Post 1948 av 2512 träffar
                
                
            
                    Propositionsnummer ·
                    2000/01:46 ·
                    
                    Hämta Doc ·
                    
                
                
                
                    Redogörelse för en överenskommelse mellan staten och landstingen om ersättningar till hälso- och sjukvården för år 2001 Skr. 2000/01:46
                
                
                
                    Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
                
                
                
                    Dokument: Skr. 46
                
                
                
                Regeringens skrivelse
2000/01:46
Redogörelse för en överenskommelse mellan 
staten och landstingen om ersättningar till hälso- 
och sjukvården för år 2001
Skr.
2000/01:46
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 23 november 2000
Göran Persson
	Ingela Thalén
	(Socialdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Den 2 oktober 2000 träffade företrädare för staten och landstingen en 
överenskommelse om ersättningar till hälso- och sjukvården för 
år 2001.
Överenskommelsen godkändes av Landstingsförbundets styrelse den 
6 oktober 2000 och av regeringen den 12 oktober 2000. De särskilda 
ersättningar till hälso- och sjukvården som utges i enlighet med 
överenskommelsen uppgår till totalt 1 182 miljoner kronor och skall 
fördelas mellan landets 21 landsting. Beloppet skall ställas i relation till 
de cirka 140 miljarder kronor som landstingens utgifter för hälso- och 
sjukvården uppgår till (år 1998). De bidrag som fördelas har därmed 
huvudsakligen betydelse som signal- och stimulansmedel gentemot 
sjukvården. 
Liksom under åren 1999 och 2000 skall huvuddelen av medlen i 
överenskommelsen användas för en långsiktig satsning på att stärka 
patientens ställning inom svensk hälso- och sjukvård. Därvidlag betonas 
både behovet av att förbättra vårdens tillgänglighet och att öka patienter-
nas inflytande och delaktighet, vilket ligger i linje med de grundläggande 
mål som uttrycks i propositionen Nationell handlingsplan för utveckling 
av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149) som regeringen i juni i 
år lämnade till riksdagen. I handlingsplanen redovisar regeringen dels 
avsikten att förstärka hälso- och sjukvårdens resurser med sammanlagt 
nio miljarder kronor under åren 2001–2004, dels det avtal som reger-
ingen träffat med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet 
om utvecklingsinsatser inom vården och omsorgen.
Även för år 2001 lämnas inom ramen för överenskommelsen särskild 
ersättning för medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom 
hälso- och sjukvården. Ersättningen är, liksom föregående år, 
235 miljoner kronor. 
Innehållsförteckning
1	Ärendet och dess beredning	3
2	Överenskommelsen för år 2001 i huvuddrag	3
	2.1	Ersättningsbelopp	3
	2.2	Att stärka patientens ställning	5
	2.3	Rehabiliterings- och behandlingsinsatser	7
	2.4	Nationellt utvecklingsarbete	8
	2.5	Stöd för kunskapsbaserad hälso- och sjukvård	8
	2.6	Stöd till IT-utveckling i hälso- och sjukvården	8
	2.7	Bidrag inom hjälpmedelsområdet	8
	2.8	Områden som ingått i tidigare överenskommelser	9
	2.9	Uppföljning av överenskommelsen	9
Bilaga 1	Överenskommelse mellan staten och landstingen om
		ersättningar till hälso- och sjukvården för år 2001	10
Bilaga 2	Fördelning av ersättning för att stärka patientens
		ställning för år 2001	23
Bilaga 3	Fördelning av särskild ersättning för vissa verksamheter
		år 2001 	24
Bilaga 4	Fördelning av särskild ersättning för rehabiliterings-
 		och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården
		för år 2001	25
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den
23 november 2000 	26
1	Ärendet och dess beredning
Den 2 oktober 2000 träffade företrädare för staten och landstingen en 
överenskommelse om ersättningar till hälso- och sjukvården för år 
2001. Denna redovisas i sin helhet i bilaga till skrivelsen. 
Såväl regeringen som Landstingsförbundets styrelse har godkänt 
överenskommelsen. Den gäller fr.o.m. den 1 januari 2001 under förut-
sättning av att riksdagen godkänner budgetpropositionen för år 2001 
(prop. 2000/01:1), avseende dels utgiftsområde 9, anslaget 13:3 Bidrag 
till hälso- och sjukvård och dels utgiftsområde 10, anslaget 19:1 Sjuk-
penning och rehabilitering m.m. 
2	Överenskommelsen för år 2001 i huvuddrag
Den ekonomiska ramen för överenskommelsen för år 2001 uppgår, lik-
som för åren 1999 och 2000, till sammanlagt 1 182 miljoner kronor. 
Till skillnad från föregående år har parterna beslutat att för år 2001 utge 
ett omställningsbidrag med 2 miljoner kronor till Rett Center för vård 
av patienter med Rett syndrom. 
2.1	Ersättningsbelopp
Följande ersättningar lämnas enligt överenskommelsen för år 2001 
(miljoner kronor).
Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen för år 2001
1. Att stärka patientens ställning		850
    1.1 Förbättrad tillgänglighet	
          Ökad delaktighet	789
	    1.1.1 Rett Center	    2
    1.2 Ersättning för vissa verksamheter	  50
    1.3 Nationella informationssystem (STRAMA
          3 mkr, producentobunden läkemedels-
          information 6 mkr)	    9
2. Rehabiliterings- och behandlingsinsatser		235
3. Nationellt utvecklingsarbete		31
    3.1 Verksamhetsutveckling	  20
    3.2 Särskilda medel för utvecklingsarbete	  11
4. Stöd för kunskapsbaserad vård		5
5. Stöd till IT-utveckling		10
6. Bidrag inom hjälpmedelsområdet		51
    6.1 Ersättning till Hjälpmedelsinstitutet	45,5
    6.2 Metod och kunskapsutveckling	  5,5
Summa:		1 182
2.2	Att stärka patientens ställning
Förbättrad tillgänglighet och ökad delaktighet
Parterna är överens om att behovet av att påtagligt förbättra tillgänglig-
heten i hälso- och sjukvården kvarstår oförändrat. Målet är att 
patienterna överlag skall finna tillgängligheten inom vården rimlig.
Mot bakgrund av Socialstyrelsens rapport En behandlingsgaranti i 
hälso- och sjukvården (redovisad till regeringen i mars 1999), vilken 
analyserar de konsekvenser införandet av en behandlingsgaranti skulle få 
i svensk sjukvård, framhöll regeringen i budgetpropositionen för 
år 2000 (prop. 1999/2000:1, uo 9) att den inte var beredd att föreslå en 
sådan. Kravet på att förbättra tillgängligheten kvarstår dock oförändrat. 
För detta krävs både resursförstärkningar, förändrat arbetssätt och 
utvecklad samverkan. 
Socialstyrelsen förordade i den ovan nämnda rapporten att patienterna 
bör ha möjlighet att fritt välja sjukhus oberoende av var i landet de bor. 
Socialstyrelsen föreslog en rättslig reglering av frågan om fritt sjukhus-
val.
Landstingsförbundet har med anledning av 1999 års överenskommelse 
mellan staten och landstingen om ersättningar för insatser för att stärka 
patientens ställning m.m. påbörjat ett arbete som syftar till att tydliggöra 
vilka valmöjligheter som finns inom vården. Parterna konstaterar att 
Landstingsförbundets pågående arbete med en ny rekommendation till 
landstingen som tydliggör valmöjligheterna och som innebär en större 
likhet över landet när det gäller möjligheterna att välja sjukhus är 
mycket viktigt. Arbetet beräknas kunna avslutas under hösten år 2000. 
Frågan om behov av lagstiftning inom området kommer därefter att 
övervägas. 
I överenskommelsen för år 1999 utlovades en utökad satsning för att 
lösa de problem som sammanhänger med läkarinsatser i äldrevården. 
Som en följd av detta har Landstingsförbundet, i samverkan med Svenska 
Kommunförbundet, bedrivit ett projekt gällande sådan läkarmedverkan. 
Parterna anser att frågan om att förbättra läkarinsatserna i den 
kommunala äldrevården har fortsatt hög prioritet. I avtalet om ut-
vecklingsinsatser inom vården och omsorgen har denna fråga särskilt 
lyfts fram. Dessutom driver Landstingsförbundet flera med Svenska 
Kommunförbundet gemensamma projekt i syfte att stödja landstings 
och kommuners arbete på detta område.
I 1999 års överenskommelse fastslogs det angelägna i att kunna följa 
tillgängligheten i hälso- och sjukvården, men också att det saknas hel-
täckande och tillförlitliga system för att följa och redovisa tillgänglig-
heten. Därför avsattes resurser till ett projekt, Väntetider i Vården, som 
syftar till att förbättra tillgängligheten i den svenska hälso- och sjuk-
vården genom att utveckla ett nationellt system för uppföljning och ana-
lys av väntetider. I april 2000 presenterade projektet en nationell databas 
för information om aktuella förväntade väntetider till ett urval 
mottagningsverksamheter och behandlingar inom den somatiska 
specialistvården. Såväl insamling som redovisning av uppgifterna görs 
via Internet. Under år 2000 skall databasen kompletteras med uppgifter 
för uppföljning och analys av faktiska väntetider. Inom ramen för 
projektet pågår också aktiviteter för att ta fram riktlinjer för god praxis 
vad gäller organisation och administration av väntelistor samt för att öka 
kunskaperna om vårdens tillgänglighet i olika avseenden. En översiktlig 
plan för arbetet åren 2001–2002 innehåller fortsatt utveckling av 
databasen och landstingens informationssystem, processuppföljning för 
verksamhetsstyrning, tidbokning och medicinsk prioritering.
Socialstyrelsen påbörjade under 1999 ett systematiskt och långsiktigt 
arbete med att utveckla metoder för tillämpningen av riksdagsbeslutet 
om prioriteringar i hälso- och sjukvården. Ett arbete har påbörjats som 
syftar till att samtliga nationella riktlinjer successivt skall kompletteras 
med kunskapsunderlag som kan ligga till grund för ställningstaganden 
till prioriteringar. Socialstyrelsen driver även ett projekt som syftar till 
att utveckla metoder och beslutsstöd för prioriteringar av nya 
medicinska metoder. Därutöver genomförs ett projekt som syftar till att 
på ett strukturerat sätt samla in och analysera information samt föra 
tillbaka iakttagelser som påverkar möjligheterna att implementera 
riksdagsbeslutet om prioriteringar i primärvården. 
Särskilda medel avsätts även i denna överenskommelse för dessa ut-
vecklingsprojekt avseende väntetider och prioriteringar i vården.
Parterna har i överenskommelsen framfört att de är eniga kring bety-
delsen av att stärka patientens inflytande och delaktighet i vården. 
Parterna gör samtidigt bedömningen att det ställer krav på ett fortsatt 
förändrat arbetssätt i hälso- och sjukvården som utgår från att 
patienterna är delaktiga och ses som en resurs. I landstingen pågår också 
utvecklingsarbete för att göra verklighet av dessa ambitioner. Arbetet 
med att stärka patientens ställning ingår i allmänhet som en integrerad 
del i landstingens ordinarie arbete. Informations- och 
kompetensutvecklingsaktiviteter som syftar till ökad patientfokusering 
ingår oftast i ordinarie utvecklingsaktiviteter. Parterna konstaterar att ett 
fortsatt långsiktigt utvecklingsarbete på lokal nivå är avgörande för att 
åstadkomma förändringar i verksamheterna. 
Inriktningen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken 
(prop. 1999/2000:79) är att uppmuntra ett effektivt utnyttjande av ny 
teknik i syfte att förbättra funktionshindrades livskvalitet och 
möjligheter att delta i samhällslivet. Det är även viktigt att tillgången till 
information kan förbättras och underlättas. Parterna konstaterar att det 
är viktigt att de möjligheter till ökad delaktighet och tillgänglighet som 
skapas av ny teknik tas tillvara inom hjälpmedelsområdet. 
Socialstyrelsen presenterade i juli 2000 en nyutgåva av sin ”Vårdkata-
log – Högspecialiserad vård av rikskaraktär” och planerar nu att följa hur 
vårdbehoven tillgodoses för de små och mindre kända handikapp-
grupperna. Som en följd av överenskommelsen har ett aktivt arbete i 
landsting och regioner bedrivits för att identifiera hinder och vidta åtgär-
der för att underlätta för patienter med svåra och mycket ovanliga sjuk-
domstillstånd och skador att få vård i annat landsting. Även fortsätt-
ningsvis krävs fortsatt arbete inom området. Vården för en av dessa 
patientgrupper, patienter med Rett syndrom, bedrivs vid länssjukhuset i 
Östersund (Rett Center). För att underlätta en smidig övergång till själv-
finansiering av verksamheten har parterna för avsikt att under en över-
gångsperiod på två år utge ett omställningsbidrag till Rett Center med 
sammanlagt 4 miljoner kronor. För år 2001 utgår ett omställningsbidrag 
med 2 miljoner kronor.
Ersättning för vissa verksamheter
Några landsting bedriver verksamheter och belastas av kostnader som 
inte kompenseras genom statsbidragssystemet, t.ex. vård av tvångsom-
händertagna HIV-smittade från hela landet. Parterna har enats om att 
dessa landsting bör kompenseras genom överenskommelsen. För 
år 2000 avsattes 50 miljoner kronor och samma belopp skall avsättas 
för år 2001. 
Nationella informationssystem
För år 2000 avsattes 9 miljoner kronor till nationella 
informationssystem, varav 6 miljoner avsåg producentobunden 
läkemedelsinformation. Parterna har enats om att avsätta samma belopp 
för år 2001. 
Ett nätverk benämnt STRAMA (Strategigrupper för rationell anti-
biotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) har sedan år 1995 
bl.a. arbetat med att sprida information i syfte att åstadkomma en ratio-
nell användning av antibiotika och därigenom begränsa utvecklingen av 
antibiotikaresistens i landet. Parterna överenskom 1999 om att under 
maximalt tre år fördela 3 miljoner kronor årligen till STRAMA med 
början år 2000. Parterna har enats om att avsätta 3 miljoner kronor 
år 2001. 
2.3	Rehabiliterings- och behandlingsinsatser 
För år 2000 enades parterna om att ersättningsbeloppet från sjukförsäk-
ringen för medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom 
sjukvården skulle vara 235 miljoner kronor. Parterna är överens om att 
oförändrat belopp skall utgå för detta ändamål även år 2001. Den grund-
läggande målsättningen är densamma som tidigare, dvs. att stimulera 
gränsöverskridande samverkan i syfte att sänka ohälsotalet. En viktig 
förutsättning för detta är t.ex. kunskap om de faktorer som genererar 
ohälsa samt att resurser skapas för bedömning av mer komplexa sjuk-
domstillstånd i syfte att utveckla rehabiliteringen och därmed minska 
och förkorta sjukskrivningarna. Insatserna skall till övervägande delen 
inriktas mot: 
– kvalificerade medicinska utredningar,
– försäkringsmedicinsk utbildning/fortbildning inom läkarkåren samt 
– utveckling av medicinska utrednings- och rehabiliteringsmetoder. 
Parterna har enats om att de projekt som finansieras med medel från 
överenskommelsen fortlöpande skall samla in de uppgifter som behövs 
för att möjliggöra en utvärdering av projektens effekter. Regeringen av-
ser att ge Riksförsäkringsverket i uppdrag att inkomma till Social-
departementet med en redovisning av pågående och planerade projekt. 
Regeringen avser även att ge Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan 
med Riksförsäkringsverket följa upp och utvärdera de insatser som ge-
nomförts under år 2001. 
2.4	Nationellt utvecklingsarbete
Parterna är överens om att arbetet med stöd till kunskaps- och verksam-
hetsutveckling inom hälso- och sjukvården bör fortsätta och vidareut-
vecklas. I överenskommelserna för åren 1999 och 2000 avsattes 
31 miljoner kronor och parterna har enats om att för år 2001 anslå 
samma belopp. Medlen skall bl.a. användas till projektet Väntetider i 
Vården samt Socialstyrelsens utvecklingsarbete rörande prioriteringar, 
som redovisats ovan. 
2.5	Stöd för kunskapsbaserad hälso- och sjukvård
Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården till-
sammans med ett ökat vårdbehov och knappa ekonomiska resurser 
accentuerar behovet av att säkra att vården baseras på vetenskapliga 
metoder. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) 
har till uppdrag att utvärdera befintlig och ny medicinsk metodik samt att 
förmedla resultaten till sjukvårdshuvudmännen. I syfte att stödja arbetet 
med att få bättre genomslag för nya forskningsresultat är parterna eniga 
om att för år 2001, liksom för år 2000, avsätta 5 miljoner kronor. 
2.6	Stöd till IT-utveckling i hälso- och sjukvården
Det finns behov av en gemensam infrastruktur eller plattform för IT i 
hälso- och sjukvården och för detta ändamål har ett nationellt organ för 
IT-strategiska frågor, Carelink, skapats, som arbetar på uppdrag och med 
finansiellt stöd av alla sjukvårdshuvudmän och vårdgivare, såväl offent-
liga som privata. I styrelsen ingår Landstingsförbundet, Svenska 
Kommunförbundet, Apoteket AB och Socialstyrelsen. Organet skall 
vara fristående och i funktion senast årsskiftet 2000/2001 och skall 
senast den 1 juli 2001 lämna en utförlig delrapport till 
Landstingsförbundet och Socialdepartementet. För detta ändamål har 
parterna enats om att avsätta 10 miljoner kronor år 2001. 
2.7	Bidrag inom hjälpmedelsområdet
Enligt propositionen Ombildning av Handikappinstitutet ombildades 
Handikappinstitutet till Hjälpmedelsinstitutet fr.o.m. år 1999 
(prop. 1997/98:57). De nya ägarna – staten, Landstingsförbundet och 
Svenska Kommunförbundet – har överenskommit att finansieringen för 
fyraårsperioden 1999–2002 skall ske med medel från statsbudgeten. 
Medlen skall utbetalas från anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård. 
Detta innebär att 45,5 miljoner kronor skall avsättas till 
Hjälpmedelsinstitutet för år 2001. 
Staten och landstingen har vidare kommit överens om att för år 2001, 
liksom för åren 1999 och 2000, avsätta 5,5 miljoner kronor för att inom 
ramen för samhällets hjälpmedelsförsörjning finansiera en rationell och 
ändamålsenlig inköpssamordning inklusive erforderlig metod- och kun-
skapsutveckling inom området. 
2.8	Områden som ingått i tidigare överenskommelser
Vad avser ersättning för vissa expertinsatser äger överenskommelsen 
om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1996 
fortsatt giltighet. Parterna erinrar också om att det stöd som skall 
kanaliseras via Socialstyrelsen avseende finansiering av utvecklingen av 
de nationella kvalitetsregistren avser analys och återföring av data samt 
vidareutveckling av registren. Kostnaden för deltagande enheter för 
medverkan liksom den rutinmässiga driften bör däremot i första hand 
åvila sjukvårdshuvudmännen som en del av den ordinarie verksamheten.
2.9	Uppföljning av överenskommelsen
Parterna är för år 2001 överens om att Läkemedelsverket, Smittskydds-
institutet, Socialstyrelsen och SBU skall se till att nödvändiga uppgifter 
insamlas så att en uppföljning av effekterna av det arbete som möjlig-
gjorts genom denna överenskommelse kan komma till stånd. Dessa ak-
törer skall även inkomma till Socialdepartementet med en redovisning 
av pågående och planerade projekt. Parterna är även överens om att 
under 2001 få till stånd en utvärdering av i vilken utsträckning 
inriktningen mot att stärka patientens ställning har haft genomslag inom 
hälso- och sjukvården. Parterna har därutöver enats om att landstingen 
till Landstingsförbundet skall redovisa dels strategier och målsättning 
för arbetet med att förbättra effektiviteten och rationaliteten i 
läkemedelsanvändningen, dels vilka informations-, utbildnings- och 
uppföljningsinsatser som genomförts inom läkemedelsområdet. På 
basis av de från landstingen inkomna redovisningarna skall 
Landstingsförbundet därefter till Socialdepartementet samlat redovisa 
landstingens insatser inom området.
SOCIALDEPARTEMENTET
LANDSTINGSFÖRBUNDET
Överenskommelse mellan staten och landstingen om 
ersättningar till hälso- och sjukvården för år 2001
I överenskommelsen för år 1999 enades staten och landstingen om en 
långsiktig satsning på att stärka patientens ställning inom svensk hälso- 
och sjukvård. Därvidlag betonades både behovet av att förbättra vårdens 
tillgänglighet och att öka patienternas inflytande och delaktighet.
I ett särskilt inriktningsdokument - Patienten i hälso- och sjukvården – 
bifogat till 1999 års överenskommelse redovisade parterna sin gemen-
samma syn på hur hälso- och sjukvården bör utvecklas för att stärka 
patientens ställning. Denna inriktning avsågs gälla även år 2000. 
Däremot förutsattes att den ekonomiska omfattningen av överens-
kommelsen skulle regleras för ett år i taget. För att stödja det 
långsiktiga arbetet med att stärka patientens ställning inom svensk hälso- 
och sjukvård är parterna överens om att samma huvudinriktning skall 
gälla även år 2001.
Regeringen lämnade i juni i år propositionen Nationell handlingsplan 
för utveckling av hälso- och sjukvården (1999/2000:149) till riksdagen. 
I handlingsplanen redovisar regeringen dels avsikten att förstärka hälso- 
och sjukvårdens resurser med sammanlagt nio miljarder kronor under 
åren 2001–2004, dels det avtal som regeringen träffat med Landstings-
förbundet och Svenska Kommunförbundet om utvecklingsinsatser inom 
vården och omsorgen. Inriktningen är att vidta åtgärder för att stärka 
primärvården, äldrevården och psykiatrin samt för att öka mångfalden av 
vårdgivare. Målet är att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i hela 
vården och stärka patientens ställning. Parternas avsikt i denna överens-
kommelse, att förbättra vårdens tillgänglighet och öka patienternas del-
aktighet, ligger därmed i linje med de grundläggande mål som uttrycks i 
handlingsplanen. Landstingen och staten är sedan tidigare överens om att 
landstingen skall ta ett ökat kostnadsansvar för läkemedlen. Syftet är att 
integrera användningen av läkemedel i hälso- och sjukvården och få ett 
effektivt resursutnyttjande, vilket också överensstämmer med inrikt-
ningen i den Nationella handlingsplanen. För att ta över kostnadsansvaret 
krävs ett omfattande utvecklingsarbete inom landstingen vad gäller bl.a. 
information, utbildning och uppföljning inom läkemedelsområdet, lik-
som åtgärder från statens sida gällande bl.a. regelsystemen inom om-
rådet. Det är av yttersta vikt att det utvecklingsarbete som har påbörjats i 
många landsting intensifieras under år 2001. 
Förbättrad tillgänglighet
Parterna är överens om att behovet av att påtagligt förbättra tillgänglig-
heten i hälso- och sjukvården kvarstår oförändrat. Målet är att 
patienterna överlag skall finna tillgängligheten inom vården rimlig.
I den vårdgaranti som gällt sedan år 1997 regleras väntetid för besök 
inom primärvård och specialistsjukvård. Inför 1999 års överens-
kommelse aktualiserades behovet av en behandlingsgaranti. Parterna 
enades dock om att först närmare klarlägga de praktiska, organisatoriska 
och ekonomiska konsekvenserna av en utvidgad vårdgaranti samt att ut-
röna hur en sådan garanti förhåller sig till de av riksdagen fastställda 
riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Senare upp-
drog regeringen åt Socialstyrelsen att beskriva och analysera dessa 
förutsättningar. Uppdraget redovisades till regeringen i mars 1999 i 
rapporten En behandlingsgaranti i hälso- och sjukvården. 
I budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1, uo 9) 
framhöll regeringen, mot bakgrund av Socialstyrelsens analys av de 
konsekvenser införandet av en behandlingsgaranti skulle få i svensk 
sjukvård, att den inte är beredd att föreslå någon sådan. Kravet på att 
förbättra tillgängligheten kvarstår dock oförändrat. För detta krävs både 
resursförstärkningar, förändrat arbetssätt och utvecklad samverkan. 
Valmöjligheter i vården
Socialstyrelsen förordade, i den ovan nämnda rapporten, att patienterna 
bör ha möjlighet att fritt välja sjukhus oberoende av var i landet de bor. 
Styrelsen pekar på stora skillnader mellan landstingen och på oklara lo-
kala regelverk. Vidare pekar man på brister när det gäller tillgång till in-
formation som kan utgöra underlag för välgrundade val, t.ex. information 
om väntetider vid olika sjukhus. Mot denna bakgrund föreslår Socialsty-
relsen rättslig reglering av frågan om fritt sjukhusval.
Landstingsförbundet har med anledning av 1999 års överenskommelse 
påbörjat ett arbete som syftar till att tydliggöra vilka valmöjligheter som 
finns inom vården. Det har därvidlag framkommit att möjligheten att 
välja sjukhus redan i dag finns på de allra flesta håll men att informatio-
nen brister och stundtals även tillämpningen.
Parterna anser att det är mycket angeläget att tillgodose både krav på 
reella valmöjligheter och tydliga regelverk. Parterna konstaterar att 
Landstingsförbundets pågående arbete med en ny rekommendation till 
landstingen som tydliggör valmöjligheterna och innebär en större likhet 
över landet när det gäller möjligheterna att välja sjukhus är mycket vik-
tigt. Arbetet beräknas kunna avslutas under hösten år 2000. Frågan om 
behov av lagstiftning inom området kommer därefter att övervägas. 
Läkarinsatser i kommunal vård och omsorg
Som Socialstyrelsen konstaterat i utredningen om en behandlingsgaranti 
är tillgängligheten i den planerade vården starkt beroende av tillgänglig-
heten i övrigt; inom akutsjukvården, i primärvården samt i den kommu-
nala vården och omsorgen.
I överenskommelsen avseende år 1999 utlovades en utökad satsning 
för att lösa de problem som sammanhänger med läkarinsatser i äldre-
vården. Som en följd av detta har Landstingsförbundet, i samverkan med 
Svenska Kommunförbundet, bedrivit ett projekt gällande sådan läkar-
medverkan. Projektet behandlar bl.a. primärvårdens roll i äldrevården, 
samverkan med övriga specialiteter, t.ex. geriatrik och psykiatri samt 
läkarmedverkan i informationsöverföring och vårdplanering. 
Parterna anser att frågan om att förbättra läkarinsatserna i den 
kommunala äldrevården har fortsatt hög prioritet. I avtalet om 
utvecklingsinsatser inom vården och omsorgen har denna fråga särskilt 
lyfts fram. Dessutom driver Landstingsförbundet flera med Svenska 
Kommunförbundet gemensamma projekt i syfte att stödja landstings 
och kommuners arbete på detta område.
Vårdgaranti med reglerade väntetider för besök
År 1997 infördes, i denna överenskommelse, en vårdgaranti som syftar 
till att tillförsäkra alla patienter snabb kontakt med vården. Parterna är 
överens om att denna skall gälla även under år 2001.
Primärvården är ansvarig för de första kontakterna och skall erbjuda 
hjälp, antingen per telefon eller genom besök, samma dag som vården 
kontaktas. Om den första kontakten inte sker med läkare skall tid för 
läkarbesök kunna erbjudas senast inom åtta dagar.
Om det bedöms att besök inom övrig specialistvård fordras skall tid 
för besök erbjudas utan dröjsmål enligt vägledande principer för urval 
och prioriteringar, dock senast inom tre månader. För patienter med 
stark oro, eller när läkaren på grund av befarad allvarlig sjukdom med 
försämrad prognos vid tidsutdräkt bedömer att besök hos specialist inte 
kan anstå, skall besöket ske senast inom en månad.
När det bedöms att behandling fordras skall den påbörjas utan 
dröjsmål enligt vägledande principer för urval och prioritering och i 
samråd med patienten.
I de fall besök inte kan erbjudas inom nämnda tidsgränser har 
patienten rätt att, utan extra kostnader för patienten, välja att göra 
besöket hos en vårdgivare i annat landsting. Denna rätt inkluderar även 
privata vårdgivare som får ersättning enligt lagen (1993:1651) om 
läkarvårdsersättning eller enligt vårdavtal.
Att följa upp tillgängligheten
I 1999 års överenskommelse fastslogs det angelägna i att kunna följa 
tillgängligheten i hälso- och sjukvården, men också att det saknas hel-
täckande och tillförlitliga system för att följa och redovisa tillgänglig-
heten. Därför avsattes resurser till ett projekt, Väntetider i Vården, som 
syftar till att förbättra tillgängligheten i den svenska hälso- och sjukvår-
den genom att utveckla ett nationellt system för uppföljning och analys 
av väntetider. Samtliga landsting medverkar i projektet. Under år 1999 
har extra medel utgått för bl.a. anpassning av de lokala IT-systemen så att 
landstinget kan medverka i de mätningar som skall genomföras. 
I april 2000 presenterades en nationell databas för information om ak-
tuella förväntade väntetider till ett urval mottagningsverksamheter och 
behandlingar inom den somatiska specialistvården. Såväl insamling som 
redovisning av uppgifterna görs med hjälp av Internet. Avsikten är att 
informationen skall följas upp tre gånger per år. Uppgifter om aktu-
ella/förväntade väntetider skall dock inrapporteras minst en gång per 
månad.
Under år 2000 skall databasen kompletteras med uppgifter för 
uppföljning och analys av faktiska väntetider. Målsättningen är att 
samtliga huvudmän vid kommande årsskifte skall kunna lämna uppgifter 
enligt överenskommen plan.
Inom ramen för projektet pågår också aktiviteter för att ta fram rikt-
linjer för god praxis vad gäller organisation och administration av vänte-
listor samt för att öka kunskaperna om vårdens tillgänglighet i olika av-
seenden. En studie av remisser inom ortopedi pågår för närvarande lik-
som två enkätstudier till patienter. Den ena studien riktar sig till 
patienter som genomgått operation/behandling och avser att mäta 
patienternas syn på väntetiden och vilka konsekvenser väntetiden har haft 
för hälsotillstånd och vårdkonsumtion. Den andra enkäten riktar sig till 
patienter med långvarig sjukdom och avser att belysa hur dessa patient-
grupper uppfattar vårdens kvalitet med särskild tonvikt på olika aspekter 
på tillgängligheten.
Under år 2000 kommer också en studie av tillgängligheten i primär-
vård att påbörjas liksom en förstudie kring hur tidbokning går till i den 
svenska hälso- och sjukvården.
På längre sikt syftar projektet till att implementera hela den modell 
för att följa tillgängligheten som Landstingsförbundet tagit fram i 
samverkan med den södra sjukvårdsregionen. Denna modell bygger på 
att de lokala informationssystemen i hälso- och sjukvården utvecklas så 
att de innehåller vissa data kring sju mätpunkter i hela vårdprocessen. 
Den första etappen av projektet berör fyra av dessa mätpunkter. Det är 
därför angeläget att projektet kan fortsätta efter kommande årsskifte. En 
översiktlig plan för arbetet åren 2001–2002 innehåller fortsatt 
utveckling av databasen och landstingens informationssystem, 
processuppföljning för verksamhetsstyrning, tidbokning och medicinsk 
prioritering.
Under tvåårsperioden bör flertalet landsting ha utvecklat 
informationssystem som innehåller uppgifter för samtliga sju 
mätpunkter i den grundläggande modellen. Det utredningsarbete som 
påbörjats vad gäller tillgängligheten i primärvård samt för patienter med 
långvariga vårdbehov bör också leda fram till förslag hur detta kan följas 
upp lokalt och nationellt.
En del av det fortsatta arbetet skall ägnas åt att studera i vilken mån 
data för uppföljning av tillgängligheten kan utnyttjas för processtyrning.
Väntetiden är också ett uttryck för hur angeläget vårdbehovet bedöms 
vara (medicinsk prioritet). För att kunna bedöma väntetiderna måste de 
relateras till den medicinska prioriteten. Projektet har tagit fram ett för-
slag till definition av medicinsk prioritering liksom ett sätt att redovisa 
denna genom att registrera ett datum före vilket vården bör ges. Detta 
förslag har fått stöd av såväl Svenska Läkarförbundet som Svenska 
Läkaresällskapet.
En övergång till denna nya form för registrering av medicinsk 
prioritet kräver centralt stöd inte minst från de medicinska 
specialistföreningarna för att implementeras med gott resultat. 
Projektet kommer därför att stödja det arbete med prioriteringar som 
Svenska Läkaresällskapet har påbörjat. 
Prioriteringar i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsen påbörjade under 1999 ett systematiskt och långsiktigt 
arbete med att utveckla metoder för tillämpningen av riksdagsbeslutet 
om prioriteringar i hälso- och sjukvården. Syftet är att ta fram 
beslutsstöd och kunskapsunderlag som kan bidra till att prioriteringarna 
kan göras på det öppna sätt som var en av de viktiga utgångspunkterna när 
Prioriteringsutredningen tillsattes i början av 1990-talet. Riktlinjerna 
för arbetet drogs upp i SoS-rapport 1999:16 Prioriteringar i sjukvården 
– Beslut och tillämpning. Projektet bedrivs i samarbete med SBU och 
Läkemedelsverket.
Bland pågående projekt kan nämnas utveckling av metoder för priori-
tering av resurser till åtgärder mot kranskärlssjukdom i samarbete med 
Göteborg samt Västerbottens och Östergötlands läns landsting. Med ut-
gångspunkt i studier av olika åtgärders effektivitet, risker och kostnader 
samt lokala epidemiologiska data uppskattas en ”optimal” resursfördel-
ning i de tre geografiska områdena, som sedan skall jämföras med den 
faktiska resursförbrukningen för de åtgärder som studeras i projektet. 
Projektet beräknas vara slutfört i sin helhet vid utgången av år 2001. 
Möjligheter finns att ansluta ytterligare landsting till projektet under 
år 2001. 
Socialstyrelsen har också i enlighet med den särskilda överens-
kommelsen mellan staten och landstingen om ersättningar till hälso- 
och sjukvården för år 2000 påbörjat ett arbete med att ta fram 
beslutsstöd för prioriteringar inom ramen för de nationella riktlinjerna 
för vård av patienter med svåra kroniska sjukdomar. De nationella 
riktlinjerna för kranskärlssjukvård, som skall publiceras i månadsskiftet 
oktober/november 2000, blir de första riktlinjer som kommer att inne-
hålla beslutsstöd för prioriteringar. Arbete pågår också med att ta fram 
beslutstöd för prioriteringar inom ramen för riktlinjerna för vård och 
omsorg av äldre vid livets slut. Det arbetet beräknas vara slutfört under 
våren 2001. Avsikten är att Socialstyrelsens samtliga nationella 
riktlinjer successivt skall kompletteras med kunskapsunderlag som kan 
ligga till grund för ställningstaganden till prioriteringar. Som ett led i 
detta har ett utvecklingsarbete påbörjats i syfte att förbättra metoderna 
för gradering av det vetenskapliga kunskapsläget i syfte att kunna ge 
information om hur väl dokumenterat varje enskilt påstående är. 
Avsikten är att graderingen av dokumentationen i kombination med 
bedömningar av behov och kostnadseffektivitet skall påverka styrkan i 
rekommendationerna. 
Socialstyrelsen driver därutöver ett projekt som syftar till att utveckla 
metoder och beslutsstöd för prioriteringar av nya medicinska metoder. 
Arbetet har inledningsvis inriktats på fem nya läkemedel och drivs av 
fem arbetsgrupper som har i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag som 
kan ligga till grund för rekommendationer som stöd för prioriterings-
beslut i sjukvården. Den fasen av arbetet beräknas vara slutförd i slutet 
av november.
Under projektets andra fas kommer Socialstyrelsen att aktivt föra ut 
och diskutera arbetsgruppernas analyser och rekommendationer med 
företrädare för läkemedelskommittéer och andra aktörer i sjukvården, 
bl.a. i syfte att inhämta synpunkter som kan bidra till att utveckla arbets-
metoden inför det fortsatta projektarbetet. Arbetet avslutas under våren 
2001 med en summerande och analyserande rapport som utarbetas av 
projektets styrgrupp. 
Avsikten är att Socialstyrelsen därefter successivt skall ta fram kun-
skapsunderlag och rekommendationer som kan ligga till grund för beslut 
om prioriteringar av nya medicinska metoder. Urvalet av metoder skall 
som nu göras i samarbete med Läkemedelsverket och SBU. 
Vidare genomförs en granskning av cancervården i Örebroregionen 
inom ramen för aktiv verksamhetstillsyn, som bl.a. belyser 
prioriteringsaspekter. Projektet slutförs under våren 2001. 
Därutöver genomförs ett projekt som syftar till att på ett strukturerat 
sätt samla in och analysera information samt föra tillbaka iakttagelser 
som påverkar möjligheterna att implementera riksdagsbeslutet om 
prioriteringar i primärvården. Arbetet skall resultera i en rapport med 
verksamhetsföreträdare för primärvården samt sjukvårdspolitiker och 
andra beslutsfattare som målgrupper. Projektet beräknas vara slutfört 
under våren 2001.
I planeringen ingår att påbörja ett projekt om prioriteringar inom 
strokevården i syfte att utveckla verktyg för gemensam prioritering 
mellan kommun och landsting i sådana vårdprocesser som innefattar 
båda huvudmännens resurser. Avsikten är att arbetet skall bedrivas i 
samarbete med ett par landsting och kommuner. En förstudie beräknas 
vara klar i början av år 2001.
Som framgår i det följande avsätts särskilda medel även i denna 
överenskommelse för dessa utvecklingsprojekt avseende väntetider och 
prioriteringar i vården.
Ökad delaktighet
Efter förslag från regeringen i två propositioner – Patientens ställning 
(prop. 1997/98:189) och Stärkt patientinflytande (prop. 1998/99:4) – 
beslutade riksdagen hösten 1998 om flera lagändringar i syfte att stärka 
patientens ställning. 
I inriktningsdokumentet Patienten i hälso- och sjukvården redovisar 
parterna enighet kring betydelsen av att stärka patientens inflytande och 
delaktighet i vården. Parterna gör samtidigt bedömningen att det ställer 
krav på ett fortsatt förändrat arbetssätt i hälso- och sjukvården som utgår 
från att patienterna är delaktiga och ses som en resurs. Det fordras mot 
denna bakgrund ett aktivt utvecklingsarbete med syfte att långsiktigt 
stärka patientens ställning.
I landstingen pågår också utvecklingsarbete för att göra verklighet av 
dessa ambitioner. Arbetet med att stärka patientens ställning ingår i all-
mänhet som en integrerad del i landstingens ordinarie arbete. Informa-
tions- och kompetensutvecklingsaktiviteter som syftar till ökad patient-
fokusering ingår oftast i ordinarie utvecklingsaktiviteter både gällande 
vård och behandling och vårdens organisation. Det handlar om fort-
löpande aktiviteter i hela organisationen, bl.a. inom ramen för kvalitets-
arbetet som med sin starka betoning av kund-/patientperspektivet leder 
till åtgärder som innebär att organisationen anpassas till patienterna och 
inte tvärtom.
Detta är ett omfattande och grundläggande arbete som kräver föränd-
ringar av attityder, arbetssätt och organisation och det finns fortfarande 
ett betydande glapp mellan ambitioner och verklighet. Parterna kan 
konstatera att ett fortsatt långsiktigt utvecklingsarbete på lokal nivå är 
avgörande för att åstadkomma förändringar i verksamheterna. 
Inriktningen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken 
(prop. 1999/2000:79) är att uppmuntra ett effektivt utnyttjande av ny 
teknik i syfte att förbättra funktionshindrades livskvalitet och 
möjligheter att delta i samhällslivet. Det är även viktigt att tillgången till 
information kan förbättras och underlättas.
Informationstekniken och den digitala tekniken är exempel på hur den 
tekniska utvecklingen medfört att helt nya hjälpmedel kommit fram 
samtidigt som äldre hjälpmedel kunnat utvecklas och förbättras. 
Parterna konstaterar att det är viktigt att de möjligheter till ökad 
delaktighet och tillgänglighet som skapas av ny teknik tas tillvara inom 
hjälpmedelsområdet. Ett exempel på intressant teknikutveckling är 
talböcker i digital form som ger betydligt högre kvalitet än 
kassettböckerna. Den digitala tekniken kommer så småningom också att 
underlätta tillgången till talböcker eftersom de kommer att kunna 
överföras elektroniskt.
Svåra och mycket ovanliga sjukdomstillstånd och skador
Inför överenskommelsen för år 1999 aktualiserades problem för 
patienter med svåra och mycket ovanliga sjukdomstillstånd och skador 
att erhålla vård utanför det egna landstinget. Mot denna bakgrund kom 
regeringen och Landstingsförbundet överens om det angelägna i att 
hälso- och sjukvården kan svara upp mot dessa patienters behov av 
specialistvård i annat landsting. Parterna konstaterade också att 
Socialstyrelsens Vårdkatalog borde kompletteras med sådana 
medicinska verksamheter som kan tillgodose dessa patientgruppers 
vårdbehov.
Regeringen gav under år 1999 Socialstyrelsen i uppdrag att successivt 
bygga ut sin ”Vårdkatalog – Högspecialiserad vård av rikskaraktär” i 
relevanta delar, bl.a. med utgångspunkt i arbetet med små och mindre 
kända handikappgrupper samt att följa hur vårdbehoven tillgodoses för 
denna grupp. Socialstyrelsen presenterade i juli 2000 en nyutgåva av 
Vårdkatalogen som gäller åren 2000–2001. Som ett andra led i reger-
ingsuppdraget kommer Socialstyrelsen att följa hur vårdbehoven till-
godoses för de små och mindre kända handikappgrupperna. I detta upp-
följningsarbete följs även spridningen och användningen av den utbyggda 
Vårdkatalogen upp. Vidare kommer Socialstyrelsen att följa upp om 
katalogen har haft någon effekt vad gäller att öka tillgängligheten till 
högspecialiserad vård för dessa patientgrupper. 
Som en följd av överenskommelsen har ett aktivt arbete i landsting 
och regioner bedrivits för att identifiera hinder och vidta åtgärder för att 
underlätta för denna grupp patienter att få vård i annat landsting. Även 
fortsättningsvis krävs fortsatt arbete inom området. 
Vården för en av dessa patientgrupper, patienter med Retts syndrom, 
bedrivs vid länssjukhuset i Östersund (Rett Center). Rett Center är upp-
taget som en riksspecialitet i Socialstyrelsens Vårdkatalog. Verksam-
heten startade med stöd av statliga stimulansbidrag åren 1995 och 1996 
har sedan dess subventionerats av Jämtlands läns landsting. För att 
underlätta en smidig övergång till självfinansiering av verksamheten har 
parterna för avsikt att under en övergångsperiod på två år utge ett om-
ställningsbidrag till Rett Center med sammanlagt 4 miljoner kronor. För 
år 2001 utgår ett omställningsbidrag med 2 miljoner kronor.
Ersättning för vissa verksamheter
Några landsting bedriver verksamheter och belastas av kostnader som 
inte kompenseras genom statsbidragssystemet. Exempel på sådana verk-
samheter är vård av tvångsomhändertagna HIV-smittade från hela landet 
och akut sjukvård av utländska medborgare som inte omfattas av EU:s 
regler eller någon konvention. Parterna har varit eniga om att dessa 
landsting bör kompenseras genom denna överenskommelse. För år 2000 
avsattes 50 miljoner kronor för detta ändamål. Parterna är eniga om att 
detta stöd skall finnas kvar med samma belopp under år 2001.
Nationella informationssystem
För år 2000 avsattes 9 miljoner kronor till nationella 
informationssystem, varav 6 miljoner avsåg producentobunden 
läkemedelsinformation. Parterna avser att avsätta samma belopp för 
år 2001. Medlen för producentobunden läkemedelsinformation 
disponeras av Läkemedelsverket och skall, i samverkan med landstingen, 
användas för att utveckla informationen, bl.a. till landstingens 
läkemedelskommittéer. 
Resistens mot antibiotika är ett problem som accentuerats under 
senare år. Ett nätverk benämnt STRAMA (Strategigrupper för rationell 
antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) har sedan år 
1995 bl.a. fungerat som ett forum för att sprida information i syfte att 
åstadkomma en rationell användning av antibiotika och därigenom 
begränsa utvecklingen av antibiotikaresistens i landet. Parterna 
överenskom 1999 om att under maximalt tre år fördela 3 miljoner 
kronor årligen till STRAMA med början år 2000. Parterna är överens 
om att avsätta 3 miljoner kronor år 2001. 
Rehabiliterings- och behandlingsinsatser 
Från 1991 har staten och landstingen årligen träffat överenskommelse 
om särskilda medel från sjukförsäkringen avsedda för medicinska 
rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom sjukvården – inom ramen 
för denna överenskommelse.
För år 2000 enades parterna om att ersättningsbeloppet för detta ända-
mål skulle vara 235 miljoner kronor. Parterna är överens om att 
oförändrat belopp skall utgå för detta ändamål även år 2001.
Den grundläggande målsättningen är densamma som tidigare, dvs. att 
stimulera gränsöverskridande samverkan i syfte att sänka ohälsotalet. En 
viktig förutsättning för detta är t.ex. kunskap om de faktorer som gene-
rerar ohälsa samt att resurser skapas för bedömning av mer komplexa 
sjukdomstillstånd i syfte att utveckla rehabiliteringen och därmed 
minska och förkorta sjukskrivningarna.
Muskuloskeletala sjukdomar är t.ex. orsaken bakom drygt 50 procent 
av dagens sjukskrivningar och övervägande delen består av smärta i rygg 
och nacke. Det är dock endast 5 procent av patienter med smärta i rygg 
och nacke som har en väldefinierad skada som går att åtgärda med 
exempelvis operation. Resten av patienterna, 95 procent, har problem 
för vilka ingen entydig åtgärd eller behandling finns att tillgå och där 
även existentiella och psykiska faktorer ingår i sjukdomsbilden. Hur 
man skall rehabilitera patienter med sådan problematik är komplicerat. 
Det är lättare att säga vad som inte skall göras än att ange en viss metod. 
Både nationell och internationell forskning indikerar dock att 
sjukskrivning, som riskerar att passivisera patienten, bör undvikas. 
Parterna är överens om att rehabilitering av sådana patientgrupper 
skall ägnas ökad uppmärksamhet. Insatserna skall därför till övervägande 
delen inriktas mot: 
–	kvalificerade medicinska utredningar – som omfattar bedömning av 
funktionsnedsättning och de psykologiska och sociala konsekven-
serna av skadan/sjukdomen samt bedömning av rehabiliteringspoten-
tial, arbetsförmåga och möjlighet till fortsatta yrkesinriktade åt-
gärder, 
–	försäkringsmedicinsk utbildning/fortbildning inom läkarkåren, i 
första hand vad gäller vissa diagnosgrupper, t.ex. ryggont och 
stressjukdomar samt
–	utveckling av medicinska utrednings- och rehabiliteringsmetoder. 
Parterna är vidare överens om att de projekt som finansieras med medel 
från överenskommelsen fortlöpande skall samla in de uppgifter som 
behövs för att möjliggöra en utvärdering av projektens effekter. 
Regeringen avser att ge Riksförsäkringsverket i uppdrag att före den 
1 mars 2001 inkomma till Socialdepartementet med en redovisning av 
pågående och planerade projekt. Regeringen avser även att ge Social-
styrelsen i uppdrag att i samverkan med Riksförsäkringsverket följa upp 
och utvärdera de insatser som genomförts under år 2001. Metodiken för 
utformningen av återrapporteringen till regeringen skall utvecklas av 
Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket i samråd.
Nationellt utvecklingsarbete
Parterna är överens om att arbetet med stöd till kunskaps- och verksam-
hetsutveckling inom hälso- och sjukvården bör fortsätta och vidareut-
vecklas. I överenskommelserna för år 1999 och 2000 avsattes 
31 miljoner kronor och parterna är eniga om att för år 2001 anslå 
samma belopp.
Åren 1999 och 2000 avsattes därav 20 miljoner kronor till nationellt 
stöd för verksamhetsutveckling i hälso- och sjukvården. Parterna är 
eniga om att anslå samma belopp för år 2001. Syftet med arbetet är att 
utveckla ändamålsenligheten i hälso- och sjukvården ur ett 
patientperspektiv. Den snabba kunskapsutvecklingen och ökade krav från 
patienter kräver ett ledarskap för systematisk verksamhetsutveckling. 
Arbetet med att introducera och utnyttja ny kunskap i det dagliga arbetet 
och utmönstra dålig praxis kräver systematik och uthållighet. Det krävs 
också lokala uppföljningssystem för att dokumentera verksamhetens 
ändamålsenlighet.
Det är därutöver angeläget med utvecklingsarbete på nationell nivå. 
Projektet Väntetider i Vården samt Socialstyrelsens utvecklingsarbete 
rörande prioriteringar, som redovisats ovan, är viktiga inslag i detta ar-
bete. Parterna är mot denna bakgrund eniga om att avsätta 11 miljoner 
kronor för utvecklingsarbete på nationell nivå även år 2001. Beslut om 
användningen av medlen för nationellt utvecklingsarbete fattas i samråd 
mellan Socialstyrelsen och Landstingsförbundet.
Stöd för kunskapsbaserad hälso- och sjukvård
Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården till-
sammans med ett ökat vårdbehov och knappa ekonomiska resurser 
accentuerar behovet av att säkra att vården baseras på vetenskapliga me-
toder. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) 
har till uppdrag att utvärdera befintlig och ny medicinsk metodik samt att 
förmedla resultaten till sjukvårdshuvudmännen. Slutsatserna från SBU 
har hög trovärdighet men likafullt finns brister i tillämpningen inom 
hälso- och sjukvården.
Parterna var därför eniga om att avsätta 5 miljoner kronor år 2000 i 
syfte att stödja arbetet med att få bättre genomslag för nya forsknings-
resultat. Beslut om hur medlen skall disponeras skall fattas i samråd 
mellan Landstingsförbundet och SBU. Under 2000 har flera aktiviteter 
påbörjats, t.ex. kring SBU:s rapporter Ont i ryggen och Urininkontinens. 
Parterna är överens om att även för år 2001 avsätta samma belopp för 
ändamålet. 
Stöd till IT-utveckling i hälso- och sjukvården
Växande delar av hälso- och sjukvården bedrivs i kommunal och privat 
regi. För att samspelet mellan olika vårdnivåer, vårdgivare och vården-
heter skall fungera krävs en ökad och bättre samverkande användning av 
IT. Detta förutsätter i sin tur att gemensamma synsätt och standarder 
etableras och tillämpas för IT i hälso- och sjukvården. För att förbättra 
möjligheterna att på ett mer systematiskt sätt följa upp och utvärdera 
verksamheten, såväl ur ett ekonomiskt perspektiv som ur ett patient-
orienterat perspektiv, krävs vidare att tillgången till information om de 
prestationer som utförs inom hälso- och sjukvården förbättras. Insatser 
bör därför göras för att skapa ett sammanhållet IT-system där informa-
tionen registreras på ett systematiskt sätt. Ett väl utvecklat IT system 
leder till:
Förbättrat samspel mellan olika vårdnivåer, vårdgivare och vården-
heter. 
–	Bättre förutsättningar att följa produktivitet och effektivitet i vården.
–	Bättre underlag för prioriteringar.
–	Att förutsättningar skapas för att föra en bättre resultatdialog i 
organisationen.
–	Bättre möjligheter att upptäcka och sprida arbetet med goda vård-
former.
Uppdraget innebär att utreda, införa och vidmakthålla en gemensam 
infrastruktur eller plattform för IT i hälso- och sjukvården. För detta 
ändamål har ett nationellt organ för IT-strategiska frågor, Carelink, 
skapats, som arbetar på uppdrag och med finansiellt stöd av alla sjuk-
vårdshuvudmän och vårdgivare, såväl offentliga som privata. I styrelsen 
ingår Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Apoteket och 
Socialstyrelsen. Organet skall vara fristående och i funktion senast års-
skiftet 2000/2001. Organet skall lämna en utförlig delrapport till Lands-
tingsförbundet och Socialdepartementet senast den 1 juli 2001. För 
detta ändamål är parterna eniga om att avsätta 10 miljoner kronor 
år 2001. 
Bidrag inom hjälpmedelsområdet
Ersättning till Hjälpmedelsinstitutet
Enligt proposition 1997/98:57 Ombildning av Handikappinstitutet om-
bildades Handikappinstitutet till Hjälpmedelsinstitutet fr.o.m. år 1999 
med de tre ägarna staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunför-
bundet. Ett konsortialavtal reglerar parternas åtaganden inklusive finan-
siering. De nya ägarna har överenskommit att finansieringen för fyraårs-
perioden 1999 – 2002 skall ske av medel från statsbudgeten. Medlen 
skall utbetalas från anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård. Detta 
innebär att 45,5 miljoner kronor skall avsättas till Hjälpmedelsinstitutet 
för år 2001. 
Metod- och kunskapsutveckling
Staten och landstingen har vidare kommit överens om att även år 2001, 
liksom för åren 1999 och 2000, sätta av 5,5 miljoner kronor för att 
inom ramen för samhällets hjälpmedelsförsörjning finansiera en 
rationell och ändamålsenlig inköpssamordning inklusive erforderlig 
metod- och kunskapsutveckling inom området. 
Områden som ingått i tidigare överenskommelser
Vad avser ersättning för vissa expertinsatser äger överenskommelsen 
om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1996 
fortsatt giltighet. 
I överenskommelsen för år 1999 lyftes vissa ersättningar för 
nationella utvecklingsinsatser ur överenskommelsen samtidigt som 
ramanslagen för bl.a. Socialstyrelsen justerades med motsvarande 
belopp. Ett av de områden som på detta sätt överfördes till 
Socialstyrelsens ordinarie verksamhet var finansieringen av 
utvecklingen av de nationella kvalitetsregistren. Parterna vill nu erinra 
om att det stöd som skall kanaliseras via Socialstyrelsen avser analys 
och återföring av data samt vidareutveckling av registren medan 
kostnaden för deltagande enheter för medverkan liksom den 
rutinmässiga driften i första hand bör åvila sjukvårdshuvudmännen som 
en del av den ordinarie verksamheten.
Uppföljning av överenskommelsen
I samband med denna överenskommelse för år 1998 kom parterna 
överens om att samtliga mottagare av ekonomisk ersättning, som utbe-
talats enligt överenskommelsen, skall följa upp och redovisa användning 
och resultat av de tilldelade medlen. 
Landstingsförbundet gjorde i början av år 1999 en kartläggning av 
landstingens arbete med att stärka patientens ställning under år 1998. Av 
denna framgår att detta arbete i allmänhet ingår som en integrerad del i 
landstingens ordinarie arbete. Det handlar i hög grad om fortlöpande ak-
tiviteter som genomsyrar hela organisationen. Mot denna bakgrund var 
parterna eniga om att begränsa redovisningen för år 2000 till de centrala 
aktörer som erhåller ekonomisk ersättning enligt överenskommelsen. 
Parterna är för år 2001 överens om att Läkemedelsverket, Smittskydds-
institutet, Socialstyrelsen och SBU skall se till att nödvändiga uppgifter 
insamlas så att en uppföljning av effekterna av det arbete som möjlig-
gjorts genom denna överenskommelse kan komma till stånd. Dessa 
aktörer skall även inkomma till Socialdepartementet med en redovisning 
av pågående och planerade projekt. Redovisningen skall ha inkommit till 
Socialdepartementet före den 1 mars 2001. Utformningen av redovis-
ningen skall ske i dialog med Socialdepartementet.
Överenskommelsen har under de tre senaste åren inriktats mot att 
stärka patientens ställning. Det finns nu anledning att följa i vilken ut-
sträckning detta har haft genomslag inom hälso- och sjukvården. 
Parterna är överens om att under 2001, genom ett externt uppdrag, få till 
stånd en sådan utvärdering. Parterna är ense om att en plan för detta 
arbete skall ha upprättats senast den 30 mars 2001.
Parterna är därutöver överens om att landstingen senast den 1 juli 
2001 till Landstingsförbundet skall redovisa dels strategier och 
målsättning för arbetet med att förbättra effektiviteten och rationaliteten 
i läkemedelsanvändningen, dels vilka informations-, utbildnings- och 
uppföljningsinsatser som genomförts inom läkemedelsområdet. På 
basis av de från landstingen inkomna redovisningarna skall 
Landstingsförbundet därefter till Socialdepartementet senast den 
1 oktober 2001 samlat redovisa landstingens insatser inom området.
Utbetalningsregler
Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen för år 2001 och 
medelsfördelningen framgår av bilaga 1. Parterna är överens om att 
medlen i stor utsträckning skall användas för att ytterligare stärka 
patientens ställning i hälso- och sjukvården. 
Ersättning enligt punkt 1.1 Förbättrad tillgänglighet och Ökad delak-
tighet utbetalas utan särskild rekvisition av Socialstyrelsen med en 
tolftedel för varje månad i efterskott. Ersättningens fördelning framgår 
av bilaga 2. 
Ersättning enligt punkt 1.1.1 Rett Center utbetalas utan särskild rekvi-
sition av Socialstyrelsen till Jämtlands läns landsting.
Ersättning enligt punkt 1.2 Ersättning för vissa verksamheter utbetalas 
av Socialstyrelsen utan särskild rekvisition kvartalsvis i förskott. Ersätt-
ningens fördelning framgår av bilaga 3.
Ersättning enligt punkt 1.3 Nationella informationssystem, STRAMA 
samt producentobunden läkemedelsinformation, utbetalas av Social-
styrelsen utan särskild rekvisition till Smittskyddsinstitutet respektive 
Läkemedelsverket.
Ersättning enligt punkt 2 Rehabiliterings- och behandlingsinsatser ut-
ges efter särskild rekvisition av försäkringskassan efter det att en 
särskild överenskommelse träffats mellan försäkringskassan och 
landstinget om medlens användning. Ersättningens fördelning framgår av 
bilaga 4. 
Ersättning enligt punkt 3.1 Verksamhetsutveckling och punkt 3.2 Sär-
skilda medel för utvecklingsarbete utbetalas av Socialstyrelsen i 
enlighet med överenskommelse mellan Landstingsförbundet och 
Socialstyrelsen om medlens användning.
Ersättning enligt punkt 4 Stöd för kunskapsbaserad vård utbetalas av 
Socialstyrelsen till SBU i enlighet med överenskommelse mellan 
Landstingsförbundet och SBU om medlens användning.
Ersättning enligt punkt 5 Stöd till IT-utveckling utbetalas av Social-
styrelsen efter rekvisition till Landstingsförbundet.
Ersättning till Hjälpmedelsinstitutets verksamhet punkt 6.1 utbetalas 
utan särskild rekvisition månadsvis i efterskott av Socialstyrelsen.
Ersättning enligt punkt 6.2 Metod och kunskapsutveckling utbetalas av 
Socialstyrelsen efter rekvisition till Landstingsförbundet.
Godkännande av överenskommelsen
Överenskommelsen blir giltig när den godkänts av regeringen och 
Landstingsförbundets styrelse samt under förutsättning av riksdagens 
godkännande av budgetpropositionen för år 2001, avseende dels utgifts-
område 9, anslaget 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård och dels utgifts-
område 10, anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 
För Socialdepartementet	För Landstingsförbundet
Mikael Sjöberg	Bibbi Carlsson
Fördelning av ersättning för att stärka patientens 
ställning för år 2001
______________________________________________________
____
Landsting/kommun		Miljoner kronor
______________________________________________________
____
AB	Stockholm	159
C	Uppsala	26
D	Södermanland	23
E	Östergötland	37
F	Jönköping	29
G	Kronoberg	16
H	Kalmar	21
K	Blekinge	14
	Skåne 	100
N	Halland	24
	Västra Götaland 	133
S	Värmland	25
T	Örebro	24
U	Västmanland	23
W	Dalarna	25
X	Gävleborg	25
Y	Västernorrland	22
Z	Jämtland	12
AC	Västerbotten	23
BD	Norrbotten	23
I	Gotland	5
		789
______________________________________________________
____
Fördelning av särskild ersättning för vissa 
verksamheter år 2001
______________________________________________________
____
Landsting/kommun		Miljoner kronor
______________________________________________________
____
AB	Stockholm	18,64
C	Uppsala	1,37
D	Södermanland	1,31
E	Östergötland	1,95
F	Jönköping	0,72
G	Kronoberg	0,66
H	Kalmar	0,96
K	Blekinge	0,41
	Skåne 	6,37
N	Halland	0,71
	Västra Götaland 	7,97
S	Värmland	1,26
T	Örebro	0,77
U	Västmanland	0,63
W	Dalarna	1,14
X	Gävleborg	0,69
Y	Västernorrland	1,30
Z	Jämtland	0,64
AC	Västerbotten	1,20
BD	Norrbotten	1,09
I	Gotland	0,21
		50,00
______________________________________________________
____ 
Fördelning av särskild ersättning för rehabiliterings- 
och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården 
för år 2001
______________________________________________________
____
Landsting/kommun		Miljoner kronor
______________________________________________________
____
AB	Stockholm	41
C	Uppsala	7
D	Södermanland	8
E	Östergötland	11
F	Jönköping	7
G	Kronoberg	5
H	Kalmar	6
K	Blekinge	4
	Skåne	30
N	Halland	6
	Västra Götaland län	40
S	Värmland	8
T	Örebro	7
U	Västmanland	8
W	Dalarna	9
X	Gävleborg	9
Y	Västernorrland	8
Z	Jämtland	4
AC	Västerbotten	8
BD	Norrbotten	8
I	Gotland	1
		235
______________________________________________________
____
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 november 2000
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Thalén, Lindh, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, 
Rosengren, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström
Föredragande: statsrådet Thalén
Regeringen beslutar skrivelse 2000/01:46 Redogörelse för en 
överenskommelse mellan staten och landstingen om ersättningar till 
hälso- och sjukvården för år 2001
Skr. 2000/01:46
9
1
Skr. 2000/01:46
Bilaga 1
1
22
Skr. 2000/01:46
Bilaga 1
10
Skr. 2000/01:46
Bilaga 2
1
1
Skr. 2000/01:46
Bilaga 2
23
Skr. 2000/01:46
Bilaga 3
1
1
Skr. 2000/01:46
Bilaga 3
24
Skr. 2000/01:46
1
26
Skr. 2000/01:46
Bilaga 4
25