Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2023/24:121 Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd Skr. 2023/24:121 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 27 mars 2024 Ulf Kristersson Maria Malmer Stenergard (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Systemet för återkallelser av uppehållstillstånd (RiR 2023:19). Riksrevisionens övergripande slutsats är att systemet för återkallelser inte tillämpas som det var tänkt. En viktig förklaring till bristerna bedöms vara att återkallelser har haft en låg prioritet hos både regeringen och Migrationsverket. Riksrevisionen konstaterar också att det saknas rättsliga förutsättningar för ett effektivt informationsutbyte mellan myndigheter för uppgifter som skulle kunna leda till återkallelseärenden. Myndigheternas kontroll av giltiga uppehållstillstånd och meddelanden om återkallade uppehållstillstånd uppvisar också brister. Dessutom pekar Riksrevisionen på att brister i delgivningsrutinerna medför att Migrationsverkets beslut om återkallelse inte alltid får avsedd effekt. Riksrevisionen anför att bristerna i regelverk och tillämpning får konsekvenser i form av felaktiga utbetalningar från statliga myndigheter och kommuner. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning som ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med att se till att uppehålls- och arbetstillstånd samt statusförklaringar återkallas när det finns grund för det och med att förbättra informationsutbytet mellan myndigheterna. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens rekommendationer men är beredd att vid behov vidta fler åtgärder än de som redan vidtagits. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är färdigbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer3 3Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser6 3.1Uppdrag till Migrationsverket6 3.2Lagändringar8 3.3Utredningsuppdrag på migrationsrättens område8 3.4Uppgiftsskyldighet och förbättrat informationsutbyte mellan myndigheter9 3.5Motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier10 BilagaSystemet för återkallelser av uppehållstillstånd11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 mars 2024117 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat systemet för återkallelse av uppehållstillstånd. Resultaten av granskningen redovisas i rapporten Systemet för återkallelser av uppehållstillstånd (2023:19), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades till regeringen den 30 november 2023. Justitiedepartementet har inhämtat synpunkter från Migrationsverket (Ju2024:00694) på de rekommendationer som Riksrevisionen riktar till myndigheten. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser som redovisas och de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen i sin rapport. Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Riksrevisionen har granskat handläggningen av återkallelseärenden under perioden 2013–2020, för återkallelse av skyddsstatus fram till 2022. Granskningen omfattar myndigheternas verksamhet i samband med återkallelser av uppehålls- och arbetstillstånd samt skyddsstatusförklaringar. Riksrevisionen har undersökt processerna i såväl Migrationsverkets interna arbete som samverkan och kommunikation med andra myndigheter. Information har inhämtats genom dokumentstudier, intervjuer, frågeformulär och inhämtning av statistiska uppgifter. Riksrevisionen har särskilt undersökt i vilken grad brister i samverkan mellan myndigheter kan förklaras av brister i regelverk, tekniska förutsättningar, rutiner eller praktiska arbetssätt. Vid bedömningen av regeringens roll har Riksrevisionen inriktat sig på regeringens ansvar för utformningen av regelverket i utlänningslagen (2005:716), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och delgivningslagen (2010:1932). Riksrevisionens övergripande revisionsfråga är om systemet för återkallelse av uppehållstillstånd fungerar effektivt. Den besvaras genom tre delfrågor: 1. Uppnås syftena med återkallelseverksamheten? 2. Har Migrationsverket en effektiv process för att initiera, utreda och besluta i återkallelseärenden? 3. Finns effektiva kanaler mellan Migrationsverket och andra berörda myndigheter för att dela nödvändig information i återkallelseärenden? Riksrevisionen anser att Migrationsverket bör initiera återkallelseärenden när det uppstår starka indikationer som tyder på att en person inte uppfyller villkoren för sitt uppehållstillstånd eller arbetstillstånd eller sin skyddsstatus. Personer vars uppehållstillstånd har återkallats bör antingen lämna landet eller beviljas ett nytt uppehållstillstånd och personer vars uppehållstillstånd eller skyddsstatus har återkallats bör inte uppbära offentliga förmåner som är kopplade till tillståndet eller statusen. Riksrevisionen framhåller att information som är väsentlig för att initiera återkallelser bör nå de delar av verksamheten som behöver den i ärendehandläggningen och att Migrationsverket bör ha en ändamålsenlig organisation och rutiner för effektiv handläggning, kvalitetssäkring och uppföljning av ärendena. Beslut om återkallelse bör delges den berörda, få laga kraft och meddelas andra aktörer som behöver informationen. Riksrevisionen framhåller vidare att andra myndigheter bör ha effektiva tillvägagångssätt för att uppmärksamma Migrationsverket på förhållanden som kan föranleda att ett uppehållstillstånd eller en skyddsstatusförklaring ska återkallas. Information om återkallelser bör inhämtas och hanteras på ett effektivt sätt. Riksrevisionens granskning av om syftena med återkallelseverksamheten uppnås visar bland annat att Migrationsverket inte alltid initierar återkallelseärenden fast det finns information som tyder på att det borde ske. Migrationsverket ska återkalla alternativ skyddsstatus när utlänningen gjort sig skyldig till vissa grova brott. Granskningen visar dock att det är relativt ovanligt att detta sker. Ett annat exempel är att beviljade studerandetillstånd inte ifrågasätts när det saknas registrering för någon form av studier i Sverige. Det är också oklart hur stor del av alla med återkallat uppehållstillstånd som faktiskt lämnar landet eftersom alla inte avregistreras från folkbokföringen som utflyttade. Felaktiga utbetalningar förekommer i samband med att uppehållstillstånd har återkallats vad gäller bidrag, ekonomiskt bistånd och bosättningsbaserade förmåner. Det förekommer också felaktiga utbetalningar till personer vars permanenta uppehållstillstånd inte har återkallats trots att de har flyttat från Sverige. Riksrevisionens granskning av Migrationsverkets process för att initiera, utreda och fatta beslut i återkallelseärenden visar bland annat att regeringen inte gav Migrationsverket några mål, uppdrag eller återrapporteringskrav rörande återkallelser mellan åren 2013 och 2022. Andra ärendeslag har prioriterats och omfattande effektiviserings- och besparingskrav har riktats mot myndigheten, som har haft begränsat utrymme att prioritera arbetet med återkallelser. Riksrevisionen menar också att Migrationsverket inte har haft effektiva tillvägagångssätt för att hantera återkallelser av uppehållstillstånd eller skyddsstatusförklaring under den granskade perioden. Det har till exempel saknats en effektiv funktion för att ta emot och hantera tips som kan leda till att ett tillstånd eller en statusförklaring återkallas. Myndigheten har inte heller haft någon samlad process för att handlägga återkallelseärenden. Bristerna i Migrationsverkets hantering av uppgifter om grova brott innebär att det kan dröja flera år innan informationen leder till återkallande av skyddsstatusförklaring, eller att informationen i värsta fall inte alls uppmärksammas. Återkallelseärenden har inte ingått i Migrationsverkets interna produktionsmål och uppföljnings- eller resursfördelningsmodell. Migrationsverket har ofta svårt att delge personer beslut om återkallelser, vilket leder till att beslutet inte får laga kraft, och i förlängningen till att personen kan fortsätta resa in och vistas i Sverige och Schengen, samt ta emot förmåner som är knutna till uppehållstillståndet. Riksrevisionen konstaterar också att Migrationsverket sällan informerat andra myndigheter om beslut om återkallelser, vilket kan leda till felaktiga utbetalningar till individer som fått sitt tillstånd eller skyddsstatusförklaring återkallad. Riksrevisionen framhåller dock att Migrationsverket sedan 2022 har påbörjat ett arbete för att åtgärda bristerna och att regeringen i regleringsbrevet för 2023 har gett myndigheten i uppdrag att prioritera återkallelser av uppehållstillstånd. I frågan om effektiva kanaler mellan Migrationsverket och andra berörda myndigheter har Riksrevisionen granskat samverkan och informationsutbyte mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket, Sveriges domstolar, Sveriges lärosäten och Säkerhetspolisen gällande information som rör återkallelser. Granskningen visar att flera statliga myndigheter har information som Migrationsverket behöver för att kunna initiera och utreda återkallelser men som de i dagsläget inte lämnar till Migrationsverket. Flera myndigheter behöver också kunna kontrollera om en person har rätt att vistas i landet för att kunna fatta korrekta beslut i sin respektive verksamhet. Skälen till att information inte lämnas till Migrationsverket är flera, bland annat saknar de granskade myndigheterna underrättelseskyldighet gentemot Migrationsverket och har därmed inte rättsliga förutsättningar att på eget initiativ lämna uppgifter om individer. Myndigheterna har olika kunskap om Migrationsverkets behov av information och det saknas ofta tekniska lösningar för enkelt informationsutbyte. Eftersom Migrationsverket i regel inte informerar berörda myndigheter beslut om återkallelse av uppehållstillstånd eller skyddsstatus på ett effektivt sätt behöver myndigheterna i stället ha effektiva metoder för att kontrollera uppehållstillståndets giltighet. Riksrevisionens slutsatser är att systemet för återkallelser inte är effektivt, att Migrationsverket inte har hanterat återkallelseärenden effektivt samt att styrningen har varit svag och andra uppdrag har behövt prioriteras. Ytterligare slutsatser är att sekretess hindrar myndigheterna att lämna nödvändig information och att myndigheterna brister i kontrollen av rätten att vistas i landet. Riksrevisionens slutsats om problematiken med studerandetillstånd är att den hanteras bättre genom ändrade regelverk och bättre grundprövning än genom återkallelse. Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till regeringen Utred hur registeruppgifter om uppehållstillstånd kan göras mer tillgängliga för myndigheter som behöver dem. Utred möjligheten att införa underrättelseskyldighet för Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten gentemot Migrationsverket när det rör uppgifter som kan antas strida mot villkoren för uppehållstillståndet. Utred möjligheten att utveckla Migrationsverkets underrättelseskyldighet gentemot Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten vad gäller beslut om återkallelse av uppehållstillstånd eller skyddsstatus. Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till Migrationsverket Synliggör återkallelseärenden i myndighetens interna planering, uppföljning och resursfördelning. Utveckla automatiserade system för att förbättra arbetet med tipshantering och efterkontroller. Effektivisera arbetet med delgivning och vidta åtgärder för att fler beslut ska få laga kraft. Se över möjligheten att inom ramen för befintlig lagstiftning göra uppgifter om giltighetstid och eventuell återkallelse av uppehållstillstånd mer lättillgänglig för myndigheter och andra aktörer. Till Försäkringskassan har Riksrevisionen lämnat rekommendationen att utveckla rutinerna för när uppehållstillstånd ska kontrolleras i besluts- och utbetalningsprocessen. Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett värdefullt bidrag för att uppnå de migrationspolitiska målen. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att återkallelsefrågor inte har prioriterats i styrningen av Migrationsverket under en lång period. Regeringen har redan innan Riksrevisionens granskningsrapport tagit flera steg i den riktning som Riksrevisionen nu föreslår och vill framhålla att det är viktigt för den reglerade invandringens legitimitet att fusk och missbruk förhindras, upptäcks och åtgärdas. Uppehålls- och arbetstillstånd samt statusförklaringar ska återkallas när det finns grund för det. Regeringen har tagit ett flertal initiativ till ändringar av regelverket för återkallelse av uppehållstillstånd och för att motverka fusk och missbruk. Det är också angeläget att Migrationsverket stärker sitt arbete med återkallelse av tillstånd inom ramen för den befintliga regleringen varför regeringen sedan tillträdet 2022 har varit tydlig med detta i styrningen av Migrationsverket. Genom denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Uppdrag till Migrationsverket Den 15 december 2022 gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka sitt arbete med ärenden om återkallelse av tillstånd (Ju2022/03634). Uppdraget innebar bland annat att myndigheten skulle utveckla sina handläggningsprocesser och skapa en tydlig ansvarsfördelning för återkallelsearbetet. Migrationsverket fick också i uppdrag att utveckla arbetet med ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning när det finns indikatorer på att sådana tillstånd missbrukas. Uppdraget innebar vidare att Migrationsverket skulle analysera om och i så fall hur automatiserade system och andra handläggningsstöd kan användas i större utsträckning för att snabbare identifiera ärenden med indikationer på att ett tillstånd ska återkallas eller för att handläggningen ska vara mer effektiv. Analysuppdraget omfattade frågan om det borde införas ett handläggningsstöd för att mer effektivt omhänderta information från Skatteverket om att uppgifter i folkbokföringsdatabasen om namn, födelsetid eller medborgarskap ändrats, när uppgifterna rör en person med uppehållstillstånd. Migrationsverket skulle också analysera möjligheten att införa nya metoder för att beviljade uppehållstillstånd regelbundet ska kunna följas upp och vid behov återkallas. Om analysen visade att nya handläggningsstöd såsom automatiska system och metoder för regelbunden uppföljning är möjliga och lämpliga att använda skulle myndigheten vidta åtgärder för att införa dessa och redovisa en tidsplan för genomförande i verksamheten. Även i övrigt skulle Migrationsverket vidta åtgärder som myndigheten bedömer lämpliga för att stärka arbetet med ärenden om återkallelse av tillstånd. Uppdraget omfattade samtliga uppehållstillstånd, oavsett på vilka grunder som dessa har beviljats. Uppdraget omfattade även ärenden om återkallelse av statusförklaring. Migrationsverket skrev i sin slutrapport i juni 2023 att uppdraget fyller ett sedan länge efterfrågat behov av att stärka myndighetens arbete med återkallelse av tillstånd och efterkontroller (dnr 1.3.4-20238778). Rapporten redogör för genomförda analyser och fortsatt operativt arbete. I rapporten lämnas förslag om ytterligare utvecklingsarbete som bland annat handlar om efterkontroller i andra ärendeslag än arbetstillstånd, fortsatt arbete att utreda hur automatiserade system och andra handläggningsstöd kan användas i större utsträckning. Dessutom föreslås en samordningsfunktion för tipshantering, efterkontroller och återkallelser. Som resultat av rapporten har Migrationsverket tagit fram en detaljerad handlingsplan för återkallelse och efterkontroller. Handlingsplanen avser att identifiera utvecklingsbehov för att skapa större möjligheter att initiera och följa upp återkallelseärenden, skapa enhetlighet i handläggningen, öka förmågan att hantera tips och att se över möjligheten att automatisera vissa steg i återkallandeprocessen. Handlingsplanen för återkallelse och efterkontroller revideras vid behov och Migrationsverket återrapporterar löpande om arbetet med dess genomförande till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Under våren 2024 förväntas myndigheten besluta om en processbeskrivning för återkallelse och efterkontroller. Det är ett led i den utveckling som pågår för att etablera återkallelse som ett fristående ärendeslag. I regleringsbrevet för 2023 uppdrog regeringen åt Migrationsverket att prioritera ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd och att ta fram en ändamålsenlig uppföljning för att redovisa resultatet av arbetet. Migrationsverkets årsredovisning för 2023 visar att antalet återkallade uppehållstillstånd och statusförklaringar mer än fördubblades jämfört med 2022. Myndigheten framhåller att ärenden om återkallelse har prioriterats både i det operativa arbetet och i utvecklingen av processen. En översyn av förutsättningarna för att genomföra efterkontroller i fler ärendeslag än arbetstillståndsärenden har också påbörjats med framtagande av enhetliga uppföljningsmetoder. En tematisk kvalitetsuppföljning av ärenden om återkallande av skyddsstatus har genomförts som visar på behov av rättsligt stöd och behov av rutiner för att initiera ärenden. Arbete har påbörjats för att komma till rätta med bristerna. I regleringsbrevet för 2024 har Migrationsverket fått i uppdrag att med hjälp av digital teknik öka effektiviteten i verksamheten. De nya digitala lösningar som tas fram ska bland annat skapa förutsättningar för en effektiv verksamhet, medföra en god informations- och IT-säkerhet samt bidra till ett ökat och mer effektivt informationsutbyte inom myndigheten och med andra myndigheter. IT-utvecklingen ska även medföra effektivare handläggningsprocesser. Återkallelseärenden ska fortsatt prioriteras. Migrationsverket ska redovisa de uppföljningar som görs och genomförandet av handlingsplanen för återkallelsearbete och efterkontroller. Samverkan med andra myndigheter ska också redovisas. Migrationsverket ska vidare återrapportera hur många ärenden om återkallelse som initierats, i vilka ärendeslag som ärenden om återkallelse väckts och orsakerna till att återkallelseärenden initierats samt redovisa utfallet av avslutade återkallelseärenden. Resurssättning och kostnader för återkallelsearbetet under 2024 i förhållande till de tre senaste åren ska också redovisas. Lagändringar Den 1 mars 2024 trädde ändringar i utlänningslagen (2005:716) i kraft som bland annat innebär att det ska vara möjligt att i vissa fall återkalla ett uppehållstillstånd om det kan antas att utlänningen kommer att bedriva statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism. Vidare ska ett främlingspass kunna återkallas av säkerhetsskäl. I förarbetena till lagändringarna (prop. 2023/24:36) konstaterar regeringen bland annat att det är viktigt att myndigheter ges möjlighet att på ett tidigt stadium verka mot verksamhet som kan hota säkerheten i Sverige samt att Sverige inte blir en fristad för presumtiva terrorister genom att de kan få uppehållstillstånd som sedan inte kan återkallas även om det kan antas att de kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism. Utredningsuppdrag på migrationsrättens område Regeringen tillsatte i november 2023 en utredning om skärpta krav på hederligt levnadssätt och ökade möjligheter till återkallelse av uppehållstillstånd (dir. 2023:158) för att göra en översyn av utlänningslagen och utlänningsförordningen (2006:97), i syfte att skapa en skärpt reglering med större möjligheter att avlägsna utlänningar ur landet. I kommittédirektiven konstaterar regeringen att ett regelverk som inte har som generell utgångspunkt att ett uppehållstillstånd ska återkallas när det är befogat riskerar att missbrukas och kan bidra till att utlänningar lever utanför det reguljära samhället. I förlängningen äventyrar det också den reglerade invandringen och systemets legitimitet. I uppdraget ingår bland annat att analysera och föreslå hur möjligheterna att neka och återkalla uppehållstillstånd på grund av brister i utlänningens levnadssätt kan utökas. Utredaren ska också analysera och föreslå hur möjligheterna till återkallelse av uppehållstillstånd av andra skäl än brister i levnadssättet på ett ändamålsenligt sätt kan utvidgas i syfte att möjliggöra återkallelse i fler fall, till exempel genom att analysera och föreslå hur regleringen kan ändras så att uppehållstillstånd kan återkallas även om någon annan än utlänningen själv medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få tillståndet samt analysera och föreslå hur tidsbegränsade uppehållstillstånd kan återkallas för en utlänning som inte längre är bosatt i landet. Utredaren ska också analysera och ta ställning till hur möjligheterna till återkallelse av uppehållstillstånd kan utvidgas när förutsättningarna för att tillståndet beviljades inte längre är, eller aldrig har varit, uppfyllda. Därtill ska utredaren bland annat analysera Migrationsverkets behov av nya metoder för att regelbundet följa upp beviljade uppehållstillstånd och återkalla tillstånd när det finns skäl för det, ta ställning till vilka åtgärder som behöver genomföras för att i fler fall möjliggöra återkallelse av uppehållstillstånd som beviljats skyddsbehövande när de ursprungliga skälen för asyl inte längre är uppfyllda, samt analysera Migrationsverkets behov av nya automatiserade system eller andra beslutsstöd som på ett effektivt sätt kan möjliggöra återkallelse av uppehållstillstånd i fler fall när det finns skäl för det. I kommittédirektiven konstaterar regeringen att en grundläggande förutsättning för att Migrationsverket ska kunna tillämpa regelverket på ett ändamålsenligt sätt, och kunna initiera och pröva frågor om avvisning eller återkallelse av uppehållstillstånd, är att myndigheten har tillgång till relevant information. Det ingår därför i utredningens uppdrag att kartlägga Migrationsverkets och Polismyndighetens behov av utökad tillgång till uppgifter samt analysera och föreslå hur myndigheterna kan få ökad tillgång till relevanta uppgifter om utlänningar i syfte att möjliggöra fler beslut om att neka och återkalla uppehållstillstånd samt fler beslut om avvisning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2025. Uppgiftsskyldighet och förbättrat informationsutbyte mellan myndigheter Ett välfungerande informationsutbyte mellan myndigheter är ofta en grundläggande förutsättning för att olika former av fusk, regelöverträdelser och brottslighet ska kunna förebyggas, utredas och bekämpas. Riksrevisionen nämner i sin granskningsrapport utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter som regeringen tillsatte i oktober 2023 (dir. 2023:146). Utredaren ska överväga och föreslå förbättrade möjligheter att utbyta information om enskilda inom och mellan myndigheter och andra organ som enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) jämställs med myndigheter. Syftet är att information ska kunna utbytas i den utsträckning som det behövs för att myndigheterna bland annat ska kunna förhindra, förebygga, upptäcka, utreda och ingripa mot fusk, felaktiga utbetalningar, regelöverträdelser och brottslighet så effektivt som möjligt, utan att det medför ett oproportionerligt intrång i den personliga integriteten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2025. Regeringen beslutade den 14 mars 2024 propositionen En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet (prop. 2023/24:85). I propositionen lämnas förslag som syftar till att ge bland annat Migrationsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, kommuner och arbetslöshetskassor förutsättningar att utbyta uppgifter som behövs för att säkerställa korrekta beslutsunderlag för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Förslaget syftar även till att ge berörda myndigheter som deltar i samverkan mot arbetslivskriminalitet tillgång till uppgifter som behövs för att planera, genomföra eller följa upp myndighetsgemensamma kontroller av arbetsplatser för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier Regeringen ser allvarligt på alla former av fusk och missbruk av systemet med uppehållstillstånd för studier. Riksrevisionen framhåller att granskningen tyder på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier till andra ändamål än studier. Att det finns behov av åtgärder, både för att kontrollera förutsättningarna innan tillstånd beviljas och för att möjliggöra återkallelse av tillstånd när förutsättningarna inte är uppfyllda har varit regeringens inställning sedan den tillträde 2022. Regeringen har i regleringsbrev för 2023 och 2024 gett Migrationsverket, tillsammans med universitet och högskolor, ett gemensamt uppdrag att genomföra åtgärder som utvecklar och effektiviserar arbetet med att minimera missbruk av uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning. Universitet och högskolor ska särskilt arbeta för att identifiera studieavbrott och skyndsamt rapportera dessa till Migrationsverket. Uppdraget samordnas av Migrationsverket. En delredovisning av uppdraget gjordes i oktober 2023 (dnr 1.1.1.2-2023-15830). Slutredovisning ska ske senast den 1 april 2024. En samverkansgrupp för Migrationsverket och Sveriges universitets- och högskoleförbund inrättades i januari 2023 för att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier och samtidigt förenkla för seriösa studenter. Det pågår för närvarande ett arbete inom Regeringskansliet för att ge en utredare i uppdrag att bland annat göra en översyn av regelverket när det gäller uppehållstillstånd för studier i syfte att motverka att systemet med uppehållstillstånd för studier missbrukas. Uppdraget kommer att ges inom kort. Systemet för återkallelser av uppehållstillstånd Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 mars 2024 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Malmer Stenergard Regeringen beslutar skrivelse 2023/24:121 Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd