Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:153 Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser Skr. 2025/26:153 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 26 februari 2026 Ulf Kristersson Romina Pourmokhtari (Klimat- och näringslivsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Internationella klimatinsatser – otydliga mål och osäkra utfall (RiR 2025:28). Riksrevisionens övergripande bedömning är att internationella klimatinsatser delvis uppnår intentionerna. Riksrevisionen bedömer att insatserna har potential att bidra till Sveriges klimatmål på ett kostnadseffektivt sätt, samt till klimatomställning och hållbar utveckling. Riksrevisionen framhåller även att resultaten från internationella klimatinsatser är ojämna, uppföljningen är bristfällig, och att regeringens målstyrning är svag. Regeringen välkomnar Riksrevisionens rapport som ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med genomförande av kostnadseffektiva internationella klimatinsatser. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen kommer ge Statens energimyndighet i uppdrag att vidta åtgärder för att säkerställa kostnadseffektiviteten i de internationella klimatinsatserna. Regeringen ser även över återrapporteringskraven för Statens energimyndighets arbete med de internationella klimatinsatserna och kommer i dialog med myndigheten se över förbättringsmöjligheter för att stärka uppföljningen. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 2.1Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen.4 3Regerings bedömning av Riksrevisionens iakttagelser4 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser5 Internationella klimatinsatser – otydliga mål och osäkra utfall6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 februari 202672 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om statens arbete med att förvärva utsläppskrediter uppnår intentionerna för internationella klimatinsatser. Resultaten av granskningen redovisas i rapporten Internationella klimatinsatser – otydliga mål och osäkra utfall (RiR 2025:28), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades till regeringen den 4 november 2025. Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen och Statens energimyndighet (Energimyndigheten). I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser som redovisas och de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen i sin rapport. Riksrevisionens iakttagelser Internationella klimatinsatser där Sverige förvärvar utsläppskrediter från utsläppsminskande projekt i framför allt utvecklingsländer är ett viktigt komplement till nationella klimatåtgärder i Sveriges strategi för att nå klimatmålen till 2045. Riksrevisionen har granskat om statens arbete med att förvärva utsläppskrediter uppnår intentionerna för internationella klimatinsatser: att minska globala utsläpp av växthusgaser, att främja klimatomställning och hållbar utveckling i de länder där de genomförs, och att kunna bidra till att de svenska klimatpolitiska målen uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete med internationella klimatinsatser delvis uppnår sina syften. Riksrevisionen framhåller att insatsernas resultat är ojämna och att uppföljningen är bristfällig. Internationella klimatinsatser bedöms hittills ha varit kostnadseffektiva, men utvecklingen framåt är osäker. Vidare bedömer Riksrevisionen att svag målstyrning från regeringen innebär att det inte går att avgöra om Energimyndigheten förvärvar utsläppskrediter i tillräcklig omfattning i förhållande till de svenska klimatpolitiska målen. Riksrevisionen bedömer att Energimyndighetens arbete skulle kunna bli mer effektivt genom en tydligare målstyrning från regeringen mot klimatmålen, och av en utvecklad uppföljning både av enskilda insatser och av internationella klimatinsatser som klimatpolitisk åtgärd. Riksrevisionen anser att varken regeringen eller Regeringskansliet har tagit något helhetsgrepp för att följa upp och utvärdera insatsernas måluppfyllelse i förhållande till intentionerna. De två utvärderingar av internationella klimatinsatser som Energimyndigheten uppdragit åt konsulter att genomföra, bedöms av Riksrevisionen inte kunna läggas till grund för en sådan helhetsbedömning. Energimyndighetens årliga återrapportering till regeringen anses motsvara återrapporteringskraven. Riksrevisionen bedömer dock att Energimyndigheten kan utveckla återrapporteringen, förslagsvis genom att förbättra redogörelsen för utvecklingen inom de multilaterala fondsamarbetena samt genom ökad transparens om de skäl som föreligger för att projekt hävs och leveranser skrivs ner. Riksrevisionen framhåller att om riksdag och regering inte får en komplett och rättvisande bild av resultaten från Sveriges internationella klimatinsatser så påverkas möjligheterna att fatta välgrundade beslut om hur Sverige på bästa sätt uppnår nationella klimatmål och bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser globalt. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen. Tydliggör mål och förväntningar i styrningen av Energimyndigheten. Överväg att sätta kvantitativa mål för förvärv av utsläppskrediter i förhållande till klimatmålet 2045 och etappmålen 2030 och 2040. Följ upp kostnadseffektiviteten utifrån totalkostnad, så att både pris per utsläppskredit och administrativa kostnader beaktas, och kan jämföras med andra kompletterande åtgärder. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens rapport som ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med genomförande av kostnadseffektiva internationella klimatinsatser. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens rekommendationer. Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll (skr. 2023/24:59) anger att Klimatkonventionen och Parisavtalet lägger grunden för Sveriges internationella klimatarbete. Sverige bör fortsatt leda, stödja och vara aktivt i internationella initiativ och samarbeten. För att nå det långsiktiga målet till 2045 och etappmålen för 2030 och 2040 får kompletterande åtgärder tillgodoräknas i enlighet med internationellt beslutade regler. Enligt klimathandlingsplanen bör de internationella klimatinsatserna bland annat stödja klimatomställning i utvecklingsländer, bidra till globala utsläppsminskningar och, som en kompletterande åtgärd, potentiellt kunna bidra till de svenska klimatpolitiska målen på ett kostnadseffektivt sätt. Flertalet internationella klimatinsatser tar lång tid att åstadkomma och därför krävs långsiktig planering och uppbyggnad. En orsak till detta är att marknaden för internationella klimatinsatser under Parisavtalets artikel 6 inte är fullt utvecklad ännu och möjligheterna för Energimyndigheten att teckna avtal är därför fortsatt förhållandevis begränsade. Regeringen bedömer att det i nuläget är svårt att följa rekommendationen om ökad målstyrning rörande hur mycket utsläppsutrymme som Energimyndigheten genom internationella klimatinsatser ska förvärva fram till 2030. Som Riksrevisionen konstaterar är marknaden för utsläppshandel under Parisavtalet alltjämt i ett tidigt skede och prisutvecklingen är därmed osäker. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning om att styrningen av Sveriges internationella klimatinsatser bör vara långsiktig och resultatorienterad. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen anser att det är centralt att styrningen av Sveriges internationella klimatinsatser är långsiktig och resultatorienterad. Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsats att återapporteringen från Energimyndigheten kring Sveriges internationella klimatinsatser kan stärkas och har inlett en dialog med Energimyndigheten med syfte att förbättra uppföljningen. Regeringen instämmer också i Riksrevisionens bedömning om att en tydlig målstyrning av Energimyndighetens internationella klimatinsatser skulle kunna stärka förutsättningarna för regeringen att bedöma om insatserna i tillräcklig omfattning bidrar till etappmålen 2030 och 2040 samt klimatmålet 2045. Regeringen noterar också att Miljömålsberedningen i sitt delbetänkande (SOU 2025:107) lämnar förslag i syfte att stärka tydligheten kring nationell tillgodoräkning av så kallade kompletterande åtgärder, där Parisavtalets artikel 6 ingår. Förslagen från Miljömålsberedningen analyseras nu i Regeringskansliet. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendation om att stärka förutsättningarna för att bedöma insatsernas kostnadseffektivitet. Regeringen kommer ge Energimyndigheten ett uppdrag med syfte att stärka redovisningen av hur Sveriges internationella klimatinsatser uppnår målet om kostnadseffektivitet. Regeringen ser inte skäl att i övrigt vidta några ytterligare åtgärder i nuläget med anledning av Riksrevisionens rapport. I de fall regeringen framöver ser behov av ytterligare åtgärder avser regeringen att agera. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens granskningsrapport är slutbehandlad. Internationella klimatinsatser – otydliga mål och osäkra utfall Klimat- och näringslivsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 februari 2026 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Forssmed, Tenje, Forssell, Wykman,, Liljestrand, Bohlin, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Britz, Mohamsson Föredragande: statsrådet Pourmokhtari Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser