Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:166 Riksrevisionens rapport om utbildning på vetenskaplig grund Skr. 2025/26:166 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 5 mars 2026 Ulf Kristersson Simona Mohamsson (Utbildningsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser samt rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen i sin granskningsrapport Utbildning på vetenskaplig grund –otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap (RiR 2025:31). Riksrevisionen har granskat om statens arbete för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är effektivt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete inte är effektivt. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är att regeringen ska genomföra en översyn av skolmyndigheternas uppgifter och ansvars-fördelning avseende stöd till skolväsendet samt att regeringen ska säkerställa att regeringsuppdrag till skolmyndigheterna har tidsramar som möjliggör att bästa tillgängliga kunskap ligger till grund för uppdragen. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelser. Att skolmyndig-heternas stöd vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är en högt prioriterad fråga för regeringen. Regeringen anser även att det är av stor vikt att det stöd som myndigheterna tillhandahåller är ändamålsenligt, tydligt och effektivt samt att myndigheterna har en välfungerande samverkan. I det fortsatta arbetet kommer regeringen överväga vilka ytterligare åtgärder som krävs för att statens arbete med utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska fungera effektivt. Ett viktigt underlag i detta arbete är, förutom Riksrevisionens granskning, även Statskontorets redovisning av regeringens uppdrag om en översyn av vissa skolmyndigheters uppgifter och ansvar som kommer att lämnas i mars 2026. Med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser4 2.1Bakgrund och syfte med granskningen4 2.2Riksrevisionens slutsatser4 2.3Riksrevisionens rekommendationer8 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer8 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser13 Riksrevisionens rapport Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap (RiR 2025:31)16 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 202694 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om statens arbete för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är effektivt. Granskningen redovisas i rapporten Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap (RiR 2025:31), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 13 november 2025. Ärendet har beretts inom Regeringskansliet. Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens skolinspektion och Skolforskningsinstitutet har beretts tillfälle att yttra sig. Yttrandena finns tillgängliga i Utbildningsdepartementet (U2024/02771). I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. De rekommendationer som Riksrevisionen riktar till Skolverket, Skolinspektionen och Skolforskningsinstitutet behandlas inte i skrivelsen. Riksrevisionens iakttagelser Bakgrund och syfte med granskningen Riksrevisionen har granskat om statens arbete för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är effektivt. Granskningen omfattar stöd till alla de skolformer som omfattas av skollagen och avser perioden 2011 fram till i dag. Granskningen har fokuserat på regeringens styrning och skolmyndigheternas processer för att ta fram användbara stöd och kvalitetskriterier som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med stöd avses de material och de insatser som Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Skolforskningsinstitutet producerar, publicerar eller genomför med syfte att stödja verksamma inom skolväsendet. Granskningen omfattar även Statens skolinspektions arbete med att ta fram kvalitetskriterier till den planerade kvalitetsgranskningen. Av skollagen (2010:800) framgår att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är mot bakgrund av skolmyndigheternas centrala roll i skolväsendet som Riksrevisionen har granskat effektiviteten i statens arbete med att främja att skolans pedagogik och skolutvecklingsinsatser vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Granskningens övergripande fråga är om statens arbete för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är effektivt. För att besvara den övergripande frågan utgår granskningen från fyra delfrågor: Styr regeringen skolmyndigheterna effektivt för att uppnå en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Arbetar Skolforskningsinstitutet, Skolverket och SPSM på ett effektivt sätt för att deras stöd ska främja en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Har Skolinspektionen beaktat vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vid utformningen av kvalitetskriterier för den planerade kvalitetsgranskningen? Har lärare förutsättningar att bedriva undervisning utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Riksrevisionens slutsatser Statens arbete är inte effektivt Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inte är effektivt. Av Riksrevisionens granskning framgår att Skolinspektionen, Skolverket och SPSM har haft arbetssätt som medför en risk för att kunskapsunderlag baseras på ofullständiga eller subjektiva sammanställningar av forskning. Riksrevisionen konstaterar att myndigheternas rutiner inte säkerställer att deras stöd till skolväsendet vilar på vetenskaplig grund samt att myndigheternas stöd är fragmentiserat och svårt att hitta. Enligt Riksrevisionen kan dessa brister i förlängningen påverka undervisningen i skolan och innebära att elever inte når de kunskapsresultat som annars hade varit möjliga. Riksrevisionen konstaterar även att Skolforskningsinstitutets verksam-het inte lever upp till intentionerna med myndighetens bildande, dvs. att kritiskt granska och värdera relevanta forskningsresultat utifrån vetenskaplig kvalitet samt att väga samman den kunskap som finns i övergripande, praktiskt användbara kunskapssammanställningar. Granskningen visar även att Skolforskningsinstitutets forskningssammanställningar i låg utsträckning når ut till de verksamma och att sammanställningarna uppfattas som otillgängliga samt irrelevanta. Riksrevisionen bedömer vidare att Skolinspektionen i utformningen av kvalitetskriterier för den planerade kvalitetsgranskningen inte har beaktat vetenskaplig grund med ett systematiskt tillvägagångssätt. Vidare konstaterar Riksrevisionen att regeringens styrning har bidragit till att flera myndigheter parallellt publicerar stöd på liknande teman, vilket medför att det är otydligt för de verksamma i skolan vart de ska vända sig. Riksrevisionen konstaterar även att ingen skolmyndighet har fått i uppdrag av regeringen att systematiskt samla in lärares professionella erfarenheter samt att ingen av myndigheterna har utvecklat processer för att göra det på eget initiativ. Det finns en risk att subjektiva bedömningar påverkar myndigheternas stöd Riksrevisionen bedömer att delar av skolmyndigheternas processer för att utarbeta stöd lämnar ett onödigt stort handlingsutrymme åt enskilda medarbetare och att det medför en risk att kravet på att stöden ska vila på vetenskaplig grund åsidosätts. Riksrevisionen har jämfört skolmyndigheternas arbetssätt för att ta fram kunskapsunderlag och stöd med en vedertagen internationell standard (Campbell collaboration) för forskningssammanställning. Av granskningen framgår att Skolverket och SPSM inte har haft rutiner som lever upp till de krav som ställs på systematik och transparens i arbetet. Riksrevisionens bedömning är dock att det har påbörjats ett förändringsarbete i rätt riktning, eftersom interna processer för att ta fram kunskapsunderlag och kvalitetssäkring har förstärkts, framför allt inom SPSM. Vidare konstaterar Riksrevisionen att Skolforskningsinstitutet gör systematiska forskningssammanställningar och att arbetet följer en systematisk och transparent process. Riksrevisionen anser dock att myndigheten ofta använder en metod för att väga samman forskningens resultat som kan ge utrymme för tolkningar och kreativa inslag. Forskningssammanställningarna har haft en tonvikt på kvalitativ forskning och kvalitativ sammanvägning av resultaten. Forskning som visar hur elevers kunskapsresultat kan förbättras har enligt Riksrevisionen inte lyfts fram på ett tydligt sätt. Sammanfattningsvis konstaterar Riksrevisionen att det är viktigt att myndigheterna upprättar arbetssätt som säkerställer att ofullständiga sammanställningar och subjektiva bedömningar av kunskapsläget undviks. Stöd finns i onödigt många format och når inte alltid lärare Enligt Riksrevisionen finns det brister i skolmyndigheternas förmedling av kunskap till målgrupperna. Den omständigheten att myndigheternas stöd publiceras i många olika format och av flera olika aktörer leder enligt Riksrevisionen till att det blir svårt och tidskrävande för lärare att orientera sig bland allt stödmaterial. Riksrevisionen konstaterar att det saknas en sammanhållen stödplatt-form som gör det möjligt för de verksamma i skolan att på ett enkelt sätt få tillgång till kunskapsstöd. Riksrevisionen menar även att skolmyndigheterna har delvis överlappande uppdrag när det gäller att sammanställa och kommunicera forskning och bistå skolväsendet med stöd för skolutveckling. Riksrevisionen konstaterar även att få lärare känner till Skolforskningsinstitutet samt att lärare sällan använder sig av Skolforskningsinstitutets rapporter för att planera undervisningen, eftersom rapporterna inte uppfattas som tillräckligt konkreta för att utveckla undervisningen. Sammanfattningsvis bedömer Riksrevisionen att myndigheternas stödstrukturer för skolväsendet kan förbättras och att myndigheternas stöd i större utsträckning bör vila på systematiskt framtagen kunskap som byggts upp över tid. Myndigheternas arbetssätt och rutiner har brister En övergripande slutsats från Riksrevisionen är att skolmyndigheternas arbetssätt för att utarbeta stöd och normerande kvalitetskriterier inte har utgått från bästa tillgängliga kunskap. Riksrevisionen anser att myndigheternas rutiner därmed inte säkerställer att stödet till skolväsendet vilar på vetenskaplig grund. Skolverket har enligt Riksrevisionen inte tillräcklig metodkompetens i arbetet med att ta fram stöd till skolväsendet och ställer för låga krav i forskarsamarbeten. Riksrevisionen bedömer att både Skolverket och SPSM, inom ramen för nuvarande myndighetsstruktur, behöver ha kompetens internt för att göra litteratursökningar och sammanställa forskning samt att de saknar metoder för att samla in beprövad erfarenhet. Riksrevisionen bedömer även att Skolinspektionens utformning av kvalitetskriterier för den planerade kvalitetsgranskningen inte är effektiv, eftersom kriterierna inte utgår från elevernas måluppfyllelse och en vetenskaplig grund. Enligt Riksrevisionen krävs det en revidering av kvalitetskriterierna som utgår från en systematisk och transparent forskningssammanställning. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att myndigheterna bör fortsätta att utveckla sina interna processer för att säkerställa att bästa tillgängliga kunskap används i arbetet. Regeringens styrning har inte främjat stöd till målgrupperna Riksrevisionen har jämfört regeringens styrning av skolmyndigheterna med regeringens styrning av myndigheterna på hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens område. Enligt Riksrevisionen har myndigheterna inom dessa områden uppdrag som innebär att de kan specialisera sig och dra nytta av varandras kompetenser på ett sätt som inte är möjligt för skolmyndigheterna. Riksrevisionen framhåller att det saknas en tydlig kunskapsstyrning inom skolans område och att sättet som kunskapsstyrningen organiseras på inom hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens område kan utgöra en förebild som visar hur myndigheter kan samverka, specialisera sig och dra nytta av varandras uppdrag. Enligt Riksrevisionen visar granskningen att regeringens styrning av skolmyndigheterna har medfört att stödet till skolan är fragmentiserat och uppfattas som svårtillgängligt av målgrupperna. Riksrevisionen anser att styrningen har bidragit till att myndigheterna parallellt publicerar stöd på liknande teman, vilket medför att det är otydligt för de verksamma i skolan vart de ska vända sig. Riksrevisionen konstaterar att regeringens styrning av kunskapsförmedling från skolmyndigheterna till målgrupperna det senaste decenniet framför allt har fokuserat på forskningskommunikation och fortbildning genom kollegialt lärande. Riksrevisionen bedömer att dessa stödformer inte förmedlar kunskap baserad på bästa tillgängliga kunskap till målgrupperna på ett effektivt sätt. Vidare konstaterar Riksrevisionen att uppdraget om att sammanställa och kommunicera resultat av forskning i skolmyndigheternas instruktioner har medfört att Skolverket och SPSM har producerat populärvetenskapliga bearbetningar av publicerad forskning. Detta i jämförelse med Socialstyrelsen vars uppdrag i stället är att ta fram kunskapsstöd som operationaliserar forskningen för att den lättare ska kunna användas i verksamheten. Riksrevisionen bedömer att skolmyndigheternas forskningskommunikationsuppdrag inte är ett effektivt sätt att förmedla kunskap till målgruppen och anser att ineffektiviteten förstärks av att uppdraget om forskningskommunikation i dag ligger på tre myndigheter. Därutöver konstaterar Riksrevisionen att det varken är ändamålsenligt eller resurseffektivt att Skolverket, SPSM och Skolinspektionen i dagsläget måste sammanställa forskning själva, i stället för att ta hjälp av Skolforskningsinstitutet. Riksrevisionen gör bedömningen att en funktion som Skolforskningsinstitutet, med särskilt ansvar för systematisk sammanställning av forskning, behövs även om Riksrevisionen alltså anser att verksamheten i nuläget inte lever upp till intentionerna med myndighetens bildande 2015. Enligt Riksrevisionen krävs det att regeringen gör en översyn av Skolforskningsinstitutets, Skolverkets och SPSM:s uppgifter, med ett tydligare fokus på kunskapsstöd till skolväsendet, samordning mellan myndigheterna och ett effektivt resursutnyttjande. Riksrevisionen gör även bedömningen att tidsramarna i regeringsuppdrag ibland har varit för snäva och att det har försvårat myndigheternas arbete med att säkerställa att stöd vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Riksrevisionen anser dock att ansvaret för att tidsramarna ska vara rimliga är gemensamt för både regeringen och myndigheterna. Vidare anser Riksrevisionen att det är önskvärt att regeringen styr mot en bred vetenskaplig förankring på myndigheterna, men regeringen bör inte detaljstyra vilken forskning som ska beaktas. Enligt Riksrevisionen avgörs detta bäst genom att fokusera på bästa tillgängliga kunskap. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: Gör en översyn av skolmyndigheternas uppgifter och ansvars–fördelning avseende stöd till skolväsendet. I arbetet bör följande övervägas: en myndighetsgemensam stödstruktur för skolväsendet en förordningsstyrd kunskapsstyrning av skolan att låta en myndighet ta huvudansvaret för systematisk samman-ställning av forskning och att detta kan göras på uppdrag av övriga skolmyndigheter att ge Skolverket och SPSM i uppdrag att fokusera på kunskapsstöd i stället för forskningskommunikation att ge en lämplig aktör i uppdrag att utveckla metoder för att dokumentera, värdera och sammanställa beprövad erfarenhet inom skolan. Se till att regeringsuppdrag till skolmyndigheter har tidsramar som möjliggör att bästa tillgängliga kunskap ligger till grund för uppdragen. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringens övergripande bedömning Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelser om att myndigheternas stödstrukturer kan förbättras. Att skolmyndigheternas stöd vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är en högt prioriterad fråga för regeringen. Regeringen anser att det är av stor vikt att skolmyndigheterna har en välfungerande samverkan och att det stöd som myndigheterna tillhandahåller är tillgängligt och relevant. Regeringen välkomnar därför granskningen och anser att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i regeringens fortsatta arbete med att säkerställa att statens arbete för en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet fungerar effektivt. Utifrån Riksrevisionens samlade iakttagelser och det samlade resultatet av redan vidtagna åtgärder, kommer regeringen därför att överväga vilka ytterligare åtgärder som krävs. Ett viktigt underlag i regeringens fortsatta arbete för att statens arbete med utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska fungera effektivt är, förutom Riksrevisionens granskning, även Statskontorets redovisning av regeringens uppdrag om en översyn av vissa skolmyndigheters uppgifter och ansvar som lämnas i mars 2026 (U2025/00656), se vidare avsnitt 4. Gör en översyn av skolmyndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning avseende stöd till skolväsendet. Riksrevisionen bedömer att statens arbete för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inte är effektivt. Riksrevisionen konstaterar att skolmyndigheternas arbetssätt för att utarbeta stöd och normerande kvalitetskriterier inte har utgått från bästa tillgängliga kunskap. Riksrevisionen bedömer att det krävs en översyn av Skolforskningsinstitutets, Skolverkets och SPSM:s uppgifter, med ett tydligare fokus på kunskapsstöd till skolväsendet, samordning mellan myndigheterna och ett effektivt resursutnyttjande. Riksrevisionen rekommenderar därför att regeringen gör en översyn av skolmyndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning avseende stöd till skolväsendet. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning. Sverige behöver en stark kunskapsskola där alla lärare har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag och där alla elever ges förutsättningar att nå utbildningens mål. Regeringen har beslutat om ett antal lagförslag som ska förbättra förutsättningarna för skolan att lyckas med sitt kunskapsuppdrag. Det handlar t.ex. om nya läroplaner med en tydligare kunskapsinriktning, ett nytt likvärdigt betygssystem som kommer till rätta med betygsinflationen, ett nytt stödsystem som ser till att de elever som behöver det får stöd tidigt och en reglering av lärares undervisningsuppdrag som ser till att lärare får goda förutsättningar i sitt arbete. En förutsättning för en stark kunskapsskola är även att skolmyndigheternas insatser är tydliga, ändamålsenliga och att de bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Regeringen bedömer även att lärare ska vara rustade med evidensbaserade metoder och en förutsättning för detta är välfungerande, samordnade, effektiva och kompetenta myndigheter som erbjuder relevant och ändamålsenligt stöd. Regeringen har vidtagit flera insatser för att statsförvaltningen ska bli mindre fragmenterad och mer effektiv. Fokus för skolmyndigheternas arbete ska vara kärnuppgifter och att erbjuda stöd som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, se vidare avsnitt 4. Överväg en myndighetsgemensam stödstruktur för skolväsendet Av Riksrevisionens granskning framgår att det finns brister i myndigheternas förmedling av kunskap till målgrupperna och att stöd publiceras i många olika format och av flera olika aktörer. Riksrevisionen menar att regeringens styrning av skolmyndigheterna har medfört att stödet till skolan är fragmentiserat och uppfattas som svårtillgängligt av målgrupperna. Riksrevisionen konstaterar att det i dag saknas en sammanhållen stödplattform som gör det möjligt för de verksamma i skolan att på ett enkelt sätt få tillgång till kunskapsstöd. Riksrevisionen anser att innehållet i myndigheternas stöd, för att ge ett effektivt stöd till mottagarna, behöver ha en tydlig struktur och utgå från prioriterade områden. Sammanfattningsvis bedömer Riksrevisionen att myndigheternas stödstrukturer för skolväsendet kan förbättras. Riksrevisionen rekommenderar därför att regeringen gör vissa överväganden i arbetet med en översyn av skolmyndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning avseende stöd till skolväsendet, däribland att överväga en myndighetsgemensam stödstruktur för skolväsendet. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att myndigheternas stödstrukturer för skolväsendet kan förbättras. Regeringen anser att det är av stor vikt att skolmyndigheterna har en välfungerande samverkan och att det stöd som myndigheterna tillhandahåller är tillgängligt, relevant och vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Mot bakgrund av detta gav regeringen skolmyndigheterna i uppdrag att gemensamt genomföra en översyn av dels det stöd som Skolverket, SPSM och Skolforskningsinstitutet tillhandahåller via sina respektive webbplatser, dels den information om råd och vägledning till huvudmän och rektorer som Skolinspektionen tillhandahåller via sin webbplats (U2023/02135). Regeringen gav sedan myndigheterna 2024 ett återkommande återrapporteringskrav om att redovisa hur de har omhändertagit de erfarenheter och det arbete som gjorts inom ramen för uppdraget. Återrapporteringskravet har resulterat i att myndigheterna har stärkt sitt myndighetsgemensamma arbete med kommunikation av forskning (se vidare avsnitt 4). Regeringen anser att lärare inte ska behöva lägga tid på att orientera sig bland stödmaterialen, utan skolmyndigheterna bör tillhandahålla ett lättillgängligt stöd som i så hög utsträckning som möjligt är samstämmigt både till form och innehåll och som vilar på bästa tillgängliga kunskap. Regeringen vill samtidigt understryka att en gemensam stödstruktur för myndigheterna behöver vara ändamålsenlig och att det är viktigt att det tydligt framgår vilket ansvar respektive skolmyndighet har och att det är tydligt till vilka målgrupper det riktar sig. Överväg en förordningsstyrd kunskapsstyrning av skolan Riksrevisionen rekommenderar vidare att regeringen bör överväga en förordningsstyrd kunskapsstyrning av skolan. Riksrevisionen konstaterar att det på skolans område saknas en reglerad form av kunskapsstyrning, likt den som finns på hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens område, där det sedan 2015 finns en förordning om statlig styrning med kunskap (förordningen [2015:155] om statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS-verksamhet). Riksrevisionen konstaterar att skolmyndigheterna inte har ett explicit uppdrag att ta fram praktiknära kunskapsstöd, som till skillnad från forskningskommunikation operationaliserar bästa tillgängliga kunskap till användbara strategier i klassrummet. Riksrevisionen anser att det sätt som kunskapsstyrningen organiseras på inom hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens område kan utgöra en förebild, som visar hur myndigheter kan samverka, specialisera sig och dra nytta av varandras uppdrag. Riksrevisionen framhåller även att en upplysningstjänst för skolforskning, liknande den som Statens beredning för medicinsk och social utvärdering tillhandahåller inom sina frågeområden, är något som skulle kunna vara till stor nytta för verksamma inom skolväsendet. Regeringen bedömer att det är av stor vikt att skolmyndigheterna har en fungerande samverkan, att de kan dra nytta av varandras kompetenser samt att stöd och information som myndigheterna tillhandahåller är användbart i klassrummet och därigenom kan bidra till en undervisning av hög kvalitet. Regeringen instämmer i att det sätt som kunskapsstyrningen organiseras på inom hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens område kan utgöra en förebild. Regeringen bedömer att en jämförelse kan ge viktiga lärdomar, samtidigt som hänsyn även måste tas till de respektive verksamhetsområdenas olika förutsättningar. Överväg att låta en myndighet ta huvudansvaret för systematisk sammanställning av forskning och att detta kan göras på uppdrag av övriga skolmyndigheter Riksrevisionen bedömer att både Skolverket och SPSM inom ramen för nuvarande myndighetsstruktur behöver ha kompetens internt för att göra litteratursökningar och sammanställa forskning. Samtidigt anser Riksrevisionen att en funktion som Skolforskningsinstitutet, med särskilt ansvar för systematisk sammanställning av forskning, behövs. Riksrevisionen anser dock att det varken är ändamålsenligt eller resurseffektivt att Skolverket, SPSM och Skolinspektionen i dagsläget måste sammanställa forskning själva, i stället för att ta hjälp av Skolforskningsinstitutet. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det behövs systematisk sammanställning av forskning inom skolområdet, liksom att det är mycket viktigt att det finns välfungerande arbetssätt och rutiner vid myndigheterna. Regeringen har genomfört insatser för att se över myndigheternas ansvar och uppgifter samt beslutat om återrapporteringskrav om verksamhetsutveckling för Skolverket, se vidare avsnitt 4. I likhet med Riksrevisionen konstaterar regeringen att det pågår ett förändringsarbete på myndigheterna. Överväg att ge Skolverket och SPSM i uppdrag att fokusera på kunskapsstöd i stället för forskningskommunikation Riksrevisionen bedömer att skolmyndigheternas uppdrag om forskningskommunikation inte är ett effektivt sätt att förmedla kunskap till målgruppen. Enligt Riksrevisionen förstärks ineffektiviteten av att uppdraget i dag ligger på tre myndigheter, samtidigt som även andra aktörer bedriver ett liknande arbete, till exempel den myndighetsfinansierade webbplatsen forskning.se och Lärarstiftelsens webbplats Lärande och forskning. Riksrevisionen konstaterar att uppdraget om forskningskommunikation i skolmyndigheternas instruktioner har medfört att Skolverket och SPSM har producerat populärvetenskapliga bearbetningar av publicerad forskning. Detta i jämförelse med Socialstyrelsens uppdrag som i stället är att ta fram kunskapsstöd som operationaliserar forskningen för att den lättare ska kunna användas i verksamheten. Riksrevisionen bedömer att myndigheterna bör fortsätta att utveckla sina interna processer för att säkerställa tillförlitliga kunskapsunderlag och att det samtidigt krävs att regeringen gör en översyn av myndigheternas uppgifter, med ett tydligare fokus på ett samordnat kunskapsstöd till skolväsendet. Riksrevisionen framhåller att kunskapsstöd som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inte syftar till att detaljstyra verksamhet, utan är till för att stärka lärarprofessionen genom att de kan kombineras med professionens egna bedömningar och erfarenheter. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att myndigheterna bör fortsätta utveckla sina interna processer för att säkerställa tillförlitliga kunskapsunderlag. Regeringen bedömer, likt Riksrevisionen, att skolmyndigheternas uppdrag om att sammanställa och kommunicera kunskap om resultat av forskning inte är effektivt och har därför gett Statskontoret i uppdrag att se över myndigheternas uppgifter avseende detta, i syfte att skapa en mer effektiv, ändamålsenlig och tydlig ansvarsfördelning mellan myndigheterna, se vidare avsnitt 4. Överväg att ge en lämplig aktör i uppdrag att utveckla metoder för att dokumentera, värdera och sammanställa beprövad erfarenhet inom skolan Riksrevisionen framhåller att skolmyndigheternas processer för att ta fram kunskapsunderlag saknar vägledning för att inhämta erfarenhetsbaserad kunskap från lärarkåren. Riksrevisionen konstaterar även att ingen skolmyndighet har tagit initiativ till att samla in beprövad erfarenhet, trots att det är femton år sedan skollagens bestämmelse infördes. Därför kan det, enligt Riksrevisionen, krävas att regeringen ger ett specifikt uppdrag åt en lämplig aktör att göra detta. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning om att myndigheterna bör ha en metod och struktur för att samla in erfarenhetsbaserad kunskap och kriterier för när sådan kunskap kan användas. Se till att regeringsuppdrag till skolmyndigheter har tidsramar som möjliggör att bästa tillgängliga kunskap ligger till grund för uppdragen Riksrevisionen bedömer att tidsramarna i regeringsuppdrag ibland har varit för snäva, och att det har försvårat myndigheternas arbete med att säkerställa att stöd vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Riksrevisionen konstaterar att även om regeringen inte har säkerställt att myndigheterna har tidsmässiga förutsättningar att genomföra uppdrag, har skolmyndigheterna ett ansvar gentemot regeringen att tydligt kommunicera vilka tidsramar som krävs i uppdrag som kräver nya kunskapsunderlag. Riksrevisionen anser således att ansvaret för rimliga tidsramar är gemensamt mellan både regeringen och myndigheterna. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens bedömning. Regeringen kan, i likhet med Riksrevisionen, konstatera att det är viktigt att regeringsuppdrag till myndigheterna har ändamålsenliga tidsramar för att kunna utföras på bästa sätt och att detta ansvar är ett gemensamt ansvar mellan regeringen och myndigheterna. Regeringen vill samtidigt understryka vikten av att myndigheterna har såväl rätt kompetens som välfungerande interna processer och rutiner, eftersom det är en förutsättning för att kunna ta fram stöd som vilar på bästa tillgängliga kunskap. Regeringen anser också att det måste kunna finnas ett handlingsutrymme att ge uppdrag med kortare tidsramar, i de fall det är nödvändigt. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser För att Sverige återigen ska upprätta en stark kunskapsskola, som är likvärdig oberoende av geografisk hemvist, krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete. Regeringen har beslutat ett antal lagrådsremisser med lagförslag som ska förbättra förutsättningarna för skolan att lyckas med sitt kunskapsuppdrag. Det handlar t.ex. om nya läroplaner med en tydligare kunskapsinriktning, ett nytt likvärdigt betygssystem som kommer till rätta med betygsinflationen, ett nytt stödsystem som ser till att de elever som behöver det får stöd tidigt och en reglering av lärares undervisningsuppdrag som ser till att lärare får goda förutsättningar i sitt arbete. En förutsättning för en stark kunskapsskola är även att skolmyndigheternas insatser är tydliga, ändamålsenliga och bygger på vetenskaplig grund. Regeringen anser, i likhet med Riksrevisionen, att skolmyndigheternas stöd och normerande kvalitetskriterier måste utgå från bästa tillgängliga kunskap. I förlängningen handlar det om hur undervisningen bedrivs i det enskilda klassrummet. Frågan är högt prioriterad och regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka detta arbete. Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet. Regeringen har påbörjat ett omfattande arbete för att stärka en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Regeringen gav den 27 februari 2025 Statskontoret i uppdrag att göra en översyn av Skolverkets, SPSM:s, Skolinspektionens och Skolforskningsinstitutets befintliga uppgifter och ansvar samt vid behov lämna förslag på förändringar i nuvarande uppgifts- och ansvarsfördelning. Syftet med uppdraget är att bidra till en tydlig, mer ändamålsenlig och effektiv fördelning av uppgifter och ansvar. I uppdraget gör regeringen bedömningen att det finns delar av skolmyndigheternas arbete som kan vara överlappande. Som exempel lyfts bl.a. myndigheternas arbete med att sammanställa och kommunicera resultat av forskning. Uppdraget ska redovisas senast den 27 mars 2026. Statskontorets bedömningar och förslag kommer, tillsammans med Riksrevisionens iakttagelser, att vara viktiga för det fortsatta arbetet med att säkerställa att statens arbete för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet fungerar effektivt. Utöver uppdraget till Statskontoret har flera andra åtgärder vidtagits av regeringen för att stärka en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket i sin tur har medfört ett förändringsarbete inom myndigheterna. För att säkerställa att myndigheternas stöd och information vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet gav regeringen den 29 juni 2023 skolmyndigheterna i uppdrag att gemensamt genomföra en översyn av dels det stöd som Skolverket, SPSM och Skolforskningsinstitutet tillhandahåller via sina respektive webbplatser, dels den information om råd och vägledning till huvudmän och rektorer som Skolinspektionen tillhandahåller via sin webbplats. Uppdraget redovisades i början av februari 2024 men arbetet pågår fortsatt vid myndigheterna. Hittills har uppdraget gett resultat hos samtliga myndigheter både när det gäller konkret innehåll på webbplatserna och myndigheternas arbetssätt när det gäller framtagande och publicering av såväl stöd- som informationsinnehåll. Utifrån ett efterföljande återrapporteringskrav om att följa upp arbetet har myndigheterna bl.a. arbetat vidare med ett nätverk som arbetar för att stärka ett myndighetsgemensamt arbete med kommunikation av resultat av forskning. Regeringen har i samma återrapporteringskrav även gett Skolverket i uppgift att genomföra utvecklingsinsatser för att stärka den egna organisationen, styrningen och uppföljningen. Som framgår av Skolverkets yttrande över granskningsrapporten har myndigheten utifrån detta inlett ett omfattande arbete, dels vad gäller att förstärka den egna kompetensen så att en bred vetenskaplig grund säkerställs i myndighetens arbete, dels vad gäller att utveckla myndighetens styrning och processer för framtagande av kunskapsunderlag som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Regeringen har även i Skolinspektionens regleringsbrev för 2026 gett myndigheten i uppdrag att utveckla sitt arbete med kvalitetsgranskning och tillsyn (U2025/02412). Uppdraget innebär att Skolinspektionen successivt ska ställa om sin verksamhet så att skarp och effektiv tillsyn utgör den huvudsakliga delen av myndighetens granskningsuppdrag, där kvalitetsgranskningen är ett komplement till tillsyn. I utvecklingsarbetet ska myndigheten utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att ytterligare understryka vikten av att myndigheterna i sitt arbete ska beakta att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, beslutade regeringen att komplettera Skolverkets, SPSM:s, Skolinspektionens och Sameskolstyrelsens instruktioner med en hänvisning till skollagen (2010:800) som avser detta. I sina yttranden över granskningsrapporten lyfter såväl Skolverket som Skolinspektionen denna ändring. Enligt Skolverket har myndigheten sedan instruktionsändringen genomfördes 2024 arbetat för att på ett tydligare sätt operationalisera formuleringen i myndighetens interna styrning. Skolinspektionen anger att myndigheten efter ändringen har inlett ett arbete med att se över aktualitet och relevans i de vetenskapliga källor som ingår i myndighetens granskningsmodell för planerad kvalitetsgranskning. I avvaktan på resultatet av detta arbete har myndigheten valt att minska antalet planerade kvalitetsgranskningar. Regeringen har även beslutat om att förstärka vissa regeringsuppdrag med skrivningar om att uppdraget ska utföras utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att understryka vikten av denna prioriterade fråga. Regeringen kan, i likhet med Riksrevisionen, konstatera att det är viktigt att regeringsuppdrag till myndigheterna har ändamålsenliga tidsramar för att kunna utföras på bästa sätt och att detta ansvar är ett gemensamt ansvar för regeringen och myndigheterna. I kommande uppdrag till myndigheterna kommer regeringen beakta Riksrevisionens bedömning gällande tidsramar i den mån det är möjligt. Regeringen har vidare beslutat om att inrätta ett vetenskapligt råd vid Skolverket, i syfte att säkerställa att myndighetens stöd vilar på gedigen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Regeringen följer myndigheternas arbete med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet noga och frågan följs upp både under den årliga myndighetsdialogen och i löpande dialoger med myndigheterna. Regeringen konstaterar även, i likhet med Riksrevisionen, att det saknas både en metod och en struktur på nationell nivå för att systematiskt samla in, pröva och dokumentera beprövad erfarenhet. Den 14 december 2023 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling (dir. 2023:173). Utredningen överlämnade i februari 2025 betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19) till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. att en ny utredning bör tillsättas med uppdrag att se över hur ett förstärkt stöd för lärare om undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan tillgängliggöras. Regeringen kan komma att återkomma i denna fråga. Regeringen arbetar för närvarande med de andra förslagen från betänkandet, som syftar till en tydligare kunskapsinriktning för de nya läroplanerna med fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter samt bättre anpassning efter elevers kognitiva utveckling och skilda förutsättningar. Regeringen avser att besluta om en proposition i frågan under våren 2026. I det fortsatta arbetet kommer regeringen överväga vilka ytterligare åtgärder som krävs för att statens arbete med utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska fungera effektivt. Utöver Riksrevisionens granskning, kommer även Statskontorets redovisning av regeringens uppdrag om en översyn av vissa skolmyndigheters uppgifter och ansvar att vara ett viktigt underlag i regeringens fortsatta arbete. Uppdraget kommer att redovisas i mars 2026. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap (RiR 2025:31) Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 2026 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Mohamsson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om utbildning på vetenskaplig grund