Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2025/26:176 Koncentration av viss länsstyrelseverksamhet Prop. 2025/26:176 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2026 Ulf Kristersson Erik Slottner (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I denna proposition föreslår regeringen de lagändringar som behövs för att kunna genomföra en koncentration av viss länsstyrelseverksamhet till ett färre antal länsstyrelser. De verksamheter som föreslås koncentreras är deponering av hyra och arrende enligt jordabalken, avveckling av stadgad åborätt och landgille samt individärenden. Förslagen i propositionen innebär att sådana uppgifter i lag som anger vilken länsstyrelse som ska pröva en viss fråga tas bort och att det förs in en upplysning om att regeringen utser den eller de länsstyrelser som ansvarar för vissa uppgifter. De verksamheter som föreslås koncentreras är av mycket ringa omfattning. Förslagen bedöms ha begränsade konsekvenser för länsstyrelsernas verksamhet och bör på sikt resultera i effektivitets- och kvalitetsvinster för både länsstyrelserna och enskilda. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Innehållsförteckning 1Förslag till riksdagsbeslut3 2Lagtext4 2.1Förslag till lag om ändring i föräldrabalken4 2.2Förslag till lag om ändring i jordabalken5 2.3Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken6 2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag7 2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1999:292) om avveckling av stadgad åborätt och landgille8 3Ärendet och dess beredning9 4Länsstyrelseverksamhet som har koncentrerats9 4.1Tidigare koncentration av viss länsstyrelseverksamhet9 4.2Hur verksamheterna har koncentrerats10 5Koncentration av viss länsstyrelseverksamhet11 5.1Ytterligare verksamheter ska koncentreras till ett färre antal länsstyrelser11 5.1.1Deponering av hyra och arrende12 5.1.2Avveckling av stadgad åborätt och landgille13 5.1.3Individärenden14 5.2Till vilka länsstyrelser bör verksamheterna koncentreras?15 6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser16 7Konsekvenser17 Statskontorets rapport koncentration av viss länsstyrelseverksamhet (2023:14)21 Förteckning över remissinstanser148 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2026149 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldrabalken. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:292) om avveckling av stadgad åborätt och landgille. Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i föräldrabalken Härigenom föreskrivs att det i föräldrabalken ska införas en ny paragraf, 2 kap. 10 §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 10 § Den eller de länsstyrelser som regeringen bestämmer ansvarar för uppgifter enligt detta kapitel. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. Förslag till lag om ändring i jordabalken Härigenom föreskrivs att det i jordabalken ska införas fyra nya paragrafer, 3 kap. 13 §, 8 kap. 12 c §, 12 kap. 22 a § och 13 kap. 20 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 13 § Den eller de länsstyrelser som regeringen bestämmer ansvarar för uppgifter enligt detta kapitel. 8 kap. 12 c § Den eller de länsstyrelser som regeringen bestämmer ansvarar för uppgifter enligt detta kapitel. 12 kap. 22 a § Den eller de länsstyrelser som regeringen bestämmer ansvarar för uppgifter enligt detta kapitel. 13 kap. 20 a § Den eller de länsstyrelser som regeringen bestämmer ansvarar för uppgifter enligt detta kapitel. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken Härigenom föreskrivs att 15 kap. 1 § äktenskapsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 kap. 1 § En ansökan om tillstånd till äktenskap enligt 2 kap. 3 § prövas av länsstyrelsen i ett län där en sökande är folkbokförd. Om det saknas en sådan behörig läns-styrelse, prövas ansökan av Läns-styrelsen i Stockholms län. En ansökan om tillstånd till äktenskap enligt 2 kap. 3 § prövas av länsstyrelsen. I ärenden som rör halvsyskon ska länsstyrelsen inhämta ett yttrande från Socialstyrelsen. Den eller de länsstyrelser som regeringen bestämmer ansvarar för att pröva ansökningar enligt första stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. Förslag till lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 § Ansökan om ersättning göres hos länsstyrelsen i det län där mål om faderskapet handlagts eller skulle ha handlagts av underrätt. En ansökan om ersättning prövas av länsstyrelsen. Den eller de länsstyrelser som regeringen bestämmer ansvarar för att pröva ansökningar enligt första stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:292) om avveckling av stadgad åborätt och landgille Härigenom föreskrivs att det i lagen (1999:292) om avveckling av stadgad åborätt och landgille ska införas en ny paragraf, 4 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 a § Den eller de länsstyrelser som regeringen bestämmer ansvarar för uppgifter enligt 3 och 4 §§. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027 Ärendet och dess beredning I mars 2023 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att ta fram det underlag som behövs för att anpassa ansvarsfördelningen av den länsstyrelseverksamhet som tidigare koncentrerats till ett färre antal länsstyrelser till den geografiska struktur som följer av förordningen (2022:593) om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning och förordningen (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser (Fi2023/01067). I uppdraget ingick även att identifiera ytterligare verksamheter som borde koncentreras till länsstyrelserna i Norrbottens, Skåne, Stockholms, Västra Götalands, Örebro, och Östergötlands län. I Statskontorets rapport Koncentration av viss länsstyrelseverksamhet (2023:14) föreslogs bl.a. en koncentration av länsstyrelsernas verksamhet inom verksamheterna deponering av hyra och arrende enligt jordabalken, avveckling av stadgad åborätt och landgille samt individärenden. Statskontorets rapport finns i bilaga 1. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2023/02517). I denna proposition behandlas rapportens lagförslag. Lagrådet De aktuella lagförslagen innebär att sådana uppgifter i lag som anger vilken länsstyrelse som ska pröva en viss fråga tas bort och att det förs in en upplysning om att regeringen utser den eller de länsstyrelser som ansvarar för vissa uppgifter. Dessutom görs vissa språkliga ändringar. Förslagen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande. Länsstyrelseverksamhet som har koncentrerats Tidigare koncentration av viss länsstyrelseverksamhet Koncentration av viss länsstyrelseverksamhet beskrivs i propositionen Ändring av viss länsstyrelseverksamhet (prop. 2011/12:31) som åtgärder för att samla ansvaret för en viss verksamhet till ett färre antal länsstyrelser med innebörden att dessa länsstyrelser fullgör verksamhet även i andra län än det egna (s. 26). I samma proposition anger regeringen att syftet med koncentration av viss länsstyrelseverksamhet är att åstadkomma en högre effektivitet och en mer rationell användning av resurser, såväl ekonomiska som personella samt att säkerställa en väl fungerande rättssäkerhet (s. 28). I propositionen föreslogs de lagändringar som behövdes för att koncentrera vissa verksamheter till ett färre antal länsstyrelser. Lagändringarna innebar att utpekanden av en ansvarig länsstyrelse togs bort och att det fördes in nya bestämmelser som upplyste om att det i förordning kommer att anges vilka länsstyrelser som ansvarar för uppgifter enligt lagen. De verksamheter som föreslogs koncentreras fanns inom verksamheterna medborgarskap, överförmyndare, begravningsfrågor, pantlåneverksamhet, bilskrotning, ensamrätt till sjunket gods, lönegaranti, deponerade medel, Allmänna arvsfonden, häradsallmänningar, bevakningsföretag, lotterier och bitillsyn. Riksdagen antog propositionen i februari 2012 (bet. 2011/12:KU2, rskr. 2011/12:135). Länsstyrelsernas uppgifter avseende tillsyn över stiftelser var sedan tidigare koncentrerad till ett färre antal länsstyrelser (prop. 2008/09:84, bet. 2008/09:CU17, rskr. 2009/09:185). Det finns vidare andra verksamheter som är koncentrerade till ett färre antal länsstyrelser. Det gäller t.ex. tillsynen över åtgärder mot penningtvätt som har koncentrerats till länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län och förvaltningen av kvalitet på vatten som har koncentrerats till länsstyrelserna i Kalmar, Norrbottens, Västernorrlands, Västmanlands och Västra Götalands län. Regeringen har fortsatt arbetet med att se över länsstyrelsernas uppgifter. I budgetpropositionen för 2026 beskrev regeringen sin avsikt att med ledning av de kriterier som redovisades i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 9.5) fortsätta att se över möjligheterna att koncentrera vissa verksamheter till ett färre antal länsstyrelser (prop. 2025/26:1, utg.omr. 1 avsnitt 9.5). Hur verksamheterna har koncentrerats I propositionen Ändring av viss länsstyrelseverksamhet bedömde regeringen att en konsekvent koncentration lägger grunden för en förbättrad samordning mellan berörda verksamheter. Regeringen ansåg att de verksamheter som skulle koncentreras till ett färre antal länsstyrelser skulle koncentreras till länsstyrelserna i Dalarnas, Norrbottens, Skåne, Stockholms, Västernorrlands, Västra Götalands, och Östergötlands län. Syftet med valet av dessa länsstyrelser var att få en väsentlig reducering av antalet ansvariga länsstyrelser samtidigt som det inte skulle bli alltför långa avstånd till ansvarig länsstyrelse för medborgare och företag. Regeringen anförde att den föreslagna koncentrationen kan anpassas till en eventuell förändring av den regionala samhällsorganisationen eftersom förslaget innebär att utpekandet av de länsstyrelser som ska utföra den koncentrerade verksamheten görs i författningar som beslutas av regeringen (s. 47 och 48). I maj 2022 beslutade regeringen om en ny förordning om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning, som innehåller bestämmelser om regional indelning i sex områden. Den gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som regeringen föreskriver i myndighetens instruktion eller i någon annan förordning eller beslutar särskilt. I budgetpropositionen för 2024 bedömde regeringen att koncentration av vissa verksamheter till ett färre antal länsstyrelser som huvudregel ska utgå från den geografiska struktur som följer av förordningen om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning för att bidra till en högre grad av tydlighet och enhetlighet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.5). Den geografiska indelningen är densamma som följer av strukturen för det civila försvaret, inklusive förordningen om civilområdesansvariga länsstyrelser, och överensstämmer även i huvudsak med de regionala samverkansregionerna inom hälso- och sjukvården. Regeringen beslutade i april 2024 om en ändrad ansvarsfördelning för nio verksamheter utifrån det underlag som Statskontoret tog fram i rapporten Koncentration av viss länsstyrelseverksamhet. Verksamheterna är sedan dess koncentrerade till länsstyrelserna i Norrbottens, Skåne, Stockholms, Västra Götalands, Örebro och Östergötlands län. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Koncentration av viss länsstyrelseverksamhet Ytterligare verksamheter ska koncentreras till ett färre antal länsstyrelser Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 9.5) uttalat att den avser att med ledning av följande kriterier se över möjligheterna att koncentrera vissa verksamheter till ett färre antal länsstyrelser: Det finns ett behov av förstärkt likformighet i utförande. Sambandet med länsstyrelsernas kärnverksamhet är begränsat. Verksamheten har en begränsad betydelse för länsstyrelsens uppdrag enligt 2 § förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion. Behovet av externa besök är begränsat. Behovet av lokalkännedom är begränsat. Verksamheten har en liten omfattning eller hög komplexitet. De administrativa kostnaderna för handläggningen är höga i relation till mängden ärenden. Statskontoret har föreslagit att fem verksamheter inom länsstyrelsernas verksamhet ska koncentreras till länsstyrelserna i Norrbottens, Skåne, Stockholms, Västra Götalands, Örebro och Östergötlands län. I två av fem föreslagna verksamheter regleras frågan om ansvarig länsstyrelse inte i lag. Frågan om koncentration av dessa verksamheter genom ändringar i förordningar bereds inom Regeringskansliet. Verksamheterna deponering av hyra och arrende, avveckling av stadgad åborätt och landgille samt individärenden regleras i lag och behandlas i denna proposition. Deponering av hyra och arrende Regeringens bedömning Ärenden om deponering av hyra och arrende bör koncentreras till ett färre antal länsstyrelser. Regeringens förslag En upplysning om att regeringen utser den eller de länsstyrelser som ansvarar för vissa uppgifter enligt jordabalken ska föras in i den lagen. Rapportens förslag Rapportens förslag stämmer överens med regeringens förslag och bedömning. Remissinstanserna En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller invänder inte mot rapportens förslag. Länsstyrelsen i Västra Götalands län anser att fördelarna med en koncentration av verksamheten deponering av hyra och arrende överväger de eventuella nackdelarna och påtalar att det kan vara svårt för de länsstyrelser som har färre ärenden att upprätthålla kompetensen över tid. Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att ett skäl som talar för att koncentrera verksamheterna deponering av hyra och arrende är att det underlättar för medborgare och företag att ansvaret för olika typer av deponering av medel ligger på samma länsstyrelser. Detta även om det finns en viss risk att det uppfattas som konstigt eller rörigt att länsstyrelsen i det egna länet inte hanterar frågorna. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att det är tveksamt om en koncentration av verksamheten deponering av hyra och arrende leder till ökad effektivitet och rättssäkerhet eftersom ärendena är regelbundet förekommande på länsstyrelserna och det finns väl inarbetade rutiner. Länsstyrelsen i Värmlands län motsätter sig förslaget och anför att myndigheten har en kontinuerlig handläggning av ärenden som avser deponering av hyra och arrende och anser att förslaget inte innebär några fördelar eller positiva effekter av att koncentreras. Skälen för regeringens bedömning och förslag De ärenden som ingår i verksamheten deponering av hyra och arrende regleras i jordabalken. Om en hyresgäst eller arrendator anser sig ha rätt till reducering av hyra eller arrendeavgiften eller rätt till ersättning för skada kan arrendet eller hyran eller del av den deponeras hos länsstyrelsen (8 kap. 12 a och 12 b §§ samt 12 kap. 21 och 22 §§ jordabalken). I verksamheten ingår även ärenden om ställd säkerhet enligt 2 kap. utsökningsbalken vid risk för skada på angränsande fastighet eller annans del av anläggning vid grävning eller byggnadsarbete (3 kap. 3–7 §§ jordabalken). Vidare ingår ärenden om deponering av lösensumma för det fall lös egendom blir föremål för inlösen i samband med att en tomträtt upphör (13 kap. 18 och 20 §§ jordabalken). Ärendena inom verksamheten har ett begränsat samband med länsstyrelsernas kärnverksamhet och behovet av lokalkännedom är begränsat. Sammanlagt avsätter länsstyrelserna i genomsnitt mindre än 0,2 årsarbetskrafter för verksamheten och behovet av externa besök är begränsat. Verksamheten har vidare samband med verksamheten ”deponerade medel” som sedan tidigare är koncentrerad till ett färre antal länsstyrelser. Även om det är ärenden som förekommer frekvent på vissa länsstyrelser anser regeringen, till skillnad från Länsstyrelsen i Jönköpings län och Länsstyrelsen i Värmlands län, att det finns tydliga effektiviseringsvinster med en koncentration. Att samma länsstyrelser ansvarar för samtliga frågor som rör deponering av medel underlättar för enskilda och ökar konformiteten och därmed rättssäkerheten i tillämpningen. Regeringen anser att risken för att det blir rörigt att ett färre antal länsstyrelser hanterar frågor om deponering av medel är låg och att den kan hanteras genom tydlig information från länsstyrelserna. Regeringen bedömer därför att kriterierna för koncentration till övervägande del är uppfyllda för denna verksamhet och att fördelarna överväger eventuella nackdelar. Avveckling av stadgad åborätt och landgille Regeringens bedömning Ärenden om avveckling av stadgad åborätt och landgille bör koncentreras till ett färre antal länsstyrelser. Regeringens förslag En upplysning om att regeringen utser den eller de länsstyrelser som ansvarar för vissa uppgifter enligt lagen om avveckling av stadgad åborätt och landgille ska föras in i den lagen. Rapportens förslag Rapportens förslag stämmer överens med regeringens bedömning och förslag. Remissinstanserna En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller invänder inte mot rapportens förslag. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att förslaget kan antas medföra en effektivare och mer rationell användning av statens resurser eftersom verksamheten är litet till sin omfattning och har ett nära samband handläggningsmässigt med andra verksamheter som redan är koncentrerade till vissa länsstyrelser. Länsstyrelsen i Värmlands län motsätter sig förslaget och anser att det finns nackdelar även med att koncentrera verksamheter med små ärendeflöden eftersom effektivitetsvinsterna inte är särskilt stora i praktiken. Skälen för regeringens bedömning och förslag De ärenden som ingår i verksamheten avveckling av stadgad åborätt och landgille regleras i lagen (1999:292) om avveckling av stadgad åborätt och landgille. Åborätt och landgille är äldre former av rättigheter att bo och bruka annans mark. Den som är rätt innehavare av besittningsrätten till fastighet under stadgad åborätt ska inneha fastigheten med full äganderätt. Länsstyrelsen är ansvarig för att pröva vem som är rätt innehavare och ansöker om lagfart (1–4 §§ lagen om avveckling av stadgad åborätt och landgille). Ärendena i verksamheten har ett begränsat samband med länsstyrelsernas kärnverksamhet. Sammanlagt avsätter länsstyrelserna i genomsnitt mindre än 0,01 årsarbetskrafter för verksamheten och majoriteten av länsstyrelserna har inte haft något ärende under de senaste fem åren. Verksamheten har vidare likheter med verksamheten ”häradsallmänningar” som sedan tidigare är koncentrerad till ett färre antal länsstyrelser. Regeringen instämmer i Länsstyrelsen i Jönköpings läns bedömning att förslaget, även om det är små ärendeflöden, kan antas medföra effektivitetsvinster eftersom det rör sig om få ärenden som handläggningsmässigt har nära samband med ett annan verksamhet som redan har koncentrerats. Regeringen bedömer därför att kriterierna för koncentration till övervägande del är uppfyllda. Individärenden Regeringens bedömning Individärenden bör koncentreras till ett färre antal länsstyrelser. Regeringens förslag Sådana uppgifter som anger vilken länsstyrelse som ska pröva en fråga tas bort från äktenskapsbalken och lagen om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag. En upplysning om att regeringen utser den eller de länsstyrelser som ansvarar för vissa uppgifter ska föras in i föräldrabalken, äktenskapsbalken och lagen om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag. Rapportens förslag Rapportens förslag stämmer överens med regeringens bedömning och förslag. Remissinstanserna En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller invänder inte mot rapportens förslag. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd är positiv till förslaget och anser att berörda länsstyrelser ges bättre förutsättningar att bygga upp och upprätthålla kompetens. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att det kan vara motiverat att koncentrera individärendena eftersom de sällan förekommer och saknar naturligt samband med andra verksamheter som hanteras på länsstyrelserna. Länsstyrelsen i Värmlands län motsätter sig förslaget och anser att det finns nackdelar även med att koncentrera verksamheter med små ärendeflöden eftersom effektivitetsvinsterna inte är särskilt stora i praktiken. Skälen för regeringens bedömning och förslag De ärenden som ingår i verksamheten individärenden regleras i föräldrabalken, äktenskapsbalken och lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag. En ansökan om tillstånd till äktenskap mellan halvsyskon prövas av länsstyrelsen som ska inhämta ett yttrande från Socialstyrelsen (15 kap. 1 § äktenskapsbalken). I verksamheten ingår även ärenden om återbetalning av underhållsbidrag. Enligt lagen om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag prövar länsstyrelsen en ansökan om ersättning av allmänna medel för underhållsbidrag som erlagts till ett barn av en man eller kvinna som därefter friats från fader- eller föräldraskapet (5 § lagen om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag). Vidare ingår ärenden om överklagande av en socialnämnds beslut att inte påbörja en utredning om fader- eller föräldraskap, att lägga ner en påbörjad sådan utredning eller att flytta över ett sådant ärende till en socialnämnd i en annan kommun (2 kap. 3 § tredje stycket, 7 § tredje stycket och 9 § tredje stycket föräldrabalken). Sammanlagt avsätter länsstyrelserna i genomsnitt mindre än 0,01 årsarbetskrafter för verksamheten och majoriteten av länsstyrelserna har inte haft något ärende under de senaste fem åren. Ärendena i verksamheten har vidare hög komplexitet. Regeringen anser därför att det finns förutsättningar för att öka konformiteten och därmed rättssäkerheten i tillämpningen genom att koncentrera verksamheterna till ett färre antal länsstyrelser. Regeringen bedömer därför att kriterierna för koncentration, även med beaktande av att det är små ärendeflöden, till övervägande del är uppfyllda. Till vilka länsstyrelser bör verksamheterna koncentreras? Regeringens bedömning De verksamheter som i denna proposition föreslås koncentreras till ett färre antal länsstyrelser bör koncentreras till länsstyrelserna i Norrbottens, Skåne, Stockholms, Västra Götalands, Örebro och Östergötlands län. Rapportens förslag Rapportens förslag stämmer överens med regeringens bedömning. Remissinstanserna En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller invänder inte mot rapportens förslag. Länsstyrelsen i Kronobergs län motsätter sig att koncentration sker till de föreslagna länsstyrelserna eftersom de aktuella verksamheterna enligt länsstyrelsen med fördel skulle kunna spridas till fler och mindre länsstyrelser i landet för att skapa robusta organisationer. Skälen för regeringens bedömning I syfte att skapa tydlighet och enhetlighet i statens regionala indelning anser regeringen att det är av stor vikt att koncentration av viss verksamhet till ett färre antal länsstyrelser som huvudregel ska utgå från den geografiska struktur som följer av förordningen om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning. Det bör krävas starka skäl som talar emot denna huvudregel för att en annan ansvarsfördelning ska väljas. Regeringen bedömer att en ansvarsfördelning som är förenlig med den geografiska struktur som följer av förordningen om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning underlättar samordningen inom staten och samverkan mellan staten, kommunerna och regionerna. När det gäller de nu aktuella verksamheterna som föreslås koncentreras till ett färre antal länsstyrelser anser regeringen att de bör koncentreras till länsstyrelserna i Norrbottens, Skåne, Stockholms, Västra Götalands, Örebro och Östergötlands län. För flexibilitet bör utpekandet av de länsstyrelser som ska utföra den koncentrerade verksamheten göras i författningar som beslutas av regeringen, och inte i lag. Regeringen anser, till skillnad från Länsstyrelsen i Kronobergs län, att koncentration bör ske till de föreslagna länsstyrelserna bl.a. eftersom det finns likheter mellan flera av de verksamheter som nu föreslås koncentreras med de verksamheter som tidigare har koncentrerats till dessa länsstyrelser. En koncentration till samma län skulle därmed innebära effektivitets- och samordningsvinster. Med hänsyn till de aktuella verksamheternas ringa omfattning anser inte regeringen att en annan ansvarsfördelning skulle bidra till att skapa mer robusta organisationer på andra platser i landet. Regeringen behandlar frågan om förslagens konsekvenser vidare i avsnitt 7. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027. Rapportens förslag Rapportens förslag stämmer inte överens med regeringens. I rapporten föreslogs att lagändringarna skulle träda i kraft den 1 januari 2025. Remissinstanserna Flera länsstyrelser anser att den föreslagna tiden för ikraftträdande bör senareläggas. Länsstyrelsen i Västra Götalands län anser att det krävs övergångsbestämmelser för att minska riskerna med otydligheter och onödig fördröjning i ärendehanteringen. Skäl för regeringens förslag Det datum som föreslogs i rapporten har passerat och är därför inte längre relevant. Regeringen anser att det är viktigt att länsstyrelserna ges goda förutsättningar att förbereda inför förändringen. De verksamheter som berörs omfattar ett fåtal ärenden och regeringen bedömer att ett ikraftträdande den 1 januari 2027 ger länsstyrelserna tillräckligt med tid för att vidta de åtgärder som behövs. I enlighet med Statskontorets förslag avser regeringen att ge länsstyrelserna ett förberedande uppdrag inför att den ändrade ansvarsfördelningen införs. Regeringen bedömer att det är en tillräcklig åtgärd för att minska risken för att otydlighet och fördröjning uppstår i länsstyrelsernas ärendehantering. Några särskilda övergångsbestämmelser, som Länsstyrelsen i Västra Götalands län efterfrågar, behövs därför inte. Konsekvenser Regeringens bedömning Förslaget bedöms ha begränsade konsekvenser för länsstyrelsernas verksamhet och bör på sikt resultera i effektivitets- och kvalitetsvinster för både länsstyrelserna och enskilda. Vidare bedöms förslaget bidra till att skapa tydlighet och enhetlighet i statens regionala indelning. Förslaget är statsfinansiellt neutralt, men kräver en omfördelning av ekonomiska resurser mellan länsstyrelserna. Förslaget bedöms enbart ha marginella konsekvenser för medborgare och företag samt för andra statliga myndigheter, domstolar, kommuner och regioner. Rapportens bedömning Rapportens bedömning stämmer i huvudsak överens med regeringens. Remissinstanserna Majoriteten av remissinstanserna instämmer i att konsekvenserna av de nu föreslagna ändringarna är begränsade. Länsstyrelsen i Uppsala län anser att förslaget kommer att medföra högre effektivitet och mer rationell användning av statens resurser samt bidra till högre rättssäkerhet. Tierps kommun är positiv till att verksamhet koncentreras i syfte att effektivisera och använda resurser bättre samt att öka tydligheten i statens regionala indelning. Leksands kommun är positiv till regeringens avsikt att öka tydligheten i statens regionala indelning och anser att det är resurseffektivt att det inte finns en allt för stor variation av statliga regionala indelningar att förhålla sig till. Flera remissinstanser, bl.a. Fackförbundet ST, Leksands kommun, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Värmlands län och Länsstyrelsen i Västmanlands län framhåller att ytterligare koncentration till samma länsstyrelser riskerar att påverka övriga länsstyrelsers kompetensförsörjning och förmåga att upprätthålla ordinarie verksamhet vid kris, höjd beredskap eller krig. Skälen för regeringens bedömning Konsekvenser för länsstyrelserna Sammanlagt avsätter länsstyrelserna ca 0,22 årsarbetskrafter för arbetet med verksamheterna i de tre verksamheter där ansvarsfördelningen föreslås ändras. Förslaget bedöms därför ha små ekonomiska och personella konsekvenser för länsstyrelsernas verksamhet. Däremot anser regeringen att förslaget kan bidra till ökad effektivitet och att resurser kan användas bättre eftersom det kan leda till kvalitetsförbättringar och minskad tidsåtgång när personalen handlägger ärendena inom verksamheterna mer frekvent. Det leder till att personalens tid kan frigöras till annan verksamhet. De föreslagna verksamheterna har därtill likheter med ärenden inom verksamheter som redan har koncentrerats, vilket bedöms medföra effektivitetsvinster och bidra till tydlighet när ärenden av liknande slag handläggs av samma länsstyrelser. Regeringen anser, till skillnad från bl.a. Fackförbundet ST, Leksands kommun, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Värmlands län och Länsstyrelsen i Västmanlands län att de nu föreslagna ändringarna inte har en sådan effekt på länsstyrelsernas verksamhet som innebär en risk för deras kompetensförsörjning och möjlighet att ställa om vid kris och krig eller ta om hand andra oväntade eller brådskande uppdrag. Regeringen noterar de farhågor som vissa remissinstanser påtalar gällande det aktuella förslaget och särskilt inför eventuell framtida koncentration och konstaterar att det är avgörande att samtliga länsstyrelser har förutsättningar att utföra sina kärnuppgifter. Ett av de kriterier som regeringen utgår från i bedömningen av om en koncentration bör genomföras är därför att verksamheten ska ha en begränsad betydelse för länsstyrelsernas uppgifter enligt 2 § förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion. Det aktuella kriteriet är avsett att säkerställa att helheten beaktas i bedömningen på det sätt som vissa länsstyrelser har efterfrågat. Regeringen avser att följa upp konsekvenserna av ändringarna inom ramen för ordinarie processer för den löpande myndighetsstyrningen. Sammanfattningsvis bedöms de ändringar som föreslås få begränsade konsekvenser för länsstyrelsernas verksamhet och bör på sikt resultera i effektivitets- och kvalitetsvinster för både länsstyrelserna och enskilda. Den föreslagna koncentrationen skapar förutsättningar för en högre effektivitet, en mer rationell användning av ekonomiska och personella resurser samt högre rättssäkerhet i ärendehanteringen. Därutöver bedöms förlaget bidra till att skapa tydlighet och enhetlighet i statens regionala indelning. Förslaget bedöms vara statsfinansiellt neutralt, men motiverar en omfördelning av de ekonomiska resurserna mellan länsstyrelserna. Ändringarna aktualiserar frågor om verksamhetsövergång. De länsstyrelser som ska ta emot verksamhet behöver bedöma om det är fråga om verksamhetsövergång enligt 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. De mottagande länsstyrelserna behöver tid att för att göra en sådan bedömning, vilket regeringen bedömer finns vid ett ikraftträdande den 1 januari 2027. Konsekvenser för enskilda och företag För medborgare och företag kan förslaget på kort sikt skapa viss osäkerhet om ansvarsfördelningen när ansvarig länsstyrelse ändras. Däremot anser regeringen att förslaget på längre sikt kan bidra till tydlighet och att det utgör ett effektivt resursutnyttjande att mindre omfattande verksamheter koncentreras och att koncentrationen som huvudregel utgår från den geografiska struktur som följer av förordningen om vissa förvaltningsmyndigheter regionala indelning. Att samma länsstyrelser handlägger ärenden som är av liknande slag bedöms vidare bidra till tydlighet även för medborgare och företag. Den största mängden ärenden inom verksamheterna handläggs redan i dag av de sex länsstyrelser som regeringen avser att koncentrera ansvaret till efter lagändringarna. Handläggningen av ärendena inom de föreslagna verksamheterna kräver, som utgångspunkt, inte personlig inställelse. Det bedöms därför inte innebära några större konsekvenser för medborgare eller företag att ett ärende handläggs av en annan länsstyrelse än den i det egna länet. Länsstyrelsens beslut i ärenden inom verksamheterna deponering av hyra och arrende kan överklagas till tingsrätten på den ort där länsstyrelsen finns. Därutöver överklagas länsstyrelsens beslut i ärenden inom verksamheten individärenden till allmän förvaltningsdomstol. Mot bakgrund av att länsstyrelserna hanterar mycket få ärenden inom denna verksamhet och att det enligt uppgift från länsstyrelserna är mycket få beslut som överklagas bedömer regeringen att en ändrad ansvarsfördelning inte får några betydande konsekvenser för medborgare och företag även om det kan innebära att ansvarig domstol ändras. När det gäller länsstyrelsens beslut i ärenden inom verksamheten stadgad åborätt och landgille överklagas dessa till Kammarkollegiet och den ändrade ansvarsfördelningen saknar därför betydelse i fråga om närhet till den instans som ska överpröva ärendet. Sammantaget bedöms förslaget endast få marginella konsekvenser för enskilda och för företag. Konsekvenser för andra statliga myndigheter, kommuner och regioner I likhet med vad som gäller för enskilda och företag innebär förslaget för vissa kommuner och regioner att en annan länsstyrelse än den i det egna länet kommer att hantera vissa verksamheter. Inledningsvis bedömer regeringen att det kan leda till viss otydlighet. Samtidigt bedömer regeringen att det på sikt innebär en fördel för andra statliga myndigheter, kommuner och regioner att dessa ärenden hanteras av ett färre antal länsstyrelser eftersom det förväntas ha en positiv inverkan på bl.a. rättssäkerhet och effektivitet. Regeringen bedömer att det innebär en ökad tydlighet för övriga aktörer i den statliga och kommunala förvaltningen att ansvaret för de koncentrerade verksamheterna som huvudregel följer förordningen om vissa förvaltningsmyndigheter regionala indelning. Förslaget bedöms ha marginella konsekvenser för de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna eftersom antalet ärenden som överklagas inom de verksamheter som koncentreras är mycket lågt. Sammantaget bedömer regeringen att länsstyrelserna kan genomföra förändringen på ett sådant sätt att det säkerställs att förändringen inte försämrar förutsättningarna för kommuner och regioner och dess medborgare. Statskontorets rapport koncentration av viss länsstyrelseverksamhet (2023:14) Förteckning över remissinstanser Efter remiss har yttranden kommit in från Arbetsgivarverket, Domstolsverket, Fackförbundet ST, Försvarsmakten, Försäkringskassan, Hallstahammar kommun, Härnösand kommun, Kalmar kommun, Karlshamns kommun, Köpings kommun, Laholms kommun, Lantmäteriet, Leksands kommun, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Malmö kommun, Melleruds kommun, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Norrköpings kommun, Polismyndigheten, Region Stockholm, Region Västernorrland, Region Örebro, Region Östergötland, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen, Stockholms stad, Sveriges Kommuner och Regioner, Tierps kommun, Umeå kommun och Uppsala kommun. Alvesta kommun, Eskilstuna kommun, Falu kommun, Gislaved kommun, Gotlands kommun, Gävle kommun, Kalmar kommun, Kristinehamns kommun, Krokoms kommun, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Malå kommun, Nora kommun, Nyköpings kommun, Ovanåkers kommun, Piteå kommun, Region Norrbotten, Region Skåne, Svenskt näringsliv, Sveriges Allmänningsskogars Förbund, Ulricehamns kommun, Värnamo kommun, Västra Götalandsregionen och Östersunds kommun har beretts tillfälle att lämna synpunkter men har inte hörts av. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2026 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Bohlin, Dousa, Britz, Lann Föredragande: statsrådet Slottner Regeringen beslutar proposition Koncentration av viss länsstyrelseverksamhet