Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2023/24:153 Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden Skr. 2023/24:153 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 29 augusti 2024 Ulf Kristersson Jakob Forssmed (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sina bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Allmänna arvsfonden – pengar som söker mening (RiR 2024:2). Riksrevisionen har granskat Allmänna arvsfonden. Riksrevisionens övergripande slutsats är att systemet med Allmänna arvsfonden varken fungerar ändamålsenligt eller effektivt och att ett nytt system för att hantera arv efter avlidna utan arvingar och testamente bör införas, förslagsvis inom statens budget. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att inleda en process med målet att avveckla systemet med Allmänna arvsfonden. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att intensifiera arbetet för att förhindra att myndigheter i sin bidragsgivning gynnar ekonomisk, organiserad eller demokratihotande brottslighet. Riksrevisionen rekommenderar slutligen regeringen att ge lämplig myndighet i uppdrag att upprätta ett företrädarregister för ideella föreningar som uppbär offentliga bidrag, samt att ge lämplig myndighet i uppdrag att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som har fått ta del av sådant stöd. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett viktigt bidrag till utvecklingsarbetet när det gäller Allmänna arvsfonden. I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionen iakttagelser3 2.1Bakgrund3 2.2Handläggning och kontroll av arvsfondsärenden4 2.2.1Handläggning av ansökningar och beslutsunderlag4 2.2.2Kontroll före beslut om stöd5 2.2.3Kontroll efter beslut om stöd5 2.3Regeringens styrning av Allmänna arvsfonden7 2.4Riksrevisionens rekommendationer8 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser9 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser11 Allmänna arvsfonden – pengar som söker mening16 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 augusti 2024131 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat Allmänna arvsfonden. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Allmänna arvsfonden – pengar som söker mening (RiR 2024:2), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 5 mars 2024. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer till regeringen som Riksrevisionen redovisar i sin rapport. Arvsfondsdelegationen och Kammarkollegiet har gemensamt yttrat sig över Riksrevisionens granskning av Allmänna arvsfonden. Yttrandet finns tillgängligt i Socialdepartementet (S2024/00540). Riksrevisionen iakttagelser Bakgrund Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag, i samband med att arvsrätten begränsades. Begränsningen i arvsrätten medförde att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt, varvid det beslutades att arv som inte övergick till en arvsberättigad släkting skulle tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Medel ur fonden skulle sedan användas på ett sådant sätt att de tjänade ett allmännyttigt ändamål. Allmänna arvsfonden har i dag till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Allmänna arvsfonden fördelar medel ur fonden via två olika stödformer: projektstöd och lokalstöd. Under 2023 hade Allmänna arvsfonden intäkter på 1 357 miljoner kronor och mätt som ettåriga beslut fördelades 763 miljoner kronor i form av projekt- och lokalstöd. Den 31 december 2023 var det bokförda värdet av Allmänna arvsfondens tillgångar 10 305 miljoner kronor. Två myndigheter ansvarar för fonden: Arvsfondsdelegationen som bl.a. beslutar om stöd ur fonden, och Kammarkollegiet som bl.a. administrerar ansökningar om stöd ur fonden, kontrollerar organisationer och utbetalade stöd, sköter fondens kapitalförvaltning, och hanterar dödsbon. Riksrevisionen har granskat Allmänna arvsfonden eftersom det, enligt Riksrevisionen, finns en risk att arven som tillfaller fonden inte kommer till nytta på tänkt sätt och att förtroendet för fonden därför minskar. Den övergripande revisionsfrågan är huruvida systemet med Allmänna arvsfonden är sådant att det kan fungera ändamålsenligt och effektivt. Riksrevisionens granskning omfattar enbart vissa delar av Allmänna arvsfonden och de ansvariga myndigheternas tillhörande verksamhet. Exempelvis har Riksrevisionen enbart granskat en av de två stödformerna som används vid fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden, nämligen projektstöd. Den andra stödformen, lokalstöd, omfattas inte av granskningen. Riksrevisionen har inte heller granskat de delar av verksamheten som Riksrevisionen anser måste hanteras oavsett system, vilket inkluderar bl.a. hanteringen av dödsbon, testamentsfrågor och arvsavståenden. Handläggning och kontroll av arvsfondsärenden Inom ramen för granskningen av Allmänna arvsfonden har Riksrevisionen dels granskat handläggning av ansökningar och beslutsunderlag, dels kontroll av organisationer och utbetalda bidrag. Handläggning av ansökningar och beslutsunderlag Riksrevisionen bedömer att Kammarkollegiets arbetssätt, rutiner, riktlinjer och stödmaterial för att handlägga och bedöma ansökningar om projektstöd har förbättrats under de senaste åren. Riksrevisionen beskriver exempelvis hur det skriftliga stöd som Kammarkollegiet har för sin handläggning förefaller fullständigt och bra och att det har skett ett utvecklingsarbete. Samtidigt har Riksrevisionen noterat ett antal riskfaktorer i handläggningen av projektansökningar. Riksrevisionen bedömer att ansökningarna om att få projektstöd från Allmänna arvsfonden ofta bygger på en överdriven bemanning och budget. Enligt Riksrevisionen kan detta vara en konsekvens av den dialog som sker under ansökningsprocessen mellan sökande organisationer och Kammarkollegiets handläggare. Riksrevisionen beskriver att vid dessa dialoger så ställer handläggare frågor till sökande organisationer om bl.a. bemanning, budget och målgruppens delaktighet, för att respektive part ska kunna enas om en slutlig utformning av projekten. Riksrevisionen beskriver vidare hur handläggare i vissa fall ställer frågor om klargöranden till organisationer vars projektansökningar bedöms ha utvecklingspotential. Riksrevisionen bedömer därmed att det finns både interaktiva och coachande inslag i ansökningsprocessen, vilket kan medföra en risk för överkompensation och olika behandling. Riksrevisionen nämner också att en annan möjlig förklaring till de, enligt Riksrevisionens beskrivning, väl tilltagna budgeterna för arvsfondsprojekt är en bristande konkurrens mellan sökande, då det kontinuerligt har funnits mer medel att fördela ur fonden i jämförelse med beloppen som faktiskt har fördelats årligen. Riksrevisionen beskriver vidare att kombinationen av stora bidrag att söka och låg konkurrens om pengarna medför en påtaglig risk för att organisationer bildas enbart för att söka projektbidrag och att projektansökningar designas för bidraget i stället för att komma från genuina idéer och behov. Riksrevisionen bedömer att Arvsfondsdelegationens beslut om projektstöd fattas på otillräckliga underlag. Arvsfondsdelegationen är den myndighet som beslutar om stöd ur Allmänna arvsfonden. Beslut fattas vid delegationens sammanträden. Inför ett sammanträde sammanställer Kammarkollegiet underlag för de ansökningar som delegationen ska besluta om vid det aktuella sammanträdet. Beslutsunderlagen består av utkast till beslut, föredragningspromemoria och en övergripande budgetsammanställning. Riksrevision har granskat ett antal beslutsunderlag som Kammarkollegiet sammanställt. I nästan samtliga granskade fall saknades, enligt Riksrevisionen, tillräcklig information om projektens bemanning och andra större kostnader i förhållande till vad som ska åstadkommas i projektet. Riksrevisionens samlade intryck är att Arvsfondsdelegationens beslutsunderlag inte innehöll tillräckligt goda bedömningar eller motivering av projekts budgetar och tillhörande bemanning utifrån vad Riksrevisionen bedömer som rimligt i förhållande till krav som bör kunna ställas när det gäller beviljande av medel i aktuell storleksordning. Kontroll före beslut om stöd Innan en organisation kan beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden genomför Kammarkollegiet en kontroll av sökande organisationer, något Riksrevisionen benämner som ”förkontroll”. Trots att Kammarkollegiets förkontroll enligt Riksrevisionen följer en god struktur med tillhörande utförliga rutindokument bedömer Riksrevisionen att förkontrollen inte är tillräckligt effektiv när det gäller att upptäcka organisationer som saknar kapacitet att driva stora projekt eller är oseriösa. Exempelvis framhåller Riksrevisionen att Kammarkollegiet inte gör någon identitetskontroll av de firmatecknare som skrivit på ansökan om projektbidrag, vilket enligt Riksrevisionen kan göra det omöjligt att anmäla och lagföra brott om oegentligheter upptäcks när stöd redan har utbetalats. För att få en bild av hur förkontrollen vid Kammarkollegiet fungerar har Riksrevisionen uppdragit till Skatteverket, Polismyndigheten, och Säkerhetspolisen att göra förekomstkontroller och slagningar i register hos respektive myndighet. Riksrevisionen har genom detta funnit att firmatecknare och anställda, liksom organisationer som driver arvsfondsprojekt, har haft en historik av ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslighet. Därtill har Riksrevisionen funnit att en stor andel av de organisationer som fått projektbidrag 2020–2022 inte deklarerat sina inkomster på ett korrekt sätt. Riksrevisionen poängterar att detta inte nödvändigtvis innebär att brottslighet har ägt rum kopplat till fondens pengar, men att det samtidigt är allvarligt att personer med brottslig och olämplig bakgrund söker sig till arvsfondsprojekt och blir beviljade medel. Inom ramen för förkontrollen kontrolleras också att organisationer som får pengar från fonden vilar på en demokratisk grund och har demokratiska värderingar, i enlighet med de generella villkor för stöd som Arvsfondsdelegationen beslutat om. Riksrevisionen menar att förutsättningarna för att genomföra denna kontroll behöver förbättras. Riksrevisionen bedömer att regeringen behöver återuppta sitt tidigare arbete med att ta fram lagstiftning som ger tydliga ramar för vad demokrativillkoren innebär. Riksrevisionen påpekar vidare att det behövs bestämmelser som klargör vilken slags personuppgiftsbehandling som ska kunna göras för att kontrollera företrädare för organisationerna, inklusive uttag från belastningsregister. Kontroll efter beslut om stöd Utöver den kontroll som Kammarkollegiet genomför innan en organisation beviljas stöd ur fonden genomförs löpande kontroller av pågående arvsfondsprojekt samt kontroll efter att avslutade projekt lämnat sina slutredovisningar. Riksrevisionen konstaterar att Kammarkollegiet har en relativt omfattande kontroll av pågående projekt. Vidare beskrivs att Kammarkollegiet genom kontrollerna upptäcker många fel och att kontrollen efter beslut om stöd enligt Riksrevisionen har utvecklats till det bättre under flera år. Detta beror bl.a. på att flera nya kontrollmoment tillkommit samtidigt som stödmaterial och fördelningen av arbetsuppgifter har ändrats för att förstärka kontrollen. Trots att Kammarkollegiets kontrollfunktioner i detta hänseende har utvecklats bedömer Riksrevisionen att det fortsatt finns brister och att förutsättningarna för kontroll efter beslut om stöd är för svaga. Kammarkollegiets kontroll efter beslut om stöd genomförs bl.a. genom en urvalskontroll av projekt som beviljats stöd. Urvalskontrollen bygger dels på ett riskurval, dels på ett slumpurval. Riksrevisionen har noterat att Kammarkollegiets kontroll av riskurvalet visar en hög felfrekvens, vilket Riksrevisionen bedömer tyder på en träffsäker kontroll, men också på att för många riskabla projektansökningar har passerat förkontrollen och beviljats stöd. Riksrevisionen har, inom ramen för granskningen, gjort en egen urvalskontroll och kontrollerat nio arvsfondsprojekt som inte tidigare kontrollerats av Kammarkollegiet. Vid denna kontroll fann Riksrevisionen felaktigheteter med löner och anställningar liksom närstående- och jävsproblematik. Riksrevisionen noterade avsaknad av systematisk kontroll av identiteten på firmatecknare och externa revisorer. Riksrevisionen bedömer att många av felaktigheterna skulle kunna förebyggas eller upptäckas om Kammarkollegiet upprättade en förteckning över firmatecknare och anställda i arvsfondsprojekt. Organisationer som beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden ska vid avslut av projekt och vid varje avslutat projektår om projektet är flerårigt, lämna en redovisning av projektet till Arvsfondsdelegationen. Detta inkluderar redovisning av verksamheten i projektet och en ekonomisk redovisning. Redovisningen granskas av Kammarkollegiet och för pågående fleråriga projekt gäller att redovisningen måste godkännas innan stöd betalas ut för kommande verksamhetsår. Som komplement till Kammarkollegiets kontroll ska en extern revisor granska samt intyga stödmottagares ekonomiska redovisningar på ett sätt och i en omfattning som Arvsfondsdelegationen bestämt. Kammarkollegiet granskar sedan i sin tur den externa revisorns intyg och kontrollerar att revisorn är godkänd. Riksrevisionen har inte granskat dessa delar av kontrollen efter beslut om stöd, men bedömer att det finns för- och nackdelar med att anlita externa revisorer. Riksrevisionen identifierade bl.a. förseningar från redovisningsbyråer som påverkar redovisningen negativt. Enligt Riksrevision är det en fördel att granskningen av externa revisorer inger förtroende, och en nackdel att risken för fel och oegentligheter ökar när Kammarkollegiet frånhänder sig kontroll över att granskningen verkligen utförs i den utsträckning som avtalats och av den person som utfärdat intyget. Riksrevisionen bedömer att de åtgärder som vidtas mot stödmottagare efter det att fel eller oegentligheter har upptäckts är otillräckliga och att de behöver skärpas, annars riskerar kontrollens preventiva effekt att urholkas. Enligt Riksrevisionen ger lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden utrymme för hårdare bedömningar och åtgärder än de som i dag tillämpas. Riksrevisionen bedömer vidare att Kammarkollegiets urvalskontroll skulle kunna effektiviseras av skarpare monetära gränser för olika slags fel samt tidsramar för avhjälpande av fel. Det skulle enligt Riksrevisionen skapa en mer enhetlig kontroll med mindre skillnader vid bedömning av samma slags fel mellan olika projekt. Regeringens styrning av Allmänna arvsfonden Utöver att granska handläggning av arvsfondsärenden och kontroll av organisationer samt utbetalda bidrag har Riksrevisionen även granskat styrningen av Allmänna arvsfonden. Riksrevisionens övergripande frågeställning för denna del av granskningen har varit huruvida regeringen har styrt Allmänna arvsfonden så att verksamheten passar samtidens förutsättningar. Riksrevisionen beskriver hur bakgrunden till inrättandet av en arvsfond var att arvsmedel som tillfaller staten skulle hållas utanför statsbudgeten och komma till användning på ett sätt som alla kan tänkas legitimera. Vid inrättandet öronmärktes medel ur Allmänna arvsfonden till förmån för barns och ungdomars välfärd. Sedan dess har det skett ett flertal förändringar i regleringen av fonden, bl.a. genom en breddning av fondens målgrupper. Senast fondens målgrupper utökades var 2021 då äldre personer blev en målgrupp för fonden. En breddning av fondens målgrupper kan dock enligt Riksrevisionen leda till en risk för att fondens grundintention, vilken Riksrevisionen beskriver handlar om att ligga nära testamentsändamålen hos avlidna och hjälpa yngre generationer, urholkas. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringens anvisningar om hur stödgivningen ska prioriteras, genom de prioriterade områdena som anges i en årlig skrivelse till riksdagen, strider mot grundtanken om att skydda arven från statens löpande styrning. Riksrevisionen beskriver hur systemet med Allmänna arvsfonden ska vara effektivt och anpassat utifrån samtidens förutsättningar, vilket enligt Riksrevisionen bl.a. innebär att det på sikt behöver råda balans mellan intäkter och utgifter. I dag råder det dock en obalans, då fondens intäkter under senare år har ökat samtidigt som utgifterna, dvs. fördelade medel ur fonden, inte ökat i samma takt. Riksrevisionen bedömer att nuvarande obalans mellan fondens intäkter och utgifter inte är hållbar, och att obalansen till stor del är en följd av gällande lagstiftning. Exempelvis utökades antalet intäktskällor för Allmänna arvsfonden under 2016 genom en ändring i begravningslagen (1990:1144). Ändringen innebär att fonden även ska tillföras eventuell ersättning från metallåtervinning efter kremering, vilket bidragit till att fondens kapital växt. Riksrevisionen konstaterar att det under de senaste åren har funnits en ambition hos regeringen och ansvariga myndigheter att öka beloppet fördelat stöd ur Allmänna arvsfonden, utan att kvaliteten i de projekt som beviljas stöd ur fonden försämras. Riksrevisionen bedömer dock att det inte ser ut att vara möjligt att få in fler ansökningar om stöd av hög kvalitet, och därmed öka det fördelade beloppet ur fonden, med de villkor som finns i dag, detta trots att vissa villkor för stöd har ändrats i syfte att bl.a. fördela ytterligare stöd ur fonden. Riksrevisionen bedömer också att det råder låg konkurrens om projektstöd, vilket ytterligare visar på svårigheten att fördela mer medel ur fonden till projekt av hög kvalitet. I motsats till regeringen och ansvariga myndigheter bedömer Riksrevisionen att stödgivningen ur fonden skulle behöva minska, givet de iakttagelser som Riksrevisionen redovisat i granskningen kopplat till ansökningsförfarande, beslut och kontroll. Riksrevisionen bedömer sammanfattningsvis att systemet med Allmänna arvsfonden, för att hantera arven efter avlidna utan arvingar eller testamente, inte har anpassats tillräckligt till samtidens förutsättningar. Riksrevisionen beskriver att samhället i flera avseenden ser annorlunda ut i dag jämfört med för 100 år sedan. Numera finns det ett utbyggt välfärdssystem och offentliga medel som finansierar många av de områden som fondens bidragsgivning från början var tänkt att gå till. Vidare har intäkter från arven ökat och den öronmärkta användningen breddats. Det är enligt Riksrevisionen en öppen fråga om det fortfarande är uppenbart att de avlidna skulle föredra dagens öronmärkta användning av fondens medel i form av utvecklingsprojekt och lokalstöd till det civila samhället, framför andra tänkbara alternativ. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen bedömer, utifrån granskningen, att systemet med Allmänna arvsfonden varken fungerar ändamålsenligt eller effektivt. Riksrevisionen rekommenderar att nuvarande system med Allmänna arvsfonden avvecklas och att ett nytt system för att hantera arv efter avlidna utan arvingar och testamente införs, förslagsvis inom statens budget. Riksrevisionen påpekar att det skulle ta tid att utreda och upprätta ett sådant nytt system, varför myndigheten lämnar ett antal rekommendationer både till regeringen och till Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen, för att på kortare sikt avhjälpa bristerna som har identifierats i granskningen. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: Inled en process med målet att avveckla systemet med Allmänna arvsfonden. Ta fram en ny ordning för hur arven efter avlidna utan arvingar eller testamente ska hanteras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt samt med respekt för de avlidna. Intensifiera arbetet för att myndigheter i sin bidragsgivning inte gynnar ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslighet. Det behövs bl.a. lagstiftning som reglerar gemensamma demokrativillkor och större möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter. Ge uppdrag åt lämplig myndighet att upprätta ett företrädarregister för ideella föreningar som uppbär offentliga bidrag, där föreningens styrelseledamöter, firmatecknare och revisorer registreras. Säkerställ att lämplig myndighet inrättar en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som fått del av sådant stöd. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen: Arbeta för att förbättra hela kedjan från handläggning och kontroll av ansökningar, till utformandet av beslutsunderlag och besluten om projektbidrag. Förbättra förkontrollen, framför allt genom att upprätta en förteckning över firmatecknare, kontrollera dessas identitet och folkbokföringsadress samt att de inte har skulder eller näringsförbud. Utred vilka möjligheter det finns att direkt från ansökande organisationer ta in och hantera deklarationsuppgifter och utdrag från skattekonto. Upprätthåll ett väldimensionerat slumpurval i kontrollen av pågående projekt och utbetalda bidrag. Förbättra riskanalysen genom en förteckning över firmatecknare och anställda i arvsfondsprojekt. Bedöm begångna fel hårdare, med mer kännbara konsekvenser, så att kontrollsystemet blir mer preventivt. Utnyttja i högre utsträckning möjligheten till återkrav för grövre förseelser. Överväg en centralt upphandlad redovisningstjänst för alla projekt som uppbär finansiering från Allmänna arvsfonden. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett viktigt bidrag till utvecklingsarbetet för Allmänna arvsfonden och därmed hur arven efter avlidna utan arvsberättigade släktingar eller testamente kan hanteras. I det följande lämnas kommentarer till vissa av Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen delar bilden att det krävs åtgärder av såväl regeringen som ansvariga myndigheter för att förbättra och stärka stödgivningen ur Allmänna arvsfonden, med särskilt fokus på kontroll- och granskningsfunktioner. Medel ur Allmänna arvsfonden finansierar årligen hundratals projekt över hela landet som syftar till att stärka barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning. Det är oacceptabelt om dessa medel används i strid med reglerade villkor eller i brottsliga syften. Som Riksrevisionen konstaterar visar inte granskningen att medel ur Allmänna arvsfonden har använts i brottsliga syften, däremot att det finns en risk för att så kan ske. De risker som har identifierats behöver åtgärdas skyndsamt inom ramen för det pågående utvecklingsarbetet. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det är viktigt att det över tid råder balans mellan Allmänna arvsfondens intäkter och utgifter. Detta under förutsättning att en ökad fördelning av medel ur fonden inte sker på bekostnad av projektens kvalitet och en fullgod kontroll såväl före som efter beslut om stöd ur Allmänna arvsfonden. Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen har en liknande ambition. Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationens målsättning är att öka medelsfördelningen för att 2027 nå balans mellan utbetalningar och nuvarande inflöde av medel till Allmänna arvsfonden. Detta ska ske med hög kvalitet i såväl handläggningen som i de beviljade projekten och med förstärkt kontroll av projektmedlens användning. Riksrevisionen konstaterar att fördelade medel ur fonden inte har ökat under de senaste åren trots insatser av både regeringen och ansvariga myndigheter, och bedömer att det inte ser ut att vara möjligt att få fler ansökningar om stöd av hög kvalitet med de villkor som gäller i dag. Regeringen delar endast delvis denna bedömning. Riksrevisionen har i huvudsak granskat Allmänna arvsfonden under covid-19-pandemin. Detta var en tid då organisationers förutsättningar att bedriva verksamhet var kraftigt begränsade, vilket i sin tur påverkade antalet ansökningar om stöd ur fonden. Sedan pandemins slut har ansökningarna om stöd ur fonden ökat och under sista kvartalet 2023 var antalet projektstödsansökningar 49 procent högre än samma period året innan, samtidigt som antalet ansökningar om lokalstöd ökade med 39 procent. Det höga ansökningstrycket har fortsatt under 2024. Det visar på civilsamhällets efterfrågan av finansiering både för utvecklingsprojekt och för ny-, om-, och tillbyggnad av lokaler och anläggningar som kan nyttjas av fondens målgrupper. Med ett ökat antal ansökningar om stöd ur fonden kan förutsättningarna stärkas för att fördela mer medel ur fonden till angelägna projekt av hög kvalitet, och därigenom uppnå en balans mellan fondens intäkter och utgifter. En ökad fördelning av medel får dock inte ske på bekostnad av projektens kvalitet eller en fullgod kontroll såväl före som efter beslut om stöd. Regeringen anser dock i likhet med Riksrevisionen att skillnaden mellan fondens intäkter och utgifter visar att fondens villkor inte möjliggjort ett fullt nyttjande av fondens medel. Regeringen bedömer att underlaget för Riksrevisionens rekommendation om att inleda en process med målet att avveckla systemet med Allmänna arvsfonden delvis är ofullständigt. Slutsatsen bygger på ett begränsat granskningsunderlag, som omfattar endast en mindre del av systemet för Allmänna arvsfonden. Granskningen är dessutom begränsad till delar av beredningsprocessen för den granskade stödformen projektstöd. Detta är något som även Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen konstaterar i sitt gemensamma yttrande över Riksrevisionens granskning. Vidare anser Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen i sitt yttrande att Riksrevisionens slutsatser har dragits mot bakgrund av en ofullständig analys och ibland utan empiri. Allmänna arvsfonden har en viktig roll som möjliggörare för civilsamhällets insatser med och för barn, unga, personer med funktionsnedsättning och äldre. Mot bakgrund av det skulle en fördjupad analys behöva föregå en eventuell process med målet att avveckla eller på andra sätt förändra systemet med Allmänna arvsfonden. I enlighet med Tidöavtalet, som är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, ser regeringen över arvsrätten och har tillsatt en utredning som ska göra en bred översyn av reglerna om arv och testamente (dir. 2024:28). I uppdraget ingår bl.a. att utreda om kusiner ska få legal arvsrätt och analysera effekterna av en sådan ordning, inklusive effekterna av om Allmänna arvsfonden skulle få betydligt mindre medel än i dag för fondens olika målgrupper och civilsamhället. Regeringen håller med om att arbetet för att myndigheter i sin bidragsgivning inte gynnar ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslighet bör intensifieras. Detta gäller såväl för de myndigheter som ansvarar för Allmänna arvsfonden som för andra bidragsgivande myndigheter. Regeringens arbete i dessa frågor har redan intensifierats under de senaste åren, men ytterligare åtgärder krävs. Välfärdsbrottslighet är en fråga som regeringen tar på största allvar, och för att motverka detta krävs bl.a. att myndigheter har förutsättningar att förebygga, förhindra och upptäcka brottslighet, felaktiga utbetalningar och missbruk av bidragsmedel. Liksom Riksrevisionen bedömer regeringen att en del i detta handlar om att ge utökade möjligheter till samarbete mellan myndigheter, för att därigenom öka bidragsgivningens och kontrollens effektivitet. Regeringen bedömer även, i likhet med Riksrevisionen, att ett enhetligt reglerat demokrativillkor som gäller för samtliga organisationer som tar emot statliga stöd är en central åtgärd för att förebygga demokratihotande brottslighet och andra oegentligheter. Som Riksrevisionen noterar tillämpar Arvsfondsdelegationen redan i dag ett demokrativillkor i sin stödgivning, men ett lagreglerat demokrativillkor skulle stärka möjligheterna för Arvsfondsdelegationen att vidta åtgärder vid oegentligheter och ge stödmottagande organisationer en större tydlighet i vilka krav som gäller. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att säkerställa att en lämplig myndighet inrättar en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som har fått del av sådant stöd. Riksrevisionen har lämnat en liknande rekommendation tidigare i granskningsrapporten Tillit och kontroll – statlig bidragsgivning till civilsamhället (RiR 2023:7). Regeringen bedömer att en sådan databas skulle kunna bidra till att göra bidragsgivningen till civilsamhället effektivare och ge bidragsgivande myndigheter större möjlighet till samarbete sinsemellan, vilket skulle kunna förhindra felaktiga utbetalningar (jfr skr. 2023/24:22). Samtidigt kvarstår regeringens bedömning att förslaget rymmer flera frågor som behöver analyseras närmare, och arbete med detta pågår inom Regeringskansliet. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att ge lämplig myndighet i uppdrag att upprätta ett företrädarregister för ideella föreningar som uppbär offentliga bidrag. Enligt Riksrevisionen innebär avsaknaden av ett sådant register bl.a. att det saknas möjlighet för myndigheter att säkerställa identiteten på personer som styr föreningars verksamhet och identifiering av vilka som har lämnat uppgifter. Regeringen bedömer att ett företrädarregister skulle kunna stärka myndigheter i deras arbete att förebygga oegentligheter och beivra brott. Samtidigt finns viktiga frågor som kräver analys, bl.a. hur en reglering kan utformas med hänsyn till skyddet för grundläggande fri- och rättigheter. Regeringen välkomnar de rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat till Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen för att avhjälpa de brister som Riksrevisionen identifierat genom granskningen. Det krävs åtgärder av såväl regeringen som av ansvariga myndigheter för att säkerställa en effektiv stödgivning ur Allmänna arvsfonden, där medel endast används i enlighet med avsedda ändamål. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen har under de senaste åren arbetat för att förbättra och förstärka den statliga bidragsgivningen till civilsamhället. I detta inkluderas stödgivningen ur Allmänna arvsfonden, som är en unik finansiär för civilsamhället genom stödgivning för såväl byggnationer som andra utvecklingsprojekt. Allmänna arvsfonden ger civilsamhället förutsättningar att möta olika samhällsutmaningar och göra nytta för både fondens målgrupper och samhället i stort. Regeringen har påbörjat ett utvecklingsarbete för att stärka kontroll- och granskningsfunktioner hos de ansvariga myndigheterna för Allmänna arvsfonden och samtidigt uppnå en balans mellan fondens intäkter och utgifter. I överenskommelsen mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna (Tidöavtalet) framgår bl.a. att ett utredningsarbete ska genomföras för att säkerställa att organisationer och föreningar som tar emot medel från Allmänna arvsfonden använder dessa på ett korrekt sätt med tydlig resultatredovisning samt att dessa följer demokratiska värderingar. Riksrevisionens granskningsrapport kommer att utgöra ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet inom detta område. Eftersom Arvsfondsdelegationen är den myndighet som beslutar om en organisation ska beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden är det angeläget att det finns lämplig kompetens inom delegationen för att kunna fatta korrekta beslut om stöd. Regeringen bedömer att det är särskilt viktigt att det finns kompetens i frågor om kontroll och ekonomisk brottslighet, för att därigenom stärka möjligheterna att bl.a. förhindra felaktiga utbetalningar av arvsfondsmedel. Regeringen beslutade den 30 maj 2024 att förordna både en ny ordförande och en ny ledamot i delegationen, där båda har tydlig kompetens inom dessa områden. Regeringen bedömer att detta kommer att ge Arvsfondsdelegationen stärkta förutsättningar att säkerställa att medel ur Allmänna arvsfonden fördelas korrekt och i enlighet med ändamålet. I linje med regeringens ambitioner har Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen påbörjat ett utvecklingsarbete för Allmänna arvsfonden. Utvecklingsarbetet syftar till att bl.a. förstärka arbetet med kontroll och granskning i arvsfondsärenden och samtidigt öka fördelningen av stöd ur fonden, för att därigenom uppnå en balans mellan fondens intäkter och utgifter. I syfte att stärka utvecklingsarbetet vid myndigheterna har regeringen beslutat att öka det belopp som Kammarkollegiet får belasta Allmänna arvsfonden med. Dessa medel får användas för kostnader för det arbete som utförs för bevakning av fondens rätt samt för administrativa och handläggande uppgifter åt Arvsfondsdelegationen. Av regleringsbrevet för budgetåret 2024 avseende Kammarkollegiet (Fi2023/03284) framgår att Kammarkollegiet under 2024 får belasta Allmänna arvsfonden med kostnader motsvarande högst 104 685 000 kronor, vilket motsvarar en ökning på 23 895 000 kronor jämfört med regleringsbrevet för budgetåret 2023. Regeringen kommer att noga följa upp hur dessa medel förvaltas inom verksamheten. Kammarkollegiet har, på uppdrag av Arvsfondsdelegationen, tagit fram en åtgärdsplan utifrån Riksrevisionens rekommendationer till Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen. I åtgärdsplanen finns information om arbetet med att omhänderta Riksrevisionens rekommendationer och förslag till åtgärder med anledning av respektive rekommendation. Av planen framgår bl.a. att Kammarkollegiet på olika sätt avser att stärka samarbetet och samverkan med rättsvårdande myndigheter, myndigheter med tillgång till relevant information och andra bidragsgivande myndigheter. Det framgår också att Kammarkollegiet avser att anlita extern expertis för att utreda förutsättningarna att genomföra vissa av de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar. Regeringen kommer att noga följa hur Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen omhändertar Riksrevisionens rekommendationer och analysera vilka ytterligare åtgärder som regeringen kan vidta i syfte att effektivisera arbetet med kontroll och granskning hos myndigheterna. Regeringen bedömer att införandet av ett enhetligt reglerat demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen till civilsamhället är en central åtgärd för att förebygga demokratihotande brottslighet och andra oegentligheter. Till detta kommer att staten tydligare kan markera sitt avståndstagande mot vissa ageranden och säkerställa att inga statliga medel går till organisationer och trossamfund som inte respekterar grundläggande fri- och rättigheter och det demokratiska styrelseskicket eller försvarar, främjar eller uppmanar till exempelvis terrorism. Regeringen överlämnade den 3 april 2024 propositionen Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor (prop. 2023/24:119) till riksdagen. I propositionen föreslår regeringen att ett demokrativillkor ska gälla för stöd ur Allmänna arvsfonden enligt lagen om Allmänna arvsfonden. Ett förtydligat och lagreglerat demokrativillkor som utgår från grundläggande värderingar fastslagna i regeringsformen och Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner om mänskliga rättigheter kan bidra till att stärka allmänhetens förtroende och legitimiteten för Allmänna arvsfonden. Regeringen bedömer att det föreslagna demokrativillkoret gör det tydligare för stödmottagande organisationer vilka krav som gäller för att kunna beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden och att ansvariga myndigheter kan få stärkta möjligheter att vidta åtgärder vid eventuella oegentligheter. De nya lagarna och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Regeringen kommer att följa upp hur Arvsfondsdelegationen och Kammarkollegiet anpassar verksamheten till följd av den nya regleringen om demokrativillkor när den har trätt i kraft. Regeringen bedömer att det är mycket angeläget att civilsamhällets organisationer, inklusive de organisationer som blivit beviljade stöd från Allmänna arvsfonden, har goda förutsättningar att leva upp till kraven som ställs vid stödgivning ur Allmänna arvsfonden och vid övrig statlig bidragsgivning. Den 4 april 2024 gav regeringen Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i uppdrag att etablera en funktion för att stödja civilsamhällesorganisationer som vill utveckla organisationens förmåga att hantera nödvändiga krav på administrativ kompetens, exempelvis när det gäller hantering av organisationens ekonomi och rättsliga frågor. En sådan funktion kan minska risken för oavsiktliga misstag i samband med att organisationer exempelvis redovisar erhållna stöd eller bidrag, vilket kan frigöra resurser för myndigheters kontrollarbete och stärka civilsamhällets legitimitet som en omistlig del av ett levande samhällsliv. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället (skr. 2023/24:22) anges att regeringen avser att återkomma i frågan om att låta lämplig myndighet utreda frågor kopplade till upprättandet av en central databas över den statliga bidragsgivningen till civilsamhället. Frågorna handlar bl.a. om huruvida det finns behov av att inkludera personuppgifter eller känsliga personuppgifter i en sådan databas, och vilket behov som finns av ny eller anpassad lagstiftning för att kunna upprätta en sådan databas. Sedan dess har regeringen tagit emot flera motsvarande förslag. Exempelvis har Statskontoret i rapporten Korrekta utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer (2023:19) föreslagit att regeringen bör utreda och skapa en gemensam databas över statliga stöd. Den databas som Statskontoret föreslår är bredare än den som Riksrevisionen föreslår i sin rekommendation till regeringen. Statskontoret föreslår bl.a. att databasen även ska inkludera information om statliga stöd till företag. Regeringen bedömer att det är angeläget att ta ett helhetsgrepp om frågan om en databas över den statliga bidragsgivningen, varför förslag till utformning och behovet av utredningar kopplat till ett eventuellt inrättande av en databas nu analyseras samlat inom Regeringskansliet. Även frågan om ett företrädarregister för ideella föreningar som uppbär offentliga bidrag bereds inom Regeringskansliet. Det finns behov av att analysera bl.a. hur en reglering kan utformas med hänsyn till skyddet för grundläggande fri- och rättigheter. Regeringen gav den 11 november 2023 Statskontoret ett uppdrag att göra en översyn av nämndmyndigheter. Arvsfondsdelegationen ingick i översynen som en av 43 nämndmyndigheter. I uppdraget ingick bl.a. att analysera om skälen för att bedriva verksamheten i form av en nämndmyndighet fortfarande föreligger, och vid behov föreslå vilka nämndmyndigheter eller delar av nämndmyndigheters verksamhet som regeringen bör överväga att avveckla eller inordna i andra myndigheter. Uppdraget redovisades den 11 juni 2024 i rapporten En form för kollektivt beslutsfattande – En kartläggning och prövning av nämndmyndigheter. I rapporten framgår bl.a. att Statskontoret bedömer att regeringen bör utreda möjligheten att organisera verksamheten vid Arvsfondsdelegationen som en ordinarie uppgift vid en annan myndighet. Rapporten analyseras nu inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 29 februari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en bred översyn av reglerna om arv och testamente i ärvdabalken (dir. 2024:28). Syftet med utredningen är att skapa en modern, tydlig och trygg arvs- och testamentsrätt. Av direktiven till utredaren framgår att det i uppdraget ingår att bl.a. ta ställning till frågan om arvsrätt för kusiner och, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag som innebär att kusiner ska omfattas av den legala arvsrätten. Ett återinförande av arvsrätt för kusiner kan förväntas leda till att Allmänna arvsfondens intäkter minskar. Det ingår därför i utredarens uppdrag att redovisa förväntade konsekvenser av ett återinförande av kusinarv för den typ av verksamhet som i dag får stöd av Allmänna arvsfonden. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 29 augusti 2025. Sedan Allmänna arvsfonden inrättades 1928 har tiotusentals projekt inom civilsamhället finansierats med medel ur fonden. Projekt finansierade av Allmänna arvsfonden har utgjort grunden till verksamheter som t.ex. allmän förskola, mödra- och barnavårdscentraler, färdtjänst och personlig assistans. Även hjälptelefonen hos Bris, Glada Hudikteatern, Självmordslinjen, och ett stort antal idrottsanläggningar har sitt ursprung i arvsfondsfinansierade projekt. Det är viktigt att lyfta allt det viktiga arbete och engagemang som Allmänna arvsfondens medel möjliggör. Det är samtidigt av yttersta vikt att medel ur Allmänna arvsfonden hanteras på ett korrekt och respektfullt sätt, särskilt mot bakgrund av att det i stor utsträckning handlar om medel från avlidna personer. Medel ur Allmänna arvsfonden får inte, under några omständigheter, användas i strid med reglerade villkor eller i brottsliga syften och regeringens arbete med att säkerställa att så inte sker kommer fortsätta med oförminskad styrka. Med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Allmänna arvsfonden – pengar som söker mening Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 augusti 2024 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenegard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson Föredragande: statsrådet Forssmed Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisiones rapport om Allmänna arvsfonden