Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2024/25:199 Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt Prop. 2024/25:199 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 augusti 2025 Ulf Kristersson Ebba Busch (Klimat- och näringslivsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att sekretess ska gälla för statliga myndigheter i ärenden om erkännande av projekt som strategiska nettonollprojekt enligt EU-förordningen om nettonollindustrin och i ärenden om upphävande av sådana erkännanden. Sekretessen ska gälla till skydd för uppgifter om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan leda till skada för den enskilde om uppgifterna röjs. Den nya bestämmelsen införs i offentlighets- och sekretesslagen. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 december 2025. Innehållsförteckning 1Förslag till riksdagsbeslut3 2Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)4 3Ärendet och dess beredning5 4EU-förordningen om nettonollindustrin5 4.1Förordningens syfte5 4.2Strategiska nettonollprojekt6 4.3Krav på konfidentialitet8 5Offentlighet och sekretess9 5.1Allmänt om offentlighets- och sekretessregleringen9 5.2Sekretess vid tillsyn m.m. som utövas av statlig myndighet11 6Sekretesskydd för uppgifter om affärs- och driftförhållanden12 6.1En ny bestämmelse om sekretess för uppgifter om affärs- och driftförhållanden12 6.2Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör inte inskränkas16 7Ikraftträdande17 8Konsekvenser17 9Författningskommentar19 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkningar ave nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/172420 Sammanfattning av promemorian Strategiska nettnollprojekt – Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om nettonollindustrin83 Promemorians lagförslag84 Förteckning över remissinstanserna85 Lagrådets yttrande86 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 augusti 202587 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att det i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska införas en ny paragraf, 31 kap. 23 a §, och närmast före 31 kap. 23 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 31 kap. Strategiska nettonollprojekt 23 a § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ett ärende hos en statlig myndighet om 1. erkännande av ett projekt som strategiskt nettonollprojekt enligt artikel 13.1, 13.3, 13.4 eller 13.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724, eller 2. upphävande av ett erkännande som avses i 1 enligt artikel 14.7 i förordning (EU) 2024/1735. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Denna lag träder i kraft den 1 december 2025. Ärendet och dess beredning Den 29 juni 2024 trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724, i fortsättningen kallad EU-förordningen om nettonollindustrin, i kraft. Förordningen finns i bilaga 1. Med anledning av förordningen utarbetades inom Klimat- och näringslivsdepartementet promemorian Strategiska nettnollprojekt – Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om nettonollindustrin. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga i Klimat- och näringslivsdepartementet (KN2025/00239). I denna proposition behandlas promemorians lagförslag. Lagrådet Regeringen beslutade den 5 juni 2025 att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagförslag som överensstämmer med lagförslaget i denna proposition. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. EU-förordningen om nettonollindustrin Förordningens syfte EU-förordningen om nettonollindustrin är en del av EU:s industriplan för den gröna given. Det allmänna målet med förordningen är att förbättra den inre marknadens funktion genom att inrätta en ram för att säkra unionens tillgång till en trygg och hållbar försörjning av s.k. nettonollteknik. Med nettonollteknik avses teknik som behövs för att uppnå klimatneutralitet, t.ex. solpaneler, vindturbiner, värmepumpar, batterier, elektrolysanläggningar och kärnteknik, och viktiga komponenter i sådan teknik, såsom solceller eller blad på vindturbiner. I förordningen finns en förteckning över de nettonolltekniker som omfattas. Dessutom krävs att tekniken måste vara antingen en slutprodukt, en särskild komponent eller en särskild maskin som främst används för produktionen av sådana produkter. Förordningen uppställer som riktmärke att det inom EU ska tillverkas nettonollteknik som motsvarar minst 40 procent av EU:s årliga användningsbehov av den nettonollteknik som krävs för att uppnå unionens klimat- och energimål för 2030. Vidare fastställs i förordningen ett mål för s.k. injektionskapacitet av koldioxid. Med detta avses den mängd koldioxid som kan bli föremål för geologisk lagring i till exempel olje- och gasfält. Senast 2030 ska den årliga injektionskapaciteten vara 50 miljoner ton koldioxid på lagringsplatser i EU, inbegripet medlemsstaternas ekonomiska zoner och kontinentalsocklar. Strategiska nettonollprojekt Vad är ett strategiskt nettonollprojekt? Ett strategiskt nettonollprojekt är ett projekt för tillverkning av nettonollteknik som är avgörande för att förbättra och stärka motståndskraften och oberoendet hos EU:s nettonollindustri. Det kan också vara ett projekt för tillverkning av koldioxidvärdekedjor som omfattar avskiljning, transport och lagring och som syftar till att påskynda utvecklingen av industriella lösningar för koldioxidhantering som industrin kan använda för att fasa ut fossila bränslen i sin verksamhet. Urvalskriterier för strategiska nettonollprojekt Ett projekt ska erkännas som ett strategiskt nettonollprojekt om det uppfyller något av urvalskriterierna i artikel 13.1, 13.3, 13.4 eller 13.5 i förordningen. Om projektet omfattas av artikel 13.1 eller 13.3 ställs vissa krav på vad en ansökan om erkännande ska innehålla, se artikel 14.2. Om projektet omfattas av artikel 13.4 eller 13.5 gäller i stället att det ska erkännas efter en ansökan i form av en skriftlig begäran. Urvalskriterier för tillverkningsprojekt för nettonollteknik Artikel 13.1 i förordningen innehåller urvalskriterier för tillverkningsprojekt för nettonollteknik. För att en ansökan om erkännande av ett sådant projekt ska beviljas krävs det att projektet bidrar till att uppnå förordningens mål, inbegripet bidrag till unionens klimat- eller energimål, och att minst ett av de kriterier som anges i artikel 13.1 a–c uppfylls. Kriterierna tar bl.a. sikte på hur projektet bidrar till att öka tillverkningskapaciteten för nettonollteknik i unionen, om det ger europeiska nettonollindustrier tillgång till bästa tillgängliga nettonollteknik eller tillverkningsanläggningen är den första av sitt slag eller om projektet bidrar till att uppnå unionens klimat- eller energimål genom att tillverkningen sker med metoder som ger bättre miljömässig hållbarhet och miljöprestanda. Tillverkningsprojekt för nettonollteknik som omfattas av artikel 13.4 eller 13.5 i förordningen ska erkännas efter en skriftlig begäran från projektägaren. Ett sådant projekt behöver inte uppfylla något av urvalskriterierna i artikel 13.1. Det gäller bl.a. för projekt som finns i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner (Norra Mellansverige är den enda regionen i Sverige som är klassificerad som en övergångsregion) och på territorier som omfattas av Fonden för en rättvis omställning. Vidare gäller det för projekt som bidrar till att uppnå förordningens mål och som omfattas av EU:s innovationsfond för utsläppshandelssystemet eller är en del av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, partnerskapet Hydrogen Valleys eller vätgasbanken. Urvalskriterier för projekt för koldioxidlagring och relaterade projekt Artikel 13.3 i förordningen innehåller urvalskriterier för projekt om koldioxidlagring. För att få ett sådant projekt erkänt som ett strategiskt nettonollprojekt krävs bl.a. att lagringsplatsen för koldioxid finns på unionens territorium och att projektet bidrar till att uppfylla unionsmålet om att uppnå en årlig injektionskapacitet på minst 50 miljoner ton koldioxid senast 2030. Det krävs också att projektägaren har ansökt om ett tillstånd för projektet i enlighet med det s.k. CCS-direktivet. Vissa projekt som relaterar till ett projekt för koldioxidlagring som uppfyller urvalskriterierna ska också erkännas som strategiska nettonollprojekt. Det gäller projekt för koldioxidavskiljning eller infrastrukturprojekt för koldioxid som är nödvändigt för transport av avskild koldioxid. Ansökan om erkännande av ett nettonollprojekt En projektägare som vill få sitt projekt erkänt som ett strategiskt nettonollprojekt måste ansöka om detta hos den berörda medlemsstaten, se artikel 14.1 i förordningen. Regeringen beslutade den 13 juni 2024 att i respektive regleringsbrev ge Tillväxtverket och Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att vara behöriga myndigheter för erkännanden av nettonollprojekt som strategiska nettonollprojekt enligt förordningen (KN2024/01302 och KN2024/01301). Tillväxtverket ansvarar för tillverkningsprojekt för nettonollteknik medan Sveriges geologiska undersökning ansvarar för projekt för koldioxidvärdekedjor. En ansökan om erkännande av ett projekt som ett strategiskt nettonollprojekt ska lämnas in till berörd medlemsstat. Om ansökan gäller erkännande av ett projekt enligt urvalskriterierna i artikel 13.1 eller 13.3 ska ansökan enligt artikel 14.2 innehålla relevanta underlag om uppfyllande av urvalskriterierna som gäller för projektet, en affärsplan som utvärderar projektets ekonomiska bärkraft och som är förenlig med målet att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet, och ett första utkast till tidsplan med en uppskattning av när projektet skulle kunna börja bidra till unionens riktmärke för tillverkningskapacitet eller unionsmålet för kapacitet för koldioxidinjektion. När det gäller ett tillverkningsprojekt för nettonollteknik som ska erkännas efter skriftlig begäran enligt artiklarna 13.4 eller 13.5 i förordningen behöver projektägaren ge in en ansökan i form av en skriftlig begäran till den berörda medlemsstaten. En sådan ansökan behöver inte uppfylla kraven i artikel 14.2. Det behöver dock vara möjligt att bedöma om projektet omfattas av förordningen, dvs. om det är fråga om ett tillverkningsprojekt för nettonollteknik. Vad som är ett tillverkningsprojekt för nettonollteknik definieras inte uttömmande i förordningen. I en bilaga till förordningen finns en förteckning över slutprodukter och särskilda komponenter som anses främst användas för produktion av nettonollteknik. Särskilda komponenter och särskilda maskiner som inte ingår i den bilagan kan dock omfattas av förordningen. Det förutsätter att projektägaren kan bevisa, till exempel genom marknadsundersökningar eller avtal, att de särskilda komponenterna eller särskilda maskinerna främst används för produktion av nettonollteknik, se skäl 12 till förordningen. Effekterna av ett erkännande av ett nettonollprojekt Ett projekt som erkänns som ett strategiskt nettonollprojekt har enligt artikel 15 i förordningen en prioritetsstatus. Projektet ska anses vara av allmänintresse och kan i förhållande till den miljöpåverkan eller de miljöskyldigheter som avses i vissa artiklar i ett antal andra EU-rättsakter som anges i artikel 15.3 anses vara av ett allt överskuggande allmänintresse och till gagn för allmän hälsa och säkerhet. Vidare gäller enligt artikel 16 kortare tidsfrister för tillståndsprocessen för strategiska nettonollprojekt jämfört med andra nettonollprojekt. En tillståndsprocess som avser uppförande eller utvidgning av ett strategiskt nettonollprojekt med en årlig tillverkningskapacitet på mindre än 1 gigawatt (GW) får inte ta längre tid än nio månader. För ett strategiskt nettonollprojekt vars årliga tillverkningskapacitet är 1 GW eller mer är tidsfristen för en motsvarande tillståndsprocess 12 månader. Samma tidsfrist gäller för strategiska nettonollprojekt för vilka den årliga tillverkningskapaciteten inte mäts i GW. För alla tillstånd som krävs för att som ett strategiskt nettonollprojekt driva en lagringsplats för koldioxid samt för alla nödvändiga tillstånd för utbyggnad av och därtill hörande projekt för avskiljning och transport av koldioxid, är tidsfristen för tillståndsprocessen 18 månader. Projektägaren till ett strategiskt nettonollprojekt har därutöver enligt artikel 19.2 rätt att begära att den s.k. plattformen för ett nettonoll-Europa, som inrättas genom förordningen, för diskussion och ger råd om hur finansieringen av projektet kan slutföras. Upphävande av ett erkännande av ett nettonollprojekt Enligt artikel 14.7 i förordningen får ett erkännande av ett projekt som strategiskt nettonollprojekt upphävas, om projektet genomgått betydande ändringar, inte längre uppfyller urvalskriterierna eller om erkännandet byggde på en ansökan som innehöll felaktiga uppgifter. Om kommissionen eller den berörda medlemsstaten bedömer att det finns förutsättningar för att upphäva ett erkännande ska projektägaren informeras. Det är dock bara medlemsstaten som får besluta att upphäva ett erkännande. Medlemsstaten måste höra projektägaren innan ett upphävande får beslutas. Krav på konfidentialitet I artikel 47 i förordningen finns bestämmelser om behandling av konfidentiella uppgifter. Enligt artikel 47.1 ska uppgifter som tas emot till följd av tillämpningen av förordningen användas enbart för det ändamål för vilket de begärts. Medlemsstaterna och kommissionen ska enligt artikel 47.2 säkerställa skyddet av handels- och affärshemligheter och andra känsliga, konfidentiella och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som mottagits och behandlats vid tillämpningen av förordningen, i enlighet med unionsrätten och relevant nationell rätt. Av artikel 47.5 följer att kommissionen och de nationella myndigheterna, deras tjänstemän, anställda och andra personer som arbetar under dessa myndigheters tillsyn ska säkerställa att de uppgifter som de inhämtar vid utförandet av sina uppgifter och sin verksamhet behandlas konfidentiellt i enlighet med relevant unionsrätt eller nationell rätt. Offentlighet och sekretess Allmänt om offentlighets- och sekretessregleringen Rätten att ta del av allmänna handlingar Enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) har var och en rätt att ta del av allmänna handlingar. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt 2 kap. 9 eller 10 § TF anses inkommen till eller upprättad hos en myndighet (2 kap. 4 § TF). Rätten att ta del av allmänna handlingar får enligt 2 kap. 2 § första stycket TF begränsas endast om det krävs med hänsyn till vissa intressen, bl.a. skyddet för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Av andra stycket följer att en sådan begränsning ska anges noga i en bestämmelse i en särskild lag eller, om det anses lämpligare i ett visst fall, i en annan lag som den särskilda lagen hänvisar till. Den särskilda lag som avses i 2 kap. 2 § andra stycket TF är offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. Enligt 1 kap. 7 § TF står det var och en fritt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att de ska göras offentliga i en tryckt skrift (meddelarfrihet). Meddelarfriheten har vissa begränsningar. Viss tystnadsplikt som har företräde framför meddelarfriheten anges i TF och yttrandefrihetsgrundlagen. I övrigt räknas de tystnadsplikter som har företräde framför meddelarfriheten upp i slutet av varje kapitel i fjärde–sjätte avdelningarna samt i avdelning sju OSL. Sekretessens omfattning Sekretess innebär inte bara begränsningar av rätten att ta del av allmänna handlingar utan även förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt (3 kap. 1 § OSL). I regel består en sekretessbestämmelse av tre huvudsakliga rekvisit, dvs. förutsättningar för bestämmelsens tillämplighet. Dessa rekvisit anger sekretessens föremål, räckvidd och styrka. Sekretessens föremål är den information som kan hemlighållas. I lagen anges det genom ordet ”uppgift” tillsammans med en mer eller mindre långtgående precisering av uppgiftens art, t.ex. uppgift om enskilds personliga förhållanden. En sekretessbestämmelses räckvidd bestäms normalt genom att det i bestämmelsen preciseras att sekretessen för de angivna uppgifterna bara gäller i en viss typ av ärende, i en viss typ av verksamhet eller hos en viss myndighet. Sekretessens styrka bestäms som regel med hjälp av s.k. skaderekvisit. Man skiljer i detta sammanhang mellan raka och omvända skaderekvisit. Vid raka skaderekvisit är utgångspunkten att uppgifterna är offentliga och att sekretess bara gäller om det kan antas att viss skada uppstår om de lämnas ut. Vid omvända skaderekvisit är utgångspunkten den motsatta. Då är presumtionen att uppgifterna omfattas av sekretess. Uppgifterna får då lämnas ut endast om det står klart att uppgifterna kan röjas utan att viss skada uppstår. När det övervägs att införa en ny sekretessbestämmelse i OSL ska det alltid göras en avvägning mellan sekretessintresset och insynsintresset (se prop. 1979/80:2 del A s. 75 och 76). När skälen för att införa en sekretessbestämmelse anses väga tyngre än insynsintresset kommer avvägningen mellan skyddsintresset och allmänhetens intresse av insyn normalt till uttryck genom att sekretessbestämmelsen förses med ett skaderekvisit. Skaderekvisitet säkerställer att inte mer sekretess åstadkoms än vad som är nödvändigt för att skydda det intresse som föranlett bestämmelsen. Sekretessbrytande bestämmelser Sekretess gäller som huvudregel inte bara i förhållande till enskilda utan också mellan myndigheter, och i viss utsträckning även inom en myndighet (8 kap. 1 och 2 §§ OSL). För att underlätta samarbetet mellan myndigheter, och för att upprätthålla kraven på förvaltningens effektivitet och rättssäkerhet, är det ofta nödvändigt att myndigheter kan få tillgång till uppgifter från andra myndigheter. Av den anledningen finns det bestämmelser som i olika situationer bryter sekretess. En sekretessbrytande bestämmelse innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar. Den sekretessbrytande bestämmelsen utformas efter en intresseavvägning mellan de olika organens behov av att utbyta uppgifter och det intresse som den aktuella sekretessbestämmelsen avser att skydda. Sekretessbrytande bestämmelser som endast bryter sekretessen enligt en viss sekretessbestämmelse eller enligt några få sekretessbestämmelser har placerats i anslutning till berörda sekretessbestämmelser i fjärde–sjätte avdelningarna OSL. Sekretessbrytande bestämmelser som är tillämpliga på alla eller ett stort antal sekretessbestämmelser har samlats i 10 kap. OSL. Enligt 10 kap. 2 § OSL hindrar inte sekretess att en myndighet lämnar ut uppgifter om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Bestämmelsen, som ska tillämpas restriktivt, kan användas om det är nödvändigt för en myndighet att lämna en sekretessbelagd uppgift till en annan myndighet för att den senare ska kunna lämna ett remissyttrande (prop. 1979/80:2 del A s. 122, 465 och 494). Enligt 10 kap. 28 § OSL hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om det finns en uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning. Det ska alltså vara fråga om en lag- eller förordningsbestämmelse som är tvingande för myndigheterna att följa och som medför att det inte ska göras någon skadeprövning i det enskilda fallet. Överföring av sekretess En grundläggande princip i OSL är att sekretess som huvudregel inte följer med en uppgift när den lämnas till en annan myndighet. Uppgifter som behandlas som hemliga hos en myndighet kan alltså vara offentliga hos en annan myndighet som har inhämtat dem från den förstnämnda (se prop. 1979/80:2 del A s. 75 och 76). I OSL finns dock bestämmelser om överföring av sekretess dels i 11 kap., dels i anslutning till berörda sekretessbestämmelser i fjärde–sjätte avdelningarna. Överföring av sekretess innebär att en sekretessbestämmelse som är tillämplig på en uppgift hos en myndighet, ska tillämpas på uppgiften även av en myndighet som uppgiften lämnas till eller som har elektronisk tillgång till uppgiften hos den förstnämnda myndigheten. En bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess är en sekundär sekretessbestämmelse (3 kap. 1 § OSL). Om en sådan bestämmelse och en primär sekretessbestämmelse kan tillämpas på en och samma uppgift gäller som huvudregel att den bestämmelse som medför att uppgiften är sekretessbelagd har företräde (7 kap. 3 § OSL, jfr 11 kap. 8 § och 43 kap. 2 och 9 §§ OSL). Sekretess vid tillsyn m.m. som utövas av statlig myndighet Enligt 30 kap. 23 § första stycket 1 OSL får regeringen meddela föreskrifter om sekretess när det gäller myndigheters verksamhet i fråga om utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på näringslivet för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Regeringen har meddelat föreskrifter om sekretess för verksamheter som omnämns i 30 kap. 23 § OSL vilka gäller hos regeringen samt hos Tillväxtverket och Sveriges geologiska undersökning, se 9 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641), och bilagan till förordningen. Uppgift om enskilds affärs- och driftförhållanden innefattar bl.a. uppgifter om förvärv, överlåtelser, upplåtelser eller användning av egendom, tjänster eller annat, t.ex. elektricitet, gas, vatten eller värme. Även uppgifter om affärshemligheter av mera allmänt slag omfattas, som marknadsundersökningar, marknadsplaneringar, prissättningskalkyler och planer rörande reklamkampanjer samt vissa datorprogram. Vidare kan nämnas sådant som konstruktionsarbeten, utredningar av annat slag, förhandlingar och andra affärshändelser (se prop. 1979/80:2 del A s. 145). Uppfinningar och forskningsresultat är i allmänhet att anse som affärs- eller driftförhållanden. Sekretesskydd för uppgifter om affärs- och driftförhållanden En ny bestämmelse om sekretess för uppgifter om affärs- och driftförhållanden Regeringens förslag: Sekretess ska gälla i ärenden hos en statlig myndighet om erkännande av projekt som strategiska nettonollprojekt och i ärenden om upphävande av sådana erkännanden, för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sekretessen ska inte gälla för beslut i ärenden. För uppgifter i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst 20 år. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslås dock inte att sekretess ska gälla i ärenden som avser projekt som omfattas av artikel 13.4 eller 13.5 i EU-förordningen om nettonollindustrin, dvs. projekt som ska erkännas efter en skriftlig begäran från projektägaren. Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som yttrar sig, däribland Justitiekanslern, Kammarrätten i Stockholm, Svemin, Svenskt näringsliv och Tidningsutgivarna, är positiva till eller har inga synpunkter på förslaget. Statens energimyndighet, Sveriges advokatsamfund och Tillväxtverket anser att sekretessbestämmelsen bör omfatta även projekt som avses i artikel 13.4 och 13.5 i förordningen, eftersom affärskänslig information kan förekomma i en skriftlig begäran om erkännande enligt de artiklarna. Statens energimyndighet, Sveriges geologiska undersökning och Tillväxtverket för fram att sekretess också bör gälla hos myndigheter som tar emot uppgifter från Sveriges geologiska undersökning eller Tillväxtverket. De två senare myndigheterna kan, för att uppfylla sitt utredningsansvar, behöva begära in ett yttrande från andra statliga myndigheter och då dela uppgifter som skyddas av sekretess. Uppgifterna behöver därför kunna skyddas av sekretess även hos en mottagande myndighet. Tillväxtverket föreslår att sekretessen enligt bestämmelsen inte ska avgränsas till att gälla i enbart ärenden och framhåller att en sådan omskrivning innebär att skyddet stämmer bättre överens med artikel 47 i förordningen. Statens energimyndighet anser att det bör införas en bestämmelse om överföring av sekretess till andra myndigheter. Region Dalarna efterfrågar förtydligande av om 20 års sekretess är tillräckligt. Mobility Sweden anser att transparensen i beslutsprocessen bör säkerställas genom en tydligare avvägning mellan offentlighet och sekretess. Skälen för regeringens förslag Behovet av en ny sekretessbestämmelse En projektägare som vill få sitt projekt erkänt som ett strategiskt nettonollprojekt behöver till den ansvariga myndigheten ge in underlag som visar att relevant urvalskriterium är uppfyllt. Det kan t.ex. gälla uppgift om bästa tillgängliga nettonollteknik, en tillverkningsanläggning som är den första av sitt slag eller nya tillverkningsmetoder. För ansökningar som omfattas av artikel 14.2 i förordningen gäller därutöver att ansökan ska innehålla en affärsplan som utvärderar projektets ekonomiska bärkraft och som är förenlig med målet att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet, samt ett första utkast till tidsplan för projektet med en uppskattning av när projektet skulle kunna börja bidra till unionens riktmärke för tillverkningskapacitet eller unionsmålet för kapacitet för koldioxidinjektion. Det kan t.ex. vara fråga om uppgifter om förhållanden mellan leverantörer och kunder, sifferuppgifter, uppgifter om tillverkningskapacitet och lokaliseringsöverväganden m.m. De uppgifter som ska ingå i en ansökan om erkännande kan vara av mycket känslig natur för projektägaren. Ett offentliggörande av sådana uppgifter kan enligt regeringen leda till ekonomisk skada för projektägaren, inte minst om ett konkurrerande företag tar del av uppgifterna. Om sådana känsliga uppgifter inte kan skyddas från att bli offentliga, kan det därför väntas ha en starkt avhållande effekt på projektägares vilja att ansöka om erkännande. Mot denna bakgrund och med beaktande av syftet med förordningen – att säkra unionens tillgång till en trygg och hållbar försörjning av nettonollteknik – anser regeringen att det finns ett behov av sekretess för uppgifter om enskildas affärs- och driftförhållanden i ärenden om erkännande av projekt som strategiska nettonollprojekt och ärenden om upphävande av sådana erkännanden. Sekretessbehovet för uppgifter i ärenden om att upphäva ett erkännande har sin grund i att det även i ett sådant ärende kan förekomma uppgifter av samma slag som behöver ges in i ett ärende om erkännande. Eftersom projektägare kan behöva ge in marknadsundersökningar, avtal eller liknande för att bevisa att ett projekt är ett tillverkningsprojekt för nettonollteknik instämmer regeringen i Statens energimyndighets, Sveriges advokatsamfunds och Tillväxtverkets bedömning att behovet av sekretess även gäller för ärenden om erkännande av projekt som avses i artikel 13.4 och 13.5 i förordningen, samt om upphävande av sådana erkännanden. Avgörande för vilket behov det finns av en ny sekretessbestämmelse är om det finns någon befintlig sekretessbestämmelse till skydd för enskildas ekonomiska förhållanden som kan tillämpas i de fall som är aktuella här. Den bestämmelse som skulle kunna komma i fråga är 30 kap. 23 § OSL. För att paragrafen ska vara tillämplig måste det vara fråga om uppgift som förekommer i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt. Ett erkännandebeslut innebär inte att en viss verksamhet tillåts och är inte heller en nödvändig förutsättning för att bedriva en verksamhet. Det är alltså inte fråga om tillståndsgivning. Det är inte heller sådan stödverksamhet som avses i 30 kap. 23 § OSL. De andra verksamhetsslagen som paragrafen tar sikte på framstår inte som relevanta för erkännandeärenden. För upphävande av beslut om erkännande är frågan närmast om det kan anses utgöra tillsynsverksamhet i paragrafens mening. Tillsynsbegreppet i OSL är i många fall vidare än tillsynsbegreppet i förvaltningsrätten. Det omfattar alla de fall där en myndighet har en övervakande eller styrande funktion i förhållande till näringslivet (se prop. 1979/80:2 del A s. 235 och prop. 2008/09:150 s. 356). Att Tillväxtverket och Sveriges geologiska undersökning har i uppdrag att upphäva erkännanden på de grunder som anges i förordningen torde dock inte innebära att de i utförandet av det uppdraget bedriver tillsynsverksamhet på sätt som avses i 30 kap. 23 § OSL. För att säkerställa ett enhetligt skydd bör det i vilket fall säkerställas att en och samma bestämmelse kan tillämpas för att skydda känsliga uppgifter oavsett om de förekommer i ett erkännandeärende eller ett upphävandeärende. Regeringens slutsats är alltså att det behövs en ny sekretessbestämmelse. Sveriges geologiska undersökning och Tillväxtverket framhåller att de i flera fall kommer behöva remittera ansökningar till andra myndigheter. De båda myndigheterna och Statens energimyndighet anger därutöver att uppgifter som omfattas av den föreslagna sekretessbestämmelsen kan behöva ingå i det underlag som remitteras till en annan myndighet, för att remitteringen ska fylla sitt syfte. Det kan bl.a. gälla uppgifter om att en anläggning är den första av sitt slag eller om att viss teknik utgör nettonollteknik. Remissinstansernas synpunkter aktualiserar frågan om det finns behov av sekretessbrytande regler och bestämmelser om överföring av sekretess. Frågan behandlas inte i promemorian. Det saknas således beredningsunderlag för att lämna några förslag i den delen i detta lagstiftningsärende. Regeringen avser att bevaka frågan och återkomma med förslag om det visar sig finnas behov av det. Sekretessens föremål och räckvidd De uppgifter som behöver skyddas är sådana som gäller projektägarens affärs- eller driftförhållanden. När det gäller sekretessens räckvidd kan den begränsas till en viss myndighet eller exempelvis genom att sekretess enbart gäller för uppgifter som hänför sig till en viss verksamhet eller i ett ärende enligt en specifik lagstiftning. I detta fall bör sekretessen avgränsas till att gälla för uppgifter hos statliga myndigheter som förekommer i ett ärende om erkännande av projekt som strategiska nettonollprojekt enligt artikel 13.1, 13.3, 13.4 eller 13.5 i förordningen eller om upphävande av sådana erkännanden. Enligt artikel 14.3 ska erkännandebeslut motiveras samt tillkännages projektägaren och plattformen för ett nettonoll-Europa. När det gäller motiveringsskyldigheten bedöms den innebära att det inte kommer vara tillräckligt att det av ett beslut enbart framgår att ett projekt erkänns eller inte erkänns. Det måste gå att utläsa skälen för bedömningen att projektet uppfyller, eller inte uppfyller, relevant urvalskriterium och om ansökan i förekommande fall i övrigt uppfyller de krav som följer av artikel 14.2. Motiveringsskyldigheten bör inte förstås på så sätt att myndigheten ingående måste redogöra för sakförhållandena i ärendet eller för hur dessa har bedömts. Skälen bör dock presenteras på ett sådant sätt att de blir begripliga för den enskilde (jfr prop. 2016/17:180 s. 186–191, 320 och 321). Motiveringsskyldigheten bedöms inte innebära att det i beslutet behöver redogöras för sådana skyddsvärda uppgifter om enskildas affärs- och driftförhållanden som bör omfattas av sekretess. Några sådana uppgifter bör inte heller behöva förekomma i handläggningsbeslut som inte innebär att ärendet avgörs. Mot denna bakgrund och med hänsyn till insynsintresset föreslås att den nya sekretessbestämmelsen inte ska omfatta beslut i ärenden. Sekretessens styrka När det gäller sekretessens styrka är frågan om den föreslagna sekretessbestämmelsen ska ha ett rakt skaderekvisit, ett kvalificerat rakt skaderekvisit eller ett omvänt skaderekvisit. Ett rakt skaderekvisit innebär att uppgifterna som utgångspunkt är offentliga och att sekretess endast gäller om det kan antas att en viss skada uppkommer om uppgiften röjs. Ett kvalificerat rakt skaderekvisit har samma utgångspunkt men ställer högre krav för att sekretessen ska gälla. Det omvända skaderekvisitet innebär i stället att sekretess gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att viss skada uppstår. För uppgifter om affärs- och driftförhållanden gäller vanligtvis ett rakt skaderekvisit. Ett mer långtgående sekretesskydd kan gälla för sådana uppgifter, bl.a. om de lämnats som följd av en uppgiftsskyldighet eller i en förtroendesituation. De nu aktuella skyddsvärda uppgifterna kommer att ges in till myndigheterna frivilligt och kan inte anses lämnas i en förtroendesituation. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att skaderekvisitet i den nya bestämmelsen ska vara rakt. Utgångspunkten är då alltså att uppgifterna är offentliga och att sekretess endast gäller om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sekretesstid Sekretess till skydd för enskildas affärs- eller driftförhållanden gäller ofta i högst 20 år. Region Dalarna efterfrågar förtydligande av om 20 års sekretess är tillräckligt. När det gäller ärenden om erkännande av projekt som strategiska nettonollprojekt kan de i vissa fall inledas i ett tidigt skede av projektet. Projektägaren styr dock själv över när ansökan ges in och för strategiska projekt gäller en kort tidsfrist för tillståndsprocessen. Regeringen anser därför att det inte finns anledning att göra avsteg från den vanliga gränsen om 20 år. Intresseavvägning Sekretessbehovet måste alltid vägas mot insynsintresset. Rätten att ta del av allmänna handlingar är en grundlagsskyddad rättighet som utgör en viktig del av Sveriges demokratiska statsskick. Insynsintresset bedöms främst bestå i allmänhetens möjlighet att granska vilka projekt som erkänns och vilka omständigheter som legat till grund för sådana beslut. Mot insynsintresset står de enskilda projektägarnas behov av att kunna ansöka om erkännande av sina projekt utan att riskera ekonomisk skada. Därutöver behöver det vägas in att den avhållande effekt som avsaknaden av en sekretessbestämmelse har på projektägare kan leda till att färre strategiska nettonollprojekt genomförs i Sverige. Möjligheten att ansöka om erkännande av ett projekt kan stärka Sveriges attraktivitet som investeringsland. Om en sådan ansökan är förenad med större ekonomiska risker i Sverige jämfört med andra EU-medlemsstater på grund av att det inte finns något sekretesskydd för affärs- och driftförhållanden kan detta utgöra en konkurrensnackdel. Vid en samlad bedömning anser regeringen att behovet av sekretess för uppgifter om affärs- och driftsförhållanden i ärenden om strategiska nettonollprojekt väger tyngre än insynsintresset. Här bör det framhållas att förslaget innebär att det ska gälla ett rakt skaderekvisit och att beslut i ärenden inte omfattas av sekretess. Därmed säkerställs transparens i beslutsprocessen och balans mellan insynsintresset och sekretessbehovet, vilket Mobility Sweden efterfrågar. Sammanfattning av förslaget Sammanfattningsvis föreslår regeringen att sekretess ska gälla i ärenden hos en statlig myndighet om erkännande av projekt som strategiska nettonollprojekt och i ärenden om upphävande av sådana erkännanden, för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sekretessen ska inte gälla för beslut i ärenden. För uppgifter i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst 20 år. Förslaget tillgodoser att konfidentiella uppgifter får det skydd som föreskrivs i förordningen (artikel 47). Regeringens förslag gäller skydd för enskild i myndighets verksamhet med anknytning till näringslivet. Regeringen bedömer att myndighetsverksamheten inte rör sådan tillsyn, granskning eller övervakning som avses i 30 kap. OSL. Paragrafen bör därför införas i 31 kap. OSL, som rör sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör inte inskränkas Regeringens bedömning: Den tystnadsplikt som följer av den nya sekretessbestämmelsen bör inte ha företräde framför rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna är positiva eller har inga synpunkter på förslaget. Skälen för regeringens bedömning: Sekretess innebär enligt 3 kap. 1 § OSL både handlingssekretess och tystnadsplikt. Den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ TF och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen har dock som huvudregel företräde framför den tystnadsplikt som följer av en sekretessbestämmelse. Av förarbetena till OSL framgår att varje gång en ny sekretessbestämmelse införs ska det övervägas om den tystnadsplikt som följer av den föreslagna sekretessbestämmelsen i stället bör ha företräde framför rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Utgångspunkten är enligt förarbetena att stor återhållsamhet ska iakttas vid prövningen av om undantag från rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör göras i ett särskilt fall (se prop. 1979/80:2 del A s. 111 och 112). Enligt den föreslagna sekretessbestämmelsen finns det en presumtion för att uppgifterna inte omfattas av sekretess. Uppgifternas art är inte heller sådana att en inskränkning i meddelarfriheten är motiverad. Regeringen anser mot denna bakgrund att meddelarfriheten inte bör inskränkas. Denna avvägning stämmer överens med vad som gäller för andra sekretessbestämmelser till skydd för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden i verksamhet med anknytning till näringslivet, se 30 kap. 30 § och 31 kap. 26 OSL. Ikraftträdande Regeringens förslag: Lagändringen ska träda i kraft den 1 december 2025. Promemorians förslag: I promemorian föreslås att den nya paragrafen i offentlighets- och sekretesslagen ska träda i kraft den 1 januari 2026. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget. Statens energimyndighet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges geologiska undersökning och Tillväxtverket anser att den nya bestämmelsen bör träda i kraft tidigare än den 1 januari 2026. Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna i EU-förordningen om nettonollindustrin om erkännande av projekt som strategiska nettonollprojekt och upphävande av sådana erkännanden tillämpas från och med den 29 juni 2024. Det är angeläget att ändringen i offentlighets- och sekretesslagen träder i kraft så snart som möjligt. Avsaknaden av en sekretessbestämmelse riskerar att leda till att projekt som hade kunnat genomföras i Sverige inte genomförs alls eller genomförs någon annanstans. Regeringen bedömer därför att lagändringen bör träda i kraft den 1 december 2025. Konsekvenser Regeringens bedömning: Förslaget medför inte några kostnadsökningar eller konsekvenser för bl.a. berörda statliga myndigheter eller staten i övrigt. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna instämmer i eller har inte några synpunkter på bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: Förslaget i detta lagstiftningsärende bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser för berörda statliga myndigheter eller staten i övrigt, inte heller för kommuner eller regioner. När det gäller företag förväntas konsekvensen bli att fler kommer att ansöka om att projekt ska erkännas som ett strategiskt nettonollprojekt. Förslaget bedöms inte få några samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt. För berörda statliga myndigheter innebär förslaget en ökad tydlighet om vad som gäller när allmänna handlingar begärs ut vid myndigheten i ärenden som gäller erkännande av projekt som strategiska projekt eller ärenden om upphävanden av sådana erkännanden. Någon ökad arbetsbelastning jämfört med i dag kan inte förväntas. Förslaget bedöms inte medföra några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten eller det brottsförebyggande arbetet, sysselsättningen och den offentliga servicen i olika delar av landet, små företag, jämställdheten mellan kvinnor och män eller möjligheten att nå de integrationspolitiska målen. Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 31 kap. Strategiska nettonollprojekt 23 a §    Sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ett ärende hos en statlig myndighet om 1. erkännande av ett projekt som strategiskt nettonollprojekt enligt artikel 13.1, 13.3, 13.4 eller 13.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724, eller 2. upphävande av ett erkännande som avses i 1 enligt artikel 14.7 i förordning (EU) 2024/1735. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om sekretess i ärenden om erkännande av strategiska nettonollprojekt enligt EU-förordningen om nettonollindustrin och i ärenden om upphävande av sådana erkännanden. Övervägandena finns i avsnitt 6.1. Enligt första stycket första punkten gäller sekretess i ärenden som avser erkännande av ett projekt som strategiskt nettonollprojekt enligt artikel 13.1, 13.3, 13.4 eller 13.5 i EU-förordningen om nettonollindustrin. Enligt andra punkten gäller sekretess i ärenden om upphävande av sådana erkännanden. Sekretessen gäller för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Av skaderekvisitet, som är rakt, följer att en förutsättning för att en uppgift ska omfattas av sekretess är att det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Ordet enskild syftar inte bara på den som direkt är föremål för ett sådant ärende som avses i paragrafen utan också på annan, t.ex. den som står i affärsförbindelse med den som är föremål för ärendet. Enligt andra stycket ska sekretessen i första stycket inte gälla för beslut i ärenden. Det gäller såväl slutliga beslut som handläggningsbeslut som inte innebär att ärendet avgörs. I tredje stycket anges hur länge uppgifter som ingår i en allmän handling kan omfattas av sekretess enligt första stycket. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkningar ave nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 Sammanfattning av promemorian Strategiska nettnollprojekt – Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om nettonollindustrin I promemorian föreslås kompletterande bestämmelser på förordningsnivå för förfarandet för erkännande av projekt som strategiska nettonollprojekt och för upphävande av sådana erkännanden samt att en ny sekretessbestämmelse införs i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) till skydd för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden i vissa sådana ärenden. För sådana uppgifter föreslås att sekretess ska gälla om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att det i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska införas en ny paragraf, 31 kap. 23 a §, och närmast före 31 kap. 23 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 31 kap. Strategiska nettonollprojekt 23 a § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ett ärende hos en statlig myndighet om 1. erkännande av ett projekt som strategiskt nettonollprojekt enligt artikel 13.1 eller 13.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724, eller 2. upphävande av ett erkännande som avses i 1 enligt artikel 14.7 i förordning (EU) 2024/1735. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förteckning över remissinstanserna Remissyttranden har lämnats av Drivkraft Sverige, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Uppsala, Jernkontoret, Justitiekanslern, Kammarrätten i Stockholm, Kommerskollegium, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Halland län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Mobility Sweden, Naturvårdsverket, Regelrådet, Region Dalarna, Region Gotland, Region Gävleborg, Region Norrbotten, Region Värmland, Region Västerbotten, Statens Energimyndighet, Svebio, Svenska Journalistförbundet, Svemin, Svenska Kraftnät, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges geologiska undersökning, Tidningsutgivarna (TU), Tillväxtverket, Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt och Verket för innovationssystem. Följande remissinstanser har antingen inte svarat på remissen eller angett att de avstår från att yttra sig: Birdlife Sverige, EIT InnoEnergy, Energiföretagen, Energigas Sverige har avstått från att yttra sig Företagarna, IKEM, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Naturskyddsföreningen, Näringslivets regelnämnd, RISE Research Institutes of Sweden AB, SKGS, Skogsindustrierna, Stockholm Exergi, Svensk Betong, Svenska Kyl & Värmepumpsföreningen,. Svensk Vattenkraftförening, Svensk Vindenergi, Sveriges hamnar, Teknikföretagen, Utgivarna, Västra Götalandsregionen, Vätgas Sverige och WWF. Därutöver har yttrande inkommit från Drivkraft Sverige. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2025-06-11 Närvarande: Justitierådet Svante O. Johansson, f.d. justitierådet Ella Nyström och justitierådet Linda Haggren Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt Enligt en lagrådsremiss den 5 juni 2025 har regeringen (Klimat- och näringslivsdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Förslaget har inför Lagrådet föredragits av departementssekreterararen Gustaf Strand, biträdd av departementssekreteraren Agnes Nordwall. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Klimat- och näringslivsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 augusti 2025 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Wykman, Malmer Stenergard, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson Föredragande: statsrådet Busch Regeringen beslutar proposition Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt