Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2022/23:127 Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet Skr. 2022/23:127 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 22 juni 2023 Ulf Kristersson Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att särskilda händelser kan vara ett effektivt sätt att leda arbetet under de första timmarna eller dagarna efter att ett grovt brott har begåtts. Riksrevisionen bedömer emellertid att särskilda händelser som pågår under längre tid än så gör större skada än nytta eftersom de ofta innebär resursförflyttningar som ger negativa konsekvenser i de lokalpolisområden som måste bistå med resurser. Riksrevisionen bedömer därför att bekämpning av grov brottslighet inte bör ske genom långvariga särskilda händelser. Riksrevisionen lämnar av den anledningen ett antal rekommendationer till Polismyndigheten. Riksrevisionen riktar däremot inga rekommendationer till regeringen. Regeringens bedömning är att de iakttagelser som Riksrevisionen gör kring behov av bland annat fullgod dokumentation och uppföljning är allmängiltiga och relevanta. Regeringen konstaterar att rekommendationerna till Polismyndigheten till största delen rör sådant som ligger inom ramen för myndigheten att bedöma och hantera. Vidare kan regeringen konstatera att Riksrevisionens huvudsakliga slutsatser ligger i linje med de slutsatser som Polismyndighetens egen internrevision har lyft fram i en rapport från 2022 och som myndigheten redan arbetar med att omhänderta. Regeringen avser att följa upp Polismyndighetens utvecklingsarbete med anledning av rekommendationerna genom ett regeringsuppdrag. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 3 2.1 Iakttagelser som rör Polismyndighetens underlag för att mäta om särskilda händelser riktade mot grov brottslighet har gett effekt 3 2.2 Iakttagelser som rör huruvida Polismyndigheten genomför särskilda händelser på ett effektivt sätt 4 2.3 Iakttagelser som rör hur Polismyndigheten tillvaratar kunskap och erfarenheter från särskilda händelser 4 2.4 Riksrevisionens rekommendationer 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 5 Bilaga 1 Riksrevisionens granskningsrapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet (RiR 2023:5) 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 juni 2023 92 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Att släcka bränder - Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet (RiR 2023:5), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades till regeringen den 28 mars 2023. Justitiedepartementet har inhämtat synpunkter från Polismyndigheten på de rekommendationer som Riksrevisionen riktar till myndigheten. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser som redovisas och de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till Polismyndigheten i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 2.1 Iakttagelser som rör Polismyndighetens underlag för att mäta om särskilda händelser riktade mot grov brottslighet har gett effekt Riksrevisionens sammantagna bedömning är att det saknas underlag för att mäta om särskilda händelser riktade mot grov brottslighet har gett effekt. Riksrevisionen uppger att det finns generella problem med att mäta effekten av den särskilda ledningsformen särskild händelse eftersom det saknas dokumentation och underlag. Det gäller såväl underlag kopplat till beslut om att inleda en särskild händelse som dokumentation om åtgärder, kostnader och beslut inom ramen för den särskilda händelsen. Enligt Riksrevisionen kan varken Polismyndigheten, eller de kommuner som Riksrevisionen varit i kontakt med, redogöra för hur eller i vilken utsträckning särskilda händelser har bidragit till att bekämpa grov brottslighet. Därtill saknas också en total sammanställning av antalet särskilda händelser. Riksrevisionens bedömning är att det inte är möjligt att mäta om särskilda händelser riktade mot grov brottslighet har gett effekt. Polismyndighetens strategi för att genomföra särskilda händelser inkluderar riktlinjer och en handbok som uppges vara ett stöd i arbetet, men det saknas en plan för avslut av särskilda händelser vilket Riksrevisionen bedömer är särskilt viktigt när det gäller grov brottslighet. Granskningen visar även att polisen i låg grad involverar kommunerna i förberedelsen av de särskilda händelserna. 2.2 Iakttagelser som rör huruvida Polismyndigheten genomför särskilda händelser på ett effektivt sätt Riksrevisionens sammantagna bedömning är att Polismyndigheten inte genomför de särskilda händelserna på ett effektivt sätt. Riksrevisionen menar att det saknas tydliga kriterier för att initiera särskilda händelser och att beslutet därmed bygger på en subjektiv bedömning. Polismyndigheten uppges inte heller kunna redogöra för hur de styrt och prioriterat sina resurser inom ramen för särskilda händelser. Merkostnader för särskilda händelser är inte heller möjliga att spåra. Riksrevisionen menar vidare att Polismyndigheten inte har beaktat hur den ordinarie linjeverksamheten påverkas av att skicka resurser till särskilda händelser, vilket har lett till ett ineffektivt resursutnyttjande och en sårbarhet i lokalpolisområdena som ökar ju längre tid de särskilda händelserna pågår. 2.3 Iakttagelser som rör hur Polismyndigheten tillvaratar kunskap och erfarenheter från särskilda händelser Riksrevisionens sammantagna bedömning är att Polismyndigheten inte har gjort tillräckligt för att säkerställa att kunskap och erfarenheter från tidigare särskilda händelser tillvaratas. Granskningen visar att Polismyndigheten sällan följer upp eller utvärderar åtgärder som vidtagits inom ramen för särskilda händelser riktade mot grov brottslighet. Samtliga tillfrågade kommuner uppger att Polismyndigheten inte har involverat dem i uppföljning eller utvärdering på något strukturerat sätt. Vidare visar granskningen att Polismyndigheten inte har en strukturerad process för kunskapsspridning. Trots bristande uppföljning och utvärdering visar granskningen att det finns goda exempel som implementerats i linjeverksamheten. Två sådana exempel är regionala driftcenter och regionala bedrägericenter, som är resultatet av två särskilda händelser. 2.4 Riksrevisionens rekommendationer Med utgångspunkt i granskningens resultat lämnar Riksrevisionen följande rekommendationer till Polismyndigheten: * Utveckla kriterier som underlag inför beslut om en situation ska hanteras inom ramen för en regional respektive nationell särskild händelse. * Ta fram en nationell lägesbild att utgå från inför beslut om resursförflyttningar. Lägesbilden bör uppdateras regelbundet och delas vid behov. * Utveckla dokumentationen av särskilda händelser så att det är möjligt att kontinuerligt följa antal, omfattning, kostnader, resursmobilitet samt aktuella polisiära och utredningsmässiga åtgärder. * Följ upp och utvärdera särskilda händelser. Underlagen bör dokumenteras och ge information om eventuella framgångsfaktorer eller risker med särskilda händelser som kan utveckla arbetet framåt. * Säkerställ att kunskaper och erfarenheter om särskilda händelser sprids på ett systematiserat sätt till alla berörda delar av organisationen. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett viktigt bidrag till utvecklingsarbetet avseende ledningsformen särskild händelse. Regeringens uppfattning är att en samlad lägesbild av resursbehov, och därmed behov av resursförflyttningar, bör vara utgångs-punkt i alla sammanhang, inte bara när det gäller särskilda händelser. Regeringens uppfattning, som också bekräftas av Polismyndighetens synpunkter på Riksrevisionens rapport, är att särskild händelse först och främst är en ledningsform, och inte en arbetsmetod för att bekämpa grov brottslighet. Vilka arbetsmetoder som har använts inom ramen för de särskilda händelserna riktade mot grov brottslighet har heller inte varit föremål för granskning av Riksrevisionen. En av Riksrevisionens slutsatser är också att det, på grund av brister i dokumentationen, inte går att bedöma huruvida beslut om att leda arbete genom särskild händelse har haft effekt. Regeringens slutsats är därför att det även fortsättningsvis måste vara upp till Polismyndigheten att fatta operativa beslut och avgöra vilken ledningsform som är mest lämplig i enskilda fall. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning om behovet av att säkerställa fullgod dokumentation och spårbarhet kopplat till beslut, omfattning och kostnader. Det måste finnas möjlighet att följa upp, utvärdera och dra lärdom av genomförda särskilda händelser, vilket förutsätter att det finns dokumentation. Uppföljning och utvärdering av genomfört arbete är viktigt för att verksamheten ska kunna utvecklas. Regeringen instämmer således i Riksrevisionens rekommendationer om att Polismyndigheten behöver utveckla det administrativa arbetet i samband med beslut om särskild händelse. Det är inte minst viktigt för att erfarenheter och lärdomar ska kunna dras av genomförda särskilda händelser, så att arbetsmetoder och ledningsformer kan utvecklas och förfinas. Regeringen instämmer över lag i de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till Polismyndigheten vad gäller dokumentation av beslut, omfattning och kostnader. Utöver den granskning som Riksrevisionen genomfört har också Polismyndighetens internrevision lämnat en granskningsrapport i september 2022 där man sett över påverkan på linjeverksamheten vid genomförande av i förväg känd särskild händelse och lämnat ett antal rekommendationer i samband med det. Regeringen kommer även fortsättningsvis att följa Polismyndighetens arbete kopplat till ledningsformen särskild händelse i de löpande dialogerna med myndigheten. Regeringen avser därtill att följa upp Polismyndighetens utvecklingsarbete med anledning av rekommendationerna genom ett regeringsuppdrag. Riksrevisionens granskningsrapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet (RiR 2023:5) Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 juni 2023 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlsson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Strömmer Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet