Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2023/24:123 Riksrevisionens rapport om Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm Skr. 2023/24:123 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 27 mars 2024 Ulf Kristersson Carl-Oskar Bohlin (Försvarsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm (RiR 2023:22). Riksrevisionens övergripande slutsats är att staten och bolaget SOS Alarm inte ser till att larm till nödnumret 112 hanteras effektivt. Riksrevisionen bedömer att det delvis beror på att regeringen inte tillräckligt har utnyttjat möjligheterna att följa upp och styra bolaget. Att verksamheten saknar särskild författningsreglering bedöms vidare skapa otydlighet i roller och ansvar och försvåra effektiv tillsyn. Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i delar av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar. Det är viktigt att målet på högst 8 sekunders medelsvarstid på nödnumret 112 uppfylls. Regeringen har därför vid flera tillfällen höjt ersättningen till bolaget för att stärka verksamheten. Efter att covid-19-pandemin avtagit och genom vidtagna åtgärder har utvecklingen 2023 varit positiv. Regeringen anser att denna utveckling bör inkluderas i den övergripande bedömningen. Givet utvecklingen av svarstider från 2023 bör målet för medelsvarstid kunna uppnås 2024. Regeringen anser vidare i likhet med Riksrevisionen att tillsynen och kontrollen av bolagets verksamhet kan förbättras genom utveckling inom ramen för MSB:s befintliga uppdrag och regeringens uppföljning. Regeringen följer noggrant utvecklingen med särskilt fokus på svarstiderna för 112. Om den positiva utvecklingen inte fortsätter som förväntat kommer regeringen att överväga fler åtgärder. Regeringen anser att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad i och med skrivelsen. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer3 2.1Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser3 2.2Riksrevisionens rekommendationer4 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser4 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer6 BilagaNödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering avlarm (RiR 2023:22)8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 mars 202499 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om staten och SOS Alarm ser till att nödnumret 112 hanteras effektivt. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm (RiR 2023:22), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 7 december 2023. I denna skrivelse behandlar regeringen de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i sin rapport. Riksrevisionens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser Riksrevisionens övergripande slutsats är att staten och bolaget SOS Alarm inte ser till att larm till nödnumret 112 hanteras effektivt. Enligt Riksrevisionens granskning har SOS Alarm inte nått målen för medelsvarstid någon gång under de senaste tio åren. Riksrevisionen konstaterar även att svarstiderna systematiskt skiljer sig åt mellan olika delar av landet samt över året och veckodagar. Riksrevisionens iakttagelse är att SOS Alarms arbetssätt orsakar återkommande systematiska skillnader i svarstider. Riksrevisionen bedömer vidare att enskilda avtal som SOS Alarm ingår med hjälporgan kan påverka SOS Alarms övergripande förmåga och att det därför finns skäl för regeringen att ställa tydligare krav på bolaget att utföra analyser av hur sådana avtal kan påverka svarstiderna. Riksrevisionen bedömer att regeringen inte tillräckligt har utnyttjat möjligheterna att följa upp och styra bolaget. Riksrevisionen menar att alarmeringsavtalet, som är ett avtal mellan staten och SOS Alarm, trots tydliga mål inte omfattar några konsekvenser för SOS Alarm om bolaget inte når de uppsatta målen och att den enda åtgärden från regeringen har varit att ge bolaget högre ersättning. Riksrevisionen konstaterar vidare att det saknas författningsreglering av den samhällsviktiga alarmeringsfunktionen vilket enligt Riksrevisionen leder till otydligheter när det gäller ansvar, roller och skyldigheter. Riksrevisionen bedömer att den tillsyn som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bedriver av SOS Alarms verksamhet inte är effektiv, vilket enligt Riksrevisionen har sin grund i bristande förutsättningar och MSB:s arbetsmetoder. I granskningen påtalas brister i larmhanteringen som enligt Riksrevisionen riskerar att förbises i tillsynen. Riksrevisionen menar att MSB förvisso har tillräckliga befogenheter för att kunna utföra tillsyn, men att myndigheten saknar författningsreglerade möjligheter till ingripanden och möjligheter att förelägga SOS Alarm att vidta åtgärder. Riksrevisionen menar att MSB inte helt fullgör sitt uppdrag att utöva tillsyn över och kontroll av åtagandena i alarmeringsavtalet. Riksrevisionen ifrågasätter den faktiska betydelsen av MSB:s tillsyn och framför att den inte leder till några åtgärder av regeringen. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen ger regeringen följande rekommendation: Ta fram förslag till författningsreglering av alarmeringstjänsten och dess mål för att främja måluppfyllelse, stärka tillsynen och förtydliga ansvarsfördelningen mellan SOS Alarm och hjälporganen. En möjlig utgångspunkt för detta är 112-utredningens förslag. I avvaktan på eventuell författningsreglering rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över MSB:s tillsynsuppdrag och ersätta eller komplettera det med tydligare och mer omfattande rapporteringskrav på SOS Alarm, initiera en justering av alarmeringsavtalet med SOS Alarm så att det framgår att de avtal som bolaget ingår med hjälporgan inte ska inverka negativt på 112-tjänstens måluppfyllelse, samt utnyttja de befintliga möjligheter som regeringen har att kräva ändamålsenliga underlag från SOS Alarm för att skapa bättre förutsättningar för en effektivare styrning. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser Regeringens styrning av SOS Alarm SOS Alarms verksamhet regleras genom ägaranvisningar och mål i ägardirektiv som beslutats av ägarna svenska staten och Sveriges kommuner och regioner (SKR), samt genom alarmeringsavtalet mellan staten och bolaget. Vid behov kan ägarna besluta om nya mål i ägardirektivet, och regeringen och bolaget kan omförhandla alarmeringsavtalet, vilket också skett under 2023. Vidare utser ägarna bolagets styrelse. SOS Alarm ska enligt målet i ägaranvisningen ha en medelsvarstid på högst 8 sekunder för nödnumret 112. Detta mål är en för regeringen viktig fråga som följs löpande och som används som resultatindikator i budgetpropositionen. Tioårsperioden fram till 2019 präglades av svårigheter med att kunna uppnå målet för medelsvarstiden. Alarmeringsverksamheten blev föremål för två utredningar – Alarmeringstjänstutredningen (En myndighet för alarmering, SOU 2013:33) och 112-utredningen (En nationell alarmeringstjänst – för snabba, säkra och effektiva hjälpinsatser, SOU 2018:28). Efter ett antal åtgärder med bland annat höjd statlig ersättning till bolaget kunde verksamheten stärkas så att medelsvarstiden hade sänkts till 8,6 sekunder 2019. I budgetpropositionen för 2020 bedömde regeringen att en vidareutveckling av alarmeringsverksamheten skulle ske inom det nuvarande systemet för alarmering och att SOS Alarm således även fortsättningsvis skulle ha samhällsuppdraget att besvara anrop till nödnumret 112. Utvecklingen efter 2020 leder inte till någon annan bedömning av regeringen. När covid-19-pandemins första smittvåg nådde Sverige i februari 2020 medförde det snabbt mycket stora påfrestningar för hela samhället. Antalet samtal till SOS Alarm ökade kraftigt samtidigt som sjukfrånvaron hos bolagets larmoperatörer steg. Arbetssituationen för den operativa personalen i tjänst blev mycket ansträngd med resultatet att personalomsättningen ökade. SOS Alarm lämnade därför vid flera tillfällen en begäran till regeringen om ökad ersättning från staten för att kunna rekrytera och utbilda fler larmoperatörer. Med anledning av detta tillfördes SOS Alarm 15 miljoner kronor 2020, 15 miljoner kronor 2021 och 20 miljoner kronor 2022 i extra ersättning för att bolaget skulle kunna vidta åtgärder under det exceptionella läget. Mot bakgrund av det drastiskt försämrade säkerhetspolitiska läget tillfördes SOS Alarm dessutom 25 miljoner kronor extra under 2022. Från och med 2023 ökades ersättningen med 45 miljoner kronor per år för att SOS Alarm ska kunna upprätthålla verksamhet och förmåga. Arbetet med att rekrytera och utbilda nya larmoperatörer i syfte att sänka svarstiderna för 112-samtal har även efter pandemin lett till ökade kostnader för SOS Alarm, och bolaget tillfördes därför 37,5 miljoner kronor i höständringsbudgeten 2023. Ny vd för bolaget tillsattes i september 2022. Under 2022–2023 har SOS Alarms organisation förändrats och bolaget genomför ett utvecklingsarbete under den nya ledningen. Vidtagna åtgärder har börjat ge effekt under 2023. Utvecklingen 2019–2023 kan illustreras av tabellen nedan som visar medelsvarstider och personalomsättning under perioden. 2019 2020 2021 2022 2023 Medelsvarstid (sek) 8,6 9,2 15,4 25,6 10,9 Personalomsättning (%) 11 11 21 30 17 Källa: SOS Alarms 112-rapporter för 2019–2023. Den 5 februari 2024 var årets ackumulerade medelsvarstid 5,8 sekunder. Med nuvarande utveckling bör bolaget kunna uppnå målet för medelsvarstiden under 2024. Riksrevisionen har i sin rapport inte redovisat uppgifter för 2023. Regeringen bedömer att den positiva utveckling som har varit under 2023 bör inkluderas i den övergripande bedömningen och att de problem som har varit med svarstiderna i stor utsträckning har sin förklaring i pandemins effekter på både samhället i stort och bolagets verksamhet. Flera bolag i den statliga bolagsportföljen har liksom SOS Alarm ett särskilt beslutat samhällsuppdrag, dvs. ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren. För att kunna utvärdera och följa upp hur de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs fastställs i relevanta fall uppdragsmål. Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är bl.a. att säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Denna styrningsmodell med riksdagsbundet samhällsuppdrag tillämpas oavsett om uppdraget har sin grund i författning, avtal eller annat. Tillsynen av larmhanteringen MSB:s tillsyn och kontroll av SOS Alarms åtaganden i alarmeringsavtalet grundas på uppdrag i myndighetens instruktion och rapporteras årligen till regeringen. Det är ett av flera sätt på vilket bolagets verksamhet kan granskas. Regeringen följer upp bolagets verksamhet genom dess årsrapporter och redovisningar som används som underlag i budgetprocessen. Därutöver följer Regeringskansliet verksamheten löpande genom möten med bolaget. Även MSB:s rapportering av utfört tillsyns- och kontrollarbete utgör underlag för de åtgärder som föreslås i budgetpropositionen och för regeringens uppföljning och styrning av bolaget. Regeringen bedömer i likhet med Riksrevisionen att tillsynen och kontrollen av bolagets verksamhet kan utvecklas. Det kan ske dels inom ramen för MSB:s nuvarande uppdrag, dels genom regeringens löpande uppföljning av verksamheten. Regeringen delar dock inte Riksrevisionens bedömning att MSB bör få möjlighet att utkräva åtgärder hos SOS Alarm vid konstaterade brister. Det bör även fortsättningsvis vara regeringen som beslutar om eventuella åtgärder med anledning av de eventuella brister som framkommer vid MSB:s tillsyn och kontroll. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen tillsammans med SKR och SOS Alarm har genomfört en översyn av uppdragsmålen i ägardirektivet för bolaget som beslutades vid en extra bolagsstämma i oktober 2023. Det innebär bland annat att bolaget har fått reviderade uppdragsmål vad gäller svarstider och tid för bearbetning av samtal. Föregående uppdragsmål beslutades 2016 och förutsättningarna för SOS Alarm har förändrats sedan dess. De nya uppdragsmålen bedöms skapa tydligare förväntningar på bolaget och underlätta uppföljning. Syftet från regeringens sida med att fastställa uppdragsmål samt att följa upp dessa är främst att säkerställa att de statliga bolagen på ett effektivt sätt genomför de uppdrag de är ålagda. Uppdragsmålen är dessutom en viktig del i uppföljningen och rapporteringen av regeringens förvaltning av bolag med statligt ägande till riksdagen och till allmänheten samt övriga intressenter. Alarmeringsavtalet mellan bolaget och staten reviderades i december 2023 med bland annat nya regler om att de avtal som bolaget ingår med hjälporgan inte ska inverka negativt på 112-tjänstens måluppfyllelse, vilket också tillgodoser Riksrevisionens rekommendation i denna del. Det är viktigt att målet 8 sekunder för medelsvarstid på nödnumret 112 uppfylls. Regeringen har därför under åren 2020–2023 vid flera tillfällen beslutat om ökad statlig ersättning till SOS Alarm så att bolaget ska kunna vidta åtgärder för att kunna sänka svarstiderna. Även förändringar i bolagets ledning och organisation har skett. Regeringen bedömer att bolagets åtgärder för att stabilisera personalomsättningen och sänka svarstiderna har varit effektiva och att utvecklingen går åt rätt håll, men noterar att medelsvarstiden för 2023 fortfarande överskrider målet med över 35 procent. Regeringen följer noggrant utvecklingen med särskilt fokus på svarstiderna för 112 och andra aktuella frågor. Även andra iakttagelser som Riksrevisionen har lyft fram kommer att följas upp, exempelvis antalet samtal med mycket långa svarstider och att det finns systematiska variationer i svarstiderna. Om den positiva utvecklingen i 112-verksamheten inte fortsätter som förväntat kommer regeringen att överväga fler åtgärder, såsom exempelvis författningsreglering eller förnyad översyn av alarmeringsavtalet. Vidare avser regeringen att i dialog med MSB och SOS Alarm utröna på vilket sätt som arbetet med tillsyn och kontroll kan utvecklas för att stärka dess resultat. Regeringen anser att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad i och med skrivelsen. Försvarsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 mars 2024 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Bohlin Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm