Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 11 av 7548 träffar
Propositionsnummer · 2025/26:241 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om tillämpningen avdet finanspolitiska ramverket 2025
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Skr. 241
Regeringens skrivelse 2025/26:241 Riksrevisionens rapport om tillämpningen avdet finanspolitiska ramverket 2025 Skr. 2025/26:241 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 1 april 2026 Elisabeth Svantesson Niklas Wykman (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025 (RiR 2025:36). I rapporten bedömer Riksrevisionen att den föreslagna finanspolitiken inte är utformad i enlighet med det finanspolitiska ramverket och att finanspolitiken inte är redovisad på ett transparent sätt. Myndigheten anser bl.a. att budgetdisciplinen riskerar att försvagas till följd av avvikelser från målet för det offentliga finansiella sparandet med hänsyn till särskilda utgifter. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta initiativ för att pröva om det även fortsättningsvis ska kunna medges sådana avvikelser. Myndigheten rekommenderar också regeringen att beräkna och redovisa effekten av den föreslagna finanspolitiken på konjunkturläget och öka transparensen kring vilka faktorer som påverkar förändringen i det strukturella sparandet i prognoserna. Regeringen arbetar kontinuerligt med att utveckla innehållet i de ekonomiska propositionerna i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar. Vad gäller utformningen av den föreslagna finanspolitiken anser regeringen dock inte att det finns skäl att ompröva de ställningstaganden som låg till grund för den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina och för den nya skrivelsen som beskriver det finanspolitiska ramverket. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer3 2.1Avvikelsen från målet för det offentliga finansiella sparandet3 2.2Effekter av finanspolitiken på konjunkturläget4 2.3Redovisningen av förändringen i det strukturella sparandet i prognoserna4 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer5 3.1Avvikelsen från målet för det offentliga finansiella sparandet5 3.2Effekter av finanspolitiken på konjunkturläget6 3.3Redovisningen av förändringen i det strukturella sparandet i prognoserna6 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer6 BilagaRegeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025 (RiR 2025:36)7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 april 202660 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen granskar regelbundet de ekonomiska propositionerna med utgångspunkt i hur regeringen redovisar finanspolitiken och tillämpar det finanspolitiska ramverket. Myndigheten har granskat 2025 års ekonomiska vårproposition (prop. 2024/25:100) och budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) i syfte att undersöka om krav och praxis, så som de beskrivs i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207), uppfylls. Granskningen har resulterat i rapporten Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025 (RiR 2025:36), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 18 december 2025. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen varken redovisar sin föreslagna finanspolitik på ett transparent sätt eller utformar finanspolitiken i enlighet med det nuvarande finanspolitiska ramverket. Myndigheten lämnar därför tre rekommendationer till regeringen: Ta initiativ för att pröva möjligheten att det finanspolitiska ramverket även fortsättningsvis inte ska medge avvikelser från målet för den offentliga förvaltningens sparande med hänsyn till särskilda utgiftsposter. Beräkna och redovisa effekter av den föreslagna finanspolitiken på konjunkturläget (BNP-gapet). Öka transparensen kring vilka faktorer som påverkar förändringen i det strukturella sparandet i prognoserna. Avvikelsen från målet för det offentliga finansiella sparandet Riksrevisionen bedömer att en ordning där nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina ska kunna medge en avvikelse från målet för det offentliga finansiella sparandet under perioden 2026–2034 bör undvikas. Riksrevisionen bedömer att det saknas tillräckligt underbyggda skäl för att motivera en ordning där det tillåts avvikelse för vissa utgiftsposter och framhåller att en bärande tanke med det finanspolitiska ramverket är att målet för det offentliga finansiella sparandet omfattar alla utgifter och intäkter. Att frångå denna princip är enligt Riksrevisionen förknippat med betydande offentligfinansiella risker. Riksrevisionen rekommenderar därför att regeringen tar initiativ för att pröva möjligheten att det finanspolitiska ramverket även fortsättningsvis inte ska medge avvikelser från målet för den offentliga förvaltningens sparande med hänsyn till särskilda utgiftsposter. Riksrevisionen konstaterar att den plan som regeringen har presenterat för återgång till målet för det offentliga finansiella sparandet inte redovisar hur det strukturella sparandet når vare sig överskottsmålet eller det föreslagna balansmålet, utan endast redovisar att det strukturella sparandet exklusive nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina når balansmålet 2028. Riksrevisionen bedömer att det inte är förenligt med det finanspolitiska ramverket att den redovisade planen för återgång tar sikte på något annat mål än det mål som riksdagen har beslutat. Effekter av finanspolitiken på konjunkturläget Riksrevisionen bedömer att regeringens redogörelse i budgetpropositionen för 2026 inte är tillräckligt transparent för att bedöma om finanspolitiken är väl avvägd med hänsyn till konjunkturläget. Myndigheten lyfter att regeringen anger att konjunkturläget väntas förbättras avsevärt under 2026 och att ekonomin kommer att befinna sig i det som i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207) definieras som ett normalt konjunkturläge. Riksrevisionen menar dock att regeringen inte redovisar hur konjunkturen (BNP-gapet) hade utvecklats utan de finanspolitiska åtgärder som föreslås i budgetpropositionen för 2026. Mot bakgrund av detta rekommenderar Riksrevisionen regeringen att beräkna och redovisa effekten av den föreslagna finanspolitiken på konjunkturläget (BNP-gapet). Redovisningen av förändringen i det strukturella sparandet i prognoserna Riksrevisionen bedömer att transparensen kring vilka faktorer som påverkar finanspolitikens inriktning kan förbättras. Myndigheten menar att förändringen i det strukturella sparandet i prognoserna i högre utsträckning skulle kunna dekomponeras och kvantifieras, t.ex. genom att effekten av den automatiska budgetförstärkningen på det strukturella sparandet redovisas separat. Mot bakgrund av detta rekommenderar Riksrevisionen regeringen att öka transparensen kring vilka faktorer som påverkar förändringen i det strukturella sparandet i prognoserna. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Avvikelsen från målet för det offentliga finansiella sparandet Regeringen anser, till skillnad från Riksrevisionen, att den föreslagna finanspolitikens utformning är förenlig med det finanspolitiska ramverket. Av skrivelsen Ramverket för finanspolitiken framgår att en målavvikelse kan ha flera skäl och inte ska likställas med att politiken är felaktigt utformad eller att det föreligger ett brott mot det finanspolitiska ramverket. I skrivelsen anges vidare att det åligger regeringen att förklara vad som motiverar avvikelsen och hur regeringen avser att en återgång till målet bör ske (skr. 2017/18:207 s. 14). Regeringen har motiverat avvikelserna i 2025 års ekonomiska vårproposition och i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2024/25:100 avsnitt 5 och prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 5). Regeringen vill med anledning av Riksrevisionens synpunkter på redovisningen av återgången till målet för det offentliga finansiella sparandet framhålla att det i den ekonomiska vårpropositionen, i enlighet med det finanspolitiska ramverket, finns en plan för återgång till målet (prop. 2024/25:100 avsnitt 5). I budgetpropositionen redovisas det strukturella sparandet både inklusive och exklusive nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina. Av redovisningen framgår det att balansmålet exklusive nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina bedöms nås 2028 (prop. 2025/26:1 avsnitt 5). I propositionen hänvisas till den parlament-ariska överenskommelsen från den 19 juni 2025 om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina (Fi2026/00095). Enligt denna kan nya utgifter för försvaret och stöd till Ukraina medge avvikelser från målet för det offentliga finansiella sparandet 2026–2034. Det offentliga finansiella sparandet ska enligt överenskommelsen vara i balans senast 2035. I detta syfte ska senast 2030 en bana för återgång presenteras. Riksdagen beslutade enligt förslagen i budgetpropositionen (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64 och 65). Regeringen överlämnade den 9 december 2025 skrivelsen Det finanspolitiska ramverket till riksdagen. I skrivelsen finns i avsnittet om målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande en hänvisning till den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina (skr. 2025/26:76 s. 6 och 7). Finansutskottet uttalade att det välkomnar den nya skrivelsen och att det är positivt att den parlamentariska överenskommelsen beskriver hur tillämpningen av det finanspolitiska ramverket kommer att se ut fram till 2035 (bet. 2025/26:FiU14 s. 18 och 19). Regeringen bedömer alltjämt att den parlamentariska överenskommelsen är ändamålsenligt utformad för att rusta upp försvaret och stötta Ukraina, och samtidigt värna långsiktigt hållbara offentliga finanser. Ramverket ses över av en parlamentariskt tillsatt kommitté varannan mandatperiod och det är i samband med dessa översyner som eventuella behov av förändringar av ramverket kan beaktas (skr. 2025/26:76 s. 23). Regeringen anser därför, till skillnad från Riksrevisionen, att det inte finns skäl att ta initiativ till att ompröva de ställningstaganden som låg till grund för den parlamentariska överenskommelsen och som utgör en del av den skrivelse som beskriver det finanspolitiska ramverket. Effekter av finanspolitiken på konjunkturläget Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att redovisningen av finanspolitiken ska vara tydlig och ändamålsenlig. Regeringen redovisar tydligt i budgetpropositionen för 2026 att finanspolitiken 2026 är expansiv och att detta bedöms vara motiverat för att stötta återhämtningen i ekonomin. Regeringen tar inte fram alternativa prognoser i syfte att redovisa hur konjunkturen (BNP-gapet) eller de offentliga finanserna hade utvecklats utan den aktiva finanspolitiken. Regeringen genomför däremot analyser av hur finanspolitikens storlek och utformning påverkar den ekonomiska utvecklingen. Regeringen arbetar kontinuerligt med att öka tydligheten och transparensen i redovisningen av finanspolitikens inriktning. Redovisningen av förändringen i det strukturella sparandet i prognoserna Regeringen delar Riksrevisionens syn på vikten av tydlighet och transparens. Det är samtidigt viktigt att redovisningen i möjligaste mån är tydlig utan att kompliceras med en alltför detaljerad och teknisk beskrivning av utvecklingen. En avvägning mellan värdet av en mer detaljerad analys och värdet av en mer lättillgänglig beskrivning måste göras. Regeringen arbetar kontinuerligt med att öka tydligheten och transparensen i redovisningen av finanspolitikens inriktning. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen strävar ständigt efter att öka tydligheten och transparensen i de ekonomiska propositionerna i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar. Tydlighet och transparens är bärande delar i det finanspolitiska ramverket och bidrar till att finanspolitiken blir mer förutsägbar. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025 (RiR 2025:36) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 april 2026 Närvarande: statsrådet Svantesson, ordförande, och statsråden Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Lann Föredragande: statsrådet Svantesson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025