Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 5 av 7443 träffar
Propositionsnummer · 2025/26:111 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte
Ansvarig myndighet: Justitiedepartementet
Dokument: Skr. 111
Regeringens skrivelse 2025/26:111 Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte Skr. 2025/26:111 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 29 januari 2026 Ulf Kristersson Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte (RiR 2025:23). Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över de nuvarande regelverken för utredning, förvaltning och skifte av dödsbon i deras helhet med syfte att möjliggöra en snabb och smidig hantering av dödsbon som samtidigt värnar om de berördas intressen. I översynen bör enligt Riksrevisionen ingå hur kontroll och tillsyn av boutredningsmännens förvaltning kan utformas och organiseras för att bli mer effektiv, hur reglering för dödsbons köp av tjänster som innefattar utredning, förvaltning och skifte av dödsbon kan stärkas och hur dödsbon kan få större möjligheter till alternativ tvistlösning vid tvister om varor och tjänster. Riksrevisionen rekommenderar vidare regeringen att vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra elektronisk inlämning av bouppteckningar. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar. Regeringen delar bl.a. bedömningen att bouppteckningar bör kunna lämnas in elektroniskt och har nyligen beslutat en proposition med förslag till lagändringar som möjliggör för enskilda och professionella aktörer att lämna in både bouppteckningar och dödsboanmälningar elektroniskt. Inom Regeringskansliet bereds vidare förslag om moderniseringar av viktiga delar av ärvdabalken. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer3 2.1Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser3 2.2Riksrevisionens rekommendationer till regeringen5 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser5 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer8 Riksrevisionens rapport Statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte (RiR 2025:23)10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 januari 202678 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat statens insatser vid hantering av dödsbon. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte (RiR 2025:23). Granskningsrapporten finns i bilagan. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 7 oktober 2025. Rapporten innehåller iakttagelser, slutsatser och rekommendationer som avser regeringen, tingsrätterna, Skatteverket och Kammarkollegiet. I denna skrivelse behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i de delar de riktar sig till regeringen. Riksrevisionens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser Riksrevisionen har granskat om statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon är tillräckliga och effektiva. Riksrevisionen har motiverat sin granskning med att utredning, förvaltning och skifte av dödsbon är en medborgarnära företeelse som de flesta kommer att behöva hantera någon gång i sitt liv. De statliga insatserna behöver vara effektiva och tillräckliga för att värna om de berördas rättigheter och möjliggöra en snabb och smidig hantering av dödsbon. Granskningen har vidare motiverats av att Skatteverket haft långa handläggningstider i sin bouppteckningsverksamhet och att det enligt Riksrevisionen funnits en risk för brister i förordnande och kontroll hos Kammarkollegiet och tingsrätterna. Därutöver har Riksrevisionen pekat på rapporter om oegentligheter som begåtts av privata aktörer som erbjuder tjänster som innefattar att utreda, förvalta och skifta dödsbon. Riksrevisionens övergripande slutsats är att tingsrätternas, Skatteverkets och Kammarkollegiets insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon i stora delar är effektiva utifrån de regelverk som finns, samtidigt som det finns utrymme för ytterligare effektiviseringar. Riksrevisionen bedömer dock att de nuvarande regelverken inte är tillräckliga för att hanteringen av dödsbon ska kunna fungera effektivt. Riksrevisionens helhetsbedömning av regelverken för hantering av utredning, förvaltning och skifte av dödsbon är att de i de flesta delar är gamla och svåra för dödsbodelägare att förstå. Regelverken är inte anpassade till förändrade familjeförhållanden eller till att tillgångarna i dödsbon numera ofta är större och av andra och fler typer än tidigare. Även ökad internationalisering och digitalisering är relevanta aspekter som inte omhändertas fullt ut i regelverken. Riksrevisionen anser därför att regelverken behöver ses över i deras helhet för att kunna möjliggöra en snabb och smidig hantering av dödsbon samtidigt som de berördas intressen värnas i tillräcklig utsträckning. Ett av områdena som Riksrevisionen berör särskilt är tillsyn och kontroll av boutredningsmännens förvaltning. Tingsrätternas kontroll sker enligt Riksrevisionen på ett i huvudsak rimligt sätt utifrån gällande regelverk. Kontroll sker dock mycket sällan och det saknas därför information om hur boutredningsmännen sköter sina uppdrag, om vilken ersättning de tar ut och hur lång tid det tar för dem att utföra sina uppdrag. Riksrevisionen anser att det behövs en översyn av hur en mer effektiv tillsyn och kontroll kan utformas. Riksrevisionen konstaterar i sammanhanget att tillsynsuppgifter normalt sett inte hanteras av domstolar utan av förvaltningsmyndigheter med särskild kompetens inom området. En annan fråga som Riksrevisionen lyfter i granskningen är regleringen av tjänster som innefattar utredning, förvaltning och skifte av dödsbon. Enligt Riksrevisionen finns det ett behov av en särskild reglering av sådana tjänster, t.ex. genom införande av kvalifikationskrav på tjänsteutövarna eller en uttrycklig ersättningsskyldighet för skada som de orsakar. Riksrevisionen anser att dödsbon i realiteten liknar konsumenter eftersom de ofta utgörs av privatpersoner utan tidigare kunskap eller erfarenhet av dödsbohantering. Det är, enligt Riksrevisionens bedömning, motiverat att dödsbon har liknande skydd som privatpersoner i konsumentförhållanden. Det gäller vid köp av alla typer av varor och tjänster, men inte minst tjänster som innefattar att utreda, förvalta och skifta dödsbon. Riksrevisionen lyfter vidare frågan om dödsbons möjligheter att till en rimlig kostnad klaga på köp av en tjänst som innefattar utredning, förvaltning och skifte av ett dödsbo. Riksrevisionen pekar på att Sveriges Begravningsbyråers Förbunds reklamationsnämnd (SFB) kan pröva en tvist, om tjänsten är köpt av en medlem i förbundet. Allmänna reklamationsnämnden (ARN) kan också, om den som sålt tjänsten inte är medlem i förbundet, pröva en tvist om köp av en begravningstjänst. Om tjänsten är köpt av någon som inte är medlem i förbundet och inte heller avser en begravningstjänst saknas det dock möjlighet för dödsbon att använda sig av alternativ tvistlösning. Dödsbon är därmed oftast hänvisade till att lösa en tvist i domstol, något som är mer kostsamt och tidskrävande. Riksrevisionens bedömning är att dödsbon inte har tillräcklig tillgång till alternativ tvistlösning. Slutligen bedömer Riksrevisionen att det är motiverat att införa en tjänst för elektronisk inlämning av bouppteckningar. En anledning är att det kan öka Skatteverkets produktivitet genom att elektroniskt inlämnade bouppteckningar möjliggör en högre grad av automatiserad handläggning och troligen också leder till att mer kompletta bouppteckningar kommer in direkt. En annan anledning är att allmänheten förväntar sig att kunna använda digitala tjänster i kontakt med myndigheter samtidigt som en elektronisk inlämning förmodligen förenklar hanteringen av bouppteckningar för dödsbon. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: Se över de nuvarande regelverken för utredning, förvaltning och skifte av dödsbon i deras helhet med syfte att möjliggöra en snabb och smidig hantering av dödsbon som samtidigt värnar om de berördas intressen. I översynen bör bland annat följande ingå: Hur kontroll och tillsyn av boutredningsmännens förvaltning kan utformas och organiseras för att bli mer effektiv. Hur reglering för dödsbons köp av tjänster som innefattar utredning, förvaltning och skifte av dödsbon kan stärkas, t.ex. genom särskilda kvalifikationskrav och en uttrycklig ersättningsskyldighet för de som utför tjänsterna. Hur dödsbon kan få större möjligheter till alternativ tvistlösning vid tvister om varor och tjänster. Vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra elektronisk inlämning av bouppteckningar. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar. Som Riksrevisionen påpekar är det viktigt att regelverket kring utredning, förvaltning och skifte av dödsbon möjliggör en effektiv hantering. Det stämmer att regelverket är gammalt och regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att det kan vara svårt för enskilda dödsbodelägare att förstå regelverket. Riksrevisionen rekommenderar att de nuvarande regelverken ses över i deras helhet med syfte att möjliggöra en snabb och smidig hantering av dödsbon som samtidigt värnar om de berördas intressen. Även enligt regeringens mening finns det ett behov av moderniseringar och förenklingar av reglerna i ärvdabalken. Regeringen tillsatte därför i februari 2024 en utredning med uppdrag att se över reglerna om arv och testamente i ärvdabalken för att anpassa dessa till den digitala och ekonomiska samhällsutvecklingen och till hur människor bildar familj i dag (Ju 2024:05). Syftet var att åstadkomma en modern, tydlig och trygg arvs- och testamentsrätt. I utredningens uppdrag ingick att analysera och beakta flera av de omständigheter som Riksrevisionen pekar på i sin granskning, som exempelvis ändrade familjeförhållanden och ökad internationalisering. Utredningen överlämnade nyligen sitt betänkande, som bereds inom Regeringskansliet (se vidare avsnitt 4). Samtidigt som det kan konstateras att delar av ärvdabalken är i behov av modernisering, är regelverket om utredning, förvaltning och skifte av dödsbon väl inarbetat och det är inte tydligt utifrån Riksrevisionens granskning i vilka delar regelverket på ett mer generellt plan brister. Enligt Riksrevisionen bör dock en översyn innefatta särskilt tre frågor. Den första frågan rör hur kontroll och tillsyn av boutredningsmännens förvaltning kan utformas och organiseras för att bli mer effektiv. Den frågan har ett nära samband med frågan om vem som ska förordna och entlediga boutredningsmän samt fatta beslut i andra närliggande frågor. Det har tidigare övervägts om de uppgifterna bör flyttas från allmän domstol till en förvaltningsmyndighet. Då ansågs vägande skäl tala för att uppgiften borde vara kvar hos allmän domstol, bl.a. med hänsyn till det behov av kvalificerade rättsliga överväganden som kan uppstå i vissa ärenden. Dessutom framstod det som tveksamt vilken förvaltningsmyndighet som skulle vara lämplig att ta över uppgiften. Samtidigt gjordes bedömningen att bevaknings- och tillsynsansvaret borde kvarstå hos den myndighet som beslutade i ärendena (se prop. 2010/11:119 s. 72–75). Att domstolarna har tillsynsuppgifter inom detta område skiljer sig från det som numera är det vanliga inom de flesta rättsområden. Enligt Riksrevisionen sker tillsyn och kontroll av boutredningsmännens verksamhet i mycket begränsad omfattning. Som Riksrevisionen påpekar innebär dagens utformning av regelverket att ett ansvar ligger på dödsbodelägarna att föra fram synpunkter på boutredningsmannens arbete. Samtidigt skiljer sig tillsynen och kontrollen av boutredningsmännens uppgifter från exempelvis tillsynen i konkurser. Det finns inget krav på att en boutredningsman ska utses för att förvalta och skifta ett dödsbo, och i de allra flesta fall sker inte heller det. Och även om en boutredningsman utses har dödsbodelägarna stora möjligheter att själva påverka utredningen, förvaltningen och skiftet av dödsboet. Staten svarar inte heller för boutredningsmannens arvode och även en dödsbodelägare kan utses till boutredningsman. Om synpunkter på boutredningsmannens förvaltning kommer till tingsrättens kännedom, exempelvis genom att klander väcks eller att det framförs en begäran om att boutredningsmannen ska entledigas, kan tingsrätten beakta de synpunkter som förs fram. Tingsrätten kan också, som en del av sin serviceskyldighet, upplysa om exempelvis möjligheten att begära entledigande av en boutredningsman eller att utse en god man, när det är motiverat. Vidare bör det beaktas att om boutredningsmannen är en advokat eller en jurist som är anställd av en advokatbyrå så omfattas boutredningsmannens arbete av den tillsyn som bedrivs av Sveriges advokatsamfund. Det har inte genom Riksrevisionens granskning eller på något annat sätt framkommit att det på ett mer systematiskt sätt finns brister i boutredningsmännens arbete. Mot denna bakgrund anser regeringen att det för närvarande inte finns skäl att se över hur kontroll och tillsyn av boutredningsmännens förvaltning kan utformas och organiseras för att bli mer effektiv. Den andra frågan som Riksrevisionen bedömer bör ingå i översynen är hur en reglering av dödsbons köp av tjänster som innefattar utredning, förvaltning och skifte av dödsbon kan stärkas, t.ex. genom särskilda kvalifikationskrav och en uttrycklig ersättningsskyldighet för de som utför tjänsterna. Som Riksrevisionen påpekar kan någon som erbjuder en tjänst som innefattar utredning, förvaltning och skifte av ett dödsbo få stor förfoganderätt över dödsboets tillgångar och över hur dödsboet förvaltas. Det stämmer också att det oftast är privatpersoner som använder sig av tjänsterna, ofta i en tid av sorg. Ett dödsbo är en juridisk person som exempelvis kan sluta avtal och vara part i en rättegång. I denna egenskap omfattas dödsboet generellt inte av konsumenträttslig lagstiftning. Av intresse i sammanhanget är dock att avsikten är att det i dödsboets namn endast ska utföras sådana rättshandlingar som ytterst har till syfte att vara ett led i avvecklingen av boet. Någon varaktig ekonomisk verksamhet är därmed inte avsedd. Det saknas, som Riksrevisionen konstaterar, en särskild reglering som specifikt tar sikte på tjänster som innefattar utredning, förvaltning och skifte av dödsbon. Enligt Riksrevisionen kan en illasinnad eller okunnig tjänsteutövare orsaka dödsboet betydande ekonomiska skador. I rapporten framkommer också, genom hänvisningar till granskningar i media, att det förekommer att dödsbon utsätts för bedrägerier. Regeringen ser allvarligt på dessa uppgifter. Det är oacceptabelt att människor som är särskilt sårbara efter en anhörigs bortgång blir offer för bedragare som hänsynslöst utnyttjar deras tillit. Det är dessutom av yttersta vikt att motverka möjligheterna att berika sig genom bedrägerier – både för att värna tryggheten och för att strypa den kriminella ekonomin. Regeringen arbetar brett för att minska denna typ av brottslighet. Den 1 juli 2025 skärptes synen på bedrägerier efter förslag av regeringen i propositionen Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv (prop. 2024/25:124). De nya reglerna innebär att fler fall av bedrägeri ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska nu särskilt beaktas bl.a. om gärningsmannen på ett hänsynslöst sätt har utnyttjat offrets skyddslösa eller utsatta ställning eller om gärningen har ingått i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt. Båda dessa kvalifikationsgrunder kan vara relevanta i ett fall där den som erbjuder tjänster för utredning, förvaltning och skifte av dödsbon begår bedrägerier mot sina kunder. Det är inte ovanligt att det saknas lagstadgade kvalifikationskrav och specifika ersättningsregler för utförare av en viss tjänst. Den enskilde har ofta goda möjligheter att själv bedöma om en utförare av en tjänst bör anlitas och i så fall vilken kompetens som efterfrågas. Utredning, förvaltning och skifte av dödsbo är en angelägenhet som dödsbodelägarna själva har stor möjlighet att råda över. Som framgår av Riksrevisionens rapport finns det privata aktörer som reglerar vissa utövare av den aktuella typen av tjänster. Om en advokat eller en jurist som är anställd på en advokatbyrå anlitas så omfattas denne av Sveriges advokatsamfunds tillsyn. För andra utförare finns SBF, som är en medlemsorganisation som tillhandahåller auktorisation för sina medlemmar. Inom SBF finns en reklamationsnämnd som bl.a. har till uppgift att bedöma frågor rörande de auktoriserade medlemsbyråernas agerande och ansvar gentemot sina uppdragsgivare i samband med begravningsuppdrag, juridiska tjänster och annan sammanhängande verksamhet. Om en dödsbodelägare väljer att ansöka om en boutredningsman gäller också vissa lagstadgade kvalifikationskrav. Det finns även andra aktörer på marknaden som erbjuder utbildningar och kvalitetssäkring. Mot den bakgrunden är regeringens bedömning att det för närvarande inte finns skäl att överväga en sådan reglering som Riksrevisionen rekommenderar i denna del. Regeringen avser dock att följa frågan noggrant. Den tredje frågan som enligt Riksrevisionen bör innefattas i en större översyn är hur dödsbon kan få större möjligheter till alternativ tvistlösning vid tvister om varor och tjänster. Möjligheten för konsumenter att använda sig av alternativ tvistlösning regleras i stor utsträckning av EU-rätten. Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU av den 21 maj 2013 om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG (tvistlösningsdirektivet) har i Sverige genomförts i lagen (2015:671) om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden och förordningen (2015:739) med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden. EU-direktivet syftar till att säkerställa att konsumenter inom EU har tillgång till tvistlösning utanför domstol inför organ som är bl.a. oberoende, opartiska och effektiva (artikel 1). Direktivet avser bara konsumenters klagomål mot näringsidkare (artikel 2.2 g). En konsument definieras som en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet (artikel 4.1 a i tvistlösningsdirektivet och 2 § 3 lagen om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden). Begreppet har samma innebörd som i annan konsumentlagstiftning. Dödsbon är inte konsumenter i regleringens mening och någon skyldighet att tillhandahålla alternativ tvistlösning för dödsbon följer inte av tvistlösningsdirektivet. Det finns dock ingenting som hindrar att medlemsstaterna ger tillgång till alternativ tvistlösning även till andra än konsumenter. Under en period prövade, som Riksrevisionen konstaterar, ARN även tvister som anmälts av ett dödsbo. För att effektivisera nämndens verksamhet begränsades möjligheten till sådan prövning genom en förordningsändring som trädde i kraft i mars 2022. Möjligheten att få en tvist avseende köp av begravningstjänst prövad kvarstår dock, om tjänsten är köpt av någon som inte är medlem i SBF. Om tjänsten är köpt av en medlem i SBF finns möjligheten att få frågan prövad av organisationens reklamationsnämnd, som är en godkänd nämnd enligt 6 § lagen om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden. Regeringen bedömer att det i dagsläget inte finns skäl att åter utvidga möjligheten för prövning av tvister vid ARN på det sätt som Riksrevisionen rekommenderar. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det bör införas en möjlighet att lämna in bouppteckningar elektroniskt. I enlighet med Riksrevisionens rekommendation har regeringen nyligen beslutat en proposition med förslag om att en sådan möjlighet införs (se vidare avsnitt 4). Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer Regeringen beslutade i november 2025 propositionen Elektronisk inlämning av bouppteckningar (prop. 2025/26:46). Genom förslagen möjliggörs att bouppteckningar och dödsboanmälningar lämnas in elektroniskt till Skatteverket. Möjligheten att lämna in handlingarna elektroniskt kan förväntas göra det enklare och minska kostnaderna för privatpersoner och professionella aktörer samtidigt som Skatteverket kan arbeta mer effektivt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Därefter kan tjänsten börja användas så snart Skatteverket har utvecklat den. Inom Regeringskansliet bereds vidare förslagen i betänkandet Nya regler om arv och testamente – bland annat ett testamentsregister i offentlig regi och ett stärkt skydd för efterlevande sambor (SOU 2025:91). I betänkandet lämnas ett flertal förslag på modernare regler om arv och testamente. Dessutom görs en språklig översyn med inriktning på förenklingar och moderniseringar av bestämmelserna om utredning, förvaltning och skifte av dödsbon. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut i januari 2026. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen när beredningen är avslutad. Regeringen avser vidare att noga följa utvecklingen i de frågor som Riksrevisionen lyfter i sin granskning. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte (RiR 2025:23) Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 januari 2026 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Liljestrand, Bohlin, Pourmokhtari, Rosencrantz, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Strömmer Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte