Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:299 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2025 Skr. 2025/26:299 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Visby den 25 juni 2026 Ulf Kristersson Jakob Forssmed (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen har fördelat stöd ur fonden under 2025. Därutöver redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling samt analyserar fördelningen av stöd inom olika områden. I skrivelsen anges också den kommande inriktningen av stöd ur Allmänna arvsfonden och de områden som enligt regeringen ska prioriteras när Arvsfondsdelegationen beslutar om stöd. Innehållsförteckning 1Inledning6 1.1Allmänna arvsfonden6 1.2Arvsfondsdelegationen6 1.3Kammarkollegiet7 2Förvaltningen av Allmänna arvsfonden7 2.1Allmänna arvsfondens rätt till egendom7 2.2Arv till Allmänna arvsfonden kan avstås8 2.3Influtna, utbetalningsbara och utbetalade medel9 2.3.1Influtna medel9 2.3.2Utbetalningsbara medel10 2.3.3Beslutade och utbetalade medel10 2.4Placeringsinriktning och avkastning11 2.5Kostnader för förvaltning och administration12 2.6Utvecklingsarbete14 3Fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden15 3.1Utgångspunkter för fördelning av stöd15 3.1.1Mottagare av stöd15 3.1.2Projektstöd15 3.1.3Lokalstöd16 3.1.4Krav på redovisning16 3.2Inkomna och beslutade ärenden 202516 3.3Bifalls- och avslagsbeslut 202518 3.4Fördelade medel 202520 3.4.1Fördelning av medel per stödform20 3.4.2Fördelning av medel per målgrupp21 3.4.3Geografisk fördelning av medel25 3.4.4Fördelning av medel per organisationskategori27 4Projekt inom de av regeringen prioriterade områdena29 4.1Främja psykisk och fysisk hälsa30 4.2Främja ett stärkt föräldraskap31 4.3Stärka barnets rättigheter31 4.4Förebygga våld, mobbning och trakasserier31 4.5Stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning32 4.6Främja etableringen på arbetsmarknaden32 4.7Ökad delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättning33 4.8Ökad delaktighet i kulturlivet33 4.9Stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering34 4.10Stärka inflytandet för barn och unga34 4.11Ökad jämställdhet och jämlikhet34 4.12Öka delaktighet och stärka demokrati35 4.13Främja arbete med stöd till brottsoffer35 5Kontroll och granskning35 5.1Projekten kontrolleras i flera steg35 5.1.1Generella villkor för stöd ur Allmänna arvsfonden36 5.1.2Demokrativillkor36 5.1.3Kontroll inför beslut om stöd36 5.1.4Kontroll efter beslut om stöd37 5.1.5Lokalstödsuppföljning40 5.1.6Överlämnande av ärende40 5.2Utvecklingsarbete inom kontrollområdet40 5.3Riksrevisionens granskning av statens insatser vid hantering av dödsbon41 6Uppföljning och utvärdering42 6.1Utgångspunkter för uppföljnings- och utvärderingsverksamheten42 6.2Uppföljning av projektens överlevnad42 6.2.1Bedömningsgrunder42 6.2.2Resultat från 2025 års uppföljning av projektens överlevnad44 6.2.3Vad påverkar projektens överlevnad?44 6.2.4Forskares uppföljning av projektens överlevnad45 6.3Uppföljning av projekt ur ett jämställdhetsperspektiv45 6.3.1Könsfördelning av projektledare i slutredovisade projekt45 6.3.2Jämställdhetsstatistik projektstöd46 6.3.3Jämställdhetsstatistik lokalstöd46 6.3.4Projekt riktade främst till flickor eller kvinnor respektive pojkar eller män47 6.4Uppföljning av målgruppernas delaktighet i projekt47 6.4.1Målgruppernas roller i planeringen av projekten47 6.4.2Målgruppernas roller under genomförandet av projektet48 6.4.3Målgruppernas roller i den fortsatta verksamheten efter projektslut48 6.5Uppföljning av projektens betydelse för målgrupperna49 6.5.1Projektstödets betydelse för målgrupperna49 6.5.2Lokalstödets betydelse för målgrupperna49 6.6Utvärderingsverksamheten50 7Kommunikation och erfarenhetsspridning50 7.1Kommunikation50 7.1.1Allmänna arvsfondens webbplats50 7.1.2Allmänna arvsfonden i sociala medier51 7.1.3Allmänna arvsfondens nyhetsbrev51 7.1.4Allmänna arvsfonden i redaktionella medier52 7.1.5Förtroende- och kännedomsmätning52 7.1.6Informationsträffar53 7.1.7Kommunikation om kontroll och uppföljning53 7.2Erfarenhetsspridning53 7.2.1Arvsfondsdelegationens och kanslistödets arbete med erfarenhetsspridning54 7.2.2Organisationernas arbete med erfarenhetsspridning54 7.2.3Effektstöd – ett nytt stöd för erfarenhetsspridning55 8Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling56 9Inriktning och prioriterade områden 202662 9.1Allmänna utgångspunkter62 9.2Funktionshinderspolitik63 9.3Barnrättspolitik63 9.4Ungdomspolitik64 9.5Äldrepolitik64 9.6Prioriterade områden65 9.6.1De fjorton prioriterade områdena65 9.6.2Projekt som syftar till att stärka Sveriges totalförsvar66 9.6.3Projekt som syftar till att stärka åtnjutandet av barnets rättigheter66 9.6.4Projekt som syftar till att främja arbete med att stödja brottsoffer66 9.6.5Projekt som syftar till att öka delaktigheten och stärka demokratin67 9.6.6Projekt som syftar till att förebygga våld, mobbning och trakasserier67 9.6.7Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap67 9.6.8Projekt som syftar till att främja psykisk och fysisk hälsa68 9.6.9Projekt som syftar till att öka delaktigheten i kulturlivet68 9.6.10Projekt som syftar till att främja etableringen på arbetsmarknaden68 9.6.11Projekt som syftar till att stärka åtnjutandet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning69 9.6.12Projekt som syftar till att öka delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättningar69 9.6.13Projekt som syftar till att stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering69 9.6.14Projekt som syftar till att öka jämställdheten och jämlikheten70 9.6.15Projekt som syftar till att stärka inflytandet för barn och unga70 Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys för förvaltningen av Allmänna arvsfonden 202571 Organisationer som fick stöd ur Allmänna arvsfonden under 202579 Överlevnad efter projektslut90 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 juni 2026121 Inledning Allmänna arvsfonden Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och mer avlägsna släktingar uteslöts från arvsrätt, vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden regleras genom lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden och förordningen (2021:403) om Allmänna arvsfonden. Fonden består av egendom som har tillfallit fonden genom bl.a. arv, gåva, testamente och ersättning från metallåtervinning. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Det görs genom att stöd fördelas ur fonden till sådan verksamhet. Regeringen redovisar årligen till riksdagen hur fonden har förvaltats och hur stöd ur fonden har fördelats. Regeringen anger även årligen vilken inriktning stödet ska ha och vilka prioriteringar som ska gälla vid medelsfördelning ur fonden. Det är huvudsakligen två förvaltningsmyndigheter som har till uppgift att förvalta fonden och handlägga arvsfondsärenden, Arvsfondsdelegationen och Kammarkollegiet. Arvsfondsdelegationen Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ut Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen ska ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. Arvsfondsdelegationen har även till uppgift att informera om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelegationen leds av en nämnd som består av en ordförande, en vice ordförande och högst sju ledamöter. Ledamöterna utses av regeringen. I delegationen ska såväl ledamöter från Regeringskansliet, varav en är ordförande, som andra ledamöter ingå. Majoriteten av ledamöterna ska vara personer som inte arbetar i Regeringskansliet. Ledamöterna i delegationen ska ha goda kunskaper om barn, ungdomar, äldre personer eller personer med funktionsnedsättning. Arvsfondsdelegationen är som utgångspunkt beslutsför när ordförande eller vice ordförande och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Arvsfondsdelegationen ska varje år före mars månads utgång lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden som avser det senaste avslutade räkenskapsåret. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2025 lämnades till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 31 mars 2026 (2026/00705). Kammarkollegiet Kammarkollegiet förvaltar Allmänna arvsfondens egendom som en särskild fond. Till Kammarkollegiets uppgifter hör därutöver att bevaka fondens rätt till egendom och att utföra administrativa och handläggande uppgifter åt Arvsfondsdelegationen. Det senare innebär att Kammarkollegiet fungerar som ett kanslistöd åt Arvsfondsdelegationen. Kammarkollegiets kostnader för att förvalta och företräda fonden samt fungera som kanslistöd åt Arvsfondsdelegationen finansieras med medel ur fonden. Under 2025 fick Kammarkollegiet belasta fonden med kostnader motsvarande ca 113 465 000 kronor för detta ändamål (Fi2024/02559). Fonddelegationen inom Kammarkollegiet, vars ledamöter utses av regeringen, är ett särskilt beslutsorgan för kapitalförvaltningen. Fonddelegationen har i uppdrag att besluta om långsiktig placeringsinriktning, ramar och riktlinjer för hantering av risker och andra strategiska frågor för förvaltningen av Allmänna arvsfondens kapital. Fonddelegationen är sammansatt av personer med kompetens och lång erfarenhet inom kapitalförvaltning och närliggande områden. Kammarkollegiet ska varje år, i samband med myndighetens årsredovisning, lämna en redovisning till regeringen för förvaltningen av Allmänna arvsfonden som avser det senast avslutade räkenskapsåret (se bilaga 1 för resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys för 2025). Redovisningen till regeringen ska granskas av Riksrevisionen. Förvaltningen av Allmänna arvsfonden Allmänna arvsfondens rätt till egendom När en person avlider utan att efterlämna maka, make eller närmare släktingar än kusiner och det finns egendom i dödsboet är Allmänna arvsfonden legal arvtagare i den mån egendomen inte har testamenterats till någon annan. Om den avlidne var änka eller änkling, tillfaller arvet fonden endast om det inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidna makan eller maken. En förutsättning för att dessa släktingar ska ärva är att de t.ex. inte har uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare har fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden få egendom genom bl.a. gåva, testamente eller förmånstagarförordnande i försäkringsavtal. Fonden tillförs också ekonomiskt överskott från återvinning av metallföremål som inte har förbränts vid kremering. När det i ett enskilt fall inte finns någon annan arvinge än fonden eller om fonden är testamentstagare ska Kammarkollegiet som huvudregel förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med dödsboet. Den gode mannen står under Kammarkollegiets tillsyn. Kammarkollegiets övergripande mål för denna del av verksamheten är att dödsbon ska avvecklas på ett etiskt, rättssäkert och kostnadseffektivt sätt, med respekt för den avlidne. När avvecklingen av dödsboet är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar från dödsboet till fonden. Under 2025 kom 1 657 avvecklings- och testamentsärenden in till Kammarkollegiet, vilket är en minskning från 2024 då det kom in 1 696 sådana ärenden. Under 2025 avgjordes sammanlagt 1 688 avvecklings- och testamentsärenden, vilket är en ökning från 2024 då 1 591 ärenden avgjordes. För att följa hur effektivt Kammarkollegiets verksamhet bedrivs när det gäller bevakningen av fondens rätt till egendom används ett antal indikatorer. En sådan indikator är andelen dödsbon som har avvecklats inom tre år från det att anmälan om dödsfall kom in till Kammarkollegiet. Kammarkollegiets mål är att minst 70 procent av dödsbona ska avvecklas inom den tidsramen. Utfallet för 2025 var 47 procent, vilket är en minskning jämfört med 2024 då utfallet var 62 procent. En annan indikator för att följa hur effektivt verksamheten bedrivs är andelen redovisningar av god mans förvaltning av dödsbon som har godkänts inom sex månader från det att redovisningen kom in till Kammarkollegiet. Kammarkollegiets riktmärke är att 80 procent av redovisningarna ska vara godkända inom den tiden. Utfallet för 2025 var 9 procent, vilket är en minskning jämfört med 2024 då utfallet var 11 procent. Minskningen beror enligt Kammarkollegiet på vakanser bland personalen som har bidragit till att antalet inkomna ärenden har överstigit antalet avgjorda ärenden, vilket har påverkat möjligheterna att nå målsättningen för redovisningsärenden. En annan bidragande faktor har varit att stödsystemet har varit mindre väl anpassat under de senaste åren. Under 2025 har Kammarkollegiet genomfört flera effektiviseringsåtgärder. Bland annat har insatser gjorts när det gäller behovsinsamling, kartläggning och granskning av kravställning inför upphandling av nytt system för ärendehandläggning och kundkontakt. Även digitala tjänster och arbetssätt har utvecklats och hanteringen av gravvårdsärenden har fortsatt effektiviserats. Ett flertal arbetsmoment har identifierats där verksamheten har övergått till digital hantering. Verksamheten har också fokuserat på att få ned balanserna i redovisningsärendena, genom att bl.a. granska underlagen utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning. Arv till Allmänna arvsfonden kan avstås Kammarkollegiet får i vissa fall besluta om att arv eller försäkringsbelopp som har tillfallit Allmänna arvsfonden helt eller delvis ska avstås till någon som har ansökt om det. En sådan ansökan om arvsavstående ska lämnas in till Kammarkollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription har tillfallit fonden. Arv eller försäkringsbelopp får avstås till någon annan om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Även i annat fall får avstående göras till arvlåtarens sambo eller någon annan som genom beroendeförhållande har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Graden av beroendeförhållande mellan arvlåtaren och den sökande samt om den sökande har behov av egendomen ska särskilt beaktas vid skälighetsbedömningen. Arv som utgörs av sådan egendom som är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt får avstås till en juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl, får ett belopp av det arv som har tillfallit fonden tillsammans med sådan egendom avstås till den som tar emot egendomen för att användas för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Under 2025 prövades och avgjordes 43 ärenden om arvsavstående. Av dessa bifölls 20 helt eller delvis, 18 avslogs och 5 avskrevs eller avvisades. Det innebär att 46 procent av ärendena bifölls helt eller delvis, 42 procent avslogs och 12 procent avskrevs eller avvisades. Influtna, utbetalningsbara och utbetalade medel Influtna medel Det finns tre kategorier av medel som tillfaller Allmänna arvsfonden: influtna arv, medel från metallåtervinning (värdet av återvunna metaller efter kremering) och aktieutdelningar på befintligt kapital (direktavkastning). Summan av de medel som tillfallit fonden under 2025 är 1 734 miljoner kronor, vilket är en minskning med 81 miljoner kronor jämfört med 2024. Influtna arvsmedel under 2025 uppgick till 1 110 miljoner kronor, vilket är en minskning med 87 miljoner kronor jämfört med 2024. Det högre inflödet av arvsmedel under 2024 beror till stor del på ett enskilt ärende, vars inflöde motsvarade 18 procent av det sammanlagda beloppet inbetalda medel från arv det året. Det förekom inga motsvarande lika stora enskilda dödsbon under 2025. Inbetald ersättning från metallåtervinning uppgick under 2025 till 164?miljoner kronor, vilket är en minskning med 14?miljoner kronor jämfört med 2024. Den högre nivån 2024 beror enligt Arvsfondsdelegationen på ändrade periodiserings- och inbetalningsrutiner hos ett av återvinningsföretagen. Guldpriset har legat på en fortsatt hög nivå under 2025. Direktavkastningen uppgick under 2025 till 460 miljoner kronor, vilket är en ökning med 20 miljoner kronor jämfört med 2024. Enligt Arvsfondsdelegationen kan detta förklaras av stigande utdelningar från börsföretagen samt till viss del av att kupongbetalningar på ränteplaceringar har fortsatt att öka i takt med stigande räntor. Över tid tenderar direktavkastningen att öka, vilket beror på att fondens förmögenhetsvärde stiger. I tabell 2.1 redovisas de medel som tillföll fonden årligen under 2021–2025. Tabell 2.1Medel som tillfallit Allmänna arvsfonden fördelat på kategori per år, 2021–2025, miljoner kronor 2025 2024 2023 2022 2021 Influtna arvsmedel 1 110 1 197 859 716 777 Metallåtervinning 164 178 105 95 94 Direktavkastning 460 440 393 349 325 Summa 1734 1 815 1 357 1 160 1 196 Utbetalningsbara medel Regeringen ska varje år besluta hur stor del av Allmänna arvsfondens samlade tillgångar som ska vara tillgänglig för utdelning det närmast följande året och samtidigt ange beräknad nivå för de två därpå följande åren. Regeringens beslut får inte medföra att fondens långsiktiga förvaltning och fortlevnad äventyras. Medel som har gjorts tillgängliga för utdelning men som inte har fördelats under året ska återgå till fondens samlade tillgångar. Under 2025 var 1 600 miljoner kronor av fondens samlade tillgångar tillgängliga för utdelning. Samma nivå har beslutats för 2026 och regeringen har angett den beräknade nivån för utdelningsbara medel för 2027 till 1 800 miljoner kronor och för 2028 till 2 000 miljoner kronor (S2025/01493). Av tabell 2.2. framgår de av regeringen beslutade utdelningsbara medlen för respektive år under perioden 2021–2025. Tabell 2.2Utbetalningsbara medel per år, 2021–2025, miljoner kronor 2025 2024 2023 2022 2021 Utdelningsbara medel 1 600 1 600 1 600 1 600 1 600 Beslutade och utbetalade medel I tabell 2.3 redovisas de medel som Arvsfondsdelegationen har beslutat att lämna som stöd ur Allmänna arvsfonden per år under perioden 2021–2025. Arvsfondsdelegationen fördelar stöd genom två olika stödformer: projektstöd och lokalstöd. Arvsfondsdelegationen fattar beslut om bidrag för stödformen projektstöd för upp till tre år. Tidigare fattade delegationen beslut för ett projektår i taget. För att kunna jämföra beslutsvolymen över tid redovisas beslutade bidrag mätt både som ettåriga beslut och som fleråriga beslut. I kategorin ettåriga beslut ingår både beviljade medel för nya projekts första år och godkända medel för det aktuella året i pågående projekt. I kategorin fleråriga beslut ingår totalt beslutat belopp för alla rambeslut för fleråriga projekt, tilläggsbeslut och bifall för lokalstöd. Mätt som ettåriga beslut uppgick beslutade bidrag under 2025 till 1 316 miljoner kronor. Jämfört med 2024 är det en ökning med 360 miljoner kronor. Mätt som fleråriga beslut uppgick beslutade bidrag till 1 469 miljoner kronor 2025, vilket är en ökning med 480 miljoner kronor jämfört med 2024. Tabell 2.3Beslutade bidrag per år, beräknat som ettåriga respektive fleråriga beslut, 2021–2025, miljoner kronor 2025 2024 2023 2022 2021 Ettåriga beslut 1 316 956 763 741 814 Fleråriga beslut 1 469 989 719 733 803 I tabell 2.4 redovisas totalbeloppet för de bidrag som under året har betalats ut till de projekt som har beviljats stöd ur fonden under 2021–2025. Kammarkollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Under 2025 betalades 920 miljoner kronor ut, vilket är en ökning med 74 miljoner kronor jämfört med 2024. Tabell 2.4Utbetalade bidrag per år, 2021–2025, miljoner kronor 2025 2024 2023 2022 2021 Utbetalade bidrag 920 846 714 780 797 Placeringsinriktning och avkastning I tabell 2.5 redovisas värdeutvecklingen av Allmänna arvsfondens förmögenhet. Det bokförda värdet av fondens tillgångar uppgick den 31 december?2025 till 13 206?miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 148 miljoner kronor jämfört med den 31 december 2024. Marknadsvärdet av fondens tillgångar uppgick den 31 december 2025 till 17 372 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 811 miljoner kronor jämfört med den 31 december 2024. Tabell 2.5Allmänna arvsfondens värdeutveckling 2021–2025, miljoner kronor Bokfört värde 2025 2024 2023 2022 2021 Tillgångar 13 206 12 058 10 951 9 812 9 211 Skulder -1 078 -700 -646 -610 -607 Summa 12 128 11 358 10 305 9 202 8 605 Marknadsvärde* 2025 2024 2023 2022 2021 Tillgångar 17 372 15 561 14 016 12 266 13 408 Skulder -1 078 -700 -646 -610 -607 Summa 16 294 14 861 13 370 11 656 12 801 Anm.: *Marknadsvärde = marknadsvärde värdepappersinnehav + bokfört värde övriga tillgångar. Fonddelegationen har beslutat att det långsiktiga reala avkastningskravet för fondens placeringar ska vara i genomsnitt 3 procent per år. Detta mål är beslutat mot bakgrund av fondens långsiktiga placeringshorisont och möjlighet till högre riskpreferens. Det innebär att andelen riskfyllda tillgångar, t.ex. aktier, är hög. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets svenska respektive utländska aktiekonsortier samt aktieindex-, företagsobligations- och räntekonsortier. Därutöver placeras även en mindre del i alternativa investeringsfonder (fastighetsfonder), vilka är externt förvaltade. Tabell 2.6 visar totalavkastningen för fondens placeringar de senaste två åren. Med totalavkastning avses den sammantagna avkastningen av direktavkastning och marknadsvärdesförändringar under ett år. Vid utgången av 2025 var det förvaltade kapitalet 17 600 miljoner kronor att jämföra med 15 900 miljoner kronor vid årets början. Tabell 2.6Avkastning för Allmänna arvsfondens placeringar 2024 och 2025, fördelat på tillgångsslag, procent Tillgångsslag Avkastning 2025 Index 2025 Avkastning 2024 Index 2024 Svenska ränteplaceringar 4,2 3,2 5,5 3,8 Svenska aktier 14,2 11,7 9,4 7,2 Utländska aktier 5,5 2,1 25,6 27,5 Alternativa investeringsfonder 6,1 6,1 -7,0 -6,3 Bankmedel - - 3,6 3,7 Portföljens totalavkastning 9,2 6,9 8,7 7,8 Under 2025 var portföljens totala avkastning 9,2 procent. Det innebär att det långsiktiga målet på 3 procents avkastning överträffades. Sett över de senaste tio åren har avkastningen uppfyllt målet, vilket främst förklaras av en god aktiemarknadsutveckling. Investeringsportföljens avkastning har varit bättre än jämförelseindex under 2025. Även allokeringsarbetet har gett ett positivt bidrag i förhållande till index. Förvaltningen av fondens kapital utgår från fonddelegationens beslutade policy för ansvarsfulla investeringar. Inom ramen för förvaltningen av fonden identifierar fonddelegationen därmed bl.a. verksamhet som inte anses lämplig att investera i baserat på normbaserad respektive etisk screening. Fonddelegationen genomför också hållbarhetsanalyser inför investeringsbeslut. Kostnader för förvaltning och administration Allmänna arvsfondens medel används för att täcka Kammarkollegiets kostnader för förvaltning och administration av dödsboavveckling, hantering av återkravsärenden, fondförvaltning och utbetalningar av stöd ur fonden. Medel ur fonden används också för att täcka kostnaderna för Arvsfondsdelegationens kanslistöd hos Kammarkollegiet. De totala kostnaderna för arvsfondsverksamheten vid Kammarkollegiet 2025 uppgick till 126,2 miljoner kronor, vilket innebär att kostnaderna ökade med 11,5 miljoner kronor jämfört med 2024, se tabell 2.7. Tabell 2.7Kostnader för Kammarkollegiets förvaltning och administration per år, 2021–2025, miljoner kronor 2025 2024 2023 2022 2021 Kammarkollegiet, totalt 55,2 50,5 46,0 42,1 40,0 Dödsboavveckling m.m. 34,0 31,0 25,9 24,3 23,0 Fondförvaltning 18,5 17,0 18,0 15,8 15,0 Ekonomiadministration* 2,7 2,5 2,1 2,0 2,0 Kanslistöd åt Arvsfondsdelegationen, totalt 71,0 64,2 51,3 50,4 45,9 Personalkostnader 45,3 38,1 32,4 30,6 28,3 Lokalkostnader 6,0 5,5 4,6 4,3 3,6 Övriga kostnader 19,7 20,6 14,3 15,5 14,0 Totalt förvaltnings- och administrationskostnader 126,2 114,7 97,3 92,5 85,9 Anm.: *Tidigare benämnt ”Utbetalning av beviljat stöd”. För att volymen av beviljat stöd ur fonden ska motsvara inflödet av medel till fonden har den handläggande och administrativa verksamheten vid Kammarkollegiet kontinuerligt stärkts. Detta har skett i takt med att inflödet av medel till fonden har ökat. Under 2025 ökade Kammarkollegiets kostnader för fondförvaltning med 1,5 miljoner kronor och kostnaderna för dödsboavveckling med 3 miljoner kronor jämfört med 2024. Kostnaderna för Arvsfondsdelegationens kanslistöd ökade med 6,8 miljoner kronor jämfört med 2024. Personalkostnaderna för Arvsfondsdelegationens kanslistöd uppgick under 2025 till 45,3 miljoner kronor till följd av bl.a. rekrytering av fler handläggare, administratörer, jurister och controllers till verksamheten. Lokalkostnaderna uppgick till 6 miljoner kronor och övriga kostnader till 19,7 miljoner kronor. Som en indikator på hur effektivt verksamheten bedrivs mäter Arvsfondsdelegationen kostnaderna för kanslistödet som Kammarkollegiet tillhandahåller (driftskostnader) i förhållande till beslutade projektmedel (dvs. beviljat stöd till projekt), se tabell 2.8. I kostnaderna ingår samtliga driftskostnader, dvs. även del av Kammarkollegiets overheadkostnader (exempelvis lokalkostnader och it-kostnader) och verksamhetens kostnader för bl.a. kommunikation och utvärdering. Tabell 2.8Driftskostnader för Kammarkollegiets kanslistöd för Arvsfondsdelegationen i förhållande till beslutade projektmedel per år, 2021–2025, miljoner kronor 2025 2024 2023 2022 2021 Andel (%) driftskostnader 5,1 6,3 6,3 6,4 5,3 Mätt i förhållande till beslutade projektmedel (ettårig fördelning) uppgick kostnaderna för Arvsfondsdelegationens kansli under 2025 till 5,1 procent, vilket är lägre jämfört med 2024 samt den senaste femårsperioden. Anledningen till den lägre nivån är att de beslutade projektmedlen under 2025 ökade mer procentuellt än vad driftskostnaderna gjorde. Under 2025 fördelades 38 procent mer i projektmedel än under 2024 men driftskostnaderna ökade med endast 11 procent. Tabell 2.9Driftskostnader för kanslistöd för Arvsfondsdelegationen per beslut och år, 2021–2025, kronor 2025 2024 2023 2022 2021 Driftskostnad per beslut 47 270 50 800 45 300 42 800 35 200 En annan indikator för att mäta effektiviteten i verksamheten är driftskostnader per beslut. Som beslut räknas bifall och avslag, godkännande av de pågående projektens redovisningar och projektplaner samt ansökningar som har återkallats av den sökande organisationen och därmed läggs till handlingarna. Denna indikator visar att driftskostnaderna per beslut minskade från 50 800 kronor per beslut under 2024 till 47 270 kronor per beslut under 2025, se tabell 2.9. Minskningen beror enligt Arvsfondsdelegationen på att driftskostnaderna ökade mindre procentuellt än vad antalet bifalls- och avslagsbeslut gjorde. Utvecklingsarbete Under 2025 har Arvsfondsdelegationen och Kammarkollegiet vidtagit ett flertal åtgärder för att utveckla verksamheten kring Allmänna arvsfonden. En stor del av detta arbete avser åtgärder med fokus på kontroll och granskning, exempelvis antagandet av en ny kontrollstrategi (se avsnitt 5.2). Ett arbete har även genomförts för att utveckla verksamheten med anledning av det nya effektstödet (se avsnitt 7.2.3). Ett annat exempel är att arbetet med Arvsfondens e-tjänster har intensifierats och två nya tjänster har lanserats: en för ansökan om effektstöd och en för att skicka in årsrapport för projektstöd. Samtidigt har det förberedande arbetet med e-tjänster för slutrapportering av lokalstöd och projektstöd genomförts och e-tjänsterna planeras att lanseras under 2026. Möjligheten att både ansöka om stöd och rapportera på pappersblankett finns kvar men e-tjänsterna har vuxit till att bli den primära ingången för att lämna in ansökningar och årsrapporter. Enligt Arvsfondsdelegationen bidrar digitaliseringen av arvsfondens processer till att arbetet förenklas och effektiviseras. Exempel på andra insatser för att utveckla verksamheten är att ett internt utvecklingsråd har inrättats vid kansliet. I utvecklingsrådet finns alla kansliets funktioner representerade och rådet syftar till att stödja samordning och prioritering av utvecklingsarbete. Verksamhetsutvecklingsfunktionen vid kansliet har utökats från en till två tjänster. Under 2025 har Arvsfondsdelegationens kansli bidragit till Kammarkollegiets arbete med att kravställa ett nytt systemstöd för handläggning och kundkontakter. Kansliet har även ingått i arbetsgrupper för Kammarkollegiets arbete med att utveckla datalager och AI-verktyg. Sammantaget bedömer Arvsfondsdelegationen att Kammarkollegiets digitaliseringsarbete skapar förutsättningar för att mer effektivt kunna förbättra stödet till arvsfondsprojekt och kontrollen av medlens användning. Fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden Utgångspunkter för fördelning av stöd Bestämmelser om handläggningen av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden finns i lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden och förordningen (2021:403) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur fonden. Stöd ur Allmänna arvsfonden ska främja verksamheter av ideell karaktär till förmån för fondens fyra målgrupper: barn (0–11 år), ungdomar (12–25 år), äldre personer (65 år och äldre) och personer med funktionsnedsättning. Arvsfondsdelegationen fördelar stöd genom två olika stödformer: projektstöd och lokalstöd. Mottagare av stöd Stöd ur Allmänna arvsfonden får lämnas till en organisation som bedriver ideell verksamhet. Projektstöd får även lämnas till en offentlig huvudman om det finns särskilda skäl. Stöd får inte lämnas till enskilda personer eller till vinstdrivande företag. Stöd får inte heller ges till en organisation som har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller som är i likvidation eller försatt i konkurs. Organisationen måste därutöver uppfylla ett demokrativillkor. Ett lagstadgat demokrativillkor för stöd ur fonden infördes den 1 januari 2025. Arvsfondsdelegationen har dock tillämpat en form av demokrativillkor även för stöd som har beslutats före 2025. Se också om demokrativillkor i avsnitt 5.1.2. Projektstöd Stöd ur Allmänna arvsfonden får lämnas till en verksamhet som är utvecklande för någon av fondens målgrupper och som har förutsättningar att främja målgruppen även efter det att stödet ur fonden har upphört, s.k. projektstöd. Stödet får inte lämnas till en organisations löpande verksamhet. Vid bedömningen av om stöd ska lämnas ska hänsyn tas till om den berörda målgruppen deltar i planeringen eller genomförandet. Arvsfondsdelegationen beviljar både ettåriga och fleråriga projektstöd. Enligt praxis kan dock ett projekt normalt beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år i följd. En förutsättning för att få fortsatt finansiering ur fonden vid fleråriga stöd är att det föregående årets projektredovisning godkänns. Det görs i samband med att projektplanen för nästkommande år hanteras. De årliga projektredovisningarna granskas av Arvsfondsdelegationens kanslistöd mot en checklista innan de kan godkännas. Även projektens slutredovisningar granskas och godkänns. I januari 2025 introducerades en ny form av projektstöd, ett s.k. effektstöd. Effektstödet innebär att en organisation som har ett pågående eller nyss avslutat projektstöd kan få finansiering för att ytterligare sprida resultaten av projektet. Effektstödet beviljas för upp till ett år. Lokalstöd Stöd ur Allmänna arvsfonden kan även lämnas för kostnader för ny-, till- eller ombyggnad av lokaler, anläggningar samt utrustning i anslutning därtill, om lokalerna eller anläggningarna ska användas för verksamhet som är utvecklande för någon av Allmänna arvsfondens målgrupper, s.k. lokalstöd. Även i detta fall ska det vid bedömningen av om stöd ska lämnas tas hänsyn till om den berörda målgruppen deltar i planeringen eller genomförandet. Den som beviljas stöd ska enligt Arvsfondsdelegationens praxis bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. En organisation som har beviljats lokalstöd är skyldig att under minst tio år använda lokalen eller anläggningen för det ändamål och på de villkor som meddelades när stödet beviljades. För att beviljas lokalstöd ska lokalen eller anläggningen som ansökan avser därför, enligt Arvsfondsdelegationens praxis, ägas av den sökande organisationen eller hyras med långtidskontrakt. I de fall den sökande hyr eller på annat sätt endast har nyttjanderätt till lokalen får förbindelsetiden i stället vara minst fem år. En förutsättning för det är dock att det finns särskilda skäl för att förordna om en kortare förbindelsetid än tio år, exempelvis om hyresmarknaden på den aktuella orten är sådan att det är mycket svårt att få hyreskontrakt för en tioårsperiod. Som villkor för lokalstöd ska Arvsfondsdelegationen föreskriva att lokalen eller anläggningen ska vara anpassad för personer med funktionsnedsättning, om inte något hindrar det eller om det av särskilda skäl inte behövs. Under beredningen av ansökningar om lokalstöd hämtas det alltid in uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Det förs en dialog med berörd kommun innan en ansökan om lokalstöd beviljas. Om lokalen eller anläggningen används till något annat ändamål än det som har angetts i beslutet om stöd ur fonden kan bidragsmottagaren behöva betala tillbaka hela eller delar av det mottagna stödet till Allmänna arvsfonden. Krav på redovisning Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden ska senast det datum som anges i beslutet om stöd lämna en skriftlig redovisning av hur medlen har använts till Arvsfondsdelegationen. Dessutom ska en ekonomisk redovisning lämnas för hur de beviljade medlen har använts. Den ekonomiska redovisningen ska vara bestyrkt av en godkänd eller auktoriserad revisor. Inom ramen för systemet med fleråriga projektstödsbeslut granskar och godkänner Arvsfondsdelegationens kanslistöd de årliga projektredovisningarna inför varje kommande projektår. Inkomna och beslutade ärenden 2025 Under 2025 kom det in 1 522 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är 163 fler än under 2024. I begreppet ärenden ingår exempelvis ansökningar och redovisningar. I tabell 3.1 redovisas det totala antalet ärenden som har kommit in, fördelat på typ av ärenden. Under 2025 kom 1 151 ansökningar om stöd in, vilket är 115 fler än under 2024. Antalet redovisningar som under 2025 kom in till Arvsfondsdelegationen var 365, vilket är 54 fler än under 2024. Tabell 3.1Antal inkomna ärenden hos Arvsfondsdelegationen per år, fördelat på typ av ärende, 2021–2025 Typ av ärende 2025 2024 2023 2022 2021 Ansökningar 1 151 1 036 783 713 862 Redovisningar 365 311 363 387 395 Övriga ärenden 6 12 24 16 20 Totalt 1 522 1 359 1 170 1 116 1 277 I tabell 3.2 redovisas det totala antalet ärenden som har kommit in, fördelat på Allmänna arvsfondens målgrupper. Av tabellen framgår att flest ärenden avser målgruppen ungdomar. Under 2025 kom 730 ärenden in som rörde ungdomar, vilket är en ökning med 88 ärenden jämfört med 2024 då 642 ärenden kom in. Antalet inkomna ärenden som rörde barn var 252 under 2025, vilket är en minskning med 22 ärenden jämfört med året före. Ärenden som rörde personer med funktionsnedsättning under 2025 uppgick till 270 stycken, vilket är en ökning med 27 ärenden jämfört med 2024. Antalet ärenden som rörde målgruppen äldre personer ökade från 180 ärenden under 2024 till 257 ärenden 2025. Inom kategorin Inte fondens målgrupper kom totalt 13 ärenden in under 2025, vilket är en minskning med 7 ärenden jämfört med 2024. Antalet ärenden i den kategorin är fortsatt lågt. Där ingår även ärenden som avser ansökningar från enskilda personer. Tabell 3.2Antal inkomna ärenden hos Arvsfondsdelegationen per år, fördelat på målgrupp, 2021–2025 Målgrupp 2025 2024 2023 2022 2021 Barn 252 274 251 235 280 Ungdomar 730 642 506 522 612 Personer med funktionsnedsättning 270 243 254 248 313 Äldre personer 257 180 124 85 45 Inte fondens målgrupper 13 20 31 26 27 Totalt 1 522 1 359 1 170 1 116 1 277 I tabell 3.3 redovisas det totala antalet nya ansökningar som kommit in fördelat på de olika stödformerna lokalstöd, projektstöd och det nyinrättade effektstödet. Det totala antalet nya ansökningar uppgick under 2025 till 1 015, vilket innebär en ökning med 17 procent jämfört med 2024. Antalet nya ansökningar om lokalstöd var 334, vilket motsvarar en ökning med 24 procent jämfört med det föregående året. Totalt utgjorde ansökningar om lokalstöd 33 procent av samtliga ansökningar 2025. Antalet ansökningar om projektstöd var 588 under 2025, vilket är en minskning jämfört med 2024. Antalet effektstödsansökningar var 93. Antalet projektstödsansökningar och effektstödsansökningar motsvarar 58 procent respektive nio procent av samtliga ansökningar 2025. Tabell 3.3Antal nya ansökningar till Arvsfondsdelegationen per år, fördelat på lokalstöd, projektstöd och effektstöd, 2021–2025 Typ av ärende 2025 2024 2023 2022 2021 Lokalstöd 334 269 162 165 222 Projektstöd 588 596 407 318 417 Effektstöd* 93 - - - - Totalt 1 015 865 569 483 639 Anm.: *Effektstödet infördes i januari 2025. Ökningen av antalet nya ansökningar till Allmänna arvsfonden förklaras enligt Arvsfondsdelegationen av förbättrade bidragsregler samt minskade finansieringsmöjligheter från andra offentliga aktörer. Arvsfondsdelegationens förstärkta kommunikationsinsatser bedöms också ha bidragit till ökningen. Antalet ansökningar om lokalstöd är det högsta på över tjugo år, medan ansökningarna om projektstöd ligger i nivå med åren före pandemin. Den totala mängden ansökningar är det högsta på tio år. Bifalls- och avslagsbeslut 2025 I tabell 3.4 visas utvecklingen av antalet beslut som Arvsfondsdelegationen har fattat. Med bifall avses att en organisation har fått medel för ett nytt projekt eller en ökad budgetram för ett pågående projekt. Med godkännande avses att Kammarkollegiet har godkänt att ett pågående projekt får fortsätta enligt plan ytterligare ett år, inom den budgetram som Arvsfondsdelegationen redan har beslutat. Under 2025 fattade Arvsfondsdelegationen sammanlagt 1 160 beslut. Det är en ökning med 23 procent jämfört med föregående år. Tabell 3.4Antal beslut av Arvsfondsdelegationen per år, exklusive beslut om redovisningar, fördelat på utfall, 2021–2025 Beslut 2025 2024 2023 2022 2021 Bifall/Godkännande 478 420 376 393 443 Avslag 566 442 323 334 401 Övriga 116 84 55 16 53 Totalt 1 160 946 754 743 897 Tabell 3.5 visar antalet bifallsbeslut (beslut om nya projekt och godkännanden att pågående projekt får fortsätta enligt plan) fördelat på målgrupp. Under 2025 var det totala antalet bifall/godkännanden 478, vilket är en ökning jämfört med 2024. Av tabellen framgår att flest bifallsbeslut fattades avseende verksamhet till förmån för ungdomar, vilket stämmer överens med hur det har sett ut tidigare år under perioden 2021–2024. Tabell 3.5Antal bifallsbeslut per år, fördelat på målgrupp, 2021–2025 Målgrupp 2025 2024 2023 2022 2021 Barn 101 102 87 82 97 Ungdomar 204 176 169 187 221 Personer med funktionsnedsättning 96 88 86 107 123 Äldre personer 77 54 34 17 2 Totalt 478 420 376 393 443 Tabell 3.6 visar antalet avslagsbeslut fördelat på målgrupp. Under 2025 beslutade Arvsfondsdelegationen att avslå 566 ansökningar, vilket är en ökning jämfört med det föregående året. Antalet avslag ökade för samtliga fyra målgrupper 2025 jämfört med 2024. Orsakerna till avslagsbesluten har enligt Arvsfondsdelegationen bl.a. varit att projekten inte har haft tillräckligt hög delaktighet från den berörda målgruppen eller att de sökta beloppen inte har bedömts vara motiverade i förhållande till projektens innehåll. Andra orsaker är att det t.ex. inte har funnits en rimlig plan för projektets överlevnad eller att ansökningarna har avsett enstaka arrangemang. Tabell 3.6Antal avslagsbeslut per år, fördelat på målgrupp, 2021–2025 Målgrupp 2025 2024 2023 2022 2021 Barn 95 84 57 59 83 Ungdomar 293 222 153 142 205 Personer med funktionsnedsättning 61 51 40 55 97 Äldre personer 106 78 69 69 10 Inte fondens målgrupper 11 7 4 9 6 Totalt 566 442 323 334 401 Arvsfondsdelegationen biföll 315 ansökningar om nya projekt under 2025, vilket är 86 fler än under 2024. Arvsfondsdelegationen beviljade stöd till 36 procent av de nya ansökningar som kom in under 2025. Tabell 3.7 visar statistiken för de olika stödformerna. Andelen bifall för stödformen lokalstöd 2025 var lägre jämfört med 2024, då bifallsfrekvensen var den högsta någonsin för den stödformen, men i nivå med åren dessförinnan. Tabell 3.7Andel bifall för nya ansökningar per år, fördelat på stödform, 2021–2025, procent 2025 2024 2023 2022 2021 Bifallsfrekvens lokalstöd 50 61 52 46 47 Bifallsfrekvens projektstöd 24 23 23 26 26 Bifallsfrekvens effektstöd* 69 - - - - Bifallsfrekvens totalt 36 34 32 33 32 Anm.: *Effektstödet infördes i januari 2025. En förutsättning för att få fortsatt finansiering ur Allmänna arvsfonden vid fleråriga stöd är att det föregående årets projektredovisning godkänns. Under 2025 granskades och godkändes totalt 342 sådana redovisningar, vilket är en ökning jämfört med 2024. Fördelade medel 2025 I avsnittet redovisas översiktligt hur fördelade medel ur Allmänna arvsfonden disponerades under 2025. Arvsfondsdelegationen har två stödformer, projektstöd och lokalstöd (se avsnitt 3.1.2 och 3.1.3). En ny variant av projektstöd är effektstödet, som inrättades under 2025 (se avsnitt 3.1.2). Om inget annat anges gäller redovisningarna båda stödformerna. Verksamheter som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden har ofta sammansatta syften och omfattar många gånger flera målgrupper. I den statistik som redovisas har projekten kategoriserats utifrån sin huvudsakliga inriktning. Slutligen, för att kunna jämföra beslutsvolym över tid, beräknas beviljade fleråriga stöd som om de vore ettåriga. Redovisat som ettåriga bifallsbeslut fördelades 1 316 miljoner kronor till 471 projekt under 2025. Antalet projekt som fick bidrag ur Allmänna arvsfonden var högre än under det föregående året. Antalet bifallsbeslut var under året 478 till de 471 projekten (se tabell 3.4). Orsaken till differensen är att flera av projekten fick mer än ett bifallsbeslut, genom s.k. tilläggsbeslut. Genom ett tilläggsbeslut får en stödmottagande organisation extra finansiering ur Allmänna arvsfonden för att kunna genomföra eller färdigställa sitt projekt. Fördelning av medel per stödform För stödformen projektstöd uppgick volymen beslutade medel till 597 miljoner kronor under 2025, vilket är en ökning med 39 miljoner kronor jämfört 2024, se tabell 3.8. Det motsvarar ca 45 procent av det totala beloppet beslutade medel 2025. För stödformen lokalstöd uppgick volymen beslutade medel till 719 miljoner kronor under 2025, vilket är en ökning med 321 miljoner kronor jämfört med 2024. Det motsvarar ca 55 procent av det totala beloppet beslutade medel 2025. Nivån på beslutade medel för stödformen lokalstöd har stigit varje år under perioden 2021–2025 och nivån 2025 är den högsta någonsin. Tabell 3.8Beslutade medel för projektstöd och lokalstöd per år, 2021–2025, miljoner kronor Stödform 2025 2024 2023 2022 2021 Projektstöd 597 558 506 593 582 Lokalstöd 719 398 235 221 217 Totalt 1 316 956 741 814 799 Närmare om fördelningen av lokalstöd Totalt bifölls 152 nya ansökningar när det gäller stödformen lokalstöd under 2025, se tabell 3.9. Störst andel beviljade medel gick likt tidigare år till fotbollsrelaterade projekt, där ca 141 miljoner kronor fördelades till totalt 19 projekt. Därefter följer projekt till vinter- och sommaranläggningar för skidsport, exempelvis asfalterade rullskidbanor och liftar. Den tredje största kategorin av beviljade medel omfattar projekt som avsåg om-, till- eller nybyggnation av förenings- och samlingslokaler. Tabell 3.9Lokalstöd, antal beviljade ansökningar per år, 2021–2025 2025 2024 2023 2022 2021 Antal beviljade nya lokalstödsprojekt 152 119 77 80 86 En stor andel av de projekt som beviljades lokalstöd under 2025 var inriktade på idrott och fysisk aktivitet (ca 90 procent). Detta förklaras bl.a. av att idrottsföreningar utgör den största andelen av de sökande. Under 2025 hade knappt hälften av de beviljade lokalstödsprojekten ungdomar som huvudsaklig målgrupp. Målgruppen barn var huvudmålgrupp i 39 projekt. Antalet projekt med äldre personer (65 år och äldre) som målgrupp ökade från 29 projekt 2024 till 32 projekt 2025. Vuxna med funktionsnedsättning var huvudmålgrupp i sex projekt. När det gäller statistik över målgrupper inom lokalstödet bör det framhållas att ett projekt ofta riktar sig till fler än en målgrupp, ibland alla fyra målgrupperna. I statistiken över stöd från Allmänna arvsfonden registreras dock ett beviljat stöd endast på den huvudsakliga målgruppen. I sammanhanget kan det nämnas att särskilt idrottsföreningar ofta beskriver barn och ungdomar som en och samma målgrupp. I ansökan behöver dock föreningarna välja ut en av dessa grupper som huvudsaklig målgrupp. Fördelning av medel per målgrupp Diagram 3.1 visar den totala fördelningen av beslutade medel per målgrupp under 2025. Figur 3.1Fördelning av medel per målgrupp 2025, miljoner kronor Anm.: Totalt 1 316 miljoner kronor. Den procentuella fördelningen av beviljade medel för 2025 skiljer sig något från 2024. Andelen för målgruppen äldre personer har ökat från 10 till 12 procent och andelen för målgruppen barn har minskat från 29 till 23 procent av totalt beviljat belopp. För 2025 gick 50 procent av medlen till ungdomsprojekt, vilket är en ökning jämfört med 2024 då andelen var 40 procent. För målgruppen personer med funktionsnedsättning minskade andelen 2025 jämfört med 2024, från 21 till 14 procent. Projekt som riktar sig till personer med funktionsnedsättning avser insatser där huvudfokus ligger på målgruppen från 25 års ålder. Det kan även handla om projekt utan åldersavgränsning, t.ex. när målgruppen enbart utgörs av personer med en viss typ av funktionsnedsättning. Projekt som riktar sig till barn och ungdomar med funktionsnedsättning redovisas under rubriken barn respektive ungdom. Om det av ansökan framgår att den huvudsakliga målgruppen är personer som är 65 år eller äldre utan funktionsnedsättning, redovisas projektet som ett äldreprojekt. I diagram 3.2 redovisas utvecklingen av beslutade projektmedel per målgrupp under perioden 2021–2025. Den tydligaste förändringen under 2025 är att volymen beviljade medel ökade markant i målgruppen ungdomar. Jämfört med året före ökade volymen av fördelade medel i alla målgrupperna förutom målgruppen personer med funktionsnedsättning. Antalet projekt med fokus på målgruppen personer med funktionsnedsättning ökade dock under 2025 jämfört med 2024. Att beloppet minskade beror på att den genomsnittliga budgeten för projekt som riktade sig till målgruppen var lägre än under 2024. Figur 3.2Fördelning av medel per målgrupp och år, 2021–2025, miljoner kronor Anm.: *Målgruppen äldre personer tillkom den 1 juli 2021. Målgruppen barn (0–11 år) Under 2025 fördelade Arvsfondsdelegationen drygt 307 miljoner kronor till projekt med fokus på målgruppen barn, se tabell 3.10. Det innebär en ökning med 33 miljoner kronor (12 procent) jämfört med 2024. Antalet beviljade och godkända projekt under 2025 var 99, vilket är fem fler än året före. Tabell 3.10Beviljade projekt till förmån för barn (0–11 år) 2025, fördelat på ändamål Projektändamål Antal projekt Belopp, tkr Fritid/Idrott 46 191 314 Information/Utbildning 13 26 402 Familjestöd 9 23 307 Demokrati/Delaktighet 8 13 528 Barn i utsatta situationer 6 14 942 Förebyggande av brott/våld/mobbning 6 11 833 Kultur 3 6 076 Jämställdhet/Könsroller 2 4 412 Miljö 2 3 121 Bemötande 2 6 239 Psykisk ohälsa 1 1 579 Tillgänglighet 1 4 724 Integration 0 0 Rehabilitering 0 0 Totalt 99 307 477 Målgruppen ungdomar (12–25 år) Under 2025 fördelade Arvsfondsdelegationen drygt 661 miljoner kronor till projekt med fokus på målgruppen ungdom, se tabell 3.11. Jämfört med 2024 innebär det en ökning med 281 miljoner kronor (74 procent). Antalet beviljade och godkända projekt under 2025 var 202, vilket är 33 fler än året före. Tabell 3.11Beviljade projekt till förmån för ungdomar (12–25 år) 2025, fördelat på ändamål Projektändamål Antal projekt Belopp, tkr Fritid/Idrott 88 438 076 Information/Utbildning 26 51 048 Demokrati/Delaktighet 19 36 878 Kultur 18 37 742 Förebyggande av brott/våld/mobbning 14 29 338 Psykisk ohälsa 13 19 457 Miljö 8 14 385 Arbete/Sysselsättning 6 10 824 Bemötande 4 9 427 Jämställdhet/Könsroller 3 6 166 Utsatta barn och ungdomar 1 2 655 Integration 1 2 892 Kost och motion 1 2 398 Drogförebyggande 0 0 Tillgänglighet 0 0 Totalt 202 661 286 Målgruppen äldre personer (65 år eller äldre) Under 2025 fördelade Arvsfondsdelegationen knappt 164 miljoner kronor till projekt med fokus på äldre personer, se tabell 3.12. Jämfört med 2024 var det en ökning med 65 miljoner kronor (66 procent). Antalet beviljade och godkända projekt under 2025 var 76, vilket var 22 fler än året före. Tabell 3.12Beviljade projekt till förmån för äldre personer (65 år eller äldre utan funktionsnedsättning) 2025, fördelat på ändamål Projektändamål Antal projekt Belopp, tkr Fritid/Idrott 26 60 121 Kultur 16 32 942 Demokrati/Delaktighet 10 24 889 Tillgänglighet 6 11 274 Information/Utbildning 5 8 395 Psykisk ohälsa 5 10 090 Miljö 4 7 415 Bemötande 2 4 200 Teknikstöd 1 3 391 Förebyggande av brott/våld/mobbning 1 1 006 Familjestöd 0 0 Arbete/Sysselsättning 0 0 Totalt 76 163 723 Målgruppen personer med funktionsnedsättning Under 2025 fördelade Arvsfondsdelegationen knappt 184 miljoner kronor till projekt med fokus på målgruppen personer med funktionsnedsättning, se tabell 3.13. Det är 19 miljoner kronor mindre jämfört med det föregående året. Antalet beviljade och godkända projekt under 2025 var 94, vilket är 11 projekt fler än föregående år. Tabell 3.13Beviljade projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning 2025, fördelat på ändamål Projektändamål Antal projekt Belopp, tkr Fritid/Idrott 17 39 037 Information/Utbildning 17 28 698 Demokrati/Delaktighet 14 29 408 Psykisk ohälsa 10 17 449 Kultur 8 15 136 Arbete/Sysselsättning 7 14 144 Integration 5 8 673 Tillgänglighet 4 6 548 Rehabilitering 4 6 933 Bemötande 3 6 649 Förebyggande av brott/våld/mobbning 2 4 073 Kost och motion 1 863 Familjestöd 1 3 085 Hjälpmedel 1 2 841 Drogförebyggande 0 0 Totalt 94 183 537 Geografisk fördelning av medel Under 2025 fördelades 979 miljoner kronor till lokala och regionala projekt, vilket är 74 procent av det totala stöd som beviljades under 2025. Motsvarande andel var 70 procent under 2024. Kategorin lokala och regionala projekt omfattar projekt som genomförs på en eller flera angränsande orter, i ett eller flera angränsande län eller t.ex. i ett par av storstadsregionerna, dvs. regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Antalet lokala och regionala projekt som beviljades stöd under 2025 var 304, vilket motsvarar 65 procent av samtliga projekt som beviljades stöd under året. Projekt som inte definieras som lokala och regionala definieras i stället som nationella projekt. Nationella projekt har en tydlig nationell förankring och ansats, exempelvis genom att projektet bedrivs av en aktör som verkar på nationell nivå eller genom att projektet genomförs i samarbete med aktörer över hela landet. Till nationella projekt fördelades ca 337 miljoner kronor under 2025, vilket är 26 procent av det totala stöd som beslutades under året. Antalet nationella projekt som beviljades stöd under 2025 var 167, vilket motsvarar ca 35 procent av samtliga projekt som beviljades stöd under året. Under 2025 finansierade Allmänna arvsfonden projekt i samtliga län i landet. Liksom tidigare år kom flest ansökningar från organisationer i storstadsregionerna. I de områdena finns högst antal organisationer och personer. Organisationer i de tre storstadsregionerna är också de som fått flest bifall och flest avslag på ansökningar om stöd. Ett betydande antal projekt för vilka stöd har beviljats genomförs av organisationer som har sitt säte i Stockholm, men en stor andel av dessa projekt bedöms vara nationella. Tabell 3.14 visar den länsvisa fördelningen av beviljade medel ur Allmänna arvsfonden under 2025. Varje projekt inkluderas bara en gång i statistiken och ett projekt hänförs till det län där organisationen för projektet har sitt säte. Tabellen visar endast de lokala och regionala projekten. De nationella projekten är inte medräknade. Tabell 3.14Lokala och regionala projekt som beviljats stöd 2025, fördelat på län Län Antal projekt Belopp, mnkr Västra Götaland 42 128 Skåne 45 125 Stockholm 48 123 Norrbotten 16 52 Jönköping 16 49 Västernorrland 10 44 Jämtland 8 42 Västerbotten 11 41 Östergötland 12 40 Värmland 8 39 Dalarna 12 38 Kalmar 7 36 Kronoberg 11 32 Blekinge 6 30 Västmanland 8 29 Gotland 6 29 Uppsala 9 28 Södermanland 9 24 Gävleborg 9 22 Örebro 4 16 Halland 7 12 Totalt 304 979 Arvsfondsdelegationen har under ett antal år tagit fram en s.k. projektbarometer som visar den länsvisa fördelningen av medel ur Allmänna arvsfonden med hänsyn tagen till antal invånare i respektive län. En sådan fördelning visar att det inte är de befolkningsrikaste länen som får ut mest av Allmänna arvsfonden per invånare, se tabell 3.15. I tabellen ingår endast de projekt som bedöms som lokala eller regionala, dvs. samma projekt som redovisas i tabell 3.14. Mest medel ur Allmänna arvsfonden i förhållande till antalet invånare tilldelades föreningar i Gotlands län, följt av föreningar i Jämtlands län och Norrbottens län. Tabell 3.15Regional fördelning av beviljade medel per invånare i respektive län 2025 Län Beviljade medel per invånare i länet (kr/invånare) Ranking Gotlands län 481 1 Jämtlands län 318 2 Norrbottens län 208 3 Blekinge län 190 4 Västernorrlands län 177 5 Kronobergs län 157 6 Västerbottens län 149 7 Kalmar län 146 8 Värmlands län 137 9 Jönköpings län 133 10 Dalarnas län 133 11 Västmanlands län 105 12 Skåne län 87 13 Östergötlands län 84 14 Södermanlands län 81 15 Gävleborg län 79 16 Västra Götalands län 72 17 Uppsala län 68 18 Örebro län 51 19 Stockholms län 49 20 Hallands län 35 21 Fördelning av medel per organisationskategori Ansökningarna till Arvsfondsdelegationen kommer från många olika slags organisationer och föreningar runt om i landet. För att ge en bild av vilka organisationer och föreningar som beviljas medel ur Allmänna arvsfonden delas de in i olika kategorier. I tabell 3.16 redovisas vilken typ av organisation som står som ansvarig projektägare för projekt som fick finansiering ur Allmänna arvsfonden under 2025. I nästan alla projekt finns det dock ett antal andra organisationer som medverkar som samarbetspartner. I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som fick stöd ur Allmänna arvsfonden under 2025. Tabell 3.16Bifallsbeslut 2025, fördelat på organisationskategori Organisationskategori Antal bifallsbeslut Belopp, tkr Idrottsföreningar 163 678 034 Funktionshindersorganisationer 59 121 587 Sociala organisationer 31 64 395 Studieförbund 29 55 393 Kulturföreningar 29 66 686 Ungdomsorganisationer 22 59 482 Bygdegårds- eller hembygdsförening 12 8 149 Trossamfund 11 34 604 Offentliga huvudmän 9 13 958 Äldreorganisationer 8 10 512 Universitet och högskolor 4 8 169 Organisationer bildade på etnisk grund 2 4 923 Övriga 99 190 130 Totalt 478 1 316 023 Idrottsföreningar är, i likhet med föregående år, den organisationskategori som har fått flest bifallsbeslut 2025. En stor andel av dessa föreningar har beviljats lokalstöd. Idrottsföreningarna som har fått stöd avser främst att utveckla sina verksamheter med nya eller fler aktiviteter och nå fler av Allmänna arvsfondens målgrupper, göra tillgänglighetsanpassningar, skapa förutsättningar för verksamhet året runt samt skapa sociala mötesplatser för olika målgrupper. Mer övergripande mål för projekten är bl.a. att öka barns och ungas delaktighet i den demokratiska processen i idrottsföreningar, främja fysisk och psykisk hälsa för fondens målgrupper och förebygga våld och kränkningar bland barn. Funktionshindersorganisationer är, liksom föregående år, den organisationskategori som har näst flest bifallsbeslut. Projekt som beviljats stöd i denna kategori har en stor bredd. Många av projekten syftar till att ta fram metoder, hjälpmedel, information, kunskapsmaterial och utbildningar. Flera projekt syftar också till ökad delaktighet och egenmakt samt att förbättra den psykiska och fysiska hälsan. Dessutom finns projekt som syftar till att skapa förutsättningar för sysselsättning och utbildning samt att erbjuda olika typer av socialt stöd. De organisationskategorier som följer här efter, sett till antalet bifallsbeslut, är sociala organisationer och studieförbund. Sociala organisationer driver många olika typer av projekt, bl.a. projekt som syftar till att öka ungas delaktighet och samhällsengagemang. Inom kategorin studieförbund finns bl.a. projekt som har personer med olika funktionsnedsättningar som målgrupp, med syfte att öka deras delaktighet, minska ofrivillig ensamhet eller skapa mötesplatser. Förutom att driva egna projekt är det vanligt att studieförbund är samarbetspartners i arvsfondsprojekt. Därefter följer kulturföreningar och ungdomsorganisationer. Kulturföreningar driver huvudsakligen olika kulturprojekt, bl.a. musikverksamheter, estetiska verksamheter och andra kulturaktiviteter. Flera projekt som drivs av ungdomsorganisationer syftar till att stärka ungas psykiska hälsa. Organisationskategorin bygdegårds- eller hembygdsförening omfattar nästan uteslutande lokalstödsprojekt. Lokalstödsprojekten syftar främst till olika tillgänglighetsanpassningar av lokaler. Projekt som drivs av trossamfund är den organisationskategori som haft den störta andelsmässiga ökningen av antal bifallsbeslut 2025. Flera av projekten syftar till att minska utanförskap och stärka motståndskraften hos unga, bl.a. i socialt och ekonomiskt utsatta områden. Offentliga huvudmän har möjlighet att ansöka om projektstöd ur Allmänna arvsfonden om det finns särskilda skäl. Enligt Arvsfondsdelegationens praxis är en förutsättning för att projekt som drivs av offentliga huvudmän ska kunna beviljas stöd att projektet genomförs i samverkan med en eller flera ideella föreningar. Antalet projekt för vilka stöd har beviljats och där offentliga huvudmän är projektägare är begränsat. Samtliga bifallsbeslut under 2025 avser projekt som genomförs av kommuner eller regioner, varav flera är projekt riktade till unga. Ett fåtal bifallsbeslut avser projekt som drivs av äldreorganisationer, universitet och högskolor samt organisationer bildade på etnisk grund. Äldreorganisationer genomför bl.a. projekt som syftar till att minska ensamhet och isolering, bryta digitalt utanförskap och främja den psykiska hälsan. Projekten inom kategorin universitet och högskolor är inriktade på att utveckla stöd i undervisning för personer med funktionsnedsättning. Inom kategorin övriga organisationer återfinns ett brett spektrum av organisationer som ägnar sig åt olika verksamheter och projekt som riktar sig till olika målgrupper. Projekt i den kategorin arbetar bl.a. med att öka kunskapen och intresset för mänskliga rättigheter, hållbarhet och klimat. En analys av de ansökningar om stöd som kom in under 2025 visar att 58 procent av de organisationer som sökte medel ur Allmänna arvsfonden inte hade sökt medel ur fonden tidigare. I likhet med tidigare år har mer än 60 procent av de organisationer som fick stöd för nya projekt under 2025 inte fått stöd ur fonden tidigare. Projekt inom de av regeringen prioriterade områdena I detta avsnitt ges en översiktlig presentation av projekt som under 2025 har beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden inom de områden regeringen har angett som prioriterade för Arvsfondsdelegationens medelsfördelning (skr. 2024/25:191, bet. 2025/26:SoU4, rskr. 2025/26:54). Samtliga beviljade medel under 2025 har lämnats till projekt inom de för det året tretton prioriterade områdena, se tabell 4.1. Tabell 4.1Bifallsbeslut och belopp fördelade på de prioriterade områdena 2025 Prioriterat område Antal bifallsbeslut Belopp, tkr Främja psykisk och fysisk hälsa 238 847 061 Öka delaktighet och stärka demokratin 61 111 237 Ökad delaktighet i kulturlivet 48 102 104 Förebygga våld, mobbning och trakasserier 29 55 032 Stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning 21 41 087 Stärka barnets rättigheter 17 37 492 Stärka inflytandet för barn och unga 15 30 361 Ökad delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättning 11 18 749 Främja etableringen på arbetsmarknaden 11 19 244 Främja ett stärkt föräldraskap 10 24 287 Ökad jämställdhet och jämlikhet 9 16 890 Stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering 5 7 137 Främja arbetet med stöd till brottsoffer 3 5 342 Totalt 478 1 316 023 I likhet med tidigare år var en stor andel av projekten under 2025 inriktade på att främja psykisk och fysisk hälsa. Totalt 238 av 478 projekt för vilka medel beviljades tillhörde detta område, vilket motsvarar ca 50 procent. Främja psykisk och fysisk hälsa Projektet ”Odla tillsammans”, Stiftelsen Botildenborg Projektets syfte är att motverka ensamhet och bidra till förbättrad hälsa hos äldre personer. Projektet syftar även till att skapa gemenskap över generationsgränserna genom möten som tar sin utgångspunkt i odling och matlagning tillsammans. Barnen som deltar i projektet har till stor del utländsk bakgrund och saknar i många fall mor- och farföräldrar. Projektet skapar möjligheter till möten mellan generationer och kulturer som annars inte skulle ske. Projektets aktiviteter och metodutveckling sker på Botildenborg där det finns möjlighet att ha verksamhet året om. Malmö stad är en nära samarbetspart i projektet och det sista projektåret ska vissa delar av projektet flytta till någon eller några av kommunens träffpunkter där aktiviteterna bör kunna fortleva efter projektet. Projektets metoder mynnar ut i en handbok som är tillgänglig för såväl kommuner som civilsamhällesaktörer att använda. Främja ett stärkt föräldraskap Projektet ”Förskolelyftet”, Föreningen Attention Riks Projektets mål är att ta fram ett kunskapsmaterial med bildstöd, filmer och övningar som riktar sig till familjer med barn i förskoleåldern där vårdnadshavare och/eller barn har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syftet är att ta fram en spridningsbar metod som underlättar kontakterna mellan skolan och hemmet och som stöttar vårdnadshavarna i föräldrarollen. Ett viktigt mål är även att minska den stigmatiserade upplevelsen som många familjer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har i kontakten med olika samhällsfunktioner. Metod och material utvecklas tillsammans med barn, pedagoger och vårdnadshavare på förskolorna som deltar i projektet. Efter projektet ska metoden vidareutvecklas och spridas genom Attentions lokalföreningar och av de förskolor som deltar i projektet. Stärka barnets rättigheter Projektet ”Koll på lagen junior”, Byrån mot diskriminering i Östergötland Syftet med projektet är att barn ska få ökad kunskap om vardagsjuridik. Tillsammans med barn på skolor och i fritidsverksamheter ska föreningen utveckla ett metodmaterial som ger barnen praktiska verktyg att förstå vad som är olagligt, vilka rättigheter och skyldigheter de har inför lagen, och hur de kan agera om de utsätts för ett brott. Genom workshops och samtal med barnen bestäms vilka situationer i vardagen och vilka lagområden som är relevanta för målgruppen. Målet är att ta fram ett fysiskt och digitalt metodmaterial bestående av bl.a. filmer, diskussionskort och ett digitalt brädspel. Metodmaterialet kopplas till läroplanen och kommer att användas i undervisning i skolan, men även i fritidsverksamheter där det kan användas spontant såväl av barnen på egen hand som tillsammans med personal som en del av deras aktivitetsutbud. Materialet kommer även att användas under Koll på lagen-veckan som skolorna tillsammans med barnen arrangerar. Metodmaterialet lanseras och delas ut till skolor och fritidsverksamheter samt publiceras på föreningens hemsida, diskriminering.se, samt på gratisiskolan.se och elevhälsan.se. Förebygga våld, mobbning och trakasserier Projektet ”Flocken och jag – teater och utbildning om hedersnormer i skolan”, Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF) Projektets syfte och mål är att stärka barns kunskap om hedersrelaterad problematik och erbjuda stöd och hjälp för både elever och lärare. Genom att arbeta med en teaterföreställning i skolor och föra samtal med elever om skadliga hedersnormer skapar projektet tillfällen för barn att diskutera svåra frågor om sin livssituation. Projektet vänder sig till skolelever på mellan- och högstadiet samt yrkesverksamma i barnens närhet. Föreställningen filmas och ett digitalt lärar- och elevmaterial samt en handbok mot hedersrelaterat våld i skolan tas fram för att skolorna ska fortsätta arbeta med frågorna. Därutöver kommer ungdomsledare att utbildas för att kunna vara viktiga förebilder för pojkar i hederskontext i åldern tio till tolv år. Stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning Projektet ”Mitt liv, mitt val!”, Stiftelsen Institutet för Independent Living Projektet syfte är att stärka rätten till självbestämmande och likhet inför lagen för unga vuxna, vuxna och äldre som på grund av sin funktionsnedsättning behöver beslutsstöd av god man eller förvaltare för att kunna ta egna väl avvägda beslut. Inom ramen för projektet kommer bl.a. studiecirklar, peer-support och bildande av beslutsstödsgrupper med praktiskt stöd inför olika beslut att utvecklas och genomföras för att jämföra och testa modeller för beslutsstöd från bl.a. Norge och Kanada. Förutom att projektets erfarenheter och lärdomar kommer att tas tillvara i organisationens fortsatta processarbete och av samarbetsparterna är målet att de testade metoderna och modellerna i förlängningen även ska kunna användas för att påverka nuvarande beslutssystem. Främja etableringen på arbetsmarknaden Projektet ”Viaductus”, Moomsteatern Projektets syfte är att utveckla och etablera nya vägar in i den professionella scenkonsten (bl.a. teatrar, danskompanier och konserthus) för personer med intellektuell, kognitiv och fysisk funktionsvariation. I projektet vill Moomsteatern tillsammans med samverkansparterna Skånes Dansteater och ShareMusic & Performing Arts utveckla en rekryteringsmodell och vägledande verktyg som ska vara ett stöd både för den enskilde scenkonstnären och för scenkonstverksamheter som i dag inte rekryterar personer med funktionsvariation. Ett antal scenkonstverksamheter medverkar i projektet. Efter projekttiden ska utvecklade metoder fortsätta att användas av samverkansparterna. Samtidigt ska metodmaterial spridas till andra scenkonstverksamheter, både digitalt och genom utbildningspaket innehållande bl.a. föreläsningar, workshops och studiebesök. Ökad delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättning Projektet ”Mötas och Må bra”, Riksförbundet FUB Projektets mål är att öka livskvaliteten och förbättra hälsan hos äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Bakgrunden till projektet är att äldre personer med IF är en växande grupp i samhället som behöver fler anpassade insatser, något som till stor del saknas i dag. Samhället behöver planera för att tillgodose gruppens särskilda behov som åldrande medborgare. Här fyller projektet Mötas och Må bra en viktig roll med sin unika kunskap och inblick i äldrefrågor kopplad till målgruppen. Projektet kommer att arbeta med kartläggning och utredande insatser både med personer inom målgruppen och med olika samarbetspartners, alla med stor kunskap inom sitt område. Projektet kommer att fungera vägledande med idéer, metoder och verktyg till organisationer, kommuner och beslutsfattare som arbetar med äldre med IF. Projektet ska bl.a. ta fram idéskrifter och metodkit som är gratis att använda för målgruppen och alla som jobbar med målgruppen. De kommer att tillhandahållas av Riksförbundet FUB. I projektet utvecklas även en metod för regelbundna digitala möten mellan clowner och äldre personer med funktionsnedsättning som bor i gruppbostad och som ofta upplever isolering då de inte längre är berättigade till daglig verksamhet. Fokus ligger på digitala möten då dessa skapar utrymme att nå många personer i målgruppen, men clownerna gör även fysiska besök hos brukarna. En central grupp att arbeta med under projektet är den personal som dagligen finns i målgruppens närhet. Projektet genomförs i Stockholm och i nordvästra Skåne. Ökad delaktighet i kulturlivet Projektet ”Nya berättelser om Världsarvet”, Stiftelsen Hälsinglands museum Projektet ska utveckla en arbetsmodell där unga själva medverkar i kulturarvsarbetet genom att söka vittnesmål och föremål i syfte att komplettera och vidga kunskapsläget rörande Världsarvet Hälsingegårdar. Dessutom ska de unga utveckla metoder för hur berättelser om världsarvet kan förmedlas vidare till andra. Genom att röster som inte tidigare hörts eller beaktats nu involveras och synliggörs breddas skildringarna av livet runt gårdarna och därmed nyanseras den etablerade bilden. I första hand kommer de unga i projektet att representera någon av landets nationella minoriteter och/eller personer med funktionsnedsättning. De unga ska arbeta självständigt, men med stöd av sakkunniga forskare och representanter för olika föreningar och minoritetsorganisationer. En metodhandbok ska tas fram och sedan spridas till institutioner och föreningar inom kulturarvs- och utbildningssektorn. Efter projekttiden ska arbetsmodellen införlivas i museets verksamhet. Den nya och breddade kunskapen om världsarvet infogas i kulturarvsinstitutioners samlingar och utåtriktade verksamheter. Stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering Projektet ”Inspiration och Integration”, ABF Södertälje ABF Södertälje ska utveckla teaterbaserad språkundervisning för nyanlända äldre och ungdomar. Målgruppen kommer i första hand från Ukraina. I projektet ska föreningen tillsammans med målgruppen skapa kurser som lär ut svenska genom litteratur, teater och musik. Målet är att erbjuda fler sätt att lära sig det svenska språket på och att underlätta integrationen. Efter projektet ska de teaterbaserade språkkurserna implementeras i ABF Södertäljes ordinarie verksamhet. Stärka inflytandet för barn och unga Projektet ”Efter Knas”, Föreningen Knas hemma Målet med projektet är att skapa ett rikstäckande eftervårdsprogram riktat till unga och unga vuxna i åldern 16 till 25 år som är i slutet av pågående samhällsvård eller har lämnat den. Programmet ska vara jämlikt och jämbördigt för alla oberoende var i landet den unge bor och målgruppen kommer själv att utforma programmet. Efter projektets slut kommer det färdiga eftervårdsprogrammet ”Efter Knas” att spridas nationellt via socialtjänst och kommuner med en förhoppning om att nå så många ungdomar som är eller har varit placerade som möjligt. Ökad jämställdhet och jämlikhet Projektet ”Healthy women 2.0!”, Kista Sports Club Föreningen vill fortsätta förebygga ojämlikhet i relation till fysisk träning. Träningsmodellen används sedan tidigare för att öka välmående och självkänsla hos tjejer i områden kring Järvafältet i Storstockholm. Föreningen har under tre år byggt upp en verksamhet för flickor och unga kvinnor på Järvafältet som syftar till att förebygga fysisk och psykisk ohälsa samt ojämlikhet i träning på grund av socioekonomiska faktorer, kulturella faktorer, okunskap, lokala normer och individuella förutsättningar. Nu vill organisationen expandera och utveckla metoderna till andra stadsdelar och orter för att bryta den stigmatisering som i synnerhet kan drabba unga tjejer i segregerade områden och ge dem ökad och förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt förbättra deras självkänsla. Modellen ska utvecklas i stadsdelen Skärholmen i Stockholm och i Karlskrona för att sedan implementeras som ordinarie verksamhet på respektive ort. Öka delaktighet och stärka demokrati Projektet ”Måsskit – Kalmars kreativa Återbrukscenter”, Pärlan pedagogiska nätverk Den pedagogiska föreningen Pärlan vill bredda och fördjupa återbrukscentret Måsskits verksamhet, där förskolepedagoger i dag kan hämta återbrukat material för användning i sina verksamheter. Tillsammans med förskolebarn och pedagoger ska man utforska olika sätt att använda återbruksmaterial samt utveckla organisation, arbetssätt och samarbeten så att fler barn ska kunna möta Måsskits verksamhet, både genom uppsökande verksamhet och genom att öppna upp återbrukscentret för besök av barngrupper och barnfamiljer. Det övergripande syftet är att öka kreativitet och innovation hos barn och samtidigt höja medvetenheten och handlingskompetens kring hållbarhetsfrågor hos barn och pedagoger. Efter projekttiden ska den utvecklade verksamheten drivas vidare med stöd från kommunen. Samtidigt ska erfarenheterna från projektet införlivas i Linnéuniversitets förskollärarutbildning. Främja arbete med stöd till brottsoffer Projektet ”Tantjouren Rigmor”, Kvinnojouren Blåklockan Kvinnojouren har startat upp och utvecklat en verksamhet där ideellt engagerade äldre kvinnor genomför stöd- och informationsinsatser för att på så sätt synliggöra våldsutsatta äldre kvinnor och deras behov, både i form av direkta insatser för att stötta individer och i form av insatser som förbättrar samhällets stöd till målgruppen. Projektet bygger på samverkan med kommun och region och erbjuder utbildning till yrkesverksamma personer som kommer i kontakt med äldre våldsutsatta kvinnor. Metoderna som tas fram kommer att implementeras i jouren och utbildningsmaterialet som tas fram kommer att spridas via konferenser och befintliga nätverk runt om i landet. Kontroll och granskning Projekten kontrolleras i flera steg För att säkerställa att medel ur Allmänna arvsfonden används på rätt sätt genomförs kontroller av den organisation som söker finansiering och av det aktuella projektet, både inför och efter beslut om stöd. I detta avsnitt beskrivs det arbete som genomförs löpande samt de särskilda insatser som har genomförts under 2025 för att säkra hög kvalitet i handläggningen av ärenden om stöd, bidra till god kontroll av arvsfondsmedlens användning och ge målgruppsanpassat stöd till sökande och stödmottagande organisationer. Generella villkor för stöd ur Allmänna arvsfonden De generella villkor för stöd ur Allmänna arvsfonden som Arvsfondsdelegationen har beslutat om beskriver de allmänna kraven för genomförande av projekt som har beviljats stöd. Villkoren beskriver bl.a. vad medel ur fonden får och inte får användas till samt hur medel ur fonden ska tas om hand och bokföras. Vid ansökan om stöd ur fonden krävs att sökande organisationer bekräftar att de generella villkoren har lästs och att de godkänns. Om en stödmottagande organisation bryter mot de generella villkoren kan den bli skyldig att betala tillbaka stöd som har erhållits. Demokrativillkor Sedan den 1 januari 2025 gäller ett lagstadgat demokrativillkor för stöd ur Allmänna arvsfonden. Villkoret innebär att stöd inte får lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare som agerar inom ramen för verksamheten utövar våld, tvång eller hot mot en person eller på annat sätt kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter, diskriminerar personer eller grupper av personer eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde, försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden, eller motarbetar det demokratiska styrelseskicket. Arvsfondsdelegationen har dock sedan tidigare tillämpat en form av demokrativillkor för stöd ur Allmänna arvsfonden. En sökande organisation har vid ansökan om stöd ur fonden behövt bekräfta att den egna organisationen och det planerade projektets verksamhet inte strider mot Arvsfondsdelegationens beslutade krav på demokratisk grund och demokratisk struktur som ingår i de generella villkoren för stöd ur Allmänna arvsfonden. Med demokratisk grund avses att den sökande organisationens verksamhet och verksamheten i projektet inte strider mot grundläggande värderingar om allas lika värde eller mot demokratiska idéer som exempelvis yttrandefrihet. Med demokratisk struktur avses bl.a. att den sökande organisationen respekterar majoritetsbeslut, att rösträtten är likvärdig för medlemmarna och att det finns en vald styrelse och en oberoende revisor. Medlemskapet måste också vara öppet och frivilligt. För associationsformen stiftelse har Arvsfondsdelegationen tagit fram särskilda bedömningsgrunder vad gäller demokratisk struktur. Under 2025 har delegationen genomfört ett arbete för att granska och vid behov förändra bedömningen av demokratisk struktur gällande trossamfund. Arvsfondsdelegationen tog i februari 2026 ett inriktningsbeslut om att stryka kravet på demokratisk struktur ur de generella villkoren. Arvsfondskansliet vid Kammarkollegiet har fått i uppdrag att ta fram en risk- och konsekvensanalys, förslag till handläggningsprocess samt tidplan för ändring av de generella villkoren i den delen. Kontroll inför beslut om stöd Innan Arvsfondsdelegationen fattar beslut om stöd genomför delegationens kanslistöd hos Kammarkollegiet kontroller av den stödsökande organisationen och den planerade verksamheten. Bakgrundskontroll Kanslistödet kontrollerar om den sökande organisationen tidigare har sökt och beviljats medel ur Allmänna arvsfonden. Det görs också en kontroll av vad som anges om och av organisationen i olika offentliga källor, t.ex. på internet. Den sökande organisationens stadgar, årsredovisning och verksamhetsberättelse gås igenom. Referenstagning Om den sökande organisationen inte har sökt medel från fonden tidigare, tar kanslistödet referenser på organisationen genom kontakt med t.ex. den kommun som den sökande organisationen är verksam i eller någon annan etablerad samhällsaktör. Om organisationen har ansökt om stöd ur fonden tidigare, görs en jämförelse med den tidigare ansökan samt kontrolleras hur ett eventuellt tidigare projekt har genomförts. Behörighetskontroll Kanslistödet kontrollerar att den eller de som har skrivit på ansökan också har behörighet att företräda den sökande organisationen. Budgetkontroll Kanslistödet gör en bedömning av den ansökta projektbudgeten i relation till den planerade verksamheten i projektet, i jämförelse med andra arvsfondsprojekt och i förhållande till gällande riktlinjer och praxis. Skatte- och skuldkontroll Kanslistödet kontrollerar organisationens skatteregistrering. Det kontrolleras också om organisationen har några obetalda skulder eller betalningsanmärkningar. Dialog med den sökande och projektets samarbetsorganisationer Innan ett beslut om stöd fattas av Arvsfondsdelegationen har ansvarig handläggare vid kanslistödet alltid en dialog med den sökande organisationen och projektets centrala samarbetsorganisationer. Viktiga delar i dialogen är målgruppens delaktighet i projektet, förutsättningarna för att genomföra projektet, hur verksamheten är tänkt att leva vidare efter projektets slut och projektets finansiering. Kontroll efter beslut om stöd Efter att en organisation har beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden görs olika kontroller av projektet och den stödmottagande organisationen. Obligatorisk introduktionsdag för nya projekt När ett nytt projekt har beviljats stöd ur fonden ska representanter för projektet genomgå en obligatorisk introduktion. Syftet är att säkerställa att projekten känner till de krav som gäller för att få och nyttja medel ut Allmänna arvsfonden. Syftet är också att handläggarna vid Arvsfondsdelegationens kanslistöd ska få en närmare kontakt med representanterna och att representanterna ska få tillfälle att ställa frågor till handläggarna vid kanslistödet. Den obligatoriska introduktionen är uppdelad på två tillfällen för varje projekt: först en allmän introduktion och därefter en individuell genomgång med projektets handläggare vid kanslistödet. Den allmänna introduktionen innehåller information om bl.a. de generella villkoren för stöd ur fonden, uppföljningsverksamheten, de viktigaste ekonomiska aspekterna av att genomföra ett projekt och hur kanslistödets controllerfunktion arbetar med kontrollbesök. Vid den individuella genomgången ska som huvudregel projektledare samt den stödmottagande organisationens ordförande eller kassör närvara. Årlig kontroll av fleråriga projekt Arvsfondsdelegationen fattar både ettåriga och fleråriga beslut för projektstöd. Vid fleråriga beslut får projektet en budgetram för hela projektperioden, normalt upp till tre år. Efter varje genomfört projektår ska stödmottagaren skicka in en årsrapport och en ekonomisk redovisning för det aktuella året samt en plan för nästkommande år. Då görs samma typ av kontroller som inför beslutet att bevilja stöd, vilket exempelvis inkluderar kontroll av obetalda skulder, kontroll av vad som anges av och om organisationen på internet och direktavstämning med samarbetsorganisationer i projektet. Vid större förändringar i projektet krävs ett tilläggsbeslut från Arvsfondsdelegationen. Efter det sista projektåret görs en särskild slutrapport, som ska godkännas av ansvarig enhetschef vid kanslistödet. Lokalstödsprojekt redovisar sina projekt när byggnationen är klar, senast tre år efter beslutet om stöd. I samband med att slutrapporten har kommit in stämmer controllerfunktionen vid kanslistödet av utbetalda medel mot intygade kostnader och intäkter med den revisor som granskat projektet (se nedan). Eventuell mellanskillnad återbetalas av stödmottagaren till fonden. Projekten granskas av en revisor Samtliga projekt granskas av en godkänd eller auktoriserad revisor utifrån Arvsfondsdelegationens anvisningar för revisorer. Av granskningsrapporterna framgår bl.a. om projektens rapporterade kostnader stämmer överens med budgetposterna i Arvsfondsdelegationens beslut. Revisorerna ska även göra iakttagelser när det gäller om det inte finns en fastställd attestordning, om det har förekommit närståendeförhållanden, om de utbetalda medlen inte har hållits avskilda eller om det finns kostnader som inte är stödberättigande enligt villkoren för stöd ur fonden. Controllerfunktionen vid kanslistödet går igenom samtliga inkomna granskningsrapporter för att säkerställa att alla iakttagelser följs upp. En kontroll görs även mot Revisorsinspektionens register för att säkerställa att revisorn är godkänd eller auktoriserad. Controllerfunktionen går även igenom och kontrollerar att det belopp och den period som revisorn har intygat stämmer överens med den ekonomiska årsrapporten som har lämnats in. Kontrollbesök och skrivbordskontroller I kontrollerande och uppföljande syfte gör controllerfunktionen vid kanslistödet besök på plats hos projekt för att försäkra sig om att projektets verksamhet genomförs i den avsedda omfattningen och att produkterna och tjänsterna som har köpts in inom ramen för projektet har levererats och är stödberättigande. Syftet är att säkerställa goda interna rutiner för styrning och kontroll hos den stödmottagande organisationen genom att granska bl.a. att det finns rutiner för attest som också följs och att medlen ur Allmänna arvsfonden inte finansierar kostnader som inte är stödberättigande. Kontrollerna har även ett förebyggande syfte när det gäller fusk och bedrägerier i och med att kontrollerna ger kanslistödet förutsättningar att upptäcka oegentligheter. Urvalet av vilka projekt som kontrolleras sker delvis slumpmässigt och delvis utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning. Riskurval prioriteras framför slumpurval. Målsättningen är att formaliserade kontroller utförda av controllerfunktionen ska ske av minst 10 procent av antalet projekt för vilka stöd har beviljats under det föregående året. Under 2025 genomförde controllerfunktionen 43 kontroller, varav 9 på plats (kontrollbesök) och resterande på distans (skrivbordskontroller). Det innebär att controllerfunktionen genomförde kontroll av 10 procent av projektpopulationen, dvs. av antalet projekt som under 2024 fick antingen ett bifallsbeslut för ett nytt projekt eller ett godkännande att fortsätta med ett pågående projekt under 2025. Jämförelsevis genomförde controller-funktionen 33 kontroller under 2024, varav åtta på plats och resterande på distans, vilket motsvarade 9 procent av projektpopulationen. Samtliga kontroller av projekt inom riskurvalet har genomförts under 2025, i likhet med det föregående året. Controllerfunktionen utförde under 2025 en särskild utredning av en projektägare eftersom extern information indikerade hög risk för oegentligheter i projekten. Projektägaren hade fyra pågående projekt med stöd från Allmänna arvsfonden. Det var svårt att dra några slutsatser av utredningen eftersom projektägaren utreddes av polisen och Ekobrottsmyndigheten och underlag var beslagtaget. Arvsfondsdelegationen har för alla fyra projekten beslutat att överlämna till Kammarkollegiet för beslut om eventuellt återkrav. Proaktiva och stödjande insatser har gjorts vid i stort sett samtliga kontroller som har genomförts av controllerfunktionen. De proaktiva insatserna har bestått i att mindre felaktigheter som har upptäckts har åtgärdats innan redovisningen granskats av revisor och lämnats till Arvsfondsdelegationen. De stödjande insatserna har bestått av exempelvis rådgivning i bokföring samt stöd inför projektredovisning eller omdisponering av budget. Projektbesök på plats samt löpande kontakt med pågående projekt Handläggare vid kanslistödet genomför årligen projektbesök på plats. Under 2025 besökte handläggarna 54 projekt på plats runt om i landet. Det motsvarar 13 procent av antalet projekt som under 2024 beviljades stöd eller fick godkänt att fortsätta sitt projekt under 2025. Jämförelsevis genomförde handläggare vid kanslistödet 57 projektbesök under 2024, vilket motsvarade 15 procent av antalet projekt som under 2023 beviljades stöd eller fick godkänt att fortsätta sitt projekt under 2024. Utöver att göra projektbesök har handläggarna tagit del av projektaktiviteter på distans och hållit digitala träffar med representanter för projekten. Handläggarna vid kanslistödet har också kontakt med representanter för projekten under hela projekttiden, för att stämma av och besvara frågor. Frågor som tas upp kan t.ex. handla om behov av att göra förändringar i projektets budget eller i planerade aktiviteter. Controllers vid kanslistödet kopplas in vid behov för att ge vägledning när det gäller ekonomiska frågor. Transparens om projekten Alla pågående projekt- och lokalstöd finns presenterade på Allmänna arvsfondens webbplats. Syftet är att informera allmänheten om vilka projekt som har fått medel ur arvsfonden, vilka syften som ska uppnås med projekten och vilken verksamhet som ska bedrivas inom projekten. Lokalstödsuppföljning Samtliga organisationer som får lokalstöd ur Allmänna arvsfonden förbinder sig att bedriva den avsedda verksamheten i lokalen eller anläggningen i minst tio år. Särskilda uppföljningar av lokalstödsprojekt sker vid två tillfällen: efter fyra år och efter tio år. Uppföljningarna görs genom en enkät som skickas till de stödmottagande organisationerna. Dessa särskilda uppföljningar är ett komplement till övrigt kontrollarbete som genomförs av kanslistödet. Tioårsuppföljningen, som 2025 omfattade 51 projekt, visade att samtliga organisationer utom två fortfarande bedriver den verksamhet som avsågs i beslutet om stöd och planerar att fortsatt göra det. I de avvikande fallen har målgruppen inte nåtts i avsedd utsträckning eller så har planerade aktiviteter inte kunnat genomföras. Fyraårsuppföljningen, som 2025 omfattade 72 projekt, visade att samtliga organisationer fortfarande bedriver den verksamhet som avsågs i beslutet om stöd och att de planerar att fortsätta göra det hela förbindelsetiden ut, dvs. i tio år. Överlämnande av ärende Arvsfondsdelegationen ska överlämna ett ärende om stöd ur Allmänna arvsfonden till Kammarkollegiet om det finns skäl att överväga ett åläggande för mottagaren att betala tillbaka stödet ur fonden. Under 2025 lämnades sju ärenden över till Kammarkollegiet. Under 2025 har två ärenden som överlämnades till Kammarkollegiet 2024 prövats i domstol. Inget av ärendena avgjordes under 2025. Utvecklingsarbete inom kontrollområdet Under 2025 har en ny strategi för kontrollarbetet tagits fram. Arvsfondsdelegationen beslutade om den nya strategin i februari 2026. Strategin syftar till att vara ett ramverk för att säkerställa att stöd ur Allmänna arvsfonden används i enlighet med gällande regler. Kontrollstrategin utgår från de förutsättningar som framgår av lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden och ska vara grunden för en rättssäker och konsekvent kontroll av de stöd som fonden förmedlar. Kontrollstrategin ska även ge förutsättningar för effektiva arbetssätt och möjliggöra prioriteringar i kontrollarbetet som bedrivs av Arvsfondsdelegationens kanslistöd. Under 2025 har insatser gjorts för att utveckla de olika kontrollstegen inför beslut. Bland annat har ett arbete påbörjats för att ta fram en rutin för kontroll av näringsförbud hos företrädare för organisationer innan en ansökan bifalls. Som ett stöd i att bedöma sökande organisationers kapacitet att driva ett arvsfondsprojekt har ett antal riskindikatorer tagits fram. Indikatorerna används i bedömningen av inkomna ansökningar och pekar på när ytterligare utredning av den sökande organisationens kapacitet behöver göras. Ett arbete har bedrivits för att ta fram nya riktlinjer och villkor för lokalstödsprojekt när det gäller kontroll av de leverantörer som de sökande planerar att anlita. Det handlar bl.a. om uppgifter om leverantörerna är registrerade för F-skatt och registrerade som arbetsgivare, vilka som sitter i styrelsen samt att det inte finns restförda skulder. Riktlinjerna beslutades av Arvsfondsdelegationen den 11 februari 2026 och gäller från och med det datumet. Arvsfondsdelegationens kanslistöd har även under 2025 utvecklat och fördjupat samverkan med aktörer inom bidragsgivning till civilsamhället, exempelvis Socialstyrelsen, Radiohjälpen och Postkodlotteriets stiftelse. Kansliet har även skapat kontakter med rättsvårdande myndigheter och andra myndigheter som arbetar med kontrollfrågor, som exempelvis Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Utbetalningsmyndigheten. Kansliet har genom kontakterna och de fördjupade dialogerna bl.a. kunnat utveckla rutinerna kring information som sammanställs och överlämnas vid polisanmälningar. Ett metodstöd har tagits fram som bl.a. innehåller mallar och exempel på uppgifter som ska lämnas till Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Revisorsinspektionen. Riksrevisionens granskning av statens insatser vid hantering av dödsbon Riksrevisionen har granskat statens insatser vid hantering av dödsbon. Inom ramen för rapporten har Riksrevisionen granskat Kammarkollegiets arbete med att utse och kontrollera gode män som företräder Allmänna arvsfonden vid avveckling av dödsbon när fonden är legal arvinge. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte (RiR 2025:23). Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 7 oktober 2025. Rapporten innehåller iakttagelser, slutsatser och rekommendationer som avser regeringen, tingsrätterna, Skatteverket och Kammarkollegiet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att tingsrätternas, Skatteverkets och Kammarkollegiets insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon i stora delar är effektiva utifrån de regelverk som finns, samtidigt som det finns utrymme för ytterligare effektiviseringar. Den 29 januari 2026 överlämnade regeringen skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte (skr. 2025/26:111) till riksdagen. I skrivelsen behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i de delar de riktar sig till regeringen. Uppföljning och utvärdering Utgångspunkter för uppföljnings- och utvärderingsverksamheten Arvsfondsdelegationen ska enligt förordningen (2021:403) om Allmänna arvsfonden ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. I förordningen anges också att vid större utvärderingar ska som huvudregel vetenskaplig expertis anlitas. Arvsfondsdelegationen har beslutat om en strategi för uppföljning och utvärdering som beskriver ramarna för uppföljnings- och utvärderingsverksamheten. I följande avsnitt redovisas de årliga uppföljningarna av projektstöd och lokalstöd samt de utvärderingar av arvsfondsprojekt som har färdigställts och publicerats under 2025. Uppföljning av projektens överlevnad För att ett projekt ska beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden ska resultatet av projektet, enligt Arvsfondsdelegationens praxis, ha förutsättningar att främja den avsedda målgruppen efter det att stödet ur fonden har upphört. Detta villkor följs årligen upp genom en bedömning av slutredovisade projekts överlevnad efter projektslut. Med överlevnad avses att verksamheter, aktiviteter, metoder och arbetssätt lever vidare och därmed främjar den avsedda målgruppen även efter att projektfinansieringen ur fonden har upphört. Bedömningsgrunder Bedömningen av överlevnad baseras dels på en granskning av den slutredovisning som behöver lämnas för samtliga projekt vid projektslut, dels på en särskild uppföljning av det slutredovisade projektet. Den särskilda uppföljningen sker efter att slutredovisningen har godkänts och görs genom att den stödmottagande organisationen får besvara en enkät. Arvsfondsdelegationens bedömning av överlevnaden baseras på de uppgifter som organisationen har lämnat i sitt enkätsvar. Uppföljningen av överlevnad avser enbart avslutade projekt som har beviljats projektstöd och vars slutredovisningar har godkänts under det år som uppföljningen avser. Projekt för vilka lokalstöd har beviljats följs upp genom särskilda uppföljningar fyra respektive tio år efter beslutet om stöd (se avsnitt 5.1.5). I 2025 års uppföljning av överlevnad ingick 101 projekt som hade beviljats projektstöd och vars slutredovisningar hade godkänts under året. Projekten delas in i tre kategorier, baserat på vad som lever vidare efter projektslut. Jämfört med tidigare års redovisningar har kategori 1 och kategori 3 bytt plats med varandra. Kategori 1 – Projekt vars resultat fortsatt främjar Arvsfondens målgrupper efter projektslut I kategori 1 (tidigare kategori 3) samlas projekt vars verksamheter, aktiviteter, metoder eller arbetssätt bedöms fortsätta främja och vara till nytta för arvsfondens målgrupper efter att projekten har avslutats. För att tillhöra denna kategori behöver resultaten från projektet, t.ex. metoder och arbetssätt, fortsatt tydligt användas av målgruppen, andra aktörer, verksamheter eller organisationer, och därmed vara till nytta för målgruppen efter projektslut. Kategori 2 – Projekt vars resultat inte lever vidare på ett tydligt sätt I kategori 2 finns projekt som har genomförts enligt plan, men vars resultat inte på ett tydligt sätt lever vidare efter projektets slut. Att resultaten inte lever vidare på ett tydligt sätt kan exempelvis innebära att metodmaterial finns tillgängligt på en webbplats och därigenom kan spridas, men att det är oklart i vilken utsträckning som materialet används och är till fortsatt nytta för målgruppen. Det kan också handla om att finansieringen eller ansvaret för det fortsatta arbetet är oklart, vilket gör att det inte är tydligt hur resultaten från projektet lever vidare och fortsätter att vara till nytta för målgruppen. Även om verksamheter, aktiviteter, metoder eller arbetssätt inte lever vidare på ett tydligt sätt efter projektets slut kan dessa under projekttiden ha varit, och efter projektslut fortsätta vara, av stor betydelse för de målgrupper som projektet har vänt sig till. Kategori 3 – Projekt som inte har kunnat genomföra det stödmottagaren beviljats medel för Kategori 3 (tidigare kategori 1) omfattar projekt som inte har kunnat genomföra den verksamhet som den stödmottagande organisationen har beviljats medel för. Därmed kan projekten inte redovisa resultat som fortsatt främjar och är till nytta för arvsfondens målgrupper efter projektslut. En vanligt förekommande anledning till att verksamheten inte har kunnat genomföras är att projektet inte har varit tillräckligt förankrat i t.ex. samarbetsorganisationer. Under de år som Arvsfondsdelegationen har kategoriserat överlevnaden för slutredovisade projekt är det ett fåtal projekt som har tillhört denna kategori. Arvsfondsdelegationen bedömer att en sannolik förklaring till detta är att det görs en gedigen förkontroll och beredning av ärenden innan nya projekt beviljas medel samt att fleråriga projekt därefter årligen behöver redovisa sitt arbete och då har en dialog med Arvsfondsdelegationens kanslistöd om projektplanen för det fortsatta arbetet innan projektet kan fortsätta. Resultat från 2025 års uppföljning av projektens överlevnad I tabell 6.1 redovisas Arvsfondsdelegationens indelning av de 101 slutredovisade projekten som granskades under 2025 i de tre överlevnadskategorierna. I 2025 års uppföljning bedömde Arvsfondsdelegationen att 84 projekt tillhörde kategori 1, 15 projekt tillhörde kategori 2 och 2 projekt tillhörde kategori 3. I bilaga 3 finns kortfattade beskrivningar av samtliga projekt som bedömdes tillhöra kategori 1 och som därmed har bedömts ha en tydlig överlevnad. Tabell 6.1Arvsfondsdelegationens indelning av projektens överlevnad 2025 Överlevnadskategori Antal Andel (%) Kategori 1 84 83 Kategori 2 15 15 Kategori 3 2 2 Totalt antal granskade slutredovisningar 101 100 Vid sidan av organisationernas egen beskrivning av överlevnaden efter projektslut har den enkät som används vid uppföljningen också omfattat frågor om hur projektens resultat lever vidare, på vilket sätt och med vilken finansiering. Frågorna har haft flersvarsalternativ och fler än ett alternativ har kunnat väljas. På frågan hur verksamheter, aktiviteter, metoder och/eller arbetssätt lever vidare efter det att projektfinansieringen från Allmänna arvsfonden har upphört är det vanligaste svaret, i likhet med det föregående året, att resultaten lever vidare i form av metod eller arbetssätt (93 procent). I enkäten har organisationerna även fått svara på hur finansieringen ser ut för de delar av projektet som lever vidare efter att projektfinansieringen ur fonden har upphört. Det vanligaste svaret i 2025 års enkät är, i likhet med vid föregående års uppföljningar, att finansieringen sker genom stödmottagande organisation (78 procent). Vad påverkar projektens överlevnad? De projekt som har ingått i 2025 års uppföljning har i sina slutredovisningar redovisat framgångsfaktorer i genomförandet av projekten. I likhet med tidigare år återkommer engagemang och förankring som viktiga framgångsfaktorer för att genomföra projekten. Det handlar om engagemang hos såväl projektmedarbetare som den målgrupp som projektet vänder sig till. Andra framgångsfaktorer som redovisats är lyhördhet och flexibilitet i förhållande till målgruppens önskemål eller ändrade förutsättningar, kunskap och erfarenheter hos projektmedarbetare om det område eller ämne som projektet rör samt att det finns tydliga mål och en plan för hur resultaten ska tas omhand efter projektslut. Stödmottagande organisationer har i slutredovisningarna också beskrivit hinder i genomförandet av projekten. Covid-19-pandemin och dess efterverkningar har uppgetts fortsatt vara ett hinder i genomförandet av projekt, då det bl.a. har resulterat i förseningar och svårigheter att nå målgrupper och genomföra aktiviteter. Andra vanliga hinder är att förankring och relationsskapande har tagit längre tid än förväntat. Sedan 2007 har 2 430 avslutade projekt kategoriserats utifrån vad som händer med projektets resultat efter det att finansiering ur Allmänna arvsfonden har upphört. Tabell 6.2 visar att av dessa projekt är det 54,6 procent som vid tiden för den särskilda uppföljningen har haft resultat som tydligt levt vidare efter projektslut. Tabell 6.2Arvsfondsdelegationens kategorisering av projektens överlevnad 2007–2025 Överlevnadskategori Antal Andel (%) Kategori 1 1 327 54,6 Kategori 2 1 044 43 Kategori 3 59 2,4 Totalt antal granskade slutredovisningar 2 430 100 Över tid framträder flera bidragande faktorer till att verksamheter, aktiviteter, metoder och arbetssätt lever vidare efter projektslut. En sådan bidragande faktor är förankring hos målgruppen, inom den egna organisationen och externt med bl.a. samarbetsparter. En annan bidragande faktor är att det finns tid att förankra och genomföra en projektidé och tid att genomföra utvecklingsarbetet och börja tillämpa resultaten. Forskares uppföljning av projektens överlevnad På uppdrag av Arvsfondsdelegationen genomför forskare vid svenska universitet och högskolor utvärderingar av arvsfondsprojekt. I utvärderingsuppdragen ingår bl.a. att göra bedömningar av överlevnaden hos avslutade projekt som ingår i utvärderingen. Under 2025 färdigställdes och publicerades inga utvärderingar. Uppföljning av projekt ur ett jämställdhetsperspektiv I Arvsfondsdelegationens strategi för uppföljning och utvärdering ingår ett jämställdhetsperspektiv. Inom ramen för detta följer Arvsfondsdelegationen upp könsfördelningen bland projektledare i slutredovisade projekt och annan jämställdhetsstatistik för de två respektive stödformerna. Delegationen följer även upp projekt som riktar sig enbart till pojkar/män respektive flickor/kvinnor. Könsfördelning av projektledare i slutredovisade projekt För de projekt som fick projektstöd och vars slutredovisning granskades under 2025 var 70 procent av projektledarna kvinnor, vilket motsvarar tidigare års könsfördelning. För de lokalstödsprojekt vars slutredovisning godkändes under 2025 gällde det omvända förhållandet, dvs. närmare 70 procent av projektledarna var män. Jämställdhetsstatistik projektstöd Jämställdhetsstatistiken för slutredovisade projekt som beviljats projektstöd och som granskades under 2025 bygger på den rapportering som de stödmottagande organisationerna har lämnat i sina slutredovisningar. Organisationerna har redovisat totalt antal aktiva deltagare per målgrupp, inklusive könsfördelning, för hela projekttiden. Med aktiva deltagare menas personer ur Allmänna arvsfondens målgrupper som har inflytande över projektets planering och genomförande och som återkommande eller över en längre tid har medverkat i projektets aktiviteter. Under 2025 slutredovisades totalt 101 projekt. Hos vissa av projekten saknas statistik, alternativt är den statistik som lämnats i slutredovisningen ofullständig eller svårtolkad. Dessa projekt ingår därför inte i Arvsfondsdelegationens sammanställning. Enstaka projekt har uppgett att antalet aktiva deltagare uppgår till tiotusentals personer. Bedömningen är att dessa projekt inte har tolkat aktivt deltagande på det sätt som Arvsfondsdelegationen avsett. För att statistiken inte ska bli alltför snedvriden ingår inte heller dessa projekt i sammanställningen. Statistiken baseras därmed på 79 projekt. Sammanställningen av uppgifterna som organisationerna har lämnat för de 79 projekten visar att könsfördelningen bland aktiva deltagare i arvsfondsprojekten är relativt jämn bland alla målgrupperna förutom målgruppen äldre över 65 år där ca 6 av 10 deltagare är kvinnor. Slutsatserna baseras på ett genomsnitt, vilket innebär att fördelningen mellan könen kan vara mycket ojämn i enskilda projekt. Antalet aktiva deltagare varierar stort mellan olika projekt, från några få till flera tusen personer. Skillnaderna kan bero på inriktningen av projekten, men också på hur man tolkar vilka som omfattas av uttrycket aktiva deltagare. Dessa tolkningar får betydelse för vilka uppgifter som lämnas i slutredovisningen. Med anledning av dessa osäkerheter i redovisningen bör statistiken tolkas med försiktighet. Jämställdhetsstatistik lokalstöd Jämställdhetsstatistiken för slutredovisade lokalstödsprojekt är baserad på den uppföljning som Allmänna arvsfonden genomför fyra respektive tio år efter att berörda organisationer har beviljats stödet. Uppföljningen 2025 har omfattat projekt som beviljades lokalstöd 2015 respektive 2021. Uppföljningen har genomförts genom en enkät som skickats till stödmottagande organisationer. Tioårsuppföljningen har omfattat 51 projekt och fyraårsuppföljningen har omfattat 72 projekt. I enkäten har de stödmottagande organisationerna fått besvara en fråga om vad för slags verksamhet organisationen har beviljats stöd för. De organisationer som har uppgett att de beviljats stöd för att bygga en lokal/anläggning för att bedriva organiserad verksamhet (helt eller delvis) har fått uppskatta det totala antalet personer (unika individer) som använder lokalen/anläggningen för den organiserade verksamheten i genomsnitt per vecka under ordinarie säsong samt könsfördelningen bland dessa personer. Statistiken baseras på organisationernas egna skattningar. Flera organisationer har uppgett att det har varit svårt att göra skattningar eftersom sådan statistik i många fall inte är tillgänglig eller inte kan kvalitetssäkras. Det gäller såväl det uppskattade antalet personer som har deltagit som könsfördelningen. Därför bör statistiken tolkas med försiktighet. Tioårsuppföljningen (2015 års lokal- och anläggningsstöd) visar att andelen flickor/kvinnor som har tagit del av de lokaler eller anläggningar som har ingått i uppföljningen var uppskattningsvis 49 procent, medan motsvarande andel för pojkar/män var 51 procent. Fyraårsuppföljningen (2021 års lokal- och anläggningsstöd) visar att andelen flickor/kvinnor var uppskattningsvis 46 procent och andelen pojkar/män var 54 procent. Flera organisationer uppger att det har varit svårt att göra en uppskattning av andelen kvinnor respektive män som har tagit del av lokalen eller anläggningen. I Arvsfondsdelegationens sammanställning redovisas könsfördelningen på aggregerad nivå och baseras på ett medelvärde där verksamheter med såväl hög andel kvinnor som hög andel män ingår. Projekt riktade främst till flickor eller kvinnor respektive pojkar eller män Av de nya projekt som fick stöd ur Allmänna arvsfonden under 2025 är det två projekt som främst riktar sig till flickor eller kvinnor. Det är lika många projekt som under 2024. Av de nya projekt som beviljades stöd under 2025 är det inget som främst riktar sig till pojkar eller män. Uppföljning av målgruppernas delaktighet i projekt Vid bedömningen av om ett projekt ska beviljas medel ur Allmänna arvsfonden ska hänsyn, enligt Arvsfondsdelegationens praxis, tas till om målgruppen deltar i planeringen eller genomförandet av projektet. I slutredovisningarna för de projekt som har beviljats projektstöd redovisar projekten vilka roller målgruppen har haft i planeringen och i genomförandet av projektet och vilka roller målgruppen förväntas ha efter att projektet har avslutats och projektfinansieringen ur fonden har upphört. Målgruppernas roller i planeringen av projekten Den roll som målgruppen eller målgrupperna har haft i planeringen av projekten varierar. Många stödmottagande organisationer uppger att planeringen av projektet har skett tillsammans med målgruppen, men målgruppen kan också ha involverats först när det finns en projektidé som då förankras hos målgruppen. Även om personer ur målgruppen inte har tagit initiativ till projektet är det vanligt att projektidéer testas och förankras hos målgruppen under planeringsfasen, genom t.ex. möten, träffar, workshops, referensgrupper eller förstudier. Det är vanligt att det är företrädare för målgruppen, exempelvis anhöriga eller personer som arbetar för eller har kontakt med målgruppen, som har tagit initiativ till och planerat upplägget av ett projekt. Målgruppernas roller under genomförandet av projektet Målgruppernas roller skiljer sig åt även vid genomförandet av projekten, från att de är aktivt delaktiga och medskapare till att de deltar i projektets aktiviteter och är mottagare av projektets insatser. Vad målgrupperna har för roller under genomförandet av ett projekt varierar och kan beskrivas på olika sätt, exempelvis ledare, testare, bollplank eller rådgivare. I vissa projekt har personer ur målgruppen varit involverade i både styrning och genomförande av projektet. Det kan handla om att det är personer ur målgruppen som under projektets gång har bestämt vilka aktiviteter som ska genomföras och på vilket sätt. Målgruppen kan också ha varit involverad genom att testa hjälpmedel och verktyg eller genom att dela med sig av sina erfarenheter och ge feedback på metodmaterial och stödinsatser. Den roll som målgruppen har beror på projektets syfte och inriktning liksom målgruppens förutsättningar att vara delaktig. Målgruppens roll kan också förändras under projektets genomförande. Målgruppernas roller i den fortsatta verksamheten efter projektslut Precis som när det gäller planering och genomförande av projekten varierar målgruppernas roller efter projektslut. Vanligt är att målgruppen fortsätter att ha samma roller som under projekttiden. Det kan handla om att målgruppen fortsätter att delta i de verksamheter som har skapats genom projektet, fortsätter att sprida kunskap om metoder och arbetssätt som exempelvis ambassadörer eller är fortsatt engagerade som medlemmar i den stödmottagande organisationen. Det kan också handla om att målgruppen efter projektslut blir användare av de metoder, appar eller digitala hjälpmedel som har utvecklats i projektet. I den särskilda uppföljningen (enkätuppföljningen) som görs av överlevnaden hos slutredovisade projekt efter projektslut får de stödmottagande organisationerna svara på en fråga om vilken eller vilka roller personer ur projektets målgrupp eller målgrupper har i de delar av projektet som lever vidare efter att finansieringen ur Allmänna arvsfonden har upphört. Frågan har haft flersvarsalternativ och fler än ett alternativ kan väljas. I likhet med tidigare års uppföljningar är det vanligaste svaret vid den särskilda uppföljningen 2025 ”rollen som deltagare” (84 procent). Vanligt är också att personer ur målgruppen är användare/mottagare (53 procent) eller ledare (46 procent). Uppföljning av projektens betydelse för målgrupperna Arvsfondsdelegationen följer även upp vilken betydelse projekt som har beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden har haft för den målgrupp som projektet avsett att främja och om det har funnits grupper som den stödmottagande organisationen har velat men inte kunnat nå under projekttiden. De organisationer som har beviljats projektstöd redogör för detta i projektets slutredovisning, och organisationer som har beviljats lokalstöd redogör för detta i enkäter som de stödmottagande organisationerna får besvara fyra respektive tio år efter att lokalstödet har beviljats. Under 2025 har ett utvecklingsarbete bedrivits för att tydliggöra kraven på hur projekten ska redovisa och följa upp resultat- och effektmål. Arvsfondsdelegationen anser att tydligare krav kommer att underlätta för organisationer att beskriva projektens mål, resultat och nyttan för arvsfondens målgrupper i den redovisning som projekten lämnar. Underlag som tydligare beskriver och följer upp resultat kan i sin tur underlätta bedömning, uppföljning och utvärdering av hur arvsfondsprojekt främjar eller är till nytta för arvsfondens målgrupper. Inom ramen för utvecklingsarbetet ges också metodstöd kring resultat- och effektredovisning till sökande organisationer och pågående arvsfondsprojekt. Projektstödets betydelse för målgrupperna I stort sett alla stödmottagande organisationer framhåller att deras projekt har haft betydelse för de personer ur målgruppen eller målgrupperna som projektet har vänt sig till. I likhet med tidigare år beskrivs projektens betydelse ofta ur ett individperspektiv. Det handlar om att projektet har bidragit till att individer har fått ett stärkt självförtroende, en ökad tilltro till den egna förmågan, ökat välbefinnande och en minskad ensamhet och isolering genom t.ex. sociala mötesplatser. Vissa projekt beskrivs ha haft en livsförändrande och omvälvande betydelse för personer ur målgruppen. Projektens betydelse på organisatorisk nivå har också lyfts fram, särskilt i termer av ökad kunskap om och förståelse för målgruppen. Det kan exempelvis handla om att det genom projektet har utvecklats verktyg för yrkesverksamma och andra som kommer i kontakt med målgruppen. Flera organisationer uppger även att insatserna inte hade kunnat nå målgruppen utan arvsfondsprojektet. I slutredovisningarna har organisationerna även fått redogöra för om det finns grupper som projektet hade velat men inte lyckats nå. Redovisningarna visar att det ofta handlar om svårigheter att nå specifika grupper inom fondens målgrupper eller att projektet hade velat nå fler i den målgrupp som projektet riktat sig till. Lokalstödets betydelse för målgrupperna I den enkät som går ut till organisationer som har beviljats lokalstöd fyra respektive tio år efter beviljat stöd ingår en fråga om organisationen har nått den eller de målgrupper som var syftet med stödet ur fonden. I tioårsuppföljningen 2025 har tre organisationer som beviljats lokalstöd 2015 svarat nej på frågan. I fyraårsuppföljningen samma år har fyra av organisationerna som beviljats lokalstöd 2021 svarat nej på frågan. Anledningen är att dessa organisationer inte har nått målgruppen/målgrupperna i den utsträckning som de hade velat eller planerat för. Ibland har det även varit svårt att bedriva kontinuerlig verksamhet för en viss målgrupp. De stödmottagande organisationerna får i enkäten också beskriva vilken betydelse lokalstödet har fått för de målgrupper som projekten riktats till. Enligt uppföljningen 2025 menar många av organisationerna att stödet har varit avgörande för att en viss lokal/anläggning skulle kunna byggas och för att verksamhet för en viss målgrupp eller för nya målgrupper skulle kunna bedrivas eller utvecklas. Likt tidigare år nämner organisationerna att stödet har gjort verksamheter och aktiviteter tillgängliga för fler målgrupper, att det har gett förutsättningar att bedriva verksamhet i större omfattning och att erbjuda ett mer varierat utbud av aktiviteter samt har möjliggjort att verksamheten kan pågå året runt. Stödet har bl.a. bidragit till social sammanhållning och inkludering samt till ökad fysisk aktivitet hos olika målgrupper. Det har även inneburit fler aktiva i de föreningar som driver verksamheterna. Utvärderingsverksamheten Som anges i avsnitt 6.2.4 genomför forskare vid svenska universitet och högskolor på uppdrag av Arvsfondsdelegationen utvärderingar av arvsfondsprojekt. Utvärderingarna genomförs inom olika områden och teman och kan omfatta såväl pågående som avslutade projekt. Under 2025 har ingen utvärderingsrapport färdigställts eller publicerats. Arvsfondsdelegationen har under året främst fokuserat på att följa pågående utvärderingsuppdrag och ta hand om rekommendationer och slutsatser från den utvärderingsrapport som publicerades 2024. Kommunikation och erfarenhetsspridning Kommunikation Arvsfondsdelegationen och kanslistödet hos Kammarkollegiet fortsatte under 2025 arbetet med att utveckla kommunikationen kring Allmänna arvsfonden. I följande avsnitt redogörs för vissa av de kommunikationsinsatser som har gjorts under året. Allmänna arvsfondens webbplats På Allmänna arvsfondens webbplats, arvsfonden.se, finns information om fonden och de projekt som får stöd. Det finns även information om vad som krävs för att söka stöd ur fonden samt mallar och andra verktyg för pågående projekt. Det finns också information om hur dödsboavveckling går till när Allmänna arvsfonden är arvinge. Under 2025 lanserades två nya e-tjänster, för ansökan om effektstöd och för att skicka in årsrapport för projektstöd. E-tjänsterna togs fram i en tjänstedesignprocess för att säkerställa att tjänsterna så långt som möjligt uppfyller både användarnas och myndighetens behov. I samband med lanseringen anpassades webbplatsens innehåll för att vägleda användare i respektive process och visualisera projektstöd som övergått till att bli effektstöd. På flertalet sidor på webbplatsen finns frågan ”Hjälpte informationen på denna sida dig?” med svarsalternativen ”Ja” och ”Nej” samt möjlighet att lämna ett fritextsvar om man svarar nej. Under 2025 valde 3 130 besökare att besvara frågan. Av dessa var 78 procent nöjda med besöket på webbplatsen, vilket är samma andel som 2024. Allmänna arvsfonden i sociala medier Under 2025 var budgeten för annonsering i Allmänna arvsfondens kanaler på sociala medier, och mer specifikt de sociala medier som ägs av företaget Meta (Facebook och Instagram), en tredjedel jämfört med 2024. Det innebar att mängden annonseringar för Allmänna arvsfonden i sociala medier minskade under 2025. Fondens Facebook-konto minskade i räckvidd med 59 procent och i antal länkklick med ca 30 procent i jämförelse med 2024. Fondens Instagram-konto ökade i räckvidd under 2025 med en fördubbling jämfört med året före. Hur fondens LinkedIn-konto används är en del i en förändrad innehållsstrategi för Allmänna arvsfonden. Syftet med kontot är att nå personer som i sin yrkesroll eller i sina ideella engagemang möter fondens målgrupper och som kan ha nytta av erfarenheter, metoder och verktyg som blir resultat av arvsfondsprojekt. Kontot har under året fungerar väl för att sprida information om det nya effektstödet och informera om Arvsfondens konferenser. Under 2025 ökade antalet följare på fondens sociala medier enligt följande, i jämförelse med 2024: Facebook-kontot ökade med 563 följare. Totalt hade kontot 12 885 följare vid slutet av 2025. Instagram-kontot ökade med 641 följare. Totalt hade kontot 4 470 följare vid slutet av 2025. LinkedIn-kontot ökade med 1 140 följare. Totalt hade kontot 4 340 följare vid slutet av 2025. X-kontot (tidigare Twitter) är vilande och mäts inte. Allmänna arvsfondens nyhetsbrev Arvsfondsdelegationens kanslistöd ger ut ett nyhetsbrev om Allmänna arvsfonden. Syftet med nyhetsbrevet är att öka kännedomen och kunskapen om samt förtroendet för fonden och hur fondens medel används. Nyhetsbrevet skickas vanligtvis ut en vecka efter Arvsfondsdelegationens sammanträde, som hålls sex gånger per år. Under 2025 skickades sex nummer av nyhetsbrevet ut. I slutet av 2025 hade antalet prenumeranter ökat marginellt från 5 430 prenumeranter vid första numret till 5 501 vid årets sista nummer. Öppningsfrekvensen, dvs. hur stor andel av det totala antalet utskickade mejl innehållande nyhetsbrev som öppnades av mottagaren, låg under 2025 på 40,5 procent, vilket är något lägre jämfört med 2024 då öppningsfrekvensen var 43 procent. Allmänna arvsfonden i redaktionella medier Allmänna arvsfondens exponering och genomslag i redaktionella medier har varit fortsatt hög och ökade under 2025 jämfört med föregående år, se tabell 7.1. Allmänna arvsfonden väcker störst intresse hos redaktioner för lokala medier. Drygt 95 procent av publiceringarna bedöms som neutrala alternativt positiva, vilket är en ökning med 10 procentenheter jämfört med det föregående året. Arvsfondsdelegationen har bedömt att ökningen kan ha ett samband med det proaktiva arbete kring media som görs i samband med Arvsfondsdelegationens sammanträden. Tabell 7.1Exponering och genomslag i redaktionella medier per år, 2023–2025 2025 2024 2023 Antal artiklar om Allmänna arvsfonden 2 914 2 699 2 277 Räckvidd (antal potentiella läsare, miljoner) 174 214 123 Under 2025 publicerades för tionde året i rad den s.k. projektbarometern. Projektbarometern är ett uppföljningsverktyg där kanslistödet rangordnar Sveriges län utifrån hur mycket projektmedel per invånare som betalades ut från Allmänna arvsfonden under det föregående året. Syftet är att visa hur fördelningen av projektstöd ser ut länsvis och på så vis öka kännedomen om fonden och möjligheten att söka medel ur fonden (se avsnitt 3.4.3). Kanslistödets information om 2025 års projektbarometer resulterade i 90 publiceringar i redaktionella medier, jämfört med 44 publiceringar 2024. Det mediala genomslaget för projektbarometern har således ökat med 51 procent från det föregående året. Förtroende- och kännedomsmätning Varje år genomför Arvsfondsdelegationens kanslistöd en förtroende- och kännedomsmätning hos allmänheten vad gäller Allmänna arvsfonden. Mätningen 2025 visar på en ökning av kännedomen om Allmänna arvsfonden hos allmänheten jämfört med 2024, se tabell 7.2. Den visar också att förtroendet för Allmänna arvsfonden 2025 är högre än det föregående året, där andelen personer med en positiv eller neutral attityd till fonden var 89 procent jämfört med 85 procent 2024. Andelen personer med en negativ attityd till Allmänna arvsfonden var samma som föregående år. Andelen personer med en neutral attityd till fonden var något högre än 2024. Resultaten som redovisas i tabellen nedan visar allmänhetens kännedom och förtroende för Allmänna arvsfonden i sin helhet och inte specifikt Arvsfondsdelegationens delar av fondens verksamhet. Tabell 7.2Kännedom om och förtroende för Allmänna arvsfonden per år, 2023–2025, procent av antalet svarande 2025 2024 2023 Kännedom om Allmänna arvsfonden 84 82 79 Positiv attityd till Allmänna arvsfonden 46 43 37 Negativ attityd till Allmänna arvsfonden 5 5 7 Neutral attityd till Allmänna arvsfonden 43 42 45 Vet ej (attityd till Allmänna arvsfonden) 7 9 12 Informationsträffar Under 2025 har handläggare vid kanslistödet deltagit vid träffar som har arrangerats av föreningar, organisationer, studieförbund och offentliga aktörer i syfte att få in fler ansökningar om stöd ur Allmänna arvsfonden och öka kännedomen om möjligheterna som stöd ur fonden kan ge. Dessutom har informationsträffar med personer som arbetar med, engagerar eller tillhör fondens målgrupper skett digitalt eller på plats vid bl.a. Landsrådet för Sveriges barn- och ungdomsorganisationer, Småkom (en förening med drygt 70 av landets minsta kommuner), storstadsregionerna, flera kommuner och specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet. Under 2025 deltog kanslistödet även på konferenser som genomfördes av externa aktörer, t.ex. MR-dagarna i Kista och Folk och Kultur i Eskilstuna. Representanter från kansliet deltog på totalt fler än 43 olika arrangemang under 2025, såväl fysiskt som digitalt. Kommunikation om kontroll och uppföljning Under 2025 arbetade kommunikationsavdelningen vid kanslistödet särskilt med kommunikation om Allmänna arvsfondens kontroll av stöd och uppföljning. Bland annat togs en kommunikationsplan fram som inkluderade strategiska utgångspunkter för kommunikationen. Utgångspunkterna var trovärdighet, intern samstämmighet, transparenta processer och synlighet för kontrollverksamhetens nätverkande och engagemang. Erfarenhetsspridning Erfarenhetsspridning är en viktig och växande del av verksamheten kring Allmänna arvsfonden. Det som avses är den process genom vilken kunskaper, metoder och resultat som har utvecklats inom ramen för ett projekt som beviljats stöd ur fonden aktivt sprids till andra aktörer. Erfarenhetsspridning bedrivs både av Arvsfondsdelegationen och kanslistödet och av organisationerna som har beviljats stöd ur fonden. Arvsfondsdelegationens och kanslistödets arbete med erfarenhetsspridning Mottagarna för Arvsfondsdelegationens och kanslistödets arbete med erfarenhetsspridning är fondens fyra målgrupper samt civilsamhället och offentliga och privata aktörer som arbetar med och för målgrupperna. Enligt beslut från Arvsfondsdelegationen koncentrerades arbetet med erfarenhetsspridning under 2025 till två övergripande teman: ”hur arvsfonden bidrar till att skapa motståndskraft hos unga, så att de kan stå emot destruktivitet och få möjligheter att stärkas och utvecklas som individer” samt ”hur arvsfonden bidrar till praktiskt tillgänglighetsarbete för personer med funktionsnedsättning”. Inom ramen för Arvsfondsdelegationens och kanslistödets arbete med erfarenhetsspridning har det genomförts ett flertal externa aktiviteter. Under 2025 har exempelvis en hybridkonferens genomförts, där det har getts tillfälle att sprida och lyfta fram goda exempel från både pågående och avslutade arvsfondsprojekt. Hybridkonferensen hölls i Stockholm med temat ”Digital tillgänglighet för alla? Innovativa lösningar genom arvsfondsprojekt”. Det huvudsakliga syftet med de externa aktiviteterna som har genomförts, särskilt konferensen, har varit att skapa ett sammanhang för att mötas samt sprida och dela erfarenheter. Ett annat syfte har varit att öka kännedom om Allmänna arvsfondens roll i finansieringen och utvecklandet av samhällsförbättrande metoder och verksamheter hos intresserade aktörer i civilsamhället och potentiella slutanvändare i offentlig förvaltning. Ett tematiskt forum för arvsfondsprojekt, civilsamhället, forskare och relevanta aktörer från offentlig förvaltning där man kan träffa handläggare och annan personal från kanslistödet har, enligt Arvsfondsdelegationen, varit efterfrågat av många organisationer som driver eller har drivit arvsfondsprojekt. Arvsfondsdelegationen menar att konferenser för erfarenhetsutbyte visar på värdet och betydelsen av civilsamhällets kunskap, kompetens och förmåga till innovativ metodutveckling inom en rad olika områden. Organisationernas arbete med erfarenhetsspridning De organisationer som har beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden uppmanas av Arvsfondsdelegationen och kanslistödet att arbeta med erfarenhetsspridning såväl under som efter projekttiden. Syftet med denna uppmaning är, enligt Arvsfondsdelegationen, att de resultat, verksamheter och mötesplatser som har finansierats genom stödet ska nå fler ur fondens målgrupper. Ytterligare ett syfte är att öka kännedomen om det samhällsförbättrande arbete som möjliggörs genom finansiering ur Allmänna arvsfonden. Projektens arbete med erfarenhetsspridning ser olika ut. I återrapporteringar från projekten framkommer att arbetet med att förvalta resultat och erfarenheter från projekten främst görs genom att erfarenhetsspridning inkorporeras i organisationens befintliga verksamhet. Resultat och erfarenheter sprids ofta i organisationens externa verksamheter och möten med andra aktörer eller intressenter. En stor del av erfarenhetsspridningen från enskilda projekt sker digitalt genom organisationernas egna webbplatser eller sociala medier. Andra exempel på aktiviteter för erfarenhetsspridning är utbildningar och föreläsningar, utskick av material, nätverk och fysiska möten. Effektstöd – ett nytt stöd för erfarenhetsspridning Möjligheten att ansöka om effektstöd lanserades i januari 2025. Stödet är en ny form av projektstöd som innebär att organisationer som har beviljats traditionellt projektstöd kan ansöka om medel ur Allmänna arvsfonden för erfarenhetsspridning. Syftet med stödet är att erfarenheter, resultat och metoder från enskilda arvsfondsprojekt i större utsträckning än i dag ska kunna spridas och användas av fondens målgrupper och andra berörda samhällsaktörer. Målet för 2025 var att det under det första halvåret skulle komma in ett tjugotal ansökningar om effektstöd och att Arvsfondsdelegationen skulle ha bifallit minst fyra av dessa. Vad halvårssammanställningen hade det kommit in 48 ansökningar och Arvsfondsdelegationen hade bifallit nio och avslagit sex av dessa. Totalt kom 93 ansökningar in under 2025 och Arvsfondsdelegationen beslutade om 37 bifall och 17 avslag. Vid lanseringen av effektstödet införde Arvsfondsdelegationen krav på att organisationer som ansöker om effektstöd ska ange tydliga, realistiska och uppföljningsbara resultat och effektmål. De spridningsaktiviteter som genomförs ska följas upp både före och efter aktivitetsinsatserna och resultat och effekter ska redogöras för i slutrapporteringen. Arvsfondsdelegationen bedömer att underlaget kommer ge en bättre bild av vilka kortsiktiga effekter projektens insatser kan få för målgrupperna. Kravet på att ange uppföljningsbara mål har inneburit ett nytt sätt att bedöma projekten. I syfte att informera om effektstödet och det nya kravet arrangerade Arvsfondsdelegationen två webbinarier under 2025. De riktade sig främst till representanter för pågående arvsfondsprojekt. Båda webbinarierna var välbesökta med drygt 150 anmälda deltagare per tillfälle. Arvsfondsdelegationen bedömer att effektstödet har blivit ett konkret och strukturerat sätt för civilsamhället att arbeta med att sprida resultat och erfarenheter som utvecklas i arvsfondsprojekten. Att effektstödet är uppskattat och efterfrågat är något som återkommer i svaren i den enkät som görs vid uppföljningen av slutredovisade projekt. Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling Regeringens bedömning Arvsfondsdelegationen fullgör i allt väsentligt sitt uppdrag och har fördelat medel i enlighet med Allmänna arvsfondens ändamål och de prioriterade områdena. Det är positivt att såväl antalet ansökningar om stöd som fördelningen av stöd har ökat, och att volymen fördelade medel är den högsta någonsin samtidigt som en hög nivå av kontroll och granskning har upprätthållits och stärkts. Den stora ökningen av fördelningen av lokalstöd under 2025 är positiv då stödet fyller en viktig funktion för att möta vissa av de behov som finns av ny-, om- och tillbyggnad av lokaler och anläggningar i Sverige, särskilt inom idrotts- och kulturområdena. Det är också positivt att ansökningarna om det nyinrättade effektstödet är många och att målsättningen om ansökningar och bifallsbeslut för det stödet överträffades. Det är positivt att arbetet med att säkerställa att medel ur fonden används på rätt sätt fortsatt har utvecklats och förstärkts på flera sätt, inte minst genom arbetet med den nya kontrollstrategin. Det är dock viktigt med fortsatt arbete inom det området med bl.a. fler oanmälda platsbesök och stickprovskontroller av samarbetsorganisationer. För att fondens legitimitet ska bibehållas är det centralt att en balans uppnås mellan fondens intäkter och utgifter, samtidigt som det säkerställs att fondmedlen används som avsett. Skälen för regeringens bedömning Fördelning av medel Den totala volymen beslutade medel och antalet ansökningar ökade under 2025, vilket regeringen anser är positivt. Aldrig tidigare har så mycket medel fördelats ur Allmänna arvsfonden under ett enskilt år. Antalet ansökningar var det högsta på tio år. För att uppnå en balans mellan fondens intäkter och utgifter är en ökad fördelning av stöd ur fonden nödvändig. En ökad fördelning av stöd får dock inte ske på bekostnad av projektens kvalitet eller en fullgod kontroll såväl före som efter beslut om stöd, och får inte leda till en ökad förekomst av fusk och oegentligheter eller att det går till organisationer som inte lever upp till demokrativillkoren. Under 2025 ökade volymen av fördelade medel till tre av fyra målgrupper jämfört med 2024. För målgrupperna barn, ungdomar och äldre personer var volymen fördelade medel den högsta någonsin och det var en särskilt kraftig utveckling i medelsfördelningen till målgruppen ungdomar. Även om volymen fördelade medel minskade för målgruppen personer med funktionsnedsättning så ökade antalet beviljade och godkända projekt för målgruppen jämfört med 2024. Regeringen anser att det är en positiv utveckling att majoriteten av målgrupperna fick en ökad volym av fördelade medel under 2025. Även om fördelade medel minskade för målgruppen personer med funktionsnedsättning är det positivt att antalet beviljade ansökningar ökade. Det är viktigt att medel ur Allmänna arvsfonden kommer alla målgrupperna till del. För stödformen lokalstöd var volymen beslutade medel den högsta nivån någonsin och nivån på beslutade medel har stigit varje år under de senaste fem åren. Det är positivt att mängden medel som går till lokalstödsprojekt ökar och att fler organisationer får stöd för ny-, om- och tillbyggnad av lokaler och anläggningar. Det innebär att fler verksamheter som är utvecklande för någon av Allmänna arvsfondens målgrupper kan bedrivas. Det finns ett stort behov av ändamålsenliga lokaler och anläggningar i Sverige för att utöva idrott, kultur och annan verksamhet. Regeringen anser att det är bekymmersamt att exempelvis idrottsföreningar tvingas att neka barn och unga att delta i deras verksamhet på grund av brist på ändamålsenliga anläggningar. Det finns också behov av att lokaler och anläggningar anpassas för att öka tillgången till en bredd av verksamheter och aktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Regeringen bedömer att Allmänna arvsfondens lokalstöd fyller en viktig funktion för att möta vissa av de behov som finns av ny-, om- och tillbyggnad av lokaler och anläggningar i Sverige. Regeringen anser att det är positivt att det effektstöd som lanserades under 2025 så kraftigt överträffade Arvsfondsdelegationens målsättning avseende antal ansökningar och bifallsbeslut. Det talar för att stödet var en välkommen och efterfrågad åtgärd för civilsamhället. Det är positivt att möjligheterna till att ytterligare sprida erfarenheter och resultat från arvsfondsprojekten stärks. Regeringen bedömer att detta kan bidra till en ökad nytta för arvsfondens målgrupper, bl.a. genom att fler kan använda projektens utvecklade metoder och kunskaper. Under 2025 lämnades stöd ur Allmänna arvsfonden till projekt i samtliga 21 län, vilket motsvarar hur fördelningen såg ut under 2024. Regeringen anser att det är positivt att medel ur fonden kommer till nytta i projekt över hela landet och anser att det är viktigt att stöd även fortsatt når projekt på lokal och regional nivå runtom i Sverige. I likhet med föregående år var idrottsföreningar och funktionshindersorganisationer de kategorier av organisationer som beviljades stöd för flest och näst flest antal projekt. Därefter följer sociala organisationer. Regeringen välkomnar att det finns en bredd av organisationer som får medel ur fonden. Av de medel som Arvsfondsdelegationen beviljade i stöd under 2025 gick samtliga till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena för det året. Liksom tidigare år var projekt inom området att främja psykisk och fysisk hälsa det prioriterade området som hade flest projekt med stöd ur Allmänna arvsfonden. I regeringens skrivelse Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2022 (skr. 2022/23:134) utökades antalet prioriterade områden till att även omfatta projekt som syftar till att främja arbete med att stödja brottsoffer inom målgrupperna. Under 2025 fördelades sammanlagt ca 5,3 miljoner kronor till tre projekt inom området att främja arbetet med stöd till brottsoffer. Regeringen har tidigare framhållit att det är särskilt angeläget att antalet projekt och det totala beloppet stöd till projekt inom det prioriterade området om brottsofferarbete ökar påtagligt de kommande åren. Regeringen vidhåller denna bedömning. Sammanfattningsvis bedömer regeringen att medel ur Allmänna arvsfonden under 2025 har fördelats i enlighet med fondens ändamål och inom ramen för de av regeringen prioriterade områdena. Stöd ur Allmänna arvsfonden har sedan fondens inrättande 1928 finansierat tiotusentals projekt och möjliggjort ideella insatser som i vissa fall annars inte hade kommit till stånd. Genom dessa insatser finns många exempel på hur livsvillkoren för fondens målgrupper förbättrats. Förvaltning och administration Allmänna arvsfondens egendom förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kammarkollegiet ska varje år lämna en redovisning till regeringen av förvaltningen av Allmänna arvsfonden som avser det senast avslutade räkenskapsåret (se bilaga 1 för resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys). Regeringen anser att det är viktigt att förvaltningen av fondens egendom är transparent och att det finns en väl fungerande kvalitetssäkring när det gäller hur förvaltade medel redovisas. Riksrevisionen granskar redovisningen. Riksrevisionen har lämnat en s.k. ren revisionsberättelse för Kammarkollegiets redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden 2025, vilket innebär att Riksrevisionen bedömer att redovisningen är tillförlitlig och att räkenskaperna är rättvisande (S2026/00571). Utöver att förvalta fonden har Kammarkollegiet till uppgift att bevaka fondens rätt till egendom och bistå Arvsfondsdelegationen med handläggande och stödjande uppgifter. Dessa delar av Kammarkollegiets verksamhet är samlade under en arvsfondsavdelning. De totala kostnaderna för arvsfondsverksamheten vid Kammarkollegiet under 2025 var 11,5 miljoner kronor högre än under 2024. Regeringen beviljade ett ökat uttag ur fonden för att stärka det pågående utvecklingsarbetet, bl.a. i syfte att öka det belopp som fördelas i stöd ur fonden och samtidigt förstärka myndighetens arbete med kontroll och granskning i arvsfondsärenden. Regeringen anser att det är angeläget att den administrativa verksamheten är kostnadseffektiv samt att kostnaderna är välmotiverade och hålls på en rimlig nivå. För att följa hur effektivt verksamheten kring Allmänna arvsfonden bedrivs finns ett antal indikatorer. Bland annat mäts kostnader för verksamheten vid Arvsfondsdelegationens kanslistöd (driftskostnader) i förhållande till beslutade medel och antal beslut. Driftskostnaden i förhållande till beslutade medel för 2025 minskade jämfört med föregående år. Kostnaden var den lägsta under den senaste femårsperioden. Minskningen förklaras av att de beslutade projektmedlen ökade mer procentuellt sett än vad driftskostnaderna gjorde under 2025. Även driftskostnaden per beslut minskade, från 50 800 kronor per beslut under 2024 till 47 270 kronor per beslut under 2025. Som beslut räknas Arvsfondsdelegationens bifalls- och avslagsbeslut och kansliets godkännanden av de pågående projektens årliga redovisningar och projektplaner. Minskningen beror enligt Arvsfondsdelegationen på att driftskostnaderna ökade mindre procentuellt än vad antalet bifalls- och avslagsbeslut gjorde. Regeringen bedömer att det är viktigt att fortsätta följa hur kostnaderna utvecklas. För uppföljningen av verksamhetens effektivitet används också riktmärken för fastställda indikatorer för avveckling av dödsbon och för godkända redovisningar av arvsfondsprojekt. Inget av riktmärkena för dessa indikatorer uppnåddes under 2025. Effektivitetsgraden för båda indikatorerna har dessutom försämrats jämfört med 2024. Kammarkollegiet har uppgett att orsaken till detta är utmaningar i form av bl.a. vakanser i personalen. Regeringen ser det som angeläget att Kammarkollegiet framöver når de uppsatta riktmärkena för verksamhetens effektivitet. Det är viktigt att arbetet med att utveckla och anpassa verksamheten vad gäller såväl kanslistödet åt Arvsfondsdelegationen som bevakningen av fondens rätt fortsätter i syfte att uppnå framtida effektivitetsvinster. Kontroll av fondmedlens användning Arvsfondsdelegationen och kanslistödet vid Kammarkollegiet har under 2025 fortsatt att vidta åtgärder för att stärka sitt kontroll- och granskningsarbete. Detta har skett bl.a. genom att utveckla och fördjupa samverkan med andra bidragsgivande aktörer och rättsvårdande myndigheter. Under 2025 har en ny strategi för kontrollarbetet tagits fram och Arvsfondsdelegationen beslutade om den nya strategin i februari 2026. Syftet med strategin är att den ska fungera som ett ramverk för att säkerställa att stöd ur Allmänna arvsfonden används i enlighet med gällande regler. Den 1 januari 2025 började ett lagstadgat demokrativillkor gälla för stöd ur Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen har dock under de senaste åren dessförinnan redan tillämpat ett demokrativillkor för stöd ur fonden genom krav på demokratisk grund och demokratisk struktur. Under 2025 har Arvsfondsdelegationen genomfört ett arbete för att se över bedömningen av demokratisk struktur gällande trossamfund och har fattat ett inriktningsbeslut om att stryka kravet på demokratisk struktur ur de generella villkor som tillämpas för stöd ur fonden. Ett arbete för att ändra de generella villkoren pågår. Regeringen har noga följt det arbete som har bedrivits och de åtgärder som Arvsfondsdelegationen och kanslistödet har vidtagit för att säkerställa att fondens medel används på rätt sätt under 2025 och kan konstatera att kontroll- och granskningsarbetet har utvecklats och förstärkts. Regeringen anser att detta är positivt, men bedömer samtidigt att fortsatt arbete på området är nödvändigt och bör prioriteras. Regeringen anser likt tidigare år att antalet kontrollbesök bör öka betydligt, samt att oanmälda kontroller behöver utökas, för att säkerställa att projekt genomförs i enlighet med villkoren för stöd. Det är viktigt att säkerställa en effektiv verksamhet med god kvalitet i handläggningen av stöd, inklusive en fullgod kontroll av stödmottagande organisationer både före och efter beslut om stöd. Åtgärder som vidtas ska inte medföra en onödigt betungande administrativ börda för de sökande organisationerna. Uppföljning och utvärdering Arvsfondsdelegationen ska ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. Enligt den strategi som beslutades av Arvsfondsdelegationen i december 2023 är den övergripande målsättningen med uppföljnings- och utvärderingsverksamheten att bidra till att Allmänna arvsfondens ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens målgrupper uppnås. Regeringen anser att det är av stor vikt att följa upp och utvärdera projekt som har beviljats stöd ur fonden. Strategin fyller en central funktion för det arbetet. Uppföljning och utvärdering är bl.a. viktigt för att ha kunskap om hur Allmänna arvsfonden fortsättningsvis kan bidra till nytta för fondens målgrupper och samhället i stort. Arvsfondsdelegationen genomför årligen uppföljningar av arvsfondsprojekts överlevnad, dvs. i vilken utsträckning verksamheter, aktiviteter, metoder eller arbetssätt som har utvecklats inom ramen för arvsfondsprojekt fortsatt används av fondens målgrupper eller andra aktörer även efter att finansieringen ur fonden har upphört. Den uppföljning som gjordes under 2025 visar att 83 procent av de granskade projektens resultat lever vidare på ett tydligt sätt även efter att finansieringen ur fonden har upphört. Regeringen anser att det är positivt att arvsfondsprojekt, enligt den uppföljning som gjordes under 2025, uppvisar en hög grad av överlevnad och att nivån ökade jämfört med 2024. Det är angeläget att den utvecklingen bibehålls. Inom ramen för Arvsfondsdelegationens uppföljningsverksamhet genomförs också uppföljningar ur ett jämställdhetsperspektiv. De uppföljningar som har genomförts ur ett jämställdhetsperspektiv under 2025 visar, i likhet med tidigare år, att flickor och kvinnor respektive pojkar och män i ungefär lika stor utsträckning tycks få ta del av de verksamheter och lokaler som finansieras med hjälp av medel ur fonden, vilket regeringen bedömer är positivt. Regeringen anser att det är viktigt att synliggöra Allmänna arvsfondens verksamhet och de projekt som finansieras med stöd ur fonden ur ett jämställdhetsperspektiv. Som regeringen har konstaterat tidigare så har de uppföljningar och utvärderingar som genomförts av eller på uppdrag av Arvsfondsdelegationen under de senaste åren ofta fokuserat på projekt som har slutredovisats nära i tid till det att uppföljningarna och utvärderingarna inleds. Regeringen ser ett behov av att hämta in kunskap om och utvärdera arvsfondsprojekts överlevnad och resultat även efter att en längre tid har passerat sedan finansieringen ur fonden upphörde. Kommunikationsinsatser Under 2025 genomfördes kommunikationsinsatser om Allmänna arvsfonden via bl.a. sociala medier, nyhetsbrev, informationsträffar och webbinarier. Det skedde ett särskilt kommunikationsarbete kring kontrollen av stöd och utbetalningar av medel ur fonden, bl.a. genom framtagandet av en kommunikationsplan. Under 2025 lanserades två nya e-tjänster, för att ansöka om effektstöd och för att skicka in årsrapport för projektstöd. Andelen om svarade att informationen på hemsidan var hjälpsam var samma som under 2024. Allmänna arvsfondens exponering och genomslag i redaktionella medier var fortsatt hög och ökade under 2025, främst i lokala medier som lyft fram pågående lokala arvsfondsprojekt. Drygt 95 procent av publiceringarna om Allmänna arvsfonden under 2025 bedöms ha varit neutrala eller positiva. Inom ramen för kommunikationsarbetet genomför Arvsfondsdelegationen årligen en kännedoms- och förtroendemätning om fonden hos allmänheten. Den kännedoms- och förtroendemätning som genomfördes 2025 visar både en ökad kännedom om och ett ökat förtroende för fonden jämfört med 2024. Andelen med negativ attityd till fonden var samma som 2024. Regeringen ser positivt på att såväl kännedom om fonden och förtroendet för den är högt och anser att det är angeläget att nivån bibehålls fortsättningsvis. Det är positivt att Arvsfondsdelegationen och kansliet vid Kammarkollegiet bedriver ett omfattande informations- och kommunikationsarbete. Det gäller särskilt externa aktiviteter som skapar ett sammanhang för fondens målgrupper och andra berörda aktörer att mötas och sprida och dela erfarenheter. Erfarenhetsspridning Arvsfondsdelegationens och kansliets arbete med att sprida erfarenheter och resultat från projekt som fått stöd ur fonden har fortgått och utvecklats under 2025. Ett särskilt fokus för arbetet har varit kring implementeringen av effektstödet som lanserades i början på 2025. Regeringen är positiv till det utvecklingsarbete som Arvsfondsdelegationen och kansliet har genomfört kopplat till effektstödet och införandet av krav på tydliga, realistiska och uppföljningsbara resultat och effektmål. Regeringen bedömer, i likhet med Arvsfondsdelegationen, att tydligare kravställning kring mål och resultat kan komma att ge en bättre bild av vilka effekter projektens insatser faktiskt får för målgrupperna. Regeringen ser positivt på att liknande utvecklingsinsatser kring resultat- och effektmätningar genomförs i andra delar av bidragsgivningen. Regeringen anser att arbetet med erfarenhetsspridning är viktigt bl.a. för att bibehålla förtroendet för fonden ur ett långsiktigt perspektiv genom att fler personer, organisationer och andra berörda samhällsaktörer ges möjlighet att ta del av erfarenheter, resultat och metoder från framgångsrika arvsfondsprojekt. Allmänna arvsfondens utveckling framöver Arvsfondsdelegationen och Kammarkollegiet har under de senaste åren bedrivit ett omfattande arbete med att utveckla verksamheten kopplad till fonden, bl.a. mot bakgrund av att antalet inkomna ansökningar ökar och målsättningen om att öka mängden utbetalade medel. Ett stort fokus har legat på att fortsatt förbättra kontroll- och granskningsfunktioner i förhållande till fördelning av medel ur fonden, vilket också har resulterat i den nya kontrollstrategin som Arvsfondsdelegationen har beslutat om. Kontrollstrategin ska ge förutsättningar för effektiva arbetssätt och möjliggöra prioriteringar i det kontrollarbete som genomföras av kansliet på Kammarkollegiet. Regeringen är positiv till det utvecklingsarbete som har gjorts hittills. Det är även positivt att kansliet vid Kammarkollegiet har utvecklat och fördjupat samverkan och kontakten med andra myndigheter i arbetet med kontrollfrågor. Genom samverkan finns möjlighet till ett viktigt lärande och erfarenhetsutbyte mellan bidragsgivande aktörer. Även om viktiga steg har tagits i att utveckla kontroll- och granskningsarbetet så bedömer regeringen att det är ett område som fortsatt behöver prioriteras och kontinuerligt utvecklas för att säkerställa ändamålsenlighet och effektivitet i kontrollarbetet. Liksom tidigare anser regeringen att det också är av stor vikt att ansökningarna om stöd ur fonden av hög kvalitet ökar så att även det fördelade beloppet fortsätter att öka, vilket i sin tur innebär att fondens medel fortsättningsvis bidrar till att stärka civilsamhällets möjligheter att utveckla verksamheter som gör skillnad för barn, unga, personer med funktionsnedsättning och äldre. I de fall projekt omfattar framtagande av utbildningsmaterial med avsikt att användas i skolor är det viktigt att kansliet vid Kammarkollegiet har en dialog med projekten om att materialet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I augusti 2025 lämnade Utredningen om en arvs- och testamentsrätt i tiden sitt betänkande Nya regler om arv och testamente – bland annat ett testamentsregister i offentlig regi och ett stärkt skydd för efterlevande sambor (SOU 2025:91). I uppdraget ingick det bl.a. att ta ställning till frågan om arvsrätt för kusiner och, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag som innebär att kusiner ska omfattas av den legala arvsrätten. Utredningen bedömer att den legala arvsrätten inte bör utvidgas, bl.a. mot bakgrund av att de inte har funnit stöd för att det typiskt sett är arvlåtarens vilja att kusiner och mer avlägsna släktingar ska ärva framför att arvet går till allmänna ändamål, samt att sådan arvsrätt skulle försvåra det praktiska arbetet med boutredningen. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. I Tidöavtalet, som är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, anges att ett utredningsarbete ska genomföras för att säkerställa att organisationer som tar emot medel från Allmänna arvsfonden använder dessa på ett korrekt sätt med tydlig resultatredovisning samt att stödmottagarna följer demokratiska värderingar. Utgångspunkten ska vara att arvsfondens medelsfördelning ska förändras till att bl.a. kunna omfatta brottsofferarbete. Regeringen beslutade den 26 februari 2026 att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som syftar till att reformera Allmänna arvsfonden för stärkt legitimitet och struktur (dir. 2026:12). Sedan inrättandet av fonden 1928 har förutsättningarna för fondens verksamhet förändrats, bl.a. som en följd av samhällsutvecklingen. Detta ger anledning att överväga hur fonden bör förstås och tillämpas i en samtida kontext. Det gäller dels fondens institutionella struktur, inbegripet organisationen kring fonden och förutsättningarna för styrning och uppföljning, dels användningen av medel ur fonden. Sammantaget bedömer regeringen att fonden bör reformeras, med fokus på att stärka dess legitimitet och struktur. Medel behöver i större utsträckning än i dag komma till nytta för såväl de som nås av arvsfondsfinansierade verksamheter som samhället i stort. Syftet är att utveckla fonden så att den framöver kan vara ett ändamålsenligt och legitimt verktyg för att främja verksamheter av ideell karaktär som svarar mot angelägna behov i samhället. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 26 oktober 2027. Inriktning och prioriterade områden 2026 Allmänna utgångspunkter Enligt lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden framgår att målgrupperna för fondens stödgivning omfattar barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Det framgår även att regeringen ska ange den kommande inriktningen av fondens stöd. Det gör regeringen genom att i denna årliga skrivelse till riksdagen med redovisning för hur Allmänna arvsfonden har förvaltats och hur stöd har fördelats under det föregående räkenskapsåret även redogöra för inriktningen för funktionshinderspolitiken, barnrättspolitiken, ungdomspolitiken och äldrepolitiken. Regeringen anger i skrivelsen även sådana områden som är angelägna att utveckla och som därför bör prioriteras vid medelsfördelningen som beslutas av Arvsfondsdelegationen. Funktionshinderspolitik Regeringens funktionshinderspolitik utgår från Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Funktionshinderspolitiken är en del i arbetet för ett mer jämlikt samhälle, där människors olika bakgrund eller förutsättningar inte ska avgöra möjligheten till delaktighet i samhället. Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund (prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5, rskr. 2017/18:86). Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet beaktas. För att nå målet ska genomförandet inriktas mot följande fyra områden: principen om universell utformning, befintliga brister i tillgängligheten, individuella stöd och lösningar för individens självständighet, och att förebygga och motverka diskriminering. Områdena är ömsesidigt beroende av varandra. Syftet är att de tillsammans ska bidra till ett tillgängligt och jämlikt samhälle oavsett funktionsförmåga. Principen om universell utformning innebär att samhället utformas med medvetenhet om den variation som finns i befolkningen och möjliggör för personer med funktionsnedsättning att verka i vardagen på samma villkor som människor utan funktionsnedsättning. Barnrättspolitik Barnrättspolitiken utgår från de mänskliga rättigheter som ska tillförsäkras barn enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som gäller som lag i Sverige, och andra internationella överenskommelser som Sverige har ingått. Målet för regeringens barnrättspolitik är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande (prop. 2008/09:1 utg.omr. 9, bet. 2008/09:SoU1, rskr. 2008/09:127). Målet grundar sig bl.a. på de åtaganden som Sverige har gjort genom att ratificera barnkonventionen och syftar till att främja och skydda barnets rättigheter och intressen i samhället. Målet innebär att alla barn, oavsett bl.a. ålder, kön och funktionsnedsättning, ska få sina rättigheter tillgodosedda. Barnrättspolitiken är sektorsövergripande, vilket innebär att barnets rättigheter och intressen ska genomsyra all politik och alla verksamheter som berör barn. Riksdagen godkände i december 2010 en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige i enlighet med regeringens förslag i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232, bet. 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35). Strategin utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av barnkonventionen. Principerna i strategin uttrycker grundläggande förutsättningar och tillvägagångssätt för att stärka barns rättigheter. Avsikten är att strategin ska vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå när dessa i sina verksamheter ska säkerställa de rättigheter som barn har. Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter innebär att domstolar och andra rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i mål och ärenden som rör barn. Ungdomspolitik Målet för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354). Det ungdomspolitiska målet är tvärsektoriellt och rör flera politikområden. Ungdomspolitiken är därmed ett av flera verksamhetsområden som ska bidra till måluppfyllelsen. Den första delen av det ungdomspolitiska målet, att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, innebär att samhället ska skapa goda levnadsvillkor för individen med utgångspunkt i ungdomars rätt att komma i åtnjutande av de mänskliga rättigheterna såsom de uttrycks i grundlagarna och i Sveriges konventionsåtaganden på området. Den andra delen av målet, att alla ungdomar ska ha makt att forma sina liv, är bl.a. en markering av vikten av att ungdomar har möjligheter att vara självständiga och göra självständiga val och kan ta ansvar för sina handlingar. För att unga ska ha makt att forma sina liv är det viktigt att samhället utformas så att alla ungdomar kan bli delaktiga och inkluderas i det utifrån sina olika förutsättningar, önskemål och behov. Den tredje delen av målet, att alla ungdomar ska ha inflytande över samhällsutvecklingen, innebär en uttalad målsättning att ungdomar ska finnas med i samhällsbygget och att ungdomar har en uttalad rätt till inflytande. Det betyder att ungdomar inte enbart ska ha inflytande i frågor som omedelbart berör dem, utan att de ska ha möjlighet att vara delaktiga i politiska beslutsprocesser och ha inflytande i frågor som har betydelse för samhället i stort. Äldrepolitik Riksdagen har beslutat fem nationella mål för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113, bet. 1997/98:SoU24, rskr. 1997/98:307, prop. 2008/09:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4, bet. 2008/09:SoU1, rskr. 2008/09:127 och prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.4, bet. 2019/20:SoU1, rskr. 2019/20:135). Dessa innebär att äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt, ha tillgång till god vård och omsorg, och erbjudas en jämställd och jämlik vård och omsorg. Med att leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag avses bl.a. att den enskilde ska ha inflytande i samhället som boende, patient, mottagare av hemtjänst och i andra sammanhang. Med att kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende avses bl.a. att den som så önskar ska kunna bo kvar i sin ursprungliga bostad och så långt som möjligt få sina vårdbehov tillgodosedda i hemmet. Att äldre ska mötas med respekt innebär bl.a. att äldre ska behandlas rättvist, jämlikt och med aktning oavsett ålder, kön, funktionsförmåga, ekonomiska förutsättningar eller etnisk bakgrund. Att ha tillgång till god vård och omsorg inbegriper att människovärde, individuella behov och önskemål, integritet, självbestämmande och värdighet respekteras. Att erbjudas en jämställd och jämlik vård och omsorg innebär bl.a. att känna sig trygg med att välfärden är till för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Prioriterade områden De fjorton prioriterade områdena Regeringen anser att de tretton områdena som har bedömts som prioriterade vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning under 2025 bör kvarstå och utökas med en ny prioritering. För kommande år ska Arvsfondsdelegationen vid medelsfördelningen prioritera projekt som syftar till att stärka Sveriges totalförsvar, stärka åtnjutandet av barnets rättigheter, främja arbetet med att stödja brottsoffer, öka delaktigheten och stärka demokratin, förebygga våld, mobbning och trakasserier, främja ett stärkt föräldraskap, främja psykisk och fysisk hälsa, öka delaktigheten i kulturlivet, främja etableringen på arbetsmarknaden, stärka åtnjutandet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, öka delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättningar, stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering, öka jämställdheten och jämlikheten, och stärka inflytandet för barn och unga. Regeringen redogör mer ingående för prioriteringarna i avsnitt 9.6.2– 9.6.15. De prioriterade områdena har många gemensamma beröringspunkter och ett projekt kan innehålla delar som rör flera områden. Målgrupperna har mycket gemensamt och ett projekt kan röra fler än en av målgrupperna. Utöver de angivna prioriterade områdena bör medel liksom tidigare kunna ges till projekt inom områden som för närvarande inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till projekt inom helt nya områden. Projekt som syftar till att stärka Sveriges totalförsvar Projekt som syftar till att stärka Sveriges totalförsvar ska prioriteras. Det handlar framför allt om projekt som ökar det civila samhällets förmåga att hantera kris, krigsfara eller ytterst krig, exempelvis genom frivilliga försvarsorganisationer för ungdomar, och insatser som syftar till att skapa skydd för äldre, personer med funktionsnedsättning samt barn och ungdomar i händelse av kris eller krig. Projekt som syftar till att stärka åtnjutandet av barnets rättigheter Projekt som syftar till att främja åtnjutandet av och skydda barnets rättigheter och intressen ska prioriteras. Det handlar framför allt om projekt som ökar den praktiska tillämpningen av barnkonventionen på alla nivåer i samhället, exempelvis i förskola och skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, samhällsplanering, idrott, fritid, kulturliv och rättsväsende. Det som avses är projekt som syftar till att säkerställa att barn faktiskt åtnjuter de rättigheter som fastställs i barnkonventionen. Det är särskilt angeläget att prioritera projekt som syftar till att stärka rättighetsperspektivet för barn i deras vardag och i verksamheter och miljöer där barn befinner sig eller som berör barn. Projekt som syftar till att främja arbete med att stödja brottsoffer Projekt som syftar till att främja arbetet med att stödja brottsoffer inom målgrupperna för Allmänna arvsfonden ska vara en särskild prioritet. Det handlar framför allt om projekt som syftar till att ge brottsoffer ökad upprättelse och som stärker rättigheterna för den som har utsatts för brott, bl.a. i form av stöd och hjälp. Inom ramen för prioriteringen ingår projekt som syftar till att stödja och stärka barn och unga som har blivit utsatta för brott. Det gör även projekt som syftar till att skapa trygghet för brottsoffer, exempelvis genom stödinsatser, mötesplatser eller genom trygghetsskapande åtgärder i områden där behovet är särskilt stort. Insatser för barn och unga som har bevittnat brott mot andra barn eller unga och projekt som syftar till att ge stöd till brottsoffer i brottsförebyggande syfte ska också prioriteras. Projekt som ger stöd till personer med funktionsnedsättning och äldre personer som har utsatts för olika typer av bedrägerier, bl.a. på internet eller över telefon, och därigenom motverkar fortsatt utsatthet för brott bland målgrupperna, ska också prioriteras. Projekt som syftar till att öka delaktigheten och stärka demokratin Projekt som syftar till att öka delaktigheten i samhället och stärka demokratin ska prioriteras. Det kan exempelvis handla om projekt för att utveckla nya former för engagemang för att inkludera personer som annars inte organiserar sig eller deltar i det demokratiska samtalet. Det är också viktigt att stödja projekt som syftar till att stärka målgruppernas representation i demokratiska beslutsprocesser och möjligheter att påverka förhållanden i såväl den personliga sfären som samhället i stort, exempelvis genom att stärka förutsättningarna för att unga, personer med funktionsnedsättning och äldre ska finnas representerade bland förtroendevalda. Projekt som verkar för att motverka hot och hat, stärka den demokratiska motståndskraften eller förebygga att barn och ungdomar radikaliseras, utvecklar ett antidemokratiskt beteende eller ansluter sig till antidemokratiska grupperingar ska prioriteras särskilt. Det kan exempelvis handla om miljöer som på olika sätt begränsar individers frihet och delaktighet. Projekt som syftar till att förebygga våld, mobbning och trakasserier Projekt som syftar till att förebygga alla former av våld, mobbning och trakasserier ska prioriteras. Det gäller särskilt projekt som syftar till att motverka mäns och pojkars våld mot flickor och unga kvinnor, projekt som syftar till att motverka våld mot personer i målgrupperna i samkönade relationer, personer med funktionsnedsättning eller äldre personer och projekt som vänder sig till barn som bevittnar våld i hemmet. Även projekt som syftar till att motverka rasism, antisemitism och liknande former av diskriminering eller hatbrott mot personer i målgrupperna, såväl brott som riktas mot minoriteter som mot den svenska majoritetsbefolkningen, ska prioriteras. Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap ska prioriteras för att i förlängningen främja barns och ungas hälsa och välbefinnande. Det kan exempelvis handla om att utveckla och pröva arbetssätt och former för föräldraskapsstöd och föräldrautbildningar. Projekt som syftar till att främja förutsättningarna för barn med funktionsnedsättning att växa upp på lika villkor som barn utan funktionsnedsättning, genom ett stärkt föräldraskap, ska också prioriteras. Projekt som syftar till att främja psykisk och fysisk hälsa Projekt som syftar till att främja målgruppernas fysiska och psykiska hälsa ska prioriteras. Det kan exempelvis handla om projekt som främjar förutsättningarna för barn och unga att grundlägga goda levnadsvanor och mönster i tidig ålder, eftersom dessa ofta följer med och påverkar resten av livet. Det kan också handla om projekt som syftar till att förbättra den psykiska hälsan genom att förebygga ofrivillig ensamhet bland fondens målgrupper. Projekt som syftar till att främja målgruppernas psykiska hälsa är inte minst angelägna för målgrupperna ungdomar och personer med funktionsnedsättning, som generellt skattar sin psykiska hälsa som sämre jämfört med andra grupper. Projekt som avser stöd till ny-, om- eller tillbyggnad av lokaler och anläggningar, där verksamhet som främjar målgruppernas psykiska och fysiska hälsa ska ske, ska prioriteras särskilt. Projekt som syftar till att öka delaktigheten i kulturlivet Projekt som syftar till att öka målgruppernas delaktighet i kulturlivet ska prioriteras. Det handlar framför allt om projekt som på olika sätt ökar målgruppernas tillgång till kultur, som stärker möjligheterna för målgrupperna att ta del av kulturupplevelser och som möjliggör det egna skapandet och förmågan att uttrycka sig. Även projekt som syftar till att utveckla långsiktig samverkan mellan kulturinstitutioner och ideellt föreningsliv ska prioriteras. Inom ramen för prioriteringen ingår även projekt som syftar till att öka målgruppernas delaktighet i det svenska kulturarvet inom en bredd av kulturella uttrycksformer. Projekt som avser stöd till lokaler och anläggningar för kulturutövande som kan användas av målgrupperna och därigenom öka möjligheten till delaktighet i kulturlivet ska också prioriteras. Projekt som syftar till att främja etableringen på arbetsmarknaden Projekt som syftar till att främja etablering på arbetsmarknaden bland målgrupperna ska prioriteras. Inom ramen för prioriteringen ska projekt som syftar till att öka tillträdet till arbetsmarknaden för ungdomar och personer med funktionsnedsättning som löper särskilt hög risk för långtidsarbetslöshet, t.ex. gruppen unga som varken arbetar eller studerar, prioriteras särskilt. Även projekt som tidigt ger barn och ungdomar kunskap om och erfarenhet av entreprenörskap och arbetslivet ska prioriteras. Oavsett inriktning för ett projekt är det positivt om projekt för att främja målgruppernas etablering på arbetsmarknaden genomförs i samverkan med företag och relevanta branscher. Projekt som syftar till att stärka åtnjutandet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning Projekt som syftar till att stärka åtnjutandet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska prioriteras. Det kan exempelvis handla om projekt som syftar till att öka kännedom om och den praktiska tillämpningen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det kan även handla om att hitta former för och vidareutveckla arbetssätt som ger personer med funktionsnedsättning möjlighet till självständighet och inflytande över både den egna vardagen och samhället i stort. Projekt som leder till uppfyllandet av målet för funktionshinderspolitiken utifrån principen om universell utformning, åtgärdande av befintliga brister i tillgängligheten, stöd och lösningar för individens självständighet och förebyggande och motverkande av diskriminering ska särskilt prioriteras. Projekt som syftar till att öka delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättningar Projekt som syftar till att öka delaktighet i samhället och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättningar ska prioriteras. Det kan exempelvis handla om projekt som syftar till att lösa utmaningar kring digital delaktighet för äldre personer med funktionsnedsättning. Det kan även handla om projekt som förbättrar tillgängligheten för äldre personer med funktionsnedsättning till mötesplatser för social gemenskap, för att därigenom minska ofrivillig ensamhet inom gruppen. Projekt som syftar till att stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering Projekt som syftar till att stärka förutsättningarna för mottagande samt etablering och delaktighet i samhället för nyanlända inom målgrupperna ska prioriteras. Det kan handla om generella insatser som bidrar till social och kulturell, utbildningsmässig, ekonomisk, språklig och demokratisk integration. Inom ramen för prioriteringen är projekt som bidrar till att skapa bättre förutsättningar för att fler nyanlända ska lära sig svenska, komma in på arbetsmarknaden och bli delaktiga i samhället särskilt angelägna. Insatserna bör också särskilt bidra till ökad kunskap om och förankring i det svenska samhällets grundläggande normer och värderingar, däribland demokrati, respekt för lagar samt vikten av egen ansträngning för att bli en del av det svenska samhället. Projekt som syftar till att minska förekomsten av företeelser som begränsar utrikes födda kvinnors och mäns samt flickors och pojkars möjligheter att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen ska också prioriteras. Projekt som syftar till att öka jämställdheten och jämlikheten Projekt som syftar till att öka jämställdheten och jämlikheten ska prioriteras. Det handlar framför allt om projekt som bidrar till att säkerställa att kvinnor och män, flickor och pojkar inom målgrupperna har samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv, exempelvis genom att fokusera på att främja ekonomisk jämställdhet eller motverka våld i nära relationer. Det är också angeläget att prioritera projekt som ökar förutsättningarna för att flickor och pojkar, kvinnor och män inom målgrupperna ska kunna delta i samhället på samma villkor som andra och utvecklas utan att hindras av strukturer, fördomar och stereotypa föreställningar. Projekt som syftar till att stärka inflytandet för barn och unga Projekt som stärker förutsättningarna för barns och ungas inflytande och inkludering ska prioriteras. Inom ramen för prioriteringen ligger projekt som med utgångspunkt i barnkonventionen stärker förutsättningarna för barn och unga att, utifrån sin egen förmåga, uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Det kan exempelvis handla om projekt för att ta fram verktyg för individuella anpassningar av information så att även små barn kan vara delaktiga i beslut som rör dem. Det är även angeläget att prioritera projekt som syftar till att få fler barn och unga att engagera sig ideellt, exempelvis som volontär eller ledare i en ungdomsorganisation eller en idrottsförening, för att därigenom stärka förståelsen för och möjligheten till inflytande. Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys för förvaltningen av Allmänna arvsfonden 2025 Resultaträkning (tkr) Not 2025 2024 Verksamhetens intäkter Tillfallna arv m.m. 2 1 225 589 1 458 656 Aktieutdelningar 3 425 647 407 377 Övriga finansiella intäkter 34 779 32 155 Övriga intäkter 44 144 Summa verksamhetens intäkter 1 686 059 1 898 332 Verksamhetens kostnader Övriga externa kostnader 4 -128 056 -116 130 Personalkostnader 5 -120 -97 Övriga verksamhetskostnader 6 -35 691 -36 926 Summa verksamhetens kostnader -163 867 -153 153 Verksamhetsresultat 1 522 192 1 745 179 Resultat från finansiella poster Resultat från finansiella intäkter Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 7 480 963 154 507 Ränteintäkter och liknande resultatposter 8 4 284 6 982 Summa finansiella intäkter 485 247 161 489 Resultat från finansiella kostnader Nedskrivningar/Återföring av nedskrivningar 44 319 18 813 Summa resultat från finansiella kostnader 44 319 18 813 Resultat efter finansiella poster 2 051 758 1 925 482 Årets resultat 2 051 758 1 925 482 Balansräkning (tkr) Not 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 9, 10 11 790 860 10 588 927 Summa anläggningstillgångar 11 790 860 10 588 927 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar 1 478 337 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 1 199 814 1 283 116 Kassa och bank Bank 213 900 185 325 Summa omsättningstillgångar 1 415 192 1468 778 Summa tillgångar 13 206 051 12 057 705 Eget kapital och skulder Bundet eget kapital Fondkapital 6 260 483 5 790 388 Summa Bundet eget kapital 6 260 483 5 790 388 Fritt eget kapital Balanserat resultat 3 816 075 3 641 732 Årets resultat 2 051 758 1 925 482 Summa Fritt eget kapital 5 867 833 5 567 214 Summa eget kapital 12 128 316 11 357 601 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 547 290 Skuld avseende beslutade, ej utbetalda bidrag 1 057 549 681 958 Övriga kortfristiga skulder 3 188 2 909 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12 16 451 14 946 Summa kortfristiga skulder 1 077 735 700 104 Summa eget kapital och skulder 13 206 051 12 057 705 Kassaflödesanalys (tkr) Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Årets resultat 2 051 758 1 925 482 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Återförda nedskrivningar/ Nedskrivningar 9 -44 319 -18 813 Beslutade bidrag -1 469 040 -989 136 Återförda/Återbetalda/Hävda bidrag 85 161 64 004 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av verksamhetskapital 623 561 981 537 Förändring av verksamhetskapitalet Förändring av kortfristiga fordringar 82 161 -50 077 Förändring av kortfristiga skulder 377 631 56 369 Förändring av eventualförpliktelser villkorade bidrag 13 102 835 49 723 Kassaflöde från den löpande verksamheten 562 628 56 016 Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -1 883 962 -1 902 612 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 726 349 925 294 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 157 614 -977 318 Årets kassaflöde 28 575 60 235 Likvida medel vid årets början 185 325 125 090 Likvida medel vid årets slut 213 900 185 325 Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras endast kassa- och banktillgodohavanden. Noter Belopp i tusental kronor där ej annat anges. Summeringsdifferenser kan förekomma p.g.a. avrundningar. Not 1 Redovisningsprinciper Allmänna upplysningar Enligt 3 kap. 9 § lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden ska Kammarkollegiet varje år till regeringen lämna en redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden som avser det senast avslutade räkenskapsåret. Enligt 4 kap. 10 § förordningen (2021:403) om Allmänna arvsfonden ska redovisningen som föreskrivs i 3 kap. 9 § lagen om Allmänna arvsfonden även innefatta en balansräkning, en resultaträkning och noter upprättade i enlighet med årsredovisningslagen. Vid upprättandet av balansräkning, resultaträkning och noter ska Allmänna arvsfonden betraktas som en sådan stiftelse som tillgodoser sitt syfte genom att ur avkastningen lämna bidrag (avkastningsstiftelse). Årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys och noter är upprättade i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Fondrabatt genereras i samband med att Allmänna arvsfonden får nya andelar som kompensation i och med en högre förvaltningsavgift. Detta har redovisats som en Övrig finansiell intäkt. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Övriga resultat- och balansposter Intäktsredovisning Endast det inflöde av ekonomiska fördelar som Allmänna arvsfonden erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter från arv redovisas i två steg. Influtna arvsmedel redovisas löpande till det verkliga värdet av vad som inbetalats till fonden. Detta kompletteras med att vid bokslutstillfället intäktsredovisa erhållna arv i pågående ärenden, det vill säga den samlade behållningen (tillgångar och skulder) i de ärenden där bouppteckning ägt rum men där medlen ännu ej betalts in till fonden. Det innebär att erhållna arv i pågående ärenden värderas enligt Skatteverkets anvisningar för bouppteckning. Det finns flera omständigheter som kan inträffa mellan tidpunkt för bouppteckning och tidpunkt för inbetalning som innebär att tillgångarna i bouppteckningen inte tillfaller Allmänna arvsfonden. Det görs därför en individuell bedömning av erhållna arv i pågående ärenden. I de fall det till exempel inkommit ansökan om avstående, framkommit ett testamente eller en släktarvinge och arven bedöms som osäkra, tas de inte upp som intäkt. Den individuella bedömningen görs på ärenden med bobehållning över 500 tusen kronor en gång per år i samband med bokslut. Intäkter från metallåtervinning redovisas löpande till det verkliga värde som inbetalas till fonden. Vid bokslutstillfället redovisas en upplupen intäkt för metallåtervinning till det värde som huvudman för begravningsverksamheten uppger som utestående skuld till Allmänna arvsfonden. Allmänna Arvsfonden har inga intäkter som klassificeras som bidrag. Finansiella anläggningstillgångar Anskaffnings-/inlösenvärdet för andelar i aktiekonsortierna och alternativa investeringsfonder är marknadsvärdet vid anskaffnings-/inlösentidpunkten. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i Räntekonsortiet och Företagsobligationskonsortiet är marknadsvärdet exklusive upplupen utdelning vid anskaffnings-/inlösentidpunkten. Värdering av finansiella anläggningstillgångar De finansiella tillgångarna värderas årligen per bokslutsdagen den 31 december där anskaffningsvärdet jämföres med marknadsvärdet per slag (aktier, fastighetsfonder, Privat Equity, Privat Debt och räntefonder). Om marknadsvärdet är högre än anskaffningsvärdet görs ingen nedskrivning. Om marknadsvärdet är lägre, kontrolleras respektive konsortiet och nedskrivningen bokförs på det konsortiet som berörs. Tillgångar Allmänna arvsfonden har engagemang i Danske Bank (160 933 tkr), SEB (52 945 tkr), Nordea (10 tkr), Handelsbanken (9 tkr) och Swedbank (3 tkr). Skulder och Eget kapital Beviljade bidrag redovisas direkt mot eget kapital. Bidragen skuldförs i perioden för beslutet då samtliga villkor från mottagaren är uppfyllda. Den villkorade delen av de bidrag som beviljats under året förs om till eventualförpliktelser medan de beviljade bidrag från föregående år, som inte längre är villkorade, återförs till fritt eget kapital. De medel som inte har förbrukats i projekten läggs åter till fondens fria egna kapital. Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital utgörs av ursprungligt kapital samt ackumulerade kapitaliseringar, realisationsvinster/-förluster och nedskrivningar. Fritt eget kapital utgörs av balanserade vinstmedel och årets resultat justerat för omföringar till/från bundet eget kapital och eventualförpliktelser. Disposition av årets resultat sker enligt följande. Den del av årets resultat som avser realisationsvinst/-förlust samt eventuella nedskrivningar/återföringar av nedskrivningar omförs mot bundet eget kapital. Resterande del av årets resultat redovisas som fritt eget kapital. Not 2 Tillfallna arv mm. 2025 2024 Influtna arvsmedel 1 144 950 1 233 741 Erhållna arv i pågående ärenden -112 525 68 705 Metallåtervinning 193 163 156 211 Summa 1 225 589 1 458 656 Not 3 Utdelningar 2025 2024 Utdelning Aktieindexkonsortiet Sverige 72 079 91 088 Utdelning Aktieindexkonsortiet Utland 131 496 110 776 Utdelning Aktieindexkonsortiet Äpplet 2 295 2 129 Utdelning Aktiekonsortiet Spiran 80 931 70 859 Utdelning Aktier 10 114 10 968 Utdelning Fastighetsfonder 0 5 011 Utdelning Företagsobligationskonsortiet 64 670 56 810 Köpt/såld utdelning Företagsobligationskonsortiet -188 -2 562 Utdelning Företagsobligationskonsortiet FRN 29 840 42 937 Köpt/såld utdelning Företagsobligationskonsortiet FRN 626 -818 Utdelning Räntekonsortiet 38 482 23 811 Köpt/såld utdelning Räntekonsortiet -4 697 -3 935 Utdelning aktier och andelar 0 302 Summa 425 647 407 377 Not 4 Övriga externa kostnader 2025 2024 Kammarkollegiet Arvsfondsdelegationens kansli 70 998 64 211 Bevakning av Allmänna arvsfondens rätt 33 900 31 000 Fondförvaltning, baserad på marknadsvärde 18 500 17 000 Ekonomiadministration, timtaxa 2 739 2 457 Management Fee, alternativa investeringar 1 315 1 194 Summa 127 452 115 863 Övriga kostnader Övriga förvaltningskostnader 604 267 Summa 604 267 Summa Övriga externa kostnader 128 056 116 130 Not 5 Personal m.m. 2025 2024 Arvode och sociala avgifter Arvode Arvsfondsdelegationen 99 80 Sociala avgifter 21 17 Summa 120 97 Styrelseledamöter Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor 5 5 Män 4 4 Totalt 9 9 Not 6 Övriga verksamhetskostnader 2025 2024 Restituerade arvsmedel Testamente och bättre rätt 2 349 875 Avstående av arv 2 598 9 885 Dödsboförvaltning 29 814 24 775 Rättegångskostnader 95 387 Fastighetsskatt 707 707 Summa 35 563 36 629 Rättegångskostnader återkrav 128 298 Summa 35 691 36 926 Not 7 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 2025 2024 Realisationsresultat Aktieindexkonsortiet Sverige 156 758 43 533 Realisationsresultat Aktieindexkonsortiet Utland 21 146 115 581 Realisationsresultat Aktiekonsortiet Spiran 8 108 178 974 Realisationsresultat Aktieterminer 129 346 5 946 Realisationsresultat Aktier 37 517 0 Realisationsresultat Fastighetsfonder 30 486 -160 457 Realisationsresultat Private Equity 42 480 2 483 Realisationsresultat Företagsobligationskonsortiet FRN -65 -84 Realisationsresultat Räntekonsortiet 0 -4 146 Valutakursdifferenser 55 186 -27 322 Summa 480 963 154 507 Not 8 Ränteintäkter och liknande resultatposter 2025 2024 Ränteintäkter SEB 1 195 886 Ränteintäkter Danske Bank 3 089 6 097 Summa 4 284 6 982 Not 9 Andra långfristiga värdepappersinnehav 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 10 633 246 9 655 928 Årets förvärv 1 883 962 1 902 612 Årets försäljningar -726 349 -925 294 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 11 790 860 10 633 246 Ingående ackumulerade nedskrivningar -44 319 -63 132 Återförda nedskrivningar 44 319 18 813 Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 -44 319 Summa långfristiga värdepappersinnehav 11 790 860 10 588 927 Not 10 Värdepappersinnehav Anskaffnings-värde Bokfört värde Marknads- värde Andelar i Aktieindexkonsortiet Sverige 1 602 441 1 602 441 2 903 924 Andelar i Aktieindexkonsortiet Utland 1 469 146 1 469 146 3 565 538 Andelar i Aktiekonsortiet Äpplet 74 562 74 562 104 188 Andelar i Aktiekonsortiet Spiran 1 573 150 1 573 150 2 894 568 Andelar i Aktier 426 892 426 892 764 169 Andelar i Fastighetsfonder* 1 783 923 1 783 923 2 106 653 Andelar i Private Equity 466 972 466 972 635 048 Andelar i Private Debt 20 000 20 000 20 000 Andelar i Företagsobligationskonsortiet 1 832 945 1 832 945 1 865 103 Andelar i Företagsobligationskonsortiet FRN 822 585 822 585 825 307 Andelar i Räntekonsortiet 1 718 245 1 718 245 1 687 499 Belopp vid årets utgång 11 790 860 11 790 860 17 371 999 *Marknadsvärde fastställs tidigast under mars 2026. Not 11 Upplupna intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Erhållna arv i pågående ärenden 1 121 692 1 234 217 Metallåtervinning 75 000 46 000 Fondrabatt* 3 121 2 899 Summa 1 199 814 1 283 116 *Fr o m 2024 bruttoredovisas upplupen fondrabatt, tidigare år har genererad upplupen fondrabatt reducerat Övriga kortfristiga skulder. Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Arvsfondsdelegationens kanslistöd 7 196 7 716 Bevakning av Allmänna arvsfondens rätt 3 214 3 434 Fondförvaltningsavgift 4 625 3 125 Ekonomiadministration 1 089 671 Beslut avstående arv 200 0 Upplupet arvode dödsboförvaltning 2025 128 0 Summa 16 451 14 946 Not 13 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Ställda säkerheter SEB, säkerhetskonto terminer 52 940 21 064 Summa 52 940 21 064 Eventualförpliktelser Villkorade beslutade bidrag 619 837 517 002 Avstående inbetalda arv 257 892 57 900 Avslutade projekt, rättstvist 3 259 0 Valutatermin EUR 27 Feb 2025 0 528 566 Valutatermin USD 27 Feb 2025 0 241 700 Valutatermin EUR 9 Jan 2026 502 648 0 Valutatermin USD 9 Jan 2026 206 321 0 Summa 1 589 957 1 345 168 Summa ställda säkerheter och eventualförpliktelser 1 642 897 1 366 232 Eventualtillgångar Fordringar under bevakning 2 637 2 899 Summa 2 637 2 899 Summa eventualtillgångar 2 637 2 899 Organisationer som fick stöd ur Allmänna arvsfonden under 2025 Bilaga 2 till Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2025 Avsändare/Mottagare Antal bifallsbeslut Beviljat belopp (kr) Bygdegårds- eller hembygdsförening Bygdegårdarnas Riksförbund 1 1 042 100 Bogens bygdegårdsförening 1 98 000 Eggby-Istrum-Öglunda bygdegårdsförening 1 890 000 Föreningsgården Härnevi 1 913 000 Gudmundrå hembygdsförening 1 541 000 Hålanda hembygdsförening 1 569 000 Jäts hembygdsförening 1 865 000 Kållereds Hembygdsförening 1 254 000 Lunda Hembygdsförening 1 1 074 000 Torps Bygdegård Ideell Förening 1 206 000 Virestads Hembygdsförening 1 804 000 Östra Blekinges Hembygdsförening 1 893 383 12 8 149 483 Funktionshindersorganisation Afasiförbundet i Sverige 1 3 176 000 Afasiföreningen i Stockholms län 1 1 100 600 Arbetskamraternas ideella förening 1 1 591 600 Attention Stockholms stad 1 1 686 624 Autism Sverige 1 2 977 200 Autism Östergötland 1 857 800 Barndiabetesfondens Riksförening 1 3 181 514 CP Sverige 1 1 701 700 Dart specialistenhet för kommunikativt stöd och digital delaktighet, Västragötalandsregionen 1 2 840 700 Diabetes Stockholm 1 2 457 600 Funkibator ideell förening 2 3 213 300 Funktionsrätt Jönköpings län 1 575 267 Funktionsrätt Skåne 1 2 160 687 Funktionsrätt Stockholms stad 1 1 554 726 Funktionsrätt Sverige 1 3 288 910 Funktionsrätt Västra Götaland 1 1 643 200 Funktionsrätt Östergötland 1 3 763 491 Föreningen i Stockholm FUB 2 2 612 106 Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 1 3 165 091 Hörselskadades förening i Stockholm 2 988 883 Ideella föreningen Origo med firma Origo Resurs 1 1 237 794 IFAH Parasportföreningen 1 1 680 948 Intresseföreningen för schizofreni 1 2 947 952 Intressegruppen för Assistansberättigade 1 2 215 200 Korpföreningen Heros 1 1 805 288 Mag- och tarmförbundet 1 2 447 800 Mind 1 2 694 136 Nationell kvinnojour och stöd på teckenspråk 2 5 463 282 NSPH Stockholms län 1 2 118 500 NSPH-Hjärnkoll (tidigare Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) 1 2 866 995 Parkinsonförening Norrort 1 248 722 Psynlighet 1 523 000 RG Aktiv Rehabilitering 1 1 315 300 Riksförbundet Attention 2 7 014 996 Riksförbundet DHB 1 1 694 500 Riksförbundet FUB 2 4 291 966 Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn o Ungdom 1 1 562 700 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 1 3 298 177 Riksförbundet Huntingtons sjukdom RHS 1 2 617 327 Riksförbundet Obesitas Sverige (tidigare HOBS) 2 4 672 500 Riksförbundet Sällsynta diagnoser 1 1 906 300 Riksföreningen JAG 1 2 080 986 Sane – Förbundet autoimmuna encefaliter med psykiatrisk presentation 1 1 953 200 Stiftelsen Independent Living Utveckling 1 1 334 331 Stiftelsen Institutet för Independent Living 2 3 333 800 Stiftelsen JAG 1 1 497 100 Stiftelsen Skota Hem 1 2 356 900 Svenska Downföreningen 1 2 070 800 Sveriges Dövas Riksförbund 1 3 339 903 Synskadades Riksförbund Skåne 1 2 160 000 Teckenpedagogerna 1 2 299 520 59 121 586 922 Idrottsförening Alingsås Konståkningsklubb 1 859 000 Brokinds Idrottsförening 1 1 099 000 A6 Golfklubb 1 7 883 000 Alfta-Ösa OK 1 615 000 Allez Fäktförening Göteborg 1 763 000 Allmänna skidklubben Växjö 1 7 896 000 Alvik Basketbollklubb 1 1 455 800 Annebergs GIF 1 892 000 Bodens BK Fotbollsförening 1 612 900 Borgholms Tennisklubb 1 1 191 000 Borlänge Cykelklubb 1 564 000 Bosjökloster Golfklubb 1 2 375 000 Braås GoIF 1 472 000 Burlövs Ryttarförening 1 10 045 000 Bågskytteklubben Gripen 1 1 347 000 Cosmos Fotbollsklubb 1 10 010 000 Ekhagens IF 1 3 792 000 Emmaboda Verda Orienteringsklubb 1 9 725 000 Eriksmåla Ridklubb 1 6 848 000 Eskilstuna Golfklubb 1 3 864 000 Fotskäls Hockey Club 1 1 998 000 Frisksportklubben Tor 1 9 750 000 Fritsla Vinteridrottsklubb 1 2 232 000 Fryshuset IF 1 5 130 000 Föreningen Bryggeriet 1 740 580 Föreningen Bålsta Idrottskamrater 1 9 770 000 Föreningen Gymmix Ulricehamn 1 9 754 000 Föreningen Mics gym 1 2 766 000 Föreningen Spontanidrott i Vindeln 1 5 957 000 Föreningen Söderhamn Discgolf 1 336 000 G K Splitt 1 1 833 000 Gagnefs IF 1 9 935 000 Gammalstorps skytteförening 1 10 045 000 Glädjeruset Idrottsförening 1 966 264 GTTK – Gotlands Trampolin och Trickingklubb 1 10 030 000 Gullbergsbro BGK 1 1 328 000 Gustavsbergs IF:s Fotbollsklubb 1 10 030 000 Göteborgs Kungliga Segelsällskap 1 5 192 000 Henka Dojo Jujitsu 1 876 600 Hittarps idrottsklubb 1 1 953 300 HP Warta 1 1 849 089 Hyssna Idrottsförening 1 1 562 000 Härnösands Gymnastikklubb 1 6 242 000 Högs Sportklubb 1 10 045 000 Hönö Idrottssällskap 1 2 597 000 IBK Husar 1 1 052 000 Idrottsföreningen Kamraterna / IFK Umeå 1 1 821 838 Idrottsföreningen Kamraterna IFK Osby 1 1 417 000 Idrottsföreningen Kamraterna Visby 1 10 045 000 IFK Arvidsjaur skidor 1 10 045 000 IFK Göteborg Fotboll 1 10 030 000 IFK Kamraterna Tidaholm 1 2 838 000 IFK Klagshamn 1 4 216 000 IFK Kristinehamn Fotboll 1 10 045 000 IFK Luleå 1 1 511 300 IFK Våmhus 1 648 000 IK Uppsala Fotboll 1 1 128 689 Islandshästföreningen Austur 1 4 930 000 Jokkmokks Skidklubb 1 9 351 000 Julita Gymnastik- och Idrottsförening 1 4 895 000 Jönköpings Beachvolley club 1 9 328 000 Jönköpings Golfklubb 1 3 274 000 Kalmar Golfklubb 1 1 820 000 Karlskrona skid- och orienteringsklubb 1 7 433 000 Karlstads Klätterklubb 1 10 045 000 KFUM Volleyboll Östersund 1 4 735 000 Kista Sports Club 1 3 034 189 Klippan RC Klubb 1 428 000 Knippla Idrottsklubb 1 2 854 000 Konga Sportklubb 1 1 209 000 Kovlands Idrottsförening 1 3 830 000 Kramfors-Alliansen 1 7 470 000 Kristianstads damfotbollsförening 1 1 650 267 Kristinehamns Curling Club 1 10 030 000 Kullabygdens Tennissällskap 1 2 357 000 Kullens Segelsällskap 1 120 000 Kungliga svenska segel sällskapet 1 350 000 Kågedalens AIF 1 7 145 000 Kågeröds Boll och Idrottsförening 1 9 333 000 Landskrona Golfklubb 1 2 789 000 Leksands Stigcyklister 1 4 121 000 Lillpite idrottsförening 1 1 152 000 Linköpings Frisksportklubb 1 1 084 000 Ljungbyheds IF 1 10 045 000 Loos Idrottsförening 1 2 700 000 Lysegårdens Golfklubb 1 1 284 000 Långasjö Gymnastik- och Idrottsförening 1 542 000 Lödde Padel Club 1 280 000 Malmbergets Allmänna Idrottsförening (MAIF) 1 6 310 000 Malå Idrottsförening 1 7 176 000 Mjällby Allmänna Idrottsförening 1 9 895 000 Mjölby Golfklubb 1 8 036 000 Mjölby Tennisklubb 1 794 000 Mora Golfklubb 1 5 238 000 Mullhyttans Idrottsförening 1 7 130 000 Myresjö IF 1 2 230 000 Mälarhöjdens IK Fotboll 1 2 018 850 Norrala IF 1 4 254 000 Norrbottens Fotbollsförbund 1 1 765 945 Norums Sk/Djäkneboda Sk 1 1 365 000 Nybro Slalomklubb 1 7 557 000 Nyhammars Idrottsförening 1 10 045 000 Nöbbele BK 1 326 000 Olofströms Fritidsklubb 1 152 000 Orienteringsklubben Landehof 1 9 998 000 Orust Innebandyklubb 1 173 000 Oskarströms Skidklubb 1 5 795 000 Parasport Jämtland-Härjedalen 1 2 039 700 Real Fighter Sällskap 1 1 407 179 Rehns Bandyklubb 1 1 743 300 RF-SISU Dalarna 1 1 427 336 RF-SISU Gotland 1 786 800 RF-SISU Västra Götaland 2 4 141 030 Riksgränsen snowboard- och skidklubb 1 10 030 000 Ringarums Idrottsförening 1 10 045 000 Råå Gymnastikförening 1 3 987 000 Rättviks Boulesällskap 1 275 000 Skellefteå Dans & Balettförening 1 782 600 Skid- och orienteringsklubben Aneby 1 1 942 000 Skillingaryds Idrottssällskap 1 10 030 000 Skruvs Idrottsförening 1 10 045 000 Skånela IF 1 1 151 800 Skövde Golfklubb 1 6 125 000 Spårvägens Bordtennisklubb 1 1 851 408 Spårvägens Tennisklubb 1 10 030 000 Stala IF 1 3 557 000 Stockholms simförbund 1 1 164 100 Strängnäs Golfklubb 1 6 880 000 Strömstads Segelsällskap 1 3 060 000 Stuguns bollklubb 1 9 015 000 Sundsvalls Golfklubb 1 3 970 000 Sunne Ryttarförening 1 734 000 Svenska Cykelförbundet 1 2 426 230 Svenska Dövidrottsförbundet 1 2 584 766 Svenska Handbollförbundet 1 1 878 900 Svenska Ridsportförbundet 1 2 106 600 Svenska Triathlonförbundet 1 2 054 300 Svenska Vattenskid- och Wakeboardförbundet 1 2 355 800 Svenska Volleybollförbundet 1 1 369 700 Säffle Idrottsklubb 1 4 622 000 Sätila sportklubb 1 10 030 000 Sörstafors/Kolbäck FK-91 1 6 522 000 Tierp-Tolfta Skytteförening 1 7 909 000 Trönninge Idrottsförening 1 296 000 Tullinge Triangel Pojkar Fotbollsklubb 1 1 541 000 Uddeholms Golfklubb 1 582 000 Ullfors Idrottsklubb 1 1 339 000 Umeå Pistolskytteklubb 1 10 030 000 Vallens IF 1 5 712 000 Vasatorps Golfklubb 1 6 587 000 Viarps Kör- och Ridklubb 1 3 254 000 Vinslövs handbollsklubb 1 2 079 000 Virsbo Idrottsförening 1 2 580 000 Wermdö Parkour & Gymnastik Förening 1 2 831 050 Wermdö Taekwondo Förening 3 2 248 855 Årjängs Slalomklubb 1 2 682 000 Åsarna Idrottsklubb 1 6 030 000 Älandsbro AIK 1 460 000 Ängsö golfklubb 1 5 351 000 Örebro City Golf & Country Club 1 4 201 000 Östersunds Orienteringsklubb 1 1 108 000 163 678 034 065 Kulturförening Art Lab Gnesta 1 1 934 700 Cirkus Cirkör 1 2 992 781 Emma Ricklunds stiftelse 1 1 173 424 Framtidsmuseet i Dalarna 1 192 580 Föreningen Folkets Bio 1 1 368 453 Föreningen Svenska Tonsättare 1 1 385 200 Författarcentrum Syd 1 1 979 800 Grafikverkstan Godsmagasinet 1 7 835 000 KISAM konsten i samhället 1 2 612 548 Konstfrämjandet Bergslagen 1 1 747 900 Kultur och Kvalitet 2 4 501 321 Kulturföreningen Inkonst 1 2 614 600 Kulturverkstan i Konsum Ringen 1 773 100 Kungl. Musikaliska Akademien 1 2 264 984 LajvVerkstaden Sverige ekonomisk förening 1 1 103 600 Livet Bitch! Scenkonst 1 3 622 600 Läsfrämjarinstitutet 1 2 800 600 Moomsteatern 1 1 685 671 Norrköpings ungdomscirkus 1 7 341 000 Riksföreningen Svenska Gospelverkstaden 1 2 470 066 Stiftelsen Fanzingo 1 2 837 300 Stiftelsen Hälsinglands museum 1 1 439 274 Stiftelsen Konsthall Tornedalen 1 1 018 000 Stiftelsen Moderna Dansteatern 1 2 122 000 Stiftelsen Tensta Konsthall 1 1 482 400 Stoff kulturförening 1 1 622 900 Sveriges Orkesterförbund 1 1 853 800 Umeå Kulturförening Humlan 1 1 910 747 29 66 686 349 Offentlig huvudman Göteborgs kommun 2 3 921 900 Halmstad kommun 2 2 326 200 Helsingborgs stad 1 1 948 085 Region Stockholm 1 3 666 807 Strömsunds kommun 1 -* Varbergs kommun 1 1 115 004 Vännäs kommun 1 980 201 9 13 958 197 Organisation bildad på etnisk grund Black Archives Sweden 1 2 486 300 Kroatiska Föreningen Velebit 1 2 437 000 2 4 923 300 Social organisation Acting4change 1 1 803 768 Brottsofferjouren Sverige 1 565 700 Byrån mot diskriminering i Östergötland 1 1 709 800 Fair Action 3 4 390 303 Forum – Idéburna organisationer med social inriktning 1 1 788 287 Förenade Förorter 1 2 291 937 Insamlingsstiftelsen 1000 Möjligheter 1 3 123 900 Lunds Fontänhus 1 2 131 500 Mackens Vänner 1 2 126 600 Posithiva Gruppen 1 1 018 500 Reach for Change 1 1 713 278 Rädda Barnen Riksförbund 2 3 973 335 Stiftelsen 1825 1 2 547 100 Stiftelsen Botildenborg 1 2 520 367 Stiftelsen Bräcke Diakoni 3 6 519 364 Stiftelsen ChildX 2 3 835 200 Stiftelsen Friends 3 5 750 924 Stiftelsen Gemenskap och Arbete Fontänhuset Helsingborg 1 699 484 Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmission 1 3 091 545 Stiftelsen Ronald McDonald Hus Huddinge 1 4 724 000 Stiftelsen Skåne Stadsmission 1 3 642 672 Svenska Röda Korset 1 2 696 806 Östergötlands Stadsmission 1 1 730 300 31 64 394 670 Studieförbund ABF Malmö 3 5 706 673 ABF Norr 1 2 578 071 ABF Stockholm 1 1 746 900 ABF Södertälje 1 1 053 100 ABF Södra Småland 2 3 654 481 ABF Sörmland 1 1 950 916 Medborgarskolan Syd 1 626 000 NBV 1 1 619 528 NBV Syd 1 1 619 528 Sensus Studieförbund 3 5 369 368 Sensus studieförbund 3 6 494 806 Sensus Studieförbund Svealand 1 1 612 790 Sensus Studieförbund Norrland 1 3 191 840 Studieförbundet Bilda 2 3 674 344 Studiefrämjandet Riksförbundet 1 1 497 919 Studieförbundet Vuxenskolan i Malmö 1 2 541 800 Studieförbundet Vuxenskolan Skåneregionen 1 1 564 900 Studieförbundet Vuxenskolan Väst 2 3 757 222 Studieförbundet Vuxenskolan Västra Götaland 2 5 132 994 29 55 393 180 Trossamfund Ansgarsförsamlingen i Västerås 1 1 846 300 Equmenia Vaggeryd 1 140 000 Livsglädje Landskrona 1 2 197 100 Malmö Pingstförsamling 1 2 385 100 Medelpads Södra Pastorat 1 10 030 000 Solna församling 1 1 417 732 Stöde församling 1 10 030 000 Svenska kyrkan Vendel-Tegelsmora församling 1 1 079 800 Ulriksbergskyrkan 1 4 403 100 Värnamo Missionskyrka 1 366 000 Örnsköldsviks norra pastorat 1 708 000 11 34 603 132 Ungdomsorganisation Boost by FC Rosengård 1 1 719 500 Brunsnylands kyrkliga ungdomsförening 1 305 000 Drivkraft Ideell Förening 1 1 169 380 Equmenia 1 992 239 Flamman Socialt Förebyggande Centrum 1 3 025 946 Förbundet Vi Unga 1 1 728 424 KFUK-KFUMs Lägergård Sparreviken 1 7 454 000 Reacta 1 2 410 100 Rewilding Sweden 1 3 169 380 Right by me (f.d Right To Play Sverige) 1 2 892 267 Riksförbundet Sveriges 4H 1 1 934 768 Rydebäcks Scoutkår 1 5 226 000 Stiftelsen Fryshuset 5 16 243 740 Svenska Settlementförbundet 1 2 006 420 Sveriges ungdomsråd 1 3 314 162 Tamam 1 1 599 200 Young gamers 1 2 212 776 Youth 2030 Movement 1 2 078 300 22 59 481 602 Universitet/högskola Leksands folkhögskola 1 1 861 040 Sveriges Lantbruksuniversitet 1 1 383 747 Ädelfors folkhögskola 2 4 924 700 4 8 169 487 Äldreorganisation Pensionärernas riksorganisation 1 1 097 000 PRO Västmanland 1 923 063 PRO, Uppsala län 1 1 188 207 Riksföreningen Äldres Hälsa 2 3 774 684 SPF Seniorerna 2 3 404 417 SPF Seniorerna Trosa 1 125 000 8 10 512 371 Övrig organisation Ándale 1 3 390 900 Bagarmossen Folketshusförening 1 1 610 800 Barnombudet i Uppsala län 2 4 424 134 Barnrättsbyrån i Sverige 1 3 190 692 Blekinge Läns Nykterhetsförbund 1 1 334 516 Boodlas förening för pedagogik och trädgård 1 2 305 926 Bufff Sverige 1 2 387 900 Cinema Queer 1 2 055 800 Clownmedicin-Glädjeverkstan 1 2 061 186 Coompanion Göteborgsregionen 1 888 700 Coompanion Örebro län ekonomisk förening 1 3 282 200 Diskrimineringsbyrån Humanitas 1 1 803 774 ECPAT Sverige 1 4 557 495 Ericastiftelsen 1 2 572 000 Egnahemsfabriken Tjörn 1 1 145 300 EUPATI Sverige 1 1 356 900 Falkenbergs Fontänhus Vänner 1 1 401 270 Folkets hus i Lindsdal UPA föreningen 1 8 045 000 Friluftsfrämjandet 2 4 438 444 Föreningen för Fairtrade Sverige 1 1 161 100 Föreningen för terapikolonier 1 1 080 280 Föreningen Knas Hemma 2 2 655 038 Föreningen Socialpolitisk debatt 1 2 450 628 Hands2Ocean 1 2 605 400 here 4U 2 4 450 640 Hero Of The Talk Sweden 2 3 636 654 Hushållningssällskapet i Norrbotten-Västerbotten 2 1 896 858 Hushållningssällskapet Västra 2 3 480 500 Hyresgästföreningen Region Aros-Gävle 1 1 041 200 Ideella föreningen Civilisationen 1 457 100 Insamlingsstiftelsen Läxhjälpen 1 1 424 100 Internationella Kvinnoföreningen i Malmö 1 1 733 388 Internationella Vänner 2 3 757 628 IOGT-NTO Spånga 1 2 815 700 Jordens Vänner 1 1 021 500 Jägarnas Riksförbund distrikt 13 1 530 000 Jämlikt.nu 1 2 569 500 Kollaborativ Ekonomi Sverige 1 2 113 300 Kvinnojouren Blåklockan 1 1 006 288 Kvinnojouren Boden 1 933 800 Laponiatjuottjudus 1 2 745 969 Leader Gute Ideell förening 1 1 631 200 Lekfrämjandet IPA Sweden 1 1 792 241 Lesbisk Makt 1 1 035 700 Locker Room Talk 1 2 644 500 Malmö mot Diskriminering 1 1 373 500 Malmöns Folkets Hus 1 283 000 MOD – Mer Organdonation 1 597 176 Motivationslyftet by Star for Life 1 1 381 700 Naturskyddsföreningen i Mora 1 957 423 Naturskyddsföreningen i Örebro län 1 1 118 500 Naturskyddsföreningen Stockholms län 1 1 828 100 Nya Nykterhetsrörelsen Plus 1 1 387 396 RFSL Stockholm 1 4 622 858 RFSU Malmö 1 2 021 014 RFSU Stockholm 1 1 919 700 Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime (Riksorganisationen GAPF) 1 2 356 500 Skog Hembygds- och Intresseförening 1 909 000 Skolyoga i Sverige 1 1 578 798 Skyddsvärnet – anno 1910 1 2 312 800 Snårestad byalag 1 437 000 Somaya stödjour 1 2 228 735 Sport for Life 1 1 180 100 Stiftelsen Drivhuset Skaraborg 1 2 098 000 Stiftelsen Funka 1 1 003 000 Stockholm Schackförbund 1 1 051 800 Stiftelsen Johannesdalsintiativet 1 1 704 900 Stiftelsen Spinalis 2 2 072 700 Stiftelsen Stockholms sjövärnsförening 1 3 890 000 Storsjöns Kallbadhus 1 8 036 000 Street Minds ideell förening 1 2 256 900 Suaningi Intresseförening 1 214 000 Svenska FN-förbundet, Avdelningen för lokalt engagemang 1 1 132 772 Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen 1 1 706 500 Svenska Service- och Signalhundsförbundet 1 1 659 100 Sveriges Konsumenter 2 4 235 459 Sverok 2 4 666 425 Torsets byalag 1 1 010 000 Transammans – förbundet för transpersoner och närstående 4 6 619 193 UNICEF Sverige 1 2 864 805 Vår Lilla Planet 1 1 827 400 Växtvärket Malmö Ideell förening 1 1 133 200 Yoga för alla Sverige 1 1 820 500 Ätbart 1 2 403 304 Övre Tåsjödalens Framtidsförening 1 3 308 000 99 190 130 407 Totalt 478 1 316 023 165 * Beslut om byte av samarbetspart som innebar större förändringar i genomförandet av projektet, varför det fanns skäl att fatta ett beslut som ändrar det tidigare beslutet trots att det inte inneburit ytterligare projektmedel. Överlevnad efter projektslut Projekt vars resultat fortsatt främjar Allmänna arvsfondens målgrupper efter projektslut (kategori 1) Arvsfondsdelegationen följer årligen upp och bedömer slutredovisade projekts överlevnad efter det att finansiering ur Allmänna arvsfonden har upphört. Med överlevnad avses att verksamheter, aktiviteter, metoder och arbetssätt lever vidare och därmed främjar den avsedda målgruppen även efter att projektfinansieringen ur fonden har upphört. Bedömningen av överlevnad baseras dels på en granskning av den slutredovisning som behöver lämnas för samtliga projekt vid projektslut, dels på en särskild uppföljning av det slutredovisade projektet. Projekten delas in i tre kategorier, baserat på vad som lever vidare efter projektslut (se avsnitt 6.2.1). I denna bilaga redovisas de 84 projekt vars verksamheter, aktiviteter, metoder och arbetssätt vid granskningen 2025 har bedömts på ett tydligt sätt ha levt vidare efter projektslut (kategori 1). För att tillhöra denna kategori behöver resultat från projekten, t.ex. metoder och arbetssätt, tydligt användas av målgruppen eller andra aktörer, verksamheter eller organisationer även fortsättningsvis, och därmed vara till nytta för målgruppen efter projektslut. De 84 projekten redovisas utan någon inbördes rangordning. Beskrivningarna är hämtade ur bilaga 1 till Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2025. Verdandi: Kraftverket Projektets syfte var att utveckla en modell om rättigheter och hur man nyttjar sin rätt till vård- och stödinsatser för målgruppen unga med samsjuklighet eller unga i riskzon för det. Det skulle göras genom caféworkshoppar och ett webbaserat kunskapslyft. Projektet tog fram en rättighetsutbildning för unga, tillsammans med målgruppen. Rättighetsutbildningen kopplades till rättighetssajten kraftverket.org, ett webbaserat kunskapsstöd. För att nå ut med kunskap om rättigheter utvecklade projektet workshops i form av studiecirklar, med fokus på målgruppens rätt till vård och stöd vid samsjuklighet eller risk för det. Projektet samverkade med forskare i ett forskarnätverk för att sprida kunskap och erfarenhet och bidra till utveckling av forskning på området delaktighet för målgruppen. Projektets resultat spreds genom webbplatser, tryckt material, digitala utbildningar och översatt information till målgrupper som har svenska som andra språk. Det spreds även genom mässor, seminarier och konferenser till personal i verksamheter som arbetar med målgruppen. Metoden har integrerats i Verdandis ordinarie verksamhet. Studiecirkeln Kraftverket workshop har fortsatt att användas aktivt i Verdandis lokalavdelningar. Verdandis verksamhetsledare har utbildats i metoden och nya ledare får löpande introduktion. Metoden används för att stärka ungas delaktighet, rättigheter och psykiska hälsa, samt för att skapa ingångar till en nykter och drogfri fritid. Rättighetssajten uppdateras löpande av Verdandi. Den innehåller information om rättigheter i vård, stöd och fritid, med särskilt fokus på barnkonventionen, socialtjänstlagen, SIP och diskriminering. Studiehandledningar, övningar och stödmaterial finns fortsatt kostnadsfritt tillgängliga digitalt och används både i cirklar och som stöd för personal. ABF är en samarbetspartner i spridningen och erbjuder cirkelledarutbildningar samt stöd till lokala grupper. Unga som deltagit i projektet fungerar som ambassadörer och sprider metoden i sina nätverk. Svenska Handbollförbundet: Handboll för alla/Parahandboll Projektets syfte var att utveckla två spelformer inom handbollen, en rullstolsklass för personer med rörelsenedsättning och en gående klass för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Projektet resulterade i att paraverksamheten blev en del av förbundets ordinarie verksamhet. Under projekttiden tog man fram utbildningar som vänder sig till ledare och till domare och som integrerades i förbundets ordinarie utbildningsprogram för ledare och domare. Tillsammans med landets riksgymnasier och folkhögskolor utvecklade projektet anpassade utbildningsmoduler/profilklasser för målgruppen. De långsiktiga strukturer, material och arbetssätt som utvecklades i projektet har integrerats i Svenska Handbollförbundets ordinarie verksamhet. Parahandbollsverksamheten är permanentad. Utbildningsmaterial och metoder finns tillgängliga och används av förbundet och dess föreningar. Föreningar använder materialet praktiskt i sin verksamhet, exempelvis för att introducera nya spelare, säkerställa trygga rutiner och skapa inkluderande miljöer för personer med intellektuella och kognitiva funktionsnedsättningar. Det bildstöd som utvecklades i projektet används inom förbundets utbildningsprogram samt av föreningar som bedriver paraverksamhet. Bildstöds- och utbildningsmaterialet är också efterfrågat inom andra idrotter. Projektets ambassadörer finns kvar och är aktiva i verksamheten. Två personer ur målgruppen som projektanställdes under projektet har fått fasta anställningar och fortsätter att arbeta med utveckling och rekrytering inom parahandboll och rullstolshandboll, bland annat genom stöd till distrikt och föreningar. Teckenpedagogerna: Matematik – på teckenspråk Projektets syfte var att ta fram ett digitalt läromedel för döva och hörselskadade gymnasieelever i matematik, med teckenspråkiga genomgångar av olika kursmoment och hörande övningar, för att ge lika förutsättningar som hörande elever till lärande inom skolämnet. Projektet tog fram ett läromedel med drygt 300 teorigenomgångar och räkneexempel samt digitala hjälpmedel med bland annat vinkelberäknare, tallinje och enhetsomvandlare. Projektet tog även fram ett lexikon med drygt 600 filmer som innehåller tecken för matematiska begrepp. Tecknen lades in i svenskt teckenspråkslexikon vid Stockholms universitet. Materialet finns fortsatt tillgängligt på föreningens hemsida och används av skolor med döva elever, i undervisning på Riksgymnasiet i Örebro för både döva hörselnedsatta och språknedsatta, samt bland lärare som inte själva tecknar utan använder tolk. Genom ett samarbete med Matteboken. se har projektets videor också tillgängliggjorts. Mattecentrum och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) använder materialet på högstadiet. Enligt föreningen är läromedlet det enda teckenspråkiga läromedel i matematik som finns i Sverige. Bufff Sverige: Bryta mönster Projektets syfte var att utveckla en modell som erbjuder stöd, ger information och kunskap, samt visar på alternativa livsval för syskon (7–18 år) till frihetsberövade äldre syskon (15–24 år). Genom samtal och intervjuer bidrog målgruppen till att utforma ett material som föreningen och andra yrkesverksamma kan använda i sitt stödarbete. Stödmaterialet spreds och användes av Kriminalvården, Polisen, socialtjänst och Åklagarmyndigheten. Projektet bidrog till att fler aktörer prioriterar målgruppen. De metoder och arbetsmodeller som utvecklades i projektet är en del av Bufffs ordinarie verksamhet. Det innebär att material, samtalsstöd och strukturerade sätt att identifiera syskons behov används löpande av Bufff och av samverkansaktörer som socialtjänst, skola och Kriminalvårdens ungdomsverksamhet. Projektet ledde till höjd kompetens hos personal och etablerade rutiner för att tidigt inkludera och uppmärksamma syskonen, vilket gör att stödet fortsatt når målgruppen även efter projektets avslut. Coompanion Göteborgsregionen ekonomisk förening: Bunkern Bokar Projektets syfte var att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning genom att ta fram en utbildning och starta upp ett socialt företag i Göteborg som erbjuder bokningstjänster till musiker. Projektet resulterade i en metod och ett arbetssätt där målgruppen får lära sig grunderna i bokningsarbete (boka in spelningar till musiker). En ny ideell förening som driver en bokningsbyrå, Bunkern Bokar, bildades under projekttiden. Efter projekttidens slut har föreningen Bunkern Bokar fortsatt sin verksamhet som bokningsbyrå i musikbranschen. Under 2025 deltog nio personer i olika omfattning. Föreningen har regelbundet genomfört fokussamtal med deltagarna för att utvärdera deras mående och stegförflyttningar. Den dagliga verksamheten med målgruppen som bokningsbyrå har fortsatt stor betydelse för målgruppen. Arbetet på Bunkern Bokar har också gett möjlighet att lära sig nya moment och uppgifter inom PR/marknadsföring och försäljning. Vidare har en blogg utvecklats, Bunkern bloggar, som drivs av bokarnas egna idéer och önskemål. Stiftelsen Spinalis: DRIV – Hälsa online för dig med ryggmärgsskada Projektets syfte var att utveckla ett friskvårdsprogram för att inspirera och motivera till hälsosamma levnadsvanor för personer över 50 år med ryggmärgsskada och de personer som levt minst 20 år med förslitningar/sekundärkomplikationer: Projektet utvecklade tre huvudaktiviteter: Träning live och ”on demand”, på YouTube, en tioveckors hälsokurs, ”DRIV för liv”, samt fristående föreläsningar med diskussioner. De metoder, utbildningar och material som utvecklades av projektet har levt vidare och används aktivt av stiftelsen Spinalis, av samarbetspartners samt av externa aktörer. Hälsokursen har fortsatt och spridits till andra aktörer och anpassats för nya målgrupper. De utbildade kursledarna har fortsatt att vara aktiva med egna kurser. En vetenskaplig studie, i samarbete med Karolinska Institutet, pågår för att utvärdera effekten av DRIV-kursen. Utbildningsmaterialet för hälsokursen används kontinuerligt i hälsogrupper, utbildningar och föreläsningar. Utvärderingar visar en mycket hög nöjdhet med kursen. Träningsfilmerna har haft mycket stort genomslag digitalt. Träningsbanken har fortsatt att användas flitigt av målgruppen, privatpersoner och yrkesverksamma. Rehns Bandyklubb: Natur- & Friluftsorientering 65+ Projektets syfte var att utveckla ett orienteringskoncept som motsvarar ett reellt behov hos äldre personer (65+are), där den fysiska ansträngningen är liten men orienteringsförmågan avancerad. Projektet ledde till att deltagarna lärde sig orientering på avancerad nivå och kunskaper om att kunna arrangera det själva. Under projekttiden genomfördes över 100 aktivitetspass. Projektet tog fram ett konceptmaterial för orienteringsklubbar att starta "065+" på sin ort. Resultaten från projektet lever vidare som en del i den ordinarie verksamheten inom Rehns BK där deltagarna nu utgör föreningens största och mest aktiva grupp med orientering året om. Konceptet har bytt namn till O65PLUS och sprids till resten av landets orienteringsklubbar som kan starta O65PLUS på sina orter med hjälp av det digitala materialet. Parasport Jämtland Härjedalen: Arena Paraidrott Projektets syfte var att utveckla och testa en modell för inkludering av paraidrotten i idrottsrörelsen, med fokus på vinteridrotter. Projektet tog fram en modell för att rekrytera fler utövare med funktionsnedsättning till idrottsrörelsen. Antalet föreningar som har verksamhet för målgruppen ökade under projekttiden med 40 procent och antalet aktiva personer med funktionsnedsättning ökade med nästan 50 procent i länet. Två skrifter med modellbeskrivningar togs fram under projekttiden, en populärversion där de modeller som varit framgångsrika presenterades, och en längre version där även modeller som inte fungerat finns beskrivna. Föreningen har fortsatt sitt arbete för personer med rörelsenedsättning. Det har bland annat skett genom samarbete med Fritidsbankerna i Sverige för att erbjuda fler personer från målgruppen att låna anpassad utrustning. De utbildningar som tagits fram för fritidsbankernas personal och idrottsledare kommer fortsätta att erbjudas via Fritidsbanken Sverige, specialidrottsförbund och RF-SISU. Hittarps IK: HIKs Gatulag Projektets syfte var att med hjälp av fotboll skapa en bättre vardag och ökad motivation till arbete och studier för personer med psykisk ohälsa och drog- eller alkoholmissbruk. Detta skulle göras genom att etablera ett Gatulag i Helsingborg. Genom projektet etablerades ett fotbollslag för målgruppen som erbjöd människor med psykisk ohälsa och missbruksproblematik ett positivt och nyktert sammanhang med fotboll och sociala aktiviteter. Under projekttiden fick ett tiotal deltagare jobb, några påbörjade utbildningar och ett tjugotal personer fick praktik. Gatulaget har fortsatt sin verksamhet och föreningen har fortsatt ge stöd till spelarna genom föreningens samarbetspartners, bland annat hjälp med ekonomi, att ta körkort, få praktik och arbete. Ideella föreningen Karavan: Cirkus för framtiden Projektets syfte var att ge målgruppen barn och unga 8–25 år verktyg att hantera ångesten för de globala klimatförändringarna och göra sina röster hörda. Projektet skulle utveckla den metod som redan finns inom cirkusträning. Projektet resulterade i en föreställning för barn och unga samt workshoppar, naturaktiviteter och läger. Föreställningen turnerade till skolor och andra platser runt om i Sverige. Målgruppen fick både praktiskt och teoretiskt skapa visioner om vilken framtid de vill leva i. Workshops genomfördes med både elever och pedagoger och inspirerade till fortsatt användning av cirkus i skolan. Metoden dokumenterades i en handbok och projektets pedagogiska verktyg gjordes tillgängliga via en digital portal, en app och QR-koder för nerladdning. Föreningen har fortsatt att bli anlitade för att genomföra aktiviteter och metoder från projektet. Föreställningen Vadå har fortsatt att bli bokad och spelas för unga och unga vuxna. Cirkusbussen och Trädvandring har bland annat blivit en del av Malmö stads fritidsutbud för barn och unga. Materialet som togs fram i projektet finns fortsatt tillgängligt på föreningens hemsida. Svenska Triathlonförbundet: Triathlon för Alla Projektets syfte var att skapa förutsättningar för att inkludera personer med funktionsnedsättning i ordinarie triathlonverksamhet. Detta skulle projektet göra genom att utveckla och starta upp paratriathlon i Sverige. Målgruppen var personer med funktionsnedsättning i åldern 14 år och uppåt. Projektet genomförde ledarutveckling, prova på aktiviteter, utbildningsinsatser, klassificering och gemensamma läger. Under projekttiden utvecklades Paratriahlonpodden för att lyfta olika ämnen inom sporten och paraidrotten. Projektet ledde också till två nationella klassificerare i Sverige och 2023 arrangerades det första PARA-SM. Paratriathlon fanns inte i organiserad form i Sverige innan projektet startades. Genom projektet introducerades en ny verksamhet och idrott introducerats som gynnar målgruppen och som fortsatt efter projektslut, med finansiering från Riksidrottsförbundet. Det samarbete som startade under projekttiden med Svenska Cykelförbundet (paracykel), Fritidsbanken och Vätternrundan har fortsatt inom flera olika områden, bland annat evenemang, utrustning, utbildning, och rekrytering. Skolidrottsförbundet i Skåne: Ledare i Rörelse Projektets syfte var att lyfta ungas röster och skapa former för ökat inflytande i idrottsrörelsen genom att utveckla nya verktyg och arbetsmodeller för en ny ungdomsverksamhet samt en digital arena. Den primära målgruppen för projektet var barn och unga i åldern 12–25 år. Projektet tog fram en digital plattform med matchningsfunktion mellan ungdomsledare och nya uppdrag. I projektet utvecklades också en arbetsmetod för utvecklingsgrupper där unga ledare kan fortsätta sitt engagemang inom förbundet och utvecklas inom utbildning, eventplanering och styrelsearbete. Ett intranät skapades för att underlätta kommunikationen mellan skolidrottsföreningar och Skolidrottsförbundet i Skåne. Under projekttiden spreds modeller, arbetsmaterial och strukturer till både ideell och offentlig sektor. De metoder, arbetssätt och verksamheter som utvecklades under projekttiden, bland annat en digital plattform med matchningsfunktion, en arbetsmetod för utvecklingsgrupper och ett intranät, liksom material, finns fortsatt kvar i den ordinarie verksamheten och är digitalt tillgängligt. Transammans – förbundet för transpersoner och närstående: Starka Tillsammans – psykisk ohälsa & suicidprevention för unga transpersoner Projektets syfte var att främja psykisk hälsa och förebygga suicid hos unga transpersoner, unga som funderar kring sin könsidentitet i åldern 12–25 år, samt transpersoner med psykisk funktionsnedsättning. Utifrån målgruppens egna erfarenheter tog projektet fram och spred information och material om hur var och en kan främja sin psykiska hälsa. Projektet tog även fram och spred stödmaterial för anhöriga till unga transpersoner, för att främja hälsa och förebygga suicid. Under projekttiden stärkte föreningen sin förmåga att stötta målgruppen inom suicidprevention genom arbetet i lokalföreningar, med förbundsstyrelsen och anställda samt genom samarbeten med andra aktörer, däribland föreningen Suicide Zero. Stora delar av projektet har övergått till att bli ordinarie verksamhet, som finansieras via Folkhälsomyndighetens verksamhetsbidrag till civilsamhällesorganisationer för att främja psykisk hälsa och förebygga suicid. De rutiner och den samverkan som etablerades under projekttiden har fortsatt efter projektslut och resultaten från projektet har implementerats i ordinarie utbildningar. Det framtagna digitala materialet har fortsatt att spridas. Reacta: Jämlik hälsa för alla Projektets syfte var att stärka den fysiska och psykiska hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning genom att anpassa Reactas befintliga modell Hälsoråd, till elever i anpassad skola. Tillsammans med målgruppen och skolpersonal på sex anpassade skolor startade projektet 13 aktiva hälsorådsgrupper. Under projekttiden genomfördes mer än 700 hälsofrämjande aktiviteter. En modell för hälsoråd, Reactamodellen, testades och anpassades för elever på anpassad skola. Att vara delaktig i modellens revidering ökade barns och ungas kunskap om hälsa och vilka verktyg de har att påverka den. Ett språk för hälsa utvecklades liksom bildstöd som förtydligade kommunikationen kring hälsorådsarbete. Hälsorådsmodellen används fortsatt i verksamheterna efter projektets avslut. Medverkande verksamheter som fortsatt bedriver arbete med Reactas modell har regelbunden kontakt med Reacta flera gånger per år och lämnar kvartalsberättelser samt får friskvårdsbidrag utbetalt av Reacta. BLING: BLING Inkubator Projektets syfte var att utveckla metoder för att stärka ungas företagsamhet och entreprenörskap i Järvaområdet genom att etablera en inkubator, av och med unga. Genom projektet etablerades en fysisk inkubator i Kista, med möjlighet till rådgivning. Under projektet deltog drygt 400 ungdomar i inkubatorprogrammet och cirka 100 startups startade. Under projekttiden genomfördes föreläsningar, workshops och nätverksträffar. Projektet utvecklade nätverket Hållbart Järva som är ett nätverk mellan företagare och civilsamhälle. Verksamheten har integrerats i permanenta strukturer och de metoder och arbetssätt som utvecklades i projektet har därmed kunnat fortsätta. En central del av projektet, föreningsinkubatorn Hållbart Järva, har fortsatt inom Changers Hub och deras plattform Nätverket. Det innebär att unga och lokala föreningar fortsatt får stöd i att utveckla sina idéer, stärka sitt ledarskap och bygga hållbara verksamheter. Eftersom modellen nu ingår i en etablerad organisation skapas även möjligheter att skala upp insatserna, så att fler unga och civilsamhällesaktörer kan ta del av stödet – både i Järva och på andra orter. På så sätt fortsätter projektets metoder, erfarenheter och strukturer att bidra till stärkt delaktighet, egenmakt och organisering bland unga och andra av Arvsfondens målgrupper. Föreningen Adolf Fredriks musikklasser: Körcentrum UNG – sång för, med och av unga Projektets syfte var att stärka och utveckla körsång för, med och av barn och unga på deras egna villkor, uppdelade i olika delprojekt. Projektet resulterade i flera delprojekt. I delprojektet Sjung med barnet! fick årskurs 4 från Adolf Fredriks musikklasser i Farsta och Norrmalm genomföra 10 konserter för bebisar och deras vuxna. Delprojektet Barn sjunger för barn fokuserade på det unga ledarskapet och det musikaliska mötet mellan olika åldersgrupper genom att elever ur årskurs 8 i mindre ensembler skapade egna sångprogram för förskolebarn och framförde dessa på närliggande förskolor. Projektet undersökte hur barn i musikklass och barn som inte går i musikklass kan möta varandra och med den gemensamma sången som utgångspunkt få tillfälle att lära känna varandra och överbrygga gränser – såväl geografiska som sociala. Genom delprojektet Körfritids fick barn mellan 7 och 9 år pröva att sjunga, med högstadieelever som ledare. I delprojektet Körcentrum Ung samlades elever, lärare och skolledare från musikklasser i Sverige i ett nationellt nätverk för att värna, stärka och utveckla verksamheten, lyfta musikklasselevernas tankar, stötta det unga ledarskapet, sprida egna och andras goda exempel samt erbjuda fortbildning. Projektet Barn sjunger med barn, har fortsatt, nu tillsammans med Kungliga Musikhögskolan. Körfritids på Adolf Fredriks musikklasser i Farsta har också arrangerats under ett lov, där lågstadieelever från olika skolor fått möjlighet att komma och sjunga tillsammans med lärare från Adolf Fredriks musikskola. Kultur och kvalitet (KoK): Avtryck – Att mötas i skapande workshops Projektets syfte var att, tillsammans med personer med funktionsvariationer, ta fram och hålla utbildningar för yrkesverksamma personer inom offentlig sektor och service, särskilt sjukvårdspersonal, personal inom färdtjänst, blåljuspersonal och boendestödjare. Detta för att öka kunskapen och stärka förståelsen för målgruppen i akuta eller svåra situationer. Under projekttiden utbildades ett tjugotal personer med funktionsvariation till workshopsledare. Projektet utvecklade ett fortbildningskoncept som nådde fler än 1000 personer. Ett utbildningsmaterial i både tryckt och digital form togs också fram. Verksamheten har fortsatt och personer från målgruppen genomför workshops, föreläsningar och nätverkande i Stockholm och Östersund. Malmö mot Diskriminering: Rätt på riktigt – För elevers rätt till en tillgänglig skola Projektets syfte var att barn och unga med funktionsnedsättning ska få de insatser de har rätt till i skolan och få sina rättigheter tillgodosedda. Projektet tog fram en hemsida och utvecklade och spred ett rådgivningsmaterial som gör det möjligt för elever, vårdnadshavare och andra aktörer att själva begära stöd och upprättelse. Vidare genomfördes webbinarier och utbildningar om hur materialet kan användas i praktiken. Under projekttiden planerade och genomförde man tillsammans med målgruppen upprättelseaktioner gentemot flera olika huvudmän. Tre olika metoder för att föra elevernas talan gentemot skolhuvudman prövades. Under projekttiden utbildades också jurister för att kunna driva fall där elever hade diskriminerats på grund av bristande tillgänglighet. Efter projektslut används den hemsida som togs fram av projektet nationellt. Det rådgivningsmaterial om bristande tillgänglighet som togs fram och delades med antidiskrimineringsbyråer nationellt har också fortsatt att användas. Metoder som togs fram för upprättelse används inom den ordinarie verksamheten. Halmstad kommun: LIV – Lärande för Insikt om Välmående Projektets syfte var att, tillsammans med elever på Kattegattgymnasiet, ta fram ett pedagogiskt förhållningssätt som grundar sig i evidensbaserad kunskap om hjärnan, för att därigenom minska den psykiska ohälsan, stärka skolresultaten och bidra till en pedagogik som utgår från kunskap om hjärnans funktioner. Målgruppen, tillsammans med forskare, skulle leda processen och ta fram den metod som bäst lämpar sig för målgruppen. Genom projektet fick elever, lärare, skolpersonal och vårdnadshavare ökad kunskap om hjärnhälsa och hur den påverkar kunskapsutvecklingen hos dem. Elever utvecklade skolmiljöer och funktioner som stärker elevhälsan på skolan, tillsammans med skolans personal. Kunskaper och erfarenheter integrerades i Kattegattgymnasiets verksamhet, bland annat i undervisning, elevhälsoarbete, administration, bibliotek samt genom olika trygghetsskapande aktiviteter. Metoderna som togs fram i projektet lever vidare på skolan och har även spridits till nya elever och andra externa aktörer. Det finns en fortsatt efterfrågan bland elever på hur de hanterar sin studiesituation. Föreläsningar har fortsatt att genomföras. Suicide Zero: Livsviktiga snack i skolan Projektets syfte var att anpassa och utveckla den befintliga metoden Livsviktiga snack så att den även kan användas i skolan för barn i åldern 9–12 år, med eller utan funktionsnedsättning. Projektet tog fram ett läromedel, Livsviktiga snack i skolan. Materialet bygger på kunskapen om att barn som kan prata om känslor mår bättre, löper mindre risk för depression och suicid i framtiden, och är mer benägna att söka stöd och hjälp när de inte mår bra. Läromedlet har fått bra spridning i landet efter projektslut och det finns ett fortsatt stort intresse för materialet från nya skolor. Föreningen följer upp arbetet med de skolor som arbetar med läromedlet genom digitala nätverksträffar. Unga innovatörer: Innov8 – Unga innovatörer Projektets syfte var att tillsammans med målgruppen och lärare vidareutveckla grundskolans metod Finn Upp och anpassa metoden efter gymnasieskolans styrdokument. Projektet tog fram en metod och lärarhandledning – Innov8. Pilotskolor i flera regioner testade metoden och under projekttiden presenterads metod och material på mässor. Det utbildningskoncept – Innov8 – som togs fram i projektet har fortsatt att genomföras med målgruppen. Materialet är tillgängligt via föreningens hemsida. Unga innovatörer har fortsatt att sprida Innov8 till målgruppen genom föreläsningar och workshops. Studieförbundet Vuxenskolan: Min karriär! Projektets syfte var att ta fram en modell som introducerar unga 13–17 år som lever i utsatta miljöer, till olika yrken. Genom yrkesintroduktion, upplevelser och miljöbyten ville projektet förebygga riskerna för rekrytering in i gängkriminalitet och motverka destruktiva livsval på Järvafältet. I projektet deltog drygt 130 ungdomar. Mer än 70 upplevelsebaserade aktiviteter och workshops genomfördes, där deltagarna fick lära sig om olika yrken, träffa förebilder och utforska karriärmöjligheter och nya branscher. Samarbetsorganisationer från både näringslivet och offentlig sektor, däribland Fryshuset, Blåljus (brandkår, polis och Säpo), idrottsföreningar, Försvarsmakten, Försäkringsbolag och Skansen, möjliggjorde detta. Projektet genomförde effektmätningar där målgruppen fick besvara en enkät före deltagande i programmet och därefter skedde en uppföljning vid programmets avslut. Resultatet visade att deltagarna fått ny kunskap om olika yrken, samt ökad förståelse för möjliga karriärvägar. Flera delar inom programmet används i olika verksamheter inom Fryshuset. Den uppsökande delen finns idag inkorporerad inom Fryshusets grundskola och via fritidsledare i Fryshuset Husby, samt inom verksamheten 180 grader där man söker upp och motiverar unga att delta på inspirationskvällar. Studiebesök på arbetsplatser sker via ett projekt som heter FRAMTID som bygger på projektets metod och som finansieras av näringslivet. Projektet har utvecklats till att erbjuda direkt mentorskap mellan tjänstemän och unga från Husby, ett socioekonomiskt eftersatt område. Ideella föreningen Civilisationen: Solidariskt entreprenörskap Projektets syfte var att, tillsammans med unga upp till 25 år som varken arbetar eller studerar, testa och utveckla en metod för socialt entreprenörskap. Projektet utvecklade en ny metod i form av en utbildningsvecka där ungdomar ges större utrymme att själva bestämma över sin utveckling. Metoden kallas Solidariskt entreprenörskap. Under projekttiden utbildades ett femtontal delprojektledare från målgruppen och arrangerade utbildningsveckor för unga. Projektet tog också fram en metodbok. Metoden som utvecklades under projekttiden lever vidare. Eda kommun, som föreningen samarbetar med genom IOP (idéburet offentligt partnerskap), använder delar av metoden. Föreningen använder också metoden i andra projekt som man genomför, bland annat tillsammans med Region Värmlands olika avdelningar. Fair Action: Use your influence – Från köphets till sluten krets Projektets syfte var att, tillsammans med Sveriges Ungdomsråd, kommuner, forskare, experter och ideella organisationer, stötta ungas engagemang kring cirkulär ekonomi, företagsansvar, så kallad greenwashing och slow fashion, för att därigenom öka målgruppens framtidstro och välmående. Efter tester med unga och fritidsledare tog projektet fram en aktivitetsbank som gjordes tillgänglig på föreningens hemsida, samt en workshopserie. Under projekttiden genomfördes bland annat träffar, kampanjdagar och andra påverkansaktiviteter, liksom aktiviteter för att sprida materialet. En viktig del i projektet var att utbilda fritidsledare i projektets frågor. Utbildningar genomfördes på fritidsgårdar, genom digitala utbildningspass och på forum där fritidsledare deltog i kompetensutveckling. Projektets metod och verktyg finns fortsatt tillgängliga på föreningens hemsida och används i dialog med skolor och fritidsgårdar. Efter projektslut har projektets material och metoder även anpassats och använts för en bredare målgrupp. Helsingborgs stad: Snacka om livet (SOL) för en bättre existentiell hälsa Projektets syfte var att utveckla en modell för att skapa bättre förutsättningar för unga till god existentiell hälsa, tillsammans med ungdomar i verksamheter i civilsamhället och kommunala verksamheter i Helsingborg och Landskrona. Projektet tog fram en verktygslåda med lättillgängligt och konkret material för att möjliggöra för barn och unga att prata om livet. Materialen i verktygslådan gjordes digitalt tillgängliga för gratis nedladdning och spreds brett, bland annat till skola, bibliotek, elevhälsa och fritidsverksamhet, samt tidigt förebyggande arbete för barn och unga. Snacka om livet, genom grupper och lektioner, genomfördes också under projekttiden. Det material och de arbetsmetoder som togs fram inom projektet har implementerats som en del av den ordinarie verksamheten, både i Helsingborgs bibliotek och i elevhälsans kuratorsgrupp. Den verktygslåda med samtalsmaterial för barn och unga som utvecklades i projektet har fått en bred spridning och fortsätter att användas och spridas genom en överenskommelse med Ing-Marie Wieselgrens stiftelse, som möjliggör nationell spridning. Hushållningssällskapet Västra: MatGlad 2.0 Projektets syfte var att utveckla MatGlad 2.0, ett pedagogiskt stöd i form av en receptapplikation för personer med intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Projektet vidareutvecklade och lanserade receptappen MatGlad 2.0 tillsammans med målgruppens fokus, referens och styrgrupper. Den nya MatGlad-appen innehåller cirka 200 recept samt tre olika specialkostvarianter. Marknadsföringsmaterial producerades och appen marknadsfördes genom deltagande på mässor, seminarier och i sociala medier. Den receptapp, MatGlad 2.0, som togs fram inom projektet, är fortsatt tillgänglig som app eller i webbversion. Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, DART – Kommunikations- och dataresurscenter: KomBo – Kommunikationsstöd till personer med kommunikativa svårigheter i boende och daglig verksamhet Projektets syfte var att utveckla en modell för implementering av evidensbaserat kommunikationsstöd och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i LSS-verksamheter. Detta skulle öka möjligheterna för personer med nedsatt kommunikationsförmåga att få sina rättigheter tillgodosedda i sitt boende eller vid sin dagliga verksamhet. Projektet tog fram ett utbildningspaket med sju olika teman. Utbildningstillfällena leddes av KomBo-vägledare som rekryterades direkt från verksamheterna. Innan vägledarna höll i utbildningar gick de en vägledarutbildning. Projektet genomfördes av DART – Kommunikations- och dataresurscenter, i samverkan med Autism- och Aspergerförbundet och Riksförbundet FUB. I projektet medverkade även privata och offentliga LSS-anordnare över hela landet. Samtliga de utbildningar som utvecklades under projekttiden har fortsatt. Kunskapsstöd och kommunikationsstödjande material finns fortsatt fritt tillgängligt digitalt. Utbildningen till KomBo vägledare har fortsatt och är efterfrågad. De utbildade vägledarna genomför KomBo-utbildningar för personal i sin verksamhet och utbildningarna utvärderas av deltagarna. Kulturskolan i Rimbo: MentorsUtveckling Med Integrerad Kulturverksamhet – MUMIK Projektets syfte var att ge möjlighet för alla, oavsett funktionsvariationer, att aktivt delta i, och utvecklas, inom olika kulturaktiviteter genom att varaktigt bredda utbudet inom daglig verksamhet. Projektet utvecklade, tillsammans med målgruppen, en kulturverksamhet som riktar sig till målgruppen inom daglig verksamhet. Under projekttiden skapades två föreställningar som spelades i Rimbo. Verksamheten MUMIK har fortsatt som en permanent verksamhetsform. Utöver den ordinarie verksamheten finns ett scenkonstkollektiv som är tillgänglig för bokningar och erbjuder scenkonst både inom kommunen och utanför. Vägen ut! – kooperativens intresseförening: Vägen ut! Aspektra Projektets syfte var att skapa arbetstillfällen för personer med neuropsykiatriska funktionedsättningar. Genom projektet skulle ett arbetsintegrerande socialt företag inom IT-området startas upp där målgruppen får arbetsträning och anställning. Projektet utvecklade ett företagskoncept med en cirkulär och hållbar affärsmodell. Ett arbetsintegrerande socialt företag i Mölndal startade där målgruppen kunde arbetsträna och anställas, med tjänster inom IT. Det sociala företaget har levt vidare med tre anställda och det finns fortsatt deltagare från målgruppen. Studiefrämjandet Uppsala Västmanland: VoxVigor riks Projektets syfte var att, tillsammans med personer med psykisk ohälsa, ta fram en webbaserad tidning om frågor som berör målgruppen själva, anhöriga och professionella aktörer runt målgruppen. Projektet skulle vidareutveckla erfarenheterna från det tidigare lokala arvsfondsprojektet VoxVigor. Genom projektet fick den lokala tidningen VoxVigor nationell spridning med flera lokala redaktioner. En metod med tillhörande studiematerial togs fram under projekttiden. Nättidningen Vox Vigor finns kvar och flera som arbetat inom projektet har fortsatt att jobba ideellt med tidningen. Studiefrämjandet Mälardalen har bidragit med en digital studiecirkel för att kunna ha redaktionsmöten med målgruppen och har också en skrivarverkstad på distans för samma målgrupp. Personer ur målgruppen har spridit kännedom om Vox Vigor genom egna nätverk och bloggar. Projektets tidigare samarbetspartner Riksförbundet för social och mental hälsa har bidragit ekonomiskt med en workshop för målgruppen. Studieförbundets tidigare samarbetspartner i Norrland kommer att fortsätta sitt arbete med att sprida kännedom om Vox Vigor. Stiftelsen Fryshuset: Skate Nation Projektets syfte var att utveckla, dokumentera, formalisera och sprida Skate Nation-metoden på tre nya geografiska platser i Sverige. Målgruppen för projektet var barn och ungdomar i åldrarna 7–20 år, med fokus på de som söker eller har fått uppehållstillstånd och/eller inte har svenskfödda föräldrar. Metoden blandar skateboardåkning med inslag som syftar till att stärka målgruppens språkutveckling och integration. Under projekttiden startades verksamhet upp och bedrevs på tre platser: Järva, Eslöv och Borlänge. Ett metodmaterial i form av en ”Tool Box”, som beskriver hur man kan starta upp en liknande verksamhet, baserat på lärdomar från projektet, togs fram. Enligt stiftelsens effektmätning upplevde målgruppen att verksamheten hade haft en positiv inverkan på deras känsla av sammanhang och sociala nätverk och att de hade funnit ett nytt fritidsintresse som stärker dem fysiskt och psykiskt. Den ”Tool box” som togs fram i projektet har fortsatt att användas på fler platser där nya Skate Nation har startat upp, och även som grund för projekten Snow Nation och Blue Generation, som använder snowboard respektive vattenidrott som verktyg för inkludering av målgruppen. RFSU Stockholm: Kan vi prata? Projektets syfte var att utveckla material, metoder och sammanhang för förtroendefulla samtal om barns och ungas sexuella hälsa för föräldrar och andra omsorgspersoner. Tillsammans med ungdomar skulle projektet skapa ett kreativt arbete kring sex och relationer. Målgruppen var barn och unga i åldern 9–18 år. Projektet tog fram material i form av föreläsningar, en serie strukturerade samtalsträffar/studiecirklar, filmer, poddar och en bok, som behandlar teman om ungas sexuella hälsa och hur vuxna kan vara ett stöd. Materialet utvecklades i nära samarbete med barn och unga, samt i dialog med experter, organisationer och forskning. Projektet upprättade även ett samarbete med organisationer som arbetar med föräldraskapsstöd och erbjöd kunskap, utbildning och material om hur föräldrar kan främja ungas sexuella hälsa. Detta genom att genomföra kompetenshöjande föreläsningar, bidra med sakkunskap i textproduktion och framtagande av utbildningar. Föreningen har fortsatt att genomföra föräldraföreläsningar. De studiecirklar för föräldrar som utvecklades i projektet har fortsatt att genomföras och det material som togs fram har fortsatt att användas i föreläsningar, studiecirklar och andra sammanhang. Länsföreningen FUB i Uppsala län: Relationer som funkar Projektets syfte var att skapa bättre förutsättningar för nära relationer för personer med intellektuella funktionsnedsättningar eller autism. Projektet tog fram en kognitivt tillgänglig och trygg social app – DigiVi – som möjliggör nya relationer och digital inkludering, samt skapar förutsättningar för målgruppens lärande och kunskapande även i den digitala världen. Vidare utvecklades och lanserades en digital resursbank, med material för lärande, information om relationer, DigiVi och projektet. Insamlingsstiftelsen Relatability har bildats för att arbeta vidare med projektets frågor. Stiftelsen förvaltar insikterna från projektet genom resursbanken relationersomfunkar. se och genom att fortsätta utbilda kommuner, myndigheter och regioner. Den sociala appen DigiVi finns fortsatt kvar och har drygt tusen användare ur målgruppen, varav ungefär hälften är regelbundet aktiva. Vidare finns 330 DigiVi-ombud i cirka 150 samarbetsorganisationer (främst kommuner) över hela landet. Flera samarbetsorganisationer fortsätter med verksamhet som startats som en del av projektet. Sveriges Dövas Riksförbund: DigiDöv – digital guide för äldre döva Projektets syfte var att tillsammans med samarbetsorganisationer öka äldre dövas digitala kunskaper genom att utbilda yngre döva volontärer. Projektet producerade över trettio instruktionsfilmer i form av DigiDöv- guider som gjordes tillgängliga på förbundets webbplats. Vidare genomfördes introduktionskurser och workshops på fem orter. Förbundet har fortsatt med DigiDöv-kurser och en utvärdering av läromaterialet genomförs. Kramfors Motorsportklubb: Motorgården Young Wheels Projektets syfte var att starta en motorgård för ungdomar och personer med funktionsnedsättning i Kramfors. På motorgården skulle målgrupperna exempelvis kunna skruva med bilar, umgås, spela spel samt gå utbildningar. En särskild metod, ”Kramforsmodellen”, som bygger på att deltagarna successivt tar större ansvar för olika delar av projektets aktiviteter, skulle tas fram och testas under projekttiden. Projektet utvecklade Kramforsmodellen och samarbeten mellan föreningsliv, näringsliv, Kramfors kommun, polis, räddningstjänst och kvinnojouren. Genom projektet skapades en inkluderande miljö för unga med funktionsnedsättning. Ett samarbete med LSS-enheten resulterade i att personer med funktionsnedsättning kunde arbeta som funktionärer vid evenemang. Elever med anpassad studiegång engagerades i projektet. Under projekttiden genomfördes flera evenemang och studiebesök, och ett spridningsarbete till Härnösand och Sundsvalls kommuner. Projektet fokuserade särskilt på att öka andelen tjejer i verksamheten och att sänka trösklarna för unga från olika socioekonomiska bakgrunder att medverka. En ny förening skapades, ”Young Wheels Norrland – Vi Unga” driven av målgruppen. Föreningen Young wheels har fortsatt att driva Motorgården i egen regi. Studieförbundet Vuxenskolan: Svea på Stolfabriken Projektets syfte var att äldre personer skulle intervjua andra äldre om deras tidigare yrkesliv. Berättelserna skulle dokumenteras i filmer. En studiehandledning skulle tas fram för att kunna användas i studiecirklar och samtalsträffar för målgruppen. Under projekttiden producerades 12 filmer i 10 av länets kommuner och ett tjugotal poddavsnitt. Totalt medverkade 36 samtalsgrupper i projektet och 17 samtalscirklar genomfördes. Studiecirklar på särskilda boenden och mötesplatser har fortsatt. Filmerna som framställdes under projekttiden har fortsatt att visas och används för samtalsinspiration, av samverkande föreningar i länet. Filmerna finns även tillgängliga på Mediacenter och Youtube. Poddarna finns också kvar att ta del av. Jönköpings läns museum arkiverar alla filmer. FC Bellevue: GåBoll Projektets syfte var att främja social gemenskap och god hälsa hos personer med Parkinsons sjukdom genom att kombinera och anpassa Gå fotboll och Frame fotboll till målgruppen. Projektet var verksamt i Lund, Helsingborg, Ystad och Malmö. Under projekttiden utvecklades målgruppsanpassade övningar för personer med Parkinsons sjukdom, samt anpassade spelregler. Vidare tog projektet fram en hemsida, ett informations- och instruktionsmaterial, metodstöd, samt filmer. Grupperna har fortsatt och det har även startat upp nya grupper efter att projektet avslutats. Löparakademin: Run For Office Projektets syfte var att tillsammans med ungdomar utveckla Run for Office, en innovativ plattform för samhällsengagemang och demokrati. Målgruppen för projektet var ungdomar i åldern 15–20 år. Projektet genomförde ett antal aktiviteter utifrån projektets syfte, bland annat Run For Office Academy där drygt 280 deltagare utbildades, mentorprogrammet Pay it Forward som matchade ihop närmare åttio mentorpar, Run N´ Talk, som kombinerade träning och inspiration, samt politiska dialoger för unga av unga (s.k. Trackside sessions) mellan unga och makthavare. Run for Office har blivit en permanent verksamhet och har sedan projektslut genomfört åtta program i fyra olika städer där 200 ungdomar deltagit i utbildningen och kommer fortsätta spridas till andra städer. Ett alumninätverk har fortsatt vara aktivt. MÄN för Jämställdhet: Pappor i separation Projektets syfte var att ta fram metoder och material för att stötta barn och pappor i en separationsprocess. Projektet utvecklade och lanserade en plattform för stöd till pappor. Under projekttiden genomfördes utbildningar för både pappor och pappagruppsledare. Projektet implementerade metoder för att identifiera pappor som behöver extra stöd och där det finns våld i familjen. Vidare tog man fram rutiner för att stödja och hänvisa pappor med extra behov. Under projekttiden genomfördes föreläsningar, utbildningar och samtal med cirka 6 000 yrkesverksamma som arbetar med barn och föräldrar. Projektet nådde över 300 pappor i konfliktförebyggande och föräldrastödjande insatser. Vidare deltog 120 pappor i samtalsgrupper. Projektet nådde barn via workshops i skolor, där samtalen fokuserade på föräldraskap, pappor och separation. Under projekttiden producerades filmer där pappor och barn samtalar om separation, ensamhet och omsorg. Filmerna togs fram av unga i samarbete med killar.se och Liv1/Fryshuset. Projektets resultat har fortsatt att användas för att sprida kunskap och påverka arbetet med jämställt föräldraskap och stöd till barn vid separation. Samtalsgrupper för separerade pappor har fortsatt inom föreningen som ett lågtröskelstöd där pappor delar erfarenheter och stärker sitt föräldraskap. Stödplattformen pappor. se har levt vidare och erbjuder information, råd, stöd och pappagrupper över hela landet. Metod- och utbildningsmaterialet som togs fram under projekttiden har fortsatt användas i föreningens utbildningar för yrkesverksamma som möter föräldrar i separation. Bureå församling: Med gemensamma krafter arbetar vi Projektets syfte var att skapa meningsfull sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Projektet utvecklade en mötesplats för målgruppen och en volontärverksamhet som stöttar målgruppen. Vidare startades ett socialt företag med caféverksamhet och lokalvård där personer ur målgruppen kan få anställning. Både mötesplatsen och det sociala företaget har fortsatt sina verksamheter efter projektslut. Föreningen Urkraft: Future Lab Projektets syfte var att stötta unga som varken arbetar eller studerar in i arbete och utbildning. Projektet utvecklade aktiviteter för unga som varken arbetar eller studerar, däribland en social mötesplats för spelande, kreativa workshops med olika typer av skapande, friskvård samt framtidsplanering kring utbildning och arbete. Under projekttiden gjorde målgruppen ett flertal studiebesök kopplade till utbildning och arbete. Av projektets totalt 120 deltagare fortsatte 25 personer till arbete eller studier, fem personer återgick till skolan, och 50 personer testade praktik. Samarbetet med it-företaget Ductus, som erbjuder lärlingsplatser med handledning, har fortsatt efter projektslut och en mötesplats för målgruppen erbjuds varje vecka. Caféet och mötesplatsen The Jörney startade i samband med projektets avslut och drivs av en av dem som jobbade i projektet och några volontärer från projektet. Som ett resultat av projektet har föreningen också startat upp ett gamingcafé och en mötesplats i Jörn som erbjuder café, social mötesplats, hantverksskapande och gamingaktiviteter och som drivs av personer som arbetade i projektet tillsammans med några volontärer från projektet. Bara vanlig hälsa: Rörelseglädje på daglig verksamhet Projektets syfte var att öka den fysiska aktivitetsnivån för målgruppen personer med funktionsnedsättning. Projektet tog fram en anpassad variant av metoden Bara Vanlig, riktad till daglig verksamhet. Under projekttiden genomfördes utbildningsinsatser i tre kommuner. De kommuner som projektet samarbetade med har tagit över förvaltningen av modellen i sina verksamheter och har fortsatt att implementera modellen. Community Art Lab Sweden: Livet Bitch! Scenkonst Projektet syfte var att etablera ett nationellt nätverk med en digital plattform för ung ”community art” för att utbyta erfarenheter och kunskaper mellan ungdomsdrivna lokala ”communities”, professionella kulturutövare och institutioner. Genom projektet utvecklades den digitala plattformen CALS.se och fylldes med konstnärliga verk från fyra regioner. Verken gjordes även tillgängliga och spreds i andra forum, i skolor, på festivaler, biografer samt på utbildningsdagar och konferenser. Alla verk gjordes i enlighet med ”community art”-metoder där unga medskapare mötte professionella konstnärer i gemensamma processer, med slutmålet konstnärligt verk. Ungdomar från de olika landsdelarna möttes, digitalt och fysiskt, och utbytte idéer och erfarenheter. Under projekttiden publicerades också ett process- och metodmaterial för andra som vill fördjupa sig i metoder och verktyg inom ”community art” eller få tips kring involvering av unga människor i olika verksamheter. Samtliga samverkanspartners har fortsatt arbeta och utveckla sitt medskapande arbete med målgruppen unga 13–25 år för att producera verk för CALS.se. Sveriges Orkesterförbund: Open Stage & Mind Projektets syfte var att ge stöd till blivande yrkesmusiker i åldern 18–25 år, för att öka det psykiska välbefinnandet och skapa trygghet i den konkurrenssituation som upplevs under tiden de etablerar sig på arbetsmarknaden. Projektet nådde ett stort antal unga musiker genom skolbesök, coachning, workshops, kurser och events, för att ge målgruppen kunskap och verktyg att bättre hantera press, nervositet eller ohälsa kopplat till musikutövandet. Projektet tog fram appen Open Stage & Mind och metodboken Open Stage & Mind. Metodmaterial, främst bok och app, har fortsatt att användas på flera musikutbildningar och har spridits till unga över hela landet. Unga når förbundet via förbundets sociala medier och hemsida som förbundet har fortsatt att förvalta. Vidare har förbundet fortsatt att erbjuda grupp- och individcoachning till unga och aktivt hjälpa unga att hitta in i orkestrar. 110–2021 Narva Boxningsklubb: Vårdkompletterande träning för Parkinsonsjuka hemma och i klubb Projektets syfte var att nå personer med Parkinsons sjukdom, som på grund av medicinska eller fysiska problem har svårt att ta sig till en lokal för att träna boxning. Med digital videokonferensteknik skulle deltagarna ges förutsättningar att kunna träna hemifrån. Genom projektet erbjöds Parkinsonsjuka i hela Sverige en möjlighet att delta i projektets aktiviteter på distans digitalt (t.ex. i hemmet eller i en samlingslokal) för att få både fysisk och kognitiv träning i en social miljö. Efter projektslut har verksamheten fortsatt och föreningen erbjuder flera videobaserade träningstillfällen i veckan till såväl hemmatränande som till några boxningsklubbar. Posithiva Gruppen: 3P-Posithive Pregnancy Peers Projektets syfte var att bygga upp ett nationellt nätverk av stödpersoner för gravida kvinnor med hiv enligt den engelska förlagan 4 M/Mentor Mothers. Projektet genomförde två nationella stödpersonsutbildningar och tog fram en utbildningsmanual. Projektet fram ett formulär som stödpersonerna fick fylla i efter varje stödsamtal. Under projekttiden pågick ett kontinuerligt arbete med att nå ut till personer i behov av stöd. Projektet producerade foldrar på sex språk till målgruppen som är i behov av stöd, samt foldrar till potentiella stödpersoner. En manual och informationsmaterial som vänder sig till yrkesverksamma togs också fram av projektet. Under projekttiden producerades även en film som handlar om projektet och om hiv, graviditet och peerstöd. Metodmaterialet, inklusive filmen, har fortsatt användas och spridas. Det finns också fortsatt stödpersoner som kan ge personer stöd vid behov. LajvVerkstaden Sverige Ekonomisk Förening: Autistisk Fantasi Projektets syfte var att tillsammans med barn och unga med autismspektrumdiagnoser ta fram pedagogiska verktyg för lajv där fokus ligger på interaktivitet, lärande och fantasi. Projektet tog fram en metod där lajv kan användas i pedagogisk verksamhet. Projektet genomförde flera lajvworkshops och testade pedagogiska lajv med elever. Under projekttiden utvecklade och testade man nya pedagogiska verktyg, bland annat berättelsekortlekar och bildstöd, som spreds till skolor och intresseorganisationer. Genom referensgrupper, föreläsningar och samtal på konferenser kunde projektet sprida metoder som fungerar för autistiska individer och personer med andra typer av neuropsykiatriska diagnoser. LajvVerkstaden har fortsatt arbeta med målgruppen i ordinarie verksamhet, genom fler och fortsatta projekt inom resursskolan. Metoder och anpassningar från projektet har tagits med in i andra projekt utanför resursskolor, i skolor eller på fritids. Föreningen har fortsatt samarbeten med de skolor som var med i projektet. Berättelsekortlekar har fortsatt spridas till skolor som föreningen har besökt. Awesome people: Keys 2 Sustainable Development Goals Projektets syfte var att låta unga mellan 16 och 20 år ta del av, och sprida kunskap om, de globala målen och Agenda 2030. Detta skulle göras genom så kallade escaperum, en flyttbar fysisk konstruktion, ett för varje globalt mål i Agenda 2030. Under projekttiden tog målgruppen fram lärandemål och skapade ”escaperooms” för de globala målen. De globala målen sammanfattades och projektet genomförde spridningsaktiviteter där målgrupp och pedagoger fick testa olika ”escaperooms”. Föreningen har fortsatt använda de lärande escaperummen i föreningens aktiviteter med unga. Lesbisk makt: Lesbisk Plats – Ung lesbisk organisering i landsbygd Projektets syfte var att utveckla och testa nya sätt att skapa mötesplatser, både fysiska och digitala, för målgruppen unga hbtqi-personer, för att de ska kunna leva ett meningsfullt liv i landsbygd. Genom projektet skapades en digital plattform och ett metodmaterial för att ge stöd till målgruppen att starta egna arrangemang och genomföra träffar. Genom flertalet samarbeten med bland annat bibliotek och fritidsgårdar kunde projektet sprida den metod som togs fram i projektet. Under projekttiden startade lokala initiativ och träffar på flera olika orter, drivna av målgruppen. Det fysiska och digitala metodmaterialet är implementerat i föreningens verksamhet och har fortsatt att användas i den ordinarie verksamheten. Många av de arrangörer som deltog under projekttiden har fortsatt genomföra aktiviteter för målgruppen, och det har även tillkommit nya unga arrangörer och deltagare, vilket gör att föreningen fortsatt når ut till målgruppen. Den primära målgruppen främjas fortsatt av det nätverk som byggdes upp under projekttiden. Det digitala forumet som skapades under projekttiden har levt vidare, och nya medlemmar har anslutit löpande. Många av projektets deltagare är också engagerade i föreningen, bland annat genom att sitta i styrelsen, och många har också engagerat sig i andra föreningar i civilsamhället. Stiftelsen K. A. Almgren sidenväveri & museum: Väva in Projektets syfte var att tillsammans med elever och lärare från olika skolor och museipersonal utforma skolprogram kopplade till skolans kursplaner och Agenda 2030. Genom projektet skapades fyra skolprogram i samverkan med fem skolor, som införlivades i museets ordinarie skolverksamhet. Projektet tog även fram en skrift om arbetssättet och en manual för hur ett museum, en hembygdsförening eller skola kan gå tillväga om man vill arbeta med metoden. Skolprogrammen har implementerats i stiftelsens löpande verksamhet och finns tillgängliga för bokning. Stiftelsen har fortsatt sprida projektets metoder löpande efter projektslut, genom besök och föreläsningar. Mottagare har varit andra museer, föreningar, företag och verksamma inom skolan. Linköpings Parasportförening: Life in Motion Projektets syfte var att vuxna personer med medfödda och/eller förvärvade skador och sjukdomar som ger rörelsenedsättningar, efter sjukvård och rehabilitering ska kunna delta i regelbunden egen träning. Projektet tog fram ett program för träning och genomförde sociala aktiviteter för personer i målgruppen. Personer ut målgruppen deltog i träning, fick ökad koordination och motorik samt ett stärkt självförtroende. Den verksamhet som utvecklades under projekttiden finns fortsatt kvar. De fysiska aktiviteterna är ledarledda och anpassade för målgruppen. Fortsatt rekrytering sker genom besök på regionens mottagningar och metoden har spridits till mottagningar i Region Östergötland, Linköpings kommun och inom funktionsrättsrörelsen regionalt. Samarbetet med flera mottagningar inom Region Östergötland under projektet lever kvar och möjliggör en stadig nyrekrytering. MiM Kunskapscentrum: Arbete RÄTT FRAM Projektets syfte var att ge stöd till nyanlända ungdomar så att de klarar av sina studier och kommer in på arbetsmarknaden. Målgruppen var nyanlända ungdomar i åldern 17–21 år i Göteborg, Mölndal och Uddevalla. Under projekttiden genomfördes bland annat kartläggningar, individuell handledning och informationsspridning. Projektet stöttade drygt 500 personer ur målgruppen till anställning, både i grupp och individuellt. Projektet tog även fram en metodhandbok. Ungdomsstödet har levt vidare som en del av verksamhetens löpande verksamhet, och bygger på den metod som utarbetades under projekttiden som baseras på relationell kapacitet, där varje ung person möts utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Föreningen har fortsatt erbjuda individuellt stöd och även arrangerat öppet hus med handledare på plats, dit ungdomar kan komma spontant för vägledning, stöd i jobbsökande och uppföljning. Sedan projektets avslut har cirka 700 ungdomar stöttats att komma i arbete. Funktionsrätt Sverige: EUPATI Sverige – en delaktig patient Projektets syfte var att etablera en EUPATI-plattform i Sverige för att öka brukarnas/patienternas kunskaper och inflytande i vården. Inom projektet skulle patientföreträdare utbildas och verka för att öka målgruppernas delaktighet i vården, tillgodose deras behov av stöd och hjälpmedel, samt förbättra medicinering, behandling och biverkansrapporter. Projektet resulterade i en digital patientutbildning som togs fram tillsammans med målgruppen. Tre filmer om forskning och utveckling av läkemedel och medicinteknik producerades och gjordes tillgängliga på Youtube och på projektets hemsida. Under projekttiden utvecklades samverkan mellan den primära och sekundära målgruppen. Vidare tog projektet fram rekommendationer om patientdelaktighet. Ett resultat av projektet var att föreningen EUPATI Sverige bildades. Föreningen EUPATI finns kvar och på föreningens hemsida finns den kostnadsfria utbildningen riktad till patient, företrädare och närstående som togs fram under projekttiden tillgänglig. Utbildningen har fortsatt att användas och personer registrerar sig för den. Vilhelminas Folkets Hus: Midnight Light – Unga Arrangörer Projektets syfte var att, tillsammans med ungdomar i åldern 13–25 år, ta fram en modell för hur unga i glesbygd kan engageras och aktiveras att själva leda olika workshops, utbildningar och andra uppgifter i samband med arrangemang. Projektet resulterade i en rad arrangemang, träffar och kreativa workshops, för och av målgruppen. Ungdomarna genomförde och planerade arrangemangen och fick egna verktyg och kunskaper för att fortsätta arrangera på egen hand. En modell som sammanfattar lärdomarna från projektet togs fram och spreds till andra kommuner under projekttiden. Som ett resultat av projektet bildades föreningen Midnight Light – Unga Arrangörer (MLUA) som gör det möjligt för unga att själva söka bidrag, utvecklas som arrangörer och i sitt föreningsarbete. Föreningen Midnight Light – Unga Arrangörer finns kvar och har fortsatt sin verksamhet med regelbundna träffar för kulturintresserade barn och unga, samt fortsatt genomföra några större musikarrangemang varje år. Föreningen KFUK-KFUM i Ystad: Tryggare Vardag – ett metodutvecklingsprojekt av, för och med personer med Parkinsons sjukdom Projektets syfte var att stärka personer med Parkinsons sjukdom, fysiskt och psykiskt, med fokus på olika falltekniker, samt bygga upp en regional struktur mellan Parkinsonföreningarna och kampsportföreningarna i Skåne. Projektet resulterade i att cirka 150 personer med Parkinsons sjukdom aktivt deltog i projektets utvecklingsarbete. Målgruppen utökades även under projekttiden till att omfatta seniorer. Projektet tog fram en metodbok samt övningsfilmer som gjordes tillgängliga på projektets webbplats. Erfarna ledare inom österländska sporter utbildades i projektets metoder. Under projekttiden blev fokus alltmer på spridning och utbildning av personal från vård och omsorg. Ett samarbetsnätverk med ett trettiotal samarbetspartners och en regional struktur med Parkinsonföreningar, seniorföreningar och andra föreningar i Skåne, Stockholm och Gotland etablerades under projekttiden. De träningsgrupper som etablerades under projekttiden har fortsatt sin verksamhet på flera orter i Skåne och Stockholm. Grupperna erbjuder fysisk träning, balansövningar och fallkompetens för äldre personer med och utan Parkinsons sjukdom. Träningsgrupperna leds av lokalt engagerade ledare som utbildats inom projektet. Vidare används metodboken, som togs fram under projektet, som utbildnings- och inspirationsmaterial av både föreningar, vårdpersonal och anhöriga. Samarbeten med bland annat Länsföreningen Parkinson Skåne och andra seniororganisationer säkerställer att metoden och kunskapen fortsätter att spridas och komma målgruppen till nytta över tid. Konstfrämjandet Bergslagen: Den Barnkonventionella lekplatsen Projektets syfte var att med hjälp av konst och estetiska lärprocesser som verktyg utforska hur barn kan vara medskapare av lekmiljöer i det offentliga rummet, samt hur miljöer med högre lekvärden kan skapas. I projektet skulle flera lekmiljöer byggas tillsammans med barn i aktuella närområden. Målgruppen var barn upp till 12 år som deltog genom sina skolklasser. Projektet genomfördes med barn och elever på förskola, grundskola och anpassad grund- och gymnasieskola samt i samarbete med kommun och bostadsbolag. Genom projektet skapades fem nya lekmiljöprojekt på fem olika platser i Örebro och Kumla. Projekten utvecklades tillsammans med fem barngrupper, där barnen påverkade gestaltningen av miljöerna utifrån sina behov och önskningar. En metod för att arbeta systematiskt med konst och estetiska lärprocesser för att skapa inkluderande lekplatser togs fram och dokumenterades i vägledningsdokument och film. De fem offentliga lekplatser som skapades i samarbete med olika barngrupper under projektet används av många barn. Projektets samarbetsparter Örebro kommun, Kumla kommun och Örebrobostäder har fortsatt att arbeta vidare med den metod som utvecklades inom projektet och har samskapande workshoppar med barn för att utveckla nya lekplatser. Rädda Barnens Ungdomsförbund: Fathima Projektets syfte var att stärka nyanlända flickor från 12 års ålder i Skåne och ge gruppen bättre förutsättningar till etablering i samhället. Projektet resulterade i metodutveckling, direkt stödverksamhet, påverkansarbete och kunskapsspridning. Ett tjugotal samtalsgrupper på åtta olika orter genomfördes och involverade 350 deltagare. Under projekttiden tog projektet fram en metod för samtalsgrupperna samt utbildningar för samtalsledare. Under projekttiden utbildades drygt 90 samtalsledare. Projektet tog fram Fathima-rapporten som lyfter målgruppens röster och erfarenheter. Rapporten spreds genom föreläsning och informationskampanjer till personer som kommer i kontakt med målgruppen. Målgruppens upplevelser av projektets insatser utvärderades under projekttiden. Under projektet bildades två lokalföreningar. Metoden har fortsatt att spridas och användas för att främja målgruppen, med finansiering från andra aktörer, och används också inom organisationens övriga verksamhet. Även Fathima-rapporten har fortsatt att spridas. Personer ur målgruppen som utbildades under projekttiden har anställts på deltid för att fortsätta arbetet med metoden och finns representerade i organisationens nationella styrelse. De lokalföreningar som bildades genom projektet finns kvar och är fortsatt aktiva. Upplandsstiftelsen: Träffpunkten flyttar ut Projektets syfte var att öka välbefinnandet och hälsan hos äldre med funktionsnedsättning genom att etablera enkla och anpassade uteaktiviteter på träffpunkter och trygghetsboenden i Uppsala län. Under projektet fick målgruppen möjlighet att prova nya aktiviteter. Projektet arbetade även med att handleda och stötta personal på träffpunkter i planering av egna utomhusaktiviteter. Vidare anordnades utbildningstillfällen och inspirationsträffar för personal som ledde till ett förändrat arbetssätt. Ett nätverk av naturfaddrar som kunde ge introduktion till nya medarbetare och hålla arbetet med uteaktiviteter levande etablerades också. Projektets material gjordes tillgängligt på föreningens hemsida. Heby kommun och Uppsala kommun har fortsatt att erbjuda aktiviteter i viss omfattning. I Uppsala finns fortsatt naturfaddrar med uppdrag att introducera nya medarbetare till utomhusaktiviteter. Föreningen ger fortsatt stöd och handledning samt träffar naturfaddrarna regelbundet. Det finns fortsatt utrustning att låna från Upplandsstiftelsen. Sensus Studieförbund region Skåne-Blekinge: Svenska på Förskolan Projektets syfte var att stärka barns språkutveckling och etablering i Sverige genom att utveckla ett nytt språkutvecklande digitalt verktyg för barn i förskoleåldern, i form av en app. Den primära målgruppen var barn som inte har svenska som modersmål, men projektet skulle involvera alla barn. Projektet resulterade i en app med olika teman, som inkluderar digitala övningar, låtar och sagor. Musiker och pedagoger arbetade delaktighetsbaserat på två förskolor, för att göra förskolebarn delaktiga i skapandeprocessen och ta fram innehåll till appen. Appen finns för nedladdning och används i förskolor och på en del skolor. Arbetskamraterna: Arbetskamraterna Projektets syfte var att möjliggöra för personer med Downs syndrom och andra intellektuella funktionsvariationer att få jobb. Under projekttiden fick 15 personer en eller flera praktikplatser, varav fem fick anställningar. Projektet utvecklade en digital plattform och bedrev också påverkansarbete. Den digitala mötesplattformen Arbetskamraterna har fortsatt att användas av arbetssökande med intellektuell funktionsnedsättning som ett verktyg för att skapa kontakter med arbetsgivare och hitta praktik- eller jobbmöjligheter. Skolor använder också plattformen för att hjälpa elever att hitta APL-platser (arbetsplatsförlagt lärande), och företag använder den för att erbjuda praktikplatser eller anställningar för personer i målgruppen. Genom detta fortsätter plattformen att främja inkludering, självständighet och delaktighet i arbetslivet även efter projektets avslut. Lunds Fontänhus: Joint Attention Projektets syfte var att stötta personer med psykisk ohälsa till en meningsfull vardag och hitta vägar in i sysselsättning. Under projekttiden medverkade 150 deltagare i kulturunderstödda rehabiliteringsaktiviteter inom teater, musik, bildkonst och skrivande. Projektet genomförde teaterföreställningar, bildutställningar, öppen ateljé och körverksamhet. Genom publika föreställningar och utställningar fick över 2 500 personer (arbetsgivare och andra yrkesgrupper som möter målgruppen) en mer nyanserad och positiv syn på psykisk ohälsa och psykiska funktionsvariationer. Projektet har blivit en enhet på Lunds Fontänhus och en mindre teatersalong har skapats där produktioner, workshops, och teaterträning presenteras för allmänheten och för föreningen, både lokalt och nationellt. Stiftelsen Fryshuset: MyBrain 2 Projektets syfte var att tillsammans med målgruppen elever i grundskolans årskurser 6–9 utveckla metoder som verkar för bättre hjärnhälsa och lärande. Genom projektet skulle eleverna få en individuell verktygslåda med verktyg för en god hjärnhälsa och studieteknik. Projektet tog fram en metod för elever på högstadiet, som syftar till att utveckla vanor som gynnar såväl psykisk hälsa som studier. MyBrain-metoden består av ett kontinuerligt och systematiskt arbete som kan användas i klassrummet under läsåret. Med hjälp av diskussioner och övningar utvecklar elever och lärare ett gemensamt språk för hjärnhälsa och lärande. Materialet används på minst fem högstadieskolor och främjar därmed fortsatt målgruppen ungdomar. Hinton Golf Club: VISIH – Vi ser inga hinder Projektets syfte var att göra golfsporten mer tillgänglig för personer med synnedsättning. Genom projektet tillgängliggjordes golf för personer med synnedsättning, bl.a. genom nya grupper och aktiviteter för personer med synnedsättning på flera golfklubbar och genom att sprida kunskap om paragolf via samarbeten med Synskadades Riksförbund (SRF), Svenska Golfförbundet och andra aktörer. Ett målgruppsanpassat stödmaterial togs fram. Genom prova-på-aktiviteter, spridningsaktiviteter och samarbeten med SRF och Svenska Golfförbundet kunde projektet rekrytera nya deltagare. Projektet utbildade projektambassadörer, caddies och ledsagare. Tränare och stödpersoner på de deltagande golfklubbarna utbildades för att ge rätt stöd till personer med synnedsättning. De träningsgrupper som startade på fyra golfklubbar under projekttiden har fortsatt, liksom tävlingar både på klubbnivå och nationell nivå. Föreningen har startat lägerverksamhet för yngre med synnedsättning samt arbetar aktivt med olika aktiviteter för att få fler yngre med synnedsättning att intressera sig för golf. I föreningen har en paragolfkommitte skapats och föreningen har en paragolf caddie verksamhet så att spelare med synnedsättning ska kunna boka och få hjälp vid träning och spel. Både nationella och internationella samarbeten har utvecklats för att möjliggöra att personer med synnedsättning kan delta i aktiviteter och tävlingar. Insamlingsstiftelsen Rapatac: Somewhere in Sandviken Projektets syfte var att göra kultur och stadsutveckling mer tillgänglig och möjlig att påverka för barn och unga, genom ett stärkt barn- och ungdomsperspektiv. Målgruppen för projektet var barn och ungdomar i åldern 10–18 år som bor i Sandviken med omnejd. Projektet samlade in ungas idéer och åsikter om staden och sammanställde dessa till konkreta förbättringsförslag som kan användas av kommunen eller andra aktörer inför framtida ungdomsrelaterade initiativ i staden. Under projekttiden arbetade projektet fram ett promenadstråk där urvalet gjordes genom att utforska "Magiska platser och platser med historisk betydelse”, vilket genomfördes genom föreläsningar, studiebesök och stadsvandringar. Projektet tog fram en podcastserie, musikvideo och utställningar om Sandviken. Genom bland annat initiativen Blomster-Boom och plantering av ett ekträd i Stadsparken fick barn och ungdomar möjlighet att aktivt bidra till stadens miljö. Resultaten från projektet har fortsatt främja barn och unga på flera konkreta sätt. Den interaktiva appen har levt vidare som ett verktyg för att upptäcka Sandvikens ”magiska platser” och kommer att användas i skolorna som en del av undervisningen om stadens kultur och historia. Podcastserien finns tillgänglig på Spotify och Youtube och har fortsatt lyfta ungas röster och perspektiv. Ungdomsambassadörer är fortsatt engagerade och följer upp hur de framtagna förbättringsförslagen tas emot av beslutsfattare och hur appen, podcasten och utställningarna används i staden. Ungdomsambassadörerna har även deltagit vid möten, evenemang och skolaktiviteter för att samla in synpunkter från andra barn och unga samt sprida kunskap om projektets resultat. Även utställningarna om Sandviken och barnens egna verk kommer att fortsätta visas på olika platser och evenemang, bland annat i samarbete med Alleima. Musikvideon som skapades under projekttiden lever vidare som ett kreativt verktyg för att sprida stolthet över Sandviken, och projektets sociala medier har fortsatt att användas för att engagera och informera unga. Samarbetspartners samt kommun bidrar genom att visa utställningar och sprida projektets innehåll till en bredare publik. Projektets resultat används i ordinarie verksamhet, sprids genom samarbeten med civilsamhället och näringslivet, och integreras i lokala aktiviteter. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa: VISAM – Vi tillsammans för värdighet och välbefinnande för äldre med psykisk ohälsa Projektets syfte var att utveckla en kunskapsplattform för att stötta äldre med psykisk ohälsa genom att erbjuda en e-utbildning till vård- och omsorgspersonal samt utveckla en studiecirkelutbildning för personer som vill bli kamratstödjare för målgruppen. Projektet tog fram en e-utbildning som handlar om att åldras med svår psykisk ohälsa som spridits till kommuners socialtjänst. Under projekttiden togs också en studiecirkel fram, ”Konsten att förstå dig själv”. Projektet utbildade kamratstödjare och genomförde tematräffar. Förbundet har fortsatt att erbjuda den digitala utbildningen till projektets målgrupp och nya målgrupper. Vidare arbetar förbundet med att uppdatera handledningsmaterial och arbetsbok till studiecirkeln så att dessa material kan omfatta fler grupper. Den fokusgrupp som skapades under projektet finns fortsatt kvar för att ge mer information om hur organisationen kan arbeta med äldre och psykisk ohälsa. Förbundet har fortsatt att hålla föreläsningar, med projektets arbetsmaterial som grund, för organisationer som förbundet fick kontakt med under projekttiden. Växtvärket Malmö ideell Förening: Gatulabba! – vägar till rörelse och välmående Projektets syfte var att bidra till att barn och ungdomar mellan 5 och 18 år på sikt får en ökad rörelsefrihet med möjligheter till lek och rörelse. Projektet genomfördes i samarbete med Stadsbyggnadskontoret, Fastighets- och Gatukontoret, Grundskoleförvaltningen och Förskoleförvaltningen i Malmö. Projektet utvecklade, tillsammans med över 800 barn och unga, metoder för att involvera målgrupperna i stadsutvecklingsprocesser. Metoderna samlades i den kostnadsfria metodbanken gatulabba.se. Projektet skapade också Podcasten ”Kid City – Co-created Urban Visions. Under projekttiden genomfördes en föreläsningsturné till kommuner och arkitektkontor runtom i landet för att berätta om olika metoder för barninvolvering. Vid slutkonferensen deltog 19 kommuner. Den metodbank som skapades under projekttiden finns kvar och är gratis tillgänglig. En föreläsning om barnvänlig stadsutveckling, vikten av barns rörelsefrihet och av barninvolvering, har fortsatt spridas efter projektslut. Podden lever kvar och föreningen har fortsatt att utveckla Gatulabba, bland annat genom de Vinnovafinansierade “Gatulabba 2045”, som är en vidareutveckling av Gatulabba. Sofielund, där barn skapade sina egna versioner av barnvänliga gator under projekttiden, har av kommunen beslutats att utvecklas till “Sveriges första barnstadsdel”. Riksförbundet Attention: Vägen tillbaka Projektets syfte var att utveckla metoder som stärker, stödjer och ger verktyg till familjer med barn som har en problematisk skolfrånvaro. Projektet genomförde aktiviteter som stärkt barn och föräldrar genom delaktighet, gruppcirklar och stödmaterial. Ett kunskapsmaterial (utbildning, bok, filmer, guider) för skola, barn och föräldrar togs fram. Under projekttiden nåddes en bred målgrupp nationellt genom föreläsningar, kampanjer, konferens och digital spridning. Problematisk skolfrånvaro och återgång till skolan för drabbade elever är en av förbundets viktigaste frågor och man har fortsatt stödja både föräldrar och elever med stödgrupper och möten. Sveriges Kommunalpensionärers förbund avdelning 41: TRIVSAMT Seniorcenter Projektets syfte var att skapa en social mötesplats för pensionärer i Sandvikens kommun för att bryta ensamhet och isolering hos äldre personer. Projektet resulterade i en mötesplats med stort antal besökare. Mötesplatsen innebar social samvaro för framför allt ensamstående personer. Genom projektet erbjöds digitalt stöd, föreläsningar, studiecirklar och andra aktiviteter. Flera aktiviteter och verksamheter har fortsatt efter projektslut, med syfte att minska den ofrivilliga ensamheten. Varje vecka erbjuds digitalt stöd och datacirklar. Vidare genomförs gemensamma promenader med fika på Trivsamt Seniorcenter. Det finns också matgrupper där man tillsammans bestämmer maträtt, lagar och äter tillsammans, och ett stickcafé med träffar varje vecka. SPF Seniorerna Sörmalandsdistriktet: säker@digitalt Projektets syfte var att öka den digitala kunskapen hos seniorer och ge ökad trygghet i användandet av olika tjänster i vardagen. Aktiviteterna skulle även bidra till att minska den ofrivilliga ensamheten. Under projekttiden genomfördes 1 500 olika aktiviteter med cirka 18 000 deltagare. Över 100 seniorer var volontärer och genomförde bland annat föreläsningar, utflykter, IT-caféer med träning, trivseldagar och tipspromenader, med fokus på att lära mer om digitala tjänster. Många föreningar har efter projektslut fortsatt med träffar för seniorer och IT-caféer, där målgruppen lär sig mer om digitala vardagstjänster och tränar tillsammans. Innehållet i träffarna bestäms i samråd med deltagarna, utifrån deras behov. Stiftelsen Nordens Ark: Djur och natur till barnen på lekterapi Projektets syfte var att skapa möjligheter för barn som vistas en tid på sjukhus att få ta del av djur- och naturupplevelser. Då djur och natur har en bevisad god effekt på framför allt psykisk hälsa men även upplevelsen av smärta, ville projektet skapa en möjlighet till sådana upplevelser. Projektet ledde till att barn på lekterapiavdelningarna på två sjukhus i västra Sverige fick möta en pedagog från Nordens Ark på sjukhuset som kunde berätta om djur. Målgruppen fick göra djur- och naturpyssel och titta på olika filmer om djur som skapades i projektet. De fick också uppleva djuren nära genom filmer som visades i VR-head set. Flera av barnen i projektet fick även ta med sig sina syskon och familjer till Nordens Ark för en heldag med gemensamma aktiviteter och övernattning. Nordens Ark-utbildare har fortsatt att besöka lekterapierna på Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) och Skaraborgs Sjukhus Skövde (SKAS). Materialet som togs fram under projektet har också fortsatt att användas. Föreningen Örebro Skateboard: Skateboard sätter hjulen i rullning Projektets syfte var att underlätta för unga skateboardåkare, i första hand på mindre orter, att få en lokal plats att åka skateboard på. Projektet skulle undersöka hur barn och ungdomar kan skapa skateboardytor med ramper och hinder på orter där det tidigare saknats förutsättningar. Under projekttiden fick barn och ungdomar, i undersökande former, tillsammans med skatekunniga hantverkare, bygga ramper, hinder och skapa skatemiljöer på åtta orter i åtta kommuner. Med en lokal referensgrupp bestående av barn och ungdomar på respektive ort gjordes skisser och ritningar utifrån deltagarnas idéer och önskemål, som sedan förverkligades. Lärdomar och kunskaper som inhämtades via fältstudier och intervjuer, dokumenterades för att skapa en process-mall riktad till målgruppen, som berättar hur en plats för skateboard kan skapas lokalt. Sju av de åtta skateboardytorna som byggdes under projekttiden finns kvar att nyttjas spontant av allmänheten och/eller i föreningsverksamhet. Processmanualen finns fortsatt tillgänglig att ta del av för intresserade som vill veta hur ungdomar själva kan skapa en plats för skateåkning. Treskablinoll Sverige: Grundskolebrevet – En skola utan sexuella övergrepp Projektets syfte var att öka kunskapen och förändra attityderna kring kroppslig integritet bland barn och unga, samt förebygga sexuella övergrepp, genom att ge skolor verktyg att arbeta med samtycke, integritet och sexualitet. Projektet ledde till framtagandet av ett metodmaterial och ett digitalt lärandespel som elever och skolpersonal kan använda för att arbeta med samtycke, kroppslig integritet och gränssättning. Materialet vilar helt på skolans styrdokument och kan integreras i ordinarie undervisning, vilket stärker elevernas kunskap och delaktighet, ger personalen verktyg för undervisning och skapar förutsättningar för skolor att förebygga sexuella övergrepp på lång sikt. Projektets resultat i form av metodmaterial fortsätter att främja målgruppen genom att skolor fortsatt ansluter sig till insatsen och implementerar materialet i sin verksamhet. Sedan projektets slut har ytterligare 10 skolor registrerat sig som användare. Parasport Sverige: Träningspasset – tillgänglig träning digitalt Projektets syfte var att sänka tröskeln att delta i idrott för personer med synnedsättning, särskilt barn och unga. Projektet tog fram en digital aktivitetsbank med över hundra tips på fysisk aktivitet för personer med synnedsättning. Vidare anordnades konferenser och föreläsningar för att öka kunskapen om målgruppen och skapa nya kontaktvägar. Projektet tog även fram metodmaterial som ett stöd till idrottsrörelsen. Aktivitetsbanken och metodmaterialet finns fortsatt kvar. En funktionärsutbildning används inför arrangemang för att anpassa för målgruppens deltagande. ABF FyrBoDal: Vi skapar tillsammans Projektets syfte var att utveckla en musikverksamhet i vilken personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att utifrån egna förmågor bli medskapare av musik. Projektet utvecklade en musikverksamhet i kommunerna Dals Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål. Verksamheten utgick från målgruppen som involverades som medskapare av den musik som togs fram. Under projekttiden utbildades resurspersoner och ett metodmaterial togs fram. Föreningen har fortsatt med en grupp som träffas en gång i veckan. Föreningen ger ekonomiskt och pedagogiskt stöd till gruppen. Göteborgs stad, Frölunda Kulturhus: La Bamba Projektets syfte var att skapa en mötesplats där äldre personer med funktionsnedsättning erbjuds möjligheter att delta i skapande verksamhet och social samvaro över generationsgränserna. Projektet utvecklade en öppen, trygg och kreativ verksamhet i vilken målgruppen, oavsett funktionsnedsättning eller etnicitet, kunde träffas fem dagar i veckan. Projektets målgrupp har fortsatt att arbeta i speciellt riktade aktiviteter utifrån projektets inriktning. Aktiviteterna sker fortsatt i kulturhuset och i lokaler i regi av Äldre- och omsorgsförvaltningen. Svenska Freds- och skiljedomsföreningen: Fredsakademin Projektets syfte var att möjliggöra för fler unga att engagera sig i frågor som rör hållbar fred och säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Projektets målgrupper var dels studenter från universiteten med intresse för freds- och konfliktfrågor, dels gymnasielever i årskurs 1 och 2 i Stockholms, Skåne, Västerbottens och Västra Götalands län. Projektet utvecklade en freds- och ledarskapsutbildning för unga vuxna (18–25 år) i samverkan med fyra universitet. Under projekttiden genomförde 200 personer utbildningen och blev fredscoacher. Projektet tog även fram ett koncept med interaktiva workshops för skolelever och fredscoacherna höll över 170 workshops på skolor. Under projekttiden skapades en webbplats och en digital utbildning, ”Snabbkurs i fred”. Freds- och ledarskapsutbildningen för unga har fortsatt att genomföras för målgruppen. Även den workshopverksamhet i gymnasieskolor som utvecklades under projekttiden har fortsatt. Webbplatsen finns också kvar med information om värnplikten och vapenfri tjänst. Vidare finns Fredspodden kvar med information som ökar kunskapen om fred och säkerhet. Svenska Service- och Signalhundsförbundet: BUS – Glädje, lek och rörelse med hund Projektet syfte var att ge målgruppen barn och ungdomar med funktionsnedsättning bus, glädje, lek och rörelse. Projektet skulle ta fram en utbildning och material som inspirerar barn till lek med hjälp av familjens hund. Projektet involverade 35 barn och deras familjer i utvecklingen av material och en app. En digital föräldrautbildning togs fram och barnen skapade en pysselbok. En fond bildades där överskott från försäljning av föreläsningar kan skapa förutsättningar för familjer att boka en instruktör. Den app som togs fram i projektet för att inspirera barn och unga för glädje och rörelse tillsammans med familjehunden, finns fortsatt och har uppdaterats. Appen är gratis tillgänglig för Android. Den utbildning som togs fram under projekttiden är en del av den ordinarie verksamheten. Föreläsningar om BUS har fortsatt att genomföras efter projektets avslut. Riksförbundet Attention: Vägen vidare – för unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) Projektets syfte var att unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som varken arbetar eller studerar ska bli delaktiga i sin egen utveckling och ta fram strategier och metoder som kan hjälpa dem att förändra sin livssituation, och även kunna användas av anhöriga och yrkesverksamma som möter målgruppen. Genom projektet blev unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar mer delaktiga i sin egen utveckling och i utformningen av strategier för att förändra sin livssituation. Behov och erfarenheter från målgruppen dokumenterades och användes för att förbättra stödinsatser. Plattformar för samverkan mellan unga och yrkesverksamma etablerades och användes för kunskapsutbyte. Material och metoder spreds till relevanta aktörer och förankrades i Attentions lokalföreningar. Erfarenheter och lärdomar från projektet har tagits till vara i organisationens ordinarie arbete, bland annat i rådgivning, dialog med aktörer och i intressepolitiskt arbete kring unga som varken arbetar eller studerar (UVAS). Sveriges Kulturskoleråd: Ungas inflytande i kulturskolan Projektets syfte var att ungdomar i åldern 13–19 år skulle få ökat inflytande över kulturskolans verksamhet. Projektet bidrog till att mer än 1000 ungdomar var delaktiga i, och utövade inflytande på, kulturskolans verksamhet på lokal, regional och nationell nivå. I åtta regioner och ytterligare en kommun bildades elevrådsforum och ungdomsföreningar. Under projekttiden arrangerades regionala demokratidagar och nationella nätverksträffar, så kallade KNUT-punkter, tillsammans med målgruppen. Ungdomarna var även aktiva som ledare och testade olika metoder för att utöva inflytande. Ett fortbildningsmaterial, i form av filmer och en publik skrift, togs fram. KNUT, en nationell elevförening, tillika ungdomsorganisation, bildades under projektet. Flera resultat från projektet finns kvar och drivs vidare av nya aktörer, bland annat har Umeå tillsammans med andra kommuner tagit fram ett verktyg för att följa upp ungas upplevelser av kulturskolan. Ungdomsorganisationen KNUT har börjat etablera sig som en nationell organisation. Fler verksamheter vill ta del av metodmaterial och föreläsningar och personer som varit involverade i projektet har kunnat fungera som ambassadörer och anlitats i olika sammanhang. SPF Seniorerna i Tyresö: Attityd 65+ Projektets syfte var att motverka ålderism. Målgruppen för projektet var äldre personer över 65 år. Projektet samlade in ett hundratal berättelser om ålderism från målgruppen. Berättelserna låg till grund för två digitala utbildningar om ålderism, en för seniorer och en riktad till personal inom äldreomsorgen. Under projekttiden spreds information om ålderism vid seminarier, på projektets hemsida, i nyhetsutskick och i tidningsannonser. Både personal och seniorer har fortsatt att ta del av utbildningen. Föreningen har också spridit information och föreläst om utbildningen för bland annat kommuner. Somalilandförening i Malmö: Läslust genom läsning och lek Projektets syfte var att förstärka läs- och språkfärdigheter genom läsning och lek för målgruppen nyanlända barn och barn med utländsk bakgrund i Malmös utsatta områden. Projektet arrangerade läsfrämjande aktiviteter för barn tillsammans med föräldrar, och i samarbete med skolor och bibliotek. Mentorer rekryterades och utbildades i samarbete med ABF. I utbildningen ingick metoder för att öka läslusten, kunskapen om barnkonventionen, kunskapen om läroplanen, samt kunskap om ledarskap, stresshantering och konflikthantering. Under projekttiden genomfördes även fritids- och friluftsaktiviteter varje vecka, och aktiviteterna kopplades till lässtunder. Projektet genomförde även studiebesök och utflykter för barn och familjer. Arbetssätt, erfarenheter och metod dokumenterades i en metodbok. De arbetssätt som utvecklades i projektet genom läsning och lek har fortsatt att användas i föreningens ordinarie verksamhet. Barnens ökade läslust och bokutlåning under projektet har lett till att lässtunderna och den lekbaserade pedagogiken lever vidare och fortsatt stärka målgruppen. De mentorer som utbildades inom projektet är fortsatt aktiva och använder samma metoder i det dagliga arbetet. Även samarbetena med Rosengårdsbiblioteket, Stadsbiblioteket och Apelgårdsskolan har fortsatt och ger barn tillgång till läsfrämjande och hälsofrämjande aktiviteter. Stockholms Schackförbund: Vi Spelar ihop! Projektets syfte var att utforma schackbaserade mötesprogram som främjar möten mellan generationsgränserna. Målgrupperna i projektet var barn, ungdomar och äldre över 65 år med eller utan funktionsnedsättning. Projektet tog fram en ny pedagogisk metod som fokuserade på mötet mellan människor och på samarbete snarare än konkurrens. Under projekttiden bildades drygt 120 par med seniorer och barn (oftast far-/morföräldrar och barnbarn) som tillsammans var med och testade nya sätt att spela och lära sig om schack. Projektet genomfördes i samarbete med skolor, och Kulturhuset där ”Spela med ditt barnbarn” som är öppet för allmänheten, arrangerades. Projektet tog även fram verktyg som gör det möjligt för synskadade att både spela och undervisa i schack. Under projektets gång genomfördes särskilda insatser för barn som kom från Ukraina. Hemsidan med allt material finns kvar och används i möten mellan seniorer och juniorer (men också av andra par) och har även spridits till bland annat skolor. Inom ramen för Seniorschack Stockholm har det pedagogiska upplägg som utformades i projektet använts. Stockholms Schackförbund har fortsatt att samarbeta med Kulturhuset genom att en gång i månaden anordna ”Schacklördag på Kulturhuset”, där en viktig del är mötet, inte minst mellan generationer. Kosmosklubben: Lovelace Projektets syfte var att öka intresset för programmering, robotteknik och entreprenörskap bland målgruppen tjejer mellan 9 och 18 år. Projektet genomförde aktiviteter i Skärholmen och Rinkeby som fick fler tjejer att intressera sig för teknik och programmering. Ungdomsledare utbildades för att kunna hålla kurser för yngre deltagare, och mammor inkluderades i verksamheten. Under projekttiden togs kursmaterial för textildesign och robotprogrammering fram. Genom projektet utvecklades nya samarbeten med skolor, föreningar och företag. Verksamheten har fortsatt på vissa platser. Föreningen har ledare som genomför kurser i Kosmosklubbens lokaler och utgår från det kursmaterial som togs fram under projekttiden, i samarbete med stadsdelen Enskede Årsta. Även tjejgrupper har fortsatt att arbeta utifrån kursmaterialet. Sölvesborgs kommun: SVIC – Svarta leds idrottscentrum Projektets syfte var att få fler barn och ungdomar samt personer med funktionsnedsättning att ta del av ett aktivitetsområde som ska skapas och utvecklas. SVIC – Sölvesborg skulle skapa förutsättningar och ta fram metoder för att Sölvesborg skulle bli ett center för paraidrotter i södra Sverige. Projektet ledde till nya aktivitetsytor på området Svarta Led som bjuder in till spontanidrott och föreningsledd verksamhet. På området arrangerades prova-på-verksamhet och andra aktiviteter under lov. I samarbete med skolor, fritidsgårdar och föreningar genomfördes aktivitetsdagar samt Idrottens dag i samarbete med RF-SISU. Projektet tog fram konceptet Blekinge Para Camp, som är en aktivitetsdag som vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Genom projektet stöttades föreningar att starta upp verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Parasport Camp, en aktivitetsdag för anpassad skola, har fortsatt. Detta har kombinerats med en idrottsdag för alla skolor i kommunen. Många föreningar har fortsatt använda de nya aktivitetsytorna. Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 juni 2026 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Bohlin, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Lann Föredragande: statsrådet Forssmed Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2025