Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 88 av 700 träffar
Propositionsnummer · 2023/24:95 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater och medlemmarna i organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet
Ansvarig myndighet: Utrikesdepartementet
Dokument: Prop. 95
Regeringens proposition 2023/24:95 Partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater och medlemmarna i organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet Prop. 2023/24:95 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 mars 2024 Ulf Kristersson Tobias Billström (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner partnerskapsavtalet mellan å ena sidan Europeiska unionen och dess medlemsstater och å andra sidan medlemmarna i organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (OSAKS), här benämnt Samoaavtalet. Samoaavtalet utgör den juridiska basen för EU:s samarbete med länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS) och ska gälla i minst 20 år. Samoaavtalet ersätter det tidigare Cotonouavtalet och syftar till att stärka kapaciteten för EU och medlemmarna i OSAKS att tillsammans bemöta globala utmaningar. Samoaavtalet innehåller gemensamma principer och fastställer gemensamma prioriterade områden. Innehållsförteckning 1Förslag till riksdagsbeslut3 2Ärendet och dess beredning4 3Bakgrund till ärendet4 3.1Historisk utveckling4 3.2Erfarenheter av samarbetet4 3.3Förhandlingar om det nya partnerskapsavtalet5 4Samoaavtalets innehåll5 5Godkännande av Samoaavtalet6 6Konsekvenser7 6.1Konsekvenser för statens budget7 6.2Övriga konsekvenser7 Bilaga Samoaavtalet8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 20249 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen godkänner partnerskapsavtalet mellan å ena sidan Europeiska unionen och dess medlemsstater och å andra sidan medlemmarna i organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (OSAKS), undertecknat i Samoa den 15 november 2023 (avsnitt 5). Ärendet och dess beredning Den nuvarande ramen för partnerskapet mellan EU och AKS-länderna, Cotonouavtalet, antogs år 2000 och ersatte Lomékonventionen från 1975. Cotonouavtalet har sedan dess varit vägledande för partnerskapet och bygger på politisk dialog, handel och utvecklingssamarbete. Cotonouavtalet löpte ut i februari 2020 och en politisk överenskommelse om ett nytt partnerskapsavtal uppnåddes samma år. Det nya avtalet, Samoaavtalet, undertecknades i Samoa den 15 november 2023. Samoaavtalet är ingånget mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och medlemmarna i organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (OSAKS), å andra sidan (se bilaga 1). Bakgrund till ärendet Historisk utveckling Samarbetet med de 79 staterna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS-länderna) har funnits i reglerad form sedan 1970-talet och utgör basen för EU:s relationer med AKS-länderna inklusive handels- och/eller investeringsavtal, regionala strategier och insatser. Grunden för partnerskapet lades när Frankrike inför Europeiska ekonomiska gemenskapens (EEG) grundande ställde som krav att landets kolonier skulle inkluderas i Romfördraget. En särskild biståndsfond, Europeiska utvecklingsfonden (EUF), inrättades för ändamålet. Vid Storbritanniens inträde i EEG fick ett antal före detta brittiska kolonier samma status som de tidigare franska kolonierna. Cotonouavtalet antogs år 2000 och ersatte Lomékonventionen från 1975. Cotonouavtalet har sedan dess varit vägledande för relationerna mellan EU och AKS-länderna och bygger på politisk dialog, handel och utvecklingssamarbete. Cotonouavtalet ersätts nu av Samoaavtalet. Erfarenheter av samarbetet Cotonouavtalet har bidragit till stabilitet, utveckling och handelssamarbete. Det nya avtalet fokuserar på främjandet av ekonomisk tillväxt och utveckling. Samoaavtalet signalerar en strävan efter fördjupade relationer mellan EU och AKS-länderna inom prioriterade områden, så som mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer hållbarhet, tillväxt och utveckling. Förhandlingar om det nya partnerskapsavtalet Förhandlingarna om ett förnyat partnerskapsavtal mellan EU och medlemmarna i OSAKS påbörjades 2018. En politisk överenskommelse om ett nytt partnerskapsavtal nåddes den 3 december 2020 och det nya avtalet paraferades av chefsförhandlarna från EU och OSAKS den 15 april 2021. Sverige deltog aktivt under hela förhandlingsarbetet. Den 11 juni 2021 presenterade Europeiska kommissionen ett utkast till rådsbeslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av ett nytt partnerskapsavtal som sedan förhandlades i rådet. Sverige drev processen om beslut om undertecknande under det svenska EU-ordförandeskapet. Samoaavtalet tillämpas provisoriskt sedan den 1 januari 2024 tills alla medlemsstater har ratificerat och minst två tredjedelar av OSAKS medlemsstater har ratificerat. Samoaavtalets innehåll Jämfört med Cotonouavtalet, som primärt syftade till att främja AKS-ländernas utveckling, har Samoaavtalet ett förstärkt fokus på partnerskap för att understryka att EU och medlemmarna i OSAKS är jämbördiga parter. Samoaavtalet täcker fler samarbetsområden än det tidigare avtalet. Bestämmelserna om den politiska dialogen mellan avtalsparterna och om deras fullgörande av skyldigheter har utvecklats. Respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är grundläggande för Samoaavtalet. Samoaavtalet innehåller gemensamma principer och fastställer följande prioriterade områden: demokrati och mänskliga rättigheter, rättvis ekonomisk tillväxt och utveckling, klimatförändringar, mänsklig och social utveckling, fred och säkerhet samt migration och rörlighet. Samoaavtalet är inget handelsavtal men innefattar åtaganden för att adressera handelshinder, öka investeringarna och stärka den privata sektorns engagemang i handeln mellan parterna. Konkreta handelsavtal sluts i stället separat genom så kallade ekonomiska partnerskapsavtal (EPA). De specifika målen för Samoaavtalet är att främja, skydda och förverkliga de mänskliga rättigheterna, demokratiska principer, rättsstatens principer och god samhällsstyrning, varvid särskild vikt ska fästas vid jämställdhet bygga fredliga och hållbara stater och samhällen och hantera befintliga och framväxande hot mot fred och säkerhet främja mänsklig och social utveckling, i synnerhet för att utrota fattigdom och åtgärda ojämlikheter, för att säkerställa att alla har ett värdigt liv och att ingen lämnas utanför, varvid särskild vikt ska fästas vid kvinnor och flickor mobilisera investeringar, stödja handeln och främja utvecklingen av den privata sektorn i syfte att uppnå en hållbar och inkluderande tillväxt och skapa anständigt arbete för alla bekämpa klimatförändringar, skydda miljön och säkerställa en hållbar förvaltning av naturresurserna genomföra en övergripande och balanserad migrationsstrategi för att dra nytta av fördelarna med en säker, ordnad och reguljär migration och rörlighet, motverka irreguljär migration och samtidigt ta itu med dess bakomliggande orsaker, med full respekt av internationell rätt och i enlighet med parternas respektive befogenheter. Samoaavtalet kan sägas upp helt eller delvis om någon part bryter mot vissa av åtagandena. Partnerskapsdialogen är basen för partnerskapet och en fördjupad dialog ska kunna föras mellan parterna om allt som bidrar till att öka förståelsen för de principer som ligger till grund för Samoaavtalet. Hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och klimatavtalet från Paris 2016 är övergripande ramverk för samarbetet. Jämfört med Cotonouavtalet har Samoaavtalet en tydligare regional uppdelning. Avtalstexten består därför av en övergripande del som gäller de tre geografiska områdena och tre regionala protokoll som specificerar Samoaavtalets genomförande i de geografiska områdena. Samoaavtalet löper i 20 år med möjlighet till fem års förlängning. En halvtidsöversyn ska ske 2030 samma år som måldatum för Agenda 2030. De gemensamma institutioner (gemensamt ministerråd, gemensam kommitté för ambassadörer och gemensam parlamentarisk församling) som har inrättats genom tidigare avtal behålls. Numera ska dessa dock mötas på två olika nivåer; i plenum när dialogen berör EU och hela OSAKS och regionalt när frågor som berör EU och en speciell region behandlas. Samoaavtalet ger möjlighet för andra länder att få observatörsstatus. Samoaavtalet ger också utrymme för icke-statliga organisationer, privata aktörer, lokala myndigheter och civilsamhället att bidra till partnerskapsdialogen och avtalets genomförande. Samoaavtalet syftar till att stärka kapaciteten för EU och medlemmarna i OSAKS att tillsammans bemöta globala utmaningar. Godkännande av Samoaavtalet Regeringens förslag: Riksdagen godkänner partnerskapsavtalet mellan å ena sidan Europeiska unionen och dess medlemsstater och å andra sidan medlemmarna i organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (OSAKS). Skälen för regeringens förslag: Samoaavtalet ska fungera som en övergripande ram för relationerna mellan EU och AKS-länderna. Samoaavtalet fokuserar på mänskliga rättigheter, demokrati, social och mänsklig utveckling, hållbar, regelbaserad och förenklad handel, migration och hållbar tillväxt och ska stärka parternas förmåga att tillsammans möta globala utmaningar. Genom Samoaavtalet skapas förutsättningar för att stärka synergier mellan handel och utvecklingssamarbete. Möjligheterna att samarbeta med utmaningar kopplat till irreguljär migration, återvändande och återtagande förbättras. Samoaavtalet följer EU:s mål på det externa området och bidrar till den politiska prioriteringen av EU som en stark global aktör. Samoaavtalet ger förutsättningar för att stärka samarbetet med respektive region och tillåter ett mer skräddarsytt samarbete än tidigare avtal. Med hänsyn till att Samoaavtalet är av större vikt ska det enligt 10 kap. 3 § tredje stycket regeringsformen godkännas av riksdagen. Konsekvenser Konsekvenser för statens budget Till skillnad från Cotonouavtalet innehåller inte Samoaavtalet någon särskild finansieringsfond eftersom den europeiska utvecklingsfonden integrerats i unionens budget för perioden 2021–2027 genom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI-Europa i världen). EU åtar sig att tillhandahålla lämplig nivå av finansiering i linje med EU:s egna regler och procedurer. För svensk del innebär Samoaavtalet således inte några budgetära konsekvenser. Övriga konsekvenser Samoaavtalet förväntas stärka parternas möjligheter att tillsammans möta globala utmaningar. Samoaavtalet följer EU:s mål på det externa området och bidrar till den politiska prioriteringen om EU som en stark global aktör. Eftersom Samoaavtalet löper på 20 år ges goda möjligheter till långsiktiga samarbeten på områden såsom genomförandet av Agenda 2030, fattigdomsbekämpning, förebyggande av irreguljär migration, jämställdhet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, miljö och klimat. Samoaavtalet ger förutsättningar för att stärka synergier mellan handel och utvecklingssamarbete Jämställdhet är ett centralt mål i Samoaavtalet och stor tyngd läggs på miljöfrågor och klimatförändringar och på EU:s gröna giv. Hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och klimatavtalet från Paris 2016 är övergripande ramverk för samarbetet. Överenskommelsen bedöms inte strida mot de skyldigheter som följer av Sveriges medlemskap i EU eller ha andra konsekvenser för Sveriges övriga internationella åtaganden. Bilaga Samoaavtalet Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2024 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Billström Regeringen beslutar proposition Partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater och medlemmarna i organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet