Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2023/24:4 EU:s kapitaltäcknings- och krishanteringsregelverk - några förtydliganden Prop. 2023/24:4 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 september 2023 Ulf Kristersson Niklas Wykman (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I EU:s krishanteringsregelverk finns regler om avveckling och rekonstruktion av finansiella företag. För att kapital och skulder i finansiella företag ska kunna skrivas ned eller konverteras i en kris, ska företagen uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Vid tillämpning av kravet kategoriseras företagen i resolutionsenheter eller företag som inte är resolutionsenheter. En resolutionsenhet är en juridisk person inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som enligt en resolutionsplan ska vara föremål för resolutionsåtgärder. Det har gjorts ett förtydligande i EU:s krishanteringsregelverk som gäller beräkningen av kravet i fråga om företag som ingår i vissa gränsöverskridande koncerner. Om ett sådant företag hör hemma utanför EES men hade varit en resolutionsenhet om företaget hade hört hemma inom EES, ska det ingå i beräkningen av kravet. Det föreslås därför att ändringarna i EU:s krishanteringsregelverk ska genomföras i svensk rätt. I EU:s kapitaltäckningsregelverk finns krav på kapital och organisation för finansiella företag. Europeiska bankmyndigheten har ifrågasatt om svensk rätt står i överensstämmelse med unionsrätten. Det föreslås därför att det i svensk rätt ska förtydligas att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller vid tillämpning av EU:s kapitaltäckningsregelverk. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 november 2023. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution 4 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster 6 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar 7 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag 8 3 Ärendet och dess beredning 9 4 Beslut om kapitalbas och kvalificerade skulder för globalt systemviktiga institut 10 5 Vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet 11 6 Ikraftträdande 13 7 Förslagens konsekvenser 14 8 Författningskommentar 15 8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution 15 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster 16 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar 16 8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag 16 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2036 av den 19 oktober 2022 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 och direktiv 2014/59/EU vad gäller tillsynsbehandlingen av globala systemviktiga institut med en resolutionsstrategi med flera ingångspunkter och metoder för den indirekta teckningen av instrument som är kvalificerade för att uppfylla minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder 18 Bilaga 2 Promemorians sammanfattning 28 Bilaga 3 Promemorians lagförslag 29 Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna 34 Bilaga 5 Lagrådets yttrande 35 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 september 2023 36 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution. 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster. 3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar. 4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution Härigenom föreskrivs att 4 kap. 35 och 36 §§ lagen (2015:1016) om resolution ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 35 § Om minst två G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i tillsynsförordningen tillhör samma globalt systemviktiga institut och är resolutionsenheter, ska Riksgäldskontoret, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en av resolutionsenheterna eller samordnande resolutionsmyndighet, fatta ett gemensamt beslut med berörda utländska resolutionsmyndigheter om att tillämpa artikel 72e i tillsynsförordningen och om justeringar för att begränsa eller undanröja skillnader mellan kraven enligt Om minst två G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i tillsynsförordningen tillhör samma globalt systemviktiga institut och är resolutionsenheter, eller skulle ha varit resolutionsenheter om de hade varit etablerade inom EES, ska Riksgäldskontoret, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en av resolutionsenheterna eller samordnande resolutionsmyndighet, fatta ett gemensamt beslut med berörda utländska resolutionsmyndigheter om att tillämpa artikel 72e i tillsynsförordningen och om justeringar för att begränsa eller undanröja skillnader mellan kraven enligt Om minst två G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i tillsynsförordningen tillhör samma globalt systemviktiga institut och är resolutionsenheter, ska Riksgäldskontoret, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en av resolutionsenheterna eller samordnande resolutionsmyndighet, fatta ett gemensamt beslut med berörda utländska resolutionsmyndigheter om att tillämpa artikel 72e i tillsynsförordningen och om justeringar för att begränsa eller undanröja skillnader mellan kraven enligt Om minst två G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i tillsynsförordningen tillhör samma globalt systemviktiga institut och är resolutionsenheter, eller skulle ha varit resolutionsenheter om de hade varit etablerade inom EES, ska Riksgäldskontoret, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en av resolutionsenheterna eller samordnande resolutionsmyndighet, fatta ett gemensamt beslut med berörda utländska resolutionsmyndigheter om att tillämpa artikel 72e i tillsynsförordningen och om justeringar för att begränsa eller undanröja skillnader mellan kraven enligt Om minst två G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i tillsynsförordningen tillhör samma globalt systemviktiga institut och är resolutionsenheter, ska Riksgäldskontoret, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en av resolutionsenheterna eller samordnande resolutionsmyndighet, fatta ett gemensamt beslut med berörda utländska resolutionsmyndigheter om att tillämpa artikel 72e i tillsynsförordningen och om justeringar för att begränsa eller undanröja skillnader mellan kraven enligt Om minst två G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i tillsynsförordningen tillhör samma globalt systemviktiga institut och är resolutionsenheter, eller skulle ha varit resolutionsenheter om de hade varit etablerade inom EES, ska Riksgäldskontoret, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en av resolutionsenheterna eller samordnande resolutionsmyndighet, fatta ett gemensamt beslut med berörda utländska resolutionsmyndigheter om att tillämpa artikel 72e i tillsynsförordningen och om justeringar för att begränsa eller undanröja skillnader mellan kraven enligt 1. 36 § 1 och artikel 12a i tillsynsförordningen, och 2. 36 § 2 och artikel 12a i tillsynsförordningen. Justeringar enligt första stycket får göras om förutsättningarna enligt artikel 45h.2 andra och tredje styckena i krishanteringsdirektivet är uppfylld 36 § Vid tillämpning av 35 § ska det ytterligare krav som avses i 2 § bestämmas för 1. respektive resolutionsenhet, och 1. respektive resolutionsenhet eller G-SII-enhet utanför EES som skulle ha varit en resolutionsenhet om den hade varit etablerad inom EES, och 2. ett moderföretag inom EES som om det utgjorde den enda resolutionsenheten inom det globalt systemviktiga institutet Denna lag träder i kraft den 15 november 2023. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster Härigenom föreskrivs att det i lagen (2010:751) om betaltjänster ska införas en ny paragraf, 3 kap. 4 a §, och närmast före 3 kap. 4 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. Vinstutdelning 4 a § Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller inte för betalningsinstitut. Denna lag träder i kraft den 15 november 2023. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar Härigenom föreskrivs att det i lagen (2011:755) om elektroniska pengar ska införas en ny paragraf, 3 kap. 3 a §, och närmast före 3 kap. 3 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. Vinstutdelning 3 a § Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller inte för institut för elektroniska pengar. Denna lag träder i kraft den 15 november 2023. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att det i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska införas en ny paragraf, 1 kap. 14 §, och närmast före 1 kap. 14 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Vinstutdelning 14 § Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller inte för 1. kreditinstitut, 2. värdepappersbolag, eller 3. sådana holdingföretag som på grupp- eller undergruppsnivå ska uppfylla kapitalbaskraven i artikel 92 i tillsynsförordningen eller artikel 11 i värdepappersbolagsförordningen. Denna lag träder i kraft den 15 november 2023. 3 Ärendet och dess beredning EU:s krishanteringsregelverk finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (krishanteringsdirektivet). I oktober 2022 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2022/2036 av den 19 oktober 2022 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 och direktiv 2014/59/EU vad gäller tillsynsbehandlingen av grupper av globala systemviktiga institut med en resolutionsstrategi med flera ingångspunkter och en metod för den indirekta teckningen av instrument som är kvalificerade för att uppfylla minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder, se bilaga 1. EU:s kapitaltäckningsregelverk finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen), Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (kapitaltäckningsdirektivet), Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (värdepappersbolagsförordningen) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU (värdepappersbolagsdirektivet). Europeiska bankmyndigheten (Eba) har ifrågasatt om aktier i svenska finansiella företag (aktiebolag) uppfyller de krav som ställs på vissa särskilda kapitalinstrument i EU:s tillsynsförordning. Finansinspektionen har därför i en hemställan begärt de lagändringar som krävs för att finansiella företag ska kunna uppfylla kapitalkraven i EU:s kapitaltäckningsregelverk (Fi2022/00279). Mot den bakgrunden har promemorian EU:s regelverk om kapitaltäckning och krishantering - några förtydliganden tagits fram inom Finansdepartementet. I den föreslås att svensk rätt ska anpassas till EU:s krishanterings- och kapitaltäckningsregelverk. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Finansdepartement (Fi2022/02993). I propositionen behandlas promemorians förslag. Lagrådet Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. 4 Beslut om kapitalbas och kvalificerade skulder för globalt systemviktiga institut Regeringens förslag: I lagen om resolution ska det förtydligas hur företag som ingår i ett globalt systemviktigt institut och som hör hemma i tredjeland ska ingå i beräkningen av det gemensamt beslutade kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. Promemorians förslag: överensstämmer med regeringen förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: I lagen (2015:1016) om resolution, som genomför EU:s krishanteringsdirektiv, finns bestämmelser om rekonstruktion eller avveckling (resolution) av finansiella företag, framför allt banker och kreditmarknadsföretag (kreditinstitut). Resolution innebär att Riksgäldskontoret (resolutionsmyndighet) får ta kontroll över ett finansiellt företag i kris för rekonstruktion eller avveckling om det behövs för att värna den finansiella stabiliteten. En central åtgärd vid tillämpning av lagen om resolution är nedskrivning eller konvertering av kapital och skulder (6 och 21 kap.). I detta syfte ska företagen uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (4 kap.). Vid tillämpning av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder kategoriseras företagen i resolutionsenheter eller företag som inte är resolutionsenheter. En resolutionsenhet är en juridisk person inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som enligt en resolutionsplan ska vara föremål för resolutionsåtgärder (2 kap. 1 §). Resolutionsplanerna upprättas av resolutionsmyndigheterna, bl.a. Riksgäldskontoret. Ett globalt systemviktigt institut, t.ex. det spanska kreditinstitutet Banco Santander S.A., kan vara en resolutionsenhet. En G-SII-enhet är en juridisk person som är ett globalt systemviktigt institut, en del av ett globalt systemviktigt institut eller en del av ett globalt systemviktigt institut hemmahörande i ett land utanför EES (artikel 4.1.136 i tillsynsförordningen). En G-SII-enhet kan också vara en resolutionsenhet. I gränsöverskridande fall ska Riksgäldskontoret och utländska resolutionsmyndigheter fatta ett gemensamt beslut om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (4 kap. 34-39 §§ lagen om resolution). För gränsöverskridande koncerner med minst två G-SII-enheter som är resolutionsenheter ska kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder beräknas på ett särskilt sätt (35 §, som genomför artikel 45h.2 i krishanteringsdirektivet). Avsikten är att även G-SII-enheter hemmahörande i ett land utanför EES som är en del av ett globalt systemviktigt institut ska ingå i den beräkningen. I nya regler i krishanteringsdirektivet (artiklarna 45d.4 och 45h.2) förtydligas hur G-SII-enheter hemmahörande i ett land utanför EES ska ingå i beräkningen av det gemensamt beslutet kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. För att genomföra de nya reglerna bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt. 5 Vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet Regeringens förslag: Det ska förtydligas att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller för kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar, betalningsinstitut eller sådana holdingföretag som på grupp- eller undergruppsnivå ska uppfylla kapitalkraven enligt EU:s kapitaltäckningsregelverk. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Sveriges advokatsamfund anser att förslaget innebär en förändring i förhållande till gällande rätt och ifrågasätter därför om förslagets konsekvenser har analyserats i tillräcklig omfattning, särskilt i förhållande till syftet bakom minoritetsskyddet. Advokatsamfundet väcker frågan om det inte finns alternativa och mindre inskränkande förslag. Advokatsamfundet efterfrågar slutligen en redogörelse för vad som gäller för fondbolag och alternativa investeringsfonder. Skälen för regeringens förslag: EU:s tillsynsförordning och EU:s värdepappersbolagsförordning innehåller bl.a. krav på kapitaltäckning för vissa risker (s.k. pelare 1-krav) för kreditinstitut, värdepappersbolag samt vissa finansiella eller värdepappersinriktade holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som på konsoliderad nivå ansvarar för att uppfylla kraven på grupp- eller undergruppsnivå. Förordningarna är direkt tillämpliga i svensk rätt och kompletteras av lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag (tillsynslagen). I tillsynslagen finns också bestämmelser som genomför kapitaltäckningsdirektivets och värdepappersbolagsdirektivets regler om särskilda kapitalbaskrav utöver pelare 1-kraven (pelare 2-krav). I lagen (2014:966) om kapitalbuffertar (buffertlagen) finns bestämmelser som genomför direktivets regler om olika kapitalbuffertar utöver pelare 1-kraven och pelare 2-kraven. Kapitaltäckningsdirektivets regler om auktorisation, gränsöverskridande verksamhet, organisation, tillsyn och ingripanden genomförs i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (förkortad LBF) och lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (förkortad LVM). Finansinspektionen är tillsynsmyndighet (behörig myndighet) vid tillämpning av tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet. Det ställs även kapitalkrav på betalningsinstitut och institut för elektroniska pengar (artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG och artiklarna 4 och 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG). Kapitalkraven för dessa finansiella företag bygger på EU:s kapitaltäckningsregelverk. Kapitalkraven får uppfyllas med aktiekapital. Det förutsätter att aktierna kan klassificeras som kärnprimärkapitalinstrument (artiklarna 28 och 29 i tillsynsförordningen). Enligt ett av villkoren får aktierna inte innefatta en skyldighet för institutet att lämna utdelning till innehavaren och institutet får inte heller på några andra grunder ha en sådan skyldighet (artikel 28.1 h v i tillsynsförordningen). Finansinspektionen ska bedöma om aktier uppfyller de aktuella villkoren. Klassificering av aktier som kärnprimärkapitalinstrument förutsätter inspektionens tillstånd (artikel 26.3 i tillsynsförordningen). Europeiska bankmyndigheten (Eba) ska övervaka kvaliteten på kärnprimärkapitalinstrument som har getts ut av finansiella företag inom EU (artikel 80 i tillsynsförordningen). Motsvarande gäller vid tillämpningen av värdepappersbolagsförordningen (artikel 9). I aktiebolagslagen (2005:551) finns bestämmelser om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet (18 kap. 11 §). På begäran av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier ska årsstämman besluta om utdelning av hälften av vad som återstår av årets vinst enligt den fastställda balansräkningen med vissa avdrag. Utdelningen får inte strida mot försiktighetsregeln (17 kap. 3 § aktiebolagslagen). Eba har ifrågasatt om aktier i svenska aktiebolag uppfyller kraven på kärnprimärkapitalinstrument i EU:s kapitaltäckningsregelverk, eftersom en aktieägarminoritet - under vissa förutsättningar - kan begära att årsstämman beslutar om vinstutdelning. Om aktier inte får klassificeras som kärnprimärkapitalinstrument finns det en överhängande risk att många svenska finansiella företag inte kommer att uppfylla kapitalkraven, vilket i förlängningen kan medföra att företagen inte heller uppfyller kraven för verksamhetstillstånd. Finansinspektionen har därför efterfrågat de lagändringar som krävs för att finansiella företag ska kunna uppfylla kapitalkraven i EU:s kapitaltäckningsregelverk (Fi2022/00279). Sveriges medlemskap i EU är det internationella samarbete som har störst direkt påverkan på det svenska samhället, något som bl.a. kommer till uttryck genom den omfattande överlåtelse som har skett av svensk beslutanderätt från riksdag och regering. En stor andel av de bestämmelser som svenska medborgare har att följa har numera sin grund i unionsrätten (jfr prop. 2009/10:80 s. 194). Unionsrätten har företräde framför nationell rätt och om svensk rätt strider mot unionsrätten är domstolar och myndigheter skyldiga att tillämpa unionsrätten framför nationell rätt. Detta gäller i princip även om den inhemska normen tillhör landets konstitution (jfr prop. 1993/94:114 s. 13). Tillsynsförordningen och värdepappersbolagsförordningen är direkt tillämpliga i Sverige och har företräde framför konkurrerande nationella bestämmelser, t.ex. aktiebolagslagen. Att tillsynsförordningen och värdepappersbolagsförordningen har företräde framför svensk rätt innebär att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller för de aktuella företagen. Att tillsynsförordningen har företräde framför aktiebolagslagen följer dessutom uttryckligen av lagen (2004:297) om bank- och finansierings-rörelse (10 kap. 1 § och 11 kap. 1 §), som gäller för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag (kreditinstitut). För att aktiekapital ska få klassificeras som kärnprimärkapitalinstrument vid tillämpning av EU:s kapitaltäckningsregelverk krävs alltså att det inte får finnas någon skyldighet för de finansiella företagen att lämna utdelning till aktieägarna. Till skillnad från Sveriges advokatsamfund anser regeringen därför att förbudet, som också gäller utdelningar som är i överensstämmelse med försiktighetsregeln, innebär att det inte är möjligt att i nationell rätt ställa upp villkor som i någon form - t.ex. att utdelning villkoras av Finansinspektionens godkännande - möjliggör en utdelning som påkallas av minoriteten. För att förtydliga att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller för de finansiella företag som omfattas av EU:s kapitaltäckningsregelverk, bör det i svensk rätt införas uttryckliga undantag för de aktuella företagen. Sveriges advokatsamfund efterfrågar en redogörelse för vad som gäller för fondbolag och alternativa investeringsfonder. Regeringen konstaterar att de företag som tidigare omfattades av EU:s kapitaltäckningsregelverk på individuell nivå inte längre gör det (prop. 2017/18:5 s. 72-78). Hänvisningar till EU-rättsakter kan göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i en viss angiven lydelse. En dynamisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Tillsynsförordningen och värdepappersbolagsförordningen innehåller bestämmelser om krav på kapital för kreditinstitut och värdepappersbolag. För att ändringar i förordningarna ska få omedelbart genomslag vid tillämpning av tillsynslagen är hänvisningarna till tillsynsförordningen och värdepappersbolagsförordningen i tillsynslagen dynamiska, dvs. avser förordningarna i de vid varje tidpunkt gällande lydelserna (1 kap. 1 §; se t.ex. prop. 2020/21:173 s. 132, 133 och 242). 6 Ikraftträdande Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 15 november 2023. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Ändringarna i EU:s krishanteringsdirektiv ska träda i kraft den 15 november 2023. Lagändringarna bör därför träda i kraft den 15 november 2023. 7 Förslagens konsekvenser Regeringens bedömning: Förslagen innebär förtydliganden av gällande rätt. De får därför inte några konsekvenser, varken för det offentliga eller det privata. Promemorians bedömning: överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Sveriges advokatsamfund anser förslagets konsekvenser inte har analyserats tillräckligt. Skälen för regeringens bedömning: I EU:s krishanteringsregelverk finns regler om avveckling och rekonstruktion av finansiella företag. För att kapital och skulder i finansiella företag ska kunna skrivas ned eller konverteras i en kris ska företagen uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Vid tillämpning av kravet kategoriseras företagen i resolutionsenheter eller företag som inte är resolutionsenheter. En resolutionsenhet är en juridisk person inom EES som enligt en resolutionsplan ska vara föremål för resolutionsåtgärder. Det har gjorts ett förtydligande i EU:s krishanteringsregelverk som gäller beräkningen av kravet i fråga om företag som ingår i vissa gränsöverskridande koncerner. Om ett sådant företag hör hemma utanför EES men hade varit en resolutionsenhet om företaget hade hört hemma inom EES, ska det ingå i beräkningen av kravet. Det föreslås därför att ändringarna i EU:s krishanteringsregelverk ska genomföras i svensk rätt. Förslaget innebär alltså förtydliganden av gällande rätt. Det får därför inte några konsekvenser, varken för Riksgäldskontoret eller de finansiella företagen. Det finns då inte heller skäl att överväga några alternativa lösningar eller vidta några speciella informationsinsatser. I EU:s kapitaltäckningsregelverk finns krav på kapital och organisation för finansiella företag. Europeiska bankmyndigheten har ifrågasatt om svensk rätt står i överensstämmelse med unionsrätten. Det föreslås därför att det i svensk rätt ska förtydligas att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller vid tillämpning av EU:s kapitaltäckningsregelverk Förslaget innebär alltså förtydliganden av gällande rätt. Det får därför inte några konsekvenser, varken för Finansinspektionen eller de finansiella företagen. Det finns då inte heller skäl att överväga några alternativa lösningar eller vidta några speciella informationsinsatser. I bedömningarna ligger att förslagen inte heller har några offentligfinansiella eller samhällsekonomiska effekter. Sveriges advokatsamfunds remisskritik behandlas i avsnitt 5. 8 Författningskommentar 8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution 4 kap. 35 § Om minst två G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i tillsynsförordningen tillhör samma globalt systemviktiga institut och är resolutionsenheter, eller skulle ha varit resolutionsenheter om de hade varit etablerade inom EES, ska Riksgäldskontoret, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en av resolutionsenheterna eller samordnande resolutionsmyndighet, fatta ett gemensamt beslut med berörda utländska resolutionsmyndigheter om att tillämpa artikel 72e i tillsynsförordningen och om justeringar för att begränsa eller undanröja skillnader mellan kraven enligt. 1. 36 § 1 och artikel 12a i tillsynsförordningen, och 2. 36 § 2 och artikel 12a i tillsynsförordningen. Justeringar enligt första stycket får göras om förutsättningarna enligt artikel 45h.2 andra och tredje styckena i krishanteringsdirektivet är uppfyllda. Paragrafen innehåller bestämmelser om gemensamma beslut om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder i fråga om gränsöverskridande koncerner. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 45h.2 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 4. I paragrafen regleras hur det gemensamt beslutade kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska beräknas, om det i en gränsöverskridande koncern ingår flera G-SII-enheter som är resolutionsenheter. En G-SII-enhet är en juridisk person inom EES som enligt en resolutionsplan ska vara föremål för resolutionsåtgärder (2 kap. 1 §). En G-SII-enhet kan emellertid vara en juridisk person som är ett globalt systemviktigt institut, en del av ett globalt systemviktigt institut eller en del av ett globalt systemviktigt institut hemmahörande i ett land utanför EES (artikel 4.1.136 i tillsynsförordningen). Ändringen i första stycket innebär att det förtydligas hur G-SII-enheter utanför EES som inte är resolutionsenheter ingår i beräkningen av det gemensamt beslutade kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. 36 § Vid tillämpningen av 35 § ska det ytterligare krav som avses i 2 § bestämmas för 1. respektive resolutionsenhet eller G-SII-enhet utanför EES som skulle ha varit en resolutionsenhet om den hade varit etablerad inom EES, och 2. ett moderföretag inom EES som om det utgjorde den enda resolutionsenheten inom det globalt systemviktiga institutet. Paragrafen innehåller bestämmelser om gemensamma beslut om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder i fråga om gränsöverskridande koncerner. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 45d.4 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 4. Ändringarna i paragrafen är en följd av ändringarna i 35 §. 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster 3 kap. 4 a § Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller inte för betalningsinstitut. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vinstutdelning. Övervägandena finns i avsnitt 5. I paragrafen förtydligas att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller för betalningsinstitut. Att preferensaktier inte får räknas med som kärnprimärkapital följer av artikel 28.1 h i i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen). 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar 3 kap. 3 a § Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller inte för institut för elektroniska pengar. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vinstutdelning. Övervägandena finns i avsnitt 5. I paragrafen förtydligas att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller för institut för elektroniska pengar. Att preferensaktier inte får räknas med som kärnprimärkapital följer av artikel 28.1 h i i tillsynsförordningen. 8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag 1 kap. 14 § Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet, i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), gäller inte för 1. kreditinstitut, 2. värdepappersbolag, eller 3. sådana holdingföretag som på grupp- eller undergruppsnivå ska uppfylla kapitalbaskraven i artikel 92 i tillsynsförordningen eller artikel 11 i värdepappersbolagsförordningen. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vinstutdelning. Övervägandena finns i avsnitt 5. I paragrafen förtydligas att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller för kreditinstitut, värdepappersbolag eller sådana holdingföretag som på grupp- eller undergruppsnivå ska uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen eller artikel 11 i Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (värdepappersbolagsförordningen). Att preferensaktier inte får räknas med som kärnprimärkapital följer av artikel 28.1 h i i tillsynsförordningen. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2036 av den 19 oktober 2022 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 och direktiv 2014/59/EU vad gäller tillsynsbehandlingen av globala systemviktiga institut med en resolutionsstrategi med flera ingångspunkter och metoder för den indirekta teckningen av instrument som är kvalificerade för att uppfylla minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder Promemorians sammanfattning I EU:s krishanteringsregelverk finns regler om hantering av finansiella företag i kris. För att kapital och skulder i företag ska kunna skrivas ned eller konverteras i en kris, ska företagen uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet i Sverige, vilket bl.a. innebär att myndigheten, i gränsöverskridande fall, ska fatta ett gemensamt beslut tillsammans med utländska resolutionsmyndigheter. I EU:s krishanteringsregelverk har det förtydligats hur företag som ingår i ett globalt systemviktigt institut (G-SII-enheter) utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som skulle ha varit resolutionsenheter om de hade varit etablerade inom EES ska ingå i beräkningen av det gemensamt beslutade kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. I promemorian förslås att ändringarna i EU:s krishanteringsregelverk ska genomföras i svensk rätt. I EU:s kapitaltäckningsregelverk finns regler om kapitalkrav för finansiella företag. Europeiska bankmyndigheten har ifrågasatt om svensk rätt står i överensstämmelse med unionsrätten och i promemorian föreslås därför att det ska förtydligas att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller för kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar, betalningsinstitut eller sådana holdingföretag som på grupp- eller undergruppsnivå ska uppfylla kapitalkraven enligt EU:s kapitaltäckningsregelverk. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 november 2023. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution Härigenom föreskrivs att 4 kap. 35 och 36§§ lagen (2015:1016) om resolution ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 35 § Om minst två G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i tillsynsförordningen tillhör samma globalt systemviktiga institut och är resolutionsenheter, ska Riksgäldskontoret, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en av resolutionsenheterna eller samordnande resolutionsmyndighet, fatta ett gemensamt beslut med berörda utländska resolutionsmyndigheter om att tillämpa artikel 72e i tillsynsförordningen och om justeringar för att begränsa eller undanröja skillnader mellan kraven enlig Om minst två G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i tillsynsförordningen tillhör samma globalt systemviktiga institut och är resolutionsenheter, eller skulle ha varit resolutionsenheter om de hade varit etablerade inom EES, ska Riksgäldskontoret, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en av resolutionsenheterna eller samordnande resolutionsmyndighet, fatta ett gemensamt beslut med berörda utländska resolutionsmyndigheter om att tillämpa artikel 72e i tillsynsförordningen och om justeringar för att begränsa eller undanröja skillnader mellan kraven enlig 1. 36 § 1 och artikel 12a i tillsynsförordningen, och 2. 36 § 2 och artikel 12a i tillsynsförordningen. Justeringar enligt första stycket får göras om förutsättningarna enligt artikel 45h.2 andra och tredje styckena i krishanteringsdirektivet är uppfyllda 36 § Vid tillämpning av 35 § ska det ytterligare krav som avses i 2 § bestämmas för 1. respektive resolutionsenhet, och 1. respektive resolutionsenhet eller G-SII-enhet utanför EES som skulle ha varit en resolutionsenhet om det hade varit etablera inom EES, och 2. ett moderföretag inom EES som om det utgjorde den enda resolutionsenheten inom det globalt systemviktiga institutet. Denna lag träder i kraft den 15 november 2023. Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster Härigenom föreskrivs att det i lagen (2010:751) om betaltjänster ska införas en ny paragraf, 3 kap. 4 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 4 a § Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller inte för betalningsinstitut. Denna lag träder i kraft den 15 november 2023. Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar Härigenom föreskrivs att det i lagen (2011:755) om elektroniska pengar ska införas en ny paragraf, 3 kap. 3 a § av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 3 a § Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller inte för institut för elektroniska pengar. Denna lag träder i kraft den 15 november 2023. Förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att det i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska införas en ny paragraf, 1 kap. 14 §, och närmast före 1 kap. 14 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 14 § Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller inte för 1. kreditinstitut, 2. värdepappersbolag, eller 3. sådana holdingföretag som på grupp- eller undergruppsnivå ska uppfylla kapitalbaskraven i artikel 92 i tillsynsförordningen eller artikel 11 i värdepappersbolagsförordningen Denna lag träder i kraft den 15 november 2023. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden kommit in från FAR, Finansinspektionen, Finansbolagens Förening, Förvaltningsrätten i Stockholm, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Riksgäldskontoret, Sparbankernas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Sveriges riksbank och Sveriges advokatsamfund. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: AB Svensk Exportkredit, Kommuninvest i Sverige AB, Näringslivets Regelnämnd, Regelrådet, Svensk Värdepappersmarknad, Svenskt näringsliv, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Riksförbund, och Swedish Fintech Association. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2023-08-15 Närvarande: Justitierådet Mahmut Baran, f.d. justitierådet Mari Andersson och justitierådet Stefan Reimer EU:s kapitaltäcknings- och krishanteringsregelverk - några förtydliganden Enligt en lagrådsremiss den 22 juni 2023 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution, 2. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster, 3. lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar, 4. lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Therese Villard, biträdd av ämnesrådet Fredrik Opander. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 september 2023 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Wykman Regeringen beslutar proposition EU:s kapitaltäcknings- och kirshanteringsregelverk - några förtydliganden