Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2023/24:125 Riksrevisionens rapport Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter Skr. 2023/24:125 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 april 2024 Ulf Kristersson Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har i rapporten Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter (RiR 2023:26) granskat om regeringen har utformat rotavdraget så att det på ett varaktigt och effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet. Riksrevisionen bedömer att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att minska hushållens efterfrågan på svarta hantverkartjänster, men däremot haft en mycket begränsad effekt när det gäller att öka köparnas arbetsutbud och inkomster. Riksrevisionens övergripande slutsats är att rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter, genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud, för att motivera statens kostnader för rotavdrag. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning om reformens långsiktiga effekt på arbetsutbudet. Regeringen delar även Riksrevisionens bedömning att rotavdraget bidragit till minskat svartarbete men anser att värdet av detta underskattas i rapporten. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att minska rotavdraget genom att utforma det så att dess kostnadseffektivitet ökar i förhållande till de effekter som uppnås mot svartarbete, t.ex. genom en sänkning av taket i rotavdraget. Regeringen avser i dagsläget inte göra några förändringar av rotavdraget med anledning av Riksrevisionens rapport. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser4 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser5 Riksrevisionens rapport Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter (RiR 2023:26)7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 202489 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om regeringen har utformat rotavdraget så att det på ett varaktigt och effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet. Granskningen redovisas i rapporten Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter (RiR 2023:26). Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 20 december 2023. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat om rotavdraget har minskat svartarbetet samt ökat arbetsutbudet för de hushåll som använder rotavdrag. Riksrevisionen bedömer att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att minska efterfrågan på svarta hantverkartjänster, men däremot haft en mycket begränsad effekt när det gäller att öka arbetsutbud och inkomster. Riksrevisionens övergripande slutsats är att rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens kostnader för rotavdrag. I granskningen har Riksrevisionen undersökt rotavdragets långsiktiga och strukturella mål som riksdagen beslutade vid införandet 2009. Tidigare har rotavdrag med olika utformningar använts som tillfälliga konjunkturstöd. Riksrevisionen bedömer att rotavdraget har haft relativt stor betydelse för att hushållen efterfrågar svarta hantverkartjänster i lägre utsträckning än för 20 år sedan men att det är svårt att mer precist avgöra rotavdragets effekt på svartarbetet. På basis av de uppgifter om svartarbete som finns bedömer Riksrevisionen att statens kostnader för rotavdrag är väl stora i förhållande till de effekter som uppnås. Riksrevisionen konstaterar även i granskningen att användningen av svarta löner ökat inom byggindustrin samtidigt som hushållen har minskat sin efterfrågan på svarta tjänster. Det innebär att många rottjänster som hushållen uppfattar som vita i konsumentled i själva verket betalas med svarta löner i något eller flera led bortom konsumentledet. Vidare konstaterar Riksrevisionen att problemen med arbetslivskriminalitet ökat kraftigt i byggindustrin och bedömer därför att andra insatser än rotavdraget krävs för att motverka den typ av svartarbete och annan brottslighet som nu finns i flera av rotföretagen och i andra delar av byggindustrin. Granskningen visar att rotavdraget har låg träffsäkerhet och därmed endast i begränsad utsträckning kan bidra till att öka arbetsutbudet för de hushåll som gör rotavdrag. Det beror bland annat på att en tredjedel av hushållen som använder rotavdrag är pensionärer, personer som inte förvärvsarbetar eller personer i hushåll med mycket höga inkomster. För många hushåll är det dessutom svårt att utföra arbetet själv, eftersom flera av de tjänster som de får göra rotavdrag för kräver relativt hög grad av specialkunskap. Sammantaget betyder det att en stor del av tjänsterna med rotavdrag hade köpts på marknaden även om rotavdraget inte funnits och att endast en begränsad mängd extratid frigörs till marknadsarbete. Enligt Riksrevisionens beräkningar kan hushållen maximalt ha ökat sitt arbetsutbud med motsvarande 3 500 helårsarbetskrafter till följd av rotavdraget. Vidare har Riksrevisionen inte kunnat finna att hushåll med möjlighet att göra rotavdrag faktiskt har ökat sina arbetsinkomster. Riksrevisionen anser att på grund av de små effekterna på köparnas arbetsutbud bör rotavdragets kostnader anpassas efter de effekter som uppnås mot svartarbete. För att minska kostnaderna är det kostnadseffektivt att sänka det maximala avdraget per person. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att effekterna av rotavdraget på köparnas arbetsutbud är begränsade. Vid reformens införande motiverades effekten på arbetsutbudet av teoretiska resonemang. Det gjordes då ingen kvantifiering av vilken effekt som förslaget förväntades ha på köparnas arbetsutbud (prop. 2008/09:178). År 2011 redovisade Finansdepartementet en bedömning av förslagets effekt på köparnas arbetsutbud som ligger inom det spann som Riksrevisionen bedömer vara förslagets maximala effekt på arbetsutbudet (Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas?, Finansdepartementet, 2011). Regeringen delar även Riksrevisionens bedömning att rotavdraget bidragit till att minska hushållens efterfrågan på svarta tjänster. I granskningen framkommer att Skatteverkets uppskattningar av hushållens köp av svarta tjänster indikerar en kraftigt fallande trend de senaste 20 åren. Utvecklingen gäller såväl rotbranschen som ekonomin i sin helhet. Det är svårt att bedöma hur mycket av denna utveckling som kan tillskrivas rotavdraget. I sin bedömning av rotavdragets kostnadseffektivitet tar Riksrevisionen enbart hänsyn till hur rotavdraget bidragit till att minska efterfrågan på svarta rottjänster och hur detta påverkat de offentliga finanserna. Regeringen anser att minskat svartarbete är en vinst för samhället som är större än den direkta effekten som minskat svartarbete i rotbranschen har på statsbudgeten. Utbrett svartarbete har negativ påverkan på den generella viljan att betala skatt. Rotavdraget bidrar därför till en högre legitimitet för skattesystemet i stort genom att det stimulerar till köp av vita tjänster. Vidare bedöms svartarbete generellt ha en lägre produktivitet än arbete utfört i den vita sektorn. En omvandling från arbete utfört i den svarta till den vita sektorn kan således betyda en ökad tillväxt därför att den vita sektorn har lättare att utveckla tjänsterna (Om rut och rot och vitt och svart, Skatteverket, 2011). Att rotavdraget leder till minskat svartarbete har således positiva effekter som kommer samhället till gagn utöver vad som fångas i Riksrevisionens bedömning av rotavdragets kostnadseffektivitet. Regeringen delar även Riksrevisionens bedömning att det behövs kompletterande åtgärder för att stävja svarta löner och annan brottslighet som finns i rotföretag och andra delar av byggbranschen. Till exempel beslutade regeringen den 22 februari 2024 om tilläggsdirektiv (dir. 2024:26) till Delegationen mot arbetslivskriminalitet (A 2021:04) där delegationen ges i uppdrag att ytterligare analysera byggsektorn för att se vad mer som kan göras för att komma åt problemen med arbetslivskriminalitet i sektorn och vilken effekt redan vidtagna åtgärder har haft. Delegationens slutbetänkande ska lämnas senast den 28 februari 2025. Vidare har 2022 års skatteförfarandeutredning till uppdrag att se över vissa frågor kopplade till skattereduktion för hushållsarbete. Utredningen ska t.ex. analysera om regelverket är ändamålsenligt och leder till korrekta utbetalningar eller om det kan missbrukas genom fusk och arbetslivskriminalitet och, om så är fallet, föreslå hur reglerna bör ändras. Slutbetänkandet ska redovisas senast den 30 augusti 2024. Den 14 mars 2024 beslutade regeringen en proposition om en ny lag om uppgiftsskyldighet. Lagen syftar bl.a. till att ge ett antal myndigheter tillgång till uppgifter som behövs för att planera, genomföra eller följa upp myndighetsgemensamma kontroller av arbetsplatser för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet (prop. 2023/24:85). Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Även uppdraget till nio myndigheter att inrätta regionala center mot arbetslivskriminalitet och om varaktig myndighetssamverkan har förlängts (A2023/01693). För att stötta byggbranschen i lågkonjunkturen beslutade regeringen den 14 mars 2024 att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget (prop. 2023/24:86). Regeringen noterar att användandet av rotavdraget som konjunkturåtgärd inte ingick i Riksrevisionens granskning. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens granskning har bidragit till en ökad kunskap kring rotavdragets effekter på köparnas arbetsutbud, hushållens efterfrågan på svarta tjänster och förekomsten av svarta löner i rotföretagen. Regeringen följer löpande den vidare kunskapsutvecklingen kring förekomsten av svarta löner i såväl rotbranschen som andra delar av ekonomin. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att minska rotavdraget genom att utforma det så att dess kostnadseffektivitet ökar i förhållande till de effekter som uppnås mot svartarbete. Regeringen avser i dagsläget inte göra några förändringar av rotavdraget med anledning av Riksrevisionens rapport. I och med denna redovisning anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter (RiR 2023:26) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2024 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Svantesson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter