Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2023/24:7 Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till privatpersoner Skr. 2023/24:7 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 21 september 2023 Ulf Kristersson Erik Slottner (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakt-tagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Digitala tjänster till privatpersoner - stora utvecklingsmöjligheter för statliga myndigheter (RiR 2023:6). Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att utveckla myndigheternas digitala tjänster riktade till privatpersoner har varit tillräckligt effektiva. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser för att utveckla myndigheternas digitala tjänster inte har varit tillräckligt effektiva, att de största hindren för den fortsatta utvecklingen finns på systemnivå och att det krävs åtgärder från regeringen. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer delvis i de redovisade iakttagelserna. Rapporten utgör ett viktigt bidrag i det fortsatta arbetet med att utveckla myndigheternas digitala tjänster riktade till privatpersoner. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Hindren för utveckling av myndigheternas digitala tjänster finns på systemnivå 3 2.2 Regeringens styrning av Myndigheten för digital förvaltning bör bli mer långsiktig 4 2.3 Riksrevisionens rekommendationer 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 6 Bilaga Digitala tjänster till privatpersoner- stora utvecklingsmöjligheter för statliga myndigheter (RiR 2023:6) 9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 september 2023 92 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att utveckla myndigheternas digitala tjänster riktade till privatpersoner har varit tillräckligt effektiva. Granskningen är avgränsad till digitala tjänster som syftar till att anmäla eller ansöka om någonting, och som därmed leder till ett ärende hos myndigheten. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Digitala tjänster till privatpersoner - stora utvecklingsmöjligheter för statliga myndigheter (RiR 2023:6), se bilagan. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 4 april 2023. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till regeringen och till de myndigheter som tillhandahåller digitala tjänster riktade till privatpersoner. I denna skrivelse behandlar regeringen Riksrevisionens iakt-tagelser och de rekommendationer som riktas till regeringen. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser för att utveckla myndigheternas digitala tjänster inte har varit tillräckligt effektiva. Riksrevisionen anser även att det finns brister i myndigheternas sätt att arbeta med att utveckla användbara och tillgängliga digitala tjänster samt att de största hindren för den fortsatta utvecklingen av digitala tjänster till privatpersoner finns på systemnivå, vilket kräver åtgärder från regeringen. 2.1 Hindren för utveckling av myndigheternas digitala tjänster finns på systemnivå Riksrevisionen konstaterar att det i flera olika statliga utredningar har lyfts fram att existerande regelverk försvårar eller direkt hindrar uppfyllandet av de högt uppsatta målen för digitaliseringspolitiken. Riksrevisionen lyfter framför allt fram Digitaliseringsrättsutredningens betänkande Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering (SOU 2018:25) som redovisar exempel på hinder för att utveckla förvaltningen i digital riktning. Det handlar bl.a. om rättsliga begränsningar för myndigheter när det gäller åtkomst till uppgifter eller tillgängliggörande av uppgifter, men även sekretessbestämmelser som påverkar effektiviteten av informationsutbyte mellan myndigheter. Riksrevisionen har i samband med sin granskning hittat fler exempel på denna typ av rättsliga hinder. Riksrevisionen menar att hindren för att statens mål ska kunna uppnås är välkända, men att det inte har gjorts tillräckligt för att undanröja dessa. 2.2 Regeringens styrning av Myndigheten för digital förvaltning bör bli mer långsiktig Myndigheten för digital förvaltning inrättades 2018. Riksrevisionen konstaterar att regeringen under myndighetens första tid har gett den ett stort antal nya uppdrag i regleringsbrev och genom regeringsbeslut. Enligt Riksrevisionens bedömning visar uppdragens skilda karaktär att regeringens syn på vilken typ av myndighet som Myndigheten för digital förvaltning ska vara inte är helt konsekvent. Myndigheten för digital förvaltning har i uppdrag att bedriva tillsyn enligt lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Tillsynen ska enligt förordningen (2018:1938) om tillgänglighet till digital offentlig service bedrivas i den utsträckning som Europeiska kommissionen beslutat om i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1524 av den 11 oktober 2018 om fastställande av en övervakningsmetod och bestämmelser om medlemsstaternas rapportering i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer. Riksrevisionen konstaterar att Myndigheten för digital förvaltning hittills inte har bedrivit tillsyn i den utsträckning som kommissionen beslutat. Enligt Riksrevisionen har myndigheten inte heller i tillräckligt stor utsträckning främjat att information och tjänster som tillhandahålls digitalt av den offentliga förvaltningen är tillgängliga för alla oavsett funktions-förmåga, något som följer av 6§ 4 förordningen (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning. Riksrevisionen konstaterar att Myndigheten för digital förvaltning sedan 2019 leder arbetet med att utveckla och etablera en digital förvaltnings-gemensam infrastruktur, kallad Ena. Infrastrukturen drivs av Myndigheten för digital förvaltning tillsammans med elva andra myndigheter. Riksrevisionen anser att det finns en otydlighet kring vad Ena ska innehålla och att Myndigheten för digital förvaltning saknar verktyg för att få myndigheter att ansluta sig till Ena. Vidare anser Riksrevisionen att leveranserna från Ena som rör tjänster riktade till privatpersoner än så länge har varit få, liksom leveranser av andra delar av Ena. Riksrevisionen bedömer att såväl styrningen som finansieringen av Ena har varit ryckig, med många regeringsuppdrag som har avlöst varandra. 2.3 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen rekommenderar regeringen att intensifiera arbetet med att undanröja rättsliga hinder för att utveckla digitala tjänster, klargöra den roll som Myndigheten för digital förvaltning ska ha och säkerställa att styrningen ligger i linje med rollen. Vidare rekommenderar Riksrevisionen regeringen att förtydliga regeringens förväntningar på myndighetens arbete med tillsyn och främjande inom digital tillgänglighet, att styra myndigheten främst genom instruktion och mindre genom regeringsuppdrag samt att överväga att ge myndigheten föreskriftsrätt inom ramen för Ena. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett viktigt bidrag i det kontinuerliga förbättringsarbetet av myndigheternas digitala tjänster riktade till privatpersoner. Det riksdagsbundna målet från 2012 är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (prop. 2011/12:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.3). Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelse att det finns rättsliga hinder som försvårar eller hindrar utvecklingen av digitala tjänster riktade till privatpersoner. I likhet med Riksrevisionen anser regeringen att dessa hinder i huvudsak består av begränsningar i att utbyta information inom den offentliga förvaltningen samt av olikheter i myndigheternas tolkning och tillämpning av såväl sektorspecifik som generell lagstiftning, t.ex. sekretesslagstiftningen. Regeringen anser att det är viktigt att undanröja rättsliga hinder som försvårar eller hindrar utvecklingen av digitala tjänster till privatpersoner. Samtidigt behöver arbetet med att undanröja de utmaningar som Riksrevisionen har lyft i fråga om rättsliga hinder hanteras på ett sätt som säkerställer att integritetsskyddet för personer bibehålls. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelse att det krävs ett aktivt arbete på systemnivå ovanför den enskilda myndigheten för att uppfylla de högt ställda digitaliseringsmålen. Enligt regeringens uppfattning kan inte längre arbetet att utveckla digitala tjänster till privatpersoner ses som endast en nationell angelägenhet. Sedan kommissionen antog strategin för en inre digital marknad år 2015 (COM (2015) 192) har EU tagit fram och beslutat om ett stort antal rättsakter som rör digitala tjänster inom den offentliga förvaltningen. Bland annat kan nämnas SDG-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning [EU] nr 1024/2012). Den gemensamma digitala ingången kommer att vara ett effektivt system för att tillhandahålla digitala offentliga tjänster till privatpersoner. Vidare kommer förslaget om en EU-förordning om artificiell intelligens (COM (2021) 206) att påverka de rättsliga förutsättningarna för digitala tjänster. Regeringen bedömer att det därför i många fall finns synergieffekter och effektivitetsvinster med att så långt som möjligt sammanhållet anpassa nationella insatser till genomförande eller tillämpning av gällande och kommande EU-lagstiftning. Det innebär att de exempel på rättsliga hinder som har framförts i det av Riksrevisionen åberopade betänkandet Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering (SOU 2018:25) i många fall behöver ses över i förhållande till de nya och ändrade EU-rättsliga regelverk som rör samhällets digitalisering. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelse att Myndigheten för digital förvaltnings roll behöver klargöras och att styrningen ska ligga i linje med denna roll samt att regeringen bör förtydliga förväntningarna på myndigheten avseende tillsyn och främjande inom digital tillgänglighet. Det är viktigt att styrningen ger myndigheten förutsättningar att etablera och arbeta med sin kärnverksamhet. Med hänsyn till den snabba utvecklingen inom digitaliseringsområdet, anser regeringen att det i vissa fall är nödvändigt att komplettera styrningen av myndigheten med uppdrag i regleringsbrev eller genom särskilda utredningsuppdrag. På så sätt kan regeringen dra nytta av möjligheter till finansiering via EU av vissa insatser men även snabbt agera på utmaningar i omvärlden. Eftersom Myndigheten för digital förvaltning är en relativt nybildad myndighet, anser regeringen att det är angeläget att löpande följa verksamhetsutvecklingen hos myndigheten så att styrningen kan anpassas efter aktuella behov. Slutligen instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelse att Myndigheten för digital förvaltning bör tilldelas föreskriftsrätt inom ramen för arbetet med Ena i syfte att stärka enhetligheten i myndigheternas arbete med digitalisering. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att bl.a. överväga hur en möjlig föreskriftsrätt bör fördelas så att det blir en effektiv samordning mellan den sektorsövergripande och sektorspecifika nivån i den offentliga förvaltningen. Uppdraget inkluderar bl.a. arbetet med Ena (dir. 2022:118). Utredningen ska lämna sitt betänkande i december 2023. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen anser att det är viktigt att förbättra de rättsliga förutsättningarna för att till fullo nyttja digitaliseringens möjligheter. Digitala tjänster är ett föränderligt område, som dessutom starkt påverkas av den pågående teknikutvecklingen. Det får till följd att även om ett flertal rättsliga frågeställningar inom området har utretts, finns det i många fall behov av omprövning av dessa för att passa nu gällande förutsättningar. Vidare påverkas området digitala tjänster också i stor utsträckning av EU-rätten. Ett exempel är det bevisutbyte som ska införas enligt SDG-förordningen. Det kommer att innebära minskad administration för bl.a. privatpersoner eftersom en uppgift endast behöver lämnas en gång till en behörig myndighet och därefter kan den återanvändas vid kontakt med andra behöriga myndigheter i andra medlemsstater. En utredare har getts i uppdrag att analysera och vid behov lämna förslag till kompletterande bestämmelser till förordningen (Fi2023/01994). Sammantaget anser regeringen att det därför finns skäl att avvakta med vissa av de utredningsförslag, som bl.a. ges i betänkandet Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering. Regeringen arbetar också aktivt med att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte mellan myndigheter, vilket är en förutsättning för en fortsatt utveckling av mer individanpassade digitala tjänster. Exempelvis vill regeringen framhålla en ny sekretessbrytande bestämmelse som trädde i kraft den 1 juli 2023 och som möjliggör för myndigheter att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till en privat eller offentlig it-driftsleverantör för teknisk bearbetning eller teknisk lagring (prop. 2022/23:97, bet. 2022/23:KU35, rskr. 2022/23:204). Den nya bestämmelsen kommer att underlätta för myndigheterna att utveckla digitala tjänster till bl.a. privatpersoner. När det gäller styrningen av Myndigheten för digital förvaltning anser regeringen att det är angeläget att löpande följa verksamhetsutvecklingen hos myndigheten så att styrningen kan anpassas efter aktuella behov. Regeringen har därför den 1 december 2022 gett Statskontoret i uppdrag att utföra en myndighetsanalys av Myndigheten för digital förvaltning (I2022/02193). Statskontoret ska bl.a. analysera hur myndigheten fullgör sina uppgifter i förhållande till sin instruktion, regleringsbrev, regeringsuppdrag och resurser samt huruvida regeringens styrning är ändamålsenlig. Utifrån analysen ska Statskontoret vid behov lämna förslag på åtgärder som regeringen och myndigheten kan vidta inom befintliga budgetramar för att stärka myndighetens förutsättningar att fullgöra sina uppgifter och uppdrag. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2023. I regeringens arbete med uppföljningen av myndigheten, kommer Riksrevisionens rapport och Statskontorets myndighetsanalys vara viktiga underlag. Regeringen vill i sammanhanget särskilt framhålla att det är viktigt att flexibiliteten i förhållande till förändringar i omvärlden eller möjlighet till EU-finansiering av vissa insatser inte ska riskera att gå förlorad. Sammantaget bedömer regeringen att de planerade och genomförda åtgärder som redovisats innebär förbättrade förutsättningar för utvecklingen av myndigheternas digitala tjänster riktade till privatpersoner. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Digitala tjänster till privatpersoner- stora utvecklingsmöjligheter för statliga myndigheter (RiR 2023:6) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 september 2023 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Erik Slottner Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till privatpersoner