Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2024/25:120 Riksrevisionens rapport om tillämpningen avdet finanspolitiska ramverket 2024 Skr. 2024/25:120 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 3 april 2025 Elisabeth Svantesson Erik Slottner (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2024 (RiR 2024:25). I rapporten bedömer Riksrevisionen att den föreslagna finanspolitiken är redovisad i enlighet med det finanspolitiska ramverket, men inte fullt ut utformad i enlighet med ramverket. Myndigheten anser bl.a. att planen för återgång till överskottsmålet som regeringen redovisar är för kortfattad och rekommenderar att den tydliggörs. Riksrevisionen anser också att regeringen bör förbättra jämförelsen av prognosen för det strukturella sparandet och komplettera uppföljningen av kommunsektorns balanskrav med separat redovisning av kommuner respektive regioner. Vidare behöver regeringen enligt myndigheten utveckla redovisningen när det gäller förslag till nivå på utgiftstaket för att tydliggöra regeringens syn på vad som är en rimlig nivå på skatteuttaget på längre sikt. Myndigheten rekommenderar även regeringen att i propositioner med förslag på ändringar i statens budget förtydliga skälen till att sådana förslag lämnas och redovisa förslagens finansiering tydligare. Regeringen delar flera av Riksrevisionens bedömningar och arbetar kontinuerligt med att utveckla innehållet i de ekonomiska propositionerna i den riktning som myndigheten rekommenderar. Regeringen anser dock inte att det är motiverat att redovisa en fördjupad, framåtblickande redogörelse för de ekonomiska skillnaderna mellan kommuner och regioner eller att det finns anledning att utveckla motiveringarna till förslagen om ändringar i statens budget. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Överskottsmålet och planen för återgång till målet3 2.1Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen3 2.2Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation3 3Jämförelsen av prognosen för strukturellt sparande4 3.1Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen4 3.2Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation4 4Analysen av kommunernas och regionernas balanskrav5 4.1Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen5 4.2Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation5 5Utgiftstaket6 5.1Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen6 5.2Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation6 6Förslagen till ändringar i statens budget7 6.1Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen7 6.2Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation7 7Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer8 BilagaDet finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2024 (RiR 2024:25)9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 202562 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen granskar regelbundet de ekonomiska propositionerna med utgångspunkt i hur regeringen redovisar finanspolitiken och tillämpar det finanspolitiska ramverket. Myndigheten har bl.a. granskat 2024 års ekonomiska vårproposition (prop. 2023/24:100) och budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) i syfte att undersöka om krav och praxis, så som de beskrivs i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207), uppfylls. Granskningen har resulterat i rapporten Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2024 (RiR 2024:25), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 17 december 2024. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. Överskottsmålet och planen för återgång till målet Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen Riksrevisionen bedömer att stödet till Ukraina inte har genomgått en sedvanlig budgetprövning och prioritering och att regeringens hantering av stödet till Ukraina därför inte är förenlig med det finanspolitiska ramverket. Samtidigt konstaterar myndigheten att hanteringen av Ukrainastödet har stöd i riksdagen. Riksrevisionen anser vidare att regeringens redogörelse i budgetpropositionen för återgången mot överskottsmålet är för kortfattad. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra planen för återgång till överskottsmålet. Om planen inte omfattar åtgärder utöver den automatiska budgetförstärkningen, anser Riksrevisionen att innebörden av denna budgetförstärkning behöver framgå. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Regeringen anser, till skillnad från Riksrevisionen, att hanteringen av stödet till Ukraina är förenlig med det finanspolitiska ramverket. Av skrivelsen Ramverket för finanspolitiken framgår att en målavvikelse kan ha flera skäl och inte ska likställas med att politiken är felaktigt utformad eller att det föreligger ett brott mot det finanspolitiska ramverket. I skrivelsen anges att det åligger regeringen att förklara vad som motiverar avvikelsen och hur regeringen avser att en återgång till målet bör ske. Regeringen har i budgetpropositionen motiverat avvikelsen. Regeringen anser att ett krig i Sveriges närområde utgör skäl att temporärt avvika från överskottsmålet. Det beror på att regeringen anser att stödet till Ukraina inte ska gå ut över den upprustning som nu sker av det svenska försvaret, eller tränga undan andra viktiga investeringar. Eftersom stödet som bistår Ukraina är temporärt bedömer regeringen att det ur ett ekonomiskt effektivitetsperspektiv är bättre att avvika från överskottsmålet än att genomföra temporära neddragningar i offentlig sektor eller temporära skattehöjningar. Då det är en fråga om Sveriges framtida säkerhet är det även motiverat utifrån ett rättviseperspektiv mellan generationer. En avvikelse bedöms också vara väl avvägd ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv då svensk ekonomi bedöms befinna sig i tydlig lågkonjunktur 2024 och 2025. Regeringens hantering av stödet till Ukraina innebär således inte att något undantag från det finanspolitiska ramverket har gjorts. Tvärtom inkluderas stödet till Ukraina i beräkningen av det strukturella sparandet för att värna grundprincipen i ramverket som är att alla inkomster och utgifter ska ingå i uppföljningen av överskottsmålet. Regeringen strävar ständigt efter att öka tydligheten och transparensen i redovisningen av finanspolitiken. Jämförelsen av prognosen för strukturellt sparande Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen Riksrevisionen anser att det är angeläget att regeringen arbetar för att förstärka beskrivningen och siffersättningen av de olika förklaringarna till varför prognoserna för strukturellt sparande skiljer sig från andra prognosmakare. Riksrevisionen menar att skilda bedömningar av det strukturella sparandet och därmed skilda bedömningar av om det föreligger en avvikelse från överskottsmålet leder till olika bedömningar av hur finanspolitiken bör utformas i förhållande till målet. Riksrevisionen bedömer att det är viktigt att regeringen redovisar en utvecklad analys av skillnaderna mellan sina och andra centrala bedömares prognoser. Riksrevisionen rekommenderar därför att regeringen förbättrar jämförelsen av prognosen för det strukturella sparandet, främst gentemot Konjunkturinstitutets och Ekonomistyrningsverkets prognoser. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Regeringen välkomnar Riksrevisionens syn på betydelsen av prognosjämförelser med andra bedömare. Vissa analyser och beskrivningar av skillnaderna mellan olika prognoser för strukturellt sparande är avhängiga information som inte publiceras av andra bedömare. Det finns därför inte alltid möjlighet att fullt ut förklara eller siffersätta skillnader mellan olika prognoser. En detaljerad beskrivning av skillnader i bedömningen av strukturellt sparande tenderar även att bli relativt teknisk till sin natur. Det innebär en avvägning mellan värdet av en mer detaljerad analys och värdet av en mer lättillgänglig beskrivning. Mot bakgrund av att Riksrevisionen i tidigare rapporter har lämnat liknande rekommendationer har dock regeringen utvecklat redovisningen av prognosjämförelserna. Regeringen arbetar löpande med att se över om det går att ge en mer detaljerad analys utan att det gör texterna i de ekonomiska propositionerna för svåra att förstå för gemene man. Analysen av kommunernas och regionernas balanskrav Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen Riksrevisionen konstaterar att regeringens bakåtblickande uppföljning av balanskravsresultatet i kommuner och regioner uppfyller kraven på en transparent redovisning. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringens redovisning av den framåtblickande utsikten för det kommunala balanskravet är tydlig i de ekonomiska propositionerna 2024 men att det hade varit önskvärt med mer information om skillnaderna mellan kommuner å ena sidan och regioner å andra sidan. Normalt anser Riksrevisionen att det räcker med att regeringen redovisar balanskravet på aggregerad nivå eftersom kommuner och regioner oftast uppfyller kravet. En fördjupad, framåtblickande redogörelse för de ekonomiska skillnaderna mellan kommuner och regioner hade i det aktuella läget dock varit önskvärd, med tanke på olikheter i förutsättningar och utfall dessa sektorer emellan. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att komplettera uppföljningen av kommunsektorns balanskrav med separat redovisning av kommuner respektive regioner. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att förutsättningarna skiljer sig åt mellan kommuner och regioner inom kommunsektorn. Regeringen har förståelse för att en komplettering av redovisningen med en analys av dessa skillnader skulle bidra till förståelsen för regeringens bedömning av de kommunala finanserna nu och framöver. Regeringen anser dock att den bakåtblickande analysen och redovisningen av t.ex. resultat, kostnadsutveckling, skuldsättning och soliditet som finns för kommuner respektive regioner i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5) är ändamålsenlig. En framåtblickande, fördjupad analys fördelad på kommuner respektive regioner är behäftad med stora mått av osäkerhet. Vidare sker uppföljningen av det kommunala balanskravet inom ramen för det finanspolitiska ramverket, där balanskravet understöder överskottsmålet. Ur detta perspektiv är det balanskravet på aggregerad nivå som är av betydelse. Regeringen anser därför att det inte är motiverat att redovisa en fördjupad, framåtblickande redogörelse för de ekonomiska skillnaderna mellan kommuner och regioner. Utgiftstaket Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen Riksrevisionen bedömer att regeringens föreslagna höjning av nivån på utgiftstaket för 2025 och 2026 inte hade behövts, även om det inte finns formella hinder för att höja taken. Riksrevisionen anser att budgeteringsmarginalen hade varit stor 2025 även utan höjningen och att det för 2026 inte finns utrymme för ytterligare ofinansierade reformer med hänsyn till överskottsmålet. Myndigheten menar att höga tak innebär att regeringen inte längre tvingas pröva olika utgifter mot varandra på det sätt som utgiftstaket är tänkt att bidra till. Riksrevisionen anser vidare att regeringens redovisning av vilka faktorer som varit styrande för nivån på utgiftstaket för det tredje tillkommande budgetåret, dvs. 2027, är bristfällig. Riksrevisionens bedömning är att den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2027 är svårförenlig både med överskottsmålet och med regeringens egna offentligfinansiella prognoser, vilket ytterligare understryker vikten av en transparent redovisning av skälen för regeringens förslag till utgiftstak. Riksrevisionen har tidigare kritiserat regeringen för att vara otydlig med sin syn på det offentliga åtagandet och vad som är en rimlig nivå för skatteuttaget på längre sikt. Även om redovisningen har förbättrats något i budgetpropositionen för 2025, bedömer Riksrevisionen att det fortfarande är svårt att utläsa regeringens syn på vad som är en rimlig nivå för skatteuttaget på längre sikt. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att utveckla redovisningen av vilka överväganden regeringen gjort när det gäller förslag till nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Regeringen anser, till skillnad från Riksrevisionen, att höjda nivåer på utgiftstaket för 2025 och 2026 behövs. Att ändra en redan fastställd nivå på utgiftstaket är något som regeringen anser endast bör göras i ytterst sällsynta fall. Regeringen anser att stöd till Ukraina behövs samtidigt som andra nödvändiga utgiftsreformer fortsatt behöver kunna genomföras. Regeringen anser därför att det fanns finanspolitiska skäl att höja utgiftstaket för 2025 och 2026. Regeringen delar delvis Riksrevisionens bedömning att redovisningen av vilka överväganden regeringen gjort när det gäller den föreslagna nivån på utgiftstaket kan utvecklas. Regeringen instämmer i att redovisningen av utgiftstakets nivå för 2027 i detta avseende till viss del kan utvecklas. Däremot anser regeringen att det är svårt att exakt redovisa vilka faktorer som varit styrande för den föreslagna nivån på utgiftstaket. Att bestämma utgiftstakets nivå är ett politiskt beslut som inte går att reducera till en beräkning enligt en i förväg bestämd formel. Utgiftstaket bör inte heller betraktas som ett utgiftsmål; att det finns utrymme under utgiftstaket betyder inte i sig att det finns utrymme för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna. Genomförandet av reformer på utgiftssidan kan ske först efter avstämning mot överskottsmålet. Förslagen till ändringar i statens budget Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen Riksrevisionen bedömer att transparensen i de ändringsbudgetar som lämnats till riksdagen under 2024 har varit godtagbar, men att det finns förbättringspotential. Riksrevisionen anser att skälen för de föreslagna anslagsökningarna kan förbättras genom att redogöra för om det har skett något oförutsett eller om det finns andra skäl till de utgiftsökningar som föreslås i ändringsbudget. Riksrevisionen konstaterar även att få utgiftsökningar som föreslagits i de ändringsbudgetar som lämnats under 2024 har finansierats med utgiftsminskningar. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att i propositioner med förslag till ändringar i statens budget förtydliga skälen till att förslag lämnas i en sådan proposition och redovisa förslagens finansiering ytterligare. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att propositioner med förslag till ändringar i statens budget ska vara transparenta. Regeringen anser däremot inte att det finns anledning att utveckla motiveringarna till sådana ändringar ytterligare. Förslag till ändringar i statens budget avser ofta brådskande åtgärder som inte kunde förutses i budgetpropositionen och som måste vidtas under innevarande år. Det finns inte alltid möjlighet att lämna omfattande redovisningar om bakgrunden till sådana förslag. Regeringen informerar dessutom i samtliga propositioner med förslag till ändringar i statens budget om förutsättningarna för att göra ändringar i statens budget under innevarande år. För de förslag som ingår i en sådan proposition har regeringen bedömt att dessa förutsättningar är uppfyllda och det behöver därmed inte anges explicit för varje enskild post. Vidare finansieras anslagsökningarna i den mån regeringen bedömer det vara motiverat. Dessutom redovisas i propositionerna förslagens effekter på statens lånebehov och det finansiella sparandet. Regeringen vill i sammanhanget också nämna att riksdagen har fattat beslut baserat på informationen i samtliga förslag till ändringar i statens budget som lämnats under 2024. Finansutskottet har inte fört fram några synpunkter som tyder på att propositionerna behöver utvecklas ytterligare. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen strävar ständigt efter att öka tydligheten och transparensen i de ekonomiska propositionerna i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar. Det inkluderar planen för återgång till målnivån vid en eventuell avvikelse från överskottsmålet, prognosjämförelser gällande strukturellt sparande och motiveringen till förslagen till utgiftstak för det tredje tillkommande året. Tydlighet och transparens är bärande delar i det finanspolitiska ramverket och bidrar till att finanspolitiken blir mer förutsägbar. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2024 (RiR 2024:25) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 2025 Närvarande: statsrådet Svantesson, ordförande, och statsråden Ankarberg Johansson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Forssell, Slottner, M Persson, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Larsson Föredragande: statsrådet Svantesson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2024