Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:226 Riksrevisionens rapport om Sidas arbete med det humanitära biståndet Skr. 2025/26:226 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 19 mars 2026 Ebba Busch Benjamin Dousa (Utrikesdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har presenterat i rapporten Att rädda liv och lindra nöd – Sidas arbete med det humanitära biståndet (RiR 2025:33). Riksrevisionens granskning visar att Sida fokuserar på att det humanitära biståndet ska gå till de kriser där behoven är som störst, en central princip inom det humanitära biståndet. Samtidigt bedömer Riksrevisionen att det finns utrymme för effektivisering i Sidas hantering av det humanitära biståndet. Riksrevisionens slutsatser är att Sida bör förenkla processerna för val av samarbetspartner och fördelning av det humanitära biståndet, tydliggöra beslutsfattandet och se till att de beslut som fattas följer förvaltningsrättsliga principer. Därutöver framhåller Riksrevisionen i sina slutsatser att uppföljningen av det humanitära biståndet bör systematiseras och att Sida bör dra större nytta av arbetet mellan avdelningarna och se över om fördelningen av personalresurserna på ambassaderna är ändamålsenlig. Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen, men lämnar ett flertal rekommendationer till Sida som är i linje med nämnda slutsatser. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och delar i huvudsak de övergripande iakttagelserna, bedömningarna och rekommendationerna. I skrivelsen beskriver regeringen de åtgärder som Sida har vidtagit och regeringens pågående arbete för att säkerställa en effektivare hantering av det humanitära biståndet. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser4 3.1Är Sidas val av samarbetspartner inom det humanitära biståndet effektiva?5 3.2Är Sidas arbete med att fördela det humanitära biståndet effektivt?6 3.3Är Sidas uppföljning på det humanitära biståndet effektivt?7 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser8 Riksrevisionens rapport Att rädda liv och lindra nöd – Sidas arbete med det humanitära biståndet (RiR 2025:33)10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 202682 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat effektiveten i Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetets (Sidas) arbete med det humanitära biståndet, som går till akuta humanitära kriser och katastrofer. Granskningen berör inte insatsernas effekter i drabbade områden. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Att rädda liv och lindra nöd – Sidas arbete med det humanitära biståndet (RiR 2025:33), se bilaga. Riksrevisionen överlämnade rapporten till regeringen den 2 december 2025. Utrikesdepartementet har inhämtat Sidas synpunkter på de rekommendationer som Riksrevisionen riktar till myndigheten. Myndighetens synpunkter finns tillgängliga i Utrikesdepartementet (UD2025/14871). I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser som rör Sida som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat effektiviteten i Sidas arbete med det humanitära biståndet. Riksrevisionen bedömer att Sidas processer för att välja strategiska humanitära samarbetspartner och för att fördela det humanitära biståndet är onödigt omfattande, och att Sidas beslutsfattande inte alltid är tillräckligt tydligt och transparent. Riksrevisionen konstaterar att Sidas arbete är fokuserat på att möta de största humanitära behoven, men att det är svårt att utläsa i vilken utsträckning information från Sidas uppföljning, och Sidas bedömningar av samarbetspartner och insatser, påverkar fördelningen av det humanitära biståndet. Riksrevisionen bedömer också att Sidas uppföljning av det humanitära biståndet inte är tillräckligt systematisk och att det finns resurser inom Sida som myndighetens humanitära avdelning bör kunna dra större nytta av. Riksrevisionens lämnar följande rekommendationer till Sida: Gör processen för val av strategiska samarbetspartner inom det humanitära biståndet mer sammanhållen, för att undvika en alltför utdragen process med överlappande bedömningar. Förenkla processerna för fördelning av det humanitära biståndet. Överväg att exempelvis öka andelen fleråriga insatser och att förenkla kraven på samarbetspartners ansökningar. Säkerställ att de ställningstaganden som Sida gör i val av samarbetspartner och i fördelningen av det humanitära biståndet är tydliga, och att de beslut som fattas följer förvaltningsrättsliga principer. Tydliggör hur information från Sidas uppföljning, liksom Sidas bedömning av samarbetspartner och insatser, vägs in i fördelningen av det humanitära biståndet. Systematisera uppföljningen av respektive samarbetspartner, och ta fram underlag som gör det möjligt att prioritera mellan olika uppföljningsbehov i den humanitära verksamheten som helhet, utifrån risk och väsentlighet. Dra större nytta av det arbete som andra avdelningar inom Sida gör rörande samma samarbetspartner och länder. Se över om fördelningen av Sidas personalresurser på ambassaderna är ändamålsenlig. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och delar i huvudsak de övergripande iakttagelserna och slutsatserna. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att det finns utrymme för effektivisering i Sidas hantering av det humanitära biståndet genom att förenkla processer i Sidas val av samarbetspartner och fördelning av det humanitära biståndet. Regeringen instämmer även i Riksrevisionens iakttagelse att det finns behov av att se över Sidas beslutsfattande vad gäller de förvaltningsrättsliga principerna om att ärenden ska ha tydliga motiveringar och vara transparenta gällande när beslut fattats, samt grund för beslutet. Regeringen instämmer även i att uppföljningen av det humanitära biståndet bör systematiseras och att Sida bör säkerställa att fördelningen av personalresurserna på utlandsmyndigheterna är ändamålsenlig. I Riksrevisionens granskning uppmärksammas att Sverige är en av världens största humanitära givare och att det svenska humanitära biståndet uppgick till totalt 9,6 miljarder kronor 2024, vilket är en betydande del (19 procent) av Sveriges totala internationella bistånd. Av dessa humanitära medel fördelades 4,9 miljarder kronor av Sida till utvalda samarbetspartner, som genomförde humanitära insatser i världen. Resterande humanitära medel (4,7 miljarder kronor) hanterades av Utrikesdepartementet i form av fleråriga kärnstöd till humanitära multilaterala organisationer och Rödakorsrörelsen. Det humanitära kärnmandatet att rädda liv och lindra nöd är prioriterat av regeringen, och det humanitära biståndet utgör en mycket viktig del av Sveriges utrikespolitik och globala engagemang. I syfte att öka effektiviteten i det humanitära biståndet fattade regeringen i juni 2025 beslut om en ny strategi för humanitärt bistånd för 2025–2029. Sida har fått i uppdrag att genomföra strategin, som gäller från och med den 1 oktober 2025. Den nya strategin tydliggör prioriteringen av insatser i syfte att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet, vilket skapar bättre förutsättningar för ett effektivt och ändamålsenligt resursutnyttjande och genomförande. I enlighet med strategin ska det humanitära biståndet, liksom tidigare, utgå från globala behov och de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, oberoende och opartiskhet samt internationell humanitär rätt. Det humanitära stödet ska även, liksom tidigare, verka principfast och behovsbaserat i enlighet med internationella åtaganden. Kostnadseffektivitet, nytänkande, innovation, nya partnerskapsmodeller, transparens och lokalisering utgör vägledande principer i strategin och centrala delar i Sidas fortsatta förbättringsarbete. Genom färre och tydliga mål och prioriteringar bidrar den nya humanitära biståndsstrategin till att stärka Sidas möjligheter att koncentrera insatserna, förenkla handläggningen och därigenom öka effektiviteten i genomförandet. Sverige bidrar till att resultat uppnås i det globala humanitära biståndsarbetet genom såväl humanitär finansiering som dialog, strategiskt påverkansarbete, kvalificerad analys och stärkt och systematiskt förbättringsarbete. Det svenska engagemanget ska vara koordinerat och ömsesidigt förstärkande mellan Utrikesdepartementet och Sida. Samtidigt som regeringen stödjer Riksrevisionens förslag om förenkling av processer i val av samarbetspartner och i fördelningen av humanitärt bistånd understryker regeringen vikten av en adekvat kvalitetssäkring. Vikten av en grundlig kvalitetssäkring av Sidas samarbetspartner lyfts även fram i den nya strategin. Strategin understryker att samarbetspartner ska respektera demokratiska värderingar, internationell rätt och humanitära principer samt ha system för att förebygga sexuella utnyttjanden, övergrepp och trakasserier. Stöd får inte ges till aktörer med kopplingar till våldsbejakande extremism eller verksamhet som motarbetar den regelbaserade världsordningen och svenska intressen, och vid tveksamhet ska försiktighetsprincipen tillämpas. I den nya strategin anges också att processer ska förenklas för civilsamhällesorganisationer så att de ska kunna genomföra en effektiv och hållbar humanitär respons i fält. Regeringen konstaterar att sedan Riksrevisionens granskning gjordes har Sida genomfört effektivitetsåtgärder och ett omfattande organisations- och omställningsarbete som är i linje med Riksrevisionens iakttagelser och regeringens prioriteringar enligt den nya strategin och uppdrag om genomförande och uppföljning av landstrategier och andra strategier inom biståndet (UD2024/17865). Är Sidas val av samarbetspartner inom det humanitära biståndet effektiva? Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelse att processen för val av strategiska samarbetspartner inom det humanitära biståndet bör göras mer sammanhållen för att undvika en alltför utdragen process med överlappande bedömningar. Regeringen instämmer även i Riksrevisionens iakttagelse att de ställningstaganden som Sida gör i val av samarbetspartner och i fördelningen av det humanitära biståndet ska vara tydliga och transparenta och att de beslut som fattas ska följa förvaltningsrättsliga principer. Regeringen anser även att processen ska harmonisera med uppdraget om genomförande och uppföljning av landstrategier och andra strategierna inom biståndet. Regeringen noterar dock att Riksrevisionens iakttagelser huvudsakligen behandlar Sidas tidigare partnervalsprocess inför strategiperioden 2021–2025 och att Sida redan har vidtagit en del åtgärder. Den nya processen för val av strategiska samarbetspartner inleddes hösten 2024 inför den nya strategiperioden 2025–2029. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att denna urvalsprocess är tydligare och mer transparent för ansökande organisationer. Som Riksrevisionen konstaterar har Sida därefter haft en tydlig och kontinuerligt uppdaterad beskrivning av processen för val av strategiska samarbetspartner på sin webbplats. Sedan Riksrevisionens granskning genomfördes har Sidas process för urval av strategiska samarbetspartner gjorts mer sammanhållen och överlappande bedömningar har minimerats. Under 2026 kommer Sida att genomföra en översyn av processens ändamålsenlighet bland annat som ett led i det fortsatta arbetet med urval av samarbetspartner under strategiperioden. Sida har även stärkt rutinen för dokumentation beträffande val av partners i den så kallade humanitära krisanalysen som genomförs årligen. Regeringen instämmer vidare i Riksrevisionens iakttagelse att det bör säkerställas att de ställningstaganden som Sida gör i val av samarbetspartner och i fördelningen av det humanitära biståndet är tydliga, transparenta och väl motiverade, och att de beslut som fattas följer förvaltningsrättsliga principer. Kritiken grundar sig på att Sida genom sin humanitära avdelning, har meddelat vissa organisationer att deras ansökningar inte har tagits vidare till fortsatt beredning och att beslut om fördelning av det humanitära biståndet kan formuleras tydligare. Sida anser att myndigheten följer förvaltningsrättsliga principer vad gäller tydlighet och transparens i myndighetens beslut. Till följd av Riksrevisionens iakttagelser avser Sida att se över och ytterligare förtydliga hanteringen av biståndsärenden för att säkerställa att förvaltningsrättsliga principer följs i beslutsfattandet. De åtgärder som Sida har vidtagit när det gäller att förenkla urvalsprocessen och att stärka rutiner kring beslutfattande, dokumentation och kommunikation ligger i linje med regeringens mål att säkerställa en effektiv användning av humanitära biståndsmedel. Är Sidas arbete med att fördela det humanitära biståndet effektivt? Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och bedömning om att det går att förenkla processerna för fördelningen av det humanitära biståndet. Enligt Riksrevisionen visar granskningen att Sida har en tydlig process för att fördela det humanitära biståndet mellan olika kriser, men att det är svårare att följa processen för fördelning av humanitära medel inom respektive kris. Regeringen instämmer i detta. Regeringen instämmer vidare i Riksrevisionens iakttagelse att det ibland har saknats tydliga och transparenta motiveringar till varför en samarbetspartner har fått finansiering för en specifik insats i en humanitär kris, samtidigt som Sida i många fall fördelar humanitära medel till samma humanitära kriser och samarbetspartner under flera år. Regeringen delar även Riksrevisionens bedömning att de tidigare beredningsprocesserna tagit mycket tid i anspråk och varit krävande för såväl samarbetspartner som för Sida. Sedan granskningsperioden har Sida kontinuerligt arbetat med att förbättra beredningsprocesserna inom vilka fördelningen av humanitära medel sker mellan och inom olika humanitära kriser. Förbättringsarbetet fortsätter under den innevarande strategiperioden (2025–2029) och kommer därefter att utvärderas och är ett led i att förenkla processerna och omhänderta bl.a. viktiga lärdomar, risker och resultat i enlighet med Riksrevisionens iakttagelser i fördelningen av nya humanitära medel till en samarbetspartner. I den nya strategin för humanitärt bistånd, 2025–2029, har Sida därtill fått i uppdrag att utveckla nya samarbetsformer med olika partnerkategorier. Detta arbete har påbörjats. Sida har också under den senaste strategiperioden ökat andelen fleråriga projekt, och avser under de närmaste åren att fortsätta med det, som ett led i att bemöta Riksrevisionens iakttagelse om att Sidas beredningsprocesser pågår konstant. Under 2026 har Sidas bemyndiganderam ökats väsentligt för att möjliggöra detta arbete. Regeringen noterar att Sida redan har vidtagit viktiga åtgärder och även påbörjat ett arbete i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer i att förenkla processerna, tydliggöra beslutsfattandet och motiveringarna för varför en samarbetspartner tilldelas humanitär finansiering i en humanitär kris, liksom att omhänderta lärdomar, resultat och risker i fördelningen av nya humanitära medel till en samarbetspartner. Sistnämnda görs som ett led i att systematisera uppföljningen och för att tydliggöra att Sidas bedömning av samarbetspartner och insatser vägs in i fördelningen av det humanitära biståndet, se nedan. Regeringen har även gett flera uppdrag till Sida som avser att bidra till att beslutsfattandet ska bli mer tydligt och transparent, uppdrag om genomförande och uppföljning av landstrategier och andra strategier inom biståndet, uppdrag att stärka evidensbaserad styrning i genomförandet av biståndet (UD2025/10436) och kompletterande uppdrag att stärka evidensbaserad styrning i genomförandet av biståndet (UD2025/18391). Därtill bedömer regeringen att Sidas plan att under de närmaste åren fortsättningsvis öka andelen fleråriga projekt, ligger i linje med regeringens mål om en effektiv användning av humanitära biståndsmedel under den nya strategiperioden. Är Sidas uppföljning på det humanitära biståndet effektivt? Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att uppföljningen av Sidas humanitära bistånd inte är tillräckligt systematisk, men under utveckling, och att det beror på brist på resurser för uppföljning, inte på uppföljningens kvalitet. Regeringen instämmer vidare i Riksrevisionens bedömning att uppföljningen försvåras av att många humanitära insatser sker på platser dit det är svårt och kostsamt att resa, och som samtidigt präglas av ett utmanade säkerhetsläge. Regeringen delar också slutsatsen att Sidas kostnad för att hantera det humanitära biståndet är förhållandevis låg i jämförelse med samtliga av de andra tematiska strategierna som Sida hanterar, och att Sidas avdelning för humanitära frågor har begränsad tillgång till utsänd Sida-personal vid utlandsmyndigheterna. Sida påbörjade under 2024 ett arbete med resultatuppföljning där syftet är att göra uppföljningsarbetet mer systematiskt och strukturerat. Bland annat har en rutin för uppföljning av verksamhet, risker och resultat i enskilda länder tagits fram. Syftet med att återföra avvikelser, information om risker och resultat är att förstärka underlag för kommande beslut men också att säkerställa lärande och ansvarsutkrävande. Detta arbete utgör även underlag för att identifiera uppföljningsbehov inom ramen för den humanitära verksamheten som helhet utifrån kravet på risk och väsentlighet i myndighetens regler för insatshantering. Den nya rutinen började tillämpas under första kvartalet 2026. Vad gäller Sidas interna arbetssätt avser Sida att under 2026 effektivisera det myndighetsgemensamma arbetet genom att kartlägga vilka avdelningar som har samma samarbetspartners och kriskontexter som den humanitära avdelningen för att på så sätt dra nytta av varandras erfarenheter. Sida har under 2025 tagit fram en central befattningsplan som omfattar samtliga medarbetare som arbetar med genomförandet av myndighetens verksamhet. Fördelning av personalresurser ses löpande över i syfte att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv resursallokering, vilket Sida också anger gäller det humanitära biståndet. Regeringen välkomnar Sidas kapacitetshöjande insatser. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens granskning utgör ett viktigt underlag i ett kontinuerligt arbete med att utveckla Sidas arbete med det humanitära biståndet. Som framgår av avsnitt 3 har Sida i flera avseenden vidtagit åtgärder sedan den aktuella granskningsperioden. Regeringen har tagit upp Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i den löpande dialogen med Sida. Flera av de iakttagelser som Riksrevisionen gör har Sida redan uppmärksammat och åtgärdat i sin verksamhet och utvecklingsarbete pågår avseende övriga iakttagelser. Utöver myndighetens formella rapportering och redovisningar till regeringen följer regeringen upp Sidas effektivitetsarbete i det humanitära biståndet och genomförandet av Riksrevisionens rekommendationer inom ramen för regelbundna dialoger med myndigheten. Regeringen följer på motsvarande sätt även upp Sidas arbete med en mer systematisk uppföljning av det humanitära biståndet, liksom frågan om verksamheternas resurssättning. Genom denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens granskningsrapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Att rädda liv och lindra nöd – Sidas arbete med det humanitära biståndet (RiR 2025:33) Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 2026 Närvarande: statsrådet Busch, ordförande, och statsråden Svantesson, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Dousa, Larsson, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Dousa Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Sidas arbete med det humanitära biståndet