Post 42 av 729 träffar
Höständringsbudget för 2024
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 2
Regeringens proposition 2024/25:2
Höständringsbudget för 2024
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 13 september 2024
Elisabeth Svantesson
Erik Slottner(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till ändringar som avser statens utgifter för budgetåret 2024.
Innehållsförteckning
1Förslag till riksdagsbeslut3
2Inledning7
2.1Ändringar i statens budget7
2.2Konsekvenser för statens budget7
3Ändringar avseende statens budget9
3.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse9
3.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning10
3.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution10
3.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet11
3.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan12
3.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap13
3.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd14
3.8Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg15
3.9Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning16
3.10Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom17
3.11Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn18
3.12Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet18
3.13Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv19
3.14Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning20
3.15Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid20
3.16Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjningoch byggande samt konsumentpolitik21
3.17Utgiftsområde 19 Regional utveckling22
3.18Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur22
3.19Utgiftsområde 21 Energi23
3.20Utgiftsområde 22 Kommunikationer23
3.21Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel26
3.22Utgiftsområde 24 Näringsliv27
3.23Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner29
3.24Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.30
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 september 2024
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ställa ut statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 3 467 520 000 units of account (avsnitt 3.6).
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om förvärv av hybridobligationer från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken på högst 100 000 000 kronor (avsnitt 3.6).
Riksdagen bemyndigar regeringen att avsäga statens rätt till kupongränta på förvärvade hybridobligationer enligt punkt 2 till förmån för Ukraina (avsnitt 3.6).
Riksdagen bemyndigar regeringen att vid nästa kapitalhöjning omvandla förvärvade hybridobligationer enligt punkt 2 till ägarkapital i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (avsnitt 3.6).
Riksdagen godkänner att investeringen i trafikstyrningssystemet ERTMS på Öresundsbron och Öresundsbanan får finansieras med lån i Riksgäldskontoret (avsnitt 3.19).
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1.
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Riksrevisionens förslag:
Riksdagen anvisar ändrat anslag som står till Riksrevisionens disposition enligt tabell 1.1.
Tabell 1.1Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2024
Tusental kronor
Utgiftsområde
Anslag
Beslutadram/anvisatanslag
Förändring av ram/anslag
Ny ram/ny anslagsnivå
1
Rikets styrelse
19 776 663
-300
19 776 363
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
162 821
6 200
169 021
2:5
Riksrevisionen
368 817
500
369 317
8:1
Mediestöd
1 017 119
-7 000
1 010 119
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
20 992 058
1 000
20 993 058
1:14
Vissa garanti- och medlemsavgifter
206 452
1 000
207 452
3
Skatt, tull och exekution
16 971 357
340 000
17 311 357
1:1
Skatteverket
8 658 863
12 000
8 670 863
1:2
Tullverket
2 889 961
-12 000
2 877 961
1:4
Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957
3 200 000
340 000
3 540 000
4
Rättsväsendet
77 501 513
1 273 500
78 775 013
1:1
Polismyndigheten
40 765 012
400 000
41 165 012
1:3
Åklagarmyndigheten
2 633 893
-500
2 633 393
1:5
Sveriges Domstolar
7 659 106
300 000
7 959 106
1:6
Kriminalvården
17 525 316
275 000
17 800 316
1:11
Rättsliga biträden m.m.
3 667 357
299 000
3 966 357
5
Internationell samverkan
2 414 924
15 000
2 429 924
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1 614 554
15 000
1 629 554
6
Försvar och samhällets krisberedskap
131 982 937
9 000
131 991 937
2:7
Statens haverikommission
51 378
5 000
56 378
2:8
Myndigheten för psykologiskt försvar
148 703
4 000
152 703
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
118 400 864
51 000
118 451 864
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
690 287
51 000
741 287
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
117 356 608
8 394 000
125 750 608
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
49 575 487
4 436 000
54 011 487
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
50 131 000
3 513 000
53 644 000
2:1
Försäkringskassan
10 025 682
445 000
10 470 682
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
60 312 083
3 941 000
64 253 083
1:1
Garantipension till ålderspension
30 228 900
3 831 000
34 059 900
1:4
Äldreförsörjningsstöd
1 298 200
110 000
1 408 200
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
106 729 332
606 000
107 335 332
1:6
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
5 234 340
606 000
5 840 340
13
Integration och jämställdhet
4 089 588
869 149
4 958 737
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
2 847 426
869 149
3 716 575
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
91 832 299
1 708 050
93 540 349
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
1 800 000
1 702 800
3 502 800
2:1
Arbetsmiljöverket
885 697
-5 250
880 447
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
33 722
10 500
44 222
16
Utbildning och universitetsforskning
100 091 047
30 000
100 121 047
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
7 893 846
-30 000
7 863 846
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
420 061
60 000
480 061
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
16 663 085
7 000
16 670 085
2:1
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
1 119 544
7 000
1 126 544
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
6 088 006
0
6 088 006
2:1
Konsumentverket
178 972
-900
178 072
2:4
Åtgärder på konsumentområdet
6 159
900
7 059
19
Regional utveckling
3 922 201
84 000
4 006 201
1:2
Transportbidrag
479 864
84 000
563 864
20
Klimat, miljö och natur
19 485 359
137 500
19 622 859
1:3
Åtgärder för värdefull natur
1 242 035
5 000
1 247 035
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1 099 318
-1 500
1 097 818
1:7
Avgifter till internationella organisationer
314 431
3 000
317 431
1:8
Klimatbonus
1 300 000
131 000
1 431 000
21
Energi
5 604 320
70 000
5 674 320
1:11
Elberedskap
675 000
70 000
745 000
22
Kommunikationer
84 942 980
0
84 942 980
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
36 892 072
-236 000
36 656 072
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
550 000
235 000
785 000
1:12
Transportstyrelsen
3 570 914
1 000
3 571 914
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
24 315 181
110 000
24 425 181
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
447 349
110 000
557 349
24
Näringsliv
9 597 678
16 350
9 614 028
1:4
Tillväxtverket
458 702
6 000
464 702
1:5
Näringslivsutveckling
399 942
-9 000
390 942
1:8
Sveriges geologiska undersökning
377 081
3 000
380 081
1:16
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
49 550
15 000
64 550
2:3
Exportfrämjande verksamhet
402 367
-1 350
401 017
2:5
Avgifter till internationella handelsorganisationer
25 017
2 700
27 717
25
Allmänna bidrag till kommuner
174 280 270
100 100
174 380 370
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
5 727 268
100 100
5 827 368
26
Statsskuldsräntor m.m.
45 455 200
2 866 652
48 321 852
1:1
Räntor på statsskulden
20 300 000
2 866 652
23 166 652
Summa anslagsförändring på ändringsbudget
20 629 001
Tabell 1.2Ändrade och nya beställningsbemyndiganden 2024
Tusental kronor
Utgifts-område
Anslag
Beslutat beställningsbemyndigande
Förändring av beställningsbemyndigande
Nytt beställningsbemyndigande
Tidsperiod
1
8:1
Mediestöd
-
991 119
991 119
2025
9
1:14
Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
278 500
93 000
371 500
2025–2028
16
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
2 537 000
-
2 537 000
2025–20291
17
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
39 300
-
39 300
2025–20262
22
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
36 500 000
3 000 000
39 500 000
2025–2038
22
1:14
Trängselskatt i Göteborg
19 400 000
1 600 000
21 000 000
2025–2040
23
1:13
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
3 042 000
34 820
3 076 820
2025–2029
23
1:29
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
335 000
13 000
348 000
2025–2029
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget
5 731 939
Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2025 t.o.m. angivet slutår.
1 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2025–2028 till 2025–2029.
2 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2025 till 2025–2026.
Inledning
Ändringar i statens budget
Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. I en tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska lämnas i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. Om det finns särskilda skäl får dock förslag till ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen.
Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten framför allt är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budgetpropositionen. I de undantagsfall då ett förslag till ändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomstberäkning och nya preliminära utgiftsramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 och 34).
Regeringen har lämnat fyra extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2024. Propositionerna har avsett försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina (prop. 2023/24:76, bet. 2023/24:FiU33, rskr. 2023/24:144 och 145), åtgärder i samband med rekonstruktion av SAS AB (prop. 2023/24:134, bet. 2023/24:FiU35, rskr. 2023/24:167), ytterligare försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina (prop. 2023/24:155, bet. 2023/24:FiU36, rskr. 2023/24:265 och 266), samt ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina (prop. 2024/25:6) Regeringen har även lämnat propositionen Vårändringsbudget för 2024 (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:241–253).
Vidare har riksdagen beslutat om ändringar i statens budget för 2024 för återställning av Riksbankens eget kapital (bet. 2023/24:FiU28, rskr. 2023/24:277 och 278).
I denna proposition lämnar regeringen förslag till ytterligare ändringar i statens budget.
Konsekvenser för statens budget
De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med sammanlagt 20,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 20,9 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 0,3 miljarder kronor.
Förslagen försämrar den offentliga sektorns finansiella sparande med 12,3 miljarder kronor och statens budgetsaldo med 14,0 miljarder kronor. Skillnaden mellan anvisade medel och påverkan på det finansiella sparandet och statens budgetsaldo beror främst på att en del av anslagsökningarna avser återställning av utnyttjad anslagskredit föregående år, vilket inte påverkar det finansiella sparandet eller årets lånebehov. Vidare påverkar inte ökningen av statsskuldsräntorna det finansiella sparandet då statsskuldsräntorna redovisas enligt olika principer för statens budget och det finansiella sparandet. Statsskuldsräntorna påverkar det finansiella sparandet kostnadsmässigt, vilket innebär att räntekostnaderna redovisas det år räntorna avser och inte det år räntorna betalas. Inte heller omvärderingseffekter av räntebetalningar på statsskulden påverkar det finansiella sparandet. Vidare påverkar inte ökningen av anvisade medel för utjämningsbidrag för LSS-kostnader budgetsaldot eller det finansiella sparandet. Det beror på att utjämningsbidraget motsvaras av en lika stor utjämningsavgift från kommunerna som redovisas mot inkomsttitel på statens budget.
Av de sammanlagda anslagsförändringarna avser 19,1 miljarder kronor förändringar hänförliga till ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar. Resterande 1,6 miljarder kronor avser nya åtgärder. Av förändringarna avser 4,4 miljarder kronor ökade utgifter för sjukpenning, 3,8 miljarder kronor ökade utgifter för garantipension, 3,5 miljarder kronor ökade utgifter för sjukersättningar och 2,7 miljarder kronor ökade utgifter för statsskuldsräntor.
De anslagsförändringar som föreslås har beaktats i de prognoser som redovisas i budgetpropositionen för 2025. I budgetpropositionen för 2025 redovisas budgeteffekterna för 2024 till följd av förslagen i denna proposition tillsammans med budgeteffekterna för 2025–2027 till följd av förslagen och aviseringarna i budgetpropositionen (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6 tabell 6.15).
De ändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 5,7 miljarder kronor. De största ökningarna avser vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med 3,0 miljarder kronor, trängselskatt i Göteborg med 1,6 miljarder kronor och mediestöd med 1,0 miljarder kronor.
Ändringar avseende statens budget
I detta avsnitt lämnar regeringen och Riksrevisionen förslag till ändringar av statens utgifter för 2024. Samlade förslag till ramar för utgiftsområdena och ändrade anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden finns i avsnitt 1, tabell 1.1 och 1.2.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
1:1 Kungliga hov- och slottsstaten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 162 821 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten ökas med 6 200 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget är det angeläget med ytterligare säkerhetsinsatser i Kungliga hov- och slottsstatens verksamhet. Vidare förväntas ökade krav på kungligt deltagande i officiella sammanhang medföra högre utgifter än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 6 200 000 kronor.
2:5 Riksrevisionen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 368 817 000 kronor.
Riksrevisionens förslag: Anslaget 2:5 Riksrevisionen ökas med 500 000 kronor.
Skälen för Riksrevisionens förslag: Med anledning av Nato-medlemskapet behöver Sverige genom Riksrevisionen representeras av en ledamot i Natos revisionsstyrelse under en 4-årsperiod med start den 1 december 2024. Anslaget bör därför ökas med 500 000 kronor.
8:1 Mediestöd
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 017 119 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för innevarande år.
Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Mediestöd minskas med 7 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 8:1 Mediestöd besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 991 119 000 kronor 2025.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till mediestöd.
För att finansiera ökningen av anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid minskas anslaget med 7 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Ett nytt mediestödssystem infördes den 1 januari 2024. För att skapa goda planeringsförutsättningar för aktörerna inom området behöver mediestödsnämnden kunna fatta beslut om stöd 2024 med utbetalning 2025. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2024 för anslaget 8:1 Mediestöd besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 991 119 000 kronor 2025.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 206 452 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter ökas med 1 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för eventuella böter till följd av försenat genomförande av EU-direktiv.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget med 96 000 000 kronor för att betala ett standardbelopp till Europeiska kommissionen på grund av för sent genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen i svensk lag (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:241).
Utgifterna för standardbeloppet förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats på grund av den försvagade kronkursen. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas med 500 000 kronor.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
1:1 Skatteverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 8 658 863 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Skatteverket ökas med 12 000 000 kronor.
Anslaget 1:2 Tullverket minskas med 12 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget med 72 000 000 kronor för bl.a. förstärkning av arbetet mot den kriminella ekonomin och ökat inflöde till Skatteverket av anmälningar om flytt till Sverige (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:241).
Till följd av ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen handlägger Skatteverket fr.o.m. 2024 ärenden om mervärdesskatt vid viss import av varor, som tidigare handlagts av Tullverket (HFD 2023 not. 56). Utgifterna förväntas öka med anledning av kostnader för att utveckla it-stöd och handlägga ärendena. Anslaget bör därför ökas med 12 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:2 Tullverket minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget eftersom Skatteverket numera är beskattningsmyndighet vid debitering av mervärdesskatt i dessa fall.
1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 200 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 ökas med 340 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för bidrag till personer födda 1957 avseende kompensation för förhöjt grundavdrag 2023.
Antalet personer som kan komma att ha rätt till kompensationen förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 340 000 000 kronor.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
1:1 Polismyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 40 765 012 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Polismyndigheten ökas med 400 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Polismyndighetens snabba tillväxt medför att de personalrelaterade utgifterna förväntas öka mer än vad som tidigare har beräknats. Det är angeläget att säkerställa myndighetens fortsatta tillväxt. Anslaget bör därför ökas med 400 000 000 kronor.
1:3 Åklagarmyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 633 893 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten minskas med 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas anslaget med 500 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:5 Sveriges Domstolar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 7 659 106 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Sveriges Domstolar ökas med 300 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget med 100 000 000 kronor för ökade utgifter för fler anställda och högre säkerhet (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:243).
Det är angeläget att Sveriges Domstolar kan fortsätta bedriva verksamheten i takt med övriga satsningar på rättsväsendet. Anslaget bör därför ökas med 300 000 000 kronor.
1:6 Kriminalvården
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på
17 525 316 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Kriminalvården ökas med 275 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget med 1 380 000 000 kronor för ökade utgifter för beläggning och rekrytering till följd av ett ökat behov av kapacitetsförstärkning inom Kriminalvården (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:243).
Kriminalvården har fortsatt en ansträngd beläggningssituation. Det är angeläget att myndigheten ges förutsättningar att ytterligare stärka sin kapacitet för att kunna ta emot häktade och dömda. Anslaget bör därför ökas med 275 000 000 kronor.
1:11 Rättsliga biträden m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 667 357 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. ökas med 299 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för offentliga försvarare, målsägandebiträden, offentliga biträden och rättshjälpsbiträden.
Utgifterna för rättsliga biträden påverkas av flera faktorer, bl.a. utvecklingen av antalet förordnanden, debiterad tid per förordnande och uppräkningen av timkostnadsnormen. Utgifterna för anslaget förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 299 000 000 kronor.
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
1:1 Avgifter till internationella organisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 614 554 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer ökas med 15 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato).
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget med 141 000 000 kronor på grund av höjda avgifter till flera organisationer, ökade utgifter för freds- och säkerhetsfrämjande insatser och ökade utgifter med anledning av en försvagad kronkurs (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:244).
På grund av en försvagad kronkurs kan utgifterna på anslaget bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor.
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
2:7 Statens haverikommission
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 51 378 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:7 Statens haverikommission ökas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I september 2023 inträffade ett omfattande skred på väg E6 vid Stenungsund. Undersökningen av händelsen är omfattande och kräver bl.a. expertkompetens inom geologi. Utgifterna för undersökningar förväntas därför bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 148 703 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar ökas med 4 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Myndigheten för psykologiskt försvar har genom sin kompetens möjlighet att genomföra insatser som stärker Ukrainas totalförsvars-förmåga. Myndigheten avser bistå Ukraina med att stärka sin förmåga och beredskap att motstå otillbörlig informationspåverkan. Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor.
Anslagsökningen omfattas av ramen för det militära stödet till Ukraina 2024.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Garantier till Afrikanska utvecklingsbanken
Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ställa ut statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 3 467 520 000 units of account.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades garantiramen till Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) med 141 240 000 units of account (UA) till 3 054 240 000 UA, i syfte att banken ska bibehålla den högsta kreditvärderingen (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:244).
Den 29 maj 2024 beslutade guvernörsstyrelsen i AfDB om en större ökning av garantikapitalet jämfört med vad regeringen föreslog i propositionen Vårändringsbudget för 2024. Genom ett utökat garantikapital kan AfDB fortsätta att erbjuda långfristiga och kostnadseffektiva lån i Afrika och därmed bidra till en långsiktig utveckling och fattigdomsbekämpning i regionen. Regeringen anser att den svenska ägarandelen i AfDB bör bibehållas. Garantikapitalet bör därför ökas med 413 280 000 UA.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2024 ställa ut statliga garantier till AfDB som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 3 467 520 000 units of account, vilket motsvarar ca 48 545 280 000 kronor.
Hybridkapital till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om förvärv av hybridobligationer från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken på högst 100 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att avsäga statens rätt till kupongränta på förvärvade hybridobligationer till förmån för Ukraina.
Regeringen bemyndigas att vid nästa kapitalhöjning omvandla förvärvade hybridobligationer till ägarkapital i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken.
Skälen för regeringens förslag: Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens (IBRD) verksamhet syftar till att minska fattigdomen i medelinkomstländer och kreditvärdiga låginkomstländer, genom att främja hållbar utveckling via lån och garantier samt tillhandahålla analys- och rådgivningstjänster. I samband med den pågående reformeringen av Världsbanken, i vilken IBRD ingår, har medlemsländerna beslutat om att stärka bankens mandat för att bemöta klimatomställningen och andra globala utmaningar. För att IBRD ska kunna utföra uppdraget krävs ett utökat ekonomiskt stöd från bankens medlemsländer. Detta kommer att ske genom kapitaltillskott i form av hybridobligationer som ställs ut av IBRD. En hybridobligation är ett skuldinstrument som har evig löptid, vilket innebär att investeringar i instrumentet stärker IBRD:s kapitalbas och ökar de medel som kan användas för utlåning. Varje investerad krona förväntas möjliggöra ca 8 kronor i ökad utlåning till medlemsländerna. Förvärv av hybridobligationer är därmed ett effektivt och konkret sätt att stärka bankens kapitalbas.
Förvärv av detta slag betraktas som kapitaltillskott och kräver enligt 8 kap. 3 § första stycket budgetlagen (2011:203) riksdagens godkännande.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om förvärv av hybridobligationer från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken på högst 100 000 000 kronor.
En förutsättning för att förvärvet av hybridobligationer ska uppfylla kriterierna för internationellt bistånd enligt den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC är att medlemslandet avsäger sig kupongräntan som ges som avkastning på obligationerna. Kupongräntan kan efterskänkas till förmån för Ukraina. Regeringen bör därför bemyndigas att avsäga statens rätt till kupongränta på förvärvade hybridobligationer till förmån för Ukraina.
IBRD:s medlemsländer ges möjlighet att omvandla förvärvade hybridobligationer till inbetalt kapital i banken vid en framtida kapitalhöjning. Regeringen bör därför bemyndigas att vid nästa kapitalhöjning omvandla förvärvade hybridobligationer till ägarkapital i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:7 Sjukvård i internationella förhållanden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 690 287 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden ökas med 51 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för vårdförmåner enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gällande överenskommelser om social trygghet som Sverige tecknat med andra länder samt för sådan övrig vård som Sverige vid tillämpning av EU-rätten är skyldigt att erbjuda. Anslaget används även för utgifter för vårdformer enligt avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (2019/C 384 I/01) samt avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan.
Utgifterna för internationell vård förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror på en ökad efterfrågan på vård, framför allt turist- och pensionärsvård, samt den försvagade kronkursen. Anslaget bör därför ökas med 51 000 000 kronor.
1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 712 500 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 278 500 000 kronor 2025–2028.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 371 500 000 kronor 2025–2028.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att finansiera åtgärder som stärker hälso- och sjukvårdens beredskap och motståndskraft samt förmåga att hantera höjd beredskap och då ytterst krig.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget med 50 000 000 kronor för att ytterligare stärka hälso- och sjukvårdens försörjning av sjukvårdsprodukter med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:246).
I propositionen Totalförsvaret 2021–2025 bedömer regeringen att det är särskilt viktigt att arbetet med att stärka motståndskraften i de viktigaste samhällsfunktionerna vidareutvecklas och fördjupas (prop. 2020/21:30). Regeringen framhåller också att det är viktigt att upprätthålla funktionaliteten inom hälso- och sjukvården i krig. Den civila hälso- och sjukvården bör vid krig ha kapacitet att utföra sådan vård som inte kan anstå. Socialstyrelsen har i uppdrag att köpa in och lagra sjukvårdsprodukter som behövs för traumavård i huvudsak i enlighet med den förteckning som myndigheten har tagit fram inom ramen för uppdraget att ta fram underlag för de sjukvårdsprodukter som bör omfattas av försörjningsberedskapen på hälso- och sjukvårdsområdet (S2023/00681 och S2024/01307).
För vissa sjukvårdsprodukter som behövs för traumavård behöver Socialstyrelsen nu ingå avtal om försörjningstrygghet som medför ytterligare åtaganden för kommande år. Bemyndigandet bör därför ökas med 93 000 000 kronor.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 49 575 487 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 4 436 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning och arbetshjälpmedel enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.
Utgifterna för sjukpenning förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror på att antalet sjukfall har ökat. Även den genomsnittliga ersättningen per sjukpenningdag förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget bör därför ökas med 4 436 000 000 kronor.
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 50 131 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. ökas med 3 513 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för aktivitets- och sjukersättning och bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. Anslaget får dessutom användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.
Utgifterna för sjukersättningar förväntas öka mer än vad som tidigare har beräknats. Ärendebalansen har minskat i en högre takt än förväntat, vilket innebär att fler personer beviljats ersättning samt fler retroaktiva utbetalningar. Anslaget behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget bör därför ökas med 3 513 000 000 kronor.
2:1 Försäkringskassan
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 10 025 682 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Försäkringskassan ökas med 445 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget med 449 000 000 kronor bl.a. för att myndigheten ska kunna bedriva sin verksamhet i oförändrad omfattning då myndighetens besparingsprogram inte gav förväntad effekt 2023 (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:246).
Trots ökningen av anslaget och vidtagna åtgärder inom ramen för besparingsprogrammet förväntas utgifterna bli ännu högre än vad som tidigare har beräknats. Det är angeläget att myndigheten kan bedriva sin verksamhet i sådan omfattning att de långa handläggningstiderna, de ökande ärendebalanserna och väntetiderna minskar. Anslaget bör därför ökas med 445 000 000 kronor.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
1:1 Garantipension till ålderspension
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 30 228 900 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension ökas med 3 831 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för garantipension till ålderspension.
Antalet personer med garantipension och den genomsnittliga ersättningen har ökat mer än vad som tidigare har beräknats till följd av att prisbasbeloppet höjts samt riksdagens beslut om höjd garantipension (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:463). Anslaget behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget bör därför ökas med 3 831 000 000 kronor.
1:4 Äldreförsörjningsstöd
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 298 200 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd ökas med 110 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken.
Utgifterna för äldreförsörjningsstöd förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror på att volymerna och bostadskostnaderna förväntas öka. EU:s ministerråd beslutade den 25 juni 2024 att förlänga aktiveringen av rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (det s.k. massflyktsdirektivet) med ytterligare ett år t.o.m. den 4 mars 2026. Beslutet medför att en stor andel av de personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet kan komma att folkbokföras i Sverige och få rätt till bl.a. äldreförsörjningsstöd. Anslaget bör därför ökas med 110 000 000 kronor.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 5 234 340 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag ökas med 606 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för omvårdnadsbidrag.
Antalet mottagare av omvårdnadsbidrag förväntas öka mer än vad som tidigare har beräknats. Anslaget behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget bör därför ökas med 606 000 000 kronor.
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 847 426 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas med 869 149 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till kommuner och regioner i samband med mottagande av nyanlända invandrare.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget med 71 200 000 kronor med anledning av förslagen i Utkast till lagrådsremiss Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd (Ju2024/00480) som väntades öka statens utgifter för bl.a. schablonersättning till kommunerna för kostnader i samband med mottagandet (prop. 2023/24:99 utg. omr. 13, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:250).
EU:s ministerråd beslutade den 25 juni 2024 att förlänga aktiveringen av massflyktsdirektivet med ytterligare ett år t.o.m. den 4 mars 2026. Beslutet medför att en stor andel av de personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet kan komma att folkbokföras i Sverige. Statens utgifter för schablonersättning till kommunerna för kostnader i samband med mottagandet, ersättning till kommunerna för initialt ekonomiskt bistånd samt ersättning till kommunerna för ensamkommande barn och unga förväntas därför bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 869 149 000 kronor.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1:12 Bidrag till lönegarantiersättning
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 800 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning ökas med 1 702 800 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till lönegarantiersättning enligt lönegarantilagen (1992:497) och de socialavgifter som ska betalas i samband med lönegarantiutbetalningen enligt socialavgiftslagen (2000:980).
Fler företag än beräknat har försatts i konkurs, vilket innebär att utbetalningarna av lönegarantiersättning har ökat. Anslaget behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget bör därför ökas med 1 702 800 000 kronor.
2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 33 722 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) ökas med 10 500 000 kronor.
Anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket minskas med 5 250 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för Sveriges medlemsavgift till Internationella arbetsorganisationen (ILO).
På grund av den försvagade kronkursen har utgifterna för medlemsavgiften blivit högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 10 500 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket minskas med 5 250 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 420 061 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 537 000 000 kronor 2025–2028.
Regeringens förslag: Anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer ökas med 60 000 000 kronor.
Anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation minskas med 30 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 537 000 000 kronor 2025–2029.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för avgifter till internationella forskningsorganisationer.
På grund av den försvagade kronkursen förväntas utgifterna för avgifterna bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 60 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation minskas med 30 000 000 kronor. Minskningen bedöms innebära att vissa utlysningar av forskningsbidrag minskar i omfattning eller inte kan genomföras.
Bemyndigandet att ingå ekonomiska åtaganden som medför framtida anslagsbehov omfattar av förbiseende inte hela den period under vilken ekonomiska åtaganden behöver ingås. Bemyndigandet bör därför förlängas till att även omfatta 2029.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 119 544 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner ökas med 7 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB.
Regeringen beslutade i juni 2024 att medge att Statens fastighetsverk genomför en investering i form av projektering för en renovering av operabyggnaden i Stockholm (Fi2024/00486). Det är angeläget att Kungliga Operan AB ges förutsättningar att delta i projekteringsarbetet och förbereda sig inför en utrymning av byggnaden. Anslaget bör därför ökas med 7 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 8:1 Mediestöd inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas med motsvarande belopp.
3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 203 678 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 39 300 000 kronor 2025.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 39 300 000 kronor 2025 och 2026.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till litteratur och kulturtidskrifter.
Det nuvarande bemyndigandet medger att beslut om bidrag får fattas som medför behov av medel under 2025. För att skapa goda planeringsförutsättningar för aktörerna inom området behöver bemyndigandet även omfatta utgifter som beräknas uppkomma 2026. Bemyndigandet bör därför förlängas till att även omfatta 2026.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
2:4 Åtgärder på Konsumentområdet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 6 159 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Åtgärder på Konsumentområdet ökas med 900 000 kronor.
Anslaget 2:1 Konsumentverket minskas med 900 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till standardiseringsarbete.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 minskades anslaget med 900 000 kronor för att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:241).
Av förbiseende uppmärksammades inte att Konsumentverket redan hade använt anslaget för visst standardiseringsarbete. Anslaget bör därför ökas med 900 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 2:1 Konsumentverket minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Utgiftsområde 19 Regional utveckling
1:2 Transportbidrag
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 479 864 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Transportbidrag ökas med 84 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används till utgifter för statsbidrag till regionalt transportbidrag och avser kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulerar till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv.
Till följd av bl.a. höga bränslepriser bedöms utbetalningarna av bidraget bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 84 000 000 kronor.
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
1:3 Åtgärder för värdefull natur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 242 035 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ökas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. till utgifter för insatser för skötsel och förvaltning av skyddad natur, bevarande och restaurering av biologisk mångfald och insatser för friluftsliv.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget med 30 000 000 kronor för insatser i form av bl.a. slåtter och höbärgning i ängsmarker för att förhindra igenväxning av kulturlandskapet och bevara de svenska växt- och djurarterna (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:248).
Det är angeläget att vidta ytterligare åtgärder för att begränsa massförekomsten av översvämningsmygg. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
1:7 Avgifter till internationella organisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 314 431 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Avgifter till internationella organisationer ökas med 3 000 000 kronor.
Anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 1 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för medlemsavgifter och stöd till internationella organisationer.
Utgifterna för Sveriges årliga bidrag till miljöfonden inom ramen för FN:s miljöprogram för 2024 har ökat, bl.a. till följd av den försvagade kronkursen. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 1 500 000 kronor. Minskningen av anslaget bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:8 Klimatbonus
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 300 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Klimatbonus ökas med 131 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för klimatbonusen, dvs. bidrag till fysiska och juridiska personer som har förvärvat en ny klimatbonusbil.
Möjligheten att ansöka om klimatbonus upphörde den 31 maj 2024. Utgifterna förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Ökningen beror främst på en eftersläpning i återförsäljarnas inrapportering av beställda fordon och på en högre genomsnittlig bonus för laddhybrider. Anslaget bör därför ökas med 131 000 000 kronor.
Utgiftsområde 21 Energi
1:11 Elberedskap
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 675 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Elberedskap ökas med 70 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för Affärsverket svenska kraftnäts utgifter för elberedskapsåtgärder.
Affärsverket svenska kraftnät upphandlar tjänster för att höja elförsörjningens förmåga under fredstida kriser och höjd beredskap. Utgifterna för sådana projekt förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 70 000 000 kronor.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Låneram för vissa infrastrukturprojekt
Regeringen har ett bemyndigande att under innevarande år ta upp lån i Riksgäldskontoret för vissa infrastrukturprojekt som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 71 000 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att investeringen i trafikstyrningssystemet ERTMS på Öresundsbron och Öresundsbanan får finansieras med lån i Riksgäldskontoret.
Skälen för regeringens förslag: Det befintliga signalsystemet för Öresundsbron och Öresundsbanan behöver bytas ut till det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg, ERTMS (European Rail Traffic Management System). Staten kommer genom Trafikverket att äga ERTMS-utrustningen. Investeringen beräknas uppgå till ca 125 miljoner kronor. Investeringen ingår inte bland de infrastrukturprojekt som får finansieras med låneramen för vissa infrastrukturprojekt (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:TU1, rskr. 2023/24:93). För att finansiera kapitalkostnaden för investeringen avses ersättning under 30 år tas ut av Øresundsbro Konsortiet och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att investeringen i trafikstyrningssystemet ERTMS på Öresundsbron och Öresundsbanan får finansieras med lån i Riksgäldskontoret.
1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 34 982 215 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 500 000 000 kronor 2025–2038.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 39 500 000 000 kronor 2025–2038.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. till utgifter för underhåll av statliga järnvägar.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget med 1 008 000 000 kronor främst till följd av att ett skred på väg E6 vid Stenungsund hade medfört högre kostnader för vägunderhåll (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:251).
Det finns ett stort behov av underhåll av statens transportinfrastruktur, framför allt av järnvägen. En ökad underhållstakt innebär att fler kontrakt och kontrakt med längre löptider behöver tecknas. Bemyndigandet bör därför ökas med 3 000 000 000 kronor.
1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 550 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk ökas med 235 000 000 kronor.
Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med 235 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används till utgifter för bidrag som EU beviljar för finansiering av investeringar i projekt som ingår i TEN-T genom Fonden för ett sammanlänkat Europa, FSE.
Bidrag från EU till statliga transport- och infrastrukturprojekt betalas in på inkomsttitel. Beviljade bidrag betalas sedan ut från anslag till de aktuella projekten. De medel som är möjliga att erhålla från EU under 2024 beräknas överstiga den anvisade anslagsnivån. Anslaget behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget bör därför ökas med 235 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget, eftersom aktuella infrastrukturprojekt kommer att finansieras från anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk.
1:12 Transportstyrelsen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 570 914 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Transportstyrelsen ökas med 1 000 000 kronor.
Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med 1 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget med 1 035 000 000 kronor för att täcka det ackumulerade underskottet t.o.m. 2022 för det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:251).
Sedan januari 2024 levererar Luftfartsverket inte radardata för kommunikation, navigation och övervakning direkt till flygplatser som upphandlar flygtrafikledningstjänster från annan leverantör. Brist på leverantörer som kan förmedla data från Luftfartsverket till flygplatserna påverkar i dagsläget kapaciteten på åtta flygplatser. Det är angeläget att Transportstyrelsen kan certifiera leverantörer av tjänsterna för att upprätthålla en god kapacitet på dessa flygplatser. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med motsvarande belopp. Minskningen av anslaget bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:14 Trängselskatt i Göteborg
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 760 435 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 19 400 000 000 kronor 2025–2040.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 21 000 000 000 kronor 2025–2040.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för bl.a. utgifter för finansiering av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg i Göteborgsregionen.
Trafikverket har behov av att hantera oförutsedda variationer i produktionen i infrastrukturprojektet Västlänken. På grund av en hög produktionstakt i de olika etapperna, och osäkerheter till följd av hävningen av ett kontrakt avseende deletapp Haga, förväntas åtagandena bli högre än vad som tidigare har beräknats. Bemyndigandet bör därför ökas med 1 600 000 000 kronor.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 447 349 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar ökas med 110 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bekämpning av och beredskap mot smittsamma djursjukdomar varvid ersättning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658), lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagarna.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget med 314 000 000 kronor främst till följd av djursjukdomsutbrott av bl.a. salmonella, afrikansk svinpest och högpatogen fågelinfluensa under 2023 och 2024 (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:251).
Till följd av allvarliga djursjukdomsutbrott under 2024 förväntas utgifterna för ersättningar med anledning av utbrott av bl.a. salmonella, fågelinfluensa och newcastlesjuka bli ännu högre än vad som tidigare har beräknats. Utgifterna förväntas även öka för andra åtgärder med anledning av utbrotten. Anslaget bör därför ökas med 110 000 000 kronor.
1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 913 900 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 042 000 000 kronor 2025–2029.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 076 820 000 kronor 2025–2029.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter motsvarande EU:s finansiering för åtgärder inom pelare två, i enlighet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027.
Antalet ansökningar om stöd beräknas öka. Samtidigt har utbetalningarna av stöd inte skett i planerad takt. Åtagandena förväntas därför bli högre än vad som tidigare har beräknats. Bemyndigandet bör därför ökas med 34 820 000 kronor.
1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 196 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 335 000 000 kronor 2025–2029.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 348 000 000 kronor 2025–2029.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för att finansiera det belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av åtgärder inom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades bemyndigandet med 35 000 000 kronor på grund av att antalet ansökningar om stöd förväntades bli högre än vad som tidigare har beräknats (prop. 2023:24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:251).
Antalet ansökningar om stöd förväntas nu bli ännu högre än vad som tidigare har beräknats. Bemyndigandet bör därför ökas med 13 000 000 kronor.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
1:4 Tillväxtverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 458 702 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Tillväxtverket ökas med 6 000 000 kronor.
Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med 6 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen gav den 21 december 2023 Tillväxtverket i uppdrag att vara den nationellt behöriga myndigheten för att säkerställa tillämpningen och genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1781 av den 13 september 2023 om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem och om ändring av förordning (EU) 2021/694 (förordning om halvledare) samt att vara den nationella kontaktpunkten enligt samma förordning (KN2023/04613). Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
Regeringen gav vidare den 13 juni 2024 Tillväxtverket i uppdrag att vara den behöriga myndigheten för erkännande av tillverkningsprojekt som strategiska nettonollprojekt, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (KN2024/01302). Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor.
Tillväxtverket gavs vidare den 13 juni 2024 i uppdrag att vara den nationella kontaktpunkten enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/795 av den 29 februari 2024 om inrättande av den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP), och om ändring av direktiv 2003/87/EG och förordningarna (EU) 2021/1058, (EU) 2021/1056, (EU) 2021/1057, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) 2021/1060, (EU) 2021/523, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697 och (EU) 2021/241 (KN 2024/01302). Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 6 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:8 Sveriges geologiska undersökning
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 377 081 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning ökas med 3 000 000 kronor.
Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med 3 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen gav den 13 juni 2024 Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att vara den behöriga myndigheten för erkännande av projekt för koldioxidavskiljning, projekt för koldioxidlagring och projekt för infrastruktur för koldioxidtransport som strategiska nettonollprojekt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (KN2024/01301). Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med motsvarande belopp. Minskningen av anslaget bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på
49 550 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag ökas med 15 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för omstrukturering, genomlysning, försäljning och avveckling av företag med statligt ägande.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 ökades anslaget med 8 700 000 kronor för ökade utgifter för extern rådgivning avseende den statliga bolagsportföljen (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:241).
Arbetet har visat sig vara mer tidskrävande än förväntat, samtidigt som ytterligare projekt tillkommit. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor.
2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 25 017 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer ökas med 2 700 000 kronor.
Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med 1 350 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för avgifter och bidrag till samt särskilda insatser med anledning av Sveriges deltagande i följande internationella handelsorganisationer:
Världshandelsorganisationen (WTO)
Internationella rådet för samarbete på tullområdet (WCO)
Internationella Byrån för Utställningar i Paris (BIE).
På grund av den försvagade kronkursen förväntas utgifterna för Sveriges avgifter bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 2 700 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med 1 350 000 kronor. Minskningen bedöms påverka möjligheten att tillgodose utlandsmyndigheternas behov av att genomföra ytterligare exportfrämjande insatser under 2024.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 5 727 268 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader ökas med 100 100 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till kommuner enligt lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
De slutliga beräkningarna av kostnaderna för stöd och service till vissa funktionshindrade som redovisats av Statistiska centralbyrån visar att bidragen till kommunerna kommer att överstiga anvisade medel. Anslaget bör därför ökas med 100 100 000 kronor.
Den utjämningsavgift som vissa kommuner betalar till staten kommer att ökas med motsvarande belopp och redovisas mot inkomsttitel.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
1:1 Räntor på statsskulden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 20 300 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden ökas med 2 866 652 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för räntor på statsskulden.
Anslaget får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Enligt förarbetena till budgetlagen bör regeringen i enlighet med tidigare praxis alltjämt föreslå ändringar av anslaget när utgifterna förväntas avvika väsentligt från anvisade medel (prop. 2010/11:40 s. 60).
Utgifterna för statsskuldsräntor bedöms bli högre än vad som tidigare har beräknats. Ökningen beror i huvudsak på att Riksgäldskontoret emitterar obligationer till underkurs. Statsobligationer som introducerades när räntenivån var lägre har en årlig kupongränta som understiger nuvarande marknadsräntor. Som kompensation för den lägre kupongräntan betalar köparna av obligationerna ett lägre pris. Minskningen av priset för obligationen tillsammans med kupongräntan under obligationens löptid motsvarar marknadsräntan. Effekten blir att statens räntebetalningar ökar vid emissionstillfället och att staten i stället betalar en lägre årlig kupong under obligationernas återstående löptid. Över obligationens livstid är det sammanlagda priset detsamma som om obligationen emitterades till marknadsränta.
Prognosen för anslaget är 1 700 000 000 kronor högre jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2024. Utfallet 2023 blev 1 166 652 000 kronor högre än anslagna medel, inklusive de medel som tillfördes efter förslag i propositionen Höständringsbudget för 2023 (prop. 2023/24:2, bet. 2023/24:FiU11, rskr. 2023/24:48). Anslaget behöver därför tillföras medel för att täcka det underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades.
Sammantaget har nettot för över- och underkurser vid emission ökat ränteutgifterna med 6 400 000 000 kronor och lägre inhemska räntor minskat ränteutgifterna med 4 800 000 000 kronor. Därutöver har ränteutgifterna ökat med sammanlagt 1 266 652 000 kronor beroende på valutakurseffekter, övriga kurseffekter, reviderade utländska räntor samt Riksgäldskontorets försämrade räntenetto avseende in- och utlåning till myndigheter m.fl. Anslaget bör därför ökas med 2 866 652 000 kronor.