Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp Skr. 2024/25:173 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 22 maj 2025 Ulf Kristersson Romina Pourmokhtari (Klimat- och näringslivsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat om statens insatser gentemot kommunerna avseende deras ansvar att tillhandahålla vattentjänster enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen) är effektiva. Riksrevisionens övergripande slutats är att statens insatser brister i flera avseenden. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning och anser att de åtgärder som Riksrevisionen föreslagit är väl motiverade. Regeringen instämmer i att länsstyrelsernas tillsyn enligt 51 § vattentjänstlagen behöver följas upp och att det behöver förtydligas att länsstyrelsernas tillsynsansvar omfattar kommunernas hela ansvar enligt 6 § vattentjänstlagen. Regeringen instämmer i att det är en myndighet som bör ansvara för vägledningen men anser att det inte bör vara samma myndighet som ansvarar för uppföljningen av vattentjänstplanerna. Havs- och vattenmyndigheten har i uppdrag att ge vägledning till länsstyrelserna i deras tillsyn av 6 § vattentjänstlagen, som i sin tur utövar tillsyn över att kommunerna. Regeringen är tveksam till om det i dag finns något behov av utökade befogenheter för länsstyrelserna men är öppen för att det kan komma att behövas. Regeringen bedömer att samverkan mellan berörda myndigheter i frågor relaterat till avlopp respektive dagvatten kan behöva formaliseras. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 2.1Regeringen har inte sett till att de statliga insatserna omfattar kommunernas hela ansvar3 2.2Statens tillsyn har endast omfattat kommunernas ansvar att bygga ut vattentjänster4 2.3Riksrevisionens rekommendationer5 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser5 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser7 Riksrevisionens rapport Tillgången till kommunalt vatten och avlopp – statens insatser för allmänna vattentjänster (RiR 2025:2)11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde Klicka här för att ange datum.90 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om statens insatser gentemot kommunerna avseende deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster är effektiva. Vattentjänster är en sammanfattande benämning på att tillhandahålla vattenförsörjning och att bortleda avloppsvatten, det vill säga både spillvatten och dagvatten. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Tillgången till kommunalt vatten och avlopp – statens insatser för allmänna vattentjänster (RiR 2025:2), bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 13 februari 2025. Rapporten innehåller iakttagelser och rekommendationer till regeringen, Havs- och vattenmyndigheten och till länsstyrelserna. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen. Regeringen har under arbetet med skrivelsen inhämtat synpunkter från Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna över Riksrevisionens rekommendationer till regeringen. Mötesanteckningar finns tillgängliga hos Klimat- och näringslivsdepartementet (KN2025/00500). Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser när det gäller att tillhandahålla allmänna vattentjänster brister i flera avseenden, vilket sammantaget leder till att insatserna inte är effektiva. I avsnitt 2.1 och 2.2 följer en sammanfattning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. I avsnitt 2.3 redogörs för Riksrevisionens rekommendationer till regeringen. Regeringen har inte sett till att de statliga insatserna omfattar kommunernas hela ansvar Riksrevisionen bedömer att regeringens styrning inte har varit effektiv i förhållande till kommunerna och deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster. Enligt Riksrevisionen visar granskningen att regeringen endast i begränsad utsträckning låtit följa upp och använt länsstyrelsernas tillsyn för att få kunskap om hur kommunerna klarar att fullgöra sitt ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster. Riksrevisionen konstaterar också att regeringens uppföljning fokuserat på tillsynens omfattning och inte på vilka brister som länsstyrelserna noterat i tillsynen eller vilka åtgärder som kommunerna vidtagit med anledning av tillsynen. Vidare har Riksrevisionen i granskningen noterat brister i regeringens genomförande av kravet på kommunala vattentjänstplaner. Regeringen har avstått från att ge en myndighet i uppdrag att vägleda kommunerna om det nya kravet på kommunala vattentjänstplaner och detta har skapat en otydlighet för kommunerna, men också för de statliga myndigheter som arbetar med närliggande planer och områden. Riksrevisionen har också uppmärksammat att vattentjänstplanerna inte omfattas av tillsyn och att regeringen inte har gett någon myndighet i uppdrag att följa upp förekomsten av dessa planer. Statens begränsade vägledning till kommunerna vid implementeringen av kravet på vattentjänstplaner har enligt Riksrevisionens bedömning i praktiken inneburit att staten har överlåtit den styrning som vägledningen innebär till branschorganisationen Svenskt Vatten, vilket kan få till följd att vägledningen inte ligger helt i linje med riksdagens eller regeringens intentioner. Slutligen noterar Riksrevisionen att samverkan och samordning mellan de nationella myndigheterna, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Boverket, sker i avgränsade frågor. Enligt Riksrevisionen krävs ingen särskild styrning från regeringen för att myndigheter ska samarbeta med varandra, men områdets tvärsektoriella karaktär med kopplingar till miljö-, livsmedels- och samhällsplaneringsområdet kan enligt revisionen motivera en mer formaliserad och beständig samverkan mellan myndigheterna. En konsekvens av bristande samverkan och samordning mellan statliga myndigheter är också, enligt Riksrevisionen, att staten ger splittrade styrsignaler till kommunerna. Statens tillsyn har endast omfattat kommunernas ansvar att bygga ut vattentjänster Riksrevisionen bedömer att statens tillsyn enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen) har varit både begränsad och ineffektiv. Enligt Riksrevisionen har den tillsyn staten bedrivit via länsstyrelserna enbart fokuserat på kommunernas skyldighet att inrätta verksamhetsområden och bygga ut allmänna vattentjänster. Tillsynen har enligt Riksrevisionen därmed inte omfattat kommunernas hela ansvar enligt 6 § vattentjänstlagen, det vill säga kommunernas ansvar för underhåll och funktion av vatten- och avloppsanläggningar. Vidare konstaterar Riksrevisionen i sin granskning att länsstyrelserna i dagsläget saknar befogenhet enligt vattentjänstlagen att kräva att kommunerna tar fram de underlag som länsstyrelserna behöver för sin tillsyn. Länsstyrelserna har till exempel inte möjlighet att förelägga en kommun att ta fram uppgifter eller utföra undersökningar. Även om en majoritet av länsstyrelserna anger att detta hittills inte varit något stort problem för tillsynen så anser Riksrevisionen att länsstyrelsernas brist på befogenhet i detta avseende kan få konsekvenser för tillsynens effektivitet. Att länsstyrelsernas tillsyn huvudsakligen varit reaktiv eller händelsestyrd bidrar också enligt Riksrevisionen till att tillsynen inte varit tillräckligt effektiv. Slutligen konstaterar Riksrevisionen att regeringen gett Havs- och vattenmyndigheten ett tillsynsvägledande uppdrag men att uppdraget ännu inte haft effekt på länsstyrelsernas tillsyn. Havs- och vattenmyndigheten har sedan den 1 juli 2023 i uppdrag att ge länsstyrelserna vägledning i deras tillsyn av hur kommunerna fullgör sina skyldigheter enligt 6 § vattentjänstlagen. Riksrevisionen anser att omfattningen av Havs- och vattenmyndighetens uppdrag inte är tydligt definierat. Riksrevisionens rekommendationer Med utgångspunkt i granskningens resultat lämnar Riksrevisionen följande rekommendationer till regeringen: Ge berörda myndigheter i uppdrag att fördjupa sin samverkan i frågor relaterade till allmänna vattentjänster och vattentjänstlagen genom att exempelvis förverkliga något av de förslag rörande detta som lagts fram i tidigare utredningar. Uppdra åt lämplig myndighet att vägleda i och följa upp kommunernas arbete med vattentjänstplaner, i syfte att säkerställa att intentionerna med dessa förverkligas. Följ upp länsstyrelsernas tillsyn, till exempel genom ett uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten, och ta initiativ till åtgärder som säkerställer att tillsynen omfattar kommunens hela ansvar enligt 6 § vattentjänstlagen. Överväg att initiera ett arbete för att säkerställa att länsstyrelserna får de befogenheter som behövs i tillsynen, i syfte att möjliggöra en effektivare tillsyn. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning och anser att de åtgärder som Riksrevisionen föreslagit är väl motiverade. Kommunerna har ansvaret att i enlighet med 6 § vattentjänstlagen tillgodose behoven av allmänna vattentjänster genom allmänna vatten- och avloppsanläggningar (va-anläggningar). Ungefär 90 procent av Sveriges befolkning är i dagsläget anslutna till allmänna vattentjänster. Att avloppsvatten renas på ett säkert sätt är avgörande för människors hälsa och miljön, men även för industrier, företag och jordbruk. Riksrevisionens rapport utgör ett viktigt bidrag för att effektivisera statens insatser och styrning gentemot kommunerna avseende deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster och statens tillsyn av kommunernas arbete. Regeringen instämmer i att länsstyrelsernas tillsyn enligt 51 § vattentjänstlagen behöver följas upp och att det behöver förtydligas att länsstyrelsernas tillsyn omfattar kommunernas hela ansvar enligt 6 § vattentjänstlagen. Regeringen invänder dock mot Riksrevisionens förslag att en annan myndighet ska följa upp länsstyrelsernas tillsyn över kommunerna. Regeringen bedömer det som mest lämpligt att länsstyrelserna rapporterar tillsynsarbetet direkt till regeringen i årsredovisningen, i likhet med vad som gäller för länsstyrelsens tillsyn på andra områden. En förutsättning för effektivare tillsyn kan vara att ge länsstyrelserna befogenhet att begära in underlag från kommunerna. Det skulle kunna bidra till att tydliggöra för kommunerna vilka underlag som behöver finnas tillgänglig för tillsyn och därmed underlätta prioritering och ett mer systematiskt arbete. Sedan den 31 december 2023 anges som krav i 6 a § vattentjänstlagen att kommunerna ska ha en aktuell vattentjänstplan. Huvudsyftet med vattentjänstplanen är att ge förutsättningar för en god planering av kommunens skyldigheter att ordna allmänna vattentjänster och ge berörda insyn och möjlighet till deltagande i processen. Enligt 6 b § vattentjänstlagen ska en vattentjänstplan innehålla kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses och kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va-anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall. Regeringen valde att inte införa mer detaljerade bestämmelser om vad en vattentjänstplan ska innehålla utan gav kommunerna utrymme att anpassa planens innehåll efter egna behov och förutsättningar (propositionen Vägar till hållbara vattentjänster, prop. 2021/22:208). Tillsyn över vattentjänstplanernas innehåll och uppföljning reglerades inte. Branschorganisationen Svenskt Vatten tog under 2022 fram en vägledning till kommunerna, för kommunernas arbete med vattentjänstplaner. En representant från Havs- och vattenmyndigheten ingick i referensgruppen för arbetet. Regeringen har därefter avvaktat hur kommunernas arbete med vattentjänstplanerna fortskrider. I samband med införandet av kravet på vattentjänstplan fick kommunerna 45 miljoner kronor via det generella statsbidraget till kommunerna. Enligt en enkätundersökning genomförd i maj 2024 av Va-beredskapsutredningen (M 2022:05) angav 51 av de 205 svarande kommunerna (25 procent) att de hade en av kommunfullmäktige beslutad vattentjänstplan. Riksrevisionen konstaterar att en förnyelseplan är en förutsättning för insyn i hur kommunen avser att ta sitt ansvar att förnya och underhålla va-strukturen. I undersökningen, genomförd av Va-beredskapsutredningen, uppgav endast 17 av 107 svarande kommuner att deras vattentjänstplan (beslutad eller ännu inte beslutad) innefattade en förnyelseplan (SOU 2024:82 s. 438). Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ska ge lämplig myndighet uppdrag att vägleda i och följa upp kommunernas arbete med vattentjänstplaner. Regeringen instämmer i att det bör vara en myndighet som ansvarar för vägledningen, men det bör inte vara samma myndighet som ansvarar för uppföljningen av vattentjänstplanerna. Havs- och vattenmyndigheten har sedan den 1 juli 2023 i uppdrag att ge vägledning till länsstyrelserna i deras tillsyn av 6 § vattentjänstlagen, som i sin tur utövar tillsyn över att kommunerna fullgör skyldigheten enligt 6 § att tillgodose behovet av vattentjänster (51 § vattentjänstlagen). Regeringen ser positivt på att flera statliga myndigheter under granskningen har efterfrågat en mer fördjupad samverkan om vattentjänster. Regeringen anser att eventuella förändringar i den nationella samordningen bör ske i dialog och med utgångspunkt från berörda myndigheters förslag för att säkerställa att parallella strukturer inte byggs upp som riskerar att innebära både en dubblering av arbete och att frågor faller mellan stolarna. När det gäller dricksvatten leder Livsmedelsverket Nationella samordningsgruppen för dricksvatten (tidigare Nationellt nätverk för dricksvatten), under vilken det finns tre ordinarie arbetsgrupper: dricksvattenkvalitet, vattenförsörjning respektive civilt försvar och beredskap. Någon motsvarande samordningsgrupp finns inte för avloppsfrågor. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Under tiden för Riksrevisionens granskning överlämnade Va-beredskapsutredningen betänkandet Ökad va-beredskap (SOU 2024:82) till regeringen. Utredningen presenterade förslag som har flera nära beröringspunkter med Riksrevisionens rekommendationer. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 29 augusti 2025. I samband med den första rekommendationen, om att ge berörda myndigheter i uppdrag att fördjupa sin samverkan i frågor relaterade till allmänna vattentjänster och vattentjänstlagen, hänvisar Riksrevisionen till tidigare utredningar. I betänkandet Vägar till hållbara vattentjänster (SOU 2018:34) föreslås en ny nationell plattform för formaliserad samverkan mellan nationella myndigheter för utveckling av hållbara vattentjänster. Naturvårdsverket föreslås av utredningen få uppdraget att utveckla och koordinera plattformen i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten, Boverket och Livsmedelsverket samt att även andra myndigheter och organisationer kan adjungeras. Va-beredskapsutredningen föreslår i sitt betänkande att regeringen ger Livsmedelsverket i uppdrag att, i samverkan med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna, se över hur de, och andra berörda myndigheter, kan samordna sitt arbete med vattentjänstfrågor. Bland annat anges att Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Boverket bör rådfrågas. Uppdraget bör enligt utredningen innefatta samordningen av frågor som rör vattenförsörjning och avloppshantering, tillgång till och fördelning av vattenresurser samt beredskapsfrågor kopplat till dessa. Eftersom det finns en väl etablerad nationell samordningsgrupp för dricksvatten anser regeringen att det främst är i frågor kopplade till avloppshantering som samordningen behöver vidareutvecklas. Erfarenheter från samordningen av dricksvattenfrågor kan fungera som en inspiration för hur myndighetssamverkan för avloppsfrågor kan utvecklas. Regeringen har dessutom i regleringsbrevet för 2025 gett Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utveckla samverkan för en sammanhållen och effektiv vattenförvaltning och för en förbättrad vattenmiljö samt inom specifika sakområden, till exempel avlopp och tillämpning av cirkulära lösningar. Samverkan ska ske i frågor som rör övergripande nationella avvägningar och i strategiska frågor som berör vattenförvaltning på nationell nivå, regional nivå, vattendistrikts- och avrinningsområdesnivå. Inom beredskapssektorn för livsmedelsförsörjning och dricksvatten ingår avloppshantering sedan 2022 vilket innebär att en utvecklad samordning för avloppsfrågor inom det civila beredskapssystemet pågår. Den fortsatta hanteringen av Va-beredskapsutredningens betänkande och resultatet av uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten kommer också att vara viktiga underlag för regeringen i det fortsatta arbetet. Gällande den andra rekommendationen, att uppdra till lämplig myndighet att vägleda i och följa upp kommunernas arbete med vattentjänstplaner, har regeringen gett ett återrapporteringskrav till länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2025. Länsstyrelserna ska redovisa hur tillsynen av att kommunerna fullgör skyldigheten att tillgodose behovet av vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen har utförts. Av redovisningen ska det framgå hur tillsynen av att det fortlöpande skyddet för människors hälsa eller miljön tillgodoses av kommunen har genomförts. Därutöver har Va-beredskapsutredningen föreslagit att regeringen ska ge ett uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Boverket att gemensamt vägleda kommunerna i arbetet med att ta fram vattentjänstplaner och att uppdraget samordnas av Havs- och vattenmyndigheten. I betänkandet från Va-beredskapsutredningen föreslås också att vattentjänstplanerna ska utvidgas till att avse alla åtgärder som behöver vidtas för att va-anläggningar ska fungera i ett förändrat klimat, det vill säga inte enbart till följd av skyfall utan även andra väderfenomen, såsom torka. Regeringen kan överväga frågan på nytt efter att länsstyrelserna har redovisat hur tillsynen av kommunerna har utförts samt efter att svaret från remissinstanserna, avseende Va-beredskapsutredningens förslag om vägledning, har sammanställts. När det gäller den tredje rekommendationen, att följa upp länsstyrelsernas tillsyn, har regeringen som nämnts ovan, i regleringsbrevet till länsstyrelserna för 2025 beslutat ett återrapporteringskrav om att redovisa hur länsstyrelserna har utfört tillsynen av att kommunerna fullgör skyldigheten att tillgodose behovet av allmänna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen. Dessutom har Havs- och vattenmyndigheten sedan den 1 juli 2023 i uppdrag att ge länsstyrelserna vägledning i deras tillsyn av att kommunerna uppfyller sina skyldigheter enligt 6 § vattentjänstlagen. Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att uppdraget ännu inte gett något tydligt avtryck i länsstyrelsernas tillsyn. Regeringen anser dock att det är för tidigt att utvärdera Havs- och vattenmyndighetens uppdrag. Havs- och vattenmyndighetens tillsynsvägledning kommer att vara webbaserad och är planerad att finnas på plats under 2025. När länsstyrelserna har redovisat sitt uppdrag kommer regeringen ta ställning till om ytterligare åtgärder behövs för att säkerställa att länsstyrelsernas tillsyn omfattar kommunens hela ansvar enligt 6 § vattentjänstlagen. Gällande den sista rekommendationen, att säkerställa att länsstyrelserna får de befogenheter som behövs för tillsynen, konstaterar regeringen att Va-beredskapsutredningen i sitt betänkande gör bedömningen att det behövs ett mer samlat och samordnat stöd mellan länsstyrelserna och kommunerna i frågor av betydelse för allmänna vattentjänster. Behovet är enligt utredningen särskilt märkbart för va-organisationer som arbetar för flera kommuner i olika län och därmed har kontakt med flera länsstyrelser. Va-beredskapsutredningen föreslår också att ett krav ska införas i vattentjänstlagen på att kommuner ska samverka om det behövs för att fullgöra uppgifter enligt lagen. Regeringen är tveksam till om det i dag finns något behov av utökade befogenheter för länsstyrelserna men är öppen för att det kan komma att behövas. Länsstyrelserna själva har uttryckt ett behov av samsyn om vilka underlag länsstyrelserna bör begära in från kommunerna. En sådan samsyn skulle kunna öka likvärdigheten i tillsynsarbetet samt underlätta prioriteringar och förutsägbarhet i processen för tillsynsarbetet. Genom Havs- och vattenmyndighetens pågående uppdrag, länsstyrelsens återrapporteringskrav och den fortsatta hanteringen av Va-beredskapsutredningens betänkande vidtar regeringen nödvändiga åtgärder för att i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer effektivisera statens insatser för allmänna vattentjänster. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens granskningsrapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Tillgången till kommunalt vatten och avlopp – statens insatser för allmänna vattentjänster (RiR 2025:2) Klimat- och näringslivsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 2025 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Strömmer, Forssmed, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Larsson Föredragande: statsrådet Romina Pourmokhtari Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp