Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2024/25:40 Riksrevisionens rapport om SiS särskilda ungdomshem Skr. 2024/25:40 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 24 oktober 2024 Ebba Busch Camilla Waltersson Grönvall (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin granskningsrapport SiS särskilda ungdomshem – brister i statens tvångsvård av barn och unga (RiR 2024:7). Riksrevisionen har granskat om barn och unga som är placerade med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem får en effektiv vård och behandling. Riksrevisionens övergripande slutsats är att SiS inte når målen med verksamheten på de särskilda ungdomshemmen och att barn och unga som placeras på de särskilda ungdomshemmen inte får en effektiv vård och behandling. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra myndighetens vård- och behandlingsuppdrag samt vilka målgrupper som ska placeras på de särskilda ungdomshemmen. Riksrevisionen anser även att regeringen bör säkerställa att experter inom social barn- och ungdomsvård och barn- och ungdomspsykiatri involveras i ärenden om tvångsvård enligt LVU. Slutligen rekommenderar Riksrevisionen att regeringen ger ytterligare uppdrag till Utredningen om en reform av den statliga barn- och ungdomsvården för en trygg och kvalitativ vård (S 2024:01). Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att den utgör ett viktigt bidrag i arbetet med att reformera den statliga barn- och ungdomsvården. I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med dessa iakttagelser och rekommendationer. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning4 2Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser4 2.1Ungdomshemmen har svårt att tillhandahålla individuellt anpassad och ändamålsenlig vård och behandling4 2.2Statens institutionsstyrelse har inte säkerställt god kvalitet vid samtliga ungdomshem5 2.3Statens institutionsstyrelse har inte förutsättningar att bedriva en god och effektiv vård och behandling6 2.4Regeringen har inte säkerställt att Statens institutionsstyrelse har rätt förutsättningar6 2.4.1Uppdrag och målgrupp6 2.4.2Central in- och utskrivningsfunktion7 2.4.3Tidsgräns för placering8 2.4.4Oberoende expertis vid beslut om vård med stöd av LVU8 2.5Riksrevisionens rekommendationer8 2.5.1Rekommendationer till regeringen9 2.5.2Rekommendationer till Statens institutionsstyrelse9 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser9 3.1Regeringens styrning av Statens institutionsstyrelse10 3.1.1Myndighetens uppdrag och målgrupp10 3.1.2Central in- och utskrivningsfunktion och fast tidsgräns för placering12 3.1.3Oberoende expertis i beslut om vård med stöd av LVU12 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser13 4.1Åtgärder för att tydliggöra Statens institutionsstyrelses uppdrag och målgrupp13 4.1.1En reform av den statliga barn och ungdomsvården utreds13 4.1.2Ökad styrning genom förordningen med instruktion för Statens institutionsstyrelse14 4.1.3Uppdrag för att förbättra vården14 4.1.4Överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner15 4.1.5Förstärkta anslag för höjd vårdkvalitet och trygghet på de särskilda ungdomshemmen16 4.1.6Förslagen i betänkandet För barn och unga i samhällsvård bereds i Regeringskansliet16 4.1.7En nationell samordnare för fler kvalitativa vårdplatser inom den sociala barn- och ungdomsvården16 4.1.8En central in- och utskrivningsfunktion och fast tidsgräns för placering17 4.1.9Sammanfattande slutsats17 SiS särskilda ungdomshem – brister i statens tvångsvård av barn och unga18 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 2024153 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat tvångsvården av barn och unga som placeras med stöd LVU på SiS särskilda ungdomshem. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten SiS särskilda ungdomshem – brister i statens tvångsvård av barn och unga (RiR 2024:7), se bilaga. Riksrevisionens rapport överlämnades till regeringen den 2 maj 2024. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer till regeringen som Riksrevisionen redovisar i sin rapport. Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser Riksrevisionens övergripande slutsats är att SiS inte når målen med verksamheten på de särskilda ungdomshemmen och att barn och unga som placeras på de särskilda ungdomshemmen inte får en effektiv vård och behandling. I avsnitt 2.1–2.4 följer en sammanfattning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. I avsnitt 2.5 redogörs för Riksrevisionens rekommendationer till regeringen och till SiS. Ungdomshemmen har svårt att tillhandahålla individuellt anpassad och ändamålsenlig vård och behandling Riksrevisionen anser att de särskilda ungdomshemmen har svårt att tillhandahålla individuellt anpassad och ändamålsenlig vård och behandling. Riksrevisionen konstaterar bl.a. följande. Personalens kompetens spelar en avgörande roll för den vård och behandling som ges. Enligt såväl chefer som personal och placerade barn och unga finns det olämplig personal på samtliga ungdomshem som Riksrevisionen besökt. Långt ifrån all avdelningspersonal har genomgått de obligatoriska internutbildningarna, som utgör basen i SiS behandlingsverksamhet – omsorg och stabilisering. En liten andel av personalen har genomgått fortbildningar, t.ex. i kognitiv beteendeterapi och om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ungdomshemmen har varierande förutsättningar att genomföra sociala färdighetsträningar och strukturerade behandlingsaktiviteter med barnen och ungdomarna. Det är framför allt tillgång till personal, rätt utbildad personal och det geografiska läget som försvårar för vissa hem. Vissa ungdomshem erbjuder knappt några behandlingsprogram alls, få barn och unga deltar i behandlingsprogram och ännu färre genomgår fullständiga behandlingsprogram. Trots att SiS inte har något lagstadgat ansvar för vare sig habilitering eller hälso- och sjukvård tillhandahålls såväl habilitering som hälso- och sjukvård i viss omfattning på ungdomshemmen. Riksrevisionen påtalar vidare att majoriteten av de ungdomshem de har besökt har varit slitna och i dåligt skick. Vårdmiljön har också visat sig vara undermålig på vissa avdelningar och ungdomshem. Riksrevisionen har även besökt hem där det funnits bristande funktionalitet, t.ex. för trånga utrymmen som riskerar att bidra till våld och andra destruktiva situationer. Riksrevisionens bedömning är att de enskilda ungdomshemmen inte ger alla placerade en individuellt anpassad vård och behandling i enlighet med deras vårdbehov. Det innebär att vissa barn och unga bemöts utan den kompetens, respekt och hänsyn som är nödvändig och att vård och behandling inte är tillräckligt differentierad för att kunna möta varje ungdoms specifika behov. Enligt Riksrevisionen är en förklaring att personalen inte är rätt utbildad för uppgiften enligt rådande föreskrifter eller inte är lämplig för arbetet vid ungdomshemmen. En annan förklaring är att ungdomshemmen inte ger barnen och ungdomarna tillräckligt med individanpassade behandlingsinsatser, bl.a. på grund av en alltför sårbar behandlingsverksamhet vid ungdomshemmen. Statens institutionsstyrelse har inte säkerställt god kvalitet vid samtliga ungdomshem Riksrevisionen anser att SiS inte säkerställer god kvalitet vid samtliga ungdomshem. Riksrevisionen konstaterar bl.a. följande. Myndighetens ledning styr vård och behandling på ungdomshemmen genom riktlinjer och normering, men följer inte i tillräcklig grad upp om styrningen implementeras och får avsedd effekt. Svag efterlevnad av riktlinjer och normering bidrar enligt Riksrevisionen till bristande likvärdighet mellan ungdomshemmen, vilket får konsekvenser för kvaliteten på vård och behandling. Myndigheten har dock påbörjat en organisationsförändring och inlett utvecklingsarbeten som inte hunnit ge fullt avtryck ännu. Myndigheten har bl.a. startat ett pilotprojekt för att förbättra efterlevnaden av styrdokument och riktlinjer. Myndighetens ledning har vidare inte säkerställt en tillräcklig bemanning och kompetens vid ungdomshemmen, vare sig för att uppnå basen i vård och behandling eller den mer strukturerade behandlingsverksamheten. Huvudkontoret stöttar inte heller ungdomshemmen i tillräcklig grad när det gäller bl.a. rekrytering och kompetensutveckling. Behandlingsprogrammen är grundade i evidens i den mån sådan finns, men det är oklart hur och på vilka grunder som programmen har valts ut. Programverksamheten är sårbar för personalförändringar och sjukdom då det på många avdelningar endast finns en utbildad programledare för det aktuella programmet. Ansvaret för behandlingsverksamheten inom SiS, inklusive uppföljningen av den, har ingen tydlig ägare, vilket försämrar barnens och ungdomarnas förutsättningar att få vård och behandling. Statens institutionsstyrelse har inte förutsättningar att bedriva en god och effektiv vård och behandling Riksrevisionen anser att SiS inte har förutsättningar att bedriva en god och effektiv vård och behandling. Riksrevisionen för fram att SiS uppdrag och målgrupp är otydligt formulerade såväl i instruktionen som i lagstiftningen och att det därmed inte är tydligt vad ungdomshemmen ska erbjuda i form av vård och behandling. Myndigheten bestämmer varken över vem som ska placeras på ett ungdomshem, eller när barnen och ungdomarna ska skrivas ut från ungdomshemmen, vilket försvårar för myndighetens verksamhet i flera avseenden. När ett beslut om tvångsvård fattas finns det inte nödvändigtvis med någon expertis inom social barn- och ungdomsvård, utöver den aktuella socialsekreteraren. Enligt Riksrevisionen är en utgångspunkt för SiS verksamhet att alla som behöver det ska kunna beredas plats, vilket var ett krav från riksdagen när man fattade principbeslut om att föra över verksamheten från kommunerna och dåvarande landstingen till staten (prop. 1992/93:61, bet. 1992/93:SoU10, rskr. 1992/93:106). Vid bildandet av SiS framhöll även regeringen vikten av att vården och behandlingsresurserna skulle differentieras vid de olika ungdomshemmen för att kunna tillgodose individuella behov och förutsättningar. Inget av huvudskälen till SiS bildande är uppfyllda eftersom alla barn och unga som behöver vård inte kan beredas plats och det inte heller finns ett väl differentierat utbud av vårdmöjligheter. Riksrevisionens bedömning är att nuvarande regelverk för SiS ungdomsvårdsverksamhet inte bidrar till en god och effektiv vård och behandling. Regeringen har inte säkerställt att Statens institutionsstyrelse har rätt förutsättningar Riksrevisionen konstaterar att regeringen har ansvar för att se till att SiS uppdrag är väldefinierat och att myndigheten har bästa möjliga förutsättningar att bedriva en god och effektiv vård och behandling. Riksrevisionen framhåller att regelverket bör vara tydligt och ändamålsenligt utformat så att verksamheten får rimliga förutsättningar att utföra sin verksamhet effektivt i samarbete med övriga inblandade aktörer, t.ex. socialtjänster och regioner. Enligt Riksrevisionen har dock regeringen inte säkerställt att SiS har de förutsättningar som krävs för att åstadkomma en god och effektiv vård och behandling för samtliga placerade barn och unga. I de följande avsnitten redovisas Riksrevisionens iakttagelser i dessa delar. Uppdrag och målgrupp Riksrevisionen anser att SiS uppdrag är otydligt formulerat såväl i instruktion som i lagstiftning. Detta gäller både vilka målgrupper SiS ska ta emot och vad SiS ska erbjuda i form av vård och behandling. Riksrevisionen har vid sin granskning noterat att det inte finns några riktlinjer eller motsvarande där det tydligt framgår när ett barn eller en ungdom ska vårdas på ett särskilt ungdomshem, få psykiatrisk tvångsvård eller få insatser enligt lagen (1993:387) med stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, för de fall där samtliga samhällsaktörer skulle kunna vara aktuella. Inom missbruksvården regleras detta på så sätt att vård med stöd av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall inte får beslutas om vårdbehovet kan tillgodoses på något annat sätt, t.ex. genom vård med stöd av LVU eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Riksrevisionen anger vidare att regeringen bör tydliggöra om SiS bör ha ett ansvar även för LSS-berättigade barn och unga. Om regeringens bedömning är att dessa barn och unga är myndighetens ansvar och bör vårdas på de särskilda ungdomshemmen, behöver regeringen också säkerställa att myndigheten har rätt förutsättningar för vård och behandling av målgruppen. Vidare är det enligt Riksrevisionen särskilt viktigt att regeringen tar ställning till om SiS ska ha ett habiliterande uppdrag och bedriva s.k. särskilt förstärkta avdelningar. Om SiS ska bedriva sådan verksamhet bör myndigheten ges ett habiliterande uppdrag, innefattande bl.a. specialiserad hälso- och sjukvård. Central in- och utskrivningsfunktion Riksrevisionen konstaterar att SiS enligt gällande regelverk inte bestämmer vilka barn och unga som placeras på de särskilda ungdomshemmen eller när barn och unga ska skrivas ut från hemmet. Enligt gällande regelverk är det allmän förvaltningsdomstol som, efter ansökan från socialnämnden, beslutar om ett barn eller en ungdom ska vårdas med stöd av LVU. Det är dock socialnämnden som beslutar om hur vården av barnet eller den unge ska ordnas och var han eller hon ska vistas under vårdtiden, dvs. själva verkställigheten av placeringen (11§ LVU). Om socialnämnden beslutar att barnet eller den unge ska vistas i ett särskilt ungdomshem, ansöker socialnämnden om en plats hos SiS placeringsenhet. SiS ska därefter anvisa plats i ett sådant hem. I akuta situationer ska SiS omedelbart anvisa en sådan plats (12 § LVU). SiS beslutar efter platsanvisning om inskrivning i ett särskilt ungdomshem (3 kap. 10 § första stycket socialtjänstförordningen [2001:937], förkortad SoF). När behovet av vård i särskilt ungdomshem har upphört ska den som vårdas skrivas ut. Det är SiS som beslutar om utskrivning, men om den unge vårdas med stöd av LVU får den unge inte skrivas ut om inte socialnämnden har begärt eller medgett det (3 kap. 14 och 16 §§ SoF). Den ovan beskrivna ordningen leder enligt Riksrevisionen till att SiS kan ha barn och unga i kö för en placering samtidigt som de kan de ha lika många barn och unga placerade som de anser vara färdigbehandlade och redo för nästa steg i vårdkedjan. Eftersom myndigheten har ett begränsat antal öppna platser leder detta, enligt Riksrevisionen, till att barn och unga blir kvar på låsta avdelningar på de särskilda ungdomshemmen för länge. Riksrevisionen anser att konsekvenserna av ett alternativt tillvägagångssätt bör analyseras. Riksrevisionen bedömer vidare att en typ av fristående nationell in- och utskrivningsfunktion bör övervägas. Syftet med en sådan funktion skulle vara att öka den nationella enhetligheten vad gäller vilka barn och unga som placeras på SiS. Funktionen skulle även kunna öka rättssäkerheten för barn och unga. Tidsgräns för placering Riksrevisionen konstaterar att forskningen är tydlig med att det finns risker med placering i låst institutionsvård, framför allt vid längre placeringar, vilket enligt forskningen kan vara en längre tid än sex månader. Långa placeringstider på institution medför bl.a. ökad risk för smittoeffekter från andra barn och unga, eller negativ beteendeutveckling som en följd av dåligt organiserad behandling. Enligt Riksrevisionen framkommer i såväl dokumentation och intervjuer som aktstudier att barn och unga upplever det som mycket påfrestande och ibland kontraproduktivt att inte veta hur länge de ska vara kvar på det särskilda ungdomshemmet. Denna ovisshet om hur lång placeringstiden ska bli förekommer bara när det gäller vård enligt LVU. Detta gäller inte för de som avtjänar sluten ungdomsvård eller fängelsestraff inom kriminalvården. Riksrevisionen anser därför att regeringen bör överväga att införa en längsta tid för hur länge ett barn eller en ungdom får vara placerad på ett särskilt ungdomshem. I det övervägandet bör svårigheterna för socialtjänsten att hitta alternativa boendeformer för barn och unga som blivit kvar längre än nödvändigt på ett särskilt ungdomshem beaktas. Oberoende expertis vid beslut om vård med stöd av LVU Riksrevisionen bedömer att någon form av oberoende expertis inom social barn- och ungdomsvård bör involveras vid beslut om vård med stöd av LVU. Som nämns i avsnitt 2.4.2 fattas ett beslut om vård med stöd av LVU av allmän förvaltningsdomstol, efter ansökan från socialnämnden. Enligt Riksrevisionen bör ansvarig socialsekreterare ha såväl utbildning som god kännedom om barnet eller den unge. Själva beslutet fattas dock av socialnämnd och domstol, som inte behöver besitta någon särskild sakkunskap inom området social barn- och ungdomsvård. Uppgiften för en sådan expertis skulle enligt Riksrevisionen vara att se till barnets bästa. I vilket skede expertisen bör involveras har Riksrevisionen inte undersökt men ett alternativ skulle enligt Riksrevisionen kunna vara att låta expertisen ingå i en nationell in- och utskrivningsfunktion. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen lämnar i rapporten tre rekommendationer till regeringen och sex rekommendationer till SiS. Rekommendationerna har sin utgångspunkt i Riksrevisionens slutsats om att barn och unga som placeras på de särskilda ungdomshemmen långt ifrån alltid får en effektiv vård och behandling. Rekommendationer till regeringen Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen. Tydliggör SiS vård- och behandlingsuppdrag och vilka målgrupper som ska placeras på de särskilda ungdomshemmen. Säkerställ att experter inom social barn- och ungdomsvård och barn- och ungdomspsykiatri involveras i ärenden om tvångsvård enligt LVU. Ge tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om en reform av den statliga barn- och ungdomsvården för en trygg och kvalitativ vård (S 2024:01) om att den ska överväga att införa en fristående central in- och utskrivningsfunktion till de särskilda ungdomshemmen, samt beakta om en tidsgräns bör införas för hur länge barn och unga får vara placerade på de särskilda ungdomshemmen. Rekommendationer till Statens institutionsstyrelse Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till SiS. Säkerställ att interna styrdokument som ledningen har beslutat om också implementeras och följs i det dagliga arbetet på ungdomshemmen. Inrätta en funktion inom myndigheten med ett tydligt ansvar för behandlingsverksamheten. Inrätta regionala team med ansvar för behandlingsprogram som inte deltar i det dagliga arbetet på avdelningen. Säkerställ att personalen på ungdomshemmen har rätt kompetens för att bedriva vård och behandling på ett effektivt sätt utifrån barnens och ungdomarnas behov. Säkerställ att vård och behandling regelbundet följs upp och utvärderas. Säkerställ att samtliga ungdomshem har öppna behandlingsplatser för utslussning och mjukare övergång till behandling i öppna former. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att rapporten utgör ett viktigt bidrag i det fortlöpande arbete som regeringen bedriver för att förbättra situationen för barn och unga som av olika skäl behöver vara placerade inom den sociala barn- och ungdomsvården. Nedan följer regeringens kommentarer till vissa av Riksrevisionens iakttagelser. Regeringens styrning av Statens institutionsstyrelse Myndighetens uppdrag och målgrupp Riksrevisionen bedömer att regeringen hittills inte har styrt i de frågor som är mest centrala för att åstadkomma en ändamålsenlig vård och behandling för samtliga placerade barn och unga på de statliga ungdomshemmen. Riksrevisionen anser att SiS uppdrag är otydligt formulerat såväl i instruktion som i lagstiftning, både när det gäller vilka målgrupper SiS ska ta emot och vad myndigheten ska erbjuda i form av vård och behandling. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning om att styrningen av SiS inte har varit ändamålsenlig i alla avseenden. De brister som Riksrevisionen för fram beror dock inte bara på hur den formella styrningen av myndigheten skett, utan också på de utmaningar som den snabba samhällsutvecklingen har inneburit när det gäller behoven hos de barn och unga som placeras på de särskilda ungdomshemmen. Regeringens styrning av statsförvaltningen ska vara resultatinriktad, verksamhetsanpassad, strategisk, sammanhållen och medborgar-orienterad. Regeringen styr SiS genom förordningen (2007:1132) med instruktion för Statens institutionsstyrelse, men också genom uppdrag i regleringsbrev, andra regeringsbeslut och annan förordning, t.ex. SoF. Myndigheternas instruktioner är ett grundläggande instrument för regeringens styrning av myndigheterna. Med instruktionen bestämmer regeringen en myndighets uppgifter, ledningsform och andra förhållanden som är specifika för myndigheten. I en myndighets instruktion ska den enskilda myndighetens uppgifter anges och formuleras i termer som motsvarar myndighetens befogenheter. Utgångspunkten är att myndighetens huvudsakliga uppgifter regleras i instruktionen. Detaljeringsgraden kan dock variera från myndighet till myndighet. Sedan den 1 juli 2024 framgår av förordningen med instruktion för Statens institutionsstyrelse att myndigheten svarar för att de barn och unga som vårdas vid myndigheten får en god, ändamålsenlig och rättssäker vård som ger bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv utan missbruk, kriminalitet och annat socialt nedbrytande beteende. Innan denna bestämmelse infördes i instruktionen framgick detta mål av myndighetens regleringsbrev. Av instruktionen framgår vidare att myndigheten ska utforma sin verksamhet så att den utgår från flickors och pojkars samt kvinnors och mäns villkor och behov och att myndigheten inför beslut och andra åtgärder som kan röra barn ska bedöma konsekvenserna för barn och därvid ta särskild hänsyn till barns bästa. Regeringen anser att denna detaljeringsgrad är tillräcklig i en myndighets instruktion. I detta sammanhang kan även nämnas att regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation (dir. 2024:13), se avsnitt 4.1.1. I sin rapport redogör Riksrevisionen för ett antal bestämmelser om barnets rättigheter som är tillämpliga vid en placering på de särskilda ungdomshemmen (1 kap. 2 § socialtjänstlagen [2001:453], förkortad SoL, 1 § femte stycket LVU och bl.a. artiklarna 3 och 37 i FN:s konvention om barnets rättigheter, förkortad barnkonventionen, som sedan den 1 januari 2020 är svensk lag). I sammanhanget kan nämnas att även barnkonventionens övriga bestämmelser är tillämpliga för de barn och unga som vistas på de särskilda ungdomshemmen. Utöver de bestämmelser som Riksrevisionen framhåller kan även nämnas att det av 3 kap. 3 § SoF framgår att verksamheten ska bygga på förtroende för och samarbete med den enskilde och utformas så att vistelsen i boendet eller hemmet upplevs som meningsfull, att den enskildes integritet ska respekteras och att de insatser som görs ska anpassas till den enskildes individuella behov och förutsättningar. Vid varje hem för vård eller boende ska det även finnas en person med lämplig utbildning som är föreståndare för verksamheten. Det ska också finnas sådan personal som i övrigt behövs för att bedriva en ändamålsenlig verksamhet (3 kap. 5 § SoF). Regeringen konstaterar således att det såväl i myndighetens instruktion som i andra författningar ställs krav på att vården bedrivs med bl.a. respekt för barnens rättigheter och den enskildes integritet samt att insatserna ska vara individuellt anpassade. Regeringens bedömning är därmed att befintligt regelverk är tydligt i dessa avseenden. Riksrevisionen för fram att det är otydligt vilken vård och behandling som ska bedrivas på de särskilda ungdomshemmen. Regeringen delar delvis den uppfattningen. Givetvis ska den vård och behandling som ges vid de särskilda ungdomshemmen vara anpassad efter barnens och ungdomarnas individuella behov och förutsättningar. Regeringen anser dock inte att det är lämpligt att i en instruktion till en myndighet detaljstyra innehållet i vården på det sätt som Riksrevisionen förefaller efterfråga, t.ex. i fråga om ett habiliterande uppdrag. I likhet med övriga statliga myndigheter ska SiS således ha möjlighet att inom sitt sakområde skapa det närmare vårdinnehållet. Regeringen anser däremot att det är av yttersta vikt att barn och unga i den statliga barn- och ungdomsvården garanteras samma rätt till god hälso- och sjukvård och tandvård som andra barn, oavsett vilken region de vistas i. Tillgång och rätt till hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, behöver därför säkerställas för denna målgrupp. Det gäller inte minst tillgången och rätten till psykiatrisk vård för barn och unga som är placerade i den statliga barn- och ungdomsvården. I detta sammanhang kan nämnas att frågor om bl.a. differentiering ingår i det uppdrag som regeringen har gett till den särskilda utredaren som ska se över den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation (se avsnitt 4.1.1). När det gäller vilken målgrupp som SiS bör ansvara för delar regeringen Riksrevisionens uppfattning att det är viktigt att ansvarsfördelningen är så tydlig som möjligt när det gäller vilka samhällsaktörer som ska ta hand om de barn och unga som är i stort behov av kvalificerad vård och behandling. Enligt regeringens mening är dock inte heller detta något som bör regleras i SiS instruktion. Regeringen anser således att det visserligen kan finnas ett behov av ytterligare förtydliganden i lagstiftningen, men att det delvis också handlar om att fullt ut tillämpa den lagstiftning som finns inom det sociala området och inom hälso- och sjukvården. Central in- och utskrivningsfunktion och fast tidsgräns för placering Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ska utreda frågan om att införa en fristående central in- och utskrivningsfunktion till de särskilda ungdomshemmen. Regeringen delar Riksrevisionens syn på behovet av en samlad och stärkt nationell samordning som bidrar till en mer enhetlig och ändamålsenlig matchning av vårdbehovet och platsanvisningen och avser att utreda frågan (se avsnitt 4.1.8). Enligt regeringens mening är det dock inte, som Riksrevisionen anser, primärt lagstiftningen som leder till att barn och unga är placerade på låsta avdelningar på de särskilda ungdomshemmen för länge. Det finns flera bidragande orsaker till detta, t.ex. den ansträngda platssituation som råder inom SiS. Riksrevisionen rekommenderar även att regeringen ska utreda om en fast tidsgräns bör införas för hur länge barn och unga får vara placerade på de särskilda ungdomshemmen. Enligt SiS årsredovisning för 2023 var genomsnittligt antal vårddygn vid utskrivning för de som vårdas enligt SoL och LVU på ett särskilt ungdomshem 214 dagar, dvs. ca sju månader. Givetvis ska inget barn eller ungdom vara placerad längre än nödvändigt på ett särskilt ungdomshem eftersom en sådan vistelse är förenad med inskränkningar i den enskildes rörelsefrihet och kan vara påfrestande på flera sätt. Regeringen har därför förståelse för Riksrevisionens uppfattning att det finns skäl att överväga om en tidsgräns bör införas när det gäller hur länge barn och unga får vara placerade på de särskilda ungdomshemmen. Frågan om en fast tidsgräns är dock komplex och kräver därför en allsidig analys innan den kan övervägas (se avsnitt 4.1.8). Oberoende expertis i beslut om vård med stöd av LVU Riksrevisionen rekommenderar regeringen att säkerställa att experter inom social barn- och ungdomsvård och barn- och ungdomspsykiatri involveras i ärenden om tvångsvård enligt LVU. Även regeringen anser att frågan om en ökad sakkunskap i LVU-processerna kan bidra till att barn och unga får den vård de har rätt till och behöver. Frågan har utretts tidigare, men regeringen har då bedömt att frågan om sakkunskap i ärenden och mål om vård enligt LVU behöver belysas ur ett vidare och mer praktiskt perspektiv än vad som gjorts i tidigare utredningar (SOU 2000:77 och SOU 2015:71). Regeringen beslutade därför den 1 december 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder i syfte att stärka barnrättsperspektivet vid vård enligt LVU (dir. 2023:160). Utredaren ska bl.a. analysera och ta ställning till behovet av ökad sakkunskap i ärenden och mål om vård enligt LVU. Uppdraget ska redovisas senast den 28 augusti 2025. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Åtgärder för att tydliggöra Statens institutionsstyrelses uppdrag och målgrupp Riksrevisionen bedömer att regeringen hittills inte har styrt i de frågor som är mest centrala för att åstadkomma en ändamålsenlig vård och behandling för samtliga placerade barn och unga. Riksrevisionen anser att SiS uppdrag är otydligt formulerat såväl i instruktion som i lagstiftning. Detta gäller både vilka målgrupper SiS ska ta emot och vad SiS ska erbjuda i form av vård och behandling. Riksrevisionen har därför rekommenderat att regeringen ska tydliggöra myndighetens vård- och behandlingsuppdrag samt vilka målgrupper som ska placeras på de särskilda ungdomshemmen för att på så sätt säkerställa en effektiv vård och behandling. Regeringen har vidtagit flera åtgärder som syftar till att genomlysa SiS uppdrag och säkerställa en effektiv vård och behandling. Åtgärderna redovisas i de följande avsnitten. En reform av den statliga barn och ungdomsvården utreds Den 1 februari 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation (dir. 2024:13). Syftet med reformen är att stärka den statliga barn- och ungdomsvårdens vårdande uppdrag och del i vårdkedjan för att säkerställa att barn och unga ges en trygg och kvalitativ vård, skola och behandling. Utredningen, som antagit namnet Utredningen om en reform av den statliga barn- och ungdomsvården för en trygg och kvalitativ vård (S 2024:01), ska bl.a. analysera och föreslå vilka kärnuppdrag den statliga barn- och ungdomsvården ska ha för att vara ändamålsenlig. Utredningen ska vidare analysera och föreslå hur uppföljningen av vårdens innehåll och kvalitet kan utvecklas och utvärderas, analysera hur vården ska bli mer kunskapsbaserad och analysera hur den statliga barn- och ungdomsvården ska kunna utveckla sina förutsättningar att rekrytera, utbilda och behålla kompetent personal. Utredningen ska även föreslå hur den statliga barn- och ungdomsvården kan uppnå en mer ändamålsenlig differentiering när det gäller t.ex. boendemiljö, vårdinnehåll, gruppstorlekar, säkerhet och ålder. Vidare ska utredningen, med utgångspunkt i de förslag som lämnats i betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66), analysera och föreslå hur tillgången och rätten till hälso- och sjukvård och tandvård för barn och unga placerade i den statliga barn- och ungdomsvården och andra berörda aktörer kan stärkas. Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025. Ökad styrning genom förordningen med instruktion för Statens institutionsstyrelse Regeringen har under 2024 beslutat om flera ändringar instruktionen för Statens institutionsstyrelse. En redogörelse för detta finns även i avsnitt 3.1. I en ny målbestämmelse tydliggörs att myndigheten ska svara för att de barn och unga som vårdas vid myndigheten får en god, ändamålsenlig och rättssäker vård som ger bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv utan missbruk, kriminalitet och annat socialt nedbrytande beteende (1 a §). Till skillnad från Riksrevisionen bedömer regeringen inte att det är lämpligt att i myndighetens instruktion ge en mer detaljerad styrning av vårdinnehållet än så. Regeringen har vidare genom en ändring i instruktionen möjliggjort för regeringen att tillsätta en överdirektör vid myndigheten (8 a §). Syftet är att ge SiS bättre förutsättningar för att utveckla myndigheten och den framtida inriktningen av verksamheten. Regeringen har även ändrat i instruktionen så att det nu framgår att SiS särskilt ska svara för att antalet platser vid hemmen fortlöpande anpassas till behovet och att verksamheten ska vara utformad så att den tillgodoser behovet av trygghet och säkerhet för placerade barn, unga och vuxna (2 och 2 a §§). Uppdrag för att förbättra vården I regleringsbrevet för budgetåret 2024 gav regeringen SiS flera uppdrag som syftar till att förbättra vården på de särskilda ungdomshemmen. Ett uppdrag avsåg en satsning på kvalitativ vård för flickor och innebar att SiS skulle analysera vilka olika typer av insatser som behövs för placerade flickor, vilka behov av insatser som uppfylls helt eller delvis och vilka behov som inte uppfylls. I uppdraget ingick också att göra en prognos för vilka olika typer av behov av insatser som placerade flickor kommer att behöva framöver. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 15 maj 2024. I redovisningen beskriver SiS att platsbristen är en stor utmaning för arbetet med differentierad vård, liksom tillgången till psykiatrisk specialistvård. Ett annat uppdrag innebar att SiS ska utveckla myndighetens normeringsarbete med t.ex. metodstöd i syfte att säkerställa en rättssäker och enhetlig rättstillämpning av de särskilda befogenheterna. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 6 maj 2024. I redovisningen beskriver SiS att personalen till viss del haft bristande kunskap om de särskilda befogenheterna och de interna riktlinjerna, vilket myndigheten bemött bl.a. genom att inrätta ett rättstillämpningsforum som syftar till att uppnå en mer enhetlig tillämpning. I samma regleringsbrev fick SiS även i uppdrag att vidta åtgärder för att göra myndighetens verksamhet känd samt tillgänglig och anpassad för barn, bl.a. genom att stärka möjligheterna för barn att framföra klagomål till någon som de inte är i beroendeställning till. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025. Regleringsbrevet innehöll också krav på återrapportering om bl.a. säkerhet och trygghet, flexibilitet och ändamålsenliga lokaler, kompetens och kvalitet samt skolresultat. Kraven innebär bl.a. att SiS ska redovisa, analysera och bedöma resultatet av de åtgärder som har vidtagits för att tillgodose behovet av en trygg miljö för de som vårdas vid myndigheten, säkerställa att verksamheten är anpassad efter behovet av antal platser, säkerhet samt vårdbehov och ålder hos placerade barn, unga och vuxna, redovisa, analysera och bedöma resultatet av myndighetens arbete för att höja kompetensen hos de anställda i syfte att få en bättre kvalitet, stabilitet och rättssäkerhet i verksamheten, och redovisa, analysera och bedöma resultatet av myndighetens skolverksamhet och särskilt beskriva resultatet av samverkan med placerade barns och ungas hemkommun vid in- och utskrivning. Regeringen har därutöver förlängt ett tidigare lämnat uppdrag till Socialstyrelsen om att genomföra utvecklingsinsatser för att stärka förutsättningarna för att placerade barn och unga ska få tillgång till en god hälso- och sjukvård, tandvård och en obruten skolgång. Uppdraget ska nu redovisas den 30 april 2027 (S2023/03257). Regeringen har under 2024 även tagit initiativ till, och genomfört, rundabordssamtal med SiS, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Polismyndigheten, Specialfastigheter och företrädare för Stockholms, Göteborgs och Malmös kommuner samt Vårdföretagarna i syfte att hitta lösningar på platsbristen vid de särskilda ungdomshemmen. Den 19 september 2024 gav även regeringen SiS ett uppdrag om dels ett mer ändamålsenligt nyttjande av platser, dels ett samverkansuppdrag för att frigöra fler platser. SiS fick samtidigt i uppdrag att dels följa upp de nya särskilda befogenheterna som infördes den 15 maj 2024 (prop. 2023/24:81, bet. 2023/24:SoU25, rskr. 2023/24:172) i fråga om begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem, dels följa upp den befogenhet som föreslås i regeringens lagrådsremiss som beslutades den 19 september 2024 om att i vissa fall få besluta om avskildhet i anslutning till dygnsvilan (S2024/01628). SiS ska inom ramen för uppdraget bl.a. beskriva de resultat och effekter som de nya särskilda befogenheterna lett till när det gäller trygghet, säkerhet och möjligheterna till en god vård på de särskilda ungdomshemmen. Uppdraget ska delredovisas senast den 7 maj 2025 och slutredovisas senast den 7 maj 2026. Överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner När det gäller regeringens styrning för att förbättra den sociala barn- och ungdomsvården på ett mer generellt plan kan även nämnas att det sedan 2012, genom årliga överenskommelser mellan regeringen och SKR, har avsatts medel till kommuner och regioner i syfte att utveckla arbetet med att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och suicid samt att skapa förutsättningar för en god och tillgänglig vård och omsorg för personer med psykisk ohälsa. Även för 2024 har regeringen ingått en överenskommelse med SKR för att möjliggöra fortsatt hållbart utvecklingsarbete inom området som bidrar till förbättringar på nationell, regional och lokal nivå. Överenskommelsen avser även barn och unga med samsjuklighet placerade på SiS. Satsningen omfattar totalt ca 1,6 miljarder kronor. Förstärkta anslag för höjd vårdkvalitet och trygghet på de särskilda ungdomshemmen I budgetpropositionen för 2024 förstärktes SiS anslag med 145 miljoner kronor för 2024, 153 miljoner kronor för 2025 och 156 miljoner kronor för 2026 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6, bet. 2023/24:SoU1, rskr. 2023/24:88). Anslagsförstärkningarna syftar till att stärka vårdkvalitet, kompetens, trygghet och säkerhet samt att vidareutveckla en differentierad vård och föryngra och anpassa lokalerna efter kapacitets- och vårdbehoven. I vårändringsbudgeten för 2024 ökades anslaget till SiS med drygt 300 miljoner kronor för bl.a. fler platser för de som döms till sluten ungdomsvård och åtgärder kopplade till en ny lagstiftning som rör de särskilda befogenheter som får användas på de särskilda ungdomshemmen (prop. 2023/24:99 utg.omr. 9 avsnitt 5.9, bet. 2023:24:FiU21, rskr. 2023/24:246). Regeringen har därtill i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6) föreslagit SiS anslag ska förstärkas med 664 miljoner kronor för 2025, 649 miljoner kronor från 2026 och 577 miljoner kronor 2027. Förslagen i betänkandet För barn och unga i samhällsvård bereds i Regeringskansliet I betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66) lämnas ett stort antal förslag som bl.a. syftar till att stärka tillgången till hälso- och sjukvård för barn och unga som placeras på bl.a. de särskilda ungdomshemmen. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen avser att gå vidare med många av utredningens förslag som bl.a. syftar till att stärka vårdkedjan för placerade barn och unga. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6) föreslagit att 221,2 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2025, 428 miljoner kronor för 2026, 425 miljoner kronor för 2027 och att 412,5 miljoner kronor därefter avsätts årligen. En nationell samordnare för fler kvalitativa vårdplatser inom den sociala barn- och ungdomsvården Regeringen har tillsatt en nationell samordnare som ska lämna förslag på hur det kan skapas fler platser i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), stödboende och särskilda ungdomshem (S 2023:G). I samordnarens uppdrag ingår att ge kommuner och SiS stöd i deras arbete för att säkerställa kvaliteten i vården av barn och unga. Syftet är att tillförsäkra att barn och unga placeras i vårdformer som svarar mot barnets eller den unges behov. Samordnaren ska även bidra till att kvaliteten i vården av barn och unga säkerställs i hela vårdkedjan. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2025. En central in- och utskrivningsfunktion och fast tidsgräns för placering Riksrevisionen har rekommenderat att regeringen lämnar tilläggs-direktiv till den pågående utredningen (S 2024:01) om en reform av den statliga barn- och ungdomsvården att utreda frågan om att införa en fristående central in- och utskrivningsfunktion till de särskilda ungdomshemmen och om en tidsgräns bör införas för hur länge barn och unga får vara placerade på de särskilda ungdomshemmen (avsnitt 2.5.1). Regeringen delar Riksrevisionens syn på behovet av en samlad och stärkt nationell samordning som bidrar till en mer enhetlig och ändamålsenlig matchning av vårdbehovet och platsanvisningen. Regeringen avser därför att återkomma med uppdrag till en utredning för att åstadkomma mer ändamålsenliga och effektiva placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården. Som framgår av avsnitt 3.1.2 bedömer regeringen att frågan om en fast tidsgräns är komplex och kräver en allsidig analys innan frågan kan övervägas. Regeringen kan därför få anledning att återkomma i frågan. Sammanfattande slutsats Mot bakgrund av de åtgärder som regeringen har vidtagit och planerar att vidta anser regeringen att det för närvarande inte finns skäl att vidta några ytterligare åtgärder utifrån de rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. SiS särskilda ungdomshem– brister i statens tvångsvård av barn och unga Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 2024 Närvarande: Busch ordförande, och statsråden, Ankarberg Johansson, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa Föredragande: statsrådet Camilla Waltersson Grönvall Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om SiS särskilda ungdomshem