Post 219 av 739 träffar
Regeringens proposition Höständringsbudget för 2023 2023/24:2
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 2
Regeringens proposition 2023/24:2
Höständringsbudget för 2023
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 15 september 2023
Ulf Kristersson
Elisabeth Svantesson
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till ändringar som avser statens utgifter för budgetåret 2023.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Inledning 7
2.1 Ändringar i statens budget 7
2.2 Konsekvenser för statens budget 7
3 Ändringar avseende statens utgifter 9
3.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 9
3.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 10
3.3 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 10
3.4 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 11
3.5 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 11
3.6 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 13
3.7 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 14
3.8 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 16
3.9 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 16
3.10 Utgiftsområde 15 Studiestöd 17
3.11 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 17
3.12 Utgiftsområde 19 Regional utveckling 18
3.13 Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur 19
3.14 Utgiftsområde 21 Energi 20
3.15 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 21
3.16 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 24
3.17 Utgiftsområde 24 Näringsliv 26
3.18 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 27
3.19 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 28
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 september 2023
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1. Riksdagen godkänner att regeringen under 2023 eller 2024 genom försäljning överlåter fastigheten med adress Rua Sacramento à Lapa nr 41 i Lissabon, Portugal (avsnitt 3.2).
2. Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt 1 får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (avsnitt 3.2).
3. Riksdagen återkallar bemyndigandet till regeringen att lokalisera Försvarsmaktens logistik med ledning och stab i Arboga och besluta att organisationsenheten i samband med det byter namn till Försvarsmaktens logistikregemente (avsnitt 3.5).
4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025-2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025-2030 som följer av artikel 6 i EU:s ansvarsfördelningsförordning (avsnitt 3.13).
5. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:7 Trafikavtal inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 3.15).
6. Riksdagen bemyndigar regeringen att disponera de avgifter, inklusive förseningsavgifter och tilläggsavgifter, som med stöd av lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg tas ut för färd på bron över Skurusundet på väg 222, för att finansiera utgifter för räntor och amorteringar för de lån som tagits upp för byggandet av bron samt kostnader för vägavgiftssystemet (avsnitt 3.15).
7. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 ta upp lån i Riksgäldskontoret för vissa infrastrukturprojekt som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 63 858 000 000 kronor (avsnitt 3.15).
8. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Transportstyrelsens behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 1 750 000 000 kronor (avsnitt 3.15).
9. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (avsnitt 3.16).
10. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitiken inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (avsnitt 3.16).
11. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1.
12. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Riksdagsstyrelsens förslag:
13. Riksdagen anvisar ändrat anslag som står till Riksdagsförvaltningens disposition enligt tabell 1.1.
Riksrevisionens förslag:
14. Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2023 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 25 000 000 kronor (avsnitt 3.1).
Tabell 1.1 Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2023
Tusental kronor
Utgifts-område
Anslag
Beslutad ram/anvisat anslag
Förändring av ram/anslag
Ny ram/ny anslagsnivå
1
Rikets styrelse
18 211 404
40 000
18 251 404
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
210 000
40 000
250 000
4
Rättsväsendet
68 605 854
450 000
69 055 854
1:6
Kriminalvården
13 683 310
450 000
14 133 310
5
Internationell samverkan
2 380 669
3 000
2 383 669
1:4
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
4 826
3 000
7 826
6
Försvar och samhällets krisberedskap
97 574 530
62 500
97 637 030
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
51 696 048
60 000
51 756 048
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
1 803 512
-45 000
1 758 512
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
27 580
10 000
37 580
2:5
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal
426 671
37 500
464 171
7
Internationellt bistånd
47 206 227
-10 600
47 195 627
1:1
Biståndsverksamhet
45 297 746
-10 600
45 287 146
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
110 519 432
513 000
111 032 432
1:4
Tandvårdsförmåner
7 367 141
180 000
7 547 141
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
18 128 186
196 000
18 324 186
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
551 409
137 000
688 409
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
107 227 304
350 000
107 577 304
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
45 422 161
350 000
45 772 161
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
90 084 586
336
90 084 922
2:1
Arbetsmiljöverket
816 520
-336
816 184
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
38 722
672
39 394
15
Studiestöd
28 161 395
10 000
28 171 395
1:8
Centrala studiestödsnämnden
1 071 379
10 000
1 081 379
16
Utbildning och universitetsforskning
95 609 771
92 000
95 701 771
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
200 720
10 000
210 720
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
7 366 846
4 000
7 370 846
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
1 297 356
78 000
1 375 356
19
Regional utveckling
4 534 201
56 000
4 590 201
1:2
Transportbidrag
450 864
56 000
506 864
20
Allmän miljö- och naturvård
19 551 691
14 100
19 565 791
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1 078 568
-4 500
1 074 068
1:7
Avgifter till Internationella organisationer
285 631
18 600
304 231
21
Energi
5 109 849
100 000
5 209 849
1:6
Elberedskap
453 000
100 000
553 000
22
Kommunikationer
78 951 417
36 500
78 987 917
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
34 468 391
-400
34 467 991
1:6
Ersättning avseende icke statliga flygplatser
151 013
3 900
154 913
1:7
Trafikavtal
1 098 000
33 000
1 131 000
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
19 482 852
849 950
20 332 802
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
203 849
103 500
307 349
1:10
Gårdsstöd m.m.
5 637 032
515 876
6 152 908
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
2 068 306
-70 000
1 998 306
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1 468 013
70 000
1 538 013
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
92 330
37 500
129 830
1:30
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027
2 000 000
128 716
2 128 716
1:31
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023-2027
1 538 900
64 358
1 603 258
24
Näringsliv
11 396 523
19 500
11 416 023
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
3 364 255
13 000
3 377 255
1:11
Bolagsverket
78 140
2 500
80 640
1:18
Avgifter till vissa internationella organisationer
16 860
4 000
20 860
25
Allmänna bidrag till kommuner
157 545 359
359 265
157 904 624
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
5 358 777
359 265
5 718 042
26
Statsskuldsräntor m.m.
13 155 200
21 987 510
35 142 710
1:1
Räntor på statsskulden
13 000 000
21 987 510
34 987 510
Summa anslagsförändring på ändringsbudget
24 933 061
Tabell 1.2 Ändrade beställningsbemyndiganden 2023
Tusental kronor
Utgifts-område
Anslag
Beslutat beställnings-bemyndigande
Förändring av beställnings-bemyndigande
Nytt beställnings-bemyndigande
Tidsperiod
6
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
480 000
60 000
540 000
2024-2028
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
16 000 000
2 000 000
18 000 000
2024-2027
19
1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027
3 900 000
600 000
4 500 000
2024-2030
22
1:11
Trängselskatt i Stockholm
62 400 000
5 000 000
67 400 000
2024-2060
22
1:14
Trängselskatt i Göteborg
15 500 000
3 300 000
18 800 000
2024-2040
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget
10 960 000
Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2024 t.o.m. angivet slutår.
2 Inledning
2.1 Ändringar i statens budget
Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. I en tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska lämnas i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. Om det finns särskilda skäl får dock förslag till ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen.
Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten framför allt är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budgetpropositionen. I de undantagsfall då ett förslag till ändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomstberäkning och nya preliminära utgiftsramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 och 34).
Regeringen har lämnat tre extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2023. Propositionerna har avsett stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser (prop. 2022/23:52, bet. 2022/23:FiU31, rskr. 2022/23:118-120), tillfällig skatt på vissa energiproducenters överintäkter (prop. 2022/23:58, bet. 2022/23:FiU33, rskr. 2022/23:125) och försvarsmateriel till Ukraina (prop. 2022/23:92, bet. 2022/23:FiU38, rskr. 2022/23:150 och 151). Regeringen har även lämnat propositionen Vårändringsbudget 2023 (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254).
Vidare har riksdagen beslutat om ändringar i statens budget för 2023 som avsett försvarsmateriel till Ukraina och försäljning av jaktrobotar till USA (bet. 2022/23:FiU32, rskr. 2022/23:267).
I denna proposition lämnar regeringen förslag till ytterligare ändringar i statens budget.
2.2 Konsekvenser för statens budget
De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med sammanlagt 24,9 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 25,1 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 0,1 miljarder kronor.
Förslagen försämrar den offentliga sektorns finansiella sparande med 8,5 miljarder kronor och statens budgetsaldo med 20,0 miljarder kronor. Skillnaden mellan anvisade medel och påverkan på det finansiella sparandet beror främst på att statsskuldsräntorna redovisas enligt olika principer för statens budget och det finansiella sparandet. Statsskuldsräntorna påverkar det finansiella sparandet kostnadsmässigt, vilket innebär att räntekostnaderna redovisas det år räntorna avser och inte det år räntorna betalas. De kostnadsmässiga statsskuldsräntorna uppvisar en jämnare utveckling över tid och är för närvarande lägre än de utgiftsmässiga räntor som belastar anslaget. Inte heller omvärderingseffekter av räntebetalningar på statsskulden påverkar det finansiella sparandet. Även skillnaden mellan anvisade medel och budgetsaldot beror främst på statsskuldsräntorna, då en del av tillskottet avser en återställning av utnyttjad anslagskredit föregående år vilket inte påverkar årets lånebehov. Vidare påverkar inte ökningen av anvisade medel för utjämningsbidrag för LSS-kostnader budgetsaldot eller det finansiella sparandet. Det beror på att utjämningsbidraget motsvaras av en lika stor utjämningsavgift från kommunerna som redovisas mot inkomsttitel på statens budget.
Av de sammanlagda anslagsförändringarna avser 23,7 miljarder kronor förändringar hänförliga till ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar. Resterande 1,3 miljarder kronor avser diskretionära beslut. Av förändringarna avser 22,0 miljarder kronor ökade utgifter för räntor på statsskulden, 0,5 miljarder kronor ökade utgifter för gårdsstöd och 0,5 miljarder kronor tillskott till Kriminalvården.
De anslagsförändringar som föreslås har beaktats i de prognoser som redovisas i budgetpropositionen för 2024. I budgetpropositionen för 2024 redovisas budgeteffekterna för 2023 till följd av förslagen i denna proposition tillsammans med budgeteffekterna för 2024-2026 till följd av förslagen och aviseringarna i budgetpropositionen (prop. 2023/24:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6 tabell 6.16).
De ändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 11,0 miljarder kronor. De största ökningarna avser trängselskatt i Stockholm med 5,0 miljarder kronor, trängselskatt i Göteborg med 3,3 miljarder kronor och lönebidrag och Samhall m.m. med 2,0 miljarder kronor.
3 Ändringar avseende statens utgifter
I detta avsnitt lämnar regeringen, riksdagsstyrelsen och Riksrevisionen förslag till ändringar avseende statens utgifter för 2023. Samlade förslag till ramar för utgiftsområdena och ändrade anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden finns i avsnitt 1, tabell 1.1 och 1.2.
3.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
2:3 Riksdagens fastighetsanslag
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 210 000 000 kronor.
Riksdagsstyrelsens förslag: Anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag ökas med 40 000 000 kronor.
Skälen för riksdagsstyrelsens förslag: Anslaget används bl.a. för kostnader för särskilt beslutat underhåll i Riksdagsförvaltningens egna fastigheter och bostadsrätter och för renoverings- och underhållsåtgärder samt evakueringslokaler. Anslaget används även för att täcka kostnader för räntor och avskrivningar.
I budgetpropositionen för 2023 aviserades att riksdagsstyrelsen eventuellt skulle återkomma till riksdagen bl.a. i fråga om evakueringslokaler, planerat underhåll och kostnader relaterade till fastighetslånet (prop. 2022/23:1 utg.omr. 1 avsnitt 4.4.3). Räntekostnaderna för lån för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar har ökat och beräknas inte kunna rymmas inom anslaget 2023. Därutöver har evakueringsomkostnader ökat och vissa planerade åtgärder har senarelagts till 2023. Anslaget bör därför ökas med 40 000 000 kronor.
Låneram för Riksrevisionen
Riksrevisionen har ett bemyndigade att under innevarande år ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 20 000 000 kronor.
Riksrevisionens förslag: Riksrevisionen bemyndigas att för 2023 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 25 000 000 kronor.
Skälen för Riksrevisionens förslag: Riksrevisionen är i en intensiv utvecklingsfas och behovet av investeringar är stort. Detta särskilt i fråga om att genom digitalisering modernisera och effektivisera verksamhetsprocesser. För att inte behöva bromsa det pågående arbetet med nödvändig utveckling bör låneramen ökas med 5 000 000 kronor.
3.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Försäljning av en fastighet i Lissabon, Portugal
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen under 2023 eller 2024 genom försäljning överlåter fastigheten med adress Rua Sacramento à Lapa nr 41 i Lissabon, Portugal.
Från försäljningsintäkterna får regeringen avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.
Skälen för regeringens förslag: Staten äger en fastighet i Lissabon, Portugal. Fastigheten förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV). På fastigheten finns bl.a. en byggnad med intilliggande annex. Byggnaden har tidigare använts som residens för Sveriges ambassadör. Utrikesdepartementet har sagt upp hyresavtalet och fastigheten nyttjas inte i dag. Regeringen bedömer att det ur ett statligt perspektiv inte finns något behov av att framöver äga fastigheten. Fastigheten bör därför säljas på den öppna marknaden.
Enligt 8 kap. 2 § budgetlagen (2011:203) krävs riksdagens godkännande för försäljning av fast egendom om värdet av egendomen överstiger 75 miljoner kronor.
Enligt en värdering som gjordes i november 2016 bedömdes fastighetens värde uppgå till 2 763 000 euro, vilket då motsvarade ca 27 000 000 kronor. Regeringen medgav den 17 oktober 2019 att SFV får överlåta fastigheten till ett belopp om lägst 26 300 000 kronor (Fi2017/01012). SFV har under 2023 i en skrivelse till regeringen (Fi2023/02205) angett att det inkommit ett bud på fastigheten på 7 330 000 euro, vilket motsvarar ca 85 000 000 kronor. Enligt en ny värdering som gjordes i maj 2023 uppgår fastighetens värde till 6 200 000 euro, vilket motsvarar ca 73 000 000 kronor. Mot bakgrund av det som framkommit om fastighetens värde anser regeringen att riksdagens godkännande av en försäljning bör inhämtas. Avsikten är att försäljning av fastigheten ska ske under 2023, men det finns osäkerheter i genomförandet. För att en försäljning ska kunna genomföras som planerat bör riksdagens godkännande avse en möjlighet för regeringen att genomföra försäljningen under 2023 eller 2024.
Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner att regeringen under 2023 eller 2024 genom försäljning överlåter fastigheten med adress Rua Sacramento à Lapa nr 41 i Lissabon, Portugal. Vidare föreslås att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.
3.3 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
1:6 Kriminalvården
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 13 683 310 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Kriminalvården ökas med 450 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2023 ökades anslaget med 300 000 000 kronor för ökade utgifter för beläggning och rekrytering till följd av ett ökat behov av kapacitetsförstärkning inom Kriminalvården (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254).
Kriminalvården har fortsatt en ansträngd beläggningssituation och ett stort rekryteringsbehov. Anslaget behöver tillföras ytterligare medel för att myndigheten ska kunna fortsätta sin kapacitetsförstärkning. Anslaget bör därför ökas med 450 000 000 kronor.
3.4 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 826 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet ökas med 3 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter enligt lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd och för konsulära insatser vid en kris eller en katastrof utomlands enligt lagen (2010:813) om konsulära katastrofinsatser eller liknande händelser.
Evakueringen av svenska medborgare från Sudan i april 2023 har inneburit kostnader för konsulärt stöd. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor.
3.5 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 51 696 048 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap ökas med 60 000 000 kronor.
Anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt minskas med 45 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att finansiera utbildnings- och övningsverksamhet för utvecklingen av Försvarsmaktsorganisationen, samt för att finansiera åtgärder med avsikt att bibehålla materielens eller anläggningens tekniska förmåga eller prestanda.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser ökades anslaget med 349 500 000 kronor för kostnader för bl.a. säkerhetsskyddsåtgärder och transport av materiel som skänks till Ukraina (prop. 2022/23:52, bet. 2022/23:FiU31, rskr. 2022/23:119). Efter förslag i samma proposition ökades bemyndigandet med 160 000 000 kronor för att återanskaffa materiel motsvarande det som tidigare skänkts till Ukraina. Vidare ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2023 - Försvarsmateriel till Ukraina med 524 500 000 kronor för bl.a. säkerhetsskyddsåtgärder och transport av materiel som skänks till Ukraina (prop. 2022/23:92, bet. 2022/23:FiU38, rskr. 2022/23:151). Vidare minskades anslaget efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2023 med 976 000 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254). Genom riksdagens beslut enligt betänkandet Ändringar i statens budget för 2023 - Försvarsmateriel till Ukraina och försäljning av jaktrobotar till USA ökades anslaget med 345 000 000 kronor för kostnader för återanskaffning och transport av materiel som skänkts till Ukraina samt säkerhetsskyddsåtgärder (bet. 2022/23:FiU32, rskr. 2022/23:267).
Vid ett svenskt Natomedlemskap behöver Försvarsmakten kunna bedriva verksamhet inom Natos åtgärder för avskräckning och försvar. Anslaget bör därför ökas med 60 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt minskas med 45 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 481 850 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 480 000 000 kronor 2024-2028.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 540 000 000 kronor 2024-2028.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att finansiera ersättning till kommuner för åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och andra naturolyckor.
Ersättningen till kommunerna avser fleråriga projekt som medför utgifter under kommande budgetår. På grund av att kommunerna har ansökt om ersättning för mer omfattande projekt, som har högre totala kostnader och löper över längre tid, beräknas de utestående ekonomiska åtagandena för projekten bli högre än vad som tidigare beräknats. Bemyndigandet bör därför ökas med 60 000 000 kronor.
2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 27 580 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. ökas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att, i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, finansiera vissa ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda räddningsinsatser. Anslaget används också för bidrag för skogsbrandsbevakning.
Utgifterna för ersättning för räddningstjänst beräknas bli högre än vad som tidigare beräknats. Det beror bl.a. på ersättning för genomförda räddningsinsatser vid skogsbränder under försommaren. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.
2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 426 671 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal ökas med 37 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för att finansiera ersättning från staten till SOS Alarm Sverige AB enligt avtal.
Kostnaderna för alarmeringsverksamheten har blivit högre än vad som tidigare beräknats, vilket bl.a. beror på att arbetet med att rekrytera och utbilda nya larmoperatörer i syfte att sänka svarstiderna för 112-samtal har krävt mer resurser än väntat. Anslaget bör därför ökas med 37 500 000 kronor.
Återkallelse av bemyndigande om att justera en grundorganisationsenhet i Försvarsmakten
Regeringens förslag: Riksdagen återkallar bemyndigandet till regeringen att lokalisera Försvarsmaktens logistik med ledning och stab i Arboga och besluta att organisationsenheten i samband med det byter namn till Försvarsmaktens logistikregemente.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 att bemyndiga regeringen att lokalisera Försvarsmaktens logistik med ledning och stab i Arboga och besluta att organisationsenheten i samband med detta skulle byta namn till Försvarsmaktens logistikregemente (prop. 2022/2023:1, bet. 2022/23:FöU1, rskr. 2022/23:80).
Regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 grundade sig på en framställan från Försvarsmakten. Myndigheten har i sitt reviderade budgetunderlag för 2024 återkallat framställan (Fö2023/01226). Försvarsmakten bedömer med hänsyn till omvärldsläget att en flytt av organisationsenheten i dagsläget skulle riskera att påverka verksamheten negativt t.ex. genom att viktiga kompetenser skulle tappas, vilket i sin tur skulle innebära svårigheter att genomföra besluten om att Försvarsmakten ska växa och annan prioriterad verksamhet. Regeringen instämmer i Försvarsmaktens bedömning. Med hänsyn till omvärldsläget och stundande medlemskap i Nato är det i dagsläget inte en lämplig tidpunkt att genomföra en flytt och namnbyte av organisationsenheten. Bemyndigandet till regeringen att fatta beslut om detta bör därför återkallas.
3.6 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
1:1 Biståndsverksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål ett anslag på 45 297 746 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med 10 600 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att delvis finansiera ökningen av anslaget 7:1 Avgifter till internationella organisationer inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur minskas anslaget 1:1 Biståndsverksamhet med 10 600 000 kronor. Medlen ska användas för verksamhet som klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av biståndskommittén Development Assistance Committee (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
3.7 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:4 Tandvårdsförmåner
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 7 367 141 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner ökas med 180 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statliga tandvårdsförmåner enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd, enligt socialförsäkringsbalken (2010:110) och enligt lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. En mindre del av anslaget används för utgifter för kompetenscentrum på tandvårdsområdet.
Kostnaderna för det statliga tandvårdsstödet förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det är en följd dels av en ökning av antalet besök och en höjning av referenspriser i tandvården, dels av att fler tandvårdspatienter uppnår nivån för ekonomiskt skydd. Anslaget bör därför ökas med 180 000 000 kronor.
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 18 128 186 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 196 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för bl.a. bidrag och statsbidrag för att genom riktade insatser arbeta för att säkerställa att hälso- och sjukvården håller en god tillgänglighet och kvalitet, baseras på kunskap, är behovsanpassad och effektiv samt stärker patientens delaktighet i vården. Anslaget används också för utgifter för insatser inom regeringens arbete med hälso- och sjukvård och folkhälsa. Vidare får anslaget användas till utgifter för Apotek Produktion & Laboratorier AB:s utgifter för utförande av sitt samhällsuppdrag.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2023 minskades anslaget med 300 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:99).
Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört inköp av skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning och annan materiel under covid-19-pandemin för att säkra den nationella tillgången av sådan utrustning och materiel i de fall kommuners och regioners egna resurser inte räckte till. Socialstyrelsen har även i uppdrag att på nationell nivå, vid behov, säkra tillgången till antiviralt läkemedel mot apkoppsvirus samt säkra tillgången till sådana läkemedel som behöver användas i vården av patienter som har insjuknat i covid-19.
Inköpta läkemedel, skyddsutrustning och annan materiel har inte nyttjats i den omfattning som förväntades. Produkterna har ett bästföredatum vilket medför ett större behov av avskrivningar och nedskrivningar än vad som tidigare beräknats, vilket i sin tur medför kostnader som belastar anslaget. Anslaget bör därför ökas med 176 000 000 kronor.
Apotek Produktion & Laboratorier AB har ett samhällsuppdrag att utveckla, tillverka och tillhandahålla ett medicinskt ändamålsenligt och kvalitetssäkrat sortiment av extemporeläkemedel, dvs. läkemedel tillverkade för en enskild patient, och lagerberedningar. Bolagets intäkter förväntas dock inte fullt ut täcka kostnaderna för den verksamhet som behövs för att fullgöra skyldigheterna enligt uppdraget. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 196 000 000 kronor.
1:7 Sjukvård i internationella förhållanden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 551 409 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden ökas med 137 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för vårdförmåner enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gällande överenskommelser om social trygghet som Sverige tecknat med andra länder samt för sådan övrig vård som Sverige vid tillämpning av EU-rätten är skyldigt att erbjuda. Anslaget används även för utgifter för vårdformer enligt avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (2019/C 384 I/01) samt avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2023 (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254) ökades anslaget med 40 000 000 kronor med anledning av att utgifterna för internationell vård stigit till följd av ökad vård i Sverige av personer från andra länder samt ökade kostnader för turistvård.
Covid-19-pandemin och den successiva återgången till ett normalläge påverkar utgifterna för internationell vård i stor utsträckning. Likaså påverkar den försvagade kronkursen utgifterna för internationell vård. Till följd av detta bedöms utgifterna öka mer än vad som tidigare beräknats. Det gäller framför allt i fråga om ersättning till regionerna för utförd vård av personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått överenskommelser med, men även kostnader för turistvård och vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige men valt att bosätta sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz, s.k. pensionärsvård. Anslaget bör därför ökas med 137 000 000 kronor.
3.8 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 45 422 161 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. ökas med 350 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för aktivitets- och sjukersättning och bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning.
På grund av ökade boendekostnader förväntas utgifterna för bostadstillägg bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 350 000 000 kronor.
3.9 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 20 830 367 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 16 000 000 000 kronor 2024-2027.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 000 000 000 kronor
2024-2027.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag för särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och statsbidrag till Samhall AB.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2023 ökades bemyndigandet med 4 000 000 000 kronor på grund av brister i uppföljningssystemet under 2022 samt att beslut om lönebidrag kommit att avse längre tidsperioder än tidigare (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254).
De beslut om lönebidrag som Arbetsförmedlingen fattar har fortsatt kommit att avse längre tidsperioder än tidigare. Ökningen av beslutsperioderna har också blivit större än vad som tidigare beräknats. Bemyndigandet bör därför ökas med ytterligare 2 000 000 000 kronor.
2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 38 722 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) ökas med 672 000 kronor.
Anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket minskas med 336 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för Sveriges medlemsavgift till Internationella arbetsorganisationen (ILO).
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2023 ökades anslaget med 5 000 000 kronor med anledning av den försvagade svenska kronkursen (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254).
På grund av den ytterligare försvagade kronkursen har utgifterna för Sveriges medlemsavgift till ILO blivit högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 672 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket minskas med 336 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
3.10 Utgiftsområde 15 Studiestöd
1:8 Centrala studiestödsnämnden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 071 379 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden ökas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Intresset för det nya omställningsstudiestödet är större än vad som tidigare beräknats. Administrationen av stödet är komplext och tidskrävande. För att Centrala studiestödsnämnden bättre ska kunna hantera den stora ärendemängden behöver resurserna för detta öka. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.
3.11 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 200 720 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. ökas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för ersättning till skolhuvudmän för kostnader för nordiska elever och för utgifter för statsbidrag för barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige.
Antalet elever har ökat i de målgrupper som omfattas av de ovan angivna bidragen och stöden. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.
3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 7 366 846 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation ökas med 4 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för stöd för forskning och forskningsinformation, forskningsinfrastrukturer, internationellt forskningssamarbete samt utvärderingar och beredningsarbete som är kopplat till forskningsstödet.
Den ideella föreningen EISCAT Scientific Association (EISCAT) är en forskningsorganisation med säte i Kiruna med sex medlemmar i form av statliga organisationer i Sverige, Norge, Finland, Storbritannien, Japan och Kina. EISCAT har den 30 mars 2023 beslutat att föreningens verksamhet bör överföras till ett svenskt aktiebolag ägt av Sverige, Norge och Finland. Avsikten är att bolaget ska kunna inleda verksamheten under 2024. Regeringen gav därför i juni 2023 Vetenskapsrådet i uppdrag att förbereda för att bilda ett aktiebolag och att bolaget ska överta verksamheten från EISCAT (U2023/02128). Förberedelserna inkluderar bl.a. att med extern kompetens genomföra en juridisk besiktning (due diligence), inhämta rådgivning samt vidta åtgärder som är nödvändiga för en överföring av verksamheten. Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor.
3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 297 356 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet ökas med 78 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för stöd till forskning och utveckling inom nationella och internationella samarbeten och för utgifter för deltagande i internationella rymdsamarbeten.
En svensk astronaut planeras delta i en rymdfärd till den internationella rymdstationen ISS. För att finansiera detta krävs ett höjt bidrag till Europeiska rymdorganisationen (ESA). Anslaget bör därför ökas med 78 000 000 kronor.
3.12 Utgiftsområde 19 Regional utveckling
1:2 Transportbidrag
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 450 864 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Transportbidrag ökas med 56 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till regionalt transportbidrag och avser kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulerar till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv.
Rätten till stöd följer av förordningen (2000:281) om regionalt transportbidrag.
Till följd av bl.a. höga bränslepriser bedöms utbetalningarna av bidraget bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 56 000 000 kronor.
1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 650 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigade att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 900 000 000 kronor för 2024-2030.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 500 000 000 kronor för 2024-2030.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utbetalningar av medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning för perioden 2021-2027.
Verksamheten inom Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. På grund av att uppstarten av verksamheten tagit längre tid än förväntat har utbetalningstakten inom programmen blivit lägre och de utestående ekonomiska åtagandena därmed högre. Bemyndigandet bör därför ökas med 600 000 000 kronor.
3.13 Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
1:7 Avgifter till internationella organisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 285 631 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Avgifter till internationella organisationer ökas med 18 600 000 kronor.
Anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 4 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för medlemsavgifter och stöd till internationella organisationer.
Utgifterna för Sveriges årliga bidrag till miljöfonden inom ramen för FN:s miljöprogram UNEP (United Nations Environment Programme) och medlemsavgift till Internationella atomenergiorganet (IAEA) beräknas öka bl.a. till följd av den försvagade kronkursen. Anslaget bör därför ökas med 18 600 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 4 500 000 kronor. Minskningen av anslaget bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. Vidare sker finansiering delvis genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas med 10 600 000 kronor.
Annullering av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym
Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025-2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025-2030 som följer av artikel 6 i EU:s ansvarsfördelningsförordning.
Skälen för regeringens förslag: EU:s medlemsstater kan utnyttja en rad s.k. flexibiliteter för att öka kostnadseffektiviteten i hur de når sina åtaganden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021-2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EU:s ansvarsfördelningsförordning). För nio av medlemsstaterna, inklusive Sverige, finns en möjlighet att annullera ett begränsat utsläppsutrymme från EU:s utsläppshandelssystem för att uppfylla medlemsstatens åtagande enligt EU:s ansvarsfördelningsförordning. Denna möjlighet är för Sverige begränsad till två procent av de utsläpp Sverige hade 2005 och som täcks av EU:s ansvarsfördelningsförordning, vilket innebär en överföring av utsläppsutrymme motsvarande maximalt ca 870 tusen ton växthusgasutsläpp per år. Flexibiliteten är också begränsad till 100 miljoner ton växthusgasutsläpp för alla de nio medlemsstaterna under perioden 2021-2030, vilket innebär att Sveriges flexibilitet är beroende av andra medlemsstaters agerande. Möjligheten att nyttja flexibiliteten för 2025-2030 förutsätter att Sverige underrättar Europeiska kommissionen senast den 31 december 2023.
Annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym innebär att Sverige avstår intäkten från auktioneringen av dessa utsläppsrätter. Ett maximalt utnyttjande skulle innebära ett inkomstbortfall som beräknas uppgå till ca 1 miljard kronor per år under 2025-2030 beroende på antalet utsläppsrätter och priset på dessa. Regeringen bedömer att ett maximalt utnyttjande behövs för att Sverige ska nå sitt åtagande på ett kostnadseffektivt sätt.
Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025-2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025-2030 som följer av artikel 6 i EU:s ansvarsfördelningsförordning.
3.14 Utgiftsområde 21 Energi
1:6 Elberedskap
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 453 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Elberedskap ökas med 100 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för elberedskap och civilt försvar inom energisektorn.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och avbrutna gasleveranser till Europa har skapat oro på energimarknaderna med höga och volatila energipriser som följd samt osäkerhet vad gäller försörjningstryggheten för elförsörjningen i Europa. Den aktuella situationen i Europa motiverar att takten i den återupptagna totalförsvarsplaneringen ökar och som en del av det bör planerade elberedskapsåtgärder tidigareläggas och ytterligare åtgärder genomföras, exempelvis en utökning av bränslelager till störningsreserven och stärkt förmåga till återuppbyggnad av elsystemet vid kris. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor.
3.15 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 151 013 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser ökas med 3 900 000 kronor.
Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med 400 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för bl.a. ersättning till utförare av flygtrafiktjänst för flygningar där avgift inte får tas ut.
Det har skett en ökning av antalet flygningar för vilka någon avgift för flygtrafiktjänst inte får tas ut, bl.a. till följd av en total ökning av flygtrafiken efter pandemin och som en följd av det rådande världspolitiska läget med krig i Ukraina, Sveriges ansökan om medlemskap i Nato och andra händelser i omvärlden. Luftfartsverket har därtill genomfört en höjning av avgifterna för flygtrafiktjänst. Detta medför att den ersättning som utförare av flygtrafiktjänster får som kompensation för flygningar där avgift inte får tas ut har ökat i motsvarande mån. Anslaget bör därför ökas med 3 500 000 kronor.
Vidare har Trafikverket beslutat om allmän trafikplikt för flyglinjen Mora-Siljans flygplats-Stockholm Arlanda flygplats fr.o.m. den 27 oktober 2023. Det innebär att ersättningen till Mora-Siljans flygplats fr.o.m. den tidpunkten kommer att finansieras från anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser, i stället för från anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. Anslaget bör därför ökas med 400 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 3 900 000 kronor.
Flytten av finansiering av Mora-Siljans flygplats innebär att anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur bör minskas med 400 000 kronor.
1:7 Trafikavtal
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 098 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Trafikavtal ökas med 33 000 000 kronor.
Anslaget 1:7 Trafikavtal får även användas för utgifter för bidrag till färjetrafiken till och från Gotland med stöd av Europeiska kommissionens tillfälliga kris- och omställningsram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina (2023/C 101/03).
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statens trafikavtal rörande transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik.
Frakt- och biljettpriserna för färjetrafiken till och från Gotland har ökat. Regeringen avser att under 2023 införa ett ekonomiskt stöd i syfte att ge förutsättningar för att begränsa eller undvika ytterligare prisökningar i färjetrafiken till och från Gotland, med stöd av Europeiska kommissionens tillfälliga kris- och omställningsram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina (2023/C 101/03). Anslaget bör därför ökas med 33 000 000 kronor.
Anslagets ändamål bör vidare utvidgas till att även få användas för utgifter för bidrag till färjetrafiken till och från Gotland med stöd av Europeiska kommissionens tillfälliga kris- och omställningsram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina (2023/C 101/03).
Införandet och utbetalning av det ekonomiska stödet förutsätter kommissionens godkännande.
1:11 Trängselskatt i Stockholm
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 648 987 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 62 400 000 000 kronor 2024-2060.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 67 400 000 000 kronor 2024-2060.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för bl.a. utgifter för finansiering av investeringar i vägnätet i Stockholmsregionen och statlig medfinansiering till projektering av tunnelbaneutbyggnaden i Stockholmsregionen.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2023 ökades bemyndigandet med 6 400 000 000 kronor till följd av att utestående åtaganden bedömdes bli högre än vad som tidigare beräknats på grund av tidigareläggning av produktion i vissa kontrakt och förskjutningar av när lån beräknas amorteras (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254).
Höjda priser, merkostnader för elinstallation och kostnader kopplade till hävningen av ett kontrakt för Tunnel Lovö 2019 inom ramen för projektet Förbifart Stockholm medför att åtagandena bedöms bli högre än vad som tidigare beräknats. Bemyndigandet bör därför ökas med 5 000 000 000 kronor.
1:14 Trängselskatt i Göteborg
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 920 705 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 500 000 000 kronor 2024-2040.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2023 för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 800 000 000 kronor 2024-2040.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för bl.a. utgifter för finansiering av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg i Göteborgsregionen.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2023 ökades bemyndigandet med 1 500 000 000 kronor till följd av ett större upplåningsbehov som grundade sig i uppdaterade beräkningar för projekten i Västsvenska paketet som visade behov av en omfördelning av finansiering mellan åren, bl.a. på grund av högre räntor och stigande priser (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254).
Till följd av hög produktionstakt i befintliga kontrakt, vilket medför att ekonomiska åtaganden beräknas ingås tidigare än förväntat, och osäkerheter kopplade till hävningen av ett kontrakt avseende deletapp Haga i fråga om tidpunkt för tecknande av nytt kontrakt och kontraktsbelopp bedöms åtagandena bli högre än vad som tidigare beräknats. Om ett nytt kontrakt tecknas innan årsskiftet innebär detta högre åtaganden. Bemyndigandet bör därför ökas med 3 300 000 000 kronor.
Bemyndigande att disponera infrastrukturavgifter för färd på bron över Skurusundet på väg 222
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att disponera de avgifter, inklusive förseningsavgifter och tilläggsavgifter, som med stöd av lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg tas ut för färd på bron över Skurusundet på väg 222, för att finansiera utgifter för räntor och amorteringar för de lån som tagits upp för byggandet av bron samt kostnader för vägavgiftssystemet.
Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg får infrastrukturavgifter tas ut på vissa vägar bl.a. för användandet av ett vägavsnitt i form av en bro. Riksdagen har tidigare bemyndigat regeringen att disponera infrastrukturavgifter som med stöd av lagen tas ut för passage över bron över Motalaviken och bron över Sundsvallsfjärden (prop. 2012/13:25, bet. 2012/13:TU2, rskr. 2012/13:119 och prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86).
Regeringen har den 24 augusti 2023, med stöd av 20 § lagen om infrastrukturavgifter på väg, beslutat förordning (2023:526) om ändring i förordningen (2014:1564) om infrastrukturavgifter på väg. Ändringen innebär att infrastrukturavgifter ska tas ut för färd på bron över Skurusundet på väg 222 fr.o.m. den 1 oktober 2023. Det saknas emellertid ett bemyndigande för regeringen att disponera dessa infrastrukturavgifter.
Regeringen bör därför bemyndigas att disponera de avgifter, inklusive förseningsavgifter och tilläggsavgifter, som med stöd av lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg tas ut för färd på bron över Skurusundet på väg 222, för att finansiera utgifter för räntor och amorteringar för de lån som tagits upp för byggandet av bron samt kostnader för vägavgiftssystemet.
Låneram för vissa infrastrukturprojekt
Regeringen har ett bemyndigande att under innevarande år ta upp lån i Riksgäldskontoret för vissa infrastrukturprojekt som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 62 358 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2023 ta upp lån i Riksgäldskontoret för vissa infrastrukturprojekt som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 63 858 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: På grund av hög produktionstakt i befintliga kontrakt och osäkerheter kopplade till planerade investeringar i Stockholmsregionen och Västsvenska infrastrukturpaketet kan de utgifter som finansieras med lån komma att bli högre än vad som tidigare beräknats. Låneramen bör därför ökas med 1 500 000 000 kronor.
Kredit för rörelsekapital för Transportstyrelsen
Regeringen har ett bemyndigande att under innevarande år besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Transportstyrelsens behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 1 600 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Tranportstyrelsens behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 1 750 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Krediten används för utbetalningar inom ramen för det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS) samt det internationella systemet för undervägsavgiften (avgift för flygtrafiktjänster).
Transportstyrelsen har gjort en ny bedömning av behovet av rörelsekapital som innebär att krediten behöver ökas. Den största anledningen till det ökade kreditbehovet jämfört med tidigare är ökade räntekostnader på den utnyttjade krediten. Regeringen delar Transportstyrelsens bedömning. Krediten bör därför ökas med 150 000 000 kronor.
3.16 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 203 849 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar ökas med 103 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bekämpning av och beredskap mot smittsamma djursjukdomar varvid ersättning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658), lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagarna.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2023 ökades anslaget med 70 500 000 kronor till följd av djursjukdomsutbrott av salmonella under 2022 som krävde utbetalning av ersättning under 2023 samt utgifter för andra lagstadgade åtgärder (prop. 2022/23:99 utg.omr. 23, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254).
Till följd av djursjukdomsutbrott av framför allt salmonella under 2023 förväntas kostnader för utbetalning av ersättning bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 103 500 000 kronor.
1:10 Gårdsstöd m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 5 637 032 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. ökas med 515 876 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för gårdsstöd och för andra åtgärder inom den första pelaren av den gemensamma jordbrukspolitiken.
På grund av den försvagade kronkursen förväntas utgifterna för gårdsstöd och andra åtgärder inom den första pelaren av den gemensamma jordbrukspolitiken bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 515 876 000 kronor.
1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 468 013 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökas med 70 000 000 kronor.
Anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 70 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter motsvarande EU:s finansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige
2014-2020, inklusive förlängningsåren 2021 och 2022.
I programändring 9 av landsbygdsprogrammet justerades finansieringsandelarna för vissa åtgärder i programmet genom att EU:s finansieringsandel ökade, samtidigt som den nationella finansieringsandelen minskade, för att på så sätt öka utnyttjandet av EU-medel som tilldelats Sverige från den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Anslaget bör därför ökas med 70 000 000 kronor.
Justeringen av finansieringsandelarna innebär att anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med motsvarande belopp.
1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 92 330 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket ökas med 37 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för stöd till metangasreducering.
Intresset för att söka stöd för produktion av gödselbaserad biogas har varit högre än förväntat. För att undvika en sänkning av stödnivån behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 37 500 000 kronor.
1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 000 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 ökas med 128 716 000 kronor.
Anslaget 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 får även användas för utgifter för nationell medfinansiering till EU:s ekonomiska stöd till jordbruksföretag som drabbats av torkan och efterföljande nederbörd 2023 samt administration av detta stöd.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027.
Under våren och sommaren har det varit svåra väderförhållanden i form av torka och efterföljande omfattande nederbörd som negativt påverkat jordbruksgrödorna i stora delar av landet. Sverige har tilldelats 5 594 367 euro från EU:s jordbruksreserv vilket motsvarar ca 64 358 000 kronor (se anslag 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027). Dessa medel kan medfinansieras med upp till 200 procent nationella medel. För att undvika en negativ påverkan på livsmedelsförsörjningen på längre sikt bör sådan medfinansiering ske. Anslaget bör därför ökas med 128 716 000 kronor. Anslagets ändamål bör vidare utvidgas till att även få användas för utgifter för nationell medfinansiering till EU:s ekonomiska stöd till jordbruksföretag som drabbats av torkan och efterföljande nederbörd 2023 samt administration av detta stöd.
1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 538 900 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitiken ökas med 64 358 000 kronor.
Anslaget 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitiken får även användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering för ekonomiskt stöd till jordbruksföretag som drabbats av torkan och efterföljande nederbörd 2023.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för bl.a. utgifter motsvarande EU:s finansiering av åtgärder inom pelare två, i enlighet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027.
Med anledning av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1465 av den 14 juli 2023 om krisstöd till de jordbrukssektorer som drabbats av specifika problem som påverkar jordbruksproducenternas lönsamhet har Sverige tilldelats 5 594 367 euro från EU:s jordbruksreserv. Anslaget bör därför ökas med 64 358 000 kronor. Anslagets ändamål bör vidare utvidgas till att även få användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering för ekonomiskt stöd till jordbruksföretag som drabbats av torkan och efterföljande nederbörd 2023.
3.17 Utgiftsområde 24 Näringsliv
1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 364 255 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ökas med 13 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av innovationssystem och programanknutna utgifter.
På grund av den geopolitiska utvecklingen har närings-, forsknings- och säkerhetspolitik kommit att bli alltmer tätt sammanflätade. I syfte att Sverige ska bibehålla ett globalt teknikledarskap och för att bidra till utvecklingen av 6G som kommande global standard för konnektivitet bör ett forsknings- och innovationsprogram inrättas med särskild inriktning på bilaterala forskningssamarbeten. Anslaget bör därför ökas med 13 000 000 kronor.
1:11 Bolagsverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 78 140 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Bolagsverket ökas med 2 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Sverige ska ansluta sig till EU:s e-juridikportal som ett led i införlivandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt, som trädde i kraft den 1 augusti 2022. Portalen innehåller bl.a. information om företag och insolvens. Bolagsverket ansvarar för att utveckla, förvalta och hantera driften av ett system för sammankopplingar till EU:s register och e-juridikportal. På grund av oklarheter i fråga om portalens tekniska innehåll har Bolagsverket hittills inte kunnat inleda arbetet med Sveriges anslutning till portalen. Anslaget bör därför ökas med 2 500 000 kronor.
1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 16 860 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer ökas med 4 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter gällande avgifter avseende Sveriges deltagande i internationella näringspolitiska organ.
På grund av den försvagade kronkursen förväntas utgifterna för avgifter bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor.
3.18 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 5 358 777 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader ökas med 359 265 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till kommuner enligt lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
De slutliga beräkningarna av kostnaderna för stöd och service till vissa funktionshindrade som redovisats av Statistiska centralbyrån visar att bidragen till kommunerna kommer att överstiga anvisade medel. Anslaget bör därför ökas med 359 265 000 kronor.
Den utjämningsavgift som vissa kommuner betalar till staten kommer att ökas med motsvarande belopp och redovisas mot inkomsttitel.
3.19 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
1:1 Räntor på statsskulden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 13 000 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden ökas med 21 987 510 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för räntor på statsskulden.
Anslaget får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Enligt förarbetena till budgetlagen bör regeringen i enlighet med tidigare praxis alltjämt föreslå ändringar av anslaget när utgifterna förväntas avvika väsentligt från anvisade medel (prop. 2010/11:40 s. 60).
Utgifterna för statsskuldsräntor bedöms bli högre än tidigare beräknat. Ökningen beror i huvudsak på högre kurs- och valutaförluster, bl.a. till följd av den försvagade kronkursen gentemot euron och den amerikanska dollarn samt ett försämrat räntenetto för den del av räntebetalningar på statsskulden som avser Riksgäldens in- och utlåning till myndigheter m.fl. Prognosen för anslaget innevarande år är 17 400 000 000 kronor högre jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2023. Vidare blev utfallet för anslaget föregående år 4 587 510 000 kronor högre jämfört med ursprungligt anslagna medel inklusive tillförda medel i propositionen Höständringsbudget för 2022, vilket belastar 2023 som ett negativt ingående överföringsbelopp. Sammantaget har valutakurseffekter ökat ränteutgifterna med 12 400 000 000 kronor och Riksgäldens försämrade räntenetto avseende in- och utlåning till myndigheter m.fl. ökat ränteutgifterna med 9 600 000 000 kronor. Därutöver har mindre effekter av bl.a. över- och underkurser vid emission samt inhemska räntor minskat ränteutgifterna. Anslaget bör därför ökas med 21 987 510 000 kronor.
Prop. 2023/24:2
Prop. 2023/24:2
3
1
2
Prop. 2023/24:2
Prop. 2023/24:2
3
1
2
Prop. 2023/24:2
Prop. 2023/24:2
3
1
2
Prop. 2023/24:2
Prop. 2023/24:2
3
1
2