Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:89 Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling Skr. 2025/26:89 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 18 december 2025 Ebba Busch Erik Slottner (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har i rapporten Arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling (RiR 2025:21) redovisat sin granskning av om regeringen och myndigheterna vidtagit effektiva åtgärder för skäliga arbetsvillkor i offentliga upphandlingar. I denna skrivelse behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och de rekommendationer som myndigheten riktar till regeringen. Riksrevisionen bedömer att det finns möjligheter att effektivisera myndigheternas arbete, att uppföljningen av arbetsrättsliga krav behöver utökas och att mer stöd behövs. Myndigheten rekommenderar att regeringen säkerställer ett utökat stöd och att den utreder hur uppföljningen av arbetsrättsliga villkor kan centraliseras. Regeringen instämmer i att det finns möjligheter att effektivisera myndigheternas arbete och har bl.a. tagit initiativ till följande åtgärder. Regeringen har beslutat att ge Upphandlingsmyndigheten ett bredare uppdrag för att stärka det offentliga upphandlingsstödet. Upphandlingsmyndigheten har bl.a. fått i uppdrag att informera och vägleda upphandlande aktörer om den färdplan för de offentliga affärerna 2025–2030 som regeringen beslutat om och ta fram stöd för arbetsrättsliga villkor och uppföljning. Regeringen bedömer att dessa åtgärder kan leda till att det blir lättare för myndigheter att ställa arbetsrättsliga villkor och att följa upp dessa. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 2.1Det behöver bli lättare att ställa krav3 2.2Det behövs en centraliserad uppföljning4 2.3Riksrevisionens rekommendationer4 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser4 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser6 Arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling RiR 2025:217 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 202569 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om regeringen och myndigheterna vidtagit effektiva åtgärder för skäliga arbetsvillkor i offentliga upphandlingar. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling (RiR 2025:21), se bilagan. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 10 september 2025. I denna skrivelse behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och de rekommendationer som riktats till regeringen. Riksrevisionens iakttagelser Det behöver bli lättare att ställa krav Riksrevisionen framför i sin granskning att statliga myndigheter inte säkerställer skäliga arbetsvillkor för anställda i offentligt upphandlade verksamheter. Riksrevisionen framför vidare att endast en tredjedel av de granskade upphandlingarna innehåller arbetsrättsliga villkor och myndigheterna gör ofta tvivelaktiga tolkningar av lagstiftningen och använder allmänna skrivningar i stället för att specificera lön, arbetstid och semester. Riksrevisionen menar att lagstiftningen är svår för myndigheterna att tillämpa. Det krävs både tid och kunskap för att bedöma om krav ska ställas och identifiera vilka krav som ska ställas. Enligt Riksrevisionen är Upphandlingsmyndighetens stöd avgörande för att myndigheterna ska kunna ställa krav på arbetsrättsliga villkor på ett effektivt sätt. När det finns framtagna kontraktsvillkor från Upphandlingsmyndigheten behöver inte alla myndigheter, var för sig, utföra samma arbete. Men stödet har inte varit tillräckligt omfattande. Riksrevisionen bedömer att det finns möjligheter att effektivisera myndigheternas arbete genom att Upphandlingsmyndigheten publicerar riskanalyser och kontraktsvillkor för så många yrkesgrupper som möjligt. Ett utvidgat stöd skulle, enligt Riksrevisionen, innebära att de upphandlande myndigheterna sparar resurser men även att det blir enklare för leverantörerna när samma villkor gäller hos alla upphandlande myndigheter. Riksrevisionen bedömer att Upphandlingsmyndigheten behöver bättre förutsättningar för att vara ett stöd för upphandlande myndigheter när det kommer till krav på arbetsrättsliga villkor. En möjlighet skulle enligt myndigheten vara att regeringen säkerställer att Upphandlingsmyndigheten själva kan utvidga det stödjande arbetet, alternativt att nyttja kompetensen hos andra myndigheter som är experter på arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetslivskriminalitet. När det gäller framtagande av både riskanalyser och kontraktsvillkor skulle, enligt Riksrevisionen, andra myndigheter kunna ta över arbetet eller bistå Upphandlingsmyndigheten. Det behövs en centraliserad uppföljning Enligt Riksrevisionens granskning genomför myndigheterna sällan någon djupgående uppföljning för att kontrollera att krav på arbetsrättsliga villkor efterlevs, exempelvis genom att besöka arbetsplatser och granska lönespecifikationer. Utan uppföljning riskerar efterlevnaden att bli låg. Konsekvensen kan bli att myndigheterna bidrar till lönedumpning och i övrigt dåliga arbetsvillkor hos sina leverantörer. Andra sätt att verka för skäliga arbetsvillkor är att förkasta onormalt låga anbud eller utesluta leverantörer som tidigare haft dåliga arbetsvillkor. Dessa metoder har dock, enligt Riksrevisionen, visat sig vara svåra att använda i praktiken. Riksrevisionen bedömer att uppföljningen av arbetsrättsliga krav behöver utökas för att säkerställa att kontraktsvillkoren efterlevs och att myndigheterna behöver mer stöd i uppföljningen. Att myndigheterna inte har gjort djupgående uppföljningar är till största delen en resursfråga. Riksrevisionen bedömer att det är mer effektivt om delar av uppföljningen av arbetsrättsliga villkor centraliseras. En centraliserad uppföljning skulle effektivisera arbetet för såväl upphandlande myndigheter som för leverantörer. Riksrevisionen menar att en centraliserad uppföljning av arbetsrättsliga villkor även kan bidra till att öka kunskaperna om hur stora problemen med oskäliga arbetsvillkor är hos leverantörer i offentliga kontrakt. Ökade kunskaper om vilka fel som uppstår med till exempel lön och arbetstid, och inom vilka branscher problemen är störst, skulle ge bättre underlag för att ta fram riskbaserade uppföljningsmodeller och olika modeller för uppföljning för olika branscher. En centraliserad uppföljning underlättar enligt Riksrevisionen även att information sprids mellan myndigheter. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen rekommenderar att regeringen säkerställer att upphandlande myndigheter får ett utökat stöd rörande arbetsrättsliga villkor och att den utreder hur uppföljningen av arbetsrättsliga villkor kan centraliseras. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen anser att det är av vikt att alla upphandlande myndigheter säkerställer att leverantören och eventuella underleverantörer följer arbetsrättsliga villkor och betalar skälig lön till samt skatter och avgifter för sina anställda. Regeringen instämmer i att det finns möjligheter att effektivisera myndigheternas arbete genom att Upphandlingsmyndigheten fortsätter sitt arbete med riskanalyser och kontraktsvillkor för olika yrkesgrupper och tillsammans med arbetsmarknadens parter tar fram nya villkorsbilagor. Andra myndigheter behöver bistå Upphandlingsmyndigheten i detta arbete. Regeringen instämmer även i att det kan bli enklare för leverantörerna när samma villkor i större utsträckning gäller hos flera upphandlande myndigheter. Regeringen anser att det är av stor betydelse att de krav och villkor som ställs i offentliga upphandlingar kontrolleras och följs upp kontinuerligt under avtalstiden. Regeringen instämmer i att det finns vinster i att viss uppföljning centraliseras, både på nationell och regional nivå. Regeringen fattade den 2 oktober 2025 beslut om ett bredare uppdrag för Upphandlingsmyndigheten i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 7). Uppgifter om samordnade ramavtal flyttas från Kammarkollegiet till Upphandlingsmyndigheten. Upphandlingsstödet förstärks med praktisk kompetens och kvaliteten på samordnade ramavtal kan förbättras med den strategiska kompetens som finns hos Upphandlingsmyndigheten. Dessutom ska vissa uppgifter inom området för elektronisk inköpsprocess överföras från Myndigheten för digital förvaltning (Digg) till Upphandlingsmyndigheten. Det blir enklare att ta ett helhetsgrepp om digitaliseringen av inköpsprocesserna genom att koppla ihop upphandling, beställning och fakturering på ett mer sammanhängande och effektivt sätt. En större myndighet ger vidare större möjligheter att allokera resurser till där stödet behövs som bäst. Kammarkollegiet, Digg och Upphandlingsmyndigheten har fått i uppdrag att förbereda överföring och inordnande av uppgifterna (Fi2025/01831, Fi2025/01826, Fi2025/01825). Regeringen har också, i Färdplan för de offentliga affärerna 2025–2030 (Fi2025/01827), fattat beslut om ytterligare tre inriktningsmål till den nationella upphandlingsstrategin. Ett av dessa, mål 9, är att upphandlande aktörer ska säkerställa att endast seriösa leverantörer tilldelas offentliga kontrakt samt att leverantörerna följer avtal och gällande regelverk och har seriösa underleverantörer. För att arbeta med detta inriktningsmål är riskanalyser, arbetsrättsliga villkor och uppföljning en självklar del. Upphandlingsmyndigheten har fått i uppdrag att genomföra insatser för att främja genomförandet av färdplanen (Fi2025/01827). Det innebär bl.a. att myndigheten ska informera, vägleda och möjliggöra erfarenhetsutbyte för upphandlande aktörer om hur färdplanen kan förverkligas. Myndigheten ska löpande rapportera till regeringen fram till 30 september 2030 då en slutredovisning ska göras. För att förbättra förutsättningarna för att genomföra den nationella upphandlingsstrategin består färdplanen även av fokusområden. Samordning av de offentliga affärerna är ett av tre områden som regeringen pekar ut och där det behövs en genomgripande utveckling hos myndigheterna. Inom området beskrivs rekommenderade åtgärder, bl.a. att mindre kommuner och myndigheter med begränsade resurser kan gå samman i regionala inköpscentraler. På så vis kan upphandlingskompetens och resurser samlas, vilket bl.a. kan möjliggöra centraliserad uppföljning. Konkurrensverket har den 30 september 2025, på uppdrag av regeringen, lämnat förslag som syftar till att göra det lättare att förkasta oseriösa anbud i offentliga upphandlingar (Fi2025/01806). Förslagen är remitterade. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser För att motverka arbetslivskriminalitet i offentliga upphandlingar har Upphandlingsmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten fått i uppdrag att i dialog med berörda aktörer utveckla effektiva former för och tillgängliggöra ett operativt och verksamhetsnära stöd för kommuner som hjälper dessa att motverka arbetslivskriminalitet och brottslighet i välfärden i inköpsprocessens olika delar (Fi2025/02383). Stödet ska bl.a. göra det enklare att ställa arbetsrättsliga villkor i upphandlingar och att följa upp dessa villkor. Stödet ska även inkludera hur misstänkt låga anbud kan hanteras. Dessa åtgärder kommer alla upphandlande aktörer tillgodo. För att effektivisera uppföljningen av avtal och däribland arbetsrättsliga villkor och samtidigt hantera kapacitetsproblem för små upphandlande aktörer har Upphandlingsmyndigheten i det ovan nämnda uppdraget även fått i uppgift att vidta åtgärder för att underlätta och stödja kommunal inköpssamverkan bl.a. i syfte att öka effektivitet och centralisering av avtalsuppföljningen. Målet är att fler upphandlande aktörer ska kunna delta i samordnade ramavtal där uppföljningen sker centralt av särskilda kompetensresurser. Regeringen bedömer att denna åtgärd, tillsammans med redan genomförda åtgärder, kan leda till att det sammantaget blir lättare för upphandlande aktörer att ställa krav på arbetsrättsliga villkor och att följa upp dessa. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling RiR 2025:21 Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 2025 Närvarande: Busch, ordförande, och statsråden Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Slottner Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling