Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2023/24:166 Ändring av ikraftträdande av bestämmelser i skollagen om det nationella professions-programmet Prop. 2023/24:166 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 5 september 2024 Ulf Kristersson Mats Persson (Utbildningsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionen innehåller ett förslag till lag om ändring i lagen (2023:393) om ändring i skollagen (2010:800), som innebär att tidpunkten för ikraftträdande av de bestämmelser i skollagen som avser det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling senareläggs. I stället för den 1 januari 2025 föreslås bestämmelserna träda i kraft den 1 september 2025. I propositionen lämnas också förslag på vissa författningstekniska ändringar Innehållsförteckning 1Förslag till riksdagsbeslut3 2Lagtext4 2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2024:000) om ändring i skollagen (2010:800)4 2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2023:393) om ändring i skollagen (2010:800)5 3Ärendet och dess beredning6 4Det har beslutats att det ska införas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare7 5Skolverket har hemställt om att tidpunkten för ikraftträdandet ska senareläggas8 6Ikraftträdandetidpunkten för det nationella professionsprogrammet föreslås senareläggas10 7Författningstekniska ändringar på grund av förslag i propositionen Stärkta skolbibliotek11 8Konsekvenser12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 september 202414 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2024:000) om ändring i skollagen (2010:800). Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2023:393) om ändring i skollagen (2010:800). Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i lagen (2024:000) om ändring i skollagen (2010:800) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § skollagen (2010:800) i stället för lydelsen enligt lagen (2024:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2023/24:164 Föreslagen lydelse 2 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – huvudmän inom skolväsendet (2–8 a §§), – kommuners resursfördelning (8 b §), – ledningen av utbildningen (9–12 §§), – lärare och förskollärare (13–24 §§), – skolbibliotek (24 a–24 d §§), – elevhälsa (25–28 §§), – studie- och yrkesvägledning (29 och 30 §§), – registerkontroll av personal (31–33 §§), – nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling (34–34 d §§), och – lokaler och utrustning (35 §). – kompetensutveckling (34 §), och Förslag till lag om ändring i lagen (2023:393) om ändring i skollagen (2010:800) Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) dels att 2 kap. 1 § i stället för lydelsen enligt lagen (2023:393) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse, dels att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2023:393) ska ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2023:393 Föreslagen lydelse 2 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – huvudmän inom skolväsendet (2–8 a §§), – kommuners resursfördelning (8 b §), – ledningen av utbildningen (9–12 §§), – lärare och förskollärare (13–24 §§), – skolbibliotek (24 a–24 d §§), – elevhälsa (25–28 §§), – studie- och yrkesvägledning (29 och 30 §§), – registerkontroll av personal (31–33 §§), – nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling (34–34 d §§), och – lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek (35 och 36 §§). – lokaler och utrustning (35 §). Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025. Denna lag träder i kraft den 1 september 2025. Ärendet och dess beredning Regeringen beslutade den 15 september 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som syftade till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer att utföra sina uppdrag. Utredningen, som antog namnet Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner, skulle bland annat se över hur lärare och förskollärare kan stärkas i sin profession och se över den så kallade karriärvägsreformen (dir. 2016:76). Utredningen överlämnade den 12 mars 2018 betänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17). Betänkandet innehöll bland annat förslag om ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Utredningens förslag remitterades. Därefter utarbetades en departementspromemoria inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet), Professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare (U2021/03373), som baserades på förslaget i betänkandet men hade delvis en annan riktning och ett annat innehåll. Även promemorian remitterades. Regeringen gav den 9 juni 2022 Statens skolverk i uppdrag att med utgångspunkt i vad som föreslogs i departementspromemorian bland annat ta fram innehåll i en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorers, lärares och förskollärares professionella utveckling. Skolverket skulle vidare, med utgångspunkt i betänkandet SOU 2018:17 undersöka hur villkoren för en meriteringsnivå benämnd ”erfaren” för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare skulle kunna konstrueras (U2022/02319). Den 26 januari 2023 beslutade regeringen propositionen Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare (prop. 2022/23:54). Den 31 maj 2023 beslutade riksdagen om ändringar i skollagen (2010:800) i enlighet med regeringens förslag i propositionen (bet. 2022/23:UbU13, rskr 2022/23:206). Riksdagens beslut innebär att ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 1 januari 2025. Lagändringarna förutsätter en kompletterande reglering på förordningsnivå som träder i kraft samtidigt som lagändringarna. Regeringen beslutade den 1 juni 2023 en ändring av det ovan nämnda uppdraget till Skolverket som bland annat innebar att myndigheten även skulle föreslå hur insatser inom den nationella strukturen för kompetens-utveckling ska kvalitetssäkras (U2023/01870). Skolverket redovisade det samlade uppdraget den 14 maj 2024 (U2024/01380). Av redovisningen, som innehåller förslag till en förordningsreglering som kompletterar regleringen i skollagen, framgår att Skolverket anser att ett ikraftträdande redan den 1 januari 2025 av lagen och de anslutande förordningarna riskerar att leda till tillämpningsproblem. Skolverket lämnade den 17 juni 2024 en hemställan till regeringen där de tillämpningsproblem och risker som finns med ett ikraftträdande den 1 januari 2025 beskrivs. I den här propositionen lämnas ett förslag till ett senare ikraftträdande av de beslutade ändringarna i skollagen om det nationella professions-programmet (SFS 2023:393), se avsnitt 6. Ändringarna i SFS 2023:393 avser bland annat en paragraf som innehåller en beskrivning av innehållet i 2 kap. skollagen (2 kap. 1 §). Den paragrafen föreslås även ändras i propositionen Stärkta skolbibliotek (prop. 2023/24:164) som regeringen den 25 juli 2024 beslutade att överlämna till riksdagen. Förslaget till ändring i skollagen i den propositionen, som när det gäller 2 kap. 1 § har utformats med utgångs-punkt från SFS 2023:393, föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Med anledning av att det i den här propositionen föreslås att ikraftträdandet av SFS 2023:393 ska senareläggas till den 1 september 2025, föreslås även en ändring som innebär att den ändring som i prop. 2023/24:164 föreslås göras i 2 kap. 1 § skollagen i stället ska göras i förhållande till nu gällande lydelse av paragrafen. Vidare föreslås att de ändringar av 2 kap. 1 § skollagen som föreslås i prop. 2023/24:164 också ska göras i lagen om ändring i lagen (2023:393) om ändring av skollagen, se avsnitt 7. Lagrådet Den föreslagna ändringen i skollagen, som avser en ändring av en ikraft-trädandetidpunkt, är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över ändringen. Det har beslutats att det ska införas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare Som nämnts i avsnitt 3 har riksdagen beslutat nya bestämmelser i skollagen om ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet, efter förslag från regeringen i proposi-tionen Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare (prop. 2022/23:54, bet. 2022/23:UbU13, rskr 2022/23:206). Bestämmel-serna träder i kraft den 1 januari 2025. Syftet med det nationella profes-sionsprogrammet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka profes-sionerna, öka yrkenas attraktionskraft och därigenom öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. Det nationella professionsprogrammet ska bestå av två olika delar, dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare (2 kap. 34 § första stycket skollagen). Det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer. En av dessa nivåer ska förutsätta en examen på forskarnivå. Statens skolverk ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskol-lärare har uppnått en viss meriteringsnivå om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. Ett beslut om meriteringsnivå ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol (2 kap. 34 § andra stycket, 34 b § och 28 kap. 3 § skollagen). I 2 kap. 34 d § skollagen upplyses att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen (den så kallade restkompetensen) kan meddela föreskrifter dels om antal meriteringsnivåer, benämning på dessa och om villkoren för de olika meriteringsnivåerna, dels om avgifter i samband med en ansökan om meriteringsnivå. Det upplyses också om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av restkompetensen kan meddela ytterligare föreskrifter dels om den nationella strukturen för kompeten-sutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels om meritering-sförfarandet. Skolverket har hemställt om att tidpunkten för ikraftträdandet ska senareläggas Som framgår av avsnitt 3 fick Skolverket den 9 juni 2022 regeringens uppdrag att med utgångspunkt i befintliga beredningsunderlag bland annat ta fram innehåll i en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorers, lärares och förskollärares professionella utveckling och undersöka hur villkoren för en meriteringsnivå benämnd ”erfaren” för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare skulle kunna konstrueras. Regeringen har genom förordningen (2022:797) om ändring i förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk beslutat att inrätta Rådet för professioner i skolväsendet med företrädare för förskollärare, lärare, rektorer, huvudmän, universitet och högskolor samt företrädare för myndigheten. Rådet ska enligt instruktionen bistå Skolverket i arbetet med att ta fram innehållet i en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, och utreda frågor om ett meriterings-system för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Rådet har bistått Skolverket i arbetet med dess uppdrag som redovisades den 14 maj 2024. Redovisningen är nu på remiss. För att en lärare eller förskollärare ska kunna få ett beslut om meriteringsnivå från Skolverket krävs att han eller hon uppfyller ett antal krav. I Skolverkets redovisning föreslås exempelvis att de krav som ska vara uppfyllda för att en lärare eller förskollärare ska kunna få ett beslut om meriteringsnivå 1 (erfaren) är att sökanden: har en legitimation enligt förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare, är yrkesverksam på minst halvtid som lärare eller förskollärare inom skolväsendet, och efter den behörighetsgivande examen varit yrkesverksam i minst sex år, och efter den behörighetsgivande examen med godkänt resultat har genomgått sådan meriterande utbildning om 15 högskolepoäng på grundnivå eller avancerad nivå som Skolverket har meddelat föreskrifter om. Det föreslås dock en övergångsbestämmelse som innebär att det sistnämnda kravet inte tillämpas under perioden den 1 januari 2025 till den 1 januari 2029 för den som senast den 1 januari 2029 har varit yrkesverksam som lärare eller förskollärare inom skolväsendet i minst tolv år efter sin behörighetsgivande examen. I dessa fall gäller i stället att den sökande efter att han eller hon har avlagt den behörighetsgivande examen med godkänt resultat ska ha genomgått sådan meriterande utbildning om 7,5 högskolepoäng på grundnivå eller avancerad nivå som Skolverket meddelat föreskrifter om. Övergångsbestämmelsen, som alltså ska gälla i fyra år, innebär att dessa lärare och förskollärare undantas från kravet på en kurs på 7,5 högskolepoäng som Skolverket specifikt förskriver om som villkor för meriteringsnivå 1 (erfaren). Kravet på yrkesverksamhet i minst tolv år föreslås styrkas genom rektors intygande eller tjänstgöringsintyg. I Skolverkets redovisning av uppdraget anför Skolverket att övergångsbestämmelsen tillsammans med övriga föreslagna meriteringsvillkor kan innebära att ett mycket stort antal lärare och förskollärare under den före-skrivna perioden kan komma att ansöka om meriteringsnivån ”erfaren” samt att antalet sökande kan ge upphov till en administrativ situation under den perioden som liknar den vid införandet av lärar- och förskollärar-legitimationer. Att Skolverket vid införandet av sistnämnda reform hade svårigheter med att hantera meddelandet av legitimationer i den utsträckning som hade förutsatts vid införandet av den lagstiftningen framgår bland annat av regeringens skrivelse Arbetet med legitimationsreformen avseende lärare och förskollärare (skr. 2012/13:62) s. 7. Där anges att Skolverkets svårigheter med att hantera meddelandet av legitimationer i den utsträckning som hade planerats inte enbart var en ekonomisk fråga utan var en följd av ett antal olika faktorer, bland annat att komplexiteten i ärendena hade varit större än förväntat och att det digitala handläggningssystemet hade tagit längre tid att färdigställa och blivit dyrare än vad som beräknades i den proposition som låg till grund för reformen. Skolverket har i sin redovisning av uppdraget om ett nationellt professionsprogram anfört att myndigheten med anledning av den föreslagna övergångsbestämmelsen bedömer att ett senare ikraftträdandedatum för bestämmelserna i skollagen om det nationella professionsprogrammet än den 1 januari 2025 är motiverat. Den 17 juni 2024 inkom Skolverket till Regeringskansliet med en hem-ställan om att regeringen ska lämna förslag till riksdagen om att ikraftträdandet av de beslutade ändringarna i skollagen ska senareläggas till den 1 september 2025. Skolverket anför bland annat att om de beslutade ändringarna i skollagen träder i kraft den 1 januari 2025 finns det en risk att de förordningar och föreskrifter som behöver komplettera den aktuella regleringen i skollagen inte är tillräckligt beredda inför beslut. Det finns också en risk för att handläggningen av ansökningarna om meritering kan behöva ske manuellt om ett handläggningssystem inte finns på plats vid ikraftträdandet, vilket skulle kunna medföra att enskilda sökande får vänta länge på ett beslut. Kompletterande föreskrifter i förordningar och myndig¬hets¬¬föreskrifter är också en förutsätt¬ning för att Skolverket ska kunna upp¬handla uppdragsutbildningar inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling. Ett ikraftträdande redan den 1 januari 2025 av lagen, de anslutande förordningarna och föreskrifterna, riskerar därför enligt Skolverket att leda till tillämpningsproblem. Ikraftträdandetidpunkten för det nationella professionsprogrammet föreslås senareläggas Regeringens förslag: Ikraftträdandetidpunkten för bestämmelserna om det nationella professionsprogrammet ska senareläggas till den 1 september 2025. Skälen för regeringens förslag En robust organisation för handläggning av ansökningar behöver finnas på plats när den nya regleringen börjar gälla Det nationella professionsprogrammet är en viktig reform som syftar till att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och därigenom öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. För att reformen ska kunna få ett bra genomslag är det av största vikt att reformen kan genomföras på ett bra sätt. Enligt riksdagens beslut ska bestämmelserna om det nationella professionsprogrammet träda i kraft den 1 januari 2025. Det innebär att lärare och förskollärare från och med den dagen ska kunna ansöka om meritering till Skolverket och förvänta sig ett beslut inom rimlig tid. Det har varit ett mycket viktigt inslag i reformen om ett nationellt professions¬program att professionerna ska ha ett reellt inflytande över innehåll och form för de nationella professionsprogrammen (se propositionen Natio¬nellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare, prop. 2022/23:54 s. 110). Skolverket har därför med stöd av Rådet för profes¬sioner i skolväsendet arbetat fram ett förslag till krav för olika merite¬ringsnivåer och även övergångsbestämmelser. Förslagens utformning gör att söktrycket för meritering kan förväntas bli mycket stort med tanke på hur många som redan nu uppfyller kraven för meritering. Även vissa lärare och förskollärare som inte uppfyller kraven kan komma att ansöka om meritering. För att Skolverket ska kunna genomföra en rättssäker och effektiv prövning av de ansökningar som inkommer behöver en rad olika bestämmelser och förutsättningar komma på plats. Regeringen behöver besluta om nya och ändrade förordningar och Skolverket behöver besluta om kompletterande föreskrifter. Vidare behöver Skolverket ta fram IT-stöd för handläggningen av ansökningar och ett register över beslutade meriteringar. Myndigheten måste också säkerställa att det finns tillräckligt med rätt utbildad personal för att handlägga ärendena samt interna rikt¬linjer och vägledningar. Som framgår av avsnitt 3 redovisade Skolverket sitt uppdrag den 14 maj 2024. Redovisningen är nu på remiss till bland andra kommuner, huvudmannaorganisationer och fackförbund för lärare, förskollärare och skolledare. Sådana problem som uppstod vid inrättande av legitimationer bör undvikas Om det saknas en fungerande organisation på plats inom Skolverket när ansökningarna om meritering kommer in kan det uppstå långa hand-läggningstider och svårigheter att genomföra prövningar med hög kvalitet. Skolverket har anfört att det finns en risk för problem med den admini¬strativa handläggningen som liknar den vid införandet av lärar- och förskollärarlegitimationer om inte införandet av det nationella professions¬programmet senareläggs. Systemet med legitimation för lärare och förskollärare infördes den 1 juli 2011 och innebar bland annat att Skol¬verket efter ansökan skulle meddela legitimation. Som framgår av avsnitt 5 hade dock Skolverket svårigheter med att pröva den mängd ansökningar som kom in. Skälet till detta var bland annat att Skolverket hade stora problem med utvecklandet av det digitala stödet som behövdes för att kunna sköta ärendehanteringen effektivt, att fler ansökningar än beräknat kom in i pappersform i stället för digitalt och att komplexiteten i hanter¬ingen blev större än beräknat. Detta ledde till att riksdagen beslutade att senarelägga ikraftträdandet av vissa bestämmelser i skollagen (prop. 2011/12:144, bet. 2011/12:UbU20, rskr. 2011/12:277). Det är viktigt att en liknande problematisk situation som den som rådde vid införandet av legitimationsreformen inte inträffar vid införandet av det nationella professionsprogrammet. För att säkerställa detta anser rege¬ringen att ikraftträdandet av bestämmelserna om ett nationellt professions¬program i lagen (2023:393) om ändring i skollagen bör senareläggas till den 1 september 2025. En sådan åtgärd kommer att ge Skolverket goda förutsättningar för att implementera ett nationellt professionsprogram av hög kvalitet och att handlägga ansökningar om meritering effektivt och rättssäkert. Det nationella professionsprogrammet innehåller två delar som bör införas parallellt. Tidpunkten för införande bör vara densamma för både den nationella strukturen för fortbildning och bestämmelserna om ett nationellt meriteringssystem. Regeringen föreslår därför att ikraftträdandet för samtliga ändringar i skollagen som avser det nationella professions-programmet senareläggs till den 1 september 2025. Författningstekniska ändringar på grund av förslag i propositionen Stärkta skolbibliotek Regeringens förslag: Författningstekniska ändringar ska göras i förslagen till lag om ändring i skollagen. Skälen för regeringens förslag I 2 kap. 1 § skollagen finns en förteckning över kapitlets innehåll. Av den åttonde strecksatsen i nu gällande lydelse framgår att skollagens andra kapitel innehåller bestämmelser om kompetensutveckling i 34 §. Den av riksdagen – efter förslag i propositionen Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare (prop. 2022/23:54) – beslutade lagen (2023:393) om ändring i skollagen innebär bland annat att den strecksatsen ska ändras. Ändringen innebär att det i strecksatsen i stället ska anges att det finns bestämmelser om nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling i 34–34 d §§. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2025, men i avsnitt 6 föreslås att ikraftträdandet ska skjutas fram till den 1 september 2025. Även i propositionen Stärkta skolbibliotek, prop. 2023/24:164, som beslutades av regeringen den 25 juli 2024, föreslås en ändring i 2 kap. 1 § skollagen. Ändringen, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2025, är en följd av att nya paragrafer om skolbibliotek införs i 2 kap. skollagen och innebär att omnämnandet av skolbibliotek flyttas från strecksatsen om lokaler och utrustning till en egen strecksats. Förslaget utgår från lydelsen enligt lagen (2023:393) om ändring i skollagen. Eftersom det i den här propositionen föreslås ett senare ikraftträdande av bestämmelserna om det nationella professionsprogrammet bör den ändring som i prop. 2023/24:164 föreslås i 2 kap. 1 § skollagen avseende skolbibliotek göras i förhållande till nu gällande lydelse av paragrafen. Den ändringen behöver vidare beaktas när tidpunkten för ikraftträdande av bestämmelserna om det nationella professionsprogrammet senareläggas till den 1 september 2025. För att inte den ändring som avser skolbibliotek ska upphävas när de senare ändringarna träder i kraft så behöver förslaget om senare ikraftträdande kompletteras med en ändring i 2 kap. 1 § skollagen som utformas med beaktade av de ändringar som avser skolbibliotek. Regeringen föreslår således två lagar om ändring i skollagen, dels en lag som innebär att den ändring i 2 kap. 1 § skollagen som ska träda i kraft den 1 juli 2025 bara ska avse skolbibliotek, dels en ändring som innebär att ikraftträdandet av bestämmelserna om det nationella professionsprogrammet senareläggas till den 1 september 2025 och att den beslutade ändringen i 2 kap. 1 § ändras så att paragrafen omfattar såväl de ändringar om skolbibliotek som föreslås i prop. 2022/23:164, som de ändringar som avser nationella professionsprogram och kompetensförsörjning. Konsekvenser Syftet med regeringens förslag att senarelägga ikraftträdandet av skol-lagens bestämmelser om ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare till den 1 september 2025 är att ge Skolverket förutsättningar att hantera införandet av det nationella professions-programmet på ett rättssäkert sätt med hög kvalitet. En redogörelse för de problem och risker som Skolverket ser med den nu gällande ikraft-trädandetidpunkten, det vill säga den 1 januari 2025, finns i avsnitt 5. En konsekvens av regeringens förslag är för förskollärare och lärare att de som velat ansöka om meritering den 1 januari 2025 behöver vänta ytterligare drygt ett halvår innan de kan lämna in en ansökan om meritering och få den bedömd av Skolverket. Myndigheten har dock bedömt att den nu gällande ikraftträdandetidpunkten kommer att medföra långa handlägg¬ningstider och att ett senare ikraftträdande är en nödvändig förutsättning för en effektiv handläggning av sådana ansökningar. Ett senare ikraftträdande ger vidare lärosätena en bättre möjlighet att möta den förändrade efterfrågan på utbildning som professions-program¬met förväntas ge upphov till. Regeringen bedömer, i likhet med Skolverket att förslaget inte får några ekonomiska konsekvenser. Skolverket kommer att använda de medel som regeringen har tilldelat myndigheten för att förbereda och införa det nationella professionsprogrammet. Det senare ikraftträdandet bedöms inte påverka barn eller elever i förskola eller skola, eller huvudmän. Förslaget innebär inte någon in-skränkning av den kommunala självstyrelsen. Inte heller miljön eller jämställdheten mellan män och kvinnor kommer att påverkas av förslaget. Förslaget berör inte EU-rätten. Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 september 2024 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Waltersson Grönvall, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenegard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Mats Persson Regeringen beslutar proposition Ändring av ikraftträdande av bestämmelser i skollagen om det nationella professionsprogrammet