Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2023/24:101 Årsredovisning för staten 2023 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 april 2024 Ulf Kristersson Elisabeth Svantesson(Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2023. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta. Innehållsförteckning Sammanfattning5 Inledning12 1Uppföljning av de budgetpolitiska målen15 1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande15 1.2Utgiftstaket för 202317 2Utfallet för statens budget23 2.1Saldot i statens budget 202323 2.2Ändringar i statens budget 202326 2.3Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiskafaciliteten för återhämtning och resiliens27 2.4Inkomster i statens budget 202327 2.5Utgifter i statens budget 202348 2.6Förändring av anslagsbehållningar60 2.7Riksgäldskontorets nettoutlåning63 2.8Kassamässig korrigering69 2.9Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget71 2.10Realekonomisk fördelning av anslagen av statens budget75 3Utfall per utgiftsområde79 3.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse79 3.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning82 3.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution87 3.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet88 3.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan91 3.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap93 3.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd96 3.8Utgiftsområde 8 Migration100 3.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg101 3.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning106 3.11Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom110 3.12Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn112 3.13Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering115 3.14Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv116 3.15Utgiftsområde 15 Studiestöd122 3.16Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning124 3.17Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid129 3.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning ochbyggande samt konsumentpolitik133 3.19Utgiftsområde 19 Regional utveckling136 3.20Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård138 3.21Utgiftsområde 21 Energi141 3.22Utgiftsområde 22 Kommunikationer145 3.23Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel151 3.24Utgiftsområde 24 Näringsliv154 3.25Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner160 3.26Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.161 3.27Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen164 4Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys167 4.1Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar167 4.2Resultaträkning183 4.3Balansräkning187 4.4Finansieringsanalys190 4.5Noter193 5Utvecklingen av statsskulden249 5.1Definition av statsskulden250 5.2Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen250 5.3Statsskuldens sammansättning251 5.4Statsskuldens kostnader253 6Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning255 6.1Statliga garantier255 6.2Statlig utlåning med kreditrisk269 6.3Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier276 7Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU281 7.1Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenskastatsförvaltningen281 7.2Redovisning av samtliga EU-medel286 7.3Räkenskapssammanställning av EU-medel289 7.4Ansvariga myndigheters bedömningar295 7.5Regeringens övergripande bedömning och nationella intygandeav EU-medel302 Bilaga 1Specifikation av inkomster i statens budget Bilaga 2Specifikation av utgifter i statens budget Bilaga 3Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget Bilaga 4Beställningsbemyndiganden Bilaga 5Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Bilaga 6Tabellsamling Bilaga 7Statliga myndigheter Bilaga 8Ordlista Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2024 Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för 2023 Den offentliga sektorns finansiella sparande 2023 uppgick till -40 miljarder kronor eller -0,6 procent av BNP. I förhållande till 2022 försvagades det finansiella sparandet med ca 111 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 25,0 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 19 miljarder kronor, vilket är en försämring med 145 miljarder kronor jämfört med 2022. Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 44 miljarder kronor. Jämfört med 2022 förbättrades resultatet med 18 miljarder kronor. Statsskulden minskade med 61 miljarder kronor till 970 miljarder kronor vid utgången av 2023. Som andel av BNP minskade statsskulden från 17,3 procent 2022 till 15,4 procent 2023. I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2023 jämfört med 2022. Tabell 0.1Nyckeltal för det ekonomiska utfallet Miljarder kronor 2023 Procent av BNP1 2022 Procent av BNP2 Den offentliga sektorns finansiella sparande -40 -0,6% 71 1,2% Statens budgetsaldo 19 0,3% 164 2,7% Utgiftstak 1 665 26,5% 1 634 27,4% Takbegränsade utgifter 1 575 25,0% 1 559 26,1% Statens nettoförmögenhet 160 2,5% 112 1,9% Statsskuld 970 15,4% 1 031 17,3% Årets överskott i resultaträkningen 44 0,7% 26 0,4% Utlåning3 262 4,2% 323 5,4% Garantiåtaganden4 2 828 44,9% 2 657 44,5% Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Preliminär BNP för 2023 uppgår till 6 295 miljarder kronor (löpande priser). 2 Reviderad BNP för 2022 uppgår till 5 972 miljarder kronor (löpande priser). 3 Inklusive utlåning till Riksbanken. 4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Den offentliga sektorns finansiella sparande Tabell 0.2Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor 2023 2022 Inkomster 2 949 2 872 Skatter och avgifter 2 558 2 486 Övriga inkomster 391 385 Utgifter 2989 2 801 Finansiellt sparande -40 71 varav staten -4 26 varav ålderspensionssystemet 14 21 varav kommunala sektorn -51 24 Finansiellt sparande, bakåtblickande åttaårssnitt, procent av BNP 0,2 0,3 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Statistiska centralbyrån. Den offentliga sektorn redovisade 2023 ett underskott som uppgick till ca 40 miljarder kronor eller 0,6 procent av BNP. I förhållande till 2022 försvagades det finansiella sparandet med ca 111 miljarder kronor eller 1,8 procent av BNP. Försvagningen mellan 2022 och 2023 förklaras till stor del av den höga inflationen som innebar att utgifterna i framför allt kommunsektorn växte snabbt. Regeringen bedömer att det bakåtblickande åttaåriga genomsnittet av det finansiella sparandet ligger strax under målnivån 2023. Denna avvikelse är dock motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Utgiftstaket för staten Tabell 0.3Utgiftstaket för staten Miljarder kronor 2023 2022 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 539 1 502 Tekniska justeringar 2 2 Reella justeringar 124 130 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 665 1 634 Takbegränsade utgifter 1 575 1 559 Budgeteringsmarginal 90 75 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 5,7 4,8 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2023 uppgick till 1 665 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 575 miljarder kronor, dvs. 90 miljarder kronor lägre än det fastställda taket. Utfallet för statens budget Tabell 0.4Utfallet för statens budget Miljarder kronor Statens budget1 2023 2023 2022 Totala inkomster 1 279 1 243 1 286 Statens skatteinkomster 1 313 1 318 1 308 Övriga inkomster -33 -75 -22 Totala utgifter m.m. 1 195 1 224 1 123 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 239 1 214 1 211 Statsskuldsräntor m.m. 13 32 27 Förändring av anslagsbehållningar -4 Riksgäldskontorets nettoutlåning -52 -11 -111 Kassamässig korrigering 0 -10 -5 Budgetsaldo 84 19 164 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2022. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 279 miljarder kronor. Utfallet blev 1 243 miljarder kronor, vilket var 37 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev drygt 5 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev 42 miljarder kronor lägre än beräknat. Att övriga inkomster blev lägre beror främst på att s.k. flaskhalsintäkter har betalats ut som stöd till hushåll och företag under 2023. Dessa redovisas som en skatteintäkt 2023 men avräknas under övriga inkomster för att de totala skatterna ska vara kassamässiga och inte påverka saldot. Utgifterna i statens budget uppgick till 1 224 miljarder kronor. Det var 28 miljarder kronor (2,4 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 32 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 4 miljarder kronor (0,3 procent) lägre. Budgetsaldot visade för 2023 ett överskott på 19 miljarder kronor, vilket var en försämring med 145 miljarder kronor jämfört med 2022. Resultaträkning Tabell 0.5Resultaträkning Miljarder kronor 2023 2022 Intäkter Skatteintäkter 1 649 1 598 Övriga intäkter 144 150 Summa intäkter 1 793 1 748 Kostnader Transfereringar m.m. -1 387 -1 346 Statens egen verksamhet -384 -355 Summa kostnader -1 770 -1 701 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 35 20 Finansiella intäkter och kostnader, netto -13 -41 Årets överskott 44 26 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Resultaträkningen för 2023 visade ett överskott om 44 miljarder kronor, vilket var 18 miljarder kronor högre än 2022 då överskottet uppgick till 26 miljarder kronor. Skatteintäkterna ökade med nära 52 miljarder kronor medan övriga intäkter minskade med 6 miljarder kronor. Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 387 miljarder kronor, vilket var en ökning med 41 miljarder kronor jämfört med 2022. Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 384 miljarder kronor vilket var en ökning med 28 miljarder kronor jämfört med 2022. Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 35 miljarder kronor, en ökning med 15 miljarder kronor jämfört med 2022. Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -13 miljarder kronor, en förbättring med 27 miljarder kronor jämfört med 2022. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras av såväl minskad nettokostnad för statsskulden som övriga finansiella kostnader i kombination med högre övriga finansiella intäkter jämfört med 2022. Balansräkning Tabell 0.6Balansräkning Miljarder kronor 2023-12-31 2022-12-31 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 13 13 Materiella anläggningstillgångar 825 766 Finansiella anläggningstillgångar 593 564 Utlåning 262 323 Varulager m.m. 4 3 Fordringar 132 180 Periodavgränsningsposter 315 305 Kortfristiga placeringar 20 37 Kassa och bank 10 9 Summa tillgångar 2 174 2 200 Kapital och skulder Nettoförmögenhet 160 112 Fonder 234 216 Avsättningar 406 376 Statsskulden 970 1 031 Skulder m.m. 319 347 Periodavgränsningsposter 86 117 Summa kapital och skulder 2 174 2 200 Garantiförbindelser 7 7 Övriga ansvarsförbindelser 99 87 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till 160 miljarder kronor vid utgången av 2023. I förhållande till 2022 ökade nettoförmögenheten med 48 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden minskade med 61 miljarder kronor till 970 miljarder kronor vid utgången av 2023. Lån i svenska kronor ökade med 59 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 120 miljarder kronor. Statliga garantier Tabell 0.7Statliga garantier Miljarder kronor 2023-12-31 2022-12-31 Insättningsgarantin 2 294 2 131 Investerarskyddet Kreditgarantier 320 316 Garantier om tillförsel av kapital 208 204 Pensionsgarantier 6 6 Totalt 2 828 2 657 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. De statliga garantiåtagandena ökade med 171 miljarder kronor jämfört med 2022 och uppgick till 2 828 miljarder kronor vid utgången av 2023. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 44,9 procent. Insättningsgarantin uppgick till 2 294 miljarder kronor, vilket var en ökning med 163 miljarder kronor jämfört med 2022. Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 320 miljarder kronor, vilket var ökning med 4 miljarder kronor i förhållande till 2022. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 208 miljarder kronor, vilket var en ökning med 4 miljarder kronor jämfört med 2022. Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen och för stora förluster i form av direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms vara måttlig. Statlig utlåning Tabell 0.8Statlig utlåning Miljarder kronor Lån 2023-12-31 2022-12-31 CSN:s utlåning 249 238 Lån till Riksbanken 3 76 Övriga lån 10 9 Summa 262 323 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens utlåning uppgick till 262 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens utlåning för studielån utgör huvuddelen av statens utlåning. Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt Ekonomistyrningsverkets revisionsutlåtanden varpå regeringen lämnar följande intygande. Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt) Tabell 0.9Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt) Miljarder kronor 2023 2022 Betalningar till EU 44 48 Betalningar från EU 18 16 Nettoflöde från statens budget till EU 25 33 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Sveriges avgift till EU uppgick till 44 miljarder kronor, vilket var en minskning med drygt 4 miljarder kronor jämfört med 2022. Merparten av minskningen berodde på att den BNI-baserade avgiften blev lägre. Bidragen från EU uppgick till 18 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 25 miljarder kronor, vilket var en minskning med drygt 7 miljarder kronor jämfört med 2022. Inledning Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen för staten 2023 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar. Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen. Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2023 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2023 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2022. Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2023 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2023, dels med utfallet för 2022. Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2024/00722). Olika avgränsningar av staten Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna. Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten. Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställnings-bemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207). Kvaliteten i årsredovisningen för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild. En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet. Riksrevisionens årliga revision Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2023 Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2023. För 2023 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande sjutton myndigheter: Boverket, Etikprövningsmyndigheten, Högskolan i Kristianstad, Jämställdhetsmyndigheten, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Myndigheten för stöd till trossamfund, Spelinspektionen, Statens skolverk, Statistiska centralbyrån, Statskontoret och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande. Av granskade myndigheter har en fått revisionsberättelse med upplysning. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 3. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2019–2023. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten. Tabell 0.10Antal modifierade revisionsberättelser 2019–2023 2019 2020 2021 2022 2023 Summa 9 12 10 13 17 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Den offentliga sektorns finansiella sparande Det finansiella sparandet 2023 Den offentliga sektorn redovisade 2023 ett finansiellt sparande som uppgick tillca -40 miljarder kronor eller -0,6 procent av BNP. I förhållande till 2022 försvagades det finansiella sparandet med ca 111 miljarder kronor eller ca 1,8 procent av BNP (se tabell 1.1). I prognosen till budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) beräknades ett överskott på 11 miljarder kronor eller 0,2 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev därmed ca 50 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Inkomsterna från skatter blev sammantaget något högre än förväntat. Det rör i första hand socialavgifter och kapitalskatt, medan inkomster från moms i stället blev lägre än förväntat. Det lägre finansiella sparandet förklaras av att utgifterna blev högre än beräknat. En anledning till avvikelsen är den höga inflationen som framför allt medförde att utgifterna för konsumtion underskattades i budgetpropositionen för 2023. Även utgifter för investeringar och räntor underskattades till följd av den höga inflationen. Brutto medförde högre konsumtionsutgifter även att övriga inkomster blev högre än väntat, detta beror på att kapitalförslitningen redovisas som en s.k. tillräknad inkomst. Noterbart är att transfereringarna från offentlig sektor blev lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2023, detta trots att de flaskhalsintäkter som betalades ut till hushåll och näringsliv beslutades efter budgetpropositionen för 2023. Övriga transfereringar överskattades i både kommunsektorn och staten (för avvikelser i staten se avsnitt 2). Redovisningen av flaskhalsintäkterna är i stort sett neutral för den offentliga sektorns finansiella sparande. Överskattningen av de offentliga finanserna i budgetpropositionen i förhållande till utfallet gjordes för samtliga sektorer, men avvikelsen var störst för kommunsektorn och staten. Det var framför allt den snabba prisutvecklingen som medförde att utgifterna för konsumtion, investeringar samt räntor blev högre än förväntat. Tabell 1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor om annat inte anges BP 2023 Utfall 2023 Utfall - BP23 Utfall 2022 Inkomster 2 911 2 949 37 2 872 Skatter och avgifter 2 545 2 558 13 2 486 Kapitalinkomster 85 87 2 105 Övriga inkomster 281 303 22 280 Utgifter 2 901 2 989 89 2 801 Transfereringar 1 014 1 002 -12 987 Konsumtion 1 557 1 617 60 1 485 Räntor1 41 58 17 42 Investeringar m.m.2 289 312 24 287 Finansiellt sparande 11 -40 -51 71 procent av BNP 0,2 -0,6 -0,8 1,2 Stat 18 -4 -22 26 Ålderspensionssystem 17 14 -3 21 Kommunsektorn -25 -51 -27 24 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Inklusive kapital avkastning på pensionsrätter. 2 Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. De förändringar som tillkommit på ändringsbudgetar beräknas ha medfört att den offentliga sektorns utgifter blev högre än beräknat i budgetpropositionen för 2023 (se tabell 1.2). Den redovisningsmässiga revideringen av de stöd som betalats ut för att kompensera hushåll för höga elavgifter medförde avvikelser på ca 26 miljarder kronor både på inkomst- och utgiftssidan. Tabell 1.2Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2023, offentliga sektorns finanser Miljarder kronor BP23 Ändrings-budget 2023 Elstöd, NR redovisning1 Utfall 2023 Utfall - totalt anvisat 2023 Utfall 2022 Inkomster 2 911 0 26,2 2 949 37 2 872 Utgifter 2 901 10,0 26,2 2 989 89 2 801 Finansiellt sparande 11 -10,0 0 -40 -51 71 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av de extra ändringsbudgetarna skiljer sig från motsvarande på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. 1 Enligt direktiv från Eurostat ska de stöd som betalats ut för att kompensera för de höga flaskhalsintäkterna redovisas som skatter resp. transfereringar till och från staten. Detta i sig medför att inkomster och utgifter brutto ökar i motsvarande grad och är neutrala för det finansiella sparandet. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt. Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2023 Regeringen bedömde i 2023 års budgetproposition att överskottsmålet skulle nås och att finanspolitiken skulle vara svagt åtstramande. Bedömningen av avvikelsen baseras på det strukturella sparandet, dvs. ett mått på offentliga sektorns finansiella sparande där den konjunkturella effekten räknats bort. Det strukturella sparandet har sedan dess reviderats ner. Det strukturella sparandet 2023 och det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2016–2023 bedöms ligga något under målnivån 2023 (se tabell 1.3). Tabell 1.3Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP om annat ej anges 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Finansiellt sparande 1,0 1,4 0,8 0,5 -2,8 0,0 1,2 -0,6 varav staten 1,4 1,6 1,3 1,3 -2,8 -0,7 0,4 -0,1 varav ålderspensionssystemet 0,1 0,0 0,1 0,1 -0,2 0,0 0,3 0,2 varav kommunala sektorn -0,6 -0,3 -0,7 -0,9 0,2 0,7 0,4 -0,8 Bakåtblickande åttaårssnitt -0,6 -0,3 -0,2 -0,1 -0,3 -0,1 0,3 0,2 Strukturellt sparande1 -0,1 0,0 -0,3 0,1 -0,7 0,4 0,9 0,1 BNP-gap2 0,9 1,5 1,4 1,1 -3,5 0,1 0,7 -1,2 1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 9.2 i 2024 års ekonomiska vårproposition. Till följd av den höga inflationen har regeringen även valt att justera priseffekten vid beräkningen av BNP-gap. Engångseffekter för 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2015–2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Utgiftstaket för 2023 Tabell 1.4Utgiftstaket Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 1 430 1 502 1 539 Tekniska justeringar 4 2 7 12 5 10 10 6 2 2 Reella justeringar1 0 33 41 52 0 -51 262 259 130 124 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337 1 351 1 743 1 695 1 634 1 665 Takbegränsade utgifter 1 096 1 135 1 184 1 229 1 282 1 308 1 501 1 551 1 559 1 575 Budgeteringsmarginal 11 23 31 45 55 43 242 144 75 90 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 3,3 16,1 9,3 4,8 5,7 Anm.: För 1997–2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008–2013 Årsredovisningen för staten 2018. 1 Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med 250 miljarder kronor och för 2022 med 130 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Nivån höjdes för 2023 med 124 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2023. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits (se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2014). Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om tekniska justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre förutsättningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer.I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen en finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstakets nivå för 2023 med 124 miljarder kronor med anledning av den ändrade finanspolitiska inriktning som den nya regeringen föreslog. De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen. Utfallet för de takbegränsade utgifterna Enligt utfallet för statens budget 2023 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 575 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 90 miljarder kronor (se tabell 1.5). Tabell 1.5Takbegränsade utgifter 2023 Miljoner kronor Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - totalt anvisat2023 Utfall2022 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.1 1 234 413 9 982 1 214 077 -20 336 -30 318 1 210 805 Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 359 856 360 860 1 004 1 004 347 902 Takbegränsade utgifter 1 594 269 9 982 1 574 937 -19 332 -29 314 1 558 707 Marginal till utgiftstaket 70 731 90 063 75 293 Utgiftstak 1 665 000 1 665 000 1 634 000 1 Inklusive posten förändring av anslagsbehållningar I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag. Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2023 fastställdes av riksdagen i december 2020 till 1 539 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska och finanspolitiska skäl. Tabell 1.6Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå Miljarder kronor 2023 Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2021 1 539 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2021 Reglering kommunalekonomisk utjämning: skattelättnad för cykelförmån 0,09 Ny nivå i budgetpropositionen för 2022 1 539 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2023 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade skatteregler för reseavdrag 1,80 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt utjämningsbeloppSverige-Danmark -0,15 Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,64 Finanspolitiskt motiverad ändring i budgetpropositionen för 2023 Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval 124 Ny nivå i budgetpropositionen för 2023 1 665 Slutligt utgiftstak 1 665 Anm.: Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och avrundas enligt praxis till hela miljarder kronor. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor. Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2023 höjts med 2 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting. Framför allt har förslagen om höjd schablon för avdrag för resor till och från arbetsplatsen med egen bil samt justerade avdrag för tjänsteresor och hemresor, benämnt ändrade skatteregler för reseavdrag i tabell 1.6, lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har medfört en teknisk justering av utgiftstaket. Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2023 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. Ändringen motiverades av den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen föreslog efter riksdagsvalet 2022. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Budgeteringsmarginalens användning sedan utgiftstakets nivå för 2023 fastställdes Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen.I tabell 1.7 redovisas förändringen av budgeteringsmarginalen för 2023 från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2023 efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1). Förändringen är uppdelad på ett antal kategorier baserat på motsvarande redovisning för 2023 i de budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2023 fastställdes. Uppdelningen på de olika kategorierna i baseras på egna beräkningar. Tabell 1.7Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2023 till utfallet för 2023 Miljarder kronor 2023 Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes1 80,3 Åtgärder -117,8 Reviderad pris- och löneomräkning -3,2 Övriga makroekonomiska förändringar -21,0 Volymförändringar 8,5 Övrigt2 19,3 Finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå 124,0 Total förändring av budgeteringsmarginalen 9,8 Budgeteringsmarginal i utfallet för 2023 90,1 Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter. 1 Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63. 2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Källa: Egna beräkningar. När riksdagen ursprungligen fastställde utgiftstakets nivå för 2023 uppgick budgeteringsmarginalen till 80,3 miljarder kronor. I utfallet för 2023 uppgick marginalen till 90,1 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 9,8 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2022 fastställdes. Det inkluderar den finanspolitiskt motiverade ändringen av utgiftstakets nivå. Sammantaget har regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om nya åtgärder för 117,8 miljarder kronor sedan utgiftstaket ursprungligen fastställdes. Budgeteringsmarginalen har minskat med motsvarande belopp. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. I huvudsak består dessa åtgärder av förslag och aviseringar från regeringen i budgetpropositionen för 2022, (prop. 2021/22:1), samt i budgetpropositionen för 2023. Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har sammantaget medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 21 miljarder kronor mindre. Den främsta förklaringen är att utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten blivit högre, vilket beror på att bedömningen av inkomstindex för 2023 successivt har reviderats upp sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2021 som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaket fastställdes. En annan förklaring är att utgifterna för biståndet blivit högre i takt med att bedömningen av BNI har reviderats upp jämfört med den nivå som låg till grund för biståndsramen i budgetpropositionen för 2021. Efter förslag i budgetpropositionen för 2023 frikopplades biståndsbudgeten från BNI, vilket motverkade den utgiftsökning som skulle följa av ökningen av BNI. Budgeteffekten av det motverkande förslaget redovisas i denna sammanställning som ett beslut om ny åtgärd. Ytterligare en förklaring är att den relativt höga inflationen har medfört att prisbasbeloppet för 2023 blev högre än den ursprungliga bedömningen när utgiftstaket fastställdes. Det har medfört högre utgifter inom utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn samt 15 Studiestöd som innefattar transfereringssystem där ersättningsnivåerna påverkas av prisutvecklingen. Förändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen medför samtidigt lägre utgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Det förklaras främst av att bedömningen av antalet personer som uppbar arbetslöshetsersättning 2023 successivt har reviderats ner. Reviderade bedömningar av volymerna i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 8,5 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfererings-systemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Det förklaras bl.a. av att antalet ersatta föräldrapenningdagar 2023 blev ca 18 procent färre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2021, vilket har bidragit till lägre utgifter inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar. När det gäller utgifterna inom utgiftsområde 15 Studiemedel har de blivit lägre bl.a. för att antalet personer med studiemedel var ca 9 procent färre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2021. Vidare var antalet personer med inkomstpension och med tilläggspension färre 2023 jämfört med den ursprungliga bedömningen vilket bidragit till lägre utgifter i ålderspensionssystemet. Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan följa av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgeteringsmarginalen blivit 19,3 miljarder kronor större. Det förklaras till stor del av att utfallet för 2023 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än vad som ursprungligen beräknades i budgetpropositionen för 2021. En betydande del av förändringen har uppstått under 2023 och förklaras i avsnitt 3 Utfall per utgiftsområde. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad till följd av övriga faktorer, är 4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 22 Kommunikationer. Utfallet för statens budget I avsnitt 2 och 3 redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen. Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatter avser både skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som löpande har betalats in under året, intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när i tiden de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde. Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel. Med statens budget menas den av riksdagen ursprungligen beslutade budgeten för 2023 (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 2.5 Ändringar i statens budget 2023. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget. Saldot i statens budget 2023 Saldot i statens budget blev 19 miljarder kronor 2023 (tabell 2.1) och därmed kunde statsskulden amorteras med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 84 miljarder kronor. Saldot blev därmed 65 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Inkomsterna blev knappt 37 miljarder kronor lägre och utgifterna blev drygt 28 miljarder kronor högre. Tabell 2.1Utfallet för statens budget 2023 Miljoner kronor Statens budget Ändrings-budget Utfall2023 Utfall - statens budget Totala inkomster 1 279 473 1 242 911 -36 562 Statens skatteinkomster 1 312 674 1 318 055 5 381 Övriga inkomster -33 200 -75 143 -41 943 Totala utgifter m.m. 1 195 470 31 970 1 223 848 28 378 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 238 716 9 982 1 214 077 -24 639 Statsskuldsräntor m.m. 13 155 21 988 31 626 18 471 Förändring av anslagsbehållningar -4 393 4 393 Riksgäldskontorets nettoutlåning -52 379 -11 473 40 907 Kassamässig korrigering 371 -10 383 -10 754 Budgetsaldo 84 004 19 064 -64 940 Statens inkomster blev 37 miljarder kronor lägre än beräknat Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 279 miljarder kronor. Utfallet blev 1 243 miljarder kronor, vilket är 37 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev drygt 5 miljarder kronor högre än beräknat medan övriga inkomster blev 42 miljarder kronor lägre. Att övriga inkomster blev lägre beror främst på att s.k. flaskhalsintäkter har betalats ut som stöd till hushåll och företag under 2023. Dessa redovisas som en skatteintäkt 2023, men avräknas under övriga inkomster för att de totala inkomsterna ska vara kassamässiga och inte påverka saldot. Utgifterna blev 28 miljarder kronor högre än budgeterat Utgifterna i statens budget uppgick till 1 224 miljarder kronor. Det är 28 miljarder kronor (2,4 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men nästan 4 miljarder kronor (0,3 procent) lägre än totalt anvisat. Inom 6 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För 10 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning, som redovisas på utgiftssidan i statens budget, blev 41 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet. Tabell 2.2Utgifter som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget 2023 Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Utfall Utfall - statens budget 4Rättsväsendet 68 306 750 69 772 1 467 6Försvar och samhällets krisberedskap 93 953 3 684 95 987 2 034 8Migration 16 020 11 999 -4 021 9Hälsovård, sjukvård och social omsorg 110 430 603 108 833 -1 597 10Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 106 427 1 150 110 618 4 190 11Ekonomisk trygghet vid ålderdom 55 394 204 56 427 1 033 12Ekonomisk trygghet för familjer och barn 105 160 720 101 665 -3 494 13Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 5 565 -100 4 490 -1 075 14Arbetsmarknad och arbetsliv 90 104 -19 79 842 -10 261 15Studiestöd 27 912 259 25 335 -2 577 16Utbildning och universitetsforskning 94 992 710 92 967 -2 025 20Allmän miljö- och naturvård 19 543 23 17 880 -1 663 22Kommunikationer 78 952 36 80 407 1 454 24Näringsliv 11 408 8 7 640 -3 768 26Statsskuldsräntor m.m. 13 155 21 988 31 626 18 471 27Avgiften till Europeiska unionen 45 870 43 585 -2 284 Riksgäldskontorets nettoutlåning -52 379 -11 473 40 907 Kassamässig korrigering 371 -10 383 -10 754 Övriga utgifter 304 288 1 955 306 630 2 342 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 195 470 31 970 1 223 848 28 378 Utfallet för statens budget 2023 jämfört med 2022 I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2023 och 2022. Utfallet för statens budget visar för 2023 ett överskott på 19 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 164 miljarder kronor för 2022. Överskottet i statens budget var därmed 145 miljarder kronor lägre 2023 jämfört med 2022. Tabell 2.3Utfallet för statens budget 2023–2022 Miljoner kronor Utfall2023 Utfall2022 Skillnad mot2022 Totala inkomster 1 242 911 1 286 133 -43 221 Statens skatteinkomster 1 318 055 1 308 118 9 936 Övriga inkomster -75 143 -21 986 -53 157 Totala utgifter m.m. 1 223 848 1 122 503 101 345 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 214 077 1 210 805 3 272 Statsskuldsräntor m.m. 31 626 27 155 4 471 Riksgäldskontorets nettoutlåning -11 473 -110 926 99 453 Kassamässig korrigering -10 383 -4 532 -5 851 Budgetsaldo 19 064 163 630 -144 566 Statens inkomster minskade med 3 procent Statens inkomster minskade med 43 miljarder kronor (3 procent) jämfört med 2022. Statens skatteinkomster ökade med 10 miljarder kronor (0,8 procent) medan övriga inkomster minskade med 53 miljarder kronor. Minskningen av övriga inkomster beror dels på att utdelningar av statens aktier blev 26 miljarder kronor lägre, dels på att s.k. flaskhalsintäkter om 26 miljarder kronor har avräknats under övriga inkomster. Utgifterna ökade med 9 procent Utgifterna i statens budget ökade med 101 miljarder kronor (9,0 procent) mellan 2022 och 2023. Att utgifterna ökade så mycket beror till största delen på förändringar i Affärsverket svenska kraftnäts inlåning i Riksgäldskontoret. Under 2023 minskade affärsverkets placeringar på konton i Riksgäldskontoret med 37 miljarder kronor, då elstöd till hushåll och företag finansierades med flaskhalsinkomster (kapacitetsavgifter). Under 2022 ökade i stället placeringarna med 41 miljarder kronor då inbetalningarna från kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Det medför att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 78 miljarder kronor högre med anledning av förändringar i Affärsverket svenska kraftnäts placeringar i Riksgäldskontoret. Nettoutlåningen ökar när inlåningen minskar, vilket ökar utgifterna i statens budget. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade med drygt 12 miljarder kronor och utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev 10 miljarder kronor högre än 2022. Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2022 och 2023. Tabell 2.4Utgifter för statens budget 2022–2023 Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall2023 Utfall2022 Skillnad mot2022 4Rättsväsendet 69 772 61 496 8 276 6Försvar och samhällets krisberedskap 95 987 83 541 12 446 9Hälsovård, sjukvård och social omsorg 108 833 118 165 -9 331 10Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 110 618 114 340 -3 723 11Ekonomisk trygghet vid ålderdom 56 427 46 341 10 087 17Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 691 19 733 -3 042 20Allmän miljö- och naturvård 17 880 20 740 -2 860 21Energi 4 426 12 634 -8 208 22Kommunikationer 80 407 72 878 7 529 23Areella näringar, landsbygd och livsmedel 18 602 21 935 -3 333 24Näringsliv 7 640 10 274 -2 634 26Statsskuldsräntor m.m. 31 626 27 155 4 471 27Avgiften till Europeiska unionen 43 585 48 240 -4 654 Riksgäldskontorets nettoutlåning -11 473 -110 926 99 453 Kassamässig korrigering -10 383 -4 532 -5 851 Övriga utgifter 583 208 580 490 2 718 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 223 848 1 122 503 101 345 Ändringar i statens budget 2023 Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid flera tillfällen under 2023. Ändringsbudgetarna innehåller bl.a. bidrag till olika insatser för att stötta Ukraina med anledning av Rysslands invasion, ökat anslag för räntor på statsskulden, samt tillfälliga anstånd med inbetalning av skatter och avgifter. Beslut om ändringar i statens budget 2023 Tabell 2.5 visar samtliga förslag om ändringar i statens budget för 2023. Tabellen visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2023. Totalt har riksdagen anvisat ytterligare 31 970 miljoner kronor i ändringsbudget under 2023. Vidare har inkomsterna beräknats minska med 15 878 miljoner kronor i ändringsbudget. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden med 61 496 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2023. Riksdagen har också bemyndigat regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 15 523 miljoner kronor, vilket minskar statens tillgångar med samma belopp. Tabell 2.5Ändringar i statens budget 2023 Miljoner kronor Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Inkomster Beställnings-bemyndiganden Övrigt 2023-02-08 Extra ändringsbudget för 2023 – Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser Prop 2022/23:52, bet. 2022/23:FiU31, rskr. 2022/23: 118–120 1 787 -16 240 5 745 4 349 2023-02-22 Extra ändringsbudget för 2023 – Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter Prop. 2022/23:58, bet. 2022/23:FiU33, rskr. 2022/23:125 362 2023-03-23 Extra ändringsbudget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina Prop. 2022/23:92, bet. 2022/23:FiU38, rskr. 2022/23: 150–151 730 8 430 6 267 2023-06-20 Vårändringsbudget för 2023 Prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254 3 975 33 536 2023-08-17 Ändringar i statens budget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina och försäljning av jaktrobotar till USA Bet. 2022/23:FiU32, rskr. 2022/23:267 545 2 825 3 250 2023-10-25 Extra ändringsbudget för 2023 – Ytterligare försvarsmateriel till Ukraina Prop. 2023/24:25, bet. 2023/24:FiU27, rskr.2023/24:7–8 1 657 2023-11-29 Höständringsbudget för 2023 Prop. 2023/24:2, bet. 2023/24:FiU11, rskr. 2023/24: 48–57 samt 64 24 933 10 960 Summa 31 970 -15 878 61 496 15 523 Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram till 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020–2026. Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för genomförandet av åtgärderna och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtningsfacilitet kommer att redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts. Sverige har ännu inte lämnat in en ansökan om utbetalning av medel från RRF och har inte heller begärt någon förskottsutbetalning. Tidpunkten för utbetalningarna till Sverige liksom delbeloppens storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2023 osäker. Inkomster i statens budget 2023 I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2023 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1. Prognosförutsättningar Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2023 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 10,8 miljarder kronor, medan ändringsbudgetar för 2023 innehöll reformer som ökade skatteintäkterna med 0,4 miljarder kronor. Se tabell 2.6. Tabell 2.6Skattereformer i statens budget för 2023 och i ändringsbudgetar för 2023 Miljarder kronor Skatteintäkter som påverkats av beslut SB2023 ÄB2023 Totalt Skatt på arbete -3,0 -3,0 Skatt på kapital 0,0 0,0 Skatt på konsumtion och insatsvaror -7,8 0,4 -7,4 Övriga skatter 0,0 0,0 Summa skattebeslut -10,8 0,4 -10,4 Skatteintäkterna har minskat till följd av de regeländringar som riksdagen beslutat om inför 2023. I huvudsak avser det intäkter från skatt på konsumtion och insatsvaror som bedöms ha minskat med 7,4 miljarder kronor, vilket främst beror på beslut om sänkt energiskatt på bensin- och diesel. Intäkterna från skatt på arbete bedöms ha minskat med 3,0 miljarder kronor och beror främst på beslut om höjd schablon för reseavdrag. Regeländringarna beräknas sammantaget ha minskat skatteintäkterna med 10,4 miljarder kronor 2023. Makroekonomiska förutsättningar Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.7 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2023. En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Lönesumman beräknas ha ökat med 5,3 procent, vilket är 1,1 procentenheter högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2023. Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) juni–juni påverkar skatteintäkterna både via grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI ökar så höjs även skiktgränsen. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi. Inflationstakten enligt KPI juni–juni var 9,3 procent 2023. Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med 3,6 procent, vilket är 0,7 procentenheter lägre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2023. Hushållens konsumtionsutgifter, tillsammans med andra faktorer, påverkar intäkterna från mervärdeskatt. Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2023 blev 1,6 procentenheter högre än vad som förväntades i statens budget för 2023. Även det förklaras främst av prisökningarna under 2023, justerat för prisökningarna blev utfallet 0,2 procentenheter högre. Tabell 2.7Antaganden i utfallet för statens budget 2023 jämfört med budgetpropositionen för 2023 Procentuell utveckling om inget annat anges 2023 BNP, marknadspris1 5,4 Diff. BP23 1,6 Arbetade timmar2 2,0 Diff. BP23 1,4 Timlön3 3,3 Diff. BP23 -0,2 Utbetald lönesumma 5,3 Diff. BP23 1,1 Arbetslöshet4 7,7 Diff. BP23 0,0 Hushållens konsumtionsutgifter1 3,6 Diff. BP23 -0,7 Kommunal medelutdebitering5 32,2 Diff. BP23 0,0 Statslåneränta5 2,5 Diff. BP23 0,1 KPI juni-juni 9,3 Diff. BP23 0,1 Inkomstbasbelopp6 74,3 Diff. BP23 0,0 Prisbasbelopp6 52,5 Diff. BP23 0,0 Inkomstindex 203,1 Diff. BP23 0,0 Skiktgräns7 598,5 Diff. BP23 0,0 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Arbetslöshet 15–74 år. 5 Medelvärde under året, procent. 6 Tusental kronor. 7 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. Bedömningar av utfallet för 2023 För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom skatterna redovisas periodiserat och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2023 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året. I tabell 2.8 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen. Tabell 2.8Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2023 1100 Direkta skatter på arbete 1110 Inkomstskatter Jan 2025 1120 Allmän pensionsavgift Jan 2025 1140 Skattereduktioner Dec 2024 1200 Indirekta skatter på arbete 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 Aug 2024 1240 Egenavgifter Dec 2024 1270 Särskild löneskatt, 1274 Dec 2024 1280 Nedsättningar, 1283–1284 Feb 2025 1300 Skatt på kapital 1310 Skatt på kapital, hushåll Dec 2024 1320 Skatt på företagsvinster Dec 2024 1340 Avkastningsskatt, 1341–1342 Dec 2024 1350 Fastighetsskatt Dec 2024 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1410 Mervärdesskatt, 1411 Sep 2024 1431 Skatt på elektrisk kraft Mar 2024 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll Apr 2025 1630 Övriga skatter, företag Apr 2025 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 1810 Skatter till andra sektorer Dec 2024 1900 Periodiseringar 1910 Uppbördsförskjutningar Apr 2025 1920 Betalningsförskjutningar Dec 2024 Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2023 och 2022 I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för 2023 och 2022. Tabell 2.9Statens skatteintäkter och skatteinkomster Miljarder kronor Prognos/ utfall2023 Prognos/ utfall2022 Skillnad mot statens budget 2023 Skillnad mot statens budget 2022 1100 Direkta skatter på arbete 746,3 724,1 7,5 26,9 1200 Indirekta skatter på arbete 728,5 676,5 17,0 20,3 1300 Skatt på kapital 356,1 365,6 10,9 48,8 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 718,8 692,6 -16,9 23,3 1500 Skatt på import 7,9 9,3 -1,5 2,3 1600 Restförda och övriga skatter 8,5 10,2 -4,9 -4,0 1700 Avgående poster, skatter till EU -7,9 -9,3 1,5 -2,3 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 230,0 -1 174,5 -13,5 -36,0 Statens skatteintäkter 1 328,2 1 294,4 0,0 79,3 1900 Periodiseringar -10,2 13,7 5,4 8,5 1000 Statens skatteinkomster 1 318,1 1 308,1 5,4 87,8 Statens skatteintäkter Statens skatteintäkter uppgick till 1 328,2 miljarder kronor 2023, vilket är som beräknat i statens budget. Jämfört med 2022 ökade intäkterna med 33,8 miljarder kronor (2,6 procent). Intäkterna från indirekta skatter på arbete ökade med 52,0 miljarder kronor, vilket främst beror på att lönesumman beräknas ha ökat med 5,3 procent jämfört med 2022. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 26,2 miljarder kronor. Det beror på att från och med 2023 redovisas s.k. flaskhalsintäkter, som uppstått till följd av de höga elpriserna och som betalats ut som stöd till hushåll och företag, som en skatt. Flaskhalsintäkterna uppgick till sammanlagt 26,2 miljarder kronor. Skatt på kapital beräknas ha minskat med 9,5 miljarder kronor, vilket främst beror på att hushållens skattereduktioner för underskott av kapital ökade under 2023 till följd av högre ränteutgifter. Statens skatteinkomster Statens skatteinkomster 2023 blev 5,4 miljarder kronor (0,4 procent) högre än beräknat i statens budget. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, blev -10,2 miljarder kronor och har påverkat inkomsterna i statens budget negativt. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är 5,4 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av de ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga. För 2023 blev statens skatteinkomster 9,9 miljarder kronor (0,8 procent) högre än för 2022. Skatt på arbete Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt. Tabell 2.10Skatt på arbete Miljarder kronor Prognos/ utfall2023 Prognos/ utfall2022 Skillnad mot statens budget 2023 Skillnad mot statens budget 2022 1100 Direkta skatter på arbete 746,3 724,1 7,5 26,9 1110 Inkomstskatter 947,8 913,2 12,8 33,3 1111 Statlig inkomstskatt 55,9 60,7 2,1 6,1 1115 Kommunal inkomstskatt 891,9 852,5 10,6 27,3 1120 Allmän pensionsavgift 153,1 145,3 1,5 3,3 1130 Artistskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1140–1160 Skattereduktioner -354,6 -334,5 -6,8 -9,7 1200 Indirekta skatter på arbete 728,5 676,5 17,0 20,3 1210 Arbetsgivaravgifter 707,7 669,5 10,2 18,8 1240 Egenavgifter 12,0 11,8 -0,6 -2,1 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -49,1 -46,4 -0,6 -1,8 1270 Särskild löneskatt 65,6 58,3 7,9 3,7 1280 Nedsättningar -8,3 -17,3 0,2 1,6 1290 Tjänstegruppliv 0,6 0,6 -0,1 0,0 Skatt på arbete 1 474,9 1 400,6 24,5 47,2 Intäkter från skatt på arbete ökade mer än beräknat 2023 Skatt på arbete uppgick till 1 474,9 miljarder kronor, vilket är 24,5 miljarder kronor (1,7 procent) högre än i beräkningen till statens budget. Lönesumman beräknas ha ökat mer än vad som antogs i statens budget, 5,3 procent i stället för 4,2 procent. För inkomståret 2023 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till 746,3 miljarder kronor. Det är 7,5 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Intäkterna från inkomstskatter blev 12,8 miljarder kronor högre till följd av den högre lönesumman. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 6,8 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Skattereduktionen för installation av grön teknik blev 4,8 miljarder kronor högre. Det beror på att antalet hushåll som investerat i bl.a. solceller ökade mer än beräknat samtidigt som många installationer som beställdes under 2022 utfördes först under 2023. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften blev 1,5 miljarder kronor högre och jobbskatteavdragen 2,1 miljarder kronor högre, även det en följd av att lönesumman utvecklades bättre än vad som antogs i beräkningen i statens budget. Husavdragen blev däremot 2,2 miljarder kronor lägre. Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 728,5 miljarder kronor, vilket är 17,0 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 707,7 miljarder kronor för inkomståret 2023. Det är 10,2 miljarder kronor högre jämfört med statens budget och beror på att lönesumman ökade mer än beräknat. Intäkterna från skatt på arbete ökade med 5,3 procent jämfört med 2022 Jämfört med 2022 blev intäkterna från skatt på arbete 74,3 miljarder kronor (5,3 procent) högre. Direkta skatter på arbete ökade med 22,3 miljarder kronor (3,1 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 39,4 miljarder kronor (4,6 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökat med 5,3 procent. Timlönen ökade med 3,3 procent och antalet arbetade timmar med 2,0 procent mellan åren. Intäkterna från statlig inkomstskatt minskade dock med 4,8 miljarder kronor. Det beror på att skiktgränsen för att betala statlig skatt höjdes med 11 procent 2023, från 540 700 kronor till 598 500 kronor samtidigt som lönerna inte ökade i samma takt. Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 20,1 miljarder kronor jämfört med 2022. Det är främst reduktionen för den allmänna pensionsavgiften och jobbskatteavdragen som har ökat. Det beror i huvudsak beror på att lönerna ökat och att fler personer har inkomster från arbete. Skattereduktionen för installation av grön teknik ökade med 4,2 miljarder kronor. Det beror dels på att riksdagen beslutade om att förstärka skattereduktion för installation av solceller från 15 procent till 20 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna, dels på att antalet hushåll som investerat i solceller fortsatte att öka under 2023. Husavdragen uppgår till 18,0 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,0 miljard kronor jämfört med 2022. Intäkterna från arbetsgivaravgifter 5,7 procent högre 2023 Indirekta skatter på arbete ökade med 52,0 miljarder kronor (7,7 procent) jämfört med 2022. Arbetsgivaravgifterna ökade med 38,2 miljarder kronor (5,7 procent), vilket främst beror på att lönesumman ökat med 5,3 procent jämfört med 2022. Särskild löneskatt ökade med 7,3 miljarder kronor, varav drygt hälften var särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) till följd av det nya pensionsavtalet för kommuner och regioner som trädde i kraft den 1 januari 2023. Premien som kommuner och regioner betalar för anställdas tjänstepensioner höjdes i det nya avtalet från 4,5 procent av den anställdes lön till 6 procent. Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter minskade med 9,0 miljarder kronor. Det beror på att den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga upphörde i april 2023. Skatt på kapital Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. Tabell 2.11Skatt på kapital Miljarder kronor Prognos/ utfall2023 Prognos/ utfall2022 Skillnad mot statens budget 2023 Skillnad mot statens budget 2022 1310 Skatt på kapital, hushåll 71,6 92,9 -6,0 6,8 1320 Skatt på företagsvinster 199,9 193,0 21,8 26,1 1330 Kupongskatt 9,4 12,3 -0,7 6,6 1340 Avkastningsskatt 18,9 8,3 -0,5 0,9 1350 Fastighetskatt 39,7 38,6 1,7 2,7 1360 Stämpelskatt 10,3 15,8 -4,3 1,0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 6,4 4,7 -1,1 4,7 1300 Skatt på kapital 356,1 365,6 10,9 48,8 Intäkter från skatt på kapital högre än beräknat Intäkterna från skatt på kapital beräknas ha uppgått till 356,1 miljarder kronor 2023. Det är 10,9 miljarder kronor (3,2 procent) högre än i statens budget för 2023. Intäkterna från skatt på företagsvinster blev 21,8 miljarder kronor (12,2 procent) högre medan intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster blev 6,0 miljarder kronor (7,7 procent) lägre än beräknat. Hushållens lägre kapitalinkomster beror främst på att både bostadspriserna och antalet bostadsförsäljningar blev lägre än beräknat. Hushållens skattereduktioner, som minskar statens intäkter från skatt på kapital, blev 3,8 miljarder kronor högre. Det beror främst på att räntorna och därmed även ränteavdragen blev högre än vad som beräknades i statens budget. Intäkterna från stämpelskatt dvs. den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (Lagfart) eller tomträtt, blev 4,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Även det beror på lägre bostadspris och omsättning på bostadsmarknaden än väntat. Kraftigt stigande avdrag för utgiftsräntor 2023 Jämfört med 2022 blev intäkterna från skatt på kapital 9,5 miljarder kronor (2,6 procent) lägre. Det beror på att hushållens skattereduktioner för underskott av kapital ökade med 16,2 miljarder kronor (64,4 procent), främst till följd av högre ränteutgifter. Avkastningsskatten dvs. den schablonskatt företag betalar för pensions- och kapitalförsäkringar och avsatta pensionsmedel, t ex livförsäkringsbolag eller företag som redovisat avsatta pensionsmedel i sin balansräknings, ökade med 10,6 miljarder kronor. Ökningen beror främst på att den genomsnittliga statslåneräntan ökade från 1,46 procent 2022 till 2,48 procent 2023. Intäkterna från stämpelskatt minskade till följd av den vikande bostadsmarknaden med 5,4 miljarder kronor (34,6 procent) jämfört med 2022. Skatt på konsumtion och insatsvaror Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter. Tabell 2.12Skatt på konsumtion och insatsvaror Miljarder kronor Prognos/ utfall2023 Prognos/ utfall2022 Skillnad mot statens budget 2023 Skillnad mot statens budget 2022 1410 Mervärdesskatt 559,4 559,6 -35,1 33,0 1420 Skatt på alkohol och tobak 28,6 29,7 -1,8 1,2 1430 Energiskatt 43,5 44,7 -3,7 -9,3 1440 Koldioxidskatt 22,7 21,2 0,2 -0,7 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö 35,8 8,1 27,7 0,9 1470 Skatt på vägtrafik 22,1 22,5 -3,2 -0,9 1480 Övriga skatter 6,8 6,6 -1,1 -0,9 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 718,8 692,6 -16,9 23,3 Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 718,8 miljarder kronor, vilket är 16,9 miljarder kronor (2,3 procent) lägre än beräkningen till statens budget. Jämfört med 2022 ökade skatteintäkterna med 26,2 miljarder kronor (3,8 procent). Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatt påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen av konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor. Hushållens konsumtion och bostadsbyggandet lägre än väntat 2023 Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 559,4 miljarder kronor, vilket är 35,1 miljarder kronor (5,9 procent) lägre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror främst på att hushållens konsumtion blev lägre än väntat. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,6 procent, vilket är 0,7 procentenheter lägre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2023. Det beror även på lägre intäkter från mervärdeskatt på bostadsinvesteringar, till följd av en lägre byggtakt än beräknat. Jämfört med 2022 blev de totala intäkterna från mervärdesskatt i stort sett oförändrade. Intäkterna från främst hushållens konsumtion och den offentliga konsumtionen ökade medan intäkter från mervärdeskatt på bostadsinvesteringarna minskade. Intäkterna från mervärdesskatt på hushållens konsumtion ökade med 1,3 miljarder kronor och intäkterna från den offentliga konsumtionen ökade med 6,4 miljarder kronor. Det var främst intäkterna från mervärdesskatt på livsmedel och fjärrvärme som blev högre, vilket är en följd av fortsatta prisökningar under 2023. Intäkterna från mervärdeskatt på el minskade dock, vilket beror dels på lägre priser, dels på minskad elförbrukning jämfört med 2022. Åt motsatt håll gick intäkterna från mervärdesskatt på investeringar som minskade med 11,0 miljarder kronor under 2023, varav intäkterna från mervärdesskatt på bostadsinvesteringar minskade med 13,1 miljarder kronor. Preliminärt minskade påbörjade byggnationer av flerbostadshus och småhus med 49 procent respektive 47 procent jämfört med 2022. Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt. Skatt på alkohol och tobak Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 28,6 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor (5,8 procent) lägre än beräknat i budgeten och 1,1 miljarder kronor (3,9 procent) lägre än 2022. Intäkterna från skatt på tobak blev 1,2 miljarder kronor (10,1 procent) lägre än budget och minskade med 1,8 miljarder kronor (14,2 procent) jämfört med 2022. Under 2022 fattade riksdagen beslut om att skatten på tobak skulle höjas från och med den 1 januari 2023, vilket medförde kraftigt ökade inköp av tobak i december 2022. Detta innebar att inköpen blev lägre under 2023, och därmed även intäkterna från skatt på tobak, både jämfört med budget och föregående år. Intäkterna från skatt på alkohol blev 0,9 miljarder kronor (5,2 procent) lägre än beräknat. Det beror på att försäljningen av alkohol blev mindre än väntat. Jämfört med 2022 så ökade dock intäkterna med 0,4 miljarder kronor till följd av att skatten på öl, vin, andra jästa drycker än vin eller öl samt mellanklassprodukter höjdes med 5 procent och skatten på sprit (etylalkohol) med 1 procent 2023. Tabell 2.13Skatt på alkohol och tobak Miljarder kronor Prognos/ utfall 2023 Prognos/ utfall2022 Skillnad mot statens budget 2023 Skillnad mot statens budget 2022 1421 Skatt på tobak 11,0 12,8 -1,2 0,8 1422 Skatt på etylalkohol 5,6 5,5 -0,2 0,2 1423 Skatt på vin 6,6 6,4 -0,3 -0,1 1424 Skatt på mellanklassprodukter 0,1 0,1 0,0 0,0 1425 Skatt på öl 4,7 4,6 -0,5 0,1 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 0,1 0,0 0,1 0,0 1427 Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter 0,5 0,4 0,3 0,2 1420 Skatt på alkohol och tobak 28,6 29,7 -1,8 1,2 Skatt på energi och miljö Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 102,0 miljarder kronor och blev därmed 24,2 miljarder kronor (31,1 procent) högre än budgeterat. Jämfört med 2022 ökade intäkterna från skatt på energi och miljö med 27,9 miljarder kronor (37,7 procent). Flaskhalsintäkter redovisas som skatteintäkt i statens budget 2023 Redovisade flaskhalsintäkter blev 26,2 miljarder kronor högre än statens budget och jämfört med föregående år. EU:s statistikmyndighet Eurostat har ställt upp riktlinjer för att harmonisera redovisningen av olika typer av elstöd i EU. Det innebär att överskott från s.k. flaskhalsintäkter som uppstått till följd av de höga elpriserna och som betalats ut som stöd till hushåll och företag under 2023 ska redovisas som en skatt. Riktlinjerna fastställdes av Eurostat efter att riksdagen fattat beslut om statens budget för 2023 och flaskhalsintäkter ingick därför inte i den ursprungliga beräkningen, vilket förklarar den stora skillnaden. De ingick dock i vårpropositionen för 2023, och redovisas därför som en intäkt under 2023. Se även inkomsstyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem. Minskad elförbrukning och sänkt skatt på bensin och diesel 2023 Intäkterna från skatt på elektrisk kraft blev 2,6 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på att elförbrukningen blev lägre än beräknat. Jämfört med 2022 så minskade elanvändningen i Sverige med 3 procent (SCB). Intäkterna ökade trots det med 0,7 miljarder kronor (2,7 procent). Det beror främst på att skatten för 2023 på elektrisk kraft räknades upp med 3,2 öre per kilowattimme. Intäkterna från energiskatt på oljeprodukter blev 1,6 miljarder kronor lägre än budget. Det beror främst på att försäljningen av diesel blev lägre än beräknat. Jämfört med 2022 minskade intäkterna med 2,0 miljarder kronor. Det beror främst på att skatten på diesel sänktes under 2023 men även på att dieselanvändningen inom transportsektorn minskade med cirka 1 procent. Tabell 2.14Skatt på energi och miljö Miljarder kronor Prognos/ utfall2023 Prognos/ utfall2022 Skillnad mot statens budget 2023 Skillnad mot statens budget 2022 1430 Energiskatt 43,5 44,7 -3,7 -9,3 1431 Skatt på elektrisk kraft 25,7 25,0 -2,6 -3,9 1432 Energiskatt bensin 9,3 9,3 0,6 -1,7 1433 Energiskatt oljeprodukter 8,2 10,2 -1,6 -3,3 1434 Energiskatt övrigt 0,3 0,2 -0,2 -0,5 1440 Koldioxidskatt 22,7 21,2 0,2 -0,7 1441 Koldioxidskatt bensin 7,8 7,2 0,2 -0,7 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 14,1 13,7 -0,6 -0,2 1443 Koldioxidskatt övrigt 0,7 0,3 0,6 0,1 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö 35,8 8,1 27,7 0,9 1451 Svavelskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1452 Skatt på råtallolja 0,1 0,0 0,1 0,0 1453 Särskild skatt mot försurning 0,1 0,1 0,0 0,0 1454 Skatt på bekämpningsmedel 0,1 0,1 0,0 0,0 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 0,0 0,0 0,0 0,0 1456 Avfallsskatt 0,3 0,3 0,0 0,1 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 0,0 0,0 0,0 0,0 1458 Övriga skatter 0,3 -0,1 0,1 -0,2 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 4,4 3,5 0,9 0,8 1461 Kemikalieskatt 2,0 1,6 0,1 -0,1 1462 Flygskatt 1,5 1,1 0,4 0,4 1463 Skatt på avfallsförbränning 0,0 0,6 0,0 0,1 1464 Skatt på plastbärkassar 0,5 0,5 -0,1 0,1 1465 Intäkter från handel med elcertifikat 0,2 0,3 0,0 -0,4 1467 Flaskhalsintäkter 26,2 26,2 Skatt på energi och miljö 102,0 74,0 24,2 -9,2 Antalet flygresenärer fortsatte att öka 2023 Intäkterna från skatt på flygresor blev 0,4 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget och beror främst på att antalet flygresenärer blev högre än väntat. Jämfört med 2022 har intäkterna från flygskatt ökat med 0,4 miljarder kronor (33,9 procent). Flygresandet har ökat med 17 procent eller knappt 2,4 miljoner avgående resenärer under 2023. Skatt på vägtrafik I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna av skatt på vägtrafik uppgick till 22,1 miljarder kronor och blev därmed 3,2 miljarder kronor lägre än budgeterat. Intäkterna från fordonsskatt blev 2,6 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att antalet nyregistrerade fordon blev lägre än beräknat. Jämfört med 2022 blev intäkterna av skatt på vägtrafik 0,5 miljarder kronor lägre. Övriga skatter Övriga skatter består av inlevererade överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, telekommunikationer m.m. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 6,8 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än beräkningen till statens budget. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB avseende verksamhetsåret 2023 väntas uppgå till 1,9 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatt på spel blev 0,5 miljarder kronor lägre. Jämfört med 2022 är intäkterna från övriga skatter 0,1 miljard kronor högre än 2023. Inlevererat överskott från Systembolaget ökade med 0,3 miljarder kronor. Skatt på import Skatt på import består av tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter. Tillsammans uppgick intäkterna till 7,9 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor lägre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror främst på att importen blev lägre än beräknat under 2023 till följd av minskade inhemsk efterfrågan. Jämfört med 2022 minskade intäkterna från skatt på import med 1,4 miljarder kronor (14,9 procent). Den största enskilda minskningen är inom varugruppen textilier där debiterad tull minskat med 669 miljoner kronor eller knappt 28 procent. Restförda och övriga skatter I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder. Tabell 2.15Restförda och övriga skatter Miljarder kronor Prognos/ utfall2023 Prognos/ utfall2022 Skillnad mot statens budget 2023 Skillnad mot statens budget 2022 1610 Restförda skatter -13,0 -13,7 -4,9 -7,7 1620 Övriga skatter, hushåll 6,4 7,0 0,5 1,9 1630 Övriga skatter företag -1,3 0,9 -0,8 1,4 1640 Intäkter som förs till fonder 7,0 6,6 0,8 0,6 1650 Avgifter till public service 9,3 9,4 -0,5 -0,2 1600 Restförda och övriga skatter 8,5 10,2 -4,9 -4,0 Restförda och övriga skatter uppgick till 8,5 miljarder kronor för 2023, vilket är 4,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Utfallet för restförda skatter blev 13,0 miljarder kronor. Skillnaden mot budget är -4,9 miljarder kronor och beror på att uppbördsförluster, både för hushåll och företag, blev högre än beräknat. Jämfört med 2022 bedöms restförda och övriga skatter minska med 1,7 miljarder kronor. Företagens netto 2023 av medgivna anstånd och anstånd som upphör var negativt och uppgick till 0,9 miljarder kronor. Nettot för 2022 var positivt, 3,1 miljarder kronor, eftersom anstånd som upphörde var högre än beviljade anstånd med att betala skatt. Skillnaden mellan åren är 4,1 miljarder kronor. Avgående poster och periodiseringar I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter. I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder. I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och anstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig. Tabell 2.16Avgående poster och periodiseringar Miljarder kronor Prognos/ utfall2023 Prognos/ utfall2022 Skillnad mot statens budget 2023 Skillnad mot statens budget 2022 1700 Avgående poster, skatter till EU -7,9 -9,3 1,5 -2,3 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 230,0 -1 174,5 -13,5 -36,0 1811 Kommunala skatter -914,4 -873,9 -11,4 -28,2 1812 Avgifter till AP-fonder -315,7 -300,5 -2,1 -7,9 1900 Periodiseringar -10,2 13,7 5,4 8,5 1910 Uppbördsförskjutningar 41,5 25,7 24,4 29,9 1920 Betalningsförskjutningar -42,3 -8,5 0,9 -4,6 1930 Anstånd -9,4 -3,5 -20,0 -16,8 Avgående poster och periodiseringar -1 248,2 -1 170,1 -6,7 -29,8 Avgående poster, skatter till andra sektorer Totalt uppgick avgående poster, skatter till andra sektorer till 1 230,0 miljarder kronor. Det är 13,5 miljarder kronor högre än beräkningen till statens budget och 55,6 miljarder kronor högre avräkning än föregående år. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev 1,1 procentenheter högre än beräknat i statens budget för 2023. Skillnaden mot 2022 förklaras av utvecklingen av lönesumman, 5,3 procent under 2023. Periodiseringar Periodiseringarna för 2023 beräknas uppgå till -10,2 miljarder kronor, och har påverkat inkomsterna i statens budget negativt. I statens budget för 2023 beräknades periodiseringarna uppgå till -15,5 miljarder kronor. Skillnaden är 5,4 miljarder kronor. Jämfört med 2022 så blev periodiseringarna 23,8 miljarder kronor lägre. Uppbördsförskjutningen för 2023 blev positiv och uppgick till 41,5 miljarder kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande (9000 Löpande avräknade skatter m.m.) under 2023 blev större än den periodiserade intäkten avseende 2023, Den främsta orsaken är att kapitalvinsterna var höga under 2022, vilket gav höga inkomster under 2023, eftersom dessa inte preliminärbeskattas. Till skillnad från de flesta övriga skatter så betalas skatt på kapitalvinster inte in löpande under året utan i samband med deklarationen året efter. Skillnaden jämfört med beräkningen av uppbördsförskjutningar till statens budget är 24,4 miljarder kronor. Betalningsförskjutningar blev negativt och uppgick till 42,3 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än beräknat. Betalningsförskjutningar är skillnaden mellan å ena sidan intäkterna till kommuner, regioner, ålderspensionssystem och kyrkosamfund och å andra sidan de utbetalningar som sker under kalenderåret till dessa sektorer, och för företag och hushåll, skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Detta kan också uttryckas som skatteintäkter minus utbetalda förskott och slutregleringar. Betalningsförskjutningar för företag och hushåll uppgick till 30,2 miljarder kronor, vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt, främst på kapital, än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2023. Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn 2023, inkl. utbetalning av slutreglering för 2021, och den beräknade slutliga kommunalskatten för 2023, blev 14,7 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på att den slutliga kommunala inkomstskatten för 2021 blev 24,1 miljarder kronor högre än vad staten betalade ut i förskott under 2021. Statens skuld till kommunsektorn slutreglerades i januari 2023, vilket innebar att utbetalningarna till kommuner och regioner blev högre än den beräknade kommunala skatteintäkten för 2023. Det motverkas av att den kommunala skatteintäkten för 2023 bedöms vara 7,5 miljarder kronor högre än vad som vad som har betalats ut i förskott till kommunerna för 2023. Anstånd med att betala skatt ökade med 9,4 miljarder kronor under 2023. I statens budget antogs anstånden minska med 10,6 miljarder kronor. Skillnaden är 20,0 miljarder kronor. Det beror främst på att en lägre andel av de tillfälliga anstånd med att betala in skatt och som beviljades under 2020, har betalats in till skattekonto under 2023. Behållningarna på skattekontot minskade 2023 Framför allt företag, men även hushåll, gör av olika skäl inbetalningar till skattekontot utöver vad som behövs för att täcka kommande skattedebiteringar s.k. överinsättningar, vilket påverkar statens skatteinkomster positivt. När dessa överinsättningar tas ut från skattekontot påverkas skatteinkomsterna negativt. För 2023 bedöms överinsättningar på skattekontot ha minskat med 15 miljarder kronor, och har därmed påverkat statens skatteinkomster för 2023 negativt med samma belopp. Bolagens överinsättningar beräknas ha minskat med 10 miljarder kronor och hushållens med 5 miljarder kronor. Statens skatteintäkter påverkas inte av överinsättningar på skattekontot. Överinsättningarna utgör en del av Skatteverkets redovisade överskott på skattekontot. Tabell 2.17Saldot på skattekontot Miljarder kronor 2019 2020 2021 2022 2023 Behållning på skattekontot 56 56 76 66 51 Påverkan på statens inkomster och budgetsaldot -5 0 20 -10 -151 1 Siffran -15 är en gemensam bedömning av Riksgäldskontoret och ESV. Källa: ESV och Skatteverket Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2023 uppgick till -75 143 miljoner kronor och blev därmed 41 943 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 53 157 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år. Tabell 2.18Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor Statensbudget2023 Utfall2023 Utfall - statensbudget2023 Utfall2022 2000 Inkomster av statens verksamhet 42 613 55 765 13 152 71 949 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 92 -4 908 941 4000 Återbetalning av lån 528 432 -96 1 380 5000 Kalkylmässiga inkomster 19 134 19 922 788 18 164 6000 Bidrag m.m. från EU 32 477 18 262 -14 215 15 620 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -132 953 -169 616 -36 663 -130 040 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Övriga inkomster -33 200 -75 143 -41 943 -21 986 Inkomster av statens verksamhet Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet. Tabell 2.19Inkomster av statens verksamhet, översikt Miljoner kronor Statens budget2023 Utfall2023 Utfall - statensbudget2023 Utfall2022 2100 Rörelseöverskott 860 604 -255 4 733 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 268 705 437 263 2300 Ränteinkomster 2 057 2 991 934 3 267 2400 Inkomster av statens aktier 20 700 19 929 -771 46 207 2500 Offentligrättsliga avgifter 11 802 13 364 1 562 12 225 2600 Försäljningsinkomster 60 51 -9 56 2700 Böter m.m. 2 046 2 888 842 1 830 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 4 820 15 232 10 411 3 368 2000 Inkomster av statens verksamhet 42 613 55 765 13 152 71 949 Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 55 765 miljoner kronor, vilket är 13 152 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 16 184 miljoner kronor (22,5 procent) lägre. Lägre rörelseöverskott än beräknat i statens budget och lägre än föregående år Rörelseöverskotten uppgick till 604 miljoner kronor, vilket är 255 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 4 129 miljoner kronor (87,2 procent) lägre. Tabell 2.20Rörelseöverskott Miljoner kronor Statensbudget2023 Utfall2023 Utfall - statensbudget2023 Utfall2022 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 382 381 -1 348 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 105 78 -27 69 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 0 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter 373 146 -227 417 2131 Riksbankens inlevererade överskott 0 0 3 900 2100 Rörelseöverskott 860 604 -255 4 733 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 381 miljoner kronor, vilket är 55 procent av årets resultat för koncernen 2023. Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott uppgick till 145 miljoner kronor, vilket är 224 miljoner kronor (60,8 procent) lägre än 2022. På grund av Riksbankens stora underskott 2022 och trots Riksbankens vinst om 16 miljarder kronor 2023 har Grundfonden ännu inte återställts till sitt fulla värde. Riksbanken levererade därför inte in något överskott för 2023, vilket ger en skillnad på 3 900 miljoner kronor jämfört med 2022. Överskott av statens fastighetsförvaltning blev högre än beräknat i statens budget Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 705 miljoner kronor, vilket är 437 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 442 miljoner kronor högre. Under året har Statens fastighetsverk bl.a. avslutat försäljningen av fastigheterna Cepheus 2–3 i Stockholm och Nebraska Avenue 3900 i Washington. Statens ränteinkomster från skattekonto lägre än 2022 Ränteinkomster uppgick till 2 991 miljoner kronor. Det är 934 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget men 276 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än föregående år. Tabell 2.21Ränteinkomster Miljoner kronor Statensbudget2023 Utfall2023 Utfall - statensbudget2023 Utfall2022 2320 Räntor på näringslån 0 0 0 0 2340 Räntor på studielån 23 17 -6 19 2390 Övriga ränteinkomster 2 034 2 974 940 3 249 2300 Ränteinkomster 2 057 2 991 934 3 267 I Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 2 934 miljoner kronor, vilket är 175 miljoner kronor (5,6 procent) lägre än 2022. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för intäktsränta vid överskott på skattekonto blev lägre. Staten erhöll 20 miljarder kronor i aktieutdelning 2023 Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 19 929 miljoner kronor, vilket är 26 277 miljoner kronor (56,9 procent) lägre än föregående år. Det beror framför allt på att Vattenfall AB förra året levererade stora utdelningar på grund av två engångseffekter, kompensation för nedläggning av tysk kärnkraft och försäljning av elnätsbolaget Stromnetz till staden Berlin. Tabell 2.22Aktieutdelning m.m. 2023 och 2022 Miljoner kronor Bolag Utfall 2023 Utfall 2022 Förändring Akademiska hus AB 2 906 2 484 422 Apoteket 199 449 -250 Eurofima 1 1 0 Infranord AB 41 0 41 Jernhusen AB 432 390 42 Lernia 9 36 -27 Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB) 7 540 12 430 -4 890 Metria (bolaget såldes i april 2022) 0 8 -8 Nordiska investeringsbanken NIB 97 146 -49 SBAB Bank 832 832 0 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 0 0 0 Specialfastigheter Sverige AB 0 634 -634 Sveaskog Holding AB 1 150 1 300 -150 AB Svensk Bilprovning 37 71 -34 AB Svensk Exportkredit 0 414 -414 Svevia AB 236 236 0 Sweden House AB 0 0 0 Telia Company AB 2 421 3 310 -889 Teracom Group AB 29 52 -23 Vasallen AB 0 0 0 Vattenfall AB 4 000 23 414 -19 414 Totalt 19 929 46 207 -26 277 Utdelningen från LKAB blev 7 540 miljoner kronor, vilket motsvarar 50 procent av årets resultat för bolaget. Inkomster från offentligrättsliga avgifter blev högre än 2022 Offentligrättsliga avgifter uppgick till 13 364 miljoner kronor, vilket är 1 562 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 1 140 miljoner kronor (9,3 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror framför allt på en engångseffekt hos Kronofogdemyndigheten som använt en ny schablonmetod under 2023 för beräkning av värdereglering av grundavgifter i allmänna mål. Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 2 888 miljoner kronor, vilket är 842 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 1 058 miljoner kronor (57,8 procent) högre än 2022, vilket beror på ett fåtal större sanktionsavgifter under 2023. Inkomsterna varierar mellan åren och ett fåtal stora böter påverkar kraftigt jämförelsen. Återföring av kreditreserv under 2023 Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 15 232 miljoner kronor, vilket är 10 411 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 11 864 miljoner kronor (352,3 procent) högre. Det förklaras främst av att Centrala studiestödsnämnden (CSN) avslutat sin gamla kreditreserv för kreditförluster i Riksgäldskontoret och levererat in 10 607 miljoner kronor på inkomsttitel. Detta efter beslut av Riksdagen att räntan på studielån från och med den 1 januari 2023 ska bestämmas så att den även omfattar beräknade framtida kreditförluster på studielån finansierade genom upplåning i Riksgälden och kreditförluster på återkrav hänförliga till sådana lån. Inkomster av försåld egendom Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier. Tabell 2.23Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor Statensbudget2023 Utfall2023 Utfall - statensbudget2023 Utfall2022 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 92 -4 908 941 Lägre inkomster av försåld egendom jämfört med beräkningen i statens budget Inkomster av försåld egendom uppgick till 92 miljoner kronor, vilket är 4 908 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor. Försvarsmakten har haft inkomster på 69 miljoner kronor och Försvarets materielverk på 23 miljoner kronor för försäljning av egendom. Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen normalt är återbetalning av studielån. Tabell 2.24Återbetalning av lån Miljoner kronor Statensbudget2023 Utfall2023 Utfall - statensbudget2023 Utfall2022 4100 Återbetalning av näringslån 0 1 1 0 4300 Återbetalning av studielån 279 244 -35 271 4500 Återbetalning av övriga lån 249 186 -62 1 109 4000 Återbetalning av lån 528 432 -96 1 380 Färre låntagare inom studielån Återbetalning av lån uppgick till 432 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 948 miljoner kronor (68,7 procent) lägre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 35 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 26 miljoner kronor lägre än 2022. Förändringen mellan åren beror främst på färre låntagare för denna lånetyp. Jämfört med föregående år blev utfallet avseende återbetalningar av övriga lån 924 miljoner kronor (88,1 procent) lägre. Det beror på en återbetalning av kapitaltillskott under 2022 som påverkar jämförelsen mellan åren. Återbetalning av hemutrustningslån uppgick till 84 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor lägre än föregående år. Från den 1 januari 2022 går det inte längre att ansöka om hemutrustningslån. Befintliga lån regleras allteftersom. Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Tabell 2.25Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor Statensbudget2023 Utfall2023 Utfall - statensbudget2023 Utfall2022 5100 Avskrivningar och amorteringar 0 0 5200 Statliga pensionsavgifter 19 134 19 922 788 18 164 5000 Kalkylmässiga inkomster 19 134 19 922 788 18 164 De statliga pensionsavgifterna blev högre än 2022 Statliga pensionsavgifter uppgick till 19 922 miljoner kronor, vilket är 788 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 16 153 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 3 809 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 193 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev de statliga pensionsavgifterna 1 758 miljoner kronor (9,7 procent) högre. Det beror främst på att ett större antal premier för anställda har betalats ut. Bidrag m.m. från EU Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Tabell 2.26Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor Statensbudget2023 Utfall2023 Utfall - statensbudget2023 Utfall2022 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 8 403 11 238 2 835 10 584 6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 224 300 76 151 6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2 080 1 714 -366 1 430 6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 2 650 2 411 -239 1 284 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 150 997 847 794 6600 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens 18 790 -18 790 6900 Övriga bidrag från EU 180 1 603 1 423 1 376 6000 Bidrag m.m. från EU 32 477 18 262 -14 215 15 620 Inkomsterna uppgick till 18 262 miljoner kronor, vilket är 14 215 miljoner kronor (43,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2022 blev inkomsterna 2 642 miljoner kronor (16,9 procent) högre. Senarelagd betalningsansökan för RRF påverkar jämförelse mot budget med 19 miljarder kronor Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) beräknades uppgå till 18 790 miljoner kronor i statens budget för 2023. Sverige mottog inga bidrag från RRF under 2023. RRF utgör dock merparten av EU:s återhämtningsinstrument Next Generation EU som löper fram till utgången av 2026 och medlemsstater som ansöker om medel upprättar en nationell återhämtningsplan. Sveriges återhämtningsplan innehåller en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som genomförs under perioden 2020–2026. Tabell 2.27Bidrag från EU:s jordbruksfonder Miljoner kronor Statensbudget2023 Utfall2023 Utfall - statensbudget2023 Utfall2022 6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 5 721 7 979 2 258 7 485 6111 Gårdsstöd 5 572 7 474 1 902 7 022 6113 Övriga interventioner 149 145 -4 146 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 0 359 359 317 6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 682 3 259 577 3 099 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 – 2013 0 0 0 0 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 – 2020 1 476 3 138 1 662 3 100 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021 – 2027 1 206 121 -1 085 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 8 403 11 238 2 835 10 584 Bidragen från EU:s jordbruksfonder blev högre än budget och 2022 Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 11 238 miljoner kronor, vilket är 2 835 miljoner kronor (33,7 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 653 miljoner kronor (6,2 procent) högre. Bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 2 258 miljoner kronor högre än beräknat och 493 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror främst på att gårdsstödet blev 1 902 miljoner kronor högre än beräknat. Valutakursvinster uppstår vid reglering mot förskottsinbetalade medel från EU och de uppgick till 357 miljoner kronor. Det är 42 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev 577 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror på högre bidrag för programperioden2014–2020 som har förlängts med två år t.o.m. 2022 medan bidragen för den pågående programperioden 2021–2027 blev lägre. Övriga bidragen från EU blev högre än beräknat De övriga bidragen från EU blev 1 603 miljoner kronor, vilket är 1 423 miljoner kronor högre än beräknat. Jämfört med föregående år blev bidragen 227 miljoner kronor högre. Det beror i huvudsak på högre bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Bidragen uppgick till 1 252 miljoner kronor för programperioden 2021–2027, bl.a. för mottagningsverksamhet enligt massflyktsdirektivet. Däremot fick vi inga bidrag från Brexitjusteringsreserven (BAR) under året och bidragen som Sverige fick under 2022 är de enda bidragen från BAR. EU-kommissionen beslutade istället att överföra medel från BAR till RRF och Sveriges tilldelning justerades från ca 137 miljoner euro till ca 71 miljoner euro utan krav på nationell medfinansiering. Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lag [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service, elcertifikat och fr.o.m. 2023, flaskhalsintäkter. Tabell 2.28Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Miljoner kronor Statensbudget2023 Utfall2023 Utfall - statensbudget2023 Utfall2022 7100 Tillkommande skatter 14 306 13 766 -540 14 255 7110 EU-skatter 9 413 8 048 -1 365 9 362 7112 Tullmedel 9 413 8 048 -1 365 9 362 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter 0 0 0 0 7120 Kommunala utjämningsavgifter 4 893 5 718 825 4 893 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 4 893 5 718 825 4 893 7200 Avräkningar -147 259 -183 382 -36 123 -144 295 7210 Intäkter som förs till fonder -6 209 -7 035 -826 -6 612 7220 Kompensation för mervärdesskatt -130 728 -140 425 -9 698 -127 322 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -45 993 -50 471 -4 479 -45 936 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -84 735 -89 954 -5 219 -81 387 7230 Övriga avräkningar -10 323 -35 922 -25 599 -10 360 7231 Avgifter till public service -10 105 -9 551 554 -10 091 7232 Intäkter från handel med elcertifikat -218 -194 24 -269 7233 Flaskhalsintäkter -26 177 -26 177 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -132 953 -169 616 -36 663 -130 040 I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -132 953 miljoner kronor. Utfallet blev -169 616 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså 36 663 miljoner kronor. Det förklaras främst av att flaskhalsintäkter inte hade klassificerats som en skatt av EU:s statistikmyndighet Eurostat när riksdagens fattade beslut om statens budget för 2023. Dessa redovisas som en skatteintäkt 2023, men avräknas här för att de totala inkomsterna ska vara kassamässiga och inte påverka saldot. Avräknad kompensation för mervärdeskatt blev 9 698 miljoner kronor högre, vilket beror på att den offentliga konsumtionen, främst till följd av prisökningar, ökade mer än beräknat. Jämfört med 2022 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 39 576 miljoner kronor. Utöver avräkningen av flaskhalsintäkter om 26 177 miljoner kronor så ökade kompensationen till kommuner och statliga myndigheter för mervärdeskatt med 13 103 miljoner kronor. Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. Nationalräkenskaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att den offentliga sektorns delsektorer inte får redovisa negativa skatter inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna. En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor. Tabell 2.29Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2020–2023 Miljoner kronor 2023 2022 2021 Statens skatteintäkter enligt statens budget 1 328 231 1 294 448 1 218 672 Flaskhalsintäkter 17 555 Olika definitioner av sektorerna 327 265 303 719 278 629 Övrigt (t.ex. avrundning) -190 0 0 Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna 1 655 306 1 615 721 1 497 301 Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas, finns skillnader som beror på att redovisningsprinciper förändrats under budgetåret. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatteintäkterna justeras i efterhand för att de ska stämma överens med principförändringarna. För 2023 finns inga skillnader som beror på förändrade redovisningsprinciper. För 2022 finns en skillnad på 17 555 miljoner kronor eftersom EU:s statistikmyndighet Eurostat i början av 2023 beslutade att överskott från s.k. flaskhalsintäkter som uppstod till följd av de höga elpriserna under 2022 och som betalades ut som stöd till hushåll under 2023 skulle redovisas som en skatt och en transferering till hushållen i nationalräkenskaperna under 2022. Utgifter i statens budget 2023 Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag. I tabell 2.30 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit. Utgifterna blev högre än ursprunglig budget, men lägre än totalt anvisat Utgifterna i statens budget uppgick till 1 223 848 miljoner kronor. Det är 28 378 miljoner kronor (2,4 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 3 592 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisades totalt. Inom sex av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För tio av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Tabell 2.30Utgifter i statens budget 2023 Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Totalt anvisat Utfall Utfall - statens budget Utfall - totalt anvisat 1 Rikets styrelse 18 270 -19 18 251 18 304 34 52 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 19 021 22 19 043 18 919 -103 -125 3 Skatt, tull och exekution 12 923 -25 12 898 13 438 515 540 4 Rättsväsendet 68 306 750 69 056 69 772 1 467 717 5 Internationell samverkan 2 095 289 2 384 2 179 84 -205 6 Försvar och samhällets krisberedskap 93 953 3 684 97 637 95 987 2 034 -1 650 7 Internationellt bistånd 47 206 -11 47 196 46 511 -695 -685 8 Migration 16 020 16 020 11 999 -4 021 -4 021 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 110 430 603 111 032 108 833 -1 597 -2 199 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 106 427 1 150 107 577 110 618 4 190 3 040 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 55 394 204 55 598 56 427 1 033 829 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 105 160 720 105 880 101 665 -3 494 -4 214 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 5 565 -100 5 465 4 490 -1 075 -975 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 90 104 -19 90 085 79 842 -10 261 -10 243 15 Studiestöd 27 912 259 28 171 25 335 -2 577 -2 836 16 Utbildning och universitetsforskning 94 992 710 95 702 92 967 -2 025 -2 735 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 668 52 16 720 16 691 23 -29 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 099 6 6 105 5 950 -149 -155 19 Regional utveckling 4 534 56 4 590 3 706 -828 -884 20 Allmän miljö- och naturvård 19 543 23 19 566 17 880 -1 663 -1 686 21 Energi 4 945 265 5 210 4 426 -519 -784 22 Kommunikationer 78 952 36 78 988 80 407 1 454 1 419 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 373 959 20 333 18 602 -771 -1 731 24 Näringsliv 11 408 8 11 416 7 640 -3 768 -3 776 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 545 359 157 905 157 904 358 -1 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 155 21 988 35 143 31 626 18 471 -3 516 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 870 45 870 43 585 -2 284 -2 284 Förändring av anslagsbehållningar -4 393 -4 393 4 393 4 393 Summa 1 247 478 31 970 1 279 448 1 245 704 -1 775 -33 744 Riksgäldskontorets nettoutlåning -52 379 -52 379 -11 473 40 907 40 907 Kassamässig korrigering 371 371 -10 383 -10 754 -10 754 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 195 470 31 970 1 227 439 1 223 848 28 378 -3 592 Högre utgifter för kriminalvården då efterfrågan på anstaltsplatser ökade Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev utfallet 69 772 miljoner kronor, vilket är 1 467 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Det är framför allt utgifterna för kriminalvården som blev högre än beräknat då efterfrågan på anstaltsplatser ökade. I ändringsbudget anvisades ytterligare 750 miljoner kronor för att täcka de ökade kostnaderna för att skapa ytterligare platser på kort sikt. Högre utgifter för försvarsmateriel Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet 95 987 miljoner kronor, vilket är 2 034 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 1 650 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 2 349 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 728 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Anslaget har använts till fortsatt uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men också för stöd till Ukraina. Lägre utgifter för mottagande av flyktingar från Ukraina Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 11 999 miljoner kronor, vilket är 4 021 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att Sveriges mottagande av flyktingar från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG) blev lägre än beräknat. Återbetalningar av tidigare års bidrag medför lägre utgifter Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 108 833 miljoner kronor, vilket är 1 597 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget och 2 199 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det är framför allt stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet som blev lägre än beräknat, vilket beror på att utfallet inkluderar återbetalningar avseende tidigare års bidrag. Utgifterna för sjukpenning högre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning uppgick till 110 618 miljoner kronor, vilket är 4 190 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 150 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 47 475 miljoner kronor, vilket är 1 830 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för sjukpenning blev 2 298 miljoner kronor högre än beräknat. Ersättningen för höga sjuklönekostnader uppgick till 1 528 miljoner kronor, vilket är 718 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att arbetsgivarna har rapporterat in högre sjuklönekostnader än vad som ursprungligen beräknades. Utfallet för anslaget blev dock 82 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Högre utgifter för garantipension Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev utfallet 1 033 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på för lågt antagande om både antal och medelbelopp då riksdagen beslutade att höja grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad fr.o.m. den 1 augusti 2022. Färre födda barn medför lägre utgifter för föräldrapenning Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev 101 665 miljoner kronor, vilket är 3 494 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget och 4 215 miljoner kronor lägre än vad som totalt anvisats. Utgifterna för föräldrapenning blev 2 572 miljoner kronor lägre än beräknat då antalet födda barn under 2022 och 2023 blev färre än beräknat. Kommunersättningar vid flyktingmottagande lägre än beräknat Utgifterna för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 1 075 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 936 miljoner kronor lägre än anvisat, eftersom antalet personer som kommunerna fick ersättning för blev lägre än beräknat. Utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv 10 miljarder kronor lägre än beräknat Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 79 842 miljoner kronor, vilket är 10 261 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. I statens budget beräknades antalet arbetslösa att uppgå till 434 700 personer för 2023. Utfallet blev 439 600 personer, vilket är 1,1 procent fler än ursprungligen beräknat. Trots detta blev utgifterna inom utgiftsområdet lägre än beräknat. Bidrag till arbetslöshetsersättning uppgick till 15 276 miljoner kronor, vilket är 2 147 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgifterna för nystartsjobb och etableringsjobb blev 3 318 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 2 303 miljoner kronor lägre än beräknat då antalet personer med lönebidrag och skyddat arbete blev färre än beräknat. Även utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev 954 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att långtidsarbetslösheten har utvecklats bättre än beräknat, vilket har medfört färre deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Utgifterna för studiemedel blev lägre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 25 335 miljoner kronor, vilket är 2 577 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget 1:2 Studiemedel blev 1 501 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget eftersom färre än beräknat studerade med studiemedel. Satsningar inom utbildningsområdet används inte i den utsträckning som beräknats Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utfallet till 92 967 miljoner kronor, vilket är 2 025 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att olika satsningar inte genomförts i den omfattning som beräknats i statens budget. Utgifter för miljö- och naturvård lägre än beräknat Inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård blev utfallet 1 663 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgifterna för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 610 miljoner kronor lägre än beräknat. Dessutom blev utgifterna för sanering och återställande av förorenade områden 384 miljoner kronor lägre än beräknat pga. försenade projekt. Utgifterna för Kommunikationer blev högre än beräknat Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer blev utfallet 80 407 miljoner kronor, vilket är 1 454 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Utgifterna för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturen blev 2 104 miljoner kronor högre än anvisat. Det beror bl.a. på förstärkt underhåll av järnvägsnätet, ökade kostnader för vinterdrift på vägar samt återställningsarbeten efter olika inträffade väderhändelser och skredet på E6 Stenungsund. Elstöd till elintensiva företag lägre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 24 Näringsliv uppgick till 7 640 miljoner kronor, vilket är 3 768 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för elstöd till elintensiva företag blev 1 610 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror på att företagen ansökte om lägre belopp än beräknat. Utfallet för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev 1 125 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror till stor del på återbetalningar av tidigare utbetalt stöd, men även på att ansökningarna blev färre än beräknat. Utgifterna för räntor på statsskulden blev nästan 19 miljarder kronor högre än beräknat Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 31 567 miljoner kronor, vilket är 18 567 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror främst på valutakursförluster samt ett försämrat räntenetto för den del av räntebetalningarna som avser Riksgäldskontorets nettoutlåning. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 21 988 miljoner kronor i ändringsbudget. Den BNI-baserade delen av EU-avgiften blev 3 miljarder kronor lägre än budget Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 2 284 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Den BNI-baserade delen av avgiften blev 2 629 miljoner kronor lägre än beräknat. Utfallet för nettoutlåningen blev 41 miljarder kronor högre än beräknat Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev -11 473 miljoner kronor. I statens budget beräknades nettoutlåningen bli -52 379 miljoner kronor, vilket innebär att utfallet blev 40 907 miljoner kronor högre än beräknat. Under 2023 minskade Affärsverket svenska kraftnät behållningen i Riksgäldskontoret med 36 799 miljoner kronor, då ökar nettoutlåningen. Att affärsverkets behållningar minskade beror på att de överförde 20 000 miljoner kronor till Skatteverket för utbetalning av elstöd till företag och 24 480 miljoner kronor till Försäkringskassan för utbetalning av elstöd till hushåll. I budgeten saknades denna post. Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar medförde att utgifterna blev nästan 11 miljarder kronor lägre än beräknat Den kassamässiga korrigeringsposten blev -10 383 miljoner kronor. I statens budget beräknades den uppgå till 371 miljoner kronor, vilket innebär att utgifterna blev 10 754 miljoner kronor lägre än beräknat med anledning av den posten. Skillnaden beror framför allt på skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde. Förklarande faktorer till avvikelsen mot statens budget Utgifterna i statens budget blev 28,4 miljarder kronor högre än i den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volym). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.31 och kommenteras därefter. Tabell 2.31Skillnaden mellan utfall och budget för 2023 Miljarder kronor Totalt Volymer3 Makro4 Beslut Övrigt5 Utgiftsområden, exklusive räntor1 -20,2 -7,6 -7,9 6,9 -11,6 Statsskuldsräntor m.m. 18,5 0,0 15,4 0,0 3,1 Riksgäldskontorets nettoutlåning2 30,2 0,0 0,0 0,0 30,2 Budgetens utgifter m.m. 28,4 -7,6 7,5 6,9 21,6 1 Utgiftsområden som omfattas av utgiftstaket. 2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. 3 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. 4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar. 5 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget. Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem Utgifterna blev 7,6 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det handlar bl.a. om att uttagna dagar med föräldrapenning blev färre 2023 än vad som ursprungligen beräknades i budgeten för 2023, vilket medförde att lägre utgifter inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Vidare fick färre personer studiemedel än vad som ursprungligen beräknades och det bidrog till utgifterna inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev lägre. Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 7,5 miljarder kronor högre än i statens budget. Utgifterna inom budgetens utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev dock 7,9 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras av lägre utgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Bland annat medförde utvecklingen på arbetsmarknaden att utgifterna för bidrag för arbetslöshetsersättning blev lägre än vad som ursprungligen beräknades. Även färre personer med nystartsjobb och färre deltagare med lönebidragsanställningar än vad som ursprungligen beräknades bidrog till de lägre utgifterna inom utgiftsområdet. Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor blev 15,4 miljarder kronor högre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras främst av att marknadsräntorna, främst på kortare löptider, blev betydligt högre. Dessutom blev kronans växelkurs svagare mot euron. Tabell 2.32Makroekonomiska förutsättningar SB 2023 Utfall 2023 Utfall-SB 2023 Utfall 2022 Procentuell förändring från föregående år: BNP (fp) -0,4 -0,2 0,2 2,7 KPI (årsgenomsnitt) 8,3 8,5 0,2 8,4 Antal sysselsatta, 15–74 år 0,2 1,4 1,2 3,1 Nivåer: Arbetslöshet, 15–74 år, procent av arbetskraften 7,7 7,7 0,0 7,5 SEK/Euro, årsgenomsnitt 10,7 11,5 0,8 10,6 SEK/USD, årsgenomsnitt 10,7 10,6 -0,1 10,1 6 månaders statsskuldväxel, slutkurs 2,8 4,0 1,2 2,6 5-årig statsobligation, slutkurs 2,3 2,0 -0,3 2,5 fp=fasta priser, SB= Statens budget Skillnader till följd av beslut De totala utgifterna blev 6,9 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Hela förändringen avser utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. De högre utgifterna är en följd av riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2.2). Sammantaget beslutade riksdagen om högre anslags-nivåer motsvarande 38,0 miljarder kronor. Av dessa bedöms ca 7,2 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Resterande del av anslagsförändringarna, ca 17,7 miljarder kronor, tillfördes främst regelstyrda anslag som påverkas av förändringar i volym eller makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag eller statsskuldräntor) utan att någon ny reform hade föreslagits. För mer information om vilka förslag i propositionerna som bedömdes vara beslut respektive tillskott till regelstyrda transfereringsanslag eller statsskuldräntor, se 2023 års ekonomiska vårproposition (prop. 2022/23:100 Utgifter tabell 7.14) och budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor tabell 6.15). Skillnader till följd av övriga orsaker Av övriga orsaker blev utgifterna 21,6 miljarder kronor högre än i statens budget. Utgiftsområdenas utgifter (exkl. statsskuldsräntor) blev dock 11,6 miljarder kronor lägre. Detta nettobelopp innefattar flera utgiftsområden med lägre utgifter än anvisat i budgeten medan vissa områden hade högre utgifter. Inom framför allt följande utgiftsområden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker: 4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 11 Ekonomiska trygghet vid ålderdom, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 22 Kommunikationer. I avsnitt 3 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp i den ursprungliga budgeten. Räntebetalningarna på statsskulden blev 3,1 miljarder kronor högre till följd av övriga orsaker. Det berodde främst på att räntorna på in- och utlåning blev högre då de korta marknadsräntorna steg. Riksgälden bytte under året metod för prognoserna över räntor på in- och utlåning. Statens budget baserades dock på en beräkning gjord med den gamla metoden som underskattade räntorna. Riksgäldskontorets nettoutlåning inklusive den kassamässiga korrigeringen blev 30,2 miljarder kronor högre än i statens budget. När det gäller Riksgäldskontorets nettoutlåning blev utfallet 40,9 miljarder kronor högre. Det är främst Affärsverket Svenska kraftnäts behållningar i Riksgäldskontoret som förklarar skillnaden. Utfallet på kontot blev 31,8 miljarder kronor lägre än budgeterat. Detta ger en motsvarande högre nettoutlåning. Framför allt var det utfallet för flaskhalsinkomsterna som blev lägre men även utflödet från kontot blev lägre. Den kassamässiga korrigeringen blev 10,8 miljarder kronor lägre än budgeten. Främst var det skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde för Trafikverket som förklarar skillnaden mellan utfall. Posten var inte prognostiserad i budgeten. Mer information om de två posterna finns att läsa under avsnitten Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering. Utfallet för statens budget 2023 jämfört med 2022 Tabell 2.33Utfallet för statens budget för 2022 och 2023 Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall2023 Utfall2022 Skillnad mot2022 1 Rikets styrelse 18 304 17 575 728 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 18 919 17 340 1 578 3 Skatt, tull och exekution 13 438 12 841 598 4 Rättsväsendet 69 772 61 496 8 276 5 Internationell samverkan 2 179 3 381 -1 202 6 Försvar och samhällets krisberedskap 95 987 83 541 12 446 7 Internationellt bistånd 46 511 46 196 315 8 Migration 11 999 11 730 269 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 108 833 118 165 -9 331 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 110 618 114 340 -3 723 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 56 427 46 341 10 087 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 665 101 067 598 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 4 490 5 447 -957 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 79 842 78 376 1 466 15 Studiestöd 25 335 25 479 -144 16 Utbildning och universitetsforskning 92 967 92 965 1 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 691 19 733 -3 042 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 5 950 7 713 -1 763 19 Regional utveckling 3 706 3 357 349 20 Allmän miljö- och naturvård 17 880 20 740 -2 860 21 Energi 4 426 12 634 -8 208 22 Kommunikationer 80 407 72 878 7 529 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 18 602 21 935 -3 333 24 Näringsliv 7 640 10 274 -2 634 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 904 157 022 881 26 Statsskuldsräntor m.m. 31 626 27 155 4 471 27 Avgiften till Europeiska unionen 43 585 48 240 -4 654 Summa 1 245 704 1 237 960 7 743 Riksgäldskontorets nettoutlåning -11 473 -110 926 99 453 Kassamässig korrigering -10 383 -4 532 -5 851 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 223 848 1 122 503 101 345 Utgifterna i statens budget ökade med 101 345 miljoner kronor (9,0 procent) mellan 2022 och 2023. Utgifterna för Riksgäldskontorets nettoutlåning ökade mest, med 99 453 miljoner kronor. Det beror på framför allt på förändringar av Affärsverket svenska kraftnäts konto i Riksgäldskontoret med 94 803 miljoner kronor. Dessa förändringar är kopplade till affärsverkets flaskhalsintäkter och nyttjandet av dessa för att betala ut elstöd till hushåll och företag. Fler anställda vid polisen och kriminalvården Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 8 276 miljoner kronor (13,5 procent) högre än 2022. Det är framför allt utgifterna för Polismyndigheten och Kriminalvården som ökade. Det beror till stor del på att antal anställda ökade, men också på en särskild satsning med att höja polislöner för att öka polisyrkets attraktivitet samt utökad platskapacitet i häkten och på anstalter. Utökat försvar medför högre utgifter Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev 12 446 miljoner kronor (14,9 procent) högre än föregående år. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Det försämrade säkerhetsläget, omvärldsutvecklingen och den svenska Natoansökan har inneburit en ökad aktivitet och beredskap, vilket inneburit högre utgifter. Dessutom har Sverige stöttat Ukraina med ett flertal stödpaket med vapen, ammunition och skyddsutrustning. Utgifterna med anledning av covid-19 minskade Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskade med 9 331 miljoner kronor (7,9 procent). Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för folkhälsa och sjukvård blev 13 616 miljoner kronor (42,5 procent) lägre än 2022. Det är framför allt åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, t.ex. statsbidrag till kommuner och regioner, som blev lägre än 2022. Ersättning för höga sjuklönekostnader minskade med 10 miljarder kronor Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minskade med 3 723 miljoner kronor (3,3 procent). Att utgifterna minskade beror på att ersättning vid höga sjuklönekostnader minskade med 10 223 miljoner kronor (87,0 procent). I motsatt riktning verkade bl.a. att utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. ökade med 4 573 miljoner kronor (10,9 procent). Garantipensionen höjdes med 8,7 procent Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ökade utgifterna med 10 087 miljoner kronor (21,8 procent). Det beror främst på att garantipensionen, som följer prisutvecklingen, höjdes med 8,7 procent den 1 januari 2023. Tillfälliga stöd med anledning av covid-19 upphörde 2023 Utfallet för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid blev 3 042 miljoner kronor (15,4 procent) lägre än 2022. Det beror på att tillfälliga krisstöd med anledning av spridningen av covid-19 upphörde 2023. Utgifter för klimatbonus och åtgärder för värdefull natur minskade Utfallet för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård blev 2 860 miljoner kronor (13,8 procent) lägre än 2022. Utgifterna för klimatbonus, som innebär att nya bilar med relativt låga koldioxidutsläpp premieras, minskade med 1 088 miljoner kronor (15,8 procent). Det beror på att antalet bilar som är berättigade till bonusen minskade. Utgifterna för åtgärder för värdefull natur minskade med 911 miljoner kronor (44,7 procent). Anslag finansierade inte kompensation för höga elpriser 2023 Inom utgiftsområde 21 Energi blev utgifterna 8 208 miljoner kronor (65,0 procent) lägre än 2022. Det beror på att staten kompenserade hushållen, med anledning av att elpriserna höjdes kraftigt under hösten och vintern 2021/2022, med totalt 8 915 miljoner kronor via anslag 2022. Under 2023 finansierades i stället elstöd till hushåll och företag med Affärsverket svenska kraftnäts flaskhalsinkomster. Det påverkar posten Riksgäldskontorets nettoutlåning i stället för anslag i statens budget. Högre utgifter för kommunikationer Utfallet för utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade med 7 529 miljoner kronor (10,3 procent). Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan ökade med 4 094 miljoner kronor (22,9 procent). Utgifterna för vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ökade med 3 949 miljoner kronor (13,6 procent). Även utgifterna för civilt försvar ökade. Tillfälligt ekonomiskt stöd till lantbrukare upphörde 2023 Utgifterna för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskade med 3 333 miljoner kronor (15,2 procent). Det beror framför allt på att det tillfälliga ekonomiska stödet till lantbrukare som drabbats av höjda priser på insatsvaror med anledning av Rysslands invasion av Ukraina, som infördes 2022, upphörde 2023. Lägre utgifter för omställningsstöd och stöd till korttidsarbete Inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskade utgifterna med 2 634 miljoner kronor (25,6 procent). Det beror till stor del på minskade utgifter för omställningsstöd och stöd vid korttidsarbete. Högre utgifter för statsskuldsräntor Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 4 471 miljoner kronor (16,5 procent) högre än 2022. Det beror huvudsakligen på det högre ränteläget under 2023. EU-avgiften minskade med 5 miljarder kronor Inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev utgifterna 4 654 miljoner kronor (9,6 procent) lägre än föregående år. Det beror på att den BNI-baserade avgiften blev 4 835 miljoner kronor (14,8 procent) lägre, vilket i huvudsak beror på att Sveriges BNI-nivå blev lägre. Stora förändringar inom nettoutlåningen För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning på budgetens utgiftssida. Posten utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen ökade med 99 453 miljoner kronor. Inom posten är det både ökningar och minskningar där den största förändringen är Affärsverket svenska kraftnäts inlåning som minskade med 36 799 miljoner kronor då affärsverkets flaskhalsintäkter har finansierat elstöd till både hushåll och företag under 2023. År 2022 ökade i stället inbetalningarna från kapacitetsavgifter (flaskhalsintäkter) kraftigt. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskar när inlåningen ökar. Förändringar i Svenska kraftnäts behållningar i Riksgäldskontoret medförde att nettoutlåningen ökade med 94 803 miljoner kronor. Indragningar Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2023 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 71 546 miljoner kronor, främst för anslagssparanden från 2022. Indragningarna är 43 661 miljoner kronor lägre än 2022. De 75 indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, omfattar 95 procent av totalbeloppet under 2023. I tabell 2.34 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor. Tabell 2.34Indragningar 2023 Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Indragning 1 4:1 Regeringskansliet m.m. 179 1 5:1 Länsstyrelserna m.m. 102 2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 275 2 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 285 4 1:11 Rättsliga biträden m.m. 363 4 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 169 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 211 6 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 284 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 6 924 8 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 138 9 1:4 Tandvårdsförmåner 190 9 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 557 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 6 176 9 1:8 Bidrag till psykiatri 164 9 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 116 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 944 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 2 910 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 145 10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 198 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 456 11 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 249 12 1:1 Barnbidrag 120 12 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 669 12 1:8 Bostadsbidrag 673 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 518 13 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 151 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 8 496 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 2 243 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 776 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 381 14 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027 225 14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 1 661 14 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 185 15 1:1 Studiehjälp 117 15 1:2 Studiemedel 2 012 15 1:3(2022) Avsättning för kreditförluster 162 16 1:1 Statens skolverk 142 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 141 16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 241 16 1:13 Bidrag till lärarlöner 679 16 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 166 16 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 200 17 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 462 18 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 381 18 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 1 917 19 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 402 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 336 19 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 649 20 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 423 20 1:8 Klimatbonus 505 20 1:16 Klimatinvesteringar 119 20 1:17 Klimatpremier 803 20 1:18 Industriklivet 305 20 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 165 21 1:7(2022) Energiteknik 1 326 21 1:11 Biogasstöd 234 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 104 22 1:7 Trafikavtal 157 22 1:15 Sjöfartsstöd 219 22 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 122 22 1:18 Lån till körkort 117 22 1:20(2020) Tillskott till Luftfartsverket 870 23 1:2 Insatser för skogsbruket 164 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 569 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 999 23 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 102 24 1:4 Tillväxtverket 168 24 1:5 Näringslivsutveckling 147 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 5 913 24 1:23 Brexitjusteringsreserven 384 24 1:24(2021) Omställningsstöd 4 190 24 1:24(2022) Omställningsstöd 603 24 1:27(2022) Evenemangsstöd 1 957 24 1:28(2021) Evenemangsstöd 125 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 376 Övriga indragningar 3 237 Summa 71 546 De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande Den största indragningen, som uppgick till 8 496 miljoner kronor, avsåg bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Den näst största indragningen gjordes av ersättningar och bostadskostnader och uppgick till 6 924 miljoner kronor. Indragningen av bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgick till 6 176 miljoner kronor. Tillsammans står dessa indragningar för 30 procent av indragningarna. Dessa indragningar avsåg anslagssparande från 2022. Överskridanden Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om fem medgivna överskridanden för 2023. Tabell 2.35Medgivna överskridanden 2023 Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Medgivet överskridande Utnyttjat medgivet överskridande 1 6:1 Allmänna val och demokrati 10 10 5 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 30 16 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 209 69 23 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 238 129 23 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 6 2 Summa 493 228 Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati har flera anslagsposter. Utfallet för anslagsposten 18 Säkerhetshöjande åtgärder uppgick till 54 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor högre än tilldelade medel för anslagsposten. Den 23 oktober 2023 medgav regeringen att anslagsposten fick överskridas med 10 miljoner kronor för att betala ut 10 miljoner kronor till Judiska Centralrådet för deras säkerhetsarbete (Ku2023/01095). Det blev inget utgående överföringsbelopp för anslagsposten, eftersom den saknade anslagskredit. Utfallet för anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet blev 24 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Utfallet blev högre till följd av situationen i Gaza, därför medgav regeringen den 8 februari 2024 att Regeringskansliet fick överskrida anslagsposten 1 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet, med 30 miljoner kronor (UD2024/01803). Hela anslagskrediten på 0,1 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 16 miljoner kronor. I statens budget anvisades anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning med 1 678 miljoner kronor. Hela det ingående anslagssparandet på 31 miljoner kronor fördes bort som indragning. Regeringen medgav i beslut den 7 december 2023 att anslaget fick överskridas med 209 miljoner kronor (A2023/01654). Utfallet för anslaget blev 1 915 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på 168 miljoner kronor utnyttjades och 69 miljoner kronor av det medgivna överskridandet. Utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar blev 463 miljoner kronor, vilket är 330 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Statens jordbruksverk har haft stora utgifter för bekämpande av de smittsamma djursjukdomarna afrikansk svinpest, fågelinfluensa och salmonella. Särskilt kostsamt har utbrottet av salmonella varit. Därför medgav regeringen den 30 november 2023 att anslagsposten 1 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar fick överskridas med 238 miljoner kronor (LI2023/03702). Hela anslagskrediten på 31 miljoner kronor utnyttjades och 129 miljoner kronor av det medgivna överskridandet. I statens budget anvisades anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. med 47 miljoner kronor. Den 7 december 2023 medgav regeringen att anslaget fick överskridas med 6 miljoner kronor (LI2023/03753). Utfallet för anslaget blev 52 miljoner kronor, vilket medförde att hela anslagskrediten på 5 miljoner kronor utnyttjades samt 2 miljoner kronor av det medgivna överskridandet. Förändring av anslagsbehållningar Tabell 2.36Förändring av anslagsbehållningar 2019–2023 Miljoner kronor 2019 2020 2021 2022 2023 Ingående ramöverföringsbelopp (UO 1–27 exkl. UO 26) 33 056 24 933 169 861 144 537 87 673 Anvisat i statens budget 1 005 057 1 032 731 1 165 657 1 190 965 1 238 716 Ändringsbudget 6 099 304 437 162 382 76 714 9 982 Utnyttjade medgivna överskridanden 0 0 0 5 228 Indragningar -28 573 -20 772 -137 317 -113 744 -71 459 Utfall 990 706 1 171 467 1 216 046 1 210 805 1 214 077 Utgående ramöverföringsbelopp (UO 1–27 exkl. UO 26) 24 933 169 861 144 537 87 673 51 062 Förändring av anslagsbehållningar (UO 1–27 exkl. UO 26) -8 123 144 928 -25 324 -56 865 -36 610 Förändring av anslagsbehållningar (UO 26) 2 888 7 118 -8 600 -5 963 3 429 Förändring av anslagsbehållningar (UO 1 - 27) -5 235 152 046 -33 924 -62 828 -33 182 Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp. Ramanslag kan både sparas och överskridas Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget beräknas därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -4 393 miljoner kronor i budgeten för 2023. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna men i stället minskade anslagsbehållningarna med 33 182 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. öka med 90 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet ökade med 3 429 miljoner kronor, från -4 500 miljoner kronor vid början av året till -1 071 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket. Anslagsbehållningarna under utgiftstaket minskade med knappt 37 miljarder kronor Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2023 från 87 673 miljoner kronor vid ingången av året till 51 062 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade alltså med 36 610 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 4 303 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 40 913 miljoner kronor. Indragningarna minskade med drygt 42 miljarder kronor Indragningar av anslagsmedel, exklusive Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 71 459 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 42 285 miljoner kronor jämfört med 2022. I tabell 2.37 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2019–2023. Anslagsbehållningarna inom utgiftsområdet Kommunikationer uppgick till 11 miljarder kronor Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick anslagsbehållningarna till totalt 11 242 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 8 243 miljoner kronor. Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning utnyttjades anslagskrediter på totalt 4 473 miljoner kronor. Tillsammans har anslagen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. och 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning utnyttjat anslagskrediter på 4 178 miljoner kronor. Tabell 2.37Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn 2019 2020 2021 2022 2023 6 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap -343 817 883 -1 005 -487 7 1:1 Biståndsverksamhet 127 186 -148 698 1 408 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 509 1 447 276 6 924 3 766 9 1:4 Tandvårdsförmåner -31 1 075 511 190 249 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 216 12 428 6 440 7 437 1 201 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 298 85 4 158 2 910 1 406 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -304 6 624 -1 174 -275 -2 118 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -165 -630 -902 -1 227 -2 060 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 2 3 364 5 371 1 456 82 12 1:2 Föräldraförsäkring -183 2 382 733 -372 2 321 12 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 500 714 1 416 669 -163 12 1:8 Bostadsbidrag -108 446 721 673 1 029 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 213 1 459 1 519 518 836 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd -604 3 260 7 278 8 496 3 101 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 733 3 465 942 2 034 610 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. -211 1 064 1 276 1 776 2 303 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning -153 1 215 2 070 31 -168 14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 332 1 554 1 595 1 661 3 318 15 1:2 Studiemedel 1 651 1 410 1 659 2 012 1 748 18 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 573 22 88 1 917 7 20 1:16 Klimatinvesteringar 939 1 877 289 257 748 20 1:17 Klimatpremier 1 63 145 1 039 255 21 1:7(2022) Energiteknik 1 632 73 987 1 354 26 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 4 362 4 360 7 695 8 052 8 243 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur -572 1 169 2 384 4 397 2 293 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 654 445 1 737 642 631 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur -270 226 1 836 1 116 430 24 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 1 1 379 1 401 1 501 1 651 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 59 770 15 884 6 316 1 528 24 1:24 Elstöd 1 610 24 1:23(2021) Stöd till enskilda näringsidkare 3 161 11 804 150 150 24 1:24(2021) Omställningsstöd 40 323 34 469 4 940 1 035 24 1:26(2021) Stöd till handelsbolag 2 173 20 20 24 1:27(2021) Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag 3 650 8 021 19 4 24 1:27(2022) Evenemangsstöd 1 957 0 24 1:28(2021) Evenemangsstöd 2 928 125 0 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 3 230 -2 519 -930 -1 483 426 Riksgäldskontorets nettoutlåning För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Även förändringar på myndigheternas räntebärande konton i Riksgäldskontoret påverkar nettoutlåningen. Tabell 2.38Riksgäldskontorets nettoutlåning 2023 Miljoner kronor SB1 2023 Utfall 2023 Utfall - SB 2023 Utfall 2022 Premiepensionsavgifter, inbetalning -52 341 -52 341 -49 666 Premiepensionsmedel, utbetalning 51 097 51 097 47 585 Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK -6 971 -6 971 -4 546 Myndigheters räntekonton (se separat tabell) 0 8 217 8 217 2 519 CSN, studielån 10 000 11 523 1 523 10 476 CSN, kreditreserv 9 770 9 770 -1 224 CSN, servicekonto för räntebetalningar 43 43 -12 Myndigheters investeringslån till anläggningstillgångar 1 000 4 649 3 649 2 055 Kärnavfallsfonden 0 -64 -64 6 557 Stabilitetsfonden (se separat tabell) -1 426 -1 426 -298 Resolutionsreserven (se separat tabell) -5 000 -6 111 -1 111 -4 310 Insättningsgarantifonden 0 -10 557 -10 557 1 749 Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv -11 -11 -749 Trafikverket, samhällsinvesteringar väg och järnväg 1 000 6 096 5 096 5 807 Fortifikationsverket, lån för investeringar i fastigheter 3 885 3 885 3 299 Folkhälsomyndigheten, beredskapslager och förskottsbetalningar -2 062 -2 062 1 544 Exportkreditnämnden 0 -2 333 -2 333 -2 168 Public Service konto -611 -611 -1 242 Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB 200 200 180 AB Svensk exportkredit 0 0 -10 000 Scandinavian Airlines System (SAS) 1 500 Affärsverket svenska kraftnät 5 000 36 799 31 799 -58 004 Lån till Riksbanken -64 000 -63 700 300 -61 477 Lån till Riksbanken (IMF) 2 599 2 599 EU-avgiftsbetalningar 629 629 Övrigt, netto -379 -794 -415 -500 Summa -52 379 -11 473 40 907 -110 926 1 Endast vissa delposter specificerade. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -11 473 miljoner kronor under 2023, vilket är 40 907 miljoner kronor högre än beräkningen i statens budget och 99 453 miljoner kronor högre än föregående år. I tabell 2.38 specificeras nettoutlåningens största poster. Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen Inbetalningarna av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret blev 52 341 miljoner kronor och utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 51 097 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga förvaltningens, blev en minskning med 8 215 miljoner kronor 2023. År 2022 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 6 627 miljoner kronor. Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton minskade med drygt 8 miljarder kronor Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton minskade 2023 med 8 217 miljoner kronor, vilket ökade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.39 redovisas de största förändringarna. Tabell 2.39Förändringar av nettobehållningar på myndigheters räntekonton Miljoner kronor Utfall 2023 Utfall 2022 Domstolsverket -374 -141 Försvarsmakten 549 194 Försäkringskassan -683 -271 Karolinska institutet 492 302 Kriminalvården -437 531 Kungliga tekniska högskolan -207 -61 Lunds universitet 333 -43 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap -404 140 Pensionsmyndigheten -208 217 Polismyndigheten -764 1 203 Regeringskansliet -233 -257 Sjöfartsverket 358 0 Skatteverket -670 59 Stockholms universitet 229 125 Trafikverket -4 323 -3 410 Övriga räntekonton -1 874 -1 106 Summa förändrade nettobehållningar på myndigheters räntekonton -8 217 -2 519 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning 8 217 2 519 Avveckling av den äldre kreditreserven för studielån Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för att finansiera utbetalda studielån och amorteringar minskar lånet. Nettoförändringen ökade lånet i Riksgäldskontoret med 11 523 miljoner kronor 2023. I och med införandet av en ny räntemodell avvecklades den äldre kreditreserv som CSN hade i Riksgäldskontoret, vilket ökade nettoutlåningen med 10 607 miljoner kronor. Den äldre kreditreserven utgjordes av ett konto i Riksgäldskontoret som skulle användas för att finansiera konstaterade låneförluster på studielån. När en konstaterad förlust uppstår måste CSN amortera lånet till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Medlen i den äldre kreditreserven har inte byggts upp genom låntagarnas ränteinbetalningar utan genom belastning av anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster, inom utgiftsområde 15 Studiestöd under perioden 2014–2022. Medlen i den äldre kreditreserven levererades in på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet, och påverkar därmed inte saldot i statens budget. En ny kreditreserv har införts 2023. I den nya kreditreserven som infördes 2023 tillförs medel genom räntepåslag på studiemedelsräntorna. Den nya kreditreserven finansieras alltså med låntagarnas ränteinbetalningar och påverkar även utfallet i statens budget. Totalt ökade kreditreserverna nettoutlåningen med 9 770 miljoner kronor 2023. CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto ökade nettoutlåningen med 43 miljoner kronor 2023. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 30 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå. Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 21 335 miljoner kronor, vilket är 11 335 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgeten. Investeringslånen ökade mer än beräknat Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggnings-tillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade med 4 649 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är 3 649 miljoner kronor lägre än utfallet. Kärnavfallsfonden ökade sina placeringar i Riksgäldskontoret något Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i två separata delportföljer med olika placeringsregler. Basportföljen innehåller obligationer, statsskuldväxlar och konto i Riksgäldskontoret. Den långsiktiga portföljen innehåller svenska och globala aktier och företagsobligationer samt derivatinstrument för att hantera bl.a. ränterisker. Under 2023 ökade fonden sina placeringar något, med 64 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. År 2022 minskade fonden i stället sina placeringar i Riksgäldskontoret med 6 557 miljoner kronor, en skillnad på 6 621 miljoner kronor. Resolutionsavgifterna och högre räntor medförde att resolutionsreservens konton ökade Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Under 2023 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 6 111 miljoner kronor. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 4 060 miljoner kronor. I tabell 2.40 och tabell 2.41 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2022 och 2023. Under 2023 ökade Stabilitetsfondens kontobehållning med 1 425 miljoner kronor till 41 635 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 61 035 miljoner kronor i slutet av året. Behållningen ökade med 6 111 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 5 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 1 111 miljoner kronor mer än beräknat för resolutionsreserven. Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2015. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista avgiften betalades in 2016. Tabell 2.40Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2023 Utfall 2022 Ingående balans på kontot 40 209 39 911 Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. 1 435 307 Administrativa kostnader m.m. -10 -9 Utgående balans på kontot 41 635 40 209 Summa kontoförändring 1 425 298 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -1 425 -298 Tabell 2.41Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2023 Utfall 2022 Ingående balans på kontot 54 924 50 614 Resolutionsavgifter 4 060 3 891 Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. 2 051 419 Utgående balans på kontot 61 035 54 924 Summa kontoförändring 6 111 4 310 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -6 111 -4 310 Insättningsgarantifonden ökade sina placeringar på konto i Riksgäldskontoret Insättningsgarantifondens placeringar på konto i Riksgäldskontoret ökade med 10 557 miljoner kronor 2023. År 2022 minskade i stället placeringarna med 1 749 miljoner kronor, en skillnad på 12 306 miljoner kronor mellan åren. Statens engagemang i Saab-konkursen avslutades 2022 Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade totalt med 11 miljoner kronor 2023, vilket minskar nettoutlåningen. År 2022 minskade nettoutlåningen med 749 miljoner kronor, en skillnad på 738 miljoner kronor. Kredit- och garantireserven är särskilda räntebärande konton i Riksgäldskontoret dit avgifter betalas för att täcka förluster i kredit- och garantiverksamheten. År 2022 ökade garantireservens behållning med 686 miljoner kronor i och med att statens engagemang i Saab-konkursen avslutades. I samband med Saab Automobile AB:s konkurs 2011 övertog staten ägandet i Saab Automobile Parts AB, nuvarande Orio AB för att skydda värdet på statens fordran. Orio AB såldes under 2022 och därmed tillföll 507 miljoner kronor Riksgäldskontorets garantireserv. Staten fick även en slututdelning frånSaab-konkursen på 179 miljoner kronor, vilket också tillföll garantireserven. Trafikverkets infrastrukturlån ökade mer än beräknat Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 6 096 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 5 096 miljoner kronor mer än beräknat. Lägre beredskapslager av covid-19-vaccin minskar nettoutlåningen Under 2023 har Folkhälsomyndighetens lån i Riksgäldskontoret för beredskapslager och förskottsbetalningar minskat med 2 062 miljoner kronor. Det beror främst på att beredskapslagret för covid-19-vaccin minskade. År 2022 ökade i stället lånet med 1 544 miljoner kronor, en skillnad på 3 606 miljoner kronor. Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret Exportkreditnämndens (EKN) placeringar i Riksgäldskontoret ökade med 2 333 miljoner kronor 2023, vilket minskade nettoutlåningen. Posten saknades i statens budget. Ökad behållning på Public service-kontot minskar nettoutlåningen Public service-avgift tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst. Avgiften ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av Kammarkollegiet. Public service-kontot ökade med 611 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Saldot på public service-kontot uppgår till 4 005 miljoner kronor vid slutet av 2023. Ökad utlåning till Svedab ökade nettoutlåningen Utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab) ökade med 200 miljoner kronor till 5 870 miljoner kronor. AB Svensk Exportkredit återbetalade lånet i Riksgäldskontoret 2022 I mars 2020 lånade Riksgäldskontoret ut 10 000 miljoner kronor till det statligt helägda Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Svensk Exportkredits uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. I uppdraget ingår även att administrera det statsstödda CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). CIRR innebär att ett exportföretags kunder kan erbjudas finansiering till fast ränta. Exportkrediter och CIRR lyder under en överenskommelse inom OECD (Consensus) som innebär gemensamma riktlinjer för statsstödda krediter så att enskilda länder inte ska kunna gynna sin exportindustri på ett otillbörligt sätt. För att säkerställa att Svensk Exportkredit alltid ska kunna utföra samhällsuppdraget med förvaltning avCIRR-systemet har bolaget en låneram i Riksgäldskontoret. Den utnyttjades för första och hittills enda gången i mars 2020. Tidigare har AB Svensk Exportkredit i stället lånat på marknaden, t.ex. i andra länders centralbanker för CIRR-systemets räkning. Detta var inte möjligt i mars 2020 eftersom det rådde en osäkerhet på marknaden med anledning av spridningen av covid-19. AB Svensk Exportkredit betalade tillbaka lånet i Riksgäldskontoret i mars 2022, vilket minskade nettoutlåningen med 10 000 miljoner kronor och påverkar därmed jämförelsen mellan åren. Utlåning till SAS I februari 2022 lånade Riksgäldskontoret ut 1 500 miljoner kronor till Konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden (SAS). Det ökade nettoutlåningen. Riksdagen anvisade även anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda bolag 1 500 miljoner kronor som skulle kunna finansiera att lånet skulle kunna konverteras till nya aktier i SAS. Det innebär att Riksgäldskontorets kreditreserv inte ska belastats med eventuell förlust kopplat till lånet. Lånet konverterades inte 2022 eller 2023. Affärsverket svenska kraftnäts behållningar minskade pga. finansiering av elstöd Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Syftet med kapacitetsavgifterna är att skapa tydliga delmarknader på elmarknaden där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar. Kapacitetsavgifterna benämns även flaskhalsinkomster. Under många år har Affärsverket svenska kraftnät finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inbetalningarna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret. Under 2023 minskade affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 36 799 miljoner kronor. Att affärsverkets behållningar minskade beror på att affärsverket har överfört 20 000 miljoner kronor till Skatteverket för utbetalning till av elstöd till företag och 24 480 miljoner kronor till Försäkringskassan för utbetalning av elstöd till hushåll. Elstöden har finansierats med kapacitetsavgifter i enlighet med beslut av Energimarknadsinspektionen och förordningen (EU) 2022/1854 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Under 2022 ökade affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 58 004 miljoner kronor och nettoutlåningen minskade med samma belopp. Att behållningarna ökade så mycket beror på att kapacitetsavgifterna ökade kraftigt 2022. Skillnaden mellan åren är därmed 94 803 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 41 711 miljoner kronor vid utgången av 2023. Riksbanken har återbetalat nästan 64 miljarder kronor 2023 Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken bestod egentligen av flera lån med olika löptid som har refinansierats löpande. Från och med februari 2021 har Riksbanken återbetalat lånen i Riksgäldskontoret i den takt de förfaller. I stället köper Riksbanken utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid. I april förföll det sista utestående lånet till Riksbanken, vilket minskade nettoutlåningen. Därmed har Riksbanken återbetalat samtliga lån i Riksgäldskontoret som är kopplade till valutareserven. Under 2023 återbetalades totalt 63 700 miljoner kronor. I statens budget beräknades lånen till Riksbanken minska med 64 000 miljoner kronor, en skillnad på 300 miljoner kronor. Riksbankens återbetalningar minskade nettoutlåningen med 2 223 miljoner kronor mer 2023 än 2022. När nettoutlåningen minskar påverkar det saldot i statens budget positivt. IMF-lån till Riksbanken Enligt 6 kap. 4§ riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i så kallade särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. Under 2023 har Riksgäldskontoret tagit upp lån för ca 192 miljoner SDR, vilket har ökat nettoutlåningen med 2 599 miljoner svenska kronor. Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret flyttad till nettoutlåningen Betalningen av Sveriges avgift till EU påverkar nettoutlåningen fr.o.m. 2023. Tidigare påverkade det den kassamässiga korrigeringsposten. Eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU överförs den till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan, via Riksbanken, medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår det skillnader vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU ökade nettoutlåningen med 629 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett högre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. Kassamässig korrigering Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras. Tabell 2.42Kassamässig korrigering Miljoner kronor SB 2023 Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall- SB 2023 Trafikverkets räntekonto/anslag -6 830 -100 -6 830 Försvarsmaktens räntekonto/anslag 1 500 -2 187 1 500 Räntor på statsskulden 145 -94 145 Elstöd till företag -1 842 -1 842 Myndigheten för press, radio och tv: Lokalradioavgifter 163 163 163 PTS: Periodisering av avgifter för att använda radiosändare -1 910 210 -1 910 EU-avgiftsbetalningar -2 008 Övrigt -1 608 -516 -1 608 Summa 371 -10 383 -4 532 10 754 För 2023 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen -10 383 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 371 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 10 754 miljoner kronor. Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde Trafikverket och Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Trafikverkets räntebärande betalningsflöde medförde en negativ kassamässig korrigering på 6 830 miljoner kronor 2023. Det betyder att Trafikverket redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. År 2022 var i stället korrigeringsposten 100 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 6 730 miljoner kronor. Försvarsmakten har i stället redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Därför blev den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde positiv och uppgick till 1 500 miljoner kronor. År 2022 var i stället korrigeringsposten negativ och uppgick till 2 187 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren är därmed 3 687 miljoner kronor. Räntor på statsskulden medför en kassamässig korrigering En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev 145 miljoner kronor för 2023. Elstöd till företag I början av 2023 fick Skatteverket i uppdrag att hantera elstöd till företag för att mildra effekterna av höga elpriser. Företagen kunde ansöka om elstödet mellan den 30 maj och den 25 september 2023. Elstöden har finansierats med kapacitetsavgifter i enlighet med beslut av Energimarknadsinspektionen och förordningen (EU) 2022/1854 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Affärsverket svenska kraftnät, som hanterar kapacitetsavgifterna, har därför fört över 20 000 miljoner kronor till Skatteverket. Skatteverket har sedan betalt 18 158 miljoner kronor i elstöd till företag. Skillnaden om 1 842 miljoner kronor blir en negativ korrigeringspost. Lokalradioavgifter periodiseras på inkomsttitel Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassamässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018–31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser. Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 1 238 miljoner kronor 2018. Åren efter det blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradioavgifterna 163 miljoner kronor per år. Frekvenstillstånd periodiseras på inkomsttitel Frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation ger upphov till en kassamässig korrigering eftersom betalning för tillstånden sker i förskott, medan redovisningen på inkomsttitel periodiseras. År 2023 gav detta upphov till en negativ kassamässig korrigeringspost på 1 910 miljoner kronor. I september 2023 genomförde Post- och telestyrelsen (PTS) en auktion av frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 900 MHz-, 2,1 GHz och 2,6 GHz-banden i Sverige. Tillstånden för 900 MHz-bandet gäller för perioden 1 januari 2026–31 december 2048. Tillstånden för 2,1 GHz- och2,6 GHz-banden gäller för perioden 1 januari–31 december 2040. Den totala auktionslikviden uppgick till 4 239 miljoner kronor och telekomföretagen betalade hälften, drygt 2 119 miljoner kronor under 2023. Resterande belopp ska betalas först då tillståndstiden startar 2026. Auktionen under 2023 ger upphov till negativ kassamässig korrigering på 2 119 miljoner kronor. I motsatt riktning verkar periodiseringar av tidigare års betalningar av tillstånd eftersom PTS periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som frekvenstillstånden avser. Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret redovisas i nettoutlåningen fr.o.m. 2023 Från och med 2023 redovisas Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret i posten Riksgäldskontorets nettoutlåning. Tidigare ingick inte kommissionens konto i någon post i statens budget och därför uppstod en kassamässig korrigeringspost då Sverige inte betalar EU-avgiften direkt till EU. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2022 en negativ kassamässig korrigering på 2 008 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget för EU-avgiften. Övriga korrigeringar Posten Övrigt, som uppgick till -1 608 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket och Försvarsmakten. När det gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen. Jämförelse med föregående år Den kassamässiga korrigeringen blev -10 383 miljoner kronor 2023, vilket kan jämföras med -4 532 miljoner kronor 2022. Det är en skillnad på 5 851 miljoner kronor. Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premiepensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten. Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten. Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik För att inkomstpensionssystemet ska vara finansiellt hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 inleddes den första balanseringsperioden, som upphörde 2018. Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad Omräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex när balanserings-mekanismen är inaktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomst-utvecklingen i Sverige. När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex. Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år. Uppräkning av pensioner följer balansindex när balanseringsmekanismen är aktiverad När balanstalet är över 1 och systemet inte befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när balanstalet faller under 1 för första gången som en balanseringsperiod inleds. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars. Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018 Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018. Det innebär att inkomstpensionerna för 2018 förräntades med förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts genom inkomstindex. Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög avkastning på AP-fonderna och ökad sysselsättning. En balanseringsperiod avslutas när balansindex når samma nivå som inkomstindex. Då är pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett. De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån. Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts 2018 och därmed upphörde balanseringsperioden. Det innebär att inkomstpensionerna indexeras med inkomstindex i stället för balansindex. Inkomstindex för 2023 beräknades till 203,13. Det innebär en indexökning med 4,6 procent jämfört med 2022 års indextal 194,19. Beräkningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen för åren 2021 och 2022. Den genomsnittliga inkomstutvecklingen mellan 2021 och 2022 beräknades till 4,6 procent. Därför räknas inkomstindex för 2023 upp med 4,6 procent jämfört med inkomstindex för 2022. De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent. Det betyder att dessa pensioner räknades upp med 3,0 procent 2023. Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från APfonderna till pensionärerna Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP- fonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna. Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension. En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938–1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet. AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för Första–Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.43. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten Rörelsens kostnader. Pensionsutbetalningarna blev högre än beräknat Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2023 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 359 856 miljoner kronor. Tabell 2.43Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Miljoner kronor Statens budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 AP-fonderna, pensionsutgifter 356 515 358 210 1 695 0,5 345 035 Administrationsutgifter 3 341 2 650 -691 -20,7 2 866 Varav Pensionsmyndigheten m.fl. myndigheter 1 077 1 007 AP - fonderna, rörelsens kostnader 1 195 1 115 AP - fonderna, provisionskostnader 312 487 AP - fonderna, prestationsbaserade avgifter 66 257 359 856 360 860 1 004 0,3 347 902 Utfallet uppgick till 360 860 miljoner kronor och är därmed 1 004 miljoner kronor (0,3 procent) högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 358 210 miljoner kronor, vilket är 1 695 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 219 739 miljoner kronor och tilläggspension med 138 468 miljoner kronor. Utöver dessa betalningar överfördes 3 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna. Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 2 650 miljoner kronor, vilket är 691 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter fick tillsammans 1 077 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt regeringsbeslut om ersättning från Första–Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administrationen av inkomstgrundad ålderspension 2023 den 15 december 2022 [S2022/02341]). Pensionerna räknades upp med 3,0 procent För 2023 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 3,0 procent. Jämfört med 2022 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 12 958 miljoner kronor (3,7 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från APfonderna ökade med 13 174 miljoner kronor (3,8 procent). I december 2023 hade 2 267 175 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en minskning med 10 774 personer jämfört med december 2022. Realekonomisk fördelning av anslagen av statens budget Vid analys av, och information om, statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner, se fördelningen i diagram 2.1. Diagram 2.1Utgifterna i statens budget realekonomiskt fördelade Tabell 2.44Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2022–2023 Miljoner kronor Realekonomisk art Utfall 2023 Utfall 2022 Förändring2022–2023 Procentuell förändring2022–2023 Transfereringar 816 387 838 547 -22 160 -2,6 varav till Hushållssektorn 365 902 358 768 7 134 2,0 Kommunala sektorn 265 846 281 416 -15 570 -5,5 Företagssektorn 64 273 73 996 -9 722 -13,1 Ålderspensionssystemet 26 064 25 681 384 1,5 Statliga ideella organisationer 7 644 7 295 349 4,8 Internationell verksamhet 86 658 91 392 -4 734 -5,2 varav till EU-institutioner 43 585 48 240 -4 654 -9,6 Konsumtionsutgifter 322 164 305 626 16 538 5,4 varav Löner inklusive sociala avgifter 184 609 173 980 10 629 6,1 Omkostnader för konsumtion 97 935 94 830 3 105 3,3 Lokaler 25 677 23 204 2 473 10,7 Sociala naturaförmåner 13 943 13 611 331 2,4 Investeringsverksamhet 61 955 51 630 10 325 20,0 Räntor 31 613 27 256 4 357 16,0 varav Räntor på statsskulden 31 567 27 088 4 479 16,5 Finansiella transaktioner 13 584 14 901 -1 317 -8,8 Summa utgiftsområden 1 245 704 1 237 960 7 743 0,6 Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts. Transfereringar Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges avgift till EU. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringarna uppgick till 816 387 miljoner kronor, vilket motsvarar 65,5 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2023. Hushållssektorn fick 44,8 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushållssektorn uppgick till 365 902 miljoner kronor, vilket är en ökning med 7 134 miljoner kronor (2,0 procent) jämfört med 2022. Det beror bl.a. på att utgifterna för garantipension ökade med 8 763 miljoner kronor. Transfereringarna till kommunsektorn uppgick till 265 846 miljoner kronor, vilket är en minskning med 15 570 miljoner kronor (5,5 procent) jämfört med 2022. Det beror främst på minskade bidrag till kommuner och regioner för hantering av konsekvenserna av covid-19 samt minskad ersättning för höga sjuklönekostnader. Företagssektorn fick 7,9 procent av de totala transfereringarna 2023. Transfereringarna till företagssektorn blev 64 273 miljoner kronor, vilket är 9 722 miljoner kronor (13,1 procent) lägre jämfört med 2022. Det beror bl.a. på minskad ersättning för höga sjuklönekostnader samt lägre utgifter gällande åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Av de totala transfereringarna 2023 gick 86 658 miljoner kronor (10,6 procent) till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet minskade med 4 734 miljoner kronor (5,2 procent) jämfört med 2022. Det beror främst på lägre EU-avgift. Konsumtion Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknads-utbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2023 till 322 164 miljoner kronor, vilket motsvarar 25,9 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 57,3 procent. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 10 629 miljoner kronor (6,1 procent) jämfört med 2022. Det beror bl.a. på ett ökat antal anställda vid Polismyndigheten, Försvarsmakten och Kriminalvården. Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion uppgick till 97 935 miljoner kronor, vilket är en ökning med 3 105 miljoner kronor (3,3 procent) jämfört med 2022. De ökade utgifterna avser främst anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Investeringar Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som programvara, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion. Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 61 955 miljoner kronor vilket är en ökning med 10 325 miljoner kronor (20,0 procent) jämfört med 2022. Ökningen avser främst anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Räntor och finansiella transaktioner I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Utfallet blev 31 613 miljoner kronor vilket är 4 357 miljoner kronor (16,0 procent) högre jämfört med 2022. Det beror framför allt på högre utfall för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. till följd av det högre ränteläget under 2023. Utgifterna för finansiella transaktioner uppgick till 13 584 miljoner kronor vilket är en minskning med 1 317 miljoner kronor (8,8 procent) jämfört med 2022. Det förklaras bl.a. av högre reavinster från försäljning av anläggningstillgångar. Utfall per utgiftsområde I detta avsnitt presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat anslagen och övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde. Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag där utfallet avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen, statens budget (SB) och ändringar i budgeten (ÄB), med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent. För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfallet. Därefter jämförs även utfallet för 2023 med utfallet 2022. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3. Förutom anslagsutfallen redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden för statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga kontokrediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2023 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2023 görs en hänvisning till aktuellt riksdagsbeslut. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., länsstyrelserna, demokratipolitik och mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, medier och Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet. Anslag Tabell 3.1UO 1 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 168 176 9 5,1 187 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 004 1 058 54 5,3 994 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 996 979 -18 -1,8 938 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 210 40 235 25 11,9 251 2:5 Riksrevisionen 359 375 15 4,3 352 4:1 Regeringskansliet m.m. 9 584 9 630 45 0,5 8 551 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 760 -62 3 718 -42 -1,1 3 647 6:1 Allmänna val och demokrati 150 3 154 4 3,0 691 6:2 Justitiekanslern 81 86 5 6,3 67 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 173 161 -12 -7,1 134 6:4 Valmyndigheten 60 57 -3 -4,6 37 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 51 40 -10 -20,1 27 8:1 Mediestöd 1 011 999 -12 -1,2 1 081 Övriga anslag 663 636 -27 -4,1 619 Summa 18 270 -19 18 304 34 0,2 17 575 Utfallet uppgick till 18 304 miljoner kronor och blev därmed 34 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 728 miljoner kronor (4,1 procent) högre. Högre utgifter för Riksdagen efter riksdagsvalet 2022 Utfallet för anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. uppgick till 1 058 miljoner kronor. Det är 54 miljoner kronor (5,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget, vilket innebär att anslagssparandet har minskat från 94 till 40 miljoner kronor. Utgifterna för Riksdagen brukar normalt öka under och efter ett valår. Högre räntekostnader ledde till högre utgifter än anvisat Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag uppgick till 235 miljoner kronor. Det är 25 miljoner kronor (11,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I höständringsbudgeten anvisades anslaget ytterligare 40 miljoner kronor för att täcka ökade räntekostnader på lån. Högre utgifter för Regeringskansliet Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet blev 9 630 miljoner kronor, vilket är 1 079 miljoner kronor (12,6 procent) högre än föregående år. Ökningen beror framför allt på att Sverige var ordförandeland i EU under första halvåret 2023, vilket innebär högre utgifter för löner, hyror och köp av tjänster. Dessutom beror ökningen till viss del på ökat antal resor och representation efter en återgång till normal verksamhet efter pandemin. Antalet årsarbetskrafter uppgår till 4 829, en ökning med 155 årsarbetskrafter (3,3 procent) jämfört med 2022. Lägre utgifter 2023 än under valåret 2022 Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 154 miljoner kronor, vilket är 536 miljoner kronor (77,7 procent) lägre än föregående år. Det beror på att det var allmänna val 2022. Därför var utgifterna högre för statsbidrag till kommuner för medverkan vid 2022 års allmänna val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige. Anslaget anvisades ytterligare 3 miljoner kronor i ändringsbudget för förberedelser inför Europaparlamentsvalet 2024. Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati har flera anslagsposter. Utfallet för anslagsposten 18 Säkerhetshöjande åtgärder uppgick till 54 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor högre än tilldelade medel för anslagsposten. Den 23 oktober 2023 medgav regeringen att anslagsposten fick överskridas med 10 miljoner kronor för att betala ut 10 miljoner kronor till Judiska Centralrådet för deras säkerhetsarbete (Ku2023/01095). Högre utgifter för Justitiekanslern Utfallet för anslaget 6:2 Justitiekanslern uppgick till 86 miljoner kronor. Det är 19 miljoner kronor (28,8 procent) högre än föregående år. Det beror till stor del på att 25 miljoner kronor har använts till att bevaka statens rätt med anledning av en tvist i enlighet med Sveriges bilaterala investeringsskyddsavtal med Kina. Integritetsskyddsmyndighetens utfall blev högre jämfört med 2022 Utfallet för anslaget 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten uppgick till 161 miljoner kronor. Det är 26 miljoner kronor (19,4 procent) högre än föregående år. Det är framför allt utgifterna för hanteringen av tillstånd kring kamerabevakning som har ökat. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.2UO 1 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden2023-12-31 6:5 Stöd till politiska partier 169 126 8:1 Mediestöd 150 9 Summa 319 135 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 319 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 135 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 184 miljoner kronor. Den stora avvikelsen för utestående åtaganden för anslaget 8:1 Mediestöd beror på att lägre belopp än beräknat har beslutats för fleråriga lokala stöd och för innovations- och utvecklingsstöd. Låneramar Tabell 3.3UO 1 Låneramar Miljoner kronor Låneramar Låneram Lån 2023-12-31 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar som används i verksamheten 140 116 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 2 200 1 738 Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i verksamheten 25 20 Summa 2 365 1 874 Riksdagen har beslutat om låneramar på 2 340 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen och 25 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2023 var 1 874 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Länsstyrelsen i Skåne län har redovisat balansposterna upplupna bidragsintäkter och oförbrukade bidrag med ett för högt belopp om cirka 53 000 tusen kronor för vardera post. Detta är inte förenligt med 4 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det innebär också att redovisningen inte ger en rättvisande bild, vilket inte är förenligt med 2 kap. 6 § samma förordning. Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Gävleborgs län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har medvetet felaktigt belastat anslag utgiftsområde 1 anslag 5:1, anslagspost 17 Gävleborgs län med en utgift om 1 200 tusen kronor. Det är inte förenligt med 10 § anslagsförordningen (2011:233). Den felaktiga anslagsbelastningen har gjorts i syfte att undvika indragning av anslagssparande i enlighet med 7 § anslagsförordningen. Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västernorrlands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Länsstyrelsen i Västernorrlands län redovisar felaktiga uppgifter i sammanställningen över väsentliga uppgifter. Felen avser samtliga uppgifter förutom utnyttjad låneram i Riksgälden samt beviljad räntekontokredit i Riksgälden. Sammanställningen saknar även uppgift om anslagssparande för de anslag som länsstyrelsen disponerar. Detta är inte förenligt med 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Länsstyrelsen i Norrbottens län har medvetet felaktigt belastat anslag under utgiftsområde 1 anslag 5:1, anslagspost 21 Norrbottens län med en utgift om 1 200 tusen kronor. Det är inte förenligt med 10 § anslagsförordningen (2011:233). Den felaktiga anslagsbelastningen har gjorts i syfte att undvika indragning av anslagssparande i enlighet med 7 § anslagsförordningen. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning. Anslag Tabell 3.4UO 2 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:2 Kammarkollegiet 118 22 128 10 8,4 113 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 15 207 15 134 -73 -0,5 13 819 1:8 Ekonomistyrningsverket 211 207 -4 -2,1 201 1:9 Statistiska centralbyrån 609 608 0 -0,1 582 1:10 Bidragsfastigheter 290 290 0 0,0 330 1:11 Finansinspektionen 788 805 17 2,1 688 1:12 Riksgäldskontoret 364 356 -8 -2,2 345 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 73 -37 -33,5 5 1:15 Statens servicecenter 915 915 0 0,0 882 Övriga anslag 409 1 402 -7 -1,7 375 Summa 19 021 22 18 919 -103 -0,5 17 340 Utfallet uppgick till 18 919 miljoner kronor, vilket är 103 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 1 578 miljoner kronor (9,1 procent) högre. Statliga tjänstepensioner högre än föregående år Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 15 134 miljoner kronor, vilket är 1 315 miljoner kronor (9,5 procent) högre än utfallet för 2022. Ökningen av utbetalda statliga tjänstepensioner kan till stor del förklaras av en höjning av prisbasbeloppet som är en viktig komponent i beräkningen av statliga tjänstepensioner. Ytterligare uppgifter ökar Finansinspektionens utgifter Utfallet för anslaget 1:11 Finansinspektionen blev 805 miljoner kronor, vilket är 116 miljoner kronor (16,9 procent) högre än föregående år. Det är framför allt kostnaderna för tillsyn och regelgivning som ökade. Kostnaderna för Finansinspektionens arbete med beredskaps- och sektorsansvar inom civilt försvar uppgick till 19 miljoner kronor, vilket är en ökning med 12 miljoner kronor (174 procent). Högre infrianden av garantier jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 68 miljoner kronor högre. Anslaget finansierar i första hand Europeiska investeringsbankens administrativa avgifter och infrianden av garantier till följd av spridningen av covid-19. Utfallet för infrianden av garantier har varit högre än tidigare år. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.5UO 2 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden2023-12-31 1:10 Bidragsfastigheter 100 52 Summa 100 52 1:16 (2022) Finansmarknadsforskning 86 Totalt 138 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 100 miljoner kronor. Totalt har 52 miljoner kronor utnyttjats 2023. Inom utgiftsområdet finns också ett äldre beställningsbemyndigande under anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning. De utestående åtaganden uppgår till 86 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Utlåning Tabell 3.6UO 2 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2023-12-31 Riksbanken¹ 2 599 Summa 2 599 ¹ Lån till Riksbanken ges med stöd av 6 kap. 4 § lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank. I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 2 599 miljoner kronor. I ovanstående tabell redovisas lånen valuta-omvärderade till bokslutskurs. Lånen används för att finansiera Sveriges åtaganden gentemot Internationella Valutafonden (IMF). Garantier Tabell 3.7UO 2 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2023-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Insättningsgarantin¹ Obegränsad 2 293 848 2 293 848 Garanti till insättare i utländskainstituts filialer i Sverige² Obegränsad Investerarskyddet³ Obegränsad Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB)4 EUR 7 825 86 831 EUR 7 825 86 831 Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB)5 EUR 2 600 28 853 EUR 2 600 28 853 Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD)6 EUR 542 6 009 EUR 542 6 009 Garantikapital i Europarådets utvecklingsbank (CEB)7 EUR 124 1 373 EUR 124 1 373 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen)Akademiska Hus8 Obegränsad 45 45 Stabilitetsfonden garantiram 750 000 Resolutionsreserven garantiram 200 000 Garantikapital Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB)9 USD 504 5 061 USD 504 5 061 Garanti till Europeiska unionen för SURE10 EUR 849 9 261 EUR 835 9 261 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-1911 EUR 863 4 811 EUR 434 4 811 Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)12 EUR 45 496 EUR 45 496 Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina13 EUR 137 1 515 EUR 137 1 515 Kreditgarantier för lån till elproducenter14 250 000 0 0 Summa 2 438 104 2 438 104 ¹ Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2023. ² Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige. ³ Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §). 4 prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148. 5 prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU2, rskr. 2019/20:129–130. 6 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. 7 prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. 8 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2014. 9 prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311. 10 prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351–353. 11 prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351–353. 12 prop. 2021/22:152, bet. 2021/22:FiU45, rskr. 2021/22:190. 13 prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11, rskr. 2022/23:52-59. 14 bet. 2021/22:FiU51, rskr. 2021/22:472. Källa: Valutakurser från Riksbanken per 29 december 2023 USD = 10,0416 EUR = 11,096 CHF = 11,9827. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.8UO 2 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2023-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 12 339 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 30 000 24 610 Summa 45 200 36 949 Riksdagen har beslutat om låneramar på 45 200 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2023 var 36 949 miljoner kronor. Övriga kontokrediter Tabell 3.9UO 2 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2023-12-31 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 31 Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i pensionshanteringen 100 39 Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet 100 0 Resolutionsreserven 100 000 0 Stabilitetsfonden 50 000 0 Summa 150 450 70 Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2023:1 Etablering av myndigheter utanför Stockholm – små regionala bidrag utan äventyrad effektivitet på lång sikt Riksrevisionen har granskat om regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm har levt upp till riksdagens avsikter. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm (skr. 2022/23:125) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:NU6, rskr. 2023/24:129). RiR 2023:3 Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2022 Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2022 och rapporten innehåller rekommendationer till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022 (skr. 2022/23:128) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2023:24 Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2023 Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2023 och rapporten innehåller rekommendationer till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2023 (skr. 2023/24:96) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Statskontoret Statskontoret har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Statskontorets lån i Riksgäldskontoret avviker väsentligt från anläggningstillgångarnas bokförda värde. Det bokförda värdet på anläggningstillgångarna uppgår till 2 099 tusen kronor medan lån i Riksgäldskontoret uppgår till 1 185 tusen kronor. Avvikelsen är inte förenlig med 2 kap. 2 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Statistiska centralbyrån Statistiska centralbyrån har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Statistiska centralbyrån har under flera års tid byggt upp ett överskott om 38 931 tusen kronor i avgiftsområdet Övriga uppdragsgivare. Det ackumulerade överskottet i avgiftsområdet avviker från det ekonomiska målet enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till bestämmelsen. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområdet omfattar huvuduppgifterna att besluta om och ta in skatter, tullar och avgifter samt verkställighet av betalningsanspråk. Förutom dessa verksamheter ingår även bl.a. folkbokföring och att förebygga och motverka brott. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område. Anslag Tabell 3.10UO 3 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Skatteverket 8 199 -25 8 597 397 4,8 8 249 1:2 Tullverket 2 589 2 640 51 2,0 2 469 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 135 2 202 67 3,1 2 123 Summa 12 923 -25 13 438 515 4,0 12 841 Utfallet uppgick till 13 438 miljoner kronor, vilket är 515 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med utfallet för 2022 blev utgifterna 598 miljoner kronor (4,7 procent) högre. Skatteverkets utgifter blev högre än anvisat och föregående år Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 8 597 miljoner kronor, vilket är 397 miljoner kronor (4,8 procent) högre än vad som anvisades i budgeten och 348 miljoner kronor (4,7 procent) högre än 2022. Antalet årsarbetskrafter ökade vid Skatteverket med 126 årsarbetskrafter (1,4 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2023 uppgick antalet årsarbetskrafter till 9 396. Tullverkets utgifter blev högre Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till 2 640 miljoner kronor, vilket är 170 miljoner kronor (6,9 procent) högre än 2022. Det beror framför allt på att Tullverket anställt fler personer bl.a. för arbetet med att säkerställa kontroll och motverka brott. Antalet årsarbetskrafter ökade vid Tullverket med 138 årsarbetskrafter (6,4 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2023 uppgick antalet årsarbetskrafter till 2 284. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2023:10 Förändrade inkomstskatteregler 2011–2023 – bristfällig redovisning till riksdagen Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och närliggande skatteregler skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023 (skr. 2023/24:42) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2023:26 Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter Riksrevisionen har granskat om regeringen har utformat rotavdraget så att det på ett varaktigt och effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet. I rapporten rekommenderar Riksrevisionen regeringen att minska rotavdraget genom att utforma det så att dess kostnadseffektivitet ökar i förhållande till de effekter som uppnås mot svartarbete, t.ex. genom en sänkning av taket i rotavdraget. Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter (skr. 2023/24:125) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Anslag Tabell 3.11UO 4 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Polismyndigheten 37 043 37 427 383 1,0 33 313 1:2 Säkerhetspolisen 2 061 50 2 113 53 2,5 1 939 1:3 Åklagarmyndigheten 2 303 2 263 -40 -1,7 2 007 1:4 Ekobrottsmyndigheten 953 942 -11 -1,1 831 1:5 Sveriges Domstolar 7 051 7 364 313 4,4 6 769 1:6 Kriminalvården 13 383 750 14 550 1 166 8,7 11 940 1:8 Rättsmedicinalverket 587 589 2 0,3 551 1:9 Brottsoffermyndigheten 53 55 2 3,8 44 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 222 151 -71 -31,8 118 1:11 Rättsliga biträden m.m. 3 961 -50 3 765 -197 -5,0 3 526 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 100 93 -7 -6,8 69 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 202 90 -112 -55,5 79 Övriga anslag 385 371 -15 -3,8 312 Summa 68 306 750 69 772 1 467 2,1 61 496 Utfallet uppgick till 69 772 miljoner kronor och blev därmed 1 467 miljoner kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 8 276 miljoner kronor (13,5 procent) högre. Utgifterna för Sveriges Domstolar ökade Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev 7 364 miljoner kronor, vilket är 313 miljoner kronor (4,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 595 miljoner kronor (8,8 procent) högre än föregående års utfall. Det beror framför allt på högre kostnader för personal, vilket förklaras av löneökningar samt ökning med ca 183 årsarbetskrafter. Dessutom ökade hyreskostnaderna för domstolarnas lokaler. Högre utgifter för Kriminalvården än anvisat och föregående år Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 14 550 miljoner kronor, vilket är 1 166 miljoner kronor (8,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 750 miljoner kronor för att täcka de ökade kostnaderna för ett alltmer kritiskt beläggningsläge och ökade behov av rekrytering. Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården 2 610 miljoner kronor (21,9 procent) högre. Det finns flera orsaker till de högre utgifterna, framför allt ökade hyreskostnader och kostnader för personal på grund av en omfattande rekrytering. Kriminalvården utökade platskapaciteten både i häkten och på anstalter. Beläggningen uppgick till 99 procent i häkten, vilket är 3 procentenheter högre än 2022. Under 2023 fanns i genomsnitt 2 876 häktesplatser, vilket är en ökning med i 254 platser. Motsvarande siffror på landets anstalter var 98 procents beläggning, vilket är 2 procentenheter högre än 2022. Under 2023 fanns i genomsnitt 5 782 anstaltsplatser, vilket är 440 platser fler än föregående år. Under 2023 har antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården ökat med 1 822 personer (14,9 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2023 uppgick antalet årsarbetskrafter till 14 087. Lägre utgifter för EU-finansierade insatser Utfallet för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering blev 90 miljoner kronor, vilket är 112 miljoner kronor (55,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att flera stora projekt, efter EU kommissionens förlängning av programperiod 2014–2020 med ett år, beviljats förlängning och inte förbrukat medel i den takt som ursprungligen planerats. Utgifterna för Polismyndigheten blev högre än 2022 Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 37 427 miljoner kronor, vilket är 4 113 miljoner kronor (12,3 procent) högre än föregående år. Det är framför allt personalkostnaderna som ökade. En särskild satsning för att höja polislönerna för att stärka polisyrkets attraktivitet uppgick till 400 miljoner kronor. I huvudsak har medlen utbetalats löpande under året men medel har också reserverats för att regleras under 2024. Antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten ökade med 2 058 (6,3 procent) jämfört med föregående år. Antalet poliser ökade med 1 023 (4,9 procent) och civilanställda ökade med 1 035 (8,8 procent). Vid slutet av 2023 uppgick antalet årsarbetskrafter till 34 604. Totalt påbörjade 1 577 personer grundutbildningen till polisman, vilket är en ökning med 171 personer (12,2 procent) jämfört med 2022. Vidare finns en funktionsinriktad polisutbildning som är ett komplement till den ordinarie grundutbildningen och riktar sig till personer som redan har en högskoleexamen. Utbildningen riktar sig till funktioner där det finns ett verksamhetsmässigt behov av att komplettera specialistkompetens med polisiär kompetens. Totalt påbörjade 262 personer funktionsinriktad polisutbildning, vilket är en ökning med 47 personer (21,9 procent) jämfört med 2022. Åklagarmyndighetens utgifter blev närmare 13 procent högre än föregående år Utfallet för anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten blev 2 263 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor (12,7 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på högre personalkostnader. Det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter vid Åklagarmyndigheten var 1 676, vilket är en ökning med 130 (8,4 procent) jämfört med föregående år. Utgifterna för Kriminalvården blev högre än föregående år Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården 2 610 miljoner kronor (21,9 procent) högre. Det finns flera orsaker till de högre utgifterna, framför allt ökade hyreskostnader och kostnader för personal på grund av en omfattande rekrytering. Kriminalvården utökade platskapaciteten både i häkten och på anstalter. Beläggningen uppgick till 99 procent i häkten, vilket är 3 procentenheter högre än 2022. Under 2023 fanns i genomsnitt 2 876 häktesplatser, vilket är en ökning med i 254 platser. Motsvarande siffror på landets anstalter var 98 procents beläggning, vilket är 2 procentenheter högre än 2022. Under 2023 fanns i genomsnitt 5 782 anstaltsplatser, vilket är 440 platser fler än föregående år. Under 2023 har antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården ökat med 1 822 personer (14,9 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2023 uppgick antalet årsarbetskrafter till 14 087. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.12UO 4 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 476 431 Summa 476 431 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 476 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 431 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2023:2 Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens hantering av mängdbrott. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott (skr. 2022/23:129) redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:JuU7, rskr. 2023/24:42). RiR 2023:5 Att släcka bränder – Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet (skr. 2022/23:127) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:JuU6, rskr. 2023/24:41). Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Anslag Tabell 3.13UO 5 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 334 291 1 472 139 10,4 1 630 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 183 -5 149 -34 -18,5 1 242 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 5 3 24 19 402,0 -6 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 114 87 -27 -23,9 55 Övriga anslag 459 446 -13 -2,8 460 Summa 2 095 289 2 179 84 4,0 3 381 Utfallet uppgick till 2 179 miljoner kronor, vilket är 84 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 1 202 miljoner kronor (35,6 procent) lägre. Avgifterna till internationella organisationer ökade mer än beräknat Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror främst på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar (USD). Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror dels på valutakursfluktuationer, dels på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre. Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 472 miljoner kronor, vilket är 139 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att avgifter i organisationerna höjdes mer än beräknat. Av detta skäl ökade riksdagen i ändringsbudget anslaget med 250 miljoner kronor. Anslaget ökades även i ändringsbudget med 41 miljoner kronor för det fall att Sverige skulle ha blivit medlem i Nato under 2023. Eftersom medlemskapet godkändes först under 2024 betalades ingen avgift under 2023. Utfallet för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet uppgick till 149 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Jämfört med 2022 så har utgifterna minskat med 1 092 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren beror på att det under 2022 betalades ut tillfälligt stöd från anslaget till Ukraina motsvarande 1 078 miljoner kronor. Regeringen medgav överskridande med anledning av situationen i Gaza Utfallet för anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet blev 24 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Utfallet blev högre till följd av situationen i Gaza, därför medgav regeringen den 8 februari 2024 att Regeringskansliet fick överskrida anslagsposten 1 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet, med 30 miljoner kronor (UD2024/01803). Hela anslagskrediten på 0,1 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 16 miljoner kronor. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.14UO 5 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 50 0 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 181 117 Summa 231 117 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 231 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 117 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för anslaget 1:2 Freds-och säkerhetsfrämjande verksamhet är fördelat till Folke Bernadotteakademin och Kammarkollegiet för särskilda insatser. Kammarkollegiet redovisar ekonomiska åtaganden efter beslut av regeringen eller Regeringskansliet (Utrikesdepartementet). Under 2023 har Regeringskansliet inte beslutat om några nya fleråriga insatser. Vad gäller den del av bemyndigandet som avser Folke Bernadotteakademin har regeringen den 21 december 2023 beslutat att myndighetens beslut om statligt stöd till svenska civilsamhällesorganisationer ska upphöra. Som följd av detta har myndigheten inte beslutat några nya stöd och avslutat de ekonomiska åtaganden som tidigare beslutats. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet. Anslag Tabell 3.15UO 6 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 51 453 303 51 238 -215 -0,4 46 522 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 502 257 1 434 -67 -4,5 1 323 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 27 949 3 077 30 298 2 349 8,4 24 345 1:8 Försvarets radioanstalt 1 927 1 891 -36 -1,8 1 592 1:11 Försvarets materielverk 3 205 3 072 -132 -4,1 2 160 2:1 Kustbevakningen 1 489 1 514 25 1,7 1 432 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 507 -25 482 -25 -4,9 236 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 28 10 37 9 34,4 33 2:4 Krisberedskap 1 381 1 448 67 4,9 1 554 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 427 38 464 38 8,8 427 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 480 1 517 37 2,5 1 594 2:7 Statens haverikommission 50 25 77 28 55,8 62 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 124 123 -1 -0,6 111 Övriga anslag 2 433 2 391 -42 -1,7 2 150 Summa 93 953 3 684 95 987 2 034 2,2 83 541 Utfallet uppgick till 95 987 miljoner kronor och blev därmed 2 034 miljoner kronor (2,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 684 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 12 446 miljoner kronor (14,9 procent) högre. Hög aktivitet inom det svenska försvaret och fortsatt stöd till Ukraina Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 51 238 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 303 miljoner kronor för stöd till Ukraina. Aktiviteten och beredskapen inom det svenska försvaret har varit fortsatt hög under året. De svenska stödpaketen till Ukraina har också fortsatt genom donation av mängdmateriel som ammunition och pansarvärnsvapen samt tyngre materielsystem i form av stridsfordon, artilleripjäser och luftvärnssystem. Dessutom har svenska instruktörer fortsatt genomföra militär grundutbildning av ukrainska medborgare. Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 1 434 miljoner kronor, vilket är 67 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 257 miljoner kronor för avgifter till Natos militära verksamhet i det fall Sverige skulle bli fullvärdig medlem under 2023. Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024. Förstärkt produktionskapacitet av artilleriammunition Utfallet för anslag 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar uppgick till 30 298 miljoner kronor, vilket är 2 349 miljoner kronor (8,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 3 077 miljoner kronor för stöd till Ukraina och fortsatt uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan. Försvarets materielverk (FMV) har fortsatt att tidigarelägga arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar är 5 953 miljoner kronor högre än 2022. Under 2023 har bl.a. övergripande avtal slutits inom produktionskapaciteten av artilleriammunition genom det europeiska samarbetet Act in Support of Ammunition Production (ASAP). Dessutom har annan ammunition av olika kalibrar anskaffats och flera lätta fordon för persontransport har levererats till Försvarsmakten. Utfallet för anslag 1:11 Försvarets materielverk uppgick till 3 072 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än anvisat. Det beror främst på lägre personalkostnader till följd av att rekryteringen av personal inom vissa områden har senarelagts. Civilt försvar och krisberedskap 2023 Utfallet för anslag 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 37 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (34,4 procent) högre än beräknat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 10 miljoner kronor på grund av högre ersättningar bl.a. på grund av skogsbränder under försommaren 2023. Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 1 448 miljoner kronor, vilket är 67 miljoner kronor (4,9 procent) högre än anvisat i statens budget. Det högre anslagsutfallet beror dels på en stor efterfrågan på finansiering från anslaget för åtgärder för att stärka krisberedskapen och det civila försvaret. Dels har flera projekt som inte kunde genomföras på grund av covid-19 slutförts under 2023, vilket bidrog till högre utgifter. Utfallet för anslag 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB uppgick till 464 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (8,8 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 38 miljoner kronor eftersom arbetet med att rekrytera och utbilda nya larmoperatörer i syfte att sänka svarstiderna för 112samtal, krävde mer resurser än väntat. Anslaget 2:7 Statens haverikommission uppgick till 77 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor (55,8 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget 25 miljoner kronor på grund av ytterligare behov av undersökningsåtgärder med anledning av uppgifter om hål i M/S Estonias skrov. Högre personalkostnader inom försvarsområdet Utfallet för anslag 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 51 238 miljoner kronor, vilket är 4 715 miljoner kronor (10,1 procent) högre än 2022 och beror på en utökad verksamhet. Bland annat. blev personalkostnaderna högre genom höjda ersättningar och fler anställda. Dessutom blev kostnaderna för lokalhyror, drivmedel och resor högre än 2022. Utfallet för anslag 1:11 Försvarets materielverk uppgick till 3 072 miljoner kronor, vilket är 912 miljoner kronor (42,2 procent) högre än 2022. Det beror bl.a. på att FMV har genomfört 533 nyanställningar under året. Antalet avgångar under 2023 uppgick till 221. Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod Modellen för anslagsredovisning som tillämpas av Försvarsmakten och Försvarets materielverk innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen. Implementering av denna modell sker successivt. Övergångslösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning enligt äldre modell. Den nya modellen tillämpades i begränsad omfattning 2022. Från och med 2028 ska redovisningen ske helt enligt den nya modellen. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.16UO 6 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 29 842 23 396 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 172 689 110 655 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 540 529 2:4 Krisberedskap 3 350 815 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 150 123 Summa 206 571 135 518 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 206 571 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 135 518 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 71 053 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 6 446 miljoner kronor. Försvarsmakten har under 2023 inte haft möjlighet att omsätta planerade investeringar till beställningar gentemot leverantörer i tillräckligt stor omfattning. För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 62 034 miljoner kronor. Försvarets materielverk har bemyndigande för huvuddelen av anslaget och underskridandet av ramen beror bl.a. på att beställningar inte gjorts i den omfattning som tidigare beräknats utan i stället skjutits på framtiden. För anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 2 535 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på att treåriga överenskommelser avseende bidrag till kommuner och regioner som planerats till 2023 i stället har ingåtts i början av 2024. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.17UO 6 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2023-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet 1 300 1 195 Summa 1 300 1 195 Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 300 miljoner kronor för lån för samhällsinvesteringar. Det fanns utestående lån om 1 195 miljoner kronor vid utgången av 2023. Övriga kontokrediter Tabell 3.18UO 6 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2023-12-31 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 50 500 13 817 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 Summa 90 500 13 817 Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga kontokrediter på 90 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2023 uppgick till 13 817 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2023:22 Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm Riksrevisionen har granskat om staten och SOS Alarm ser till att nödnumret 112 hanteras effektivt. Regeringen har i skrivelsen Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm (skr. 2023/24:123) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete. Anslag Tabell 3.19UO 7 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Biståndsverksamhet 45 298 -11 44 559 -739 -1,6 44 231 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 612 1 659 46 2,9 1 657 Övriga anslag 296 293 -3 -0,9 308 Summa 47 206 -11 46 511 -695 -1,5 46 196 Utfallet blev 46 511 miljoner kronor, vilket är 695 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 315 miljoner kronor (0,7 procent) högre. Ny strategi för Ukraina 2023 Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 44 559 miljoner kronor, vilket är 739 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det är främst utgifterna för strategiskt inriktade bidrag som blivit lägre. Under året har dock regeringen omfördelat medel inom anslaget, från strategiskt inriktade bidrag till reformsamarbete med Östeuropa, västra Balkan och Turkiet i enlighet med nya strategin för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina. Av detta skäl blev utfallet för denna anslagspost 1 119 miljoner kronor högre jämfört med den ursprungliga tilldelningen, men 800 miljoner kronor lägre inklusive omfördelade medel från strategiskt inriktade bidrag. Orsaken till det lägre utfallet beror på att omfördelningar i slutet av 2023 avseende strategin för Ukraina inte hann utnyttjas. Jämfört med 2022 blev utfallet för anslaget för biståndsverksamhet 328 miljoner kronor (0,7 procent) högre och det beror på att disponibla medel (årets budget inklusive anslagssparande från 2022) för anslaget blev drygt 1 miljard kronor högre 2023. Biståndsbudgeten och rapportering av bistånd till OECD-DAC Biståndsbudgetens (tidigare biståndsramen) storlek, har fram t.o.m. 2022 bestämts utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år, en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). För 2023–2026 har riksdagen frångått den modellen och fastställt biståndsbudgeten till högst 56 miljarder kronor per år. I beloppet ingår utgifter som klassificeras som bistånd (Official Development Assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Utöver utgifter inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ingår även utgifter inom andra utgiftsområden till den del de klassificeras som bistånd, främst inom utgiftsområde 8 Migration samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s budget (utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen). Det slutliga biståndsutfallet för 2022 som rapporterades till OECD-DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 55 168 miljoner kronor, vilket motsvarade 0,89 procent av beräknad BNI vid rapporteringstillfället. Utfallet för biståndsbudgeten 2023 blev preliminärt 59 442 miljoner kronor i rapportering till OECD-DAC. Slutligt utfall för 2023 redovisas av regeringen i Årsredovisning för staten 2024. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.20UO 7 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 115 000 81 841 Summa 115 000 81 841 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 115 000 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 81 841 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 33 159 miljoner kronor. De största beloppsmässiga skillnaderna är relaterade till områdena multilaterala och internationella organisationer och fonder, multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar. Det beror på att ekonomiska åtaganden har ingåtts i mindre omfattning än beräknat. Skillnaden beror också på att Sida fick ett nytt finansiellt villkor från regeringen om att nya avtal eller förlängningar av avtal under sista året av en strategiperiod ska ske med återhållsamhet, villkoret innebar även att avtal som sträcker sig längre än till 2025 ska undvikas. Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (ADF) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande (Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 2,8 miljarder kronor. Av detta avser 1,0 miljarder kronor IDA (från 2034 till 2044) och 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054). Garantier Tabell 3.21UO 7 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2023-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- ochutvecklingsbanken (IBRD)¹ USD 3891 27 128 USD 2702 27 128 Garantikapital i Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB)2 UA 2913 34 597 UA 2570 34 597 Garantikapital i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)3 USD 538 5 406 USD 538 5 406 Garantikapital i Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB)4 SDR 343 4 619 SDR 343 4 619 Garantier inom biståndsverksamheten 20 000 8 863 11 369 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bisoch Cotonou-avtalet5 EUR 152 921 EUR 83 921 Garantikapital Multilaterala investeringsorganet MIGA6 USD 16 163 USD 16 163 Summa 81 697 84 203 ¹ prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435. 2 prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2, rskr. 2019/20:104–105. 3 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 4 prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. 5 prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41. 6 prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 procent eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 13,4605 den 22/12 2023. Källa: Valutakurser från Riksbanken per 29 december 2023 (för SDR 22 december 2023) USD = 10,0416 EUR = 11,096 CHF = 11,9827 SDR = 13,4605. Redovisning görs inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning för Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken med garantiåtagande om högst 45 miljoner euro samt garantiåtagande till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina om högst 137 miljoner euro. Infrianden av garantierna belastar anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Under 2023 har inga infrianden skett. Tabell 3.22UO 7 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2023-12-31 Krediter för garantiverksamheten¹ obegränsad 0 Summa 0 0 ¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Sida redovisar felaktiga belopp i garantiinstrumentets användning i utvecklings-samarbetet på sidorna 131–132 i årsredovisningen. Felen avser: mobiliserat kapital Etiopien är för högt redovisat med 42 345 tusen kronor, garantivolym Kenya är för högt redovisat med 188 640 tusen kronor, garantivolym Regionalt Asien och Oceanien är för lågt redovisat med 188 640 tusen kronor. Detta är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Anslag Tabell 3.23UO 8 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Migrationsverket 4 719 4 707 -11 -0,2 4 438 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 9 060 5 294 -3 766 -41,6 5 066 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 780 816 37 4,7 697 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 201 118 -82 -41,0 113 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 291 260 -32 -10,9 198 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 326 237 -89 -27,4 190 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 500 430 -70 -14,0 407 1:9(2022) Tillfälligt stöd till kommuner med anledning av kriget i Ukraina 0 500 Övriga anslag 143 136 -7 -4,9 121 Summa 16 020 11 999 -4 021 -25,1 11 730 Utfallet uppgick till 11 999 miljoner kronor och är därmed 4 021 miljoner kronor (25,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 269 miljoner kronor (2,3 procent) högre. Mottagandet av flyktingar från Ukraina lägre än väntat Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 5 294 miljoner kronor. Det är 3 766 miljoner kronor (41,6 procent) lägre än i statens budget. Det beror främst beror på att Sveriges mottagande av personer med tillfälligt skydd från Ukraina i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv blev lägre än beräknat, vilket innebar lägre kostnader för dagersättning och för statliga ersättningar till kommuner och regioner. Det genomsnittliga antalet personer som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem blev drygt 16 000 (22 procent) färre än beräknat. Antalet utlänningsmål ökade 2023 Utfallet för anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål blev 37 miljoner kronor (4,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken är att personalkostnaderna ökade bl.a. till följd av minskad personalomsättning och bättre förutsättningar för rekrytering. Jämfört med 2022 så ökade utgifterna med 119 miljoner kronor, vilket bl.a. hänger samman med att antalet inkomna migrationsmål ökade med 7 850 (17,1 procent). Utgifterna för anslagen 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål och 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 82 miljoner kronor (41,0 procent) respektive 32 miljoner kronor (10,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är att antalet mål och ärenden som kräver rättsligt och offentligt biträde blev lägre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget. Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 89 miljoner kronor (27,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet övervakade avvisningar blev lägre än beräknat. Jämfört med 2022 ökade dock utgifterna med 47 miljoner kronor. Att utgifterna ökade beror på att antalet resor med medföljande personal ökade och att fler resor genomfördes med inhyrda plan i stället för reguljärflyg. Dock minskade antalet transporterade klienter något. Utbetalda ersättningar till asylsökande ökade 2023 Jämfört med 2022 ökade utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader med 228 miljoner kronor (4,5 procent), vilket beror på att det genomsnittliga antalet inskrivna personer i mottagningssystemet ökade med totalt 6 500 mellan 2022 och 2023. Utgifterna för utbetalade ersättningar till kommuner och regioner för personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet ökade med 421 miljoner kronor (43 procent). Utgifterna för Migrationsverkets boenden minskade däremot med 585 miljoner kronor. Det beror främst på att Migrationsverket upphandlade tillfälliga boenden för personer med tillfälligt skydd under 2022, vilket bidrog till högre utgifter det året. Migrationsverket förvaltningsutgifter ökade med 6 procent 2023 Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket blev 11 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget men 269 miljoner kronor (6,1 procent) högre än 2022. Det beror på att myndigheten tilldelades mer medel bl.a. i syfte att hantera en hög belastning inom verksamheterna för prövning och mottagande till följd av kriget i Ukraina. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.24UO 8 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 840 813 Summa 840 813 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 840 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 813 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2023:19 Systemet för återkallelser av uppehållstillstånd Riksrevisionen har granskat systemet för återkallelser av uppehållstillstånd. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd (skr. 2023/24:121) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits och avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, Barnrättspolitik samt verksamhet inom utbildning och universitetsforskning. Anslag Tabell 3.25UO 9 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Socialstyrelsen 815 835 20 2,5 754 1:4 Tandvårdsförmåner 7 367 180 7 298 -69 -0,9 6 872 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 34 355 34 295 -60 -0,2 32 887 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 18 128 196 18 385 256 1,4 32 000 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 511 177 660 148 29,0 515 2:1 Folkhälsomyndigheten 551 564 13 2,3 591 2:2 Insatser för vaccinberedskap 121 94 -27 -22,2 91 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 779 743 -36 -4,6 700 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 264 145 -120 -45,3 147 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 24 591 24 554 -37 -0,1 24 099 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 11 520 10 115 -1 406 -12,2 9 432 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 257 50 981 -276 -22,0 524 Övriga anslag 10 169 10 165 -4 0,0 9 553 Summa 110 430 603 108 833 -1 597 -1,4 118 165 Utfallet uppgick till 108 833 miljoner kronor och blev därmed 1 597 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 603 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 9 331 miljoner kronor (7,9 procent) lägre. Fler besök inom tandvården än 2022, men färre än beräknat Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner uppgick till 7 298 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Under 2023 uppgick antalet beslut om statligt tandvårdsstöd till 9 044 435, en ökning med 207 371 beslut (2,3 procent) jämfört med året innan. Under 2019, innan pandemin, uppgick antalet beslut om tandvårdsstöd till 9 532 643. I enlighet med ändringsbudget anvisades anslaget 180 miljoner kronor på grund av fler besök, högre priser inom tandvården och att fler patienter uppnår nivån för ekonomiskt skydd. Covid-19-pandemin medförde behov av inköp av läkemedel och skyddsutrustning Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgick till 18 385 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor (1,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 196 miljoner kronor, varav 176 miljoner kronor anvisades för av- och nedskrivningar av inköp gjorda med anledning av spridningen av covid-19, som exempelvis läkemedel och skyddsutrustning. Ökade kostnader för sjukvård i internationella förhållanden Utgifterna för anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden uppgick till 660 miljoner kronor, vilket är 148 miljoner kronor (29,0 procent) högre än beräknat i statens budget. I enlighet med ändringsbudget anvisades anslaget 177 miljoner kronor på grund av ett ökat resande efter att spridningen av covid-19 minskat samt på grund av den svaga kronkursen eftersom betalningar till utlandet görs i respektive lands valuta. Även den under 2023 höga inflationen har fått genomslag för utgifterna avseende sjukvård i internationella förhållanden. Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 145 miljoner kronor, vilket är 120 miljoner kronor (45,3 procent) lägre än anvisat i statens budget och 2 miljoner lägre än föregående år. År 2020 genomfördes en regelförändring inom bilstödet, bl.a. höjdes tilläggsbidragen, som medförde att utgifterna för anslaget beräknades öka. Den ökningen har dock uteblivit. Återbetalning av tidigare års bidrag Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 10 115 miljoner kronor, vilket är 1 406 miljoner kronor (12,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att utfallet inkluderar återbetalningar avseende tidigare års bidrag. Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. blev 981 miljoner kronor, vilket är 276 miljoner kronor (22,0 procent) lägre än anvisat i staten budget. Det beror bl.a. på grund av förseningar inom olika projekt, dessutom inkluderar utfallet återbetalningar avseende tidigare års bidrag. I enlighet med ändringsbudget anvisades anslaget 50 miljoner kronor för att öka antalet platser i familjehem, jourhem eller behandlingsfamiljer som anslaget används till genom statsbidrag till kommunerna. Högre utgifter för läkemedel Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag till läkemedelsförmånerna uppgick till 34 295 miljoner kronor, vilket är 1 409 miljoner kronor (4,3 procent) högre än föregående år. I januari 2023 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överenskommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2023. Det är bl.a. användandet av läkemedel vid sällsynta sjukdomar som ökade, exempelvis för cystisk fibros där nya behandlingar kom in i förmånerna i december 2022. En ökad användning av läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar och läkemedel vid diabetes (icke-insuliner) är också en förklaring till att kostnaderna ökat. Ett annat område är blodförtunnande läkemedel. Användningen ökar bl.a. för att minska risken för stroke vid förmaksflimmer. Avslutade åtgärder med anledning av covid-19 gav lägre utgifter jämfört med föregående år I tabell 3.26 specificeras åtgärderna med de största skillnaderna jämfört med 2022. Tabell 3.26Bidrag för folkhälsa och sjukvård Miljoner kronor Utfall 2023 Utfall 2022 Beredskapsläkemedel – del till Folkhälsomyndigheten 3 183 3 931 Smittbärarpenning 2 411 Testning för covid-19 316 6 370 Utökad vårdkapacitet 1 993 475 Vaccinationer covid-19 1 134 2 496 Smittspårning och utbrottshantering 0 600 Uppskjuten vård och covid-19-relaterad vård 0 6 000 Övrigt 11 758 11 717 Summa anslag Bidrag till folkhälsa och sjukvård 18 385 32 000 Utfallet för anslaget blev 18 385 miljoner kronor, vilket är 13 616 miljoner kronor (42,5 procent) lägre än 2022. Detta beror främst på att utgifterna för testning för covid-19 blev 6 054 miljoner kronor lägre samt att utgifterna för uppskjuten vård och covid-19-relaterad vård blev 6 000 miljoner kronor lägre. Utgifter för assistansersättning högre än 2022 Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 24 554 miljoner kronor. Det är 455 miljoner kronor (1,9 procent) högre jämfört med föregående år. För 2023 var schablonbeloppet 324,50 kronor per timme, vilket är en ökning med 1,5 procent jämfört med året innan. Sedan 2015 har beloppet räknats upp med 1,5 procent med undantag för 2021 då beloppet räknades upp med 3,5 procent. Under 2023 hade 7 717 män och 6 267 kvinnor assistansersättning, totalt 13 984 personer. Det är en minskning med 0,6 procent jämfört med föregående år. Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet och bidrag till utveckling av socialt arbete högre än 2022 Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 10 115 miljoner kronor, vilket är 683 miljoner kronor (7,2 procent) högre än föregående år. Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. blev 981 miljoner kronor, vilket är 457 miljoner kronor (87,3 procent) högre än 2022. Det beror främst på högre utfall för statsbidrag för stärkt föräldraskapsstöd. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.27UO 9 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 114 3 2:2 Insatser för vaccinberedskap 589 156 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 4 203 956 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 2 200 1 542 Summa 7 106 2 658 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 7 106 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 658 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 4 448 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet. Det beror på att Socialstyrelsen inte nyttjade tilldelat bemyndigande. Bidrag utlystes under 2023 men beslut om bidrag fastställs först efter att redovisade prestationer inkommer 2024. Inkomna och godkända ansökningar kommer i stället att betalas ut under 2024. Regeringen bemyndigades under 2023 för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård att ingå ekonomiska åtaganden bl.a. för att höja driftssäkerheten på hälso- och sjukvårdens fastigheter. Skillnaden mellan bemyndigandet och utestående åtaganden beror i huvudsak på att investeringsprogrammet är i ett inledande skede där regionerna jobbar med att ta fram analyser som ska visa vilka driftsäkerhetshöjande åtgärder som behövs. Analyserna är en förutsättning för de kommande investeringarna. Regeringen bemyndigades att under 2023 för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap ingå avtal om pandemivaccin som medför behov av framtida anslag på högst 589 000 000 kronor 2024–2028. Folkhälsomyndigheten gjorde dock bedömningen att det var mer lämpligt att förlänga befintligt avtal med två år. Därmed utnyttjades inte hela bemyndigandet. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.28UO 9 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2023-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 1 600 363 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 10 000 429 Summa 11 600 792 Riksdagen har beslutat om låneramar på 11 600 miljoner kronor för utgiftsområdet. Det fanns utestående lån om 792 miljoner kronor vid utgången av 2023. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2023:4 Lex Maria och lex Sarah – statens arbete mot vårdskador och missförhållanden inom vård och omsorg av äldre Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för lex Maria och lex Sarah är så effektiva att vårdskador och missförhållanden förhindras och om vård- och omsorgsverksamheter uppfyller sitt ansvar mot enskilda i vården och omsorgen om äldre. Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah (skr. 2022/23:141) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inga åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:SoU5, rskr. 2023/24:63). RiR 2023:9 Det nationella smittskyddet – inte anpassat för en storskalig smittspridning Riksrevisionen har granskat om statens styrning av smittskyddet har varit effektiv för att uppnå det övergripande målet för smittskyddet, vilket är att tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om det nationella smittskyddet (skr. 2023/24:39) redovisat vidtagna och planerade åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR2023:12 I väntan på vård – ineffektiv statlig styrning för kortare köer Riksrevisionen har granskat statens styrning genom vårdgarantin, kömiljarden och standardiserade vårdförlopp (SVF). Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2023:23 Läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn Riksrevisionen har granskat om statens styrning och tillsyn över läkemedelsförskrivningen är effektiv. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn (skr. 2023/24:122) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen. Anslag Tabell 3.29UO 10 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 45 645 47 475 1 830 4,0 46 175 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 45 422 350 46 605 1 183 2,6 42 032 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 357 1 350 -7 -0,5 1 305 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 316 2 326 10 0,4 2 209 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 36 36 0 0,3 34 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 492 1 396 -96 -6,4 1 293 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 810 800 1 528 718 88,7 11 751 2:1 Försäkringskassan 9 277 9 830 553 6,0 9 471 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 73 71 -2 -3,1 70 Summa 106 427 1 150 110 618 4 190 3,9 114 340 Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 110 618 miljoner kronor och blev därmed 4 190 miljoner kronor (3,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 3 723 miljoner kronor (3,3 procent) lägre. Högre utgifter än beräknat för sjukpenning och sjukersättning Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 47 475 miljoner kronor, vilket är 1 830 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för sjukpenning blev 2 298 miljoner kronor (5,7 procent) högre än beräknat. I statens budget beräknades antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning att uppgå till 57,5 miljoner. Utfallet blev 61,5 miljoner nettodagar, vilket är 7,0 procent fler än beräknat. Utgifterna för rehabiliteringspenning blev dock 507 miljoner kronor (50,2 procent) lägre än beräknat. I statens budget beräknades antalet nettodagar med rehabiliteringspenning att uppgå till 1,9 miljoner. Utfallet blev 1,0 miljon nettodagar, vilket är 47,4 procent färre än beräknat. Det förklaras av en ändrad tolkning av regelverket för rehabiliteringspenning kring i vilken omfattning förmånen kan beviljas för den som deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering. Den nya tolkningen innebär att rehabiliteringspenning enbart kan beviljas i den omfattning som åtgärden förhindrar arbete. Den försäkrade kan samtidigt beviljas sjukpenning och när det sker samordnas utbetalningen av förmånerna. Rehabiliteringspenning minskas med det belopp den försäkrade får i sjukpenning för samma tid. Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 46 605 miljoner kronor, vilket är 1 183 miljoner kronor (2,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för sjukersättningar blev 1 013 miljoner kronor (2,9 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades. I statens budget beräknades antalet mottagare av sjukersättning i december 2023 komma att uppgå till 219 800 personer. Utfallet blev 223 692 personer, vilket är 1,8 procent fler än beräknat. Utgifterna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar blev 170 miljoner kronor (3,0 procent) högre än vad som ursprungligen beräknats. Det förklaras bl.a. av att det under året inkom fler omräkningsärenden än vanligt och många personer var berättigade till högre belopp. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 350 miljoner kronor, då utgifterna för bostadstillägg förväntades bli högre än vad som tidigare beräknats. Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 1 396 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, och försäkringsmedicinska utredningar blev lägre än beräknat. Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 1 528 miljoner kronor, vilket är 718 miljoner kronor (88,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivarna har rapporterat in högre sjuklönekostnader än vad som ursprungligen beräknades. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 800 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet blev 82 miljoner kronor (5,1 procent) lägre jämfört med totalt anvisade medel. Högre utgifter för Försäkringskassan jämfört med budget och föregående år Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 9 830 miljoner kronor, vilket är 553 miljoner kronor (6,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet blev 359 miljoner kronor (3,8 procent) högre än 2022. Det beror på hög inflation och högt ränteläge vilket medfört högre kostnader än beräknat och föregående år för löner, lokaler, köpta tjänster samt räntor på lån till anläggningstillgångar. Dessutom har Försäkringskassan hanterat vissa uppdrag som inte är fullt ut finansierade, t.ex. inom assistansersättning. Utgifterna för sjukpenning ökade jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 1 300 miljoner kronor (2,8 procent) högre än 2022. Det beror främst på att utgifterna för sjukpenning blev 2 414 miljoner kronor (6,0 procent) högre jämfört med 2022. Antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning blev 61,5 miljoner, vilket är en ökning med 6,8 procent från 2022. Utgifterna har även påverkats av att prisbasbeloppet för 2023 fastställdes till 52 500 kronor vilket är en ökning med 8,7 procent från 2022. De ökade utgifterna för sjukpenning motverkas delvis av att utgifterna för statlig ålderspensionsavgift på sjukpenning blev 853 miljoner kronor (21,1 procent) lägre. Det beror huvudsakligen på att de preliminära avgifterna för 2023 har reducerats med ett s.k. regleringsbelopp efter avstämning av tidigare års preliminära ålderspensionsavgifter. Dessutom blev utgifterna för rehabiliteringspenning 349 miljoner kronor (40,9 procent) lägre. Andelen avslag vid första ansökan om sjukpenning i ett sjukfall uppgick till 0,5 procent, jämfört med 1,0 procent föregående år. Andelen avslag för män minskade från 1,1 procent 2022 till 0,6 procent år 2023. För kvinnor uppgick andelen avslag till 0,5 procent 2023, vilket ska jämföras med 0,9 procent föregående år. Andelen avslag under pågående sjukfall uppgick till 2,4 procent 2023, vilket är på samma nivå som 2022. Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2023 var sjukpenningtalet 10,2 dagar, vilket är en ökning med 5,2 procent sedan december 2022. Ökningen förklaras till stor del av regeländringar under 2021 och 2022, bl.a. regler vid bedömning av arbetsförmåga. Sjukpenningtalet för kvinnor uppgick till 13,2 dagar vilket är en ökning med 3,9 procent från 2022. För män uppgick sjukpenningtalet till 7,3 dagar, vilket är en ökning med 5,8 procent från 2022. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar ökade jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 4 573 miljoner kronor (10,9 procent) högre än 2022. Ökningen gäller främst utgifter för aktivitets- och sjukersättningar, vilka ökade med 3 645 miljoner kronor (11,4 procent). Det beror bl.a. på särskilda regler som infördes i september 2022 för beviljande av sjukersättning till personer över 61 år och att flera av de som beviljas ersättning är äldre och får full inkomstrelaterad ersättning. Vidare har balanser i handläggningen arbetats ned under året och flera personer har fått höga retroaktiva ersättningar. Utgifterna har även påverkats av att prisbasbeloppet för 2023 fastställdes till 52 500 kronor, vilket är en ökning med 8,7 procent från 2022. Jämfört med 2022 ökade utgifterna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar med 405 miljoner kronor (7,4 procent). Det förklaras bl.a. av att det under året inkom fler omräkningsärenden än vanligt och många personer var berättigade till högre belopp. Den högsta tillåtna åldern i sjukersättningen är höjd från 64 till 65 år sedan den 1 januari 2023. Det innebar att antalet personer med bostadstillägg ökade under året. Antalet mottagare av bostadstillägg uppgick i december 2023 till 118 133 personer, vilket är en ökning med 5,2 procent jämfört med 2022. Försäkrade personer i åldrarna 19–65 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2023 till 223 692 (129 498 kvinnor och 94 194 män), vilket är en ökning med 11 281 personer (5,3 procent) jämfört med december 2022. Under 2023 blev 12 000 personer nybeviljade sjukersättning, vilket är en ökning med 76 procent från 2022. Det beror dels på de nya reglerna för äldre personer, dels på att ärendebalanser har arbetats ned. Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 47,2 procent under 2023. För 2022 uppgick andelen avslag till 50,3 procent. Den höga andelen avslag beror till stor del på det restriktiva regelverket. Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19–29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2023 uppgick antalet personer med aktivitetsersättning till 31 035, vilket är en ökning med 1 374 personer (4,6 procent) jämfört med december 2022. Under 2023 nybeviljades 7 800 personer aktivitetsersättning, vilket är en ökning med 3 procent från 2022. I december 2023 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 254 727. Det är en ökning med 5,2 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 143 958, vilket är en ökning med 5,1 procent jämfört med december 2022. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 110 769, vilket är en ökning med 5,4 procent jämfört med december 2022. Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. blev 117 miljoner kronor (5,3 procent) högre än föregående år. Det beror bl.a. på att medelersättningen blev högre. Ersättningarna per mottagare är kopplade till både inkomstindex och konsumentprisindex, vilka har ökat pga. inflationen. Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 103 miljoner kronor (7,9 procent) högre än föregående år Det beror på främst på högre utgifter för rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd samt bidrag till hälso- och sjukvården. Utgifterna för ersättning för höga sjuklönekostnader minskade jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 10 223 miljoner kronor (87,0 procent) lägre än föregående år. Det beror bl.a. på förändringar av utbetalningstidpunkter och ersättningsnivåer. Under 2023 har ersättning på ordinarie nivå betalas ut för sjuklönekostnader avseende niomånadersperioden april?december 2022. Under 2022 utbetalades ersättning på ordinarie nivå avseende två månader och tillfälligt höjd ersättning avseende fyra månader. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.30UO 10 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 32 32 2:1 Försäkringskassan 27 24 Summa 59 56 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 59 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 56 miljoner kronor. Övriga kontokrediter Tabell 3.31UO 10 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2023-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 146 Summa 170 146 Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga kontokrediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2023 uppgick till 146 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2023:16 Lätt att göra fel – systemet för ersättning för höga sjuklönekostnader Riksrevisionen har granskat om systemet för ersättning för höga sjuklönekostnader är utformat så att risken för felaktiga utbetalningar minimeras på ett effektivt sätt. Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om ersättning för höga sjuklönekostnader (skr. 2023/24:69) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Regeringen har den 7 mars 2024 lämnat propositionen Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör till riksdagen, med förslag som innebär att ersättningen avskaffas (prop. 2023/24:83). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd samt inkomstpensionstillägg) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Området omfattar även myndigheten Pensionsmyndigheten. Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i avsnitt 2.9. Anslag Tabell 3.32UO 11 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Garantipension till ålderspension 25 629 26 150 521 2,0 17 387 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 8 580 8 597 16 0,2 8 923 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 13 448 13 628 180 1,3 11 899 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 105 204 1 237 131 11,9 1 209 1:5 Inkomstpensionstillägg 5 926 6 051 125 2,1 6 133 2:1 Pensionsmyndigheten 705 764 59 8,4 788 Summa 55 394 204 56 427 1 033 1,9 46 341 Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 56 427 miljoner kronor och blev därmed 1 033 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 ökade utgifterna med 10 087 miljoner kronor (21,8 procent). Utgifterna för garantipension högre än anvisat Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 26 150 miljoner kronor, vilket är 521 miljoner kronor (2,0 procent) högre än anvisat i statens budget och 8 763 miljoner kronor (50,4 procent) högre än föregående år. Garantipensionen följer prisutvecklingen och höjdes med 8,7 procent den 1 januari 2023. Den 1 augusti 2022 höjdes grundnivån för garantipension med 1 000 kronor per månad. Höjningen av grundnivån medförde att fler ålderspensionärer fick garantipension och att de genomsnittliga utbetalningarna blev högre de fem sista månaderna 2022. Att utgifterna blev högre än beräknat beror främst på för lågt antagande om både antal och medelbelopp för den regeländring som trädde i kraft i augusti 2022. Ungefär 1 037 200 pensionärer hade garantipension vid utgången av 2023, vilket är ca 30 800 fler än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 24 800 kronor per år 2023, vilket är en ökning med 3 200 kronor jämfört med 2022. Totalt är 73 procent av dem som har garantipension kvinnor och 27 procent är män. Utgifter för äldreförsörjningsstöd högre än budget De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 237 miljoner kronor, vilket är 131 miljoner kronor (11,9 procent) högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Den ursprungliga beräkningen baserades på antaganden om att äldreförsörjningsstödet skulle minska i samband med höjningen av garantipensionen och bostadstillägget. Minskningen blev lägre än beräknat, därför anvisades ytterligare 204 miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 2,1 procent jämfört med 2022 och uppgick till ca 24 600 i december 2023. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 3,6 procent och uppgick till 49 300 kronor 2023. Högre boendekostnader och högre prisbasbelopp medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd. Färre får änkepension Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 8 597 miljoner kronor, vilket är 326 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2022 och 2023 minskade antalet med ca 9 700 personer, till ca 187 100 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor. Utgifterna för bostadstillägg blev högre än föregående år Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 13 628 miljoner kronor, vilket är 1 728 miljoner kronor (14,5 procent) högre än föregående år. Det beror på att bostadstillägget har höjts genom regeländringar, högre boendekostnader och fler ålderspensionärer. Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick i december 2023 till ungefär 304 100, vilket är ca 7 500 fler än i december 2022. För 2023 var det genomsnittliga årsbeloppet 44 100 kronor, vilket är en ökning med 4 300 kronor jämfört med 2022. Övriga kontokrediter Tabell 3.33UO 11 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2023-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 12 000 2 702 Summa 12 000 2 702 Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 12 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 2 702 miljoner kronor vid utgången av 2023. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för upplysningen anger Riksrevisionen följande. Avsnitt 12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag. Anslag Tabell 3.34UO 12 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Barnbidrag 33 389 32 972 -418 -1,3 33 306 1:2 Föräldraförsäkring 49 663 46 939 -2 724 -5,5 47 313 1:3 Underhållsstöd 2 898 2 703 -195 -6,7 2 726 1:4 Adoptionsbidrag 15 6 -9 -61,4 8 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 082 1 079 -2 -0,2 1 038 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 4 485 4 648 163 3,6 4 083 1:7 Pensionsrätt för barnår 9 063 9 063 0 0,0 8 467 1:8 Bostadsbidrag 4 565 720 4 255 -309 -6,8 4 126 Summa 105 160 720 101 665 -3 494 -3,3 101 067 Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 101 665 miljoner kronor. Det är 3 494 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 598 miljoner kronor (0,6 procent) högre. Lägre utgifter för föräldraförsäkring än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 46 939 miljoner kronor, vilket är 2 724 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för föräldrapenning blev lägre än beräknat. Utgifterna för föräldrapenning blev 32 769 miljoner kronor vilket är 2 572 miljoner kronor (7,3 procent) lägre än beräknat. Antalet uttagna dagar med föräldrapenning blev 46,9 miljoner, vilket är 2,6 miljoner dagar (5,3 procent) färre än vad som ursprungligen beräknades. Det beror främst på att antalet födda barn under 2022 och 2023 blev färre än beräknat. Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev 2 703 miljoner kronor, vilket är 195 miljoner kronor (6,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på att antalet barn med underhållsstöd blev färre än vad som beräknades samt att inbetalningarna från bidragsskyldiga blev högre än beräknat. Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 4 648 miljoner kronor, vilket är 163 miljoner kronor (3,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet mottagare av omvårdnadsbidrag blev fler än beräknat. Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 4 255 miljoner kronor, vilket är 309 miljoner kronor (6,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet mottagare av bostadsbidrag och medelersättningen har minskat mer än vad som ursprungligen beräknades. I statens budget beräknades 520 miljoner kronor för ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer under perioden januari till juli 2023. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 720 miljoner kronor i ändringsbudget för förlängning och höjning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer under perioden juli–december. Utfallet för tilläggsbidraget blev 1 131 miljoner kronor vilket är 109 miljoner konor (8,8 procent) lägre än totalt anvisade medel för tilläggsbidrag. Utfallet för hela anslaget blev 1 029 miljoner kronor (19,5 procent) lägre än totalt anvisade medel. Lägre utgifter för barnbidrag jämfört med budget och föregående år Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 32 972 miljoner kronor, vilket är 418 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 334 miljoner kronor (1,0 procent) lägre. Barnbidrag betalas ut automatiskt till föräldrar som bor och har barn i Sverige. Som huvudregel betalas barnbidrag ut t.o.m. det kvartal då barnet fyller 16 år. Antalet födda barn minskade under 2022 och 2023 och blev färre än beräknat, vilket har medfört lägre utgifter jämfört med budget och föregående år. Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 6 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (61,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 2 miljoner kronor (29,6 procent) lägre. Det beror på att antalet utbetalda bidrag blev färre än vad som beräknades och jämfört med föregående år. År 2023 genomfördes 73 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 98 adoptioner. Lägre utgifter för föräldraförsäkring jämfört med föregående år Jämfört med 2022 blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 374 miljoner kronor (0,8 procent) lägre. Det beror främst på lägre utgifter för graviditetspenning och tillfällig föräldrapenning. Ökningen motverkades delvis av högre utgifter för föräldrapenning samt statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning. Utgifterna för graviditetspenning blev 560 miljoner kronor, vilket är 628 miljoner kronor (52,9 procent) lägre än 2022. Antalet utbetalda nettodagar med graviditetspenning uppgick till 0,8 miljoner under 2023, vilket är en minskning med 55,4 procent jämfört med föregående år. Det beror på att utnyttjandet av förmånen har minskat när spridningen av covid-19 har avtagit. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 9 425 miljoner kronor, vilket är 144 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än föregående år. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 8,8 miljoner, vilket är 6,6 procent färre jämfört med 2022. Utgifterna för föräldrapenning blev 32 769 miljoner kronor, vilket är 308 miljoner kronor (0,9 procent) högre än 2022. Antalet uttagna föräldrapenningdagar uppgick totalt till 46,9 miljoner, vilket är 2,0 miljoner dagar (4,2 procent) färre än 2022. Utgifterna ökade däremot på grund av högre ersättningsnivåer för föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå jämfört med föregående år. Under 2023 tog män ut 30,9 procent av föräldrapenningdagarna, vilket ska jämföras med 30,3 procent föregående år. I fråga om tillfällig föräldrapenning vid vård av barn tog män ut 38,6 procent av dagarna vilket är en minskning från en andel på 39,1 procent 2022. Utgifterna för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 565 miljoner kronor (13,8 procent) högre än 2022. Det beror främst på fler mottagare av omvårdnadsbidrag och höjd ersättningsnivå jämfört med föregående år. Antalet barn vars föräldrar fick omvårdnadsbidrag uppgick i genomsnitt till 83 487 barn per månad under 2023, vilket är en ökning med 16,1 procent jämfört med 2022. Ersättningsbeloppet för omvårdnadsbidrag höjdes med 8,7 procent till följd av det höjda prisbasbeloppet för 2023. Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 9 063 miljoner kronor, vilket är 596 miljoner kronor (7,0 procent) högre än 2022. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0–4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och utvecklingen av den pensionsgrundande inkomsten. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det högre utfallet förklaras främst av en högre preliminär avgift jämfört med 2022. Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 129 miljoner kronor (3,1 procent) högre än 2022. Det beror främst på att utgifterna för det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer blev 668 miljoner kronor (144,3 procent) högre jämfört med 2022. Under perioden januari till juni uppgick det tillfälliga tilläggsbidraget till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget. Från och med juli höjdes tilläggsbidraget till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Under 2022 utbetalades ett tillfälligt tilläggsbidrag på 25 procent från och med juli till december. Utgiftsökningen motverkades delvis av att färre hushåll fick bostadsbidrag och att medelersättningen blev lägre. Antalet hushåll som fick bostadsbidrag uppgick till 170 881 vilket är en minskning med 10,5 procent jämfört med 2022. Huvuddelen av bostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer. Antalet barnfamiljer med bostadsbidrag uppgick till 139 162, vilket är en minskning med 9,5 procent från föregående år. Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, politik mot segregation och jämställdhetspolitik. Anslag Tabell 3.35UO 13 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 132 -100 3 196 -936 -22,7 3 998 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 705 620 -85 -12,1 489 4:1 Åtgärder mot segregation 260 212 -48 -18,3 435 Övriga anslag 468 462 -6 -1,3 525 Summa 5 565 -100 4 490 -1 075 -19,3 5 447 Utgifterna uppgick till 4 490 miljoner kronor och är därmed 1 075 miljoner kronor (19,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 minskade utgifterna med 957 miljoner kronor (17,6 procent). Antalet kommunmottagna lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 3 196 miljoner kronor, vilket är 936 miljoner kronor (22,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden beror framför allt på att utgifterna för ersättningar till kommunerna blev lägre eftersom det genomsnittliga antalet personer som kommunerna fick ersättning för blev färre än vad som antogs i statens budget. Jämfört med 2022 minskade utgifterna för ersättningar till kommuner och regioner med 802 miljoner kronor (20,1 procent). Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna personer som kommunerna får ersättning för minskade mellan 2022 och 2023. Lägre utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder Utfallet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder uppgick till 620 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner kronor (12,1 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Större delen av avvikelsen beror på att vissa åtgärder krävde mindre finansiering än planerat. Jämfört med föregående år har dock utgifterna ökat med 131 miljoner kronor (26,8 procent). Utfallet för anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation uppgick till 212 miljoner kronor, vilket är 48 miljoner kronor (18,3 procent) lägre än beräknat, vilket främst beror på att återbetalningar av oförbrukade medel från tidigare års uppdrag minskade utfallet. Jämfört med 2022 blev utfallet 223 miljoner kronor lägre, vilket beror på att anslagstilldelningen för 2023 var 240 miljoner kronor lägre. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.36UO 13 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 39 39 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 40 43 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 0 Summa 127 82 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 127 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 82 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 45 miljoner kronor. Bemyndigandet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder har överskridits med ca 2,6 miljoner kronor. I juni 2023 beslutade regeringen om ett särskilt uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten, som disponerar bemyndigandet, om att utveckla och stärka kontrollen i sin bidragsgivning. Bidragen från anslaget 3:3 Bidrag för kvinnors organisering fördelas enligt förordningen (2023:168) om statsbidrag för kvinnors och flickors organisering. Denna förordning ersatte under 2023 den tidigare förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering. Den nya förordningen möjliggjorde fleråriga bidragsbeslut, medan den tidigare endast medgav ettåriga bidragsbeslut. För att komma i fas med den nya bidragscykeln för tvååriga bidrag beslutades bidragen för 2024 i januari 2024 som tvååriga bidrag för 2024 och 2025. På grund av den ändrade bidragscykeln nyttjades inte bemyndigandet för 2023. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Jämställdhetsmyndigheten Jämställdhetsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Jämställdhetsmyndigheten har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet för utgiftsområde 13, anslag 3:1, anslagspost 2 Bidrag till visst våldsförebyggande arbete. Bemyndiganderamen uppgår till 40 000 tusen kronor medan utestående åtaganden uppgår till 42 603 tusen kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitik och arbetslivspolitik och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen. Anslag Tabell 3.37UO 14 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 591 50 7 675 84 1,1 7 874 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 38 432 35 331 -3 101 -8,1 34 642 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 926 -50 6 057 -869 -12,5 7 138 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 830 18 527 -2 303 -11,1 18 908 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 2 414 2 260 -154 -6,4 2 165 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027 550 342 -208 -37,8 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 678 1 915 237 14,1 1 279 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 8 129 4 811 -3 318 -40,8 4 002 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 120 905 -215 -19,2 1 011 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 1 000 -22 592 -408 -40,8 2:1 Arbetsmiljöverket 819 -3 810 -9 -1,1 758 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 34 6 39 5 16,1 33 Övriga anslag 580 578 -2 -0,4 568 Summa 90 104 -19 79 842 -10 261 -11,4 78 376 Utfallet uppgick till 79 842 miljoner kronor, vilket är 10 261 miljoner kronor (11,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 1 466 miljoner kronor (1,9 procent) högre. Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader uppgick till 7 675 miljoner kronor, vilket är 84 miljoner kronor (1,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 50 miljoner kronor för att förbättra Arbetsförmedlingens förutsättningar att hantera en ökad arbetslöshet. Lägre utgifter än beräknat för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick till 35 331 miljoner kronor, vilket är 3 101 miljoner kronor (8,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I statens budget beräknades antalet arbetslösa att uppgå till 434 700 personer för 2023. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökning (AKU) blev utfallet 439 600 personer, vilket är 1,1 procent fler än ursprungligen beräknat. Trots detta blev utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd lägre än beräknat. Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning uppgick till 15 276 miljoner kronor, vilket är 2 147 miljoner kronor (12,3 procent) lägre än beräknat. Det beror på att andelen arbetslösa som får ersättning från en arbetslöshetskassa blev lägre än beräknat. Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev 16 558 miljoner kronor, vilket är 954 miljoner kronor (5,4 procent) lägre än beräknat. Det beror främst på att långtidsarbetslösheten har utvecklats bättre än förväntat, vilket har medfört färre deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. I statens budget beräknades det genomsnittliga antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar att uppgå till 139 000 per månad. Utfallet blev 121 500 deltagare per månad, vilket är 12,6 procent färre än beräknat. Utgifterna för de statliga ålderspensionsavgifterna uppgick till 3 497 miljoner kronor. Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med budget Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 6 057 miljoner kronor, vilket är 869 miljoner kronor (12,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för unga blev lägre än beräknat. I statens budget beräknades utgifterna för dessa program komma att uppgå till totalt 3 345 miljoner kronor. Utfallet blev 2 469 miljoner kronor, vilket är 876 miljoner kronor (26,2 procent) lägre än beräknat. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att minska anslaget med 50 miljoner kronor för att finansiera en motsvarande ökning av anslag 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader. Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev 2 260 miljoner kronor, vilket är 154 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att medelsförbrukningen i avslutade projekt blev lägre än vad som ursprungligen beräknades. All projektverksamhet avslutades under 2023. Utfallet för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027 blev 342 miljoner kronor, vilket är 208 miljoner kronor (37,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att många av projekten befann sig i en uppstartsfas vilket har medfört lägre utbetalningar än beräknat. Lägre utgifter än beräknat för nystartsjobb och etableringsjobb Utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev 4 811 miljoner kronor, vilket är 3 318 miljoner kronor (40,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att såväl utgifterna för nystartsjobb som etableringsjobb blev lägre än vad som beräknades i statens budget. I statens budget beräknades utgifterna för nystartsjobb att uppgå till 7 500 miljoner kronor för 2023. Utfallet blev 4 730 miljoner kronor, vilket är 2 770 miljoner kronor (36,9 procent) lägre än beräknat. Det beror bl.a. på att antalet inkomna ansökningar om nystartsjobb från arbetsgivare minskade jämfört med 2022. Etableringsjobb är en ny modell för subventionerade anställningar där staten betalar en ersättning direkt till individen i stället för att betala en ersättning till arbetsgivaren. I statens budget beräknades utgifterna för etableringsjobb komma att uppgå till 551 miljoner kronor. Det blev dock inte några utgifter för etableringsjobb då starten har fördröjts och inga anvisningar skedde under 2023. Utgifterna för de statliga ålderspensionsavgifterna uppgick dock till 60 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen blev 592 miljoner kronor, vilket är 408 miljoner kronor (40,8 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror framför allt på färre ansökningar avseende stöd till arbetstagare utan kollektivavtal samt lägre tjänstepriser än vad som ursprungligen beräknades. I ändringsbudget minskades anslaget med 22 miljoner kronor för att finansiera en motsvarande ökning av anslaget 1:2 Kammarkollegiet inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Utfallet för anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket blev 810 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för arbete mot arbetslivskriminalitet blev lägre än beräknat. Anslaget minskades med 3 miljoner kronor i ändringsbudget för att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO). Lägre utgifter för lönebidrag jämfört med budget och föregående år Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 18 527 miljoner kronor, vilket är 2 303 miljoner kronor (11,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 381 miljoner kronor (2,0 procent) lägre. Det beror främst på att antalet deltagare med lönebidragsanställningar blev färre än beräknat och färre än föregående år. I statens budget beräknades antalet personer med lönebidrag och skyddat arbete (exklusive skyddat arbete och lönebidrag för utveckling i anställning hos Samhall) uppgå till i genomsnitt 70 500 personer per månad. Utfallet blev 61 000 personer per månad, vilket är 13,5 procent färre än beräknat och 1,2 procent färre jämfört med 2022. Utfallet för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning blev 1 915 miljoner kronor, vilket är 237 miljoner kronor (14,1 procent) högre jämfört med vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 636 miljoner kronor (49,7 procent) högre. Det beror främst på att fler anställda har påverkats av konkurser och rekonstruktioner samt en högre genomsnittlig ersättning per person jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget. Under 2023 utbetalades lönegarantiersättning till 26 440 personer, vilket är en ökning med 35,0 procent från föregående år. Den genomsnittliga årliga ersättningen inklusive arbetsgivaravgift uppgick till 90 476 kronor per person, vilket är en ökning med 13,9 procent från 2022. De ökade utgifterna motverkades delvis av att återbetalningarna av lönegarantiersättning ökade med 35,4 procent jämfört med 2022. Återbetalningar kan ske till följd av företagsrekonstruktioner, utdelning i konkurser eller återkrav av utbetalning till enskilda. I statens budget anvisades 1 678 miljoner kronor för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning. Hela det ingående anslagssparandet på 31 miljoner kronor fördes bort som indragning. Regeringen medgav i beslut den 7 december 2023 att anslaget fick överskridas med 209 miljoner kronor (A2023/01654). Utfallet för anslaget blev 1 915 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på 168 miljoner kronor utnyttjades och 69 miljoner kronor av det medgivna överskridandet. Utfallet för anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 905 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner kronor (19,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 106 miljoner kronor (10,5 procent) lägre. Det beror på att antalet deltagare i etableringsuppdraget blivit färre än beräknat i statens budget och jämfört med föregående år. I statens budget beräknades antalet deltagare i etableringsinsatser uppgå till 11 800. Antalet deltagare per månad i etableringsprogrammet uppgick i genomsnitt till 10 400, vilket är 11,9 procent färre än beräknat och 2,8 procent färre jämfört med föregående år. Utfallet för anslaget 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) blev 39 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (16,1 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 6 miljoner kronor (18,7 procent) högre. Det beror på att den försvagade svenska kronkursen har medfört högre utgifter för Sveriges medlemsavgift till den internationella arbetsorganisationen (ILO). Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 6 miljoner kronor i ändringsbudget. Utgifterna på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag blev lägre än föregående år Jämfört med 2022 blev utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 199 miljoner kronor (2,5 procent) lägre. Det beror fr.a. på att Arbetsförmedlingen har genomfört besparingar under 2023 för att få en jämnare övergång till den lägre nivån på anslaget 2024. Högre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 690 miljoner kronor (2,0 procent) högre jämfört med 2022. Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 921 miljoner kronor (6,4 procent). Antalet utbetalda ersättningsdagar under 2023 blev 18,0 miljoner vilket är en ökning med 3,3 procent jämfört med 2022. De ökade utgifterna för arbetslöshetsersättning motverkades delvis av att utgifterna för statliga ålderspensionsavgifter blev 330 miljoner kronor (8,6 procent) lägre jämfört med 2022. Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 1 081 miljoner kronor (15,1 procent) lägre jämfört med 2022. Det beror främst på att extratjänsterna fasades ut. De lägre utgifterna motverkades delvis av högre utgifter till följd av fler deltagare i introduktionsjobb. Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev 95 miljoner kronor (4,4 procent) högre jämfört med 2022. Det beror främst på högre utgifter för programområdet React-EU som är ett initiativ från EU för att motverka ekonomiska konsekvenser av spridningen av covid-19. De högre utgifterna förReact-EU motverkades till stor del av lägre utgifter för programområdena Kompetensförsörjning och Ökade övergångar till arbete. Utfallet för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027 blev 342 miljoner kronor högre jämfört med 2022. Det beror på att programmet startade senare än beräknat. De första utbetalningarna gjordes därför 2023. Högre utgifter för nystartsjobb jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 809 miljoner kronor (20,2 procent) högre. Det beror på det ändrade regelverket sedan 1 april 2022, vilket har medfört ökade ersättningsnivåer. Antalet unika individer med nya eller pågående beslut om nystartsjobb uppgick till 52 048 under 2023, vilket är en minskning med 11,5 procent från 2022. Utfallet för anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen blev 592 miljoner kronor högre jämfört med 2022. Det beror på att verksamheten vid den offentliga omställningsorganisationen har påbörjats under 2023 efter att den rättsliga processen gällande upphandling av omställningsföretagen avslutats. Det blev inget utfall för anslaget 2022 då beslut för enskilda om offentligt grundläggande stöd inte kunde fattas med anledning av att upphandlingen av stödet överklagades. Utfallet för anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket blev 52 miljoner kronor (6,9 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på en ökad omfattning av myndighetens inspektionsverksamhet. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.38UO 14 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 7 000 4 262 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 18 000 14 649 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden2014–2020 100 3 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden2021–2027 2 705 2 630 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 9 7 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 33 33 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 64 0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 20 20 Summa 27 931 21 604 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 27 931 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 21 604 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 6 327 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. Bakgrunden är att de utestående åtagandena ökade mer än väntat under 2022 på grund av längre beslutsperioder. På grund av brister i uppföljningssystemet 2022 och fortsatt ökade beslutsperioder ökades bemyndigandet både i propositionen Vårändringsbudget för 2023 och propositionen Höständringsbudget för 2023. De utestående åtagandena blev dock lägre än beräknat. Skillnaden mellan bemyndigande och utestående åtaganden för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser förklaras av att omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna blev lägre än beräknat. De låga utestående åtagandena för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 förklaras främst av en högre takt i de avslutande utbetalningarna till projekten än beräknat. För anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen beror skillnaden på att omfattningen och därmed utgifterna för stödet var väsentligt lägre än förväntat. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2023:14 Samhalls samhällsuppdrag – styrning och organisation i behov av förändring Riksrevisionen har granskat om Samhall Aktiebolag uppfyller sitt samhällsuppdrag. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag (skr. 2023/24:51) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:AU4, rskr. 2023/24:138). RiR 2023:17 Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedlingens kontroll av subventionerade anställningar. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar (skr. 2023/24:82) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd hör till utgiftsområdet. Anslag Tabell 3.39UO 15 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Studiehjälp 4 500 4 316 -184 -4,1 4 323 1:2 Studiemedel 19 739 247 18 238 -1 501 -7,6 17 823 1:3 Omställningsstudiestöd 1 360 625 -735 -54,1 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 735 2 681 -54 -7,3 23 1:7 Studiestartsstöd 400 263 -137 -34,3 315 1:8 Centrala studiestödsnämnden 1 071 10 1 118 47 4,4 1 062 1:3(2022) Avsättning för kreditförluster 0 1 840 Övriga anslag 108 94 -13 -12,4 93 Summa 27 912 259 25 335 -2 577 -9,2 25 479 Utfallet uppgick till 25 335 miljoner kronor och blev därmed 2 577 miljoner kronor (9,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 259 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 144 miljoner kronor (0,6 procent) lägre. Under 2023 fick 518 000 personer studiemedel, vilket är 32 600 personer färre än 2022. Under 2019, innan spridningen av covid-19, fick 502 864 personer studiemedel. Fortsatt minskning av antalet studerande Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp uppgick till 4 316 miljoner kronor och blev därmed 184 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att färre personer än beräknat har fått studiehjälp under 2023. Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 18 238 miljoner kronor och blev därmed 1 501 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 247 miljoner kronor för ett ökat utbud inom gymnasial yrkesinriktad vuxenutbildning och yrkeshögskolan. De totala bidragen blev 1 747 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget, det generella bidraget blev 744 miljoner lägre än anvisat. Utfallet för det högre bidraget, som främst betalas ut till de som saknar slutbetyg från grundskola eller 3årig gymnasieutbildning, blev 817 miljoner kronor lägre än anvisat. Utfallet för tilläggsbidraget som betalas ut till föräldrar blev 186 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Att utfallen blev lägre än beräknat beror på en minskad arbetslöshet samt den återinförda inkomstprövningen. Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 18 238 miljoner kronor, vilket är 415 miljoner kronor (2,3 procent) högre än föregående år. Det beror främst på att bidrag per vecka och den statliga ålderspensionsavgiften för studiebidrag har ökat. Omställningsstudiestödet infördes 1 januari 2023 Utfallet för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd blev 625 miljoner kronor. Under 2023 ansökte 33 900 personer om omställningsstudiestöd för att kunna studera och därigenom stärka sin position på arbetsmarknaden. Utfallet blev dock 735 miljoner kronor (54,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på långa handläggningstider. Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor uppgick till 681 miljoner kronor, vilket är 54 miljoner kronor (7,3 procent) lägre än anvisat i statens budget.I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 2 miljoner kronor på grund av ökade nedsättningar av studiemedelsräntor på grund av fler antal studerande på grund av större utbud av utbildningsplatser. Utfallet för anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden uppgick till 1 118 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor (4,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget 10 miljoner kronor för att CSN skulle kunna hantera en större ärendemängd inom omställningsstödet än beräknat. Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 137 miljoner kronor (34,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att kommuner som haft outnyttjade medel inte använt sig av möjligheten att återlämna medel för omfördelning till andra kommuner. Studiestartsstöd är ett rekryteringsverktyg som kommunerna kan använda inom ramen för deras befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studiestartsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och uppfyller vissa villkor. Jämfört med föregående år blev utgifterna 52 miljoner kronor (16,7 procent) lägre.År 2023 betalades studiestartstöd ut till 4 700 personer, vilket är en minskning med 1 400 personer. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.40UO 15 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 1 Summa 4 1 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor. Utlåning Tabell 3.41UO 15 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2023-12-31 Lånefinansierade studielån¹ Obegränsad 272 638 Låneram för CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån 276 000 273 379 ¹ Utlåning sker enligt lagen (1999:1395) om Studiestöd. CSN:s lånefordran för studielån enligt lagen (1999:1395) om Studiestöd uppgick till 272 638 miljoner kronor vid utgången av 2023. CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån uppgick till 273 379 miljoner kronor vid utgången av 2023. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. Anslag Tabell 3.42UO 16 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Statens skolverk 1 320 33 1 280 -40 -3,0 1 220 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 906 -28 3 307 -599 -15,3 4 513 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 260 224 -35 -13,6 230 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 1 152 647 -505 -43,8 600 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 4 191 -684 -14,0 4 196 1:16 Bidrag till vissa studier 18 11 -7 -38,7 10 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 994 500 4 155 160 4,0 4 952 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 3 754 70 3 828 74 2,0 3 787 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 028 2 028 0 0,0 2 039 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 367 2 367 0 0,0 2 368 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 350 2 350 0 0,0 2 356 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 466 2 466 0 0,0 2 433 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 380 2 380 0 0,0 2 387 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 768 1 768 0 0,0 1 744 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 965 1 937 -27 -1,4 1 907 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 804 1 804 0 0,0 1 779 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 802 790 -12 -1,5 781 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 774 1 774 0 0,0 1 750 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 327 1 291 -37 -2,8 1 160 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 869 10 1 879 10 0,5 1 844 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 1 004 -4 775 -229 -22,8 767 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 7 381 -10 7 410 29 0,4 7 393 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 28 448 28 6,7 414 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 297 78 1 379 82 6,3 1 210 Övriga anslag 42 711 33 42 478 -233 -0,5 41 129 Summa 94 992 710 92 967 -2 025 -2,1 92 965 Utfallet uppgick till 92 967 miljoner kronor och blev 2 025 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 710 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 1 miljon kronor (0,0 procent) högre. För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns. Lägre utgifter än beräknat för vissa statsbidrag för utveckling av skolväsendet Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 599 miljoner kronor (15,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att statsbidrag för inköp av vissa läromedel, undervisning under skollov, och statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan inte nyttjades i den utsträckning som beräknats. Utfallet för anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan uppgick till 224 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor (13,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på ett lägre elevantal än beräknat. Låg nyttjandegrad av statsbidrag för fortbildning och bidrag till lärarlöner Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 647 miljoner kronor, vilket är 505 miljoner kronor (43,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att utgifterna för fortbildning av förskollärare i förskoleklass blev lägre än beräknat. Även utgifterna för insatser för att förbereda professionsprogrammet och för fortbildning avseende speciallärare eller specialpedagog blev lägre. Utfallet för anslaget 1:13 Bidrag till lärarlöner blev 4 191 miljoner kronor, vilket är 684 miljoner kronor (14,0 procent) lägre än vad om anvisades i statens budget. Det beror på att huvudmännen inte använder den bidragsram de tilldelats eller bara använder den delvis för satsningarna Karriärsteg för lärare och Lärarlönelyftet. Utgifterna för anslaget 1:16 Bidrag till vissa studier uppgick till 11 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (38,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att färre folkhögskolor och studieförbund anordnar kurser än tidigare. Anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning uppgick till 4 155 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor (4,0 procent) högre än statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget 400 miljoner kronor för att öka tillgången till yrkesutbildning för vuxna med anledning av lågkonjunkturen. Alla dessa medel har dock inte förbrukats på grund av svårigheter för kommunerna att söka stöden. Dessutom anvisades anslaget ytterligare 100 miljoner kronor för att ge kommuner möjlighet att erbjuda svenska för invandrare (sfi) för vuxna personer från Ukraina som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Alla dessa medel har utnyttjats. Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 775 miljoner kronor, vilket är 229 miljoner kronor (22,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet avser främst utgifter för kompletterande utbildning för personer med utländsk utbildning och vidareutbildning av obehöriga lärare. I ändringsbudget minskades anslaget med 4 miljoner kronor för en ökad finansiering av nationellt centrum för molekylära biovetenskaper (SciLifeLab). Svensk astronaut till internationella rymdstationen ISS Utfallet för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet blev 1 379 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor (6,3 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 78 miljoner kronor då en svensk astronaut planerades delta i en rymdfärd till den internationella rymdstationen ISS. För att finansiera detta krävdes ett höjt bidrag till Europeiska rymdorganisationen (ESA). Beställningsbemyndiganden Tabell 3.43UO 16 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 875 1 813 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 37 33 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 2 786 2 786 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 546 383 1:12 Praktiknära skolforskning 72 71 1:13 Bidrag till lärarlöner 2 426 2 426 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 6 628 6 628 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 583 3 344 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 9 700 9 274 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 26 127 22 195 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 2 537 2 463 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 4 600 4 054 4:1 Internationella program 100 90 Summa 61 017 55 560 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 61 017 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 55 560 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 5 457 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation. Skillnaden beror till stor del på att framtida utbetalningar till European Spallation Scource ERIC (ESS) beräknas på en lägre nivå för åren2026–2033 samt att satsningar ifrån den forskningspolitiska propositionen 2020 som tillförts Vetenskapsrådet har intecknats på en lägre nivå än vad som ursprungligen planerats. Garantier Tabell 3.44UO 16 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2023-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska Högskola AB¹ Obegränsad 268 268 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC (2021)² 600 600 600 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC (2020)³ 600 600 600 Summa 1 468 1 468 ¹ I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016. ² Gäller som längst t.o.m. 2030. Löper parallellt med tidigare ram till 2025. ³ Gäller t.o.m. 2025. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Statens skolverk Statens skolverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Statens skolverk har ingått åtaganden på två anslagsposter som saknar beställnings-bemyndigande. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). De utestående åtagandena uppgår totalt till 9 500 tusen kronor och avser anslagsposterna utgiftsområde 16, anslag 1:5 anslagspost 4 Bidrag till vissa organisationer utgiftsområde 24, anslag 1:5 anslagspost 2 Näringslivsutveckl – del till Statens skolverk. Högskolan Kristianstad Högskolan Kristianstad har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Högskolan Kristianstad har under flera års tid byggt upp ett överskott om 64 695 tusen kronor i avgiftsområdet Uppdragsutbildning. Det ackumulerade överskottet i avgiftsområdet avviker från det ekonomiska målet enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till bestämmelsen. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt. Karlstads universitet Karlstads universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Karlstads universitet har under flera års tid upparbetat ett överskott i avgiftsområdet uppdragsutbildning. Det ackumulerade överskottet uppgår per den 31 december 2023 till 59 miljoner kronor. Det avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning i 5 § avgiftsförordningen (1992:191) samt 5 § förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Karlstads universitet har under flera års tid överfört överskottet från avgiftsområdet uppdragsutbildning till det helägda dotterbolaget Karlstads universitets uppdrags AB. Överföringen av överskottet innebär att universitetet förvarat medel på konto utanför myndigheten utan särskilt medgivande från regeringen. Detta strider mot 3 kap. 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) och ökar risken för staten. Lunds universitet Lunds universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Lunds universitet har redovisat avtalet Lund Östra Torn 27:12 avseende MAX IV-laboratoriet som ett hyresavtal. Universitetet redovisar dessutom en övrig ansvarsförbindelse om 2 075 238 tusen kronor som utgör det restvärde som universitet är skyldiga att erlägga om avtalet avslutas innan 2040-05-31. Avtalet är ett finansiellt leasingavtal enligt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till 4 kap. 2 § i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Ett finansiellt leasingavtal ska redovisas som en anläggningstillgång och förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter som en skuld. Värdet i balansräkningen ska motsvara anskaffningskostnaden för leasingobjektet. Enligt 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) ska anläggningstillgångar som myndigheten finansierar med finansiell leasing rymmas inom låneramen. Lunds universitet har överskridit den av regeringen beslutade låneramen. Linköpings universitet Linköpings universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Linköpings universitet har ingått åtaganden på en anslagspost som saknar beställningsbemyndigande. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Utestående åtaganden uppgår till cirka 125 000 tusen kronor och avser anslag utgiftsområde 16 anslaget 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå anslagspost 4 Basresurs. Etikprövningsmyndigheten Etikprövningsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Etikprövningsmyndigheten särredovisar inte den avgiftsbelagda verksamheten enligt den indelning och struktur som regeringen beslutat. Etikprövningsmyndigheten redovisar inte heller någon jämförelse av verksamhetens utfall mot budget. Det är inte förenligt 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Intäkter av avgifter uppgår till väsentliga belopp. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2023:20 Informationssäkerhet vid universitet ochhögskolor – hanteringen av skyddsvärda forskningsdata Riksrevisionen har granskat svenska universitet och högskolors informationssäkerhetsarbete för att hantera skyddsvärda forskningsdata. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet vid universitet och högskolor — hanteringen av skyddsvärda forskningsdata (skr. 2023/24:118) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar. Anslag Tabell 3.45UO 17 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 532 488 -44 -8,3 1 669 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 701 1 701 0 0,0 1 720 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 131 1 131 0 0,0 1 132 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 569 570 1 0,3 805 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 406 1 435 29 2,0 1 458 8:2 Centrala museer: Stiftelser 274 274 0 0,0 305 10:1 Filmstöd 553 553 0 0,0 628 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 291 285 -5 -1,8 339 13:1 Stöd till idrotten 2 092 2 092 0 0,0 2 787 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 52 0 -0,6 111 13:5 Insatser för den ideella sektorn 124 50 172 48 38,8 226 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 338 4 338 0 0,0 4 829 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 30 30 0 0,0 110 15:1 Spelinspektionen 78 2 80 2 2,5 77 Övriga anslag 3 497 3 490 -7 -0,2 3 537 Summa 16 668 52 16 691 23 0,1 19 733 Utfallet uppgick till 16 691 miljoner kronor och blev 23 miljoner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 minskade utgifterna med 3 042 miljoner kronor (15,4 procent). Utfasning av återstartsstödet ger lägre utgifter än föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete blev 488 miljoner kronor, vilket är 1 181 miljoner kronor (70,8 procent) lägre än föregående år. Det beror i huvudsak på att tidsbegränsade medel för bl.a. bidrag till kulturskolan, till folkbiblioteken genom tillskottet till stärkta bibliotek och att stöd kopplade till att stimulera till återstart för kulturen till följd av effekterna av spridningen av covid-19 upphörde 2023. Inget tillfälligt stöd till konstnärer 2023 Utfallet för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer uppgick till 570 miljoner kronor, vilket är 235 miljoner kronor (29,2 procent) lägre än föregående år. Det beror på att anslaget finansierade tillfälligt stöd till konstnärer 2022. Detta stöd betalades ut för att mildra de ekonomiska konsekvenserna för konstnärer med anledning av spridningen av covid-19. Inget motsvarande stöd betalades ut 2023. Inget tillfälligt filmstöd medför lägre utfall än föregående år Utfallet för anslaget 10:1 Filmstöd blev 553 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor (11,9 procent) lägre än föregående år. Orsaken till det lägre utfallet är i första hand att den tidsbegränsade förstärkningen av filmstödet 2022 som ett led i återstarten av kulturen upphörde. Lägre utgifter för ungdomsverksamhet jämfört med 2022 Utfallet för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet blev 285 miljoner kronor. Det är 54 miljoner kronor (15,8 procent) lägre än föregående år. Minskningen beror till största delen på satsningen för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna för ungdomsverksamheten med anledning av restriktionerna som fanns i början av 2022 pga. spridningen av covid-19. Stödet till idrotten minskade eftersom tillfälligt stöd upphörde Utfallet för anslaget 13:1 Stöd till idrotten uppgick till 2 092 miljoner kronor. Det är 695 miljoner kronor (24,9 procent) lägre än utfallet föregående år. Att utgifterna minskade beror till största delen på de tillfälliga bidrag som gick till Sveriges Riksidrottsförbund under 2022 för att underlätta uppstart och ökat deltagande av idrottsverksamhet i landet efter restriktionerna upphört. Minskat utfall då tillfälligt organisationsbidrag till föreningar med allmänna samlingslokaler upphörde Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler uppgick till 52 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor (53,2 procent) lägre än föregående år. Det beror på att anslaget finansierade det tillfälliga organisationsbidraget till föreningar med allmänna samlingslokaler med 60 miljoner kronor under 2022. Motsvarande bidrag betalades inte ut 2023. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.46UO 17 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 225 143 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 11 10 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 45 0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 183 170 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 45 35 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 35 20 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 250 239 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 90 71 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 262 262 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 40 35 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 15 14:2 Bidrag till tolkutbildning 120 76 Summa 1 321 1 076 13:5 (2021) Insatser för den ideella sektorn 0 Totalt 1 076 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 321 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 076 miljoner kronor, vilket är 245 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden. Det outnyttjade bemyndigandet på anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet beror på att Kulturrådet analyserar resultaten från genomlysningen av kultursamverkansmodellen innan en förändring av bidragsgivningen kan genomföras. Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Utlåning Tabell 3.47UO 17 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2023-12-31 Kungliga Operan AB 881 Kungliga Dramatiska teatern AB 70 66 Nordiska museet 77 44 Tekniska museet 95 90 Stiftelsen Skansen 80 44 Summa 322 331 Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. 1 Lånet togs med stöd av beslutad låneram för budgetåret 2021. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 322 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2023 var 331 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Myndigheten för stöd till trossamfund Myndigheten för stöd till trossamfund har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Myndigheten för stöd till trossamfund har inte återrapporterat hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, vilket är ett krav i regleringsbrevet för budgetåret 2023. Det är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Spelinspektionen Spelinspektionen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Spelinspektionen redovisar felaktigt värde för det ackumulerade resultatet 2023 för avgiftsområdet Tillsyn i tabell 12. Det ackumulerade resultatet är för lågt redovisat med 67 076 tusen kronor. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Spelinspektionen har under flera års tid byggt upp ett överskott om 96 585 tusen kronor i avgiftsområdet Tillsyn. Det ackumulerade överskottet i avgiftsområdet avviker från det ekonomiska målet enligt 15 kap. 5 § spelförordningen (2018:1475). Avgifter ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås för tillsynsverksamheten. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2023:7 Tillit och kontroll – statlig bidragsgivning till civilsamhället Riksrevisionen har granskat effektiviteten i statens bidragsgivning till civilsamhället. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället (skr. 2023/24:22) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:KrU2, rskr. 2023/24:141). Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet. Anslag Tabell 3.48UO 18 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 13 -6 1 -12 -92,2 1 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 -14 1 -42 -98,8 2 1:4 Boverket 288 290 2 0,6 328 1:6 Lantmäteriet 721 20 730 9 1,3 699 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 350 250 -100 -28,7 1 105 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 4 320 4 313 -7 -0,2 5 247 2:1 Konsumentverket 171 -2 167 -4 -2,5 161 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 54 7 63 9 15,7 54 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 14 1 14 0 3,2 13 Övriga anslag 125 122 -3 -2,8 104 Summa 6 099 6 5 950 -149 -2,4 7 713 Utfallet uppgick till 5 950 miljoner kronor, vilket är 149 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 minskade utgifterna med 1 763 miljoner kronor (22,9 procent). Lägre utgifter för omstrukturering av kommunala bostadsföretag jämfört med budget Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 1 miljon kronor, vilket är 12 miljoner kronor (92,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att inga nya ansökningar om stöd inkom under 2023 och att det inte skedde några utbetalningar för infriande av tidigare åtaganden. Vid årets slut återstod inga utestående åtaganden. Stödet baseras på förordningen (2018:111) om statsbidrag till kommuner med svag bostadsmarknad. Det har inte inkommit någon ansökan om bidrag sedan förordningen trädde i kraft, därför har endast administrativa utgifter belastat anslaget. Riksdagen minskade anslaget med 6 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera en ökning av anslaget 1:6 Lantmäteriet. Lägre utgifter än beräknat för statsbidrag till kommuner Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor (98,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att tillströmningen av ärenden gällande statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning blev lägre än beräknat i statens budget. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat bidrag för 146 garantier till 16 kommuner, jämfört med 88 garantier till 11 kommuner för 2022. Riksdagen minskade anslaget med 14 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera en ökning av anslaget 1:6 Lantmäteriet. Utfallet för anslaget 1:6 Lantmäteriet blev 730 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (1,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror delvis på högre utgifter för Lantmäteriets anpassning av de tekniska standarderna för geografiska data som myndigheten tillhandahåller. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 20 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet för anpassningsarbetet blev 20 miljoner kronor. Lägre utgifter än beräknat för stöd till energieffektivisering Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus blev 250 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor (28,7 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror på att stödmottagarna inte har ansökt om utbetalning i enlighet med när de tidigare angett att renoveringsprojekten ska vara klara. Anslaget 2:1 Konsumentverket minskades i ändringsbudget med 2 miljoner kronor för att finansiera en ökning av anslag 2:2 Allmänna reklamationsnämnden. Anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet anvisades ytterligare 1 miljon kronor i ändringsbudget för förstärkt statsbidrag till organisationer som på olika sätt främjar konsumentintressen. Utfallet för det förstärkta statsbidraget blev 1 miljon kronor. Högre utgifter för Allmänna reklamationsnämnden jämfört med budget och föregående år Utfallet för anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden blev 63 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (15,7 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 9 miljoner kronor (17,2 procent) högre. Det beror på att antalet inkomna ärenden har ökat med 24 procent jämfört med 2022. Ökningen förklaras bl.a. av fler ärenden rörande e-handel. För att myndigheten skulle kunna hantera den ökade ärendetillströmningen anvisade riksdagen anslaget ytterligare 7 miljoner kronor i ändringsbudget. Lägre utgifter för Boverket jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:4 Boverket blev 290 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (11,5 procent) lägre jämfört med 2022. Det beror på att Boverket har anpassat sin verksamhet till följd av en lägre anslagstilldelning. De lägre utgifterna avser främst kostnader för köpta tjänster och personal. Antalet årsarbetskrafter vid myndigheten uppgick till 225, vilket är en minskning med 10,0 procent jämfört med 2022. Lägre utgifter för investeringsstöd och stöd till energieffektivisering jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus blev 856 miljoner kronor (77,4 procent) lägre jämfört med 2022. Det beror på att stödet är under avveckling. Utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av år 2022. Utfallet för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 4 313 miljoner kronor, vilket är 934 miljoner kronor (17,8 procent) lägre än 2022. Det beror på att stödet är under avveckling. Utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av år 2022. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.49UO 18 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 13 0 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 20 6 Summa 32 6 1:7 (2022) Energieffektivisering av flerbostadshus 973 1:8 (2022) Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 4 712 Totalt 5 691 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 32 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 6 miljoner kronor. Avvikelsen för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag beror på att inga nya ansökningar om stöd inkom under 2023. Inom utgiftsområdet finns två äldre beställningsbemyndiganden, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 5 685 miljoner kronor. Garantier Tabell 3.50UO 18 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2023-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 8 000 3 411 3 544 Summa 8 000 3 411 3 544 Övriga kontokrediter Tabell 3.51UO 18 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2023-12-31 Krediter för garantiverksamheten¹ Obegränsad 0 Summa 0 ¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203) Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Boverket Boverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Boverket har ingått nya åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet för anslag utgiftsområde 9, anslag 4:5, anslagspost 10 Investeringsstöd äldreområdet. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden ingångna 2023 som sträcker sig längre än slutåret 2026 uppgår till 23 886 tusen kronor. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2023:18 Statens hantering av markintrång – värdering och beslut om ersättning Riksrevisionen har granskat statens hantering av olika former av markintrång, värderingar och beslut om ersättning. Några myndigheter och regeringen har varit granskningsobjekt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång (skr. 2023/24:106) redovisat åtgärder med anledning av granskningsrapporten. I och med skrivelsen anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Utgiftsområde 19 Regional utveckling Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning. Anslag Tabell 3.52UO 19 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 1 993 1 678 -316 -15,8 1 582 1:2 Transportbidrag 451 56 518 67 14,8 510 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 1 440 1 215 -225 -15,6 1 264 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 650 295 -355 -54,6 1 Summa 4 534 56 3 706 -828 -18,3 3 357 Utfallet uppgick till 3 706 miljoner kronor, vilket är 828 miljoner kronor (18,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utgifterna 349 miljoner kronor (10,4 procent) högre. Lägre utgifter än beräknat för bl.a. regionala utvecklingsåtgärder Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 1 678 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor (15,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på lägre utgifter än beräknat för statlig medfinansiering av åtgärder inom det nationella programmet för Fonden för en rättvis omställning respektive stöd till försäljningsställen för drivmedel i vissa landsbygdsområden. Utfallet blev 95 miljoner kronor (6,0 procent) högre jämfört med 2022. Det beror bl.a. på högre utgifter för statlig medfinansiering av åtgärder inom det nationella programmet för Fonden för en rättvis omställning. Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 518 miljoner kronor, vilket är 67 miljoner kronor (14,8 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på höga bränslepriser som medfört högre utbetalningar av bidrag än vad som ursprungligen beräknades. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 56 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 blev 1 215 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor (15,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 48 miljoner kronor (3,8 procent) lägre. Det beror på att projekten har rekvirerat medel från fonden i lägre omfattning än beräknat och jämfört med föregående år. Inga beslut om medel gjordes under 2023 då programperioden håller på att avslutas. Utfallet för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 blev 295 miljoner kronor, vilket är 355 miljoner kronor (54,6 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att kommissionen fattade beslut om programmen senare än beräknat, vilket medfört att projekten endast har hunnit rekvirera medel i begränsad omfattning. Utfallet blev 294 miljoner kronor högre jämfört med 2022. Det beror på att starten av programmet kom i gång sent under 2022. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.53UO 19 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 3 840 2 447 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 4 500 2 910 Summa 8 340 5 357 1:1 (2017) Regionala tillväxtåtgärder 0 1:3 (2022) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 336 Totalt 5 693 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 8 340 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 5 357 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 983 miljoner kronor. Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats. Det beror dels på att behovet av långsiktiga beslut inom Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 blev lägre än planerat, dels att behov av vissa andra insatser av långsiktiga beslut blev lägre än planerat. Verksamheten inom regionalfondsprogrammen, som finansieras av anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027, omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Behovet av att fatta långsiktiga beslut blev lägre än planerat. Det beror bl.a. på att efterfrågan på medel varit lägre än planerat inom Europiska regionala utvecklingsfonden. Det beror även på notifieringsprocessen enligt EU:s regler om statsstöd avseende insatser inom Fonden för en rättvis omställning tagit längre tid än förväntat vilket inneburit att beslut inte kunnat fattas under 2023. Inom utgiftsområdet finns två äldre beställningsbemyndiganden, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 336 miljoner kronor. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård och havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö, klimat och samhällsbyggande bl.a. vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Anslag Tabell 3.54UO 20 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Naturvårdsverket 621 9 623 3 0,4 656 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 130 1 127 -3 -0,3 2 038 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 088 -14 703 -384 -35,4 735 1:8 Klimatbonus 5 955 5 817 -138 -2,3 6 905 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 245 25 1 216 -29 -2,3 1 528 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 169 60 -109 -64,7 84 1:14 Skydd av värdefull natur 1 171 40 1 207 37 3,1 1 720 1:16 Klimatinvesteringar 3 055 2 445 -610 -20,0 2 498 1:17 Klimatpremier 462 443 -19 -4,0 562 1:18 Industriklivet 1 354 1 070 -284 -21,0 604 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 54 -61 -53,0 50 1:20 Driftstöd för bio-CCS 25 10 -15 -60,5 9 1:21 Kompetenslyft för klimatomställningen 50 -50 -50 -100,0 18 Övriga anslag 3 104 13 3 105 1 0,0 3 334 Summa 19 543 23 17 880 -1 663 -8,5 20 740 Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 17 880 miljoner kronor och blev därmed 1 663 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 23 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 2 860 miljoner kronor (13,8 procent) lägre. Förseningar påverkade saneringsarbete och anslaget för sanering Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 703 miljoner kronor, vilket är 384 miljoner kronor (35,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Länsstyrelser och kommuner har fortsatt påverkats av den tidigare spridningen av covid-19. Bland annat har försenade projekt lett till ett mindre anslagsutnyttjande under året. Utfasning av klimatbonus pågår Utfallet för anslaget 1:8 Klimatbonus blev 5 817 miljoner kronor. Det är 138 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 1 088 miljoner kronor (15,8 procent) lägre än föregående år. Under året utbetalades bonuspremier för 118 937 fordon, vilket är 28 386 fordon färre än 2022, och lägre än beräknat. Klimatbonusen upphörde i november 2022 efter regeringsbeslut. Till och med den 31 maj 2024 kan personer som köpt en bil som är berättigad till klimatbonus ansöka om bonus. Förseningar och osäkerhet gav lägre utgifter än beräknat Utfallet för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar uppgick till 60 miljoner kronor, vilket är 109 miljoner kronor (64,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att värdlandsavtal med Ghana och relaterad upphandling har försenats, samt att planerade utbetalningar av projektfinansiering flyttats till 2024 då avtal med FN:s utvecklingsorgan UNDP slöts först i december 2023. Utfallet för anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur uppgick till 1 207 miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor (3,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I enlighet med ändringsbudget anvisades anslaget 40 miljoner kronor för att snabbare kunna betala ut ersättning till de skogsägare som frivilligt valt att skydda sin skog. Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 2 445 miljoner kronor, vilket är 610 miljoner kronor (20,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Att anslaget inte nyttjades till fullo beror på förseningar och fördyringar på grund av inflationsoro och stigande räntor. Utfallet för anslaget 1:18 Industriklivet uppgick till 1 070 miljoner kronor. Det är 284 miljoner kronor (21,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Att utfallet blev lägre beror på att vissa ansökningar behöver beviljas ett undantag från EU:s statsstödsregler godkännande från EU och på osäkerhetsfaktorer som lett till att vissa stora projekt inte har startat. Utfallet för anslaget 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv uppgick till 54 miljoner kronor, vilket är 61 miljoner kronor (53,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på färre ansökningar av bidrag. Anledningen är bl.a. att kommuner inte hinner genomföra projekt i den takt som var planerad samt förseningar inom projekt vilket lett till att de fått skjutas på framtiden. Det blev inte något utfall för anslaget 1:21 Kompetenslyft för klimatomställningen. Anslaget minskades med hela det tilldelade beloppet för att finansiera anslagsökningar inom utbildningsområdet. Färre lämnade bidrag än 2022 Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur uppgick till 1 127 miljoner kronor, vilket är 911 miljoner kronor (44,7 procent) lägre än föregående år. Den totala anslagsnivån har minskat jämfört med 2022 vilket lett till ett lägre utfall. Det avser bl.a. bidrag för skötseln av natur och för friluftsliv och åtgärdsprogram för hotade arter. Utfallet för anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur uppgick till 1 207 miljoner kronor, vilket är 513 miljoner kronor (29,8 procent) lägre än föregående år. Den totala anslagsnivån har minskat jämfört med 2022 vilket lett till ett lägre utfall. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.55UO 20 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:2 Miljöövervakning m.m. 120 102 1:3 Åtgärder för värdefull natur 900 438 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 2 065 840 1:5 Miljöforskning 102 49 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 630 524 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 1 500 765 1:13 Internationellt miljösamarbete 4 1 1:14 Skydd av värdefull natur 80 3 1:16 Klimatinvesteringar 5 000 4 721 1:17 Klimatpremier 430 308 1:18 Industriklivet 5 200 3 706 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 165 18 1:20 Driftstöd för bio-CCS 36 000 0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 2 200 1 884 Summa 54 396 13 360 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 54 396 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 13 360 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 41 036 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på anslaget 1:20 Driftstöd för bio-CCS där inga åtaganden ingåtts än då den första omvända auktionen förväntas genomföras under 2024, med en första utdelning 2026. Skillnaden för anslaget 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv uppgick till 147 miljoner kronor och beror på lägre volym av ansökningar av bidrag, att kommuner inte hinner genomföra projekt enligt planerad utsträckning samt att vissa projekt fördröjs på grund av tillståndsprocesser. Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 1 225 miljoner kronor och beror på färre antal ansökningar. Skillnaden för anslaget 1:18 Industriklivet uppgick till 1 494 miljoner kronor, vilket i likhet med vad som anförs om utfallet på anslaget beror på att stora, fleråriga ansökningar om stöd som ska redovisas mot beställningsbemyndigandet behöver godkännas som ett undantag från EU:s statsstödsregler för att kunna beviljas, vilket kan ta lång tid och på osäkerhetsfaktorer som lett till att vissa stora projekt inte har startat. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2023:11 Uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad – statens insatser för en effektiv hantering Riksrevisionen har granskat om staten ser till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad hanteras effektivt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad (skr. 2023/24:49) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har ännu inte behandlat skrivelsen. Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen och Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området. Anslag Tabell 3.56UO 21 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Statens energimyndighet 453 453 0 0,0 433 1:2 Insatser för energieffektivisering 397 129 -268 -67,6 25 1:4 Energiforskning 1 418 1 411 -6 -0,5 1 470 1:5 Energimarknadsinspektionen 209 209 0 -0,1 186 1:6 Elberedskap 453 100 543 90 19,8 379 1:8 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m. 155 133 -22 -14,1 127 1:10 Laddinfrastruktur 1 090 914 -176 -16,2 555 1:11 Biogasstöd 650 378 -272 -41,8 216 1:12 Gasprisstöd 165 139 139 1:7 (2022) Energiteknik 2 2 210 1:12 (2022) Kompensation för höga elpriser 0 8 915 Övriga anslag 120 116 -4 -3,5 117 Summa 4 945 265 4 426 -519 -10,5 12 634 Utfallet uppgick till 4 426 miljoner kronor och blev därmed 519 miljoner kronor (10,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 265 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 8 208 miljoner kronor (65,0 procent) lägre. Stöd för minskad energianvändning blev lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering uppgick till 129 miljoner kronor, vilket är 268 miljoner kronor (67,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget avser investeringsbidrag för en minskad energianvändning och effektbehov. Att utfallet blev lägre än beräknat beror på förseningar inom upphandling i arbetet med hushållsmätningar samt i urvalet av fastigheter som ska delta i inventering och mätning av elanvändningen. Vidare påverkades utfallet av att det totala ansökta beloppet för investeringsstöd till åtgärder som leder till minskad el- och gasanvändning hos hushåll blev lägre än beräknat. Fler beslut om beredskapsåtgärder för elförsörjningen Utfallet för anslag 1:6 Elberedskap uppgick till 543 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor (19,8 procent) högre än anvisat i statens budget och 164 miljoner kronor (43,1 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades anslaget 100 miljoner kronor för bl.a. stärkt förmåga till återuppbyggnad av elsystemet vid kris som en del av totalförsvarsplaneringen. Affärsverket svenska kraftnät tog emot 208 stycken anmälningar, 124 stycken fler än 2022, om förändring inom elförsörjningen enligt elberedskapslagen. Under året tog Affärsverket svenska kraftnät beslut om beredskapsåtgärder inom exempelvis sabotageskydd för transformatorer, prövning av lokala elnät som upprättas vid störning och återställning av Öresundsverket i Malmö. Lägre utfall för stödåtgärder inom energiområdet än beräknat Utfallet för anslaget 1:8 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m blev 133 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror att anslagsmedlen endast får användas efter beslut från regeringen och inget beslut har tagits under 2023. Utfallet för anslaget 1:10 Laddinfrastruktur uppgick till 914 miljoner kronor, vilket är 176 miljoner kronor (16,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att stöd inte söktes i den omfattning som beräknades i statens budget, eftersom regelverket för utbetalning av stöd inte omfattar alla tillgängliga laddkategorier. Utfallet för anslaget 1:11 Biogasstöd uppgick till 378 miljoner kronor, vilket är 272 miljoner kronor (41,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att det totalt ansökta beloppet blev mindre än beräknat. I enlighet med ändringsbudget under året uppfördes anslaget 1:12 Gasprisstöd på statens budget. Anslaget anvisades 150 miljoner kronor för att kompensera hushåll som använder gas för höga gaspriser. Medlen betalas ut till gasnätsföretagen som sedan vidarebefordrar detta till hushållen. Det beror på att det totalt ansökta beloppet blev lägre än beräknat. Kompensation till hushåll för höga elpriser betalades ut 2022 Det blev inte något utfall för anslaget 1:12 (2022) Kompensation för höga elpriser, vilket är 8 915 miljoner kronor lägre än utfallet 2022. Under året har företag och hushåll fått olika typer av el-stöd som har finansierats med Affärsverket svenska kraftnäts flaskhalsinkomster i stället för från anslag. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.57UO 21 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:2 Insatser för energieffektivisering 660 16 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion 30 1 1:4 Energiforskning 3 300 2 068 1:6 Elberedskap 2 000 1 862 1:8 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m. 120 0 1:10 Laddinfrastruktur 1 300 581 Summa 7 410 4 528 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 7 410 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 528 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 882 miljoner kronor och är till stor del hänförlig till anslaget 1:4 Energiforskning. Det beror på att det för anslaget finns behov av ett stort beställningsbemyndigande för att möjliggöra långsiktiga och omfattande åtaganden, som exempelvis storskaliga demonstrationsprojekt kopplat till energiforskning. Större procentuella avvikelser finns dock för anslagen 1:2 Insatser för energieffektivisering och 1:10 Laddinfrastruktur vilka beror på att de totala ansökta beloppen för investeringsstöd avseende de kommande åren, på respektive beställningsbemyndigande, blev lägre än beräknat. För anslaget 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion förklaras avvikelsen under 2023 av att myndigheten valt att inte förnya ett större forskningsprogram. Att bemyndigandet för anslaget 1:8 Energi- och klimatomställningen på lokal och regional nivå m.m. inte utnyttjats förklaras av att en pågående översyn av anslaget inleddes under året och därför tecknades inga nya fleråriga avtal med stöd av bemyndigandet. Utlåning Tabell 3.58UO 21 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2023-12-31 Delägarlån eller borgen till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier 600 267 Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen 700 55 Summa 1 300 322 Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 300 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2023 var 322 miljoner kronor. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.59UO 21 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2023-12-31 Svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 650 0 Summa 1 650 0 Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 650 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnät finansierar sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2023 var intäkterna från kapacitetsavgifter fortsatt höga och därför fanns inget behov av upplåning. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2023:13 Reduktionsplikten – risker för genomförande och effektivitet Riksrevisionen har granskat om reduktionsplikten bidrar till att nå de klimatpolitiska målen på ett effektivt sätt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten för bensin och diesel (skr. 2023/24:44) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:MJU8, rskr. 2023/24/143). RiR 2023:15 Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda Riksrevisionen har granskat om de statliga aktörerna förberett och genomfört åtgärder med påverkan på elsystemet så att de tre energipolitiska grundpelarna kan förenas på ett effektivt sätt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet (skr. 2023/24:58) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället. Anslag Tabell 3.60UO 22 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 34 468 0 34 173 -296 -0,9 29 277 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 30 951 33 055 2 104 6,8 29 106 1:3 Trafikverket 1 455 1 484 29 2,0 1 441 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 151 4 154 3 1,8 256 1:7 Trafikavtal 1 098 33 1 005 -93 -8,4 1 081 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 550 682 132 23,9 825 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 649 1 633 -16 -1,0 2 045 1:12 Transportstyrelsen 2 407 2 486 79 3,3 2 298 1:14 Trängselskatt i Göteborg 921 955 34 3,7 993 1:15 Sjöfartsstöd 1 600 1 388 -212 -13,2 1 331 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 351 277 -74 -21,1 177 1:18 Lån till körkort 151 30 -121 -80,1 34 1:19 Obemannad luftfart 30 10 -20 -65,2 5 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 131 107 -24 -18,3 111 1:18 (2022) Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik 0 1 000 Övriga anslag 3 038 -1 2 967 -71 -2,3 2 898 Summa 78 952 36 80 407 1 454 1,8 72 878 Utfallet uppgick till 80 407 miljoner kronor och blev därmed 1 454 miljoner kronor (1,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 36 miljoner kronor. Jämfört med 2022 blev utgifterna 7 529 miljoner kronor (10,3 procent) högre. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs av endast av den verksamhet som finansieras med anslag. Den största delen av utgifterna under utgiftsområdet återfinns under två trafikslagsöverskridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion. Förebyggande åtgärder inom järnvägsnätet Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 33 055 miljoner kronor, vilket är 2 104 miljoner kronor (6,8 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på ett ökat antal förebyggande åtgärder inom järnvägsnätet, exempelvis förstärkt underhåll. Det högre utfallet beror också på ökade kostnader för vinterväghållning, åtgärder efter inträffade väderhändelser samt återställningsarbete efter skredet på E6 vid Stenungsund. Utfallet för anslaget 1:7 Trafikavtal uppgick till 1 005 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (8,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på lägre bidragsutbetalningar på grund av att bränsleprisjusteringarna har varit lägre än 2022. I ändringsbudget anvisades anslaget 33 miljoner kronor för bidrag som stöd till färjetrafiken till och från Gotland, av vilka 21 miljoner kronor har betalats ut. Stöd till Transeuropeiska nätverk Europeiska unionen (EU) ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU är en medfinansiering till Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 682 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor (23,9 procent) högre än anvisat i statens budget. De största bidragen avsåg tunnelarbete i järnvägstunneln i Västlänken i Göteborg, som uppgick till 471 miljoner kronor och för järnväg på sträckanHallsberg-Stenkumla som uppgick till 164 miljoner kronor. Lägre sjöfartsstöd än beräknat Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick till 1 388 miljoner kronor, vilket är 212 miljoner kronor (13,2 procent) lägre än anvisat i statens budget och beror på lägre fartygstrafik än beräknat. Utfallet för anslaget 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst uppgick till 277 miljoner kronor, vilket är 74 miljoner kronor (21,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Skillnaden beror på att projekt, investeringar och andra åtgärder senarelagts. Lägre utgifter för körkortslån än beräknat Utfallet för anslaget 1:18 Lån till körkort uppgick till 30 miljoner kronor, vilket är 121 miljoner kronor (80,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att färre personer än beräknat ansökt om körkortslån. Under 2023 ansökte 7 800 personer om körkortslån, en minskning med 7 procent jämfört med året innan. Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan ökar jämfört med 2022 I tabell 3.61 och tabell 3.62 jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med utfallet för motsvarande anslag föregående år. Tabell 3.61Utveckling av statens transportinfrastruktur Miljoner kronor 2023 2022 Investeringar i regional plan 2 603 2 566 Räntor och återbetalning av lån för järnvägar 1 431 1 347 Räntor och återbetalning av lån för vägar 248 271 Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet 660 549 Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan 17 345 14 109 Större väginvesteringar enligt nationell plan 4 342 4 124 Trimning och effektivisering samt miljöinvesteringar 3 326 3 996 Planering, stöd och myndighetsutövning 1 439 1 300 Civilt försvar 511 230 Isbrytare - till Sjöfartsverket 8 Övrigt 2 260 785 Summa anslag, utveckling av statens transportinfrastruktur 34 173 29 277 Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 34 173 miljoner kronor, vilket är 4 895 miljoner kronor (16,7 procent) högre än 2022. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen (nationell plan) för perioden 2018–2029. Dessa utgifter uppgick till 17 345 miljoner kronor, vilket är 3 236 miljoner kronor (22,9 procent) högre än 2022. Som exempel på namngivna objekt som ingår i den nationella planen och som öppnat för trafik under 2023 kan nämnas: Kvicksund–Västjädra E18 Danderyd–Arninge E20 förbi Vårgårda Utgifterna för anskaffning och utveckling inom järnvägsinvesteringar blev 3 236 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Motsvarande utgifter inom väginvesteringar blev 218 miljoner kronor högre. Tabell 3.62Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur Miljoner kronor 2023 2022 Drift och underhåll av vägar 14 641 13 351 Bärighet och tjälsäkring av vägar 1 787 1 486 Bidrag för drift av enskild väg 1 356 1 307 Drift, underhåll och trafikledning på järnväg 15 180 12 231 Forskning och innovation 7 300 Övrigt 84 432 Summa anslag, vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 33 055 29 106 Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 33 055 miljoner kronor. Det är 3 949 miljoner kronor (13,6 procent) högre jämfört med föregående år. Utgifterna för vidmakthållande väg blev 1 641 miljoner kronor (10,2 procent) högre och uppgick till 17 785 miljoner kronor. Projekt med en större förändring jämfört med 2022 avser underhållsåtgärder kopplat till bl.a. tunnlar, vintertjänster, bärighet och tjälsäkring, åtgärder av skador samt övriga väganläggningar. Utgifterna för vidmakthållande järnväg blev 2 600 miljoner kronor (20,5 procent) högre och uppgick till 15 263 miljoner kronor. Projekt med en större förändring jämfört med 2022 avser underhållsåtgärder kopplat till bl.a. signal- och teleanläggningar, övriga järnvägsanläggningar, fasta delar i funktionsupphandlat basunderhåll samt övriga utgifter inom underhållsverksamheten. Inom reinvesteringsprojekten har störst ökning skett avseende tunnlar, kontaktledningar, övriga elanläggningar samt signal- och teleanläggningar. Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik betalades ut 2022 Det blev inte något utfall för anslaget 1:18 (2022) Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik, vilket är 1 000 miljoner kronor lägre jämfört med 2022. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.63UO 22 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 130 919 93 383 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 37 181 31 570 1:7 Trafikavtal 3 500 2 663 1:11 Trängselskatt i Stockholm 67 400 59 611 1:14 Trängselskatt i Göteborg 18 800 12 024 1:18 Lån till körkort 125 35 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 300 145 2:3 Grundläggande betaltjänster 45 23 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 531 380 Summa 258 801 199 834 1:16 (2021) Internationell tågtrafik 177 Totalt 200 011 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 258 801 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 199 834 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 58 967 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur, 1:11 Trängselskatt i Stockholm och 1:14 Trängselskatt i Göteborg. För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 37 536 miljoner kronor. Det beror bl.a. på senareläggningar av projekt. Framför allt har utestående åtagandena blivit lägre än planerat för väginvesteringar samt trimning och effektiviseringar där det finns flera senareläggningar av projekt där kontrakt tecknas under senare år än planerat. Flera större kontrakt på järnvägsinvesteringar som skulle ha tecknats 2023 förskjutits till 2024. När det gäller räntor och återbetalning av lån har ett förändrat ränteläge medfört högre utestående åtagande för ränta än beräknat. När det gäller Sjöfartsinvesteringar är utestående åtagande högre för avtalet med Sjöfartsverket gällande Luleå Hamn på grund av uppdaterad kalkyl samt prisökningar. För anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 5 611 miljoner kronor. Skillnaden uppkommer inom bärighet och tjälsäkring och beror på senarelagda åtgärder samt för posten bidrag för drift av enskild väg som går över tilldelad ram på grund av högre indexuppräkning än beräknat. För anslaget 1:11 Trängselskatt i Göteborg är skillnaden 6 776 miljoner kronor och beror på att Trafikverket under 2023 bröt kontraktet med en entreprenör för deletapp Haga inom Västsvenska infrastrukturpaketet, något nytt kontrakt tecknades inte under 2023. För anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning uppgår skillnaden till 155 miljoner kronor. Utnyttjandet av bemyndigandet påverkas av tidpunkt för avtalstecknande. Det utrymme som finns inom bemyndigandet är dock nödvändigt för att kunna ta höjd för icke planerbara händelser. Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 177 miljoner kronor. Utlåning Tabell 3.64UO 22 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2023-12-31 A-train AB¹ 1 000 744 SVEDAB AB 6 000 5 870 Summa 7 000 6 614 ¹ Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 7 000 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2023 var 6 614 miljoner kronor. Garantier Tabell 3.65UO 22 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2023-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiets upplåning¹ Obegränsad 5 437 5 437 Kapitaltäckningsgaranti Arlandabanan Infrastructure AB² 1 611 1 611 Kapitaltäckningsgaranti SVEDAB³ 5 870 5 870 Pensionsgaranti Posten AB (inkl. Posten Logistik AB, Posten Meddelande AB)4 Obegränsad 4 444 4 444 Garantikapital Eurofima5 CHF 42 498 CHF 42 498 Kreditgaranti Eurofima6 CHF 52 623 CHF 52 623 Summa 18 484 18 484 ¹ prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. ² prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97. ³ prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50. 4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016. 5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar. 6 prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116 och 26 § i Eurofimas statuter. Källa: Valutakurs från Riksbanken per 29 december 2023, CHF = 11,9827. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.66UO 22 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2023-12-31 Vissa infrastrukturprojekt 63 858 60 440 Sjöfartsverkets lån i eller utanför Riksgäldskontoret 100 0 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 500 0 Summa 65 458 60 440 Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 65 458 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2023 var 60 440 miljoner kronor. Övriga kontokrediter Tabell 3.67UO 22 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2023-12-31 Krediter för garantiverksamheten¹ Obegränsad 0 Transportstyrelsens behov av rörelsekapital för transfereringar 1 750 1 625 Summa 1 625 ¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2023:6 Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till privatpersoner – stora utvecklingsmöjligheter för statliga myndigheter Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att utveckla myndigheternas digitala tjänster riktade till privatpersoner har varit tillräckligt effektiva. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till privatpersoner (skr. 2023/24:7) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2023:25 Nationell plan för transportinfrastrukturen – lovar mer än den kan hålla Riksrevisionen har granskat om investeringarna i den nationella planen för transportinfrastrukturen effektivt bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås. Riksrevisionen har synpunkter på regeringens styrning av framtagandeprocessen och fastställelsebeslutet av nationell plan för transportinfrastrukturenen samt Trafikverkets förslag till nationella planen 2022–2033. Riksrevisionen redovisar slutsatser och rekommendationer som avser regeringen och Trafikverket. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om nationell plan för transportinfrastrukturen (skr. 2023/24:135) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och jakt samt rennäring och samefrågor. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning. Anslag Tabell 3.68UO 23 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:2 Insatser för skogsbruket 594 477 -117 -19,7 542 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 174 463 330 247,2 229 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 68 63 -4 -6,4 48 1:8 Statens jordbruksverk 741 16 759 18 2,5 621 1:10 Gårdsstöd m.m. 5 637 516 6 573 936 16,6 7 438 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 149 144 -5 -3,6 101 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 27 5 -22 -80,1 49 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 109 72 -37 -33,5 177 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 204 182 -22 -10,8 176 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 068 -70 1 440 -628 -30,4 5 077 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 468 70 1 226 -242 -16,5 3 066 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 92 38 100 8 8,5 25 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 160 2 160 0 0,0 2 135 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 53 7 -46 -87,1 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 115 36 -79 -68,8 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 000 129 1 508 -492 -24,6 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 539 64 1 171 -368 -23,9 Övriga anslag 2 215 23 2 215 0 0,0 2 249 Summa 19 373 959 18 602 -771 -4,0 21 935 Utfallet uppgick till 18 602 miljoner kronor, vilket är 771 miljoner kronor (4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 minskade utgifterna inom utgiftsområdet med 3 333 miljoner kronor (15,2 procent). Statens ersättningsskyldighet till skogsägare blev lägre än anvisat Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket uppgick till 477 miljoner kronor, vilket är 117 miljoner kronor (19,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. En stor del av minskningen i utfall förklaras av ändrade redovisningsprinciper gällande artskyddsärenden. Utfallet påverkas även av att anmälningar och ansökningar inom fjällnära skog inte alltid resulterar i faktiska ersättningsärenden, t.ex. när ansökningar dras tillbaka. Högre utgifter för att bekämpa smittsamma djursjukdomar än anvisat Utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar blev 463 miljoner kronor, vilket är 330 miljoner kronor (247,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 174 miljoner kronor. Förklaringen till det höga utfallet är att Jordbruksverket under året haft stora utgifter för bekämpande av de smittsamma djursjukdomarna afrikansk svinpest, fågelinfluensa och salmonella. Särskilt kostsamt har utbrottet av salmonella varit och totalt har det utbetalts djurägarersättningar på 226 miljoner kronor för salmonella. Därför medgav regeringen den 30 november 2023 att anslagsposten 1 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar fick överskridas med 238 miljoner kronor (LI2023/03702). Hela anslagskrediten på 31 miljoner kronor utnyttjades och 129 miljoner kronor av det medgivna överskridandet. Högre utgifter för gårdsstödet jämfört med budget Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. uppgick till 6 573 miljoner kronor. Det är 936 miljoner kronor (16,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för bl.a. gårdsstöd har på grund av att den svenska kronan försvagades mot euron blivit högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades därför anslaget ytterligare 516 miljoner kronor. Stödåtgärder för fiske och vattenbruk samt från EU-budgeten finansierade åtgärder för fiske och vattenbruk lägre än budgeterat Utfallet för anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk blev 5 miljoner kronor.Det är 22 miljoner kronor (80,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk blev 72 miljoner kronor. Det är 37 miljoner kronor (33,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. För båda dessa anslag beror skillnaden mellan utfall och anvisade belopp till största delen på att återflödet av tidigare års utbetalningar har varit högre än beräknat. Lägre utgifter till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur än anvisat och 2022 Utfallet för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur uppgick till 1 440 miljoner kronor. Det är 628 miljoner kronor (30,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att utbetalningar inte har skett i den takt som var planerat. Jämfört med 2022 blev utgifterna 3 637 miljoner kronor (71,6 procent) lägre. Det beror på att landsbygdsprogrammet är i sitt slutskede och att den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik öppnade för ansökningar 2023. Det beror även på att det tillfälliga stöd till jordbruket som drabbades av höjda priser på insatsvaror med anledning av Rysslands invasion av Ukraina som infördes 2022 i ändringsbudget, upphörde 2023. Nya anslag för finansiering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik Utfallet för det nya anslaget 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 blev 1 508 miljoner kronor. Det är 492 miljoner kronor (24,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för det nya anslaget 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 blev 1 171 miljoner kronor. Det är 368 miljoner kronor (23,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. För båda dessa anslag beror det låga utfallet i förhållande till de anvisade medlen i huvudsak på långa handläggningstider för projekt- och investeringsstöd vilket leder till att utbetalningar kommer senare år. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.69UO 23 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:2 Insatser för skogsbruket 130 53 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 120 52 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 20 5 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 500 1 296 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 800 1 754 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1 600 1 139 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 110 105 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 350 163 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 3 106 2 264 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 3 906 3 182 Summa 12 642 10 015 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 12 642 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 10 015 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 627 miljoner kronor. Utestående åtaganden på bemyndigandet för anslaget 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning har påverkats av att projekt inom EU:s nya ramprogram Horisont Europa inte har kommit i gång i förväntad omfattning samtidigt som det tidigare ramprogrammet Horisont Europa i stort löpt klart. Beställningsbemyndigandena på anslagen 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 och 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 har påverkats av att det fattades färre beslut inom projekt- och investeringsstöden än beräknat samt längre handläggningstider, vilket medförde att beslut om stöd flyttades fram från december 2023 till januari 2024. Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, samt utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Anslag Tabell 3.70UO 24 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 440 -63 3 357 -83 -2,4 3 510 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 834 834 0 0,0 997 1:4 Tillväxtverket 490 6 509 18 3,8 931 1:5 Näringslivsutveckling 357 11 326 -32 -8,9 730 1:11 Bolagsverket 68 13 81 13 18,3 60 1:13 Konkurrensverket 176 11 189 13 7,5 172 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 40 40 0 0,0 123 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 28 25 33 6 20,1 26 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 363 212 -151 -41,6 476 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 17 4 21 4 22,2 18 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 -18 -100,0 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 -760 -1 125 -308,1 -292 1:23 Brexitjusteringsreserven 750 309 -441 -58,8 2 1:24 Elstöd 2 400 790 -1 610 -67,1 2:3 Exportfrämjande verksamhet 313 10 323 9 3,0 406 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 21 6 26 6 26,8 21 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 -13 12 -88 -88,4 147 1:24 (2021) Omställningsstöd -285 -285 -440 1:24 (2022) Omställningsstöd -16 -16 1 391 1:25 (2022) Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare 0 0 276 Övriga anslag 1 627 -1 1 641 13 0,8 1 721 Summa 11 408 8 7 640 -3 768 -33,0 10 274 Utfallet uppgick till 7 640 miljoner kronor, vilket är 3 768 miljoner kronor (33,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 blev utfallet 2 634 miljoner kronor (25,6 procent) lägre. Lägre utgifter för forskning och utveckling jämfört med budget Utfallet för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling blev 3 357 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. I ändringsbudget minskades anslaget med totalt 63 miljoner kronor, främst för att bidra till finansieringen av anslaget 1:12 Gasprisstöd inom utgiftsområde 21 Energi. Utfallet för anslaget 1:4 Tillväxtverket blev 509 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor (3,8 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 6 miljoner kronor i ändringsbudget, främst för att stärka Tillväxtverkets arbete med att säkerställa goda förutsättningar för nyindustrialiseringen i norra Sverige och etablera långsiktigt hållbara former för samverkan mellan myndigheter, kommuner, regioner och andra aktörer. Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 326 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor (8,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.Det beror främst på förseningar av EU-kommissionens granskning av en svensk projektansökan om deltagande i projekt av gemensamt europeiskt intresse(s.k. IPCEI-projekt) gällande vätgas. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 11 miljoner kronor för att intensifiera Tillväxtverkets arbete med bättre villkor för företag och med att accelerera näringslivets klimatomställning. Utfallet för anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag blev 33 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (20,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 25 miljoner kronor för att täcka beräknade ökade utgifter för extern rådgivning, bl.a. för att tillvarata statens intressen vid den finansiella rekonstruktionen av SAS AB. Lägre utgifter än beräknat för kapitalinsatser i statligt ägda företag Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag blev 212 miljoner kronor, vilket är 151 miljoner kronor (41,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I statens budget beräknades 150 miljoner kronor för konvertering av SAS AB:s lån i Riksgäldskontoret plus upplupen ränta. Konverteringen är en del av bolagets plan för att stärka sin finansiella ställning. Det blev inte någon konvertering under 2023 och därför utnyttjades inte de medel som anvisats för detta ändamål. Det blev inte något utfall för anslaget 1:19 Finansiering av rättegångskostnader. I statens budget anvisades 18 miljoner kronor. Anslaget ska finansiera Konkurrensverkets rättegångskostnader för mål och ärenden där myndigheten för talan eller som avser överklagande av myndighetens beslut. Utfallet på anslaget beror på utfallet av de processer som avgjorts i domstol. Anslaget behöver inte utnyttjas om Konkurrensverket vinner framgång i domstol och utgifterna kan därför variera betydligt mellan olika år. Efterfrågan på stöd från brexitjusteringsreserven blev lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:23 Brexitjusteringsreserven blev 309 miljoner kronor, vilket är 441 miljoner kronor (58,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att efterfrågan på stödet blev lägre än förväntat. Anslaget ska användas för stöd till verksamheter som bedriver handel med Storbritannien samt statliga myndigheter som fått ökade kostnader på grund av Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen. Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet blev 323 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (3,0 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror främst på högre utgifter än ursprungligen beräknat för planering och förberedelser inför världsutställningen Expo 2025 i Osaka. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 10 miljoner kronor i ändringsbudget. Lägre utgifter för elstöd jämfört med budget Det nya anslaget 1:24 Elstöd används för ekonomiskt stöd till elintensiva företag som har drabbats av stora kostnadsökningar på el. Utfallet blev 790 miljoner kronor, vilket är 1 610 miljoner kronor (67,1 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror på att ansökt belopp blev lägre än ursprungligen beräknat. Under året inkom 876 ansökningar varav 572 (65,3 procent) beviljades, 208 (23,7 procent) avslogs och 90 (10,3 procent) avskrevs. Stödet är avsett att finansieras med flaskhalsinkomster som Affärsverket svenska kraftnät ska redovisa mot inkomsttitel i statens budget. Högre utgifter för Bolagsverket jämfört med budget och föregående år Utfallet för anslaget 1:11 Bolagsverket blev 81 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor (18,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 20 miljoner kronor (33,6 procent) högre. Det beror huvudsakligen på högre utgifter för utveckling, drift och förvaltning av internettjänsten verksamt.se. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 13 miljoner kronor i ändringsbudget, främst för utveckling och flytt till ny teknisk plattform av internettjänsten verksamt.se. Utfallet för anslaget 1:13 Konkurrensverket blev 189 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor (7,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 17 miljoner kronor (9,7 procent) högre. Det beror främst på ökade utgifter för myndighetens tillsynsverksamhet. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 11 miljoner kronor i ändringsbudget, huvudsakligen för att stärka Konkurrensverkets arbete med tillsyn. Utfallet för anslaget 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer blev 21 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor (22,2 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet blev 3 miljoner kronor (17,3 procent) högre jämfört med 2022. Det beror på att den försvagade kronkursen har medfört högre avgifter för Sveriges deltagande i internationella näringspolitiska organ. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 4 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet för stöd vid korttidsarbete blev lägre än beräknat och föregående år Utfallet för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev -760 miljoner kronor, vilket är 1 125 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet blev 468 miljoner kronor lägre jämfört med 2022. Det beror på att det har inkommit färre ansökningar än beräknat och jämfört med föregående år. Dessutom blev återbetalningarna i samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd högre än årets utbetalda stöd. Tillväxtverket fattade under året beslut i 868 ärenden, vilket är en minskning med 97,5 procent från 2022. Skatteverket fattade beslut i 103 ärenden om korttidsstöd, vilket är en minskning med 93,1 procent från föregående år. Utfallet för anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer blev 26 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (26,8 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet blev 5 miljoner kronor (26,2 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror på att den försvagade svenska kronkursen medfört högre avgifter till internationella handelsorganisationer än beräknat och föregående år. På grund av den försvagade kronkursen anvisade riksdagen anslaget ytterligare 6 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet för anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning blev 12 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (88,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utfallet blev 135 miljoner kronor (92,1 procent) lägre jämfört med 2022. Anslaget används för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuella underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). Underskottet iCIRR-systemet år 2022 blev lägre än föregående år och vad som beräknades i statens budget. I ändringsbudget minskade riksdagen anslaget med 13 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Lägre utgifter för forskning och utveckling jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling blev 153 miljoner kronor (4,3 procent) lägre än 2022. Det beror bl.a. på lägre utgifter för insatser kopplade till lärosätenas arbete med strategier för samverkan och nyttiggörande av kunskap och kompetens. Utfallet för anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel blev 834 miljoner kronor, vilket är 163 miljoner kronor (16,3 procent) lägre än 2022. Det beror främst på lägre utgifter för statsbidrag till utveckling av test- och demonstrationsmiljöer för bioraffinaderier. Utfallet för anslaget 1:4 Tillväxtverket blev 422 miljoner kronor (45,3 procent) lägre än 2022. Det beror främst på lägre driftkostnader till följd av avvecklingen av Tillväxtverkets hantering av stöd till korttidsarbete. De direkta kostnaderna för myndighetens hantering av stöd till korttidsarbete uppgick till 165 miljoner kronor, vilket är en minskning med 462 miljoner kronor (73,7 procent) jämfört med 2022. Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 404 miljoner kronor (55,4 procent) lägre än 2022. Det beror bl.a. på avslutade projekt gällande uppbyggnad av testcenter för elektromobilitet, insatser för en hållbar besöksnäring samt datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Utfallet för anslaget 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal blev 40 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor (67,4 procent) lägre än 2022. Det beror på att en större renoveringsinsats avslutades under 2022. Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag blev 264 miljoner kronor (55,5 procent) lägre jämfört med 2022. Det beror på lägre utgifter för kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget. Svenska rymdaktiebolaget är helägt av staten och har i uppdrag att bedriva rymdverksamhet med kommersiell inriktning. Kapitaltillskottet ska användas för omställning av bolagets verksamhet i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466, prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU1, rskr. 2022/23:99). Under 2022 fick bolaget ett kapitaltillskott om 476 miljoner kronor för att genomföra omställningen. Det nya kapitaltillskottet på 212 miljoner kronor under 2023 ska användas av bolaget för fortsatt arbete med omställningen. Utfallet för anslaget 1:23 Brexitjusteringsreserven blev 307 miljoner kronor högre jämfört med 2022. Det beror på att verksamheten var i ett uppbyggnadsskede 2022 vilket medförde att de första utbetalningarna av stöd skedde 2023. Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet blev 84 miljoner kronor (20,6 procent) lägre jämfört med 2022. De lägre utgifterna förklaras bl.a. av att Sveriges deltagande i världsutställningen Expo2020 i Dubai avslutades under 2022 samt lägre utgifter för uppdrag enligt regeringens exportstrategi. Återkrav av stöd påverkar jämförelsen av utfall med föregående år Det äldre anslaget 1:24 (2021) Omställningsstöd har använts för stöd som fram t.o.m. 2021 kunde sökas av företag vars nettoomsättning hade minskat i större omfattning under perioden mars 2020 till september 2021, till följd av spridningen av covid-19. Utfallet blev -285 miljoner kronor, vilket är 154 miljoner kronor högre jämfört med föregående år, då utfallet uppgick till -440 miljoner kronor. Det negativa utfallet förklaras av inbetalda återkrav i samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd. Skillnaden mot 2022 beror på att summan av inbetalda återkrav blev lägre 2023. Det äldre anslaget 1:24 (2022) Omställningsstöd har använts för stöd som fram t.o.m. 2022 kunde sökas av företag vars nettoomsättning hade minskat i större omfattning under perioden december 2021 till februari 2022, till följd av spridningen av covid-19. Utfallet blev -16 miljoner kronor, vilket är 1 407 miljoner kronor lägre jämfört med 2022. Det negativa utfallet förklaras av inbetalda återkrav i samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd. Det äldre anslaget 1:25 (2022) Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare har använts för stöd som under 2022 kunde sökas av enskilda näringsidkare vars nettoomsättning hade minskat i större omfattning, till följd av spridningen av covid-19. Utfallet blev 0,3 miljoner kronor, vilket är 276 miljoner kronor lägre jämfört med 2022.Det negativa utfallet beror på att summan av återbetalt stöd överstiger utbetalt stöd. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.71UO 24 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 4 067 3 793 1:5 Näringslivsutveckling 339 45 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 5 1:14 Konkurrensforskning 10 10 1:23 Brexitjusteringsreserven 200 0 Summa 4 620 3 852 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 620 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 852 miljoner kronor. För anslaget 1:23 Brexitjusteringsreserven innebar en reviderad bedömning av regelverket att medel inte kunde betalas ut efter 2023 och därför utnyttjades inte beställningsbemyndigandet. Utlåning Tabell 3.72UO 24 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2023-12-31 Civila flygutvecklingsprojekt¹ 1 110 17 AB Svensk Exportkredits lån i Riksgäldskontoret för systemet med statsstödda exportkrediter 175 000 0 SAS2 1 500 1 500 Summa 177 610 1 517 ¹ Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24. 2 Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416–422. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 177 610 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2023 var 1 517 miljoner kronor. Garantier Tabell 3.73UO 24 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2023-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Exportkreditgarantier 475 000 281 146 315 428 Gröna kreditgarantier 65 000 2 400 25 102 Investeringsgarantier 10 000 0 0 Grundfondsförbindelse Svenska skeppshypotekskassan¹ 350 350 350 Grundfondsförbindelse Fonden för den mindre skeppsfarten² 55 55 55 Pensionsgaranti Sveaskog AB³ Obegränsad 307 307 Pensionsgaranti Vattenfall AB³ Obegränsad 815 815 Pensionsgaranti Nordea AB (inkl. Postgirot)³ Obegränsad 64 64 Pensionsgaranti Svenska Skogsplantor³ Obegränsad 0 Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska Forskningsinsitut³ Obegränsad 13 13 Pensionsgaranti Teracom³ Obegränsad 1 1 Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB³ Obegränsad 3 3 Kreditgaranti för att säkra tillgången av råvaror 12 000 0 0 Kreditgarantier för lån till företag4 50 000 103 103 Summa 285 257 342 241 ¹ Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan. ² Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273. ³ I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2015. 4 Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175–181. Övriga kontokrediter Tabell 3.74UO 24 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2023-12-31 Krediter för garantiverksamheten¹ Obegränsad 0 Summa 0 ¹ Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2023:8 Regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet - både brådskande och viktig Riksrevisionen har granskat om regeringens arbete för att stärka Sveriges informations- och cybersäkerhet har varit effektivt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet (skr. 2023/24:26) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Regeringen har bl.a. vidtagit flera åtgärder i syfte att utveckla NCSC och stärka arbetet med informations- och cybersäkerhet i stort samt påbörjat arbetet med att ta fram en ny informations- och cybersäkerhetsstrategi. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2023/24:FöU2, rskr. 2023/24:120). RiR 2023:27 Business Sweden – styrningen av Sveriges export- och investeringsråd Riksrevisionen har granskat om styrningen av Business Sweden är effektiv för att uppnå statens mål med verksamheten. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om styrningen av Business Sweden (2023/2024:127) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområdet omfattar nästan 60 procent av statens bidrag till kommuner och regioner. Resterande bidrag från staten till den kommunala sektorn redovisas inom andra utgiftsområden (se bilaga 5 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2019–2023). Anslag Tabell 3.75UO 25 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 151 878 151 878 0 0,0 151 223 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 5 359 359 5 718 359 6,7 4 893 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 7 0 0,0 7 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 1 -1 -100,0 299 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 300 300 0 0,0 300 1:6(2022) Tillfälligt stöd för ökade kostnader för finansiering 0 0,0 300 Summa 157 545 359 157 904 358 0,2 157 022 Utfallet uppgick till 157 904 miljoner kronor och blev därmed 358 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2022 ökade utgifterna med 881 miljoner kronor (0,6 procent). Tillskott till kommuner och regioner Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel, men också med avgifter från vissa kommuner och regioner. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004: 881) om kommunalekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick till 151 878 miljoner kronor, vilket är 656 miljoner kronor högre än 2022. Bidragen till kommunerna uppgick till 108 031 miljoner kronor, vilket är 759 miljoner kronor (0,7 procent) högre. Bidragen till regionerna uppgick till 43 848 miljoner kronor, vilket är 103 miljoner kronor (0,2 procent) högre. Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Utgifterna för anslaget uppgick till 5 718 miljoner kronor, vilket är 359 miljoner kronor (6,7 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget 359 miljoner kronor på grund av att kostnaderna bedömdes överstiga den ursprungliga anslagsnivån. Utfallet för anslag 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner uppgick till 300 miljoner kronor. Stödet fördelas till de 70 kommuner som får störst bidrag per invånare från det kommunala utjämningssystemet eller har färre än 9 000 invånare, totalt 88 kommuner. Beställningsbemyndiganden Tabell 3.76UO 25 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2023-12-31 1:4 (2022) Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 299 Summa 299 Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 299 miljoner kronor. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Anslag Tabell 3.77UO 26 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Räntor på statsskulden 13 000 21 988 31 567 18 567 142,8 27 088 1:2 Oförutsedda utgifter 10 -10 -100,0 3 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 60 -86 -58,9 64 Summa 13 155 21 988 31 626 18 471 140,4 27 155 Utfallet för utgiftsområdet blev 31 626 miljoner kronor, vilket är 18 471 miljoner kronor (140,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna blev 4 471 miljoner kronor (16,5 procent) högre än 2022. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet. Ränteutgifterna blev högre än beräknat Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 31 567 miljoner kronor, vilket är 18 567 miljoner kronor (142,8 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Det beror främst på högre valutakursförluster samt ett försämrat räntenetto för den del av räntebetalningar på statsskulden som avser Riksgäldskontorets in-och utlåning till myndigheter m.fl. jämfört med vad som ursprungligen beräknades. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 21 988 miljoner kronor i ändringsbudget då utgifterna bedömdes bli högre än tidigare beräknat. Utfallet blev 3 421 miljoner kronor (9,8 procent) lägre än totalt anvisat belopp på 34 988 miljoner kronor. Tabell 3.78Räntor på statsskulden 2019–2023, fördelning på anslagets komponenter Miljoner kronor Utfall 2019 Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 SB 2023 Utfall 2023 Utfall-SB 2023 Räntor på lån i svenska kronor 22 023 23 043 8 537 15 000 12 000 9 280 -2 720 Räntor på lån i utländsk valuta1 3 532 2 103 1 063 751 1 500 2 599 1 099 Över- (-)/underkurser (+) vid emission -8 324 -10 404 -11 978 -2 299 0 4 142 4 142 Summa räntor 17 231 14 742 -2 378 13 452 13 500 16 021 2 521 Räntor på in- och utlåning1 -5 233 -3 618 -1 988 864 -1 500 7 327 8 827 Valutakursförluster (+)/-vinster (-) 5 666 2 380 661 12 325 -1 000 8 240 9 240 Kursförluster (+)/-vinster (-) 4 461 5 960 2 317 447 2 000 -22 -2 022 Summa ränteutgifter 22 126 19 463 -1 388 27 088 13 000 31 567 18 567 1 Räntor på lån till Riksbanken för valutareserven (428 miljoner kronor 2023) är bruttoredovisade, till skillnad från i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning. I statens budget beräknades räntor på lån i svenska kronor att uppgå till 12 000 miljoner kronor. Utfallet blev 9 280 miljoner kronor, vilket är 2 720 miljoner kronor lägre än beräknat. Räntor på lån i utländsk valuta beräknades i statens budget till 1 500 miljoner kronor. Utfallet blev 2 599 miljoner kronor, viket är 1 099 miljoner kronor högre än beräknat. Nettot av över- och underkurser vid emission beräknades till noll i statens budget. Utfallet för underkurser blev 4 142 miljoner kronor högre än beräknat. När Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket innebär att Riksgäldskontoret får den diskonterade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. På motsvarande sätt uppstår underkurser om marknadsräntan överstiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteinkomst medan underkurser betraktas som ränteutgifter. I statens budget beräknades räntor på Riksgäldskontorets in- och utlåning till statliga myndigheter m.fl. att uppgå till ett nettoöverskott på 1 500 miljoner kronor. Utfallet blev ett underskott på 7 327 miljoner kronor, vilket är 8 827 miljoner kronor högre än beräknat. I statens budget beräknades valutakursvinsterna uppgå till 1 000 miljoner kronor netto. Utfallet blev en valutakursförlust på 8 240 miljoner kronor, vilket är 9 240 miljoner kronor högre än beräknat. I statens budget beräknades kursförlusterna uppgå till 2 000 miljoner kronor netto. Utfallet blev en kursvinst på 22 miljoner kronor, vilket är 2 022 miljoner kronor lägre än beräknat belopp. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Tabell 3.79 visar att genomsnittsräntorna för femåriga statsobligationer och sexmånaders statsskuldväxlar blev högre 2023 än vad som antogs i statens budget. Kronkursen mot euro och KIX-index blev svagare än beräknat. Däremot blev kronkursen mot dollar starkare än beräknat. Jämfört med 2022 blev genomsnittsräntorna för femåriga statsobligationer och sexmånaders statsskuldväxlar högre. Kronkursen mot euro, dollar samt KIX-index försvagades jämfört med föregående år. Tabell 3.79Räntor och valutakurser 2019–2023 årsgenomsnitt Utfall 2019 Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 SB 2023 Utfall 2023 Ränta 5 år % -0,36 -0,29 -0,04 1,59 2,36 2,63 Ränta 6 mån % -0,42 -0,15 -0,18 0,90 2,70 3,55 KIX-index1 122,1 118,5 114,3 121,1 122,5 127,5 SEK/EUR 10,59 10,49 10,14 10,63 10,71 11,48 SEK/USD 9,46 9,20 8,58 10,12 10,67 10,61 1 Växelkurs, KIX (kronindex) är ett valutakursindex som beräknas och uppdateras av Riksbanken. Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än beräknat Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 60 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor (58,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att anvisade medel var beräknade med en säkerhetsmarginal. Vid beräkningen togs hänsyn till att provisionsutgifterna kan variera betydligt mellan åren och att det finns en risk att utgifterna kan avvika mer uppåt än nedåt. Oförutsedda utgifter I statens budget anvisades 10 miljoner kronor till anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter.Det blev inget utfall eftersom regeringen inte fattade något beslut om att använda anslaget. Jämfört med 2022 blev utfallet 3 miljoner kronor lägre. Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse samt för utgifter för skador inom landet som uppkommit under tidigare krigsförhållanden. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Högre ränteutgifter jämfört med 2022 Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 4 479 miljoner kronor (16,5 procent) högre än 2022. Det beror huvudsakligen på att det högre ränteläget medförde högre underkurser vid emission samt ett försämrat räntenetto i Riksgäldskontorets nettoutlåning. Den okonsoliderade statsskulden minskade under 2023 med 65 105 miljoner kronor (6,0 procent) till 1 027 560 miljoner kronor, medan budgetöverskottet uppgick till 19 064 miljoner kronor. Det beror på faktorer som påverkar värdet av statsskulden men inte saldot i statens budget. Skuldminskningen blev högre än budgetöverskottet pga. omvärderingseffekter på den del av skulden som är exponerad mot utländsk valuta samt förändringar av tillgångar i Riksgäldskontorets likviditetsförvaltning. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för att finansiera EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget beslutas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområdet. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av tullintäkter, mervärdesskattebas och medlemsstaternas bruttonational-inkomst (BNI), utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå. Anslag Tabell 3.80UO 27 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2023 Ändrings-budget2023 Utfall2023 Utfall - statens budget2023 Utfall - statens budgetProcent2023 Utfall2022 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 45 870 43 585 -2 284 -5,0 48 240 Summa 45 870 43 585 -2 284 -5,0 48 240 Avgiften till EU blev 5 procent lägre än budgeterat Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 43 585 miljoner kronor och blev därmed 2 284 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. EU:s egna medel, dvs. medlemsstaternas avgifter till EU, består av fyra delar. Dessa är baserade på bruttonationalinkomsten (BNI), icke materialåtervunnen plast, tullar och mervärdesskatt. Det lägre utfallet beror i huvudsak på att utfallet för avgiften som baseras på BNI blev 2 629 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. De BNI-baserade medlen som EU tar ut är en restpost i EU:s budget så att det totala uttaget som EU gör täcker EU-budgetens finansieringsbehov. Att BNI-avgiften blev lägre än beräknat beror framför allt på att EU:s likviditetsbehov blev lägre och att de övriga medlemsstaternas ekonomier har återhämtat sig från de ekonomiska konsekvenserna till följd av pandemin i högre grad än vad som beräknades i statens budget. Det innebär bl.a. att Sveriges avgiftsnivå justeras i förhållande till de andra medlemsstaternas BNI. Dessutom blev reduktionen för BNIavgiften högre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet för avgiften som baseras på inkomster från tullar blev 868 miljoner kronor lägre än beräknat, eftersom de faktiska inkomsterna från tullar blev lägre än beräknat. Utfallet för den del av avgiften som baseras på icke materialåtervunnen plast blev däremot 420 miljoner kronor högre än beräknat. Avgiftsdelen tillkom 2021 och under 2023 rapporterades faktiska data för 2021 till den Europeiska kommissionen, vilka var högre jämfört med beräknat. Utfallet för den mervärdesskattebaserade avgiften blev 794 miljoner kronor högre, då mervärdesskattebasen blev högre än beräknat. Avgiften till EU minskade med 4,7 miljarder kronor 2023 Jämfört med 2022 minskade avgiften till EU med 4 654 miljoner kronor (9,6 procent), vilket beror på att den BNI-baserade avgiften blev 4 835 miljoner kronor (14,8 procent) lägre och uppgick till 27 854 miljoner kronor. Det beror i huvudsak på att Sveriges BNI-nivå är lägre jämfört med 2022. De övriga medlemsstaternas ekonomier har återhämtat sig mer jämfört med 2022, vilket påverkar Sveriges BNI-nivå. Sveriges reduktion på tidigare års inbetalda BNI-avgifter uppgick till drygt 1 000 miljoner kronor under 2023. Jämförelsen mellan åren påverkas dessutom av rabatten påBNI-avgiften som för 2023 uppgick till knappt 9 540 miljoner kronor, vilket är 1 240 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. EU:s justering av Sveriges tidigare års inbetalda avgifter t.o.m. 2020 som gjordes under året uppgick till ca 950 miljoner kronor. Tidpunkten för justeringen flyttades fram ungefär ett år, från juni 2022 till mars 2023. Sammantaget innebär rabatten och den framflyttade tidpunkten för justeringen att utfallet för BNI-avgiften blev ca 290 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år. Avgiften som baseras på inkomster från tullar uppgick till 6 150 miljoner kronor, vilket är 678 miljoner kronor (9,9 procent) lägre än för 2022. Det beror på att inkomsterna från tullar blev lägre under 2023 jämfört med 2022. Föregående års högre tullinkomster berodde i huvudsak på den allmänna prisökningen till följd av inflation, vilket har stannat av under 2023 och minskat importen. Avgiften som baseras på icke materialåtervunnen plast blev 1 431 miljoner kronor, vilket är 449 miljoner kronor (45,8 procent) högre än föregående år. Det beror i huvudsak på att man rapporterat in faktiskt data för 2021 under 2023 och att en metodförändring gällande kraven i beräkningen för icke materialåtervunnen plast jämfört med tidigare beräkningar har skett. Den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till 8 151 miljoner kronor. Det är 410 miljoner kronor (5,3 procent) högre än föregående år, vilket beror på att mervärdesskattebasen blev högre än 2022. Den Europeiska kommissionen reviderade upp sin prognos från 2022 för den svenska mervärdesskattebaserade avgiften under 2023. EU-avgiftens storlek kan av olika skäl variera och styrs till stor del av EU:s likviditetsbehov. Nettoflödet till EU Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som Sverige får från EU (se inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU), blev 25 323 miljoner kronor. Det är en minskning med 7 296 miljoner kronor jämfört med 2022. Det beror i huvudsak på lägre BNI-baserad avgift jämfört med 2022. Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker. De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13–15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten. Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består av de metoder som anges nedan under rubrikerna Värderingsprinciper, Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om metoderna inte har bedömts vara oväsentliga. Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall. Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån. Avgränsningar av redovisningsenheten Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. APfonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem. Konsolidering Redovisningen är en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Konsolidering innebär att myndigheternas resultat- och balansräkningar slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. I konsolideringsarbetet ingår även andra moment som påverkar årsredovisningen som helhet. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag. En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilaga 7 Statliga myndigheter. Gemensam brytdag Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och periodavgränsningsposter. Värderingsprinciper Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten. Skatter Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är utfallet från den årliga beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar. Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag. Denna beräkningsmetod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs. Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga beskattningen men där den löpande debiteringen under året kan avse olika beskattningsår. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter inklusive skattereduktioner. När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information. Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten. Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna såsom de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Preliminära medel som Skatteverket betalar ut till kommuner och regioner under inkomståret slutavräknas i januari månad andra året efter inkomståret. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till kommunerna stämmer med slutliga skatter till kommunsektorn. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund redovisas antingen som en fordran i not 27 Övriga kortfristiga fordringar eller som en skuld i not 38 Övriga kortfristiga skulder. I not 1 Skatteintäkter, redovisas skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget. Transfereringar Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Utgiften periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett visst år. Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringarna från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte får någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Noten specificeras utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet. Anläggningstillgångar och avskrivningstider Anläggningstillgångar (med undantag för vissa finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt anskaffningsvärde, med avdrag för av- och nedskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller som huvudregel att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar. Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Om skillnaden i förbrukning av betydande komponenter hos en anläggningstillgång är väsentlig, delas tillgången upp på dessa och avskrivning görs för varje komponent för sig. Myndigheterna tillämpar vanligen 3–5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller komponentavskrivning med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider eller komponentavskrivning. Avskrivningstider tillämpas inom följande intervall: Tabell 4.1Avskrivningstider Anläggningstillgång Avskrivningstid Immateriella anläggningstillgångar 3–5 år Statliga väganläggningar 10–95 år Statliga järnvägsanläggningar 7–110 år Byggnader 10–50 år, för vissa komponenter 75 år. En myndighet har upp till 150 år Förbättringsutgifter på annans fastighet 3–25 år Maskiner, inventarier, installationer m.m. 3–5 år Beredskapstillgångar, stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar 15–25 år Beredskapstillgångar, modifiering av materiel 10 år Beredskapstillgångar, övriga beredskapsinventarier 3–10 år Beredskapsinventarier, beredskapsvaror Ingen, omsätts normalt i löpande verksamhet Övrig information Med beaktande av Riksrevisionens uttalande i revisionsberättelsen om Lunds universitets hantering av avtalet Lund Östra Torn 27:12 avseende MAX IV-laboratoriet, att myndigheten i sin årsredovisning för 2023 skulle ha redovisat detta avtal som finansiell leasing. I arbetet med upprättande av Årsredovisning för staten 2023 saknades underlag för att på ett tillförlitligt sätt kunna beräkna anskaffningsvärde respektive skuld och därigenom redovisa avtalet som finansiell leasing. En sådan redovisning skulle ha påverkat tillgångens värde i balansräkningens post Byggnader, mark och annan fast egendom, not 18 respektive skuldens värde i balansräkningens post Långfristiga skulder, not 37. Finansiella garantiavtal Finansiella garantiavtal redovisas när garantiåtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella villkoren kan fastställas. När myndigheterna tar ut garantiavgifter för förväntade förluster redovisas initialt både en tillgång och en avsättning för garantin som uppgår till samma belopp. Avsättningar för garantier delas upp i tre olika kategorier, risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker och oreglerade skador. Förändring av avsättningar för garantier och garantifordringar under garantins löptid redovisas under not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Kostnader för skadeersättningar redovisar myndigheterna när ett infriande av en garanti är befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skadeersättningar minskas med återvinningarna för att på så sätt visa statens faktiska kostnader för skador som uppkommer i garantiverksamheten. Värdering av aktier och andelar i hel- och delägda företag Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt förenklad substansvärdering. Förenklad substansvärdering innebär att tillgångarnas bokförda värde reduceras med skuldernas bokförda värde. Substansvärdet blir därmed detsamma som företagets bokförda egna kapital enligt balansräkningens ekvation. Finansiella instrument och utlåning Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värdestegringar värderas till verkligt värde. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller eget-kapital-instrument hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundval av instrumentets marknadsvärde. Finansiella instrument som innehas till förfall eller används för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till marknadsvärde. Räntebärande värdepapper (obligationer och utlåning m.m.) tas upp till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar redovisas under balansposten Utlåning och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Ränta som inte betalas av låntagare under året ökar statens lånefordringar (räntan kapitaliseras). Se vidare Statsskulden samt Centrala studiestödsnämndens (CSN) värderingsprinciper för lånefordringar, under rubriken Kommentarer till särskilda poster längre ned i kapitlet. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffningsvärdet i stället för nettoförsäljningsvärdet. Värdering av ansvarsförbindelser Inom linjen i balansräkningen redovisar myndigheter de ansvarsförbindelser de har. Bedömningen av belopp för ansvarsförbindelser kan vara mycket svår och i not till ansvarsförbindelserna beskriver myndigheterna hur stora svårigheterna är. I många fall anger man ett beloppsintervall inom vilket man bedömer att ansvarsförbindelsen ligger. I årsredovisningen för staten tillämpas försiktighetsprincipen för värdering av beloppet vilket betyder att det alltid är det högsta värdet som tas upp som ansvarsförbindelse. Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan. Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt). Pågående arbeten hos Försvarets materielverk läggs samman med militära beredskapstillgångar, till den del det gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning. För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten såsom de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst EKN, affärsverken, SPV och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen. Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter i huvudsak redovisas i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. Vissa skillnader som rör avgränsning och periodisering berörs ovan i avsnittet Skatter. Intäkterna redovisas som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen, men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis som medel för finansiering av bidrag – intäkt av bidrag – eller finansiell intäkt. Det kan även vara fråga om medel som ingen myndighet tar upp, men som tas upp i modellen för periodiserade skatteintäkter i årsredovisningen för staten. Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU. Ändrade redovisningsprinciper m.m. Fortsatt arbete med metoden för skattefordringar Under året har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits rörande metoderna för periodisering i resultaträkningen och beräkning av upplupna och förutbetalda skatteintäkter i balansräkningen. Skatter som faktureras redovisas fr.o.m. 2023 som intäkt vid det tillfälle som myndigheten beslutar om att staten har rätt att fakturera skatt. Beslutstillfället ligger till grund för att redovisa skatter både i resultaträkningen och på inkomsttitlar i statens budget. De skatter som påverkas är stämpelskatter som Lantmäteriet fakturerar och trängselskatter och fordonskatter som Transportstyrelsen fakturerar. Fakturerade skatter ingår i Skatteintäkter i årsredovisningen för staten, not 1 i resultaträkningen. Skatteverket har fr.o.m. 2023 gjort en förändring avseende värdereglering av betalningsanstånd. Till följd av sjukdomen covid-19 tillkom under 2020 nya möjligheter till betalningsanstånd. Skatteverket bedömer att denna typ av anstånd enligt försiktighetsprincipen ska bokföras som fordran och värderegleras. Skatteverket har sett över och uppdaterat värderegleringsmetoden vilket påverkar skatteintäkterna fr.o.m. 2023. Som grund för värderegleringen 2023 har Skatteverket använt den egna rapporten ”Tillfälliga anstånd med skattebetalning” (diarienummer 8-2726419). I resultaträkningen i årsredovisning för staten beaktas denna värdereglering, dvs. den reservering för osäkra fordringar som Skatteverket gjort, vilket minskar årets skatteintäkter med knappt 8 miljarder kronor eftersom metoden för statens skatteintäkter totalt, i årsredovisningen för staten utgår från ESV:s prognos på de totala skatteintäkterna för det aktuella året (se ovan). Restförda skatter i statens budget däremot påverkar skatteintäkterna den period då ärendet skickas till Kronofogdemyndigheten för indrivning, justerat för de belopp som drivits in. Det blir därför viktigt att följa upp skillnaderna mellan osäkra fordringar i resultaträkningen och restföringar i statens budget även kommande år med avseende på värderegleringen, för att säkerställa att påverkan på skatteintäkterna blir korrekt respektive år. Indirekt metod för finansieringsanalysen Från och med 2023 har principen för finansieringsanalysen ändrats så att i huvudsak indirekt metod tillämpas. En översyn har samtidigt gjorts av noter till finansieringsanalysen och fr.o.m. 2023 redovisas en not till respektive avsnitt i finansieringsanalysen. Den nya metoden innebär att i stället för att hänföra de effekter som kan knytas till förändringar av fordringar och skulder avseende skatter och i viss mån transfereringar till raderna Skatter respektive Transfereringar i finansieringsanalysen, kommer dessa effekter nu att redovisas under raden Justeringar till betalningar. Beloppen som kan knytas till transfereringar är jämförelsevis små och det är därför främst raden Skatter som påverkas. Finansieringsanalysens saldo påverkas inte. De förändringar av fordringar och skulder som rör finansiella transaktioner, i första hand Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden, kommer fortfarande att särredovisas. Detta måste göras beroende på den beslutade uppställningsformen för finansieringsanalysen. Förändringen minskar komplexiteten i finansieringsanalysen samtidigt som väsentliga faktorer ändå kan förklaras i text. Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning eller lämna kompletterande information har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats. För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar. Lantmäteriet har justerat metoden för beräkning av upplupna fakturerade skatter, främst stämpelskatten. Jämförelsetalen för upplupna skatter 2022 har justerats med 729 miljoner kronor vilket påverkar Årets kapitalförändring 2022, vilket även framgår av tabell 4.2. nedan. Riksgäldskontoret har redovisat över- och underkurser i insättningsgarantifonden som finansiella intäkter eller kostnader. ESV bedömer att de i stället ska redovisas som inomstatliga räntor och därmed elimineras i årsredovisningen för staten. Justering med 463 miljoner kronor har gjorts för 2022 mellan posterna Övriga finansiella kostnader och Nettokostnad för statsskulden i resultaträkningen. Intrångsersättningen om 625 miljoner kronor avseende den s.k. Bungedomen hos Naturvårdsverket som i årsredovisningen för staten 2022 redovisades som skadestånd, posten Övriga driftkostnader, har klassificerats om till lämnade bidrag, posten Transfereringar till företag i resultaträkningen. Regeringskansliet har ändrat redovisningsprinciper gällande hantering av pågående nyanläggningar. Jämförelsetalet har justerats mellan Maskiner, inventarier, Installationer m.m. och Pågående nyanläggningar med 132 miljoner kronor i balansräkningen 2022. Andra justeringar av jämförelsetal De förändringar av jämförelsetal i resultaträkningen som har gjorts vid upprättandet av Årsredovisningen för staten 2023 som innebär omklassificering mellan poster samt förändringar som ökar kostnader och intäkter lika mycket, innebär inga förändringar av jämförelsetal som påverkar det tidigare redovisade överskottet för 2022. Det innebär att jämförelsetalet för årets överskott 2023 påverkats på följande sätt: Tabell 4.2Justering av jämförelsetal 2022 Miljoner kronor - Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisning för staten 2022 26 883 Förändrad princip för beräkning av upplupen stämpelskatt Lantmäteriet -729 Årets överskott i resultaträkningen enligt jämförelsekolumnen i Årsredovisning för staten 2023 26 154 Undantag från generella principer Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan. Skatteverket har enligt regeringsbeslut från den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen. Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som en anläggningstillgång. Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt, redovisas de dock inte här. Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad. Kommentarer till särskilda poster Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det handlar om poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet. Statsskulden Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppstå i Insättningsgarantifonden. De skulderna, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Därutöver görs i årsredovisningen för staten undantag för de skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens placeringsverksamhet. Riksgäldskontoret redovisar statsskulden till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. I balansräkningen i årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden. Mervärdesskattekompensation till statliga myndigheter nettoredovisas Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt. Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas I nationalräkenskaperna redovisas premiepensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte APfonden) redovisas i sociala trygghetsfonder. I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från skatteintäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgifter som ska föras till inkomstpensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i de totala skatteintäkterna, men inte i statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner. I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4 Transfereringar). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1 Skatteintäkter). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensionsutbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. Överföringar till och från pensionssystemet AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredovisningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner. Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som ett bidrag från ålderspensionssystemet – AP-fondernas nettobidrag (se not 3 Intäkter av bidrag). För premiepensionssystemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellanskillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4 Transfereringar). Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt Den statliga tjänstepensionsavsättningen som SPV redovisar tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningen redovisas exklusive särskild löneskatt eftersom särskild löneskatt är en skuld som staten har till sig själv. Redovisningsprincipen för statens tjänstepensionsavsättning följer i stora delar den internationella redovisningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till anställda. Enligt IPSAS 39 ska effekten av försäkringstekniska omvärderingar inte påverka årets resultat, utan redovisas direkt mot nettoförmögenheten i balansräkningen. Detta gäller enbart för myndigheternas egna pensionsåtaganden efter avslutad anställning och omfattar därmed inte delpensionsavsättningar eftersom de avser ersättningar under pågående anställning. I den redovisade avsättningen ingår en liten del (ca 3 procent) pensionsavsättningar till anställda som inte är anställda i de myndigheter som konsolideras. Dessa utomstatliga premier och motsvarande kostnader redovisas som bidrag till staten respektive utbetalda transfereringar. Premier från de konsoliderade myndigheterna elimineras i årsredovisningen för staten medan kostnaderna för de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader. Grunderna för beräkning av försäkringstekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Den statliga tjänstepensionsavsättningen redovisas i årsredovisningen för staten enligt samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse. Även Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer redovisningsprincipen om att redovisa försäkringsteknisk omvärdering av pensionsavsättningen direkt mot myndighetskapitalet (eget kapital för affärsverken). Enligt grunderna som SPV:s styrelse fastställt för försäkringsrörelsen är livförsäkringarnas avsättningar beräknade med följande antaganden: Antagande om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2023 är bruttoräntan -1,5 procent (1,5 procent). Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på ca 0,01 procent (0,01 procent) av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,40 procent (0,40 procent) för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de avsättningarna. Antagande om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön. De skilda antagandena om livslängd ska spegla skillnader i förväntad livslängd. En 65-årig man respektive kvinna som är födda på 1950-talet antas leva i ytterligare 23,0 år (22,0 år) respektive 24,3 år (23,7 år). Räntekänslighet: En sänkning av ränteantagandet med en procentenhet ökar den totala försäkringstekniska avsättningen före skatt med 65 549 126 000 kronor (18,1 procent) varav 64 239 546 000 kronor (18,5 procent) inom försäkringsrörelsens sparrörelse. En höjning av ränteantagandet med en procentenhet minskar avsättningarna med 51 248 279 000 kronor (14,1 procent) varav 50 123 166 000 kronor (14,5 procent) inom försäkringsrörelsens sparrörelse. CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar CSN redovisar lånefordringar efter beaktande av reserveringar för förväntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna reserveringar för förväntade låneförluster och återkrav för sina olika lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare. Beräkningen av reserveringen för förväntade låneförluster i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad modell och görs utifrån tre värderingsprinciper: Förväntade förluster på grund av att personer missköter sina betalningar. Förväntade förluster på grund av de trygghetsregler som finns vid återbetalning. Förväntade förluster på grund av framtida dödsfall. Den första värderingsprincipen utgår från låntagarens dokumenterade bristande betalningsbenägenhet när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren. Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsförmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar, lånevillkor och skuldens storlek. Det görs därutöver en generell nedskrivning för förväntade låneförluster under studietiden. Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar. Den individuella beräkningen för varje låntagare kompletteras också med en generell reservering för låneförluster avseende de låntagare som fortfarande befinner sig i studier eller har varit återbetalningsskyldig kortare tid än tre år. Den generella reserveringen utgår från den individuella beräkningen. Risken att framtidens återbetalningsskyldiga kommer att missköta sina betalningar eller nyttja trygghetsreglerna förutsätts vara lika stor som den är bland dagens återbetalningsskyldiga. Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Stabilitetsfondens uppdrag har i och med bildandet av Resolutionsreserven (se nedan) begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd för att motverka en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige. (Se vidare not 5.) Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för de institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutionsreserven i början av 2016. Den tillfördes 19 miljarder kronor genom en överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter (se vidare not 5.) Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar de totala inkomsterna på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen. Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner. Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 Skatteintäkter och not 4 Transfereringar). Upplupna skatteintäkter Den del av posten Övriga upplupna intäkter som benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av skillnaden mellan statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter för aktuellt inkomstår och de preliminära (debiterade) skatter som redovisats t.o.m. december månad, dvs. omfattar endast elva månader. Posten beräknas genom att de skatter som löpande har debiterats och avser det aktuella inkomståret dras från de skatteintäkter som ska redovisas för det aktuella inkomståret. Det innebär att skatteintäkter som debiteras under januari t.o.m. december är slutligt utfall medan redovisningen av andra skatter till viss del bygger på prognoser. Utfallet för de skatter som fastställs vid den årliga beskattningen är klart i november året efter inkomståret. Det definitiva utfallet för skatterna på statens budget är klart i april andra året efter inkomståret. Den upplupna intäkten ska i princip överensstämma med summan av föregående års motsvarande upplupna intäkt och det periodiseringsbelopp som framkommer i modellen för periodisering av skatteintäkter. En mindre differens kan uppkomma. Den kommenteras i not 28 Övriga upplupna intäkter. Efter avräkning av uppbörden i januari, som avser verksamhetsmånad december, minskar de upplupna intäkterna kraftigt. De största upplupna intäkterna avser fysiska personers skatter. Det är framför allt fysiska personers skatter och mervärdesskatten som förklarar det återstående beloppet efter avräkning av uppbörden i januari. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster), schablonintäkter för sparande på investeringssparkonto och fastighetsavgifter. För mervärdesskatten förklaras den kvarvarande upplupna intäkten till stor del av att skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad. Över tid varierar de upplupna intäkterna mest för fysiska och juridiska personer. För fysiska personers skatter förklaras variationen i den upplupna intäkten främst av variationen i kapitalinkomsterna. För juridiska personer beror variationen på att företagens inkomstskatter är volatila och att de löpande debiteringarna i grunden baseras på företagens slutliga skatt två år tillbaka i tiden, även om företagen kan ändra sin debiterade preliminärskatt löpande under året. Staten är ansvarig för i stort sett all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som avser kommuner och trossamfund särredovisas för att särskilja dessa från statens fordran/skuld i förhållande till skattskyldiga. Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappersinnehav redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret. I allt väsentligt motsvaras marknadsvärdeförändringar av högre eller lägre avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden. Redovisning av kapacitetsavgifter och elstöd i årsredovisningen för staten 2023 I årsredovisningen för staten används benämningen kapacitetsavgifter för inbetalade avgifter från elbolagen och för de intäkter som finansierar Affärsverket svenska kraftnäts kostnader för att reducera kapacitetsbrister i transmissionsnätet. Benämningen flaskhalsintäkter används för intäkter för att finansiera statens kostnader för lämnat elstöd. Affärsverket svenska kraftnät redovisar i dag inbetalade kapacitetsavgifter som inte har förbrukats som förutbetalda intäkter under Långfristiga skulder. I takt med att kapacitetsavgifterna förbrukas redovisas en intäkt i resultaträkningen. En intäkt redovisas i takt med att kostnader uppkommer i verksamheten som får finansieras av kapacitetsavgifter. Inbetalade kapacitetsavgifter som redovisas under posten Långfristiga skulder minskar i takt med att intäkter tas upp i resultaträkningen. Affärsverket svenska kraftnät kommer som tidigare år även att använda kapacitetsavgifter för att finansiera åtgärder för att reducera kapacitetsbrister i transmissionsnätet. Dessa intäkter kommer som tidigare att redovisas under Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Regeringen beslutade den 22 december 2022 om förordningen (2022:1872) om högkostnadsskydd för elkunder som är konsumenter. I årsredovisningen för staten 2023 redovisas kostnader för lämnat bidrag till hushåll, finansierade med flaskhalsintäkter, på 7,0 miljarder kronor jämfört med 17,5 miljarder kronor 2022. Under 2023 har regeringen beslutat om förordningen (2023:233) om elstöd till företag. Av förordningen framgår att företag i elområde 3 och 4 har kunnat ansöka om elstöd hos Skatteverket. Elstödet beräknas utifrån elförbrukningen 1 oktober2021–30 september 2022. Totalt har staten lämnat bidrag för elstöd till företag och organisationer på 18,2 miljarder kronor. Elstöd till hushåll och företag redovisas som lämnat bidrag under not 4. Elstöd till hushåll, företag och organisationer finansieras av flaskhalsintäkter som redovisas som skatt, (not 1), såsom det även hanteras i nationalräkenskaperna. Regeringen beslutade den 16 februari om förordningen (2023:66) om elkostnadsstöd till vissa särskild drabbade företag (elintensiva företag). Elstödet baseras på företagens faktiska kostnader för inköpt el. Berörda företag kan ansöka om stöd för sådana kostnader för el som överstiger en och en halv gång företagets genomsnittspris under 2021. Företaget får ersättning för hälften av de stödberättigade kostnaderna, upp till ett tak på 2 miljoner euro. Stödet betalas ut från anslag 1:24 under UO 24. Utfallet uppgick till 790 miljoner kronor under 2023 och där ingår även vissa kostnader för administration. Även detta stöd finansieras av flaskhalsintäkter. Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter inom ramen för Kyotoprotokollet Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.25) att de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2020 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året ska tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att ge Statens energimyndighet i uppdrag att genomföra avräkningen av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. I uppdraget ingick att återlösa nödvändiga s.k. Kyotoenheter för att uppfylla Sveriges åtaganden och annullera innehav som fanns kvar efter återlösen. Detta följer av den löpande borttagningen av överskott från utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut (ESD) som regeringen bemyndigats att genomföra. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 5 september 2023. Annulleringen av överskott från de sektorer som omfattas av ESD har gett en viktig signal om Sveriges ambitiösa klimatpolitik både nationellt och inom EU. Annulleringen har inneburit att utsläppsutrymmet inom EU och enligt Kyotoprotokollet minskats permanent. Inom ramen för Sveriges program för internationella klimatinsatser har Statens energimyndighet sedan 2002 haft i uppdrag att för Sveriges räkning genomföra klimatprojekt i utvecklingsländer genom de s.k. flexibla mekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat utsläppsminskningsenheter som verifierats, certifierats och utfärdats av FN. Regeringen erhöll efter förslag i budgetpropositionen för 2023 riksdagens bemyndigande att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna skulle användas för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel skulle rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering (Prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 20, bet. 2022:23:MJU1, rskr. 2022/23:97). Regeringen beslutade den 1 juni 2023 att uppdra åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen i enlighet med riksdagens bemyndigande. Myndigheten redovisade den 22 september 2023 att uppdraget var genomfört. Sedan annulleringarna genomfördes har ytterligare enheter levererats till Sverige. Redovisningsprinciper för statens budget Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen (2011:203) och riksdagens beslut om budgeten. Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet. Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till. Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut.Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgälds-kontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden. Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov. Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Vid redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget förekommer både redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar, kostnader och intäkter och för några utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader. Saldot i statens budget redovisas dock helt kassamässigt. I tabellen nedan sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget. Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra. Tabell 4.3Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget - Resultaträkningen Statens budget Skatt Intäkt Intäkt/betalning Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel Intäkt Intäkt Avgifter av tillfällig natur eller mindre omfattning Intäkt Kostnadsreduktion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i verksamheten Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Transfereringar (lämnade bidrag m.m.) Kostnad Utbetalning Avsättningar för framtida förpliktelser Kostnad Kostnad/utgift Löner, varor och tjänster Kostnad Kostnad Andel av företagsvinst/förlust Intäkt/kostnad enligt kapitalandelsmetoden Inkomst vid utdelning Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen ränta Intäkt/kostnad Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Resultaträkningen visar verksamhetens totala intäkter och kostnader under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån. En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel. En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter redovisas som intäkter i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet, inklusive premiepensionssystemet. Utbetalningarna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget, förutom garantipensionerna. Tilläggsupplysningar Sveriges återhämtningsplan inom EU:s återhämtningsfacilitet I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om ett återhämtningspaket för att mildra covid-19-pandemins effekter. Paketet, som kallas Next Generation EU, omfattar 750 miljarder euro i lån och bidrag till medlemsstaterna. Huvudparten, 672,5 miljarder euro, kanaliseras genom Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Medlemsstaterna ansöker om medel genom nationella återhämtningsplaner som beskriver de reformer och offentliga investeringar de avser genomföra och söka stöd för från RRF. Europeiska unionens råd antog genomförandebeslutet för Sveriges återhämtningsplan den 4 maj 2022. Den 24 augusti 2023 lämnade Sverige in en ändrad återhämtningsplan som rådet godkände den 9 november 2023. Ändringarna innebar att återhämtnings-planen utökades med ett REPowerEU-kapitel och ändringar för att beakta det uppdaterade högsta icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet från RRF. Det ekonomiska bidrag från RRF som finns tillgängligt för Sverige uppgår till 3,45 miljarder euro (av dessa utgör 66 miljoner euro en överföring från brexitjusteringsreserven). Sverige söker stöd för hela bidraget. Sverige har ännu inte lämnat in en ansökan om utbetalning av medel från RRF och har inte heller begärt någon förskottsutbetalning. Utbetalningen från RRF till Sverige kommer att vara uppdelade på fem delbetalningar. Sista utbetalningen måste ha gjorts innan utgången av 2026 då RRF upphör. Tidpunkten för utbetalningarna till Sverige liksom delbeloppens storlek var vid upprättande av Årsredovisning för staten 2023 osäker varför ingen redovisning av intäkt eller förväntad intäkt gjorts. Ny riksbankslag från 1 januari 2023 För räkenskapsåret 2023 tillämpade Riksbanksfullmäktige för första gången bestämmelserna i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank (riksbankslagen) för beslut om och beräkning av disposition av Riksbankens resultat. Riksbanksfullmäktige ska enligt 8 kap. 4 § andra stycket riksbankslagen besluta om disposition av årets resultat. Riksdagen och Riksrevisionen ska underrättas om beslutet. Enligt årsredovisning redovisar Riksbanken en vinst för räkenskapsåret 2023 på 16 miljarder kronor. Riksbankens grundfond uppgick den 1 januari 2023 till 40 miljarder kronor, enligt punkt 8 i övergångsbestämmelserna till riksbankslagen. Genom den av riksdagen den 26 april 2023 beslutade resultatdispositionen för räkenskapsåret 2022 togs grundfonden i dess helhet i anspråk för förlusttäckning (bet. 2022/23:FiU23, rskr. 2022/23:172). Enligt Riksbankens årsredovisning för räkenskapsåret 2023 uppgår grundfonden således till noll kronor. Och följaktligen uppgår statens andel av Riksbankens grundfond i Årsredovisning för staten på balansdagen 2023, därmed till noll kronor (se not 11). Riksbanksfullmäktige beslutade den 16 februari 2024 om disposition av Riksbankens resultat för 2023. Enligt beslutet ska Riksbankens resultat för 2023 överföras till Riksbankens grundfond, vilket innebär att Riksbankens eget kapital efter denna överföring kommer att uppgå till knappt 2 miljarder kronor. Riksbanken lämnade den 2 april 2024 in en framställning till riksdagen med förslag om att återställa det egna kapitalet till riksbankslagens grundnivå. Förslaget innebär ett kapitaltillskott på 43,7 miljarder kronor under 2024. Som alternativ föreslår Riksbanken en återställning i två steg under 2024 och 2025. Det första steget under 2024 med ett kapitaltillskott om minst 25 miljarder kronor och det andra steget 2025 om vad som återstår för att nå den uppräknade grundnivån 2025 och som även tar hänsyn till eventuella förluster under 2024. Resultaträkning 44 miljarder kronor i överskott Resultaträkningen för 2023 visade ett överskott om 44 miljarder kronor. Det är 18 miljarder kronor högre än 2022 då överskottet uppgick till 26 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgick till 1 649 miljarder kronor, vilket var en ökning med nära 52 miljarder kronor. Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade med 6 miljarder kronor och uppgick till 83 miljarder kronor. Kostnaderna för transfereringar m.m. ökade med 41 miljarder kronor och uppgick till 1 387 miljarder kronor. Av transfereringarna ökade transfereringarna till hushåll mest med 14 miljarder kronor. Transfereringar till företag ökade med 7 miljarder kronor medan transfereringar till utlandet och kommuner minskade med 3 respektive 2 miljarder kronor. Årets avsättning till fonder, som räknas till avsnittet transfereringar, uppgick till hela 18 miljarder kronor, en ökning med 25 miljarder kronor jämfört med 2022 då avsättningen var negativ. Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 383 miljarder kronor, en ökning med 28 miljarder kronor jämfört med 2022. Det är i allt väsentligt personalkostnaderna som ökat, särskilt den försäkringstekniska avsättningen till pensioner men även lönekostnaderna vilket sammantaget bidrog till en ökning med 33 miljarder kronor för 2023. Lokalkostnaderna i staten ökade något, med 3 miljarder kronor medan driftkostnaderna minskade med 7 miljarder kronor. Resultat från andelar i hel- och delägda företag ökade med 15 miljarder kronor och uppgick till 35 miljarder kronor. Det var LKAB som bidrog mest med 15 miljarder kronor följt av Vattenfall AB med nästan 9 miljarder kronor, Sveaskog Holding AB med nära 4 miljarder kronor samt SBAB med 2 miljarder kronor. Såväl Akademiska hus AB och Jernhusen AB uppvisade kraftigt försämrat resultat till följd av negativa värdeförändringar i fastigheter under 2023. Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -13 miljarder kronor, en förbättring av finansnettot med 27 miljarder kronor jämfört med 2022. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras av såväl minskad nettokostnad för statsskulden som övriga finansiella kostnader i kombination med högre övriga finansiella intäkter jämfört med 2022. Tabell 4.4Konsoliderad resultaträkning Miljoner kronor Not 2023 2022 Intäkter Skatteintäkter 1 1 649 340 1 597 821 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 83 334 89 009 Intäkter av bidrag 3 60 808 61 479 Summa intäkter 1 793 482 1 748 308 Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll 4 -787 476 -773 231 Transfereringar till företag 4 -100 307 -93 725 Transfereringar till kommuner 4 -391 974 -394 392 Transfereringar till utlandet 4 -89 428 -92 244 Avsättning till/upplösning av fonder 5 -17 693 7 646 Summa transfereringar m.m. -1 386 878 -1 345 945 Statens egen verksamhet Kostnader för personal 6 -189 271 -155 769 Kostnader för lokaler 7 -27 912 -24 771 Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -707 -5 591 Övriga driftkostnader 9 -130 353 -137 381 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -35 269 -31 722 Summa statens egen verksamhet -383 512 -355 234 Summa kostnader -1 770 390 -1 701 179 Saldo före resultat från andelar och finansiella poster 23 092 47 129 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 11 34 699 19 642 Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden 12 -24 490 -32 268 Övriga finansiella intäkter 13 19 391 16 649 Övriga finansiella kostnader 14 -8 229 -24 998 Summa finansiella poster -13 329 -40 617 Årets överskott 44 461 26 154 Intäkter Statens intäkter ökade med 45 miljarder kronor Summa intäkter i staten ökade med 45 miljarder kronor till 1 793 miljarder kronor Det är en ökning med nästan 3 procent att jämföra med 2022 då ökningen var 6 procent eller 107 miljarder kronor. Statens skatteintäkter motsvarar 91 procent av statens totala intäkter (inklusive finansiella intäkter) och uppgick till 1 649 miljarder kronor, en ökning med nära 52 miljarder kronor (3 procent) jämfört med 2022. Det är en något lägre utvecklingstakt än föregående år då ökningen var 93 miljarder kronor (6 procent). I posten ingår s.k. flaskhalsintäkter hos Affärsverket svenska kraftnät med beloppet 26 miljarder kronor (17 miljarder kronor 2022) som klassificerats om till skatt för utbetalning till hushåll, företag och organisationer som kompensation för höga elpriser. Ökningen beror främst på att både direkta och indirekta skatter på arbete ökade med sammantaget 74 miljarder kronor, främst beroende på att utbetalda löner ökade med 5,3 procent jämfört med 2022. Även skatt på konsumtion ökade medan skatt på kapital minskade något på grund av sjunkande bostadspriser och minskad bostadsförsäljning. Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppvisade en minskning med 6 miljarder kronor och uppgick till 83 miljarder kronor. Det är främst lägre avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga producenter till Affärsverket svenska kraftnät, som minskade med 9 miljarder kronor, till följd av betydligt lägre kostnader för el jämfört med föregående år. Intäkter av bidrag var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år och uppgick till 61 miljarder kronor. Diagram 4.1Statens intäkter (inklusive finansiella intäkter) Kostnader Kostnaderna ökade med 69 miljarder kronor Summa kostnader i staten ökade med 69 miljarder kronor och uppgick till 1 770 miljarder kronor, en ökning med 4 procent att jämföra med föregående år då ökningen uppgick till knappt 3 procent eller 45 miljarder kronor. Kostnader för totala transfereringar m.m. ökade med 41 miljarder kronor till 1 387 miljarder kronor. Transfereringar till hushåll ökade liksom Transfereringar till företag medan såväl Transfereringar till kommuner och utlandet minskade. Ökningen av Transfereringar till hushåll om 14 miljarder kronor förklaras främst av ökade transfereringar till ålderspensioner vid sidan av statens budget, anslagsfinansierade förmåner som garantipension och bostadstillägg samt ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning. Samtidigt bortföll i huvudsak kostnaden för elstöd till hushåll. Ökningen av Transfereringar till företag om 7 miljarder kronor förklaras dels av kompensation för höga elpriser till företag som uppgick till 17 miljarder kronor, dels av lägre kostnader för anställningsstöd, investeringsstöd, lönebidrag samt gårdsstöd m.m. som sammantaget minskade med 12 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner och utlandet minskade med ca 3 miljarder kronor vardera. Det är särskilt bidrag till folkhälsa, där kostnader för sjukdomen covid-19 fortfarande var väsentliga 2022, samt avgiften till Europeiska unionen som minskat. Avsättning till statens fonder uppgick till 18 miljarder kronor vilket var en ökning med hela 25 miljarder kronor jämfört med 2022 då avsättningen var negativ med 8 miljarder kronor. Det är främst avsättningarna till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden som ökat kraftigt, beroende på att de var negativa föregående år på grund av värdeförändringar på fondernas tillgångar under 2022. Kostnader för statens egen verksamhet ökade totalt med 28 miljarder kronor till 383 miljarder kronor. Kostnader för personal ökade allra mest, med 33 miljarder kronor och uppgick till 189 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 12 miljarder kronor och statens pensionskostnader ökade med hela 24 miljarder kronor vilket i allt väsentligt avser förändring av försäkringstekniska avsättningar. Kostnader för lokaler ökade något, med 3 miljarder kronor medan Övriga driftkostnader minskade med 7 miljarder kronor vilket bl.a. beror på väsentligt lägre elpriser hos Affärsverket svenska kraftnät jämfört med 2022. Kostnaderna för vissa garanti- och kreditkostnader minskade också med 5 miljarder kronor, vilket främst beror på värdeförändringar på oreglerade skador och regressfordringar. Diagram 4.2Statens kostnader (inklusive finansiella kostnader) Diagram 4.3Transfereringar Sammantaget visar saldot i statens verksamhet före resultat från andelar och finansiella poster ett positivt resultat om 23 miljarder kronor vilket kan jämföras med saldot för föregående år som uppgick till 47 miljarder kronor. Resultatet från andelar i hel- och delägda företag ökade Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 35 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning med 15 miljarder kronor jämfört med 2022. LKAB bidrog med 15 miljarder kronor i resultatandelar, Vattenfall AB med nästan 9 miljarder kronor och Sveaskog Holding AB med nära 4 miljarder kronor. Akademiska Hus AB och Jernhusen AB uppvisade kraftigt minskat resultat främst på grund av resultatpåverkande negativa värdeförändringar i fastigheter. Summa finansiella poster minskade statens överskott Summa finansiella poster uppgick till -13 miljarder kronor vilket var en förbättring med 27 miljarder kronor jämfört med föregående år då såväl Nettokostnaden för statsskulden som Övriga finansiella kostnader var betydligt högre 2022. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 24 miljarder kronor, en minskning med 8 miljarder kronor. Övriga finansiella kostnader minskade kraftigt med 17 miljarder kronor, och uppgick till 8 miljarder kronor. Övriga finansiella intäkter uppgick till 19 miljarder kronor, en ökning med 3 miljarder kronor. Balansräkning I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, kapital och skulder per den 31 december 2023. Tabell 4.5Konsoliderad balansräkning Miljoner kronor Not 2023-12-31 2022-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 15 10 760 10 085 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 2 715 2 530 Summa immateriella anläggningstillgångar 13 476 12 615 Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar 16 152 774 146 421 Statliga järnvägsanläggningar 17 180 886 180 421 Byggnader, mark och annan fast egendom 18 59 036 55 727 Förbättringsutgifter på annans fastighet 19 8 188 7 551 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 20 52 086 49 369 Pågående nyanläggningar 21 194 228 167 924 Beredskapstillgångar 22 172 933 153 554 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 23 5 300 4 850 Summa materiella anläggningstillgångar 825 432 765 817 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag 11 510 406 487 935 Andra långfristiga värdepappersinnehav 24 65 299 62 686 Långfristiga fordringar 25 16 924 13 223 Summa finansiella anläggningstillgångar 592 628 563 843 Summa anläggningstillgångar 1 431 536 1 342 275 Utlåning 26 261 621 323 068 Varulager m.m. Varulager och förråd 3 011 2 554 Pågående arbeten 441 437 Fastigheter 462 181 Förskott till leverantörer 122 93 Summa varulager m.m. 4 036 3 264 Fordringar Kundfordringar 6 359 6 944 Övriga kortfristiga fordringar 27 125 988 173 457 Summa fordringar 132 347 180 401 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 18 018 12 967 Upplupna bidragsintäkter 4 611 4 175 Övriga upplupna intäkter 28 292 145 287 991 Summa periodavgränsningsposter 314 774 305 133 Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar 29 19 609 36 774 Summa kortfristiga placeringar 19 609 36 774 Kassa och bank 30 10 458 8 643 SUMMA TILLGÅNGAR 2 174 381 2 199 559 KAPITAL OCH SKULDER Nettoförmögenhet 31 160 197 112 086 Fonder 5 233 812 216 119 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 32 382 373 352 809 Avsättningar för garantier 33 15 277 15 738 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador 34 3 535 3 591 Övriga avsättningar 35 4 906 4 274 Summa avsättningar 406 091 376 412 Statsskulden 36 Lån i svenska kronor 890 885 831 530 Lån i utländsk valuta 79 014 199 391 Summa statsskulden 969 899 1 030 921 Skulder m.m. Långfristiga skulder 37 66 761 81 537 Leverantörsskulder 34 857 32 875 Övriga kortfristiga skulder 38 212 384 228 392 Depositioner 4 389 4 061 Förskott från uppdragsgivare och kunder 231 210 Summa skulder m.m. 318 622 347 075 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 39 29 244 47 246 Oförbrukade bidrag 40 17 344 16 155 Övriga förutbetalda intäkter 41 39 171 53 545 Summa periodavgränsningsposter 85 759 116 946 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 2 174 381 2 199 559 Garantiförbindelser 42 7 481 7 171 Övriga ansvarsförbindelser 43 99 118 87 384 Tillgångar Värdet av de Materiella anläggningstillgångarna ökade med 60 miljarder kronor och uppgick vid årsskiftet till 825 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av Trafikverkets stora investeringar i väg- och järnvägsprojekt samt Försvarsmaktens nyanskaffning av militära beredskapsinventarier. Värdet av Finansiella anläggningstillgångar ökade med 29 miljarder kronor till 593 miljarder kronor. Det är en kraftig ökning från i fjol då det i stället var en minskning med 63 miljarder kronor. Ökningen förklaras i allt väsentligt av att värdet av andelar i företag med bestämmande statligt inflytande i posten Andelar i hel- och delägda företag, ökade med 27 miljarder kronor medan värdet av andelar i företag med väsentligt statligt inflytande minskade med 3 miljarder kronor. Det är främst LKAB:s andelsvärde som ökade med 10 miljarder kronor, Sveaskog Holding AB som ökade med nästan 8 miljarder kronor samt Vattenfall AB som ökade med 3 miljarder kronor. Såväl Akademiska hus AB och Jernhusen AB uppvisade lägre andelsvärden vilket förklaras av negativa värdeförändringar i fastigheter. Statens utlåningsfordringar fortsätter att minska och uppgick till 262 miljarder kronor. Minskningen med 61 miljarder kronor, att jämföra med en minskning med 52 miljarder kronor i fjol, beror framför allt på att Riksbanken har återbetalt de återstående lån i dollar och euro på som uppgick till 76 miljarder kronor 2022 och som sedan 2009 hade tagits upp för att stärka valutareserven. Riksgäldskontorets har dock på nytt lånat ut 3 miljarder kronor till Riksbanken under 2023 för att finansiera Sveriges åtagande gentemot Internationella valutafonden (IMF). Det bokförda värdet på studielån har ökat med 11 miljarder kronor. Övriga kortfristiga fordringar minskade med 47 miljarder kronor till 126 miljarder kronor. Skatteverkets fordringar på skattekonton minskade med 2 miljarder kronor medan de kortsiktiga effekterna av Riksgäldskontorets fordringar kopplat till främst affärsdagsredovisningen i statsskuldsförvaltningen minskade med hela 41 miljarder kronor. Upplupna skatteintäkter i posten Övriga upplupna intäkter ökade med 5 miljarder kronor och uppgick till 283 miljarder kronor. Värdepapper och andelar minskade med 17 miljarder kronor till 20 miljarder kronor. Det är främst Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen som har minskat. Kapital och skulder Vid utgången av 2023 uppgick Statens nettoförmögenhet (skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, motsvarande eget kapital i ett företag), till 160 miljarder kronor. Det är en ökning med 48 miljarder kronor jämfört med 2022 då den uppgick till 112 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av årets överskott i resultaträkningen på 44 miljarder kronor samt värdeförändringar på statens bolag. Värdet av de statliga fonderna ökade med 18 miljarder kronor jämfört med 2022, och uppgick vid årets slut till 234 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden och Resolutionsreserven ökade vardera med 6 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden ökade med 4 miljarder kronor. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ökade med 30 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 382 miljarder kronor. Indexering av tjänstepensionsåtagandena är den största förklaringsposten. Den konsoliderade Statsskulden minskade med 61 miljarder kronor till rekordlåga 970 miljarder kronor vid utgången av 2023. Lån i svenska kronor ökade med 59 miljarder kronor medan lån i utländsk valuta stod för en minskning med hela 120 miljarder kronor. Lånen i svenska kronor uppgick vid årets slut till 92 procent av statsskulden till värdet 891 miljarder kronor. Lånen i utländsk valuta uppgick till 79 miljarder kronor vilket motsvarar 8 procent av statsskulden. Affärsverket svenska kraftnäts skulder utgör 99 procent av posten Långfristiga skulder. De består av inbetalade avgifter från elbolag s.k. kapacitetsavgifter och för de intäkter som finansierar Affärsverket svenska kraftnäts kostnader för att reducera kapacitetsbrister i transmissionsnätet. De uppgår till 66 miljarder kronor vid årets slut vilket är en minskning med 14 miljarder kronor. Inflödet av kapacitetsavgifter har varit lägre under 2023 jämfört med 2021 och 2022. Övriga kortfristiga skulder minskade med 16 miljarder kronor till 212 miljarder kronor. Det förklaras av ett minskat överskott på skattekontot liksom effekterna av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning som har minskat medan skulden till premiepensionssystemet har ökat. Upplupna kostnader uppgick till 29 miljarder kronor vilket är en minskning med 18 miljarder kronor. Den avser i allt väsentligt minskningen av upplupna kostnader hos Affärsverket svenska kraftnät för elstöd i hushållssektorn. Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Uppgifterna i finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar. Tabell 4.6Finansieringsanalys Miljarder kronor Not 2023 2022 Statens verksamhet 44 Skatter 1 649,3 1 597,8 Avgifter och andra ersättningar 102,1 132,5 Intäkter av bidrag 60,8 61,5 Summa justerade intäkter 1 812,2 1 791,8 Transfereringar -1 367,5 -1 354,3 Statens egen verksamhet -316,8 -312,7 Summa justerade kostnader -1 684,4 -1 667,0 Justeringar till betalningar -41,4 89,9 Saldo statens verksamhet 86,5 214,7 Investeringar 45 Finansiella investeringar -2,2 -1,5 Materiella investeringar -96,9 -88,9 Immateriella investeringar -3,8 -3,5 Summa investeringsutgifter -103,0 -93,9 Försäljning av anläggningstillgångar 3,3 1,4 Summa investeringsverksamhet -99,7 -92,5 Utlåning 46 Nyutlåning -29,5 -26,4 Amorteringar 77,0 86,2 Summa utlåning 47,6 59,8 Finansiella aktiviteter 47 Finansiellt netto för statens upplåning -30,0 -33,9 Övrigt finansiellt netto 4,8 4,2 Justeringar till betalningar 34,4 -30,0 Summa finansiella aktiviteter 9,2 -59,7 Summa 43,6 122,2 Statens nettoupplåning Förändring av statsskulden -61,0 -113,6 Orealiserade valutakursförändringar 17,4 -8,6 Summa -43,6 -122,2 Statens verksamhet gav positivt kassaflöde Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet, var positivt med 86 miljarder kronor, 128 miljarder kronor lägre än föregående år. Det svagare kassaflödet beror framför allt på posten Justeringar till betalningar. Skulderna ökade kraftigt 2022, medan de minskat 2023 vilket försämrar kassaflödet. Ökade investeringar och lägre försäljning Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde med 100 miljarder kronor, jämfört med 93 miljarder kronor föregående år. Det är till största delen de materiella investeringarna som har ökat. Statens nyutlåning ökade och amorteringarna minskade Summa nettoutlåning gav ett positivt kassaflöde med 48 miljarder kronor, vilket var 12 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år. Statens nyutlåning uppgick till 29 miljarder kronor, varav nära 26 miljarder kronor är CSN:s nyutlåning. Riksgäldskontorets nyutlåning uppgick till drygt 3 miljarder kronor, vilket var knappt 2 miljarder kronor högre jämfört med 2022. Amorteringarna av lån uppgick till 77 miljarder kronor, vilket var 9 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år. Minskningen jämfört med 2022 beror främst på att Svensk Exportkredit under 2022 amorterade 10 miljarder kronor. Riksbanken har under 2023 återbetalat sina tidigare lån i Riksgäldskontoret med 64 miljarder kronor i euro och amerikanska dollar, vilket står för nästan hela årets amortering. Kassaflödet från finansiella aktiviteter försämrades Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett positivt kassaflöde med 9 miljarder kronor, vilket är 69 miljarder kronor bättre än föregående år. Det positiva kassaflödet beror främst på minskningar av kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen med 18 miljarder kronor, samt att nettoeffekten avseende affärsdagsredovisning i statsskuldsförvaltningen gav ett positivt kassaflöde med 27 miljarder kronor. Statens nettoupplåning försämrades Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursförändringar. Statens nettoupplåning var 79 miljarder kronor lägre än föregående år, vilket innebär att staten har gjort en nettominskning av sina lån. Statsskulden minskade med 61 miljarder kronor, men vid beräkning av nettoupplåningen justeras detta för orealiserade valutakursförändringar i upplåningsverksamheten vilket påverkar skulden utan att medföra några betalningar. Denna justering var drygt 17 miljarder kronor för 2023. Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget I nedanstående tabell framgår sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter framgår justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget. Tabell 4.7Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2023 Miljarder kronor Resultaträkningens överskott 44,5 Justeringar för poster som ej medför betalningar 38,2 Justeringar för förändringar av fordringar och skulder -6.9 Övriga transaktioner som påverkar betalningar -32,2 Finansieringsanalysens saldo 43,6 Justeringar hänförbara till statsskulden -24,5 Varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar -17,5 Varav förändring av inomstatliga innehav av statspapper, affärsdagsredovisning samt övriga poster -7,0 Statens budgetsaldo 19,1 Transaktionerna som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till 38 miljarder kronor och ger en positiv påverkan på kassaflödet. I detta ingår kostnader i statens verksamhet med 67 miljarder kronor och kostnader för avsättningar till fonder under transfereringar med 18 miljarder kronor som inte medför betalningar. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag som påverkat resultaträkningen positivt utan något kassaflöde avgår med drygt 35 miljarder kronor. Övriga förändringar är hänförbara till orealiserade valutakursförändringar och marknadsvärdesförändringar på värdepapper. Nettoförändringen av fordringar och skulder ger en negativ påverkan på kassaflödet med 7 miljarder kronor jämfört med resultaträkningen. Den består av nettoförändringar av fordringar och skulder i statens verksamhet på 41 miljarder kronor som påverkat kassaflödet negativt. Nettoförändringar av fordringar och skulder hänförbara till finansiella aktiviteter har förbättrat kassaflödet med drygt 34 miljarder kronor. Övriga transaktioner som påverkar betalningar gav ett utflöde av likvida medel på drygt 32 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet positivt med 48 miljarder kronor och utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde med 20 miljarder kronor. Nettoinvesteringar med hänsyn till sålda anläggningstillgångar påverkade kassaflödet negativt med nästan 100 miljarder kronor. Justeringar som är hänförliga till statsskulden Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på knappt 44 miljarder kronor, vilket är drygt 24 miljarder kronor högre än saldot i statens budget som var 19 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Det finns även transaktioner som påverkar budgetens saldo, men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. förändring av kortfristiga placeringar. Riksgäldskontoret minskade sina kortfristiga placeringar med drygt 17 miljarder kronor, vilket har påverkat statsskulden utan att förbättrat statens budgetsaldo. Skillnaden i övrigt beror främst på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning och förändringar av myndigheters innehav av statspapper, vilket sammantaget uppgick till 7 miljarder +kronor. Noter Noter till resultaträkningen Not 1 Skatteintäkter Tabell 4.8Skatteintäkter Miljoner kronor 2023 2022 Direkta skatter på arbete 746 343 724 071 Indirekta skatter på arbete 728 516 676 483 Skatt på kapital 356 139 365 602 Skatt på konsumtion och insatsvaror 718 814 692 576 varav flaskhalsintäkter från Affärsverket svenska kraftnät 26 177 - Skatt på import 7 936 9 329 Restförda och övriga skatter 8 467 10 204 Totala skatteintäkter enligt statens budget 2 566 215 2 478 264 Avgår: Kommunala skatter -914 366 -873 941 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension) -315 682 -300 548 Avgår: EU-skatter -7 936 -9 329 Statens skatteintäkter enligt statens budget 1 328 231 1 294 448 Förklaringsposter som visar skillnaden mellan statens budget och statens resultaträkning Statens skatteintäkter enligt statens budget 1 328 231 1 294 448 Justering till statens skatteintäkter enligt ÅRS 2022 -20 926 Statens skatteintäkter enligt årsredovisningen 1 328 231 1 273 522 Skatter hänförliga till tidigare år 18 854 9 742 Avgränsningsskillnader 409 292 387 918 Elimineringar av moms, arbetsgivaravgifter m.fl. skatter -99 025 -91 062 Summa Total före justering 1 657 352 1 580 119 Värdereglering betalningsanstånd (SKV) -7 743 Stämpelskatt justering periodisering 2022 -106 Flaskhalsintäkter från Affärsverket svenska kraftnät (skatt i statens budget fr.o.m. 2023, se ovan) -269 17 500 Justering till belopp enligt ÅRS 2022 307 Totala skatteintäkter enligt resultaträkningen 1 649 340 1 597 821 Skatteintäkterna ökade med 52 miljarder kronor Statens skatteintäkter såsom de avgränsas i resultaträkningen beräknas till 1 649 miljarder kronor, vilket är en ökning med nästan 52 miljarder kronor (3,2 procent) jämfört med 2022. Utvecklingen av skatteintäkterna förklaras i allt väsentligt av en stark utveckling av utbetalda löner. Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår fastställs först i samband med de årliga skattebesluten, är det slutliga utfallet för skatteintäkterna inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på prognoser. Skillnaden mellan det definitiva utfallet och den prognos som redovisas i årsredovisningen för staten kan för enstaka skatter vara stor. Det gäller främst bolagens inkomstskatt och hushållens skatt på kapitalvinster. Avvikelsen för de totala skatterna är däremot liten och uppgår som regel till mellan 0,5 och 1 procent av de slutliga skatteintäkterna. Från och med 2023 har notens uppställning setts över och texterna anpassats till den nya uppställningen. Skatteintäkterna enligt statens budget beskrivs utförligt i ESV:s underlag till årsredovisning för staten (Utfallet för statens budget). Motsvarande information finns därmed också i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten. Skatteintäkterna beskrivs därför i resultaträkningen mer översiktligt och med fokus på skillnaderna i avgränsning och definition mellan resultaträkningen och statens budget. Skatteintäkterna enligt statens budget Totala skatteintäkter enligt statens budget beräknas till 2 566 miljarder kronor för 2023 och ska jämföras med 2 478 miljarder kronor enligt den nu aktuella bedömningen av skatteintäkter för inkomståret 2022 (se om Skatteintäkter hänförliga till tidigare år nedan). Det innebär en ökning med 88 miljarder kronor. Skatt på arbete utgör 57 procent av de totala skatteintäkterna enligt statens budget och utvecklingen av intäkterna beror främst på utvecklingen av utbetalda löner, vilka ökade med 5,3 procent 2023. Direkta skatter ökade med 22 miljarder kronor. Den kommunala inkomstskatten ökade intäkterna med 39 miljarder kronor medan den statliga inkomstskatten och skattereduktionerna minskade intäkterna med 17 miljarder kronor. Indirekt skatt på arbete ökade med 52 miljarder kronor, varav arbetsgivaravgifterna förklarar 38 miljarder kronor. Resterande ökning förklaras av särskild löneskatt och av lägre nedsatta arbetsgivaravgifter. Skatt på kapital minskade däremot med 9 miljarder kronor, vilket främst beror på lägre kapitalvinster för hushållen samt lägre intäkter från stämpelskatt. Det är en följd av att både bostadspriserna och antalet bostadsförsäljningar fortsatte att minska 2023. Skatt på kapital avseende företagsvinster och avkastningsskatt ökade dock med 7 respektive 11 miljarder kronor. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade trots att intäkterna från mervärdesskatt i stort sett var oförändrade. Ökningen beror på att den del av Svenska kraftnäts flaskhalsintäkter som återbetalas till kunder i form av elstöd, fr.o.m. 2023 redovisas som en skatt. Under 2023 uppgick beloppet till 26,2 miljarder kronor. Statens skatteintäkter enligt statens budget beräknas till 1 328 miljarder kronor vilket är en ökning med nästan 34 miljarder kronor jämfört med 2022. Den kommunala sektorns intäkter, inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 40 miljarder kronor eller 4,6 procent. Ålderspensionssystemets skatteintäkter ökade med 15 miljarder kronor. Den allmänna pensionsavgiften ökade i takt med utbetalda löner medan ålderspensionsavgiften till AP-fonderna ökade med 4,7 procent. Den allmänna pensionsavgiften ökade med 8 miljarder kronor medan ålderspensionsavgiften till AP-fonderna ökade med 7 miljarder kronor och ålderspensionsavgiften till premiepensionssystemet ökade med 3 miljarder kronor. Egenavgiften till AP-fonderna och premiepensionssystemet var i princip oförändrade. Flaskhalsintäkterna ökade 2023 I statens budget ökade intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror med 26 miljarder kronor. Det beror på att fr.o.m. 2023 redovisas s.k. flaskhalsintäkter, som uppstått till följd av de höga elpriserna och som betalats ut som stöd till hushåll, företag och organisationer, som en skatt. Flaskhalsintäkterna uppgick till sammanlagt 26,2 miljarder kronor i statens budget 2023. I resultaträkningen för staten redovisades flaskhalsintäkter som skatt med motsvarande transferering till hushållen redan 2022 (raden Flaskhalsintäkter från Affärsverket svenska kraftnät) med ett belopp om 17,5 miljarder kronor. Flaskhalsintäkterna ökade därmed med 8,4 miljarder kronor enligt resultaträkningen. Mer information om detta finns i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Förklaringsposter som visar skillnaden mellan statens budget och statens resultaträkning Skatteintäkter hänförliga till tidigare år Statens skatteintäkter enligt årsredovisningen 2022 uppgår till 1 274 miljarder kronor, vilket är 21 miljarder kronor mindre än den aktuella beräkningen av Statens skatteintäkter enligt statens budget. När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år delvis en prognos, som slutligt fastställs först ca ett år senare. Årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen och därför redovisas eventuella senare revideringar av skatteintäkterna på kommande år. Eftersom utfallet för skatteintäkterna är definitivt i april andra året efter inkomståret kommer resultaträkningen för det aktuella året att påverkas av ändrade skatter hänförliga till två tidigare år. Ändrade skatter för inkomståren 2021 och 2022 påverkar därför resultatet för staten 2023 (rad Justering till statens skatteintäkter enligt ÅRS 2022 samt rad Skatter hänförliga till tidigare år). Avgränsningsskillnader Statens skatteintäkter enligt resultaträkningen är 409 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av avgränsningsskillnader. Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas i den konsoliderade resultaträkningen. Både den allmänna pensionsavgiften, avgiften till ålderspensionssystemet och den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet redovisas i resultaträkningen som skatteintäkter, vilket till stor del förklarar varför skatteintäkterna är högre i resultaträkningen jämfört med i statens budget. Avgifterna uppgick till 365 miljarder kronor, vilket är 18 miljarder kronor, eller 5,1 procent, högre jämfört med föregående år. Det beror bl.a. på en stark utveckling av utbetalda löner. Den kommunalekonomiska utjämningen samt utjämningsbidragen för LSS-kostnader nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget, under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. I resultaträkningen bruttoredovisas inkomst- och kostnadsutjämningsavgifterna vilket gör att intäkterna är 37 miljarder kronor högre än i statens budget och 5 miljarder kronor högre än 2022. Elimineringar Elimineringar påverkar jämförelsen mellan skatteintäkterna i statens budget och i resultaträkningen med 99 miljarder kronor. Dessa är inomstatliga transaktioner (statens skatt till sig själv) och ska inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning. Det gäller myndigheternas arbetsgivaravgifter med 43 miljarder kronor, återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 50 miljarder kronor samt övriga skatter, främst särskild löneskatt på pensionskostnader, med 5 miljarder kronor. Jämförelsepåverkande poster I resultaträkningen beaktas även vissa jämförelsepåverkande poster. Totala skatteintäkter enligt resultaträkningen uppgår därför till 1 649 miljarder kronor. År 2023 påverkas intäkterna av en värdereglering av betalningsanstånd. Till följd av sjukdomen covid-19 tillkom under 2020 nya möjligheter till betalningsanstånd. Skatteverket bedömer att denna typ av anstånd enligt försiktighetsprincipen ska bokföras som fordran och värderegleras. I resultaträkningen beaktas denna värdereglering, dvs. den reservering för osäkra fordringar som Skatteverket gjort. Skatteverket har sett över och uppdaterat värderegleringsmetoden vilket påverkar skatteintäkterna fr.o.m. 2023. Det innebär att årets skatteintäkter minskar med knappt 8 miljarder kronor. Restförda skatter i statens budget påverkar däremot skatteintäkterna den period då ärendet skickas till Kronofogdemyndigheten för indrivning, justerat för de belopp som drivits in. Skatter som faktureras redovisas fr.o.m. 2023 som intäkt vid det tillfälle som myndigheten beslutar om att staten har rätt att fakturera skatt. Beslutstillfället ligger till grund för att redovisa skatter både i resultaträkningen och på inkomsttitlar i statens budget. De skatter som påverkas är stämpelskatter som Lantmäteriet fakturerar och trängselskatter och fordonskatter som Transportstyrelsen fakturerar. För att uppnå jämförbarhet med 2022 har även jämförelseåret uppdaterats (rad Stämpelskatt justering periodisering 2022). Beloppen är inte väsentliga i förhållande till skatteintäkterna för staten men förändringen innebär att skatteintäkterna i statens budget och i resultaträkningen nu är harmoniserade. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Tabell 4.9Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2023 2022 Offentligrättslig verksamhet Trafikverket 3 015 3 066 Transportstyrelsen 2 555 2 437 Kronofogdemyndigheten 2 520 1 574 Luftfartsverket 2 316 1 794 Sjöfartsverket 1 690 1 927 Lantmäteriet 1 074 1 027 Polismyndigheten 960 1 420 Övriga myndigheter 7 090 6 898 Summa offentligrättslig verksamhet 21 220 20 143 Uppdragsverksamhet Affärsverket svenska kraftnät 23 655 32 741 Trafikverket 4 304 4 057 Statens institutionsstyrelse 2 473 2 256 Exportkreditnämnden 1 927 2 251 Försvarets materielverk 1 066 1 746 Pensionsmyndigheten 1 063 1 058 Övriga myndigheter 11 330 11 101 Summa uppdragsverksamhet 45 818 55 210 Andra ersättningar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 4 801 4 600 Statens skolverk 2 374 1 484 Finansinspektionen 1 213 282 Polismyndigheten 1 188 1 069 Försvarets materielverk 899 8 Folkhälsomyndigheten 690 2 823 Övriga myndigheter 5 131 3 390 Summa andra ersättningar 16 296 13 656 Summa 83 334 89 009 Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade med 5 675 miljoner kronor. Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet ökade med 1 077 miljoner kronor och utgör ca 25 procent av posten. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet minskade med 9 392 miljoner kronor och utgör 55 procent av posten. Andra ersättningar ökade med 2 641 miljoner kronor och utgör ca 20 procent av posten. Staten tar in avgifter för att tillhandahålla varor och tjänster, och den som betalar avgiften får därmed en motprestation. Avgifterna är antingen offentligrättsliga eller avgifter för uppdragsverksamhet. Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller belastande avgifter som staten med stöd av författning kan ta ut av enskilda. Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga avgifter som inte är offentligrättsliga. Det omfattar försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Hit räknas också de avgifter som myndigheter under vissa förutsättningar får ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Andra ersättningar är ersättningar som inte betraktas som avgifter eller bidrag. Offentligrättsliga avgifter ökade Trafikverket tar framför allt ut banavgifter och provavgifter för körkort. Banavgifterna är obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen. Transportstyrelsen tar ut avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet för bl.a. tillsyn, tillstånd och registerhållning. Inom luftfartsområdet finns också avgifter för säkerhetskontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafikledningstjänst och undervägsverksamhet (flygtrafiktjänst en route). Ökningen med 118 miljoner kronor beror främst på en ökning inom luftfartsområdet och framför allt avseende säkerhetskontroller där intäkten har ökat med 112 miljoner kronor med anledning av ökat antal passagerare och höjning av avgiften. Vidare har intäkterna avseende en route ökat med 57 miljoner kronor med anledning av ökade antal flygningar i kombination med lägre utbetalningar till flygplatserna. Inom vägtrafikområdet har däremot en minskning av intäkter skett där den lägre avgiften för vägtrafikregistret (VTR) står för den största enskilda minskningen. Kronofogdemyndighetens avgifter omfattar grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. Kronofogdemyndighetens avgifter har ökat med 946 miljoner kronor. De väsentligt högre intäkterna förklaras främst av en engångseffekt om 809 miljoner kronor. Engångseffekten beror på att en ny schablonmetod för beräkning av värdereglering av grundavgifter i allmänna mål har använts i samband med årets bokslut, vilket har gjort att en väsentlig skillnad mot föregående års redovisade värde uppstått. Det höga ärendeinflödet har också ökat intäkterna med 137 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 9 procent jämfört med 2022. Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter består av undervägs- och terminalavgifter via det EU-baserade avgiftssystemet för flygtrafiktjänst och utgör en del av luftfartsintäkterna som Luftfartsverket erhåller som ersättning för tillhandahållande av flygtrafiktjänst. Luftfartsverkets avgifter har ökat med 522 miljoner kronor, vilket förklaras av att enhetsavgifterna/en route- respektive terminalavgiften per serviceenhet, höjts och antalet serviceenheter ökat tack vare mer flygtrafik. Sjöfartsverkets avgifter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Sjöfartsverkets offentligrättsliga avgifter har minskat med 237 miljoner kronor. Det beror framför allt på att Sjöfartsverket har tilldelats anslag för rabattering av farledsavgifter i en s.k. klimatkompensation. Klimatkompensationen medför en förskjutning mellan anslagsintäkter och avgiftsintäkter jämfört med föregående år. Polismyndighetens offentligrättsliga avgifter består till största delen av passavgifter, avgifter för utfärdande av nationella id-kort och ansökningsavgifter för tillstånd. Andra avgifter är delgivningsavgifter, avgifter för kopior och avskrifter, polisbevakning av transporter, flyttning av fordon och konstaterade kundförluster gällande uppbördsfordringar. Intäkter från avgifterna har minskat med 460 miljoner kronor, vilket främst beror på att intäkterna av pass och nationella id-kort har minskat. Antalet sålda pass uppgår till ca 1 591 000 pass, vilket är en minskning med 984 000 (38 procent). Antalet sålda nationella id-kort uppgår till ca 520 000, vilket är en minskning med 505 000 (49 procent). Under 2023 minskade antalet ansökningar med 42 procent i jämförelse med 2022. Minskningen förklaras av att antalet ansökningar var ovanligt högt 2022 på grund av ett uppdämt behov efter coronapandemin samt den tillfälliga sänkningen av avgiften på nationellt id-kort. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade Affärsverket svenska kraftnät tar ut avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga producenter. Inflödet av flaskhalsinkomster kan variera stort från år till år eftersom en mängd faktorer påverkar. Intäkterna minskade med 9,1 miljarder kronor, vilket förklaras av att prisskillnaderna generellt varit lägre mellan svenska elområden och elpriserna också varit på en betydligt lägre nivå än 2022. Nivåerna för 2023 är i stället i nivå med år 2021. Trafikverkets uppdragsverksamhet består huvudsakligen av försäljning av järnvägsmateriel till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna och el till de olika bolag som bedriver tågtrafik. I samband med investeringar i statliga vägar och järnvägar utför även Trafikverket uppdrag på andras anläggningar, i första hand åt kommuner. Intäkter av avgifter i Trafikverkets uppdragsverksamhet ökade med 247 miljoner kronor. Det beror främst på ökade intäkter både inom elförsäljningen och inom försäljning av järnvägsmateriel. Statens institutionsstyrelse tar huvudsakligen ut vårdavgifter för ungdomsvård. Intäkterna ökade med 217 miljoner kronor, vilket beror på årlig prisjustering med ca 4 procent och en hög årlig beläggning på myndighetens olika ungdoms- och LVMhem (hem enligt lagen om vård av missbrukare). Exportkreditnämndens intäkter av uppdragsverksamhet består av garantiavgifter och förväntade garantiförluster. Garantiavgifter minskat med förväntade garantiförluster redovisas som garantiintäkt. Intäkterna minskade med 324 miljoner kronor, vilket beror på ett antal större affärer under 2023, där garantierna löper under långa tidsperioder och som avser länder i de högre riskklasserna. Det innebär att förväntade garantiförluster har ökat. Försvarets materielverks intäkter av uppdragsverksamhet består i huvudsak av fakturering av levererade tjänster och materiel. Intäkterna minskade med 680 miljoner kronor, vilket huvudsakligen beror på att intäkter av exportåtagandena har periodiserats framåt för att möta kostnader kommande år. Intäkter av andra ersättningar ökade Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens intäkter av andra ersättningar är finansieringsavgiften som arbetslöshetskassorna betalar. Ökningen med 201 miljoner kronor beror på ökat medlemsantal i a-kassorna och ökad genomsnittlig dagpenning. Statens skolverks andra ersättningar är främst återbetalda statsbidrag. Ökningen med 890 miljoner kronor beror i stort på ökade återkrav av statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Finansinspektionens ökning av andra ersättningar med 931 miljoner kronor avser bötesmedel i samband med sanktioner. Ökningen beror på ett antal större sanktionsavgifter under 2023. Intäkterna är av sådan karaktär att de varierar mellan åren och enstaka böter kan ha stor påverkan på utfallet. Polismyndighetens intäkter av andra ersättningar ökade med 119 miljoner kronor, vilket beror på att skadestånd, viten för uteblivna leveranser, bl.a. pass, har ökat med 49 miljoner kronor. Dessutom har intäkter från beslag av förverkade kontanter ökat med 64 miljoner kronor. Försvarets materielverks ökade intäkter av andra ersättningar med 891 miljoner kronor är huvudsakligen hänförliga till internationella samarbeten med inriktning av stöd till Ukraina. Folkhälsomyndighetens intäkter av andra ersättningar består huvudsakligen av vidarefakturerade läkemedel, testmateriel och analyser. Minskningen med 2 133 miljoner kronor beror främst på minskad vidareförsäljning av covid-19-vaccin. Not 3 Intäkter av bidrag Tabell 4.10Intäkter av bidrag Miljoner kronor 2023 2022 AP-fondsmedel 18 364 17 488 EU-bidrag EU-bidrag med delat förvaltningsansvar Statens jordbruksverk Garantifonden för jordbruket EGFJ 6 628 7 973 Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling EJFLU 2 401 3 489 Övriga fonder 153 206 Summa Statens jordbruksverk 9 182 11 668 Regionala utvecklingsfonden ERUF, Tillväxtverket1 1 418 1 510 Brexitjusteringsreserven, BAR -303 616 Socialfonden ESF, Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige2 2 472 1 955 Asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF, Migrationsverket 1 549 394 Fonden för inre säkerhet ISF, Polismyndigheten 49 76 Instrument för gränsförvaltning och visering, BMVI 41 2 Interregionala bidrag (Interreg) -396 296 Andra EU-bidrag Bidrag till transeuropeiska nätverk, Trafikverket 997 825 Universitet och högskolor 1 629 1 518 Övriga myndigheter 2 141 1 777 Summa EU-bidrag 18 779 20 637 Övriga bidrag Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive bidrag från EU) 11 563 10 858 Försäkringskassan -assistansersättning 4 383 4 423 -underhållsstöd 1 272 1 227 Kärnavfallsfonden 2 184 2 093 Trafikverket (exklusive bidrag från EU) 1 208 1 774 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter (exklusive bidrag från EU) 3 055 2 979 Summa 60 808 61 479 1 Medel från ERUF redovisades av Tillväxtverket och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 423 miljoner kronor. 2 Medel från ESF redovisades av Svenska ESF-rådet och Jordbruksverket, totalt för fonden 2 505 miljoner kronor inklusive FEAD. Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna är i det närmaste oförändrade jämfört med föregående år. AP-fondsmedel Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning. För 2023 uppgick nettobidraget till 18,4 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonderna ökade med 13,2 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonderna för att finansiera pensionerna ökade med 12,3 miljarder kronor. Det innebär att nettoöverföringen från AP-fonderna ökade med 0,9 miljarder kronor. Intäkter av EU-bidrag Intäkter av EU-bidrag visar på återflödet från EU-budgeten som för 2023 minskade med 1,9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Framför allt minskade bidrag från jordbruksfonderna med 2,5 miljarder kronor bl.a. till följd av kursdifferens mellan programkurs och det förväntad växelkurs vid verkställda utbetalningar som kommer att omöjliggöra fullnyttjandet av bidraget från EJFLU, rapporterade Statens jordbruksverk i myndighetens årsredovisning. EU-kommissionen beslutade den 17 april 2023 att medel från BAR skulle föras om till faciliteten för återhämtning och resiliens. Medel från Asyl-, migrations-och integrationsfonden (AMIF) visade en ökning på 1,2 miljarder kronor jämfört med förra året. Medlen användes för att täcka kostnader för skyddsbehövande från Ukraina samt till finansiering av projekt som arbetar med svåra insatser, till exempel återvändande. Övriga bidrag En stor andel av övriga bidrag hanteras på universitet och högskolor och används främst för forskning. Dessa bidrag kommer från företag inom och utom Sverige och olika forskningsstiftelser. Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade. Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga. Kärnavfallsfonden redovisar avgifter från reaktorinnehavarna som ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Trafikverket redovisar bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur. Not 4 Transfereringar Tabell 4.11Transfereringar Miljoner kronor 2023 2022 Transfereringar till hushåll 787 476 773 231 Transfereringar till företag 100 307 93 725 Transfereringar till kommuner och regioner 391 974 394 392 Transfereringar till utlandet 89 428 92 244 Summa 1 369 185 1 353 591 Transfereringar till hushåll Ålderspensioner vid sidan av statens budget, Pensionsmyndigheten 358 214 345 037 Premiepensioner, Pensionsmyndigheten 23 386 23 478 Ersättning vid ålderdom (anslagsfinansierade förmåner), Pensionsmyndigheten 55 677 45 526 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 28 795 26 087 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning, Försäkringskassan 94 802 88 536 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten 89 322 89 360 Arbetsmarknad och arbetsliv inklusive aktivitetsstöd 31 834 30 815 Assistansersättning m.m. 28 937 28 522 Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 21 086 20 056 Elstöd, Affärsverket svenska kraftnät, Skatteverket, Försäkringskassan 6 981 26 415 Övriga transfereringar till hushåll 48 442 49 398 Summa Transfereringar till hushåll 787 476 773 231 Transfereringar till företag Elstöd till företag, Skatteverket, Statens energimyndighet 17 107 0 Lönebidrag till Samhall, Kammarkollegiet, Arbetsförmedlingen 12 073 14 502 Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk 11 593 13 472 Anställningsstöd, lönebidrag, inklusive kostnader för höga sjuklönekostnader, Skatteverket 9 922 14 056 Bidrag till public servicebolagen 9 088 8 909 Trafikupphandling, Trängselskatt m.m., Trafikverket 5 793 5 408 Investeringsstöd m.m., Boverket 5 053 8 606 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 3 466 3 394 Energiforskning m.m., Statens energimyndighet 3 391 2 521 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 3 181 3 690 Ersättning till reaktorinnehavarna, Kärnavfallsfonden 2 979 2 673 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Myndigheten för yrkeshögskolan 2 636 2 578 Övriga transfereringar till företag 14 025 13 916 Summa Transfereringar till företag 100 307 93 725 Transfereringar till kommuner och regioner Kommunalekonomisk utjämning till kommuner och regioner, Skatteverket 182 780 177 973 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 5 718 4 893 Kommun- och regionmoms, Skatteverket 89 954 81 387 Bidrag för läkemedelsförmånerna m.m., Kammarkollegiet 34 270 32 875 Utbildning och universitetsforskning, Statens skolverk 21 424 22 777 Bidrag till folkhälsa och sjukvård, Kammarkollegiet, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten 11 315 23 227 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, Socialstyrelsen 9 353 8 484 Migration och integration, till kommuner och regioner. Inkl. periodiseringar. Migrationsverket 7 519 7 837 Bidrag till kultur, Statens kulturråd 1 890 2 075 Elstöd till kommuner och regioner, Skatteverket 1 812 0 Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 1 797 2 398 Tandvårdsförmåner m.m., Försäkringskassan 1 695 1 619 Ersättning för höga sjuklönekostnader, Skatteverket 33 4 046 Övriga transfereringar till kommuner 22 416 24 801 Summa Transfereringar till kommuner och regioner 391 974 394 392 Transfereringar till utlandet Avgiften till Europeiska unionen BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 28 054 31 261 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 8 151 7 741 Tullavgift, Tullverket 6 150 6 828 Avgift baserad på icke materialåtervunnen plast, Naturvårdsverket 1 431 982 Summa Avgiften till Europeiska unionen 43 785 46 812 Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 36 332 36 826 Övriga transfereringar till utlandet 9 311 8 606 Summa Transfereringar till utlandet 89 428 92 244 Summa 1 369 185 1 353 591 De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 16 miljarder kronor och uppgick till 1 369 miljarder kronor 2023. Transfereringar till hushåll Transfereringarna till hushåll ökade med 14 miljarder kronor under 2023. De transfereringar som redovisas för främst vissa socialförsäkringsförmåner är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som får sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (12,8 procent 2023) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Högre pensioner Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 13 miljarder kronor. Utgifterna för tilläggspension fortsätter minska till följd av att yngre pensionärer har en lägre andel från det gamla pensionssystemet jämfört med äldre pensionärer. Utgifterna för inkomstpension ökar i snabb takt dels till följd av att det tillkommer nya pensionärer, dels för att resterande pensionärer med inkomstpension är relativt sett unga. Indexeringsreglerna har inneburit att inkomstpensionerna och tilläggspensionerna har räknats upp med 3,0 procent mellan 2022 och 2023. Premiepensionerna var i stort sett oförändrade jämfört med föregående år, 23 miljarder kronor (-0,4 procent). Det beror främst på att den svaga utvecklingen på aktiemarknaderna under 2022 gjorde att många pensionärer med fondsparande fick sin pension sänkt vid omräkningen av premiepensionen inför 2023. Infasningen av premiepensionen medför dock att nytillkomna pensionärer får högre premiepension än äldre årskullar vilket bidrar till att minskningen av utbetalningarna totalt sett inte blev större. I december 2023 hade 2 267 175 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en minskning med 10 774 personer jämfört med december 2022. Det har beviljats färre nya inkomstgrundande pensioner under 2023, beroende på att riktåldern höjdes 2023 samt att lägsta åldern för att ta ut pension höjts från 62 till 63 år. Ersättning vid ålderdom, som är anslagsfinansierade pensioner och stöd, ökade med drygt 10 miljarder kronor. Garantipension till ålderspension samt bostadstillägg till pensionärer ökade tillsammans med 10,5 miljarder kronor. Garantipensionerna ökade dels till följd av höjningen av garantipensionen, dels till följd av att prisbasbeloppet ökade relativt kraftigt 2023. Utgifterna för bostadstillägg ökade dels till följd av regeländringar, dels även till följd av högre boendekostnader och fler ålderspensionärer. Efterlevandepensioner till vuxna, i huvudsak änkepension, minskade med 0,3 miljarder kronor under 2023. Inkomstpensionstillägget utgör en mindre del av de anslagsfinansierade förmånerna och var i stort sett oförändrat jämfört med 2022. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 29 miljarder kronor 2023, vilket var 2,7 miljarder kronor högre än 2022. Beloppet består av de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (23 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner (se avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar för mer information.) Överföringarna till och från APfonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföringen som för närvarande är en överföring från AP-fonderna redovisas som bidrag från AP-fonden (socialförsäkringssektorn), se not 3 Intäkter av bidrag. Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning Kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning ökade med drygt 6 miljarder kronor till 95 miljarder kronor. Sjukpenningkostnaderna ökade med 2 miljarder kronor till 44 miljarder kronor. Ökningen förklaras dels av att antalet nettodagar ökat, dels av att medelersättningen per sjukskriven ökat. Bidragande till ökningen i nettodagar är också att rehabiliteringspenningen minskat till följd av ändrad tolkning av regelverket och att de försäkrade nu i stället ersätts med sjukpenning. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. Sjukpenningtalet har ökat för andra året i rad. I december låg det på 10,2 dagar jämfört med 9,7 i december 2022, vilket till stor del förklaras av regeländringar, bl.a. kring bedömning arbetsförmåga, under2021 och 2022. Aktivitets­ och sjukersättning ökade med 4 miljarder kronor till 42 miljarder kronor. Ökningen av aktivitets- och sjukersättning beror delvis på att åldersgränsen i sjukersättningen höjdes 2023 vilket innebär att fler personer var kvar i ersättningen året ut. Utgifterna har även ökat på grund av höjt prisbasbelopp 2023 och införandet av de särskilda reglerna för äldre fr.o.m. september 2022. Ekonomisk trygghet för familjer och barn Kostnaderna för ekonomisk trygghet för familjer och barn utgörs främst av barnbidrag och föräldraförsäkring, men inkluderar även kostnader för bostadsbidrag, omvårdnadsbidrag och vårdbidrag samt barnpension och efterlevandestöd m.fl. förmåner. Arbetsmarknad och arbetsliv I början av 2023 minskade arbetslösheten för att mot slutet av året öka igen, framför allt inom byggbranschen men även i branscher som handel, hotell och restaurang. Arbetslösheten uppgick till 6,6 procent jämfört med 6,5 procent motsvarande period 2022. I genomsnitt var 334 000 personer inskrivna som arbetslösa år 2023, vilket kan jämföras med ett snitt på 343 000 personer år 2022. Av de inskrivna var i genomsnitt ungefär 160 000 personer per månad öppet arbetslösa, vilket är på samma nivå som 2022. Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd från Försäkringskassan ökade med 1 miljard kronor helåret 2023. Bidrag till lönegarantiersättning ökade med 0,7 miljarder kronor mellan åren, vilket förklaras av ett ökat antal konkurser. Kostnaderna för statlig assistansersättning inkluderar även den andel av kostnaden för assistansersättning som finansieras av kommunerna. Utgifterna på 29 miljarder kronor ökade något jämfört med föregående år. Elstöd till hushållen även 2023 Till följd av de exceptionellt höga elpriserna de senaste åren har hushåll och företag erhållit olika former av elstöd. De första elstöden till hushållen, om totalt drygt 26 miljarder kronor, redovisades som kostnad redan 2022 i årsredovisning för staten, varav 17,5 miljarder betalades ut först 2023. Utbetalningen påverkade därför statens nettoutlåning men inte kostnaderna för transfereringar till hushåll 2023. Under 2023 har ytterligare elstöd till hushåll i hela Sverige betalats ut. Stödet avsåg perioden november-december 2022 och godkändes i februari 2023. Detta stöd påverkade kostnaderna för transfereringar till hushållen 2023. Stödet uppgick till ungefär 7 miljarder kronor 2023. Motsvarande belopp redovisas också som en skatteintäkt (flaskhalsintäkter). Transfereringar till företag ökade Transfereringar till företag ökade med nästan 7 miljarder kronor. Elstöd till företag uppgick till 17 miljarder kronor Elstöd till företag och organisationer godkändes i januari 2023. Även detta elstöd finansierades av flaskhalsintäkter från Affärsverket svenska kraftnät. Ansökningar och utbetalningar av det tillfälliga elstödet till företag hanterades av Skatteverket och kunde sökas fr.o.m. 30 maj t.o.m. 25 september 2023 enligt lagen (2023:230) om förfarande för elstöd till företag och förordningen (2023:233) om elstöd till företag. Över 117 000 företag ansökte om stödet varav knappt 3 000 företag fick avslag. Totalt har drygt 16 miljarder kronor betalas ut via skattekontot under 2023. Elstöd till elintensiva företag höjer transfereringarna med 0,8 miljarder kronor. Även detta stöd finansieras av flaskhalsintäkter men betalas ut av Statens energimyndighet. Lönebidrag som beslutas 2023 betalas ut via skattekontot vilket förklarar en minskning med ungefär 2,3 miljarder kronor på Arbetsförmedlingen och en ungefär lika stor ökning på Skatteverket. Totalt sett minskade dock anställningsstöden till följd av att ersättning för höga sjuklönekostnader minskade kraftigt 2023. Dessa kostnader var höga 2022 på grund av sjukdomen covid-19. Transfereringar finansierade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. minskade med nästan 2 miljarder kronor. Public service-avgift Public service-avgift tas in av Skatteverket som betalar ut avgiftsmedlen till ett särskilt public service-konto i Riksgäldskontoret. Public service-kontot förvaltas av Kammarkollegiet och används för att tilldela medel till programföretagen genom transfereringar. Bidragen uppgick till 9 miljarder kronor under 2023, vilket var en ökning med 0,2 miljarder kronor. Investeringsstöd och kostnader för åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskade Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskade med 1,6 miljarder kronor. Det beror på att det ekonomiska stödet till jordbrukare som drabbats av höjda priser på insatsvaror 2022, till följd av kriget i Ukraina, inte längre betalas ut. Stödet gick att söka under delar av 2022 och betalades bl.a. ut av Boverket. Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande minskade med 0,7 miljarder kronor och utbetalningar för Energieffektivisering av flerbostadshus minskade med 0,8 miljarder kronor. Allmän miljö- och naturvård Naturvårdsverkets stöd inom miljöpolitik minskade med 0,5 miljarder kronor. Transfereringarna inom området påverkas både 2023 och 2022 av intrångsersättningen om 0,6 miljarder kronor avseende Bungedomen hos Naturvårdsverket (se avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar för mer information.) Transfereringar till kommuner och regioner på samma nivå som 2023 Transfereringarna till kommuner och regioner var i stort sett oförändrade jämfört med 2022. Transfereringarna minskade med drygt 2 miljarder kronor. De allmänna bidragen till sektorn ökade med 14 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Även utjämningsbidragen för LSS-kostnader nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget men bruttoredovisas i resultaträkningen. Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med drygt 1 miljard kronor. Utgifterna avser statens bidrag till regionerna för läkemedelsförmånernas kostnader. Varje år undertecknar staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en ny överenskommelse och bidragen betalas ut med två månaders fördröjning. Det är bl.a. användandet av läkemedel vid sällsynta sjukdomar som ökat, exempelvis för cystisk fibros där nya behandlingar kom in i förmånen i december 2022. Kommunernas och regionernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget men bruttoredovisas som skatteintäkter och transfereringar till kommunsektorn i statens resultaträkning. Utvecklingen av momsen följer utvecklingen av kommunernas och regionernas konsumtion av varor och tjänster. Bidrag till folkhälsa och sjukvård minskade kraftigt Kostnaderna var höga 2022 till följd av sjukdomen covid-19. Kostnader för testning av covid-19, uppskjuten vård och covid19 relaterad vård samt kostnader för vaccinationer har minskat med drygt 10 miljarder kronor. Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ökade med 0,9 miljarder kronor.Det förklaras bl.a. av Äldreomsorgslyftet. Ersättning för höga sjuklönekostnader har minskat kraftigt. Det beror på att kostnaderna var höga 2022 till följd av sjukdomen covid-19. Avgiften till Europeiska unionen Bland transfereringar till utlandet minskade avgiften till EU med 3 miljarder kronor och uppgick till 44 miljarder kronor. Den BNI-baserade avgiften minskade med 3,2 miljarder kronor. Till skillnad mot redovisningen på statens budget redovisas avgiften här periodiserad. Minskningen beror bl.a. på att Sveriges BNI-nivå är lägre jämfört med 2022, medan övriga medlemsländers ekonomier har återhämtat sig mer jämfört med 2022, vilket påverkar Sveriges BNI-avgift. Minskningen beror också på Sveriges reduktion av den avgiftsdel som baseras på BNI som trädde i kraft i december 2021 och som gäller för budgetramen för perioden 2021–2027. Den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till drygt 8 miljarder kronor under 2023, en ökning med 0,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Tullavgiften minskade med 0,7 miljarder kronor. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) minskade med 0,5 miljarder kronor. Not 5 Avsättning till, upplösning av fonder/Fonder Tabell 4.12Avsättning till, upplösning av fonder/Fonder Miljoner kronor Avsättning/upplösning(-)2023 Avsättning/upplösning(-)2022 Fondbehållning2023-12-31 Fondbehållning2022-12-31 Kärnavfallsfonden 6 001 -9 665 78 874 72 873 Resolutionsreserven, Riksgäldskontoret 6 111 4 311 61 035 54 924 Insättningsgarantifonden, Riksgäldskontoret 4 123 -2 478 49 490 45 367 Stabilitetsfonden, Riksgäldskontoret 1 426 298 41 635 40 209 Övriga 32 -112 2 778 2 746 Summa Avsättning till, upplösning av fonder/Fonder 17 693 -7 646 233 812 216 119 Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. Fonder i staten är främst Kärnavfallsfonden samt Resolutionsreserven, Insättningsgarantifonden och Stabilitetsfonden, vilka förvaltas av Riksgäldskontoret. Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Värdet av Kärnavfallsfonden har ökat med nettot av avgifter, utbetalda bidrag och finansiella intäkter och kostnader, där den största posten avser orealiserade värdeförändringar. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut (exempelvis en bank) som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. Resolutionsreserven bildades 2016 för detta ändamål och tillfördes då 19 miljarder kronor genom överföring från Stabilitetsfonden. Den har därefter tillförts resolutionsavgifter samt avkastning på fondens medel. Resolutionsavgifter ska betalas till dess resolutionsreserven når en målnivå motsvarande 3 procent av de garanterade insättningarna. Ökningen av resolutionsreserven motsvarar inbetald resolutionsavgift under 2023 med 4 060 miljoner kronor och finansiella intäkter med 2 050 miljoner kronor. Insättningsgarantifonden har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiften används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden redovisas till marknadsvärde vilket medför att det kan uppstå stora förändringar mellan åren då marknadsvärdet förändras. Årets fondökning avser avgifter med 2 362 miljoner kronor och finansiellt netto med 1 762 miljoner kronor. Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Avsikten var tidigare att fonden genom avgifter och avkastning skulle öka upp till motsvarande 2,5 procent av BNP. Stabilitetsavgiften har tagits bort efter införandet av Resolutionsreserven, men fonden finns kvar och kan användas för stödåtgärder i vissa fall. Fondens ökning avser i allt väsentligt avkastning på medlen. Utöver dessa finns mindre fonder vid bl.a. Försäkringskassan, Kammarkollegiet, länsstyrelserna och Naturvårdsverket. Not 6 Kostnader för personal Tabell 4.13Kostnader för personal Miljoner kronor 2023 2022 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Polismyndigheten 23 677 21 441 Försvarsmakten 17 250 15 386 Kriminalvården 8 488 7 115 Trafikverket 7 761 7 072 Försäkringskassan 7 171 6 980 Arbetsförmedlingen 6 147 5 923 Skatteverket 6 122 5 841 Lunds universitet 5 452 5 299 Domstolsverket 4 881 4 571 Regeringskansliet 4 874 4 752 Övriga myndigheter 90 078 85 492 Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 181 901 169 872 Eliminering av arbetsgivaravgifter -43 614 -40 348 Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 138 287 129 524 Pensionskostnader Polismyndigheten 3 796 3 285 Försvarsmakten 3 401 3 192 Luftfartsverket 1 302 597 Trafikverket 1 298 1 203 Regeringskansliet 1 087 992 Övriga myndigheter 21 646 19 695 Statens tjänstepensioner: Utbetalda pensioner 12 263 11 244 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 24 771 1 820 Eliminering av premieintäkt för statliga tjänstepensioner m.m. -23 330 -20 232 Summa pensionskostnader 46 234 21 796 Övriga personalkostnader samtliga myndigheter 4 750 4 449 Summa 189 271 155 769 Under 2023 ökade statens kostnader för personal med 33,5 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på 21,5 procent jämfört med 2022. Lönekostnader, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 7,1 procent medan pensionskostnaderna mer än fördubblades till följd av väsentligt ökade kostnader för indexering. Lönekostnaderna ökade med 7,1 procent Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 12,0 miljarder kronor jämfört med föregående år. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2023 till 31,42 procent av lönesumman, vilket motsvarar samma procentsats som för 2022. De arbetsgivaravgifter, löneskatter med mera som myndigheterna betalar in utgör statsinterna transaktioner och elimineras därför i sin helhet i statens resultaträkning. Flera myndigheter visade ökade lönekostnader till följd av ökning av antalet anställda men även som ett resultat av den årliga lönerevisionen. Polismyndighetens lönekostnader ökade med 10,4 procent jämfört med föregående år. Försvarsmaktens lönekostnader ökade med 12,1 procent främst på grund av att myndigheten har ökat antalet anställda för att möta försvarets kraftiga tillväxt. Kriminalvårdens lönekostnader ökade med 19,3 procent. Pensionskostnaderna mer än fördubblades Pensionskostnaderna i staten består huvudsakligen av förändringen av den avsättning för förmånsbestämda tjänstepensioner som Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar, men också av kostnader för pensionspremier som myndigheterna betalar avseende anställda födda fr.o.m. 1988. Förändringen av pensionsavsättningen som SPV redovisar beräknas utifrån årets ingående saldo. Avsättningen ökar sedan till följd av årets intjänande och minskar med årets utbetalningar. Utöver dessa delar påverkas avsättningen även av ett flertal andra faktorer, såsom exempelvis förändrade beräkningsgrunder, indexering, utfall av antaganden om livslängd med mera. Mer detaljerad beskrivning av dessa faktorer återfinns i not 32 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Statens totala pensionskostnader ökade med 24,4 miljarder kronor jämfört med 2022. Den övervägande delen av ökningen förklaras av årets förändring av den försäkringstekniska avsättningen. Förändringen beror huvudsakligen på att prisbasbeloppet för 2023 har höjts med 8,70 procent vilket kan jämföras med motsvarande ökning på 1,47 procent för 2022. Pensioner som betalas ut och fribrev enligt PA 16 är värdesäkrade. Det innebär att för 2023 har en omräkning skett med förändringen av prisbasbeloppet från 2022 (48 300 kronor) till 2023 (52 500 kronor), vilket alltså motsvarar 8,70 procent. Den totala ökningen av statens pensionskostnader har även påverkats av ökade kostnader för de premiebestämda pensionerna. Avsättningen för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 27,9 miljarder kronor jämfört med 2022. Av förändringen har 24,8 miljarder kronor redovisats som en del av årets resultat medan resterande 3,1 miljarder kronor har redovisats i balansräkningen som en minskning av nettoförmögenheten. Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät, är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar väsentliga pensionsåtaganden. Årets förändring av Riksdagsförvaltningens och de tre affärsverkens pensionsavsättningar uppgår till sammanlagt 1,6 miljarder kronor (0,7 miljarder kronor). Förändringen har i huvudsak redovisats i resultaträkningen som en del av årets resultat. En mindre del av förändringen som beror på ändrade försäkringstekniska beräkningsgrunder, ungefär 0,1 miljarder kronor, har dock redovisats direkt mot myndighetskapitalet hos Riksdagsförvaltningen och det egna kapitalet hos respektive affärsverk. Myndigheternas pensionskostnader består till övervägande del av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner, vilket utöver premien till SPV för anställda födda före 1988 även innefattar premier för kompletterande ålderspension (Kåpan Tjänste) och för den valbara premien (individuell ålderspension). Storleken på pensionspremierna för de förmånsbestämda tjänstepensionerna bestäms utifrån åldersfördelning samt löneläge för de anställda vid respektive myndighet. Enligt det statliga pensionsavtalet PA 16 har anställda födda fr.o.m. 1988 i princip helt premiebestämda tjänstepensioner. Dessa tjänstepensioner ingår alltså inte som en del av avsättningen för förmånsbestämda pensioner hos SPV. Under 2023 har myndigheternas pensionspremier, i likhet med föregående år, höjts. Höjningen förklaras framför allt av att räntan i beräkningsgrunderna för premier har sänkts från -1,0 till -1,2 procent, men även av att prisbasbeloppet har ökat. Premier för förmånsbestämda avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV. Den delen av pensionskostnaderna har därför eliminerats i statens resultaträkning. Däremot finns det särskilda organisationer, som inte är myndigheter, som ansvarar för den kompletterande och den individuella ålderspensionen samt för premierna enligt PA 16 för sina egna organisationer. Dessa premier hanteras utanför den statliga redovisningsorganisationen och elimineras därför inte. Samma hantering gäller för de myndigheter som i vissa fall gör egna pensionsavsättningar, exempelvis avsättning för delpensioner. Kostnaderna för dessa inkluderas i statens pensionskostnader och elimineras alltså inte. Övriga personalkostnader ökade med 6,8 procent Övriga personalkostnader består bl.a. av kostnader för personalutbildning, konferenser och traktamenten. Under 2023 ökade övriga personalkostnader med 6,8 procent jämfört med föregående år. Tabell 4.14Antal årsarbetskrafter Myndighet 2023 2022 Polismyndigheten 34 604 32 546 Försvarsmakten 24 671 23 374 Kriminalvården 14 087 12 265 Försäkringskassan 12 858 12 889 Arbetsförmedlingen 10 242 10 832 Trafikverket 9 457 9 101 Skatteverket 9 396 9 270 Lunds universitet 7 482 7 485 Uppsala universitet 6 659 6 709 Domstolsverket 6 323 6 140 Övriga myndigheter 119 455 116 820 Totalt 255 234 247 431 Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår beräknat i antal heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som en anställd. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska däremot ingå när antalet årsarbetskrafter beräknas. Den arbetstid som ska ingå i beräkningen är den tid som myndigheten betalat ut lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att personal som är deltidsanställd ingår i summan av antalet årsarbetskrafter med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i tabellen ovan bygger på de uppgifter som myndigheterna rapporterat in i statens informationssystem Hermes. Tabellen visar de tio myndigheter som har flest årsarbetskrafter. I posten Övriga myndigheter redovisas resterande antal årsarbetskrafter i staten, vilka fördelas på totalt 201 myndigheter. Under 2023 ökade totala antalet årsarbetskrafter i staten med 7 803 stycken, vilket motsvarar en ökning på 3,2 procent jämfört med föregående år. Polismyndighetens årsarbetskrafter ökade med 2 058 stycken jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 6,3 procent. Antalet poliser ökade med 1 023 stycken medan antalet civilanställda ökade med 1 035 stycken. Hos Kriminalvården ökade antalet årsarbetskrafter med 1 822 stycken jämfört med 2022, vilket motsvarar en ökning på 14,9 procent. Ökningen omfattar hela organisationen, men procentuellt är det inom häkte som ökningen är som störst, tätt följt av frivården och administration. Häktesverksamheten har under året varit mycket hårt belastad vilket har lett till ett stort behov av utökad bemanning. Antalet årsarbetskrafter vid Försvarsmakten har under 2023 ökat med 1 297 stycken, vilket motsvarar en ökning på 5,5 procent i jämförelse med föregående år. Ökningen är till stor del ett resultat av ett antal åtgärder som myndigheten vidtagit i syfte att nå framgång i att rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Grundutbildning med värnplikt utgör den främsta rekryteringsbasen för Försvarsmaktens militära personal och under 2023 överträffades målsättningen avseende antal personer som påbörjade grundutbildningen. Not 7 Kostnader för lokaler Tabell 4.15Not 7 Kostnader för lokaler Miljoner kronor 2023 2022 Försvarsmakten 3 808 3 460 Polismyndigheten 3 600 3 190 Kriminalvården 2 335 1 855 Regeringskansliet 1 838 1 728 Lunds universitet 1 391 1 212 Domstolsverket 1 270 1 078 Kungl. Tekniska högskolan 1 079 987 Karolinska institutet 1 074 1 008 Övriga myndigheter 17 754 16 128 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -6 237 -5 875 Summa 27 912 24 771 Kostnader för lokaler avser myndigheternas kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringar av inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader för de myndigheter som hyr sina lokaler av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Flera myndigheter visade ökade kostnader till följd av hyresökningar, utökade lokalytor och indexuppräkning. Bland de myndigheter som ökade mest kan nämnas Kriminalvården, följt av Polismyndigheten och Försvarsmakten. Kostnaderna för lokaler på Regeringskansliet ökade med 110 miljoner kronor. Ökningen där är även hänförbar till EU-ordförandeskapet och färdigställandet av Rosenbad. Ökningen om 179 miljoner kronor på Lunds universitet beror även på färdigställande av Forum Medicum och att M-huset färdigrenoverades. Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader Tabell 4.16Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader Miljoner kronor 2023 2022 Utbetalda skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader1 1 047 1 491 Återvunna förluster för skadeersättningar1 -714 -889 Värdeförändringar skadeersättningar och regressfordringar1 239 3 639 Reserveringar för låneförluster 135 1 350 Summa vissa garanti- och kreditkostnader 707 5 591 Specifikation vissa garanti- och kreditkostnader per myndighet Exportkreditnämnden 479 4 270 Riksgäldskontoret 226 1 321 Boverket 2 0 Summa vissa garanti- och kreditkostnader per myndighet 707 5 591 1 Med beaktande av återförsäkringar. Under posten Vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Bland transfereringar redovisas garanti- och utlåningskostnader där det finns ett väsentligt inslag av subventioner. I avsnittet för statens verksamhet redovisas garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga driftkostnader och att de kan variera mellan år och alltså vara jämförelsestörande. Kostnaderna delas upp i utbetalade skadeersättningar, återvunna förluster för skadeersättningar som minskar kostnaderna, värdeförändringar av oreglerade skador (skadeersättningar) och regressfordringar samt reserveringar för låneförluster. Vissa garanti- och kreditkostnader uppgick till 707 miljoner kronor, vilket var en minskning med 4 884 miljoner kronor jämfört med 2022. Minskningen beror främst på värdeförändringar på oreglerade skador och regressfordringar som uppgick till endast 239 miljoner kronor, vilket var en förbättring med 3 400 miljoner kronor. Utbetalade skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader uppgick till 1 047 miljoner kronor, vilket var en minskning med 444 miljoner kronor jämfört med 2022. Återvunna förluster som minskade garanti- och kreditkostnader uppgick till 714 miljoner kronor, vilket var en minskning med 175 miljoner kronor jämfört med 2022. Under året har Riksgäldskontoret gjort en nedskrivning av räntefordran på lån till SAS med 135 miljoner kronor. Riksgäldskontoret gjorde 2022 en reservering för låneförluster på lån till SAS med 1 350 miljoner kronor. Kostnaderna för EKN uppgick till 479 miljoner kronor, vilket var en minskning med 3 791 miljoner kronor jämfört med 2022. Det beror främst på att värdeförändringar av skadeersättningar och regressfordringar minskade med 3 993 miljoner kronor. Kostnaderna för Riksgäldskontoret uppgick till 226 miljoner kronor, vilket var en minskning med 1 095 miljoner kronor jämfört med 2022. Minskningen förklaras främst av de reserveringar för låneförluster på lån till SAS som gjordes 2022. Not 9 Övriga driftkostnader Tabell 4.17Not 9 Övriga driftkostnader Miljoner kronor 2023 2022 Övriga driftkostnader – tjänster Trafikverket 60 527 55 579 Försvarsmakten 20 813 18 871 Affärsverket svenska kraftnät 10 377 9 392 Försvarets materielverk 5 339 5 382 Polismyndigheten 4 229 3 582 Folkhälsomyndigheten 557 1 468 Övriga myndigheter 49 298 47 073 Summa tjänster 151 140 141 347 Övriga driftkostnader – varor Försvarets materielverk 24 974 20 800 Affärsverket svenska kraftnät 11 125 20 620 Trafikverket 6 327 6 437 Försvarsmakten 4 735 5 376 Folkhälsomyndigheten 2 379 4 836 Polismyndigheten 1 928 1 913 Övriga myndigheter 8 534 8 247 Summa varor 60 002 68 229 Övriga driftkostnader – reparationer, diverse m.m. Försvarsmakten 5 277 4 599 Trafikverket 1 432 813 Affärsverket svenska kraftnät 689 656 Polismyndigheten 342 262 Kriminalvården 331 321 Övriga myndigheter 3 984 3 644 Summa övriga driftkostnader – reparationer, diverse m.m. 12 055 10 295 Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Trafikverket -42 780 -40 615 Myndigheter i försvarssektorn1 -26 199 -20 847 Övriga myndigheter -3 640 -2 705 Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -72 619 -64 167 Eliminering av inomstatliga transaktioner -20 225 -18 323 Summa 130 353 137 381 1 I Myndigheter i försvarssektorn ingår Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, Försvarshögskolan, Fortifikationsverket och Totalförsvarets forskningsinstitut. Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisning görs brutto under varje delavsnitt i tabellen och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader minskade med 7 028 miljoner kronor eller 5 procent jämfört med föregående år. Tabellen ovan är uppdelad på kostnader för tjänster respektive varor för de myndigheter där detta är möjligt, reparationer och övrigt samt aktivering av anläggningstillgångar i egen regi. Med aktivering menas att inköpta varor eller tjänster tas upp som tillgångar i balansräkningen, vilket reducerar den totala kostnaden. Genom denna uppdelning kan man för respektive myndighet se hur kostnaderna fördelar sig på respektive del för de myndigheter som har störst driftkostnader. Nedan kommenteras sedan totalbeloppet för några av dessa myndigheter. Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Trafikverkets kostnader för varor och tjänster har ökat med 5 457 miljoner kronor. Under året har Trafikverket aktiverat 2 165 miljoner kronor mer än föregående år för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vilket minskade de totala driftkostnaderna. Aktiveringarna gäller väg- och järnvägsanläggningar. Dessa kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Detta medförde att de totala driftkostnaderna hos Trafikverket ökade med 3 292 miljoner kronor jämfört med föregående år. Försvarsmaktens totala driftkostnader ökade med 1 979 miljoner kronor. Det är i huvudsak materielnära tjänster och datatjänster som har ökat. Även kostnader för reparationer och underhållsarbeten mark och krigsanläggningar samt kostnader för rekryter, officersaspiranter och hemvärnet har ökat. Försvarets materielverks driftkostnader ökade med 4 131 miljoner kronor. De ökade driftkostnaderna beror huvudsakligen på en ökning av kostnader för varor och materiel som främst beror på tillväxt inom materielområdena Armé- och Flyg- och rymdmateriel till följd av satsningar inom försvarsområdet. Polismyndighetens driftkostnader ökade med 742 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det förklaras bl.a. av att kostnaden för leasing, drivmedel och reparation av motorfordon har ökat. Reparation och underhåll av inventarier har ökat på grund av myndighetens pågående tillväxt och ökade digitalisering. Kostnader för resor, representation, information m.m. har ökat främst till följd av förstärkningsrörelser i samband med EU-ordförandeskapet. Även inköp av varor har ökat, då inköp av kommunikations- och it-utrustning har gjorts under året. Kostnaden för förbrukningsmaterial har också ökat för att säkerställa tillgången. Kostnaden för övriga tjänster har ökat till följd av att konsultarvoden och kostnaden för rättsintyg och tolktjänster har ökat. Folkhälsomyndighetens driftkostnader minskade med 3 368 miljoner kronor. De minskade kostnaderna hänför sig i huvudsak till en minskning av inköp av vaccin mot covid-19 för vidareförsäljning. Även minskning av tjänster beror på lägre storskalig testning av covid-19. I kostnaderna ingår även destruerat vaccin. Affärsverket svenska kraftnäts driftkostnader för varor, tjänster och reparationer minskade med 8 477 miljoner kronor. Det lägre utfallet beror till stor del på väsentligt lägre prisskillnader mellan elområdena samt att elpriset var lägre jämfört med föregående år. De lägre kostnaderna för förlustkraft berodde både på en lägre volym och lägre elpris jämfört med 2022. Under året har myndigheter i försvarssektorn aktiverat 5 352miljoner kronor mer jämfört med föregående år. Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar Tabell 4.18Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar Miljoner kronor 2023 2022 Trafikverket 15 057 12 631 Försvarsmakten 6 170 6 145 Fortifikationsverket 1 550 1 148 Polismyndigheten 1 477 1 316 Affärsverket svenska kraftnät 1 320 1 337 Övriga myndigheter 9 695 9 145 Summa 35 269 31 722 Not 11 Resultat från andelar i hel- och delägda företag/Andelar i hel- och delägda företag Tabell 4.19Resultat från andelar i hel- och delägda företag/Andelar i hel- och delägda företag Miljoner kronor Resultatandel Resultatandel Utdelning och övriga justering i eget kapital Andelsvärde Andelsvärde 2023 2022 2023 2023-12-31 2022-12-31 Summa andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 33 796 26 844 -6 905 471 617 444 726 Summa andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 903 -7 201 -4 323 38 789 42 209 Riksbankens grundfond 0 1 000 Summa 34 699 19 642 -11 228 510 406 487 935 Företag med bestämmande statligt inflytande Vattenfall AB 8 646 -1 102 -5 653 113 466 110 473 100% Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 15 206 15 072 -5 679 80 807 71 280 100% Sveaskog Holding AB 3 562 1 979 4 054 73 808 66 192 100% Akademiska Hus AB 307 5 490 -3 145 62 515 65 353 100% AB Svensk Exportkredit 1 244 1 166 27 22 846 21 575 100% SBAB Bank AB 2 408 2 081 1 733 18 290 14 149 100% Specialfastigheter Sverige AB 1 020 -143 0 15 047 14 027 100% Swedfund International AB -37 254 4 923 13 654 8 768 100% Almi Företagspartner AB 8 -79 0 11 062 11 054 100% Jernhusen AB -188 1 639 -474 10 057 10 719 100% Apoteket AB 652 402 -580 8 500 8 428 100% PostNord AB -404 -15 -1 233 6 703 8 340 61% Swedavia AB -353 -709 -664 6 604 7 621 100% Saminvest AB 40 -58 0 6 136 6 096 100% Teracom Group AB 38 49 -81 3 718 3 761 100% SJ AB 422 314 -21 3 450 3 049 100% Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 777 596 -230 2 172 1 625 100% Samhall AB -106 56 0 1 945 2 051 100% Systembolaget AB 276 -184 -100 1 844 1 668 100% Svevia AB 48 301 -250 1 494 1 696 100% Infranord AB 130 81 -79 957 906 100% Statens Bostadsomvandling AB 22 -43 1 952 929 100% RISE Research Institutes of Sweden AB 119 39 0 934 815 100% Green Cargo AB -97 43 25 659 731 100% Svenska Spel AB 79 -21 15 624 530 100% Svenska Rymdaktiebolaget -92 -404 215 617 494 100% Lernia AB -10 30 -46 419 475 100% Ersättningsmark i Sverige 2 0 0 361 361 0 100% Apotek Produktion & Laboratorier AB 37 4 0 343 306 100% Svenska kraftnät - Svensk Kraftreserv AB 0 30 20 319 299 100% Luftfartsverket - LFV Holding AB -46 -111 -13 234 293 100% AB Svensk Bilprovning 63 55 -40 183 160 100% Kungliga Operan AB 1 1 0 86 85 100% Arlandabanan Infrastructure AB 15 19 0 81 66 100% AB Göta Kanalbolag 0 0 0 40 40 100% Kungliga Dramatiska Teatern AB 6 -4 0 33 27 100% VisitSweden AB 1 1 0 21 20 100% Miljömärkning Sverige AB 0 -2 0 18 18 100% Voksenåsen A/S 0 1 0 11 11 100% Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 0 0 4 8 4 100% Övriga andelar 2 15 5 599 592 Summa 33 796 26 843 -6 905 471 617 444 726 Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande Telia Company AB 124 -6 002 -4 508 21 954 26 338 41,0% Nordiska Investeringsbanken NIB 750 325 201 16 436 15 485 34,6% Svenska kraftnät - TSO Holding AS m.fl. 18 7 -16 214 212 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 11 5 0 171 160 50,0% Sweden House 0 0 0 14 14 36,0% SAS 0 -1 536 0 0 0 21,8% Summa 903 -7 201 -4 323 38 789 42 209 Anm.: Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Anm.: Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Resultat från andelar i hel- och delägda företag samt andelar i hel- och delägda företag baseras på det redovisade nettoresultatet och det justerade egna kapitalet hos företagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut eller bokslutskommuniké använts. Resultatet från och andelar i hel- och delägda företag ökade med 15 miljarder kronor jämfört med föregående år till knappt 35 miljarder kronor. Det bokförda värdet av statens andelar vid utgången av 2023 ökade med 22 miljarder kronor till 510 miljarder kronor. Vattenfalls resultat förbättrades med 9,7 miljarder kronor jämfört med föregående år då det var negativt. Resultatet 2022 påverkades kraftigt negativt av tillfälliga effekter från realisering och värdering av el- och bränslekontrakt. Efter utdelning med 4 miljarder kronor samt justering av övrigt totalresultat med 1,7 miljarder kronor, uppgick Vattenfalls totala andelsvärde vid årets slut till 113,5 miljarder kronor. Andelsvärdet för LKAB ökade med 9,5 miljarder till 80,8 miljarder kronor vilket förklaras av ett starkt resultat 2023 om 15,2 miljarder kronor efter utdelning samt justering av övrigt totalresultat. Det positiva resultatet berodde på en fortsatt stabil och hög produktionsvolym som dock påverkades av lägre leveranser till följd av utmaningar med kapaciteten på Malmbanan. Ökningen av Sveaskog Holding AB:s andelsvärde med 7,6 miljarder kronor beror dels på årets resultat på 3,6 miljarder kronor, dels på bl.a. kontant utdelning med 1,2 miljarder kronor samt det koncernmässiga värdet på Ersättningsmark i Sverige 2 AB med 1 miljard kronor. Sveaskogs extra bolagstämma beslutade om att dela ut ersättningsmarker på 21 525 hektar till staten i dotterbolag, i enlighet med riksdagsbeslut. Ersättningsmark i Sverige 2 AB är ett dotterbolag till Sveaskog. Svenska staten har erhållit bolaget genom att Sveaskog gjorde en efterutdelning genom utskiftning av samtliga aktier i dotterbolaget den 20 december 2023, till ett värde av ca 361 miljoner kronor. Akademiska Hus AB redovisade ett kraftigt minskat resultat med 5,2 miljarder kronor för 2023 främst på grund av de resultatpåverkande negativa värdeförändringarna i fastigheter som uppgick till 3,5 miljarder kronor varav 0,4 miljarder kronor avser realiserade värdeförändringar. Andelsvärdet uppgick därmed vid årets slut till 62,5 miljarder kronor. Jernhusen AB redovisade ett negativt resultat 2023, en försämring med 1,8 miljarder kronor, vilket förklaras av negativa värdeförändringar i fastigheter samt derivat. Telia Company AB redovisade en resultatandel på 124 miljoner kronor, en förbättring med 6,1 miljarder kronor jämfört med 2022. Förändringen förklaras främst av ökningen av netto finansiella poster som uppgick till 0,5 miljarder kronor jämfört med 5,6 miljarder kronor 2022. Statens andel är 41,0 procent. Telia Companys marknadsvärde på statens innehav var 42 miljarder kronor per 2023-12-31 jämfört med det bokförda värdet på 22 miljarder kronor. Anskaffningsvärdet för statens innehav i SAS har skrivits ned med 166 miljoner kronor. Marknadsvärdet på statens innehav var 40 miljoner kronor per 2023-12-31. SAS har kommunicerat att de planerar att avnotera aktierna och att de dras in utan vederlag under 2024. Enligt riksdagens beslut den 26 april 2023 till resultatdispositionen för räkenskapsåret 2022 togs Riksbankens grundfond i sin helhet i anspråk för förlusttäckning. Enligt årsredovisningen för räkenskapsåret 2023 uppgår grundfonden således till noll kronor. Not 12 Nettokostnad för statsskulden Tabell 4.20Nettokostnad för statsskulden Miljoner kronor 2023 2022 Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 6 962 5 112 Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 1 876 735 Summa ränteintäkter 8 838 5 847 Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor -31 996 -36 136 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta -4 556 -1 276 Summa räntekostnader -36 552 -37 412 Realiserade valutakursförändringar (netto) -8 238 -11 703 Orealiserade valutakursförändringar (netto) 5 563 1 666 Över-/underkurs vid emission (netto) 5 936 9 845 Realiserade kursförändringar (netto) 22 -447 Provisioner till banker m.fl. -59 -64 Nettokostnad för förvaltning av statsskulden -24 490 -32 268 Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder. Nettokostnaden för den konsoliderade statsskulden minskade med 7,8 miljarder kronor. Minskningen berodde till övervägande del på lägre inflationsomvärdering av realskulden samt lägre valutakursförluster på den delen av skulden som är exponerad mot utländsk valuta. Även realiserade ränteintäkter, som blev högre än året innan, minskade nettokostnad för statsskulden. Not 13 Övriga finansiella intäkter Tabell 4.21Övriga finansiella intäkter Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Exportkreditnämnden 5 803 6 731 Riksbankens inlevererade överskott - 3 900 Skatteverket 2 953 3 109 Centrala studiestödsnämnden 1 626 62 Kärnavfallsfonden 1 538 1 232 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Kärnavfallsfonden 5 434 - Övriga myndigheter 891 6 Realisationsvinst avyttring Metria - 616 Övriga myndigheter 1 147 993 Summa 19 391 16 649 Övriga finansiella intäkter ökade med 2 742 miljoner kronor jämfört med 2022 främst på grund av att orealiserade värdeförändringar hos Kärnavfallsfonden och ränteintäkter för studielån hos CSN ökade. Exportkreditnämndens finansiella intäkter minskade med 928 miljoner kronor. De finansiella intäkterna är huvudsakligen hänförbara till valutakursförändringar i EKN:s garantiengagemang i utländska valuta. Riksbankens stora underskott 2022 om 81 miljarder kronor har resulterat i ett eget kapital som vid utgången av 2023 är negativt med 18 miljarder kronor, vilket förklarar att ingen utdelning har kunnat inlevereras till staten 2023. Riksbankens inlevererade överskott uppgick föregående år till 3 900 miljoner kronor. Skatteverkets finansiella intäkter är främst räntor i skattekontosystemet, vilka minskade med 156 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ränteintäkter för studielån hos CSN ökade med 1 569 miljoner kronor på grund av att räntan för studielån har höjts från 0,00 procent till 0,59 procent 2023. Kärnavfallsfonden redovisar som finansiella intäkter både ränteintäkter och realiserade värdeförändringar netto. Intäkterna har ökat med sammanlagt 5 739 miljoner kronor jämfört med föregående år varav orealiserade värdeförändringar uppgick till 5 434 miljoner kronor. Not 14 Övriga finansiella kostnader Tabell 4.22Övriga finansiella kostnader Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Exportkreditnämnden 6 014 5 773 Kärnavfallsfonden 1 423 844 Riksgäldskontoret 302 8 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Kärnavfallsfonden - 10 547 Riksgäldskontoret - 4 827 Övriga myndigheter 7 372 SAS hybridobligationer - 2 250 Övriga myndigheter 505 381 Aktivering av finansiella kostnader -22 -5 Summa 8 229 24 998 Övriga finansiella kostnader minskade med 16 769 miljoner kronor jämfört med föregående år. Exportkreditnämndens finansiella kostnader ökade med 241 miljoner kronor jämfört med föregående år. De finansiella kostnaderna är huvudsakligen hänförbara till valutakursförändringar i EKN:s garantiengagemang i utländska valuta. Kärnavfallsfonden redovisar som finansiella kostnader både räntekostnader och värdeförändringar. De finansiella kostnaderna exklusive orealiserade värdeförändringar som omfattar främst kostnader för swappar har ökat med 579 miljoner kronor. De orealiserade värdeförändringarna på finansiella instrument var detta år en intäkt (se not 13), men var föregående år en kostnad. Riksgäldskontorets kostnader i form av värdeförändringar på finansiella instrument minskade med netto 4 533 miljoner kronor jämfört med föregående år. De orealiserade värdeförändringarna minskade kraftigt med 4 827 miljoner kronor, medan de realiserade värdeförändringarna ökade. I årsredovisningen för staten 2022 skrevs anskaffningsvärdet av SAS hybridobligationer av försiktighetsskäl ned till 10 procent från 2 500 till 250 miljoner kronor (se not 24). Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen. Noter till balansräkningen Not 15 Balanserade utgifter för utveckling Tabell 4.23Balanserade utgifter för utveckling Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 36 599 34 546 Årets anskaffningsutgifter 548 641 Årets utgifter, egen utveckling 2 629 2 245 Utrangering/försäljning -744 -789 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 39 032 36 643 Ingående ackumulerade avskrivningar -26 508 -25 012 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 353 -2 296 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 589 750 Utgående ackumulerade avskrivningar -28 272 -26 558 Summa 10 760 10 085 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Trafikverket 1 416 1396 Försäkringskassan 1 417 1306 Polismyndigheten 779 699 Skatteverket 659 692 Arbetsförmedlingen 467 290 Övriga myndigheter 6 022 5 702 Summa 10 760 10 085 I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. Trafikverkets balanserade utgifter för utveckling består främst av MPK (Marknadsanpassad Planering av Kapacitet av Järnväg) och LADDA – (Leveransförmåga och anpassning av digital data om järnvägsanläggningen). Försäkringskassans balanserade utgifter för utveckling består till största delen av itstöd för ärendehantering, självbetjäning och automatisering. Försäkringskassan förvaltar och utvecklar även vissa it-system för Pensionsmyndighetens räkning. Polismyndighetens största poster under balanserade utgifter för utveckling är Durtvå (Polismyndighetens utredningsstöd), ett it-stöd inom underrättelse samt vidareutveckling av registerutdragstjänst (en anpassning som medför att medborgare kan begära registerutdrag via polisen.se). Not 16 Statliga väganläggningar Tabell 4.24Statliga väganläggningar Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 271 521 265 236 Årets anskaffning 26 12 Överföringar från Pågående nyanläggningar 13 037 6 275 Utrangering/försäljning -4 -2 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 284 580 271 521 Ingående ackumulerade avskrivningar -125 100 -118 708 Årets avskrivningar -6 706 -6 392 Utgående ackumulerade avskrivningar -131 806 -125 100 Summa 152 774 146 421 Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark för väganläggningsändamål ingår i redovisat värde för väganläggningar. Komponentavskrivning tillämpas för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år. De största färdigställda projekten år 2023 är Marieholmstunneln, Väg 222 Skurubron samt diverse projekt avseende E20 Vårgårda. Not 17 Statliga järnvägsanläggningar Tabell 4.25Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 274 731 261 060 Årets anskaffning 39 16 Överföringar från Pågående nyanläggningar 6 290 13 681 Utrangering/försäljning 0 -26 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 281 060 274 731 Ingående ackumulerade avskrivningar -94 310 -88 703 Årets avskrivningar -5 864 -5 617 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 0 10 Utgående ackumulerade avskrivningar -100 174 -94 310 Summa 180 886 180 421 Trafikverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider, från år 2023 mellan 7 och 110 år på samtliga järnvägsanläggningar. Avskrivningstiden har justerats för att bättre överstämma med den varierande tekniska livslängd som finns för olika komponenter. De största färdigställda projekten år 2023 är Sundsvalls hamn (Tunadalsspåret) NPT Örebro – Frövi (spårbyte och växelbyte), Trafikantinformation samt Gävle Hamn (järnvägsanslutning). Not 18 Byggnader, mark och annan fast egendom Tabell 4.26Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 91 396 84 483 Årets anskaffningsutgifter 2 151 3 569 Årets utgifter, egen utveckling 0 1 Överföringar från Pågående nyanläggningar 4 159 4 241 Utrangering/försäljning -818 -898 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 96 888 91 396 Ingående ackumulerade avskrivningar -35 747 -34 396 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 593 -2 175 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 414 828 Utgående ackumulerade avskrivningar -37 926 -35 743 Ingående ackumulerade uppskrivningar 74 76 Minskning av ackumulerade uppskrivningar vid utrangering/försäljning 0 -2 Utgående ackumulerade uppskrivningar 74 74 Summa 59 036 55 727 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerade avskrivningar skiljer sig något från utgående balans, beroende på omklassificeringar. Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Fortifikationsverket 20 300 18 424 Statens fastighetsverk 18 033 16 650 Naturvårdsverket 12 380 12 311 Riksdagsförvaltningen 2 470 2 518 Affärsverket svenska kraftnät 1 909 1 876 Luftfartsverket 1 384 1 279 Övriga myndigheter 2 560 2 669 Summa 59 036 55 727 Drygt 20 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål samt ett antal byggnader klassificerade som statliga byggnadsminnen. Fortifikationsverkets bokförda värde ökade bl.a. på grund av sex stora förvärv (mark). Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Årets ökning beror till största delen på renovering av Rosenbad. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdagsbyggnaderna. Not 19 Förbättringsutgifter på annans fastighet Tabell 4.27Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 19 186 18 127 Årets anskaffningsutgifter 1 970 1 509 Årets utgifter, egen utveckling 96 16 Utrangering/försäljning -409 -571 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 20 843 19 081 Ingående ackumulerade avskrivningar -11 563 -10 688 Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 479 -1 397 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 387 555 Utgående ackumulerade avskrivningar -12 655 -11 530 Summa 8 188 7 551 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Polismyndigheten 2 029 1 731 Regeringskansliet 933 898 Kriminalvården 462 382 Domstolsverket 378 360 Försvarets materielverk 306 260 Övriga myndigheter 4 080 3 920 Summa 8 188 7 551 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Polismyndighetens förbättringsutgifter på annans fastighet i år består bl.a. av investeringsprojekt som rör lokalförsörjning och lokalanpassningar och är kopplat till polisens fortsatta tillväxt och säkerhetshöjande åtgärder. Regeringskansliets förbättringsutgifter på annans fastighet i år är bl.a. relaterat till färdigställandet av lokaler i Rosenbad samt anpassning av lokaler vid utlandsmyndigheter. Not 20 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Tabell 4.28Maskiner, inventarier, installationer m.m. Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 125 821 119 189 Årets anskaffningsutgifter 7 641 5 895 Årets utgifter, egen utveckling 64 59 Överföringar från Pågående nyanläggningar 2 803 4 646 Utrangering/försäljning -3 595 -3 679 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 132 734 126 110 Ingående ackumulerade avskrivningar -76 443 -73 229 Årets avskrivningar och nedskrivningar -7 670 -7 119 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 3 465 3 607 Utgående ackumulerade avskrivningar -80 648 -76 741 Summa 52 086 49 369 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Affärsverket svenska kraftnät 23 838 23 779 Polismyndigheten 3 177 2 423 Kriminalvården 1 869 1 268 Kustbevakningen 1 759 1 864 Lunds universitet 1 477 1 403 Trafikverket 1 426 1 257 Övriga myndigheter 18 540 17 375 Summa 52 086 49 369 Affärsverket svenska kraftnäts materiella tillgångar består främst av ställverksutrustning, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoanläggningar samt tele- och informationssystem. Årets investeringar för Polismyndigheten består till stor del av investering i datorer och kringutrustning samt transportmedel. Kriminalvårdens investeringar har ökat till följd av kapacitetsökning och består av investeringar i säkerhet, fordon samt övriga inventarier. Den största överföringen från pågående nyanläggningar finns hos Affärsverket svenska kraftnät som står för 43 procent. Not 21 Pågående nyanläggningar Tabell 4.29Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 167 842 148 476 Årets anskaffningsutgifter 11 414 8 128 Årets utgifter, egen utveckling 43 245 40 561 Överföringar från Pågående nyanläggningar -26 368 -29 048 Utrangering/försäljning -2 -8 Årets nedskrivningar -1 903 -185 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 194 228 167 924 Summa 194 228 167 924 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Trafikverket 171 382 150 432 Fortifikationsverket 5 147 3 307 Statens fastighetsverk 1 489 2 898 Affärsverket svenska kraftnät 9 144 5 646 Sjöfartsverket 3 996 2 825 Övriga myndigheter 3 070 2 816 Summa 194 228 167 924 Trafikverkets investeringar år 2023 uppgår till 42,4 miljarder kronor, varav investeringar i järnväg står för 25,3 miljarder kronor och väg 16,5 miljarder kronor. De största pågående järnvägsprojekten är Västsvenska paketet järnväg och Tomteboda–Kallhäll (ökad kapacitet). Det största pågående vägprojektet är E4 Förbifart Stockholm. Under 2023 har Trafikverket färdigställt projekt på totalt 19,5 miljarder kronor som har överförts till färdig tillgång, varav järnvägsanläggningar stod för 6,3 miljarder kronor och väg för 13 miljarder kronor. De största färdigställda järnvägsprojekten är Sundsvalls hamn (Tunadalsspåret) NPT Örebro – Frövi (spårbyte och växelbyte), Trafikantinformation samt Gävle Hamn (järnvägsanslutning).De största färdigställda vägprojekten är Marieholmstunneln, Väg 222 Skurubron samt diverse projekt avseende E20 Vårgårda Affärsverket svenska kraftnäts största pågående projekt är transmissionsnätsprojekt. Några exempel är ”Systemförstärkning Stockholm” och ”Västkustpaketet”. Fortifikationsverkets har under 2023 gjort tre stora förvärv; ”Stockholm Färöarna 1”, Eskilstuna Vapnet 1 och 2” samt Stockholm Kungliga Myntet 1 som är en överföring från Statens Fastighetsverk. Not 22 Beredskapstillgångar Tabell 4.30Beredskapstillgångar Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier 249 449 229 155 Förändring IB på grund av omklassificering -1 472 -1 359 Årets anskaffning 27 665 26 522 Utrangering/försäljning -7 331 -4 869 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier 268 311 249 449 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager 35 468 31 757 Förändring IB på grund av omklassificering 1 808 1 386 Årets anskaffning 2 151 2 750 Årets övriga förändring -391 -425 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager 39 036 35 468 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapstillgångar 307 347 284 917 Ingående ackumulerade avskrivningar -131 363 -126 589 Förändring IB på grund av omklassificering -280 4 Årets avskrivningar/nedskrivningar -5 958 -5 849 Utrangering/försäljning 3 187 1 071 Utgående ackumulerade avskrivningar (avser beredskapsinventarier) -134 414 -131 363 Summa 172 933 153 554 Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap är t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap och som delar in sina beredskapstillgångar i beredskapsinventarier och beredskapsvaror. Statens totala beredskapsinventarier uppgår till 133,9 miljarder kronor och består av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel uppgår till 39,0 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 171,8 miljarder kronor av det utgående värdet militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 26,7 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 5,8 miljarder kronor. Anskaffningen innefattar bl.a. utveckling och anskaffning av JAS Gripen 39E, lednings- och spaningsflyg S106 GlobalEye och nya generationens ubåt A26. Vidare har anskaffning av ledningssystem och fordonssystem genomförts liksom fortsatt anskaffning av luftvärnssystem 103 Patriot. Nyanskaffning av civila beredskapsinventarier uppgår till 1,0 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 0,2 miljarder kronor. Anskaffningen består främst av Folkhälsomyndighetens investeringar. Folkhälsomyndighetens beredskapslager består främst av vaccin för covid-19. Beredskapsvarulagrets värde ökade med 3,6 miljarder kronor under året och beror bl.a. på ökad anskaffning av ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel. Not 23 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Försvarets materielverk har förskott till både utländska och svenska leverantörer. Förskotten till svenska leverantörer uppgår till 63 miljoner kronor och förskotten till utländska leverantörer uppgår till 4 195 miljoner kronor. Trafikverkets förskott om 659 miljoner kronor avser väg- och järnvägsanläggningar. Större förskott hos myndigheten finns i projekten Förbifart Stockholm, Södertälje Sluss och kanal samt Inköp av snöslungor till järnvägen. Not 24 Andra långfristiga värdepappersinnehav Tabell 4.31Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Kärnavfallsfonden Företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder 27 552 25 646 Bostadsobligationer 26 269 25 995 Summa Kärnavfallsfonden 53 821 51 641 Investerings- och utvecklingsbanker, Kammarkollegiet och Sida Europeiska investeringsbanken EIB 3 856 3 856 Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD 1 561 1 399 Asiatiska banken infrastrukturinvest, AIIB 1 107 1 107 Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040 Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB 1 198 1 065 Internationella finansbolaget, IFC 538 436 Interamerikanska utvecklingsbanken IDB 147 147 Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB 136 136 Interamerikanska investeringsbolaget,IIC 115 115 Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA 22 22 Europarådets utvecklingsbank CEB 7 7 Summa investerings- och utvecklingsbanker1 9 727 9 330 Kammarkollegiet, övrigt Hybridobligationer, SAS 250 250 Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m. 235 216 Summa Kammarkollegiet, övrigt 485 466 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 314 356 Övriga myndigheter 952 893 Summa 65 299 62 686 1 Regeringen tar vartannat år fram skrivelsen Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker. I skrivelsen redovisas inbetalt kapital för utvecklings- och investeringsbankerna: EIB, EBRD, IBRD, AIIB, IFC och MIGA. Inbetalt kapital beräknas i skrivelsen som Sveriges andel av ägarkapitalet omräknat till aktuell valutakurs, vilket ger ett belopp som överstiger anskaffningsvärdet. Skillnaden består till stor del av internt överförda medel samt till en mindre del av valutakursförändringar. Det största innehavet av långfristiga värdepapper avser Kärnavfallsfondens innehav av företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder och bostadsobligationer (säkerställda obligationer). Ökningen i Kärnavfallsfondens långfristiga värdepappersinnehav avser främst orealiserade värdeförändringar på aktier med 1 613 miljoner kronor jämfört med föregående år. Sveriges andelar i internationella investeringsbanker och utvecklingsbanker redovisas av Kammarkollegiet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), så att den myndighet som gör utbetalningar av kapitaltillskott och eventuella bidrag till respektive bank också tar upp andelsvärdet. Förändringarna under 2023 var relativt små. I årsredovisningen för staten 2022 skrevs anskaffningsvärdet för SAS hybridobligationer av försiktighetsskäl ned till 10 procent från 2 500 till 250 miljoner kronor. Detta i enlighet med Riksgäldskontorets bedömning, liksom värdet av statens lånefordringar på SAS skrevs ned till 10 procent (se not 26). Bedömningen är oförändrad för 2023. Not 25 Långfristiga fordringar Tabell 4.32Långfristiga fordringar Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Exportkreditnämnden Fordringar efterskottsavgifter garantiavgifter 3 018 3 508 Skadefordringar 1 690 1 890 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar 1 555 2 441 Summa Exportkreditnämnden 6 263 7 839 Luftfartsverket 3 808 3 473 Trafikverket 1 352 423 Sida 442 331 Övriga myndigheter 5 059 1 157 Summa 16 924 13 223 Exportkreditnämndens fordringar minskade med 1 576 miljoner kronor och uppgick till totalt 6 263 miljoner kronor. Fordringarna för efterskottspremier minskade med 490 miljoner kronor, och avser till helt övervägande del garantier för export av JAS Gripen till Brasilien. EKN värderar sina skadefordringar till 1 690 miljoner kronor, vilket motsvarar EKN:s förväntade återvinningsmöjligheter av fordringarna, som nominellt uppgår till 15 107 miljoner kronor. EKN kan minska riskerna genom att teckna återförsäkringar. EKN:s nettofordringar hänförbara till återförsäkringsavtal uppgår till 1 555 miljoner kronor i slutet av 2023, vilket är en minskning med 886 miljoner kronor jämfört med 2022. Luftfartsverkets (LFV) fordringar har ökat med 335 miljoner kronor till 3 808 miljoner kronor. LFV:s intäkter för en route och terminal Arlanda styrs av EU-regelverk som innebär riskdelning mellan LFV och flygbolagen. Vissa kostnadsökningar hänförliga till s.k. okontrollerbara förändringar finansieras också via det EU-gemensamma avgiftssystemet. För Sveriges del utgör förändringar i pensionsskuld en sådan. LFV:s åtaganden rörande pensionsavsättningar bidrar med 327 miljoner kronor till ökningen. Trafikverkets fordringar har ökat till 1 352 miljoner kronor. De utgörs av en deposition som Trafikverket har hos Nasdaq, som säkerhet för elderivathandel. Under 2023 har marknadspriserna på elterminerna minskat i jämförelse med inköpspriserna, vilket har gjort att depositionen har ökat. Sida:s fordringar gäller garantiverksamheten och uppgår till 442 miljoner kronor, varav största delen är skadefordringar. Not 26 Utlåning Tabell 4.33Utlåning Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Centrala studiestödsnämnden Studielån, utlånat belopp 273 146 261 244 Reserveringar för låneförluster, studielån -24 923 -24 006 Bokfört värde, studielån 248 223 237 238 Övriga lån, utlånat belopp 1 271 1 389 Reserveringar för låneförluster, övriga lån -961 -1 044 Bokfört värde, övriga lån 310 345 Summa Centrala studiestödsnämnden 248 533 237 583 Riksgäldskontoret Riksbanken 2 599 75 755 Statliga bolag, utlånat belopp 7 524 7 336 Reserveringar för låneförluster, SAS -1 350 -1 350 Bokfört värde, statliga bolag 6 174 5 986 Premiepensionssystemet 2 850 2 247 Övriga, bokfört värde 938 905 Summa Riksgäldskontoret 12 561 84 893 Övriga myndigheter, bokfört värde 527 592 Summa 261 621 323 068 Statens fordringar i utlåningsverksamhet uppgick efter reservering för låneförluster till 261,6 miljarder kronor, vilket var en minskning med 61,4 miljarder kronor jämfört med 2022. Minskningen beror på att den s.k. vidareutlåningen till Riksbanken i allt väsentligt har återbetalats under året. CSN:s lånfordringar uppgick till 248,5 miljarder kronor efter avdrag för reservering för förväntade låneförluster, vilket var en ökning med 11,0 miljarder kronor jämfört med 2022. Lånefordringarna är uppdelade på Studielån och Övriga lån. Under Övriga lån redovisas främst hemutrustningslån och körkortslån. I tabellen redovisas utlånat belopp, reserveringar och bokfört värde för respektive lån. Totalt utlånat belopp för studielån var 273,1 miljarder kronor och reserveringar för förväntade låneförluster var 24,9 miljarder kronor 2023. Totalt är reserveringar för låneförlusterna på studielån drygt 9,1 procent av utlånat belopp 2023. Reserveringar för låneförluster på studielån har ökat med 0,9 miljarder kronor, jämfört med 2022. Totalt utlånat belopp för Övriga lån var 1,3 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2022. Totalt var reserveringar för låneförlusterna på Övriga lån 1,0 miljarder kronor 2023, vilket är 75,6 procent av utlånat belopp. Nyutlåningen och amorteringar uppgår totalt till 26,0 respektive 13,2 miljarder kronor 2023. Riksgäldskontorets lånefordringar uppgick till 12,6 miljarder kronor efter avdrag för reservering för förväntade låneförluster, vilket var en minskning med 72,3 miljarder kronor jämfört med 2022. Utlåningen var främst till Riksbanken och till statliga bolag. Riksbanken har återbetalt de återstående lån i dollar och euro på totalt 75,8 miljarder kronor som har tagit upp sedan 2009 för att stärka valutareserven. Riksgäldskontoret har under 2023 lånat ut 2,6 miljarder kronor till Riksbanken för att finansiera Sveriges åtaganden gentemot internationella valutafonden (IMF). Under Statliga bolag ingår bl.a. lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB och lån till SAS på 5,9 respektive 1,5 miljarder kronor. Lånet till SAS har 2022 skrivits ned med 90 procent för förväntade låneförluster. I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Utlånat belopp till premiepensionssystemet för att tillgodose behovet av likviditet vid handel med fondandelar ökade med 0,6 miljarder kronor jämfört med 2022. Övriga myndigheters lånefordringar uppgick till 0,5 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,1 miljarder kronor jämför med 2022. Under Övriga myndigheter ingår bl.a. Kammarkollegiets lån till researrangörer, Trafikverkets stödlån till leverantörer av flygtrafiktjänst och Affärsverket svenska kraftnäts lån till nätföretag för att underlätta att anläggningar för produktion av förnybar el ansluts till elnätet. Not 27 Övriga kortfristiga fordringar Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering (Skatteverket) 86 089 87 987 Fordringar public service-avgift (beräknat belopp) 1 245 1 030 Riksgäldskontoret 15 485 56 145 Statens jordbruksverk 7 679 10 016 Försäkringskassan 4 338 4 840 Kronofogdemyndigheten 1 614 784 Transportstyrelsen 1 562 1 571 Centrala studiestödsnämnden 1 272 1 307 Övriga myndigheter 6 704 9 777 Summa 125 988 173 457 Skatteverkets fordringar på skattekontot minskade med knappt 2 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Fordringarna avseende beviljade tillfälliga anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms har ökat med ungefär 9 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 43 miljarder kronor. Anstånden ges till företag för att lindra negativa ekonomiska följder av sjukdomen covid-19. Slutavräkning av public service-avgiften varierar mellan åren. Slutavräkningen görs i januari månad andra året efter inkomståret. Då regleras den slutliga avgiften mot den preliminära som betalades ut under inkomståret. Slutreglering avseende år 2022 och ett beräknat belopp för 2023 uppgår till drygt 1 miljard kronor vid utgången av 2023. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2022 resulterade i en skuld på 27 miljarder kronor vid utgången av 2023 och återfinns därför i not 38 Övriga kortfristiga skulder. Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med drygt 38 miljarder kronor. Variation i affärsdagsredovisningen är normalt, eftersom avtal om försäljning av värdepapper genererar en fordran under några dagar tills betalningen görs (se även not 38 Övriga kortfristiga skulder). Statens jordbruksverks kortfristiga fordringar är i huvudsak hänförliga till EU-fonder. Försäkringskassans kortfristiga fordringar består av olika återkrav. Not 28 Övriga upplupna intäkter Tabell 4.34Övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Upplupna skatteintäkter 282 949 277 603 Upplupna intäkter Lantmäteriet (främst stämpelskatt) 298 306 Riksgäldskontoret 1 334 804 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 1 582 1 684 Affärsverket svenska kraftnät 1 266 3 262 Kärnavfallsfonden 861 671 Försäkringskassan 725 713 Trafikverket 560 707 Övriga myndigheter 2 570 2 241 Summa 292 145 287 991 Upplupna skatteintäkter enligt tabellen nedan utgörs av skillnaden mellan de totala skatteintäkterna för inkomståret och de debiterade (preliminära) skatterna avseende samma inkomstår som redovisats t.o.m. december månad. Förskotterade skatter som avser kommande år räknas av. Specifikation av upplupna skatteintäkter Tabell 4.35Specifikation av upplupna skatteintäkter Miljoner kronor om inte annat anges Skattskyldig/skatteslag Upplupen intäkt 2023-12-31 Upplupen intäkt som kvarstår efter uppbörden i januari 2024 Upplupen intäkt 2022-12-31 Förändring 2023/2022 Belopp Andel Belopp Belopp Belopp Fysiska personers skatter 110 839 39% 26 509 121 577 -10 739 Juridiska personers skatter 41 926 15% 19 985 27 527 14 398 Arbetsgivaravgifter m.m. 62 079 22% 765 58 212 3 867 Mervärdesskatt 90 082 32% 52 081 86 380 3 702 Övriga skatter 16 400 6% 6 434 17 687 -1 286 Förskottsdebiteringar F-skatt -16 163 -6% -19 099 -15 028 -1 135 Förskott utsläppsrätter -1 607 -1% -1 607 -2 272 665 Elimineringar m.m. -20 608 -7% -20 608 -16 481 -4 127 Totalt upplupna skatteintäkter 282 949 100% 64 460 277 603 5 346 De totala skatteintäkterna ökade med 118 miljarder kronor jämfört med årsredovisningen för 2022, medan de upplupna skatteintäkterna ökade med 5 miljarder kronor. De enskilt största upplupna intäkterna avser fysiska personers skatter och mervärdesskatten. Större delen av de upplupna intäkterna förklaras av att de debiterade (preliminära) skatterna som avräknas endast omfattar elva månader. Efter avräkning av uppbörden i januari 2024, som avser verksamhetsmånad december, minskar de upplupna intäkterna avseende 2023 till 64 miljarder kronor. Det är framför allt mervärdesskatt och fysiska personers skatter som förklarar det återstående beloppet efter avräkning av uppbörden i januari. För mervärdesskatten förklaras det till stor del av att skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster). Fysiska personers inkomstskatter ökade med 14 miljarder kronor jämfört med 2022. Andelen preliminära skatter, i förhållande till slutlig skatt, var högre 2023 jämfört med 2022, vilket medförde att de upplupna intäkterna minskade med 11 miljarder kronor. Juridiska personers inkomstskatter ökade med 42 miljarder kronor eller 16 procent. De preliminära skatterna ökade endast med 11 procent vilket innebär att de upplupna intäkterna ökade med 14 miljarder kronor. Arbetsgivaravgifterna ökade med 48 miljarder kronor jämfört med 2022. Arbetsgivaravgifterna deklareras månadsvis, vilket innebär att de upplupna intäkterna varje år uppgår till ungefär samma andel, ca 8–9 procent, av de totala avgifterna. De upplupna intäkterna avseende arbetsgivaravgifter ökade med knappt 4 miljarder kronor. Intäkterna från mervärdesskatt är oförändrade jämfört med årsredovisningen för 2022, medan de upplupna intäkterna ökade med nästan 4 miljarder kronor. Vid jämförelse mellan den skatteperiodisering i resultaträkningen som i princip leder till postens ökning jämfört med 2022 och de upplupna intäkter som anges i noten finns ett skillnadsbelopp som för 2023 uppgår till 1,7 miljarder kronor och som även påverkar nettoförmögenheten. Det beloppet kan inte i nuläget fördelas på skatteslag. Att en skillnad uppstår kan bl.a. bero på periodiseringar hos enskilda myndigheter som inte kunnat beaktas i årsredovisningen för staten eller på brister i modellerna för beräkning av upplupen intäkt. Resterande övriga upplupna intäkter Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret. Riksgäldskontorets övriga upplupna intäkter har minskat till följd av att den vidareutlåning till Riksbanken som Riksgäldskontoret tagit upp sedan 2009 för att stärka valutareserven har upphört. Rådet för europeiska socialfonden i Sverige har upplupna intäkter för EU-medel främst från Socialfonden. Affärsverket svenska kraftnäts upplupna intäkter avser framför allt transmissionsnät och systemansvar. Not 29 Värdepapper och andelar Tabell 4.36Värdepapper och andelar Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Riksgäldskontoret 15 756 33 239 Luftfartsverket 2 763 2 335 Försäkringskassan 845 944 Pensionsmyndigheten 245 256 Summa 19 609 36 774 Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är kortfristiga placeringar för behov inom statsskuldsförvaltningen samt pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper. Affärerna har marknadsvårdande syfte och är också ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren. De kortfristiga placeringarna har minskat med 15,4 miljarder som beror på ett lägre placeringsbehov under 2023. Reporna har minskat med 2,1 miljarder kronor och uppgår till 15,6 miljarder kronor 2023. Luftfartsverket redovisar kortfristiga placeringar i företagscertifikat som Värdepapper och andelar. Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden. Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, främst i form av andelar i värdepappersfonder hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen. Not 30 Kassa och bank Kassa och bank består i allt väsentligt av bankmedel på konton utanför det statliga betalningssystemet. Affärsverken står för merparten av posten med tillsammans 32 procent vilket motsvarar 3 311 miljoner kronor. Luftfartsverket redovisar 1 545 miljoner kronor, vilket är en ökning med 31 miljoner kronor. Av de övriga myndigheterna har E-hälsomyndigheten högst belopp med 2 644 miljoner kronor. Det är en ökning med 2 410 miljoner kronor och förklaras av att flera regioner har betalat in medel för förmedling av smittskydds- och läkemedelssubvention innan årsskiftet. Not 31 Nettoförmögenheten Tabell 4.37Nettoförmögenheten Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Uppskrivningskapital 53 53 Donationskapital 1 435 1 359 Resultatandelar i hel- och delägda företag 390 647 383 166 Balanserad kapitalförändring -276 400 -298 646 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen 44 462 26 154 Summa 160 197 112 086 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. En positiv nettoförmögenhet innebär att statens tillgångar är större än statens skulder. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens över-/underskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Nettoförmögenheten 2023 har bl.a. påverkats av att statens andel av Riksbankens grundfond uppgår till noll kronor enligt Riksbankens årsredovisning för 2023. Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Tabell 4.38Nettoförmögenhetens förändring Miljoner kronor Upp-skrivnings-kapital Donations-kapital Resultat-andelar i hel och delägda företag Balanserad kapital-förändring Årets över-/underskott Summa Utgående balans 2022 53 1 359 383 166 -298 939 26 883 112 522 Lantmäteriets ändring av redovisningsprinciper för fakturerade skatter 293 -729 -436 Ingående balans 2023 53 1 359 383 166 -298 646 26 154 112 086 Föreg. års kapitalförändring 20 333 5 821 -26 154 0 Utdelning från hel- och delägda företag -20 088 20 088 0 Förändring av eget kapital hos hel- och delägda företag 6 938 6 938 Förändrad avsättning till tjänstepensioner -3 212 -3 212 Övriga förändringar 76 298 -451 -77 Årets över-/underskott 44 462 44 462 Summa årets förändring 0 76 7 481 22 246 18 308 48 111 Utgående balans 53 1 435 390 647 -276 400 44 462 160 197 I raden Övriga förändringar ovan ingår förändringar som uppstår vid eliminering av inomstatliga poster samt andra förändringar som kan uppstå i statens verksamhet såsom saldo från statens betalningsavräkningar, saldo i den avgiftsbelagda verksamheten hos Pensionsmyndigheten, invärdering av beredskapsvaror hos Försvarsmakten m.m. I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoförmögenhet för 2022 och 2021 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas (NR) principer. NR:s förmögenhetsberäkningar finns ännu inte framställda för 2023 och jämförelsen görs därför mellan 2022 och 2021. Tabell 4.39Skillnad mellan nettoförmögenhet enligt årsredovisningen för staten och nationalräkenskaperna Miljarder kronor 2022-12-31 2021-12-31 Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS 112 117 Avgående poster ur Nettoförmögenheten Fordringar och skulder endast i den statliga balansräkningen 185 169 Upplupna skatteintäkter och övriga periodiseringar -55 -73 Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden 25 25 Tillkommande poster i Statens förmögenhet enligt NR-principer Uppvärdering av aktier till marknadsvärde 310 249 Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad aktivering av forskning och utveckling 1 520 1 348 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde 20 -82 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 97 154 Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 93 92 Värdepapper mm (FiR) hos ÖSE: Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden, Östersjöstiftelsen m.fl. 68 66 Övrigt -6 -22 Statens förmögenhet enligt NR-principer 2 369 2 044 Anm.: Statens förmögenhet enligt NR-principer motsvarar SCB:s publicering av nationalförmögenheten 2024-03-14 justerat för senast aktuell version av SCB:s finansräkenskaper enligt publicering 2024-03-14 (justeringen uppgår till knappt 18 miljarder kronor). Statens förmögenhet enligt NR-principer inkluderar också löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld. Källor: SCB och ESV. Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2022 på 112 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2024 års ekonomiska vårproposition på 2 369 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 2 257 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Skillnader beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till återanskaffningsvärdet dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångars värdering i balansräkningen utgår från ursprungligt anskaffningsvärde. Dessutom tillgångsförs forskning och utveckling i högre grad i NR. Detta står för 67 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för att aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Beräkningen av upplupna skatteintäkter sker med andra metoder i NR, vilket tillsammans med en annan tillämpning vid fastställandet av periodiseringar ger ett lägre värde på tillgången. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt består skillnaden främst av fonder och avsättningar, som endast ingår i balansräkningen. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp. Not 32 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Tabell 4.40Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Statens tjänstepensionsverk 362 485 334 609 Luftfartsverket 8 493 7 594 Riksdagsförvaltningen 6 181 5 881 Sjöfartsverket 2 967 2 726 Affärsverket svenska kraftnät 1 491 1 297 Övriga myndigheter 756 702 Summa 382 373 352 809 Statens pensionsåtagande vid SPV Statens tjänstepensionsverk (SPV) ansvarar och redovisar avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna betalar premier för. Tillsammans utgör dessa merparten av statens pensionsåtagande. Undantagna från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät. Avsättningen för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 27,9 miljarder kronor jämfört med 2022 och uppgår vid årets slut 2023 till 362,5 miljarder kronor. Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet Tabell 4.41Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ingående skuld 333 935 332 715 Justering av ingående skuld -11 -126 Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta 0 5 451 Ändrade beräkningsgrunder, övrigt 3 102 -5 968 Grundränta, brutto -5 499 -5 062 Grundränta, frigjorda driftkostnader -42 -36 Indexering 28 836 4 790 Utfall av antaganden om livslängd 196 44 Nya och tillfälliga sjukpensioner 206 200 Förändrad avsättning för premiebefrielse med mera 222 49 Nya icke aktuella, temporära efterlevandepensioner 49 146 Nyintjänande 12 524 13 066 Förändring av antastbar förmån -157 -119 Nya temporära efterlevandepensioner 91 75 Utbetald pension -11 859 -10 914 Utbetalning, frigjorda driftkostnader -50 -46 Aktualisering -244 -205 Övrigt 526 -125 Summa utgående skuld1 361 825 333 935 1 Till detta tillkommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 660 miljoner kronor (674 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot beloppet i not 32. Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta i tabellen ovan visar den effekt på avsättningen som uppstår när bruttoräntan i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Den effekt som uppstår ska inkluderas i den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningen. Under 2023 har räntan i beräkningsgrunderna varit oförändrad på 1,5 procent. Den oförändrade räntan innebär att avsättningen inte påverkas under 2023 och effekten blir därmed 0 kr. Mellan 2021 och 2022 sänktes räntan i beräkningsgrunderna från 1,4 procent till -1,5 procent, vilket resulterade i att avsättningen under 2022 ökade med 5,5 miljarder kronor. Ändrade beräkningsgrunder, övrigt visar den effekt på avsättningen som uppstår när annat än bruttoräntan i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Per den 1 januari 2023 ändrade SPV antagandena om dödlighet i beräkningsgrunderna. Till följd av de ändrade antagandena ökar årets avsättning med 3,1 miljarder kronor. Ökningen inkluderas i den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningen. För 2022 var motsvarande förändring -6,0 miljarder kronor, då till följd av minskad belastning för driftkostnader i beräkningsgrunderna. Den redovisningsprincip som staten tillämpar för försäkringstekniska omvärderingar är en anpassning till den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Principen innebär att den totala resultateffekten av försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen (se även 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). För 2023 uppgår den totala försäkringstekniska omvärderingen till 3,1 miljarder kronor, vilken redovisas som en minskning av nettoförmögenheten. Grundränta, brutto visar den framräkning av pensionsavsättningen som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta. Under 2023 uppgick räntan till -1,5 procent, vilket leder till en minskning av årets avsättning med 5,5 miljarder kronor. Indexering består av omräkningen av utbetalade pensioner och fribrev med hänsyn till förändrat prisbasbelopp. För 2023 uppgår prisbasbeloppet till 52 500 kronor, vilket är en ökning med 8,70 procent jämfört med föregående år. Höjningen av prisbasbeloppet resulterar i en ökning av avsättningen med 28,8 miljarder kronor. Nyintjänande omfattar den förändring av avsättningen som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till pension. För 2023 har effekten av nyintjänande inneburit en ökad avsättning med 12,5 miljarder kronor. Utbetald pension motsvarar den minskning av avsättningen som beror på årets pensionsutbetalningar. Årets utbetalningar uppgår till 11,9 miljarder kronor. Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Förutom statens pensionsåtagande hos SPV redovisar även Riksdagsförvaltningen avsättning för pensioner och inkomstgarantier samt avsättning för omställningsstöd till aktiva och avgångna ledamöter. Riksdagsförvaltningen tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Det innebär att Riksdagsförvaltningen redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar, exempelvis en förändrad bruttoränta, direkt mot myndighetskapitalet i stället för i resultaträkningen som en del av årets resultat. Under 2023 har Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning ökat med 5,1 procent, vilket motsvarar 0,3 miljarder kronor. Förändringen redovisas huvudsakligen som en kostnad i resultaträkningen eftersom bruttoräntan, som används i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna, är oförändrad och uppgår precis som förra året till -1,5 procent. En mindre del av de försäkringstekniska omvärderingarna, som beror på andra ändrade beräkningsgrunder än bruttoränta, redovisas direkt mot myndighetskapitalet. Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning för 2023 uppgår till 6,2 miljarder kronor. Av dessa utgör 0,7 miljarder kronor inkomstgarantier och omställningsstöd. Den totala pensionsavsättningen består till 63 procent av avsättningar som avser avgångna ledamöter och resterande del avser avsättningar till aktiva ledamöter. Även de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät, använder likt Riksdagsförvaltningen i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och tillämpar också IPSAS 39. Det innebär att även affärsverken redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar direkt mot eget kapital. Affärsverkens pensionsavsättningar har tillsammans ökat med totalt 1,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av ökningen står Luftfartsverket för 0,9 miljarder kronor. Eftersom bruttoräntan har varit oförändrad under 2023, redovisar affärsverken förändringen av sina respektive avsättningar i huvudsak som en kostnad i resultaträkningen. Den del av förändringen som beror på försäkringstekniska omvärderingar, till följd av andra ändrade beräkningsgrunder än bruttoränta, redovisas dock direkt mot eget kapital. Denna del utgör knappt 0,1 miljarder kronor för samtliga affärsverk. Not 33 Avsättning för garantier Tabell 4.42Avsättning för garantier Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Avsättningar för garantier Risker som kan finansieras av garantiavgifter 8 324 7 928 Kvardröjande risker 571 616 Oreglerade skador 6 382 7 194 Summa avsättningar för garantier 15 277 15 738 Specifikation avsättningar för garantier per myndighet Exportkreditnämnden 13 729 14 196 Riksgäldskontoret 793 809 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 690 630 Boverket 65 103 Summa avsättningar för garantier per myndighet 15 277 15 738 Under posten avsättningar för garantier redovisas reserveringar för förväntade garantiförluster där det finns ett krav att värdera garantier. I not 42 Garantiförbindelser finns en sammanställning av statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs. Avsättningar för garantier är uppdelat på risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker som inte kan finansieras från garantiavgifter och förväntade skadeersättningar (oreglerade skador). Avsättningar för garantier var 15,3 miljarder kronor, jämfört med 15,7 miljarder kronor 2022, en minskning med nästan 0,5 miljarder kronor. Den främsta orsaken är att Oreglerade skador har minskat från 7,2 miljarder kronor 2022 till 6,4 miljarder kronor 2023. Risker som kan finansieras av garantiavgifter ökade med 0,4 miljarder kronor och Kvardröjande risker minskade med knappt 0,1 miljarder kronor jämfört med 2022. Det är EKN, Riksgäldskontoret, Sida och Boverket som har ingått finansiella garantiavtal där det finns ett krav att redovisa avsättningar för garantier. EKN:s garantiengagemang utgjorde 91 procent av statens utfärdade garantier. Vid utgången av 2023 hade EKN garantier i 138 länder och garantiengagemanget var 281,1 miljarder kronor, jämfört med 276,7 miljarder kronor 2022. EKN:s engagemang är koncentrat till ett fåtal länder och branscher. De fem största länderna motsvarade 63 procent av garantiengagemanget. Avsättningar för garantier uppgick till 13,7 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,5 miljarder kronor jämfört med 2022. Under 2023 har risknivån minskat i flera länder och oreglerade skador var 6,3 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,7 miljarder kronor. Avsättningar som kan finansieras av garantiavgifter ökade från 6,8 miljarder kronor till 7,1 miljarder kronor 2023. Riksgäldskontorets garantiengagemang var i slutet av året 16,1 miljarder kronor, jämfört med 18,9 miljarder kronor 2022. Avsättningar för garantier uppgick till knappt 0,8 miljarder kronor, vilket var en liten minskning. Av Riksgäldskontorets avsättningar för garantier 2023 var nästan hela beloppet hänförbart till avgifter som kan finansieras av garantiavgifter. Sidas garantiengagemang var i slutet av året 9,8 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2022. Avsättningar för garantier uppgick till 0,7 miljarder kronor, vilket var en ökning med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2022. Ökningen kan främst härledas till att risker som kan finansieras med garantiavgifter ökade med nästan 0,2 miljarder kronor 2023. Av Sidas avsättningar för garantier 2023 var 0,2 miljarder kronor hänförbara till kvardröjande risker som inte kan finansieras av garantiavgifter. Boverkets garantiengagemang var i slutet av året 3,4 miljarder kronor, jämfört med 5,6 miljarder kronor 2022. Avsättningar för garantier uppgick till 0,1 miljarder kronor, vilket var en liten minskning jämfört med 2022. Av Boverkets avsättningar för garantier 2023 var nästan hela beloppet hänförbara till risker som kan finansieras med garantiavgifter. Not 34 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador Tabell 4.43Avsättningar för avhjälpande av miljöskador Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Försvarsmakten Pågående rättsliga tvister miljöärenden 606 682 Drivmedel och olja 462 516 Ammunitionsrester 329 319 Deponier och vrak 111 111 Övrigt, avhjälpande verksamhet 191 206 Summa Försvarsmakten 1 699 1 834 Trafikverket Miljöansvar för miljögaranti statliga bolag 518 494 Bangårdar och stationsområden 196 167 Impregneringsplatser 178 224 Övrigt 238 167 Summa Trafikverket 1 130 1 052 Affärsverket svenska kraftnät 671 672 Övriga myndigheter 35 33 Summa 3 535 3 591 Anm.: Avsättningar för avhjälpande av miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt miljöbalken. Not 35 Övriga avsättningar Övriga avsättningar består bl.a. av omstruktureringskostnader. En omstrukturering kan avse försäljning, avveckling eller omlokalisering av en verksamhet, förändringar i ledningsstruktur eller genomgripande omorganisation. Under 2023 ökade avsättningarna med 632 miljoner kronor. Posten består främst av Naturvårdsverkets, Försvarsmaktens och Trafikverkets avsättningar. Naturvårdsverkets avsättningar består framför allt av intrångsersättning till en markägare till följd av utökning av Natura 2000-områden enligt Mark- och miljödomstolens dom. Försvarsmakten har bl.a. avsättningar för avveckling av materiel. Trafikverkets avsättningar för skadestånd och regress har ökat med 504 miljoner kronor jämfört med 2022. Not 36 Statsskulden Tabell 4.44Statsskulden Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Lån i svenska kronor Nominella statsobligationer 535 031 593 666 Real skuld i svenska kronor 236 730 212 263 Statsskuldväxlar 122 884 65 000 Likviditetsförvaltningsinstrument 59 264 122 171 Gröna obligationer 20 000 20 000 Säkerheter i svenska kronor 1 734 - Valutaderivat -27 098 -119 826 Summa Lån i svenska kronor 948 545 893 274 Eliminering, myndigheters innehav av statspapper -57 660 -61 744 Lån i svenska kronor totalt 890 885 831 530 Lån i utländsk valuta Obligationer m.m. i utländsk valuta 52 067 76 318 Valutaderivat 26 359 123 044 Säkerheter i utländsk valuta 588 29 Summa Lån i utländsk valuta 79 014 199 391 Summa 969 899 1 030 921 I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer. Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 21,6 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättningsgarantifonden var 36,0 miljarder kronor värderade till nominellt värde samt upplupen inflationskompensation. Med överskott i statens budget för tredje året i rad fortsatte statsskulden att minska. Sett över året lånade Riksgäldskontoret bara till att ersätta lån som förföll. Vid utgången av 2023 blev statsskulden den lägsta på över 50 år mätt som andel av BNP. Totalt minskade statsskulden med 61 miljarder kronor. Lån i utländsk valuta minskade med 120 miljarder kronor till följd av Riksgäldskontorets avveckling av exponering i utländsk valuta. Minskningen beror framför allt på att Riksbanken amorterade lån för 75,8 miljarder kronor som var en del av Riksbankens finansiering av valutareserven. Lån i svenska kronor ökade med 55 miljarder kronor. Det är framför allt andel av statsskuldväxlar som har ökat vid utgången av året. Statsskuldväxlar är värdepapper med löptid på upp till 12 månader som Riksgäldskontoret använder för att parera kortfristiga svängningar i statens upplåningsbehov. Sambanden mellan statsskuldens förändring och statens budgetsaldo beskrivs närmare i tabell 4.7 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2023. Not 37 Långfristiga skulder Tabell 4.45Långfristiga skulder Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Affärsverket svenska kraftnät 66 299 80 840 Övriga myndigheter 462 697 Summa 66 761 81 537 Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett fåtal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten. Affärsverket svenska kraftnäts långfristiga skulder på 66 299 miljoner kronor består främst av aktiverade flaskhalsinkomster, vilka uppkommer som en följd av överföringsbegränsningar i stamnätet och används till mothandel eller till att finansiera investeringar som förstärker eller bibehåller överföringskapaciteten i stamnätet. Minskningen av flaskhalsinkomsterna var 14 943 miljoner kronor och förklaras till största del av att balanserade flaskhalsinkomster har använts för att täcka kostnaden avseende bidrag för elstöd till hushåll och företag. Not 38 Övriga kortfristiga skulder Tabell 4.46Övriga kortfristiga skulder Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Skatteverket Kontoöverskott, skattekonto 79 764 91 567 Övrigt, Skatteverket 442 458 Summa Skatteverket 80 206 92 025 Reglering av skatter till andra sektorer för äldre år 27 269 26 996 Riksgäldskontoret Affärsdagsredovisning 39 748 50 689 Skuld till premiepensionssystemet 35 011 26 882 EU-avgifter 6 928 7 557 Övrigt, Riksgäldskontoret 6 162 Summa Riksgäldskontoret 81 693 85 290 Pensionsmyndigheten 7 195 7 217 Försäkringskassan 3 677 3 576 E-hälsomyndigheten 3 198 2 864 Trafikverket 1 019 797 Övriga myndigheter 8 127 9 627 Summa 212 384 228 392 Skatteverkets skuld för kontoöverskott på skattekonto minskade med knappt 12 miljarder kronor. Posten utgörs till största delen av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2024. En annan del är oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit verkställas per balansdagen. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2022 resulterade i en skuld på 27 miljarder kronor vid utgången av 2023. Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med knappt 11 miljarder kronor. Variation i affärsdagsredovisningen är normalt, eftersom avtal om köp av värdepapper genererar en skuld under några dagar tills betalningen görs (se även not 27 Övriga kortfristiga fordringar). Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EU-kommissionens aktuella likviditetsbehov. Not 39 Upplupna kostnader Tabell 4.47Upplupna kostnader Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Riksgäldskontoret 5 177 4 633 Trafikverket 3 919 3 713 Försvarsmakten 3 014 3 110 Polismyndigheten 2 741 2 732 Försvarets materielverk 2 513 2 336 Affärsverket svenska kraftnät 2 362 21 313 Övriga myndigheter 9 518 9 409 Summa 29 244 47 246 Upplupna kostnader redovisas av de flesta myndigheter och består av semester- och löneskulder samt konsultkostnader m.m. Affärsverket svenska kraftnät redovisar rejält minskade upplupna kostnader 2023. Det beror på ett särskilt högt belopp 2022 på grund av elstöd som då ännu inte hade betalats ut till hushåll i elområde 3 och 4. Not 40 Oförbrukade bidrag Tabell 4.48Oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Affärsverket svenska kraftnät 2 926 2 583 Lunds universitet 2 677 2 526 Karolinska institutet 2 520 2 252 Göteborgs universitet 1 687 1 594 Uppsala universitet 1 167 1 047 Övriga myndigheter 6 367 6 153 Summa 17 344 16 155 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. I första hand universitet och högskolor redovisar oförbrukade bidragsmedel, främst för finansiering av olika forskningsprojekt. Lunds universitet och Karolinska institutet är de lärosäten som har de största oförbrukade bidragen från icke statliga finansiärer som benämns utomstatliga i tabellen. Affärsverket svenska kraftnäts bidrag från icke statliga finansiärer har ökat med 343 miljoner kronor. Det beror på att beloppet för investeringsbidrag fluktuerar över tid. Utomstatliga bidrag för Karolinska institutet har ökat med 268 miljoner kronor. Ökningen är hänförlig främst till ökade bidrag från utländska finansiärer där European Research Council och EU står för den största delen (111 miljoner kronor). Totalt oförbrukade bidrag Tabell 4.49Totalt oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Universitet och högskolor 24 903 23 713 Inomstatligt 12 498 12 408 Utomstatligt 12 405 11 305 Länsstyrelser 1 683 2 115 Inomstatliga 1 335 1 754 Utomstatliga 348 361 Övriga 11 513 8 558 Inomstatliga 6 922 4 069 Utomstatliga 4 591 4 489 Totala inomstatliga1 20 755 18 231 Totala utomstatliga 17 344 16 155 Summa 38 099 34 386 1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 3 894 miljoner kronor (3 302 miljoner kronor föregående år) som är hänförligt till public servicebolag. Oförbrukade inomstatliga bidrag, dvs. bidrag som myndigheter har fått från andra statliga myndigheter, elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten. De totala oförbrukade bidragen ökade med 3 713 miljoner kronor. De utomstatliga oförbrukade bidragen ökade med 1 189 miljoner kronor och de inomstatliga oförbrukade bidragen ökade med 2 524 miljoner kronor. Högskolesektorn står för 51 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag. Det är vanligtvis fråga om forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel. Lunds universitet redovisade högst belopp för oförbrukade inomstatliga bidrag vid utgången av 2023. Beloppet uppgick till 1 951 miljoner kronor vilket var 16 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och högskolor på 12,5 miljarder kronor. Uppsala universitet och Karolinska institutet redovisar ca 14 respektive 13 procent av detta totala belopp. Bland övriga myndigheter redovisar Sjöfartsverket 3 484 miljoner kronor, vilket avser oförbrukade bidrag för farledsprojekt som finansieras med bidrag från Trafikverket. Dessa har ökat med 1 060 miljoner kronor jämfört med föregående år, vilket i huvudsak beror på flertalet startade entreprenader i både Ystad och Södertälje samt köp av fastigheter i Trollhättan inför kommande kanal- och slussbyggnation. Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt. Beloppet har minskat med 419 miljoner kronor hos länsstyrelserna. Oförbrukade inomstatliga bidrag Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till 20,8 miljarder kronor. Tabell 4.50Oförbrukade inomstatliga bidrag Miljoner kronor Förväntad förbrukningstakt inomstatligaoförbrukade bidrag Totalt Inom 3 månader 3 månader till 1 år 1 år till 3 år Mer än 3 år Inomstatliga oförbrukade bidrag(med förbrukningstakt) 16 923 5 648 9 414 1 445 417 varav Universitet och högskolor 12 304 3 025 8 248 875 156 varav Länsstyrelser 1 335 354 605 298 78 varav Övriga 3 284 2 269 561 271 183 Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt) 3 832 Totala inomstatliga oförbrukade bidrag1 20 755 1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 3 894 miljoner kronor som är hänförligt till public servicebolag. I tabellen ovan visas hur 82 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskattningar om förväntad förbrukningstakt. Not 41 Övriga förutbetalda intäkter Tabell 4.51Övriga förutbetalda intäkter Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Reglering av skatter till andra sektorer för aktuellt år 10 659 20 982 Riksgäldskontoret 14 079 20 804 Post- och telestyrelsen 6 144 4 234 Försvarets materielverk 4 078 3 315 Övriga myndigheter 4 212 4 210 Summa 39 171 53 545 Övriga förutbetalda intäkter är till stor del poster som uppkommer i statsskuldsförvaltningen och poster som hänger ihop med metoden för periodisering av skatteintäkter. Not 42 Garantiförbindelser Tabell 4.52Garantiförbindelser Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Svensk-Danska Broförbindelsen AB, Trafikverket 5 870 5 503 Arlandabanan Infrastructure AB, Trafikverket 1 611 1 668 Summa 7 481 7 171 Trafikverket har för statens räkning förbundit sig att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelsen AB för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Det finns även en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket. Trafikverket redovisar också långfristiga skulder som kopplar till dessa garantiförbindelser på 0,2 miljarder kronor (se även not 37). Not 43 Övriga ansvarsförbindelser Tabell 4.53Övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador Trafikverket 25 615 25 135 Affärsverket svenska kraftnät 18 000 15 000 Försvarsmakten 6 000 6 000 Övriga myndigheter 1 640 803 Summa Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador 51 255 46 938 Andra övriga ansvarsförbindelser Riksgäldskontoret 23 424 18 252 Justitiekanslern 6 790 6 790 Kriminalvården 6 576 3 775 Naturvårdsverket 3 701 3 736 Övriga myndigheter 7 372 7 893 Summa Andra övriga ansvarsförbindelser 47 863 40 446 Summa 99 118 87 384 Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser. Ansvarsförbindelser för miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt 10 kap. miljöbalken. Trafikverkets framtida åtagande innefattar ansvar för avhjälpande av miljöskador till följd av den flygplatsverksamhet som bedrivits av Luftfartsverket och den verksamhet som bedrivits av Vägverket, Banverket och Statens järnvägar. Trafikverket ansvarar också för åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Banverket Produktion, Vägverket Produktion och Statens järnvägar. Affärsverket svenska kraftnäts framtida åtagande innefattar ansvar för avhjälpande av miljöskador till följd av föroreningsskada som uppstått i verksamheten. Impregnerade slipersfundament med tillhörande stag tas upp vid avslutad verksamhet. De bedömda framtida åtagandena har ökat med 3,0 miljarder kronor. Andra övriga ansvarsförbindelser består främst av Riksgäldskontorets åtaganden för utfärdade skuldbevis till International Developement Association (IDA), International Bank for Reconstruction and Development (IBRDGEF) och andra internationella finansieringsinstitutioner. Dessa har ökat med 5,2 miljarder kronor. Även Kriminalvårdens projekteringsgarantier har ökat med 2,8 miljarder kronor till följd av många nystartade byggprojekt. Noter till finansieringsanalysen Not 44 Statens verksamhet Kassaflödet i statens verksamhet uppgick till 86 miljarder kronor, en minskning med 128 miljarder kronor. På poster under Statens verksamhet har intäkter och kostnader enligt resultaträkningen justerats för transaktioner som inte medför betalningar och betalningar som inte har påverkat intäkter och kostnader har lagts till. Avgifter och andra ersättningar har justerats för utdelningar från statliga bolag som inte redovisas som intäkter i resultaträkningen, vilket förbättrat kassaflödet med 20 miljarder kronor 2023 och med 46 miljarder kronor 2022. Transfereringar har justerats ned för avsättningar till fonder med 18 miljarder kronor 2023, vilket förbättrar kassaflödet då dessa kostnader inte påverkar betalningar. Statens egen verksamhet har justerats för kostnader som inte medför betalningar, vilket förbättrar kassaflödet i finansieringsanalysen. Det är främst avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar samt ökning av avsättningar. Totalt uppgår dessa justeringar till 67 miljarder kronor 2023 och 43 miljarder kronor 2022. Justeringar till betalningar Justeringar till betalningar för statens verksamhet har försämrat kassaflödet med totalt 41 miljarder kronor, jämfört med en förbättring av kassaflödet med 90 miljarder kronor föregående år. Justeringar till betalningar specificeras i nedanstående tabell. Tabell 4.54Justeringar till betalningar Miljarder kronor 2023 2022 Förändring av långfristiga fordringar -3,7 -0,5 Förändring av omsättningstillgångar 6,6 -11,8 Förändring av kassa och bank -1,8 -1,8 Förändring av skulder -42,4 103,9 Summa -41,4 89,9 Förändringen av skulder har försämrat kassaflödet under 2023 då skulderna har minskat jämfört med 2022. Det beror främst på att Affärsverket svenska kraftnäts inbetalade kapacitetsavgifter (flaskhalsinkomster) från 2022 har använts till att finansiera utbetalningar av elstöd (se not 37). Därutöver har skulderna hänförbara till skatter minskat med 22 miljarder kronor (se not 38 och 41). Not 45 Investeringar Kassaflödet i statens investeringsverksamhet uppgick till 100 miljarder kronor, en ökning med 7 miljarder kronor. I nedanstående tabell specificera statens investeringsutgifter uppdelat på finansiella, materiella och immateriella investeringar. Tabell 4.55Investeringar Miljarder kronor 2023 2022 Finansiella investeringar Aktier och andra värdepapper 2,2 1,5 Materiella investeringar Beredskapstillgångar 29,8 29,3 Väganläggningar 16,5 15,9 Järnvägsanläggningar 25,3 24,0 Maskiner och inventarier 7,7 6,0 Fastigheter och markanläggningar 2,1 3,6 Övriga investeringar 15,4 10,3 Summa materiella investeringar 96,9 88,9 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 3,9 3,5 Total summa 103,0 93,9 Investeringar uppgick till 103 miljarder kronor, en ökning med 9 miljarder kronor jämfört med föregående år. De finansiella investeringarna uppgick till drygt 2 miljarder kronor. Beloppet för 2023 består främst av kapitaltillskott till Swedfund International och Svenska rymdaktiebolaget. Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 97 miljarder kronor vilket är 8 miljarder kronor mer än föregående år. Investeringar i väganläggningar ökade med knappt 1 miljard kronor och investeringar i järnvägsanläggningar ökade med drygt 1 miljard kronor (se not 16 och 17). Investeringar i maskiner och inventarier har ökat med nästan 2 miljarder kronor jämfört med föregående år (se not 20). Investeringar i fastigheter och markanläggningar minskade med drygt 1 miljard kronor. Övriga investeringar ökade med 5 miljarder kronor. I övriga investeringar ingår pågående nyanläggningar, förbättringsutgifter på annans fastighet och förändring av förskott för materiella anläggningstillgångar (se not 19, 21 och 23). Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till 4 miljarder kronor. Not 46 Utlåning Kassaflödet för statens utlåning uppgick till 48 miljarder kronor, en minskning med 12 miljarder kronor. I nedanstående tabell specificeras utlåningen uppdelat på nyutlåning som försämrar kassaflödet och amorteringar som förbättrar kassaflödet. Tabell 4.56Utlåning Miljarder kronor 2023 2022 Nyutlåning Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 26,0 24,7 Riksgäldskontoret 3,5 1,7 Övriga myndigheter 0,0 0,0 Summa nyutlåning 29,5 26,4 Amorteringar Centrala studiestödsnämnden 13,3 13,6 Riksgäldskontoret 63,8 72,6 Övriga myndigheter 0,0 0,0 Summa amorteringar 77,0 86,2 CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 26 miljarder kronor, vilket är drygt 1 miljard kronor högre än föregående år. Amorteringarna till CSN uppgick liksom föregående år till drygt 13 miljarder kronor. Riksgäldskontorets nyutlåning under året avsåg i allt väsentligt Riksbanken med 2,6 miljarder kronor. Amorteringarna bestod av att Riksbanken amorterade 64 miljarder kronor på lån i euro och dollar. Not 47 Finansiella aktiviteter Kassaflödet under finansiella aktiviteter var positivt 2023, vilket förbättrade kassaflödet och därmed statsskulden med 9 miljarder kronor. För 2022 var kassaflödet under finansiella aktiviteter negativt, vilket då försämrade kassaflödet och därmed statsskulden med 60 miljarder kronor. Det är främst räntebetalningar, förändringar av kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen och förändringar av fordringar och skulder till följd av affärsdagsredovisning som påverkar kassaflödet under finansiella aktiviteter. Övrigt finansiellt netto i resultaträkningen (jfr not 13 och not 14) har justerats för marknadsvärdeförändringar på statens innehav av värdepapper, nedskrivningar av värdepapper och reavinster vid försäljningar av statliga bolag eftersom dessa transaktioner inte påverkat betalningar. Totalt har dessa justeringar försämrat kassaflödet med 6 miljarder kronor 2023 medan det förbättrade kassaflödet med 13 miljarder kronor 2022. Justeringar till betalningar Justeringar till betalningar hänförbara till statens upplåning och statsskuldsförvaltning specificeras i nedanstående tabell. Tabell 4.57Justeringar till betalningar Miljarder kronor 2023 2022 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning -3,6 -0,0 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -6,8 -9,2 Förändring i fordringar och skulder till följd av affärsdagsredovisning 27,4 -0,3 Förändringar i kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen 17,5 -20,5 Summa 34,4 -30,0 Justeringar till betalningar har förbättrat kassaflödet och därmed minskat statsskulden med drygt 34 miljarder kronor 2023. Under 2022 har justeringar till betalningar försämrat kassaflödet med 30 miljarder kronor. Under 2023 har Riksgäldskontoret minskat kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen med nästan 18 miljarder kronor. Kassaflödet från kortfristiga placeringar har använts till att amortera statsskulden. Statspapper och andra finansiella instrument redovisas i balansräkningen på den dag som affären ingås. Kassaflödet påverkas först på likviddagen. Förändringar i fordringar och skulder till följd av affärdagsredovisningen 2023 har förbättrat kassaflödet med 27 miljarder kronor. Utvecklingen av statsskulden Statens budget visade ett överskott på 19 miljarder kronor 2023. Det innebär att budgetsaldot försvagades med 145 miljarder kronor jämfört med 2022, då budgeten visade ett överskott på 164 miljarder kronor. Riksbankens återbetalning av återstående lån i dollar och euro som hade tagits upp sedan 2009 för att stärka valutareserven var en tillfällig faktor som förbättrade budgetsaldot med nästan 64 miljarder kronor 2023. Betalningar hänförbara till Svenska kraftnäts kapacitetsavgifter (flaskhalsinkomster) var en tillfällig faktor som försvagade budgetsaldot mellan budgetåren. Under 2023 använde Svenska kraftnät de stora inflödena av flaskhalsinkomster 2022 delvis till att finansiera elstöd till hushåll och företag. Totalt uppgick utbetalningar av elstöd till nästan 43 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden minskade från 1 031 miljarder kronor 2022 till 970 miljarder kronor 2023, dvs. med 61 miljarder kronor. Att skuldminskningen var större än budgetöverskottet beror dels på att kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen minskade, dels på valutakursförändringar på den del av skulden som är exponerad mot utländsk valuta. Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndigheters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden. Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper i balansräkningen i årsredovisningen för staten uppgick till 57,7 miljarder kronor 2023 (se tabell 5.1). Nästan hela beloppet avser Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav var mindre än 0,1 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte vid beräkning av den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar var 57,7 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten. Myndigheternas innehav av svenska statspapper minskade från 61,8 miljarder kronor 2022 till 57,7 miljarder kronor 2023. Insättningsgarantifondens innehav av statspapper minskade med 7,2 miljarder kronor och Kärnavfallsfondens innehav ökade med 3,1 miljarder kronor 2023. Tabell 5.1Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2023 Miljarder kronor Insättnings-garantifonden Kärnavfallsfonden Övriga myndigheter Elimineras i ÅRS Nominella statsobligationer 36,0 5,5 0,0 41,6 Reala statsobligationer 16,1 16,1 Totalt 36,0 21,6 0,0 57,7 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Definition av statsskulden Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för reala statsobligationer (realobligationer). Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att styra sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den 29 december 2023, årets sista bankdag. Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska redovisa statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag ska göras för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppkomma i Insättningsgarantifonden. De tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen. Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden med beaktande av risk. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer. Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen görs över rullande femårsperioder. En utvärdering för 2017–2021 lämnades i april 2022 (skr. 2021/22:104). Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Enligt riktlinjerna för 2023 ska real kronskuld långsiktigt vara 20 procent av statsskulden och exponeringen i utländsk valuta ska avvecklas succesivt och anta riktvärdet noll från och med 2027. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid statsskulden ska styras mot. Riksgäldskontoret har i rapporten Statsskuldens förvaltning (dnr 2024/152) gjort en utvärdering av skuldförvaltningen 2023. Statsskuldens sammansättning Andelarna nominell skuld, real skuld respektive valutaskuld beräknas baserat på nominella belopp, inklusive upplupen inflationskompensation och till aktuell växelkurs. Andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i tabell 5.2 då riktlinjernas andelar beräknas på den okonsoliderade skulden inklusive fordringar i vidareutlåning och inklusive förvaltningstillgångar. Tabell 5.2Statsskuldens utveckling och sammansättning Miljarder kronor 2019 2020 2021 2022 2023 Nominella lån i svenska kronor 593 779 723 632 670 varav nominella lån i svenska kronor, okonsoliderat 639 829 769 681 712 varav statliga myndigheters innehav -46 -50 -46 -49 -42 Reala lån i svenska kronor 180 165 194 200 221 varav reala lån i svenska kronor, okonsoliderat 193 178 207 213 237 varav statliga myndigheters innehav -13 -13 -13 -13 -16 Nominella lån i utländsk valuta 281 274 228 199 79 Summa konsoliderad statsskuld 1 054 1 218 1 145 1 031 970 Den konsoliderade statsskulden minskade 2023 med 61 miljarder kronor jämfört med 2022. De nominella lånen i svenska kronor var 670 miljarder kronor 2023, vilket var en ökning med 38 miljarder kronor jämfört med 2022. Den reala lånestocken uppgick till 221 miljarder kronor, vilket var en ökning med 21 miljarder kronor jämfört med 2022. Riksbanken var fortsatt den största ägaren av statsskulden, men började under året sälja sina statspapper. Försäljningarna under 2023 har fått en liten effekt på deras totala innehav av statspapper. Riksbanken innehar fortfarande drygt en tredjedel av statsskulden. Valutaskulden uppgick till 79 miljarder kronor i slutet av året, vilket var en minskning med 120 miljarder kronor jämfört med 2022. Valutaskulden består dels av lån i utländsk valuta, dels av Riksgäldskontorets derivat. Riksgäldskontorets valutaskuld genom derivat uppstår genom att myndigheten ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. Vidareutlåningen till Riksbanken i utländsk valuta uppgick i slutet av 2023 till 2,6 miljarder kronor, vilket var en minskning med 73 miljarder kronor (inklusive valutakursförändringar) jämfört med 2022. Den främsta anledningen till minskningen är att Riksbanken har återbetalt de återstående lån i dollar och euro som hade tagits upp sedan 2009 för att stärka valutareserven. Riksgäldskontoret har under 2023 lånat ut 2,6 miljarder kronor till Riksbanken för att finansiera Sveriges åtaganden gentemot internationella valutafonden (IMF). Utlåningen i utländsk valuta ger upphov till en valutaexponering som Riksgäldskontoret eliminerar med hjälp av derivatkontrakt. Tabell 5.3Nominella lån i svenska kronor Miljarder kronor 2019 2020 2021 2022 2023 Nominella statsobligationer 524 523 610 545 493 Gröna obligationer 0 20 20 20 20 Statsskuldväxlar 20 173 107 65 123 Likviditetsförvaltningsinstrument 105 136 81 122 59 Säkerheter i svenska kronor 3 3 1 0 2 Privatmarknadslån 3 3 0 0 0 Valutaderivat i svenska kronor -61 -79 -96 -120 -27 Nominella lån i svenska kronor 593 779 723 632 670 Den nominella skulden i svenska kronor var 670 miljarder kronor vid utgången av 2023, vilket var 38 miljarder kronor högre jämfört med 2022. De nominella statsobligationerna minskade med 52 miljarder kronor jämfört med 2022. Utlåningen i gröna obligationer var 20 miljarder kronor, vilket har varit oförändrat sedan 2020. Den utestående stocken av statsskuldväxlar var 123 miljarder kronor vid utgången av 2023, vilket var 58 miljarder kronor högre jämfört med 2022. Likviditetsförvaltningsinstrument minskade 2023 med 63 miljarder kronor jämfört med 2022. I nominella lån i svenska kronor ingick tidigare även privatmarknadslån. Upplåningen på privatmarknaden avslutades under 2021. Valutaderivat i svenska kronor minskade med 93 miljarder kronor jämfört med 2022. Statens upplåning fördelat på skuldinstrument Riksgäldskontoret lånar för statens räkning dels för att täcka underskott i statens budget, dels för att refinansiera lån som förfaller. Det totala upplåningsbehovet, inklusive behovet av att ersätta lån som förfaller uppgick till 273 miljarder kronor 2023, jämfört med 209 miljarder kronor 2022 (se tabell 5.4). Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut räntebärande värdepapper (skuldinstrument). Huvuddelen är i form av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar i svenska kronor. En del av upplåningen sker i realobligationer, som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare av statspapper var i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner. Tabell 5.4Upplåning fördelat på olika marknader och skuldinstrument Miljarder kronor 2019 2020 2021 2022 2023 Statsskuldväxlar 20 173 107 65 123 Likviditetsförvaltningsinstrument 81 132 68 89 97 Total upplåning penningmarknad 101 305 176 154 220 Nominella statsobligationer 30 100 83 46 45 Realobligationer 8 13 21 9 9 Gröna obligationer 0 20 0 0 0 Obligationer i utländsk valuta 19 43 0 0 0 Total upplåning kapitalmarknad 57 176 103 55 53 Total upplåning 158 481 279 209 273 Riksgäldskontoret finansierade det ökade upplåningsbehovet under 2023 med statsskuldsväxlar och andra kortfristiga lån. På penningmarknaden är upplåningen kortfristig, t.ex. genom att Riksgäldskontoret använder statsskuldväxlar och olika likviditetsförvaltningsinstrument med kort löptid. Belopp för statsskuldväxlar i tabellen avser utestående stock vid utgången av respektive år. Under 2023 var emissionen i statsskuldväxlar 123 miljarder kronor, vilket är en ökning med 58 miljarder kronor jämfört med 2022. På kapitalmarknaden är upplåningen långfristig, främst genom emissioner av obligationer med längre löptid. Under 2023 var emissionen i nominella stats-obligationer 45 miljarder kronor, jämfört med 46 miljarder kronor 2022. År 2019 var den årliga emissionsvolymen av nominella statsobligationer nere på 30 miljarder kronor. Under 2023 var emissionerna av realobligationer 9 miljarder kronor, vilket var oförändrat jämför med 2022. Riksgäldskontoret har inte gjort några emissioner av gröna obligationer eller obligationer i utländsk valuta efter 2020. De räntor som Riksgäldskontoret i genomsnitt lånade till i statsskuldväxlar ökade från 0,7 procent till 3,6 procent. För nominella statsobligationer ökade den genomsnittliga emissionsräntan från 1,4 till 2,6 procent. Även den genomsnittliga räntan i auktionerna av realobligationer steg från -0,9 procent till 0,9 procent. Statsskuldens kostnader Utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. på statens budget uppgick till 31,6 miljarder kronor jämfört med 27,1 miljarder kronor 2022. Utfallet på anslaget blev 1,2 miljarder kronor högre än totalt tilldelade medel som uppgick till 30,4 miljarder kronor. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är nettot av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen är dock bristfällig när det gäller att beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden. I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I tabell 5.5 visas statsskuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträkningen). Tabell 5.5Statsskuldens kostnader Miljarder kronor 2019 2020 2021 2022 2023 Räntekostnader på lån i svenska kronor 26,5 21,6 21,8 36,2 32,0 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 4,9 2,6 1,4 1,3 4,6 Realiserade valutakursförändringar 5,6 2,3 0,4 11,7 8,2 Realiserade kursförändringar 4,5 6,0 2,3 0,4 0,0 Orealiserade valutakursförändringar i lån i utländsk valuta -0,8 -26,3 11,9 10,3 -17,5 Över-/underkurs vid emission m.m. -10,8 -11,2 -12,6 -9,8 -5,9 Summa kostnader 29,8 -5,0 25,2 50,1 21,4 Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -14,9 -10,4 -8,1 -6,3 -8,8 Nettokostnader efter intäkter,exklusive skuldskötselinstrument 14,9 -15,4 17,1 43,8 12,6 Orealiserade valutakursförändringar hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning -1,4 20,2 -9,5 -11,9 11,9 Nettokostnader inklusivestatens internbank 13,6 4,8 7,6 31,8 24,5 Enligt resultaträkningen för 2023 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 24,5 miljarder kronor, vilket var en minskning med 7,3 miljarder kronor jämfört med 2022. De främsta orsakerna till att nettokostnaden för statsskulden förbättrades 2023 var valutakursvinster i den del av skulden som är exponerad mot utländsk valuta. Realiserade valutakursförändringar påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser, eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursförändringarna blev en valutakursförlust på 8,2 miljarder kronor 2023, vilket var en minskning med 3,5 miljarder kronor jämfört med 2022. Nettokostnaden för realiserade kursförändringar var 0,0 miljarder kronor 2023, vilket var en minskning med 0,4 miljarder kronor jämfört med 2022. Kursförändringar uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan. Valutakursförändringen är uppdelad på en orealiserad valutakursvinst på 17,5 miljarder kronor hänförbar till lån i utländsk valuta och en orealiserad valutakursförlust på 11,9 miljarder kronor hänförbar till skuldskötselinstrument och vidareutlåning. De totala orealiserade valutakursförändringarna minskade nettokostnaden för statsskulden med 5,6 miljarder kronor 2023, vilket var en förbättring med 3,9 miljarder kronor jämfört med 2022. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens kostnader med 5,9 miljarder kronor 2023. Över- och underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer där marknadsvärdet är högre eller lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden redovisas som förutbetalda överkurser respektive förutbetalda underkurser och periodiseras ut under lånets löptid. Skillnaden 2023 mellan statsskuldens nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder och utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden var 7,1 miljarder kronor. Nettokostnaden var 2023 lägre än utfallet på anslaget. Skillnaden förklaras av att olika principer används för redovisningen mot anslag som är kassamässig och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är realiserade räntor och över-/underkurser som redovisas mot anslaget, medan periodiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser påverkar nettokostnad i resultaträkningen. För 2022 var motsvarande skillnad 4,7 miljarder kronor. Nettokostnaden var 2022 högre än utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden. Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning Statliga garantier Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga lån och garantier finns i budgetlagen (2011:203). Förordningen (2011:211) om utlåning och garantier innehåller mer detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk. Regeringen får enligt budgetlagen besluta om utlåning samt ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Regelverket föreskriver bl.a. att en avgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för lån och garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått för de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Avgifterna placeras på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Garanti- och utlåningsverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för utlåning och garantigivning kallas för den statliga garanti- och utlåningsmodellen. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkreditgarantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt. Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från garantimodellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har andra villkor än de som stipuleras i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning. Riksdag och regering har under året höjt garantiramen till 65 miljarder kronor gällande Riksgäldskontorets möjlighet att bevilja statliga kreditgarantier för gröna investeringar, vilka ska bidra till att svenska miljö- och klimatpolitiska mål uppnås. Även Exportkreditnämnden kan ställa ut kreditgarantier för att finansiera klimatomställning. En mer utförlig beskrivning över hur garantier och utlåning redovisas finns i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Garantiportföljens sammansättning Statens garantiportfölj ökade med ca 171 miljarder kronor under 2023 och uppgick vid årsskiftet till 2 828 miljarder kronor, jämfört med 2 657 miljarder kronor 2022. Näst efter insättningsgarantin (2 294 miljarder kronor per 31 december 2022) utgjordes de största åtagandena av kreditgarantier (320 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (208 miljarder kronor). Pensionsgarantier uppgick till ca 6 miljarder kronor. I det ovanstående beloppet för statens garantiportfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom åtagandet inte kan beloppsbestämmas. Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på närmare 60 miljarder kronor. De redovisade utfästelserna omfattar endast bundna utfästelser och består till stor del av exportkreditgarantier. I tabell 6.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut. Tabell 6.1Statliga garantiåtaganden och utfästelser den 31 december 2023 Miljoner kronor Utgiftsområde Typ av garanti Utfärdade garantier 2023 Utfärdade garantier 2022 Under året utfärdade garantier 2023 Under året utfärdade garantier 2022 Bundna garanti-utfästelser 2023 Bundna garanti-utfästelser 2022 2 Insättningsgarantin1 2 293 848 2 130 502 2 Investerarskyddet2 Kreditgarantier 320 187 316 285 98 603 69 509 59 623 32 613 24 Exportkreditgarantier3 281 146 276 736 95 682 64 816 34 282 30 254 7 U-kreditgarantier 227 430 7 Fristående garantier4 8 636 8 396 818 2 049 2 506 656 22 Infrastruktur 5 437 8 613 18 Bostadskrediter 3 411 5 553 743 1 107 133 343 2, 7,16, 22 Internationella åtaganden 18 827 14 950 497 24 Gröna garantier 2 400 1 040 1 360 1 040 22 702 1 360 24 Garantier till företag 103 567 Garantier om tillförsel av kapital 208 424 204 134 405 405 22 Kapitaltäckningsgarantier5 7 481 7 171 24 Grundfondsförbindelser 405 405 405 405 2, 7, 22 Garantikapital6 200 538 196 558 2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier7 5 959 6 481 Totalt 2 828 419 2 657 402 99 008 69 914 59 623 32 613 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2022. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Beloppen avser såväl exportkreditgarantier som investeringsgarantier och råvarugarantier. I beloppet ingår EKN:s tillfälliga lösning med rörelsekreditgarantier till stora företag om 22 miljarder kronor. 4 I garantiåtagandet för fristående garantier ingår inte längre åtagandet avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis. och Cotonou-avtalet, vilket också avser jämförelsetalet. Detta åtagande om 83 miljoner euro redovisas under internationella åtaganden. 5 Det finns två stycken kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka redovisas av Trafikverket. 6 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 7 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2022. Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Boverket, Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag samt Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE (Support to mitigate Unemployment Risks in an Emergency) hanteras av Regeringskansliet, men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima och två kapitaltäckningsgarantier redovisas av Trafikverket. Svenska statens garanti till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina respektive garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina förvaltas av Sida. Statens garantiåtagande fem år tillbaka visas i diagram 6.1. Diagram 6.1Garantiåtaganden 2019–2023 Miljoner kronor Källa: Riksgäldskontoret. Av riksdagen beslutade garantiramar I tabell 6.2 finns en sammanställning av beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier samt i förekommande fall bundna utfästelser per myndighet. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 6.1 och 6.2 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 6.1, men inte i tabell 6.2. För Riksgäldskontorets garantigivning finns ramar för enskilda projekt samt ramar till olika program. Riksgäldskontoret kan också, inom ramen för sitt uppdrag som resolutionsmyndighet, vid behov ställa ut garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett institut i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution. Om en allvarlig störning skulle uppstå i det finansiella systemet kan Riksgäldskontoret i enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan genom att ge stöd i form av garantier. Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Regeringskansliets åtaganden i form av garantikapital gentemot internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE. Riksdagen har beslutat om en ram på 475 miljarder kronor för EKN:s garantigivning avseende exportkreditgarantier. Det finns dessutom en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier samt en garantiram om 12 miljarder kronor gällande kreditgarantier för att säkra tillgången av råvaror. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden avseende u-kreditgarantier och fristående garantier uppgick till 20 miljarder kronor för 2023 jämfört med 18 miljarder kronor 2022. Sida förvaltar även svenska statens åtaganden om garanti på 45 miljoner euro till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina samt garanti om högst 137 miljoner euro till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina. Boverkets ram gällande utställande av kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder uppgick till 8 miljarder kronor 2023. Tabell 6.2Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2023 Miljoner kronor Utgiftsområde Beslutade garantiramar 2023 Beslutade garantiramar 2022 Utfärdade garantier 2023 Utfärdade garantier 2022 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser 2023 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser 2022 Riksgäldskontoret 2 Insättningsgarantin1 Obegränsad Obegränsad 2 293 848 2 130 502 2 293 848 2 130 502 2 Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige2 Obegränsad Obegränsad 2 Investerarskyddet3 Obegränsad Obegränsad 2 Garantier till kreditinstitut, Stabilitetsfonden4 750 000 750 000 2 Garantier till företag i resolution, Resolutionsreserven5 200 000 200 000 22 Kreditgaranti, Öresundsbro Konsortiets upplåning Obegränsad Obegränsad 5 437 8 467 5 437 8 467 16 Kreditgaranti, European Spallation Source ERIC (ESS) 600 600 600 600 600 600 16 Kreditgaranti, European Spallation Source ERIC (ESS) 600 600 600 600 600 600 2,16, 22, 24 Pensionsgarantier Obegränsad Obegränsad 5 959 6 481 5 959 6 481 22 Kreditgaranti, Eurofima CHF 52 CHF 52 623 587 623 587 22 Kreditgaranti, Flygföretag 5 000 5 000 0 146 0 146 24 Kreditgaranti, Statligt garantiprogram till företag 50 000 50 000 103 567 103 567 24 Kreditgaranti, Gröna garantier 65 000 50 000 2 400 1 040 25 102 2 400 21 Kreditgaranti, Elproducenter 250 000 250 000 0 0 0 0 24 Grundfondsförbindelse, Svenska Skeppshypotekskassan 350 350 350 350 350 350 24 Grundfondsförbindelse, Fonden för den mindre skeppsfarten 55 55 55 55 55 55 2 Garantikapital, Europeiska investeringsbanken (EIB) EUR 7 825 EUR 7 825 86 831 87 084 86 831 87 084 2 Garantikapital, Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 EUR 542 6 009 6 027 6 009 6 027 2 Garantikapital, Europarådets utvecklingsbank (CEB) EUR 124 EUR 124 1 373 1 377 1 373 1 377 2 Garantikapital, Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 2 600 EUR 2 600 28 853 28 937 28 853 28 937 2 Garantikapital, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) USD 504 USD 504 5 061 5 260 5 061 5 260 7 Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) USD 3 891 USD 3 891 27 128 27 011 27 128 27 011 7 Garantikapital, Multilaterala investeringsorganet (MIGA) USD 16 USD 16 163 169 163 169 7 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) UA 2 913 UA 2 913 34 597 29 821 34 597 29 821 7 Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 SDR 343 4 619 4 784 4 619 4 784 7 Garantikapital, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) USD 538 USD 538 5 406 5 618 5 406 5 618 22 Garantikapital, Eurofima6 CHF 42 CHF 42 498 470 498 470 2 Garanti till Europeiska unionen för SURE EUR 849 EUR 849 9 261 9 288 9 261 9 288 2 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till företag i ekonomiska svårigheter EUR 863 EUR 863 4 811 2 426 4 811 2 426 EKN 24 Exportkreditgarantier7 475 000 475 000 281 146 276 736 315 427 306 990 24 Investeringsgarantier 10 000 10 000 0 0 0 0 24 Kreditgaranti för att säkra tillgången av råvaror 12 000 3 000 0 0 0 0 Sida Totalram 20 000 18 000 7 därav u-kreditgarantier 227 430 227 430 7 därav fristående garantier 8 636 8 396 11 142 9 052 7 Kreditgarantier, Europeiska investeringsbanken, långivning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet EUR 152 EUR 152 921 952 921 952 2 Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)8 EUR 45 EUR 45 496 497 496 497 2 Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina8 EUR 137 EUR 137 1 515 0 1 515 0 Boverket 18 Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder9 8 000 8 000 3 411 5 553 3 544 5 896 Summa 2 820 938 2 650 231 2 880 561 2 682 844 Anm.: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 6.1 och 6.2 förklaras främst av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 6.1 men inte i tabell 6.2. 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2022. 2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. 3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges. 4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut ställa ut garantier för kreditinstitut om högst 750 miljarder konor. 5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpliktelser och lån om högst 200 miljarder kronor. 6 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 7 I EKN:s åtagande ingår den temporära rörelsekreditgarantin för stora företag om 22 miljarder kronor. 8 Såväl garantin för underliggande lån till IBRD som garantin till Europeiska unionen var utbetalda i sin helhet. 9 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden. De olika garantityperna I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen. Insättningsgarantin Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i ett flertal länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett institut går i konkurs eller efter beslut av Finansinspektionen. Garantin gäller också om staten hanterar ett institut genom resolution. Den svenska insättningsgarantin ersätter upp till 1 050 000 kronor per insättare och institut. Beloppet i svenska kronor justeras vart femte år om avvikelsen för att motsvara 100 000 euro är för stor, vilket fastställts i enlighet med EU-direktiv. Ett högre ersättningsbelopp (max 5 miljoner kronor) kan erhållas för insättningar som har gjorts inom 12 månader och som är kopplade till vissa livshändelser, t.ex. försäljning av bostad. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De garanterade insättningarna uppgick till 2 294 miljarder kronor och avsåg garanterade insättningar per 31 december 2022, vilket är en ökning med 163 miljarder kronor jämfört med föregående år. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en årlig avgift till staten med hänsyn till risk. Inga händelser inträffade under 2023 som utlöste insättningsgarantin. Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin. Investerarskyddet Vid köp, försäljning eller deponering av värdepapper via ett värdepappersinstitut är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. I det fall institutet inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, till exempel därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per kund och institut. För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet. Inga ersättningsfall inträffade under året. Kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder m.m., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare. Exportkreditgarantier EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier, investeringsgarantier och råvarugarantier. Det var fortsatt hög efterfrågan på exportkreditgarantier under 2023 och årets volym var den högsta någonsin. Den utestående garantivolymen uppgick till 281 miljarder kronor vid årsskiftet, inklusive den tillfälliga rörelsekreditgarantin på 22 miljarder kronor för stora företag. Det är en ökning med 4 miljarder kronor jämfört med föregående år. EKN utfärdade under året nya bundna utfästelser för 34 miljarder kronor och garantier för 96 miljarder kronor. Utfästelserna ökade med 4 miljarder kronor jämfört med 2022 och garantigivningen ökade med 31 miljarder kronor. Årets garantigivning dominerades av garantier för finansiering av telekom, transport och försvar. Varken ramen för investeringsgarantier eller garantin för att säkra råvaror utnyttjades under året. Engagemangen i form av exportgarantier, var fördelade på 138 länder. En stor del av EKN:s exponering är koncentrerad till ett fåtal länder, där USA utgör den största koncentrationen, följt av Brasilien. Av det totala engagemanget hänförs 63 procent till affärer till de fem största länderna. Efterfrågan på garantier till höginkomstländer inom Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) var mycket hög och förklaras framför allt av stora investeringar inom telekom, försvar och fordon. Utställda garantier uppgick till 50,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 91 procent jämfört med året innan. Även garantigivningen till Balkan var på höga nivåer och uppgick till 16 miljarder kronor. Utbetalningarna för infriade åtaganden var på en fortsatt låg nivå och uppgick till 0,9 miljarder kronor för 2023, vilket ligger i paritet med året innan. En stor del av årets infrianden avsåg affärer till bl.a. Ghana och Kuba. U-kreditgarantier En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes, fram till och med den 1 juni 2009, ut till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier uppgick till drygt 0,2 miljarder kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlighet med förordningen (2018:2098) om garantier för utvecklingssamarbete. Fristående garantier Sida har bemyndigats att besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden. Vid utgången av 2023 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 11 miljarder kronor. Engagemanget bestod av utfärdade garantier om närmare 9 miljarder kronor samt bundna utfästelser om 2,5 miljarder kronor. Infrastruktur Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning, som vid årsskiftet uppgick till 5,4 miljarder kronor jämfört med 8,5 miljarder kronor året innan. Den granskning som inleddes av Europeiska kommissionen 2014, huruvida det svenska garantiåtagandet till Öresundsbro Konsortiet för byggandet av Öresundsförbindelsen är förenligt med EU:s statsstödsregler eller inte, avgjordes under februari 2024. Det konstaterades att de statliga garantier som Danmark och Sverige beviljat inte utgör nytt stöd enligt EU:s regelverk om statligt stöd. Bostadskreditgarantier Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket. Den totala garantistocken omfattade 79 garantier och uppgick vid årsskiftet till 3,4 miljarder kronor jämfört med 5,6 miljarder kronor året innan. Det är främst kreditgarantier under byggtid som ställts ut. Internationella åtaganden De internationella åtagandena ökade under året från 15 miljarder kronor till 19 miljarder kronor. Garantin till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina uppgående till 137 miljoner euro (1,5 miljarder kronor) var vid årsskiftet utnyttjad i sin helhet. Garantin förvaltas av Sida. Sida förvaltar även en garanti om 45 miljoner euro (496 miljoner kronor) till IBRD för ett kompletterande lån till Ukraina med syfte att bibehålla genomförda reformer samt möta landets akuta likviditetsbehov. Garantiåtagandet gällande EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Cotonou-avtalet uppgick till närmare 1 miljard kronor. Till följd av pandemins negativa påverkan på ekonomin fick Riksgäldskontoret under 2020 i uppdrag att förvalta svenska statens garantiåtagande gällande Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag om 863 miljoner euro och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE om 849 miljoner euro. Garantiåtagandet gällande Europeiska investeringsbankens garantifond uppgick till 4,8 miljarder kronor vid slutet av året medan utestående belopp för SURE var 9,3 miljarder kronor. Vidare ingick Riksgäldskontoret 2016 respektive 2021 garantiåtagande till förmån för forskningsanläggningen European Spallation Source ERIC (ESS) om sammanlagt 1,2 miljarder kronor för konstruktion, initial drift och färdigställande. Garantiprogram till företag Till följd av pandemins negativa effekter på svensk ekonomi beslutade regeringen den 26 mars 2020 att uppdra till Riksgäldskontoret att genomföra ett statligt garantiprogram för utlåning till i första hand små och medelstora företag. Garantiprogrammet stängde för nyteckning den 30 september 2021. Utestående garantiåtagande uppgick till 103 miljoner kronor vid årsskiftet. Kreditgarantier för gröna investeringar Riksgäldskontoret har under året beviljat en garanti för ett lån om 1,2 miljoner euro till H2 Green Steel för finansiering av en ny anläggning i Boden för produktion av grönt stål under kreditgarantiprogrammet för gröna investeringar. Riksgäldskontoret har även ställt ut en garanti för ett lån till Northvolt för utveckling av dess batterifabrik i Skellefteå uppgående till 1,5 miljarder amerikanska dollar. Utöver dessa har Riksgäldskontoret sedan tidigare ställt ut en garanti för Preem AB:s lån om 3 miljarder kronor hos AB Svensk Exportkredit. Finansieringen ska användas till ombyggnation av Preems anläggning i Lysekil för att möjliggöra produktion av diesel baserad på förnybar råvara. Garantierna har en täckningsgrad om 80 procent. Garantier om tillförsel av kapital Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och andra intressenter. Kapitaltäckningsgarantier En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i belopp eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag. De är oftast även obegränsade i tid. Det gör att dessa garantier är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt. Det finns två befintliga kapitaltäckningsgarantier. De har ställts ut till förmån för två statliga bolag inom infrastrukturområdet: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab). Trafikverket redovisar ett värde på kapitaltäckningsgarantierna för 2023 om 1,6 miljarder kronor för Arlandabanan Infrastructure AB och 5,9 miljarder kronor för Svedab. Grundfondsförbindelser En grundfondsförbindelse liknar en kapitaltäckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner kronor till Svenska skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten. Garantikapital Sverige har medlemsåtaganden i elva internationella finansiella institutioner. Medlemsåtagandet består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Det totala åtagandet för garantikapitalen uppgick till 201 miljarder kronor vid utgången av 2023 jämfört med 197 miljarder kronor året innan. Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen. Pensionsgarantier I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden. Merparten av pensionsåtagandena är försäkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en s.k. efterborgen. Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen. Pensionsåtagandena uppgick till 6 miljarder kronor och avsåg perioden 31 december 2022. Av dessa var 4,1 miljarder kronor försäkrade hos PRI. Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket. Avsättningar för garantiförluster i statens samlade garantiportfölj De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, som utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndigheterna gör avsättningar för garantiförlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar. Insättningsgarantin och investerarskyddet omfattas inte av bestämmelserna i budgetlagen utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för garantiförlusten. I tabell 6.3 redovisas avsättningar för garantiförluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. Av tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets åtaganden. Tabell 6.3Avsättning för garantiförluster den 31 december 2023 Miljoner kronor Myndighet Utfärdade garantier 2023 Utfärdade garantier 2022 Avsättningar för garanti-förluster 2023 Avsättningar för garanti-förluster 2022 Avsättningar i relation till utfärdade garantier 2023 Avsättningar i relation till utfärdade garantier 2022 Riksgäldskontoret1 16 128 18 893 793 809 4,9% 4,3% EKN2 281 146 276 736 13 728 14 197 4,9% 5,1% Sida3 9 784 9 778 690 630 7,1% 6,4% Boverket 3 411 5 553 65 103 1,9% 1,9% Summa 310 468 310 960 15 277 15 738 4,9% 5,1% 1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 1 578 miljoner kronor från 13 728 miljoner kronor till 12 150 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis ochCotonou-avtalet. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier. De totala avsättningarna för garantiförluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, minskade under 2023 från 16 miljarder kronor till 15 miljarder kronor. Riksgäldskontorets och Sidas avsättningar i relation till utfärdade garantier ökade under året medan EKN:s avsättningar i relation till utfärdade garantier minskade. Boverkets avsättningar i relation till utfärdade garantier var oförändrade. Avsättningsbehovet påverkas dels av åtagandenas omfattning och sammantagna kreditrisk, dels av ränte- och valutakursförändringar m.m. Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det inte har gjorts några avsättningar för garantiförluster, redovisas som ansvarsförbindelser. Om garantierna består i att tillföra kapital till företag eller institutioner och som vid ett infriande innebär att staten redovisar en finansiell tillgång finns inga förpliktelser som påverkar den finansiella redovisningen. Det gäller exempelvis för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden belastar anslag. Några förpliktelser tas inte heller upp för garantier där medel avsätts till en fond, t.ex. insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar dock alla garantier och utnyttjande av ramar i sina respektive sammanställningar över garantiverksamheten. Tillgångar i garantiverksamheten Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna placeras på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i skuldförbindelser utfärdade av staten, som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret. Placeringarna utgör den så kallade insättningsgarantifonden, vilken har ett marknadsvärde inklusive konton, repor och upplupen ränta om 49,5 miljarder kronor vid utgången av året. Det motsvarade 2,2 procent av de garanterade insättningarna per 31 december 2022 om 2 294 miljarder kronor. Sverige uppfyllde därmed minimikravet, om 0,8 procent av garanterade insättningar, på fondens storlek enligtEU-direktivet om insättningsgarantisystemet. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer. Konton i Riksgäldskontoret En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret, till vilka en obegränsad kredit är kopplad, hämtas medel för skadeutbetalningar. Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning. Regressfordringar Förutom värdepappersinnehav och kontobehållningar i Riksgäldskontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. De uppgick till närmare 17 miljarder kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra. Efter reservering för denna osäkerhet uppskattades värdet på regressfordringarna till 2 miljarder kronor. Större delen av det bedömda värdet gäller exportkreditgarantier. Tabell 6.4Tillgångar i garantiverksamheten den 31 december 2023 Miljoner kronor Myndighet Värde-pappers-innehav och övriga likvida tillgångar 2023 Värde-pappers-innehav och övriga likvida tillgångar 2022 Konton hos Riksgäldskontoret 2023 Konton hos Riksgäldskontoret 2022 Övriga garanti-tillgångar 2023 Övriga garanti-tillgångar 2022 Regress-fordringar (netto) 2023 Regress-fordringar (netto) 2022 Ännu inte fakturerade avgifter 2023 Ännu inte fakturerade avgifter 2022 Totalt 2023 Totalt 2022 Riksgälds-kontoret, insättningsgarantin1 35 284 41 684 13 902 3 345 49 186 45 029 Riksgälds-kontoret 1 418 1 429 35 12 1 454 1 441 EKN 26 310 24 015 9 046 8 983 0 1 1 690 1 890 3 067 3 560 40 114 38 449 Sida 100 235 2 499 2 437 1 2 238 176 162 112 3 000 2 962 Boverket 2 545 2 436 2 4 10 8 2 566 2 447 Summa 61 694 65 934 29 410 18 630 1 3 1 965 2 081 3 238 3 680 96 309 90 329 1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde. Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten För att ta fram ett resultat för garantiverksamheten analyseras förhållandet mellan avsättningar för garantiförluster och de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter. Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 6.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag, Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE, garanti till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina och garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina ingår inte eftersom garantiförluster för dessa garantier inte har värderats. Tabell 6.5Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten den 31 december 2023 Miljoner kronor Myndighet Utfärdade garantier 2023 Utfärdade garantier 2022 Avsättningar för garantiförluster 2023 Avsättningar för garantiförluster 2022 Garanti tillgångar enligt tabell 6.41 2023 Garanti tillgångar enligt tabell 6.41 2022 Riksgäldskontoret 16 128 18 893 793 809 1 454 1 441 EKN2 281 146 276 736 13 728 14 197 40 114 38 449 Sida3 9 784 9 778 690 630 3 000 2 962 Boverket 3 411 5 553 65 103 2 556 2 447 Summa 310 468 310 960 15 277 15 738 47 123 45 299 1 Summan 47 123 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 6.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 49 186 miljoner kronor. Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 1 578 miljoner kronor från 13 728 miljoner kronor till 12 150 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis ochCotonou-avtalet. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier. Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen, som omfattas av garantimodellen täcks avsättningarna för garantiförluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 6.5). EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av överskottet. Under 2023 ökade garantitillgångarna till skillnad mot avsättningarna för garantiförluster som minskade. Garantitillgångarna är fortsatt större än avsättningarna. Flöden i garantiverksamheten Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 6.6 beskrivs dessa flöden. Tabell 6.6Floden i garantiverksamheten under 2023 Miljoner kronor Myndighet Avgifter för garanti-förluster 2023 Avgifter för garanti-förluster 2022 Avgifter övriga 2023 Avgifter övriga 2022 Återvinning2023 Återvinning2022 Skade-utbetalning2023 Skade-utbetalning2022 Summa 2023 Summa 2022 Riksgäldskontoret, insättningsgarantin 2 362 2 077 2 362 2 077 Riksgäldskontoret, övriga garantier 42 22 1 688 -108 -6 -65 704 EKN1 2 375 2 003 766 779 -927 -884 2 214 1 898 Sida 56 158 122 68 -299 -34 -121 192 Boverket 19 40 3 3 0 0 21 43 Summa 2 491 2 223 2 362 2 077 892 1538 -1 334 -924 4 411 4 913 Anm.: Avgifterna avser fakturerade avgifter. 1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå. Avgifter Under 2023 inkom avgifter för garantiförluster samt övriga avgifter motsvarande 4,9 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportkreditgarantierna. Återvinningar Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 0,9 miljarder kronor. Exportkreditgarantierna svarade för större delen av återvinningarna och då framför allt betalningar från Kuba, Ecuador, Saudiarabien och Qatar. Skadeutbetalningar Skadeutbetalningarna var på en något högre nivå än föregående år och infriade garantier uppgick till 1,3 miljarder kronor, främst rörande exportkreditgarantier. Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på lånebehovet Posterna avgifter, skadeutbetalningar och återvinningar har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 4,4 miljarder kronor 2023. Statliga anslag i garantiverksamheten I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, kapitaltäckningsgarantier, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag, Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE, garantin till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina samt garantin till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina. Under 2023 utbetalades 95 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiverksamheten. I tabell 6.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet. Utfall om närmare 71 miljoner kronor har belastat anslag för Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och avsåg infrianden samt administrativa avgifter. Tabell 6.7Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2023 Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag Myndighet Garantiåtagande Utfall 2023 Utfall 2022 2 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter Riksgäldskontoret Garantier till EIB:s garantifond samt till EU för SURE 70,7 2,4 7 1:1 Biståndsverksamhet Sida Afrika, Asien, Strategiskt inriktade bidrag samt reform- 23,8 67,1 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur Trafikverket Arlandabanan Infrastructure AB Summa 94,5 69,5 Totalt har 143 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel för garantiverksamheten för 2023 jämfört med 406 miljoner kronor året innan, se tabell 6.8. Tabell 6.8Redovisning av inkomsttitel i gällande garantiverksamhet 2023 Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2023 Utfall 2022 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 28,3 14,1 2127 Inlevererat överskott Exportkreditnämnden EKN 91,8 368,8 2127 Inlevererat överskott Sida Sida 0,0 0,0 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter Riksgäldskontoret 22,5 23,6 Summa 142,6 406,4 Tillbakablick på de senaste fem åren De statliga subventionerna avseende garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan 42 miljoner kronor och 98 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 2,8 och 5,9 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna som bidragit till variationer över tiden. Skadeutbetalningarna har de senaste åren legat på en nivå runt 1,3 miljarder kronor. Under åren gjordes ett fåtal stora skadeutbetalningar gällande exportkreditgarantier. Återvinningarna har under åren varit stabila och det var främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvanns. Diagram 6.2Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar samt saldot för betalningsflödet 2019–2023 Miljoner kronor Källa: Riksgäldskontoret. Statlig utlåning med kreditrisk Statliga lån, liksom annat stöd och statliga garantier, ges till verksamheter som staten anser vara angelägna. Riksdagen och regeringen beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, till exempel studielån. Ett lån med kreditrisk innebär samma kreditrisk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras via upplåning genom Riksgäldskontoret. Sedan 2012 behandlas garantier och lån enligt samma principer, dvs. en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna. Före 2012 fanns det inte något generellt krav på att en avgift motsvarande statens förväntade kostnad skulle tas ut för lånen eller att en reserv skulle byggas upp för framtida kreditförluster. Utlåningsmodellen har tillämpats sedan 2014. Utlåningsportföljens sammansättning Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2023 till 284 miljarder kronor före reservering, vilket är en ökning med 12 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av dessa finansierades 281 miljarder kronor via upplåning i Riksgäldskontoret och resterande 3 miljarder kronor via anslag. Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 273 miljarder kronor, vilket motsvarade 96 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till utländska medborgare bosatta i Sverige, främst flyktingar, på 757 miljoner kronor samt körkortslån, inklusive skuldsanering, om 167 miljoner kronor. Riksgäldskontorets utlåning på 8,5 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt och flygindustrin. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till drygt 1 miljard kronor inom bistånd samt till paketreseföretag, småföretag, jordbruk, fiske med flera. Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas återbetalas. De myndigheter som har utlåning uppskattade reserveringarna för låneförlust till 28 miljarder kronor eller 9,8 procent av utlånat belopp. CSN:s utlåning stod för 26 miljarder kronor eller 93 procent av reserveringarna. Tabell 6.9Statens utlåning med kreditrisk den 31 december 2023 Miljoner kronor Utgifts-område Myndighet respektive låntagare/ändamål Utlånings-ram 2023 Utlånings-ram 2022 Låne-fordran 2023 Låne-fordran 2022 Reserv-eringar för låne-förluster 2023 Reserv-eringar för låne-förluster 2022 Låne-fordran efter reserv-ering 2023 Låne-fordran efter reserv-ering 2022 Låne-löften 2023 Låne-löften 2022 15 CSN, studielån 276 000 264 500 272 638 260 615 24 579 23 609 248 059 237 005 22 Riksgäldskontoret,A-Train AB (Arlandabanan) 1 000 1 000 744 783 744 783 22 Riksgäldskontoret, Svedab AB1 6 000 3 361 5 870 5 670 5 870 5 670 24 Riksgäldskontoret, Svensk Exportkredit 175 000 175 000 0 0 0 0 24 Riksgäldskontoret, Flygutvecklingsprojekt 1 110 1 110 17 37 17 37 24 Riksgäldskontoret, SAS 1 500 1 500 1 500 1 500 1 350 1 350 150 150 17 Riksgäldskontoret, Nordiska museet 77 44 47 44 47 25 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Operan 88 96 88 96 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Dramatiska teatern 70 70 66 70 66 70 17 Riksgäldskontoret, Stiftelsen Tekniska museet 95 40 90 38 90 38 17 Riksgäldskontoret, Stiftelsen Skansen 80 43 43 36 Delsumma 281 099 268 856 25 929 24 959 255 170 243 897 61 0 Anslagsfinansierad utlåning 15 CSN, hemutrustningslån 757 864 560 639 197 225 15 CSN, studielån 508 629 344 396 164 233 15 CSN, körkortslån 164 164 69 64 95 101 15 CSN, övrigt 352 362 333 342 19 20 7 Sida, biståndskrediter 0 0 0 0 0 0 7 Sida, villkorslån 276 276 276 276 0 0 19 Tillväxtverket, lokaliseringslån m.m. 93 103 67 74 26 30 11 6 21 Energimyndigheten, villkorslån 379 414 228 244 151 170 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 13 15 7 8 6 7 22 Trafikverket, flygplatstjänster 191 191 0 191 191 24 Kammarkollegiet, paketreseföretag 112 112 13 11 100 101 Delsumma 2 845 3 130 1 897 2 053 948 1 077 11 6 Övrig utlåning 21 Affärsverket Svenska Kraftnät, nätförstärkningslån2 700 700 55 94 0 0 55 94 376 477 Delsumma 55 94 0 0 55 94 376 477 Summa 283 999 272 080 27 826 27 013 256 173 245 067 448 483 Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 2 599 miljoner kronor. Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas. 1 Det utlånade beloppet översteg utlåningsramen 2022 då ramen var 2009 års exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt. 2 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella befogenheter. Utlåning efter reservering för låneförlust har de senaste åren haft en uppåtgående trend och uppgick i slutet av 2023 till 256 miljarder kronor. Den främsta förklaringen till den ökade utlåningen är CSN:s utlåning i form av studielån. Diagram 6.3Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust2019 – 2023 Miljoner kronor Källa: Riksgäldskontoret. I tabell 6.10 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad per lånekategori. Tabell 6.10CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning med kreditrisk efter lånekategori den 31 december 2023 Miljoner kronor Myndighet respektive lånekategori Lånefordran 2023 Lånefordran 2022 Reserveringar för låneförluster 2023 Reserveringar för låneförluster 2022 Lånefordran efter reservering 2023 Lånefordran efter reservering 2022 CSN Lånefordringar 253 136 238 641 16 051 14 728 237 085 223 913 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 21 282 23 993 9 834 10 322 11 449 13 671 Delsumma 274 418 262 635 25 884 25 050 248 534 237 584 Riksgäldskontoret Lånefordringar 7 700 7 422 1 350 1 350 6 350 6 072 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet Utvecklingskapital/Royalty 760 820 0 0 760 820 Delsumma 8 461 8 241 1 350 1 350 7 111 6 891 Summa 282 879 270 876 27 234 26 400 255 645 244 476 De olika lånen med kreditrisk Studielån Studielånen utgör en betydande del av statens lån med kreditrisk. Studielånen regleras i studiestödslagen (1999:1395) och särskilda förordningar. Omkring 1,8 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans 273 miljarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för låneförluster till 25 miljarder kronor, vilket motsvarade 9 procent av det utlånade beloppet. CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier. Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Lån som beviljats från och med 1989 finansieras genom upplåning i Riksgäldskontoret. CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Från och med 2023 ingår även ett räntepåslag för finansiering av beräknade kreditförluster i räntan på studielån efter beslut av riksdag och regering. När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Uppkomna förluster avseende studielån, vilka lånats upp via Riksgäldskontoret, finansieras från kreditreserven. Hemutrustningslån CSN beviljade fram t.o.m. 2021 lån till utländska medborgare, främst flyktingar, för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 0,8 miljarder kronor varav 0,6 miljarder kronor betraktas som reservering för låneförlust. Hemutrustningslånen finansierades t.o.m. 2011 genom lån i Riksgäldskontoret, men från och med 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 13 01 003 ap1 Hemutrustningslån under Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel 2394 302 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån. Lån till infrastrukturprojekt För vissa infrastrukturprojekt har regeringen, med stöd av särskilda bemyndiganden från riksdagen, gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var totalt 6,6 miljarder kronor utlånade till dessa projekt. Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick vid årsskiftet till 5,9 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Riksgäldskontoret gör numera inga reserveringar för låneförluster gällande Svedab utan risken i åtagandet redovisas i stället av Trafikverket. Detta beror på att eventuella förluster är säkrade genom en kapitaltäckningsgaranti, som Trafikverket ansvarar för. A-Train AB Lånet till A-Train AB, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad återbetalning på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Sedan 2017 betalar A-Train AB årlig royalty för lånet. Betalningen under 2023 uppgick till 39 miljoner kronor och totalt har royalty om 256 miljoner kronor betalats till staten. Lån till exportfinansiering Riksdagen har bemyndigat regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram i Riksgäldskontoret för finansiering av långfristiga krediter. Låneramen uppgår till 175 miljarder kronor, där högst 35 miljarder kronor avser kommersiell exportfinansiering och 140 miljarder kronor ska användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet). Låneramen var inte utnyttjad vid årsskiftet. Lån till flygindustrin Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av utvecklingskostnader för komponenter till flygmotorer. Royaltylånen uppgick i slutet av 2023 till 17 miljoner kronor, jämfört med 37 miljoner kronor ett år tidigare. Minskningen beror på inbetald royalty och subventioner från anslag. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något reserveringsbehov i utlåningen. Låneram till SAS Regeringen uppdrog, efter bemyndigande från riksdagen, åt Riksgäldskontoret att under 2021 ställa ut och förvalta en låneram om högst 1 500 miljoner kronor till konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark-Norway-Sweden (SAS) på grund av den påverkan covid-19 hade på ekonomin. I början av 2022 tog SAS upp lån om 1 500 miljoner kronor under låneramen. Under sommaren 2022 kom SAS att ansöka om rekonstruktion under Chapter 11 i USA och som en försiktighetsåtgärd skrev Riksgäldskontoret ned lånefordran med 90 procent. Lån till Kungliga Dramatiska teatern AB, Stiftelsen Tekniska museet, Stiftelsen Nordiska Museet, Stiftelsen Skansen och Kungliga Operan AB. Riksgäldskontoret har tidigare fått i uppdrag av regeringen att ställa ut en låneram till Kungliga Dramatiska teatern AB om 70 miljoner kronor. Under året har Riksgäldskontoret fått ytterligare uppdrag att utöka Stiftelsen Tekniska museets låneram till 95 miljoner kronor och Stiftelsen Nordiska museets låneram till 77 miljoner kronor samt tillhandahålla en låneram till Stiftelsen Skansen om 80 miljoner kronor och. Myndigheten förvaltar även lån som tidigare ställts ut till Kungliga Operan AB. Övriga lån med kreditrisk Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet, Trafikverket samt länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till drygt 1 miljard kronor, vilket är ungefär samma nivå som året innan. Av utlånat belopp 2023 bedömdes 0,6 miljarder kronor som reservering för låneförlust, motsvarande 56 procent av beloppet. Trafikverket har till följd av smittspridningen av covid-19 fått i uppdrag att ställa ut lån till leverantörer av flygtrafiktjänst vid icke statliga flygplatser för intäktsbortfall för de delar av flygtrafiktjänsten som vanligtvis finansieras via den svenska undervägsavgiften. Vid årsskiftet var 191 miljoner kronor utlånade. Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel. Jämförelse mellan reserveringar för låneförluster och avsatta medel i kreditreserver För de engagemang som hanteras enligt den svenska garanti- och utlåningsmodellen ska statens förväntade kostnad uppskattas och avgifter i form av räntepåslag tas ut. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserver. För studielån har en ny modell införts fr.o.m. 1 januari 2023 och den del av räntan (räntepåslag) som avser finansiering av beräknade kreditförluster, avseende såväl tidigare givna lån som nyutlåning under året, kommer att föras till konto i Riksgäldskontoret och användas för finansiering av konstaterade förluster. Dessutom har Riksdagen beslutat att medel motsvarande tidigare tillförda anslagsmedel till konto i Riksgäldskontoret för 2014 till 2022 ska levereras in till inkomsttitel på statens budget. Tidigare kreditreserv i Riksgäldskontoret har avslutats under 2023 och medel om 10,6 miljarder kronor för kreditförluster har levererats in till inkomsttitel. Den del av räntan som avser finansiering av beräknade kreditförluster har under 2023 förts till en ny kreditreserv. För Riksgäldskontorets utlåning har reserveringar om 1,35 miljarder kronor gjorts under 2023. För att ta fram ett resultat för utlåningsverksamheten analyseras förhållandet mellan reserveringar för låneförluster och de medel som avsatts i kreditreserverna, se tabell 6.11. Jämförelsen pekade på att placerade medel i kreditreserverna inte motsvarade uppskattade reserveringar för låneförluster gällande såväl för CSN som för Riksgäldskontoret. Det kan dock tilläggas att regeringen fick rätt att disponera anslag som kunde användas för konvertering av statens utestående lånefordringar till nya aktier i SAS. Detta skulle medföra att Riksgäldens kreditriskreserv inte skulle belastats med en eventuell förlust kopplat till lånet. Ingen konvertering av lånet till aktier gjordes under året. För CSN ska räntepåslaget över tid finansiera förväntade förluster på studielån. Tabell 6.11Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar iutlåningsverksamheten den 31 december 2023 Miljoner kronor Myndighet Reserveringar för låneförluster 2023 Reserveringar för låneförluster 2022 Medel placerade i kreditreserver 2023 Medel placerade i kreditreserver 2022 CSN 24 579 8 182 966 10 736 Riksgäldskontoret 1 350 1 350 626 604 Summa 25 929 9 532 1 592 11 340 För den utlåning som finansierats med anslagsmedel finns ingen reserv för att finansiera bland annat kreditförluster för dessa lån, se tabell 6.12. Tabell 6.12Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2023 Miljoner kronor Utgifts-område Anslag Myndighet Utfall 2023 Utfall 2022 13 1:3 Hemutrustningslån CSN 0,0 3,4 15 1:3 Avsättning för kreditförluster CSN 0,0 1 829,4 15 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor CSN 662,8 18,6 19 1:1 24:5 Västra Götalands läns landsting Tillväxtverket 0,0 0,0 19 1:1 24:18 Jämtlands läns landsting Tillväxtverket 0,0 0,0 19 1:1 24:2 Samverkansorgan i Kalmar län Tillväxtverket 0,0 0,0 21 1:4 Forskning, utveckling och innovation Energimyndigheten 0,0 0,0 22 1:6 Lån avseende regional flygtrafiktjänst Trafikverket 0,0 26,5 22 1:18 Lån till körkort CSN 30,1 34,2 24 1:5 Näringslivsutveckling Riksgäldskontoret 4,0 4,0 24 1:25 Researrangörslån Kammarkollegiet 0,0 0,0 Summa 696,9 1 916,1 Inkomna amorteringar och räntebetalningar redovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell 6.13. Tabell 6.13Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2023 Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2023 Utfall 2022 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 49,4 54,8 2342 Ränteinkomst allmänna studielån CSN 0,5 0,5 2394 Ränteinkomster Lån för studielån i Riksgälden CSN 0,0 76,8 2394 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån CSN 11,0 13,5 2394 Övriga ränteinkomster körkortslån CSN 2,6 1,4 2811 Återförda medel kreditförlust CSN 10 606,8 0,0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån Tillväxtverket 0,0 0,0 4312 Återbetalning allmänna studielån CSN 0,1 0,1 4313 Återbetalning av studiemedel CSN 83,4 105,4 4526 Återbetalning av hemutrustningslån CSN 84,0 111,5 4526 Återbetalning av körkortslån CSN 30,2 20,6 4526 Amortering biståndskrediter SIDA 0,0 0,0 4526 Återbetalning övriga lån Energimyndigheten 9,1 35,7 Summa 10 877,1 420,3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. Därför är det av intresse att komplettera redovisningen med en analys av risken för stora oförväntade förluster. Riksgäldskontoret ska enligt förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj. Uppdraget redovisas i en separat rapport. Analysen omfattar dels den s.k. ordinarie portföljen med garantier och lån till företag och privatpersoner, dels insättningsgarantin. Riksgälden bedömer att risken är måttlig för stora förluster i den s.k. ordinarie portföljen. Det är samma risknivå som föregående år då risknivån höjdes från låg till måttlig. Den höjda risknivån förklaras främst av en ökad andel engagemang med hög eller mycket hög kreditrisk. Kriget i Ukraina och det försämrade säkerhetsläget i Europa innebär en ökad osäkerhet kring den makroekonomiska utvecklingen. Risken för stora förluster för insättningsgarantin bedöms ligga kvar på samma måttliga nivå som förra året. Nedan följer en sammanfattning av analysen i den senaste rapporten Statens garantier och utlåning – en riskanalys som lämnades till regeringen den 15 mars 2023 (Fi2024/00738). Den ordinarie portföljen I riskanalysen definierar Riksgäldskontoret stora förluster som ett scenario där förlusterna skulle uppgå till minst 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem år. Med förluster avses infrianden av garantier eller avskrivningar av lån. Det finns i princip två typer av händelser som kan medföra stora förluster; ett mindre antal förluster uppstår för enskilt stora garantier eller lån som står för en betydande andel av portföljen, eller en samling (ett kluster) av förluster uppstår som tillsammans utgör stora belopp. I riskanalysen analyseras fem identifierade riskfaktorer som kan ge upphov till dessa två händelser, se tabell 6.14. Tabell 6.14Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och stater den 31 december 2023 Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala: låg, måttlig, väsentlig och hög Riskfaktor Risk för stora förluster 2023 Risk för stora förluster 2022 Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden) Låg Låg Nära förbindelser mellan garantigäldenärer eller låntagare Låg Låg Branschkoncentrationer Låg Låg Geografisk koncentration Låg Låg Risk till följd av förändringar i allmän ekonomisk utveckling Måttlig Måttlig Risk till följd av allmän ekonomisk utveckling Även i en perfekt diversifierad portfölj utan större koncentrationer finns en risk för stora förluster, särskilt vid nedgångar i den ekonomiska utvecklingen, s.k. odiversifierbar risk. Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att det ska uppstå stora förluster i den ordinarie portföljen enbart på grund av odiversifierbar risk vid en ekonomisk nedgång. Stora förluster kan även uppstå om en ekonomisk nedgång slår särskilt hårt mot en eller flera av portföljens koncentrationer, samtidigt som den ger förhöjda förluster i övriga delar av portföljen, Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig även för detta. Namnkoncentrationer Med namnkoncentration menas låg diversifiering på grund av att en portfölj antingen innehåller ett fåtal engagemang eller att det finns exponeringar mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare som är stora i förhållande till portföljens samlade omfattning Den ordinarie portföljen innehåller ett antal stora exponeringar, där de femton enskilt största utgör ca 44 procent av portföljens storlek. Risken bedöms dock som låg för stora förluster med anledning av detta. Det beror på att de största exponeringarna främst utgörs av garantier med minimal till begränsad kreditrisk. Direkta samvariationer på grund av fallissemangssmitta Om det föreligger omständigheter där en garantigäldenärs eller låntagares finansiella problem smittar av sig, på andra garanti- eller låntagare, ökar sannolikheten för kluster av förluster. Sådana direkta samvariationer kan uppstå om det finns affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom samma projekt, leverantörskedja eller företagskoncern. Risken för fallissemangssmitta i den ordinarie portföljen bedöms vara låg eftersom portföljen endast innehåller ett fåtal engagemang med sådana kopplingar. Branschkoncentrationer Med branschkoncentration avses låg diversifiering med hänsyn till garantigäldenärernas och låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen handla om att portföljen är exponerad mot ett litet antal branscher eller att någon eller några enskilda branscher utgör en betydande andel av portföljen. Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor eftersom negativa chocker i en bransch kan ge upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är beror delvis på sannolikheten för en kraftig chock som leder till att många företag inom branschen drabbas samtidigt. Risken påverkas även av garantigäldenärernas och låntagarnas motståndskraft mot en negativ chock. Ju högre kreditvärdighet företagen har desto starkare motståndskraft. Avseende garantier och lån till företag finns en relativt god diversifiering gällande motparternas branschtillhörighet. Den mest framträdande branschkoncentrationen är mot telekomoperatörer. Risken för stora förluster från koncentrationen bedöms som låg. Branschen bedöms som stabil med en begränsad sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Under de senaste åren har den geografiska fördelningen skiftat mot mer mogna marknader med en låg landrisk, främstOECD-länder. Det har lett till att den genomsnittliga kreditvärdigheten i branschkoncentrationen mot teleoperatörer har förbättrats. Geografiska koncentrationer Garantigäldenärer och låntagare i samma geografiska område påverkas ofta simultant av förändringar i den gemensamma ekonomiska miljön. Det kan t.ex. vara konjunkturutvecklingen, förändringar i valutor och räntor eller en försämrad säkerhetspolitisk situation som påverkar ekonomin negativt. På samma sätt som för branschkoncentrationer kan negativa chocker leda till indirekta samvariationer som innebär kluster av förluster. Den ordinarie portföljen är till 38 procent exponerad mot svenska garantigäldenärer och låntagare, varav 80 procent avser CSN:s studielån till låntagare bosatta i Sverige. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska ske stora avskrivningar av studielån. Avskrivningarna på grund av ålder kan inte överstiga 2,5 miljarder kronor under analysens tidshorisont baserat på hur lånestocken ser ut. Andra betydande orsaker till avskrivningar, som dödsfall och behörighetsgivande studier, bedöms inte påverkas i någon väsentlig omfattning av den ekonomiska utvecklingen i landet. Att dessa skulle uppgå till betydande belopp är också mindre sannolikt. En allvarlig nedgång i svensk ekonomi skulle kunna öka nedsättningarna av låntagarnas årsbelopp samt försämra deras betalningsförmåga. Detta leder till att inbetalningarna minskar, vilket har en negativ effekt på statens kassaflöde. Riksgäldskontoret bedömer dock att risken är låg för att nedsättningar och betalningsinställelser ökar till i sammanhanget betydande belopp. Kriget i Ukraina, och det förändrade säkerhetsläget i Europa, har föranlett en fördjupad analys av statens garantier och utlåning med exponering mot Ukraina, Ryssland och Belarus. Totalt uppgick denna exponering vid årsskiftet till 26 garantier med en sammanlagd volym om cirka 3,5 miljarder kronor, varav drygt 3 miljarder kronor kan infrias inom analysens tidshorisont. Den enskilt största garantin kan som högst infrias med 1,8 miljarder kronor de närmsta fem åren. Utöver denna garanti finns en handfull garantier med en volym mellan 100–300 miljoner kronor. Resterande engagemang är små. Utifrån hur kriget utvecklas behöver dess konsekvenser fortsatt analyseras i kommande riskanalyser. Insättningsgarantin Riksgäldskontoret bedömer liksom föregående år att risken är måttlig för stora förluster på grund av infrianden av insättningsgarantin. Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt beroende på hur ett institut med garanterade insättningar hanteras om det får problem. Det kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form av konkurs eller likvidation alternativt i form av resolution. Om ett institut med garanterade insättningar drabbas av problem som leder till konkurs eller beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett så kallat direkt infriande av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning betalas ut till insättarna i institutet, varefter insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på institutet i konkursen. Om ett problemfyllt institut i stället hanteras genom resolution tar staten över kontrollen (men inte ägandet) av institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Huvudregeln är att aktieägarna och långivarna får sina fordringar nedskrivna och/eller konverterade till aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioritetsordning, så kallad skuldnedskrivning. Garanterade insättningar är dock undantagna från skuldnedskrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt ut även om banken är försatt i resolution. Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov som insättarna skulle ha svarat för, om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning, ska i stället täckas av insättningsgarantifonden i första hand. Det sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning. Insättningsgarantifondens bidrag i resolution är dock begränsat till 36,7 miljarder kronor per institut. Direkta infrianden Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. För att stora förluster ska uppstå i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs att ett av de största instituten i denna kategori, eller flertalet institut, fallerar. Insättningsgarantins bidrag i resolution Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag i resolution är låg. De institut som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet och därmed ska hanteras genom resolution (systemviktiga institut) har en god kreditvärdighet. Om ett ingripande ändå sker krävs mycket betydande förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra i resolution. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla de minimikrav som ställs på instituten. Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU I detta avsnitt lämnar regeringen ett nationellt intygande avseende EU-medel som hanteras under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet redogörs även för Sveriges avgift till EU och samtliga bidrag från EU, inklusive medel som tas emot direkt av svenska myndigheter från kommissionen. Dessa delar ingår dock inte i det nationella intygandet. Det nationella intygandet lämnas även till kommissionen och till Europeiska revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten. Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar, samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten. Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av EU-program till förvaltande myndigheter, som är regeringens organ för att genomföra den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har inom dessa ramar långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar. Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel Regeringens nationella intygande för 2023 innehåller den årliga räkenskapssammanställningen över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och Europeiska revisionsrätten. I intygandet bedömer regeringen om EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaper som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens och Ekonomistyrningsverkets (ESV) granskningar. Genom ramverket för intern styrning och kontroll ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran som möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande. Regeringens bedömning syftar till att tillförsäkra riksdagen insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt ställer intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Ramverket för intern styrning och kontroll En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter motverkas i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas. Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar: myndighetsförordningen (2007:515) internrevisionsförordningen (2006:1228) förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom föreskrivit att de ska inrätta en internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta en internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll. Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. I enlighet med förordningen om intern styrning och kontroll ansvarar myndighetsledningen för att det finns en process för intern styrning och kontroll vid myndigheten som fungerar på ett betryggande sätt. Processen för intern styrning och kontroll ska även förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter. Bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig om huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande. Omfattningen av regeringens nationella intygande Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige tar emot i form av återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturfonder. Sverige tar även emot stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta medlen på Europeiska kommissionen och andra institutioner inom EU, inte på medlemsstaten. Dessa medel omfattas därför inte av regeringens intygande. Ersättning från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) berörs inte i det här kapitlet eftersom fonden ligger under direkt förvaltning. Endast de medel som Sverige tar emot och förvaltar gemensamt med kommissionen omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en god ekonomisk förvaltning av EU:s medel. För den delade förvaltningen har regeringen utsett totalt åtta myndigheter att förvalta medlen. De förvaltande myndigheterna bruttoredovisar EU-medel på statens budget. Bruttoredovisning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel medan myndigheternas bidragsutbetalningar redovisas mot anslag i statens budget. Program som ingår i territoriellt samarbete, s.k. Interregprogram är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. Territoriellt samarbete innebär att programmen genomförs inom flera länder för att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Uppgifter från dessa program ingår dock i resultat- och balansräkningarna för EUmedel från och med programperioden 2014–2020. Intygandet för 2023 gäller den svenska förvaltningen av EU-medel från: Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Europeiska socialfonden (ESF) Europeiska socialfonden + (ESF+) Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHVFV) Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) Fonden för inre säkerhet (ISF) Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) Fonden för en rättvis omställning (FRO) Brexitjusteringsreserven (BAR). Nedan följer en kort beskrivning av fonderna samt vilka myndigheter som är förvaltningsansvariga. Europeiska garantifonden för jordbruket EGFJ finansierar främst inkomststöd till jordbrukare och olika marknadsåtgärder i vissa sektorer som exempelvis frukt och grönsaker. Finansieringen av dessa åtgärder kommer enbart från EU, dvs. de kompletteras inte av nationell medfinansiering. En mindre andel av fonden går till stöd till biodlingssektorn, som kompletteras av nationell medfinansiering. Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är förvaltande myndighet och utbetalande organ och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. Ekonomistyrningsverket (ESV) är attesterande organ. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Ejflu finansierar jordbrukspolitikens bidrag till en hållbar utveckling av landsbygdsområden. Det innebär b.la. klimatåtgärder och att verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet och utbetalande organ för fonden och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande organ. Europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF finansierar insatser som syftar till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Insatserna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Fonden finansierar åtta regionala program, ett nationellt program programperioderna 2014–2020 samt 2021–2027 och fem program inom territoriellt samarbete (Interreg) programperioden 2014–2020 och fyra program programperioden 2021–2027 som förvaltas i Sverige. Dessutom finansierades delar av programmet Lokalt ledd utveckling programperioden 2014–2020 av Eruf. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program, ett nationellt program samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). För de fyra övriga territoriella programmen är Länsstyrelserna i Norrbottens (Nord och Aurora), Västerbottens (Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis) respektive Jämtlands län (Sverige-Norge) förvaltande myndigheter. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet Lokalt ledd utveckling, som finansieras via ERUF och ESF. Samtliga myndigheter är ansvariga för att respektive program genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheterna svarar även för utbetalningar av fondmedel. ESV är revisionsmyndighet för samtliga program som finansieras genom ERUF och förvaltas i Sverige. Europeiska socialfonden ESF finansierar insatser som syftar till att bl.a. främja sysselsättning och social delaktighet. Insatserna i det nationella socialfondsprogrammet 2014–2020 och delar av programmet Lokalt ledd utveckling (LLU) finansieras gemensamt av Sverige och EU. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet för det nationella socialfondsprogrammet och har därmed ansvar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten svarar för utbetalningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet är även attesterande myndighet. För programmet Lokalt ledd utveckling som finansieras via ERUF och ESF är Jordbruksverket förvaltande myndighet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet för programmen som ESF finansierar. Europeiska socialfonden + ESF+ finansierar insatser som syftar till att bl.a. främja sysselsättning och social delaktighet. Insatserna i det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027 finansieras gemensamt av Sverige och EU. Svenska ESF-rådet är förvaltande myndighet för programmet och har därmed ansvar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten svarar för utbetalningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet ansvarar även för redovisningsfunktionen. ESV är revisionsmyndighet för programmet som ESF+ finansierar. Europeiska havs- och fiskerifonden EHFF finansierar åtgärder som understödjer såväl genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken och en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk, som delar av EU:s integrerade havspolitik. Åtgärder inom havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden EHVFV ger stöd till utveckling av innovativa projekt som säkerställer att akvatiska och maritima resurser används på ett hållbart sätt. Fonden bidrar till att uppnå ett hållbart fiske och bevara havets biologiska resurser. Åtgärderna i havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och underlättar rörlighet inom ramen för den reglerade invandringen. AMIF finansierar projekt inom asyl, integration och laglig migration samt återvändande. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Migrationsverket är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Fonden för inre säkerhet ISF finansierar aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. ISF består av ett gränsinstrument och ett polisinstrument. Gränsinstrumentet finansierar åtgärder inom gränskontroller och viseringar. Polisinstrumentet stödjer polissamarbete, brottsförebyggande arbete, bekämpning av brott och krishantering. Myndigheter och organisationer som är verksamma inom dessa områden kan söka stöd för olika projekt. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Instrumentet för gränsförvaltning och visering Instrumentet ska bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU genom insatser som vidareutvecklar en europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna och insatser som skyddar den fria rörligheten för personer inom EU. Instrumentet bidrar till EU:s strategiska mål för en integrerad gränsförvaltning samt till utvecklingen av den gemensamma viseringspolitiken. Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt FEAD syftar till att minska fattigdom och social utslagning. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Svenska ESF-rådet är ansvarig myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet. Fonden för en rättvis omställning FRO ska fokusera på de industrier och regioner som har störst koldioxidutsläppi landet och ska även tackla de socioekonomiska utmaningarna som följer av en omställning. Medlen ska användas till investeringar i ny klimatsmart och resurseffektiv teknik i föreslagna regioner, de utpekade industrierna och dess värdekedjor. Tillväxtverket är förvaltande myndighet för fonden och ansvarar för att medlen hanteras på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Brexitjusteringsreserven Brexitjusteringsreserven (BAR) ska bidra till att motverka negativa ekonomiska och sociala konsekvenser i de EU-länder och branscher som är värst drabbade av det brittiska utträdet ur EU. Svenska ESF-rådet är förvaltande myndighet för BAR och ansvarar för att medlen hanteras på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Redovisning av samtliga EU-medel I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisades mot inkomsttitlar och anslag på statens budget under 2023. Utöver utfallet för 2023 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt. Kassamässig redovisning innebär att man redovisar mot anslag och inkomsttitlar vid betalningstillfället, oavsett vilken period som betalningen gäller. Redovisningen omfattar samtliga medel oavsett till vilken fond eller vilken flerårig budgetram som medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget. Därutöver berörs sådana EU-bidrag till statliga myndigheter som inte redovisas mot statens budget, men som redovisas i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Avgiften till EU EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgjordes under 2023 huvudsakligen av egna medel i form av avgifter från medlemsstaterna. Systemet för egna medel fastställdes enligt regelverket i rådets beslut 2020/2053/EU, Euratom av den 14 december 2020 om systemet för egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. De egna medlen består av fyra delar. Dessa är baserade på, tullar, mervärdesskatt, icke-materialåtervunnen plast och bruttonationalinkomsten (BNI). Den första delen är tullavgiften som består av handelstullar som tas ut enligt den då gällande gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillföll EU-budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader. Den andra delen av avgiften är den mervärdesskattebaserade avgiften, som beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdes-skattebas. Att mervärdesskattebasen är harmoniserad innebär att medlemsstaternas inkomster från mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehandling mellan medlemsstaterna. Den tredje delen av EU-avgiften baseras på icke-materialåtervunnen plast. Den infördes den 1 januari 2021 som beräknas enligt en enhetlig uttagssats på 0,80 euro per kg plastförpackningar som inte återvinns. Den fjärde delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Medlems-staternas sammanlagda BNI-avgifter räknas som en restpost och storleken fastställdes för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter balanserade. Avgiftens storlek för respektive medlemsstat beräknades som medlemsstatens andel av EU:s BNI, multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcktes av de övriga egna medlen. Nedsättningen av den BNI-baserade avgiften uppgick till 9 539 miljoner kronor för 2023, vilket är 1 239 miljoner kronor högre jämfört med 2022. Nedsättningen är en följd av Sveriges reduktion på den avgiftsdel som baseras på BNI som trädde i kraft i december 2021 och som gäller för budgetramen för programperioden 2021–2027. Redovisningen i och vid sidan om statens budget Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Utgifterna inom utgiftsområdet består av Sveriges betalningar till kommissionen för EU-budgeten, som beslutas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgiftsnivå styr i hög grad utgiftsnivån under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, t.ex. faktisk uppbörd av tullar och importavgifter revideringar av medlemsstaternas BNI revideringar av baser för mervärdesskatt utfallet av EU-budgeten för tidigare år ändringsbudgetar på unionsnivå. Avgiften till EU lägre än budget Sveriges avgift till EU uppgick 2023 till 43 585 miljoner kronor. Avgiften blev därmed 2 284 miljoner kronor (5 procent) lägre än vad riksdagen hade anvisat i statens budget. Jämfört med 2022 minskade avgiften till EU med 4 654 miljoner kronor (9,6 procent) 2023. Merparten av minskningen beror på att den BNI-baserade avgiften har blivit lägre samt att det rådande konjunkturläget med stegrande inflation har resulterat i en minskning i tullavgiften. Kostnaden för Sveriges EU-avgift i resultaträkningen uppgick till 43 785 miljoner kronor 2023 (se avsnitt 4, not 4). Det var 200 miljoner kronor högre än det kassamässiga utfallet. Återflödet från EU ökade Betalningarna från EU ökade med 2 642 miljoner kronor 2023, jämfört med 2022. De medel som Sverige får som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. I tabell 7.1 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statens budget under perioden 2019–2023. Uppgifterna i tabell 7.1 ger inte en fullständig bild av effekterna på statens budget av EUmedlemskapet. Utöver anslagen som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag måste man ta hänsyn till att det förekommer utgifter genom den medfinansiering som staten står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Tabell 7.1Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) Miljoner kronor 2019 2020 2021 2022 2023 Förändring2023–2022 Tullavgift 5 483 5 074 5 302 6 828 6 150 -678 Mervärdesskattebaserad avgift 3 181 3 203 6 914 7 741 8 151 410 BNI-baserad avgift 29 019 38 915 39 018 32 689 27 854 -4 835 Avgift baserad på icke materialåtervunnen plast - - 1 027 982 1 431 449 Summa betalningar till EU¹ 37 683 47 193 52 262 48 240 43 585 -4 654 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 7 435 7 289 6 851 7 485 7 979 493 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 356 3 467 3 310 3 099 3 259 160 Bidrag från EU till fiskenäringen 143 64 97 151 300 149 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 792 1 449 1 185 1 430 1 714 283 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 123 1 009 1 245 1 284 2 411 1 126 Bidrag till transeuropeiska nätverk 114 318 506 794 997 203 Övriga bidrag från EU 594 610 1 416 1 376 1 603 227 Summa bidrag m.m.² 12 557 14 206 14 609 15 620 18 262 2 642 Nettoflöde från statens budget till EU 25 126 32 987 37 652 32 619 25 323 -7 296 ¹ Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. ² Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m. Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader mellan resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget. Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2023 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot 3 904 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart har redovisats som intäkter av bidrag i resultaträkningen. Räkenskapssammanställning av EU-medel Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2023 omfattar den fleråriga budgetramen 2014–2020 och 2021–2027. Enstaka transaktioner för programperioden 2007–2013 kommenteras under respektive tabell. Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen Endast EU-medel med delat förvaltningsansvar ingår i räkenskapssammanställningen. Medfinansiering ingår inte. Sammanställningen bygger på uppgifter från de förvaltande myndigheterna. ESV har stämt av de inlämnade uppgifterna mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för medlen är därmed desamma som för årsredovisningen för staten i övrigt, när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna sammanfattas nedan. I resultaträkningen redovisas intäkter av EU-medel och kostnader för EU-stöd enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av uppbörd respektive kostnader för transfereringar uppkommer normalt under samma period som betalningen sker. Men om dessa intäkter eller kostnader är hänförliga till en annan period än betalningen periodiseras de. Om en betalning är förväntad men inte mottagen redovisas en fordran eller en periodavgränsningspost på balansräkningens tillgångssida. Om myndigheten har ställt anspråk på betalning från EU redovisas en fordran. Om betalningen är mottagen men gäller en senare period eller om myndigheten bedömer att den kommer att behöva betalas tillbaka, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Utgifterna i statens budget som finansieras från EU-budgeten består till största delen av transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalningen sker. Undantag gäller för mindre belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens budget består av bidrag från EU. EU-bidragen redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalningen sker. Resultaträkning Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och hur pengarna använts. Tabell 7.2Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014–2020 Miljoner kronor 2023 2022 Intäkter av bidrag från EU Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)¹ 1 249 3 489 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) 50 179 Europeiska socialfonden (ESF) 2 210 1 967 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 1 285 1 368 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) 132 97 Fonden för inre säkerhet (ISF) 19 76 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD)² - 1 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak 178 11 Interreg Norra Periferin och Arktis 54 63 Interreg Nord 51 115 Interreg Sverige-Norge 39 52 Interreg Botnia-Atlantica 28 55 Summa intäkter av bidrag från EU m.m. 5 295 7 471 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -99 -176 Kostnader för lokaler -6 -9 Driftkostnader -75 -86 Summa verksamhetens kostnader -179 -270 Lämnade bidrag Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) -1 109 -2 881 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) -71 -159 Europeiska socialfonden (ESF) -2 077 -1 981 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) -1 224 -1 232 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) -22 -88 Fonden för inre säkerhet (ISF) -5 1 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) - -1 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak -178 -232 Interreg Norra Periferin och Arktis -49 -58 Interreg Nord -48 -105 Interreg Sverige-Norge -36 -48 Interreg Botnia-Atlantica -26 -53 Summa lämnade bidrag -4 846 -6 838 Summa kostnader -5 025 -7 109 Nettokostnad/intäkt 270 363 ¹ Statens jordbruksverks intäktsminskning på -2 miljoner kronor avseende budgetramen 2007–2013 och -1 miljon kronor avseende budgetramen 2000–2006 ingår inte i tabellen. ² Svenska ESF-rådet redovisade en intäktsminskning på -1 miljon kronor avseende budgetramen 2007–2013. Tabell 7.3Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2021–2027 Miljoner kronor 2023 2022 Intäkter av bidrag från EU Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) 6 628 7 973 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 1 152 - Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) 1 417 297 Europeiska socialfonden+ (ESF+) 295 0 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 112 157 Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) 66 -1 Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) 41 2 Fonden för inre säkerhet (ISF) 30 1 Fonden för en rättvis omställning (FRO) 26 0 Brexitjusteringsreserven (BAR) -303 616 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak 22 - Interreg Aurora 20 - Interreg Sverige-Norge 5 0 Interreg Norra Periferin och Arktis - 0 Summa intäkter av bidrag från EU mm. 9 510 9 046 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -181 -47 Kostnader för lokaler -18 -7 Driftkostnader -73 -33 Summa verksamhetens kostnader -272 -86 Lämnade bidrag Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) -6 778 -7 641 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) -1 109 - Brexitjusteringsreserven (BAR) -305 0 Europeiska socialfonden+ (ESF+) -285 0 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) -256 -1 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) -222 -214 Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) -35 - Fonden för en rättvis omställning (FRO) -27 - Fonden för inre säkerhet (ISF) -12 - Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) -6 - Interreg Aurora -17 - Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak -9 -4 Interreg Sverige-Norge -5 - Summa lämnade bidrag -9 066 -7 860 Summa kostnader -9 338 -7 947 Nettokostnad/intäkt 172 1 100 Intäkter – återflödet från EU-budgeten minskade Intäkterna från EU minskade totalt sett med 1 713 miljoner kronor under 2023. Minskningen är en konsekvens av kriget i Ukraina. Kvarvarande medel från Brexitjusteringsreserven (BAR) ska omfördelas till faciliteten för återhämtning och resiliens enligt EU-kommissionens beslut den 17 april 2023. Kostnader – lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten minskade De totala kostnaderna för lämnade bidrag som har finansierats med EU-medel minskade med 788 miljoner kronor för båda programperioder under 2023, jämfört med 2022. Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst andel av dessa bidrag, och utbetalningarna av bidrag som var finansierade från jordbruksfonderna minskade med 2 382 miljoner kronor under 2023 jämfört med 2022. Balansräkning Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EUbudgeten. Tabell 7.4Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014–2020 Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Tillgångar Kortfristiga fordringar 371 2 559 Förutbetalda kostnader 0 0 Upplupna intäkter 1 495 1 970 Summa tillgångar 1 867 4 530 Kapital 113 2 526 Avsättningar 49 20 Skulder Kortfristiga skulder 0 0 Långfristiga skulder 112 112 Upplupna kostnader 102 91 Oförbrukade bidrag 99 239 Förutbetalda intäkter 1 393 1 542 Summa kapital och skulder 1 867 4 530 Tabell 7.5Balansräkning för fleråriga budgetramen 2021–2027 Miljoner kronor 2023-12-31 2022-12-31 Tillgångar Kortfristiga fordringar 7 271 7 416 Förutbetalda kostnader 0 0 Upplupna intäkter 409 110 Summa tillgångar 7 680 7 526 Kapital 6 920 6 907 Avsättningar - 12 Skulder Kortfristiga skulder 0 0 Långfristiga skulder 0 0 Upplupna kostnader 23 169 Oförbrukade bidrag 118 77 Förutbetalda intäkter 619 360 Summa kapital och skulder 7 680 7 526 Tillgångarna består av fordringar på EU Tillgångarna består huvudsakligen av Jordbruksverkets fordringar på EU för gårdsstöd som betalades ut i slutet av 2023. Bidragsutbetalningarna i slutet av året var lägre än 2022 vilket ledde till att fordringarna mot EU minskade. Skulderna består främst av förutbetalda intäkter Jordbruksverket redovisade en minskning av upplupna kostnader efter att ha reglerat finansiella korrigeringar mot EU. Jordbruksverkets ökning av de förutbetalda intäkterna beror på förskott för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 2023–2027. Svenska ESF-rådet redovisade en långfristig skuld för programperioden 2014–2020 som uppstod vid räkenskapsavslutet 2018/2019 och regleras först efter programavslutet. Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning I tabell 7.6 redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar för EU-medel med delat förvaltningsansvar som bruttoredovisas på statens budget. Tabell 7.6Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014–2020 (exkl. TEN-bidrag)¹ Tusental kronor UO/Anslag/Anslagspost Utfall 2023 Utfall 2022 Ackumulerat för programperioden 4 1:17Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 19 151 75 633 493 891 8 1:8Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 26 079 112 010 849 606 9 4:7Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 2014–2020 - 889 64 270 14 1:6Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 2 116 985 1 994 413 9 462 135 19 1:3Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 1 215 381 1 263 667 9 273 482 23 1:10Gårdsstöd m.m. 6 573 091 7 438 088 68 385 994 23 1:11Intervention för jordbruksprodukter m.m. 143 621 101 436 1 271 371 23 1:13Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 72 495 177 073 1 029 523 23 1:18Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 225 547 3 066 368 21 345 381 Summa anslag 11 392 350 14 229 576 112 175 653 Inkomsttitlar² 6111Gårdsstöd 7 474 446 7 022 002 67 851 027 6113Övriga interventioner 144 752 146 119 1 259 777 6119³Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 359 488 317 171 908 920 6125Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020 3 138 310 3 099 561 21 900 632 6214Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–2020 259 538 138 556 1 051 058 6314Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014–2020 1 607 117 1 273 100 9 623 651 6414Bidrag från Europeiska socialfonden2014–2020 2 331 147 1 169 664 9 074 516 6911Övriga bidrag från EU 1 292 133 518 959 5 991 971 Summa inkomsttitlar4 16 606 931 13 685 133 117 661 553 Saldo -5 214 581 544 443 -5 485 900 ¹ Under 2023 har 997 miljoner kronor från fonden för ett sammanlänkat Europa utbetalats till Trafikverket för finansiering av projekt inom de Transeuropeiska transportnätverken (TEN). TEN-medel redovisas inte i tabellen eftersom dessa medel är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. ² Under 2023 har 0,3 miljoner kronor återbetalats från inkomsttitel 6911 till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013. ³ Under 2023 har kursvinster på 357 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel 6119. 4 Övriga bidrag från EU/Statistik med 2 miljoner kronor ingår inte i tabellen. Tabell 7.7Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen2021–2027(exkl. TEN-bidrag) Tusental kronor UO/Anslag/Anslagspost Utfall 2023 Utfall 2022 Ackumulerat för programperioden 4 1:17Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 70 833 3 187 74 803 8 1:8Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 404 246 294 540 698 786 14 1:7 ap.1Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027 285 290 - 285 290 19 1:4Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning 2021–2027 295 268 983 296 251 23 1:29 ap.1Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 35 915 - 35 915 23 1:31 ap.1Finansiering EUs gemensamma jordbrukspolitik – Biodling 1 531 - 1 531 23 1:31 ap.2Finansiering EUs gemensamma jordbrukspolitik – Strategisk plan pelare 2 1 108 737 - 1 108 737 Summa anslag 2 201 819 298 710 2 501 312 Inkomsttitlar 6126Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021–2027 120 635 - 120 635 6215Bidrag från Europeiska havs – och fiskerifonden 2021–2027 40 340 12 390 52 730 6315Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027 106 642 157 340 263 982 6415Bidrag från Europeiska socialfonden 2021–2027 79 835 114 824 194 659 6911Övriga bidrag från EU 10 092 852 034 862 126 Summa inkomsttitlar 357 544 1 136 588 1 494 132 Saldo 1 844 275 -837 878 1 007 181 EU-finansierade bidrag på statens budget minskade Totalt minskade utgifterna för EU-finansierade bidrag som redovisades mot anslag på statens budget med 934 miljoner kronor under 2023. Minskningen består till största delen av Jordbruksverkets EU-finansierade åtgärder inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling vars utbetalningar inte skett i den takt som var planerat. Inkomsterna på statens budget ökade Inkomsterna av EU-medel på statens budget ökade med ca 2 143 miljoner kronor jämfört med 2022. EGFJ och ESF står för den största ökningen. Svenska ESF-rådet redogör i sin årsredovisning en återbetalning till kommissionen på 45 miljoner kronor av redan erhållen förfinansiering från Brexitjusteringsreserven enligt EUkommissionens genomförandebeslut (EU) 2023–1837. Ansvariga myndigheters bedömningar I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel lämnade i sina årsredovisningar för 2023. Vidare redogörs för de förvaltningsförklaringar som lämnades till kommissionen i februari 2024 avseende förvaltningen hos myndigheterna under 2023. I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program och fonder. Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll Europeiska garantifonden för jordbruket, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen, Europeiska havs- och fiskerifonden, Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och Lokalt ledd utveckling Jordbruksverkets styrelses sammanfattande bedömning är att myndighetens system för intern styrning och kontroll under 2023 har på ett systematiskt sätt uppmärksammat och hanterat risker i verksamheten samt identifierat brister i systemet. Ingen identifierad brist bedöms vara av den graden att den är väsentlig för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet. I årsredovisningen för 2023 bedömer Jordbruksverkets styrelse att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under 2023. Jordbruksverkets styrelse intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Europeiska regionala utvecklingsfonden Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtverket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen för 2023 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms ha varit betryggande. Europeiska socialfonden, Europeiska socialfonden+, Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt och Brexitjusteringsreserven Generaldirektören för Svenska ESF-rådet intygar att årsredovisningen för 2023 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande. Asyl-, migrations- och integrationsfonden Generaldirektören för Migrationsverket intygar att årsredovisningen för 2023 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande. Fonden för inre säkerhet och Instrumentet för gränsförvaltning och viseringspolitik Rikspolischefen bedömer i årsredovisningen för 2023 att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Rikspolischefen bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen under den period som årsredovisningen avser. Bristen avser tillgänglighet hos polisens kontaktcenter (PKC) och har förelegat under hela året. Bristerna har dock inte påverkat EU-medelshanteringen. Fonden för en rättvis omställning I årsredovisningen för 2023 bedömer Tillväxtverkets styrelse att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under 2023. Tillväxtverkets styrelse intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel inom ramen för delad förvaltning ska årligen förse kommissionen med räkenskaper över de utbetalningar som gjorts under perioden i enlighet med vad som fastställts i de sektorsspecifika reglerna. Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsförklaring. I förvaltningsförklaringen ska den som är ansvarig för förvaltningen av EU-medlen bekräfta att uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta att utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektorsspecifika reglerna att de kontrollsystem som har införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan eller för jordbruksfonderna ett attesterande organ, vilket ESV utgör för samtliga fonder som genomförs i Sverige. Inga förvaltningsförklaringar har upprättats för 2023 för BAR, ESF+, FRO, BMVI, EHFVF och program inom Eruf för programperioden2021–2027 eftersom det antingen inte skett några utbetalningar under 2023 eller eftersom de medel som har betalats ut från fonderna är hänförliga till räkenskapsåret som avslutas den 30 juni 2024. Europeiska garantifonden för jordbruket samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen Direktören för det utbetalande organet vid Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 2021/2116 där det framgår att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och Ejflu har krediterats till rätt fonder. Vidare har myndigheten ett system som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller Ejflu, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med unionsreglerna. Systemet ger även rimliga garantier för att de styrningssystemet som inrättats fungerar korrekt och att rapporteringssystemet är av hög kvalitet. Av förklaringen framgår även att effektiva och proportionella åtgärder för bedrägeribekämpning har införts och tar hänsyn till de risker som har identifierats. ESV har granskat årsräkenskaperna för EGFJ och Ejflu för räkenskapsåret 2023, och bedömt om det utbetalande organets interna kontrollrutiner har fungerat tillfredsställande. ESV har utfört sin revision i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128. ESV anser att räkenskaperna för EGFJ och Ejflu är rättvisande, fullständiga och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV anser även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet har fungerat tillfredsställande grundat på granskning av det utbetalande organets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. ESV anser vidare att prestationsrapporteringen fungerar väl. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Europeiska havs- och fiskerifonden samt programmet för lokalt ledd utveckling Generaldirektören för Jordbruksverket, som är förvaltande myndighet för EHFF och för LLU med finansiering från ESF och ERUF, har undertecknat förvaltningsförklaringar i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV bedömer i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 att fondernas räkenskaper är rättvisande och att de utgifter i räkenskaperna för vilka utbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta. ESV anser att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Europeiska regionala utvecklingsfonden Ställföreträdande generaldirektör för Tillväxtverket har undertecknat förvaltningsförklaringar för tio operativa program, för vilka Tillväxtverket är förvaltande myndighet: Nationellt regionalfondsprogram Mellersta Norrland Norra Mellansverige Skåne-Blekinge Småland och Öarna Stockholm Västsverige Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt samarbete) Östra Mellansverige Övre Norrland. Undertecknandet görs i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1299/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltningssystem som införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Cheferna för de förvaltande myndigheterna för de territoriella samarbetsprogrammen, Sverige-Norge, Nord, Botnia-Atlantica och Norra periferin och Arktis har undertecknat förvaltningsförklaringar för respektive program i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1299/2013. För samarbetsprogrammet Botnia-Atlantica upptäcktes ett fel i projektrevisionen kopplat till upphandling, vilket innebär att felprocenten för programmet överstiger 2 procent. För att åtgärda detta har revisionsmyndigheten räknat ut ett extrapolerat finansiellt korrigeringsavdrag som förvaltande myndighet har gjort avdrag för i räkenskaperna så att programmets felprocent landar på godkänd nivå. I övrigt intygas att genom förklaringarna räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltningssystem som införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta för samtliga program. ESV anser i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 att räkenskaperna ger en rättvisande bild och bedömer att de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. Detta gäller såväl regionala strukturfondsprogram som programmen inom ramen för territoriellt samarbete och de nationella regionalfondsprogram med undantag för Botnia-Atlantica där ESV har lämnat en reservation eftersom ESV iakttagit felaktigheter i ett projekt där stödmottagaren inte varit stödberättigad på grund av brister i den offentliga upphandlingen. Stödmottagaren har inte publicerat upphandlingen i EU-databas TED och därmed inte följt gällande lagkrav. ESV anser dock att reservationens inverkan är begränsad. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring. Europeiska socialfonden Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV anser att räkenskaperna ger en rättvisande bild i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014, att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV bedömer att fondens räkenskaper i enlighet med förordning (EU) nr 532/2014 ger en rättvisande bild, att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts är lagliga och korrekta, och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Asyl-, migrations- och integrationsfonden Generaldirektören för Migrationsverket har undertecknat två förvaltningsförklaringar i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 och (EU) nr 2021/1060 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna. I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 och (EU) nr 2021/1060 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Fonden för inre säkerhet Chefen för gruppen för EU-fonder vid Polismyndigheten har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna. I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att förvaltningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet. Uppskattad felnivå i EU-programmen 2017–2023 I tabellen nedan redovisas ESV:s uppskattade finansiella felnivå för fonderna och de svenska programmen med delad förvaltning. Felnivån är en beräkning av det belopp som inte borde ha godkänts för utbetalning från EU-budgeten, eftersom pengarna inte har använts i enlighet med EU:s regler. Det är varken ett mått på oegentligheter eller bristande måluppfyllelse. Ett exempel på ett typiskt fel är att den ansvariga myndigheten har betalat ut stöd för verksamheter som inte är stödberättigande. Ett annat vanligt exempel är att stödmottagare har fått ersättning för inköp av tjänster, varor eller investeringar som inte följer reglerna för offentlig upphandling. I sin roll som nationellt revisionsorgan för EU-medel granskar ESV årligen alla de fonder och program som finansieras via EU-budgeten och förvaltas inom delad förvaltning. ESV:s årliga rapportering omfattar ett uttalande om förvaltningen är tillförlitlig och om de kostnader som ansvariga myndigheterna redovisar till kommissionen är lagliga och korrekta. Väsentlighetsnivån för finansiella fel är fastställd av kommissionen till 2 procent. Enligt ESV:s beräkningar har felnivåerna i Sverige legat under väsentlighetsnivån de senaste åren för huvuddelen av programmen. Ansvariga myndigheter redovisar sina utgifter gentemot EU under en period på tolv månader. Redovisningsperioden sammanfaller inte med kalenderår och skiljer sig även åt mellan fonderna. Redovisningar för perioderna 2017/18–2022/23 avser årliga redovisningar som hör till den fleråriga budgetramen 2014–2020. För redovisningsperioden 2022/23 redovisar jordbruksfonderna och AMIF även verksamheter inom budgetramen 2021–2027. Felnivåerna avser finansiella fel innan ansvariga myndigheter korrigerat sina räkenskaper med hänsyn till de fel som ESV identifierat i sitt revisionsarbete. Tabell 7.8Uppskattad felnivå för de svenska EU-programmen (2017–2023) Procent Fond Program Redovisningsperiod 2022/23 Redovisningsperiod 2021/22 Redovisningsperiod 2020/21 Redovisningsperiod 2019/20 Redovisningsperiod 2018/19 Redovisningsperiod 2017/18 Europeiska socialfonden (ESF) Nationellt program 0,81 0,141 0,06 0,38 1,89 0,03 ESF och ERUF Lokalt Ledd Utveckling inom ESF och ERUF 0,01 0,34 0,34 2,41 0,00 0,17 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) Nationellt program -2 1,16 0 0,13 3,35 0,00 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Nationella program 1–9 0,81 0,14 1 1,91 0,77 0,07 0,28 Botnia Atlantica 4,95 0,03 0,94 0,01 0,29 0,05 Nord 0,21 0,86 0,43 1,40 0,17 0,15 Sverige Norge 0,05 0,35 0,13 0,91 0,00 0,00 Öresund Kattegatt Skagerak 0,1 3,9 0,26 0,24 0,20 0,37 Norra Periferin och Arktis 0,44 0,36 0,27 0,01 0,02 0,00 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) Nationellt program 0 4,14 0 1,63 0,47 0,00 Asyl- migrations- och integrationsfonden (AMIF) Nationellt program 2014–2022 0,13 0,00 0,76 0,03 0,01 0,06 Asyl- migrations- och integrationsfonden (AMIF) Nationellt program 2021–2027 0,05 Fonden för inre säkerhet (ISF) Nationellt program 0,06 1,03 0,07 5,09 0,09 0,00 Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) Garantifonden IAKS3 0,06 0,35 0,11 0,25 0,10 0,02 Garantifonden ej IAKS 1,44 3,83 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) Landsbygdsutvecklingsfonden IAKS 0,19 0,37 0,51 0,58 1,18 0,00 Landsbygdsutvecklingsfonden ej IAKS 0,77 0,13 1,79 1,40 0,06 1,73 1 I jämförelse med ÅR 2022: För ERUF9 och ESF redovisning period 2021/22 har felnivån höjts efter EU-kommissionens granskning. 2 FEAD avslutades under 2023 och inga ytterligare utgifter har redovisats till EU-kommissionen varmed ingen finansiell felprocent har beräknats. 3 Den uppskattade felnivån avser hela garantifonden för redovisningsperioder fram t.o.m. 2020/21 eftersom andelen medel inom ej IAKS var av mindre omfattning under dessa perioder. Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, sin instruktion, sitt regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i revisionsberättelsen avser också om myndigheten ger en rättvisande bild av dess ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle ha framkommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll. Alla myndigheter som förvaltar EU-medel har fått en standardutformad revisionsberättelse för räkenskapsåret 2023 förutom Länsstyrelsen i Norrbottens län. Det innebär att Riksrevisionen för de myndigheter som har fått en standardutformad revisionsberättelse bedömt att årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av myndighetens finansiella ställning per den 31 december 2023 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten. Anledningen till Riksrevisionens reservation i revisionsberättelsen för Länsstyrelsen i Norrbottens län framgår av avsnitt 3. Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt ESV:s revisionsutlåtanden. Regeringen noterar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har rapporterat att de har korrekta räkenskaper. Samtliga myndigheter har bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande för de delar som avserEU-medelshantering. Rikspolischefen bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen på Polismyndigheten under den period som årsredovisningen avser. Bristerna har dock inte påverkat EU-medelshanteringen. Riksrevisionens granskning visar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har en tillförlitlig och korrekt årsredovisning, rättvisande räkenskaper samt att myndigheterna följer regler och beslut. Riksrevisionens har dock lämnat en reservation i revisionsberättelsen för Länsstyrelsen i Norrbotten. Bristerna är dock inte kopplade till EU-medelshanteringen. Regeringens nationella intygande Regeringen lämnar följande intygande baserat på en samlad bedömning av dokumenten som nämns i avsnitt 7.5. Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.