller indirekt har ett ägarintresse i en enhet som innebär att enheten är ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag för respektive koncern ska prövningen av om förutsättningarna för nedsättning är uppfyllda göras utifrån förhållandena för respektive koncern och med beaktande av om en koncern är sådan att den omfattas av lagens tillämpningsområde till följd av att dess årliga intäkt överskrider beloppsgränsen 750 miljoner euro i 1 kap. 3 § lagen om tilläggsskatt. Skatteverket efterfrågar ett klargörande av hur beräkningen av den andel av tilläggsskatten som är hänförlig till en koncern ska göras. Regeringen anser att andelarnas storlek vid tillämpning av femårsundantaget ska motsvara det som gäller när 7 kap. 46 § första stycket lagen om tilläggsskatt ska tillämpas. Beräkningen av andel i den bestämmelsen följer vad som enligt 6 kap. 7 § lagen om tilläggsskatt gäller i fråga om beräkning av andel av det justerade resultat som tillhör andra ägarintressen. Ägarförändringar Skatteverket efterlyser klargöranden av vad som ska gälla om ett samriskföretag endast under en del av beskattningsåret tillhör en koncern som omfattas av lagens tillämpningsområde respektive om det är tillräckligt att ett samriskföretag under någon del av året tillhör en koncern för att skattskyldighet ska uppkomma för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget. Regeringen konstaterar att det för närvarande saknas vägledning från IF vad avser dessa frågor och att det därför tills vidare är frågor som får avgöras i rättstillämpningen. Beskattningsår Skatteverket anser att nuvarande bestämmelser skulle kunna innebära att två beskattningsår pekas ut för ett och samma samriskföretag respektive dotterföretag till ett samriskföretag och efterlyser ett klargörande av vilket beskattningsår som ska gälla i den situationen. Situationen skulle kunna uppkomma när ett samriskföretag respektive dotterföretag till ett samriskföretag tillhör två olika koncerner vars moderföretag har olika räkenskapsår. Av 7 kap. 45 § lagen om tilläggsskatt framgår att beräkningen av tilläggsskattebeloppet för ett samriskföretag och dess dotterföretag (en samriskföretagskoncern) ska göras i enlighet med 3–8 kap. lagen om tilläggsskatt som om enheterna hade varit koncernenheter i en egen koncern med samriskföretaget som moderföretag. Enligt 2 kap. 24 § lagen om tilläggsskatt är beskattningsåret det år som motsvarar moderföretagets räkenskapsår. Vid tillämpning av 7 kap. 45 § lagen om tilläggsskatt kommer därmed räkenskapsåret för samriskföretaget att styra, medan det för ett dotterföretag i en samriskföretagskoncern kommer att vara räkenskapsåret för moderföretaget i samriskföretagskoncernen som styr. Regeringen anser därför att det klargörande som Skatteverket efterfrågar inte är nödvändigt i fråga om lagen om tilläggsskatt. När det gäller skatteförfarandelagen föreslås vissa förtydliganden i fråga om när en tilläggsskattedeklaration ska lämnas i dessa fall (se under rubriken Tilläggsskattedeklaration i avsnitt 5). Huvud- och kompletteringsregeln för tilläggsskatt I promemorian föreslås att bestämmelsen i 7 kap. 46 § lagen om tilläggsskatt om tillämpning av huvudregeln för tilläggsskatt ändras så att en moderenhet är skattskyldig för tilläggsskattebelopp som inte tas ut i sin helhet av ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag. NSD m.fl. och Stockholms universitet anser att ett undantag ska införas så att tilläggsskatten blir noll enligt huvudregeln för tilläggsskatt då svensk nationell tilläggsskatt tas ut. Regeringen delar remissinstansernas synpunkt. Vad gäller svenska koncernenheter innebär uttag av svensk nationell tilläggsskatt att de inte anses vara lågbeskattade, vilket medför att tilläggsskatt enligt huvudregeln inte ska tas ut (se prop. 2023/24:32 s. 291). Regeringen anser att för samriskföretag och dess dotterföretag innebär uttag av svensk nationell tilläggsskatt att de inte ska anses vara lågbeskattade och att tilläggsskatt enligt huvudregeln inte ska tas ut. Regeringen föreslår därför att bestämmelsen i 7 kap. 46 § lagen om tilläggsskatt om tillämpning av huvudregeln för tilläggsskatt lämnas oförändrad. I bestämmelsen om tillämpning av kompletteringsregeln för tilläggsskatt i 7 kap. 47 § lagen om tilläggsskatt föreslås en följdändring för att bestämmelsen ska överensstämma med den föreslagna ändringen i 6 kap. 2 a §. Förhållandet till förenklingsregeln när moderföretag hör hemma i en stat med ett parallellt minimibeskattningssystem (side-by-side safe harbour) Stockholms universitet efterlyser ett klargörande av hur den förslagna skattskyldighetsregeln förhåller sig till den s.k. side-by-side safe harbourregeln som i propositionen Nya förenklingsregler och andra kompletteringar i lagen om tilläggsskatt (prop. 2026/27:4) föreslås införas i 8 kap. 18 a § den lagen. Regeringen vill med anledning av detta peka på bestämmelsen i 7 kap. 45 § lagen om tilläggsskatt. Där anges att beräkningen av tilläggsskattebeloppet för ett samriskföretag och dess dotterföretag (en samriskföretagskoncern) ska göras i enlighet med 3–8 kap. lagen om tilläggsskatt som om enheterna hade varit koncernenheter i en egen koncern med samriskföretaget som moderföretag. Förenklingsreglerna i 8 kap. lagen om tilläggsskatt, där side-by-side safe harbourregeln föreslås införas, omfattar därmed samriskföretag och dess dotterföretag. Vidare kan noteras att den föreslagna 8 kap. 18 a § samma lag ska gälla för samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag som tillhör en koncern vars moderföretag uppfyller villkoren i den bestämmelsen. Lagförslag Förslaget medför ändringar i 1 kap. 3 §, 6 kap. 2 a och 16 a och 16 c §§ samt 7 kap. 47 § lagen om tilläggsskatt. Förfarandet behöver kompletteras Regeringens förslag I skatteförfarandelagen ska det tas in definitioner av uttrycken samriskföretag respektive dotterföretag till ett samriskföretag. Definitionen av juridisk person ska utvidgas till att även avse samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag. Skatteverket ska registrera samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt enligt lagen om tilläggsskatt. Ett sådant samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom 15 månader efter utgången av det beskattningsår då registreringsskyldigheten uppstod. Ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska lämna en tilläggsskattedeklaration. En tilläggsskattedeklaration ska innehålla uppgift om att ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag tagit del av de uppgifter i tilläggsskatterapporten som behövs för att fullgöra uppgiftsskyldigheten i tilläggsskattedeklarationen. Den som är deklarationsskyldig ska lämna tilläggsskattedeklaration senast en månad efter den dag då tilläggsskatterapporten senast ska lämnas. En deklarationsskyldig som är ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag och hör till två sådana koncerner som är skyldiga att lämna tilläggsskatterapport, ska lämna tilläggsskattedeklaration senast en månad efter den dag som båda dessa koncerner senast ska lämna tilläggsskatterapport. Skatteverket ska ha möjlighet att förelägga ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag att inkomma med uppgifter som behövs för att kontrollera en lämnad uppgift i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med lagen om tilläggsskatt. Detta ska endast gälla om uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport kan antas ha betydelse för bedömningen av skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt. Skattetillägg ska inte tas ut om ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. skatteförfarandelagen och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt. Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen om tilläggsskatt om samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag har lämnat en tilläggsskattedeklaration eller det i övrigt framkommit att samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag ska betala sådan skatt. Regeringens bedömning Skatteförfarandelagens bestämmelser om tilläggsskatterapport behöver inte kompletteras. Sanktioner kan riktas mot samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag som omfattas av lagen om tilläggsskatt. Promemorians förslag och bedömning Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer i huvudsak överens med regeringens. I promemorian anges att en tilläggsskattedeklaration ska innehålla uppgift om att den deklarationsskyldige har tagit del av tilläggsskatterapporten. I promemorian lämnas inte något förslag när tilläggsskattedeklaration ska lämnas för ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som hör till två sådana koncerner som är skyldiga att lämna tilläggsskatterapport. Remissinstanserna Skatteverket lämnar följande synpunkter i denna del. Det behöver klargöras vilket beskattningsåret är för samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag när det finns mer än ett moderföretag och moderföretagens räkenskapsår inte korresponderar. En kompletterande bestämmelse som hanterar situationen bör införas. FAR framför att det vore önskvärt att det återspeglar sig i lagtexten att den deklarationsskyldige ska lämna uppgift om att denne endast tagit del av de delar i tilläggsskatterapporten som avser dess skattskyldighet till tilläggsskatt. Detta med anledning av att det normalt endast är uppgifter som är relevanta för respektive koncernenhet som delas från den sammanställda rapporten. Detta gäller i än högre grad hos samriskföretag då ägarna inte sällan är konkurrenter till varandra. Näringslivets skattedelegation (till vars yttrande Fastighetsägarna, Svensk Sjöfart och Svenskt näringsliv ansluter sig), nedan NSD m.fl., önskar förtydligande med avseende på vilken ägarenhet som det deklarationsskyldiga samriskföretaget eller dotterbolaget till samriskföretaget ska ange i tilläggsskattedeklarationen samt vilken tilläggsskatterapport som deklarationsskyldig ska hänvisa till i en situation då två tilläggsskatterapporter upprättats av två separata ägarenheter. Skälen för regeringens förslag och bedömning Gällande rätt Skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, gäller vid uttag av skatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Vid införandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner kompletterades därför skatteförfarandelagen med bestämmelser om förfarandet vid beskattningen (se avsnitt 15 i prop. 2023/24:32 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner). Bestämmelserna om skatteförfarandet utformades så att de passar väl in i det svenska skattesystemet och redan etablerade begrepp används i möjligaste mån. I skatteförfarandelagen infördes därför t.ex. regler om tilläggsskattedeklaration, tilläggsskatterapport, sanktioner och beslut om tilläggsskatt. Förfarandereglerna utformades efter att koncernenheter skulle bli skattskyldiga för nationell tilläggsskatt, tilläggsskatt enligt huvudregeln eller kompletterande tilläggsskatt. Någon skyldighet att lämna tilläggsskatterapport för samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag finns inte i skatteförfarandelagen, eftersom en sådan enhet inte enligt nuvarande regelverk anses vara en koncernenhet. Den ska dock behandlas som en koncernenhet vid beräkning av tilläggsskattebeloppet. Detsamma gäller för ett dotterbolag till ett samriskföretag (se kommentar till artikel 8.1.1 modellreglerna). Det behövs vissa kompletteringar i skatteförfarandelagen I avsnitt 4 föreslås att samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag ska bli skattskyldiga för svensk nationell tilläggsskatt. Eftersom samriskföretag föreslås bli skattskyldiga för svensk nationell tilläggsskatt behöver förfarandet för tilläggsskatt kompletteras genom nya bestämmelser och ändringar behöver göras i befintliga bestämmelser. Det kan framhållas att ett samriskföretag inte är skyldigt att lämna tilläggsskatterapport eftersom det inte är en koncernenhet som ingår i en koncern även om den ingår vid beräkningen av tilläggsskattebeloppet. Detsamma gäller för ett dotterbolag till ett samriskföretag (se kommentar till artikel 8.1.1 modellreglerna). Koncernenheter som omfattas av lagen om tilläggsskatt ska som utgångspunkt lämna en tilläggsskatterapport. Innehållet i tilläggsskatterapporten ligger till grund för bedömning av om koncernen uppfyller kraven om minimibeskattning och i förekommande fall beräkning av tilläggsskattebelopp. I artikel 44 i minimibeskattningsdirektivet regleras skyldigheten att lämna tilläggsskatterapport. I direktivet benämns dock tilläggsskatterapporten ”deklaration med information om tilläggsskatt”. Samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag omfattas inte av kretsen företag som ska lämna tilläggsskatterapport enligt modellreglerna och minimibeskattningsdirektivet. De nationella reglerna om tilläggsskatterapport finns främst i 33 d kap. SFL. Där anges vilka svenska företag som är rapporteringsskyldiga i Sverige, vilka uppgifter de ska lämna i tilläggsskatterapporten och när rapporten ska lämnas. En koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen om tilläggsskatt ska lämna en tilläggsskatterapport till Skatteverket (se 33 d kap. 3 § SFL). Informationen i tilläggsskatterapporten ska göra det möjligt för skatteförvaltningarna där koncernenheterna är belägna att bedöma riktigheten i en koncernenhets skyldighet att betala tilläggsskatt (jfr skäl 22 i minimibeskattningsdirektivet). Innehållet i tilläggsskatterapporten kommer därför att ligga till grund för bedömning av om koncernen uppfyller kraven om minimibeskattning och i förekommande fall beräknat tilläggsskattebelopp (prop. 2023/24:32 s. 378 och 56 a kap. 2 § SFL). En tilläggsskatterapport ska enligt nuvarande regler bl.a. innehålla de uppgifter som är nödvändiga för att beräkna tilläggsskattebeloppet för varje medlem i en samriskföretagskoncern (se 33 d kap. 6 § SFL). Dessa uppgifter ska baseras på en tillämpning av modellreglerna och kommentaren till modellreglerna (se 33 d kap. 8 a § SFL). Samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag har inte någon skyldighet att lämna tilläggsskatterapport. Bestämmelserna i 33 d kap. SFL om tilläggsskatterapport bedöms därför inte behöva kompletteras. Definitioner och förklaringar I 3 kap. SFL finns definitioner och förklaringar. De definitioner och förklaringar som har betydelse för tillämpningen av flera bestämmelser på olika ställen i skatteförfarandelagen finns i detta kapitel. Definitioner och förklaringar som är hårdare knutna till ett visst kapitel placeras i stället i det kapitlet. För att det ska vara lätt att hitta även en sådan definition eller förklaring finns i 3 kap. 1 § SFL en lista som hänvisar till rätt paragraf (prop. 2010/11:165 s. 699). Med anledning av att samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag föreslås bli skattskyldiga för svensk nationell tilläggsskatt behöver det införas definitioner av uttrycken samriskföretag och dotterföretag till dessa i skatteförfarandelagen. Samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag definieras i 7 kap. 43 och 44 §§ lagen om tilläggsskatt. Bestämmelsen i 3 kap. 1 § SFL behöver därför kompletteras och 3 kap. 11 b och 11 c §§ SFL införas. Det finns flera bestämmelser i skatteförfarandelagen som bara gäller för juridiska personer, se t.ex. 4 kap. 2 §, 37 kap. 7, 9, 9 a och 11 §§, 40 kap. 3 § andra stycket, 59 kap. 12, 13 och 14 §§ samt 67 kap. 8 § 9 och 10. För att dessa ska bli tillämpliga på alla svenska enheter som är samriskföretag eller dotterföretag till sådana enligt definitionerna i 7 kap. 43 och 44 §§ lagen om tilläggsskatt bör det införas en bestämmelse som innebär att de ska betraktas som juridiska personer i skatteförfarandelagens mening. Detta ska dock inte påverka bedömningen av om de är juridiska personer i den mening som avses i lagen om tilläggsskatt. Endast samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag som definieras som sådana enligt lagen om tilläggsskatt kan vara sådana enligt skatteförfarandelagens mening. Om de faller in under definitionerna i lagen om tilläggsskatt bör det dock framgå av skatteförfarandelagen att de ska betraktas som juridiska personer vid tillämpningen av övriga bestämmelser i skatteförfarandelagen. Med anledning av detta bör det även klargöras i skatteförfarandelagen att definitionen av ”juridisk person” endast gäller vid tillämpningen av skatteförfarandelagen och inte i övrigt. Bestämmelsen i 3 kap. 11 §§ SFL behöver därför kompletteras. Registrering av samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag I 7 kap. SFL finns bestämmelser om i vilka fall någon måste anmäla sig för registrering hos Skatteverket. Skatteverket ska bl.a. registrera den som är skattskyldig enligt någon av de lagar som räknas upp i bestämmelserna. Den som ska registreras är skyldig att anmäla sig för registrering hos Skatteverket. En koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen om tilläggsskatt ska bl.a. registreras. Om den som ska registreras har en företrädare enligt 5 kap. SFL, ska dock företrädaren registreras i stället. Detta gäller dock inte för en koncernenhet (7 kap. 1 § tredje stycket SFL). Registrering görs för att skatteadministrationen ska fungera (prop. 2010/11:165 s. 718). Regeringen anser att motsvarande regler om registrering även ska gälla för samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt enligt lagen om tilläggsskatt. Ett sådant samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag ska, på samma sätt som gäller för koncernenheter, anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom 15 månader efter utgången av det beskattningsår då registreringsskyldigheten uppstod. Eftersom ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag inte har en företrädare enligt 5 kap. SFL bör det även förtydligas att en företrädare inte ska registreras. Bestämmelserna i 7 kap. 1 och 2 b §§ SFL behöver därför kompletteras. När ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag hör till två koncerner vars beskattningsår inte korresponderar kan företaget uppfattas ha flera beskattningsår samtidigt (se nedan under Tilläggsskattedeklaration). Utgångspunkten bör då vara att tidsfristen för anmälan om registrering tillämpas utifrån det moderföretags räkenskapsår som avslutas sist av moderföretagens räkenskapsår. Tidsfristen räknas från samriskföretagets eller dotterföretaget till ett samriskföretags räkenskapsårs utgång (jfr 3 kap. 4 § SFL). Detta behöver inte regleras särskilt i denna del. Tilläggsskattedeklaration En tilläggsskatterapport innehåller de uppgifter som behövs för att bedöma om det uppkommer ett tilläggsskattebelopp för koncernen samt beräkna och fördela tilläggsskattebeloppet. Enligt regeringens bedömning behöver det inte göras några ändringar i fråga om vem som ska lämna tilläggsskatterapport enligt skatteförfarandelagen, eftersom samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag inte ska lämna in en tilläggsskatterapport. Rapporten innehåller dock inte samtliga uppgifter som krävs för att skatten ska kunna tas ut i Sverige. Mot denna bakgrund kompletteras rapporten av ett nationellt deklarationsförfarande i form av en tilläggsskattedeklaration. Syftet med deklarationen är att vara till ledning för bestämmande av underlag för att ta ut skatt enligt lagen om tilläggsskatt (32 a kap. 1 § SFL). En tilläggsskattedeklaration ska, enligt nuvarande reglering, lämnas om koncernenheten är skattskyldig för ett tilläggsskattebelopp enligt lagen om tilläggsskatt eller kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter (32 a kap. 2 § SFL). Närmare reglering av vad en tilläggsskattedeklaration ska innehålla finns i 32 a kap. 3 och 4 §§ SFL. En tilläggsskattedeklaration ska bl.a. innehålla uppgift om vilken enhet som lämnar tilläggsskatterapport samt uppgifter som behövs för beräkning och fördelning av nationell tilläggsskatt. Om koncernen tillämpar centralt uppgiftslämnande av tilläggsskatterapporten gäller att det är den koncernenheten som ska anges. För det fall koncernen tillämpar lokalt uppgiftslämnande av tilläggsskatterapporten räcker det med att ange den koncernenhet som hör hemma i Sverige och som har lämnat tilläggsskatterapporten. Den som är deklarationsskyldig ska också lämna de övriga uppgifter som behövs för att Skatteverket ska kunna fatta ett riktigt beslut om tilläggsskatt. En koncernenhet som är deklarationsskyldig enligt 32 a kap. 2 § SFL ska, enligt 32 a kap. 7 § SFL, lämna tilläggsskattedeklaration senast en månad efter den dag då tilläggsskatterapporten senast ska lämnas. Tidsfristen utgår alltså från när tilläggsskatterapporten för koncernen måste lämnas in. I avsnitt 4 föreslås att samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag ska bli skattskyldiga för svensk nationell tilläggsskatt. Bestämmelserna om tilläggsskattedeklaration i 32 a kap. SFL, i dess nuvarande lydelse, utgår från att det är koncernenheter som ska lämna deklarationerna. Vissa av bestämmelserna i 32 a kap. SFL, t.ex. 32 a kap. 2 och 3 §§ SFL, behöver därför kompletteras, så att även samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag ska kunna inkluderas i det befintliga systemet med tilläggsskattedeklarationer. FAR för fram att det är önskvärt att bestämmelsen i 32 a kap. 3 § SFL begränsas till att den deklarationsskyldige endast behöver ha tagit del av tilläggsskatterapporten i de delar som avser dess skattskyldighet till tilläggsskatt. Detta är särskilt viktigt vad gäller samriskföretag eftersom ägarna inte sällan är konkurrenter till varandra. Enligt regeringens bedömning finns det, med anledning av det som FAR för fram, fog för att göra en sådan begränsning avseende samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag. Enligt regeringens mening bör det därför anges i 32 a kap. 3 § SFL att en tilläggsskattedeklaration ska innehålla uppgift om att ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag har tagit del av de uppgifter i tilläggsskatterapporten som behövs för att denne ska kunna upprätta sin tilläggsskattedeklaration. Det finns inte behov för den deklarationsskyldige att ta del av all information i en koncerns tilläggsskatterapport. Regeringen anser däremot att det inte finns något sådant behov, som NSD m.fl. för fram, av att ytterligare förtydliga vilken ägarenhet som ska anges i tilläggsskattedeklaration eller vilken tilläggsskatterapport som den deklarationsskyldige ska hänvisa till i en situation då två tilläggsskatterapporter upprättats av två separata ägarenheter. En tilläggsskatterapport kan lämnas in av en koncernenhet inom koncernen, antingen till Skatteverket av en svensk koncernenhet eller till en skattemyndighet i en annan stat med vilken Sverige har ett avtal om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter med information om tilläggsskatt. Det kan således bli aktuellt att hänvisa till två olika tilläggsskatterapporter i tilläggsskattedeklarationen. Avslutningsvis behöver bestämmelsen i 32 a kap. 7 § SFL, som reglerar när en tilläggsskattedeklaration ska lämnas, ändras på så sätt att den som är deklarationsskyldig ska lämna tilläggsskattedeklarationen senast en månad efter den dag då tilläggsskatterapporten senast ska lämnas. Med deklarationsskyldig avses, utöver koncernenheter, även samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag. Skatteverket för fram att de befintliga bestämmelserna om beskattningsår i kombination med definitionen av samriskföretag respektive dotterföretag till samriskföretag kan uppfattas som att ett samriskföretag respektive dotterföretag till samriskföretag som ägs till hälften vardera av två moderföretag med olika räkenskapsår, har två beskattningsår samtidigt. Det finns därför, enligt Skatteverket, ett behov av klargörande av vilket beskattningsår som ska gälla. I avsnitt 4 har närmare redogjorts för frågan avseende samriskföretagets eller dess dotterföretags beskattningsår. Enligt 2 kap. 24 § lagen om tilläggsskatt är beskattningsåret det år som motsvarar moderföretagets räkenskapsår. Vid tillämpning av 7 kap. 45 § lagen om tilläggsskatt kommer därmed räkenskapsåret för samriskföretaget, eller i fråga om en samriskföretagskoncern, moderföretaget, att styra. Det innebär att detsamma gäller i fråga om skatteförfarandet (se 3 kap. 4 § SFL), dvs. att tilläggsskattedeklarationen ska avse samriskföretagets beskattningsår. I den av Skatteverket angivna situationen bör det enligt regeringens mening, och med anledning av den problematik som Skatteverket tar upp, tydliggöras när tilläggsskattedeklarationen ska lämnas av ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag för det fall samriskföretaget hör till två koncerner med olika räkenskapsår. I dessa fall ska två olika koncerners tilläggsskatterapporter lämnas in vid olika tidpunkter. Bestämmelserna i 32 a kap. 7 § SFL bör därför kompletteras på så sätt att om en deklarationsskyldig som är ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag och hör till två sådana koncerner som är skyldiga att lämna tilläggsskatterapport, ska tilläggsskattedeklaration lämnas in senast en månad efter den dag som båda dessa koncerner senast ska lämna tilläggsskatterapport. På så sätt tydliggörs hanteringen av tilläggsskattedeklarationen i den situation som Skatteverket redogör för. Möjlighet att förelägga ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag Skatteverket har möjlighet att förelägga en koncernenhet att inkomma med uppgifter som behövs för att kontrollera en lämnad uppgift i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt. Detta gäller endast om uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport kan antas ha betydelse för bedömningen av skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt (37 kap. 7 c § SFL). Eftersom samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag föreslås bli skattskyldiga för svensk nationell tilläggsskatt bör det enligt regeringen finnas en möjlighet för Skatteverket att kunna inhämta sådana uppgifter även från sådana typer av företag. Även om samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag inte lämnar in tilläggsskatterapport så innehåller en tilläggsskatterapport bl.a. uppgifter som kan ha betydelse för bedömningen av skattskyldighet för ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag enligt lagen om tilläggsskatt. Bestämmelsen i 37 kap. 7 c § SFL behöver därför kompletteras. Sanktioner och befrielse från särskilda avgifter En rapportavgift ska enligt 49 e kap. SFL tas ut av den som lämnar en tilläggsskatterapport om det visar sig att rapporten innehåller allvarliga brister. Bestämmelserna i 51 kap. SFL gällande särskilda avgifter i form av förseningsavgift och skattetillägg kan också tillämpas avseende skatt enligt lagen om tilläggsskatt. I 51 kap. 4 § andra stycket 2 SFL finns en särskild befrielsegrund som innebär att Skatteverket vid bedömningen av om det är oskäligt att ta ut skattetillägg på tilläggsskatt med fullt belopp bl.a. ska beakta att bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt kan vara särskilt komplicerade och att uppgiftsskyldigheten är mycket omfattande. Den 1 maj 2026 infördes en tillfällig sanktionslättnad i 51 kap. 5 § SFL som innebär att skattetillägg eller rapportavgift inte ska tas ut om en koncernenhet vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. SFL och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt. Reglerna om sanktioner och befrielse från särskilda avgifter bör enligt regeringen även omfatta samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldiga för tilläggsskatt. Bestämmelsen i 51 kap. 5 § SFL behöver därför kompletteras. Beslut om tilläggsskatt för samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag Skatteverket beslutar om tilläggsskatt utifrån uppgifter som har lämnats i en tilläggsskatterapport eller tilläggsskattedeklaration och vad som i övrigt har kommit fram vid utredning och kontroll (se 56 a kap. 2 § första stycket SFL). Skatteverket ska besluta om tilläggsskatt om en koncernenhet har lämnat en tilläggsskattedeklaration eller det i övrigt har framkommit att enheten ska betala sådan skatt (se 56 a kap. 2 § andra stycket SFL). Alla svenska koncernenheter är inte skyldiga att lämna tilläggsskattedeklaration för varje beskattningsår. En koncernenhet är deklarationsskyldig om den är skattskyldig för ett tilläggsskattebelopp enligt lagen om tilläggsskatt eller kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter (se 32 a kap. 2 § SFL). Skatteverket ska därför inte fatta beslut om tilläggsskatt för alla svenska koncernenheter varje beskattningsår. Skatteverket ska inte heller fatta beslut om tilläggsskatt för en koncernenhet som visserligen omfattas av lagen om tilläggsskatt, men som inte har deklarerat och där det inte i övrigt framkommit att enheten ska betala skatt enligt lagen om tilläggsskatt (se prop. 2023/24:32 s. 669). Skatteverket kan däremot besluta om tilläggsskatt för en koncernenhet som inte har lämnat en tilläggsskattedeklaration trots att enheten är deklarationsskyldig. I en sådan situation bör det finnas annat underlag, t.ex. en tilläggsskatterapport, som gör att skatten ändå kan bestämmas (se prop. 2023/24:32 s. 441). Regeringen anser att reglerna om beslut om tilläggsskatt även ska gälla samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag. Bestämmelsen i 56 a kap. 2 § behöver därför kompletteras. Förfarandet i övrigt Att samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag blir uppgiftsskyldiga enligt skatteförfarandelagen innebär att den lagens bestämmelser kan tillämpas på motsvarande sätt som gäller för koncernenheter. Det innebär, utöver vad som framgår ovan, bl.a. att bestämmelserna om dokumentation, utredning och kontroll, tvångsåtgärder, ersättning för kostnader, beslut om skatter, betalning och återbetalning av skatter, omprövning, överklagande och ändring i beslut om skatt på grund av skatteavtal samt verkställighet kommer att bli tillämpliga på samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag. När ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag har moderföretag vars räkenskapsår inte korresponderar är utgångspunkten att tidsfristerna i skatteförfarandelagen för samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag ska beräknas utifrån det moderföretags räkenskapsår som avslutas senast efter samriskföretagets eller dotterföretaget till samriskföretagets räkenskapsår. Lagförslag Förslaget medför ändringar i 3 kap. 1 och 11 §§, 7 kap. 1 och 2 b §§, 32 a kap. 2, 3 och 7 §§, 37 kap. 7 c §, 51 kap. 5 § och 56 a kap. 2 § skatteförfarandelagen, och det införs två nya bestämmelser, 3 kap. 11 b och 11 c §§, i samma lag. Personuppgiftsbehandling Regeringens bedömning Den behandling av personuppgifter som förslaget kan komma att ge upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga regleringen som finns på personuppgiftsområdet är tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske vid Skatteverket. Promemorians bedömning Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna Ingen remissinstans har några synpunkter på bedömningen. Skälen för regeringens bedömning Förslagen i avsnitt 5 innebär att den skattskyldige (samriskföretaget eller dotterföretag till ett samriskföretag), till skillnad från vad som gäller enligt gällande bestämmelser, kan behöva lämna uppgifter i en tilläggsskattedeklaration eller på begäran av Skatteverket t.ex. vid en utredning. När det gäller uppgifter i en tilläggsskattedeklaration, kommer dessa i stort att avse juridiska personer. Det kan emellertid finnas uppgifter om fysiska personer som t.ex. är företrädare för ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag. De uppgifter som med anledning av förslagen kommer att behandlas hos Skatteverket kan därmed i vissa fall inkludera personuppgifter i form av t.ex. namn eller kontaktuppgifter. Den personuppgiftsbehandling som förslaget kan ge upphov till hos Skatteverket omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s dataskyddsförordning. EU:s dataskyddsförordning är i alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga EU:s medlemsländer. Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos Skatteverket är i första hand att den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning (artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning). Den aktuella grunden för behandlingen är vidare fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning genom förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket, skatteförfarandelagen (2011:1244) och lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Beskattningsdatalagen (2026:125) och beskattningsdataförordningen (2026:156), som kompletterar EU:s dataskyddsförordning, gäller vid Skatteverkets personuppgiftsbehandling i beskattningsverksamheten. Enligt beskattningsdatalagen får Skatteverket behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra verksamhet som ingår i beskattningsverksamheten. I beskattningsverksamheten ingår bl.a. fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter, samt revision och annan analys eller kontroll. Den personuppgiftsbehandling som förslagen i denna proposition ger upphov till kommer att omfattas av beskattningsdatalagen. De uppgifter som kan komma att behandlas är t.ex. uppgifter om fysiska personer som är ägare i en företagsstruktur eller som är företrädare för ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag. Uppgifterna utgör inte sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Intrånget i de registrerades personliga integritet torde vara mycket litet. Vid en avvägning mellan ändamålet med behandlingen och det intrång i den personliga integriteten som behandlingen innebär bedöms personuppgiftsbehandlingen vara proportionerlig. Sammanfattningsvis bedöms den personuppgiftsbehandling som förslaget ger upphov till vara förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga regleringen på personuppgiftsområdet bedöms vara tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske vid Skatteverket med anledning av förslaget. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag Lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2027. Bestämmelserna i skatteförfarandelagen ska tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 28 februari 2027. Bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt tillämpas första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027. Ett samriskföretag, dotterföretagen till samriskföretaget och koncernenheterna i den koncern som företagen tillhör får välja att tillämpa lagen för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2023, om samtliga gör ett sådant val. Om den deklarationsskyldige, i enlighet med punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i lagen om tilläggsskatt, väljer att tillämpa lagen om tilläggsskatt i den nya lydelsen på beskattningsår som börjar före den 1 mars 2027, ska dock bestämmelserna i skatteförfarandelagen tillämpas även på de beskattningsåren. Promemorians förslag Förslaget i promemorian stämmer i huvudsak överens med regeringens. Förslaget i promemorian omfattar beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2024. Förslaget i promemorian har också en något annan utformning i fråga om hur val om retroaktiv tillämpning ska göras. I promemorians förslag i fråga om skatteförfarandelagen anges det att den deklarationsskyldige ska tillämpa bestämmelserna i skatteförfarandelagen på det beskattningsåret som börjar före den 1 mars 2027. Remissinstanserna Skatteverket anför att punkt 3 i övergångsbestämmelserna bör kompletteras så att de materiella förutsättningarna enligt den punkten också gäller vid en begäran om omprövning, dvs. att för att bevilja omprövning av beskattning krävs att samtliga inblandade enheter begär omprövning av den retroaktiva beskattningen så att inte endast en av enheterna beviljas omprövning. Näringslivets Skattedelegation (till vars yttrande Fastighetsägarna, Svensk Sjöfart och Svenskt näringsliv ansluter sig), nedan NSD m.fl., beklagar att möjligheten till retroaktiv tillämpning avseende beskattningsår som påbörjas efter 31 december 2023 (dvs. räkenskapsår 2024) inte längre är möjlig, vilket innebär en risk för dubbelbeskattning gällande beskattningsår 2024. NSD m.fl. föreslår därför att förslaget kompletteras så att sådan retroaktiv tillämpning blir möjlig. Sveriges advokatsamfund har förståelse för att den föreslagna retroaktiva tillämpningen har avgränsats till beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024 men eftersom andra stater kan ha beaktat de riktlinjer som förslagen baseras på från en tidigare tidpunkt anser advokatsamfundet att det behövs ytterligare analys och förtydliganden i fråga om varför beskattningsåret 2024 inte ska omfattas av möjligheten till retroaktiv tillämpning, huruvida det bör ges möjlighet till alternativ hantering av risk för dubbelbeskattning, hur valet ska göras och dokumenteras samt hur övriga delägares intressen i ett samriskföretag ska beaktas och skyddas. Vad gäller registrering för retroaktiv tillämpning framför samfundet att Skatteverket i god tid behöver ge tydlig vägledning om valet, registrering och deklarationsskyldighet och därmed sammanhängande frågor. Skälen för regeringens förslag Det är angeläget att lagändringarna träder i kraft så snart som möjligt för att säkerställa att den svenska lagen stämmer överens med minimibeskattningsdirektivet och modellreglerna. Lagändringarna bör därför enligt regeringen träda i kraft den 1 mars 2027. Bestämmelserna ska tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 28 februari 2027, eller i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 28 februari 2027. I promemorian föreslås den rapporterande enheten, ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag få välja att tillämpa ändringarna i lagen (2023:875) om tilläggsskatt första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2024. Ett sådant val ska göras gemensamt av och gälla för den rapporterande enheten och samtliga samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag som hör hemma i Sverige och avse samma beskattningsår eller räkenskapsår. NSD m.fl. och Sveriges advokatsamfund anser att möjlighet till retroaktiv tillämpning ska ges även i fråga om beskattningsåret 2024. Regeringen delar remissinstansernas bedömning att detta skulle vara lämpligt och föreslår därför att valet att tillämpa de nya bestämmelserna – i fråga om de begränsade förslag som denna proposition avser – ska vara möjligt att göra för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2023. Skatteverket föreslår att övergångsbestämmelserna kompletteras med omprövningsbestämmelser med motsvarande innehåll som anges ovan när det gäller möjligheten att få välja att tillämpa ändringarna i lagen om tilläggsskatt första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2024. Eftersom valet ska avse samtliga de enheter som anges i punkten gäller enligt regeringens mening detsamma även t.ex. vid en begäran om omprövning av ett val som samtliga enheter har gjort, varför det inte finns behov av att särskilt reglera denna situation. Det bör även föreskrivas att om den deklarationsskyldige, i enlighet med övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i lagen om tilläggsskatt, väljer att tillämpa lagen om tilläggsskatt i den nya lydelsen på beskattningsår som börjar före den 1 mars 2027, ska den deklarationsskyldige dock även tillämpa bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) på det beskattningsåret. Regeringen konstaterar att möjligheten att införa retroaktiv lagstiftning bör tillämpas mycket restriktivt. Den 1 januari 2025 infördes de administrativa riktlinjer som antagits av IF i februari, juli och december 2023 i lagen om tilläggsskatt. Den rapporterande enheten kunde i det fallet välja att tillämpa samtliga eller vissa av bestämmelserna första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2023 (prop. 2024/25:7 s. 238–241). På motsvarande sätt infördes de administrativa riktlinjer som antagits av IF i maj 2024 i lagen om tilläggsskatt (prop. 2025/26:22). Motiveringen till att bestämmelserna skulle kunna tillämpas retroaktivt av de skattskyldiga var att det är av stor vikt att de svenska reglerna om tilläggsskatt kan tillämpas på samma sätt och samtidigt som de regler som övriga medlemsstater har infört i sina nationella rättsordningar vid genomförandet av minimibeskattningsdirektivet. Detsamma gäller regler som stater utanför EU har infört med anledning av modellreglerna. De föreslagna lagändringarna baseras på administrativa riktlinjer som beslutades 2023. De administrativa riktlinjerna kan därför ha kommit att beaktas i andra medlemsstaters och staters lagstiftning redan från ett tidigare datum eftersom många stater kan införa lagstiftning som ger möjlighet till tidigare tillämpning eller genom en direkt hänvisning till modellreglerna och kommentaren. Det är därmed angeläget att även de svenska reglerna kan tillämpas så tidigt som möjligt i anslutning till det att riktlinjerna har antagits. För att inte stå i strid med retroaktivitetsförbudet föreslås att bestämmelsernas retroaktiva verkan görs frivillig för koncernenheter och företag. Det innebär att företagen vad avser beskattningsår som motsvarar kalenderåren 2024–2027 kan välja att tillämpa lagen om tilläggsskatt i enlighet med den lydelse lagen har före de ändringar som föreslås i denna proposition eller den föreslagna lydelsen. Det intresse retroaktivitetsförbudet i 2 kap 10 § regeringsformen är avsett att skydda bör därmed anses tillgodosett. Det bör inte ställas upp några särskilda krav avseende rapportering av vilka val som görs i detta hänseende. För svenska handelsbolag gäller vad som sägs ovan för räkenskapsår som motsvarar kalenderåren 2024–2027. Det bedöms som ändamålsenligt om det är de koncernenheter som varit skattskyldiga för ett nationellt tilläggsskattebelopp enligt den tidigare lydelsen av 6 kap. 2 a § lagen om tilläggsskatt, samriskföretaget och dotterföretag till samriskföretaget, som får begära en retroaktiv tillämpning. Till skillnad från vad som föreslås i promemorian bör det alltså inte vara den rapporterande enheten som ska göra ett sådant val, eftersom det inte är säkert att den rapporterande enheten är en sådan koncernenhet som varit skattskyldig enligt den tidigare lydelsen av 6 kap. 2 a §. En begäran om retroaktiv tillämpning bör ske genom att ett samriskföretag, dotterföretagen till samriskföretaget och koncernenheterna i den koncern som företagen tillhör tillämpar lagen vid beräkningarna enligt lagen om tilläggsskatt. Det krävs att samtliga berörda koncernenheter i den koncern som ett samriskföretag tillhör, samriskföretaget och eventuella dotterföretag till samriskföretaget gör ett sådant val om retroaktiv tillämpning av lagen. För företagen och koncernerna kan det vara till fördel att överlåta skattskyldigheten för tilläggsskatt på samriskföretag eller deras dotterföretag så tidigt som möjligt. Om så sker ska även tilläggsskattedeklaration lämnas av samriskföretaget eller dotterföretaget till samriskföretaget. Tilläggsskattedeklarationen avseende beskattningsår som motsvarar kalenderåret 2025 ska lämnas redan senast den 30 april 2027. Det är alltså nära inpå ikraftträdandet som är den 1 mars 2027. För deklarationsskyldiga som väljer att vara skattskyldiga och deklarera för ett beskattningsår som motsvararar kalenderåret 2025, gäller att de ska anmäla sig för registrering senast den 31 mars 2027, vilket bara är en månad efter ikraftträdandet. Det är nära inpå ikraftträdandet, men det finns inga krav för ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag att deklarera för beskattningsår som motsvarar kalenderåret 2025. Om koncernen ändå anser att det är det bästa valet och därför väljer att ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag ska deklarera så blir det kort om tid för att registrera sig efter ikraftträdandet. Detta är endast en valmöjlighet som införs till fördel för företagen och koncernerna. Ett samriskföretag, dotterföretagen till samriskföretaget och koncernenheterna i den koncern som företagen tillhör kan välja att använda denna möjlighet eller att inte göra det. Ingenting som åläggs företagen måste ske före ikraftträdandet. Det bedöms därför inte behövas någon övergångsbestämmelse i detta avseende. Om den deklarationsskyldige väljer att deklarera för beskattningsår som motsvarar kalenderåren 2026 eller 2027, och för det fall den deklarationsskyldige inte tidigare är registrerad, bör den befintliga tidsfristen om 15 månader gälla även här. För beskattningsår som motsvarar kalenderåret 2026 ska registrering göras senast den 31 mars 2028, och för beskattningsår som motsvarar kalenderåret 2027 ska registrering göras senast den 2 april 2029, med hänsyn tagen till 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid (eftersom den 31 mars 2029 är en lördag). Det bedöms inte behövas någon övergångsbestämmelse i detta avseende. För beskattningsår som motsvarar kalenderåret 2024 var sista dag att lämna in tilläggsskatterapporten och tilläggsskattedeklarationen den 30 juni respektive den 31 juli 2026. Vad som anges ovan gäller därför i tillämpliga delar vid begäran om omprövning med anledning av tillämpning av den föreslagna ändringen i skatteförfarandelagen första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2023. I ett sådant fall har t.ex. samriskföretaget eller dess dotterföretag inte haft möjlighet att registrera sig för beskattningsåret 2024 inom den tidsfrist som anges i 7 kap. 2 b § SFL. Skatteverket bör då, i samband med att omprövning avseende beskattningsår 2024 begärs för det företag som har varit skattskyldigt för samriskföretagets eller dotterföretaget till ett samriskföretags nationella tilläggsskatt, registrera det berörda samriskföretaget eller dotterföretaget till samriskföretag. Samriskföretaget eller dotterföretaget till samriskföretaget bör ge in tilläggsskattedeklarationen samtidigt som begäran om omprövning görs för det företag som tidigare varit skattskyldigt för samriskföretagets eller dotterföretaget till ett samriskföretags nationella tilläggsskatt. Skatteverket ska vidare fatta ett beslut om tilläggsskatt enligt bestämmelserna i 56 a kap. SFL avseende samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag. En begäran om omprövning av ett beslut om tilläggsskatt avseende ett företag som varit skattskyldigt för ett samriskföretags eller dotterföretag till ett samriskföretags nationella tilläggsskatt kan göras senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (66 kap. 7 § första stycket SFL). Om tilläggsskattedeklarationen för samriskföretaget eller dotterföretaget till samriskföretaget kommer in till Skatteverket nära inpå eller efter tidsfristen för när ett besked om tilläggsskatt ska skickas enligt 56 a kap. 7 § SFL (inom tre år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut) är det inte givet att Skatteverket kan tillgodose tidsfristen. Skatteverket får då fatta beslut om tilläggsskatt och skicka beskedet om tilläggsskatt så snart det kan ske. Lagrådet noterar att punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till skatteförfarandelagen enligt sin ordalydelse endast omfattar vad den skattskyldige har att iaktta. Avsikten torde, enligt Lagrådets mening, vara att även Skatteverkets hantering ska träffas av bestämmelsen varför det sista ledet i bestämmelsen behöver justeras. Regeringen delar Lagrådets uppfattning och föreslår att bestämmelsen ändras i enlighet med Lagrådets förslag. Konsekvensanalys I detta avsnitt redogörs för förslagens effekter i den omfattning som bedöms stå i proportion till det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i tillämpliga delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i förordningen om konsekvensutredningar. Regelrådet saknar en redovisning av alternativa lösningar, särskild hänsyn till små och medelstora företag, påverkan på företagets intäkter, åtgärder för att begränsa kostnader och andra negativa effekter, samt hur och när förslaget kan utvärderas. Det hade enligt Regelrådet varit behövligt med en närmare redovisning för att kunna bedöma förslagets effekter för företag, eller åtminstone en förklaring till varför det inte är möjligt att precisera närmare. Regelrådet framför dock att redovisningen av påverkan på företagens kostnader är godtagbart redovisad med hänsyn till att förslaget huvudsakligen uppges innebära en omdisponering av kostnader inom koncerner och att de kostnader som förväntas uppkomma med anledning av förslaget beräknas vara små. Regeringen bedömer att förslagets effekter för företag i allmänhet är begränsade till de effekter för företagens kostnader som är beskrivna i konsekvensanalysen. Med hänsyn till förslagets begränsade omfattning vad gäller både antal berörda företag och effekternas beskaffenhet bedömer regeringen att en redovisning av särskild hänsyn till små och medelstora företag, påverkan på företagens intäkter samt åtgärder för att begränsa kostnader och andra negativa effekter saknar relevans. Med tanke på förslagets syfte och begränsade omfattning bedöms det inte finnas några alternativa lösningar. Förslaget faller inom ramen för regelverket för global minimibeskattning och en utvärdering bör ske samlat för de åtgärderna inom detta område. Regeringen bedömer att en närmare precisering än så inte är möjlig att göra eftersom arbetet med regelverket om global minimibeskattning ännu inte är avslutat. Offentligfinansiella effekter Förslagen innebär att ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag ska vara skattskyldigt för svensk nationell tilläggsskatt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget, om det hör hemma i Sverige och tillhör en koncern som omfattas av lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Enligt gällande regler är det i stället en koncernenhet som är skattskyldig för det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget om samriskföretaget tillhör den koncern som den svenska koncernenheten ingår i. Förslagen bedöms inte påverka de tilläggsskattebelopp som beräknas och fördelas på samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag. De offentligfinansiella effekterna beräknas enligt Finansdepartementets beräkningskonventioner och utgår ifrån ikraftträdandeårets priser och volymer. Förslagen bedöms inte ha någon offentligfinansiell effekt. Effekter för företag Förslagen i propositionen påverkar de samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag som hör hemma i Sverige och som tillhör en koncern som omfattas av lagen om tilläggsskatt. Dessa åläggs skattskyldighet och deklarationsskyldighet samtidigt som dessa skyldigheter i sådana fall utgår för en koncernenhet i gruppen. Det är behäftat med betydande svårigheter att avgöra hur många samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag som påverkas av förslaget. Lagen om tilläggsskatt trädde i kraft den 1 januari 2024. Det finns i dag ingen ny information om svenska multinationella koncerner eller stora nationella koncerner och deras tilläggsskatterapporter som kan användas som underlag för denna proposition. Enligt uppgifter från Skatteverket kan det röra sig om mellan 20 och 40 samriskföretag som skulle kunna påverkas av förslaget. Eftersom det saknas tillgång till fler uppgifter om dessa företag är det inte möjligt att beskriva vilka branscher som berörs eller om det är företag i vissa storleksgrupper som påverkas av förslaget. Det finns inga särskilda skäl att anta att denna typ av företag är koncentrerade till vissa branscher. Förslaget innebär att samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag, som i allmänhet torde vara mindre i förhållande till koncernen som företaget tillhör, får en ökad beskattning och administrativ börda. Det bör dock i detta sammanhang uppmärksammas att ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag kommer att ta över skattskyldigheten från en, eller i förekommande fall, flera koncernenheter i den koncern som företaget tillhör och som annars hade haft dessa skyldigheter. Förslaget minskar risken för dubbelbeskattning genom att det möjliggör för en utländsk koncern att nyttja en förenklingsregel för nationell tilläggsskatt med avseende på det samriskföretag eller dotterföretag till samriskföretag som hör hemma i Sverige. Information om de nya bestämmelserna bör tillhandahållas inom ramen för övrig information om modellreglerna och lagen om tilläggsskatt. Skatteverket förutsätts uppdatera sina informationsmaterial och vidta lämpliga informationsinsatser. FAR instämmer i bedömningen att förslaget normalt sett inte bör leda till ett ökat skatteuttag. Regelrådets uppfattning är att det hade varit behövligt med en närmare beskrivning för att tydliggöra vilka effekter förslaget faktiskt kommer att få för de företag som berörs. Regeringen bedömer att effekten för företag är begränsat till den omdisponering av företagens administrativa kostnader och en omfördelning av skattskyldigheten inom koncerner på det sätt som är beskrivet i detta avsnitt. Förslaget bedöms alltså inte få effekter för sådana företag på andra sätt än vad som är beskrivet och bedöms inte heller påverka företag som inte är samriskföretag eller dotterföretag till samriskföretag i Sverige och tillhör en koncern som omfattas av lagen om tilläggsskatt. Administrativa kostnader De tillkommande administrativa kostnaderna för koncerner till följd av lagen om tilläggsskatt beräknades bli betydande, särskilt för koncerner med aktivitet i många stater och med många koncernenheter (prop. 2023/24:32). Förslaget i propositionen innebär att samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag får ökade administrativa kostnader på grund av den nya skattskyldigheten samtidigt som de administrativa kostnaderna för den koncern som företaget tillhör minskar. Det rör sig alltså främst om en omfördelning av den administrativa kostnaden inom koncerner. Trots att samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag inte är skattskyldiga enligt gällande regler, är de skyldiga att själva sammanställa och rapportera uppgifter för beräkning av tilläggsskatt till den koncern de tillhör. Förslaget innebär att samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag själva ska lämna en tilläggsskattedeklaration. Dessa företag bedöms ofta vara mindre till storlek och med verksamhet i färre länder jämfört med de koncerner som företagen tillhör. Detta medför att de administrativa kostnader som bedöms uppstå för samriskföretagen och dotterföretagen till samriskföretagen till följd av förslagen är mindre jämfört med kostnaderna för de koncerner som företagen tillhör. Samtidigt kan det vara svårare för samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag att hantera skattskyldigheten om de saknar djupare kunskap om och erfarenhet av tilläggsskattereglerna. Företagen kan därför behöva anpassa sin interna hantering till de nya reglerna. När det gäller påverkan på kostnaderna för företag, är en grov uppskattning att den totala, genomsnittliga tiden ett företag behöver lägga ned för att hantera skattskyldigheten uppgår till en timme. För det enskilda företaget kan tidsåtgången vara både kortare och längre än så. Bedömningen som sådan är mycket osäker och gäller endast den ökade administration som förslaget medför för samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag utifrån gällande regler där berörda företag i dagsläget måste sammanställa uppgifter kopplade till tilläggsskatt till berörda koncernenheter. Den ökade administrativa bördan bedöms främst bestå i att företaget nu ska hantera steget från sammanställning till deklaration själva. Samtidigt bedöms det inte innebära att några omfattande ytterligare uppgifter behöver tas fram jämfört med gällande regler. Den genomsnittliga timkostnaden beräknas i enlighet med Tillväxtverkets rekommendationer. Bedömningen är att en jurist eller kvalificerad ekonom utför de uppgifter som resulterar i de löpande kostnaderna. Den genomsnittliga månadslönen för en affärs- och företagsjurist uppgår enligt SCB:s statistik över genomsnittlig månadslön 2024 till 68 900 kronor. Enligt Tillväxtverket ska den genomsnittliga månadslönen multipliceras med schablonvärdet 1,84 som inkluderar semesterersättning, arbetsgivaravgifter och andra rörliga personalkostnader. Om det antas att den genomsnittliga tiden som företagen måste lägga ned för att hantera skattskyldigheten uppgår till en timme uppgår den genomsnittliga kostnaden till strax under 800 kronor ((68 900 * 1,84) / 160 ˜ 790) per samriskföretag. De administrativa kostnaderna för den koncern som företaget tillhör kan antas minska i motsvarande utsträckning. Finansbolagens förening anser att förslaget innebär en större ökad administrativ tidsåtgång än en timma för berörda företag men lämnar ingen närmare information om vilken tidsåtgång de bedömer som mer rimlig eller om vilka moment som de bedömer att den ökade tidsåtgången skulle bestå av. Sveriges advokatsamfund framhåller att de faktiska administrativa, civilrättsliga och bolagsrättsliga kostnaderna i vissa fall kan komma att överstiga den schablonmässiga uppskattningen på 800 kronor och att den administrativa och civilrättsliga belastningen kan vara särskilt betydande vid retroaktiv tillämpning och när samriskföretaget har flera delägare. Advokatsamfundet konstaterar att förslaget kan kräva juridisk analys, samordning mellan delägare, översyn av aktieägaravtal, bolagsrättsliga beslut, informationsutbyte med rapporterande enheter, granskning av tilläggsskatterapporter, registrering, deklarationsarbete och kontakter med Skatteverket. Advokatsamfundet noterar dessutom att det inte är givet att förslaget i sig förenklar internationella investeringar genom samriskföretag. Kostnadsfördelningen mellan delägarna kan i praktiken behöva regleras avtalsvis, särskilt i förhållande till investerare som inte själva omfattas av Pelare II-regelverket. FAR bedömer å sin sida att förslaget främst medför att administrationen för företagen minskar genom att ett samriskföretag inte måste rapportera enligt huvudregeln för tilläggsskatt i en annan stat. Regeringen kan konstatera att en exakt uppskattning av tidsåtgången innebära en grov förenkling och att den verkliga tidsåtgången kan skilja sig åt betydligt mellan företag beroende på hur administrationen kring tilläggsskatt hanteras i det enskilda fallet. Förslaget leder sannolikt till anpassningskostnader men kan samtidigt antas leda till en minskning av den administrativ kostnaden för den koncern som det berörda företaget tillhör. Förslaget bedöms även kunna leda till viss administrativ förenkling genom att tydliggöra skattskyldigheten och hanteringen av samriskföretag som hör till internationella koncerner genom att förenklingsregeln för tilläggsskatt blir tillämpbar på samriskföretag och dotterbolag till samriskföretag i Sverige som hör till en koncernenhet som omfattas av en huvudregel eller kompletteringsregel för tilläggsskatt i en annan stat. Sammantaget bedöms förslaget alltså innebära en begränsad effekt för den administrativa kostnaden totalt sett inom de koncerner som berörs i förhållande till den totala administrativa bördan för att hantera reglerna för tilläggsskatt generellt. De största administrativa kostnaderna för företagen bedöms inte vara återkommande utan främst bestå i anpassningar av rutiner och analys av de föreslagna reglerna. Effekter för konkurrensförhållanden mellan olika stater samt effekter på investeringar och sysselsättning En koncernenhet som omfattas av en huvudregel eller kompletteringsregel för tilläggsskatt i en annan stat har i och med förslagen möjlighet att använda sig av förenklingsregeln för nationell tilläggsskatt kopplat till samriskföretag eller dotterföretag till samriskföretag i Sverige som hör till koncernenheten. Att samriskföretaget eller dotterföretaget till samriskföretaget själv är skattskyldigt för den tilläggsskatt som beräknats och fördelats på företaget innebär också att fördelningen av kostnaden för tilläggsskatten blir tydligare genom att den indirekt fördelas bland alla företagets ägare i förhållande till kapitalandelarna. Detta medför att den ekonomiska kostnaden inte längre i sin helhet läggs på en svensk koncernhet i den koncern samriskföretaget eller dotterföretaget hör till och som omfattas av reglerna för tilläggsskatt. Enligt rådande regler skulle detta kunna medföra krav från den svenska koncernenheten på att den ekonomiska kostnaden ska fördelas mellan ägare genom exempelvis ett avtal om ekonomisk kompensation. Förslaget bedöms därmed i denna del innebära en minskad administrativ börda kopplat till internationella samarbeten genom samriskföretag. Sammantaget bedöms detta på sikt kunna innebära en viss ökning av internationella investeringar genom skapandet av samriskföretag i Sverige. Ökade internationella investeringar kan leda till en högre kapitalstock i Sverige och i förlängningen ökad BNP. När kapitalstocken ökar, ökar mängden kapital per anställd. Detta stärker arbetskraftens produktivitet och ökar företagens efterfrågan på arbetskraft. Efterfrågeeffekten är särskilt stor under den tid när kapitalstocken växer men när reallönerna inte har hunnit anpassa sig till den högre produktivitetsnivån. På kort och medellång sikt gynnar en högre kapitalstock både produktion (BNP) och sysselsättning. På längre sikt innebär en högre kapitalintensitet högre produktivitet för arbetskraft och ökade reallöner. Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna Förslagen bedöms endast medföra marginella förändringar för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna då det endast är fråga om ett begränsat antal nya eller ändrade bestämmelser, avseende skattskyldigheten för samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag, som kompletterar de befintliga bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt och skatteförfarandelagen (2011:1244). Viss it-utveckling kan dock komma att krävas. Utgångspunkten är att eventuellt tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Eventuella kostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna till följd av förslaget ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Övriga effekter Förslagen bedöms inte få några effekter för enskilda, den ekonomiska jämställdheten, den ekonomiska fördelningen eller miljön. Författningskommentar Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) 3 kap. Definitioner och förklaringar 1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer: arbetsgivaravgifter i 3 § arbetsgivardeklaration i 26 kap. 3 § beskattningsår i 4 och 5 §§ beslut om debitering av preliminär skatt i 55 kap. 2 § beslut om preliminär A-skatt i 55 kap. 6 § beslut om särskild inkomstskatteredovisning i 13 kap. 1 § betaltjänstleverantör i 33 c kap. 3 § byggarbetsplats i 39 kap. 2 § byggverksamhet i 39 kap. 2 § deklarationsombud i 6 kap. 4 § dotterföretag till ett samriskföretag i 11 c § europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) i 6 § europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i 7 § europeiska politiska partier i 7 a § europeiska politiska stiftelser i 7 a § felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 § fordonsserviceverksamhet i 39 kap. 2 § förenklad arbetsgivardeklaration i 26 kap. 4 § granskningsledare i 8 § handling i 9 § hemortskommun i 10 § huvudinkomst i 11 kap. 3 § journalminne i 42 kap. 2 § juridisk person i 11 § kassaregister i 39 kap. 2 § koncernenhet i 11 a § konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) i 7 § kontrollremsa i 42 kap. 2 § kropps- och skönhetsvårdsverksamhet i 39 kap. 2 § livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet i 39 kap. 2 § näringsverksamhet i 14 § partihandel i 39 kap. 2 § punktskatt i 15 § regelbunden ersättning i 11 kap. 2 § restaurangverksamhet i 39 kap. 2 § samriskföretag i 11 b § skönsbeskattning i 57 kap. 1 § slutlig skatt i 56 kap. 2–7 §§ särskilda avgifter i 17 § torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 § tvätteriverksamhet i 39 kap. 2 § verksamhetslokal i 18 § överskjutande ingående mervärdesskatt i 13 § överskjutande punktskatt i 16 §. Paragrafen innehåller en inledning till kapitlet samt en lista som anger vilka begrepp, termer och uttryck som definieras eller förklaras i lagen samt i vilka paragrafer dessa definitioner och förklaringar återfinns. Listan i andra stycket ändras med anledning av att det läggs till två nya begrepp, ”dotterföretag till ett samriskföretag” och ”samriskföretag”. Övervägandena finns i avsnitt 5. 11 § Med juridisk person avses i denna lag också dödsbon, svenska handelsbolag, koncernenheter, samriskföretag, dotterföretag till ett samriskföretag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. I paragrafen anges vad som avses med juridisk person. Paragrafen ändras för att klargöra att det endast är vid tillämpning av denna lag som begreppet har denna innebörd. Det påverkar alltså inte tillämpningen av begreppens innebörd enligt exempelvis inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Vidare ändras paragrafen så att uppräkningen av vilka som ska betraktas som juridiska personer utökas med ”samriskföretag” och ”dotterföretag till ett samriskföretag”. Dessa ska alltså bara betraktas som juridiska personer vid tillämpning av denna lag. I lagen om tilläggsskatt anges det exempelvis i definitionen av samriskföretag att det endast kan vara fråga om enheter. Ett företag som inte uppfyller definitionen för att vara ett samriskföretag kan aldrig vara ett samriskföretag heller enligt denna lag, eftersom denna lag hänvisar till definitionen av samriskföretag i lagen om tilläggsskatt. Om företaget är ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag enligt lagen om tilläggsskatt ska det dock anses vara en juridisk person enligt denna lag. Övervägandena finns i avsnitt 5. Samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag 11 b § Med samriskföretag avses ett samriskföretag enligt 7 kap. 43 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt. I paragrafen, som är ny, anges innebörden av begreppet samriskföretag, genom en hänvisning till definitionen i 7 kap. 43 § lagen om tilläggsskatt. Det är definitionen i lagen om tilläggsskatt som avgör om ett företag kan betecknas som ett samriskföretag enligt denna lag. Definitionen i lagen om tilläggsskatt påverkas inte av att det i 11 § anges att samriskföretag ska anses vara en juridisk person vid tillämpning av denna lag. Övervägandena finns i avsnitt 5. 11 c § Med dotterföretag till ett samriskföretag avses ett dotterföretag till ett samriskföretag enligt 7 kap. 44 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt. I paragrafen, som är ny, anges innebörden av begreppet dotterföretag till ett samriskföretag, genom en hänvisning till definitionen i 7 kap. 44 § lagen om tilläggsskatt. Det är definitionen i lagen om tilläggsskatt som avgör om ett företag kan betecknas som ett samriskföretag enligt denna lag. Detsamma gäller om ett företag ska betecknas som ett dotterföretag till ett samriskföretag. Övervägandena finns i avsnitt 5. 7 kap. Registrering 1 § Skatteverket ska registrera 1. den som är skyldig att göra skatteavdrag, 2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter, 3. den som är betalningsskyldig enligt mervärdesskattelagen (2023:200), med undantag för den som är betalningsskyldig bara på grund av a) förvärv av sådana varor som anges i 3 kap. 2 eller 3 § den lagen, eller b) felaktigt debiterad mervärdesskatt enligt 16 kap. 23 § samma lag, 4. den som i annat fall än som avses i 3 har rätt till a) avdrag för ingående mervärdesskatt enligt 13 kap. 6, 9, 10 eller 11 § eller 21 kap. 10 eller 11 § mervärdesskattelagen, eller b) återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 14 kap. 49 § samma lag, 5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 10 kap. 50 § mervärdesskattelagen, 6. en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och tillhanda-håller tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är betalningsskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, 7. den som är skyldig att justera ingående mervärdesskatt enligt 12 kap. 27–31 §§ eller 15 kap. mervärdesskattelagen, 8. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§, 9. den som enligt 39 kap. 11 c § är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats, 10. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, 11. en koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt, 12. ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt enligt lagen om tilläggsskatt, och 13. den som är skyldig att betala egenavgifter för avgiftspliktig inkomst som avses i 3 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980). Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället. Andra stycket gäller inte för en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt. I paragrafen anges vilka som Skatteverket ska registrera. Första stycket kompletteras med en ny punkt, punkt 12, som innebär att Skatteverket ska registrera ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag om företaget är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt enligt lagen om tilläggsskatt. Det innebär även att efterföljande punkt numreras om. Tredje stycket ändras för att klargöra att andra stycket, utöver koncernenheter, inte heller gäller för samriskföretag eller dotterföretag till samriskföretag. Övervägandena finns i avsnitt 5. 2 b § En koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt, ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom 15 månader efter utgången av det beskattningsår då registreringsskyldigheten uppstod. I paragrafen anges att en koncernenhet som är skattskyldig för nationell tilläggsskatt ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom 15 månader efter utgången av det beskattningsår då registreringsskyldigheten uppstod. Med beskattningsår avses det år som motsvarar moderföretagets räkenskapsår, vilket framgår av 3 kap. 4 § samt av 2 kap. 24 § lagen om tilläggsskatt. Paragrafen ändras på så sätt att även samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag ska anmäla sig för registrering om de är skattskyldiga för nationell tilläggsskatt. Det innebär att ett samriskföretag eller dotterföretag till ett sådant som är skattskyldigt för svensk nationell tilläggsskatt har ett år och tre månader på sig att anmäla sig för registrering efter att det första beskattningsåret löpt ut. I vissa situationer kan ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag uppfattas ha två beskattningsår samtidigt. Tidsfristen ska då beräknas med utgångspunkt från det moderföretags räkenskapsår som avslutas senast efter samriskföretagets eller dotterföretaget till samriskföretagets räkenskapsår. Enligt punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna får den deklarationsskyldige tillämpa ändringen och deklarera första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2023, dvs. tidigast avseende beskattningsåret 2024, om beskattningsåret motsvarar kalenderåret. För beskattningsår som motsvarar kalenderåret 2025 infaller 15 månader efter utgången av beskattningsåret den 31 mars 2027, alltså en månad efter ikraftträdandet för denna lagstiftning. Tilläggsskattedeklarationen ska sedan lämnas in senast den 30 april 2027. Avseende beskattningsår som motsvarar kalenderåren 2026 och 2027 ska registrering ske senast den 31 mars 2028 respektive den 2 april 2029 med beaktande av 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid (eftersom den 31 mars 2029 är en lördag), för det fall ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag inte är registrerat sedan tidigare. Eventuell anmälan om registrering avseende beskattningsår 2024 bör göras i samband med en begäran om omprövning för det företag som varit skattskyldigt för samriskföretagets eller dotterföretaget till samriskföretagets nationella tilläggsskatt och ingivande av tilläggsskattedeklaration för samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag. Övervägandena finns i avsnitt 5. 32 a kap. Tilläggsskattedeklaration 2 § En koncernenhet ska lämna en tilläggsskattedeklaration, om koncernenheten är skattskyldig för 1. ett tilläggsskattebelopp enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt, eller 2. kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter enligt 6 kap. 12 § lagen om tilläggsskatt. Ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska lämna en tilläggsskattedeklaration. I paragrafen anges under vilka förutsättningar vissa enheter ska lämna tilläggsskattedeklaration. Paragrafen kompletteras med ett nytt andra stycke där det anges att även samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska lämna en tilläggsskattedeklaration. Övervägandena finns i avsnitt 5. 3 § En tilläggsskattedeklaration ska innehålla 1. nödvändiga identifikationsuppgifter, 2. uppgift om vilken enhet som lämnar tilläggsskatterapport, 3. uppgift om att enheten har tagit del av rapporten som avses i 2 eller, när det gäller ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag, de uppgifter i rapporten som behövs för att fullgöra uppgiftsskyldigheten i tilläggsskattedeklarationen, 4. summan av tilläggsskattebelopp som den deklarationsskyldige är skattskyldig för enligt huvudregeln för tilläggsskatt, 5. summan av kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter, 6. de uppgifter som behövs för att fördela kompletterande tilläggsskatt, och 7. de uppgifter som behövs för beräkning och fördelning av nationell tilläggsskatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt. I paragrafen anges vad en tilläggsskattedeklaration ska innehålla. I punkt 3 tydliggörs att även samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag omfattas. Även dessa kan vara skyldiga att lämna tilläggsskattedeklaration, se 2 §. Om de är det, ska de i deklarationen alltså lämna uppgift om att de tagit del av de uppgifter i tilläggsskatterapporten som behövs för att fullgöra uppgiftsskyldigheten i tilläggsskattedeklaration. Det finns inte behov för dem att t.ex. dela all information i en tilläggsskatterapport med en extern koncern, varför de inte behöver ha tagit del av hela rapporten. Samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag är dock inte själva skyldiga att lämna tilläggsskatterapport. Övervägandena finns i avsnitt 5. 7 § Den som är deklarationsskyldig enligt 2 § ska lämna tilläggsskattedeklaration senast en månad efter den dag då tilläggsskatterapporten senast ska lämnas. En deklarationsskyldig som är ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag och hör till två sådana koncerner som är skyldiga att lämna tilläggsskatterapport, ska lämna tilläggsskattedeklaration senast en månad efter den dag som båda dessa koncerner senast ska lämna tilläggsskatterapport. En tilläggsskattedeklaration lämnas till Skatteverket eller till ett mottagningsställe som har godkänts av verket. I paragrafen anges när en tilläggsskattedeklaration ska lämnas. I första stycket ersätts ”En koncernenhet” med ”Den”. Ändringen är en följd av att det inte längre bara är koncernenheter som kan vara deklarationsskyldiga enligt 2 §, utan även samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag. I ett nytt andra stycke tas det in en bestämmelse som är specifik för samriskföretag och dess dotterföretag, om de hör till två koncerner som omfattas av bestämmelserna om tilläggsskatt. Den nya bestämmelsen innebär att samriskföretaget eller dess dotterföretag i så fall ska lämna tilläggsskattedeklaration senast en månad efter den dag som båda dessa koncerner senast ska lämna tilläggsskatterapport. En tilläggsskatterapport ska ha kommit in till Skatteverket inom 15 månader efter utgången av det beskattningsår som rapporten avser (jfr 33 d kap. 13 §). Om koncernerna ska lämna rapporten vid olika tidpunkter är det tidpunkten för den koncern som sist ska lämna sin tilläggsskatterapport, efter att samriskföretagets eller dotterföretagets räkenskapsår löpt ut, som tiden ska räknas ifrån. Om exempelvis ett samriskföretag vars räkenskapsår löper ut den 31 december år 1, tillhör två koncerner med olika räkenskapsår (som löper ut den 31 december år 1 och den 31 mars år 2) ska koncernerna lämna in sina tilläggsskatterapporter senast den 31 mars år 3 respektive den 30 juni år 3. Samriskföretaget ska då lämna in sin tilläggsskattedeklaration senast den 31 juli år 3. Övervägandena finns i avsnitt 5. 37 kap. Föreläggande 7 c § Skatteverket får förelägga en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag att lämna uppgift som behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med bestämmelserna i lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Första stycket gäller endast om det kan antas att uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport har betydelse för bedömningen av koncernenhetens, samrisk-företagets eller samriskföretagets dotterföretags skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt. Paragrafen reglerar när Skatteverket får förelägga en koncernenhet att lämna uppgift som behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt. Första stycket ändras på så sätt att Skatteverket även ska kunna förelägga samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag att lämna uppgifter som behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport. Samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag är inte skyldiga att själva lämna tilläggsskatterapport, men de kan ha tillgång till uppgifter som Skatteverket behöver för att kontrollera en tilläggsskatterapport som har lämnats av en koncernenhet. De kan då föreläggas att lämna sådan uppgift. Andra stycket ändras på så sätt att första stycket även ska gälla om det kan antas att uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport har betydelse för bedömningen av skattskyldigheten för ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag. Övervägandena finns i avsnitt 5. 51 kap. Befrielse från särskilda avgifter 5 § Skattetillägg eller rapportavgift ska inte tas ut om en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt. Bestämmelsen gäller för räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2027 och avslutas senast den 30 juni 2028. I paragrafen anges bl.a. att skattetillägg inte ska tas ut om en koncernenhet vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt. Undantaget i första stycket utvidgas till att gälla även samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag med anledning av att även samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag kan vara skattskyldiga för tilläggsskatt och skyldiga att lämna tilläggsskattedeklaration. Ändringen är en följd av att även samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag kan vara skattskyldiga för tilläggsskatt och skyldiga att lämna tilläggsskattedeklaration och att skattetillägg därmed kan bli aktuellt för dessa företag om en oriktig uppgift har lämnats eller vid skönsbeskattning. Övervägandena finns i avsnitt 5. 56 a kap. Beslut och besked om tilläggsskatt 2 § Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt på grundval av uppgifter som har lämnats i en tilläggsskatterapport eller tilläggsskattedeklaration och vad som i övrigt har kommit fram vid utredning och kontroll. Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen om tilläggsskatt om koncernenheten, samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag har lämnat en tilläggsskattedeklaration eller det i övrigt framkommit att koncernenheten, samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag ska betala sådan skatt. Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen om tilläggsskatt. I andra stycket anges att detta ska ske om en koncernenhet lämnat en tilläggsskattedeklaration eller det i övrigt framkommit att enheten ska betala sådan skatt. Stycket kompletteras så att motsvarande gäller även för samriskföretaget eller dotterföretag till ett samriskföretag. Övervägandena finns i avsnitt 5. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027. 2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 28 februari 2027. 3. Om den deklarationsskyldige, i enlighet med punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2027:000) om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt, väljer att tillämpa lagen om tilläggsskatt i den nya lydelsen på beskattningsår som börjar före den 1 mars 2027, ska dock bestämmelserna i denna lag tillämpas även på de beskattningsåren. I punkt 1 anges att lagen träder i kraft den 1 mars 2027. I punkt 2 anges att lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 28 februari 2027. Det innebär att när det gäller beskattningsår som motsvarar ett kalenderår, är det uppgifter som avser beskattningsåret och kalenderåret 2028 som påverkas av lagstiftningen. Vid brutet räkenskapsår kan dock delar av kalenderåret 2027 också beröras. I punkt 3, som utformas enligt Lagrådets förslag, anges att om den deklarationsskyldige, i enlighet med punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till ändringen i lagen om tilläggsskatt, väljer att tillämpa lagen om tilläggsskatt i den nya lydelsen på beskattningsår som börjar före den 1 mars 2027, ska dock bestämmelserna i denna lag tillämpas även på de beskattningsåren. Ett samriskföretag, dotterföretagen till samriskföretaget och koncernenheterna i den koncern som företagen tillhör får enligt punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förslaget till ändring i lagen om tilläggsskatt välja att tillämpa lagen för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2023. Detta val inkluderar alltså även att tillämpa dessa ändringar i skatteförfarandelagen. Ett sådant val ska göras gemensamt av de berörda företagen och gälla för koncernenheterna och samtliga samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag som hör hemma i Sverige samt avse samma beskattnings- eller räkenskapsår. Ett sådant val innebär t.ex. att ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag, som är skattskyldigt enligt lagen om tilläggsskatt ska lämna tilläggsskattedeklaration i stället för en annan enhet i koncernen om valet är att samriskföretaget eller dotterföretaget ska vara skattskyldigt, t.ex. avseende beskattningsår som motsvarar kalenderåret 2025 eller 2026. En tilläggsskattedeklaration ska lämnas senast 16 månader efter utgången av beskattningsåret. Det kan även bli 19 månader efter utgången av beskattningsåret, om det är fråga om första året som reglerna tillämpas (32 a kap. 7 § och 33 d kap. 13 § andra stycket). Om ett beskattningsår som tilläggsskattedeklarationen avser motsvarar kalenderåret 2025 innebär det att tilläggsskattedeklarationen ska lämnas senast före utgången av april 2027. När en deklarationsskyldig enligt den ändrade lagstiftningen väljer att tillämpa den nya lagstiftningen behöver företaget anmäla sig för registrering hos Skatteverket senast den 31 mars 2027, dvs. en månad efter att lagen träder i kraft. För beskattningsår som motsvarar kalenderår 2024 ska tilläggsskatterapporten och tilläggsskattedeklarationen lämnas in senast den 30 juni respektive den 31 juli 2026. Vad som anges ovan gäller därför i tillämpliga delar vid begäran om omprövning med anledning av tillämpning av lagen första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2023. I ett sådant fall har t.ex. samriskföretaget eller dess dotterföretag inte haft möjlighet att registrera sig för beskattningsåret 2024 inom den tidsfrist som anges i 7 kap. 2 b § eller ge in tilläggsskattedeklarationen inom föreskriven tid. Skatteverket bör då, i samband med att omprövning avseende beskattningsår 2024 begärts, registrera det eller de berörda företagen. Övervägandena finns i avsnitt 7. Förslag till lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt 1 kap. Lagens innehåll och tillämpningsområde 3 § Denna lag ska tillämpas när en koncern har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret om – en svensk koncernenhet ingår i koncernen, – ett samriskföretag tillhör koncernen och företaget hör hemma i Sverige, eller – ett dotterföretag till ett samriskföretag tillhör koncernen och dotterföretaget hör hemma i Sverige. Lagen ska inte tillämpas på undantagna enheter. Intäkter för undantagna enheter ska dock ingå i de intäkter som avses i första stycket. Om ett eller flera av de fyra räkenskapsåren är längre eller kortare än tolv månader, ska beloppsgränsen i första stycket justeras proportionellt för vart och ett av dessa räkenskapsår. Paragrafen motsvarar artikel 2.1 och 2.2 samt artikel 2.3 första meningen i direktivet och artikel 1 i modellreglerna. Paragrafen behandlar lagens tillämpningsområde. Lagen ska tillämpas när en svensk koncernenhet ingår i en koncern som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro (beloppsgränsen) enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret. Ändringen i första stycket innebär dels att det tillförs två nya situationer som omfattas av lagens tillämpningsområde, dels att paragrafen ändras redaktionellt genom att första stycket delas upp i strecksatser. De nya situationerna avser samriskföretag som tillhör en koncern som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro på det sätt som förutsätts i paragrafen och dotterföretag till samriskföretag som tillhör en sådan koncern. Detta gäller om samriskföretaget, eller såvitt avser dotterföretag till ett samriskföretag, dotterföretaget, hör hemma i Sverige. Vad som avses med samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag framgår av 7 kap. 43 respektive 44 §§. Lagens bestämmelser om var en enhet hör hemma finns i 1 kap. 11–16 §§. Av 1 kap. 11 § tredje stycket framgår att även bestämmelserna i 1 kap. 12 och 13 §§ ska tillämpas, oberoende av att dessa bestämmelser enligt sin ordalydelse avser koncernenheter. Ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag ingår inte i en koncern. I stället används uttrycket ”tillhör en koncern” i paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 4. 6 kap. Skattskyldighet för tilläggsskatt 2 a § Ett samriskföretag som hör hemma i Sverige är skattskyldigt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget enligt 7 kap. 45 §, om företaget tillhör en sådan koncern som avses i 1 kap. 3 §. Det som sägs om samriskföretag i första stycket gäller även för ett dotterföretag till ett samriskföretag som tillhör en sådan koncern som avses i 1 kap. 3 §, om dotterföretaget hör hemma i Sverige. Paragrafen har sin grund i artikel 11 om nationell tilläggsskatt i direktivet och punkt 118.10 i kommentaren till artikel 10.1.1 i modellreglerna. Paragrafen innehåller bestämmelsen om skattskyldighet för svensk nationell tilläggsskatt såvitt avser samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag. Bestämmelsen är tillämplig om ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag hör hemma i Sverige. Ändringen i första stycket innebär att ett samriskföretag är skattskyldigt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget enligt 7 kap. 45 §, om företaget tillhör en koncern som uppfyller de förutsättningar för lagens tillämpningsområde som anges i 1 kap. 3 §. Ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag ingår inte i en koncern. I stället används uttrycket ”tillhör en koncern” i paragrafen. Av definitionen av samriskföretag i 7 kap. 43 § framgår att ett villkor för att en enhet ska vara ett samriskföretag är att ett moderföretag direkt eller indirekt innehar minst 50 procent av ägarintresset i enheten. Ett samriskföretag kan därmed ha två moderenheter som innehar 50 procent vardera. Ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag kan dock tillhöra fler än två koncerner under ett år eftersom ägarförändringar kan ske. Av första stycket framgår att skattskyldigheten för samriskföretaget avser hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget. Samriskföretagets skattskyldighet påverkas inte av om samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag tillhör två sådana koncerner som avses i 1 kap. 3 §. Det är alltså inte fråga om att ett tilläggsskattebelopp tas ut dubbelt till följd av att samriskföretaget eller dotterföretaget ingår i två olika koncerner. Ändringen i andra stycket innebär att det som gäller enligt första stycket gäller även för ett dotterföretag till ett samriskföretag, om dotterföretaget hör hemma i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 4. 16 a § Den tilläggsskatt som ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag är skattskyldigt för enligt 2 a § ska sättas ned till noll under de första fem åren av det som enligt 18 § utgör den inledande fasen av internationell verksamhet för den koncern som företaget tillhör. Detta gäller dock inte om företaget tillhör två sådana koncerner som avses i 1 kap. 3 § och endast en av dem är i sin inledande fas av internationell verksamhet enligt 18 §. Då ska i stället så stor andel av tilläggsskatten som hör till den koncernen sättas ned till noll. Första stycket gäller inte till den del ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag direkt eller indirekt innehas av en koncernenhet som omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt i en annan stat. Femårsperioden börjar löpa tidigast det räkenskapsår då koncernen först omfattas av denna lag. Paragrafen motsvarar artikel 49.1 i direktivet, som saknar motsvarighet i modellreglerna, samt delvis artikel 49.4 i direktivet och artikel 9.3.4 i modellreglerna. I första stycket finns bestämmelser om undantag från reglerna i fråga om tilläggsskatt avseende ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag. Ändringarna i första stycket är följdändringar med anledning av att skattskyldigheten enligt 2 a § för nationell tilläggsskatt placeras på ett samriskföretag respektive ett dotterföretag till ett samriskföretag. I första meningen anges att tilläggsskatt som ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag är skattskyldigt för enligt 2 a §, ska sättas ned till noll under de första fem åren av det som enligt 18 § utgör den inledande fasen av internationell verksamhet för den koncern som samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag tillhör. Även den del av tilläggsskattebeloppet som hör till innehavare som inte omfattas av regler om minimibeskattning ska därmed sättas ned. Ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag ingår inte i en koncern. I stället används uttrycket ”tillhör en koncern” i paragrafen. I andra meningen klargörs vad som gäller om ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag tillhör två olika koncerner som båda är sådana koncerner som anges i 1 kap. 3 §, dvs. som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro. I en sådan situation ska nedsättning ske med den andel av tilläggsskatten som hör till respektive koncern under de första fem åren av den koncernens inledande fas av internationell verksamhet. Det innebär att om ägarintresset i ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag innehas av två olika koncerner, varav den ena är i den inledande fasen medan den andra inte är det, så ska nedsättning ske med den del av beloppet som hör till förstnämnda koncern. Om en av koncernerna inte är en sådan koncern som avses i 1 kap. 3 §, dvs. om beloppsgränsen i den paragrafen inte är uppnådd, ska nedsättning dock ske med hela beloppet. Om en av koncernerna är en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige, kan nedsättning med den koncernens andel i stället komma att ske enligt 16 c §. Samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag behöver inte tillhöra en koncern hela beskattningsåret för att bestämmelsen ska vara tillämplig. Av 7 kap. 45 § framgår att beräkningen av tilläggsskattebeloppet för ett samriskföretag och dess dotterföretag ska göras i enlighet med 3–8 kap. som om enheterna hade varit koncernenheter i en egen koncern med samriskföretaget som moderföretag. Det nya andra stycket utgjorde tidigare en del av det första stycket. Andra stycket tillförs ett förtydligande om att innehav i ett samriskföretag eller ett dotterföretag kan vara såväl direkt som indirekt. Övervägandena finns i avsnitt 4. 16 c § För en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige (en nationell koncern) ska den tilläggsskatt som en svensk koncernenhet är skattskyldig för enligt 2, 4 eller 5 § sättas ned till noll under de första fem åren som koncernen omfattas av denna lag (femårsperioden). För ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som tillhör en nationell koncern, ska den tilläggsskatt som företaget är skattskyldigt för enligt 2 a § sättas ned till noll under femårsperioden. Om företaget tillhör två koncerner som avses i 1 kap. 3 § och dessa är nationella koncerner, ska nedsättning till noll i stället ske vad avser så stor andel som hör till vardera koncernen under den koncernens femårsperiod. Om företaget tillhör två koncerner som avses i 1 kap. 3 § och bara en av dem är en nationell koncern, ska nedsättning till noll ske vad avser så stor andel som hör till den nationella koncernen under den koncernens femårsperiod. Paragrafen motsvarar artikel 49.1 i direktivet, som saknar motsvarighet i modellreglerna, samt delvis artikel 49.4 i direktivet och artikel 9.3.4 i modellreglerna. Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att skattskyldigheten enligt 2 a § för nationell tilläggsskatt placeras på ett samriskföretag respektive ett dotterföretag till ett samriskföretag. Ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag ingår inte i en koncern. I stället används uttrycket ”tillhör en koncern” i paragrafen. I första stycket görs tillägg i form av uttrycken nationell koncern och femårsperioden. I det nya andra stycket anges att för ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som tillhör en nationell koncern, ska den tilläggsskatt som företaget är skattskyldigt för enligt 2 a § sättas ned till noll under den femårsperiod som preciseras i första stycket. Även den del av tilläggsskattebeloppet som är hör till innehavare som inte omfattas av regler om minimibeskattning ska därmed sättas ned. Om företaget tillhör två koncerner som avses i 1 kap. 3 §, dvs. som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro, och dessa är nationella koncerner, ska nedsättning till noll i stället ske vad avser så stor andel som hör till vardera koncernen under den koncernens femårsperiod. I det nya tredje stycket anges att om företaget tillhör två koncerner som avses i 1 kap. 3 §, dvs. som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro, och bara en av dem är en nationell koncern, ska nedsättning till noll ske vad avser så stor andel som hör till den nationella koncernen under den koncernens femårsperiod. Om en av koncernerna inte är en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige, kan nedsättning med den koncernens andel i stället komma att ske enligt 16 a §. Övervägandena finns i avsnitt 4. 7 kap. Särskilda enheter och transaktioner 47 § Det tilläggsskattebelopp som belöper på en samriskföretagskoncern ska minskas med varje moderenhets andel av det tilläggsskattebelopp som ska tas ut enligt 46 § och det tilläggsskattebelopp som ska tas ut av ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag enligt 6 kap. 2 a §. Återstående tilläggsskattebelopp ska läggas till det totala tilläggsskattebeloppet enligt bestämmelserna i 6 kap. 11 §. Paragrafen motsvarar artikel 36.4 i direktivet och artikel 6.4.1 c i modellreglerna. I paragrafen anges att den tilläggsskatt som avser en samriskföretagskoncern ska minskas med varje moderenhets andel av den tilläggsskatt som ska tas ut enligt 46 §. Av paragrafen framgår också att återstående tilläggsskattebelopp ska läggas till det totala tilläggsskattebeloppet enligt 6 kap. 11 §. Ändringen i paragrafen är följdändringar med anledning av att skattskyldigheten enligt 6 kap. 2 a § för nationell tilläggsskatt placeras på samriskföretag respektive dotterföretaget till ett samriskföretag. Övervägandena finns i avsnitt 4. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027. 2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027. 3. Ett samriskföretag, dotterföretagen till samriskföretaget och koncern-enheterna i den koncern som företagen tillhör får välja att tillämpa lagen för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2023, om samtliga gör ett sådant val. I punkt 1 anges att lagen träder i kraft den 1 mars 2027. I punkt 2 anges att lagen ska tillämpas första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027. I enlighet med punkt 3 får samriskföretag, dotterföretagen till samriskföretaget och koncernenheterna i den koncern som företagen tillhör välja att tillämpa lagen för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2023, om samtliga gör ett sådant val. Att valet ska göras av samtliga de enheter som anges i punkten innebär att lagen (2023:875) om tilläggsskatt i den nya lydelsen inte kan tillämpas av t.ex. en koncernenhet som enligt den tidigare lydelsen är skattskyldig för tilläggsskattebelopp som avser ett samriskföretag, men inte av samriskföretaget i fråga om samma beskattningsår eller räkenskapsår. De koncernenheter som avses i punkten är de koncernenheter som enligt den tidigare lydelsen är skattskyldiga enligt 6 kap. 2 a §. Det ställs inte upp några särskilda krav avseende rapportering av vilka val som görs i detta hänseende. Övervägandena finns i avsnitt 7. Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – Administrative Guidance on the Global Anti Base Erosion Model Rules (Pillar Two), July 2023 Sammanfattning av promemorian Skattskyldighet för samriskföretag och dess dotterföretag I denna promemoria lämnas förslag på att ett samriskföretag ska vara skattskyldigt för svensk nationell tilläggsskatt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget, om det hör hemma i Sverige och tillhör en koncern som bestämmelser om tilläggsskatt ska tillämpas på. Detsamma ska gälla för ett dotterföretag till ett samriskföretag. Bestämmelserna om undantag i fem år under en koncerns inledande fas av internationell verksamhet respektive – för koncerner med samtliga koncernenheter i Sverige – under de första fem åren som koncernen omfattas av lagen om tilläggsskatt föreslås också vara tillämpliga på svensk nationell tilläggsskatt som ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag är skattskyldigt för. Det föreslås vidare att till den del tilläggsskattebeloppet för ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag inte tas ut i sin helhet genom svensk nationell tilläggsskatt ska en moderenhet vara skattskyldig enligt huvudregeln för tilläggsskatt för sin andel av beloppet. Även förfarandet för tilläggsskatt behöver kompletteras när skattskyldigheten ändras och det lämnas därför bl.a. förslag på att ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska lämna en tilläggsskattedeklaration. Bakgrunden till förslagen om förändrad skattskyldighet är att skattskyldigheten för nationell tilläggsskatt för tilläggsskattebelopp avseende samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag inte är placerad på företaget självt, vilket får till följd att svensk nationell tilläggsskatt inte omfattas av andra staters förenklingsregel för nationell tilläggsskatt såvitt avser samriskföretaget och dotterföretaget och att tillämpning av huvud- och kompletteringsregeln för tilläggsskatt därmed kan komma i fråga. Det innebär att hela tilläggsskattebeloppet ska tas ut i Sverige samtidigt som en koncernenhet som hör hemma i en annan stat är skattskyldig för sin andel av tilläggsskattebeloppet enligt huvud- eller kompletteringsregeln där. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2027 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027. Det införs en möjlighet för den rapporterande enheten, ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag att tillämpa bestämmelserna retroaktivt för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2024. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 3 kap. 1 och 11 §§, 7 kap. 1 och 2 b §§, 32 a kap. 2, 3 och 7 §§, 37 kap. 7 c §, 51 kap. 5 § och 56 a kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 3 kap. 11 b och 11 c §§, och närmast före 3 kap. 11 b § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer: arbetsgivaravgifter i 3 § arbetsgivardeklaration i 26 kap. 3 § beskattningsår i 4 och 5 §§ beslut om debitering av preliminär skatt i 55 kap. 2 § beslut om preliminär A-skatt i 55 kap. 6 § beslut om särskild inkomstskatteredovisning i 13 kap. 1 § betaltjänstleverantör i 33 c kap. 3 § byggarbetsplats i 39 kap. 2 § byggverksamhet i 39 kap. 2 § deklarationsombud i 6 kap. 4 § dotterföretag till ett samriskföretag i 11 c § europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) i 6 § europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i 7 § europeiska politiska partier i 7 a § europeiska politiska stiftelser i 7 a § felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 § fordonsserviceverksamhet i 39 kap. 2 § förenklad arbetsgivardeklaration i 26 kap. 4 § granskningsledare i 8 § handling i 9 § hemortskommun i 10 § huvudinkomst i 11 kap. 3 § journalminne i 42 kap. 2 § juridisk person i 11 § kassaregister i 39 kap. 2 § koncernenhet i 11 a § konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) i 7 § kontrollremsa i 42 kap. 2 § kropps- och skönhetsvårdsverksamhet i 39 kap. 2 § livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet i 39 kap. 2 § näringsverksamhet i 14 § partihandel i 39 kap. 2 § punktskatt i 15 § regelbunden ersättning i 11 kap. 2 § restaurangverksamhet i 39 kap. 2 § samriskföretag i 11 b § skönsbeskattning i 57 kap. 1 § slutlig skatt i 56 kap. 2–7 §§ särskilda avgifter i 17 § torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 § tvätteriverksamhet i 39 kap. 2 § verksamhetslokal i 18 § överskjutande ingående mervärdesskatt i 13 § överskjutande punktskatt i 16 §. 11 § Med juridisk person avses också dödsbon, svenska handelsbolag, koncernenheter och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Med juridisk person avses i denna lag också dödsbon, svenska handelsbolag, koncernenheter, samriskföretag, dotterföretag till ett samriskföretag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag 11 b § Med samriskföretag avses ett samriskföretag enligt 7 kap. 43 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt. 11 c § Med dotterföretag till ett samriskföretag avses ett dotterföretag till ett samriskföretag enligt 7 kap. 44 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Lydelse enligt lagrådsremissen Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare Föreslagen lydelse 7 kap. 1 § Skatteverket ska registrera 1. den som är skyldig att göra skatteavdrag, 2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter, 3. den som är betalningsskyldig enligt mervärdesskattelagen (2023:200), med undantag för den som är betalningsskyldig bara på grund av a) förvärv av sådana varor som anges i 3 kap. 2 eller 3 § den lagen, eller b) felaktigt debiterad mervärdesskatt enligt 16 kap. 23 § samma lag, 4. den som i annat fall än som avses i 3 har rätt till a) avdrag för ingående mervärdesskatt enligt 13 kap. 6, 9, 10 eller 11 § eller 21 kap. 10 eller 11 § mervärdesskattelagen, eller b) återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 14 kap. 49 § samma lag, 5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 10 kap. 50 § mervärdesskattelagen, 6. en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och tillhandahåller tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är betalningsskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, 7. den som är skyldig att justera ingående mervärdesskatt enligt 12 kap. 27–31 §§ eller 15 kap. mervärdesskattelagen, 8. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§, 9. den som enligt 39 kap. 11 c § är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats, 10. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, 11. en koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt, och 11. en koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt, 12. ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt enligt lagen om tilläggsskatt, och 12. den som är skyldig att betala egenavgifter för avgiftspliktig inkomst som avses i 3 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980). 13. den som är skyldig att betala egenavgifter för avgiftspliktig inkomst som avses i 3 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980). Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället. Andra stycket gäller inte för en koncernenhet. Andra stycket gäller inte för en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 b § En koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom 15 månader efter utgången av det beskattningsår då registreringsskyldigheten uppstod. En koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt, ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom 15 månader efter utgången av det beskattningsår då registreringsskyldigheten uppstod. 32 a kap. 2 § En koncernenhet ska lämna en tilläggsskattedeklaration, om koncernenheten är skattskyldig för 1. ett tilläggsskattebelopp enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt, eller 2. kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter enligt 6 kap. 12 § lagen om tilläggsskatt. Ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska lämna en tilläggsskattedeklaration. 3 § En tilläggsskattedeklaration ska innehålla 1. nödvändiga identifikationsuppgifter, 2. uppgift om vilken enhet som lämnar tilläggsskatterapport, 3. uppgift om att enheten har tagit del av rapporten i 2, 3. uppgift om att den deklarationsskyldige har tagit del av rapporten som avses i 2, 4. summan av tilläggsskattebelopp som den deklarationsskyldige är skattskyldig för enligt huvudregeln för tilläggsskatt, 5. summan av kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter, 6. de uppgifter som behövs för att fördela kompletterande tilläggsskatt, och 7. de uppgifter som behövs för beräkning och fördelning av nationell tilläggsskatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt. 7 § En koncernenhet som är deklarationsskyldig enligt 2 § ska lämna tilläggsskattedeklaration senast en månad efter den dag då tilläggsskatterapporten senast ska lämnas. Den som är deklarationsskyldig enligt 2 § ska lämna tilläggsskattedeklaration senast en månad efter den dag då tilläggsskatterapporten senast ska lämnas. En tilläggsskattedeklaration lämnas till Skatteverket eller till ett mottagningsställe som har godkänts av verket. 37 kap. 7 c § Skatteverket får förelägga en koncernenhet att lämna uppgift som behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med bestämmelserna i lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Skatteverket får förelägga en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag att lämna uppgift som behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med bestämmelserna i lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Första stycket gäller endast om det kan antas att uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport har betydelse för bedömningen av koncernenhetens skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt. Första stycket gäller endast om det kan antas att uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport har betydelse för bedömningen av koncernenhetens, samriskföretagets eller dotterföretaget till samriskföretagets skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt. 51 kap. 5 § Skattetillägg eller rapportavgift ska inte tas ut om en koncernenhet vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt. Skattetillägg eller rapportavgift ska inte tas ut om en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt. Bestämmelsen gäller för räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2027 och avslutas senast den 30 juni 2028. 56 a kap. 2 § Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt på grundval av uppgifter som har lämnats i en tilläggsskatterapport eller tilläggsskattedeklaration och vad som i övrigt har kommit fram vid utredning och kontroll. Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen om tilläggsskatt om koncernenheten har lämnat en tilläggsskattedeklaration eller det i övrigt framkommit att enheten ska betala sådan skatt. Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen om tilläggsskatt om koncernenheten, samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag har lämnat en tilläggsskattedeklaration eller det i övrigt framkommit att koncernenheten, samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag ska betala sådan skatt. 1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027. 2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 28 februari 2027. 3. Om den deklarationsskyldige, i enlighet med punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2027:000) om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt, väljer att tillämpa lagen om tilläggsskatt i den nya lydelsen på beskattningsår som börjar före den 28 februari 2027, ska den deklarationsskyldige dock även tillämpa bestämmelserna i denna lag på det beskattningsåret. Förslag till lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 §, 6 kap. 2 a, 16 a och 16 c §§ och 7 kap. 46 och 47 §§ lagen om tilläggsskatt (2023:875) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 3 § Denna lag ska tillämpas när en svensk koncernenhet ingår i en koncern som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret. Denna lag ska tillämpas när en koncern har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret om – en svensk koncernenhet ingår i koncernen, – ett samriskföretag tillhör koncernen och företaget hör hemma i Sverige, eller – ett dotterföretag till ett samriskföretag tillhör koncernen och dotterföretaget hör hemma i Sverige. Lagen ska inte tillämpas på undantagna enheter. Intäkter för undantagna enheter ska dock ingå i de intäkter som avses i första stycket. Om ett eller flera av de fyra räkenskapsåren är längre eller kortare än tolv månader, ska beloppsgränsen i första stycket justeras proportionellt för vart och ett av dessa räkenskapsår. 6 kap. 2 a § En svensk koncernenhet är skattskyldig för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag enligt 7 kap. 45 §, om företaget 1. hör hemma i Sverige, och 2. tillhör den koncern som den svenska koncernenheten ingår i. Ett samriskföretag som hör hemma i Sverige är skattskyldigt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget enligt 7 kap. 45 §, om företaget tillhör en sådan koncern som avses i 1 kap. 3 §. Om en koncern har flera svenska koncernenheter ska skattskyldigheten för tilläggsskattebeloppet fördelas mellan dessa i proportion till varje enhets andel av koncernens anställda och materiella tillgångar i Sverige under det beskattningsår som tilläggsskatten avser. Vad som sägs om samriskföretag i första stycket gäller även för ett dotterföretag till ett samriskföretag som tillhör en sådan koncern som avses i 1 kap. 3 §, om dotterföretaget hör hemma i Sverige. Om svenska koncernenheter i två olika koncerner är skattskyldiga enligt första stycket för tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett och samma samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag, ska det tilläggsskattebelopp som belöper sig på respektive koncern halveras. 16 a § Tilläggsskatt som en svensk koncernenhet enligt 2 a § är skattskyldig för avseende ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag ska sättas ned till noll under de första fem åren av det som enligt 18 § utgör koncernens inledande fas av internationell verksamhet. Detta gäller dock inte till den del ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag innehas av en koncernenhet som omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt i en annan stat. Den tilläggsskatt som ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag är skattskyldigt för enligt 2 a § ska sättas ned till noll under de första fem åren av det som enligt 18 § utgör den inledande fasen av internationell verksamhet för den koncern som företaget tillhör. Detta gäller dock inte om företaget tillhör två sådana koncerner som avses i 1 kap. 3 § och endast en av dem är i sin inledande fas av internationell verksamhet enligt 18 §. Då ska i stället så stor andel av tilläggsskatten som hänför sig till den koncernen sättas ned till noll. Första stycket gäller inte till den del ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag direkt eller indirekt innehas av en koncernenhet som omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt i en annan stat. Femårsperioden börjar löpa tidigast det räkenskapsår då koncernen först omfattas av denna lag. 16 c § För en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige ska den tilläggsskatt som en svensk koncernenhet är skattskyldig för enligt 2, 2 a, 4 eller 5 § sättas ned till noll under de första fem åren som koncernen omfattas av denna lag. För en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige ska den tilläggsskatt som en svensk koncernenhet är skattskyldig för enligt 2, 4 eller 5 § sättas ned till noll under de första fem åren som koncernen omfattas av denna lag (femårsperioden). För ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som tillhör en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige (en nationell koncern), ska den tilläggsskatt som företaget är skattskyldigt för enligt 2 a § sättas ned till noll under femårsperioden. Om företaget tillhör två koncerner som avses i 1 kap. 3 § och dessa är nationella koncerner, ska nedsättning till noll i stället ske vad avser så stor andel som är hänförlig till vardera koncernen under den koncernens femårsperiod. Om företaget tillhör två koncerner som avses i 1 kap. 3 § och bara en av dem är en nationell koncern, ska nedsättning till noll ske vad avser så stor andel som är hänförlig till den nationella koncernen under den koncernens femårsperiod. 7 kap. 46 § En moderenhet som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag ska med avseende på sin andel av tilläggsskattebeloppet för samriskföretaget eller för dotterföretaget tillämpa bestämmelserna i 6 kap. 3–8 §§. Om ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag hör hemma i Sverige ska i stället för vad som sägs i första stycket bestämmelserna i 6 kap. 2 a § tillämpas. Om ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag hör hemma i Sverige gäller första stycket bara om 6 kap. 2 a § inte leder till att tilläggsskattebeloppet för företaget eller dotterföretaget tas ut i sin helhet. 47 § Det tilläggsskattebelopp som belöper på en samriskföretagskoncern ska minskas med varje moderenhets andel av det tilläggsskattebelopp som ska tas ut enligt 46 § och det tilläggsskattebelopp som ska tas ut av en koncernenhet enligt 6 kap. 2 a §. Återstående tilläggsskattebelopp ska läggas till det totala tilläggsskattebeloppet enligt bestämmelserna i 6 kap. 11 §. Det tilläggsskattebelopp som belöper på en samriskföretagskoncern ska minskas med varje moderenhets andel av det tilläggsskattebelopp som ska tas ut enligt 46 § och det tilläggsskattebelopp som ska tas ut av ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag enligt 6 kap. 2 a §. Återstående tilläggsskattebelopp ska läggas till det totala tilläggsskattebeloppet enligt bestämmelserna i 6 kap. 11 §. 1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027. 2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027. 3. Den rapporterande enheten, ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag får välja att samtliga ska tillämpa lagen första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2024 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2024. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden inkommit från Bokföringsnämnden, FAR, Fastighetsägarna Sverige, Finansinspektionen, Finansbolagens förening, Fondbolagens förening, Förvaltningsrätten i Stockholm, Integritetsskyddsmyndigheten, Kammarrätten i Göteborg, Näringslivets skattedelegation, Regelrådet, Skatteverket, Stockholms universitet (Juridiska fakulteten), Svensk Sjöfart, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Uppsala universitet (Juridiska fakulteten) och Swedish Fintech Association. Följande remissinstanser har angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Svenska Bankföreningen och Svensk Försäkring. Följande remissinstanser har inte kommit in med något yttrande: Näringslivets regelnämnd, Sparbankernas Riksförbund, Svensk Handel, Svensk Värdepappersmarknad, Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA) och Tjänstepensionsförbundet. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 3 kap. 1 och 11 §§, 7 kap. 1 och 2 b §§, 32 a kap. 2, 3 och 7 §§, 37 kap. 7 c §, 51 kap. 5 § och 56 a kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 3 kap. 11 b och 11 c §§, och närmast före 3 kap. 11 b § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer: arbetsgivaravgifter i 3 § arbetsgivardeklaration i 26 kap. 3 § beskattningsår i 4 och 5 §§ beslut om debitering av preliminär skatt i 55 kap. 2 § beslut om preliminär A-skatt i 55 kap. 6 § beslut om särskild inkomstskatteredovisning i 13 kap. 1 § betaltjänstleverantör i 33 c kap. 3 § byggarbetsplats i 39 kap. 2 § byggverksamhet i 39 kap. 2 § deklarationsombud i 6 kap. 4 § dotterföretag till ett samriskföretag i 11 c § europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) i 6 § europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i 7 § europeiska politiska partier i 7 a § europeiska politiska stiftelser i 7 a § felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 § fordonsserviceverksamhet i 39 kap. 2 § förenklad arbetsgivardeklaration i 26 kap. 4 § granskningsledare i 8 § handling i 9 § hemortskommun i 10 § huvudinkomst i 11 kap. 3 § journalminne i 42 kap. 2 § juridisk person i 11 § kassaregister i 39 kap. 2 § koncernenhet i 11 a § konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) i 7 § kontrollremsa i 42 kap. 2 § kropps- och skönhetsvårdsverksamhet i 39 kap. 2 § livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet i 39 kap. 2 § näringsverksamhet i 14 § partihandel i 39 kap. 2 § punktskatt i 15 § regelbunden ersättning i 11 kap. 2 § restaurangverksamhet i 39 kap. 2 § samriskföretag i 11 b § skönsbeskattning i 57 kap. 1 § slutlig skatt i 56 kap. 2–7 §§ särskilda avgifter i 17 § torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 § tvätteriverksamhet i 39 kap. 2 § verksamhetslokal i 18 § överskjutande ingående mervärdesskatt i 13 § överskjutande punktskatt i 16 §. 11 § Med juridisk person avses också dödsbon, svenska handelsbolag, koncernenheter och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Med juridisk person avses i denna lag också dödsbon, svenska handelsbolag, koncernenheter, samriskföretag, dotterföretag till ett samriskföretag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag 11 b § Med samriskföretag avses ett samriskföretag enligt 7 kap. 43 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt. 11 c § Med dotterföretag till ett samriskföretag avses ett dotterföretag till ett samriskföretag enligt 7 kap. 44 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Lydelse enligt prop. 2025/26:282 Föreslagen lydelse 7 kap. 1 § Skatteverket ska registrera 1. den som är skyldig att göra skatteavdrag, 2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter, 3. den som är betalningsskyldig enligt mervärdesskattelagen (2023:200), med undantag för den som är betalningsskyldig bara på grund av a) förvärv av sådana varor som anges i 3 kap. 2 eller 3 § den lagen, eller b) felaktigt debiterad mervärdesskatt enligt 16 kap. 23 § samma lag, 4. den som i annat fall än som avses i 3 har rätt till a) avdrag för ingående mervärdesskatt enligt 13 kap. 6, 9, 10 eller 11 § eller 21 kap. 10 eller 11 § mervärdesskattelagen, eller b) återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 14 kap. 49 § samma lag, 5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 10 kap. 50 § mervärdesskattelagen, 6. en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och tillhandahåller tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är betalningsskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, 7. den som är skyldig att justera ingående mervärdesskatt enligt 12 kap. 27–31 §§ eller 15 kap. mervärdesskattelagen, 8. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§, 9. den som enligt 39 kap. 11 c § är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats, 10. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, 11. en koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt, och 11. en koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt, 12. ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt enligt lagen om tilläggsskatt, och 12. den som är skyldig att betala egenavgifter för avgiftspliktig inkomst som avses i 3 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980). 13. den som är skyldig att betala egenavgifter för avgiftspliktig inkomst som avses i 3 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980). Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället. Andra stycket gäller inte för en koncernenhet. Andra stycket gäller inte för en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 b § En koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom 15 månader efter utgången av det beskattningsår då registreringsskyldigheten uppstod. En koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt, ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom 15 månader efter utgången av det beskattningsår då registreringsskyldigheten uppstod. 32 a kap. 2 § En koncernenhet ska lämna en tilläggsskattedeklaration, om koncernenheten är skattskyldig för 1. ett tilläggsskattebelopp enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt, eller 2. kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter enligt 6 kap. 12 § lagen om tilläggsskatt. Ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt ska lämna en tilläggsskattedeklaration. 3 § En tilläggsskattedeklaration ska innehålla 1. nödvändiga identifikationsuppgifter, 2. uppgift om vilken enhet som lämnar tilläggsskatterapport, 3. uppgift om att enheten har tagit del av rapporten i 2, 3. uppgift om att enheten har tagit del av rapporten som avses i 2 eller, när det gäller ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag, de uppgifter i rapporten som behövs för att fullgöra uppgiftsskyldigheten i tilläggsskattedeklarationen, 4. summan av tilläggsskattebelopp som den deklarationsskyldige är skattskyldig för enligt huvudregeln för tilläggsskatt, 5. summan av kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter, 6. de uppgifter som behövs för att fördela kompletterande tilläggsskatt, och 7. de uppgifter som behövs för beräkning och fördelning av nationell tilläggsskatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt. 7 § En koncernenhet som är deklarationsskyldig enligt 2 § ska lämna tilläggsskattedeklaration senast en månad efter den dag då tilläggsskatterapporten senast ska lämnas. Den som är deklarationsskyldig enligt 2 § ska lämna tilläggsskattedeklaration senast en månad efter den dag då tilläggsskatterapporten senast ska lämnas. En deklarationsskyldig som är ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag och hör till två sådana koncerner som är skyldiga att lämna tilläggsskatterapport, ska lämna tilläggsskattedeklaration senast en månad efter den dag som båda dessa koncerner senast ska lämna tilläggsskatterapport. En tilläggsskattedeklaration lämnas till Skatteverket eller till ett mottagningsställe som har godkänts av verket. 37 kap. 7 c § Skatteverket får förelägga en koncernenhet att lämna uppgift som behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med bestämmelserna i lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Skatteverket får förelägga en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag att lämna uppgift som behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med bestämmelserna i lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Första stycket gäller endast om det kan antas att uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport har betydelse för bedömningen av koncernenhetens skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt. Första stycket gäller endast om det kan antas att uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport har betydelse för bedömningen av koncernenhetens, samriskföretagets eller dotterföretaget till samriskföretagets skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt. 51 kap. 5 § Skattetillägg eller rapportavgift ska inte tas ut om en koncernenhet vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt. Skattetillägg eller rapportavgift ska inte tas ut om en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt. Bestämmelsen gäller för räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2027 och avslutas senast den 30 juni 2028. 56 a kap. 2 § Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt på grundval av uppgifter som har lämnats i en tilläggsskatterapport eller tilläggsskattedeklaration och vad som i övrigt har kommit fram vid utredning och kontroll. Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen om tilläggsskatt om koncernenheten har lämnat en tilläggsskattedeklaration eller det i övrigt framkommit att enheten ska betala sådan skatt. Skatteverket ska besluta om skatt enligt lagen om tilläggsskatt, om koncernenheten, samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag har lämnat en tilläggsskattedeklaration eller det i övrigt framkommit att koncernenheten, samriskföretaget eller dotterföretaget till ett samriskföretag ska betala sådan skatt. 1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027. 2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 28 februari 2027. 3. Om den deklarationsskyldige, i enlighet med punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2027:000) om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt, väljer att tillämpa lagen om tilläggsskatt i den nya lydelsen på beskattningsår som börjar före den 1 mars 2027, ska den deklarationsskyldige dock även tillämpa bestämmelserna i denna lag på det beskattningsåret. Förslag till lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 §, 6 kap. 2 a, 16 a och 16 c §§ och 7 kap. 47 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 3 § Denna lag ska tillämpas när en svensk koncernenhet ingår i en koncern som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret. Denna lag ska tillämpas när en koncern har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro enligt moderföretagets koncernredovisning under minst två av de fyra räkenskapsår som föregår det aktuella räkenskapsåret om – en svensk koncernenhet ingår i koncernen, – ett samriskföretag tillhör koncernen och företaget hör hemma i Sverige, eller – ett dotterföretag till ett samriskföretag tillhör koncernen och dotterföretaget hör hemma i Sverige. Lagen ska inte tillämpas på undantagna enheter. Intäkter för undantagna enheter ska dock ingå i de intäkter som avses i första stycket. Om ett eller flera av de fyra räkenskapsåren är längre eller kortare än tolv månader, ska beloppsgränsen i första stycket justeras proportionellt för vart och ett av dessa räkenskapsår. 6 kap. 2 a § En svensk koncernenhet är skattskyldig för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag enligt 7 kap. 45 §, om företaget 1. hör hemma i Sverige, och 2. tillhör den koncern som den svenska koncernenheten ingår i. Ett samriskföretag som hör hemma i Sverige är skattskyldigt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på företaget enligt 7 kap. 45 §, om företaget tillhör en sådan koncern som avses i 1 kap. 3 §. Om en koncern har flera svenska koncernenheter ska skattskyldigheten för tilläggsskattebeloppet fördelas mellan dessa i proportion till varje enhets andel av koncernens anställda och materiella tillgångar i Sverige under det beskattningsår som tilläggsskatten avser. Det som sägs om samriskföretag i första stycket gäller även för ett dotterföretag till ett samriskföretag som tillhör en sådan koncern som avses i 1 kap. 3 §, om dotterföretaget hör hemma i Sverige. Om svenska koncernenheter i två olika koncerner är skattskyldiga enligt första stycket för tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett och samma samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag, ska det tilläggsskattebelopp som belöper sig på respektive koncern halveras. 16 a § Tilläggsskatt som en svensk koncernenhet enligt 2 a § är skattskyldig för avseende ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag ska sättas ned till noll under de första fem åren av det som enligt 18 § utgör koncernens inledande fas av internationell verksamhet. Detta gäller dock inte till den del ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag innehas av en koncernenhet som omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt i en annan stat. Den tilläggsskatt som ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag är skattskyldigt för enligt 2 a § ska sättas ned till noll under de första fem åren av det som enligt 18 § utgör den inledande fasen av internationell verksamhet för den koncern som företaget tillhör. Detta gäller dock inte om företaget tillhör två sådana koncerner som avses i 1 kap. 3 § och endast en av dem är i sin inledande fas av internationell verksamhet enligt 18 §. Då ska i stället så stor andel av tilläggsskatten som hänför sig till den koncernen sättas ned till noll. Första stycket gäller inte till den del ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag direkt eller indirekt innehas av en koncernenhet som omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt i en annan stat. Femårsperioden börjar löpa tidigast det räkenskapsår då koncernen först omfattas av denna lag. 16 c § För en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige ska den tilläggsskatt som en svensk koncernenhet är skattskyldig för enligt 2, 2 a, 4 eller 5 § sättas ned till noll under de första fem åren som koncernen omfattas av denna lag. För en koncern i vilken samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige (en nationell koncern) ska den tilläggsskatt som en svensk koncernenhet är skattskyldig för enligt 2, 4 eller 5 § sättas ned till noll under de första fem åren som koncernen omfattas av denna lag (femårsperioden). För ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag som tillhör en nationell koncern, ska den tilläggsskatt som företaget är skattskyldigt för enligt 2 a § sättas ned till noll under femårsperioden. Om företaget tillhör två koncerner som avses i 1 kap. 3 § och dessa är nationella koncerner, ska nedsättning till noll i stället ske vad avser så stor andel som är hänförlig till vardera koncernen under den koncernens femårsperiod. Om företaget tillhör två koncerner som avses i 1 kap. 3 § och bara en av dem är en nationell koncern, ska nedsättning till noll ske vad avser så stor andel som är hänförlig till den nationella koncernen under den koncernens femårsperiod. 47 § Det tilläggsskattebelopp som belöper på en samriskföretagskoncern ska minskas med varje moderenhets andel av det tilläggsskattebelopp som ska tas ut enligt 46 § och det tilläggsskattebelopp som ska tas ut av en koncernenhet enligt 6 kap. 2 a §. Återstående tilläggsskattebelopp ska läggas till det totala tilläggsskattebeloppet enligt bestämmelserna i 6 kap. 11 §. Det tilläggsskattebelopp som belöper på en samriskföretagskoncern ska minskas med varje moderenhets andel av det tilläggsskattebelopp som ska tas ut enligt 46 § och det tilläggsskattebelopp som ska tas ut av ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag enligt 6 kap. 2 a §. Återstående tilläggsskattebelopp ska läggas till det totala tilläggsskattebeloppet enligt bestämmelserna i 6 kap. 11 §. 1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027. 2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 28 februari 2027. 3. Ett samriskföretag, dotterföretagen till samriskföretaget och koncernenheterna i den koncern som företagen tillhör får välja att tillämpa lagen för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2023, om samtliga gör ett sådant val. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2026-10-01 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Mattsson samt justitieråden Magnus Medin och Martin Nilsson Skattskyldighet för samriskföretag och deras dotterföretag Enligt en lagrådsremiss den 3 september 2026 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Christina Svanhagen samt kansliråden Gabriel Cleverdahl och Marcus Sjögren. Vid föredragningen har även departementssekreteraren Veronica Montell närvarat. Förslagen föranleder följande yttrande. Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen Övergångsbestämmelsen i punkten 3 omfattar enligt sin ordalydelse endast vad den skattskyldige har att iaktta. Avsikten torde vara att även Skatteverkets hantering ska träffas av bestämmelsen. Det sista ledet i bestämmelsen behöver därför justeras, förslagsvis på följande sätt. ”…2027, ska dock bestämmelserna i denna lag tillämpas även på de beskattningsåren.” Övrigt lagförslag Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 2026 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Edholm, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Pourmokhtari, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Svantesson Regeringen beslutar proposition Skattskyldighet för samriskföretag och deras dotterföretag