Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2022/23:101 Årsredovisning för staten 2022 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 april 2023 Ulf Kristersson Niklas Wykman (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2022. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta. Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Inledning 12 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 15 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 15 1.2 Utgiftstaket för 2022 17 2 Utfallet för statens budget 23 2.1 Saldot i statens budget 2022 23 2.2 Ändringar i statens budget 2022 26 2.3 Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens 32 2.4 Inkomster i statens budget 2022 35 2.5 Utgifter i statens budget 2022 56 2.6 Förändring av anslagsbehållningar 70 2.7 Riksgäldskontorets nettoutlåning 72 2.8 Kassamässig korrigering 79 2.9 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 81 2.10 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 85 3 Utfall per utgiftsområde 89 3.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 89 3.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 93 3.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 98 3.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 99 3.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 102 3.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 103 3.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 107 3.8 Utgiftsområde 8 Migration 111 3.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 114 3.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 119 3.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 123 3.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 125 3.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 128 3.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 130 3.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd 136 3.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 138 3.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 142 3.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 147 3.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling 151 3.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 153 3.21 Utgiftsområde 21 Energi 156 3.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 159 3.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 165 3.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv 169 3.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 175 3.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 177 3.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 180 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 183 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 183 4.2 Resultaträkning 198 4.3 Balansräkning 202 4.4 Finansieringsanalys 205 4.5 Noter 208 5 Utvecklingen av statsskulden 293 5.1 Definition av statsskulden 293 5.2 Statsskuldens fördelning och löptid 294 5.3 Statsskuldens kostnader 298 6 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning 301 6.1 Statliga garantier 301 6.2 Statlig utlåning med kreditrisk 315 6.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier 322 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU 327 7.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen 327 7.2 Redovisning av samtliga EU-medel 332 7.3 Räkenskapssammanställning av EU-medel 334 7.4 Ansvariga myndigheters bedömningar 340 7.5 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel 346 Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget Bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget Bilaga 4 Beställningsbemyndiganden Bilaga 5 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Bilaga 6 Tabellsamling Bilaga 7 Statliga myndigheter Bilaga 8 Ordlista Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 april 2023 Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för 2022 Den offentliga sektorns finansiella sparande 2022 uppgick till ca 44 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2021 förbättrades det finansiella sparandet med 42 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,3 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 164 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 86 miljarder kronor jämfört med 2021. Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 27 miljarder kronor. Jämfört med 2021 försämrades resultatet med 63 miljarder kronor. Statsskulden minskade med 114 miljarder kronor till 1 031 miljarder kronor vid utgången av 2022. Som andel av BNP minskade statsskulden från 21,0 procent 2021 till 17,4 procent 2022. I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2022 jämfört med 2021. Tabell 0.1 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet Miljarder kronor 2022 Procent av BNP1 2021 Procent av BNP2 Den offentliga sektorns finansiella sparande 44 0,7 1 0,0 Statens budgetsaldo 164 2,8 78 1,4 Utgiftstak 1 634 27,6 1 695 31,0 Takbegränsade utgifter 1 559 26,3 1 551 28,4 Statens nettoförmögenhet 113 1,9 117 2,1 Statsskuld 1 031 17,4 1 145 21,0 Årets överskott i resultaträkningen 27 0,5 90 1,6 Utlåning3 323 5,5 375 6,9 Garantiåtaganden4 2 657 44,8 2 413 44,2 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Preliminär BNP för 2022 uppgår till 5 926 miljarder kronor (löpande priser). 2 Reviderad BNP för 2021 uppgår till 5 462 miljarder kronor (löpande priser). 3 Inklusive utlåning till Riksbanken. 4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Den offentliga sektorns finansiella sparande Tabell 0.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor 2022 2021 Inkomster 2 848 2 646 Skatter och avgifter 2 459 2 331 Övriga inkomster 389 315 Utgifter 2 804 2 645 Finansiellt sparande 44 1 varav staten 2 -39 varav ålderspensionssystemet 19 6 varav kommunala sektorn 22 34 Finansiellt sparande, bakåtblickande åttaårssnitt, procent av BNP 0,2 -0,1 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Statistiska centralbyrån. Den offentliga sektorn redovisade 2022 ett finansiellt sparande som uppgick till ca 44 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2021 ökade det finansiella sparandet med ca 42 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. Förstärkningen mellan 2021 och 2022 förklaras till stor del av den höga inflationen som innebar att produktionsskatter växte kraftigt. Även kapitalinkomsterna ökade kraftigt mellan åren. Regeringen bedömer att det bakåtblickande åttaåriga genomsnittet av det finansiella sparandet ligger strax under målnivån 2022. Denna avvikelse är dock motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Utgiftstaket för staten Tabell 0.3 Utgiftstaket för staten Miljarder kronor 2022 2021 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 502 1 430 Tekniska justeringar 2 6 Reella justeringar 130 259 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 634 1 695 Takbegränsade utgifter 1 559 1 551 Budgeteringsmarginal 75 144 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 4,8 9,3 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2022 uppgick till 1 634 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 559 miljarder kronor, dvs. 75 miljarder kronor lägre än det fastställda taket. Utfallet för statens budget Tabell 0.4 Utfallet för statens budget Miljarder kronor Statens budget1 2022 2022 2021 Totala inkomster 1 190 1 286 1 191 Statens skatteinkomster 1 220 1 308 1 235 Övriga inkomster -31 -22 -44 Totala utgifter m.m. 1 137 1 123 1 113 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 191 1 211 1 216 Statsskuldsräntor m.m. 12 27 -1 Förändring av anslagsbehållningar -7 Riksgäldskontorets nettoutlåning -60 -111 -97 Kassamässig korrigering 0 -5 -4 Budgetsaldo 53 164 78 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2021. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 190 miljarder kronor. Utfallet blev 1 286 miljarder kronor, vilket var 97 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 88 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev 9 miljarder kronor högre än beräknat. De högre skatteinkomsterna beror främst på högre inkomster från mervärdesskatt till följd av de kraftiga prisökningarna på hushållens konsumtion. Det beror också på högre intäkter från arbetsgivaravgifter, då lönesumman ökade mer än vad som antogs i beräkningarna till statens budget för 2022. Utgifterna i statens budget uppgick till 1 123 miljarder kronor. Det var 14 miljarder kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 87 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 101 miljarder kronor (8,3 procent) lägre. Budgetsaldot visade för 2022 ett överskott på 164 miljarder kronor, vilket var en förbättring med 86 miljarder kronor jämfört med 2021. Resultaträkning Tabell 0.5 Resultaträkning Miljarder kronor 2022 2021 Intäkter Skatteintäkter 1 599 1 505 Övriga intäkter 150 136 Summa intäkter 1 749 1 641 Kostnader Transfereringar m.m. -1 345 -1 341 Statens egen verksamhet -356 -315 Summa kostnader -1 701 -1 656 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 20 98 Finansiella intäkter och kostnader, netto -41 7 Årets överskott 27 90 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Resultaträkningen för 2022 visade ett överskott om 27 miljarder kronor, vilket var 63 miljarder kronor lägre än 2021 då överskottet uppgick till 90 miljarder kronor. Skatteintäkterna ökade med 94 miljarder kronor medan övriga intäkter ökade med 14 miljarder kronor. Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 345 miljarder kronor, vilket var en ökning med 4 miljarder kronor jämfört med 2021. Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 356 miljarder kronor vilket var en ökning med 41 miljarder kronor jämfört med 2021. Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 20 miljarder kronor, en minskning med nära 78 miljarder kronor jämfört med 2021. Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -41 miljarder kronor, en minskning med 47 miljarder kronor jämfört med 2021. Nettokostnaden för statsskulden och Övriga finansiella kostnader ökade kraftigt medan Övriga finansiella intäkter minskade något jämfört med 2021. Balansräkning Tabell 0.6 Balansräkning Miljarder kronor 2022-12-31 2021-12-31 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 13 12 Materiella anläggningstillgångar 766 710 Finansiella anläggningstillgångar 564 627 Utlåning 323 375 Varulager m.m. 3 3 Fordringar 180 152 Periodavgränsningsposter 306 322 Kortfristiga placeringar 37 16 Kassa och bank 9 7 Summa tillgångar 2 200 2 225 Kapital och skulder Nettoförmögenhet 113 117 Fonder 216 224 Avsättningar 376 371 Statsskulden 1 031 1 145 Skulder m.m. 347 263 Periodavgränsningsposter 117 106 Summa kapital och skulder 2 200 2 225 Garantiförbindelser 7 7 Övriga ansvarsförbindelser 87 107 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till 113 miljarder kronor vid utgången av 2022. I förhållande till 2021 minskade nettoförmögenheten med 4 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden minskade med 114 miljarder kronor till 1 031 miljarder kronor vid utgången av 2022. Lån i svenska kronor minskade med 85 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 29 miljarder kronor. Statliga garantier Tabell 0.7 Statliga garantier Miljarder kronor 2022-12-31 2021-12-31 Insättningsgarantin 2 131 1 917 Investerarskyddet Kreditgarantier 305 291 Garantier om tillförsel av kapital 216 198 Pensionsgarantier 6 7 Totalt 2 657 2 413 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. De statliga garantiåtagandena ökade med 244 miljarder kronor jämfört med 2021 och uppgick till 2 657 miljarder kronor vid utgången av 2022. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 44,8 procent. Insättningsgarantin uppgick till 2 131 miljarder kronor, vilket var en ökning med 213 miljarder kronor jämfört med 2021. Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 305 miljarder kronor, vilket var ökning med 14 miljarder kronor i förhållande till 2021. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 216 miljarder kronor, vilket var en ökning med 18 miljarder kronor jämfört med 2021. Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen och för stora förluster i form av direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms vara måttlig. Statlig utlåning Tabell 0.8 Statlig utlåning Miljarder kronor Lån 2022-12-31 2021-12-31 CSN:s utlåning 238 228 Lån till Riksbanken 76 127 Övriga lån 9 20 Summa 323 375 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens utlåning uppgick till 323 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens utlåning för studielån och utlåningen till Riksbanken utgör huvuddelen av statens utlåning. Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt ESV:s revisionsutlåtanden varpå regeringen lämnar följande intygande. Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt) Tabell 0.9 Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt) Miljarder kronor 2022 2021 Betalningar till EU 48 52 Betalningar från EU 16 15 Nettoflöde från statens budget till EU 33 38 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Sveriges avgift till EU uppgick till 48 miljarder kronor, vilket var en minskning med 4 miljarder kronor jämfört med 2021. Merparten av minskningen berodde på att den BNI-baserade avgiften blev lägre. Bidragen från EU uppgick till ca 16 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 33 miljarder kronor, vilket var en minskning med 5 miljarder kronor jämfört med 2021. . Inledning Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen för staten 2022 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar. Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen. Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2022 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2022 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2021. Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2022 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2022, dels med utfallet för 2021. Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2023/01072). Olika avgränsningar av staten Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna. Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten. Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställnings-bemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207). Kvaliteten i årsredovisningen för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild. En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet. Riksrevisionens årliga revision Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2022 Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2022. För 2022 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tretton myndigheter: Arbetsförmedlingen, Boverket, Försvarsmakten, Institutet för mänskliga rättigheter, Konstnärsnämnden, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Myndigheten för psykologiskt försvar, Nationalmuseum, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Statens centrum för arkitektur och design och Tillväxtverket. En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande. Av granskade myndigheter har en fått revisionsberättelse med upplysning. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 3. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2018-2022. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten. Tabell 0.10 Antal modifierade revisionsberättelser 2018-2022 2018 2019 2020 2021 2022 Summa 20 9 12 10 13 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Det finansiella sparandet 2022 Den offentliga sektorn redovisade 2022 ett finansiellt sparande som uppgick till ca 44 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2021 förstärktes det finansiella sparandet med ca 42 miljarder kronor eller ca 0,7 procent av BNP (se tabell 1.1). I prognosen till budgetpropositionen för 2022 beräknades ett underskott på 37 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev därmed ca 70 miljarder kronor högre än prognostiserat. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att inkomster från skatter blev högre än beräknat. Flertalet skatteslag ökade i större utsträckning än beräknat. En anledning är den höga inflationen som framför allt medförde att skatt på konsumtion underskattades i budgetpropositionen för 2022. Även utdelningar från statliga bolag blev högre än förväntat. Likaså blev övriga inkomster högre än beräknat, detta rör dock kapitalförslitningen som bruttoförs både på inkomst- och utgiftssidan och är neutral för det finansiella sparandet. Förstärkningen av de offentliga finanserna i förhållande till beräkningarna i budgetpropositionen rör samtliga sektorer, och blev störst i kommunsektorn. Detta beror bl.a. på att kapacitetsbegränsningar inom sektorn höll tillbaka utgifterna medan skatteinkomsterna blev högre än beräknat. Inkomster från skatter och avgifter samt kapital förstärkte även ålderspensionssystemets finanser i högre utsträckning än beräknat. I staten blev det finansiella sparandet likaså högre än beräknat. Samtidigt som inkomsterna från skatter samt utdelningar från bolag blev högre än beräknat, ökade dock också utgifter mer än väntat. Den största avvikelsen rör transfereringar som beror dels på tillkommande ändringsbudgetar, dels på omklassificeringen av flaskhalsintäkter från näringslivet till staten. Även räntebetalningarna ökade oväntat mycket till följd av den högre räntenivån. Sammantaget togs avvikelserna för inkomster i stor utsträckning ut av att också utgifterna ökade. Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor om annat inte anges BP 2022 Utfall 2022 Utfall - BP22 Utfall 2021 Inkomster 2 697 2 848 151 2 646 Skatter och avgifter 2 359 2 459 100 2 331 Kapitalinkomster 83 104 21 66 Övriga inkomster 255 285 30 249 Utgifter 2 734 2 804 71 2 645 Transfereringar 953 988 35 962 Konsumtion 1 471 1 486 15 1 409 Räntor1 25 40 15 21 Investeringar m.m.2 284 290 5 253 Finansiellt sparande -37 44 80 1 procent av BNP -0,7 0,7 1,4 0,0 Stat -21 2 23 -39 Ålderspensionssystem 9 19 11 6 Kommunsektorn -24 22 47 34 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Inklusive kapital avkastning på pensionsrätter. 2 Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. De förändringar som tillkommit på ändringsbudgetar för att stärka Sverige och stötta Ukraina beräknas ha medfört att den offentliga sektorns inkomster blev något lägre än beräknat i budgetpropositionen för 2022. För utgifterna beräknas motsvarande förändringar vara betydligt större (se tabell 1.2). Den redovisningsmässiga revideringen av de stöd som betalats ut för att kompensera hushåll för höga elavgifter medförde avvikelser på 17,5 miljarder kronor både på inkomst- och utgiftssidan. Med dessa utgiftshöjande händelser beaktat blev utfallet för utgifterna lägre. Detta beror dels på att anvisade medel inom t.ex. migrationsområdet inte utnyttjades fullt ut, dels på att utgifter inom bl.a. arbetsmarknadsområdet blev lägre än förväntat (se avsnitt 2 och 3). Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2022, offentliga sektorns finanser Miljarder kronor BP22 Ändrings-budget 2022 Elstöd, NR redovisning1 Utfall 2022 Utfall - totalt anvisat 2022 Utfall 2021 Inkomster 2 697 -6 18 2 848 139 2 646 Utgifter 2 734 77 18 2 804 -24 2 645 Finansiellt sparande -37 -83 0 44 -163 1 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av de extra ändringsbudgetarna skiljer sig från motsvarande på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. Bl.a. innebär lån och åtgärder som innebär betalningsförskjutningar över tiden skillnader i redovisningarna. 1 Enligt direktiv från Eurostat ska de stöd som betalats ut för att kompensera för de höga flaskhalsintäkterna redovisas som skatter resp. transfereringar till och från staten. Detta i sig medför att inkomster och utgifter brutto ökar i motsvarande grad och är neutrala för det finansiella sparandet. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Likaså innebär kapacitetsbegränsningar i kommuner och regioner att utbetalda statsbidrag inte bedöms ha använts fullt ut, vilket bidrog till att det finansiella sparandet i offentlig sektor blev högre än beräknat. Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt. Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2022 För att mildra lågkonjunkturen och för att begränsa smittspridningen av sjukdomen covid- 19 bedrev regeringen 2022 en expansiv finanspolitik. Regeringen bedömde i 2022 års budgetproposition att det förelåg en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse var motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Bedömningen av avvikelsen baseras på det strukturella sparandet, dvs. ett mått på offentliga sektorns finansiella sparande där den konjunkturella effekten räknats bort. Det strukturella sparandet har sedan dess reviderats upp, men både det strukturella sparandet 2022 och det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2015-2022 bedöms ligga strax under målnivån 2022 (se tabell 1.3). Ramverket anger dock uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även om finanspolitiken leder till en avvikelse från överskottsmålet kan politiken vara förenlig med det finanspolitiska ramverket. Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP om annat ej anges 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Finansiellt sparande 0,0 1,0 1,4 0,8 0,6 -2,8 0,0 0,7 Varav staten 0,1 1,4 1,6 1,3 1,3 -2,8 -0,7 0,0 Varav ålderspensionssystemet 0,2 0,1 0,0 0,1 0,1 -0,2 0,1 0,3 Varav kommunala sektorn -0,4 -0,6 -0,2 -0,7 -0,9 0,2 0,6 0,4 Bakåtblickande åttaårssnitt -0,4 -0,6 -0,3 -0,2 0,0 -0,3 -0,1 0,2 Strukturellt sparande1 -0,7 0,1 0,2 -0,1 0,1 -0,9 -0,1 0,0 BNP-gap2 0,9 0,7 1,3 1,2 1,2 -3,0 0,3 1,3 1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 9.2 i 2023 års ekonomiska vårproposition. Till följd av den mycket höga inflationen har regeringen även valt att justera priseffekten vid beräkningen av BNP-gap. Engångseffekter för 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2015-2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 1.2 Utgiftstaket för 2022 Tabell 1.4 Utgiftstaket Miljarder kronor 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 1 430 1 502 Tekniska justeringar 2 4 2 7 12 5 10 10 6 2 Reella justeringar1 0 0 33 41 52 0 -51 262 259 130 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337 1 351 1 743 1 695 1 634 Takbegränsade utgifter 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 1 282 1 308 1 501 1 551 1 559 Budgeteringsmarginal 28 11 23 31 45 55 43 242 144 75 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 3,3 16,1 9,3 4,8 Anm.: För 1997-2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008-2012 Årsredovisningen för staten 2017. Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med 250 miljarder kronor och för 2022 med 130 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits (se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2013). Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om tekniska justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre förutsättningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. I budgetpropositionen för 2021 föreslog regeringen en höjning av utgiftstakets nivå för 2022 med 130 miljarder kronor med anledning av det behov av åtgärder som spridningen av covid-19 förde med sig. De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1-25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen. Utfallet för de takbegränsade utgifterna Enligt utfallet för statens budget 2022 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 559 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 75 miljarder kronor (se tabell 1.5). Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter 2022 Miljoner kronor Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - totalt anvisat 2022 Utfall 2021 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 184 352 76 714 1 210 805 26 453 -50 261 1 216 046 Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 346 152 347 902 1 750 1 750 334 564 Takbegränsade utgifter 1 530 504 76 714 1 558 707 28 202 -48 512 1 550 609 Marginal till utgiftstaket 103 496 75 293 144 391 Utgiftstak 1 634 000 1 634 000 1 695 000 De takbegränsade utgifterna blev 28 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2022. Det är i första hand utgifterna på vissa utgiftsområden som blivit högre till följd av de åtgärder regeringen vidtagit med anledning av covid- 19, insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion samt stöd för att mildra effekterna av de höga elpriserna. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 348 miljarder kronor, vilket var ca 2 miljarder kronor högre än enligt beräkningen i budgetpropositionen för 2022. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag. Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2022 fastställdes av riksdagen i december 2019 till 1 502 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska och finanspolitiska skäl. Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå Miljarder kronor 2022 Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2020 1 502 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2021 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 år 2,23 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ökade möjligheter till avsättningar till periodiseringsfond -0,17 Reglering kommunalekonomisk utjämning: justering förmånsvärden för personbilar -0,32 Finanspolitiskt motiverad ändring i budgetpropositionen för 2021 Åtgärder med anledning av covid-19 130 Ny nivå i budgetpropositionen för 2021 1 634 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2022 Reglering kommunalekonomisk utjämning: skattelättnad för cykelförmån 0,04 Ny nivå i budgetpropositionen för 2022 1 634 Slutligt utgiftstak 1 634 Anm.: Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och avrundas enligt praxis till hela miljarder kronor. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor. Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2022 höjts med 2 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting. Framför allt har en höjning av det särskilda grundavdraget för personer över 65 år, benämnt sänkt skatt för personer över 65 år i tabell 1.6, lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har medfört en teknisk justering av utgiftstaket. Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2022 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. Ändringen motiverades av hanteringen av de ekonomiska konsekvenserna till följd av spridningen av covid-19. Förslaget lämnades i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De finanspolitiskt motiverade ändringarna innebar sammantaget en höjning av utgiftstakets nivå för 2022 med 130 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalens användning sedan utgiftstakets nivå för 2022 fastställdes Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.7 redovisas förändringen av budgeteringsmarginalen för 2022 från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2022 i november 2019. Förändringen är uppdelad på ett antal kategorier baserat på motsvarande redovisning för 2022 i de budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2022 fastställdes. Uppdelningen på de olika kategorierna i baseras på egna beräkningar. Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2022 till utfallet för 2022 Miljarder kronor 2022 Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes1 93,4 Reformer -197,9 Reviderad pris- och löneomräkning 2,9 Övriga makroekonomiska förändringar 3,3 Volymförändringar 4,2 Övrigt2 39,4 Finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå 130,0 Total förändring av budgeteringsmarginalen -18,1 Budgeteringsmarginal i utfallet för 2022 75,3 Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter. 1 Bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:69. 2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Källa: Egna beräkningar. När riksdagen ursprungligen fastställde utgiftstakets nivå för 2022 uppgick budgeteringsmarginalen till 93,4 miljarder kronor. I utfallet för 2022 uppgick marginalen till 75,3 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 18,5 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2022 fastställdes. Det inkluderar den finanspolitiskt motiverade ändringen av utgiftstakets nivå. Sammantaget har regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om nya reformer för 197,9 miljarder kronor sedan utgiftstaket ursprungligen fastställdes. Budgeteringsmarginalen har blivit motsvarande mindre. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. Dessa består delvis av ändringar i statens budget under 2022 som en följd av pandemin. Här redovisas budgeteffekterna i enlighet med redovisningen i Budgetpropositionen för 2023. Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budgeteffekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder för 2020-2022 som riksdagen fattat beslut om med anledning av pandemin har bedömningen av åtgärdernas faktiska utfall reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare, ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning och merkostnader, tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag, stöd till handelsbolag och evenemangsstöd. I dessa synnerligen speciella fall, som har sin grund i de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, är det motiverat att redovisa budgeteffekten av en åtgärd i enlighet med den nya bedömningen i de fall budgeteffekten av reformerna har bedömts vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet blivit betydande. Detta trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen. Se vidare Budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, avsnitt 6.4). Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har sammantaget medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 3,3 miljarder kronor större. En förklaring är att bedömningen av antalet personer som uppbar A-kassa 2022 successivt har reviderats ner. Utfallet 2022 var ca 67 000 personer, mätt som helårsekvivalenter, vilket är 14 procent lägre än beräkningen för 2022 i Budgetpropositionen för 2020. Nedrevidering har skett trots att arbetslösheten för 2022 under samma period reviderats upp. Orsaken är att sammansättningen av ersättningstagare inom arbetsmarknadsområdet har förändrats så att en lägre andel är berättigade till A-kassa. Ytterligare en förklaring är att budgeterade volymer i olika arbetsmarknadspolitiska program och insatser under perioden inte realiserats. Skillnaden mellan budgeterad volym och utfall redovisas här som en effekt av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Sammantaget har detta bidragit till att utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev ca 8 miljarder kronor lägre än bedömningen som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaketför 2022 fastställdes i statens budget för 2020. Samtidigt motverkas de lägre utgifterna inom arbetsmarknadsområdet delvis av att utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten blivit högre. Det beror på att bedömningen av inkomstindex för 2022 successivt har reviderats upp sedan bedömningen i Budgetpropositionen för 2020 som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaket fastställdes. Reviderade bedömningar av volymerna i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 4,2 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfererings-systemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Utgifterna inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev sammantaget ca 5 miljarder kronor lägre 2022 till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar än vad som bedömdes för 2022 i Budgetpropositionen för 2020. Det förklaras bl.a. av att antalet ersatta föräldrapenningdagar 2022 uppgick till ca 48,6 miljoner, vilket är ca 15 procent mindre än vad som bedömdes i Budgetpropositionen för 2020. Vidare blev utgifterna inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering sammantaget ca 3 miljarder kronor lägre 2022 än vad som ursprungligen bedömdes för 2022. Det beror på att genomsnittligt antal nyanlända som kommunerna får schablonersättning för uppgick till 26 400, vilket är 41 procent färre än vad beräkningen i Budgetpropositionen för 2020 baserades på. Samtidigt har utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blivit högre för 2022 än vad som bedömdes i Budgetpropositionen för 2020 till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar. Det beror bl.a. på att antalet ersatta dagar i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning uppgick till 52,6 miljoner vilket var 10 procent fler än den ursprungliga bedömningen. För antalet personer inom sjuk- och aktivitetsersättningen var motsvarande skillnad 9 procent fler. Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan följa av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgeteringsmarginalen blivit 39,4 miljarder kronor större. Utfallet för 2022 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2022. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs i avsnitt 2 och 3. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är 4 Rättsväsendet, 7 Internationellt bistånd, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitetsforskning, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional utveckling, 20 Allmän miljö- och naturvård 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 24 Näringsliv. 2 Utfallet för statens budget I avsnitt 2 och 3 redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen. Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som löpande har betalats in under året, intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när i tiden de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde. Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel. Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2022 (bet. 2021/22:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 2.5 Ändringar i statens budget 2022. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget. 2.1 Saldot i statens budget 2022 Saldot i statens budget blev 164 miljarder kronor 2022 (tabell 2.1) och statens låne-behov minskade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 53 miljarder kronor. Saldot blev därmed 111 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna blev 97 miljarder kronor högre och utgifterna blev 14 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet för statens budget 2022 påverkades i hög grad av bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion. Dessutom påverkades utgifterna av åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av covid- 19. Att utgifterna blev lägre än beräknat beror på att inlåningen från Affärsverket svenska kraftnät ökade med 58 miljarder kronor, då inbetalningarna från kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Denna post ingick inte i beräkningen av utgifterna i statens budget. Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2022 Miljoner kronor Statens budget Ändrings-budget Utfall 2022 Utfall - statens budget Totala inkomster 1 189 513 1 286 133 96 619 Statens skatteinkomster 1 220 316 1 308 121 87 806 Övriga inkomster -30 803 -21 989 8 814 Totala utgifter m.m. 1 136 720 87 214 1 122 503 -14 217 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 190 965 76 714 1 210 805 19 840 Statsskuldsräntor m.m. 12 155 10 500 27 155 15 000 Förändring av anslagsbehållningar -6 681 6 681 Riksgäldskontorets nettoutlåning -60 090 -110 926 -50 835 Kassamässig korrigering 371 -4 532 -4 903 Budgetsaldo 52 793 163 630 110 836 Statens skatteinkomster blev 88 miljarder kronor högre än beräknat Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 190 miljarder kronor. Utfallet blev 1 286 miljarder kronor, vilket är 97 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 88 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev 9 miljarder kronor högre än beräknat. De högre skatteinkomsterna beror främst på högre intäkter från mervärdesskatt till följd av de kraftiga prisökningarna på hushållens konsumtion. Det beror också på högre intäkter från arbetsgivaravgifter, då lönesumman ökade mer än vad som antogs i beräkningarna till statens budget för 2022. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, har påverkat inkomsterna i statens budget positivt med 35 miljarder kronor, vilket är drygt 29 miljarder kronor högre än beräknat. Övriga inkomster blev knappt 9 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2022. Det beror främst på att inkomsterna av statens aktier, dvs. utdelningarna från statligt ägda bolag, blev 22 miljarder kronor högre än beräknat. Däremot blev bidragen från EU drygt 12 miljarder kronor lägre än beräknat. I tabell 2.2 redovisas de utgifter som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet. Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget 2022 Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Utfall Utfall - statens budget 4 Rättsväsendet 62 919 130 61 496 -1 423 5 Internationell samverkan 2 235 1 206 3 381 1 146 6 Försvar och samhällets krisberedskap 76 571 4 481 83 541 6 970 7 Internationellt bistånd 51 940 -4 852 46 196 -5 744 8 Migration 8 541 10 300 11 730 3 188 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 113 309 8 106 118 165 4 856 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97 428 19 107 114 340 16 912 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42 161 4 190 46 341 4 179 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 99 847 2 423 101 067 1 220 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 93 221 51 78 376 -14 845 15 Studiestöd 27 801 100 25 479 -2 323 16 Utbildning och universitetsforskning 95 384 89 92 965 -2 419 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 18 500 1 709 19 733 1 234 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 5 769 4 295 7 713 1 944 19 Regional utveckling 4 742 0 3 357 -1 385 21 Energi 3 255 9 063 11 862 8 608 22 Kommunikationer 76 965 1 479 72 878 -4 087 24 Näringsliv 9 255 7 085 10 274 1 019 26 Statsskuldsräntor m.m. 12 155 10 500 27 155 15 000 Riksgäldskontorets nettoutlåning -60 090 -110 926 -50 835 Kassamässig korrigering 371 -4 532 -4 903 Övriga utgifter 294 441 7 754 301 912 7 471 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 136 720 87 214 1 122 503 -14 217 Utgifterna blev 14 miljarder kronor lägre än budgeterat Utgifterna i statens budget uppgick till 1 123 miljarder kronor. Det är 14 miljarder kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 101 miljarder kronor (8,3 procent) lägre än totalt anvisat. Inom 12 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För 7 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning, som redovisas på utgiftssidan i statens budget, blev 51 miljarder kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Utfallet för statens budget 2022 jämfört med 2021 I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2022 och 2021. Utfallet för statens budget visar för 2022 ett överskott på 164 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 78 miljarder kronor för 2021. Överskottet i statens budget var därmed 86 miljarder kronor högre 2022 jämfört med 2021. Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2022-2021 Miljoner kronor Utfall 2022 Utfall 2021 Skillnad mot 2021 Totala inkomster 1 286 133 1 191 286 94 846 Statens skatteinkomster 1 308 121 1 235 074 73 048 Övriga inkomster -21 989 -43 788 21 799 Totala utgifter m.m. 1 122 503 1 113 436 9 066 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 210 805 1 216 046 -5 240 Statsskuldsräntor m.m. 27 155 -1 298 28 453 Riksgäldskontorets nettoutlåning -110 926 -96 965 -13 961 Kassamässig korrigering -4 532 -4 346 -186 Budgetsaldo 163 630 77 850 85 780 Statens inkomster ökade med 95 miljarder kronor Statens skatteinkomster ökade med 73 miljarder kronor och övriga inkomster med 22 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av högre intäkter från mervärdesskatt och är främst en effekt av de kraftiga prisökningarna på hushållens konsumtion under 2022 samtidigt som även konsumtionsvolymen ökade något. Intäkterna från arbetsgivaravgifter ökade med 39 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman beräknas ha ökat med 6,4 procent jämfört med 2021. En stor del av ökningen förklaras även av periodiseringseffekter som påverkat skillnaden mellan åren positivt med 20 miljarder kronor. Ökningen av övriga inkomster beror främst på högre utdelningar av statens aktier som ökade med 29 miljarder kronor. Det beror framför allt på utdelningen från Vattenfall AB som uppgick till 23 miljarder kronor. Den högre utdelningen förklaras av två engångseffekter, kompensation för nedläggning av tysk kärnkraft och försäljning av elnätsbolaget Stromnetz till staden Berlin. Utgifterna ökade med knappt 1 procent Utgifterna i statens budget ökade med 9 miljarder kronor (0,8 procent) mellan 2021 och 2022. Att utgifterna ökade så lite beror till stor del på att Affärsverket svenska kraftnäts inlåning ökade med 41 miljarder kronor då inbetalningarna från kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskar när inlåningen ökar, vilket minskar utgifterna i statens budget. Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2021 och 2022. Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2022-2021 Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall 2022 Utfall 2021 Skillnad mot 2021 4 Rättsväsendet 61 496 57 168 4 329 6 Försvar och samhällets krisberedskap 83 541 70 518 13 023 8 Migration 11 730 8 224 3 505 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 118 165 137 967 -19 803 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 46 341 38 016 8 325 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 78 376 91 947 -13 571 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 19 733 22 683 -2 950 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 7 713 5 188 2 525 20 Allmän miljö- och naturvård 21 511 16 725 4 787 21 Energi 11 862 3 395 8 468 24 Näringsliv 10 274 30 407 -20 133 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 022 153 235 3 787 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 155 -1 298 28 453 27 Avgiften till Europeiska unionen 48 240 52 262 -4 022 Riksgäldskontorets nettoutlåning -110 926 -96 965 -13 961 Övriga utgifter 530 269 523 966 6 304 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 122 503 1 113 436 9 066 2.2 Ändringar i statens budget 2022 Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid flera tillfällen under 2022. Till stor del innehåller ändringsbudgetarna bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands invasion. Under första delen av året innehöll ändringsbudgetarna även åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Beslut om ändringar i statens budget 2022 Tabell 2.5 visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2022. Efter tabellen kommenteras de största förändringarna i ändringsbudgetarna. Totalt har riksdagen anvisat ytterligare 87 214 miljoner kronor i ändringsbudget under 2022. Vidare har inkomsterna beräknats minska med 15 986 miljoner kronor i ändringsbudget. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden med 37 190 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2022. Dessutom har riksdagen beslutat om ökade kreditgarantiramar med 250 000 miljoner kronor och 181,7 miljoner euro. Riksdagen har också bemyndigat regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 008 miljoner kronor vilket minskar statens tillgångar med samma belopp. Tabell 2.5 Ändringar i Statens budget 2022 Miljoner kronor Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Inkomster Beställnings-bemyndiganden Kredit-garantiramar Övrigt 2022-02-02 Extra ändringsbudget för 2022 - Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:137-142 18 405 2022-02-02 Extra ändringsbudget för 2022 - Fler åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset Prop. 2021/22:89, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:137-142 -11 250 2022-02-02 Ökade medel till kultursektorn Bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:169 820 2022-02-24 Extra ändringsbudget för 2022 - Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser Prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:169-173 10 291 2022-02-28 Ändringar i statens budget för 2022 - Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina Bet. 2021/22:FiU40, rskr. 2021/22:174-175 914 2022-03-17 Extra ändringsbudget för 2022 - Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken för lån till Ukraina Prop. 2021/22:152, bet. 2021/22:FiU45, rskr.2021/22:190 EUR 44,7 2022-03-24 Ändringar i statens budget för 2022 - Stöd till Ukraina med efterfrågad försvarsmateriel Bet. 2021/22:FiU46, rskr. 2021/22:204 205 2022-04-07 Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser Prop. 2021/22:199, bet. 2021/22:FiU47, rskr. 2021/22:226-228 2 919 21 900 2022-04-27 Extra ändringsbudget för 2022 - Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser Prop. 2021/22:221, bet. 2021/22:FiU39, rskr. 2021/22:248-250 -3 900 2022-06-21 Extra ändringsbudget för 2022 - Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser Prop. 2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436-439 2 370 94 2022-06-21 Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder i samband med rekapitalisering av SAS AB Prop. 2021/22:258, bet.2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436-439 1 500 2022-06-21 Investeringsstöd och energieffektivisering av flerbostadshus m.m. Bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436 4 291 2022-06-22 Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459-470 32 018 -440 13 278 2022-06-22 Ökade medel till anskaffning av materiel och anläggningar Bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459 1 000 2022-06-22 Extra ändringsbudget för 2022 - Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk Prop. 2021/22:270, bet. 2021/22:FiU50, rskr. 2021/22:471 -490 2022-09-05 Ändringar i statens budget för 2022 - Statliga kreditgarantier för lån till elproducenter Bet. 2021/22:FiU51, rskr. 2021/22:472 250 000 2022-11-17 Ändringar i statens budget för 2022 - Försvarsmateriel till Ukraina Bet. 2022/23:FiU27, rskr. 2022/23:14 3 008 2022-12-14 Höständringsbudget för 2022 Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11, rskr. 2022/23:52-59 12 482 2 013 EUR 137 70 Summa 87 214 -15 986 37 190 Åtgärder med anledning av coronaviruset Den 2 februari anvisade riksdagen ytterligare 6 153 miljoner kronor inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg framför allt till riktade statsbidrag för testning och smittspårning med anledning av spridningen av covid- 19. Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisade riksdagen ytterligare 8 775 miljoner kronor för främst ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 2 850 miljoner kronor, varav 2 000 miljoner kronor för omställningsstöd och 600 miljoner kronor för stöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag samt 250 miljoner kronor till evenemangsstöd. Utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med att betala skatt och mervärdesskatt Den 2 februari beslutade riksdagen även bl.a. om förändringar av regelverket om s.k. tillfälliga anstånd med inbetalning av dels avdragen preliminär skatt, dels mervärdesskatt. Förslaget om utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt beräknades minska redovisningen mot inkomsttitel 1931 Anstånd med 10 800 miljoner kronor. Ytterligare medel till kultursektorn med anledning av skärpta restriktioner Den 2 februari beslutade riksdagen dessutom, enligt ett förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa ytterligare 820 miljoner kronor inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för att mildra de ekonomiska konsekvenserna och möjliggöra verksamhet pga. skärpta restriktioner med anledning av spridningen av covid-19. Kompensation för höga elpriser och förstärkt evenemangsstöd Den 24 februari anvisade riksdagen ytterligare 7 500 miljoner kronor inom anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser inom utgiftsområde 21 Energi. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 1 750 miljoner kronor inom anslaget 1:27 Evenemangsstöd. Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina Den 28 februari beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan ytterligare 500 miljoner kronor för ekonomiskt bidrag till den ukrainska centralbankens fond till stöd för landets väpnade styrkor. Dessutom anvisades anslaget 1:3 Anskaffning av materiel inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ytterligare 414 miljoner kronor för att återanskaffa materiel i form av pansarskott, hjälmar och skyddsvästar samt dygnsportioner av hållbara livsmedel som skänkts till Ukraina. Garanti till IBRD för lån till Ukraina Den 17 mars godkände riksdagen garantiavtalet med Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) och bemyndigade regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till banken som uppgår till högst 44,7 miljoner euro plus ränta för bankens kompletterande lån till Ukraina. Pansarskott och minröjningsmateriel till Ukraina Den 24 mars beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att bemyndiga regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina. Det handlade om upp till 5 000 pansarskott och fältarbetsmateriel inom området minröjning, som skulle kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 205 miljoner kronor. Därför anvisade riksdagen anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med ytterligare 205 miljoner kronor för att återanskaffa skänkt materiel. Medel till rikets militära försvar och kompensation för höga elpriser Den 7 april anvisade riksdagen ytterligare 1 999 miljoner kronor inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap för att stärka Sveriges försvarsförmåga genom en snabbare upprustning av det militära försvaret. Dessutom höjdes beställningsbemyndigandena inom utgiftsområdet med 21 900 miljoner kronor. Anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser inom utgiftsområde 21 Energi anvisades ytterligare 920 miljoner kronor för att kompensera hushåll med hög elförbrukning under mars 2022. Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel Den 27 april beslutade riksdagen att tillfälligt sänka energiskatten på bensin och diesel med 1 krona och 5 öre fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 30 september 2022. Därmed beräknades statens inkomster minska med 3 900 miljoner kronor. Stöd till jordbruket och fiskerinäringen Den 21 juni anvisade riksdagen ytterligare 1 770 miljoner kronor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel för stöd till jordbrukare och fiskare som har drabbats av höjda priser på insatsvaror. Det ökade stödet påverkar även beräkningen av inkomster som redovisas på inkomsttitel 6111 Gårdsstöd där inkomsterna beräknades öka med 94 miljoner kronor. Rekapitalisering av SAS Den 21 juni anvisade riksdagen även anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv ytterligare 1 500 miljoner kronor för att regeringen skulle kunna konvertera svenska statens befintliga hybridinstrument och utestående lånefordringar i konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark-Norway- Sweden till nya aktier i SAS AB. Investeringsstöd och energieffektivisering i flerbostadshus Den 21 juni beslutade riksdagen dessutom, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa ytterligare 4 291 miljoner kronor inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för investeringsstöd och energieffektivisering i flerbostadshus m.m. Vårändringsbudgeten för 2022 Regeringen lämnade propositionen Vårändringsbudget för 2022 till riksdagen den 19 april 2022 (prop. 2021/22:99). Den 15 juni avslog riksdagen finansutskottets förslag till beslut om propositionen. Beslutet om avslag var en följd av att finansutskottet inte tog in ett kompromissförslag om pensioner i utskottets förslag. Regeringen lämnade den 17 juni propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina. I och med riksdagens beslut om propositionen den 22 juni anvisade riksdagen ytterligare totalt 32 018 miljoner kronor, vilket medförde ändringar för 89 anslag inom 23 utgiftsområden. Bland annat anvisade riksdagen följande anslag ytterligare medel: - Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration anvisades ytterligare 9 800 miljoner kronor. Rysslands invasion av Ukraina och EU:s aktivering av rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (massflyktsdirektivet) innebär att ett stort antal personer söker och förväntas söka skydd i Sverige. - Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 1 736 miljoner kronor framför allt för att staten ska kunna ersätta regionerna för vaccinationer mot covid-19 om en fjärde dos blir rekommendation för hela befolkningen. - Anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades ytterligare 5 800 miljoner kronor eftersom sjuklönekostnaderna blev högre än vad som tidigare hade beräknats. - Anslaget 1:1 Garantipension vid ålderdom inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom anvisades ytterligare 3 684 miljoner kronor då riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022. - Anslaget 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn anvisades ytterligare 1 140 miljoner kronor eftersom utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning blev betydligt högre än vad som tidigare beräknats som en följd av hög smittspridning av bl.a. covid- 19. - Anslaget 1:8 Klimatbonus inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård anvisades ytterligare 3 900 miljoner kronor eftersom försäljningen av framför allt elbilar ökade snabbare än förväntat. I vårändringsbudgeten beslutade också riksdagen om tillfälligt sänkt skatt på diesel inom jord- skogs- och vattenbruk under perioden 1 juli 2022-30 juni 2023, vilket medförde att inkomsterna från energiskatt och koldioxidskatt på oljeprodukter beräknades minska med totalt 440 miljoner kronor. Riksdagen ökade också regeringens befogenhet att ingå åtaganden för beställningsbemyndiganden med totalt 13 278 miljoner kronor. Av detta belopp höjdes beställningsbemyndigandet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer med 7 400 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökades med 2 997 miljoner kronor. Försvarsmateriel till Ukraina Den 22 juni beslutade riksdagen också, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att anvisa anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ytterligare 1 000 miljoner kronor för att säkra mer försvarsmateriel som stöd till Ukraina då landet efterfrågar fortsatt stöd med försvarsmateriel i form av vapen och övrig personlig utrustning. Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord- skogs- och vattenbruksverksamheter Den 22 juni beslutade riksdagen även om retroaktivt sänkt skatt på diesel som förbrukats i arbetsmaskiner m.m. inom jord- skogs- och vattenbruksverksamheter fr.o.m. den 1 januari 2022. Det beräknades minska statens inkomster från energiskatt och koldioxidskatt på oljeprodukter med totalt 490 miljoner kronor. Kreditgarantier för lån till elproducenter Den 5 september beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att bemyndiga regeringen att ställa ut kreditgarantier om sammanlagt högst 250 000 miljoner kronor för lån till i första hand elproducenter, men vid behov även andra aktörer på elderivatmarknaden. Försvarsmateriel till Ukraina Den 17 november beslutade riksdagen, enligt förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram, att bemyndiga regeringen att under 2022 skänka försvarsmateriel i form av luftförsvarssystem, inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning, inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät till Ukraina. Den aktuella försvarsmaterielen behövs för statens verksamhet, men bedöms tillfälligt kunna avvaras som stöd till Ukraina. Värdet av den aktuella försvarsmaterielen uppgår till 3 008 miljoner kronor och minskar statens tillgångar med motsvarande belopp. Höständringsbudget för 2022 Den 14 december beslutade riksdagen om höständringsbudgeten för 2022. I den budgeten anvisade riksdagen ytterligare 12 482 miljoner kronor vilket påverkade totalt 21 anslag inom 13 utgiftsområden. Bland annat anvisade riksdagen följande anslag ytterligare medel: - Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområdet 26 Statsskuldsräntor m.m. anvisades ytterligare 10 500 miljoner kronor. Det beror framför allt på högre kurs- och valutaförluster än tidigare beräknat, bl.a. till följd av en försvagad svensk kronkurs gentemot euron och den amerikanska dollarn. Dessutom beräknades överkurser vid emissioner bli lägre till följd av högre marknadsräntor. - Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades ytterligare 4 500 miljoner kronor bl.a. för att utgifterna för sjukpenning förväntades bli högre än tidigare beräknat. - Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskades i stället med 4 852 miljoner kronor. Totalt höjdes sju beställningsbemyndiganden i höständringsbudgeten. Den största ökningen är på 1 000 miljoner kronor och rör anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet inom utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning. I höständringsbudgeten godkände riksdagen även avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet och bemyndigade regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina som uppgår till högst 137 miljoner euro. Riksdagen bemyndigade också regeringen att ge Kungliga Dramatiska teatern AB en ny låneram för investeringar med 70 miljoner kronor. En fullständig förteckning över samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3 Specifikation av ändringar som påverkar anslagen i statens budget 2022. 2.3 Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram till 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020-2026. Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för genomförandet av åtgärderna och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtningsfacilitet kommer att redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts. Sverige ska skicka in en första betalningsansökan hösten 2023 som kommer att omfatta åtgärder som genomförts 2020, 2021 och 2022. I tabellen nedan visas utfallet för de poster i statens budget som kan utgöra underlag för Sveriges ansökan om medel från RRF givet att målen i återhämtningsplanen uppfylls. Utfallet för genomförda åtgärder för 2020 är inte särredovisade i statens budget, därför visar tabellen endast utfallet för de åtgärder som genomförts under 2021 och 2022. År 2022 uppgick utgifterna för åtgärderna till 6 582 miljoner kronor. De ackumulerade utgifterna för 2021 och 2022 uppgår till totalt 15 891 miljoner kronor. Tabell 2.6 RRF-poster i statens budget 2021 - 2022 Miljoner kronor UO Anslag/Anslagspost/Delpost Anslag/Anslagspost/Delpostnamn Utgifter 2021 Utgifter 2022 Ackumulerat 9 4:5 ap.5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet/Äldreomsorgslyftet RRF 2 781 -1 262 1 519 16 1:17 ap.2 Statligt stöd till vuxenutbildning / Statligt stöd till vuxenutbildning RRF 374 435 809 16 1:19 ap.3 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning / Statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning m.m. RRF 307 346 653 16 2:3 ap.1 dp.2 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 70 80 150 16 2:5 ap.1 dp.2 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 65 69 134 16 2:7 ap.1 dp.2 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 62 75 137 16 2:9 ap.1 dp.2 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 56 67 122 16 2:11 ap.1 dp.2 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 42 50 92 16 2:13 ap.1 dp.2 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 31 38 69 16 2:15 ap.1 dp.2 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 25 25 50 16 2:17 ap.1 dp.2 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 62 64 126 16 2:19 ap.1 dp.2 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 16 20 35 16 2:21 ap.1 dp.2 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 25 33 58 16 2:23 ap.1 dp.2 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 31 36 68 16 2:25 ap.1 dp.2 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 23 23 47 16 2:27 ap.1 dp.2 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 15 16 31 16 2:29 ap.1 dp.2 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 29 34 64 16 2:31 ap.1 dp.2 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 23 26 49 16 2:33 ap.1 dp.2 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 9 10 18 16 2:35 ap.1 dp.2 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 1 1 3 16 2:37 ap.1 dp.2 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 4 6 10 16 2:39 ap.1 dp.2 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 19 19 38 16 2:41 ap.1 dp.2 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 13 17 30 16 2:43 ap.1 dp.2 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 16 19 35 16 2:45 ap.1 dp.2 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 14 15 30 16 2:47 ap.1 dp.2 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 13 15 28 16 2:49 ap.1 dp.2 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 14 15 29 16 2:51 ap.1 dp.2 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 15 15 31 16 2:53 ap.1 dp.2 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 4 4 8 16 2:55 ap.1 dp.2 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 0 0 1 16 2:57 ap.1 dp.2 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 2 3 5 16 2:59 ap.1 dp.2 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå / Takbelopp / Takbelopp RRF 12 14 26 16 2:63 ap.1 dp.3 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet / Chalmers Tekniska Högskola AB / Utbildning på grundnivå och avancerad nivå RRF 39 40 79 16 2:63 ap.3 dp.3 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet / Stiftelsen Högskolan i Jönköping / Utbildning på grundnivå och avancerad nivå RRF 20 21 41 18 1:7 ap.4 Energieffektivisering av flerbostadshus / Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus RRF 40 265 305 18 1:8 ap.2 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande / Investeringsstöd för anordnade av hyresbostäder och bostäder för studerande RRF 1 100 1 100 20 1:14 ap.3 Skydd av värdefull natur / Skydd värdefull natur - till NV - RRF 1 100 850 1 950 20 1:16 ap.2 Klimatinvesteringar / Stöd till klimatinvesteringar - RRF 1 838 2 404 4 242 20 1:19 ap.1 Industriklivet / Industriklivet RRF 230 498 727 20 1:19 ap.2 Industriklivet / Minusutsläpp RRF 36 64 101 22 1:2 ap.2 dp.2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur / Vidmakthållande järnväg / Drift, underhåll och trafikledning på järnväg RRF 377 432 809 22 2:5 ap.6 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation / Stöd för bredbandsutbyggnad RRF 1 400 500 1 900 22 2:7 ap.1 Digital förvaltning / Förvaltningsgemensam digital infrastruktur RRF 55 79 134 Summa 9 309 6 582 15 891 2.4 Inkomster i statens budget 2022 I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2022 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1. Prognosförutsättningar Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2022 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 18,2 miljarder kronor, medan ändringsbudgetar för 2022 innehöll reformer som minskade skatteintäkterna med 5,9 miljarder kronor, se tabell 2.7. Tabell 2.7 Skattereformer 2022 i statens budget för 2022 och i ändringsbudgetar för 2022 Miljarder kronor Skatteintäkter som påverkats av beslut SB 2022 ÄB 20221 Totalt Skatt på arbete -15,30 -0,06 -15,36 Skatt på kapital 0,55 0,00 0,55 Skatt på konsumtion och insatsvaror -3,41 -4,83 -8,24 Övriga skatter -0,07 -0,98 -1,05 Summa skattebeslut -18,24 -5,87 -24,11 1 Se bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget. Skatteintäkterna har minskat till följd av de regeländringar som riksdagen beslutat om inför och under 2022. I huvudsak avser det intäkter från skatt på arbete som bedöms ha minskat med 15 miljarder kronor, vilket bl.a. beror på höjt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare, höjt grundavdrag för pensionärer och en förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror bedöms ha minskat med 8 miljarder kronor och beror främst på beslut om sänkt skatten på drivmedel, dels i den ursprungliga budgeten för 2022, dels i ändringsbudget under 2022. Regeländringarna beräknas sammantaget ha minskat skatteintäkterna med 24 miljarder kronor 2022. Makroekonomiska förutsättningar Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.8 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2022. En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Lönesumman beräknas ha ökat med 6,4 procent, vilket är 2,0 procentenheter högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2022. Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) juni-juni påverkar skatteintäkterna både via grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI ökar så ökar även skiktgränsen. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi. Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med 9,4 procent, vilket är 3,0 procentenheter högre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2022. Hushållens konsumtionsutgifter, tillsammans med andra faktorer, påverkar intäkterna från mervärdeskatt. Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2022 blev 2,9 procentenheter högre än vad som förväntades i statens budget för 2022. Även det förklaras främst av prisökningarna under 2022, justerat för prisökningarna blev dock utfallet 0,9 procentenheter lägre. Tabell 2.8 Makroekonomiska förutsättningar och antaganden i utfallet för statens budget 2022 jämfört med budgetpropositionen för 2022 Procentuell utveckling om inget annat anges 2022 BNP, marknadspris1 8,4 Differens jämfört med budgeten för 2022 2,9 Arbetade timmar2 2,4 Differens jämfört med budgeten för 2022 -0,3 Timlön3 3,9 Differens jämfört med budgeten för 2022 2,3 Utbetald lönesumma, skatteunderlag 6,4 Differens jämfört med budgeten för 2022 2,0 Arbetslöshet4 7,5 Differens jämfört med budgeten för 2022 -0,2 Hushållens konsumtionsutgifter1 9,4 Differens jämfört med budgeten för 2022 3,0 Kommunal medelutdebitering5 32,2 Differens jämfört med budgeten för 2022 -0,1 Statslåneränta5 1,4 Differens jämfört med budgeten för 2022 0,9 KPI juni-juni 8,7 Differens jämfört med budgeten för 2022 7,3 Inkomstbasbelopp6 71,0 Differens jämfört med budgeten för 2022 0,6 Prisbasbelopp6 48,3 Differens jämfört med budgeten för 2022 0,0 Inkomstindex 194,2 Differens jämfört med budgeten för 2022 1,8 Skiktgräns7 540,7 Differens jämfört med budgeten för 2022 0,0 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Arbetslöshet 15-74 år. 5 Medelvärde under året, procent. 6 Statslåneräntan per den 30 november. 7 Tusental kronor. 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Bedömningar om utfallet för 2022 För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom skatterna redovisas periodiserat och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2022 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året. I tabell 2.9 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen. Tabell 2.9 Tidpunkter för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2022 1100 Direkta skatter på arbete 1110 Inkomstskatter Jan 2024 1120 Allmän pensionsavgift Dec 2023 1140 Skattereduktioner Dec 2023 1200 Indirekta skatter på arbete 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 Aug 2023 1240 Egenavgifter Dec 2023 1270 Särskild löneskatt, 1274 Dec 2023 1280 Nedsättningar, 1283-1284 Feb 2024 1300 Skatt på kapital 1310 Skatt på kapital, hushåll Dec 2023 1320 Skatt på företagsvinster Dec 2023 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 Dec 2023 1350 Fastighetsskatt Dec 2023 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1410 Mervärdesskatt, 1411 Sep 2023 1431 Skatt på elektrisk kraft Mar 2023 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll Apr 2024 1630 Övriga skatter, företag Apr 2024 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 1810 Skatter till andra sektorer Dec 2023 1900 Periodiseringar 1910 Uppbördsförskjutningar Apr 2024 1920 Betalningsförskjutningar Dec 2023 Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2022 och 2021 I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för 2022 och 2021. Tabell 2.10 Statens skatteintäkter och skatteinkomster Miljarder kronor Prognos/utfall 2022 Prognos/utfall 2021 Skillnad mot statens budget 2022 Skillnad mot statens budget 2021 1100 Direkta skatter på arbete 716,0 694,3 18,9 25,2 1200 Indirekta skatter på arbete 673,2 634,7 17,0 22,8 1300 Skatt på kapital 349,0 355,9 32,2 108,9 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 692,9 651,0 23,6 39,9 1500 Skatt på import 9,3 7,3 2,3 0,7 1600 Restförda och övriga skatter 10,9 -5,0 -3,4 -20,6 1700 Avgående poster, skatter till EU -9,3 -7,3 -2,3 -0,7 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 168,4 -1 110,5 -30,0 -32,9 Statens skatteintäkter 1 273,5 1 220,4 58,3 143,4 1900 Periodiseringar 34,6 14,6 29,5 -40,7 1000 Statens skatteinkomster 1 308,1 1 235,1 87,8 102,7 Statens skatteintäkter 5 procent högre än väntat Statens skatteintäkter uppgick till 1 273,5 miljarder kronor 2022, vilket är 58,3 miljarder kronor (4,8 procent) högre än vad som beräknades i statens budgeten. Jämfört med 2021 ökade intäkterna med 53,1 miljarder kronor (4,3 procent). Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 41,9 miljarder kronor. Ökningen förklaras framför allt av kraftiga prisökningar på hushållens konsumtion samtidigt som konsumtionen ökade något under 2022. Intäkterna från indirekta skatter på arbete ökade med 38,5 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman beräknas ha ökat med 6,4 procent jämfört med 2021. Statens skatteinkomster högre än budgeterat för 2022 Statens skatteinkomster 2022 blev 87,8 miljarder kronor (7,2 procent) högre än beräknat i statens budget. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, blev 34,6 miljarder kronor och har påverkat inkomsterna i statens budget positivt. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är 29,5 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av de ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga. Uppbördsförskjutningen för 2022 blev positiv och uppgick till 52,6 miljarder kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande under 2022 blev större än den periodiserade intäkten avseende 2022. Uppbördsförskjutningen är skillnaden mellan å ena sidan intäkterna till kommuner, regioner, ålderspensionssystem och kyrkosamfund och å andra sidan de utbetalningar som sker under kalenderåret till dessa sektorer, och för företag och hushåll, skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Betalningsförskjutningen dvs. skillnaden mellan betalad skatt och förväntad slutlig skatt som förskjutits mellan år, blev omvänt negativ och uppgick -14,5 miljarder kronor. Betalningsförskjutningen för företag och hushåll uppgick till -43,1 miljarder kronor vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2022. Betalningsförskjutningen för kommuner och regioner blev omvänt positiv och uppgick till 28,0 miljarder kronor. Det beror på att lönesumman blev högre än när de kommunala uppräkningsfaktorerna fastställdes. Det innebar att de kommunala skatteintäkterna blev högre än vad staten betalat ut i förskott till kommuner och regioner under 2022. För 2022 blev statens skatteinkomster 73,0 miljarder kronor (5,9 procent) högre än för 2021. Periodiseringarna blev 20,0 miljarder kronor högre. Uppbördsförskjutningarna blev 78,1 miljarder kronor högre (positiv) medan betalningsförskjutningarna blev 55,2 miljarder kronor lägre (negativ). Anstånden ökade med 3,0 miljarder kronor (negativt). Skatt på arbete Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt. Tabell 2.11 Skatt på arbete Miljarder kronor Prognos/utfall 2022 Prognos/utfall 2021 Skillnad mot statens budget 2022 Skillnad mot statens budget 2021 1100 Direkta skatter på arbete 716,0 694,3 18,9 25,2 1110 Inkomstskatter 905,1 862,8 25,2 29,9 1111 Statlig inkomstskatt 58,9 56,3 4,3 6,5 1115 Kommunal inkomstskatt 846,2 806,4 20,9 23,3 1120 Allmän pensionsavgift 145,6 137,3 3,6 3,5 1130 Artistskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1140-1160 Skattereduktioner -334,7 -305,8 -9,9 -8,1 1200 Indirekta skatter på arbete 673,2 634,7 17,0 22,8 1210 Arbetsgivaravgifter 669,4 630,0 18,7 24,3 1240 Egenavgifter 11,8 11,5 -2,2 -2,0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -46,4 -43,2 -1,8 -1,5 1270 Särskild löneskatt 55,1 51,9 0,6 3,2 1280 Nedsättningar -17,4 -16,0 1,6 -1,3 1290 Tjänstegruppliv 0,6 0,6 0,0 0,0 Skatt på arbete 1 389,2 1 329,1 35,9 48,0 Intäkter från skatt på arbete ökade mer än beräknat 2022 Skatt på arbete uppgick till 1 389,2 miljarder kronor, vilket är 35,9 miljarder kronor (2,7 procent) högre än i beräkningen till statens budget och 60,1 miljarder kronor (4,5 procent) högre än 2021. Lönesumman beräknas ha ökat mer än vad som antogs i statens budget, 6,4 procent i stället för 4,4 procent. För inkomståret 2022 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till 716,0 miljarder kronor. Det är 18,9 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 58,9 miljarder kronor, före skattereduktioner. Det är 4,3 miljarder kronor högre än beräkningen i statens budget. Den kommunala inkomstskatten uppgick till 846,2 miljarder kronor. Det är en ökning med 20,9 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 9,9 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften blev 3,6 miljarder kronor högre och jobbskatteavdragen 2,4 miljarder kronor högre eftersom lönesumman utvecklades bättre än vad som antogs i beräkningen i statens budget. Skattereduktionen för installation av grön teknik blev 2,5 miljarder kronor högre än beräknat. Antalet hushåll som investerat i bl.a. solceller har ökat kraftigt under 2022, vilket främst beror på de kraftigt stigande elpriserna. Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 673,2 miljarder kronor, vilket är 17,0 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 669,4 miljarder kronor för inkomståret 2022. Det är 18,7 miljarder kronor högre jämfört med statens budget och beror på att lönesumman ökade mer än beräknat. Intäkterna från skatt på arbete ökade jämfört med 2021 Jämfört med 2021 blev intäkterna från skatt på arbete 60,2 miljarder kronor (4,5 procent) högre. Direkta skatter på arbete ökade med 21,7 miljarder kronor (3,1 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 39,7 miljarder kronor (4,9 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökat med 6,4 procent. Timlönen ökade med 3,9 procent och antalet arbetade timmar med 2,4 procent mellan åren. Intäkterna från statlig inkomstskatt ökade med 2,6 miljarder kronor. Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 28,9 miljarder kronor jämfört med 2021. Det är främst reduktionen för den allmänna pensionsavgiften och jobbskatteavdragen som har ökat. Det beror i huvudsak beror på att lönerna ökat och att fler personer har inkomster från arbete men även på att jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomsttagare samt att det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år höjdes 2022. Husavdragen uppgår till 19,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med 2021. Skattereduktionen för installation av grön teknik ökade med 1,6 miljarder kronor och Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning med 2,5 miljarder kronor. Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning stärktes inför 2022, vilket förklarar hela ökningen. Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga 2022 Indirekta skatter på arbete ökade med 38,5 miljarder kronor (6,1 procent) jämfört med 2021. Arbetsgivaravgifterna ökade med 39,4 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman ökat med 6,4 procent jämfört med 2021. Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter ökade med 1,3 miljarder kronor. Det beror bl.a. på en förstärkning av de tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifterna för 19-23-åringar under perioden juni, juli och augusti 2022. Skatt på kapital Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. Tabell 2.12 Skatt på kapital Miljarder kronor Prognos/utfall 2022 Prognos/utfall 2021 Skillnad mot statens budget 2022 Skillnad mot statens budget 2021 1310 Skatt på kapital, hushåll 87,4 104,6 1,4 44,1 1320 Skatt på företagsvinster 181,7 183,6 14,8 58,0 1330 Kupongskatt 12,3 9,4 6,6 2,9 1340 Avkastningsskatt 8,0 6,7 0,5 1,0 1350 Fastighetskatt 37,5 36,1 1,6 0,7 1360 Stämpelskatt 15,8 15,5 1,0 2,3 1390 Riskskatt för kreditinstitut 6,3 6,3 1300 Skatt på kapital 349,0 355,9 32,2 108,9 Intäkter från skatt på kapital högre än beräknat men lägre än 2021 Intäkterna från skatt på kapital beräknas ha uppgått till 349,0 miljarder kronor 2022. Det är 32,2 miljarder kronor (10,2 procent) högre än i statens budget för 2022. Skatt på hushållens kapitalinkomster blev 1,4 miljarder kronor (1,6 procent) högre och intäkterna från skatt på företagsvinster 14,8 miljarder kronor (8,9 procent) högre än beräknat. Intäkterna från Riskskatt för kreditinstitut beräknas uppgå till 6,3 miljarder kronor. Skillnaden mot statens budget i tabellen beror på att intäkten för riskskatten redovisades under inkomstgrupp 1320 Företagsvinster i budgetpropositionen för 2022 och beräknades uppgå till 6,3 miljarder kronor. Intäkterna från kupongskatt blev 6,6 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror på att utdelningarna blev högre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget. Kupongskatt betalas av den som har fått utdelning på aktier från svenskt aktiebolag eller från andel i en svensk värdepappersfond eller en specialfond, och som är skattemässigt bosatt eller hemmahörande utomlands. Jämfört med 2021 blev intäkterna från skatt på kapital 6,9 miljarder kronor (1,9 procent) lägre. Till följd av nedgången på värdepappersmarknaden och i bostadspriser minskade intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster med 17,2 miljarder kronor (16,4 procent). Intäkterna från skatt på utdelningsinkomster, som till största delen baseras på resultatet för 2021, har dock ökat jämfört med föregående år. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha minskat med 1,8 miljarder kronor. Minskningen beror på en tillfällig skattereduktion för investeringar och inventarieinköp som beräknas uppgå till 5,5 miljarder kronor. Åt motsatt håll går intäkterna från nya riskskatten för 2022, som beräknas uppgå till 6,3 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter. Tabell 2.13 Skatt på konsumtion och insatsvaror Miljarder kronor Prognos/utfall 2022 Prognos/utfall 2021 Skillnad mot statens budget 2022 Skillnad mot statens budget 2021 1410 Mervärdesskatt 559,7 511,0 33,1 40,8 1420 Skatt på alkohol och tobak 29,7 28,7 1,2 0,8 1430 Energiskatt 44,7 53,8 -9,4 0,8 1440 Koldioxidskatt 21,2 21,9 -0,7 0,6 1450-1460 Övriga skatter på energi och miljö 8,1 5,4 0,9 -3,7 1470 Skatt på vägtrafik 22,5 22,5 -0,9 -1,2 1480 Övriga skatter 6,9 7,6 -0,7 1,9 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 692,9 651,0 23,6 39,9 Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 692,9 miljarder kronor, vilket är 23,6 miljarder kronor (3,5 procent) högre än beräkningen till statens budget. Jämfört med 2021 ökade skatten på konsumtion och insatsvaror med 41,9 miljarder kronor (6,4 procent). Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor. Högre intäkter från mervärdesskatt till följd av prisökningarna under 2022 Intäkterna av mervärdesskatt uppgick till 559,7 miljarder kronor, vilket är 33,1 miljarder kronor (6,3 procent) högre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror framför allt på de kraftiga prisökningarna under 2022. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 9,4 procent, vilket är 3,0 procentenheter högre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2022. Jämfört med 2021 blev intäkterna från mervärdesskatt 48,7 miljarder kronor (9,5 procent) högre. Intäkterna från mervärdesskatt på hushållens konsumtion ökade med 23,2 miljarder kronor och intäkterna från den offentliga konsumtionen ökade med 13,0 miljarder kronor. Enbart intäkterna från mervärdesskatt på el och fjärrvärme beräknas ha ökat med 5,2 miljarder kronor (20,6 procent) och är en direkt följd av högre priser under 2022. Intäkterna från mervärdesskatt på investeringar ökade med 7,3 miljarder kronor under 2022, varav intäkterna från mervärdesskatt på bostadsinvesteringar ökade med 4,5 miljarder kronor. Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt. Skatt på alkohol och tobak Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 29,7 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor (4,3 procent) högre än beräknat i budgeten och 1,1 miljarder kronor (3,7 procent) högre än 2021. Intäkterna från skatt på tobak blev 0,8 miljarder kronor (6,6 procent) högre än budget och ökade med 1,1 miljard kronor (9,1 procent) jämfört med 2021. Under 2022 fattades beslut om att skatten på tobak skulle höjas från och med den 1 januari 2023, vilket medförde kraftigt ökade inköp av tobak i december 2022. Tabell 2.14 Skatt på alkohol och tobak Miljarder kronor Prognos/utfall 2022 Prognos/utfall 2021 Skillnad mot statens budget 2022 Skillnad mot statens budget 2021 1421 Skatt på tobak 12,8 11,7 0,8 -0,8 1422 Skatt på etylalkohol 5,5 5,6 0,2 1,1 1423 Skatt på vin 6,4 6,5 -0,1 0,3 1424 Skatt på mellanklassprodukter 0,1 0,1 0,0 0,0 1425 Skatt på öl 4,6 4,5 0,1 0,1 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 0,0 0,0 0,0 0,0 1427 Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter 0,4 0,2 0,2 0,1 1420 Skatt på alkohol och tobak 29,7 28,7 1,2 0,8 Skatt på energi och miljö Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 74,0 miljarder kronor och blev därmed 9,2 miljarder kronor (11,1 procent) lägre än budgeterat. Jämfört med 2021 minskade intäkterna från skatt på energi och miljö med 7,1 miljarder kronor (8,8 procent). Minskad elförbrukning och sänkt skatt på bensin och diesel 2022 Intäkterna från energiskatt på bensin- och oljeprodukter blev 4,9 miljarder kronor lägre än budget. Det beror främst på tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel med 1 krona och 5 öre fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 30 september 2022. Jämfört med 2021 minskade intäkterna med 6,9 miljarder kronor. Det beror dels på den tillfälligt sänkta skatten i ändringsbudget, dels på att skatten på bensin och diesel sänktes i statens budget för 2022 Intäkterna från skatt på elektrisk kraft blev 4,0 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget och 2,2 miljarder kronor lägre än 2021. Under 2022 har elförbrukningen minskat med 5 procent, vilket dels beror på de höga elpriserna som fått hushållen att spara el, dels på att medeltemperaturen var högre än 2021. Tabell 2.15 Skatt på energi och miljö Miljarder kronor Prognos/utfall 2022 Prognos/utfall 2021 Skillnad mot statens budget 2022 Skillnad mot statens budget 2021 1430 Energiskatt 44,7 53,8 -9,4 0,8 1431 Skatt på elektrisk kraft 25,0 27,2 -4,0 0,2 1432 Energiskatt bensin 9,3 11,5 -1,7 0,0 1433 Energiskatt oljeprodukter 10,2 14,9 -3,3 0,5 1434 Energiskatt övrigt 0,2 0,2 -0,5 0,0 1440 Koldioxidskatt 21,2 21,9 -0,7 0,6 1441 Koldioxidskatt bensin 7,2 7,3 -0,7 -0,1 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 13,7 14,3 -0,2 0,5 1443 Koldioxidskatt övrigt 0,3 0,4 0,1 0,2 1450-1460 Övriga skatter på energi och miljö 8,1 5,4 0,9 -3,7 1451 Svavelskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1453 Särskild skatt mot försurning 0,1 0,1 0,0 0,0 1454 Skatt på bekämpningsmedel 0,1 0,1 0,0 0,0 1456 Avfallsskatt 0,3 0,3 0,1 0,1 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 0,0 0,0 0,0 0,0 1458 Övriga skatter -0,1 0,3 -0,2 0,2 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 3,5 1,1 0,8 -0,4 1461 Kemikalieskatt 1,6 1,8 -0,1 -0,1 1462 Skatt på flygresor 1,1 0,5 0,4 -1,3 1463 Skatt på avfallsförbränning 0,6 0,5 0,1 -0,1 1464 Skatt på plastbärkassar 0,5 0,4 0,1 -0,1 1465 Intäkter från handel med elcertifikat 0,3 0,4 -0,4 -2,0 Skatt på energi och miljö 74,0 81,1 -9,2 -2,3 Kraftig ökning av antalet flygresenärer 2022 Intäkterna från skatt på flygresor blev 0,4 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget och beror på att antalet flygresenärer blev högre än väntat. Jämfört med 2021 har intäkterna från flygskatt ökat med 0,7 miljarder kronor. Flygresandet har ökat med 224 procent eller drygt 8,2 miljoner avgående resenärer under 2022 och börjar nu närma sig nivåerna före covid-19. Skatt på vägtrafik I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna av skatt på vägtrafik uppgick till 22,5 miljarder kronor och blev därmed 0,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Intäkterna från fordonsskatt blev 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat. Jämfört med 2021 blev intäkterna av skatt på vägtrafik i stort sett oförändrade. Övriga skatter Övriga skatter består av inlevererade överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, lotteri, annonser och reklam m.m. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 6,9 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än beräkningen till statens budget. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB avseende verksamhetsåret 2021 väntas uppgå till 2,0 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Jämfört med 2021 är intäkterna från övriga skatter 0,7 miljarder kronor lägre 2022. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB minskade med 0,9 miljarder kronor. Skatt på import Skatt på import består av tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter. Tillsammans uppgick intäkterna till 9,3 miljarder kronor, vilket är 2,3 miljarder kronor högre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror främst på högre priser på import men även på att importen ökat under 2022. Jämfört med 2021 ökade intäkterna från skatt på import med 2,0 miljarder kronor (27,1 procent). De största ökningarna är inom varuområdena fisk, kläder och skor samt elektriska maskiner. Restförda och övriga skatter I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder. Tabell 2.16 Restförda och övriga skatter Miljarder kronor Prognos/utfall 2022 Prognos/utfall 2021 Skillnad mot statens budget 2022 Skillnad mot statens budget 2021 1610 Restförda skatter -13,7 -16,1 -7,7 -10,8 1620 Övriga skatter, hushåll 7,7 -0,6 2,6 -6,8 1630 Övriga skatter företag 0,9 -3,4 1,4 -3,4 1640 Intäkter som förs till fonder 6,6 6,0 0,6 0,4 1650 Avgifter till public service 9,3 9,1 -0,2 0,1 1600 Restförda och övriga skatter 10,9 -4,9 -3,4 -20,6 Restförda och övriga skatter uppgick till 10,9 miljarder kronor för 2022, vilket är 3,4 miljarder kronor lägre än budgeterat. Utfallet för restförda skatter blev -13,7 miljarder kronor. Skillnaden mot budget är -7,7 miljarder kronor och beror på att befarade uppbördsförluster, framför allt för mervärdesskatt, blev högre än beräknat. Skatteverket har i dessa fall påfört företag mervärdesskatt men samtidigt restfört motsvarande belopp. Jämfört med 2021 bedöms intäkterna öka med 15,8 miljarder kronor 2021. Befarade uppbördsförluster, främst för mervärdesskatt, har minskat med 2,5 miljarder kronor och övriga skatter, hushåll och företag, har ökat med 12,5 miljarder kronor. År 2021 minskade omprövningar av skattebeslut från tidigare år intäkterna med 5,0 miljarder kronor, medan de under 2022 ökade intäkterna med 2,3 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 7,3 miljarder kronor. Företagens anstånd med skatt minskade 2022, vilket ökat skatteintäkterna med 3,3 miljarder kronor. Avgående poster och periodiseringar I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter. I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder. I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och anstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig. Tabell 2.17 Avgående poster och periodiseringar Miljarder kronor Prognos/ utfall 2022 Prognos/ utfall 2021 Skillnad mot statens budget 2022 Skillnad mot statens budget 2021 1700 Avgående poster, skatter till EU -9,3 -7,3 -2,3 -0,7 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 168,4 -1 110,5 -30,0 -32,9 1811 Kommunala skatter -867,6 -827,1 -21,8 -24,2 1812 Avgifter till AP-fonder -300,9 -283,5 -8,2 -8,7 1900 Periodiseringar 34,6 14,6 29,5 -40,7 1910 Uppbördsförskjutningar 52,6 -25,6 56,8 -37,4 1920 Betalningsförskjutningar -14,5 40,7 -10,6 33,2 1930 Anstånd -3,5 -0,5 -16,8 -36,5 Avgående poster och periodiseringar -1 143,2 -1 103,2 -2,9 -74,3 Avgående poster, skatter till andra sektorer Totalt uppgick avgående poster, skatter till andra sektorer till 1 168,4 miljarder kronor. Det är 30,0 miljarder kronor högre än beräkningen till statens budget och 57,9 miljarder kronor högre avräkning än föregående år. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev 2,0 procentenheter högre än beräknat i statens budget för 2022. Skillnaden mot 2021 förklaras av den starka utvecklingen av lönesumman, 6,4 procent under 2022. Periodiseringar Periodiseringarna för 2022 beräknas uppgå till 34,6 miljarder kronor, och har påverkat inkomsterna i statens budget positivt. I statens budget för 2022 beräknades periodiseringarna uppgå till 5,1 miljarder kronor. Skillnaden är 29,5 miljarder kronor. Uppbördsförskjutningen för 2022 blev positiv och uppgick till 52,6 miljarder kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande under 2022 blev större än den periodiserade intäkten avseende 2022. Skillnaden mot statens budget är 56,8 miljarder kronor. Betalningsförskjutningen blev negativ och uppgick till 14,5 miljarder kronor. Betalningsförskjutningen för företag och hushåll uppgick till -43,1 miljarder kronor, vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt, främst på kapital, än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2022. Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn och den beräknade slutliga kommunalskatten, blev 28,0 miljarder kronor. Orsaken är att lönesumman har ökat mer än vad som antogs vid beräkningarna av de kommunala förskotten för 2022. Skillnaden mot betalningsförskjutningen i statens budget är -10,6 miljarder kronor. Anstånden beräknas uppgå till -3,5 miljoner kronor, vilket 16,8 miljarder kronor lägre än vad som antogs i budgeten. Det beror främst på att en lägre andel av de tillfälliga anstånd med att betala in skatt och som beviljades under 2020, har betalats in till skattekonto under 2022. Det beror bl.a. på att riksdagen under våren 2022 beslutade om att företag kunde förlänga anståndstiden till maximalt tre år, i stället för två år som gällde tidigare. För 2022 blev periodiseringarna 20,0 miljarder kronor högre än för 2021. Uppbördsförskjutningarna blev 78,1 miljarder kronor högre (positiv) medan betalningsförskjutningarna blev 55,2 miljarder kronor lägre (negativ). Anstånden ökade med 3,0 miljarder kronor. Behållningarna på skattekonto minskade 2022 Hushåll, men framför allt företag gör av olika skäl inbetalningar till skattekontot utöver vad som behövs för att täcka kommande skattedebiteringar s.k. överinsättningar, vilket påverkar statens skatteinkomster positivt. När dessa överinsättningar tas ut från skattekonto påverkas skatteinkomsterna negativt. För 2022 bedöms bolagens överinsättning på skattekonto ha minskat med 10 miljarder kronor, och har därmed påverkat statens skatteinkomster för 2022 negativt med samma belopp. Statens skatteintäkter påverkas inte av överinsättningar på skattekonto. Överinsättningarna utgör en del av Skatteverkets redovisade överskott på skattekonto. Tabell 2.18 Saldot på skattekontot Miljarder kronor 2018 2019 2020 2021 2022 Behållning på skattekontot 61 56 56 76 66 Påverkan på statens inkomster och budgetsaldot 10 -5 0 20 -10 Källa: Ekonomistyrningsverket och Skatteverket Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2022 uppgick till -21 989 miljoner kronor och blev därmed 8 814 miljoner kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 21 799 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Tabell 2.19 Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor Statens budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall 2021 2000 Inkomster av statens verksamhet 44 456 71 949 27 493 43 280 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 941 -4 059 23 4000 Återbetalning av lån 529 1 380 851 1 060 5000 Kalkylmässiga inkomster 18 038 18 164 126 17 795 6000 Bidrag m.m. från EU 27 787 15 620 -12 166 14 609 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -126 613 -130 043 -3 430 -120 555 Övriga inkomster -30 803 -21 989 8 814 -43 788 Inkomster av statens verksamhet Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet. Tabell 2.20 Inkomster av statens verksamhet, översikt Miljoner kronor Statens budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall 2021 2100 Rörelseöverskott 2 854 4 733 1 879 7 449 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 501 263 -238 325 2300 Ränteinkomster 2 056 3 267 1 211 2 571 2400 Inkomster av statens aktier 24 000 46 207 22 207 17 577 2500 Offentligrättsliga avgifter 11 854 12 225 370 11 600 2600 Försäljningsinkomster 70 56 -14 69 2700 Böter m.m. 1 507 1 830 323 1 593 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 1 613 3 368 1 755 2 096 2000 Inkomster av statens verksamhet 44 456 71 949 27 493 43 280 Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 71 949 miljoner kronor, vilket är 27 493 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 28 669 miljoner kronor (66,2 procent) högre. Högre rörelseöverskott än beräknat i statens budget men lägre än föregående år Rörelseöverskotten uppgick till 4 733 miljoner kronor, vilket är 1 879 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet dock 2 716 miljoner kronor (36,5 procent) lägre. Tabell 2.21 Rörelseöverskott Miljoner kronor Statens budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall 2021 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2116 Affärsverket svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 363 348 -15 404 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 86 69 -17 113 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 0 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter 406 417 11 132 2131 Riksbankens inlevererade överskott 2 000 3 900 1 900 6 800 2100 Rörelseöverskott 2 854 4 733 1 879 7 449 Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 3 900 miljoner kronor, vilket är 2 900 miljoner kronor lägre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat som för de senaste fem åren, 2017 till 2021, uppgick till 4 834 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år, vilket kan ha stora effekter på genomsnittet. Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 348 miljoner kronor. Det är 55 procent av årets resultat för koncernen 2021. Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott uppgick till 369 miljoner kronor, vilket är 237 miljoner kronor (179,7 procent) högre än 2021. Överskott av statens fastighetsförvaltning blev lägre än beräknat i statens budget Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 263 miljoner kronor, vilket är 238 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 61 miljoner kronor lägre. Under året har Statens fastighetsverk bl.a. avslutat försäljningen av Fysikhuset vid Albano i Stockholm. Kostnadsränta på skattekontot högre än 2021 Ränteinkomster uppgick till 3 267 miljoner kronor. Det är 1 211 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 696 miljoner kronor (27,1 procent) högre än föregående år. Tabell 2.22 Ränteinkomster Miljoner kronor Statens budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall 2021 2320 Räntor på näringslån 0 0 0 0 2340 Räntor på studielån 21 19 -2 32 2390 Övriga ränteinkomster 2 035 3 249 1 213 2 539 2300 Ränteinkomster 2 056 3 267 1 211 2 571 I Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 3 108 miljoner kronor, vilket är 695 miljoner kronor (28,8 procent) högre än 2021. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott på skattekonto blev 659 miljoner kronor högre. Staten erhöll 46 207 miljoner kronor i aktieutdelning 2022 Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 46 207 miljoner kronor, vilket är 28 630 miljoner kronor (162,9 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på utdelningen från Vattenfall AB som uppgick till 23 414 miljoner kronor. Den högre utdelningen förklaras av två engångseffekter, kompensation för nedläggning av tysk kärnkraft och försäljning av elnätsbolaget Stromnetz till staden Berlin. Tabell 2.23 Aktieutdelning m.m. 2022 och 2021 Miljoner kronor Utfall 2022 Utfall 2021 Skillnad mot 2021 Akademiska hus AB 2 484 2 142 342 AB Svensk Bilprovning 71 58 13 Apoteket 449 0 449 Eurofima 1 1 0 Jernhusen AB 390 169 221 Lernia 36 0 36 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 12 430 5 850 6 580 Metria (bolaget såldes i april 2022) 8 0 8 Nordiska investeringsbanken NIB 146 0 146 SBAB Bank 832 0 832 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 0 14 -14 Specialfastigheter Sverige AB 634 604 30 Sveaskog Holding AB 1 300 850 450 AB Svensk Exportkredit 414 290 124 Svevia AB 236 251 -15 Sweden House AB 0 2 -2 Telia Company AB 3 310 3 230 80 Teracom Group AB 52 66 -14 Vasallen AB 0 50 -50 Vattenfall AB 23 414 4 000 19 414 Totalt 46 207 17 577 28 630 Utdelningen från LKAB blev 12 430 miljoner kronor, vilket motsvarar 77 procent av årets resultat för bolaget. SBAB Bank delade ut 832 miljoner kronor. Under 2021 gav inte bolaget någon utdelning. Inkomster från offentligrättsliga avgifter blev högre än 2021 Offentligrättsliga avgifter uppgick till 12 225 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 624 miljoner kronor (5,4 procent) högre. Det högre utfallet beror framför allt på högre avgifter för vägtrafikområdet, exempelvis för fordonsregistrering och registerhållning, som uppgick till 1 307 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor (14,0 procent) högre än 2021. Ökningen beror på att nybilsförsäljningen blev högre än föregående år. Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 1 830 miljoner kronor, vilket är 323 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 237 miljoner kronor (14,9 procent) högre än 2021, vilket beror på ett fåtal större sanktionsavgifter under 2022. Inkomsterna varierar mellan åren och ett fåtal stora böter påverkar kraftigt jämförelsen. Återbetalning av statsbidrag Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 3 368 miljoner kronor, vilket är 1 755 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 559 miljoner kronor (26,7 procent) högre. Det förklaras bl.a. av Skolverkets återkrav av statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning, bidragens omfattning har ökat senaste åren vilket har lett till större återkrav. Det beror också på att Länsstyrelsen i Örebro län har återbetalat 316 miljoner kronor av de medel som de erhållit med anledning av pandemin, i enlighet med regleringsbrev 2022. Inkomster av försåld egendom Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier. Tabell 2.24 Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor Statens budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall 2021 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 941 -4 059 23 Högre inkomster av försåld egendom jämfört med 2021 Inkomster av försåld egendom uppgick till 941 miljoner kronor, vilket är 4 059 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev inkomsterna 918 miljoner kronor högre. Skillnaden beror till största delen på att staten under året sålde Metria AB till Sikri Holding. Inkomsterna som redovisades efter försäljningen uppgick till 713 miljoner kronor, vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Dessutom redovisade Sveriges lantbruksuniversitet 202 miljoner kronor efter försäljning av fastigheten Gotland Follingbo Hallfrede samt den sista delen av fastigheten Ultuna 2:1. Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen normalt är återbetalning av studielån. Tabell 2.25 Återbetalning av lån Miljoner kronor Statens budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall 2021 4100 Återbetalning av näringslån 0 0 0 0 4300 Återbetalning av studielån 298 271 -27 407 4500 Återbetalning av övriga lån 231 1 109 878 653 4000 Återbetalning av lån 529 1 380 851 1 060 Återbetalning av kapitaltillskott efter klagan till Europeiska kommissionen Återbetalning av lån uppgick till 1 380 miljoner kronor, vilket är 851 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 319 miljoner kronor (30,1 procent) högre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 27 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 136 miljoner kronor lägre än 2021. Förändringen mellan åren beror främst på att amorteringarna för återkrav har minskat på grund av att fribeloppet slopades under 2020 med anledning av covid-19. Återbetalning av övriga lån blev 878 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror på att Swedavia AB har återbetalat 879 miljoner kronor av kapitaltillskottet från staten. Totalt uppgick kapitaltillskottet till 2 500 miljoner kronor och betalades ut med anledning av covid-19. Efter en klagan till Europeiska kommissionen, som granskat det genomförda kapitaltillskottet, bedömde regeringen att 1 621 miljoner kronor kunde godkännas av Europeiska kommissionen, enligt EU:s gällande statsstödsregler. Jämfört med föregående år blev utfallet avseende återbetalningar av övriga lån 455 miljoner kronor (69,7 procent) högre. Återbetalning av övriga lån avser också hemutrustningslån som uppgick till 111 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor lägre än föregående år. Från den 1 januari 2022 går det inte längre att ansöka om hemutrustningslån. Befintliga lån regleras allteftersom. Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Tabell 2.26 Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor Statens budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall 2021 5100 Avskrivningar och amorteringar 0 0 5200 Statliga pensionsavgifter 18 038 18 164 126 17 795 5000 Kalkylmässiga inkomster 18 038 18 164 126 17 795 De statliga pensionsavgifterna blev högre än 2021 Statliga pensionsavgifter uppgick till 18 164 miljoner kronor, vilket är 126 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 14 739 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 3 473 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 193 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev de statliga pensionsavgifterna 369 miljoner kronor (2,1 procent) högre. Det beror främst på att ett större antal premier för anställda har betalats ut och större retroaktiva premier. Bidrag m.m. från EU Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Tabell 2.27 Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor Statens budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall 2021 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 11 146 10 584 -562 10 160 6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 294 151 -143 97 6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2 200 1 430 -770 1 185 6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 2 771 1 284 -1 487 1 245 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 150 794 644 506 6600 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens 10 513 -10 513 6900 Övriga bidrag från EU 713 1 376 663 1 416 6000 Bidrag m.m. från EU 27 787 15 620 -12 166 14 609 Inkomsterna uppgick till 15 620 miljoner kronor, vilket är 12 166 miljoner kronor (43,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2021 blev inkomsterna 1 011 miljoner kronor (6,9 procent) högre. Inga bidrag från RRF påverkar jämförelsen mot budget med 10,5 miljarder kronor Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) beräknades uppgå till 10 513 miljoner kronor i statens budget för 2022. Det finns inget utfall för RRF under 2022. RRF utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument Next Generation EU som löper fram till utgången av 2026 och medlemsstater som ansöker om medel upprättar en nationell återhämtningsplan. Sveriges återhämtningsplan innehåller en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som genomförs under perioden 2020-2026. Sverige ska skicka in en första betalningsansökan hösten 2023 som kommer att omfatta åtgärder som genomförts 2020-2022. Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder blev lägre än beräknat Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden blev 770 miljoner kronor respektive 1 487 miljoner kronor lägre än beräknat. De lägre utfallen beror främst på att flera EU-finansierade projekt inte fortskridit som beräknat framför allt med anledning av den fortsatta spridningen av covid-19 i början av året. De lägre utfallen i både regionala och sociala fonden för den nya programperioden 2021- 2027 uppgick sammantaget till 272 miljoner kronor, vilket är 553 miljoner kronor lägre jämfört med statens budget. Det beror främst på att programperioden fortfarande är i uppstartsfasen. Tabell 2.28 Bidrag från EU:s jordbruksfonder Miljoner kronor Statens budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall 2021 6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 7 061 7 485 424 6 851 6111 Gårdsstöd 6 897 7 022 125 7 101 6113 Övriga interventioner 160 146 -14 131 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 4 317 313 -382 6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 4 085 3 099 -985 3 310 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 - 2013 -1 0 0 -1 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 - 2020 4 085 3 100 -985 3 311 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 11 146 10 584 -562 10 160 Bidragen från EU:s jordbruksfonder blev lägre än budget men högre än 2021 Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 584 miljoner kronor, vilket är 562 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 424 miljoner kronor (4,2 procent) högre. Bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 424 miljoner kronor högre än beräknat och 635 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror främst på att de övriga bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 313 miljoner kronor högre än beräknat. Under inkomsttiteln redovisas framför allt de valutakursdifferenser som uppstår i den löpande redovisningen till EU:s jordbruksfonder (garanti och landsbygd). Att utfallet blev högre beror på valutakursvinster som uppstått vid reglering mot förskottsinbetalade medel från EU. Valutakursvinsterna uppgick till 311 miljoner kronor under 2022, vilket är en skillnad på 699 miljoner kronor jämfört med föregående år då det i stället var valutakursförluster på 388 miljoner kronor. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev däremot 985 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Bidragen till transeuropeiska nätverk högre än 2021 Bidragen till transeuropeiska nätverk (TEN) uppgick till 794 miljoner kronor, vilket är 644 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade bidragen med 289 miljoner kronor, framför allt för högre medfinansiering från EU för fordonsutrustning kopplade till det EU-gemensamma signalsystemet Europeiska systemet för trafikledning på järnvägsområdet (ERTMS) samt järnvägsprojektet Västlänken. Övriga bidrag från EU blev 40 miljoner kronor (2,8 procent) lägre än föregående år. Det beror framför allt på att bidragen från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) blev 763 miljoner kronor lägre samtidigt som bidrag om 781 miljoner kronor betalades ut för första gången från Brexitjusteringsreserven. Reserven syftar till att ge ekonomiskt stöd för att motverka negativa konsekvenser av Storbritanniens utträde ur EU. Sveriges tilldelning beräknas uppgå till 137 miljoner euro utan krav på nationell medfinansiering och årets bidrag är de första som betalats ut av EU. Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för kostnader enligt lagen 1993:387 om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service och fr.o.m. 2020 elcertifikat. Tabell 2.29 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Miljoner kronor Statens budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall 2021 7100 Tillkommande skatter 11 669 14 255 2 587 11 835 7110 EU-skatter 6 950 9 362 2 412 7 119 7112 Tullmedel 6 950 9 362 2 412 7 119 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter 0 0 0 0 7120 Kommunala utjämningsavgifter 4 718 4 893 175 4 717 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 4 718 4 893 175 4 717 7200 Avräkningar -138 281 -144 298 -6 017 -132 390 7210 Intäkter som förs till fonder -6 042 -6 612 -570 -5 984 7220 Kompensation för mervärdesskatt -121 760 -127 322 -5 563 -116 269 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -40 009 -45 936 -5 927 -40 929 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -81 750 -81 387 364 -75 340 7230 Övriga avräkningar -10 479 -10 363 116 -10 137 7231 Avgifter till public service -9 813 -10 091 -278 -9 712 7232 Intäkter från handel med elcertifikat -666 -272 394 -425 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -126 613 -130 043 -3 430 -120 555 I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -126 613 miljoner kronor. Utfallet blev -130 043 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså -3 430 miljoner kronor. Avräknad kompensation för mervärdesskatt, statliga myndigheter blev 5 927 miljoner kronor högre, vilket beror på att myndigheternas konsumtionsutgifter, främst till följd av prisökningar, ökade mer än beräknat. Jämfört med 2021 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 9 488 miljoner kronor. Kompensationen till kommuner och statliga myndigheter för mervärdesskatt ökade med 6 047 miljoner kronor respektive 5 007 miljoner kronor. De kommunala konsumtionsutgifterna ökade med 4,5 procent och de statliga med 8,2 procent under 2022. Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. Nationalräkenskaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att den offentliga sektorns delsektorer inte får redovisa negativa skatter inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna. En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor. Tabell 2.30 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2020-2022 Miljoner kronor 2022 2021 2020 Statens skatteintäkter enligt Statens budget 1 273 522 1 220 437 1 079 305 Flaskhalsintäkter 17 500 - - Utdelat överskott från Svenska spel - - -1 577 Olika definitioner av sektorerna 304 692 278 629 269 572 Övrigt (t.ex. avrundning) 0 0 -278 Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna 1 595 714 1 499 066 1 347 022 Totala skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna 2 468 793 2 338 319 2 138 432 Källor: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån. Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas, finns skillnader som beror på att redovisningsprinciper förändrats under budgetåret. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatteintäkterna justeras i efterhand för att de ska stämma överens med principförändringarna. För 2020 finns en skillnad på 1 577 miljoner kronor avseende redovisningen av utdelat överskott från Svenska Spel AB. På grund av spridningen av covid-19 beslutade Svenska Spel AB under våren 2020 att dra tillbaka sitt förslag om utdelning för verksamhetsåret 2019. Den utdelningen beräknas i stället ingå i förslaget om utdelning avseende verksamhetsåret 2020 och redovisas i sin helhet som en intäkt under 2020 i utfallet för statens budget. I nationalräkenskaperna har den beräknade utdelningen redovisats på respektive år dvs. 2019 och 2020. För 2022 finns en skillnad på 17 500 miljoner kronor. EU:s statistikmyndighet Eurostat har ställt upp riktlinjer för att harmonisera redovisningen av olika typer av elstöd i EU. De har beslutat att överskott från s.k. flaskhalsintäkter som uppstått till följd av de höga elpriserna och som betalats ut som stöd till hushåll under 2023 ska redovisas som en skatt och en transferering till hushållen i nationalräkenskaperna under 2022. I statens budget redovisas flaskhalsintäkterna som en del av Affärsverket svenska kraftnäts konto i Riksgäldskontoret, vilket minskat Riksgäldskontorets nettoutlåning och påverkat saldot i statens budget positivt med samma belopp under 2022. Utbetalningen av elstöd till hushållen under 2023 görs av Försäkringskassan, vilket ökar Riksgäldskontorets nettoutlåning och minskar saldot på statens budget. Denna skillnad på 17 500 miljoner kronor finns även mellan utfallet för statens budget i årsredovisning för staten 2022 och utfallet för 2022 i 2023 års ekonomiska vårproposition. Det beror på att redovisningen i den ekonomiska vårpropositionen följer nationalräkenskaperna vad gäller redovisning av statens skatteintäkter. Skatteintäkterna skiljer sig åt i statens budget och i statens resultaträkning Det finns även skillnader mellan redovisningen av skatteintäkter i statens budget och i statens resultaträkning. När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år en prognos, som kommer att slutligt fastställas först ca ett år senare. Årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen och därför redovisas eventuella senare revideringar av skatteintäkterna på kommande år. Eftersom utfallet för skatteintäkterna är definitivt i april andra året efter inkomståret kommer resultaträkningen för det aktuella året att påverkas av ändrade skatter hänförliga till två tidigare år. Ändrade skatter för inkomståren 2020 och 2021 påverkar därför resultatet för staten 2022. Förutom skillnader i redovisningen av skatteintäkter förekommer det skillnader i avgränsningen av staten i resultaträkningen och i statens budget. I resultaträkningen elimineras dessutom inomstatliga transaktioner. För 2022 finns två ytterligare skillnader. Även i statens resultaträkning redovisas överskott från flaskhalsintäkter som uppstått till följd av höga elpriser, och som betalas ut som stöd till hushåll under 2023, som skatt med motsvarande transferering till hushållen 2022. Beloppet uppgår till 17,5 miljarder kronor. Lantmäteriet redovisar från och med 2022 upplupna intäkter för stämpelskatt. Skillnaden mellan den redovisade stämpelskatten i statens budget och den periodiserade skatteintäkten i resultaträkningen uppgick till 623 miljoner kronor 2022. Tabell 2.31 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning 2020-2022 Miljoner kronor 2022 2021 2020 Statens skatteintäkter i Statens budget 1 273 522 1 220 437 1 079 305 Skatter hänförliga till tidigare år 9 742 17 572 4 833 Avgränsningsskillnader 388 225 363 223 343 919 Elimineringar -91 062 -84 162 -79 660 Flaskhalsintäkter från Affärsverket svenska kraftnät 17 500 - - Stämpelskatt, periodisering 623 - - Justering för reviderad skatteprognos - -12 245 -16 086 Totala skatteintäkter enligt resultaträkningen 1 598 550 1 504 824 1 332 310 Källor: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån. 2.5 Utgifter i statens budget 2022 Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag. I tabell 2.32 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit. Utgifterna påverkades av bidrag till Ukraina och åtgärder med anledning av covid-19 Utgifterna i statens budget 2022 påverkades av bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion. Dessutom påverkades utgifterna av åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Den 1 april 2022 upphörde covid-19 att klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (204:168). Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid flera tillfällen 2022. En kompletterande redovisning med anledning av detta finns i avsnitt 3 Ändringar i statens budget 2022 och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2022. Utgifterna blev 101 miljarder kronor lägre än totalt anvisat Utgifterna i statens budget uppgick till 1 122 503 miljoner kronor. Det är 14 217 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 101 431 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än vad som anvisades totalt. Inom 12 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För sju av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Tabell 2.32 Utgifter i statens budget 2022 Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Totalt anvisat Utfall Utfall - statens budget Utfall - totalt anvisat 1 Rikets styrelse 17 238 367 17 605 17 575 337 -30 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 971 14 17 985 17 340 -631 -645 3 Skatt, tull och exekution 12 830 102 12 932 12 841 11 -91 4 Rättsväsendet 62 919 130 63 049 61 496 -1 423 -1 553 5 Internationell samverkan 2 235 1 206 3 441 3 381 1 146 -60 6 Försvar och samhällets krisberedskap 76 571 4 481 81 052 83 541 6 970 2 489 7 Internationellt bistånd 51 940 -4 852 47 088 46 196 -5 744 -892 8 Migration 8 541 10 300 18 841 11 730 3 188 -7 112 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 113 309 8 106 121 415 118 165 4 856 -3 250 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97 428 19 107 116 535 114 340 16 912 -2 195 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42 161 4 190 46 351 46 341 4 179 -11 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 99 847 2 423 102 269 101 067 1 220 -1 202 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 6 152 30 6 182 5 447 -704 -734 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 93 221 51 93 272 78 376 -14 845 -14 896 15 Studiestöd 27 801 100 27 901 25 479 -2 323 -2 423 16 Utbildning och universitetsforskning 95 384 89 95 473 92 965 -2 419 -2 508 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 18 500 1 709 20 208 19 733 1 234 -475 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 5 769 4 295 10 064 7 713 1 944 -2 351 19 Regional utveckling 4 742 0 4 742 3 357 -1 385 -1 385 20 Allmän miljö- och naturvård 20 952 3 847 24 799 21 511 560 -3 287 21 Energi 3 255 9 063 12 318 11 862 8 608 -455 22 Kommunikationer 76 965 1 479 78 444 72 878 -4 087 -5 566 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21 645 2 794 24 439 21 935 290 -2 504 24 Näringsliv 9 255 7 085 16 340 10 274 1 019 -6 066 25 Allmänna bidrag till kommuner 156 498 600 157 098 157 022 524 -76 26 Statsskuldsräntor m.m. 12 155 10 500 22 655 27 155 15 000 4 500 27 Avgiften till Europeiska unionen 47 837 47 837 48 240 403 403 Förändring av anslagsbehållningar -6 681 -6 681 6 681 6 681 Summa 1 196 439 87 214 1 283 653 1 237 960 41 521 -45 693 Riksgäldskontorets nettoutlåning -60 090 -60 090 -110 926 -50 835 -50 835 Kassamässig korrigering 371 371 -4 532 -4 903 -4 903 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 136 720 87 214 1 223 934 1 122 503 -14 217 -101 431 Högre personalomsättning medför lägre utgifter för Rättsväsendet Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev utfallet 61 496 miljoner kronor, vilket är 1 423 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på lägre utgifter för Polismyndigheten inom it-området och även pga. att de prioriterat rekrytering till passverksamheten vilket medförde långa ledtider för rekrytering av annan kompetens. En annan orsak är att Kriminalvården har haft hög personalomsättning och svårt att ersätta personal som slutat. Ekonomiskt stöd till Ukrainas väpnade styrkor Utfallet för utgiftsområde 5 Internationell samverkan blev 3 381 miljoner kronor, vilket är 1 146 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 60 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utfallet blev högre än den ursprungliga budgeten beror framför allt på att Sverige har lämnat stöd till Ukrainas väpnade styrkor i form av ekonomiskt bidrag till den Ukrainska centralbankens fond. Försvarets materielverk (FMV) tidigarelade arbete för att stärka den svenska försvarsförmågan Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet 83 541 miljoner kronor, vilket är 6 970 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 2 489 miljoner kronor högre än totalt anvisat. Det beror främst på att Försvarets materielverk (FMV) har tidigarelagt arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan enligt Försvarsbeslut 2020. Men också på att det försämrade säkerhetsläget, omvärldsutvecklingen och den svenska Nato-ansökan har inneburit en ökad aktivitet och beredskap i det svenska försvaret. Dessutom har Sverige stöttat Ukraina med ett flertal stödpaket med vapen, ammunition och utrustning. Internationellt bistånd minskades då Sverige tog emot flyktingar från Ukraina Utfallet för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick till 46 196 miljoner kronor, vilket är 5 744 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina blev antalet asylsökande och de utgifter för asylmottagande som avräknas biståndsramen betydligt högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten. För att finansiera detta minskade riksdagen i ändringsbudget anslaget 1:1 Biståndsverksamhet med 4 838 miljoner kronor. Flyktingar från Ukraina medförde högre utgifter för migration Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 11 730 miljoner kronor, vilket är 3 188 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget, men 7 112 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utfallet blev högre beror på att det genomsnittliga antalet personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem blev 32 200 fler än beräknat, vilket är en direkt följd av Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG). Covid-19 gav högre utgifter för testning och vacciner Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 118 165 miljoner kronor, vilket är 4 865 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget, men 3 250 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utgifterna blev högre än beräknat beror framför allt på att utgifterna för testning för covid-19 blev högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Även utgifterna för covid-19- vaccin blev högre än beräknat i statens budget. Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 11 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning uppgick till 114 340 miljoner kronor, vilket är 16 912 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 19 107 miljoner kronor. Ersättningen för höga sjuklönekostnader uppgick till 11 751 miljoner kronor, vilket är 11 469 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 1 456 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att riksdagen beslutade att återinföra ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala under perioden december 2021 till mars 2022 samt slopat krav för läkarintyg under perioden januari- mars med anledning av spridningen av covid-19. Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 46 175 miljoner kronor, vilket är 5 170 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet sjukpenningdagar blev högre. Riksdagen beslutade att återinföra vissa tillfälliga åtgärder på grund av spridningen av covid-19. Bland annat ersättning för karensavdrag, karensdagar till egenföretagare och ersättning för riskgrupper. Höjd grundnivå för garantipension fr.o.m. augusti Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev utfallet 4 179 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades totalt 4 190 miljoner kronor. Det beror framför allt på att riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning högre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev 101 067 miljoner kronor, vilket är 1 220 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, men 1 202 miljoner kronor lägre än vad som totalt anvisats. Det beror främst på hög smittspridning av bl.a. covid-19 som medförde att utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning blev högre än beräknat. Utgifterna för omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev lägre än anvisat då vårdbidragen upphörde i snabbare takt än beräknat. Lägre utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv än beräknat Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 78 376 miljoner kronor, vilket är 14 845 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på utvecklingen på arbetsmarknaden som medfört ett lägre antal arbetslösa jämfört med vad som beräknades i statens budget. Antalet arbetslösa minskade med 14,2 procent mellan 2021 och 2022. Utgifterna för studiemedel blev lägre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 25 479 miljoner kronor, vilket är 2 323 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget 1:2 Studiemedel blev 1 918 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget eftersom färre än beräknat studerade med studiemedel. Satsningar inom utbildningsområdet används inte i den utsträckning som beräknats Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utfallet till 92 965 miljoner kronor, vilket är 2 419 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att olika satsningar inte genomförts i den omfattning som beräknats i statens budget. Stöd i ändringsbudget med anledning av covid-19 och Rysslands invasion av Ukraina Utgifterna för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppgick till 19 733 miljoner kronor, vilket är 1 234 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 475 miljoner kronor lägre än som totalt var anvisat. Det beror främst på att Sveriges Riksidrottsförbund fått högre bidrag för att underlätta uppstart och ökat deltagande i idrottsverksamhet efter pandemin. Det beror också på att kultursektorn har fått olika stöd för att mildra de negativa konsekvenserna med anledning av spridningen av covid-19. De tillfälliga stöden betalades framför allt ut till aktörer verksamma inom musik och scenkonst, men även till konstnärer. Inom utgiftsområdet har även bidrag betalats ut till vissa organisationer, bl.a. Sveriges Stadsmissioner, som arbetar med mottagande av människor från Ukraina som söker skydd i Sverige. Högre utgifter för stöd till anordnande av bostäder Inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik blev utfallet 7 713 miljoner kronor, vilket är 1 944 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten men 2 351 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utfallet för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 5 247 miljoner kronor, vilket är 1 197 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 1 917 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att många nya ansökningar lämnades in under slutet av 2021, då möjligheten att ansöka om stöd för energieffektivisering av flerbostadshus upphörde den 31 december 2021. Det innebar att behovet av anslag för att betala ut stöd blev större än ursprungligen beräknat. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 3 114 miljoner kronor i ändringsbudget. Förseningar i EU-finansierade program medförde lägre utgifter Utfallet för utgiftsområde 19 Regional utveckling blev 3 357 miljoner kronor, vilket är 1 385 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021- 2027 blev 1 miljon kronor vilket är 649 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att EU-kommissionen fattade beslut om programmen senare än beräknat. Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 1 582 miljoner kronor, vilket är 479 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror delvis på att programstarten för Fonden för en rättvis omställning försenats. Det beror också på att utgifterna för stöd till försäljningsställen för drivmedel i vissa landsbygdsområden blev lägre än beräknat. Utgifterna för elpriskompensation blev nästan 9 miljarder kronor Utfallet för utgiftsområde 21 Energi blev 11 862 miljoner kronor, vilket är 8 608 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades totalt ytterligare 9 063 miljoner kronor. Med anledning av att elpriserna höjdes kraftigt under hösten och vintern 2021/2022 anvisade riksdagen anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser 8 970 miljoner kronor i ändringsbudget, för att kompensera hushåll med hög elförbrukning. Utfallet för elpriskompensationen blev 8 915 miljoner kronor. Utgifterna för Kommunikationer blev lägre än beräknat Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer blev utfallet 72 878 miljoner kronor, vilket är 4 087 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 5 566 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för investeringar och andra åtgärder för att utveckla statens transportsystem blev 2 652 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att vissa projekt har senarelagts. Utgifterna för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturen blev 1 296 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 2 038 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på senareläggningar på grund av resursbrist kopplat till personal, maskiner och material. Utökade stödpaket till följd av smittspridningen av covid-19 Utfallet för utgiftsområde 24 Näringsliv uppgick till 10 274 miljoner kronor, vilket är 1 019 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 6 066 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utfallet blev högre än anvisat i statens budget beror främst på att riksdagen i ändringsbudget beslutade om det nya anslaget 1:24 Omställningsstöd i statens budget till följd av utökade stödperioder med anledningen av smittspridningen av covid-19. Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 475 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för räntor på statsskulden blev 15 miljarder kronor högre än beräknat Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 27 088 miljoner kronor, vilket är 15 088 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 10 500 miljoner kronor i ändringsbudget då den svenska kronan försvagades gentemot euron och den amerikanska dollarn. Dessutom blev marknadsräntorna högre, vilket medförde högre ränteutgifter än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Utfallet blev 4 588 miljoner kronor högre än totalt anvisat belopp på 22 500 miljoner kronor. Regeringen har med stöd av 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) beslutat att anslaget får överskridas för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Utfallet för nettoutlåningen blev 51 miljarder kronor lägre än beräknat Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev -110 926 miljoner kronor. I statens budget beräknades nettoutlåningen bli -60 090 miljoner kronor, vilket innebär att utfallet blev 50 836 miljoner kronor lägre än beräknat. Affärsverket svenska kraftnät ökade sina behållningar i Riksgäldskontoret på grund av att kapacitetsavgifterna ökade kraftigt. Med anledning av detta minskade nettoutlåningen med 58 004 miljoner kronor. I budgeten saknades denna post. Lånen till Riksbanken minskade med 61 477 miljoner kronor under 2022, vilket är 477 miljoner kronor mer än vad som beräknades i statens budget. Förklarande faktorer till avvikelsen mot statens budget Utgifterna i statens budget blev 14,2 miljarder kronor lägre än i den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volym). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.33 och kommenteras därefter. Tabell 2.33 Skillnaden mellan utfall och budget för 2022 Miljarder kronor Totalt Volymer3 Makro4 Beslut Övrigt5 Utgiftsområden, exklusive räntor1 26,5 8,8 -13,4 59,0 -27,9 Statsskuldsräntor m.m. 15,0 0,0 15,0 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning2 -55,7 0,0 0,0 0,0 -55,7 Budgetens utgifter m.m. -14,2 8,8 1,6 59,0 -83,6 1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. 3 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. 4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar. 5 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget. Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem Utgifterna blev 8,8 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det handlar bl.a. om att antalet sjukpenningdagar var 9 procent fler och antalet personer med sjukersättning 3 procent fler 2022 än vad som beräknades i statens budget för 2022. Vidare var det genomsnittliga antalet personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem fler än beräknat, vilket är en direkt följd av Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG). Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 1,6 miljarder kronor högre än i statens budget. Utgifterna inom budgetens utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 13,4 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade makro-ekonomiska förutsättningar. Den viktigaste förklaringen är att utvecklingen på arbetsmarknaden medförde att utgifterna för bidrag för arbetslöshetsersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev lägre än vad som ursprungligen beräknades. Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor blev 15,0 miljarder kronor högre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras främst av att marknadsräntorna och inflationen blev betydligt högre. Dessutom blev kronans växelkurs svagare mot både den amerikanska dollarn och euron, vilket också bidrar till att förklara att utgifterna för statsskuldsräntor blev högre än väntat. Tabell 2.34 Makroekonomiska förutsättningar SB 2022 Utfall 2022 Utfall-SB 2022 Utfall 2021 Procentuell förändring från föregående år: BNP (fp) 3,5 2,6 -0,9 5,4 KPI (årsgenomsnitt) 1,4 8,4 7,0 2,2 Antal sysselsatta, 15-74 år 1,7 2,7 1,0 0,9 Nivåer: Arbetslöshet, 15-74 år, procent av arbetskraften 7,7 7,5 -0,2 8,8 SEK/Euro, årsgenomsnitt 10,1 10,6 0,5 10,1 SEK/USD, årsgenomsnitt 8,3 10,1 1,8 8,6 6 månaders statsskuldväxel, slutkurs -0,2 2,6 2,8 -0,2 5-årig statsobligation, slutkurs 0,2 2,5 2,3 0,1 Anm.: fp=fasta priser, SB=Statens budget (se Budgetpropositionen för 2022 för de makroekonomiska förutsättningarna som ligger till grund för statens budget 2022). Skillnader till följd av beslut De totala utgifterna blev 59,0 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Hela förändringen avser utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. De högre utgifterna är en följd av riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2.2 Ändringar i statens budget 2022 och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget). Här redovisas budgeteffekterna i enlighet med redovisningen i Budgetpropositionen för 2023. Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budgeteffekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder för 2020-2022 som riksdagen fattat beslut om med anledning av pandemin har bedömningen av åtgärdernas faktiska utfall reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare, ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning och merkostnader, tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag, stöd till handelsbolag och evenemangsstöd. I dessa synnerligen speciella fall, som har sin grund i de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, är det motiverat att redovisa budgeteffekten av en åtgärd i enlighet med den nya bedömningen i de fall budgeteffekten av reformerna har bedömts vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet blivit betydande. Detta trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen, se vidare Budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, avsnitt 6.4). Skillnader till följd av övriga orsaker Av övriga orsaker blev utgifterna 83,6 miljarder kronor lägre än i statens budget. Utgiftsområdenas utgifter (exkl. statsskuldsräntor) blev 27,9 miljarder kronor lägre. Detta nettobelopp innefattar flera utgiftsområden med lägre utgifter än anvisat i budgeten medan vissa områden hade högre utgifter. Inom framför allt följande tio utgiftsområden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker: 4 Rättsväsendet, 7 Internationellt bistånd, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitetsforskning, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional utveckling, 20 Allmän miljö- och naturvård 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 24 Näringsliv. I avsnitt 3 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp i den ursprungliga budgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning (inklusive den kassamässiga korrigeringen) blev 55,7 miljarder kronor lägre än i statens budget. Affärsverket svenska kraftnäts behållningar i Riksgäldskontoret ökade med 58,0 miljarder kronor på grund av höga kapacitetsavgifter. Detta minskade nettoutlåningen med motsvarande belopp. Posten var inte prognostiserad i budgeten. Utfallet för statens budget 2022 jämfört med 2021 Tabell 2.35 Utfallet för statens budget för 2021-2022 Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall 2022 Utfall 2021 Skillnad mot 2021 1 Rikets styrelse 17 575 16 392 1 184 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 340 16 921 420 3 Skatt, tull och exekution 12 841 12 534 307 4 Rättsväsendet 61 496 57 168 4 329 5 Internationell samverkan 3 381 1 782 1 599 6 Försvar och samhällets krisberedskap 83 541 70 518 13 023 7 Internationellt bistånd 46 196 47 463 -1 268 8 Migration 11 730 8 224 3 505 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 118 165 137 967 -19 803 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 114 340 113 051 1 289 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 46 341 38 016 8 325 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 067 101 068 0 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 5 447 6 212 -765 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 78 376 91 947 -13 571 15 Studiestöd 25 479 26 588 -1 109 16 Utbildning och universitetsforskning 92 965 91 350 1 615 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 19 733 22 683 -2 950 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 7 713 5 188 2 525 19 Regional utveckling 3 357 3 224 133 20 Allmän miljö- och naturvård 21 511 16 725 4 787 21 Energi 11 862 3 395 8 468 22 Kommunikationer 72 878 72 097 780 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21 935 19 630 2 305 24 Näringsliv 10 274 30 407 -20 133 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 022 153 235 3 787 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 155 -1 298 28 453 27 Avgiften till Europeiska unionen 48 240 52 262 -4 022 Summa 1 237 960 1 214 747 23 213 Riksgäldskontorets nettoutlåning -110 926 -96 965 -13 961 Kassamässig korrigering -4 532 -4 346 -186 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 122 503 1 113 436 9 066 Utgifterna i statens budget ökade med 9 066 miljoner kronor (0,8 procent) mellan 2021 och 2022. Utgifterna för statsskuldsräntor ökade mest, med 28 453 miljoner kronor. Fler anställda vid polisen och kriminalvården Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 4 329 miljoner kronor (7,6 procent) högre än 2021. Det är framför allt utgifterna för Polismyndigheten och Kriminalvården som ökade. Det beror till stor del på att antal anställda ökade, men också på en särskild satsning med att höja polislöner för att öka polisyrkets attraktivitet. Utökat försvar medför högre utgifter Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev 13 023 miljoner kronor (18,5 procent) högre än föregående år. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Det försämrade säkerhetsläget, omvärldsutvecklingen och den svenska Nato-ansökan har inneburit en ökad aktivitet och beredskap, vilket inneburit högre utgifter. Dessutom har Sverige stöttat Ukraina med ett flertal stödpaket med vapen, ammunition och skyddsutrustning. Mottagande av flyktingar från Ukraina medför högre utgifter Inom utgiftsområde 8 Migration ökade utgifterna med 3 505 miljoner kronor (42,6 procent). Det är utgifter kopplade till att Sverige har tagit emot flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG) som medförde ökade utgifter. Utgifterna med anledning av covid-19 minskade Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskade med 19 803 miljoner kronor (14,4 procent). Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för folkhälsa och sjukvård blev 21 283 miljoner kronor (39,9 procent) lägre än 2021. Det är framför allt åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, t.ex. statsbidrag till kommuner och regioner samt provtagning, smittspårning och utbrottshantering, som blev lägre än 2021. Ökade utgifter för garantipension och bostadstillägg till pensionärer Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ökade utgifterna med 8 325 miljoner kronor (21,9 procent). Det beror på att riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022. Höjningen av grundnivån medför högre utgifter. Samtidigt höjdes även bostadstillägget till pensionärer. Utgifter för arbetslösa minskade Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 13 571 miljoner kronor (14,8 procent) lägre än 2021. Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning minskade med 10 783 miljoner kronor (23,7 procent). Det beror på att det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15-74 år minskade med 69 300 personer (14,2 procent) mellan 2021 och 2022. Även antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, minskade med 23 200 personer (14,1 procent). Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program minskade med 4 286 miljoner kronor (37,5 procent). Det beror bl.a. på att extratjänsterna fasades ut. Dessutom minskade kostnaderna för matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning då antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program var lägre jämfört med föregående år. I motsatt riktning verkade att utgifterna för lönegarantiersättning blev 450 miljoner kronor högre än 2021. Det beror på att antalet anställda som är berörda av konkurser ökade. Även utgifterna för nystarsjobb blev högre, vilket beror på fler personer med nystartsjobb och att ersättningsnivåerna för nystartsjobb har höjts. Lägre krisstöd med anledning av covid-19 Utfallet för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid blev 2 950 miljoner kronor (13,0 procent) lägre än 2021. Utfallet för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 10:1 Filmstöd och 13:1 Stöd till idrotten blev sammantaget 3 025 miljoner kronor lägre. Det beror i huvudsak på att regeringens tillfälliga krisstöd till kultur- och idrottssektorn med anledning av spridningen av covid-19 blev lägre jämfört med föregående år. Högre utgifter för stöd till energieffektivisering och anordnande av bostäder Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik ökade med 2 525 miljoner kronor (48,7 procent). Det beror på att möjligheten att ansöka om stöd för energieffektivisering av flerbostadshus samt investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande upphörde den 31 december 2021. Det fick till följd att många nya ansökningar om stöd lämnades in under slutet av 2021. Utbetalningarna av stödet gjordes 2022. Nytt stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon längs större vägar Utfallet för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård blev 4 787 miljoner kronor (28,6 procent) högre än 2021. Utgifterna för klimatbonus, som innebär att nya bilar med relativt låga koldioxidutsläpp premieras, ökade med 2 095 miljoner kronor (43,6 procent). Det beror på att antalet bilar som är berättigade till bonusen ökade. Utfallet för det nya anslaget 1:23 Laddinfrastruktur som finansierar utgifter för stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon för tillgänglighet längs större vägar blev 555 miljoner kronor. Utgifterna för satsningen Klimatklivet ökade med 472 miljoner kronor (23,3 procent). Klimatklivet är ett investeringsstöd som t.ex. används till laddstationer för laddfordon. Utfallet för anslaget 1:17 Klimatpremier uppgick till 562 miljoner kronor, vilket är 437 miljoner kronor högre än 2021. Anslaget finansierar bl.a. en elbusspremie som betalas ut till aktörer inom kollektivtrafiken som köper en elbuss. Kompensation till hushåll för höga elpriser Inom utgiftsområde 21 Energi blev utgifterna 8 468 miljoner kronor högre än 2021. Det beror på att staten kompenserade hushållen, med anledning av att elpriserna höjdes kraftigt under hösten och vintern 2021/2022, med totalt 8 915 miljoner kronor. Den högsta ersättningen ett hushåll kunde få var 2 000 kronor per månad för perioden december 2021 till mars 2022. Lägre utgifter för omställningsstöd och stöd till korttidsarbete Inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskade utgifterna med 20 133 miljoner kronor (66,2 procent). Det beror främst på minskade utgifter för omställningsstöd och stöd vid korttidsarbete. Något högre bidrag till kommuner och regioner Utgifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 3 787 miljoner kronor (2,5 procent). Den kommunalekonomiska utjämningen innebar att kommunerna fick 1 869 miljoner (1,8 procent) högre bidrag och regionerna fick 843 miljoner kronor (2,0 procent) mer än 2021. Högre utgifter för statsskuldsräntor Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 28 453 miljoner kronor högre än 2021. Räntorna blev 15 830 miljoner kronor högre och valutakursförlusterna 11 664 miljoner kronor högre än 2021. EU-avgiften minskade med 4 miljarder Inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev utgifterna 4 022 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än föregående år. Det beror främst på att den BNI-baserade avgiften blev 6 329 miljoner kronor (16,2 procent) lägre eftersom EU fattade färre beslut om ändringsbudgetar än 2021. Stora förändringar inom nettoutlåningen För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning på budgetens utgiftssida. Posten utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen minskade med 13 961 miljoner kronor (14,4 procent). Inom posten är det både ökningar och minskningar där den största förändringen är Affärsverket svenska kraftnäts inlåning som ökade med 40 654 miljoner kronor då inbetalningarna från kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskar när inlåningen ökar. Indragningar Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2022 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 115 207 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2021. Indragningarna som gjordes 2022 beror till stor del av medel som anvisades med anledning av spridningen av covid-19 inte förbrukades 2021. Indragningarna är 32 174 miljoner kronor lägre än 2021. De 71 indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, omfattar 98 procent av totalbeloppet under 2022. I tabell 2.36 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor. Tabell 2.36 Indragningar 2022 Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Indragning 2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 396 2 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 131 3 1:1 Skatteverket 179 5 1:1 Avgifter till internationella organisationer 161 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 246 8 1:1 Migrationsverket 294 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 276 8 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 178 8 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 172 9 1:4 Tandvårdsförmåner 511 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 377 9 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 125 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 341 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 777 10 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 103 10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 231 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 5 371 12 1:1 Barnbidrag 291 12 1:2 Föräldraförsäkring 733 12 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 1 416 12 1:8 Bostadsbidrag 721 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 519 13 1:3 Hemutrustningslån 113 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 7 278 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 942 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 276 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 696 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 070 14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 1 595 14 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 329 15 1:2 Studiemedel 1 659 15 1:3 Avsättning för kreditförluster 201 15 1:7 Studiestartsstöd 122 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 417 16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 273 16 1:13 Bidrag till lärarlöner 628 16 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 446 16 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 106 16 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 227 18 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 225 19 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 277 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 540 19 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027 150 20 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 495 20 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 153 20 1:16 Klimatinvesteringar 289 20 1:17 Klimatpremier 145 20 1:19 Industriklivet 485 20 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 101 21 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter 403 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 2 352 22 1:7 Trafikavtal 133 22 1:15 Sjöfartsstöd 448 22 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 182 22 1:19 Lån till körkort 107 23 1:2 Insatser för skogsbruket 110 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 284 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 737 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 836 23 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021-2027 120 24 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 1 401 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 10 349 24 1:23 (2021) Stöd till enskilda näringsidkare 11 654 24 1:24 (2021) Omställningsstöd 29 969 24 1:25 (2021) Researrangörslån 565 24 1:26 (2021) Stöd till handelsbolag 2 153 24 1:27 (2021) Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag 7 995 24 1:28 (2021) Evenemangsstöd 2 778 25 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 250 26 1:1 Räntor på statsskulden 1 398 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 149 Övriga indragningar 3 047 Summa 115 207 De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande Den största indragningen, som uppgick till 29 969 miljoner kronor, avsåg omställningsstöd. Den näst största indragningen gjordes av stöd till enskilda näringsidkare och uppgick till 11 654 miljoner kronor. Indragningen av stöd vid korttidsarbete uppgick till 10 349 miljoner kronor. Tillsammans står dessa indragningar för 45 procent av indragningarna. Dessa indragningar avsåg anslagssparande från 2021. Överskridanden Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om ett medgivet överskridande för 2022. Tabell 2.37 Medgivna överskridanden 2022 Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Medgivet överskridande Utnyttjat medgivet överskridande 15 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 5 5 Summa 5 5 I statens budget anvisades 19 miljoner kronor för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Det totala utfallet för anslaget blev 23 miljoner kronor. Anslaget består av två anslagsposter (ap), ap.1 Statens utgifter för studiemedelsräntor med en anslagskredit på 1,9 miljoner kronor och ap.2 Statens utgifter för räntor på återkrav som saknar anslagskredit. Regeringen medgav i beslut den 15 december 2022 att ap.1 Statens utgifter för studiemedelsräntor fick överskridas med 5 miljoner kronor (U2022/03917). Utfallet för den anslagsposten blev 19 miljoner kronor. Anslagspostens hela anslagskredit på 1,9 miljoner kronor utnyttjades och 4,9 miljoner kronor av det medgivna överskridandet. 2.6 Förändring av anslagsbehållningar Tabell 2.38 Förändring av anslagsbehållningar 2018-2022 Miljoner kronor 2018 2019 2020 2021 2022 Ingående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26) 47 708 33 056 24 933 169 861 144 537 Anvisat i statens budget 989 160 1 005 057 1 032 731 1 165 657 1 190 965 Ändringsbudget 15 611 6 099 304 437 162 382 76 714 Utnyttjade medgivna överskridanden 31 0 0 0 5 Indragningar -44 529 -28 573 -20 772 -137 317 -113 744 Utfall 974 924 990 706 1 171 467 1 216 046 1 210 805 Utgående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26) 33 056 24 933 169 861 144 537 87 673 Förändring av anslagsbehållningar (UO 1-27 exkl. UO 26) -14 652 -8 123 144 928 -25 324 -56 865 Förändring av anslagsbehållningar (UO 26) -5 842 2 888 7 118 -8 600 -5 963 Förändring av anslagsbehållningar (UO 1 - 27) -20 494 -5 235 152 046 -33 924 -62 828 Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp. Ramanslag kan både sparas och överskridas Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget beräknas därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -6 681 miljoner kronor i budgeten för 2022. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna men i stället minskade anslagsbehållningarna med 62 828 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Anslagsbehållningarna blev höga 2022, vilket bl.a. beror på att arbetslösheten blev lägre än beräknat. Även utgifterna för mottagande av flyktingar från Ukraina enligt massflyktsdirektivet blev lägre än beräknat. Dessutom utnyttjades inte medel för vaccination och testning av covid- 19 i den omfattning som beräknades. Anslagsbehållningarna 2020 och 2021 var väldigt höga på grund av att flera åtgärder med anledning av spridningen av covid-19 inte utnyttjades i den omfattning som budgeterades. Detta medförde stora variationer i Förändring av anslagsbehållningar. Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minska med 68 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet minskade i stället med 5 963 miljoner kronor, från 1 464 miljoner kronor vid början av året till -4 500 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket. Anslagsbehållningarna under utgiftstaket minskade med 57 miljarder kronor Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2022 från 144 537 miljoner kronor vid ingången av året till 87 673 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade alltså med 56 865 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 6 613 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 63 478 miljoner kronor. Indragningarna minskade med nästan 24 miljarder kronor Indragningar av anslagsmedel, exklusive Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 113 744 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 23 573 miljoner kronor jämfört med 2021. I tabell 2.16 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2018-2022. Anslagsbehållningarna inom utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 15 miljarder kronor Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår anslagsbehållningarna till totalt 15 130 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick till 8 496 miljoner kronor. Den högsta utnyttjade anslagskrediten 2022 har anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Anslagskrediten uppgick till 1 227 miljoner kronor. Tabell 2.39 Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn 2018 2019 2020 2021 2022 4 1:1 Polismyndigheten 1 021 301 49 58 580 6 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 139 -343 817 883 -1 005 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 684 509 1 447 276 6 924 9 1:4 Tandvårdsförmåner -159 -31 1 075 511 190 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 199 216 12 428 6 440 7 437 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 68 298 85 4 158 2 910 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 1 265 -304 6 624 -1 174 -275 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 1 104 -165 -630 -902 -1 227 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 3 2 3 364 5 371 1 456 12 1:2 Föräldraförsäkring -22 -183 2 382 733 -372 12 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 192 500 714 1 416 669 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 3 630 1 213 1 459 1 519 518 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd -491 -604 3 260 7 278 8 496 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 879 733 3 465 942 2 034 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 969 -211 1 064 1 276 1 776 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 220 -153 1 215 2 070 31 14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 230 332 1 554 1 595 1 661 15 1:2 Studiemedel 2 519 1 651 1 410 1 659 2 012 18 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 1 774 573 22 88 1 917 20 1:16 Klimatinvesteringar 106 939 1 877 289 257 20 1:17 Klimatpremier 50 1 63 145 1 039 21 1:7 Energiteknik 111 1 632 73 987 1 354 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 3 261 4 362 4 360 7 695 8 052 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur -578 -572 1 169 2 384 4 397 22 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 045 132 50 154 52 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 764 654 445 1 737 642 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 349 -270 226 1 836 1 116 24 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 2 1 1 379 1 401 1 501 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 59 770 15 884 6 316 24 1:27 Evenemangsstöd 1 957 24 1:23 (2021) Stöd till enskilda näringsidkare 3 161 11 804 150 24 1:24 (2021) Omställningsstöd 40 323 34 469 4 940 24 1:26 (2021) Stöd till handelsbolag 2 173 20 24 1:27 (2021) Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag 3 650 8 021 19 24 1:28 (2021) Evenemangsstöd 2 928 125 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 4 551 3 230 -2 519 -930 -1 483 2.7 Riksgäldskontorets nettoutlåning För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Tabell 2.40 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2022 Miljoner kronor SB1 2022 Utfall 2022 Utfall - SB 2022 Utfall 2021 Premiepensionsavgifter, inbetalning -49 666 -49 666 -46 706 Premiepensionsmedel, utbetalning 47 585 47 585 45 384 Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK -4 367 -4 367 -4 595 Pensionsmyndigheten, handel med fondandelar inom PPS -179 -179 -82 Myndigheters räntekonton (se separat tabell) 0 2 519 2 519 -22 151 CSN, studielån 10 000 10 476 476 11 810 CSN, kreditreserv -1 224 -1 224 -1 280 CSN, servicekonto för räntebetalningar -12 -12 -23 Myndigheters investeringslån till anläggningstillgångar 1 000 2 055 1 055 731 Kärnavfallsfonden 6 557 6 557 -7 030 Stabilitetsfonden (se separat tabell) -298 -298 7 Resolutionsreserven (se separat tabell) -4 000 -4 310 -310 -3 664 Insättningsgarantifonden 1 749 1 749 -3 394 Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv -749 -749 -200 Trafikverket, samhällsinvesteringar väg och järnväg 4 000 5 807 1 807 6 276 Fortifikationsverket, lån för investeringar i fastigheter 3 299 3 299 1 796 Transportstyrelsen, rörelsekapital -6 -6 1 434 Folkhälsomyndigheten, beredskapslager och förskottsbetalningar 1 544 1 544 886 Exportkreditnämnden 0 -2 168 -2 168 -3 448 Public Service konto -1 242 -1 242 -1 038 Försvarets materielverk 653 653 2 831 Försvarsmakten 4 4 -1 042 Statliga bolag m.m. Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB 180 180 250 AB Svensk exportkredit -10 000 -10 000 0 Scandinavian Airlines System (SAS) 1 500 1 500 Övriga statliga bolag m.m. -21 -21 30 Affärsverk Affärsverket Svenska kraftnät -58 004 -58 004 -17 350 Luftfartsverket 51 51 -135 Sjöfartsverket -4 -4 Övrigt Lån till Riksbanken -61 000 -61 477 -477 -56 897 Övrigt, netto -90 -1 177 -1 086 635 Summa -60 090 -110 926 -50 835 -96 965 1 Endast vissa delposter är specificerade. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -110 926 miljoner kronor under 2022, vilket är 50 835 miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget och 13 961 miljoner kronor lägre än föregående år. I tabell 2.40 specificeras nettoutlåningens största poster. Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen Inbetalningarna av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret blev 49 666 miljoner kronor och utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 47 585 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga förvaltningens, blev en minskning med 6 448 miljoner kronor 2022. År 2021 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 5 917 miljoner kronor. I samband med att personer byter fonder i premiepensionssystemet uppstår en tidsförskjutning mellan köp och försäljning av fondandelar inom premiepensions-systemet. Pensionsmyndigheten har ett konto i Riksgäldskontoret för handel med fondandelar, vilket minskade nettoutlåningen med 179 miljoner kronor 2022. År 2021 minskade nettoutlåningen med 82 miljoner kronor med anledning av detta. Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton minskade med nästan 3 miljarder kronor Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton minskade 2022 med 2 519 miljoner kronor, vilket ökade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.41 redovisas de största förändringarna. Tabell 2.41 Förändring av nettobehållningar på myndigheters räntekonton Miljoner kronor Utfall 2022 Utfall 2021 Fortifikationsverket -246 570 Försvarsmakten 194 2 091 Försäkringskassan -271 243 Göteborgs universitet 27 572 Karolinska institutet 302 691 Kriminalvården 531 -278 Kronofogdemyndigheten -27 341 Kungliga tekniska högskolan -61 372 Kärnavfallsfonden -138 118 Linköpings universitet 162 374 Livsmedelsverket -120 -100 Luleå tekniska universitet -16 163 Lunds universitet -43 743 Migrationsverket -444 414 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 140 386 Pensionsmyndigheten 217 123 Polismyndigheten 1 203 745 Regeringskansliet -257 169 Skatteverket 59 197 Statens fastighetsverk -8 -802 Sveriges lantbruksuniversitet 147 319 Tillväxtverket 27 235 Trafikverket -3 410 8 857 Transportstyrelsen -218 947 Umeå universitet 7 316 Uppsala universitet -345 549 Övriga räntekonton 69 3 796 Summa förändrade nettobehållningar på myndigheters räntekonton -2 519 22 151 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning 2 519 -22 151 Studielånen m.m. blev nästan 1 miljard kronor högre än i budgeten Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta lån ökade 2022 med 10 476 miljoner kronor. CSN:s medel i kreditreserven ökade med 1 224 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen med samma belopp. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster belastas med konstaterade förluster på lån upptagna före 2014 och med förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs till en kreditreserv, som utgörs av ett konto i Riksgäldskontoret som används för att betala faktiska kreditförluster på lån i Riksgäldskontoret. CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto minskade nettoutlåningen med 12 miljoner kronor 2022. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 30 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå. Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 9 239 miljoner kronor, vilket är 761 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i budgeten. Investeringslånen ökade mer än beräknat Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggnings-tillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade 2022 med 2 055 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är 1 055 miljoner kronor lägre än utfallet. Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i två separata delportföljer med olika placeringsregler. Basportföljen innehåller obligationer, statsskuldväxlar och konto i Riksgäldskontoret. Den långsiktiga portföljen innehåller svenska och globala aktier och företagsobligationer samt derivatinstrument för att hantera bl.a. ränterisker. År 2022 minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 6 557 miljoner kronor. Under 2021 ökade fonden i stället sina placeringar tillfälligt med 7 030 miljoner kronor, vilket därmed minskade årets nettoutlåning, en skillnad på 13 587 miljoner kronor. Resolutionsavgifterna medförde att resolutionsreservens konton ökade Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Under 2022 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 4 310 miljoner kronor. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 3 891 miljoner kronor. I tabell 2.42 och tabell 2.43 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2021 och 2022. Under 2022 ökade Stabilitetsfondens kontobehållning med 298 miljoner kronor till 40 210 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 54 924 miljoner kronor i slutet av året. Behållningen ökade med 4 310 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 4 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 310 miljoner kronor mer än beräknat för resolutionsreserven. Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2015. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista avgiften betalades in 2016. Tabell 2.42 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2022 Utfall 2021 Ingående balans på kontot 39 912 39 919 Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. 307 0 Administrativa kostnader m.m. -9 -7 Utgående balans på kontot 40 210 39 912 Summa kontoförändring 298 -7 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -298 7 Tabell 2.43 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2022 Utfall 2021 Ingående balans på kontot 50 614 46 949 Resolutionsavgifter 3 891 3 664 Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. 419 0 Utgående balans på kontot 54 924 50 614 Summa kontoförändring 4 310 3 664 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -4 310 -3 664 Insättningsgarantifonden minskade sina placeringar på konto i Riksgäldskontoret Insättningsgarantifondens placeringar på konto i Riksgäldskontoret minskade med 1 749 miljoner kronor 2022. År 2021 ökade i stället behållningarna med 3 394 miljoner kronor, en skillnad på 5 149 miljoner kronor mellan åren. Statens engagemang i Saab-konkursen avslutades Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade totalt med 749 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. År 2021 ökade reserven med 200 miljoner kronor, en skillnad på 549 miljoner kronor. Kredit- och garantireserven är särskilda räntebärande konton i Riksgäldskontoret dit avgifter betalas för att täcka förluster i kredit- och garantiverksamheten. År 2022 ökade garantireservens behållning med 686 miljoner kronor i och med att statens engagemang i Saab-konkursen avslutades. I samband med Saab Automobile AB:s konkurs 2011 övertog staten ägandet i Saab Automobile Parts AB, nuvarande Orio AB för att skydda värdet på statens fordran. Orio AB såldes under 2022 och därmed tillföll 507 miljoner kronor Riksgäldskontorets garantireserv. Staten fick även en slututdelning från Saab-konkursen på 179 miljoner kronor, vilket också tillföll garantireserven. Trafikverkets infrastrukturlån ökade mer än beräknat Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 5 807 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 1 807 miljoner kronor mer än beräknat. Inköp av covid-19-vaccin ökar nettoutlåningen Under 2022 har Folkhälsomyndighetens lån i Riksgäldskontoret ökat med 1 544 miljoner kronor, vilket ökar nettoutlåningen. Folkhälsomyndigheten har en kredit i Riksgäldskontoret för beredskapslager och förskottsbetalningar. Ökningen beror på att Folkhälsomyndigheten köpt in covid-19-vaccin. Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret Exportkreditnämndens (EKN) placeringar i Riksgäldskontoret ökade med 1 008 miljoner kronor 2022, vilket minskade nettoutlåningen. Samtidigt minskade EKN:s valutakoncernkonton, vilket minskade nettoutlåningen med 1 160 miljoner kronor. Sammantaget minskade EKN nettoutlåningen med 2 168 miljoner kronor 2022. År 2021 minskade nettoutlåningen med 3 448 miljoner kronor med anledning av EKN, vilket är 1 280 miljoner kronor mer än 2022. Public service-kontot minskar nettoutlåningen Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst med en individuell public service-avgift som ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Den nya avgiften tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs sedan över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av Kammarkollegiet. Public service-kontot ökade med 1 242 miljoner kronor 2022, vilket minskar nettoutlåningen. Saldot på public service-kontot uppgår till 3 395 miljoner kronor vid slutet av 2022. Ny finansieringsmodell för försvaret påverkar nettoutlåningen Under en övergångsperiod ska försvaret gå över till en ny finansiell styrmodell. Det berör både Försvarsmakten och Försvarets materielverk och påverkar deras lån i Riksgäldskontoret. Under 2022 ökade Försvarets materielverks lån i Riksgäldskontoret med 653 miljoner kronor samtidigt som Försvarsmaktens lån ökade med 4 miljoner kronor. Tillsammans ökade dessa två myndigheters lån nettoutlåningen med 657 miljoner kronor. Under 2021 ökade dessa två myndigheters lån tillsammans nettoutlåningen med 1 789 miljoner kronor, vilket är 1 132 miljoner kronor mer än 2022. Ökad utlåning till Svedab ökade nettoutlåningen I posten Statliga bolag m.m. ingår bl.a. utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). Denna utlåning ökade med 180 miljoner kronor till 5 670 miljoner kronor. AB Svensk Exportkredit återbetalade lånet i Riksgäldskontoret I mars 2020 lånade Riksgäldskontoret ut 10 000 miljoner kronor till det statligt helägda Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Svensk Exportkredits uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. I uppdraget ingår även att administrera det statsstödda CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). CIRR innebär att ett exportföretags kunder kan erbjudas finansiering till fast ränta. Exportkrediter och CIRR lyder under en överenskommelse inom OECD (Consensus) som innebär gemensamma riktlinjer för statsstödda krediter så att enskilda länder inte ska kunna gynna sin exportindustri på ett otillbörligt sätt. För att säkerställa att Svensk Exportkredit alltid ska kunna utföra samhällsuppdraget med förvaltning av CIRR- systemet har bolaget en låneram i Riksgäldskontoret. Den utnyttjades för första och hittills enda gången i mars 2020. Tidigare har AB Svensk Exportkredit i stället lånat på marknaden, t.ex. i andra länders centralbanker för CIRR-systemets räkning. Detta var inte möjligt i mars 2020 eftersom det rådde en osäkerhet på marknaden med anledning av spridningen av covid-19. AB Svensk Exportkredit betalade tillbaka lånet i Riksgäldskontoret i mars 2022, vilket minskade nettoutlåningen med 10 000 miljoner kronor. Utlåning till SAS I februari lånade Riksgäldskontoret ut 1 500 miljoner kronor till Konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark--Norway--Sweden (SAS). Det ökar nettoutlåningen. Riksdagen anvisade även anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda bolag 1 500 miljoner kronor som skulle kunna finansiera att lånet skulle kunna konverteras till nya aktier i SAS. Det skulle betyda att Riksgäldskontorets kreditreserv inte skulle belastats med eventuell förlust kopplat till lånet. Lånet konverterades inte 2022. Affärsverket svenska kraftnäts insättningar av kapacitetsavgifter minskar nettoutlåningen Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Syftet med kapacitetsavgifterna är att skapa tydliga delmarknader på elmarknaden där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar. Under många år har Affärsverket svenska kraftnät finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inbetalningarna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret. Under 2022 ökade affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 58 004 miljoner kronor och nettoutlåningen minskade med samma belopp. År 2021 ökade behållningarna 17 350 miljoner kronor. Att behållningarna ökar så mycket beror på att kapacitetsavgifterna har ökat kraftigt. Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 78 510 miljoner kronor vid utgången av 2022. Affärsverkets ökade behållningar minskade nettoutlåningen med 40 654 miljoner kronor mer under 2022 än 2021. Det påverkar saldot i statens budget positivt. Det är riksdagen som sätter ramarna för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar. Riksbanken har återbetalat 61 miljarder kronor 2022 Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och har sedan 2009 oftast ersatts med nya lån. Från och med februari 2021 avser Riksbanken att återbetala lånen i Riksgäldskontoret i den takt lånen senast ska betalas. I stället kommer Riksbanken att köpa utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid. Under 2022 förföll lån motsvarande 18 699 miljoner kronor i februari, i mars 20 501 miljoner kronor och i oktober 22 277 miljoner kronor. Det innebär att Riksbanken har återbetalat sammanlagt 61 477 miljoner kronor under 2022. Det minskar nettoutlåningen. I statens budget beräknades lånen till Riksbanken minska med 61 000 miljoner kronor, en skillnad 477 miljoner kronor. Under 2021 minskade lånen med 56 897 miljoner kronor. När nettoutlåningen minskar påverkar det saldot i statens budget positivt. Riksbankens återbetalningar minskade nettoutlåningen med 4 580 miljoner kronor mer 2022 än 2021. Den totala vidareutlåningen till Riksbanken uppgick till 63 700 miljoner kronor den 31 december 2022. 2.8 Kassamässig korrigering Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras. Tabell 2.44 Kassamässig korrigering Miljoner kronor SB 2022 Utfall 2022 Utfall 2021 Utfall- SB 2022 EU-avgiftsbetalningar -2 008 -2 321 -2 008 Trafikverkets räntekonto/anslag -100 3 590 -100 Försvarsmaktens räntekonto/anslag -2 187 167 -2 187 Räntor på statsskulden -94 -87 -94 Myndigheten för press, radio och tv: Lokalradioavgifter 163 163 163 PTS: Periodisering av avgifter för att använda radiosändare 210 -2 114 210 Ersättning för höga sjuklönekostnader, krediteringar skattekonto 44 -1 797 44 Övrigt -560 -1 947 -560 Summa 371 -4 532 -4 346 4 903 För 2022 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen -4 532 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 371 miljoner kronor. Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret skapar kassamässig korrigering Betalningen av Sveriges avgift till EU medför en kassamässig korrigering eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2022 en negativ kassamässig korrigering på 2 008 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. År 2021 medförde betalningen av EU-avgiften en negativ kassamässig korrigering på 2 321 miljoner kronor. Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde Trafikverket och Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Trafikverkets räntebärande betalningsflöde medförde en negativ kassamässig korrigering på 100 miljoner kronor 2022. Det betyder att Trafikverket redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. År 2021 var i stället korrigeringsposten positiv med 3 590 miljoner kronor. Även Försvarsmakten har redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Därför blev den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde negativ och uppgick till 2 187 miljoner kronor 2022. År 2021 var i stället korrigeringsposten positiv med 167 miljoner kronor. Räntor på statsskulden medför en kassamässig korrigering En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev -94 miljoner kronor för 2022. Lokalradioavgifter periodiseras på inkomsttitel Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassa-mässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018-31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser. Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 1 238 miljoner kronor 2018. Åren efter det blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradioavgifterna 163 miljoner kronor per år. Frekvenstillstånd periodiseras på inkomsttitel Frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation ger upphov till en kassamässig korrigering eftersom betalning för tillstånden sker i förskott, medan redovisningen på inkomsttitel periodiseras. År 2022 gav detta upphov till en kassamässig korrigeringspost på 210 miljoner kronor. I januari 2019 betalade telekomföretag 2 525 miljoner kronor för nationella frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 700 MHz-bandet i Sverige. Tillstånden gäller för perioden 14 december 2018- 31 december 2040. Post- och telestyrelsen (PTS) har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som frekvenstillstånden avser. I februari 2021 betalade telekomföretag 2 317 miljoner kronor för nationella frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 3,5 GHz och 2,3 GHz-bandet i Sverige. Tillstånden gäller för perioden 25 januari 2021- 31 december 2045. PTS har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som frekvenstillstånden avser. Tillsammans med andra periodiseringar som PTS har gjort påverkades den kassamässiga korrigeringen negativt med 2 114 miljoner kronor 2021. Ersättning för höga sjuklönekostnader medför kassamässig korrigering Med anledning av spridningen av covid-19 införde riksdag och regering tillfälliga regler som innebar att alla arbetsgivare fick ersättning för hela eller delar av sjuklönekostnaden som de redovisade i arbetsgivardeklarationen under vissa perioder under åren 2020-2022. Ersättningen lämnades genom att arbetsgivarnas skattekonton krediterades. Krediteringen redovisas på inkomsttitel 9693 Stöd, krediteringar på skattekonto. Redovisningen mot anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader gjordes månaden efter företagens skattekonton krediteras. Skillnaden mellan det belopp som redovisats mot anslaget och den ersättning för höga sjuklönekostnader som krediterats företagens skattekonton påverkar den kassamässiga korrigeringen. År 2022 blev den kassamässiga korrigeringsposten 44 miljoner kronor. År 2021 blev korrigeringen i stället negativ med 1 797 miljoner kronor. Övriga korrigeringar Posten Övrigt, som uppgick till -560 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket och Försvarsmakten. När det gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen. Jämförelse med föregående år Den kassamässiga korrigeringen blev -4 532 miljoner kronor 2022, vilket kan jämföras med -4 346 miljoner kronor 2021. Det är en skillnad på 186 miljoner kronor. 2.9 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premiepensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten. Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten. Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik För att inkomstpensionssystemet ska vara finansiellt hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 inleddes den första balanseringsperioden, som upphörde 2018. Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad Omräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex när balanserings-mekanismen är inaktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomst-utvecklingen i Sverige. När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex. Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år. Uppräkning av pensioner följer balansindex när balanseringsmekanismen är aktiverad När balanstalet är över 1 och systemet inte befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när balanstalet faller under 1 för första gången som en balanseringsperiod inleds. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars. Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018 Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018. Det innebär att inkomstpensionerna för 2018 förräntades med förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts genom inkomstindex. Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög avkastning på AP-fonderna och ökad sysselsättning. En balanseringsperiod avslutas när balansindex når samma nivå som inkomstindex. Då är pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett. De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån. Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts 2018 och därmed upphörde balanseringsperioden. Det innebär att inkomstpensionerna indexeras med inkomstindex i stället för balansindex. Inkomstindex för 2022 beräknades till 194,19. Det innebär en indexökning med 4,1 procent jämfört med 2021 års indextal 186,52. Beräkningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen för åren 2020 och 2021. Den genomsnittliga inkomstutvecklingen mellan 2020 och 2021 beräknades till 4,1 procent. Därför räknas inkomstindex för 2022 upp med 4,1 procent jämfört med inkomstindex för 2021. De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent. Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP fonderna till pensionärerna Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP- fonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna. Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension. En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938-1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet. AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för Första-Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.45. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten Rörelsens kostnader. Pensionsutbetalningarna blev högre än beräknat Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2022 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 346 152 miljoner kronor. Tabell 2.45 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Miljoner kronor Statens budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget Procent 2022 Utfall 2021 AP-fonderna, pensionsutgifter 342 996 345 035 2 039 0,6 331 545 Administrationsutgifter 3 156 2 866 -290 -9,2 3 018 varav Pensionsmyndigheten m.fl. myndigheter 1 007 943 AP - fonderna, rörelsens kostnader 1 115 1 055 AP - fonderna, provisionskostnader 487 569 AP - fonderna, prestationsbaserade avgifter 257 451 346 152 347 902 1 750 0,5 334 564 Utfallet uppgick till 347 902 miljoner kronor och är därmed 1 750 miljoner kronor (0,5 procent) högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 345 035 miljoner kronor, vilket är 2 039 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 201 551 miljoner kronor och tilläggspension med 143 483 miljoner kronor. Utöver dessa betalningar överfördes 0,5 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna. Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 2 866 miljoner kronor, vilket är 290 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter fick tillsammans 1 007 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt regeringsbeslut om ersättning från Första-Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administration av inkomstgrundad ålderspension 2022 den 9 december 2021 [S2021/04105]). Pensionerna räknades upp med 2,5 procent För 2022 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 2,5 procent. Jämfört med 2021 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 13 338 miljoner kronor (4,0 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med 13 490 miljoner kronor (4,1 procent). Att pensionsutgifterna ökar mer än uppräkningen av pensionerna beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar. I december 2022 hade 2 277 949 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 28 488 personer jämfört med december 2021. 2.10 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget Vid analys av, och information om, statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner, se fördelningen i diagram 8.1 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade. Diagram 2.1 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade Tabell 2.46 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2021-2022 Miljoner kronor Realekonomisk art Utfall 2022 Utfall 2021 Förändring 2021-2022 Procentuell förändring 2021-2022 Transfereringar 838 547 864 943 -26 395 -3,1 varav till Hushållssektorn 358 768 349 356 9 411 2,7 Kommunala sektorn 281 416 300 260 -18 844 -6,3 Företagssektorn 73 996 88 397 -14 402 -16,3 Ålderspensionssystemet 25 681 25 790 -109 -0,4 Statliga ideella organisationer 7 295 7 172 123 1,7 Internationell verksamhet 91 392 93 967 -2 574 -2,7 - varav till EU-institutioner 48 240 52 262 -4 022 -7,7 Konsumtionsutgifter 305 626 291 744 13 882 4,8 varav Löner inklusive sociala avgifter 173 980 169 302 4 678 2,8 Omkostnader för konsumtion 94 830 85 361 9 469 11,1 Lokaler 23 204 22 091 1 113 5,0 Sociala naturaförmåner 13 611 14 991 -1 379 -9,2 Investeringsverksamhet 51 630 46 638 4 992 10,7 Räntor 27 256 -1 020 28 276 -2 771,4 - varav räntor på statsskulden 27 088 -1 388 28 475 -2 051,8 Finansiella transaktioner 14 901 12 443 2 458 19,8 Summa utgiftsområden 1 237 960 1 214 747 23 213 1,9 Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts. Transfereringar Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges avgift till EU. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringarna uppgick till 838 547 miljoner kronor, vilket motsvarar 67,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2022. Hushållssektorn fick 42,8 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushållssektorn uppgick till 358 768 miljoner kronor, vilket är en ökning med 9 411 miljoner kronor (2,7 procent) jämfört med 2021. Det beror bl.a. på att 8 682 miljoner kronor har betalats till hushållssektorn som kompensation för höga elpriser. Transfereringarna till kommunsektorn uppgick till 281 416 miljoner kronor, vilket är en minskning med 18 844 miljoner kronor (6,3 procent) jämfört med 2021. Det beror främst på minskade bidrag till kommuner och regioner för hantering av konsekvenserna av covid-19. Företagssektorn fick 8,8 procent av de totala transfereringarna 2022. Transfereringarna till företagssektorn blev 73 996 miljoner kronor, vilket är 14 402 miljoner kronor (16,3 procent) lägre jämfört med 2021. Det beror i första hand på minskade bidrag till företag för hantering av konsekvenserna av covid-19. Av de totala transfereringarna 2022 gick 91 392 miljoner kronor (10,9 procent) till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet minskade med 2 574 miljoner kronor (2,7 procent) jämfört med 2021. Det beror främst på en lägre EU-avgift. Konsumtionsutgifter Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknads-utbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2022 till 305 626 miljoner kronor, vilket motsvarar 24,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 56,9 procent. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 4 678 miljoner kronor (2,8 procent) jämfört med 2021. Det beror bl.a. på ett ökat antal anställda vid Polismyndigheten, Försvarsmakten och Kriminalvården. Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion uppgick till 94 830 miljoner kronor, vilket är en ökning med 9 469 miljoner kronor (11,1 procent) jämfört med 2021. De ökade utgifterna för konsumtion avser främst anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Investeringsverksamhet Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som programvara, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion. Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 51 630 miljoner kronor vilket är en ökning med 4 992 miljoner kronor (10,7 procent) jämfört med 2021. Ökningen avser främst anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Räntor och finansiella transaktioner I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Utfallet blev 27 256 miljoner kronor vilket är 28 276 miljoner kronor högre jämfört med 2021. Det beror framför allt på utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Ränteutgifterna för anslaget ökade med 28 475 miljoner kronor vilket huvudsakligen förklaras av högre marknadsräntor och en svagare kurs för den svenska kronan jämfört med 2021. Utgifterna för finansiella transaktioner uppgick till 14 901 miljoner kronor vilket är en ökning med 2 458 miljoner kronor (19,8 procent) jämfört med 2021. Det förklaras till betydande del av högre kostnader för destruerat vaccin mot covid-19. Destruktionen gäller vaccin som har passerat utgångsdatum eller av annan anledning inte längre kan användas. 3 Utfall per utgiftsområde I detta avsnitt presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat anslagen och övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde. Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag var utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen, statens budget (SB) och ändringar i budgeten (ÄB), med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent. För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfallet. Därefter jämförs även utfallet för 2022 med utfallet 2021. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3. Förutom anslagsutfallen redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2022 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2022 görs en hänvisning till aktuellt riksdagsbeslut. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4. Vidare redovisas i detta avsnitt Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevision och regeringens åtgärder med anledning av detta samt vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta. En sammanställning av regeringen under året slutbehandlade effektivitetsrapporter finns i bilaga 5. 3.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., länsstyrelserna, demokratipolitik och mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet. Anslag Tabell 3.1 UO 1 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 149 38 187 38 25,5 178 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 981 994 13 1,3 918 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 985 938 -47 -4,7 894 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 120 60 251 131 108,8 91 2:5 Riksrevisionen 356 352 -3 -0,9 332 4:1 Regeringskansliet m.m. 8 481 8 551 70 0,8 8 112 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 493 262 3 647 154 4,4 4 042 6:1 Allmänna val och demokrati 705 691 -14 -2,0 110 6:2 Justitiekanslern 56 67 11 19,8 57 6:4 Valmyndigheten 27 10 37 10 35,2 20 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 208 179 -29 -14,0 116 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 16 15 0 -1,2 1 8:1 Mediestöd 1 056 1 081 26 2,4 994 Övriga anslag 607 -3 586 -20 -3,4 526 Summa 17 238 367 17 575 337 2,0 16 392 Utfallet uppgick till 17 575 miljoner kronor och blev därmed 337 miljoner kronor (2,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 367 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 184 miljoner kronor (7,2 procent) högre. Intäktsbortfall medför högre utgifter än anvisat för Kungliga slottsstaten Utfallet för anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten uppgick till 187 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (25,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 38 miljoner kronor till följd av intäktsbortfall från besöksverksamheten vid de kungliga slotten, med anledning av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19 i början av året. Antalet besökare ökade med 500 procent till 1 miljon besök jämfört med 2021. För 2019 uppgick antalet besökare till 1,7 miljoner. Förvärv av fastighet ledde till högre utgifter än anvisat och föregående år Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag uppgick till 251 miljoner kronor. Det är 131 miljoner kronor (108,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 159 miljoner kronor (174,6 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 60 miljoner kronor med anledning av förvärvet av fastigheten Cephalus 11. Förvärvet uppgick till 116 miljoner kronor. Högre utgifter för länsstyrelserna jämfört med budget Utfallet för anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. uppgick till 3 647 miljoner kronor, vilket är 154 miljoner kronor (4,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 262 miljoner kronor främst för att bistå regioner med att genomföra vaccinationer mot covid-19, men också för att samordna arbetet kring lägesbilder från länen till regeringen, till följd av Rysslands invasion av Ukraina och dess påverkan på det svenska samhället. Dessa utgifter blev sammantaget 103 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Valmyndighetens utfall blev högre jämfört med budget och 2021 Utfallet för anslaget 6:4 Valmyndigheten uppgick till 37 miljoner kronor. Det är 10 miljoner kronor (35,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 17 miljoner kronor (86,1 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 10 miljoner kronor bl.a. för att stärka Valmyndighetens bemanning och för stödjande insatser till regionala och lokala valmyndigheter. Att utgifterna blev högre beror på högre utgifter i samband med valåret 2022, bl.a. för webbutbildningar för röstmottagare och rösträknare. Högre utgifter för Regeringskansliet Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet blev 8 551 miljoner kronor, vilket är 439 miljoner kronor (5,4 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på högre utgifter för löner då antalet årsarbetskrafter ökat mot bakgrund av bl.a. Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd första halvåret 2023 och på ersättningar som betalats ut till avgående politiskt anställda med anledning av regeringsskiftet. Antalet årsarbetskrafter uppgår till 4 674, en ökning med 73 årsarbetskrafter (1,6 procent) jämfört med 2021. Lägre pandemirelaterade utgifter för länsstyrelserna jämfört med 2021 Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. 395 miljoner kronor (9,8 procent) lägre. Det beror framför allt på lägre utgifter för handläggning av omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag som gällde fr.o.m. augusti 2020 t.o.m. februari 2022 med anledning av covid- 19. Dessutom återbetalades 270 miljoner kronor som redovisats mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster, som avser medel som betalades ut under 2020-2021 för handläggning av omsättningsstöden men som inte använts. Utgifterna blev också lägre till följd av de uppgifter som länsstyrelserna haft med anledning av den tillfälliga pandemilagen, lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av covid-19, som gällde fr.o.m. den 10 januari 2021 t.o.m. den 31 mars 2022, vilket förklarar skillnaden mot föregående år. Allmänna val 2022 ledde till högre utgifter än föregående år Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 691 miljoner kronor, vilket är 580 miljoner kronor (525,8 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på högre utgifter för utbetalda statsbidrag till kommuner för medverkan vid 2022 års allmänna val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige. De högre utgifterna består också av Valmyndighetens utgifter i samband med förberedelser och genomförande av val samt it-system. Åtgärder för nationella minoriteter blev högre än föregående år Utfallet för anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter blev 179 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor (53,6 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på att statsbidrag med syfte att stärka minoritetsspråken blev högre än 2021. Bland bidragsmottagarna finns bl.a. Folkbildningsrådet som fick 9 miljoner kronor. Dessutom blev bidragen för revitaliseringsinsatser enligt förordningen (2010:21) om statsbidrag för insatser till stöd för de nationella minoritetsspråken 7 miljoner kronor högre jämfört med 2021. Högre utgifter för åtgärder för den nationella minoriteten romer jämfört med 2021 Utfallet för anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer blev 15 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (944,5 procent) högre än föregående år. Det beror främst på att utgifterna för att samordna, följa upp och genomföra insatser inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering blev 11 miljoner kronor högre, varav 9 miljoner kronor har betalats ut enligt förordningen (2022:259) om statsbidrag till kommuner för att främja romsk inkludering. Beställningsbemyndigande Tabell 3.2 UO 1 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 6:5 Stöd till politiska partier 169 126 8:1 Mediestöd 150 78 Summa 319 204 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 319 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 204 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 115 miljoner kronor. Låneramar Tabell 3.3 UO 1 Låneramar Miljoner kronor Låneramar Låneram Lån 2022-12-31 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar som används i verksamheten 130 105 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 2 200 1 723 Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i verksamheten 20 10 Summa 2 350 1 838 Riksdagen har beslutat om låneramar på 2 330 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen och 20 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2022 var 1 838 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Institutet för mänskliga rättigheter Institutet för mänskliga rättigheter har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Institutet för mänskliga rättigheter har i årsredovisningen på sidan 37 redovisat skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till de vikarierande direktörerna med ett för lågt belopp om 655 tusen kronor. Korrekta skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till de vikarierande direktörerna uppgår till totalt 1 775 tusen kronor. Redovisade ersättningar och andra förmåner är därmed inte redovisade enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Sametinget Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Sametinget redovisar personalens sjukfrånvaro 2022 med en för låg procentsats på sidan 54 i årsredovisningen. Den faktiska sjukfrånvaron på myndigheten är mer än dubbelt så hög mot vad som anges i årsredovisningen. Redovisad sjukfrånvaro är därmed inte i enlighet med 7 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2022:25 Miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling - på rätt väg men långt kvar Riksrevisionen har granskat statens arbete för att uppnå en miljömässigt hållbar statlig upphandling. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling (skr. 2022/23:81) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 3.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning. Anslag Tabell 3.4 UO 2 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:2 Kammarkollegiet 115 4 113 -1 -1,2 82 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 14 094 13 819 -275 -1,9 13 711 1:7 Konjunkturinstitutet 68 3 69 1 2,2 67 1:8 Ekonomistyrningsverket 210 201 -9 -4,5 178 1:9 Statistiska centralbyrån 593 -1 582 -11 -1,9 580 1:10 Bidragsfastigheter 330 330 0 0,0 341 1:11 Finansinspektionen 734 2 688 -45 -6,2 645 1:12 Riksgäldskontoret 339 6 345 6 1,9 332 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 290 5 -285 -98,4 3 1:15 Statens servicecenter 882 -1 882 -1 -0,1 704 Övriga anslag 317 306 -10 -3,3 277 Summa 17 971 14 17 340 -631 -3,5 16 921 Utfallet uppgick till 17 340 miljoner kronor, vilket är 631 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 420 miljoner kronor (2,5 procent) högre. Statliga tjänstepensioner blev lägre än budget Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 13 819 miljoner kronor, vilket är 275 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att utgifter för ålderspensioner kopplade till tjänstepensionsavtalen PA 03/PA 16 blev lägre än beräknat. Finansinspektionens utfall blev lägre än budgeterat Utfallet för anslaget 1:11 Finansinspektionen blev 688 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor (6,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 miljoner kronor för nya uppgifter i samband med ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar. Det lägre utfallet beror framför allt på en hög vakansgrad till följd av att myndigheten haft svårt att rekrytera och behålla viss specialistkompetens. Små infrianden av garantier förklarar skillnaden mot budget Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 5 miljoner kronor. Det är 285 miljoner kronor (98,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Garantiåtaganden avser Europeiska investeringsbankens (EIB) garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 och ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid-19 (SURE). Garantiåtaganden motsvarande 2 miljoner kronor har infriats från EIB:s garantifond under året, vilket förklarar skillnaden mot anvisat i statens budget. För delen för SURE har inga infrianden gjorts. Kammarkollegiets utgifter blev högre än föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Kammarkollegiet blev 113 miljoner kronor, vilket är 31 miljoner kronor (37,7 procent) högre jämfört med 2021. Det beror i huvudsak på att utgifterna för att bygga upp verksamheten av en ny offentlig omställningsorganisation blev 30 miljoner kronor högre än föregående år. Kammarkollegiet har fr.o.m. den 1 oktober 2022 börjat handlägga omställnings- och kompetensstöd samt yttrande till CSN för omställningsstudiestöd. Upphandlingen av tjänsterna har dock överprövats, vilket innebär att de inte kan erbjudas förrän den rättsliga processen är avslutad. Högre infrianden av garantier jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 2 miljoner kronor (82,0 procent) högre. Garantiåtaganden motsvarande 0,4 miljoner kronor infriades från EIB:s garantifond under 2021, vilket förklarar skillnaden mellan åren. Statens servicecenters utfall blev drygt 25 procent högre än 2021 Utfallet för anslaget 1:15 Statens servicecenter blev 882 miljoner kronor, vilket är 178 miljoner kronor (25,2 procent) högre jämfört med föregående år. Under 2022 har 11 nya servicekontor öppnats, vilket har medfört högre utgifter jämfört med 2021. Antalet servicekontor uppgår till 129 i slutet av 2022. Beställningsbemyndigande Tabell 3.5 UO 2 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:10 Bidragsfastigheter 100 12 1:16 Finansmarknadsforskning 180 142 Summa 280 154 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 280 miljoner kronor. Totalt har 154 miljoner kronor utnyttjats 2022. Utlåning Tabell 3.6 UO 2 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2022-12-31 Riksbanken¹ Obegränsad 75 755 Summa 75 755 Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. ¹ Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 75 755 miljoner kronor. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs. Garantier Tabell 3.7 UO 2 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2022-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Insättningsgarantin¹ Obegränsad 2 130 502 2 130 502 Garanti till insättare i utländska instituts filialer i Sverige² Obegränsad Investerarskyddet³ Obegränsad Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB)4 EUR 7825 87 084 EUR 7 825 87 084 Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 2600 28 937 EUR 2 600 28 937 Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD)5 EUR 542 6 027 EUR 542 6 027 Garantikapital i Europarådets utvecklingsbank (CEB)6 EUR 124 1 377 EUR 124 1 377 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska Hus7 Obegränsad 49 49 Stabilitetsfonden garantiram 750 000 Resolutionsreserven garantiram 200 000 Garantikapital Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB)8 USD 504 5 260 USD 504 5 260 Garanti till Europeiska unionen för SURE EUR 849 9 288 EUR 835 9 288 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 EUR 863 2 426 EUR 218 2 426 Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken EUR 45 497 EUR 45 497 Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina EUR 137 Kreditgarantier för lån till elproducenter 250 000 0 0 Summa 2 271 447 2 271 447 ¹ Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2022. ² Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige. ³ Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §). 4 prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148. 5 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. 6 prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. 7 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2014. 8 prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.8 UO 2 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2022-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 12 674 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 26 500 20 725 Summa 41 700 33 399 Riksdagen har beslutat om låneramar på 41 700 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2022 var 33 399 miljoner kronor. Övriga kontokrediter Tabell 3.9 UO 2 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2022-12-31 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 0 Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i pensionshanteringen 100 39 Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet 100 0 Resolutionsreserven 100 000 0 Stabilitetsfonden 50 000 0 Summa 150 450 39 Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2022:2 Räkna med mindre - den årliga omräkningen av myndigheternas anslag Riksrevisionen har granskat den årliga pris- och löneomräkningen av myndigheternas anslag för förvaltningsutgifter. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag (skr. 2021/22:241) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisat i rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:FiU12, rskr. 2022/23:117). RiR 2022:15 På skakig grund - beslutsunderlag inför stora reformer Riksrevisionen har granskat beslutsunderlaget till 25 stora reformförslag och kommit fram till att de alltför sällan uppfyller de krav man kan ställa för att underlaget ska kunna anses vara välgrundat och välanalyserat. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om beslutsunderlag inför stora reformer (skr. 2022/23:25) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:FiU28, rskr. 2022/23:139). RiR 2022:16 Regeringens underlag till riksdagen under pandemin - extra ändringsbudgetar 2020 och 2021 Riksrevisionen har granskat om regeringen hanterade och utformade de extra ändringsbudgetarna under 2020 och 2021 på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens underlag till riksdagen under pandemin (skr. 2022/23:29) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisat i rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:FiU29, rskr. 2022/23:140). RiR 2022:26 Trakasserier, hot och våld - förebyggande insatser och hantering vid statliga myndigheter Riksrevisionen har granskat myndigheternas och regeringens arbete med att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om åtgärder med anledning av trakasserier, hot och våld vid statliga myndigheter (skr. 2022/23:86) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2022:28 Skynda långsamt - de statliga servicekontoren i ny regi Riksrevisionen har granskat om den lokala statliga servicekontorsorganisationen i Statens servicecenters (SSC) regi är ändamålsenlig och effektiv för att tillgängliggöra statlig service med hög kvalitet i hela landet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om de statliga servicekontoren i ny regi (skr. 2022/23:113) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisat i rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 3.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område. Anslag Tabell 3.10 UO 3 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Skatteverket 8 203 102 8 249 46 0,6 8 173 1:2 Tullverket 2 482 2 469 -12 -0,5 2 276 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 145 2 123 -23 -1,1 2 085 Summa 12 830 102 12 841 11 0,1 12 534 Utfallet uppgick till 12 841 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med utfallet för 2021 blev utgifterna 307 miljoner kronor (2,4 procent) högre. Skatteverkets utgifter blev något högre än anvisat Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 8 249 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (0,6 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 102 miljoner kronor, framför allt med anledning av fler ärenden om stöd vid korttidsarbete enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete pga. tillfälligt slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete. Jämfört med 2021 blev utfallet 76 miljoner kronor (0,9 procent) högre. Tullverkets utgifter blev 8,5 procent högre jämfört med 2021 Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till 2 469 miljoner kronor, vilket är 194 miljoner kronor (8,5 procent) högre jämfört med 2021. Det beror framför allt på ökat antal anställda som medför högre lönekostnader, bl.a. för att kunna hantera ökade varuflöden. Antalet årsarbetskrafter ökade vid Tullverket med 63 årsarbetskrafter (3,0 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2022 uppgick antalet årsarbetskrafter till 2 146. 3.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Anslag Tabell 3.11 UO 4 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Polismyndigheten 33 836 2 33 313 -523 -1,5 30 978 1:2 Säkerhetspolisen 1 878 20 1 939 61 3,2 1 731 1:3 Åklagarmyndigheten 2 022 51 2 007 -15 -0,8 1 831 1:4 Ekobrottsmyndigheten 856 831 -25 -2,9 779 1:5 Sveriges Domstolar 6 683 1 6 769 86 1,3 6 463 1:6 Kriminalvården 12 362 1 11 940 -423 -3,4 10 612 1:8 Rättsmedicinalverket 553 551 -1 -0,3 499 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 201 118 -83 -41,4 105 1:11 Rättsliga biträden m.m. 3 916 3 526 -390 -10,0 3 669 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 40 55 89 49 122,7 73 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 227 79 -148 -65,3 102 Övriga anslag 345 336 -10 -2,8 324 Summa 62 919 130 61 496 -1 423 -2,3 57 168 Utfallet uppgick till 61 496 miljoner kronor och blev därmed 1 423 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 4 329 miljoner kronor (7,6 procent) högre. Polismyndighetens utgifter blev lägre än anvisat Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten uppgick till 33 313 miljoner kronor, vilket är 523 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Den främsta förklaringen till det lägre utfallet är att utgifter inom IT- området föll ut sent och i stället kommer belasta anslaget påföljande år. Vidare prioriterade Polismyndigheten rekryteringar till passverksamheten, vilket medförde långa ledtider för rekrytering av annan kompetens. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 2 miljoner kronor för tillkommande uppgifter med anledning av en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar. Åklagarmyndigheten fick medel i ändringsbudget för grova och svårutredda brott Utfallet för anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten blev 2 007 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 51 miljoner kronor för att hantera ärenden avseende grova och svårutredda brott samt tillkommande uppgifter med anledning av en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar. Bland de särskilt resurskrävande ärendena finns bl.a. mord och dråp som har ökat med 3,0 procent jämfört med 2021. Under 2022 har inflödet av inkomna brottsmisstankar minskat med 9,0 procent jämfört med föregående år och uppgick till 390 012. Utveckling av inflödet varierar inom de olika brottsgrupperna. Inkomna brottsmisstankar har minskat för alla brottsgrupper förutom brott mot frihet och frid som ökat med 2,3 procent jämfört med 2021. Det förklaras av den nya brottsrubriceringen barnfridsbrott som infördes den 1 juli 2021. Barnfridsbrottet syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar vålds- och sexualbrott mellan närstående. Lägre utgifter för Kriminalvården än anvisat Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 11 940 miljoner kronor, vilket är 423 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Att utfallet blev lägre än anvisat beror framför allt på att myndigheten haft svårt att rekrytera personal i den omfattning som planerats. Kriminalvården har dessutom haft förseningar i vissa byggprojekt för att öka platskapaciteten, vilket medförde lägre utgifter än beräknat. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 1 miljon kronor för nya uppgifter med anledning av ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar. Ersättning för skador på grund av brott blev lägre än anvisat Utfallet för anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott blev 118 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor (41,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att ersättningarna styrs av ärendeslag med ersättningsnivåer som varierar i de enskilda fallen. Dessutom hann inte den lagändring i skadeståndslagen som trädde i kraft den 1 juli 2022, få genomslag under året pga. tidpunkten för ikraftträdande och handläggningstider. Lagändringen gäller i huvudsak högre ersättningsbelopp för kränkning. Utgifterna för rättsliga biträden blev lägre än anvisat Utfallet för anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. blev 3 526 miljoner kronor, vilket är 390 miljoner kronor (10,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att den debiterade tiden för offentliga försvarare har minskat och att även antalet förordnanden har minskat. Utgifterna för skaderegleringar blev högre jämfört med budget och 2021 Utfallet för anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 89 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (122,7 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Jämfört med föregående år blev utfallet 16 miljoner kronor (21,9 procent) högre. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 55 miljoner kronor med anledning av att antalet skaderegleringsärenden har ökat, främst för ersättningar vid frihetsberövande. Utgifterna för ersättningar vid frihetsberövande blev 24 miljoner kronor högre än föregående år. Lägre utgifter för Fonden för inre säkerhet jämfört med budget Utfallet för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering blev 79 miljoner kronor, vilket är 148 miljoner kronor (65,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att en utlysning av projektmedel inom programperioden 2021-2027 flyttades fram. Utgifterna för Polismyndigheten blev högre än föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Polismyndigheten 2 335 miljoner kronor (7,5 procent) högre. Det beror framför allt på högre personalkostnader med anledning av ett ökat antal anställda jämfört med 2021. Personalkostnaderna blev också högre pga. en särskild satsning med att höja polislöner för att öka polisyrkets attraktivitet, vilken uppgick till 400 miljoner kronor. Sammantaget ökade antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten med 518 (1,6 procent) jämfört med föregående år. Poliser ökade med 819 och civilanställda minskade med 301. Vid slutet av 2022 uppgick antalet årsarbetskrafter till 32 546. Antalet unika sökande till polisutbildningen uppgick till 28 274 personer, vilket är 4 736 (20,1 procent) fler än 2021. Totalt påbörjade 1 406 personer grundutbildningen till polisman, vilket är en minskning med 196 personer (12,2 procent) jämfört med 2021. Det innebär att 68,9 procent av de 2 040 utbildningsplatserna fylldes under 2022, vilket är 9,6 procent färre än föregående år. Vidare finns en funktionsinriktad polisutbildning som riktar sig till funktioner där det finns ett verksamhetsmässigt behov av att komplettera specialistkompetens med polisiär kompetens. Totalt påbörjade 215 personer funktionsinriktad polisutbildning, vilket är en ökning med 140 personer (186,7 procent) jämfört med 2021. Åklagarmyndighetens utgifter blev knappt 10 procent högre än 2021 Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten 176 miljoner kronor (9,6 procent) högre. Det beror framför allt på högre personalkostnader med anledning av ett ökat antal anställda. Antalet årsarbetskrafter vid Åklagarmyndigheten ökade med 97 (6,7 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2022 uppgick antalet årsarbetskrafter till 1 546. Utgifterna för Kriminalvården blev högre än föregående år Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården 1 327 miljoner kronor (12,5 procent) högre. Det beror framför allt på högre personalkostnader med anledning av ett ökat antal anställda och en utökad platskapacitet. Kriminalvården har utökat platskapaciteten både i häkten och på anstalter. Beläggningen uppgick till 96 procent i både häkte och anstalt, vilket är 2 procent högre än 2021. Under 2022 fanns i genomsnitt 2 622 platser på Sveriges häkten, vilket är en ökning med i genomsnitt 140 platser. Motsvarande siffra på landets anstalter var 5 342, vilket är 229 platser fler än föregående år. Medelbeläggningen i häkte uppgick till 2 527 intagna. Det är 204 fler intagna än 2021. Medelbeläggningen i anstalt uppgick till 5 119 intagna. Det är en ökning med 301 intagna jämfört med 2021. Under 2022 har antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården ökat med 1 140 personer (10,2 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2022 uppgick antalet årsarbetskrafter till 12 265. Beställningsbemyndigande Tabell 3.12 UO 4 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet och visering 347 194 Summa 347 194 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 347 miljoner kronor. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 194 miljoner kronor. Den huvudsakliga förklaringen till att antalet åtaganden blev lägre än planerat är att en utlysning av projektmedel inom den nya programperioden 2021- 2027 flyttades fram till 2023. 3.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Anslag Tabell 3.13 UO 5 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 534 124 1 630 96 6,3 1 151 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 182 1 078 1 242 1 060 582,9 143 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 5 -6 -11 -225,1 6 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 52 4 55 3 5,9 50 Övriga anslag 463 460 -2 -0,5 432 Summa 2 235 1 206 3 381 1 146 51,3 1 782 Utfallet uppgick till 3 381miljoner kronor, vilket är 1 146 miljoner kronor (51,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 1 599 miljoner kronor (89,7 procent) högre. Högre utfall till följd av Rysslands invasion av Ukraina Utfallet för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet uppgick till 1 242 miljoner kronor, vilket är 1 060 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Riksdagen ökade i ett utskottsinitiativ samt i en ändringsbudget anslaget med sammantaget 1 078 miljoner kronor för stöd till Ukrainas väpnade styrkor i form av ekonomiskt bidrag till den ukrainska centralbankens fond. Det förklarar också varför utfallet ökade med 1 099 miljoner kronor jämfört med 2021. Kronans försvagning medförde högre avgifter till internationella organisationer Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror främst på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar (USD). Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror dels på valutakursfluktuationer, dels på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre. Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 630 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. På grund av att den svenska kronan blev svagare gentemot den amerikanska dollarn blev Sveriges avgifter högre än beräknat. Av detta skäl ökade riksdagen i ändringsbudget anslaget med sammanlagt 124 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 479 miljoner kronor högre. Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer ökade med 446 miljoner kronor, då 2022 var ett år då medlemsländerna betalade relativt sett mest. Beställningsbemyndigande Tabell 3.14 UO 5 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 50 9 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 176 161 Summa 226 170 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 226 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 170 miljoner kronor. 3.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet. Anslag Tabell 3.15 UO 6 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 44 208 427 46 522 2 315 5,2 41 845 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 477 60 1 323 -153 -10,4 1 212 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 19 802 3 423 24 345 4 543 22,9 17 700 1:8 Försvarets radioanstalt 1 552 30 1 592 41 2,6 1 352 1:11 Försvarets materielverk 2 104 2 160 56 2,6 1 898 2:1 Kustbevakningen 1 440 1 432 -8 -0,6 1 338 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 522 -2 236 -286 -54,9 25 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 28 10 33 6 20,9 18 2:4 Krisberedskap 1 274 336 1 554 280 22,0 1 282 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 402 25 427 25 6,2 397 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 429 150 1 594 165 11,6 1 492 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 103 10 111 8 7,6 Övriga anslag 2 232 12 2 211 -20 -0,9 1 960 Summa 76 571 4 481 83 541 6 970 9,1 70 518 Utfallet uppgick till 83 541 miljoner kronor och blev därmed 6 970 miljoner kronor (9,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 4 481 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 13 023 miljoner kronor (18,5 procent) högre. Stärkt försvarsförmåga med anledning av försämrat säkerhetsläge i omvärlden Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 46 522 miljoner kronor, vilket är 2 315 miljoner kronor (5,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisandes ytterligare 427 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev utfallet 4 678 miljoner kronor (11,2 procent) högre. Det försämrade säkerhetsläget, omvärldsutvecklingen och den svenska Nato-ansökan har inneburit en ökad aktivitet och beredskap. Bland annat övervakning av svenskt territorium, skydd av verksamhet och samövningar med internationella samarbetspartners. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Under 2022 har Sverige stöttat Ukraina med ett flertal stödpaket med vapen och ammunition. Dessutom har svenska instruktörer genomfört militär grundutbildning av ukrainska medborgare. Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 1 323 miljoner kronor, vilket är 153 miljoner kronor (10,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. En förklaring till detta är att den operativa verksamheten inom MINUSMA i Mali avslutades tidigare än beräknat, vilket medfört lägre kostnader för personal och materiel inom insatsen. Utfallet för anslag 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar uppgick till 24 345 miljoner kronor, vilket är 4 543 miljoner kronor (22,9 procent) högre än anvisat i statens budget. Försvarets materielverk (FMV) har tidigarelagt arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan enligt Försvarsbeslut 2020. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar är 6 645 miljoner kronor högre än 2021. Under 2022 har bl.a. slutleverans av artilleripjäsen ARCHER, återanskaffning av pansarvärnsrobot 57 (NLAW) och uppgraderingar av JAS 39 Gripen skett. Även leverans av Torped 47 har påbörjats. Utfallet för anslag 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor uppgick till 236 miljoner kronor, vilket är 286 miljoner kronor (54,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget omfattar bidrag till kommuner och länsstyrelser. Långa beslutsprocesser hos kommunerna som söker bidrag har medfört att flera ansökningar inte betalades ut under 2022. Stärkt civilt försvar under 2022 Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 1 554 miljoner kronor, vilket är 280 miljoner kronor (22,0 procent) högre än anvisat i statens budget. Med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde anvisades anslaget i ändringsbudget ytterligare 336 miljoner kronor, varav 91 miljoner kronor anvisades för upprustning av befintliga stora befolkningsskyddsrum och för ljudsändare av utomhusvarningssystem. De extra anslagsmedlen för befolkningsskyddsrum har inte utnyttjats till fullo, vilket i sin tur förklaras av långa ledtider i leveranser. Jämfört med 2021 blev utgifterna för anslaget 273 miljoner kronor (21,3 procent) högre. Utfallet för anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppgick till 1 594 miljoner kronor, vilket är 165 miljoner kronor (11,6 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 150 miljoner kronor för åtgärder för att bl.a. stärka det civila försvaret. Det högre utfallet beror på finansiering av verksamhet avseende beredskap och indirekta kostnader för att genomföra internationella insatser. Jämfört med föregående år blev utfallet 102 miljoner kronor (6,8 procent) högre. Den 1 januari 2022 inrättades Myndigheten för psykologiskt försvar. Utfallet för anslaget 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar blev 111 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (7,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror på att myndigheten genomförde en informationskampanj i syfte att öka allmänhetens förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan på grund av det försämrade säkerhetsläget. I ändringsbudget anvisades därför ytterligare 10 miljoner kronor. Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod Modellen för anslagsredovisning som tillämpas av Försvarsmakten och Försvarets materielverk innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen. Implementering av denna modell sker successivt. Övergångslösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning enligt äldre modell. Den nya modellen tillämpades i begränsad omfattning 2022. Från och med 2028 sker redovisning helt enligt den nya modellen. Beställningsbemyndigande Tabell 3.16 UO 6 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 33 003 29 248 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 112 897 84 121 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 480 164 2:4 Krisberedskap 1 900 702 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 90 82 Summa 148 370 114 317 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 148 370 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 114 317 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 34 053 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 3 755 miljoner kronor. Skillnaden beror på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning till följd av bl.a. kapacitetsbrister inom industrin och omprioriteringar. För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 28 776 miljoner kronor. Försvarets materielverk har bemyndigande för huvuddelen av anslaget och underskridandet av bemyndigandet beror bl.a. på svårigheter att teckna kontrakt med industrin. För anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 1 198 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på att överenskommelser avseende bidrag till kommuner och regioner som planerats till 2022 i stället har ingåtts i början av 2023. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.17 UO 6 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2022-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet 1 300 1 186 Summa 1 300 1 186 Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 300 miljoner kronor för lån för samhällsinvesteringar. Det fanns utestående lån om 1 186 miljoner kronor vid utgången av 2022. Övriga kontokrediter Tabell 3.18 UO 6 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2022-12-31 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 50 500 12 076 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 Summa 90 500 12 076 Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 90 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2022 uppgick till 12 076 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Försvarsmakten Försvarsmakten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Försvarsmakten har ingått åtaganden om 1 909 miljoner kronor för tilldelad bemyndiganderam för utgiftsområde 6, anslag 1:3, anslagspost 2 Anskaffning av materiel och anläggningar. Åtaganden ingår inte i bemyndiganderedovisningen för anslaget. Myndigheten har överskridit bemyndiganderamen för anslaget med 129 miljoner kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Myndigheten för psykologiskt försvar Myndigheten för psykologiskt försvar har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Myndigheten för psykologiskt försvar har överskridit ramen för Beställnings-bemyndigandet för utgiftsområde 6, anslag 2:4, anslagspost 3 Krisberedskap. Bemyndiganderamen uppgår till 30 000 tusen kronor medan utestående åtaganden uppgår till 34 020 tusen kronor. Myndigheten har dessutom ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för samma anslag. Åtaganden efter slutåret 2026 uppgår till 2 200 tusen kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2022:19 Expansion utan prioritet - personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens arbete med att rekrytera och behålla kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K). Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (skr. 2022/23:37) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 3.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete. Anslag Tabell 3.19 UO 7 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Biståndsverksamhet 49 985 -4 838 44 231 -5 754 -11,5 45 655 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 652 -14 1 657 5 0,3 1 547 Övriga anslag 302 308 5 1,7 262 Summa 51 940 -4 852 46 196 -5 744 -11,1 47 463 Utfallet blev 46 196 miljoner kronor, vilket är 5 744 miljoner kronor (11,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 1 268 miljoner kronor (2,7 procent) lägre. Högre kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande medförde lägre utgifter för biståndsverksamheten Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 44 231 miljoner kronor, vilket är 5 754 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Enligt biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC) är vissa kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande under utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv klassificerade som bistånd och finansieras inom biståndsramen. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina blev antalet asylsökande och de utgifter för asylmottagande som avräknas biståndsramen betydligt högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2022. För att finansiera detta minskade riksdagen i ändringsbudget anslaget för biståndsverksamhet med 4 838 miljoner kronor. Det förklarar också varför utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 1 424 miljoner kronor lägre än 2021. Höjd biståndsram för 2022 Biståndsramen för 2022 budgeterades till 57 390 miljoner kronor, vilket motsvarade 1,0 procent av den vid budgeteringstillfället beräknade BNI enligt ENS 2010 och är 5 110 miljoner kronor högre än biståndsramen för 2021. Eftersom kostnaderna för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande väntades bli högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2022 beslutade riksdagen om ändringar inom biståndsramen i ändringsbudget. Det innebar att den del av biståndsramen som avser utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskade med sammanlagt 4 852 miljoner kronor. Rapportering av bistånd till OECD-DAC Det slutliga biståndsutfallet för 2021 som rapporterades till OECD-DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 50 897 miljoner kronor, vilket motsvarade 0,91 procent av BNI. Det preliminära utfallet för biståndsramen 2022 uppgår till 55 144 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,90 procent av preliminär BNI. Det preliminära utfallet för 2022 understiger biståndsbudgeten för 2022 och beror framför allt på att biståndsutfallet för 2022 avseende mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande blev lägre än beräknat. Tabell 3.20 Utfall för bistånd 2013-2022 Miljoner kronor 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Totalt utbetalt bistånd 37 954 42 756 59 758 41 873 47 549 52 151 49 215 58 469 50 897 55 144 Totalt bistånd i procent av BNI1 1,01 1,09 1,4 0,94 1,02 1,07 0,96 1,14 0,91 0,90 1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används. Under 2022 deponerades nya skuldsedlar till ett värde av 4 666 miljoner kronor, vilka ingick i utfallet till OECD/DAC, medan utbetalningar på tidigare lagda skuldsedlar uppgick till 5 442 miljoner kronor, vilka inte ingick i utfallet till OECD/DAC. De nya deponerade skuldsedlarna avsåg bidrag till Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf), Internationella utvecklingsfonden och Internationella jordbruksutvecklingsfonden. Utbetalningarna på tidigare lagda skuldsedlar avsåg bidrag till Afrikanska utvecklingsfonden, Internationella utvecklingsfonden och Internationella jordbruksutvecklingsfonden, Asiatiska utvecklingsfonden, Gröna klimatfonden och Globala miljöfonden. Tabell 3.21 Kostnader asylsökande och skyddsbehövande utgiftsområde 8 Migration 2022 Anslag Utfall, totalt Procent Utfall, bistånd 1:1 Migrationsverket 520 64% 332 1:2 Ersättningar och boendekostnader 5055 64% 3 222 varav kost och logi 3 187 64% 2 031 varav undervisning 582 64% 371 varav vård 911 64% 580 varav övrigt stöd för tillfälligt uppehälle 375 64% 239 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning 113 3% 3 1:6 Offentligt biträde i utlämningsärenden 198 9% 18 Källa: Migrationsverket. Biståndsutfallet för 2021 som rapporterades till OECD/DAC för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande uppgick till 754 miljoner kronor, varav 500 miljoner kronor inom utgiftsområde 8 Migration och 254 miljoner kronor inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Utfallet för 2022 för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande uppgick till 3 885 miljoner kronor, varav 3 575 miljoner kronor inom utgiftsområde 8 Migration och 311 miljoner kronor inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Beställningsbemyndigande Tabell 3.22 UO 7 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 115 000 99 120 Summa 115 000 99 120 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 115 000 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 99 120 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och utestående åtaganden uppgick till 15 880 miljoner kronor. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) utestående åtaganden uppgick till 98 625 miljoner kronor, varav 35 410 miljoner kronor rör åtaganden mot multilaterala och internationella organisationer och fonder. De största beloppsmässiga skillnaderna är relaterade till områdena multilaterala och internationella organisationer och fonder, multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, Afrika, Asien och Hållbar utveckling. Det beror på att ekonomiska åtaganden har ingåtts i mindre omfattning än beräknat. Dessutom gjordes justeringar av utbetalningstakten under året som har krävt omställningar under året och har påverkat arbetet med nya beredningar samt förlängningar. Detta har resulterat i att Sida har använt en lägre andel av det tilldelade bemyndigandet. Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och AfDf om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande (Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 2,8 miljarder kronor. Av detta avser 1,0 miljarder kronor IDA (från 2034 till 2044) och 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054). Garantier Tabell 3.23 UO 7 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2022-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)¹ USD 3891 27 011 USD 2 588 27 011 Garantikapital i Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB)2 UA 2913 29 821 UA 2 139 29 821 Garantikapital i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)3 USD 538 5 618 USD 538 5 618 Garantikapital i Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB)4 SDR 343 4 784 SDR 343 4 784 Garantier inom biståndsverksamheten 18 000 8 826 9 482 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet5 EUR 152 952 EUR 86 952 Garantikapital Multilaterala investeringsorganet MIGA6 USD 16 169 USD 16 169 Summa 77 181 77 837 ¹ Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435. 2 Prop. 2019/20, bet 2019/20:UU2, rskr 2019/20:104. 3 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 4 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. 5 Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41. 6 Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. Källa: Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2022 (för SDR 23 december 2022) USD = 10,4371 EUR = 11,1283 CHF = 11,2914 SDR = 13,9407. Övriga kontokrediter Tabell 3.24 UO 7 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2022-12-31 Krediter för garantiverksamheten¹ Obegränsad 0 Summa 0 ¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2022:9 Vem, hur och varför - Sidas val av samarbetspartner och biståndsform Riksrevisionen har granskat Sidas val av samarbetspartner och biståndsform. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sidas val av samarbetspartner och biståndsform (skr. 2022/23:16) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 3.8 Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Anslag Tabell 3.25 UO 8 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Migrationsverket 4 318 4 438 120 2,8 4 090 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 2 190 9 800 5 066 2 876 131,3 2 604 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 720 697 -23 -3,2 795 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 205 113 -92 -44,9 146 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 250 198 -51 -20,6 184 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 327 190 -138 -42,1 152 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner med anledning av kriget i Ukraina 500 500 500 Övriga anslag 531 528 -4 -0,7 253 Summa 8 541 10 300 11 730 3 188 37,3 8 224 Utfallet uppgick till 11 730 miljoner kronor och är därmed 3 188 miljoner kronor (37,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 3 505 miljoner kronor (42,6 procent) högre. Högre utgifter till följd av Rysslands krig mot Ukraina Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 5 066 miljoner kronor. Det är 2 876 miljoner kronor (131,3 procent) högre än i statens budget. Orsaken är att det genomsnittliga antalet personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem blev 32 195 fler än beräknat, vilket är en direkt följd av Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv. För att finansiera de högre utgifterna anvisade därför riksdagen i ändringsbudget anslaget ytterligare 9 800 miljoner kronor. Mottagandet av flyktingar från Ukraina förklarar även varför utgifterna ökade med 2 462 miljoner kronor (94,5 procent) jämfört med 2021. Det genomsnittliga antalet inskrivna i mottagningssystemet ökade med totalt 24 530 mellan 2021 och 2022. Av samma skäl blev utfallet för anslaget 1:1 Migrationsverket 120 miljoner kronor högre än anvisat och 348 miljoner kronor högre än 2021. Under det första halvåret 2022 rekryterade Migrationsverket ett stort antal nya medarbetare på grund av ansökningar om skydd enligt massflyktsdirektivet, varför kostnaderna för personal ökade med 276 miljoner kronor. Antalet anställda under året var i genomsnitt 5 773, en ökning med knappt 7 procent. Det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter ökade med 9 procent jämfört med 2021. Tabell 3.26 Asylsökande m.m. 2022 20221 2021 Förändring Förändring % Antal asylärenden, förstagångsansökningar2 14 816 11 480 5 258 29 varav män (inkl. pojkar) 9 674 7 237 2 437 34 varav kvinnor (inkl. flickor) 5 142 4 243 899 21 varav ensamkommande barn och unga 620 507 113 22 varav pojkar 487 380 107 28 varav flickor 133 127 6 5 Genomsnittlig handläggningstid i dagar, förstagångsansökningar 174 258 -84 -33 Förlängningsansökningar 29 910 27 876 2 034 7 Avgjorda asylärenden, förstagångsansökningar 13 178 12 813 365 3 Varav bifall 4 876 4 100 776 19 Bifallsandel 37% 32% Beviljade uppehållstillstånd 142 179 95 163 47 016 49 varav asyl 9 056 11 443 -2 387 -21 varav massflyktsdirektiv 2001/55/EG3 47 566 varav anhöriga till asylsökande 2 604 4 142 -1 538 -37 varav arbetsmarknad 27 279 25 077 2 202 9 varav anhöriga, arbetsmarknad 14 117 14 140 -23 0 varav övriga 13 708 12 948 760 6 varav anhöriga, övriga 27 849 27 413 436 2 Inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem 62 108 24 490 37 618 154 varav medborgare i Ukraina 39 982 582 39 400 6 770 anläggningsboende (ABO) 8 380 8 658 -278 -3 eget boende (EBO) 37 618 13 866 23 752 171 övrigt boende 16 110 1 966 14 144 719 Genomsnittligt inskrivna under året 51 295 26 765 24 530 92 1 Sammanställningen över 2022 och 2021 utgår från situationen den sista december respektive år. 2 Tabellen inkluderar inte asylansökningar från medborgare i Ukraina inkomna efter den 24 februari 2022. 3 Medborgare som uppfyller kraven för att få tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv behöver inte ansöka om asyl i ordinarie process. Källa: Migrationsverket. Behovet av rättsliga biträden vid domstolsprövning mindre än väntat Utgifterna för anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål blev 92 miljoner kronor (44,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är att antalet asylärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än beräknat. Jämfört med 2021 minskade utgifterna med 33 miljoner kronor (22,6 procent), vilket beror på att antalet inkomna och avgjorda mål vid migrationsdomstolarna minskat. Behovet av offentligt biträde i utlänningsärenden mindre än beräknat Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 51 miljoner kronor (20,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är att antalet ärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än beräknat. Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 138 miljoner kronor (42,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet avvisade blev lägre än beräknat. Något fler och dyrare utresor för avvisade 2022 Jämfört med 2021 ökade utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade med 38 miljoner kronor (24,7 procent). Det beror på att antalet avvisade ökade med 2 procent och kostnaden per avvisad med 25 procent. Jämfört med 2021 ökade utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden med 14 miljoner kronor (7,6 procent). Orsaken var ett ökat behov av offentligt biträde i ärenden om verkställighetshinder och att genomsnittskostnaden per förordnande var högre jämfört med 2021. Tillfälligt stöd till kommunerna för flyktingmottagande Riksdagen beslutade i ändringsbudget om att föra upp ett nytt anslag på statens budget, 1:9 Tillfälligt stöd till kommunerna med anledning av kriget i Ukraina, vilket förklarar skillnaden mot statens ursprungliga budget med 500 miljoner kronor. Beställningsbemyndigande Tabell 3.27 UO 8 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 950 540 Summa 950 540 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 950 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 540 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2022:14 Lämpligt biträde med rätt ersättning - hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden Riksrevisionen har granskat hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om offentliga biträden i migrationsärenden (skr. 2022/23:24) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SfU12, rskr. 2022/23:142). RiR 2022:21 Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrations processen - kontroller och uppföljning Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring fungerar effektivt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrations ärenden - kontroller och uppföljning (skr. 2022/23:63) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed färdigbehandlad. RiR 2022:5 I väntan på dom - migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål Riksrevisionen har granskat om migrationsdomstolarnas hantering av asylmål är effektiv samt om Domstolsverket och regeringen har gett domstolarna förutsättningar för en effektiv verksamhet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål (skr. 2021/22:282) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SfU8, rskr, 2022/23:44). 3.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, personer med funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik. Anslag Tabell 3.28 UO 9 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Socialstyrelsen 765 2 754 -11 -1,5 770 1:4 Tandvårdsförmåner 7 062 6 872 -190 -2,7 6 784 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 33 444 32 887 -557 -1,7 31 839 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 25 369 8 005 32 000 6 631 26,1 53 283 2:1 Folkhälsomyndigheten 511 104 591 79 15,5 599 2:2 Insatser för vaccinberedskap 121 91 -29 -24,3 91 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 786 700 -85 -10,9 755 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 147 -116 -44,1 138 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 25 043 24 099 -944 -3,8 24 135 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 8 960 9 432 472 5,3 9 187 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 669 524 -145 -21,7 703 Övriga anslag 10 315 -5 10 068 -247 -2,4 9 683 Summa 113 309 8 106 118 165 4 856 4,3 137 967 Utfallet uppgick till 118 165 miljoner kronor och blev därmed 4 856 miljoner kronor (4,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 8 106 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 19 803 miljoner kronor (14,4 procent) lägre. Fortsatt lägre besöksfrekvens inom tandvården Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner uppgick till 6 872 miljoner kronor, vilket är 190 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet besök var färre under de perioder då spridningen av covid-19 var hög. Under 2022 uppgick antalet beslut om statligt tandvårdsstöd till 8837 064, en minskning med 42 336 beslut (0,5 procent) jämfört med året innan. Under 2019, innan pandemin, uppgick antalet beslut om tandvårdsstöd till 9 532 643. Fortsatt smittspridning gav högre utgifter än beräknat Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgick till 32 000 miljoner kronor, vilket är 6 631 miljoner kronor (26,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 8 005 miljoner kronor, varav 4 900 miljoner kronor på grund av den fortsatta spridningen av covid-19 under första halvan av 2022. Dessutom anvisades 2 000 miljoner kronor för att ge i ersättning till regionerna för vaccinering av en fjärde dos mot covid-19. Utfallet för anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten uppgick till 591 miljoner kronor, vilket är 79 miljoner kronor (15,5 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 104 miljoner kronor för fortsatt hantering av spridningen av covid-19 som skedde i början av 2022. Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 147 miljoner kronor, vilket är 116 miljoner kronor (44,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. År 2020 genomfördes en regelförändring inom bilstödet, bl.a. höjdes tilläggsbidragen, som medförde att utgifterna för anslaget beräknades öka. Dock har ökningen uteblivit och därför blev utfallet lägre än beräknat. Utgifter för assistansersättning lägre än beräknat Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 24 099 miljoner kronor. Det är 944 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror i huvudsak på att antalet utbetalda timmar blev lägre än antalet på förhand beviljade timmar. Jämfört med föregående år blev utfallet 36 miljoner kronor (0,1 procent) lägre. För 2022 var schablonbeloppet 319,70 kronor per timme, vilket är en ökning med 1,5 procent jämfört med året innan. Sedan 2015 har beloppet räknats upp med 1,5 procent med undantag för 2021 då beloppet räknades upp med 3,5 procent. Det högsta möjliga timbeloppet var 358,06 kronor och det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2022 var 322,72 kronor. Under 2022 hade 7 729 män och 6 345 kvinnor assistansersättning, totalt 14 074 personer. Det är en minskning med 1,8 procent jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 9 432 miljoner kronor, vilket är 472 miljoner kronor (5,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. blev 524 miljoner kronor, vilket är 145 miljoner kronor (21,7 procent) lägre än anvisat i staten budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 179 miljoner kronor lägre, vilket i huvudsak beror på det tillfälliga stöd för lovaktiviteter som betalades ut under 2021. Under 2022 har inget sådant stöd betalats ut. Högre utgifter för läkemedel Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag till läkemedelsförmånerna uppgick till 32 887 miljoner kronor, vilket är 1 048 miljoner kronor (3,3 procent) högre än föregående år. I december 2021 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överenskommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2022. Det är bl.a. användandet av cancerläkemedel som ökade, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Nya cancerläkemedel är dyrare, sätts allt oftare in i ett tidigare skede i behandlingen och används alltmer i olika kombinationer. Utvecklingen inom cancerbehandling har också gjort att patienter lever längre och därmed också behandlas längre. En ökad användning av nya läkemedel vid diabetes (icke-insuliner) är också en förklaring till varför kostnaderna ökat. Ett annat område är blodförtunnande läkemedel. Användningen ökar för att minska risken för stroke vid förmaksflimmer. Även kostnaderna för läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar fortsatte att öka. Avslutade åtgärder med anledning av covid-19 gav lägre utgifter jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 21 283 miljoner kronor (39,9 procent) lägre. I tabell 3.29 Bidrag till folkhälsa och sjukvård specificeras de största åtgärderna som vidtagits med anledning av spridningen av covid-19 och även de största övriga posterna inom anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Tabell 3.29 Bidrag för folkhälsa och sjukvård Miljoner kronor SB 2022 ÄB 2022 Utfall 2022 Utfall 2021 Professionssatsningen 897 870 863 Personalsatsning 2 000 1 999 1 913 Beredskapsläkemedel 3 659 20 4 076 2 965 Civilt försvar - hälso- och sjukvård 633 -1 771 218 Förlossningsvård och kvinnors hälsa 1 500 1 490 1 489 Kvalitetshöjande insatser i hälso- och sjukvården 3 300 3 125 3 254 Statsbidrag till följd av sjukdomen covid-19 39 11 379 Smittspårning och utbrottshantering 270 600 Testning för covid-19 1 730 4 900 6 370 2 231 Provtagning, smittspårning och utbrottshantering 11 845 Uppskjuten vård och covid-19-relaterad vård 6 000 6 000 6 000 Vaccinationer covid-19 2 100 800 2 496 5 658 Antigentester 466 Åtgärder för en bättre cancervård 525 517 519 Övrigt 2 755 2 286 3 710 4 483 Summa anslag bidrag till folkhälsa och sjukvård 25 369 8 005 32 000 53 283 Utfallet för anslaget blev 32 000 miljoner kronor, vilket är 21 283 miljoner kronor (39,9 procent) lägre än 2021. Utgifterna för beredskapsläkemedel uppgick till 4 076 miljoner kronor, vilket är 1 111 miljoner kronor högre än 2021. Ökningen beror till betydande del på högre kostnader för destruerat vaccin mot covid- 19, destruktionen gäller vaccin som har passerat utgångsdatum eller av annan anledning inte längre kan användas. Inom ramen för åtgärden Civilt försvar - hälso- och sjukvård har ett ingående överföringsbelopp om 225 miljoner kronor nyttjats. Beställningsbemyndigande Tabell 3.30 UO 9 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 116 0 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 4 305 939 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 2 300 1 357 Summa 6 721 2 297 2:2 (2021) Insatser för vaccinberedskap 156 Totalt 2 453 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 6 721 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 297 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 4 424 miljoner kronor. Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande under anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap. De utestående åtaganden uppgår till 156 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.31 UO 9 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2022-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 2 000 654 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 21 000 2 491 Summa 23 000 3 145 Riksdagen har beslutat om låneramar på 23 000 miljoner kronor för utgiftsområdet. Det fanns utestående lån om 3 145 miljoner kronor vid utgången av 2022. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har inte återrapporterat sitt fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering, vilket är ett krav i regleringsbrevet för budgetåret 2022. Årsredovisningen saknar även, i väsentliga delar, bedömningar och analyser av myndighetens resultat och dess utveckling. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att årsredovisningen inte är upprättad i enlighet med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2022:10 Statens insatser för att säkraskyddsutrustning - krishantering till ett högt pris Riksrevisionen har granskat statens insatser för att säkra tillgången på personlig skyddsutrustning till regioner och kommuner under coronapandemin. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för att säkra tillgången på personlig skyddsutrustning under coronapandemin (skr. 2022/23:19) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SoU7, rskr. 2022/23:124). RiR 2022:11 Statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel Riksrevisionen har granskat statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel (skr. 2022/23:12) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SoU6, rskr. 2022/23:123). 3.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikapp-ersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen. Anslag Tabell 3.32 UO 10 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 41 005 6 100 46 175 5 170 12,6 42 619 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 41 706 42 032 325 0,8 40 745 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 351 1 305 -46 -3,4 1 252 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 252 2 209 -43 -1,9 2 380 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 37 34 -3 -7,3 37 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 492 1 293 -198 -13,3 2 211 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 282 12 925 11 751 11 469 4 067,0 14 479 2:1 Försäkringskassan 9 231 82 9 471 240 2,6 9 262 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 72 70 -3 -3,7 67 Summa 97 428 19 107 114 340 16 912 17,4 113 051 Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 114 340 miljoner kronor och blev därmed 16 912 miljoner kronor (17,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 1 289 miljoner kronor (1,1 procent) högre. Högre utgifter än beräknat för sjukpenning och rehabilitering Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 46 175 miljoner kronor, vilket är 5 170 miljoner kronor (12,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet sjukpenningdagar blev högre än beräknat och olika regeländringar. I statens I statens budget beräknades antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning att uppgå till 51,5 miljoner. Utfallet blev 57,8 miljoner nettodagar, vilket är 12,2 procent högre än beräknat. Det beror bl.a. på ett ökat antal sjukfall med psykiatriska diagnoser och ökad varaktighet för sjukfallen. Dessutom beslutade riksdagen att återinföra vissa tillfälliga åtgärder på grund av spridningen av covid- 19. Bland annat ersättning för karensavdrag, karensdagar till egenföretagare och ersättning för riskgrupper. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 6 100 miljoner kronor, huvudsakligen pga. att sjukpenningdagarna ökat mer än beräknat samt återinförandet av vissa tillfälliga åtgärder i samband med covid-19. Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 1 293 miljoner kronor, vilket är 198 miljoner kronor (13,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifter för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt försäkringsmedicinska utredningar blev lägre än beräknat. Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 11 751 miljoner kronor, vilket är 11 469 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på spridningen av covid-19 och att riksdagen därför beslutade att återinföra ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala under perioden december 2021 till mars 2022 samt slopat krav för läkarintyg under perioden januari- mars. Totalt anvisade riksdagen anslaget ytterligare 12 925 miljoner kronor i ändringsbudget. Anslaget 2:1 Försäkringskassan anvisades ytterligare 82 miljoner kronor i ändringsbudget, främst för ökade administrationskostnader till följd av återinförande av bl.a. ersättning för karensavdrag samt kostnader för att möjliggöra utbetalningar av högkostnadsskydd till elkunder. Tabell 3.33 Statistik över sjukpenning och sjukfall 2022 2021 Förändring procent Antal personer som fick sjukpenning i december månad 219 422 209 975 4,5 varav kvinnor 142 509 136 364 4,5 varav män 76 913 73 611 4,5 varav kvinnor med sjukpenning på normalnivå 88 779 88 930 -0,2 varav män med sjukpenning på normalnivå 49 237 49 173 0,1 varav kvinnor med sjukpenning på fortsättningsnivå 49 615 43 542 13,9 varav män med sjukpenning på fortsättningsnivå 24 512 21 493 14,0 Antal startade sjukfall, genomsnitt per månad under januari till oktober 44 000 46 000 -4,3 varav startade sjukfall gällande kvinnor, procent 63 62 varav startade sjukfall gällande män, procent 37 38 Antal ersättningsdagar med sjukpenning, netto (miljoner dagar) 57,8 54,4 6,1 Andel pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser, procent, november månad 46,4 46,3 Källa: Försäkringskassan. Antalet personer som fick sjukpenning ökade från 209 975 personer i december 2021 till 219 422 personer i december 2022. Ökningen var 4,5 procent för både kvinnor och män. Antalet personer med sjukpenning på normalnivå minskade med 87 (0,1 procent). Vidare ökade antalet personer som fick sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 9 092 (14,0 procent). Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen kvinnor som fick sjukpenning i december 2022 uppgick till 64,9 procent, vilket är på samma nivå som i december 2021. Andelen män var 35,1 procent. Inflödet av nya sjukfall mäts med viss eftersläpning. I genomsnitt startade 44 000 sjukfall per månad under januari till oktober 2022, vilket är en minskning med 4,3 procent jämfört med samma period föregående år. Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser ökade från 46,3 procent i november 2021 till 46,4 procent i november 2022. Andelen avslag vid första ansökan om sjukpenning i ett sjukfall uppgick till 1,0 procent, jämfört med 1,9 procent föregående år. Andelen avslag för män minskade från 1,8 procent 2021 till 1,2 procent år 2022. För kvinnor uppgick andelen avslag till 0,9 procent 2022, vilket ska jämföras med 1,9 procent föregående år. Andelen avslag under pågående sjukfall minskade från 3,2 procent 2021 till 2,4 procent 2022. Det är en följd av en ökad andel avslutade sjukfall pga. att individen själv anser sig vara arbetsför. Andelen avslag för män minskade från 3,3 procent 2021 till 2,5 procent 2022. För kvinnor minskade andelen avslag från 3,2 procent 2021 till 2,3 procent under 2022. Utgifterna för sjukpenning ökade jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 3 556 miljoner kronor (8,3 procent) högre än 2021. Antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning blev 57,8 miljoner, vilket är en ökning med 6,1 procent från 2021. Det beror bland annat på ett ökat antal ersatta nettodagar till följd av regeländringar vid bedömning av arbetsförmåga. Vidare har utgifterna ökat på grund av att inkomsttaket vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst höjts från 8 till 10 prisbasbelopp från och med 1 januari 2022. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar ökade jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 42 032 miljoner kronor, vilket är 1 287 miljoner kronor (3,2 procent) högre än 2021. Det beror främst på höjda ersättningsnivåer. Från och med 1 januari 2022 har garantinivåerna för hel sjukersättning och aktivitetsersättning höjts med 0,25 prisbasbelopp. Från samma tidpunkt gäller även höjda ersättningsnivåer för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Utgifterna påverkas också av att prisbasbeloppet har höjts från 47 600 kronor 2021 till 48 300 kronor 2022. Dessutom infördes nya regler i september 2022 för sjukersättning till personer mellan 60 och 64 år, vilka har bidragit till högre utgifter. Försäkrade personer åldrarna i 19-64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2022 till 212 411 (123 298 kvinnor och 89 113 män), vilket är en minskning med 9 601 personer (4,3 procent) jämfört med december 2021. Minskningen beror på att antalet personer som lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 är högre än antalet nybeviljade sjukersättningar. Under 2022 blev 6 819 personer (3 709 kvinnor och 3 110 män) nybeviljade sjukersättning. Det är en ökning med 1 386 personer (25,5 procent) jämfört med 2021. Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 50,3 procent (53,5 procent för kvinnor och 46,7 procent för män) under 2022. För 2021 uppgick andelen avslag till 56,7 procent (59,9 procent för kvinnor och 53,0 procent för män) . Den höga andelen avslag beror till stor del på det restriktiva regelverket. Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19-29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2022 uppgick antalet personer med aktivitets-ersättning till 29 661, vilket är en ökning med 714 personer (2,5 procent) jämfört med december 2021. Under 2021 har 7 534 personer (3 643 kvinnor och 3 891 män) nybeviljats aktivitetsersättning. Det är 821 personer (12,2 procent) fler än 2021. Under 2022 avslogs 2 280 ansökningar om aktivitetsersättning, vilket är en minskning med 22,0 procent jämfört med föregående år. I december 2022 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 242 072 personer. Det är en minskning med 3,5 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 136 967 personer, vilket är en minskning med 4,1 procent jämfört med december 2021. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 105 105 personer, vilket är en minskning med 2,7 procent jämfört med december 2021. Tabell 3.34 Ohälsomått 2022 2021 Ohälsotalet 22,0 22,0 varav kvinnor 26,4 26,4 varav män 17,8 17,8 Sjukpenningtalet 9,7 9,2 varav kvinnor 12,7 12,0 varav män 6,9 6,6 Källa: Försäkringskassan. Ohälsotalet är ett mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad (16-64 år). Med nettodagar menas att dagar med partiell ersättning omräknas till hela dagar. I december 2022 var ohälsotalet 22,0 dagar per försäkrad, vilket är på samma nivå som i december 2021. Det har dock skett förändringar inom ohälsotalet där aktivitets- och sjukersättningsdelen av ohälsotalet har minskat medan sjukpenningdelen har ökat jämfört med 2021. Ohälsotalet för såväl kvinnor som män är oförändrat jämfört med december 2021. Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16-64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2022 var sjukpenningtalet 9,7 dagar, vilket är en ökning med 0,5 dagar sedan december 2021. Ökningen förklaras till stor del av regeländringar, bland annat regler vid bedömning av arbetsförmåga. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,7) än män (6,9). Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 917 miljoner kronor (41,5 procent) lägre än föregående år. Det beror främst på att riktade statsbidrag till hälso- och sjukvården har upphört från och med 2022. Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 2 728 miljoner kronor (18,8 procent) lägre än föregående år. Det beror bland annat på förändringar av utbetalningstidpunkter och ersättningsnivåer. Under året utbetalades ersättning på ordinarie nivå avseende två månader och tillfälligt höjd ersättning avseende fyra månader. Under 2021 utbetalades ersättning på ordinarie nivå avseende tre månader och tillfälligt höjd ersättning avseende tio månader. Övriga kontokrediter Tabell 3.35 UO 10 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2022-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 141 Summa 170 141 Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2022 uppgick till 141 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2022:6 Digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen Riksrevisionen har granskat om kontrollfunktionen i sjukskrivningsprocessen fungerar effektivt mot bakgrund av de förändringar inom hälso- och sjukvården som framväxten av digitala läkarbesök och inhyrda läkare inneburit. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen (skr. 2021/22:266) redovisat vilka åtgärder som redan pågår hos Socialstyrelsen och som adresserar det som Riksrevisionen rekommenderar regeringen i granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:SfU7, rskr. 2022/23:43). 3.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd samt inkomstpensionstillägg) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Området omfattar även myndigheten Pensionsmyndigheten. Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i avsnitt 2.9. Anslag Tabell 3.36 UO 11 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Garantipension till ålderspension 13 416 3 684 17 387 3 971 29,6 14 044 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 8 835 8 923 88 1,0 9 360 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 11 836 398 11 899 63 0,5 10 595 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 252 -57 1 209 -43 -3,4 1 204 1:5 Inkomstpensionstillägg 6 121 6 133 12 0,2 2 035 2:1 Pensionsmyndigheten 700 165 788 88 12,6 778 Summa 42 161 4 190 46 341 4 179 9,9 38 016 Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 46 341 miljoner kronor och blev därmed 4 179 miljoner kronor (9,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade utgifterna med 8 325 miljoner kronor (21,9 procent). Utgifterna för garantipension högre än budget och föregående år Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 17 387 miljoner kronor, vilket är 3 971 miljoner kronor (29,6 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 3 343 miljoner kronor (23,8 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 684 miljoner kronor då riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022. Höjningen av grundnivån medförde att fler ålderspensionärer fick garantipension och att de genomsnittliga utbetalningarna blev högre. Ungefär 1 006 400 pensionärer hade garantipension vid utgången av 2022, vilket är ca 317 500 fler än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 21 600 kronor per år 2022, vilket är en ökning med 1 200 kronor jämfört med 2021. Totalt 74 procent av dem som har garantipension är kvinnor och 26 procent är män. Utgifterna för bostadstillägg blev högre än budget och föregående år Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 11 899 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor (0,5 procent) högre än anvisat i statens budget och 1 304 miljoner kronor (12,3 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 398 miljoner kronor då riksdagen beslutade att höja bostadstillägget fr.o.m. den 1 augusti 2022. Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick i december 2022 till ungefär 296 600 personer, vilket är ca 1 600 personer fler än i december 2021. För 2022 var det genomsnittliga årsbeloppet 39 800 kronor, vilket är en ökning med 4 200 kronor jämfört med 2021. Pensionsmyndigheten anvisades 165 miljoner kronor i ändringsbudget Utgifterna för anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten blev 788 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (12,6 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 165 miljoner kronor i samband med höjningarna av garantipensionen och bostadstillägget höjdes, eftersom höjningarna medför ökade administrationsutgifter för Pensionsmyndigheten. Jämfört med 2021 blev utgifterna 10 miljoner kronor (1,3 procent) högre. Färre får änkepension Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 8 923 miljoner kronor, vilket är 437 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2021 och 2022 minskade antalet med ca 11 400 personer, till ca 196 800 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor. Utgifter för äldreförsörjningsstöd ökade något De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 209 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (0,4 procent) högre än föregående år. I augusti höjdes garantipensionen och bostadstillägget vilket sänkte antalet förmånstagare med äldreförsörjningsstöd. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd minskade med 11,2 procent jämfört med 2021 och uppgick till ca 23 800 personer i december 2022. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 1,7 procent och uppgick till 47 600 kronor 2022. Fram till juli ökade antalet personer med äldreförsörjningsstöd, vilket beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i tio år då det för dessa krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. Högre boendekostnader ger också högre utgifter för äldreförsörjningsstöd. Utgifterna för inkomstpensionstillägget blev 4 miljarder kronor högre än föregående år Utfallet för anslaget 1:5 Inkomstpensionstillägg blev 6 133 miljoner kronor, vilket är 4 099 miljoner kronor (201,4 procent) högre än 2021. Den nya förmånen inkomstpensionstillägg betalades ut för första gången i september 2021, vilket innebär att förmånen betalades ut under 4 månader 2021. Antalet personer med inkomstpensionstillägg uppgick till 1 260 300 i december 2022, av dessa var 62 procent kvinnor och 38 procent män. Det genomsnittliga årsbeloppet var 4 900 kronor. Övriga kontokrediter Tabell 3.37 UO 11 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2022-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 11 000 2 117 Summa 11 000 2 117 Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 11 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 2 117 miljoner kronor vid utgången av 2022. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för upplysningen anger Riksrevisionen följande. Avsnitt 12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen. 3.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag. Anslag Tabell 3.38 UO 12 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Barnbidrag 33 426 33 306 -120 -0,4 33 390 1:2 Föräldraförsäkring 45 031 1 910 47 313 2 282 5,1 46 919 1:3 Underhållsstöd 2 838 2 726 -113 -4,0 2 692 1:4 Adoptionsbidrag 15 8 -7 -45,2 9 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 030 1 038 8 0,7 1 018 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 4 752 4 083 -669 -14,1 3 951 1:7 Pensionsrätt för barnår 8 467 8 467 0 0,0 8 071 1:8 Bostadsbidrag 4 286 513 4 126 -160 -3,7 5 019 Summa 99 847 2 423 101 067 1 220 1,2 101 068 Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 101 067 miljoner kronor. Det är 1 220 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 miljon kronor lägre. Högre utgifter för föräldraförsäkring än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 47 313 miljoner kronor, vilket är 2 282 miljoner kronor (5,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror främst på hög smittspridning av bl.a. covid-19 som medförde att utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning blev högre än beräknat. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 9 569 miljoner kronor vilket är 1 296 miljoner kronor (15,7 procent) högre än beräknat. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 9,4 miljoner, vilket är 1,4 miljoner dagar (17,5 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades. Utgifterna för graviditetspenning blev 1 188 miljoner kronor, vilket är 526 miljoner kronor (79,4 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 1 910 miljoner kronor i ändringsbudget då utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning blev högre än vad som ursprungligen beräknats. Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 8 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (45,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att antalet utbetalda bidrag blev lägre än beräknat. År 2022 genomfördes 98 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 118 adoptioner. Utfallet blev 1 miljon kronor (6,9 procent) lägre än 2021. Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 4 083 miljoner kronor, vilket är 669 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för omvårdnadsbidrag blev 539 miljoner kronor (12,8 procent) lägre än beräknat. Från och med den 1 januari 2019 ersätter omvårdnadsbidrag den del av vårdbidraget som ger ersättning för barnets tillsyns- och vårdbehov. Beslut om vårdbidrag enligt äldre bestämmelser kommer dock att fortsätta gälla under en övergångsperiod. Under året har vårdbidragen upphört i snabbare takt än vad som tidigare beräknats. Utgifterna för vårdbidrag blev 130 miljoner kronor (74,7 procent) lägre än beräknat. Utgifter för bostadsbidrag blev lägre än beräknat och jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 4 126 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 893 miljoner kronor (17,8 procent) lägre. Det beror främst på att antalet mottagare av bostadsbidrag och medelersättningen har minskat mer än vad som beräknades i statens budget och jämfört med föregående år. Antalet hushåll som fick bostadsbidrag uppgick till 190 955 vilket är en minskning med 9,4 procent jämfört med 2021. Huvuddelen av bostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer. Antalet barnhushåll med bostadsbidrag uppgick till 153 855, vilket är en minskning med 8,7 procent från föregående år. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 513 miljoner kronor i ändringsbudget för finansiering av ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer under perioden juli- december. Utfallet för tilläggsbidraget blev 463 miljoner kronor. Det är 77 miljoner kronor lägre jämfört med 2021 då utgifterna för tillfälligt tilläggsbidrag under perioden juli-december uppgick till 540 miljoner kronor. Lägre utgifter för barnbidrag jämfört med föregående år Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 33 306 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än 2021. Barnbidrag betalas ut automatiskt till föräldrar som bor och har barn i Sverige. Som huvudregel betalas barnbidrag ut fram till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Under 2022 har antalet födda barn minskat samtidigt som antalet 16-åringar ökat, vilket medför att färre personer får barnbidrag. Högre utgifter för föräldraförsäkring jämfört med föregående år Jämfört med 2021 blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 394 miljoner kronor (0,8 procent) högre. Det beror främst på ökade utgifter för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Ökningen motverkades delvis av lägre utgifter för graviditetspenning samt statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning. Utgifterna för föräldrapenning blev 32 461 miljoner kronor, vilket är 693 miljoner kronor (2,2 procent) högre än 2021. Det förklaras av att den genomsnittliga ersättningen blev högre. Uttaget av dagar på lägstanivå och grundnivå minskade medan uttaget av dagar med inkomstrelaterad ersättning ökade jämfört med 2021. Antalet uttagna föräldrapenningdagar uppgick totalt till 48,9 miljoner, vilket är 1,4 miljoner dagar (2,8 procent) färre än 2021. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 9 569 miljoner kronor, vilket är 341 miljoner kronor (3,7 procent) högre än föregående år. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 9,4 miljoner, vilket är 1,7 procent högre jämfört med 2021. Ökningen förklaras av hög smittspridning av bland annat covid-19. Utgifterna för graviditetspenning blev 408 miljoner kronor (25,6 procent) lägre än 2021. Antalet utbetalda nettodagar med graviditetspenning uppgick till 1,8 miljoner under 2022, vilket är en minskning med 27,2 procent jämfört med föregående år. Det beror på att fler gravida ansökte för längre perioder på grund av covid-19 under 2021. Under 2022 tog män ut 30,3 procent av föräldrapenningdagarna, vilket ska jämföras med 29,6 procent föregående år. I fråga om tillfällig föräldrapenning vid vård av barn tog män ut 39,1 procent av dagarna vilket är en minskning från en andel på 39,7 procent 2021. Utgifterna för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 132 miljoner kronor (3,4 procent) högre jämfört med 2021. Utgifterna för omvårdnadsbidrag ökade med 1 023 miljoner kronor (38,7 procent). Antalet barn vars föräldrar har fått omvårdnadsbidrag uppgick till i genomsnitt 71 911 per månad, vilket är en ökning med 54,9 procent jämfört med 2021. Utgiftsökningen motverkades delvis av att utgifterna för vårdbidrag minskade med 799 miljoner kronor (94,8 procent). Antalet barn vars föräldrar har fått vårdbidrag uppgick till i genomsnitt 820 per månad, vilket är en minskning med 94,7 procent från föregående år. Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 8 467 miljoner kronor, vilket är 396 miljoner kronor (4,9 procent) högre än 2021. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0-4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och utvecklingen av den pensionsgrundande inkomsten. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det högre utfallet förklaras huvudsakligen av ett högre regleringsbelopp jämfört med 2021. 3.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, politik mot segregation och jämställdhetspolitik. Anslag Tabell 3.39 UO13 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Etableringsåtgärder 142 30 170 28 19,8 162 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 516 3 998 -518 -11,5 4 676 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 640 489 -151 -23,6 502 4:1 Åtgärder mot segregation 500 -11 435 -65 -13,0 499 4:2 Delegationen mot segregation 18 11 22 4 19,4 22 Övriga anslag 335 333 -2 -0,5 351 Summa 6 152 30 5 447 -704 -11,5 6 212 Utgifterna uppgick till 5 447 miljoner kronor och är därmed 704 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 minskade utgifterna med 765 miljoner kronor (12,3 procent). Antalet kommunmottagna lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 3 998 miljoner kronor, vilket är 518 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden beror framför allt på att utgifterna för ersättningar till kommunerna för ensamkommande barn och unga blev lägre eftersom det genomsnittliga antalet individer som kommunerna fick ersättning för blev 30 procent färre än vad som antogs i statens budget. Jämfört med 2021 minskade utgifterna för ersättningar till kommuner och regioner med 678 miljoner kronor (14,5 procent). Utgifterna för schablonersättningarna för mottagande av nyanlända samt ersättningarna för ensamkommande barn och unga minskade med 425 miljoner kronor respektive 333 miljoner kronor. Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna personer som kommunerna får ersättning för minskade med 14 procent mellan 2021 och 2022. Enbart det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga minskade med 56 procent. Tabell 3.40 Kommunmottagna 2022 m.m. 20221 20212 Förändring Förändring % Antal kommunmottagna 11 721 13 548 -1 827 -13 varav kvinnor 5 884 6 780 -896 -13 varav män 5 837 6 768 -931 -14 andel kvinnor 50,2% 50,0% andel män 49,8% 50,0% Antal kommunmottagna under 18 år 4 961 6 004 -1 043 -17 varav pojkar 2 608 3 166 -558 -18 varav flickor 2 353 2 838 -485 -17 andel pojkar 52,6% 52,7% andel flickor 47,4% 47,3% Antal ensamkommande barn och unga 739 606 133 22 varav pojkar 591 428 163 38 varav flickor 148 178 -30 -17 andel pojkar 80,0% 70,6% andel flickor 20,0% 29,4% Totalt antal mottagna de senaste 24 månaderna som kommunerna får ersättning för.3 December 2022 December 2021 Förändring Förändring % Totalt antal mottagna 24 876 26 585 -1 709 -5 varav ensamkommande 1 322 2 169 -847 -39 Genomsnitt för respektive år 25 713 29 920 -4 207 -14 varav ensamkommande 1 474 3 324 -1 850 -56 1 Sammanställningen över 2022 och 2021 utgår från situationen den sista december respektive år. 2 Statistiken från 2021 har uppdaterats jämfört med ÅRS 2022. 3 Vissa ersättningar rör även personer som tagits emot tidigare än de senaste 24 månaderna. Källa: Migrationsverket. Lägre utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder Utfallet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder uppgick till 489 miljoner kronor, vilket är 151 miljoner kronor (23,6 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Större delen av avvikelsen beror på att vissa åtgärder krävde mindre finansiering än planerat. En annan orsak är att återbetalningar från oförbrukade medel från tidigare års uppdrag till myndigheter minskat utfallet. Ökat behov av insatser till följd av kriget i Ukraina Utfallet för anslaget 1:1 Etableringsåtgärder uppgick till 170 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor (19,8 procent) högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Orsaken var högre utgifter för lokala insatser till följd av mottagande av flyktingar från Ukraina. Riksdagen anvisade därför ytterligare 30 miljoner kronor i ändringsbudget. Beställningsbemyndigande Tabell 3.41 UO 13 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 39 39 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 150 99 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 28 28 4:1 Åtgärder mot segregation 300 4 Summa 517 170 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 517 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 170 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 347 miljoner kronor. Skillnaden är till stor del hänförlig till anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation. Detta förklaras främst av att Delegationen mot segregation under 2022 haft uppdrag att förbereda för avveckling senast den 31 december 2022 och inte fattat några nya beslut om statsbidrag. 3.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitik och arbetslivspolitik och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen. Anslag Tabell 3.42 UO 14 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 810 51 7 874 63 0,8 7 740 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 43 138 34 642 -8 496 -19,7 45 425 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 9 172 7 138 -2 034 -22,2 11 425 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 684 18 908 -1 776 -8,6 19 205 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 2 546 2 165 -381 -15,0 1 300 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021-2027 225 -225 -100,0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 310 1 279 -31 -2,3 830 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 5 663 4 002 -1 661 -29,3 3 399 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 196 1 011 -185 -15,5 1 347 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 75 -75 -100,0 2:1 Arbetsmiljöverket 788 758 -30 -3,8 696 Övriga anslag 615 601 -14 -2,4 581 Summa 93 221 51 78 376 -14 845 -15,9 91 947 Utfallet uppgick till 78 376 miljoner kronor, vilket är 14 845 miljoner kronor (15,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 13 571 miljoner kronor (14,8 procent) lägre. Utgifterna för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader uppgick till 7 874 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 51 miljoner kronor, huvudsakligen för Arbetsförmedlingens kostnader i samband med införandet av etableringsjobb. Antalet arbetslösa minskade med 14,2 procent från föregående år Tabell 3.43 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökningen (AKU), som utförs av Statistiska centralbyrån. Tabell 3.43 Arbetslöshet 2022 2022 2022 2022 2021 2021 2021 2021 Antal personer Procent Kvinnor Män Antal personer Procent Kvinnor Män Antal arbetslösa, 15-74 år 419 500 211 500 208 000 488 800 238 800 250 000 varav heltidsstuderande 151 000 36,0 81 800 69 200 167 000 34,2 89 200 77 800 varav personer med utomnordiskt ursprung 201 700 48,1 105 300 96 400 235 900 48,3 123 200 112 700 varav långtidsarbetslösa 141 800 33,8 65 700 76 100 165 100 33,8 76 600 88 500 varav långtidsarbetslösa personer med utomnordiskt ursprung 91 600 21,8 47 400 44 200 100 000 20,5 52 200 47 800 varav ungdomar,15-24 år 144 400 34,4 74 400 69 900 153 900 31,5 72 900 81 000 Arbetslösa som andel av arbetskraften, 15-74 år 7,5 8,0 7,0 8,8 9,1 8,5 Arbetslösa ungdomar som andel av samtliga ungdomar i arbetskraften, 15-24 år 21,7 23,5 20,1 24,8 24,2 25,4 Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2022 respektive 2021. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnader på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik. Källa: Statistiska centralbyrån. Det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15-74 år minskade enligt AKU med 69 300 personer (14,2 procent) mellan 2021 och 2022. Antalet kvinnor minskade med 27 300 (11,4 procent) och antalet män minskade med 42 000 (16,8 procent). Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande minskade med 16 000 personer (9,6 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor minskade med 8,3 procent och antalet män med 11,1 procent. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, minskade med 23 300 personer (14,1 procent). Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung minskade med 34 200 personer (14,5 procent). Andelen arbetslösa med utomnordiskt ursprung uppgick 2022 till 48,1 procent av samtliga arbetslösa, vilket kan jämföras med 48,3 procent föregående år. Andelen personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet ökade från 20,5 procent 2021 till 21,8 procent 2022. Ungdomar i åldern 15-24 år utgjorde 34,4 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar minskade med 9 500 personer (6,2 procent) mellan åren, varav antalet män minskade med 13,7 procent. Däremot ökade antalet kvinnor med 2,1 procent. Antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen minskade med 16,4 procent från föregående år Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen uppgick i genomsnitt till 342 356 personer per månad vilket är en minskning med 16,4 procent jämfört med 2021. Begreppet inskrivna arbetslösa omfattar öppet arbetslösa samt deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Som öppet arbetslösa räknas de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Antalet öppet arbetslösa uppgick under 2022 till i genomsnitt 160 051 personer per månad vilket är en minskning med 19,3 procent jämfört med 2021. Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program uppgick till i genomsnitt 182 305 personer per månad vilket är en minskning med 13,6 procent jämfört med 2021. Tabell 3.44 visar statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskrivna arbetslösa deltog i genomsnitt 53,3 procent i arbetsmarknadspolitiska program under 2022, vilket är en ökning med 1,7 procentenheter jämfört med föregående år. Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program uppgick till i genomsnitt 182 305 personer per månad, vilket är en minskning med 13,6 procent jämfört med 2021. Tabell 3.44 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser 2022 2022 2022 2021 2021 2021 Antal personer Kvinnor Män Antal personer Kvinnor Män Sökande i program totalt med aktivitetsstöd/etableringsersättning 182 305 92 067 90 238 211 089 103 590 107 499 varav utrikesfödda 112 260 59 913 52 347 127 624 65 694 61 931 Därav jobb- och utvecklingsgarantin 124 606 63 145 61 461 128 001 63 040 64 961 varav utrikesfödda 79 893 43 290 36 603 81 538 42 396 39 141 Därav förberedande insatser 28 279 15 338 12 941 38 913 20 590 18 323 varav utrikesfödda 14 054 7 529 6 525 20 391 10 856 9 535 Därav etableringsprogrammet 10 649 5 959 4 690 13 609 7 928 5 681 varav utrikesfödda 10 275 5 758 4 517 13 537 7 888 5 649 Därav jobbgaranti för ungdomar 13 405 5 491 7 914 21 513 8 522 12 991 varav utrikesfödda 5 727 2 393 3 334 8 672 3 281 5 391 Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnittligt antal deltagare per månad under 2021 respektive 2022 beräknat utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Källa: Arbetsförmedlingen. Antalet utrikesfödda i program med aktivitetsstöd minskade med 12,0 procent jämfört med 2021. Minskningen gäller främst deltagare i förberedande insatser, etableringsprogrammet samt jobbgaranti för ungdomar. Det största programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 68,4 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Det genomsnittliga antalet deltagare i jobb- och utvecklings-garantin minskade med 2,7 procent jämfört med 2021. Det förklaras av en förbättrad arbetsmarknad samt att Arbetsförmedlingen har prioriterat arbetet med långtidsarbetslösa. Antalet deltagare i förberedande insatser uppgick i genomsnitt till 28 279 personer per månad, vilket är en minskning med 27,3 procent jämfört med föregående år. Det beror bland annat på ett minskat inflöde av nya arbetslösa. I etableringsprogrammet deltog i genomsnitt 10 649 personer per månad, vilket är en minskning med 21,7 procent jämfört med 2021. Minskningen beror bl.a. på de senaste årens utveckling av beviljade uppehållstillstånd på de grunder som ger rätt att delta i etableringsprogrammet. Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar uppgick i genomsnitt till 13 405 personer per månad, vilket är en minskning med 37,7 procent jämfört med 2021. Det beror på att arbetsmarknaden har förbättrats i branscher där många unga arbetar såsom besöksnäringen, restaurangbranschen samt handeln. Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med budget Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 7 138 miljoner kronor, vilket är 2 034 miljoner kronor (22,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet deltagare utanför ramprogrammen samt kostnaden per deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin blev lägre än beräknat. Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 18 908 miljoner kronor, vilket är 1 776 miljoner kronor (8,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för lönebidragsanställningar än beräknat. Det förklaras bland annat av att antalet inskrivna personer med en registrerad funktionsnedsättning har minskat. Dessutom har antalet anställda arbetsförmedlare och beslutshandläggare vid Arbetsförmedlingen varit lägre än planerat vilket har begränsat myndighetens kapacitet att bereda och besluta om lönebidragsanställningar. Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 blev 2 165 miljoner kronor, vilket är 381 miljoner kronor (15,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Medelsförbrukningen i de beviljade projekten blev lägre än beräknat. Det beror till stor del på spridningen av covid-19 och svårigheter att upparbeta kostnader i projekten. I statens budget anvisades 225 miljoner kronor till anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021-2027. Det blev inte något utfall för anslaget då programmet startade senare än beräknat. Under året beviljades dock ansökningar till ett belopp om 1 320 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev 4 002 miljoner kronor, vilket är 1 661 miljoner kronor (29,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för nystartsjobb blev lägre än vad som beräknades i statens budget. Utgifterna för nystartsjobb beräknades till 5 320 miljoner kronor. Utfallet blev 3 978 miljoner kronor, vilket är 1 342 miljoner kronor (25,2 procent) lägre än beräknat. Det beror på att antalet nystartsjobb blev lägre än beräknat. Dessutom har starten av etableringsjobb fördröjts och inga anvisningar till etableringsjobb skedde under 2022. Etableringsjobb är en ny modell för subventionerade anställningar där staten betalar en ersättning direkt till individen i stället för att betala ersättning till arbetsgivare. Utgifterna för etableringsjobb beräknades komma att uppgå till 325 miljoner kronor. Det blev dock inget utfall under 2022, detta då anställningen kräver särskilda kollektivavtal om etableringsjobb vilket inte fanns på plats under 2022. I statens budget anvisades anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 75 miljoner kronor. Det offentligt grundläggande omställnings och kompetensstödet riktar sig till arbetstagare som via sin arbetsgivare inte omfattas av kollektivavtal. En offentlig omställningsorganisation, hos Kammarkollegiet, har inrättats för att tillhandahålla det offentliga stödet. Det blev dock inget utfall för anslaget vilket beror på att beslut för enskilda om offentligt grundläggande stöd inte har kunnat fattas med anledning av att upphandlingen av stödet överklagades. Lägre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd jämfört med budget och föregående år Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick till 34 642 miljoner kronor, vilket är 8 496 miljoner kronor (19,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 10 783 miljoner kronor (23,7 procent) lägre. Det beror på utvecklingen på arbetsmarknaden som medfört ett lägre antal arbetslösa jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget. Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning uppgick till 14 356 miljoner kronor, vilket är 5 655 miljoner kronor (28,3 procent) lägre än beräknat. Jämfört med 2021 minskade utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning med 6 875 miljoner kronor (32,4 procent) Antalet utbetalda ersättningsdagar under 2022 blev 17,5 miljoner vilket är en minskning med 33,5 procent jämfört med 2021. Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev 16 459 miljoner kronor, vilket är 2 841 miljoner kronor (14,7 procent) lägre än beräknat. Jämfört med 2021 minskade utgifterna med 3 042 miljoner kronor (15,6 procent). Under 2022 fick 242 352 personer aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, vilket är en minskning med 18,7 procent från föregående år. Det beror på färre deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd jämfört med vad som beräknades i statens budget och föregående år. Utfallet för anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 1 011 miljoner kronor, vilket är 185 miljoner kronor (15,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 336 miljoner kronor (24,9 procent) lägre. Det beror på att antalet deltagare i etableringsuppdraget blivit färre än beräknat i statens budget och jämfört med föregående år. Under 2022 fick 18 880 personer etableringsersättning, vilket är en minskning med 26,4 procent jämfört med 2021. Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 7 138 miljoner kronor, vilket är 4 286 miljoner kronor (37,5 procent) lägre jämfört med 2021. Det beror delvis på att extratjänsterna fasades ut. Från och med 1 januari fattade Arbetsförmedlingen inga nya beslut om extratjänster och inga pågående beslut förlängdes. Dessutom minskade kostnaderna för matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning då antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program var lägre jämfört med föregående år. Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 blev 865 miljoner kronor (66,6 procent) högre jämfört med 2021. Det beror på högre utgifter för React-EU som är ett initiativ från EU för att motverka ekonomiska konsekvenser av spridningen av covid-19. Medlen ska användas för att komplettera och förstärka den nationella arbetsmarknadspolitiken. Utfallet för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning blev 1 279 miljoner kronor, vilket är 450 miljoner kronor (54,2 procent) högre jämfört med 2021. Det beror främst på att fler anställda har påverkats av konkurser och rekonstruktioner jämfört med föregående år. Antalet anställda som är berörda av konkurser uppgick till totalt 16 159 personer under 2022 vilket är en ökning med 52,5 procent jämfört med föregående år. Lönegaranti kan även betalas ut när en arbetsgivare har beviljats företagsrekonstruktion. Antalet anställda som är berörda av offentliga ackord, ett särskilt förfarande vid företagsrekonstruktion, uppgick till 5 827 personer, vilket är en ökning med 42,2 procent jämfört med 2021. Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 602 miljoner kronor (17,7 procent) högre. Det beror huvudsakligen på fler personer med nystartsjobb och att ersättningsnivåerna för nystartsjobb har höjts. Antalet unika individer med nya eller pågående beslut om nystartsjobb uppgick till 58 680 under 2022, vilket är en ökning med 10,7 procent från 2021. Beställningsbemyndigande Tabell 3.45 UO 14 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 650 5 098 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 14 000 14 926 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 2 463 2 270 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021-2027 1 700 1 320 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 9 7 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 146 0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 20 20 Summa 24 988 23 640 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 24 988 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 23 640 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 348 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Detta förklaras främst av att omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna blivit lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2022. Skillnaden för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021-2027 beror på förseningar av starten av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+. För anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen beror skillnaden på att införandet av stödet i form av upphandlade tjänster fördröjts på grund av överklaganden av upphandlingen. Bemyndigandet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. har överskridits med 926 miljoner kronor. Det beror bl.a. på att det funnits brister i uppföljningssystemet. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Arbetsförmedlingen har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet för utgifts-område 14, anslag 1:4, anslagspost 1 Lönebidrag m.m. Bemyndiganderamen uppgår till 14 000 000 tusen kronor medan utestående åtaganden uppgår till 14 926 000 tusen kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2022:4 Den statliga lönegarantin - förekomst av missbruk och myndigheternas kontrollarbete. Riksrevisionen har granskat den statliga lönegarantin och har i granskningsrapporten lämnat vissa rekommendationer till regeringen och Domstolsverket. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin (skr. 2021/22:285) redovisat bedömningar och åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:AU4, rskr. 2022/23:21). 3.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd hör till utgiftsområdet. Anslag Tabell 3.46 UO 15 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Studiehjälp 4 440 4 323 -117 -2,6 4 345 1:2 Studiemedel 19 741 94 17 823 -1 918 -9,7 18 856 1:3 Avsättning för kreditförluster 2 001 6 1 840 -161 -8,0 1 863 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 19 23 4 19,8 102 1:7 Studiestartsstöd 400 315 -85 -21,2 420 1:8 Centrala studiestödsnämnden 1 090 1 062 -28 -2,6 913 Övriga anslag 110 93 -18 -16,2 89 Summa 27 801 100 25 479 -2 323 -8,4 26 588 Utfallet uppgick till 25 479 miljoner kronor och blev därmed 2 323 miljoner kronor (8,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 100 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 109 miljoner kronor (4,2 procent) lägre. Utfallet för utgiftsområdet har till stor del påverkats av regelförändringar till följd av åtgärder och effekter av covid-19. Bland annat slopades inkomstprövningen, det s.k. fribeloppet. I juli 2022 återinfördes fribeloppet. Det innebär att det återigen finns en gräns för hur hög inkomst man får ha samtidigt som man studerar utan att studiemedlet påverkas. Under 2022 fick 550 500 personer studiemedel, vilket är 38 200 personer färre än 2021. Under 2019, innan pandemin, fick 502 864 personer studiemedel. Färre studerande och återinfört fribelopp under 2022 Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 17 823 miljoner kronor och blev därmed 1 918 miljoner kronor (9,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 1 033 miljoner kronor (5,5 procent) lägre. Studiebidragen blev 658 miljoner kronor lägre, vilket beror på färre antal studerande. I ändringsbudget anvisades ytterligare 94 miljoner kronor, framför allt för förlängningen av det slopade fribeloppet för studiemedel under första halvan av 2022. Utfallet för de generella bidragen blev 1 079 miljoner kronor lägre än anvisat på grund av en minskad arbetslöshet och det återinförda fribeloppet. Utfallet för det högre bidraget, som främst betalas ut till de som saknar slutbetyg från grundskola eller 3- årig gymnasieutbildning, blev 521 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget vilket också beror på att arbetslösheten blev lägre 2022. Utfallet för anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster blev 1 840 miljoner kronor, vilket är 161 miljoner kronor (8,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror både på att avsättningsprocenten för förväntade förluster minskade under 2022 och att färre lån betalats ut under året på grund av att fribeloppet återinfördes och att arbetslösheten blev lägre. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 6 miljoner kronor. Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 85 miljoner kronor (21,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Studiestartsstöd är ett rekryteringsverktyg som kommunerna kan använda inom ramen för deras befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studiestartsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och uppfyller vissa villkor. Jämfört med föregående år blev utgifterna 104 miljoner kronor (24,9 procent) lägre. År 2022 betalades studiestartstöd ut till 6 100 personer, vilket är en minskning med 1 800 personer. Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 23 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor (19,8 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget har två anslagsposter. Regeringen medgav att Centrala studiemedelsnämnden (CSN) fick överskrida anslagsposten 1 Statens utgifter för studiemedelsräntor med 5 miljoner kronor. CSN utnyttjade hela anslagskrediten på 1,9 miljoner kronor och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 4,9 miljoner kronor. Beställningsbemyndigande Tabell 3.47 UO 15 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 1 Summa 4 1 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor. Utlåning Tabell 3.48 UO 15 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2022-12-31 Lånefinansierade studielån Obegränsad 260 615 Låneram för CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån) 264 500 261 814 Anm.: Tabellen omfattar studielån finansierade med upplåning i Riksgäldskontoret. CSN:s lånefordran för lånefinansierade studielån enligt lagen (1999: 1395) om studiestöd uppgick till 260 615 miljoner kronor vid utgången av 2022. CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån uppgick till 261 814 miljoner kronor vid utgången av 2022. 3.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. Anslag Tabell 3.49 UO 16 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Statens skolverk 1 367 1 1 220 -147 -10,8 1 152 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 4 654 4 513 -141 -3,0 4 499 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 260 230 -30 -11,5 236 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 201 30 207 6 3,1 206 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 112 100 -12 -10,5 92 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 841 600 -241 -28,6 476 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 4 196 -679 -13,9 4 247 1:16 Bidrag till vissa studier 18 10 -8 -42,9 8 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 5 417 -300 4 952 -466 -8,6 4 361 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 3 815 43 3 787 -28 -0,7 3 580 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 039 2 039 0 0,0 2 043 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 368 2 368 0 0,0 2 335 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 356 2 356 0 0,0 2 347 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 433 2 433 0 0,0 2 407 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 387 2 387 0 0,0 2 376 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 744 1 744 0 0,0 1 725 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 970 1 907 -63 -3,2 2 000 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 779 1 779 0 0,0 1 760 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 804 781 -24 -2,9 776 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 750 1 750 0 0,0 1 731 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 360 1 160 -200 -14,7 1 393 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 844 1 844 0 0,0 1 834 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 951 15 767 -184 -19,3 1 302 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 7 029 300 7 393 364 5,2 7 206 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 227 1 210 -17 -1,4 1 086 Övriga anslag 41 786 41 236 -550 -1,3 40 171 Summa 95 384 89 92 965 -2 419 -2,5 91 350 Utfallet uppgick till 92 965 miljoner kronor och blev 2 419 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 89 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 615 miljoner kronor (1,8 procent) högre. För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns. Lägre utgifter än beräknat för vissa statsbidrag för utveckling av skolväsendet Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 141 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att statsbidraget för undervisning under skollov, medel för insatsen Samverkan för bästa skola och medel för försöksverksamhet med branschskolor inte nyttjades i den utsträckning som beräknats. Låg nyttjandegrad av statsbidrag för fortbildning och bidrag till lärarlöner Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 600 miljoner kronor, vilket är 241 miljoner kronor (28,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för fortbildning av förskollärare i förskoleklass blev lägre än beräknat. Även utgifterna för insatser för att förbereda professionsprogrammen och för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk blev lägre. Utfallet för anslaget 1:13 Bidrag till lärarlöner blev 4 196 miljoner kronor, vilket är 679 miljoner kronor (13,9 procent) lägre än vad om anvisades i statens budget. Det beror på att huvudmännen inte använder den bidragsram de tilldelats eller bara använder den delvis för satsningarna Karriärsteg för lärare och Lärarlönelyftet. Anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning uppgick till 4 952 miljoner kronor, vilket är 466 miljoner kronor (8,6 procent) lägre än statens budget. I ändringsbudget överfördes 300 miljoner kronor från anslaget till anslag 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation för bidrag till European Spallation Source ERIC (ESS). Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation uppgick till 7 393 miljoner kronor, vilket är 364 miljoner kronor (5,2 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslagsökningar gav högre utfall jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 767 miljoner kronor, vilket är 184 miljoner kronor (19,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 535 miljoner kronor lägre. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 15 miljoner kronor för att kunna genomföra högskoleprovet vid två tillfällen under våren 2022 eftersom antalet plaster var begränsade med anledning av spridningen av covid-19. Beställningsbemyndigande Tabell 3.50 UO 16 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2 023 1 763 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 36 32 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 2 825 2 025 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 547 522 1:12 Praktiknära skolforskning 73 72 1:13 Bidrag till lärarlöner 2 426 2 426 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 7 658 6 658 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 744 3 707 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 9 700 9 079 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 24 500 21 527 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 2 365 2 209 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 5 200 4 568 4:1 Internationella program 168 90 Summa 61 265 54 678 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 61 265 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 54 678 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 6 587 miljoner kronor och hänför sig i stor utsträckning till anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation där skillnaden mellan bemyndigandet och utestående åtaganden uppgår till 2 973 miljoner kronor. För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden bl.a. på att satsningar från den forskningspolitiska propositionen har intecknats på en lägre nivå än vad som ursprungligen planerades. För anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. beror skillnaden på att en del av bemyndigandet villkorades för att invänta riksdagens beslut om användningen av medlen. För anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling beror skillnaden på en ändrad anslagsnivå. Garantier Tabell 3.51 UO 16 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2022-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska Högskola AB¹ Obegränsad 283 283 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC (2021)² 600 600 600 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC (2020)³ 600 600 600 Summa 1 483 1 483 ¹ I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016. ² Gäller som längst t.o.m. 2030. Löper parallellt med tidigare ram till 2025. ³ Gäller t.o.m. 2025. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2022:17 Skolpengen - effektivitet och konsekvenser Riksrevisionen har granskat om regelverket för skolpeng till fristående skolor bidrar till en likvärdig utbildning för eleverna. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om skolpengen - effektivitet och konsekvenser (skr. 2022/23:44) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:UbU12, rskr. 2022/23:149). RiR 2022:22 Statens insatser för likvärdig betygsättning - skillnaden mellan betyg och resultat på nationella prov Riksrevisionen har granskat statens insatser för likvärdig betygssättning. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning - skillnaden mellan betyg och resultat på nationella prov (skr. 2022/23:60) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2022:23 Skolverkets statistikuppdrag - information, uppföljning och utvärdering Riksrevisionen har granskat Statens skolverks uppdrag att tillhandhålla statistik på skolområdet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Skolverkets statistikuppdrag (skr. 2022/23:76) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 3.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar. Anslag Tabell 3.52 UO 17 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 1 451 650 1 669 218 15,1 3 238 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 682 40 1 720 38 2,3 1 781 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 122 10 1 132 10 0,8 1 137 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 600 200 805 205 34,2 879 10:1 Filmstöd 608 20 628 20 3,3 949 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 291 50 339 48 16,6 288 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 22 22 0 -1,8 2 13:1 Stöd till idrotten 2 367 420 2 787 420 17,7 3 922 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 60 111 59 112,2 101 13:3 Stöd till friluftsorganisationer 98 98 0 0,0 48 13:5 Insatser för den ideella sektorn 49 180 226 177 362,9 208 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 830 4 829 0 0,0 4 770 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 60 50 110 50 83,3 100 Övriga anslag 5 269 29 5 258 -11 -0,2 5 261 Summa 18 500 1 709 19 733 1 234 6,7 22 683 Utfallet uppgick till 19 733 miljoner kronor och blev 1 234 miljoner kronor (6,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 minskade utgifterna med 2 950 miljoner kronor (13,0 procent). Högre utgifter för kulturverksamhet än anvisat Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete blev 1 669 miljoner kronor, vilket är 218 miljoner kronor (15,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 650 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna med anledning av de restriktioner och allmänna råd som fanns i början av året pga. spridningen av covid-19. Det tillfälliga stödet betalades framför allt ut till aktörer verksamma inom musik och scenkonst. Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet uppgick till 1 720 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (2,3 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 40 miljoner kronor för att möjliggöra kulturverksamhet med anledning av spridningen av covid- 19. Under året har samtliga regioner i landet fått tillfälliga bidrag till sina regionala konst- och kulturverksamheter enligt kultursamverkansmodellen. De tre regionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne fick störst andel av de totala bidragen. Utfallet för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer uppgick till 805 miljoner kronor, vilket är 205 miljoner kronor (34,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 200 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna för konstnärer med anledning av spridningen av covid-19, vilket förklarar skillnaden mot budget. Konstnärsnämnden delade ut krisstipendier på 170 miljoner kronor till yrkesverksamma konstnärer. Dessutom fick Sveriges författarfond 30 miljoner kronor för att stödja författare och andra litterära upphovsmän. Något högre stöd till filmbranschen än anvisat Utfallet för anslaget 10:1 Filmstöd blev 628 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor (3,3 procent) högre än anvisat. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 20 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av de restriktioner och allmänna råd som medfört intäktsbortfall för biografer och andra aktörer inom filmbranschen. Stiftelsen Svenska Filminstitutet fick 480 miljoner kronor i filmstöd under året, vilket är 20 miljoner kronor högre än beräknat. Stiftelsen Svenska Filminstitutet har i uppdrag att fördela ut krisstöd enligt förordningen (2016:989) om statsbidrag till film till aktörer inom filmproduktion samt distribution och visning av film. Högre utgifter för ungdomsverksamhet jämfört med budget och 2021 Utfallet för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet blev 339 miljoner kronor. Det är 48 miljoner kronor (16,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 51 miljoner kronor (17,9 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 50 miljoner kronor för insatser för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna för många barn- och ungdomsorganisationers verksamhet med anledning av restriktionerna som fanns i början av året pga. spridningen av covid-19. Det beror framför allt på att utgifterna för stöd till ideella organisationernas arbete för barn och ungdomar på lokal nivå blev 31 miljoner kronor högre än budget och 34 miljoner kronor högre än föregående år. Dessutom blev utgifterna för stöd till barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet 17 miljoner kronor högre än budget och föregående år. Stöden har betalats ut enligt förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Stöd till idrotten fick 420 miljoner kronor i ändringsbudget Utfallet för anslaget 13:1 Stöd till idrotten uppgick till 2 787 miljoner kronor. Det är 420 miljoner kronor (17,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 420 miljoner kronor. Att utfallet blev högre beror i sin helhet på att Sveriges Riksidrottsförbund fått högre bidrag för att underlätta uppstart och ökat deltagande i idrottsverksamhet efter pandemin. Högre bidrag till allmänna samlingslokaler än budgeterat Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler uppgick till 111 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor (112,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 60 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna och möjliggöra verksamhet trots restriktioner som fanns i början av året pga. spridningen av covid-19. Att utfallet blev högre beror på att utgifterna för det tillfälliga organisationsbidraget till föreningar med allmänna samlingslokaler blev 60 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Bidragen har betalats ut enligt förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Högre utgifter än anvisat för stöd till den ideella sektorn Utfallet för anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn uppgick till 226 miljoner kronor, vilket är 177 miljoner kronor (362,9 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 180 miljoner kronor för att stödja humanitära insatser med anledning av Rysslands invasion av Ukraina samt stöd till organisationer som bedriver verksamhet riktade till personer i socialt särskilt utsatta situationer som blivit särskilt drabbade till följd av spridningen av covid- 19. Att utfallet blev högre beror på att stöden för insatser för människor från Ukraina som söker skydd i Sverige blev 100 miljoner kronor högre än anvisat. Bidragen har främst betalats ut enligt förordningen (2022:1212) om statsbidrag till vissa organisationer som arbetar med mottagande av människor från Ukraina som söker skydd i Sverige till bl.a. Sveriges Stadsmissioner. Stöd har även betalats ut enligt förordningen (2022:145) om statsbidrag med anledning av spridningen av covid-19 till vissa organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig till människor i socialt särskilt utsatta situationer. Utfallet blev 80 miljoner kronor högre än anvisat. Bland stödmottagarna finns t.ex. Svenska Röda Korset och Sveriges Stadsmissioner. Högre utgifter för särskilda insatser inom folkbildningen än anvisat Utfallet för anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen uppgick till 110 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor (83,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 50 miljoner kronor bl.a. för att stärka kunskaper i svenska för personer från Ukraina som sökt skydd i Sverige sedan Rysslands invasion av landet. Att utfallet blev högre beror framför allt på utbetalningar av stöd enligt förordningen (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. Stödet har betalats ut till Folkbildningsrådet som i sin tur har uppdrag att fördela ut statsbidrag till landets studieförbund. Dessa utbetalningar blev 48 miljoner kronor högre än riksdagen anvisade i den ursprungliga budgeten. Lägre krisstöd med anledning av covid-19 än föregående år Utfallet för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 10:1 Filmstöd samt 13:1 Stöd till idrotten blev sammantaget 3 025 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på att regeringens tillfälliga krisstöd till kultur- och idrottssektorn med anledning av spridningen av covid-19 blev lägre jämfört med föregående år. Den 1 april 2022 upphörde covid-19 att klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. Beställningsbemyndigande Tabell 3.53 UO 17 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 125 110 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 11 8 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 30 0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 183 170 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 40 32 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 20 20 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 196 153 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 90 77 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 212 0 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 40 35 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 15 14:2 Bidrag till tolkutbildning 120 99 Summa 1 082 720 3:5 (2021) Insatser för den ideella sektorn 19 Totalt 738 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 082 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 720 miljoner kronor, vilket är 362 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden. Avvikelsen för bemyndigandet för anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet beror på att Statens kulturråd valde att avvakta redovisningen av regeringsuppdraget om kultursamverkansmodellen den 1 oktober 2022. Uppdraget innebar en uppföljning av tidsbegränsade bidrag till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse 2017- 2021. Avvikelsen för bemyndigandet för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet beror på att åtagandena som normalt ingås i slutet av året ingicks i stället i början av 2023. Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick det till 19 miljoner kronor. Utlåning Tabell 3.54 UO 17 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2022-12-31 Kungliga Operan AB 126 96 Kungliga Dramatiska teatern AB 70 70 Nordiska museet 52 47 Tekniska museet 40 38 Summa 288 252 Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 288 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2022 var 252 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Konstnärsnämnden Konstnärsnämnden har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Konstnärsnämnden redovisar ett för lågt utestående åtaganden i redovisningen av beställningsbemyndigande för utgiftsområde 17, anslag 5:2, anslagspost 1 Visningsersättning samt bidrag åt bild- och formkonstnärer. Åtaganden som inte redovisas uppgår till 12 600 tusen kronor. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Nationalmuseum Nationalmuseum har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Nationalmuseum har inte återrapporterat en plan för att över tid upprätthålla ekonomisk balans i den avgiftsbelagda verksamheten Försäljning av varor i årsredovisningen, vilket är ett krav i regleringsbrevet för budgetåret 2022. Avsaknad av sådan plan är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Riksantikvarieämbetet har utan ett beställningsbemyndigande för 2022 fattat beslut om att betala ut bidrag från anslag under utgiftsområde 17 anslag 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, anslagspost 10 Riksantikvarieämbetet med 18 646 tusen kronor. Myndigheten har därmed överskridit sina befogenheter genom att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Statens centrum för arkitektur och design Statens centrum för arkitektur och design har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Statens centrum för arkitektur och design har i årsredovisningen en avvikelse på 122 procent mellan lånet i Riksgäldskontoret och värdet på anläggningstillgångarna. Anläggningstillgångarnas bokförda värde uppgår till 5 800 tusen kronor medan lån i Riksgäldskontoret uppgår till 2 610 tusen kronor. Avvikelsen är inte förenlig med 2 kap. 2 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2022:7 Operation Rädda branschen - statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin Riksrevisionen har granskat om regeringen och de bidragsgivande organisationerna har utformat och fördelat de granskade krisstöden på ett i huvudsak ändamålsenligt och effektivt sätt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin (skr. 2021/22:283) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:KrU4, rskr. 2022/23:30). RiR 2022:20 Statsbidraget till studieförbunden - kontroll och uppföljning Riksrevisionen har granskat kontrollen, uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden (Skr. 2022/23:50) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 3.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet. Anslag Tabell 3.55 UO 18 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 13 1 -12 -92,9 4 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 2 -41 -96,5 2 1:4 Boverket 316 2 328 11 3,6 330 1:6 Lantmäteriet 689 1 699 10 1,4 671 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 309 1 177 1 105 796 257,6 80 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 4 050 3 114 5 247 1 197 29,6 3 712 Övriga anslag 350 1 333 -17 -4,9 389 Summa 5 769 4 295 7 713 1 944 33,7 5 188 Utfallet uppgick till 7 713 miljoner kronor, vilket är 1 944 miljoner kronor (33,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade utgifterna med 2 525 miljoner kronor (48,7 procent). Bidrag till kommuner för hyresgarantier blev lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 2 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor (96,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att tillströmningen av ärenden gällande statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning blev lägre än beräknat i statens budget. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat bidrag för 88 garantier till 11 kommuner, jämfört med 89 garantier till 13 kommuner för 2021. Anslaget 1:4 Boverket anvisades ytterligare 2 miljoner kronor i ändringsbudget för Boverkets administrativa kostnader i samband med ett utökat omsättningsstöd till enskilda näringsidkare respektive handelsbolag (se anslagen 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och 1:26 Omsättningsstöd till handelsbolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv). Utfallet för anslaget 1:6 Lantmäteriet blev 699 miljoner kronor. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 1 miljon kronor för utökning av Lantmäteriets uppgifter gällande samhällets krisberedskap och det civila försvaret. Lägre utgifter för omstrukturering av kommunala bostadsföretag jämfört med budget och föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 1 miljon kronor, vilket är 12 miljoner kronor (92,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 3 miljoner kronor (77,5 procent) lägre. Det beror på att inga nya ansökningar om stöd kom in under 2022 och att det inte skedde några utbetalningar för infriande av tidigare åtaganden. Vid årets slut återstod ett tidigare ingånget avtal med en kommun och det utestående åtagandet uppgick till knappt 5 miljoner kronor. Högre utgifter för stöd till energieffektivisering och anordnande av bostäder jämfört med budget och föregående år Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus blev 1 105 miljoner kronor, vilket är 796 miljoner kronor (257,6 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 1 025 miljoner kronor högre. Genom riksdagens beslut om statens budget för 2022 stoppades möjligheten att ansöka om stöd för energieffektivisering av flerbostadshus efter den 31 december 2021. Det fick till följd att många nya ansökningar lämnades in under slutet av 2021. Behovet av anslag för att betala ut stöd för ansökningar som inkommit före 31 december 2021 blev större än ursprungligen beräknat och riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 1 177 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet blev 381 miljoner kronor (25,6 procent) lägre än totalt anvisat belopp om 1 486 miljoner kronor. Det beror på förseningar i genomförandet av beviljade projekt. Utfallet för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 5 247 miljoner kronor, vilket är 1 197 miljoner kronor (29,6 procent) högre än ursprungligen beräknat i statens budget. Utfallet blev 1 535 miljoner kronor (41,3 procent) högre jämfört med 2021. Genom riksdagens beslut om statens budget för 2022 stoppades möjligheten att ansöka om stöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande efter den 31 december 2021. Det fick till följd att många nya ansökningar lämnades in under slutet av 2021. Behovet av anslag för att betala ut stöd för ansökningar som inkommit före 31 december 2021 blev större än ursprungligen beräknat och riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 3 114 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet blev 1 917 miljoner kronor (26,8 procent) lägre än totalt anvisat belopp om 7 164 miljoner kronor. Det beror på att tilldelat beställningsbemyndigande har begränsat länsstyrelsernas möjligheter att bevilja ytterligare stöd. Tilldelat beställningsbemyndigande för anslaget uppgick till 9 300 miljoner kronor varav 70 miljoner kronor (0,8 procent) var outnyttjat vid årets slut. Vid utgången av 2022 fanns 371 färdighandlagda ärenden till ett belopp om ca. 7 300 miljoner kronor, där länsstyrelserna inte kunnat fatta beslut om beviljande. Beställningsbemyndigande Tabell 3.56 UO 18 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 13 5 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 1 815 1 144 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 9 300 9 230 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 20 18 Summa 11 147 10 397 1:7 (2018) Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 54 Totalt 10 451 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 11 147 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 10 397 miljoner kronor. Avvikelsen för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus beror på att inga ansökningar inkom till följd av avveckling av stödet. Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick det till 54 miljoner kronor. Garantier Tabell 3.57 UO 18 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2022-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 8 000 5 553 5 896 Summa 8 000 5 553 5 896 Övriga kontokrediter Tabell 3.58 UO 18 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2022-12-31 Krediter för garantiverksamheten¹ Obegränsad 0 Summa 0 ¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Boverket Boverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Boverket har ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställnings-bemyndigandet för: - utgiftsområde 9, anslag 4:5, anslagspost 7 Investeringsstöd till hyresbostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden - utgiftsområde 9, anslag 4:5, anslagspost 10 Investeringsstöd äldreområdet - utgiftsområde 18, anslag 1:8, anslagspost 3 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden efter slutåret 2025 uppgår totalt till 295 990 tusen kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2022:3 Fastighetsbildningen i Sverige - handläggningstider, avgifter och reformbehov. Riksrevisionen har granskat de statliga insatserna inom fastighetsbildningen i Sverige i syfte att ta reda på om de är effektiva. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om fastighetsbildningen (skr. 2021/22:265) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:CU4, rskr. 2022/23:38). RiR 2022:13 Konsumentverkets tillsyn av marknadsföring och avtalsvillkor. Riksrevisionen har granskat om Konsumentverket bedriver tillsyn av näringsidkares marknadsföring och avtalsvillkor på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Konsumentverkets tillsyn av marknadsföring och avtalsvillkor (skr. 2022/23:22) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 3.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning. Anslag Tabell 3.59 UO 19 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 2 061 -77 1 582 -479 -23,2 1 531 1:2 Transportbidrag 431 77 510 79 18,3 415 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 1 600 1 264 -336 -21,0 1 278 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021- 2027 650 1 -649 -99,8 Summa 4 742 0 3 357 -1 385 -29,2 3 224 Utfallet uppgick till 3 357 miljoner kronor, vilket är 1 385 miljoner kronor (29,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utgifterna 133 miljoner kronor (4,1 procent) högre. Lägre utgifter än beräknat för regionala utvecklingsåtgärder Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 1 582 miljoner kronor, vilket är 479 miljoner kronor (23,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror delvis på att programstarten för Fonden för en rättvis omställning försenats. Det beror också på att utgifterna för stöd till försäljningsställen för drivmedel i vissa landsbygdsområden blev lägre än beräknat. Anslaget minskades med 77 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera en ökning av anslaget 1:2 Transportbidrag. Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 blev 1 264 miljoner kronor, vilket är 336 miljoner kronor (21,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att projekten, till följd av spridningen av covid-19, inte har rekvirerat medel från fonden i den takt som beräknats. Utfallet för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027 blev 1 miljon kronor, vilket är 649 miljoner kronor (99,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att kommissionen fattade beslut om programmen senare än beräknat. Högre utgifter för transportbidrag jämfört med budget och föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 510 miljoner kronor, vilket är 79 miljoner kronor (18,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 95 miljoner kronor (23,0 procent) högre. Det beror bl.a. på högre utgifter för godstransporter än förväntat. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 77 miljoner kronor i ändringsbudget. Utgifterna för regionala utvecklingsåtgärder blev högre än föregående år Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 51 miljoner kronor (3,3 procent) högre jämfört med 2021. Det beror främst på att anslaget fr.o.m. 2022 även finansierar utgifter för ersättningar till regioner och Gotlands kommun för de uppgifter om regionalt utvecklingsarbete, enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar, som dessa övertagit från länsstyrelserna. Beställningsbemyndigande Tabell 3.60 UO 19 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 3 000 2 146 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 1 700 1 698 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027 2 300 547 Summa 7 000 4 392 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 7 000 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 392 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 608 miljoner kronor. Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför begränsade möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats. För anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027 har nivån på nya åtaganden blivit lägre på grund av att kommissionen fattat beslut om godkännande av programmen senare än beräknat. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2022:8 Den regionala utvecklingspolitiken - svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande Riksrevisionen har granskat regeringens organisering, styrning och uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken (skr. 2022/23:5) redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och de rekommendationer som riktats till regeringen i rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:NU8, rskr. 2022/23:122). 3.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård och havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö, klimat och samhällsbyggande bl.a. vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Anslag Tabell 3.61 UO 20 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Naturvårdsverket 645 1 656 11 1,7 603 1:3 Åtgärder för värdefull natur 2 064 -3 2 038 -26 -1,3 1 916 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 167 -11 735 -433 -37,1 652 1:8 Klimatbonus 3 510 3 900 6 905 3 395 96,7 4 810 1:10 Klimatanpassning 140 124 -16 -11,6 108 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 580 1 528 -51 -3,2 1 348 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 154 84 -70 -45,5 97 1:14 Skydd av värdefull natur 1 721 1 720 -1 0,0 1 670 1:16 Klimatinvesteringar 2 755 2 498 -257 -9,3 2 026 1:17 Klimatpremier 1 601 562 -1 039 -64,9 125 1:18 Stöd för gröna och trygga samhällen 200 157 -43 -21,6 149 1:19 Industriklivet 909 604 -305 -33,6 266 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 215 50 -165 -76,8 74 1:22 Kompetenslyft för klimatomställningen 100 18 -83 -82,5 1:23 Laddinfrastruktur 600 555 -45 -7,5 1:24 Biogasstöd 500 -50 216 -284 -56,7 Övriga anslag 3 092 10 3 063 -29 -0,9 2 882 Summa 20 952 3 847 21 511 560 2,7 16 725 Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 21 511 miljoner kronor och blev därmed 560 miljoner kronor (2,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 847 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 4 787 miljoner kronor (28,6 procent) högre. Spridningen av covid-19 fortsatte påverka saneringsarbete och anslaget för sanering Utfallet för anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 735 miljoner kronor, vilket är 433 miljoner kronor (37,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Med anledning av spridningen av covid-19 har bl.a. länsstyrelser och kommuner behövt omprioritera sin verksamhet och flera projekt försenats eller skjutits upp på grund av resursbrist, vilket också har gett effekter på arbetet 2022. En genomförd statsstödsgranskning från EU har också påverkat medelsanvändningen på anslaget under 2022, eftersom Naturvårdsverket under en period inte kunde fatta nya beslut om stöd innan vissa åtgärder var vidtagna. Klimatbonusen upphörde 8 november 2022 - utestående premier om maximalt 3,5 miljarder kronor Utfallet för anslaget 1:8 Klimatbonus blev 6 905 miljoner kronor. Det är 3 395 miljoner kronor (96,7 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 3 900 miljoner kronor eftersom antalet bilar som var berättigade till bonusen blev fler än beräknat, det ledde också till att utgifterna blev 2 095 miljoner kronor (43,6 procent) högre än föregående år. Under året utbetalades bonuspremier för 147 323 fordon, vilket är 24 092 fordon fler än 2021.Klimatbonusen ingår i det s.k. bonus-malus-systemet som infördes den 1 juni 2018. Systemet innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt. Utfallet för anslag 1:16 Klimatinvesteringar blev 2 498 miljoner kronor, vilket är 257 miljoner kronor (9,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att utbetalningarna till nya och befintliga åtgärder blev lägre än beräknat. Förseningar i produktionen av elbussar gav lägre utgifter än beräknat Anslaget 1:17 Klimatpremier finansierar b.la det statliga stödet elbusspremie som betalas ut till aktörer inom kollektivtrafiken som köper en elbuss. Utfallet för anslaget uppgick till 562 miljoner kronor. Det är 1 039 miljoner kronor (64,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Skillnaden beror främst på leveransproblem av fordonskomponenter, vilket har lett till långa leveranstider för elbussar, vilket i sin tur lett till färre ansökningar. Färre ansökningar av bidrag gav lägre utgifter än beräknat Utfallet för anslaget 1:19 Industriklivet uppgick till 604 miljoner kronor. Det är 305 miljoner kronor (33,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Att utfallet blev lägre beror på att söktrycket varit lägre än beräknat och att projekt är i uppstartsfasen. Utfallet för anslaget 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv uppgick till 50 miljoner kronor, vilket är 165 miljoner kronor (76,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på färre ansökningar av bidrag. Anledningen är bl.a. att vissa kommuner har inväntat förordningen om ändring (2022:1599) av förordningen (2018:213) om bidrag för skredsäkring vid Göta älv och att vissa kommuner har saknat bemanning att leda planerade åtgärdsprojekt. Utfallet för det nya anslaget 1:24 Biogasstöd uppgick till 216 miljoner kronor, vilket är 284 miljoner kronor (56,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Skillnaden beror på att ansökt belopp blev lägre än beräknat. Syftet med stödet är att öka produktionen av biogas och stärka producenternas konkurrenskraft. Biogasstödet finansierades tidigare med anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Klimatinvesteringarna högre jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 472 miljoner kronor (23,3 procent) högre jämfört med 2021. Totalt beviljades 970 av 2 034 ansökningar inom Klimatklivet, vilket är 247 fler än föregående år. Av de inkomna ansökningarna avser de flesta laddstationer och energikonvertering. Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Utfallet för anslag 1:17 Klimatpremier blev 437 miljoner kronor (348,4 procent) högre jämfört med föregående år. Klimatpremier är ett marknadsintroduktionsstöd för fordon med låga utsläpp av växthusgaser. Jämfört med 2021 har antalet fordon som mottagit stöd ökat från 186 till 578 vilket motsvarar en ökning på 311 procent. Utgifterna för det nya anslaget 1:23 Laddinfrastruktur uppgick till 555 miljoner kronor. Anslaget finansierar utgifter för stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon för tillgänglighet längs större vägar. Beställningsbemyndigande Tabell 3.62 UO 20 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:2 Miljöövervakning m.m. 150 44 1:3 Åtgärder för värdefull natur 600 472 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 2 065 626 1:5 Miljöforskning 102 84 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 620 416 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 400 109 1:13 Internationellt miljösamarbete 9 0 1:14 Skydd av värdefull natur 100 16 1:16 Klimatinvesteringar 6 175 6 158 1:17 Klimatpremier 850 436 1:19 Industriklivet 4 500 1 023 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 215 68 1:21 Driftstöd för bio-CCS 36 000 0 1:23 Laddinfrastruktur 1 000 863 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 2 000 1 766 Summa 54 786 12 081 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 54 786 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 12 081 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 42 705 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på anslaget 1:21 Driftstöd för bio-CCS där inga åtaganden ingåtts än, vilket beror på att verksamheten ännu inte har kommit i gång. Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 1 439 miljoner kronor och beror delvis på att länsstyrelserna fortsatt prioriterat arbetet med åtgärder relaterade till covid-19 varför antalet ansökningar om sanering blev lägre. Skillnaden för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar uppgick till 291 miljoner kronor och beror på de nya regelverken, vilka medför behov av kapacitetsuppbyggnad bl.a. avseende ny politik, nya processer och institutioner nationellt i utvecklingsländer. Det får som konsekvens att det tar längre tid innan avtal kan färdigställas. För anslaget 1:13 Internationellt miljösamarbete har det inte ingåtts några åtaganden, vilket beror på uteblivna insatser bl.a. till följd av avslutat kärntekniskt samarbetet med Ryssland. Skillnaden för anslaget 1:19 Industriklivet uppgick till 3 477 miljoner kronor, vilket beror på förseningar för flera större ansökningar. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Naturvårdsverket Naturvårdsverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Naturvårdsverket har ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 20, anslag 1:5, anslagspost 1 Miljöforskning. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden efter slutåret 2025 uppgår till 8 641 tusen kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2022:12 Statens insatser mot invasiva främmande arter Riksrevisionen har granskat om regeringens, Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens samt länsstyrelsernas insatser mot invasiva främmande arter har varit effektiva. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser mot invasiva främmande arter (skr. 2022/23:23) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RIR 2022:29 Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön Riksrevisionen har granskat om de statliga insatserna för att stödja kommunernas klimatanpassning av den byggda miljön är effektiva. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (skr. 2022/23:111) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 3.21 Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen och Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området. Anslag Tabell 3.63 UO 21 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Statens energimyndighet 419 2 433 13 3,2 352 1:2 Insatser för energieffektivisering 18 10 25 7 39,8 24 1:4 Energiforskning 1 433 1 470 37 2,6 1 482 1:6 Energimarknadsinspektionen 184 1 186 2 1,0 151 1:7 Energiteknik 578 210 -368 -63,7 809 1:8 Elberedskap 361 80 379 18 5,1 285 1:9 Avgifter till internationella organisationer 25 22 -3 -13,7 24 1:10 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m. 140 127 -13 -9,1 134 1:12 Kompensation för höga elpriser 8 970 8 915 8 915 Övriga anslag 97 96 -1 -1,0 134 Summa 3 255 9 063 11 862 8 608 264,4 3 395 Utfallet uppgick till 11 862 miljoner kronor och blev därmed 8 608 miljoner kronor (264,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 9 063 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 8 468 miljoner kronor (249,4 procent) högre. Färre beviljade ansökningar om solcellsstöd Utfallet för anslaget 1:7 Energiteknik uppgick till 210 miljoner kronor. Det är 368 miljoner kronor (63,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att färre ansökningar om solcellsstöd har beviljats. Det är länsstyrelserna som betalar ut stödet till slutmottagarna. Jämfört med föregående år blev utfallet 599 miljoner kronor lägre, vilket beror på att möjligheten att ansöka om solcellsstöd upphörde 2020. I stället är det sedan 2021 möjligt, för privatpersoner, att få en skattereduktion för grön teknik. Fokus på elförsörjningen på grund av förändrat säkerhetsläge Utfallet för anslag 1:8 Elberedskap uppgick till 379 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I enlighet med ändringsbudget under året anvisades anslaget 80 miljoner kronor för en ökad tillgång till reservkraft och reservmaterial på grund av en ökad risk för störningar i energiförsörjningen i Sverige till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Kompensation till hushåll för höga elpriser Anslaget 1:12 Kompensation för höga elpriser uppfördes i statens budget i februari 2022 med anledning av att elpriserna höjdes kraftigt under hösten och vintern 2021/2022. Anslaget anvisades 8 970 miljoner kronor i ändringsbudget för att kompensera hushåll med hög elförbrukning. Utfallet blev 8 915 miljoner kronor. Den högsta ersättningen ett hushåll kunde få var 2 000 kronor per månad för perioden december 2021 till mars 2022. Kompensationen betalades ut av Kammarkollegiet till elnätsföretagen som sedan överförde den till hushållen genom reducering av fakturabeloppen. Beställningsbemyndigande Tabell 3.64 UO 21 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion 35 6 1:4 Energiforskning 3 300 2 336 1:8 Elberedskap 2 000 1 058 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning 260 104 Summa 5 595 3 504 1:7 (2021) Energiteknik 1 044 1:9 (2021) Avgifter till internationella organisationer 14 Totalt 4 561 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 5 595 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 504 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 091 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:4 Energiforskning. och 1:8 Elberedskap. Det beror på att det för dessa två anslag finns behov av ett stort bemyndigande för att möjliggöra långsiktiga och omfattande åtaganden, som exempelvis storskaliga demonstrationsanläggningar kopplat till energiforskning och långa kontrakt som syftar till elberedskapshöjande åtgärder. Inom utgiftsområdet finns två äldre beställningsbemyndiganden, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 1 058 miljoner kronor. Utlåning Tabell 3.65 UO 21 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2022-12-31 Delägarlån eller borgen till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier 550 248 Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen 700 94 Summa 1 250 342 Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 250 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2022 var 342 miljoner kronor. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.66 UO 21 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2022-12-31 Affärsverket svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 650 0 Summa 1 650 0 Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 650 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnät finansierar sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2022 var intäkterna från kapacitetsavgifter fortsatt höga och därför fanns inget behov av upplåning. Utestående lån för 2022. 3.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället. Anslag Tabell 3.67 UO 22 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 31 930 57 29 277 -2 652 -8,3 27 381 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 30 402 742 29 106 -1 296 -4,3 28 864 1:3 Trafikverket 1 426 1 441 15 1,0 1 360 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 129 129 256 127 98,4 295 1:7 Trafikavtal 1 038 200 1 081 43 4,1 925 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 690 260 825 135 19,6 638 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 943 2 045 101 5,2 2 135 1:12 Transportstyrelsen 2 367 2 298 -70 -2,9 2 187 1:14 Trängselskatt i Göteborg 1 025 993 -32 -3,2 1 001 1:15 Sjöfartsstöd 1 550 1 331 -219 -14,1 1 182 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 299 177 -122 -40,7 122 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik 1 000 1 000 0 0,0 3 074 1:19 Lån till körkort 151 34 -117 -77,4 44 1:21 Obemannad luftfart 8 5 5 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 136 111 -26 -18,7 126 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 1 561 77 1 636 75 4,8 1 778 2:7 Digital förvaltning 196 163 -33 -17,0 66 Övriga anslag 1 120 6 1 100 -20 -1,8 919 Summa 76 965 1 479 72 878 -4 087 -5,3 72 097 Utfallet uppgick till 72 878 miljoner kronor och blev därmed 4 087 miljoner kronor (5,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 479 miljoner kronor. Jämfört med 2021 blev utgifterna 780 miljoner kronor (1,1 procent) högre. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs av endast den verksamhet som finansieras med anslag. Den största delen av utgifterna under utgiftsområdet återfinns under två trafikslagsöverskridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion. Senareläggning av projekt och miljökompensation för godstransporter på järnväg Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 29 277 miljoner kronor, vilket är 2 652 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på senareläggningar av olika projekt. I ändrings-budget anvisades anslaget 57 miljoner kronor varav 30 miljoner kronor anvisades för att stärka det civila försvaret genom ytterligare uppgifter för Trafikverket inom samordning och ledning i frågor om transportinfrastrukturen, vilket är en konsekvens av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 29 106 miljoner kronor, vilket är 1 296 miljoner kronor (4,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på senareläggningar av projekt bl.a. på grund av resursbrist kopplat till personal, maskiner och material. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 742 miljoner kronor. Av dessa avsåg 697 miljoner kronor utökad miljökompensaton för företag som tillhandahåller godstransporter på järnväg. Under året har Trafikverket betalat ut 807 miljoner kronor i miljökompensation. Resterande 72 miljoner kronor anvisades för tillgången till b.la drivmedel, bandvagnar och reservbroar på grund av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Utfallet för anslag 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser uppgick till 256 miljoner kronor, vilket är 127 miljoner kronor (98,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 129 miljoner kronor och ändamålet med anslaget utvidgades för att användas för ersättning för flyglinjer som inte upphandlas av staten. Utfallet för anslag 1:7 Trafikavtal uppgick till 1 081 miljoner kronor, vilket är 43 miljoner kronor (4,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget 200 miljoner kronor för bränslepriskompensation mellan Trafikverket och Destination Gotland AB. Dessa medel har inte förbrukats till fullo under året. TEN-bidrag Europeiska unionen (EU) ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU är en medfinansiering som utökar den totala ramen för Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 825 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor (19,6 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 260 miljoner kronor eftersom beloppet som belastar anslaget blev högre än beräknat. De största bidragen avsåg bidrag till fordonsägare för fordonsutrustning, ERTMS, som uppgick till 201 miljoner kronor och hamnbanan i Göteborg som uppgick till 127 miljoner kronor. Lägre sjöfartsstöd än beräknat Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick till 1 331 miljoner kronor, vilket är 219 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än anvisat i statens budget och beror på lägre fartygstrafik än beräknat. Utfallet för anslaget 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst uppgick till 177 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor (40,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Skillnaden beror på att projekt, investeringar och andra åtgärder delvis försenats på grund av resursbrist och förändrad planering. Utfallet för anslag 1:19 Lån till körkort uppgick till 34 miljoner kronor, vilket är 117 miljoner kronor (77,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på färre personer än beräknat ansökt om körkortslån. Under 2022 ansökte 8 400 personer om körkortslån, en minskning med 26 procent jämfört med året innan. Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan ökar jämfört med 2021 I tabell 3.68 och tabell 3.69 jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med utfallet för motsvarande anslag föregående år. Tabell 3.68 Utveckling av statens transportinfrastruktur Miljoner kronor 2022 2021 Investeringar i regional plan 2 566 2 628 Räntor och återbetalning av lån för järnvägar 1 347 1 389 Räntor och återbetalning av lån för vägar 271 274 Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet 549 515 Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan 14 109 13 222 Större väginvesteringar enligt nationell plan 4 124 3 942 Sjöfartsinvesteringar 396 Trimning och effektivisering samt miljöinvesteringar 3 339 2 918 Planering, stöd och myndighetsutövning 1 300 1 222 Övrigt 1 276 1 271 Summa anslag, utveckling av statens transportinfrastruktur 29 277 27 381 Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 29 277 miljoner kronor, vilket är 1 897 miljoner kronor (6,9 procent) högre än 2021. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen (nationell plan) för perioden 2018-2029. Dessa utgifter uppgick till 14 109 miljoner kronor, en ökning med 887 miljoner kronor (6,7 procent). Som exempel på namngivna objekt som ingår i den nationella planen och som öppnat för trafik under 2022 kan nämnas: 1 E14 Sundsvall-Bålberget 2 E18 Statlig följdinvestering, Arninge hållplats 3 Väg 642/678 Färjelägen Tynningöfärjan 4 Väg 226 Huddingevägen, oskyddade trafikanter 5 Hallsberg-Degerön, dubbelspår, etapp 1 6 Väg 25 Boasjön-Annerstad 7 Åstorp-Teckomatorp, etapp 2 och 3 och Marieholmsbanan Utgifterna för anskaffning och utveckling inom järnvägsinvesteringar blev 887 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Motsvarande utgifter inom väginvesteringar blev 183 miljoner kronor högre. Ett projekt med större förändring är Förbifart Stockholm, som haft en högre produktion än beräknat under året. Samtidigt har flera projekt senarelagts, vilket innebär att den totala ökningen jämfört med 2021 blev mindre än beräknat. Tabell 3.69 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur Miljoner kronor 2022 2021 Drift och underhåll av vägar 13 351 12 741 Bärighet och tjälsäkring av vägar 1 486 1 501 Bidrag för drift av enskild väg 1 307 1 260 Drift, underhåll och trafikledning på järnväg 12 231 12 678 Forskning och innovation 300 306 Övrigt 432 377 Summa anslag, vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 29 106 28 864 Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 29 106 miljoner kronor. Det är 242 miljoner kronor (0,8 procent) högre jämfört med föregående år. Utgifterna för vidmakthållande väg blev 641 miljoner kronor (4,1 procent) högre och uppgick till 16 143 miljoner kronor. Samtidigt blev utgifterna för vidmakthållande järnväg 392 miljoner kronor (3,0 procent) lägre. Lägre bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik uppgick till 1 000 miljoner kronor, vilket är 2 074 miljoner kronor (67,5 procent) lägre än föregående år. För 2022 beslutade riksdagen att minska budgeten för anslaget med 2 000 miljoner kronor. Anslaget finansierar bidrag till regionala kollektivtrafikmyndigheter för minskade biljettintäkter med anledning av spridningen av covid-19. Den 1 april 2022 upphörde covid-19 att klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. Beställningsbemyndigande Tabell 3.70 UO 22 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 115 900 101 163 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 35 800 29 829 1:7 Trafikavtal 4 000 2 427 1:11 Trängselskatt i Stockholm 52 500 51 157 1:14 Trängselskatt i Göteborg 12 200 10 563 1:19 Lån till körkort 300 38 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 300 163 2:3 Grundläggande betaltjänster 45 32 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 540 282 Summa 221 585 195 654 1:16 (2021) Internationell tågtrafik 282 Totalt 195 936 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 221 585 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 195 654 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 25 931 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur, 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och 1:7 Trafikavtal. För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 14 737 miljoner kronor. Det beror bl.a. på senareläggningar av projekt för trimning och effektivisering där kontrakt tecknats senare år än planerat. För järnvägsinvesteringar har flera större kontrakt som skulle ha tecknats 2022 förskjutits till 2023. För anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur är skillnaden 5 971 miljoner kronor. Det beror bl.a. på att åtgärder för bärighet och tjälsäkring har senarelagts. För anslaget 1:7 Trafikavtal är skillnaden 1 573 miljoner kronor. Det beror på att jämfört med planerat tecknades inga nya kontrakt under 2022. För anslaget 1:19 Lån till körkort uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 262 miljoner kronor. Det beror på den låga efterfrågan av detta lån. Utlåning Tabell 3.71 UO 22 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2022-12-31 A-train AB¹ 1 000 783 SVEDAB AB² 5 830 5 670 Summa 6 830 6 453 Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. ¹ Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436. ² Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB är 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser, exklusive räntor och mervärdesskatt. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 6 830 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2022 var 6 453 miljoner kronor. Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB (SVEDAB), får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet uppgick vid utgången av 2022 till 5 670 miljoner kronor. Enligt Svedab AB uppgick mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 2 004 miljoner kronor i löpande priser, fram till den 31 december 2020. Utnyttjad ram exklusive dessa poster var därmed 3 400 miljoner kronor i löpande priser, vilket motsvarades av 3 186 miljoner kronor i 2009 års priser. Garantier Tabell 3.72 UO 22 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2022-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiets upplåning¹ Obegränsad 8 467 8 467 Kapitaltäckningsgaranti Arlandabanan Infrastructure AB² 1 668 1 668 Kapitaltäckningsgaranti SVEDAB³ 5 503 5 503 Pensionsgaranti Posten AB (inkl. Posten Logistik AB, Posten Meddelande AB)4 Obegränsad 4 833 4 833 Garantikapital Eurofima5 CHF 42 470 CHF 42 470 Kreditgarantier för lån till flygföretag6 5 000 146 146 Kreditgaranti Eurofima7 CHF 52 587 CHF 52 587 Summa 21 674 21 674 ¹ Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. ² Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97. ³ Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50. 4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2016. 5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar. 6 Prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188. 7 Prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116 och 26 § i Eurofimas statuter. Källa: Valutakurs från Riksbanken per den 30 december 2022, CHF = 11,2914. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.73 UO 22 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2022-12-31 Vissa infrastrukturprojekt 57 926 54 344 Sjöfartsverkets lån i eller utanför Riksgäldskontoret 100 0 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 500 0 Summa 59 526 54 344 Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 59 526 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2022 var 54 344 miljoner kronor. Övriga kontokrediter Tabell 3.74 UO 22 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2022-12-31 Krediter för garantiverksamheten¹ Obegränsad 0 Transportstyrelsens behov av rörelsekapital för transfereringar 1 600 1 429 Summa 1 429 ¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2022:24 Transportstyrelsens tillsyn - styrning och prioritering Riksrevisionen har granskat Transportstyrelsens tillsyn. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn (skr. 2022/23:68) redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2022:27 Kvalitetsavgifter och regressrätt - statens insatser för att motverka tågförseningar Riksrevisionen har granskat om de två styrmedlen kvalitetsavgifter och regressrätt effektivt bidrar till att minska tågförseningar. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt (skr. 2022/23:96) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 3.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och jakt samt rennäring och samefrågor. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning. Anslag Tabell 3.75 UO 23 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:2 Insatser för skogsbruket 706 542 -164 -23,2 662 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 183 84 229 46 25,1 484 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 53 48 -5 -8,7 32 1:10 Gårdsstöd m.m. 6 982 563 7 438 456 6,5 6 946 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 167 101 -66 -39,3 129 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 36 40 49 13 35,6 12 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 204 -5 176 -28 -13,8 174 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 783 1 936 5 077 1 294 34,2 3 195 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 4 088 94 3 066 -1 022 -25,0 2 705 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 42 50 25 -17 -40,6 251 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 126 10 136 10 7,8 120 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 135 2 135 0 0,0 2 170 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter 73 9 64 -9 -12,2 102 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 15 10 15 0 -1,2 25 Övriga anslag 3 050 3 2 832 -218 -7,1 2 624 Summa 21 645 2 794 21 935 290 1,3 19 630 Utfallet uppgick till 21 935 miljoner kronor, vilket är 290 miljoner kronor (1,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade utgifterna inom utgiftsområdet med 2 305 miljoner kronor (11,7 procent). Statens ersättningsskyldighet till skogsägare blev lägre än budget och 2021 Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket uppgick till 542 miljoner kronor, vilket är 164 miljoner kronor (23,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 120 miljoner kronor (18,1 procent) lägre. Under 2020 fastslog Mark- och miljödomstolen flera domar om skogsägares rätt till intrångsersättning. Tidigare hade skogsägarna nekats tillstånd att avverka fjällnära skog på grund av höga naturvärden. Kostnaderna för intrångsersättning uppgick till 186 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor lägre än 2021. Det beror i huvudsak på att ersättningarna för 2022 har omfattat mindre areal, vilket medförde lägre ersättningsbelopp per ärende jämfört med statens budget och föregående år. Högre utgifter för att bekämpa smittsamma djursjukdomar än anvisat Utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar blev 229 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (25,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 84 miljoner kronor, framför allt för att kontrollera de sällskapsdjur som flyktingarna från Ukraina har med sig. Kontrollerna genomförs för att säkerställa en tillfredsställande säkerhetsnivå för människors och djurs hälsa i samband med förflyttningen. Under 2022 fattades beslut i ca 1 500 ärenden gällande villkor för hantering av sällskapsdjur från Ukraina. Det förklarar varför utgifterna blev högre. Högre utgifter för gårdsstödet jämfört med budget och föregående år Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. uppgick till 7 438 miljoner kronor. Det är 456 miljoner kronor (6,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 493 miljoner kronor (7,1 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 563 miljoner kronor till följd av fler utbetalningar, men även på grund av att den svenska kronan försvagades mot euron, vilket förklarar skillnaden mot budget och föregående år. Lägre interventionsutgifter än anvisat och 2021 Utfallet för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. uppgick till 101 miljoner kronor, vilket är 66 miljoner kronor (39,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 27 miljoner kronor (21,2 procent) lägre. Det beror framför allt på att handläggningstiden för skolmjölksstöden har ökat och utbetalda stöd skedde i en lägre omfattning än beräknat. Både kommunala och fristående skolor kan ansöka om skolmjölksstödet som syftar till att ge elever möjlighet att dricka mjölk i skolan. Ansökningar om skolmjölksstödet baseras fr.o.m. den 1 augusti 2022 på faktisk kvantitet av dryckesmjölk. Tidigare baserades ansökningarna på s.k. fördelningsnycklar. Tillfälligt stöd till yrkesfisket medför högre utgifter än anvisat och 2021 Utfallet för anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk blev 49 miljoner kronor. Det är 13 miljoner kronor (35,6 procent) högre än anvisat i statens budget och 37 miljoner kronor (307,5 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 40 miljoner kronor som ett tillfälligt ekonomiskt stöd till yrkesfisket som drabbats av höga drivmedelspriser. Det är i enlighet med Europeiska kommissionens meddelande om tillfällig krisram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina. Utgifterna för det tillfälliga stödet uppgick till 29 miljoner kronor, vilket förklarar skillnaden jämfört med budget och föregående år. Tillfälligt stöd till lantbrukare medför högre utgifter än anvisat och 2021 Utfallet för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur uppgick till 5 077 miljoner kronor. Det är 1 294 miljoner kronor (34,2 procent) högre än anvisat i statens budget och 1 882 miljoner kronor (58,9 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 1 936 miljoner kronor, främst för ett tillfälligt ekonomiskt stöd till lantbrukare som drabbats av höjda priser på insatsvaror under året med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Det högre utfallet består i huvudsak av utgifter för det tillfälliga stödet som betalats ut enligt förordningen (2022:1365) om statligt stöd för ökade kostnader i jordbrukssektorn. Lägre utgifter för landsbygdsprogrammet än anvisat Utfallet för 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur uppgick till 3 066 miljoner kronor, vilket är 1 022 miljoner kronor (25,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 94 miljoner kronor motsvarande EU:s finansiering för ekonomiskt stöd till jordbrukare som drabbats av höjda priser på insatsvaror och utfallet för detta uppgick till 93 miljoner kronor. Det lägre utfallet jämfört med budget beror i huvudsak på att utgifterna för landsbygdsprogrammet blev lägre än beräknat eftersom landsbygdsprogrammet 2014- 2020 har förlängts med två år, vilket innebär att utbetalningar kan ske t.o.m. 2025 och bidragit till det låga utnyttjandet under året. Biogasstödet har bytt utgiftsområde under 2022 Utfallet för anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket blev 25 miljoner kronor. Det är 17 miljoner kronor (40,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 226 miljoner kronor (90,0 procent) lägre. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 50 miljoner kronor för stöd till metangasreducering genom en metangasreduceringspremie. Utgifterna för stödet uppgick till 51 miljoner kronor. Utfallet för stöd till produktion av biogas som ska användas som biodrivmedel blev -45 miljoner kronor. Det negativa utfallet beror på återbetalningar av biogasstöd som betalades ut för 2020 och 2021. Återbetalningarna har gjorts av de stödmottagare som inte producerade biogas i den omfattning som de fått stöd för och var därmed inte berättigade till stödet. Utgifterna för motsvarande stöd till produktion av biogas redovisas fr.o.m. 2022 mot anslaget 1:24 Biogasstöd inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård vars utfall blev 216 miljoner kronor. Det påverkar jämförelsen både mot budget och föregående år. Utgifterna för att bekämpa smittsamma djursjukdomar blev lägre än 2021 Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 254 miljoner kronor (52,6 procent) lägre. Det beror framför allt på att det var väsentligt färre besättningar som drabbades av fågelinfluensa jämfört med 2021, vilket ledde till att utgifter i samband med hanteringen av och ersättningar till djurägare för fågelinfluensa blev lägre. Även antalet salmonellaärenden bland grisar blev färre, vilket också bidrog till att utgifterna blev lägre än 2021. Beställningsbemyndigande Tabell 3.76 UO 23 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:2 Insatser för skogsbruket 100 46 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 110 50 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 13 11 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 101 95 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 47 28 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 138 1 799 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 629 2 584 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1 600 1 204 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021-2027 76 0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021-2027 205 0 Summa 7 018 5 817 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 7 018 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 5 817 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 201 miljoner kronor. Utestående åtaganden på bemyndigandet för anslaget 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning har påverkats av att projekt inom EU:s nya ramprogram Horisont Europa har långa planeringstider till utlysning och projektstart. Anslagen 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021-2027 och 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021-2027 avser finansieringen av det sjuåriga nationella programmet för genomförandet av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden 2021-2027. Programmet godkändes av Europeiska kommissionen den 4 augusti 2022 men öppnades först den 1 december 2022. Myndigheten hann därmed inte fatta några beslut om stöd under 2022, varför bemyndigandena inte har nyttjats. 3.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, samt utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Anslag Tabell 3.77 UO 24 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 540 3 510 -31 -0,9 3 568 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 997 997 0 0,0 1 069 1:4 Tillväxtverket 664 270 931 267 40,3 961 1:5 Näringslivsutveckling 816 730 -86 -10,6 729 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 19 17 26 7 38,8 15 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 1 1 976 476 475 47 500,0 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 -18 100,0 0 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 124 -292 -657 -180,0 7 837 1:23 Brexitjusteringsreserven 386 2 -384 -99,6 1:24 Omställningsstöd 2 000 1 391 1 391 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare 520 276 276 1:26 Omsättningsstöd till handelsbolag 80 41 41 1:27 Evenemangsstöd 2 000 43 43 2:3 Exportfrämjande verksamhet 361 50 406 45 12,5 337 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 47 147 47 46,8 95 1:23 (2021) Stöd till enskilda näringsidkare 0 2 057 1:24 (2021) Omställningsstöd -440 -440 9 932 1:25 (2021) Researrangörslån 0 113 1:26 (2021) Stöd till handelsbolag 0 364 1:27 (2021) Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag 7 7 1 259 1:28 (2021) Evenemangsstöd 25 25 72 Övriga anslag 1 988 1 1 998 10 0,5 1 999 Summa 9 255 7 085 10 274 1 019 11,0 30 407 Utfallet uppgick till 10 274 miljoner kronor, vilket är 1 019 miljoner kronor (11,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 20 133 miljoner kronor (66,2 procent) lägre. Högre utgifter för Tillväxtverket jämfört med ursprunglig beräkning Utfallet för anslaget 1:4 Tillväxtverket blev 931 miljoner kronor, vilket är 267 miljoner kronor (40,3 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Det beror främst på att Tillväxtverkets kostnader för administration av stöd vid korttidsarbete blev högre än beräknat. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 270 miljoner kronor i ändringsbudget för Tillväxtverkets handläggning av ärenden om stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 730 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor (10,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter än beräknat för insatser för näringslivsutveckling vid Statens energimyndighet respektive Tillväxtverket. Utfallet för anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag blev 26 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (38,8 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 17 miljoner kronor för genomlysning av Apotek Produktion & Laboratorier AB samt för att täcka beräknade ökade utgifter för extern rådgivning. Det blev inte något utfall för anslaget 1:19 Finansiering av rättegångskostnader. I statens budget anvisades 18 miljoner kronor. Anslaget ska finansiera Konkurrensverkets rättegångskostnader för mål och ärenden där myndigheten för talan eller som avser överklagande av myndighetens beslut. Utfallet på anslaget beror på utfallet av de processer som avgjorts i domstol. Anslaget behöver inte utnyttjas om Konkurrensverket vinner framgång i domstol och utgifterna kan därför variera betydligt mellan olika år. Utfallet för det nya anslaget 1:23 Brexitjusteringsreserven blev 2 miljoner kronor, vilket är 384 miljoner kronor (99,6 procent) lägre än beräknat i statens budget. Anslaget ska användas för stöd till verksamheter som bedriver handel med Storbritannien samt statliga myndigheter som fått ökade kostnader på grund av Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen. Utfallet blev lägre än beräknat då verksamheten har varit i ett uppbyggnadsskede. Under året har tio beslut fattats men inga utbetalningar av stöd ägde rum. Därför har endast förvaltningskostnader belastat anslaget 2022. Utgifterna för kapitalinsatser blev högre än ursprungligt beräknat och föregående år Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag blev 476 miljoner kronor, vilket är 475 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet blev 476 miljoner kronor högre jämfört med 2021. Utfallet avser i sin helhet kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget. Svenska rymdaktiebolaget är helägt av staten och har i uppdrag att bedriva rymdverksamhet med kommersiell inriktning. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 476 miljoner kronor för omställning av Svenska rymdaktiebolagets verksamhet i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet (prop. 2021/22:99, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:66). I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 1 500 miljoner kronor för konvertering av statens lånefordringar respektive hybridinstrument i SAS AB (publ) till aktier. Konverteringen är en del av bolagets plan för att stärka sin finansiella ställning. Det blev inte någon konvertering under 2022 och därför utnyttjades inte de medel som anvisats för detta. Lägre utfall för stöd vid korttidsarbete än beräknat och föregående år Utfallet för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev -292 miljoner kronor, vilket är 657 miljoner kronor lägre än de 365 miljoner kronor som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 8 129 miljoner kronor lägre. Det negativa utfallet beror på att återbetalningar samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd blev högre än årets utbetalda stöd. Tillväxtverket beslutade om 12 739 återkrav motsvarande 3 542 miljoner kronor. Anslaget anvisades ytterligare 124 miljoner kronor i ändringsbudget då kostnaderna beräknades öka pga. tillfälligt slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete. Det innebär bl.a. att en arbetsgivare som tidigare har fått stöd åter ges möjlighet att ansöka om stöd vid korttidsarbete. Utgifter för stöd till följd av spridningen av covid-19 blev lägre jämfört med anvisat belopp och föregående år På grund av smittspridningen av covid-19 beslutade riksdagen i ändringsbudget att utöka stödperioderna för vissa stöd som införts tidigare år. Det medförde att fyra nya anslag fördes upp i statens budget: 1:24 Omställningsstöd, 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare, 1:26 Omsättningsstöd till handelsbolag och 1:27 Evenemangsstöd. Utgifter för de utökade stödperioderna redovisas på de nya anslagen. Utgifter för motsvarande stöd för tidigare stödperioder redovisas i förekommande fall på de äldre anslagen 1:24 (2021) Omställningsstöd, 1:23 (2021) Stöd till enskilda näringsidkare, 1:26 (2021) Stöd till handelsbolag och 1:28 (2021) Evenemangsstöd. I analysen kommenteras utfallet för dessa äldre anslag i anslutning till motsvarande nya anslag. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att föra upp det nya anslaget 1:24 Omställningsstöd i statens budget på grund av utökade stödperioder för omställningsstödet. Omställningsstödet kunde sökas av företag vars nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19. Anslaget anvisades 2 000 miljoner kronor för att finansiera utgifter för stöd avseende perioden december 2021 till och med februari 2022 samt en eventuell utökning av stödet även för mars 2022. Utfallet blev 1 391 miljoner kronor, vilket är 609 miljoner kronor (30,5 procent) lägre än anvisat belopp. Det beror på att företag inte har ansökt om stöd i den omfattning som beräknades. Under 2022 inkom totalt 8 273 ansökningar, vilket är en minskning med 84,1 procent jämfört med föregående år. Utfallet för det äldre anslaget 1:24 (2021) Omställningsstöd blev -440 miljoner kronor, vilket är 10 371 miljoner kronor lägre jämfört med 2021. Utfallet är negativt vilket förklaras av inbetalda återkrav. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att föra upp det nya anslaget 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare på grund av utökade stödperioder för omsättningsstödet till enskilda näringsidkare. Stödet kunde sökas av enskilda näringsidkare vars nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid- 19. Anslaget anvisades 520 miljoner kronor för att finansiera utgifter för stöd avseende perioden december 2021 till och med februari 2022 samt en eventuell utökning av stödet även för mars 2022. Utfallet blev 276 miljoner kronor, vilket är 244 miljoner kronor (46,9 procent) lägre än anvisat belopp. Det beror främst på att enskilda näringsidkare inte har ansökt om stöd i den omfattning som beräknades. Totalt inkom 6 229 ansökningar om stöd vilket är en minskning med 78,8 procent jämfört med 2021. Det blev inte något utfall för det äldre anslaget 1:23 (2021) Stöd till enskilda näringsidkare, vilket är 2 057 miljoner kronor lägre jämfört med 2021. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att föra upp det nya anslaget 1:26 Omsättningsstöd till handelsbolag på statens budget på grund av utökade stödperioder för omsättningsstödet till handelsbolag. Stödet kunde sökas av handelsbolag, inklusive kommanditbolag, som har minst en fysisk delägare när bolagets nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19. Anslaget anvisades 80 miljoner kronor för att finansiera utgifter för stöd avseende perioden december 2021 till och med februari 2022 samt en eventuell utökning av stödet även för mars 2022. Utfallet blev 41 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor (48,7 procent) lägre än anvisat belopp. Det beror främst på att handelsbolag inte har ansökt om stöd i den omfattning som beräknades. Totalt inkom 550 ansökningar om stöd vilket är en minskning med 75,2 procent jämfört med 2021. Det blev inte något utfall för det äldre anslaget 1:26 (2021) Stöd till handelsbolag, vilket är 364 miljoner kronor lägre jämfört med 2021. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att föra upp det nya anslaget 1:27 Evenemangsstöd på statens budget på grund av utökade stödperioder för evenemangsstödet. Stödet kunde sökas av arrangörer som hade planerat för evenemang vilka senare inte gick att genomföra till följd av restriktioner på grund av covid-19. Anslaget fick även användas för utgifter för stöd till underleverantörer till en sådan arrangör. Anslaget anvisades totalt 2 000 miljoner kronor för att finansiera utgifter för stöd avseende perioden december 2021 till och med juni 2022. Utfallet blev 43 miljoner kronor, vilket är 1 957 miljoner kronor (97,9 procent) lägre än totalt anvisat belopp. Det beror på att arrangörer och underleverantörer till dessa inte har ansökt om evenemangsstöd i den omfattning som beräknades. Under 2022 inkom totalt 426 ansökningar och det totalt ansökta beloppet uppgick till 85 miljoner kronor. Föregående år inkom totalt 320 ansökningar och det totalt ansökta beloppet uppgick till 115 miljoner kronor. Utfallet för det äldre anslaget 1:28 (2021) Evenemangsstöd blev 25 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor (65,2 procent) lägre jämfört med 2021. Utfallet avser stödperioder till och med 2021. Högre utgifter för exportfrämjande verksamhet jämfört med budget och föregående år Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet blev 406 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor (12,5 procent) högre än anvisat i statens budget. Utfallet blev 69 miljoner kronor (20,5 procent) högre jämfört med 2021. Det beror främst på högre kostnader än beräknat för avveckling av den svenska paviljongen vid världsutställningen Expo2020 i Dubai. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 50 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet för anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning blev 147 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor (46,8 procent) högre än vad som riksdagen anvisade i statens budget. Utfallet blev 52 miljoner kronor (54,3 procent) högre jämfört med 2021. Anslaget används för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuella underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). Underskottet i CIRR-systemet år 2021 blev högre än föregående år och vad som beräknades i statens budget. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 47 miljoner kronor i ändringsbudget. Lägre utgifter för researrangörslån jämfört med föregående år Det blev inte något utfall för anslaget 1:25 (2021) Researrangörslån, vilket är 113 miljoner kronor lägre jämfört med 2021. Det beror på att denna utlåningsform har upphört. Efter den 31 augusti 2021 har det inte varit möjligt att ansöka om researrangörslån. Utfallet för anslaget 1:27 (2021) Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag blev 7 miljoner kronor, vilket är 1 252 miljoner kronor (99,4 procent) lägre jämfört med 2021. Det beror på att stödet har upphört. Det har inte varit möjligt att ansöka om stöd efter den 30 september 2021. Utfallet avser beviljade ansökningar från 2021 då det inkom 14 824 ansökningar om stöd. Beställningsbemyndigande Tabell 3.78 UO 24 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 694 3 424 1:5 Näringslivsutveckling 421 72 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 5 1:14 Konkurrensforskning 9 9 1:23 Brexitjusteringsreserven 153 1 Summa 4 282 3 512 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 282 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 512 miljoner kronor. För anslaget 1:5 Näringslivsutveckling uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 349 miljoner kronor, vilket i huvudsak beror på att beslut om IPCEI vätgas, elektromobilitet och verksamhetsbidrag till näringslivsfrämjande aktörer inte fattats i planerad omfattning. För anslaget 1:23 Brexitjusteringsreserven uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 152 miljoner kronor. Differensen beror i huvudsak på att verksamheten kom i gång sent på året och endast ett fåtal ansökningar hunnit beviljas. Utlåning Tabell 3.79 UO 24 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2022-12-31 Civila flygutvecklingsprojekt¹ 1 110 37 AB Svensk Exportkredits lån i Riksgäldskontoret för systemet med statsstödda exportkrediter 175 000 0 SAS-koncernen 1 500 1 500 Summa 177 610 1 537 Anm. Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. ¹ Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 177 610 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2022 var 1 537 miljoner kronor. Garantier Tabell 3.80 UO 24 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2022-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Exportkreditgarantier 475 000 276 736 306 990 Gröna kreditgarantier 50 000 1 040 2 400 Investeringsgarantier 10 000 0 0 Grundfondsförbindelse Svenska skeppshypotekskassan¹ 350 350 350 Grundfondsförbindelse Fonden för den mindre skeppsfarten² 55 55 55 Pensionsgaranti Sveaskog AB³ Obegränsad 361 361 Pensionsgaranti Vattenfall AB³ Obegränsad 850 850 Pensionsgaranti Nordea AB (inkl. Postgirot)³ Obegränsad 88 88 Pensionsgaranti Svenska Skogsplantor³ Obegränsad Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska Forskningsinsitut³ Obegränsad 13 13 Pensionsgaranti Teracom³ Obegränsad 1 1 Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB³ Obegränsad 3 3 Kreditgarantier för lån till företag4 50 000 567 567 Kreditgaranti för att säkra tillgången av råvaror 3 000 0 0 Summa 280 064 311 678 ¹ Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan. ² Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273. ³ I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden den 31 december 2015. 4 Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr, 2020/21:175-181. Övriga kontokrediter Tabell 3.81 UO 24 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2022-12-31 Krediter för garantiverksamheten¹ Obegränsad 0 Summa 0 ¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Tillväxtverket Tillväxtverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2022. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Tillväxtverket har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 19, anslag 1:3, anslagspost 2 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014- 2020. Bemyndiganderamen uppgår till 1 700 000 tusen kronor medan utestående åtaganden uppgår till 1 702 088 tusen kronor. Överskridandet framgår inte av årsredovisningen. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2022:18 Statliga insatser för att stimulera investeringar i datacenter Riksrevisionen har granskat de statliga insatserna för att stimulera investeringar i datorhallar. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga insatser för att stimulera investeringar i datorhallar (skr. 2022/23:36) redovisat vilka åtgärder som vidtagits och vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:NU11, rskr 2022/23:136). 3.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområdet omfattar hälften av statens bidrag till kommuner och landsting. Resterande bidrag från staten till kommunerna redovisas under andra utgiftsområden (se bilaga 2). Anslag Tabell 3.82 UO 25 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 151 223 151 223 0 0,0 148 511 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 4 718 175 4 893 175 3,7 4 717 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 7 0 0,0 7 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 250 125 299 49 19,8 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 300 300 0 0,0 1:6 Tillfälligt stöd för ökade kostnader för finansiering 300 300 300 Summa 156 498 600 157 022 524 0,3 153 235 Utfallet uppgick till 157 022 miljoner kronor och blev därmed 524 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 ökade utgifterna med 3 787 miljoner kronor (2,5 procent). Tillskott till kommuner och regioner Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel, men också med avgifter från vissa kommuner och regioner. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004: 881) om kommunalekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick till 151 223 miljoner kronor, vilket är 2 711 miljoner kronor högre än 2021. Bidragen till kommunerna uppgick till 107 272 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 869 miljoner kronor (1,8 procent). Bidragen till regionerna uppgick till 43 951 miljoner kronor, en ökning med 843 miljoner kronor (2,0 procent). Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Utgifterna för anslaget uppgick till 4 893 miljoner kronor, vilket är 175 miljoner kronor (3,7 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget 175 miljoner kronor på grund av att kostnaderna bedömdes överstiga den ursprungliga anslagsnivån. Tillfälliga stöd till enskilda kommuner och regioner Utfallet för anslag 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner uppgick till 299 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (19,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Statsbidrag ges för kommunala åtgärder för en ekonomi i balans. För att kunna betala ut medel i samband med beslut tillfördes anslaget ytterligare 125 miljoner kronor i enlighet med ändringsbudget. Detta är en tidigareläggning och anslaget kommer att minskas med motsvarande under kommande två år. Anslaget 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner uppgick till 300 miljoner kronor och är nytt för 2022. Stödet fördelas till de 70 kommuner som får störst bidrag per invånare från det kommunala utjämningssystemet eller har färre än 9 000 invånare, totalt 88 kommuner. Den 1 januari 2022 började den nya lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut att gälla. Det innebär att kreditinstitut ska betala riskskatt till staten om summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde. Kommuninvest omfattades av den nya skatten, men under 2022 beslutade riksdagen att Kommuninvest inte bör omfattas av riskskatten fr.o.m. 2023. I ändringsbudget beslutade riksdagen att kompensera kommuner för de ökade kostnaderna som riskskatten medförde för 2022. Därför uppfördes anslaget 1:6 Tillfälligt stöd för ökade kostnader för finansiering i statens budget (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459). Ersättningen uppgick till 300 miljoner kronor och belastade anslaget. Beställningsbemyndigande Tabell 3.83 UO 25 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2022-12-31 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 500 299 Summa 500 299 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 500 miljoner kronor. Under året har åtaganden om 299 miljoner kronor ingåtts. Skillnaden beror på att det beslutande organet hos Kammarkollegiet inte har beviljat mer medel då de inkomna ansökningarna inte levt upp till de krav som ställts på kommunerna för att få medel beviljat. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2022:1 Statens finansiering av kommunerna - fördelningen av den kommunala fastighetsavgiften och riktade statsbidrag Riksrevisionen har granskat om fördelningen av intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften och riktade statsbidrag mellan kommunerna är förenlig med målet om likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och konstaterar att fördelningen i hög utsträckning överensstämmer med målet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens finansiering av kommunerna (skr. 2021/22:248) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2022/23:FiU13, rskr. 2022/23:15). 3.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Anslag Tabell 3.84 UO 26 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Räntor på statsskulden 12 000 10 500 27 088 15 088 125,7 -1 388 1:2 Oförutsedda utgifter 10 3 -7 -68,4 1 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 64 -81 -55,7 88 Summa 12 155 10 500 27 155 15 000 123,4 -1 298 Utfallet för utgiftsområdet blev 27 155 miljoner kronor, vilket är 15 000 miljoner kronor (123,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna blev 28 453 miljoner kronor högre än 2021. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet. Anslaget påverkas inte av myndighetens nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning. Ränteutgifterna blev högre än beräknat och föregående år Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 27 088 miljoner kronor, vilket är 15 088 miljoner kronor högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 28 475 miljoner kronor högre. Det beror främst på svagare kronkurs och högre marknadsräntor jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget. Högre marknadsräntor påverkade räntebetalningarna, främst genom lägre inkomster av överkurser när Riksgäldskontoret emitterade obligationer. Kronförsvagningen medförde högre valutakursförluster på den del av statsskulden som är exponerad mot utländska valutor. Vid förfall av realobligationer betalar Riksgälden ut inflationskompensation till investerarna för den inflation som varit sedan utgivandet. Riksgälden betalade ut 2 897 miljoner kronor i inflationskompensation för en realobligation som förföll. Kompensationen blev högre än beräknat då inflationen blev högre än vad som beräknades. Något motsvarande förfall ägde inte rum under 2021. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 10 500 miljoner kronor i ändringsbudget då den svenska kronkursen försvagades gentemot euron och den amerikanska dollarn. Dessutom blev marknadsräntorna högre, vilket medförde högre ränteutgifter än vad som ursprungligen beräknades. Utfallet blev 4 588 miljoner kronor högre än totalt anvisat belopp på 22 500 miljoner kronor. Regeringen har med stöd av 3 kap. 9 § budgetlagen beslutat att anslaget får överskridas för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Tabell 3.85 Räntor på statsskulden 2018-2022, fördelning på anslagets komponenter Miljoner kronor Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Utfall 2021 SB 2022 Utfall 2022 Utfall-SB 2022 Räntor på lån i svenska kronor 15 871 22 023 23 043 8 537 14 500 15 000 500 Räntor på lån i utländsk valuta1 3 105 3 532 2 103 1 063 -500 751 1 251 Över- (-)/underkurser (+) vid emission -4 409 -8 324 -10 404 -11 978 -8 000 -2 299 5 701 Summa räntor 14 567 17 231 14 742 -2 378 6 000 13 452 7 452 Räntor på in- och utlåning1 -5 149 -5 233 -3 618 -1 988 -1 500 864 2 364 Valutakursförluster (+) / valutakursvinster (-) 765 5 666 2 380 661 2 500 12 325 9 825 Kursförluster (+)/-vinster (-) 3 353 4 461 5 960 2 317 5 000 447 -4 553 Summa ränteutgifter 13 536 22 126 19 463 -1 388 12 000 27 088 15 088 1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (1 088 miljoner kronor 2022) är bruttoredovisade, till skillnad från i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning. I statens budget beräknades räntor på lån i svenska kronor att uppgå till 14 500 miljoner kronor. Utfallet blev 15 000 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor högre än beräknat. Inkomster av överkurser vid emission beräknades uppgå till 8 000 miljoner kronor i statens budget. Utfallet för inkomster av överkurser blev 2 299 miljoner kronor, dvs. 5 701 miljoner kronor lägre än beräknat. När Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket innebär att Riksgäldskontoret får den diskonterade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteinkomst. I statens budget beräknades valutakursförlusterna, netto komma att uppgå till 2 500 miljoner kronor. Utfallet blev 12 325 miljoner kronor vilket är 9 825 miljoner kronor högre än beräknat. Genomsnittskursen för kronan blev svagare mot både euro och dollar jämfört med vad som beräknades i statens budget (se tabell 3.86). I statens budget beräknades kursförlusterna uppgå till 5 000 miljoner kronor netto. Utfallet blev en nettoförlust på 447 miljoner kronor, vilket är 4 553 miljoner kronor lägre än beräknat belopp. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Tabell 3.86 visar att genomsnittsräntorna för femåriga statsobligationer och sexmånaders statsskuldväxlar blev högre 2022 än vad som antogs i statens budget. Kronkursen mot euro, dollar och KIX-index blev svagare än beräknat. Tabell 3.86 Räntor och valutakurser 2018-2022 årsgenomsnitt Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Utfall 2021 SB 2022 Utfall 2022 Ränta 5 år % 0,08 -0,36 -0,29 -0,04 0,05 1,59 Ränta 6 mån % -0,68 -0,42 -0,15 -0,18 -0,15 0,90 KIX-index1 117,6 122,1 118,5 114,3 113,9 121,1 Växelkurs SEK per euro 10,26 10,59 10,49 10,14 10,13 10,63 Växelkurs SEK per USD 8,69 9,46 9,20 8,58 8,32 10,12 1 Växelkurs, KIX (kronindex) är ett valutakursindex som beräknas och uppdateras av Riksbanken. Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än beräknat Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 64 miljoner kronor, vilket är 81 miljoner kronor (55,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att anvisade medel var beräknade med en säkerhetsmarginal. Vid beräkningen togs hänsyn till att provisionsutgifterna kan variera betydligt mellan åren och att det finns en risk att utgifterna kan avvika mer uppåt än nedåt. Oförutsedda utgifter Utfallet för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter blev 3 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (68,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2021 blev utfallet 2 miljoner kronor högre. Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse samt för utgifter för skador inom landet som uppkommit under tidigare krigsförhållanden. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande indragning från annat anslag. Regeringen beslutade att utbetala så kallad ex gratia-ersättning om sammanlagt 2 miljoner kronor till två personer vars rättigheter enligt Europakonventionen åsidosatts i samband med en polisutredning. Ex gratia-ersättning innebär att ersättningsbeslutet grundas på praxis och inte på någon lagbestämmelse. Finansiering har skett genom indragning på anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Vidare har ersättningar fastställda genom förlikningsavtal om sammanlagt 1 miljon kronor utbetalats. Förlikningsavtalen har träffats med anledning av Högsta domstolens dom den 23 april 2014 (mål nr T 5628-12) som fastställt att staten är ersättningsskyldig för den ekonomiska förlust som kan ha uppkommit till följd av de fiskeförbud som infördes i förordningen (FIFS1997: 12) om fiske i Torne älvs fiskeområde, med tillhörande ändringsförordningar t.o.m. år 2010. Utgifterna har finansierats genom en indragning på anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Lägre provisionsutgifter jämfört med 2021 Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 24 miljoner kronor (27,2 procent) lägre än 2021. Det beror i huvudsak på lägre utgifter för försäljningsprovisioner. Under 2022 gav Riksgäldskontoret inte ut något lån via syndikering, dvs. att myndigheten anlitar en grupp av banker som genomför försäljningen. Under 2021 såldes en 50-årig obligation via syndikering. Den okonsoliderade statsskulden minskade under 2022 med 111 600 miljoner kronor (9,3 procent) till 1 092 665 miljoner kronor, medan budgetöverskottet uppgick till 163 630 miljoner kronor. Att skuldminskningen under året var mindre än storleken på budgetöverskottet beror bl.a. på att det finns transaktioner som påverkar värdet av statsskulden men inte saldot i statens budget. Skuldminskningen blev mindre än budgetöverskottet pga. omvärderingseffekter till följd av hög inflation och en svagare krona. 3.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget upprättas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområdet. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av tullintäkter, mervärdesskattebas och medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå. Anslag Tabell 3.87 UO 27 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2022 Ändrings-budget 2022 Utfall 2022 Utfall - statens budget 2022 Utfall - statens budget procent 2022 Utfall 2021 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 47 837 48 240 403 0,8 52 262 Summa 47 837 48 240 403 0,8 52 262 Avgiften till EU i nivå med budget Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 48 240 miljoner kronor och blev därmed 403 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. EU:s egna medel, dvs. medlemsstaternas avgifter till EU, består av fyra delar. Dessa är baserade på bruttonationalinkomsten (BNI), icke-materialåtervunnen plast, tullar och mervärdesskatt. Det högre utfallet beror i huvudsak på att utfallet för avgiften som baseras på inkomster från tullar blev 1 747 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget, eftersom de faktiska inkomsterna från tullar blev högre än beräknat. Utfallet för den mervärdesskattebaserade avgiften blev 499 miljoner kronor högre, då mervärdesskattebasen blev högre än beräknat. Utfallet för den del av avgiften som baseras på BNI blev däremot 1 739 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. De BNI-baserade medlen som EU tar ut är en restpost i EU:s budget så att det totala uttaget som EU gör täcker EU-budgetens finansieringsbehov. Att BNI-avgiften blev lägre än beräknat beror framför allt på att medlemsstaternas ekonomier har återhämtat sig från de ekonomiska konsekvenserna till följd av pandemin i högre grad än vad som beräknades i statens budget. Det innebär bl.a. att Sveriges avgiftsnivå justeras i förhållande till de andra medlemsstaternas BNI. Utfallet för avgiften baserad på icke materialåtervunnen plast blev dessutom 104 miljoner kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Avgiften till EU minskade med drygt 4 miljarder kronor 2022 Jämfört med 2021 minskade avgiften till EU med 4 022 miljoner kronor (7,7 procent), vilket i huvudsak beror på att den BNI-baserade avgiften blev 6 329 miljoner kronor (16,2 procent) lägre. Det beror främst på att EU fattade fler beslut om ändringsbudgetar under 2021 med anledning av pandemin än under 2022, vilket påverkar Sveriges avgiftsnivå. Jämförelsen mellan åren påverkas dessutom av rabatten på BNI-avgiften, den svagare kronkursen och ändrad tidpunkt för justering av Sveriges tidigare års inbetalda avgifter. För 2022 uppgick rabatten på BNI-avgiften till drygt 8 300 miljoner kronor, vilket är 400 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. EU:s justering av Sveriges tidigare års inbetalda avgifter t.o.m. 2019 som gjordes under föregående år uppgick till 1 700 miljoner kronor. Motsvarande justering av Sveriges tidigare års inbetalda avgifter t.o.m. 2020 kommer att uppgå till drygt 950 miljoner kronor men tidpunkten för inbetalningen flyttades fram ungefär ett år och skedde i stället under mars 2023. Sammantaget innebär rabatten och den ändrade tidpunkten för justeringen att utfallet för BNI-avgiften blev ca 2 100 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år. Avgiften som baseras på icke materialåtervunnen plast blev 982 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än föregående år. Avgiften som baseras på inkomster från tullar uppgick till 6 828 miljoner kronor, vilket är 1 526 miljoner kronor (28,8 procent) högre än för 2021. Det beror framför allt på att inkomsterna från tullar blev högre under 2022 jämfört med 2021, i huvudsak pga. den allmänna prisökningen till följd av inflation. Importen från Norge, Kina, USA och Storbritannien står för nästan 70 procent av det totala importvärdet. Den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till 7 741 miljoner kronor. Det är 827 miljoner kronor (12,0 procent) högre än föregående år, vilket beror på att mervärdesskattebasen blev högre än 2021. Den Europeiska kommissionen reviderade upp sin prognos från 2021 för den svenska mervärdesskattebaserade avgiften under 2022 eftersom Sveriges ekonomi återhämtat sig från pandemins ekonomiska konsekvenser i högre grad än vad Europeiska kommissionen beräknat för under 2021. EU-avgiftens storlek kan av olika skäl variera och styrs till stor del av EU:s likviditetsbehov. Nettoflödet till EU minskade med drygt 5 miljarder kronor Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som Sverige får från EU (se inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU), blev 32 619 miljoner kronor. Det är en minskning med 5 033 miljoner kronor jämfört med 2021. Det beror till största delen på lägre BNI-baserad avgift jämfört med 2021. 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker. De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13-15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten. Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består av de metoder som anges nedan under rubrikerna Värderingsprinciper, Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om metoderna inte har bedömts vara oväsentliga. Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall. Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån. Avgränsningar av redovisningsenheten Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem. Konsolidering Redovisningen är en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Konsolidering innebär att myndigheternas resultat- och balansräkningar slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. I konsolideringsarbetet ingår även andra moment som påverkar årsredovisningen som helhet. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag. En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilagan Statliga myndigheter. Gemensam brytdag Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och periodavgränsningsposter. Värderingsprinciper Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten. Skatter Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är utfallet från den årliga beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar. Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag. Denna beräkningsmetod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs. Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga beskattningen men där den löpande debiteringen under året kan avse olika beskattningsår. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter inklusive skattereduktioner. När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information. Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten. Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultaträkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna såsom de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. I not 1 Skatteintäkter, redovisas skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget. Transfereringar Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Utgiften periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett visst år. Anläggningstillgångar och avskrivningstider Anläggningstillgångar (med undantag för vissa finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt anskaffningsvärde, med avdrag för av- och nedskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller som huvudregel att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar. Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Om skillnaden i förbrukning av betydande komponenter hos en anläggningstillgång är väsentlig, delas tillgången upp på dessa och avskrivning görs för varje komponent för sig. Myndigheterna tillämpar vanligen 3-5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller komponentavskrivning med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider eller komponentavskrivning. Avskrivningstider tillämpas inom följande intervall: Tabell 4.1 Avskrivningstider Anläggningstillgång Avskrivningstid Immateriella anläggningstillgångar 3-5 år Statliga väganläggningar 10-95 år Statliga järnvägsanläggningar 25-110 år Byggnader 10-50 år, för vissa komponenter 75 år. En myndighet har upp till 150 år Förbättringsutgifter på annans fastighet 3-25 år Maskiner, inventarier, installationer m.m. 3-5 år Beredskapstillgångar, stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar 15-25 år Beredskapstillgångar, modifiering av materiel 10 år Beredskapstillgångar, övriga beredskapsinventarier 3-10 år Beredskapsinventarier, beredskapsvaror Ingen, omsätts normalt i löpande verksamhet Finansiella garantiavtal Finansiella garantiavtal redovisas när garantiåtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella villkoren kan fastställas. När myndigheterna tar ut garantiavgifter för förväntade förluster redovisas initialt både en tillgång och en avsättning för garantin som uppgår till samma belopp. Avsättningar för garantier delas upp i tre olika kategorier, risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker och oreglerade skador. Förändring av avsättningar för garantier och garantifordringar under garantins löptid redovisas under not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Kostnader för skadeersättningar redovisar myndigheterna när ett infriande av en garanti är befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skadeersättningar minskas med återvinningarna för att på så sätt visa statens faktiska kostnader för skador som uppkommer i garantiverksamheten. Värdering av aktier och andelar i hel- och delägda företag Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt förenklad substansvärdering. Förenklad substansvärdering innebär att tillgångarnas bokförda värde reduceras med skuldernas bokförda värde. Substansvärdet blir därmed detsamma som företagets bokförda egna kapital enligt balansräkningens ekvation. Finansiella instrument och utlåning Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värdestegringar värderas till verkligt värde. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller eget-kapital-instrument hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundval av instrumentets marknadsvärde. Finansiella instrument som innehas till förfall eller används för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till marknadsvärde. Räntebärande värdepapper (obligationer och utlåning m.m.) tas upp till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar redovisas under balansposten Utlåning och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Ränta som inte betalas av låntagare under året ökar statens lånefordringar (räntan kapitaliseras). Se vidare Statsskulden samt CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar, under rubriken Kommentarer till särskilda poster längre ned i kapitlet. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffningsvärdet i stället för nettoförsäljningsvärdet. Värdering av ansvarsförbindelser Inom linjen i balansräkningen redovisar myndigheter de ansvarsförbindelser de har. Bedömningen av belopp för ansvarsförbindelser kan vara mycket svår och i not till ansvarsförbindelserna beskriver myndigheterna hur stora svårigheterna är. I många fall anger man ett beloppsintervall inom vilket man bedömer att ansvarsförbindelsen ligger. I årsredovisningen för staten tillämpas försiktighetsprincipen för värdering av beloppet vilket betyder att det alltid är det högsta värdet som tas upp som ansvarsförbindelse. Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan. Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt). Pågående arbeten hos Försvarets materielverk läggs samman med militära beredskapstillgångar, till den del det gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning. För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten såsom de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst Exportkreditnämnden, affärsverken, SPV och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen. Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter avgränsas i grunden i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. Vissa skillnader som rör avgränsning och periodisering berörs ovan i avsnittet Skatter. Intäkterna redovisas som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen, men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis som medel för finansiering av bidrag - intäkt av bidrag - eller finansiell intäkt. Det kan även vara fråga om medel som ingen myndighet tar upp, men som tas upp i modellen för periodiserade skatteintäkter i årsredovisningen för staten. Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU. Ändrade redovisningsprinciper m.m. Fortsatt arbete med metoden för skattefordringar Under året har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits rörande metoderna för periodisering i resultaträkningen och beräkning av upplupna och förutbetalda skatteintäkter i balansräkningen. Regeringen beslutade den 22 december 2022 om en förordning (2022:1872) om högkostnadsskydd för elkunder som är konsumenter. I årsredovisningen för staten redovisas för 2022 ett lämnat bidrag till hushåll på 17,5 miljarder kronor, (not 4) och ett motsvarande belopp redovisas som skatt (not 1) såsom det även hanteras i nationalräkenskaperna. Flaskhalsintäkter påverkar nettoutlåningen i statens budget. Se vidare Kommentarer till särskilda poster nedan samt tabellen Förklaringsposter i rapporten Utfallet för statens budget 2022, som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning. Den periodisering som Lantmäteriet gör av stämpelskatt beaktas från och med 2022 i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten. Lantmäteriet har under året utvecklat en modell för att beräkna detta periodiserade utfall. Posten ingår i utfallet av Skatteintäkter i årsredovisningen för staten, not 1 i resultaträkningen samt som upplupna skatter, not 38 i balansräkningen. I statens budget och i nationalräkenskaperna hanteras stämpelskatten däremot kassamässigt. Se även tabell 2.30 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning. Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning eller lämna kompletterande information har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats. För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar. Exportkreditnämnden har tagit fram nya redovisningsprinciper för att periodisera den administrativa delen av garantiavgiften. I resultaträkningen påverkas förändring av avsättningar för ej intjänade administrativa intäkter, övriga ränteintäkter och orealiserade kursförluster. I balansräkningen påverkas periodens resultat, avsättning för ej intjänade administrativa avgifter och övriga fordringar. Jämförelsetal för 2021 har räknats om och påverkar föregående års resultat negativt med 172 miljoner kronor. Kriminalvården har ändrat redovisningsprincip för datorer. Dessa har tidigare kostnadsförts men för att få en jämnare kostnadsfördelning har en förändring skett från 2022. I samband med att gränsen för anskaffningsvärdet vid tillgångsredovisning av anläggningstillgångar höjdes med 5 000 kronor till lägst 25 000 kronor från 2022 gjordes även ett undantag för viss datorutrustning som ska definieras som anläggningstillgångar oavsett anskaffningsvärde med en avskrivningstid på tre år. Kriminalvården har även förändrat redovisningsprincip för medel till klienter, från kontoklass 5, övriga driftkostnader till kontoklass 7, transfereringar. Jämförelsetal för 2021 har räknats om. Från och med 2022 redovisar Migrationsverket ersättningar gällande logi och kost enligt 15 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. i kontoklass 3 som intäkt av avgift och andra ersättningar i stället för som tidigare, kostnadsreducering i kontoklass fem. Jämförelsetal har räknats om. Migrationsverket redovisar i och med införandet av massflyktsdirektivet 2022, tillfälliga boenden med heltäckande tjänst under övriga driftkostnader som inköp av tjänst. Jämförelsetal har inte räknats om på grund av svårigheter att beräkna beloppet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ändrat principen för redovisning av viss avgiftsbelagd verksamhet till att redovisas under intäkter av bidrag i stället för som tidigare under intäkter av avgifter och andra ersättningar samt årets kapitalförändring i resultaträkningen samt som upplupna bidragsintäkter och oförbrukade bidrag i balansräkningen i stället för som tidigare övriga upplupna intäkter, övriga förutbetalda intäkter samt kapitalförändring. Jämförelsetal har inte omräknats då beloppen inte är väsentliga i årsredovisning för staten. Andra justeringar av jämförelsetal De förändringar av jämförelsetal i resultaträkningen som har gjorts vid upprättandet av Årsredovisningen för staten 2022 som innebär omklassificering mellan poster samt förändringar som ökar kostnader och intäkter lika mycket, innebär inga förändringar av jämförelsetal som påverkar det tidigare redovisade överskottet för 2021. Det innebär att jämförelsetalet för årets överskott 2021 påverkats på följande sätt: Tabell 4.2 Justering av jämförelsetal 2021 Miljoner kronor - Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten 2021 89 829 Förändrad princip för att periodisera den administrativa delen av garantiavgiften hos Exportkreditnämnden (EKN) -172 Årets överskott i resultaträkningen enligt jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten 2022 89 657 Undantag från generella principer Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan. Skatteverket har enligt regeringsbeslut från den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen. Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som en anläggningstillgång. Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt, redovisas de dock inte här. Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad. Kommentarer till särskilda poster Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det handlar om poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet. Statsskulden Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppstå i Insättningsgarantifonden. De skulderna, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Därutöver görs i årsredovisningen för staten undantag för de skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens placeringsverksamhet. Riksgäldskontoret redovisar statsskulden till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. I balansräkningen i årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden. Mervärdesskattekompensation till statliga myndigheter nettoredovisas Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i national-räkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt. Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas I nationalräkenskaperna redovisas premiepensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala trygghetsfonder. I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från skatteintäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgifter som ska föras till inkomstpensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i de totala skatteintäkterna, men inte i statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner. I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4 Transfereringar). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1 Skatteintäkter). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensionsutbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter, har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts. Överföringar till och från pensionssystemet AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredovisningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner. Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som ett bidrag från ålderspensionssystemet - AP-fondernas nettobidrag (se not 3 Intäkter av bidrag). För premiepensionssystemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellanskillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4 Transfereringar). Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt Den statliga tjänstepensionsavsättningen som SPV redovisar tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningen redovisas exklusive särskild löneskatt eftersom särskild löneskatt är en skuld som staten har till sig själv. Redovisningsprincipen för statens tjänstepensionsavsättning följer i stora delar den internationella redovisningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till anställda. Enligt IPSAS 39 ska effekten av försäkringstekniska omvärderingar inte påverka årets resultat, utan redovisas direkt mot nettoförmögenheten i balansräkningen. Detta gäller enbart för myndigheternas egna pensionsåtaganden efter avslutad anställning och omfattar därmed inte delpensionsavsättningar eftersom de avser ersättningar under pågående anställning. I den redovisade avsättningen ingår en liten del (ca 3 procent) pensionsavsättningar till anställda som inte är anställda i de myndigheter som konsolideras. Dessa utomstatliga premier och motsvarande kostnader redovisas som bidrag till staten respektive utbetalda transfereringar. Premier från de konsoliderade myndigheterna elimineras i årsredovisningen för staten medan kostnaderna för de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader. Grunderna för beräkning av försäkringstekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Den statliga tjänstepensionsavsättningen redovisas i årsredovisningen för staten enligt samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse. Även Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer redovisningsprincipen om att redovisa försäkringsteknisk omvärdering av pensionsavsättningen direkt mot myndighetskapitalet (eget kapital för affärsverken). Enligt grunderna som SPV:s styrelse fastställt för försäkringsrörelsen är livförsäkringarnas avsättningar beräknade med följande antaganden: - Antagande om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2022 är bruttoräntan -1,5 procent (-1,4 procent). - Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på ca 0,01 procent (0,10 procent) av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,40 procent (0,75 procent) för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. - Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de avsättningarna. - Antagande om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön. De skilda antagandena om livslängd ska spegla skillnader i förväntad livslängd. En 65-årig man respektive kvinna som är födda på 1950-talet antas leva i ytterligare 22,0 år respektive 23,7 år. CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar lånefordringar efter beaktande av reserveringar för förväntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna reserveringar för förväntade låneförluster och återkrav för sina olika lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare. Beräkningen av reserveringen för förväntade låneförluster i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad modell och görs utifrån tre värderingsprinciper: - förväntade förluster på grund av att personer missköter sina betalningar - förväntade förluster på grund av de trygghetsregler som finns vid återbetalning - förväntade förluster på grund av framtida dödsfall. Den första värderingsprincipen utgår från låntagarens dokumenterade bristande betalningsbenägenhet när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren. Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsförmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar, lånevillkor och skuldens storlek. Det görs därutöver en generell nedskrivning för förväntade låneförluster under studietiden. Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar. Den individuella beräkningen för varje låntagare kompletteras också med en generell reservering för låneförluster avseende de låntagare som fortfarande befinner sig i studier eller har varit återbetalningsskyldig kortare tid än tre år. Den generella reserveringen utgår från den individuella beräkningen. Risken att framtidens återbetalningsskyldiga kommer att missköta sina betalningar eller nyttja trygghetsreglerna förutsätts vara lika stor som den är bland dagens återbetalningsskyldiga. Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Stabilitetsfondens uppdrag har i och med bildandet av Resolutionsreserven (se nedan) begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd för att motverka en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige. (Se vidare not 5 och 42.) Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för de institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutionsreserven i början av 2016. Den tillfördes 19 miljarder kronor genom en överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter (se vidare not 5 och 42.) Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar de totala inkomsterna på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen. Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner. Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 Skatteintäkter och not 4 Transfereringar). Upplupna skatteintäkter Den del av posten Övriga upplupna intäkter som benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av skillnaden mellan statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter för aktuellt inkomstår och de preliminära skatter som redovisats t.o.m. december månad. Posten beräknas genom att de skatter som löpande har debiterats och avser det aktuella inkomståret dras från de skatteintäkter som ska redovisas för det aktuella inkomståret. Det innebär att skatteintäkter som debiteras under januari till och med december är slutligt utfall medan redovisningen av andra skatter till viss del bygger på prognoser. Utfallet för de skatter som fastställs vid den årliga beskattningen är klart i november året efter inkomståret. Det definitiva utfallet för skatterna på statens budget är klart i april andra året efter inkomståret. Den upplupna intäkten ska i princip överensstämma med summan av föregående års motsvarande upplupna intäkt och det periodiseringsbelopp som framkommer i modellen för periodisering av skatteintäkter. En mindre differens kan uppkomma. Den kommenteras i not 38 Övriga upplupna intäkter. Staten är ansvarig för all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som avser kommuner och trossamfund särredovisas för att särskilja dessa från statens fordran/skuld i förhållande till skattskyldiga. Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappersinnehav redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. I allt väsentligt motsvaras dessa av högre eller lägre avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret. I resultaträkningen för staten elimineras normalt inomstatliga finansiella intäkter och kostnader. I detta fall skulle detta dock leda till att saldot i resultaträkningen påverkades kraftigt mellan åren av att avsättningar till fonder påverkas av intäkter eller kostnader som elimineras. Därför behålls den orealiserade värdeförändringen i resultaträkningen, samtidigt som avsättningen till fonder redovisas med det belopp som respektive myndighet rapporterat, så att saldot i princip inte påverkas. I balansräkningen elimineras däremot det bokförda värdet av innehavet av statspapper mot Riksgäldskontorets statsskuld. Mellanskillnaden påverkar nettoförmögenheten. Redovisning av elstöd i årsredovisningen för staten 2022 I årsredovisningen för staten används benämningen kapacitetsavgifter för inbetalade avgifter från elbolagen och för de intäkter som finansierar Affärsverket svenska kraftnäts kostnader för att reducera kapacitetsbrister i transmissionsnätet. Benämningen flaskhalsintäkter används för intäkter för att finansiera statens kostnader för lämnat elstöd. Regeringen beslutade den 22 december 2022 om en förordning (2022:1872) om högkostnadsskydd för elkunder som är konsumenter. Förordningen reglerar att elstöd kommer att betalas ut till elslutskunder i elområde 3 och i elområde 4. Avstämningstidpunkten är den 17 november 2022, dvs. att de elkunder som hade ett elavtal vid denna tidpunkt kommer att ha rätt till elstöd på 0,5 kronor i elområde 3 och 0,79 kronor i elområde 4. Elstödet till hushåll betalas ut av Försäkringskassan på uppdrag av Affärsverket svenska kraftnät. Bidragsmottagarna behöver inte lämna någon ansökan eller kompletterande uppgifter till Försäkringskassan eller Affärsverket svenska kraftnät för att få elstödet utbetalt. Elstödet, som baseras på kostnader för perioden oktober 2021 till och med september 2022, påverkar årsredovisningen för staten 2022. I årsredovisningen för staten redovisas för 2022 ett lämnat bidrag till hushåll på 17,5 miljarder kronor (not 4) och ett motsvarande belopp redovisas som skatt (not 1) såsom det hanteras i nationalräkenskaperna. I avvaktan på utbetalning 2023 har beloppet i årsredovisningen för staten minskat den långfristiga skulden (not 48) och i stället bokats som en upplupen kostnad, (not 53). Ställningstagandet att redovisa elstödet till hushåll för perioden oktober 2021 till september 2022 i årsredovisning för staten 2022 utgår från att samtliga nedanstående rekvisit har inträffat före den 31 december 2022: - period för avläsning av elförbrukning - avstämningstidpunkt för vem som stödet ska betalas ut till - regeringsbeslut om högkostnadsskydd där förutsättningarna regleras. I resultaträkningen brukar en kostnad för transfereringar normalt redovisas när bidraget betalas ut. Det finns dock ett krav att periodisera transfereringar i samband med att årsredovisningen upprättas om bidraget är hänförbart till ett annat år än när det betalas ut, vilket regleras i ESV:s allmänna råd till 4 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Om regeringen under 2023 beslutar om ytterligare elstöd till hushåll eller företag innan årsredovisningen för staten lämnas kommer dessa stöd inte att redovisas som kostnader eller intäkter för 2022. Den ekonomiska händelsen anses då inträffa när regeringen beslutar om elstöd och reglerar förutsättningarna för att få stödet. Affärsverket svenska kraftnät redovisar idag inbetalade kapacitetsavgifter som inte har förbrukats som förutbetalda intäkter under Långfristiga skulder. I takt med att kapacitetsavgifterna förbrukas redovisas en intäkt i resultaträkningen. En intäkt redovisas i takt med att kostnader uppkommer i verksamheten som får finansieras av kapacitetsavgifter. Flaskhalsintäkten kommer att vara densamma som kostnader för lämnat elstöd, vilket innebär att det inte kommer att uppstå någon resultateffekt i resultaträkningen. Inbetalade kapacitetsavgifter som redovisas under posten Långfristiga skulder minskar i takt med att intäkter tas upp i resultaträkningen. Affärsverket svenska kraftnät kommer som tidigare år även att använda kapacitetsavgifter för att finansiera åtgärder för att reducera kapacitetsbrister i transmissionsnätet. Dessa intäkter kommer som tidigare att redovisas under Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter inom ramen för Kyotoprotokollet Denna redovisning avser den andra åtagandeperioden under Kyotoprotokollet (2013- 2020). De totala utsläppen består av utsläppen som årligen hanteras i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och under ansvarsfördelningsbeslutet (ESD). Regeringen avser att annullera de utsläppminskningsenheter som Sverige har tilldelats för 2020 och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU. Annulleringen bedöms kunna genomföras 2023, i linje med ansvarsfördelningsbeslutets fullgörandeprocess vid tidpunkten för avräkning av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. Inom ramen för Sveriges program för internationella klimatinsatser har Energimyndigheten sedan 2002 haft i uppdrag att för Sveriges räkning stötta klimatprojekt i utvecklingsländer genom de flexibla mekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat utsläppsminskningsenheter som verifierats, certifierats och utfärdats av FN. Under 2022 genomfördes ingen annullering av förvärvade utsläppsminskningsenheter. Vid årsskiftet 2022/2023 var Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter förvärvade genom Sveriges program för internationella klimatinsatser 5 340 982 ton koldioxidekvivalenter. Redovisningsprinciper för statens budget Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen (2011:203) och riksdagens beslut om budgeten. Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet. Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till. Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgälds-kontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden. Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov. Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Vid redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget förekommer både redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter och för några utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader. Saldot i statens budget redovisas dock helt kassamässigt. I tabellen nedan sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget. Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra. Tabell 4.3 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget - Resultaträkningen Statens budget Skatt Intäkt Intäkt/betalning Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel Intäkt Intäkt Avgifter av tillfällig natur eller mindre omfattning Intäkt Kostnadsreduktion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i verksamheten Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Transfereringar (lämnade bidrag m.m.) Kostnad Utbetalning Avsättningar för framtida förpliktelser Kostnad Kostnad/utgift Löner, varor och tjänster Kostnad Kostnad Andel av företagsvinst/förlust Intäkt/kostnad enligt kapitalandelsmetoden Inkomst vid utdelning Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen ränta Intäkt/kostnad Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Resultaträkningen visar verksamhetens totala intäkter och kostnader under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån. En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel. En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter redovisas som intäkter i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet, inklusive premiepensionssystemet. Utbetalningarna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget, förutom garantipensionerna. Tilläggsupplysningar Sveriges återhämtningsplan inom EU:s återhämtningsfacilitet I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om ett återhämtningspaket för att mildra covid-19-pandemins effekter. Paketet, som kallas Next Generation EU, omfattar 750 miljarder euro i lån och bidrag till medlemsstaterna. Huvudparten, 672,5 miljarder euro, kommer att kanaliseras genom den så kallade Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Medlemsstaterna ansöker om medel genom nationella återhämtningsplaner som beskriver de reformer och offentliga investeringar de avser genomföra. Regeringen fattade 27 maj 2021 beslut om Sveriges återhämtningsplan som utgör ansökan om finansiellt stöd i form av bidrag från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Regeringen beslutade 23 september och 20 oktober 2021 samt 24 februari 2022 om revideringar av denna plan. EU-kommissionen har därefter granskat planen och lämnade 29 mars 2022 ett positivt förslag till rådets genomförandebeslut. Sveriges återhämtningsplan beslutades av rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) 4 maj 2022. Finansieringsavtalet mellan EU-kommissionen och Sverige slöts den 15 december 2022. Det ekonomiska bidrag som finns tillgängligt för Sverige utifrån den svenska återhämtningsplanen, uppgår preliminärt till ca 3,18 miljarder euro över fem år (vilket inte inkluderar medel avseende REPowerEU eller överföring från brexitjusteringsreserven). Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 20 procent till den digitala omställningen. Sverige avser att under hösten 2023 lämna in ansökan om ersättning för åren 2020, 2021 och 2022. Tidpunkten för utbetalning till Sverige liksom beloppets storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2022 osäker varför ingen redovisning av intäkt eller förväntad intäkt kan göras. Ny riksbankslag från 1 januari 2023 Den 23 november 2022 fattade riksdagen beslut om en ny riksbankslag. Lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank trädde i kraft den 1 januari 2023. Den nya lagen innebär bl.a. bestämmelser om storleken på Riksbankens eget kapital, vilket innefattar att om Riksbankens eget kapital sjunker under 1/3 av målnivån (60 miljarder kronor) ska Riksbanken göra en framställning till Riksdagen om kapitaltillskott. Eftersom Riksbanken i årsredovisningen för 2022 redovisar en större förlust kommer posten Eget kapital att bli negativt när riksdagen beslutat om Riksbankens förlustdisposition för 2022. Efter Riksbankens förlust och den förlustdisposition som riksdagen ska besluta om under 2023, faller det egna kapitalet under en tredjedel av målnivån. Riksbanken behöver därmed göra en framställning för att återställa det egna kapitalet senast i samband med årsredovisningen för 2023, som är det första året den nya lagen gäller. Hur stort belopp en sådan framställning kommer att omfatta beror på flera faktorer som till stor del kan avgöras först i samband med att framställningen bereds. Någon sådan framställning av Riksbanken har vid upprättandet av årsredovisning för staten 2022 inte lämnats till Riksdagen varför statens andel av Riksbankens grundfond om 1 miljard kronor är oförändrad på balansdagen, se not 26. 4.2 Resultaträkning 27 miljarder kronor i överskott Resultaträkningen för 2022 visade ett överskott om 27 miljarder kronor. Det är 63 miljarder kronor lägre än 2021 då överskottet uppgick till 90 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgick till knappt 1 599 miljarder kronor vilket var en ökning med 94 miljarder kronor. Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 20 miljarder kronor och uppgick till 89 miljarder kronor medan intäkter av bidrag minskade något. Kostnaderna för transfereringar uppgick till 1 353 miljarder kronor, vilket var en ökning med 22 miljarder kronor jämfört med 2021. Transfereringar till hushåll ökade med 44 miljarder kronor och medan transfereringar till företag, kommuner och utlandet minskade med totalt 22 miljarder kronor. Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 356 miljarder kronor vilket var en ökning med 41 miljarder kronor jämfört med 2021. Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 20 miljarder kronor, en minskning med nära 78 miljarder kronor jämfört med 2021. Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -41 miljarder kronor, en minskning med 47 miljarder kronor jämfört med 2021. Nettokostnaden för statsskulden och Övriga finansiella kostnader ökade kraftigt medan Övriga finansiella intäkter minskade något jämfört med 2021. Tabell 4.4 Konsoliderad resultaträkning Miljoner kronor - Not 2022 2021 Intäkter - - - Skatteintäkter 1 1 598 550 1 504 824 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 89 009 68 588 Intäkter av bidrag 3 61 478 67 754 Summa intäkter - 1 749 037 1 641 166 Kostnader - - - Transfereringar m.m. - - - Transfereringar till hushåll 4 -773 230 -729 201 Transfereringar till företag 4 -93 100 -103 659 Transfereringar till kommuner 4 -394 392 -403 460 Transfereringar till utlandet 4 -92 244 -94 426 Avsättning till/upplösning av fonder 5 7 646 -10 231 Summa transfereringar m.m. - -1 345 320 -1 340 977 Statens egen verksamhet - - - Kostnader för personal 6 -155 769 -146 658 Kostnader för lokaler 7 -24 771 -22 911 Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -5 591 -122 Övriga driftkostnader 9 -138 006 -114 233 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -31 722 -30 979 Summa statens egen verksamhet - -355 859 -314 903 Summa kostnader - -1 701 179 -1 655 880 Saldo före resultat från andelar och finansiella poster - 47 858 -14 714 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 11 19 642 97 607 Finansiella intäkter och kostnader - - - Nettokostnad för statsskulden 12 -31 805 -7 647 Övriga finansiella intäkter 13 16 649 18 945 Övriga finansiella kostnader 14 -25 461 -4 534 Summa finansiella poster - -40 617 6 764 Årets över- eller underskott - 26 883 89 657 Intäkter Statens intäkter ökade med 108 miljarder kronor Statens intäkter ökade med 108 miljarder kronor till 1 749 miljarder kronor. Statens skatteintäkter motsvarar 91 procent av verksamhetsintäkterna och uppgick till 1 599 miljarder kronor, en ökning med 94 miljarder kronor (6 procent) jämfört med 2021. Det kan jämföras med utvecklingstakten föregående år då ökningen var hela 173 miljarder kronor (13 procent) jämfört med 2020. Den lägre utvecklingstakten av statens skatteintäkter förklaras i allt väsentligt av en svag utveckling av hushållens kapitalvinster samt skattesänkningar. Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppvisade en ökning med 20 miljarder kronor och uppgick till 89 miljarder kronor. Det är främst intäkter av avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga producenter till Affärsverket svenska kraftnät, som ökade med 13 miljarder kronor. Det beror på det högre elpriset jämfört med föregående år. Intäkter av bidrag minskade med 6 miljarder kronor och uppgick till 61 miljarder kronor 2022. Nettoöverföringen från AP-fonderna uppgick till drygt 17 miljarder kronor, en minskning med 12 miljarder kronor medan återflödet från EU- budgeten ökade med knappt 5 miljarder kronor. Diagram 4.1 Statens intäkter Anm.: Av statens totala intäkter (inklusive finansiella intäkter), 1 766 miljarder kronor utgjorde 91 procent skatteintäkter, intäkter av avgifter och andra ersättningar 5 procent, intäkter av bidrag 3 procent och finansiella intäkter 1 procent. Kostnader Kostnaderna ökade med 45 miljarder kronor De totala kostnaderna för transfereringar m.m. och statens egen verksamhet ökade med 45 miljarder kronor och uppgick till 1 701 miljarder kronor. Det betyder sammantaget att saldot i statens verksamhet före resultat från andelar och finansiella poster uppvisade ett positivt resultat om 48 miljarder kronor jämfört med 2021 då saldot var negativt, 15 miljarder kronor. Kostnader för totala transfereringar ökade med totalt 22 miljarder kronor till 1 353 miljarder kronor. Transfereringar till hushåll ökade med 44 miljarder kronor och uppgick till 773 miljarder kronor. Ökningen förklaras dels av den kompensation för höga elpriser till hushåll som beslutades om för första gången under 2022, och som uppgick till totalt 26 miljarder kronor, dels av olika ersättningar inom social-försäkringsområdet och arbetsmarknadsområdet som förändrades. Ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 13 miljarder kronor, framför allt på grund av att antalet pensionärer med inkomstgrundad pension ökade. Premiepensionerna ökade med 6 miljarder kronor, vilket främst beror på att de nytillkomna pensionärerna har en större andel av det nya pensionssystemet. Sjukpenningkostnaderna ökade med 3 miljarder kronor, där en bidragande orsak till ökningen var att inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst höjdes från 1 januari 2022. Kostnaderna för arbetsmarknad och arbetsliv minskade däremot med sammantaget 12 miljarder kronor. Transfereringar till företag och kommuner minskade sammantaget med 20 miljarder kronor till 487 miljarder kronor. Det avser i huvudsak en minskning av olika former av stöd för att minska effekterna av pandemin som infördes under 2020 och 2021. Transfereringar till utlandet minskade något, vilket gäller avgifter till den Europeiska unionen. Avsättning till statens fonder minskade med 18 miljarder kronor och var negativa med knappt 8 miljarder kronor, dvs. fondernas värde minskade. Kostnader för statens egen verksamhet ökade totalt med 41 miljarder kronor till 356 miljarder kronor. Övriga driftkostnader ökade mest, med 24 miljarder kronor och uppgick till 138 miljarder kronor. Det förklaras delvis av ökade driftkostnader för varor och tjänster hos Affärsverket svenska kraftnät med 13 miljarder kronor som till stor del beror på det högre elpriset jämfört med föregående år, men även av ökade kostnader, ca 6 miljarder kronor, för beredskapsvaror och tjänster hos Försvarsmakten och Försvarets materielverk som beror på det förändrade säkerhetsläget. Kostnader för personal ökade med 9 miljarder kronor och uppgick till 156 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med drygt 6 miljarder kronor och statens pensionskostnader ökade med 3 miljarder kronor. Statens lokalkostnader uppgick till 25 miljarder kronor vilket var en ökning med 2 miljarder kronor. Kostnaderna för vissa garanti- och kreditkostnader ökade markant med drygt 5 miljarder kronor till knappt 6 miljarder kronor. Ökningen beror främst på värdeförändringar på oreglerade skador och regressfordringar. Diagram 4.2 Statens kostnader Anm.: Av statens totala kostnader (inklusive finansiella kostnader), 1 758 miljarder kronor utgjorde 77 procent transfereringar m.m. (till hushåll, företag, kommuner, utlandet och avsättning till fonder). Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 20 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 3 procent. Diagram 4.3 Transfereringar Resultatet från andelar i hel- och delägda företag minskade Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 20 miljarder kronor vilket motsvarar en minskning med 78 miljarder kronor jämfört med 2021. Det var främst resultatandelarna från Vattenfall AB som minskade med 48 miljarder kronor, Telia Company AB som minskade med 11 miljarder kronor och LKAB samt Akademiska hus AB med en minskning om ca 8 miljarder kronor vardera. Summa finansiella poster minskade statens överskott Summa finansiella poster minskade statens överskott med 41 miljarder kronor, vilket kan jämföras med föregående år då summa finansiella poster bidrog positivt till statens överskott. Det var Nettokostnaden för statsskulden som ökade med 24 miljarder kronor och uppgick till 32 miljarder kronor. Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor ökade med 14 miljarder kronor liksom realiserade valutakursförändringar som ökade med 11 miljarder kronor. Även Övriga finansiella kostnader ökade, med 21 miljarder kronor, och uppgick till 25 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden uppvisade orealiserade värdeförändringar på finansiella instrument som ökade kostnaderna med 10 miljarder kronor liksom även Riksgäldskontoret och Exportkreditnämnden (EKN) som redovisade värdeförändringar om 5 respektive 3 miljarder kronor. Övriga finansiella intäkter minskade med 2 miljarder kronor och uppgick till 17 miljarder kronor. 4.3 Balansräkning I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, kapital och skulder per den 31 december 2022. Tabell 4.5 Konsoliderad balansräkning Miljoner kronor Not 2022-12-31 2021-12-31 TILLGÅNGAR - - - Anläggningstillgångar - - - Immateriella anläggningstillgångar - - - Balanserade utgifter för utveckling 15 10 085 9 429 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 16 2 530 2 757 Summa immateriella anläggningstillgångar - 12 615 12 186 Materiella anläggningstillgångar - - - Statliga väganläggningar 18 146 421 146 527 Statliga järnvägsanläggningar 19 180 421 172 357 Byggnader, mark och annan fast egendom 20 55 727 50 156 Förbättringsutgifter på annans fastighet 21 7 551 7 441 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 22 49 501 46 086 Pågående nyanläggningar 23 167 792 148 345 Beredskapstillgångar 24 153 554 134 324 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 4 850 4 997 Summa materiella anläggningstillgångar - 765 817 710 233 Finansiella anläggningstillgångar - - - Andelar i hel- och delägda företag 26 487 935 551 852 Andra långfristiga värdepappersinnehav 27 62 686 62 754 Långfristiga fordringar 28 13 223 12 772 Summa finansiella anläggningstillgångar - 563 844 627 378 Summa anläggningstillgångar - 1 342 276 1 349 797 Utlåning 29 323 068 375 481 Varulager m.m. - - - Varulager och förråd 30 2 554 2 659 Pågående arbeten 31 437 451 Fastigheter 32 181 154 Förskott till leverantörer 33 93 61 Summa varulager m.m. - 3 265 3 325 Fordringar - - - Kundfordringar 34 6 944 5 518 Övriga kortfristiga fordringar 35 173 457 146 349 Summa fordringar - 180 401 151 867 Periodavgränsningsposter - - - Förutbetalda kostnader 36 12 967 9 274 Upplupna bidragsintäkter 37 4 175 4 034 Övriga upplupna intäkter 38 288 426 308 739 Summa periodavgränsningsposter - 305 568 322 047 Kortfristiga placeringar - - - Värdepapper och andelar 39 36 774 15 953 Summa kortfristiga placeringar - 36 774 15 953 Kassa och bank 40 8 643 6 879 SUMMA TILLGÅNGAR - 2 199 995 2 225 349 KAPITAL OCH SKULDER Not 2022-12-31 2021-12-31 Nettoförmögenhet 41 112 522 116 698 Fonder 42 216 119 223 765 Avsättningar - - - Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 43 352 809 350 710 Avsättningar för garantier 44 15 738 12 238 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador 45 3 591 3 902 Övriga avsättningar 46 4 274 3 900 Summa avsättningar - 376 412 370 750 Statsskulden - - - Lån i svenska kronor - 831 530 916 424 Lån i utländsk valuta - 199 391 228 086 Summa statsskulden 47 1 030 921 1 144 510 Skulder m.m. - - - Långfristiga skulder 48 81 537 38 926 Leverantörsskulder 49 32 875 30 131 Övriga kortfristiga skulder 50 228 392 190 578 Depositioner 51 4 061 3 665 Förskott från uppdragsgivare och kunder 52 210 184 Summa skulder m.m. - 347 075 263 484 Periodavgränsningsposter - - - Upplupna kostnader 53 47 246 28 321 Oförbrukade bidrag 54 16 155 14 310 Övriga förutbetalda intäkter 55 53 545 63 511 Summa periodavgränsningsposter - 116 946 106 142 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER - 2 199 995 2 225 349 Garantiförbindelser 56 7 171 6 667 Övriga ansvarsförbindelser 57 87 334 106 877 Nettoförmögenheten minskade något Vid utgången av 2022 uppgick statens nettoförmögenhet (skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, motsvarande eget kapital i ett företag), till 113 miljarder kronor. Det är en minskning med 4 miljarder kronor jämfört med 2021 då den uppgick till 117 miljarder kronor. Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan beskrivas på följande sätt: Tabell 4.6 Nettoförmögenhetens förändring enligt balansräkningen Miljarder kronor - Minskning av tillgångar -25 Minskning av fonder 8 Ökning av avsättningar -6 Minskning av statsskulden 113 Ökning av övriga skulder -94 Summa -4 Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt: Tabell 4.7 Nettoförmögenhetens förändring Miljarder kronor - Årets överskott enligt resultaträkningen 27 Värdeförändring av aktier och andelar -37 Utjämningspost värdering av inomstatliga värdepapper 7 Saldo vid beräkning skatteperiodiseringar -1 Summa -4 Tillgångar Värdet av de Materiella anläggningstillgångarna ökade med 56 miljarder kronor och uppgick vid årsskiftet till 766 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av Trafikverkets stora investeringar i väg- och järnvägsprojekt samt Försvarsmaktens nyanskaffning av militära beredskapsinventarier som innefattar bl.a. utveckling och anskaffning av JAS 39E och den nya generationens ubåt samt anskaffning av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd. Värdet av Finansiella anläggningstillgångar uppvisar en kraftig minskning om 63 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 564 miljarder kronor. Minskningen förklaras i allt väsentligt av att värdet av andelar i företag med bestämmande statligt inflytande i posten Andelar i hel- och delägda företag, minskade med 60 miljarder kronor och värdet av andelar i företag med väsentligt statligt inflytande minskade med 4 miljarder kronor. Det är främst Vattenfall AB:s andelsvärde som minskade med 70 miljarder kronor medan andelsvärdet i LKAB, Sveaskog Holding AB och Akademiska hus AB ökade med sammantaget 11 miljarder kronor. Statens utlåningsfordringar uppgick till 323 miljarder kronor vilket är en minskning med 52 miljarder kronor. Det bokförda värdet på studielån har ökat med 10 miljarder kronor jämfört med 2021 medan Riksgäldskontorets utlåning till Riksbanken minskade med 51 miljarder kronor jämfört med föregående år och till Svensk Exportkredit med 10 miljarder kronor. Övriga kortfristiga fordringar ökade med 27 miljarder kronor till 173 miljarder kronor. Skatteverkets fordringar på skattekonton har ökat med 8 miljarder kronor där en stor del gäller anstånd för företagens inbetalningar, medan de kortsiktiga effekterna av Riksgäldskontorets fordringar kopplat till affärsdagsredovisningen i statsskuldsförvaltningen har ökat med nära 19 miljarder kronor. Upplupna skatteintäkter i posten Övriga upplupna intäkter minskade med 23 miljarder kronor och uppgick till 278 miljarder kronor. Det är i allt väsentligt upplupna skatteintäkter från fysiska personer som har förändrats jämfört med 2021. Värdepapper och andelar ökade med 21 miljarder kronor till 37 miljarder kronor. Det är främst Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen som har ökat med 15 miljarder kronor men även repor som har ökat med 5 miljarder kronor 2022. Kapital och skulder Värdet av de statliga fonderna minskade med knappt 8 miljarder kronor jämfört med 2021, och uppgick vid årets slut till 216 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden minskade med 10 miljarder kronor respektive 2 miljarder kronor medan Resolutionsreserven ökade med 4 miljarder kronor. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ökade marginellt med 2 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 353 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden minskade med 114 miljarder kronor till 1 031 miljarder kronor vid utgången av 2022. Lån i svenska kronor minskade med 85 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 29 miljarder kronor. Återbetalningen av lån till Riksbanken bidrog till att minska lånebehovet vid sidan av resultaträkningens överskott. Statsskulden är nu den lägsta som staten redovisat sedan myndigheterna 1993/94 blev skyldiga att lämna en årsredovisning på bokföringsmässiga grunder och det därmed blev möjligt att konsolidera och sammanställa en årsredovisning med resultat- och balansräkning för staten. Affärsverket svenska kraftnäts skulder utgör 99 procent av posten långfristiga skulder. De består av inbetalade avgifter från elbolag s.k. kapacitetsavgifter och för de intäkter som finansierar Affärsverket svenska kraftnäts kostnader för att reducera kapacitetsbrister i transmissionsnätet. De uppgår till 81 miljarder kronor vid årets slut vilken är en ökning med 43 miljarder kronor. Det har under 2022 liksom förra året, varit ett mycket högt inflöde av kapacitetsavgifter. Övriga kortfristiga skulder ökade med 38 miljarder kronor till 228 miljarder kronor. Det förklaras av skuld för skatter som ska regleras till kommuner, regioner och trossamfund med 27 miljarder kronor. Även effekterna av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning har ökat medan överskotten på skattekonton har minskat. Upplupna kostnader uppgår till 47 miljarder kronor vilket är en ökning med 19 miljarder kronor. Den avser i huvudsak upplupna kostnader hos Affärsverket svenska kraftnät för elstöd i hushållssektorn som uppgår till knappt 18 miljarder kronor. 4.4 Finansieringsanalys Finansieringsanalysen förklarar statens kassaflöde Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Uppgifterna i finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar. Tabell 4.8 Finansieringsanalys Miljoner kronor Not 2022 2021 Statens verksamhet Skatter 58 1 603 444 1 476 466 Avgifter och andra ersättningar 59 132 451 87 528 Intäkter av bidrag 61 479 67 754 Summa justerade intäkter 1 797 374 1 631 748 Transfereringar 60 -1 354 337 -1 331 015 Statens egen verksamhet 61 -312 670 -281 966 Summa justerade kostnader -1 667 007 -1 612 976 Justeringar till betalningar 62 84 319 73 698 Saldo statens verksamhet 214 686 92 467 Investeringar 63 Finansiella investeringar -1 524 -959 Materiella investeringar -88 890 -75 493 Immateriella investeringar -3 532 -3 614 Summa investeringsutgifter -93 946 -80 066 Försäljning av anläggningstillgångar 1 405 4 232 Summa investeringsverksamhet -92 541 -75 834 Utlåning 64 Nyutlåning -26 409 -26 154 Amorteringar 86 171 72 304 Summa utlåning 59 762 46 151 Finansiella aktiviteter Finansiellt netto för statens upplåning 65 -33 471 -5 212 Övrigt finansiellt netto 66 3 736 11 052 Justeringar till betalningar 67 -29 997 16 820 Summa finansiella aktiviteter -59 732 22 660 Summa 122 175 85 443 Statens nettoupplåning Förändring av statsskulden -113 589 -73 230 Orealiserade valutakursförändringar -8 586 -12 213 Summa -122 175 -85 443 Statens verksamhet gav positivt kassaflöde Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet, var positivt med 215 miljarder kronor, 122 miljarder kronor högre än föregående år. Kassaflödet från intäkter var knappt 166 miljarder kronor högre, främst för att inbetalningar som rör skatter ökade med 127 miljarder kronor. Utbetalningarna ökade med 54 miljarder kronor varav transfereringar ökade med 23 miljarder kronor och statens egen verksamhet med 31 miljarder kronor. Förändringarna av fordringar och skulder under posten justeringar till betalningar påverkade kassaflödet positivt med 84 miljarder kronor netto, vilket var 11 miljarder kronor högre än föregående år. Det beror främst på att skulderna har ökat med 104 miljarder kronor. Ökade investeringar och lägre försäljning Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde med 93 miljarder kronor, jämfört med 76 miljarder kronor föregående år. Årets investeringar uppgick till 94 miljarder kronor, en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i materiella anläggningstillgångar har ökat med drygt 13 miljarder kronor och uppgår till 89 miljarder kronor. Positiva kassaflöden från försäljning av främst finansiella anläggningstillgångar uppgick till drygt 1 miljard kronor. Statens nyutlåning och amorteringarna ökade Summa nettoutlåning gav ett positivt kassaflöde med 60 miljarder kronor, vilket var 14 miljarder kronor högre jämfört med föregående år. Statens nyutlåning uppgick till 26 miljarder kronor, varav nära 25 miljarder kronor är CSN:s nyutlåning. Riksgäldskontorets nyutlåning uppgick till knappt 2 miljarder kronor, vilket var drygt 1 miljard kronor högre jämfört med 2021. Amorteringarna av lån uppgick till 86 miljarder kronor, vilket var 14 miljarder kronor högre jämfört med föregående år. Det beror främst på att Riksbanken gjorde stora amorteringar till Riksgäldskontoret på sina lån i euro och amerikanska dollar under 2022, men även att Svensk Exportkredit amorterade 10 miljarder kronor. Kassaflödet från finansiella aktiviteter försämrades Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett negativt kassaflöde med 60 miljarder kronor, vilket är 82 miljarder kronor lägre än föregående år. Det negativa kassaflödet beror främst på ökningar av kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen med 20 miljarder kronor, samt att räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor ökade med 14 miljarder kronor. Statens nettoupplåning ökade Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för orealiserade valutakursförändringar. Statens nettoupplåning var 37 miljarder kronor högre än föregående år, vilket innebär att staten har gjort en nettoökning av sina lån. Statsskulden minskade med 114 miljarder kronor, men vid beräkning av nettoupplåningen justeras detta för orealiserade valutakursförändringar i upplåningsverksamheten vilket påverkar skulden utan att medföra några betalningar. Denna justering var knappt 9 miljarder kronor för 2022. Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget I nedanstående tabell framgår sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter framgår justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget. Tabell 4.9 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2022 Miljoner kronor Resultaträkningens överskott 26 883 Justeringar för poster som ej medför betalningar 22 651 Justeringar för förändringar av fordringar och skulder 59 216 Övriga transaktioner som påverkar betalningar 13 425 Finansieringsanalysens saldo 122 175 Justeringar hänförbara till statsskulden 41 455 varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar 20 458 varav förändring av inomstatliga innehav av statspapper, affärsdagsredovisning samt övriga poster 20 997 Statens budgetsaldo 163 630 Transaktionerna som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till knappt 23 miljarder kronor och ger en positiv påverkan på kassaflödet. I detta ingår kostnader för avskrivningar och nedskrivningar med 33 miljarder kronor och avsättningar och fondering på 2 miljarder kronor. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag som påverkat resultaträkningen positivt utan något kassaflöde avgår med knappt 20 miljarder kronor. Orealiserade valutakursförändringar och marknadsvärdesförändringar på värdepapper om totalt 9 miljarder kronor har försämrat resultatet utan att påverka betalningar. Nettoförändringen av fordringar och skulder ger en positiv påverkan på kassaflödet med 59 miljarder kronor jämfört med resultaträkningen. Den består av nettoförändringar av fordringar och skulder för skatter på knappt 5 miljarder kronor som påverkat kassaflödet positivt. Nettoförändringar av fordringar och skulder hänförbara till finansiella aktiviteter har försämrat kassaflödet hänförbart till statsskulden med 30 miljarder kronor. Övriga förändringar av fordringar och skulder har påverkat kassaflödet positivt med knappt 84 miljarder kronor. Det är främst ökningar av förutbetalda kapacitetsavgifter hos Affärsverket svenska kraftnät (se not 48). Övriga transaktioner som påverkar betalningar gav ett utflöde av likvida medel på drygt 13 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet positivt med 60 miljarder kronor och utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde med drygt 46 miljarder kronor. Nettoinvesteringar med hänsyn till sålda anläggningstillgångar påverkade kassaflödet negativt med 93 miljarder kronor. Justeringar som är hänförliga till statsskulden Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på drygt 122 miljarder kronor, vilket är drygt 41 miljarder kronor lägre än saldot i statens budget som var 164 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Det finns även transaktioner som påverkar budgetens saldo, men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. förändring av kortfristiga placeringar. Riksgäldskontoret har ökat sina kortfristiga placeringar med drygt 20 miljarder kronor, vilket har förbättrat statens budgetsaldo utan att påverkat statsskulden. Skillnaden i övrigt beror på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning, förändringar av myndigheters innehav av statspapper, över- och underkurser på kortfristiga placeringar samt skuldskötselåtgärder, vilket sammantaget uppgick till 21 miljarder kronor. 4.5 Noter Noter till resultaträkningen Not 1 Skatteintäkter Tabell 4.10 Skatteintäkter Miljoner kronor 2022 2021 Direkta skatter på arbete Statlig inkomstskatt 58 901 56 316 Kommunal inkomstskatt 846 153 806 447 Allmän pensionsavgift 145 645 137 337 Skattereduktioner m.m. -334 657 -305 764 Summa direkta skatter på arbete 716 042 694 336 Indirekta skatter på arbete Arbetsgivaravgifter 652 067 613 987 Särskild löneskatt, egenavgifter m.m. 67 536 63 973 Avgifter till premiepensionssystemet -46 398 -43 215 Summa indirekta skatter på arbete 673 205 634 746 Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll 87 413 104 604 Skatt på företagsvinster 181 739 183 582 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 37 501 36 084 Övriga skatter på kapital 42 360 31 618 Summa skatt på kapital 349 012 355 889 Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt 559 678 510 997 varav kommunmoms 81 387 75 340 Skatt på alkohol och tobak 29 750 28 697 Skatt på energi och miljö 74 001 81 143 Skatt på vägtrafik 22 527 22 549 Skatt på spel 6 287 6 928 Skatt på import 9 329 7 339 Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror 607 649 Summa skatt på konsumtion och insatsvaror 702 179 658 301 Restförda och övriga skatter Restförda skatter -13 654 -16 127 Övriga skatter 8 560 -3 957 Intäkter som förs till fonder 6 612 5 984 Avgifter till public service 9 341 9 149 Summa restförda och övriga skatter 10 859 -4 951 Totala skatteintäkter enligt statens budget 2 451 297 2 338 320 Avgår: Kommunala skatter -867 592 -827 074 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension) -300 855 -283 471 Avgår: EU-skatter -9 329 -7 339 Statens skatteintäkter enligt statens budget 1 273 522 1 220 437 Justering till totala skatteintäkter enligt ÅRS 2021 -14 438 Totala skatteintäkter enligt årsredovisningen 2 451 297 2 323 882 Justering till statens skatteintäkter enligt ÅRS 2021 -13 195 Statens skatteintäkter enligt årsredovisningen 1 273 522 1 207 242 Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m. Skatter hänförliga till tidigare år varav 2021 12 245 18 589 varav 2020 -2 503 -1 017 Avgifter till ålderspensionssystemet 300 855 283 471 Avgifter till premiepensionssystemet 46 398 43 215 EU-skatter 9 329 7 339 Kommunala utjämningsavgifter LSS 4 893 4 717 Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift 26 751 24 481 Elimineringar m.m. Eliminering av statliga myndigheters avräknade mervärdesskatt -45 936 -40 929 Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -40 353 -38 504 Eliminering av särskild löneskatt på pensionskostnader -4 584 -4 502 Eliminering av myndigheters skatter m.m. -190 -226 Summa total före justering 1 580 427 1 503 875 Justering till belopp enligt ÅRS 2021 - 950 Flaskhalsintäkter från Affärsverket svenska kraftnät 17 500 - Stämpelskatt, periodisering 623 - Summa 1 598 550 1 504 824 Skatteintäkterna ökade med 94 miljarder kronor Statens skatteintäkter såsom de avgränsas i resultaträkningen ökade med 94 miljarder kronor (6 procent) jämfört med 2021. Det kan jämföras med en ökning av skatteintäkterna på 173 miljarder kronor 2021 jämfört med 2020. Den lägre utvecklingstakten av statens skatteintäkter förklaras i allt väsentligt av en svag utveckling av hushållens kapitalvinster samt skattesänkningar. Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår fastställs först i samband med de årliga skattebesluten, är det slutliga utfallet för skatteintäkterna inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på prognoser. Skillnaden mellan det definitiva utfallet och den prognos som redovisas i årsredovisning för staten kan för enstaka skatter vara stor. Det gäller främst bolagens inkomstskatt och hushållens skatt på kapitalvinster. Avvikelsen för de totala skatterna är däremot liten och uppgår som regel till mellan 0,5 och 1 procent av de slutliga skatteintäkterna. Den övergripande analysen utgår från "Totala skatteintäkter enligt statens budget" som beräknas till 2 451 miljarder kronor för 2022 och som ska jämföras med 2 338 miljarder kronor enligt den nu aktuella bedömningen av skatteintäkter för inkomståret 2021 (se mer om skatteintäkterna 2021 nedan). Det innebär en ökning med 113 miljarder kronor. Statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter ökade med 72 miljarder kronor medan den kommunala sektorns intäkter, inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 41 miljarder kronor. Förändringen av statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter 2022 förklaras främst av en stark utveckling av intäkterna från indirekt skatt på arbete och mervärdesskatt. Direkt skatt på arbete ökade med 22 miljarder kronor De direkta skatterna på arbete, nettot av inkomstskatter, allmän pensionsavgift och skattereduktioner, ökade med 22 miljarder kronor jämfört med 2021. Den viktigaste skattebasen för inkomstskatten är utbetalda löner, som ökade med 6,4 procent 2022 jämfört med 5,8 procent året innan. Kommunsektorns skatteintäkter ökade med 40 miljarder kronor. Den allmänna pensionsavgiften ökade med 8 miljarder kronor. Skattereduktionerna ökade med 29 miljarder kronor vilket främst förklaras av reduktionerna för allmän pensionsavgift och jobbskatteavdragen, vilket beror på att lönerna ökat och att fler personer har inkomster från arbete. Under 2022 höjdes såväl jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomsttagare som grundavdraget för pensionärer. Även skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärktes under 2022. Sammantaget innebar besluten skattesänkningar om 14 miljarder kronor varav 3 miljarder kronor påverkade kommunsektorns inkomstskatter. Sammantaget är effekten av regeländringarna neutral för kommunerna eftersom de får kompensation via det generella statsbidraget.. De indirekta skatterna på arbete ökade med 38 miljarder kronor, vilket är en ökning med 6,0 procent. Det är dock en lägre ökningstakt jämfört med 2021, vilket främst beror på att en stor del av de tillfälligt sänkta arbetsgivar- och egenföretagaravgifterna som infördes 2020 för att mildra effekterna av pandemin upphörde att gälla 2021, vilket medförde att intäkterna ökade kraftigt 2021. De totala nedsättningarna uppgick till 17 miljarder kronor 2022. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen ovan. Hushållens kapitalskatter minskade med 17 miljarder kronor Hushållens kapitalskatter uppgick till 87 miljarder kronor vilket är 17 miljarder kronor lägre jämfört med 2021. Intäkterna minskade med 13 miljarder kronor medan skattereduktionerna ökade med 4 miljarder kronor. De lägre skatteintäkterna förklaras framför allt av att hushållens kapitalvinster minskat. Jämfört med året innan minskade vinsterna från försäljning av bostäder och värdepapper med 66 miljarder kronor. Både hushållens utdelningar och ränteutgifter ökade med 17 miljarder kronor. Företagens inkomstskatt minskade med 2 miljarder kronor Skatt på företagsvinster minskade med 2 miljarder kronor eller 1 procent jämfört med en ökning om 10 procent 2021. De lägre skatteintäkterna beror på en tillfällig skattereduktion för investeringar i inventarier. Riskskatten för kreditinstitut som infördes 2022 beräknas uppgå till drygt 6 miljarder kronor. Skattesatsen är 5 procent 2022 och beskattningsunderlaget utgörs av summan av kreditinstitutens skulder vid beskattningsårets utgång. Prisökningar gav högre intäkter från mervärdesskatt Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 44 miljarder kronor jämfört med 51 miljarder kronor året innan. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 49 miljarder kronor, vilket är ett par miljarder kronor högre än ökningen året före. Ökningen är till stor del en effekt av prisförändringar på hushållens konsumtionsutgifter snarare än ökad volym. I intäkterna från mervärdesskatt, 560 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 46 miljarder kronor. Detta är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning. Intäkter av skatt på alkohol och tobak uppgick till 30 miljarder kronor Intäkterna av skatt på alkohol och tobak ökade med 1,1 miljarder kronor och uppgick till 30 miljarder kronor. Lägre intäkter från skatt på energi och miljö Intäkterna av skatt på energi och miljö minskade totalt med 7,1 miljarder kronor, vilket främst beror på tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel till följd av ökade drivmedelspriser. Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter och intäkter från skatt på flygresor ökade däremot, sammantaget med ungefär 3,0 miljarder kronor. Flygresandet har ökat både 2022 och 2021 men är fortfarande inte i nivå med flygresandet före pandemin. Skatt på import ökade med 2 miljarder kronor Intäkterna från skatt på import uppgick till 9,3 miljarder kronor vid utgången av 2022, vilket är en ökning med 2,0 miljarder kronor. De största ökningarna är inom varuområdena fisk, kläder och skor samt elektriska maskiner. Värdet av importen har ökat både till följd av ökad handel efter nedgång under pandemin men framför allt till följd av ökade priser. Beviljade anstånd ökade övriga skatteintäkter Restförda skatter minskade med 2,5 miljarder kronor jämfört med 2021. Restförda skatter är obetalda skatteskulder som lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Hushållens restförda skatter ökade med 0,7 miljarder kronor medan företagens minskade med 3,2 miljarder kronor. Övriga skatter ökade med 12,5 miljarder kronor varav hushållens ökade med 8,2 miljarder kronor och företagens med 4,3 miljarder kronor. Ökningen av intäkter av hushållens Övriga skatter är främst en följd av att skatteintäkterna var låga 2021. Hushållen begärde under 2021 omprövningar av tidigare redovisade kapitalvinster och begärde i stället uppskov med skatten då räntan på uppskovsbelopp slopades från och med inkomstår 2021, vilket minskade intäkter av Övriga skatter 2021. Företagens övriga skatter ökade främst till följd av beviljade s.k. tillfälliga anstånd med avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt enligt lag (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall. Flaskhalsintäkter ökade statens intäkter med 17,5 miljarder kronor I årsredovisningen för staten redovisas överskott från s.k. flaskhalsintäkter som uppstått till följd av höga elpriser, och som betalas ut som stöd till hushåll under 2023, som skatt med motsvarande transferering till hushållen 2022. Flaskhalsintäkterna uppgick till 17,5 miljarder kronor vid utgången av 2022. Detta skiljer statens resultaträkning från statens budget. Dessutom görs en periodisering av stämpelskatt som inte görs i statens budget. Se mer information i avsnittet Redovisningsprinciper. Ökade intäkter av kommunal inkomstskatt Kommunsektorns del av skatteintäkterna, kommunal inkomstskatt och kommunal fastighetsavgift, ökade med 41 miljarder kronor medan ålderspensionssystemets avgifter ökade med 17 miljarder kronor. Staten är ansvarig för all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Kommunernas skatter betalar staten ut dels som förskott, baserat på en prognos för skatteunderlaget för aktuellt år samt innevarande års aktuella skattesatser, dels som slutreglering, dvs. skillnaden mellan den (slutliga) skatten som fastställs genom det årliga skattebeslutet och det förskott som staten betalat ut. Eftersom lönesumman och därmed skatteintäkterna ökade under 2022 är den beräknade slutliga skatten 21 miljarder kronor högre än vad som hittills betalats ut till kommunsektorn. I årsredovisningen för staten återfinns återstående belopp att reglera i not 55 Övriga förutbetalda intäkter. Arbetsgivaravgifter för statligt anställda har eliminerats Skatteverket sköter uppbörden av skatter till övervägande del och de redovisas både i statens resultaträkning och i statens budget. Staten betalar ut de skatter och avgifter som tillhör kommunsektorn och ålderspensionssystemet löpande för att sedan slutreglera dem när beskattningen är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomstsidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna, trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen. Kommunalekonomisk utjämning och kommunmoms bruttoredovisas I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och regioner på sammanlagt 27 miljarder kronor nettoredovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 81 miljarder kronor för kommuner och regioner som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 108 miljarder kronor högre än i statens budget för 2022. Skatteintäkterna 2021 blev högre än tidigare beräknat Skatteintäkterna 2021 blev 14 miljarder kronor högre jämfört med den beräkning av 2021 års skatt som gjordes våren 2022 (raden Justering till totala skatteintäkter enligt ÅRS 2021 i tabellen). Direkta skatter på arbete blev 5 miljarder kronor högre. Intäkterna av skatt på kapital blev 16 miljarder kronor högre än vid beräkningen våren 2022. Hushållens skatt på kapital blev 4 miljarder kronor lägre och skatt på företagsvinster blev 20 miljarder kronor högre. Skillnaderna mot tidigare beräkning avser alltså främst kapitalinkomster som inte preliminärbeskattas, till exempel vinster vid försäljning av bostäder eller värdepapper samt bolagsskatter där preliminärskatten baseras på bolagens slutliga skatt två år bakåt i tiden. I kolumnen för jämförelsetalen från 2021 redovisas för varje skatteslag utfall efter det att beskattningen av 2021 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redovisning av utfallet på statens budget. Jämförelsetalen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2021 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. En justeringsrad, "Justering till totala skatteintäkter enligt ÅRS 2021", har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2021. Skillnaden uppkommer som följd av att jämförelsetalet i resultaträkningen (summa skatter) inte ändras, men för uppgifterna om enskilda skatteslag används de aktuella uppgifterna efter beslutsprocess och andra händelser. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Tabell 4.11 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2022 2021 Offentligrättslig verksamhet Trafikverket 3 066 1 444 Transportstyrelsen 2 437 1 912 Kronofogdemyndigheten 1 574 1 474 Polismyndigheten 1 420 800 Lantmäteriet 1 027 1 143 Finansinspektionen 851 802 Läkemedelsverket 807 680 Affärsverk Sjöfartsverket 1 927 1 671 Luftfartsverket 1 794 1 632 Övriga myndigheter 5 240 4 893 Summa offentligrättslig verksamhet 20 143 16 451 Uppdragsverksamhet Trafikverket 4 057 3 631 Statens institutionsstyrelse 2 256 2 074 Exportkreditnämnden 2 251 2 236 Försvarets materielverk 1 746 1 559 Pensionsmyndigheten 1 058 1 064 Affärsverk Svenska kraftnät 32 741 19 415 Luftfartsverket 234 208 Sjöfartsverket 153 239 Övriga myndigheter 10 714 9 934 Summa uppdragsverksamhet 55 210 40 360 Andra ersättningar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 4 600 4 487 Folkhälsomyndigheten 2 823 2 563 Statens skolverk 1 484 956 Polismyndigheten 1 069 1 134 Affärsverk Svenska kraftnät 98 45 Sjöfartsverket 4 21 Övriga myndigheter 3 578 2 571 Summa andra ersättningar 13 656 11 777 Summa 89 009 68 588 Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 20 421 miljoner kronor. Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet ökade med 3 692 miljoner kronor och utgör ca 23 procent av posten. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade med 14 850 miljoner kronor och utgör 62 procent av posten. Andra ersättningar ökade med 1 879 miljoner kronor och utgör ca 15 procent av posten. Staten tar in avgifter för att tillhandahålla varor och tjänster, och den som betalar avgiften får därmed en motprestation. Avgifterna är antingen offentligrättsliga eller avgifter för uppdragsverksamhet. Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller betungande avgifter som staten med stöd av författning kan ta ut av enskilda. Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga avgifter som inte är offentligrättsliga. Det omfattar försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Hit räknas också de avgifter som myndigheter under vissa förutsättningar får ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Andra ersättningar är ersättningar som inte betraktas som avgifter eller bidrag. Offentligrättsliga avgifter ökade Totalt redovisar omkring 115 myndigheter offentligrättsliga avgifter, i en mängd olika verksamheter. De största förändringarna av de offentligrättsliga avgifterna jämfört med föregående år rör Trafikverket, Transportstyrelsen och Polismyndigheten. Trafikverket tar framför allt ut banavgifter och provavgifter för körkort. Banavgifterna är obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen. Trafikverkets avgifter har ökat med 1 622 miljoner kronor. Det beror främst på att intäkterna för banavgifterna 2021 påverkades av en retroaktiv sänkning av banavgifterna. Regeringen beslutade om denna sänkning för perioden mars 2020-september 2021. Transportstyrelsen tar ut avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet för bl.a. tillsyn, tillstånd och registerhållning. Inom luftfartsområdet finns också avgifter för säkerhetskontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafikledningstjänst och undervägsverksamhet (flygtrafiktjänst en route). Intäkterna har ökat med 525 miljoner kronor och avser framför allt en ökning inom luftfartsområdet och specifikt säkerhetskontroller där intäkterna har ökat med 308 miljoner kronor med anledning av ökat antal passagerare och en höjning av avgiften. Inom vägtrafikområdet har intäkterna ökat med 163 miljoner kronor. Det är främst intäkterna för vägtrafikregistret (VTR) som har ökat med anledning av att avgiften höjdes med 10 kronor år 2022. Kronofogdemyndighetens avgifter omfattar grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. Kronofogdemyndighetens avgifter har ökat med 100 miljoner kronor, vilket beror på ett ökat inflöde av mål jämfört med 2021. Polismyndighetens offentligrättsliga avgifter består till största delen av passavgifter, avgifter för utfärdande av nationella id-kort och ansökningsavgifter för tillstånd. Andra avgifter är delgivningsavgifter, avgifter för kopior och avskrifter, polisbevakning av transporter, flyttning av fordon och konstaterade kundförluster gällande uppbördfordringar. Intäkter från avgifterna har ökat med 620 miljoner kronor, vilket främst beror på att intäkterna av pass och nationella id-kort har ökat med 616 miljoner kronor. Antalet sålda pass uppgår till ca 2 575 000, vilket är en ökning med ca 1 245 000 (94 procent). Antalet sålda nationella id-kort uppgår till ca 1 025 000, vilket är en ökning med ca 665 000 (185 procent). Intäktsökningen gällande pass och nationella id-kort förklaras av att de restriktioner som infördes under pandemin togs bort i februari 2022 och i kombination med att många medborgare valt att inte förnya sina pass under pandemin blev antalet utfärdade handlingar omfattande. Även det faktum att regeringen fattade beslut om sänkt avgift för nationellt id-kort i maj medförde att antalet sålda id-kort ökade markant. Lantmäteriet redovisar avgifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter för inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet. Avgiftsintäkterna har minskat med 116 miljoner kronor. Intäktsminskningen inom förrättningsverksamheten kommer framför allt från avgiftssänkningar och en minskad debitering till följd av högre korttidsfrånvaro och ökad personalomsättning. Läkemedelsverkets offentligrättsliga avgifter består av ansöknings- och årsavgifter. Dessa avgifter har ökat med 127 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det beror främst på en ökning av årsavgifter på grund av nya avgifter enligt förordningen om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel (SFS 2010:1167). Sjöfartsverkets avgifter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Sjöfartsverkets avgifter har ökat med 256 miljoner kronor, vilket beror på höjda avgifter för farleds- och lotsavgifter och ökade volymer. Farledsavgiften höjdes med 9,1 procent och lotsavgiften med 10 procent den 1 januari 2022. Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter består av undervägs- och terminalavgifter via det EU-baserade avgiftssystemet för flygtrafiktjänst och utgör en del av luftfartsintäkterna som Luftfartsverket erhåller som ersättning för tillhandahållande av flygtrafiktjänst. Luftfartsverkets avgifter har ökat med 162 miljoner kronor, vilket förklaras av ökade trafiknivåer jämfört med de två tidigare pandemiåren. Luftfartsintäkterna för den lokala flygtrafiktjänsten har också ökat något tack vare ökat öppethållande på flygplatserna. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade Totalt redovisar omkring 177 myndigheter avgifter för uppdragsverksamhet. Det är framför allt Affärsverket svenska kraftnät som visar ökade intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet. Trafikverkets uppdragsverksamhet består huvudsakligen av försäljning av järnvägsmateriel till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna och el till de olika bolag som bedriver tågtrafik. I samband med investeringar i statliga vägar och järnvägar utför även Trafikverket uppdrag på andras anläggningar, i första hand åt kommuner. Intäkter av avgifter i Trafikverkets uppdragsverksamhet ökade med 426 miljoner kronor. Det beror främst på en ökad omsättning inom materialförsörjningen av järnvägsmateriel och ökade priser för el. Statens institutionsstyrelse tar huvudsakligen ut vårdavgifter för ungdomsvård. Intäkterna ökade med 182 miljoner kronor, vilket beror på högre avgiftstaxa och ökad efterfrågan. Försvarets materielverks intäkter av uppdragsverksamhet består i huvudsak av fakturering av levererade tjänster och materiel. Intäkterna ökade med 187 miljoner kronor, vilket till största delen beror på ökade intäkter avseende ett exportåtagande inom flygområdet. Affärsverket svenska kraftnät tar ut avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga producenter. Intäkterna ökade kraftigt med 13,3 miljarder kronor, vilket främst beror på det högre elpriset jämfört med föregående år. Även årets inflöde av kapacitetsavgifter ökade kraftigt och uppgick till 26 miljarder kronor jämfört med år 2021, då de uppgick till 2 miljarder kronor. Intäkter av andra ersättningar ökade Totalt redovisar omkring 170 myndigheter intäkter av andra ersättningar. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Folkhälsomyndigheten och Statens skolverk visar stora förändringar av intäkter av andra ersättningar. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens intäkter av andra ersättningar är finansieringsavgiften som arbetslöshetskassorna betalar. Ökningen med 113 miljoner kronor beror på att finansieringsavgiften från arbetslöshetskassorna var något högre 2022 än 2021. Detta berodde framför allt på att den genomsnittliga dagpenningen har ökat. Samtidigt var medlemsantalen i arbetslöshetskassorna något lägre. Folkhälsomyndighetens intäkter av andra ersättningar består huvudsakligen av vidarefakturerade läkemedel, testmateriel och analyser. Ökningen med 260 miljoner kronor beror på vidareförsäljning av vaccin mot covid-19. Statens skolverks andra ersättningar är främst återbetalda statsbidrag. Ökningen med 528 miljoner kronor beror på ökade återkrav av statsbidrag med 522 miljoner kronor och intäkter på nationella prov med 6 miljoner kronor. Not 3 Intäkter av bidrag Tabell 4.12 Intäkter av bidrag Miljoner kronor 2022 2021 AP-fondsmedel 17 488 29 268 EU-bidrag EU-bidrag med delat förvaltningsansvar Statens jordbruksverk Garantifonden för jordbruket EGFJ 7 973 6 975 Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling EJFLU 3 489 2 717 Havs- och fiskerifonden EHFF 178 150 Regionala utvecklingsfonden ERUF1 15 12 Socialfonden ESF2 13 17 Summa Statens jordbruksverk 11 668 9 871 Regionala utvecklingsfonden ERUF, Tillväxtverket1 1 510 1 352 Brexitjusteringsfonden, BAR 616 0 Socialfonden ESF, Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige2 1 954 1 147 Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt FEAD, Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige 1 9 Asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF, Migrationsverket 394 386 Fonden för inre säkerhet ISF, Polismyndigheten 76 102 Instrument för gränsförvaltning och visering, BMVI 2 0 Interregionala bidrag (Interreg) 296 289 Andra EU-bidrag Bidrag till transeuropeiska nätverk, Trafikverket 825 470 Universitet och högskolor 1 518 1 363 Övriga myndigheter 1 777 1 093 Summa EU-bidrag 20 637 16 082 Övriga bidrag Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive bidrag från EU) 10 858 10 241 Försäkringskassan assistansersättning 4 423 4 400 underhållsstöd 1 227 1 157 Kärnavfallsfonden 2 093 2 191 Trafikverket (exklusive bidrag från EU) 1 774 1 530 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter (exklusive bidrag från EU) 2 978 2 885 Summa 61 478 67 754 1 Medel från ERUF redovisades av Tillväxtverket och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 525 miljoner kronor. 2 Medel från ESF redovisades av Svenska ESF-rådet och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 967 miljoner kronor. Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har minskat med 6,3 miljarder kronor under 2022 jämfört med föregående år. AP-fondsmedel Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning. För 2022 uppgick nettobidraget till 17,5 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonden ökade med 13,5 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonden för att finansiera pensionerna ökade med 25,3 miljarder kronor. Det innebär att nettoöverföringen från AP-fonden minskade med 11,8 miljarder kronor. Intäkter av EU-bidrag Intäkter av EU-bidrag visar på återflödet från EU-budgeten som för 2022 ökade med 4,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av bidrag från jordbruksfonderna med 1,8 miljarder kronor och 1,4 miljarder kronor bestående av summan av Socialfonden och Brexitjusteringsfonden. Övriga bidrag En stor andel av övriga bidrag hanteras på universitet och högskolor och används främst för forskning. Dessa bidrag kommer från företag inom och utom Sverige och olika forskningsstiftelser. Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade. Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga. Kärnavfallsfonden redovisar avgifter från reaktorinnehavarna som ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Trafikverket redovisar bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur. Not 4 Transfereringar Tabell 4.13 Transfereringar Miljoner kronor 2022 2021 Transfereringar till hushåll 773 230 729 201 Transfereringar till företag 93 100 103 659 Transfereringar till kommuner och regioner 394 392 403 460 Transfereringar till utlandet 92 244 94 426 Summa 1 352 966 1 330 746 Transfereringar till hushåll Ålderspensioner vid sidan av statens budget 345 037 331 559 Premiepensioner 23 478 17 837 Ersättning vid ålderdom (anslagsfinansierade förmåner) 45 526 37 218 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning 88 536 83 942 Assistansersättning m.m. 28 522 28 662 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten 89 360 89 363 Arbetsmarknad och arbetsliv inkl. aktivitetsstöd 30 815 40 732 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingen 3 801 5 549 Övrigt arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 2 394 2 007 Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 1 327 799 Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 20 056 20 178 Kompensation för höga elpriser Kammarkollegiet, Svenska kraftnät 26 415 0 Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet 4 939 4 870 Bistånd och andra internationella bidrag (bidrag till organisationer), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 4 209 4 463 Migrationsverket 442 376 Integration, Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare, Arbetsförmedlingen 1 011 1 347 Särskilda insatser inom folkbildningen, Kammarkollegiet 106 97 Statens tjänstepensionsverk, pensionskostnader ej statligt anställda 471 436 Klimatbonus. Transportstyrelsen 6 905 4 810 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 26 087 28 840 Övriga transfereringar till hushåll 23 793 26 117 Summa Transfereringar till hushåll 773 230 729 201 Transfereringar till företag Stöd för korttidsarbete, Tillväxtverket 1 355 7 787 Lönebidrag till Samhall, Kammarkollegiet, Arbetsförmedlingen 14 502 14 486 Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m., Arbetsförmedlingen 41 210 Anställningsstöd, inklusive kostnader för höga sjuklönekostnader Skatteverket 14 056 23 505 Omsättningsstöd, Boverket 0 2 421 Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk 13 472 12 791 Bidrag till public servicebolagen 8 909 8 735 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 3 394 3 363 Investeringsstöd m.m., Boverket 8 606 8 429 Forskning och utveckling m.m., Verket för innovationssystem 2 292 2 246 Ersättning till reaktorinnehavarna, Kärnavfallsfonden 2 673 2 759 Regionala tillväxtåtgärder m.m., länsstyrelserna 234 193 Elcertifikat 272 414 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 3 065 2 450 Energiforskning m.m., Statens energimyndighet 2 521 1 214 Trafikupphandling, Trängselskatt m.m. Trafikverket 5 408 2 128 Kultur, Statens kulturråd 1 208 2 345 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Myndigheten för yrkeshögskolan 2 578 2 327 Presstöd, Myndigheten för radio och tv, Presstödsnämnden 1 070 1 009 Kommunikationer, Post och telestyrelsen 1 329 1 559 Transportstyrelsen 917 704 Övriga transfereringar till företag 5 197 2 585 Summa Transfereringar till företag 93 100 103 659 Transfereringar till kommuner och regioner Kommun-och regionmoms, Skatteverket 81 387 75 340 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 4 893 4 717 Kommunalekonomisk utjämning till kommuner och regioner, Skatteverket 177 973 172 992 Migration och integration, till kommuner och regioner. Inkl. periodiseringar. Migrationsverket 7 837 6 072 Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m., Kammarkollegiet 32 875 31 839 Bidrag till folkhälsa och sjukvård Kammarkollegiet, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten 23 227 47 484 Tandvårdsförmåner m.m., Försäkringskassan 1 619 1 725 Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 2 398 2 687 Utbildning och universitetsforskning Statens skolverk 22 777 21 319 Ersättning för höga sjuklönekostnader 4 046 4 379 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning, Försäkringskassan 559 1 425 Transportpolitik, Trafikverket 2 629 6 353 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 378 552 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, Socialstyrelsen 8 484 7 759 Bidrag till kultur, Statens kulturråd 2 075 2 117 Övriga transfereringar till kommuner 21 235 16 702 Summa Transfereringar till kommuner och regioner 394 392 403 460 Transfereringar till utlandet Avgiften till Europeiska unionen BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 31 261 38 100 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 7 741 6 914 Avgift baserad på icke materialåtervunnen plast, Naturvårdsverket 982 1 027 Tullavgift, Tullverket 6 828 5 302 Summa Avgiften till Europeiska unionen 46 812 51 344 Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 36 826 37 274 Dagersättning till asylsökande m.m., Migrationsverket 649 355 Övriga transfereringar till utlandet 7 956 5 453 Summa Transfereringar till utlandet 92 244 94 426 Summa 1 352 966 1 330 746 Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare och kännetecknas av att staten inte får någon motprestation. I huvudsak betalas transfereringarna från anslag på statens budget. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Noten specificeras utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet. Transfereringar till hushåll omfattar bl.a. stöd som Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan hanterar. Här ingår ålderspensioner, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt assistansersättning m.fl. stöd till personer med funktionsnedsättning. De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 22 miljarder kronor mellan 2021 och 2022. Transfereringar till hushåll Transfereringarna till hushåll ökade med 44 miljarder kronor under 2022. De transfereringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som får sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (12,9 procent 2022) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 26 miljarder kronor 2022, vilket var 2,8 miljarder kronor lägre än 2021 (se nedan). Överföringarna till och från AP- fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföringen som för närvarande är en överföring från AP-fonderna redovisas som bidrag från AP-fonden (socialförsäkringssektorn), se not 3 Intäkter av bidrag. Högre pensioner Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 13 miljarder kronor. För 2022 har inkomst- och tilläggspensionerna räknats upp med 2,5 procent. Att pensionsutgifterna ökade berodde framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökade men även på att Riksdagen beslutade i juni 2022 om att höja garantipensionen och bostadstillägget. Lagändringarna trädde i kraft i augusti och resulterade i att över en miljon pensionärer fick höjd pension. I december 2022 fick 2 277 949 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket var 28 488 personer fler än i december 2021. Premiepensionerna ökade med 6 miljarder kronor eller 31,6 procent. Det främsta skälet till utbetalningsökningen är den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år eftersom bara pensionärer födda år 1938 eller senare kan ha rätt till premiepension. Ersättning vid ålderdom, som är anslagsfinansierade pensioner och stöd, ökade totalt med 8,3 miljarder kronor. Garantipension till ålderspension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg till pensionärer ökade tillsammans med 8,7 miljarder kronor. Ökningen berodde på regeländringar som trädde i kraft under 2022. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,4 miljarder kronor under 2022. Änkepension utgör över 90 procent av de totala utgifterna för efterlevandepension till vuxna. Utgifterna minskar till följd av att änkepensionen är under avveckling. Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning Kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning ökade med 4,6 miljarder kronor till 89 miljarder kronor. Sjukpenningkostnaderna ökade med 3 miljarder kronor till 42 miljarder kronor. Ökningen förklaras av att inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst har höjts från 8 till 10 prisbasbelopp från och med 1 januari 2022 samt av tidigare regeländringar kring bedömningen vid dag 180 som gör att beståndet ökade. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. För december var sjukpenningtalet 9,74 dagar vilket var en minskning med 5,5 procent jämfört med december 2021. Sjukpenningtalet för kvinnor i december 2022 var 82,2 procent högre än sjukpenningtalet för män. I december 2021 var sjukpenningtalet för kvinnor 81,4 procent högre än sjukpenningtalet för män. Aktivitets­ och sjukersättningen ökade med 1,5 miljarder kronor (3,9 procent) till 37 miljarder kronor. Sjukersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19-65 år om arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Under 2022 minskade antalet personer med sjukersättning med ca 9 600 och uppgick i december 2022 till strax över 212 000. Trots att antal förmånstagare minskade under året ökade utgifterna. Största delen kan förklaras av att garantiersättningen höjdes med 0,25 prisbasbelopp i januari 2022. Även nya regler som infördes i september 2022 för sjukersättning för personer som är mellan 60 och 64 år har påverkat utgifterna under 2022. Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. Antalet personer som fick ersättningen i december ökade med ca 700 personer. Statlig assistansersättning Kostnaderna för assistansersättning inkluderar även den andel av kostnaden för assistansersättning som finansieras av kommunerna. Utgifterna på 28 miljarder kronor var närmast oförändrade jämför med föregående år. Rekordmånga lediga jobb under 2022 I slutet av december var 336 000 personer inskrivna som arbetslösa. Det var en minskning med drygt 34 000 personer eller 9 procent jämfört med december 2021. Arbetslösheten uppgick till 6,6 procent jämfört med 7,2 procent motsvarande period 2021. Trots stigande energipriser, inflation och geopolitisk oro har arbetsmarknaden varit motståndskraftig. I genomsnitt var 342 000 personer inskrivna som arbetslösa år 2022, vilket kan jämföras med ett snitt på 409 000 personer år 2021. Samtidigt har antalet lediga jobb i Platsbanken varit rekordhögt, även om antalet minskade under hösten. I snitt publicerades 168 000 nya lediga jobb per månad, jämfört med 112 000 året innan uppger Arbetsförmedlingen. Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskade 2022. Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd från Försäkringskassan minskade med 10 miljarder kronor för helåret 2022. Utgifterna har varit lägre på grund av bl.a. minskad arbetslöshet efter pandemin. Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade med 1,7 miljarder kronor. Antal personer inskrivna med introduktionsjobb och extratjänster minskade med 7 416 personer eller 50 procent jämfört med 2021. Det var inom kategori för extratjänster som minskningen var högst med 96 procent. Extratjänsterna ska enligt regeringsbeslut fasas ut och Arbetsförmedlingen får inte fatta beslut om anvisning till särskilt anställningsstöd i form av extratjänst från och med den 1 januari 2022. Lönegarantiersättning ökade Antal konkurser ökade under året och det förklarar att utbetalningar från anslaget Bidrag till lönegarantiersättning ökade med 0,5 miljarder kronor mellan åren. Kompensation till hushållen för höga elpriser Med anledning av de exceptionellt höga elpriserna, införde regeringen en elpriskompensation till hushåll i hela Sverige för elkostnader. Kammarkollegiet betalade ut 8,9 miljarder kronor från det nya anslaget Kompensation för höga elpriser under 2022. Utbetalningarna gick till elbolagen som i sin tur ersatte hushållen. Även i Europa har energipriserna till följd av den ekonomiska återhämtningen efter pandemin och därefter den ryska invasionen av Ukraina stigit till ovanligt höga nivåer. För att stödja elkunderna ekonomiskt och för att mildra effekterna av de höga elpriserna har EU infört en tillfällig möjlighet att använda kapacitetsavgifterna eller flaskhalsintäkterna för ekonomiska utbetalningar till elkunderna. Regeringen införde fyra olika stöd. Det första stödet avser hushåll i mellersta och södra Sverige (elprisområde 3 och 4) för perioden 1 oktober 2021-30 september 2022, och omfattar ca 4,3 miljoner hushåll. Beloppet uppgår till 17,5 miljarder kronor enligt regeringsbeslut den 22 december 2022. Utbetalningarna har genomförts under första kvartalet 2023. Klimatbonus ökade för att därefter upphöra Utbetalningar av klimatbonus till elbilsköpare uppgick till 6,9 miljarder kronor 2022 vilket var en ökning med 2 miljarder kronor. Ökningen förklarades av att antal klimatbonusfordon tagna i trafik ökade jämfört med 2021. Regeringen fattade beslut om att klimatbonusen skulle avskaffas och att en elbil behövde vara beställd senast den 8 november 2022 för att vara berättigad till bonus. 26 miljarder kronor till premiepensionssystemet Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Beloppet består av de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (23 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner. Transfereringar till företag minskade Transfereringar till företag minskade med 11 miljarder kronor. En bidragande förklaring var minskade utgifter för stöd relaterade till covid-19. Stöd vid korttidsarbete minskade med 6 miljarder kronor och uppgick till 1,4 miljarder kronor. Anställningsstöd, inklusive kostnader för höga sjuklönekostnader minskade med 9 miljarder kronor och uppgick till 14 miljarder kronor Omställningsstödet för företag som fått minskad omsättning till följd av pandemin gick inte längre att ansöka vilket förklarar minskningen med 2 miljarder kronor mellan åren. Transfereringar finansierade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. ökade med 0,7 miljarder kronor. Bidraget till Samhall ökade med 0,3 miljarder kronor. Public service-avgift Public service-avgift tas in av Skatteverket som betalar ut avgiftsmedlen till ett särskilt public service-konto i Riksgäldskontoret. Public service-kontot förvaltas av Kammarkollegiet och används för att tilldela medel till programföretagen genom transfereringar. Bidragen uppgick till 9 miljarder kronor under 2022 vilket var en ökning med 0,2 miljarder kronor. Allmän miljö- och naturvård Naturvårdsverket stöd inom miljöpolitik ökade med 0,6 miljarder kronor. Det är utbetalningar för anslaget Klimatinvesteringar som stod för ökningen i sin helhet. Bidraget används till åtgärder som minskar de klimatpåverkande utsläppen, exempelvis genom Klimatklivet. Stödet från Statens Energimyndighet ökade med 1,3 miljarder kronor. Ökningen återfanns inom anslagen Industriklivet, Laddinfrastruktur och Biogasstöd. De två sistnämnda är nya satsningar som syftar möjliggöra utbyggnad av publika laddstationer för snabbladdning av elfordon och stöd till produktion av biogas som uppgraderas till biometan. Stödet är ett driftstöd för främjande av energi från förnybara energikällor och lämnas i enlighet med artikel 43 i Europeiska kommissionens allmänna gruppundantagsförordning. Kommunikationer Bidragen från Trafikverket för kommunikationer ökade med 3 miljarder kronor. De anslagen som ökade mest under 2022 var Trängselskatt i Stockholm och Utveckling av statens transportinfrastruktur. Bidrag till privata och kommunala företag avser projektering av ny tunnelbana i Stockholm, drift av flygplatser, färjeleder, tåg och busstrafik, inlandsbanan och bidrag för utveckling av elvägar samt bidrag kopplat till miljögarantin inom järnväg och luftfart. Stöd till kultur Statens kulturråds anslag Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete minskade med 1 miljard kronor mellan åren. Under 2021 betalades stödet ut med anledning av covid-19, motsvarade stöd upphörde under 2022. Transfereringar till kommuner minskade Transfereringarna till kommuner minskade totalt med 9 miljarder kronor eller 2 procent. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 11 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Utgifterna för kommunersättning för flyktingmottagande ökade. Migrationsverkets bidrag till kommuner och regioner ökade med 1,8 miljarder kronor. Ökningen beror på de nya ersättningstyperna av lämnade bidrag till kommuner avseende massflyktdirektivet. Även Utbetalningar av schablonersättning för sjukvård till regionerna ökade vilket till stor del beror på massflyktdirektivet. EU:s medlemsstater har aktiverat massflyktdirektivet. Det innebär att ukrainska medborgare som lämnat Ukraina efter den ryska invasionen kan få omedelbart skydd i Sverige genom tidsbegränsade uppehållstillstånd. Från och med den 1 april 2022 omfattas skyddssökande från Ukraina av samma regelverk som asylsökande gällande tillgång till hälso- och sjukvård. Läkemedelsförmånerna ökade Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1 miljard kronor. Utgifterna avser statens bidrag till regionerna för läkemedelsförmånernas kostnader. Varje år undertecknar staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en ny överenskommelse och bidragen betalas ut med två månaders fördröjning. Utfallet i december avser bidragen för läkemedelsförmånerna för oktober 2022. Bidrag till hälso- och sjukvården minskade Regionerna fick 23 miljarder kronor för bidrag till folkhälsa och sjukvård vilket var en minskning med 24 miljarder kronor mellan åren. Minskningen berodde framför allt på tillfälliga statsbidrag till följd av sjukdomen covid-19 som regionerna fick under 2021, vilket förklarar minskningen under 2022. Ersättning för höga sjuklönekostnader Kommuner och regioner fick 4,0 miljarder kronor i ersättning för höga sjuklönekostnader under 2022 vilket var en minskning med 0,4 miljarder kronor. Satsningar inom skolområdet Kommunerna fick 5,8 miljarder kronor under 2022 för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor mellan åren. Bidraget ska användas till insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Bidragen från anslagen statligt stöd för vuxenutbildning och Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet ökade tillsammans med 1,2 miljarder kronor. Trafikverkets bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik minskade med 3,7 miljarder kronor och uppgick till 2,6 miljarder kronor. Minskningen är en effekt av covid- 19. Stödet sänktes från 3 till 2 miljarder kronor. Sänkningen av bidragen var olika mellan regionerna, men de största var Stockholm med -0,8 Västra Götaland med -0,4 och Skåne med -0,3 miljarder kronor. Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ökade med 0,7 miljarder kronor. Det förklaras av Äldreomsorgslyftet och stöd för att minska andelen timanställningar inom äldreomsorgen. Ny och befintlig personal ges möjlighet att genomgå utbildning till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Avgiften till Europeiska unionen Bland transfereringar till utlandet minskade avgiften till EU med 4,5 miljarder kronor och uppgick till 47 miljarder kronor. Den BNI-baserade avgiften minskade med 6,8 miljarder kronor. Till skillnad mot redovisningen på statens budget redovisas avgiften här periodiserad. Minskningen berodde på Sveriges reduktion av den avgiftsdel som baseras på BNI som trädde i kraft i december 2021 och som gäller för budgetramen för perioden 2021-2027. Den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till knappt 8 miljarder kronor under 2022. Det var knappt 1 miljard kronor högre än 2021. Tullavgiften ökade med 1,5 miljarder kronor. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) minskade med 0,4 miljarder kronor. Migrationsverkets utbetalning av dagersättning till asylsökande redovisas i enlighet med nationalräkenskaperna som bidrag till övriga länder. Dagersättning gäller både ersättningar och bostadskostnader och ersättningar till asylsökande. Även ersättningar för utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga länder. Dessa ersättningar ökade med 0,3 miljarder kronor mellan åren. Not 5 Avsättning till/upplösning av fonder Tabell 4.14 Avsättning till/upplösning av fonder Miljoner kronor 2022 2021 Kärnavfallsfonden -9 665 5 063 Resolutionsreserven 4 311 3 664 Insättningsgarantifonden -2 478 1 436 Stabilitetsfonden 298 -8 Övriga fonder -112 76 Summa -7 646 10 231 Avsättning till fonder i staten avser främst Resolutionsreserven och Insättningsgarantifonden, vilka förvaltas av Riksgäldskontoret, samt Kärnavfallsfonden. Resolutionsreserven bildades 2016 och tillförs nu resolutionsavgifter och avkastning på fonderade medel. Fonden har ökat med 4 311 miljoner kronor, varav 3 891 miljoner kronor avser resolutionsavgifter. Resterande belopp avser ränteintäkter kopplade till resolutionsreserven. Ingen avkastning redovisades 2022 eftersom räntan har varit noll. Det verkliga värdet av Kärnavfallsfonden minskade under år 2022 med 9 665 miljoner kronor till 72 873 miljoner kronor Minskningen beror framför allt på att de orealiserade värdeförändringarna varit negativa under 2022 medan de var positiva 2021. Avsättningen till Insättningsgarantifonden beror på det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Avsättningarna till fonden minskade från 1 436 till -2 478 miljoner kronor till följd av negativa marknadsvärdeförändringar. Insättningsgarantiavgifterna ökade marginellt. Stabilitetsfonden bildades 2008 med 15 000 miljoner kronor från anslag på statens budget. Fonden har ökat med 298 miljoner kronor till 40 209 miljoner kronor under 2022. De tidigare stabilitetsavgifterna har upphört efter bildandet av resolutionsreserven (se not 42). Övriga fonder i staten är numera förhållandevis små och det gäller därmed även avsättningar till och upplösning av dessa fonder. Mer information om vilka fonder som redovisas av statliga myndigheter finns i not 42. Not 6 Kostnader för personal Tabell 4.15 Kostnader för personal Miljoner kronor 2022 2021 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Polismyndigheten 21 441 20 468 Försvarsmakten 15 386 14 503 Kriminalvården 7 115 6 318 Trafikverket 7 072 6 880 Försäkringskassan 6 980 6 795 Arbetsförmedlingen 5 923 5 923 Skatteverket 5 841 5 820 Lunds universitet 5 299 5 237 Regeringskansliet 4 752 4 561 Uppsala universitet 4 673 4 521 Domstolsverket 4 571 4 514 Göteborgs universitet 3 893 3 837 Stockholms universitet 3 420 3 434 Karolinska institutet 3 326 3 248 Migrationsverket 2 894 2 618 Kungl. Tekniska högskolan 2 800 2 780 Umeå universitet 2 672 2 577 Linköpings universitet 2 470 2 406 Statens institutionsstyrelse 2 377 2 228 Sveriges lantbruksuniversitet 2 153 2 124 Försvarets materielverk 1 685 1 566 Tullverket 1 465 1 382 Transportstyrelsen 1 301 1 229 Linnéuniversitetet 1 291 1 248 Åklagarmyndigheten 1 284 1 194 Lantmäteriet 1 214 1 227 Kronofogdemyndigheten 1 140 1 130 Affärsverk Luftfartsverket 1 138 1 056 Sjöfartsverket 1 136 1 112 Svenska kraftnät 571 489 Övriga myndigheter 42 589 40 855 Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 169 872 163 280 Eliminering av arbetsgivaravgifter -40 348 -38 861 Summa lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter 129 524 124 419 Pensionskostnader Polismyndigheten 3 285 3 075 Försvarsmakten 3 192 3 012 Trafikverket 1 203 1 196 Regeringskansliet 992 968 Domstolsverket 956 933 Lunds universitet 908 912 Försäkringskassan 859 839 Skatteverket 832 827 Uppsala universitet 816 789 Arbetsförmedlingen 795 810 Göteborgs universitet 690 678 Kriminalvården 681 623 Riksdagsförvaltningen 653 355 Stockholms universitet 583 586 Karolinska institutet 574 567 Kungl. Tekniska högskolan 481 484 Umeå universitet 480 476 Linköpings universitet 458 451 Migrationsverket 370 365 Sveriges lantbruksuniversitet 323 322 Affärsverk Luftfartsverket 597 500 Sjöfartsverket 201 207 Svenska kraftnät 188 153 Övriga myndigheter 8 847 8 531 Statens tjänstepensioner Utbetalda pensioner 11 244 11 095 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 1 820 -100 Eliminering av premieintäkt för statliga tjänstepensioner m.m. -20 232 -19 827 Summa pensionskostnader 21 796 18 827 Övriga personalkostnader Samtliga myndigheter 4 449 3 412 Summa Övriga personalkostnader 4 449 3 412 Summa 155 769 146 658 Under 2022 ökade statens kostnader för personal med 9,1 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på 6,2 procent jämfört med 2021. Lönekostnader, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4,0 procent och pensionskostnaderna ökade med 15,8 procent. Lönekostnaderna ökade med 4,0 procent Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 6,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2022 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2021. De arbetsgivaravgifter, löneskatter med mera som myndigheterna betalar in utgör statsinterna transaktioner och elimineras därför i sin helhet i statens resultaträkning. Polismyndighetens lönekostnader ökade med 4,8 procent jämfört med föregående år. Ökningen är huvudsakligen ett resultat av en ökning av antalet anställda samt ökade kostnader för övertid på grund av riksdagsval och en hög efterfrågan av pass. Lönekostnaderna hos Försvarsmakten ökade med 6,1 procent jämfört med 2021. Ökningen beror huvudsakligen på att myndigheten under året har bedrivit ett omfattande rekryteringsarbete av personal inom framför allt de kontinuerligt tjänstgörande personalkategorierna. Kriminalvårdens lönekostnader ökade med 12,6 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av den årliga lönerevisionen, men också av en ökning av antalet anställda för att möta den ökade klientvolymen. Trots att myndigheten rekryterade fler medarbetare under 2022 jämfört med 2021 är rekryteringsbehovet inom de flesta verksamhetsgrenar fortfarande stort, vilket har inneburit ökade kostnader för bl.a. övertidsersättning. För första gången sedan 2017 ökade Migrationsverkets lönekostnader. Jämfört med 2021 ökade lönekostnaderna med 10,5 procent. Ökningen förklaras främst av att myndigheten under året har rekryterat ett stort antal medarbetare för att hantera alla ansökningar om skydd enligt massflyktsdirektivet. Lönekostnaderna hos Försvarets materielverk (FMV) ökade med 7,6 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror till stor del på att myndigheten har rekryterat nya medarbetare för att kunna realisera kommande produktionsökningar. Åklagarmyndigheten är en myndighet under tillväxt och hade under 2021 en rekordhög rekryteringstakt. Även om rekryteringen av anställda har avtagit något under 2022 så har lönekostnaderna ökat med 7,5 procent jämfört med 2021. Förutom ett ökat antal anställda, beror de ökade lönekostnaderna på den årliga lönerevisionen. För att möta framtida uppdrag har Affärsverket svenska kraftnät ett fortsatt stort behov av att anställa fler medarbetare. Under 2022 har antalet anställda hos affärsverket ökat med nära 20 procent, vilket har medfört att lönekostnaderna ökade med 16,8 procent jämfört med föregående år. Pensionskostnaderna ökade med 15,8 procent Pensionskostnaderna i staten består huvudsakligen av förändringen av den avsättning för förmånsbestämda tjänstepensioner som Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar, men också av kostnader för pensionspremier som myndigheterna betalar avseende anställda födda från och med 1988. Förändringen av pensionsavsättningen som SPV redovisar beräknas utifrån årets ingående saldo. Avsättningen ökar sedan till följd av årets intjänande och minskar med årets utbetalningar. Utöver dessa delar påverkas avsättningen även av ett flertal andra faktorer, såsom exempelvis förändrade beräkningsgrunder, indexering, utfall av antaganden om livslängd med mera. Mer detaljerad beskrivning av dessa faktorer återfinns i not 43 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Statens totala pensionskostnader ökade med 3,0 miljarder kronor jämfört med 2021, vilket motsvarar en ökning på 15,8 procent. Förändringen beror huvudsakligen på att indexeringen av utbetalda pensioner och fribrev, till följd av förändrat prisbasbelopp, har påverkat avsättningen med ett högre belopp än föregående år. Prisbasbeloppet för 2022 har höjts med 1,47 procent vilket kan jämföras med ökningen för 2021 på 0,63 procent. Ökningen av årets pensionskostnader beror också på ökade kostnader för de premiebestämda pensionerna. Avsättningen för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 1,3 miljarder kronor jämfört med 2021. Av förändringen har 1,8 miljarder kronor redovisats som en del av årets resultat medan 0,5 miljarder kronor har redovisats i balansräkningen som en ökning av nettoförmögenheten. Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät, är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar väsentliga pensionsåtaganden. Årets förändring av Riksdagsförvaltningens och de tre affärsverkens pensionsavsättningar uppgår till sammanlagt 0,7 miljarder kronor (0,5 miljarder kronor). Förändringen har i allt väsentligt redovisats som en del av årets resultat. En mindre del av förändringen, som beror på ändrade försäkringstekniska beräkningsgrunder, har dock redovisats som en ökning av myndighetskapitalet hos Riksdagsförvaltningen och det egna kapitalet hos affärsverken. Myndigheternas pensionskostnader består till övervägande del av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner, vilket utöver premien till SPV för anställda födda före 1988 även innefattar premier för kompletterande ålderspension (Kåpan Tjänste) och för den valbara premien (individuell ålderspension). Storleken på pensionspremierna för de förmånsbestämda tjänstepensionerna bestäms utifrån åldersfördelning samt löneläge för de anställda vid respektive myndighet. Det statliga pensionsavtalet PA 16 innebär att anställda födda från och med 1988 i princip har helt premiebestämda tjänstepensioner. Dessa tjänstepensioner ingår därmed inte som en del av avsättningen för förmånsbestämda pensioner hos SPV. Under 2022 har myndigheternas pensionspremier, i likhet med föregående år, höjts. Höjningen förklaras huvudsakligen av de fortsatt låga räntenivåerna. Premier för förmånsbestämda avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV. Den delen av pensionskostnaderna har därför eliminerats i statens resultaträkning. Däremot finns det särskilda organisationer, som inte är myndigheter, som ansvarar för den kompletterande och den individuella ålderspensionen samt för premierna enligt PA 16 för sina egna organisationer. Dessa premier hanteras utanför den statliga redovisningsorganisationen och elimineras därför inte. Samma hantering gäller för de myndigheter som i vissa fall gör egna pensionsavsättningar, exempelvis avsättning för delpensioner. Kostnaderna för dessa ingår i statens pensionskostnader och elimineras därmed inte. Övriga personalkostnader ökade med 30,4 procent Övriga personalkostnader består bl.a. av kostnader för personalutbildning, konferenser och traktamenten. Under 2022 ökade övriga personalkostnader med 30,4 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av myndigheternas återgång efter pandemin, med fler resor, konferenser och utbildningar som följd. Tabell 4.16 Antal årsarbetskrafter Myndighet 2022 2021 Polismyndigheten 32 546 32 028 Försvarsmakten 23 374 23 096 Försäkringskassan 12 889 12 468 Kriminalvården 12 265 11 125 Arbetsförmedlingen 10 832 10 240 Skatteverket 9 270 9 456 Trafikverket 9 101 8 973 Lunds universitet 7 485 7 380 Uppsala universitet 6 709 6 582 Domstolsverket 6 140 6 166 Göteborgs universitet 5 541 5 529 Karolinska institutet 4 867 4 787 Stockholms universitet 4 838 4 940 Migrationsverket 4 820 4 421 Regeringskansliet 4 674 4 601 Kungl. Tekniska högskolan 4 026 4 051 Umeå universitet 3 832 3 704 Statens institutionsstyrelse 3 806 3 712 Linköpings universitet 3 513 3 527 Sveriges lantbruksuniversitet 3 193 3 193 Tullverket 2 146 2 083 Lantmäteriet 2 101 2 138 Försvarets materielverk 2 088 1 955 Kronofogdemyndigheten 2 014 2 051 Transportstyrelsen 1 918 1 887 Linnéuniversitetet 1 811 1 906 Malmö universitet 1 659 1 630 Statens jordbruksverk 1 589 1 549 Åklagarmyndigheten 1 546 1 449 Luleå tekniska universitet 1 521 1 476 Pensionsmyndigheten 1 506 1 488 Statens servicecenter 1 408 1 313 Örebro universitet 1 366 1 412 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 236 1 222 Karlstads universitet 1 149 1 123 Specialpedagogiska skolmyndigheten 1 110 1 098 Skogsstyrelsen 1 087 1 161 Centrala studiestödsnämnden 1 068 980 Mälardalens universitet 1 028 985 Affärsverk Sjöfartsverket 1 215 1 199 Luftfartsverket 1 009 964 Svenska kraftnät 980 821 Övriga myndigheter 41 155 40 529 Totalt 247 431 242 398 Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår beräknat i antal heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som en anställd. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska däremot ingå när antalet årsarbetskrafter beräknas. Den arbetstid som ska ingå i beräkningen är den tid som myndigheten betalat ut lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att personal som är deltidsanställd ingår i summan av antalet årsarbetskrafter med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i tabellen ovan bygger på de uppgifter som myndigheterna rapporterat in i statens informationssystem Hermes. Under 2022 ökade det totala antalet årsarbetskrafter i staten med 5 033 stycken, vilket motsvarar en ökning med 2,1 procent jämfört med föregående år. Polismyndighetens årsarbetskrafter ökade med totalt 518 stycken jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 1,6 procent. Antalet poliser ökade med 819 stycken medan antalet civilanställda minskade med 301 stycken. Hos Kriminalvården ökade antalet årsarbetskrafter med totalt 1 140 stycken jämfört med 2021, vilket motsvarar en ökning på 10,2 procent. Ökningen omfattar hela organisationen, men procentuellt är det inom frivården och administration som ökningen är som störst. Inom frivården beror ökningen främst på den nya lagstiftningen om intensivövervakning med elektronisk kontroll samt ett ökat antal klienter med den nya påföljden ungdomsövervakning. Inom administration beror ökningen bl.a. på regionalt placerade operativa resurser inom rekrytering, utbildning, bemanning och it. Arbetsförmedlingens årsarbetskrafter ökade med 592 stycken under 2022, vilket motsvarar en ökning på 5,8 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av ett omfattande rekryteringsarbete som pågått under året, främst i syfte att anställa arbetsförmedlare och beslutshandläggare, där resursbehovet var som störst. Hos Migrationsverket ökade antalet årsarbetskrafter med 399 stycken jämfört med föregående år. Ökningen motsvarar 9,0 procent och är en direkt konsekvens av att myndigheten har rekryterat ett stort antal medarbetare på grund av den stora ökningen av ansökningar om skydd enligt massflyktsdirektivet. Antalet årsarbetskrafter vid Försvarets materielverk (FMV) har under 2022 ökat med 133 stycken, vilket motsvarar en ökning på 6,8 procent i jämförelse med föregående år. Ökningen har till största del skett inom den verksamhet som FMV genomför på uppdrag av Försvarsmakten och följer den övergripande planeringen av FMV:s tillväxt. Syftet med ökningen är att myndigheten ska kunna realisera kommande produktionsökningar. Åklagarmyndighetens årsarbetskrafter har under 2022 ökat med 97 stycken jämfört med föregående år. Ökningen motsvarar 6,7 procent och är en del av arbetet med att uppnå myndighetens övergripande mål om en ändamålsenlig bemanning med god arbetsmiljö och bra arbetsförutsättningar. Myndighetens höga rekryteringstakt 2021 har under 2022 planat ut något, främst i syfte att säkerställa en ekonomiskt och verksamhetsmässigt hållbar kompetensförsörjning. Hos Statens servicecenter har antalet årsarbetskrafter ökat med 95 stycken jämfört med 2021, vilket motsvarar en ökning på 7,2 procent. Ökningen förklaras i allt väsentligt av att fler och fler servicekontor har öppnats. Skogsstyrelsens årsarbetskrafter har minskat med 74 stycken jämfört med föregående år. Minskningen motsvarar -6,4 procent och förklaras till stor del av den under året påbörjade avvecklingen av arbetsmarknadsåtgärden Naturnära jobb. Årsarbetskrafterna hos Centrala studiestödsnämnden ökade med 9,0 procent under 2022, vilket motsvarar en ökning på 88 stycken jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på att myndigheten har anställt fler medarbetare som ska administrera och utveckla systemstödet för det nya omställningsstudiestödet. Hos Affärsverket svenska kraftnät ökade antalet årsarbetskrafter med 159 stycken jämfört med föregående, vilket motsvarar en ökning på 19,4 procent. Ökningen är ett resultat av den rekryteringssatsning som påbörjades redan under 2021 i syfte att möta affärsverkets framtida uppdrag. Not 7 Kostnader för lokaler Tabell 4.17 Kostnader för lokaler Miljoner kronor 2022 2021 Försvarsmakten 3 460 2 989 Polismyndigheten 3 190 2 954 Kriminalvården 1 855 1 701 Regeringskansliet 1 728 1 601 Lunds universitet 1 212 1 104 Domstolsverket 1 078 1 005 Karolinska institutet 1 008 964 Kungl. Tekniska högskolan 987 973 Stockholms universitet 896 883 Uppsala universitet 879 826 Migrationsverket 843 805 Göteborgs universitet 693 654 Fortifikationsverket 658 489 Försäkringskassan 655 619 Linköpings universitet 578 553 Arbetsförmedlingen 563 555 Skatteverket 554 559 Trafikverket 543 506 Affärsverk Sjöfartsverket 68 59 Svenska kraftnät 68 58 Luftfartsverket 43 33 Övriga myndigheter 9 087 8 519 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -5 875 -5 498 Summa 24 771 22 911 Kostnader för lokaler avser myndigheternas kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringar av inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader för de myndigheter som hyr sina lokaler av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Försvarsmaktens lokalkostnader ökade med 471 miljoner kronor eller 16 procent. Det beror på ett ökat hyresbestånd till följd av fler förband än tidigare år. Polismyndighetens kostnader för lokaler ökade med 236 miljoner kronor eller 8 procent. Det beror i huvudsak på utökade lokalytor, indexuppräkning samt den nya fastighetstaxeringen. Därtill kommer fortsatt höga priser för el. Kriminalvårdens kostnader för lokaler ökade med 154 miljoner kronor eller 9 procent. Under 2021 tecknades ett antal avtal som fick helårseffekt 2022. Även 2022 tecknades nya avtal varav de flesta var hyresavtal med utökad yta. Dessa avtal stod för en ökning med ca 93 miljoner kronor. Ökningen av el, vatten och värme stod för 42 miljoner kronor. Kostnaderna för lokaler på Regeringskansliet ökade med 127 miljoner kronor. Det beror bl.a. på ett nytt avtal 2022 avseende utökade ytor i Stockholm. Vid utlandsmyndigheterna har vissa verksamhetsförändringar bidragit till ökade lokalkostnader. Även lokalförstärkning med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU har påverkat det högre utfallet. I övrigt beror ökningen på den årliga prisuppräkningen av hyresavtalen samt valutakurseffekter avseende inhyrda fastigheter vid utlandsmyndigheterna. Lunds universitets kostnader för lokaler har ökat med 108 miljoner kronor eller 10 procent. Det beror i huvudsak på en högre indexering, räntebaserad hyressättning för Max IV Laboratory i Lund, Clinical Research Centre (CRC) i Malmö och Arkivcentrum som har lett till högre hyreskostnader i takt med att räntorna har stigit. Kostnaden för el har också stigit kraftigt, men även en kraftig höjning av fjärrvärme och gas har bidragit till högre lokalkostnader. Fortifikationsverkets lokalkostnader har ökat med 169 miljoner kronor. Det beror bl.a. på tillkommande förhyrningar i Stockholm, nya avtal i samband med nyetablering i Sollefteå, Östersund, Falun och Kristinehamn samt tillkommande avtal i Halmstad (elevbostäder). Det har också skett ändringar av avtal och indexuppräkningar. Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader Tabell 4.18 Vissa garanti- och kreditkostnader Miljoner kronor 2022 2021 Utbetalda skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader1 1 491 801 Återvunna förluster för skadeersättningar1 -889 -468 Värdeförändringar skadeersättningar och regressfordringar1 3 639 -211 Reserveringar för låneförluster 1 350 0 Summa vissa garanti- och kreditkostnader 5 591 122 Specifikation vissa garanti- och kreditkostnader per myndighet Exportkreditnämnden 4 270 300 Riksgäldskontoret 1 321 -177 Boverket 0 -1 Summa vissa garanti- och kreditkostnader per myndighet 5 591 122 1Med beaktande av återförsäkringar. Under posten Vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Bland transfereringar redovisas garanti- och utlåningskostnader där det finns ett väsentligt inslag av subventioner. I avsnittet för statens verksamhet redovisas garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga driftkostnader och att de kan variera mellan år och alltså vara jämförelsestörande. Kostnaderna delas upp i utbetalade skadeersättningar, återvunna förluster för skadeersättningar som minskar kostnaderna, värdeförändringar av oreglerade skador (skadeersättningar) och regressfordringar samt reserveringar för låneförluster. Vissa garanti- och kreditkostnader uppgick till 5 591 miljoner kronor, vilket var en ökning med 5 469 miljoner kronor jämfört med 2021. Ökningen beror främst på värdeförändringar på oreglerade skador och regressfordringar som uppgick till 3 639 miljoner kronor, vilket var en försämring med 3 850 miljoner kronor jämfört med 2021. Utbetalade skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader uppgick till 1 491 miljoner kronor, vilket var en ökning med 690 miljoner kronor jämfört med 2021. Återvunna förluster som minskade garanti- och kreditkostnader uppgick till 889 miljoner kronor, vilket var en ökning med 421 miljoner kronor jämfört med 2021. Under året har Riksgäldskontoret gjort en reservering för låneförluster på lån till SAS med 1 350 miljoner kronor. Kostnaderna för EKN uppgick till 4 270 miljoner kronor, vilket var en ökning med 3 970 miljoner kronor jämfört med 2021. Det beror främst på att förändringar av oreglerade skador och regressfordringar ökade med 4 314 miljoner kronor jämfört med 2021. Risken för garantiförluster ökade i bl.a. utestående garantier för export till Ryssland, Ghana och Etiopien. Utbetalade skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader har ökat från 799 miljoner kronor 2021 till 898 miljoner kronor 2022. De största skadeutbetalningar avsåg Equador, Kuba och Indien. Årets återvunna förluster för tidigare skadeutbetalningar har ökat med 443 miljoner kronor jämfört med 2021, vilket har minskat garantikostnaderna. Kostnaderna för Riksgäldskontoret uppgick till 1 321 miljoner kronor, vilket var 1 498 miljoner kronor mer än 2021. Ökningen förklaras främst av reserveringar för låneförluster på lån till SAS med 1 350 miljoner kronor (se not 29 Utlåning). Not 9 Övriga driftkostnader Tabell 4.19 Övriga driftkostnader Miljoner kronor 2022 2021 Övriga driftkostnader - tjänster Trafikverket 55 579 52 237 Försvarsmakten 18 871 18 443 Försvarets materielverk 5 382 5 347 Polismyndigheten 3 582 3 388 Naturvårdsverket 2 328 2 051 Folkhälsomyndigheten 1 468 4 787 Övriga myndigheter 43 268 39 923 Summa tjänster 130 478 126 176 Övriga driftkostnader - varor Försvarets materielverk 20 800 17 716 Trafikverket 6 437 5 188 Försvarsmakten 5 376 3 508 Folkhälsomyndigheten 4 836 2 621 Polismyndigheten 1 913 1 250 Övriga myndigheter 7 801 6 519 Summa varor 47 163 36 802 Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster Svenska kraftnät 30 012 16 688 Sjöfartsverket 1 499 1 231 Luftfartsverket 424 452 Summa affärsverk, övrig drift - varor och tjänster 31 935 18 371 Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. Försvarsmakten 4 599 4 060 Trafikverket 813 710 Naturvårdsverket 625 - Kriminalvården 321 290 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 282 231 Polismyndigheten 262 116 Affärsverk Svenska kraftnät 656 510 Luftfartsverket 104 91 Sjöfartsverket 79 79 Övriga myndigheter 3 179 2 276 Summa övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. 10 920 8 363 Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Trafikverket -40 615 -36 729 Myndigheter i försvarssektorn -20 846 -17 993 Affärsverk Sjöfartsverket -94 -421 Luftfartsverket -1 -2 Övriga myndigheter -2 611 -3 474 Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -64 167 -58 619 Eliminering av inomstatliga transaktioner -18 323 -16 860 Summa 138 006 114 233 Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisning görs brutto under varje delavsnitt i tabellen och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader ökade med 23 773 miljoner kronor eller 21 procent jämfört med föregående år. Tabellen ovan är uppdelad på kostnader för tjänster respektive varor för de myndigheter där detta är möjligt, reparationer och övrigt samt aktivering av anläggningstillgångar i egen regi. Med aktivering menas att inköpta varor eller tjänster tas upp som tillgångar i balansräkningen, vilket reducerar den totala kostnaden. Genom denna uppdelning kan man för respektive myndighet se hur kostnaderna fördelar sig på respektive del för de myndigheter som har störst driftkostnader. Här kommenteras sedan totalbeloppet för några av dessa myndigheter. Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Trafikverkets kostnader för varor och tjänster har ökat med 4 694 miljoner kronor. Under året har Trafikverket aktiverat 3 886 miljoner kronor mer än föregående år för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vilket minskade de totala driftkostnaderna. Aktiveringarna gäller väg- och järnvägsanläggningar. Dessa kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Detta medförde att de totala driftkostnaderna hos Trafikverket ökade med 808 miljoner kronor jämfört med föregående år. Försvarsmaktens totala driftkostnader ökade med 2 835 miljoner kronor. Ökningen utgörs bl.a. av att beredskapsvaror har ökat och då främst drivmedel och livsmedel. Även materielnära tjänster har ökat beroende på det förändrade säkerhetsläget som medfört ökade kostnader för tjänster kopplat till Försvarsmaktens materiel. Försvarets materielverks driftkostnader ökade med 3 119 miljoner kronor. De ökade driftkostnaderna beror huvudsakligen på en ökning av kostnader för varor och materiel som hänför sig på tillväxt inom materielområdena Armé och Flyg. Folkhälsomyndighetens driftkostnader minskade med 1 104 miljoner kronor. De minskade kostnaderna hänför sig i huvudsak till storskalig testning av covid-19 år 2021. Åt motsatt håll verkade reaförlusterna som avser destruerat vaccin. Polismyndighetens driftkostnader ökade med 857 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det förklaras bl.a. av att kostnaden för drivmedel och reparation av motorfordon har ökat. Reparation och underhåll av inventarier har ökat på grund av myndighetens pågående tillväxt och ökade digitalisering. Kostnader för resor, representation, information m.m. har ökat främst på grund av att reserestriktionerna, som fanns under pandemin, har upphört. Även inköp av varor har ökat, då stora inköp av kommunikations- och it-utrustning har gjorts under året. Kostnaden för förbrukningsmaterial har ökat. Det beror på fortsatt stora inköp på grund av osäkra leveranskedjor till följd av oroligheter i omvärlden. Affärsverket svenska kraftnäts driftkostnader för varor och tjänster ökade med 13 324 miljoner kronor. Den stora ökningen beror till stor del på det högre elpriset jämfört med föregående år. Naturvårdsverkets totala driftkostnader ökade med 902 miljoner kronor och är främst hänförlig till högre kostnader för intrångsersättningar varav 625 miljoner kronor under Reparationer avser intrångsersättning enligt Mark- och miljödomstolens dom till en markägare till följd av utökning av Natura 2000-områden. Under året har myndigheter i försvarssektorn aktiverat 2 853 miljoner kronor mer jämfört med föregående år. Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar Tabell 4.20 Avskrivningar och nedskrivningar Miljoner kronor 2022 2021 Trafikverket 12 631 12 390 Försvarsmakten 6 145 6 068 Polismyndigheten 1 316 1 202 Fortifikationsverket 1 148 1 235 Statens fastighetsverk 606 583 Försäkringskassan 569 655 Lunds universitet 525 511 Kriminalvården 466 421 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 330 347 Affärsverk Svenska kraftnät 1 337 1 016 Luftfartsverket 258 192 Sjöfartsverket 195 183 Övriga myndigheter 6 196 6 176 Summa 31 722 30 979 I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar. Trafikverkets ökning avseende av- och nedskrivningar gäller främst väg- och järnvägsanläggningar samt immateriella anläggningstillgångar. Svenska kraftnäts avskrivningar ökade avseende maskiner och inventarier samt på grund av nedskrivning av pågående anläggningar. Polismyndighetens avskrivningar har ökat på grund av investeringar i bl.a. transportmedel och datorer. Not 11 Resultat från andelar i hel- och delägda företag Tabell 4.21 Resultat från andelar i hel- och delägda företag Miljoner kronor 2022 2021 Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 15 072 22 603 Akademiska Hus AB 5 490 13 790 SBAB Bank AB 2 081 2 081 Sveaskog Holding AB 1 979 1 494 Jernhusen AB 1 639 1 628 AB Svensk Exportkredit 1 166 1 034 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 596 383 Apoteket AB 402 356 SJ AB 314 -965 Svevia AB 301 326 Swedfund International AB 254 220 Infranord AB 81 61 Samhall AB 56 367 AB Svensk Bilprovning 55 79 Teracom Group AB 49 87 Green Cargo AB 43 400 RISE Research Institutes of Sweden AB 39 -14 Lernia AB 30 119 Arlandabanan Infrastructure AB 19 16 Apotek Produktion & Laboratorier AB 4 17 Voksenåsen A/S 1 4 Kungliga Operan AB 1 25 VisitSweden AB 1 -3 AB Göta Kanalbolag 0 0 Metria AB1 0 27 Miljömärkning Sverige AB -2 3 Kungliga Dramatiska Teatern AB -4 5 PostNord AB -15 1 206 Svenska Spel AB -21 -500 Statens Bostadsomvandling AB -43 -15 Saminvest AB -58 212 Almi Företagspartner AB -79 218 Specialfastigheter Sverige AB -143 2 999 Systembolaget AB -184 -95 Svenska Rymdaktiebolaget -404 -23 Swedavia AB -709 -1 182 Vattenfall AB -1 102 46 828 Summa Kammarkollegiet 26 909 93 791 Affärsverk Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät Gasturbiner AB 30 13 Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 0 0 Luftfartsverket - LFV Holding AB -111 27 Övriga myndigheter 16 39 Summa resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 26 844 93 870 Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande Nordiska Investeringsbanken NIB 325 563 SOS Alarm Sverige 5 -16 Sweden House 0 2 SAS -1 536 -1 422 Telia Company AB -6 002 4 611 Affärsverk Svenska kraftnät - TSO Holding AS m.fl. 7 -1 Summa resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande -7 201 3 737 Resultat från andelar i hel- och delägda företag - totalt Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 26 844 93 870 Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande -7 201 3 737 Summa 19 642 97 607 Anm.: Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. 1Metria AB såldes 2022-04-01. Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos företagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatandelarna har minskat med 78 miljarder kronor jämfört med 2021 och uppgår sammanlagt till 20 miljarder kronor för 2022. Mer än hälften av försämringen gäller Vattenfall AB. Vattenfalls resultat blev 48 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år och blev negativt för 2022. Det försämrade resultatet beror till stor del på orealiserade marknadsvärdesförändringar för energiderivat avseende framtida elproduktion som uppgick till -24,3 miljarder kronor. Moderbolaget har även belastats med ökade åtaganden om 8,9 miljarder kronor för framtida avveckling av Ringhals och Forsmark till följd av ökade avsättningar samt den negativa utvecklingen av tillgodohavandet i den svenska Kärnavfallsfonden. Resultatet för LKAB blev 7,5 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år. Förändringen förklaras främst av höga kostnader för avsättning för samhällsomvandling, ökad bergförstärkning och underhållsåtgärder, produktionsstörningar samt inflation. Akademiska Hus AB redovisade ett resultat på 5,5 miljarder kronor vilket var en minskning med 8,3 miljarder kronor jämfört med 2021. Minskningen förklaras främst av värdeförändringen avseende förvaltningsfastigheter som uppgick till 1,1 miljarder kronor. Värdeförändringen föregående år var 12,5 miljarder kronor. Resultat före värdeförändringar och skatt uppgick till 4,5 miljarder kronor och förklaras huvudsakligen av ett ökat driftöverskott. Specialfastigheter Sverige AB redovisade ett minskat resultat med 3,1 miljarder kronor jämfört med förgående år vilket främst beror på negativa orealiserade värdeförändringar på förvaltningsfastigheter. SJ AB:s resultat för 2022 ökade med 1,3 miljarder kronor till 0,3 miljarder kronor. Den ökningen förklaras främst av att resandet ökade med 47 procent jämfört med samma period föregående år. Rörelseresultatet påverkades även negativt av nedskrivning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar till följd av förändrad bedömning av nyttoeffekten och till följd av ändrad bedömning avseende vissa tidigare aktiverade kostnader hänförliga till delar av SJ:s nya biljettförsäljningssystem som är molnbaserat. Svenska Spel AB redovisade ett resultat på 2 miljarder kronor för 2022 som var oförändrat jämfört med föregående år. I årsredovisningen för staten omförs den del av resultatet som betraktas som utdelning till skatteintäkt i stället för resultat från andelar. För 2022 omfördes 2 miljarder kronor till skatt. Följaktligen minskade resultatandelarna från 2 miljarder kronor till -21 miljoner kronor och det totala egna kapitalet från 1 till 0,5 miljarder kronor (se not 26). Resultatet för Postnord AB minskade till följd av lägre paket- och brevvolymer än förväntat samt ökade kostnader drivet av omvärldsfaktorer. Telia Company AB redovisade en resultatandel som var 10,6 miljarder kronor lägre jämfört med 2021. Förändringen förklaras främst av ej kassaflödespåverkande nedskrivningar om totalt -19, 8 miljarder kronor för bolaget som helhet, varav svenska statens andel är 39,5 procent. SAS redovisade en resultatandel på -1,5 miljarder kronor för 2021 och 2022. Resultatet blev 0,1 miljarder kronor lägre jämfört med 2021 och 2022. Not 12 Nettokostnad för statsskulden Tabell 4.22 Nettokostnad för statsskulden Miljoner kronor 2022 2021 Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 5 575 7 409 Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 735 644 Summa ränteintäkter 6 310 8 053 Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor -36 136 -21 717 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta -1 276 -1 369 Summa räntekostnader -37 412 -23 086 Realiserade valutakursförändringar (netto) -11 703 -383 Orealiserade valutakursförändringar (netto) 1 666 -2 435 Över-/underkurs vid emission (netto) 9 845 12 610 Realiserade kursförändringar (netto) -447 -2 317 Provisioner till banker m.fl. -64 -89 Nettokostnad för förvaltning av statsskulden -31 805 -7 647 Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder. Hög inflation, svagare krona och stigande marknadsräntor bidrog till att räntekostnaderna på statsskulden ökade. Under 2022 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 31 805 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade med 24,2 miljarder kronor från föregående år trots att skulden har minskat. Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor ökade med 14,4 miljarder kronor och realiserade valutakursförluster ökade med 11,3 miljarder kronor. Ränteintäkter har minskat med 1,7 miljarder kronor jämfört med 2021. Effekterna av över- eller underkurser vid emission liksom orealiserade valutakursförändringar förändrades åt motsatt håll och begränsade den sammanlagda kostnadsökningen något. Not 13 Övriga finansiella intäkter Tabell 4.23 Övriga finansiella intäkter Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Exportkreditnämnden 6 731 2 603 Riksbankens inlevererade överskott 3 900 6 800 Skatteverket 3 109 2 413 Kärnavfallsfonden 1 232 2 805 Centrala studiestödsnämnden 62 192 Statens Fastighetsverk 4 3 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Kärnavfallsfonden - 3 289 Havs- och vattenmyndigheten, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Kammarkollegiet m.fl. 6 127 Affärsverk Luftfartsverket 25 5 Sjöfartsverket 19 19 Svenska kraftnät 14 9 Övriga myndigheter 931 680 Realisationsvinst avyttring Metria 616 - Summa 16 649 18 945 Övriga finansiella intäkter minskade med 2 296 miljoner kronor jämfört med 2021 främst på grund av att Riksbankens inlevererade överskott och orealiserade värdeförändringar hos Kärnavfallsfonden minskade, medan intäkterna hos Exportkreditnämnden ökade. Exportkreditnämndens (EKN) redovisar som finansiella intäkter både ränteintäkter och orealiserade och realiserade valutakursdifferenser netto. Intäkterna ökade med 4 128 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av valutakursförändringar och ändringar av diskonteringsräntan. Det finns ett samband mellan förändringen av finansiella intäkter och kostnader genom att valutakursförändringar och nuvärdesberäkningar på skadefordringar och åtaganden påverkar både tillgångar och skulder i garantiverksamheten. Skatteverkets finansiella intäkter är främst räntor i skattekontosystemet, vilka ökade med 696 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kärnavfallsfonden redovisar som finansiella intäkter både ränteintäkter och realiserade värdeförändringar netto. Intäkterna har minskat med sammanlagt 4 862 miljoner kronor jämfört med föregående år främst på grund av att orealiserade värdeförändringar fanns med i beloppet föregående år (se not 14). Under året har innehavet i det statliga bolaget Metria sålts och genererat en realisationsvinst om 616 miljoner kronor. Not 14 Övriga finansiella kostnader Tabell 4.24 Övriga finansiella kostnader Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Exportkreditnämnden 5 773 2 619 Kärnavfallsfonden 844 443 Riksgäldskontoret 8 966 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Kärnavfallsfonden 10 547 - Riksgäldskontoret 5 290 254 Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Karolinska institutet m.fl. 335 58 Kammarkollegiet 38 0 Affärsverk Luftfartsverket 2 4 Sjöfartsverket 0 1 Svenska kraftnät 9 1 Övriga myndigheter 370 196 SAS hybridobligationer 2 250 - Aktivering av finansiella kostnader -5 -8 Summa 25 461 4 534 Övriga finansiella kostnader ökade med 20 927 miljoner kronor jämfört med föregående år. Exportkreditnämndens (EKN) redovisar som finansiella intäkter både ränteintäkter och orealiserade och realiserade valutakursdifferenser netto. Kostnaderna ökade med 3 154 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av valutakursförändringar och ändringar av diskonteringsräntan. Det finns ett samband mellan förändringen av finansiella intäkter och kostnader (jfr not 13). Kärnavfallsfonden redovisar som finansiella kostnader både räntekostnader och värdeförändringar. De finansiella kostnaderna exklusive orealiserade värdeförändringar, vilka främst omfattar kostnader för ränteterminer och realisationsförluster, var 844 miljoner kronor, medan de orealiserade värdeförändringarna på finansiella instrument uppgick till 10 547 miljoner kronor (föregående år en intäkt, se not 13). Riksgäldskontorets intäkter i form av värdeförändringar på finansiella instrument ökade med netto 4 078 miljoner kronor jämfört med föregående år. De orealiserade värdeförändringarna ökade kraftigt till 5 290 miljoner kronor, medan de realiserade värdeförändringarna minskade. I årsredovisningen för staten har värdet av SAS hybridobligationer skrivits ned med 90 procent motsvarande 2 250 miljoner kronor i enlighet med Riksgäldskontorets bedömning. Se not 27. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen. Noter till balansräkningen Not 15 Balanserade utgifter för utveckling Tabell 4.25 Balanserade utgifter för utveckling Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 34 546 32 499 Årets anskaffningsutgifter 641 776 Årets utgifter, egen utveckling 2 245 1 989 Utrangering/försäljning -789 -822 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 36 643 34 442 Ingående ackumulerade avskrivningar -25 012 -23 630 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 296 -2 156 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 750 773 Utgående ackumulerade avskrivningar -26 558 -25 013 Summa 10 085 9 429 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Trafikverket 1 396 1 209 Försäkringskassan 1 306 1 245 Polismyndigheten 699 685 Skatteverket 692 657 Kronofogdemyndigheten 433 449 Pensionsmyndigheten 375 377 Transportstyrelsen 349 324 Centrala studiestödsnämnden 306 256 Arbetsförmedlingen 290 233 E-hälsomyndigheten 264 300 Tullverket 243 204 Försvarets materielverk 230 240 Migrationsverket 227 274 Statens jordbruksverk 194 153 Umeå universitet 169 152 Lantmäteriet 168 184 Läkemedelsverket 162 119 Affärsverk Svenska kraftnät 390 255 Sjöfartsverket 85 59 Övriga myndigheter 2 107 2 054 Summa 10 085 9 429 I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. De största tillgångarna finns hos Trafikverket, Försäkringskassan och Polismyndigheten. Trafikverkets ökning av balanserade utgifter för utveckling beror främst på projekt MPK (Marknadsanpassad Planering av Kapacitet) av järnväg. Försäkringskassans balanserade utgifter för utveckling består till största delen av it-stöd för ärendehantering, självbetjäning och automatisering. Försäkringskassan förvaltar och utvecklar även vissa it-system för Pensionsmyndighetens räkning. Polismyndighetens större projekt år 2022 avseende balanserade utgifter för utveckling är Durtvå, ett it-stöd inom underrättelse samt vidareutveckling av registerutdragstjänst. Anpassningen medför att medborgare kan begära registerutdrag via polisen.se. Not 16 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Tabell 4.26 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 6 806 6 489 Årets anskaffningsutgifter 623 717 Årets utgifter, egen utveckling 23 133 Utrangering/försäljning -645 -346 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6 807 6 993 Ingående ackumulerade avskrivningar -4 187 -4 013 Årets avskrivningar och nedskrivningar -684 -545 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 594 322 Utgående ackumulerade avskrivningar -4 277 -4 236 Summa 2 530 2 757 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 365 402 Polismyndigheten 179 143 Trafikverket 74 117 Skatteverket 52 16 Affärsverk Svenska kraftnät 755 894 Luftfartsverket 588 616 Sjöfartsverket 17 20 Övriga myndigheter 500 549 Summa 2 530 2 757 Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta it-system och program. Posten minskade med 227 miljoner kronor jämfört med föregående år. Affärsverket svenska kraftnäts immateriella anläggningstillgångar består av markrättigheter, nyttjanderättigheter för optoförbindelser samt licenser. Investeringarna i it-system avser främst systemlösningar som behövs i det framtida kraftsystemet och för att uppfylla de europeiska nätkoderna. Luftfartsverket immateriella anläggningstillgångar består av investeringar i flygtrafikledningssystemet Topsky. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har rättigheter och andra immateriella tillgångar som främst avser investeringar i det nationella radiokommunikationssystemet Rakel. Polismyndighetens rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar har ökat med 25 procent sedan föregående år. Ökningen beror bl.a. på nytt licensavtal för nätverk och brandvägg (WAN), it-arbetsplats (Microsoft licenser) och licenser för ärendehanteringssystem. Not 17 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Posten saknar utfall för 2022 och 2021. Posten och noten framgår därför inte i balansräkningen. Not 18 Statliga väganläggningar Tabell 4.27 Statliga väganläggningar Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 265 236 255 882 Årets anskaffning 12 9 Överföringar från Pågående nyanläggningar 6 275 9 346 Utrangering/försäljning -2 -2 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 271 521 265 235 Ingående ackumulerade avskrivningar -118 708 -112 490 Årets avskrivningar -6 392 -6 218 Utgående ackumulerade avskrivningar -125 100 -118 708 Summa 146 421 146 527 Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark för väganläggningsändamål ingår i redovisat värde för väganläggningar. Komponentavskrivning tillämpas för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år. De största färdigställda projekten år 2022 är E20 Tollered-Alingsås, E20 förbi Skara, E18 Arninge (bytespunkt/resecentrum/station), E-län riksväg 35 Åtvidaberg-Linköping (delen Bankekind-Vårdsberg), Kvicksund-Västjädra samt E4 Norrtull-Kista. Not 19 Statliga järnvägsanläggningar Tabell 4.28 Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 261 060 252 793 Årets anskaffning 16 54 Överföringar från pågående nyanläggningar 13 681 8 219 Utrangering/försäljning -26 -6 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 274 731 261 060 Ingående ackumulerade avskrivningar -88 703 -83 109 Årets avskrivningar -5 617 -5 594 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 10 - Utgående ackumulerade avskrivningar -94 310 -88 703 Summa 180 421 172 357 Trafikverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år på järnvägsanläggningar. De största färdigställda projekten år 2022 är Getingmidjan (Stockholm C-Stockholms södra, reinvestering bl.a. Strömbroarna), Hallsberg-Degerön (dubbelspårsfunktion för godsstråket genom Hallsberg), Borås-Varberg (spår och växelbyte, ommålningar broar), Dingersjö (förlängd mötesstation och ombyggnad E4), Händelö (kombiterminal) samt Åstorp-Teckomatorp (Pågatågstrafik). Not 20 Byggnader, mark och annan fast egendom Tabell 4.29 Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 84 483 79 424 Årets anskaffningsutgifter 3 569 1 573 Årets utgifter, egen utveckling 1 1 Överföringar från Pågående nyanläggningar 4 241 3 678 Utrangering/försäljning -898 -194 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 91 396 84 482 Ingående ackumulerade avskrivningar -34 396 -32 396 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 175 -2 151 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 828 144 Utgående ackumulerade avskrivningar -35 743 -34 403 Ingående ackumulerade uppskrivningar 76 77 Minskning av ackumulerade uppskrivningar vid utrangering/försäljning -2 0 Utgående ackumulerade uppskrivningar 74 77 Summa 55 727 50 156 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerade avskrivningar skiljer sig något från utgående balans, beroende på omklassificeringar. Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Fortifikationsverket 18 424 14 585 Statens fastighetsverk 16 650 16 651 Naturvårdsverket 12 311 12 243 Riksdagsförvaltningen 2 518 1 173 Affärsverk Svenska kraftnät 1 876 1 784 Luftfartsverket 1 279 1 206 Sjöfartsverket 776 690 Övriga myndigheter 1 893 1 824 Summa 55 727 50 156 Cirka 20 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål samt ett antal byggnader klassificerade som statliga byggnadsminnen. Fortifikationsverkets bokförda värde ökade bl.a. på grund av två stora förvärv, Solna Ulriksdal 2:1 och Sollentuna Helenelund 7:1 samt Solna Skogskarlen 3. Större delen av fastigheterna som Statens fastighetsverk förvaltar tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet samt ett antal kungsgårdar och vissa markområden. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Många markområden är bokförda till ett värde som är långt under marknadsvärdet. Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdagsbyggnaderna. Not 21 Förbättringsutgifter på annans fastighet Tabell 4.30 Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 18 127 17 274 Årets anskaffningsutgifter 1 509 1 528 Årets utgifter, egen utveckling 16 11 Utrangering/försäljning -571 -680 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 19 081 18 133 Ingående ackumulerade avskrivningar -10 688 -9 985 Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 397 -1 374 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 555 667 Utgående ackumulerade avskrivningar -11 530 -10 692 Summa 7 551 7 441 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Polismyndigheten 1 731 1 618 Regeringskansliet 898 861 Kriminalvården 382 337 Domstolsverket 360 346 Göteborgs universitet 298 209 Kungl. Tekniska högskolan 286 300 Försvarsmakten 266 335 Försvarets materielverk 260 247 Stockholms universitet 237 292 Malmö universitet 221 192 Lunds universitet 217 187 Karolinska institutet 206 215 Uppsala universitet 190 200 Sveriges lantbruksuniversitet 177 182 Umeå universitet 149 158 Migrationsverket 117 149 Affärsverk Luftfartsverket 18 20 Övriga myndigheter 1 537 1 593 Summa 7 551 7 441 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Polismyndighetens förbättringsutgifter på annans fastighet i år består bl.a. av investeringsprojekt som rör lokalförsörjning och lokalanpassningar och är kopplat till polisens fortsatta tillväxt och säkerhetshöjande åtgärder. Regeringskansliets förbättringsutgifter på annans fastighet i år är bl.a. relaterat till icke färdigställda kontorslokaler i Stockholm och en följd av omstrukturering av utlandsmyndigheter. Not 22 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Tabell 4.31 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 119 321 109 687 Årets anskaffningsutgifter 5 895 5 142 Årets utgifter, egen utveckling 59 29 Överföringar från Pågående nyanläggningar 4 646 7 156 Utrangering/försäljning -3 679 -2 704 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 126 242 119 310 Ingående ackumulerade avskrivningar -73 229 -68 982 Årets avskrivningar och nedskrivningar -7 119 -6 824 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 3 607 2 582 Utgående ackumulerade avskrivningar -76 741 -73 224 Summa 49 501 46 086 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Polismyndigheten 2 423 2 222 Kustbevakningen 1 864 2 009 Försvarsmakten 1 513 1 680 Lunds universitet 1 403 1 344 Kriminalvården 1 268 955 Trafikverket 1 257 1 215 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 042 1 073 Moderna Museet 890 850 Karolinska institutet 871 1 032 Sveriges lantbruksuniversitet 722 764 Göteborgs universitet 689 634 Stockholms universitet 661 600 Affärsverk Svenska kraftnät 23 779 21 350 Sjöfartsverket 1 089 1 165 Luftfartsverket 12 9 Övriga myndigheter 10 018 9 184 Summa 49 501 46 086 Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och transportmedel är exempel på tillgångar som myndigheterna redovisar under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Affärsverket svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoanläggningar samt tele- och informationssystem. Årets investeringar för Polismyndigheten uppgår till 207 miljoner kronor. Ökningen består till stor del av investering i datorer och kringutrustning samt fordon. Kriminalvårdens investeringar har ökat år 2022 delvis till följd av ändrad redovisningsprincip för datorer som tidigare kostnadsförts, men även på grund av större köp av videoutrustning. Investeringar i säkerhet och fordon har också ökat. De största överföringarna från pågående nyanläggningar till Maskiner, inventarier, installationer m.m. finns hos Affärsverket svenska kraftnät, Polismyndigheten, Lunds universitet och Trafikverket. Affärsverket svenska kraftnät står för 74 procent av överfört belopp. De största nyinvesteringarna finns hos Kriminalvården, Polismyndigheten, Lunds universitet och Försvarsmakten. Not 23 Pågående nyanläggningar Tabell 4.32 Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 148 344 132 937 Årets anskaffningsutgifter 8 128 7 910 Årets utgifter, egen utveckling 40 561 36 639 Överföringar från Pågående nyanläggningar -29 048 -28 919 Utrangering/försäljning -8 -3 Årets nedskrivningar -185 -219 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 167 792 148 345 Summa 167 792 148 345 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Trafikverket 150 432 130 630 Fortifikationsverket 3 307 3 327 Statens fastighetsverk 2 898 2 691 Affärsverk Svenska kraftnät 5 646 5 867 Sjöfartsverket 2 825 2 422 Luftfartsverket 418 338 Övriga myndigheter 2 266 3 070 Summa 167 792 148 345 Årets investeringar som redovisas som pågående nyanläggningar uppgår totalt till 48,7 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar uppgår till 40,2 miljarder kronor, varav investeringar i järnväg står för 24 miljarder kronor och väg 15,8 miljarder kronor. De största järnvägsprojekten är Västsvenska paketet järnväg och Tomteboda-Kallhäll (ökad kapacitet). De största vägprojekten är E4 Förbifart Stockholm och Västsvenska paketet väg. Under 2022 har Trafikverket färdigställt projekt på totalt 20,2 miljarder kronor som har överförts till färdig tillgång, varav järnvägsanläggningar stod för 13,7 miljarder kronor och väg för 6,3 miljarder kronor. De största färdigställda järnvägsprojekten är Getingmidjan B43 (Stockholm C-Stockholms södra, reinvestering bl.a. Strömbroarna), Hallsberg- Degerön, (dubbelspårsfunktion för godsstråket genom Hallsberg) samt Borås - Varberg, (spår och växelbyte, ommålningar broar). De största färdigställda vägprojekten är E20 Tollered-Alingsås, E20 Förbi Skara samt E18 Arninge (bytespunkt/resecentrum/station). Affärsverket svenska kraftnäts största pågående projekt är transmissionsnätsprojekt. Ett exempel är "Auro Line" som syftar till att förstärka nätet mellan Sverige och Finland. Not 24 Beredskapstillgångar Tabell 4.33 Beredskapstillgångar Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier 229 155 210 233 Förändring IB på grund av omklassificering -1 359 -236 Årets anskaffning 26 522 20 156 Utrangering/försäljning -4 869 -998 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier 249 449 229 155 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager 31 757 30 815 Förändring IB på grund av omklassificering 1 386 684 Årets anskaffning 2 750 1 142 Årets övriga förändring -425 -884 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager 35 468 31 757 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapstillgångar 284 917 260 912 Ingående ackumulerade avskrivningar -126 589 -120 823 Förändring IB på grund av omklassificering 4 - Årets avskrivningar/nedskrivningar -5 849 -5 791 Utrangering/försäljning 1 071 26 Utgående ackumulerade avskrivningar (avser beredskapsinventarier) -131 363 -126 588 Summa 153 554 134 324 Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap är t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap och som delar in sina beredskapstillgångar i beredskapsinventarier och beredskapsvaror. Statens totala beredskapsinventarier uppgår till 118,1 miljarder kronor och består av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel uppgår till 35,5 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 150,1 miljarder kronor av det utgående värdet militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 21,1 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 5,6 miljarder kronor. Anskaffningen innefattar bl.a. utveckling och anskaffning av JAS 39E och nya generationens ubåt samt anskaffning av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd. Nyanskaffning av civila beredskapsinventarier uppgår till 5,4 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 0,2 miljarder kronor. Anskaffningen består främst av Folkhälsomyndighetens investeringar relaterat till covid-19-vaccin. Beredskapsvarulagrets värde ökade med 3,7 miljarder kronor under året och beror bl.a. på ökad anskaffning av ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel. Ökningen beror även på ökad anskaffning av drivmedel samt att drivmedel klassats om från verksamhetsvara till beredskapstillgång. Not 25 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Tabell 4.34 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Försvarets materielverk 4 025 4 045 Trafikverket 672 930 Kustbevakningen 110 0 Övriga myndigheter 43 22 Summa 4 850 4 997 Under denna post redovisas förskott som lämnats vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Försvarets materielverk har förskott till både utländska och svenska leverantörer. Förskotten till svenska leverantörer uppgår till 158 miljoner kronor och förskotten till utländska leverantörer uppgår till 3 867 miljoner kronor. Trafikverkets förskott avser byggande av väg- och järnvägsanläggningar. Större förskott hos myndigheten finns i projekten Södertälje Sluss och kanal, Norrbotniabanan Umeå- Dåva (ny järnväg), Förbifart Stockholm samt Olskroken (ombyggnad till planskilda järnvägsspår). Kustbevakningens förskott avser varor till projektet nya övervakningsfartyg i 320- serien. Not 26 Andelar i hel- och delägda företag Tabell 4.35 Andelar i hel- och delägda företag Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Summa andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 444 726 504 578 Summa andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 42 209 46 274 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Summa 487 935 551 852 Tabell 4.36 Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Statens ägarandel Vattenfall AB 110 473 180 710 100 % Luossavaara-Kiirunavaara ,LKAB 71 280 67 532 100 % Sveaskog Holding AB 66 192 62 516 100 % Akademiska Hus AB 65 353 62 101 100 % AB Svensk Exportkredit 21 575 20 808 100 % Specialfastigheter Sverige AB 14 027 14 804 100 % Swedavia AB 7 621 8 527 100 % Almi Företagspartner AB 11 054 11 071 100 % Jernhusen AB 10 719 9 437 100 % Swedfund International AB 8 768 7 314 100 % Apoteket AB 8 428 7 559 100 % SBAB Bank AB 14 149 20 645 100 % PostNord AB 8 340 5 542 61 % Saminvest AB 6 096 6 154 100 % Teracom Group AB 3 761 3 758 100 % SJ AB 3 049 2 715 100 % Samhall AB 2 051 1 995 100 % Svevia AB 1 696 1 613 100 % Systembolaget AB 1 668 1 699 100 % Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB ) 1 625 1 018 100 % Statens Bostadsomvandling AB 929 972 100 % Infranord AB 906 814 100 % RISE Research Institutes of Sweden Holding AB 815 750 100 % Green Cargo AB 731 644 100 % Svenska Spel AB 530 994 100 % Svenska Rymdaktiebolaget 494 398 100 % Lernia AB 475 433 100 % Apotek Produktion & Laboratorier AB 306 303 100 % AB Svensk Bilprovning 160 176 100 % Kungliga Operan AB 85 84 100 % Arlandabanan Infrastructure AB 66 47 100 % AB Göta Kanalbolag 40 40 100 % Kungliga Dramatiska Teatern AB 27 32 100 % VisitSweden AB 20 19 100 % Miljömärkning Sverige AB 18 20 100 % Voksenåsen AB 11 10 100 % Metria AB 0 106 0 % Affärsverk Luftfartsverket - LFV Holding AB 293 379 100 % Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät Gasturbiner AB 299 267 100 % Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 4 10 100 % Övriga andelar 591 562 - Summa 444 726 504 578 Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslutet använts. Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande minskade med 59,9 miljarder kronor jämfört med föregående år och uppgick till 444,7 miljarder kronor. Vattenfall AB:s andelsvärde minskade med 70 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på -1,1 miljarder kronor som minskat med årets utdelning på 23 miljarder kronor. Minskningen förklaras också av poster redovisade direkt mot eget kapital såsom resultat av kassaflödes- och valutasäkringar på -94,7 miljarder kronor, omräkningsdifferenser på 13,7 miljarder kronor, effekten av ägarförändringen i koncernföretaget på 2,3 miljarder kronor, positiv effekt avseende inkomstskatter på 22 miljarder kronor, positiv effekt av omvärdering av pensionsskulden på 12,9 miljarder kronor och övriga poster på 0,4 miljarder kronor. LKAB:s andelsvärde ökade med 3,7 miljarder kronor, vilket främst förklaras av nettot av årets vinst på 15,1 miljarder kronor och årets utdelning på 12,4 miljarder kronor samt av poster redovisade direkt mot eget kapital på 1,1 miljarder kronor. Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 3,7 miljarder kronor. Förändringen förklaras dels av årets resultat på 2 miljarder kronor minskat med utdelning till staten på 1,3 miljarder kronor och av en positiv värdeförändring på marktillgångar som redovisats direkt mot eget kapital netto 3 miljarder kronor. Andelsvärdet för Akademiska Hus AB ökade med 3,3 miljarder kronor, vilket bland annat beror på årets resultat om 5,5 miljarder kronor minskat med utdelning på 2,5 miljarder kronor. Postnord AB ökade i värde med 2,8 miljarder kronor. Förändringen förklaras främst av poster redovisade direkt mot eget kapital såsom effekt av omvärdering av pensionsskuld. Jernhusen AB ökade i värde med 1,3 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 1,6 miljarder kronor Andelsvärdet för Swedfund International AB ökade med 1,5 miljarder kronor till följd av ett kapitaltillskott på 1,2 miljarder kronor och årets resultat på 0,25 miljarder kronor. Andelsvärdet för SBAB Bank AB minskade med 6,5 miljarder kronor. Minskningen förklaras dels av årets resultat på 2 miljarder kronor samt -7,5 miljarder kronor hänförligt till ränterelaterade värdeförändringar på derivat som redovisades direkt mot eget kapital. Svenska Spel AB redovisade ett eget kapital som uppgick till 2,5 miljarder kronor vid årsskiftet. I årsredovisningen för staten redovisas 2 miljarder kronor av dessa som upplupen skatteintäkt. Andelsvärdet för Svenska Spel AB uppgår därmed till resterande 0,5 miljarder kronor för 2022. Metria AB har sålts under 2022. Tabell 4.37 Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Statens ägarandel Telia Company AB 26 338 31 873 41,0 % Nordiska Investeringsbanken (NIB) 15 485 14 149 34,6 % SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 160 156 50,0 % Sweden House 14 11 36,0 % SAS 0 0 21,8 % Affärsverk Svenska kraftnät - TSO Holding AS m.fl. 212 85 Summa 42 209 46 274 Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande minskade med 4,1 miljarder kronor jämfört med 2021 och uppgick till 42,2 miljarder kronor. Andelsvärdet i Telia Company AB minskade med 5,5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Förändringen förklaras till stor del av andelen av årets resultat som uppgår till -6 miljarder kronor. Till staten betald utdelning uppgår till 3,3 miljarder kronor. Övriga poster som har redovisats direkt mot eget kapital uppgår till 3,8 miljarder kronor och består främst av positiva valutakursdifferenser, omvärdering av pensionsskulden och förändring av innehav i bolag utan bestämmande inflytande. Marknadsvärdet på statens innehav var 43 miljarder kronor per 31 december 2022. Nordiska Investeringsbanken ökade med 1,3 miljarder kronor. Periodens resultatandel uppgick till 0,3 miljarder kronor och därtill har övriga poster på 1,2 miljarder kronor redovisats direkt mot eget kapital. Statens ägarandelar i SAS inkluderar hybridobligationer som redovisas under posten Andra långfristiga värdepappersinnehav. SAS eget kapital, exklusive hybridobligationer, var negativt i årsbokslutet 2021/2022. Följaktligen anges statens andelar i SAS som noll. Marknadsvärdet på statens innehav var 0,7 miljarder kronor per 31 december 2022. Not 27 Andra långfristiga värdepappersinnehav Tabell 4.38 Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Kärnavfallsfonden Företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder 25 646 29 301 Bostadsobligationer 25 995 19 857 Summa Kärnavfallsfonden 51 641 49 158 Investerings- och utvecklingsbanker, Kammarkollegiet och Sida Europeiska investeringsbanken EIB 3 856 3 856 Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD 1 399 1 246 Asiatiska banken infrastrukturinvest, AIIB 1 107 1 107 Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040 Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB 1 065 930 Internationella finansbolaget, IFC 436 436 Interamerikanska utvecklingsbanken IDB 147 147 Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB 136 136 Interamerikanska investeringsbolaget,IIC 115 110 Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA 22 22 Europarådets utvecklingsbank CEB 7 7 Summa investerings- och utvecklingsbanker1 9 330 9 037 Kammarkollegiet, övrigt Hybridobligationer, SAS 250 2 500 Orio AB (Saab Automobile Parts AB) 0 471 Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m. 216 251 Summa Kammarkollegiet, övrigt 466 3 222 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 356 398 Övriga myndigheter 894 939 Summa 62 686 62 754 1 Regeringen tar vartannat år fram skrivelsen Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker. I skrivelsen redovisas inbetalt kapital för utvecklings- och investeringsbankerna: EIB, EBRD, IBRD, AIIB, IFC och MIGA. Inbetalt kapital beräknas i skrivelsen som Sveriges andel av ägarkapitalet omräknat till aktuell valutakurs, vilket ger ett belopp som överstiger anskaffningsvärdet. Skillnaden består till stor del av internt överförda medel samt till en mindre del av valutakursförändringar. Det största innehavet av långfristiga värdepapper avser Kärnavfallsfondens innehav av företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder och bostadsobligationer (säkerställda obligationer). Kärnavfallsfondens placeringsmodell innebär att förvaltningen är uppdelad i två portföljer. I den s.k. långsiktiga portföljen kan fonden placera i svenska och utländska företagsobligationer och aktier. Den andra portföljen, den s.k. basportföljen, består främst av statsobligationer som elimineras i Årsredovisning för staten samt bostadsobligationer. För 2022 uppgick statsobligationerna som eliminerades till 18 844 miljoner kronor, vilket är en minskning med 5 507 miljoner kronor jämfört med 2021. Kärnavfallsfondens finansiella instrument värderas till verkligt värde eftersom syftet med innehavet är att ge avkastning och värdeökning. Avkastningen på totalnivå har varit positiv både för 2022 och den senaste femårsperioden. Den orealiserade värdeförändringen uppgick till 367 miljoner kronor per balansdagen, vilket är en minskning med 8 591 miljoner kronor jämfört med föregående år. Sveriges andelar i internationella investeringsbanker och utvecklingsbanker redovisas av Kammarkollegiet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), så att den myndighet som gör utbetalningar av kapitaltillskott och eventuella bidrag till respektive bank också tar upp andelsvärdet. Under året har Sida redovisat kapitaltillskott till utvecklingsbanker med 292 miljoner kronor. Kammarkollegiet har inte gjort någon utbetalning av kapitaltillskott till investerings- eller utvecklingsbankerna under 2022. I årsredovisningen för staten har anskaffningsvärdet av SAS hybridobligationer skrivits ned med 90 procent i enlighet med Riksgäldskontorets bedömning, liksom värdet av statens lånefordringar på SAS har skrivits ned med 90 procent. Kammarkollegiets övriga värdepapper är främst de andelar i Kammarkollegiets aktiekonsortium och räntekonsortium som innehas av fonder som Kammarkollegiet redovisar. Not 28 Långfristiga fordringar Tabell 4.39 Långfristiga fordringar Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Exportkreditnämnden Fordringar efterskottspremier garantiavgifter 3 508 4 871 Skadefordringar 1 890 1 918 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar 2 441 290 Summa Exportkreditnämnden 7 839 7 079 Affärsverk Luftfartsverket 3 473 3 552 Svenska kraftnät 539 618 Sjöfartsverket 115 112 Övriga myndigheter 1 257 1 411 Summa 13 223 12 772 Långfristiga fordringar uppgick till 13 223 miljoner kronor vilket är 451 miljoner kronor högre än föregående år. Exportkreditnämndens (EKN) fordringar ökade med 760 miljoner kronor och uppgick till totalt 7 839 miljoner kronor. Fordringarna för efterskottspremier minskade med 1 363 miljoner kronor, och avser till helt övervägande del garantier för export av JAS Gripen till Brasilien. EKN värderar sina skadefordringar till 1 890 miljoner kronor, vilket motsvarar EKN:s förväntade återvinningsmöjligheter av fordringarna, som nominellt uppgår till 15 158 miljoner kronor. EKN kan minska riskerna genom att teckna återförsäkringar. EKN:s nettofordringar hänförbara till återförsäkringsavtal uppgår till 2 441 miljoner kronor i slutet av 2022, vilket är en ökning med 2 151 miljoner kronor jämfört med 2021. Det beror främst på valutakursförändringar. Trafikverkets fordringar har minskat till 423 miljoner kronor. De utgörs av en deposition som Trafikverket har hos Nasdaq, som säkerhet för elderivathandel. Under 2022 har marknadspriserna på elterminerna ökat i jämförelse med inköpspriserna, vilket har gjort att depositionen har minskat. Sida:s fordringar gäller garantiverksamheten och uppgår till 331 miljoner kronor, varav största delen är skadefordringar. I posten ingår även fordringar mot Miga som är en organisation inom Världsbanken. Riksgäldskontorets regressfordringar minskade med 174 miljoner kronor och uppgick till 12 miljoner kronor som en följd av en värdereglering av fordran på Saab Automobil AB i konkurs. Konkursen har slutförts under året och därmed finns inte längre den fordran kvar. Göteborgs universitets fordringar uppgår till 67 miljoner kronor och avser placering av donationsmedel i Akademiska Hus AB. Luftfartsverkets (LFV) fordringar har minskat med 79 miljoner kronor till 3 473 miljoner kronor. LFV:s intäkter för en route och terminal Arlanda styrs av EU-regelverk som innebär riskdelning mellan LFV och flygbolagen. Vissa kostnadsökningar hänförliga till s.k. okontrollerbara förändringar finansieras också via det EU-gemensamma avgiftssystemet. För Sveriges del utgör förändringar i pensionsskuld en sådan. LFV:s åtaganden rörande pensionsavsättningar bidrar med 31 miljoner kronor till minskningen. Affärsverket svenska kraftnäts fordringar uppgår till 539 miljoner kronor och består bl.a. av lånefordringar på dotter- och intresseföretag. Posten inkluderar också långfristiga förutbetalda kostnader som avser lämnade investeringsbidrag. Sjöfartsverkets fordringar uppgår till 115 miljoner kronor, vilket är en ökning med 3 miljoner kronor. Ökningen är hänförlig till en långfristig fordran på Eurocontrol, det europeiska avgiftssystemet för flygtrafiktjänst. Posten inkluderar också kapitalförsäkringar för pensioner för vissa lotsar. Not 29 Utlåning Tabell 4.40 Utlåning Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Centrala studiestödsnämnden Studielån, utlånat belopp 261 244 250 950 Reserveringar för låneförluster, studielån -24 006 -23 411 Bokfört värde, studielån 237 238 227 539 Hemutrustningslån, utlånat belopp 864 1 000 Reserveringar för låneförluster, hemutrustningslån -639 -682 Bokfört värde, hemutrustningslån 225 318 Körkortslån, utlånat belopp 164 151 Reserveringar för låneförluster, körkortslån -63 -54 Bokfört värde, körkortslån 101 97 Övriga lån (skuldsaneringslån och äldre lån), utlånat belopp 361 376 Reserveringar för låneförluster, övriga lån -342 -356 Bokfört värde, övriga lån 19 20 Summa Centrala studiestödsnämnden 237 583 227 974 Riksgäldskontoret Riksbanken 75 755 126 979 Svensk Exportkredit 0 10 000 Svensk-Danska Broförbindelsen AB 5 670 5 490 SAS Scandinavian Airlines System, utlånat belopp 1 500 0 Reserveringar för låneförluster, SAS -1 350 Bokfört värde, SAS 150 0 Premiepensionssystemet 2 247 3 302 A-Train AB 783 804 Kungliga Operan 96 103 Kungliga Dramatiska Teatern 70 50 Övriga 122 137 Summa Riksgäldskontoret 84 893 146 865 Trafikverket 191 164 Statens energimyndighet, utlånat belopp 414 469 Reserveringar för låneförluster, Statens energimyndighet -244 -307 Bokfört värde, Statens energimyndighet 170 162 Kammarkollegiet 101 111 Affärsverk Svenska kraftnät 94 161 Övriga myndigheter 36 44 Summa 323 068 375 481 Statens fordringar i utlåningsverksamhet uppgick efter reservering för låneförluster till 323,1 miljarder kronor vid utgången av 2022, vilket var en minskning med 52,4 miljarder kronor jämfört med 2021. CSN:s lånefordringar uppgår till 237,6 miljarder kronor efter avdrag för reservering för förväntade låneförluster, vilket innebar att fordran ökade netto med 9,6 miljarder kronor jämfört med 2021. Lånefordringarna är uppdelade på Studielån, Hemutrustningslån, Körkortslån och Övriga lån. I tabellen redovisas utlånat belopp, reserveringar och bokfört värde för respektive lån. Totalt utlånat belopp för studielån var 261,2 miljarder kronor och reserveringar för förväntade låneförluster var 24,0 miljarder kronor 2022. CSN delar upp studielån i lånefordringar och lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet där lånevillkoren är mer förmånliga. Totalt är reserveringar för låneförlusterna på studielån drygt 9 procent av utlånat belopp 2022. För lån med villkorad återbetalningsskyldighet beräknas förlusten vara 41 procent (totalt 9,5 miljarder kronor). Det bokförda värdet på studielån har ökat med 9,7 miljarder kronor jämfört med 2021. Nyutlåningen och amorteringar uppgår till 24,6 respektive 13,4 miljarder kronor 2022. Reserveringar för låneförluster har ökat med 0,6 miljarder kronor, jämfört med 2021. Hemutrustningslån är lån till utländska medborgare, främst flyktingar, som genom dessa lån ges möjlighet att köpa möbler och köksutrustning. Hemutrustningslån har upphört fr.o.m. 2021 och innebär att nya lån inte längre får beviljas. Det bokförda värdet på hemutrustningslån var 0,2 miljarder kronor, jämfört med 0,3 miljarder kronor 2021. Totalt är reserveringar för låneförlusterna på hemutrustningslån 74 procent av utlånat belopp 2022. Riksgäldskontorets lånefordringar uppgick till 84,9 miljarder kronor, vilket var 62,0 miljarder kronor lägre än 2021. Utlåningen var främst till Riksbanken och statliga bolag. Lånen till Riksbanken som är i dollar och euro minskade med 51,2 miljarder kronor jämfört med 2021. Riksbanken har amorterat lån på totalt 6,5 miljarder dollar under året. Utestående lån till Riksbanken har även påverkats av att både dollar och euro under året har ökat i värde i förhållande till den svenska kronan. Svensk Exportkredit har under året återbetalat hela sitt lån till Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret betalade ut 1,5 miljarder kronor i lån till SAS 2022. Lånet till SAS har skrivits ned med 90 procent för förväntade låneförluster. Som en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen har Riksgäldskontoret även lånat ut medel till det statliga bolaget Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). Det lånet har ökat något jämfört med föregående år. I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Utlånat belopp till premiepensionssystemet för att tillgodose behovet av likviditet vid handel med fondandelar har minskat med 1,1 miljarder kronor jämfört med 2021. Statens energimyndighets lånefordringar avser villkorslån, tillväxtlån och utvecklingskapital/royaltylån till företag inom energiområdet för att främja affärsutveckling och kommersialisering. Affärsverket svenska kraftnäts lånefordringar avser lån till nätföretag för att underlätta att anläggningar för produktion av förnybar el ansluts till elnätet. I posten Övriga myndigheter ingår bl.a. Kammarkollegiet med lånefordringar som avser lån till researrangörer, och Trafikverkets stödlån till leverantörer av flygtrafiktjänst. Vidare ingår Tillväxtverket och några länsstyrelser. Not 30 Varulager och förråd Tabell 4.41 Varulager och förråd Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Trafikverket 1 363 1 196 Polismyndigheten 336 257 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 202 155 Försvarets materielverk 158 143 Försvarsmakten 94 572 Affärsverk Sjöfartsverket 73 59 Övriga myndigheter 328 277 Summa 2 554 2 659 Varulager och förråd är råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. Minskningen av varulagervärdet beror främst på att Försvarsmakten har klassificerat om drivmedel till beredskapsvaror som ingår i posten Beredskapstillgångar. Trafikverkets varulager och förråd består i huvudsak av material för underhåll, reparation och byggnation av järnvägsanläggningar. Polismyndighetens varulager innehåller huvudsakligen vapen och ammunition samt beklädnad. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps varulager består huvudsakligen av ett nytt lager som tillkommit under 2022 (RescEU shelter), ett medicinskt lager (EU Equipment) och ett internationellt lager (bistånd). En avveckling har påbörjats av EU:s strategiska lager för civila krishanteringsinsatser (Strategic Warehouse). Vaulager och förråd hos Försvarets materielverk består främst av reservdelar till målrobotsystem. Försvarsmaktens varulager och förråd består av trycksaker och drivmedel som används till Försvarsmaktens fordon. Sjöfartsverkets varulager och förråd innehåller främst reservdelar till räddningshelikoptrar och drivmedel. Not 31 Pågående arbeten Tabell 4.42 Pågående arbeten Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Lantmäteriet 220 245 Försvarets materielverk 206 196 Övriga myndigheter 11 10 Summa 437 451 Pågående arbeten hos Lantmäteriet består i huvudsak av fastighetsbildning, vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering med gränsdragning mellan fastigheter. Posten hos Lantmäteriet minskade med 25 miljoner kronor jämfört med föregående år och beror främst på slutfakturering under året av omarronderingsprojektet Västra Leksand. Pågående arbeten hos Försvarets materielverk består av uppdragsbeställningar som ännu inte levererats till kund. Större uppdrag består av upparbetade kostnader för försäljning av ubåtar till Singapore. Not 32 Fastigheter Tabell 4.43 Fastigheter Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Länsstyrelsen i Dalarnas län 158 135 Länsstyrelsen i Värmlands län 22 17 Övriga myndigheter 1 2 Summa 181 154 Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett stort antal fastigheter lokaliserade till omarronderingsområden i den s.k. Jordfonden, där byggnadsprojekt pågår eller är planerade. Fastigheterna ska användas för att främja utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen samt främja bosättning och sysselsättning i glesbygd. Även posterna hos de andra länsstyrelserna gäller jordfondsfastigheter. Not 33 Förskott till leverantörer Tabell 4.44 Förskott till leverantörer Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Trafikverket 64 58 Fortifikationsverket 27 0 Affärsverk Sjöfartsverket 2 2 Övriga myndigheter 1 1 Summa 93 61 Endast några få myndigheter redovisar förskott till leverantörer. Not 34 Kundfordringar Tabell 4.45 Kundfordringar Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Trafikverket 1 401 662 Livsmedelsverket 601 495 Statens institutionsstyrelse 313 270 Transportstyrelsen 251 262 Karolinska institutet 223 212 Lantmäteriet 146 111 Försvarsmakten 139 142 Läkemedelsverket 104 95 Affärsverk Svenska kraftnät 2 148 1 473 Sjöfartsverket 196 298 Luftfartsverket 30 28 Övriga myndigheter 1 392 1 470 Summa 6 944 5 518 Myndigheternas kundfordringar avser främst försäljning av tjänster. Postens storlek varierar över tid beroende på fordringarnas kortfristiga karaktär. Jämfört med föregående år har posten ökat med 1 426 miljoner kronor. Trafikverkets kundfordringar uppgår till 1 401 miljoner kronor vilket är en ökning med 739 miljoner kronor. Ökningen förklaras av att det under 2022 inte har gjorts någon kreditering av kunder med trafikeringsavtal som gjordes 2021 med anledning av covid- 19. Livsmedelsverkets kundfordringar har ökat med 106 miljoner kronor, vilket främst förklaras av att fakturerade kontrollavgifter från 2017 till och med 2022 har överklagats. Affärsverket svenska kraftnäts kundfordringar har ökat med 675 miljoner kronor. Förändringarna hos övriga myndigheter är av mer begränsad omfattning. Not 35 Övriga kortfristiga fordringar Tabell 4.46 Övriga kortfristiga fordringar Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering (Skatteverket) 87 987 79 796 Fordringar public service-avgift (beräknat belopp) 1 030 - Reglering av skatter till andra sektorer för äldre år Skatt till kommuner och regioner (Skatteverket) - 7 251 Trossamfund och begravningsavgifter - -308 Summa Reglering av skatter till andra sektorer för äldre år - 6 943 Riksgäldskontoret Affärsdagsredovisning 50 882 32 170 CSA-avtal 3 287 1 181 OMX-säkerheter 1 908 679 Övrigt 68 78 Summa Riksgäldskontoret 56 145 34 108 Statens jordbruksverk 10 016 9 010 Försäkringskassan 4 840 4 514 E-hälsomyndigheten 2 626 2 604 Kärnavfallsfonden 1 897 259 Transportstyrelsen 1 571 1 804 Affärsverk Luftfartsverket 714 309 Sjöfartsverket 52 51 Svenska kraftnät 49 244 Övriga myndigheter 6 530 6 707 Summa 173 457 146 349 Övriga kortfristiga fordringar uppgick till 173 miljarder kronor vilket är en ökning med 27 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteverkets fordringar på skattekontot ökade med drygt 8 miljarder kronor till 88 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Fordringarna avseende beviljade tillfälliga anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms har ökat med ungefär 4 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 34 miljarder kronor. Anstånden ges till företag för att lindra negativa ekonomiska följder av covid-19. Slutavräkning av public service-avgiften varierar mellan åren. Slutavräkningen görs i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras den slutliga avgiften mot den preliminära som betalades ut under inkomståret. Ett beräknat belopp för slutreglering avseende åren 2021 och 2022 uppgår till 1 miljard kronor vid utgången av 2022. Preliminära medel som Skatteverket betalar ut till kommuner och regioner under inkomståret slutavräknas i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras totala slutliga kommunalskattemedel mot de preliminära utbetalningar som Skatteverket har gjort. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till kommunerna stämmer med slutliga skatter till kommunsektorn. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2020 var vid utgången av 2021 en fordran. Slutavräkningen avseende 2021 resulterade dock i en skuld på 27 miljarder kronor vid utgången av 2022 (se not 50 Övriga kortfristiga skulder). Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade med nära 19 miljarder kronor. Fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen är normalt, eftersom avtal om försäljning av värdepapper genererar en fordran som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Statens jordbruksverk har bl.a. fordringar relaterade till EU:s garantifond för jordbruket samt EU:s landsbygdsfond 2014-2022. Försäkringskassans kortfristiga fordringar har ökat något, vilket framför allt förklaras av ökade återkravsfordringar. E-hälsomyndighetens kortfristiga fordringar avser framför allt fordringar på regionerna inom ramen för distribution av läkemedelsförmånen. Kärnavfallsfondens övriga kortfristiga fordringar uppgick till knappt 2 miljarder kronor 2022. Förändringen mellan åren beror främst på säkerheter, till följd av att Kärnavfallsfonden har orealiserade förluster för ränteswappar. (Se not 50 Övriga kortfristiga skulder.) Transportstyrelsens fordringar har minskat något jämfört med föregående år. Förändringen avser det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS) och är i förlängningen en effekt av förändringar i efterfrågan på luftfart till följd av pandemi och restriktioner mellan 2021 och 2022. Not 36 Förutbetalda kostnader Tabell 4.47 Förutbetalda kostnader Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Kammarkollegiet 1 444 15 Polismyndigheten 1 279 1 076 Riksgäldskontoret - underkurser, upplåning i svenska kronor 679 185 - underkurser, upplåning i utländsk valuta 7 53 - övrigt 24 26 Summa Riksgäldskontoret 710 264 Kriminalvården 589 474 Försäkringskassan 555 414 Trafikverket 550 420 Försvarsmakten 536 300 Domstolsverket 334 293 Skatteverket 330 265 Lunds universitet 323 296 Regeringskansliet 300 170 Kungl. Tekniska högskolan 295 254 Uppsala universitet 293 246 Migrationsverket 290 184 Karolinska institutet 275 234 Arbetsförmedlingen 271 248 Affärsverk Svenska kraftnät 92 81 Luftfartsverket 47 41 Sjöfartsverket 40 39 Övriga myndigheter 4 413 3 960 Summa 12 967 9 274 En förutbetald kostnad är en utgift som har betalats under året men som avser outnyttjade resurser eller tjänster. Normalt blir det en kostnad kommande år. Syftet med att periodisera förutbetalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster. Förutbetalda kostnader i övrigt är exempelvis hyror eller licensavgifter för kommande år. Förutbetalda hyreskostnader uppgår totalt till 5 251 miljoner kronor, dvs. omkring 40 procent av det totala beloppet. Polismyndigheten redovisar förutbetalda hyreskostnader på 676 miljoner kronor. Kriminalvårdens förutbetalda hyreskostnader uppgår till 452 miljoner kronor. Lunds universitets förutbetalda hyreskostnader uppgår till 263 miljoner kronor. Kammarkollegiet redovisar förutbetalda kostnader exklusive hyreskostnader på 1 436 miljoner kronor. Ökningen beror på att posten EU-avgift GNI/BNI avgiftsreducering avseende 2022 har ökat med 1 429 miljoner kronor. Polismyndigheten redovisar förutbetalda it-kostnader på 549 miljoner kronor vilket är en ökning med 122 miljoner kronor från föregående år. Hos Riksgäldskontoret uppstår underkurser när myndigheten emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurs och bokförs som en förutbetald kostnad, vilken periodiseras över lånets löptid. För 2022 är underkurserna högre än 2021 för upplåning i svensk valuta. För upplåning i utländsk valuta är underkurserna lägre än föregående år. Not 37 Upplupna bidragsintäkter Tabell 4.48 Upplupna bidragsintäkter Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Trafikverket 627 649 Lunds universitet 420 424 Kungl. Tekniska högskolan 414 457 Karolinska institutet 390 401 Stockholms universitet 370 290 Uppsala universitet 365 319 Göteborgs universitet 318 276 Linköpings universitet 222 213 Umeå universitet 134 149 Sveriges lantbruksuniversitet 132 131 Övriga myndigheter 783 724 Summa 4 175 4 034 Upplupna bidragsintäkter är överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte betalats till myndigheten. Upplupna bidragsintäkter vid universitet och andra lärosäten gäller främst pågående forskningsprojekt. Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är främst bidrag för investeringar som till största delen medfinansieras av kommuner. Not 38 Övriga upplupna intäkter Tabell 4.49 Övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Upplupna skatteintäkter 277 603 300 540 Upplupna intäkter Lantmäteriet (främst stämpelskatt) 742 2 Riksgäldskontoret Upplupna ränteintäkter, statsskulden i svenska kronor 408 688 Upplupna ränteintäkter, statsskulden i utländsk valuta 75 18 Övriga upplupna intäkter 321 512 Summa Riksgäldskontoret 804 1 218 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 1 684 953 Försäkringskassan 713 629 Trafikverket 707 625 Kärnavfallsfonden 671 746 Affärsverk Svenska kraftnät 3 262 1 982 Sjöfartsverket 199 50 Luftfartsverket 171 163 Övriga myndigheter 1 870 1 831 Summa 288 426 308 739 Upplupna skatteintäkter enligt tabellen nedan utgörs av skillnaden mellan de totala skatteintäkterna för inkomståret och de debiterade (preliminära) skatterna avseende samma inkomstår som redovisats till och med december månad. Förskotterade skatter som avser kommande år räknas av. Specifikation av upplupna skatteintäkter Tabell 4.50 Specifikation av upplupna skatteintäkter Miljoner kronor Skattskyldig/skatteslag Upplupen intäkt 2022-12-31 Upplupen intäkt som kvarstår efter uppbörden i januari 2023 Upplupen intäkt 2021-12-31 Förändring 2022/2021 Belopp Andel Belopp Belopp Belopp Fysiska personers skatter 121 577 44 47 802 149 942 -28 365 Juridiska personers skatter 27 527 10 6 401 21 563 5 964 Arbetsgivaravgifter m.m. 58 212 21 713 55 257 2 955 Mervärdesskatt 86 380 31 50 970 80 937 5 443 Övriga skatter 17 687 6 7 048 20 216 -2 530 Förskottsdebiteringar F-skatt -15 028 -5 -17 828 -13 549 -1 479 Förskott utsläppsrätter -2 272 -1 -2 272 -2 726 454 Elimineringar m.m. -16 481 -6 -16 481 -11 099 -5 382 Totalt upplupna skatteintäkter 277 603 100 76 354 300 540 -22 937 De upplupna skatteintäkterna vid utgången av 2022 uppgår till 278 miljarder kronor, vilket är en minskning med 23 miljarder kronor jämfört med 2021. De enskilt största upplupna intäkterna avser fysiska personers skatter. Det är också i allt väsentligt upplupna intäkter från fysiska personer som har förändrats jämfört med 2021. Större delen av de upplupna intäkterna förklaras av att de debiterade (preliminära) skatterna som avräknas endast omfattar elva månader. Efter avräkning av uppbörden i januari 2023, som avser verksamhetsmånad december, minskar de upplupna intäkterna avseende 2022 till 76 miljarder kronor. Det är framför allt fysiska personers skatter och mervärdesskatten som förklarar det återstående beloppet efter avräkning av uppbörden i januari. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster), schablonintäkter för sparande på investeringssparkonto och fastighetsavgifter. För mervärdesskatten förklaras den kvarvarande upplupna intäkten till stor del av att skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad. Efter uppbörden i februari har den upplupna intäkten avseende mervärdesskatt minskat till 9 miljarder kronor. Fysiska personers inkomstskatter ökade med 6 miljarder kronor jämfört med årsredovisningen 2021, vilket är en svag ökning jämfört med förändringen mellan 2021 och 2020. Det beror framför allt på att hushållens kapitalvinster är betydligt lägre jämfört med föregående år men också på skattesänkningar, bl.a. i form av höjt jobbskatteavdrag. De upplupna intäkterna har minskat med 28 miljarder kronor. Juridiska personers inkomstskatter har ökat med nästan 29 miljarder kronor medan de upplupna intäkterna ökade med knappt 6 miljarder kronor. Över tid varierar de upplupna intäkterna mest för fysiska och juridiska personer. För fysiska personers skatter förklaras variationen i den upplupna intäkten främst av variationen i kapitalinkomsterna. För juridiska personer beror variationen på att företagens inkomstskatter är volatila och att de löpande debiteringarna i grunden baseras på företagens slutliga skatt två år tillbaka i tiden, även om företagen kan ändra sin debiterade preliminärskatt löpande under året. Arbetsgivaravgifterna har ökat med drygt 38 miljarder kronor jämfört med årsredovisningen 2021, vilket är en svag ökning jämfört med förändringen året innan. Det beror på att nedsättningarna av arbetsgivaravgifterna var högre 2020 jämfört med 2021. Exklusive nedsättningar ökade arbetsgivaravgifterna något mer 2022 jämfört med 2021. De upplupna intäkterna avseende arbetsgivaravgifter är däremot på ungefär samma nivå som förra året och har ökat med knappt 3 miljarder kronor. Intäkterna från mervärdesskatt har ökat med 46 miljarder kronor jämfört med årsredovisningen för 2021, medan de upplupna intäkterna har ökat med drygt 5 miljarder kronor. Vid jämförelse mellan den skatteperiodisering i resultaträkningen som i princip leder till postens ökning jämfört med 2021 och de upplupna intäkter som anges i noten finns ett mindre skillnadsbelopp som för 2022 uppgår till 0,8 miljarder kronor och som även påverkar nettoförmögenheten. Det beloppet kan inte i nuläget fördelas på skatteslag. Att en skillnad uppstår kan bl.a. bero på periodiseringar hos enskilda myndigheter som inte kunnat beaktas i årsredovisningen för staten eller på brister i modellerna för beräkning av upplupen intäkt. Resterande övriga upplupna intäkter Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret. Övriga upplupna intäkter innehåller till största delen upplupna ränteintäkter på utlåning till Riksbanken. Till följd av att Riksbanken beslutade att själv finansiera valutareserven slutade Riksgäldskontoret låna i utländsk valuta för 2021, . Vidareutlåningen till Riksbanken i utländsk valuta uppgick i slutet av 2022 till 76 miljarder kronor, vilket är en minskning med 51 miljarder kronor jämfört med 2021. Rådet för europeiska socialfonden i Sverige har upplupna intäkter för EU-medel från EU:s fonder, främst Socialfonden. De upplupna intäkterna har ökat jämfört med föregående år. Det beror främst på att Socialfonden har utökats med bl.a. området React-EU, som syftar till att motverka negativa ekonomiska konsekvenser till följd av sjukdomen covid-19. Försäkringskassan redovisar upplupna intäkter för internationell vård av pensionärer samt upplupna ränteintäkter avseende återkrav. Trafikverket redovisar upplupna intäkter bl.a. för elförsäljning och investeringsprojekt. Kärnavfallsfondens upplupna intäkter är i huvudsak upplupna avgifter som reaktorinnehavarna betalar i efterskott. Resterande del är upplupna ränteintäkter på placeringar. Affärsverket svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna nätintäkter, upplupna intäkter från systemansvariga samt periodiserade kapacitetsavgifter. Det är framför allt upplupna intäkter för transmissionsnät som ökat jämfört med 2021. Not 39 Värdepapper och andelar Tabell 4.51 Värdepapper och andelar Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Riksgäldskontoret 33 239 12 760 Försäkringskassan 944 1 005 Pensionsmyndigheten 257 313 Affärsverk Luftfartsverket 2 335 1 875 Övriga myndigheter 0 0 Summa 36 774 15 953 Riksgäldskontoret gör kortfristiga placeringar av överskott i statsskuldsförvaltningen. Dessa uppgick vid årsskiftet till drygt 15 miljarder kronor mot 0 föregående år. En annan del av Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper. Affärerna har marknadsvårdande syfte och är också ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren. Reporna har ökat med 5,1 miljarder kronor och uppgår till 17,9 miljarder kronor 2022. Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden. Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, främst i form av andelar i värdepappersfonder hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen. Luftfartsverket redovisar kortfristiga placeringar i företagscertifikat som Värdepapper och andelar. Not 40 Kassa och bank Tabell 4.52 Kassa och bank Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Trafikverket 647 340 Kärnavfallsfonden 419 104 Försäkringskassan 343 411 Regeringskansliet 271 217 Skatteverket 251 513 Länsstyrelsen i Norrbottens län 239 152 E-hälsomyndigheten 233 67 Tillväxtverket 221 103 Länsstyrelsen i Västerbottens län 208 189 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 204 262 Affärsverk Svenska kraftnät 1 551 627 Luftfartsverket 1 514 2 071 Sjöfartsverket 1 077 645 Övriga myndigheter 1 465 1 176 Summa 8 643 6 879 Posten Kassa och bank består i allt väsentligt av bankmedel på konton utanför det statliga betalningssystemet. Den har ökat med 1 764 miljoner kronor. Affärsverken står tillsammans för 48 procent av posten vilket motsvarar 4 142 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnät har den största andelen och den har ökat med 924 miljoner kronor. Av de övriga myndigheterna har Trafikverkets högst belopp med 647 miljoner kronor vilket är en ökning med 307 miljoner kronor. Not 41 Nettoförmögenheten Tabell 4.53 Nettoförmögenheten Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Uppskrivningskapital 53 53 Donationskapital 1 359 1 302 Resultatandelar i hel- och delägda företag 383 166 364 321 Balanserad kapitalförändring -298 938 -338 634 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen 26 883 89 657 Summa 112 522 116 698 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. En positiv nettoförmögenhet innebär att statens tillgångar är större än statens skulder. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens över- eller underskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Utgående balansen från 2021 uppgick till 116,7 miljarder kronor. Under 2022 minskade nettoförmögenheten med 4,2 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 112,5 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter. Ändringar av utgående balansen 2021 För att få jämförbarhet mellan åren ändras i vissa fall den utgående balansen från föregående år. Detta gäller främst vid införande av nya redovisningsprinciper. Exportkreditnämnden har ändrat redovisningsprinciper för periodisering av den administrativa delen av garantiavgiften. Jämförelsetalen 2021 har justerats med 172 miljoner kronor. Uppskrivningskapital Uppskrivningskapitalet är oförändrat jämfört med föregående år. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar samt med omföring till balanserad kapitalförändring vid försäljning av tillgångar. Donationskapital Donationskapitalet har ökat med 57 miljoner kronor under året. Ökningen består till största delen av donationer av konst och likvida medel till Nationalmuseet och Moderna museet. Resultatandelar i hel- och delägda företag Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på företagens egna kapital enligt årsbokslut. Ökningen på 18,8 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (98,6 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2022 (-46,6 miljarder kronor) och övriga förändringar av eget kapital i företagen (-37,4 miljarder kronor). Övriga förändringar på 3,9 miljarder kronor inkluderar Kammarkollegiets omvärdering av andelar 2020 som har flyttats från resultatandelar i hel- och delägda företag till balanserad kapitalförändring (4,2 miljarder kronor). Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, som redovisas som skatteintäkt förs om från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,4 miljarder kronor). Balanserad kapitalförändring Den balanserade kapitalförändringen ökade med 39,7 miljarder kronor under året. Utdelningar från hel- och delägda företag enligt föregående stycke har ökat denna delpost med motsvarande belopp (46,6 miljarder kronor). Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (- 0,4 miljarder kronor). Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper medför en utjämningspost på 7,6 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalökning. Vid beräkningen av skatteperiodiseringar uppstår ett skillnadsbelopp som inte kan fördelas på olika skatteslag och som förs till balanserad kapitalförändring. Beloppet uppgår till -0,8 miljarder kronor för 2022. Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Tabell 4.54 Nettoförmögenhetens förändring Miljoner kronor Miljoner kronor Upp-skrivnings-kapital Donations-kapital Resultatandelar i hel och delägda företag Balanserad kapital-förändring Årets under-/överskott Summa Utgående balans 2021 53 1 302 364 321 -338 634 89 829 116 870 Ändrade redovisningsprinciper Exportkreditnämnden -172 -172 Ingående balans 2022 53 1 302 364 321 -338 634 89 657 116 698 Föregående års kapitalförändring 98 589 -8 932 -89 657 0 Utdelning från hel- och delägda företag -46 581 46 581 0 Förändring av eget kapital hos hel- och delägda företag -37 423 -37 423 Omföring av resultatandel från Systembolaget AB redovisad som skatteintäkt 376 -376 0 Utjämningspost vid eliminering av statspapper 7 586 7 586 Eliminering av inomstatliga balansposter avseende mervärdesskatt -1 053 -1 053 Saldo vid beräkning av skatteperiodiseringar -760 -760 Förändrad avsättning till tjänstepensioner 563 563 Saldo inomstatlig betalningsavräkning 87 87 Övriga förändringar 57 3 884 -4 000 -59 Årets över-/underskott 26 883 26 883 Summa årets förändring 0 57 18 845 39 696 -62 774 -4 176 Utgående balans 53 1 359 383 166 -298 938 26 883 112 522 I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoförmögenhet för 2021 och 2020 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas (NR) principer. NR:s förmögenhetsberäkningar finns ännu inte framställda för 2022 och jämförelsen görs därför mellan 2021 och 2020. Tabell 4.55 Skillnad mellan nettoförmögenhet enligt årsredovisningen för staten och nationalräkenskaperna Miljarder kronor 2021-12-31 2020-12-31 Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS 117 -27 Avgående poster ur nettoförmögenheten Fordringar och skulder endast i den statliga balansräkningen 169 161 Upplupna skatteintäkter och övriga periodiseringar -68 -46 Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden 25 25 Tillkommande poster i Statens förmögenhet enligt NR-principer Uppvärdering av aktier till marknadsvärde 250 266 Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad aktivering av forskning och utveckling 1362 1085 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde -82 -62 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 154 146 Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 92 89 Värdepapper hos Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden, Östersjöstiftelsen m.fl. 64 60 Övrigt -214 -104 Statens förmögenhet enligt NR-principer 1 869 1 593 Källa: SCB, ESV. Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2021 på 117 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2023 års ekonomiska vårproposition på 1 869 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 1 752 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Skillnader beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till återanskaffningsvärdet dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångars värdering i balansräkningen utgår från ursprungligt anskaffningsvärde. Dessutom tillgångsförs forskning och utveckling i högre grad i NR. Detta står för 78 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för att aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Beräkningen av upplupna skatteintäkter sker med andra metoder i NR, vilket tillsammans med en annan tillämpning vid fastställandet av periodiseringar ger ett lägre värde på tillgången. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt består skillnaden främst av fonder och avsättningar, som endast ingår i balansräkningen. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp. Not 42 Fonder Tabell 4.56 Fonder Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Kärnavfallsfonden 72 873 82 538 Resolutionsreserven, Riksgäldskontoret 54 924 50 613 Insättningsgarantifonden, Riksgäldskontoret 45 367 47 845 Stabilitetsfonden, Riksgäldskontoret 40 209 39 911 Trafiklivräntefonden, Försäkringskassan 973 1 075 Kammarkollegiet, försäkringsverksamheten m.m. 508 499 Bygdemedel m.m., länsstyrelser 442 419 Försäkringskassans övriga fonder 245 273 Batterifonden, Naturvårdsverket 170 168 Övriga 408 424 Summa 216 119 223 765 Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder. Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Det verkliga värdet av kärnavfallsfonden minskade under år 2022 med 9 665 miljoner kronor till 72 873 miljoner kronor. Minskningen avser främst orealiserade värdeförändringar. Fondmedlen har historiskt varit placerade i statsobligationer och reala placeringar, men sedan många år även i s.k. säkerställda obligationer utgivna av bostadsfinansieringsinstitut, och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Efter utvidgning av placeringsmandatet har sedan 2018 även något som benämns en långsiktig portfölj med större risk börjat byggas upp, med företagsobligationer, aktier och andelar i värdepappersfonder, vid sidan av den tidigare s.k. basportföljen. Vid utgången av år 2022 uppgick tillgångarna i basportföljen till strax över 46 miljarder kronor Sammantaget uppgick kärnavfallsfondens avkastning till -10,73 procent under 2022. I allt väsentligt förklaras förvaltningsresultatet av avkastningen i den långsiktiga portföljen som uppgick till -14,20 procent vilket motsvarar -26,50 procent real avkastning. Den reala avkastningen uppgick därmed till -21,15 procent. Riksgäldskontoret förvaltar tre stora fonder inom ramen för krishantering inom det finansiella systemet. Ramverket för krishantering ska säkerställa att den finansiella sektorn står för de direkta kostnaderna för finansiella kriser. Om ett instituts egna resurser inte räcker till finns medel avsatta i förväg som staten kan använda om den finansiella stabiliteten är hotad. Medlen har finansierats genom avgifter och är uppdelade på resolutionsreserven, insättningsgarantifonden och stabilitetsfonden. Resolutionsreserven har vuxit under 2022 och är nu den största av de fonder som redovisas av Riksgäldskontoret. Sedan 2016 gäller lagstiftning som innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. Resolutionsreserven bildades 2016 för detta ändamål och tillfördes då 19 miljarder kronor genom överföring från Stabilitetsfonden. Den har därefter tillförts resolutionsavgifter samt avkastning på fondens medel. Resolutionsavgifter ska betalas så länge Resolutionsreservens behållning är lägre än 3 procent av de berörda institutens sammanlagda garanterade insättningar. I slutet av 2022 uppgick reserven till 54,9 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 2,7 procent av de garanterade insättningarna. Insättningsgarantifonden har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiften används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Fonden uppgick vid utgången av 2022 till 45,4 miljarder kronor. Insättningsgarantin totalt uppgår till 2 131 miljarder kronor (se not 56). Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Inledningsvis tillfördes den 15 miljarder kronor genom särskilt anslag på statens budget. Avsikten var tidigare att fonden genom avgifter och avkastning skulle öka upp till motsvarande 2,5 procent av BNP. Stabilitetsavgiften har tagits bort efter införandet av resolutionsreserven, men fonden finns kvar och kan användas för stödåtgärder i vissa fall. Försäkringskassan redovisar några fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och övriga fonder vid Försäkringskassan är Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden. Kammarkollegiets fonder avser främst kollegiets försäkringsverksamhet och Kulturfonden för Sverige och Finland, men även Viltvårdsfonden. Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder med den övervägande delen hos länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län. Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och har byggts upp av miljöavgifter på batterier. Sedan den 1 januari 2009 är det producentansvar för batterier och fonderna tar inte längre in några avgifter. Återstående medel används till batteriforskning. Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten och Brottsofferfonden. Not 43 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Tabell 4.57 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Statens tjänstepensionsverk 334 609 333 333 Riksdagsförvaltningen 5 881 5 555 Försvarsmakten 311 244 Regeringskansliet 75 65 Polismyndigheten 38 35 Umeå universitet 25 24 Lunds universitet 23 23 Trafikverket 18 18 Affärsverk Luftfartsverket 7 594 7 285 Sjöfartsverket 2 726 2 725 Svenska kraftnät 1 297 1 208 Övriga myndigheter 212 195 Summa 352 809 350 710 Statens pensionsåtagande vid SPV Statens tjänstepensionsverk (SPV) ansvarar och redovisar avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna betalar premier för. Tillsammans utgör dessa merparten av statens pensionsåtagande. Undantagna från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät. Avsättningen för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 1,3 miljarder kronor jämfört med 2021 och uppgår 2022 till 334,6 miljarder kronor. Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet Tabell 4.58 Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Ingående skuld 332 715 332 854 Justering av ingående skuld -126 -48 Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta 5 451 0 Ändrade beräkningsgrunder, övrigt -5 968 0 Grundränta, brutto -5 062 -4 703 Grundränta, frigjorda driftkostnader -36 -333 Indexering 4 790 2 068 Utfall av antaganden om livslängd 44 30 Nya och tillfälliga sjukpensioner 200 72 Förändrad avsättning för premiebefrielse med mera 49 32 Nya icke aktuella, temporära efterlevandepensioner 146 132 Nyintjänande 13 066 13 276 Förändring av antastbar förmån -119 -58 Nya temporära efterlevandepensioner 75 98 Utbetald pension -10 914 -10 692 Utbetalning, frigjorda driftkostnader -46 -83 Aktualisering -205 -176 Övrigt -125 246 Summa utgående skuld1 333 935 332 715 1 Till detta tillkommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 674 miljoner kronor (618 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot beloppet i not 43. Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta i tabellen ovan visar den effekt på avsättningen som uppstår när bruttoräntan i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Under 2022 minskade räntan i beräkningsgrunderna från -1,4 till -1,5 procent. Till följd av ränteförändringen ökade avsättningen med 5,5 miljarder kronor. Ökningen ingår som en del i den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningen. För 2021 fanns ingen motsvarande förändring, då bruttoräntan var oförändrad mellan 2020 och 2021. Ändrade beräkningsgrunder, övrigt visar den effekt på avsättningen som uppstår när annat än bruttoräntan i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Under 2022 minskade belastningarna för driftkostnader i beräkningsgrunderna vilket medförde att avsättningen minskade med 6,0 miljarder kronor. Även denna förändring inkluderas i den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningen. För 2021 fanns ingen motsvarande förändring och därmed heller ingen påverkan på avsättningen. Den redovisningsprincip som staten tillämpar för försäkringstekniska omvärderingar är en anpassning till den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Principen innebär att den totala resultateffekten av dessa försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen (se även Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). För 2022 uppgår således den totala försäkringstekniska omvärderingen till -0,5 miljarder kronor, vilken har redovisats som en ökning av nettoförmögenheten. Grundränta, brutto visar den framräkning av pensionsavsättningen som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta. Under 2022 har räntan minskat till -1,5 procent (-1,4 procent), vilket leder till att avsättningen minskar med 5,1 miljarder kronor (4,7 miljarder kronor). Indexering består av omräkningen av utbetalade pensioner och fribrev med hänsyn till förändrat prisbasbelopp. För 2022 har prisbasbeloppet höjts med 1,47 procent (0,63 procent) jämfört med föregående år vilket har ökat avsättningen med 4,8 miljarder kronor (2,1 miljarder kronor). Nyintjänande omfattar den förändring av avsättningen som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till pension. För 2022 har effekten av nyintjänande inneburit en ökning av avsättningen med 13,1 miljarder kronor (13,3 miljarder kronor). Utbetald pension motsvarar den minskning av avsättningen som årets utbetalningar medför. Årets utbetalningar uppgår till 10,9 miljarder kronor (10,7 miljarder kronor). Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Förutom statens pensionsåtagande hos SPV redovisar även Riksdagsförvaltningen avsättning för pensioner och inkomstgarantier samt avsättning för omställningsstöd till aktiva och avgångna ledamöter. Riksdagsförvaltningen tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer precis som SPV den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Det innebär att Riksdagsförvaltningen redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar direkt mot myndighetskapitalet i stället för som en del av årets resultat. Under 2022 har Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning ökat med 5,9 procent, vilket motsvarar 0,3 miljarder kronor (0,1 miljarder kronor). Ökningen har i allt väsentligt redovisats som en del av årets resultat. Bruttoräntan som används i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna har minskat med -0,1 procent jämfört med föregående år, vilket har resulterat i att en mindre del av den totala förändringen av avsättningen utgör en försäkringsteknisk omvärdering och har därmed redovisats som en ökning av myndighetskapitalet. Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning för 2022 uppgår till 5,9 miljarder kronor (5,6 miljarder kronor). Av dessa utgör 0,7 miljarder kronor (0,5 miljarder kronor) inkomstgarantier och omställningsstöd. Den totala pensionsavsättningen består till 63 procent (57 procent) av avsättningar som avser avgångna ledamöter och resterande del avser avsättningar till aktiva ledamöter. Även Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät använder i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och tillämpar även den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Det innebär att även affärsverken redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar direkt mot eget kapital. Affärsverkens sammanlagda pensionsavsättning har under 2022 ökat med totalt 0,4 miljarder kronor (0,4 miljarder kronor). Av dessa står Luftfartsverket för 0,3 miljarder kronor (0,3 miljarder kronor). Förändringen av avsättningen har i huvudsak redovisats som en pensionskostnad i respektive affärsverk. Till följd av ränteförändringen i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna omfattas dock den totala förändringen även av en mindre del som utgör en försäkringsteknisk omvärdering. Denna del har redovisats som en ökning av affärsverkens egna kapital. Not 44 Avsättningar för garantier Tabell 4.59 Avsättningar för garantier Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Avsättningar för garantier Risker som kan finansieras av garantiavgifter 7 928 9 981 Kvardröjande risker 616 989 Oreglerade skador 7 194 1 268 Summa avsättningar för garantier 15 738 12 238 Specifikation avsättningar för garantier per myndighet Exportkreditnämnden 14 196 10 581 Riksgäldskontoret 809 1 090 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 630 439 Boverket 103 128 Summa avsättningar för garantier per myndighet 15 738 12 238 Under posten avsättningar för garantier redovisas reserveringar för förväntade garantiförluster där det finns ett krav att värdera garantier. I not 56 Garantiförbindelser finns en sammanställning av statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs. Avsättningar för garantier är uppdelat på risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker som inte kan finansieras från garantiavgifter och förväntade skadeersättningar (oreglerade skador). Avsättningar för garantier var 15,7 miljarder kronor, jämfört med 12,2 miljarder kronor 2021. Det innebär att avsättningar för garantier ökade med 3,5 miljarder kronor jämfört med 2021. Den främsta orsaken är att Oreglerade skador har ökat från 1,3 miljarder kronor 2021 till 7,2 miljarder kronor 2022. Risker som kan finansieras av garantiavgifter och Kvardröjande risker minskade med 2,1 miljarder kronor respektive 0,4 miljarder kronor jämfört med 2021. Det är Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret, Sida och Boverket som har ingått finansiella garantiavtal där det finns ett krav att redovisa avsättningar för garantier. EKN har 91 procent av statens garantiengagemang och redovisar 90 procent av statens avsättningar för garantier. Vid utgången av 2022 hade EKN garantier i 140 länder och garantiengagemanget var i slutet av året 276,7 miljarder kronor, jämfört med 266,3 miljarder kronor 2021. EKN:s engagemang är koncentrat till ett fåtal länder och branscher. De fem störst länderna motsvarade 68 procent av garantiengagemanget. Avsättningar för garantier uppgick till 14,2 miljarder kronor, vilket var en ökning med 3,6 miljarder kronor jämfört med 2021. Under 2022 har risknivån ökat i flera länder och oreglerade skador var 7,0 miljarder kronor, vilket var en ökning med 5,8 miljarder kronor jämfört med 2021. Avsättningar som kan finansieras av garantiavgifter minskade från 8,9 miljarder kronor till 6,8 miljarder kronor 2022. Riksgäldskontorets garantiengagemang var i slutet av året 18,9 miljarder kronor, jämfört med 20,0 miljarder kronor 2021. Avsättningar för garantier uppgick till 0,8 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,3 miljarder kronor jämfört med 2021. Av Riksgäldskontorets avsättningar för garantier 2022 var nästan hela beloppet hänförbara till avgifter som kan finansieras av garantiavgifter. Sidas garantiengagemang var i slutet av året 9,8 miljarder kronor, jämfört med 7,6 miljarder kronor 2021. Avsättningar för garantier uppgick till 0,6 miljarder kronor, vilket var en ökning med 0,2 miljarder kronor jämfört med 2021. Ökningen kan främst härledas till att oreglerade skador ökade med 0,2 miljarder kronor 2022. Av Sidas avsättningar för garantier 2022 var 0,2 miljarder kronor hänförbara till kvardröjande risker som inte kan finansieras av garantiavgifter. Boverkets garantiengagemang var i slutet av året 5,6 miljarder kronor, jämfört med 4,4 miljarder kronor 2021. Avsättningar för garantier uppgick till 0,1 miljarder kronor, vilket var en liten minskning jämfört med 2021. Av Boverkets avsättningar för garantier 2021 var hela beloppet hänförbara till risker som kan finansieras med garantiavgifter. Not 45 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador Tabell 4.60 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Försvarsmakten Pågående rättsliga tvister miljöärenden 682 692 Drivmedel och olja 516 535 Ammunitionsrester 319 322 Deponier och vrak 111 111 Övrigt, avhjälpande verksamhet 206 206 Summa Försvarsmakten 1 834 1 866 Trafikverket Miljöansvar för miljögaranti statliga bolag 494 763 Impregneringsplatser 224 321 Bangårdar och stationsområden 167 206 Övrigt 167 164 Summa Trafikverket 1 052 1 454 Affärsverk Svenska kraftnät 672 515 Sjöfartsverket 2 2 Övriga myndigheter 31 65 Summa 3 591 3 902 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt miljöbalken. Posten består i huvudsak av Försvarsmaktens och Trafikverkets avsättningar. Affärsverket svenska kraftnäts avsättning avser framtida utgifter för sanering av kreosot- eller saltimpregnerade fundament. Not 46 Övriga avsättningar Tabell 4.61 Övriga avsättningar Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Försvarsmakten 861 881 Naturvårdsverket 677 32 Pensionsmyndigheten 267 320 Trafikverket 225 255 Regeringskansliet 197 154 Polismyndigheten 130 145 Försäkringskassan 117 110 Skogsstyrelsen 112 60 Migrationsverket 98 146 Fortifikationsverket 86 20 Arbetsförmedlingen 78 79 Göteborgs universitet 76 67 Affärsverk Svenska kraftnät 40 38 Luftfartsverket 36 40 Övriga myndigheter 1 274 1 553 Summa 4 274 3 900 Övriga avsättningar består bl.a. av omstruktureringskostnader. En omstrukturering kan avse försäljning, avveckling eller omlokalisering av en verksamhet, förändringar i ledningsstruktur eller genomgripande omorganisation. Försvarsmakten har bl.a. avsättningar för avveckling och återställande av materiel. Naturvårdsverkets avsättning avser intrångsersättning enligt Mark- och miljödomstolens dom till en markägare till följd av utökning av Natura 2000-områden. Avsättningen har tagits upp till nominellt belopp, någon indexuppräkning har alltså inte skett. Pensionsmyndigheten har en avsättning för frivillig pensionsförsäkring som är en verksamhet enligt äldre lagstiftning. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar. Trafikverkets avsättningar avser främst skadestånd och regress och avsättningar enligt kollektivavtal. Not 47 Statsskulden Tabell 4.62 Statsskulden Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Lån i svenska kronor Nominella statsobligationer 593 666 655 983 Real skuld i svenska kronor 212 263 206 690 Statsskuldväxlar 65 000 107 483 Likviditetsförvaltningsinstrument 122 171 81 215 Gröna obligationer 20 000 20 000 Säkerheter i svenska kronor - 989 Valutaderivat -119 826 -96 181 Summa lån i svenska kronor 893 274 976 179 Eliminering, myndigheters innehav av statspapper -61 744 -59 755 Lån i svenska kronor totalt 831 530 916 424 Lån i utländsk valuta Obligationer m.m. i utländsk valuta 76 318 127 370 Valutaderivat 123 044 100 715 Säkerheter i utländsk valuta 29 1 Summa lån i utländsk valuta 199 391 228 086 Summa 1 030 921 1 144 510 I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som Riksgäldskontoret använder i sin finansiering av statens lånebehov (se Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i svenska kronor redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med hänsyn till förändringar i marknadsräntorna. I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer. Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 18,5 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättningsgarantifonden var 43,2 miljarder kronor värderade till nominellt värde samt upplupen inflationskompensation. Med överskott i statens budget för andra året i rad fortsatte statsskulden att minska. Det betyder att Riksgäldskontoret, sett över året, bara lånade för att ersätta tidigare tagna lån som förföll. Statens budgetsaldo visade ett överskott på 164 miljarder kronor för 2022. Statsskulden har minskat med 113,6 miljarder kronor totalt jämfört med 2021. Utöver statens budgetsaldo påverkas statsskulden också av andra faktorer som inflationskompensation och valutakurseffekter, samt förvaltningstillgångar. Att skuldminskningen blev mindre än budgetöverskottet 2022 beror på omvärderings-effekter till följd av både hög inflation och en svagare krona. Sambanden mellan statsskuldens förändring och statens budgetsaldo beskrivs närmare i tabell 4.7 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2022. Lån i form av nominella statsobligationer svarar för den största minskningen med 62,3 miljarder kronor. Statsskuldsväxlar har minskat med 42,5 miljarder kronor och obligationer m.m. i utländsk valuta har minskat med 51,1 miljarder kronor. Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. Likviditetsförvaltningsinstrument har ökat med 40,9 miljarder kronor. Not 48 Långfristiga skulder Tabell 4.63 Långfristiga skulder Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Trafikverket 437 710 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 112 103 Transportstyrelsen 36 62 Riksgäldskontoret 6 46 Affärsverk Svenska kraftnät 80 840 37 886 Luftfartsverket 103 117 Övriga myndigheter 3 2 Summa 81 537 38 926 Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett fåtal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten. Trafikverket redovisar en betalningsutfästelse till Svensk-danska broförbindelsen AB med 167 miljoner kronor och därutöver innehållna garantibelopp på 270 miljoner kronor. Rådet för europeiska socialfonden redovisar en skuld på 112 miljoner kronor till EU- kommissionen som uppstod vid räkenskapsåret 2018/2019 och regleras vid programmets slut. Transportstyrelsens långfristiga skulder består främst av skulder till Eurocontrol, en europeisk organisation som arbetar med flygtrafikledning och flygsäkerhetsfrågor. Skulden till Eurocontrol uppgår till 36 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnäts långfristiga skulder på 80 840 miljoner kronor består av aktiverade kapacitetsavgifter, vilka uppkommer som en följd av överföringsbegränsningar i stamnätet och används till mothandel eller till att finansiera investeringar som förstärker eller bibehåller överföringskapaciteten i stamnätet. Ökningen av kapacitetsavgifterna uppgår till 42 954 miljoner kronor och förklaras av att det varit ett mycket högt inflöde under 2022. Luftfartsverkets långfristiga skulder uppgår till 103 miljoner kronor och består främst av en skuld på 65 miljoner kronor till Eurocontrol. Not 49 Leverantörsskulder Tabell 4.64 Leverantörsskulder Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Trafikverket 9 350 10 829 Försvarsmakten 4 352 3 269 Försvarets materielverk 4 248 2 777 Polismyndigheten 1 395 815 Fortifikationsverket 801 619 Arbetsförmedlingen 782 328 Folkhälsomyndigheten 763 1 271 Kriminalvården 637 396 Statens fastighetsverk 513 522 Affärsverk Svenska kraftnät 1 517 1 814 Luftfartsverket 139 156 Sjöfartsverket 116 105 Övriga myndigheter 8 262 7 232 Summa 32 875 30 131 Leverantörsskulder är skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan variera mycket på grund av skuldernas kortfristiga karaktär. Posten uppgår till 32,9 miljarder kronor vilket är en ökning från föregående år med 2,8 miljarder kronor. Trafikverket redovisar leverantörsskulder om 9,4 miljarder kronor vilket är en minskning med 1,5 miljarder kronor. Försvarsmaktens leverantörsskulder uppgår till 4,4 miljarder kronor vilket är en ökning med 1,1 miljarder kronor. Försvarets materielverks leverantörsskulder uppgår till 4,2 miljarder kronor vilket är en ökning med 1,5 miljarder kronor. Förklaringen till ökningen är statens satsningar inom försvarsområdet. Affärsverket svenska kraftnät redovisar 1,5 miljarder kronor vilket är en minskning med 0,3 miljarder kronor. Det förklaras av olika projekts betalplaner, vilka kan variera mellan åren. Not 50 Övriga kortfristiga skulder Tabell 4.65 Övriga kortfristiga skulder Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Skatteverket Kontoöverskott, skattekonto 91 567 109 703 Övrigt, Skatteverket 458 641 Summa Skatteverket 92 025 110 344 Reglering av skatter till andra sektorer för äldre år 26 996 - Riksgäldskontoret Affärsdagsredovisning 50 689 32 273 Skuld till premiepensionssystemet 26 882 21 184 EU-avgifter 7 557 5 548 Övrigt, Riksgäldskontoret 162 177 Summa Riksgäldskontoret 85 290 59 182 Pensionsmyndigheten 7 217 6 695 Försäkringskassan 3 576 3 665 E-hälsomyndigheten 2 864 2 677 Kärnavfallsfonden 2 196 412 Affärsverk Svenska kraftnät 338 149 Luftfartsverket 284 436 Sjöfartsverket 29 24 Övriga myndigheter 7 577 6 994 Summa 228 392 190 578 Posten Övriga kortfristiga skulder uppgick till drygt 228 miljarder kronor vid utgången av 2022, vilket är ca 38 miljarder kronor högre än föregående år. Den största delen av Skatteverkets skuld för kontoöverskott på skattekonto utgörs av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2023. En annan del är oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit verkställas per balansdagen. Förändringar av kontoöverskott på skattekonto hos Skatteverket motsvarar en minskning på ungefär 18 miljarder kronor. Preliminära medel som Skatteverket betalar ut till kommuner och regioner under inkomståret slutavräknas i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedel mot de preliminära utbetalningar som Skatteverket har gjort till kommuner och regioner. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till kommunerna stämmer med slutliga skatter till kommunsektorn. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2021 resulterade i en skuld på 27 miljarder kronor vid utgången av 2022. Motsvarande slutavräkning avseende 2020 var vid utgången av 2021 en fordran. Effekterna av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning var drygt 18 miljarder kronor högre 2022 än föregående år. Vid affärsdagsredovisning uppstår en skuld när ett avtal om köp av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen. Motsvarande effekt förekommer på fordringssidan i samband med försäljning av värdepapper, se not 35 Övriga kortfristiga fordringar. Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EU-kommissionens aktuella likviditetsbehov. Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner. Skulderna hos Försäkringskassan består främst av innehållen skatt på sjukpenning, föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner. E-hälsomyndighetens övriga skulder består till största delen av en skuld till apoteksaktörer avseende den läkemedelsförmån som E-hälsomyndigheten har i uppdrag att förmedla till apoteksaktörer. Kärnavfallsfondens redovisade skuld uppgick till drygt 2 miljarder kronor vid utgången av 2022, vilket är knappt 2 miljarder kronor högre än 2021. Förändringen av skulden beror främst på värdereglering relaterad till swappar. (Se även not 35 Övriga kortfristiga fordringar.) Not 51 Depositioner Tabell 4.66 Depositioner Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Kronofogdemyndigheten 2 105 2 162 Tullverket 575 490 Kammarkollegiet 465 173 Polismyndigheten 388 330 Länsstyrelserna 380 369 Övriga myndigheter 148 141 Summa 4 061 3 665 Den största delen av depositioner består av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten inom verksamheterna verkställighet och indrivning respektive skuldsanering. Tullverkets depositioner avser ställda säkerheter för kredittillstånd för tullärenden och liknande kontanta säkerheter i uppbördsverksamheten. Länsstyrelsernas depositioner består främst av hyror som privatpersoner deponerat hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Av länsstyrelsernas depositioner finns 62 procent hos Länsstyrelsen i Stockholms län. Not 52 Förskott från uppdragsgivare och kund Tabell 4.67 Förskott från uppdragsgivare och kund Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Kemikalieinspektionen 29 28 Patent- och registreringsverket 19 19 Bolagsverket 18 21 Högskolan i Gävle 14 15 Högskolan Dalarna 11 8 Affärsverk Svenska kraftnät 116 60 Övriga myndigheter 3 34 Summa 210 184 Uppdragsgivare och kunder lämnar medel till myndigheter i förskott för finansiering av större projekt, t.ex. infrastrukturprojekt eller forsknings- och utvecklingsprojekt. Projekten pågår under en längre tid och när arbetet inte har avslutats eller projektet slutavräknats redovisas medlen som ett förskott från uppdragsgivare och kund. Förskott från kunder kan även avse förskott i samband med pågående försäljning. Affärsverket svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år. Affärsverket svenska kraftnät redovisar intäkten i takt med att tjänsten tillhandahålls. Not 53 Upplupna kostnader Tabell 4.68 Upplupna kostnader Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Riksgäldskontoret 4 633 6 552 Trafikverket 3 713 3 465 Försvarsmakten 3 110 2 541 Polismyndigheten 2 732 2 568 Försvarets materielverk 2 336 1 754 Migrationsverket 1 700 1 542 Försäkringskassan 1 146 1 101 Affärsverk Svenska kraftnät 21 313 2 188 Sjöfartsverket 228 41 Luftfartsverket 182 132 Övriga myndigheter 6 154 6 437 Summa 47 246 28 321 Upplupna kostnader uppgår till 47 246 miljoner kronor vilket är en ökning med 18 925 miljoner kronor. Den främsta orsaken till ökningen är att Affärsverket svenska kraftnät redovisar upplupna kostnader för elstöd i hushållssektorn i elområde 3 och 4, vilka uppgår till 17 500 miljoner kronor. Resterande upplupna kostnader i staten har till stor del med statsskuldsförvaltningen att göra, men redovisas i övrigt för tjänster som utförts under redovisningsperioden och för varor som levererats men faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår. Upplupna kostnader består även av semester- och löneskulder, konsult- och revisionsarvoden m.m. som redovisas av de flesta myndigheter. Riksgäldskontorets upplupna kostnader består av räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselinstrument som kostnadsförts men ännu inte betalts. Trafikverkets största delposter avser markinlösen samt investeringar och underhåll i järnväg och väg med 3 412 respektive 688 miljoner kronor. Semesterlöneskuld och andra personalrelaterade kostnader utgör 688 miljoner kronor. Försvarsmaktens och Polismyndighetens största delposter avser ledighetsskuld och upplupna semester- och löneskulder. Försvarets materielverks post avser till största delen av interimsskulder till leverantörer. Migrationsverkets upplupna kostnader består till största del av kostnader för placering av barn, ersättning för ensamkommande barn och schablonersättningar. Not 54 Oförbrukade bidrag Tabell 4.69 Oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Lunds universitet 2 526 2 395 Karolinska institutet 2 252 2 168 Göteborgs universitet 1 594 1 585 Uppsala universitet 1 047 1 014 Kungl. Tekniska högskolan 694 600 Stockholms universitet 577 540 Universitets- och högskolerådet 468 462 Sveriges lantbruksuniversitet 451 394 Linköpings universitet 443 358 Umeå universitet 375 358 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 256 10 Tillväxtverket 218 91 Affärsverk Svenska kraftnät 2 583 1 934 Sjöfartsverket 158 71 Övriga myndigheter 2 513 2 330 Summa 16 155 14 310 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. I första hand universitet och högskolor redovisar oförbrukade bidragsmedel, främst för finansiering av olika forskningsprojekt. Lunds universitet och Karolinska institutet är de lärosäten som har de största oförbrukade bidragen från icke statliga finansiärer. Utomstaliga bidrag för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ökat med 246 miljoner kronor. Ökningen är hänförlig till en stor förskottsbetalning från EU vad avser ett nytt uppdrag lagerhållning åt EU, RescEU shelter. Uppdraget har getts Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med anledning av händelserna i Ukraina. Affärsverket svenska kraftnäts utomstatliga bidrag har ökat med 649 miljoner kronor. Det beror på att beloppet för investeringsbidrag fluktuerar över tid. Tabell 4.70 Totalt oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Universitet och högskolor 23 713 22 630 varav inomstatligt 12 408 11 918 varav utomstatligt 11 305 10 712 Länsstyrelser 2 115 2 398 varav inomstatliga 1 754 2 148 varav utomstatliga 361 250 Övriga 8 558 7 259 varav inomstatliga 4 069 3 911 varav utomstatliga 4 489 3 348 Totala inomstatliga1 18 231 17 977 Totala utomstatliga 16 155 14 310 Summa 34 386 32 287 1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 3 302 miljoner kronor (2 095 miljoner kronor föregående år) som är hänförligt till public servicebolag. Oförbrukade inomstatliga bidrag, dvs. bidrag som myndigheter har fått från andra statliga myndigheter, elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten. De totala oförbrukade bidragen ökade med 2 099 miljoner kronor. De utomstatliga oförbrukade bidragen ökade med 1 845 miljoner kronor och de inomstatliga oförbrukade bidragen ökade med 254 miljoner kronor. Högskolesektorn står för 58 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag, vilket är i linje med utfallet föregående år. Det är vanligtvis fråga om forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel. Lunds universitet redovisade högst belopp för oförbrukade inomstatliga bidrag vid utgången av 2022. Beloppet uppgick till 2 116 miljoner kronor vilket var 17 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och högskolor på ca12 400 miljoner kronor. Uppsala universitet och Karolinska institutet redovisar båda ca 13 procent av detta totala belopp. Bland övriga myndigheter redovisar Sjöfartsverket 2 424 miljoner kronor, vilket avser oförbrukade bidrag för farledsprojekt som finansieras med bidrag från Trafikverket. De oförbrukade bidragen har ökat med 397 miljoner kronor jämfört med föregående år, vilket beror på att projekt "Södertälje" har ökat som är en följd av att flera entreprenader har dragit igång under året. Projekt drivs i ojämn takt och utfall kan skilja sig väsentligt mellan åren. Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt. Beloppet har minskat kraftigt hos länsstyrelserna. Den största minskningen på 210 miljoner kronor återfinns hos Länsstyrelsen i Stockholms län och beror främst på att det omsättningsbaserade stödet och lokalhyresstödet till företagare med anledning av covid-19 har minskat. Oförbrukade inomstatliga bidrag Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till drygt 18 miljarder kronor. Tabell 4.71 Oförbrukade inomstatliga bidrag Miljoner kronor Förväntad förbrukningstakt inomstatliga oförbrukade bidrag Totalt Inom 3 månader Mer än 3 månader till 1 år Mer än 1 år till 3 år Mer än 3 år Inomstatliga oförbrukade bidrag (med förbrukningstakt) 15 647 7 019 9 319 2 223 443 varav universitet och högskolor 12 408 2 873 7 833 1 505 197 varav länsstyrelser 1 754 501 761 410 81 varav övriga 1 485 344 669 307 165 Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt) 2 584 Totala inomstatliga oförbrukade bidrag1 18 231 1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 3 302 miljoner kronor som är hänförligt till public servicebolag I tabellen ovan visas hur 86 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskattningar om förväntad förbrukningstakt. Not 55 Övriga förutbetalda intäkter Tabell 4.72 Övriga förutbetalda intäkter Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Reglering av skatter till andra sektorer för aktuellt år 20 982 24 787 Riksgäldskontoret 20 804 27 388 Post- och telestyrelsen 4 234 4 444 Försvarets materielverk 3 315 3 071 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 978 603 Affärsverk Sjöfartsverket 24 12 Luftfartsverket 19 20 Svenska kraftnät 18 16 Övriga myndigheter 3 172 3 169 Summa 53 545 63 511 Övriga förutbetalda intäkter är till stor del poster som uppkommer i statsskuldsförvaltningen och poster som hänger ihop med modellen för periodisering av skatteintäkter. Förutbetalda intäkter i övrigt uppstår på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan prestationer har utförts. Reglering av skatter och avgifter till andra sektorer för aktuellt år omfattar förutbetalda intäkter som avser kommuner och trossamfund. För 2022 beräknas 21,0 miljarder kronor komma att regleras till kommuner och trossamfund. Den näst största posten gäller överkurser som uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid. Efter justering för andra myndigheters innehav har posten minskat med 6,6 miljarder kronor jämfört med föregående år och uppgår till 20,8 miljarder kronor. Riksgäldskontorets förutbetalda intäkter innehåller även underkurser och förutbetalda avgifter. Post- och telestyrelsen har auktionsintäkter som periodiseras utifrån den tidsperiod som respektive spektrumutrymme nyttjas. Förutbetalda intäkter avseende auktioner uppgick vid årsskiftet till drygt 4,2 miljarder kronor vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. Försvarets materielverk redovisar förutbetalda intäkter som rör pågående arbeten för andra än Försvarsmaktens räkning. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige redovisar förutbetalda intäkter till ett värde om nära 1 miljard kronor. Knappt 0,6 miljarder kronor avser programförskott för Socialfonden för programperioden 2014-2020. Not 56 Garantiförbindelser Tabell 4.73 Garantiförbindelser Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Svensk-Danska Broförbindelsen AB, Trafikverket 5 503 4 943 Arlandabanan Infrastructure AB, Trafikverket 1 668 1 724 Summa 7 171 6 667 Trafikverket har för statens räkning förbundit sig att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelsen AB för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Det finns även en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket. Trafikverket redovisar också långfristiga skulder som kopplar till dessa garantiförbindelser på 0,4 miljarder kronor, se även not 48. Bland garantiförbindelser inom linjen finns inte de garantier med där förlustrisken har värderats och avsättning för förväntade förluster görs. Avsättningar för garantier uppgick till sammanlagt 15,7 miljarder kronor varav huvuddelen rör Exportkreditnämndens garantier. Avsättningarna kommenteras i viss mån i not 44, avsättningar för garantier. Förutom garantiförbindelser görs inte heller avsättningar för insättningsgarantin, investerarskyddet eller garantikapital. I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs. I samband med pandemin ställde Exportkreditnämnden ut rörelsekreditgarantier för stora företag. Denna tillfälliga åtgärd upphörde den 30 juni 2021, men garantier finns utestående. Vid utgången av 2022 uppgick garantiengagemanget till 27,7 miljarder kronor. Riksgäldskontoret ställer ut garantier under den s.k. Företagsakuten, där staten tar risken vid utlåning till ekonomiskt påverkade företag. Utestående garantier uppgår till 0,6 miljarder kronor vid utgången av 2022. Utöver det förvaltar Riksgäldskontoret bl.a. statens åtagande gällande EU:s sysselsättningsfond SURE. Utestående åtagande för SURE uppgår till 9,3 miljarder kronor. Tabell 4.74 Garantiåtaganden totalt Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Garantier för vilka avsättningar görs Garantier om tillförsel av kapital Grundfondsförbindelser, Riksgäldskontoret 405 405 Exportgarantier m.m. Exportgarantier m.m., Exportkreditnämnden 276 736 266 330 U-kreditgarantier, Sida 430 425 Fristående krediter, Sida 8 396 6 210 Kreditgarantier Infrastruktur, Riksgäldskontoret 8 613 9 606 Internationella åtaganden, Riksgäldskontoret 1 787 1 712 Internationella åtaganden, Sida 952 941 Bostadskrediter, Boverket 5 553 4 376 Övrigt, Riksgäldskontoret 0 6 Garantier till företag 567 1 274 Gröna garantier 1 040 Övriga garantier Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret 6 481 7 039 Summa Garantier för vilka avsättningar görs 310 960 298 324 Garantier för vilka avsättningar inte görs Insättningsgarantin och investerarskyddet 2 130 502 1 917 375 Garantier om tillförsel av kapital Garantikapital 196 558 182 961 Garanti till Europeiska unionen för SURE 9 288 7 779 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till företag 2 426 194 Garanti till IBRD 497 Garantiförbindelser 7 171 6 667 Summa Garantier för vilka avsättningar inte görs 2 346 442 2 114 976 Garantiåtaganden totalt 2 657 402 2 413 300 Not 57 Övriga ansvarsförbindelser Tabell 4.75 Övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador Trafikverket 25 135 25 011 Försvarsmakten 6 000 6 000 Sveriges geologiska undersökning 567 517 Naturvårdsverket 104 104 Affärsverk Svenska kraftnät 15 000 15 000 Sjöfartsverket 44 44 Övriga myndigheter 88 86 Summa ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador 46 938 46 762 Andra övriga ansvarsförbindelser Riksgäldskontoret 18 252 18 965 Justitiekanslern 6 790 24 750 Naturvårdsverket 3 736 6 212 Riksantikvarieämbetet 3 847 1 881 Kriminalvården 3 775 5 625 Statens jordbruksverk 2 237 928 Fortifikationsverket 481 280 Affärsverk Luftfartsverket 51 51 Övriga myndigheter 1 227 1 423 Summa andra övriga ansvarsförbindelser 40 396 60 115 Summa 87 334 106 877 Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser. Trafikverket redovisar flera åtaganden. Ansvarsförbindelserna innefattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som bedrivits av Luftfartsverket och den verksamhet som bedrivits av Vägverket, Banverket och Statens järnvägar. Trafikverket redovisar även åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar. Försvarsmaktens post består bl.a. av framtida åtaganden för avhjälpande av miljöskador för förorenade områden som har uppkommit på grund av Försvarsmaktens verksamhet. Affärsverket svenska kraftnäts framtida åtagande för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken till följd av föroreningsskada som uppstått i verksamheten. Impregnerade slipersfundament med tillhörande stag tas upp vid avslutad verksamhet. Riksgäldskontorets åtagande består av utfärdade skuldbevis till International Developement Association (IDA), International Bank for Reconstruction and Development (IBRDGEF) och andra internationella finansieringsinstitutioner. Justitiekanslern har i uppdrag från regeringen att företräda staten med anledning av bl.a. anspråk på skadestånd. Minskningen med 18 miljarder kronor mellan åren förklaras av ändrad bedömning av ett anspråk. Staten har tillbakavisat kravet i mars 2020 och käranden har därefter inte återkommit i fråga om de avser gå vidare med sitt anspråk. Övriga ansvarsförbindelser hos Naturvårdsverket består i huvudsak av en markägares anspråk på ersättning som en följd av utökning av Natura 2000-områden. Skadan uppskattas till 3,4 miljarder kronor. Noter till finansieringsanalyser Not 58 Skatter Tabell 4.76 Skatter Miljoner kronor 2022 2021 Enligt resultaträkningen 1 598 550 1 504 824 Tillkommer/avgår Förändring av fordringar och skulder 4 894 -28 358 Summa 1 603 444 1 476 466 Statens betalningar från skatter ökade med 127 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen ökade med 94 miljarder kronor, se not 1. Vid periodiseringen av skatteintäkterna tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp för de skatter som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt, se not 38. Betalningarna beräknas vara 5 miljarder kronor högre än skatteintäkterna enligt resultaträkningen. Beloppet är en nettoeffekt av de förändringar av fordringar och skulder som rör skatter. Not 59 Avgifter och andra ersättningar Tabell 4.77 Avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2022 2021 Enligt resultaträkningen 89 009 68 761 Avsättning för garantier -2 426 1 384 Tillkommer: utdelningar och kapitaljustering 46 205 17 525 Avgår: realisationsvinster -337 -142 Summa 132 451 87 528 Statens betalningar från avgifter och andra ersättningar ökade med 45 miljarder kronor. Det beror dels på att intäkter från avgifter och andra ersättningar är drygt 20 miljarder kronor högre än föregående år varav avgifter för uppdragsverksamhet stod för den högst ökningen med knappt 15 miljarder kronor, se not 2, dels för att intäkter från utdelningar och kapitaljusteringar är knappt 29 miljarder kronor högre än föregående år. Avgifter och andra ersättningar justeras med delen av förändringen av avsättningar för garantier som redovisas som intäkter, eftersom förändring av avsättningar inte medför något kassaflöde. Från avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen avgår realisationsvinster eftersom dessa inte innebär några betalningar. I finansieringsanalysen tillkommer erhållna utdelningar på statens aktier i avsnittet för statens verksamhet eftersom hel- och delägda företag redovisas enligt s.k. förenklad substansvärdering och utdelningarna därmed inte redovisas i resultaträkningen. Statens utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. De största ökningarna gäller Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och Vattenfall AB, som även var de bolag som gav högst utdelningar. Not 60 Transfereringar Tabell 4.78 Transfereringar Miljoner kronor 2022 2021 Enligt resultaträkningen 1 345 320 1 340 956 Avgår Avsättningar till fonder 7 646 -10 232 Omvärdering och avskrivning av lån, CSN m.fl. 1 371 291 Summa 1 354 337 1 331 015 Utbetalningarna av transfereringar ökade med 23 miljarder kronor. Den största ökningen är transfereringar till hushåll. Förändring av fonder innebär inget kassaflöde. Årets nettoförändring av fonder är negativ beroende på att Kärnavfallsfonden minskat eftersom marknadsvärdet på dess tillgångar har minskat. Utöver resultaträkningens transfereringar har kassaflödet därför påverkats positivt av årets förändring av fonder. Not 61 Statens egen verksamhet Tabell 4.79 Statens egen verksamhet Miljoner kronor 2022 2021 Enligt resultaträkningen 355 859 314 925 Avgår Avskrivningar -31 722 -30 979 Avsättningar -8 088 -1 878 Nedskrivning av lån till SAS -1 350 - Realisationsförluster -2 029 -103 Summa 312 670 281 966 Utbetalningarna från statens egen verksamhet ökade med 31 miljarder kronor. Utbetalningarna är lägre än kostnaderna enligt resultaträkningen på grund av att kostnader för avskrivningar och avsättningar inte medför några betalningar. Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av tillgångar som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Not 62 Justeringar till betalningar Tabell 4.80 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2022 2021 Förändring av långfristiga fordringar -451 -340 Förändring av omsättningstillgångar -17 385 8 940 Förändring av kassa och bank -1 765 -130 Förändring av skulder 103 920 65 229 Summa 84 319 73 698 Justeringar till betalningar för statens verksamhet förbättrade kassaflödet med sammantaget 84 miljarder kronor, jämfört med 74 miljarder kronor föregående år. Förändringen av omsättningstillgångarna påverkade kassaflödet negativt med 17 miljarder kronor. Förändring av skulder påverkade betalningsflödet positivt med 104 miljarder kronor. Det avser framför allt ökning av skulder för aktiverade kapacitetsavgifter hos Affärsverket svenska kraftnät och skulder knutna till Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning. Den del av förändring av fordringar och skulder som avser skatter redovisas under not 58, poster och förändring av vissa poster som tillhör statsskuldsförvaltningen redovisas under not 67. Not 63 Investeringar Tabell 4.81 Investeringar Miljoner kronor 2022 2021 Finansiella investeringar Aktier och andra värdepapper 1 524 959 Materiella investeringar Beredskapstillgångar 29 271 21 296 Väganläggningar 15 856 14 852 Järnvägsanläggningar 23 970 21 313 Maskiner och inventarier 5 954 5 171 Fastigheter och markanläggningar 3 570 1 574 Övriga investeringar 10 269 11 287 Summa materiella investeringar 88 890 75 493 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 3 532 3 614 Total summa 93 946 80 066 Investeringar uppgick till 94 miljarder kronor, en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med föregående år. De finansiella investeringarna uppgick till knappt 2 miljarder kronor. Beloppet för 2022 består främst av kapitaltillskott till Swedfund International. Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 89 miljarder kronor vilket är 14 miljarder kronor mer än föregående år. Det beror främst på att investeringar i beredskapstillgångar ökade med 8 miljarder kronor. Investeringar inom försvarsområdet uppgick till drygt 21 miljarder kronor, som innefattar bl.a. anskaffning av JAS 39E. Nyanskaffning av civila beredskapsinventarier bestod främst av Folkhälsomyndighetens investeringar relaterat till covid-19-vaccin. Därutöver ökade beredskapsvarulagrets värde som bl.a. beror på ökad anskaffning av ammunition, reserv- och beklädnadsmaterial. Investeringar i väganläggningar ökade med 1 miljard kronor och investeringar i järnvägsanläggningar ökade med knappt 3 miljarder kronor, se not 18, 19 och 23. Investeringar i maskiner och inventarier har i princip varit oförändrade jämfört med föregående år, se not 22 och 20. Investeringar i fastigheter och markanläggningar ökade med knappt 2 miljarder kronor. Övriga investeringar ökade med 1 miljard kronor. I övriga investeringar ingår pågående nyanläggningar, förbättringsutgifter på annans fastighet och förändring av förskott för materiella anläggningstillgångar, se not 21, 23 och 25. Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till drygt 3 miljarder kronor, liksom föregående år, se not 15 och 16. Not 64 Utlåning Tabell 4.82 Utlåning Miljoner kronor 2022 2021 Nyutlåning Centrala studiestödsnämnden 24 685 25 540 Riksgäldskontoret 1 686 317 Övriga myndigheter 38 297 Summa nyutlåning 26 409 26 154 Amorteringar Centrala studiestödsnämnden 13 568 13 185 Riksgäldskontoret 72 562 59 094 Övriga myndigheter 41 25 Summa amorteringar 86 171 72 304 CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till ca 25 miljarder kronor, vilket är knappt 1 miljard kronor lägre än föregående år. Amorteringarna till CSN uppgick liksom föregående år till knappt 14 miljarder kronor. Riksgäldskontorets största nyutlåning under året var utlåning till SAS om 1,5 miljarder kronor. Amorteringarna uppgick till knappt 73 miljarder kronor, varav den största delen bestod av att Riksbanken amorterat drygt 61 miljarder kronor på lån i euro och dollar. Utöver det har Svensk Exportkredit amorterat 10 miljarder kronor. Not 65 Finansiellt netto för statens upplåning Tabell 4.83 Finansiellt netto för statens upplåning Miljoner kronor 2022 2021 Ränteintäkter 6 310 8 053 Räntekostnader -37 412 -23 086 Övriga poster, netto -703 7 386 Tillkommer/avgår Orealiserade valutadifferenser -1 666 2 435 Summa -33 471 -5 212 Det finansiella netto som är hänförbart till statens upplåning gav ett negativt kassaflöde med 33 miljarder kronor, jämfört med ett negativt kassaflöde med 5 miljarder kronor föregående år. Ökningen beror främst på ökade räntekostnader i statsskuldsförvaltningen, se not 12. Not 66 Övrigt finansiellt netto Tabell 4.84 Övrigt finansiellt netto Miljoner kronor 2022 2021 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 16 649 18 940 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -25 461 -4 530 Marknadsvärdesförändringar 10 914 -3 358 Nedskrivning av andra långfristiga värdepappersinnehav 2 250 - Reavinst vid försäljning av hel- och delägda bolag -616 - Summa 3 736 11 052 Övrigt finansiellt netto har påverkat kassaflödet positivt med 4 miljarder kronor vilket är 7 miljarder kronor lägre än föregående år. Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldsförvaltningen, se not 13 och 14. Övrigt finansiellt netto justeras för marknadsvärdesförändringar på statens innehav av värdepapper eftersom de inte medför några betalningar. Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i posten försäljning av anläggningstillgångar i finansieringsanalysen och dras därför av från de finansiella intäkterna. Not 67 Justeringar till betalningar Tabell 4.85 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2022 2021 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning -35 847 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -9 208 -524 Förändring i fordringar och skulder till följd av affärsdagsredovisning -296 -5 354 Förändringar i kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen -20 458 21 851 Summa -29 997 16 820 Justeringar till betalningar har försämrat kassaflödet och därmed ökat statsskulden med 30 miljarder kronor, jämfört med en minskning på 17miljarder kronor förgående år. Det beror främst på nettot av förändringar i kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen, vilket minskade kassaflödet med 20 miljarder kronor. Förgående år minskade statsskulden med 22 miljarder kronor till följd av förändringar i kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen. Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte även statsskulden. Förändringar av dessa tillgångar och skulder har försämrat kassaflödet med 9 miljarder kronor, främst i form av förutbetalda intäkter minskat. 5 Utvecklingen av statsskulden Statens budget visade ett överskott på 164 miljarder kronor 2022. Det innebär att budgetsaldot förbättrades med 86 miljarder kronor jämfört med 2021, då budgeten visade ett överskott på 78 miljarder kronor. Statens nettolånebehov är lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken. Den konsoliderade statsskulden minskade från 1 145 miljarder kronor 2021 till 1 031 miljarder kronor 2022, dvs. med 114 miljarder kronor. Huvudorsaken till att statsskulden minskade var budgetöverskottet. Med överskott i statens budget behövde Riksgäldskontoret sett över året bara låna för att ersätta tidigare tagna lån som förföll. Det fick till följd att Riksgäldskontoret drog ned på emissionsvolymerna i samtliga skuldinstrument (statspapper). Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndigheters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden. Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper i balansräkningen i årsredovisningen för staten uppgick till 61,7 miljarder kronor 2022 (se tabell 5.1). Nästan hela beloppet avser Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav var endast 43 miljoner kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte vid beräkning av den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 61,7 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten. Myndigheternas innehav av svenska statspapper ökade från 59,8 miljarder kronor 2021 till 61,7 miljarder kronor 2022. Insättningsgarantifondens innehav av statspapper ökade med 4,5 miljarder kronor och Kärnavfallsfondens innehav minskade med 2,5 miljarder kronor från 2021 till 2022. Tabell 5.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2022 Miljarder kronor Insättnings-garantifonden Kärnavfallsfonden Övriga myndigheter Elimineras i ÅRS Nominella statsobligationer 43,2 5,7 0,0 49,0 Reala statsobligationer 12,8 12,8 Totalt 43,2 18,5 0,0 61,7 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 5.1 Definition av statsskulden Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för reala statsobligationer (realobligationer). Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att styra sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den 30 december 2022, årets sista bankdag. Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska redovisa statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/ 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag ska göras för skulden till premiepensionssystemet och de skulder i Insättningsgarantifonden som kan uppstå. De tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen. 5.2 Statsskuldens fördelning och löptid Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden under beaktande av risk. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer. Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen görs över rullande femårsperioder. En utvärdering för 2017-2021 lämnades i april 2022 (skr. 2021/22:104). Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid statsskulden ska styras mot. Riktlinjer för sammansättning av statsskulden - Andelen real kronskuld ska långsiktigt vara 20 procent av statsskulden. - Statsskuldens exponering i utländsk valuta ska vara oförändrad. - Resterande del ska bestå av nominell kronskuld. Regeringen har inte gjort några ändringar i riktlinjerna jämfört med 2021. Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar Riksgäldskontoret beslut om förvaltning och upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ingå i valutaskulden och valutornas inbördes fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlighet att inom givna mandat fatta beslut om ränte- och valutapositioner i utländsk valuta. Positionerna tas med derivatinstrument på likvida marknader. Emissionsvolymerna anpassas för att styra andelen realskuld mot det långsiktiga riktvärdet om 20 procent av statsskulden. Vid ingången av 2022 låg realandelen nära riktvärdet på 20 procent. Under året ökade den gradvis och låg något över riktvärdet under den senare delen av 2022. Marknaden för realobligationer är relativt liten och likviditeten är sämre än för nominella statsobligationer. Därmed är det svårt att göra stora förändringar i upplåningen utan att kostnaden ökar. Den stigande inflationen bidrog till en rekordstor merkostnad för realobligationerna. Statsskuldens exponering i utländsk valuta ska vara oförändrad enligt riktlinjerna. Exponeringen ska beräknas så att förändringar i kronans växelkurs exkluderas. Valutaexponeringen var i stort oförändrad 2022 jämfört med 2021. Regeringen beslutade att valutaexponeringen ska minska 2023 och att den ska anta riktvärdet noll från och med 2027. Beslutet grundar sig på en analys att valutaexponeringen medför högre risk utan att minska kostnaden över tid. Riktlinjer för statsskuldens löptid De senaste åren har styrningen av statsskuldens löptid gått mot att bli mer övergripande. I riktlinjerna för 2020 beslutades att de tidigare separata löptidmålen för kronskuld respektive valutaskuld skulle slås ihop till ett gemensamt löptidsmål för hela statsskulden. Enligt regeringens riktlinjer skulle löptiden för statsskulden 2022 vara 3,5- 6 år. Historiskt har det över tid varit billigare att låna i instrument med kort löptid än med lång. Den förväntade besparingen av att låna i korta löptider har emellertid minskat de senaste åren. Mot den bakgrunden har statsskuldens löptid successivt förlängts. Statsskuldens löptid påverkar både kostnaden och risken. Riktvärdet för löptiden bestäms genom att väga nyttan av att minimera kostnaden (ha en kort löptid) mot nyttan av att ha en låg ränteomsättningsrisk (ha en lång löptid). Även om löptiden på en övergripande nivå styrs genom riktlinjer, fastställs fortfarande styrintervall för respektive skuldslag i Riksgäldskontorets finans- och riskpolicy. De senaste årens utveckling mot en mer övergripande styrning av löptiden har medfört att Riksgäldskontoret haft god flexibilitet att snabbt anpassa de separata styrintervallerna och upplåningen för respektive skuldslag. Förväntningen inför 2022 var att löptiden skulle ligga nära intervallets mittpunkt. Men eftersom utfallen för statens budgetsaldo var starkare än prognostiserat minskade Riksgäldskontoret den kortfristiga upplåningen, vilket bidrog till att löptiden på statsskulden förlängdes och låg i den övre delen av riktvärdesintervallet. Under ett par veckor i slutet av 2022 låg löptiden i den nominella kronskulden marginellt över riktvärdesintervallet. Detta förklarades huvudsakligen av att löptiden vanligtvis är högre än sitt årliga genomsnitt vid denna tidpunkt på året på grund av säsongvariationer i skuldens storlek. Under 2022 bidrog dessutom att räntorna på statsobligationer med längre löptid var lägre än de som låg till grund för låneplaneringen. Löptiden för realskulden låg under 2022 inom riktvärdesintervallet, men minskade gradvis under året. Det beror främst på att den återstående löptiden i den befintliga realskulden minskar när tiden passerar. Även stigande marknadsräntor bidrog till att minska löptiden. Utveckling av marknadsräntor och svenska kronan Utvecklingen på de finansiella marknaderna under året påverkades framför allt av den höga inflationen och att penningpolitiken stramades åt i snabb takt världen över. Efter en lång period av låga räntor och stora tillgångsköp bidrog centralbankernas nödvändiga omsvängning till turbulens och stora osäkerheter på de finansiella marknaderna. Marknadsräntorna steg och ränteskillnaden mellan mer och mindre riskfyllda tillgångar ökade. På valutamarknaden var volatiliteten hög. Den genomsnittliga emissionsräntan på nominella statsobligationer under året var 1,42 procent 2022, jämfört med 0,14 procent 2021. Ökningen beror på att marknadsräntorna steg. Den tioåriga statsobligationsräntan i Sverige landade på 2,4 procent i slutet av året, den högsta sedan 2014. Kortare räntor steg förhållandevis mer än långa räntor under året, vilket gjorde att avkastningskurvan blev flackare. Den tyska tioåriga statsobligationsräntan nådde under hösten den högsta nivån på 11 år och steg mer än den svenska. Det innebär att skillnaden mellan den svenska och den tyska tioåriga statsobligationsräntan minskade. Även i USA steg tioårsräntan mer än i Sverige och var som högst 4,3 procent i oktober 2022. Den slutade året på 3,9 procent. För realobligationer minskade den genomsnittliga räntan i auktionerna från -1,6 procent 2021 till -0,9 procent 2022. Den genomsnittliga räntan för statsskuldsväxlar ökade till 0,7 procent jämfört med föregående år då räntan uppgick till cirka -0,2 procent. Den svenska kronan försvagades mot flera valutor sett över året och kursen var volatil. Försvagningen var störst mot den amerikanska dollarn som handlades till 10,42 mot dollarn i slutet av 2022, jämfört med 9,04 ett år tidigare. Mot euron försvagades kronan från 10,23 till 11,12 under 2022. Statsskuldens sammansättning Andelarna nominell skuld, real skuld respektive valutaskuld beräknas baserat på nominella belopp, inklusive upplupen inflationskompensation och till aktuell växelkurs. Andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i tabell 5.2, då riktlinjernas andelar beräknas på den okonsoliderade skulden inklusive fordringar i vidareutlåning och inklusive förvaltningstillgångar. Tabell 5.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning Miljarder kronor 2018 2019 2020 2021 2022 Nominella lån i svenska kronor 629 593 779 723 632 varav nominella lån i svenska kronor, okonsoliderat 680 639 829 769 681 varav statliga myndigheters innehav -51 -46 -50 -46 -49 Reala lån i svenska kronor 198 180 165 194 200 varav reala lån i svenska kronor, okonsoliderat 212 192 178 207 213 varav statliga myndigheters innehav -14 -13 -13 -13 -13 Nominella lån i utländsk valuta 371 281 274 228 199 Summa konsoliderad statsskuld 1 197 1 054 1 218 1 145 1 031 Den konsoliderade statsskulden minskade med 114 miljarder kronor 2022 jämfört med 2021. De nominella lånen i svenska kronor var 632 miljarder kronor 2022, vilket var en minskning med 91 miljarder kronor jämfört med 2021. Den reala lånestocken uppgick till 200 miljarder kronor 2022, vilket var en ökning med 6 miljarder kronor jämfört med 2021. Under 2022 motsvarade Riksbankens innehav av statspapper i genomsnitt omkring en tredjedel av statsskulden. Valutaskulden uppgick till 199 miljarder kronor i slutet av året, vilket var en minskning med 29 miljarder kronor jämfört med 2021. Valutaskulden består dels av lån i utländsk valuta, dels av Riksgäldskontorets derivat. Riksgäldskontorets valutaskuld genom derivat uppstår genom att myndigheten ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. Sedan 2009 har Riksgäldskontoret tagit upp lån i utländsk valuta för att finansiera vidareutlåning till Riksbanken. Riksgäldskontoret slutade 2021 att låna i utländsk valuta för Riksbankens räkning till följd av att Riksbanken beslutade att själv finansiera valutareserven. Vidareutlåningen till Riksbanken i utländsk valuta minskade därmed och uppgick i slutet av 2022 till 76 miljarder kronor, jämfört med 51 miljarder kronor 2021. Tabell 5.3 Nominella lån i svenska kronor Miljarder kronor 2018 2019 2020 2021 2022 Nominella statsobligationer 587 524 523 610 545 Gröna obligationer 0 0 20 20 20 Statsskuldväxlar 20 20 173 107 65 Likviditetsförvaltningsinstrument 94 105 136 81 122 Säkerheter i svenska kronor 4 3 3 1 0 Privatmarknadslån 5 3 3 0 0 Valutaderivat i svenska kronor -82 -61 -79 -96 -120 Nominella lån i svenska kronor 629 593 779 723 632 Den nominella skulden i svenska kronor var 632 miljarder kronor vid utgången av 2022, vilket var 91 miljarder kronor lägre än 2021. De nominella statsobligationerna minskade med 65 miljarder kronor jämfört med 2021. Utlåningen i gröna obligationer var 20 miljarder kronor, vilket var oförändrat jämfört med 2021. Den utestående stocken av statsskuldväxlar var 65 miljarder kronor vid utgången av 2022, vilket var 42 miljarder kronor lägre än 2021. Likviditetsförvaltningsinstrument ökade med 41 miljarder kronor jämfört med 2021. I nominella lån i svenska kronor ingick tidigare även privatmarknadslån. Upplåningen på privatmarknaden avslutades 2021. Statens upplåning fördelat på skuldinstrument Riksgäldskontoret lånar för statens räkning dels för att täcka underskott i statens budget, dels för att refinansiera lån som förfaller. Det totala upplåningsbehovet, inklusive behovet av att ersätta lån som förfaller, uppgick till 209 miljarder kronor 2022, jämfört med 279 miljarder kronor 2021 (se tabell 5.4). Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut räntebärande värdepapper (skuldinstrument). Huvuddelen är i form av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar i kronor. En del av upplåningen sker i realobligationer, som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare av statspapper var i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner. Tabell 5.4 Upplåning fördelat på olika marknader och skuldinstrument Miljarder kronor 2018 2019 2020 2021 2022 Penningmarknad, upplåning 70 101 305 176 154 Kapitalmarknad upplåning 128 57 176 103 55 Nominella statsobligationer 32 30 100 83 46 Realobligationer 9 8 13 21 9 Gröna obligationer 0 0 20 0 0 Obligationer i utländsk valuta 88 19 43 0 0 statens egen del 0 0 0 0 0 vidareutlåning till Riksbanken 88 19 43 0 0 Summa upplåning 198 158 481 279 209 På penningmarknaden är upplåningen kortfristig, t.ex. genom att Riksgäldskontoret använder statsskuldväxlar och olika likviditetsförvaltningsinstrument med kort löptid. På kapitalmarknaden är upplåningen långfristig, främst genom emissioner av obligationer med längre löptid. Under 2022 var upplåningen i nominella statsobligationer 46 miljarder kronor, jämfört med 83 miljarder kronor 2021. År 2018 och 2019 var den årliga emissionsvolymen av nominella statsobligationer nere på cirka 30 miljarder kronor för att 2020 öka till 100 miljarder kronor. Under 2022 minskade emissionerna av realobligationer till 9 miljarder kronor, jämfört med 21 miljarder kronor 2021. Riksgäldskontoret gjorde inga emissioner av gröna obligationer eller obligationer i utländsk valuta under 2021 eller 2022. Positionstagning Riksgäldskontoret tar positioner för att minska statens kostnader och risker baserat på bedömningar om den framtida ränte- och växelkursutvecklingen. Positioner tas med hjälp av derivat i utländsk valuta som gör att skuldens löptid och fördelning mellan valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valuta- och räntepositioner. Räntepositioner får dock endast tas i utländsk valuta. En vinst i positionerna minskar statens räntekostnader med samma belopp. För 2022 uppvisade den löpande positionstagningen en vinst på 95 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Av det riskmandat som regeringen tilldelat Riksgäldskontoret i riktlinjebeslutet utnyttjades bara en mindre del under året. Resultatet för Riksgäldskontorets totala positionstagning varierar mellan åren och utvärderas därför i femårsperioder. År 2018-2022 var det genomsnittliga resultatet 30 miljoner kronor per år, inklusive kostnader för den externa förvaltning som upphörde 2018. I maj 2018 beslutade Riksgäldskontoret att ta en position för en starkare krona i syfte att sänka kostnaden för statsskulden. Under 2022 fattades beslut om att stänga positionen. Resultatet blev en vinst på 3 miljoner kronor. 5.3 Statsskuldens kostnader Utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. på statens budget uppgick till 27,1 miljarder kronor 2022 jämfört med minus 1,3 miljarder kronor 2021. Utfallet på anslaget blev 4,6 miljarder kronor högre än anvisade medel som uppgick till 22,5 miljarder kronor. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är nettot av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen är dock bristfällig när det gäller att beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden. I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I tabell 5.5 visas statsskuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträkningen, avsnitt 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys). Tabell 5.5 Statsskuldens kostnader Miljarder kronor 2018 2019 2020 2021 2022 Räntekostnader på lån i svenska kronor 29,8 26,5 21,6 21,8 36,2 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 4,8 4,9 2,6 1,4 1,3 Realiserade valutakursförändringar 0,8 5,6 2,3 0,4 11,7 Realiserade kursförändringar 3,4 4,5 6,0 2,3 0,4 Orealiserade valutakursförändringar 11,9 -0,8 -26,3 11,9 10,3 Över- /underkurs vid emission m.m. -11,3 -10,8 -11,2 -12,6 -9,8 Summa kostnader 39,3 29,8 -5,0 25,2 50,1 Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -14,5 -14,9 -10,4 -8,1 -6,3 Nettokostnader efter intäkter, exklusive skuldskötselåtgärder 24,8 14,9 -15,4 17,1 43,8 Orealiserade valutakursförändringar hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning -5,0 -1,4 20,2 -9,5 -11,9 Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder 19,9 13,6 4,8 7,6 31,8 Enligt resultaträkningen för 2022 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 31,8 miljarder kronor, vilket var en ökning med 24,2 miljarder kronor jämfört med 2021. De främsta orsakerna till att nettokostnaden för statsskulden försämrades 2022 var högre inflationsomvärdering för den reala kronskulden och valutakursförluster i den del av skulden som är exponerad mot utländsk valuta. Realiserade valutakursförändringar påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser, eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursförändringarna blev en valutakursförlust på 11,7 miljarder kronor 2022, vilket var en ökning med 11,3 miljarder kronor jämfört med 2021. Nettokostnaden för realiserade kursförändringar var 0,4 miljarder kronor 2022, vilket var en minskning med 1,9 miljarder kronor jämfört med 2021. Kursförändringar uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan. Valutakursförändringen är uppdelad på en orealiserad valutakursvinst på drygt 11,9 miljarder kronor hänförbar till skuldskötselinstrument och vidareutlåning samt en orealiserad valutakursförlust på knappt 10,3 miljarder kronor för övrig statsskuldsförvaltning. De totala orealiserade valutakursförändringarna minskade nettokostnaden för statsskulden med 1,7 miljarder kronor 2022, vilket var en förbättring med 4,1 miljarder kronor jämfört med 2021. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens kostnader med 9,8 miljarder kronor 2022. Skillnaden 2022 mellan statsskuldens nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder och utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden var 4,7 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att olika principer används för utgiftsmässig redovisning mot anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är endast realiserade utgifter som redovisas mot anslaget, medan orealiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser ingår i resultaträkningens nettokostnad. För 2021 var motsvarande skillnad 8,9 miljarder kronor. Både 2022 och 2021 var nettokostnaden högre än utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden. 6 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning 6.1 Statliga garantier Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga lån och garantier finns i budgetlagen (2011:203). Förordningen (2011:211) om utlåning och garantier innehåller mer detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk. Regeringen får enligt budgetlagen besluta om utlåning samt ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Regelverket föreskriver bland annat att en avgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för lån och garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått för de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Avgifterna placeras på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Garanti- och utlåningsverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för utlåning och garantigivning kallas för den statliga garanti- och utlånings-modellen. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkreditgarantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt. Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från garantimodellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har andra villkor än de som stipuleras i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning. Mot bakgrund av kriget i Ukraina och efterföljande sanktioner mot Ryssland kom prisutvecklingen samt volatiliteten på elmarknaden att öka kraftigt under året. Riksdag och regering beslutade om att Riksgäldskontoret skulle ställa ut statliga kreditgarantier för lån till elproducenter, knutna till elderivatmarknaden i Nasdaq Clearing AB, om sammanlagt högst 250 miljarder kronor. Kreditgarantiprogrammet utnyttjades inte under året. Därutöver fick Sida i uppdrag att förvalta svenska statens garanti om 45 miljoner euro plus ränta till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) för dess kompletterande lån till Ukraina. Vidare ska Sida förvalta svenska statens garantiåtagande om högst 137 miljoner euro till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina. Riksdag och regering har också höjt garantiramen till 50 miljarder kronor gällande Riksgäldskontorets möjlighet att bevilja statliga kreditgarantier för gröna investeringar, vilka ska bidra till att miljö- och klimatpolitiska mål uppnås. Även Exportkreditnämnden kan ställa ut kreditgarantier för att finansiera klimatomställning. En mer utförlig beskrivning över hur garantier och utlåning redovisas finns i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Garantiportföljens sammansättning Statens garantiportfölj ökade med cirka 244 miljarder kronor under 2022 och uppgick vid årsskiftet till 2 657 miljarder kronor, jämfört med 2 413 miljarder kronor 2021. Näst efter insättningsgarantin (2 131 miljarder kronor per den31 december 2021) utgjordes de största åtagandena av kreditgarantier (305 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (216 miljarder kronor). Pensionsgarantier uppgick till cirka 6,5 miljarder kronor. I det ovanstående beloppet för statens garantiportfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom åtagandet inte kan beloppsbestämmas. Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på 33 miljarder kronor. De redovisade utfästelserna omfattar endast bundna utfästelser och består i huvudsak av exportkreditgarantier. I tabell 6.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not 56 till balansräkningen. Tabell 6.1 Statliga garantier och bundna garantiutfästelser 2022-12-31 Miljoner kronor Utgifts- område Typ av garanti Utfärdade garantier 2022 Utfärdade garantier 2021 Under året utfärdade garantier 2022 Under året utfärdade garantier 2021 Bundna garanti- utfästelser 2022 Bundna garanti- utfästelser 2021 2 Insättningsgarantin1 2 130 502 1 917 375 2 Investerarskyddet2 Kreditgarantier 304 572 290 880 69 509 89 493 32 613 30 566 24 Exportkreditgarantier3 276 736 266 331 64 816 83 964 30 254 30 208 7 U-kreditgarantier 430 425 7 Fristående garantier4 8 396 6 210 2 049 1 830 656 358 22 Infrastruktur 8 613 9 606 180 18 Bostadskrediter 5 553 4 376 1 107 2 858 343 2, 7, 16, 22 Internationella åtaganden 3 236 2 651 497 600 24 Gröna garantier 1 040 1 040 1 360 24 Garantier till företag 567 1 274 61 6 Övrigt 6 Garantier om tillförsel av kapital 215 848 198 005 405 599 22 Kapitaltäckningsgarantier5 7 171 6 667 24 Grundfondsförbindelser 405 405 405 405 2, 7, 22 Garantikapital6 196 558 182 961 2 Garanti till Europeiska unionen för SURE 9 288 7 779 2 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till företag 2 426 194 194 2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier7 6 481 7 039 Totalt 2 657 402 2 413 299 69 914 90 092 32 613 30 566 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2021. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Beloppen avser såväl exportkreditgarantier som investeringsgarantier. I beloppet ingår EKN:s tillfälliga lösning med rörelsekreditgarantier till stora företag om 28 miljarder kronor. 4 I garantiåtagandet för fristående garantier ingår inte längre åtagandet avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis. 5 Det finns två kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka redovisas av Trafikverket. 6 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 7 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2021. Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Boverket, Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investerings-bankens garantifond för stöd till företag samt Europeiska unionens sysselsättnings-fond SURE (Support to mitigate Unemployment Risks in an Emergency) hanteras av Regeringskansliet, men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima samt två kapitaltäckningsgarantier redovisas av Trafikverket. Svenska statens garanti till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina förvaltas av Sida. Statens garantiåtagande fem år tillbaka visas i diagram 6.1. Diagram 6.1 Garantiåtaganden 2018-2022 Miljoner kronor Källa: Riksgäldskontoret. Av riksdagen beslutade garantiramar I tabell 6.2 finns en sammanställning av beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier samt i förekommande fall bundna utfästelser per myndighet. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 6.1 och tabell 6.2 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 6.1, men inte i tabell 6.2. För Riksgäldskontorets garantigivning finns ramar för enskilda projekt samt ramar till olika program. Riksgäldskontoret kan också, inom ramen för sitt uppdrag som resolutionsmyndighet, vid behov ställa ut garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett institut i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution. Om en allvarlig störning skulle uppstå i det finansiella systemet kan Riksgäldskontoret i enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan genom att ge stöd i form av garantier. Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Regeringskansliets åtaganden i form av garantikapital gentemot internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE. Riksdagen har beslutat om en ram på 475 miljarder kronor för EKN:s garantigivning avseende exportkreditgarantier. Det finns dessutom en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier samt en garantiram om 3 miljarder kronor gällande kreditgarantier för att säkra tillgången av råvaror. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden avseende u-kreditgarantier och fristående garantier uppgick till 18 miljarder kronor för 2022 jämfört med 17 miljarder kronor 2021. Sida förvaltar även svenska statens åtaganden om garanti på 45 miljoner euro till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina samt garanti om högst 137 miljoner euro till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina. Boverkets ram gällande utställande av kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder uppgick till 8 miljarder kronor 2022. Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2022-12-31 Miljoner kronor Utgiftsområde Beslutade garantiramar 2022 Beslutade garantiramar 2021 Utfärdade garantier 2022 Utfärdade garantier 2021 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser 2022 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser 2021 Riksgäldskontoret 2 Insättningsgarantin1 Obegränsad Obegränsad 2 130 502 1 917 375 2 130 502 1 917 375 2 Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige2 Obegränsad Obegränsad 2 Investerarskyddet3 Obegränsad Obegränsad 2 Garantier till kreditinstitut, Stabilitetsfonden4 750 000 750 000 2 Garantier till företag i resolution, Resolutionsreserven5 200 000 200 000 22 Kreditgaranti, Öresundsbro Konsortiets upplåning Obegränsad Obegränsad 8 467 9 426 8 467 9 426 16 Kreditgaranti, European Spallation Source ERIC (ESS) 600 600 600 600 600 600 16 Kreditgaranti, European Spallation Source ERIC (ESS) 600 600 600 600 600 600 2,16, 22, 24 Pensionsgarantier Obegränsad Obegränsad 6 481 7 039 6 481 7 039 6 Kreditgaranti, Stiftelsen Gällöfsta Utbildningscentrum 0 24 0 6 0 6 22 Kreditgaranti, Eurofima CHF 52 CHF 52 587 512 587 512 22 Kreditgaranti, Flygföretag 5 000 5 000 146 180 146 180 24 Kreditgaranti, Statligt garantiprogram till företag 50 000 50 000 567 1 274 567 1 274 24 Kreditgaranti, Gröna garantier 50 000 10 000 1 040 0 2 400 0 21 Kreditgaranti, Elproducenter 250 000 24 Grundfondsförbindelse, Svenska Skeppshypotekskassan 350 350 350 350 350 350 24 Grundfondsförbindelse, Fonden för den mindre skeppsfarten 55 55 55 55 55 55 2 Garantikapital, Europeiska investeringsbanken (EIB) EUR 7 825 EUR 7 825 87 084 80 030 87 084 80 030 2 Garantikapital, Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 EUR 542 6 027 5 539 6 027 5 539 2 Garantikapital, Europarådets utvecklingsbank (CEB) EUR 124 EUR 124 1 377 1 265 1 377 1 265 2 Garantikapital, Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 2 600 EUR 2 600 28 937 26 593 28 937 26 593 2 Garantikapital, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) USD 504 USD 504 5 260 4 558 5 260 4 558 7 Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) USD 3 891 USD 3 891 27 011 22 378 27 011 22 378 7 Garantikapital, Multilaterala investeringsorganet (MIGA) USD 16 USD 16 169 147 169 147 7 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) UA 2 913 UA 2 913 29 821 32 795 29 821 32 795 7 Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 SDR 343 4 784 4 378 4 784 4 378 7 Garantikapital, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) USD 538 USD 538 5 618 4 868 5 618 4 868 22 Garantikapital, Eurofima CHF 42 CHF 42 470 410 470 410 2 Garanti till Europeiska unionen för SURE EUR 849 EUR 849 9 288 7 779 9 288 7 779 2 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till företag i ekonomiska svårigheter EUR 863 EUR 863 2 426 194 2 426 194 EKN 24 Exportkreditgarantier6 475 000 500 000 276 736 266 331 306 990 296 539 24 Investeringsgarantier 10 000 10 000 0 0 0 0 24 Kreditgaranti för att säkra tillgången av råvaror 3 000 Sida Totalram 18 000 17 000 7 därav u-kreditgarantier 430 425 430 425 7 därav fristående garantier 8 396 6 210 9 052 6 568 7 Kreditgarantier, Europeiska investeringsbanken, EUR 152 EUR 152 952 938 952 938 långivning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet 2 Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) EUR 45 497 497 2 Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina EUR 137 Boverket 18 Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder7 8 000 8 000 5 553 4 376 5 896 4 376 Summa 2 650 231 2 406 632 2 682 844 2 437 198 Anm.: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 6.1 och 6.2 förklaras främst av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 6.1 men inte i tabell 6.2. 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2021. 2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. 3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges. 4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut ställa ut garantier för kreditinstitut om högst 750 miljarder kronor. 5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpliktelser och lån om högst 200 miljarder kronor. 6 I EKN:s åtagande ingår den temporära rörelsekreditgarantin för stora företag om 28 miljarder kronor. 7 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden. De olika garantityperna I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen. Insättningsgarantin Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i ett flertal länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett institut går i konkurs eller efter beslut av Finansinspektionen. Garantin gäller också om staten hanterar ett institut genom resolution. Den svenska insättningsgarantin ersätter upp till 1 050 000 kronor per insättare och institut. Beloppet i svenska kronor justeras vart femte år om avvikelsen för att motsvara 100 000 euro är för stor, vilket fastställts i enlighet med EU-direktiv. Ett högre ersättningsbelopp (max 5 miljoner kronor) kan erhållas för insättningar som har gjorts inom 12 månader och som är kopplade till vissa livshändelser, till exempel försäljning av bostad. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De garanterade insättningarna uppgick till 2 131 miljarder kronor och avsåg garanterade insättningar per den 31 december 2021, vilket är en ökning med 213 miljarder kronor jämfört med föregående år. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en årlig avgift till staten med hänsyn till risk. Inga händelser inträffade under 2022 som utlöste insättningsgarantin. Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin. Investerarskyddet Vid köp, försäljning eller deponering av värdepapper via ett värdepappersinstitut är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. I det fall institutet inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, till exempel därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grov vårdslöshet eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per kund och institut. För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet. Inga ersättningsfall inträffade under året. Kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder m.m., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare. Exportkreditgarantier EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. EKN fick under året ytterligare ett uppdrag att utfärda kreditgarantier för att på så sätt säkerställa tillgången av råvaror till svenska företag. Det har varit fortsatt hög efterfrågan på exportkreditgarantier och utestående garantivolym uppgick till 277 miljarder kronor vid årsskiftet, inklusive den tillfälliga rörelsekreditgarantin på 28 miljarder kronor för stora företag. EKN utfärdade under året nya bundna utfästelser för 30 miljarder kronor och garantier för 65 miljarder kronor. Utfästelserna ökade något jämfört med 2021 medan garantigivningen minskade med 19 miljarder kronor. Årets garantigivning dominerades av garantier för finansiering av telekom samt kraftprojekt. Varken ramen för investeringsgarantier eller garantin för att säkra råvaror utnyttjades under året. Engagemangen i form av exportgarantier, var fördelade på 140 länder. En stor del av EKN:s exponering är koncentrerad till ett fåtal länder, där USA utgör den största koncentrationen, följt av Brasilien. Av det totala engagemanget hänförs 68 procent till affärer till de fem största länderna. Efterfrågan på garantier till höginkomstländer inom Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) var fortsatt hög och förklaras framför allt av stora investeringar inom telekom, kraft och transport. Utställda garantier uppgick till 26,4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 21 procent jämfört med året innan. Även garantigivningen till Afrika var på höga nivåer och uppgick till 11,7 miljarder kronor. Utbetalningarna för infriade åtaganden uppgick till 0,9 miljarder kronor för 2022, vilket kan jämföras med 0,8 miljarder kronor året innan. En stor del av årets infrianden avsåg affärer till Ecuador, Armenien, Indien och Kuba. U-kreditgarantier En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes, fram till och med den 1 juni 2009, ut till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier uppgick till drygt 0,4 miljarder kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlighet med förordningen (2018:2098) om garantier för utvecklingssamarbete. Fristående garantier Sida har bemyndigats att besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden. Vid utgången av 2022 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 9 miljarder kronor. Engagemanget bestod av utfärdade garantier om drygt 8 miljarder kronor samt bundna utfästelser om 0,7 miljarder kronor. Infrastruktur Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning, som vid årsskiftet uppgick till 8,5 miljarder kronor jämfört med 9,4 miljarder kronor året innan. Den granskning som inleddes av Europeiska kommissionen 2014, huruvida det svenska garantiåtagandet till Öresundsbro Konsortiet är förenligt med EU:s statsstödsregler eller inte, är ännu inte beslutad. Under våren 2020 gav regeringen i uppdrag till Riksgäldskontoret att genomföra ett garantiprogram till förmån för flygföretag om högst 5 miljarder kronor mot bakgrund av pandemins påverkan på flygbranschen. Garantiprogrammet stängde per årsskiftet 2020 för nytecknande. Riksgäldskontorets kreditgaranti till förmån för Braathens Regional Airways AB uppgick till 146 miljoner kronor per årsskiftet. Bostadskreditgarantier Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket. Den totala garantistocken omfattade 126 garantier och uppgick vid årsskiftet till 5,6 miljarder kronor. Det är främst kreditgarantier under byggtid som ställts ut. Internationella åtaganden De internationella åtagandena ökade under året från 2,7 miljarder kronor till 3,2 miljarder kronor. Under året har en garanti om 45 miljoner euro ställts ut till IBRD för ett kompletterande lån till Ukraina med syfte att bibehålla genomförda reformer samt möta landets akuta likviditetsbehov. Garantin förvaltas av Sida. Garantiåtagandet gällande EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Cotonou-avtalet uppgick till närmare 1 miljard kronor. Vidare ingick Riksgäldskontoret 2016 respektive 2021 garantiåtagande till förmån för forskningsanläggningen European Spallation Source ERIC (ESS) om sammanlagt 1,2 miljarder kronor för konstruktion, initial drift och färdigställande. Garantiprogram till företag Till följd av pandemins negativa effekter på svensk ekonomi beslutade regeringen den 26 mars 2020 att uppdra till Riksgäldskontoret att genomföra ett statligt garantiprogram för utlåning till i första hand små och medelstora företag. Garantiprogrammet stängde för nyteckning den 30 september 2021. Utestående garantiåtagande uppgick till 567 miljoner kronor vid årsskiftet. Kreditgarantier för gröna investeringar Riksgäldskontoret har under året beviljat en garanti för Preem AB:s lån hos AB Svensk Exportkredit under kreditgarantiprogrammet för gröna investeringar. Finansieringen ska användas till ombyggnation av Preems anläggning i Lysekil för att möjliggöra produktion av diesel baserad på förnybar råvara. Det garanterade beloppet uppgick till cirka 1 miljard kronor per årsskiftet. Garantier om tillförsel av kapital Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter. Kapitaltäckningsgarantier En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i belopp eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag. De är oftast även obegränsade i tid. Det gör att dessa garantier är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt. Det finns två befintliga kapitaltäckningsgarantier. De har ställts ut till förmån för två statliga bolag inom infrastrukturområdet, Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab). Trafikverket redovisar ett värde på kapitaltäckningsgarantierna för 2022 om 1,7 miljarder kronor för Arlandabanan Infrastructure AB och 5,5 miljarder kronor för Svedab. Grundfondsförbindelser En grundfondsförbindelse liknar en kapitaltäckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner kronor till Svenska skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten. Garantikapital Sverige har medlemsåtaganden i elva internationella finansiella institutioner (Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar, Interamerikanska utvecklingsbanken, Europeiska utvecklingsbanken, Europarådets utvecklingsbank, Eurofima samt Världsbanksgruppen [IBRD och MIGA]). Medlemsåtagandet består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Det totala åtagandet för garantikapitalen uppgick till 197 miljarder kronor vid utgången av 2022 jämfört med 183 miljarder kronor året innan. Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen. Garantier till Europeiska investeringsbanken och EU:s sysselsättningsfond SURE Till följd av pandemins negativa påverkan på ekonomin fick Riksgäldskontoret under 2020 i uppdrag att förvalta svenska statens garantiåtagande gällande Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag om 863 miljoner euro och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE om 849 miljoner euro. Garantiåtagandet gällande Europeiska investeringsbankens garantifond uppgick till 2,4 miljarder kronor vid slutet av året medan utestående belopp för SURE var 9,3 miljarder kronor. Pensionsgarantier I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden. Merparten av pensionsåtagandena är försäkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en så kallad efterborgen. Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen. Pensionsåtagandena uppgick till 6,5 miljarder kronor och avsåg perioden 31 december 2021. Av dessa var 4,5 miljarder kronor försäkrade hos PRI. Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket. Avsättningar för garantiförluster i statens samlade garantiportfölj De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, som utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndigheterna gör avsättningar för garantiförlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar. Insättningsgarantin och investerarskyddet omfattas inte av bestämmelserna i budgetlagen utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för garantiförlusten. I tabell 6.3 redovisas avsättningar för garantiförluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. Av tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets åtaganden. Tabell 6.3 Avsättning för garantiförluster 2022-12-31 Miljoner kronor Myndighet Utfärdade garantier 2022 Utfärdade garantier 2021 Avsättningar för garanti-förluster 2022 Avsättningar för garanti-förluster 2021 Avsättningar i relation till utfärdade garantier 2022 Avsättningar i relation till utfärdade garantier 2021 Riksgäldskontoret1 18 893 20 043 809 1 090 4,3% 5,4% EKN2 276 736 266 331 14 197 10 581 5,1% 4,0% Sida3 9 778 7 573 630 438 6,4% 5,8% Boverket 5 553 4 376 103 128 1,9% 2,9% Summa 310 960 298 323 15 738 12 238 5,1% 4,1% Anm.: Exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet och garantikapital m.fl. 1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 2 475 miljoner kronor från 14 197 miljoner kronor till 11 722 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier. De totala avsättningarna för garantiförluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, ökade under 2022 från 12 miljarder kronor till 16 miljarder kronor. Riksgäldskontoret och Boverkets avsättningar i relation till utfärdade garantier minskade under året medan EKN:s och Sidas avsättningar i relation till utfärdade garantier ökade. Avsättningsbehovet påverkas dels av åtagandenas omfattning och sammantagna kreditrisk, dels av ränte- och valutakursförändringar m.m. Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det inte har gjorts några avsättningar för garantiförluster, redovisas som ansvarsförbindelser. Om garantierna består i att tillföra kapital till företag eller institutioner och som vid ett infriande innebär att staten redovisar en finansiell tillgång finns inga förpliktelser som påverkar den finansiella redovisningen. Det gäller exempelvis för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden belastar anslag. Några förpliktelser tas inte heller upp för garantier där medel avsätts till en fond, till exempel insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar dock alla garantier och utnyttjande av ramar i sina respektive sammanställningar över garantiverksamheten. Tillgångar i garantiverksamheten Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna placeras på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i skuldförbindelser utfärdade av staten, som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret. Placeringarna utgör den så kallade insättningsgarantifonden, vilken hade ett marknadsvärde inklusive konton, repor och upplupen ränta om 45,4 miljarder kronor vid utgången av året. Det motsvarade 2,1 procent av de garanterade insättningarna per 31 december 2021 om 2 131 miljarder kronor. Sverige uppfyllde därmed minimikravet, om 0,8 procent av garanterade insättningar, på fondens storlek enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (omarbetning). För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer. Konton i Riksgäldskontoret En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret, till vilka en obegränsad kredit är kopplad, hämtas medel för skadeutbetalningar. Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning. Regressfordringar Förutom värdepappersinnehav och kontobehållningar i Riksgäldskontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. De uppgick till närmare 17 miljarder kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra. Efter reservering för denna osäkerhet uppskattades värdet på regressfordringarna till 2,1 miljarder kronor. Större delen av det bedömda värdet gäller exportkreditgarantier. Tabell 6.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2022-12-31 Miljoner kronor Myndighet Värde-pappers-innehav och övriga likvida tillgångar 2022 Värde-pappers-innehav och övriga likvida tillgångar 2021 Konton hos Riksgäldskontoret 2022 Konton hos Riksgäldskontoret 2021 Övriga garanti-tillgångar 2022 Övriga garanti-tillgångar 2021 Regress-fordringar (netto) 2022 Regress-fordringar (netto) 2021 Ännu inte fakturerade avgifter 2022 Ännu inte fakturerade avgifter 2021 Totalt 2022 Totalt 2021 Riksgälds-kontoret, insättningsgarantin1 41 684 42 447 3 345 5 087 45 029 47 534 Riksgälds-kontoret 471 1 429 706 12 186 1 441 1 363 EKN2 24 015 23 075 8 983 7 740 1 3 1 890 1 918 3 560 4 929 38 449 37 665 Sida 235 301 2 437 2 154 2 4 176 173 112 113 2 962 2 746 Boverket 2 436 2 376 4 6 8 5 2 447 2 388 Summa 65 934 66 294 18 630 18 064 3 7 2 081 2 283 3 680 5 048 90 329 91 696 1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde. 2 Av utestående värdepappersinnehav är 24 015 miljoner kronor placerade i Riksgälden. Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten För att ta fram ett resultat för garantiverksamheten analyseras förhållandet mellan avsättningar för garantiförluster och de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter. Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 6.1. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag, Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE ochgaranti till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina ingår inte eftersom garantiförluster för dessa garantier inte har värderats. Tabell 6.5 Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten 2022-12-31 Miljoner kronor Myndighet Utfärdade garantier 2022 Utfärdade garantier 2021 Avsättningar för garantiförluster 2022 Avsättningar för garantiförluster 2021 Garanti-tillgångar enligt tabell 6.41 2022 Garanti-tillgångar enligt tabell 6.41 2021 Riksgälds-kontoret 18 893 20 043 809 1 090 1 441 1 363 EKN2 276 736 266 331 14 197 10 581 38 449 37 665 Sida3 9 778 7 573 630 438 2 962 2 746 Boverket 5 553 4 376 103 128 2 447 2 388 Summa 310 960 298 323 15 738 12 238 45 299 44 162 1 Summan 45 299 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 6.4 exkl. insättningsgarantins tillgångar på 45 029 miljoner kronor. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 2 475 miljoner kronor från 14 197 miljoner kronor till 11 722 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier. Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen som omfattas av garantimodellen täcks avsättningarna för garantiförluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 6.5). EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av överskottet. Under 2022 ökade garantitillgångarna, vilket även avsättningarna för garantiförluster gjorde. Garantitillgångarna är fortsatt större än avsättningarna. Flöden i garantiverksamheten Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 6.6 beskrivs dessa flöden. Tabell 6.6 Flöden i garantiverksamheten under 2022 Miljoner kronor Myndighet Avgifter för garanti-förluster 2022 Avgifter för garanti-förluster 2021 Avgifter övriga 2022 Avgifter övriga 2021 Åter-vinningar 2022 Åter-vinningar 2021 Skade-utbetalning 2022 Skade-utbetalning 2021 Summa 2022 Summa 2021 Riksgäldskontoret, insättningsgarantin 2 077 1 791 2 077 1 791 Riksgäldskontoret, övriga garantier 22 48 688 142 -6 -2 704 188 EKN1 2 003 3 847 779 364 -884 -785 1 898 3 426 Sida 158 124 68 0 -34 -5 192 119 Boverket 40 63 3 3 0 0 43 66 Summa 2 223 4 083 2 077 1 791 1538 509 -924 -792 4 913 5 591 Anm.: Avgifterna avser fakturerade avgifter. 1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå. Avgifter Under 2022 inkom avgifter för garantiförluster samt övriga avgifter motsvarande 4,3 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportkreditgarantierna. Återvinningar Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 1,5 miljarder kronor. Exportkreditgarantierna svarade för större delen av återvinningarna och då framför allt betalningar från Chile, Ecuador, Saudiarabien och Qatar. Inbetalningar om 0,7 miljarder kronor har även inkommit till följd av slututdelning i Saab Automobile AB:s konkurs samt statens försäljning av Orio AB, tidigare Saab Automobile Parts AB. Skadeutbetalningar Skadeutbetalningarna var på en något högre nivå än föregående år och infriade garantier uppgick till 0,9 miljarder kronor, främst rörande exportkreditgarantier. Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på lånebehovet Posterna avgifter, skadeutbetalningar och återvinningar har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 4,9 miljarder kronor 2022. Statliga anslag i garantiverksamheten I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, kapitaltäckningsgarantier, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag, Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE, garantin till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina samt garantin till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina. Under 2022 utbetalades 70 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiverksamheten. I tabell 6.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet. Utfall om drygt 2 miljoner kronor har belastat anslag för Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och avsåg infrianden samt administrativa avgifter. Tabell 6.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2022 Miljoner kronor Utgifts-område Anslag Myndighet Garantiåtagande Utfall 2022 Utfall 2021 2 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter Riksgälds-kontoret Garantier till EIB:s garantifond samt till EU för SURE 2,4 0,4 7 1:1 Biståndsverksamhet Sida Afrika, Strategiskt inriktade bidrag samt reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. 67,1 97,8 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur Trafikverket Arlandabanan Infrastructure AB Summa 69,5 98,2 Totalt har 406 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel för garantiverksamheten för 2022 jämfört med 157 miljoner kronor året innan, se tabell 6.8. Tabell 6.8 Redovisning av inkomsttitel gällande garantiverksamhet 2022 Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2022 Utfall 2021 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 14,1 3,7 2127 Inlevererat överskott Exportkreditnämnden EKN 368,8 131,9 2127 Inlevererat överskott Sida Sida 0,0 0,0 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter Riksgäldskontoret 23,6 21,4 Summa 406,4 157,0 Tillbakablick på de senaste fem åren De statliga subventionerna avseende garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan 22 miljoner kronor och 98 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 2,3 och 5,9 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna som bidragit till variationer över tiden. Skadeutbetalningarna har de senaste åren legat på en nivå runt 1,4 miljarder kronor. Under åren gjordes ett fåtal stora skadeutbetalningar gällande exportkreditgarantier. Återvinningarna har under åren varit stabila och det var främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvanns. Under 2022 ökade dock återvinningarna till följd av återvunna exportgarantier, slututdelning i Saab Automobile AB:s konkurs samt statens försäljning av Orio AB, tidigare Saab Automobile Parts AB. Diagram 6.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar samt saldot för betalningsflödet 2018-2022 Miljoner kronor Källa: Riksgäldskontoret. 6.2 Statlig utlåning med kreditrisk Statliga lån, liksom annat stöd och statliga garantier, ges till verksamheter som staten anser vara angelägna. Riksdagen och regeringen beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, till exempel studielån. Ett lån med kreditrisk innebär samma kreditrisk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras via upplåning genom Riksgäldskontoret. Sedan 2012 behandlas garantier och lån enligt samma principer, det vill säga en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna. Före 2012 fanns det inte något generellt krav på att en avgift motsvarande statens förväntade kostnad skulle tas ut för lånen eller att en reserv skulle byggas upp för framtida kreditförluster. Utlåningsmodellen har tillämpats sedan 2014. Utlåningsportföljens sammansättning Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, det vill säga lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2022 till 272 miljarder kronor före reservering, vilket är en ökning med 2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av dessa finansierades 269 miljarder kronor via upplåning i Riksgäldskontoret och resterande 3 miljarder kronor via anslag. Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 262 miljarder kronor, vilket motsvarade 96 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till utländska medborgare bosatta i Sverige, främst flyktingar, på 864 miljoner kronor samt körkortslån, inklusive skuldsanering, om 167 miljoner kronor. Riksgäldskontorets utlåning på 8,2 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt och flygindustrin. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till drygt 1 miljard kronor inom bistånd samt till paketreseföretag, småföretag, jordbruk, fiske med flera. Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas återbetalas. De myndigheter som har utlåning uppskattade reserveringarna för låneförlust till 27 miljarder kronor eller 10 procent av utlånat belopp. CSN:s utlåning stod för 25 miljarder kronor eller 93 procent av reserveringarna. Tabell 6.9 Statens utlåning med kreditrisk 2022-12-31 Miljoner kronor Utgifts-område Myndighet/ändamål Utlåningsram 2022 Utlåningsram 2021 Lånefordran 2022 Lånefordran 2021 Reserveringar för låneförluster 2022 Reserveringar för låneförluster 2021 Lånefordran efter reservering 2022 Lånefordran efter reservering 2021 Lånelöften 2022 Lånelöften 2021 15 CSN, studielån 264 500 252 000 260 615 250 184 23 609 22 957 237 005 227 227 22 Riksgäldskontoret, A-Train AB (Arlandabanan) 1 000 1 000 783 804 783 804 22 Riksgäldskontoret, Svedab AB1 3 361 3 361 5 670 5 490 5 670 5 490 24 Riksgäldskontoret, Svensk Exportkredit 175 000 200 000 0 10 000 0 10 000 24 Riksgäldskontoret, Flygutvecklingsprojekt 1 110 1 110 37 55 37 55 Riksgäldskontoret, SAS 1 500 1 500 1 500 0 1 350 150 17 Riksgäldskontoret, Nordiska museet 52 52 47 51 47 51 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Operan 126 126 96 103 96 103 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Dramatiska teatern 70 70 70 50 70 50 20 17 Riksgäldskontoret, Stiftelsen Tekniska museet 40 30 38 30 38 30 Delsumma 268 856 266 767 24 959 22 957 243 897 243 810 0 20 Anslagsfinansierad utlåning 15 CSN, hemutrustningslån 864 1 000 639 682 225 318 15 CSN, studielån 629 766 396 454 233 312 22 CSN, körkortslån 164 151 64 54 101 97 15 CSN, övrigt 362 377 342 356 20 21 7 Sida, biståndskrediter 0 0 0 0 0 0 7 Sida, villkorslån 276 276 276 276 0 0 19 Tillväxtverket, lokaliseringslån m.m. 103 106 74 69 30 37 6 11 21 Energimyndigheten, villkorslån 414 469 244 307 170 162 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 15 15 8 8 7 7 22 Trafikverket, flygplatstjänster 191 164 0 0 191 164 61 24 Kammarkollegiet, paketreseföretag 112 111 11 0 101 111 Delsumma 3 130 3 436 2 053 2 206 1 077 1 230 6 72 Övrig utlåning 21 Affärsverket Svenska Kraftnät, nätförstärkningslån2 700 700 94 161 0 0 94 161 477 223 Delsumma 94 161 0 0 94 161 477 223 Summa 272 080 270 363 27 013 25 163 245 067 245 200 483 314 Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas. Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 75 755 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk. 1 Det utlånade beloppet överstiger utlåningsramen då ramen är 2009 års exkl. kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt. 2 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella befogenheter. Utlåning efter reservering för låneförlust har de senaste åren haft en uppåtgående trend. Årets utlåning efter reservering om 245 miljarder kronor ligger emellertid i paritet med föregående års utlåning. Den främsta förklaringen är att lånet på 10 miljarder kronor till AB Svensk Exportkredit återbetalades under året. Diagram 6.3 Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust 2018 - 2022 Miljoner kronor Källa: Riksgäldskontoret. I tabell 6.9 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad per lånekategori. Tabell 6.10 CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning efter lånekategori 2022-12-31 Miljoner kronor Myndighet respektive lånekategori Lånefordran 2022 Lånefordran 2021 Reserveringar för låneförluster 2022 Reserveringar för låneförluster 2021 Lånefordran efter reservering 2022 Lånefordran efter reservering 2021 CSN Lånefordringar 238 641 225 316 14 728 13 718 223 913 211 598 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 23 993 27 162 10 322 10 785 13 671 16 377 Delsumma 262 635 252 478 25 050 24 503 237 584 227 975 Riksgäldskontoret Lånefordringar 7 422 15 724 1 350 0 6 072 15 724 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet Utvecklingskapital och royalty 820 859 0 0 820 859 Delsumma 8 241 16 583 1 350 0 6 891 16 583 Summa 270 876 269 061 26 400 24 503 244 476 244 558 De olika lånen med kreditrisk Studielån Studielånen utgör en betydande del av statens lån med kreditrisk. Studielånen regleras i studiestödslagen (1999:1395) och särskilda förordningar. Omkring 1,7 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans närmare 262 miljarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för låneförluster till 24 miljarder kronor, vilket motsvarade 9 procent av det utlånade beloppet. CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier: - lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget och där låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget. - lån som beviljats från och med 1989 finansieras genom upplåning i Riksgälds-kontoret. CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Förluster på utlåning före 2014 finansieras med anslag då kostnaden uppkommer, det vill säga när förlusten är konstaterad, medan förluster avseende lån från och med den 1 januari 2014 finansieras från kreditreserven i enlighet med utlåningsmodellen. Hemutrustningslån CSN beviljade fram till och med 2021 lån till utländska medborgare för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 0,9 miljarder kronor varav 0,6 miljarder kronor betraktas som reservering för låneförlust. Hemutrustningslånen finansierades till och med 2011 genom lån i Riksgäldskontoret, men från och med 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:3 Hemutrustningslån under Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel 2394 302 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån. Lån till infrastrukturprojekt För vissa infrastrukturprojekt har regeringen, med stöd av särskilda bemyndiganden från riksdagen, gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var totalt 6,5 miljarder kronor utlånade till dessa projekt. Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick vid årsskiftet till 5,7 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Riksgäldskontoret gör numera inga reserveringar för låneförluster gällande Svedab utan risken i åtagandet redovisas i stället av Trafikverket. Detta beror på att eventuella förluster är säkrade genom en kapitaltäckningsgaranti, som Trafikverket ansvarar för. A-Train AB Lånet till A-Train AB, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad återbetalning på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Sedan 2017 betalar A-Train AB årlig royalty för lånet. Betalningen under 2022 uppgick till 21 miljoner kronor och totalt har royalty om 217 miljoner kronor betalats till staten. Lån till exportfinansiering Riksdagen har bemyndigat regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram i Riksgäldskontoret för finansiering av långfristiga krediter. Låneramen uppgår till 175 miljarder kronor, där högst 13 miljarder kronor avser kommersiell exportfinansiering och 162 miljarder kronor ska användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet). Låneramen var inte utnyttjad vid årsskiftet. Lån till flygindustrin Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av utvecklingskostnader för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer. Royaltylånen uppgick i slutet av 2022 till 37 miljoner kronor, jämfört med 55 miljoner kronor ett år tidigare. Minskningen beror på inbetald royalty och subventioner från anslag. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något reserveringsbehov i utlåningen. Låneram till SAS Regeringen uppdrog, efter bemyndigande från riksdagen, åt Riksgäldskontoret att under 2021 ställa ut och förvalta en låneram om högst 1 500 miljoner kronor till konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark-Norway-Sweden (SAS) på grund av den påverkan covid-19-pandemin hade på ekonomin. I början av 2022 tog SAS upp lån om 1 500 miljoner kronor under låneramen. Under sommaren kom SAS att ansöka om rekonstruktion under Chapter 11 i USA och som en försiktighetsåtgärd skrev Riksgäldskontoret ned lånefordran med 90 procent. Lån till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Stiftelsen Nordiska Museet och Stiftelsen Tekniska museet. Riksgäldskontoret har tidigare fått i uppdrag av regeringen att ställa ut låneramar till Kungliga Operan AB om 126 miljoner kronor, Kungliga Dramatiska teatern AB om 70 miljoner kronor och Stiftelsen Nordiska museet om 52 miljoner kronor. Under året har Riksgäldskontoret fått uppdrag att utöka låneramen till Stiftelsen Tekniska museet om högst 40 miljoner kronor. Övriga lån med kreditrisk Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet, Trafikverket samt länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till drygt 1 miljard kronor 2022, vilket är ungefär samma nivå som året innan. Av utlånat belopp 2022 bedömdes 0,6 miljarder kronor som reservering för låneförlust, motsvarande 55 procent av beloppet. Trafikverket har till följd av smittspridningen av covid-19 fått i uppdrag att ställa ut lån till leverantörer av flygtrafiktjänst vid icke statliga flygplatser för intäktsbortfall för de delar av flygtrafiktjänsten som vanligtvis finansieras via den svenska undervägsavgiften. Vid årsskiftet var 191 miljoner kronor utlånade. Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel. Jämförelse mellan reserveringar för låneförluster och avsatta medel i kreditreserver För de engagemang som hanteras enligt den svenska garanti- och utlåningsmodellen ska statens förväntade kostnad uppskattas och avgifter i form av räntepåslag tas ut. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserver. Studielån som ställts ut efter 2013 hanteras i enlighet med utlåningsmodellen genom att anslagsmedel motsvarande reserveringar för låneförluster förs till en reserv. Totalt 161 miljarder kronor av CSN:s utlåning 2014-2022 innefattas av utlåningsmodellen. För Riksgäldskontorets utlåning har reserveringar om 1,35 miljarder kronor gjorts under 2022. För att ta fram ett resultat för utlåningsverksamheten analyseras förhållandet mellan reserveringar för låneförluster och de medel som avsatts i kreditreserverna, se tabell 6.11. Jämförelsen pekar på att placerade medel i kreditreserverna väl motsvarar uppskattade reserveringar för låneförluster gällande CSN. Riksgäldskontoret däremot visar ett underskott för 2022 till följd av nedskrivning av lånet till SAS. Det kan dock tilläggas att regeringen fick rätt att disponera anslag som kunde användas för konvertering av statens utestående lånefordringar till nya aktier i SAS. Detta skulle medföra att Riksgäldens kreditriskreserv inte skulle belastats med en eventuell förlust kopplat till lånet. Ingen konvertering av lånet till aktier gjordes under året. Tabell 6.11 Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i utlåningsverksamheten 2022-12-31 Miljoner kronor Myndighet Reserveringar för låneförluster 2022 Reserveringar för låneförluster 2021 Medel placerade i kreditreserver 2022 Medel placerade i kreditreserver 2021 CSN 8 182 7 004 10 736 9 512 Riksgäldskontoret 1 350 0 604 579 Summa 9 532 7 004 11 340 10 090 För den utlåning som finansierats med anslagsmedel finns ingen reserv för att finansiera bland annat kreditförluster för dessa lån, se tabell 6.12. Tabell 6.12 Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2022 Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag Myndighet Utfall 2022 Utfall 2021 13 1:3 Hemutrustningslån CSN 3,4 33,2 15 1:3 Avsättning för kreditförluster CSN 1 829,4 1 849,4 15 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor CSN 18,6 102,0 19 1:1 24:5 Västra Götalands läns landsting Tillväxtverket 0,0 0,0 19 1:1 24:18 Jämtlands läns landsting Tillväxtverket 0,0 0,0 19 1:1 24:2 Samverkansorgan i Kalmar län Tillväxtverket 0,0 0,0 21 1:4 Forskning, utveckling och innovation Energimyndigheten 0,0 0,0 22 1:6 Lån avseende regional flygtrafiktjänst Trafikverket 26,5 164,0 22 1:19 Lån till körkort CSN 34,2 44,4 24 1:5 Näringslivsutveckling Riksgäldskontoret 4,0 4,0 24 1:25 Researrangörslån Kammarkollegiet 0,0 112,5 Summa 1 916,1 2 309,6 Inkomna amorteringar och räntebetalningar redovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell 6.13. Tabell 6.13 Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2022 Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2022 Utfall 2021 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 54,8 109,5 2342 Ränteinkomst allmänna studielån CSN 0,5 0,2 2394 Ränteinkomster Lån för studielån i Riksgälden CSN 76,8 - 2394 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån CSN 13,5 17,6 2394 Övriga ränteinkomster körkortslån CSN 1,4 1,6 4139 Återbetalning av lokaliseringslån Tillväxtverket 0,0 0,1 4312 Återbetalning allmänna studielån CSN 0,1 0,1 4313 Återbetalning av studiemedel CSN 105,4 128,4 4526 Återbetalning av hemutrustningslån CSN 111,5 147,5 4526 Återbetalning av körkortslån CSN 20,6 14,2 4526 Amortering biståndskrediter SIDA 0,0 0,0 4526 Återbetalning övriga lån Energimyndigheten 35,7 11,3 Summa 420,3 430,5 6.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. Därför är det av intresse att komplettera redovisningen med en analys av risken för stora oförväntade förluster. Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj (förordningen [2007:1447] med instruktion för Riksgäldskontoret). Uppdraget redovisas i en separat rapport. Analysen omfattar dels den så kallade ordinarie portföljen med garantier och lån till företag och privatpersoner, dels insättningsgarantin. Riksgälden bedömer att risken är måttlig för stora förluster i den så kallade ordinarie portföljen. Det är en något högre risknivå jämfört med föregående år. Den höjda risknivån förklaras främst av en ökad andel engagemang med hög eller mycket hög kreditrisk. Kriget i Ukraina och det försämrade säkerhetsläget i Europa innebär en ökad osäkerhet kring den makroekonomiska utvecklingen. Risken för stora förluster för insättningsgarantin bedöms ligga kvar på samma måttliga nivå som förra året. Nedan följer en sammanfattning av analysen i den senaste rapporten "Statens garantier och utlåning - en riskanalys" som lämnades till regeringen den 15 mars 2023 (dnr Fi2023/01076). Den ordinarie portföljen I riskanalysen definierar Riksgäldskontoret stora förluster som ett scenario där förlusterna skulle uppgå till minst 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem år. Med förluster avses infrianden av garantier eller avskrivningar av lån. Det finns i princip två typer av händelser som kan medföra stora förluster; ett mindre antal förluster uppstår för enskilt stora garantier eller lån som står för en betydande andel av portföljen, eller en samling (ett kluster) av förluster uppstår som tillsammans utgör stora belopp. I riskanalysen analyseras fem identifierade riskfaktorer som kan ge upphov till dessa två händelser, se tabell 6.14. Tabell 6.14 Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och stater 2022-12-31 Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala: låg, måttlig, väsentlig och hög Riskfaktor Risk för stora förluster 2022 Risk för stora förluster 2021 Risk till följd av förändringar i allmän ekonomisk utveckling Måttlig Låg Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden) Låg Låg Nära förbindelser mellan garantigäldenärer eller låntagare Låg Låg Branschkoncentrationer Låg Låg Geografisk koncentration Låg Låg Risk till följd av allmän ekonomisk utveckling Även i en perfekt diversifierad portfölj utan större koncentrationer finns en risk för stora förluster, särskilt vid nedgångar i den ekonomiska utvecklingen, så kallad odiversifierbar risk. Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att det ska uppstå stora förluster i den ordinarie portföljen enbart på grund av odiversifierbar risk vid en ekonomisk nedgång. Stora förluster kan även uppstå om en ekonomisk nedgång slår särskilt hårt mot en eller flera av portföljens koncentrationer, samtidigt som den ger förhöjda förluster i övriga delar av portföljen, Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig även för detta. Namnkoncentrationer Med namnkoncentration menas låg diversifiering på grund av att en portfölj antingen innehåller ett fåtal engagemang eller att det finns exponeringar mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare som är stora i förhållande till portföljens samlade omfattning. Den ordinarie portföljen innehåller ett antal stora exponeringar, där de 15 enskilt största utgör cirka 72 procent av portföljens storlek. Risken bedöms dock som låg för stora förluster med anledning av detta. Det beror på att de största exponeringarna främst utgörs av garantier med minimal till begränsad kreditrisk. Direkta samvariationer på grund av fallissemangssmitta Om det föreligger omständigheter där en garantigäldenärs eller låntagares finansiella problem smittar av sig, på andra garanti- eller låntagare, ökar sannolikheten för kluster av förluster. Sådana direkta samvariationer kan uppstå om det finns affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom samma projekt, leverantörskedja eller företagskoncern. Risken för fallissemangssmitta i den ordinarie portföljen bedöms vara låg eftersom portföljen endast innehåller ett fåtal engagemang med sådana kopplingar. Branschkoncentrationer Med branschkoncentration avses låg diversifiering med hänsyn till garantigäldenärernas och låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen handla om att portföljen är exponerad mot ett litet antal branscher eller att någon eller några enskilda branscher utgör en betydande andel av portföljen. Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor eftersom negativa chocker i en bransch kan ge upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är beror delvis på sannolikheten för en kraftig chock som leder till att många företag inom branschen drabbas samtidigt. Risken påverkas även av garantigäldenärernas och låntagarnas motståndskraft mot en negativ chock. Ju högre kreditvärdighet företagen har desto starkare motståndskraft. Avseende garantier och lån till företag finns en relativt god diversifiering gällande motparternas branschtillhörighet. Den mest framträdande branschkoncentrationen är mot telekomoperatörer. Risken för stora förluster från koncentrationen bedöms som låg. Branschen bedöms som stabil med en begränsad sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Under de senaste åren har den geografiska fördelningen skiftat mot mer mogna marknader med en låg landrisk, främst OECD- länder. Det har lett till att den genomsnittliga kreditvärdigheten i branschkoncentrationen mot teleoperatörer har förbättrats. Geografiska koncentrationer Garantigäldenärer och låntagare i samma geografiska område påverkas ofta simultant av förändringar i den gemensamma ekonomiska miljön. Det kan till exempel vara konjunkturutvecklingen, förändringar i valutor och räntor eller en försämrad säkerhetspolitisk situation som påverkar ekonomin negativt. På samma sätt som för branschkoncentrationer kan negativa chocker leda till indirekta samvariationer som innebär kluster av förluster. Den ordinarie portföljen är till 39 procent exponerad mot svenska garantigäldenärer och låntagare, varav 80 procent avser CSN:s studielån till låntagare bosatta i Sverige. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska ske stora avskrivningar av studielån. Avskrivningarna på grund av ålder kan inte överstiga 2,5 miljarder kronor under analysens tidshorisont baserat på hur lånestocken ser ut. Andra betydande orsaker till avskrivningar, som dödsfall och behörighetsgivande studier, bedöms inte påverkas i någon väsentlig omfattning av den ekonomiska utvecklingen i landet. Att dessa skulle uppgå till betydande belopp är också mindre sannolikt. En allvarlig nedgång i svensk ekonomi skulle kunna öka nedsättningarna av låntagarnas årsbelopp samt försämra deras betalningsförmåga. Detta leder till att inbetalningarna minskar, vilket har en negativ effekt på statens kassaflöde. Riksgäldskontoret bedömer dock att risken är låg för att nedsättningar och betalningsinställelser ökar till i sammanhanget betydande belopp. Kriget i Ukraina, och det förändrade säkerhetsläget i Europa, har föranlett en fördjupad analys av statens garantier och utlåning med exponering mot Ukraina, Ryssland och Belarus. Totalt uppgick denna exponering vid årsskiftet till omkring 30 garantier med en sammanlagd volym om cirka 4,1 miljarder kronor, varav drygt 3,2 miljarder kronor kan infrias inom analysens tidshorisont. Den enskilt största garantin kan som högst infrias med 1,9 miljarder kronor de närmsta fem åren. Utöver denna garanti finns en handfull garantier med en volym mellan 100-300 miljoner kronor. Resterande engagemang är små. Utifrån hur kriget utvecklas behöver dess konsekvenser fortsatt analyseras i kommande riskanalyser. Insättningsgarantin Riksgäldskontoret bedömer liksom föregående år att risken är måttlig för stora förluster på grund av infrianden av insättningsgarantin. Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt beroende på hur ett institut med garanterade insättningar hanteras om det får problem. Det kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form av konkurs eller likvidation alternativt i form av resolution. Om ett institut med garanterade insättningar drabbas av problem som leder till konkurs eller beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett så kallat direkt infriande av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning betalas ut till insättarna i institutet, varefter insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på institutet i konkursen. Om ett problemfyllt institut i stället hanteras genom resolution tar staten över kontrollen (men inte ägandet) av institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Huvudregeln är att aktieägarna och långivarna får sina fordringar nedskrivna och/eller konverterade till aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioritetsordning, så kallad skuldnedskrivning. Garanterade insättningar är dock undantagna från skuldnedskrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt ut även om banken är försatt i resolution. Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov som insättarna skulle ha svarat för, om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning, ska i stället täckas av insättningsgarantifonden i första hand. Det sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning. Insättningsgarantifondens bidrag i resolution är dock begränsat till 34,1 miljarder kronor per institut. Direkta infrianden Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. För att stora förluster ska uppstå i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs att ett av de största instituten i denna kategori, eller flertalet institut, fallerar. Insättningsgarantins bidrag i resolution Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag i resolution är låg. De institut som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet och därmed ska hanteras genom resolution (systemviktiga institut) har en god kreditvärdighet. Om ett ingripande ändå sker krävs mycket betydande förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra i resolution. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla de minimikrav som ställs på instituten. 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU I detta avsnitt lämnar regeringen ett nationellt intygande avseende EU-medel som hanteras under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet redogörs även för Sveriges avgift till EU och samtliga bidrag från EU, inklusive medel som tas emot direkt av svenska myndigheter från kommissionen. Dessa delar ingår dock inte i det nationella intygandet. Det nationella intygandet lämnas även till kommissionen och till Europeiska revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten. 7.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar, samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten. Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av EU-program till förvaltande myndigheter, som är regeringens organ för att genomföra den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har inom dessa ramar långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar. Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel Regeringens nationella intygande för 2022 innehåller den årliga räkenskapssammanställningen över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och Europeiska revisionsrätten. I intygandet bedömer regeringen om EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaper som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens och Ekonomistyrningsverkets (ESV) granskningar. Genom ramverket för intern styrning och kontroll ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran som möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande. Regeringens bedömning syftar till att tillförsäkra riksdagen insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt ställer intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Ramverket för intern styrning och kontroll En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter motverkas i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas. Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar: - myndighetsförordningen (2007:515) - internrevisionsförordningen (2006:1228) - förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll - förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom föreskrivit att de ska inrätta en internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta en internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll. Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. I enlighet med förordningen om intern styrning och kontroll ansvarar myndighetsledningen för att det finns en process för intern styrning och kontroll vid myndigheten som fungerar på ett betryggande sätt. Processen för intern styrning och kontroll ska även förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter. Bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig om huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande. Omfattningen av regeringens nationella intygande Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige tar emot i form av återflöde från EU- budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturfonder. Sverige tar även emot stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta medlen på kommissionen och andra institutioner inom EU, inte på medlemsstaten. EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) omfattas inte heller av delad förvaltning. Dessa medel omfattas därför inte av regeringens intygande. Endast de medel som Sverige tar emot och förvaltar gemensamt med kommissionen omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en god ekonomisk förvaltning av EU:s medel. För den delade förvaltningen har regeringen utsett totalt åtta myndigheter att förvalta medlen. De förvaltande myndigheterna bruttoredovisar EU-medel på statens budget. Bruttoredovisning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel medan myndigheternas bidragsutbetalningar redovisas mot anslag i statens budget. Program som ingår i territoriellt samarbete, s.k. Interregprogram, är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. Territoriellt samarbete innebär att programmen genomförs inom flera länder för att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Intygandet för 2022 gäller den svenska förvaltningen av EU-medel från - Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) - Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) - Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) - Europeiska socialfonden (ESF) - Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) - Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) - Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) - Fonden för inre säkerhet (ISF) - Fonden för gränsförvaltning och viseringspolitik (BMVI) - Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) - Fonden för en rättvis omställning (FRO) - Brexitjusteringsreserven (BAR). Nedan följer en kort beskrivning av fonderna samt vilka myndigheter som är förvaltningsansvariga för respektive fond. Europeiska garantifonden för jordbruket EGFJ finansierar direktstöd till jordbrukare och marknadsåtgärder i syfte att stabilisera marknaden för jordbruksprodukter. Finansieringen av dessa åtgärder kommer nästan uteslutande från EU, dvs. de kompletteras inte av nationell medfinansiering. En mindre andel av fonden går till stöd till biodlingssektorn, som kompletteras av nationell medfinansiering. Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är förvaltande myndighet och ackrediterat utbetalande organ för fonden och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande organ. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling EJFLU finansierar insatser för att främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet och ackrediterat utbetalande organ för fonden och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande organ. Europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF finansierar åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Fonden finansierar åtta regionala program, ett nationellt program och fem program inom territoriellt samarbete, samt delar av programmet Lokalt ledd utveckling. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program, ett nationellt program samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). För de fyra övriga territoriella programmen är Länsstyrelserna i Norrbottens (Nord), Västerbottens (Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis) respektive Jämtlands län (Sverige-Norge) förvaltande myndigheter. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet Lokalt ledd utveckling, som finansieras via ERUF och ESF. Samtliga myndigheter är ansvariga för att respektive program genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheterna svarar även för utbetalningar av fondmedel. ESV är revisionsmyndighet för samtliga program som finansieras genom ERUF och förvaltas i Sverige. Europeiska socialfonden ESF finansierar åtgärder som syftar till att främja sysselsättningen och social delaktighet. Åtgärderna i det nationella socialfondsprogrammet och delar av programmet Lokalt ledd utveckling finansieras gemensamt av Sverige och EU. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet för det nationella socialfondsprogrammet och har därmed ansvar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten svarar för utbetalningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet är även attesterande myndighet. För programmet Lokalt ledd utveckling som finansieras via ERUF och ESF är Jordbruksverket förvaltande myndighet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet för programmen som ESF finansierar. Europeiska havs- och fiskerifonden EHFF finansierar åtgärder som understödjer såväl genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken och en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk, som delar av EU:s havspolitik. Åtgärder inom havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för havs- och fiskeriprogrammet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden EHFVF ger stöd till utveckling av innovativa projekt som säkerställer att akvatiska och maritima resurser används på ett hållbart sätt. Fonden bidrar till att uppnå ett hållbart fiske och vattenbruk samt till att bevara havets biologiska resurser. Åtgärderna i havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021-2027 finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och underlättar rörlighet inom ramen för den reglerade invandringen. AMIF finansierar projekt inom asyl, integration och laglig migration samt återvändande. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Migrationsverket är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Fonden för inre säkerhet ISF finansierar aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. ISF består av ett gränsinstrument och ett polisinstrument. Gränsinstrumentet finansierar åtgärder inom gränskontroller och viseringar. Polisinstrumentet stödjer polissamarbete, brottsförebyggande arbete, bekämpning av brott och krishantering. Myndigheter och organisationer som är verksamma inom dessa områden kan söka stöd för olika projekt. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Fonden för gränsförvaltning och viseringspolitik BMVI ska bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU genom insatser som vidareutvecklar en europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna och insatser som skyddar den fria rörligheten för personer inom EU. Instrumentet bidrar till EU:s strategiska mål för en integrerad gränsförvaltning samt till utvecklingen av den gemensamma viseringspolitiken. Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt FEAD syftar till att minska fattigdom och social utslagning. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Svenska ESF-rådet är ansvarig myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet. Fonden för en rättvis omställning FRO ska fokusera på de industrier och regioner som har störst koldioxidutsläpp i landet och ska även tackla de socioekonomiska utmaningarna som följer av en omställning. Medlen ska användas till investeringar i ny klimatsmart och resurseffektiv teknik i föreslagna regioner, de utpekade industrierna och dess värdekedjor. Tillväxtverket är förvaltande myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet. Brexitjusteringsreserven BAR ska bidra till att motverka negativa ekonomiska och sociala konsekvenser i de EU-länder och branscher som är värst drabbade av det brittiska utträdet ur EU. Svenska ESF-rådet är förvaltande myndighet. ESV är revisionsmyndighet. 7.2 Redovisning av samtliga EU-medel I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisades mot inkomsttitlar och anslag på statens budget under 2022. Utöver utfallet för 2022 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt. Kassamässig redovisning innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar sker vid betalningstillfället, oavsett vilken period som betalningen avser. Redovisningen omfattar samtliga medel oavsett till vilken fond eller vilken flerårig budgetram som medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget. Därutöver berörs sådana EU-bidrag till statliga myndigheter som inte redovisas mot statens budget, men som redovisas i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Avgiften till EU EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU-budgetens utgifter och inkomster ska vara i balans och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgjordes under 2022 huvudsakligen av egna medel i form av avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställdes enligt regelverket i rådets beslut 2020/2053/EU, Euratom av den 14 december 2020 om systemet för egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. De egna medlen består av fyra delar. Den första delen är tullavgiften som består av handelstullar som tas ut enligt den då gällande gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillföll EU-budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader. Den andra delen av avgiften är den mervärdesskattebaserade avgiften, som beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdesskattebas. Att mervärdesskattebasen är harmoniserad innebär att medlemsstaternas inkomster från mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehandling mellan medlemsstaterna. Den tredje delen av EU-avgiften baseras på icke-materialåtervunnen plast. Den infördes den 1 januari 2021 och beräknas enligt en enhetlig uttagssats på 0,80 euro per kilogram plastförpackningar som inte återvinns. Den fjärde delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Medlemsstaternas sammanlagda BNI-avgifter räknas som en restpost och storleken fastställdes för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter balanserade. Avgiftens storlek för respektive medlemsstat beräknades som medlemsstatens andel av EU:s BNI, multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcktes av de övriga egna medlen. Nedsättningen av BNI-baserade avgiften uppgick till drygt 8 300 miljoner kronor för 2022, vilket är drygt 400 miljoner kronor högre än 2021. Nedsättningen är en följd av Sveriges reduktion på den avgiftsdel som baseras på BNI som trädde i kraft i december 2021 och som gäller för budgetramen för programperioden 2021-2027. Redovisningen i och vid sidan om statens budget Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Utgifterna inom utgiftsområdet består av Sveriges betalningar till kommissionen för EU-budgeten, som beslutas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgiftsnivå styr i hög grad utgiftsnivån under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, t.ex. - faktisk uppbörd av tullar och importavgifter - revideringar av baser för mervärdesskatt - revideringar av medlemsstaternas BNI - utfallet av EU-budgeten för tidigare år - ändringsbudgetar på unionsnivå. Avgiften till EU i nivå med budget Sveriges avgift till EU uppgick 2022 till 48 240 miljoner kronor. Avgiften blev därmed 403 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad riksdagen hade anvisat i statens budget. Jämfört med 2021 minskade avgiften till EU med 4 022 miljoner kronor (7,7 procent) 2022. Merparten av minskningen beror på att den BNI-baserade avgiften har blivit lägre. Kostnaden för Sveriges EU-avgift i resultaträkningen uppgick till 46 812 miljoner kronor 2022. Det var 1 428 miljoner kronor lägre än det kassamässiga utfallet. Det beror framför allt på Sveriges reduktion av den avgiftsdel som baseras på BNI som trädde i kraft i december 2021 och som gäller för budgetramen för programperioden 2021-2027. Återflödet från EU ökade marginellt Betalningarna från EU ökade med 1 011 miljoner kronor 2022, jämfört med 2021. De medel som Sverige får som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. I tabell 7.1 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU- budgeten och den svenska statens budget under perioden 2018-2022. Uppgifterna i tabell 7.1 ger inte en fullständig bild av effekterna på statens budget av EU- medlemskapet. Utöver anslagen som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag måste man ta hänsyn till att det förekommer utgifter genom den medfinansiering som staten står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Tabell 7.1 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) Miljoner kronor 2018 2019 2020 2021 2022 Förändring 2022-2021 Tullavgift 5 079 5 483 5 074 5 302 6 828 1 526 Mervärdesskattebaserad avgift 3 097 3 181 3 203 6 914 7 741 827 BNI-baserad avgift 26 784 29 019 38 915 39 018 32 689 -6 329 Avgift baserad på icke materialåtervunnen plast - - - 1 027 982 -46 Summa betalningar till EU¹ 34 960 37 683 47 193 52 262 48 240 -4 022 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 6 962 7 435 7 289 6 851 7 485 635 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 1 924 2 356 3 467 3 310 3 099 -211 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 237 143 64 97 151 54 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 557 792 1 449 1 185 1 430 246 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 312 1 123 1 009 1 245 1 284 39 Bidrag till transeuropeiska nätverk 104 114 318 506 794 289 Övriga bidrag från EU 272 594 610 1 416 1 376 -40 Summa bidrag m.m.² 12 367 12 557 14 206 14 609 15 620 1 011 Nettoflöde från statens budget till EU 22 593 25 126 32 987 37 652 32 619 -5 033 ¹ Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. ² Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m. Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader mellan resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget. Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2022 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot 3 296 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart har redovisats som intäkter av bidrag i resultaträkningen. 7.3 Räkenskapssammanställning av EU-medel Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2022 omfattar de fleråriga budgetramarna för 2014-2020 och 2021-2027. Enstaka transaktioner för programperioden 2007-2013 kommenteras under respektive tabell. Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen Endast EU-medel med delat förvaltningsansvar ingår i räkenskapssammanställningen. Medfinansiering ingår inte. Sammanställningen bygger på uppgifter från de förvaltande myndigheterna. ESV har stämt av de inlämnade uppgifterna mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för dessa medel är därmed desamma som för årsredovisningen för staten i övrigt när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna sammanfattas nedan. I resultaträkningen redovisas intäkter av EU-medel och kostnader för EU-stöd enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av uppbörd respektive kostnader för transfereringar uppkommer normalt under samma period som betalningen sker. Men om dessa intäkter eller kostnader är hänförliga till en annan period än betalningen periodiseras de. Om en betalning är förväntad men inte mottagen redovisas en fordran eller en periodavgränsningspost på balansräkningens tillgångssida. Om myndigheten har ställt anspråk på betalning från EU redovisas en fordran. Om betalningen är mottagen men gäller en senare period eller om myndigheten bedömer att den kommer att behöva betalas tillbaka, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Utgifterna i statens budget som finansieras från EU-budgeten består till största delen av transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalningen sker. Undantag gäller för mindre belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens budget består av bidrag från EU. EU-bidragen redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalningen sker. Resultaträkning Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och hur pengarna använts. Tabell 7.2 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014-2020 Miljoner kronor 2022 2021 Intäkter av bidrag från EU Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 3 489 2 718 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) 179 150 Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) - 6 975 Europeiska socialfonden (ESF) 1 967 1 164 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 1 368 1 286 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) 97 386 Fonden för inre säkerhet (ISF) 76 102 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) 1 9 Interreg Nord 115 106 Interreg Norra Periferin och Arktis 63 64 Interreg Botnia-Atlantica 55 56 Interreg Sverige-Norge 52 53 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak 11 10 Summa intäkter av bidrag från EU mm. 7 471 13 079 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -176 -189 Kostnader för lokaler -9 -9 Driftkostnader -86 -110 Summa verksamhetens kostnader -270 -308 Lämnade bidrag Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) -2 881 -2 564 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) -159 -145 Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) - -7 081 Europeiska socialfonden (ESF) -1 981 -1 105 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) -1 232 -1 257 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) -88 -91 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) -1 -9 Fonden för inre säkerhet (ISF) 1 -21 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak -232 -210 Interreg Nord -105 -96 Interreg Norra Periferin och Arktis -58 -60 Interreg Botnia-Atlantica -53 -55 Interreg Sverige-Norge -48 -50 Summa lämnade bidrag -6 838 -12 743 Summa kostnader -7 109 -13 050 Nettokostnad/intäkt 363 28 Tabell 7.3 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2021-2027 Miljoner kronor 2022 2021 Intäkter av bidrag från EU Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) 7 973 - Brexitjusteringsreserven (BAR) 616 - Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) 297 - Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 157 - Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) 2 0 Fonden för inre säkerhet (ISF) 1 0 Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) -1 0 Summa intäkter av bidrag från EU mm. 9 046 1 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -47 0 Kostnader för lokaler -7 0 Driftkostnader -33 -1 Summa verksamhetens kostnader -86 -1 Lämnade bidrag Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) -7 641 - Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) -214 - Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) -1 - Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak -4 - Summa lämnade bidrag -7 860 0 Summa kostnader -7 947 -1 Nettokostnad/intäkt 1 100 0 Intäkter - återflödet från EU-budgeten ökade Intäkterna från EU ökade totalt med 3 437 miljoner kronor under 2022. Jämfört med 2021 har intäkter från programperioden 2014-2020 minskat med 5 607 miljoner kronor. Intäkterna från programperioden 2021-2027 ökade däremot med sammanlagt 9 044 miljoner kronor. Kostnader - lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten ökade De totala kostnaderna för lämnade bidrag som har finansierats med EU-medel ökade med 1 956 miljoner kronor för båda programperioder under 2022, jämfört med 2021. Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst andel av dessa bidrag, och utbetalningarna av bidrag som var finansierade från jordbruksfonderna från programperioden 2020-2014 minskade med 6 748 miljoner kronor medan bidrag från programperioden 2021-2027 ökade med 7 641 miljoner kronor. Svenska ESF-rådet har redovisat en ökning av lämnade bidrag på 876 miljoner kronor från programperioden 2014-2020 jämfört med 2021. Migrationsverket redovisade en ökning på 214 miljoner kronor från programperioden 2021-2027 jämfört med 2021. Balansräkning Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten. Tabell 7.4 Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014-2020 Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Tillgångar Kortfristiga fordringar 2 559 8 980 Upplupna intäkter 1 970 1 230 Summa tillgångar 4 530 10 210 Kapital 2 526 7 958 Avsättningar 20 212 Skulder Kortfristiga skulder - 163 Långfristiga skulder 112 103 Upplupna kostnader 91 315 Oförbrukade bidrag 239 137 Förutbetalda intäkter 1 542 1 321 Summa kapital och skulder 4 530 10 210 Tabell 7.5 Balansräkning för fleråriga budgetramen 2021-2027 Miljoner kronor 2022-12-31 2021-12-31 Tillgångar Kortfristiga fordringar 7 416 0 Upplupna intäkter 112 1 Summa tillgångar 7 527 1 Kapital 6 908 1 Avsättningar 12 0 Skulder Upplupna kostnader 169 0 Oförbrukade bidrag 77 0 Förutbetalda intäkter 360 0 Summa kapital och skulder 7 527 1 Tillgångarna består av fordringar på EU Tillgångarna består huvudsakligen av Jordbruksverkets fordringar på EU för gårdsstöd som betalades ut i slutet av 2022. Skulderna består främst av förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter för programperioderna 2014-2020 och 2021-2027 redovisades av Jordbruksverket och Svenska ESF-rådet. Jordbruksverkets ökning av förutbetalda intäkter beror på att växelkursen för euro har stigit. Svenska ESF-rådets förändring i förutbetalda intäkter avser programförskott för programperioden 2021-2027 för fonderna ESF+ och BAR. Svenska ESF-rådet redovisade en långfristig skuld för programperioden 2014-2020 som uppstod vid räkenskapsavslutet 2018/2019 och regleras först efter programavslutet. Ökningen av årets skuld beror på valutakursomräkning. Redovisning på statens budget - kassamässig redovisning I Tabell 7.6 redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar för EU-medel med delat förvaltningsansvar som bruttoredovisas på statens budget. Tabell 7.6 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014-2020 (exkl. TEN-bidrag)¹ Tusental kronor UO/Anslag Utfall 2022 Utfall 2021 Ackumulerat för programperioden 4 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 75 633 101 618 474 741 8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 406 550 120 886 1 118 066 9 4:7 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 2014-2020 889 9 176 64 270 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 1 994 413 1 111 767 7 345 150 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 1 263 667 1 278 056 8 058 101 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 438 088 6 945 563 61 812 903 23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 101 436 128 703 1 127 750 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 177 073 152 069 957 028 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 066 368 2 704 513 20 119 835 Summa anslag - 14 524 116 12 552 350 101 077 843 Inkomsttitlar² - - - - 6111 Gårdsstöd 7 022 002 7 101 250 60 376 581 6113 Övriga interventioner 146 119 131 465 1 115 026 6115 Djurbidrag - - 336 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 317 171 -382 125 549 432 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014-2020 3 099 561 3 310 559 18 762 322 6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 138 556 97 054 791 520 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020 1 273 100 1 184 646 8 016 534 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014-2020 1 169 664 1 245 406 6 743 369 6911 Övriga bidrag från EU 518 959 1 336 635 4 699 839 Summa inkomsttitlar³ 13 685 133 14 024 890 101 054 958 Saldo 746 127 -1 472 539 -69 971 ¹ Under 2022 har 794 miljoner kronor från fonden för ett sammanlänkat Europa utbetalats till Trafikverket för finansiering av projekt inom de Transeuropeiska transportnätverken (TEN). TEN-medel redovisas inte i tabellen eftersom dessa medel är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. ² Under 2022 har 0,5 miljoner kronor återbetalats från inkomsttitel 6124 till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007-2013. ³ Övriga bidrag från EU/Statistik med 5 miljoner kronor ingår inte i tabellen. Tabell 7.7 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2021-2027 (exkl. TEN-bidrag) Tusental kronor UO/Anslag Utfall 2022 Utfall 2021 Ackumulerat för programperioden 4 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 3 187 783 3 970 19 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning 2021-2027 983 - 983 Summa anslag 4 170 783 4 953 Inkomsttitlar 6215 Bidrag från Europeiska havs - och fiskerifonden 2021-2027 12 390 - 12 390 6315 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021-2027 157 340 - 157 340 6415 Bidrag från Europeiska socialfonden 2021-2027 114 824 - 114 824 6911 Övriga bidrag från EU 852 034 - 852 034 Summa inkomsttitlar 1 136 588 0 1 136 588 Saldo -1 132 418 783 -1 131 635 EU-finansierade bidrag på statens budget ökade Totalt ökade utgifterna för EU-finansierade bidrag som redovisades mot anslag på statens budget med 1 879 miljoner kronor från programperioden 2014-2020 och med 3 387 miljoner kronor från programperioden 2021-2027. Dessa utgifter består till största delen av jordbruksstöd, som ökade med 759 miljoner kronor jämfört med 2021. Inkomsterna på statens budget ökade Inkomster av EU-medel på statens budget från programperioden 2014-2020 minskade med ca 340 miljoner kronor men ökade från programperioden 2021-2027 med 1 137 miljoner kronor jämfört med 2021. Inkomster från AMIF ökade med 763 miljoner kronor totalt medan inkomsterna från ESF minskade med 76 miljoner kronor från programperioden 2014-2020 jämfört med 2021 och ökade med 115 miljoner kronor från programperioden 2021-2027. Inkomster från BAR redovisades med 781 miljoner kronor från programperioden 2021-2027. Inkomsterna från jordbruksfonderna ökade dock med 465 miljoner kronor från programperioden 2014-2020 och med 12 miljoner kronor från programperioden 2021-2027 jämfört med 2021. Inkomster från ERUF ökade med 88 miljoner kronor från programperioden 20214-2020 och 157 miljoner kronor från programperioden 2021-2027. 7.4 Ansvariga myndigheters bedömningar I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel lämnade i sina årsredovisningar för 2022. Vidare redogörs för de förvaltningsförklaringar som lämnades till kommissionen i februari 2023 avseende förvaltningen hos myndigheterna under 2022. I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program och fonder. Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll Europeiska garantifonden för jordbruket, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen, Europeiska havs- och fiskerifonden, Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och Lokalt ledd utveckling Jordbruksverkets styrelses sammanfattande bedömning är att myndighetens system för intern styrning och kontroll under 2022 har på ett systematiskt sätt uppmärksammat och hanterat risker i verksamheten samt identifierat brister i systemet. Ingen identifierad brist bedöms vara av den graden att den är väsentlig för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet. I årsredovisningen för 2022 bedömer Jordbruksverkets styrelse att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under 2022. Jordbruksverkets styrelse intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Europeiska regionala utvecklingsfonden Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtverket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen för 2022 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms ha varit betryggande. Europeiska socialfonden, Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt och Brexitjusteringsreserven Generaldirektören för Svenska ESF-rådet intygar att årsredovisningen för 2022 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande. Asyl-, migrations- och integrationsfonden Generaldirektören för Migrationsverket intygar att årsredovisningen för 2022 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande. Fonden för inre säkerhet och Fonden för gränsförvaltning och viseringspolitik Rikspolischefen bedömer i årsredovisningen för 2022 att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Rikspolischefen bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen under den period som årsredovisningen avser. Myndigheten har under del av året haft brist avseende myndighetens förmåga att rekrytera för att i tid möta verksamhetens behov av kompetensförsörjning samt brist avseende myndighetens förmåga att inom skälig tid tillhandahålla resehandlingar. Bristerna har dock inte påverkat EU-medelshanteringen. Fonden för en rättvis omställning I årsredovisningen för 2022 bedömer Tillväxtverkets styrelse att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under 2022. Tillväxtverkets styrelse intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel inom ramen för delad förvaltning ska årligen förse kommissionen med räkenskaper över de utbetalningar som gjorts under perioden i enlighet med vad som fastställts i de sektorsspecifika reglerna. Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsförklaring. I förvaltningsförklaringen ska den som är ansvarig för förvaltningen av EU-medlen bekräfta - att uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta - att utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektorsspecifika reglerna - att de kontrollsystem som har införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan, vilket ESV utgör för samtliga fonder som genomförs i Sverige. Inga förvaltningsförklaringar har upprättats för 2022 för BAR, FRO, BMVI och EHFVF eftersom utbetalningar från fonderna inte har genomförts under 2022. Europeiska garantifonden för jordbruket samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen Direktören för det utbetalande organet vid Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 1306/2013 där det framgår att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och EJFLU har krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller EJFLU, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med unionsreglerna. ESV har granskat årsräkenskaperna för EGFJ och EJFLU för räkenskapsåret 2022, och bedömt om det utbetalande organets interna kontrollrutiner har fungerat tillfredställande. ESV har utfört sin revision i enlighet med förordning (EU) nr 908/2014. ESV anser att räkenskaperna för EGFJ och EJFLU är rättvisande, fullständiga och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV anser även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet har fungerat tillfredsställande grundat på granskning av det utbetalande organets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Europeiska havs- och fiskerifonden samt programmet för lokalt ledd utveckling Generaldirektören för Jordbruksverket, som är förvaltande myndighet för EHFF och för LLU med finansiering från ESF och ERUF, har undertecknat förvaltningsförklaringar i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV bedömer i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 att fondernas räkenskaper är rättvisande och att de utgifter i räkenskaperna för vilka utbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta. ESV anser att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande utom avseende administrativa kontroller av projekt inom EHFF och har därför lämnat en reservation. ESV anser dock att reservationens inverkan är begränsad. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte står i strid med vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Europeiska regionala utvecklingsfonden Generaldirektören för Tillväxtverket har undertecknat förvaltningsförklaringar för tio operativa program, för vilka Tillväxtverket är förvaltande myndighet: - Nationellt regionalfondsprogram - Mellersta Norrland - Norra Mellansverige - Skåne-Blekinge - Småland och Öarna - Stockholm - Västsverige - Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt samarbete) - Östra Mellansverige - Övre Norrland. Undertecknandet görs i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltningssystem som införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Cheferna för de förvaltande myndigheterna för de territoriella samarbetsprogrammen, Sverige-Norge, Nord, Botnia-Atlantica och Norra periferin och Arktis har undertecknat förvaltningsförklaringar för respektive program i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltningssystem som införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV anser i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 att räkenskaperna ger en rättvisande bild och bedömer att de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. Detta gäller såväl regionala strukturfondsprogram som nationellt regionalfondsprogram och programmen inom ramen för territoriellt samarbete med undantag för Öresund-Kattegatt-Skagerrak där ESV har lämnat en reservation eftersom ESV anser att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande utom avseende administrativa kontroller av projekt. ESV anser dock att reservationens inverkan är begränsad. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring. Europeiska socialfonden Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV:s bedömning är att fondens räkenskaper i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 ger en rättvisande bild, att utgifterna i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta, samt att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV bedömer att fondens räkenskaper i enlighet med förordning (EU) nr 532/2014 ger en rättvisande bild, att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts är lagliga och korrekta, och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Asyl-, migrations- och integrationsfonden Generaldirektören för Migrationsverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna. I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att förvaltningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet. Fonden för inre säkerhet Chefen för gruppen för EU-fonder vid Polismyndigheten har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna. I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att förvaltningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet. Uppskattad felnivå i EU-programmen 2018-2022 I tabell 7.8 redovisas ESV:s uppskattning av den finansiella felnivån för de svenska programmen med delad förvaltning. Felnivån är en beräkning av det belopp som inte borde ha godkänts för utbetalning från EU-budgeten, eftersom pengarna inte har använts i enlighet med EU:s regler. Det är varken ett mått på oegentligheter eller bristande måluppfyllelse. Ett exempel på ett typiskt fel är att den ansvariga myndigheten har betalat ut stöd för verksamheter som inte är stödberättigade. Ett annat vanligt exempel är att stödmottagare har fått ersättning för inköp av tjänster, varor eller investeringar som inte följer reglerna för offentlig upphandling. I sin roll som nationellt revisionsorgan för EU-medel granskar ESV årligen alla de fonder och program som finansieras via EU-budgeten och förvaltas inom delad förvaltning. ESV:s årliga rapportering omfattar ett uttalande om förvaltningen är tillförlitlig och om de kostnader som ansvariga myndigheterna redovisar till kommissionen är lagliga och korrekta. Väsentlighetsnivån för finansiella fel är fastställd av kommissionen till 2 procent. Enligt ESV:s beräkningar har felnivåerna i Sverige legat under väsentlighetsnivån de senaste åren för huvuddelen av programmen. Ansvariga myndigheter redovisar sina utgifter gentemot EU under en period på tolv månader. Redovisningsperioden sammanfaller inte med kalenderår och skiljer sig även åt mellan fonderna. Redovisningar för perioderna 2018/2019-2021/2022 avser årliga redovisningar som hör till den fleråriga budgetramen 2014-2020. Felnivåerna avser finansiella fel innan ansvariga myndigheter korrigerat sina räkenskaper med hänsyn till de fel som ESV identifierat i sitt revisionsarbete. Tabell 7.8 Uppskattad felnivå för de svenska EU-programmen (2018-2022) Procent Fond Program 2021/22 2020/21 2019/20 2018/19 Europeiska socialfonden (ESF) Nationellt program 0,04 0,06 0,382 1,89 ESF och ERUF Lokalt Ledd Utveckling inom ESF och ERUF 0,34 0,34 2,41 0,00 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) Nationellt program 1,16 0 0,13 3,35 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Nationella program 1-9 0,04 1,913 0,77 0,07 Botnia Atlantica 0,03 0,94 0,01 0,29 Nord 0,86 0,43 1,40 0,17 Sverige Norge 0,35 0,13 0,91 0,00 Öresund Kattegatt Skagerak 3,9 0,26 0,24 0,20 Norra Periferin och Arktis 0,36 0,27 0,01 0,02 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) Nationellt program 4,14 0 1,632 0,47 Asyl- migrations- och integrationsfonden (AMIF) Nationellt program 0 0,76 0,03 0,01 Fonden för inre säkerhet (ISF) Nationellt program 1,03 0,07 5,092 0,09 Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) IAKS1 0,35 0,11 0,25 0,10 ej IAKS 3,83 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) IAKS 0,37 0,51 0,58 2,453 ej IAKS 0,13 1,794 1,40 0,06 1 Den uppskattade felnivån avser hela garantifonden för redovisningsperioder fram till och med 2020/2021 eftersom andelen medel inom ej IAKS var av mindre omfattning under dessa perioder. 2 I jämförelse med ÅR 2021: För EHFF och ESF redovisningsperioden 2019/20 har felnivån höjts eftersom Europeiska kommissionen identifierar fel som ESV gjort en annan bedömning av. 3 I jämförelse med ÅR 2021: För EJFLU redovisningsperioden 2020/21 har felnivån sänkts efter dialog med Europeiska kommissionen. 4 I jämförelse med ÅR 2020: För EJFLU ej IAKS redovisningsperioden 2020/21 har felnivån justerats efter dialog med Europeiska kommissionen. Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, sin instruktion, sitt regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i revisionsberättelsen avser också om myndigheten ger en rättvisande bild av dess ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle ha framkommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll. Alla myndigheter som förvaltar EU-medel har fått en standardutformad revisionsberättelse för räkenskapsåret 2022 förutom Tillväxtverket. Det innebär att Riksrevisionen för de myndigheter som har fått en standardutformad revisionsberättelse bedömt att årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av myndighetens finansiella ställning per den 31 december 2022 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten. Anledningen till Riksrevisionens reservation i revisionsberättelsen för Tillväxtverket framgår av avsnitt 3.24. 7.5 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt ESV:s revisionsutlåtanden. Regeringen noterar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har rapporterat att de har korrekta räkenskaper. Samtliga myndigheter har bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande för de delar som avser EU- medelshantering. Rikspolischefen bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen på Polismyndigheten under den period som årsredovisningen avser. Bristerna har dock inte påverkat EU-medelshanteringen. Riksrevisionens granskning visar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har en tillförlitlig och korrekt årsredovisning, rättvisande räkenskaper samt att myndigheterna följer regler och beslut. Riksrevisionens har dock lämnat en reservation i revisionsberättelsen för Tillväxtverket. Regeringens nationella intygande Regeringen lämnar följande intygande baserat på en samlad bedömning av dokumenten som nämns i avsnitt 7.5. Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Skr. 2022/23:101 Skr. 2022/23:101 3 1 2 Skr. 2022/23:101 Skr. 2022/23:101 3 1 2 Skr. 2022/23:101 Skr. 2022/23:101 3 1 2 Skr. 2022/23:101 Skr. 2022/23:101 3 1 2 Skr. 2022/23:101 Skr. 2022/23:101 3 1 2 Skr. 2022/23:101 Skr. 2022/23:101 3 1 2 Skr. 2022/23:101 Skr. 2022/23:101 3 1 2 Skr. 2022/23:101 Skr. 2022/23:101 3 1 2 Skr. 2022/23:101 Skr. 2022/23:101 3 1 2 Skr. 2022/23:101 Skr. 2022/23:101 3 1 2