Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2025/26:159 Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda Prop. 2025/26:159 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 5 mars 2026 Ulf Kristersson Ebba Busch (Klimat- och näringslivsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås ett nytt mål för effektiv energianvändning. Vidare föreslås ändringar i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader och i plan- och bygglagen (2010:900) för att genomföra det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda. I lagen om energideklaration för byggnader utökas kraven för när en energideklaration ska upprättas till att även gälla vid en ombyggnad som innefattar en betydande del av byggnadens klimatskärm, dvs. det som avskiljer byggnadens inomhusmiljö från utomhusmiljön. Vidare ska alla byggnader som ägs eller nyttjas av ett offentligt organ ha en energideklaration. Det införs en möjlighet till förenklad uppdatering av en energideklaration. Uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystem ska inspekteras med högst tre eller fem års intervall beroende på systemets storlek. Det införs också ett nytt verktyg, energirenoveringsplaner, som är frivilligt för byggnadsägaren att använda. Om möjligheten utnyttjas så kan planen ibland ersätta de rekommendationer som annars ska finnas i en energideklaration. För att underlätta tillsynen införs en upplysningsskyldighet för en byggnadsägare. Det tekniska egenskapskravet i plan- och bygglagen som avser laddning av elfordon ändras till att avse hållbar mobilitet. Ändringen gör det möjligt att, i enlighet med det omarbetade direktivet, ställa krav på att det ska finnas cykelparkeringsplatser. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Innehållsförteckning 1Beslut4 2Lagtext5 2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader5 2.2Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)12 3Ärendet och dess beredning13 4Ett nytt mål för effektiv energianvändning14 5Systemet med energideklarationer17 5.1Nya krav när det gäller energideklarationer17 5.2Nya tidsintervall för inspektioner22 5.3En möjlighet att låta upprätta en energirenoveringsplan23 5.4Upplysningsskyldighet för ägaren till en byggnad25 6Krav på byggnadsverk när det gäller hållbar mobilitet26 7Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser27 8Konsekvenser29 8.1Konsekvenser av förslaget till ett nytt mål för effektiv energianvändning29 8.2Konsekvenser av förslagen till genomförande av det omarbetade direktivet29 8.2.1Övergripande konsekvenser29 8.2.2Konsekvenser för staten32 8.2.3Konsekvenser för kommunerna32 8.2.4Konsekvenser för byggnadsägare33 8.2.5Konsekvenser för offentliga organ som äger byggnader33 8.2.6Konsekvenser för ideella organisationer34 8.2.7Konsekvenser för företag som utför energideklarationer34 8.2.8Konsekvenser för certifieringsorgan och utbildningsföretag35 8.2.9Konsekvenser för miljön35 8.2.10Tidpunkt för ikraftträdande35 8.2.11Övriga konsekvenser av genomförandet av det omarbetade direktivet36 9Författningskommentarer36 9.1Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader36 9.2Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)44 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (omarbetning)46 Sammanfattning av rapporten Översyn av systemet med energideklarationer114 Sammanfattning av rapporten Hållbar mobilitet117 Lagförslaget i rapporten Översyn av systemet med energideklarationer118 Lagförslaget i rapporten Hållbar mobilitet124 Förteckning över remissinstanserna125 Sammanfattning av promemorian En förbättrad möjlighet att utöva tillsyn över att lagen om energideklarationer följs127 Promemorians lagförslag128 Förteckning över remissinstanserna129 Sammanfattning av promemorian Ett energipolitiskt mål för en effektiv energianvändning130 Förteckning över remissinstanserna132 Lagrådsremissens lagförslag133 Lagrådets yttrande141 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 2026143 Beslut Regeringens förslag: Riksdagen godkänner det mål som regeringen föreslår för effektiv energianvändning (avsnitt 4). Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900). Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader dels att 8 a § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 8 a § ska utgå, dels att 3, 5, 8–10, 12, 13 och 16 §§ och rubrikerna närmast före 3, 9 och 10 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sex nya paragrafer, 4 a, 6 c, 7 a, 9 a, 9 b och 24 a §§, och närmast före 7 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Definitioner Ord och uttryck 3 § I denna lag avses med energiprestanda: den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år, klimatskärm: de delar av en byggnad som avskiljer dess inomhusmiljö från utomhusmiljön, kylgenerator: en del av ett luftkonditioneringssystem som genererar användbar kyla och som ingår i byggnadens energianvändning, luftkonditioneringssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, genom vilken temperaturen kan kontrolleras eller sänkas, nominell effekt: den maximala värmeeffekt, uttryckt i kilowatt, som tillverkaren fastställt och garanterar vid kontinuerlig drift om de av tillverkaren angivna verkningsgraderna respekteras, nominell effekt: den maximala termiska effekt, uttryckt i kilowatt, som tillverkaren har fastställt och garanterar vid kontinuerlig drift, om de verkningsgrader som tillverkaren har angett respekteras, offentliga organ: statliga, regionala och kommunala myndigheter samt enheter som direkt finansieras och administreras av sådana myndigheter men som inte är av industriell eller kommersiell karaktär, uppvärmningssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft genom vilken temperaturen kan höjas, och uppvärmningssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft genom vilken temperaturen kan höjas, ventilationssystem: ett installationssystem som tillför utomhusluft naturligt eller mekaniskt till ett utrymme, och värmegenerator: den del av ett uppvärmningssystem som genererar värme genom en eller flera av följande processer: 1. förbränning av bränsle, 2. jouleeffekt i värmeelement med elektriska motstånd, eller 3. värmeupptagning med hjälp av en värmepump från en värmekälla i form av omgivningsluft, ventilationsfrånluft, vatten eller mark. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om vad som avses med nominell effekt och värmegenerator. 4 a § Den som äger en byggnad där det utförs en ombyggnad som omfattar en betydande del av byggnadens klimatskärm ska se till att det finns en energideklaration upprättad för den ombyggda byggnaden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som avses med en betydande del av byggnadens klimatskärm. 5 § Den som äger en byggnad ska se till att det alltid finns en energideklaration upprättad för byggnaden om Den som äger en byggnad ska se till att det alltid finns en energideklaration upprättad för byggnaden, om 1. byggnaden ägs av ett offentligt organ, 1. en total användbar golvarea på över 250 kvadratmeter ofta besöks av allmänheten, eller 2. byggnaden har en total användbar golvarea på över 250 kvadratmeter som ofta besöks av allmänheten, eller 2. byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt. 3. byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om beräkning av total användbar golvarea. 6 c § Den som äger en byggnad för vilken det finns en giltig energideklaration får göra en förenklad uppdatering av deklarationen, om en avgränsad åtgärd som påverkar byggnadens energiprestanda har genomförts. En sådan uppdatering påverkar inte energideklarationens giltighetstid. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förenklad uppdatering av en energideklaration. Energirenoveringsplan 7 a § Den som äger en byggnad får låta upprätta en energirenoveringsplan för byggnaden. En energirenoveringsplan får upprättas självständigt eller tillsammans med en energideklaration. 8 § Innan en energideklaration upprättas för en befintlig byggnad ska den som äger byggnaden se till att byggnaden besiktas på plats. Innan en energideklaration eller en energirenoveringsplan upprättas för en befintlig byggnad ska den som äger byggnaden se till att byggnaden besiktas på plats. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om besiktning enligt första stycket och om undantag från kravet på sådan besiktning. Energideklarationens innehåll Innehållet i energideklarationen och energirenoveringsplanen 9 § I en energideklaration ska det anges 1. en uppgift om byggnadens energiprestanda, 2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden, 3. om radonmätning har utförts i byggnaden, 4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, och 4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för a) att förbättra byggnadens energiprestanda, b) att minska byggnadens driftsrelaterade utsläpp av växthusgaser, och c) att förbättra kvaliteten på inomhusmiljön, och 5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders. I fall som avses i 8 a § ska energideklarationen även innehålla 1. en bedömning av värmegeneratorns eller luftkonditioneringssystemets verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens uppvärmnings- eller kylbehov, 2. rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra systemets energiprestanda. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 ska fastställas, om vilka referensvärden som ska användas enligt första stycket 5 och om vilka ytterligare uppgifter som ska lämnas i deklarationen. 9 a § Om en energirenoveringsplan upprättas tillsammans med en energideklaration, ska rekommendationer enligt 9 § första stycket 4 inte lämnas i deklarationen. 9 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas i en energirenoveringsplan. Inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem i byggnader som inte ska energideklareras Inspektion av uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystem 10 § Om det i en byggnad som inte ska energideklareras enligt 5 § finns ett sådant system som anges i 8 a § första stycket, ska byggnadens ägare se till att systemets tillgängliga delar inspekteras minst vart tionde år och att det till följd av det upprättas ett inspektionsprotokoll. Protokollet ska innehålla de uppgifter som anges i 9 § andra stycket. Om en byggnad har ett uppvärmnings-, ventilations- eller luftkonditioneringssystem eller flera sådana system, med en sammanlagd nominell effekt på över 70 kilowatt, ska byggnadens ägare se till att systemets tillgängliga delar inspekteras och att det till följd av det upprättas ett inspektionsprotokoll. Den sammanlagda nominella effekten ska vara summan av värmegeneratorernas och kylgeneratorernas nominella effekter. En inspektion ska utföras minst 1. vart tredje år, om den sammanlagda nominella effekten överstiger 290 kilowatt, och 2. vart femte år, om den sammanlagda nominella effekten överstiger 70 men inte 290 kilowatt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kraven i första stycket, om undantag från dessa krav och om vilka uppgifter som ska lämnas i protokollet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kraven på inspektion, om undantag från dessa krav och om vilka uppgifter som ska lämnas i protokollet. 12 § Den som ska se till att det enligt 4, 5 eller 6 § finns en energideklaration upprättad eller att ett system inspekteras enligt 10 § ska utse en oberoende expert som Den som ska se till att det enligt 4, 4 a, 5, eller 6 § finns en energideklaration upprättad eller att ett system inspekteras enligt 10 § eller som vill låta upprätta en energirenoveringsplan enligt 7 a §, ska utse en oberoende expert som 1. gör en besiktning och en inspektion enligt 8 och 8 a §§ eller en inspektion enligt 10 §, 1. gör en besiktning enligt 8 § eller en inspektion enligt 10 §, 2. upprättar en energideklaration eller ett inspektionsprotokoll, och 2. upprättar en energideklaration, en energirenoveringsplan eller ett inspektionsprotokoll, och 3. för över deklarationen eller protokollet elektroniskt till Boverket. 3. för över deklarationen, planen eller protokollet elektroniskt till Boverket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka krav på sakkunskap och oberoende som ska ställas på en oberoende expert. 13 § Den som äger en byggnad ska se till att den energideklaration som senast har upprättats för byggnaden 1. visas på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden, om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 1, eller på en väl synlig plats i byggnaden, om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 2, 1. visas på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden, om det gäller en sådan byggnad som avses i a) 5 § första stycket 1 och som ofta besöks av allmänheten, eller b) 5 § första stycket 2, 2. visas på en väl synlig plats i byggnaden, om det gäller en sådan byggnad som avses i a)  5 § första stycket 1 och som inte ofta besöks av allmänheten, eller b)  5 § första stycket 3, 2. visas för en presumtiv nyttjanderättshavare om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 2 eller för en spekulant om det gäller en sådan byggnad som avses i 6 §, 3. överlämnas till en ny nyttjanderättshavare om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 2 eller till en ny ägare om det gäller en sådan byggnad som avses i 6 §. 3. visas för en presumtiv nyttjanderättshavare om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 3 eller för en spekulant om det gäller en sådan byggnad som avses i 6 §, 4. överlämnas till en ny nyttjanderättshavare om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 3 eller till en ny ägare om det gäller en sådan byggnad som avses i 6 §. I de fall en nyttjanderätt säljs ska säljaren av nyttjanderätten, i stället för ägaren till byggnaden, se till att energideklarationen visas och överlämnas enligt första stycket 2 och 3. I de fall en nyttjanderätt säljs ska säljaren av nyttjanderätten, i stället för ägaren till byggnaden, se till att energideklarationen visas och överlämnas enligt första stycket 3 och 4. Om det finns en energideklaration när en byggnad, en del av en byggnad eller en andel i en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning, ska den som äger byggnaden eller, i de fall som avses i andra stycket, säljaren, se till att den uppgift om byggnadens energiprestanda som finns i energideklarationen anges vid annonsering. Om en byggnad, en del av en byggnad eller en andel i en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning, ska den som äger byggnaden eller, i de fall som avses i andra stycket, säljaren, se till att den uppgift om byggnadens energiprestanda som finns i energideklarationen anges vid annonsering. 16 § Boverket ska föra ett register över de energideklarationer och inspektionsprotokoll som har lämnats till verket enligt 12 § (energideklarationsregistret). Boverket ska föra ett energideklarationsregister över de energideklarationer, inspektionsprotokoll och energirenoveringsplaner som har lämnats till verket enligt 12 §. 24 a § En ägare till en byggnad är skyldig att på begäran av tillsynsmyndigheten lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026. 2. För byggnader som avses i 5 § första stycket 1 och som före ikraftträdandet inte har omfattats av ett krav på att det ska finnas en energideklaration upprättad, ska en energideklaration vara upprättad senast den 1 juli 2028. Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för det avsedda ändamålet, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, 9. hushållning med vatten och avfall, 10. bredbandsanslutning, och 11. laddning av elfordon. 11. hållbar mobilitet. Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för a) åtgärder som kräver bygglov, om en ansökan om bygglov har gjorts före ikraftträdandet, och b) åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §, om en sådan anmälan har gjorts före ikraftträdandet. Ärendet och dess beredning Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (i det följande det omarbetade direktivet) trädde i kraft den 28 maj 2024. Det ersätter Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (i det följande det tidigare direktivet). Det omarbetade direktivet ska vara genomfört i nationell rätt senast den 29 maj 2026. Direktivet finns i bilaga 1. Regeringen gav den 13 juni 2024 Boverket i uppdrag att genomföra en översyn av systemet med energideklarationer enligt det omarbetade direktivet (KN2024/01303). Boverket redovisade uppdraget den 28 februari 2025 i rapporten Översyn av systemet med energideklarationer – Förslag på författningsändringar, delredovisning av regeringsuppdrag (Rapport 2025:6). En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 2. Regeringen gav den 20 juni 2024 Boverket i uppdrag att ta fram underlag för genomförandet av krav inom hållbar mobilitet i det omarbetade direktivet (KN2024/01374). Boverket redovisade uppdraget den 28 februari 2025 i rapporten Hållbar mobilitet – Delrapport uppdrag inom EPBD (Rapport 2025:8). En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 3. Boverkets lagförslag enligt rapporten Översyn av systemet med energideklarationer finns i bilaga 4 och enligt rapporten Hållbar mobilitet i bilaga 5. Rapporterna har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissvaren finns tillgängliga i Klimat- och näringslivsdepartementet (KN2025/00719). Boverket har i en framställan till regeringen uppgett att det till följd av avgöranden i förvaltningsdomstol är svårt att utöva den tillsyn som myndigheten enligt regelverket ska utöva (KN2025/00654). Inom Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) har därför promemorian En förbättrad möjlighet att utöva tillsyn över att lagen om energideklarationer följs, tagits fram. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 7. Promemorians lagförslag finns i bilaga 8. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 9. Remissvaren finns tillgängliga i Klimat- och näringslivsdepartementet (KN2025/01753). Inom Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) har även promemorian Ett energipolitiskt mål för en effektiv energianvändning, tagits fram. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 10. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 11. Remissvaren finns tillgängliga i Klimat- och näringslivsdepartementet (KN2025/02031). I propositionen behandlas förslagen i promemoriorna och lagförslagen i rapporterna. Anpassningen av svensk rätt till det omarbetade direktivet kräver även ändringar på förordningsnivå och i myndighetsföreskrifter. Lagrådet Regeringen beslutade den 18 december 2025 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 12. Lagrådets yttrande finns i bilaga 13. Regeringen följer Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentaren. I förhållande till lagrådsremissen görs även vissa språkliga och redaktionella ändringar. Ett nytt mål för effektiv energianvändning Regeringens förslag Energianvändningen i Sverige ska vara effektiv och bidra till stärkt motståndskraft, konkurrenskraftiga energipriser, ett resurseffektivt energisystem och samhällets elektrifiering. En effektiv energianvändning ska innebära en god hushållning av energiresurser, utjämning av effekttoppar samt ökad förmåga till efterfrågeflexibilitet och energilagring. Regeringens bedömning Effektiv energianvändning kännetecknas av att den ger stor nytta i relation till de resurser som används. Det innebär att bränslen, anläggningar, installationer och infrastruktur nyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt, för att ge nytta både till användaren och energisystemet som helhet. Vägledande för den politiska inriktningen bör vara att identifiera och åtgärda hinder och marknadsmisslyckanden för att på så sätt bidra till att uppfylla de energi- och klimatpolitiska målen. Statens energimyndighet bör få det övergripande ansvaret att följa upp det nya målet och att ta fram förslag på indikatorer för mätning av utveckling och framsteg. Förslaget och bedömningen i promemorian Ett energipolitiskt mål för en effektiv energianvändning Promemorians förslag och bedömning stämmer överens med regeringens förslag och bedömning. Remissinstanserna Flertalet remissinstanser, bl.a. Affärsverket Svenska kraftnät, Boverket, Energiföretagen, E.ON, Energimarknadsinspektionen, Företagarna, Försvarsmakten, IKEM, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Naturvårdsverket, Region Gotland, Region Gävleborg, Region Jönköping, Region Kalmar, Region Stockholm, Statens jordbruksverk, SveMin, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Tillväxtanalys, tillstyrker eller är positiva till att det nuvarande målet för energieffektivisering ses över och att förslaget till ny målformulering är kvalitativt och inkluderar fler aspekter av effektiv energianvändning, till exempel bidrag till trygg energiförsörjning och utjämning av effekttoppar. Statens energimyndighet tillstyrker i huvudsak förslaget men föreslår justeringar. Myndigheten anser att målet bör omfatta hela energisystemet, eftersom ett alltför snävt fokus på slutanvändningen riskerar att missa energieffektiviseringspotentialen vid omvandlingen av energi. Att det inte bör vara så stort fokus på och ansvar för användare av energi att effektivisera lyfts också av Jernkontoret och Energiföretagen. Flera remissinstanser som är positiva till förslaget delar uppfattningen att det är viktigt med relevanta indikatorer för uppföljning, som de gärna deltar i framtagandet av. Några av de remissinstanser som är positiva till förslaget, bl.a. Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Region Stockholm, föreslår att målet kompletteras med ett eller flera kvantitativa tidsatta mål, t.ex. etappmål eller delmål, som på ett tydligt sätt kan följas upp och visa på måluppfyllelse. Ett antal remissinstanser, bl.a. 2030-sekretariatet, Byggföretagen, Energieffektiviseringsföretagen, KTH, Länsstyrelsen i Hallands län, Mobility Sweden, Region Halland och RISE, avstyrker eller är negativa till förslaget. De anser att en kvantitativ målformulering behövs för en tydlig styrning och prioritering. De anser även att förslaget inte är i linje med Sveriges indikativa nationella bidrag till det bindande övergripande EU-målet om minskning av den totala slutliga energianvändningen till 2030. Region Värmland och Region Västernorrland anser att det inte är möjligt att göra en bedömning av om målformuleringen är bra förrän indikatorer har tagits fram. Skälen för regeringens förslag Riksdagen beslutade 2018 att den svenska energipolitiken ska syfta till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet (prop. 2017/18:228, bet. 2017/18:NU22, rskr. 2017/18:411). Vid samma tillfälle beslutade riksdagen att godkänna ett mål som innebär att Sverige ska ha 50 procent effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005. Sedan målet beslutades har det blivit tydligt att elanvändningen kan behöva öka för att det ska gå att nå Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp senast 2045 och möjliggöra den gröna omställningen. En effektiv användning av energi är ett viktigt bidrag till minskad klimatpåverkan. Det nuvarande energieffektiviseringsmålet, där en minskad mängd tillförd energi är positivt för måluppfyllelsen, riskerar därför att stå i konflikt med den utveckling med ökad elektrifiering som är avgörande för att klimatmålen ska nås. Det har även blivit tydligare att kärnkraft har en viktig roll att spela för ett välfungerande elsystem och för att nå mål om nettonollutsläpp i Sverige och i EU. Det nuvarande målet, som mäts i termer av tillförd energi, innebär att det inte råder konkurrensneutralitet mellan olika kraftslag, eftersom anläggningar med termiska förluster, exempelvis kärnkraft, missgynnas. I propositionen Energipolitikens långsiktiga inriktning bedömde regeringen att ett nytt energieffektiviseringsmål bör främja en samhällsekonomiskt effektiv användning av energi och effekt samt ett effektivt nyttjande av energisystemet som bidrar till den gröna omställningen (prop. 2023/24:105 s. 56). I samma proposition föreslogs också två nya mål för Sveriges elsystem: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. De målen har fastställts av riksdagen (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14, rskr. 2023/24:201). I promemorian föreslås att att det tidigare målet om 50 procent effektivare energianvändning till 2030 ersätts av ett nytt mål om effektiv energianvändning. Enligt förslaget ska energianvändningen i Sverige vara effektiv och bidra till stärkt motståndskraft, konkurrenskraftiga energipriser, ett resurseffektivt energisystem och samhällets elektrifiering. En effektiv energianvändning ska innebära god hushållning av energiresurser, utjämning av effekttoppar samt ökad förmåga till efterfrågeflexibilitet och energilagring. Som flera remissinstanser lyfter så innebär utformningen av det föreslagna nya målet bättre möjligheter att kunna ta hänsyn till fler syften än vad dagens mål tar hänsyn till, såsom behov av flexibilitet och minskad effektanvändning. Det nya målet bör även kunna ses som långsiktig vägledning till samhällets aktörer och för de åtgärder de genomför för att bidra till måluppfyllelse. Det nya målet innebär, till skillnad från det tidigare, inget hinder för utbyggnad av termisk elproduktion. Det är viktigt med planerbar och fossilfri kraftproduktion för att uppnå ett robust elsystem. Målet för en effektiv energianvändning ska även ses i relation till de två nya målen för elsystemet, där planeringsmålet och leveranssäkerhetsmålet tar sikte på att tydliggöra ambitionen när det gäller elsystemets utveckling och skapa förutsättningar att leverera el där efterfrågan finns i rätt tid och i tillräcklig mängd i den utsträckning som är samhällsekonomiskt effektivt. Den roll som målet för en effektiv energianvändning bör ha är att bidra till att den tillförda elproduktionen ger en så stor nytta som möjligt i relation till de resurser som används, samt att potentialen för utjämning av effekttoppar, lagring och flexibilitet nyttjas i större utsträckning. Det är också avgörande för att nå de klimatpolitiska målen att de fossila bränslena fasas ut. Detta underlättas av en effektiv energianvändning. Flera remissinstanser lyfter att den föreslagna målformuleringen ger användarledet ett orimligt stort ansvar för att vidta åtgärder. Regeringen bedömer dock att målet för en effektiv energianvändning genom att det fokuserar på användarledet kompletterar och undviker överlapp med planeringsmål, leveranssäkerhetsmål och mål om 100 procent fossilfri elproduktion som fokuserar på leverans av el. Målet är även utformat för att bidra till det övergripande målet för energieffektivitet i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 av den 13 september 2023 om energieffektivitet och om ändring av förordning (EU) 2023/955 (EED), som innebär att den slutliga energianvändningen ska minska med 11,7 procent jämfört med ett referensscenario mellan åren 2020 och 2030. Förslaget är även i linje med principen om ”energieffektivitet först” i EED, där medlemsstaterna ska överväga energieffektiviseringsåtgärder, särskilt på användarsidan, innan de beslutar om större energiinvesteringar. Genom ett politiskt mål som omfattar användarledet möjliggörs statliga insatser i de fall det kan motiveras utifrån identifierade marknadsmisslyckanden och för måluppfyllelse. Ett antal remissinstanser framför att det behövs en kvantitativ målformulering för att visa på en tydlig riktning och prioritering. Regeringen anser att den nuvarande kvantitativa målformuleringen inte är anpassad till den elektrifiering som energiomställningen kräver eller till det riksdagsbundna målet om 100 procent fossilfri elproduktion. En effektiv energianvändning bör, utöver minskad energianvändning, även breddas till att innefatta utjämning av effekttoppar och ökad förmåga till såväl efterfrågeflexibilitet som energilagring. En kvantitativ målformulering som inkluderar alla dessa aspekter riskerar att skapa en större otydlighet när det kommer till riktning och prioritering. En uppföljning av den kvalitativa målformuleringen genom indikatorer kan däremot ge riktning och tydlighet när det gäller utveckling mot måluppfyllelse. Indikatorer kan, förutom att följa upp mängden använd energi, exempelvis mäta utvecklingen när det gäller energieffektivisering, utjämning av effekttoppar, efterfrågeflexibilitet och energilagring. En annan synpunkt som lyfts av flera remissinsatser är att målformuleringen saknar koppling till det indikativa nationella bidraget för slutlig energianvändning till 2030 i EED. Regeringen bedömer att indikatorerna även ska kunna möjliggöra uppföljning mot det indikativa nationella bidraget och andra viktiga mål och delmål i EED och det omarbetade direktivet. Indikatorerna bör också kunna användas för att följa upp det kommande vägledande nationella målet för icke-fossil flexibilitet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1747 av den 13 juni 2024 om ändring av förordningarna (EU) 2019/942 och (EU) 2019/943 vad gäller förbättring av utformningen av unionens elmarknad. Regeringen bedömer att det finns behov av en regelbunden uppföljning genom indikatorer. Det finns inget behov av att fastställa kvantitativa och tidsatta mål, eftersom de kvantitativa indikatorerna kan användas för att uppfylla detta syfte. Sammanfattningsvis anser regeringen att det tidigare målet om 50 procent effektivare energianvändning till 2030 bör ersättas av ett nytt mål om effektiv energianvändning. Det nya målet bör vara att energianvändningen i Sverige ska vara effektiv och bidra till stärkt motståndskraft, konkurrenskraftiga energipriser, ett resurseffektivt energisystem och samhällets elektrifiering. En effektiv energianvändning bör i detta sammanhang innebära god hushållning av energiresurser, utjämning av effekttoppar samt ökad förmåga till efterfrågeflexibilitet och energilagring. Systemet med energideklarationer Nya krav när det gäller energideklarationer Regeringens förslag Vid en ombyggnad som omfattar en betydande del av den s.k. klimatskärmen ska en energideklaration upprättas för byggnaden. Med klimatskärm ska avses de delar av en byggnad som avskiljer dess inomhusmiljö från utomhusmiljön. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad som avses med en betydande del av klimatskärmen. En energideklaration ska också upprättas för alla byggnader som ägs eller nyttjas av offentliga organ. Med offentliga organ ska avses statliga, regionala och kommunala myndigheter och vissa enheter som direkt finansieras och administreras av sådana myndigheter. En energideklaration ska innehålla rekommendationer om hur byggnadens driftsrelaterade utsläpp av växthusgaser kan minskas och hur kvaliteten på inomhusmiljön kan förbättras. Det ska vara möjligt att uppdatera en energideklaration genom ett förenklat förfarande utan att energideklarationens giltighetstid påverkas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om förenklad uppdatering. En energideklaration för en byggnad som ägs av ett offentligt organ och som ofta besöks av allmänheten ska visas upp på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden. Om en byggnad som ägs av ett offentligt organ inte ofta besöks av allmänheten ska deklarationen visas upp på en väl synlig plats i byggnaden. Förslaget i rapporten Översyn av systemet med energideklarationer Rapportens förslag stämmer delvis överens med regeringens förslag. I rapporten begränsas offentliga organ till statliga, regionala och kommunala myndigheter. I rapporten föreslås dels att kravet på att energideklarera byggnader som har en total användbar golvarea på över 250 kvadratmeter som ofta besöks av allmänheten ska tas bort, dels att kravet på att energideklarera byggnader som ägs av offentliga organ ska gälla endast om byggnaden ofta besöks av allmänheten. I rapporten föreslås inte att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad som avses med en betydande del av klimatskärmen. Remissinstanserna Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Statens energimyndighet påpekar att uttrycken ombyggnad och större renovering behöver ses över och flera remissinstanser, däribland Fastighetsägarna, HSB och Riksbyggen avstyrker användningen av uttrycket ombyggnad. Stockholms stad och Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att ett krav på att upprätta en energideklaration inte bör begränsas till ombyggnad av klimatskärmen utan även bör inkludera andra ombyggnationer som medför en ändrad energianvändning i byggnaden. Malmö kommun anser att kravet på att upprätta en energideklaration vid ombyggnad som omfattar en betydande del av klimatskärmen är oklart. Statens energimyndighet anser att kravet på energideklaration för byggnader som ägs eller nyttjas av offentliga organ bör gälla oavsett om byggnaden ofta besöks av allmänheten eller inte. Fastighetsägarna, Sveriges Arkitekter och Länsstyrelsen i Dalarnas län förespråkar att alla byggnader som ofta besöks av allmänheten ska omfattas av ett krav på att ha en energideklaration upprättad, oavsett vem som äger byggnaden. Akademiska hus, HSB, Sveriges Allmännytta och Riksbyggen föreslår att giltighetstiden för en energideklaration ska räknas från datumet för den förenklade uppdateringen. Skälen för regeringens förslag Enligt det omarbetade direktivet ska ett digitalt energicertifikat utfärdas för byggnader eller byggnadsenheter när de uppförs, har genomgått en större renovering, säljs eller hyrs ut till en ny hyresgäst eller för vilka ett hyreskontrakt förnyas (artikel 20.1). Det framgår också att energicertifikat ska utfärdas för byggnader som ägs eller nyttjas av offentliga organ. Termen energicertifikat i det omarbetade direktivet motsvaras i svensk rätt av energideklaration. Kravet på energideklaration vid ombyggnad och förnyat hyreskontrakt I lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader (LED) finns redan en skyldighet för den som uppför, äger, säljer eller hyr ut sin byggnad att upprätta en energideklaration (4–6 §§). Kravet att upprätta en energideklaration vid en större renovering som omfattar en betydande del av klimatskärmen är dock nytt i det omarbetade direktivet och behöver genomföras i svensk rätt. Med klimatskärm avses de delar av en byggnad som avskiljer dess inomhusmiljö från utomhusmiljön. I det omarbetade direktivet finns en definition av uttrycket större renovering med två alternativ, där det ena bygger på kostnaden för renovering av klimatskärmen i relation till byggnadens värde och det andra på hur stor del av klimatskärmens yta som renoveras (artikel 2.22). Medlemsstaterna får välja mellan alternativen. I rapporten föreslås därför att kravet ska gälla vid en ombyggnad som omfattar en betydande del av byggnadens klimatskärm. Regeringen har tidigare bedömt att uttrycket större renovering i liknande situationer bör motsvaras av uttrycket ombyggnad (prop. 2013/14:174, s. 130). Flera remissinstanser invänder mot förslaget att knyta skyldigheten att energideklarera till en ombyggnad och menar att uttrycket behöver ses över. Boverket har genomfört en översyn av uttrycket ”ombyggnad” och då inte föreslagit att uttrycket ”större renovering” ska införas i PBL. Regeringen finner inte skäl att frångå den tidigare bedömningen och instämmer därför i Boverkets uppfattning att uttrycket ombyggnad även i detta fall bör motsvara uttrycket större renovering och ska användas för att avgränsa skyldigheten att upprätta en energideklaration. Avgränsningen till att ombyggnaden ska omfatta en betydande del av byggnadens klimatskärm stämmer väl överens med definitionen av större renovering i direktivet. Regeringen anser därför, till skillnad från Länsstyrelsen i Jönköpings län, att det är en lämplig avgränsning. Som Malmö kommun är inne på behöver det i det fortsatta genomförandet uppmärksammas så att det inte blir otydligt när en energideklaration ska upprättas. Den typen av detaljerad reglering bör dock inte införas på lagnivå. I stället bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter om vad som avses med en betydande del av klimatskärmen. Det bör i lagen anges vad som avses med klimatskärm. Ett annat nytt krav är att det ska finnas en giltig energideklaration när ett hyreskontrakt förnyas. Det är redan genomfört genom kravet att det alltid ska finnas en energideklaration om en byggnad eller en del av en byggnad upplåts med nyttjanderätt (5 § första stycket 2 LED). Krav på energideklaration för byggnader som ägs av offentliga organ eller som ofta besöks av allmänheten Kravet i det omarbetade direktivet på att det ska upprättas en energideklaration för byggnader som ägs eller nyttjas av offentliga organ är delvis nytt. Tidigare har det funnits ett krav knutet till byggnader där en viss golvarea utnyttjas av en offentlig myndighet och ofta besöks av allmänheten. Enligt LED finns en skyldighet att energideklarera om en total användbar golvarea på över 250 kvadratmeter i byggnaden ofta besöks av allmänheten (5 § första stycket 1). Det krävs inte att byggnaden nyttjas av ett offentligt organ. Det tidigare direktivet har alltså genomförts på ett sätt som gått utöver vad direktivet krävt i fråga om vilka byggnader som ofta besöks av allmänheten som ska energideklareras (se prop. 2011/12:120, s. 37 och 38). I rapporten föreslås att kravet på energideklaration inte längre ska vara beroende av hur stor golvarea som ofta besöks av allmänheten. I stället föreslås att byggnader som ägs av offentliga organ ska träffas av kravet, om byggnaden ofta besöks av allmänheten. Byggnader som nyttjas av offentliga organ men ägs av någon annan omfattas av det befintliga kravet för byggnader som upplåts med nyttjanderätt (5 § första stycket 2 LED). Som Statens energimyndighet påpekar strider det mot det omarbetade direktivets ordalydelse att begränsa skyldigheten i fråga om byggnader som ägs av offentliga organ till byggnader som ofta besöks av allmänheten. Att det, som påpekas i rapporten, finns en skälssats som antyder att särskilda krav bör gälla för byggnader som ofta besöks av allmänheten är inte tillräckligt för att avvika från det omarbetade direktivets ordalydelse. Kravet bör därför gälla samtliga byggnader som ägs av offentliga organ. Enligt det omarbetade direktivet ska det införas minimistandarder för energiprestanda som lokalbyggnader ska ha uppnått 2030 och 2033 (artikel 9). För att underlätta det arbetet kommer informationen i energideklarationen att behövas. Informationen kommer också att möjliggöra en effektiv tillsyn. Om kravet på energideklaration tas bort för byggnader som ofta besöks av allmänheten men som inte ägs av offentliga organ, måste information om sådana byggnader hämtas in på annat sätt. Det är inte motiverat att skapa ett nytt system för denna informationsinhämtning. Eftersom det handlar om byggnader som ofta besöks av allmänheten, bör också hänsyn tas till den roll en energideklaration har för att sprida information om en byggnads energiprestanda (prop. 2011/12:120, s. 38). Regeringen instämmer därför med de remissinstanser som förespråkar att alla byggnader som ofta besöks av allmänheten ska omfattas av ett krav på att det ska upprättas en energideklaration oavsett vem som äger byggnaden. Kravet bör dock även i fortsättningen begränsas till byggnader med en total användbar golvarea på över 250 kvadratmeter som ofta besöks av allmänheten. För byggnader som har en golvarea på över 250 kvadratmeter som ofta besöks av allmänheten gäller enligt LED att deklarationen ska visas upp på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden. I en byggnad som upplåts med nyttjanderätt ska deklarationen visas upp på en väl synlig plats i byggnaden (13 § första stycket 1). Enligt det omarbetade direktivet ska energideklarationer för byggnader som ägs av offentliga organ och ofta besöks av allmänheten visas på en framträdande plats som är klart synlig för allmänheten (artikel 21). För övriga lokalbyggnader gäller att energideklarationen ska visas på en framträdande och klart synlig plats. För byggnader som ägs av offentliga organ behöver därför kravet på att visa upp energideklarationen se olika ut beroende på om byggnaden ofta besöks av allmänheten eller inte. Uttrycket offentliga organ Enligt det omarbetade direktivet avses med uttrycket offentliga organ detsamma som i artikel 2.12 i EED. Enligt den definitionen avses med offentliga organ nationella, regionala eller lokala myndigheter och enheter som direkt finansieras och administreras av dessa myndigheter men som inte är av industriell eller kommersiell karaktär. I rapporten föreslås dock att endast ledet om myndigheter ska omfattas när det gäller krav på upprättande av energideklarationer. Det har inte framkommit några skäl för varför uttrycket ska ha en annan innebörd än det har i EED. Det finns också skäl att anta att det även vid tillämpning av uttrycket i LED är av intresse att känna till även enheternas energiprestanda. Uttrycket bör därför även i LED få samma innebörd som i EED. Energideklarationens innehåll I det omarbetade direktivet specificeras i större utsträckning än tidigare vilka uppgifter som ska ingå i en energideklaration. De uppgifter som energideklarationen ska innehålla regleras på olika nivåer i det svenska regelverket och flera av kraven bör genomföras på lägre nivå än lag. Kravet i artikel 19.5 på att en energideklaration ska innehålla rekommendationer om hur byggnadens driftsrelaterade utsläpp av växthusgaser kan minskas och hur kvaliteten på inomhusmiljön kan förbättras bör dock, som föreslås i rapporten, framgå av lag. Förenklad uppdatering av en energideklaration I det omarbetade direktivet har det införts en möjlighet att göra en förenklad uppdatering av en energideklaration (artikel 19.14). En förenklad uppdatering syftar till att en byggnadsägare ska kunna visa på resultatet av genomförda åtgärder och få en energideklaration som visar byggnadens aktuella status, utan att samtidigt behöva uppdatera hela deklarationen. En förenklad uppdatering ska vara möjlig om endast enskilda åtgärder genomförs, t.ex. uppgradering av enskilda element, men ska också kunna användas om åtgärder som exempelvis anges i en energirenoveringsplan genomförs. Det bör därför införas en möjlighet att göra en förenklad uppdatering av en energideklaration. Några remissinstanser anser att deklarationens giltighetstid bör förlängas om en förenklad uppdatering görs. Det skulle dock förutsätta att uppdateringen omfattade hela deklarationen. Giltighetstiden för en energideklaration ska enligt det omarbetade direktivet fortfarande vara tio år. Regeringen anser därför inte att det omarbetade direktivet ger utrymme för att förlänga giltighetstiden på grundval av en förenklad uppdatering. Det kan behövas mer detaljerade bestämmelser om hur en förenklad uppdatering kan göras. Det kan t.ex. handla om hur en uppdatering ska lämnas till Boverket, om vissa eller alla uppdateringar behöver föregås av en besiktning eller om vilka uppgifter som bör uppdateras i energideklarationen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om förenklad uppdatering av en energideklaration. Nya tidsintervall för inspektioner Regeringens förslag Inspektioner av uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystem ska göras med högst tre eller fem års intervall beroende på systemets storlek. Inspektionsprotokollet ska inte längre vara en del av en energideklaration. Förslaget i rapporten Översyn av systemet med energideklarationer Rapportens förslag stämmer delvis överens med regeringens förslag. I rapporten föreslås även att det i lagen ska finnas en upplysning om att inspektioner i vissa fall kan genomföras på ett förenklat sätt. Remissinstanserna Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Göteborgs kommun anser att de nya inspektionskraven bör samordnas med andra obligatoriska kontroller för att dubbelarbete ska undvikas. Skälen för regeringens förslag Uppvärmnings-, luftkonditioneringssystem och sådana system kombinerade med ventilationssystem med en nominell effekt på minst 70 kilowatt ska inspekteras och ett inspektionsprotokoll ska upprättas. Giltighetstiden för ett inspektionsprotokoll är densamma som för energideklarationer, dvs. tio år. För byggnader som energideklareras ingår inspektionen som en del av deklarationen (8 a § LED). För byggnader som inte energideklareras utförs inspektionen separat (10 §). Även enligt det omarbetade direktivet är effektgränsen för när inspektioner ska krävas 70 kilowatt, men det är summan av de olika systemens nominella effekter, inte ett individuellt systems nominella effekt, som avgör om det krävs en inspektion (artikel 23.1). Det innebär att fler system kommer att omfattas av ett inspektionskrav. Inspektionerna ska nu även omfatta kylgeneratorer och separata ventilationssystem (artikel 23.4). I det omarbetade direktivet finns särskilda giltighetstider för inspektioner (artikel 23.3). System med en sammanlagd nominell effekt på 290 kilowatt eller mer ska inspekteras minst vart tredje år och system med en sammanlagd nominell effekt som överstiger 70 kilowatt ska inspekteras minst var femte år. De nya tidsintervallen och det nya sättet att beräkna vilka system som ska omfattas av kravet bör införas i lagen. Utrymmet för att tidsmässigt samordna inspektioner med andra obligatoriska kontroller är därmed begränsat. Om t.ex. en obligatorisk ventilationskontroll (OVK) behöver göras tidigare än en inspektion finns det dock inget hinder mot att tidigarelägga den förnyade inspektionen. De nya tidsintervallen för inspektioner innebär att det inte längre finns skäl att kräva att ett inspektionsprotokoll är en del av en energideklaration. I fortsättningen bör i stället alla inspektioner redovisas i separata inspektionsprotokoll. Giltighetstiderna för inspektioner kommer alltså att skilja sig från den som gäller för energideklarationer. För att minimera risken för att detta medför ökade kostnader för inspektioner föreslås i rapporten att inspektioner i vissa fall ska kunna genomföras på ett förenklat sätt. Sådana bestämmelser kan införas på lägre föreskriftsnivå än lag. En möjlighet att låta upprätta en energirenoveringsplan Regeringens förslag En byggnadsägare ska ha möjlighet att låta upprätta en energirenoveringsplan. En sådan plan ska få upprättas självständigt eller tillsammans med en energideklaration. Om planen upprättas i samband med en energideklaration, ska deklarationen inte innehålla några rekommendationer. Innan en plan upprättas ska byggnaden besiktas på plats, planen ska upprättas av en oberoende expert och planen ska finnas i det energideklarationsregister som förs av Boverket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas i energirenoveringsplanen och om vilka krav på sakkunskap som ska ställas på en oberoende expert. Förslaget i rapporten Översyn av systemet med energideklarationer Rapportens förslag stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Region Kalmar län och Sveriges Arkitekter anser att energirenoveringsplaner bör vara obligatoriska om de ska få tillräcklig betydelse. HSB, som instämmer i att oberoende experter även bör upprätta energirenoveringsplaner, lyfter att det finns en stor skillnad i vilken kompetens som kommer att krävas för energirenoveringsplaner jämfört med energideklarationer och pekar på att det finns ett stort behov av kompetensutveckling. Skälen för regeringens förslag Enligt det omarbetade direktivet ska det införas ett system för s.k. renoveringspass (artikel 12). Passet ska vara en individuell plan för att omvandla en byggnad till en nollutsläppsbyggnad i god tid före 2050. Passet ska innehålla ett antal etapper med åtgärder för att uppnå denna nivå. Renoveringspass bör kallas energirenoveringsplaner i det regelverk som genomför det omarbetade direktivet. På så sätt blir det tydligt att det är energieffektivisering som är i fokus och att planen utgör ett långsiktigt verktyg med att omvandla en byggnad till en nollutsläppsbyggnad. Enligt det omarbetade direktivet är energirenoveringsplanen frivillig, om inte medlemsstaten väljer att göra den obligatorisk (artikel 12.2). Som framgår av rapporten är kraven i en plan mer långtgående än vad som gäller för en energideklaration. Det kan därför antas att det kommer att vara mer kostsamt att ta fram en plan än att ta fram de rekommendationer som annars ska finnas i deklarationen. Det är inte tydligt att det för alla typer av deklarationsskyldiga byggnadsägare skulle vara kostnadsmässigt försvarbart att låta upprätta en plan. Regeringen anser därför, i motsats till Region Kalmar län och Sveriges Arkitekter, att det bör vara frivilligt att låta upprätta en energirenoveringsplan, eftersom det är ett nytt verktyg som behöver utvärderas för att fastställa den långsiktiga nyttan. Energideklarationer och inspektionsprotokoll ska upprättas av en oberoende expert. Det finns ett system för personcertifiering av sådana experter. Även om det omarbetade direktivet möjliggör att man använder andra kvalificerade experter för att upprätta en plan, instämmer regeringen i att detta bör vara en uppgift för en oberoende expert. Som framgår av rapporten kan det behöva ställas vissa särskilda krav på den som ska upprätta en energirenoveringsplan. Sådana krav är enligt det omarbetade direktivet detaljerade (bilaga VIII) och kan införas på lägre nivå än lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör, på samma sätt som för andra oberoende experter, få meddela föreskrifter om vilka krav på sakkunskap och oberoende som ska ställas. Som HSB lyfter kommer det att finnas ett behov av kompetensutveckling för att det ska finnas oberoende experter som uppfyller kraven. Regeringen konstaterar att sådan kompetens sannolikt kommer att utvecklas om det finns en efterfrågan på energirenoveringsplaner, som det alltså kommer att vara frivilligt att upprätta. Enligt det omarbetade direktivet får en medlemsstat tillåta att en energirenoveringsplan upprättas tillsammans med en energideklaration (artikel 12.3). I så fall ska energirenoveringsplanen ersätta de rekommendationer som annars finns i deklarationen (artikel 19.6). Av kostnadsskäl kan det vara lämpligt att en energirenoveringsplan upprättas tillsammans med en energideklaration. En sådan möjlighet bör därför införas. I enlighet med vad som anges i det omarbetade direktivet ska i dessa fall rekommendationer inte lämnas i deklarationen. Av det omarbetade direktivet framgår att det ska finnas en databas där det kan samlas data om bl.a. energirenoveringsplaner. Boverket för ett register, energideklarationsregistret, där energideklarationer och inspektionsprotokoll finns. Även energirenoveringsplaner bör därför finnas i energideklarationsregistret. Som framgår ovan i detta avsnitt kommer kraven på vad en energirenoveringsplan ska innehålla att vara mer omfattande än vad som gäller för rekommendationerna i en energideklaration. Kraven kommer att vara så detaljerade att de inte bör anges på lagnivå. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas i energirenoveringsplanen. Upplysningsskyldighet för ägaren till en byggnad Regeringens förslag En ägare till en byggnad ska vara skyldig att på begäran av tillsynsmyndigheten lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Förslaget i promemorian En förbättrad möjlighet att utöva tillsyn över att lagen om energideklarationer följs Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Boverket avstyrker förslaget eftersom problemet, att myndigheten måste visa att en byggnad omfattas av skyldigheten att energideklareras, inte löses genom förslaget. Bostadsrätterna, Företagarna och Villaägarnas riksförbund avstyrker förslaget som de anser är för långtgående och oproportionerligt i förhållande till problemets omfattning. Om förslaget ändå genomförs anser Bostadsrätterna, liksom Sveriges allmännytta som i övrigt tillstyrker förslaget, att upplysningsskyldigheten bör begränsas till uppgifter som är nödvändiga för att avgöra om en byggnad omfattas av krav på energideklaration eller inspektion. Skälen för regeringens förslag Tillsynen enligt lagen om energideklaration för byggnader Boverket är tillsynsmyndighet enligt LED. I egenskap av tillsynsmyndighet får Boverket meddela de förelägganden som behövs för att de skyldigheter som följer av lagen eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska följas. Ett föreläggande får förenas med vite (25 §). Skyldigheten att energideklarera en byggnad är knuten till byggnadens faktiska eller tidsmässiga användning. I några fall när Boverket utnyttjat möjligheten att förelägga byggnadsägaren vid vite att uppfylla sin skyldighet att energideklarera har domstolen efter överklagande kommit fram till att föreläggandena inte har varit lagligen grundade, eftersom Boverket inte har visat att ägaren haft en skyldighet att energideklarera (Kammarrätten i Jönköpings domar den 29 augusti 2024 i mål 3153-22, 2123-23 och 322-24). En upplysningsskyldighet bör införas För att det system som regleras i LED ska få förväntad effekt krävs en ändamålsenlig och fungerande tillsyn. Det är uppenbart att nuvarande rättspraxis innebär att tillsynsmyndighetens bevisbörda för att visa att en ägare till en byggnad är skyldig att låta upprätta en energideklaration eller ett inspektionsprotokoll är sådan att tillsynen för närvarande inte kan utövas på ett sätt som uppfyller dessa krav. Som framgår av avsnitt 5.1 och 5.2 medför också det omarbetade direktivet vissa nya krav när det gäller både energideklarationer och inspektioner. Detta stärker ytterligare behovet av en fungerande tillsyn. I det regelverk som gäller för klimatdeklarationer, lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader, är den enskilde som ska se till att en deklaration finns skyldig att hjälpa tillsynsmyndigheten genom att lämna de upplysningar och handlingar som är nödvändiga för tillsynen. En sådan upplysningsskyldighet saknas i regelverket om energideklarationer. Med en sådan upplysningsskyldighet skulle tillsynsmyndighetens möjligheter att utöva sin tillsyn förbättras. Det gäller särskilt eftersom upplysningsskyldigheten kan förenas med en möjlighet att förelägga om uppgiftslämnandet vid vite (25 §). Boverket anser att en upplysningsskyldighet för en byggnadsägare inte kommer att vara tillräcklig och menar att det kan ifrågasättas om en skriftväxling mellan Boverket och den presumerade byggnadsägaren kommer att leda till att myndighetens utredning når upp till beviskravet att det ska vara klarlagt att det finns en skyldighet att energideklarera byggnaden. Myndigheten menar att det i stället bör utredas att göra ändringar i regelverket så att bevisbördan läggs hos byggnadsägaren, exempelvis genom en skyldighet för byggnadsägaren att göra sannolikt att en byggnad inte omfattas av skyldigheten att energideklareras. Regeringen konstaterar att en sådan skyldighet skulle vara långtgående. Den bör inte övervägas innan det har följts upp om en upplysningsskyldighet med en vitesmöjlighet kan bidra till att öka antalet energideklarationer i enlighet med regelverket. Bland annat Bostadsrätterna anser att skyldigheten blir för långtgående i förhållande till byggnadsägarna. Upplysningsskyldigheten är dock knuten till vad som behövs för tillsynen, i detta fall för att avgöra om en energideklaration eller ett inspektionsprotokoll borde vara upprättat och registrerat i Boverkets register. En sådan upplysningsskyldighet bedöms därför vara proportionerlig för den upplysningsskyldiga när frågan är om kraven uppfylls eller inte. Ägaren av en byggnad bör därför vara skyldig att på myndighetens begäran lämna de upplysningar och de handlingar som myndigheten behöver för tillsynen, t.ex. en energideklaration som av någon anledning inte blivit registrerad eller uppgifter om hur byggnaden används. Om det behövs för att skyldigheten ska följas, kan Boverket besluta om ett föreläggande vid vite. Krav på byggnadsverk när det gäller hållbar mobilitet Regeringens förslag Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om hållbar mobilitet. Förslaget i rapporten om hållbar mobilitet Rapportens förslag stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Bostadsrätterna anser att ”hållbar mobilitet” är ett språkligt vagt tekniskt egenskapskrav. Skälen för regeringens förslag Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskapskrav som är väsentliga i fråga om laddning av elfordon, se 8 kap. 4 § 11 plan- och bygglagen (2010:900), PBL. I det omarbetade direktivet finns det krav på att det ska finnas ett visst antal cykelparkeringsplatser (artikel 14). Det är lämpligt att, som föreslås i rapporten, kraven på cykelparkeringar behandlas på samma sätt som kraven på laddningsinfrastruktur, alltså som ett tekniskt egenskapskrav. På samma sätt som när det gäller kravet på laddningsinfrastruktur är det enligt det omarbetade direktivet antalet bilparkeringsplatser i anslutning till en byggnad som avgör om det ska finnas cykelparkeringsplatser. Det är därför lämpligt att en reglering om laddningsinfrastruktur och cykelparkeringsplatser hanteras samlat. I det omarbetade direktivet benämns kravet på laddningsinfrastruktur och cykelparkeringsplatser ”infrastruktur för hållbar mobilitet”. Bostadsrätterna påpekar att uttrycket hållbar mobilitet kan uppfattas som vagt. Det kan konstateras att bestämmelserna om tekniska egenskapskrav i PBL är allmänt hållna. Vilken kravnivå som gäller fastställs, med stöd av bemyndiganden i lagen, i stället i förordning eller myndighetsföreskrifter (se 16 kap. 2 § PBL). Vilka närmare krav som ska gälla i fråga om laddningsinfrastruktur och cykelparkeringsplatser kommer alltså att anges i föreskrifter på lägre nivå än lag. Regeringen anser därför att det tekniska egenskapskravet bör ansluta till det omarbetade direktivets språkbruk och avse ett byggnadsverks tekniska egenskaper i fråga om hållbar mobilitet. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2026. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för åtgärder som kräver bygglov, om en ansökan om bygglov har gjorts före ikraftträdandet, och för åtgärder som kräver anmälan, om en sådan anmälan har gjorts före ikraftträdandet. För den som ska upprätta en energideklaration för första gången ska en övergångsperiod om två år gälla. Rapporternas och promemorians förslag I rapporterna och promemorian föreslås den 29 maj 2026 som datum för ikraftträdande. Rapporterna innehåller inget förslag till övergångsbestämmelser. Remissinstanserna Flertalet remissinstanser har inga invändningar mot förslaget. När det gäller lagförslagen i rapporterna föreslår 2030-sekretariatet att ikraftträdandet bör vara den 1 juli 2026. Skälen för regeringens förslag Det omarbetade direktivet ska vara genomfört senast den 29 maj 2026. Lagändringarna bör därför träda i kraft så snart som möjligt i anslutning till det datumet. Lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 2026. Kraven om hållbar mobilitet som ett tekniskt egenskapskrav ska uppfyllas i samband med nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad (8 kap. 5 § PBL), om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har meddelat föreskrifter om att kraven alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än bostadshus (16 kap. 2 § 6). Äldre bestämmelser bör gälla för åtgärder som kräver bygglov och för vilka ansökan om bygglov har gjorts före ikraftträdandet. Detsamma bör gälla för åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av PBL (16 kap. 8 §), om en sådan anmälan har gjorts. För byggnader som i dag inte omfattas av kravet på energideklaration, innebär förslaget att byggnadsägaren för första gången måste se till att det finns en energideklaration upprättad för byggnaden. Det handlar främst om byggnader som ägs av offentliga organ, har en golvarea som understiger 250 kvadratmeter och som ofta besöks av allmänheten eller som, oavsett golvarea, inte ofta besöks av allmänheten. Det bedöms handla om minst 14 000 ytterligare byggnader som kommer att omfattas av kravet på att ha en energideklaration upprättad från tidpunkten för ikraftträdandet. Samtidigt finns det bara omkring 900 oberoende experter som kan upprätta energideklarationer. För att möjliggöra en smidig övergång till de nya reglerna bör därför en övergångsperiod om två år införas. Det föreslås också ett nytt krav på energideklaration för byggnader som byggs om. För dessa byggnader inträder kravet först när ombyggnaden är färdig. För dessa byggnader behövs därför inte någon motsvarande övergångsperiod. För att minska den börda för byggnadsägaren som de mer frekventa tidsintervallerna för inspektioner innebär föreslås i rapporten Översyn av systemet med energideklarationer vissa förenklingar av inspektionerna. Dessa förenklingar kommer att regleras på förordningsnivå. Några särskilda övergångsbestämmelser behövs därför inte i denna del. Konsekvenser Konsekvenser av förslaget till ett nytt mål för effektiv energianvändning Det föreslagna målet är långsiktigt och alla bedömningar om utvecklingen över längre tidsperioder är förenade med stora osäkerheter. En kontinuerlig analys av utvecklingen genom relevanta indikatorer är dock nödvändig. Eventuella styrmedel som behövs för att nå målet bör utgå från identifierade marknadsmisslyckanden eller hinder och utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt för att säkerställa att nyttorna överstiger kostnaderna för samhället. Genom att ändra målets utformning från ett kvantitativt relativt mål till ett kvalitativt mål med relevanta indikatorer för uppföljning av utveckling och framsteg, bedöms det nya målet omfatta ett bredare perspektiv av effektiv energianvändning än enbart minskad tillförd eller slutlig energianvändning. På så sätt bidrar det nya målet till att i större utsträckning genomföra de övriga målen för energipolitiken samt till det övergripande energipolitiska målet som syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Det bedöms även öka möjligheten att nå de klimatpolitiska målen främst genom att bidra till möjliggörandet av samhällets elektrifiering. I jämförelse med det tidigare målet har det nya målet större fokus på effekt och flexibilitet. Genom att utforma styrmedel och åtgärder som i högre grad tillvaratar flexibilitetspotentialen i olika sektorer kan energisystemet nyttjas mer effektivt. Flexibilitetspotentialen inom olika sektorer är dock svår att bedöma, då den beror av många faktorer. Enligt intervjustudier gjorda av Energimyndigheten har vissa större industrier möjlighet att öka sin flexibilitet. När det gäller byggnader är det framför allt uppvärmningen som ger potential för flexibilitet, där byggnadsägare kan spara pengar genom att styra husets uppvärmningssystem. Konsekvenser av förslagen till genomförande av det omarbetade direktivet Övergripande konsekvenser Genomförandet av det omarbetade direktivet kräver ändringar på lagnivå men också ändringar på förordningsnivå och i myndighetsföreskrifter. Konsekvensbeskrivningen har begränsats till att ta upp konsekvenser av de lagändringar som föreslås. I vissa fall påverkas dock konsekvenserna av genomförandet av hur regleringen kommer att se ut på lägre nivå än lag. Dessa konsekvenser kommer att redovisas i samband med att regleringens närmare utformning föreslås. Ekonomiska och budgetära konsekvenser av regleringens närmare utformning kommer, om så blir aktuellt, att prövas mot andra utgifter i statens budget i en samlad budgetprocess. Regelrådet anser att beskrivningen i rapporterna av berörda företags kostnader och intäkter är bristfällig, samt att det inte framgår hur förslagen förhåller sig till minimikraven på EU-nivå. Nedan redogörs så långt det är möjligt för förslagens konsekvenser. Där det är möjligt kvantifieras effekterna av förslagen. Det kan dock konstateras att det är svårt att fullt ut beskriva alla konsekvenser, t.ex. på grund av att det fortfarande är oklart om möjligheten till förenklad uppdatering och energirenoveringsplaner kommer att efterfrågas i en större skala. Ändringar när det gäller energideklarationer I LED införs ändringar till följd av nya eller ändrade bestämmelser i artiklarna 2, 12 och 19–25 i det omarbetade direktivet. De viktigaste ändringarna avser vilka som ska omfattas av krav på energideklarationer, vad en energideklaration ska innehålla och att det införs en möjlighet till förenklad uppdatering av energideklarationer. Flera av ändringarna om energideklarationens innehåll kommer att införas på lägre nivå än lag. I avsnitt 5.1 föreslås dock att det i lagen ska framgå att en energideklaration ska innehålla rekommendationer om hur byggnadens driftsrelaterade utsläpp av växthusgaser kan minskas och hur kvaliteten på inomhusmiljön kan förbättras. Dessa krav innebär nya uppgifter för de energiexperter som utför energideklarationer. Kraven i det omarbetade direktivet innebär också att offentliga organ i de flesta fall kommer att behöva upprätta energideklarationer för sina byggnader. Detta kommer att gälla oavsett om byggnaden är tillgänglig för allmänheten eller inte. Vidare kommer byggnader som genomgår en ombyggnad som på ett betydande sätt påverkar klimatskärmen att omfattas av ett krav på energideklaration. Boverket föreslår i rapporten Översyn av systemet med energideklarationer att energideklarationerna ska kunna användas för fler syften än i dag. Bland annat föreslås att energideklarationen tydligare ska kunna kopplas till klassningen av en byggnad som en nollutsläppsbyggnad, i enlighet med definitionen i det omarbetade direktivet. Eftersom förslaget bedöms som ändamålsenligt och administrativt effektivt instämmer regeringen i att energideklarationer bör kunna användas på detta sätt, och att det är lämpligt att det i föreskrifter framgår att nollutsläppsbyggnader i Sverige ska klassificeras som energiklass A0. Energirenoveringsplaner I LED införs också en möjlighet att upprätta en energirenoveringsplan, som är ett nytt verktyg för att kunna följa en byggnads behov av renoveringar över tid. Energirenoveringsplan blir den svenska benämningen på det som i det omarbetade direktivet benämns som renoveringspass. Det blir i Sverige frivilligt för byggnadsägare att ta fram planerna, som är mer omfattande än de uppgifter som annars framgår av en energideklaration. Konsekvenserna av de nya energirenoveringsplanerna bedöms främst vara ökad administration, både i form av arbetstid och kostnader samt flera kort- och långsiktiga nyttor, exempelvis att det blir möjligt att följa en byggnads behov av energirenoveringar över tid. Eftersom det i nuläget införs som ett frivilligt verktyg kan det antas att det enbart är de byggnadsägare som ser att nyttan uppväger kostnaderna som väljer att upprätta energirenoveringsplaner. Det skulle exempelvis kunna handla om att effektivisera fastighetsförvaltningen eller att öka värdet på byggnader genom att det finns en tydlig och genomförbar plan för att nå en högre energiprestanda. En byggnad med hög energiprestanda kännetecknas ofta av låga driftskostnader och hög boendekomfort. Det, tillsammans med en tydlig plan för renovering, kan också medföra en konkurrensfördel vid t.ex. uthyrning eller försäljning. Tidsintervall för inspektioner Andra konsekvenser av förslagen är att fler byggnader kommer att omfattas av kravet på inspektioner av installationssystemen och att inspektionerna behöver göras oftare än tidigare. Ett system med en sammanlagd nominell effekt som överstiger 70 kilowatt ska inspekteras minst vart femte år och om effekten överstiger 290 kilowatt ska en inspektion i stället göras vart tredje år. De tätare intervallen gör att inspektioner inte kan samordnas med energideklarationerna och att energiexperten kan komma att behöva göra fler platsbesök, vilket leder till högre kostnader. Detta uppvägs dock enligt Boverket delvis av att det på förordningsnivå kan införas en förenklad metod, som innebär att platsbesök inte alltid krävs. Tillsyn För att uppnå en fungerande tillsyn över att kraven på energideklarationer och inspektioner uppfylls, införs det en upplysningsskyldighet för byggnadsägare. I dag bedöms tillsynen av energideklarationerna inte fungera tillfredsställande, vilket innebär ett problem både för de nuvarande kraven och för genomförandet av det omarbetade direktivet. Ändringen innebär att Boverket, i sin roll som tillsynsmyndighet, får ytterligare ett verktyg för att uppfylla sin skyldighet att undersöka vilka byggnadsägare som omfattas av kraven på energideklaration eller inspektion och som därmed kan bli föremål för ingripanden, om dessa krav inte följs. En annan konsekvens av en förbättrad tillsyn är att kraven på energideklarationer uppfylls i större utsträckning, vilket kan bidra till ökad energieffektivisering och en minskning av användningen av fossil energi i byggnadsbeståndet. Hållbar mobilitet som tekniskt egenskapskrav I PBL införs det nya tekniska egenskapskravet hållbar mobilitet. Det innebär ett krav på att minst en viss andel av bilparkeringsplatser ska ha tillgång till laddningspunkter eller ska vara förberedda inför installation av laddningspunkter och att det ska tillhandahållas ett visst antal cykelparkeringsplatser i förhållande till byggnadens användning. Kraven kommer att gälla för både nya och befintliga byggnader. Konsekvenserna av det nya egenskapskravet är att Boverket kommer att kunna föreskriva mer detaljerade krav. Boverket föreslår dock ett genomförande av det omarbetade direktivets krav på miniminivå. Nya eller ombyggda bostads- och lokalbyggnader kommer att omfattas av kravet om antalet parkeringsplatser överstiger tre respektive fem platser. De retroaktiva kraven gäller enligt det omarbetade direktivet enbart för lokalbyggnader, inte för bostadsbyggnader. Därmed bedöms det nya egenskapskravet i högre omfattning röra företag och myndigheter än hushåll. Konsekvenser för staten Staten påverkas av lagändringarna främst genom att Boverket får en mer omfattande föreskriftsrätt och att tillsyn ska utövas över att fler skyldigheter följs. Boverket avser att utveckla och underhålla ett it-system för att klara de nya kraven och säkerställa hög kvalitet. Boverket bedömer att det omarbetade direktivet innebär att myndigheten behöver granska ca 200–400 energideklarationer per år och utföra 20–40 platsbesök. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Swedac, är Sveriges nationella ackrediteringsorgan som ansvarar för ackreditering av certifieringsorgan och utövar tillsyn över de ackrediterad certifieringsorganen. Konsekvenserna för Swedac bedöms dock vara marginella. Konsekvenser för kommunerna Enligt 14 kap. 3 § regeringsformen bör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Förslagen påverkar den kommunala självstyrelsen genom att nya tekniska egenskapskrav behöver införas. De nya kraven följer av tvingande EU-rätt. Enligt PBL-regelverket är det en kommunal uppgift att utöva tillsyn över att tekniska egenskapskrav följs. Förslagets syfte, att bibehålla ett effektivt och enhetligt förfarande när det gäller tillsyn över tekniska egenskapskrav, bedöms inte kunna uppnås på något mindre ingripande sätt. Regeringen bedömer att inskränkningen i den kommunala självstyrelsen är proportionerlig. Kommunerna påverkas genom att byggnadsnämnderna får ett nytt tekniskt egenskapskrav i form av hållbar mobilitet att bedöma innan startbesked kan lämnas vid ny- och ombyggnad. Sedan 2021 finns det ett tekniskt egenskapskrav för laddning av elfordon. Förslaget innebär justeringar av befintliga krav och har därför endast en begränsad påverkan på kommunernas myndighetsutövning och tidsåtgång för beredning jämfört med nuvarande regler. I hållbar mobilitet kommer det dock att ingå krav på att det ska finnas cykelparkeringsplatser, vilket leder till att byggnadsnämnden behöver kunna göra nya typer av bedömningar. De ändrade kraven innebär att ny kunskap och kompetens kan behövas, vilket främst bedöms vara en engångskostnad. Kommunerna har möjlighet att finansiera ökade handläggningskostnader med höjda avgifter enligt 12 kap. 8 och 10 §§ PBL. De tillkommande uppgifterna bedöms därför inte omfattas av den finansieringsprincip som innebär att staten måste se till att kommunernas kostnader täcks. Den närmare omfattningen av kommunernas tillsyn kommer främst att avgöras av hur kraven utformas i kommande myndighetsföreskrifter. Konsekvenser för byggnadsägare Energideklarationen blir mer omfattande i och med att den ska innehålla rekommendationer om hur utsläpp av växthusgaser kan minskas och hur kvaliteten på inomhusmiljön kan förbättras. Detta kan innebära ökade kostnader, eftersom energideklarationerna därmed tar längre tid att utföra, men också nyttor i och med att byggnadsägaren får tillgång till rekommendationer om lämpliga åtgärder för att fasa ut fossila bränslen och förbättra inomhusmiljön. Det införs också en möjlighet till förenklad uppdatering av energideklarationer. Detta bedöms kunna bli användbart för många byggnadsägare, eftersom en förenklad uppdatering leder till lägre kostnader jämfört med att upprätta en ny energideklaration. En förenklad uppdatering gör det också enklare att redovisa en förbättrad energiprestanda efter en renovering, vilket i sin tur kan ge fördelar i form av exempelvis lägre låneräntor. Konsekvenserna av de ändrade tidsintervallen för inspektioner bedöms vara ökade kostnader för företag vars uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystemen når upp till effektgränserna. Detta uppvägs dock till viss del av införandet av en förenklad metod på förordningsnivå. Det finns sedan tidigare krav på att upprätta en energideklaration för byggnader med en total användbar golvarea på över 250 kvadratmeter som ofta besöks av allmänheten. Detta krav föreslås kvarstå, även om det inte är ett obligatoriskt krav i det omarbetade direktivet. Om kravet hade tagits bort hade konsekvenserna i form av minskad administration troligtvis blivit små. Många byggnader i denna kategori bedöms nämligen upplåtas med nyttjanderätt De omfattas därmed ändå av ett sådant krav. En byggnadsägare kommer i framtiden att behöva kunna kontrollera att de minimistandarder för energiprestanda för lokalbyggnader ska uppnås som enligt det omarbetade direktivet ska gälla från 2030 respektive 2033 (artikel 9). Tillsynsmyndigheten kommer också att behöva utöva tillsyn över att dessa krav följs. Om dessa byggnader även i fortsättningen omfattas av krav på att upprätta energideklarationer underlättas detta arbete. Därför bedöms nyttan av att behålla kravet överstiga kostnaderna. Konsekvenser för offentliga organ som äger byggnader Enligt nuvarande regler omfattas myndigheter av kraven på energideklarationer om byggnaden har en golvarea över 250 kvadratmeter som ofta besöks av allmänheten eller om byggnaden upplåts med nyttjanderätt. En ny kategori, byggnader som ägs av offentliga organ, läggs till i LED som en följd av det omarbetade direktivet. Offentliga organ omfattar, förutom lokala, regionala och nationella myndigheter, enheter som finansieras och administreras av dessa myndigheter, så länge det inte handlar om kommersiell eller industriell verksamhet. Exempel på sådana enheter är vissa kommunala bolag. Ändringen innebär att offentliga organ som tidigare har omfattats av kravet om byggnaden ofta besöks av allmänheten får en högre kravbörda, eftersom det omarbetade direktivet inte innehåller något undantag för en byggnad som inte ofta besöks av allmänheten. Eftersom gränsen om att byggnaden ska ha en golvarea över 250 kvadratmeter inte längre kommer att gälla för byggnader ägda av offentliga organ, kommer endast det generella kravet om att byggnader med en golvarea under 50 kvadratmeter inte behöver energideklareras att gälla för dessa byggnader, se 2 § förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader. Boverket beräknade i oktober 2025 att det fanns 21 719 energideklarerade byggnader ägda av offentliga organ i Sverige. Däri ingår enbart byggnader som har eller har haft en giltig energideklaration och som har en uppvärmd area över 250 kvadratmeter. Boverket beräknade också att det 2023 fanns totalt 35 684 offentligt ägda byggnader, räknat på uppvärmda byggnader större än 50 kvadratmeter (med undantag för indirekt ägda eller styrda enheter på grund av brister i det statistiska underlaget). Med bakgrund av detta kan uppskattningsvis minst 14 000 ytterligare byggnader som ägs av offentliga organ behöva energideklareras till följd av förslagen. Den ökade omfattningen av vilka som behöver upprätta energideklarationer bedöms innebära kostnader i form av ökad administration, men också potentiella nyttor i form av förbättrad energieffektivitet som ett resultat av rekommendationerna och i vissa fall även möjlighet till bättre lånevillkor. Dessa nyttor är dock svåra att kvantifiera i ekonomiska termer. Kostnaden för att upprätta en energideklaration för de byggnader det handlar om är uppskattningsvis ca 15 000 kronor, men den varierar beroende på storlek och komplexitet. Om man antar att minst 14 000 ytterligare byggnader ägda av offentliga organ behöver energideklareras till en kostnad av 15 000 kronor per byggnad skulle det innebära ytterligare kostnader på minst 210 miljoner kronor för de offentliga organ som påverkas av kraven. Beräkningen bygger dock på osäkra antaganden om antalet byggnader och kostnaderna. Konsekvenser för ideella organisationer Ideella organisationer påverkas av ändringarna i egenskap av byggnadsägare. Cirka 14 000 byggnader bedöms i dag ägas eller användas av ideella organisationer. Boverket skriver i rapporten Översyn av systemet med energideklarationer att myndigheten kommer att ta hänsyn till ideella organisationer när föreskrifterna tas fram. Konsekvenser för företag som utför energideklarationer I dagsläget finns det i Sverige ca 900 certifierade energiexperter fördelade på drygt 500 företag, de flesta inom kategorin små och medelstora företag. Dessa oberoende experter är behöriga att ta fram energideklarationer och göra inspektioner. Konsekvenserna av en mer omfattande energideklaration, en ny möjlighet till förenklade uppdateringar av energideklarationer för att exempelvis kunna ändra energiklass och införandet av energirenoveringsplaner bedöms bli en ökad efterfrågan på tjänster från certifierade energiexperter. Boverket bedömer att kompetenskravet kommer att öka i och med de nya uppgifterna att kunna lämna fler rekommendationer och att upprätta planer. Eftersom inspektioner ska göras med tätare intervall än i dag, kommer antalet inspektioner att öka. Enligt Boverket motverkas dock denna ökning i viss utsträckning av att det samtidigt på förordningsnivå kan införas en möjlighet till förenklat förfarande för inspektioner. Sammantaget bedöms förslagen innebära fler arbetstillfällen för certifierade energiexperter, även om det är svårt att kvantifiera hur stor denna påverkan är. Konsekvenser för certifieringsorgan och utbildningsföretag I dagsläget finns det i Sverige två ackrediterade certifieringsorgan för certifierade energiexperter. Det finns dock även en möjlighet att använda andra certifieringsorgan inom EU. Certifieringsorganen behöver enligt Boverket se till att certifieringsprocessen i god tid säkerställer att de ökade kunskapskrav som det omarbetade direktivet innebär uppfylls. Boverket anger att myndigheten avser att ha en dialog med certifieringsorgan och utbildningsföretag om kommande krav för att de ska få tid för att förbereda sig. De nya kraven kan i ett inledningsskede alltså leda till ytterligare kostnader. De ökade kostnaderna för certifiering och utbildning överförs dock slutligen till byggnadsägarna, vilket alltså kan innebära ökade kostnader för energideklarationer och andra produkter som tas fram av oberoende experter. Eftersom osäkerheterna är många är det dock svårt att kvantifiera denna eventuella kostnad. Konsekvenser för miljön Syftet med det omarbetade direktivet är att åstadkomma energieffektivisering och en minskad användning av fossil energi i byggnadsbeståndet, vilket antas leda till positiva effekter för miljön, framför allt på grund av minskade utsläpp av växthusgaser. En effektivare energianvändning bidrar dessutom till lägre resursanvändning, eftersom mindre energi behöver tillföras byggnaderna och behovet av energiöverföring minskar. Kraven på hållbar mobilitet bedöms förbättra tillgänglighet till laddning och cykelparkering, vilket möjliggör att bränsleanvändningen för transportbehovet minskar. Detta bidrar till nytta för både lokal miljö och klimatet. Tidpunkt för ikraftträdande Förslagen som rör energideklarationer och inspektioner föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Bedömningen är att det behövs övergångsbestämmelser för de byggnader som ägs av offentliga organ som inte tidigare har omfattats av kraven. Utan övergångsbestämmelser skulle minst 14 000 byggnader behöva energideklareras under en kort tidsrymd, vilket skulle sätta press på hela systemet med certifierade experter. Det kommer dock att behövas informationsinsatser om de nya reglerna, både till aktuella byggnadsägare och till energiexperter, certifieringsorgan och utbildningsföretag. Boverket bedöms kunna genomföra informationsinsatser inom sitt befintliga uppdrag. När det gäller hållbar mobilitet föreslås att ändringen ska träda i kraft den 1 juli 2026, men att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla om en bygganmälan eller ansökan om bygglov har gjorts före ikraftträdandet. Byggnadsägaren ska alltså enbart behöva ta hänsyn till de regler som gäller när ansökan eller anmälan görs. Även inom detta område bedöms det finnas behov av informationsinsatser från Boverket om de nya kraven. Ingen ytterligare hänsyn bedöms behöva tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdandet. Övriga konsekvenser av genomförandet av det omarbetade direktivet Boverket föreslår att merparten av bestämmelserna i det omarbetade direktivet ska regleras i myndighetsföreskrifter i stället för i förordning. Konsekvenserna av att ändra regleringsnivå är att de detaljerade tekniska kraven hamnar i Boverkets föreskrifter, vilket gör att det kan gå snabbare att uppdatera regelverket efter nya förutsättningar. I det omarbetade direktivet hänvisas i många fall till vad som är kostnadseffektivt eller tekniskt och funktionellt lämpligt eller genomförbart. Eftersom detta kan ändras över tid, finns det fördelar med att snabbare än tidigare kunna justera regelverket. Mot bakgrund av att allt fler detaljerade krav finns i det omarbetade direktivet instämmer regeringen i Boverkets synsätt. För viktiga politiska styrningsfrågor finns det fortfarande en möjlighet att vid behov införa regler på förordnings- eller lagnivå, även om merparten av detaljerna ligger i föreskrifter. Regeringen har i tidigare beslut om regeringsuppdrag till Boverket och Energimyndigheten fastslagit att myndigheterna ska säkerställa att förslagen på en övergripande nivå bidrar till en ändamålsenlig och samhällsekonomiskt effektiv implementering av direktivet. Regeringen bedömer att detta är särskilt viktigt att beakta vid framtagning föreskrifter, och att föreskrifter därför bör utformas för att minimera risken för att olönsamma åtgärder behöver genomföras av hushåll och företag, med utgångspunkt i miniminivån. Författningskommentarer Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader Ord och uttryck 3 §    I denna lag avses med energiprestanda: den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år, klimatskärm: de delar av en byggnad som avskiljer dess inomhusmiljö från utomhusmiljön, kylgenerator: en del av ett luftkonditioneringssystem som genererar användbar kyl och som ingår i byggnadens energianvändning, luftkonditioneringssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, genom vilken temperaturen kan kontrolleras eller sänkas, nominell effekt: den maximala termiska effekt, uttryckt i kilowatt, som tillverkaren har fastställt och garanterar vid kontinuerlig drift, om de verkningsgrader som tillverkaren har angett respekteras, offentliga organ: statliga, regionala och kommunala myndigheter samt enheter som direkt finansieras och administreras av sådana myndigheter men som inte är av industriell eller kommersiell karaktär, uppvärmningssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft genom vilken temperaturen kan höjas, ventilationssystem: ett installationssystem som tillför utomhusluft naturligt eller mekaniskt till ett utrymme, och värmegenerator: den del av ett uppvärmningssystem som genererar värme genom en eller flera av följande processer: 1. förbränning av bränsle, 2. jouleeffekt i värmeelement med elektriska motstånd, eller 3. värmeupptagning med hjälp av en värmepump från en värmekälla i form av omgivningsluft, ventilationsfrånluft, vatten eller mark. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om vad som avses med nominell effekt och värmegenerator. I paragrafen finns förklaringar av vissa uttryck som används i lagen. Ändringarna, som genomför artikel 2.5, 2.44 och 2.46 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (i det följande det omarbetade direktivet), innebär bl.a. att fyra nya uttryck läggs till. Övervägandena finns i avsnitt 5.1 och 5.2. Med klimatskärm avses de delar av en byggnad som avskiljer dess inomhusmiljö från utomhusmiljön, t.ex. golv, tak, ytterväggar, fönster och dörrar, jfr 1 kap. 3 a § plan- och byggförordningen (2011:338). Klimatskärm motsvarar det som i det omarbetade direktivet kallas klimatskal. En kylgenerator är en del av ett luftkonditioneringssystem (jfr artikel 2.46 i det omarbetade direktivet), som är ett av de tekniska system som energiexperten ska inspektera enligt 10 §. Uttrycket nominell effekt ändras så att det omfattar både värmeeffekt och kyleffekt. Uttrycket har betydelse för tillämpningen av 10 §. Ett ventilationssystem är också ett av de system som ska inspekteras enligt 10 §. Förklaringen av vad som avses med offentliga organ motsvarar artikel 2.5 i det omarbetade direktivet, som i sin tur hänvisar till artikel 2.12 i Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2023/1791 av den 13 september 2023 om energieffektivitet och om ändring av förordning (EU) 2023/955 (EED). Det handlar om myndigheter och om enheter som direkt finansieras och administreras av sådana myndigheter. I kommissionens rekommendation (EU) 2024/1716 av den 19 juni 2024 om fastställande av riktlinjer för tolkningen av artiklarna 5, 6 och 7 i EED vad gäller energianvändning i den offentliga sektorn, renovering av offentliga byggnader och offentlig upphandling (kommissionens rekommendation för artiklarna 5–7) finns vägledning om genomförandet av delar av EED. Enligt kommissionens rekommendation är en ”enhet” offentligrättsliga juridiska personer (till exempel organ, institutioner och fonder) och privaträttsliga juridiska personer (till exempel bolag, föreningar, privata stiftelser och kooperativ). I rekommendationen går kommissionen också igenom vad som avses med att en enhet finansieras och administreras av en kommun (finansierings- och administrationskriterierna) och vad som avses med att enheten inte är av industriell eller kommersiell karaktär. Uttrycket har betydelse för tillämpningen av 5 § första stycket 1. 4 a §    Den som äger en byggnad där det utförs en ombyggnad som omfattar en betydande del av byggnadens klimatskärm ska se till att det finns en energideklaration upprättad för den ombyggda byggnaden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som avses med en betydande del av byggnadens klimatskärm. Av paragrafen, som är ny, framgår när en energideklaration ska upprättas om en byggnad byggs om. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 20.1 a i det omarbetade direktivet. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. Av första stycket framgår att en energideklaration behöver upprättas vid vissa fall av ombyggnad. Uttrycket ombyggnad ska förstås på samma sätt som i 1 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. I 3 § anges vad som avses med klimatskärm. Med stöd av bemyndigandet i andra stycket kan det preciseras vad som avses med en betydande del av klimatskärmen. Det kan t.ex. innebära att totalkostnaden för renoveringen av klimatskärmen eller byggnadens installationssystem överstiger 25 procent av byggnadens värde, exklusive värdet av den mark där byggnaden är belägen, eller att mer än 25 procent av klimatskärmens yta renoveras (jfr artikel 2.22 i det omarbetade direktivet). 5 §    Den som äger en byggnad ska se till att det alltid finns en energideklaration upprättad för byggnaden, om 1. byggnaden ägs av ett offentligt organ, 2. byggnaden har en total användbar golvarea på över 250 kvadratmeter som ofta besöks av allmänheten, eller 3. byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om beräkning av total användbar golvarea. I paragrafen regleras vissa situationer när en byggnadsägare är skyldig att låta upprätta en energideklaration. Genom ändringen genomförs artikel 20.1 b i det omarbetade direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. Första stycket första punkten, som är ny, innebär att alla byggnader som ägs av ett offentligt organ ska energideklareras, oavsett om byggnaden ofta besöks av allmänheten eller inte. I 3 § anges vad som avses med offentliga organ. Av 13 § framgår det hur energideklarationen ska visas i byggnaden. Andra och tredje punkterna motsvarar hittillsvarande första och andra punkterna. Övriga ändringar är redaktionella. 6 c §    Den som äger en byggnad för vilken det finns en giltig energideklaration får göra en förenklad uppdatering av deklarationen, om en avgränsad åtgärd som påverkar byggnadens energiprestanda har genomförts. En sådan uppdatering påverkar inte energideklarationens giltighetstid. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förenklad uppdatering av en energideklaration. Paragrafen, som är ny, innehåller regler om förenklad uppdatering av en energideklaration. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 19.14 i det omarbetade direktivet. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. Enligt första stycket får en byggnadsägare uppdatera en befintlig energideklaration. Det kan vara aktuellt när en energieffektiviseringsåtgärd har utförts på byggnaden. Det kan exempelvis gälla åtgärder som ingår i de etapper som finns i byggnadens energirenoveringsplan. En sådan förenklad uppdatering påverkar inte deklarationens giltighetstid, dvs. giltighetstiden på tio år gäller från det datum då deklarationen upprättades i sin helhet. Med stöd av bemyndigandet i andra stycket kan föreskrifter meddelas t.ex. om vilka åtgärder som avses eller om vissa uppdateringar behöver föregås av en besiktning. Energirenoveringsplan 7 a §    Den som äger en byggnad får låta upprätta en energirenoveringsplan för byggnaden. En energirenoveringsplan får upprättas självständigt eller tillsammans med en energideklaration. Paragrafen, som är ny, innehåller regler om energirenoveringsplaner. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 12 i det omarbetade direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. En energirenoveringsplan motsvarar det som i det omarbetade direktivet kallas renoveringspass. I det omarbetade direktivet anges att ett renoveringspass är en individuellt anpassad plan för totalrenovering av en viss byggnad i maximalt antal steg som avsevärt kommer att förbättra dess energiprestanda (artikel 2.19). Det är frivilligt för en byggnadsägare att låta upprätta en energirenoveringsplan för byggnaden. En energirenoveringsplan får upprättas självständigt eller tillsammans med energideklarationen. Om planen upprättas tillsammans med en energideklaration. ersätter den de rekommendationer som ska finnas i deklarationen, se 9 a §. Planen, som är mer detaljerad än rekommendationerna, ska upprättas av en oberoende expert, se 12 §. Den ska också föregås av en besiktning, se 8 §. Besiktning av en befintlig byggnad 8 §    Innan en energideklaration eller en energirenoveringsplan upprättas för en befintlig byggnad ska den som äger byggnaden se till att byggnaden besiktas på plats. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om besiktning enligt första stycket och om undantag från kravet på sådan besiktning. I paragrafen finns regler om krav på besiktning. Genom paragrafen genomförs delvis artiklarna 12.4 och 19.4 i det omarbetade direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. Sedan tidigare är det en utgångspunkt att det krävs en besiktning på plats innan en energideklaration upprättas (prop. 2011/12:120 s. 58). Det kravet utökas till att omfatta även energirenoveringsplaner. Det är frivilligt att låta upprätta en energirenoveringsplan, se 7 a §. Om den möjligheten utnyttjas ska dock en besiktning göras innan planen upprättas. Besiktningen ska utföras av en oberoende expert, se 12 §. Innehållet i energideklarationen och energirenoveringsplanen 9 §    I en energideklaration ska det anges 1. en uppgift om byggnadens energiprestanda, 2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden, 3. om radonmätning har utförts i byggnaden, 4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för a) att förbättra byggnadens energiprestanda, b) att minska byggnadens driftsrelaterade utsläpp av växthusgaser, och c) att förbättra kvaliteten på inomhusmiljön, och, 5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 ska fastställas, om vilka referensvärden som ska användas enligt första stycket 5 och om vilka ytterligare uppgifter som ska lämnas i deklarationen. I paragrafen finns de grundläggande reglerna om innehållet i en energideklaration. Genom ändringarna genomförs delvis artikel 19.5 i det omarbetade direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. I första stycket fjärde punkten införs två nya krav på innehållet i en energideklaration. De rekommendationer som ska ingå ska även omfatta kostnadseffektiva åtgärder för att minska byggnadens driftsrelaterade växthusgasutsläpp och för hur kvaliteten på inomhusmiljön kan förbättras. Av 9 a § framgår att rekommendationerna i en energideklaration ersätts av en energirenoveringsplan, om en sådan upprättas tillsammans med energideklarationen. 9 a §    Om en energirenoveringsplan upprättas tillsammans med en energideklaration ska rekommendationer enligt 9 § första stycket 4 inte lämnas i deklarationen. Paragrafen, som är ny, behandlar innehållet i energideklarationen om det samtidigt upprättas en energirenoveringsplan. Genom paragrafen genomförs artikel 19.6. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. Det är frivilligt att upprätta en energirenoveringsplan och den kan upprättas självständigt eller tillsammans med en energideklaration, se 7 a §. Om den upprättas tillsammans med en energideklaration, ska den gälla i stället för de rekommendationer som annars ska framgå av deklarationen. 9 b §    Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas i energirenoveringsplanen. Paragrafen, som är ny, innehåller ett bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas i en energirenoveringsplan. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. Med stöd av bemyndigandet kan det meddelas föreskrifter som genomför det omarbetade direktivet när det gäller innehållet i en energirenoveringsplan. I bilaga VIII till det omarbetade direktivet anges vilka uppgifter som ska framgå av planen. Det handlar t.ex. om en färdplan med etapper för en stegvis renovering av byggnaden, uppgifter om etappernas ordningsföljd och innehåll inför en stegvis totalrenovering, uppgifter om andel beräknad förnybar energi efter renoveringen, information om alternativ för att minska byggprodukters växthusgasutsläpp under hela livscykeln, hälsa och komfort, inomhusmiljö samt byggnadens förbättrade klimatanpassningsförmåga. Inspektion av uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystem 10 §    Om en byggnad har ett uppvärmnings-, ventilations- eller luftkonditioneringssystem eller flera sådana system, med en sammanlagd nominell effekt på över 70 kilowatt, ska byggnadens ägare se till att systemets tillgängliga delar inspekteras och att det till följd av det upprättas ett inspektionsprotokoll. Den sammanlagda nominella effekten ska vara summan av värmegeneratorernas, och kylgeneratorernas nominella effekter. En inspektion ska utföras minst 1. vart tredje år, om den sammanlagda nominella effekten överstiger 290 kilowatt, och 2. vart femte år, om den sammanlagda nominella effekten överstiger 70 men inte 290 kilowatt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kraven på inspektion, om undantag från dessa krav och om vilka uppgifter som ska lämnas i protokollet. Paragrafen handlar om inspektioner. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 23 i det omarbetade direktivet. Paragrafen motsvarar delvis hittillsvarande 8 a §. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Av första stycket framgår när en inspektion ska göras. Ändringarna innebär att skyldigheten att inspektera systemen utgår från sammanlagd nominell effekt för systemen, om det finns flera system. Dessutom anges uttryckligen att ventilationssystem omfattas av kravet på inspektion, även om de inte ingår i ett uppvärmnings- eller luftkonditioneringssystem. I det nya andra stycket anges de tidsintervall som gäller för inspektionerna. Inspektioner ska alltså göras oftare än enligt hittillsvarande första stycket, vilket innebär att de inte längre kan samordnas med energideklarationen. Enligt 3 § andra stycket får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela ytterligare föreskrifter om vad som avses med nominell effekt. I tredje stycket görs en redaktionell ändring. Oberoende expert 12 §    Den som ska se till att det enligt 4, 4 a, 5, eller 6 §§ finns en energideklaration upprättad eller att ett system inspekteras enligt 10 § eller som vill låta upprätta en energirenoveringsplan enligt 7 a §, ska utse en oberoende expert som 1. gör en besiktning enligt 8 § eller en inspektion enligt 10 §, 2. upprättar en energideklaration, en energirenoveringsplan eller ett inspektionsprotokoll, och 3. för över deklarationen, planen eller protokollet elektroniskt till Boverket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka krav på sakkunskap och oberoende som ska ställas på en oberoende expert. I paragrafen regleras vad en oberoende expert ska göra. Genom ändringarna genomförs artikel 12.4 i det omarbetade direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.1 och 5.3. I första stycket läggs det till att en oberoende expert ska anlitas även för att upprätta en energideklaration enligt nya 4 a § och för att upprätta en energirenoveringsplan enligt nya 7 a §. Tillgång till energideklarationerna 13 §    Den som äger en byggnad ska se till att den energideklaration som senast har upprättats för byggnaden 1. visas på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden, om det gäller en sådan byggnad som avses i a) 5 § första stycket 1 och som ofta besöks av allmänheten, eller b)  5 § första stycket 2, 2. visas på en väl synlig plats i byggnaden, om det gäller en sådan byggnad som avses i a) 5 § första stycket 1 och som inte ofta besöks av allmänheten, eller b) 5 § första stycket 3, 3. visas för en presumtiv nyttjanderättshavare om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 3 eller för en spekulant om det gäller en sådan byggnad som avses i 6 §, 4. överlämnas till en ny nyttjanderättshavare om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 3 eller till en ny ägare om det gäller en sådan byggnad som avses i 6 §. I de fall en nyttjanderätt säljs ska säljaren av nyttjanderätten, i stället för ägaren till byggnaden, se till att energideklarationen visas och överlämnas enligt första stycket 3 och 4. Om en byggnad, en del av en byggnad eller en andel i en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning, ska den som äger byggnaden eller, i de fall som avses i andra stycket, säljaren, se till att den uppgift om byggnadens energiprestanda som finns i energideklarationen anges vid annonsering. Paragrafen reglerar när en energideklaration ska uppvisas eller överlämnas. Genom paragrafen genomförs artiklarna 20.4 och 21 i det omarbetade direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. Ändringarna i första stycket är en följd av att det nya kravet i 5 § 1 på att det ska finnas en energideklaration upprättad för byggnader som ägs av offentliga organ. Om en sådan byggnad ofta besöks av allmänheten, ska energideklarationen visas på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden. Om en sådan byggnad inte ofta besöks av allmänheten gäller i stället, på samma sätt som för byggnader som upplåts med nyttjanderätt, att energideklarationen ska visas på en väl synlig plats i byggnaden. Ändringen i tredje stycket klargör att det alltid ska finnas en energideklaration när en byggnad bjuds ut till försäljning eller uthyrning och att uppgiften om byggnadens energiprestanda ska anges vid annonsering. Energideklarationsregister 16 §    Boverket ska föra ett energideklarationsregister över de energideklarationer, inspektionsprotokoll, och energirenoveringsplaner som har lämnats till verket enligt 12 §. Paragrafen innehåller regler om energideklarationsregistret. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 22 i det omarbetade direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. Ändringen innebär att registret även ska omfatta energirenoveringsplaner. Tillsyn 24 a §    En ägare till en byggnad är skyldig att på begäran av tillsynsmyndigheten lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Paragrafen, som är ny, reglerar tillsynsmyndighetens möjlighet att få upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Övervägandena finns i avsnitt 5.4. För att kunna fullgöra sin uppgift som tillsynsmyndighet kan myndigheten behöva få tillgång till vissa upplysningar eller för ägaren tillgängliga handlingar som kan vara avgörande för frågan om byggnadens ägare är skyldig att upprätta en energideklaration eller om ägaren är undantagen från sådan skyldighet. Det kan t.ex. handla om förekomsten av en eventuell energideklaration eller ett inspektionsprotokoll som av någon anledning inte blivit registrerad eller uppgifter om byggnadens användning, både när det gäller byggnadens ändamål eller den tidsmässiga användningen av den. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026. 2. För byggnader som avses i 5 § första stycket 1 och som före ikraftträdandet inte omfattats av ett krav på att det ska finnas en energideklaration upprättad, ska en energideklaration vara upprättad senast den 1 juli 2028. Enligt första punkten träder lagändringarna i kraft den 1 juli 2026. I andra punkten finns en övergångsbestämmelse för byggnader som inte har omfattats av det hittillsvarande kravet på energideklaration. Ägaren till en sådan byggnad har två år på sig från ikraftträdandet att se till att byggnaden energideklareras. Övergångsbestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 7. Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser Byggnadsverks tekniska egenskaper 4 §    Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för det avsedda ändamålet, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, 9. hushållning med vatten och avfall, 10. bredbandsanslutning, och 11. hållbar mobilitet. Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. I paragrafen finns bestämmelser om byggnadsverks tekniska egenskaper. Paragrafen ändras för att delvis genomföra artikel 14 i det omarbetade direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6. I första stycket 11 ersätts laddning av elfordon med hållbar mobilitet. Hållbar mobilitet omfattar inte bara laddningsinfrastruktur för fordon utan även cykelparkeringsplatser (jfr artikel 14 i det omarbetade direktivet). Föreskrifter om vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla kraven meddelas med stöd av 16 kap. 2 § 2. Tekniska egenskapskrav ska normalt uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller en annan ändring av en byggnad än ombyggnad, i samma omfattning som anges i 8 kap. 2 § första stycket, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § (8 kap. 5 §). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock med stöd av 16 kap. 2 § 6 meddela föreskrifter om att kraven alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än bostadshus. Sådana föreskrifter kommer att behövas för att genomföra det retroaktiva kravet för lokalbyggnader i artikel 14.2 i det omarbetade direktivet. Enligt 16 kap. 2 § 4 får föreskrifter även meddelas om ett krav inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad. Av 3 kap. 22 § tredje stycket plan- och byggförordningen (2011:338) framgår att vissa krav vid ombyggnad bara gäller om ombyggnaden omfattar byggnadens elektriska infrastruktur i fall då parkeringen är belägen i byggnaden, eller ombyggnaden sker i samband med att ändringsåtgärder vidtas på parkeringen i fall då parkeringen är belägen på tomten till byggnaden. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för a) åtgärder som kräver bygglov, om en ansökan om bygglov har gjorts före ikraftträdandet, och b) åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §, om en sådan anmälan har gjorts före ikraftträdandet. Enligt första punkten träder lagändringarna i kraft den 1 juli 2026. Enligt andra punkten ska äldre föreskrifter gälla för åtgärder som kräver bygglov och för vilka ansökan om bygglov har gjorts före ikraftträdandet. Äldre föreskrifter ska också gälla för åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §, om en sådan anmälan har gjorts före ikraftträdandet. Övervägandena finns i avsnitt 7. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (omarbetning) Sammanfattning av rapporten Översyn av systemet med energideklarationer Uppdragets omfattning Denna rapport omfattar den första delredovisningen i uppdraget från regeringen att genomföra en översyn av systemet med energideklarationer enligt direktivet om byggnaders energiprestanda (KN2024/01303). I denna delredovisning lämnas förslag på författningsändringar för genomförande av följande artiklar i det omarbetade Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (omarbetning) (EPBD), artikel 12 ”Renoveringspass”, artikel 16 ”Datautbyte”, artikel 19 ”Energicertifikat”, artikel 20 ”Utfärdande av energicertifikat”, artikel 21 ”Uppvisande av energicertifikat”, artikel 22 ” Databaser för byggnaders energiprestanda”, artikel 23 ”Inspektioner”, artikel 24 ”Rapporter om inspektion av värme-, ventilations och luftkonditioneringssystem”, artikel 25 ”Oberoende experter” samt artikel 27 ”Oberoende kontrollsystem”. Dessutom har de rekommendationer och slutsatser som Riksrevisionen tog upp i rapporten ”Systemet med energideklarationer – tydligt syfte men oklart mål” (RiR 2021:21) beaktats. Boverkets förslag De författningsändringar i lag- och förordning som föreslås i denna rapport kan sammanfattas nedan. Energideklarationer • Nytt krav på att byggnadsägare ska upprätta en energideklaration vid en ombyggnad som innefattar en betydande del av klimatskärmen. • Nytt krav att det även ska finnas en energideklaration när byggnadens ägs eller används av ett offentligt organ och ofta besöks av allmänheten. • En regel införs som gör det möjligt för byggnadsägare att genomföra en förenklad uppdatering av energideklarationen utan att dess giltighetstid påverkas. • Krav på att energideklarationen ska innehålla nya uppgifter, bland andra om byggnadens energianvändning och dess installationer. Rekommendationer som lämnas i energideklarationen ska också innehålla uppgift om hur byggnadens driftrelaterade växthusgasutsläpp kan minskas och en uppskattning av energibesparingen. • Nytt krav på att när en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning ska ägaren av byggnaden eller säljaren se till att uppgift om byggnadens energiprestanda som finns i energideklarationen anges vid annonsering. • Utformningen på energiklassningen av byggnader regleras även fortsättningsvis i Boverkets föreskrifter. Inspektioner • Nytt krav i det omarbetade direktivet på intervall för inspektioner av uppvärmnings-, ventilations-, och luftkonditioneringssystem. De ska utföras med ett intervall om fem år om den nominella effekten är över 70 kilowatt och med tre år om den nominella effekten är över 290 kilowatt. Möjlighet till ett förenklat förfarande föreslås för en bättre samordning mellan giltighetstider för energideklarationer och andra kontrollsystem. Energirenoveringsplaner • Det svenska namnet för renoveringspass föreslås vara energirenoveringsplan. • En regel införs om att byggnadsägare frivilligt kan upprätta en energirenoveringsplan för byggnaden. Om det görs så ska den göras av en certifierad energiexpert. • Nytt krav på vad en energirenoveringsplan ska innehålla. Datautbyte och databas • Nytt krav på att Boverket ska föra register över energirenoveringsplaner och indikatorer för smarthetsberedskap som har lämnats till verket (utöver den skyldighet som Boverket har idag avseende energideklarationer och inspektionsprotokoll). • Regel om att Boverket får medge direktåtkomst till energideklarationsregistret till kommunal energi- och klimatrådgivning. • Regel om att Boverket ska publicera information om andelen byggnader i byggnadsbeståndet som har giltig energideklaration på sin webbplats, minst två gånger per år. • Regel om att Boverket ska överföra information från energideklarationsregistret till EU:s observatorium för byggnadsbeståndet minst en gång per år. Oberoende kontrollsystem • Nya krav om oberoende kontrollsystem för energideklarationer som ersätter de nuvarande lydelserna om validitetskontroll. • Nytt krav om att Boverket ska inrätta ett oberoende kontrollsystem för energirenoveringsplaner och för inspektionsprotokoll för inspektioner av värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystem. Övergripande konsekvenser av förslaget De aktörer som det ställs krav på i lag och förordning om energideklarationer är byggherrar, fastighetsägare, säljare av byggnader och certifierade energiexperter. Men energideklarationerna har ett tydligt konsumentperspektiv och därför är det är många fler som kommer i kontakt med dem. Ändringarna som föreslås kommer medföra ökade kostnader som i slutändan drabbar byggnadsägaren. Byggnadsägaren kommer att få en större mängd användbar information i energideklarationerna som kan vara till fördel i olika sammanhang, till exempel vid förhandling om låneräntor med kreditinstitut. En del lättnader kommer också att införas till gagn för byggnadsägaren, bland annat ett förenklat förfarande för uppdatering av energideklarationer, inspektioner och energirenoveringsplaner. De nya kraven innebär också att uppföljning och kontroll av energideklarationssystemet stärks. Ansvaret för det föreslås läggas på Boverket men även certifieringsorganen kommer få ta ett ökat ansvar. Även om kraven följer av direktivet så har också Riksrevisionen pekat på detta problem i den granskning som myndigheten gjorde av energideklarationssystemet 2021. Denna utökade uppgift innebär även kostnader för staten. Sammanfattning av rapporten Hållbar mobilitet Regeringen har gett Boverket i uppdrag att ta fram vissa underlag för Sveriges genomförande av artikel 14 ”Infrastruktur för hållbar mobilitet” i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (omarbetning), EPBD. I denna rapport, som är en delredovisning av uppdraget, lämnar Boverket förslag på författningsändringar på lag- och förordningsnivå, för att införa kraven i svensk lagstiftning. Delredovisningen innehåller också en konsekvensbeskrivning av författningsförslagen. Boverket föreslår att det omarbetade direktivets krav på hållbar mobilitet införs som ett tekniskt egenskapskrav i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Det elfte tekniska egenskapskravet, "laddning av elfordon", i 8 kap. 4 § PBL breddas och ändras till "hållbar mobilitet" för att därmed även innefatta krav på cykelparkeringsplatser enligt artikel 14 i direktivet. Boverkets förslag innebär en allmänt hållen bestämmelse om egenskapskrav avseende hållbar mobilitet på förordningsnivå, i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Vilken kravnivå som gäller fastställs, med stöd av bemyndiganden i förordningen, i stället i Boverkets föreskrifter. Vilka närmare krav som ska gälla i fråga om utrustning för laddning av elfordon och cykelparkeringsplatser omfattas därför inte av de nu aktuella förslagen till lag- och förordningsändring utan kommer att följa av Boverkets senare meddelade föreskrifter. Det gällande preciserade retroaktiva kravet på en laddningspunkt för vissa lokalbyggnader föreslås upphävas i PBF för att överföras till Boverkets föreskrifter. Konsekvensbeskrivningen är strikt avgränsad till en bedömning av konsekvenser som följer av författningsförslaget. Eftersom författningsförslaget inte innehåller några förändringar i vilka faktiska krav som en byggnad ska uppfylla eller krav på hur någon berörd aktör ska agera är konsekvenserna för de som berörs marginella. Boverket kommer att göra en fullständig konsekvensutredning när direktivets krav införlivas genom föreskrifter. Till skillnad mot ny- och ombyggnadsfallet framgår inte av direktivet för vilka bilparkeringar de retroaktiva kraven ska tillämpas utifrån bilparkeringens placering i förhållande till byggnaden. Boverket bedömer att det finns ett utrymme för medlemsstaterna att i den nationella regleringen precisera vilka bilparkeringsplatser som omfattas av de retroaktiva kraven. I rapporten analyseras olika alternativ för införlivande av de retroaktiva kraven genom Boverkets föreskrifter. Kraven enligt det omarbetade direktivet är betydligt mer omfattande än det gällande retroaktiva kravet. För att minimera risken för olönsamma åtgärder och för ett samhällsekonomiskt effektivt genomförande förordar Boverket att direktivet införlivas på en miniminivå genom att de tillkommande retroaktiva kraven enbart omfattar byggnader med bilparkeringar i byggnaden. Lagförslaget i rapporten Översyn av systemet med energideklarationer Förslag till lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader dels att 8 a § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 8 a § ska utgå, dels att 3, 5, 8, 9, 10, 12, 13 och 16 §§ och rubriken närmast före 10 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas fem nya paragrafer, 4 a, 6 c, 7 a, och 9 a §§ och, närmast före 7 a och 9 a §§, två nya rubriker av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § I denna lag avses med energiprestanda: den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år, kylgenerator: del av ett luftkonditioneringssystem som genererar användbar kyla som ingår i byggnadens energianvändning luftkonditioneringssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, genom vilken temperaturen kan kontrolleras eller sänkas, nominell effekt: den maximala värmeeffekt, uttryckt i kilowatt, som tillverkaren fastställt och garanterar vid kontinuerlig drift om de av tillverkaren angivna verkningsgraderna respekteras, livscykel-GWP: en indikator som kvantifierar en byggnads bidrag till den globala uppvärmningspotentialen under hela dess livscykel, offentliga organ: statliga, regionala och kommunala myndigheter, uppvärmningssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft genom vilken temperaturen kan höjas, och värmegenerator: den del av ett uppvärmningssystem som genererar värme genom en eller flera av följande processer: 1. förbränning av bränsle, 2.  jouleeffekt i värmeelement med elektriska motstånd, eller 3. värmeupptagning med hjälp av en värmepump från en värmekälla i form av omgivningsluft, ventilationsfrånluft, vatten eller mark. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om vad som avses med nominell effekt och värmegenerator. 4 a § Den som för egen räkning utför eller låter utföra en ombyggnad som innefattar en betydande del av byggnadens klimatskärm ska se till att en energideklaration upprättas för byggnaden. 5 § Den som äger en byggnad ska se till att det alltid finns en energideklaration upprättad för byggnaden om 1. en total användbar golvyta på över 250 kvadratmeter ofta besöks av allmänheten, 1.byggnaden ägs av ett offentligt organ och ofta besöks av allmänheten, eller 2. byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om beräkning av total användbar golvarea. 6 c § På byggnadsägarens begäran kan en förenklad uppdatering göras av en energideklaration utan att dess giltighetstid påverkas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om förenklad uppdatering av en energideklaration. Energirenoveringsplan 7 a § Den som äger en byggnad kan låta upprätta en energirenoveringsplan för byggnaden. En energirenoveringsplan får upprättas i samband med en energideklaration. 8 § Innan en energideklaration upprättas för en befintlig byggnad ska den som äger byggnaden se till att byggnaden besiktas på plats. Innan en energideklaration eller en energirenoveringsplan upprättas för en befintlig byggnad ska den som äger byggnaden se till att byggnaden besiktas på plats. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om besiktning enligt första stycket och om undantag från kravet på sådan besiktning. 9 § I en energideklaration ska det anges 1. en uppgift om byggnadens energiprestanda, 2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden, 3. om radonmätning har utförts i byggnaden, 4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, och 4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda och minska byggnadens driftsrelaterade växthusgasutsläpp samt hur kvaliteten på inomhusmiljön kan förbättras, och 5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders. I fall som avses i 8 a § ska energideklarationen även innehålla 1. en bedömning av värmegeneratorns eller luftkonditioneringssystemets verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens uppvärmnings- eller kylbehov, 2. rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra systemets energiprestanda. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 ska fastställas, om vilka referensvärden som ska användas enligt första stycket 5 och om vilka ytterligare uppgifter som ska lämnas i deklarationen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 ska fastställas, om vilka referensvärden som ska användas enligt första stycket 5 och om vilka ytterligare uppgifter som ska lämnas i deklarationen enligt de krav och åtaganden som gäller till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Energirenoveringsplanens innehåll 9 a § När en energirenoveringsplan upprättas i samband med en energideklaration ska energirenoveringsplanen ersätta de rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder som ska finnas i en energideklaration enligt 9 § första stycket 4. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas i en energirenoveringsplan enligt de krav och åtaganden som gäller till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem Inspektion av uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystem 10 § Om det i en byggnad som inte ska energideklareras enligt 5 § finns ett sådant system som anges i 8 a § första stycket, ska byggnadens ägare se till att systemets tillgängliga delar inspekteras minst vart tionde år och att det till följd av det upprättas ett inspektionsprotokoll. Protokollet ska innehålla de uppgifter som anges i 9 § andra stycket. Om en byggnad har ett uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystem, inbegripet kombinationer av dessa, med en nominell effekt på över 70 kilowatt, ska byggnadens ägare se till att systemets tillgängliga delar inspekteras och att det till följd av det upprättas ett inspektionsprotokoll. Systemets nominella effekt ska baseras på summan av värmegeneratorernas, kylgeneratorernas och ventilationssystemets nominella effekter. Byggnadens ägare ska se till att systemets tillgängliga delar inspekteras minst vart tredje år om den nominella effekten överstiger 290 kilowatt och minst vart femte år om den nominella effekten överstiger 70 kilowatt. En inspektion som ska utföras tre eller fem år efter den senaste inspektionen kan utföras genom en förenklad inspektion. För en redan utförd inspektion kan i vissa fall ett förenklat förfarande tillämpas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kraven i första stycket, om undantag från dessa krav och om vilka uppgifter som ska lämnas i protokollet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om krav på inspektion, om undantag från dessa krav och om vilka uppgifter som ska lämnas i protokollet. 12 § Den som ska se till att det enligt 4, 5 eller 6 § finns en energideklaration upprättad eller att ett system inspekteras enligt 10 § ska utse en oberoende expert som 1. gör en besiktning och en inspektion enligt 8 och 8 a §§ eller en inspektion enligt 10 §, 2. upprättar en energideklaration eller ett inspektionsprotokoll, och 3. för över deklarationen eller protokollet elektroniskt till Boverket. Den som ska se till att det enligt 4, 4 a, 5, eller 6 §§ finns en energideklaration upprättad eller att ett system inspekteras enligt 10 § ska utse en oberoende certifierad energiexpert. En byggnadsägare som vill låta upprätta en energirenoveringsplan enligt 7 a § ska göra det genom att utse en oberoende certifierad energiexpert. Energiexperten ska i de fall som nämns i första stycket 1. göra en besiktning enligt 8 § eller en inspektion enligt 10 §, 2. upprätta en energideklaration, en energirenoveringsplan eller ett inspektionsprotokoll, och 3. föra över deklarationen, energirenoveringsplanen eller protokollet elektroniskt till Boverket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka krav på sakkunskap och oberoende som ska ställas på en oberoende expert. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka krav på sakkunskap och oberoende som ska ställas på en energiexpert. 13 § Den som äger en byggnad ska se till att den energideklaration som senast har upprättats för byggnaden 1. visas på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden, om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 1, eller på en väl synlig plats i byggnaden, om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 2, 2. visas för en presumtiv nyttjanderättshavare om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 2 eller för en spekulant om det gäller en sådan byggnad som avses i 6 §, 3. överlämnas till en ny nyttjanderättshavare om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 2 eller till en ny ägare om det gäller en sådan byggnad som avses i 6 §. I de fall en nyttjanderätt säljs ska säljaren av nyttjanderätten, i stället för ägaren till byggnaden, se till att energideklarationen visas och överlämnas enligt första stycket 2 och 3. Om det finns en energideklaration när en byggnad, en del av en byggnad eller en andel i en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning, ska den som äger byggnaden eller, i de fall som avses i andra stycket, säljaren, se till att den uppgift om byggnadens energiprestanda som finns i energideklarationen anges vid annonsering. När en byggnad, en del av en byggnad eller en andel i en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning, ska den som äger byggnaden eller, i de fall som avses i andra stycket, säljaren, se till att den uppgift om byggnadens energiprestanda som finns i energideklarationen anges vid annonsering. 16 § Boverket ska föra ett register över de energideklarationer och inspektionsprotokoll som har lämnats till verket enligt 12 § (energideklarationsregistret). Boverket ska föra ett register över de energideklarationer och inspektionsprotokoll, energirenoveringsplaner och indikatorer för smarthetsberedskap som har lämnats till verket enligt 12 § (energideklarationsregistret). Denna lag träder i kraft den 29 maj 2026. Lagförslaget i rapporten Hållbar mobilitet Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för det avsedda ändamålet, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, 9. hushållning med vatten och avfall, 10. bredbandsanslutning, och 11. laddning av elfordon. 11. hållbar mobilitet. Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Denna lag träder i kraft den 29 maj 2026. Förteckning över remissinstanserna Följande remissinstanser har lämnat remissvar över rapporterna: 2030-sekretariatet, Affärsverket svenska kraftnät, Bostadsrätterna, Brandskyddsföreningen, Bygdegårdarnas riksförbund, Byggföretagen, Castellum, Chalmers tekniska högskola, Chalmers Industriteknik, Drivkraft Sverige, Elsäkerhetsverket, Energieffektiviseringsföreningen – Eneff, Energiföretagen Sverige, Energikontoren Sverige, Energimarknadsinspektionen, Eslöv kommun, Fastighetsägarna Sverige, Folkets Hus och Parker, Fortifikationsverket, Funktionskontrollanterna i Sverige – Funkis, Föreningen Sveriges bygglovgranskare och byggnadsnämndssekreterare – FSBS, Företagarna, Försvarsverkets Materielverk – FMV, Försvarets Radioanstalt – FRA, Försvarsmakten, Gröna Mobilister, Göteborgs kommun, HSB, ICA Fastigheter, Installatörsföretagen, Kalix kommun, Konjunkturinstitutet, Konsumentverket, Kramfors kommun, Kungliga Tekniska Högskolan, Lantmäteriet, Linköpings kommun, Lidl Sverige, Ljusdal kommun, Länsstyrelsen Blekinge, Länsstyrelsen Dalarna, Länsstyrelsen Gotland, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Halland, Länsstyrelsen Jönköping, Länsstyrelsen Kalmar, Länsstyrelsen Kronoberg, Länsstyrelsen Skåne, Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen Södermanland, Länsstyrelsen Uppsala, Länsstyrelsen Värmland, Länsstyrelsen Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Västmanland, Länsstyrelsen Västra Götaland, Länsstyrelsen Örebro, Länsstyrelsen Östergötland, Malmö stad, Mobility Sweden, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – MSB, Naturskyddsföreningen Sverige, Naturvårdsverket, Regelrådet, Region Dalarna, Region Kalmar län, Region Stockholm, Region Örebro län, Riksantikvarieämbetet, Riksbyggen, Riksidrottsförbundet, Skatteverket, Statens energimyndighet, Statens Fastighetsverk, Statens väg- och transportforskningsinstitut – VTI, Statistiska centralbyrån (SCB), Stockholm Exergi, Stockholms stad, Styrelsen för teknisk ackreditering och kontroll – Swedac, Svefa, Svensk Solenergi, Svensk ventilation, Svenska Bankföreningen, Svenska bioenergiföreningen – Svebio, Svenska Institutet för Standarder – SIS, Svenska Kyl & Värmepumpföreningen – SKVP, Svenska kyrkan, Sveriges Allmännytta, Sveriges Arkitekter, Sveriges Hembygdsförbund , Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Swedish association for testing, inspection and certification – Swetic, Swedisol, Tillväxtverket, Totalförsvarets Forskningsinstitut – FOI, Trafikanalys, Transportstyrelsen, Umeå kommun, Vattenfall AB, Villaägarnas riksförbund, VVS-fabrikanternas råd, Västerås kommun, Västra götalandsregionen, Örebro kommun, Östersunds kommun. Yttranden har också kommit in från Akademiska hus, E.ON, Göteborg Energi, NIBE AB, Sveriges Jordägare. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Alight Energy, Borås stad, Bovra, Byggherrarna, Byggmaterialindustrierna, Danske Bank, Energi- och miljötekniska föreningen, Energiforsk AB, Energigas Sverige, Eskilstuna kommun, Falu kommun, Forum för Energieffektivt Byggande, Fossilfritt Sverige, Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer, Greenpeace Sverige, HBV – allmännyttans inköpsfunktion, Heat Exchangers’ Association of Sweden – HEAS, IKANO Group, IVL , Jönköpings kommun, Karlstads kommun, Katrineholms kommun, Kiruna kommun, Kiwa, Kontrollansvarigas Riksförening, Lantbrukarnas Riksförbund – LRF, Linköpings universitet, Luleå kommun, Lunds universitet, Länsstyrelsen Jämtland, Länsstyrelsen Norrbotten, Tillväxtanalys, Näringslivets regelnämnd, Orsa kommun, Plåt & Ventföretagen, Power Circle, Region Halland, Region Skåne, Region Uppsala, Riksförbundet M Sverige, Riksföreningen Våra Gårdar, Riksrevisionen, RISE, Samfälligheterna, Skolverket, Småföretagarnas Riksförbund, SmåKom, Soltech Energy, Stockholm Environment Institute – SEI, Strängnäs kommun, Sundsvalls kommun, Svea Solar, Svensk Elstandard, Svenska Brasvärmeföreningen, Svenska parkeringsföreningen – Svepark, Svenskt Näringsliv, Sveriges energiföreningars riksorganisation – SERO, Sveriges energigemenskaper, Sveriges ingenjörer, Sveriges konsumenter, Sveriges kristna råd, Sweco, Sweden Green Building Council – SGBC, Teknikföretagen, Uppsala universitet, Världsnaturfonden – WWF, Värmdö kommun, White arkitekter WSP. Sammanfattning av promemorian En förbättrad möjlighet att utöva tillsyn över att lagen om energideklarationer följs För att det system som regleras i lagen om energideklarationer för byggnader ska få förväntad effekt krävs en ändamålsenlig och fungerande tillsyn. Det är uppenbart att nuvarande rättspraxis innebär att Boverkets bevisbörda för att visa att en ägare till en byggnad är skyldig att låta upprätta en energideklaration eller ett inspektionsprotokoll är sådan att tillsynen för närvarande inte kan utövas på ett sätt som uppfyller dessa krav. Boverket behöver därför kunna skaffa ett bättre beslutsunderlag från byggnadens ägare. Det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda medför dessutom vissa nya krav när det gäller energideklarationer eller inspektionsprotokoll, jfr bl.a. artiklarna 19 och 23 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda. Detta stärker ytterligare behovet av en fungerande tillsyn. I det regelverk som gäller för klimatdeklarationer, lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader, är den enskilde som ska se till att en deklaration finns skyldig att hjälpa tillsynsmyndigheten genom att lämna de upplysningar och handlingar som är nödvändiga för tillsynen. En sådan upplysningsskyldighet saknas i regelverket om energideklarationer. Med en sådan upplysningsskyldighet skulle tillsynsmyndighetens möjligheter att utöva sin tillsyn förbättras i önskvärd utsträckning. Ägaren av en byggnad bör därför vara skyldig att på myndighetens begäran lämna de upplysningar och de handlingar som myndigheten behöver för tillsynen, t.ex. en energideklaration som av någon anledning inte blivit registrerad. Om det behövs för att skyldigheten ska följas, kan Boverket besluta om ett föreläggande vid vite (25 § lagen om energideklarationer för byggnader). Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader Härigenom föreskrivs att det i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader ska införas en ny paragraf, 24 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 24 a § En ägare till en byggnad är skyldig att på begäran av tillsynsmyndigheten lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. . Denna lag träder i kraft den 29 maj 2026. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden kommit från Bostadsrätterna, Boverket, Bygdegårdarnas Riksförbund, Energieffektiviseringsföreningen - Eneff, Fastighetsägarna, Folkets Hus och Parker, Fortifikationsverket, Företagarna, Förvaltningsrätten i Växjö, Kammarrätten i Jönköping, Konsumentverket, Lantmäteriet, Regelrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksidrottsförbundet, Statens energimyndighet, Statens Fastighetsverk, Svenska Kyrkan, Sveriges Allmännytta, Sveriges Hembygdsförbund, Sveriges Kommuner och Regioner – SKR, Villaägarnas riksförbund, Våra Gårdar. Yttrande har också kommit in från Svensk Ventilation. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna synpunkter: Hyresgästföreningen, Näringslivets regelnämnd, Svenskt Näringsliv och Sveriges konsumenter. Sammanfattning av promemorian Ett energipolitiskt mål för en effektiv energianvändning Riksdagen beslutade 2018 (prop. 2017/18:228, bet. 2017/18:NU22, rskr. 2017/18:411) att den svenska energipolitiken ska syfta till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Vid samma tillfälle beslutade riksdagen att godkänna ett energieffektiviseringsmål som innebär att Sverige ska ha 50 procent effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005. Målet utrycks som tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP) och är utformat i enlighet med EU-direktivet om energieffektivitet. Sedan målet beslutades har det blivit tydligt att för att nå Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp senast 2045 och möjliggöra den gröna omställningen kan elanvändningen behöva öka. En effektiv användning av energi är ett viktigt bidrag till minskad klimatpåverkan. Det nuvarande energieffektivitetsmålet, där en minskad mängd tillförd energi är positivt för måluppfyllelsen, riskerar därför att stå i konflikt med den utveckling med ökad elektrifiering som är avgörande för att nå klimatmålen. Det har även blivit tydligare att kärnkraft har en viktig roll att spela för ett välfungerande elsystem och för att nå nettonollmål i Sverige och i EU. Eftersom målet mäts i termer av tillförd energi råder inte konkurrensneutralitet mellan olika kraftslag eftersom anläggningar med termiska förluster, exempelvis kärnkraft, då missgynnas. Samtidigt tar planeringsmålet och leveranssäkerhetsmålet sikte på att kunna möta ett elbehov om cirka 300 TWh år 2045 samt att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning som är samhällsekonomiskt effektivt. Det nuvarande målet är därmed varken anpassat till samhällets ökade behov av elektrifiering eller till de övriga energipolitiska målen. Regeringen angav därför i den energipolitiska inriktningspropositionen (prop. 2023/24:105) att det nuvarande målet behöver ses över i syfte att tydligare främja en samhällsekonomiskt effektiv användning av energi och effekt samt ett effektivt nyttjande av energisystemet som bidrar till den gröna omställningen och till en trygg energiförsörjning. Effektivare energianvändning kan även bidra till konkurrenskraftiga energipriser samt ett minskat behov av utbyggnad av energiinfrastruktur. Detta kommer att vara särskilt viktigt den närmaste tioårsperioden innan mer baskraft har hunnit komma till stånd. Relativa målformuleringar, som det nuvarande målet, innebär att energianvändningen sätts i relation till en parameter om beskriver någon form av nytta eller tillstånd, t.ex. ekonomisk aktivitet, capita eller kvadratmeter. Fördelen med relativa mål är att de genom sin utformning kan göras relevanta för aktörer på olika nivåer, t.ex. är energianvändning per kvadratmeter ett mått som enkelt går att följa upp och jämföra, oavsett om aktören är ett företag eller en kommun eller om man ser till nationell nivå. Svårigheten är dock att hitta ett relativt mått som är representativt för den energieffektivisering som uppstår och behöver uppstå i samhället. Det som gäller gemensamt för alla sorters kvantitativa mål är att det är svårt att få med hela bilden av effektiv energianvändning, dvs. inkluderat effektanvändning, flexibilitet och lagring. Dessutom riskerar kvantitativa mål att innebära hinder för elektrifieringen, oavsett hur de utformas. Kvalitativa mål som beskriver önskvärda egenskaper eller kvaliteter snarare än mätbara resultat, kan ge en djupare förståelse och bättre fokus på utveckling mot det som ska uppnås. Kvalitativa målformuleringar är även fördelaktiga i det fall ett mål innefattar flera syften där det kan vara svårt att få med de olika syftena i en kvantitativ målformulering. Det kan dock vara svårare att följa upp, utvärdera och jämföra kvalitativa mål över tid. Dessa typer av svårigheter kan vägas upp med hjälp av att representativa indikatorer tas fram för uppföljning av utveckling och framsteg. Den sammantagna bedömningen är därmed att ett kvantitativt mål inte är lämpligt som övergripande styrning för energianvändningen i Sverige utan att ett kvalitativt mål bättre överensstämmer med det syfte som ett mål för effektiv energianvändning ska uppfylla. Ett kvalitativt mål kan även utformas på så sätt att det inte innebär ett hinder för elektrifiering och beskriva ett önskat tillstånd där alla relevanta aspekter av energianvändningen ingår. Utveckling och framsteg mot måluppfyllelse bör följas med hjälp av representativa indikatorer utifrån målets syfte och inom olika sektorer. Indikatorer kan vara kvantitativa i termer av mått, nivåer, gränsvärden eller utvecklingsriktningar eller kvalitativa i termer av klassificeringar, statusbeskrivningar, bedömningar eller förekomster. I sin instruktion har Energimyndigheten i uppgift att årligen redovisa indikatorer för uppföljning av de energipolitiska målen där även uppföljning av mål för effektiv energianvändning kommer ingå. Förteckning över remissinstanserna Följande remissinstanser har lämnat remissvar över rapporterna: 2030-sekretariatet, Affärsverket svenska kraftnät, Boverket, Energieffektiviseringsföretagen (Eneff), Energiföretagen Sverige, Energikontoren Sverige, Energimarknadsinspektionen, Fastighetsägarna Sverige, Formas, Företagarna, Försvarsmakten, Göteborgs universitet, Havs- och vattenmyndigheten, IKEM, Jernkontoret, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Konsumentverket, Kungl. Tekniska högskolan, Lantmäteriet, Lokalkraft Sverige, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skånes län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Mobility Sweden, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Naturvårdsverket, Region Blekinge, Region Gotland, Region Gävleborg, Region Halland, Region Jönköpings län, Region Kalmar län, Region Norrbotten, Region Stockholm, Region Södermanland, Region Värmland, Region Västernorrland, Riksrevisionen, Sametinget, Skogsindustrierna, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, SveMin, Svensk Bioenergi (Svebio), Svenska Naturskyddsföreningen, Svensk Solenergi, Svenskt Näringsliv, Sveriges Allmännytta, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO), Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Teknikföretagen, Tillväxtanalys, Tillväxtverket, Trafikanalys, Verket för innovationssystem (VINNOVA), Vetenskapsrådet, Villaägarnas Riksförbund. Yttranden har också kommit in från Byggföretagen, E.ON, RISE, Rockwool, Svensk Ventilation, Swedisol. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Chalmers tekniska högskola AB, Energiforsk, Green Power Sweden, Konsumenternas Energimarknadsbyrå, Linköpings universitet, Lunds universitet, Region Dalarna, Region Jämtland Härjedalen, Region Kronoberg, Region Skåne, Region Uppsala, Region Västerbotten, Region Västmanland, Region Västra Götaland, Region Örebro, Region Östergötland, Riksantikvarieämbetet, Stockholm Environment Institute, Svenska Datacenterföreningen (sdcf), Svensk Vattenkraftförening, Svensk Vindkraftförening, Sveriges Konsumenter, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, Världsnaturfonden (WWF). Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader dels att 8 a § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 8 a § ska utgå, dels att 3, 5, 8–10, 12, 13 och 16 §§ och rubrikerna närmast före 3, 9 och 10 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sex nya paragrafer, 4 a, 6 c, 7 a, 9 a, 9 b och 24 a §§, och närmast före 7 a §§ en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Definitioner Ord och uttryck 3 § I denna lag avses med energiprestanda: den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år, klimatskärm: de delar av en byggnad som avskiljer dess inomhusmiljö från utomhusmiljön, kylgenerator: en del av ett luftkonditioneringssystem som genererar användbar kyla och som ingår i byggnadens energianvändning, luftkonditioneringssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, genom vilken temperaturen kan kontrolleras eller sänkas, nominell effekt: den maximala värmeeffekt, uttryckt i kilowatt, som tillverkaren fastställt och garanterar vid kontinuerlig drift om de av tillverkaren angivna verkningsgraderna respekteras, nominell effekt: den maximala termiska effekt, uttryckt i kilowatt, som tillverkaren fastställt och garanterar vid kontinuerlig drift, om de verkningsgrader som tillverkaren har angett respekteras, offentliga organ: statliga, regionala och kommunala myndigheter samt enheter som direkt finansieras och administreras av sådana myndigheter men som inte är av industriell eller kommersiell karaktär, uppvärmningssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft genom vilken temperaturen kan höjas, och uppvärmningssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft genom vilken temperaturen kan höjas, ventilationssystem: ett installationssystem som tillför utomhusluft naturligt eller mekaniskt till ett utrymme, och värmegenerator: den del av ett uppvärmningssystem som genererar värme genom en eller flera av följande processer: 1. förbränning av bränsle, 2. jouleeffekt i värmeelement med elektriska motstånd, eller 3. värmeupptagning med hjälp av en värmepump från en värmekälla i form av omgivningsluft, ventilationsfrånluft, vatten eller mark. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om vad som avses med nominell effekt och värmegenerator. 4 a § Den som för egen räkning utför eller låter utföra en ombyggnad som innefattar en betydande del av byggnadens klimatskärm ska se till att det finns en energideklaration upprättad för den ombyggda byggnaden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som avses med en betydande del av byggnadens klimatskärm. 5 § Den som äger en byggnad ska se till att det alltid finns en energideklaration upprättad för byggnaden om Den som äger en byggnad ska se till att det alltid finns en energideklaration upprättad för byggnaden, om 1. byggnaden ägs av ett offentligt organ, 1. en total användbar golvarea på över 250 kvadratmeter ofta besöks av allmänheten, eller 2. byggnaden har en total användbar golvarea på över 250 kvadratmeter som ofta besöks av allmänheten, eller 2. byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt. 3. byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om beräkning av total användbar golvarea. 6 c § En förenklad uppdatering av en energideklaration får göras. En sådan uppdatering påverkar inte energideklarationens giltighetstid. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förenklad uppdatering av en energideklaration. Energirenoveringsplan 7 a § Den som äger en byggnad får låta upprätta en energirenoveringsplan för byggnaden. En energirenoveringsplan får upprättas självständigt eller tillsammans med en energideklaration. 8 § Innan en energideklaration upprättas för en befintlig byggnad ska den som äger byggnaden se till att byggnaden besiktas på plats. Innan en energideklaration eller en energirenoveringsplan upprättas för en befintlig byggnad ska den som äger byggnaden se till att byggnaden besiktas på plats. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om besiktning enligt första stycket och om undantag från kravet på sådan besiktning. Energideklarationens innehåll Innehållet i energideklarationen och energirenoveringsplanen 9 § I en energideklaration ska det anges 1. en uppgift om byggnadens energiprestanda, 2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden, 3. om radonmätning har utförts i byggnaden, 4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, och 4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för a) att förbättra byggnadens energiprestanda, b) att minska byggnadens driftsrelaterade utsläpp av växthusgaser, och c) att förbättra kvaliteten på inomhusmiljön, och 5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders. I fall som avses i 8 a § ska energideklarationen även innehålla 1. en bedömning av värmegeneratorns eller luftkonditioneringssystemets verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens uppvärmnings- eller kylbehov, 2. rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra systemets energiprestanda. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 ska fastställas, om vilka referensvärden som ska användas enligt första stycket 5 och om vilka ytterligare uppgifter som ska lämnas i deklarationen. 9 a § Om en energirenoveringsplan upprättas i samband med en energideklaration, ska rekommendationer enligt 9 § första stycket 4 inte lämnas i deklarationen. 9 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas i en energirenoveringsplan. Inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem i byggnader som inte ska energideklareras Inspektion av uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystem 10 § Om det i en byggnad som inte ska energideklareras enligt 5 § finns ett sådant system som anges i 8 a § första stycket, ska byggnadens ägare se till att systemets tillgängliga delar inspekteras minst vart tionde år och att det till följd av det upprättas ett inspektionsprotokoll. Protokollet ska innehålla de uppgifter som anges i 9 § andra stycket. Om en byggnad har ett uppvärmnings-, ventilations- eller luftkonditioneringssystem eller flera sådana system, med en sammanlagd nominell effekt på över 70 kilowatt, ska byggnadens ägare se till att systemets tillgängliga delar inspekteras och att det till följd av det upprättas ett inspektionsprotokoll. Den sammanlagda nominella effekten ska vara summan av värmegeneratorernas och kylgeneratorernas nominella effekter. En inspektion ska utföras minst 1. vart tredje år, om den sammanlagda nominella effekten överstiger 290 kilowatt, och 2. vart femte år, om den sammanlagda nominella effekten överstiger 70 men inte 290 kilowatt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kraven i första stycket, om undantag från dessa krav och om vilka uppgifter som ska lämnas i protokollet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kraven på inspektion, om undantag från dessa krav och om vilka uppgifter som ska lämnas i protokollet. 12 § Den som ska se till att det enligt 4, 5 eller 6 § finns en energideklaration upprättad eller att ett system inspekteras enligt 10 § ska utse en oberoende expert som Den som ska se till att det enligt 4, 4 a, 5, eller 6 § finns en energideklaration upprättad eller att ett system inspekteras enligt 10 § eller som vill låta upprätta en energirenoveringsplan enligt 7 a §, ska utse en oberoende expert som 1. gör en besiktning och en inspektion enligt 8 och 8 a §§ eller en inspektion enligt 10 §, 1. gör en besiktning enligt 8 § eller en inspektion enligt 10 §, 2. upprättar en energideklaration eller ett inspektionsprotokoll, och 2. upprättar en energideklaration, en energirenoveringsplan eller ett inspektionsprotokoll, och 3. för över deklarationen eller protokollet elektroniskt till Boverket. 3. för över deklarationen, planen eller protokollet elektroniskt till Boverket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka krav på sakkunskap och oberoende som ska ställas på en oberoende expert. 13 § Den som äger en byggnad ska se till att den energideklaration som senast har upprättats för byggnaden 1. visas på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden, om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 1, eller på en väl synlig plats i byggnaden, om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 2, 1. visas på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden, om det gäller en sådan byggnad a) som avses i 5 § första stycket 1 och som ofta besöks av allmänheten, eller b) som avses i 5 § första stycket 2, 2. visas på en väl synlig plats i byggnaden, om det gäller en sådan byggnad a) som avses i 5 § första stycket 1 och som inte ofta besöks av allmänheten, eller b) som avses i 5 § första stycket 3, 2. visas för en presumtiv nyttjanderättshavare om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 2 eller för en spekulant om det gäller en sådan byggnad som avses i 6 §, 3. överlämnas till en ny nyttjanderättshavare om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 2 eller till en ny ägare om det gäller en sådan byggnad som avses i 6 §. 3. visas för en presumtiv nyttjanderättshavare om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 3 eller för en spekulant om det gäller en sådan byggnad som avses i 6 §, 4. överlämnas till en ny nyttjanderättshavare om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 3 eller till en ny ägare om det gäller en sådan byggnad som avses i 6 §. I de fall en nyttjanderätt säljs ska säljaren av nyttjanderätten, i stället för ägaren till byggnaden, se till att energideklarationen visas och överlämnas enligt första stycket 2 och 3. I de fall en nyttjanderätt säljs ska säljaren av nyttjanderätten, i stället för ägaren till byggnaden, se till att energideklarationen visas och överlämnas enligt första stycket 3 och 4. Om det finns en energideklaration när en byggnad, en del av en byggnad eller en andel i en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning, ska den som äger byggnaden eller, i de fall som avses i andra stycket, säljaren, se till att den uppgift om byggnadens energiprestanda som finns i energideklarationen anges vid annonsering. Om en byggnad, en del av en byggnad eller en andel i en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning, ska den som äger byggnaden eller, i de fall som avses i andra stycket, säljaren, se till att den uppgift om byggnadens energiprestanda som finns i energideklarationen anges vid annonsering. 16 § Boverket ska föra ett register över de energideklarationer och inspektionsprotokoll som har lämnats till verket enligt 12 § (energideklarationsregistret). Boverket ska föra ett register över de energideklarationer, inspektionsprotokoll och energirenoveringsplaner som har lämnats till verket enligt 12 § (energideklarationsregistret). 24 a § En ägare till en byggnad är skyldig att på begäran av tillsynsmyndigheten lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026. 2. För byggnader som avses i 5 § första stycket 1 och som före ikraftträdandet inte omfattats av ett krav på att det ska finnas en energideklaration upprättad, ska en energideklaration vara upprättad senast den 1 juli 2027. Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för det avsedda ändamålet, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, 9. hushållning med vatten och avfall, 10. bredbandsanslutning, och 11. laddning av elfordon. 11. hållbar mobilitet. Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för a) åtgärder som kräver bygglov, om en ansökan om bygglov har gjorts före ikraftträdandet, och b) åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §, om en sådan anmälan har gjorts före ikraftträdandet. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2026-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Gudmund Toijer och Mats Anderson samt justitierådet Marie Jönsson Genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda Enligt en lagrådsremiss den 18 december 2025 har regeringen (Klimat- och näringslivsdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, 2. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Carl Scheutz, biträdd av departementssekreteraren Tobias Walla. Förslagen föranleder följande yttrande. Förslaget till lag om ändring i lagen om energideklaration för byggnader 3 § I paragrafen finns förklaringar av vissa uttryck som används i lagen. Det anges bland annat att med ”klimatskärm” avses de delar av en byggnad som avskiljer dess inomhusmiljö från utomhusmiljön. Vid föredragningen har upplysts om att avsikten är att begreppet helt ska motsvara ”klimatskal”, vilket är det uttryck som används i det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda (artikel 2.15 i direktivet). Enligt Lagrådet vore det en fördel om det uttryckligen angavs i författningskommentaren. 4 a § Av första stycket framgår att en energideklaration ska upprättas vid vissa fall av ombyggnad. Det anges att den som för egen räkning utför eller låter utföra en ombyggnad ska se till att det finns en upprättad energideklaration för den ombyggda byggnaden. Av författningskommentaren framgår inte vad som avses med den som för egen räkning utför eller låter utföra en ombyggnad. Lagrådet kan konstatera att begreppet ”för egen räkning” används i definitionen av byggherre i 1 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900). Där anges att med byggherre avses den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Lagrådet kan också konstatera att i flertalet andra paragrafer anges att det är den som äger byggnaden som ska se till att det finns eller att det upprättas en energideklaration (jfr exempelvis 5, 6 och 7 a §§). Enligt Lagrådet bör ett förtydligande göras så att det klart framgår om ansvaret för att det finns en upprättad energideklaration för den ombyggda byggnaden kan åvila någon annan än den som äger byggnaden. Det bör i så fall också framgå vad det är som motiverar att ansvaret läggs på någon annan. Om avsikten är att det ska vara den som äger byggnaden som ska se till att en finns en energideklaration bör lagtexten ändras så att den överensstämmer med de andra bestämmelserna. 6 c § Första stycket innehåller en bestämmelse om att en förenklad uppdatering av en energideklaration får göras. Lagrådet konstaterar att det av lagtexten inte framgår vare sig vem som får göra en förenklad uppdatering av energideklarationen eller när en sådan får göras. Enligt Lagrådet gör det bestämmelsen svårbegriplig. Av författningskommentaren framgår att en byggnadsägare får uppdatera en befintlig energideklaration och att det kan vara aktuellt när en energieffektiviseringsåtgärd har utförts på byggnaden. Enligt Lagrådet bör detta framgå av lagtexten. Lagrådet föreslår därför att första meningen i första stycket får följande lydelse. Den som äger en byggnad för vilken det finns en giltig energideklaration får göra en förenklad uppdatering av deklarationen, om en avgränsad åtgärd som påverkar byggnadens energiprestanda har genomförts. Övergångsbestämmelserna I andra punkten finns en övergångsbestämmelse för byggnader som inte har omfattats av det hittillsvarande kravet på energideklaration. Ägaren till en sådan byggnad har ett år på sig från ikraftträdandet att se till att byggnaden energideklareras. Vid föredragningen har upplysts om att vid nybyggnad ska energideklarationen vara upprättad och registrerad hos Boverket senast två år efter att byggnaden togs i bruk. Lagrådet kan inte se att det finns något skäl till att det ska finnas en skillnad på hur lång tid ägaren till en byggnad har på sig när det gäller att se till att en energideklaration upprättas när det gäller befintliga byggnader som genom lagändringen kommer att omfattas av systemet i förhållande till att det uppförs en ny byggnad som omfattas av kravet. Enligt Lagrådet kan det i det fortsatta arbetet övervägas att ändra tiden för när energideklarationen för befintliga byggnader ska vara upprättad till den 1 juli 2028. Övriga lagförslag Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran. Klimat- och näringslivsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 2026 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Busch Regeringen beslutar proposition Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda