Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:152 Riksrevisionens rapport om Statens fastighetsverks fastighetsförvaltning Skr. 2025/26:152 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 5 mars 2026 Ulf Kristersson Niklas Wykman (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer till regeringen i rapporten Förvaltning av fastigheter – Statens fastighetsverk och regeringens styrning (RiR 2025:30). Riksrevisionens övergripande slutsats är att Statens fastighetsverks förvaltning av marknadshyres- och bidragsfastigheter till stora delar bedrivs effektivt, men att det finns vissa brister i myndighetens förvaltning och regeringens styrning. Regeringen har gett Statens fastighetsverk i uppdrag att anpassa fastighetsbeståndet, men Riksrevisionen anser att en mer långsiktig lösning för bidragsfastigheterna saknas. Riksrevisionen konstaterar även att regeringen inte har sett över beräkningsmodellen för Statens fastighetsverks avkastningskrav, trots att myndighetens resultat överstigit kravet. Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i Riksrevisionens bedömning att det finns ett behov av att se över beräkningsmodellen för avkastningskravet. Regeringen konstaterar vidare att flera åtgärder redan har vidtagits för att säkerställa en långsiktig lösning för finansieringen av bidragsfastigheterna. Under perioden 2024–2026 har anslaget för dessa fastigheter förstärkts med sammanlagt 530 miljoner kronor för att möjliggöra ett mer planerat och förebyggande underhåll. Regeringen har även gett Statens fastighetsverk i uppdrag att redovisa vidtagna åtgärder i syfte att anpassa fastighetsbeståndet. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer3 2.1Riksrevisionens övergripande slutsats och avgränsningar i granskningen3 2.2En mer systematisk och långsiktig styrning och uppföljning3 2.3Riksrevisionens rekommendationer4 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer4 3.1Avkastningskravet som styrinstrument5 3.2Långsiktig finansiering av bidragsfastigheter6 3.3Förtydligat ansvar och principer för kompletteringar6 3.4Styrning och uppföljning av Statens fastighetsverks kulturmiljöuppdrag7 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer8 Förvaltning av fastigheter – Statens fastighetsverk och regeringens styrning (RiR 2025:30)9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 202698 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om Statens fastighetsverks förvaltning av marknadshyres- och bidragsfastigheter som hyrs ut som lokaler är effektiv. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Förvaltning av fastigheter – Statens fastighetsverk och regeringens styrning (RiR 2025:30), se bilagan. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 11 november 2025. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Statens fastighetsverk och regeringen. I denna skrivelse behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och de rekommendationer som riktats till regeringen. Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Riksrevisionens övergripande slutsats och avgränsningar i granskningen Riksrevisionens övergripande slutsats är att Statens fastighetsverks förvaltning av s.k. marknadshyres- och bidragsfastigheter till stora delar bedrivs effektivt, men att det finns vissa brister i såväl Statens fastighetsverks förvaltning som regeringens styrning. Marknadshyresfastigheter är fastigheter som Statens fastighetsverk hyr ut med marknadsmässiga villkor och där kostnaderna för förvaltningen täcks av hyresintäkter. Bidragsfastigheter är fastigheter som har hyresintäkter som inte långsiktigt kan täcka kostnaderna för förvaltningen eller som helt saknar hyresintäkter. De finansieras därför huvudsakligen genom ett anslag till Statens fastighetsverk. Statens fastighetsverks förvaltning av mark, skog, utrikesfastigheter, privatbostäder och kostnadshyresfastigheter omfattas inte av Riksrevisionens granskning. Granskningen inkluderar inte heller fastigheter som omfattas av den kungliga dispositionsrätten, med undantag för bidragsfastigheter inom dispositionsrätten. En mer systematisk och långsiktig styrning och uppföljning Riksrevisionen bedömer att regeringens styrning under de senaste åren främst har fokuserat på att ge Statens fastighetsverk i uppdrag att anpassa och avyttra delar av beståndet som ett sätt att minska kostnaderna. Regeringen har också ökat anslaget för de kulturhistoriskt värdefulla fastigheter som Statens fastighetsverk förvaltar och som inte kan bära sina egna kostnader, dvs. bidragsfastigheter. Anslagsökningen är tillfällig och Riksrevisionen anser att den inte kommer att lösa den finansiella situationen med bidragsfastigheterna på sikt. Riksrevisionen bedömer också att det saknas en långsiktig styrning och uppföljning av Statens fastighetsverks kulturmiljöuppdrag från regeringen. Riksrevisionen konstaterar bl.a. att det av den nationella strategin för statens förvaltning av kulturhistoriskt värdefulla fastigheter (prop. 2016/17:116, bet. 2016/17:KrU9, rskr. 2016/17:281), den s.k. kulturfastighetsstrategin, framgår att det är viktigt att det finns en möjlighet att göra strategiska kompletteringar av kulturhistoriskt intressanta fastigheter, även om resurserna för den typen av kompletteringar är begränsade. Enligt Riksrevisionen visar dock granskningen att det inte bedrivs något aktivt arbete med att undersöka sådana möjliga strategiska kompletteringar. Granskningen visar inga indikationer på att Statens fastighetsverks hyror är oskäligt höga eller låga. Hyresnivåerna ligger över lag något under vad som kan betraktas som marknadsmässiga hyresnivåer. Riksrevisionen konstaterar att myndighetskapitalet ökat under flera år, främst till följd av högre hyresintäkter. Överskotten förklaras bl.a. av att avkastningskravet baseras på lån i Riksgäldskontoret och inte på resultat eller soliditet. Granskningen visar inte att det ökade myndighetskapitalet har medfört någon ineffektivitet i Statens fastighetsverks verksamhet. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över beräkningsmodellen för hur avkastningskravet ska beräknas framöver, följer utvecklingen av Statens fastighetsverks ackumulerade myndighetskapital och begär en extra inleverans till statens budget från Statens fastighetsverk om soliditeten bedöms bli alltför hög, utreder förutsättningarna för att säkerställa en långsiktig lösning avseende finansieringen av bidragsfastigheterna som är i nivå med de ambitioner som finns för dessa, överväger att förtydliga ansvaret och principerna för processen för kompletteringar av det statliga fastighetsbeståndet, och ser över och prioriterar målsättningar och återrapporteringskrav för Statens fastighetsverk i syfte att skapa en mer strategisk och långsiktig styrning och uppföljning av myndighetens verksamhet. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och delar den övergripande slutsatsen att Statens fastighetsverks förvaltning i huvudsak bedrivs effektivt, samtidigt som det finns utvecklingsområden inom både förvaltning och styrning. Vidare delar regeringen uppfattningen att modellen för avkastningskravet bör ses över och att frågan om att utreda förutsättningarna för att säkerställa en långsiktig lösning avseende finansieringen av bidragsfastigheterna är viktig. Samtidigt konstaterar regeringen att flera åtgärder redan har vidtagits för att stärka förvaltningen och minska underskottet. Riksrevisionens granskning utgör ett värdefullt underlag för regeringens fortsatta arbete med att stärka den finansiella och strategiska styrningen av Statens fastighetsverk. Avkastningskravet som styrinstrument Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning om att det finns ett behov av att se över beräkningsmodellen för avkastningskravet. Regeringen vill samtidigt framhålla att när riksdagen i början av 1990talet beslutade om nya riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen fastslogs att förvaltningen skulle samordnas utifrån gemensamma principer inom en ny organisatorisk struktur (prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 19941/92:107). Riktlinjerna innebar bl.a. att fastighetsförvaltningen skulle omfattas av enhetliga krav på avkastning, redovisning och andra styrande förutsättningar. När avkastningskravet tidigare har setts över har det därför gjorts samlat för den statliga fastighetsförvaltningen och inte enbart för någon av de fastighetsförvaltande myndigheterna. De ovan nämnda riktlinjerna syftade också till att bl.a. skapa en mer effektiv och transparent statlig fastighetsförvaltning. Detta innebar bl.a. att fastighetsförvaltningen skulle skiljas från brukandet av lokaler, att kostnader för lokaler och mark skulle synliggöras i statsbudgeten och att förvaltningen skulle bedrivas med ett, så långt möjligt, marknadsmässigt avkastningskrav. I en senare proposition har regeringen bedömt att dessa riktlinjer även fortsättningsvis ska ligga fast (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252). Statens fastighetsverks avkastningskrav skiljer sig från motsvarande avkastningskrav för t.ex. ett aktiebolag. Ett bolags avkastningskrav är i praktiken ett vinstkrav. Ägarna investerar kapital och förväntar sig avkastning som kompensation för den risk som de tar. Statens fastighetsverks avkastningskrav är avsett att vara ett styrinstrument för att säkerställa en effektiv kapitalanvändning i staten genom att synliggöra kostnader, skapa incitament för kostnadskontroll och säkerställa att fastighetsförvaltningen bedrivs affärsmässigt. Vidare bör understrykas att sådana inbetalningar som görs enligt kravet påverkar statens budget det år de görs. Det finansiella sparandet påverkas inte och inget ytterligare budgetutrymme skapas. Statens fastighetsverks avkastningskrav baseras sedan 2015 på en årligen fastställd procentsats som framgår av myndighetens regleringsbrev. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att utvecklingen av Statens fastighetsverks ackumulerade myndighetskapital bör följas upp. Statens fastighetsverks myndighetskapital och soliditet har ökat över tid, vilket kan förklaras av att Statens fastighetsverk tillämpar marknadsmässiga hyror för delar av fastighetsbeståndet. Under senare år har marknadsläget varit gynnsamt vilket har bidragit till överskott och därmed ett växande myndighetskapital. Utvecklingen förklaras också av att avkastningskravet i dag inte är kopplat till myndighetens resultat, utan i stället baseras på lånestocken hos Riksgälden. Kravet är därmed konstruerat som en budgetteknisk mekanism som styr hur mycket medel Statens fastighetsverk ska leverera till statens budget, oberoende av hur stora överskott myndigheten gör. Regeringen konstaterar, i likhet med Riksrevisionen, att det inte har framkommit att det högre myndighetskapitalet har medfört någon ineffektivitet i Statens fastighetsverks verksamhet. Långsiktig finansiering av bidragsfastigheter När det gäller Riksrevisionens bedömning om att förutsättningarna för att säkerställa en långsiktig lösning avseende finansiering av bidragsfastigheterna bör utredas så delar regeringen uppfattningen att frågan är viktig, men konstaterar samtidigt att flera åtgärder redan har vidtagits för att stärka förvaltningen och minska underskottet. Under perioden 2024–2026 har anslaget för bidragsfastigheter förstärkts med sammanlagt 530 miljoner kronor (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2, bet. 2023/24:FiU2, rskr. 2023/24:111 och prop. 2024/25:99 utg.omr. 2, bet. 2024/25:FiU21, rskr. 2024/25:252). Syftet med satsningen är att ge Statens fastighetsverk möjlighet att, utöver akuta åtgärder och skademinimering, öka omfattningen av planerat och förebyggande underhåll. Det ökade anslaget har möjliggjort höjda underhållsnivåer för fastigheter med stora kulturhistoriska värden i hela Sverige samt påbörjandet av flera projekt. Regeringen har därutöver gett Statens fastighetsverk ett flertal uppdrag för att redovisa vidtagna åtgärder i syfte att avyttra fastigheter som ingår i myndighetens avyttringsplan samt anpassa beståndet av bidragsfastigheter enligt inriktningen för statens förvaltning av kulturhistoriskt värdefulla fastigheter. Inriktningen utgår från det riksdagsbundna målet för statens förvaltning av kulturhistoriskt värdefulla fastigheter (prop. 2016/17:116, bet. 2016/17:KrU9, rskr. 2016/17:281). Det bör i sammanhanget understrykas att Statens fastighetsverks myndighetskapital inte får användas för att finansiera kostnader för bidragsfastigheter, eftersom det skulle utgöra en s.k. korssubventionering mellan de olika verksamhetsgrenarna. Överskottet kan därmed inte nyttjas för att täcka underskottet för bidragsfastigheterna. Detta följer av budgetlagens (2011:203) krav på bruttoredovisning. Sedan 2007 finansieras därför bidragsfastigheterna genom ett särskilt anslag på statsbudgeten. Förtydligat ansvar och principer för kompletteringar Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens bedömningar om att det finns behov av att överväga ett förtydligande av ansvar och principer för kompletteringar av det statliga fastighetsbeståndet samt att se över målsättningar och återrapporteringskrav för Statens fastighetsverk. I regleringsbrevet för 2025 gavs Riksantikvarieämbetet i uppdrag att tillsammans med Statens fastighetsverk utvärdera genomförandet av strategin för statens förvaltning av kulturhistoriskt värdefulla fastigheter, den s.k. kulturfastighetsstrategin. Utvärderingen redovisades i december 2025 och visar bl.a. att strategin inte har genomförts fullt ut, även om Statens fastighetsverk är den myndighet som arbetat mest systematiskt med att omsätta strategin i praktiken. Vidare konstateras att en samlad överblick över kulturhistoriskt värdefulla fastigheter saknas i dag. En sådan överblick bedöms ge bättre förutsättningar för att kunna göra strategiska kompletteringar av beståndet. Utvärderingen visar att det finns behov av att tydliggöra ansvaret för kompletteringsprocessen. I rapporten föreslås att Riksantikvarieämbetet får huvudansvaret för att föreslå strategiska kompletteringar och förvärv. Vidare framgår att uppdragen i flera fastighetsförvaltande myndigheters instruktioner kan behöva förtydligas när det gäller förvaltning av fastigheter med kulturhistoriska värden och att det finns vissa brister i bl.a. finansieringsmodeller som motverkar underhållet av dessa kulturfastigheter. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Styrning och uppföljning av Statens fastighetsverks kulturmiljöuppdrag Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det finns behov av en tydligare och mer långsiktig styrning och uppföljning av Statens fastighetsverks kulturmiljöuppdrag. Som Riksrevisionen konstaterar har antalet mål och återrapporteringskrav i myndighetens regleringsbrev minskat under senare år. Regleringsbrevet är ett instrument för den årliga och mer detaljerade styrningen av en myndighet, medan myndighetens instruktion anger de grundläggande uppgifter som gäller över tid. I den årliga styrningen är det angeläget att återrapporteringskrav och målsättningar är ändamålsenligt avvägda, relevanta och bidrar till en effektiv uppföljning utan att bli alltför omfattande. Regeringen ser i likhet med Riksrevisionen att det kan finnas skäl att göra en samlad översyn av hur målsättningar och återrapporteringskrav inom bl.a. kulturmiljöområdet utformas i Statens fastighetsverks regleringsbrev. Syftet med en sådan översyn skulle vara att säkerställa att målsättningar och återrapporteringskrav är tydligt utformade, ändamålsenliga och relevanta för styrningen, samt att de på ett effektivt sätt bidrar till regeringens samlade uppföljning av myndighetens verksamhet. Samtidigt vill regeringen framhålla vikten av att målsättningar och återrapporteringskrav inte införs slentrianmässigt, utan att varje krav ska ha en tydlig funktion i styrningen och i uppföljningen av myndighetens verksamhet. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringens mål för den statliga fastighetsförvaltningen är att den ska vara kostnadseffektiv, med rimligt risktagande och med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ (prop. 2025/26:1, 2025/26:FiU2, rskr. 2025/26:133). Målet tar sin utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen har beslutat om för den statliga fastighetsförvaltningen (prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:120). Enligt riktlinjerna bör statlig fastighetsförvaltning bedrivas med ett avkastningskrav som i så stor utsträckning som möjligt är marknadsmässigt. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning om att det finns ett behov av att se över beräkningsmodellen för avkastningskravet. Regeringen anser att det finns skäl att närmare överväga hur en sådan översyn lämpligen bör utformas. Regeringen avser även att fortsatt noga följa utvecklingen av myndighetskapitalet. Regeringen avser vidare genomföra en övergripande översyn av Statens fastighetsverks återrapporteringskrav och mål, bl.a. kopplat till myndighetens kulturmiljöuppdrag. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att frågan om bidragsfastigheternas långsiktiga finansiering är viktig. Regeringen kan dock inte föregripa den kommande budgetprocessen eller lämna besked om framtida anslagsnivåer. Frågan kommer att analyseras vidare inom Regeringskansliet under våren 2026. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Förvaltning av fastigheter – Statens fastighetsverk och regeringens styrning (RiR 2025:30) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 2026 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Wykman Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Statens fastighetsverks fastighetsförvaltning