Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:208 Integritet och ny teknik 2020–2024 Skr. 2025/26:208 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2026 Ulf Kristersson Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen kommenterar regeringen Integritetsskyddsmyndighetens rapport Integritet och ny teknik 2020–2024 – redovisning av Integritetsskyddsmyndighetens uppdrag att följa, analysera och beskriva utvecklingen. I och med denna skrivelse anser regeringen att Integritetsskyddsmyndighetens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Integritetsskyddsmyndighetens rapport3 2.1Allmänt om innehållet3 2.2Integritetsskyddsmyndighetens övergripande slutsatser och iakttagelser4 2.3Integritetsskyddsmyndighetens rekommendationer4 3Regeringens kommentarer med anledning av rapporten6 3.1Inledning6 3.2Integritetshöjande teknik6 3.3Integritetsskyddet inom brottsbekämpning och i arbetslivet7 3.4Regelförenklingar9 3.5Barns och ungas integritet10 3.6Vidare behandling av Integritetsskyddsmyndighetens rapport11 Integritetsskyddsmyndighetens rapport Integritet och ny teknik 2020–202412 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 202643 Ärendet och dess beredning Enligt 1 § andra stycket förordningen (2007:975) med instruktion för Integritetsskyddsmyndigheten ska myndigheten vart fjärde år lämna en redovisning till regeringen av utvecklingen på it-området när det gäller frågor som rör integritet och ny teknik. Integritetsskyddsmyndigheten har den 28 januari 2025 överlämnat en redovisning avseende åren 2020–2024 till regeringen i form av rapporten Integritet och ny teknik 2020–2024, se bilagan. Med denna skrivelse överlämnar regeringen rapporten till riksdagen. I skrivelsen kommenterar regeringen rapportens innehåll. Integritetsskyddsmyndighetens rapport Allmänt om innehållet I rapporten redogör Integritetsskyddsmyndigheten i stora drag för utvecklingen gällande teknik och integritetsskydd under perioden 2020–2024. Beträffande den tekniska utvecklingen görs nedslag om artificiell intelligens, webbskrapning, ökad användning av biometriska data och integritetshöjande teknik. Rapporten beskriver hur utvecklingen inom dessa områden kan påverka integritetsskyddet. Rapporten behandlar också ny lagstiftning med betydelse för skyddet av den personliga integriteten. Bland annat finns ett särskilt avsnitt med en sammanfattning av nya EU-rättsakter på området. Integritetsskyddsmyndigheten lyfter fram fokusområden där myndigheten bedömer att det skett stora förändringar kopplade till teknik och integritetsskydd. Det gäller brottsbekämpning, övervakning i arbetslivet, ökad insamling och användning av hälsodata samt barns och ungas personliga integritet. I rapporten finns förslag på hur integritetsrisker kan hanteras. Bland rekommendationerna kan det särskilt nämnas att det enligt Integritetsskyddsmyndigheten finns behov av en översyn av EU:s dataskyddsförordning och av de registerförfattningar som reglerar personuppgiftsbehandlingen hos myndigheter. Myndigheten anser också att integritetsskyddet inom brottsbekämpning och i arbetslivet bör utredas. Integritetsskyddsmyndighetens övergripande slutsatser och iakttagelser Enligt Integritetsskyddsmyndigheten har integritetsskyddet stärkts i vissa avseenden och urholkats i andra. Det som framför allt har påverkat den personliga integriteten är teknikutvecklingen, pandemin, det försämrade säkerhetsläget och skiftet i svensk kriminalpolitik. Många verksamheter har enligt rapporten fortfarande grundläggande brister i sitt dataskyddsarbete, vilket gör att gapet mellan teknikutvecklingen och integritetsskyddet fortsätter att öka. Integritetsskyddsmyndigheten konstaterar att många verksamheter upplever en stor och ibland innovationshämmande regelbörda. Behovet av vägledning bedöms vara betydande, både i fråga om enskilda regler och helheten. Integritetsskyddsmyndigheten lyfter fram följande slutsatser i rapporten. Sverige bör främja integritetsvänlig teknikutveckling och minska regulatorisk osäkerhet genom tydlig vägledning. Det bör skapas mer kunskap och bättre beslutsunderlag om integritetsskydd. Integritetsskyddsmyndigheten framhåller särskilt behovet av att utreda hur integritetsskyddet påverkas av övervakningen på brottsbekämpningsområdet och i arbetslivet. Det finns behov av en översyn av EU:s dataskyddsförordning i syfte att säkerställa att regleringen uppfattas som legitim och ger ett robust integritetsskydd där riskerna är som störst. Integritetsskyddsmyndighetens rekommendationer Sverige bör satsa på forskning och utveckling av integritetshöjande teknik Enligt Integritetsskyddsmyndigheten finns det många sätt att öka integritetsskyddet i samhället utan att det hämmar utveckling och effektivitet. Myndigheten anser att Sverige bör satsa på forskning och utveckling av integritetshöjande teknik och rekommenderar att regeringen stärker finansieringen av forskning och utveckling på området. Genom att stödja forskning kan Sverige enligt rapporten stärka konkurrenskraften och bidra till en säkrare digital miljö både nationellt och globalt. Bättre beslutsunderlag om integritetsskydd Enligt Integritetsskyddsmyndigheten medför den utveckling som beskrivs i rapporten att det är svårt att se helhetsbilder och ta stora perspektiv på komplexa frågor. På områden där utvecklingen är omfattande och snabb önskar myndigheten att det tas ett helhetsgrepp om integritetsfrågorna. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för regering och riksdag att fatta beslut på kunskapsbaserad grund. De områden som rapporten lyfter fram särskilt är brottsbekämpning och övervakning i arbetslivet. På brottsbekämpningsområdet anser Integritetsskyddsmyndigheten att det är svårt att se de samlade integritetsintrången som förändringar av lagstiftningen har medfört. Enligt myndigheten bör regeringen tillsätta en utredning med uppdrag att göra en översyn av åtgärderna och deras samlade effekter för den personliga integriteten. Övervakningen i arbetslivet har enligt rapporten förändrats. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten beror utvecklingen under 2020–2024 framför allt på pandemin. Det lyfts fram att det återstår att se om den övervakning som infördes under pandemin kommer att fortsätta när allt fler återgår till att arbeta på kontoret. Enligt rapporten bör regeringen tillsätta en utredning med uppdraget att kartlägga, analysera och beskriva hur övervakningen i arbetslivet har förändrats under de senaste åren. En översyn av EU:s dataskyddsförordning och myndigheternas registerförfattningar Enligt Integritetsskyddsmyndigheten finns det en utbredd uppfattning om att EU:s dataskyddsförordning är svår att tillämpa och att den skapar en stor administrativ börda, även när integritetsriskerna är små. Detta kan enligt myndigheten leda till att regleringen förlorar i legitimitet, vilket på sikt kan försvaga integritetsskyddet. Integritetsskyddsmyndigheten förordar en översyn av EU:s dataskyddsförordning i syfte att säkerställa ett effektivt och balanserat skydd av den personliga integriteten. En översyn kan enligt myndigheten behövas för att regleringen ska uppfattas som legitim och ge ett robust integritetsskydd där riskerna är som störst. Integritetsskyddsmyndigheten anser att de regelverk som gäller för personuppgiftsbehandling hos myndigheter (de så kallade registerförfattningarna) bör ses över. Merparten av bestämmelserna finns i lag, men kan enligt myndigheten behöva flyttas till en lägre författningsnivå för att på så vis göra det enklare och snabbare att ändra reglerna i takt med att tekniken utvecklas och behoven förändras. Barns och ungas integritet Integritetsskyddsmyndigheten konstaterar att många barn och ungdomar redan i unga år är avancerade användare av program och appar. Rapporten framhåller att det i vissa fall kan vara harmlöst att barn och unga använder digitala tjänster, exempelvis för att dela bilder med vänner och familj, men att det i andra situationer kan få långtgående negativa konsekvenser. Myndigheten lyfter att det kan handla om att de får dåliga förebilder eller felaktiga råd, eller i värsta fall att vuxna söker kontakt med barn och unga av sexuella skäl eller för att rekrytera dem för att begå brott. Myndigheten föreslår att breda utbildningsinsatser genomförs för att öka kunskapen om personlig integritet hos denna grupp. Regeringens kommentarer med anledning av rapporten Inledning Regeringen instämmer i Integritetsskyddsmyndighetens bedömning att det går att öka integritetsskyddet i samhället utan att det hämmar teknisk och ekonomisk utveckling eller utgör ett hinder mot ökad effektivitet. För att steg i den riktningen ska kunna tas är det nödvändigt att den tekniska utvecklingen följs och att integritetsrisker identifieras. Som framgår av rapporten innebär den snabba tekniska utvecklingen att nya risker ständigt uppstår. Ingenting talar för att den utvecklingen kommer att avstanna. För att upprätthålla integritetsskyddet i samhället måste de nya riskerna beaktas. Samtidigt får regler till skydd för personlig integritet inte lägga onödiga hinder i vägen för innovation, tillväxt och åtgärder som behövs för att komma till rätta med allvarliga samhällsproblem såsom den grova organiserade brottsligheten. Regeringen ser det som centralt att eftersträva rätt balans mellan dessa viktiga intressen. Integritetsskyddsmyndighetens rapport är ett betydelsefullt bidrag till det fortsatta arbetet med de aktuella frågorna. Iakttagelserna, slutsatserna och rekommendationerna kan användas såväl nationellt som på EU-nivå i det arbete som regeringen bedriver för att säkerställa rätt balans mellan skyddet för personlig integritet och andra angelägna intressen. Integritetshöjande teknik Regeringens bedömning Satsningar på integritetshöjande teknik kan vara ett sätt att främja användandet av AI och annan ny teknik med ett bibehållet skydd för den personliga integriteten. Behovet av vägledning om integritetsvänlig teknikutveckling behöver beaktas på nationell nivå och EU-nivå. Skälen för regeringens bedömning Satsningar på integritetshöjande teknik kan vara ett sätt att främja användandet av AI och annan ny teknik med ett bibehållet skydd för den personliga integriteten. Integritetsskyddsmyndigheten framför bl.a. att forskning på området kan stärka konkurrenskraften och bidra till en säkrare digital miljö. I syfte att stärka Sveriges AI-förmåga tillsatte regeringen i december 2023 en utredning med uppdrag att identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utveckling och användning av AI i Sverige på ett hållbart och säkert sätt (dir. 2023:164). Utredningen tog namnet AI-kommissionen och gjorde i slutbetänkandet Färdplan för Sverige bl.a. bedömningen att Sverige borde ta en ledande roll inom integritetshöjande teknik. Enligt kommissionen är sådan teknik avgörande för att förena innovation och integritet. Kommissionen föreslog ett höjt anslag till Cybercampus Sverige vid Kungliga Tekniska Högskolan och bedömde att forskning om integritetshöjande teknik bör ingå i förslaget (SOU 2025:12 s. 74). Cybercampus Sverige invigdes i februari 2024 och har fokus på forskning, innovation och utbildning inom cybersäkerhet och cyberförsvar. I budgetpropositionen för 2025 föreslår och beräknar regeringen en ökning av universitets och högskolors anslag till forskning och utbildning på forskarnivå. Inom ramen för dessa medel avsätts 15 miljoner kronor 2026, 15 miljoner kronor 2027 och 15 miljoner kronor 2028 till Kungliga Tekniska Högskolans anslag för forskning och utbildning på forskarnivå för finansiering av Cybercampus Sverige (prop. 2024/25:60 s. 89 och 90). Användningen av integritetsbevarande metoder skulle kunna skapa förutsättningar för en ökad datadelning och därigenom en mer innovativ och samverkande offentlig förvaltning, utan att skyddet för den personliga integriteten eller andra skyddsvärden äventyras. Bland annat mot den bakgrunden har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att analysera förutsättningarna för den offentliga förvaltningen att använda integritetsbevarande metoder vid datadelning och föreslå åtgärder som kan främja användningen av sådana metoder (dir. 2025:64). Syftet är att öka den offentliga förvaltningens förmåga att dela data samtidigt som skyddet för uppgifterna upprätthålls. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2026. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är behovet av vägledning om integritetsvänlig utveckling mycket stort. Myndigheten ser ett särskilt stort behov när det gäller vissa EU-rättsakter. Enligt regeringens bedömning behöver behovet av vägledning tillgodoses löpande och samordnat mellan flera aktörer i takt med att tekniken utvecklas och regelverken förändras. Inte minst har Integritetsskyddsmyndigheten ett viktigt uppdrag i det avseendet. Eftersom dataskyddsregelverket i huvudsak är unionsrättsligt krävs samarbete på EU-nivå. Europeiska dataskyddsstyrelsen arbetar i dialog med nationella tillsynsmyndigheter med att ta fram ny vägledning och regeringen följer det arbetet noga. Integritetsskyddet inom brottsbekämpning och i arbetslivet Regeringens bedömning Behovet att utreda konsekvenserna för den personliga integriteten av lagstiftningsåtgärder inom brottsbekämpning tillgodoses av pågående och genomförda utredningar. Med hänsyn till en pågående utredning som avser angränsande frågor saknas det för närvarande skäl att tillsätta en utredning med uppdrag att kartlägga, analysera och beskriva hur övervakningen i arbetslivet har förändrats de senaste åren. Skälen för regeringens bedömning Enligt Integritetsskyddsmyndigheten behöver det göras en samlad översyn av de lagstiftningsåtgärder som vidtagits på brottsbekämpningsområdet, innefattande åtgärdernas effekter på den personliga integriteten. Myndigheten anser att en sådan översyn är viktig för att utvärdera om åtgärderna gett det förväntade resultatet och om det integritetsintrång de medför fortfarande kan motiveras. Kampen mot den grova och organiserade brottsligheten är en av regeringens högst prioriterade frågor. Under mandatperioden har regeringen lagt om kriminalpolitiken och genomför ett grundläggande perspektivskifte från gärningsman till brottsoffer och samhällets berättigade behov av skydd. En central del av reformarbetet består av att förse brottsbekämpande myndigheter med effektivare verktyg. Som Integritetsskyddsmyndigheten pekar på i rapporten kan åtgärder mot brottslighet medföra intrång i den personliga integriteten. De intrång som görs måste stå i rimlig proportion till de mål som eftersträvas och även i övrigt leva upp till de långtgående krav på skydd för personlig integritet som ställs i de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet. Betydande arbetsinsatser görs därför för att säkerställa att regeringens förslag lever upp till högt ställda krav på integritetsskydd. Effekter som lagstiftningsåtgärder för brottsbekämpning får för den personliga integriteten analyseras noggrant inom ramen för beredningen av respektive lagstiftningsärende. En utredning av det slag som Integritetsskyddsmyndigheten förespråkar skulle omfatta frågor som för närvarande utreds eller har utretts i närtid. Som exempel kan nämnas regeringens förslag att förenkla användandet av kamerabevakning i brottsbekämpande syfte och de utökade möjligheter som införts att använda biometriska uppgifter för att klara upp brott. Dessa förslag ledde till lagstiftning som trädde i kraft så sent som 2025 och föregicks av noggranna avvägningar i fråga om integritetsskydd (prop. 2024/25:93 s. 130–135 och prop. 2024/25:37 s. 169 och 170). Ett annat exempel är den utredning som regeringen tillsatte i februari 2025 om att bl.a. utvärdera reglerna om utökade möjligheter att använda hemliga och preventiva tvångsmedel (dir. 2025:12). Användandet av hemliga och preventiva tvångsmedel innebär en inskränkning av enskildas grundläggande fri- och rättigheter, bl.a. i form av en risk för ingrepp i enskildas personliga integritet. I och med att lagstiftningstakten på området varit hög har regeringen bedömt att det behöver tas ett samlat grepp och göras en förnyad analys av reglernas samlade effekt för enskildas personliga integritet. Utredningen har därför i uppdrag att göra en sådan analys. Uppdraget ska redovisas senast den 29 maj 2026. Sammantaget tillgodoses utredningsbehovet i fråga om konsekvenserna för den personliga integriteten av lagstiftningsåtgärder inom brottsbekämpning av pågående och genomförda utredningar. Integritetsskyddsmyndigheten anser vidare att det bör tillsättas en utredning med uppdraget att kartlägga, analysera och beskriva hur övervakningen i arbetslivet har förändrats de senaste åren. I september 2025 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att analysera behovet av och förutsättningarna för att göra bakgrundskontroller i såväl offentlig som privat verksamhet (dir. 2025:83). Utredaren ska bl.a. lämna förslag på ett ändamålsenligt, proportionerligt och rättssäkert regelverk för uppföljande kontroller under pågående anställning. Den pågående utredningen rör frågeställningar som angränsar till det som Integritetsskyddsmyndigheten anser behöver belysas i form av att avvägningar ska göras mellan arbetsgivares informationsbehov och skyddet för den personliga integriteten. Utredningens uppdrag ska redovisas senast den 11 mars 2027. Med hänsyn till den pågående utredningen anser regeringen att det för närvarande saknas skäl att tillsätta en utredning av det slag som Integritetsskyddsmyndigheten förordar. Regelförenklingar Regeringens bedömning Reglerna om dataskydd bör förenklas i syfte att minska den administrativa bördan för företag och myndigheter. Behovet av en utredning av om reglerna för personuppgiftsbehandling hos vissa myndigheter kan förenklas bör övervägas i närtid. Skälen för regeringens bedömning Sverige har som mål att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att målet ska kunna nås krävs att dataskyddsregleringen inte uppställer onödiga hinder för privata och offentliga aktörer att utveckla och använda ny teknik. Alltför långtgående krav vid behandling av personuppgifter riskerar också att på ett allmänt plan hämma innovation och tillväxt. Den snabba tekniska utvecklingen som beskrivs i Integritetsskyddsmyndighetens rapport ställer krav på att regelverket är flexibelt och möjligt att tillämpa i takt med samhällsutvecklingen. Inom ramen för EU-kommissionens nya strategi för den inre marknaden pågår ett arbete med regelförenklingar inom unionen. Som ett led i arbetet har förenklingspaketen Omnibus IV och VII lanserats, som bl.a. innehåller förslag på ändringar av vissa bestämmelser i EU:s dataskyddsförordning. Förslagen förhandlas för närvarande inom EU, men regeringen välkomnar kommissionens fortsatta fokus på att förtydliga och förenkla lagstiftningen på det digitala området. Svenska och europeiska företag behöver ändamålsenliga och enkla regelverk för att inte hamna efter i konkurrensen med företag utanför EU. Regeringen välkomnar även att förslagen är tänkta att bidra till att underlätta tillämpningen av de digitala regelverken såväl inom den offentliga sektorn som för enskilda. Ett centralt ingångsvärde för det svenska förhandlingsarbetet är att regeringen vill se förenklingar av regelverket som får verkliga effekter för svenska företag, samtidigt som centrala policymål värnas, däribland säkerställandet av ett effektivt skydd för personuppgifter och andra skyddsvärda uppgifter. Initiativet är ett steg i rätt riktning, men räcker inte för att möta behovet av förenklad reglering. Regeringen delar alltså Integritetsskyddsmyndighetens uppfattning att EU:s dataskyddsförordning bör ses över och arbetar aktivt inom ramen för EU-samarbetet för att ytterligare steg i den riktningen ska tas. Som regeringen konstaterat behöver dataskyddsregelverket vara flexibelt och möjligt att tillämpa i takt med samhällsutvecklingen. För det allmännas del är detta viktigt inte minst för att myndigheter ska ha rättsliga förutsättningar att behandla personuppgifter i den utsträckning som är nödvändig för att utföra nya uppgifter. Samhällsutvecklingen kan innebära att myndigheternas uppdrag skiftar över tid på ett sätt som gör att de behöver behandla personuppgifter för tidigare oförutsedda ändamål. Det stora antalet sektorspecifika regleringar som i dag finns på dataskyddsområdet kan medföra begränsningar som innebär att myndigheter är förhindrade att behandla personuppgifter i önskvärd utsträckning. Att registerförfattningar meddelats i form av lag kan dessutom medföra att regelverket inte är snabbrörligt nog och att nödvändiga anpassningar till samhällsutvecklingen försenas i onödan. Regeringen avser därför att i närtid överväga om en utredning bör tillsättas för att se över om reglerna för personuppgiftsbehandling hos vissa myndigheter kan förenklas. Barns och ungas integritet Regeringens bedömning Barns och ungas integritet bör även fortsättningsvis vara en prioriterad fråga. Vidtagna åtgärder för att stärka barns och ungas integritetsskydd och utvecklingen på området bör följas noga. Skälen för regeringens bedömning Som framgår av Integritetsskyddsmyndighetens rapport finns det betydande risker kopplade till barns och ungas internetanvändande. Digitala tjänsters innehåll och olika funktion kan vara både olämpliga och direkt skadliga och leda till negativa effekter för barns och ungas hälsa och välbefinnande. Barn och unga på internet riskerar också att kontaktas av vuxna i sexuella syften och kan dras in i gängrelaterad brottslighet via digitala plattformar. Detta utgör allvarliga samhällsproblem som regeringen vidtar kraftfulla åtgärder för att motverka. Under våren och sommaren 2026 träder bestämmelser om ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott i kraft. Ändringarna syftar till att förbättra möjligheterna till att på ett tidigt stadium kunna ingripa och förhindra att allvarlig brottslighet fullbordas (prop. 2025/26:49). Genom ändringarna blir det t.ex. straffbart som förberedelse till brott att utlova betalning för ett brott även om brottet inte fullbordas pga. att polisen ingriper på digitala plattformar för att förhindra att någon åtar sig att utföra uppdraget. Dessutom utvidgas på olika sätt straffansvaret för vuxna som vidtar åtgärder på digitala plattformar för att begå sexuella övergrepp mot barn. Digitala plattformar har blivit ett av de kriminella nätverkens främsta verktyg för att rekrytera barn och unga. En utredning har därför lämnat förslag som ska möjliggöra för en myndighet att besluta om förelägganden om att innehåll online som syftar till att rekrytera personer för att begå brott ska avlägsnas eller göras oåtkomligt (Ds 2026:1). Förslagen, som har remitterats, syftar till att motverka onlinerekryteringen av inte minst barn och ungdomar till brottslighet och att bekämpa fenomenet crime as a service. Dessutom gav regeringen i januari 2025 Brottsförebyggande rådet och Totalförsvarets forskningsinstitut i uppdrag att öka kunskapen om hur kriminella nätverk rekryterar och påverkar barn och unga i digitala miljöer (Ju2025/00155 och Ju2025/00157). I uppdragen ingår att föreslå åtgärder mot sådan rekrytering och påverkan. Uppdragen ska redovisas senast den 15 oktober 2026. Integritetsriskerna för barn och unga på nätet är i hög grad sammankopplade med användandet av sociala medier. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att analysera förutsättningarna att införa en åldersgräns för barns användning av sociala medier (dir. 2025:91). Syftet är att stärka skyddet för barns hälsa och trygghet i digitala miljöer. Uppdraget ska delredovisas senast den 12 juni 2026. Slutligen har regeringen gett Statens skolverk i uppdrag att bl.a. ta fram förslag på nya läroplaner för grundskolan och motsvarande skolformer. Av uppdraget framgår bl.a. att det i kursplanerna ska ges utrymme för innehåll om digitaliseringens påverkan i och på samhället samt innehåll som stärker elevernas utveckling av ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt. Att stärka denna förmåga kan vara ett sätt att främja barns och ungas integritet på internet. Skolverket ska senast den 31 mars 2027 redovisa förslagen till nya läroplaner (dnr. U2025/02427). Sammantaget har regeringen vidtagit ett flertal åtgärder för att stärka skyddet för barns och ungas integritet. Regeringen följer utvecklingen på området noga och konstaterar att Integritetsskyddsmyndighetens rapport är ett värdefullt bidrag till det fortsatta arbetet. Vidare behandling av Integritetsskyddsmyndighetens rapport Regeringen har för avsikt att fortsätta bedriva ett systematiskt och aktivt arbete för att upprätthålla en hög nivå på skyddet för den personliga integriteten och samtidigt vidta åtgärder för att minska den administrativa bördan för enskilda, företag och myndigheter. I och med denna skrivelse anser regeringen att Integritetsskydds-myndighetens rapport är slutbehandlad. Integritetsskyddsmyndighetens rapport Integritet och ny teknik 2020–2024 Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2026 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Bohlin, Dousa, Britz, Lann Föredragande: statsrådet Strömmer Regeringen beslutar skrivelse Integritet och ny teknik 2020-2024