Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2022/23:125 Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm Skr. 2022/23:125 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 15 juni 2023 Ulf Kristersson Erik Slottner (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Etablering av myndigheter utanför Stockholm - små regionala bidrag utan äventyrad effektivitet på lång sikt (RiR 2023:1). Riksrevisionen har granskat om regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm har levt upp till riksdagens avsikter. Granskningen omfattar 46 myndigheter som regeringen helt eller delvis har lokaliserat utanför Stockholm mellan 2004 och 2020. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden 2004-2020 delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Enligt Riksrevisionen har lokal-iseringsbesluten medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som besluten inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i huvudsak i de redovisade iakttagelserna. Regeringen anser att det är viktigt med statlig närvaro i hela landet, bl.a. för att bidra till regional utveckling. Samtidigt är det viktigt att myndigheter bedriver en effektiv verksamhet, oavsett var i landet de är placerade. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågan och bedömer att den för närvarande har tillräckliga verktyg för att kunna göra löpande avvägningar och uppföljningar. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Regeringen har följt riksdagens prioriteringar, men inte uppnått jämnare fördelning av statliga arbetstillfällen 3 2.2 Små regionala bidrag utan äventyrad effektivitet på lång sikt 4 2.3 Riksrevisionens rekommendationer 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 6 Bilaga Etablering av myndigheter utanför Stockholm - små regionala bidrag utan äventyrad effektivitet på lång sikt (RiR 2023:1) 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 juni 2023 111 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm har levt upp till riksdagens avsikter. Granskningen omfattar 46 myndigheter som regeringen helt eller delvis har lokaliserat utanför Stockholm mellan 2004 och 2020. Av dessa har Riksrevisionen främst undersökt tre myndigheter, Arbetsförmedlingen, Elsäkerhetsverket och Naturvårdsverket, för att kunna besvara frågan om myndigheterna, efter att de har haft tid att etablera sig, har några väsentliga problem att utföra sina uppgifter på grund av att de är lokaliserade på orter utanför Stockholm. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Etablering av myndigheter utanför Stockholm - små regionala bidrag utan äventyrad effektivitet på lång sikt (RiR 2023:1), se bilagan. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 21 februari 2023. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till regeringen. I denna skrivelse behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden 2004-2020 delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Enligt Riksrevisionen har lokaliseringsbesluten medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt. Om regeringen ska fortsätta att ny- och omlokalisera myndigheter till orter utanför Stockholm bör åtgärderna enligt Riksrevisionen utformas så att det sker så effektivt som möjligt. 2.1 Regeringen har följt riksdagens prioriteringar, men inte uppnått jämnare fördelning av statliga arbetstillfällen Riksrevisionen konstaterar att regeringen har lokaliserat myndigheter i de geografiska områden som bör prioriteras enligt riksdagen (se t.ex. bet. 1996/97:AU2, rskr. 1996/97:106 och bet. 2015/16:NU17, rskr. 2015/16:201), men att insatserna inte har varit tillräckliga för att uppnå en jämnare fördelning av statliga arbetstillfällen mellan Stockholm och andra delar av landet. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har tillfört ungefär 4 000 arbetstillfällen och bevarat 6 000 sådana på orter utanför Stockholm under perioden 2004-2020. Enligt Riksrevisionen krävs mer kraftfulla åtgärder om regeringen ska uppnå en jämnare fördelning av statliga arbetstillfällen mellan Stockholm och andra delar av landet. Tidigare granskningar visar dock att omlokaliseringar ofta är kostsamma på kort sikt, vilket enligt Riksrevisionen innebär att den långsiktiga nyttan av omlokaliseringsbeslut måste vägas mot de kortsiktiga negativa konsekvenserna. Enligt Riksrevisionen är det en politisk avvägning som bör göras av riksdag och regering. I sammanhanget lyfter Riksrevisionen fram att trenden med ökat distansarbete öppnar upp fler möjligheter för regeringen och myndigheterna att hantera lokaliseringsfrågan. Det kan t.ex. underlätta för vissa myndigheter att rekrytera på fler platser än i regioner där de har arbetsställen. 2.2 Små regionala bidrag utan äventyrad effektivitet på lång sikt Riksrevisionen bedömer att regeringens lokaliseringsbeslut har medfört ett litet men betydelsefullt bidrag till regional utveckling. I en del av de arbetsmarknadsregioner som har berörts av regeringens lokaliseringsbeslut utgör arbetstillfällena som regeringen har placerat där en relativt stor del av arbetsmarknaden. Riksrevisionen bedömer dock att flera myndigheter som har placerats i regioner nära storstäder, och som har en hög andel anställda som bor i storstäderna, bidrar relativt lite till den regionala utvecklingen. Riksrevisionen bedömer att det inte utgör något hinder för myndigheternas effektivitet på lång sikt att de är placerade utanför Stockholm. De tre myndigheter som Riksrevisionen har undersökt närmare har enligt Riksrevisionen inga väsentliga problem när det gäller kompetensförsörjning, intern styrning och samordning samt extern kommunikation som beror på deras lokalisering utanför Stockholm. Riksrevisionen kan utifrån sin granskning samtidigt inte utesluta att det finns myndigheter som har sådana väsentliga problem på grund av sin lokalisering. Riksrevisionen bedömer dock att en stor del av myndigheterna som regeringen har lokaliserat utanför Stockholm under perioden 2004-2020 har tillräckligt bra förutsättningar för att bedriva sin verksamhet effektivt på dessa platser, när de har fått några år på sig för att etablera sig. Vidare kan en lokalisering av myndigheter utanför Stockholm enligt Riksrevisionen innebär vissa fördelar för myndigheterna. Det handlar om att myndigheternas verksamhetskostnader generellt sett minskar på lång sikt när de placeras utanför Stockholm. 2.3 Riksrevisionens rekommendationer Om regeringen ska fortsätta att ny- och omlokalisera myndigheter till orter utanför Stockholm rekommenderar Riksrevisionen regeringen att även framåt matcha myndigheter med regionala arbetsmarknader där det finns ett lämpligt utbud av arbetskraft, för att undvika problem för myndigheternas verksamheter på lång sikt. Riksrevisionen rekommenderar även regeringen att undvika att placera verksamheter som behöver specialistkompetenser nära storstadsregionerna, om syftet är att bidra till regional utveckling. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och kan konstatera att den visar att regeringen har lokaliserat myndigheter enligt riksdagens prioriteringsordning. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att insatserna inte har varit tillräckliga för att fullt ut uppnå en jämn fördelning av statliga arbetstillfällen mellan Stockholm och andra delar av landet. Liksom Riksrevisionen anser regeringen att det finns olika aspekter att beakta när det gäller beslut om statliga myndigheters lokalisering. Det handlar om att hänsyn ska tas till såväl effektivitet som statlig närvaro och regional utveckling. Även de aspekter avseende kompetensförsörjning som Riksrevisionen pekar på i sina rekommendationer till regering är viktiga att beakta. Regeringen har ett övergripande ansvar för den statliga närvaron i landet och ställer därför krav på hur myndigheterna ska hantera beslut om sin lokalisering. I 5-7 §§ förordningen (2019:202) om statliga myndigheters lokalisering anges t.ex. att lokaliseringsfrågan ska behandlas på myndighetsledningsnivå och att det ska, inom ramen för myndigheternas ansvarsområden, genomföras en konsekvensanalys över vilka regionala konsekvenser ett eventuellt lokaliseringsbeslut kan få. En delegering av beslut i frågor om den interna organisationen till myndigheterna främjar enligt regeringen en effektiv statsförvaltning. Myndigheternas lokaliseringsbeslut och hur dessa påverkar den statliga närvaron är samtidigt något som regeringen löpande följer. Regeringen har under flera år genom regleringsbrev gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa den statliga närvaron och servicen i länen. Genom dessa kartläggningar följer regeringen bl.a. spridningen av de statliga arbetstillfällena i landet. Liksom Riksrevisionen ser regeringen att trenden med ökat distansarbete öppnar upp fler möjligheter för myndigheterna att hantera sin lokalisering på ett ändamålsenligt sätt. Det kan som Riksrevisionen påpekar t.ex. innebära att myndigheter kan rekrytera på fler platser än där de har arbetsställen. När det gäller lokaliseringsbeslutens påverkan på regional utveckling instämmer regeringen i Riksrevisionens bedömning att regeringens lokaliseringsbeslut har medfört ett litet men betydelsefullt bidrag till regional utveckling. Målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet (prop. 2019/20:1 utg.omr. 19, bet. 2019/20:NU2, rskr. 2019/20:113). För att uppnå målet ska förutsättningarna att bo, verka och leva i hela landet förbättras (prop. 2022/23:1 utg.omr. 19 avsnitt 2.8.1). De statliga myndigheterna har därför ett reglerat ansvar i det regionala utvecklingsarbetet. Myndigheterna ska enligt 18 och 20 §§ förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete bl.a., när det är lämpligt, i sin verksamhet i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till regionala förutsättningar och beakta möjligheterna till decentralisering när de planerar sina verksamheter. När det gäller Riksrevisionens bedömning att det inte utgör något hinder för myndigheternas effektivitet på lång sikt att de är placerade utanför Stockholm anser regeringen att granskningen bara delvis belyser hur myndigheternas effektivitet har påverkats. Granskningen belyser viktiga förutsättningar för att myndigheterna ska kunna bedriva sin verksamhet effektivt, som kompetensförsörjning och intern styrning och samordning, men inte fullt ut hur myndigheternas faktiska effektivitet har påverkats, vare sig det är i positiv eller negativ riktning. En viktig utgångspunkt för regeringen, som följer av bl.a. det förvaltningspolitiska målet (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315) och myndighetsförordningen (2007:515), är att myndigheter kan bedriva sin verksamhet effektivt oavsett var de är lokaliserade. Detta är något som regeringen följer inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen anser att det är viktigt med statlig närvaro i hela landet, bl.a. för att bidra till uppfyllandet av målet för den regionala utvecklings-politiken. Samtidigt är det viktigt att myndigheter bedriver sin verksamhet effektivt, oavsett var i landet de är lokaliserade. Efter den granskade perioden har regeringen fattat fler beslut för att åstadkomma ökad statlig närvaro och följa utvecklingen av den. Regeringen har gett Statens servicecenter i uppdrag att under 2022 och 2023 öppna flera nya servicekontor, både i landsbygdsområden och i mindre orter där den statliga servicen tidigare har försvagats men även i utsatta områden i anslutning till större städer (Fi2021/02151 och Fi2022/01181). Vidare har regeringen gett Arbetsgivarverket i uppdrag att i fråga om myndigheter under regeringen med kontorslokaler i Stockholms län men säte i annat län, redogöra för förändringar avseende i vilka län myndigheternas personal har varit placerad under 2018-2022 (Fi2022/02511). Bakgrunden är regeringens behov av att följa utvecklingen av var i landet myndigheterna väljer att förlägga sin verksamhet och lokalisera olika funktioner. Regeringen arbetar alltså kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet och bedömer att den för närvarande har tillräckliga verktyg för att kunna göra löpande avvägningar och uppföljningar (Fi2020/05193). I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Etablering av myndigheter utanför Stockholm - små regionala bidrag utan äventyrad effektivitet på lång sikt (RiR 2023:1) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 juni 2023 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, Pehrson, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson Föredragande: statsrådet Erik Slottner Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm