Post 2218 av 2512 träffar
                
                
            
                    Propositionsnummer ·
                    1997/98:1 ·
                    
                    Hämta Doc ·
                    
                
                
                
                    Budgetpropositionen för 1998
                
                
                
                    Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
                
                
                
                    Dokument: Prop. 1/5
                
                
                
                
Utrikesförvaltning och 
internationell          
samverkan
5
 
.
Förslag till statsbudget för år 1998
Utrikesförvaltning och internationell samverkan
Innehållsförteckning
	1.	Förslag till riksdagsbeslut	5
	2.	Inledning		7
			
	3.		Utrikesförvaltningen m.m.	15
		A 1	Utrikesförvaltningen	15
		A 2	Nordiskt samarbete	16
		A 3	Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i 
			utlandet m.m.	17
4.		Internationella organisationer	19
		B 1	Bidrag till vissa internationella organisationer	20
			Förenta nationerna	20
			Europarådet	21
			Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
		 	(OSSE)	22
	Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken  inom 
	EU (GUSP)	23
	Övriga internationella organisationer	23
		B 2	Nordiska ministerrådet	23
		B 3	Organisationen för ekonomiskt samarbete och 
			utveckling (OECD)	24
		B 4	Fredsfrämjande verksamhet	25
	5.		Information om Sverige i utlandet	27
		C 1	Svenska institutet	28
		C 2	Övrig information om Sverige i utlandet	29
	6.		Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.	31
		D 1	Utredningar och andra insatser på det utrikes-
			politiska området	31
		D 2	Information och studier om säkerhetspolitik och 
			fredsfrämjande utveckling	32
		D 3	Bidrag till Stockholms internationella freds-
			forskningsinstitut (SIPRI)	32
		D 4	Forskning till stöd för nedrustning och inter-
			nationell säkerhet	33
		D 5	Utrikespolitiska Institutet	33
	
		D 6	Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och 
			säkerhetspolitisk betydelse	33
	
	7.		Övriga utrikespolitiska frågor	35
		E 1	Inspektionen för strategiska produkter	36
		E 2	Europainformation m.m.	36
	Bilaga 5.1	Sveriges samlade bidrag till FN	39
	Bilaga 5.2	Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter 
			samt ackrediteringar för de Stockholms-
			baserade ambassadörerna	43
1.  Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
 
1.  godkänner målen för utgiftsområdet i enlighet med 
vad regeringen förordar under avsnitt 2,
2.  godkänner förslaget att bilda en ny myndighet 
Svenska institutet med uppgift att bedriva 
motsvarande verksamhet som bedrivs av Stiftelsen 
Svenska institutet (avsnitt 5), 
3. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under 
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell 
samverkan enligt följande uppställning:
ANSLAG
ANSLAGSTYP
ANSLAGSBELOP
P
(TUSENTAL 
KRONOR)
A 1 Utrikesförvaltningen
Ramanslag
1 757 629
A 2 Nordiskt samarbete
Ramanslag
1 452
A 3 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet 
m.m.
Ramanslag
4 402
B 1 Bidrag till vissa internationella organisationer
Ramanslag
464 161
B 2 Nordiska ministerrådet
Ramanslag
274 300
B 3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling 
(OECD)
Ramanslag
24 400
B 4 Fredsfrämjande verksamhet
Ramanslag
143 409
C 1 Svenska institutet
Ramanslag
50 748
C 2 Övrig information om Sverige i utlandet
Ramanslag
9 835
D 1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska 
området
Ramanslag
2 259
D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och 
fredsfrämjande utveckling
Ramanslag
9 000
D 3 Bidrag till Stockholms internationella 
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
Obetecknat 
anslag
20 324
D 4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell 
säkerhet
Ramanslag
10 262
D 5 Utrikespolitiska Institutet
Obetecknat 
anslag
10 004
D 6 Forskningsverksamhet av särskild utrikes-och 
säkerhetspolitisk betydelse
Ramanslag
5 524
E 1 Inspektionen för strategiska produkter
Ramanslag
15 801
E 2 Europainformation m.m.
Ramanslag
7 800
Summa
2 811 310
.
2.  Inlednin
Omfattning/ändamål
Utgiftsområdet Utrikesförvaltning och internationell 
samverkan består av följande verksamhetsområden: 
utrikesförvaltning, internationella organisationer, 
information om Sverige i utlandet, nedrustnings- och 
säkerhetspolitiska frågor samt övriga utrikespolitiska 
frågor.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
4 764
3 192
2 880
2 811
2 873
2 943
Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall 
och ekonomiskt utfall
Sveriges utrikesförvaltning har på ett aktivt sätt 
medverkat till att uppnå regeringens ambitioner och mål 
på det utrikespolitiska området såsom de redovisas i 
inledningen till detta utgiftsområde. Ca 95% av 
utgifterna inom utgiftsområdet avser 
utrikesförvaltningen (61%) och bidragen till 
internationella organisationer (34%). Utvecklingen av 
dessa utgifter är bl.a. beroende av den svenska kronans 
ställning och inflationen utomlands. Utgiftsutvecklingen 
har också påverkats av att viss verksamhet inkl. medel 
överförts till utgiftsområde 6 Totalförsvar.
Förutom ett anslagssparande på i första hand 
verksamhetsområdet Utrikesförvaltningen m.m. 
uppvisar övriga verksamhetsområden ett ekonomiskt 
utfall som i stort överensstämmer med budgeterade 
medel.
Större förändringar
Utrikesförvaltningen har under den gångna perioden 
fortsatt att anpassa sin verksamhet efter de krav som en 
tilltagande internationalisering ställer på Sverige. En 
integration av departementets verksamhetsområden 
(politik, handel, internationellt utvecklingssamarbete 
och migration) har genomförts i syfte att göra det 
möjligt för departementet att bättre ta till vara Sveriges 
intressen såväl i vårt eget grannskap som i det vidare 
internationella sammanhanget. EU:s 
regeringskonferens, förberedelserna för EU:s 
utvidgning, Europas säkerhetspolitiska omdaning, vårt 
medlemskap i FN:s säkerhetsråd, främjande av svenska 
ekonomiska intressen i utlandet och en successiv 
anpassning av våra relationer till länderna i Asien, 
Afrika och Latinamerika till en ny tids villkor, har 
ägnats stor uppmärksamhet.
Mål för utgiftsområdet
Målet för utgiftsområdet är att säkerställa Sveriges 
intressen i förbindelserna med andra länder. Till de 
särskilt prioriterade målen hör en utveckling av 
Östersjösamarbetet och regionens integration i en vidare 
europeisk och internationell samverkan, utvidgningen av 
EU, ansträngningar att göra utrikesförvaltningen till ett 
bättre instrument i näringspolitiken, en reform av FN 
och en förnyelse av Sveriges relationer till Afrika.
Prioriteringar för 1998
Under det kommande verksamhetsåret kommer 
beslutet om en utvidgning av EU, beslut om 
riktlinjer för reformer av centrala politikområden 
inom EU, den europeiska säkerhetspolitikens 
utveckling och vårt medlemskap i säkerhetsrådet att 
kräva fortsatt uppmärksamhet. Utrikesförvaltningen 
kommer att ägna mycket arbete åt de genomgripande 
reformer som är nödvändiga för att göra FN till ett 
effektivare redskap för förebyggande av kriser och 
konflikthantering och för ekonomisk och social 
utveckling. Östersjösamarbetet är likaledes ett 
prioriterat ämnesområde. Ökad vikt kommer att 
läggas vid handels- och sysselsättningsfrämjande 
åtgärder, särskilt inom utlandsorganisationen. Vissa 
nya resurser kommer att avdelas för detta ändamål. 
En översyn av Sveriges relationer till Afrika har 
inletts. Resultatet härav kommer att föreläggas 
riksdagen. På motsvarande sätt görs en studie om 
Sveriges relationer till de asiatiska länderna.
Resultatbedömning
Tillståndet och utvecklingen inom området 
samt regeringens slutsatser
Det svenska folkets levnadsvillkor blir alltmera 
beroende av vad som sker i omvärlden och av vårt lands 
mångskiftande samverkan med andra länder. 
Sysselsättning och ekonomisk tillväxt förutsätter ett 
öppet och väl fungerande internationellt handelsutbyte. 
Sveriges fred och dess invånares säkerhet i vid mening 
är avhängig av global och europeisk säkerhet och 
utveckling. Bestående säkerhet för vårt land och 
trygghet och välfärd för vårt folk förutsätter 
internationell solidaritet och gemensam säkerhet.
Ökande världshandel, globala kapitalrörelser och 
snabba tekniska framsteg, inte minst på 
informationsområdet, präglar idag den internationella 
utvecklingen. Samtidigt består - och vidgas i många fall 
- de djupa klyftorna mellan rika och fattiga länder och 
mellan besuttna och utsatta grupper inom länderna. 
Urbanisering, industrialisering och utnyttjande av 
naturresurser utsätter miljön för svåröverskådliga 
påfrestningar. Världen och Europa har befriats från 
fruktan för stormaktskrig, men runt om i världen 
förekommer väpnade konflikter och djupgående etniska, 
religiösa och ekonomiska motsättningar. Mänskliga 
rättigheter undertrycks och människor drivs att fly.
Mot denna bakgrund blir förebyggande av väpnade 
konflikter, fredsfrämjande insatser, en öppen 
världshandel och strävan efter en miljömässigt hållbar 
utveckling angelägna uppgifter för svensk utrikespolitik 
i dag. Sedan länge är respekt för folkrätten och de 
mänskliga rättigheterna,  demokrati, fortsatt 
nedrustning, rättfärdig social och ekonomisk utveckling, 
jämställdhet mellan kvinnor och män och fri 
världshandel med varor och tjänster centrala mål för 
svensk utrikespolitik. För att uppnå dem är arbetet i 
Förenta nationerna (FN) och dess olika organ och i 
Världshandelsorganisationen (WTO) av grundläggande 
betydelse. Stödet till FN, där Sverige åren 1997 och 
1998 tillhör säkerhetsrådet, förblir en hörnsten i svensk 
utrikespolitik.
Genom den allt närmare samverkan på skilda 
områden inom Europeiska unionen (EU) deltar Sverige 
aktivt i formandet av det framtida Europa, samtidigt 
som vårt medlemskap i EU i allt högre grad påverkar 
vårt eget samhälles utveckling. Medlemskapet i EU har 
givit Sveriges samarbete med omvärlden en ny 
dimension och påverkar svensk utrikespolitik på en lång 
rad områden. I EU, Organisationen för säkerhet och 
samarbete i Europa (OSSE),  Europarådet, Euro-
atlantiska partnerskapsrådet (EAPR) och Västeuropeiska 
unionen (VEU) medverkar Sverige till framväxten av 
en ny alleuropeisk säkerhets- och samarbetsstruktur. Att 
befästa och bygga ut samarbetet i Norden, 
Östersjöområdet och Barentsregionen och knyta detta 
till det vidare europeiska samarbetet är av särskild vikt 
för Sverige.
Politiska förbindelser, freds- och säkerhetsfrämjande 
arbete, handel, utvecklingssamarbete och 
migrationsfrågor blir allt mera sammanflätade i ett 
växande ömsesidigt internationellt beroende. I syfte att 
stärka vår förmåga att föra en sammanhållen 
utrikespolitik och för att skapa en rationell 
beredningsordning reformerades Utrikesdepartementets 
organisation år 1996. Erfarenheterna av denna reform, 
innebärande integration av UD:s olika 
verksamhetsområden, har varit positiva.
En väl samordnad information i utlandet om Sverige 
och svenska förhållanden utgör en betydelsefull del av 
svensk utrikespolitik. Nämnden för Sverigefrämjande i 
utlandet har fått en central roll som samarbetsforum för 
strategiskt sverigefrämjande insatser.
FN och global säkerhet
Sedan hotet om ett stormaktskrig, som ytterst kunnat 
leda till bruk av massförintelsevapen, tonat bort, har 
arbetet för att trygga internationell säkerhet delvis 
ändrat karaktär. Det har blivit allt viktigare att 
förebygga konflikter  inom länderna och att genom 
snabba internationella fredsfrämjande insatser hejda 
väpnade konflikter såväl inom som mellan enskilda 
stater. Betydelsen av att långsiktigt bygga för fred 
genom att främja respekt för mänskliga rättigheter, 
demokrati och social och ekonomisk utveckling 
framträder allt tydligare.
Ett brett spektrum av synpunkter och förslag på detta 
område redovisas i studien ”Konfliktföre-byggande 
verksamhet”, som 1997 slutförts inom UD.
Efter det kalla krigets slut är gränsen mellan militär 
och icke-militär säkerhet mindre tydlig. På samma sätt 
som krig och väpnade konflikter är miljöförstöring, 
massfattigdom, etniskt, religiöst och politiskt förtryck, 
grov internationell brottslighet och spridning av 
massförstörelsevapen hot, som måste mötas globalt. Att 
trygga enskilda människors säkerhet och skapa bättre 
levnadsvillkor för dagens och framtida generationer har 
alltmera blivit en uppgift för internationell samverkan. 
FN bär ett övergripande ansvar för internationell fred 
och säkerhet men också för ekonomisk och social 
utveckling i alla dess aspekter. Både när det gäller att 
förebygga konflikter och att möta icke-militära hot har 
FN och dess olika organ en central uppgift. Under 
1990-talet har FN i en rad stora konferenser om miljö, 
mänskliga rättigheter, befolkning, kvinnor och social 
utveckling samt boende och bebyggelse fört upp dessa 
frågor på den globala dagordningen. Det är en viktig del 
av Sveriges internationella solidaritetsarbete att 
medverka till att dessa konferenser ges en effektiv och 
samordnad uppföljning. Ett led i en sådan uppföljning 
på miljöområdet var stats- och regeringschefernas möte 
i FN i juni 1997, där handlingsprogrammet från 
konferensen i Rio de Janeiro 1992, Agenda 21, 
utvärderades.
Det växande behovet av internationell samverkan på 
skilda områden ställer ökade krav på FN:s 
handlingsförmåga och effektivitet. En nödvändig 
förutsättning för att FN skall fungera effektivt är 
emellertid att samtliga medlemsländer, särskilt de stora 
och rika, fullgör sina ekonomiska skyldigheter mot 
världsorganisationen. FN:s generalsekreterare framlade 
i juli 1997 ett genomgripande reformprogram för FN:s 
olika verksamhetsområden, ledningsstruktur och 
budgetprocess. Reformarbetet kommer att intensifieras 
under hösten 1997 och 1998. Tillsammans med andra 
länder driver Sverige arbetet på att reformera FN i den 
s.k. 16-gruppen. I generalsekreterarens program 
återfinns många av de förslag, som i början av 1997 
redovisades i det nordiska FN-projektet på det sociala 
och ekonomiska området. Rapporten ”Vårt globala 
grannskap” från Kommissionen för globalt samarbete, 
som presenterades 1995 och vars rekommendationer 
regeringen delar, utgör en viktig utgångspunkt för 
reformarbetet.
Sveriges arbete i FN:s säkerhetsråd präglas av ett 
långsiktigt reformperspektiv. Det är nödvändigt att 
förbättra FN:s förmåga att förhindra och tidigt ingripa i 
konflikter. Erfarenheten har också visat att nya typer av 
fredsfrämjande FN-operationer måste utvecklas, där 
politiska, militära, humanitära, ekonomiska och sociala 
insatser samverkar. Vidare finns ett starkt behov av att 
stärka banden mellan säkerhetsrådet och 
generalförsamlingen liksom mellan säkerhetsrådet och 
såväl regionala som enskilda organisationer.
Sverige innehade under juli månad 1997 
ordförandeskapet i säkerhetsrådet. Under denna tid 
behandlades ett drygt tjugotal konflikter. På svenskt 
initiativ gjordes ett särskilt ordförandeuttalande om 
poliser i det fredsfrämjande arbetet. Där betonades 
deras växande roll i såväl konfliktförebyggande som 
fredsbevarande insatser och återuppbyggnaden efter en 
konflikt. Sverige ägnade under ordförandeskapet 
särskild uppmärksamhet åt frågan om större öppenhet i 
rådets arbetsformer och bättre konsultationer med 
truppbidragare.  År 1998 kommer Sverige åter att 
under en månad leda säkerhetsrådets arbete.
Folkrätten har alltid intagit en central plats i svensk 
utrikespolitik. Av särskild vikt är att förbättra 
efterlevnaden av dess bestämmelser och att staterna 
ansluter sig till bindande tvistlösningsmekanismer.
Arbetet för de mänskliga rättigheterna måste ständigt 
föras vidare. Först under senare år har kvinnors 
rättigheter och jämställdhet och barnens rättigheter på 
allvar uppmärksammats internationellt. Dödsstraff 
utdöms och verkställs ännu på många håll i stort antal. 
Att dödsstraffet avskaffas är ett prioriterat mål i svensk 
utrikespolitik. Respekten för de mänskliga rättigheterna 
i inbördeskonflikter måste stärkas, och mänskliga 
rättigheter måste beaktas bättre i multilateralt och 
bilateralt utvecklingssamarbete. Av särskild betydelse är 
att på olika sätt förbättra efterlevnaden av normer och 
konventioner för mänskliga rättigheter. Sverige deltar 
aktivt i arbetet på att skapa en permanent internationell 
brottmålsdomstol och stöder Jugoslavien- och 
Rwandatribunalerna, som trots svårigheter och 
tillkortakommanden utgör steg i denna riktning. Vårt 
lands djupa engagemang i arbetet på att stärka 
efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna kommer att 
fullföljas med kraft både i FN och andra sammanhang.
Sveriges nedrustningsarbete skall målmedvetet drivas 
vidare. Att få till stånd fortsatt reduktion och slutlig 
eliminering av massförstörelsevapen förblir en 
prioriterad uppgift för en aktiv svensk 
nedrustningspolitik även efter förbättringen av 
stormaktsrelationerna. Konventionen mot kemiska 
vapen trädde i kraft i april 1997. Arbete pågår för att 
stärka konventionen om förbud mot biologiska vapen 
genom ett kontrollsystem. Sedan september 1996 har 
över 140 stater, däribland de fem kärnvapenmakterna 
och Sverige, undertecknat fördraget om totalförbud mot 
kärnsprängningar. START II-avtalet bör snarast träda i 
kraft och följas av förhandlingar om ett START III-
avtal. Förhandlingar om förbud mot tillverkning av 
klyvbart material för vapenändamål är ett ytterligare 
viktigt steg mot  total frihet från  kärnvapen. Sverige 
stöder den s.k. Canberrakommissionens krav på att 
kärnvapenstyrkor skall tas ur beredskapsläge, att 
stridsspetsar och vapenbärare skall hållas åtskilda samt 
att kärnvapenmakterna skall ingå bindande avtal om att 
aldrig tillgripa kärnvapen mot icke-kärnvapenstater.
Antipersonella landminor (truppminor) har förödande 
mänskliga, sociala och ekonomiska konsekvenser 
genom att de dödar och lemlästar civila långt efter det 
att en konflikt upphört. Sverige införde 1996 förbud 
mot användning av sådana minor, och  befintliga lager 
skall förstöras. Riksdagen ratificerade i maj 1997 det 
reviderade protokoll med skärpta regler om användning 
av antipersonella minor, som förhandlats fram under 
svensk ledning. Hösten 1997 inleds förhandlingar om att 
få till stånd ett internationellt totalförbud mot dessa 
vapen. Vårt land kommer att fortsätta att spela en 
pådrivande roll i detta arbete.
Sverige fäster stor vikt vid implementeringen av det 
globala Wassenaar-arrangemanget med syfte att hindra 
spridning av både krigsmateriel och strategiskt känsliga 
produkter. 
Sveriges  stöd till multilateralt utvecklingssamarbete 
behandlas under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Fri världshandel
Utrikeshandel är en allt starkare drivkraft för 
ekonomisk tillväxt och utveckling. Det gäller globalt, i 
utvecklingsländerna såväl som i EU och i Sverige. 
Världshandeln växer snabbare än världsproduktionen. 
För ett utrikeshandelsberoende land som Sverige är 
en stärkt frihandel en nödvändighet. Därför verkar 
Sverige för multilateralt samarbete och väl fungerande 
spelregler för den internationella handeln. Detta är en 
förutsättning för att alla länder oavsett ekonomisk styrka 
skall ges lika rättigheter på detta område.
WTO har under sina två första år varit mycket 
framgångsrikt i arbetet på att förstärka det globala 
regelverket. WTO:s första ministerkonferens i 
december 1996 fastlade ett frihandelsinriktat 
arbetsprogram för de kommande åren. Under 1997 har 
två nya avtal slutits inom WTO, om bastelefonitjänster 
och om informationsteknik. Ett arbete har inletts för att 
skapa gemensamma regler på investerings- och 
konkurrensområdet. Det är viktigt att alla länder 
omfattas av det globala regelverket. I dag är drygt 130 
stater medlemmar i WTO och ett trettiotal förhandlar 
om medlemskap.
Regionala frihandelsarrangemang kan utgöra 
värdefulla och pådrivande komplement till multilaterala 
lösningar. Sveriges agerande utgör ett gott exempel på 
en sådan positiv samverkan. Inom EU har Sverige 
alltsedan inträdet drivit vår traditionella frihandels-linje 
och verkat för öppenhet mot omvärlden. Vi verkar för 
en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken och 
därigenom en liberalisering av handeln med 
jordbruksprodukter. Vårt land fortsätter att arbeta för en 
förbättring av utvecklingsländernas tillträde till den 
europeiska marknaden. Särskilt stor vikt lägger Sverige 
vid ett närmare samarbete med de central- och 
östeuropeiska länderna och länderna i 
Medelhavsområdet. 
Säkerhet och samarbete i Europa
Sedan det kalla krigets konfrontation mellan 
militärblocken i Europa upphört, har framväxten av en 
ny säkerhets- och samarbetsordning blivit möjlig. 
Viktiga beslut, som påverkar denna, har fattats och 
kommer att fattas under 1997 och de närmaste åren 
därefter.
EU är den centrala institutionen i och redskapet för 
att skapa en europeisk samarbetsstruktur. Inom den 
gemensamma marknaden sker merparten av Sveriges 
handelsutbyte med omvärlden, och den gemensamma 
utrikes- och säkerhetspolitiken är viktigaste forum för 
svensk utrikespolitik. 
Regeringskonferensen, som avslutades med 
toppmötet i Amsterdam i juni 1997, förde integrationen 
mellan unionens medlemmar ytterligare framåt och 
beredde vägen för EU:s fortsatta utvidgning. Ur svensk 
synvinkel var regeringskonferensen värdefull och 
framgångsrik.
För Sverige är det av särskild vikt att 
medlemsländerna tagit ett ökat gemensamt ansvar för 
stora frågor, som direkt berör de enskilda människornas 
levnadsvillkor och framtidstro. Det nya sysselsätt-
ningsavsnittet i Amsterdamfördraget bygger på ett 
svenskt förslag. Miljön får ett starkare skydd, 
offentlighetsprincipen har knäsatts i EU, och 
jämställdheten har blivit ett grundläggande mål för 
arbetet inom EU. Samarbetet på det rättsliga och 
inrikesområdet har stärkts. Det gäller såväl den 
gemensamma kampen mot internationell brottslighet 
som fri rörlighet för personer inom EU. 
Genomgripande förändringar av EU:s beslutsformer får 
dock anstå i avvaktan på unionens utvidgning. 
Ett svenskt medlemskap i Europeiska valutaunionen 
(EMU) från den 1 januari 1999 är ej aktuellt. För tiden 
därefter skall Sverige ha maximal handlingsfrihet. I 
förhandlingarna om EU:s nästa femårsbudget lägger 
Sverige särskild vikt vid reformer av den gemensamma 
jordbrukspolitiken och EU:s regionalpolitik och 
strukturpolitik.
En central målsättning för svensk Europapolitik 
infriades i och med att medlemsländerna vid 
Amsterdammötet bekräftade att vägen nu ligger öppen 
för att inleda utvidgningsprocessen. Genom 
utvidgningen till Central- och Östeuropa fullföljer EU 
sin uppgift som alleuropeiskt freds- och 
samarbetsorgan.
Kommissionen avgav i juli 1997 yttranden över 
kandidatländerna och rekommenderade att förhandlingar 
skulle påbörjas med sex av dem. Sverige kommer även 
fortsättningsvis att verka för att inträdesförhandlingar 
skall inledas samtidigt med alla kandidatländer, som 
uppfyller demokratikravet. Tidpunkten för medlemskap 
måste dock bero av varje ansökarlands förutsättningar. 
Redan utvidgningsprocessen, som skall börja kring 
årsskiftet 1997/98, innebär ett stöd för demokratisk 
stabilitet och ekonomisk utveckling i ansökarländerna. 
Sverige har ett starkt intresse av att våra baltiska 
grannländer och Polen blir medlemmar i EU och 
arbetar aktivt för detta.
De central- och östeuropeiska länderna har gjort 
betydande framsteg såväl i sin ekonomiska utveckling 
som för att befästa demokratin. Stabil demokrati och 
förbättrade sociala och ekonomiska villkor i Central- 
och Östeuropa är en förutsättning för bestående fred och 
säkerhet i hela Europa. Genom ett mångskiftande 
samarbete och stöd kan Västeuropa på ett avgörande 
sätt bidra till att målen uppnås. Av särskild betydelse är 
utvecklingen i Ryssland. Att demokratiseringen i 
Ryssland fullföljs och befästs är avgörande för framtida 
säkerhet och samarbete i Europa. Därför fäster Sverige 
både i alleuropeiskt och regionalt perspektiv största vikt 
vid dialogen med Ryssland och stödet till 
reformprocessen där. 
Den europeiska omvandlingen efter det kalla krigets 
slut fick tragiska följder i det tidigare Jugoslavien, 
främst Bosnien-Hercegovina. Sedan freden återställts, 
är Daytonavtalets efterlevnad och återupp-byggnaden av 
det krigshärjade området den viktigaste uppgiften. De i 
konflikten inblandade parterna bär ansvaret för detta, 
men Sverige skall fortsätta att medverka aktivt i det 
nödvändiga stödet från omvärlden i denna process. Det 
svenska stödet inriktas i synnerhet på 
demokratifrämjande och humanitära insatser samt 
återuppbyggnad inklusive stöd till flyktingåtervandring.
I juli 1997 fattade Atlantpakten (NATO) ett första 
beslut om utvidgning med tre länder. Utvidgningen är 
ett led i den pågående förändringen av NATO och en 
del av omdaningen av säkerhetsstrukturen i Europa efter 
det kalla kriget. NATO är en struktur för militärt 
samarbete. Sverige välkomnar förändringen från 
exklusiv inriktning på försvar av medlemsländerna till 
bred samverkan med även utanförstående länder för att 
möta nya hot mot europeisk säkerhet.
I ett Europa, där säkerhetshoten i växande 
utsträckning är icke-militära, är själva förändrings-
processen i NATO och den europeiska 
säkerhetsstrukturen det centrala. Det viktiga är att denna 
process som helhet leder fram mot gemensam säkerhet 
och en alleuropeisk säkerhetsgemenskap.
Till de grundläggande principerna för europeisk 
säkerhet hör varje lands rätt att självt träffa sitt 
säkerhetspolitiska vägval, att inga nya skiljelinjer får 
skapas i Europa och att alla stater bär ett ansvar för den 
gemensamma säkerheten. I ljuset av dessa principer 
skall NATO:s utvidgningsbeslut värderas liksom avtalet 
mellan NATO och Ryssland, som undertecknades i maj 
1997, och tillkomsten samma månad av Euro-atlantiska 
partnerskapsrådet (EAPR), där Sverige ingår. De är 
alla sammanhängande delar av den positiva 
förändringsprocessen i europeisk säkerhet.
Utvidgningsbeslutet ändrar inte Sveriges förhållande 
till NATO. Sveriges militära alliansfrihet, som syftar 
till att vårt land skall kunna vara neutralt i händelse av 
krig i vårt närområde, består. Den gagnar vår egen 
säkerhet bäst och utgör en grund för vår strävan att 
stärka säkerheten i vårt närområde. Genom vårt 
medlemskap i OSSE  och Europarådet, vårt 
observatörskap i VEU och vårt deltagande i PFF-
samarbetet och EAPR tar Sverige ett betydande ansvar 
för uppbyggnaden av en alleuropeisk säkerhetsstruktur. 
Sverige och Finland har vidare genom sitt av 
regeringskonferensen antagna förslag att stärka EU:s 
roll i konflikthantering i samverkan med VEU bidragit 
till att befästa EU som centralt organ för europeisk 
säkerhet.
Regeringen ser i första hand EAPR som organ för 
praktiskt samarbete om krishantering, något som 
NATO lägger allt större tonvikt vid. Sveriges 
intensifierade deltagande i PFF och dess 
övningsverksamhet förbättrar vår förmåga att 
genomföra fredsfrämjande insatser tillsammans med 
NATO och övriga samarbetsländer utan att beröra 
försvaret av vårt eget territorium. Med den militära 
alliansfriheten som grund samverkar Sverige förutom i 
PFF med NATO i den av NATO ledda SFOR-styrkan, 
som med mandat från FN:s säkerhetsråd i december 
1996 ersatte den tidigare IFOR-styrkan.
OSSE intar med sin breda medlemskrets en 
särställning i det alleuropeiska säkerhetssamarbetet. 
Som bl. a. utvecklingen i det forna Jugoslavien visar, 
spelar OSSE idag en ledande roll i icke-militär 
säkerhetsfrämjande verksamhet. Det gäller 
konfliktförebyggande arbete, konflikthantering och 
återuppbyggnad efter väpnade konflikter. Sverige lägger 
särskild vikt vid respekten för mänskliga rättigheter och 
rättsstatens principer och ansträngningarna att förbättra 
övervakningen av hur medlemsländerna efterlever sina 
åtaganden. OSSE:s högkommissarie för nationella 
minoriteter fyller en viktig uppgift för att avvärja 
etniska konflikter.  
Rustningskontroll är en av Sverige prioriterad uppgift 
för OSSE. Vårt land följer nära förhandlingarna inom 
OSSE:s ram om en anpassning av Avtalet om 
konventionella styrkor i Europa (CFE-avtalet).
Europarådet har fått ökad betydelse i den omvandling 
av Europa som nu pågår. En av organisationens 
viktigaste uppgifter är att stödja den fortsatta 
demokratiutvecklingen i Central- och Östeuropa. 
Insatserna inriktas på uppbyggnaden av rättssamhället 
och en fast förankring av de mänskliga rättigheterna i 
det legala och politiska systemet.
Sverige i Norden, Östersjöområdet och Barentsregionen
Sverige har ett särskilt intresse och ansvar för säkerhet 
och samarbete i Norden, Östersjöområdet och 
Barentsregionen. Nordeuropas säkerhet kan inte isoleras 
från europeisk och nordatlantisk säkerhet. Det innebär 
att ett viktigt led av svensk politik i området är att fast 
inlemma detta i det europeiska och euroatlantiska 
samarbetet. EU och PFF spelar här en central roll. 
Sverige skall särskilt verka för att EU:s växande 
intresse för Östersjöregionen vidgas och i högre grad 
också riktas mot Barentsregionen.
Det nordiska samarbetet och vår samverkan med 
övriga nordiska länder är en del av Sveriges 
Europapolitik. På grundval av värdegemenskapen inom 
Norden skall samarbetet utvecklas och vara en stabil 
plattform för konkret samverkan och internationellt 
agerande - i närområdet, i Europa och globalt. Det 
nordiska samarbetet fördjupas utifrån de förutsättningar, 
som följer av de nordiska ländernas olika vägval.
Sveriges ordförandeskap under 1998 i det nordiska 
samarbetet, såväl inom som utanför Nordiska 
ministerrådets ram, förpliktar. Det skall utövas aktivt 
och med en ambition att göra samarbetets politiska och 
strategiska dimensioner tydliga.
Reformeringen av det inomnordiska samarbetet skall 
fullföljas i syfte att koncentrera det till områden, där 
samnordiska lösningar ger komparativa fördelar framför 
nationella eller bredare internationella arrangemang. 
Den kulturella och språkliga gemenskap, som finns i 
Norden, skall bevaras och utvecklas.
Nordiska samarbetsstrukturer skall systematiskt 
utnyttjas som fora för avstämning och samstämt 
agerande i aktuella EU-/EES-frågor, så att detta främjar 
svenska och nordiska intressen. Regeringen skall arbeta 
för att resultaten från EU:s regeringskonferens 
förverkligas i nära kontakt mellan de nordiska länderna. 
Det är av största vikt att fri rörlighet för personer 
genomförs med bibehållen passfrihet inom Norden.
Den europeiska omvandlingen efter det kalla krigets 
slut har öppnat möjligheten att återknyta tusenåriga 
ekonomiska och kulturella band mellan folken kring 
Östersjön. Det är ett svenskt intresse att regionen 
utvecklas till en väl fungerande hemmamarknad och att 
alla stater får medlemskap i WTO.
Sverige verkar främst genom den år 1996 inledda 
Visbyprocessen pådrivande i framväxten av ett nätverk 
av samarbete på skilda områden mellan 
Östersjöländerna till stöd för fördjupad demokratisering 
och sociala och ekonomiska reformer. Arbetet med att 
förbättra miljön och bekämpa den organiserade 
brottsligheten har fortsatt hög prioritet. Så hölls t.ex. ett 
miljöministermöte i Saltsjöbaden år 1996 i syfte att 
inleda arbetet på en Agenda 21 för Östersjöområdet. De 
tre handlingsprogram, som antogs vid Östersjöstaternas 
råds femte ministersession i Kalmar 1996, har givit 
samarbetet nya impulser och breddat 
verksamhetsområdet. Nya krav ställs därmed på rådets 
samordnande och vägledande roll. Vid 
ministersessionen i Riga i juli 1997 beslöts att förslag 
skall utarbetas om att inrätta ett permanent sekretariat 
för Östersjörådet. Sverige har erbjudit sig att vara värd 
för sekretariatet.
Ett viktigt svenskt mål är Rysslands inlemmande i ett 
vidare europeiskt samarbete till gagn för såväl 
demokratiseringsprocessen i Ryssland som alleuropeisk 
säkerhet. För regionens säkerhet och utveckling är 
stödet till nordvästra Ryssland och Kaliningrad liksom 
främjandet av allsidiga kontakter mellan Ryssland och 
de baltiska länderna av stor betydelse. Regeringen 
tillmäter Barentssamarbetet största betydelse. Sverige 
innehar under år 1997 ordförandeskapet i Barentsrådet. 
Skärpt kärnsäkerhet, förbättringar av den sargade 
miljön, ökat kultursamarbete och breddade 
mellanfolkliga kontakter är svenska målsättningar för 
ordförandeskapet. 
Sveriges utvecklingssamarbete med Estland, 
Lettland, Litauen och Polen inriktas idag  främst på att 
underlätta anpassning till och medlemskap i EU. Det 
sker genom kunskapsöverföring och tekniskt samarbete 
inom områdena säkerhet, demokrati, ekonomi och 
miljö. I ett särskilt program får ansökarländerna del av 
erfarenheterna av den svenska medlemsstrategin. 
Sveriges utvecklingssamarbete med länderna i Central- 
och Östeuropa behandlas under utgiftsområde 7 
Internationellt bistånd.
Samarbete utanför Europa
Sverige har sedan länge ett brett och välutvecklat både 
bilateralt och multilateralt samarbete med länder och 
regioner utanför Europa. Genom arbetet i FN och andra 
internationella organisationer bidrar vårt land till att 
stärka internationell fred och säkerhet, till att angripa 
hoten mot vår gemensamma miljö, till solidaritet med 
utvecklingsländerna och till att förbättra de enskilda 
människornas trygghet och levnadsvillkor. Vårt aktiva 
deltagande i EU:s breda dialog och biståndssamarbete 
med utvecklingsländerna har givit svensk politik en ny 
dimension. Sverige verkar för en effektivisering av 
EU:s politik bl. a. genom en reformering av 
Lomésamarbetet.
Förbindelserna med Förenta staterna intar en 
särställning i Sveriges relationer med länderna utanför 
Europa både bilateralt och multilateralt. Det gäller 
handel och vetenskapligt och kulturellt utbyte likaväl 
som säkerhetsskapande samarbete. Dialogen mellan EU 
och Förenta staterna och Canada har en avgörande 
betydelse för den globala utvecklingen på skilda 
områden. Genom sitt medlemskap i NATO och OSSE 
är de båda nordamerikanska staterna djupt engagerade i 
europeisk säkerhet.
Sveriges bilaterala förbindelser med länderna i 
Mellanöstern, Afrika, Asien och Oceanien och 
Latinamerika omfattar politiska relationer, 
utvecklingssamarbete och handelsutbyte. 
Omorganisationen av Utrikesdepartementet har 
möjliggjort en förbättrad samordning mellan dessa olika 
aspekter.
Sveriges internationella utvecklingssamarbete med 
utvecklingsländer behandlas under utgiftsområde 7 
Internationellt bistånd.
Sverige fullföljer på olika sätt sitt långvariga och 
djupa engagemang för en allomfattande fredsuppgörelse 
i Mellanöstern. Bl.a. ger vi ett betydande stöd till den 
palestinska befolkningen på Västbanken och i Gaza. 
Sverige medverkar inom ramen för Barcelonaprocessen 
i EU:s växande samarbete med länderna på södra och 
östra sidan av Medelhavet. I detta sammanhang kan 
särskilt nämnas etablerandet av ett frihandelsområde och 
det s.k. Euro-Islamprojektet.
En rad länder och regioner i Afrika har under senare 
år genomgått en positiv ekonomisk och politisk 
utveckling, även om bilden av en kontinent i kris 
alltjämt dominerar. Sålunda har den djupa mänskliga 
tragedin i stora sjö-området efter folkmordet i Rwanda 
återigen understrukit behovet av humanitärt bistånd, 
skydd av utsatta människors säkerhet och stöd för 
konfliktförebyggande åtgärder i Afrika.
Förslag till en ny Afrikapolitik kommer att 
föreläggas riksdagen i en regeringsskrivelse kring 
årsskiftet, baserat på bl.a. de slutsatser och 
rekommendationer som framförts i utredningen 
”Partner med Afrika”. Grundtanken är att relationerna 
med de afrikanska länderna måste bygga på ett mer 
jämbördigt förhållande än det traditionella mellan givare 
och mottagare.
Många länder i Asien genomgår en starkt dynamisk 
ekonomisk utveckling. En betydande del av tillväxten i 
världsekonomin under de närmaste åren kommer att ske 
i Kina och andra östasiatiska stater. Samtidigt består en 
djup fattigdom och ett hårt undertryckande av mänskliga 
rättigheter i många asiatiska länder. Både ekonomiskt 
och säkerhetspolitiskt kommer Asien att spela en central 
roll i den globala utvecklingen under kommande år. 
Sverige medverkar aktivt i EU:s strävan att stärka 
banden och utvidga förbindelserna med Asien. En 
pågående UD-utredning kommer att utarbeta förslag till 
en strategi för att intensifiera Sveriges relationer med 
Asien. Utredningen, som kommer att presentera sitt 
förslag hösten 1998, inriktas på fem huvudområden: 
Asien i den internationella ekonomin, fattigdom och 
livs-kvalitet, miljö och hållbart utnyttjande av 
naturresurser, demokrati, mänskliga rättigheter och 
jämställdhet samt den asiatiska säkerhetssituationen.
Den positiva demokratiska och ekonomiska 
utvecklingen i Latinamerika fortsätter. Fredsavtalet i 
Guatemala vid årsskiftet 1996/97 innebar en stor 
framgång för freden i hela området. Det kommersiella 
och politiska intresset för regionen är stort, och såväl de 
bilaterala relationerna som EU:s förbindelser med 
Latinamerika utvecklas snabbt. En strategi för 
främjandet av handeln med Latinamerika har under året 
tagits fram i departementet.
Trots den positiva utvecklingen är klyftorna mellan 
olika befolkningsgrupper breda och sociala 
missförhållanden råder på många håll. Inre konflikter 
och övergrepp förekommer fortfarande, och Sverige 
kommer att fortsätta det aktiva arbete för fred, 
demokrati och mänskliga rättigheter som bedrivs sedan 
länge. Den sociala och ekonomiska utvecklingen i 
Nicaragua, Bolivia och en rad andra länder kommer 
fortsatt att stödjas från svenskt håll. 
Kommentarer till utgiftsutvecklingen 
Utgifterna för budgetåret 1997 beräknas överstiga 
budgeten beroende på att en del av 
anslagssparandet/reservationerna från 1995/96 tas i 
anspråk. I övrigt är det enbart inom 
verksamhetsområdena Utrikesförvaltningen och 
Internationella organisationer som några större 
avvikelser kan konstateras. Utrikesförvaltningen 
uppvisar 1995/96  sålunda ett stort anslagssparande som 
förklaras närmare i det följande. Den kraftiga 
minskningen av anslagen till Internationella 
organisationer beror i första hand på att kostnader för 
fredsfrämjande insatser med väpnad trupp, som tidigare 
legat under detta utgiftsområde, fr.o.m. 1997 
överflyttats till utgiftsområde 6 Totalförsvar samt att en 
besparing samtidigt genomförts på 250 miljoner kronor.
UTGIFTSUTVECKLINGEN FÖR DE I UTGIFTSOMRÅDE 5 INGÅENDE VERKSAMHETSOMRÅDENA
UTGIFT
1995/96
DÄRAV
1996
ANVISAT
1997
UTGIFTSPROG
NOS
1997
FÖRSLAG
1998
BERÄKNAT
1999
BERÄKNAT
2000
Utrikesförvaltningen
2 316
1 579
1 673
1 813
1 763
1 805
1 853
Internationella organisationer
2 226
1 475
931
907
906
927
947
Information om Sverige i utlandet
106
63
66
71
61
62
63
Nedrustnings- och 
säkerhetspolitiska frågor m.m.
92
58
58
58
57
58
59
Övriga utrikespolitiska frågor
24
17
22
31
24
21
21
Totalt för utgiftsområde 5
4 764
3 192
2 750
2 880
2 811
2 873
2 943
.
3.  Utrikesförvaltningen m.m.
Omfattning/ändamål
Verksamhetsområdet omfattar anslagen 
utrikesförvaltningen, dvs. såväl Utrikesdepartementet 
som utrikesrepresentationen, nordiskt samarbete som 
här avser i första hand resekostnader för Sveriges 
deltagande i det nordiska samarbetet samt ekonomiskt 
bistånd till svenska medborgare i utlandet. 
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
2 316
1 579
1 813
1 763
1 805
1 853
Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall 
och ekonomiskt utfall
Genom den omorganisation av utrikesförvaltningen, 
som nu slutförts, har den anpassats till de nya uppgifter 
för utrikespolitiken som en tilltagande 
internationalisering medfört.
Det ekonomiska utfallet för budgetåret 1995/96 visar 
på ett stort anslagssparande.
Större förändringar
En genomgripande omorganisation av 
Utrikesdepartementet har genomförts under budgetåren 
1995/96 och 1997 i syfte att stärka den operativa 
verksamheten och genomföra rationaliseringar inom den 
administrativa verksamheten. Sveriges medlemskap i 
Europeiska unionen samt i FN:s säkerhetsråd har 
påverkat arbetet.
Installationstakten för den s.k. nya tekniska 
plattformen för ADB och kommunikation har ökats så 
att både departementet och utlandsmyndigheterna  skall 
ha tillgång till den nya tekniken innan utgången av 
1997.
Prioriteringar för 1998
Regeringens oförändrat höga ambitioner på det 
utrikespolitiska området ställer krav på en väl 
fungerande utrikesförvaltning. Denna måste därför även 
fortsatt utvecklas, genom rationalisering och effekti-
visering, och förändras för att kunna svara mot de krav 
som ställs på den i en snabbt föränderlig värld. 
Genom de medel som ställs till 
Utrikesdepartementets förfogande från den s.k. 
profilpotten sker en ökad satsning på främjande av 
export, investeringar och turism. Detta sker bl.a. 
genom upprättande av två generalkonsulat, i Gdansk 
och Los Angeles. 
A 1	Utrikesförvaltningen
1995/96
Utgift
2 310 
445
1
Anslag
s-
sparan
de
717 849
Därav 
1996
Utgift
1 574 
200
1997
Anslag
1 667 
384
Utgifts
-
progno
s
1 807 
500
1998
Förslag
1 757 
629
1999
Beräkna
t
1 799 
134
2000
Beräkna
t
1 846 
538
1. Beloppen anges i tusental kr
Utrikesförvaltningens viktigaste uppgifter är att bevaka 
och främja svenska intressen, politiska såväl som 
handels- och biståndsrelaterade. Detta görs genom 
politisk, ekonomisk och handelspolitisk bevakning, 
genom export-, investerings- och turistfrämjande 
verksamhet, insatser inom kultur och information samt 
handläggning av migrations- och rättsfrågor. 
Anslaget Utrikesförvaltningen används för de 
samlade förvaltningskostnaderna för departementet och 
de 100 utlandsmyndigheterna samt de drygt 400 
honorärkonsulaten. Totalt omfattar utrikesförvaltningen 
ca 2400 anställda, varav omkring 1000 utgörs av 
lokalanställda. Till de tyngre förvaltningskostnaderna 
hör förutom löner och utlandstillägg till de anställda, 
även fastighetskostnader, resekostnader för deltagande i 
ett stort antal internationella möten och förhandlingar, 
driftskostnader för en, på grund av verksamhetens art, 
omfattande IT- och telekommunikationsverksamhet. I 
anslaget ingår också kostnader för utredningar och 
officiella besök.
Kostnader som kan uppstå med anledning av 
garantier för banklån till personal respektive uppsagda 
anställda inom utrikesförvaltningen belastar detta 
anslag. Utestående lån uppgår för närvarande till 12,8 
miljoner kronor.
En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 
1995/96 visar att utrikesförvaltningen hade ett stort 
anslagssparande. Detta anslagssparande beror både på 
egna åtgärder och yttre omständigheter. Dels har den 
nya rambudgettekniken medvetet utnyttjats för att spara 
medel under ett budgetår för att klara extraordinära 
utgifter ett annat budgetår, fastställda sparbeting 
genomförts  tidigt under mandatperioden samt ett ökat 
kostnadsmedvetande åstadkommits inom 
utrikesförvaltningen. Dels har anslagssparandet 
åstadkommits av yttre icke påverkbara förändringar i 
form av kursvinster som resultat av en förstärkning av 
den svenska kronan i förhållande till de utländska 
valutor som i stor omfattning används inom 
utrikesförvaltningen för betalning av dess kostnader. I 
samband med diskussionerna under våren 1997 om det 
fortsatta besparingsarbetet beslutade regeringen att 200 
miljoner kronor av anslagssparandet skulle dras in. 
Under utgiftsområde 1 anslag C 1 föreslår regeringen 
dessutom att högst 135 miljoner kronor av 
anslagssparandet överförs som anslagssparande till 
ramanslaget Regeringskansliet m.m.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning och slutsatser
Som redovisas närmare under inledningen till detta 
utgiftsområde kommer regeringen även framdeles att ha 
höga ambitioner på det utrikespolitiska området. För att 
kunna möta de krav detta ställer på en väl fungerande 
utrikesförvaltning har denna under det senare året 
genomgått en omfattande omorganisation. Denna 
innebär att det i stället för den gamla politiska 
avdelningen, handelsavdelningen,  avdelningen för 
internationellt utvecklingssamarbete och 
rättsavdelningen, sedan 1 juli 1996 finns ett antal 
geografiska och funktionella enheter. Omorganisationen 
har nu slutförts genom en reformering av den 
administrativa verksamheten inom utrikesförvaltningen, 
som innebär ett tydliggörande av olika administrativa 
funktioner samt en rationalisering som innebär en 
resursöverföring till den operativa verksam-heten inom 
utrikesförvaltningen. Därmed är ett omfattande 
reformarbete slutfört och det nya UD är klart. Det 
uppsatta målet för omorganisationen har uppnåtts 
genom att Utrikesdepartementet nu är anpassat till de 
nya uppgifter för utrikespolitiken som en tilltagande 
internationalisering, det växande ömsesidiga beroendet 
mellan departementets traditionella politikområden samt 
inte minst EU-medlemskapet medfört.
En fortsatt hög ambitionsnivå ställer också krav på 
prioriteringar och avväganden. Förutsättningarna för att 
genomföra sådana överväganden har klart förbättrats 
genom den utvecklade process för verksamhetsplanering 
som numera tillämpas inom utrikesförvaltningen. 
Härigenom ges möjlighet till en sammanhållen 
bedömning och avvägning mellan olika krav och 
önskemål vad gäller såväl personella som finansiella 
resurser inom utrikesförvaltningen. 
Riksdagens revisorer har i rapporten ”Utrikes-
förvaltningen” granskat utrikesförvaltningen med 
tonvikt på dess uppgifter, organisation, styrning, 
personal och kostnader. Utrikesdepartementets 
remissvar har nyligen lämnats. 
Vid beräkningen av anslaget för 1998 har hänsyn 
tagits till att anslaget för 1997 tillfälligtvis hade sänkts 
med drygt 100 miljoner kronor samt till det för 
mandatperioden beslutade sparprogrammet. För att 
fullfölja besparingsåtgärderna som aviserades i 
regeringens ekonomiska vårproposition har 
anslagsposten för utredningar minskats med 3 miljoner 
kronor fr.o.m. år 1998.  För år 1999 har anslaget 
beräknats till 1 799 miljoner  kronor och för år 2000 till 
1 847 miljoner kronor.
A 2	Nordiskt samarbete
1995/96
Utgift
1 072
1
Därav 
1996
Utgift
800
1997
Anslag
1 442
Utgifts
-
progno
s
1 200
1998
Förslag
1 452
1999
Beräkna
t
1 481
2000
Beräkna
t
1 511
1. Beloppen anges i tusental kr
Från anslaget betalas kostnader för Sveriges deltagande 
i samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet 
(samarbetsministrarna) och Nordiska 
samarbetskommittén m.fl. samarbetsorgan samt för 
deltagande i vissa andra former av nordiskt samarbete, 
däribland det svensk-norska samarbetet.
A 3	Ekonomiskt bistånd till svenska 
medborgare i utlandet m.m.
1995/96
Utgift
4 060
1
Därav 
1996
Utgift
2 900
1997
Anslag
4 371
Utgifts
-
progno
s
4 371
1998
Förslag
4 402
1999
Beräkna
t
4 490
2000
Beräkna
t
4 579
1. Beloppen anges i tusental kr
Av anslaget används huvuddelen till att täcka de 
kostnader som avses i lagen (1973:137) om ekonomiskt 
bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. Det rör 
sig om periodiskt understöd till vissa i utlandet, främst  i 
Sydamerika, bosatta svenska medborgare. Därutöver 
betalas från anslaget eftergifter och jämkning av 
fordringar för utgivet tillfälligt ekonomiskt bistånd till 
nödställda svenska medborgare i utlandet samt för 
brottmål och kostnader vid dödsfall. Anslaget används 
också till rättsligt bistånd till brottsoffer utomlands. Från 
anslaget betalas också kostnader för expertgruppen för 
identifiering av katastroffall utomlands, kostnader i 
sjöfartsfrågor samt avgifter för 
stämningsmannadelgivning.
Regeringens överväganden
Kostnaderna för periodiskt understöd minskar, medan 
frihetsberövanden på grund av grova narkotikabrott i 
utlandet kan komma att medföra ökande kostnader för 
rättshjälp. 
I anslaget finns en medelsram på 50 000 kronor för 
särskilda informationsinsatser riktade till 
utlandsresenärer, främst ungdomar, i syfte att minska 
belastningen på utrikesförvaltningens konsulära 
resurser
.
4.  Internationella organisationer
Omfattning/ändamål
Regeringen föreslår att 906 miljoner kronor anvisas 
under utgiftsområde 5 för bidrag till Internationella 
organisationer. Härutöver finansieras även 
internationella organisationer under utgiftsområde 7 
Internationellt bistånd. Inom verksamhetsområdet 
finansieras i första hand bidrag till Förenta nationerna, 
Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete 
i Europa (OSSE), den gemensamma utrikes- och 
säkerhetspolitiken inom EU (GUSP), Nordiska 
ministerrådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete 
och utveckling (OECD) samt kostnader för 
fredsfrämjande verksamhet. 
Den ökande globaliseringen innebär att den politiska 
och ekonomiska utvecklingen i vår omvärld i allt högre 
grad påverkar förutsättningarna också för den nationella 
politiken. Samarbetet inom internationella 
organisationer får därmed än större betydelse. Det är 
därför angeläget att Sverige fortsatt aktivt engagerar sig 
i det multilaterala samarbetet.
Kostnaden för Sveriges medlemskap i internationella 
organisationer styrs av organisationernas budgetar. De 
obligatoriska bidragen uttaxeras enligt en på förhand 
fastställd bidragsskala, som varierar från organisation 
till organisation. Budgetramen för de olika 
organisationerna blir därmed en av de viktigaste 
utgiftsstyrande faktorerna. Eftersom bidragen uttaxeras i 
annan valuta än svenska kronor (främst US-dollar) 
påverkar även kronans värde utgiftsnivån. Denna 
påverkas också av inflationen i respektive organisations 
verksamhetsland. 
Sverige strävar generellt efter en effektivare och mer 
resultatstyrd verksamhet inom ramen för en mer 
återhållsam budgetutveckling. I ökande omfattning sker 
kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av 
organisationernas verksamhet för att säkerställa en 
effektiv resursanvändning av de svenska bidragen.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
2 226
1 475
907
906
927
947
Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall 
och ekonomiskt utfall 
Sveriges bidrag till de olika internationella 
organisationerna har i huvudsak motsvarat 
budgetberäkningarna.  Skillnaden mellan budget och 
utfall 1995/96 beror framför allt på att 
betalningstidpunkten för bidraget till Nordiska 
ministerrådet ändrats.
Större förändringar 
Bidragen till internationella organisationer har 
minskat vilket beror på att besparingar skett på de 
anslag som i huvudsak finansierar svenskt deltagande 
i internationella fredsfrämjande insatser. På anslaget 
B 9 Fredsbevarande verksamhet beslutades en 
besparing om 250 miljoner kronor inför budgetåret 
1997. Vidare beslutades att anslaget skulle delas, så 
att fredsfrämjande insatser med väpnad trupp 
finansieras över utgiftsområde 6, medan övrig 
fredsfrämjande verksamhet finansieras över 
utgiftsområde 5 och det nya anslaget B 4 
Fredsfrämjande verksamhet. Inför budgetåret 1998 
föreslås ytterligare besparingar på dessa båda 
utgiftsområden. Sveriges bidrag till Unido 
finansieras fr.o.m. år 1998 över utgiftsområde 7.
Prioriteringar för 1998 
Vårt medlemskap i FN:s säkerhetsråd och Sveriges 
fortsatt höga ambition att aktivt stödja FN och dess 
fredsfrämjande verksamhet gör, i kombination med 
besparingar på verksamhetsområdet, att det blir än 
angelägnare att resterande medel används på ett optimalt 
sätt. Härvid bör Sverige prioritera ett brett deltagande 
med kvalificerad personal i pågående och nya 
fredsfrämjande missioner. Vidare bör Sverige aktivt 
bidra till utvecklingen av en helhetssyn på 
fredsfrämjande insatser som innefattar såväl politiska, 
militära, polisiära, civila som humanitära aspekter.
Sverige skall delta aktivt i det pågående arbetet med 
att stärka och effektivisera FN. Som medlem i 
säkerhetsrådet även under 1998 kommer Sverige att 
fortsatt lägga stor vikt vid att stärka FN:s förmåga till 
konfliktförebyggande och tidiga insatser, bidra till att 
stärka den humanitära rätten och folkrättens ställning 
samt stödja användandet av fredliga instrument i 
konfliktlösning.
I Europarådet, OSSE och inom EU skall Sverige 
fortsätta att medverka till framväxten av en ny 
alleuropeisk säkerhets- och samarbetsstruktur.
B 1	Bidrag till vissa internationella 
organisationer
1995/96
Utgift
399 994
1
Därav 
1996
Utgift
243 900
1997
Anslag
452 462
Utgifts
-
progno
s
422 015
1998
Förslag
464 161
1999
Beräkna
t
474 406
2000
Beräkna
t
485 351
1. Beloppen anges i tusental kr
Från anslaget betalas obligatoriska avgifter för 
Sveriges medlemskap i ett antal internationella 
organisationer, som Sverige är folkrättsligt bundet 
att betala. Anslaget omfattar främst Sveriges bidrag 
till Förenta nationerna, Europarådet, Organisationen 
för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) samt 
den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken 
inom EU (GUSP).
Förenta nationerna
FN är en hörnsten i svensk utrikespolitik och det 
svenska medlemskapet i säkerhetsrådet under perioden 
1997-98 är ett uttryck för den politiska betydelse vi 
tillmäter organisationen och dess verksamhet. 
Från anslaget B 1 betalas obligatoriska kostnader för 
Sveriges andel till FN:s reguljära budget och FN:s 
fredsbevarande insatser. Vidare ingår Sveriges 
bidragsandelar till den nystartade Haag-baserade 
Organisationen för förbud mot kemiska vapen 
(Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons, 
OPCW) och till Förberedande kommissionen i Wien för 
upprättandet av den internationella 
kontrollorganisationen under fördraget om fullständigt 
förbud mot kärnsprängningar (Comprehensive Nuclear 
Test-Ban Treaty Organization, CTBTO) samt andra 
konventionsorgan. Från anslaget betalas också Sveriges 
bidragsandel för de pågående förhandlingarna i Genève 
om ett verifikationsprotokoll för konventionen om 
förbud mot biologiska vapen. Under anslaget budgeteras 
härutöver för obligatoriska kostnader till följd av bl.a. 
uppföljnings- och granskningskonferenser för 
internationella konventioner, däribland konventionen om 
förbud mot särskilt inhumana vapen. 
Under hösten 1997 kommer den fortsatta 
finansieringen av krigstribunalerna för f.d. Jugoslavien 
och Rwanda att behandlas. Sverige tillsammans med 
EU verkar för att dessa skall finansieras över FN:s 
reguljära budget.
FN:s finansiella kris har accentuerats under 1997. 
Främst på grund av att vissa större bidragsgivare 
antingen innehållit eller på grund av ekonomiska 
svårigheter inte har kunnat betala sina bidrag fullt ut. 
De pågående diskussionerna om reformer av FN:s 
programverksamhet och en eventuell skuldbetalning av 
Förenta staterna ger anledning till försiktig optimism 
om organisationens framtid. 
Regeringens överväganden
Resultatbedömning och slutsatser
Inför budgetåret 1995/96 formulerades målsättningen att 
Sverige skulle verka aktivt bl.a. för att stärka FN:s 
fredsfrämjande förmåga samt att reformera FN:s 
ekonomiska och sociala verksamhet.
Sverige har genom åren givit betydande bidrag till 
FN, dess fredsbevarande operationer, medling och 
andra politiska insatser liksom till organisationens 
ekonomiska och sociala verksamhet. Hösten 1996 
valdes Sverige, med starkt stöd från övriga 
medlemsstater, in som medlem i FN:s säkerhetsråd för 
perioden 1997 - 1998. Säkerhetsrådet har det 
övergripande ansvaret för upprätthållande av 
internationell fred och säkerhet. Vårt medlemskap 
ställer höga krav på ett aktivt engagemang i alla de 
frågor som rådet behandlar. Det innebär också höga 
förväntningar på aktivt deltagande från svensk sida i de 
skilda fredsfrämjande insatser som säkerhetsrådet 
beslutar om. 
FN:s struktur och verksamhet behöver förnyas och 
stärkas. Generalsekreteraren har under 1997 presenterat 
omfattande förslag till reformer. Sverige söker stärka 
och påverka organisationens verksamhet. Det är 
angeläget att göra organisationen mer kostnadseffektiv 
så att dess finansiering tryggas långsiktigt. Detta arbete 
sker bl.a. inom ramen för de mellanstatliga 
förhandlingarna om reformer på det ekonomiska och 
sociala området. Under hösten 1996 har de nordiska 
länderna presenterat ett förslag om bl.a. gemensamma 
fältkontor för FN-systemet i mottagarländerna. På 
finansområdet prioriterar Sverige att skuldreglering sker 
och vidare en bättre betalningsdisciplin och reviderade 
bidragsskalor. I många av dessa frågor får våra 
synpunkter ökad genomslagskraft genom EU-
samarbetet. Även det etablerade nordiska samarbetet 
avseende FN-frågor ökar våra möjligheter att påverka 
organisationens verksamhet. 
Sverige, liksom övriga EU-länder,  tillhör de 
medlemsstater som alltid betalar sina obligatoriska 
bidrag till fullo och i tid. Det förblir en angelägen 
uppgift att söka förbättra betalningsdisciplinen, 
reformera FN:s bidragsskalor och göra organisationen 
mer kostnads-effektiv. 
De två största posterna inom Förenta nationerna är 
bidraget till FN:s reguljära budget och bidraget till 
kostnaderna för FN:s fredsbevarande operationer.
FN har hållit sig inom den för 1996-97 allokerade 
ramen för den reguljära budgeten om 2 608 miljoner 
US-dollar och därtill gjort besparingar om 154 miljoner 
US-dollar. Budgetramen för tvåårsperioden 1998-99 
fastställdes av generalförsamlingen till 2 512 miljoner 
US-dollar. Uppskattningsvis torde beloppet behöva 
uppräknas till 2 583 miljoner US-dollar för att täcka 
inflation och kursförändringar. Under denna period 
förväntas FN spara 124 miljoner US-dollar. Under 
hösten 1997 förhandlar medlemsstaterna om nya 
bidragsskalor för perioden 1998-2001. Sveriges 
nuvarande bidragsandel om 1,23 % kan komma att öka 
något. Regeringen bedömer preliminärt att 133,6 
miljoner kronor bör avsättas för att betala Sveriges 
bidrag till FN:s reguljära budget under budgetåret 1998. 
Sveriges andel av de uttaxerade bidragen till 
budgetarna för FN:s fredsbevarande operationer uppgår 
f.n. till 1,23 % för år 1998. Det svenska bidraget för 
budgetåret 1998 beräknas preliminärt till 253,7 miljoner 
kronor. Även för fredsbevarande operationer kommer 
en ny bidragsskala att fastställas, som troligen medför 
en ökning av Sveriges andel. Det finns också ett stort 
mått av osäkerhet om antalet operationer. FN:s 
säkerhetsråd kan komma att fatta beslut om nya insatser 
eller avsluta pågående operationer. Genom det svenska 
medlemskapet i säkerhetsrådet under 1998 ökar 
förväntningarna på ett svenskt engagemang i dessa 
operationer.
För övriga bidrag har preliminärt beräknats  14,5 
miljoner kronor för budgetåret 1998.
Europarådet
Europarådets huvuduppgift är att främja respekten för 
demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens 
principer. Europarådet har bl.a. en viktig roll i 
demokratiseringsprocessen i de central- och 
östeuropeiska länderna. Dessa huvudlinjer har sedan 
anknytning till i princip samtliga områden i 
Europarådets övriga breda verksamhetsfält, som 
sammanfattningsvis berör sociala frågor och livskvalitet 
respektive kulturfrågor och kulturell mångfald.
Från anslaget betalas Sveriges bidrag till 
Europarådets reguljära budget samt obligatoriska 
debiteringar till pensionsbudgeten, en extraordinär 
budget som avser en nyligen uppförd byggnad för MR-
institutionerna, flera s.k. partsavtal (avtal på social- och 
hälsoområdet, Europafarmakopén, fonden för social 
utveckling, Pompidougruppen för narkotika-frågor och 
kommissionen för demokrati genom lag) samt 
Europarådets ungdomsfond. 
På grund av en positiv kronkursutveckling kom 
utfallet för budgetåret 1995/96 att underskrida anvisade 
medel med knappt fyra miljoner kronor. För 
innevarande budgetår förväntas en större 
överensstämmelse mellan budget och utfall.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning och slutsatser
Regeringen stöder i princip den återhållsamma linje som 
sedan flera år präglar Europarådets budgetprocess. 
Sverige fortsätter att verka, i enlighet med de 
målsättningar som uppställts, för att rådet koncentrerar 
sin verksamhet till utveckling av demokrati, mänskliga 
rättigheter och rättsstatens principer samt den viktiga 
uppgiften att integrera de nya medlemsländerna i 
Central- och Östeuropa, varav 16 hittills har upptagits 
som fullvärdiga medlemmar i organisationen. 
Ytterligare ansökningar föreligger. I såväl nyblivna 
medlemsländer som s.k. kandidatländer anordnas 
stödprogram, med huvudsaklig inriktning på 
uppbyggnad av rättssamhället och förankring av de 
mänskliga rättigheterna i det legala och politiska 
systemet.
Att få nya arbetsuppgifter att gå ihop med real 
nolltillväxt på resurssidan ställer stora krav på 
effektivisering, rationalisering och omprioritering inom 
organisationen. Ett led i detta arbete är en av 
generalsekreteraren inledd översyn av Europarådets 
verksamhet sektor för sektor. Enligt regeringens 
uppfattning bör även budgetprocessen bli föremål för en 
motsvarande översyn. 
Europarådets reguljära budget för 1997 har 
volymmässigt ökat kraftigt i förhållande till förra året, 
huvudsakligen beroende på att Ryssland för första 
gången deltar fullt ut som s.k. stor bidragsgivare 
(tillsammans med de andra fyra ”stora”, Frankrike, 
Italien, Storbritannien och Tyskland). Sverige bidrar 
under 1997 med 2,33 % till den reguljära budgeten.
Generellt har budgetbehandlingen de senaste åren 
präglats av återhållsamhet och så har även varit fallet i 
samband med den under våren inledda diskussionen om 
1998 års budget. Ett budgettak för nästa år har fastställts 
till ca 990 miljoner franska franc, vilket belopp 
motsvarar medlemsländernas bidrag till 1997 års budget 
samt en inflationsuppräkning på drygt 1,4 %.
Ovannämnda beslut om budgettak har dock fattats 
med reservation för följande två väsentliga faktorer:
1.   De nuvarande institutionerna för mänskliga 
rättigheter (kommission och domstol) kommer under 
1998 att slås samman till ett organ (en permanent 
domstol), vilket innebär finansiella konsekvenser som 
ännu inte går att överblicka.
2.   I samband med Europarådets toppmöte i oktober 
1997 kan beslut komma att fattas som medför ökade 
kostnader.
En debatt om den framtida verksamheten i 
Europarådets ungdomsfond pågår - i termer av såväl 
finansiering som organisation - men den torde inte 
resultera i några kostnadsökningar i förhållande till 
nuvarande situation.
Regeringen har preliminärt beräknat bidraget till 
Europarådet till 34 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Organisationen för säkerhet och samarbete i 
Europa (OSSE) 
Från anslaget B 1 betalas obligatoriska kostnader för 
Sveriges andel av OSSE:s integrerade budget 
(sammanlagt ett tjugotal delbudgetar), gemensamt 
beslutade särskilda budgetar, OSSE:s 
kommunikationssystem, skiljedomstolen enligt 
konventionen om förlikning och skiljedom inom OSSE 
(den s.k. Stockholms-konventionen) samt vissa andra av 
organisationen debiterade gemensamma kostnader. 
Sveriges andel av den gemensamma budgeten uppgår 
f.n. till 3,55 %. Bidragen uttaxeras normalt i 
österrikiska schilling.
Bidraget till OSSE budgetåret 1995/96 överskred 
budgeterat belopp med ca 7 miljoner kronor i första 
hand beroende på en utvidgad insats i Bosnien-
Hercegovina och en nyupprättad mission i Kroatien. 
Detta överskridande kunde finansieras genom att andra 
anslag inom verksamhetsområdet underskreds.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning och slutsatser
Sverige deltar aktivt i OSSE:s arbete. Genom sin all-
europeiska och transatlantiska karaktär (från Vancouver 
till Vladivostok) och utgångspunkten i ett brett 
säkerhetsbegrepp ger OSSE ett viktigt bidrag till den 
framväxande nya säkerhetsordningen. Verksamheten 
omfattar insatser för demokrati och fredlig 
konfliktlösning i länder och regioner, liksom arbete för 
mänskliga rättigheter, minoriteter, valövervakning, 
riskanalys, förtroendeskapande åtgärder etc. 
Ordförandeland under 1997 är Danmark.
Av OSSE:s representationer är Bosnien-Hercegovina 
den ojämförligt största. Dess huvuduppgift under 1997 
var att förbereda lokalvalen i september, men den har 
även gjort väsentliga insatser för demokratisk utveckling 
och skydd för mänskliga rättigheter. Representationen i 
Kroatien har fått ett utvidgat mandat som inte enbart är 
inriktat på MR-övervakning. Representationen skall 
även aktivt bidra till att Kroatien genomför sina 
åtaganden rörande återflyttning av flyktingar och 
internflyktingar. Den skall vidare överta vissa av FN:s 
uppgifter i östra Slavonien. Den utsända personalen 
skall ökas till 250 (från nuvarande 14). Mandaten för 
övriga representationer har förlängts. I Tjetjenien 
arbetar stödgruppen för att befästa fredsprocessen efter 
valen i början av 1997. OSSE deltar i insatserna för att 
stödja Albanien, i första hand inför parlamentsvalet 
1997 och som stöd för den av OSSE:s ordförande 
utsedde representantens medlande insatser.
Sverige ingår i Minskgruppen för en lösning av 
konflikten kring Nagorno-Karabach. Minskgruppen leds 
f.n. av en trojka bestående av tre stormaktsmedlemmar. 
Beredskap finns för en eventuell fredsbevarande insats i 
regionen.
Frågorna om mänskliga rättigheter och 
demokratiuppbyggnad leds från kontoret i Warszawa 
(Office for Democratic Institutions and Human Rights - 
ODIHR). Kontoret samordnar bl.a. insatser för val-
övervakning i medlemsländerna. 
Minoritetskommissarien med säte i Haag utför ett 
betydelsefullt konfliktförebyggande arbete.
I förhandlingsarbetet är den främsta uppgiften att 
fortsätta förberedelserna på en säkerhetsmodell och en 
säkerhetsstadga enligt de beslut som fattades vid 
toppmötet i Lissabon. Vidare kommer Wien-
dokumentet 1994 om förtroende- och säkerhetsskapande 
åtgärder att bli föremål för en översyn. Inom den 
ekonomiska dimensionen hölls ett forum i Prag i juni 
1997 och ett antal specialseminarier.
OSSE har genom kontinuerlig bevakning av 
säkerhetsutvecklingen i Europa en väsentlig roll att fylla 
som regional säkerhetsorganisation. OSSE behöver 
ytterligare utveckla sin organisation men med  bevarad 
flexibilitet. Budgetprocessen behöver ses över och 
resurser garanteras för de uppgifter organisationen 
tilldelats och påtagit sig. Insatsberedskapen behöver 
förstärkas ytterligare. OSSE befinner sig i en 
konsolideringsfas samtidigt som det normgivande 
arbetet fortsätter.
För OSSE beräknas preliminärt 16,5 miljoner kronor 
för budgetåret 1998. 
Den gemensamma utrikes- och 
säkerhetspolitiken inom EU (GUSP) 
Sverige blev genom medlemskapet i EU del i det 
mellanstatliga samarbetet inom den gemensamma 
utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) vilket utgör 
EU:s andra pelare.
Sveriges deltagande i GUSP-arbetet innebär att verka 
inom nya strukturer och nya åtaganden när EU beslutar 
att agera gemensamt. Genomförandet sker genom beslut 
om gemensamma åtgärder och ståndpunkter, liksom 
genom deklarationer och demarcher. Besluten kan 
innebära finansiella åtaganden för medlemsländerna. 
Fördelningsnyckel fastställs för varje enskilt fall. 
Regeringens överväganden
Resultatbedömning och slutsatser
GUSP-samarbetet spelar en central roll i den fortsatta 
europeiska integrationen. Regeringen har verkat för att 
samarbetet utvecklas och effektiviseras, och att GUSP-
insatser främst bör finansieras genom den gemensamma 
EG-budgeten. 
EU:s regeringskonferens har nyligen avslutats. I 
Amsterdamfördraget beslutades att de finansiella medel 
som behövs för att genomföra GUSP som huvudregel 
ska tas från den gemensamma EU-budgeten. 
Undantagna är åtgärder för krishantering, som enligt 
huvudregeln ska uttaxeras i särskild ordning. Rådet kan 
med enhällighet också besluta om nationell finansiering 
av gemensamma insatser. 
Behov kvarstår därför av medlemsstaternas 
engagemang i finansieringen av gemensamma insatser. 
Exempel på för Sverige prioriterade insatser som 
involverar nationell finansiering är stödet till 
gemenskapens övervakningsmission i det f.d. 
Jugoslavien (ECMM), vars mandat breddats till att 
omfatta Albanien, samt den gemensamma åtgärden 
avseende valobservation i Bosnien. 
Bidraget till GUSP-samarbetet beräknas preliminärt 
till 8,4 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Övriga internationella organisationer 
Övriga internationella organisationer innefattar de 
obligatoriska bidragen till Permanenta skiljedomstolen i 
Haag, den s.k. Fact Finding Commission under första 
tilläggsprotokollet till Genève-konventionerna, 
havsrättsdomstolen i Hamburg, havsbottenmyndigheten 
i Kingston, Jamaica, del av regeringens bidrag till 
Arktiska rådet, det föreslagna sekretariatet för 
Östersjörådet, deltagande i Wassenaar-arrange-manget 
och andra internationella exportkontrollarrangemang 
samt kostnader för skattejustering av pensioner för 
svensk personal som arbetat i de s.k. koordinerade 
organisationerna. Hit har också förts Sveriges bidrag till 
Haagakademien för internationell rätt och till 
internationella institutet för humanitär rätt i San Remo.
Preliminärt beräknas bidragen till 3,5 miljoner 
kronor för budgetåret 1998.
B 2	Nordiska ministerrådet
1995/96
Utgift
326 260
1
Därav 
1996
Utgift
158 500
1997
Anslag
303 700
Utgifts
-
progno
s
267 933
1998
Förslag
274 300
1999
Beräkna
t
280 334
2000
Beräkna
t
284 689
1. Beloppen anges i tusental kr
Från anslaget betalas kostnader för Sveriges andel till 
Nordiska ministerrådets budget.
Faktorer som styr utgifterna under detta anslag är 
utvecklingen av organisationens budget, Sveriges andel 
av budgeten samt valutakursförändringar. Beloppen 
betalas till större delen i danska kronor.
En jämförelse mellan  budget och utfall för 
budgetåret 1995/96 visar att utgifterna blev ca 70 % av 
det budgeterade beloppet. Detta beror på att 
betalningstidpunkten för andra hälften av bidraget 
flyttades från december 1996 till januari 1997 på grund 
av övergången till kalenderbudgetår.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning och slutsatser
Sverige arbetar inom ramen för Nordiska ministerrådet 
för ett ändamålsenligt nordiskt samarbete. Arbetet inom 
ministerrådet är en integrerad del av de nordiska 
relationer och kontakter som bidrar till att forma vår 
politik för närområdet, för det vidare Europasamarbetet 
liksom för globalt samarbete. Det är Sveriges strävan 
att samarbetet inom ministerrådet koncentreras till 
områden där samnordiska lösningar ger komparativa 
fördelar framför nationella eller bredare internationella 
arrangemang, att nordiska samarbetsstrukturer kan 
utnyttjas för informationsutbyte och/eller samstämt 
agerande i aktuella EU-/EES-frågor och att verka för att 
nordiskt närområdessamarbete blir ett strategiskt 
komplement till bilaterala insatser och annat regionalt 
samarbete.
På svenskt initiativ har besparingarna på Nordiska 
ministerrådets budget fortsatt. Syftet har varit att 
åstadkomma en prioritering och koncentration till 
områden där det nordiska samarbetet erbjuder 
komparativa fördelar.
Nordiska ministerrådet fastställde i november 1996 
ministerrådets budget för år 1997. Budgeten uppgår till 
totalt 703 miljoner danska kronor. Sveriges andel av 
Nordiska ministerrådets budget för verksamhetsåret 
1997 är 35,6% enligt den fördelningsnyckel som 
tillämpas.
I det budgetförslag som ministerrådet utarbetat för år 
1998 uppgår budgeten till 696 miljoner danska kronor. 
Områden som prioriteras är miljöfrågor, 
mobilitetsåtgärder, insatser för barn och unga, IT-frågor 
och folkligt kultursamarbete. Satsningarna på 
närområdet och arktiskt samarbete fortsätter. Nordiska 
ministerrådets budget för 1998 kommer, efter 
behandling i Nordiska rådet, att fastställas i november 
1997. Då kommer också prisomräkning att ske.
Som närmare redogjordes för i budgetpropositionen 
för år 1997 kan ett belopp för studentutbyte komma att 
föras bort från anslaget som en besparing i enlighet med 
en överenskommelse år 1996 om tillträde till högre 
utbildning för studerande i de nordiska länderna.
Anslaget har beräknats till 274,3 miljoner kronor för 
budgetåret 1998.
B 3	Organisationen för ekonomiskt 
samarbete och utveckling 
(OECD)
1995/96
Utgift
37 252
1
Därav 
1996
Utgift
24 300
1997
Anslag
24 207
Utgifts
-
progno
s
21 000
1998
Förslag
24 400
1999
Beräkna
t
24 936
2000
Beräkna
t
25 510
1. Beloppen anges i tusental kr
Sverige arbetar genom medlemskapet i OECD för 
långsiktig ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet i 
medlemsländerna och för expansion av världshandeln på 
multilateral och icke diskriminerande basis.
OECD:s verksamhet är inriktad på ekonomi och 
handel. Under senare år har verksamheten utsträckts till 
att täcka nästan samtliga samhällsområden. Däribland 
kan nämnas OECD:s studie rörande sysselsättning och 
arbetslöshet och organisationens arbete med handel och 
relaterade politikområden såsom handel och miljö, 
handel och konkurrens, handel och investeringar, 
handel och arbetsvillkor och jordbrukspolitik. Denna 
utvidgning av verksamheten liksom utvidgningen av 
organisationen med fem nya medlemmar sedan 1994 
har fått konsekvenser för organisationens budget och 
övriga arbete.
Huvuddelen av OECD:s budget avser kostnader för 
sekretariatet och de traditionella OECD-aktiviteterna.
Samtliga medlemsländer bidrar till finansieringen 
efter en skala framräknad på basis av BNP. Den 
svenska andelen är 1,10%, vilket är en sänkning från 
1,19% 1996.  
Utöver den egna budgeten administrerar OECD 
bidragen till vissa närstående internationella organ och 
aktiviteter. I anslaget inkluderas därför även Sveriges 
bidrag exempelvis till det internationella energiorganet 
(International Energy Agency; IEA), europeiska 
transportministerkonferensen (European Conference of 
Ministers of Transport; ECMT), centret för 
utbildningsforskning (Centre for Educational Research 
and Innovation; CERI) samt olika specialprogram.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning och slutsatser
OECD befinner sig i en förändringsprocess till följd av 
budgetnedskärningar samtidigt som medlemskretsen 
utvidgats och nya uppgifter tillkommit. Regeringens 
målsättning i denna förändringsprocess är att slå vakt 
om OECD:s kärnverksamhet och dess beprövade 
arbetsmetoder, men samtidigt verka för att effektivisera 
och rationalisera arbetet.
OECD:s budget löper under kalenderåret och 
fastställs i december. Faktorer som styr utgifterna under 
detta anslag är dels utvecklingen av organisationens 
budget, dels valutakursförändringar. Beloppet betalas i 
franska franc. Med ledning av tillgängligt underlag har 
anslaget beräknats till 24,4 miljoner kronor  för 
budgetåret 1998.
B 4	Fredsfrämjande verksamhet
1995/96
Utgift
1 462 
683
1
Reserv
a-tion
0
Därav 
1996
Utgift
1 047 
900
1997
Anslag
150 206
Utgifts
-
progno
s
196 206
1998
Förslag
143 409
1999
Beräkna
t
147 400
2000
Beräkna
t
151 512
1. Beloppen anges i tusental kr
Det tidigare anslaget Fredsbevarande verksamhet 
delades fr.o.m. år 1997 så att kostnader som avser 
fredsfrämjande insatser med väpnad trupp flyttades till 
utgiftsområde 6 Totalförsvar medan övrig 
fredsfrämjande verksamhet belastar detta anslag.
Den utgående reservationen, 126 miljoner kronor, 
som finns på ett särskilt äldreanslag, har uppkommit 
som en följd av att vissa fredsfrämjande insatser, för 
vilka medel avsatts, senarelades eller helt uteblev. Ett 
ytterligare skäl är att anslaget genom riksdagsbeslut i 
december 1996 tillfördes 100 miljoner kronor från 
Försvarsdepartementets huvudtitel för att täcka 
uppkomna merkostnader till följd av ändrad tillämpning 
av skattelagstiftningen avseende traktamenten för 
personalen i Försvarsmaktens utlandsstyrka. Dessa 
merkostnader har sedermera reglerats. Prognosen för 
innevarande budgetår visar att tilldelade medel på 
anslaget B 4 kommer att utnyttjas fullt ut inom ramen 
för pågående eller planerade/tillkommande insatser och 
att en del av äldreanslaget kommer att tas i anspråk. 
Regeringens överväganden
Resultatbedömning och slutsatser 
Sverige deltog under förra budgetåret med väpnad trupp 
i Bosnien och Makedonien. Den ursprungliga FN-ledda 
insatsen i Bosnien övergick i december 1995 till den av 
Nordatlantiska försvarsorganisationen NATO ledda 
multinationella fredsstyrkan Implementation Force, 
IFOR. I samband därmed reducerades antalet svensk 
militär personal från ca 1 000 personer till 840. Då 
IFOR i december 1996 omvandlades till fredsstyrkan 
Stabilization Force, SFOR, reducerades antalet svensk 
personal till 510 personer. Det svenska 
högkvarterskompaniet som utgjorde en del av FN-
insatsen avvecklades under våren 1996. Under 
budgetåret ställdes även en svensk pluton om ca 40 
personer till FN:s förfogande i dess fredsfrämjande 
mission, United Nations Preventive Deployment Force, 
UNPREDEP, i Makedonien.
Vidare har Sverige deltagit med ett stort antal 
militära och civila observatörer, civilpoliser, 
sanktionsövervakare m.fl. i ett 10-tal missioner runt om 
i världen, exempelvis i Guatemala, Angola, f.d. Jugo-
slavien, Indien-Pakistan, Georgien och Irak-Kuwait.  
För närvarande deltar Sverige med knappt 700 personer 
i olika fredsfrämjande missioner beslutade av FN eller 
OSSE. Tillsammans med Danmark, Kanada, Norge och 
Österrike har Sverige påbörjat etableringen av en snabb-
insatsbrigad, SHIRBRIG (Multin-ational United Nations 
Stand-by Forces High Readiness Brigade) med 
högkvarter i Köpenhamn, att ställas till FN:s förfogande 
för fredsfrämjande insatser. Anslaget har vidare använts 
för stöd till utbildningsinsatser inom området, såväl i 
form av finansiering av utländskt deltagande i svenska 
kurser som genom direkt stöd till internationella 
seminarier och konferenser. Inom ramen för PFF-
samarbetet anordnar Sverige dessutom ett stort antal 
kurser och seminarier om fredsfrämjande, humanitär 
och räddningstjänstverksamhet. Utländskt deltagande 
även i dessa kurser har finansierats över detta anslag.
Cirka hälften av anslaget B 4 bedöms komma att 
avsättas för att täcka kostnader för fortsatt deltagande i 
de  pågående missionerna. Av dessa medel bedöms i sin 
tur hälften komma att gå till insatser i f.d. Jugoslavien 
och Makedonien. Det är emellertid angeläget att 
Sverige fortsatt under medlemskapet i säkerhetsrådet i 
någon form kan stödja/delta i de insatser vi är med och 
beslutar om. Härvid är det väsentligt att det globala 
ansvar för fred och säkerhet som säkerhetsrådet utövar, 
också fortsatt återspeglas i vår nationella politik genom 
att Sveriges engagemang ges bred geografisk spridning.
Det är vidare Sveriges målsättning att särskilt utnyttja 
medlemskapet i FN:s säkerhetsråd till att ge frågor om 
förebyggande av konflikter ökad uppmärksamhet. 
Under 1997 har en studie om konfliktförebyggande 
verksamhet slutförts inom Utrikesdepartementet. För 
närvarande övervägs inom departementet hur olika 
förslag som framförts i denna ska kunna omsättas till 
konkreta åtgärder.
En särskild utredning har under året presenterat 
förslag om civilpoliser i internationell fredsfrämjande 
verksamhet. Dessa förslag kommer nu att följas upp 
såväl nationellt som internationellt. Under 
ordförandeskapet i säkerhetsrådet sommaren 1997 tog 
Sverige initiativ till ett uttalande av rådet avseende en 
utökad roll för civilpoliser i framtida fredsfrämjande 
insatser.
De reformförslag avseende FN som presenterats 
under 1997 lyfter fram fred och säkerhet som en av 
FN:s fyra kärnverksamheter och föreslår förändringar 
för att olika delar av FN-systemet ska kunna samverka 
mera effektivt. Sverige kommer bl.a. att fortsätta verka 
för att synen på fredsfrämjande verksamhet inkluderar 
alla relevanta komponenter. Samtidigt finns utrymme att 
ytterligare utveckla delar av den etablerade 
fredsfrämjande verksamheten såväl inom FN-
sekretariatet som i fält. Sverige avser t.ex. fortsatt 
stödja uppbyggnaden av FN:s kapacitet inom områdena 
”early warning”, ”lessons learned” och ”early action”. 
För att fullfölja besparingsåtgärderna som aviserades 
i den ekonomiska vårpropositionen har anslaget 
minskats med 4,8 miljoner kronor fr.o.m. år 1998. Vid 
beräkningen av anslaget för 1998 har hänsyn också 
tagits till att 6 miljoner kronor för Sveriges deltagande i 
Partnerskap för fred (PFF) föreslås föras över till 
utgiftsområde 6 Totalförsvar. För år 1999 har anslaget 
beräknats till 147,4 miljoner kronor och för år 2000 till 
151,5 miljoner kronor.
.
5.  Information om Sverige i utlandet
Omfattning/ändamål
Verksamhetsområdet Information om Sverige i utlandet 
omfattar anslaget till Svenska institutet för informations-
, kultur- och erfarenhetsutbyte med utlandet samt 
anslaget till de svenska utlands-myndigheterna för 
informations- och kulturutbytesverksamhet och 
allmänna främjandeinsatser.
Ändamålet med verksamheten är att skapa goodwill 
och förtroende för Sverige som internationell 
samarbetspartner och därmed främja svenska intressen 
och bidra till tillväxt och sysselsättning. De svenska 
utlandsmyndigheterna utgör regeringens främsta 
instrument för att genomföra detta mål i enskilda 
länder.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
106
63
71
61
62
63
Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall 
och ekonomiskt utfall
Målsättningarna för verksamheten bedöms ha uppfyllts 
väl. Kraven och förväntningarna har ökat markant 
under senare år. Genomförandet av informations- och 
kulturinsatser samt allmänt sverige-främjande insatser i 
utlandet är starkt beroende av nationella och lokala 
samarbetspartners.
Större förändringar
Verksamhetens övergripande målsättningar och 
inriktning har legat fast. Några större förändringar i 
verksamheten finansierad via detta anslag har inte skett 
1995/96 jämfört med föregående år. Däremot har 
uppdragen till Svenska institutet (jfr under anslaget C 1 
Svenska institutet) ökat markant, främst inom ramen för 
det s.k. Visbyprogrammet.
Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet har vunnit 
ett brett erkännande som samarbetsforum för 
sverigefrämjande.
Prioriteringar för 1998
Inom anslaget C 1. Svenska institutet skall insatser i 
Västeuropa prioriteras då behovet av information 
accentuerats genom medlemskapet i EU. Under 
anslaget C 2. Övrig information om Sverige i utlandet 
skall insatser i Västeuropa, Nordamerika och Ostasien 
prioriteras. 
Informationen om Sverige i utlandet måste fortsätta 
att utvecklas för att möta nya behov och krav på grund 
av omvärldsförändringar. Även Svenska institutet bör 
därför prioritera uppbyggnad av kapacitet för 
projektsamordning, bl.a. till följd av rekommendationer 
från Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet och 
förslag från svenska och utländska samarbetspartners.
Resultatbedömning och slutsatser 
De medel som anslagits för information om Sverige i 
utlandet har väl främjat målet för detta anslag. 
Verksamhetsredovisningen för budgetåret 1995/96 
samt första halvåret 1997 visar att en bred 
informations- och kulturutbytesverksamhet 
genomförts. 
C 1	Svenska institutet
1995/96
Utgift
90 642
1
Reserv
a-tion
0
Därav 
1996
Utgift
51 100
1997
Anslag
55 237
Utgifts
-
progno
s
56 879
1998
Förslag
50 748
1999
Beräkna
t
52 036
2000
Beräkna
t
53 362
1. Beloppen anges i tusental kr
Svenska institutet är en statligt finansierad stiftelse med 
uppgift att vara ett centralt informations- och 
serviceorgan för information om Sverige i utlandet.
Anslaget, som är Svenska institutets huvudanslag, 
finansierar informations-, kultur- och erfarenhetsutbyte 
med utlandet. Genomförandet sker i samverkan med 
bl.a. utrikesförvaltningen. Verksamheten är 
huvudsakligen efterfrågestyrd.
Därutöver har Svenska institutet anslag och 
uppdragsmedel för biståndsrelaterade insatser i Central- 
och Östeuropa och i tredje världen (utgiftsområde 7), 
för uppdrag på utbildnings- och forskningsområdet 
(utgiftsområde 16 resp. utgiftsområde 14) och för 
insatser som rör internationellt kulturutbyte 
(utgiftsområde 17). Till detta kommer ett antal särskilda 
uppdrag.
En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 
1995/96 visar att reservationen, 1,6 miljoner kronor, 
som finns på ett särskilt äldreanslag, utgörs av medel  
som beslutats för informationssatsningar under 1995/96, 
men som utbetalats först under 1997. Prog-nosen för 
anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar 
att anslagna medel samt reservationen på äldreanslaget 
kommer att utnyttjas fullt ut.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att en ny myndighet Svenska 
institutet med uppgift att bedriva motsvarande 
verksamhet som Stiftelsen Svenska institutet bildas vid 
tidpunkt under budgetåret som regeringen bestämmer. 
Avsikten är att den nya myndigheten skall vara bildad 
senast den 1 april 1998. Verksamheten vid myndigheten 
bör ta fasta på institutets nuvarande inriktning och ta till 
vara institutets specifika internationella kompetens. 
Härvid bör även de av riksdagen fastställda 
kulturpolitiska målen beaktas.  Eventuella 
organisatoriska förändringar skall vara genomförda per 
den 1 juli 1998.
Regeringen har slagit fast att statlig verksamhet som 
huvudregel skall bedrivas i myndighetsform (bl.a. i 
prop, 1995/96:61, bet. 1995/96:LU7, rskr. 
1995/96:79). Myndighetsformen har sådana egenskaper 
att staten i de allra flesta fall knappast har anledning att 
ens överväga delegering av en förvaltningsuppgift till ett 
privaträttsligt organ. Styr- och ledningsformerna vid 
myndigheter är avpassade för förvaltningsuppgifter. 
Grundläggande är också att endast myndigheter kan 
vara bundna av bestämmelserna i ett regleringsbrev.
Riksrevisionsverket (RRV) har i sin årliga rapport 
1997 uppmärksammat regeringen på den komplikation 
som den nya stiftelselagen (1994:1200) innebär för 
Stiftelsen Svenska institutet. Kraven enligt stiftelselagen 
respektive regleringsbrevet för 1997 överensstämmer 
sålunda inte längre med varandra. Detta gäller bl.a. 
utformningen av de finansiella dokumenten i 
årsredovisningen.
Svenska institutets ledning har efter styrelsebeslut 
den 23 april 1997 tillskrivit regeringen med begäran om 
att regeringen skall pröva institutets organisationsform 
med sikte på att Svenska institutet ombildas från 
anslagsstiftelse till myndighet så snart som möjligt.
			
Resultatinformation 
Svenska institutets verksamhetsredovisning för 
budgetåret 1995/96 ger vid handen att antalet 
inkommande och behandlade ärenden med önskemål 
om service och stöd från institutet ökat. Svenska 
institutet har dock inte kunnat ställa upp med resurser 
som motsvarar denna ökning; antalet utbytesprojekt och 
produktioner finansierade över SI:s huvudanslag har 
minskat något. Inkomsterna från försäljningen i 
Sverigebokhandeln, som institutet driver, visar en 
ökning om ca 15 procent. Departementets önskemål om 
kapacitet för projektsamordning har inte kunnat 
tillgodoses.
För att fullfölja besparingsåtgärderna som aviserades 
i den ekonomiska vårpropositionen har anslaget 
minskats med 3 miljoner kronor fr.o.m. år 1998. För år 
1999 har anslaget beräknats till 52 miljoner kronor och 
för år 2000 till 53 miljoner kronor.
Regeringens bedömning med anledning av revisionens 
iakttagelser (budgetåret 1995/96)
Regeringen konstaterar att Regeringskansliets 
revisionskontor inte haft några invändningar mot 
Svenska institutets årsredovisning.
C 2	Övrig information om Sverige i 
utlandet
1995/96
Utgift
15 314
1
Reserv
a-tion
0
Därav 
1996
Utgift
11 900
1997
Anslag
10 266
Utgifts
-
progno
s
14 597
1998
Förslag
9 835
1999
Beräkna
t
9 835
2000
Beräkna
t
9 835
1. Beloppen anges i tusental kr
Anslaget finansierar i första hand särskilda, av 
regeringen prioriterade, informations- och 
främjandeinsatser genom de svenska 
utlandsmyndigheterna. Det används även till person- 
och journalistinbjudningar samt seminarier och visst 
kulturutbyte. De huvudsakliga faktorer som styr 
utgifterna på området är dels efterfrågan från utländska 
målgrupper, dels behov av riktade evenemang och 
särskilda informationsinsatser i utlandet.
En jämförelse mellan budget och utfall 1995/96 visar 
att en reservation på 4,3 miljoner kronor uppkommit. 
Reservationen, som finns på ett särskilt äldreanslag, är 
medel som beslutats för informationssatsningar under 
1995/96, men där viss del av betalningarna sker under 
1997. Prognosen för anslagsbelastningen under 
innevarande budgetår visar att tilldelade medel samt 
reservationen på äldreanslaget kommer att utnyttjas fullt 
ut för pågående och planerade insatser.
Regeringens överväganden
Resultatinformation 
Regeringen har under 1995/96 och första halvåret 1997 
genom de svenska utlandsmyndigheterna prioriterat 
informations-, kultur- och allmänna främjandeinsatser i 
Västeuropa, Nordamerika och Ostasien i enlighet med 
de mål som fastställdes i regleringsbrevet.	
I ett internationellt perspektiv kan konstateras att 
främjandefrågorna får en allt större vikt inom många 
utrikesförvaltningar som ett led i att främja respektive 
lands intressen. På grund av det statsfinansiella läget är 
resurserna för informations- och kulturverksamhet 
genom de svenska utlandsmyndigheterna dock 
begränsade. Där så är möjligt skall 
samarbetsmöjligheter med nationella och lokala 
arrangörer tas tillvara.
Under anslaget har särskilda medel om 1 miljon 
kronor beräknats för Nämnden för Sverigefrämjande  i 
utlandet för att initiera eller medverka i 
samarbetsprojekt inom sverigefrämjandet
.
6.  Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
Omfattning/ändamål
Målsättningarna för verksamhetsområdet är att främja 
information och forskning om nedrustnings- och 
säkerhetspolitiska frågor samt att tillförsäkra 
Utrikesdepartementet teknisk och vetenskaplig 
sakkunskap vid förhandlingar om nedrustning och 
rustningskontroll samt vid internationellt samarbete för 
att motverka spridning av massförstörelsevapen. Inom 
ramen härför lämnas stöd till:
  Stockholms internationella fredsforskningsinstitut 
(SIPRI)
  Utrikespolitiska Institutet (UI)
  Försvarets forskningsanstalt (FOA)
  organisationer och stiftelser för information och 
studier om global och europeisk säkerhetspolitik 
och fredsfrämjande utveckling
  utredningar, seminarier, utgivande av böcker 
m.m.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
92
58
58
57
58
59
Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall 
och ekonomiskt utfall  
Målsättningarna för verksamhetsområdet bedöms ha 
uppfyllts väl. För anslaget D 1 Utredningar och andra 
insatser på det utrikespolitiska området förutses dock ett 
anslagssparande för budgetåret 1997. 
Större förändringar
Verksamhetens övergripande målsättningar och 
inriktning ligger fast. Några större förändringar har 
därför inte skett i verksamheten jämfört med närmast 
föregående budgetår.
Prioriteringar för 1998
Det är angeläget att Stockholms internationella 
fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Utrikespolitiska 
Institutet i ökande utsträckning externfinansierar sin 
verksamhet. Det är vidare angeläget att Försvarets 
forskningsanstalt anpassar sin verksamhet till den 
utveckling som skett på nedrustningsområdet genom 
kemvapenkonventionens ikraftträdande och slutförandet 
av förhandlingarna om fördraget om fullständigt förbud 
mot kärnsprängningar. Verksamheten bör även anpassas 
till möjligheten av kommande internationella 
förhandlingar om ett avtal om förbud mot produktion av 
klyvbart material för vapenändamål. 
D 1.	Utredningar och andra insatser 
på det utrikespolitiska området
1995/96
Utgift
2 365
1
Reserv
a-tion
0
Därav 
1996
Utgift
1 900
1997
Anslag
2 322
Utgifts
-
progno
s
1 700
1998
Förslag
2 259
1999
Beräkna
t
2 259
2000
Beräkna
t
2 259
1. Beloppen anges i tusental kr
Ändamålet med anslaget är att ge stöd till verksamhet 
som främjar svensk utrikespolitik, framför allt vad 
gäller nedrustnings- och säkerhetspolitik. Den utgående 
reservationen från 1995/96, 2 miljoner kronor,  finns på 
ett särskilt äldreanslag och kommer att användas för 
insatser under de närmaste två åren.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning och slutsatser
Stöd åt utredningar, seminarier, utgivande av böcker 
m.m. ger en flexibel möjlighet att genom anlitande av 
insatser utanför Utrikesdepartementet främja den 
svenska utrikespolitiken. Seminarier m.m. som har 
finansierats inom anslaget har fallit under prioriterade 
områden för den svenska utrikespolitiken. Som exempel 
på bidrag från detta anslag under innevarande budgetår 
kan nämnas stöd för ett internationellt seminarium om 
totalförbud mot antipersonella minor.
D 2	Information och studier om 
säkerhetspolitik och 
fredsfrämjande utveckling
1995/96
Utgift
18 471
1
Reserv
a-tion
0
Därav 
1996
Utgift
7 500
1997
Anslag
9 250
Utgifts
-
progno
s
9 336
1998
Förslag
9 000
1999
Beräkna
t
9 000
2000
Beräkna
t
9 000
1. Beloppen anges i tusental kr
Regeringen beslutar, efter yttrande av en 
beredningsgrupp, om fördelning av medel från anslaget 
i enlighet med förordningen (1993:983) om statligt stöd 
för information och studier om säkerhetspolitik och 
fredsfrämjande utveckling samt de ändringar som 
införts i denna genom förordning (1996:824). Bidrag 
lämnas som organisationsstöd eller projektbidrag. Stödet 
omfattar ämnesområdena nedrustning och 
rustningskontroll, konflikthantering samt andra 
säkerhetspolitiska ämnen inom ramen för ett vidgat 
säkerhetspolitiskt synsätt. 
Den utgående reservationen från 1995/96, 86 000 
kronor, finns på ett särskilt äldreanslag och beräknas tas 
i anspråk under 1997.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning och slutsatser
Stöd enligt förordningen har under budgetåret 1997 
utgått till tretton organisationer och till drygt 100 
projekt. Sammantaget bedöms uppställda mål ha 
uppfyllts väl inom den givna budgetramen och stödet 
bedöms ha haft god spridningseffekt.
Regeringen finner det väsentligt att kunskap, intresse 
och engagemang för frågor som rör global och 
europeisk säkerhet stimuleras. Stödet till organisationer 
och stiftelser för detta ändamål fyller därför en viktig 
funktion. En förutsättning för att stöd skall lämnas är att 
det främjar verksamhet som är av allmänt intresse och 
har stor spridningseffekt. 
D 3	Bidrag till Stockholms 
internationella 
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
1995/96
Utgift
32 360
1
Därav 
1996
Utgift
21 600
1997
Anslag
20 571
Utgifts
-
progno
s
20 571
1998
Förslag
20 324
1999
Beräkna
t
20 730
2000
Beräkna
t
21 145
1. Beloppen anges i tusental kr
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut har till 
ändamål att i enlighet med de grunder som riksdagen 
fastställt bedriva forskning i konflikt- och 
samarbetsfrågor. Syftet med forskningen är att ge 
bidrag till förståelsen av betingelserna för fredliga 
lösningar av konflikter och för en stabil fred. 
Regeringens överväganden
Resultatbedömning och slutsatser
SIPRI:s forskning åtnjuter ett högt internationellt 
anseende. Genom framför allt en omfattande 
publikationsverksamhet, men även genom anordnande 
av seminarier m.m. har forskningsresultaten en god 
spridningseffekt. SIPRI har lyckats väl i att anpassa 
forskningen efter den internationella utvecklingen.
Trots ett minskat anslag har SIPRI väl uppfyllt 
uppställda mål. Det är emellertid angeläget att SIPRI 
fortsatt verkar för att en ökande andel av institutets 
verksamhet kan finansieras från andra källor än statliga 
medel. 
Regeringens bedömning med anledning av revisionens 
iakttagelser (budgetåret 1995/96)
Regeringen konstaterar att det vid granskningen av 
SIPRI:s bokslut och redovisning för budgetåret 1995/96 
inte framkommit några anmärkningar.
D 4	Forskning till stöd för 
nedrustning och internationell 
säkerhet
1995/96
Utgift
18 286
1
Därav 
1996
Utgift
12 600
1997
Anslag
12 235
Utgifts
-
progno
s
12 235
1998
Förslag
10 262
1999
Beräkna
t
10 512
2000
Beräkna
t
10 769
1. Beloppen anges i tusental kr
Ändamålet med anslaget är att tillföra 
Utrikesdepartementet teknisk och vetenskaplig 
sakkunskap från Försvarets forskningsanstalt (FOA) vid 
förhandlingar om nedrustning, rustningsbegränsning, 
internationell säkerhet samt vid internationellt samarbete 
för att motverka spridning av massförstörelsevapen.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning och slutsatser
Verksamhetens mål har uppfyllts väl. Tillgång på 
teknisk och vetenskaplig expertis är en nödvändighet för 
att Sverige aktivt skall kunna delta i det internationella 
arbetet för nedrustning, rustningskontroll och främjande 
av internationell säkerhet.
Det är angeläget att Försvarets forskningsanstalt 
fortlöpande anpassar sin verksamhet till utvecklingen på 
berörda områden. Under 1997 har konventionen om 
förbud mot kemiska vapen trätt i kraft. Vidare har 
förberedande kommissionen för upprättande av en 
internationell kontrollorganisation enligt fördraget om 
fullständigt förbud mot kärnsprängningar inlett sitt 
arbete. Detta kräver att det stöd som Försvarets 
forskningsanstalt lämnar Utrikesdepartementet på 
områdena ifråga ges delvis ny inriktning. Verksamheten 
bör också inriktas på möjligheten av kommande 
internationella förhandlingar om ett avtal om förbud 
mot produktion av klyvbart material för vapenändamål.
Medlen för programmet Europeisk säkerhet föreslås 
flyttas till anslaget D 6 Forskningsverksamhet av 
särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse för att 
öka flexibiliteten vid användningen av medlen.
D 5	Utrikespolitiska Institutet
1995/96
Utgift
15 579
1
Därav 
1996
Utgift
10 400
1997
Anslag
10 112
Utgifts
-
progno
s
10 112
1998
Förslag
10 004
1999
Beräkna
t
10 204
2000
Beräkna
t
10 408
1. Beloppen anges i tusental kr
Ändamålet med anslaget till Utrikespolitiska Institutet är 
att främja intresse för internationella frågor samt att öka 
kunskapen om detta ämne genom forskning och 
information till allmänheten. 
Regeringens överväganden
Resultatbedömning och slutsatser
Utrikespolitiska Institutets information genom 
publikationer, seminarier m.m. riktad till en bred 
svensk allmänhet fyller en viktig funktion genom att 
främja intresset och kunskapen för utrikespolitiska 
frågor. Institutets forskning har tilldragit sig stort 
intresse och den utgör basen för den breda 
informationsverksamheten. 
Institutet har trots ett minskat anslag väl uppfyllt 
målsättningarna för verksamheten. Det är dock av 
fortsatt stor vikt att institutet säkerställer en högre grad 
av extern finansiering för att minska beroendet av 
statliga medel.
Regeringens bedömning med anledning av revisionens 
iakttagelser (budgetåret 1995/96)
Regeringen konstaterar att det i revisionsberättelsen 
för år 1996 inte framkommit några anmärkningar.
D 6	Forskningsverksamhet av 
särskild utrikes- och 
säkerhetspolitisk betydelse
1995/96
Utgift
5 209
1
Reserv
a-tion
0
Därav 
1996
Utgift
3 800
1997
Anslag
3 597
Utgifts
-
progno
s
3 840
1998
Förslag
5 524
1999
Beräkna
t
5 634
2000
Beräkna
t
5 747
1. Beloppen anges i tusental kr
Ändamålet med anslaget är att stödja 
forskningsverksamhet av särskild utrikes- och 
säkerhetspolitisk betydelse. Huvuddelen av medlen 
under anslaget finansierar ett särskilt säkerhetspolitiskt 
forskningsprogram vid Utrikespolitiska Institutet. 
Därutöver fördelar regeringen direkt stöd åt framför allt 
yngre forskare inom utrikes- och säkerhetspolitik från 
detta anslag. 
Den utgående reservationen från 1995/96, 243 000 
kronor, som fanns på ett särskilt äldreanslag,  har tagits 
i anspråk under första halvåret 1997. 
Regeringens överväganden
Resultatbedömning och slutsatser 
Bedömningen är att de medel som anslagits har främjat 
målet för detta anslag. Bedömningen grundas på 
redovisningar av utförd forskning från mottagarna av 
stöd samt på en utvärdering som gjordes våren 1996 av 
en fristående, särskilt anlitad sakkunnig. 
Anslaget föreslås tillföras 1 850 000 kronor för 
forskning om europeisk säkerhet (tidigare upptagna 
under anslaget D 4). Samarbetet med Försvarets 
forskningsanstalt kommer att fortsätta med såväl 
regelbundna konsultationer som tjänsteutbyte och sär-
skilda studier. Genom överföringen av medlen ges även 
möjlighet att lägga ut forskningsuppdrag på andra 
uppdragstagare.
7.  Övriga utrikespolitiska frågor
Omfattning/ändamål
I detta verksamhetsområde ingår anslagen för 
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) samt 
Europainformation m.m. Medel för internationella 
exportkontrollarrangemang finns budgetåret 1998 under 
anslaget B 1 Bidrag till vissa internationella 
organisationer.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
24
17
31
24
21
21
Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall 
och ekonomiskt utfall
ISP
Verksamheten vid Inspektionen för strategiska 
produkter (ISP) har för 1996 redovisat ett underskott 
uppgående till 434 000 kronor. Orsaken till denna 
utveckling kan i första hand härledas till en viss 
underbudgetering för den nya myndigheten, som 
inrättades den 1 februari 1996.
Europainformation
Informationsverksamheten har under andra halvåret 
1996 samt första halvåret 1997 huvudsakligen inriktats 
på den regeringskonferens som pågått mellan EU:s 
medlemsländer. Det ekonomiska utfallet för budgetåret 
1995/96 blev lägre än beräknat, dels på grund av 
organisatoriska förändringar för EU-informationen, dels 
på grund av att den parlamentariska EU 96-kommmittén 
bedrev en omfattande informationsverksamhet om EU:s 
regeringskonferens.
Större förändringar
ISP
ISP har anförtrotts uppgiften att vara nationell 
myndighet för den nya kemvapenkonventionen, CWC, 
som trädde i kraft den 29 april 1997. Dessa 
arbetsuppgifter ställer ökade krav på myndigheten.
Europainformation
Sveriges medlemskap i EU har inneburit förändringar 
för inriktningen av EU-informationen. Den allmänna 
EU-informationen har placerats på riksdagen medan 
regeringen bedriver en bred och saklig 
informationsverksamhet om aktuella EU-händelser och 
regeringens EU-politik.
Prioriteringar för 1998
ISP
För 1998 bör ett nytt datasystem för ISP prioriteras 
liksom tillräckliga resurser för att kunna fullgöra de 
arbetsuppgifter som medlemskapet i CWC medför.
Europainformation
Under 1998 kommer regeringen att prioritera 
information om EU:s utvidgning. Information om EU:s 
regeringskonferens kommer också att vara fortsatt 
viktig. Riksdagen skall under våren 1998 ta ställning till 
det nya Amsterdamfördraget. Även efter ett 
godkännande och fram till dess att ändringarna börjar 
gälla kommer det att krävas information om detta. 
Materialproduktion om regeringens EU-politik på olika 
sakområden skall ges högre prioritet. För att nå ut till 
allmänheten krävs marknadsföringsåtgärder samt en 
omfattande distribution av det material som produceras. 
E 1	Inspektionen för strategiska 
produkter
1995/96
Utgift
10 984
1
2
Anslag
s-
kredit
434
Därav 
1996
Utgift
10 984
1997
Anslag
13 557
Utgifts
-
progno
s
13 823
1998
Förslag
15 801
1999
Beräkna
t
13 152
2000
Beräkna
t
13 513
1.  Beloppen anges i tusental kr
2.  Avser perioden 1996-02-01 – 1996-12-31
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) inrättades 
den 1 februari 1996 genom att 
Krigsmaterielinspektionen inom Utrikesdepartementets 
handelsavdelning ombildades till myndighet (prop. 
1995/96:31, bet. 1995/96:UU3, rskr. 1995/96:93).
ISP skall sköta tillsyn och annan kontroll enligt lagen 
(1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1991:341) om 
strategiska produkter. Inspektionen skall också vara 
nationell myndighet enligt Sveriges åtaganden inom 
ramen för icke-spridning av kemiska vapen. 
Inspektionen prövar förvaltningsärenden om kontroll 
över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga 
produkter eller varor med dubbla användningsområden.
Inspektionen har till sitt förfogande dels 
exportkontrollrådet, dels det teknisk-vetenskapliga 
rådet. 
Kostnaderna för verksamheten täcks av avgifter, som 
redovisas mot särskild inkomsttitel på statsbudgeten. 
Avgiften tas ut av de företag vars produkter omfattas av 
kontrollen över krigsmateriel och andra strategiska 
produkter (varor med dubbla användningsområden).
Inspektionen har varit tvungen att utnyttja 434 000 
kronor av anslagskrediten under 1995/96, då 
upprättandet av den nya myndigheten blev dyrare än 
beräknat. 
Regeringens överväganden
Resultatbedömning och slutsatser
Antalet beviljade utförseltillstånd på krigsmaterielsidan 
och värdet av dessa fortsatte att minska under 1996. 
Under första halvåret 1997 har dock antalet beviljade 
tillstånd ökat väsentligt igen. Samtidigt har flera 
ansökningar om tillstånd blivit mer komplicerade och 
kräver längre handläggningstid. Härtill kommer ett stort 
antal tillståndsärenden gällande export av strategiska 
produkter, tillstånd att tillverka och tillhandahålla 
krigsmateriel m.m.
Då ISP inrättades först under budgetåret 1995/96 går 
det inte att göra några jämförelser med tidigare år. 
Myndigheten har dock under ett intensivt 
uppbyggnadsskede på ett effektivt sätt kunnat 
upprätthålla sina löpande åligganden av vilka 
tillståndsgivningarna utgör myndighetens 
kärnverksamhet. I samband med övergången till en 
självständig myndighet har vissa problem avseende 
underskott på personalsidan och brister i datasystemet 
kunnat konstateras. Ett omfattande arbete förestår med 
införande av ett datoriserat ärendehanteringssystem.
Under uppbyggnadstiden av den nya myndigheten 
har det inte kunnat undvikas att ärendebalansen inom 
några områden blivit större än normalt. Detta har dock 
åtgärdats och balanserna har kunnat reduceras till ett 
minimum.
Under första verksamhetsåret hade myndigheten inte 
kapacitet att genomföra lika många möten med 
representanter för exporterande företag som tidigare 
varit brukligt. Viss eftersläpning uppstod också i 
rapporteringen från dessa möten. Under första halvåret 
1997 har mötesfrekvensen återgått till normal nivå. 
Eftersläpningen i rapporteringen är obetydlig.
Trots de påfrestningar som uppstod i samband med 
bildandet av den nya myndigheten har möten med 
Exportkontrollrådet (tidigare rådgivande nämnden) 
genomförts med normal frekvens.
Ökningen av anslaget för 1998 beror i första hand på 
nya arbetsuppgifter för ISP, såsom ansvarig svensk 
myndighet för kemvapenkonventionen, CWC. Detta 
innebär bl.a. att ISP övertar ansvaret för vissa 
insamlingsuppgifter som nu åvilar Kemikalie-
inspektionen, KemI. Resurser behövs också för att 
myndigheten skall kunna informera om sin verksamhet. 
Ett enigt konstitutionsutskott har ställt sig bakom 
önskemålet att ISP ”förses med särskilda resurser för 
insatser avseende möjligheten att förse allmänheten med 
basinformation om krigsmaterielexporten”.
Regeringens bedömning med anledning av revisionens 
iakttagelser (budgetåret 1995/96)
RRV har den 26 mars 1997 avlämnat revisionsberättelse 
för ISP avseende räkenskapsåret 1996-02-01 -- 1996-12-
31. RRV har inte haft några invändningar mot ISP:s 
årsredovisning.
E 2	Europainformation m.m.
1995/96
Utgift
8 129
1
Reserv
a-tion
0
Därav 
1996
Utgift
3 100
1997
Anslag
8 800
Utgifts
-
progno
s
17 500
1998
Förslag
7 800
1999
Beräkna
t
7 800
2000
Beräkna
t
7 800
1. Beloppen anges i tusental kr
Utrikesdepartementet har under flera år bedrivit en 
omfattande informationsverksamhet om det europeiska 
samarbetet. Under åren 1993-1995 bedrevs 
informationsarbetet till stor del av Sekretariatet för 
Europainformation i UD. Sekretariatet förmedlade 
huvudsakligen baskunskaper om EU. I enlighet med de 
bedömningar som gjordes av Utredningen om framtida 
central Europainformation förlades denna verksamhet 
per den 1 januari 1996 till riksdagen. 
Utrikesdepartementet ansvarar sedan dess för en 
saklig och bred informationsverksamhet om aktuella 
EU-frågor och om regeringens EU-politik till den 
svenska allmänheten. En sådan verksamhet är angelägen 
ur ett demokratiskt perspektiv. 
De organisatoriska förändringarna liksom det faktum 
att EU 96-kommittén hade i uppgift att informera om 
EU:s regeringskonferens innebar att verksamheten i 
Utrikesdepartementet inte bedrevs i full skala under 
1996. En reservation från 1995/96 på 12,8 miljoner 
kronor finns därför på ett särskilt äldreanslag. 
Reservationen är intecknad för fortsatt information om 
EU:s regeringskonferens. Denna verksamhet kommer 
att fortgå under 1997 och under 1998, då riksdagen 
skall ta ställning till  Amsterdamfördraget. Viss 
information kommer också att krävas efter ett 
godkännande och fram till dess att ändringarna träder i 
kraft. Det beräknas ske tidigast 1998.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning och slutsatser
Regeringen har under 1996 och första halvåret 1997 
prioriterat en omfattande informationsverksamhet om 
EU:s regeringskonferens. Ett nyhetsbrev har givits ut 
var fjortonde dag och distribuerats i en upplaga på 45 
000 exemplar. Av dessa har knappt hälften givits en 
vidare spridning genom landets folkbibliotek. Över 10 
000 privatpersoner prenumererar på nyhetsbrevet. 
För att stimulera debatten och informera om 
sakfrågorna i regeringskonferensen har sex stora 
seminarier arrangerats. UD har också medverkat i ett 
flertal seminarier arrangerade av andra ute i landet. 
Kontinuerliga mätningar av allmänhetens kännedom om 
regeringskonferensen har gjorts. Såväl nyhetsbrev som 
seminarier har marknadsförts. 
Under första halvåret av 1997 har en populärversion 
av regeringens årsberättelse om verksamheten i EU 
tryckts i 80 000 exemplar och givits en mycket bred 
spridning. Annonser om skriften har införts i 
rikstäckande dagspress.
För att fullfölja besparingsåtgärderna som aviserades 
i den ekonomiska vårpropositionen har anslaget 
minskats med 1 miljon kronor fr.o.m. år 1998. 
Anslaget för 1998 är beräknat så att regeringen skall 
kunna bedriva en bred och saklig 
informationsverksamhet till den svenska allmänheten 
om aktuella EU-frågor och sin EU-politik samt även om 
Sverige som EU-land i andra EU-länder. Detta omfattar 
bl.a. seminarier och hearings, materialproduktion i 
olika former, en omfattande distribution samt 
marknadsföring för att göra informationen lättillgänglig 
för allmänheten. Även för budgetåren 1999 och 2000 
har anslaget beräknats till 7,8 miljoner kronor
.
BILAGA  5.1
Sveriges samlade bidrag till FN
O= obligatoriskt bidrag
F = frivilligt bidrag
Myndighet	FN-organisation	Utfall 94/95	Utfall 95/96	O/F
					         (18 mån.)	
				      Milj. kr	         Milj. kr
1.	JUSTITIEDEPARTEMENTET
		WIPO	1,3	1,3	O
2.	UTRIKESDEPARTEMENTET
		FN:s reguljära budget	100,2	89,0	O
		FN:s fredsbevarande operationer	247,6	245,0	O
		UNIDO	10,0	11,0	O
		Kemvapenkonventionen	1,2	2,7	O
		Övriga obligatoriska bidrag	0,2	0,9	O
		Fredsbevarande insatser	806,7	1 463,0	F
		Fred och återuppbyggnad	20,4	24,0	F
		Kvinnokonferensen i Peking	1,0	-	F
		DHA	3,7	5,0	F
		GEF	264,0	117,6	F
		HABITAT	5,0	7,5	F
		IFAD	0,02	65,3	F
		ITC	7,5	8,0	F
		UNAIDS	10,0	20,0	F
		UNCDF	40,0	64,0	F
		UNCTAD	0,9	-	F
		UNDCP	46,5	56,0	F
		UNDP	573,0	920,0	F
		UNESCO	2,0	3,0	F
		UNFPA	140,0	232,0	F
		UNHCR	219,6	497,0	F
		UNICEF	350,0	566,0	F
		UNIFEM	5,0	8,0	F
		UNRWA	96,0	275,0	F
		Världsbanken/IDA	648,7	1 372,0	F
		WFP inkl. IEFR/PRO	270,0	434,0	F
		WHO/PSA	4,0	6,0	F
		WMU	18,4	27,0	F
		Övrigt	39,4	26,1	F
  	Sida	FAO	100,8	39,0	F
	”	HABITAT	0,9	4,7	F
	”	IAEA	7,0	4,5	F
	”	ICTP	4,2	6,6	F
	”	ILO	19,1	20,0	F
	”	IMO	4,1	-	F
Myndighet	FN-organisation	Utfall 94/95	Utfall 95/96
					         (18 mån.)
				      Milj. kr	         Milj. kr
	Sida	ITC	6,2	7,7	F
	”	IUCN	16,4	48,3	F
	”	Mekong k	8,9	-	F
	”	UNDCP	1,7	1,7	F
	”	UNDESD	1,1	-	F
”	UNDHA	31,2	42,6	F
	”	UNDP	119,2	297,0	F
	”	UNEP	5,0	10,4	F	
	”	UNESCO	5,8	9,8	F
	”	UNFPA	3,0	0,5	F
	”	UNHCR	238,8	347,0	F
	”	UNICEF	538,9	469,0	F
	”	UNIDO	0,1	2,0	F
	”	UNIFEM	1,0	-	F
	”	UNOCHA	9,0	18,5	F
	”	UNRISD	5,0	8,2	F
	”	UNRWA	24,9	19,8	F
	”	UNSO	5,7	0,6	F
	”	UNV	6,0	3,0	F
	”	Världsbanken/IDA	107,5	593,0	F
	”	WFP	65,8	85,0	F
	”	WHO/PSA	83,9	97,0	F
	”	WIPO	1,5	0,7	F
	”	WMU	19,6	23,7	F
	”	Övrigt	131,5	90,0	F
			_______	_______
			5 504,8	8 795,4
3.	SOCIALDEPARTEMENTET						
		WHO	32,6	67,1	O
		”  för rapportering om läkemedelsbiverkning	2,6	3,9	O	 
			_______	_____
			35,2	71,0 
4.  	KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTT
		IMO	1,2	1,5	O
		OTIF	2,3	0,6	O
		IRCA	0,02	0,02	O
Luftfartsverket	
		ICAO	3,2	3,3	O
Post- & Telestyrelsen
		ITU	18,6	24,6	O
	”	UPU	3,1	4,8	O
	SMHI		4,3	4,6	O
			_______	______
			32,8	39,4
5.	UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
		UNESCO	33,9	33,3	O
6.	JORDBRUKSDEPARTEMENTET	
		FAO	29,2	28,1	O	
7.	ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET			
		ILO	21,1	23,1	O
Myndighet	FN-organisation	Utfall 94/95	Utfall 95/96	O/F
				      Milj. kr	         Milj. kr
8.	NÄRINGSDEPARTEMENTET
		WIPO	3,6	-	O
		Internat. Studiegruppen för  bly och zink	0,2	-	O
		Internat. Studiegruppen för nickel	0,2	-	O
			_______	______		
			4,0	-
9.	MILJÖDEPARTEMENTET	
		Miljöfonden	22,0	20,0	F
		Övrigt	-	4,2	F
			_____	_____
			22,0	24,2
		
				
TOTALT  SUMMA	5 683	9 015,
	
6.  
BILAGA  5.2
Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt 
ackrediteringar för de  Stockholmsbaserade ambassadörerna 
I.  Beskickningar
 (sidoackrediteringar inom parentes)
 	Abidjan
 	(Lomé, Ouagadougou, Porto Novo)
 	Addis Abeba
 	(Djibouti, Asmara)
 	Alger
 	Amman
 	Ankara
 	(Baku)
 	Athén
 	Bagdad**)
 	Bangkok
 	(Rangoon, Vientiane, Phnom-Penh)
 	Beirut*)
 	Belgrad
 	Bern
 	(Vaduz)
 	Bissau*)
 	Bonn
 	Brasilia
 	Bryssel
 	Budapest
 	(Chisinau)
 	Buenos Aires
 	(Asunción, Montevideo)
 	Bukarest
 	Canberra
 	(Wellington)
 	Caracas
 	(Port of Spain, Georgetown, Paramaribo)
 	Colombo*)
 	Damaskus
 	(Beirut)
 	Dar es Salaam
 	Dhaka
 	Dublin
 	Gaborone
 	(Maseru)
 	Guatemala
 	(San Salvador, Tegucigalpa, Belmopan)
 	Haag
 	Hanoi
 	Harare
 	Havanna
 	Heliga Stolen
 	(San Marino)
 	Helsingfors
 	Islamabad
 	Jakarta
 	Kairo
 (Khartoum)
 Kiev
 Kuala Lumpur
 Kuwait
 (Abu Dhabi, Doha, Manama)
 Köpenhamn
 Lagos
 (Accra)
 Lima
 (La Paz)
 Lissabon
 London
 Luanda
 (Sao Tomé)
 Lusaka
 (Lilongwe)
 Luxemburg
 Madrid
 (Andorra la Vella)
 Managua
 (San José, Panamá)
 Manila
 (Koror)
 Maputo
 (Mbabane)
 Mexico
 Moskva
 (Alma-Ata, Asjchabad,  Bisjkek, Jerevan,
 Minsk, Tasjkent, Tbilisi, Dusjanbe)
 Nairobi
 (Bujumbura, Kampala, Kigali)
 New Delhi
 (Colombo, Kathmandu, Thimphu, Malé)
 Oslo
 Ottawa
 (Nassau)
 Paris
 Peking
 (Pyongyang***), Ulan Bator)
 Prag
 (Bratislava)
 Pretoria
 Rabat
 Reykjavik
 Riga
 Riyadh
 (Muscat, Sana)
 Rom
 (Tirana)
 Santafé de Bogotá
 (Quito)
 	Santiago de Chile
 	Sarajevo
 	Seoul
 	Singapore
 	(Bandar Seri Bagawan)
 	Sofia
 	Tallinn
 	Teheran
 	Tel Aviv
 	(Nicosia)
 	Tokyo
 	(Majuro, Pohnpei)
 	Tunis
 	Vientiane*)
 	Vilnius
 	Warszawa
 	Washington
 	Wien
 	(Ljubljana)
 	Windhoek
 	Zagreb
 
II.  Ambassadkansli
	Berlin 
III.  Delegationer
Sveriges ständiga representation vid Europeiska 
Unionen (EU) i Bryssel
Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna 
i New York
Sveriges ständiga representation vid de internationella 
organisationerna i Genève
Sveriges delegation vid Organisationen för ekonomiskt 
samarbete och utveckling (OECD) i Paris
Sveriges delegation vid Europarådet i Strasbourg
Sveriges ständiga delegation vid Organisationen för 
säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i Wien
IV.  Karriärkonsulat		
a)  Generalkonsulat
	Gdansk
	Hamburg
	Hongkong (Macau)
	Istanbul
	Jerusalem
	Los Angeles
	New York
	S:t Petersburg
	Shanghai
b)  Konsulat
	Mariehamn
V.  Stockholmsbaserade ambassadörer
De sex sändebuden har följande ackrediteringar:
1.  Bangui (Centralafrikanska Republiken), Brazza-           
ville, (Folkrepubliken Kongo), Kinshasa***) 
(Demokratiska Republiken Kongo), Libreville 
(Gabon), Malabo (Ekvatorialguinea), Yaoundé 
(Kameroun), Bissau (Guinea-Bissau), Praia (Kap 
Verde), N’Djamena (Tschad).
2.  Banjul (Gambia), Freetown (Sierra Leone), 
Monrovia (Liberia).
3.  Bamako (Mali), Conakry (Republiken Guinea), 
Dakar (Senegal), Niamey (Niger), Nouakchott 
(Mauretanien), Tripoli (Libyen).
4.  Antananarivo (Madagaskar), Mogadishu (Somalia), 
Moroni (Comorerna), Port Louis (Mauritius), 
Valletta (Malta), Victoria (Seychellerna).
5.  Basseterre (St Christopher och Nevis), Bridgetown 
(Barbados), Castries (St Lucia) Kingston (Jamaica), 
Kingstown (St Vincent och Grenadinerna), Port-au-
Prince (Haiti), Roseau (Dominica), Santo Domingo 
(Dominikanska Republiken), St George’s 
(Grenada), St John’s (Antigua och Barbuda).
6.  Apia (Västra Samoa), Nuku’alofa (Tonga), Suva 
(Fiji), Honiara (Salomonöarna), Port Moresby 
(Papua Nya Guinea), Port Vila (Vanuatu).
 *) Beskickningen förestås av en  chargé d’affaires
 **) Beskickningen är  tills vidare obemannad
 ***) Har utsänd personal
		
Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5
	Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5
38
	
39
	
Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5
Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5
42
	
43
	
Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5
	Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 5 
	44
	45