Post 7 av 2620 träffar
Budgetpropositionen för 2027
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1
Regeringens proposition 2026/27:1
Budgetpropositionen för 2027
Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 § regeringsformen budgetpropositionen för 2027.
Stockholm den 6 november 2026
Elisabeth Svantesson
Niklas Wykman(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för 2027 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203).
Översikt av innehåll i volym 1
Volym 1
1
Finansplan
2
Förslag till riksdagsbeslut
3
Den makroekonomiska utvecklingen
4
De budgetpolitiska målen
5
Inkomster
6
Utgifter
7
Statens budgetsaldo och statsskulden
8
Den offentliga förvaltningens finanser
9
Statens investeringar och finansiella befogenheter
10
Granskning och ekonomisk styrning
11
Lagförslag, skattefrågor
12
Skattefrågor
Bilagor 1-5
Innehållsförteckning
Sammanställning av förslag till statens budget för 20275
1Finansplan7
1.1Budgetpropositionen för 2027 har beslutats av en övergångsregering7
1.2Utsikter för svensk ekonomi9
1.3Uppföljning av de budgetpolitiska målen11
1.4Principernas tillämpning12
2Förslag till riksdagsbeslut15
3Den makroekonomiska utvecklingen17
3.1Utsikterna i omvärlden 2026 och 202717
3.2Utsikterna i Sverige 2026 och 202719
3.3Osäkerhet i prognosen25
3.4Utvecklingen 2028 och 202925
3.5Alternativa scenarier26
3.6Prognosrevideringar27
3.7Utvecklingen enligt andra bedömare28
4De budgetpolitiska målen31
4.1Uppföljning av målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande31
4.2Uppföljning av skuldankaret32
4.3Uppföljning av utgiftstaket samt tekniska justeringar och förslag för 202933
4.4Uppföljning av det kommunala balanskravet37
4.5Finanspolitisk konjunkturstabilisering37
4.6Finanspolitikens hållbarhet39
5Inkomster41
5.1Regeringens förslag till beräkning av inkomster i statens budget41
5.2Offentliga förvaltningens skatteintäkter42
5.3Offentligfinansiella effekter av samtliga ändrade skatte- och avgiftsregler48
5.4Statens inkomster49
5.5Jämförelse med 2026 års ekonomiska vårproposition och uppföljning av statens budget för 2025 och 202649
6Utgifter53
6.1Inledning53
6.2Utgiftsramar för 202754
6.3Preliminära utgiftsramar för 2028 och 202957
6.4Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna över tid58
6.5Uppföljning av utgifterna 202667
6.6Förändring av utgiftsramar och takbegränsade utgifter sedan 2026 års ekonomiska vårproposition69
6.7Utgifter som medger en avvikelse från målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande77
7Statens budgetsaldo och statsskulden81
7.1Inledning81
7.2Statens budgetsaldo82
7.3Statsskulden85
7.4Uppföljning av statens budgetsaldo 202686
8Den offentliga förvaltningens finanser87
8.1Inledning87
8.2Den offentliga förvaltningens finanser88
8.3Statens finanser90
8.4Ålderspensionssystemets finanser92
8.5Kommunsektorns finanser93
8.6Den offentliga förvaltningens finansiella förmögenhet96
8.7Finansiellt sparande enligt olika bedömare98
8.8Uppföljning av den offentliga förvaltningens finanser100
8.9Sveriges återhämtningsplan inom ramen för faciliteten föråterhämtning och resiliens101
9Statens investeringar och finansiella befogenheter103
9.1En samlad investeringsplan för staten103
9.2Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital i statens verksamhet107
9.2.1Låneram för 2027107
9.2.2Räntekontokreditram för 2027108
9.3Låneramar för samhällsinvesteringar och övriga kontokrediter110
9.4Statlig utlåning111
9.5Statliga garantier111
9.6Beställningsbemyndiganden112
9.7Bemyndigande att överskrida anslag114
10Granskning och ekonomisk styrning115
10.1Den europeiska planeringsterminen och EU:s rekommendationertill Sverige115
10.2Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten116
10.3Granskning av årsredovisning för staten 2025117
11Lagförslag, skattefrågor119
11.1Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)119
12Skattefrågor123
12.1Höjd åldersgräns för jobbskatteavdraget för seniorer123
12.1.1Ärendet och dess beredning123
12.1.2Gällande rätt123
12.1.3Åldersgränsen för jobbskatteavdraget för seniorer höjs124
12.1.4Ikraftträdande126
12.1.5Konsekvensanalys126
12.2Offentligfinansiella effekter – en sammanfattning129
12.3Skatteutgifter131
12.4Författningskommentar132
12.4.1Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)132
Bilaga 1Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2027
Bilaga 2Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 3Ekonomisk jämställdhet
Bilaga 4Klimatredovisning
Bilaga 5Höjd åldersgräns för jobbskatteavdraget för seniorer
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 november 2026
Sammanställning av förslag till statens budget för 2027
Utgifter
Tusental kronor
Utgiftsområde1Rikets styrelse
21 330 986
Utgiftsområde2Samhällsekonomi och finansförvaltning
21 859 496
Utgiftsområde3Skatt, tull och exekution
15 991 342
Utgiftsområde4Rättsväsendet
101 001 838
Utgiftsområde5Internationell samverkan
5 212 641
Utgiftsområde6Försvar och samhällets krisberedskap
234 555 614
Utgiftsområde7Internationellt bistånd
45 131 854
Utgiftsområde8Migration
12 734 107
Utgiftsområde9Hälsovård, sjukvård och social omsorg
128 503 121
Utgiftsområde10Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
121 356 871
Utgiftsområde11Ekonomisk trygghet vid ålderdom
57 460 145
Utgiftsområde12Ekonomisk trygghet för familjer och barn
99 933 519
Utgiftsområde13Integration och jämställdhet
3 764 260
Utgiftsområde14Arbetsmarknad och arbetsliv
90 593 964
Utgiftsområde15Studiestöd
36 188 874
Utgiftsområde16Utbildning och universitetsforskning
106 946 784
Utgiftsområde17Kultur, medier, trossamfund och fritid
17 233 411
Utgiftsområde18Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
2 070 704
Utgiftsområde19Regional utveckling
4 567 201
Utgiftsområde20Klimat, miljö och natur
19 155 227
Utgiftsområde21Energi
7 640 433
Utgiftsområde22Kommunikationer
113 058 515
Utgiftsområde23Areella näringar, landsbygd och livsmedel
22 175 007
Utgiftsområde24Näringsliv
10 470 374
Utgiftsområde25Allmänna bidrag till kommuner
181 861 055
Utgiftsområde26Statsskuldsräntor m.m.
30 755 200
Utgiftsområde27Avgiften till Europeiska unionen
61 638 270
Summa utgiftsområden
1 573 190 813
Minskning av anslagsbehållningar
-15 857 226
Summa utgifter
1 557 333 587
Riksgäldskontorets nettoutlåning
42 388 786
Kassamässig korrigering
385 103
Summa
1 600 107 476
Inkomster
Tusental kronor
Inkomsttyp 1000Statens skatteinkomster
1 485 546 030
Inkomsttyp 2000Inkomster av statens verksamhet
48 804 435
Inkomsttyp 3000Inkomster av försåld egendom
5 000 000
Inkomsttyp 4000Återbetalning av lån
479 399
Inkomsttyp 5000Kalkylmässiga inkomster
24 667 000
Inkomsttyp 6000Bidrag m.m. från EU
14 829 735
Inkomsttyp 7000Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
-171 328 210
Inkomsttyp 8000Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
0
Summa inkomster
1 407 998 389
Beräknat lånebehov
192 109 087
Summa
1 600 107 476
Finansplan
Budgetpropositionen för 2027 har beslutats av en övergångsregering
Sverige styrs av en övergångsregering. Efter valet hösten 2026 begärde statsministern sitt entledigande. Talmannen entledigade därefter statsministern och övriga statsråd. Någon ny regering har ännu inte tillträtt. De entledigade statsråden uppehåller därför enligt regeringsformen sina befattningar som en övergångsregering. Vid ett regeringsskifte i samband med ett riksdagsval ska budgetpropositionen enligt riksdagsordningen lämnas inom tre veckor efter det att en ny regering har tillträtt. Budgetpropositionen får dock inte lämnas senare än den 15 november under år då den dagen infaller måndag–torsdag och i andra fall inte senare än den torsdag som infaller närmast före den 15 november. Under 2026 ska budgetpropositionen därför lämnas senast den 12 november. Eftersom någon ny regering inte har tillträtt har budgetpropositionen för 2027 beslutats av övergångsregeringen.
Senaste gången en övergångsregering lämnade en budgetproposition var 2018 (prop. 2019/20:1). Konstitutionsutskottet gjorde därefter en granskning av en övergångsregerings befogenheter (bet. 2019/20:KU10) där bl.a. utformningen av övergångsregeringens budgetproposition behandlades. I sin granskning hade utskottet inget att invända mot de principer som tagits fram för budgetpropositionens utformning, men framhöll att uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte bör ligga kvar i en övergångsregerings budgetproposition. Regeringen har vid framtagandet av denna proposition beaktat utskottets ställningstagande.
Vidare har regeringen beaktat de riktlinjer som beslutats av Statsrådsberedningen för det praktiska arbetet i Regeringskansliet under en övergångsregeringsperiod (Statsrådsberedningens promemoria En övergångsregerings befogenheter, SB PM 1990:1, rev. 2020). Promemorian har reviderats mot bakgrund av erfarenheterna av övergångsregeringen september 2018–januari 2019. Enligt riktlinjerna bör en övergångsregering endast avgöra löpande eller brådskande ärenden. Vidare anges att en övergångsregering inte bör lägga fram propositioner som är politiskt kontroversiella eller som har en tydlig partipolitisk inriktning, om inte ett dröjsmål skulle skada viktiga allmänna intressen. När det gäller en budgetproposition som lämnas av en övergångsregering anges särskilt att den bör utformas med utgångspunkt i den ursprungligen beslutade budgeten för det innevarande året. Det anges också att beslutade ändringar i budgeten inte bör beaktas. Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som skulle upphöra vid utgången av året bör inte heller tas in i budgetförslaget för kommande år. Enligt riktlinjerna kan vissa justeringar eller ändringar i förhållande till den ursprungligen beslutade budgeten föreslås utifrån generella principer som stäms av med partier i riksdagen. Av regeringsformen följer vidare att den senaste beslutade budgeten ska fortsätta att gälla för det fall riksdagen inte beslutat om en ny budget. Vid framtagandet av denna proposition har regeringen därför bedömt att budgeten för 2027 bör utformas med utgångspunkt i budgeten för 2026, i väntan på att en ny regering tillträder och kan lämna de förslag till ändringar som följer av dess politiska inriktning.
Med beaktande av vad som ovan anförts har särskilda principer tagits fram för utformningen av denna proposition. Principerna har stämts av med företrädare för riksdagens partier. Principerna redovisas nedan.
Förslagen i denna proposition utgår från den budget som riksdagen har beslutat för 2026 efter förslag i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1). Beslutade ändringar i statens budget för 2026 har inte beaktats. Följande generella justeringar har gjorts:
Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justerats utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).
Anslag har justerats till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.
Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.
Anslag har justerats om det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.
Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som upphör vid utgången av 2026 har inte förlängts.
Lagförslag som är politiskt okontroversiella, och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.
Med nödvändiga samhällsfunktioner avses bl.a. totalförsvaret. De i budgetpropositionen för 2026 beräknade utgifterna för uppbyggnaden av totalförsvaret kvarstår således, med vissa justeringar som redovisas under berörda utgiftsområden.
De sedvanliga finansieringsprinciper som används vid beredningen av regeringens budgetförslag har tillämpats i enlighet med det finanspolitiska ramverket när denna proposition har tagits fram (skr. 2025/26:76, bet. 2025/26:FiU14, rskr. 2025/26:156).
Motsvarande principer har beaktats i tillämpliga delar för förslag som avser statens inkomster.
Utöver förslag till inkomstberäkning och anslag lämnar regeringen även övriga förslag om bl.a. ekonomiska åtaganden som krävs för det kommande budgetåret. Vid bedömningen av storleken på beställningsbemyndiganden har en prövning gjorts utifrån tidigare beslutade bemyndiganden och de föreslagna anslagsnivåerna.
I enlighet med budgetlagens (2011:203) krav lämnar regeringen i denna proposition förslag till utgiftstak för 2029 och till preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för 2028 och 2029. Med hänsyn till att propositionen har utformats enligt principer för att lämnas av en övergångsregering är dessa beräkningar mycket osäkra som underlag för bedömning av framtida anslagsnivåer.
Mot bakgrund av de begränsningar som gäller för en övergångsregering omfattar regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken endast en bedömning av den ekonomiska utvecklingen och den offentliga förvaltningens finanser samt en uppföljning av de budgetpolitiska målen. Någon redovisning av den framtida politiska inriktningen lämnas inte.
Utsikter för svensk ekonomi
Den makroekonomiska utvecklingen
Trots ett fortsatt utmanande omvärldsläge fortsatte konjunkturåterhämtningen i svensk ekonomi under första halvåret 2026. Återhämtningen väntas fortgå även under andra halvåret 2026 och 2027, men i en successivt avtagande takt. Detta förklaras dels av en dämpad omvärldsutveckling, dels av att ekonomin bedöms närma sig konjunkturell balans. Under de kommande åren väntas tillväxten drivas av såväl stärkt inhemsk efterfrågan som en fortsatt god exportutveckling.
Arbetsmarknaden befinner sig i en långsam återhämtning efter flera år med svag sysselsättningsutveckling och hög arbetslöshet. Framåtblickande indikatorer tyder på att efterfrågan på arbetskraft kommer att öka framöver. Detta återspeglas bl.a. i företagens positiva anställningsplaner, enligt Konjunkturbarometern. Sysselsättningen bedöms fortsätta att öka kommande år, vilket bidrar till minskande arbetslöshet.
Trots kraftigt stigande globala energipriser till följd av konflikten i Mellanöstern var inflationen i Sverige låg under första halvåret 2026. Inflationen enligt konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) väntas gradvis stiga mot Riksbankens inflationsmål mot slutet av 2026. År 2027 väntas inflationen enligt KPIF bli något högre än målet på 2 procent. Efter att ha hållit styrräntan oförändrad under drygt ett år höjde Riksbanken räntan till 2,0 procent i november 2026. I takt med att konjunkturläget balanseras och inflationen ökar bedöms penningpolitiken bli mer åtstramande 2027.
Tabell 1.1Makroekonomiska nyckeltal
Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
BNP1
1,4
3,0
2,3
1,1
1,4
BNP, kalenderkorrigerad1
1,6
2,8
2,0
1,4
1,5
BNP-gap2
-1,8
-0,6
0,0
0,0
0,0
Produktivitet3, 4
1,9
2,2
0,6
0,8
1,0
Arbetade timmar4
-0,3
0,5
1,5
0,6
0,5
Sysselsättning, 15–74 år
0,4
0,7
1,3
0,5
0,4
Sysselsättningsgrad, 15–74 år5
69,0
69,4
70,2
70,6
70,7
Arbetslöshet, 15–74 år6
8,8
8,5
7,7
7,4
7,3
Timlön enligt KL7
3,6
3,5
3,4
3,5
3,5
KPI8
0,7
0,9
2,9
3,2
2,1
KPIF9
2,6
1,5
2,3
2,8
2,0
Styrränta10
2,08
1,78
2,19
2,25
2,25
BNP i världen, KIX-vägd11
1,9
1,6
1,7
1,7
1,8
Anm.: Statistikutfall som fanns tillgängliga t.o.m. 2026-10-20 har beaktats.
1 Fasta priser.
2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP är en bedömning.
3 Förädlingsvärde i hela ekonomin till baspris per arbetad timme.
4 Enligt nationalräkenskaperna, kalenderkorrigerad.
5 Procent av befolkningen.
6 Procent av arbetskraften.
7 Nominell löneutveckling enligt konjunkturlönestatistiken (KL). År 2025 avser prognos.
8 Konsumentprisindex.
9 Konsumentprisindex med fast ränta.
10 Procent, årsgenomsnitt.
11 BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel.
Källor: Statistiska centralbyrån, Macrobond, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.
Den offentliga förvaltningens finanser
Det finansiella sparandet i den offentliga förvaltningen förväntas visa underskott under hela prognosperioden 2026–2029. Under 2026 väntas en försvagning av finanserna. Försvagningen beror framför allt på att statens finanser belastas av de åtgärder som har vidtagits för att stärka Sveriges försvarsförmåga och fortsatt stödja Ukraina samt för att stötta ekonomins återhämtning. Utökade satsningar inom dessa områden kommer att belasta de offentliga finanserna även fortsättningsvis. Det strukturella sparandet bedöms vara negativt fram t.o.m. 2029. Regeringens prognosprinciper innebär att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter som redovisas i denna proposition bör beaktas i prognosen. Mot denna bakgrund bedöms såväl det finansiella som det strukturella sparandet förstärkas fr.o.m. 2027 (se tabell 1.2). Det strukturella sparandet, exklusive nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina, bedöms vara i balans fr.o.m. 2027.
Den väntade utvecklingen av de offentliga finanserna medför att bruttoskulden ökar i förhållande till BNP 2025–2027. Därefter minskar skulden i förhållande till BNP.
Tabell 1.2Den offentliga förvaltningens finanser
Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Finansiellt sparande
-103
-158
-135
-54
-8
Procent av BNP
-1,6
-2,3
-1,9
-0,7
-0,1
Stat
-1,5
-2,3
-2,0
-0,8
-0,2
Ålderspensionssystem
0,4
0,5
0,5
0,5
0,5
Kommunsektor
-0,4
-0,4
-0,4
-0,4
-0,4
Strukturellt sparande, procent av potentiell BNP
-0,3
-1,4
-1,4
-0,6
-0,1
varav nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina1
0,5
0,9
1,4
0,8
0,4
Strukturellt sparande exkl. nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina, procent av potentiell BNP
0,2
-0,5
0,0
0,2
0,3
Konsoliderad bruttoskuld
2 331
2 496
2 703
2 796
2 857
Procent av BNP
35,1
35,9
37,1
37,0
36,5
Anm.: I prognosen beaktas inte Riksbankens avsikt att finansiera en del av valutareserven med valutalån via Riksgäldskontoret i stället för med lån i svenska kronor.
1 I enlighet med den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina (Fi2026/00095). De årliga belopp som exkluderas från det strukturella sparandet finns specificerade i tabell 6.17 och 6.18 i avsnitt 6.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Uppföljning av de budgetpolitiska målen
De budgetpolitiska målen består av ett mål för den offentliga förvaltningens finansiella sparande, ett riktmärke för den offentliga skulden (skuldankaret), ett utgiftstak och ett kommunalt balanskrav. Uppföljningen av målen sker enligt de regler och principer som anges i skrivelsen Det finanspolitiska ramverket (skr. 2025/26:76).
Målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande
Målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande är ett överskott på en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Från och med 2027 är målet att uppnå balans över en konjunkturcykel. För att bedöma måluppfyllelsen i ett framåtblickande perspektiv används det strukturella sparandet.
Regeringen bedömer att det strukturella sparandet kommer att avvika från målet både 2026 och 2027 (se tabell 1.2). Avvikelsen bedöms vara förenlig med principerna i det finanspolitiska ramverket, då ramverket medger avvikelse för nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina 2026–2034. Avvikelsen 2026 motiveras därutöver med behovet av finanspolitisk konjunkturstabilisering. Det strukturella sparandet, exklusive nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina, bedöms nå balans 2027.
Skuldankaret
Skuldankaret är ett riktmärke för den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) och är satt till 35 procent av BNP. Maastrichtskuldens andel av BNP uppgick till 35 procent 2025 och kommer enligt prognosen att uppgå till 36 respektive 37 procent av BNP 2026 och 2027, vilket är inom toleransmarginalen för skuldankaret.
Förslag till utgiftstakets nivå 2029
Utgiftstaket är den övergripande restriktionen för budgetprocessen och de totala utgifterna. Regeringen ska, enligt budgetlagen, i budgetpropositionen föreslå en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året. I enlighet med de principer som har tagits fram för övergångsregeringens budgetproposition bör innehållet i budgeten inte vara politiskt kontroversiellt eller ha en tydlig partipolitisk inriktning. Utgiftstakets nivå är emellertid ett politiskt beslut. Regeringen föreslår därför att utgiftstakets nivå för 2029 ska vara på samma nivå som i 2026 års ekonomiska vårproposition (prop. 2025/26:100), med undantag för tekniska justeringar. Utgiftstakets nivå för 2029 föreslås därmed uppgå till 2 105 miljarder kronor.
En ny regering har i enlighet med praxis möjlighet att föreslå ändringar av tidigare föreslagna och beslutade nivåer på utgiftstaket.
Principernas tillämpning
Utifrån principerna som redogörs för i avsnitt 1.1 redovisas i tabell 1.3 resultatet av tillämpningen på utgiftsområdesnivå. Tabellen visar förändringen av nu föreslagna utgiftsramar jämfört med beslutade utgiftsramar för 2026.
Tabell 1.3Förändring av utgiftsramar jämfört med beslutade ramar för 2026
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Beslutade ramar 20261
Förslag till ramar 2027
Differens2027–2026
1 Rikets styrelse
21 614
21 331
-283
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
22 039
21 859
-179
3 Skatt, tull och exekution
15 512
15 991
479
4 Rättsväsendet
94 744
101 002
6 258
5 Internationell samverkan
2 547
5 213
2 665
6 Försvar och samhällets krisberedskap
225 022
234 556
9 533
7 Internationellt bistånd
43 653
45 132
1 479
8 Migration
13 524
12 734
-790
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
127 707
128 503
796
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
121 994
121 357
-637
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
59 322
57 460
-1 862
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
104 228
99 934
-4 295
13 Integration och jämställdhet
5 866
3 764
-2 102
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
91 163
90 594
-569
15 Studiestöd
35 788
36 189
401
16 Utbildning och universitetsforskning
106 937
106 947
10
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
17 337
17 233
-104
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
1 775
2 071
296
19 Regional utveckling
4 874
4 567
-307
20 Klimat, miljö och natur
19 625
19 155
-470
21 Energi
7 940
7 640
-299
22 Kommunikationer
106 705
113 059
6 354
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
22 567
22 175
-392
24 Näringsliv
8 955
10 470
1 515
25 Allmänna bidrag till kommuner
180 723
181 861
1 138
26 Statsskuldsräntor m.m.
26 955
30 755
3 800
27 Avgiften till Europeiska unionen
54 200
61 638
7 438
Summa utgiftsområden
1 543 318
1 573 191
29 873
1 Enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU10, rskr. 2025/26:137).
I tabell 1.4 visas de största anslagsförändringarna till följd av nu föreslagna åtgärder och förändrade beslut i förhållande till beräkningarna för 2027 i 2026 års ekonomiska vårproposition.
Tabell 1.4Anslagsförändringar jämfört med beräkningar i 2026 års ekonomiska vårproposition
Miljoner kronor
2027
Tidigare aviserade anslagsförändringar som inte genomförs
-4 342
varav större anslagsökningar som inte genomförs
-11 775
Polismyndigheten
-2 822
Forsknings- och innovationspropositionen
-1 450
Medel till Kraftlyftet
-500
Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
-400
varav större anslagsminskningar som inte genomförs
7 432
Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling
961
Återvandringsbidrag
505
Klimatklivet
500
Inköp av vaccin mot covid-19
300
Nya förslag till följd av lagar och förordningar samt för att upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner
3 699
varav större anslagsförändringar
Ökade kostnader för läkemedelsförmånerna
1 114
Civilt försvar: Investeringar i transportinfrastruktur
1 001
Tillskott till Industriklivet
350
Finansiering av tillskott till Industriklivet genom neddragning av Klimatklivet
-350
Tillskott till Samhalls merkostnadsersättning
277
Ersättning för skador på grund av brott
221
Summa anslagsförändringar
-644
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern
1 796
Summa anslagsförändringar inkl. Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern
1 152
Utöver förändringarna av utgiftsramarna och anslagsförändringarna lämnas ett förslag om höjd åldersgräns för jobbskatteavdraget för seniorer som innebär en minskning av skatteintäkterna. Skatteintäkterna minskar även på grund av att två tidigare aviserade förslag inte genomförs.
Tabell 1.5Offentligfinansiella effekter av förslag om ändrade skatte- och avgiftsregler i denna proposition och tidigare aviserade förslag som inte genomförs
Miljarder kronor
2027
Förslag i denna proposition
Höjd åldersgräns för jobbskatteavdraget för seniorer
-0,12
Tidigare aviserade förslag som inte genomförs
Höjd skatt på vissa tobaksprodukter
-0,32
Ändrade regler om fördelning av avdrag för mervärdesskatt
-1,00
Summa
-1,44
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och förslag till statens budget för 2027
Riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1).
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 2 105 miljarder kronor för 2029 (avsnitt 4.3).
Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2027 (avsnitt 5.1 och bilaga 1 avsnitt 2).
Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2028 och 2029 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 5.1 och tabell 5.1).
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2027 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1).
Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2027 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1).
Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2027 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1).
Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2028 och 2029 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 6.3 och tabell 6.3).
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 7.2).
Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2027 (avsnitt 7.2 och tabell 7.1).
Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2027 (avsnitt 7.2 och tabell 7.1).
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 74 300 000 000 kronor (avsnitt 9.2).
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 22 500 000 000 kronor (avsnitt 9.2).
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (avsnitt 9.7).
Förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster
Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 11.1 och 12.1).
Den makroekonomiska utvecklingen
I detta avsnitt redovisas prognosen för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden 2026–2029. Tyngdpunkten i avsnittet ligger på utvecklingen 2026 och 2027. Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som föreslås eller aviseras i denna proposition eller i propositionen Höständringsbudget för 2026 (prop. 2026/27:2). Prognosen baseras inte på några framtida finanspolitiska regel- eller anslagsändringar därutöver. Särskilda principer har tillämpats vid utformningen av propositionen (se avsnitt 1.1). Information om omvärldshändelser och statistikutfall som fanns tillgängliga t.o.m. den 20 oktober 2026 har beaktats. Tabeller med prognosens innehåll i detalj redovisas i bilaga 2.
Sammanfattning
Konjunkturåterhämtningen i svensk ekonomi fortsätter, vilket beror på såväl stark inhemsk efterfrågan som en fortsatt god exportutveckling. Stigande reallöner, en gradvis återhämtning på arbetsmarknaden och en stöttande finanspolitik bidrar till att hushållens konsumtion fortsätter att öka i god takt. Ekonomin bedöms vara i konjunkturell balans 2027.
Konflikten i Mellanöstern präglar världsekonomin och har bidragit till stigande energipriser. De negativa effekterna på den globala ekonomin har dock delvis dämpats av omfattande investeringar kopplade till utvecklingen av artificiell intelligens (AI) som även har stöttat den globala varuhandeln.
Inflationen i Sverige var låg under första halvåret 2026, inte minst jämfört med andra länder, men väntas stiga mot Riksbankens inflationsmål mot slutet av 2026. Riksbanken väntas höja styrräntan ytterligare en gång under våren 2027, efter höjningen i november.
Återhämtningen på arbetsmarknaden sker med viss fördröjning. Sysselsättningen bedöms öka och arbetslösheten minska i slutet av 2026 och 2027.
Prognosen för den ekonomiska utvecklingen är omgärdad av osäkerhet som bl.a. är kopplad till effekterna av konflikten i Mellanöstern, förändringar i säkerhets- och handelspolitiken i omvärlden och till förväntningarna på produktivitetsvinster från AI-investeringarna.
Utsikterna i omvärlden 2026 och 2027
Fortsatt fokus på konflikten i Mellanöstern
Efter en tillfällig nedgång under sommaren 2026 har energipriserna åter stigit, till följd av konflikten i Mellanöstern och förnyade spänningar kring Hormuzsundet. Energiprisökningens genomslag på inflationen beror både på hur mycket de högre energikostnaderna påverkar andra priser i ekonomin och på den fortsatta utvecklingen av konflikten. Osäkerheten är stor, vilket återspeglas i det ovanligt breda spann inom vilket oljeterminspriserna har rört sig sedan konflikten inleddes (se diagram 3.1). De finansiella förhållandena har stramats åt sedan våren 2026, särskilt i euroområdet där kreditvillkoren har blivit mer restriktiva, medan de i USA fortsatt är relativt gynnsamma. Konfliktens negativa effekter på den globala ekonomin har delvis dämpats av omfattande investeringar kopplade till utveckling av AI, som har bidragit till stigande aktiekurser, särskilt i USA. Den globala varuhandeln har också utvecklats väl, bl.a. till följd av en ökad efterfrågan på halvledare och annan högteknologisk utrustning.
Diagram 3.1Råoljepris (Brent) och terminer
US-dollar per fat
Anm.: Det skuggade området visar det lägsta respektive högsta värdet för varje kalenderdatum bland de terminskurvor som har observerats t.o.m. den 14 oktober 2026. Dagliga värden mellan kontraktsmånaderna har beräknats genom linjär interpolation och ingår i intervallet. De streckade linjerna visar terminskurvorna vid utvalda tidpunkter. Terminskurvan den 27 februari 2026 visar marknadens prissättning innan utbrottet av konflikten i Mellanöstern, motsvarande terminskurva för den 14 oktober 2026 är prissättning som denna prognos baseras på.
Källor: International Exchange (ICE) och Macrobond.
Under de första tre kvartalen växte den amerikanska ekonomin något snabbare än sitt historiska genomsnitt sedan 2000 samtidigt som utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stabil. De ekonomiska utsikterna påverkas av faktorer som verkar i olika riktningar. Osäkerheten kring handelspolitiken och säkerhetsläget verkar återhållande på ekonomin, samtidigt som AI-relaterade investeringar väntas fortsätta bidra till tillväxten. Sammantaget väntas den amerikanska tillväxten under de kommande åren ligga nära sitt historiska genomsnitt sedan 2000. Inflationen, som förvisso dämpades något från toppnivåer under våren, har legat över den amerikanska centralbankens inflationsmål i mer än fem år. I ljuset av den motståndskraftiga arbetsmarknaden och den förhöjda inflationen har den amerikanska centralbanken höjt styrräntan under hösten. Ytterligare en höjning väntas under vintern 2026, vilket bedöms vara den sista höjningen i den nuvarande räntehöjningscykeln. Därefter väntas styrräntan ligga kvar på denna nivå fram till andra halvåret 2027, då en första räntesänkning bedöms äga rum.
Trots stora importbehov av energi har euroområdets ekonomi uppvisat motståndskraft under de första tre kvartalen 2026. Spanien fortsätter att vara euroområdets tillväxtmotor, medan bl.a. Tyskland och Italien hittills har uppvisat mer måttliga tillväxttakter. Framåtblickande indikatorer pekar på att euroområdets ekonomi fortsätter att växa i närtid. För att motverka den förhöjda inflationen har europeiska centralbanken gradvis stramat åt penningpolitiken under 2026 och väntas höja styrräntan vid ytterligare ett tillfälle i slutet av året. Under 2027 bedöms effekterna av de högre energipriserna klinga av, inflationen falla tillbaka och euroområdets ekonomi stärkas.
Under det första halvåret 2026 växte den kinesiska ekonomin i linje med den kinesiska regeringens tillväxtmål om 4,5–5 procent. Exporten fortsätter att utgöra den främsta drivkraften för tillväxten, medan den inhemska efterfrågan utvecklas förhållandevis svagt. I takt med att exporttillväxten väntas dämpas bedöms även BNP-tillväxten gradvis avta framöver.
Sammantaget väntas den sammanvägda BNP-tillväxten för Sveriges viktigaste handelspartner (s.k. KIX-BNP) gradvis stiga under kommande år (se tabell 3.1).
Tabell 3.1Nyckeltal internationella variabler
Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
BNP, euroområdet
1,2
1,0
1,2
1,3
1,3
BNP, USA
2,3
2,2
2,1
2,0
2,0
BNP, Kina
5,0
4,6
4,3
4,1
4,1
BNP i världen, PPP-vägd1
3,5
2,9
3,1
3,2
3,2
BNP i världen, KIX-vägd2
1,9
1,6
1,7
1,7
1,8
Inflation, euroområdet3
2,1
3,1
2,7
2,0
2,0
Inflation, USA4
2,7
3,5
2,7
2,3
2,3
Dagslåneränta, euroområdet5
2,2
2,1
2,7
2,2
2,2
Styrränta, USA6
4,4
3,8
4,2
3,5
3,3
Råoljepris7
69,1
95,2
87,5
77,9
73,4
1 BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade (PPP) BNP-vikter enligt Internationella valutafonden.
2 BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2026 och därefter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren.
3 Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP).
4 Konsumentprisindex (KPI).
5 Procent, årsgenomsnitt. Avser Estr, dvs. den referensränta som ska återspegla kostnader mellan banker i euroområdet för osäkrade lån från en bankdag till nästa.
6 Procent, årsgenomsnitt. Federal funds ränta.
7 Brent, US-dollar per fat. Prognos avser 10-dagars genomsnitt för terminsprissättningen 2026-10-14.
Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Europeiska centralbanken, Federal Reserve, Macrobond, U.S. Bureau of Labor Statistics och egna beräkningar.
Utsikterna i Sverige 2026 och 2027
Återhämtningen bygger på bred uppgång i efterfrågan
Trots ett alltjämt utmanande omvärldsläge fortsatte konjunkturåterhämtningen i svensk ekonomi under första halvåret 2026. Återhämtningen väntas fortgå under andra halvåret 2026 och 2027, men tillväxttakten bedöms successivt avta. Den avtagande tillväxttakten förklaras dels av en dämpad omvärldsutveckling, dels av att ekonomin gradvis närmar sig konjunkturell balans.
År 2026 och 2027 väntas tillväxten förklaras av såväl stärkt inhemsk efterfrågan som en fortsatt god exportutveckling. Hushållskonsumtion, investeringar och offentlig konsumtion väntas bidra till att den inhemska efterfrågan fortsätter att stärkas. Utsikterna för svensk export är alltjämt relativt goda, trots fortsatt osäkerhet i omvärlden (se tabell 3.2).
Hushållens konsumtion väntas öka i god takt 2026 och 2027
Återhämtningen i hushållens konsumtion fortsatte det första halvåret 2026. Utvecklingen berodde både på ökade reala disponibla inkomster och att hushållen sparade i mindre utsträckning än tidigare. Konsumtionen av dagligvaror ökade snabbt i samband med att mervärdesskatten på livsmedel sänktes våren 2026, samtidigt som konsumtionen av sällanköpsvaror har fortsatt att öka under året. Konsumentförtroendet återhämtade sig snabbt till en normal nivå efter att ha försvagats något under våren 2026 mot bakgrund av högre förväntningar på inflation och räntor till följd av en ökad global osäkerhet. I oktober 2026 försvagades dock konsumentförtroendet på nytt (se diagram 3.2), vilket även det sannolikt beror på högre ränte- och inflationsförväntningar. Sammantaget väntas hushållens konsumtion öka i god takt 2026 och 2027 (se tabell 3.2). Utvecklingen orsakas av stigande reallöner, en stöttande finanspolitik och en tilltagande återhämtning på arbetsmarknaden.
Diagram 3.2Hushållens konfidensindikator
Index, medelvärde = 100 och standardavvikelse = 10
Källa: Konjunkturinstitutet.
Måttlig ökning för offentlig konsumtion 2027
Den offentliga konsumtionen väntas öka 2026, främst till följd av en stark ökning av den statliga konsumtionen (se tabell 3.2). Utbyggnaden av försvaret är den största drivkraften bakom ökningen, men även satsningar på rättsväsendet bidrar positivt 2026. År 2027 avtar tillväxttakten. Det beror främst på en svagare tillväxttakt för statlig konsumtion. Konsumtionen i kommunsektorn väntas stiga både 2026 och 2027, även om den svaga demografiska utvecklingen, med mindre barnkullar i förskole- och skolåldern, väntas dämpa utvecklingen i viss utsträckning.
Återhämtning i bostadsinvesteringarna
Efter flera år av svag utveckling väntas bostadsinvesteringarna gradvis öka från dagens låga nivåer. Höga byggkostnader och en svagare befolkningsutveckling talar dock för att bostadsbyggandet långsiktigt kommer att ligga under de höga nivåer som präglade perioden fram t.o.m. 2022. De fasta bruttoinvesteringarna i näringslivet, exklusive bostäder, och de offentliga investeringarna ligger samtidigt på historiskt höga nivåer.
Näringslivets investeringar väntas fortsätta öka framöver. Under 2026 bedöms tillväxten främst drivas av tjänstesektorn, medan både tjänste- och varusektorn väntas bidra till tillväxten 2027. De offentliga investeringarna bedöms öka 2026, bl.a. till följd av stora satsningar på försvar och infrastruktur, men dämpas tillfälligt av donationer av flygmateriel till Ukraina. Sammantaget väntas de fasta bruttoinvesteringarna växa snabbare än sitt historiska genomsnitt 2026 och 2027 (se tabell 3.2).
Stark utveckling för svensk export
Svensk export utvecklades starkt under inledningen av 2026, framför allt till följd av tydliga uppgångar i exporten av tjänster. Orderläget och andra indikatorer pekar på en fortsatt relativt god utveckling i närtid, om än något dämpad på grund av konflikten i Mellanöstern och svagare tillväxtutsikter på viktiga exportmarknader. Den starka inhemska efterfrågan bidrar samtidigt till högre importtillväxt, vilket håller tillbaka nettoexportens bidrag till BNP-tillväxten (se tabell 3.2).
Tabell 3.2Nyckeltal försörjningsbalansen
Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
BNP
1,4
3,0
2,3
1,1
1,4
BNP, kalenderkorrigerad
1,6
2,8
2,0
1,4
1,5
Hushållens konsumtion
2,0
2,8
2,5
1,7
1,8
Offentlig konsumtion
1,2
2,6
0,8
0,0
-0,1
Fasta bruttoinvesteringar
2,2
4,0
3,0
1,7
1,7
Lagerinvesteringar1
0,0
-0,2
0,2
0,0
0,0
Export
3,7
4,4
2,8
2,0
2,4
Import
4,6
4,0
3,0
2,2
2,1
BNP per invånare2
1,1
2,9
2,4
1,2
1,3
BNP i löpande pris
3,1
4,7
4,6
3,8
3,6
Anm.: Fasta priser, referensår 2025, inte kalenderkorrigerade värden om inte annat anges. Prognoserna är baserade på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som föreslås eller aviseras i denna proposition eller i propositionen Höständringsbudget för 2026 (prop. 2026/27:2).
1 Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år.
2 BNP per person i totala befolkningen.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Konjunkturell balans 2027
Svensk ekonomi bedöms ha varit i en lågkonjunktur sedan 2023. Det speglas i att det s.k. BNP-gapet, som är ett samlat mått på resursutnyttjandet i ekonomin, bedöms vara negativt (se tabell 3.3). Under 2026 bedöms konjunkturläget ha förbättrats väsentligt, vilket stöds av indikatorer såsom efterfrågeläget i näringslivet enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Stigande reallöner, lägre räntekostnader och en stöttande finanspolitik bedöms ha bidragit till en stigande efterfrågan. Företagen har främst mött den stigande efterfrågan genom att skala upp användningen av befintliga resurser, vilket har ökat produktiviteten. År 2027 bedöms lågkonjunkturen i stort vara över, även om vissa obalanser på arbetsmarknaden väntas kvarstå.
Tabell 3.3Nyckeltal potentiella variabler och resursutnyttjande
Procentuell förändring om inte annat anges
2025
2026
2027
2028
2029
Potentiell BNP
1,7
1,6
1,4
1,4
1,5
Potentiell produktivitet
1,2
1,2
1,1
1,0
1,0
Potentiellt arbetade timmar
0,5
0,4
0,3
0,3
0,5
Jämviktsarbetslöshet1
7,5
7,5
7,5
7,4
7,3
Potentiell BNP i löpande pris2
4,4
4,3
3,9
3,3
3,5
BNP-gap3
-1,8
-0,6
0,0
0,0
0,0
Produktivitetsgap3
-0,3
0,8
0,2
0,0
0,0
Timgap3
-1,5
-1,4
-0,2
0,0
0,0
Anm.: Fasta priser, referensår 2025, kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges. Med potentiell avses den nivå på respektive variabel som skulle uppnås vid ett balanserat konjunkturläge. Potentiella variabler går inte att observera, utan bedöms utifrån statistiska modeller och indikatorer.
1 Andel av potentiell arbetskraft.
2 Beräknad som potentiell BNP till marknadspris (fasta priser, referensår 2025) multiplicerad med en trendkomponent i BNP-deflatorn, som är ett prisindex för producerade varor och tjänster. För en närmare beskrivning av metoden för att beräkna potentiell BNP, se Finansdepartementets rapport Metod för beräkning av potentiella variabler november 2022 på regeringen.se.
3 Skillnaden mellan den faktiska och potentiella nivån i respektive variabel i procent av den potentiella nivån.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Återhämtningen på arbetsmarknaden sker med fördröjning
Arbetsmarknaden befinner sig i en långsam återhämtning. Sysselsättningsgraden har börjat öka, och ökningen beror främst på att fler kvinnor har blivit sysselsatta. Sysselsättningsgraden bland män är fortfarande lägre än 2023, vilket kan förklaras av att fler män än kvinnor arbetar i konjunkturkänsliga branscher. Sysselsättningsgraden bland män är dock högre än bland kvinnor (se tabell 3.4). Uppdelat på födelseregion har såväl sysselsättningsminskningen under pandemiåren som nuvarande uppgång varit tydligast bland utrikes födda.
Under första halvåret 2026 började arbetslösheten i åldersgruppen 15–74 år minska, framför allt bland kvinnor. Arbetslösheten i åldersgruppen 20–64 år, som kan ge en mer representativ bild av arbetslösheten bland personer i arbetsför ålder, har minskat desto mer och är ungefär 1,5 procentenhet lägre än i åldersgruppen 15–74 år. Unga i åldern 15–19 år tenderar att ha en högre arbetslöshet än genomsnittet av arbetskraften. Eftersom många unga studerar på heltid och söker arbete utöver studierna bedöms detta inte utgöra något allvarligt problem på arbetsmarknaden. Andelen unga (15–24 år) som varken arbetar eller studerar uppgick till 5 procent 2025, vilket var bland de lägsta nivåerna i EU.
Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen har minskat sedan mitten av 2025. Efter en viss inbromsning under inledningen av året har nedgången fortsatt sedan sommaren 2026. Framåtblickande indikatorer tyder på att efterfrågan på arbetskraft kommer att öka framöver. Företagens anställningsplaner enligt Konjunkturbarometern är positiva (se diagram 3.3), vilket tyder på en ökad benägenhet att nyanställa. Samtidigt har antalet konkurser och varsel minskat under första halvåret 2026. Sysselsättningen bedöms därför fortsätta att öka i slutet av 2026 och under 2027, vilket bidrar till att arbetslösheten minskar.
Diagram 3.3Anställningsplaner i näringslivet
Nettotal, säsongsrensade månadsvärden
Anm.: Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som har svarat att de planerar att öka respektive minska antalet anställda under kommande tre månader. Ett positivt nettotal visar alltså att fler företag förväntar sig att öka antalet anställda än minska.
Källa: Konjunkturinstitutet.
Tabell 3.4Nyckeltal produktivitet, arbetsmarknad och löner
Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Produktivitet1
1,9
2,2
0,6
0,8
1,0
Arbetade timmar1, 2
-0,3
0,5
1,5
0,6
0,5
Medelarbetstid1, 3
-0,7
-0,3
0,2
0,1
0,1
Sysselsättning4
0,4
0,7
1,3
0,5
0,4
varav kvinnor4
0,5
1,2
1,2
varav män4
0,3
0,3
1,3
Sysselsättningsgrad4, 5
69,0
69,4
70,2
70,6
70,7
varav kvinnor4, 5
66,8
67,4
68,2
varav män4, 5
71,1
71,2
72,2
Arbetslöshet4, 6
8,8
8,5
7,7
7,4
7,3
varav kvinnor4, 6
8,8
8,4
7,6
varav män4, 6
8,9
8,7
7,8
Arbetskraft4
0,9
0,4
0,4
0,1
0,3
varav kvinnor4
0,8
0,7
0,4
varav män4
1,0
0,1
0,4
Arbetskraftsdeltagande4, 5
75,7
75,8
76,1
76,2
76,2
varav kvinnor4, 5
73,3
73,6
73,8
varav män4, 5
78,0
78,0
78,3
Befolkning, total7
0,3
0,1
-0,1
-0,1
0,1
Befolkning4
0,4
0,2
0,0
0,0
0,2
varav kvinnor4
0,5
0,3
0,0
varav män4
0,2
0,1
0,0
Timlön enligt KL8
3,6
3,5
3,4
3,5
3,5
Reallön9
2,9
2,6
0,4
0,3
1,4
Anm.: Prognoserna är baserade på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som föreslås eller aviseras i denna proposition eller i propositionen Höständringsbudget för 2026 (prop. 2026/27:2). Prognos för män och kvinnor separat görs enbart för innevarande och efterföljande år.
1 Avser kalenderkorrigerade data.
2 Enligt nationalräkenskaperna (NR).
3 Avser antal arbetade timmar per år enligt NR (kalenderkorrigerat) dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU).
4 Avser åldersgruppen 15–74 år.
5 Procent av befolkningen.
6 Procent av arbetskraften.
7 Utfall för 2025 är ett beräknat årsmedelvärde.
8 Nominell löneutveckling enligt konjunkturlönestatistiken (KL). År 2025 avser prognos.
9 Reallön beräknas som timlön enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för prisförändringar enligt konsumentprisindex.
Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Fortsatt återhämtning av reallönerna
Nya kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter som berör strax över 3 miljoner löntagare förväntas ingås 2027. Avtalet inom industrin sätter det s.k. märket som är normerande för resten av arbetsmarknaden. Parterna inom industrin enades 2025 om ett tvåårigt avtal med löneökningar på totalt 6,4 procent, varav 3,4 procent fr.o.m. det andra kvartalet 2025 och 3,0 procent fr.o.m. det andra kvartalet 2026. Löneökningstakten enligt konjunkturlönestatistiken väntas uppgå till 3,5 procent 2026, vilket är en marginell minskning jämfört med 2025 (se tabell 3.4). Reallöneutvecklingen, mätt som den nominella löneökningstakten korrigerad för konsumentprisindex (KPI), var kraftigt negativ både 2022 och 2023 till följd av den höga inflationen, men har därefter stigit. Ungefär två tredjedelar av reallönetappet väntas ha återhämtats 2026, men det bedöms ta flera år innan reallönerna är återställda till samma nivå som 2021.
Inflationen något över målet 2027
Inflationen i Sverige har varit låg under större delen av 2026. Det förklaras till stor del av tillfälliga finanspolitiska åtgärder såsom sänkt mervärdesskatt på livsmedel, nytt tandvårdsstöd för äldre, skattesänkningar på drivmedel och halverad taxa på månadskort i kollektivtrafiken. Samtidigt har den underliggande inflationen varit dämpad, medan högre el- och drivmedelspriser periodvis har bidragit till att höja den faktiska inflationen. Inflationen har varit lägre i Sverige än i omvärlden. Det beror delvis på att Sverige har en lägre andel fossila bränslen i sin totala energianvändning än många andra länder, och på tillfälliga skattesänkningar. Inflationen enligt KPIF, dvs. KPI med fast ränta, väntas öka under slutet 2026 och överstiga inflationsmålet något 2027 (se tabell 3.5). Det beror på att en del av de tillfälliga skattesänkningarna upphör och att kronan har försvagats 2026 vilket leder till högre priser på importerade varor. Dessutom bidrar högre energipriser indirekt till inflationen genom ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningarna väntas till viss del slå igenom på priserna i konsumentledet.
Tabell 3.5Nyckeltal priser
Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
KPI1
0,7
0,9
2,9
3,2
2,1
KPIF2
2,6
1,5
2,3
2,8
2,0
KPIF exkl. energi
2,8
0,8
2,2
2,8
2,0
Anm.: Prognoserna är baserade på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som föreslås eller aviseras i denna proposition eller i propositionen Höständringsbudget för 2026 (prop. 2026/27:2).
1 Konsumentprisindex.
2 Konsumentprisindex med fast ränta.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Riksbanken stramar åt penningpolitiken
Mot bakgrund av lågt inflationstryck och fortsatt svagt resursutnyttjande höll Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent under större delen av 2026. Det är en nivå som bedöms ha stöttat den ekonomiska tillväxten. I november höjdes dock styrräntan till 2 procent och i takt med att konjunkturläget balanseras och inflationen ökar väntas styrräntan höjas ytterligare under 2027.
De svenska statsobligationsräntorna har, i likhet med räntorna i många andra länder, stigit under 2026. Uppgången i internationella marknadsräntor förklaras bl.a. av ökade inflationsrisker till följd av konflikten i Mellanöstern och högre offentlig skuldsättning i vissa länder.
De geopolitiska spänningarna har också bidragit till att förstärkningen av kronan som inleddes 2025 har avbrutits. Under 2026 har kronan försvagats, inte minst mot den amerikanska dollarn. På längre sikt väntas kronan åter stärkas bl.a. till följd av fortsatt starka statsfinanser och ett minskande överskott i bytesbalansen (se tabell 3.6).
Tabell 3.6Nyckeltal finansiella variabler
Procent, årsgenomsnitt, om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Styrränta
2,08
1,78
2,19
2,25
2,25
Statsobligationsränta 10 år
2,5
2,9
3,0
2,9
2,9
Statsobligationsränta 5 år
2,2
2,6
2,8
2,8
2,8
Växelkurs, kronindex KIX1
119,7
118,5
120,1
118,2
116,7
Växelkurs SEK per EUR
11,1
11,0
11,0
10,8
10,7
Anm.: Prognoserna är baserade på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som föreslås eller aviseras i denna proposition eller i propositionen Höständringsbudget för 2026 (prop. 2026/27:2).
1 Den 18 november 1992 = 100.
Källor: Riksbanken, Macrobond och egna beräkningar.
Osäkerhet i prognosen
Bedömningen av den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige är osäker och flera faktorer kan medföra att tillväxten blir starkare eller svagare än regeringens prognos.
Konflikten i Mellanöstern har bidragit till stigande energipriser. En mer allvarlig eskalering av konflikten skulle kunna innebära ännu högre energipriser, vilket riskerar att leda till högre inflation och räntor samt dämpa BNP-tillväxten i Sverige och i omvärlden i större utsträckning än väntat. Effekterna kan dock bli mindre än befarat om energipriserna faller tillbaka snabbare än väntat.
Värmeböljan under sommaren 2026 har bl.a. bidragit till högre energipriser och försämrade skördar. Låga vattennivåer har försvårat godstransporter, inte minst i Tyskland. Dessa händelser förstärker effekterna av utbudsstörningar kopplade till konflikten i Mellanöstern och riskerar att öka inflationstrycket ytterligare.
En exportorienterad ekonomi som Sveriges påverkas i hög grad av utvecklingen i omvärlden. Förändringar i säkerhets- och handelspolitik i omvärlden utgör fortsatt en risk för både global och svensk ekonomi. De ökade försvarssatsningarna i Europa har lett till en kraftig ökning av exportorderingången till svensk försvarsindustri. Det är dock osäkert hur snabbt industrin kan skala upp produktionen och därmed hur stort genomslaget blir på exporten och BNP-tillväxten. Samtidigt är statsbudgetarna i flera av Sveriges handelspartners redan ansträngda, och de ökade utgifterna riskerar att leda till större underskott och växande skuldsättning. Det kan i sin tur innebära högre riskpremier och stigande obligationsräntor, vilket har varit fallet under hösten 2026 i ett antal länder. I förlängningen kan detta leda till finanspolitiska åtstramningar i berörda länder, vilket dämpar omvärldsefterfrågan och försämrar utsikterna för svensk export.
De omfattande investeringarna kopplade till utvecklingen av AI, främst i USA och Kina, har drivit på världshandeln och bidragit till högre aktiekurser i framför allt USA. Om de högt ställda förväntningarna på produktivitetsvinster inte infrias kan det leda till kraftiga korrigeringar på aktiemarknaderna och förnyad finansiell oro, med spridningseffekter till Europa och Sverige. Samtidigt kan investeringarna stärka tillväxten mer än väntat, och en framgångsrik AI-implementering kan dessutom lyfta produktivitetstillväxten. Effekterna på arbetsmarknaden är dock osäkra.
Utvecklingen 2028 och 2029
I detta avsnitt beskrivs ett scenario för svensk ekonomi 2028 och 2029, givet förutsättningen att inga nya störningar påverkar ekonomin. Scenariot baseras på regeringens principer om att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter beaktas. I scenariot antas de kommunala skattenivåerna vara oförändrade, samtidigt som kommuner och regioner antas redovisa resultat i linje med god ekonomisk hushållning.
Svensk ekonomi bedöms vara i konjunkturell balans 2028 och 2029. Eftersom mervärdesskatten på livsmedel återgår till 12 procent den 1 januari 2028 väntas inflationen stiga tillfälligt och bli klart högre än Riksbankens inflationsmål om 2 procent. År 2029 bedöms däremot inflationen vara i linje med inflationsmålet. Styrräntan bedöms ligga kvar på 2,25 procent under dessa år. Tillväxten i svensk ekonomi bedöms uppgå till knappt 1,5 procent per år 2028 och 2029 och drivs framför allt av inhemska faktorer. Positiva reallöneökningar väntas resultera i att hushållens köpkraft fortsätter att stärkas och konsumtionen att öka. Även fasta bruttoinvesteringar väntas bidra till tillväxten i svensk ekonomi, bl.a. genom fortsatta försvarsinvesteringar.
År 2028 och 2029 väntas den svenska tillväxten i huvudsak förklaras av ökad produktivitet. Befolkningen väntas öka i en betydligt långsammare takt än genomsnittet under 2000-talet, vilket medför att såväl arbetskraften som sysselsättningen väntas växa förhållandevis långsamt. Samtidigt bedöms arbetslösheten uppgå till 7,3 procent 2029. Sammantaget bidrar tillväxten i antalet arbetade timmar till den bedömda potentiella BNP-tillväxten, men i klart mindre utsträckning än tidigare under 2000-talet.
Alternativa scenarier
I detta avsnitt beskrivs två alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen 2026–2029. Utvecklingen på de globala energimarknaderna är en väsentlig osäkerhetsfaktor för den makroekonomiska utvecklingen. Oljepriset påverkas av både utbuds- och efterfrågeförhållanden, men också av geopolitiska händelser. Konflikten i Mellanöstern, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina eller eventuella handelspolitiska åtgärder och exportrestriktioner kan leda till betydande prisförändringar. För att illustrera hur detta kan påverka ekonomin presenteras två alternativa scenarier.
I det första scenariot antas oljepriset bli högre än i huvudscenariot under de kommande åren. Uppgången kan exempelvis orsakas av en eskalering av konflikten i Mellanöstern som ökar risken för störningar i oljeproduktionen eller i transporterna genom strategiskt viktiga farleder. Samtidigt kan en mer begränsad global oljeproduktion bidra till ett stramare utbud på världsmarknaden. De högre oljepriserna leder till ökade kostnader för transporter, uppvärmning och energikrävande produktion. Detta resulterar i en högre inflation i både Sverige och omvärlden jämfört med huvudscenariot. Mot bakgrund av det högre inflationstrycket höjer Riksbanken styrräntan mer än i huvudscenariot. Hushållens köpkraft försämras till följd av stigande priser och räntor, vilket dämpar hushållens konsumtion. För företagen bidrar högre inköpskostnader och lägre global efterfrågan till senarelagda investeringar. Den dämpade internationella efterfrågan resulterar även i en lägre efterfrågan på svensk export. Sammantaget väntas BNP-tillväxten bli lägre (se tabell 3.7). En svagare ekonomisk aktivitet leder till en lägre efterfrågan på arbetskraft och arbetslösheten blir högre jämfört med huvudscenariot. Lägre konsumtion och investeringar tillsammans med en svagare utveckling av lönesumman till följd av högre arbetslöshet medför att de offentliga finanserna försvagas jämfört med huvudscenariot.
I det andra scenariot antas oljepriset bli lägre än i huvudscenariot under de kommande åren. Detta kan exempelvis vara en följd av minskade geopolitiska spänningar, vilket bidrar till lägre riskpremier på energimarknaderna och ett ökat globalt oljeutbud. Därutöver kan högre produktion i större producentländer eller avvecklade exportrestriktioner bidra till att förstärka nedgången i oljepriset. Detta minskar kostnadstrycket för hushåll och företag och inflationen blir lägre än i huvudscenariot. Stärkt köpkraft bland hushållen bidrar till att konsumtionen utvecklas starkare än i huvudscenariot. Samtidigt väntas minskad osäkerhet och ökad global efterfrågan leda till stigande svenska investeringar och export. BNP-tillväxten blir därmed högre och arbetslösheten lägre jämfört med huvudscenariot. En högre ekonomisk aktivitet och en lägre arbetslöshet stärker de offentliga finanserna i förhållande till huvudscenariot.
Tabell 3.7Alternativa scenarier
Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2025 och prognos i fet stil för respektive variabel utifrån tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer1
2025
2026
2027
2028
2029
BNP2
Huvudscenario
1,6
2,8
2,0
1,4
1,5
Scenario 1: Högre oljepris
1,6
2,6
1,3
1,2
2,0
Scenario 2: Lägre oljepris
1,6
2,9
2,5
1,6
1,2
Arbetslöshet3
Huvudscenario
8,8
8,5
7,7
7,4
7,3
Scenario 1: Högre oljepris
8,8
8,5
8,1
7,9
7,6
Scenario 2: Lägre oljepris
8,8
8,5
7,4
7,0
7,0
KPIF4
Huvudscenario
2,6
1,5
2,3
2,8
2,0
Scenario 1: Högre oljepris
2,6
1,7
3,1
3,0
2,0
Scenario 2: Lägre oljepris
2,6
1,3
1,7
2,6
2,0
BNP-gap5
Huvudscenario
-1,8
-0,6
0,0
0,0
0,0
Scenario 1: Högre oljepris
-1,8
-0,8
-0,9
-1,1
-0,6
Scenario 2: Lägre oljepris
-1,8
-0,5
0,6
0,8
0,5
Finansiellt sparande6
Huvudscenario
-1,6
-2,3
-1,9
-0,7
-0,1
Scenario 1: Högre oljepris
-1,6
-2,4
-2,4
-1,3
-0,4
Scenario 2: Lägre oljepris
-1,6
-2,2
-1,6
-0,3
0,2
1 I alternativscenarierna har hänsyn även tagits till kompletterande penningpolitiska åtgärder.
2 Kalenderkorrigerade värden.
3 Årsgenomsnitt i procent.
4 Konsumentprisindex med fast ränta.
5 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
6 Procent av BNP.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Prognosrevideringar
I detta avsnitt redovisas kortfattat några av de prognosrevideringar som har gjorts för 2025–2029 jämfört med 2026 års ekonomiska vårproposition (prop. 2025/26:100). Sedan dess har bl.a. två kvartalssammanställningar av nationalräkenskaperna, två kvartalsutfall för arbetskraftsundersökningarna och ett antal månadsutfall för KPI publicerats.
BNP-tillväxten utvecklades starkare än väntat under andra kvartalet 2026. BNP-tillväxten väntas stiga i en något högre takt 2026 än enligt bedömningen i vårpropositionen (se tabell 3.8). Potentiell BNP i fasta priser har reviderats upp i nivå till följd av trendmässigt högre utfall av produktiviteten. Utvecklingstakten i potentiell BNP har däremot reviderats ned 2027–2029 till följd av en långsammare befolkningsutveckling som ger en svagare utveckling av potentiell arbetskraft och potentiellt arbetade timmar.
Återhämtningen på arbetsmarknaden sker något långsammare än väntat, bl.a. till följd av omvärldsläget. Sysselsättnings- och arbetskraftsutvecklingen har reviderats ned 2026 och upp 2027.
Prognosen för inflationen enligt KPIF har reviderats upp både 2026 och 2027, bl.a. till följd av något högre utfall än väntat och ett högre inflationstryck på grund av konflikten i Mellanöstern.
Tabell 3.8Jämförelse mellan regeringens prognoser
Procentuell förändring om inte annat anges. Siffrorna inom parentes avser prognos från 2026 års ekonomiska vårproposition
2025
2026
2027
2028
2029
BNP
1,4 (1,5)
3,0 (2,8)
2,3 (2,5)
1,1 (1,4)
1,4 (1,5)
Potentiell BNP
1,7 (1,6)
1,6 (1,5)
1,4 (1,5)
1,4 (1,6)
1,5 (1,6)
BNP-gap1
-1,8 (-1,7)
-0,6 (-0,8)
0,0 (-0,1)
0,0 (0,0)
0,0 (0,0)
Arbetslöshet2, 3
8,8 (8,8)
8,5 (8,4)
7,7 (7,8)
7,4 (7,4)
7,3 (7,3)
Arbetskraft2
0,9 (0,9)
0,4 (0,7)
0,4 (0,2)
0,1 (0,4)
0,3 (0,4)
Sysselsättning2
0,4 (0,4)
0,7 (1,2)
1,3 (0,9)
0,5 (0,8)
0,4 (0,5)
Arbetade timmar4
-0,3 (-0,4)
0,5 (0,9)
1,5 (1,4)
0,6 (0,8)
0,5 (0,7)
Timlön enligt KL5
3,6 (3,7)
3,5 (3,5)
3,4 (3,2)
3,5 (3,3)
3,5 (3,3)
KPI6
0,7 (0,7)
0,9 (0,5)
2,9 (1,7)
3,2 (3,4)
2,1 (2,2)
KPIF6
2,6 (2,6)
1,5 (1,2)
2,3 (1,6)
2,8 (2,7)
2,0 (2,0)
Styrränta7
2,08 (2,08)
1,78 (1,75)
2,19 (1,82)
2,25 (2,19)
2,25 (2,25)
Anm.: Prognoserna är baserade på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som föreslås eller aviseras i denna proposition eller i propositionen Höständringsbudget för 2026 (prop. 2026/27:2). I budgetpropositionen har information som fanns tillgänglig fram t.o.m. den 20 oktober 2026 beaktats.
1 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
2 Avser åldersgruppen 15–74 år.
3 Procent av arbetskraften.
4 Kalenderkorrigerad.
5 Nominell löneutveckling enligt konjunkturlönestatistiken (KL).
6 Konsumentprisindex (KPI) resp. konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), årsgenomsnitt.
7 Procent, årsgenomsnitt.
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.
Utvecklingen enligt andra bedömare
I detta avsnitt jämförs regeringens prognos för några centrala makroekonomiska variabler med prognoser från Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och Statskontoret (se tabell 3.9). Det är viktigt att notera att prognoserna publiceras vid olika tidpunkter, vilket gör att prognosmakarna inte har tillgång till samma information. Publiceringstillfället för olika prognoser blir särskilt relevant under perioder med ökad osäkerhet.
Regeringens prognos för BNP-tillväxten 2026 är i linje med Konjunkturinstitutets prognos men högre än övriga bedömares prognoser. För 2027 är regeringens prognos överlag i linje med Statskontorets, Konjunkturinstitutets och Riksbankens prognoser samtidigt som Europeiska kommissionens prognos är något lägre. Skillnaderna mellan de olika bedömarnas BNP-prognoser är små sett ur ett statistiskt perspektiv. I diagram 3.4 redovisas de olika bedömarnas prognoser tillsammans med symmetriska osäkerhetsintervall som täcker olika sannolikheter av regeringens historiska prognosfel, dvs. skillnader mellan utfall och prognoser. Bedömarnas prognoser ligger inom det intervall som täcker hälften av regeringens historiska prognosfel.
Diagram 3.4BNP-prognosjämförelse med osäkerhetsintervall
Procentuell förändring
Anm.: Osäkerhetsintervallen är baserade på regeringens historiska prognosfel, i budgetpropositionerna 1994–2025 och bör inte förväxlas med en framåtblickande riskbild. För en beskrivning av hur osäkerhetsintervallen är beräknade, se Finansdepartementets rapport Utvärdering av makroekonomiska prognoser som publicerades i samband med 2018 års ekonomiska vårproposition (prop. 2017/18:100).
Källor: Statistiska centralbyrån, Europeiska kommissionen, Statskontoret, Konjunkturinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.
Regeringens prognos för arbetslösheten 2026 är i linje med Europeiska kommissionens prognos, men lägre än de övriga bedömarnas prognoser. För 2027 är Regeringens prognos något lägre än övriga bedömares prognoser.
Regeringens prognoser för inflation 2026, mätt med KPI, är i linje med Konjunkturinstitutets och Riksbankens prognoser men är något högre jämfört med Statskontorets prognos. Regeringens prognos för 2027 är lägre än Konjunkturinstitutets och Riksbankens prognoser och högre än Statskontorets prognos. För inflation, mätt med harmoniserat konsumentprisindex (HIKP), är regeringens prognos för 2026 lägre än Konjunkturinstitutets och Europeiska kommissionens prognoser samt högre än Riksbankens prognos. För 2027 är regeringens prognos högre än Europeiska kommissionens och Riksbankens prognoser, men lägre än Konjunkturinstitutets prognos.
Samtliga prognosmakare bedömer att BNP-gapet kommer att vara negativt 2026. Regeringens prognos för BNP-gapet 2026 är i linje med Riksbankens prognos och mindre negativ än övriga bedömares prognoser. För 2027 är regeringens prognos att BNP-gapet är noll, vilket är i linje med Statskontorets och Riksbankens prognoser. Konjunkturinstitutet och Europeiska kommissionen bedömer att BNP-gapet är fortsatt negativt 2027.
Tabell 3.9Jämförelse mellan olika bedömares prognoser
Procentuell förändring om inte annat anges
2026
2027
BNP1
Regeringen
3,0
2,3
Konjunkturinstitutet
3,0
2,4
Europeiska kommissionen
1,8
2,2
Riksbanken
2,8
2,4
Statskontoret
2,8
2,3
Arbetslöshet2
Regeringen
8,5
7,7
Konjunkturinstitutet
8,7
8,2
Europeiska kommissionen
8,5
7,9
Riksbanken
8,6
8,1
Statskontoret
8,7
7,8
Inflation (KPI/HIKP)3
Regeringen
0,9/1,2
2,9/2,3
Konjunkturinstitutet
0,9/1,3
3,0/2,6
Europeiska kommissionen
-/1,5
-/1,8
Riksbanken
0,9/1,1
3,2/2,0
Statskontoret
0,6/-
2,0/-
BNP-gap4
Regeringen
-0,6
0,0
Konjunkturinstitutet
-0,8
-0,2
Europeiska kommissionen
-1,4
-0,8
Riksbanken
-0,6
0,0
Statskontoret
-0,8
0,0
Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2026-11-12, Konjunkturinstitutet 2026-09-30, Europeiska kommissionen 2026-05-21, Riksbanken 2026-09-24 och Statskontoret 2026-09-08.
1 Fasta priser, ej kalenderkorrigerade värden.
2 Procent av arbetskraften, 15–74 år.
3 Årsgenomsnitt.
4 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken, Statskontoret och egna beräkningar.
De budgetpolitiska målen
I detta avsnitt följer regeringen upp de budgetpolitiska målen. De budgetpolitiska målen består av ett mål för den offentliga förvaltningens finansiella sparande, ett riktmärke för den offentliga skulden (skuldankaret), ett utgiftstak och ett kommunalt balanskrav. Uppföljningen av målen sker enligt de regler och principer som anges i skrivelsen Det finanspolitiska ramverket (skr. 2025/26:76). I avsnittet redogörs även för den finanspolitiska konjunkturstabiliseringen och finanspolitikens hållbarhet. Denna proposition lämnas av en övergångsregering. Särskilda principer har tillämpats vid utformningen av propositionen (se avsnitt 1.1).
Sammanfattning
Det strukturella sparandet bedöms avvika från målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande 2026 och 2027. Avvikelsen bedöms vara i linje med principerna i det finanspolitiska ramverket, då ramverket medger avvikelse för nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina 2026–2034. Avvikelsen 2026 motiveras därutöver med behovet av finanspolitisk konjunkturstabilisering. Det strukturella sparandet, exklusive nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina, når balans 2027.
Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld kommer enligt prognosen att uppgå till 36 respektive 37 procent av BNP 2026 och 2027, vilket är inom toleransmarginalen för skuldankaret.
Regeringen föreslår att utgiftstakets nivå för 2029 ska uppgå till 2 105 miljarder kronor.
En stor majoritet av kommuner och regioner redovisade ett balanskravsresultat som var positivt eller i balans 2025. Balanskravsresultatet för sektorn som helhet bedöms bli positivt 2026 och 2027.
Den finanspolitiska konjunkturstabiliseringen bedöms bedrivas i linje med principerna i ramverket. Finanspolitiken bedöms bidra positivt till efterfrågan i ekonomin 2026 och 2027. Bidraget bedöms inte bli större än att penningpolitiken kan hantera dess effekt på inflationen.
Regeringen bedömer att finanspolitiken är hållbar.
Uppföljning av målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande
Målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande 2026 är ett överskott på en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Från och med 2027 är målet att uppnå balans över en konjunkturcykel. Att målet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel beror på att den offentliga förvaltningens finansiella sparande i hög utsträckning påverkas av konjunkturläget. Målets formulering möjliggör stabilisering av konjunkturen via automatiska stabilisatorer och, vid behov, aktiv finanspolitik.
För att bedöma måluppfyllelsen i ett framåtblickande perspektiv används det strukturella sparandet. Det strukturella sparandet är en bedömning av vad det finansiella sparandet skulle vara om det inte påverkades av konjunkturläget, av skattebasernas sammansättning eller av engångseffekter. Regeringen ska i budgetpropositionen och i den ekonomiska vårpropositionen redovisa hur målet uppnås och, vid en avvikelse som överstiger 0,5 procentenheter av potentiell BNP under det innevarande eller det närmast följande året, förklara vad som motiverar avvikelsen och redogöra för hur en återgång till målet ska ske. Det strukturella sparandet är inte en del av den officiella statistiken, och bedömningen av nivån på det strukturella sparandet kan skilja sig mellan olika bedömare (se avsnitt 8.7).
Regeringen bedömer att det strukturella sparandet kommer att avvika från målet både 2026 och 2027 (se tabell 4.1). Regeringen bedömer att avvikelsen är i linje med principerna i det finanspolitiska ramverket, då ramverket medger avvikelse för nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina 2026–2034. Avvikelsen 2026 motiveras därutöver med behovet av att stötta ekonomin i en långdragen lågkonjunktur med risk för långvarigt negativa effekter på ekonomin. Det strukturella sparandet, exklusive nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina, bedöms uppnå balans 2027. Förstärkningen beror främst på en s.k. automatisk budgetförstärkning. En automatisk budget-förstärkning uppstår i huvudsak genom att skatteintäkterna ökar ungefär i takt med BNP i löpande priser, medan de statliga utgifterna normalt ökar långsammare. Anledningen till detta är att statliga bidrag inte automatiskt räknas upp i samma takt som ekonomin växer och att anslag till de statliga myndigheterna inte fullt ut kompenseras för att lönerna ökar.
Tabell 4.1Den offentliga förvaltningens finansiella sparande, strukturellt sparande, samt BNP-gap
Procent av BNP om inte annat anges
2025
2026
2027
2028
2029
Finansiellt sparande
-1,6
-2,3
-1,9
-0,7
-0,1
Strukturellt sparande1
-0,3
-1,4
-1,4
-0,6
-0,1
Strukturellt sparande exkl. nya försvarsutgifter och stödtill Ukraina1, 2
0,2
-0,5
0,0
0,2
0,3
BNP-gap1
-1,8
-0,6
0,0
0,0
0,0
1 Andel av potentiell BNP.
2 De belopp som exkluderas från det strukturella sparandet specificeras i tabell 6.17 och 6.18 i avsnitt 6.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Uppföljning av skuldankaret
Skuldankaret är ett riktmärke för den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden). Skuldankaret är satt till 35 procent av BNP. Regeringen ska årligen i den ekonomiska vårpropositionen redogöra för den konsoliderade bruttoskuldens utveckling. Om skuldkvoten avviker, uppåt eller nedåt, från skuldankaret med mer än 5 procent av BNP enligt utfallet i nationalräkenskaperna för det föregående året, eller enligt prognoserna för det innevarande eller nästkommande budgetåret, ska regeringen i samband med den ekonomiska vårpropositionen i en skrivelse till riksdagen förklara vad som har orsakat avvikelsen och hur den ska hanteras.
Den konsoliderade bruttoskuldens andel av BNP uppgick till 35 procent 2025 (se diagram 4.1). Den konsoliderade bruttoskulden kommer enligt prognosen att uppgå till 36 respektive 37 procent av BNP 2026 och 2027, vilket är inom toleransmarginalen för skuldankaret. Bruttoskuldens utveckling analyseras mer i detalj i avsnitt 8.6.
Diagram 4.1Offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld
Procent av BNP
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Uppföljning av utgiftstaket samt tekniska justeringar och förslag för 2029
Utgiftstaket utgör en begränsning för hur stora statens utgifter får bli. Det omfattar samtliga utgiftsområden på statens budget, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. I detta avsnitt följer regeringen upp taket för innevarande år och föreslår tekniska justeringar av utgiftstakets nivå de kommande två åren. I enlighet med 2 kap. 2 § budgetlagen (2011:203) föreslår regeringen också en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året.
Uppföljning av utgiftstaket
Utrymmet mellan utgiftstaket och de beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginal. Budgeteringsmarginalen ska i första hand fungera som en buffert om utgifterna på grund av konjunkturutvecklingen skulle utvecklas på ett annat sätt än vad som förväntades när utgiftstakets nivå fastställdes. I tabell 4.2 redovisas slutliga och nu gällande nivåer på utgiftstaket för 2019–2028 samt de nivåjusteringar som har gjorts sedan de först beslutades av riksdagen.
Regeringen har en riktlinje för hur stor budgeteringsmarginalen som minst behöver vara i budgeteringsfasen för att hantera osäkerheter. Enligt riktlinjen bör utrymmet till utgiftstaket uppgå till minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för det innevarande året (t), minst 1,5 procent för det följande året (t+1), minst 2 procent för det andra följande året (t+2) och minst 3 procent för det tredje följande året (t+3).
Regeringen anser att budgeteringsmarginalens storlek är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i bedömningen av utgiftsutvecklingen 2026. Budgeterings-marginalen beräknas bli 68 miljarder kronor 2026, vilket motsvarar 3,7 procent av de takbegränsade utgifterna. Det är 31 miljarder kronor, motsvarande 1,7 procent av de takbegränsade utgifterna, större än enligt prognosen i 2026 års ekonomiska vårproposition (prop. 2025/26:100). I avsnitt 6 görs en närmare genomgång av hur prognosen för de takbegränsade utgifterna har förändrats sedan 2026 års ekonomiska vårproposition beslutades.
Tabell 4.2Ursprungligt och faktiskt utgiftstak
Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2019–2025 och prognos 2026–2028 för takbegränsade utgifter
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025
2026
2027
2028
Ursprungligt beslutade nivåer på utgiftstaket
1 392
1 471
1 430
1 502
1 539
1 595
1 825
1 866
1 938
2 105
Teknisk justering1
10
10
6
2
2
4
6
8
5
0
Reell justering2
-51
262
259
130
124
148
25
62
66
0
Slutgiltiga nivåer på utgiftstaket3
1 351
1 743
1 695
1 634
1 665
1 747
1 856
1 936
2 009
2 105
Takbegränsade utgifter
1 308
1 501
1 551
1 559
1 575
1 686
1 759
1 868
1 937
1 942
Budgeteringsmarginal
43
242
144
75
90
61
97
68
72
163
Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter
3,3
16,1
9,3
4,8
5,7
3,6
5,5
3,7
3,7
8,4
1 De tekniska justeringar som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för respektive år.
2 Finanspolitiskt motiverade ändringar medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De reella ändringar som redovisas här är de ackumulerade reella ändringarna för respektive år.
3 Den slutgiltiga nivån på utgiftstaket är summan av den ursprungliga nivån och eventuella tekniska och reella justeringar.
Källor: Statskontoret och egna beräkningar.
Justeringar av utgiftstakets tidigare beslutade nivåer för 2027 och 2028
Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå syftar till att bevara takets ursprungliga begränsande effekt på de offentliga finanserna. Finanspolitiskt motiverade ändringar av nivån medför tvärtom att takets begränsande effekt på de offentliga finanserna ändras. Tekniska justeringar genomförs regelbundet, medan finanspolitiskt motiverade ändringar endast bör genomföras under särskilda omständigheter. Utgiftstaket för ett specifikt år ska ha samma begränsande effekt från att det beslutas, normalt tre år i förväg, till dess att det aktuella budgetåret har passerats. Under en så lång period sker dock normalt budgettekniska förändringar av olika slag som förändrar de takbegräns-ade utgifterna, men som inte motsvaras av ett i sak förändrat offentligt åtagande. Omvänt kan förändringar genomföras som påverkar det offentliga åtagandet, men som av tekniska skäl inte påverkar de takbegränsade utgifterna. För att behålla utgiftstakets ursprungliga begränsande effekt på de statliga utgifterna görs i dessa fall tekniska justeringar av beslutade taknivåer så att budgetförändringar av detta slag neutraliseras. Tekniska justeringar har genomförts regelbundet sedan utgiftstaket infördes 1997 och föreslås normalt i budgetpropositionen.
Vissa budgetförändringar i denna proposition motiverar tekniska justeringar av de fastställda nivåerna på utgiftstaket 2027 och 2028. De påverkar också det förslag till nivå för 2029 som regeringen lämnar i denna proposition (tabell 4.3).
Tabell 4.3Tekniska justeringar av utgiftstakets nivåer
Miljarder kronor
2026
2027
2028
2029
Utgiftstak i 2026 års ekonomiska vårproposition
1 936
2 009
2 105
2 105
Justering av LSS-utjämningsbidrag
0,02
-0,12
-0,12
-0,12
Reglering av kommunalekonomisk utjämning: höjt utjämningsbelopp Sverige–Danmark
0,21
0,21
0,21
Summa tekniska justeringar (avrundat)
0
0
0
0
Nivå på utgiftstaket
1 936
2 009
2 105
2 1051
1 Förslag på nivå för utgiftstaket för 2029.
Källa: Egna beräkningar.
Beräkningen av omslutningen i det kommunala utjämningssystemet för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) bedöms bli högre för 2026 och lägre fr.o.m. 2027 än tidigare beräknat, vilket medför en minskning av anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner fr.o.m. 2027. Minskningen motsvaras dock av lägre avgifter från kommunerna till staten. Förändringen motiverar en sänkning av utgiftstaket och är i linje med tidigare tekniska justeringar vid förändrad omslutning i utjämningssystemet.
Utjämningsordningen för pendlare mellan Sverige och Danmark reglerar kompensation till det land där pendlaren bor för utnyttjande av skattefinansierad offentlig service. Hittills är de samlade skattebetalningarna från personer bosatta i Sverige som beskattas i Danmark större än den motsatta betalningsströmmen. Svenska staten får därmed en ersättning från Danmark som tillförs en inkomsttitel samtidigt som anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökas med motsvarande belopp. Anslaget föreslås ökas eftersom nettoomslutningen i utjämningsordningen ökar fr.o.m. 2027. Förändringen är neutral för de offentliga finanserna och motiverar därför en teknisk justering av utgiftstaket.
I enlighet med praxis avrundas de årsvisa tekniska justeringarna till hela miljarder kronor. Sammantaget motiverar de ovan nämnda justeringarna att de tidigare fastställda och bedömda nivåerna för utgiftstaket 2027–2029 inte bör ändras av tekniska skäl eftersom justeringarna avrundas till 0 miljarder kronor för 2027–2029.
Av riksdagen fastställda nivåer på utgiftstaket ändras normalt inte av andra orsaker än tekniska justeringar. Det finns emellertid inga formella hinder mot att riksdagen beslutar om en ändring av ett tidigare fastställt tak. Utan en sådan ordning skulle en ny regerings möjligheter att genomföra förändringar i finanspolitiken kraftigt begränsas, och finanspolitiken skulle inte heller kunna anpassas till nya eller ändrade yttre förutsättningar. En ny regering ska även anpassa utgiftstakets nivåer med hänsyn till de utgifter som enligt den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina (Fi2026/00095) kan motivera en avvikelse från målet för den offentliga sektorns finansiella sparande.
Förslag till nivå på utgiftstaket 2029
Regeringens förslag
Utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget fastställs till 2 105 miljarder kronor för 2029.
Skälen för regeringens förslag
Regeringen ska i budgetpropositionen föreslå en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året. I enlighet med de principer som har tagits fram för övergångs-regeringens budgetproposition bör innehållet inte vara politiskt kontroversiellt eller ha en partipolitisk inriktning. Att bestämma utgiftstakets nivå är emellertid ett politiskt beslut. För att undvika nya politiska ställningstaganden föreslår regeringen att utgiftstakets nivå för 2029 ska vara på samma nivå som i 2026 års ekonomiska vårproposition. Regeringen föreslår därför att nivån på utgiftstaket för 2029 ska fastställas till 2 105 miljarder kronor. Nedan beskrivs den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2029 med utgångspunkt i de bestämningsfaktorer som redovisas i skrivelsen Det finanspolitiska ramverket.
De takbegränsade utgifterna beräknas uppgå till 1 960 miljarder kronor 2029 (se tabell 4.4). I förhållande till den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2029 om 2 105 miljarder kronor kan de takbegränsade utgifterna därmed öka med maximalt 145 miljarder kronor. Samtidigt bör ett utrymme motsvarande minst 29 miljarder kronor lämnas obudgeterat under utgiftstaket i budgetpropositionen för 2029 som en buffert för oförutsedda händelser under budgetåret, i enlighet med riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. I budgetpropositionen för 2029 bör därmed de takbegränsade utgifterna för 2029 som mest uppgå till 2 076 miljarder kronor, vilket är 115 miljarder kronor högre än enligt prognosen i denna proposition. Att det finns ytterligare utrymme under utgiftstaket betyder dock inte att det finns utrymme för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna. Reformer på utgiftssidan kan genomföras först efter avstämning mot balansmålet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande med hänsyn tagen till eventuella inkomstförändringar.
De takbegränsade utgifterna kan av flera skäl komma att bli högre än den aktuella utgiftsprognosen. Oavsett vad som föranleder de högre utgifterna påverkas budgeteringsmarginalen. Måluppfyllelsen för det finansiella sparandet påverkas dock inte alltid på samma sätt. Dels är målet formulerat så att det normalt tillåter utgiftsökningar som följer av de automatiska stabilisatorerna vid en försvagning av konjunkturen, dels tenderar generella förändringar av pris-och lönenivån på några års sikt att påverka den offentliga förvaltningens inkomster och utgifter i ungefär samma utsträckning.
Tabell 4.4Utgiftstak och takbegränsade utgifter
Miljarder kronor om inget annat anges. Utfall 2025 och prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Av riksdagen beslutade nivåer på utgiftstaket
1 856
1 936
2 009
2 105
2 1051
Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket
2 105
Utgiftstak, procent av BNP
27,9
27,8
27,6
27,9
26,9
Utgiftstak, procent av potentiell BNP
27,5
27,5
27,5
27,9
26,9
Utgiftstak, fasta priser2
1 810
1 852
1 880
1 914
1 869
Takbegränsade utgifter
1 759
1 868
1 937
1 942
1 960
Takbegränsade utgifter, procent av BNP
26,5
26,9
26,6
25,7
25,1
Takbegränsade utgifter, fasta priser3
1 715
1 786
1 813
1 765
1 740
Budgeteringsmarginal
97
68
72
163
145
Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter
5,5
3,7
3,7
8,4
7,4
Budgeteringsmarginal, procent av BNP
1,5
1,0
1,0
2,2
1,9
Finansiellt sparande, procent av BNP
-1,6
-2,3
-1,9
-0,7
-0,1
Strukturellt sparande, procent av potentiell BNP
-0,3
-1,4
-1,4
-0,6
-0,1
Strukturellt sparande exkl. nya försvarsutgifter och stödtill Ukraina4
0,2
-0,5
0,0
0,2
0,3
Offentliga förvaltningens utgifter, procent av BNP
48,5
48,9
48,8
48,3
47,9
1 Bedömning av utgiftstakets nivå i 2026 års ekonomiska vårproposition.
2 Beräkningen i fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. Utgifter motsvarande andelen transfererings-anslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar) är omräknade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. Utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade anslag) är omräknade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är omräknade med prisindex för BNP. Av de takbegränsade utgifterna har 1 procent, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, behandlats som transfereringsanslag.
3 Samma metod har använts som vid beräkningen av utgiftstaket (se not 2) med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna inte behandlats som transfereringsanslag.
4 De belopp som exkluderas från det strukturella sparandet specificeras i tabell 6.17 och 6.18 i avsnitt 6.
Källa: Egna beräkningar.
Utgiftstakets nivå för 2029 är oförändrad jämfört med året innan i löpande priser (se tabell 4.4). Nivån uppgår till 26,9 procent av både BNP och potentiell BNP, vilket är lägre än motsvarande andelar 2025–2028. Förändringen av utgiftstakets nivå för 2029 i fasta priser innebär en minskning på 45 miljarder kronor jämfört med 2028. Att utgiftstakets nivå minskar i fasta priser men inte i löpande priser beror på att priser och löner beräknas öka.
Budgeteringsmarginalen 2029 beräknas uppgå till 7,4 procent av de takbegränsade utgifterna. Det är ett större utrymme än den säkerhetsmarginal på 3,0 procent som anges som riktlinje för budgeteringsmarginalens minsta storlek. Om det bedöms förenligt med målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande är det möjligt att genomföra reformer på budgetens utgiftssida.
Uppföljning av det kommunala balanskravet
Kommuner och regioner ska enligt kommunallagen (2017:725) ha en god ekonomisk hushållning och budgetera så att intäkterna överstiger kostnaderna, det s.k. balanskravet. Balanskravet redovisas med hjälp av resultatmåttet balanskravsresultat som definieras i lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Statistiska centralbyrån redovisar utfall för detta mått efter räkenskapsårets slut. Negativa balanskravsresultat ska enligt kommunallagen som huvudregel återställas inom tre år. Ett resultat där intäkterna i stort sett endast täcker kostnaderna är förenligt med balanskravet, men för att uppnå kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning behöver resultatet i regel vara högre.
År 2025 redovisade 90 procent av kommunerna och 85 procent av regionerna ett balanskravsresultat som var positivt eller i balans. Av de 29 kommuner som 2025 redovisade ett negativt balanskravsresultat anförde 6 kommuner synnerliga skäl för att inte behöva återställa hela eller delar av det negativa resultatet. Av de 3 regioner som redovisade ett negativt balanskravsresultat, var det ingen region som anförde synnerliga skäl. Balanskravsresultatet uppgick för kommunsektorn som helhet till 29,4 miljarder kronor 2025, varav 24,8 miljarder kronor avsåg kommunerna. Resultatet för sektorn som helhet uppgick till 43,8 miljarder kronor. Differensen mellan balans-kravsresultatet och årets resultat bestod främst av ökad avsättning till resultatreserven. Under 2025 gjorde 101 kommuner avsättningar om 8,6 miljarder kronor till resultat-reserver och 4 regioner avsättningar om 4,8 miljarder kronor (se vidare utg.omr. 25 avsnitt 2.6.1).
År 2026 och 2027 bedöms balanskravsresultatet för kommunsektorn som helhet bli positivt. Kommunsektorns resultat efter finansiella poster bedöms uppgå till omkring 45 miljarder kronor båda dessa år. Det motsvarar 3,8 procent av kommunsektorns intäkter från skatter och generella statsbidrag. Det innebär att sektorn som helhet väntas uppvisa ett resultat som är förenligt med god ekonomisk hushållning. I avsnitt 8.5 beskrivs de antaganden och bedömningar som ligger till grund för prognosen för kommunsektorns finanser.
Finanspolitisk konjunkturstabilisering
Skrivelsen Det finanspolitiska ramverket anger principer för finanspolitisk konjunktur-stabilisering som syftar till att vägleda stabiliseringspolitiska beslut. Vid normala konjunktursvängningar är penningpolitiken det huvudsakliga verktyget för att stabilisera ekonomin, medan finanspolitiken främst verkar genom s.k. automatiska stabilisatorer. I låg- och högkonjunkturer kan penningpolitiken behöva kompletteras med en aktiv finanspolitik för att stabilisera ekonomin. Beslut om aktiv finanspolitisk konjunkturstabilisering bör baseras på bedömningar av resursutnyttjandet, inflations-trycket och penningpolitikens handlingsutrymme. Den finanspolitiska konjunktur-stabiliseringen bör samspela med penningpolitiken för att uppnå en effektiv sammantagen stabiliseringspolitik.
Bedömningar av den finanspolitiska konjunkturstabiliseringen utgår i första hand från den offentliga förvaltningens finansiella sparande och det strukturella sparandet i förhållande till målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande, samt hur sparandet förändras mellan åren. Det finansiella sparandet påverkas både av aktiva beslut och av att skatteintäkter och utgifter för transfereringar varierar med konjunkturläget (automatiska stabilisatorer) och ger därmed en indikation på den samlade finanspolitikens bidrag till konjunkturstabiliseringen. Det strukturella sparandet ger en indikation på den aktiva finanspolitikens bidrag.
Finansiellt och strukturellt sparande i förhållande till målnivån
Den offentliga förvaltningens finansiella sparande beräknas uppgå till -2,3 procent 2026 och -1,9 procent 2027 (se tabell 4.5). Till och med 2026 är målnivån en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Från och med 2027 är målet 0 procent av BNP över en konjunkturcykel (se avsnitt 4.1). Att det finansiella sparandet ligger under målnivån innebär att den samlade finanspolitiken är expansiv och därmed bidrar positivt till resursutnyttjandet dessa år. Det strukturella sparandet bedöms uppgå till -1,4 procent av potentiell BNP såväl 2026 som 2027, vilket indikerar att den aktiva finanspolitiken dessa år bidrar positivt till resursutnyttjandet. Skillnaden mellan finansiellt och strukturellt sparande utgörs i huvudsak av de automatiska stabilisatorerna som bedöms ge ett betydande konjunkturstöd, framför allt 2026. Även skattebasernas sammansättning väntas ge stöd till konjunkturen.
Tabell 4.5Den offentliga förvaltningens finansiella sparande och strukturellt sparande
Procent av BNP om inte annat anges
2025
2026
2027
2028
2029
Finansiellt sparande
-1,6
-2,3
-1,9
-0,7
-0,1
Automatiska stabilisatorer1
-0,8
-0,6
-0,3
0,0
0,0
Skattebasernas sammansättning
-0,4
-0,2
-0,2
-0,1
0,1
Engångseffekter
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Strukturellt sparande2
-0,3
-1,4
-1,4
-0,6
-0,1
BNP-gap2
-1,8
-0,6
0,0
0,0
0,0
1 Inkluderar tillfälliga avvikelser från trendpriser.
2 Procent av potentiell BNP.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Förändring av finansiellt och strukturellt sparande jämfört med föregående år
År 2026 beräknas den offentliga förvaltningen finansiella sparande försvagas med 0,7 procentenheter, vilket indikerar att den samlade finanspolitiken är mer expansiv jämfört med föregående år (se tabell 4.6). Det strukturella sparandet försvagas eftersom omfattningen av tidigare vidtagna aktiva finanspolitiska åtgärder överstiger den automatiska budgetförstärkningen (som ingår i posten övrigt). Samtidigt ger de automatiska stabilisatorerna mindre stöd än föregående år till följd av att konjunktur-läget förbättras. År 2027 stärks det finansiella sparandet med 0,4 procentenheter, vilket indikerar att den samlade finanspolitiken blir mindre expansiv än föregående år. Tidigare beslutade aktiva finanspolitiska åtgärder, i huvudsak nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina, försvagar det strukturella sparandet 2027, men motverkas av den automatiska budgetförstärkningen. Samtidigt ger de automatiska stabilisatorerna mindre stöd än föregående år.
Tabell 4.6Förändring av den offentliga förvaltningens finansiella sparande och strukturellt sparande
Förändring jämfört med föregående år, procent av BNP
2026
2027
2028
2029
Förändring av finansiellt sparande
-0,7
0,4
1,1
0,6
Förändring av automatiska stabilisatorer
0,2
0,4
0,2
0,0
Förändring av skattebasernas sammansättning
0,1
0,1
0,1
0,1
Förändring av engångseffekter
0,0
0,0
0,0
0,0
Förändring av strukturellt sparande1
-1,0
0,0
0,8
0,5
varav aktiv finanspolitik (staten)2
-1,8
-0,4
0,6
0,2
varav kapitalnetto1
0,0
-0,1
0,0
0,0
varav kommunsektorn1
0,0
0,0
-0,1
0,0
varav ålderspensionssystemet1
0,1
0,0
-0,1
0,0
varav övrigt3
0,7
0,5
0,4
0,3
1 Procent av potentiell BNP.
2 Se tabell 8.2 för en redovisning av samlade budgeteffekter av tidigare beslut och nu aktuella förslag och aviseringar i förhållande till det närmast föregående året.
3 Posten Övrigt omfattar effekten av den automatiska budgetförstärkningen och inkomstförändringar som inte bedöms bero på konjunkturen.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Sammantagen bedömning av den finanspolitiska konjunkturstabiliseringen 2026 och 2027
Sammanfattningsvis bedöms finanspolitiken vara tydligt expansiv 2026. De automatiska stabilisatorerna bidrar till att hålla uppe efterfrågan i lågkonjunkturen, samtidigt som aktiva åtgärder förstärker konjunkturuppgången. År 2027 bedöms finanspolitiken fortsätta att bidra positivt till efterfrågan i ekonomin, men i mindre utsträckning än föregående år. Den expansiva finanspolitiken bedöms inte vara större än att penningpolitiken kan hantera dess effekt på inflationen.
Efter att ha hållit styrräntan på 1,75 procent under drygt ett år, höjde Riksbanken räntan till 2 procent i november 2026. I samband med sitt penningpolitiska beslut bedömde Riksbanken att det är sannolikt att styrräntan höjs ytterligare det närmaste året. Enligt Riksbankens bedömning bidrar den förda penningpolitiken till att inflationen på sikt stabiliseras kring målet på 2 procent.
Sammantaget bedömer regeringen att finans- och penningpolitiken samverkar på ett ändamålsenligt sätt och bidrar till en effektiv stabilisering av ekonomin.
Finanspolitikens hållbarhet
För att medborgarna och de finansiella marknaderna ska ha förtroende för finans-politiken måste den vara hållbar. Med detta menas att den offentliga förvaltningens inkomster och utgifter inte kommer att behöva genomgå omfattande och oväntade förändringar som en följd av att statens finansiella ställning försämrats. En hållbar finanspolitik är en förutsättning för att på ett ordnat sätt kunna hantera temporära nedgångar i den ekonomiska aktiviteten.
En indikator på marknadens förtroende för finanspolitiken är den svenska statens upplåningskostnader. Räntorna på statsobligationer har stigit globalt de senaste åren och i många länder utgör statens ränteutgifter en betydande utgiftspost. Räntan på svenska statsobligationer är dock alltjämt relativt låg och lägre än den tyska statslåneräntan, vilken ofta används som jämförelse för att bedöma hur riskfyllda svenska statsobligationer bedöms vara (se tabell 4.7). En annan indikator är den bedömning av svenska statens kreditvärdighet som görs av kreditinstituten. Fitch, Moody´s och S&P Global Ratings ger samtliga Sverige högsta kreditbetyg.
Tabell 4.7Finanspolitiska nyckeltal
Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Konsoliderad bruttoskuld
35,1
35,9
37,1
37,0
36,5
Finansiell nettoställning
30,1
29,0
27,5
27,7
28,7
Kapitalavkastning, netto
0,8
0,7
0,6
0,6
0,6
Tioårig statsobligationsränta, slutvärde1
2,8
3,2
2,9
2,9
2,9
Räntedifferens mot Tyskland, tioårig statsobligation2
-0,1
-0,3
-0,3
-0,1
-0,1
1 Procent.
2 Procentenheter. Ett negativt värde innebär att den svenska statsobligationsräntan är lägre än den tyska.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Ett viktigt skäl till marknadens förtroende för de svenska offentliga finanserna är att den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld är låg i en internationell jämförelse. Den svenska bruttoskulden 2026–2029 bedöms uppgå till 36–37 procent av BNP, vilket kan jämföras med att genomsnittet i EU motsvarade ca 83 procent av BNP 2025. Kapitalnettot, dvs. skillnaden mellan den offentliga förvaltningens kapitalinkomster och kapitalutgifter, är positivt och bedöms utgöra en stabil andel av BNP framöver. Det visar att de finansiella tillgångarna genererar marknadsmässiga kapitalinkomster som överstiger kapitalutgifterna, vilket bidrar till förtroendet för de offentliga finanserna.
Regeringen gör även framåtblickande bedömningar av finanspolitikens hållbarhet med hjälp av ekonomiska modeller (se prop. 2025/26:100 avsnitt 10). Syftet med dessa bedömningar är att tidigt fånga upp tecken på att finanspolitiken inte är hållbar så att åtgärder för att säkerställa hållbarheten och upprätthålla förtroendet för finans-politiken kan vidtas i god tid. Ett sätt att bedöma finanspolitikens hållbarhet är att beräkna hur mycket den offentliga förvaltningens finansiella sparande permanent behöver ändras 2027 för att den konsoliderade offentliga bruttoskulden ska motsvara EU:s gränsvärde på 60 procent av BNP 2070 (S1-indikatorn). Enligt beräkningen kan sparandet försvagas med motsvarande 0,3 procent av BNP 2027. Om samma beräkning görs utifrån att bruttoskulden ska vara i linje med skuldankaret på 35 procent av BNP 2040, blir värdet 0,0 procent av BNP, dvs. ingen anpassning av sparandet behöver ske för att nå målet. Om i stället den offentliga finansiella nettoställningen ska vara stabil som andel av BNP (S2-indikatorn) beräknas sparandet kunna försvagas med 0,6 procent. Då beräkningarna bygger på antaganden om finanspolitikens och ekonomins utveckling är de behäftade med betydande osäkerhet. Beräkningarna ska därför inte ses som rekommendationer om hur sparandet bör ändras, utan endast som indikatorer på om dagens finanspolitik är i linje med en hållbar skuldutveckling.
Utifrån ovan beräkningar, samt de andra indikatorer som presenterats i detta avsnitt, bedömer regeringen att finanspolitiken är hållbar.
Inkomster
I detta avsnitt lämnas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2027 och en preliminär beräkning av inkomsterna för 2028 och 2029. Även prognosen för den offentliga förvaltningens skatteintäkter redovisas. En jämförelse görs mellan nuvarande prognos och prognosen i 2026 års ekonomiska vårproposition (prop. 2025/26:100). Det görs även en uppföljning av inkomsterna som beräknades i de av riksdagen ursprungligen beslutade budgetarna för 2025 respektive 2026. Denna proposition lämnas av en övergångsregering och särskilda principer har tillämpats vid utformningen av propositionen (se avsnitt 1.1). Att propositionen har lämnats av en övergångsregering medför att prognoserna är förknippade med en större osäkerhet än normalt.
Sammanfattning
Tillväxten i skatteintäkterna var relativt dämpad under 2025. Det beror på en fortsatt svag utveckling av viktiga skattebaser som hushållens konsumtion och på genomförda skattesänkningar som påverkar intäkter från skatt på arbete och mervärdesskatt.
År 2026 väntas tillväxten i skatteintäkterna öka, trots betydande tillfälliga skattesänkningar. En väntad återhämtning på arbetsmarknaden under det andra halvåret medför att lönesumman bedöms stiga i snabbare takt, vilket bidrar till ökade intäkter från skatt på arbete. Samtidigt väntas tillväxten i hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna tillta, vilket leder till ökade skatteintäkter från mervärdesskatt.
Även 2027 väntas skatteintäkterna öka i en tilltagande takt. Återhämtningen på arbetsmarknaden bedöms stärkas och även hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar väntas öka i en tilltagande takt.
Skattekvoten, dvs. de totala skatteintäkterna som andel av BNP, väntas 2026 sjunka till en historiskt låg nivå. Skattekvoten påverkas både av tillfälliga skattesänkningar som minskar skatteintäkterna och en fortsatt förbättring av ekonomin som stärker BNP. År 2027 väntas kvoten stiga något då bl.a. intäkter från skatt på arbete väntas öka snabbare än BNP.
Skatteintäkterna väntas bli sammanlagt ca 4 miljarder kronor högre 2027 till följd av beslutade och aviserade förändringar på skatteområdet.
Regeringens förslag till beräkning av inkomster i statens budget
Regeringens förslag
Den beräkning av inkomster i statens budget för 2027 som sammanställts i bilaga 1 avsnitt 2 godkänns.
Den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2028 och 2029 enligt tabell 5.1 godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete.
Skälen för regeringens förslag
Enligt 9 kap. 5 § riksdagsordningen ska regeringen lämna ett förslag till statens inkomster för det kommande budgetåret. Regeringens förslag till inkomstberäkning för 2027 redovisas i bilaga 1 avsnitt 2. Regeringen ska i budgetpropositionen också lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar för det andra och tredje tillkommande budgetåret, se 2 kap. 3 § budgetlagen (2011:203). Regeringens förslag till preliminära inkomstberäkningar för 2028 och 2029 redovisas i tabell 5.1.
Offentliga förvaltningens skatteintäkter
Den offentliga förvaltningens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna efter att avdrag har gjorts för de skatter som tillfaller EU, ska i enlighet med budgetlagen redovisas under det år som den skattepliktiga händelsen ägde rum. Statens skatteintäkter erhålls från den offentliga förvaltningens skatteintäkter där avdrag görs för de skatter som tillhör kommuner och regioner samt för ålderspensionssystemet.
Tillväxten i svensk ekonomi bedöms öka under 2026 samtidigt som arbetsmarknaden stärks något. Viktiga skattebaser, såsom lönesumman, hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar, väntas växa snabbare än föregående år, vilket bidrar till att skatteintäkterna bedöms öka med 3,8 procent 2026 (se diagram 5.1). Trots den tillfälliga sänkningen av mervärdesskatt på livsmedel bedöms intäkterna från mervärdesskatten öka i en snabbare takt än 2025. Den starkare ekonomiska utvecklingen väntas även leda till högre vinstutveckling och stigande tillgångspriser, vilket bidrar till ökade intäkter från skatt på företagsvinster och hushållens kapitalvinster.
Diagram 5.1Totala skatteintäkter
Utfall 2000–2025, prognos 2026–2029
Årlig procentuell förändring
Källor: Skatteverket, Statskontoret och egna beräkningar.
År 2027 bedöms svensk ekonomi vara i konjunkturell balans och tillväxten i skatteintäkterna väntas stiga till 5,4 procent. Det beror på en fortsatt gynnsam utveckling för skattebaserna för inkomstskatter och mervärdesskatt. Även tidigare tillfälliga skattesänkningar, främst på drivmedel, som upphör och inte längre dämpar ökningen av skatteintäkterna, väntas bidra till en stigande ökningstakt.
Tabell 5.1Offentliga förvaltningens skatteintäkter och inkomsterna i statens budget
Miljarder kronor. Utfall 2024 och 2025, prognos 2026–2029
Inkomsthuvudgrupp
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Skatt på arbete
1 525,0
1 549,2
1 604,1
1 693,8
1 767,8
1 837,2
1100
Direkta skatter
769,3
771,8
799,6
848,0
881,4
915,7
varav kommunal inkomstskatt
928,4
962,1
1 000,2
1 052,2
1 093,2
1 136,8
varav statlig inkomstskatt
63,9
64,2
68,2
73,4
74,7
75,4
varav jobbskatteavdrag
-181,3
-202,0
-224,8
-231,7
-239,6
-248,4
varav avdrag för hushållsarbete
-20,2
-30,3
-22,0
-23,5
-24,5
-25,5
varav övrigt
-21,6
-22,2
-22,0
-22,4
-22,5
-22,7
1200
Indirekta skatter
755,7
777,4
804,5
845,8
886,4
921,5
varav arbetsgivaravgifter
734,5
759,8
792,7
833,5
867,7
902,4
varav egenavgifter
11,4
11,8
11,5
11,5
11,5
11,5
varav särskild löneskatt
65,1
62,6
66,5
69,6
72,4
75,2
varav nedsättningar
-5,3
-5,4
-12,4
-12,4
-6,5
-6,7
varav skatt på tjänstegruppliv
0,5
0,6
0,6
0,6
0,6
0,6
varav avgifter till premiepensionssystemet
-50,5
-52,0
-54,3
-57,0
-59,3
-61,7
1300
Skatt på kapital
389,8
410,1
446,7
474,9
493,9
514,3
varav skatt på kapital, hushåll
85,3
93,5
108,2
112,9
115,0
119,8
varav skatt på företagsvinster
202,9
212,7
226,7
238,4
250,8
263,1
varav avkastningsskatt
31,6
30,3
36,5
45,3
47,6
49,2
varav fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift
41,6
45,6
46,7
48,0
49,2
50,3
varav stämpelskatt
10,6
12,3
13,3
13,9
14,3
14,7
varav kupongskatt m.m.
11,1
9,0
8,5
9,7
10,2
10,4
varav riskskatt för kreditinstitut
6,7
6,7
6,7
6,7
6,7
6,7
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
703,6
714,4
729,0
761,5
813,5
845,9
varav mervärdesskatt
561,9
584,8
612,9
634,8
682,7
706,6
varav skatt på tobak
14,8
9,8
12,3
12,4
12,7
13,0
varav skatt på etylalkohol
5,4
5,6
5,6
5,7
5,7
5,8
varav skatt på vin m.m.
7,2
6,9
6,8
6,9
7,0
7,0
varav skatt på öl
5,4
5,2
5,2
5,2
5,3
5,3
varav energiskatt
46,5
43,1
34,9
37,7
40,4
42,5
varav koldioxidskatt
24,6
23,4
16,1
23,4
23,3
23,2
varav övriga skatter på energi och miljö
9,3
6,8
5,6
5,1
5,4
10,9
varav skatt på vägtrafik
21,6
21,4
21,6
22,0
22,4
22,7
varav övriga skatter
6,9
7,3
7,9
8,2
8,6
8,9
1500
Skatt på import
8,5
9,1
8,8
9,3
9,6
9,9
1600
Restförda och övriga skatter
2,1
7,8
4,0
4,3
10,3
6,7
varav restförda skatter
-16,5
-10,9
-13,0
-12,0
-11,0
-10,2
varav övriga skatter
18,6
18,8
17,1
16,3
21,3
16,9
Totala skatteintäkter
2 629,1
2 690,6
2 792,6
2 943,7
3 095,0
3 214,0
1700
Avgående poster, skatter till EU
-8,5
-9,1
-8,8
-9,3
-9,6
-9,9
Offentliga förvaltningens skatteintäkter
2 620,6
2 681,5
2 783,8
2 934,4
3 085,4
3 204,1
1800
Avgående poster till andra sektorer
-1 279,2
-1 327,0
-1 380,8
-1 451,3
-1 508,0
-1 567,5
varav kommunala skatter
-952,5
-987,3
-1 026,1
-1 079,2
-1 121,2
-1 165,6
varav avgifter till ålderspensionssystemet
-326,7
-339,8
-354,6
-372,0
-386,8
-401,9
Statens skatteintäkter
1 341,4
1 354,5
1 403,0
1 483,2
1 577,5
1 636,5
1900
Periodiseringar
-10,1
-5,1
-17,0
2,4
16,2
6,9
Uppbördsförskjutningar
13,7
26,7
4,3
1,8
19,4
20,2
Betalningsförskjutningar
-39,4
-46,1
-29,8
-4,1
-3,5
-13,3
varav kommuner och regioner
-17,9
-12,0
-9,8
9,4
10,2
-0,7
varav ålderspensionssystemet
-2,4
-0,4
2,2
2,9
1,1
1,1
varav privat sektor
-19,1
-33,4
-21,8
-15,8
-14,8
-13,8
varav kyrkosektorn
-0,2
-0,3
-0,3
-0,7
0,0
0,0
varav EU
0,2
0,0
-0,1
0,0
0,0
0,0
Anstånd
15,6
14,2
8,5
4,6
0,2
0,0
1000
Statens skatteinkomster
1 331,3
1 349,4
1 386,0
1 485,5
1 593,7
1 643,4
Övriga inkomster
-58,6
-45,5
-51,2
-77,5
-87,2
-87,9
2000
Inkomster av statens verksamhet
47,6
51,7
49,8
48,8
51,2
54,1
3000
Inkomster av försåld egendom
1,2
0,5
5,0
5,0
5,0
5,0
4000
Återbetalning av lån
0,4
0,7
0,5
0,5
0,5
0,5
5000
Kalkylmässiga inkomster
21,9
25,1
25,3
24,7
24,7
21,8
6000
Bidrag m.m. från EU
16,4
32,0
35,9
14,8
13,9
11,8
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
-146,1
-155,5
-167,7
-171,3
-182,5
-181,1
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekontot
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Statsbudgetens inkomster
1 272,7
1 303,9
1 334,8
1 408,0
1 506,4
1 555,5
Anm.: Samtliga år är redovisade enligt den struktur som gäller för statens budget för 2027. År 2025 är enligt preliminära utfall från Skatteverket och kan skilja sig mot skatteintäkter redovisade i avsnitt 8 där utfall baseras på nationalräkenskaperna från Statistiska centralbyrån. Statistikutfall t.o.m. 2026-10-23 har beaktats.
Källor: Skatteverket, Statskontoret och egna beräkningar.
Skattekvoten väntas vara historiskt låg 2026 och 2027
Skattekvoten, dvs. de totala skatteintäkterna som andel av BNP, väntas under 2026 minska till 40,2 procent av BNP, vilket är den lägsta nivån sedan 1975. Förändringar i skattekvoten påverkas huvudsakligen av förändringar i skattesystemet, men även intäkternas sammansättning och utvecklingen av BNP har betydelse. År 2026 väntas minskningen främst bero på beslutade skattereformer. Skattekvoten förväntas därefter stiga successivt 2027–2029, bl.a. till följd av att tillfälliga reformer upphör (se tabell 5.2).
Tabell 5.2Skattekvot
Procent av BNP. Utfall 2024 och 2025, prognos 2026–2029
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Skattekvot
40,8
40,5
40,2
40,5
41,0
41,1
varav skatt på arbete
23,7
23,3
23,1
23,3
23,4
23,5
varav skatt på kapital
6,1
6,2
6,4
6,5
6,5
6,6
varav skatt på konsumtion och insatsvaror
11,1
10,9
10,6
10,6
10,9
10,9
varav övriga skatter
0,0
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.
Största delen av skatteintäkterna kommer från skatt på arbete
Skatteintäkterna på arbete utgör ca 60 procent av de offentliga skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. De direkta skatterna på arbete består i huvudsak av kommunal och statlig inkomstskatt, medan de indirekta skatterna på arbete främst utgörs av arbetsgivaravgifter. De totala skatteintäkterna minskas av ett antal skattereduktioner.
Kommunal inkomstskatt bedöms öka i en stigande takt
En återhämtning på arbetsmarknaden väntas under andra halvåret 2026 och 2027, och lönesumman bedöms därför öka i en tilltagande takt. Därmed väntas det kommunala skatteunderlaget, liksom de kommunala inkomstskatterna, öka i en snabbare takt 2026 och 2027 än 2025, trots en sänkt genomsnittlig kommunalskattesats för 2026.
Den faktiska utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget påverkas av regeländringar. Rensat för effekter av regeländringar bedöms utvecklingen ha varit starkare än den faktiskt redovisade för perioden 2024–2027 (se tabell 5.3). Detta är ett resultat av tidigare beslutade förstärkningar av det förhöjda grundavdraget, senareläggning av höjd åldersgräns för rätt till förhöjt grundavdrag och sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
Tabell 5.3Faktisk och underliggande utveckling av kommunsektorns skatteunderlag
Årlig procentuell förändring. Utfall 2024 och 2025, prognos 2026–2029
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Faktisk utveckling
3,5
3,6
3,9
5,2
3,9
4,0
Underliggande utveckling
3,7
3,8
4,3
5,3
3,9
4,0
Källor: Skatteverket och egna beräkningar.
Statlig inkomstskatt väntas öka snabbare än BNP
Intäkter från statlig inkomstskatt väntas öka i snabbare takt 2026 och 2027 än genomsnittet för de tio senaste åren och snabbare än BNP. I genomsnitt bedöms intäkterna öka med 7 procent för de båda åren. Skiktgränsen för statlig inkomstskatt har för dessa år räknats upp i en långsammare takt än normalt till följd av en dämpad allmän prisutveckling 2025 och 2026. Ju lägre skiktgräns, desto fler personer hamnar över skiktgränsen för att betala statlig inkomstskatt, vilket i sin tur innebär högre skatteintäkter.
Skattereduktionerna för inkomstskatter bedöms öka i en avtagande takt
Skattereduktionerna bedöms totalt sett öka i en avtagande takt 2026 och 2027 (se tabell 5.4). Efter en ökning med 10 procent 2025 väntas ökningstakten gradvis avta och nå knappt 4 procent 2027. Ökningstakten dämpas främst av att den tillfälligt höjda subventionsgraden för avdrag för hushållsarbete upphörde vid utgången av 2025 samt att jobbskatteavdraget förstärktes 2025 och 2026. I övrigt följer skattereduktionerna utvecklingen av skatteunderlaget relativt väl.
Tabell 5.4Skattereduktioner
Miljarder kronor. Utfall 2024 och 2025, prognos 2026–2029
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Allmän pensionsavgift
-158,0
-164,5
-171,7
-180,0
-187,0
-194,2
Jobbskatteavdrag
-181,3
-202,0
-224,8
-231,7
-239,6
-248,4
Avdrag för hushållsarbete
-20,2
-30,3
-22,0
-23,5
-24,5
-25,5
Övriga skattereduktioner
-21,6
-22,2
-22,0
-22,4
-22,6
-22,7
Summa
-381,1
-419,0
-440,5
-457,8
-473,7
-490,7
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Övriga skattereduktioner innehåller bl.a. skattereduktioner för förvärvsinkomster, sjuk- och aktivitetsersättning, grön teknik och boende i vissa områden.
Källor: Skatteverket och egna beräkningar.
Intäkterna från indirekt skatt på arbete väntas öka successivt
Intäkterna från de indirekta skatterna på arbete väntas öka med drygt 3 procent 2026. Den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga bidrar till att dämpa utvecklingstakten. Samtidigt väntas läget på arbetsmarknaden förbättras och lönesumman stiga i successivt snabbare takt 2026 och 2027 jämfört med 2025, vilket bidrar till ökade intäkter. År 2027 väntas därför utvecklingstakten tillta och uppgå till drygt 5 procent.
Fler skattebaser väntas bidra till ökade intäkter från skatt på kapital
Skatteintäkterna på kapital består främst av intäkter från hushållens kapitalskatter och skatt på företagens vinster, men inkluderar även intäkter från stämpelskatt, avkastningsskatt på pensioner samt fastighetsskatt och fastighetsavgift.
Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster väntas fortsätta stiga
Underlaget för hushållens skatt på kapital utgörs av nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. De största posterna utgörs av realiserade kapitalvinster, utdelnings-inkomster, avdrag för hushållens ränteutgifter och schablonintäkter. Nettot från kapitalinkomsterna, och därmed hushållens skatt på kapital, väntas fortsätta att öka successivt från och med 2026.
Utvecklingen av realiserade kapitalvinster påverkas i stor utsträckning av tillgångs-priser på finansiella och reala tillgångar samt av omsättningen av hus och bostadsrätter. Läget på bostadsmarknaden har varit dämpat under flera år, men väntas förbättras gradvis fr.o.m. 2026. Samtidigt bedöms börsutvecklingen vara stark under 2026 för att därefter mattas av något. Realiserade kapitalvinster väntas sammantaget utvecklas väl 2026–2029.
Marknadsräntorna sjönk 2025 och bedöms fortsätta falla något även 2026. Trots ökade räntebärande tillgångar väntas därför ränteinkomsterna ligga kvar på en lägre nivå än 2024 under 2025–2029. Bolåneräntorna har sjunkit i mindre utsträckning, men väntas i genomsnitt vara lägre 2026 än 2025. Trots att bolånestocken förväntas öka bedöms ränteutgifterna ändå minska till följd av det avtrappade ränteavdraget för lån utan säkerhet. Från och med 2027 väntas bolåneräntorna stiga igen, men ränteutgifterna bedöms ändå förbli lägre än 2024 års nivå 2026–2029. Även utdelningsinkomsterna minskade 2025, men väntas öka tydligt framöver. Redan 2027 väntas nivån överstiga den för 2024. Utvecklingen dämpas något av förslaget om ändrade skatteregler för delägare i fåmansföretag.
Intäkterna från skatt på företagsvinster väntas öka genomsnittligt 2026
Skatteintäkterna från företagsvinster ökade med 5 procent 2025 och väntas öka med 7 procent 2026, vilket är i nivå med genomsnittet de senaste tio åren. Trots global osäkerhet har många större bolag redovisat starka kvartalsrapporter under året. Vinstutvecklingen väntas därför vara god 2026, och även 2027 då näringslivets resultat bedöms stärkas i takt med att den ekonomiska aktiviteten ökar. Under perioden 2026–2029 väntas skatteintäkterna öka med i genomsnitt 5,5 procent per år. Även som andel av BNP bedöms skatteintäkterna från företagsvinster öka i linje med ett historiskt genomsnitt under kommande år.
Riskskatt betalas av stora kreditinstitut
Riskskatt för kreditinstitut ska betalas av stora kreditinstitut som riskerar att orsaka kostnader för samhället vid en finansiell kris. Riskskatt betalas om summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde. För beskattningsår som påbörjas under 2026 är gränsvärdet 197 miljarder kronor. Intäkterna från riskskatten väntas uppgå till ca 6,7 miljarder kronor per år 2026–2029.
Intäkterna från avkastningsskatt fortsätter mot historiskt höga nivåer
Intäkterna från avkastningsskatten påverkas främst av statslåneräntan året före beskattningsåret. Efter de senaste årens ränteuppgång är skatteintäkterna historiskt höga och bedöms fortsätta öka både 2026 och 2027. Avkastningsskatten väntas uppgå till i genomsnitt 45 miljarder kronor per år 2026–2029.
Skatteintäkterna från konsumtion och insatsvaror bedöms öka svagt 2026
Skatt på konsumtion och insatsvaror består av mervärdesskatt och punktskatter. Sammantaget väntas intäkterna från dessa skatter öka med 2 procent, eller 15 miljarder kronor, 2026. Utvecklingen hålls tillbaka av de skattesänkningar som har genomförts avseende både mervärdesskatt och punktskatter. Ökningstakten väntas därefter stiga betydligt 2027, till 4,5 procent, främst till följd av att tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel upphör.
Intäkterna från mervärdesskatt bedöms öka stabilt 2026 och 2027
Intäkterna från mervärdesskatt väntas öka med 5 procent 2026 och 4 procent 2027, vilket motsvarar genomsnittet de senaste tio åren. Ökningen motsvarar i genomsnitt 25 miljarder kronor per år i skatteintäkter. Återhämtningen i svensk ekonomi har pågått under 2026 och viktiga skattebaser som hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar väntas öka i snabbare takt. Det medför att skatteintäkterna från mervärdesskatt också ökar i snabbare takt, även om utvecklingen dämpas av den tillfälliga sänkningen av mervärdesskatt på livsmedel under perioden den 1 april 2026–31 december 2027. Den kraftiga ökningen av mervärdesskatteintäkterna 2028 förklaras till stor del av att den tillfälliga skattesänkningen då upphör.
Punktskatteintäkterna minskar 2026
Punktskatteintäkterna bedöms minska med 10 procent 2026, motsvarande 14 miljarder kronor. Minskningen beror främst på skattesänkningar inom energiområdet som sänkningen av skatt på elektrisk kraft och tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel. Även 2024 och 2025 minskade intäkterna i motsvarande takt, främst till följd av skattesänkningar på bensin och diesel samt att vissa punktskatter inte indexeras. Det gäller exempelvis fordonsskatter och alkoholskatt. Punktskatternas andel av BNP har minskat trendmässigt över tid. Jämfört med 2010 har andelen 2026 halverats, från 3,5 procent till 1,7 procent av BNP.
Restförda och övriga skatter påverkas av anstånd
Restförda och övriga skatter består främst av uppbördsförluster, omprövningar och anstånd från hushåll och företag, avgifter till public service samt intäkter som förs till fonder. Intäkterna väntas uppgå till 4 miljarder kronor 2026 och 2027. Under dessa år väntas skatteintäkterna vara lägre än normalt till följd av höga uppbördsförluster kopplade till återbetalning av de tillfälliga skatteanstånd som beviljades under pandemin (se tabell 5.1). Resolutionsavgifter från banker och kreditinstitut väntas tillföras resolutionsreserven under 2026 och 2028, men inte under 2027. Resolutionsavgifter redovisas som skatteintäkter i nationalräkenskaperna.
Skatteintäkterna ökar något långsammare 2028–2029
Under 2028 och 2029 väntas de totala skatteintäkterna öka med i genomsnitt 4,5 procent per år, vilket är i linje med de senaste tio åren men svagare än 2027. Utvecklingen påverkas bl.a. av konsumtionsskatterna, då mervärdesskatten på livsmedel återgår till den tidigare skattesatsen om 12 procent 2028. Även skatt på arbete bidrar med en genomsnittlig ökningstakt, medan skatt på kapital i stället ökar långsammare än de senaste tio åren och dämpar utvecklingen av de totala skatteintäkterna.
Offentligfinansiella effekter av samtliga ändrade skatte- och avgiftsregler
De bedömda effekterna av samtliga ändrade skatte- och avgiftsregler 2024–2029 redovisas i tabell 5.6. Tabellen visar alla regeländringar sammantaget, såväl ändringar som tidigare har beslutats av riksdagen och aviserats av regeringen som förslag och aviseringar i denna proposition. Även ett urval av enskilda regeländringar redovisas. Regeländringarna visas i förhållande till det närmast föregående året. Den samlade offentligfinansiella effekten av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas öka skatteintäkterna med drygt 4 miljarder kronor 2027. Detta inkluderar effekter av föreslagna regeländringar i denna proposition samt regeländringar som aviserades i budgetpropositionen för 2026, men som inte lämnas i denna proposition.
Tabell 5.5Offentligfinansiella effekter av samtliga ändrade skatte- och avgiftsregler
Miljarder kronor, bruttoeffekt i förhållande till det närmast föregående året
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Skatt på arbete
3,5
-20,5
-23,5
-0,4
6,5
-0,1
Kommunalskatt
2,3
-1,5
-4,5
-0,2
-0,1
-0,1
varav förändrad medelutdebitering
3,6
1,2
-0,9
varav olika förstärkningar av grundavdragen
-2,4
-3,9
varav övrigt, kommunalskatt
-1,4
-0,3
0,3
-0,2
-0,1
-0,1
Statlig skatt
12,4
-0,5
-0,3
varav pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024
12,3
varav övrigt, statlig skatt
0,0
-0,5
-0,3
Skattereduktioner
-14,2
-18,9
-12,8
-0,1
varav slopad avtrappning i jobbskatteavdraget och jobbskatteavdraget för äldre
-4,4
varav förstärkt jobbskatteavdrag
-11,0
-11,1
-17,4
varav tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdrag
-4,4
4,4
varav övrigt, skattereduktioner
-3,2
0,9
0,2
-0,1
Socialavgifter
3,1
-0,1
-5,6
0,3
6,6
varav tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar
1,7
-7,1
0,5
6,6
varav höjda åldersgränser i skattesystemet
1,9
varav övrigt, socialavgifter
1,5
-0,1
-0,4
-0,3
Skatt på kapital
2,4
0,8
1,2
0,4
0,0
0,0
Inkomstskatt, företag
2,2
0,3
0,3
0,4
-0,1
0,0
Övriga skatter på kapital
0,2
0,5
0,9
0,0
0,0
varav en skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
-4,4
-2,6
varav avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet
4,3
4,3
varav övrigt, övriga skatter på kapital
0,2
0,6
-0,8
0,0
0,0
Skatt på konsumtion
-3,7
-6,1
-34,8
4,3
21,3
Mervärdesskatt
0,0
-0,3
-16,1
-5,4
21,3
varav tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel
-15,9
-5,3
21,3
varav övrigt, mervärdesskatt
0,0
-0,3
-0,2
-0,1
0,1
Punktskatter
-3,7
-5,8
-18,7
9,7
-0,1
varav sänkt energi- och koldioxidskatt på bensin och diesel
-5,5
-4,8
-11,8
9,7
0,0
varav sänkt energiskatt på el
-5,9
-0,1
-0,1
varav övrigt, punktskatter
1,8
-1,0
-1,0
0,1
0,0
Restförda och övriga skatter
0,8
0,7
0,5
0,1
Totala skatteintäkter
3,0
-25,1
-56,5
4,3
27,7
-0,1
Totala skatteintäkter, exkl. kommunal utdebitering
-0,7
-26,3
-55,6
4,3
27,7
-0,1
Anm.: I tabell 8.2 motsvaras totala skatteintäkter exkl. kommunal utdebitering av skattereformer, brutto.
Källa: Egna beräkningar.
Statens inkomster
Skatteinkomster redovisas när in- och utbetalningarna sker
Skillnaden mellan skatteintäkter och skatteinkomster utgörs av periodiseringar. Periodiseringarna består i sin tur av uppbörds- och betalningsförskjutningar. Inkomsterna i statens budget, dvs. statens skatteinkomster och övriga inkomster, ska enligt budgetlagen redovisas kassamässigt, dvs. när de faktiska in- och utbetalningarna sker. Utfall och prognoser för periodiseringar och övriga inkomster redovisas i tabell 5.1.
Skatteintäkter och skatteinkomster har olika påverkan på de offentliga finanserna. Exempelvis påverkar kapitalplaceringar på skattekontot och förändringar av möjligheterna att ansöka om tillfälliga anstånd statens budgetsaldo, men inte statens finansiella sparande.
Övriga inkomster påverkas av utdelningar från statliga bolag
Utfall och prognoser för de inkomster som redovisas under inkomsttyp Övriga inkomster i statens budget framgår av tabell 5.1. I dessa inkomster ingår avräkningar, som främst avser kompensation för statlig och kommunal mervärdesskatt.
Inkomster av statens verksamhet utgör merparten av Övriga inkomster och väntas uppgå till 49–54 miljarder kronor per år 2026–2029. En betydande del av dessa inkomster utgörs av utdelningar från statligt ägda bolag. För inkomster av försåld egendom görs ett antagande om försäljningsinkomster om 5 miljarder kronor per år under kommande år. Bidragen från EU ökade kraftigt 2025 och väntas fortsatt vara på en förhöjd nivå även 2026 till följd av utbetalningar från faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Därefter väntas bidrag från EU återgå till tidigare nivåer.
Ändrad redovisning av inkomsttitlar
Följande inkomsttitel läggs till:
1468 Intäkter från mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM)
Jämförelse med 2026 års ekonomiska vårproposition och uppföljning av statens budget för 2025 och 2026
I detta avsnitt jämförs prognosen för skatteintäkterna och övriga inkomster i denna proposition med prognosen i 2026 års ekonomiska vårproposition. Prognosskillnaderna finns redovisade i den högra delen av tabell 5.6. Vidare görs en uppföljning av inkomsterna i statens budget för 2025 och 2026, där prognosskillnaderna redovisas i den vänstra delen av tabell 5.6.
Tabell 5.6Utfall och aktuell prognos jämfört med statens budget för 2025 och 2026 samt en jämförelse med prognosen i 2026 års ekonomiska vårproposition
Miljarder kronor
Utfall
2025
Jfr med SB25
2025
Prognos
2026
Jfr med SB26
2026
Jfr med VÅP26
2025
Jfr med VÅP26
2026
Jfr med VÅP26
2027
Jfr med VÅP26
2028
Jfr med VÅP26
2029
Skatt på arbete
1 549,2
-28,7
1 604,1
-18,9
-1,8
-9,5
-3,5
-6,6
-4,9
Direkta skatter
771,8
-15,2
799,6
-9,4
2,7
-3,9
0,2
-2,0
0,3
varav kommunal inkomstskatt
962,1
-7,5
1 000,2
-8,1
2,8
-0,6
2,3
1,5
2,2
varav statlig inkomstskatt
64,2
0,0
68,2
-0,9
0,2
-0,1
-0,5
-1,2
-0,4
varav jobbskatteavdrag
-202,0
2,4
-224,8
1,4
-0,5
0,3
-0,9
-1,5
-0,7
varav avdrag för hushållsarbete
-30,3
-10,4
-22,0
-0,8
0,2
-2,9
-0,1
-0,1
-0,1
varav övrigt
-22,2
0,4
-22,0
-0,9
0,0
-0,6
-0,7
-0,7
-0,7
Indirekta skatter
777,4
-13,6
804,5
-9,6
-4,5
-5,6
-3,7
-4,6
-5,2
varav arbetsgivaravgifter
759,8
-11,3
792,7
-7,7
0,1
-1,8
0,4
0,1
-0,3
varav egenavgifter
11,8
0,1
11,5
-0,5
0,1
-0,1
-0,1
0,0
0,0
varav särskild löneskatt
62,6
-5,0
66,5
-3,2
-4,7
-4,1
-4,1
-4,3
-4,5
varav nedsättningar
-5,4
1,4
-12,4
0,9
0,0
0,3
0,1
-0,5
-0,5
varav skatt på tjänstegruppliv
0,6
0,0
0,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
varav avgifter tillpremiepensionssystemet
-52,0
1,3
-54,3
0,9
0,0
0,1
-0,1
0,0
0,0
Skatt på kapital
410,1
-8,5
446,7
4,9
-2,1
3,5
10,5
9,4
11,8
varav skatt på kapital, hushåll
93,5
1,4
108,2
6,9
5,3
7,2
8,7
5,2
5,7
varav skatt på företagsvinster
212,7
-12,5
226,7
-6,4
-9,3
-5,6
-5,3
-3,1
-0,3
varav avkastningsskatt
30,3
0,3
36,5
4,0
-0,1
0,9
4,8
4,8
3,8
varav fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift
45,6
2,5
46,7
1,8
2,0
1,8
1,8
1,8
1,9
varav stämpelskatt
12,3
-0,6
13,3
0,9
0,0
0,6
0,6
0,6
0,6
varav kupongskatt m.m.
9,0
-0,3
8,5
-2,2
0,0
-1,3
-0,3
0,0
0,0
varav riskskatt för kreditinstitut
6,7
0,7
6,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Skatt på konsumtion ochinsatsvaror
714,4
-13,9
729,0
-0,2
1,1
-0,5
4,1
4,9
3,9
varav mervärdesskatt
584,8
-4,8
612,9
10,7
1,6
8,6
6,2
4,8
5,0
varav skatt på tobak och alkohol
27,6
-4,2
29,9
-1,5
0,0
-0,9
-1,0
-0,9
-1,0
varav energiskatt
43,1
-1,4
34,9
-1,2
-0,1
0,2
0,2
1,5
1,5
varav koldioxidskatt
23,4
-1,1
16,1
-8,2
0,0
-8,5
-0,5
0,0
0,1
varav övriga skatter på energi ochmiljö
6,8
-0,7
5,6
0,6
0,0
0,0
-0,9
-0,4
-1,6
varav skatt på vägtrafik
21,4
-1,1
21,6
0,2
0,0
0,1
0,0
-0,1
-0,1
varav övriga skatter
7,3
-0,5
7,9
-0,8
-0,4
0,0
0,0
0,0
0,0
Skatt på import
9,1
1,1
8,8
0,0
0,0
-0,4
-0,3
-0,3
-0,3
Restförda och övriga skatter
7,8
-2,9
4,0
-3,6
-5,7
-3,4
-0,4
-0,2
0,3
varav restförda skatter
-10,9
1,8
-13,0
2,0
0,0
1,0
0,3
0,5
1,0
varav övriga skatter
18,8
-4,6
17,1
-5,5
-5,7
-4,4
-0,7
-0,7
-0,7
Totala skatteintäkter
2 690,6
-52,9
2 792,6
-17,8
-8,6
-10,4
10,4
7,1
10,8
Avgående poster, skatter till EU
-9,1
-1,1
-8,8
0,0
0,0
0,4
0,3
0,3
0,3
Offentliga förvaltningens skatteintäkter
2 681,5
-54,0
2 783,8
-17,8
-8,6
-9,9
10,7
7,4
11,1
Avgående poster till andra sektorer
-1 327,0
9,4
-1 380,8
11,4
-3,3
1,4
-2,8
-1,8
-2,4
varav kommunala skatter
-987,3
4,8
-1 026,1
7,9
-2,8
0,6
-2,4
-1,6
-2,4
varav avgifter tillålderspensionssystemet
-339,8
4,7
-354,6
3,5
-0,6
0,8
-0,4
-0,2
0,0
Statens skatteintäkter
1 354,5
-44,6
1 403,0
-6,4
-11,9
-8,6
7,9
5,6
8,7
Periodiseringar
-5,1
-8,2
-17,0
-27,2
11,9
-11,6
-10,5
-0,3
-7,1
Statens skatteinkomster
1 349,4
-52,8
1 386,0
-33,6
0,0
-20,2
-2,6
5,3
1,7
Övriga inkomster
-45,5
-17,2
-51,2
-6,5
0,0
-2,3
-4,1
-3,5
-5,4
2000 Inkomster av statensverksamhet
51,7
3,9
49,8
-0,8
0,0
-0,4
-0,7
-0,9
-1,0
3000 Inkomster av försåld egendom
0,5
-4,5
5,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
4000 Återbetalning av lån
0,7
0,1
0,5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
5000 Kalkylmässiga inkomster
25,1
1,2
25,3
0,9
0,0
0,3
0,2
0,3
0,1
6000 Bidrag m.m. från EU
32,0
-16,8
35,9
0,2
0,0
1,4
-0,3
0,3
0,7
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
-155,5
-1,1
-167,7
-6,8
0,0
-3,5
-3,3
-3,3
-5,2
8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekontot
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Statsbudgetens inkomster
1 303,9
-70,0
1 334,8
-40,1
0,0
-22,4
-6,7
1,8
-3,7
Anm.: SB25 och SB26 avser statens budget för 2025 respektive 2026. År 2025 är enligt preliminära utfall från Skatteverket och kan skilja sig mot skatteintäkter redovisade i avsnitt 8 där utfall baseras på nationalräkenskaperna från Statistiska centralbyrån. Statistikutfall t.o.m. 2026-10-23 har beaktats.
Källor: Skatteverket, Statskontoret och egna beräkningar.
Jämförelse med prognosen i 2026 års ekonomiska vårproposition
De totala skatteintäkterna har reviderats ned med 10 miljarder kronor 2026, men reviderats upp med 7–11 miljarder kronor 2027–2029 jämfört med prognosen i 2026 års ekonomiska vårproposition. Nedrevideringen 2026 beror delvis på svagare utfall än väntat enligt det preliminära beskattningsutfallet för inkomstår 2025, främst för skatt på företagsvinster och särskild löneskatt. Delvis beror nedrevideringen även på den tillfälligt sänkta koldioxidskatten på bensin och diesel som beslutades efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (prop. 2025/26:275, bet. 2025/26:FiU47, rskr. 2025/26:424). Upprevideringarna 2027–2029 beror främst på högre intäkter från mervärdesskatt, hushållens kapitalskatter samt avkastningsskatt bl.a. till följd av högre räntenivåer.
Statsbudgetens inkomster påverkas även av övriga inkomster och periodiseringar. Övriga inkomster har reviderats ned 2026–2029, främst till följd av högre avräkningar för statliga myndigheters mervärdesskatt. Periodiseringarna har reviderats ned 2026–2029, huvudsakligen till följd av uppbördsförskjutningar och ändrade antaganden om kapitalplaceringar på skattekonton.
Jämförelse med prognosen i statens budget för 2025
De totala skatteintäkterna har reviderats ned med 53 miljarder kronor 2025 jämfört med prognosen i statens budget för 2025, och avser samtliga skatteslag. Nedrevideringen förklaras främst av ett svagare konjunkturläge och en mer dämpad arbetsmarknad än tidigare bedömt.
Statsbudgetens totala inkomster har reviderats ned med 70 miljarder kronor. Det beror, utöver lägre skatteintäkter, också på lägre försäljningsinkomster och senarelagda utbetalningar av EU-bidrag från RRF. Även periodiseringseffekter kopplade till uppbördsförskjutningar, kapitalplaceringar på skattekonton och inbetalningar av anstånd bidrar till nedrevideringen.
Jämförelse med prognosen i statens budget för 2026
De totala skatteintäkterna 2026 har reviderats ned med 18 miljarder kronor jämfört med prognosen i statens budget för 2026. Nedrevideringen avser främst skatt på arbete och beror på en mer dämpad utveckling på arbetsmarknaden än tidigare bedömt. Nedrevideringen 2026 beror även på den tillfälligt sänkta koldioxidskatten på bensin och diesel som beslutades efter förslag i Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern.
Statsbudgetens totala inkomster har reviderats ned med 40 miljarder kronor. Utöver lägre skatteintäkter beror detta på högre avräkningar för statliga myndigheters mervärdesskatt samt periodiseringseffekter kopplade till uppbördsförskjutningar, kapitalplaceringar på skattekonton och inbetalningar av anstånd.
Utgifter
I detta avsnitt lämnas förslag om utgiftsramar, förändring av anslagsbehållningar och utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2027 samt preliminära utgiftsramar för 2028 och 2029. Förslagen grundar sig på en redovisning och analys av utvecklingen av utgifterna inom utgiftsområdena i statens budget samt de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de s.k. takbegränsade utgifterna. Denna proposition lämnas av en övergångsregering. Särskilda principer har tillämpats vid utformningen av propositionen (se avsnitt 1.1).
Sammanfattning
Utgiftsramarna för de 27 utgiftsområdena i statens budget beräknas uppgå till totalt 1 573 miljarder kronor 2027. Det är 30 miljarder kronor mer än utgiftsramarna 2026 i den av riksdagen ursprungligen beslutade budgeten för samma år. Utgiftsramarna 2027 har beräknats i enlighet med de särskilda principer som har tillämpats vid utformningen av denna proposition.
De takbegränsade utgifterna beräknas uppgå till 1 937 miljarder kronor 2027. Det är en ökning med 70 miljarder kronor jämfört med 2026. Ökningen beror främst på tidigare beslutade åtgärder.
Utgifterna för ålderspensionssystemet beräknas uppgå till 411 miljarder kronor 2027. Det är en ökning med 15 miljarder kronor jämfört med 2026.
Nivån på de takbegränsade utgifterna 2027 beräknas motsvara 26,6 procent av BNP. Det är något lägre än nivån 2026.
Efter det ursprungliga beslutet om statens budget har riksdagen beslutat om ändringar i statens budget för 2026 som tillsammans med regeringens förslag i propositionen Höständringsbudget för 2026 (prop. 2026/27:2) medför minskade utgiftsramar med 11 miljarder kronor. För 2026 beräknas utgifterna i statens budget bli 30 miljarder kronor lägre jämfört med utgifterna i den av riksdagen ursprungligen beslutade budgeten för 2026.
Jämfört med bedömningen i 2026 års ekonomiska vårproposition (prop. 2025/26:100) beräknas de takbegränsade utgifterna bli 2 miljarder kronor högre 2027, 6 miljarder kronor högre 2028 och 2 miljarder kronor lägre 2029.
Inledning
Statens budget delas in i 27 utgiftsområden. Utgiftsramarna för utgiftsområdena är summan av anvisade medel för de anslag som ingår i respektive utgiftsområde. Utgifterna, däremot, utgörs av prognoser för faktiskt förbrukade medel. Posten Minskning av anslagsbehållningar är skillnaden mellan anvisade medel och prognosen för faktiskt förbrukade medel. Till utgifterna i statens budget hör även Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen (se avsnitt 7). De takbegränsade utgifterna, dvs. de utgifter som omfattas av utgiftstaket, består av utgifterna inom utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna.
Regeringens förslag till utgiftsramar och beräkning av de takbegränsade utgifterna baseras på prognosen för den makroekonomiska utvecklingen i avsnitt 3, volym-utvecklingen i transfereringssystemen samt pris- och löneomräkningen av förvaltnings- och investeringsanslag. Förslaget har beräknats i enlighet med de särskilda principer som har tillämpats vid utformningen av propositionen. Detta innebär bl.a. att ett antal tidigare aviserade åtgärder på budgetens utgiftssida har justerats eller inte längre föreslås. Därutöver bygger förslaget på de nya åtgärder som föreslås eller aviseras i denna proposition. I beräkningarna antas inga ytterligare finanspolitiska regel- eller anslagsändringar genomföras under den redovisade prognosperioden.
Utgiftsramar för 2027
Regeringens förslag
Utgifterna för 2027 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 6.1.
Skälen för regeringens förslag
Enligt 9 kap. 5 § riksdagsordningen ska förslaget till statens budget innehålla en fördelning av anslagen på utgiftsområden.
Tabell 6.1Utgiftsramar, anslagsbehållningar och utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2027
Tusental kronor
Utgiftsområde
1 Rikets styrelse
21 330 986
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
21 859 496
3 Skatt, tull och exekution
15 991 342
4 Rättsväsendet
101 001 838
5 Internationell samverkan
5 212 641
6 Försvar och samhällets krisberedskap
234 555 614
7 Internationellt bistånd
45 131 854
8 Migration
12 734 107
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
128 503 121
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
121 356 871
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
57 460 145
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
99 933 519
13 Integration och jämställdhet
3 764 260
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
90 593 964
15 Studiestöd
36 188 874
16 Utbildning och universitetsforskning
106 946 784
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
17 233 411
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
2 070 704
19 Regional utveckling
4 567 201
20 Klimat, miljö och natur
19 155 227
21 Energi
7 640 433
22 Kommunikationer
113 058 515
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
22 175 007
24 Näringsliv
10 470 374
25 Allmänna bidrag till kommuner
181 861 055
26 Statsskuldsräntor m.m.
30 755 200
27 Avgiften till Europeiska unionen
61 638 270
Summa utgiftsområden
1 573 190 813
Minskning av anslagsbehållningar
-15 857 226
Summa utgifter
1 557 333 587
Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor1
1 526 644 626
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
410 679 000
Takbegränsade utgifter
1 937 323 626
Budgeteringsmarginal
71 676 374
Utgiftstak2
2 009 000 000
1 Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor.
2 Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2027 i denna proposition (se avsnitt 4.3).
Källa: Egna beräkningar.
Som framgår av tabell 6.1 uppgår utgiftsramarna för 2027 sammantaget till 1 573 miljarder kronor. Det är en ökning med 30 miljarder kronor jämfört med ramarna för 2026 i den av riksdagen ursprungligen beslutade budgeten för 2026 (bet. 2025/26:FiU10, rskr. 2025/26:137). Förändringen av utgiftsramarna preciseras i tabell 6.2.
Tabell 6.2Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna 2027
Miljarder kronor
Summa utgiftsramar i ursprungligen beslutad budget för 20261
1 543
Pris- och löneomräkning
4
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
20
Makroekonomisk utveckling
0
Volymer
-8
Övrigt
13
Summa nya utgiftsramar för 2027
1 573
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10, rskr. 2025/26:137). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Källa: Egna beräkningar.
Den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och investerings-ändamål leder till att utgiftsramarna för 2027 ökar med 4 miljarder kronor.
Tidigare beslutade samt nu föreslagna och aviserade åtgärder ökar utgiftsramarna med 20 miljarder kronor. Detta är en konsekvens av de åtgärder som föreslås i denna proposition och som följer av de särskilda principer som har tillämpats vid utformningen av propositionen. Tillämpningen av principerna leder bl.a. till att vissa anslagsförändringar som tidigare har aviserats nu har justerats eller inte längre föreslås.
Den utgiftsram som ökar mest till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder är ramen för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Därefter följer i storleksordning ramarna för utgiftsområdena 4 Rättsväsendet och 22 Kommunikationer. De ramar som minskar mest är utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 16 Utbildning och universitetsforskning och 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.
Den makroekonomiska utvecklingen medför sammantaget oförändrade utgiftsramar för 2027, även om vissa utgiftsramar minskar och andra ökar. De utgiftsramar som ökar mest till följd av den makroekonomiska utvecklingen är ramarna för utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn och 15 Studiestöd. De utgiftsramar som minskar är ramarna för utgiftsområdena 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Volymförändringar, t.ex. i form av ett förändrat antal personer i olika transfereringssystem, bidrar till att utgiftsramarna minskar med 8 miljarder kronor. De utgiftsramar som minskar mest med anledning av volymförändringar är ramarna för utgiftsområdena 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och 13 Integration och jämställdhet. De utgiftsramar som ökar mest är ramarna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.
Övriga utgiftspåverkande faktorer bidrar till att utgiftsramarna ökar med 13 miljarder kronor. Den utgiftsram som ökar mest till följd av sådana faktorer är ramen för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen och därefter ramen för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
De förändringar av utgiftsramarna 2027 som beskrivs i detta avsnitt förhåller sig till de ursprungligen beslutade utgiftsramarna för 2026, vilket är den senaste gången riksdagen beslutade om hela statens budget. Efter det ursprungliga beslutet om statens budget för 2026 har riksdagen dock beslutat om ändringar av utgiftsramarna för 2026. Tillsammans med förslagen till ändrade ramar i propositionen Höständringsbudget för 2026 medför ändringarna minskade utgiftsramar om sammanlagt 11 miljarder kronor, jämfört med ramarna i det ursprungliga beslutet om statens budget (se vidare avsnitt 6.5).
I avsnitt 6.4 beskrivs förändringarna av utgiftsramarna 2027 i förhållande till den aktuella bedömningen av de faktiska utgifterna för 2026 i denna proposition. Förändringen av utgiftsramarna för 2027 jämfört med beräkningen i 2026 års ekonomiska vårproposition redovisas i avsnitt 6.6. Där redovisas även en sammanställning per utgiftsområde av tidigare aviserade anslagsförändringar som inte längre föreslås till följd av de särskilda principer som har tillämpats vid utformningen av denna proposition, samt en sammanställning av nya åtgärder som regeringen föreslår i denna proposition.
Regeringens förslag
Beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2027 enligt tabell 6.1 godkänns.
Skälen för regeringens förslag
Enligt 3 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringens förslag till statens budget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Anslagsbehållningar uppstår och förändras när prognoser över faktisk användning av medel är mindre eller större än motsvarade anslagsnivåer och kan t.ex. följa av att statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela utgifter över tid. Anslagsbehållningarna ingår därför i beräkningen av lånebehovet. Bedömningen av hur anslagsbehållningarna kommer att förändras under ett år redovisas på utgiftssidan som en för alla anslag gemensam post, benämnd Minskning av anslagsbehållningar. För merparten av myndigheternas förvaltningsanslag och de sakanslag som budgeteras med bestämda nominella belopp ingår en beräkning av skillnaden mellan anslagsnivå och förbrukning av utgifter i enlighet med historiskt mönster. För 2027 beräknas minskningen av anslagsbehållningar uppgå till -15,9 miljarder kronor. Eftersom beloppet är negativt innebär det att den faktiska användningen av medel beräknas bli mindre än de totala anslagsnivåerna 2027.
Regeringens förslag
Beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2027 enligt tabell 6.1 godkänns.
Skälen för regeringens förslag
Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska den av riksdagen beslutade nivån på utgiftstaket användas i beredningen av förslaget till statens budget. Utgiftstaket omfattar bl.a. utgifterna inom ålderspensionssystemet som ligger vid sidan av statens budget. Utgifterna för ålderspensionssystemet beräknas öka med 15 miljarder kronor 2027 jämfört med prognosen för 2026 (tabell 6.3). Ökningen är huvudsakligen hänförlig till den makroekonomiska utvecklingen, men till viss del även av att antalet personer med inkomstpension ökar (se avsnitt 6.4).
Preliminära utgiftsramar för 2028 och 2029
Regeringens förslag
Den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2028 och 2029 enligt tabell 6.3 godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete.
Skälen för regeringens förslag
Enligt 2 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje till-kommande budgetåret. Regeringens förslag till preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2028 och 2029 redovisas i tabell 6.3.
En utförligare redovisning av utgiftsutvecklingen lämnas i avsnitt 6.4. Förändringen av de preliminära utgiftsramarna för 2028 och 2029 jämfört med beräkningarna i 2026 års ekonomiska vårproposition redovisas i avsnitt 6.6.
Tabell 6.3Utgiftsramar 2026–2029
Miljoner kronor
Utgiftsområde
2025Utfall1
2026Anslag2
2026Prognos
2027Förslag
2028Förslag
2029Förslag
1 Rikets styrelse
19 628
21 642
21 719
21 331
21 194
21 409
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
21 420
21 994
21 747
21 859
22 584
23 254
3 Skatt, tull och exekution
14 434
15 582
15 513
15 991
15 917
16 156
4 Rättsväsendet
86 140
94 998
93 815
101 002
104 643
107 957
5 Internationell samverkan
2 551
2 717
2 691
5 213
5 561
5 719
6 Försvar och samhällets krisberedskap
163 509
195 509
191 797
234 556
211 248
206 275
7 Internationellt bistånd
45 410
45 319
45 041
45 132
43 296
45 093
8 Migration
10 174
13 524
10 975
12 734
12 071
10 932
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
116 298
129 789
128 295
128 503
123 738
118 478
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
119 943
122 018
120 779
121 357
121 317
122 204
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
62 412
59 702
59 631
57 460
57 928
59 075
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
100 610
104 228
99 913
99 934
101 859
102 962
13 Integration och jämställdhet
5 839
5 851
5 403
3 764
3 915
3 767
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
91 328
91 086
87 645
90 594
89 184
89 004
15 Studiestöd
30 610
35 788
31 684
36 189
36 681
38 454
16 Utbildning och universitetsforskning
101 957
107 126
105 464
106 947
106 509
106 516
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
16 862
17 395
17 255
17 233
16 832
16 538
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
2 976
1 775
2 146
2 071
2 090
1 723
19 Regional utveckling
3 686
4 874
4 782
4 567
3 923
3 713
20 Klimat, miljö och natur
13 447
26 125
23 895
19 155
18 884
13 888
21 Energi
5 125
11 415
11 264
7 640
7 410
7 627
22 Kommunikationer
89 110
107 771
102 945
113 059
123 708
130 936
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
21 181
24 638
23 764
22 175
21 118
19 121
24 Näringsliv
8 557
9 475
9 485
10 470
8 461
7 947
25 Allmänna bidrag till kommuner
173 190
180 746
180 746
181 861
183 731
184 514
26 Statsskuldsräntor m.m.
30 220
26 955
25 528
30 755
46 255
23 055
27 Avgiften till Europeiska unionen
45 714
54 200
53 387
61 638
62 177
64 417
Summa utgiftsområden
1 402 331
1 532 244
1 497 310
1 573 191
1 572 236
1 550 734
Minskning av anslagsbehållningar
-15 857
-11 453
-12 555
Summa utgifter
1 402 331
1 497 310
1 557 334
1 560 783
1 538 180
Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor3
1 372 111
1 471 782
1 526 645
1 514 583
1 515 144
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
387 121
395 944
410 679
427 417
445 020
Takbegränsade utgifter
1 759 232
1 867 726
1 937 324
1 942 000
1 960 164
Budgeteringsmarginal
96 768
68 274
71 676
163 000
144 836
Utgiftstak4
1 856 000
1 936 000
2 009 000
2 105 000
2 105 000
1 Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2027.
2 Inkluderar beslutade åtgärder i propositionerna Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap (prop. 2025/26:143, bet. 2025/26:FiU46, rskr. 2025/26:179–181), Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (prop. 2025/26:236, bet. 2025/26:FiU48, rskr. 2025/26:217 och 218), VÄB26 (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:344–354), Extra ändringsbudget för2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (prop. 2025/26:275, bet. 2025/26:FiU47, rskr. 2025/26:424–428), samt föreslag i HÄB26 (prop. 2026/27:2).
3 Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor.
4 Regeringens förslag till utgiftstak för 2029 (se avsnitt 4.3).
Källa: Egna beräkningar.
Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna över tid
Under 2022 och 2023 minskade de takbegränsade utgifterna som andel av BNP i takt med att pandemirelaterade åtgärder fasades ut. År 2024 och 2025 ökade de takbegränsade utgifterna som andel av BNP – en ökning som beräknas fortsätta under 2026, för att sedan minska fram t.o.m. 2029 (se tabell 6.4). Minskningarna beror bl.a. på att det i beräkningarna antas att det inte kommer att genomföras några ytterligare finanspolitiska regel- eller anslagsändringar under den redovisade prognosperioden. Prognoserna vad gäller utvecklingen av de takbegränsade utgifterna 2027–2029 är förknippade med större osäkerhet än normalt eftersom denna proposition har lämnats av en övergångsregering.
Tabell 6.4Utgifter inom budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter i procent av BNP
Procent av BNP. Utfall 2022–2025, prognos 2026–2029
2022
2023
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Utgifter inom utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor1
20,8
19,8
20,5
20,7
21,2
21,0
20,1
19,4
Statsskuldsräntor m.m.1
0,5
0,5
0,7
0,5
0,4
0,4
0,6
0,3
Summa utgiftsområden
21,3
20,3
21,2
21,1
21,5
21,4
20,7
19,7
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
6,0
5,9
5,7
5,8
5,7
5,6
5,7
5,7
Takbegränsade utgifter2
26,8
25,6
26,2
26,5
26,9
26,6
25,7
25,1
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.
1 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit.
2 Utgifter inom budgetens utgiftsområden (exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m.) och ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.
Källa: Egna beräkningar.
Nedan beskrivs utvecklingen av de takbegränsade utgifterna genom att de för varje år jämförs med det närmast föregående året. Det innebär att för 2026 anges förändringen av utgifterna i jämförelse med 2025 osv. Den årliga förändringen redovisas i tabell 6.5. Sammantaget beräknas de takbegränsade utgifterna öka med 200,9 miljarder kronor 2026–2029.
De takbegränsade utgifterna beräknas öka med 69,6 miljarder kronor 2027 jämfört med 2026. Den främsta orsaken till ökningen är beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder. Den makroekonomiska utvecklingen, främst utvecklingen av priser och löner, medför att utgifterna ökar för flertalet transfereringsanslag under hela prognosperioden. Utvecklingen av priser och löner i ekonomin bidrar också till utgiftsökningen under prognosperioden i och med pris- och löneomräkningen av myndigheternas förvaltningsanslag och vissa investeringsanslag. Omräkningen baseras på utvecklingen av priser och löner två år tidigare.
År 2028 beräknas utgifterna till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder att minska, det beror till stor del på att ramen för utgifter avseende militärt stöd till Ukraina sträcker sig t.o.m. 2027. Även 2029 beräknas utgifterna att minska. Större förändringar beskrivs efter tabell 6.6.
Tabell 6.5Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med det närmast föregående året
Miljarder kronor
2025
2026
2027
2028
2029
Takbegränsade utgifter
73,2
108,5
69,6
4,7
18,2
varav beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder1
28,6
71,3
35,1
-24,7
-19,0
varav pris- och löneomräkning
16,5
8,6
4,1
5,7
9,8
varav makroekonomiska förändringar
30,0
9,3
19,7
21,2
21,4
varav volymer
-7,8
-3,9
-2,3
0,3
2,5
varav tekniska justeringar2
3,4
7,4
-3,2
0,0
0,0
varav övrigt
2,4
15,7
16,1
2,2
3,5
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.
1 Exklusive ändringar i statens budget till följd av förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar på regelstyrda anslag.
2 Utgiftsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstakets nivå.
Källa: Egna beräkningar.
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
I detta avsnitt redovisas den samlade budgeteffekten på de takbegränsade utgifterna av alla beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder, i förhållande till det närmast föregående året. Därmed ingår även budgeteffekter av tidigare åtgärder som upphör eller minskar i omfattning. Utöver de åtgärder som riksdagen har beslutat om ingår i redovisningen även förslagen och aviseringarna i denna proposition, samt i propositionen Höständringsbudget för 2026. De särskilda principer som har tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär bl.a. att ett antal tidigare aviserade anslagsförändringar inte längre föreslås. En sammanställning av dessa förändringar redovisas i avsnitt 6.6.
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder bedöms sammantaget medföra att de takbegränsade utgifterna ökar med 71,3 miljarder kronor 2026. För 2027 väntas utgifterna öka med 35,1 miljarder kronor. För 2028 väntas utgifterna minska med 24,7 miljarder kronor och för 2029 med 19,0 miljarder kronor. Sammantaget uppgår ökningen av de takbegränsade utgifterna 2026–2029 till 62,8 miljarder kronor.
Efter tabell 6.6 kommenteras utgiftsområdena med störst förändringar under prognosåren till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder.
Tabell 6.6Förändringar av takbegränsade utgifter jämfört med det närmast föregående året till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
Miljarder kronor
Utgiftsområde
2025
2026
2027
2028
2029
1 Rikets styrelse
-0,2
1,1
-0,5
-0,3
-0,1
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
0,1
0,3
-0,4
0,0
0,0
3 Skatt, tull och exekution
-2,6
0,4
0,2
-0,3
0,0
4 Rättsväsendet
6,6
6,0
4,7
2,5
1,8
5 Internationell samverkan
0,0
0,4
2,5
0,3
0,1
6 Försvar och samhällets krisberedskap
33,0
25,6
39,2
-24,9
-8,4
7 Internationellt bistånd
-5,8
-0,6
-1,6
0,0
0,0
8 Migration
0,4
2,2
-0,1
-0,6
-0,2
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1,8
7,5
-3,1
-6,7
-7,6
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
-1,0
0,3
1,8
0,1
0,0
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
0,6
-0,5
-0,7
-0,1
0,0
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
-1,5
0,3
-0,2
0,1
-0,2
13 Integration och jämställdhet
1,0
-1,1
-0,1
-0,5
0,0
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
-1,9
-0,3
0,4
-1,2
-0,5
15 Studiestöd
1,7
1,4
0,0
-0,1
0,0
16 Utbildning och universitetsforskning
2,8
1,2
-1,0
-1,0
-0,9
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
0,1
0,4
-0,2
-0,4
-0,4
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
-3,0
-1,4
0,3
0,0
-0,4
19 Regional utveckling
0,3
0,6
-0,3
-0,6
-0,2
20 Klimat, miljö och natur
-3,1
9,6
-7,0
-0,3
-5,0
21 Energi
0,9
4,8
-3,8
-0,2
0,2
22 Kommunikationer
3,7
9,8
3,7
10,5
4,4
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
-0,4
2,5
-2,1
-1,2
-1,8
24 Näringsliv
-0,2
-0,2
1,0
-2,0
-0,5
25 Allmänna bidrag till kommuner
-4,5
3,0
4,3
1,9
0,8
26 Statsskuldsräntor m.m.
-25,0
0,0
0,0
0,0
0,0
27 Avgiften till Europeiska unionen
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Summa utgiftsområden
3,7
73,2
36,9
-25,0
-19,0
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
-0,1
-1,9
-1,8
0,3
0,0
Takbegränsade utgifter
28,6
71,3
35,1
-24,7
-19,0
Anm.: Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket ingår inte. Vidare ingår inte medel som i HÄB26 (prop. 2026/27:2) eller tidigare propositioner om ändringar i statens budget föreslås tillföras anslag till följd av förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag).
Källa: Egna beräkningar.
Utgifterna inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet beräknas öka under hela prognos-perioden 2026–2029. Ökningen beror bl.a. på tidigare beslut om tillskott med anledning av Kriminalvårdens expansion. Även ett antal andra förstärkningar av rättsväsendet kvarstår, framför allt som en följd av redan beslutade lagändringar.
Utgifterna inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan beräknas öka 2027 till följd av riksdagens beslut om inrättandet av Sveriges utrikes underrättelsetjänst. I huvudsak beror det på att anslaget i denna proposition föreslås tilldelas 2,2 miljarder kronor genom överföring av medel från utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.
Utgifterna inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap beräknas öka 2026 och 2027 samt minska 2028 och 2029. De ökade utgifterna 2026 och 2027 är huvudsakligen en följd av tidigare beslut såsom de s.k. läglighetsköpen, dvs. beställningar som kan göras där marknaden relativt snabbt kan möta krigsorganisationens behov, stöd till Ukraina och en gradvis höjning av den ekonomiska ramen för det militära och civila försvaret i enlighet med vad som anges i propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34). Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) tillfördes medel till den s.k. Ukrainaramen 2026 och ramen förlängdes t.o.m. 2027. Efter förslag i propositionerna Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap (prop. 2025/26:143, bet. 2025/26:FiU46, rskr. 2025/26:179 och 180) och Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (prop. 2025/26:275, bet. 2025/26:FiU47, rskr. 2025/26:424 och 425) togs Ukrainaramen för 2026 i anspråk, vilket minskar de takbegränsade utgifterna för 2026 och belastar i stället statens budget för de kommande åren. Därutöver föreslås nya åtgärder i denna proposition, som tillsammans med redan planerade satsningar bedöms nödvändiga för att kunna fortsätta uppbyggnaden av totalförsvaret med anledning av det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Ökningen 2027 motverkas till viss del av flytt av medel fr.o.m. 2027 till utgiftsområde 5 Internationell samverkan till följd av inrättandet av Sveriges utrikes underrättelsetjänst. Utgifterna beräknas minska 2028 vilket huvudsakligen är en följd av att de tillskott som görs till Ukrainaramen sträcker sig t.o.m. 2027. Utgifterna för läglighetsköpen beräknas minska 2028 och sedan upphöra. Minskningen 2028 motverkas delvis av en omfördelning av tidigare beslutade medel från 2029 till 2028 för att möjliggöra en snabbare upprustning av försvaret. Omfördelningen bidrar till minskade utgifter 2029. Även den fortsatta etableringen av kommunikationsnätverket Radiokommunikation för effektiv ledning generation 2 (Rakel G2) motverkar till viss del utgiftsminskningarna 2028 och 2029.
Utgifterna inom utgiftsområde 8 Migration beräknas öka 2026, vilket främst beror på tidigare beslut om höjda bidrag för frivillig återvandring fr.o.m. 2026. Minskningen 2027 och 2028 beror bl.a. på att tidsbegränsade tillskott till Migrationsverket upphör och för 2029 främst på att tidsbegränsade tillskott till Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) löper ut.
Utgifterna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg beräknas öka 2026, men minska under återstoden av prognosperioden. Ökningen av utgifterna 2026 förklaras av stärkt högkostnadsskydd för tandvården, medel till läkemedelsförmånerna och tillfälliga insatser för att korta vårdköerna. Från och med 2027 väntas utgifterna minska, eftersom tillfälliga satsningar på psykiatrin, cancerområdet, socialtjänsten och för att korta vårdköerna löper ut.
Utgifterna inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur beräknas öka under 2026, för att sedan minska under resten av prognosperioden. Ökningen 2026 förklaras till stor del av det tillfälliga stödet för sänkta priser i kollektivtrafiken efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern. Det beror även på ett beslut om generellt tillskott till Klimatklivet till följd av förslag i budgetpropositionen för 2026 samt på tidigare förstärkning och förlängning av klimatpremier och en förstärkning av den riktade elbilspremien. Det tillfälliga stödet för sänkta priser i kollektivtrafiken löper ut den 31 december 2026, vilket förklarar minskningen mellan 2026 och 2027. Minskningen 2029 beror på att en tillfällig förstärkning av Klimatklivet upphör. Även tidigare satsningar på klimatpremierna, skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö upphör under perioden, vilket också bidrar till lägre utgifter.
Utgifterna inom utgiftsområde 21 Energi beräknas öka 2026 och minska 2027. Ökningen 2026 förklaras av tillskott avseende ett högkostnadsskydd mot höga elpriser efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Ökningen förklaras vidare av tillskott avseende ett tillfälligt el- och gasprisstöd för januari och februari 2026 efter förslag i propositionerna Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd och Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern. Tillskotten var tillfälliga 2026, varför utgifterna beräknas minska 2027.
Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunikationer beräknas öka under hela prognosperioden. De ökade anslagsnivåerna är en följd av riksdagens beslut om att bifalla regeringens förslag om en ny långsiktig ekonomisk ram för perioden 2026–2037 i propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28). Utöver detta ökar utgifterna till följd av förslag om tillskott i denna proposition för uppbyggnaden av det civila försvaret. Tillskotten är nödvändiga för att kunna fortsätta uppbyggnaden av totalförsvaret med anledning av det allvarliga säkerhetspolitiska läget.
Utgifterna inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel beräknas öka 2026 för att sedan minska resten av prognosperioden. Ökningen 2026 beror på tillfälliga stöd till jordbrukssektorn efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern. Ökningen beror även på bl.a. högre anslag för åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet samt på förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2026 (prop. 2025/26:99) om tillskott av medel för bekämpning av smittsamma djursjukdomar. Minskningen 2027 beror dels på att det tillfälliga stödet till jordbrukssektorn upphör, dels på att förseningar i genomförandet av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken föranleder att de utbetalningar av stöd som planerades till 2027 flyttas till 2028 och 2029. Mot bakgrund av att den kommande programperioden för EU-finansierade program ännu inte har beslutats beräknas utgifterna sammantaget minska fr.o.m. 2028.
Utgifterna inom utgiftsområde 24 Näringsliv beräknas öka 2027 till följd av ökade kapitalinsatser i statligt ägda bolag i enlighet med de avtal som har ingåtts. Från 2028 beräknas inga kapitalinsatser vilket innebär att utgifterna minskar.
Utgifterna inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade 2025 huvudsakligen som en följd av att tillfälliga förstärkningar av det generella statsbidraget upphörde. Under prognosperioden beräknas utgifterna öka något beroende på regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen. Ökningarna är en följd av tidigare bindande beslut som påverkar kommunsektorn.
Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen baseras på utfallsstatistik och avspeglar pris- och löneförändringar i samhället med två års eftersläpning. Huvuddelen av de anslag som pris- och löneomräknas utgörs av myndigheternas förvaltningsanslag. Vid omräkningen av dessa används olika index som ska motsvara utvecklingen avseende löner, hyreskostnader och övriga förvaltningskostnader. Omräkningstalen för 2026 och 2027 redovisas i tabell 6.7. Omräkningstalet för löner motsvarar förändringen i ett arbetskostnadsindex för tjänstemän i tillverkningsindustrin, med avdrag för produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn. Omräkningstalet för hyresindex beräknas enligt två olika metoder beroende på om avtalet för fastigheten i fråga kan omförhandlas under det kommande budgetåret eller inte.
Tabell 6.7Omräkningstal i pris- och löneomräkningen av myndigheternas förvaltningsanslag
Procent
2026
2027
Löneindex
1,73
1,83
varav arbetskostnadsindex
2,86
3,14
varav produktivitetsavdrag
-1,13
-1,31
Hyresindex
1,10
0,65
Index för övriga förvaltningsavgifter
2,84
0,68
Högskoleindex
1,84
1,36
Anm.: Omräkningstalet för lokalkostnader används i de fall myndigheter inte har hyresavtal som kan omförhandlas under aktuellt budgetår. För myndigheter med hyresavtal som kan omförhandlas används anslagsspecifika omräkningstal.
Källor: Statskontoret, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
De fyra utgiftsområden där pris- och löneomräkningen leder till de beloppsmässigt största förändringarna är 4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 22 Kommunikationer. För utgifts-områdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap och 22 Kommunikationer beror förändringarna främst på pris- och löneomräkningen av investeringsanslagen för försvarsmateriel respektive transportinfrastruktur.
Makroekonomiska förändringar
De statliga finanserna påverkas i hög grad av den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden. Utgiftsutvecklingen påverkas t.ex. av förändringar i arbets-löshet, räntor, svenska kronans växelkurs och av att ersättningen inom flertalet transfereringssystem följer den allmänna pris- och löneutvecklingen med ett års eftersläpning. Sammantaget beräknas de takbegränsade utgifterna 2026–2029 öka med ca 72 miljarder kronor till följd av den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 6.8 redovisas de utgiftsområden som påverkas av den makroekonomiska utvecklingen och områdena med störst beloppsmässiga förändringar kommenteras efter tabellen. Den makroekonomiska utvecklingen beskrivs närmare i avsnitt 3.
Tabell 6.8Förändring av takbegränsade utgifter till följd av den makroekonomiska utvecklingen, jämfört med det närmast föregående året
Miljarder kronor
Utgiftsområde
2025
2026
2027
2028
2029
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
0,5
0,1
0,0
0,4
0,2
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
0,3
0,1
0,1
-0,1
-0,1
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
2,2
1,1
1,5
2,7
2,8
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
-1,2
-1,8
-1,9
0,3
0,6
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
1,7
1,3
1,4
2,1
2,3
13 Integration och jämställdhet
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
4,2
-5,3
3,0
-0,2
-0,3
15 Studiestöd
2,0
0,7
0,5
0,8
0,9
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
-0,4
-0,4
0,0
-0,2
-0,1
Summa utgiftsområden
9,2
-4,3
4,7
5,8
6,3
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
20,8
13,6
15,0
15,4
15,0
Takbegränsade utgifter
30,0
9,3
19,7
21,2
21,4
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.
Källa: Egna beräkningar.
Utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning beräknas öka under hela prognosperioden till följd av den makro-ekonomiska utvecklingen. Det är i huvudsak utgifterna för sjuk- och aktivitetsersättning samt sjukpenning som påverkar utgiftsutvecklingen över tid. Utgifterna för sjuk- och aktivitetsersättningen beräknas öka framför allt till följd av att ersättningen påverkas av den förväntade ökningen av prisbasbeloppet. Även utgifterna för sjukpenning påverkas av prisbasbeloppet. Därutöver innebär utvecklingen av timlöner att utgifterna för sjukpenning ökar över tid.
Utgifterna inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn beräknas öka under prognosperioden. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för föräldraförsäkringen påverkas av den positiva timlöneutvecklingen och utvecklingen av prisbasbeloppet. Även utgifterna för omvårdnadsbidrag beräknas stiga med anledning av den förväntade ökningen av prisbasbeloppet. Utgifterna för pensionsrätt för barnår beräknas öka på grund av stigande timlöner.
Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv påverkas till stor del av den makroekonomiska utvecklingen genom antalet personer som är arbetslösa. Det medförde att utgifterna ökade 2025. I takt med att konjunkturen återhämtar sig 2026 beräknas utgifterna minska. År 2027 förväntas utgifterna för aktivitetsstödet att öka främst eftersom fler personer beräknas delta i jobb- och utvecklingsgarantin, vilket beror på en eftersläpningseffekt av den tidigare högre arbetslösheten.
Utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget påverkas i huvudsak av inkomstindex. Inkomstindex beräknas öka över tid, vilket medför att utgifterna för inkomstpension ökar. Enligt nuvarande prognos för balanstalet förväntas gasen i pensionssystemet aktiveras 2028 och 2029, vilket ökar utgifterna. Utgiftsökningen till följd av att gasen aktiveras är störst 2029.
Volymer
Med volymer avses antalet ersättningstagare i transfereringssystemen. I begreppet ingår också förändringar av styckkostnader i transfereringssystemen som varken kan kopplas direkt till den makroekonomiska utvecklingen eller är att betrakta som en åtgärd med budgeteffekter, t.ex. den genomsnittliga dagersättningen i sjukpenningen. Exempelvis kan den genomsnittliga styckkostnaden påverkas av att sammansättningen av mottagarna i ett transfereringssystem förändras.
År 2026–2029 beräknas de takbegränsade utgifterna sammantaget minska med ca 3,4 miljarder kronor till följd av volymrelaterade förändringar. I tabell 6.9 redovisas utgiftsområden med volymrelaterade utgiftsförändringar. Efter tabellen kommenteras utgiftsområdena med störst förändringar. I de fall utvecklingen av en volym påverkas av politiska beslut redovisas den utgiftsförändring som direkt kan härledas till beslutet i tabell 6.6, medan den utgiftsförändring som kan härledas till resterande volymförändring redovisas i tabell 6.9. Utvecklingen av utvalda volymer i transfereringssystemen, uttryckt som antal personer, antal utbetalda dagar eller utbetalda timmar, redovisas i tabell 3.1 i bilaga 2.
Tabell 6.9Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med det närmast föregående året till följd av utvecklingen av volym
Miljarder kronor
Utgiftsområde
2025
2026
2027
2028
2029
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
0,0
0,0
0,3
0,2
0,4
8 Migration
-1,0
-2,2
0,5
-0,2
-1,0
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
0,3
2,9
1,1
1,9
2,3
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
-1,9
-1,4
-2,7
-3,0
-2,1
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
-0,6
-0,6
0,4
0,2
0,5
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
-2,3
-2,6
-1,2
-0,3
-1,0
13 Integration och jämställdhet
0,1
0,5
-1,5
0,2
-0,1
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
0,0
0,1
-0,3
-0,1
0,5
15 Studiestöd
-0,3
0,0
-0,1
0,1
0,6
22 Kommunikationer
0,1
0,1
0,1
0,0
0,0
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
0,1
0,2
-0,2
0,2
-0,2
Summa utgiftsområden
-5,6
-3,2
-3,8
-0,7
-0,1
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
-2,2
-0,7
1,5
1,0
2,6
Takbegränsade utgifter
-7,8
-3,9
-2,3
0,3
2,5
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.
Källa: Egna beräkningar.
Utgifterna inom utgiftsområde 8 Migration beräknas minska under 2026, öka något 2027 och därefter minska 2028 och 2029. Minskningen 2026 beror bl.a. på att antalet asylsökande förväntas minska. För 2027–2029 följer områdets utgiftsutveckling i huvudsak det prognostiserade antalet tillfälligt skyddsbehövande från Ukraina, som beräknas vara som högst 2027 för att sedan minska de kommande åren.
Utgifterna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg beräknas öka under prognosperioden. Ökningen förklaras av att det stärkta högkostnadsskyddet för tandvården bedöms öka efterfrågan på tandvård, och av att referenspriserna årligen skrivs upp. Utvecklingen under prognosperioden påverkas även av kostnaderna för den statliga assistansersättningen, där schablonbeloppet, antalet mottagare, samt antalet beviljade timmar per vecka beräknas öka.
Utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom beräknas minska under prognosperioden. Till viss del motverkas minskningen 2026 av att den övre åldersgränsen för många av ersättningarna inom utgiftsområdet knyts till riktåldern för pension, vilket innebär att personer kan motta förmånerna i ytterligare ett år. Utgifterna för sjukpenning väntas minska. Det beror i huvudsak på ett minskat antal påbörjade sjukfall och på att långvariga sjukskrivningar avslutas i högre utsträckning än tidigare. De volymrelaterade utgifterna för sjukersättningen beräknas minska under prognosperioden. Det beror på att antalet personer som lämnar ersättningen till följd av att de uppnår den högsta tillåtna åldern är större än antalet tillkommande personer med sjukersättning. Minskningen motverkas något av att antalet personer med aktivitetsersättning ökar.
Utgifterna inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn beräknas minska under hela prognosperioden. Antalet uttagna föräldrapenningdagar har minskat de senaste åren, vilket bl.a. beror på att barnafödandet har minskat. Även en regelförändring från 2014, som når full effekt 2026, påverkar utvecklingen genom att begränsa antalet uttagna dagar efter 4 års ålder. Från och med 2027 antas införandet av krav på en s.k. kvalificering för föräldrapenningen ha en sänkande effekt på antal uttagna dagar per barn. Det lägre barnafödandet leder även till lägre utgifter för barnbidraget. För omvårdnadsbidraget ökar i stället utgifterna till följd av ökande volymer. Ökningen grundar sig i att antalet barn med diagnoser som kan medföra ett särskilt vård- och tillsynsbehov beräknas öka under prognosperioden.
Utgifterna inom ålderspensionssystemet beräknas minska t.o.m. 2026, vilket beror på att antalet personer med tilläggspension minskar snabbare än det tillkommer personer med inkomstpension. Antalet personer med inkomstpension påverkas också av höjda åldersgränser i pensionssystemet. Från och med 2027 väntas utgifterna öka i och med att antalet personer med inkomstpension ökar.
Den samlade volymen inom vissa stöd för ohälsa och arbetsmarknad
Volymerna mäts på olika sätt i olika stödsystem, t.ex. som utbetalda dagar eller som genomsnittligt antal personer som får ersättning. Omräkning till helårsekvivalenter är ett sätt att göra volymerna jämförbara mellan olika transfereringssystem och över tid. En helårsekvivalent motsvarar exempelvis två personer som under ett år är sjuk-skrivna på halvtid eller två personer som har heltidsersättning från arbetslöshetsför-säkringen ett halvår vardera. I tabell 6.10 redovisas volymerna i stödsystem kopplade till ohälsa och arbetsmarknad omräknade till helårsekvivalenter. Det samlade nyttjandet av de redovisade stödsystemen beräknas minska under hela prognosperioden.
Tabell 6.10Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem
Tusental, andel av befolkningen 20–66 år i procent. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Sjukpenning1
232
227
226
225
225
Sjuk- och aktivitetsersättning
229
231
233
227
220
Arbetslöshetsersättning
106
99
88
84
84
Arbetsmarknadspolitiska program2, 3
161
150
155
155
154
Subventionerad anställning2, 3
22
21
24
26
27
Summa
750
728
725
717
710
Ekonomiskt bistånd
74
75
73
69
67
Summa inkl. ekonomiskt bistånd4
824
803
798
786
777
Befolkning 20–66 år
6 213
6 225
6 210
6 221
6 234
Andel av befolkningen, procent
13
13
13
13
12
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
1 Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren.
2 I redovisade stöd på arbetsmarknadsområdet ingår inte stöd specifikt riktade till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Antalet personer med den typen av stöd, t.ex. lönebidrag och offentligt skyddat arbete hos Samhall, är relativt stabilt över tid. Vidare används för arbetsmarknadspolitiska program och subventionerade anställningar statistik över kvarstående sökande vid Arbetsförmedlingen. Eftersom de allra flesta har åtgärden på heltid antas antalet personer vara samma som antalet helårsekvivalenter.
3 Introduktionsjobb ingår i posten Subventionerad anställning.
4 Summeringen innehåller dubbelräkningar då individer som ingår i andra ersättningssystem också kan vara berättigade till ekonomiskt bistånd.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tekniska justeringar
När en utgiftsförändring inte har samma nettoeffekt på den offentliga förvaltningens utgifter eller den offentliga förvaltningens finansiella sparande som på de takbegränsade utgifterna kan det motivera en teknisk justering av utgiftstaket.I tabell 6.5 framgår den samlade storleken på de utgiftsförändringar som, i förhållande till det närmast föregående året, motiverar en teknisk justering av utgiftstaket. Dessa utgiftsförändringar är i huvudsak hänförliga till ökningar eller minskningar av anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner i samband med förändringar av skattesystemet som påverkar kommunernas skatteunderlag. I avsnitt 4.3 finns en detaljerad genomgång av bakgrunden till tekniska justeringar, inklusive de förslag i denna proposition som motiverar en teknisk justering.
Övriga utgiftsförändringar
Övriga utgiftsförändringar är sådana förändringar som inte förklaras av beslut om åtgärder, pris- och löneomräkning, makroekonomiska förändringar eller volym-förändringar. Det kan exempelvis handla om utgiftsförändringar som uppstår när Sveriges avgift till EU justeras. Även tidsförskjutningar i olika program eller utbetalningar, t.ex. senarelagda investeringar i transportinfrastrukturen, kategoriseras som övriga utgiftsförändringar.
Vidare ingår den förändring av anslagsbehållningar per år som följer av skillnaden mellan beräknade anslagsnivåer och prognoser för de faktiska utgifterna. Att anvisade medel inte förbrukas fullt ut ett visst år, och att det därför uppstår en anslagsbehållning, kan ha olika förklaringar. Det handlar ofta om faktorer som är svåra att förutse, t.ex. att personal säger upp sig och att det är svårt att hitta ersättare, eller att antalet ansökningar till nya program och utlysningar blir färre än förväntat.
Övriga utgiftsförändringar medför att utgifterna beräknas öka samtliga år under prognosperioden (se tabell 6.5). Ökningen är störst för 2026 och 2027 och beror till stor del på utvecklingen inom två utgiftsområden. Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap förklaras ökningen 2026 och 2027 framför allt av senareläggning av utgifter, bl.a. för tidigare beslutat stöd till Ukraina. Även utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen beräknas öka till följd av övriga utgiftsförändringar. Ökningen av Sveriges avgift till EU 2026 beror huvudsakligen på att takten i utbetalningar i EU-budgeten förväntas öka under slutet av genomförandeperioden. För efterföljande år ökar utgifterna inom utgiftsområdet med anledning av att Sveriges avgift till EU varierar mellan olika år i huvudsak i förhållande till EU:s utgifter och Sveriges bruttonationalinkomst som andel av EU:s medlemsländers sammantagna inkomst.
Uppföljning av utgifterna 2026
Utgiftsramarna för 2026 följer dels av det ursprungliga beslutet om statens budget för 2026, dels av de ändringar av ramarna som har beslutats av riksdagen efter detta. Därutöver föreslås ytterligare ändringar i propositionen Höständringsbudget för 2026. I tabell 6.11 redovisas de ursprungligen beslutade utgiftsramarna och de ändringar av ramarna som därefter har beslutats och föreslagits. Sammantaget medför ändringarna minskade utgiftsramar för 2026 med 11,1 miljarder kronor. Totalt uppgår de anvisade och föreslagna medlen för 2026 till 1 532 miljarder kronor.
Av tabell 6.11 framgår vidare att utgifterna inom budgetens utgiftsområden för 2026 beräknas uppgå till 1 497,3 miljarder kronor. De beräknade utgifterna för 2026 understiger därmed utgifterna i den ursprungligen beslutade budgeten med 29,8 miljarder kronor. Utgifterna understiger även de totalt anvisade och föreslagna medlen för 2026 med 34,9 miljarder kronor.
Tabell 6.11Utgifter 2026
Miljarder kronor
Utgiftsområde
Urspr.budget1
Beslutade ändrings-budgetar2, 3
Förslagtilländrings-budget4
Totaltanvisat1
Prognos
Differensprognosurspr.budget
Differens prognostotaltanvisat
1 Rikets styrelse
21,6
0,0
21,6
21,7
0,1
0,1
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
22,0
0,1
22,1
21,9
-0,2
-0,2
3 Skatt, tull och exekution
15,5
0,1
15,6
15,5
0,0
-0,1
4 Rättsväsendet
94,7
0,3
95,0
93,8
-0,9
-1,2
5 Internationell samverkan
2,5
0,2
2,7
2,7
0,1
0,0
6 Försvar och samhällets krisberedskap
225,0
-28,3
-1,2
195,5
191,8
-33,2
-3,7
7 Internationellt bistånd
43,7
1,7
0,0
45,3
45,0
1,4
-0,3
8 Migration
13,5
13,5
11,0
-2,5
-2,5
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
127,7
0,5
1,6
129,8
128,3
0,6
-1,5
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
122,0
0,0
122,0
120,8
-1,2
-1,2
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
59,3
0,4
59,7
59,6
0,3
-0,1
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
104,2
104,2
99,9
-4,3
-4,3
13 Integration och jämställdhet
5,9
0,0
5,9
5,4
-0,5
-0,4
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
91,2
-0,1
91,1
87,6
-3,5
-3,4
15 Studiestöd
35,8
35,8
31,7
-4,1
-4,1
16 Utbildning och universitetsforskning
106,9
0,2
107,1
105,5
-1,5
-1,7
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
17,3
0,1
17,4
17,3
-0,1
-0,1
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
1,8
0,0
1,8
2,1
0,4
0,4
19 Regional utveckling
4,9
4,9
4,8
-0,1
-0,1
20 Klimat, miljö och natur
19,6
6,5
26,1
23,9
4,3
-2,2
21 Energi
7,9
3,5
11,4
11,3
3,3
-0,2
22 Kommunikationer
106,7
0,8
0,3
107,8
102,9
-3,8
-4,8
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
22,6
1,9
0,1
24,6
23,8
1,2
-0,9
24 Näringsliv
9,0
0,4
0,0
9,3
9,4
0,4
0,0
25 Allmänna bidrag till kommuner
180,7
0,0
180,7
180,7
0,0
0,0
26 Statsskuldsräntor m.m.
27,0
27,0
25,5
-1,4
-1,4
27 Avgiften till Europeiska unionen
54,2
54,2
53,4
-0,8
-0,8
Summa utgiftsområden
1 543,3
-12,3
1,2
1 532,2
Minskning av anslagsbehållningar
-16,2
Summa utgifter
1 527,1
1 497,3
-29,8
-34,9
Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor
1 502,1
1 471,8
-30,3
-33,5
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
393,2
395,9
2,7
Takbegränsade utgifter
1 895,3
1 867,7
-27,5
Budgeteringsmarginal
40,7
68,3
27,5
Utgiftstak för staten
1 936
1 936
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2026.
1 Enligt den ursprungligen beslutade budgeten för 2026 (bet. 2025/26:FiU10, rskr. 2025/26:137).
2 Inkluderar beslutade åtgärder i propositionerna Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap (prop. 2025/26:143, bet. 2025/26:FiU46, rskr. 2025/26:179–181), Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (prop. 2025/26:236, bet. 2025/26:FiU48, rskr. 2025/26:217 och 218), VÄB26 (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:344–354), Extra ändringsbudget för2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (prop. 2025/26:275, bet. 2025/26:FiU47, rskr. 2025/26:424–428).
3 Där 0,0 anges uppgår beloppet till totalt mindre än 50 miljoner kronor.
4 Förslag i HÄB26 (prop. 2026/27:2).
Källa: Egna beräkningar.
Större skillnader mellan prognos och ursprunglig budget
I detta avsnitt presenteras skillnaden mellan den aktuella prognosen och ursprungligen anvisade medel för 2026 för de fem utgiftsområden där skillnaden är som störst.
För utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap består skillnaden mellan prognos och ursprunglig budget i huvudsak av åtgärder som har vidtagits med anledning av fortsatt stöd till Ukraina efter förslag i propositionerna Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap och Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern. Ändringarna innebär framför allt att stora delar av Ukrainaramen för 2026 tas i anspråk och att utgifterna i stället ökar kommande år. Skillnaden består även av att utgifter senareläggs från 2026 till 2027 till följd av bl.a. leveransförseningar för tidigare beslutat stöd till Ukraina.
Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn har utgifterna reviderats ned jämfört med ursprungligen anvisade medel till följd av ett lägre antal uttagna föräldrapenningdagar än väntat.
Inom utgiftsområde 15 Studiestöd väntas utgifterna bli lägre än de anvisade medlen eftersom antalet studerande med omställningsstudiestöd har blivit lägre än beräknat.
För utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur väntas utgifterna överstiga ursprungligen anvisade medel till följd av att medel har anvisats till stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern.
För utgiftsområde 22 Kommunikationer väntas utgifterna blir lägre än ursprungliga anvisade medel. Differensen beror till stor del på senareläggningar av större infrastrukturprojekt jämfört med vad som tidigare planerats, bl.a. av Tvärförbindelse Södertörn och Ostlänken.
Förändring av utgiftsramar och takbegränsade utgifter sedan 2026 års ekonomiska vårproposition
I denna proposition föreslår regeringen utgiftsramar för 2027. Vidare presenteras beräkningar av utgiftsramarna för 2028 och 2029. I detta avsnitt jämförs dessa ramar och de takbegränsade utgifterna med beräkningen i 2026 års ekonomiska vårproposition. I tabell 6.12 redovisas förändringarna av utgiftsramarna 2027–2029 jämfört med beräkningen i vårpropositionen. För 2027 är förändringen fördelad på samma förklaringsfaktorer som i avsnitt 6.4. De särskilda principer som har tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär bl.a. att ett antal tidigare beslutade och aviserade åtgärder på budgetens utgiftssida har justerats eller inte längre föreslås. Förändringar av tidigare aviserade åtgärder tillsammans med nya åtgärder i denna proposition redovisas i tabell 6.14.
Tabell 6.12Förändring av utgiftsramar jämfört med 2026 års ekonomiska vårproposition
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Total förändring 2027
varav beslut om åtgärder
varav makro
varavvolym
varavövrigt
Total förändring 2028
Total förändring 2029
1 Rikets styrelse
119
171
0
0
-52
-46
-51
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
-199
-105
80
-41
-131
-34
220
3 Skatt, tull och exekution
147
147
0
0
0
-140
-71
4 Rättsväsendet
-2 628
-2 628
0
0
0
-2 858
-3 015
5 Internationell samverkan
2 280
2 280
0
0
0
2 329
2 364
6 Försvar och samhällets krisberedskap
433
433
0
0
0
5 529
-2 465
7 Internationellt bistånd
1 367
0
0
0
1 367
-766
-1 148
8 Migration
416
410
0
6
0
-97
-401
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
2 294
166
0
2 128
0
4 196
4 507
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
-1 585
106
218
-1 908
0
-1 488
-1 895
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
-80
-36
-15
-29
0
420
-343
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
-3 486
0
164
-3 650
0
-4 473
-5 532
13 Integration och jämställdhet
578
-29
5
602
0
1 370
1 300
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1 912
156
1 756
0
0
1 408
1 948
15 Studiestöd
92
-39
151
-179
159
-21
197
16 Utbildning och universitetsforskning
280
280
0
0
0
-99
-46
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
7
7
0
0
0
-45
-52
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
-40
-40
0
0
0
-37
-3
19 Regional utveckling
-70
-70
0
0
0
-266
36
20 Klimat, miljö och natur
383
383
0
0
0
1 502
-140
21 Energi
-685
-685
0
0
0
-1 079
-1 088
22 Kommunikationer
1 696
1 136
0
0
560
2 656
3 600
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
-679
-974
302
-6
0
1 063
903
24 Näringsliv
-36
-169
0
0
131
-757
-881
25 Allmänna bidrag till kommuner
253
168
0
0
85
193
180
26 Statsskuldsräntor m.m.
100
0
0
0
100
7 600
-7 100
27 Avgiften till Europeiska unionen
3 949
0
0
0
3 949
-1 658
-1 904
Summa utgiftsområden
6 819
1 067
2 660
-3 077
6 170
14 406
-10 880
Minskning av anslagsbehållningar
-6 535
0
0
-6 535
-3 698
-4 566
Summa utgifter
284
1 067
2 660
-3 077
-366
10 709
-15 446
Summa utgifter exklusive statsskuldsräntor1
183
1 067
2 660
-3 077
-467
3 108
-8 347
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
1 419
0
1 704
-285
0
2 487
6 199
Takbegränsade utgifter
1 602
1 067
4 364
-3 362
-467
5 595
-2 148
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.
1 Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor.
Källa: Egna beräkningar.
Sammantaget beräknas utgiftsramarna bli 6,8 miljarder kronor högre 2027 och 14,4 miljarder kronor högre 2028 jämfört med 2026 års ekonomiska vårproposition. För 2029 beräknas utgiftsramarna bli 10,9 miljarder kronor lägre.
I de takbegränsade utgifterna ingår inte statsskuldsräntorna. Utöver förändringen av utgiftsramarna, exklusive statsskuldsräntor, påverkas de takbegränsade utgifterna av att posten Minskning av anslagsbehållningar och utgifterna i ålderspensionssystemet har reviderats. De takbegränsade utgifterna beräknas bli 1,6 miljarder kronor högre 2027, 5,6 miljarder kronor högre 2028 och 2,1 miljarder kronor lägre 2029 än enligt bedömningen i vårpropositionen.
I tabell 6.13 redovisas förändringen jämfört med vårpropositionen fördelad på samma förklaringsfaktorer som i avsnitt 6.4, större förändringar i tabellen kommenteras nedan.
Tabell 6.13Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2026 års ekonomiska vårproposition
Miljarder kronor
2027
2028
2029
Takbegränsade utgifter i 2026 års ekonomiska vårproposition
1 935,7
1 936,4
1 962,3
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
1,1
10,0
2,4
Reviderad pris- och löneomräkning
0,0
-0,9
-1,1
Makroekonomiska förändringar
4,4
7,0
7,1
Volymförändringar
-3,4
-4,5
-3,5
Tekniska justeringar
0,1
0,1
0,1
Minskning av anslagsbehållningar
-6,5
-3,7
-4,6
Övriga utgiftspåverkande faktorer
6,0
-2,5
-2,6
Total utgiftsförändring
1,6
5,6
-2,1
Takbegränsade utgifter i budgetpropositionen för 2027
1 937,3
1 942,0
1 960,2
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.
Källa: Egna beräkningar.
Den makroekonomiska utvecklingen bidrar till att utgifterna bedöms bli högre i denna proposition än i 2026 års ekonomiska vårproposition. Bland annat har utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen reviderats upp för samtliga år. Därutöver har prognosen för balanstalet i ålderspensionssystemet reviderats. I vårpropositionen väntades gasen aktiveras tidigast 2029. Nuvarande prognos innebär att gasen aktiveras både 2028 och 2029, vilket framför allt ökar utgifterna 2029. Volymförändringar beräknas i stället bidra till att utgifterna i transfereringssystemen blir lägre än i prognosen i vårpropositionen. Främst beror det på att antalet uttagna föräldradagar väntas bli lägre till följd av en ny befolkningsprognos som visar på ett lägre barnafödande och på ett förändrat antagande om uttagsmönstret till följd av en regelförändring från 2014 som når full effekt 2026. Regeländringen innebär att föräldrar får ta ut föräldradagar t.o.m. att barnet är 12 år, men antalet dagar som kan tas ut efter 4 års ålder begränsas. Enligt utfallsdata har denna regeländring medfört att antalet uttagna dagar har minskat i stället för att öka, till skillnad mot vad som prognostiserades i tidigare antaganden. Även utgifterna inom sjukpenningen har reviderats ned. Nedrevideringen beror på ett minskat antal påbörjade sjukfall och på att antalet långvariga sjukskrivningar beräknas minska i högre utsträckning än i tidigare beräkningar.
Utgifterna för utveckling av statens transportinfrastruktur har reviderats ned efter fastställandet av en nationell plan, som har tydliggjort förutsättningarna för satsningar på transportinfrastruktur. Denna revidering redovisas under posten minskning av anslagsbehållningar. Övriga utgiftspåverkande faktorer bidrar till att utgifterna revideras upp 2027 och revideras ned 2028 och 2029. Revideringarna beror till stor del på utgifterna för avgiften till Europeiska unionen.
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
Beslutade och aviserade åtgärder samt förslag till nya åtgärder sammanfattas per utgiftsområde i tabell 6.14. I tabellen redovisas även den samlade effekten av förändringar av tidigare aviserade åtgärder, till följd av de särskilda principer som har tillämpats vid utformningen av denna proposition. Vad gäller förändringar av tidigare aviserade åtgärder innebär ett positivt belopp i huvudsak att en tidigare aviserad minskning av anslaget inte genomförs. Ett negativt belopp innebär i huvudsak att en tidigare aviserad höjning av anslaget inte genomförs.
I tabellen ingår även de förslag om ändrade anslagsnivåer för innevarande budgetår som regeringen lämnar i propositionen Höständringsbudget för 2026. Därutöver ingår de åtgärder som har beslutats sedan 2026 års ekonomiska vårproposition med anledning av propositionen Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern. I tabellen redovisas enbart utgiftsområden där en förändring har skett.
Tabell 6.14Beslutade och nya åtgärder samt förändringar av tidigare aviserade åtgärder
Miljoner kronor
Utgiftsområde
2026
2027
2028
2029
1 Rikets styrelse
171
52
79
Nya åtgärder
211
191
191
Förändringar av tidigare aviseringar
-41
-140
-112
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
-105
-89
-89
Nya åtgärder
-160
-148
-148
Förändringar av tidigare aviseringar
55
59
59
3 Skatt, tull och exekution
147
-99
1
Nya åtgärder
178
35
35
Förändringar av tidigare aviseringar
-31
-134
-34
4 Rättsväsendet
-2 628
-2 574
-2 502
Nya åtgärder
367
176
116
Förändringar av tidigare aviseringar
-2 995
-2 750
-2 618
5 Internationell samverkan
2 280
2 308
2 308
Nya åtgärder
2 276
2 311
2 311
Förändringar av tidigare aviseringar
4
-3
-3
6 Försvar och samhällets krisberedskap
-23 820
433
5 764
-2 326
Nya åtgärder
-23 820
433
5 764
-2 326
Förändringar av tidigare aviseringar
7 Internationellt bistånd
-2
0
0
0
Nya åtgärder
-2
0
0
0
Förändringar av tidigare aviseringar
8 Migration
410
216
521
Nya åtgärder
86
-101
16
Förändringar av tidigare aviseringar
324
317
505
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1 629
166
2 074
2 331
Nya åtgärder
1 629
1 041
1 046
1 046
Förändringar av tidigare aviseringar
-875
1 028
1 285
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
106
209
209
Nya åtgärder
99
98
98
Förändringar av tidigare aviseringar
7
111
111
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
380
-36
-15
-22
Nya åtgärder
380
14
14
14
Förändringar av tidigare aviseringar
-50
-29
-36
13 Integration och jämställdhet
-29
-42
-49
Nya åtgärder
Förändringar av tidigare aviseringar
-29
-42
-49
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
156
-507
114
Nya åtgärder
321
-187
333
Förändringar av tidigare aviseringar
-165
-320
-220
15 Studiestöd
-39
-119
-110
Nya åtgärder
9
9
9
Förändringar av tidigare aviseringar
-48
-128
-119
16 Utbildning och universitetsforskning
280
32
177
Nya åtgärder
115
103
80
Förändringar av tidigare aviseringar
166
-71
96
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
7
-36
-38
Nya åtgärder
Förändringar av tidigare aviseringar
7
-36
-38
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
0
-40
-33
4
Nya åtgärder
0
7
9
9
Förändringar av tidigare aviseringar
-48
-43
-5
19 Regional utveckling
-70
-266
36
Nya åtgärder
-196
100
Förändringar av tidigare aviseringar
-70
-70
-64
20 Klimat, miljö och natur
6 500
383
1 507
-132
Nya åtgärder
6 500
59
75
85
Förändringar av tidigare aviseringar
324
1 433
-217
21 Energi
1 000
-685
-1 077
-1 084
Nya åtgärder
1 000
-67
-12
-9
Förändringar av tidigare aviseringar
-618
-1 065
-1 075
22 Kommunikationer
750
1 136
2 640
3 129
Nya åtgärder
750
1 128
2 632
3 121
Förändringar av tidigare aviseringar
8
8
8
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1 782
-974
851
765
Nya åtgärder
1 782
-910
966
864
Förändringar av tidigare aviseringar
-64
-114
-99
24 Näringsliv
2
-169
-889
-990
Nya åtgärder
2
34
51
-73
Förändringar av tidigare aviseringar
-203
-940
-918
25 Allmänna bidrag till kommuner
22
253
193
180
Nya åtgärder
22
253
193
180
Förändringar av tidigare aviseringar
Summa anslagsförändringar1, 2
-11 757
1 152
10 100
2 511
Nya åtgärder
-11 757
5 495
13 029
6 052
Förändringar av tidigare aviseringar
-4 342
-2 928
-3 541
Summa ökning av takbegränsade utgifter
-11 757
1 152
10 100
2 511
Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket3
85
85
85
Ökning av takbegränsade utgifter exkl. utgiftsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket
-11 757
1 067
10 015
2 426
1 Inklusive förslag i HÄB26 (prop. 2026/27:2) som främst avser regelstyrda transfereringsanslag till följd av ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform uppgår till sammanlagt 2,2 miljarder kronor. Se tabell 6.16.
2 Inklusive Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (prop. 2025/26:275, bet. 2025/26:FiU47, rskr. 2025/26:424–428).
3 Se avsnitt 4.3 samt tabell 6.16.
Källa: Egna beräkningar.
Förändringar av tidigare aviserade åtgärder
I tabell 6.15 redovisas större förändringar av tidigare aviseringar, som följer av de särskilda principer som har tillämpats vid utformningen av denna proposition.
Tabell 6.15Förändringar av tidigare aviseringar
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Anslag
2027
2028
2029
1 Rikets styrelse
-41
-140
-112
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
55
59
59
3 Skatt, tull och exekution
-31
-134
-34
Motverka och förebygga brottslighet (BP24)
1:2
100
4 Rättsväsendet
-2 995
-2 750
-2 618
Fortsatt tillväxt polismyndigheten (BP25)
1:1
-2 882
-2 882
-2 882
Förstärkning Åklagarmyndigheten (BP25, BP26)
1:3
-150
-150
-150
Förstärkning Sveriges Domstolar (BP25)
1:5
-200
-200
-200
Hem- och områdesarrest (BP26)
1:6
110
220
220
Förkortad kvalifikationstid för särskilda utslussningsåtgärder (BP26)
1:6
130
260
260
Strafftidsförkortning för utvisningsdömda (BP26)
1:6
130
260
5 Internationell samverkan
4
-3
-3
8 Migration
324
317
505
Ökat frivilligt återvändande (BP25)
1:3
505
505
505
Genomförandet av miniminivåutredningens förslag (BP26)
1:1, 1:4, 1:6
-183
-188
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
-875
1 028
1 285
Inköp av vaccin mot covid-19 (VP25)
1:6
300
Förlängd satsning på vuxenpsykiatrin (BP26)
1:8
300
Ökad vårdkapacitet (BP25)
1:11
-400
Fortsatt satsning på kortare vårdköer (BP26)
1:11
250
Förlängning av äldreomsorgslyftet (BP24, BP26)
4:5
-450
Omprioritering inom äldreområdet (BP26)
4:5
1 000
1 000
Förstärkning till ungdomsvården (BP25, BP26)
4:6
47
163
516
Brottsförebyggande skrivelse i socialtjänstlagen (BP25)
4:7
-300
-300
Förstärkning och förlängning skolsociala team (BP26)
4:7
-150
Forsknings- och innovationspolitiska propositionen (BP25)
6:2
-62
-165
-165
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
7
111
111
Medel till Försäkringskassan (BP25)
2:1
100
100
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
-50
-29
-36
13 Integration och jämställdhet
-29
-42
-49
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
-165
-320
-220
Matchningstjänster (BP22, BP26)
1:1, 1:3
-95
-195
-195
Finansiering av skolsatsningar (BP26)
1:13
-50
-100
15 Studiestöd
-48
-128
-119
Utbyggnad av Yrkeshögskolan (BP26)
1:2, 1:4
-67
-152
-152
16 Utbildning och universitetsforskning
166
-71
96
Förstärkning och förlängning av statsbidrag för skolsociala team (BP26)
1:5
-150
Förstärkning statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan (BP26)
1:7
200
200
200
Förstärkning av Kunskapsbidraget (BP26)
1:15
961
2 762
2 762
Förstärkning av Yrkeshögskolan (BP25, BP26)
1:18, 1:19
-87
-255
-255
Forsknings- och innovationspolitiska propositionen (BP25)
2:64, 3:1
-973
-2 595
-2 595
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
7
-36
-38
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
-48
-43
-5
19 Regional utveckling
-70
-70
-64
20 Klimat, miljö och natur
324
1 433
-217
Återvät nedlagd jordbruksmark (BP26)
1:3
-50
-100
-100
Beräknad ökning av anslaget till följd av höjt bemyndigande (VP25)
1:16
-460
-460
-460
Förstärkning och förlängning av Klimatklivet (BP24, BP25, BP26)
1:16
960
1 960
460
Förstärkning och förlängning av klimatpremier (BP24)
1:17
223
1 023
Förläng klimatpremien för lätta lastbilar (BP26)
1:17
-223
-800
21 Energi
-618
-1 065
-1 075
Stöd till produktion av biogas (BP24, BP25)
1:9
-50
-250
-250
Medel till Kraftlyftet (BP26)
1:5
-500
-750
-750
22 Kommunikationer
8
8
8
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
-64
-114
-99
Forsknings- och innovationspolitiska propositionen (BP25)
1:23
-57
-139
-139
24 Näringsliv
-203
-940
-918
Förstärkt exportfrämjande (BP24)
2:3
100
Forsknings- och innovationspolitiska propositionen (BP25)
1:2, 1:3
-341
-914
-914
Summa anslagsförändringar
-4 342
-2 928
-3 541
Anm.: Endast större anslagsförändringar som uppgår till minst 100 miljoner kronor ett enskilt år redovisas separat inom varje utgiftsområde.
Källa: Egna beräkningar.
Nya åtgärder
Av tabell 6.16 framgår större anslagsförändringar till följd av nya åtgärder som regeringen föreslår i denna proposition, samt de förslag som regeringen lämnar i propositionen Höständringsbudget för 2026. Förslagen till nya åtgärder motiveras i enlighet med de särskilda principer som har tillämpats vid utformningen av denna proposition.
Tabell 6.16Nya åtgärder
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Anslag
2026
2027
2028
2029
1 Rikets styrelse
211
191
191
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
-160
-148
-148
3 Skatt, tull och exekution
178
35
35
Medel till följd av fler konkurser
1:4
143
4 Rättsväsendet
367
176
116
Omfördelning pga. skärpta regler om utvisning pga. brott
1:6
117
117
Ökade medel till ersättning för skador pga. brott
1:10
221
Omfördelning mellan år inom programram för gränsförvaltning och visering
1:17
57
114
5 Internationell samverkan
2 276
2 311
2 311
Flytt av medel för Sveriges utrikes underrättelsetjänst
1:6
2 200
2 350
2 350
6 Försvar och samhällets krisberedskap
-23 820
433
5 764
-2 326
Flytt av medel för Sveriges utrikes underrättelsetjänst
1:1
-2 200
-2 350
-2 350
Omfördelning för snabbare tillväxt
1:3
3 700
-3 700
Omfördelning av resurser till det militära försvaret
1:1
-489
-220
-3 731
Omfördelning av resurser till det militära försvaret
1:3, 1:8, 1:11
489
220
3 731
Flytt av medel för ökad förmåga i det militära förvaret
1:1
200
Flytt av medel för ökad förmåga i det militära förvaret
1:2
-200
Stödpaket 21 till Ukraina
1:2, 1:8
213
39
Stödpaket 21 till Ukraina
1:14
-259
Stödpaket 22 till Ukraina
1:1, 1:2, 1:9, 1:11
484
151
80
Stödpaket 22 till Ukraina
1:14
-947
Stödpaket 22 till Ukraina1
Flera
-22 614
1 796
3 738
2 873
Fortsatt etablering av Rakel G2
2:9
500
800
7 Internationellt bistånd
-2
0
0
0
8 Migration
86
-101
16
Bidrag till EU:s solidaritetsmekanism
1:3
129
Omfördelning pga. skärpta regler om utvisning pga. brott
1:7
-117
-117
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1 629
1 041
1 046
1 046
Tillskott till högkostnadsskydd tandvård2
1:4
1 609
Medel till läkemedelsförmånerna
1:5
1 114
1 114
1 114
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
99
98
98
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
380
14
14
14
Efterlevandepension för vuxna2
1:2
380
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
321
-187
333
Tillskott till Samhalls merkostnadsersättning
1:4
277
Omfördelning mellan år inom programram för EU-medel
1:7
46
-185
335
15 Studiestöd
9
9
9
16 Utbildning och universitetsforskning
115
103
80
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
0
7
9
9
19 Regional utveckling
-196
100
Omfördelning mellan år inom programram för EU-medel
1:3
-196
100
20 Klimat, miljö och natur
6 500
59
75
85
Tillskott till Industriklivet
1:18
350
Finansiering av tillskott till Industriklivet genom neddragning av Klimatklivet
1:16
-350
Halverad kostnad för pendlare i kollektivtrafik1
1:23
6 500
21 Energi
1 000
-67
-12
-9
Förstärkning av tillfälligt elstöd samt högkostnadsskydd1
1:12
1 000
22 Kommunikationer
750
1 128
2 632
3 121
Omfördelning av CEF-medel, projekt inom nationell plan
1:1
548
Omfördelning av CEF-medel, projekt inom nationell plan
1:10
-548
Finansiering EU: beviljade bidrag, projekt utanför nationell plan
1:10
130
Återställning av anslagskredit och ökad bränsleprisersättning
1:7
120
Civilt försvar: Investeringar utifrån försvarets behov
1:1
1 001
2 483
2 939
Infrastruktur för flygtrafiktjänst
1:15
112
143
161
Slopade GAS-avgifter för flygbolag1
1:12
400
Upphandlade flyglinjer vid behov1
1:7
100
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1 782
-910
966
864
Utbrott av smittsamma djursjukdomar2
1:6
138
Krisstöd från jordbruksreserven 2026
1:10
104
Omfördelning mellan år inom programram EU:s gemensamma jordbrukspolitik, nationell medfinansiering
1:12
-916
520
283
Omfördelning mellan år inom programram EU:s gemensamma jordbrukspolitik, EU:s medfinansiering
1:13
7
105
305
Fleråriga åtaganden inom den gemensamma jordbrukspolitiken 2028–2034
1:12, 1:13
240
133
Stöd till lantbrukare1
1:17
1 615
24 Näringsliv
2
34
51
-73
Underskott i CIRR-systemet
2:7
77
124
25 Allmänna bidrag till kommuner
22
253
193
180
Utjämningsbelopp skatteavtal Sverige Danmark3
1:1
207
207
207
Justering av LSS-utjämningsbidrag2, 3
1:2
22
-122
-122
-122
Summa anslagsförändringar
-11 757
5 495
13 029
6 052
Anm.: Endast större anslagsförändringar som uppgår till minst 100 miljoner kronor ett enskilt år redovisas separat inom varje utgiftsområde.
1 Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (prop. 2025/26:275, bet. 2025/26:FiU47, rskr. 2025/26:424–428).
2 Förslag i HÄB26 (prop. 2026/27:2) som främst avser regelstyrda transfereringsanslag till följd av ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform uppgår till sammanlagt 2,2 miljarder kronor.
3 I enlighet med de tekniska justeringar som redovisas i tabell 6.14.
Källa: Egna beräkningar.
Utgifter som medger en avvikelse från målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande
Enligt den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina (Fi2026/00095) kan tillskott till det militära och civila försvaret samt stöd till Ukraina medge en avvikelse från målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande under perioden 2026–2034. I detta avsnitt redovisas en sammanställning över hittills beslutade och föreslagna tillskott av detta slag. Dessa satsningar bedöms nödvändiga för att kunna fortsätta uppbyggnaden av totalförsvaret med anledning av det allvarliga säkerhetspolitiska läget.
Tillskott till försvaret
Tillskott av medel till det militära försvaret inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap som har beslutas efter den försvarspolitiska propositionen hösten 2024 (propositionen Totalförsvaret 2025–2030) kan under perioden2026–2034 medge en avvikelse från målet för det offentliga finansiella sparandet. Även tillskott i form av investeringar i fysisk infrastruktur och lagerhållning av livsmedel, läkemedel och drivmedel som en del av det civila försvaret kan medge en avvikelse under samma period. Tillskott av dessa slag får enligt överenskommelsen maximalt uppgå till 300 miljarder kronor. Av de 300 miljarder kronorna får maximalt 50 miljarder kronor avse investeringar i fysisk infrastruktur och lagerhållning av livsmedel, läkemedel och drivmedel som en del av det civila försvaret. Hittills har 267,9 miljarder kronor avsatts för tillskott som medger en avvikelse (se tabell 6.17).
Tabell 6.17Tillskott till det militära och civila försvaret
Miljarder kronor
2026
2027
2028
2029
2030
2031
2032
2033
2034
Summa
Beslutade tillskott sedan den försvarspolitiska prop. 2024/25:34
22,5
26,8
24,9
27,9
24,9
26,3
27,2
27,0
26,1
233,7
varav militärt försvar
20,2
24,5
21,5
26,2
24,2
25,6
26,5
26,3
25,4
220,5
varav civilt försvar1
2,3
2,4
3,4
1,7
0,7
0,7
0,7
0,7
0,7
13,2
Föreslagna tillskott i BP27
0,0
1,0
6,7
0,0
10,5
5,1
-1,7
-2,4
0,0
19,2
varav militärt försvar
0,0
0,0
3,7
-3,7
4,6
0,0
-2,1
-2,5
0,0
0,0
varav civilt försvar1
0,0
1,0
3,0
3,7
5,9
5,1
0,4
0,1
0,0
19,2
Beslutade/föreslagna tillskott
22,5
27,8
31,6
27,9
35,4
31,4
25,5
24,6
26,1
252,9
Summa tillskott2, 3
22,5
28,0
32,1
28,8
37,0
33,6
28,3
28,0
29,7
267,9
varav militärt försvar
20,2
24,7
25,7
23,4
30,2
27,5
26,8
26,8
29,0
234,3
varav civilt försvar
2,3
3,4
6,4
5,5
6,8
6,0
1,4
1,1
0,7
33,6
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
1 Avser investeringar i fysisk infrastruktur och lagerhållning av livsmedel, läkemedel och drivmedel som en del av det civila försvaret.
2 För de tillskott som omfattas av pris- och löneomräkning har en uppräkningsfaktor på 2 procent använts för att approximera pris-och löneomräkningen.
3 Dessa utgifter tillsammans med stöd till Ukraina i tabell 6.18 utgör de årliga belopp som exkluderas från det strukturella sparandet som redovisas i tabell 1.2 i avsnitt 1 och i tabell 4.1 i avsnitt 4.
Källa: Egna beräkningar.
Stöd till Ukraina
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige lämnat betydande militärt och civilt stöd till Ukraina. Sedan 2024 har en ram för det militära stödet till Ukraina införts. Ramen uppgår till 146,5 miljarder kronor, fördelat på 25 miljarder kronor för 2024, 41,5 miljarder kronor för 2025 och 40 miljarder kronor per år för 2026 och 2027.
I och med propositionen Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern som antogs av riksdagen den 17 juni 2026 har stora delar av ramen för 2026 tagits i anspråk.
Det militära stödet till Ukraina har bl.a. inkluderat upphandling för donation, ekonomiska donationer och donationer av befintlig försvarsmateriel. I de fall då stödet avser donationer av Försvarsmaktens befintliga försvarsmateriel belastas statens budget med utgifter för ersättningsanskaffningen. Eftersom leveranser av det som doneras till Ukraina och leveranser av ersättningsanskaffningar kommer att ske framåt i tiden beräknas belastningen av utgifterna på statens budget fördelas över en lång tidsperiod. Till följd av bl.a. leveransförseningar senareläggs en del av utgifterna för stöd till Ukraina från 2026 till 2027, vilket redovisas på den sista raden i tabell 6.18.
Vilken typ av stöd som kommer att lämnas framöver är svårt att förutse. Av denna anledning har utgifter för ramen 2026 och 2027, som ännu inte omfattas av några skarpa förslag, budgeterats på dessa år enligt tabell 6.18. I takt med att ytterligare militärt stöd beslutas kan den framtida belastningen på statens budget komma att ändras.
Utöver det militära stödet beräknas även civilt stöd till Ukraina, finansierat inom biståndsramen.
Tabell 6.18Militärt och civilt stöd till Ukraina
Miljarder kronor
2022–2025
2026
2027
2028
2029
2030
2031
2032
2033
2034
Summa
Tidigare beslutade stöd
14,6
1,4
2,8
4,5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
23,4
Beslutade stöd inom ramen för 2024
7,8
5,4
4,5
3,6
2,1
1,5
0,1
0,0
0,0
0,0
25,0
Beslutade stöd inom ramen för 2025
22,3
12,9
2,8
2,0
0,7
0,8
0,0
0,0
0,0
0,0
41,5
Beslutade/föreslagna stöd inom ramen för 2026
9,5
5,9
5,8
3,0
3,0
3,2
3,8
3,3
1,2
38,7
Ej fördelat stöd inom ramen för 2026 och 2027
1,3
40,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
41,3
Totalt militärt Ukrainastöd
44,7
30,5
56,1
16,0
5,8
5,2
3,3
3,8
3,3
1,2
169,9
Civilt stöd inom biståndsramen1
18,9
10,0
10,0
10,5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
49,4
Utgifter, stöd till Ukraina2
59,5
37,7
73,0
26,5
5,8
5,2
3,3
3,8
3,3
1,2
219,3
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
1 I utfall för 2022–2025 ingår i huvudsak biståndsklassificerade utgifter i enlighet med den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC samt utgifter om totalt ca 975 miljoner kronor 2024 och 2025 för att förbättra levnadsvillkoren för ukrainska flyktingar i Sverige. Utfallet för 2025 baseras på tillgängliga uppgifter per den 6 mars 2026.
2 Dessa utgifter tillsammans med tillskott till försvaret i tabell 6.17 utgör de årliga belopp som exkluderas från det strukturella sparandet som redovisas i tabell 1.2 i avsnitt 1 och i tabell 4.1 i avsnitt 4.
Källa: Egna beräkningar.
Statens budgetsaldo och statsskulden
I detta avsnitt lämnas förslag om att regeringen under 2027 ska bemyndigas att ta upp lån. Vidare lämnas förslag om Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen för 2027. Till grund för förslagen ligger en analys av utvecklingen av statens budgetsaldo, dvs. skillnaden mellan statens inkomster och utgifter. Därutöver presenteras beräkningar för statsskuldens utveckling som åtföljs av en jämförelse mellan den nuvarande prognosen för statens budgetsaldo och prognosen i 2026 års ekonomiska vårproposition (prop. 2025/26:100) respektive budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1). Beräkningarna baseras på antagandet att inga ytterligare regel- eller anslagsändringar, utöver de som föreslås och aviseras i denna proposition eller i propositionen Höständringsbudget för 2026 (prop. 2026/27:2) genomförs under prognosperioden. Särskilda principer har tillämpats vid utformningen av denna proposition (se avsnitt 1.1). Att propositionen lämnas av en övergångsregering medför att prognoserna är förknippade med en större osäkerhet än normalt.
Sammanfattning
Budgetsaldot för 2026 beräknas uppvisa ett underskott på 143 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 25 miljarder kronor jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2026 och med 42 miljarder kronor jämfört med bedömningen i 2026 års ekonomiska vårproposition. Förbättringarna förklaras i båda fallen framför allt av en lägre nettoutlåning.
Statens budget beräknas uppvisa ett underskott på i genomsnitt 105 miljarder kronor per år 2027–2029. De beräknade underskotten förklaras i huvudsak av tidigare beslutade åtgärder på inkomst- och utgiftssidan, vilket även inkluderar de satsningar på försvaret och stöd till Ukraina som medger avvikelse från målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande.
Utvecklingen för budgetsaldot bidrar till att den konsoliderade statsskulden som andel av BNP väntas öka från 17 till 19 procent 2026 och vidare till i genomsnitt 20 procent av BNP 2027–2029.
Inledning
Statens budgetsaldo utgörs av skillnaden mellan inkomster och utgifter inklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering. Budgetsaldot motsvaras av lånebehovet med omvänt tecken. Inkomsterna i statens budget, som redovisas i tabell 7.1 och beskrivs närmare i avsnitt 5, utgörs av statens skatteinkomster och övriga inkomster. Statens skatteintäkter beräknas genom att de skatter och avgifter som tillfaller EU, kommunala skatteintäkter och ålderspensionsavgifter avräknas från de totala skatteintäkterna. Därefter beräknas statens kassamässiga skatteinkomster genom att statens skatteintäkter justeras för periodiseringar. Till statens utgifter hör utgifterna inom utgiftsområde 1–25 och 27, som beskrivs närmare i avsnitt 6 och redovisas som utgifter exklusive statsskuldsräntor i tabell 7.1. Dessa poster utgör, tillsammans med utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., Riksgäldskontorets nettoutlåning (se tabell 7.2) och en post för kassamässig korrigering, de utgifter som påverkar statens budgetsaldo.
Statens budgetsaldo
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen.
Beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2027 enligt tabell 7.1 godkänns.
Beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2027 enligt tabell 7.1 godkänns.
Skälen för regeringens förslag
För att finansiera löpande underskott i statens budget och i övrigt förvalta stats-skulden bör regeringen bemyndigas att enligt 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203) ta upp lån för staten.
Enligt 3 kap. 3 § budgetlagen ska regeringens förslag till statens budget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Ett budgetöverskott är detsamma som ett negativt lånebehov för staten, dvs. en amorteringsmöjlighet, och därigenom minskar normalt statsskulden. Det motsatta förhållandet gäller vid ett budgetunderskott. För att statens budgetsaldo ska överensstämma med dess lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på utgiftssidan av statens budget.
Negativt budgetsaldo 2026–2029
Statens budget beräknas visa ett underskott på 143 miljarder kronor 2026 (se tabell 7.1). För 2027, 2028 och 2029 beräknas ett underskott om 192 miljarder kronor, 91 miljarder kronor respektive 32 miljarder kronor. De beräknade underskotten beror huvudsakligen på tidigare beslutade åtgärder på inkomst- och utgiftssidan. Åtgärderna inkluderar även de satsningar på försvaret och stöd till Ukraina som medger avvikelse från målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande.
Tabell 7.1Statens budgetsaldo
Miljarder kronor. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Inkomster1
1 304
1 335
1 408
1 506
1 555
Utgifter m.m.
1 406
1 478
1 600
1 597
1 588
varav utgifter exkl. statsskuldsräntor2
1 372
1 472
1 527
1 515
1 515
varav statsskuldsräntor m.m.3
30
26
31
46
23
varav Riksgäldskontorets nettoutlåning
-1
-18
42
36
49
varav kassamässig korrigering
4
-2
0
0
0
Statens budgetsaldo
-102
-143
-192
-91
-32
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.
1 Summan av inkomsttyperna 1000–7000 (se avsnitt 5).
2 Utgifterna inom utg.omr. 1–25 och 27, inkl. förändring av anslagsbehållningar (se avsnitt 6).
3 Avser utgifterna inom utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. I utg.omr. 26 ingår utöver statsskuldsräntor även oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionskostnader.
Källor: Statskontoret, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.
Statens budgetsaldo uppvisade ett underskott motsvarande 1,5 procent av BNP 2025 (se diagram 7.1). Under 2026, då ekonomin fortfarande bedöms vara i lågkonjunktur, beräknas underskottet uppgå till 143 miljarder kronor eller 2,1 procent av BNP. Under 2027–2029 bedöms ekonomin vara i balans. Under denna period bedöms underskottet uppgå till i genomsnitt 105 miljarder kronor per år (motsvarande i genomsnitt 1,4 procent av BNP).
Diagram 7.1Statens budgetsaldo
Utfall 2000–2025, prognos 2026–2029
Procent av BNP
Anm.: Underskotten 2009 (5 procent av BNP eller 176 miljarder kronor) och 2013 (3 procent av BNP eller 131 miljarder kronor) var till stor del en konsekvens av Riksbankens preventiva förstärkningar av valutareserven i samband med finanskrisen (100 miljarder kronor) respektive eurokrisen (100 miljarder kronor). Underskottet 2020 (4 procent av BNP eller 221 miljarder kronor) var till stor del en konsekvens av de omfattande tillfälliga åtgärder som vidtogs för att hantera covid-19-pandemins effekter på den svenska ekonomin.
Källor: Statskontoret och egna beräkningar.
Ett flertal faktorer påverkar statsskuldsräntorna
År 2026 beräknas utgifterna för räntor på statsskulden uppgå till 25 miljarder kronor, vilket är en minskning med 5 miljarder kronor jämfört med 2025. De sammantaget lägre ränteutgifterna förklaras av valutavinster, ett förbättrat räntenetto för den del av räntebetalningar på statsskulden som avser Riksgäldskontorets in- och utlåning till bl.a. myndigheter, samt något lägre inhemska och utländska räntor. Samtidigt beräknas underkurser vid emission av obligationer öka ränteutgifterna 2026, vilket dämpar den sammantagna minskningen av ränteutgifterna. År 2027 beräknas ränteutgifterna uppgå till 31 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2026. Ökningen förklaras i huvudsak av valutaförluster och högre inhemska räntor. Ränteutgifterna beräknas öka till 46 miljarder kronor 2028 och minska till 23 miljarder kronor 2029. Ökningen 2028 förklaras i huvudsak av att inflationskompensation för realobligationer förfaller till betalning under året. De lägre ränteutgifterna 2029 förklaras av att något motsvarande förfall inte belastar det året. Se utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. avsnitt 2.3.1 för närmare beskrivning av de faktorer som påverkar räntorna på statsskulden.
Riksgäldskontorets nettoutlåning påverkas bl.a. av investeringar till försvaret
Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på budgetens utgiftssida som vid sidan om anslagsfinansierade utgifter påverkar budgetsaldot. Riksgäldskontoret lånar ut till, och ansvarar för inlåning från, bl.a. myndigheter och vissa bolag med statligt ägande samt fonder. Nettoutlåningen speglar den totala nettoförändringen av all in- och utlåning under en viss period. Ökad nettoutlåning kan därmed bero på ökad utlåning eller minskad inlåning under en given period. En större nettoutlåning medför ett större lånebehov samtidigt som statsskulden blir högre.
Nettoutlåningen omfattar både löpande statlig verksamhet, såsom in- och utbetalningar av studielån, och tillfälliga poster som ofta beslutas med kort varsel och som därför kan vara svåra att förutse. De tillfälliga posterna medför att netto-utlåningen kan variera kraftigt mellan olika år (se tabell 7.2).
Tabell 7.2Riksgäldskontorets nettoutlåning
Miljarder kronor. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Premiepensionsmedel
4
1
3
2
2
Centrala studiestödsnämnden, studielån
15
15
13
13
13
Investeringslån till myndigheter
1
2
4
4
4
Myndigheternas räntekonton
-9
-8
0
0
0
Stabilitetsfonden
-1
-1
-1
-1
-1
Resolutionsreserven, avgifter
-4
-4
0
-5
0
Resolutionsreserven, räntor
-1
-1
-2
-2
-2
Insättningsgarantin
2
-2
0
0
0
Kärnavfallsfonden
0
0
0
0
0
Trafikverket, infrastrukturlån
2
2
2
5
4
Lån till Riksbanken1
4
4
2
2
2
Affärsverket svenska kraftnät
-15
-6
6
10
16
Exportkreditnämnden
0
-1
-1
-1
-1
Europeiska kommissionens betalningar
-3
0
0
0
0
Lån till ny kärnkraft
0
0
0
3
5
Övrigt
4
-18
16
6
6
Summa nettoutlåning
-1
-18
42
36
49
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.
1 Avser lån som Riksgäldskontoret tar upp med anledning av Riksbankens utlåning till Internationella valutafonden i enlighet med 6 kap. 4 § lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank. I prognosen beaktas inte Riksbankens avsikt att finansiera en del av valutareserven med valutalån via Riksgäldskontoret i stället för med lån i svenska kronor.
Källor: Statskontoret, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.
För 2026 beräknas nettoutlåningen till -18 miljarder kronor, vilket är en minskning med 17 miljarder kronor jämfört med 2025. Nettoutlåningen beräknas därefter öka och uppgå till i genomsnitt 43 miljarder kronor 2027–2029. In- och utbetalningar av studielån, resolutionsavgiften, lån till Affärsverket svenska kraftnät och posten Övrigt har en betydande påverkan för nettoutlåningen. Utvecklingen av intäkterna från resolutionsavgiften är en konsekvens av ett regelverk som gör att avgiften slår till och från beroende på hur fonderade medel förhåller sig till en målnivå som rör sig med underlaget för avgiften. Utvecklingen av lånen till Affärsverket svenska kraftnät illustrerar ett minskat inflöde av flaskhalsintäkter under 2026 samtidigt som investeringarna beräknas ta fart under den senare delen av prognosperioden. För 2026 uppgår posten Övrigt till -18 miljarder kronor, vilket till stor del förklaras av inlåning från Försvarets materielverk. Minskningen motverkas till viss del av ökad utlåning till Fortifikationsverket. Från och med 2027 belastas posten huvudsakligen av ökad utlåning till både Försvarets materielverk och Fortifikationsverket till följd av ökade investeringar kopplade till försvaret. Även lån till ny kärnkraft påverkar nettoutlåningen fr.o.m. 2027.
Kassamässig korrigering
För att budgetsaldot ska överensstämma med skillnaden mellan in- och utbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken görs en kassamässig korrigering. Detta behövs vid en tidsförskjutning mellan redovisning och betalning samt vid transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och omvänt. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram som en restpost. För 2025 har skillnader mellan redovisning och överföring av medel till Trafikverkets, Försvarsmaktens och Försvarets materielverks räntekonton gett upphov till kassamässiga korrigeringar. Utgångspunkten för prognosåren är att det inte uppstår kassamässiga korrigeringar om de inte sker till följd av redan kända periodiseringar. Inbetalningar till statskassan med anledning av Post- och telestyrelsens auktioner och Mediemyndighetens lokalradioavgifter är exempel på periodiserade betalningar som ger upphov till kassamässiga korrigeringar under hela prognosperioden.
Statsskulden
Statens lånebehov, vilket motsvaras av budgetsaldot med omvänt tecken, beräknas uppgå till 143 miljarder kronor 2026, och den okonsoliderade statsskulden beräknas öka med 137 miljarder kronor (se tabell 7.3).
Tabell 7.3Statsskuldens förändring
Miljarder kronor. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Okonsoliderad statsskuld vid ingången av året
1 151
1 244
1 381
1 565
1 638
Förändring av okonsoliderad statsskuld
93
137
184
72
35
varav lånebehov
102
143
192
91
32
varav skulddispositioner m.m.
-9
-6
-8
-19
3
Okonsoliderad statsskuld vid årets slut1
1 244
1 381
1 565
1 638
1 673
Eliminering av myndigheters innehav av statspapper
88
89
90
91
92
Konsoliderad statsskuld vid årets slut2
1 156
1 292
1 476
1 547
1 581
Konsoliderad statsskuld, procent av BNP2
17
19
20
20
20
1 I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper.
2 I den konsoliderade statsskulden har statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort.
Källor: Statskontoret, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.
Anledningen till att statsskuldens utveckling inte helt följer lånebehovet är att posten skulddispositioner m.m. påverkar statsskulden, men inte budgetsaldot. Skuld-dispositionerna visar förändringen jämfört med det föregående året och består av valutakurseffekter, upplupen inflationskompensation, förändringar av Riksgäldskontorets förvaltningstillgångar och affärsdagsjusteringar m.m. (se tabell 7.4). Valutakurseffekterna utgörs av förändringen av utestående obligationer i utländsk valuta till följd av aktuell valutakurs jämfört med valutakursen vid upplåningstillfället. Upplupen inflationskompensation är förändringen av inflationskompensationen avseende utestående reala statsobligationer jämfört med upplåningstillfället. En realobligation är en obligation med eller utan fast real ränta och med ersättning för inflation. Det innebär att den eventuella årliga räntan respektive det belopp som betalas tillbaka på förfallodagen räknas upp med inflationen. Förvaltningstillgångarna består av medel som tillfälligt placeras på penningmarknaden till dess att de används för att betala utgifter i statsbudgeten eller obligationer som löper ut. Under 2026–2028 väntas skulddispositionerna bli negativa, i huvudsak beroende på minskad upplupen inflationskompensation. År 2029 väntas skulddispositionerna i stället bli positiva som en följd av valutakurseffekter och upplupen inflationskompensation.
Tabell 7.4Skulddispositioner m.m.
Miljarder kronor. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Valutakurseffekter
-4
5
-2
0
0
Upplupen inflationskompensation
-10
-8
-5
-19
3
Förvaltningstillgångar
3
-5
0
0
0
Affärsdagsjustering m.m.
1
2
0
1
-1
Totala skulddispositioner
-9
-6
-8
-19
3
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.
Källa: Riksgäldskontoret.
Statsskulden som andel av BNP har sedan mitten av 1990-talet trendmässigt minskat från 74 procent till 16 procent 2023. År 2024 och 2025 har statsskulden ökat till 17 procent av BNP. Den beräknade utvecklingen för budgetsaldot bidrar till att den konsoliderade statsskulden som andel av BNP väntas öka till 19 procent vid utgången av 2026 och vidare till i genomsnitt 20 procent av BNP 2027–2029 (se diagram 7.2).
Diagram 7.2Statsskuldens utveckling
Utfall 2000–2025, prognos 2026–2029
Miljarder kronorProcent av BNP
Anm.: I diagrammet redovisas den okonsoliderade statsskulden t.o.m. 2001. För åren därefter redovisas den konsoliderade statsskulden.
Källor: Statskontoret och egna beräkningar.
Uppföljning av statens budgetsaldo 2026
Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2026 har prognosen för budgetsaldot förstärkts med 25 miljarder kronor för 2026. Jämfört med 2026 års ekonomiska vårproposition har prognosen för budgetsaldot stärkts med 42 miljarder kronor (se tabell 7.5). Både skillnaden jämfört med budgetpropositionen och skillnaden jämfört med vårpropositionen förklaras i huvudsak av en lägre nettoutlåning. En närmare uppföljning av statens inkomster och utgifter finns i avsnitt 5 respektive 6.
Tabell 7.5Uppföljning av statens budgetsaldo 2026
Miljarder kronor
BP26
VÅP26
Prognos 2026
Jfr med BP26
Jfr med VÅP26
Inkomster1
1 375
1 357
1 335
-40
-22
Utgifter m.m.
1 542
1 542
1 478
-65
-64
varav utgifter exkl. statsskuldsräntor2
1 502
1 502
1 472
-30
-31
varav statsskuldsräntor m.m.3
25
26
26
1
-1
varav Riksgäldskontorets nettoutlåning
17
15
-18
-35
-33
varav kassamässig korrigering
-2
-2
-2
0
0
Statens budgetsaldo
-167
-184
-143
25
42
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.
1 Summan av inkomsttyperna 1000–7000.
2 Utgifterna inom utg.omr. 1–25 och 27, inkl. förändring av anslagsbehållningar.
3 Avser utgifterna inom utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m.
Källor: Statskontoret, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.
Den offentliga förvaltningens finanser
I detta avsnitt redovisas prognoser för den offentliga förvaltningens finanser, däribland finansiellt sparande, finansiell nettoförmögenhet och skuldutveckling. Redovisningen görs för såväl den totala konsoliderade offentliga sektorn som delsektorerna staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Att den offentliga sektorn är konsoliderad innebär att transfereringar mellan de olika delsektorerna har räknats av. Avsnittet innehåller även en jämförelse mellan olika bedömares prognoser för det finansiella respektive det strukturella sparandet. Tabeller med prognosens innehåll i detalj redovisas i bilaga 2.
Regeringens prognoser för de offentliga finansernas utveckling baseras på prognosen för den makroekonomiska utvecklingen i avsnitt 3. Prognoserna för de offentliga finanserna baseras på antagandet att inga ytterligare regel- eller anslagsändringar, utöver de som föreslås och aviseras i denna proposition eller i propositionen Höständringsbudget för 2026 (prop. 2026/27:2) genomförs under prognosperioden. Särskilda principer har tillämpats vid utformningen av denna proposition (se avsnitt 1.1). Att propositionen har lämnats av en övergångsregering medför att prognoserna är förknippade med en större osäkerhet än normalt. Statistikutfall som fanns tillgängliga t.o.m. den 23 oktober 2026 har beaktats.
Sammanfattning
Den till stor del inhemskt drivna återhämtningen i ekonomin väntas stärka de offentliga finanserna under 2026. Samtidigt har omfattande åtgärder genomförts för att stötta konjunkturåterhämtningen och stärka hushållens ekonomi samt stödja Ukraina. Tillsammans med satsningar inom försvar och rättsväsende medför detta att underskottet i de offentliga finanserna växer under 2026.
Det starkare konjunkturläget bedöms fortsatt bidra till att stärka det finansiella sparandet 2027.
För 2028 och 2029 innebär antagandena om den aktiva finanspolitiken att de offentliga finanserna stärks och bedöms vara nära balans 2029. Det är främst statens finanser som svarar för utvecklingen. Kommunsektorn väntas redovisa underskott medan ålderspensionssystemet väntas redovisa överskott, och den sammantagna effekten bedöms bli i stort sett neutral.
Det strukturella sparandet väntas försvagas under 2026. Det strukturella underskottet väntas vara i stort sett oförändrat mellan 2026 och 2027 och därefter förstärkas och närma sig noll 2029. Det strukturella sparandet exklusive nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina, bedöms dock nå balans redan 2027, då BNP-gapet väntas vara noll.
Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld väntas öka 2026 och 2027 till följd av underskotten i det finansiella sparandet. Därefter väntas bruttoskulden som andel av BNP minska något.
Inledning
Redovisningen av den offentliga förvaltningens finanser följer huvudsakligen principerna i nationalräkenskaperna (NR). Inom EU bygger NR på ENS2010-manualen, som är en del av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Skatter och statsbidrag redovisas dock i denna proposition enligt den ordning som gällde innan ENS 2010-manualen infördes. Genom att använda den tidigare redovisningsprincipen fås en högre grad av överensstämmelse med hur skatter och statsbidrag påverkar statens och kommunernas finanser enligt sektorernas egna redovisningar. Det finansiella sparandet för den offentliga förvaltningen och dess delsektorer påverkas inte av denna avvikelse. Redovisningen av inkomster och utgifter för den konsoliderade offentliga förvaltningen påverkas inte heller.
I samband med att NR fr.o.m. 2014 gick över till ENS 2010, ändrades benämningarna på flera sektorer i NR. Benämningen offentlig sektor har i budgetlagen (2011:203) ersatts med benämningen offentlig förvaltning (prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 5.5.3, bet. 2025/26:KU1, rskr. 2025/26:86). I denna proposition har motsvarande ändring genomförts. För den offentliga förvaltningens delsektorer använder regeringen dock inte benämningarna i ENS 2010, utan de äldre men vedertagna benämningarna stat (statlig förvaltning), ålderspensionssystem (sociala trygghetsfonder) och kommunsektor (kommunal förvaltning).
Den offentliga förvaltningens finanser
Finansiellt sparande mot balans i slutet av prognosperioden
De offentliga finanserna har stärkts under 2026, i takt med att den ekonomiska återhämtningen har tagit fart. Det är framför allt den inhemska efterfrågan som bedöms ha stärkts i jämförelse med de senaste åren. De åtgärder som har genomförts under 2026 tynger dock de offentliga finanserna i större utsträckning jämfört med 2025. Det finansiella sparandet väntas därför försvagas 2026 (se tabell 8.1 och diagram 8.1).
Diagram 8.1Den offentliga förvaltningens finansiella och strukturella sparande
Procent av BNP resp. potentiell BNP. Utfall för det finansiella sparandet 2000–2025, prognos 2026–2029
Anm.: För det strukturella sparandet utgör hela perioden en bedömning och utfall saknas.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Underskottet i det finansiella sparandet väntas minska fr.o.m. 2027 och successivt närma sig balans 2029. Förstärkningen av de offentliga finanserna bedöms vara störst 2028 då flera tillfälliga åtgärder upphör. Därutöver innebär också principen att prognosen enbart baseras på tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade åtgärder att de offentliga finanserna förstärks fr.o.m. 2028. Det strukturella sparandet bedöms försvagas 2026 och därefter successivt förstärkas under perioden (se avsnitt 4.5).
Tabell 8.1Den konsoliderade offentliga förvaltningens finanser
Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall för det finansiella sparandet 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Inkomster
3 122
3 245
3 415
3 594
3 736
Procent av BNP
47,0
46,7
46,9
47,6
47,8
Skatter och avgifter
2 682
2 784
2 935
3 086
3 205
Kapitalinkomster
107
107
115
124
128
Övriga inkomster
333
353
365
384
404
Utgifter
3 225
3 403
3 550
3 648
3 744
Procent av BNP
48,5
48,9
48,8
48,3
47,9
Utgifter exkl. räntor
3 168
3 345
3 480
3 571
3 661
Räntor1
57
59
70
78
83
Finansiellt sparande
-103
-158
-135
-54
-8
Procent av BNP
-1,6
-2,3
-1,9
-0,7
-0,1
Strukturellt sparande
Procent av potentiell BNP
-0,3
-1,4
-1,4
-0,6
-0,1
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen.
1 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
I tabell 8.2 redovisas den samlade budgeteffekten av aktiva finanspolitiska åtgärder i förhållande till föregående år, dvs. de sammanräknade inkomsterna och utgifterna för alla åtgärder som har beslutats av riksdagen samt föreslås eller aviseras i denna proposition och i propositionen Höständringsbudget för 2026.
Tabell 8.2Samlade budgeteffekter av tidigare beslut och nu aktuella förslag och aviseringar i förhållande till det närmast föregående året
Offentliga förvaltningens finansiella sparande. Miljarder kronor om inte annat anges
2025
2026
2027
2028
2029
Förändring av takbegränsade utgifter1
28,6
71,3
35,1
-24,7
-19,0
Kapitaltillskott till Riksbanken
-25,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Justering för olika redovisningsprinciper i statsbudgeten och nationalräkenskaperna
-1,0
-2,8
0,3
4,5
1,1
varav kapitaltillskott statliga bolag
0,0
-0,4
-1,4
1,8
0,0
varav lånefinansierade infrastrukturinvesteringar2
-0,6
-0,9
0,1
2,2
-0,4
varav lån till ny kärnkraft3
0,0
0,0
0,4
2,2
2,3
Summa utgiftsförändringar
2,7
68,5
35,4
-20,2
-17,9
Skattereformer, brutto4
-26,3
-55,6
4,3
27,7
-0,1
Indirekta effekter av skatter4
-1,1
0,8
-0,1
-1,0
0,0
Övriga inkomstreformer
-1,6
-0,1
0,0
0,0
0,0
Summa inkomstförändringar, netto5
-29,0
-54,8
4,2
26,7
-0,1
Utgifts- och inkomstförändringar, effekt på offentliga förvaltningens finansiella sparande
-31,6
-123,3
-31,2
46,9
17,7
Procent av BNP
-0,5
-1,8
-0,4
0,6
0,2
1 I tabell 6.6 redovisas budgeteffekterna per utgiftsområde.
2 Posten visar förändringen av nettoupplåningen (nyupplåning minus amortering) för väg- och järnvägsobjekt.
3 Prognostiserade lån för investeringar i ny kärnkraft samt justering för subvention för förväntad kreditförlust.
4 Bruttoeffekten beskriver den direkta förändringen av intäkterna från den skatt som regeländringen avser. En regeländring kan även ge upphov till indirekta effekter om skatteändringen påverkar underlaget för andra skatter eller offentliga utgifter. Se avsnitt 5.3.
5 Exklusive indirekta effekter på inkomstsidan till följd av åtgärder på utgiftssidan.
Källa: Egna beräkningar.
Budgeteffekter av nya åtgärder sedan 2026 års ekonomiska vårproposition
Nedan följer en översiktlig redovisning av budgeteffekterna för de offentliga finanserna av nya finanspolitiska åtgärder i förhållande till 2026 års ekonomiska vårproposition (prop. 2025/26:100). I redovisningen ingår de förslag för 2027 och aviserade förändringar för 2028 och 2029 som lämnas i denna proposition, samt förslagen i propositionen Höständringsbudget 2026. Vidare ingår budgeteffekterna av propositionen Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (prop. 2025/26:275).
I tabell 8.3 ingår de förslag i propositionerna som avser nya åtgärder och finansiering. Utgångspunkten för redovisningen är att beslutade, föreslagna och aviserade förändringar av anslag förbrukas till fullo som utgifter på de berörda anslagen.
Sammantaget medför de beslutade, föreslagna och aviserade åtgärderna att den offentliga förvaltningens finanser stärks 2026, jämfört med beräkningarna i vårpropositionen. För 2027–2029 väntas det finansiella sparandet försvagas.
Tabell 8.3Budgeteffekter av föreslagna och aviserade åtgärder sedan 2026 års ekonomiska vårproposition
Offentliga förvaltningens finansiella sparande. Miljarder kronor om inte annat anges
2026
2027
2028
2029
Förändring av takbegränsade utgifter1
-13,9
1,1
10,0
2,4
Justering för olika redovisningsprinciper i statens budget och nationalräkenskaperna
-0,1
0,9
-0,6
-1,4
Summa utgiftsförändringar
-14,0
2,0
9,4
1,1
Skatter, netto
-7,7
-1,4
-1,4
-1,4
Övriga inkomstreformer
0,0
0,0
0,0
0,0
Summa inkomstförändringar, netto
-7,7
-1,4
-1,4
-1,4
Förändring offentliga förvaltningens finansiella sparande
6,4
-3,4
-10,9
-2,5
Procent av BNP
0,1
0,0
-0,1
0,0
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen.
1 Se tabell 6.14 för en mer detaljerad genomgång per utgiftsområde av de förslag som påverkar budgetens utgiftssida. I tabell 8.3 ingår inte de budgeteffekter i tabell 6.14 om sammanlagt 2,2 miljarder kronor i HÄB26 som avser regelstyrda anslag och som följer av förändringar av volym och makroekonomiska förutsättningar.
Källa: Egna beräkningar.
Statens finanser
I detta avsnitt redovisas statens finanser enligt NR. Prognoserna utgår från de prognoser för statens budgetsaldo som redovisas i avsnitt 7. Skillnaden mellan de båda redovisningarna består främst i att statens budgetsaldo visar statens lånebehov med omvänt tecken och därmed dess påverkan på statsskulden. Statens finansiella sparande visar i stället förändringen av statens finansiella förmögenhet, exklusive effekten av värdeförändringar.
Från budgetsaldo till statens finansiella sparande
I tabell 8.4 redovisas de skillnader som förekommer mellan statens budgetsaldo enligt budgetredovisningen och det finansiella sparandet enligt NR. Det finansiella sparandet påverkas inte av försäljningar eller köp av finansiella tillgångar, t.ex. aktier, eller ökad utlåning eftersom sådana transaktioner inte förändrar den finansiella förmögenheten. Däremot påverkas budgetsaldot och statsskulden av sådana transaktioner.
Förutom denna skillnad avviker det finansiella sparandet också i flera andra avseenden från budgetsaldot. Bland annat redovisas budgetsaldot kassamässigt, medan det finansiella sparandet redovisas enligt NR:s principer, som innebär en periodiserad redovisning. Denna skillnad påverkar framför allt redovisningen av skatteinkomster och ränteutgifter.
Tabell 8.4Statens budgetsaldo och finansiella sparande
Miljarder kronor. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Budgetsaldo
-102
-143
-192
-91
-32
Till finansiellt sparande
Periodisering av skatter
5
17
-2
-16
-7
Räntor, periodisering, kursvinster/-förluster
29
8
13
24
-6
Köp och försäljning av aktier, extra utdelningar m.m.1
-5
-8
-3
-5
-5
Övriga finansiella transaktioner m.m.
-26
-36
38
26
35
Finansiellt sparande
-100
-162
-147
-62
-15
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen.
1 Inkluderar justeringar avseende Riksbankens inlevererade överskott.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
År 2025 var budgetsaldot relativt lika det finansiella sparandet eftersom skillnader i de båda redovisningarna i stort sett tog ut varandra. Under 2026 väntas skattebetalningar och ränteperiodiseringar bli lägre enligt budgetredovisningen. Samtidigt medför förväntade extrautdelningar från bl.a. Telia Company AB att budgetsaldot i stället förstärks i förhållande till det finansiella sparandet. Övriga finansiella transaktioner m.m. förstärker också budgetsaldot i förhållande till det finansiella sparandet. Det rör till stor del betalningar från EU avseende faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). I budgeten redovisas dessa betalningar kassamässigt när de genomförs, medan flödena periodiseras i NR så att intäkterna redovisas vid den tidpunkt då kostnaderna uppstår. Närmare hälften av medlen från RRF betalades ut från EU 2025 och resterande del har betalats ut under 2026 (se även avsnitt 8.9). Även behållningar på myndigheternas konton på Riksgäldskontoret stärker budgetsaldot i förhållande till det finansiella sparandet.
Under 2027–2029 medför ränteperiodiseringar och myndighetsupplåning att budgetsaldot enligt budgetredovisningen blir lägre än det finansiella sparandet enligt NR:s redovisning.
Den utlåning som väntas göras för investeringar i ny kärnkraft ökar lånebehovet något under 2028 och 2029. Det är osäkert hur utlåningen kommer att bedömas av EU:s statistikkontor. Av försiktighetsskäl antas i denna proposition att utbetalningarna av dessa lån kommer att redovisas som offentliga utgifter och därmed belasta det finansiella sparandet.
Tillfälligt stora underskott i staten
Underskottet i statens finanser väntas tillfälligt öka under 2026 i förhållande till 2025 (se tabell 8.5). Utvecklingen följer främst av den aktiva finanspolitiken bl.a. de skattesänkningar som har genomförts för att stötta konjunkturåterhämtningen och stärka hushållens ekonomi.
Det finansiella sparandet förväntas ytterligare påverkas av de pågående leveranserna av försvarsmateriel enligt tidigare beslutade satsningar. Detta beror på att kostnaderna för denna typ av materiel redovisas som en utgift i NR först när slutleveransen av objektet genomförs. Ledtiden för denna typ av materiel är dock osäker och kan vara lång.
Från och med 2027 bedöms de offentliga finanserna gradvis förstärkas. Det beror delvis på att endast tidigare beslutade och nu föreslagna åtgärder i enlighet med denna proposition har beaktats i prognoserna. De offentliga finanserna väntas dock vara fortsatt ansträngda. Stöd till Ukraina och utökade satsningar som har gjorts inom försvar och rättsväsende belastar statens finanser och bidrar till ett fortsatt underskott 2027.
Mellan 2027 och 2028 väntas underskottet minska relativt snabbt, vilket till stor del hänger samman med att vissa tillfälliga stöd upphör. Det avser främst stöd till Ukraina och den tillfälliga sänkningen av mervärdeskatten på livsmedel. Därutöver förväntas den ökade ekonomiska aktiviteten leda till att statens inkomster gradvis stärks under perioden. Det finansiella sparandet i staten väntas dock vara negativt 2026–2029.
Tabell 8.5Statens inkomster och utgifter
Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Inkomster
1 593
1 648
1 731
1 837
1 907
Procent av BNP
24,0
23,7
23,8
24,3
24,4
Skatter och avgifter
1 356
1 404
1 484
1 578
1 637
Kapitalinkomster
37
35
35
37
39
Övriga inkomster
200
210
213
222
231
Utgifter
1 693
1 810
1 878
1 899
1 923
Procent av BNP
25,5
26,0
25,8
25,2
24,6
Utgifter exkl. räntor
1 666
1 782
1 843
1 862
1 882
Procent av BNP
25,1
25,6
25,3
24,7
24,1
Ränteutgifter1
27
28
35
37
41
Finansiellt sparande
-100
-162
-147
-62
-15
Procent av BNP
-1,5
-2,3
-2,0
-0,8
-0,2
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen.
1 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Ålderspensionssystemets finanser
Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet bedöms uppgå till 0,5 procent av BNP 2026, vilket är något högre än 2025. Förstärkningen av sparandet beror på att pensionsutbetalningarna väntas öka långsammare än 2025 eftersom inkomstindex bedöms stiga i långsammare takt än 2025. Sparandet bedöms stärkas ytterligare 2027 och i genomsnitt uppgå till 0,5 procent av BNP 2027–2029 (se tabell 8.6).
I ålderspensionssystemet väntas ett negativt avgiftsnetto samtliga år i prognosen, dvs. avgiftsinkomsterna väntas vara lägre än pensionsutbetalningarna. Kapitalinkomsterna i ålderspensionssystemet väntas alltjämt bli högre än det negativa avgiftsnettot, vilket medför att det finansiella sparandet bedöms bli positivt hela perioden.
Tabell 8.6Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter
Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Avgifter
369
382
400
414
430
Pensioner
-384
-391
-405
-422
-439
Avgiftsnetto
-15
-9
-6
-7
-9
Räntor, utdelningar
48
50
51
54
55
Förvaltningsutgifter m.m.
-6
-7
-7
-7
-8
Finansiellt sparande
26
34
39
39
38
Procent av BNP
0,4
0,5
0,5
0,5
0,5
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Utgifterna i ålderspensionssystemet bedöms öka de närmaste åren till följd av att pensionärerna väntas bli fler och att pensionerna i genomsnitt förväntas bli högre. År 2027–2029 bedöms pensionsutbetalningarna öka med i genomsnitt 4,0 procent per år. Utgifterna ökar också till följd av reglerna om automatisk utdelning av överskott i pensionssystemet, en s.k. gas, som förstärker pensioner och pensionsrätter om balanstalet, dvs. tillgångarna i förhållande till skulderna, överstiger nivån 1,15. Dessa regler tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2027 och väntas försvaga det finansiella sparandet med ca 1 miljard kronor 2029 (se utg.omr. 11). Avgiftsinkomsterna, som är starkt kopplade till lönesumman i ekonomin (summan av utbetalda löner inklusive företagarinkomster), bedöms öka i en något snabbare takt än pensionsutbetalningarna, i genomsnitt med drygt 4,0 procent per år under samma period. De avgiftsinkomster som finansierar systemet är ålderspensionsavgiften från arbetsgivare och egenföretagare samt den allmänna pensionsavgiften (se tabell 8.7).
Tabell 8.7Ålderspensionssystemets avgiftsinkomster
Miljarder kronor. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Allmän pensionsavgift
166
172
180
187
194
Ålderspensionsavgift, arbetsgivare
172
180
189
196
204
Ålderspensionsavgift, egenföretagare
3
3
3
3
3
Statlig ålderspensionsavgift
28
27
28
28
28
Avgiftsinkomster
369
382
400
414
430
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Kommunsektorns finanser
Kommunsektorns finanser regleras av balanskravet och kravet på en god ekonomisk hushållning i kommunallagen (2017:725). Enligt balanskravet får kommuners och regioners resultat som huvudregel inte vara negativt. Balanskravet anger en miniminivå, men för att uppnå god ekonomisk hushållning behöver resultatet i regel vara högre (se avsnitt 4.4). Skillnaden mellan kommunernas resultat och finansiella sparande förklaras till största delen av att investeringar ingår som utgifter i det finansiella sparandet, men inte avskrivningar. Avskrivningar ingår däremot i resultatet, men inte investeringar. Det kan även finnas periodiseringsskillnader för olika inkomster och utgifter mellan det finansiella sparandet och resultatet.
I regeringens prognos för kommunsektorns finanser antas utgifterna framöver utvecklas på ett sätt som är förenligt med balanskravet och bedöms uppnå god ekonomisk hushållning. På några års sikt anpassas prognosen för den kommunala konsumtionen så att kommunsektorn redovisar ett resultat i linje med det demografiskt bedömda behovet. Vidare antas den genomsnittliga kommunalskattesatsen vara oförändrad. Prognosen grundar sig även på ett antagande om oförändrad politik utöver tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade förändringar av statsbidragen.
Kommunsektorns resultat har förbättrats
Efter två år med svaga kommunala finanser redovisade kommunsektorn ett starkare resultat och finansiellt sparande under 2025. Sektorn redovisade då ett preliminärt resultat efter finansiella poster om ca 44 miljarder kronor, vilket var en ökning med ca 38 miljarder kronor jämfört med 2024. Enligt redovisningen i NR var kommunsektorns utgifter större än inkomsterna 2025, och sektorns finansiella sparande uppgick till ca -30 miljarder kronor eller ca -0,4 procent av BNP. Det var en tydlig förbättring jämfört med 2023 och 2024, då det finansiella sparandet var ca 1 procent av BNP.
En stark tillväxt i svensk ekonomi bidrar till att de ekonomiska förutsättningarna i kommunsektorn bedöms fortsatt förbättras 2026. Återhämtningen på arbetsmarknaden väntas fortsätta i slutet av 2026 och under 2027, vilket innebär att de kommunala inkomstskatterna bedöms öka i en snabbare takt än 2025, trots en sänkt genomsnittlig kommunalskattesats för 2026. Resultatet i kommunsektorn väntas motsvara en nivå som är förenlig med god ekonomisk hushållning 2026–2029. Det finansiella sparandet har varit negativt sedan 2011, med undantag för 2021 och 2022 då sektorn fick stora finansiella tillskott till följd av pandemin. Även under kommande år, 2027–2029, bedöms det finansiella sparandet i kommunsektorn förbli negativt. Under denna period antas inkomster och utgifter utvecklas i ungefär samma takt, vilket gör att det finansiella sparandet bedöms ligga kvar på samma nivå.
Tabell 8.8Kommunsektorns finanser
Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Totala inkomster
1 522
1 591
1 653
1 708
1 757
Utveckling i procent
2,3
4,6
3,9
3,3
2,9
Skatter1
959
1 000
1 052
1 093
1 137
Kommunal fastighetsavgift
25
26
27
28
29
Statsbidrag exkl. kompensation för mervärdesskatt
281
296
287
282
275
varav generella bidrag
167
174
176
177
178
varav riktade bidrag
115
122
111
105
97
Kapitalinkomster
23
23
29
33
35
Övriga inkomster2
233
246
258
271
281
varav kompensation för mervärdesskatt
92
95
98
101
102
Totala utgifter
1 551
1 622
1 680
1 739
1 787
Utveckling i procent
0,3
4,6
3,6
3,5
2,8
Konsumtion
1 245
1 302
1 358
1 394
1 433
Investeringar
178
179
183
192
197
Transfereringar
99
110
104
113
116
Övriga utgifter3
30
30
35
40
42
Finansiellt sparande
-30
-31
-27
-31
-31
Procent av BNP
-0,4
-0,4
-0,4
-0,4
-0,4
Resultat efter finansiella poster
44
44
47
45
45
Procent av skatter och generella statsbidrag
3,9
3,8
3,8
3,6
3,4
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen.
1 Utfall 2025 enligt NR, vilket kan skilja sig från beskattningsutfallet som används för den offentliga förvaltningens skatteinkomster för 2025 som redovisas i avsnitt 5.
2 Kommunsektorns kompensation för mervärdesskatt är inkluderad i övriga inkomster men inte i statsbidragen.
3 Inkluderar nettoköp av fastigheter. Eftersom försäljningen vanligtvis överstiger köp är denna nettopost negativ, vilket minskar de redovisade utgifterna med några miljarder kronor per år.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Ökad aktivitet på arbetsmarknaden bidrar till ökade skatteinkomster i kommunsektorn
Kommunsektorns inkomster består framför allt av intäkter från skatt på arbete och statsbidrag. Lönesumman utvecklades svagt under 2025 och skatteinkomsterna ökade i långsammare takt än genomsnittet för de senaste tio åren. Till följd av att arbetsmarknaden bedöms fortsätta stärkas i slutet av 2026 och under 2027 väntas skatteinkomsterna växa i en snabbare takt framöver. Vid förändringar av skattelagstiftningen som påverkar det kommunala skatteunderlaget neutraliseras i regel effekterna av förändringarna genom att nivån på de generella statsbidragen höjs eller sänks (s.k. skattereglering). För att regeländringarna ska vara neutrala för kommunsektorns finanser justeras de generella statsbidragen med motsvarande belopp.
Kommuner och regioner får bidrag från staten i form av dels generella, dels riktade statsbidrag. Sammantaget väntas de totala statsbidragen öka 2026, och minska något 2027 och 2028. Minskningen beror på att tillfälliga stöd avvecklas, i kombination med prognosprincipen att enbart inkludera nu beslutade eller aviserade statsbidragsändringar.
Lägre befolkningstillväxt ger en svagare utveckling av kommunsektorns konsumtionsutgifter
Av kommunsektorns totala utgifter utgör kommunal konsumtion den största delen, dvs. välfärdstjänster inom främst vård, skola och omsorg. Kommunerna och regionerna har därutöver huvudsakligen utgifter för investeringar och vissa transfereringar, t.ex. ekonomiskt bistånd. Den demografiska utvecklingen har stor betydelse för behovet av resurser inom olika välfärdstjänster. Befolkningstillväxten väntas vara svag 2026–2029 och bli betydligt lägre än genomsnittet sedan 2010.
Efter en svag konsumtionsutveckling 2025 bedöms konsumtionen i löpande priser 2026 öka i linje med den genomsnittliga utvecklingen under 2000-talet och möta de demografiska behoven (se diagram 8.2). Från och med 2028 väntas en svagare utveckling av konsumtionen i både löpande och fasta priser då behovet av kommunala och regionala tjänster bedöms minska av demografiska skäl.
Diagram 8.2Kommunala konsumtionsutgifter
Årlig procentuell förändring. Utfall 2000–2025, prognos 2026–2029
Anm.: Kommunal konsumtion i fasta priser mäts till största delen med s.k. volymindex. Dessa påverkas främst av demografiska faktorer och är inte nödvändigtvis detsamma som hur mycket resurser kommunsektorn lägger på verksamheten.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Kommunernas investeringsutgifter har ökat kraftigt sedan 2020, vilket till viss del förklaras av den höga inflationen, i synnerhet 2023–2024. Samtidigt har många kommuner en växande äldre befolkning, vilket medför större behov inom sjukvården och äldreomsorgen. Äldre byggnader och infrastruktur behöver dessutom renoveras eller bytas ut. Investeringsutgifterna bedöms därför fortsätta att öka de närmaste åren, men ökningstakten väntas bli något lägre än genomsnittet under 2000-talet.
Den offentliga förvaltningens finansiella förmögenhet
Den offentliga förvaltningens nettoförmögenhet består av fasta produktionstillgångar och finansiella tillgångar, med avdrag för skulder. I detta avsnitt redovisas den finansiella förmögenheten, medan de reala tillgångarna redovisas i bilaga 2.
Den offentliga förvaltningens finansiella nettoförmögenhet är positiv, eftersom ålders-pensionssystemets tillgångar i AP-fonderna överstiger de negativa ställningsvärden som staten och kommunsektorn tillsammans redovisar (se tabell 8.9). Den totala skulden inkluderar statens och kommunsektorns åtaganden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som har intjänats fr.o.m. 1998. De totala skulderna för de fonderade avgiftsbestämda tjänstepensionerna ingår inte i den offentliga sektorn, i likhet med premiepensionssystemet, utan redovisas i försäkringssektorn.
Den offentliga förvaltningens finansiella nettoförmögenhet väntas minska som andel av BNP under 2026–2029 i förhållande till 2025 års nivå. Det är huvudsakligen statens ökade upplåning som väntas belasta nettoförmögenheten.
Tabell 8.9Den offentliga förvaltningens finansiella nettoförmögenhet
Procent av BNP. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Staten
1,1
-0,1
-1,7
-1,7
-1,0
Ålderspensionssystemet
34,9
35,0
34,8
34,9
35,1
Kommunsektorn
-6,0
-5,8
-5,7
-5,6
-5,5
Offentlig förvaltning
30,1
29,0
27,5
27,7
28,7
Förändring i förhållande till föregående år
0,4
-1,0
-1,6
0,2
1,0
varav bidrag till förändringen
varav finansiellt sparande
-1,6
-2,3
-1,9
-0,7
-0,1
varav värdeförändringar m.m.
2,9
2,6
1,6
1,9
2,0
varav nominell BNP-förändring
-0,9
-1,3
-1,3
-1,0
-1,0
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Offentlig skuldsättning ökar men inom skuldankarets intervall
Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden, definieras av EU-regler och är det skuldbegrepp som används vid bedömningen av medlemsstaternas offentliga finanser inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. För Sverige innebär definitionen att skulden består av den konsoliderade statsskulden samt kommunsektorns och ålderspensionssystemets skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av statsobligationer (se diagram 8.3).
Inför att Sverige den 1 januari 1995 blev medlem i EU uppgick Maastrichtskulden till närmare 70 procent av BNP (den s.k. skuldkvoten). Sedan dess har skuldkvoten minskat kraftigt och uppgick vid utgången av 2025 till ca 35 procent av BNP. Den svenska skuldkvoten tillhör därmed en av de lägsta i EU. Genomsnittet i EU uppgick till ca 83 procent av BNP 2025 (Eurostat, 2026-07-21).
Tabell 8.10Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld och bidrag till förändringen
Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Miljarder kronor
2 331
2 496
2 703
2 796
2 857
Procent av BNP
35,1
35,9
37,1
37,0
36,5
Förändring
1,1
0,8
1,3
-0,1
-0,5
Bidrag till förändringen
Primärt finansiellt sparande
0,9
1,7
1,1
-0,1
-0,7
Ränteutgifter
0,6
0,6
0,7
0,8
0,8
Stock-flöde
0,6
0,1
1,0
0,5
0,7
varav periodisering av räntor och skatter
0,1
0,2
0,0
-0,2
-0,1
varav försäljning av aktier m.m.
0,0
-0,1
-0,1
-0,1
-0,1
varav övrigt
0,5
-0,1
1,1
0,8
0,8
Nominell BNP-förändring
-1,0
-1,6
-1,6
-1,3
-1,3
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen. I prognosen beaktas inte Riksbankens avsikt att finansiera en del av valutareserven med valutalån via Riksgäldskontoret i stället för med lån i svenska kronor.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Till följd av de förväntade underskotten i framför allt staten, ökar den offentliga skuldsättningen kraftigt mellan 2025 och 2029 (se tabell 8.10). I förhållande till den väntade BNP-tillväxten under åren är dock ökningen relativt långsam.
Bedömningen av bruttoskuldens utveckling kan relateras till skuldankaret som är ett riktmärke för hur stor den konsoliderade bruttoskulden ska vara på medellång sikt. Skuldankarets nivå är fastställt till 35 procent av BNP, med en tillåten avvikelse på 5 procentenheter. Skuldkvoten bedöms ligga inom skuldankarets övre intervall2026–2029. Under dessa år är det i stort sett staten som ligger bakom utvecklingen av Maastrichtskulden. Såväl kommunsektorns del av skuldutvecklingen som ålderspensionssystemets innehav av statspapper väntas utvecklas i proportion till BNP-tillväxten.
Diagram 8.3Delsektorernas bidrag till den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld
Utfall 2000–2025, prognos 2026–2029, procent av BNP
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Utvecklingen av den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld beror dels på det finansiella sparandet (som kan fördelas på primärt sparande och ränteutgifter), dels på faktorer som inte är relaterade till det finansiella sparandet. Det kan handla om periodiseringar och s.k. stock-flödesförändringar, som bl.a. utgörs av finansiella transaktioner i form av t.ex. köp och försäljning av finansiella tillgångar.
Finansiellt sparande enligt olika bedömare
I detta avsnitt redovisas en jämförelse mellan de senaste prognoserna för det finansiella och strukturella sparandet gjorda av regeringen i denna proposition, Konjunkturinstitutet, Statskontoret, Riksbanken och Europeiska kommissionen. Vid en jämförelse av de olika bedömningarna är det viktigt att beakta att de har gjorts vid olika tidpunkter och kan bygga på olika antaganden om den framtida politiken. Exempelvis gör Konjunkturinstitutet prognoser på aktiv finanspolitik för åren efter budgetåret, medan Statskontoret endast inkluderar beslutade och aviserade åtgärder, vilket kan försvåra prognosjämförelser. Vidare har myndigheterna inte kunnat beakta de åtgärder som regeringen föreslår i denna proposition och i propositionen Höständringsbudget för 2026 (se tabell 8.3).
Prognosjämförelse avseende det finansiella sparandet
Prognosen för de offentliga finanserna 2026 bedöms enligt Statskontoret och regeringen bli relativt lika. Konjunkturinstitutet gör en mer positiv bedömning av utvecklingen (se tabell 8.11). Konjunkturinstitutet prognostiserar högre skatteintäkter än regeringen, men även lägre utgifter i staten och kommunsektorn.
För 2027 gör Konjunkturinstitutet bedömningen att den aktiva finanspolitiken kommer att omfatta ca 27 miljarder kronor eller 0,4 procent av BNP mer i åtgärder än vad som har beslutats fram till denna proposition. Regeringen bedömer att återhämtningen i de offentliga finanserna blir något svagare än vad som prognostiseras av Statskontoret och Konjunkturinstitutet. Konjunkturinstitutet bedömer, i likhet med bedömningen för 2026, att intäkterna från skatter väntas öka snabbare än enligt regeringens prognos, vilket till stor del förklarar prognosskillnaden för det finansiella sparandet. Statskontoret gör en försiktigare bedömning av hur statens utgifter utvecklas än regeringen. Europeiska kommissionens bedömningar gjordes tidigare än övriga bedömares prognoser. Kommissionen har därmed inte kunnat beakta den information fullt ut som legat till grund för övriga bedömares prognoser.
Tabell 8.11Bedömningar av finansiellt sparande
Procent av BNP
2026
2027
2028
2029
Regeringen
-2,3
-1,9
-0,7
-0,1
Statskontoret
-2,1
-1,2
-0,5
-0,1
Konjunkturinstitutet inkl. åtgärder1
-1,7
-1,8
-0,8
-0,7
Riksbanken
-2,4
-2,0
-1,2
–
Europeiska kommissionen
-2,8
-2,5
–
–
Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2026-11-12, Statskontoret 2026-09-08, Konjunkturinstitutet 2026-09-30, Riksbanken 2026-09-24 och Europeiska kommissionen 2026-06-03.
1 Konjunkturinstitutet räknar med åtgärder på ca 27, 23 resp. 24 miljarder kronor per år 2027–2029 utöver vad som har beslutats fram till prognoserna i denna proposition.
Källor: Konjunkturinstitutet, Statskontoret, Riksbanken, Europeiska kommissionen och egna beräkningar.
Prognosjämförelse avseende det strukturella sparandet
I tabell 8.12 redovisas olika bedömares prognoser för den offentliga förvaltningens strukturella sparande. Regeringens och andra bedömares prognoser för det strukturella sparandet kan, utöver skillnader i prognoserna för det finansiella sparandet, bl.a. bero på skillnader i bedömningen av ekonomins potentiella BNP-nivå och i beräkningsmetoder. En skillnad som kan få effekt på prognoserna enskilda år är att regeringen, till skillnad från andra bedömare, justerar för eventuella konjunktureffekter av prisnivån i ekonomin vid bedömningen av potentiell BNP i löpande priser. Denna skillnad bedöms dock ha en begränsad betydelse för skillnaderna mellan olika bedömare under 2026–2029.
Konjunkturinstitutet bedömer att en större del av skatteintäkterna väntas bero på konjunkturella faktorer 2026 och 2027. Då dessa justeras vid bedömningen av den strukturella utvecklingen blir skillnaden mellan Konjunkturinstitutets och regeringens prognos av det strukturella sparandet mindre än skillnaden i bedömningen av det finansiella sparandet. Beroende på prognosskillnader av potentiella variabler är Statskontorets prognos för det strukturella sparandet mer lik regeringens bedömning än den skillnad som kan ses vid jämförelsen av det finansiella sparandet både för 2026 och 2027. Europeiska kommissionens prognos för det strukturella sparandet skiljer sig från regeringens på motsvarande sätt som för det finansiella sparandet.
Tabell 8.12Bedömningar av strukturellt sparande
Procent av potentiell BNP
2026
2027
2028
2029
Regeringen
-1,4
-1,4
-0,6
-0,1
Statskontoret
-1,5
-1,1
-0,6
-0,1
Konjunkturinstitutet inkl. åtgärder1
-1,1
-1,6
-0,9
-0,9
Europeiska kommissionen
-2,0
-2,1
–
–
Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2026-11-12, Statskontoret 2026-09-08, Konjunkturinstitutet 2026-09-30 och Europeiska kommissionen 2026-06-03.
1 Konjunkturinstitutet räknar med åtgärder på ca 27, 23 resp. 24 miljarder kronor per år 2027–2029 utöver vad som har beslutats fram till prognoserna i denna proposition.
Källor: Konjunkturinstitutet, Statskontoret, Riksbanken, Europeiska kommissionen och egna beräkningar.
Uppföljning av den offentliga förvaltningens finanser
Finansiellt sparande jämfört med 2026 års ekonomiska vårproposition
Den offentliga förvaltningen redovisade ett negativt finansiellt sparande 2025 på ca 103 miljarder kronor eller 1,6 procent av BNP (se tabell 8.13). Det är närmare 20 miljarder kronor eller 0,3 procent av BNP lägre än det utfall som redovisades i samband med 2026 års ekonomiska vårproposition. Skillnaden beror dels på nedreviderade inkomster från bolagsskatter, dels utgifter för transfereringar till utlandet och räntor i kommunsektorn som har reviderats upp.
Prognosen för det finansiella sparandet för 2026 har reviderats upp i förhållande till prognosen i vårpropositionen. Det beror främst på att utgifterna inom Ukrainaramen har tagits i anspråk, vilket bedöms belasta finanserna kommande år. Även avgiften till EU väntas bli lägre. För 2027–2029 prognostiseras inkomsterna från skatt på kapital och mervärdesskatt bli högre. Samtidigt väntas dock utgifterna, bl.a. räntebetalningar och statliga investeringar, bli högre. Det finansiella sparandet väntas sammantaget, frånsett 2028, bli högre under perioden.
Tabell 8.13Offentliga förvaltningens inkomster och utgifter. Aktuell prognos och förändringar jämfört med 2026 års ekonomiska vårproposition
Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
Finansiellt sparande i 2026 års ekonomiska vårproposition
-85
-176
-146
-54
-12
Procent av BNP
-1,3
-2,6
-2,0
-0,7
-0,2
Förändringar
Inkomster
-8
-8
16
16
19
Skatter
-9
-10
11
7
11
varav staten
-8
-9
8
6
9
varav ålderspensionssystemet
0
-1
0
0
0
varav kommunsektorn
0
-1
2
2
2
Övriga inkomster
1
2
5
8
7
Utgifter
10
-26
5
15
15
Kommunal konsumtion
0
-3
1
-11
-12
Ålderspensioner
0
-1
1
2
6
Ränteutgifter1
2
-2
4
7
8
Övriga primära utgifter
9
-21
-1
17
13
Finansiellt sparande
-18
18
11
0
4
Procent av BNP
-0,3
0,3
0,2
0,0
0,1
Staten
-14
21
7
-8
-2
Ålderspensionssystemet
0
3
3
3
0
Kommunsektorn
-4
-6
1
5
6
Finansiellt sparande i budgetpropositionen för 2027
-103
-158
-135
-54
-8
Procent av BNP
-1,6
-2,3
-1,9
-0,7
-0,1
Anm.: Statistikutfall som fanns tillgängliga t.o.m. den 23 oktober 2026 har beaktats. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen.
1 Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Konsoliderad bruttoskuld och den finansiella nettoförmögenheten jämfört med 2026 års ekonomiska vårproposition
Prognosen för nettoförmögenheten för 2026–2029 har reviderats upp i förhållande till 2026 års ekonomiska vårproposition (se tabell 8.14). Detta rör huvudsakligen prognosen på tillgångarna i pensionssystemet.
Både statens och kommunsektorns del i Maastrichtskulden har reviderats upp 2025 jämfört med det utfall som redovisades i vårpropositionen. Samtidigt har BNP reviderats upp vilket har inneburit att skuldkvoten i stort sett är oförändrad.
För 2026 bedöms det starkare finansiella sparandet innebära att skulden minskar i förhållande till föregående prognos, medan lånebehovet i staten väntas öka 2027–2029 jämfört med prognosen i vårpropositionen.
Tabell 8.14Offentliga förvaltningens finansiella nettoförmögenhet. Aktuell prognos och förändringar jämfört med 2026 års ekonomiska vårproposition
Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029
2025
2026
2027
2028
2029
2026 års ekonomiska vårproposition
Finansiell nettoförmögenhet
1 998
1 919
1 862
1 916
2 009
Procent av BNP
30,4
27,9
25,8
25,5
25,8
Maastrichtskulden
2 305
2 500
2 694
2 777
2 844
Procent av BNP
35,1
36,3
37,4
37,0
36,5
Förändringar
Finansiell nettoförmögenhet
0
101
137
173
232
Konsoliderad skuld
25
-4
9
18
13
Budgetpropositionen för 2027
Finansiell nettoförmögenhet
1 998
2 020
1 999
2 088
2 241
Procent av BNP
30,1
29,0
27,5
27,7
28,7
Maastrichtskulden
2 331
2 496
2 703
2 796
2 857
Procent av BNP
35,1
35,9
37,1
37,0
36,5
Anm.: Statistikutfall som fanns tillgängliga t.o.m. den 23 oktober 2026 har beaktats. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Sveriges återhämtningsplan inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens
Inkomster från faciliteten för återhämtning och resiliens
För Sveriges del omfattar den nationella återhämtningsplanen åtgärder om totalt 3,45 miljarder euro. Sverige fick sin första utbetalning från RRF den 18 juli 2025 på totalt 1,65 miljarder euro. Den andra och tredje utbetalningen på 1,47 respektive 0,33 miljarder euro skedde den 1 oktober respektive den 14 oktober 2026. Utbetalningarna från EU periodiseras i efterhand i NR, då intäkter och kostnader från RRF redovisas löpande.
Sverige har, i och med utbetalningarna under 2026, fått samtliga tillgängliga medel i återhämtningsplanen, och blev därmed den andra medlemsstaten att slutföra genomförandet av sin nationella plan. För Sveriges del återstår viss fortsatt rapportering till Europeiska kommissionen och att delta vid eventuell revision av genomförda åtgärder.
Statens investeringar och finansiella befogenheter
I detta avsnitt redovisar regeringen en investeringsplan med de samlade investeringarna i staten. Planen ska ge riksdagen en bild av de planerade totala investeringarna i staten för de kommande tre åren. Avsnittet innehåller även regeringens förslag till låneram för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet och regeringens förslag till räntekontokreditram för myndigheternas rörelsekapital. Vidare presenteras sammanställningar över alla förslag i denna proposition till övriga kontokrediter inom staten, låneramar för samhällsinvesteringar i staten, statlig utlåning, statliga garantier och beställningsbemyndiganden. Avslutningsvis innehåller avsnittet regeringens förslag till bemyndigande att överskrida anslag. Omfattningen av investeringsverksamheten och beställningsbemyndigandenas sammantagna nivå är anpassade till föreslagna anslagsnivåer och låneramar inom ramen för de särskilda principer som har tillämpats vid utformningen av denna proposition (se avsnitt 1.1).
Sammanfattning
Statens samlade investeringar, inklusive investeringar i forskning, beräknas uppgå till 322 miljarder kronor 2027. Investeringsvolymen beräknas till 346 miljarder kronor 2028 respektive 2029.
Låneramen för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet föreslås uppgå till 74 miljarder kronor 2027.
Räntekontokreditramen för myndigheternas rörelsekapital föreslås uppgå till 23 miljarder kronor 2027.
För 2027 föreslår regeringen låneramar för samhällsinvesteringar som uppgår till totalt 188 miljarder kronor och övriga kontokrediter som uppgår till 888 miljarder kronor.
För 2027 föreslår regeringen ramar för statlig utlåning som uppgår till sammanlagt 520 miljarder kronor.
För 2027 föreslår regeringen ramar för statliga garantier som uppgår till sammanlagt 1 816 miljarder kronor.
För 2027 föreslår regeringen beställningsbemyndiganden som uppgår till sammanlagt 1 059 miljarder kronor.
En samlad investeringsplan för staten
I den samlade investeringsplanen redovisas investeringar som används i samhällets infrastruktur (samhällsinvesteringar) och i statens egen verksamhet (se tabell 9.1). Som samhällsinvesteringar räknas vägar och järnvägar, försvarsmateriel och krisberedskap, fastigheter och markanläggningar samt affärsverkens investeringar i elförsörjning, flygtrafikledning och sjöfart. För dessa investeringar presenterar regeringen investeringsplaner inom respektive utgiftsområde. Med investeringar som används i statens verksamhet avses investeringar i tillgångar som myndigheter använder för att utföra sina uppgifter. Dessa tillgångar finansieras med en låneram som riksdagen beslutar om samlat för alla myndigheter (se tabell 9.2). En övervägande del av investeringarna redovisas som anläggningstillgångar, medan resterande del redovisas som löpande kostnader i statens bokföring.
I nationalräkenskaperna klassificeras forskning som en investering. I den samlade investeringsplanen ingår därför en beräkning av statens investeringar i forskning.
Tabell 9.1Investeringsplan för staten
Miljoner kronor
Utfall2025
Prognos2026
Beräknat2027
Beräknat2028
Beräknat2029
Summa2027–2029
Anskaffning och utveckling av nya investeringar
138 661
167 918
179 583
195 032
188 347
562 963
Vägar och järnvägar1
36 375
37 795
34 461
45 707
47 881
128 049
Försvarsmateriel och krisberedskap2
61 646
74 636
84 372
95 557
87 149
267 078
Fastigheter och markanläggningar3
18 697
20 389
18 248
15 803
16 434
50 485
Elförsörjning, flygtrafikledning, sjöfart (affärsverk)4
7 110
11 690
17 630
16 313
15 920
49 862
Statens egen verksamhet5
14 834
23 407
24 872
21 653
20 964
67 489
varav investeringar i anläggningstillgångar
118 683
150 860
160 959
173 834
168 727
503 519
Finansiering av nyanskaffning
138 661
167 918
179 583
195 032
188 347
562 963
Anslag
94 067
108 808
115 693
136 812
129 587
382 092
Låneram för samhällsinvesteringar (nyupplåning)
20 136
22 047
20 212
20 010
20 348
60 571
Lån i RGK för statens egen verksamhet (nyupplåning)
13 485
21 888
23 1987
20 209
19 736
63 144
Bidrag/medfinansiering
4 925
6 032
7 063
6 570
7 931
21 565
Egna medel (affärsverk)
280
815
662
525
367
1 554
Övrig finansiering
5 749
8 328
12 754
10 906
10 377
34 038
Vidmakthållande av befintliga investeringar
73 448
85 649
91 000
99 852
105 557
296 409
Vägar och järnvägar1
33 881
37 483
39 574
44 269
46 552
130 396
Försvarsmateriel och krisberedskap2
27 535
31 184
30 536
32 574
34 355
97 465
Fastigheter och markanläggningar3
6 485
9 677
11 077
10 539
10 284
31 900
Elförsörjning, flygtrafikledning, sjöfart (affärsverk)4
5 546
7 304
9 813
12 470
14 365
36 648
varav investeringar i anläggningstillgångar
21 012
33 521
37 070
41 448
42 514
121 032
Finansiering av vidmakthållande
73 448
85 649
91 000
99 852
105 557
296 409
Anslag
59 927
67 901
68 516
74 948
78 798
222 262
Låneram för samhällsinvesteringar (nyupplåning)
2 732
5 272
6 323
6 125
6 134
18 582
Bidrag/medfinansiering
77
40
26
52
10
88
Egna medel (affärsverk)
2 568
2 039
2 889
2 849
2 995
8 733
Övrig finansiering
8 144
10 396
13 247
15 878
17 620
46 745
Summa investeringar i nyanskaffning och vidmakthållande
212 109
253 566
270 584
294 884
293 904
859 372
varav investeringar i anläggningstillgångar
139 695
184 381
198 028
215 282
211 241
624 551
Statens investeringar i forskning6
49 355
50 596
51 058
51 554
51 767
154 379
Summa statens investeringar inklusive forskning
261 464
304 163
321 641
346 439
345 671
1 013 751
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.
1 Investeringar hos Trafikverket.
2 Investeringar hos Försvarsmakten, Myndigheten för civilt försvar, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.
3 Investeringar hos Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Naturvårdsverket och Riksdagsförvaltningen.
4 Investeringar hos Affärsverket svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket.
5 Investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som finansieras med lån i Riksgäldskontoret (RGK) enligt 7 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).
6 Beräkningarna baseras på vissa antaganden. För anslagsfinansierad forskning baseras beräkningen på utfallet 2025 för anslagsmedel som användes till forskning som bedrivs i staten. Motsvarande andelar har applicerats på de beräknade anslagen för 2026–2029. För forskning som bedrivs i staten finansierad med externa bidrag har utfallet 2025 antagits gälla även för kommande år. För 2025 uppgår investeringsbeloppet i investeringsplanen till 49,4 miljarder kronor. Beloppet avser forskning som har bedrivits av statliga myndigheter, varav 36,5 miljarder kronor finansierats med anslag och 12,8 miljarder kronor med externa bidrag.
7 Skillnaden mellan nyupplåning för 2027 i denna tabell och tabell 9.2 förklaras av att Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen inte ingår i tabell 9.2.
Källa: Egna beräkningar.
De sammanlagda investeringarna i staten i form av anskaffning och utveckling, vidmakthållande samt forskning beräknas i genomsnitt uppgå till 338 miljarder kronor per år och sammanlagt 1 014 miljarder kronor 2027–2029 (se tabell 9.1 och diagram 9.1). Av de sammanlagda investeringarna i staten 2027–2029 avser 563 miljarder kronor anskaffning och utveckling, 296 miljarder kronor vidmakthållande och 154 miljarder kronor forskning (se tabell 9.1). Investeringarna beräknas till 71,0 procent finansieras med anslag, till 14,0 procent med lån i Riksgäldskontoret och till 14,9 procent på annat sätt. Andelen finansiering med anslag, lån och övrigt är i princip oförändrad jämfört med beräkningen för perioden2026–2028 i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 10.1).
Fördelningen av investeringarna i anskaffning och utveckling samt vidmakthållande 2027–2029 är 42,4 procent på försvarsmateriel och krisberedskap, 30,1 procent på vägar och järnvägar, 10,1 procent på affärsverk, 9,6 procent på fastigheter och 7,9 procent på statens egen verksamhet. Jämfört med fördelningen i budgetpropositionen för 2026 har investeringarna i försvarsmateriel och krisberedskap minskat med 6,1 procentenheter och investeringarna i vägar och järnvägar ökat med 8,0 procentenheter. I övrigt är förändringarna marginella.
Investeringarna i anskaffning, utveckling och vidmakthållande beräknas sammantaget öka med 23,3 miljarder kronor (8,6 procent) i löpande priser mellan 2027 och 2029. Investeringarna i vägar och järnvägar beräknas öka med 20,4 miljarder kronor (27,6 procent), försvarsmateriel och krisberedskap med 6,6 miljarder kronor (5,7 procent) och affärsverken med 2,8 miljarder kronor (10,4 procent). Investeringarna i statens egen verksamhet och fastigheter beräknas däremot minska med 3,9 miljarder kronor (15,7 procent) respektive 2,6 miljarder kronor (8,9 procent).
Diagram 9.1Statens investeringar
Miljoner kronor. Utfall 2025, prognos 2026–2029
Källa: Egna beräkningar.
Utfallet för 2025 blev 13,2 miljarder kronor högre jämfört med vad som prognostiserades i investeringsplanen i budgetpropositionen för 2026. Utfallet för investeringar i vägar och järnvägar samt forskning blev 24,1 miljarder kronor respektive 1,3 miljarder kronor högre än vad som prognostiserades i budgetpropositionen för 2026. Utfallet för investeringar i statens egen verksamhet, fastigheter och affärsverken blev 8,3 miljarder kronor, 1,9 miljarder kronor respektive 1,3 miljarder kronor lägre än vad som prognostiserades i budgetpropositionen för 2026. Detsamma gäller investeringarna i försvarsmateriel och krisberedskap som blev 0,7 miljarder kronor lägre.
För 2026 beräknas de totala investeringarna öka med 20,7 miljarder kronor jämfört med vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2026. Det beror främst på att investeringarna i vägar och järnvägar beräknas bli 22,5 miljarder kronor högre än vad som tidigare prognostiserats, men även på att investeringarna inom forskning beräknas bli 1,1 miljarder kronor högre. Investeringarna i försvarsmateriel och krisberedskap samt i statens egen verksamhet beräknas däremot bli omkring 2,2 miljarder kronor respektive 1,1 miljarder kronor lägre.
För en mer utförlig analys av investeringarna hänvisas till de investeringsplaner som redovisas inom respektive utgiftsområde i denna proposition.
Statens investeringar i anläggningstillgångar över tid
Utfallet för statens investeringar i anläggningstillgångar för 2020–2025 och planerade investeringar i anläggningstillgångar för 2026–2029 (motsvarande posten varav investeringar i anläggningstillgångar i tabell 9.1) framgår av diagram 9.2. Statens investeringar i anläggningstillgångar som andel av BNP uppgick till 1,4–2,1 procent 2020–2025 och beräknas öka till 2,7 procent 2029.
Diagram 9.2Statens investeringar i anläggningstillgångar
Miljoner kronor. Utfall 2020–2025, prognos 2026–2029Procent av BNP
Källor: Årsredovisningar för staten för åren 2020–2025, not om investeringar till finansieringsanalysen och egna beräkningar.
Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital i statens verksamhet
Låneram för 2027
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att för 2027 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 74 300 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag
Enligt 7 kap. 1 § budgetlagen (2011:203) får regeringen inom de låneramar som riksdagen har beslutat om för budgetåret besluta att anläggningstillgångar som används i statens verksamhet ska finansieras med lån i Riksgäldskontoret.
I tabell 9.2 redovisas regeringens förslag till låneram avseende investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Låneramen anger det högsta lånebeloppet, inklusive tidigare tagna lån, som myndigheterna och regeringen får ha i Riksgäldskontoret. Fördelningen på utgiftsområdesnivå är preliminär, eftersom regeringen normalt fastställer respektive myndighets låneram i samband med att regleringsbreven beslutas. Förslaget för 2027, om 74,3 miljarder kronor, är 0,6 miljarder kronor lägre än innevarande års låneram. Låneramen har, inklusive förslaget för 2027, i genomsnitt ökat med 6,8 procent per år 2018–2027. Myndigheternas totala skuld avseende investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet uppgick den 31 december 2025 till 47,2 miljarder kronor. Regeringen eftersträvar en nyttjandegrad på omkring 80 procent. Myndigheternas (inklusive Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen) nyttjande av låneramen per den 31 december 2025 uppgick till 71 procent. Nyttjandegraden 2025 var 6 procentenheter lägre än 2024.
Den totala nyupplåningen beräknas uppgå till 23,2 miljarder kronor och utgör den huvudsakliga finansieringen av nya investeringar i statens egen verksamhet 2027, se tabell 9.1. Av den begärda låneramen kommer 0,4 miljarder kronor inledningsvis inte att fördelas till myndigheterna. Syftet med detta är att regeringen ska kunna hantera situationer då lånebehov uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamheter.
Tabell 9.2Låneramar för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens egen verksamhet
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Beslutadlåneram20251
Skuld2025-12-31
Beslutadlåneram20261
Begärdlåneram20272
Beräknadamortering2027
Beräknadnyupplåning2027
1 Rikets styrelse
2 909
2 084
3 543
3 566
606
1 401
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1 855
1 237
2 205
1 873
442
595
3 Skatt, tull och exekution
3 200
2 522
3 400
3 600
886
1 237
4 Rättsväsendet
17 923
14 603
22 271
22 796
5 262
8 244
5 Internationell samverkan
47
28
47
53
9
15
6 Försvar och samhällets krisberedskap
9 270
3 705
9 786
8 240
796
1 537
7 Internationellt bistånd
96
44
87
86
23
25
8 Migration
762
489
1 162
1 347
400
831
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1 310
747
1 300
1 384
343
536
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
2 404
1 919
2 404
2 404
727
874
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
750
670
800
820
159
216
13 Integration och jämställdhet
16
17
49
32
9
8
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1 078
890
1 294
1 459
234
458
15 Studiestöd
602
465
602
602
78
102
16 Utbildning och universitetsforskning
10 339
7 291
9 924
10 153
2 185
2 698
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
976
739
1 086
1 194
173
304
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
467
367
491
574
130
207
20 Klimat, miljö och natur
446
287
422
593
108
284
21 Energi
139
121
154
168
43
64
22 Kommunikationer
8 493
5 996
9 776
9 097
968
2 701
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
2 953
2 537
3 050
3 060
411
488
24 Näringsliv
583
490
717
833
184
337
Inte fördelat
281
332
368
Summa
66 900
47 250
74 900
74 300
14 177
23 1623
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.
1 Av riksdagen beslutad låneram exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2 Riksdagen beslutar om den totala ramen, som framgår av summaraden. Regeringen beslutar om fördelningen per myndighet.
3 Skillnaden mellan nyupplåning för 2027 i denna tabell och tabell 9.1 förklaras av att Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen inte ingår i denna tabell.
Källa: Egna beräkningar.
Räntekontokreditram för 2027
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att för 2027 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 22 500 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag
Enligt 7 kap. 4 § budgetlagen får regeringen inom en kreditram som riksdagen har beslutat för budgetåret besluta att rörelsekapital i statens verksamhet ska finansieras med krediter i Riksgäldskontoret.
Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar eventuella behov av rörelsekapital via ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret. Räntekontokreditramen nyttjas sammantaget i begränsad omfattning, men säkerställer myndigheternas betalningsförmåga i de fall utbetalningar inte skulle infalla jämnt fördelade under året. Den beräknade kreditramen för 2027 redovisas fördelad per utgiftsområde i tabell 9.3. Regeringen föreslår att kreditramen för myndigheternas räntekonton uppgår till 22,5 miljarder kronor för 2027. Av den begärda kreditramen kommer inledningsvis 0,2 miljarder kronor inte att fördelas till myndigheterna. Syftet med detta är att regeringen ska kunna hantera situationer om likviditetsproblem uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamheter.
Tabell 9.3Räntekontokreditram för rörelsekapital i statens verksamhet
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Beslutadkreditram20251
Maximaltnyttjande2025
Beslutadkreditram20261
Begärdkreditram20272
1 Rikets styrelse3
1 222
74
1 332
1 385
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1 141
281
1 121
1 124
3 Skatt, tull och exekution
942
942
882
4 Rättsväsendet
4 736
941
5 516
3 286
5 Internationell samverkan
7
7
287
6 Försvar och samhällets krisberedskap
4 594
254
5 228
6 350
7 Internationellt bistånd
34
38
38
8 Migration
250
250
250
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
677
261
730
735
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
504
504
504
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
540
259
540
613
13 Integration och jämställdhet
18
18
18
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
389
3
333
387
15 Studiestöd
77
77
77
16 Utbildning och universitetsforskning
609
76
604
607
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
497
242
655
654
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
261
107
262
263
20 Klimat, miljö och natur
124
67
124
144
21 Energi
32
32
32
22 Kommunikationer
3 490
25
3 692
3 598
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1 091
814
1 097
946
24 Näringsliv
132
132
139
Inte fördelat
135
169
184
Summa
21 500
3 404
23 400
22 500
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.
1 Av riksdagen beslutad låneram exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2 Riksdagen beslutar om den totala ramen, som framgår av summaraden. Regeringen beslutar om fördelningen per myndighet.
3 Exklusive Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
Källa: Egna beräkningar.
Låneramar för samhällsinvesteringar och övriga kontokrediter
I detta avsnitt (se tabell 9.4 och tabell 9.5) sammanställs de låneramar och övriga kontokrediter som regeringen föreslår inom respektive utgiftsområde med stöd av 7 kap. 6 § budgetlagen. De föreslagna låneramarna för samhällsinvesteringar uppgår till 188,2 miljarder kronor och de föreslagna övriga kontokrediterna uppgår till 887,6 miljarder kronor.
Tabell 9.4Låneramar för samhällsinvesteringar
Miljoner kronor
Utgifts-område
Myndighet
Beslutadelåneramar20251
Skuld2025-12-31
Beslutadelåneramar20261
Begärdalåneramar2027
Beräknadamortering2027
Beräknadnyupplåning2027
2
Fortifikationsverket
47 700
49 443
75 000
91 000
2 302
19 739
2
Statens fastighetsverk
15 200
11 389
15 200
15 200
1 500
6
Myndigheten för civilt försvar
1 300
1 115
1 200
1 100
183
134
9
Folkhälsomyndigheten
3 000
121
2 000
800
13
40
9
Socialstyrelsen
2 500
385
1 500
1 500
186
252
21
Affärsverket svenska kraftnät
1 650
22
Luftfartsverket
1 500
1 500
1 500
22
Sjöfartsverket
100
100
100
22
Trafikverket
75 337
70 892
77 008
77 008
1 526
3 959
Summa
148 287
133 346
173 508
188 208
4 210
25 624
1 Av riksdagen beslutad låneram exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Källa: Egna beräkningar.
Tabell 9.5Övriga kontokrediter i statens verksamhet
Miljoner kronor
Utgifts-område
Ändamål
Beslutad kreditram 20251
Maximalt nyttjande 2025
Beslutad kreditram 20261
Begärd kreditram 2027
2
Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter
250
250
250
2
Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet
100
100
100
2
Resolution av livförsäkringsföretag
300 000
2
Resolution av skadeförsäkringsföretag
100 000
2
Resolutionsreserven
100 000
100 000
100 000
2
Stabilitetsfonden
50 000
50 000
50 000
2
Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen
100
55
100
100
2
Statlig krigsförsäkring
200 000
200 000
6
Försvarets materielverks behov av rörelsekapital
44 500
12 820
37 000
44 500
6
Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden
40 000
70 000
70 000
10
Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder
170
154
170
170
11
Pensionsmyndighetens behov av likviditet vid handel med fondandelar
20 000
6 521
20 000
20 000
22
Transportstyrelsens behov av rörelsekapital för transfereringar
1 800
1 605
2 300
2 450
Summa
256 920
21 155
479 920
887 570
1 Av riksdagen beslutad övrig kontokredit exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Källa: Egna beräkningar.
Statlig utlåning
Regeringen får enligt 6 kap. 3 § budgetlagen besluta om utlåning som finansieras med lån i Riksgäldskontoret för det ändamål och intill det belopp som riksdagen har beslutat om. Den statliga utlåningen som helhet redovisas i skrivelsen Årsredovisning för staten 2025 (skr. 2025/26:101). Vid utgången av 2025 uppgick statens lånefordran till ca 67 procent av de beslutade ramarna.
Regeringens förslag till ramar för statlig utlåning under 2027 lämnas inom berörda utgiftsområden i denna proposition och sammanställs i tabell 9.6. De föreslagna utlåningsramarna uppgår till sammanlagt 520 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 948 miljarder i den av riksdagen ursprungligen beslutade budgeten för 2026. Minskningen beror främst på att budgeten för 2026 omfattade förslag om bemyndiganden för utlåning till ny kärnkraft. Bemyndigandena gäller för 2026 och 2027.
Tabell 9.6Ramar för statlig utlåning
Miljoner kronor
Utgifts-område
Ändamål
Beslutadeutlåningsramar20251
Lånefordran2025-12-31
Beslutadeutlåningsramar20261
Begärdautlåningsramar2027
15
Studielån
309 500
304 594
325 500
338 000
17
Kungliga Operan AB
130
73
17
Stiftelsen Nordiska museet
38
100
100
17
Stiftelsen Skansen
80
54
80
80
17
Stiftelsen Tekniska museet
95
89
110
115
21
Delägarlån till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier
500
208
500
500
22
Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB
6 400
5 705
6 400
6 400
24
AB Svensk Exportkredit
150 000
175 000
175 000
Summa
466 705
310 761
507 690
520 195
Anm.: Tabellen omfattar endast ändamål för vilka förslag lämnats i budgetpropositionen för 2027.
1 Ramar för statlig utlåning för 2025 och 2026 redovisas exklusive beslutade och föreslagna ändringar som lämnats i propositioner om ändringar i statens budget.
Källor: Årsredovisning för staten 2025 och egna beräkningar.
Statliga garantier
Regeringen får enligt 6 kap. 3 § budgetlagen besluta om att ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och intill det belopp som riksdagen har beslutat om. Garantiverksamheten som helhet redovisas i skrivelsen Årsredovisning för staten 2025.
Vid utgången av 2025 uppgick utfärdade garantier, exklusive resolutionsreserven och stabilitetsfonden, till ca 20 procent av de beslutade ramarna, vilket kan jämföras med utgången av 2024 då motsvarande andel uppgick till ca 33 procent.
Regeringens förslag till ramar för garantiverksamheten under 2027 lämnas inom respektive utgiftsområde i denna proposition och sammanställs i tabell 9.7. De begärda garantiramarna uppgår till sammanlagt 1 815,5 miljarder kronor.
Tabell 9.7Ramar för statliga garantier
Miljoner kronor
Utgifts-område
Ändamål
Beslutadegarantiramar20251
Utfärdadegarantier2025-12-31
Beslutadegarantiramar20261
Begärdagarantiramar2027
2
Resolution av livförsäkringsföretag garantiram
100 000
2
Resolution av skadeförsäkringsföretag garantiram
50 000
2
Resolutionsreserven garantiram
200 000
200 000
200 000
2
Stabilitetsfonden garantiram
750 000
750 000
750 000
7
Garantier inom biståndsverksamheten
30 000
14 787
34 000
34 000
18
Kreditgarantier för nybyggnad och ändring av bostäder mm
8 000
2 797
8 000
8 000
24
Exportkreditgarantier
500 000
277 012
650 000
650 000
24
Exportkreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten
500
500
24
Exportkreditgarantier till Ukraina
888
28
1 776
1 000
24
Investeringsgarantier
10 000
41
10 000
10 000
24
Råvarugarantier
12 000
12 000
12 000
Summa
1 510 888
294 666
1 666 276
1 815 500
Anm.: Tabellen omfattar endast ändamål för vilka förslag lämnats i budgetpropositionen för 2027.
1 Ramar för 2025 och 2026 redovisas exklusive beslutade och föreslagna ändringar som lämnats i propositioner om ändringar i statens budget.
Källor: Årsredovisning för staten 2025 och egna beräkningar.
Beställningsbemyndiganden
Regeringen får enligt 6 kap. 1 § budgetlagen för det ändamål och intill det belopp som riksdagen har beslutat för budgetåret, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare år än det budgeten avser. Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden lämnas inom respektive utgiftsområde i denna proposition.
I tabell 9.8 redovisas en sammanfattning av begärda bemyndiganden för 2027. I kolumnen Ekonomiska åtaganden vid årets början redovisas de åtaganden som staten vid ingången av 2027 beräknas ha till följd av beställningar av varor och tjänster samt beslut om bidrag m.m. I nästa kolumn redovisas nya ekonomiska åtaganden av denna typ som staten förväntas göra 2027. Kolumnen Utgifter mot anslag till följd av ekonomiska åtaganden visar åtaganden som regeringen har ingått tidigare år och som förväntas bli betalda 2027. Kolumnen Ekonomiska åtaganden vid årets slut utgör summan av ekonomiska åtaganden vid årets början och nya ekonomiska åtaganden, med avdrag för posten i kolumnen Utgifter mot anslag till följd av ekonomiska åtaganden. I kolumnen Begärda bemyndiganden redovisas omfattningen av de bemyndiganden som regeringen begär inom de olika utgiftsområdena i denna proposition.
Tabell 9.8Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden för 2027
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Ekonomiska åtaganden vid årets början2027
Nya ekonomiska åtaganden 2027
Utgifter mot anslag till följd av ekonomiska åtagande2027
Ekonomiska åtaganden vid årets slut 2027
Begärda bemyndiganden2027
1 Rikets styrelse
1 196
1 146
1 196
1 146
1 146
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
100
100
100
100
100
4 Rättsväsendet
751
193
340
604
604
5 Internationell samverkan
162
31
100
94
94
6 Försvar och samhällets krisberedskap
416 770
90 584
100 213
407 140
407 140
7 Internationellt bistånd
75 470
48 995
29 465
95 000
95 000
8 Migration
1 096
879
648
1 328
1 328
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
3 524
6 165
1 531
8 157
8 157
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
16
48
16
48
48
13 Integration och jämställdhet
325
80
325
80
80
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
21 944
16 754
14 734
23 964
23 964
15 Studiestöd
4
4
4
4
4
16 Utbildning och universitetsforskning
72 779
25 644
30 699
67 724
67 724
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
1 171
886
871
1 186
1 186
19 Regional utveckling
8 248
2 206
3 628
6 826
6 826
20 Klimat, miljö och natur
55 888
7 165
9 308
53 745
53 745
21 Energi
12 770
5 995
3 680
15 085
15 085
22 Kommunikationer
292 018
122 957
55 574
359 401
361 109
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
10 565
5 323
5 132
10 757
10 757
24 Näringsliv
3 922
2 288
2 095
4 115
4 115
25 Allmänna bidrag till kommuner
487
507
244
750
750
Summa
979 207
337 952
259 905
1 057 255
1 058 963
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.
Källa: Egna beräkningar.
Av tabell 9.8 framgår att regeringen i denna proposition föreslår beställningsbemyndiganden som uppgår till totalt 1 059 miljarder kronor. Jämfört med beställningsbemyndiganden i den av riksdagen ursprungligen beslutade budgeten för 2026 innebär förslagen för 2027 sammantaget en ökning med 96,5 miljarder kronor, eller 10 procent. I förändringen ingår såväl ökningar som minskningar av enskilda bemyndiganden.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande att under 2027 ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2027 (se utg.omr. 27 avsnitt 2.7.1).
Bemyndigande att överskrida anslag
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen, besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.
Skälen för regeringens förslag
Enligt 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen får regeringen efter riksdagens bemyndigande besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. För de flesta anslag kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till anvisade medel rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten om 10 procent som föreskrivs i 3 kap. 8 § första stycket budgetlagen. Det finns ytterst sällan behov av att överskrida anslag för förvaltningsändamål med mer än vad som ryms inom denna kredit. Något särskilt bemyndigande som ger regeringen befogenhet att besluta om överskridande av anslag som anvisats för förvaltningsändamål behöver därför inte inhämtas. Vid behov kommer regeringen i stället att föreslå ändringar i budgeten. När det gäller övriga anslag, exempelvis anslag som har anvisats för regelstyrd verksamhet och icke påverkbara EU-relaterade utgifter, kan så stora förändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om ändrade anslag. Förändringarna kan dock inträffa snabbt, och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål. Regeringen bör därför bemyndigas att, om beslut om ändring i budgeten inte hinner inväntas, besluta om överskridande när de förutsättningar som anges i 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen är uppfyllda. Överskridandet får inte vara större än att det ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs för ett budgetår i taget. Regeringens avsikt är att, som tidigare har skett, föreslå ändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridandena.
I skrivelsen Årsredovisning för staten 2025 redovisas de överskridanden som regeringen har medgivit 2025.
Under 2026 har regeringen hittills medgett överskridande för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Regeringen föreslår i propositionen Höständringsbudget för 2026 att det ovan angivna anslaget tillförs medel som täcker det medgivna överskridandet (prop. 2026/27:2).
Granskning och ekonomisk styrning
I detta avsnitt lämnas en redovisning av EU:s rekommendationer till Sverige inom ramen för den europeiska planeringsterminen. I avsnittet lämnas även en redovisning av arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen i staten. Vidare innehåller avsnittet information om Riksrevisionens granskning och riksdagens behandling av skrivelsen Årsredovisning för staten 2025 (skr. 2025/26:101). Denna proposition lämnas av en övergångsregering och särskilda principer har tillämpats vid utformningen av propositionen (se avsnitt 1.1). Regeringen redovisar därför inte sina bedömningar av EU:s rekommendationer i denna proposition.
Den europeiska planeringsterminen och EU:s rekommendationer till Sverige
Inom ramen för den europeiska planeringsterminen lämnade Europeiska kommissionen den 3 juni 2026 sina förslag till landsspecifika rekommendationer till EU:s medlemsstater. Samtliga medlemsstater fick rekommendationer inom det finanspolitiska området, i år med särskilt fokus på försvarsfinansiering och stödåtgärder på energiområdet. Vidare rekommenderades samtliga medlemsstater att säkerställa kontinuitet i reformer och investeringar som genomförs inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens och upprätthålla takten i genomförandet av andra EU-program inom sammanhållningspolitiken. Därutöver har medlemsstaterna fått rekommendationer på andra områden, utifrån de utmaningar som har identifierats av kommissionen, såsom utbildning och arbetsmarknad, klimat och energi samt bostadsmarknad och hushållens skuldsättning. Rådet för ekonomiska och finansiella frågor godkände rekommendationerna den 10 juli 2026.
Sverige rekommenderas vidta följande åtgärder under 2026 och 2027:
Säkerställa att nettoutgifterna överensstämmer med de maximala ökningstakter som rådet rekommenderade den 21 januari 2025 mot bakgrund av den väsentliga avvikelse som kommissionen räknar med för 2026 i förhållande till det rekommenderade nettoutgiftstaket. Stärka försvarsberedskapen och samtidigt säkerställa skuldhållbarhet och utgiftseffektivitet och gradvis anpassa budgeten för att klara strukturellt högre försvarsutgifter. Säkerställa att de åtgärder som vidtas för att mildra effekterna av de höjda energipriserna är tillfälliga och inriktade på att skydda utsatta hushåll eller tillgodose energiintensiva företagsbehov och bevarar incitamenten för energibesparingar och att deras finanspolitiska kostnader är förenliga med åtagandena enligt EU:s finanspolitiska ram.
Säkerställa kontinuitet i de reformer och investeringar som genomförs inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Upprätthålla takten i genomförandet av de sammanhållningspolitiska programmen, när så är lämpligt, på grundval av omfördelning till de strategiska prioriteringar som överenskommits i samband med halvtidsöversynen och den flexibilitet som medges inom den sammanhållningspolitiska ramen.
Förbättra effektiviteten på bostadsmarknaden, bl.a. genom reformer av hyresmarknaden. Stimulera investeringar i bostadsbyggande och undanröja de strukturella hindren för att minska bostadsbristen, särskilt i stadsområden. Minska incitamenten för skuldackumulering, t.ex. genom att avskaffa eller minska skatteavdragen för räntekostnader på bolån.
Säkerställa att målen för utsläppsminskning och upptag av växthusgaser uppnås, framför allt genom att utsläppen från vägtransporter minskas. Bygga ut och uppgradera energiöverföringsnäten. Påskynda och effektivisera tillståndsförfarandena för utbyggnad av förnybar energi, särskilt för vindkraft till havs och på land, och undvika att godkända tillstånd dras tillbaka.
Förbättra utbildningsresultaten, särskilt för elever med sämre socioekonomiska förutsättningar och invandrarbakgrund, hantera bristen på kvalificerade lärare och säkerställa likvärdighet i utbildningssystemet. Utveckla arbetskraftens kompetens och ta itu med kompetensbrist och kompetensglapp genom riktade politiska åtgärder, inbegripet aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, och genom stöd och incitament för att förbättra integrationen på arbetsmarknaden, särskilt av personer med sämre socioekonomiska förutsättningar och invandrarbakgrund.
Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten
Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten bedrivs med utgångspunkt i regeringens behov av att styra för att genomföra sin politik, kravet på att nå de av riksdagen beslutade målen för utgiftsområdena samt riksdagens behov av att följa upp statens verksamhet. Det ska därför finnas en ändamålsenlig styrning och uppföljning som svarar mot både regeringens och riksdagens behov. I syfte att stödja regeringen med att utveckla den ekonomiska styrningen i staten har Statskontoret bl.a. i uppgift att utveckla och förvalta den statliga redovisningen, den finansiella styrningen och resultatstyrningen. Myndigheten har även i uppgift att utveckla och förvalta den interna styrningen och kontrollen samt internrevisionen i staten.
Den ekonomiska styrningen angränsar till den statliga förvaltningspolitiken (se utg.omr. 2 avsnitt 4). Vid utvecklingen av den ekonomiska styrningen är målsättningen att värna myndigheternas kärnuppgifter samt beakta olikheter i förutsättningar och verksamheter.
Intern styrning och kontroll samt internrevision
Intern styrning och kontroll är den process som syftar till att försäkra ledningen för en myndighet att den med rimlig säkerhet når målen för verksamheten och att den bedrivs enligt gällande rätt. Regeringens styrning för att myndigheterna ska ha fungerande processer för intern styrning och kontroll består av flera delar. Myndighetsledningarnas ansvar för intern styrning och kontroll framgår av myndighetsförordningen (2007:515). Därutöver har regeringen beslutat att de myndigheter som följer internrevisionsförordningen (2006:1228) även ska tillämpa förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.
Statskontoret har i uppgift att utveckla och förvalta den interna styrningen och kontrollen samt internrevisionen i staten. Statskontoret lämnar varje år en rapport till regeringen i vilken myndigheten redovisar hur internrevisionen fungerar i staten som helhet, samt hur myndighetsledningarnas interna styrning och kontroll fungerar för de myndigheter under regeringen som omfattas av de utökade bestämmelserna om intern styrning och kontroll samt internrevision.
I rapporten Internrevision och intern styrning och kontroll 2026 – Redovisning avseende 2025 (STK 2026:13) konstaterar Statskontoret att myndigheterna i allt väsentligt har tillämpat bestämmelserna för intern styrning och kontroll och internrevision under 2025. Statskontoret bedömer att internrevisionens arbete är till nytta för myndighetsledningarna i deras arbete med att förbättra myndighetens interna styrning och kontroll.
Granskning av årsredovisning för staten 2025
Riksrevisionen har för årsredovisning för staten 2025 lämnat en revisionsberättelse utan reservation eller avvikande mening (Fi2026/00897). Enligt myndigheten har regeringen i alla väsentliga avseenden upprättat de finansiella delarna av årsredovisningen i enlighet med 10 kap. 5–10 §§ budgetlagen (2011:203) och även i övrigt lämnat information som är förenlig med årsredovisningens finansiella delar. Riksrevisionens uttalande omfattar, liksom tidigare år, inte avsnitt 1.1 Den offentliga förvaltningens finansiella sparande.
I sin behandling av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2025 har riksdagen beslutat att lägga skrivelsen till handlingarna (bet. 2025/26:FiU30, rskr. 2025/26:355).
Lagförslag, skattefrågor
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 67 kap. 7 och 8 §§ och rubrikerna närmast före 67 kap. 7 och 8 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
67 kap.
Jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 66 år
7 §
För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 66 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige
Skattereduktion
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
överstiger 0,91 men inte 3,24 prisbasbelopp
skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 38,74 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
överstiger 3,24 men inte 8,08 prisbasbelopp
skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,813 prisbasbelopp och 25,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
överstiger 8,08 prisbasbelopp
skillnaden mellan 3,027 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
Föreslagen lydelse
67 kap.
Jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 67 år
7 §
För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 67 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige
Skattereduktion
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
överstiger 0,91 men inte 3,24 prisbasbelopp
skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 38,74 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
överstiger 3,24 men inte 8,08 prisbasbelopp
skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,813 prisbasbelopp och 25,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
överstiger 8,08 prisbasbelopp
skillnaden mellan 3,027 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
Nuvarande lydelse
67 kap.
Jobbskatteavdrag för personer som har fyllt 66 år
8 §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige
Skattereduktion
överstiger inte 1,75 prisbasbelopp
22 procent av arbetsinkomsterna
överstiger 1,75 men inte 5,24 prisbasbelopp
summan av 0,2635 prisbasbelopp och 7 procent av arbetsinkomsterna
överstiger 5,24 prisbasbelopp
0,6293 prisbasbelopp
Föreslagen lydelse
67 kap.
Jobbskatteavdrag för personer som har fyllt 67 år
8 §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige
Skattereduktion
överstiger inte 1,75 prisbasbelopp
22 procent av arbetsinkomsterna
överstiger 1,75 men inte 5,24 prisbasbelopp
summan av 0,2635 prisbasbelopp och 7 procent av arbetsinkomsterna
överstiger 5,24 prisbasbelopp
0,6293 prisbasbelopp
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.
2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.
Skattefrågor
I detta avsnitt redovisar regeringen åtgärder på skatte- och avgiftsområdet med effekter för budgetåret 2027 och framåt. Ett förslag lämnas inom huvudområdet skatt på arbetsinkomster (avsnitt 12.1).
Därefter sammanfattas de offentligfinansiella effekterna av de skatte- och avgiftsförslag som lämnas eller beräknas i denna proposition (avsnitt 12.2), följt av en beskrivning av stöd eller utgifter som går via skattesystemet, s.k. skatteutgifter, som påverkar budgetens inkomstsida (avsnitt 12.3). De skatteutgifter som hör till respektive utgiftsområde redovisas i respektive utgiftsbilaga i denna proposition.
Avsnittet avslutas med en författningskommentar (avsnitt 12.4).
För den åtgärd där förslag lämnas finns lagförslag i avsnitt 11. Beredningen av förslaget inklusive granskning av Lagrådet redovisas i avsnitt 12.1.1.
Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning
Höjd åldersgräns för jobbskatteavdraget för seniorer
Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Höjd åldersgräns och förstärkning av jobbskatteavdraget för seniorer tagits fram. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 5 avsnitt 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 5 avsnitt 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5 avsnitt 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2026/01145). I denna proposition behandlas endast förslaget om höjning av åldersgränsen för jobbskatteavdraget för seniorer.
Lagrådet
Förslaget i propositionen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
Gällande rätt
Jobbskatteavdraget
Den 1 januari 2007 infördes jobbskatteavdraget, som är en skattereduktion för arbetsinkomster (prop. 2006/07:1). Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga och har arbetsinkomster har rätt till jobbskatteavdrag. I vissa fall har även de som är begränsat skattskyldiga rätt till skattereduktionen. Med arbetsinkomster avses i huvudsak sådana inkomster av anställning eller av annat förvärvsarbete och av aktiv näringsverksamhet som närmare definieras genom hänvisningar till socialförsäkringsbalken.
Det s.k. ordinarie jobbskatteavdraget ges till dem som vid beskattningsårets ingång är yngre än 66 år. Beräkningen av det ordinarie jobbskatteavdraget utgår från arbetsinkomsten, prisbasbeloppet, grundavdraget och skattesatsen för kommunal inkomstskatt. För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år ges ett jobbskatteavdrag för seniorer. För denna grupp är beräkningen förenklad och utgår från arbetsinkomsten och prisbasbeloppet.
Åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjdes från 65 till 66 år den 1 januari 2024 (prop. 2023/24:13). Som skäl angavs bl.a. att det är lämpligt att åldersgränsen följer den rådande pensioneringsnormen och åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget. Det skulle också innebära en fortsatt komplexitet i skattesystemet om åldersgränsen för jobbskatteavdraget för seniorer var en annan än den för det förhöjda grundavdraget.
Bestämmelser om jobbskatteavdrag finns i 67 kap. 5–9 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.
Det förhöjda grundavdraget
Den 1 januari 2009 infördes ett förhöjt grundavdrag för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Syftet med åtgärden var att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer (prop. 2008/09:38). Den 1 januari 2023 höjdes åldersgränsen för att kunna ta del av det förhöjda grundavdraget till 66 år för att motsvara de åldershöjningar som har gjorts i det allmänna pensionssystemet och för att understödja övergången till ett förlängt arbetsliv (prop. 2021/22:181). För att åldersgränsen ska motsvara riktåldern för pension kommer den att höjas till 67 år den 1 januari 2027 (prop. 2023/24:91).
Det förhöjda grundavdraget beräknas som det ordinarie grundavdraget med tillägg av ett särskilt belopp. Tillägget har utformats så att skatten på pensionsinkomst för en person över 66 år ska vara likvärdig med skatten på arbetsinkomst för en person under 66 år (prop. 2020/21:1).
Bestämmelser om grundavdrag finns i 63 kap. IL.
Åldersgränsen för jobbskatteavdraget för seniorer höjs
Regeringens förslag
Åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.
Promemorians förslag
Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget. Bland dessa finns Arbetsförmedlingen, Företagarna, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Näringslivets Skattedelegation (NSD), till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig. Det framhålls bl.a. att åldersgränserna för jobbskatteavdraget för seniorer och det förhöjda grundavdraget bör följas åt och att det annars skulle innebära en ökad komplexitet i skattesystemet.
Konjunkturinstitutet och Statskontoret tillstyrker förslaget, men anser att åldersgränsen bör knytas till riktåldern för pension så att framtida ändringar sker per automatik. SPF Seniorerna och Svenska Kommunalpensionärernas Förbund (SKPF) tillstyrker också förslaget i ett gemensamt yttrande, men anför samtidigt att om åldersgränsen för jobbskatteavdraget för seniorer skulle stanna vid 66 år skulle det innebära att fler i ett tidigare skede får uppleva de ekonomiska fördelarna med att arbeta längre. Av samma skäl anser Pensionsmyndigheten att det bör övervägas att låta åldersgränserna för både jobbskatteavdraget för seniorer och det förhöjda grundavdraget understiga riktåldern för pension med ett år.
Landsorganisationen i Sverige (LO) och Pensionärernas Riksorganisation (PRO) avstyrker förslaget och för fram att pension och lön bör beskattas på samma sätt och detta oberoende av den skattskyldiges ålder.
IFAU efterfrågar en mer transparent redovisning av hur de finansiella incitamenten att arbeta har beräknats och Jämställdhetsmyndigheten anser att det behövs ytterligare analys av förslagets effekter för kvinnor och män.
Skälen för regeringens förslag
Den som har fyllt 66 år vid beskattningsårets ingång omfattas i dag av både det förhöjda grundavdraget och jobbskatteavdraget för seniorer. Samtidigt kommer åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget att höjas till 67 år från och med den 1 januari 2027 för att följa den rådande pensioneringsnormen. Det är lämpligt att de två åldersgränserna följs åt även fortsättningsvis. SKPF, SPF Seniorerna och Pensionsmyndigheten anser att det bör övervägas att låta åldersgränsen för jobbskatteavdraget för seniorer ligga kvar på 66 år. Regeringen anser dock att det delvis skulle förta syftet med höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet som helhet, vilket är att skapa en ny, högre norm för pensionsålder som speglar befolkningens livslängd (prop. 2021/22:181). Det skulle även innebära en ökad komplexitet i skattesystemet om åldersgränsen för jobbskatteavdraget för seniorer var en annan än för det förhöjda grundavdraget.
I motsats till vad LO och PRO anser bör därför åldersgränsen för jobbskatteavdraget för seniorer höjas på motsvarande sätt som för det förhöjda grundavdraget. Det innebär att endast personer som vid årets ingång har fyllt 67 år kan få jobbskatteavdraget för seniorer. Genom att höja åldersgränsen för seniorer kommer även åldersspannet för att omfattas av det ordinarie jobbskatteavdraget att utökas med ett år.
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Statskontoret ifrågasätter att promemorian använder begreppet ”seniorer” i stället för ”äldre”, vilket är det ord som har använts i tidigare förarbeten. Det saknas dock något lagstadgat namn för det specifika jobbskatteavdrag som i dag ges till personer som har fyllt 66 år. I vissa förarbeten kallas skattereduktionen för jobbskatteavdraget för äldre, men i likhet med promemorian används här ordet ”seniorer”. Någon ändring i sak är inte avsedd.
PRO, Statskontoret och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anser att skattesystemet är onödigt komplicerat och efterfrågar ändringar som innebär att den skattskyldiges ålder inte ska vara av betydelse när skatten bestäms. Dessa frågor faller dock utanför lagstiftningsärendet och behandlas inte vidare här. Att införa bestämmelser som innebär att åldersgränserna ändras per automatik, på det sätt som Konjunkturinstitutet och Statskontoret för fram, faller också utanför lagstiftningsärendet.
IFAU och Jämställdhetsmyndigheten har lämnat synpunkter på förslagets effekter. Dessa synpunkter behandlas i konsekvensanalysen (avsnitt 12.1.5).
Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 67 kap. 7 och 8 §§ IL.
Ikraftträdande
Regeringens förslag
Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.
Promemorians förslag
Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt avseende ikraftträdandet.
Skälen för regeringens förslag
Beskattningsåret för fysiska personer är ett kalenderår. Lagändringarna bör därför träda i kraft vid ett årsskifte. Åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer bör höjas samtidigt som höjningen av åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget. Lagändringarna föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.
Konsekvensanalys
I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i relevanta delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.
Offentligfinansiella effekter
Förslaget om att höja åldersgränsen för jobbskatteavdraget för seniorer beräknas minska skatteintäkterna med 120 miljoner kronor per år.
För kommuner och regioner medför förslaget inte någon offentligfinansiell effekt då skattereduktioner inte påverkar den beskattningsbara förvärvsinkomsten.
Effekter för företag och offentlig sektor
Förslaget om höjd åldersgräns för jobbskatteavdraget för seniorer påverkar inte förhållandet mellan att vara anställd och att bedriva aktiv näringsverksamhet i form av enskild näringsverksamhet, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förslaget bedöms inte heller påverka företagens konkurrensförhållanden eftersom det är en mindre grupp seniorer som berörs samt då förslaget gäller generellt och kan påverka alla sektorer och företag. Jobbskatteavdraget beaktas automatiskt av Skatteverket och bedöms därför inte påverka företagens, kommunernas eller regionernas administrativa börda.
Effekter för enskilda
Förslaget att höja åldersgränsen i jobbskatteavdraget med ett år innebär i praktiken att arbetsinkomsten för samtliga kommer att beskattas enligt samma regler 2027 som 2026.
Om förslaget inte genomförs skulle personer födda 1960 beskattas enligt jobbskatteavdraget för seniorer i stället för det ordinarie jobbskatteavdraget. Enligt Finansdepartementets beräkningskonventioner beskrivs effekten av en reform som skillnaden mellan föreslagna och gällande regler för införandeåret. Beräknat enligt detta innebär den höjda åldersgränsen att ca 30 000 personer i den aktuella åldersgruppen i genomsnitt får knappt 3 200 kronor per år i högre skatt än de skulle ha fått utan förslaget, medan ungefär 23 000 personer får i genomsnitt knappt 9 200 kronor lägre skatt än de skulle ha fått utan förslaget. Eftersom det högsta beloppet i det ordinarie jobbskatteavdraget är högre än i jobbskatteavdraget för seniorer är det personer med högre arbetsinkomster som gynnas av en höjd åldersgräns. De med lägre arbetsinkomster missgynnas i stället, eftersom jobbskatteavdraget för seniorer ökar snabbare vid lägre arbetsinkomster än det ordinarie jobbskatteavdraget. Vid vilken arbetsinkomst gränsen går mellan att få högre respektive lägre skatt till följd av förslaget påverkas även av vilka pensionsinkomster personen har. Tabellerna nedan visar två exempel, dels för en person med bara arbetsinkomster, dels för en person som även har 200 000 kronor per år i pensionsinkomst.
Tabell 12.1 visar hur förslaget påverkar skatten för en person född 1960 med enbart arbetsinkomster vid olika inkomstnivåer.
Tabell 12.1Skatt 2027 för personer födda 1960 med enbart arbetsinkomster
Kronor per år
Arbetsinkomst
Gällande regler
Föreslagna regler
Skillnad
100 000
7 000
8 880
1 880
200 000
19 780
28 345
8 565
300 000
47 764
51 964
4 200
500 000
117 227
101 984
-15 243
750 000
216 077
200 834
-15 243
1 000 000
347 027
331 784
-15 243
Anm.: Allmän pensionsavgift på 7 procent kan inte reduceras. Genomsnittlig kommunalskatt 32,38 procent och prisbasbelopp för 2027 på 59 600 kronor har använts i beräkningarna.
Källa: Egna beräkningar.
En stor del av de seniorer som arbetar har dock även pensionsinkomster vilket innebär att det även vid lägre arbetsinkomster kan finnas skatt att reducera. Tabell 12.2 visar förslagets effekter vid olika arbetsinkomster för en person med 200 000 kronor per år i pension.
Tabell 12.2Skatt 2027 för personer födda 1960 med blandade inkomster
Kronor per år
Arbetsinkomst
Pensionsinkomst
Gällande regler
Föreslagna regler
Skillnad
100 000
200 000
62 468
72 337
9 869
200 000
200 000
90 382
92 471
2 089
300 000
200 000
118 029
116 724
-1 305
500 000
200 000
189 887
174 644
-15 243
750 000
200 000
320 837
305 594
-15 243
1 000 000
200 000
451 787
436 544
-15 243
Anm.: Genomsnittlig kommunalskatt 32,38 procent och prognostiserat prisbasbelopp för 2027 på 59 600 kronor har använts i beräkningarna.
Källa: Egna beräkningar.
Fördelningseffekter och effekter för den ekonomiska jämställdheten
Förslaget påverkar personer födda 1960 med arbetsinkomster. Sett till hela befolkningen är fördelningseffekterna mycket små. Den största negativa effekten finns i inkomstdecil två där den ekonomiska standarden beräknas bli 0,004 procent lägre än annars, medan den största positiva effekten finns i inkomstdecil nio där den ekonomiska standarden beräknas bli 0,009 procent högre än den annars skulle ha blivit.
Bland de som får högre skatt till följd av förslaget är knappt hälften män och drygt hälften kvinnor. För kvinnorna i gruppen handlar det om i genomsnitt ca 3 400 kronor medan motsvarande för männen är drygt 2 900 kronor.
Bland de som får lägre skatt till följd av förslaget är knappt 13 000 män och ca 10 000 kvinnor. De berörda männen får i genomsnitt ca 9 500 kronor per år i lägre skatt medan de berörda kvinnorna får i genomsnitt ca 8 900 kronor per år i lägre skatt. Sammantaget bedöms förslaget leda till att den ekonomiska standarden ökar med 0,0025 procent för kvinnor och med 0,004 procent för män. Förslaget innebär således att den ekonomiska jämställdheten minskar mycket marginellt.
Effekter för sysselsättning
Förslaget i propositionen omfattar enbart en höjning av åldersgränsen och inte någon förstärkning av jobbskatteavdraget för seniorer. Det är därför enbart personer födda 1960 som påverkas av förslaget och av den anledningen förväntas inte några betydande effekter på sysselsättningen i ekonomin som helhet.
I sitt remissvar efterlyser IFAU en mer transparent redovisning av beräkningarna. Jämställdhetsmyndigheten anför att skatteincitament som syftar till att öka arbetsutbudet riskerar att få olika effekt för kvinnor och män och efterfrågar en analys av detta. Avsnittet har därför kompletterats med vissa beskrivningar och beräkningar.
Den föreslagna ändringen av skattereglerna för seniorer ändrar drivkrafterna till att arbeta genom att förändra den finansiella vinsten av att arbeta relativt att inte arbeta. Normalt skattas effekten av skatteförändringar på arbetsutbudet med den arbetsutbudsmodell som hör till Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell FASIT. Den modellen är dock inte lämpad för skatteförändringar som rör seniorer. I stället görs en bedömning baserad på antalet berörda och skatteförändringens storlek baserat på data från FASIT samt skattningar av sambandet mellan ekonomiska incitament och sysselsättning för seniorer från den empiriska forskningen på området.
Som beskrivits ovan innebär den höjda åldersgränsen för jobbskatteavdraget för seniorer en förändrad beskattning för personer som fyller 67 år under 2027 jämfört med gällande regler. I genomsnitt sänker förslaget skatten för åldersgruppen, men för personer med låga arbetsinkomster innebär förslaget en höjd skatt (se tabell 12.2). Drivkrafterna till arbete stärks därför i genomsnitt, men försvagas för personer med låga arbetsinkomster.
I den berörda åldersgruppen bedöms ca 38 000 personer vara sysselsatta. Av dessa är ca 18 000 kvinnor och 20 000 män. Bland kvinnorna är den genomsnittliga arbetsinkomsten före skatt ca 321 900 kronor och den genomsnittliga pensionsinkomsten före skatt ca 252 000 kronor. För män är motsvarande inkomster 389 200 kronor och 330 100 kronor.
Drivkrafterna till arbete kan mätas på flera sätt. Här jämförs inkomsten efter skatt när en person med genomsnittliga inkomster från arbete och pension arbetar eller inte arbetar. När personen inte arbetar erhålls bara pensionsinkomst. Förslaget stärker drivkrafterna till arbete med ca 2 400 kronor per år eller ca 1,0 procent för en kvinna med genomsnittliga inkomster enligt ovan och 7 900 kronor eller 2,8 procent för en man med genomsnittliga inkomster. Som nämndes ovan får dock personer med låga inkomster svagare drivkrafter till arbete eftersom skatten för dem ökar med förslaget.
Sambandet mellan ekonomiska drivkrafter och arbetskraftsdeltagande eller sysselsättning beskrivs ofta i den ekonomiska forskningslitteraturen med den s.k. deltagandeelasticiteten. En deltagandeelasticitet på 0,5 skulle innebära att om drivkrafterna till arbete stärks med 10 procent så skulle arbetskraftsdeltagandet eller sysselsättningen i gruppen öka med 5 procent. En studie om deltagandeelasticiteten för seniorer på svensk data är Laun, L. (2017), "The Effect of Age-Targeted Tax Credits on Labor Force Participation of Older Workers", Journal of Public Economics, vol. 152, s. 102–118. I studien skattar författaren den genomsnittliga deltagandeelasticiteten för seniorer till 0,22.
Sammantaget bedöms sysselsättningen i den berörda gruppen påverkas marginellt av förslaget. Det beror på att förslaget påverkar de ekonomiska drivkrafterna till arbete i olika riktning beroende på nivån på arbetsinkomsterna. Effekterna bedöms därmed i stor utsträckning ta ut varandra. Förslagets påverkan på sysselsättningen i ekonomin som helhet bedöms därför också vara marginell. Förslaget bedöms inte påverka arbetslösheten.
Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Förslaget medför endast marginella förändringar för Skatteverket och ingår i den anpassning som görs årligen på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte ha någon inverkan.
Offentligfinansiella effekter – en sammanfattning
I tabell 12.3 redovisas de offentligfinansiella effekterna av de förändringar i skatte- och avgiftsreglerna som presenteras i denna proposition. I tabellen redovisas även effekterna av att det i denna proposition inte lämnas förslag för två åtgärder som aviserades i budgetpropositionen för 2026.
I tabellen redovisas tre olika offentligfinansiella effekter: bruttoeffekt för 2027, nettoeffekter för 2027–2029 och varaktig effekt. Bruttoeffekten beskriver den direkta förändringen av intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Referens-alternativet vid tolkningen av bruttoeffekten är de förväntade skatteintäkterna i frånvaro av regeländringar. Utöver den direkta effekten kan en regeländring ge upphov till indirekta effekter på de offentliga finanserna av olika slag. Indirekta effekter uppstår om skatteändringen påverkar underlaget för andra skatter och därigenom påverkar de offentliga finanserna. I de offentligfinansiella effektberäkningarna tas normalt hänsyn till indirekta effekter i form av förändringar i bolagsskatt och inkomstskatt om vinster och näringsinkomster påverkas av skatteändringen och förändringar i mervärdesskatten om skatteändringen antas övervältras på priserna. Den offentligfinansiella nettoeffekten utgörs av summan av bruttoeffekten och de indirekta effekterna. Vid bedömningen av hur en skatteförändring påverkar den offentliga förvaltningens finansiella sparande på kort sikt, är den offentligfinansiella nettoeffekten den mest relevanta.
Den offentligfinansiella effekten av en regelförändring förväntas i vissa fall vara olika stor för olika år. Det kan till exempel bero på att åtgärden är tillfällig eller på att åtgärden fasas in över tid. Den varaktiga effekten är ett mått som beskriver åtgärdens samlade effekt på de offentliga finanserna över tid uttryckt som ett (viktat) genomsnitt av varje framtida nettoeffekt. Måttet möjliggör jämförelser av regeländringar vars nettoeffekter fördelas olika över tiden.
De offentligfinansiella effekterna utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringar i skattereglerna. De efterfrågade och utbjudna kvantiteterna av varor och tjänster antas därmed opåverkade. Undantag från antagandet om oförändrat beteende kan göras om utbud och efterfrågan bedöms ändras i stor utsträckning eller om substitution mot utländsk konsumtion förväntas ske i betydande omfattning. De offentligfinansiella beräkningarna görs i ikraftträdandeårets ekonomiska miljö med utgångspunkt i den prognos för den ekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna som presenteras i denna proposition. Effekterna redovisas i periodiserade termer, vilket innebär att effekten hänförs till det år den skattepliktiga händelsen inträffar, oavsett när uppbörden av skatten sker. Slutligen avser de offentligfinansiella effekterna i tabell 12.3 effekten på den konsoliderade offentliga förvaltningens finansiella sparande. För en detaljerad beskrivning av metodfrågor kopplade till de offentligfinansiella effektberäkningarna hänvisas till Finansdepartementets publikation Beräkningskonventioner, som publiceras på regeringen.se.
Tidigare aviserade förslag
I budgetpropositionen för 2026 aviserade regeringen två förslag med ikraftträdande den 1 januari 2027, ett förslag om höjd skatt på vissa tobaksprodukter och ett förslag om ändrade regler om fördelning av avdrag för mervärdesskatt. Sådana förslag lämnas inte i denna proposition. Detta har beaktats i inkomstberäkningarna.
Tabell 12.3Offentligfinansiella effekter av förslag i denna proposition och tidigare aviserade förslag som inte genomförs
Miljarder kronor
Effekt från
Bruttoeffekt 2027
Nettoeffekt 2027
Nettoeffekt 2028
Nettoeffekt 2029
Varaktig effekt
Förslag i denna proposition
Höjd åldersgräns för jobbskatteavdraget för seniorer
2027-01-01
-0,12
-0,12
-0,12
-0,12
-0,12
Tidigare aviserade förslag som inte genomförs
Höjd skatt på vissa tobaksprodukter
2027-01-01
-0,26
-0,32
-0,32
-0,32
-0,32
Ändrade regler om fördelning av avdrag för mervärdesskatt
2027-01-01
-1,00
-1,00
-1,00
-1,00
-1,00
Summa
-1,38
-1,44
-1,44
-1,44
-1,44
Källa: Egna beräkningar.
I tabell 12.4 redovisas de offentligfinansiella effekterna av de ändrade skatte- och avgiftsregler som riksdagen har beslutat om mellan 2026 års ekonomiska vårproposition och denna proposition.
Tabell 12.4Offentligfinansiella effekter av riksdagen beslutade ändrade skatte- och avgiftsregler mellan 2026 års ekonomiska vårproposition och denna proposition
Miljarder kronor
Effekt från
Bruttoeffekt 2026
Nettoeffekt 2026
Varaktig effekt
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern1
Sänkt skatt på bensin och diesel
2026-07-01
-8,14
-8,07
-0,15
Justeringar för jordbruksdiesel
2026-07-01
0,51
0,40
0,01
Summa
-7,63
-7,67
-0,14
1 Prop. 2025/26:275, bet. 2025/26:FiU47, rskr. 2025/26:424.
Källa: Egna beräkningar.
Skatteutgifter
Samhällets stöd till företag och hushåll sker i huvudsak i form av utgifter i statens budget. Men det finns också stöd som går via skattesystemet i form av s.k. skatte-utgifter som påverkar statsbudgetens inkomstsida. Skatteutgifter kan ses som de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av särregleringar i skattelagstiftningen.
Budgetlagen (2011:203) föreskriver att regeringen varje år ska lämna en redovisning av skatteutgifter till riksdagen (10 kap. 4 §). I regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2026 (skr. 2025/26:98), redogörs för beräknade och prognostiserade skatteutgifter för åren 2025–2027. Skrivelsen överlämnades till riksdagen i samband med överlämnandet av 2026 års ekonomiska vårproposition (prop. 2025/26:100). En delmängd av skatteutgifterna redovisas även i utgiftsbilagorna i budgetpropositionen.
Det finns i huvudsak två syften med att redovisa skatteutgifter. Det första och mest centrala syftet är att synliggöra de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika utgiftsområden såsom bostad, miljö, arbetsmarknad och näringsliv i syfte att stötta dessa områden. Ur ett budgetperspektiv kan de därför ofta jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. För de flesta skatteutgifter anges därför vilket utgiftsområde som en skatteutgift i första hand kan hänföras till. I budgetpropositionen redovisas dessa inom respektive utgiftsområde. Det finns också skatteutgifter som uppkommit till följd av den praktiska hanteringen i skattesystemet. Det kan vara av administrativa skäl såsom enkelhet, legitimitet eller för att undvika oacceptabla konsekvenser för den enskilde. I sådana fall betraktas skatteutgiften som skattetekniskt motiverad. Även om de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna i vissa fall innebär ett stöd för grupper eller verksamheter, saknar de tydlig koppling till något av budgetens utgiftsområden.
Det andra syftet med redovisningen av skatteutgifter är att belysa graden av enhetlighet i skattesystemet. Genom att minska enhetligheten och öka komplexiteten i skattesystemet, kan skatteutgifter sägas gå emot principen om att skattereglerna ska vara generella och tydliga. Att bedöma graden av enhetlighet kräver, liksom synliggörandet av stöden, att en jämförelsenorm för skatteuttaget definieras. Jämförelsenormen som ligger till grund för redovisningen av skatteutgifterna härstammar från betänkandet Förmåner och sanktioner – en samlad redovisning (SOU 1995:36) och utgår från principen om enhetlig beskattning.
En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är förenligt med jämförelsenormen. Ett exempel är den reducerade mervärdesskattesatsen på restaurang- och cateringtjänster som är 12 procent. Jämförelsenormen är i detta fall 25 procent och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan 25 procent och 12 procent multiplicerat med underlaget.
Om en skatteutgift slopas leder det i normalfallet till högre skatteintäkter och därmed till en budgetförstärkning för offentlig sektor på samma sätt som om en utgift på statsbudgetens utgiftssida slopas. Beräkningarna av skatteutgifter ger dock inte någon exakt uppskattning på den möjliga intäktsförstärkningen om en skatteutgift slopas. Detta beror bl.a. på att beräkningarna inte tar hänsyn till indirekta effekter på andra skatter.
Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
67 kap.
7 §
Av paragrafen framgår hur jobbskatteavdraget för personer som inte har fyllt 66 år ska beräknas.
Ändringarna i paragrafen innebär att åldersspannet för att omfattas av jobbskatteavdraget utökas med ett år, dvs. från 66 till 67 år.
Övervägandena finns i avsnitt 12.1.3.
8 §
Av paragrafen framgår hur jobbskatteavdraget för personer som har fyllt 66 år ska beräknas.
Ändringarna i paragrafen innebär att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs med ett år, från 66 till 67 år.
Övervägandena finns i avsnitt 12.1.3.