Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 732 av 739 träffar
Propositionsnummer · 2000/01:1 · Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2001
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/22
Utbildning och universitetsforskning 16 Förslag till statsbudget för 2001 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 17 2 Lagförslag 21 2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) 21 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1402) om ändring i skollagen (1985:1100) 22 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna 23 2.4 Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) 24 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina 26 Författningskommentar 27 3 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 29 3.1 Omfattning 29 3.2 Utgiftsutvecklingen 29 4 Utbildningspolitik 31 4.1 Omfattning 31 4.2 Utgiftsutveckling 33 4.3 Mål 36 4.4 Politikens inriktning 36 4.4.1 2000-talets skola och vuxenutbildning 36 4.4.2 Högre utbildning i 2000-talet 42 4.4.3 Ett reformerat studiestöd 46 4.4.4 Vissa gemensamma områden 46 4.5 Insatser 47 4.5.1 Statliga insatser inom politikområdet 47 4.5.2 Insatser utanför politikområdet 76 4.6 Resultatbedömning för politikområdet utbildning 76 4.6.1 Övergripande resultatbedömning 76 4.6.2 Förskola och skola 83 4.6.3 Vuxenutbildningen 87 4.6.4 Universitet och högskolor 92 4.6.5 Studiestöd 108 4.7 Revisionens iakttagelser 111 4.8 Budgetförslag 111 4.8.1 25:1 Statens skolverk 111 4.8.2 25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg 112 4.8.3 25:3 Forskning inom skolväsendet 114 4.8.4 25:4 Program för IT i skolan 115 4.8.5 25:5 Statens institut för handikappfrågor i skolan 116 4.8.6 25:6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp 116 4.8.7 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter1 117 4.8.8 25:8 Särskilda insatser på skolområdet 118 4.8.9 25:9 Sameskolstyrelsen 119 4.8.10 25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.1 120 4.8.11 25:11 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem1 121 4.8.12 122 4.8.12 25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola 122 4.8.13 25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 123 4.8.14 25:14 Statens skolor för vuxna 123 4.8.15 25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning 124 4.8.16 25:16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna 125 4.8.17 25:17 Uppsala universitet: Grundutbildning 127 4.8.18 25:18 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 128 4.8.19 25:19 Lunds universitet: Grundutbildning 130 4.8.20 25:20 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 131 4.8.21 25:21 Göteborgs universitet: Grundutbildning 132 4.8.22 25:22 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 134 4.8.23 25:23 Stockholms universitet: Grundutbildning 135 4.8.24 25:24 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 136 4.8.25 25:25 Umeå universitet: Grundutbildning 137 4.8.26 25:26 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 139 4.8.27 25:27 Linköpings universitet: Grundutbildning 140 4.8.28 25:28 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning 141 4.8.29 25:29 Karolinska institutet: Grundutbildning 143 4.8.30 144 4.8.30 25:30 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 144 4.8.31 25:31 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 145 4.8.32 25:32 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning 146 4.8.33 25:33 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning 147 4.8.34 25:34 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning 148 4.8.35 150 4.8.35 25:35 Karlstads universitet: Grundutbildning 150 4.8.36 25:36 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning 151 4.8.37 25:37 Växjö universitet: Grundutbildning 152 4.8.38 25:38 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning 153 4.8.39 25:39 Örebro universitet: Grundutbildning 154 4.8.40 25:40 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning 155 4.8.41 25:41 Mitthögskolan: Grundutbildning 156 4.8.42 25:42 Mitthögskolan: Forskning 158 4.8.43 25:43 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning 158 4.8.44 25:44 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och forskarutbildning 160 4.8.45 25:45 Malmö högskola: Grundutbildning 161 4.8.46 25:46 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning 162 4.8.47 25:47 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning 163 4.8.48 25:48 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning 164 4.8.49 25:49 Mälardalens högskola: Grundutbildning 165 4.8.50 25:50 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning1 166 4.8.51 25:51 Danshögskolan: Grundutbildning 167 4.8.52 25:52 Dramatiska institutet: Grundutbildning 167 4.8.53 25:53 Högskolan i Borås: Grundutbildning 168 4.8.54 25:54 Högskolan Dalarna: Grundutbildning 169 4.8.55 25:55 Högskolan på Gotland: Grundutbildning 171 4.8.56 25:56 Högskolan i Gävle: Grundutbildning 172 4.8.57 25:57 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 173 4.8.58 175 4.8.58 25:58 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning 175 4.8.59 25:59 Högskolan i Skövde: Grundutbildning 176 4.8.60 25:60 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning 177 4.8.61 25:61 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning 178 4.8.62 25:62 Konstfack: Grundutbildning 179 4.8.63 25:63 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning 180 4.8.64 181 4.8.64 25:64 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 181 4.8.65 25:65 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 181 4.8.66 25:66 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning 183 4.8.67 25:67 Södertörns högskola: Grundutbildning 183 4.8.68 25:68 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 185 4.8.69 25:69 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. 186 4.8.70 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 192 4.8.71 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m. 193 4.8.72 25:72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 194 4.8.73 25:73 Universitets och högskolors premier för de statliga avtalsförsäkringarna 195 4.8.74 25:74 Högskoleverket 195 4.8.75 25:75 Verket för högskoleservice 197 4.8.76 25:76 Centrala studiestödsnämnden 198 4.8.77 25:77 Överklagandemyndighet 199 4.8.78 25:78 Internationella programkontoret för utbildningsområdet 1 200 4.8.79 25:79 Distansutbildnings-myndigheten 201 4.8.80 25:80 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 202 4.8.81 25:81 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde 203 Anslag under utg.omr.16 204 Politikområde 11 Storstadspolitik 204 11:1 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna 204 Regeringens överväganden 204 5 Forskningspolitik 207 5.1 Omfattning 207 5.2 Utgiftsutveckling 207 5.3 Mål 209 5.3.1 Mål för 2001 209 5.3.2 Tidigare mål 209 5.4 Politikens inriktning 209 5.5 Insatser 212 5.5.1 Statliga insatser inom politikområdet 212 5.5.2 Insatser utanför politikområdet 212 5.6 Resultatbedömning 213 5.6.1 Resultat 213 5.6.2 Analys och slutsatser 225 5.7 Revisionens iakttagelser 226 5.8 Budgetförslag 226 5.8.1 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation1 226 5.8.2 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning1 227 5.8.3 26:3 Rymdforskning 227 5.8.4 26:4 Institutet för rymdfysik 228 5.8.5 26:5 Kungl. biblioteket 228 5.8.6 26:6 Polarforskningssekretariatet 229 5.8.7 26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU 230 5.8.8 26:8 Sunet 230 5.8.9 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål 231 Tabellförteckning Anslagsbelopp 17 3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning 29 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Utbildningspolitik 33 4.6.1 Fakta om grundläggande högskoleutbildning 1997–1999 93 4.6.2 Examinationsmål i grundläggande högskoleutbildning 93 4.6.3 Förslag till mål för antalet magisterexamina 94 4.6.4 Mål och planeringsförutsättning för antal civilingenjörsexamina 96 4.6.5 Antal helårsstudenter per lärosäte 1997–1999 – uppdrag och utfall 99 4.6.6 Högsta antal helårsstudenter som kan avräknas inom konstnärliga utbildningsområden 2001 101 4.6.7 Anslagsutveckling avseende forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor 103 4.6.8 Examinationsmål i forskarutbildningen 103 4.6.9 Mål för antal examina i forskarutbildningen 2001-2004 104 4.6.10 Mål för antal examina i forskarutbildningen 2001-2004 104 4.6.11 Preliminära mål avseende könsfördelningen bland nyrekryterade professorer (andelen kvinnor) 105 4.6.12 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer 107 4.6.13 Antal studiestödstagare totalt och per kön 1999 109 4.6.14 Antal studerande och utbetalade belopp 1999 109 4.25:1 Anslagsutvecklingen för Statens skolverk 111 4.25:1 Beräkning av anslaget för 2001 112 4.25:2 Anslagsutvecklingen för Utveckling av skolväsende och barnomsorg 112 4.25:2 Beräkning av anslaget för 2001 114 4.25:3 Anslagsutvecklingen för Forskning inom skolväsendet 114 4.25:3 Beräkning av anslaget för 2001 115 4.25:4 Anslagsutvecklingen för Program för IT i skolan 115 4.25:4 Beräkning av anslaget för 2001 116 4.25:5 Anslagsutvecklingen för Statens institut för handikappfrågor i skolan 116 4.25:5 Beräkning av anslaget för 2001 116 4.25:6 Anslagsutvecklingen för Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp 116 4.25:6 Offentligrättslig verksamhet 117 4.25:6 Beräkning av anslaget för 2001 117 4.25:7 Anslagsutvecklingen för Specialskolemyndigheten och resurscenter 117 4.25:7 Offentligrättslig verksamhet 117 4.25:7 Beräkning av anslaget för 2001 118 4.25:8 Anslagsutvecklingen för Särskilda insatser på skolområdet 118 4.25:8 Beräkning av anslaget för 2001 119 4.25:9 Anslagsutvecklingen för Sameskolstyrelsen 119 4.25:9 Offentligrättslig verksamhet 119 4.25:9 Beräkning av anslaget för 2001 120 4.25:10 Anslagsutvecklingen för Maxtaxa i barnomsorgen m.m. 120 4.25:10 Beräkning av anslaget för 2001 121 4.25:11 Anslagsutvecklingen för Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem 121 4.25:11 Beräkning av anslaget för 2001 121 4.25:12 Anslagsutvecklingen för Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola 122 4.25:12 Beräkning av anslaget för 2001 122 4.25:13 Anslagsutvecklingen för Bidrag till svensk undervisning i utlandet 123 4.25:13 Beräkning av anslaget för 2001 123 4.25:14 Anslagsutveckling Statens skolor för vuxna 123 4.25:14 Budget för uppdragsverksamhet i Norrköping 124 4.25:14 Budget för uppdragsverksamhet i Härnösand 124 4.25:14 Beräkning av anslaget för 2001 124 4.25:15 Anslagsutveckling Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning 124 4.25:15 Beräkning av anslaget för 2001 125 4.25:16 Anslagsutveckling Särskilda utbildningsinsatser 125 4 25:16 Ekonomiskt bemyndigande för kvalificerad yrkesutbildning 126 4.25:16 Beräkning av anslaget för 2001 127 4.25:17 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Uppsala universitet 127 4.25:17 Examinationsmål för grundutbildningen 127 4.25:17 Resursfördelning för grundutbildningen 128 4.25:17 Beräkning av anslaget för 2001 128 4.25:18 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet 128 4.25:18 Examinationsmål för forskarutbildningen 128 4.25:18 Resultat, forskning och forskarutbildning 129 4.25:18 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 129 4.25:18 Beräkning av anslaget för 2001 130 4.25:19 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Lunds universitet 130 4.25:19 Examinationsmål för grundutbildning 130 4.25:19 Resursfördelning för grundutbildningen 131 4.25:19 Beräkning av anslaget för 2001 131 4.25:20 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet 131 4.25:20 Examinationsmål för forskarutbildningen 131 4.25:20 Resultat, forskning och forskarutbildning 131 4.25:20 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 132 4.25:20 Beräkning av anslaget för 2001 132 4.25:21 Anslagsutvecklingen för grundutbildningen vid Göteborgs universitet 132 4.25:21 Examinationsmål för grundutbildningen 133 4.25:21 Resursfördelning för grundutbildningen 133 4.25:21 Beräkning av anslaget för 2001 133 4.25:22 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet 134 4.25:22 Examinationsmål för forskarutbildningen 134 4.25:22 Resultat, forskning och forskarutbildning 134 4.25:22 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 134 4.25:22 Beräkning av anslaget för 2001 135 4.25:23 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Stockholms universitet 135 4.25:23 Examinationsmål för grundutbildningen 135 4.25:23 Resursfördelning för grundutbildningen 136 4.25:23 Beräkning av anslaget för 2001 136 4.25:24 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitet 136 4.25:24 Examinationsmål för forskarutbildningen 136 4.25:24 Resultat, forskning och forskarutbildning 137 4.25:24 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 137 4.25:24 Beräkning av anslaget för 2001 137 4.25:25 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Umeå universitet 137 4.25:25 Examinationsmål för grundutbildningen 138 4.25:25 Resursfördelning för grundutbildningen 138 4.25:25 Beräkning av anslaget för 2001 139 4.25:26 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet 139 4.25:26 Examinationsmål för forskarutbildningen 139 4.25:26 Resultat, forskning och forskarutbildning 139 4.25:26 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 140 4.25:26 Beräkning av anslaget för 2001 140 4.25:27 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Linköpings universitet 140 4.25:27 Examinationsmål för grundutbildningen 140 4.25:27 Resursfördelning för grundutbildningen 141 4.25:27 Beräkning av anslaget för 2001 141 4.25:28 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Linköpings universitet 141 4.25:28 Examinationsmål för forskarutbildningen 142 4.25:28 Resultat, forskning och forskarutbildning 142 4.25:28 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 142 4.25:28 Beräkning av anslaget för 2001 143 4.25:29 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Karolinska institutet 143 4.25:29 Resursfördelning för grundutbildningen 143 4.25:29 Beräkning av anslaget för 2001 143 4.25:30 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Karolinska institutet 144 4.25:30 Examinationsmål för forskarutbildningen 144 4.25:30 Resultat, forskning och forskarutbildning 144 4.25:30 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 144 4.25:30 Beräkning av anslaget för 2001 145 4.25:31 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan 145 4.25:31 Examinationsmål för grundutbildningen 145 4.25:31 Resursfördelning för grundutbildningen 145 4.25:31 Beräkning av anslaget för 2001 146 4.25:32 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan 146 4.25:32 Examinationsmål för forskarutbildningen 146 4.25:32 Resultat, forskning och forskarutbildning 146 4.25:32 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 146 4.25:32 Beräkning av anslaget för 2001 147 4.25:33 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet 147 4.25:33 Examinationsmål för grundutbildningen 147 4.25:33 Resursfördelning för grundutbildningen 148 4.25:33 Beräkning av anslaget för 2001 148 4.25:34 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Luleå tekniska universitet 148 4.25:34 Examinationsmål för forskarutbildningen 149 4.25:34 Resultat, forskning och forskarutbildning 149 4.25:34 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 149 4.25:34 Beräkning av anslaget för 2001 149 4.25:35 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Karlstads universitet 150 4.25:35 Examinationsmål för grundutbildningen 150 4.25:35 Resursfördelning för grundutbildningen 150 4.25:35 Beräkning av anslaget för 2001 151 4.25:36 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Karlstads universitet 151 4.25:36 Examinationsmål för forskarutbildningen 151 4.25:36 Resultat, forskning och forskarutbildning 151 4.25:36 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 151 4.25:36 Beräkning av anslaget för 2001 152 4.25:37 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Växjö universitet 152 4.25:37 Examinationsmål för grundutbildningen 152 4.25:37 Resursfördelning för grundutbildningen 153 4.25:37 Beräkning av anslaget för 2001 153 4.25:38 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Växjö universitet 153 4.25:38 Examinationsmål för forskarutbildningen 153 4.25:38 Resultat, forskning och forskarutbildning 154 4.25:38 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 154 4.25:38 Beräkning av anslaget för 2001 154 4.25:39 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Örebro universitet 154 4.25:39 Examinationsmål för grundutbildningen 154 4.25:39 Resursfördelning för grundutbildningen 155 4.25:39 Beräkning av anslaget för 2001 155 4.25:40 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Örebro universitet 155 4.25:40 Examinationsmål för forskarutbildningen 156 4.25:40 Resultat, forskning och forskarutbildning 156 4.25:40 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 156 4.25:40 Beräkning av anslaget för 2001 156 4.25:41 Anslagsutvecklingen för grundutbildningen vid Mitthögskolan 156 4.25:41 Examinationsmål för grundutbildningen 157 4.25:41 Resursfördelning för grundutbildningen 157 4.25:41 Beräkning av anslaget för 2001 158 4.25:42 Anslagsutvecklingen för forskning vid Mitthögskolan 158 4.25:42 Resursfördelning för forskning 158 4.25:42 Beräkning av anslaget för 2001 158 4.25:43 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby 158 4.25:43 Examinationsmål för grundutbildningen 159 4.25:43 Resursfördelning för grundutbildningen 159 4.25:43 Beräkning av anslaget för 2001 159 4.25:44 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby 160 4.25:44 Examinationsmål för forskarutbildningen 160 4.25:44 Resultat, forskning och forskarutbildning 160 4.25:44 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 160 4.25:44 Beräkning av anslaget för 2001 160 4.25:45 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Malmö högskola 161 4.25:45 Examinationsmål för grundutbildningen 161 4.25:45 Resursfördelning för grundutbildningen 161 4.25:45 Beräkning av anslaget för 2001 162 4.25:46 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 162 4.25:46 Examinationsmål för forskarutbildningen 162 4.25:46 Resultat, forskning och forskarutbildning 162 4.25:46 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 162 4.25:46 Beräkning av anslaget för 2001 162 4.25:47 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i Kalmar 163 4.25:47 Examinationsmål för grundutbildningen 163 4.25:47 Resursfördelning för grundutbildningen 164 4.25:47 Beräkning av anslaget för 2001 164 4.25:48 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i Kalmar 164 4.25:48 Examinationsmål för forskarutbildningen 164 4.25:48 Resultat, forskning och forskarutbildning 164 4.25:48 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 164 4.25:48 Beräkning av anslaget för 2001 165 4.25:49 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Mälardalens högskola 165 4.25:49 Examinationsmål för grundutbildningen 165 4.25:49 Resursfördelning för grundutbildningen 166 4.25:49 Beräkning av anslaget för 2001 166 4.25:50 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens högskola 166 4.25:50 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 166 4.25:50 Beräkning av anslaget för 2001 166 4.25:51 Anslagsutvecklingen för Danshögskolan 167 4.25:51 Resursfördelning 167 4.25:51 Beräkning av anslaget för 2001 167 4.25:52 Anslagsutvecklingen för Dramatiska institutet 167 4.25:52 Resursfördelning 168 4.25:52 Beräkning av anslaget för 2001 168 4.25:53 Anslagsutvecklingen för Högskolan i Borås 168 4.25:53 Examinationsmål 168 4.25:53 Resursfördelning 169 4.25:53 Beräkning av anslaget för 2001 169 4.25:54 Anslagsutvecklingen för Högskolan Dalarna 169 4.25:54 Examinationsmål 170 4.25:54 Resursfördelning 170 4.25:54 Beräkning av anslaget för 2001 171 4.25:55 Anslagsutvecklingen för Högskolan på Gotland 171 4.25:55 Resursfördelning 172 4.25:55 Beräkning av anslaget för 2001 172 4.25:56 Anslagsutvecklingen för Högskolan i Gävle 172 4.25:56 Examinationsmål 172 4.25:56 Resursfördelning 173 4.25:56 Beräkning av anslaget för 2001 173 4.25:57 Anslagsutvecklingen för Högskolan i Halmstad 173 4.25:57 Examinationsmål 174 4.25:57 Resursfördelning 174 4.25:57 Beräkning av anslaget för 2001 174 4.25:58 Anslagsutvecklingen för Högskolan Kristianstad 175 4.25:58 Examinationsmål 175 4.25:58 Resursfördelning 176 4.25:58 Beräkning av anslaget för 2001 176 4.25:59 Anslagsutvecklingen för Högskolan i Skövde 176 4.25:59 Examinationsmål 176 4.25:59 Resursfördelning 177 4.25:59 Beräkning av anslaget för 2001 177 4.25:60 Anslagsutvecklingen för Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 177 4.25:60 Resursfördelning 178 4.25:60 Beräkning av anslaget för 2001 178 4.25:61 Anslagsutvecklingen för Idrottshögskolan i Stockholm 178 4.25:61 Resursfördelning 179 4.25:61 Beräkning av anslaget för 2001 179 4.25:62 Anslagsutvecklingen för Konstfack 179 4.25:62 Resursfördelning 180 4.25:62 Beräkning av anslaget för 2001 180 4.25:63 Anslagsutvecklingen för Kungl. Konsthögskolan 180 4.25:63 Resursfördelning 180 4.25:63 Beräkning av anslaget för 2001 180 4.25:64 Anslagsutvecklingen för Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 181 4.25:64 Resursfördelning 181 4.25:64 Beräkning av anslaget för 2001 181 4.25:65 Anslagsutvecklingen för Lärarhögskolan i Stockholm 181 4.25:65 Examinationsmål 182 4.25:65 Resursfördelning 182 4.25:65 Beräkning av anslaget för 2001 183 4.25:66 Anslagsutvecklingen för Operahögskolan i Stockholm 183 4.25:66 Resursfördelning 183 4.25:66 Beräkning av anslaget för 2001 183 4.25:67 Anslagsutvecklingen för Södertörns högskola 183 4.25:67 Examinationsmål för grundutbildningen 184 4.25:67 Resursfördelning 184 4.25:67 Beräkning av anslaget för 2001 185 4.25:68 Anslagsutvecklingen för Teaterhögskolan i Stockholm 185 4.25:68 Resursfördelning 185 4.25:68 Beräkning av anslaget för 2001 185 4.25:69 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. 186 4.25:69 Fördelning på anslagsposter för enskilda och kommunala högskoleutbildningar 186 4.25:69 Examinationsmål för grundutbildning vid Chalmers tekniska högskola AB 186 4.25:69 Examinationsmål för forskarutbildningen 187 4.25:69 Resultat, forskning och forskarutbildning 187 4.25:69 Examinationsmål för grundutbildningen vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping 188 4.25:69 Examinationsmål för forskarutbildningen 188 4.25:69 Resultat, forskning och forskarutbildning 188 4.25:69 Bidrag per landsting/kommun budgetåret 2001 191 4.25:69 Beräkning av anslaget för 2001 191 4.25:70 Anslagsutveckling för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 192 4.25:70 Fördelning på anslagsposter för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 192 4.25:70 Beräkning av anslaget för 2001 193 4.25:71 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m. 193 4.25:71 Fördelning på anslagsposter för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m. 194 4.25.71 Beräkning av anslaget för 2001 194 4.25:72 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och forskning 194 4.25:72 Medicinsk utbildning och forskning 195 4.25:72 Odontologisk utbildning och forskning 195 4.25:72 Beräkning av anslaget för 2001 195 4.25:73 Anslagsutveckling för anslaget Universitets och högskolors premier för de statliga avtalsförsäkringarna 195 4.25:73 Beräkning av anslaget för 2001 195 4.25:74 Anslagsutvecklingen för Högskoleverket 195 4.25:74 Uppdragsverksamhet 196 4.25:74 Beräkning av anslaget för 2001 196 4.25:75 Anslagsutvecklingen Verket för högskoleservice 197 4.25:75 Uppdragsverksamhet 197 4.25:75 Beräkning av anslaget för 2001 198 4.25:76 Anslagsutvecklingen Centrala studiestödsnämnden 198 4.25.76 Offentligrättslig verksamhet 198 4.25.76 Nyckeltal för CSN:s verksamhet 199 4.25:76 Beräkning av anslaget för 2001 199 4.25:77 Anslagsutvecklingen Överklagandemyndighet 199 4.25:77 Beräkning av anslaget för 2001 200 4.25:78 Anslagsutvecklingen för Internationella programkontoret för utbildningsområdet 200 4.25:78 Beräkning av anslaget för 2001 201 4.25:79 Anslagsutvecklingen 201 4.25:79 Beräkning av anslaget för 2001 202 4.25:80 Anslagsutvecklingen för Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 202 4.25:80 Beräkning av anslaget för 2001 203 4:25:81 Anslagsutvecklingen för Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde 203 4.25:81 Beräkning av anslaget för 2001 204 4.11:1 Anslagsutvecklingen för Förstärkning av utbildning i storstadsregionen 204 4.11.1 Beräkning av anslaget för 2001 205 5.2 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet 207 5.26:1 Anslagsutvecklingen för Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 226 5.26:1 Beräkning av anslaget för 2001 226 5.26:1 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser för Vetenskapsrådet 227 5.26:2 Anslagsutvecklingen för Vetenskapsrådet 227 5.26:2 Beräkning av anslaget för 2001 227 5.26:3 Anslagsutvecklingen för Rymdforskning 227 5.26:3 Beräkning av anslaget för 2001 228 5.26:4 Anslagsutvecklingen för Institutet för rymdfysik 228 5.26:4 Beräkning av anslaget för 2001 228 5.26:5 Anslagsutvecklingen för Kungl. biblioteket 228 5.26:5 Beräkning av anslaget för 2001 229 5.26:6 Anslagsutveckling för Polarforskningssekretariatet 229 5.26:6 Beräkning av anslaget för 2001 229 5.26:7 Anslagsutvecklingen för Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU 230 5.26:7 Beräkning av anslaget för 2001 230 5.26:8 Anslagsutvecklingen för Sunet 230 5.26:8 Budget för avgiftsfinansierad verksamhet 231 5.26:8 Beräkning av anslaget för 2001 231 5.26:9 Anslagsutvecklingen för Särskilda utgifter för forskningsändamål 231 5.26:9 Fördelning av anslaget för 2001 232 5.26:9 Beräkning av anslaget för 2001 232 Diagramförteckning 4.1 Andel deltagare i förskoleverksamhet samt på grund- och gymnasieskolenivå per åldersgrupp, år 1998 (Källa: OECD) 76 4.2 Andel deltagare i all reguljär utbildning per åldersgrupp 18 år och äldre, år 1998 (Källa: OECD) 77 4.3 Utbildningskostnad i procent av BNP, år 1997 (Källa: OECD) 77 4.4 Förändring av antal deltagare i högskoleutbildning inom EU-länder 1985/86- 1997/98 78 (Källa: OECD och EU-Keydata) 78 4.5 Arbetslöshet per utbildningsgrupp i Sverige och OECD, 1989 och 1998, åldersgruppen 25-64 år (Källa: OECD) 79 4.6 Invandring och utvandring bland sysselsatta respektive icke sysselsatta, år 1987- 1999 (Källa: SCB) 79 4.7 Förmåga att lösa kvantitativa uppgifter i olika åldersgrupper (Källa: OECD, IALS) 80 4.8 Sökande till högskolan per hösttermin och högskolenybörjare per läsår (Källa: SCB) 81 4.9 Högskolans expansion, prognos 2000-2003 100 4.10 Antal nybörjare och examina i forskarutbildningen läsåren 1989/90–1998/99 103 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner de föreslagna målen för politik- områdena utbildningspolitik (avsnitt 4.3) forskningspolitik (avsnitt 5.3), 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1402) om ändring i skollagen (1985:1100), 4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna, 5. antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434), 6. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, 7. bemyndigar regeringen att under 2001 ifråga om ramanslaget 25:16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, besluta om bidrag till viss kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 652 000 000 kronor under åren 2002-2005 (avsnitt 4.8), 8. bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forsknings- och forskningsinformation, göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2 810 000 000 kronor under åren 2002- 2006 (avsnitt 5.8), 9. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 11:1 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna ramanslag 220 000 25:1 Statens skolverk ramanslag 305 737 25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg ramanslag 449 206 25:3 Forskning inom skolväsendet ramanslag 30 000 25:4 Program för IT i skolan ramanslag 652 856 25:5 Statens institut för handikappfrågor i skolan ramanslag 125 292 25:6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp ramanslag 21 788 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter ramanslag 411 774 25:8 Särskilda insatser på skolområdet ramanslag 278 526 25:9 Sameskolstyrelsen ramanslag 29 666 25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. ramanslag 150 000 25:11 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem ramanslag 500 000 25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola ramanslag 114 540 25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet ramanslag 74 195 25:14 Statens skolor för vuxna ramanslag 40 427 25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning ramanslag 163 535 25:16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna ramanslag 4 156 379 25:17 Uppsala universitet: Grundutbildning ramanslag 860 073 25:18 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 1 011 513 25:19 Lunds universitet: Grundutbildning ramanslag 1 086 137 25:20 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 1 018 384 25:21 Göteborgs universitet: Grundutbildning ramanslag 1 059 240 25:22 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 827 059 25:23 Stockholms universitet: Grundutbildning ramanslag 724 666 25:24 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 842 831 25:25 Umeå universitet: Grundutbildning ramanslag 795 773 25:26 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 576 946 25:27 Linköpings universitet: Grundutbildning ramanslag 788 230 25:28 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 391 052 25:29 Karolinska institutet: Grundutbildning ramanslag 276 092 25:30 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 641 421 25:31 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning ramanslag 804 754 25:32 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning ramanslag 559 400 25:33 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning ramanslag 437 315 25:34 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 199 590 25:35 Karlstads universitet: Grundutbildning ramanslag 340 190 25:36 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 97 246 25:37 Växjö universitet: Grundutbildning ramanslag 295 088 25:38 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 97 361 25:39 Örebro universitet: Grundutbildning ramanslag 349 346 25:40 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 97 476 25:41 Mitthögskolan: Grundutbildning ramanslag 477 412 25:42 Mitthögskolan: Forskning ramanslag 86 761 25:43 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning ramanslag 187 386 25:44 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och forskarutbildning ramanslag 34 228 25:45 Malmö högskola: Grundutbildning ramanslag 479 430 25:46 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning ramanslag 54 380 25:47 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning ramanslag 274 773 25:48 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning ramanslag 34 156 25:49 Mälardalens högskola: Grundutbildning ramanslag 347 694 25:50 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning ramanslag 2 000 25:51 Danshögskolan: Grundutbildning ramanslag 24 404 25:52 Dramatiska institutet: Grundutbildning ramanslag 61 784 25:53 Högskolan i Borås: Grundutbildning ramanslag 224 312 25:54 Högskolan Dalarna: Grundutbildning ramanslag 255 661 25:55 Högskolan på Gotland: Grundutbildning ramanslag 86 301 25:56 Högskolan i Gävle: Grundutbildning ramanslag 246 202 25:57 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning ramanslag 180 680 25:58 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning ramanslag 198 585 25:59 Högskolan i Skövde: Grundutbildning ramanslag 183 721 25:60 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning ramanslag 163 603 25:61 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag 35 888 25:62 Konstfack: Grundutbildning ramanslag 102 912 25:63 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning ramanslag 48 817 25:64 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag 93 235 25:65 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag 337 852 25:66 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag 15 142 25:67 Södertörns högskola: Grundutbildning ramanslag 211 604 25:68 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag 23 994 25:69 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. ramanslag 1 845 764 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. ramanslag 362 066 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor ramanslag 199 887 25:72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning ramanslag 1 631 811 25:73 Universitets och högskolors premier för de statliga avtalsförsäkringarna ramanslag 1 164 969 25:74 Högskoleverket ramanslag 168 899 25:75 Verket för högskoleservice ramanslag 12 790 25:76 Centrala studiestödsnämnden ramanslag 351 995 25:77 Överklagandemyndighet ramanslag 5 000 25:78 Internationella programkontoret för utbildningsområdet ramanslag 39 711 25:79 Distansutbildningsmyndigheten ramanslag 60 843 25:80 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. ramanslag 37 129 25:81 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. ramanslag 17 432 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation ramanslag 1 777 101 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning ramanslag 100 722 26:3 Rymdforskning ramanslag 144 817 26:4 Institutet för rymdfysik ramanslag 41 710 26:5 Kungl. biblioteket ramanslag 228 004 26:6 Polarforskningssekretariatet ramanslag 23 170 26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU ramanslag 12 154 26:8 Sunet ramanslag 128 592 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål ramanslag 116 931 Summa 34 845 518 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 d § skollagen (1985:1100) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 4 d § Elever på det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet har rätt till minst 2 150 undervisningstimmar om 60 minuter och elever på övriga nationella program har rätt till 2 370 timmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). Elever på det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet har rätt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter och elever på övriga nationella program har rätt till 2 430 timmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om garanterad undervisningstid för specialutformade program samt om avsteg från den garanterade undervisningstiden enligt första stycket. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2001. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1402) om ändring i skollagen (1985:1100) Härigenom föreskrivs att 5 kap. 33 § skollagen (1985:1100) i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:1402) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 33 § Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering till följd av skolgången skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd. Skyldigheten gäller till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller tjugo år. Stödet skall avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Stödet skall ges kontant eller på annat lämpligt sätt enligt kommunens bestämmande. Om stödet ges kontant, skall det utgå med lägst 1/30 av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad under vilken eleven bor inackorderad. Beloppet får avjämnas till närmast lägre hela tiotal kronor. Första stycket gäller dock inte de elever som avses i 27 § och som genom statens försorg får särskilda omvårdnadsinsatser. Första stycket gäller inte heller i fråga om utlandssvenska elever som erhåller inackorderingstillägg enligt studie- stödslagen (1999:1395). Första stycket gäller dock inte de elever som avses i 27 §. Första stycket gäller inte heller i fråga om utlandssvenska elever som får inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395). I 31 a § finns bestämmelser om hemkommunens skyldighet att utge ersättning för vissa kostnader för elever som genomgår Rh-anpassad utbildning. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § För varje skola skall finnas en styrelse. Regeringen får föreskriva att den kommun där en skola ligger skall utse en sådan styrelse som kommunen har för sin kommunala vuxenutbildning att också vara styrelse för skolan. För skolorna skall det finnas en gemensam styrelse som utses av regeringen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. 2.4 Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) Härigenom föreskrivs i fråga om högskolelagen (1992:1434) dels att 1 kap. 11 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 11 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 11 § Regeringen föreskriver vilka examina inom grundläggande högskoleutbildning som får avläggas. Högskoleverket beslutar vid vilka högskolor dessa examina får avläggas. Regeringen föreskriver dock vilka examina som får avläggas vid Sveriges lantbruksuniversitet. Ett tillstånd att utfärda examina får lämnas bara om utbildningen uppfyller de krav som ställs på grundläggande högskoleutbildning enligt detta kapitel och de särskilda krav som regeringen föreskriver. Dessutom skall det i ett rikstäckande perspektiv finnas ett allmänt intresse av att examina får utfärdas. 11 a § Om det inte längre finns förutsättningar enligt 11 § andra stycket första meningen att utfärda en generell examen i ett visst huvudämne eller med en viss inriktning eller en yrkesexamen, skall Högskoleverket anmoda högskolan att inom viss tid avhjälpa bristerna. Finns bristerna helt eller till väsentlig del kvar efter den tid som sägs i första stycket, får Högskoleverket besluta att högskolan inte längre får utfärda en sådan examen som bristerna avser. Om det meddelas ett sådant beslut, får dock högskolan också därefter utfärda examen för de studenter som har påbörjat sin grundläggande högskoleutbildning vid den högskolan före beslutet. Detta gäller dock bara om utbildningen omfattar ett program eller en kurs som kan leda fram till en sådan examen som beslutet avser. Frågor som avses i andra stycket skall avgöras av regeringen, om de avser Sveriges lantbruksuniversitet. Därvid får regeringen ta hänsyn också till om det i ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examina får utfärdas vid Lantbruksuniversitetet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina Härigenom föreskrivs att 5–7 §§ lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 § En enskild utbildningsanordnare som fått tillstånd att utfärda examina är skyldig att medverka i uppföljningar och utvärderingar av utbildningen. En enskild utbildningsanordnare som har fått tillstånd att utfärda examina är skyldig att medverka i uppföljningar och utvärderingar av utbildningen. Utbildningsanordnaren är skyldig också att varje år upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om sådan kvalitetsredovisning 6 § Tillstånd att utfärda examina lämnas av regeringen. Innan beslut fattas i tillståndsfrågor skall yttrande begäras in från Högskoleverket 7 § Ett tillstånd att utfärda examina får återkallas, om de krav som uppställs i 2 eller 3 § inte är uppfyllda. Detsamma gäller om sådana villkor som har ställts upp med stöd av 4 § inte iakttas eller om utbildningsanordnaren inte iakttar sin skyldighet enligt 5 § att medverka i uppföljning och utvärdering av utbildningen. Ett tillstånd att utfärda examina får återkallas, om de krav som uppställs i 2 eller 3 § inte är uppfyllda. Detsamma gäller om sådana villkor som har ställts upp med stöd av 4 § inte iakttas eller om utbildningsanordnaren i väsentlig utsträckning åsidosätter sina skyldigheter enligt 5 §. Beslut om återkallelse av tillstånd fattas av regeringen efter framställning av Högskoleverket. Innan Högskoleverket gör en sådan framställning skall utbildningsanordnaren ha getts tillfälle till rättelse. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Författningskommentarer Förslaget till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 11 § Andra stycket är nytt. Innebörden av bestämmelsen är att ett tillstånd att utfärda examina kan lämnas bara om utbildningen uppfyller de krav som ställs på grundläggande högskoleutbildning enligt 1 kap. denna lag och de särskilda krav som regeringen föreskriver. På detta sätt klargörs att de allmänna kvalitetskrav som anges i 1 kap. med avseende på grundutbildning skall vara uppfyllda. Vidare skall de särskilda kvalitetskrav som anges i examensordningen för varje särskild examen vara uppfyllda. Regeringen kan enligt det föreslagna bemyndigandet också föreskriva om andra särskilda krav som skall vara uppfyllda. Det skall dessutom finnas ett i ett riks- täckande perspektiv allmänt intresse av att ett examenstillstånd skall utökas. Detta motsvarar vad som i tidigare sammanhang har beskrivits som ett "nationellt intresse" av att examenstillståndet utvidgas – dvs. det allmänna samhällsintresset av att vissa utbildningar finns i landet och kan leda till examen. 11 a § Paragrafen är ny och det förutsätts att den skall tillämpas restriktivt i fråga om återkallelse av examenstillstånd. När de allmänna eller de särskilda kvalitetskraven inte längre är uppfyllda aktualiseras ett förfarande som syftar till att bristerna skall avhjälpas. Ytterst kan det dock bli fråga om ett beslut som innebär att en högskola inte längre får utfärda en viss examen. De examina som berörs är dels generella examina i ett visst huvudämne eller med en viss inriktning, dels yrkesexamina. Ett beslut om återkallelse av tillstånd är av en så ingripande natur att högskolan måste beredas tillfälle att inom en viss tid rätta till de påtalade bristerna. Detta regleras i första stycket. I normalfallet måste det förutsättas att en sådan rättelse kommer att kunna ske. En anmodan om att vissa brister måste avhjälpas inom en viss tid skall innehålla tydlig information till högskolan om bristerna, vilka krav som ställs på högskolan och hur bristerna skall kunna avhjälpas. Av anmodan skall framgå att om bristerna inte avhjälps kan frågan uppkomma om att beslut skall fattas om att högskolan inte längre får utfärda en viss examen. En högskola som har anmodats att inom viss tid avhjälpa vissa brister kan behöva samråda med Högskoleverket. Sådant samråd kan ske inom ramen för vad som sägs om samverkan mellan myndigheter i 6 § förvaltningslagen (1986:223). Om Högskoleverket efter en förnyad granskning finner att bristerna inte avhjälpts inom den angivna tiden måste det likväl enligt andra stycket finnas en möjlighet att besluta att en högskola inte kan behålla ett examenstillstånd som inte längre har fog för sig. I förslaget används uttrycket får beslut meddelas, inte att det skall meddelas. Uttrycket har valts med hänsyn till att ett lärosäte kan komma att åtgärda flera påpekade brister men kanske inte alla inom den stipulerade tiden. Om viktiga brister hinner avhjälpas kommer återkallelsefrågan i ett nytt läge och Högskoleverket får göra bedömningen om skäl för återkallelse föreligger i den nya situationen eller om det inte gör det. Även om det meddelas ett beslut om att examenstillståndet återkallas, får högskolan fortsätta att examinera studenter som redan före tidpunkten för beslutet har påbörjat sin grundläggande högskoleutbildning vid högskolan. En förutsättning för detta är dock att studenten redan har påbörjat en utbildning vid den aktuella högskolan som kan läggas till grund för den examen som återkallelsebeslutet avser. I tredje stycket ges vissa särbestämmelser i fråga om Sveriges lantbruksuniversitet. Högskoleverket skall handlägga kvalitetsfrågor även beträffande Lantbruksuniversitetet. Beslut om återkallelse av examenstillstånd skall dock fattas av regeringen och inte av Högskoleverket. Dessutom får regeringen i sin prövning inte bara väga in kvalitetsfrågorna utan också om det i ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas vid universitetet. Någon motsvarande prövning av allmänintresset skall inte göras av Högskoleverket, när en fråga om indragning blir aktuell vid en annan högskola. Av 1 kap. 1 § andra stycket framgår att det som sägs i bl.a. 11 a § om högskolor avser också universitet. Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina 5 § Förutom en språklig ändring i första stycket görs ett tillägg som innebär att en enskild utbildningsanordnare är skyldig att årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Vidare ges regeringen ett bemyndigande att meddela ytterligare föreskrifter om kvalitetsredovisning. 6 § Ändringen består av att andra stycket tas bort. Av 7 kap. 2 § regeringsformen framgår att vid beredningen av regeringsärenden skall behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. I ärenden om tillstånd för enskilda utbildningsanordnare att utfärda examina behöver regeringen vanligtvis inhämta yttrande från Högskoleverket för att få verkets bedömning av i vad mån den aktuella utbildningen uppfyller de stipulerade kvalitetskraven. I den utsträckning ett ärende kan avgöras mot bakgrund av t.ex. om det finns statsfinansiella förutsättningar för ett nytt examenstillstånd eller om det ligger i linje med regeringens utbildningspolitiska bedömning behöver något yttrande från Högskoleverket inte regelmässigt inhämtas. 7 § En ändring görs i första stycket med den innebörden att ett tillstånd att utfärda examina kan återkallas bl.a. om en utbildningsanordnare åsidosätter sina skyldigheter enligt 5 §. Den nya lydelsen innebär att en återkallelse kan bli aktuell också om utbildningsanordnaren inte har upprättat en årlig kvalitetsredovisning eller inte följt de ytterligare föreskrifter om kvalitetsredovisning som regeringen meddelat. När det är fråga om föreskrifterna i 5 § förutsätter en återkallelse att den enskilda utbildningsanordnaren har satt sina skyldigheter åt sidan i väsentlig utsträckning. 3 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 3.1 Omfattning Utgiftsområdet avser förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, högskoleutbildning och forskning samt centrala myndigheter inom Utbildningsdepartements område. Utgiftsområdet delas mellan politikområdena Utbildningspolitik och Forskningspolitik samt del av politikområdet Storstadspolitik. 3.2 Utgiftsutvecklinge Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Utfall 1999 Anslag 20001 Utgifts- prognos 2000 Förslag anslag 2001 Beräknat anslag 2002 Beräknat anslag 2003 Politikområde Storstadspolitik2 35 265 70 220 185 0 Politikområde Utbildningspolitik 26 656 29 884 29 189 32 052 37 864 40 172 Politikområde Forskningspolitik 2 457 2 386 2 484 2 573 2 702 3 030 Totalt för utgiftsområde 16 29 148 32 535 31 743 34 846 40 751 43 202 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 2 Politikområdet ligger under utgiftsområde 17. 4 Utbildningspolitik 4.1 Omfattning Politikområdet Utbildningspolitik omfattar: Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Specialskola Särskola Sameskola Kommunal vuxenutbildning (komvux) Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) Svenskundervisning för invandrare (sfi) Folkbildning Viss kompletterande utbildning med enskilda huvudmän Försöksverksamhet med kvalificerad yrkes- utbildning Statens skolor för vuxna Universitet och högskolor inklusive Sveriges lantbruksuniversitet Centrala myndigheter inom studiestöds-, skol- och högskoleområdet Medlemsavgiften till Unesco och verksamheten vid Svenska unescorådet Studiestöd Den samlade driftskostnaden/motsvarande in- om politikområdet uppgår till närmare 180 miljarder kronor. Av detta täcker anslagen under politikområdet ungefär 30 procent vilket sammanhänger med att huvudmannaskapet för den verksamhet som ingår i politikområdet delas mellan stat, kommun, landsting och enskilda huvudmän. Ungefär 40 procent av anslagna medel utgår till studiestöd, som är ett statligt åtagande. Staten är huvudman för flertalet universitet och högskolor men det finns inom politikområdet även ett antal enskilda högskolor samt högskolor med landsting som huvudman. Kommunerna är huvudmän för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (komvux, särvux och sfi). Det finns dock ett växande inslag av enskild verksamhet på dessa områden. Inom folkbildningen (folkhögskolor och studieförbund) är den enskilda verksamheten av hävd helt dominerande. I övrigt är andelen enskild verksamhet relativt stor inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg och begränsad inom universitet och högskolor. Anslagen inom politikområdet finansierar helt och hållet studiestödet och nästan helt och hållet grundutbildningen vid universitet och högskolor medan den statliga finansieringsandelen är låg när det gäller förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola. För- skoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och kommunal vuxenutbildning finansieras främst med kommunalskattemedel men även med statliga bidrag till kommunerna. Avgifter svarar för en del av finansieringen när det gäller studiecirklar inom folkbildningen och förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen men har i övrigt en högst begränsad roll. Nedanstående figur ger en kvantitativ översikt över politikområdet. SVERIGES UTBILDNINGSVÄSENDE (Uppgifter avseende budgetåret 1999 eller läsåret 1998/99) Personal- och studerandeantal avser helårsekvivalenter (helårsstudenter m.m.) om inte annat anges. Andelen kvinnor avser tjänstgörande lärare på hel och deltid. 1) avser antal elever inklusive deltid. 2) avser läsåret 1999/00. Kostnadsuppgifterna för 1999 är delvis preliminära bedömningar. Total driftskostnad för stat, kommuner och landsting är ca 183 miljarder kronor. I detta ingår medel från forskningsråden mfl, vilka ingår i politikområdet forskningspolitik. Utbildningar som inte finns med i uppställningen är bl.a.: Polishögskolan, försvarsmaktens utbildningar, arbetsmarknads- och personalutbildning (varav personalutbildning omfattade uppskattningsvis 100 000 helårsekvivalenter kalenderåret 1998). Kommunernas kostnader för skolväsende och barnomsorg täcks till en del genom ett generellt statsbidrag via utgiftsområde 25. Folkbildningen redovisas inom utgiftsområde 17. 4.2 Utgiftsutveckling Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Utbildningspolitik Tusentals kronor Utfall 1999 Anslag 2000 1 Utgifts- prognos 2000 Förslag anslag 2001 Beräknat anslag 2002 Beräknat anslag 2003 Anslag under utgiftsområde 16 25:1 Statens skolverk 273 391 301 568 316 864 305 737 311 983 318 733 25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg 197 675 313 799 317 576 449 206 476 488 201 321 25:3 Forskning inom skolväsendet 8 069 8 115 8 124 30 000 30 538 31 150 25:4 Program för IT i skolan 315 291 501 254 522 426 652 856 170 000 0 25:5 Statens institut för handikappfrågor i skolan 119 724 123 098 129 019 125 292 127 991 130 852 25:6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp 25 743 21 470 22 111 21 788 22 228 22 705 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter 436 069 453 129 463 061 411 774 371 510 379 749 25:8 Särskilda insatser på skolområdet 266 497 276 353 272 033 278 526 288 140 296 670 25:9 Sameskolstyrelsen 35 061 34 990 35 500 29 666 30 272 30 927 25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. Nytt anslag 150 000 4 400 000 5 600 000 25:11 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem Nytt anslag 500 000 1 500 000 2 500 000 25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola 99 124 123 793 109 977 114 540 117 759 120 510 25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 70 232 73 091 77 001 74 195 75 570 77 112 25:14 Statens skolor för vuxna 36 304 41 834 43 617 40 427 41 265 42 167 25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning 147 555 140 701 162 184 163 535 166 802 170 342 25:16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna 4 153 738 4 307 844 4 210 500 4 156 379 3 808 713 2 655 285 25:17 Uppsala universitet: Grundutbildning 762 942 802 766 799 153 860 073 909 892 946 179 25:18 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 971 152 976 369 976 369 1 011 513 1 042 379 1 075 387 25:19 Lunds universitet: Grundutbildning 992 064 1 029 776 1 025 520 1 086 137 1 145 556 1 189 714 25:20 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 977 719 983 709 983 709 1 018 384 1 051 052 1 084 812 25:21 Göteborgs universitet: Grundutbildning 931 726 984 972 975 390 1 059 240 1 116 192 1 158 517 25:22 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 795 590 799 136 799 136 827 059 854 724 883 509 25:23 Stockholms universitet: Grundutbildning 658 626 685 183 685 181 724 666 758 417 784 590 25:24 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 787 066 798 090 798 090 842 831 870 828 899 965 25:25 Umeå universitet: Grundutbildning 696 244 742 064 738 083 795 773 841 484 874 824 25:26 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 551 157 553 758 553 758 576 946 599 222 624 387 25:27 Linköpings universitet: Grundutbildning 669 449 729 320 722 560 788 230 854 149 898 134 25:28 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning 359 011 360 441 360 441 391 052 409 350 430 277 25:29 Karolinska institutet: Grundutbildning 259 895 259 942 259 942 276 092 291 956 303 519 25:30 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 612 081 624 371 624 371 641 421 660 067 679 856 25:31 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 688 532 735 243 741 781 804 754 876 547 923 933 25:32 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning 524 621 527 383 527 383 559 400 576 303 594 236 25:33 Luleå tekniska högskola: Grundutbildning 365 143 398 973 398 973 437 315 473 490 497 680 25:34 Luleå tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning 182 953 184 019 184 019 199 590 208 806 223 779 25:35 Karlstads universitet: Grundutbildning 276 653 314 527 293 328 340 190 362 060 377 578 25:35 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning 52 913 75 405 75 405 97 246 120 170 133 303 25:37 Växjö universitet: Grundutbildning 236 421 270 279 254 351 295 088 315 695 329 982 25:38 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning 53 025 75 518 75 518 97 361 120 309 133 463 25:39 Örebro universitet: Grundutbildning 289 597 323 509 323 509 349 346 370 980 386 407 25:40 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning 53 136 75 630 75 630 97 476 120 439 133 605 25:41 Mitthögskolan: Grundutbildning 401 016 453 409 394 292 477 412 509 092 527 696 25:42 Mitthögskolan: Forskning 52 628 75 118 75 118 86 761 98 975 106 361 25:43 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning 134 605 161 113 161 113 187 386 213 128 228 951 25:44 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och forskarutbildning 21 381 23 580 23 580 34 228 45 309 51 487 25:45 Malmö högskola: Grundutbildning 359 160 429 665 429 665 479 430 528 130 559 442 25:46 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning 50 915 51 388 51 338 54 380 55 493 59 824 25:47 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning 205 064 246 915 249 517 274 773 295 029 308 909 25:48 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning 0 23 509 23 509 34 156 45 280 51 494 25:49 Mälardalens högskola: Grundutbildning 295 865 314 951 314 951 347 694 380 129 401 273 25:50 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning Nytt anslag 2 000 2 000 14 500 25:51 Danshögskolan: Grundutbildning 22 730 22 942 22 942 24 404 24 920 25 471 25:52 Dramatiska institutet: Grundutbildning 54 675 56 200 56 200 61 784 67 253 70 855 25:53 Högskolan i Borås: Grundutbildning 167 212 192 351 192 351 224 312 243 505 260 417 25:54 Högskolan Dalarna: Grundutbildning 186 722 229 635 223 478 255 661 275 520 292 102 25:55 Högskolan på Gotland: Grundutbildning 48 990 69 957 66 321 86 301 99 260 110 234 25:56 Högskolan i Gävle: Grundutbildning 192 828 220 567 224 713 246 202 265 927 282 342 25:57 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 136 227 156 075 156 075 180 680 199 049 214 007 25:58 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning 155 330 171 620 174 670 198 585 217 320 232 673 25:59 Högskolan i Skövde: Grundutbildning 126 093 158 076 140 135 183 721 202 226 218 352 25:60 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning 113 502 139 532 129 347 163 603 181 665 196 279 25:61 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning 34 884 35 208 35 208 35 888 36 646 37 978 25:62 Konstfack: Grundutbildning 98 599 99 516 99 516 102 912 105 906 108 652 25:63 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning 46 461 46 893 46 893 48 817 49 782 50 839 25:64 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 87 506 88 319 88 319 93 235 96 863 99 855 25:65 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 283 396 305 055 263 145 337 852 354 941 370 961 25:66 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning 13 477 13 856 14 107 15 142 15 464 15 806 25:67 Södertörns högskola: Grundutbildning 158 231 172 114 173 802 211 604 239 926 260 509 25:68 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 22 332 22 540 22 540 23 994 24 492 25 027 25:69 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. 1 473 850 1 544 146 1 570 989 1 845 764 1 944 362 2 023 509 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 440 964 391 293 573 000 362 066 403 955 961 432 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 198 838 192 178 176 834 199 887 204 356 209 029 25:72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 1 056 161 1 600 913 1 600 913 1 631 811 1 689 323 1 740 029 25:73 Universitets och högskolors premier för de statliga avtalsförsäkringarna 0 1 557 530 870 000 1 164 969 1 191 959 1 219 846 25:74 Högskoleverket 132 824 131 775 137 500 168 899 172 278 179 086 25:75 Verket för högskoleservice 13 067 12 171 12 231 12 790 13 033 13 304 25:76 Centrala studiestödsnämnden 341 226 363 250 374 493 351 995 359 115 366 839 25:77 Överklagandemyndighet Nytt anslag 5 000 5 116 5 236 25:78 Internationella programkontoret för utbildningsområdet 10 236 18 663 17 609 39 711 40 516 41 389 25:79 Distansutbildningsmyndigheten Nytt anslag 60 843 29 354 29 942 25:80 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 33 078 37 629 38 646 37 129 37 129 37 129 25:81 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. 22 561 22 805 21 868 17 432 10 846 17 955 Äldreanslag 95/96 08A4 Stöd för utveckling av skolväsendet 5 614 0 0 95/96 08A6 Fortbildning m.m. 7 937 0 0 95/96 08A7 Genomförande av skolreformer 6 675 0 0 95/96 08A17 Avvecklingskostnader avseende ASSE 200 0 0 95/96 08C45 Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor 58 538 0 0 95/96 08C46 Övriga utgifter inom grundutbildning 423 870 0 0 95/96 08C47 Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning 25 766 0 0 95/96 08F2 Utvecklingsarbete inom utbildningsdepartementets område 2 746 0 0 Totalt utgiftsområde 16 26 656 169 29 883 879 29 188 571 32 052 317 37 863 898 40 172 180 Anslag inom övriga utgiftsområden Utgiftsområde 15 25:1 Studiehjälp 2 122 007 2 397 807 2 382 800 2 696 483 2 737 310 2 774 600 25:2 Studiemedel m.m. 8 472 857 9 806 694 9 310 400 8 478 256 12 084 556 12 842 522 25:3 Studiemedelsräntor m.m. Nytt anslag 4 522 690 5 159 700 6 179 760 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. 8 459 478 7 655 998 6 710 999 5 812 172 4 256 470 2 803 219 25:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 37 118 67 242 44 083 61 520 61 520 61 520 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 23 894 23 935 23 935 24 462 24 950 25 450 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. Nytt anslag 26 223 40 241 40 241 Utgiftsområde 17 25:1 Bidrag till folkbildningen 2 493 811 2 489 073 2 489 073 2 513 068 2 541 313 2 531 522 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 66 665 72 377 72 377 73 422 74 953 76 582 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning 9 032 9 106 9 106 9 237 9 413 9 607 Utgiftsområde 23 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet 1 080 919 1 175 012 1 166 379 1 199 121 1 224 286 1 251 215 Äldreanslag 15 A6 Särskilt vuxenstudiestöd för vuxna vid vissa lärarutbildningar 54 331 69 642 58 237 15 A7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar 506 421 420 324 367 846 Totalt Politikområde 25 49 982 702 54 071 089 51 823 806 57 468 971 66 078 610 68 768 418 1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen. 4.3 Mål Regeringens förslag: Målet för utbildningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 4.4 Politikens inriktning Sverige går in i 2000-talets kunskapssamhälle som en ledande utbildningsnation. Utbildning blir en allt viktigare framtidsfråga såväl för den enskilde som för samhället i stort. En välutbildad befolkning är en förutsättning för välfärden genom att den lägger grunden för sysselsättning och tillväxt samt för utvecklingen av ett hållbart samhälle. För den enskilde bidrar en god utbildning till förbättrade möjligheter såväl i arbetslivet som i samhällslivet i övrigt. Utvecklingen av ett hållbart samhälle är ett ansvar som alla delar. Utbildningens roll i strävan att uppnå ett hållbart samhälle är att utrusta människor med kunskaper, insikt och vilja att som globala medborgare göra ansvarsfulla val för att behålla och öka livskvaliteten för egna och kommande generationer. Regeringens politik bryter väg för kunskapssamhället. Internationellt framstående utbildning och livslångt lärande för alla – från förskolan till högskolan och i vuxenutbildningen – är kraftfulla verktyg för jämlikhet. Förstärkt forskarutbildning och forskning samt förnyelse och utbyggnad av utbildningen på alla nivåer från förskolan till högskolan är centrala delar i en politik för att modernisera Sverige. Kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter måste aktivt främjas. Internationellt utbyte skall uppmuntras, eftersom kontakter med omvärlden ger ny kunskap, möjligheter till rörlighet och en vidgad arbetsmarknad för den enskilde samt ökar förståelsen för främmande länder och kulturer. 4.4.1 2000-talets skola och vuxenutbildning Visionen om en skola för alla måste realiseras och vidgas till en möjlighet till ett livslångt lärande för alla. Utbildning och kunskapsutveckling är av central betydelse för demokratin och medborgarnas delaktighet i samhället. Arbetslivets snabba förändringar medför krav på nya kunskaper och ny kompetens. Att kunna utvecklas och lära nytt hela livet blir därför allt viktigare. Genom reformen med maxtaxa och allmän förskola för fyra- och femåringar lägger regeringen grunden för en tidig start för ett livslångt lärande. En ungdomsskola med välutbildad personal och god personaltäthet blir vägen till livslångt lärande liksom till högskolestudier för allt fler ungdomar och motverkar social snedrekrytering. Vuxenutbildningen ges ett bredare uppdrag och bidrar därmed på ett kraftfullt sätt till att minska kunskapsklyftorna. 2000-talets skola skall vara en skola i tiden. Det måste ske en kontinuerlig utveckling av arbetsmetoder och pedagogik så att de svarar mot dagens och morgondagens utmaningar. Synen på lärande har förändrats och ställer nya krav på arbetssätt och arbetsorganisation. Regeringens förslag till ny lärarutbildning innebär att lärarnas kompetens breddas och anpassas till dagens syn på lärande. Skolledarens roll i det sammanhanget är särskilt viktig. Det behövs tydliga pedagogiska ledare i skolan som tar ansvar för att undervisningen utvecklas så att eleverna ges förutsättningar att nå målen. Lärarnas fortsatta lärande är en förutsättning för elevernas lärande. 2000-talets skola skall vara en skola för livet, för ett livslångt lärande genom ungdomsskolan, i vuxenutbildningen, i högskolan och i arbetslivet. Det är en av skolans viktigaste uppgifter att göra undervisningen intresseväckande, så att barnens nyfikenhet och lust att lära bibehålls och utvecklas. 2000-talets skola skall vara en skola där eleven står i centrum. Eleven har rätt till en god lärmiljö utifrån sina egna förutsättningar. En ömsesidig respekt måste genomsyra verksamheten i skolan. Jämställdhet och tolerans skall vara självklara ledstjärnor i skolans vardag. Sexuella trakasserier skall motarbetas aktivt. Genom att alla i skolan arbetar med värdegrundsfrågorna kan man förebygga mobbning och annan kränkande behandling. Ungdomarna har rätt till inflytande över sin situation i skolan. Elevernas kapacitet måste tas tillvara inte bara för det egna lärandet utan också för att påverka och utveckla arbetet i stort. 2000-talets skola skall vara en skola mitt i samhället – en skola som angår och berör alla. Det omgivande samhället är en resurs som skall tas tillvara. Skolan klarar inte allt på egen hand. Föräldrarnas betydelse för barns och ungdomars motivation att lära är stor. Därför skall skolan sträva efter att i största möjliga mån involvera föräldrarna i skolans arbete. Genom regeringens förslag att återinföra kontaktdagarna förbättras möjligheterna för föräldrar att ta aktiv del i sina barns vardag. Arbetslivet kan bidra med en verklighetsanknytning som ökar elevernas motivation och lust att lära. Föreningar och organisationer som deltar i skolans arbete bidrar med kunskaper om samhället. Ungdomar har kunskaper om och kontakter med ungdomar i andra länder i en helt annan omfattning än tidigare. Regeringens satsning på IT i skolan ökar bl.a. möjligheten att i undervisningen anknyta till ungdomars internationella intresse och bidra till att fördjupa kunskaper om och kontakter med omvärlden. Vi ser i dag konsekvenserna av 1990-talets svåra ekonomiska situation i skolan. De ekonomiska resurserna minskade samtidigt som barnkullarna ökade och vi hade en stor flykt- inginvandring. De elever som i dag går i grund- skolans senare år är de som har drabbats hårdast. De ökade statsbidragen till kommunerna tillsammans med den ökade tillväxten gör att möjligheterna har förbättrats för de flesta kommuner att åter satsa på skolan. Det är varje kommuns ansvar att analysera sina resultat och vidta åtgärder så att alla barn och ungdomar kan nå målen. Staten ger bättre förutsättningar bl.a. genom ett riktat statsbidrag till personalförstärkningar och genom fortsatta satsningar för att förstärka personalens kompetens. Det riktade statsbidraget utgår första gången med 0,5 miljarder kronor höstterminen 2001 och ökar därefter successivt med en miljard kronor per år tills nivån fem miljarder kronor uppnås. Detta blir sedan en nivåhöjning av det generella statsbidraget. Denna massiva satsning innebär att skolsektorn tillförs 17,5 miljarder kronor under perioden 2001-2006. Under perioden 1998-2002 har regeringen avsatt cirka fyra miljarder kronor för att stödja skolutveckling och lärarnas kompetensutveckling bl.a. genom ITiS - IT i skolan. Tillsammans med regeringens satsning på reformen maxtaxa och allmän förskola för fyra- och femåringar innebär detta en unik satsning på barn och ungdomar. Det kommer dock att ta tid innan påtagliga effekter kan märkas eftersom det handlar om långsiktiga åtgärder för att förbättra såväl lärares kompetens som lär- och arbetsmiljön i skolan. Alla skall nå målen i förskola och skola Ansvaret för förskola och skola har decentraliserats under 1990-talet. Det nya styrsystemet innebär att staten sätter mål, utvärderar och följer upp resultat, medan huvudmannen ansvarar för genomförande och utveckling av verksamheten. Regering och riksdag har i läroplaner och Skolverkt i kursplaner formulerat vilka kunskaper, färdigheter och värden som barn och ungdomar skall tillägna sig. Kommunerna och övriga huvudmän för förskola och skola har ansvaret för att målen förverkligas. Barn och ungdomar har rätt till en verksamhet som ger dem förutsättningar att nå målen i alla avseenden, såväl när det gäller kunskapsmålen som de övergripande värdegrundsmålen. Alla barn och ungdomar når dock inte målen, vilket inger oro. Ett brett spektrum av insatser är nödvändigt för att förbättra skolans möjlighet att ge varje barn förutsättningar att nå målen. Mer personal till skola och fritidshem Under 1990-talets början genomfördes många och genomgripande förändringar inom skolans område. Samtidigt minskade resurserna, vilket också drabbade förskolan, fritidshemmet och skolan . Detta har på många håll lett till att nya arbetsformer prövats med goda resultat, men också till större barngrupper och färre vuxna. Resurserna till skolan ökar nu åter, om än långsamt. Dock finns det stora skillnader mellan olika kommuner och mellan olika skolor. I en del kommuner fortsätter nedskärningarna, och det finns oroande signaler om arbetsbelastningen och om svårigheter att leva upp till de mål som anges i läroplanerna och andra styrdokument. Alla elever kan inte läsa, skriva och räkna tillräckligt bra när de lämnar grundskolan. För vissa elever känns skoltiden svår. Resurserna för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd har varit otillräckliga. Regeringen anser att det nu behövs en kraftsamling för att förbättra resultaten och arbetsmiljön för barn och vuxna i ungdomsskolan och fritidshemmen. Ett riktat statsbidrag till skolsektorn införs därför i syfte att öka personaltätheten. Regeringen kommer att successivt, från och med höstterminen 2001, tillföra kommunerna utökade resurser under en femårsperiod. Därefter skall medlen inordnas i det generella statsbidragssystemet som får en varaktig nivåhöjning på 5 miljarder kronor. Förstärkningen kommer att ha stor betydelse för de elever som behöver stöd för att nå målen. Bidraget skall vara frivilligt för kommunerna, men för de kommuner som önskar ta del av bidraget gäller de villkor som regeringen ställer upp. Ett ömsesidigt åtagande mellan staten och respektive kommun etableras. Kommunerna bestämmer själva vilka personalkategorier som pengarna skall användas för. Skolverket kommer att få i uppdrag att följa upp att medlen används för avsett ändamål. Maxtaxa och allmän förskola De allra flesta barn har i dag en plats inom förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen. Förtroendet är stort bland småbarnsföräldrar och verksamheterna efterfrågas också för nästan alla barn. Regeringen anser att förskolan, i likhet med skolan, föräldraförsäkringen, barnbidraget och hälso- och sjukvården skall vara en del av den generella välfärden och erbjudas alla barn och barnfamiljer. Målet är en avgiftsfri förskola. Ett stort steg i den riktningen är att införa allmän förskola för fyra- och fem-åringar, rätt till förskoleverksamhet för barn till arbetslösa eller föräldralediga samt en maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Den föreslagna reformen kommer i stort sett alla barn till del och avgifterna blir så låga att ingen utestängs. För att förstärka kvaliteten har regeringen avsatt 500 miljoner kronor per år som skall fördelas till de kommuner som inför maxtaxa inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Medlen är avsedda att användas för personalförstärkningar samt för kompetenshöjande åtgärder för personalen. Basfärdigheter för alla Så länge det finns ungdomar som lämnar grundskolan utan tillräckliga baskunskaper när det gäller att läsa, skriva och räkna fullgör inte skolan sitt uppdrag. Tillräckliga basfärdigheter är helt avgörande för möjligheterna till inflytande i samhällslivet och till ett fortsatt framgångsrikt lärande. Läs- och skrivförmåga är inte något som man enbart tillägnar sig under den första tiden i skolan och sedan behåller livet ut. För att upprätthålla och vidareutveckla den krävs kontinuerlig och meningsfull språkanvändning under hela skoltiden. Det är viktigt att eleverna möter goda läs- och skrivmiljöer i alla ämnen under sin skoltid. Eftersom lust att läsa är en viktig drivkraft för språkutvecklingen är även satsningar på skolbiblioteken nödvändiga för en positiv språkmiljö. Regeringen har avsatt medel för särskilda utvecklingsinsatser under år 2001 och 2002 med syftet att främja inlärningen av basfärdigheterna, dvs. att läsa, skriva och räkna. Satsningen skall främst inriktas på grundskolans tidiga år. Regeringen har i budgetpropositionen för 2000 anslagit medel för kompetensutveckling bl.a. för undervisning av elever i behov av särskilt stöd t.ex. elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Det är angeläget att satsningen fortsätter och att även lärare för de senare åren i grundskolan ges möjlighet till kompetensutveckling. Ökad specialpedagogisk kompetens Situationen för barn i behov av särskilt stöd måste förbättras. I dag finns det inte tillräckligt många lärare med specialpedagogisk utbildning. Det är oacceptabelt att barn och ungdomar som är i behov av stöd för att nå målen inte kan få detta. Med förslaget till ny lärarutbildning kommer det specialpedagogiska kunnandet att öka hos lärarna, men brister måste också åtgärdas på kort sikt. För att öka antalet specialpedagogiskt utbildade lärare kommer staten att inom ramen för avsatta medel ge några lärarutbildningar i uppdrag att anordna kompetensutveckling för redan utbildade och verksamma lärare i specialpedagogisk grundkompetens. För att deltagarna skall kunna kombinera utbildning och yrkesverksamhet under studierna bör utbildningen erbjudas på deltid och genom distansutbildning. Satsning på förskoleklassen och samarbete i arbetslag Utvecklingen mot en ökad samverkan och integrering mellan förskolan och skolan måste fortsätta utifrån en gemensam syn på lärandet. Avsikten är att skapa en kontinuitet i det livslånga lärandet så som det uttrycks i läroplanerna. Förskola, förskoleklass och skola skall vara en sammanhållen helhet med en genomtänkt utvecklingslinje för barns och ungdomars lärande. Förskoleklassen fungerar som en mötesplats mellan förskolans och skolans kulturer. Samverkan i arbetslag och en pedagogisk integration mellan förskoleklass, grundskola och fritidshem syftar till att skapa ett gemensamt ansvar för att utveckla lärmiljöer av hög kvalitet som främjar barns utveckling och lärande. Förskolepedagogikens arbetssätt bör få större genomslag i såväl förskoleklassen som i grundskolans tidigare år. Regeringen planerar insatser i syfte att stärka den fortsatta pedagogiska integreringen och samverkan mellan personal med olika yrkeskompetenser. Mer tid för undervisning i gymnasieskolan I dag går så gott som alla ungdomar vidare från grundskolan till gymnasieskolan. Målen för gymnasieskolan formulerades senast av regeringen i de nya programmål som gäller från och med hösten 2000. Det finns dock elever som har svårigheter att nå gymnasieskolans mål. Lösningen ligger emellertid inte i att sänka ambitionerna. I stället har regeringen vidtagit flera åtgärder för att förbättra resultaten, t.ex. ökade möjligheter till stödundervisning och möjlighet till etappindelning av vissa kärnämnen. Regeringen bedömde senast i 2000 års ekonomiska vårproposition att det finns starka skäl att ge eleverna i gymnasieskolan bättre möjligheter att nå utbildningsmålen. En ökad total undervisningstid i gymnasieskolan ger eleverna bättre förutsättningar att nå målen, främst i kärnämnen där nuvarande resultat behöver förbättras. Regeringen föreslår nu att antalet undervisningstimmar utökas, dels generellt för samtliga nationella och specialutformade program med 30 timmar, dels ytterligare 30 timmar för program med yrkesämnen, eftersom andelen som inte når målen är större på dessa program. Satsning på barn och ungdom med utländsk bakgrund Regeringen kommer att fortsätta satsningarna i syfte att förbättra situationen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Genom storstadssatsningen främjas barns och ungdomars språkutveckling i förskola och skola. Många barn lever i miljöer där få människor har svenska som modersmål. För att kunna lära sig svenska behövs också att man utvecklar sitt eget modersmål. Kompetensutvecklingen av lärare i skolor med elever med många nationaliteter och språk skall fortsätta. Intressanta exempel på hur olika arbetssätt används i undervisningen i dessa skolor måste spridas för att inspirera och stimulera en fortsatt utveckling. Regeringen har för avsikt att inom ramen för avsatta medel vidta åtgärder för att förstärka modersmålsundervisningen i förskolan och skolan. Regeringen avser vidare att under hösten lägga en proposition som ger asylsökande barn och barn som beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd samma rätt till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola som barn bosatta i Sverige. Jämställdhet och andra värdegrundsfrågor Läroplanerna markerar tydligt de grundläggande värdena för skolans arbete och verksamhet. Värdegrunden skall genomsyra hela verksamheten i förskola, skola och utbildning för vuxna. Den handlar om hur vi bemöter och värderar varandra. Värdegrunden är också en pedagogisk fråga som ställer krav på kunskap och kompetens. För att stärka demokratin i skolan och i samhället, främja jämställdhet och jämlikhet, förebygga och motverka mobbning, sexuella trakasserier, våld och andra brott, främlingsfientlighet och diskriminering måste värdegrunden sättas i fokus. Det krävs en ständigt pågående process som omfattar alla i skolan och det är nödvändigt att skolan samverkar med det övriga samhället. Värdegrundsfrågorna har hög prioritet. Under Värdegrundsåret 1999 vidtogs särskilda åtgärder för att stödja och stimulera det lokala arbetet med värdegrunden i förskolan, skolan och vuxenutbildningen genom regeringens värdegrundsprojekt. Styrdokumenten för skolan ger mål och riktlinjer för vad värdegrunden skall representera i skolan men det är på kommunnivå och i den enskilda skolan som arbetet måste omsättas i det dagliga arbetet. Jämställdhet är en viktig del av värdegrundsarbetet i förskolan och skolan. Regeringens arbete för jämställdhet i skolan har som en följd av signaler om kränkande behandling och sexuella trakasserier i skolorna under det gångna året främst inriktats mot insatser för att motverka kränkande behandling. Frågor om jämställdhet och hur pojkar och flickor uppträder mot varandra har uppmärksammats särskilt i samband med Värdegrundsåret. Skolverket fick 1999 i uppdrag att göra en kvalitetsgranskning om hur skolorna bedriver sex- och samlevnadsundervisning, främst ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta ledde i sin tur till ett nytt uppdrag, att ta fram en långsiktig, strategisk planering för verkets arbete med de grundläggande demokratiska värdena. Uppdraget skall redovisas under hösten 2000. I de nyligen reviderade kursplanerna för grundskolan, bl.a. i de samhällsorienterande ämnena, markeras att tid skall avsättas för att diskutera och reflektera över begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet. Jämställdhetsombudsmannen (JÄMO) har också arbetat med insatser för att motverka sexuella trakasserier i ett särskilt skolprojekt och nyligen givit ut en handbok i ämnet. Regeringen överväger fortsatta insatser inom området, t. ex. genom att sprida kunskap och lärande exempel, särskilt beträffande jämställdhet och sex och samlevnad. Elevinflytandet måste förbättras Elevernas inflytande över sin situation i skolan måste förbättras. Erfarenheter från den pågående försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan sprids och elevrådsarbete uppmuntras i skolorna. Variationerna är dock stora. Enligt Skolverkets attitydundersökning från 1997 anser eleverna sig ha störst inflytande över vilka arbetssätt de använder, medan möjligheterna att påverka sin situation i skolan och att planera undervisningens innehåll upplevs som sämre. Regeringen avser att inom ramen för avsatta medel fortsätta de uppskattade satsningarna på kompetensutveckling i syfte att öka skolledarnas kunskaper om skolans demokratiska värdegrund, t.ex. varför elevinflytande är viktigt och hur man aktivt kan arbeta med frågor som rör elevers möjlighet att påverka sin vardag i skolan. Regeringen avser också se över elevers möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. IT i undervisningen - ITiS Användningen av informationsteknik (IT) i skolan skapar helt nya förutsättningar för lärandet. Den pågående satsningen på IT i skolan (ITiS) berör nära hälften av antalet hösten 1997 verksamma lärare i förskoleklassen, grundskolan, särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och de svenska utlandsskolorna. Regeringen anser att det är angeläget att utvidga satsningen till att omfatta fler lärare i de berörda skolformerna liksom till lärarna inom den kommunala vuxenutbildningen. Därigenom stärks förutsättningen för att barn, ungdomar och vuxenstuderande får möjlighet att tidigt lära sig att använda IT som ett verktyg för sitt eget kunskapssökande och lärande. Regeringen anser att IT-satsningen bör fortsätta även år 2002 och beräknar inom ramen för tidigare avsatta medel resurser för att ytterligare ca 13 000 lärare skall kunna genomföra kompetensutveckling. Regeringen vill redan nu anmäla sin avsikt att göra det möjligt för lärare inom den kommunala vuxenutbildningen att från och med år 2001 delta i kompetensutvecklingsinsatser inom ramen för ITiS. ITiS-satsningen ligger i linje med det initiativ som Europeiska kommissionen lagt fram för Europeiska rådet för att möta de förändringar som informationssamhället för med sig. Europeiska rådet uppmanar i sina slutsatser från mötet i Lissabon medlemsstaterna att se till att alla skolor inom EU har tillgång till Internet och andra multimediala hjälpmedel före utgången av år 2001 samt att alla lärare har kunskapen att använda IT i undervisningen senast i slutet av år 2002. Kvalitetsredovisningarna förbättras Varje skola liksom kommuner och landsting är sedan 1997 skyldiga att årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningen är ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av målen för utbildningen. Kvalitetsredovisningarna är ett viktigt underlag inför kommunens prioriteringar och beslut om budgeten. Dessutom fyller kvalitetsredovisningarna en viktig funktion för kommunen och skolan som underlag för diskussioner om verksamheten med medborgarna och föräldrarna. Fortfarande har dock inte alla skolor gjort någon kvalitetsredovisning och fortfarande finns det brister i utformningen. Skolverket arbetar med riktade stödinsatser för att utveckla kvalitetsredo- visningarna. Regeringen kommer att vidta åtgärder för att kvalitetsredovisningarna skall utvecklas ytterligare till ett effektivt instrument i arbetet med att förbättra kvalitet och utveckla skolorna. Bland annat kommer förordningen om kvalitetsredovisningar att ses över. Forskning inom skolans område Skolforskningen skall bidra till att utveckla förskolan och skolan i överensstämmelse med samhällets behov och politiska förutsättningar. Den skall framför allt bidra med kunskap om hur skolan kan ge alla barn och ungdomar en bra start i sitt livslånga lärande och en god grund att stå på som samhällsmedborgare. Det lokala förändrings- och utvecklingsarbetet, ett förändrat ansvar och nya krav och roller även för barn och ungdomar har accentuerat förskolans och skolans behov av forskningskunskap samt kontakter, samverkan och samarbete med forskare och forskning. Skolans vetenskapliga bas och personalens forskningskompetens behöver stärkas, liksom deras kunskap om aktuell forskning. Regeringen föreslår därför en avsevärd ökning av anslaget Forskning inom skolväsendet. Forskning rörande vuxnas lärande är även det ett angeläget område som behöver förstärkas. Regeringen avser att återkomma till detta i den kommande propositionen om vuxnas lärande. En aktivare roll för Skolverket Det är angeläget att skolutvecklingsmedel i högre utsträckning än hittills används för att hävda en likvärdig skola. Regeringen kommer därför inom kort att ge Skolverket i uppdrag att utveckla och pröva nya former för att stödja skolutveckling. Genom riktade insatser skall verket mer aktivt verka för att kommuner och skolor där många elever inte når målen ges stöd för att utveckla verksamheten. Det skall vara möjligt att koppla särskilda utvecklingsmedel till skolorna för att t.ex. genom kompetensutveckling öka måluppfyllelsen och få en mer likvärdig skola. Särskild tonvikt kommer att läggas vid basfärdigheterna, att alla elever skall kunna läsa, skriva och räkna. Detta innebär att Skolverkets roll när det gäller skolutveckling får en annan profil. Projektansökningsmodellen tonas ner till förmån för mer riktade insatser av främjande karaktär som skall vara inriktade på att förbättra resultaten. Initiativ till insatserna kan ta sin utgångspunkt i det underlag som verket förfogar över genom sin omfattande uppföljnings-, utvärderings- och tillsynsverksamhet samt från kvalitetsgranskningsnämndens arbete. Genom den ändrade inriktningen kan man nå fler skolor och härigenom öka förutsättningarna för att fler elever skall kunna nå målen. Proposition om vuxnas lärande Vuxenutbildningen befinner sig i ett intensivt reformskede. År 1997 inleddes den femåriga satsningen på vuxenutbildning, kunskapslyftet, som bl.a. har inneburit en kraftig ökning av den kommunala vuxenutbildningen. Regeringen avser att i en kommande proposition lämna förslag om vuxnas lärande. Underlag för detta arbete är Kunskapslyftskommitténs slutbetänkande och ett omfattande uppföljnings- och utvärderingsarbete. Regeringen avser också att återkomma med ett samlat förslag om den eftergymnasiala yrkesutbildningens framtid, grundat på den försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning som pågått sedan 1996. Regeringen gör bedömningen att en successiv minskning av kunskapslyftet bör inledas under år 2001. Motivet är dels ett lägre antal sökande under våren 2000, dels behovet av att anpassa utbildningsorganisationen till den lägre nivån under 2003. En sådan åtgärd bör också bidra till att något begränsa bristen på lärare, främst i gymnasieskolan. Regeringen avser att i propositionen om vuxnas lärande återkomma till hur minskningen skall kunna genomföras, utan att den pågående förnyelsen av vuxenutbildningen avstannar. Utvärdering av folkbildningen Styrningen av folkbildningen förändrades radikalt 1991. Från att ha varit en centralstyrd angelägenhet med detaljerade regler ändrades styrningen till att staten endast angav vissa syften med statsbidraget. Det har nu gått drygt fem år sedan den senaste statliga utvärderingen av folkbildningen slutfördes. Regeringen gör därför bedömningen att det är dags att initiera en ny utvärdering. Regeringen avser att återkomma i denna fråga i propositionen om vuxnas lärande. 4.4.2 Högre utbildning i 2000-talet I 2000-talets högskola är det långsiktiga målet att hälften av en ungdomskull skall ha börjat högskolestudier vid 25 års ålder. 1964 sattes målet att gymnasiet och fackskolan skulle dimensioneras för hälften av en ungdomskull. Det innebär att dagens unga får en utbildning som till sin omfattning vida överträffar tidigare generationers. Denna höga ambitionsnivå är ett kraftprov för den svenska högskolan när det gäller organisation och rekrytering av kvalificerad personal. Därför krävs en förnyelse av den högre utbildningens arbetsformer och pedagogik. 2000-talets högskola måste präglas av minskad snedrekrytering och ökad mångfald. I globaliseringens tid måste internationaliseringen av den högre utbildningen vidareutvecklas och studentrörligheten över gränserna öka. Men expansionen innebär också en utmaning för lärosätena vad gäller rekryteringen av studenter. Samtidigt måste en mångfaldens högskola bättre avspegla det svenska samhällets olika delar. Att minska den sociala och etniska snedrekryteringen är en fråga om rättvisa men också om kvalitet. Det nya studiestödet som införs hösten 2001 med förbättrade villkor i form av högre bidragsdel, pensionsgrundande studiebidrag och högre fribelopp, är en viktig del i detta arbete. En högskoleutbildning blir rikare och en bättre förberedelse för ett liv i ett allt mer globaliserat samhälle om studenterna har olika bakgrund och erfarenheter. Av samma skäl är det angeläget att motverka den starka köns- uppdelningen i högskolans utbildningar. Arbetet för att få fler kvinnor på ledande positioner i högskolan måste med kraft gå vidare. Diskriminering måste motverkas effektivt i 2000-talets högskola. För att nå ett jämjämlikt samhälle präglat av kulturell mångfald måste insatser mot diskriminering prioriteras. Det handlar om det mest grundläggande kravet av alla: rätten att bli behandlad som en individ med lika rättigheter och skyldigheter som andra. 2000-talets högskola måste ge en utbildning, av hög internationell kvalitet, som hela tiden förnyas. Ambitionerna för kvalitetsarbetet i högskolan ökas nu radikalt. All högskoleutbildning kommer att utvärderas för att driva på kvalitetsutvecklingen och säkerställa att samtliga utbildningar håller hög kvalitet. Studentinflytandet stärks för att studenterna bättre skall kunna driva på utbildningens kvalitet och förnyelse. Den pedagogiska förnyelsen av högskoleutbildningen behöver utvecklas. Distansutbildningen behöver expandera inte minst för att möta utbildningsbehov utanför högskoleorterna och för att öka möjligheterna till studier på mer flexibla villkor i tid och rum. Informationstekniken skapar nya möjligheter för pedagogiken och för distansutbildningen. Högskolan måste samarbeta med det omgivande samhället, inte minst för att kunna möta arbetsmarknadens behov av kompetens. Forskning och forskarutbildning är av central betydelse i det moderna samhället. Sverige skall fortsätta att stärka sin position som framstående forskningsnation. Forskning är en viktig tillväxtfaktor. Samtidigt som den bidrar till samhällets sociala, kulturella och demokratiska utveckling är den av central betydelse för näringslivet. Sverige avsätter, inklusive näringslivets betydande insatser, närmare fyra procent av BNP till forskning och utvecklingsarbete, vilket är mer än något annat land i världen. Staten har ett särskilt ansvar för att garantera forskningens frihet och att stödja vital grundforskning och forskarutbildning. Forskarutbildningen har blivit en strategiskt viktig utbildning i 2000-talets kunskapssamhälle. Behovet av forskarutbildade ökar både inom högskolan och i det övriga samhället. Därigenom kan forskningsanknytningen i högskoleutbildningen och därmed utbildningens kvalitet stärkas. Genom att öka antalet forskarutbildade främjas spridningen av kunskaper och forskningsresultat i hela samhället. Svensk forskning måste kraftsamla inom angelägna forskningsområden, förbättra villkoren för unga forskartalanger och fortsätta öka andelen kvinnor på alla nivåer inom forskarvärlden. I denna proposition föreslås ytterligare resurser för att anställa nyexaminerade forskare samt satsningar på bioteknik, IT, materialvetenskap, humaniora, det konstnärliga området, utbildningsvetenskap, vårdvetenskap samt forskning om miljö och hållbar utveckling. Anslagen till högre utbildning, studiestöd och forskning ökar kraftigt. Under en fyraårsperiod ökas anslagen till högskolans grundutbildning med drygt 3,8 miljarder kronor. De statliga anslagen till forskning höjs under samma tid med nära 1,3 miljarder kronor. Tillsammans med den beslutade reformeringen av studiestödet innebär det att regeringen höjer anslagen till högskolesektorn med mer än 9 miljarder kronor under mandatperioden. Det är en satsning på högre utbildning och forskning av historiskt sett unik omfattning. Utbyggnaden och antalet sökande till högskolan Utbyggnaden av högskolan fortsätter i hela landet. Under perioden 1997–2003 tillförs universiteten och högskolorna resurser för närmare 100 000 nya permanenta högskoleplatser. Det långsiktiga målet är att hälften av en årskull skall ha börjat på högskolan vid 25 års ålder. Antalet högskolenybörjare läsåret 1998/99 var 66 700, vilket är den högsta siffran någonsin. Antalet sökande som ej tidigare läst i högskolan är hösten 2000 omkring 110 000. Trots expansionen är antalet sökande alltså långt större än antalet nybörjarplatser. Omfördelning av högskoleplatser medger bl.a. designsatsning Under den kraftiga expansionen av högskolan sedan 1997 har tyngdpunkten – cirka hälften av expansionen – legat inom naturvetenskap och teknik. Många högskolor och universitet har aktivt och framgångsrikt rekryterat studenter till dessa områden. Läsåret 1995/96 fanns ca 50 000 studenter inom det tekniska området. Tre år senare, 1998/99, hade antalet ökat till nära 64 000 studenter. På det naturvetenskapliga området ökade antalet studenter samtidigt från ca 68 000 till ca 82 000. Flera lärosäten möter nu svårigheter i att fortsätta den kraftiga expansionen inom naturvetenskap och teknik. Regeringen har därför beslutat att ge lärosätena rätt att omvandla utbildningsplatser från naturvetenskap och teknik till platser inom samhällsvetenskapliga, humanistiska och juridiska ämnesområden om högskolan eller universitet bedömer att utbildningsuppdraget inte kan fullgöras, vad avser naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Designområdet utvecklas starkt. Det ökade intresset för att använda formgivning som ett sätt att höja produktkvaliteten, och därigenom stärka svenska produkters internationella konkurrenskraft, har bidragit till en ökad efterfrågan på kompetens inom designområdet. Regeringen bedömer att det finns behov av ny utbildning på området och en utökning av antalet platser. Regeringen gör bedömningen att det behövs en ökning för några av de lärosäten som har olika former av designutbildning eller olika utbildningar med inslag av design att tillämpa ersättningsbeloppet för utbildningsområdet design. Media är ett annat område med stor utvecklingspotential och hög efterfrågan på kompetens. Regeringen bedömer dels att fler lärosäten bör få tillämpa ersättningsbeloppet för utbildningsområdet media, dels att området bör utökas genom fördelning av nya utbildningsplatser till området media. Rymd- och miljösatsning i Kiruna Den rymd- och miljövetenskapliga utbildningen och forskningen i Kiruna är av stor betydelse för Sverige. Regeringen gör i denna proposition en förstärkning på dessa områden i Kiruna bl.a. genom 150 nya utbildningsplatser och en forskarskola i rymdteknik. Studentinflytande och kvalitet i högskolan Fokus måste läggas på kvaliteten inom den högre utbildningen. Det sker dels internt inom högskolan genom att studenternas inflytande över verksamheten stärks, dels genom att Högskoleverkets roll som extern kvalitetsgranskare utvecklas. Vidare ges studenterna nya förutsättningar att påverka högskolan och utbildningarna. För att detta arbete skall lyckas måste studenterna vara delaktiga och medansvariga för verksamheten och kvalitetsutvecklingen i högskolan. Regeringen kommer att nära följa hur högskolorna och studentkårerna utvecklar studentinflytandet, inte minst när det gäller enskilda studenters möjligheter till inflytande. Enligt propositionen Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan (prop. 1999/2000:28) skall lärosätena i sina årsredovisningar redovisa hur studentinflytandet utvecklas och studentkårerna ges rätt att framföra erfarenheter och synpunkter i direkt anslutning till årsredovisningarna. I propositionen angav regeringen att den skulle återkomma med förslag till reglering av formerna för återkallande av ett examenstillstånd. Denna möjlighet fyller en central funktion i det nationella systemet för kvalitetssäkring av den högre utbildningen. Ett lärosäte vars utbildning inte svarar mot kvalitetskraven får en tydlig signal om att kvaliteten måste höjas - i annat fall kan examenstillståndet återkallas. Detta understryker kvaliteten hos de examina som får avläggas och ger en tydlig signal till presumtiva studenter, arbetsgivare och samhället i övrigt, såväl nationellt som internationellt, om att svensk högskoleutbildning håller genomgående hög kvalitet. Regeringen föreslår att högskolelagen (1992:1434) tillförs, i enlighet med det förslag som remitterats, nya bestämmelser som reglerar förfarandet när det finns kvalitetsmässiga brister i grundläggande högskoleutbildning, (se avsnittet Kvalitet Statliga insatser). Målet är att universitet och högskolor skall vidta åtgärder så att utbildningen lever upp till kvalitetskraven, men om så inte sker kan examenstillståndet återkallas. De studenter som redan har påbörjat utbildningen skall dock kunna slutföra sina studier på berört lärosäte. Lärosätet måste då vidta åtgärder så att utbildningen kan slutföras med god kvalitet. Därmed tryggas såväl utbildningens kvalitet som studenternas rättssäkerhet. Den öppna högskolan För att öka rekryteringen till högskolan, men också för att höja kvaliteten inom utbildningen och forskningen, måste den ojämlika rekryteringen till utbildning minska på alla nivåer. Universiteten och högskolorna måste arbeta mer medvetet med att bredda rekryteringen för att uppnå större social och etnisk mångfald i den högre utbildningen. Förslag i dessa frågor som bl.a. innebär flexiblare urvalsregler och mer aktiv rekrytering remissbehandlas för närvarande. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag som syftar till att öka mångfalden, minska snedrekryteringen och öka andelen ungdomar i högskolan. Jämställdhet Högskolan är i hög utsträckning könssegregerad. Ett stort antal utbildningar har en mycket ensidig könssammansättning och alltför få kvinnor finns på de högre positionerna i högskolan. Regeringens insatser för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män inom högskolan inriktas på att öka andelen kvinnor inom lärar- och forskarkåren, att bryta de könsbundna studievalen samt att integrera genusperspektiv i undervisningen och stödja genusforskning. Universitet och högskolor har sedan 1997 i uppdrag att vidta åtgärder för att åstadkomma en jämnare könsfördelning. Inom framför allt det tekniska området har högskolorna bedrivit ett målmedvetet arbete som har givit goda resultat. SCB redovisar att antalet nybörjare på civilingenjörsutbildningar ökade med 780 mellan 1993/94 och 1998/99. Av denna ökning var 570 kvinnor och 210 män. På utbildningarna till högskoleingenjör står kvinnorna för nästan hälften av ökningen. Det finns däremot ingen motsvarande inbrytning av män där kvinnor av tradition har varit överrepresenterade. Det är därför angeläget att högskolorna gör ytterligare ansträngningar för att öka antalet män på utbildningar inom områden som undervisning och vård med mycket stor andel kvinnor. Andelen kvinnliga lärare i högskolan är låg, särskilt på professorsnivån. Regeringen presenterar nu höjda preliminära rekryteringsmål för kvinnliga professorer för de kommande åren. Målen kommer att omfatta fler högskolor än tidigare. Det yttersta ansvaret för jämställdhetsarbetet ligger på universitet och högskolor. De nya organisationerna för forskningsfinansiering föreslås aktivt verka för jämställdhet inom forskningen. En forskarskola med inriktning mot genusforskning föreslås. Lagregler mot diskriminering av studenter Studenter omfattas i dag inte av lagarna om förbud mot diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, funktionshinder eller etnisk tillhörighet. Dessa gäller endast i arbetslivet. Eftersom högskoleutbildning har en så avgörande betydelse för den enskilde och för samhällets utveckling är det viktigt att stärka studentens skydd mot diskriminering. Regeringen bedriver ett arbete i syfte att få fram lagregler som skyddar studenter mot diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, funktionshinder eller etnisk tillhörighet. Ett förbud mot diskriminering kan utgöra basen för det fortsatta arbetet för en öppen högskola som behandlar alla lika, en högskola där studenterna har ett starkare skydd, bättre stöd och en tydlig väg att driva sin sak. Studenter med funktionshinder Alla personer har lika rätt till högskoleutbildning även om de har funktionshinder. Studenter med funktionshinder bör därför ges bättre förutsättningar att bedriva högskolestudier. Universitet och högskolor skall beakta behovet av stöd för studenter med funktionshinder. Lärarutbildning på förstärkt vetenskaplig grund Regeringen har lagt en proposition om en framtida lärarutbildning på förstärkt vetenskaplig grund, En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) som behandlas i riksdagen under hösten. Förslaget betonar vikten av djupa ämneskunskaper i lärarutbildningen, en bättre verksamhetsanknytning samt kraftigt förstärkt forskning kring lärande vilket ger alla lärare en gemensam gedigen utbildningsvetenskaplig grund. I enlighet med propositionen om en ny lärarutbildning lägger regeringen nu förslag om att anslagen för utbildningsvetenskaplig forskning ökas med 90 miljoner kronor. Dessutom föreslås två nya forskarskolor inom det utbildningsvetenskapliga området. Forskning och forskarutbildning I denna proposition föreslås en fördelning av 939 miljoner kronor av de närmare 1,3 miljarder kronor till forskning och forskarutbildning under perioden 2000-2003 som riksdagen tidigare beslutat om. Förslag till fördelning av resterande 340 miljoner kronor har tidigare föreslagts riksdagen. Generationsskiftet En betydande del av de ökade anslagen avses att användas till att bygga ut och förstärka forskarutbildningen. Antalet doktorander och forskarexaminerade har ökat kraftigt under senare år. Sverige har i dag lika många doktorander som det fanns gymnasister i början av 1950-talet. Men för att klara det förestående generationsskiftet inom svensk forskning och den ökande efterfrågan på personer med forskarutbildning, behövs ytterligare satsningar. Regeringen lägger förslag om sexton forskarskolor inom ett brett spektrum av ämnen. De ökade resurserna till humanistisk forskning förbättrar förutsättningarna för forskarutbildningen i humaniora. Vidare tillförs Rådet för högskoleutbildning 5 miljoner kronor för att bl.a. utveckla handledningen inom forskarutbildningen. Regeringen avser också att föra in en bestämmelse i högskoleförordningen (1993:100) som innebär att varje lärosäte som anordnar forskarutbildning skall anordna utbildning av handledare inom forskarutbildningen. För att klara generationsskiftet behövs även särskilda satsningar på unga forskare. Regeringen föreslår därför att 110 miljoner kronor avsätts för rekryteringstjänster för unga forskare och särskilda medel till framstående unga forskare. Ökade forskningsresurser till universitet och högskolor Regeringen har tidigare inlett en omfattande satsning på att förstärka forskningen och forskarutbildningen vid de tre nya universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro, vid Mitthögskolan samt vid högskolorna i Kalmar och Karlskrona/Ronneby som tilldelats vetenskapsområde. Regeringen har redan tidigare aviserat att anslagen till dessa lärosäten höjs med sammanlagt 250 miljoner kronor under perioden 2000–2002. Dessa högskolor tilldelas nu ytterligare sammanlagt 45 miljoner kronor 2003. Dessutom får Mälardalens högskola, som tilldelats vetenskapsområdet teknik, 2 miljoner kronor 2001 och 12,5 miljoner kronor 2003 i höjda anslag. De statliga anslagen för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid övriga högskolor ökas med sammanlagt 70,5 miljoner kronor. Universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm, Göteborg, Umeå och Linköping samt Luleå tekniska universitet får sammanlagt 37 miljoner kronor i höjda anslag för humanistisk forskning. Linköpings universitet och Luleå tekniska universitet får dessutom förstärkta resurser för teknisk forskning med sammanlagt 8 miljoner kronor. För att förnya forskarutbildningen och utveckla samarbetet mellan lärosätena lägger regeringen förslag om sexton forskarskolor. För dessa forskarskolor tillskjuts sammanlagt 214 miljoner kronor. Viktiga forskningsfält Det är angeläget att främja kraftsamling och ökat gränsöverskridande mellan olika vetenskapliga discipliner samt att utveckla spetskompetens inom viktiga forskningsfält. Under perioden 2001-2003 tillförs successivt nya resurser till forskning och forskarutbildning (inkl. forskarskolor) inom bioteknik och biovetenskap om 120 miljoner kronor, informationsteknik och IT-forskning om 120 miljoner kronor, materialvetenskap och materialteknik om 35 miljoner kronor, humaniora och samhällsvetenskap om 128 miljoner kronor, vård- och omsorgsforskning om 35 miljoner kronor, forskning och utvecklingsarbete inom det konstnärliga området om 20 miljoner kronor samt forskning om miljö och hållbar utveckling om 20 miljoner kronor. Ett annat angeläget forskningsområde är forskning kring kunskapsutveckling, utbildning och lärande. I propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) har regeringen föreslagit omfattande satsningar inom detta forskningsfält. Anslagen till denna forskning föreslås höjas med sammanlagt 114 miljoner kronor (inkl. forskarskolor). Samverkan med det omgivande samhället Högskolans samverkan med det omgivande samhället bör utvecklas på alla områden och integreras i utbildning och forskning. Universitet och högskolor bör fortsätta att utveckla strategier och handlingsprogram för samverkan med det omgivande samhället. Utifrån varje lärosätes förutsättningar är det angeläget att de medverkar i det fortsatta arbetet med de regionala tillväxtavtalen. 4.4.3 Ett reformerat studiestöd En bredare rekrytering till högre utbildning och vuxenutbildning förutsätter ett bra studiestöd. Den 1 juli 2001 införs ett reformerat och sammanhållet studiestöd som ersätter dagens studiemedel, svux (särskilt vuxenstudiestöd) och svuxa (särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa). Det reformerade studiestödet innebär bl.a. att bidragsdelen och fribeloppet i studiemedlen höjs, att återbetalningen reformeras och att studiebidraget blir pensionsgrundande. Studie- bidraget vid heltidsstudier är i dag 1 984 kronor per månad och kommer att höjas med 478 kronor till 2 462 kronor, en höjning med 24 procent. Fribeloppet ökar från 54 900 kronor per år till 91 500 kronor (2000 års prisnivå). 4.4.4 Vissa gemensamma områden Främja intresset för naturvetenskap, teknik och matematik Regeringen har under lång tid understrukit betydelsen av naturvetenskap och teknik för samhället och har också gjort stora satsningar för att stimulera intresset för studier i dessa ämnen i både ungdomsskolan och högskolan. Regeringen har inrättat nationella resurscentrum i kemi, fysik, teknik och matematik, med ett nationellt ansvar att bl.a. arbeta med utvecklingen av undervisningen i dessa ämnen och ge stöd till lärare och elever. Vidare får ett flertal teknik- och naturvetenskapscentra finansiellt stöd. På regeringens uppdrag bedriver Statens skolverk och Högskoleverket det s.k. NOT-projektet som bl.a. har i uppdrag att påverka elevers attityd och intresse för naturvetenskap, teknik och miljö. Dessutom har regeringen satsat på tekniskt-naturvetenskapligt basår för att ytterligare underlätta rekryteringen till högskolan inom dessa områden. Utvecklingen inom det naturvetenskapliga forskningsfältet går mycket fort och nya kunskaper och nytt tänkande måste tas tillvara i undervisningen för att fånga upp barns och ungas intresse. Det gäller inte minst biotekniken med alla dess tillämpningar. Arbetet med att stödja undervisningen i naturvetenskap, teknik och matematik är långsiktigt och behöver öka. Bl.a. kan särskilda insatser genomföras inom ramen för de nationella resurscentra som finns i kemi, fysik, teknik och matematik. Regeringen avser att ta initiativ till lämpliga åtgärder för att främja intresset för naturvetenskap, teknik och matematik, t.ex. genom nya samarbetsprojekt eller stimulansåtgärder. Utbildning för hållbar samhällsutveckling Regeringen har slagit fast att Sverige skall vara en ledande nation när det gäller utvecklingen för ett hållbart samhälle. Utbildning och kunskapsutveckling är en grundläggande faktor i strävan för en hållbar samhällsutveckling. Utbildningsministrarna i Baltic 21-regionen har beslutat att inrätta ett sektorsnätverk för att utveckla en Agenda 21 för utbildning i Östersjöregionen. Sverige har här en utmärkt möjlighet att påverka utvecklingen av utbildningen för ett hållbart samhälle i regionen. En hållbar samhällsutveckling omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Dessa tre aspekter är ömsesidigt beroende av varandra och för att uppnå hållbar utveckling krävs att de integreras. Utmaningen för en framgångsrik utveckling av det hållbara samhället är att naturvetenskap/teknik, humaniora och samhällsvetenskap samverkar på ett integrerat sätt. Det innebär en stor omställning för lärarnas sätt att arbeta, på alla nivåer i utbildningssystemet, och får alltså inverkan på såväl lärarutbildning som kompetensutveckling av redan aktiva lärare. Ordförandeskapet i Europeiska unionen våren 2001 Under det svenska ordförandeskapet i EU våren 2001 kommer utbildnings- och forskningsfrågorna att spela en viktig roll. Vid Europeiska rådets extra möte i Lissabon om sysselsättningen formulerades det strategiska målet för Europeiska unionens arbete under den närmaste tioårsperioden ”att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska, kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”. Utbildning är ett centralt område för insatser som syftar till att uppfylla detta mål. Uppföljningen av slutsatserna från Lissabon, och förberedelserna inför toppmötet om sysselsättningen i Stockholm i mars 2001, blir därför en mycket viktig uppgift inom utbildningsområdet under ordförandeskapet. Andra viktiga delområden i uppföljningen av Lissabonslutsatserna är utveckling av användningen av informationsteknik i all utbildning samt främjande av livslångt lärande och rörlighet och utbyten över gränserna. Arbetsprogrammet kommer även att omfatta frågor som rör utbildningens kvalitet, utveckling av samarbetet med kandidatländerna och språkinlärning. Första halvåret 2001 svarar Utbildningsdepartementet för ett tiotal tjänstemannamöten och expertkonferenser som förläggs till olika orter i Sverige och med teman som anknyter till arbetsprogrammet. Satsningar på både utbildning och forskning är väsentliga för utvecklingen av ett kunskapens Europa. Därför kommer utbildnings- och forskningsministrarna för första gången sedan 1994 att ha ett gemensamt informellt möte vilket äger rum i Uppsala den 1-3 mars 2001. I slutet av juni 2001 genomför det svenska ordförandeskapet i samarbete med Lettland och EU-kommissionen en konferens i Riga för utbildningsministrarna från EU och kandidatländerna. Konferensen kommer bl.a. att ha den särskilda handlingsplanen för användning av informationsteknik inom utbildningsområdet, eLearning, som tema. 4.5 Insatser 4.5.1 Statliga insatser inom politikområdet Såväl huvudmannaskap, finansieringsformer som statliga insatser varierar inom politikområdet. Insatserna består av: Finansiering och anslag. Totalt uppgår den direkta statliga finansieringen inom politikområdet till ca 30 procent av driftkostnaderna vilket medför att detta inte är den dominerande styrformen. Anslagen utgår till studiestöd, statlig verksamhet samt som bidrag till kommunal och enskild verksamhet. Anslagen till högskolans grundutbildning är delvis prestationsrelaterade. Anslag utgår inte bara till löpande verksamhet utan används också som kompletterande finansiering för att förändra, utveckla, förnya och komplettera den befintliga verksamheten. Viktiga exempel på detta är kunskapslyftet inom vuxenutbildningen, försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning (KY), IT i skolan (ITiS), kompetensutveckling för lärare och den i juni 2000 framlagda propositionen om maxtaxa och allmän förskola m.m. (prop. 1999/2000:129). Reglering och uppställande av mål. För hela politikområdet utom för folkbildningen fastställs mål och vissa regler i lag och andra författningar. För folkbildningen fastställer staten endast syften medan mål och regler fastställs av folkbildningen själv genom Folkbildningsrådet. För förskoleverksamhet, skola och vuxenutbildning gäller skollagen (1985:1100) och läroplaner. För universitet och högskolor gäller högskollagen (1992:1434) och för studiestödsområdet studiestödslagen (1973:349 och 1999:1395). Dessa lagar och i förekommande fall läroplaner är också giltiga för den enskilda verksamheten på respektive område. På högskoleområdet gäller dock en särskild lag för enskilda utbildningsanordnare (1993:792). Uppföljning. De centrala myndigheterna Statens skolverk, Högskoleverket och Centrala Studiestödsnämnden har uppföljnings- och statistikansvar på sina respektive områden. Statistiska Centralbyrån svarar för gemensam utbildningsstatistik. Utvärdering, kvalitetssäkring och granskning. De ovannämnda centrala myndigheterna har samtliga ett utvärderingsansvar på sina områden och har omfattande utvärderingsprogram. Folkbildningsrådet svarar för kontinuerlig utvärdering av folkbildningen och staten tar vart femte år initiativ till en statlig utvärdering. Arbete med kvalitetssäkring, kvalitetsredovisning och kvalitetsutveckling pågår inom kommuner, skolor och högskolor. Skolor och kommuner skall årligen upprätta kvalitetsredovisningar. Vid Skolverket finns en kvalitetsgranskningsnämnd och Skolverket genomför sedan 1998 årliga kvalitetsgranskningar på områden som fastställs av regeringen. Universitet och högskolor arbetar med kvalitetsutveckling vilket är ett åläggande enligt högskolelagen. Arbetet följs upp av Högskoleverket. Högskoleverket granskar löpande examensrätter vid alla universitet och högskolor och kan dra in dem eller göra påpekanden. Högskoleverket genomför nationella utvärderingar som kan vara inriktade på ett ämne, ett program eller särskilda aspekter. Tillsyn. Tillsynen inom politikområdet utövas av de centrala myndigheterna. Kommunerna utövar tillsyn över enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inom kommunen. Folkbildningsrådet utövar tillsyn över folkbildningen. Internationellt samarbete. Det internationella samarbetet på det utbildningspolitiska området är en viktig del av de statliga insatserna. Förskola och skola Insatser inom kompetensutvecklingsområdet Under ett antal år har regeringen avsatt särskilda medel för skolutveckling, framför allt kompetensutveckling av lärare. Avsikten från regeringens sida har varit att underlätta för kommunerna att ta sitt ansvar för personalens kompetensutveckling och skolans utveckling. Insatserna har av regeringen bedömts nödvändiga för att påskynda skolutvecklingen och skolans arbete för att nå de nationella målen. Därutöver har i 2000 års ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100) 100 miljoner kronor avsatts under vardera åren 2001 och 2002 för insatser i syfte att förbättra måluppfyllelsen i grundskolan. Skolverket har i uppdrag att följa upp och redovisa projektens genomförande. Med hänsyn till den omfattande ekonomiska satsning som dessa särskilda insatser innebär samt det omfattande utvecklingsarbete som härigenom initieras och stimuleras, bör Skolverket få i uppdrag att göra en mer samlad redovisning av projektens genomförande och redovisa de effekter av de statliga insatserna som kan påvisas. Regeringen har också satsat närmare 1,5 miljarder kronor på skolutveckling genom projektet ITiS -–IT i Skolan. Projektet innebär omfattande insatser för kompetensutveckling av lärare i arbetslag. I projektet ingår även att förbättra skolors tillgänglighet till Internet, e- postadress till alla lärare och elever samt andra instanser. Från och med 1998 har regeringen avsatt cirka fyra miljarder kronor för att stödja skolutveckling och lärarnas kompetensutveckling. Insatser för elever i behov av särskilt stöd I 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100) aviserade regeringen avsikten att även i fortsättningen prioritera arbete med kvalitet och likvärdighet i skolan. Elever i behov av särskilt stöd, såväl i grund- som i gymnasieskolan måste ges förutsättningar att nå målen. Som redovisas under avsnittet ovan har under första året medel fördelats för att förstärka stödet till kompetensutveckling för undervisning av elever i behov av särskilt stöd samt för att stödja och stimulera arbetet med språkutveckling, med inriktning på att förbättra läs- och skrivmiljöerna. Regeringen har tillsatt en expertgrupp som har i uppdrag att analysera behovet av insatser för att stärka måluppfyllelsen och den individuella planeringen i grundskolan. Expertgruppen skall bl.a. studera hur insatser i skolan för elever i behov av särskilt stöd ingår i planeringen, uppföljningen, utvärderingen och resursfördelningen. Mot bakgrund av det stora behovet av forskning och utveckling disponerar Skolverket sammanlagt 6 miljoner kronor under en treårsperiod för att stimulera och stödja pedagogisk forskning inom området specialskolor och resurscenter. Därtill har regeringen, som redovisas nedan, tillsatt en organisationskommitté för att se över statens stöd i specialpedagogiska frågor till kommunerna (Dir 2000:9). Skolverket har i uppdrag att analysera orsakerna till att elever lämnar grundskolan och gymnasieskolan utan fullständiga betyg och orsakerna till att elever vid det individuella programmet inte går vidare till studier på nationellt eller specialutformat program. Skolverket skall därvid särskilt uppmärksamma elever med utländsk bakgrund och elever med funktionshinder. Uppdraget skall redovisas senast den 1 maj 2001. En delredovisning av uppdraget skall lämnas senast den 1 oktober 2000. Specialskolan m.m. Den 1 juli 2000 inrättades en särskild myndighet, Specialskolemyndigheten, som skall samordna resurser, utvecklingsarbete m.m. i syfte att stärka utvecklingen av skolornas inre arbete för att bidra till en ökad måluppfyllelse. Dagens regionala specialskolor samt Åsbackaskolans skoldel är inordnade i den nya myndigheten. Därmed har dessa skolor upphört att vara egna myndigheter. I kommittédirektiven för Statens stöd i specialpedagogiska frågor (Dir. 2000:9) ges en särskild utredare i uppdrag att förbereda ombildandet av Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) till en ny myndighet för statens stöd i specialpedagogiska frågor. Åsbackaskolans, Ekeskolans, Hällsboskolans och Tomtebodaskolans resurscenter skall inordnas i den nya myndigheten. Därmed upphör dessa resurscenter att vara egna myndigheter. Till myndigheten skall också föras de statliga bidragen för landstingens hörselvårdskonsulenter, vissa kunskapscenter och datapedagogerna vid de regionala dataresurs- centren, de s.k. REDAH-centren. Myndigheten skall svara för såväl stöd som utvecklingsverksamhet. Syftet med förändringen är bl.a. att bidra till ökad måluppfyllelse och flexibilitet i statens organisation för stöd i specialpedagogiska frågor samt förbättra samverkan mellan stat, kommun och landsting i frågor som rör barn och ungdom med funktionshinder. Särskolan Antalet elever i särskolan och då främst i grundsärskolan har fortsatt att öka under det senaste året. Skolverket har i uppdrag att analysera orsakerna till ökningen. Uppdraget skall redovisas den 1 oktober 2000. Regeringen har även uppdragit åt Skolverket att utöka sin tillsyn av särskolan samt att ytterligare analysera särskolans verksamhet för att öka kunskaperna om hur skolformen svarar mot elevernas behov och förutsättningar. Uppdraget skall redovisas under 2001. Skolverket genomför för närvarande också en revidering av särskolans kursplaner. Riksdagen har bifallit regeringens förslag om en förlängning av försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång, som innebär att barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda får tas emot i särskolan endast efter vårdnadshavarnas medgivande (prop. 1999/2000:68, bet. 1999/2000:UbU16, rskr. 1999/2000:229). Förlängningen gäller till utgången av juni 2005. Skolverket har i uppdrag att fortsatt utvärdera och fördjupat följa verksamheten och att utvärdera alternativet att vara inskriven i särskolan men integrerad i en klass i grundskolan. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2002. Värdegrundsfrågor Barns och ungas attityder och värderingar utvecklas tidigt och i hög grad genom samspelet med andra barn och unga. Det är därför viktigt att utveckla och stärka skolans och lärarnas, pedagogernas och skolpersonalens förmåga att förstå och värdera barns och ungas relationer samt vardagliga och mänskliga situationer i undervisningen. I detta arbete är skolledarnas ansvar och engagemang avgörande. Förskolan och skolan, som är samhällets största sociala mötesplatser, kan genom ett medvetet och aktivt arbete motverka negativa attityder och fördomar och bryta stereotypa könsrollsmönster. Regeringen kommer de närmaste tre åren att satsa sammanlagt 12 miljoner kronor för att bredda och höja skolväsendets vetenskapliga kunskapsbas och kompetens samt göra forskningen tillgängligare inom värdegrundsområdet. Göteborgs universitet och Umeå universitet i samarbete med Ersta Sköndal högskola har fått projektmedel för detta ändamål. Allmän förskola En viktig insats för att utveckla det livslånga lärandet är den läroplan för förskolan som gäller från 1998. Genom läroplanen har förskolan förts in som det första steget i samhällets samlade utbildningssystem för barn, ungdomar och vuxna. Förskolans läroplan har samma syn på barns och ungdomars utveckling och lärande som övriga läroplaner. För fritidshemmen och familjedaghemmen finns det riktlinjer i form av allmänna råd som har en tydlig anknytning till läroplanerna. Reformarbetet innebär att det pedagogiska perspektivet blivit tydligare. Försöksverksamhet utan timplan i grundskolan I höst startar en femårig försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan. 79 kommuner kommer att delta i försöksverksamheten, som innebär att man kan arbeta utan den nationella timplanens uppdelning i viss tid per ämne eller ämnesgrupp. Kursplanerna för de olika ämnena skall dock följas. Den minsta garanterade undervisningstiden för grundskolans nio år gäller också. Syftet är att pröva om och hur en avskaffad timplan kan medföra en bättre måluppfyllelse för olika elevgrupper. Avgörande för om timplanens indelning i tid kan tas bort kommer bl.a. att vara om kommunernas och skolornas uppföljning, utvärdering och egentillsyn är tillräcklig för att garantera kvalitet och likvärdighet i undervisningen. Gemensamt ansvar för skolutveckling Med den s.k. Avsiktsförklaringen påbörjades ett brett samarbete som syftar till att utveckla förskolan och skolan och göra dem till attraktiva arbetsplatser. Avsiktsförklaringen undertecknades av Utbildningsdepartementet, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, SKOLLEDARNA och Svenska Kommunförbundet i augusti 1998. Projektet Skolan – en utvecklande organisation (Attraktiv skola) har inletts. Samtliga kommuner har inbjudits och ett trettiotal kommuner kommer att väljas ut att delta i projektet, som syftar till att finna nya utvecklings- och karriärmöjligheter för lärare. Särskild lärarutbildning (SÄL) som påbörjades 1999 enligt Avsiktsförklaringen innebär en snabbare väg in i läraryrket för människor med god kompetensmässig bakgrund och en möjlighet att förena lärararbetet och studier till lärare. Regeringen bedömer det som angeläget att denna utbildningsform utvidgas som ett led i arbetet att minska bristen på lärare. Samarbete skola – arbetsliv Ett utvecklat samarbete med arbetslivet både på nationell och lokal nivå är en viktig och nödvändig förutsättning för att förbättra gymnasieskolans, främst yrkesutbildningarnas, kvalitet. Utbildningsdepartementet har därför tillsatt en särskild arbetsgrupp med arbetsmarknadens parter. Arbetsgruppen har till uppdrag att redovisa förslag, som bl.a. syftar till att öka arbetslivets möjligheter att dels påverka yrkesutbildningarnas utformning, dels delta vid genomförandet av yrkesutbildning. Gymnasieskolans framtida utbud av studievägar utreds Regeringen har tillkallat en parlamentarisk kommitté med uppdrag att utreda och lämna förslag till en framtida utformning av gymnasieskolans utbud av studievägar (dir. 2000:35). Gymnasieskolan skall även i fortsättningen omfatta en sammanhållen utbildning under minst tre år, men bör omfatta färre program med ett bredare innehåll än i dag. Programutbudet bör analyseras med utgångspunkt i den framtida arbetsmarknadens behov, individens personliga bildningsbehov samt behovet av förberedelse för vidare studier. Gymnasieskolans nya struktur bör stödja en breddad rekrytering till högskolan och ett ökat antal studerande inom områdena naturvetenskap och teknik. Systemet med riksrekryterande utbildningar skall granskas. Kommittén skall redovisa uppdraget senast den 1 oktober 2001. Tilläggsdirektiv till Kommittén för uppföljning av resursfördelning till fristående grundskolor Kommittén har fått i uppdrag att utreda de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna och de fristående gymnasieskolorna av de nuvarande reglerna för bidragsgivning till de fristående gymnasieskolorna (dir. 1999:76). Kommittén har även fått i uppdrag att utreda eventuella följder av att privata vinstintressen styr etableringen av en del fristående skolor och om det finns problem med huvudmän som driver flera skolor. I uppdraget ingår även att lämna förslag till regler för bidragsgivning. Utredningens arbete skall redovisas senast den 1 mars 2001. Utökad undervisningstid i gymnasieskolan Regeringens förslag: 5 kap. 4 d § skollagen (1985:1100) skall ändras så att den garanterade undervisningstiden för elever på det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet ökas med 30 timmar till 2 180 undervisningstimmar och för övriga nationella program med 60 timmar till 2 430 undervisningstimmar. Skälen för regeringens förslag: Gymnasieskolan skall kvalificera eleverna för personlig utveckling, ett demokratiskt samhällsliv, ett utvecklande arbetsliv och ett livslångt lärande. En gymnasieutbildning utgör i dag en nödvändig förutsättning för att kunna komma ut på en arbetsmarknad som i allt högre grad kräver kompetent och välutbildad personal. I propositionen Växa med kunskaper (prop. 1990/91:85) angavs motiven för att höja ambitionsnivån för den gymnasiala utbildningen, nämligen att höja den allmänna utbildningsnivån och förbereda alla för ett livslångt lärande, där återkommande utbildning blir allt vanligare och möjligheterna för alla att gå vidare till högre studier är reella. De grundläggande motiven till dagens gymnasieskola bör enligt regeringens uppfattning ligga kvar. Alla nationella och specialutformade program är treåriga och har en gemensam kärna av allmänna ämnen. Gymnasiereformen har inneburit en ambitionshöjning framför allt för yrkesutbildningen. Framför allt har dessa fått ett ökat innehåll vad gäller allmänna ämnen som svenska, engelska och matematik, till en omfattning som elever i gymnasieskolan för ett halvt decennium sedan läste i betydligt mindre omfattning. Regeringen prioriterar arbetet för att resultaten i gymnasieskolan ytterligare förbättras och att andelen elever med slutbetyg ökar. Fortsatta åtgärder för att stimulera kvaliteten och likvärdigheten i gymnasieskolan är nödvändiga för att Sverige skall kunna fortsätta att mäta sig med de främsta kunskapsnationerna. Det nationella uppdraget för en kommun när det gäller gymnasieskolan handlar om elevens rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. I det decentraliserade och målstyrda skolsystemet skall den nationella skolpolitiken genomföras på lokal nivå. Skolhuvudmännen måste därför tillgodose elevernas behov och deras rätt enligt skollagen (1985:1100) att få en likvärdig utbildning. Kommunerna har således ett stort ansvar för gymnasieskolans måluppfyllelse. Gymnasieskolan är i dag i realiteten en obligatorisk skola. Målen för gymnasieskolan har en hög ambition. Dessa formulerade regeringen senast i de nya programmål som gäller från och med hösten 2000. Många elever har dock svårigheter att nå gymnasieskolans mål. Andelen 20-åringar som har en fullföljd gymnasieutbildning är i dag lägre än för fem år sedan. Detta är främst en effekt av denna högre ambition för gymnasieskolan. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förbättra resultatet, t.ex. ökade möjligheter till stödundervisning och möjlighet till etappindelning av vissa kärnämnen. Regeringen bedömde senast i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1999/2000:100), att det finns starka skäl att ge gymnasieskolan bättre möjligheter att nå utbildningsmålen. En ökad total undervisningstid i gymnasieskolan ger bättre förutsättningar för eleverna att nå målen. Skälen för en utökning är att undersökningar från Skolverket visar att det finns elever i gymnasieskolan som har svårt att nå målen. Detta gäller framför allt elever på program med yrkesämnen i kärnämnena svenska, matematik och engelska. En ökning av undervisningstiden skapar bättre förutsättningar för eleverna att nå målen, främst i kärnämnen där nuvarande resultat behöver förbättras. Om fler elever når målen minskar kostnaderna för senare åtgärder, t.ex. i form av gymnasial vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser. I den kommunala budgeten minskar belastningen för socialbidrag m.m. Resurser som sätts in tidigt i utbildningssystemet har därtill en bättre effekt, vilket torde medföra en samhällsekonomisk nettovinst. Det finns därmed en dynamisk effekt i regeringens förslag. Enligt regeringens förslag skall antalet undervisningstimmar för program med yrkesämnen ökas med 30, dvs. till 2 400 timmar. Därutöver skall antalet undervisningstimmar ökas för samtliga nationella och specialutformade program med 30, dvs. en garanterad undervisningstid på 2 180 respektive 2 430 timmar. Denna utökning motiveras främst av att det krävs mer resurser för projektarbetet, som införs fr.o.m. hösten 2000. Regeringens förslag innebär att 5 kap. 4 d § skollagen (1985:1100) måste ändras. För att kompensera kommunsektorn kommer utgiftsområde 25 att tillföras 110 miljoner kronor, som i beräkningarna i 2000 års ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100) avsattes för en utökad undervisningstid i gymnasieskolans samtliga program. Ändring i skollagen Regeringens förslag: En ändring skall göras i 5 kap. 33 § skollagen (1985:1100) som innebär att av riksdagen tidigare beslutade ändringar i bestämmelsen samordnas. Skälen för regeringens förslag: I prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd som överlämnades till riksdagen i maj 1999 föreslog regeringen en ändring i 5 kap. 33 § skollagen. I september 1999 föreslog regeringen i prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem en ändring i samma paragraf. Det senare ändringsförslaget föranleddes av förslaget om införande av en ny studiestödslag, vilket innebar att endast en följdändring behövde göras i 5 kap. 33 § skollagen. I studiestödspropositionen uppmärksammades inte det ändringsförslag som överlämnats till riksdagen genom prop. 1998/99:105. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag i prop. 1998/99:105 och en lag om ändring i skollagen utfärdades den 4 november 1999, 1999:886. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2000. I december 1999 beslutade riksdagen om en lag om ändring i skollagen i enlighet med regeringens förslag i studiestödspropositionen. Lagen utfärdades den 16 december 1999, 1999:1402 och träder i kraft den 1 juli 2001. Lagen (1999:1402) om ändring i skollagen medförde alltså att den ändring som riksdagen beslutade genom lagen (1999:886) upphävs den 1 juli 2001. Som redan nämnts var detta inte avsikten med förslaget i studiestödspropositionen. För att samordna de ändringar som tidigare behandlats av riksdagen bör den nu föreslagna ändringen göras i 5 kap. 33 § skollagen. Gemensamma insatser inom förskola, skola och vuxenutbildning Utveckling av läroplanerna som styrinstrument Utvärderingar visar att de övergripande målen i läroplanerna i alltför liten utsträckning styr verksamheten på det sätt som var avsett. Andra styrdokument som kursplaner och betygskriterier väger ofta tyngre än läroplanerna. Läroplanernas funktion som styrdokument ses över i syfte att identifiera insatser som kan förstärka läroplanens ställning. Uppdraget skall redovisas den 31 maj 2001. En stärkt skolledarroll Utvärderingar har visat att skolledare på vissa håll inte får tillräckligt goda förutsättningar för att leda det pedagogiska arbetet. Skolledarens roll behöver stärkas för att rektor på ett tydligt sätt skall kunna ta skolans ansvar för barns och ungdomars lärande och utveckling. En expertgrupp har tillsatts för att diskutera skolledares roll i det decentraliserade utbildningssystemet. Gruppen skall bl.a. definiera skolledares ansvar och befogenheter i syfte att skapa bättre förutsättningar för ett effektivt ledarskap. I gruppens uppdrag ingår också att överväga hur kommunikationen mellan staten, kommunledningar och skolledare kan förbättras t.ex. genom att erbjuda någon form av mötesplats för informations- och erfarenhetsutbyte. Uppdraget skall redovisas den 30 maj 2001. Kvalitetsgranskningsnämnden Den 1 juli 1999 inrättades en kvalitetsgranskningsnämnd inom Skolverket på regeringens initiativ med uppgift att genomföra nationella kvalitetsgranskningar på uppdrag av regeringen. Nämnden har nyligen lämnat sin första rapport som omfattar tre granskningar: En likvärdig betygssättning, Det kommunala ansvaret för helheten i utbildningen – övergångar och skolbyten samt Kvaliteten i utbildning som anordnas på entreprenad. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Kvalitetsindikatorer Sedan 1998 har Skolverket i uppdrag att utveckla indikatorer som belyser kvalitetsutvecklingen i såväl barnomsorg som skola. År 1999 redovisade verket ett förslag till indikatorsystem. Samtidigt inledde verket en pilotstudie med kvalitetsindikatorer på lokal nivå. En första rapportering har skett. Verket avser dock att genomföra en andra etapp. Regeringen avser att efter en samlad bedömning ta ställning till inriktningen av det fortsatta arbetet. Kommittén för översyn av skollagen m.m. Kommittén för översyn av skollagen m.m. skall föreslå hur skollagen (1985:1100) kan moderniseras genom att förenklas och förtydligas samt bättre anpassas till ett målstyrt skolväsende och till den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun. Kommittén skall vidare överväga hur skollagen bör utformas för att tydliggöra det kommunala ansvaret för utbildningens kvalitet och likvärdighet. Uppdraget skall redovisas senast den 1 maj 2001. Vuxenutbildning Utvecklingsinsatser Under 2000 har den särskilda satsningen på vuxenutbildningen, kunskapslyftet fortsatt på i stort sett oförändrad nivå. Försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning har under 2000 pågått i samma omfattning som 1999. Verksamheterna kommer att redovisas i den kommande propositionen om vuxnas lärande. Statsbidrag till enskilda utbildningsanordnare För att erbjuda ett brett utbud av utbildningar lämnar regeringen bidrag till kompletterande utbildningar enligt förordningen (1996:1206) om fristående skolor men även vissa speciella bidrag till Katrineholms Tekniska skola, Nordiska scenografiskolan, Konstskolan Linnea och Svenska hemslöjdsföreningarnas riksomfattande kursverksamhet. Insatser för funktionshindrade, tolkutbildning och kontakttolkutbildning inom folkbildningen En av de prioriterade grupperna för statens stöd till folkbildningen är de funktionshindrade. Folkhögskolan har öppnat många möjligheter för människor med funktionshinder genom att erbjuda anpassad undervisning, socialt stöd och ofta en tillgänglig miljö. Flera skolor har särskilt anpassade kurser för personer med funktionshinder. Regeringen avsätter medel för särskilt kostnadskrävande insatser vid folkhögskolor för deltagare med funktionshinder. För att stödja de folkhögskolor som erbjuder funktionshindrade utbildning har Folkbildningsrådet avsatt tio procent av statsbidraget till folkhögskolorna i form av ett s.k. förstärkningsbidrag. År 1999 motsvarade detta bidrag drygt 120 miljoner kronor. Många folkhögskolor har inriktning mot teckenspråk och teckenspråkstolkning. Regeringen avsätter särskilda medel för stöd till tolkutbildning och teckenspråkslärarutbildning samt kontakttolkutbildning. För 1999 uppgick dessa medel till 43 miljoner kronor. Den nationella särvuxsatsningen I december 1999 beviljade regeringen 4 miljoner kronor till en nationell särvuxsatsning. Regeringen har, inom ramen för satsningen, avsatt medel för budgetåret 2000 till pilotprojekt inom särvux för att stödja utvecklingen och stärka kvaliteten. Satsningen är föranledd av de brister som Skolverket påpekade i ”En utvärdering av särvux” (dnr 96:565). Få skolor kvalitetssäkrar sitt arbete och kursplanerna används endast som riktlinjer. Rapporten visar också att det finns stora brister bland annat vad gäller undervisningstid och utbildningens genomförande. Kunskapsveckan Under vecka 15 2000 genomfördes en nationell informationssatsning med fokus på vuxenutbildning. Utbildningsdepartementet gav tillsammans med myndigheter och intresseorganisationer inom vuxenutbildningsområdet stöd till kommunerna i form av initiering och samordning för att lokalt genomföra olika former av aktiviteter riktade för att öka kunskaperna om möjligheterna att studera som vuxen. 210 kommuner har lämnat svar på en utvärderings enkät där det stora flertalet var positiva till satsningen. OECD-studie om vuxnas lärande I OECD:s regi genomförs en studie om vuxnas lärande. En bakgrundsrapport om det svenska vuxenutbildningssystemet har tagits fram inom utbildningsdepartementet. Bakgrundsrapporten har utgjort underlag för den granskning av den svenska som en internationell expertgrupp har genomfört. Gruppens bedömning kommer att ligga till grund för en jämförande analys av vuxenutbildningen i tio OECD-länder. En styrelse för statens skolor för vuxna Regeringens förslag: Lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna skall ändras så att det för skolorna skall utses en gemensam styrelse. Regeringen skall utse styrelsen. Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 § lagen om statens skolor för vuxna i dess nuvarande lydelse skall det för varje skola finnas en styrelse. Statens skolor för vuxna (SSV) utgör en viktig resurs i utvecklingen av den kommunala vuxenutbildningen. De resurser och den kompetens som finns vid skolorna måste utnyttjas på ett sådant sätt att skolornas samlade verksamhet kan utgöra ett effektivt stöd för utveckling av ett flexibelt lärande. Regeringen föreslår därför att en gemensam styrelse skapas för de båda skolorna. Regeringen skall utse styrelsen. Regeringen avser att återkomma om skolornas framtida verksamhet i den proposition om vuxnas lärande som skall lämnas till riksdagen i slutet av året. Ett utökat ansvar för Folkbildningsrådet Regeringens förslag: I lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde införs det en bestämmelse som ger Folkbildningsrådet rätt att pröva frågor om fördelning av statsbidrag mellan studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Ärendet och dess beredning: Utbildningsdepartementet har under våren 2000 utarbetat en promemoria om att överlämna förvaltningsuppgifter till Folkbildningsrådet (PM 2000-06-27, dnr U2000/2715/V). I promemorian föreslås att Folkbildningsrådet ges rätt att pröva frågor om fördelning av statsbidrag mellan studerandeorganisationer inom folkbildningen. Promemorian har remissbehandlats. Gällande bestämmelser: Fördelning av statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen dvs. den verksamhet som bedrivs av folkhögskolor och studieförbund – infördes efter förslag i propositionen (prop. 1990/91:82) om folkbildning. Den tidigare detaljregleringen upphörde och i stället ställer nu riksdag och regering upp vissa övergripande mål och riktlinjer som ligger till grund för beviljande av statsbidrag. Inom dessa gränser handhar folkbildningen själv fördelningen av statsbidrag genom ett av Folkbildningsförbundet, Rörelsfolkhögskolornas intresseorganisation och Landstingsförbundet bildat Folkbildningsråd. Enligt lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde prövar Folkbildningsrådet frågor om fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund (7 b §). Vidare föreskrivs i förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen att statsbidrag enligt förordningen kan lämnas till folkhögskolor och studieförbund och att frågor om sådana bidrag prövas av Folkbildningsrådet (1 § första och andra stycket). Remissinstanserna: Remissinstanserna är delade i sin uppfattning till förslaget. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Folkbildningsrådet (FBR) instämmer med promemorians förslag. De anser att det är positivt att studerandeorganisationer får möjlighet att söka medel för insatser som främjar studerandeinflytande och det demokratiska arbetet. Riksrevisionsverket (RRV) anser att förslaget kan utifrån administrativa utgångspunkter framstå som ändamålsenligt men att förslaget från verksamhetsmässiga synpunkter kan vara mer tveksamt. RRV menar vidare att folkbildningen redan har ett uppdrag om deltagarinflytande och demokrati. Ett särskilt bidrag skulle då tas som intäkt att tillräckliga åtgärder kan genomföras inom ramen för detta bidrag. Skälen för regeringens förslag: För att stärka det demokratiska arbetet i det offentliga skolväsendet har särskilda medel avsatts till elev- och föräldraorganisationer under utgiftsområde. 16, Utbildning och universitetsforskning anslag A2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg. Intill utgången av 1998 fördelade Statens skolverk medel från nämnda anslag till Sveriges folkhögskolestuderandes förbund (SFEF), som är en rikstäckande sammanslutning av studentkårer på folkhögskolor runt om i Sverige och har till uppgift att bevaka de studerandes intressen. Eftersom förbundet inte återfinns inom det offentliga skolväsendet, beslutade Skolverket att från och med 1999 inte tilldela förbundet statsbidrag. Sedan 1999 har regeringen tilldelat förbundet medel genom särskilda regeringsbeslut. I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1, utg.omr. 17) har regeringen emellertid aviserat att Folkbildningsrådet bör få ansvar att fördela medel till Sveriges folkhögskolestuderandes förbund för att stimulera studerandeinflytandet och det demokratiska arbetet i folkhögskolorna. Medel motsvarande 200 000 kr har förts över från anslaget 25:2 (tidigare utg.omr. 16, A2) till 25:1 (tidigare utg.omr. 17, L1) Bidrag till folkbildningen. Eftersom Folkbildningsrådet har etablerade kontakter med berörda intressenter bör rådet ges den uppgift som Skolverket tidigare hade, nämligen att fördela medel även till andra studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Rådet kan säkerställa att studerande organisationer inom folkhögskolan uppfyller en hög kvalitet och att medlen används för avsett ändamål. Regeringen föreslår att Folkbildningsrådet får fördela medel till inte bara Sveriges folkhögskolestuderandes förbund utan även till andra studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Ett överlämnande av en sådan förvaltningsuppgift kräver dock lagstöd. Eftersom Folkbildningsrådet enligt lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde endast har möjlighet att pröva frågor om fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund, krävs en lagändring. Regeringen föreslår därför att det i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde införs en bestämmelse som ger Folkbildningsrådet rätt att pröva frågor om fördelning av statsbidrag mellan studerande- organisationer inom folkhögskolan. Lagförslaget redovisas under utg.omr. 17. Det bör ankomma på regeringen att meddela närmare föreskrifter om villkor för statsbidraget. Universitet och högskolor Kvalitet Inledning I propositionen om studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan (prop. 1999/2000:28, bet. 1999/2000:UbU12, rskr. 1999/2000:180) redovisade regeringen sin syn på hur systemet för att garantera och utveckla kvaliteten i högskolans verksamhet bör förstärkas ytterligare för att motsvara de krav som ställs på dagens och framtidens utbildning. Det är angeläget att förtroendet för utbildningen vid svenska universitet och högskolor upprätthålls. Genom ändringar i högskolelagen (1992:1434 ändr. 2000:260) och högskoleförordningen (1993:100 ändr. 2000:651) har studenternas inflytande stärkts. Det framgår av högskolelagen att kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för lärosätenas personal och studenter. Universiteten och högskolorna skall verka för att studenterna tar aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Studenternas medverkan i kvalitetsarbetet är nödvändig. Studenterna kan påverka högskolans verksamhet genom sitt direkta deltagande i utbildningen, via sina representanter i olika organ och genom sina organisationer. Engagemang från studenternas och studentkårernas sida är en av de avgörande förutsättningarna för ett verkligt studentinflytande. Den svenska högskolan skall erbjuda likvärdig utbildning av hög kvalitet i alla delar av landet. Varje lärosäte och dess ledning har det yttersta ansvaret för att utveckla och säkra kvaliteten i sina utbildningar. Statsmakternas uppgift är att stödja det arbetet och kontrollera att kvaliteten inom olika områden av utbildning och forskning upprätthålls. Högskoleverkets utvärderingar och tillsynsansvar är ett led i detta arbete. Kvalitetsstöd och kvalitetskontroll sker genom olika typer av nationella utvärderingar, prövning av förutsättningar att utfärda examina i grundutbildningen och forskarutbildningen samt granskning av lärosätenas kvalitetsarbete. Härutöver avser regeringen att ge Högskoleverket i uppdrag att genomföra ämnes- och programutvärderingar av samtliga utbildningar för generella examina och yrkesexamina, inklusive forskarutbildningen. Nationella utvärderingar Under 1999 och 2000 har Högskoleverket slutfört de nationella utvärderingarna Rätt juristutbildning? (Högskoleverkets rapportserie 2000:1 R), Journalistutbildningarna i högskolan (2000:3 R), Utbildningar inom vård och omsorg (2000:5 R), Utvärdering av socionomutbildningar (2000:6 R) och Designutbildningar i Sverige (2000:11 R). Sedan den förra utvärderingen av vård- och omsorgsutbildningarna gjordes av Högskoleverket (Vårdutbildningar i högskolan, 1996:7 R) har det skett ett omfattande och målmedvetet arbete för att utveckla utbildningarna. Utvecklingsarbetet, som fortfarande pågår, karaktäriseras främst av att lärarkompetensen höjs, den kliniska och praktiska utbildningen har förbättrats samt att landstingens utbildningar integreras med utbildningar som anordnas av statliga högskolor. Av de program som utvärderades uppfyllde några inte kvalitetskraven, vilket resulterade i att Högskoleverket drog in sex examenstillstånd. Högskoleverket konstaterar att samtliga socionomutbildningar uppfyller de krav som kan ställas på högre utbildning utifrån högskolelagen och den s.k. examensordningen i högskoleförordningen (1999:100 bil 2). Verket anser att ett viktigt mål för utbildningen bör vara studenternas personliga mognad, ökad självkännedom och ett professionellt förhållningssätt grundat på empatisk förmåga. Examensordningens målformulering bör därför enligt verket ges ett tillägg med ett sådant innehåll. I rapporten om journalistutbildningarna konstaterar Högskoleverket att dessa utbildningar inom högskolan behöver ytterligare bredd och fördjupning. Samverkan med andra ämnesområden inom högskolan bör enligt verket öka och forskningsanknytningen stärkas. Utbildningarna bör också få en betydligt mer internationell prägel. Vidare är den sociala snedrekryteringen ett problem. Högskoleverket anser att det är viktigt med en tydlig definition av begreppet design, inte minst för kvalitet på utbildningen. Som redovisas under avsnittet Konstnärlig högskoleutbildning anser verket att den decentraliserade ordningen för utbildningsplanering och resursfördelning är fullt tillräcklig för att tillgodose behovet av designutbildning. Lärosätesbedömningar I och med utgången av 1998 hade Högskoleverket genomfört kvalitetsarbetsbedömningar av samtliga lärosäten. Högskoleverkets kvalitetsarbetsbedömningar har till uppgift att bl.a. bidra till förändring och förnyelse. För att öka erfarenhetsutbytet mellan universitet och högskolor har verket under 1996–1999 arrangerat seminarier, genomfört internationella studieresor och analyser. Verksamheten har också varit ett sätt för verket att utveckla metoder för kvalitetsbedömningar. Verkets granskningar av lärosätenas kvalitetsarbete har fungerat väl och skall fortsätta. I den andra omgången, som har påbörjats, förskjuts bedömningen från kvalitetsarbetet till kvalitet samtidigt som formerna för bedömning kommer att förenklas. Högskoleverket beslutar om den närmare inriktningen och periodiciteten av lärosätesbedömningarna. I den andra omgången har Högskoleverket hittills genomfört förnyad granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid Stockholms Musikpedagogiska Institut, som ej tidigare granskats, Högskolan i Borås, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Gävle och Operahögskolan i Stockholm. Effekter av redan gjorda bedömningar har konstaterats. Lärosätena har utvecklat sina kvalitetsutvecklingsprogram inklusive utvärderingsformer och åtgärdsprogram. En medveten satsning på att rekrytera kvalificerade lärare har gjorts. Vidare har förnyelse av undervisningsmetoder och lärarfortbildning skett. Ämnes- och programutvärderingar En samlad bild av utbildningens kvalitet i förhållande till målen kräver att såväl förutsättningar som genomförande och resultat granskas ur ett brett perspektiv. I enlighet med propositionen Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan (prop. 1999/2000:28, bet. 1999/2000: UbU12, rskr. 1999/2000:180) avser regeringen att uppdra åt Högskoleverket att med en periodicitet om sex år genomföra ämnes- och programutvärderingar av samtliga utbildningar för generella examina och yrkesexamina, inklusive forskarutbildningen. Dessa utvärderingar kommer även att omfatta prövningar av examenstillstånd. Syftet med ämnes- och programutvärderingarna är att medverka till att studenterna oberoende av var i landet de studerar skall kunna garanteras utbildning av god kvalitet. Högskoleverkets granskningar bör även omfatta enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd. Kvalitetssäkring och examenstillstånd Regeringens förslag: Det skall finnas en uttrycklig reglering i 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) av förutsättningarna för att få utfärda examina inom grundläggande högskoleutbildning. Högskolelagen skall tillföras en ny paragraf, 1 kap. 11 a §, som reglerar det fallet att förutsättningarna för examenstillstånd inte längre föreligger. 5 § lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina skall tillföras en föreskrift om att enskilda utbildningsanordnare skall vara skyldiga att årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. En ändring skall också göras i 7 § så att ett tillstånd att utfärda examina kan återkallas, om den enskilda utbildningsanordnaren i väsentlig utsträckning åsidosätter sina skyldigheter enligt 5 §. Vidare skall det inte finnas någon särregel i 6 § andra stycket om att yttrande skall begäras in från Högskoleverket innan beslut fattas i tillståndsfrågor. I stället skall regeringsformens allmänna regler gälla. Ärendet och dess beredning: En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har under våren 2000 utarbetat promemorian Kvalitetssäkring och examenstillstånd i högskolan (Ds 2000:25). I promemorian föreslås en tydligare koppling mellan kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen och tillstånd att utfärda examen. Enligt promemorian bör det finnas en uttrycklig reglering av förutsättningarna både för att bevilja examenstillstånd och för att återkalla ett tillstånd inom grundutbildningen. Det föreslås därför ändringar i högskolelagen som innebär att ett tillstånd att utfärda en examen bara får lämnas om den grundläggande högskoleutbildningen uppfyller kraven enligt 1 kap. högskolelagen och de särskilda krav som regeringen föreskriver. Dessutom skall det i ett rikstäckande perspektiv finnas ett allmänt intresse av att examen får utfärdas. Ett lärosäte skall alltid ges möjlighet till rättelse innan ett återkallande av ett examenstillstånd kan bli aktuellt. Ett påpekande från Högskoleverket om att allvarliga kvalitetsbrister föreligger inom en viss utbildning eller ett visst ämne skall ses som en varning om att ett återkallande av examenstillståndet kan bli aktuellt om bristerna inte åtgärdas. Lärosätet måste få möjlighet att under rimlig tid åtgärda bristerna. Om Högskoleverket vid en förnyad granskning kan konstatera att de påtalade bristerna inte åtgärdats skall Högskoleverket eller regeringen som en sista åtgärd kunna återkalla ett examenstillstånd. Ett beslut om återkallelse av examenstillstånd inom grundläggande högskoleutbildning kan avse yrkesexamina och generella examina i ett visst huvudämne eller med en viss inriktning. Ett sådant beslut behöver inte vara permanent. Det är viktigt att studenternas intressen beaktas när det beslutas att ett lärosäte inte längre får utfärda en examen. Om utbildningen omfattar ett program eller en kurs som kan leda fram till en sådan examen som beslutet avser, skall lärosätet få utfärda examen för de studenter som har påbörjat utbildningen vid lärosätet före beslutet. Det konstateras i nämnda promemoria att gällande regelverk och Högskoleverkets utvärderingsverksamhet ger goda garantier för en hög kvalitet i forskarutbildningen. Någon lagändring när det gäller forskarutbildningen bedöms därför inte vara påkallad. Regeringen har alltid möjlighet att återkalla ett beslut om tilldelning av ett vetenskapsområde enligt 2 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434), om det skulle visa sig att de krav för att anordna forskarutbildning som anges i bestämmelsen inte längre uppfylls. Ett sådant återkallande medför att lärosätet inte längre kan utfärda examina i forskarutbildning inom området. Enligt promemorian bör kraven på kvalitetsredovisning även omfatta den verksamhet som bedrivs av enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd. Eftersom enskilda utbildningsanordnare skall innefattas i Högskoleverkets periodiskt återkommande kvalitetsutvärderingar bör de på motsvarande sätt vara skyldiga att upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning varje år. Om utbildningsanordnaren inte uppfyller sina skyldigheter i fråga om kvalitetsredovisning skall ett tillstånd att utfärda examina kunna återkallas. Enligt 6 § andra stycket lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina skall yttrande begäras in från Högskoleverket innan beslut fattas i tillståndsfrågor. Detta är att ses som en särbestämmelse till den allmänna regeln i 7 kap. 2 § regeringsformen, där det sägs att regeringen vid beredningen av sina ärenden skall hämta in behövliga upplysningar och yttranden från berörda myndigheter. Dessutom skall sammanslutningar och enskilda lämnas tillfälle att yttra sig i den omfattning som behövs. I promemorian föreslås att nämnda särregel i lagen om tillstånd att utfärda vissa examina tas bort. Remissinstanserna: En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (dnr U2000/1473/UH). De flesta remissinstanser tillstyrker de förslag som läggs fram i promemorian. När det gäller förslagen om ändringar i högskolelagen och lagen om tillstånd att utfärda vissa examina föreslår några av remissinstanserna tillägg eller förtydliganden. I svaren betonas vikten av tydliga kriterier för under vilka förutsättningar ett examenstillstånd kan återkallas och att samråd och samverkan sker med Högskoleverket. Vikten av tydliga regler som tillgodoser studenternas rättssäkerhet betonas också. I svaren tas även möjligheten upp att slutföra studierna vid annat lärosäte, formerna för samverkan med andra lärosäten, vikten av information om indraget examenstillstånd och ekonomiska konsekvenser t.ex. beträffande studiemedel. Bedömningen att gällande regelverk ger goda garantier för hög kvalitet i forskarutbildningen delas av flera remissinstanser. Det rimliga i att enskilda utbildningsanordnare kan få examenstillstånden indragna vid utebliven årsredovisning ifrågasätts av några remissinstanser. Skälen för regeringens förslag: I nu gällande ordning anges inte i föreskriftsform vilka krav som skall vara uppfyllda för att ett examenstillstånd skall meddelas. Ett tillägg till 1 kap. högskolelagen bör därför göras som innebär att Högskoleverket får lämna tillstånd att utfärda examina endast om utbildningen uppfyller de förutsättningar som anges i 1 kap. högskolelagen samt även de särskilda krav som regeringen föreskriver. De särskilda kraven bör främst utgöras av de särskilda målen för generella examina och yrkesexamina som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), den s.k. examensordningen, och i bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet. Därutöver kan regeringen föreskriva om andra särskilda krav. Ett av syftena med examensordningen är att tillhandahålla ett instrument för kvalitetskontroll genom de särskilda målformuleringar som anges för varje examen (prop. 1992/93:1 s. 35). Av framför allt rättssäkerhetsskäl är det viktigt att det tydligt framgår under vilka förutsättningar ett examenstillstånd kan återkallas. Högskolelagen skall därför tillföras en ny paragraf som reglerar förfarandet, när det finns kvalitetsmässiga brister i den grundläggande högskoleutbildning som finns vid ett lärosäte med examenstillstånd. Högskoleverket skall anmoda lärosätet att inom viss tid avhjälpa brister som avser en generell examen i ett visst huvudämne eller med en viss inriktning eller en yrkesexamen. Skulle bristerna helt eller till väsentlig del finnas kvar efter den tiden, får Högskoleverket besluta att lärosätet inte längre får utfärda en viss examen. Högskoleverket skall även handlägga kvalitetsfrågor som rör Sveriges lantbruksuniversitet och vid behov anmoda universitetet att inom viss tid avhjälpa vissa brister. Det är viktigt att studenternas intressen beaktas, när det beslutas att ett lärosäte inte längre får utfärda en examen. Det skall därför införas en bestämmelse i högskolelagen om att det aktuella lärosätet får utfärda examen för de studenter som har påbörjat sin grundläggande högskoleutbildning vid lärosätet före beslutet. Detta skall dock gälla bara om utbildningen omfattar ett program eller en kurs som kan leda fram till en sådan examen som beslutet avser. För att samtidigt tillgodose studenternas berättigade krav på hög kvalitet i utbildningen, måste det lärosäte som förlorar examenstillstånd vidta åtgärder så att utbildningen kan slutföras med god kvalitet och i samverkan med annat lärosäte med motsvarande utbildning. Det kan t.ex. vara fråga om att lärosätet genom överenskommelse anställer lärare från ett annat lärosäte för undervisning eller examination. En självklar förutsättning är att det andra lärosätet medverkar till en lösning av den uppkomna situationen. Statsmakterna ansvarar för att forskarutbildning bedrivs i sådana former att garantier skapas för att utbildningen genomgående har en hög kvalitet (prop. 1992/93:1 s. 49). Som sägs i promemorian Kvalitetssäkring och examenstillstånd i högskolan ger gällande regelverk goda garantier för en hög kvalitet i forskarutbildningen. Någon lagändring när det gäller forskarutbildningen behövs därför inte. Vetenskapssamhället har en stor del i ansvaret för kvaliteten i forskarutbildningen. Det ansvarar för att utbildningen håller en hög vetenskaplig nivå. En initial kvalitetsgranskning sker när fakultetsnämnden, i vilket flertalet ledamöter skall vara vetenskapligt kompetenta, beslutar att anordna forskarutbildning i ett visst ämne. En kontinuerlig kvalitetsgranskning sker sedan bl.a. genom de offentliga disputationer som äger rum i ämnet. Minst en av ledamöterna i betygsnämnden skall då komma från en annan fakultetsnämnd eller ett annat lärosäte. Som ett resultat av den kontinuerliga, inomvetenskapliga granskningen kan fakultetsnämnden t.ex. besluta att dra in ett visst ämne eller ändra ett visst ämnes inriktning. Det nationella kvalitetssäkringssystemet bör även omfatta den verksamhet som bedrivs av enskilda utbildningsanordnare med examens- tillstånd. Eftersom kvalitetskraven är desamma för enskilt och offentligt bedrivna högskolor är det rimligt att kontrollen av kvaliteten också sker på ett likartat sätt för de olika verksamhetsformerna. En bestämmelse om att enskilda utbildningsanordnare skall vara skyldiga att årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning bör därför införas. Enligt 6 § andra stycket lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina skall yttrande begäras in från Högskoleverket innan beslut fattas i tillståndsfrågor. Denna särregel bör tas bort. I stället bör handläggningen följa regleringen i regeringsformen och de allmänna principer om beredning av ärenden som brukar tillämpas i Regeringskansliet. Härigenom ges möjligheter att anpassa beredningen till vad som behövs i varje enskilt ärende. Av lagen om tillstånd att utfärda vissa examina följer att ett examenstillstånd kan återkallas under vissa förutsättningar genom beslut av regeringen. Det får därvid ligga på regeringen att beakta studenternas intresse av att kunna slutföra en utbildning med en examen. Pedagogisk förnyelse av den högre utbildningen Antalet grundutbildningsstudenter har sedan 1989/90 ökat med 86 procent. Regeringens långsiktiga målsättning är att öka direktövergången från gymnasieskolan till högskolan från 35 procent 1998/99 till 50 procent av en ungdomskull vid 25 års ålder (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.1). För att möta de nya krav på den högre utbildningen som bl.a. den stora ökningen av antalet utbildningsplatser har inneburit är det nödvändigt att utveckla såväl utbildningens former och medel som högskolelärarnas pedagogiska och didaktiska medvetenhet och förmåga. Bedömningen av den pedagogiska meriteringen vid anställning som lärare inom högskolan är därför av vikt i detta sammanhang. Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att kartlägga och analysera den pedagogiska utvecklingen och det pedagogiska förnyelsearbetet inom den högre utbildningen (dir. 2000:24, U 2000:04). Utredaren skall bl.a. lägga fram förslag om att stötta den pedagogiska utvecklingen och att tillgodose behov som kan uppkomma när nya grupper söker sig till högskolan. Utredaren skall analysera hur informationsteknik utnyttjas inom högskolan för att underlätta studenternas självständiga lärande och föreslå hur den pedagogiska förnyelsen kan främjas genom IT-användning. Vidare skall förslag lämnas om bl.a. pedagogisk utbildning för olika lärarkategorier inom högskolan, särskilda pedagogiska insatser för att stödja nya studerandegrupper inom högskolan samt spridning av resultat av forskning och utveckling kring högskolepedagogik. Slutligen ingår i uppdraget att lämna förslag på eventuella organisatoriska förändringar av Rådet för högskoleutbildning. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 15 februari 2001. Jämställdhet och genusperspektiv Fortfarande präglas universitet och högskolor, liksom samhället i stort, av en starkt könsstrukturerad ordning. Den tar sig uttryck i segregering av kvinnor och män inom högskolesektorn både vad det gäller studieval och karriärvägar. Förhållandet mellan kvinnor och män studeras bl.a. inom genusforskning och den kunskap som genereras inom detta ämnesområde bör inte minst kunna tas till vara i högskolans eget jämställdhetsarbete. Sedan 1997 har berörda universitet och högskolor i uppdrag att vidta åtgärder för att åstadkomma en jämnare könsfördelning på utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt vissa lärar- och vårdutbildningar. Återrapporteringen visar på en fortsatt ojämn könsfördelning. Det är viktigt att alla utbildningar som bedrivs vid universitet och högskolor är attraktiva för båda könen för att på sikt kunna motverka en könsuppdelad arbetsmarknad. Andelen kvinnliga lärare vid universitet och högskolor är fortfarande låg och det krävs ett långsiktigt arbete för att kunna uppnå en jämn könsfördelning inom lärarkåren. Detta gäller speciellt professorsnivån. Mål avseende andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer för samtliga universitet och Mitthögskolan sattes för perioden 1997–1999. Regeringens bedömning av måluppfyllelsen och förslag till nya mål återfinns i avsnittet Forskning och forskarutbildning, Resultat. Det yttersta ansvaret för jämställdhetsarbetet åvilar universitet och högskolor. Regeringen anser emellertid att detta är en viktig fråga och har därför avsatt resurser för att stödja utvecklingen mot en jämställd högskola. Högskoleverket har på uppdrag av regeringen gjort en uppföljning av vissa av dessa jämställdhetssatsningar (U2000/2200/UH). Uppdraget omfattade anställningar som forskarassistenter för underrepresenterat kön, doktorandanställningar för kvinnor, gästprofessurer samt postdoktorala stipendier för kvinnor. Högskoleverket bedömer att samtliga satsningar har varit positiva för jämställdheten även om de långsiktiga effekterna är svåra att bedöma. Under beredningsarbetet har synpunkter inhämtats dels vid en hearing anordnad av Regeringskansliet i juni 2000, dels genom sedvanligt remissförfarande. I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.5.2) uttryckte regeringen sin avsikt att ge Högskoleverket i uppdrag att utveckla genusperspektiv i undervisningen inom vissa utbildningar, såsom tidigare skett för jurist- och ekonomutbildningarna. Uppdragets utformning bereds ännu inom Regeringskansliet. Resurser har tidigare anvisats för anställningar med inriktning mot genusforskning inom olika ämnesområden (prop. 1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr 1996/97:99). Regeringen följer med intresse utvecklingen av detta viktiga forskningsområde. Det är också viktigt att denna forskning får möjlighet att förgrena sig till andra områden samt inom grundutbildningen. Genusforskning bedrivs bl.a. vid centrum och forum för kvinno- och genusforskning. Inom ramen för sin verksamhet arbetar Högskoleverket på olika sätt med att stödja högskolan i arbetet med att bredda rekryteringsunderlaget för innehavare av olika sorters ledningsuppdrag. Regeringen följer med intresse detta betydelsefulla arbete. Samverkan med det omgivande samhället Regeringens bedömning: Universitet och högskolor bör i ökad utsträckning integrera samverkan i utbildning och forskning och arbeta interaktivt med det omgivande samhället. De bör fortsätta att utveckla strategier och handlingsprogram för samverkan med det omgivande samhället. De bör vidare utnyttja de medel och instrument som kan stödja samverkansprocesser. De bör medverka i det fortsatta arbetet med de regionala tillväxtavtalen utifrån de särskilda förutsättningar som varje lärosäte har. Universitet och högskolor bör vidare öka sin beredskap för det livslånga lärandet och utveckla flexibla studieformer för att göra det möjligt för enskilda individer att i ökad utsträckning utveckla sin kompetens inom högskolans ram. Samverkan med det omgivande samhället ingår som en naturlig del i högskolans utbildning och forskning. Den bör komma högskolans alla grupper och verksamheter till del. Samverkan är av ömsesidig nytta för högskolan och det omgivande samhället och bör ske med respekt för de skilda samverkande parternas förutsättningar och egenart. Lika viktig som spridningen av resultat och information från högskolan är inflödet av idéer och problemformuleringar till högskolan. Det är viktigt att högskolan utnyttjar de medel och instrument som finns både nationellt och internationellt för att stödja och förstärka samverkansprocessen, exempelvis de regionala tillväxtavtalen, EU:s utbildningsprogram Leonardo da Vinci, EU:s strukturfonder, ramprogrammen för forskning m.m. Mot bakgrund av det bristfälliga deltagandet av universitet och högskolor i den första etappen av programmet Leonardo da Vinci och det stöd programmet bör vara för det fortsatta arbetet med att utveckla högskolans samverkan med det omgivande samhället, anser regeringen att Internationella programkontoret för utbildningsområdet bör verka för att universitets och högskolors medverkan i programmets andra etapp ökar. Högskoleverkets rapport: Högskoleverket har i rapporten Högskolans arbete med sin samverkansuppgift (Arbetsrapport 2000:2 AR) granskat hur högskolan uppfyller regeringens krav på samverkan med det omgivande samhället och att informera om verksamheten. Syftet har också varit att belysa de möjligheter och problem som kan uppstå vid en ökad samverkan mellan högskolan och dess omvärld, att sprida kunskap om olika samverkansformer inom högskolesektorn samt att undersöka olika intressent- och avnämargruppers syn på högskolans samverkan med det omgivande samhället. I rapporten konstateras att lärosätena med sina många och komplexa kontaktytor mot omvärlden i stort uppfyller regeringens krav på ökad samverkan med det omgivande samhället. Samtidigt återstår ett fortsatt arbete med att bl.a. stärka interaktiviteten i samverkan samtidigt som samverkansuppgiften i högre grad integreras i forskning och utbildning. Incitamenten för högskolans anställda att engagera sig i samverkan bör stärkas. Fler ”ingångar” till högskolan och en tydligare struktur för samverkan behövs. Lärosätena kan också bli tydligare i sin kommunikation med omvärlden. Högskolan bör ge en så realistisk bild som möjligt av sin förmåga att samverka. Rapporten visar också att floran av olika samverkanstjänster och samverkansformer vid landets lärosäten är rik. Det är rimligt eftersom det finns behov av såväl rikstäckande system och mönster för samverkan som specifika lösningar anpassade till varje lärosäte. Lösningarna bör utformas med hänsyn till lärosätets roll både regionalt, nationellt och internationellt. Lärosätenas strategier och handlingsprogram för den s.k. tredje uppgiften: I regleringsbrev för budgetåret 1998 avseende anslag till universitet och högskolor m.m. begärde regeringen för första gången in ett särskilt handlingsprogram för högskolans samverkan med det omgivande samhället. I enlighet med en ändring av regleringsbrevet för budgetåret 1999 avseende anslag till universitet och högskolor m.m. (U1999/2361, 3373/UH) skulle universitet och högskolor senast den 1 april 2000 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) redovisa en strategi och ett tydligare handlingsprogram för samverkan med det omgivande samhället. Sveriges lantbruksuniversitet inkommer i oktober med en sådan strategi till Regeringskansliet (Jordbruksdepartementet). De universitet och högskolor som i redovisningen endast ansåg sig behöva göra mindre justeringar jämfört med de program som lämnades till regeringen i maj 1999 skulle omnämna detta särskilt. Samtliga lärosäten har inkommit till Utbildningsdepartementet med redovisningar av den s.k. tredje uppgiften. Majoriteten av lärosätena har dock lämnat in en redovisning enligt den ursprungliga lydelsen i regleringsbrevet som innebar att de skulle redovisa åtgärder som vidtagits och satsningar som gjorts med anledning av det handlingsprogram som lämnades till regeringen 1999. Under respektive myndighetsanslag finns en beskrivning av vilken typ av redogörelse respektive lärosäte har lämnat till regeringen. De redovisningar som inkommit till Utbildningsdepartementet under våren 2000 har generellt sett blivit mer konkreta i förhållande till föregående år, vilket medfört större möjligheter till uppföljning. Några lärosäten har genomfört ett visions- och strategiformuleringsarbete kring den s.k. tredje uppgiften inför årets redovisning, i flera fall med omorganisation av verksamheten som följd. På andra lärosäten pågår ett sådant arbete. Redovisningarna visar på en bredd i ambitioner, aktiviteter och målgrupper som omfattar alltifrån rekrytering av nya studerandegrupper till samverkan i forskningsprojekt. Även om en del lärosäten integrerar samverkan i verksamheten och arbetar interaktivt och med ömsesidighet gentemot det omgivande samhället, så saknas dessa perspektiv i alltför hög grad hos andra. Det är viktigt att universitet och högskolor fortsätter att utveckla strategier och handlingsprogram för samverkan med det omgivande samhället. De regionala tillväxtavtalen: Kompetensutveckling, högre utbildning och forskning tillhör de mest framträdande insatserna i de regionala tillväxtavtal som lämnades till regeringen den 15 februari i år. Universitet och högskolor framhålls som "motorer" för den regionala utvecklingen, genom den roll de har att förse arbetslivet med den arbetskraft som efterfrågas och att överföra forskningsresultat och innovationer till näringslivet. Ökad samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället är högt prioriterad i merparten av alla tillväxtavtal. I några län finns universitetet eller högskolan med som finansiärer, ibland med relativt betydande belopp, trots att högskolans resurser inte ingår i det regionala tillväxtkapitalet. Regeringen anser att lärosätena bör medverka i det fortsatta arbetet med tillväxtavtalen utifrån de särskilda förutsättningar som varje lärosäte har. Regeringsuppdrag till Riksrevisionsverket: I utredningen Forskningspolitik (SOU 1998:128) uttrycks ett behov av en översyn av de organisationer som inrättats med ändamålet att förbättra samverkan mellan universitet och högskolor samt samhället i övrigt. I Riksdagens revisorers förstudie Styrningen av bolag under myndigheter och stiftelser bildade av myndigheter (Rapport 1998/99:3) konstateras också att en granskning av bolag och stiftelser bildade av universitet och högskolor är önskvärd. Riksdagens revisorer skriver vidare att det saknas styrning av verksamheten från regeringens sida. Även Riksrevisionsverket har pekat på att verksamheten i teknikbrostiftelser och holdingbolag bör bli föremål för en mer samlad utvärdering (Riksrevisionsverkets årliga rapport 1999 till regeringen, RRV 1999:22). I Högskoleverkets rapport Högskolans arbete med sin samverkansuppgift (Arbetsrapport 2000:2 AR) lyfts också behovet av en översyn av olika samverkansformer fram. Regeringen avser att inom kort ge Riksrevisionsverket i uppdrag att genomföra en översyn av verksamheten som bedrivs av teknikbrostiftelserna och de holdingbolag, inklusive hel- eller delägda bolag, som inrättats vid universitet och högskolor. Högskolans roll i det livslånga lärandet Demografiska och snabba tekniska förändringar medför ett ökat behov av möjligheter till livslångt lärande. Förmåga att tillgodose individers behov av fortbildning och vidareutbildning blir allt viktigare för att individers ställning i arbetslivet skall stärkas, samtidigt som arbetsmarknadens kompetensbehov skall tillgodoses. För universitet och högskolor ställer behovet av livslångt lärande krav på anpassning, förnyelse och flexibilitet i flera olika avseenden. Det handlar om urval och strukturering av kunskap, den interna organisationsstrukturen, rekryteringen av och mötet med nya studerandegrupper, nya distributionsformer för nya typer av utbildningsuppdrag samt samverkan eller konkurrens med andra utbildningsanordnare på både regional, nationell och internationell bas. Utbildningars form och innehåll bör i ökad utsträckning utarbetas i nära samverkan med arbetslivet för att svara mot arbetsmarknadens behov. De pågående utredningarna om individuellt kompetenssparande, om pedagogisk förnyelse av den högre utbildningen, om validering av vuxnas kunskaper och kompetens och förslaget om den framtida utvecklingen av den eftergymnasiala yrkesutbildningen (Ds 2000:33) är exempel på regeringsinitiativ som kan komma att förändra kraven på högskoleväsendet. Den ökande internationaliseringen och de allt större möjligheterna att genomgå utbildningar vid universitet i andra delar av världen samt strävan att minska den sociala och etniska snedrekryteringen ökar också behovet av förnyelse. Universitet och högskolor strävar i dag efter att anpassa sig till dessa nya krav och behov. EU satsar genom strukturfonder och socialfondens Mål 3 avsevärda medel på bl.a. kompetensutveckling i arbetslivet och utbildning som en väg ut ur arbetslöshet. EU har tilldelat Sverige cirka 6 miljarder kronor för Växtkraft Mål 3 i syfte att stärka kompetensutvecklingen för arbetsplatser och individer under de närmaste fem åren. I sitt program för Mål 3 har Sverige lagt stor vikt vid kompetensutveckling av yrkesarbetare i syfte att stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Enligt regeringen är det viktigt att universitet och högskolor ökar sin beredskap för det livslånga lärandet och utvecklar flexibla studieformer såsom t.ex. distansutbildning för att göra det möjligt för enskilda individer att i ökad utsträckning utveckla sin kompetens inom högskolans ram. Personer som på detta sätt kommer i kontakt med högskolan kan också på egen hand återvända för att komplettera sin utbildning. Studenter med funktionshinder Regeringens förslag: Ett tillskott av resurser om 1,9 miljoner kronor skall anvisas för stöd till studenter med funktionshinder. Medlen överförs från anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Regeringens bedömning: Universitet och högskolor bör beakta behovet av stöd för studenter med funktionshinder. Universitetens och högskolornas ansvar för studenter med funktionshinder bör tydliggöras. Universitet och högskolor bör se över sina definitioner av begreppen funktionshinder och handikapp så att de stämmer överens med definitionerna i FN:s standardregler. Enskilda utbildningsanordnare, som har tillstånd att utfärda examina, skall avsätta 0,15 procent av sina anslag från staten för att vid behov ge stöd åt studenter med funktionshinder. Dessa utbildningsanordnare bör kunna ansöka om bidrag för de kostnader som överstiger nämnda 0,15 procent från Stockholms universitet. Antalet studenter med funktionshinder har ökat vid universitet och högskolor för sjätte året i rad från närmare 500 studerande 1993/94 till drygt 1 600 studerande 1999. Nästan 60 procent av studenterna med funktionshinder erhöll medel för särskilda stödåtgärder såsom assistent, lektör, teckenspråkstolk, anteckningshjälp eller extra undervisning. Under 1999 uppgick kostnaderna totalt till 26,1 miljoner kronor. I första hand täcks kostnaderna genom att universitet och högskolor enligt bestämmelser i regleringsbrevet avsätter 0,15 procent av anslagen för grundläggande högskoleutbildning samt av ersättning från landsting för vårdutbildning för stöd till studenter med funktionshinder. Kostnader som överstiger detta belopp kan efter ansökan delvis täckas av de medel som disponeras av Stockholms universitet som särskilt åtagande. Medlen kan även användas för stöd till forskarstuderande. Högskoleverkets utredning: Regeringen gav i november 1998 Högskoleverket ett uppdrag rörande studenter med funktionshinder (U1998/4203/UH). Uppdraget redovisades i januari 2000 (U2000/133/UH). Högskoleverket konstaterar att de flesta universitet och högskolor tar ett stort ansvar för sina studenter med funktionshinder. Full delaktighet och jämlikhet för studenter med funktionshinder framhålls som mål. Utredningen visar dock att det finns mycket att arbeta vidare med för att nå dessa mål. Högskoleverket anser att det ansvar som universiteten och högskolorna har för att studenter med funktionshinder skall nå full delaktighet och jämlikhet i enlighet med FN:s standardregler tydligt bör framgå i förordningstext och föreslår att det i högskoleförordningen införs en föreskrift som tydliggör detta ansvar. Högskoleverket anser därför att högskolorna bör se över sina definitioner av begreppen funktionshinder och handikapp. Även studenter med psykiska funktionshinder bör enligt verket få ta del av det stöd som högskolorna erbjuder. Universiteten och högskolorna arbetar kontinuerligt med att förbättra tillgängligheten till lokalerna och har i dag särskilda handläggare som ansvarar för informationen om den fysiska tillgängligheten på lärosätet. Enligt Högskoleverket upplever studenter med funktionshinder många gånger att lärosätenas information om möjligheterna att studera vid lärosätet är bristfällig. Universiteten och högskolorna försöker emellertid på många olika sätt att ge denna information. De har ibland problem med att avgöra vilka hjälpmedel som de själva skall ansvara för och vilka som faller under annan huvudmans ansvar. Landstinget skall ansvara för hjälpmedel för den dagliga livsföringen. Högskoleverket anser att detta är en komplicerad fråga som bör utredas särskilt. Högskoleverket anser att enskilda utbildningsanordnare, som har fått tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, skall få ta del av de medel som Stockholms universitet disponerar som särskilda medel för studenter med funktionshinder. Detta förutsätter enligt verket att de enskilda utbildningsanordnarna måste avsätta 0,15 procent av sina anslag från staten för att vid behov ge stöd åt studenter med funktionshinder. Enligt Högskoleverket är finansieringen av stöd åt funktionshindrade studenter med ett eget avsättningskrav för lärosätena på högst 0,15 procent av grundutbildningsanslagen och möjligheter att erhålla ytterligare medel, en lämplig avvägning mellan en solidarisk finansiering och eget ansvar. Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har bl.a. ansvaret för att synskadade och andra läshandikappade studenter i högskolan får sin kurslitteratur på ett för dem anpassat medium. Detta ansvar finns inte angivet i TPB:s instruktion. Högskoleverket föreslår därför att TPB:s ansvar för studenter med funktionshinder klargörs genom ett tillägg i instruktionen. När det gäller möjligheterna att koncentrera utbildning för vissa studenter med funktionshinder, främst döva och hörselskadade studenter, till vissa lärosäten, anser Högskoleverket att en viktig förutsättning är att det bygger på studenternas fria val. Remissinstanserna: Högskoleverkets redovisning av uppdraget har remitterats till handikapporganisationerna. Remissinstanserna är överlag positiva till Högskoleverkets förslag och delar verkets bedömning att lärosätena behöver se över sin definition av begreppen funktionshinder och handikapp. Utgångspunkten bör vara definitionen i FN:s standardregler. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Universitet och högskolor har att beakta behovet av stöd för studenter med funktionshinder. Regeringen avser att göra en ändring för att tydliggöra universitetens och högskolornas ansvar för studenter med funktionshinder. För denna studerandegrupp är den IT-stödda distansutbildningen med dess flexibla utformning och individanpassning av särskild betydelse. Regeringen anser vidare i likhet med Högskoleverket att Talboks- och punktskriftsbibliotekets ansvar för studenter med funktionshinder behöver klargöras och överväger därför att göra ett tillägg i bibliotekets instruktion. FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet antogs av FN:s generalförsamling 1993. Tanken är att länderna på olika sätt skall ta ansvar för att reglerna tillämpas och arbeta för principerna om full delaktighet och jämlikhet. Högskoleverket finner att det är uppenbart att lärosätena inte lever upp till FN:s definition av begreppet funktionshinder. Enligt Handikappombudsmannen är Högskolan i Halmstad det enda lärosäte som har utarbetat ett handlingsprogram för handikappfrågor med utgångspunkt i FN:s standardregler. Regeringen delar Högskoleverkets bedömning att universiteten och högskolorna behöver se över sin definition av begreppen funktionshinder och handikapp, så att de stämmer överens med definitionerna i FN:s standardregler. Enskilda utbildningsanordnare med undantag av Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping har i dag inte något uttalat ansvar för stöd till studenter med funktionshinder. Regeringen avser att besluta att de enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina skall avsätta 0,15 procent av sina anslag från staten för att vid behov ge stöd åt studenter med funktionshinder. Dessa utbildningsanordnare skall kunna ansöka om bidrag från Stockholms universitet för de kostnader som överstiger nämnda 0,15 procent för stöd till studenter med funktionshinder. Regeringen föreslår att medlen för ändamålet under anslaget 25:23 Stockholms universitet: Grundutbildning höjs med 1,9 miljoner kronor till 16 569 000 kronor. Som redovisats i propositionen Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240) kan hjälpmedelshanteringen fördröjas och försvåras på grund av bl.a. oklarheter i kostnads- och ansvarsfördelningen. Regeringen avser därför att tillsätta en utredning som skall se över hjälpmedelsförsörjningen för funktionshindrade studerande inom hela utbildningsområdet. I propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) pekar regeringen på att utbildning till lärare i teckenspråk för hörande ryms inom den föreslagna strukturen för lärarutbildningen. Den föreslagna strukturen för lärarutbildning ger också goda möjligheter att förstärka skolans samlade specialpedagogiska kompetens och att utveckla olika alternativ till specialpedagogiska utbildningar, både vad gäller innehåll och omfattning. Erfarenheter visar på ett behov av förstärkt utbildning av specialpedagoger med inriktning mot dövhet eller hörselskada. Redovisning av miljöledningsarbete Regeringen angav i regeringsförklaringen i september 1996 att statsförvaltningens miljöarbete skall utvecklas till att vara ett föredöme. Under 1997 startades ett pilotprojekt med uppdrag att påbörja utveckling av miljöledningssystem vid 25 myndigheter, för att få erfarenheter av hur miljöledningssystem bäst bör införas i statsförvaltningen. Lunds universitet, Stockholms universitet och Mitthögskolan var bland dessa pilotmyndigheter. Under 1998 och 1999 fick ett större antal myndigheter över hela Sverige i uppdrag av regeringen att införa miljöledningssystem. Universitet och högskolor som fick uppdraget 1998 var Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Mälardalens högskola, Högskolan i Gävle samt Sveriges lantbruksuniversitet. Även Högskoleverket fick detta uppdrag 1998. Under 1999 utökades antalet lärosäten med miljöledningsuppdrag till Uppsala universitet, Karolinska institutet, Växjö universitet, Örebro universitet, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad samt Högskolan i Skövde. Chalmers tekniska högskola AB och Handelshögskolan i Stockholm tillfrågades om de ville medverka på frivillig basis samma år. Dessa har valt att organisera sitt miljöarbete utifrån egna interna riktlinjer. Miljöledningssystem innebär systematiserat miljöarbete, tydliga riktlinjer och mål i bl.a. centrala styrdokument, klargjorda ansvarsförhållanden samt rutiner för uppföljning och redovisning. Nästan samtliga lärosäten som startade sitt miljöledningsarbete 1997 och 1998 redovisar i sina rapporter att arbetet med miljöutredning, fastställande av miljöpolicy och handlingsplan har genomförts. De nya lärosäten som inledde arbetet med miljöledningssystem under 1999 har i de flesta fall genomfört eller i vart fall påbörjat en miljöutredning. Genom regelbundna utvärderingar höjer lärosätena kontinuerligt sin ambitionsnivå och sätter nya mål för det fortsatta arbetet. Många lärosäten har tillsatt en miljösamordnare och i vissa fall en miljöchef, för att driva arbetet. Högskoleverket arbetar aktivt med att i den externa verksamheten främja utvecklingen av goda idéer och stimulera diskussionen kring miljöfrågor och hållbar utveckling. De viktigaste direkt miljöpåverkande faktorerna i högskolan är upphandling eller inköp av varor, miljöföroreningar och energiförbrukning orsakade av personalens tjänsteresor samt avfall och kemikaliehantering. När det gäller indirekt miljöpåverkan har högskolan en större långsiktig påverkan på omvärlden än de flesta andra myndigheter, framför allt genom sin grundutbildning, forskarutbildning och forskning. De flesta universitet och högskolor rapporterar att de inom grundutbildningarna har utvecklat ett flertal miljöinriktade utbildningsprogram och kurser. Miljöforskningen är bred och omfattande. Mitthögskolan certifierade en av sina studieorter, Bispgården, enligt miljöledningssystemet ISO 14001 redan 1998. Mälardalens högskola blev i april 1999 som första svenska statliga myndighet miljöcertifierad enligt ISO 14001. Högskolans personal och studenter visar ett stort engagemang i miljöfrågor och är viktiga pådrivare i utvecklingen av arbetet för hållbar utveckling vid lärosätena. De initiativ som tagits av vissa lärosäten till att införa miljöutbildning för alla, såväl personal som studenter, kan framhållas som ett sätt att uppmuntra till ytterligare ansträngningar för att uppnå miljömålen. En redovisning av innehållet i årets miljöledningsrapportering från statliga myndigheter till regeringen ges i Miljödepartementets årliga skrivelse Hållbar utveckling, vilken föreläggs riksdagen i samband med att denna budgetproposition presenteras. Vårdhögskoleutbildningar Landstingen har genom avtal lämnat utbildningsuppdrag till statliga universitet och högskolor. Sedan den 1 januari 2000 genomförs all vårdhögskoleutbildning i landet, med undantag för den som bedrivs av Jönköpings läns landsting och tre enskilda utbildningsanordnare, inom den statliga högskolan. I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.3.4) framför regeringen att den har för avsikt att inleda diskussioner med landstingen. Mot bakgrund av detta bemyndigade regeringen i april 2000 chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en förhandlingsdelegation. Den tillkallade förhandlingsdelegationen har i uppdrag att i förhandlingar med landstingen och Gotlands kommun klargöra under vilka förutsättningar som det samlade huvudmannaskapet för landstingens vårdutbildningar kan överföras till staten. Arbetet i förhandlingsdelegationen har i överläggningar med Landstingsförbundet koncentrerats på att inhämta ett för regeringen och landstingen gemensamt beslutsunderlag inför fortsatta diskussioner. Konstnärlig högskoleutbildning Regeringens bedömning: Några lärosäten bör ges möjligheter att öka den grundläggande högskoleutbildningen inom utbildningsområdena design och media. Eftersom en samlokalisering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm för närvarande inte är aktuell, bör de lokalmedel som tidigare reserverats för detta ändamål fördelas mellan dessa högskolor fr.o.m. 2001. Skälen för regeringens bedömning: Designområdet utvecklas för närvarande starkt. Detta tar sig många olika uttryck. Många företag strävar efter att höja sin designkompetens såväl beträffande utförande som beställning. Det finns ett ökande intresse för att genom god formgivning höja produktkvaliteten och därigenom stärka svenska produkters internationella konkurrenskraft. För att möta denna efterfrågan utvecklar allt fler lärosäten utbildningar inom design och formgivning; för in olika sådana inslag i befintliga utbildningar eller utvecklar kombinationsutbildningar där design och formgivning ingår som en del. Högskoleverket har på regeringens uppdrag (U1999/3829/UH) sett över och utvärderat de svenska designutbildningarna i högskolan i rapporten Designutbildningar i Sverige – En utredning och utvärdering (Högskoleverkets rapportserie 2000:11 R). När det gäller behov av nya utbildningar anser Högskoleverket att den decentraliserade beslutsordningen i högskolan har varit mycket ändamålsenlig på det här området. Med hänsyn till den dynamiska utvecklingen på området har Högskoleverket dragit slutsatsen att det finns ett behov av ny utbildning, såväl på grundutbildningsnivå som i form av vidareutbildning av redan yrkesverksamma. Verket har dock inte funnit skäl att lämna konkreta förändringsförslag eftersom de anser att den decentraliserade ordningen för utbildningsplanering och resursfördelning är fullt tillräcklig för att utveckla nya utbildningar. För att öka möjligheterna att möta efterfrågan på utbildningar med inslag av design från studerande och näringsliv gör regeringen bedömningen att flera lärosäten som har designutbildning, kombinationsutbildningar där design ingår eller utbildningar inom andra utbildningsområden med inslag av design bör få tillämpa ersättningsbeloppet för utbildningsområdet design (se avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Resultat). Flera lärosäten har i sina budgetunderlag presenterat förslag på satsningar inom designområdet. Dessa satsningar har i några fall fått hög prioritet i de regionala tillväxtavtalen. Vissa kan förverkligas om lärosätena får större möjlighet att tillämpa ersättningsbeloppet för utbildningsområdet design. Detta gäller t.ex. förslaget från Högskolan i Kalmar att i samarbete med Nybro kommun starta en treårig designutbildning. Regionens näringsliv har många små och medelstora företag inom såväl verkstadsindustri, glas- och träindustri som många nya företag inom IT- området, vilka är intresserade av att samverka med högskolan när det gäller att utforma en utbildning utifrån de behov som finns. Växjö universitet prioriterar en satsning på en treårig utbildning i industridesign. På sikt finns planer att knyta denna utbildning till det planerade museum som går under arbetsnamnet Museum Vandalorum i Värnamo. Växjö universitet har uttalat sin avsikt att förlägga en del av den treåriga utbildningen i industridesign till Museum Vandalorum (U1999/1540/UH). Satsningen skulle innebära att museet och universitetet i nära samverkan med det lokala näringslivet kan bidra till kunskapsutvecklingen inom designområdet. Om planerna på Museum Vandalorum förverkligas kan Växjö universitet med en utökad möjlighet att tillämpa ersättningsbeloppet för utbildningsområdet design, knyta ett antal utbildningsplatser till museet. Vidare gör regeringen bedömningen att Konstfack 2001 respektive 2002 bör tilldelas medel för ytterligare fem helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdet design. Media är ett annat utbildningsområde där det råder stor efterfrågan från såväl arbetsliv som studerande. Det gäller både utbildningar som syftar till traditionellt konstutövande och de som mera inriktas mot den kommersiella mediavärlden. Regeringen bedömer att medel bör satsas på en utbyggnad av mediaområdet, bl.a. genom att Dramatiska institutet tilldelas medel motsvarande tio helårsstudenter och helårsprestationer 2001 och ytterligare tio helårsstudenter och helårsprestationer 2002 för kurser i interaktiva medier m.m. Dramatiska institutet har under några år bedrivit försöksverksamhet med kurser i interaktiva medier i samverkan med bl.a. Stockholms universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Lärarhögskolan i Stockholm och Högskolan på Gotland. Sökandetrycket har varit stort och en utvärdering visar att det finns en mycket stor efterfrågan på denna typ av utbildning med inriktning mot berättande och gestaltning. Kurserna skall omfatta 40 poäng och vara en vidareutbildning och rikta sig mot yrkesverksamma inom media, konst, musik, pedagogik och lärande samt teknik och naturvetenskap. Regeringen bedömer vidare att satsningar inom utbildningsområdet media bör göras genom att Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar och Högskolan Dalarna får möjlighet att tillämpa ersättningsbeloppet för utbildningsområdet media (se avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Resultat) samt att Göteborgs universitet 2001 respektive 2002 tilldelas medel för ytterligare fem helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdet media. Regeringen gör även bedömningen att Högskolan på Gotland bör få tillämpa ersättningsbeloppen för utbildningsområdena konst och musik. Tidigare har regeringen som en planeringsförutsättning reserverat medel för kostnader i samband med ett eventuellt byggande av ett campus för konst i Stockholm (prop. 1992/93:169). Frågan har utretts i närmare ett kvarts sekel. I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.3.6) meddelade regeringen sin avsikt att tillsätta en organisationskommitté för att förbereda bildandet av en Konsternas högskola i Stockholm. Syftet var att förbereda en organisatorisk samordning och en bas för samarbete inom det konstnärliga utvecklingsarbetet mellan de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Utbildningsministern meddelade dock i november 1999 de berörda högskolorna att det inte för tillfället är aktuellt att föra beredningsarbetet vidare i frågan om en eventuell samordning mellan de konstnärliga högskolorna, varken organisatoriskt eller lokalmässigt. De extra medel om 8,7 miljoner kronor som reserverats för en lokalmässig samordning bör fr.o.m. 2001 fördelas till Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm (fördelningen framgår av respektive högskolas anslag). Denna förstärkning motiveras i första hand av att dessa högskolor står inför omförhandlingar av sina hyresavtal till följd av att de har avvaktat en lösning i frågan om ett campus för konst. Ny lärarutbildning En proposition om den framtida lärarutbildningen, En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135), lades på riksdagens bord i maj 2000 och kommer att behandlas under hösten. Regeringen avvaktar riksdagens ställningstagande till förslagen i propositionen. Högskoleverket har i juni 2000 redovisat det särskilda uppdrag om forskningsanknytning av lärarutbildningar samt kompetensutveckling av lärarutbildare som verket arbetat med under tre år (U2000/2701/UH). De åtgärder som genomförs mot bakgrund av Högskoleverkets rapport behandlas som en ny satsning i avsnittet Förstärkt forskning på lärarutbildningens område. Regeringen ser med oro på rapporter om brist på lärare, framför allt i matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik. Inte minst är de regionala variationerna i tillgången på lärare oroande mot bakgrund av kraven på en nationellt likvärdig skola. För att öka rekryteringen till lärarutbildningen med inriktning mot matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik har regeringen vidtagit en rad åtgärder. Förordningen (1992:819) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor har genom en ändring anpassats till lärarstudenternas situation. Universitet och högskolor har stimulerats att genomföra åtgärder som förbättrar rekryteringen. Flera lärosäten har redovisat hur deras erbjudande till studenterna att friare kombinera matematik, naturvetenskapligt ämne eller teknik med t.ex. samhällsvetenskapligt ämne har ökat intresset bland studenterna att välja matematik, naturvetenskapliga ämnen eller teknik. Inom Statens skolverks ram har avsatts 75 miljoner kronor för en särskild satsning på kompetensutveckling av lärarna inom området naturvetenskap, teknik och miljö. En annan viktig åtgärd för att allmänt öka rekryteringen till högskolans kurser och program med naturvetenskap, teknik eller miljö är NOT- projektet (se avsnittet Politikens inriktning). Regeringen kommer efter årets antagning att analysera utvecklingen av rekryteringen till lärarutbildning med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik för att bedöma om ytterligare åtgärder är nödvändiga. En viktig förutsättning för att förse skolan med erforderligt antal lärare är att de examinationsmål som regeringen har angivit för högskolan vad gäller antalet examinerade lärare av olika kategorier uppnås. Examinationsmålen har dock inte uppnåtts även om förbättringar har åstadkommits i jämförelse med tidigare. Examinationsmål för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4–9 har för perioden 1997–99 uppnåtts till 68 procent och för gymnasielärarexamen till 82 procent. I avvaktan på riksdagens ställningstagande till propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) förbereder regeringen en precisering av målen för de inriktningar av lärarexamen för vilka examinationsmål kommer att anges. I detta arbete medverkar Statens skolverk, Högskoleverket och Statistiska centralbyrån. Examen för röntgensjuksköterskor och specialistsjuksköterskor Regeringen har genom lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område fastställt att från den 1 juli 2000 skall den som genomgår en direktutbildning inom diagnostisk radiologi om sammanlagt 120 poäng erhålla yrkestiteln röntgensjuksköterska. För denna yrkeskategori har Socialstyrelsen fastställt målbeskrivningar för utfärdande av legitimation som röntgensjuksköterska. Regeringen har också genom ändring i förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område beslutat att den som meddelats legitimation som sjuksköterska med inriktning mot diagnostisk radiologi enligt äldre bestämmelser skall jämställas med legitimerad sjuksköterska. Som en konsekvens av detta avser regeringen att i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100 bil 2), den s.k. examensordningen, införa en ny yrkesexamen, röntgensjuksköterskeexamen, om sammanlagt 120 poäng. Regeringen har i budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.3.4) uttryckt sin avsikt att inrätta examina som specialistsjuksköterska. Högskoleverket har på regeringens uppdrag i samråd med Socialstyrelsen utarbetat målbeskrivningar för ett antal specialistsjuksköterskeexamina med specificerad längd. Målbeskrivningarna har varit föremål för diskussioner och revideringar och utifrån synpunkter som framkommit anordnade regeringen i november 1999 en hearing för att ytterligare penetrera frågan. Regeringen avser att inom kort fastställa specialområden för specialistsjuksköterskor och besluta om att införa en ny yrkesexamen, specialistsjuksköterskeexamen i högskoleförordningen (1993:100 bil 2). Rymd- och miljövetenskaplig utbildning i Kiruna Regeringens förslag: De av riksdagen fr.o.m. budgetåret 2000 anvisade medlen avsedda för 200 ofördelade decentraliserade studieplatser motsvarande 10 miljoner kronor, skall omvandlas till medel motsvarande 150 helårsstudieplatser avsedda för rymd- och miljövetenskapligt anknutna utbildningar som anordnas av Umeå universitet och Luleå tekniska universitet i Kiruna. De båda universiteten skall tilldelas resurser motsvarande lika många helårsstudieplatser vardera för att utbildningsverksamheten skall vara fullt utbyggd 2003. Skälen för regeringens förslag: Rymd- och miljöforskningsverksamheten i Kiruna består av flera delar, Institutet för rymdfysik, Miljö- och rymdforskningsinstitutet samt institutioner under Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. I anslutning till forskningen i Kiruna har båda universiteten lokaliserat de tillämpade delarna av sina rymd- och miljöutbildningar till Kiruna. Regeringen avser nu att samla dessa olika verksamheter inom Kiruna rymd- och miljöcampus. Organisationsfrågor med anknytning till detta samarbete beskrivs i den forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3). De av riksdagen fr.o.m. budgetåret 2000 anvisade medlen avsedda för 200 ofördelade decentraliserade studieplatser, baserade på ersättningsnivåerna för 50 procent naturvetenskapligt-tekniska och 50 procent humanistiskt-samhällsvetenskapliga helårsstudenter, bör omvandlas till 150 helårsplatser inom det naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdet avsedda för rymd- och miljövetenskapligt anknutna utbildningar i Kiruna. Regeringen avser att i regleringsbrevet för 2001 ge denna nysatsning på rymd- och miljövetenskapligt anknutna utbildningar i Kiruna som ett särskilt åtagande till Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. Utbildningarna förväntas vara fullt utbyggda 2003. I satsningen ingår även en forskarskola i rymdteknik (se vidare avsnittet Forskarskolor). Ny inriktning på magisterexamen Högskoleverket har i rapporten Ny inriktning inom magisterexamen (Högskoleverkets rapportserie 1999:16 R) tagit fram förslag på en ny inriktning på magisterexamen. Den nya inriktningen bygger på att den studerande har avlagt kandidatexamen om 120 poäng eller motsvarande svensk eller utländsk universitetsexamen. Enligt förslaget skall den nya magisterexamen omfatta minst 40 poäng varav 10–20 poäng skall utgöras av ett självständigt examensarbete. Rapporten har varit ute på en bred remiss. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet och regeringen avser att senare besluta i fråga om en ny examen. IT i högskolan En fortsatt satsning på utbildning och forskning inom IT-området är nödvändig för att stärka den svenska högskolan så att den står sig väl i internationell konkurrens. Behovet av kompetens på IT-området har ökat, t.ex. inom området nätutbyggnad och IP-teknik (Internet Protocol). Universitet och högskolor bör beakta detta i dimensioneringen av utbildningen av IT- specialister av olika slag. Som ett led i utvecklingen av nya samverkansformer inom mikroelektronik, elektronik och närliggande IT-områden har regeringen tidigare föreslagit stöd till uppbyggandet av ett kluster (grupper av institutioner och företag) med inriktning mot kiselteknik (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256). För att möta behovet av forskning och utveckling inom internetteknikområdet har regeringen även föreslagit ett kompetenscentrum för internetteknik med delvis virtuell struktur inom högskolesektorn. Centret föreslås etableras i anslutning till Kungl. Tekniska högskolans IT- satsning i Kista. Studenter och anställda vid universitet och högskolor använder informationsteknik i ökande omfattning, både i grundutbildning och forskning. Trots detta är det angeläget att ytterligare utveckla användningen av informationsteknik inom dessa områden. Inte minst är det viktigt att IT-pedagogik utvärderas och utvecklas. I regeringens budgetproposition för 2000 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.5.5) uttrycktes målsättningen att under hösten 1999 tillsätta en utredning med uppgift att granska användningen av IT i högskolan inom en rad områden. I utredningsuppdraget om pedagogisk förnyelse av den högre utbildningen (dir. 2000:24, U 2000:04) som skall redovisas till regeringen senast den 15 februari 2001 (se avsnittet Kvalitet, Pedagogisk förnyelse av den högre utbildningen) ingår bl.a. att föreslå hur IT- användningen kan främjas inom högre utbildning. Regeringen avvaktar resultaten av denna utredning innan en eventuell ytterligare utredning tillsätts. Distansutbildning Distansutbildning är en viktig del i arbetet med en öppen och flexibel högre utbildning. Utbildningsformen kan skapa nya förutsättningar för studier, bl.a. genom att attrahera nya grupper till högskolan. Ny teknik och pedagogik öppnar också möjligheterna för distansutbildning som en del i det livslånga lärandet. I detta arbete har högskolan en viktig roll, inte bara genom att erbjuda bra utbildningar, utan också genom att driva på utvecklingen inom området. Det är viktigt att utvecklingen i vårt land håller minst jämna steg med den internationella utvecklingen. Distansutbildningsmyndigheten som inrättades den 1 juli 1999 har bl.a. till uppgift att främja utveckling och användning av IT-stödd distansutbildning inom högskolan. En utförligare redogörelse för myndighetens verksamhet finns i avsnittet Distansutbildningsmyndigheten. Nya satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor I den forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3) behandlar regeringen bl.a. forskning och forskarutbildning vid landets universitet och högskolor samt konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna. Anslagen till forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor bör öka. Samtidigt vill regeringen betona vikten av att lärosätena i ökad utsträckning samverkar med varandra. Särskilt angeläget är det med samverkan i forskarutbildningen. Universiteten samt högskolorna med vetenskapsområde bör därför främja samverkan med högskolor utan vetenskapsområde och underlätta för studenter från dessa lärosäten att bedriva forskarutbildning. Det är vidare angeläget att framhålla betydelsen av att lärosätena i ökande grad profilerar sin verksamhet och prioriterar forskning inom de områden där förutsättningarna att bygga upp hög vetenskaplig kompetens bedöms som särskilt goda och som är strategiska för lärosätet ur ett såväl nationellt som internationellt perspektiv. Genom profilering och samverkan kan lärosätena åstadkomma en arbetsfördelning mellan sig, vilket är särskilt angeläget inom små ämnesområden och inom områden som kräver stora investeringar. I 1999 och 2000 års ekonomiska vårpropositioner (prop. 1998/1999:100 och 1999/2000:100) och i budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1) beslutade riksdagen efter förslag från regeringen att under perioden 2000–2003 förstärka forskningsresurserna med cirka 1,3 miljarder kronor. Inom ramen för de cirka 940 miljoner kronor som ännu inte fördelats föreslår nu regeringen en rad satsningar. Den 1 januari 1999 inrättades tre nya universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet och Örebro universitet. Regeringen föreslår en fortsatt uppbyggnad av de nya universiteten för att dessa skall kunna bedriva en internationellt konkurrenskraftig forskning och forskarutbildning inom ett antal profilområden som de själva bedömer som strategiska. Den 1 januari 1999 tilldelades Högskolan i Kalmar naturvetenskapligt vetenskapsområde, Högskolan i Karlskrona/Ronneby tekniskt vetenskapsområde och Malmö högskola medicinskt vetenskapsområde. Regeringen har den 31 augusti 2000 beslutat att Mälardalens högskola skall tilldelas tekniskt vetenskapsområde. Forskningen och forskarutbildningen inom respektive högskolas vetenskapsområde bör förstärkas. Inom ramen för ovanstående finansiering föreslår regeringen att anslagen till forskning och forskarutbildning vid de nya universiteten, högskolorna med vetenskapsområde samt Mitthögskolan under perioden 2001–2003 förstärks med totalt 64,5 miljoner kronor. Regeringen föreslår vidare att forskningen vid övriga högskolor utan vetenskapsområde, utom de konstnärliga högskolorna, under perioden 2001–2003 tilldelas totalt 59 miljoner kronor av ovanstående finansiering för att stärka forskning, grundutbildningens forskningsanknytning samt möjligheterna att bygga upp forskningssamarbete med andra forskningsutförare och övriga myndigheter. Högskolorna bör prioritera forskning inom ett fåtal väl definierade profilområden som respektive högskola bedömer som strategiska och inom vilket högskolan har utvecklat hög vetenskaplig kompetens. För att stärka det humanistiska området föreslår regeringen att totalt 37 miljoner kronor av ovannämnda finansiering fördelas under 2001 och 2003 till det humanistisk-samhälls- vetenskapliga vetenskapsområdet vid Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet och Luleå tekniska universitet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2000 förstärkt den tekniska forskningen vid Linköpings universitet, Campus Norrköping med 8 miljoner kronor. Regeringen föreslår att ytterligare 5 miljoner kronor avsätts till denna forskning. Regeringen finner det angeläget att den gruvrelaterade forskningen vid Luleå tekniska universitet kan utvecklas. För att täcka hela det gruvrelaterade området bör en verksamhet inom malmgeologi byggas upp. Luleå tekniska universitet föreslås tillföras 3 miljoner kronor från 2003 inom ramen för ovannämnda finansiering. Tekniskt vetenskapsområde till Mälardalens högskola Sedan den 1 april 1999 är det regeringen som beslutar om det skall finnas vetenskapsområde vid en högskola som inte är universitet. Dessförinnan var det Högskoleverket som fattade sådana beslut. Ett beslut om att det skall finnas vetenskapsområde vid en högskola får meddelas om grundutbildning och forskning vid högskolan är av en sådan kvalitet och omfattning inom vetenskapsområdet att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå. Vidare kan beslut om att det skall finnas ett vetenskapsområde fattas bara om det finns statsfinansiella förutsättningar för ett sådant beslut och om det ligger i linje med regeringens forskningspolitiska bedömning. Mälardalens högskola ansökte hösten 1998 hos Högskoleverket om tekniskt vetenskapsområde. Högskoleverket har med eget yttrande lämnat över ärendet till regeringen. I sitt yttrande förordar verket att ansökan tillstyrks. Regeringen har gjort samma bedömning som Högskoleverket och har därför den 31 augusti 2000 beslutat att tekniskt vetenskapsområde skall finnas vid Mälardalens högskola (U2000/2331/UH). För budgetåret 2001 föreslås därför ett nytt anslag, 25:50 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning. Förstärkt forskning på lärarutbildningens område Regeringens bedömning: Samtliga universitet och högskolor med lärarutbildning bör i årsredovisningen redovisa de åtgärder som vidtagits för att förstärka forskningen och forskarutbildningen inom lärarutbildningens område. Skälen för regeringens bedömning: Lärarutbildningen inordnades i högskolan 1977 och har sedan dess omfattats av kravet på forskningsanknytning. Trots att drygt tjugo år har förflutit är andelen forskarutbildade lärare och antalet forskarstuderanden inom lärarutbildningen alltjämt lågt. I propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) är därför utgångspunkten att universitet och högskolor måste ta ett större ansvar för att stärka den vetenskapliga grunden för lärarutbildningen. Enligt regeringens bedömning fordras det att universitet och högskolor avsätter betydligt större resurser än hittills för att stärka lärarutbildningens forskningsanknytning. Det är vidare angeläget att forskning och forskarutbildning breddas i förhållande till dagsläget samt att den forskningskompetens som lärosätena besitter inom kunskapsutveckling, utbildning och lärande får en stark anknytning till lärarutbildningen. Senast 2004 avser regeringen att initiera en genomgripande utvärdering för att utröna om lärosätena avsatt tillräckligt med resurser inom området. Högskoleverket har under tre år haft särskilda medel att fördela till forskning med relevans för skola och lärarutbildning samt till kompetensutveckling av lärarutbildare. Uppdraget redovisades i juni 2000 (U2000/2701/UH). Regeringen noterar att satsningen har inneburit en positiv och lovande utveckling av forskningen på lärarutbildningens och den pedagogiska yrkesverksamhetens område. Även i forskningsstrategierna som universitet, högskolor och andra organ har utarbetat framgår att utbildning och lärande numera prioriteras högre vid flera lärosäten. I propositionen En förnyad lärarutbildning föreslår regeringen även att forskning i anslutning till lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten skall främjas genom att en utbildningsvetenskaplig kommitté inom det av riksdagen beslutade Vetenskapsrådet ges i uppdrag att fördela medel till forskning och forskarutbildning som i nationell konkurrens bedöms hålla hög vetenskaplig kvalitet och som bedrivs i utbildningsvetenskapliga nätverk. Förslaget behandlas närmare i den forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3). I regeringens forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) presenteras en särskild satsning på forskarskolor (se avsnittet Forskarskolor). En av dessa forskarskolor är avsedd att inrättas för teknisk och naturvetenskaplig didaktik och en för pedagogiskt arbete. Även dessa skall byggas upp som nätverk mellan universitet och högskolor. Konstnärligt utvecklingsarbete Regeringens förslag: En förstärkning av medel till konstnärligt utvecklingsarbete skall göras genom att 4 miljoner kronor som tidigare reserverats för detta ändamål fördelas mellan de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Skälen för regeringens förslag: I den forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3) behandlar regeringen frågor om det konstnärliga utvecklingsarbetet och forskning på det konstnärliga området. En viktig bedömning som regeringen gör är att forskning inom det konstnärliga området och forskning inom andra områden med konstnärliga inslag bör utvecklas. Samarbetet mellan de konstnärliga högskolorna och andra universitet och högskolor som utför forskning och anordnar forskarutbildning bör förstärkas. För att främja möjligheterna att utveckla ett sådant samarbete föreslår regeringen att en förstärkning skall göras av medel för konstnärligt utvecklingsarbete till Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm (fördelningen framgår av respektive högskolas anslag). Forskarskolor Det finns i dag ett stort behov av fler forskarutbildade, ett behov som förväntas växa ytterligare framöver. Med anledning av detta har regeringen målmedvetet satsat på att förbättra och effektivisera forskarutbildningen. Nationella såväl som internationella exempel har visat att forskarutbildningens organisation i form av särskilda forskarskolor kan ha positiva effekter. Inte minst ser regeringen det som angeläget att forskarskolor kan erbjuda en modell som kan leda fram till ökat samarbete mellan olika lärosäten. Regeringen avser att inom ramen för de medel som riksdagen beslutade om i 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100 s. 150) och 2000 års ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100 s. 183-184) avsätta medel till 16 forskarskolor. I regeringens forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) presenteras denna satsning närmare. Regeringen är angelägen om att samarbetet mellan olika lärosäten och forskningsmiljöer stärks. Inte minst är det viktigt att lärosäten utan vetenskapsområden i ökad utsträckning deltar i forskningssamarbete och forskningsutbyte. Varje forskarskola placeras vid ett universitet som fungerar som värdhögskola med övergripande ansvar för verksamhet och administration. Till varje forskarskola knyts en till tre högskolor utan vetenskapsområde samt ytterligare intresserade lärosäten. Forskarskolorna är tänkta att erbjuda en plattform för nationell samverkan inom respektive område. Samtliga forskarskolor tilldelas vardera 5 miljoner kronor under 2001. Dessa medel skall användas för att planera och organisera forskarskolan och anställa de första doktoranderna. För 2001 finns dessa medel anvisade under en särskild anslagspost på respektive värdhögskolas anslag för forskning och forskarutbildning. Under 2002 tilldelas samtliga forskarskolor ytterligare vardera 5 miljoner kronor. Som en planeringsförutsättning för 2003 bör de forskarskolor som bedriver den huvudsakliga verksamheten inom det naturvetenskapliga, tekniska eller medicinska vetenskapsområdet, med undantag av Forskarskolan i rymdteknik, tilldelas ytterligare 5 miljoner kronor var, medan de forskarskolor som bedriver den huvudsakliga verksamheten inom det humanistisk- samhälls- vetenskapliga vetenskapsområdet tilldelas 2 miljoner kronor var. Dessa medel bör tilldelas via anslaget för respektive vetenskapsområde. Samtliga medelstilldelningar är permanenta förstärkningar. Samtliga forskarskolor, med undantag av Forskarskolan i rymdteknik, bör få ett examinationsmål om 25 doktorer. Forskarskolan i rymdteknik bör få ett examinationsmål om 17 doktorer. Regeringen föreslår att det avsätts medel för följande 16 forskarskolor (med angiven värdhögskola): - Forskarskola i mångvetenskaplig naturvetenskap Värdhögskola: Lunds universitet - Forskarskola i genomik och bioinformatik Värdhögskola: Stockholms universitet - Forskarskola i genomik och bioinformatik Värdhögskola: Göteborgs universitet - Forskarskola i materialvetenskap Värdhögskola: Chalmers tekniska högskola AB - Forskarskola i matematik och beräkningsvetenskap Värdhögskola: Uppsala universitet - Forskarskola i telekommunikation Värdhögskola: Kungl. Tekniska högskolan - Forskarskola i grundläggande datavetenskap Värdhögskola: Linköpings universitet - Forskarskola i språkvetenskap Värdhögskola: Stockholms universitet - Forskarskola i språkvetenskap Värdhögskola: Göteborgs universitet - Forskarskola i ekonomi Värdhögskola: Uppsala universitet - Forskarskola i teknisk och naturvetenskaplig didaktik Värdhögskola: Linköpings universitet - Forskarskola i pedagogiskt arbete Värdhögskola: Umeå universitet - Forskarskola i vård och omsorg Värdhögskola: Karolinska institutet - Forskarskola i historia Värdhögskola: Lunds universitet - Forskarskola i genusvetenskap Värdhögskola: Umeå universitet - Forskarskola i rymdteknik Värdhögskola: Luleå tekniska universitet Pedagogiskt utvecklingsarbete inom forskarutbildningen Genom 1998 års reform av forskarutbildningen ställdes bl.a. ökade krav på handledning (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16, bet. 1997/98:UbU7, rskr. 1997/98: 109). Handledarinsatsen är av stor vikt för att en forskarutbildning skall kunna genomföras på avsedd tid. I undersökningar har det framkommit att mer än en tredjedel av doktoranderna uppger att brister i handledningen gör att de inte kan avsluta sin utbildning i tid (Doktoranders syn på handledning, Lilla SULF, 1998, Sveriges universitetslärarförbund, En genomlysning av svensk forskarutbildning, rapport januari 1999, Sveriges universitets- och högskoleförbund). I uppgifterna för Rådet för högskoleutbildning vid Högskoleverket ingår sedan 1999 även att stödja forskarutbildningen. I enlighet med 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) föreslår regeringen att rådet skall tilldelas medel för pedagogiskt utvecklingsarbete inom forskarutbildning för att därigenom stärka handledningen inom forskarutbildningen. Regeringen föreslår att inom ramen för de medel som riksdagen beslutade om i 1999 och 2000 års ekonomiska vårpropositioner (prop. 1998/99:100 och 1999/2000:100) skall Högskoleverkets anslag höjas med 2 miljoner kronor 2001 och som planeringsförutsättning för 2003 bör gälla att Högskoleverket skall erhålla ytterligare 3 miljoner kronor. Internationella frågor En stor del av det internationella samarbetet inom utbildning och forskning sker genom svenskt deltagande i följande organisationer: Nordiska ministerrådet, EU, Europarådet, OECD och Unesco. Utbildnings- och forskningssektorn medverkar därutöver i ett antal andra internationella organisationer, samarbetsorgan, m.m. Nordiska ministerrådet Med växande internationalisering ökar vikten av regionalt samarbete mellan länder med gemensamma intressen och värderingar. Nordiska ministerrådet har nyligen för utbildnings- och forskningssektorn fastställt en femårig strategiplan (2000-2004) med målsättningen att göra Norden till en föregångsregion för utveckling av mänskliga resurser. I strategin har den av ministerrådet tidigare antagna forskningspolitiska stategin samt riktlinjerna för nordisk språkpolitik inarbetats. För att förverkliga strategiplanen kommer ministerrådet att under perioden fokusera samarbetet och resurserna på främst följande områden: kompetensutveckling och livslångt lärande, evalueringsfrågor, informations- och kommunikationsteknologi, språksamarbete, mo- bilitet och ömsesidigt erkännande av studieresultat, arbetsdelning samt utbildning och forskning i ett internationellt perspektiv. Vikt läggs även vid att skapa en öppen dialog med bl.a. näringslivet. För samarbetet gäller vidare att det nordiska och det nationella skall stödja varandra. I det sammanhanget är de nordiska mobilitetsprogrammen, dvs. utbytesprogrammen för elever, studenter och lärare, av stor betydelse. Ministerrådet förbereder för närvarande tillkomsten av ett mobilitetsprogram för grundskoleområdet. Vidare har inom det nordiska samarbetet en fördjupningsstudie om vuxnas lärande satts i gång och åtgärder för att motverka social snedrekrytering till högre utbildning diskuterats. Samråd har även ägt rum på nordisk nivå om EU:s nya utbildningsprogram. Betydande samsyn beträffande programmens utformning har konstaterats. EU Den europeiska gemenskapen skall bidra till att utveckla en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan medlemsländerna samt genomföra en yrkesutbildningspolitik som stödjer och kompletterar medlemsländernas egna insatser. Det löpande utbildningssamarbetet inom EU domineras av de båda utbildningsprogrammen Sokrates och Leonardo da Vinci. Sokrates avser samarbete inom hela utbildningssystemet, från förskola till vuxenutbildning och högskola, medan Leonardo da Vinci avser samarbete inom yrkesutbildningen på olika nivåer. Första etappen av de båda programmen avslutades i och med utgången av 1999 och den andra etappen, som avser perioden 2000–2006, har nu inletts. I de nya programmen har hänsyn tagits till den kritik som har förts fram under perioden 1995- 1999. Förenklade och mer decentraliserade ansöknings- och beslutsprocedurer har eftersträvats. Särskilt när det gäller genomförandet av Leonardo da Vinci har en omfattande decentralisering skett till de nationella kontoren. Viktiga förändringar är också att vuxenutbildningen har getts ökad tyngd i Sokrates och att behovet av samordning av insatserna i de båda programmen har betonats. Budgeten för de två programmen har också stärkts. Den totala budgeten för Sokrates uppgår för sjuårsperioden till drygt 15,5 miljarder kronor och för Leonardo da Vinci till drygt 9,5 miljarder kronor. Till detta kommer den nationella medfinansieringen. Programmen från perioden 1995–1999 har genomgått omfattande utvärderingar. Med bl.a. dessa som grund kommer EU-kommissionen senare under hösten 2000 att till EU- parlamentet, rådet m.fl. lägga fram slutrapporter om genomförandet av den första etappen av programmen. För svensk del är erfarenheterna av programmen i huvudsak positiva även om mer systematiserade utvärderingar ännu är ganska få. Regeringskansliet har i samråd med berörda myndigheter och parterna på arbetsmarknaden genomfört en egen utvärdering av den första etappen av Leonardoprogrammet. Resultaten visade i huvudsak att de som medverkat i programmet var positiva trots krångliga procedurer och ansökningsrutiner m.m. hos EU- kommissionen. Utvärderingen pekade också på önskvärdheten av ökat deltagande av högskolor och företag. En TEMO-undersökning (Effekter av EU- finansierad skolutveckling) har visat att svenska skolor har värderat sitt deltagande i programmen positivt. Ungefär var tionde svensk skola har under åren 1995-1999 medverkat i programmen. Inom ramen för Erasmus (högskoledelen av Sokrates), bedriver årligen drygt 3 000 svenska studenter studier vid europeiska universitet och ungefär lika många studenter från andra europeiska länder bedriver högskolestudier i Sverige. Tempus är EU:s program för samarbete inom högre utbildning med länderna i Central- och Östeuropa, f.d. Sovjetunionen och Mongoliet. Syftet med programmet är att stödja övergången till demokrati och marknadsekonomi. Tempus är nu inne på sin tredje programperiod (2000- 2006). Flertalet länder i Central- och Östeuropa lämnade Tempus inför den tredje programperioden i samband med att de kom med i Sokrates och Leonardo da Vinci. Eurydice är ett nätverk för information om utbildning i Europa. Eurydice är en del av utbildningsprogrammet Sokrates. Det svenska Eurydicekontoret är förlagt till Utbildnings- departementet och de huvudsakliga uppgifterna är att informera om medlemsländernas utbildningssystem. Europarådet Europarådets uppgift är att genom arbete för demokrati och respekt för mänskliga rättigheter främja europeisk säkerhet. På utbildningsområdet bedrivs projektet ”Utbildning för demokratiskt medborgarskap”, som syftar till att stärka den europeiska dimensionen. Tyngdpunkten ligger på probleminventering samt spridning av material och exempel på god praxis för undervisning. Europarådet har även under många år bedrivit språkprojekt som handlar om metoder och undervisning i främmande språk. För Sveriges del har detta påverkat utformningen av kursplanerna i främmande språk. Inom området för högre utbildning arbetar Europarådet med t.ex. den s.k. Lissabonkonventionen om erkännande av examina. Vidare kan ett projekt om lärarnas ändrade roll i informationssamhället nämnas. Det europeiska året för språk äger rum år 2001. Initiativet kommer från Europarådet och syftet med språkåret är att öka medvetenheten om den språkliga mångfalden i Europa, att främja flerspråkighet bland invånarna och att uppmuntra till livslång inlärning av språk. Syftet är också att fästa uppmärksamheten vid den nyckelroll som språk och interkulturell kompetens har för att underlätta yrkesliv och rörlighet i Europa. EU har anslutit sig till Europarådets initiativ. En nationalkommitté har tillsatts med uppgift att ansvara för samordning och genomförande av språkåret i Sverige. En öppningskonferens anordnas i början av år 2001 i Lund. OECD Utbildningssamarbetet inom OECD främjar ett internationellt perspektiv på det svenska utbildningsväsendet. Organisationen publicerar i samarbete med medlemsländerna ett stort antal rapporter som berör viktiga aspekter av den nationella utvecklingen. Dessutom genomför OECD ett stort antal konferenser och seminarier vid vilka ledande experter och beslutsfattare från medlemsländerna medverkar. Utbildningssamarbetet inom OECD grundas på femåriga mandat som fastställs av utbildningsministrarna. Det nuvarande mandatet går ut år 2001 och ministrarna förutsätts fastställa ett nytt mandat för perioden 2002-2006 vid ett möte våren 2001. Sverige inbjöd tillsammans med OECD ett antal utbildningsministrar till ett informellt ministermöte i Uppsala i november 1999. Temat för ministermötet var globaliseringen av den högre utbildningen. Vidare inbjöd de nordiska utbildningsministrarna gemensamt till ett informellt ministermöte i Köpenhamn i mars 2000. Temat för det mötet var utvärdering och uppföljning av utbildningssystemen. OECD bedriver sedan tio år tillbaka ett mycket uppmärksammat indikatorprojekt (INES) på utbildningsområdet där samtliga medlemsländer medverkar. Projektet ”Early Childhood Education and Care” (ECEC) startade våren 1998 och beräknas bli avslutat med en större konferens under första halvåret 2001. Projektet "Transition from Initial Education to Working Life" avslutades med en konferens i Budapest i slutet av maj 2000. OECD har också påbörjat ett projekt som syftar till att undersöka i vilken grad utbildningsmöjligheterna för vuxna uppfyller de krav på kvalitet och tillgänglighet som ställts för att göra principen om det livslånga lärandet för alla till en realitet. Unesco Unescos generalkonferens år 1999 valde Koichiro Matsuura till ny generaldirektör för Unesco. Han har inlett sitt arbete med att tillsätta arbetsgrupper för att se över organisationens program, administration och decentraliserade verksamheter. Unescos styrelse har också tillsatt en arbetsgrupp för att bättre definiera Unescos arbetsuppgifter. Sverige ingår i en arbetsgrupp för Unescos utåtriktade informationsverksamhet. Vid generalkonferensen år 2001 kommer medlemsländerna att fatta beslut om en ny långsiktig strategi som till stor del kommer att baseras på resultaten av organisationens och styrelsens reformarbete. Konferensen "Education for All" i Senegal våren 2000 bekräftade Unescos samordnande roll inom FN-systemet för läskunnighetsarbete och grundutbildning. Svenska unescorådet har beslutat att koncentrera sitt arbete i Sverige på utbildning om mänskliga rättigheter. Rådet har också beslutat förstärka sina insatser för att sprida kännedom om beslut av Unescos generalkonferens och att i Sverige sprida information om Unescos program och arbete, genom att utarbeta en bok om mänskliga rättigheter. Boken, som presenteras på Bok- och biblioteksmässan hösten 2000, kommer senare att följas av en lärarhandledning. Unescorådet har vidare låtit översätta en bok utgiven av Unesco med frågor och svar om mänskliga rättigheter. Båda böckerna vänder sig till elever i högstadiet och gymnasiet. Annat internationellt samarbete Sverige deltar genom Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) i samarbetet inom European Agency for Development in Special Needs Education (EA), som arbetar för att stärka och utveckla samarbetsländernas insatser för elever i behov av särskilda stödinsatser. EA har publicerat ett antal tematiska studier i rapporter som "Early Intervention", "Teacher Support" och "Financing of Special Needs Education". Utbildningsministrarna i Baltic 21-regionen, dvs. ministrarna i länderna kring Östersjön, beslöt vid ett möte i mars 2000, genom att anta den s.k. Hagadeklarationen, att upprätta ett sektorsnätverk för att utveckla en Agenda 21 för utbildning för hållbar utveckling i regionen. Litauen och Sverige har utsetts att leda arbetet, som inletts med ett första möte i nätverket i Vilnius i september 2000. Förslag till Agendan samt förslag till en handlingsplan väntas föreligga vid möte hösten 2001. Deklarationen om Ett europeiskt rum för högre utbildning undertecknades år 1999 i Bologna av 29 europeiska länder. Den s.k. Bolognadeklarationen syftar till en fortsatt utveckling av det europeiska samarbetet inom högre utbildning, framför allt för att främja studenternas rörlighet mellan de europeiska utbildningssystemen och på arbetsmarknaden. Samtidigt skall mångfalden inom den högre utbildningen i Europa värnas. Våren 2001 kommer genomförandet av intentionerna i Bolognadeklarationen att följas upp vid ett möte i Prag. Regeringen har vidtagit åtgärder för att ytterligare underlätta studenters rörlighet i enlighet med målen i Bolognadeklarationen. Högskoleverket har givits i uppdrag att i samråd med universitet och högskolor utarbeta ett förslag till en gemensam svensk mall för ett tillägg till examensbeviset (Diploma Supplement) som beskriver utbildningens uppläggning, innehåll och nivå samt informerar om det nationella system för högre utbildning inom vilket utbildningen ägt rum. Vidare skall Högskoleverket, efter samråd med Internationella programkontoret för utbildningsområdet, kartlägga användningen av samtliga delar av det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS - European Credit Transfer System) vid svenska universitet och högskolor samt föreslå åtgärder för att främja användningen av dessa båda verktyg i Sverige. Uppdraget skall redovisas senast den 2 april 2001. Regeringen har under våren 2000 uppdragit åt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) att inrätta utbytesprogrammet Linnaeus-Palme (U2000/773/UH, UD2000/ 532/IC). Det övergripande syftet med Linnaeus- Palmeprogrammet är att stärka samarbetet på student- och lärarnivå mellan svenska universitet och högskolor samt lärosäten i länder utanför Europa och Nordamerika. Verksamheten inleds under hösten 2000. 4.5.2 Insatser utanför politikområdet Politikområdet Utbildningspolitik har ett nära samband med andra politikområden: Den största delen av verksamheten inom politikområdet utbildningspolitik bedrivs av kommunerna. Det gäller förskoleverksamhet, skola och kommunal vuxenutbildning. Verksamheten finansieras främst med generella statsbidrag från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna och med kommunernas skatteintäkter. Verksamheten inom universitet och högskolor finansieras inte bara från detta politikområde utan också med anslag från politikområdet Forskningspolitik och från andra forskningsfinansiärer. Sambandet mellan grundutbildning och forskning blir allt viktigare och grundutbildningens kvalitet beror också av den forskning som bedrivs vid universitetet och högskolor. Lärande pågår inte bara inom ramen för politikområdet Utbildningspolitik utan också i arbetslivet i form av personalutbildning eller kompetensutveckling, som arbetsmarknadsutbildning inom politikområdet Arbetsmarknad och i andra miljöer. Studiestödet är genom förmånsnivåer på olika sätt kopplat till andra politikområden som Ekonomisk familjepolitik och Arbetsmarknad. 4.6 Resultatbedömning för politikområdet utbildning 4.6.1 Övergripande resultatbedömning Svensk utbildning i ett internationellt perspektiv Internationella jämförelser är allt viktigare inslag i både resultatbedömning och kvalitetsarbete. De är vanskliga men möjliga att göra tack vare ett tålmodigt och långvarigt arbete inom olika internationella organisationer. Sveriges medverkan i internationella organisationer redovisas separat. Utbildningarnas omfattning I ett internationellt perspektiv utmärks den svenska utbildningspolitiken av att den inriktar sig mot ett ovanligt brett åldersspann. Förskoleverksamheten, som i Sverige till skillnad från många andra länder, ingår i utbildningspolitiken, når en internationellt sett hög andel, 75 procent, av årskullarna 1 - 5 år och är jämfört med många andra länder, för det enskilda barnet oftare på heltid. Skolbarnsomsorgen omfattar 65 procent av 6 - 9 åringarna. Andelen som påbörjar och slutför en gymnasieskoleutbildning är internationellt sett hög i Sverige. Andelen av årskullarna 15 - 18 år som deltar i utbildning är 10-20 procentenheter högre än OECD-genomsnittet. Andelen som fullföljt gymnasieskola vid 20 års ålder har dock sjunkit sedan några år tillbaka i samband med gymnasieskolans reformering. Diagram 4.1 Andel deltagare i förskoleverksamhet samt på grund- och gymnasieskolenivå per åldersgrupp, år 1998 (Källa: OECD) Andelen 19 - 20-åringar i högskolan har ökat markant under 1990-talet men är fortfarande alltför låg i jämförelse med andra länder. I åldrarna 30 år och äldre deltar fler personer i Sverige i utbildning än i de flesta andra länder. Ett av skälen till detta är det omfattande utbudet av vuxenutbildning och folkbildning i vårt land. Bland 30 - 39-åringar är det, enligt OECD:s senaste mätningar avseende år 1998, bara i Australien som denna åldersgrupp har ett högre studiedeltagande. Diagram 4.2 Andel deltagare i all reguljär utbildning per åldersgrupp 18 år och äldre, år 1998 (Källa: OECD) Kostnader och resursinsatser I internationella jämförelser framstår Sverige som ett av de länder som satsar mest på utbildning, beräknat som andel av bruttonationalprodukten. Minskade resurser under början av 1990-talet medförde att avståndet mellan Sverige och andra länder krympte inom skolområdet. Sverige sat- sade år 1997 emellertid mer offentliga medel på såväl skola, vuxenutbildning som högskola än flertalet OECD-länder. Det finns flera skäl till att Sverige hamnar högt vid dessa jämförelser. Offentlig utbildning i Sverige är avgiftsfri och finansieras i princip uteslutande av stat och kommun. I andra länder är inslaget av privata medel större. Utbildningen av funktionshindrade ingår i Sverige helt och hållet i utbildningspolitiken men kan tillhöra de social- eller vårdpolitiska områdena i andra länder. Det svenska studiestödet är internationellt sett generöst och räknas in i utbildningskostnaderna. Den offentligt finansierade forskningen bedrivs i ovanligt stor utsträckning vid universitet och högskolor vilket ger en något överdriven bild av kostnadsnivån för den högre utbildningen. I andra länder sker en stor del av motsvarande forskning vid särskilda institut. Bilden att Sverige satsar mycket på utbildning skulle emellertid ytterligare förstärkas om också barnomsorgen räknades in. Diagram 4.3 Utbildningskostnad i procent av BNP, år 1997 (Källa: OECD) * Uppgift om studiemedel mm saknas Lärartätheten (antalet elever per lärare) är i Sverige normal för EU-kretsen av länder vad gäller gymnasieskola och år 7-9 i grundskolan, men hög (få elever per lärare) i år 1-6. Samtidigt är undervisningstiden per elev mer omfattande i många andra jämförbara länder. Inom grundskolan har lärartätheten minskat under 1990-talet. Detta gäller även förskoleverksamheten och i synnerhet skolbarnsomsorgen där antalet barn per årsarbetare har ökat med nästan 50 procent mellan år 1994 och 1998. I grundskolans senare del, gymnasieskolan och i högskolan sammanfaller stora pensionsavgångar bland lärare med en expansion av studerande, vilket medför risker för lärarbrist. Beroende på rekryteringssvårigheter till lärarutbildningen är riskerna störst i de naturvetenskapliga ämnena i grundskola och gymnasieskola. Enligt OECD var dock lärarsituationen i matematik i årskurs 8 sämre i många andra länder i mitten av 1990-talet. OECD:s mätningar har pekat på att personalkostnadens andel av totalkostnaden inom grundskolan är relativt låg i Sverige. Tillgång och efterfrågan på högskoleutbildade Den svenska befolkningen är vid en internationell jämförelse välutbildad. I åldern 25 - 64 år har 28 procent en högskoleutbildning vilket tillhör de högre värdena bland OECD- länderna. Endast fem länder hade en högre andel. Samtidigt saknade 24 procent en högre utbildning än grundskola eller motsvarande. En tredjedel av OECD-länderna hade en lägre andel. Skillnader i utbildningsnivå mellan olika åldersgrupper speglar variationer i ländernas utbildningssatsningar. När det gäller högskoleutbildade i åldersgruppen 45 - 54 år hävdar sig Sverige bättre än i åldersgruppen 25 - 34 år. Detta sammanhänger med den extremt snabba universitets- och högskoleexpansionen i Sverige under 1960-talet som sedan åtföljdes av en närmast konstant volym i nästan 20 år och i sin tur avlöstes av en snabb expansion under 1990-talet. Under 1970- och 1980-talen skedde en snabb expansion i många länder. Högskolans expansion var således blygsam under 1980-talet men relativt omfattande under 1990-talet jämfört med övriga OECD-länder. Diagram 4.4 Förändring av antal deltagare i högskoleutbildning inom EU-länder 1985/86-1997/98 (Källa: OECD och EU-Keydata) Åldersgruppen 45 - 54 år är fortfarande den mest välutbildade i vårt land och även internationellt sett. Den pågående expansionen inom högskoleområdet innebär att 25 - 34- åringarna kan förväntas bli de mest välutbildade inom de närmaste åren i vårt land och i nivå med de främsta OECD-länderna. Det framtida behovet av högskoleutbildade på arbetsmarknaden väntas öka mer än tillgången, trots den expansion som hittills genomförts inom högskoleområdet. Intresset för högre utbildning i vårt land är fortfarande betydligt större än tillgången på utbildningsplatser. Det förekommer visserligen flera utbildningsvägar med lågt sökandetryck och bristande antal sökande med framför allt naturvetenskaplig och teknisk bakgrund, men samtidigt kännetecknas högskolans antagning av en kraftig obalans mellan sökande och tillgång på platser inom många områden. Ett särdrag för den svenska arbetsmarknaden har varit en hög utbildningsnivå i offentliga och privata tjänster men relativt låg utbildningsnivå inom industrin. Det är en viktig orsak till den starka satsningen på naturvetenskap och teknik som sker i den svenska högskolan. Sverige har också ett lägre utflöde av examinerade från minst treåriga naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar än många OECD-länder. Antalet examinerade förväntas öka så att den svenska positionen förbättras, men det finns uppenbara rekryteringsproblem vid högskolan vad gäller naturvetenskaplig grundutbildning, högskoleingenjörsutbildning och naturvetenskapligt inriktad lärarutbildning. Internationellt sett har Sverige fortfarande alltför få högskoleutbildade inom industrin. Arbetsmarknaden riskerar också att få brist på utbildade inom bland annat vård- och undervisningssektorn. I 2000 års ekonomiska vårproposition har regeringen därför föreslagit att ytterligare medel skall tillföras högskolans grundutbildning år 2003 utöver den expansion som riksdagen redan har beslutat om för år 2001 och 2002. Arbetslösheten i Sverige, liksom i OECD, har ett starkt samband med utbildningsnivå. Högkonjunkturen visar sig i en snabbt minskande arbetslöshet och en ökad efterfrågan på arbetskraft. I slutet av 1980-talet hade Sverige en unikt låg arbetslöshet i alla utbildningsgrupper. Inräknat studerande som också är arbetssökande hade Sverige 10 år senare en högre arbetslöshet än ett genomsnitt av OECD-länder med undantag för högskoleutbildade. Det är också bland högskoleutbildade som arbetslösheten minskar snabbast just nu i vårt land. Diagram 4.5 Arbetslöshet per utbildningsgrupp i Sverige och OECD, 1989 och 1998, åldersgruppen 25-64 år (Källa: OECD) Globalisering, ökad konkurrens och teknisk utveckling ställer nya krav både på utbildningsväsende och arbetsmarknad över hela världen. Under mitten av 1990-talet hade Sverige en stor invandring, inklusive utflyttade från Sverige som återvände hem. Många var högskoleutbildade, men jämfört med slutet av 1980-talet hade en mycket mindre andel av dem arbete på den svenska arbetsmarknaden. Under åren 1995-1999, har inflödet av högskoleutbildade varit ganska konstant och ungefär av samma omfattning som antalet utvandrade från Sverige. Antalet högskole- utbildade som rekryteras från utlandet till den svenska arbetsmarknaden är ungefär lika många som de som flyttar till utlandet. Diagram 4.6 Invandring och utvandring bland sysselsatta respektive icke sysselsatta, år 1987-1999 (Källa: SCB) Det finns emellertid många obalanser i detta flöde. Den svenska ekonomin är stark och efterfrågan på arbetskraft har ökat. Detta har bidragit till att antalet personer, födda i Sverige, som återvänder från utlandet ökar mer än antalet utflyttande. År 1999 minskade exempelvis antalet utvandrade civilingenjörer jämfört med föregående år och samtidigt ökade antalet återvändande. Trots stor efterfrågan på arbetskraft finns det fortfarande många utan arbete bland personer som tidigare invandrat till Sverige. Många av dem har en högskoleutbildning, som ofta behöver kompletteras eller har en kortare utbildning än den som arbetsgivarna kräver. Hela det svenska utbildningsväsendet engageras nu i att på olika sätt bidra till en förbättrad sysselsättning bland personer som flyttat till Sverige. Kunskapsnivån bland studerande och i den vuxna befolkningen Både när det gäller skolelever och vuxna görs internationellt jämförbara kunskapsmätningar. I de senaste kunskapsmätningarna, år 1995, låg resultaten i matematik på det internationella genomsnittet och i naturvetenskap något bättre än genomsnittet. Detta gäller både grundskole- och gymnasieskolenivå. I en något äldre undersökning (1990/91) var de svenska grundskoleleverna väsentligt bättre än genomsnittet i läsförmåga både vid 9 och 14 års ålder. I år genomförs en kunskapsmätning när det gäller 15-åringars kunskaper och färdigheter i läsförståelse, matematik och naturvetenskap i OECD:s regi (det sk. PISA-projektet, Programme for International Student Assessment). År 2001 genomförs en studie om 9-åringars läsförståelse. I OECD:s regi har i tre omgångar med början 1994/95 en stor jämförande studie av vuxnas förmåga att läsa och använda text, tolka diagram, kartor etc. samt att genomföra beräkningar med ett givet underlag genomförts (International Adult Literacy Survey, IALS, slutrapport juni 2000). Sverige uppvisar de bästa resultaten oavsett om det gäller förmågan att tillgodogöra sig löpande text, att tolka dokument eller att utföra beräkningar. Resultaten visar att ca 75 procent av den vuxna befolkningen i Sverige klarar de flesta vardagskrav som ställs när det gäller att tillgodogöra sig skriven information. De svenska resultaten står sig genomgående utomordentligt bra i internationell jämförelse i samtliga ålders- och utbildningsgrupper. Studien visar att det finns ett mycket tydligt samband mellan formell utbildningsnivå och förmåga att tillgodogöra sig skriven information. Andelen personer som inte har en gymnasieutbildning men som ändå presterar på en godtagbar nivå är högst i Sverige. Det innebär att förutsättningarna för lågutbildade att aktivt delta i arbets- och samhällsliv är fördelaktiga i vårt land. Resultaten tyder på att det finns andra faktorer, förutom formell utbildning, som påverkar förmågan att tillgodogöra sig skriftlig information. Den långa och omfattande traditionen av folkbildning i Sverige torde vara en kraftigt bidragande förklaring. Tillsammans med Danmark, Finland och Norge, uppnådde befolkningen i Sverige höga testresultat i förmåga att lösa kvantitativa uppgifter i alla åldersgrupper. En jämförelse mellan förmågan att tillgodogöra sig skriftlig information och social bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå, visar att det finns ett samband i många länder. I åldersgruppen 16- 25 år avviker de nordiska länderna tydligt från mönstret på så sätt att skillnaderna i resultat i mindre utsträckning kan förklaras av föräldrarnas utbildningsnivå. Undersökningen understryker att Sveriges långa tradition av satsningar på personalutbildning, folkbildning och vuxenutbildning på olika nivåer har bidragit till att minska de sociala klyftorna i samhället och att stärka individernas situation på arbetsmarknaden. Diagram 4.7 Förmåga att lösa kvantitativa uppgifter i olika åldersgrupper (Källa: OECD, IALS) I det kvalitetsarbete som pågår på alla nivåer är den internationella dimensionen viktig. Kommuner och skolor skall årligen upprätta kvalitetsredovisningar och Skolverket genomför årliga kvalitetsgranskningar. Det är enligt högskolelagen en gemensam angelägenhet för högskolans personal och studenter att de tillgängliga resurserna används effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Högskoleverket utvärderar och granskar löpande all utbildning och kvalitetsarbete både per utbildningsområde och högskolevis. Det internationella inslaget består i att utländska experter deltar i de grupper som svarar för utvärdering och granskning både på skol- och högskoleområdet. Det ökade student- och elevutbytet ger också möjligheter till en informell utvärdering och bidrar till att höja kvaliteten och identifiera brister i den svenska utbildningen. Resultat och vidtagna åtgärder redovisas utförligare och områdesvis i efterföljande avsnitt. Rekryteringsfrågor Inom grundskolan har antalet elever som når behörighet för intagning till nationella och specialutformade program i gymnasieskolan sjunkit något, men närmare 90 procent når ändå denna behörighet. Andelen 20-åringar som fullföljt gymnasieskolan har minskat. Andelen 20-åringar som nått grundläggande behörighet till högskolestudier var år 1999 strax över 60 procent. Ur rekryteringssynpunkt är elever med utländsk bakgrund särskilt viktig att uppmärksamma. Det är i stor utsträckning denna grupp som inte når behörighet för intagning till nationellt program i gymnasiekolan, fullföljt gymnasieskola vid 20 års ålder eller når grundläggande behörighet för högskolestudier. Vuxenutbildningen svarar för en viktig del av högskolans rekrytering. Regeringen kommer senare i höst att samlat ta upp vuxenutbildningsfrågorna. I föregående års budgetproposition lanserade regeringen det långsiktiga målet att hälften av en årskull skall ha börjat läsa på högskolan vid 25 års ålder. Under slutet av 1990-talet blev denna andel knappt 40 procent. Under hela 1990-talet har efterfrågan på utbildning varit hög, vilket för högskolorna inneburit goda rekryteringsmöjligheter men för de sökande svårigheter att bli antagna. Dessa svårigheter har drabbat inte minst yngre sökande. Under innevarande år förefaller utvecklingen ha svängt på så sätt att det blivit lättare att komma in även för de yngre. Diagram 4.8 Sökande till högskolan per hösttermin och högskolenybörjare per läsår (Källa: SCB) Antalet sökande som ej tidigare läst i högskolan, "nybörjarsökande", ökade kraftigt under större delen 1990-talet, men minskade hösten 2000 till omkring 110 000 sökande. Totala antalet sökande till högskolan hösten 2000 minskade till omkring 160 000, exklusive redan registrerade men inklusive omkring 50 000 studerande som önskar återuppta studierna efter kortare eller längre uppehåll. Av samtliga nybörjarsökande hösten 2000, varav merparten är ungdomar, beräknas således andelen antagna kunna öka jämfört med tidigare år till följd av att antalet sökande blivit något färre, samtidigt som högskolan expanderar. Konkurrensen om platserna är fortsatt hög. Troligen kommer bara omkring hälften av nybörjarsökande under hösten 2000 att kunna antas till en högskoleutbildning. Trots det minskade intresset för högskolestudier och trots den expansion av högskolan som genomförs är således antalet sökande betydligt större än tillgången på utbildningsplatser. Antalet högskolenybörjare läsåret 1998/99 var 66 700, vilket är den högsta siffran någonsin i vårt land. Den expansion som beslutats fram till år 2002 och de ytterligare medel till grundutbildningen som tillkommer år 2003 möjliggör att inflödet till högskolan nu kan öka ytterligare. Enligt regeringens bedömning kommer antalet högskolenybörjare att kunna bli mer än 70 000 läsåret 2003/04 även om antalet nybörjarsökande skulle fortsätta att minska. Antagningen vid högskolorna fortsätter att präglas av svårigheter att rekrytera till naturvetenskaplig och teknisk grundutbildning. Det gäller framför allt högskoleingenjörsutbildningar, naturvetenskaplig grundutbildning, några få civilingenjörsinriktningar och naturvetenskapligt inriktade lärarutbildningar. Rekryteringssvårigheterna förefaller främst drabba nyare högskolor medan de gamla universiteten lyckas bättre i sin rekrytering. Ett ökat utbud av naturvetenskapligt eller tekniskt inriktade utbildningar är ett viktigt mål för högskolepolitiken. Både detta mål och målet att 50 procent av en årskull skall ha påbörjat högskoleutbildning vid 25 års ålder ställer ökade krav på samspelet mellan gymnasieskola, vuxenutbildning och högskola. Regeringen gör samtidigt bedömningen att genomströmningen måste förbättras både inom gymnasieskolan och högskolan. Jämställdhet Utbildningsväsendet bidrar till jämställdhet på tre sätt: Förskoleverksamheten och skolbarnsom- sorgen är tillsammans med föräldraför- säkringen en viktig förutsättning för såväl kvinnor som män att framgångsrikt förena utbildning och arbete med ansvar för barn samt möjliggör den internationellt sett höga förvärvsfrekvensen för kvinnor på alla utbildningsnivåer i Sverige. Föreställningar om kön och attityder till jämställdhet formas bl.a. i skola och barnomsorg - i den pedagogiska verksam- heten och i umgänget mellan elever. I utbildningen skiljer sig val och presta- tioner mellan könen. Den första punkten ovan har regeringen behandlat i propositionen (1999/2000:129) Maxtaxa och allmän förskola m.m., som nu behandlas av riksdagen. I många avseenden presterar flickor nu något bättre än pojkar eller når högre andelar. I grundskolan gäller det betyg och andelen som når godkänt i de flesta ämnen. I gymnasieskolan gäller det betyg, andelen som fullföjer gymnasie- skolan och når grundläggande behörighet för högskolestudier. I vuxenutbildningen dominerar kvinnorna inom flertalet utbildningar. I hög- skolan är kvinnorna fler både när det gäller övergång till grundutbildning i högskolan och andel som slutför utbildningen. Inom forskarutbildningen däremot är fortfarande männen fler generellt sett när det gäller antagna och examination, men det pågår en successiv utjämning. Männens försteg är än större när det gäller lärar- och forskartjänster vid högskolan. I förskola, skola och vuxenutbildning dominerar däremot kvinnor bland lärarna särskilt i förskola och grundskola. Det finns stora skillnader mellan kvinnor och män i val av utbildning, både i gymnasieskola, vuxenutbildning och högskola på så sätt att kvinnor söker sig till vård- och omsorgsområdet och männen mot teknik och naturvetenskap. Inom högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna är den långsiktiga trenden att andelen kvinnor ökar, även om männen fortfarande dominerar stort inom flertalet tekniska inriktningar. Fortfarande är skillnaden stor i val av utbildning och utbildningsinriktning, hur utbild- ningar uppskattas på arbetsmarknaden, lön m.m. Det är framför allt kvinnorna som ändrat valmönster och börjat etablera sig inom manliga utbildnings- och yrkesområden. Männen har inte ändrat sitt mönster på motsvarande sätt. Arbetet med jämställdhet genomgår flera faser. I en första fas gällde det att utjämna skolprestationer och andel som når vissa utbildningsnivåer mellan könen. På den punkten har en utjämning skett och vänts till ett visst kvinnligt försteg på gymnasieskolnivå och när det gäller grundutbildningen på högskolan. Attitydfrågorna framstår som allt viktigare. Skolan och barnomsorgen har ett ansvar för att skapa jämställdhet genom att undervisningen, arbetsformerna och bemötandet av barnen sker på jämställda villkor och utmanar könsstereotypa beteendemönster och värderingar. Inom universitet och högskolor måste inte minst det manliga forskarsamhället på allvar acceptera kvinnor och bidra till att Sverige får fler kvinnliga forskare. Åtgärder på dessa punkter redovisas i andra avsnitt. Analys och slutsatser Utbildningspolitiken står inför utmaningar som ställer krav på åtgärder över hela systemet. Dessa redovisas främst i andra avsnitt och samman- fattas därför här endast i korthet. De internationella jämförelser som redovisas ovan visar att det svenska utbildningssystemet genomgående hävdar sig väl. Det finns dock flera områden som kräver förbättringar såsom en snabbare övergång till högskola, ökad tillgång på högskoleutbildade i 25 - 34 års ålder på arbetsmarknaden och ökat utbud av högskole- utbildade naturvetare och tekniker. Resultat- bedömningen har särskilt fäst uppmärksamheten på den senare punkten och de balansproblem som råder för närvarande inom utbildnings- systemet. På skolans och förskolans område vidtas en rad åtgärder för att motverka negativa konsekvenser av de minskade resurser som drabbade skolområdet under början av 1990-talet och för att öka måluppfyllelsen och därigenom bredda rekryteringsunderlaget för högskolan. Det handlar om: ökade bidrag till kommunerna, satsningar på basfärdigheter från förskola till gymnasieskola, användningen av IT i undervisningen för att stimulera och ge nya förutsättningar för lärande, storstadssatsning som innebär rejäla insatser inom förskola och skola i invandrartäta storstadsområden, nationella resurscentra vid universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm och Linköping har inrättas i respektive matematik, fysik, kemi och teknik. Dessa ges en fortsatt viktig roll både för kompetensutveckling och för att stödja och utveckla undervisningen. Den kommunala vuxenutbildningen är främst inriktad mot dem som har en kortare utbildning. Samtidigt söker sig ett mycket stort antal ungdomar till den kommunala vuxenutbildningen för att komplettera sina gymnasieskolestudier på väg till högskolestudier. Regeringen kommer att lägga fram en särskild proposition om vuxnas lärande och ett samlat förslag om den eftergymnasiala yrkesutbild- ningen i slutet av år 2000. Högskolan befinner sig i ett expansionsskede och upplever nu, trots ett högt sökandetryck totalt sett, rekryteringssvårigheter på det starkt prioriterade naturvenskapligt tekniska området. Det fordras en breddad rekrytering samtidigt som åtgärder behöver sättas in för att öka genomströmningen. Inom högskoleområdet kommer bland annat: antalet platser att öka, åtgärder att vidtas för att bredda rekryteringen. I juli år 2000 remitterades betänkandet Mångfald i högskolan (SOU 2000:47), en inom Utbildningsdeparte- mentet upprättad promemoria med förslag till åtgärder avseende rekrytering samt Högskoleverkets skrivelse, Tillträde till högre utbildning. Remisstiden går ut den 27 oktober år 2000. Regeringen tar ställning till förslagen senast under år 2001, informationen till de sökande och antag- ningsmyndigheterna utvecklas för att uppnå en bättre överblick över tillgängliga alterna- tiv under antagningsprocessen, åtgärder att sättas in för att öka genomströmningen inom bl.a .högskole- ingenjörsutbildningar och vissa lärarutbildningar, vilket behandlas i följande avsnitt. 4.6.2 Förskola och skola Enligt budgetpropositionerna för 1999 och 2000 (prop. 1998/99:1, 1999/2000:1) var målet för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen under 1999 och 2000 att: - ge barn stöd och stimulans för utveckling och lärande, underlätta för föräldrar att förena förvärvsarbete och studier med vård och ansvar för barn, samt målen för skolan att: - ge alla barn och ungdomar oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden lika tillgång till likvärdig utbildning av hög kvalitet. Resultat Resultatredovisning och analys av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan finns även redovisade i regeringens skrivelse Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 1999/2000:102). Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Tre av fyra barn i åldern 1–5 år har plats i förskoleverksamheten medan skolbarnsomsorgen omfattar två av tre barn i åldern 6–9 år och sju procent av 10–12-åringarna. De flesta barn i förskoleåldern (68 procent av barn i åldern 1–5 år) går i förskolan, som hösten 1999 tog emot cirka 320 000 barn. En mindre andel av barnen finns i familjedaghem (11 procent). Antalet barn i familjedaghem har minskat varje år sedan slutet av 1980-talet. Hösten 1999 var 332 000 barn inskrivna i skolbarnsomsorg. Det är mer än tre gånger så många som 1990. Den stora ökningen sammanhänger med att fritidshemmen numera tar emot även sexåringar och att årskullarna har varit ovanligt stora. Den totala kostnaden för förskolan beräknas 1999 enligt Statens skolverks preliminära bedömning till 26,2 miljarder kronor. Kostnaden per inskrivet barn beräknas till 79 800 kronor. Jämfört med året innan har barnantalet i förskolan minskat medan totalkostnaden i stort sett är oförändrad. Detta innebär en ökning av kostnaden per inskrivet barn med 7 procent. Den totala kostnaden för familjedaghem har, jämfört med 1998, minskat i fasta priser från 5,1 miljarder kronor till 4,4 miljarder kronor till följd av minskningen av barnantalet. I fritidshemmet beräknas den totala kostnaden 1999 uppgå till 8,5 miljarder kronor, vilket innebär en ökning från året innan med drygt en halv miljard kronor (fasta priser). Barnantalet har ökat med 11,3 procent. Kostnaden per inskrivet barn har dock minskat med 3,7 procent – från 27 922 till 26 000 kronor. Enligt Skolverkets föräldraenkät som sammanställdes under våren 2000, Tillgång och efterfrågan på barnomsorg, har cirka 25 procent av alla barn i åldern 1–5 år, sammanlagt 110 000 barn, för närvarande inte plats i förskola eller familjedaghem. Den största gruppen av dessa barn, närmare 50 000 barn (11 procent) är hemma med en föräldraledig förälder. För 17 000 barn (4 procent) klarar föräldrarna omsorgen själva genom att t.ex. skiftarbeta. För 3 procent av barnen har föräldrarna valt privata lösningar, t.ex. barnflicka eller släkting. 3 procent av barnen är hemma med en arbetslös förälder. Endast 6 000 barn (1 procent) är hemma med en hemarbetande förälder. En liknande undersökning gjordes 1996. En jämförelse med denna visar att det blivit vanligare att barn till arbetslösa föräldrar har plats i förskola eller familjedaghem. Enligt 1999 års undersökning fanns 62 procent av de arbetslösas barn i förskoleverksamheten, jämfört med 51 procent år 1996. Bland barn till föräldralediga föräldrar är andelen barn i förskoleverksamheten i stort sett oförändrad (27 procent). Resultaten tyder också på att både arbetslösa och föräldralediga föräldrar efterfrågar plats för sina barn i något mindre utsträckning år 1999 än tidigare. Andelen barn med hemarbetande förälder har minskat från två till en procent. Av enkäten framgår att flertalet föräldrar är nöjda med den omsorgsform barnet har. Mest nöjda är de föräldrar vars barn har plats i förskola eller familjedaghem (90 procent). Skolan Förskoleklassen Förskoleklassen är en frivillig skolform som skall stimulera varje barns utveckling och lärande och ligga till grund för fortsatt skolgång. Förskoleklassen har en speciellt viktig roll som en mötesplats för förskola och skola och även med fritidshemmet. Läsåret 1999/2000 gick drygt 112 200 barn i förskoleklass, vilket är en liten minskning jämfört med föregående år beroende på att årskullen sexåringar är mindre än året innan. Andelen av årskullen som finns i förskoleklass har däremot ökat från 91 till 93 procent. Samtidigt har andelen av sexåringarna som finns i grundskolan minskat från 5,9 till 4,3 procent. Förskoleklassen har därmed stärkt sin ställning som sexåringarnas skolform. Majoriteten, 85 procent av förskoleklasseleverna, har sin verksamhet förlagd till skolans lokaler eller i nära anslutning till skolan. Andelen elever i förskoleklass som har samma pedagogiska ledning, dvs. samma rektor som en grundskola, är 97 procent. I förskoleklassen har personaltätheten ökat något jämfört med föregående läsår. Grundskolan Tre fjärdedelar av eleverna som slutade grundskolan år 9 våren 1999 nådde målen i samtliga ämnen, medan cirka 23 procent då inte hade nått målen i ett eller flera ämnen. Andelen elever som saknade betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk, matematik eller engelska var dock betydligt lägre, 9,7 procent. Dessa elever var därmed inte behöriga för studier på gymnasieskolans nationella eller specialutformade program. Av de elever från kommunala skolor som inte var behöriga saknade 41,5 procent betyg i ett ämne, flertalet i matematik. 24,8 procent saknade betyg i två ämnen, majoriteten i kombinationen matematik och engelska, medan 33,7 procent saknade betyg i alla tre ämnena (Skolverket: Barnomsorg och skola i siffror 2000, del 1). Enligt Skolverket återfanns dock 16 procent av de elever som inte var behöriga vid vårterminens slut 1999 på ett nationellt program vid höstterminens start. Förklaringen är att dessa elever efter undervisning under sommaren har genomgått prövning. Enligt preliminära siffror från Skolverket har andelen elever i grundskolans år 9 som saknar behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan vårterminen 2000 ökat med 0,8 procentenheter från föregående år till 10,5 procent. Inom den kommunala grundskolan uppgick antalet lärare (omräknat till heltidstjänster) per 100 elever hösten 1999 till 7,6. Lärartätheten är därmed i stort sett oförändrad sedan 1997. I de kommunala grundskolorna har andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning minskat med en procentenhet till 88 procent hösten 1999. I de fristående grundskolorna har andelen däremot ökat till 69 procent från 64 procent föregående år (Skolverket: Barnomsorg och skola i siffror 2000, del 2). De totala kostnaderna för grundskola med kommunal huvudman 1999 beräknas, enligt Skolverkets preliminära bedömning, uppgå till cirka 53,6 miljarder kronor (inklusive kostnader för skolskjutsar). I jämförelse med 1998 beräknas de totala kostnaderna i fasta priser öka med 4 procent. Antalet elever har ökat med 0,2 procent eller drygt 2 000 elever mellan kalenderåren 1998 och 1999. Kostnaden per elev beräknas öka något (1,7 procent) till 54 000 kronor. Själva undervisningskostnaden per elev visar på en ökning med drygt 5 procent, som till största delen förklaras av löneutvecklingen inom lärarkollektivet. Gymnasieskolan Skolverkets rapport Jämförelsetal för huvudmän visar att 1999 hade 76 procent av eleverna som fanns i år 1 hösten 1995 fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år. Av samtliga elever, exklusive dem på individuella program, fullföljde 81 procent utbildningen inom fyra år. Av eleverna i år 1 på det individuella programmet fullföljde endast 17 procent ett program inom fyra år (Skolverket: Beskrivande data om barnomsorg och skola 99). Andelen elever som avbrutit gymnasieskolan eller gjort studieuppehåll mellan år 1 och år 2 mellan läsåren 1998/99 och 1999/2000 uppgick liksom föregående år till 5 procent. De totala kostnaderna för gymnasieskolan med kommunal huvudman (kostnad för skolkommun samt kostnader för skolskjuts) beräknas för 1999, enligt Skolverkets preliminära bedömning, uppgå till 20,1 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med drygt 5 procent i fasta priser jämfört med föregående år. Antalet elever ökar också något (0,8 procent) och kostnaden per elev inklusive skolskjuts beräknas därför öka med 4,4 procent, till 69 800 kronor, mellan 1998 och 1999. Kostnaderna per elev för undervisning visar på en ökning med drygt 8 procent. Antalet gymnasielärare per 100 elever i den kommunala gymnasieskolan (omräknat till heltidstjänster) uppgick 1999 till 7,7, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående år och en ökning med 0,6 på två år. I de kommunala gymnasieskolorna har andelen lärare med pedagogisk utbildning ökat med en procentenhet till 85 procent hösten 1999, vilket dock fortfarande är lägre än 1996 då andelen var 89 procent. I de fristående gymnasieskolorna har endast 58 procent av lärarna pedagogisk utbildning. Analys och slutsatser Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I dagsläget är tillgången till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg god. Kommunerna uppfyller sina skyldigheter att tillhandahålla barnomsorg för barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar utan oskäligt dröjsmål. Nu börjar i stället de sjunkande födelsetalen slå igenom. Under de senaste tre åren har antalet barn inom förskoleverksamheten minskat. Skolbarnsomsorgen har dock fortsatt att ta emot fler barn. Barn i tjänstemannafamiljer, särskilt i familjer som tillhör gruppen högre tjänstemän, har länge varit överrepresenterade i barnomsorgen. I takt med utbyggnaden har denna överrepresentation minskat. Den ökade tillgängligheten har främst kommit barn vars föräldrar är arbetare eller lägre tjänstemän till del. De som står utanför är framför allt barn i familjer där någon av föräldrarna är hemma med föräldraförsäkring för vård av ett yngre syskon eller där någon i familjen är arbetslös. I takt med de hårdnande ekonomiska villkoren för kommunerna under 1990-talet har flertalet kommuner infört begränsningar för dessa barns rätt till platser i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Högst andel inskrivna barn finns i dag i storstadsområden och förortskommuner, dvs. regioner där den kvinnliga förvärvsfrekvensen är hög. Barn till utrikes födda föräldrar finns i barnomsorgen i mindre utsträckning än andra, något som i stort sett förklaras av föräldrarnas lägre förvärvsfrekvens. Förskolans pedagogiska roll gör att frågan om vilka barn som inte nås av förskolan får ökad betydelse. Förutsättningarna inför skolstarten ser olika ut för de barn som har flera år av vistelse i förskola bakom sig när de kommer till skolan, jämfört med dem som inte har det. I dag är det ofta de barn som mer än andra skulle ha behov av förskola, som inte får del av den – barn i socialt utsatta bostadsområden, barn med utländsk bakgrund och barn till arbetslösa föräldrar. Den stora utbyggnaden av förskolan och fritidshemmet under 1990-talet har skett inom oförändrade ekonomiska ramar. Trots att 30 procent fler barn har skrivits in har bruttokostnaderna, räknat i fasta priser, inte ökat. Resultatet har blivit större barngrupper och minskad personaltäthet. Det senaste året har utvecklingen vänt inom förskolan, medan antalet barn per årsarbetare i fritidshemmen fortsatt att öka mellan 1998 och 1999. Variationen mellan kommuner är betydande. Såväl Socialstyrelsen som Skolverket har i rapporter uppmärksammat att neddragningarna i vissa kommuner gjort det svårt för verksamheterna att bedriva ett arbete som svarar mot de nationella målen för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Under 1990-talet har allt fler kommuner sett över sina avgiftssystem. Både nivåer och konstruktioner har förändrats i syfte att minska nettokostnaderna. En tendens har varit att avgifterna allt oftare används som ett medel att styra efterfrågan. Nivåerna har höjts och den andel av kommunernas kostnad som finansieras genom föräldraavgifter har ökat. Det har samtidigt blivit mycket vanligt att avgifterna kopplas såväl till barnens närvarotider som till föräldrarnas inkomster. Mot bakgrund av denna utveckling har regeringen föreslagit ett införande av allmän förskola och maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Regeringen har även givit Skolverket i uppdrag att utvärdera fritidshemmen, verksamheten för de yngsta barnen, mångkulturella grupper och barn i behov av särskilt stöd. I Skolverkets utvärdering av fritidshem (Finns fritids? – En utvärdering av kvalitet i fritidshem) som redovisades våren 2000 framgår att de förändrade förutsättningarna har påverkat kvaliteten så att målen för verksamheten inte längre kan anses uppfyllas. Personalen kan inte utveckla fritidshemmets pedagogiska möjligheter och inte heller tillgodose det individuella barnets behov i den utsträckning som förutsätts. Skolverket anser att det är nödvändigt att resurser tillförs fritidshemmen så att barnantalet i förhållande till personaltätheten kan sänkas. Regeringen anser att det är viktigt att detta uppmärksammas i kommunerna och att en översyn görs av barngruppernas storlek i fritidshemmen i förhållande till personaltätheten. Skolan Förskoleklassen Förskoleklassen är oftast förlagd till grundskolans och har helt eller delvis gemensamma lokaler med skolan för de integrerade verksamheterna. Det traditionella klassrummet håller på att ta över. I många fall saknas utrymme för lek, skapande verksamhet och rekreation. Skolverket har lämnat en andra delrapport om Integration mellan förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. Verket har regeringens uppdrag att följa utvecklingen i kommunerna fram till 2001. Projektet inriktar sig både på beskrivning och förståelse av integrationen förskoleklass–grundskola–fritidshem som en viktig del i den pågående utbildningsreformen. Av Skolverkets undersökning framgår att det snarare sker en "skolifiering" av den integrerade verksamheten än en utveckling i reformens anda mot nya synsätt och arbetsformer med inriktning mot lek och skapande. Skolverket anser dock att förskoleklasserna trots vissa brister är en bra lösning för sexåringarna, förutsatt att verksamheten börjar fungera enligt läroplanens och reformens intentioner. Det finns en utvecklingspotential i förskoleklassen genom mångfalden av perspektiv och idéer. Både på lednings- och verksamhetsnivå ser de flesta positivt på reformens möjligheter. De problemområden som uppmärksammas är bristande kunskap och samsyn, brist på förutsättningar för lagarbete och "lärande i arbetet" samt variation i strukturella förutsättningar som gruppstorlek, personaltäthet och ändamålsenliga lokaler. I de reflexioner och slutsatser som framkommer i rapporten konstateras att variationen i organisation, i graden av samsyn liksom i fråga om yttre och inre ramar och utvecklingsinsatser är mycket stor. Det framhålls, redan innan den slutliga rapporten presenteras 2001, att olika informations- och implementeringsinsatser bör vidtas. Regeringen vill understryka vikten av att dessa insatser kommer till stånd och att de i huvudsak inriktas på att främja integrationen förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Det är därvid enligt regeringen väsentligt att uppmärksamma de förändringar som gjorts i den gemensamma läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet i avsikt att stödja det pågående reformarbetet. Grundskolan De ungdomar som nu får slutbetyg från grundskolan har funnits i skolan under 1990- talet, under en tid då kraftiga besparingar gjorts inom den offentliga verksamheten. Det nyligen publicerade delbetänkandet Välfärd vid vägskäl (SOU 2000:3) beskriver hur de ekonomiska resurserna drogs ned samtidigt som Sverige hade stora barnkullar och dessutom under första delen av 1990-talet en stor flyktinginvandring. Under 1990-talet har, som en följd av invandringen, antalet elever med annat modersmål än svenska ökat kraftigt. Av rapporten framgår att det under läsåret 1989/90 fanns lite mer än 98 000 elever i grundskolan som hade annat modersmål än svenska. Till läsåret 1997/98 ökade antalet med 18 procent och uppgick då till närmare 116 000. Även om konsekvenserna, enligt rapporten, inte är tillräckligt utforskade har utvecklingen under 1990-talet påverkat skolans möjligheter att nå goda resultat. Nu har den ekonomiska utvecklingen vänt. Regeringen har under flera år tillfört kommuner och landsting ökade statsbidrag för vård, omsorg och skola. Effekterna av detta syns inte genast och överallt, men de ökade statsbidragen, liksom kommunernas förbättrade ekonomi, medför att skolan kan få en bättre resurstilldelning de närmaste åren än vad som annars varit fallet. Kvalitetskraven på grundskolan har ökat bl.a. genom ett utvidgat språkprogram och att den tidigare uppdelningen av ämnena engelska och matematik i allmän respektive särskild kurs slopats. De nya kursplanerna har en högre ambitionsnivå än de tidigare allmänna kurserna. Våren 1998 lämnade den första årskullen elever grundskolans år 9 med mål- och kunskapsrelaterade betyg. En elev som inte uppnått godkändnivån i grundskolans år 9 får inget betyg i ämnet. Våren 1992 var det 4,6 procent av eleverna i år 9 som saknade ett eller flera betyg. Andelen elever med betyget 1 eller 2 i slutbetyget var i allmän kurs i engelska cirka 27 procent, i särskild kurs i engelska cirka 16 procent, i allmän kurs i matematik cirka 29 procent, i särskild kurs i matematik knappt 20 procent och i svenska knappt 22 procent. Knappt 30 procent av eleverna gick ut med slutbetyg i allmän kurs i engelska och drygt 40 procent med slutbetyg i allmän kurs i matematik (SCB: Statistiska meddelanden, grundskolan 1990/91 och 1991/92). Andelen elever som saknade betyg eller hade 1 eller 2 i betyg i ämnena svenska, engelska eller matematik var således betydligt större än den andel elever som inte når godkända betyg i det nuvarande systemet. Detta antyder, trots svårigheter att jämföra två olika betygssystem, att skolan lyckas bättre nu jämfört med tidigare år och att den bild av "krisen" i skolan som målas upp i viss utsträckning kan ifrågasättas. Dock måste man konstatera att skolan ännu inte svarat upp mot den ambitionshöjning som lades fast i de nya kursplanerna. Dessutom varierar resultaten mellan skolor och kommuner, varför en genomsnittssiffra för riket inte speglar verkligheten i alla kommuner. Skolverket kommer den 1 maj 2001 att slutredovisa ett uppdrag, där man ”går bakom siffrorna” och analyserar orsakerna till utebliven måluppfyllelse. Regeringen anser att måluppfyllelsen i grundskolan bör öka och att kommunerna har ett ansvar för att analysera resultaten och sätta in åtgärder. Genom tidig upptäckt av elever i behov av särskilt stöd, kompetensutveckling av lärare och ett utökat antal vuxna runt barnen ges bättre förutsättningar för detta. Gymnasieskolan Nya behörighetsregler tillämpades för första gången vid gymnasieintagningen till hösten 1998. Dessa innebär att en elev är behörig att tas in på ett nationellt eller ett specialutformat program i gymnasieskolan, om denne har avslutat år 9 i grundskolan med minst betyget godkänd i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Elever som inte är behöriga skall erbjudas undervisning på ett individuellt program. De skärpta kraven som gällt från 1998 motiveras med att elever som inte har godkända betyg i svenska, engelska och matematik bedömts sakna förutsättningar för att följa undervisningen på ett nationellt program. Andelen elever på individuella program har ökat de tre senaste åren och var 7 procent av alla elever i gymnasieskolan läsåret 1999/2000. Av drygt 9 000 elever som inte var behöriga att tas in på gymnasieskolans nationella och specialutformade program 1999 hade en tredjedel utländsk bakgrund. En jämförelse över tid visar, trots ökade krav, att andelen ungdomar som börjar gymnasieskolan direkt efter grundskolan har ökat från 83,4 procent höstterminen 1990 till 98 procent 1999. Om det individuella programmet räknas bort var övergångsfrekvensen 89 procent. Bland de elever som gått på ett nationellt eller specialutformat program fick 81 procent av nybörjarna 1995 slutbetyg inom fyra år. Spridningen mellan kommunerna är liksom tidigare stor. Slutbetyg ges till elever som har gått igenom ett nationellt eller specialutformat program och får betyg på alla kurser som ingår i elevens stu- dieväg och på specialarbete. Om en elev saknar betyg i kurser, som krävs för ett fullständigt program, kan eleven få ett s.k. samlat betygsdokument, som utgör en dokumentation av de kurser eleven fått betyg i. Beroende på vilket mått som väljs blir resultaten mycket olika. SCB:s rapport Vad händer efter grundskolan?, en enkätundersökning våren 1999 bland ungdomar födda år 1978, visar att 95 procent av ungdomarna hade börjat studera i gymnasieskolan direkt efter grundskolans slut och ytterligare 3 procent började senare. Närmare 90 procent av ungdomarna, födda år 1978, hade avslutat gymnasieskolan när undersökningen gjordes våren 1999. 72 procent uppgav att de hade ett slutbetyg och 16 procent att de hade ett samlat betygsdokument. Det faktum att en relativt stor andel lämnar gymnasieskolan utan att ha fått slutbetyg skall ses i perspektivet av införandet av en treårig gymnasieskola med bl.a. för alla gemensamma kärnämneskurser. Detta innebär att gymnasieskolan genomgått en påtaglig ambitionshöjning. Regeringens bedömning är att andelen elever med slutbetyg måste öka. Det förslag om en ökning av undervisningstiden som regeringen föreslår under avsnitt 4.5.1 Statliga insatser inom politikområdet i denna proposition bör på sikt medverka till ett förbättrat resultat i gymnasieskolan. Andelen elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier har emellertid fortsatt att öka och uppgick våren 1999 till 84 procent av samtliga elever som fått slutbetyg. 4.6.3 Vuxenutbildningen Enligt budgetpropositionen för 2000 (1999/2000:1) var målet för vuxenutbildningen under 2000 att: - ge vuxna tillfälle att utifrån individuella önskemål komplettera sin utbildning, - stärka individen för arbetslivet, det kulturella och politiska livet. Målet för kunskapslyftet (prop. 1995/96:222) är att höja utbildningsnivån och därigenom bidra till ökad sysselsättning, tillväxt och minskad arbetslöshet. Resultat I inledningsavsnittet redovisas en aktuell rapport från OECD Literacy in the Information Age, som är slutrapporten från IALS (International Adult Literacy Survey). Resultaten visar att Sveriges långsiktiga satsningar på vuxenutbildning har haft avsedda effekter. Kommunal vuxenutbildning Den gymnasiala vuxenutbildningen omfattar dels den kommunalt finansierade vuxenutbildningen, basorganisationen, dels den statliga satsningen – kunskapslyftet. I Skolverkets delrapport nr 6 som kom våren 2000 redovisas verksamheten i den totala gymnasiala vuxenutbildningen. Enligt Skolverkets uppföljningar var det totala antalet studerande inom komvux 350 870 under läsåret 1998/99, vilket motsvarar 227 681 heltidsplatser. Detta är en ökning med 9 procent jämfört med föregående läsår. Av det totala antalet deltagare studerade 13 procent inom grundläggande vuxenutbildning, 85 procent inom gymnasial vuxenutbildning och 2 procent deltog i påbyggnadsutbildning. Andelen deltagare över 30 år i den kommunala vuxenutbildningen har ökat från 49 till 56 procent från hösten 1997 till hösten 1999. För landsbygds-, glesbygds- och övriga mindre kommuner ligger andelen deltagare över 30 år över 60 procent, vilket indikerar att målmedvetna rekryteringsinsatser har skett i dessa kommuntyper. Andel årsstudieplatser som genomfördes av elever med högst tvåårig gymnasieutbildning var för riket 69 procent. Högst ligger landsbygds-, glesbygds- och övriga mindre kommuner där motsvarande andel är 75 procent. Andelen män som studerar på gymnasial nivå är oförändrad sedan hösten 1998 (33 procent). I storstäder och större städer deltar en högre andel män. Speciella insatser har gjorts i många kommuner för att rekrytera fler män till utbildningarna och vissa tecken tyder på att det har varit lyckosamt. Av de nyinskrivna deltagarna var 35,6 procent män. Att den totala andelen män ligger lägre beror bl.a. på att kvinnorna studerar längre tid, ofta mer än 2 år. Den grundläggande vuxenutbildningen uppvisar en minskning av deltagarantalet med 6 procent jämfört med föregående år. De redovisningar som idag finns tillgängliga ger inte några entydiga förklaringar till denna minskning. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Höga volymer av grundläggande vuxenutbildning förekommer i invandrartäta kommuner som t.ex. Malmö. Elever som studerar på både gymnasial och grundläggande nivå, vilket i och med kunskapslyftets införande har ökat, redovisas på den nivå där merparten av studierna äger rum. Nuvarande statistikunderlag ger inte en fullständig bild över deltagarna i grundläggande vuxenutbildning. Det saknas även uppgifter som på ett tillfredsställande sätt beskriver utbildningsbehovet. Kunskapslyftet Kommunerna tilldelades 1999 medel motsvarande totalt 100 927 heltidsplatser via det särskilda statsbidraget. Kommunerna har totalt genomfört 106 884 heltidsplatser enligt Skolverkets uppföljning. Till detta kommer den kommunalt finansierade basorganisationen som omfattar 36 100 platser. Andelen orienteringskurser som genomförts inom ramen för kunskapslyftet under 1999 var sju procent, andelen kurser i yrkesämnen 32 procent och andelen kurser i allmänna ämnen 61 procent. Folkhögskolorna är en viktig del av kunskapslyftet. Inom ramen för kunskapslyftet har Folkbildningsrådet fördelat 384 miljoner kronor till folkhögskolorna. Detta har resulterat i 331 000 genomförda deltagarveckor, vilket motsvarar ca 9 300 årsstudieplatser. Andelen kvinnor var 64 procent, andelen invandrare 21 procent, andelen deltagare med funktionshinder 13 procent samt andelen med språkliga handikapp 21 procent. Huvuddelen (86 procent) av deltagarna studerade inom allmänna kompetenshöjande utbildningar på grundskole- och gymnasienivå med tyngdpunkt på basämnen, språk samt datakunskap. Resterande studerade på ämnesprofilerade kurser. Över 80 procent av deltagarna hade en utbildning motsvarande högst tvåårig gymnasieskola. Utöver de riktade kunskapslyftplatserna har kommunerna upphandlat utbildning från folkhögskolor och studieförbund motsvarande drygt 6 000 årsstudieplatser. Arbetet med uppsökande verksamhet, vägledning och rekrytering sker ofta i samverkan med arbetsförmedling och fackliga organisationer. Gemensamma vägledningsinsatser med arbetsförmedlingen sker i dag i ca 130 kommuner och aktiv uppsökande verksamhet bedrivs i över 200 kommuner. Regeringen fördelade medel för 1999 till Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Fiskares Riksförbund samt LEDARNA. Medlen avser utbildnings- och fortbildningsinsatser i organisationerna för att stimulera och utveckla uppsökande verksamhet så att intresset för studier och utbildning breddas. Det är angeläget att utveckla formerna för denna uppsökande verksamhet så att det blir möjligt att nå de prioriterade grupperna, i kunskapslyftet bl.a. korttidsutbildade män. Samtliga berörda organisationer har redovisat en utbildningsplan för verksamheten 1999 och lämnat rapporter över genomförd verksamhet under året. Mot bakgrund av resultatet av den utvärdering av verksamheten åren 1997 och 1998, som utfördes på riksdagens begäran, aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2000 att ökad hänsyn till kvalitet och måluppfyllelse skulle tas vid kommande fördelning av medlen. Regeringens satsning på vuxenutbildningen innebär också en målsättning att kommunerna skall erbjuda utbildningar med olika pedagogiska upplägg liksom ett bredare utbud av kurser. Idag bedrivs en fjärdedel av den gymnasiala vuxenutbildningen vid folkhögskolor eller hos privata bildningsanordnare med varierande pedagogiska metoder. Andelen andra anordnare har ökat med 10 procent sedan 1997. Kursernas inriktning, som i allt högre grad bygger på de studerandes efterfrågan, visar på att andelen yrkesinriktade kurser har ökat kraftigt. Definitionen på vad som klassificeras som en yrkeskurs har ändrats sedan starten 1997 varför direkta jämförelse över tid inte kan göras. Målet att höja utbildningsnivån har följts upp av Skolverket och redovisas i rapporten ”LYFT eller BREDD?” Rapporten bygger på en enkätundersökning av de elever som deltog i komvux läsåret 1997/98. Under detta läsår, hade en tredjedel av de studerande som saknade treårig gymnasieutbildning, vid studiernas början, höjt sin utbildningsnivå enligt SCB:s s.k. SUN-klassificering. För att en nivåhöjning skall registreras innebär det att den studerande skall göra ett lyft från exempelvis en ett-årig till två- årig gymnasienivå eller från en två-årig till en tre- årig gymnasienivå. Rapporten omfattar 186 135 personer, av dessa hade 61 536 personer gjort ett lyft enligt SUN-klassificeringen. En treårig gymnasienivå hade uppnåtts av 38 906 personer, 15 345 personer hade från en lägre nivå nått en nivå som motsvarar två år på gymnasiet och 5 748 personer hade uppnått en nivå som motsvarar ett år på gymnasiet. Övriga hade gjort ett lyft från en lägre nivåer än grundskolan till grundskolenivån. Fler än 11 000 personer hade studerat i en sådan omfattning att nivålyftet blev två steg eller mer. Enligt SUN-klassificeringen måste en studerande fullfölja kurser motsvarande 500 gymnasiepoäng samt ha godkända resultat på gymnasiekurserna i engelska, svenska och matematik för att tillgodogöra sig ett steg. Många fler personer har genomfört gymnasiepoäng som motsvarar ett lyft men har inte flyttats upp på grund av att man inte deltagit i matematik, svenska och engelska enligt de uppställda kraven. Av alla som studerade vid komvux hösten 1999 hade tre fjärdedelar någon gång varit aktuella vid arbetsförmedlingen. Hälften av samtliga studerande var inskrivna vid arbetsförmedlingen i samband med kursstarter. Av de studerande som finansierade sina studier med särskilt utbildningsbidrag (UBS) och särskilt studiestöd för arbetslösa (SVUXA) var 79 procent respektive 84 procent aktuella vid arbetsförmedlingen vid studiestarten. Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) har under de senaste fyra åren ökat med 14 procent och uppgick läsåret 1998/99 till 4 137 elever. Denna ökning kan troligen förklaras med att särvux övergått till kommunalt huvudmannaskap och därigenom på många håll integrerats i den kommunala vuxenutbildningen. Hälften av deltagarna studerade på grundsärskolenivån medan en dryg tredjedel återfanns på träningsskolenivån och återstoden på gymnasiesärskolenivån. Könsfördelningen mellan deltagarna var jämn. Svenskundervisning för invandrare (sfi) Under läsåret 1998/99 deltog 34 701 studerande i svenskundervisning för invandrare (sfi). Antalet deltagare inom sfi har minskat med drygt 41 procent sedan läsåret 1994/95 då ett stort antal flyktingar från det forna Jugoslavien blev kommunplacerade. Andelen kvinnor läsåret 1998/99 var 60 procent. Drygt 36 procent av sfi- eleverna var flyktingar. Under de senaste åren har andelen deltagare som uppnår sfi-nivå minskat och andelen avbrott bland deltagarna har ökat. Av de deltagare som påbörjade sina sfi-studier läsåret 1996/97 hade knappt 35 procent uppnått sfi-nivån läsåret 1998/99, alltså efter ca 2,5 år, medan 7 procent avslutat utan godkänd sfi-nivå, 47 procent hade avbrutit studierna och 11 procent fortsatte att studera även under läsåret 1999/2000. Skäl till avbrotten är bl.a. arbete, andra studier, sjukdom eller barnledighet. I drygt hälften av avbrotten är orsaken inte känd eller registrerad. Invandrare med den kortaste tidigare utbildningen måste i allmänhet delta i läs- och skrivinlärning inom grundläggande vuxenutbildning innan eller parallellt med sfi- studierna (17 procent av nybörjarna 1995/96 hade enbart 6 års tidigare skolutbildning). År 1998 var kommunernas totala kostnader för sfi 529 miljoner kronor, vilket var 81 miljoner kronor, eller 13 procent, lägre än 1997 i löpande priser. Flertalet kommuner anordnar sfi i egen regi, oftast i anslutning till den kommunala vuxenutbildningen. Andelen kommuner som lägger ut verksamheten på annan anordnare t.ex. folkhögskola, studieförbund eller privata utbildningsanordnare har minskat från ca 14 procent läsåret 1994/95 till ca 9 procent läsåret 1998/99. Påbyggnadsutbildningar Vid påbyggnadsutbildningarna inom komvux deltog 7 539 personer läsåret 1998/99. Mellan åren 1997/98 och 1998/99 har det skett en liten minskning av deltagarantalet. Kvalificerad yrkesutbildning Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning har som mål att pröva nya eftergymnasiala yrkesutbildningar, nya pedagogiska former och nya utbildningsanordnare. En tredjedel av utbildningstiden genomförs som lärande i arbete, dvs. arbetsplatsförlagd utbildning som finansieras av arbetslivet. Totalt omfattade försöksverksamheten 12 000 årstudieplatser 1999. Antalet utbildningar uppgår till 266. Utbildningarna fördelar sig inom tolv olika utbildningsområden. IT, inklusive multimedia och grafisk industri (70 utbildningar) samt tillverkning, inklusive produktutveckling (67) utgör de största utbildningsområdena. Andra stora utbildningsområden är ekonomi, inklusive försäkring, handel och ledning (27) samt turism, inklusive restaurang (24). Av de nya platserna som beviljats under 1999 har 59 procent en kommun som ansvarig utbildningsanordnare. En tredjedel har ett företag som ansvarig anordnare. I denna grupp ingår också kommunala bolag och studieförbund. Högskolan svarar för 8 procent av platserna. Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning har sedan starten 1996 varit framgångsrik. Utbildningsformen är eftertraktad såväl hos arbetslivet som hos de studerande. Det slutbetänkande som kommittén för kvalificerad yrkesutbildning lämnade under 1999 visar dels att de studerande är nöjda med utbildningen och dels att de har en god anställbarhet efter genomgången utbildning. 70 procent av de studerande får arbete tre månader efter utbildningen och 10 procent fortsätter att studera, flertalet på högskolan. Kompletterande utbildningar 80 utbildningar vid 39 skolor erhåller statsbidrag och berättigar till studiestöd som kompletterande utbildningar medan ytterligare 64 utbildningar vid 26 skolor endast berättigar till studiestöd. Totalt omfattar utbildningarna drygt 10 000 deltagare. Utbildningarna har tidigare kompletterat gymnasieskolan. Allt fler utbildningar förutsätter emellertid att de sökande har avslutad gymnasieutbildning. Från och med den 1 juli 2000 fattar Statens skolverk beslut om statlig tillsyn, studiestöd och statsbidrag för utbildningarna. Syftet med denna ordning är att förbättra uppföljningen av de kompletterande utbildningarnas verksamhet. Folkbildningen Folkbildningen erhåller statsbidrag utifrån att staten har angett vissa övergripande syften för verksamheten. Detta innebär att folkbildningen styrs av sina egna mål och regler. Studieförbunden och folkhögskolorna präglas därför i hög grad av huvudmannens ideologiska profil. Under 1999 redovisade studieförbunden en verksamhet som omfattade drygt 2,8 miljoner deltagare i studiecirkelverksamheten, ca 17,9 miljoner deltagare i kulturprogrammen samt 540 000 deltagare i den övriga folkbildningsverksamheten. Studieförbundens riktade insatser för funktionshindrade och invandrare utgjorde 10 procent av den totala verksamheten. Folkhögskolornas verksamhet samlade ca 110 000 deltagare (inkl. kunskapslyftet). Av dessa deltagare deltog drygt 30 000 i de långa kurserna (inkl. kunskapslyftet). Andelen kvinnor i de långa kurserna var ca 64 procent och andelen invandrare var 13 procent. I statsbidraget till Folkbildningsrådet ingår även ett specialdestinerat bidrag för utvecklings- och försöksverksamhet på 10 miljoner kr. Medlen skall användas till försök med nya verksamhetsformer inom studieförbund och folkhögskolor. Medlen har använts till bl.a. utveckling av pedagogik kring IT, demokratiprojekt, storstadsprojekt och projekt som riktar sig till etniska minoriteter. Även projekt som riktat sig till funktionshindrade har beviljats medel. För 1999 fick Folkbildningsrådet i uppdrag att redovisa vilka utvärderingar, som rådet både genomför och avser att genomföra, och som visar hur rådets bidragsgivning bidrar till att uppnå syftet med statsbidraget. Rådet redovisade de utvärderingsprojekt som avslutas 2000 samt en utvärderingsplan för åren 2000–2002. Utvärderingarna kommer enligt planen att bl.a. belysa tillgängligheten till folkbildningens aktiviteter i ett integrationsperspektiv, effekter av samhällsstödets utveckling och ändrade fördelningsmodeller samt folkbildningen och de demokratiska värderingarna. Teckenspråk, tolkutbildning och kontakttolkutbildning Av Tolk- och översättarinstitutets (TÖI) årsredovisning framgår att tio folkhögskolor bedrev utbildningar inom området, huvudsakligen i form av tvåårig utbildning i teckenspråk, tvåårig utbildning till dövblind- tolk/teckenspråkstolk, treårig utbildning till vuxendövtolk och ettårig teckenspråkslärarutbildning. Det totala antalet deltagare ökade 1999 jämfört med 1998. Drygt 50 tolkar slutförde utbildningar 1998, samtliga dövblindtolkar och teckenspråkstolkar. Sedan föregående år är detta en fördubbling. Under året utbildades tio teckenspråkslärare och 100 deltagare slutförde den tvååriga teckenspråkslinjen som förbereder till tolkutbildning. TÖI redovisar återigen svårigheter när det gäller att överbrygga de hinder som föreligger för att utbilda fler tolkar. Hindret är bl.a. att det saknas lärare. Lärarna är få och dessutom spridda över landet. Detta är ett av skälen till att drygt 6 miljoner kronor av utbildningspengarna inte kunnat utnyttjas under året. Kontakttolkutbildning har under budgetåret 1999 anordnats av 9 folkhögskolor och 14 stu- dieförbundsavdelningar vilket är ungefär detsamma som budgetåret 1998. Antalet kurser har varit 85 på folkhögskolor och 95 på studieförbund. Utbildningarna har under budgetåret 1999 samlat 2 780 deltagare, varav 1 744 på folkhögskolor. Utbildning sker inom ämnesområdena social- och försäkringstolkning, sjukvårdstolkning, arbetsmarknadstolkning, vardagsjuridik och rättstolkning. Statens skolor för vuxna (SSV) Vid statens skolor för vuxna i Härnösand (SSVH) och Norrköping (SSVN) var antalet kursdeltagare under 1999 drygt 30 000, vilket innebär en oförändrad nivå jämfört med 1998. Antalet kursdeltagare vid SSVH var 12 833 vilket är en viss minskning jämfört med 1998. Antalet kursdeltagare vid SSVN var 17 778 vilket är en ökning jämfört med 1998. Andelen kvinnliga kursdeltagare var 65 procent vid de båda skolorna. Vid SSVH motsvarar detta en ökning av andelen kvinnor med 17 procent jämfört med tidigare år medan det för SSVN:s del är en ökning med 2 procent. Cirka 48 procent av deltagarna i de naturvetenskapliga kurserna, som i huvudsak tidigare dominerats av män, utgörs av kvinnor. Skolorna har under året arbetat med att utveckla nya metoder för internetbaserade kurser. De har även arbetat för att stödja kommunerna i deras utveckling. Skolorna spelar därvid en roll i kommunernas strävan efter att öka tillgängligheten av vuxenutbildning. I utvecklingsarbetet har skolorna, förutom eget utvecklingsarbete även arbetat inom det s.k. SSV-projektet med olika delprojekt i samarbete med kommunerna. Syftet med detta utvecklingsarbete är att öka tillgängligheten av vuxenutbildning och att erbjuda och utveckla läromedel, pedagogik och metoder för distansutbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning för att därigenom stimulera kommunerna att även använda sig av denna form av undervisning. Medel för denna projektverksamhet har disponerats från anslaget 25:16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna (tidigare utg.omr.16, A15). Resultaten från projektverksamheten kommer att rapporteras till regeringen under 2000. Analys och slutsatser Regeringen avser att i slutet av året återkomma till riksdagen med en förslag om vuxnas lärande. Regeringens utgångspunkt blir att möta individernas behov och önskemål i ett perspektiv av livslångt lärande. 4.6.4 Universitet och högskolor Grundläggande högskoleutbildning Resultat Bakgrund Antalet studenter har fortsatt att öka under de senaste åren. Ökningen har dock inte skett i samma takt som tilldelningen av nya platser. En förklaring till detta är att en del av de nya platserna har använts för att minska antalet studieplatser som inte kunnat rymmas inom ramen för de s.k. takbelopp som varje universitet och högskola erhållit för den grundläggande högskoleutbildningen. En bidragande orsak är också svårigheten att rekrytera tillräckligt många studenter till den snabba utbyggnaden inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. I tabell 4.6.1 redovisas data om den grundläggande högskoleutbildningen. En viktig förändring mellan 1998 och 1999 är den kraftiga ökningen av universitetens andel av den grundläggande högskoleutbildningen. Detta förklaras av att antalet universitet utökades med Karlstads universitet, Växjö universitet och Örebro universitet. Ser man endast till de tidigare universiteten minskade antalet helårsstudenter vid dessa med 2,5 procent. Förklaringen till detta är återigen en strävan efter att minska den "överproduktion" som inte täckts av det s.k. takbeloppet. En annan förändring är minskningen av vårdhögskolornas andel av utbildningen genom att landstingens vårdutbildningar, genom utbildningsuppdrag, under flera år successivt integrerats i statliga universitet och högskolor. Undantaget är endast en vårdhögskola som fortfarande drivs i landstingsregi. Vidare finns det tre enskilda utbildningsanordnare som anordnar vårdutbildningar och som har tillstånd att utfärda sjuksköterskeexamen. Vidare har en strävan i utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen varit att möta arbetsmarknadens behov av naturvetare och tekniker. Det är därför glädjande att kunna konstatera att andelen helårsstudenter inom dessa områden (enligt Högskoleverkets årsrapporter) ökat under senare år, från 28 procent läsåret 1995/96 till 34 procent 1999. Tabell 4.6.1 Fakta om grundläggande högskoleutbildning 1997–1999 1997 FÖRÄN- DRING 1998 FÖRÄN- DRING 1999 ANDEL KVINNOR 1997 ANDEL KVINNOR 1998 ANDEL KVINNOR 1999 Antal helårsstudenter totalt (exkl. uppdragsutbildning) 244 200 +0,5 % 245 500 +2 % 250 600 56 % 56 % 57 % universitet (inkl. Sveriges lantbruksuniversitet) 145 100 ±0 % 145 300 +13 % 163 500 53 % 55 % 56 % högskolor 67 900 +13 % 76 700 -11 % 68 300 57 % 59 % 61 % vårdhögskolor 1 15 900 -51 % 7 800 -61 % 3 100 88 % 88 % 88 % konstnärliga högskolor 1 800 ±0 % 1 790 -2 % 1 760 60 % 60 % 61 % enskilda utbildningsanordnare 2 13 500 +2 % 13 800 +1 % 13 900 35 % 37 % 38 % Antal registrerade studenter i grundutbildning 301 100* +1,5 % 305 600* +1,5 % 310 100* 58 % 58 % 59 % Antal högskolenybörjare 65 800 -2 % 64 500* +3 % 66 700* 57 % 57 % 57 % Antal examina i grundutbildningen 35 300* -0,5 % 35 200* +4 % 36 500* 60 % 60 % 60 % magisterexamina 4 000* +23 % 4 900* +18 % 5 800* 54 % 55 % 55% kandidatexamina 6 400* +9 % 6 900* +7% 7 500* 56 % 57 % 58% Källa: Högskoleverkets årsrapport 1998 och NU-databasen samt SCB. Avrundade värden. * Uppgifter under 1997, 1998 och 1999 som markerats med * avser läsåren 1996/97, 1997/98 respektive 1998/99. 1 Inklusive enskilda vårdhögskolor. 2 Här ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola AB, Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Examinationsmål För de examina för vilka regeringen fastställt mål för perioden 1997–1999 har tidigare mål fastställts även för perioden 2000–2002 och planeringsförutsättningar givits för antalet examina under perioden 2003–2005. I enlighet med vad regeringen framhöll i budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.6.1) har målen och planeringsförutsättningarna för antalet examina setts över. Dessa anges nu för fyraårsperioder som är i fas med de forskningspolitiska propositionerna dvs. 2001– 2004 och för vissa examina även för 2005–2008. Som angavs i budgetpropositionen för 2000 gäller under 2000 de mål som fastställts för perioden 2000–2002. Uppdraget och utfallet av examinationsmål för den grundläggande högskoleutbildningen framgår av tabell 4.6.2. Tabell 4.6.2 Examinationsmål i grundläggande högskoleutbildning EXAMEN UTFALL 1994/95–1996/97 MÅL 1997–1999 UTFALL 1997 UTFALL 1998 UTFALL 1999 UTFALL 1997–1999 % MÅL 2000 Magisterexamen 8 317 (8 629) 14 155 4 479 (4 704) 4 915 (5 167) 5 806 (6 152) 107 % (113 %) 5 973 Apotekarexamen 191 280 52 83 95 82 % 117 Civilingenjörsexamen 9 729 10 700 3 481 3 594 4 001 104 % 3 890 Grundskollärarexamen 4–9 2 780 4 440 960 1 019 1 094 69 % 2 087 Gymnasielärarexamen 2 858 3 720 933 997 1 120 82 % 1 495 Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas samt lärosätenas årsredovisningar Anm.: I utfallssiffrorna för magisterexamen anges inom parentes det totala antalet examina inklusive examina vid lärosäten för vilka regeringen inte satt upp mål för antalet magisterexamina. Som mål för 2000 anges en tredjedel av det för perioden 2000–2002 i budgetpropositionen för 2000 angivna medel. Målet för antalet magisterexamina under åren 1997–1999 var 14 155. Utfallet vid de lärosäten för vilka mål satts upp var 15 200 eller 107 procent av målet. Härutöver har drygt 800 magisterexamina genomförts vid lärosäten som inte har haft examinationsmål för magisterexamen. Hit hör Handelshögskolan i Stockholm (574 magisterexamina), Karolinska institutet (108), Kungl. Konsthögskolan (90) och Sveriges lantbruksuniversitet (50). Variationen i måluppfyllelse är mycket stor mellan olika universitet och högskolor. Under läsåret 1998/99 avlades den största andelen magisterexamina inom de samhällsvetenskapliga och juridiska områdena (56 procent), medan humaniora och teologi svarade för 15 procent, naturvetenskap för 21 procent, teknik för 3 procent och medicin, vård och konst för de återstående 5 procenten. Inom det samhällsvetenskapliga området utgjorde examina inriktade mot informationsteknik 5 procent. Det höga antalet magisterexamina i förhållande till målet är glädjande. Det är viktigt att examinationen bibehålls på en hög nivå och att studenterna har möjlighet att fördjupa sina studier i något huvudämne samt att de i ett examensarbete ges tillfälle att tillämpa sina kunskaper. Detta gäller såväl de studenter som har för avsikt att gå vidare till forskarutbildningen som dem som väljer att söka sig ut på arbetsmarknaden utanför högskolan efter avslutad examen. I tabell 4.6.3 lämnas förslag till mål för antalet magisterexamina. Målet innebär en ökning med drygt 11 procent 2004 i förhållande till utfallet 1999. För enskilda lärosäten har tidigare mål för den kommande perioden anpassats efter utfallet 1999, vilket för vissa lärosäten inneburit lägre mål och för andra högre mål. Målet grundar sig på nuvarande bestämmelser för magisterexamen. En eventuell breddning av magisterexamensbegreppet innebär att examinationen bör ligga högre (se avsnittet Statliga insatser, Ny inriktning på magisterexamen). Planeringsförutsättningen för perioden 2005–2008 är att examinationsnivån skall ligga på minst samma nivå som 2004. Tabell 4.6.3 Förslag till mål för antalet magisterexamina MÅL BERÄKNINGSUNDERLAG MÅL LÄROSÄTE 2000 2001 2002 2003 2004 2001–04 Uppsala universitet 733 830 830 840 840 3 340 Lunds universitet 700 930 930 940 940 3 740 Göteborgs universitet 800 860 860 870 870 3 460 Stockholms universitet 867 850 850 860 860 3 420 Umeå universitet 767 570 590 610 620 2 390 Linköpings universitet 367 440 440 450 450 1 780 Luleå tekniska universitet 112 100 100 100 110 410 Karlstads universitet 87 150 150 160 160 620 Växjö universitet 150 190 190 200 200 780 Örebro universitet 180 90 110 130 150 480 Mitthögskolan 367 140 150 150 160 600 Högskolan i Karlskrona/Ronneby 50 100 110 110 110 430 Malmö högskola - 20 30 40 50 140 Högskolan i Kalmar 50 50 50 60 60 220 Mälardalens högskola 100 90 100 110 110 410 Högskolan i Borås 92 180 180 190 190 740 Högskolan Dalarna 50 30 40 50 50 170 Högskolan i Gävle 60 20 30 40 50 140 Högskolan i Halmstad 100 90 100 100 100 390 Högskolan Kristianstad 33 30 50 70 90 240 Högskolan i Skövde 27 30 30 30 40 130 Lärarhögskolan i Stockholm 100 40 40 50 50 180 Södertörns högskola - 30 40 60 80 210 Stiftelsen Högskolan i Jönköping* 183 150 160 170 180 660 Summa 5 975 6 010 6 160 6 400 6 520 25 090 Anm. Som mål för 2000 anges en tredjedel av det för perioden 2000–2002 i budgetpropositionen för 2000 angivna målet. * Preliminära examinationsmål att fastställas genom avtal mellan staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Behovet av högskoleutbildade inom områdena teknik, naturvetenskap och informationsteknik är stort och kommer att så förbli under de närmaste åren. Sammantaget utfärdades 29 procent av magisterexamina inom dessa områden. Enligt regeringens bedömning bör denna andel öka under perioden 2001–2004 för att åtminstone utgöra en tredjedel av magisterexamina före periodens utgång och sedan öka ytterligare under den kommande fyraårsperioden. Målet för antalet apotekarexamina under perioden 1997–1999 var 280. Utfallet var 230 eller 82 procent av målet, vilket måste betraktas som en låg måluppfyllelse. Apotekarexamen har hittills givits endast vid Uppsala universitet. Förklaringar till den låga måluppfyllelsen är dels en tillfällig nedgång på grund av tidigare förlängning av utbildningen, dels att en grupp studenter har valt att inte fullgöra praktiken för apotekarexamen och i stället tagit ut farmacie magisterexamen. Antalet programnybörjare har ökat med 30 procent mellan läsåren 1993/94 och 1998/99, från 140 nybörjare läsåret 1993/94 till 182 läsåret 1998/99. Söktrycket till utbildningen har varit relativt högt. Hösten 1999 var antalet förstahandssökande per antagen 3,2. För perioden 2000–2002 har tidigare 350 apotekarexamina satts som mål och för perioden 2003–2005 har 370 examina angivits som planeringsförutsättning. Genom den ökning av antalet platser som skett vid Uppsala universitet samt genom att Göteborgs universitet startar apotekarutbildning från och med hösten 2000 med drygt 30 nybörjarplatser bör behovet av apotekare på sikt komma att tillgodoses. De två universiteten har ansvaret att anpassa utbildningens dimensionering till arbetsmarknadens behov. För receptarieutbildningen har regeringen tidigare inte fastställt mål för antalet examina. För närvarande råder brist på utbildade receptarier och behovet av att öka examinationen är stort. Receptarieutbildning har hittills endast funnits vid Uppsala universitet. Målet för utbildningen har nyligen setts över och i samband härmed har utbildningen förlängts från två till tre år (från 80 poäng till 120 poäng). Flera universitet och högskolor har ansökt om examenstillstånd och utbildningen har startat vid Högskolan i Kalmar och Göteborgs universitet samt planeras även vid Umeå universitet och Linköpings universitet. Regeringen förutsätter att de lärosäten som ger utbildningen samverkar inför beslut om dimensionering av utbildningen med hänsyn till arbetsmarknadens behov. Målet för antalet civilingenjörsexamina (inklusive arkitektexamina) under perioden 1997–1999 var 10 700. Utfallet var 11 076 eller 104 procent av målet. Fyra av de sju lärosäten som har examenstillstånd för civilingenjörsexamen klarade målen, två låg mycket nära och ett lärosäte låg klart under. Totalt sett kan man konstatera att utvecklingen varit glädjande med hänsyn till behovet av civilingenjörer på arbetsmarknaden. Antalet civilingenjörsexamina (inklusive arkitektexamina) har ökat med 40 procent mellan 1989/90 och 1998/99, från cirka 2 600 till 3 700 examina. Antalet programnybörjare inom dessa utbildningar har ökat kontinuerligt mellan 1993/94 och 1998/99 från cirka 5 680 till 6 490. Enligt tidigare fastställda mål och givna planeringsförutsättningar bör antalet examinerade civilingenjörer och arkitekter öka från i genomsnitt 3 890 per år under perioden 2000–2002 till i genomsnitt 4 290 under perioden 2003–2005. Antalet examinerade civilingenjörer bör fortsätta att öka kontinuerligt fram till 2008, vilket utgör slutåret för denna bedömning. En sådan utveckling bör kunna vara möjlig genom den ökade dimensioneringen inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Högskolorna bör samtidigt eftersträva en förbättrad examensfrekvens inom civilingenjörs- och arkitektutbildningarna utan att göra avkall på kvaliteten i utbildningarna. Enligt Statistiska centralbyråns uppföljning våren 1998 av icke- examinerade åtta år efter nybörjarterminen (U 30 SM 9901) hade 7 procent slutfört hela civilingenjörsutbildningen utan att ta ut examensbevis; 12 procent hade examensarbetet kvar att slutföra och hela 45 procent saknade högst 20 poäng för att få ut examen. En utgångspunkt vid beräkningarna av målet för antalet examinerade bör vara att examensfrekvensen långsiktigt skall öka från tidigare i genomsnitt mellan 60 och 65 procent inom sju år räknat från och med nybörjarterminen, till minst 70 procent för samtliga civilingenjörsutbildningar. Enligt regeringens mening bör universitet och högskolor sträva efter att fler studenter slutför sin utbildning. Eftersom man i Sverige kan utöva ingenjörsyrket utan ett formellt examensbevis, finns det inte några egentliga problem på den svenska arbetsmarknaden för dessa personer att arbeta som ingenjörer. Det kan däremot uppstå problem när de söker sig till en arbetsmarknad inom Europa. I flertalet länder utanför Norden är yrket reglerat, i vissa fall genom att yrkestiteln är skyddad genom lag. Genom att Sverige nu är med i EU garanteras den fria rörligheten för personer. Men rätten, som medlemsskapet innebär, att få sitt examensbevis erkänt i andra EU-länder bygger på att man genom ett examensbevis kan verifiera sin yrkeskompetens. Enligt regeringens bedömning är den ökningstakt av antalet civilingenjörsexamina (inklusive arkitektexamina) som gällde enligt tidigare angivna planeringsförutsättningar rimlig även för perioden fram till 2008. Enligt regeringen bör examinationen öka från 3 935 examina 2001 till 4 910 examina 2008. I följande tabell anges mål för antalet civilingenjörsexamina (inklusive arkitektexamina) med fördelning på de universitet och högskolor som i dag har examenstillstånd för denna utbildning. Hänsyn har tagits till tidigare mål och examensutfall samt till antalet programnybörjare under senare år. För några lärosäten innebär detta en höjning av målen och för andra en sänkning. Tabell 4.6.4 Mål och planeringsförutsättning för antal civilingenjörsexamina MÅL BERÄKNINGSUNDERLAG MÅL BERÄKNINGSUNDERLAG PLAN LÄROSÄTE 2000 2001 2002 2003 2004 2001–04 2005 2006 2007 2008 2005–08 Uppsala universitet 183 165 190 210 235 800 260 285 320 355 1 220 Lunds universitet 647 595 615 640 660 2510 680 705 730 750 2 865 Umeå universitet 60 80 90 110 120 400 140 155 180 205 680 Linköpings universitet 567 530 565 600 645 2 340 685 725 770 815 2995 Kungl. Tekniska högskolan 1200 1 300 1 305 1 310 1 315 5 230 1 320 1 325 1 330 1 335 5 310 Luleå tekniska universitet 367 385 400 420 440 1 645 455 475 490 510 1 930 Chalmers tekniska högskola* 867 880 890 895 905 3 570 910 920 930 940 3 700 Totalt 3 891 3 935 4 055 4 185 4 320 16 495 4 450 4 590 4 750 4 910 18 700 Anm. Som mål för 2000 anges en tredjedel av det för perioden 2000–2002 i budgetpropositionen för 2000 angivna målet. * Preliminära examinationsmål att fastställas genom avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB. På uppdrag av regeringen har Högskoleverket sammanfattat och analyserat tillgängligt underlag avseende tillgång och efterfrågan på högskoleutbildade. Resultatet redovisades i rapporten Högskoleutbildade – tillgång och efterfrågan (Arbetsrapport 1999:9 AR). I rapporten framhålls risken att efterfrågan i alltför stor utsträckning inriktas på traditionella utbildningar. Utbildningar som byggs upp av de studerande själva med kurser utanför program och som avslutas med en kandidat- eller magisterexamen kan i många fall vara lika värdefulla för näringslivet. En del av det behov som anses avhjälpt med fler civilingenjörer kan i många fall täckas av studenter med andra examina. Här ingår exempelvis högskoleingenjörsexamina och magisterexamina med lämpligt val av fördjupningsämne. Även antalet examinerade högskoleingenjörer bör fortsätta att kontinuerligt öka fram till 2008. Läsåret 1998/99 examinerades knappt 1 800 högskoleingenjörer. Antalet nybörjare var 1998/99 drygt 8 000. Examinationsgraden är i dag mycket låg på högskoleingenjörsutbildningen. Enligt Statistiska centralbyråns rapport om genomströmning (U 20 SM 9902) var det endast 29 procent av dem som påbörjade utbildningen 1993/94 som examinerats inom fem år. Härutöver var 5 procent fortfarande registrerade på utbildningen. En ökad examination borde därför i första hand lösas genom en höjning av examinationsgraden av redan antagna studenter och i andra hand genom ökad antagning. Ett rimligt mål är att antalet examinerade skall öka till 5 100 fram till 2008. Detta skulle innebära 65 procent examinerade, om dagens antal nybörjare är oförändrat. Målet för antalet grundskollärarexamina med inriktning mot årskurerna 4–9 och för gymnasielärarexamina under perioden 1997–1999 var 4 440 respektive 3 720. Utfallet blev 68 procent av målet för grundskollärarexamen med inriktning mot årskurserna 4–9 och 82 procent av målet för gymnasielärarexamen. Inget lärosäte lyckades nå målen för båda dessa utbildningar och för var och en av utbildningarna var det bara ett lärosäte som uppnådde målet. För lärare med inriktning mot de yngre åldrarna är nuvarande dimensionering tillräckligt hög totalt för riket, medan dimensioneringen av utbildningen för lärare med inriktning mot årskurserna 4–9 och för gymnasielärare är för låg med hänsyn till högskolans hittillsvarande examinationsgrad. De mål som tidigare angivits för dessa utbildningar för perioden 2000–2002 ger en bild av behovet. Särskilt angelägen är en ökad dimensionering av lärarutbildningar med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik samt vissa moderna språk. Dessa utbildningar har ett lägre antal sökande per plats än andra lärarutbildningar. Det krävs kraftfulla åtgärder på alla nivåer inom utbildningssystemet för att öka intresset för lärarutbildningen inom dessa områden. En svårighet med att nå målet för lärarutbildningen är den svaga genomströmningen, framför allt på grundskollärarutbildningen med inriktning mot årskurserna 4-9. Enligt Statistiska centralbyråns rapport om genomströmning och resultat (U 20 SM 9902) var det endast 34 procent av dem som påbörjade utbildningen läsåret 1993/94 som avlagt examen inom fem år. En lika stor andel var fortfarande registrerade på utbildningen. En jämförelse mellan läsåren 1996/97 och 1998/99 visar på en minskning av andelen examinerade lärare med matematik eller naturvetenskapliga ämnen i sin examen. För grundskollärare med inriktning mot årskurserna 4-9 sjönk denna andel från 34 procent till 28 procent och för gymnasielärare från 15 till 14 procent. Den låga andelen examinerade lärare med matematisk eller naturvetenskaplig inriktning utgör ett allvarligt problem, framför allt på grund av arbetsmarknadens behov av många välutbildade inom dessa ämnesområden. Enligt regeringens bedömning bör minst en tredjedel av de examinerade lärarna med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan ha en matematisk- naturvetenskaplig inriktning. Kraftfulla åtgärder måste sättas in för att tillgodose lärarbehovet på alla nivåer. Regeringen har våren 2000 lämnat en proposition med förslag till en förnyad lärarutbildning från hösten 2001 (prop. 1999/2000:135). Med detta förslag förväntas rekryteringen att underlättas. Genom att valet av inriktning görs först senare under utbildningen finns det möjligheter att under utbildningens gång skapa ett ökat intresse för de inriktningar där behovet av lärare är störst. Det finns behov av att snabbt öka antalet lärare. med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan. Regeringen har gett uttryck för detta i de mål som tidigare fastställts för dessa lärarkategorier för treårsperioden 2000–2002. Regeringen förutsätter att de lärosäten som har dessa utbildningar kommer att vidta åtgärder för att i möjligaste mån tillgodose behovet. De åtgärder som står till buds är främst stimulansåtgärder för att öka genomströmningen i lärarutbildningen, kompletterande praktisk- pedagogisk utbildning, vilken ger behörighet som lärare, samt rekryteringsåtgärder som ökar inflödet av studerande. Enligt regeringen bör examinationen av lärare med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan så snart som möjligt ökas från under 2 000 examinerade 1998/99 till preliminärt omkring 3 350 examinerade senast 2004 för att sedan ligga kvar på den nivån tills vidare. För lärare med karaktärsämne för gymnasieskolans program med yrkesinriktning (yrkeslärare) finns ett stort och akut behov av ökad examination inom ramen för det angivna målet för lärare med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan. Regeringen förutsätter att lärosätena verkar för en ökning enligt angivna mål och avser att i regleringsbrevet återkomma med ytterligare preciseringar av utbildningsuppdraget till lärosätena. I detta arbete medverkar Högskoleverket, Statens skolverk och Statistiska centralbyrån. Antalet examinerade psykologer bör öka. För närvarande ges psykologexamen vid sex universitet och mellan läsåren 1993/94 och 1998/99 antogs i genomsnitt 340 studenter om året till dessa utbildningar. Antalet studenter som varje år examinerats efter genomgången psykologutbildning har under samma period ökat och uppgick läsåret 1998/99 till 240 personer. Trots ökningen kommer det enligt Statistiska centralbyrån (Trender och prognoser ´98) att med nuvarande dimensionering av psykologutbildningen att finnas en psykologbrist som 2010 beräknas uppgå till mellan 700 och 1 400 personer. Mot denna bakgrund är det rimligt att höja antalet examinerade psykologer med minst 120 psykologer per år. De universitet som ger psykologutbildning förutsätts beakta arbetsmarknadens behov av psykologer och anpassa utbildningens dimensionering efter detta behov. Regeringen kommer att följa utvecklingen. Utöver de befintliga psykologutbildningarna har lärosätena möjlighet att anordna kompletterande utbildning eller anta studerande till en s.k. senare del av utbildningen för dem som har en äldre psykologutbildning och som har erfarenhet från yrkesområdet. Denna möjlighet gäller särskilt psykologer som genomgått psykologutbildningen före 1982, men som inte uppfyller kraven för gällande psykologexamen och därmed inte heller har möjlighet att erhålla legitimation som psykolog. För dessa har det fram till den 30 september 2000 funnits möjligheter att komplettera psykologutbildningen med hjälp av påbyggnad efter grundutbildning (PEG). Att dessa möjligheter upphör får dock inte hindra lärosätena från att anordna antagning av studerande med äldre psykologexamen till en s.k. senare del av utbildningen. Utbildningsuppdraget Utfallet av antalet helårsstudenter i förhållande till lärosätenas uppdrag enligt regleringsbrev redovisas i tabell 4.6.5, såväl totalt för alla utbildningsområden som för de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Redovisningen avser både treårsperioden 1997–1999 och 1999 separat. I regleringsbrevet för 2000 avseende anslagen till universitet och högskolor anges för flertalet lärosäten som mål ett minsta antal helårsstudenter totalt samt ett minsta antal helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. I nästa års budgetproposition kommer målen för 2000 att följas upp. Beträffande det totala antalet helårsstudenter har lärosätena väl fullgjort sina uppdrag. Redovisade helårsstudenter uppgår till 642 000 för perioden 1997–1999 mot uppdragets 609 000, vilket innebär att uppdraget har fullgjorts till 105 procent. För 1997 fullgjordes uppdraget till 111 procent, för 1998 till 100 procent och för 1999 till 103 procent. Det summerade uppdraget för hela perioden 1997–1999 har fullgjorts av nära nog samtliga lärosäten. Endast två har ej fullgjort uppdraget. Lärosätena har även sammantaget fullgjort sina uppdrag vad avser antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Antalet redovisade helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena uppgick till 167 614 för perioden 1997–1999 mot uppdragets 164 135, vilket innebär att uppdraget har fullgjorts till 102 procent. Måluppfyllelsen har sjunkit under den senaste treårsperioden från 107 procent 1997 till 98 procent 1999. Måluppfyllelsen varierar mellan lärosätena. Under perioden 1997–1999 har endast 16 av de 26 lärosätena som har erhållit mål för antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena lyckats uppnå dem. Det sista året i perioden lyckades endast 7 lärosäten inom dessa utbildningsområden uppnå målen för antalet helårsstudenter. Tabell 4.6.5 Antal helårsstudenter per lärosäte 1997–1999 – uppdrag och utfall ANTAL HELÅRSSTUDENTER TOTALT VARAV NATURVETENSKAP OCH TEKNIK UNIVERSITET/HÖGSKOLA EXKLUSIVE UPPDRAGSUTBILDNING UPPDRAG 1997–99 UTFALL 1997–99 UPPDRAG 1999 UTFALL 1999 % UPPDRAG 1997–99 UTFALL 1997–99 UPPDRAG 1999 UTFALL 1999 % Uppsala universitet 49 565 54 181 16 455 17 372 106 14 055 14 441 4 835 4 782 99 Lunds universitet 71 910 75 287 21 740 21 392 98 19 045 20 050 5 815 6 179 106 Göteborgs universitet 57 730 63 879 19 010 20 211 106 10 405 10 951 3 615 3 768 104 Stockholms universitet 57 530 59 702 19 240 19 538 102 8 775 8 589 3 075 3 017 98 Umeå universitet 41 505 42 453 14 285 14 051 98 11 130 11 324 3 980 3 937 99 Linköpings universitet 36 360 39 742 12 840 13 561 106 17 895 18 975 6 515 6 817 105 Karolinska institutet 7 970 8 983 2 600 2 976 114 – (616) – (237) Kungl. Tekniska högskolan 29 715 30 031 10 125 10 041 99 – (28 321) – (9 500) Luleå tekniska universitet 19 215 19 998 6 715 6 902 103 9 970 10 058 3 520 3 506 100 Karlstads universitet 18 670 19 505 6 600 6 553 99 5 490 5 184 2 080 1 867 90 Växjö universitet 16 390 17 612 5 870 6 215 106 4 020 3 806 1 610 1 357 84 Örebro universitet 18 365 18 356 6 625 6 321 95 3 370 4 231 1 460 1 667 114 Mitthögskolan 23 460 24 339 9 030 8 198 91 8 325 8 959 3 285 3 077 94 Högskolan i Karlskrona/ Ronneby 6 220 6 733 2 470 2 556 103 3 545 4 014 1 425 1 657 116 Malmö högskola 10 100 9 521 6 800 6 434 95 2 590 2 733 1 955 1 869 96 Högskolan i Kalmar 11 085 11 246 4 125 3 985 97 5 350 5 119 2 060 1 823 88 Mälardalens högskola 15 340 16 312 5 860 6 017 103 7 830 7 787 3 050 2 932 96 Danshögskolan – (330) – (111) – – – – Dramatiska institutet – (425) – (152) – – – – Högskolan i Borås 8 100 8 782 3 030 3 177 105 3 315 3 355 1 285 1 181 92 Högskolan Dalarna 10 690 10 774 3 980 3 879 97 4 900 4 365 1 860 1 631 88 Högskolan på Gotland 2 370 2 499 1 070 946 88 980 981 460 388 84 Högskolan i Gävle 10 115 10 959 3 745 4 205 112 4 680 4 283 1 800 1 625 90 Högskolan i Halmstad 8 135 9 324 2 965 3 673 124 3 070 2 988 1 270 1 149 90 Högskolan Kristianstad 9 195 9 347 3 285 3 630 111 2 465 2 383 1 025 945 92 Högskolan i Skövde 6 565 6 829 2 575 2 333 91 3 555 3 635 1 425 1 339 94 Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla 5 865 6 555 2 345 2 563 109 2 275 2 148 995 855 86 Idrottshögskolan i Stockholm – (1 107) – (369) – – – – Konstfack – (1 784) – (594) – – – – Kungl. Konsthögskolan – (641) – (212) – – – – Kungl. Musikhögskolan i Stockholm – (1 729) – (592) – – – – Lärarhögskolan i Stockholm 15 120 16 658 5 020 4 861 97 2 840 2 618 960 712 74 Operahögskolan i Stockholm – (114) – (38) – – – – Södertörns högskola 9 015 9 606 4 145 4 929 119 1 170 1 407 500 602 120 Teaterhögskolan i Stockholm – 206 – (69) – – – – Chalmers tekniska högskola AB 21 960 21 387 3 945 7 213 95 – (20 635) – (6 956) Stiftelsen Högskolan i Jönköping 10 895 11 669 4 083 103 3 090 3 230 1 195 1 209 101 Summa, högskolor med uppdrag 609 155 642 269 214 075 217 815 103 164 135 167 614 61 055 59 891 98 Källor: Utfallssiffrorna är hämtade från universitetens och högskolornas årsredovisningar. Anm.: Antalet helårsstudenter som redovisas gentemot uppdraget är inte högskolornas totala antal helårsstudenter. Härtill kommer helårsstudenter inom åtaganden för vilka särskilda resurser anvisats och antalet helårsstudenter inom ramen för uppdrag av annan högskola eller inom annan uppdragsutbildning. För att få jämförbarhet har endast utfall och prognos som svarar mot ett av regeringen givet uppdrag tagits med i summeringen. Uppgifter som inte summerats har satts inom parentes. I 2000 års ekonomiska vårpropositionen (prop. 1999/2000:100) har regeringen föreslagit att ytterligare medel skall tillföras högskolans grundutbildning fr.o.m. 2003 utöver den expansion som riksdagen redan har beslutat om för 2001 och 2002. Detta innebär att grundutbildningen totalt sett i riket beräknas öka till omkring 300 000 helårsstudenter 2003. Diagram 4.9 Högskolans expansion, prognos 2000-2003 Ett långsiktigt mål för den grundläggande högskoleutbildningen som regeringen tidigare fastställt är att hälften av en årskull skall ha påbörjat högskoleutbildning före 25 års ålder (prop. 1999/2000:1 utg. omr. 16 avsnitt 5.1). Grunden för detta mål och för den hittillsvarande expansionen av den högre utbildningen är övertygelsen att en väl utbildad arbetskraft är en förutsättning för ett modernt kunskapssamhälle. Det ämnesdjup och den analysförmåga som tränas i den högre utbildningen bör vara en drivande kraft i kunskapssamhället. Till detta kommer behovet av specialkunskaper inom många olika områden – inte minst inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningsområdena eller inom dessa områden i kombination med andra utbildningsområden. Svårigheter att rekrytera studenter till vissa naturvetenskapliga och tekniska yrken har kunnat noteras redan under 1999 och kommer enligt lärosätenas prognoser att öka om utbyggnaden i naturvetenskapliga och tekniska utbildningar fortsätter i den takt som regeringen tidigare angivit (prop. 1998/99:1och 1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.3.1–2). Dessa svårigheter får enligt regeringens bedömning inte leda till att studieplatser står outnyttjade. Alla platser som ryms inom lärosätenas s.k. takbelopp bör utnyttjas. Mot den bakgrunden medgav regeringen i ett särskilt beslut (U2000/983/UH) lärosätena rätt att omfördela platser i uppdraget för 2000 från naturvetenskap och teknik till humaniora, samhällsvetenskap och juridik, om högskolan eller universitetet bedömer att utbildningsuppdraget inte kan uppnås. Enligt regeringens bedömning bör denna rätt för lärosätena att omfördela platser i uppdraget gälla även under 2001. En utgångspunkt för fastställandet av målen för antalet helårsstudenter inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområden för 2001 bör vara de mål som angetts för 2000. Genom denna rätt till omfördelning ökar möjligheterna att tillgodose arbetsmarknadens behov av utbildade inom olika områden samtidigt som också fler studenter kan ges möjlighet att studera inom högskolan. Det är angeläget att öka den andel av en årskurs som går vidare till högre utbildning efter avslutad gymnasieutbildning. Design och media är exempel på områden där efterfrågan är stor såväl på arbetsmarknaden som bland de ungdomar som söker sig till högskolan. Regeringen finner det därför angeläget att öka antalet studieplatser inom dessa utbildningsområden och andra konstnärliga utbildningsområden enligt avsnittet Statliga insatser på universitets- och högskoleområdet, Konstnärlig högskoleutbildning. Enligt regeringen bör det därför för några lärosäten finnas en möjlighet att omfördela platser från andra utbildningsområden till dessa. Ersättningsbeloppen för de konstnärliga utbildningsområdena är väsentligen högre än för andra. En alltför stor satsning på ett sådant område medför därför negativa konsekvenser för dimensioneringen av utbildningen inom andra utbildningsområden. Mot denna bakgrund avser regeringen att i regleringsbrev ange det maximala antal helårsstudenter för respektive konstnärligt utbildningsområde, för vilket berörda lärosäten har rätt att tillämpa ersättningsbeloppet. Detta gäller inte för de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Dessa har inom takbeloppet rätt att tillämpa ersättningsbeloppet för enbart ett eller ett fåtal utbildningsområden. Det planerade maximiantalet helårsstudenter för vilka lärosätena 2001 har rätt till ersättning framgår av tabell 4.6.6. Förslaget innebär en ökad rätt för några lärosätena att tillämpa ersättningsbeloppen för dessa områden genom att denna rätt inom utbildningsområdet design utvidgas till att omfatta även Luleå tekniska universitet, Högskolan i Kalmar och Högskolan i Skövde, inom utbildningsområdet media även Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar och Högskolan Dalarna och inom utbildningsområdena konst och musik även Högskolan på Gotland. Tabell 4.6.6 Högsta antal helårsstudenter som kan avräknas inom konstnärliga utbildningsområden 2001 LÄROSÄTE DESIGN KONST MUSIK OPERA TEATER MEDIA Lunds universitet 42 72 399 51 Göteborgs universitet 4081) 66 318 18 31 112) Umeå universitet 165 60 Linköpings universitet 40 Luleå tekniska universitet 20 171 12 Växjö universitet 45 Örebro universitet 122 Malmö högskola 20 19 Högskolan i Kalmar 20 10 Högskolan i Borås 71 Högskolan Dalarna 20 Högskolan på Gotland 5 5 Högskolan i Skövde 20 Lärarhögskolan i Stockholm 50 30 Mälardalens högskola 15 Södertörns högskola 10 Totalt 926 203 1 045 18 94 60 1) Inklusive Stenebyskolan. 2) Härutöver 5 helårsstudenter 2002 Analys och slutsatser För perioderna 1997–1999 och 2000–2002 har regeringen fastställt kvantitativa mål för magisterexamen, apotekarexamen, civilingenjörsexamen, grundskollärarexamen med inriktning mot årskurserna 4–9 samt gymnasielärarexamen. För dessa utbildningar gäller att närmare en tredjedel av antalet examina som givits som examinationsmål för treårsperioden 2000–2002 bör uppnås under 2000. För att perioderna med målangivelse för grundutbildning skall bli de samma som för forskning och forskarutbildning anger regeringen i denna proposition mål för perioden 2001–2004 per berört lärosäte för magisterexamen och civilingenjörsexamen. För civilingenjörsexamen ges härutöver planeringsförutsättning för den följande fyraårsperioden 2005–2008. För lärarexamen med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan och examen för lärare med karaktärsämne för gymnasieskolans program med yrkesinriktade ämnen (yrkeslärare) avser regeringen att i regleringsbrevet för universitet och högskolor för 2001 återkomma med precisering av utbildningsuppdraget per lärosäte. Apotekarexamen har endast givits av Uppsala universitet, men från och med hösten 2000 ges utbildningen även vid Göteborgs universitet. Med hänsyn till att utbildningen endast ges vid två lärosäten förutsätter regeringen att dessa tar ansvaret för att utbildningens dimensionering anpassas till arbetsmarknadens behov. En ökad examination inom högskoleingenjörsutbildningen är angelägen i enlighet med vad som angivits i avsnittet Resultat. Vidare bör varje lärosäte som ger psykologutbildning öka antalet examinerade inom denna utbildning. För att tillgodose arbetsmarknadens behov är det dessutom viktigt att ge möjlighet till antagning av studenter till en s.k. senare del av utbildningen. Som ett led i att uppnå regeringens övergripande mål att andelen sysselsatta mellan 20 och 64 år 2004 skall vara minst 80 procent föreslogs i 2000 års ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100) en rad åtgärder. En viktig åtgärd är att motverka s.k. flaskhalsar på arbetsmarknaden och i ökad utsträckning beakta arbetsmarknadens framtida behov i den högre utbildningen. Regeringen avser därför att ge Högskoleverket i uppdrag att analysera hur högskolesektorns utbildningsutbud i ökad utsträckning kan svara mot arbetsmarknadens framtida behov. Särskilt det naturvetenskapliga och tekniska området behöver lyftas fram. Direktiven till uppdraget är under beredning inom Regeringskansliet. I flertalet uppdrag till lärosätena har regeringen för vart och ett av åren 1997–2000 angivit mål för antalet helårsstudenter totalt samt för antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. Inför hösten 2000 har regeringen beslutat om en ökad frihet för lärosätena att omfördela utbildningsplatser från naturvetenskap och teknik till humaniora, samhällsvetenskap och juridik, om ett universitet eller en högskola bedömer att de inte kan utföra utbildningsuppdraget för naturvetenskap och teknik. Denna rätt för lärosätena att omfördela platser bör gälla även under 2001. Härigenom ökas lärosätenas möjligheter att tillgodose såväl de sökandes som arbetsmarknadens behov av utbildning inom olika utbildningsområden. För vissa konstnärliga utbildningsområden är efterfrågan stor från såväl arbetsmarknad som studenter. Rätten att omfördela utbildningsplatser utvidgas därför för några lärosäten till främst design- och mediaområdena. På grund av de relativt dyra ersättningsbelopp som gäller för helårsstudenter och helårsprestationer inom dessa områden införs samtidigt en maximering av det antal helårsstudenter för vilka lärosätena har rätt att tillämpa de ersättningsbelopp som avser dessa områden. Forskning och forskarutbildning Resultat Bakgrund Forskarutbildningen har ökat kraftigt under de senaste 10 åren. Av diagram 4.10 framgår att det rör sig om en fördubbling både av antalet doktorsexamina och av antalet licentiatexamina. Även antalet nybörjare i forskarutbildningen ökade kraftigt fram till läsåret 1997/98 för att därefter minska läsåret 1998/99. Minskningen kan hänföras till de nya villkor för antagning till forskarutbildning som gäller från april 1998 och som innebär skärpta krav på studentens försörjning och förbättrad handledning under utbildningen. Minskningen avser framför allt humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Diagram 4.10 Antal nybörjare och examina i forskarutbildningen läsåren 1989/90–1998/99 Universitetens och högskolornas anslag för forskning och forskarutbildning framgår av tabell 4.6.7. Tabell 4.6.7 Anslagsutveckling avseende forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor Miljoner kronor ÅR 1997 5 999 1998 6 448 1999 6 613 2000 6 773 2001 Förslag 7 184 2002 Beräknat 7 3551 2003 Beräknat 7 5372 Anm. I uppgifterna ingår anslaget för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor. Vidare ingår Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, men inte Sveriges lantbruksuniversitet. 1 Redovisat i 2001 års prisnivå. 2 Redovisat i 2001 års prisnivå. I löpande priser innebär anslagsutvecklingen en ökning med cirka 13 procent mellan 1997 och 2000. Detta motsvarar en ökning med cirka 7 procent i fasta priser. Med de förslag som lämnas i denna proposition kommer anslagen för forskning och forskarutbildning att öka med ytterligare 9 procent mellan 2000 och 2003. Mål för forskning och forskarutbildning Regeringen avser att presentera en övergripande forskningspolitisk proposition per mandatperiod. Innevarande mandatperiods forskningspolitiska proposition presenteras i september 2000 (prop. 2000/01:3). Inför denna proposition har universitet, högskolor, forskningsråd, myndigheter och organisationer inkommit med kunskaps- och forskningsstrategier om den vetenskapliga utvecklingen och behov inför framtiden. Mot bakgrund av att perioderna med målangivelser för såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning bör överensstämma och vara i fas med de forskningspolitiska propositionerna har tidigare angivna mål räknats om och anpassats till nya tidsperioder (beträffande examina-tionsmål för grundutbildningen, se avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Resultat). Mål för antalet examina i forskarutbildningen har bl.a. bestämts för perioden 1997–1999. Utfallet redovisas i tabell 4.6.8. Tabell 4.6.8 Examinationsmål i forskarutbildningen Preliminära värden VETENSKAPSOMRÅDE UTFALL 1993/94 –1995/96 MÅL 1997–1999 UTFALL 1997 UTFALL 1998 UTFALL 1999 UTFALL 1997–1999, % MÅL 2000 HUMANISTISK- SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT 1 108 1 154 419,5 492,5 520,5 1 432,5 124 % 482 MEDICINSKT 1 574 1 692 590,0 559,5 721,0 1 870,5 111 % 660 NATURVETENSKAPLIGT 981 1 172 353,5 387,5 377,5 1 118,5 95 % 492 TEKNISKT 1 238 1 640 503,0 511,5 565,5 1 580,0 96 % 679 TOTALT * 4 901 5 658 1 866,0 1 951,0 2 184,5 6 001,5 106% 2 313 Källa: Högskoleverkets NU-databas Anm. Licentiatexamen räknas som en halv examen i forskarutbildningen liksom doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen. Som mål för 2000 anges en tredjedel av det för perioden 2000–2002 i budgetpropositionen för 2000 angivna målet *) Exklusive Sveriges lantbruksuniversitet och Handelshögskolan i Stockholm Totalt sett är utfallet av antalet examina i forskarutbildningen under perioden 1997–1999 tillfredsställande såväl i förhållande till målen som till resultat för treårsperioden 1993/94– 1995/96. Resultatet ligger 6 procent över målet för perioden. I förhållande till perioden 1993/94– 1995/96 innebär resultatet en ökning med 22 procent. Den största ökningen avser humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde där ökningen i examinationen var 29 procent, tätt följt av tekniskt vetenskapsområde med 28 procents ökning. Utfallet innebär att 45 procent av antalet forskarexamina avlades inom de naturvetenskapliga och tekniska vetenskapsområdena under perioden 1997–1999. Flera universitet har framhållit svårigheter att öka antalet examina i forskarutbildningen i den utsträckning som tidigare mål förutsatt. En viktig orsak är det minskade antalet nyantagna till forskarutbildningarna till följd av ökade krav på studiefinansiering vid antagningstillfället. Förändringen innebär samtidigt att de som antas till forskarutbildningen kan erbjudas tillräckliga resurser i form av handledning och stöd i utbildningen, vilket på sikt bör leda till en betydligt högre examinationsfrekvens än tidigare och därmed också till en ökning av antalet examina. De mål som ges i denna budgetproposition för 2001–2004 är något lägre än tidigare årliga mål för perioden 2000-2002. Målen för humanistisk- samhällsvetenskapligt och medicinskt vetenskapsområde är dock lite högre. Till grund för denna bedömning ligger utfallet av antalet examina i forskarutbildningen samt den hittillsvarande anslagsutvecklingen. Behovet av forskarutbildade är stort såväl inom högskolan som på arbetsmarknaden utanför högskolan. I forskningspropositionen (prop. 2000/01:3) framhålls forskarutbildningen som en av de viktigaste förutsättningarna för att Sverige skall befästa och utveckla sin ställning som framgångsrik kunskapsnation. För perioden 2001–2004 fastställer regeringen mål enligt tabellerna 4.6.9 och 4.6.10. Som långsiktigt mål gäller att det årliga antalet examina i forskarutbildningen bör fortsätta att öka efter 2004. Tabell 4.6.9 Mål för antal examina i forskarutbildningen 2001-2004 BERÄKNINGSUNDERLAG MÅL VETENSKAPSOMRÅDE 2001 2002 2003 2004 2001 -2004 Humanistisk- samhällsvetenskapl igt 498 504 512 518 2 032 Medicinskt 667 678 691 707 2 743 Naturvetenskapligt 385 390 390 393 1 558 Tekniskt 591 600 613 640 2 444 Sveriges lantbruksuniversite t 100 100 100 100 400 Totalt 2 241 2 272 2 306 2 358 9 177 * Doktorsexamen räknas som 1 examen om den inte föregåtts av licentiatexamen, medan licentiatexamen och doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen räknas som ½ doktorsexamen. För de lärosäten som bedriver forskarutbildning innebär detta följande mål och planeringsförutsättningar. Tabell 4.6.10 Mål för antal examina i forskarutbildningen 2001-2004 LÄROSÄTE HUM -SAM MED NAT -VET TEKN SUMMA Uppsala universitet 438 448 445 1 331 Lunds universitet 371 414 294 440 1 519 Göteborgs univ. 372 450 220 1 042 Stockholms univ. 447 453 900 Umeå universitet 160 225 140 525 Linköpings univ. 108 175 297 580 Karolinska institutet 1 006 1 006 KTH 828 828 Luleå tekniska univ. 14 250 264 Karlstads univ. 30 20 50 Växjö universitet 30 30 Örebro universitet 40 40 Högsk. i Karlskrona/Ronneby 19 19 Malmö högskola 25 25 Högskolan i Kalmar 6 6 Chalmers tekniska högskola** 590 590 Högskolan i Jönköping** 22 22 Sveriges lantbruksuniversite t - - - - 400 Totalt* 2 032 2 743 1 558 2 444 9 177 * Doktorsexamen räknas som 1 examen om den inte föregåtts av licentiatexamen, medan licentiatexamen och doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen räknas som ½. ** Preliminärt. Målen fastställs genom avtal. Trots utvecklingen mot en mer jämställd högre utbildning råder det fortfarande en stor obalans mellan könen inom högskolan. För att påskynda utvecklingen har regeringen vidtagit en rad åtgärder och satsningar, bl.a. har rekryteringsmål för andelen nyanställda kvinnliga professorer fastställts för samtliga universitet samt Mitthögskolan för perioden 1997–1999. Rekryteringsmålen är av stor betydelse för lärosätenas arbete med jämställdhet. Högskoleverket har på uppdrag av regeringen (U1999/3733/UH) utvärderat föregående periods måluppfyllelse. Högskoleverket konstaterar att de flesta lärosäten med rekryteringsmål uppfyllde dessa, dock inte Lunds universitet, Karolinska institutet, Växjö universitet, Örebro universitet, Stiftelsen Högskolan i Jönköping eller Mitthögskolan. Högskoleverket föreslår att ytterligare lärosäten bör erhålla rekryteringsmål för andelen kvinnliga professorer under nästa period 2001–2004. Regeringen delar Högskoleverkets bedömning att ytterligare lärosäten bör omfattas av rekryteringsmål för perioden 2001–2004. Preliminära mål avseende könsfördelningen bland nyrekryterade professorer för perioden 2001–2004 anges i tabell 4.6.11. En vägledande princip i arbetet med rekryteringsmål är att målen bör höjas för att fungera som en sporre i jämställdhetsarbetet. Utgångspunkten i regeringens bedömning har varit Högskoleverkets beräkningar. Definitiva mål kommer att anges i regleringsbrev. Tabell 4.6.11 Preliminära mål avseende könsfördelningen bland nyrekryterade professorer (andelen kvinnor) UNIVERSITET/HÖGSKOLA FÖRSLAG Uppsala universitet 24 % Lunds universitet 20 % Göteborgs universitet 28 % Stockholms universitet 30 % Umeå universitet 28 % Linköpings universitet 26 % Karolinska institutet 27 % Kungl Tekniska högskolan 13 % Luleå tekniska universitet 15 % Karlstads universitet 24 % Växjö universitet 27 % Örebro universitet 24 % Mitthögskolan 18 % Högskolan i Karlskrona/Ronneby 18 % Malmö högskola 34 % Högskolan i Kalmar 21 % Mälardalens högskola 15 % Högskolan i Borås 45 % Högskolan i Halmstad 24 % Högskolan i Skövde 9 % Lärarhögskolan i Stockholm 25 % Södertörns högskola 26 % Sveriges lantbruksuniversitet 34 % Chalmers tekniska högskola AB 15 % Stiftelsen Högskolan i Jönköping 18 % Analys och slutsatser För perioden 2001–2004 anger regeringen mål för antalet examina i forskarutbildningen per lärosäte och vetenskapsområde. Antalet examinerade i forskarutbildningen bör öka även efter denna period. För perioden 1997–1999 har regeringen fastställt rekryteringsmål för andelen kvinnliga professorer. Dessa har i två tredjedelar av fallen uppfyllts. En fortsatt ökning av andelen kvinnliga professorer är angelägen och regeringen kommer därför att fastställa nya rekryteringsmål. Särskilda frågor Avräkning av anslag och anslagsberäkningar Regeringens förslag: Avräkning av de konstnärliga högskolornas särskilda hyresersättningar under grundutbildningsanslagen får göras i samband med att medlen tillförs respektive lärosätes räntekonto. Skälen för regeringens förslag: Anslagen för grundutbildning till respektive konstnärlig högskola består av ett s.k. takbelopp, dvs. högsta möjliga ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som kan erhållas och i vissa fall dessutom ersättning för särskilda åtaganden. Vidare har för innevarande år under anslagen beräknats en särskild hyresersättning. Modellen att lägga dessa medel utanför takbeloppen föreslås gälla under en femårsperiod. Efter denna period förutsätts dessa medel ingå i respektive konstnärlig högskolas ordinarie takbelopp. Anslagsberäkningar Anslagen till universitet och högskolor redovisas per lärosäte i det följande. Resurser för de nya platserna från hösten 2000 avseende de 15 000 nya platserna samt "halvårseffekten" av de cirka 10 500 nya platserna från hösten 2001 har beräknats under respektive universitets och högskolas anslag och ingår i takbeloppen 2001 (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.3.1; prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.3). Motsvarande halvårseffekt och förskjutning i resurstilldelning mellan budgetåren gäller för de platser som tillkommer hösten 2002. Anslagen till forskning och forskarutbildning beräknas fr.o.m. budgetåret 1999 utifrån de vetenskapsområden som riksdagen har beslutat om (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.6.3, bet. 1998/99:UbU1, rskr. 1998/99:98). Högskolor som erhållit vetenskapsområden får egna anslag för forskning och forskarutbildning. För budgetåret 2001 föreslås därför ett nytt anslag, nämligen 25:50 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning (se avsnittet Statliga insatser, Tekniskt vetenskapsområde till Mälardalens högskola). Högskolor med vetenskapsområden erhåller huvudsakligen medel för forskning och forskarutbildning via sitt vetenskapsområde. Dessa lärosäten skall prioritera sin forskning och forskarutbildning inom respektive vetenskapsområde. Resurser för forskning vid högskolor som inte har vetenskapsområden, samt för konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm beräknas som tidigare under ett gemensamt anslag 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, där respektive högskola disponerar en egen anslagspost (jämför avsnittet Statliga insatser, Konstnärligt utvecklingsarbete). Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna, Högskolan på Gotland, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Skövde, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Lärarhögskolan i Stockholm samt Södertörn högskola har för 2001 tilldelats en förstärkning av forskningsmedel direkt till sina respektive anslag för grundutbildning. Mälardalens högskola har som förstärkning av forskningsmedel erhållit medel på sitt anslag för forskning och forskarutbildning samtidigt som de medel som tidigare har anvisats fortfarande ligger kvar på anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m. Grundutbildnings- och forskningsanslagen har för budgetåret 2001 pris- och löneomräknats med 1,93 procent. För budgetåren 2002 och 2003 har samma pris- och löneomräkningsprocent använts för att samma per capitaersättning skall erhållas för alla lärosäten. För Högskoleverket har för budgetåret 2001 en pris- och löneomräkning skett med 5,96 procent. Med anledning av förändringen för de statliga avtalsförsäkringarna finns anslaget 25:73 Universitets och högskolors premier för de statliga ålderspensionsavgifterna under verksamhetsområdet. För samtliga universitet och högskolor anges under respektive anslag ett beräknat anslagsbelopp i löpande priser (i not även angivet i fasta priser) för 2002 och 2003. Omfördelning av platser Regeringens förslag: Resurser motsvarande 200 utbildningsplatser skall engångsvis föras från anslaget 25:41 Mitthögskolan: Grundutbildning. Skälen för regeringens förslag: Mitthögskolan har anvisats i budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.3.2 bet. 1999/2000:UbU1, rskr. 1999/2000:94) fler utbildningsplatser än vad högskolan bedöms kunna utnyttja inför budgetåret 2001. Regeringens förslag är att resurser motsvarande 7 138 000 kronor frigörs. Resurstilldelningssystemet För andra året i rad har en omfattande dialog mellan Utbildningsdepartementet och ledningen för respektive lärosäte genomförts som ett led i planeringen och uppföljningen av universitet och högskolors verksamhet. Syftet var att ge underlag för bedömning av hur högskolorna klarar de mål som regeringen har satt upp samt att inleda en diskussion om högskolornas framtida profilering. I samband med årets dialog hade lärosätena dessutom inkommit med forskningsstrategier som utgjorde ett komplement till profileringsdiskussionen. Dialog har även genomförts mellan Jordbruksdepartementet och ledningen för Sveriges lantbruksinstitut (SLU). Regeringen har tillkallat en särskild utredare för att utreda vissa frågor om högskolans styrning (dir. 1999:70, U 1999:04). Utgångspunkten för uppdraget är att nuvarande mål- och resultatstyrning för grundutbildningen i sina grunddrag skall ligga fast. Utredaren bör göra en genomgång av erfarenheterna av hur målstyrningen inom grundutbildningen har fungerat sett från såväl statsmakternas som lärosätenas perspektiv samt utreda hur systemet kan vidareutvecklas. För forskning och forskarutbildning skall en utvärdering göras om lämpligheten med att införa någon form av mål- och resultatstyrd resursfördelning. En översyn av kompletterande högskoleutbildningar för invandrare med utländsk akademisk utbildning har redovisats. En av orsakerna till den begränsade omfattningen av dessa utbildningar finns enligt utredningen i resurstilldelningssystemet. Ersättningsbelopp Regeringens förslag: Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer skall för budgetåret 2001 vara: Tabell 4.6.12 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer Kronor UTBILDNINGSOMRÅDE ERSÄTTNING FÖR EN HELÅRSSTUDEN T ERSÄTTNING FÖR EN HELÅRSPRETAT ION Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt 13 805 14 453 Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt, vård 37 286 34 096 Odontologiskt 33 858 42 340 Medicinskt 45 551 59 742 Undervisning1 26 675 33 790 Övrigt2 31 323 26 971 Design 11 076 71 381 Konst 158 395 71 403 Musik 95 647 63 904 Opera 228 341 144 076 Teater 221 297 116 002 Media 223 824 190 401 Dans 155 213 90 503 Idrott 81 287 39 502 1) Avser den praktisk pedagogiska delen av lärarutbildningen. 2) Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktisk-estetiska kurser inom bl.a. barn- och ungdomspedagogisk utbildning samt grundskollärarutbildning med inriktning mot undervisning i årskurserna 1–7. Grafiska institutet/Institutet för högre reklamutbildning vid Stockholms universitet skall redovisas mot övrigt. Skälen för regeringens förslag: De ovan redovisade förändringarna avseende grundutbildningsanslagen innebär att ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer har räknats upp med 1,93 procent avseende pris- och löneomräkning. Lokalfrågor Statskontoret fick under våren 1998 i uppdrag att utreda hur regeringens styrning och kontroll av den statliga lokalförsörjningen skulle kunna förbättras. Uppdraget redovisades i rapporten Regeringens styrning och kontroll av den statliga lokalförsörjningen (Statskontorets rapport 1998:31). Här föreslår Statskontoret bl.a. att myndigheterna skall redovisa sina lokalkostnader och lokalareor i budgetunderlaget och att myndigheter med s.k. ändamålslokaler skall redovisa lokalkostnadernas andel av verksamhetens totala kostnader. Inför redovisningen av budgetunderlaget för 1999 utökade regeringen högskolornas rapporteringsskyldighet för att bättre kunna följa utvecklingen på lokalområdet. Rapporteringen avsåg total lokalyta, årshyra, genomsnittlig hyra per kvadratmeter, genomsnittlig lokalkostnad per kvadratmeter och lokalkostnadernas andel av verksamhetens totala kostnader. För budgetåret 1999 redovisade universiteten och högskolorna sammanlagt lokalkostnader motsvarande 4 032 miljoner kronor. Av redovisat material framgår att lokalkostnadernas andel av universitetens och högskolornas totala kostnader uppgår till 14 procent 1999 och beräknas öka med knappt en procentenhet till 2004. Ökningen i kronor beräknas uppgå till 975 miljoner kronor. Av högskolornas årsredovisningar framgår att denna andel varit i stort sett konstant de senaste åren, strax under 15 procent av de totala kostnaderna har utgjorts av lokalkostnader. Lokalkostnadernas andel av verksamhetens totala kostnader är generellt sett lägre för äldre universitet än för nyare universitet och högskolor. Konstnärliga högskolor har de högsta lokalkostnaderna sett i förhållande till de totala utgifterna. Inom de redovisade grupperna är dock spridningen stor och sträcker sig från 10 till 35 procent. De konstnärliga högskolornas i Stockholm lokalförsörjning behandlas i avsnittet Statliga insatser, Konstnärlig högskoleutbildning. Utbyggnaden av högskolans lokaler följer den totala expansionen av högskolan under 1990- talet. Lokalytan förväntas öka med 350 000 kvadratmeter, eller 10 procent, under treårsperioden fram till årsskiftet 2001/2002. Av redovisat material för åren efter 2002 framgår att ökningen av lokalytan beräknas avta. Den stora expansionen av högskolornas lokalyta genomfördes under budgetåren 1993/94 fram till 1997 med en ökning om totalt 27 procent. Genom ett tilläggsdirektiv till utredningen om högskolans styrning fick den särskilde utredaren i tilläggsuppdrag att utreda och föreslå förändringar av lokalförsörjningen inom högskolan (dir. 2000:6). Utredaren skall analysera lokalkostnadernas andel av högskoleanslagen och hur lärosätenas beräknade totala omsättning förutses utvecklas mot bakgrund av beslutade och planerade lokalförändringar. Vidare skall utredaren analysera på vilket sätt högskoleexpansionen under 1990-talet har påverkat eller kommer att påverka lärosätenas lokalbehov. Slutligen skall utredaren studera hur beställnings- och förhyrningstakten kommer att utvecklas efter 2000 under förutsättning att ingen ytterligare expansion beslutas. Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 2000 (U2000/1630/UH). Regeringen beslutade i juli 1998 att högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro skulle erhålla universitetsstatus fr.o.m. den 1 januari 1999 (U1997/3733, 3734, 3735/UH). Beslutet innebar att de nya universiteten förändrade och byggde ut delar av sin verksamhet, vilket kraftigt har påverkat deras lokalbehov. Mellan 1999 och 2001 beräknas lokalytan öka med över 30 procent vid dessa lärosäten. I redovisat budgetunderlag gällande åren 2002 till 2004 framgår att de nya universitetens kostnader för lokaler i förhållande till övriga utgifter beräknas öka beroende på denna kraftiga lokalutbyggnad. 4.6.5 Studiestöd Enligt budgetpropositionerna för 1999 och 2000 (prop. 1998/1999:1, 1999/2000:1) var målet för studiestödet under 1999 och 2000 att: - Studiestödet är en viktig del av utbildningspolitiken och skall bidra till att de övergripande målen för detta område uppnås. Studiestödet skall verka rekryterande och därmed bidra till högt deltagande i utbildningen samt ha en utjämnande verkan mellan individer och grupper inom befolkningen och därmed bidra till ökad social rättvisa. Resultat Under budgetåret 1999 fick nästan en miljon personer någon form av studiestöd. Jämfört med budgetåret 1998 är det ungefär lika många personer som har fått stöd. Tabell 4.6.13 Antal studiestödstagare totalt och per kön 1999 Studiestöd Antal studie- stödstagare Varav kvinnor Varav män Studiehjälp 390 000 190 000 200 000 Studiemedel 417 000 240 000 177 000 Vuxenstudiestöd 181 000 129 000 52 000 -Särskilt utbildningsbidrag 109 000 80 000 29 000 -Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 41 000 29 000 12 000 -Särskilt vuxenstudiestöd 26 000 20 000 6 000 -NT-svux1 7 500 3 500 4 000 -Svux till studerande vid vissa lärarutbildningar 1 500 1 400 100 Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN) 1 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Möjligheten till studielån i de olika systemen har utnyttjats av omkring 381 000 personer. Antalet låntagare uppgick den 1 januari 2000 till nästan 1,4 miljoner personer, en ökning med 100 000 personer jämfört med tidigare budgetår. Den pågående satsningen inom både den gymnasiala vuxenutbildningens område och inom högskoleområdet har inte medfört att efterfrågan på studiestöd ökat under 1999. Den främsta orsaken till detta är att arbetslösa ansökt om studiestöd i mindre omfattning än beräknat, vilket har medfört att anslagna medel inte förbrukats. Prognoser för innevarande budgetår tyder på att utvecklingen kommer att vara densamma 2000. Tabell 4.6.14 Antal studerande och utbetalade belopp 1999 Anslagsnamn/anslagspost Antal studerande Utbetalda belopp (mkr) bidrag Utbetalda belopp (mkr) lån Studiehjälp m.m. 390 000 2 122 0 Studiemedel m.m. 417 000 4 978 11 003 - gymnasial nivå 110 000 1 300 2 078 -högskolenivå 274 000 3 597 7 596 -utlandsstudier 33 000 351 1 329 Vuxenstudiestöd m.m. 181 000 8 459 403 -Korttidsstudiestöd och internatbidrag 4 000 25 0 -Svux1 26 000 2 935 191 -Svuxa3 41 000 1 037 212 -Särskilt utbildningsbidrag 109 000 5 894 0 -Timersättning vid särvux 263 2 0 -Stipendier för basår till ungdomar under 20 år 223 2 0 Svux till studerande vid vissa lärarutbildningar 1 500 54 5 NT-svux4 7 500 506 123 Totalt UO15 996 139 19 676 11 534 Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN) 1 Särskilt vuxenstudiestöd 2 Varav 616 erhöll svux för högskolestudier (YTH) 3 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 4 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Studiehjälp Antalet studerande som fått studiehjälp under 1999 är i stort sett oförändrat jämfört med tidigare år. Antalet studerande som fick det behovsprövade extra tillägget minskade i förhållande till föregående år. Studiemedel De senaste årets utbildningssatsningar på gymnasieskole- och högskolenivå har inte inneburit att antalet studiemedelstagare ökat under 1999. Antalet studiemedelstagare på gymnasial nivå minskade med 4 procent och antalet stödtagare på eftergymnasial nivå ökade med 3 procent. Antalet studiestödstagare som läser en kortare eller längre tid utomlands har ökat med 3 procent under 1999. 57 procent av studiemedelstagarna är kvinnor. Nära 47 procent av stu- diemedelstagarna är under 25 år. Cirka 66 procent av de studerande registrerade i grundläggande svensk högskoleutbildning utnyttjade studiemedlens bidragsdel under läsåret 1998/99. Vuxenstudiestöd Efterfrågan på det särskilda utbildningsbidraget har under budgetåret 1999 minskat med nästan 14 200 personer jämfört med förra budgetåret. Däremot har antalet studerande med särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) ökat med ca 44 procent och antalet studiestödstagare med särskilt vuxenstudiestöd (svux) med 18 procent, vilket inneburit en ökning med ca 16 400 personer under 1999. Utvecklingen bör ses i ljuset av att det särskilda utbildningsbidraget från den 1 juli 1999 inte längre betalas ut under mer än 12 månader. För studier vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar fick 7 500 studerande särskilt vuxenstudiestöd (NT-svux) under 1999, vilket är en minskning med ca 15 procent. Anledningen till minskningen är att inga nya studerande kunde ansöka om detta stöd under 1999. Stödet upphör helt den 31 december 2002. Återbetalning Nästan 1,4 miljoner personer har för närvarande studielån. Låntagarnas skuld till CSN hade den 1 januari 2000 ett sammanlagt värde av ca 127 miljarder kronor. CSN:s upplåning hos Riksgäldskontoret (RGK) för lån beviljade fr.o.m. 1989 utgjorde 79,8 miljarder kronor. Skillnaden mellan låntagarnas skuld till CSN och CSN:s skuld till RGK beror på att CSN betalar låntagarnas obetalda räntor under studietiden till RGK med anslagsmedel. Vid utgången av 2001 beräknas skuldstocken för lån tagna fr.o.m. 1989 hos RGK vara 101,6 miljarder kronor, varav 11 miljarder kronor är nyupplåning för kommande budgetår. År 1999 fick ca 262 000 låntagare anstånd med sin återbetalning, vilket är en minskning med 10 procent jämfört med föregående budgetår. Av de 90 452 anstånd som beviljades för lån tagna efter 1989 beviljades 61 procent till studenter som fortsatt att studera. Analyser och slutsatser Studiestödssystemen har fungerat relativt väl som rekryteringsinstrument till de utbildningsplatser som utbildningsväsendet erbjuder. Det finns inga tecken på att utbildningsanordnarna hindras från att fylla utbildningsplatserna på grund av studiestödssystemet. Efterfrågan på studiestöd står i stort i relation till tillgängliga medel. Den minskande arbetslösheten kan antas ha påverkat efterfrågeutvecklingen, vilket medfört att medelsförbrukningen understiger tillgängliga medel. Efterfrågan på stöd är större än tillgängliga medel för särskilt vuxenstudiestöd och särskilt utbildningsbidrag för arbetstagare. Regeringen föreslår inga åtgärder med hänsyn till detta p.g.a. att svux upphör den 30 juni 2001 och regeringen anser, i likhet med riksdagen, att den begränsning på 15 procent av tillgängliga medel för särskilt utbildningsbidrag till arbetstagare som finns skall kvarstå. Det nya reformerade studiestödssystemet träder i kraft den 1 juli 2001. Med anledning av detta föreslår regeringen inga övriga åtgärder inom området. Särskilda frågor inom studiestödet Under budgetåret 2001 införs ett nytt reformerat studiestödssystem som riksdagen fattat beslut om i december 1999 (prop. 1999/2000:10, bet. 1999/2000:UbU7, rskr. 1999/2000:96). Reformen innebär bl.a. att bidragsdelen i studiemedlen ökar från nuvarande 27,8 procent till 34,5 procent. Studerande som är 25 år eller äldre kan få ett tilläggslån på ca 1 600 kronor per månad under vissa förutsättningar. Återbetalningsreglerna skärps genom ett s.k. modifierat annuitetssystem. En garantiregel finns som kan begränsa återbetalningen till 5 eller 7 procent av inkomsten. Studiestöden särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) kommer fr.o.m. den 1 juli 2001 inte längre att beviljas till nya sökande. För studerande som påbörjat sina studier med svux eller svuxa finns det möjlighet att fullfölja studierna med samma stöd längst t.o.m. den 30 juni 2003. För vuxenstuderande finns i det nya studiemedelssystemet en särskild resursram för ett prioriterat bidrag för dem som är minst 25 år och studerar på grundskole- eller gymnasienivå. Totalbeloppet är detsamma som för studiemedel, men bidragsdelen är högre, 82 procent. Resursramen för detta högre bidrag beräknas räcka till 71 000 studerande, dvs. till ungefär lika många studerande som haft svux eller svuxa under 1999. Både den generella och prioriterade bidragsdelen blir pensionsgrundande. Under utgiftsområde 12 föreslår regeringen en höjning av det allmänna barnbidraget med 100 kronor per barn och månad fr.o.m. januari 2001. Som en följd av det föreslår regeringen även en höjning av studiebidraget med motsvarande belopp. Stödet till studier av kortare omfattning (korttidsstudiestöd och internatbidrag) ges en ny utformning. Medel beräknas för en Överklagandemyndighet. 4.7 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket (RRV) har - med undantag för Södertörns högskola - inte haft några invändningar i revisionsberättelsen för år 1999 avseende myndigheter inom politikområdet Utbildningspolitik. Regeringen ser allvarligt på de brister som Södertörn högskola uppvisar. Regeringen följer den fortsatta utvecklingen noga vid högskolan. En närmare redogörelse för Regeringens vidtagna åtgärder lämnas under anslaget för Södertörns högskola. 4.8 Budgetförslag 4.8.1 25:1 Statens skolverk Tabell 4.25:1 Anslagsutvecklingen för Statens skolverk Tusental kronor 1999 Utfall 273 391 Anslags- sparande 22 271 2000 Anslag 301 568 Utgifts- prognos 316 864 2001 Förslag 305 737 2002 Beräknat 311 983 1 2003 Beräknat 318 733 1 1 Motsvarar 305 737 tkr i 2001 års prisnivå. Statens skolverk är statlig sektorsmyndighet för det offentliga skolväsendet och för den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen (barnomsorgen). Skolverket skall bidra till att effektmålen nås genom att stimulera huvudmännen att öka måluppfyllelsen och säkra kvalitet och likvärdighet i alla skolformer samt i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Skolverket skall aktivt verka för att de mål och riktlinjer som riksdag och regering har fastställt förverkligas. Skolverket har under de senaste åren fått ett vidgat ansvarsområde genom att förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tillförts verket samt att ansvaret för kunskapslyftet flyttats dit. Den andel av Skolverkets resursåtgång som är att hänföra till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har ökat från 2 procent 1997 till 12 procent 1999. En jämförelse mellan budget och utfall för 1999 visar ett överskott på 22 271 000 kronor. Härav har regeringen beslutat om indragning av 6 975 000 kronor. Resterande överskott beräknas vara förbrukat vid utgången av 2000. Regeringens överväganden Skolverket har under 1999-–2000 samlat sitt arbete i ett antal s.k. strategiska handlingsprogram: Mål- och resultat, Särskilt stöd i barnomsorg och skola, Livslångt lärande och Skola – arbetsliv. Inom dessa program skall verket utveckla strategier och skapa en grund för ett långsiktigt agerande. Skolverket samordnar arbetet inom de strategiska handlingsprogrammen med arbetet i linjeorganisationen. Den 1 juli 1999 inrättades efter regeringens beslut en kvalitetsgranskningsnämnd inom Skolverket med uppgift att utföra nationella kvalitetsgranskningar på återkommande uppdrag av regeringen. Skolverket redovisar i sin årsredovisning resultatinformation och behov av åtgärder inom olika områden. I huvudsak rör det sig om åtgärder inom verksamhetsområden för vilka kommunerna eller övriga huvudmän har ansvaret. Enligt regeringens bedömning är det angeläget att verkets insatser för att stimulera huvudmännen att öka måluppfyllelsen och säkra kvalitet och likvärdighet ständigt utvecklas. Regeringen bedömer det emellertid också angeläget att verket analyserar effekterna av dessa insatser och då särskilt insatserna för att stödja lokal skolutveckling. Regeringen avser att inom kort ge Skolverket i uppdrag att utveckla formerna för stöd till utvecklingen av barnomsorg, skola och vuxenutbildning i syfte att mer aktivt stödja måluppfyllelsen och att trygga en nationell likvärdighet. Olika modeller bör prövas där verkets insatser i högre grad samordnas och riktas mot kommuner och skolor som uppvisar bristande resultat och har behov av stöd för att förbättra måluppfyllelsen. I uppdraget bör ingå att Skolverket under hösten skall återkomma till regeringen med förslag till en strategi för hur uppdraget skall genomföras. Regeringen har under flera år begärt att tillsynen inom Skolverket skall öka, något som inte har infriats. Under 1999 har i stället tillsynen minskat i omfattning (från ca 35 miljoner kronor 1998 till ca 23 miljoner kronor 1999). Regeringen kommer uppmärksamt att följa den fortsatta utvecklingen. Regeringen föreslår att 486 000 kronor förs över till detta anslag från anslaget 25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg avseende en tjänst för utveckling av lexikon för invandrare. Dessutom föreslås att 1 018 000 kronor förs över från detta anslag till anslaget 25:78 Internationella programkontoret för utbildningsområdet för finansiering av administration av stipendieverksamhet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 305 737 000 kronor för budgetåret 2001. För budgetåren 2002 och 2003 beräknas utgifterna under anslaget till oförändrad nivå i förhållande till 2001. Tabell 4.25:1 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 301 568 Pris- och löneomräkning 4 701 Överföring från anslaget 25:2 486 Överföring till anslaget 25:78 - 1 018 Förslag 2001 305 737 4.8.2 25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg Tabell 4.25:2 Anslagsutvecklingen för Utveckling av skolväsende och barnomsorg Tusental kronor 1999 Utfall 197 675 Anslags- sparande 169 411 2000 Anslag 313 799 Utgifts- prognos 317 576 2001 Förslag 449 206 2002 Beräknat 476 488 1 2003 Beräknat 201 321 2 1 Motsvarar 466 391 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 192 764 tkr i 2001 års prisnivå. Det övergripande syftet med verksamheterna under anslaget är att utveckla de nationella mål- och styrdokumenten och att ge stöd och stimulans till barnomsorgens och skolväsendets utveckling mot de nationella målen. Från anslaget bekostas centrala skolutvecklingsinsatser som Skolverket utför i enlighet med sin instruktion. Hit hör exempelvis att utveckla de nationella styrdokumenten och nationella prov. Anslaget bekostar också generella skolutvecklingsinsatser som riktas mot hela skolväsendet, oftast på regeringens uppdrag och med krav på återrapportering. Exempel på sådana insatser är rektorsutbildning och kompetensutveckling för skolans personal, övergripande projekt inom naturvetenskap och teknik, t.ex. NOT-projektet, inom IT-området, jämställdhet och miljöområdet. Anslaget bekostar också insatser för skolutveckling på det internationella området. Vissa uppgifter att främja internationella kontakter inom skolans område har flyttats över till Internationella programkontoret för utbildningsområdet fr.o.m. den 1 juli 2000. Utöver dessa insatser ges genom anslaget stöd till lokal skolutveckling på viktiga områden. Medlen delas ut efter ansökningsförfarande från enskilda kommuner och skolor. Skolverket har rätt att disponera medel under anslaget för administration, uppföljning och utvärdering av vissa uppdrag. Vid utgången av 1999 fanns ett anslagssparande. Härav har regeringen beslutat om indragning av 29 515 000 kronor. Även för 2000 beräknas ett visst anslagssparande. Regeringens överväganden Efter förslag i 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100) har regeringen beslutat att sammanlagt 500 miljoner kronor skall avsättas för företrädesvis kompetensutveckling av lärare under perioden 2000–2002. Av dessa beräknas 80 miljoner kronor för 2001, dvs. en ökning med 50 miljoner kronor i förhållande till föregående års resurser. Dessutom har i 2000 års ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100) 100 miljoner kronor avsatts under vardera 2001 och 2002 för särskilda utvecklingsinsatser. Skolverket förfogar över en betydande del av anslaget och stödjer lokal skolutveckling genom att bevilja projektmedel efter ansökningar från kommuner och enskilda skolor. Effekterna av att bedriva skolutveckling i projektform är svåra att bedöma. En vanlig kritik mot projektmodellen generellt är att formen är arbetskrävande för dem som söker utan att arbetsinsatsen alltid leder till att projektmedel beviljas. Detta kan leda till besvikelse och att positiva processer avstannar. Spridningseffekterna från skolutvecklingsprojekt kan vara alltför begränsade och risk finns för att resursstarka skolor som redan är inne i en positiv skolutveckling får medel medan skolor som skulle behöva stöd i sin utveckling inte ens söker. Detta kan bidra till att skillnaderna mellan skolor ökar och att likvärdigheten i den nationella skolan inte stimuleras utan på sikt undermineras. Utöver dessa generella faktorer kan konstateras att projektens planering och genomförande har tagit lång tid och Skolverket har därför inte kunnat betala ut medlen i avsedd takt, vilket lett till ett visst anslagssparande. Skolutveckling är, enligt regeringens mening, ett politiskt strategiskt område där det är nödvändigt att fortsatt ta initiativ på viktiga områden. Regeringen avser att ånyo anvisa medel till angelägna områden. I årets vårproposition har särskilda medel anvisats för att stimulera en ökad måluppfyllelse. Regeringen avser därvid att göra särskilda insatser för att stärka elevernas basfärdigheter i att läsa, skriva och räkna. Kompetensutveckling av lärare inom det specialpedagogiska området är ett prioriterat område. Behovet av kunskap i dyslexi och teckenspråk bör därvid beaktas, liksom specialskolans och särskolans behov av kompetens. Regeringen avser vidare att anvisa medel för kompetensutveckling av skolledare, bl.a. avseende läroplanens övergripande mål. Senare i höst återkommer också regeringen med en särskild satsning på matematik. Formerna för hur skolutveckling bäst främjas behöver nu noga analyseras. Regeringen bedömer det som angeläget att medlen för skolutveckling i högre utsträckning än hittills riktas mot de kommuner och skolor som bäst behöver stöd. Regeringens bedömning är att Skolverkets roll när det gäller skolutveckling behöver utvecklas och nya former prövas. Projektansökningsmodellen bör tonas ner till förmån för mer riktade insatser av främjande karaktär som skall vara inriktade på att förbättra resultaten. Initiativ till insatserna kan ta sin utgångspunkt från det material som verket förfogar över genom sin omfattande uppföljnings- och utvärderingsverksamhet samt från kvalitetsgranskningsnämndens rapporter. Genom en ändrad inriktning av medlens användning kan fler skolor nås och härigenom ökas förutsättningarna för att fler elever skall kunna nå målen. Regeringen ser det också som naturligt att den samverkan med parterna som kommer till uttryck i den s.k. Avsiktsförklaringen fortsätter och stärks också på skolutvecklingsområdet. Skolverket kommer inom kort att få ett uppdrag av regeringen att utveckla en strategi för hur verkets medel för lokal skolutveckling på detta anslag samt en huvudpart av de tidsbegränsade särskilda medlen för en ökning av basfärdigheterna kan användas för genomförande i kommuner och skolor och bidra till en ökad måluppfyllelse. Skolverket skall inkomma med sin bedömning i november. Regeringen kommer därefter att besluta i frågan. Regeringen har beviljat medel för två värdegrundscentra vid Umeå universitet i samarbete med Ersta Sköndal högskola respektive vid Göteborgs universitet för tiden den 1 juli – 31 december 2000. Regeringen avser ge fortsatt stöd till dessa verksamheter under 2001. Regeringen har den 25 november 1999 beslu- tat att stipendier och bidrag för främjande av in- ternationella kontakter skall föras över från Skolverket till Internationella programkontoret för utbildningsområdet från och med den 1 juli 2000. Även medlen för CEDEFOP:s verksam- het samt för utbytesprogrammet Ett år i Frank- rike (Education Européene) bör överföras till Programkontoret. Med anledning härav bör 15 600 000 kronor föras över från detta anslag till anslaget 25:78 Internationella programkontoret för utbildningsområdet. Beloppet avser även viss resursförstärkning vid Programkontoret. Regeringen föreslår att 486 000 kronor för en tjänst med uppgifter att utveckla lexikon för in- vandrare överförs från detta anslag till anslaget 25:1 Statens skolverk. För att stimulera skolforskning och varaktigt öka anslaget för Skolverkets forskningsverksam- het förslås att 9 728 000 kronor överförs från detta anslag till anslaget 25:3 Forskning inom skolväsendet. Regeringen förslår vidare att 4 200 000 kronor förs över till detta anslag från anslaget 25:81 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. Medlen avser statistikuppgifter inom barnomsorgsområdet m.m. Tabell 4.25:2 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 313 799 Pris- och löneomräkning 7 021 Utökade resurser 150 000 Överföring till anslaget 25:1 - 486 Överföring till anslaget 25:3 - 9 728 Överföring till anslaget 25:78 - 15 600 Överföring från anslaget 25:81 4 200 Förslag 2001 449 206 För 2002 beräknas anslaget uppgå till 476 488 000 kronor. Härvid har 170 miljoner kronor överförts till anslaget 25:4 Program för IT i skolan av de medel som enligt föregående års budgetproposition beräknats för kompetensutveckling. Vidare har 2002 en minskning gjorts av anslaget med 50 miljoner kronor för att bidra till finansiering av förslaget om ett riktat bidrag till skolsektorn. För 2003 beräknas anslaget till 201 321 000 kronor. 4.8.3 25:3 Forskning inom skolväsendet Tabell 4.25:3 Anslagsutvecklingen för Forskning inom skolväsendet Tusental kronor 1999 Utfall 8 069 Anslags- sparande 148 2000 Anslag 8 115 Utgifts- prognos 8 124 2001 Förslag 30 000 2002 Beräknat 30 538 1 2003 Beräknat 31 150 1 1 Motsvarar 30 000 tkr i 2001 års prisnivå. Inom områden av särskild betydelse för skolan, där det finns angelägna behov och där kunskap saknas eller är bristfällig, skall Skolverket stödja kunskapsbildning. Skolforskningen skall ta sin utgångspunkt i skolväsendets kärnverksamheter och bidra till att utveckla skolan i överensstämmelse med samhällets behov. Forskningen skall sätta skolans och barnomsorgens verksamhet in i ett större samhälleligt sammanhang. Den skall bidra till att utveckla skolsektorn som en professionell organisation med en kritiskt reflekterande kunskapsbas. En ny strategi för Skolverkets forskningsprogram skall utarbetas i syfte att ge översikt och öka tillgängligheten till relevant forskning och kunskap. Genom ett program byggt på vetenskaplig grund skall kunskapen öka inom och utom skolväsendet om dess förutsättningar och resultat. Genom att initiera och understödja forskning om skolans och vuxenutbildningens kärnverksamheter skall Skolverket bidra till att gemensamma begrepp skapas som kan underlätta kommunikation och tänkande inom skolväsendet. Skolverket skall ha som en av sina uppgifter att bedöma var satsningar skall göras för att skapa ny kunskap eller ställa samman befintlig forskning och se till att den kommer till nytta inom skolväsendet. Skolverket skall som sektorsorgan ta ansvar för att forskning kommer till stånd och samtidigt bidra till spridning i form av att understödja lärares forskningsverksamhet, höja verksamhetens vetenskapliga bas och stärka den vetenskapliga kompetensen. Regeringens överväganden Förändringarna av och inom skolsystemet och förändringarna i samhället har medfört ökade och högre krav på skolan. Decentraliseringen och den målstyrda skolan ställer krav på en hög professionell nivå. I regeringens s.k. avsiktsförklaring från våren 1999 klargörs behovet av att fler lärare genomgår forskarutbildning och på sikt deltar i utforskandet av utbildningsväsendet. Regeringen anser att det också är en jämlikhetsfråga att stärka redan verksamma lärares och pedagogers vetenskapliga kunskap och kompetens. Det är för få forskare och brist på kunskap inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet. I redovisningen av regeringsuppdraget att inventera forskningsbehov för förskola, skola och skolbarnomsorg lyfter Skolverket bl.a. fram behov av tvärvetenskaplig kunskap och mångdisciplinär samverkan, behov av fördjupning och utveckling av tidigare teman samt nya kunskapsområden som OECD har identifierat och som har relevans för Sverige. Behovet av skolforskning, forskningsanknytning och kunskap är stort. Den vetenskapliga grunden för skolans verksamhet är svag och måste såväl stärkas som höjas. I enlighet med propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) lägger regeringen nu förslag om att anslagen till det utbildningsvetenskapliga området ökas med 90 miljoner kronor. Dessutom inrättas två nya forskarskolor inom detta område. Samtliga universitet och högskolor med lärarutbildning skall stärka den vetenskapliga grunden för lärarutbildningen. Utbildningsområdet har fått vidkännas nedskärningar under 1990-talet. Detta gäller bl.a. Skolverkets forskningsanslag som är mindre än hälften av vad det var 1991. Till detta kommer att Skolverket har fått ett kraftigt vidgat ansvarsområde under de senaste åren. Dessutom kommer, enligt regeringens bedömning, sektorsforskningen inom skola och vuxenutbildning och myndighetens roll och ansvar genom bl.a. en ny lärarutbildning och forskningsorganisation att bli än viktigare än tidigare. Regeringen har tidigare framhållit betydelsen av forskningsinsatser inom skolväsendet och framhåller också detta i den forskningspolitiska propositionen. Regeringens föreslår därför en betydande uppräkning av anslaget till 30 miljoner kronor. Tabell 4.25:3 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 8 115 Pris- och löneomräkning 157 Överföring från anslaget 25:2 9 728 Överföring från anslaget 25:8 2 000 Överföring från anslaget 25:12 10 000 Förslag 2001 30 000 Regeringen beräknar medelsbehovet för 2002– 2003 till en oförändrad nivå i förhållande till 2001. 4.8.4 25:4 Program för IT i skolan Tabell 4.25:4 Anslagsutvecklingen för Program för IT i skolan Tusental kronor 1999 Utfall 315 291 Anslags- sparande 24 709 2000 Anslag 501 254 Utgifts- prognos 522 426 2001 Förslag 652 856 2002 Beräknat 170 000 2003 Beräknat 0 Under ramanslaget anvisas medel för IT i skolan. Under anslaget beräknas medel för - delegationens kansli - kompetensutveckling av lärare - inköp av datorer - stöd till infrastruktursatsningar - övriga utgifter. Anslagssparandet på 24 709 000 kronor beror huvudsakligen på att antalet deltagare i kompetensutvecklingen inte kom att bli det antal som planerats. Anslagssparandet beräknas förbrukas under innevarande budgetår. Regeringens överväganden Delegationen för IT i skolan (ITiS) tillkallades i maj 1998 för att förbereda och genomföra satsningen på IT i skolan under en treårsperiod 1999–2001 och omfattar medel om totalt 1 490 miljoner kronor. Från och med halvårsskiftet 2000 finns ca 20 000 lärare i arbetslag (inklusive förskollärare och fritidspedagoger samt andra med pedagogisk uppgift i arbetslaget) som har genomfört sin kompetensutveckling. Var och en av dessa disponerar en dator. Cirka 700 handledare har utbildats för att kunna handleda kollegor. Därutöver har knappt 1 500 skolledare deltagit i den särskilda utbildningen för skolledare som erbjuds inom ramen för ITiS. Under 1999 fördelades 180 miljoner kronor i statsbidrag till kommunerna för att ansluta skolor till Internet eller förbättra uppkopplingarna samt för att ge alla lärare och elever en egen e-postadress. Totalt förbrukades 321 miljoner kronor under 1999 för genomförandet av ITiS. Enligt regeringens beslut den 28 maj 1998 ingår, som en av delegationens uppgifter, att följa och utvärdera verksamheten. Delegationen har därför beslutat om en utvärdering av satsningen, som skall ske med början den 1 januari 2000 och vara slutförd och slutredovisad före utgången av 2003. Arbetet med utvärderingen, som utförs av högskolorna i Halmstad och Jönköping, redovisas därutöver två gånger årligen vid seminarier med företrädare för uppdragsgivaren och de kommuner som berörs av uppdraget. Den pågående satsningen berör knappt hälften av antalet hösten 1997 verksamma lärare i förskoleklassen, grundskolan, särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och de svenska utlandsskolorna. Det är angeläget att utvidga satsningen till att omfatta fler lärare i de berörda skolformerna liksom till lärarna inom den kommunala vuxenutbildningen. Därigenom stärks förutsättningen att barn, ungdomar och vuxenstuderande får möjlighet att tidigt lära sig att använda IT som ett verktyg för sitt eget kunskapssökande och lärande. Tabell 4.25:4 Beräkning av anslaget för 2001 Tusentals kronor Anslag 2000 501 254 Pris- och löneomräkning Utökade resurser enligt tidigare beslut 1 602 150 000 Förslag 2001 652 856 Regeringen anser som tidigare redovisats under avsnitt 3.4 att IT-satsningen bör fortsätta även 2002. Regeringen överför därför 170 miljoner kronor som tidigare beräknats för 2002 under anslaget 25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg till detta anslag. 4.8.5 25:5 Statens institut för handikappfrågor i skolan Tabell 4.25:5 Anslagsutvecklingen för Statens institut för handikappfrågor i skolan Tusental kronor 1999 Utfall 119 724 Anslags- sparande 7 871 2000 Anslag 123 098 Utgifts- prognos 129 019 2001 Förslag 125 292 2002 Beräknat 127 991 1 2003 Beräknat 130 852 1 1 Motsvarar 125 292 tkr i 2001 års prisnivå. Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) skall ge specialpedagogisk rådgivning och stöd till kommunerna och sådana fristående skolor som står under statlig tillsyn. SIH skall också utveckla, framställa och distribuera läromedel för synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva och utvecklingsstörda elever. SIH skall genom sina insatser verka för att minimera de svårigheter som kan uppstå för elever med funktionshinder. I kommittédirektiven (dir. 2000:9) för Statens stöd i specialpedagogiska frågor har regeringen preciserat uppdraget för den organisationskommitté som skall förbereda ombildandet av SIH till en ny myndighet för statens stöd i specialpedagogiska frågor. Ekeskolans, Åsbackaskolans, Hällsboskolans och Tomtebodaskolans resurscenter skall inordnas i den nya myndigheten. Till myndigheten skall också föras de statliga bidragen för landstingens hörselvårdskonsulenter, vissa kunskapscenter och datapedagogerna vid de regionala dataresurscentren, de s.k. REDAH-centren. Myndigheten, som skall ha en styrelse, skall svara för såväl stöd som utvecklingsverksamhet. Syftet med denna förändring är bl.a. att bidra till ökad måluppfyllelse och flexibilitet i statens organisation för stöd i specialpedagogiska frågor samt förbättra samverkan mellan stat, kommun och landsting i frågor som rör barn och ungdom med funktionshinder. Den nya myndigheten skall inrättas den 1 juli 2001. För 1999 redovisas ett anslagssparande på 7 871 000 kronor. Härav har regeringen beslutat om indragning av 950 000 kronor. Regeringens överväganden Tabell 4.25:5 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 123 098 Pris- och löneomräkning 2 194 Förslag 2001 125 292 Anslaget har beräknats, med förbehåll för resultatet av organisationskommitténs arbete, för 2002–2003 till oförändrad nivå i förhållande till 2001. 4.8.6 25:6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp Tabell 4.25:6 Anslagsutvecklingen för Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp Tusental kronor 1999 Utfall 25 743 Anslags- sparande 918 2000 Anslag 21 470 Utgifts- prognos 22 111 2001 Förslag 21 788 2002 Beräknat 22 228 1 2003 Beräknat 22 705 1 1 Motsvarar 21 788 tkr i 2001 års prisnivå. Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveckling och produktion av, samt information om läromedel för elever med funktionshinder. Från anslaget finansieras även kostnader för arvoden till externa läromedelsproducenter och annan expertis samt köpta tjänster för denna verksamhet. Vidare bekostas av anslaget olika utvecklingsinsatser enligt bedömning av Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH). Målet är att framställa läromedel och hjälpmedel i nödvändigt antal och av god kvalitet för att tillgodose målgruppens behov och att elever med funktionshinder skall kunna delta i utbildningar på samma villkor som andra. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.25:6 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras1 Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1999 0 13 464 39 208 - 25 744 Prognos 2000 0 13 800 39 188 - 22 388 Budget 2001 0 13 500 34 970 - 21 470 1 SIH får intäkter från främst läromedelsförsäljning. Regeringens överväganden Enligt regeringens proposition Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105) skall statens engagemang för produktion av läromedel och studiematerial för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder i förskola, skola och vuxenutbildning utredas ytterligare. Utgångspunkten skall vara Funkiskommitténs (dir. 1995:134) respektive Kunskapslyftskommitténs (dir. 1995:67) överväganden och slutsatser. Direktiv bereds för närvarande. Ansvaret för det statliga engagemanget inom läromedelsområdet ingår i den nya myndigheten för statens stöd i specialpedagogiska frågor, liksom det hittills gjort inom nuvarande SIH. Tabell 4.25:6 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 21 470 Pris- och löneomräkning 318 Förslag 2001 21 788 4.8.7 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter1 Tabell 4.25:7 Anslagsutvecklingen för Specialskolemyndigheten och resurscenter Tusental kronor 1999 Utfall 436 069 2 Anslags- sparande 52 1292 2000 Anslag 453 129 2 Utgifts- prognos 463 0612 2001 Förslag 411 774 2002 Beräknat 371 510 3 2003 Beräknat 379 749 3 1 Från och med den 1 juli 2000 inrättades en ny myndighet, Specialskolemyndigheten, varvid specialskolorna upphörde att vara egna myndigheter. 2 Avser ramanslaget Specialskolor och resurscenter. 3 Motsvarar 363 774 tkr i 2001 års prisnivå. Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn och ungdomar med dövhet eller hörselskada en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Resurscentren skall genom utredning och träning främja den allsidiga utvecklingen hos elever i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom samt informera och kompetensutveckla lärare och övrig personal. För 1999 redovisas ett anslagssparande på 52 129 000 kronor. Anslagssparandet varierar liksom föregående år kraftigt mellan skolorna och beror delvis på långsiktiga kompetensutvecklingsstrategier för lärare vid skolorna. En viss del av beloppet utgör medel som står till regeringens disposition. Regeringen räknar med att använda en del av anslagssparandet i samband med omorganisationen av verksamheten. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.25:7 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1999 52 601 2 4001 438 469 - 436 069 Prognos 2000 53 241 2 4001 465 461 - 463 061 Budget 20012 26 200 50 400 475 342 - 424 942 1 Till största delen avser intäkterna hyreskostnader från Härnösands kommun. 2 För 2001 har hänsyn tagits till att skolorna får disponera elevavgifterna. Regeringens överväganden Det totala antalet elever uppgick under 1999/2000 till 813, vilket är en ökning med fyra elever jämfört med föregående år. Skolorna framhåller i årsredovisningarna återigen den allt större bristen på utbildade specialpedagoger. Denna brist leder i sin tur till att skolorna är tvungna att anställa lärare utan adekvat utbildning och själva svara för utbildningen bl.a. genom att köpa uppdragsutbildningar från olika högskolor. Specialskolemyndigheten, som inrättades den 1 juli 2000, skall samordna resurser, utvecklingsarbete m.m. i syfte att stärka utvecklingen av skolornas inre arbete för att bidra till en ökad måluppfyllelse. Som tidigare nämnts skall Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) enligt kommittédirektiven (dir. 2000:09) ombildas till en myndighet för Statens stöd i specialpedagogiska frågor. Myndigheten skall inrättas den 1 juli 2001. Ett viktigt utvecklingsområde för de nya myndigheterna bör vara att utreda orsakerna till att en hög andel elever i specialskolan inte uppnår målen samt vilka åtgärder som måste vidtas. Regeringen gjorde i propositionen Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4) bedömningen att hemkommunens ersättning till staten för den som är elev i specialskolan skall höjas fr.o.m. hösten 2001 till 175 000 kronor per elev och läsår. För närvarande tillförs ersättningen inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet. Regeringen föreslår att medlen i stället från den 1 juli 2001 tillförs anslaget och att anslaget räknas ned med belopp motsvarande de beräknade avgiftsinkomsterna. Regeringen har beräknat inkomsterna till 96 miljoner kronor för läsåret 2001/02. Hänsyn har därvid tagits till att värdkommunerna bör betala en lägre avgift för elever i specialskolan. År 2001 uppstår således halvårseffekt, vilket innebär att anslaget har minskats med 48 miljoner kronor. År 2002 har anslaget minskats med ytterligare 48 miljoner kronor. Regeringen föreslår under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, att medel motsvarande den ökade avgiften från hemkommunerna tillförs det generella statsbidraget till kommuner och landsting. Tabell 4.25:7 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 453 129 Pris- och löneomräkning Minskat resursbehov 6 645 - 48 000 Förslag 2001 411 774 I avvaktan på förslag från kommittén för statens stöd i specialpedagogiska frågor beräknas anslaget i övrigt för 2002–2003 till oförändrad nivå i förhållande till 2001. 4.8.8 25:8 Särskilda insatser på skolområdet Tabell 4.25:8 Anslagsutvecklingen för Särskilda insatser på skolområdet Tusental kronor 1999 Utfall 266 497 Anslags- sparande 10 071 2000 Anslag 276 353 Utgifts- prognos 272 033 2001 Förslag 278 526 2002 Beräknat 288 140 1 2003 Beräknat 296 670 1 1 Motsvarar 278 526 tkr i 2001 års prisnivå. Under detta anslag beräknar regeringen medel för - bidrag enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet till kommuner för samordnade utbildningsinsatser avseende särskild undervisning på sjukhus m.m. och samordnade regionala utbildningsinsatser för elever med funktionshinder - ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever (Rh) från hela landet - bidrag till Örebro kommun enligt avtal mellan staten och kommunen om viss statlig ersättning avseende gymnasial utbildning i Örebro för döva och hörselskadade elever - särskilda statsbidrag enligt avtal mellan staten och Sörmlands respektive Västmanlands landsting samt Örebro kommun om bidrag till kostnader för viss riksrekryterande utbildning för elever med utvecklingsstörning. Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på området är antalet elever. För 1999 redovisas ett anslagssparande på 10 071 000 kronor. Härav har regeringen beslutat om indragning av 5 397 000 kronor. Regeringen räknar med ett visst anslagssparande även 2000. Regeringens överväganden Regeringens förslag i propositionen Elever med funktionshinder -– ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105) berör bl.a. riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa elever med funktionshinder. Förslagen innebär dock i princip oförändrad ansvarsfördelning mellan hemkommunen och staten när det gäller kostnader för utbildning. De nya avtal som skall slutas mellan staten och de kommuner som anordnar riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa elever med funktionshinder beräknas bli klara under hösten 2000. Effekterna av avtalen beräknas rymmas inom nuvarande medelsram. Elevantalet vid riksgymnasierna beräknas i stort sett till oförändrad nivå. Det innebär att den i tidigare budgetproposition beräknade elev- ökningen av svårt rörelsehindrade elever till läsåret 2000/01 inte blir så stor som beräknats. Mot bakgrund av vad som anförts beräknar regeringen att medelsbehovet för 2001–2003 kan minskas med 2 miljoner kronor i förhållande till 2000. Tabell 4.25:8 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 276 353 Pris- och löneomräkning Överföring till anslaget 25:3 4 173 - 2 000 Förslag 2001 278 526 4.8.9 25:9 Sameskolstyrelsen Tabell 4.25:9 Anslagsutvecklingen för Sameskolstyrelsen Tusental kronor 1999 Utfall 35 061 Anslags- sparande 653 2000 Anslag 34 990 Utgifts- prognos 35 500 2001 Förslag 29 666 2002 Beräknat 30 272 1 2003 Beräknat 30 927 1 1 Motsvarar 29 666 tkr i 2001 års prisnivå. Utbildningen vid sameskolorna och den integrerade samiska undervisningen i den kommunala grundskolan har som mål att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen genom att ge samiska barn en utbildning med samisk inriktning. Utbildningen skall i övrigt för sameskolan motsvara utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan och för den integrerade samiska undervisningen t.o.m. årskurs 9 i grundskolan. Sameskolstyrelsen, som är styrelse för sameskolorna och integrerad samisk undervisning i den kommunala grundskolan, får även efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklassen och förskole- och fritidshemsverksamheten för samiska barn. Sameskolstyrelsen skall som särskild uppgift utveckla, framställa och distribuera läromedel för samisk undervisning. Från detta anslag utbetalas även bidrag till Samiskt utbildningscentrum i Jokkmokk (tidigare Samernas folkhögskola). Det finns sex sameskolor och den integrerade samiska undervisningen bedrivs inom kommunal grundskola i nio kommuner. Läsåret 1999/2000 gick 187 elever i sameskolan, jämfört med 189 elever läsåret 1998/99. Den integrerade verksamheten omfattade 168 elever, jämfört med 150 elever läsåret dessförinnan. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.25:9 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras1 Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1999 8 221 3 050 38 111 - 35 061 Prognos 2000 8 361 3 509 39 009 - 35 500 Budget 2001 8 889 4 900 34 566 - 29 666 1 Avser till största delen avgifter från kommuner. Regeringens överväganden Av anslaget skall Sameskolstyrelsen enligt regleringsbrevet för 2000 utbetala 5 630 000 kronor till Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk som bidrag till deras verksamhet. Samernas utbildningscentrums verksamhet är inriktad på vuxenutbildning inom områdena sameslöjd, det samiska språket samt samisk kultur med inslag av natur/ekologi. Regeringen beräknar därför ett belopp 5 709 000 kronor under anslaget 25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning. Den tekniska justering av kompensationen för premierna för avtalsförsäkringarna som gjordes under anslaget i föregående års budgetproposition var för högt beräknad. Anslaget bör därför justeras ner med 30 000 kronor. Regeringen ser positivt på den förskole- och fritidshemsverksamhet som Sameskolstyrelsen bedriver efter avtal med en kommun. Denna verksamhet gynnar rekryteringen av samiska barn till sameskolan och barnens språkliga utveckling främjas. Regeringen avser att närmare överväga de framtida formerna för denna verksamhet. Tabell 4.25:9 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 34 990 Pris- och löneomräkning Överföring till anslaget 25:14 Teknisk justering 415 - 5 709 - 30 Förslag 2001 29 666 4.8.10 25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.1 Tabell 4.25:10 Anslagsutvecklingen för Maxtaxa i barnomsorgen m.m. Tusental kronor 1999 Utfall 0 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 0 Utgifts- prognos 0 2001 Förslag1 150 000 2002 Beräknat 4 400 000 2003 Beräknat 5 600 000 1 Nytt anslag. Regeringens överväganden I budgetpropositionen för 2000 beräknades av anslagstekniska skäl medel för maxtaxa och allmän förskola under anslaget A5 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna. Medlen uppgick till 1 700 miljoner kronor för 2001 och 3 400 miljoner kronor för 2002. Regeringen föreslår nu att medlen för maxtaxa och allmän förskola förs upp under ett särskilt anslag med 150 miljoner kronor 2001, 4 400 miljoner kronor 2002 och 5 600 miljoner kronor 2003. Anslagsberäkningen förutsätter att regeringens förslag i proposition Maxtaxa och allmän förskola m.m. (prop. 1999/2000:129) antas av riksdagen. Ur anslaget skall bekostas ersättning till kommunerna för de lagreglerade reformerna allmän förskola och förskoleverksamhet för arbetslösas eller föräldraledigas barn. Ur anslaget bekostas även statsbidrag till de kommuner som inför ett system med maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt det statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder som skall lämnas till de kommuner som inför maxtaxa. Vidare bekostas från anslaget Skolverkets kostnader för arbete med administration av rekvisitioner från kommunerna samt för den uppföljning av reformens olika delar för vilken Skolverket föreslås ansvara. Reformen innehåller ett antal olika delar som kommer att genomföras vid skilda tidpunkter. Kommunernas skyldighet att erbjuda förskoleverksamhet för barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga för annat barn träder, enligt regeringens förslag, i kraft den 1 juli 2001 vad avser barn till arbetslösa och den 1 januari 2002 för barn till föräldralediga. Maxtaxan införs den 1 januari 2002 samtidigt med det specialdestinerade bidraget om 500 miljoner kronor per år till kvalitetsstärkande åtgärder inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Allmän förskola, som innebär att alla barn i åldern 4 till 5 år skall erbjudas avgiftsfri förskola med en omfattning av minst 525 timmar om året, införs enligt förslaget, den 1 januari 2003. Regeringen avser att återkomma i den ekonomiska vårpropositionen för 2001 vad avser överföring av medel från detta anslag till utgiftsområde 25 för de lagreglerade delarna av reformen. Tabell 4.25:10 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 0 Förslag 2001 150 000 4.8.11 25:11 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem1 Tabell 4.25:11 Anslagsutvecklingen för Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem Tusental kronor 1999 Utfall 0 Anslags sparande 0 2000 Anslag 0 Utgifts- prognos 0 2001 Förslag1 500 000 2002 Beräknat 1 500 000 2003 Beräknat 2 500 000 1 Nytt anslag. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att det införs ett särskilt statsbidrag riktat till skolsektorn för att öka personaltätheten. Bidraget avser att förbättra förutsättningarna för att höja skolans resultat i förhållande till mål uttryckta i läroplan och kursplaner genom att tillföra mer personal till skolan och fritidshemmen. Dessa förstärkningar kommer att ha stor betydelse för de elever som behöver stöd för att nå målen. Alla insatser som görs tidigt i skolsystemet är av stor betydelse – särskilt när det gäller att erövra grundläggande basfärdigheter. Bidraget skall främst vara avsett för förskoleklassen, grundskolan, särskolan och fritidshemmen, men får också användas till gymnasieskolan. Enligt regeringens mening skall statsbidraget ses som en tidsbegränsad kraftsamling. Efter fem år skall bidraget infogas i det generella statsbidraget och blir då nivåhöjande. Avsikten är att statsbidraget stegvis skall tillföra kommunerna utökade resurser med en miljard kronor per läsår i fem år, med start höstterminen 2001. För 2001 avsätts totalt 500 miljoner kronor, för 2002 1,5 miljarder kronor osv. tills nivån 5 miljarder kronor är nådd. Statsbidraget förs under femårsperioden upp på ett särskilt anslag under utgiftsområde 16. Det bör ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om de närmare villkoren för bidraget och om dess administration. För riksdagens information vill regeringen dock nämna följande. För de kommuner som önskar erhålla bidraget gäller särskilda villkor. Bidraget blir därmed ett ömsesidigt åtagande mellan staten och respektive kommun. Avsikten är att medlen skall användas för personalförstärkningar som är strategiska för att nå en ökad måluppfyllelse. Kommunen bestämmer själv vilka personalkategorier som pengarna skall användas för. På så sätt utnyttjas fördelarna med lokala beslut och den flexibilitet det ger. Modellen för utbetalning avses göras administrativt enkel. Alla kommuner skall kunna få bidrag och beloppets storlek skall beräknas på antalet elever i åldersgruppen 6–16 år. Vid rekvisition av bidraget skall kommunen ange vilka personalförstärkningar som planeras. Om kommunen rekvirerar medel så gäller villkoren i förordningen för användningen av medlen. Skolverket ges i uppdrag att utbetala och följa upp statsbidraget. Därmed bör en samordning ske med annan uppföljning för att få kunskap om hur undervisningskostnaderna och personaltätheten utvecklas. För att därutöver möjliggöra en mer direkt uppföljning bör Skolverket kommunvis publicera samtliga kommuners åtaganden på Internet. Därmed kan såväl föräldrar, elever som personal lätt informera sig om vad den egna kommunen åtagit sig. Kostnader i samband med Skolverkets administration och uppföljning av statsbidraget skall inrymmas i de beräknade medlen. Tabell 4.25:11 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 0 Förslag 2001 500 000 4.8.12 25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola Tabell 4.25:12 Anslagsutvecklingen för Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola Tusental kronor 1999 Utfall 99 124 Anslags- sparande 29 118 2000 Anslag 123 793 Utgifts- prognos 109 977 2001 Förslag 114 540 2002 Beräknat 117 759 1 2003 Beräknat 120 510 1 1 Motsvarar 115 040 tkr i 2001 års prisnivå. Under detta anslag beräknar regeringen medel för - särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riks- rekryterande gymnasiala utbildningar och förberedande dansutbildningar i Stockholm, Göteborg och Malmö - bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Genéve, särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner för IB-utbildning samt för IB-utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket - ersättning till kommun och landsting för kostnader för nordiska elever på gymnasial nivå - ersättning för personskada till elev i viss gymnasieutbildning - bidrag till riksinternatskolor enligt avtal mellan staten och respektive riksinternatskola samt statsbidrag till internationella grund- och gymnasieskolor - statsbidrag enligt förordningen (1996:565) om statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige. Under innevarande budgetår lämnas statsbidrag till de tre riksinternatskolorna (Grännaskolan, Lundsbergs skola och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket), åtta internationella grundskolor, vilket är en ökning med en skola från föregående år (i Göteborg: internationella skolan i Göteborgsregionen, i Malmö: Bladins skola, i Stockholm: Tyska skolan, Lycée Français Saint Louis, British Primary School, The Tanto School och International School of Stockholm samt i Trollhättan: International School of Trollhättan), två internationella gymnasieskolor båda i Stockholm (Tyska skolan och Lycée Français Saint Louis) samt till IB-utbildning i Göteborg, Sigtuna och Stockholm. Elevutvecklingen vid de internationella skolorna visar på en viss ökning. Från anslaget utbetalas också bidrag till en kommun för elever från annat nordiskt land enligt överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasial nivå. Bidraget har för budgetåret 1999 omfattat 317 elever, fördelat med ett större antal på höstterminen 1999. Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på området är antalet elever. För 1999 redovisas ett anslagssparande på 29 118 000 kronor. Härav har regeringen beslutat om indragning av 19 170 000 kronor. Ett visst anslagssparande beräknas även 2000 till följd av elevutvecklingen. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor förs till anslaget 25:3 Forskning inom skolväsendet för att öka utrymmet för forskningsinsatser. Vidare föreslås att fr.o.m. 2001 överförs till utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 4:1 Polisorganisationen 2 225 000 kronor för kostnader för Rikspolisstyrelsens ökade arbete med anledning av förslagen om lämplighetsprövning genom registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg (prop. 1999/2000:123). Därtill kommer en engångsanvisning på 500 000 kronor för systemutveckling för 2001. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att kompensera för ändring i sättet att beräkna premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Mot bakgrund av ovanstående beräknar regeringen anslaget till 114 540 000 kronor för 2001, 117 759 000 kronor för 2002 och 120 510 000 kronor för 2003. Tabell 4.25:12 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 123 793 Pris- och löneomräkning Överföring till anslaget 25:3 Överföring till UO4: anslaget 4:1 Teknisk justering för pensionspremier 1 869 - 10 000 - 2 750 1 628 Förslag 2001 114 540 4.8.13 25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet Tabell 4.25:13 Anslagsutvecklingen för Bidrag till svensk undervisning i utlandet Tusental kronor 1999 Utfall 70 232 Anslags- sparande 7 963 2000 Anslag 73 091 Utgifts- prognos 77 001 2001 Förslag 74 195 2002 Beräknat 75 570 1 2003 Beräknat 77 112 1 1 Motsvarar 74 195 tkr i 2001 års prisnivå. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Bestämmelserna innebär i korthet att statsbidrag lämnas till huvudmannen för en svensk utlandsskola, distansundervisning, kompletterande svensk undervisning och undervisning vid utländsk skola (internationell skola). Från anslaget bekostas även löneförmåner m.m. som tillkommer nationellt anställda lärare m.fl. vid Europaskolorna. Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverigekontakt. Läsåret 1999/2000 fanns det 31 svenska utlandsskolor. Antalet elever i reguljär utbildning uppgick samma läsår till 1 197. Antalet elever som deltog i distansundervisning med handledning var 65 och i kompletterande svensk undervisning 3 748. Antalet elever i svenska sektioner vid internationella skolor utgjorde 159. Det totala antalet elever vid Europaskolorna var 358 (inklusive förskolan) läsåret 1999/2000, varvid vid den svenska sektionen i Bryssel 141 elever och i Luxemburg 118 elever. Anslaget är beroende av elevutvecklingen. För budgetåret 1999 redovisas ett anslagssparande på 7 963 000 kronor. Detta hänför sig till beräknade medel för ersättning till distansinstitut och för Europaskolorna. Prognosen för innevarande budgetår visar att medlen för svensk utlandsundervisning i stort sett kommer att förbrukas, men att ett visst anslagssparande uppstår av tilldelade medel för Europaskolorna. Regeringens överväganden Tabell 4.25:13 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 73 091 Pris- och löneomräkning 1 104 Förslag 2001 74 195 Regeringen beräknar medelsbehovet för 2002– 2003 till oförändrad nivå i förhållande till 2001. 4.8.14 25:14 Statens skolor för vuxna Tabell 4.25:14 Anslagsutveckling Statens skolor för vuxna Tusental kronor 1999 Utfall 36 304 Anslags- sparande 4 922 4 2000 Anslag 41 834 1 Utgifts- prognos 43 617 2001 Förslag 40 427 2002 Beräknat 41 265 2 2003 Beräknat 42 167 3 1Anslaget år 2000 minskades till 39 861 för att korrigera felaktig kompensation för premierna för avtalsförsäkringar 2Motsvarar 40 427 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Motsvarar 40 427 tkr i 2001 års prisnivå. 4 Av anslagssparandet har 1 166 tkr dragits in. Statens skolor för vuxna (SSV) i Norrköping (SSVN) och Härnösand (SSVH) skall - öka tillgängligheten av vuxenutbildning genom att erbjuda och utveckla distansutbildning motsvarande den kommunala vuxenutbildningen - stimulera kommunernas användning av distansutbildning - utveckla läromedel, pedagogik och metoder för distansutbildning - sträva efter att minimera antalet studieavbrott samt - främja för män och kvinnor otraditionella studieval. Under budgetåret 1999 redovisade skolorna en omslutning på 42,7 miljoner kronor (SSVN) respektive 43,5 miljoner kronor (SSVH), vilket är en ökning jämfört med föregående år. Av anslagssparandet har 1 166 000 kronor dragits in enligt särskilt regeringsbeslut. Budget för uppdragsverksamhet Tabell 4.25:14 Budget för uppdragsverksamhet i Norrköping Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1999 20 934 20 637 297 Prognos 2000 21 203 21 935 -732 Budget 2001 20 600 20 550 50 Tabell 4.25:14 Budget för uppdragsverksamhet i Härnösand Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1999 23 475 23 679 -204 Prognos 2000 23 000 23 500 -500 Budget 2001 26 500 26 500 0 Den uppdragsfinansierade verksamheten hade 1999 en omslutning av drygt 44 miljoner kronor. Till följd av att uppdragsverksamheten vid SSVN har ett ackumulerat underskott bör avgiftsintäkterna under de kommande åren överstiga de beräknade kostnaderna för att verksamheten på sikt skall kunna uppnå det ekonomiska målet, dvs. full kostnadstäckning. Merparten av den verksamhet som redovisas som uppdrag är knuten till kunskapslyftet. Endast en femtedel utgörs av uppdrag från företag med flera. Regeringens överväganden I avvaktan på propositionen om vuxnas lärande i slutet av året, i vilken bl.a. SSV:s framtid och utvecklingen av det flexibla lärandet i den gymnasiala vuxenutbildningen kommer att behandlas, föreslås ett oförändrat anslag. Tabell 4.25:14 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 41 834 Korrigering av felaktig kompensation av avtalspremien -1 973 Pris- och löneomräkning 566 Förslag 2001 40 427 4.8.15 25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning Tabell 4.25:15 Anslagsutveckling Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning Tusental kronor 1999 Utfall 147 555 Anslags- sparande 41 344 2000 Anslag 140 701 Utgifts- prognos 162 184 2001 Förslag 163 535 2002 Beräknat 166 802 1 2003 Beräknat 170 342 2 1 Motsvarar 163 535 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 163 535 tkr i 2001 års prisnivå. Från anslaget bekostas statsbidrag till - kompletterande utbildningar enligt förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar - Katrineholms Tekniska skola enligt förordningen (SKOLFS 1991:52) om statsbidrag för riksrekryterande teknisk vuxenutbildning vid Katrineholms Tekniska skola - Nordiska scenografiskolan i Skellefteå - Svenska hemslöjdsföreningarnas riksomfattande kursverksamhet anordnad länsvis i samverkan med de regionala hemslöjdsföreningarna - försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet enligt särskilda regeringsbeslut - Samernas Utbildningscentrum. Anslagssparandet på 41 344 000 kronor från budgetåret 1999 hänförs bl.a. till att flera av de kompletterande utbildningarna inte har helt utnyttjat sin ram av årselevplatser. Några utbildningar genomförs inte heller varje år. Katrineholms Tekniska skola får statsbidrag för riksrekryterande teknisk vuxenutbildning. De senaste åren har elevantalet understigit det beräknade varför avsatta medel inte förbrukats. Av anslaget beräknas ca 1 miljon kronor för extra statsbidrag till kompletterande utbildningar enligt beslut av regeringen i varje enskilt fall. Dessa medel används för oförutsedda stora utgifter och har därför fördelats med stor oregelbundenhet under de senaste budgetåren. Regeringens överväganden Skolverket har den 14 augusti 2000 överlämnat en utvärdering av verksamheten vid Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Verket har pekat på vissa brister i verksamheten och lämnat förslag på förbättringar. Verket föreslår att centrumet skall få fortsatt statsbidrag. Regeringen avser att dels återkomma angående centrumets verksamhet efter 2001, dels att uppdra till Skolverket att även fortsättningsvis följa och utvärdera verksamheten. För budgetåret 2000 avsattes 5 miljoner kronor för utvecklingsinsatser i syfte att stimulera rekrytering av lågutbildade vuxna invandrare i storstäderna. Regeringen har därför uppdragit till Skolverket att initiera en arbetsgrupp som skall fördela medlen. Från anslaget har till försöks- och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet avsatts 4 miljoner kronor för en särskild satsning på pilotprojekt inom Särvux, i syfte att stärka kvaliteten och utveckla verksamheten. Totalt inkom 26 projektansökningar av vilka nio beviljades. Dessa är spridda över landet och har varierande inriktning. En satsning på ett kompetenscentrum för vuxnas lärande inleds under 2000. Lärarutbildningar har inbjudits att söka planeringsbidrag för att utveckla ett koncept för hur ett regionalt utvecklingscentrum skall kunna byggas upp. 15 miljoner kronor av de medel som i vårpropositionen beräknats under utg.omr. 8 för att öka sysselsättningen bland invandrare har förts till anslaget. 7,5 miljoner kronor skall användas till förbättringar av svenskundervisningen för invandrare och 7,5 miljoner kronor för uveckling av den försöksverksamhet med validering av utländska yrkeskompetens som nu genomförs av valideringsutredningen (U1999:06). Riksdagen har under anslaget A10 Sameskolstyrelsen för 2000 anvisat medel till Samernas utbildningscentrum. Eftersom medlen till centrumet i första hand avser att stödja utbildning för vuxna samer beräknas dessa medel fr.o.m. 2001 under detta anslag. Samernas utbildningscentrum bedriver utbildning i Jokkmokks kommun. Utbildningarna har stark samisk anknytning, bl.a. bedrivs utbildning i sameslöjd, ekologi och samisk skinnkonfektion. Utbildning i de samiska språken förekommer också. Under 1999 erhöll Samernas utbildningscentrum medel motsvarande 5 630 000 kronor från anslaget till Sameskolstyrelsen. Skolan har under 1999 genomfört sammanlagt 2 693 elevveckor. Tabell 4.25:15 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 140 701 Pris- och löneomräkning 2 125 Överföring från 25:9 5 709 Överföring från utg.omr. 8 15 000 Förslag 2001 163 535 4.8.16 25:16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna Tabell 4.25:16 Anslagsutveckling Särskilda utbildningsinsatser Tusental kronor 1999 Utfall 4 153 738 Anslags- sparande 288 552 3 2000 Anslag 4 307 844 Utgifts- prognos 4 210 500 2001 Förslag 4 156 379 2002 Beräknat 3 808 713 1 2003 Beräknat 2 655 285 2 1 Motsvarar 3 683 962 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 2 495 329 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Av anslagssparandet har 235 255 tkr dragits in Från anslaget bekostas statsbidrag enligt förordningen (1998:276) om statligt stöd till särskilda satsningar på utbildning av vuxna, bidrag till fackliga organisationer m.fl. för uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor, till försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning (KY) samt medel för särskilda utvecklingsinsatser och stimulansåtgärder. Under anslaget redovisas också medel för administration, information och utvärdering av försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning. Statens skolverk disponerar för 2000 ytterligare 1 500 platser inom ramen för kunskapslyftet för kommuner med särskilda omställningsproblem på grund av strukturomvandlingar inom försvarsmakten. Dessa platser finansierades med en höjd anslagskredit. Anslagssparandet, som huvudsakligen beror på att kostnaden för försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning blivit lägre än beräknat, uppgick för 1999 till 288 552 000 kronor. Av anslagssparandet har 235 255 000 kronor dragits in. Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 25:16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, besluta om bidrag till viss kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare åtaganden uppgår till högst 1 652 000 000 kronor under åren 2002–2005. Tabell 4 25:16 Ekonomiskt bemyndigande för kvalificerad yrkesutbildning Tusental kronor 1999 utfall 2000 prognos 20001 beräknat 2002-2005 beräknat Utestående förpliktelser vid årets början 835 600 1 394 700 1 263 000 Nya förpliktelser 1 237 600 517 000 1 089 000 Infriade förplitelser1 -466 700 -648 700 -700 000 1 652 000 Utestående förpliktelser vid årets slut 1 606 500 1 263 000 1 652 000 Erhållen föreslagen bemyndigan deram 2) - - 1 652 000 1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. 2) Bemyndiganderam har ej erhållits för 1999 och 2000 Regeringens överväganden Kunskapslyftet I 2000 års ekonomiska vårproposition gjorde regeringen bedömningen att satsningen på kunskapslyftet skulle vidmakthållas på en i huvudsak oförändrad nivå till utgången av 2002. För 2003 beräknades medel för sammanlagt 56 000 årsstudieplatser inom kommunal vuxenutbildning och i folkhögskolan. Neddragningen redovisades under utg.omr. 15 och under utg.omr. 16. En rad skäl talar mot att en så kraftig minskning av volymen sker från ett budgetår till nästa. Inte minst de praktiska möjligheterna att anpassa utbildningsorganisationen till en lägre nivå motiverar att minskningen sker successivt under några år. Föreliggande information tyder på ett lägre sökandetryck under våren 2000 såväl på utbildningsplatser som på det särskilda utbildningsbidraget. En sådan utveckling är naturlig med hänsyn till det kraftigt förbättrade sysselsättningsläget. Regeringen gör därför bedömningen, att en successiv minskning bör inledas under andra halvåret 2001. En sådan åtgärd bör också bidra till att något begränsa bristen på lärare i främst gymnasieskolan. Regeringen avser att i den aviserade propositionen om vuxnas lärande senare i år återkomma till frågan om hur minskningen skall kunna genomföras utan att den pågående förnyelsen av vuxenutbildningen avstannar. Minskningen av antalet platser beräknas till ca 15 000 fr.o.m. det andra halvåret 2001. Regeringen gör bedömningen att anpassningen till en ny, lägre nivå bör ske parallellt inom folkhögskolan och den kommunala vuxenutbildningen men att folkbildningens andel av kunskapslyftet bör öka något. Den parlamentariska Kunskapslyftskommittén, som haft i uppdrag att följa verksamheten i kunskapslyftet och ta fram underlag för en reformering av vuxenutbildningen, överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen, Kunskapsbygget 2000 – det livslånga lärandet (SOU 2000:28), den 4 april 2000. Mot bakgrund av de förslag som kommittén presenterar i sitt betänkande och de synpunkter som kommer in, avser regeringen att i en särskild proposition i slutet av året lämna förslag om vuxnas lärande. Uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor. Regeringen beräknar för 2001 40 miljoner kronor för uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor. Verksamheten förutsätts ske i nära kontakt med anordnarna av kunskapslyftet. Under nästa budgetår bör högst 5 miljoner kronor av ramen kunna användas för motsvarande aktiviteter inom handikapporganisationerna. Kvalificerad yrkesutbildning Regeringens utgångspunkt är att försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning skall övergå i reguljär verksamhet och återkommer därför i frågan till riksdagen i en proposition i slutet av 2000. Tabell 4.25:16 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 4 404 975 Pris- och löneomräkning 66 515 Överföring till 25:78 - 1 000 Föreslagen volymminskning av kunskapslyftet - 314 111 Förslag 2001 4 156 379 4.8.17 25:17 Uppsala universitet: Grundutbildning Tabell 4.25:17 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Uppsala universitet Tusental kronor 1999 Utfall 762 942 Anslags- sparande 28 567 2000 Anslag 802 766 Utgifts- prognos 799 153 2001 Förslag 860 073 2002 Beräknat 909 8921 2003 Beräknat 946 1792 1 Motsvarar 890 984 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 906 440 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Regeringens överväganden Resultatinformation Uppsala universitet har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 11,3 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Uppsala universitet. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:17 Examinationsmål för grundutbildningen EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 1 900 2 338 3 340 - Civilingenjörsexamen 550 459 800 1 220 Grundskollärare 4-9* 530 295 - - Gymnasielärare* 470 355 - - Apotekare 250 230 - - * Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har universitetets utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 106 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 99 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom det farmaceutiska utbildningsområdet, gymnasielärarutbildningen, de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena, den biomedicinska utbildningen samt grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4–9. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts, men inte målet att öka andelen studerande män inom de lärar-, vård- och farmaciutbildningar där män är underrepresenterade. Målet att minska antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 har uppnåtts inom såväl den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen som grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1–7. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 64 procent. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Uppsala universitetet har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 978 helårsstudenter på uppdrag av Landstinget i Uppsala län. Uppsala universitet har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av universitetets handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid universitetet var 1 419 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 70 procent 1999 mot 67 procent 1998. Av universitetets lärare var 29 procent kvinnor och av universitetslärare med doktorsexamen var 22 procent kvinnor. Antalet professorer var 308 stycken 1999 mot 293 stycken 1998 (årsverken). Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:17 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 842 376 Särskilda åtaganden - NT-svux 11 052 - internationell lärarfortbildning och språkassistentverksamhet samt viss fortbildning för modersmålslärare 6 645 Summa 860 073 Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 samt regeringens beräkning av vissa examinationsmål för fyraårsperioden 2005-2008. Tabell 4.25:17 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 802 766 Pris- och löneomräkning 16 519 Ökat resursbehov 40 788 Förslag 2001 860 073 4.8.18 25:18 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 4.25:18 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet Tusental kronor 1999 Utfall 971 152 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 976 369 Utgifts- prognos 976 369 2001 Förslag 1 011 513 2002 Beräknat 1 042 3791 2003 Beräknat 1 075 3872 1 Motsvarar 1 020 713 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 1 030 213 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Uppsala universitetet enligt tabellen nedan. Uppsala universitet har uppnått examinationsmålen för forskarutbildningen inom humanistisk-samhällsvetenskapligt och medicinskt vetenskapsområde, men inte inom naturvetenskapligt vetenskapsområde. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabell i avsnittet Forskning och forskarutbildning, Mål för forskning och forskarutbildning. Tabell 4.25:18 Examinationsmål för forskarutbildningen VETENSKAPSOMRÅDE MÅL 1997-1999 UTFALL 1997-1999 MÅL 2001-2004 Humanistisk- samhällsvetenskapligt 274 322 438 Medicinskt 283 288 448 Naturvetenskapligt 367 329 445 Uppsala universitet hade enligt regleringsbrev som rekryteringsmål att minst 22 procent av de professorer som anställdes under treårsperioden 1997–1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor bland professorerna som anställdes under treårsperioden 1997–1999 var 22 procent. Några resultat om forskningen och forskarutbildningen vid Uppsala universitet redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4.25:18 Resultat, forskning och forskarutbildning ANTAL ANTAL ANDEL KVINNOR 1998 1999 1998 1999 Nyantagna forskarstuderande 426 407 44 % 42 % Aktiva (ht)1 2 552 2 466 44 % 45 % Doktorsexamina 278 335 36 % 38 % Licentiatexamina 72 100 31 % 35 % Professorer2 293 308 9 % 11 % 1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %. 2 Heltidsekvivalenter. Uppsala universitet har tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet inrättat Linné- Centrum för bioinformatik under 1999. Ångströmlaboratoriet och Swedish Learning Lab, ett samarbetsprojekt med Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Stanford University, har under året beviljats externa bidrag. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 2 073 miljoner kronor 1998 till 2 183 miljoner kronor 1999, varav 52 procent avser universitetets anslag. Resursfördelning 2001 Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Inom posterna för de olika vetenskapsområdena bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen. Tabell 4.25:18 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M. 2001 ANSLAG 2001 STUDIEFINANSIERING Humanistisk- samhällsvetenskapligt 291 106 77 748 Medicinskt 178 904 33 478 Naturvetenskapligt1 302 183 86 966 Tekniskt1 Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) 12 926 Forskarskolor 10 000 Ersättning för lokalhyror m.m. 216 394 Summa 1 011 513 198 192 1 I anslagsposten naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och forskarutbildning. I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap- ligt vetenskapsområde ingår engångsvis 800 000 kronor för en allmän förstärkning av forskning och forskarutbildning samt 2 500 000 kronor som en förstärkning av humaniora. Vidare i anslagsposten Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) ingår 3 000 000 kronor som en förstärkning av det humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsområdet. I anslagsposten Forskarskolor ingår 5 000 000 kronor för Forskarskola i matematik och beräkningsvetenskap och 5 000 000 kronor för Forskarskola i ekonomi. Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina inom forskarutbildningen vid universitetet under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001–2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att Uppsala universitet skall erhålla ytterligare 10 000 000 kronor 2002 för två forskarskolor. För 2003 erhåller universitetet ytterligare 7 000 000 kronor för forskarskolor samt 2 500 000 kronor som en förstärkning av humaniora. Tabell 4.25:18 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 976 369 Pris- och löneomräkning 18 844 Överföring från anslaget 25:70 16 300 Förslag 2001 1 011 513 4.8.19 25:19 Lunds universitet: Grundutbildning Tabell 4.25:19 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Lunds universitet Tusental kronor 1999 Utfall 992 064 Anslags- sparande 48 135 2000 Anslag 1 029 776 Utgifts- prognos 1 025 520 2001 Förslag 1 086 137 2002 Beräknat 1 145 5561 2003 Beräknat 1 189 7142 1 Motsvarar 1 120 618 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 1 137 858 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Regeringens överväganden Resultatinformation Lunds universitet har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 0,9 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Lunds universitet. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:19 Examinationsmål för grundutbildning EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 1 800 2 450 3 740 - Civilingenjörsexamen 1 700 1 671 2 510 2 865 Grundskollärare 4-9* 440 219 - - Gymnasielärare* 770 371 - - * Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har universitetets utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 98 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 109 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom den biomedicinska utbildningen samt logopedutbildningen, men inte inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Skälet till detta är att delar av de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena överförts till Malmö högskola. Detsamma gäller lärarutbildningar för vilka examinationsmål fastställts för treårsperioden 1997–1999. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts liksom delvis målet att öka andelen studerande män inom de vårdutbildningar där män är underrepresenterade. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 54 procent. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Lunds universitetet har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 1 000 helårsstudenter på uppdrag av Region Skåne. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8 R). Lunds universitetet hör till de två lärosäten som av Högskoleverket bedömts ha den mest genomgripande och välorganiserade verksamheten vad gäller studentinflytande. Lunds universitet har i enlighet med regeringens uppdrag redovisat en strategi för samverkan med det omgivande samhället tillsammans med ett tydligare handlingsprogram. Universitetet har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid universitetet var 2 076 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 76 procent 1999 mot 71 procent 1998. Av universitetets lärare var 28 procent kvinnor och av universitetets lärare med doktorsexamen var 22 procent kvinnor. Antalet professorer var 342 stycken 1999 mot 344 stycken 1998 (årsverken). Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:19 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 1 049 718 Särskilda åtaganden - NT-svux 12 352 - nationellt resurscentrum i fysik 1 022 - trafikflygarutbildning 23 045 Summa 1 086 137 Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 samt regeringens beräkning av vissa examinationsmål för fyraårsperioden 2005–2008. Tabell 4.25:19 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 1 029 776 Pris- och löneomräkning 20 740 Ökat resursbehov 35 621 Förslag 2001 1 086 137 4.8.20 25:20 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 4.25:20 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet Tusental kronor 1999 Utfall 977 719 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 983 709 Utgifts- prognos 983 709 2001 Förslag 1 018 384 2002 Beräknat 1 051 0521 2003 Beräknat 1 084 8122 1 Motsvarar 1 028 384 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 1 037 884 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Lunds universitetet enligt tabellen nedan. Lunds universitet har uppnått examinationsmålen för forskarutbildningen inom humanistisk-samhälls- vetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt och tekniskt vetenskapsområde. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabell i avsnittet Forskning och forskarutbildning, Mål för forskning och forskarutbildning. Tabell 4.25:20 Examinationsmål för forskarutbildningen VETENSKAPSOMRÅDE MÅL 1997-1999 UTFALL 1997-1999 MÅL 2001-2004 Humanistisk- samhällsvetenskapligt 247 305,5 371 Medicinskt 278 335,5 414 Naturvetenskapligt 209 209 294 Tekniskt 282 302 440 Lunds universitet hade enligt regleringsbrev som rekryteringsmål att minst 19 procent av de professorer som anställdes under treårsperioden 1997–1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor bland professorerna som anställdes under treårsperioden 1997–1999 var 16 procent. Några resultat om forskningen och forskarutbildningen vid Lunds universitet redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4.25:20 Resultat, forskning och forskarutbildning ANTAL ANTAL ANDEL KVINNOR 1998 1999 1998 1999 Nyantagna forskarstuderande 472 470 40 % 39 % Aktiva (ht)1 3 133 3 089 41 % 41 % Doktorsexamina 355 380 32 % 40 % Licentiatexamina 116 131 30 % 33 % Professorer2 344 342 10 % 9 % 1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %. 2 Heltidsekvivalenter. Under 1999 har konstnärligt utvecklingsarbete bland annat omfattat ett planerat konstnärligt utvecklingscentrum där experimentella publika former och avancerad digital teknik skall ges möjlighet att samverka. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 2 454 miljoner kronor 1998 till 2 496 miljoner kronor 1999, varav 52 procent avser universitetets anslag. Resursfördelning 2001 Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Inom posterna för de olika vetenskapsområdena bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen. Tabell 4.25:20 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M. 2001 ANSLAG 2001 STUDIEFINANSIERING Humanistisk- samhällsvetenskapligt 241 879 69 884 Medicinskt 159 004 22 883 Naturvetenskapligt 199 057 59 988 Tekniskt 178 058 54 620 Konstnärligt utvecklingsarbete 4 390 Forskarskolor 10 000 Ersättning för lokalhyror m.m. 225 996 Summa 1 018 384 207 375 I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap- ligt vetenskapsområde ingår 2 500 000 kronor som en förstärkning av humaniora. I anslagsposten Forskarskolor ingår 5 000 000 kronor för Forskarskola i mångvetenskaplig naturvetenskap och 5 000 000 kronor för Forskarskola i historia. I anslagsposten Ersättning för lokalhyror m.m. ingår 3 189 000 kronor för lokalkostnader för ökade hyreskostnader för nya och ombyggda lokaler för Biomedicinskt centrum. Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina inom forskarutbildningen vid universitetet under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001–2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att Lunds universitet skall erhålla ytterligare 10 000 000 kronor 2002 för två forskarskolor. För 2003 erhåller universitetet ytterligare 7 000 000 kronor för forskarskolor samt 2 500 000 kronor som en förstärkning av humaniora. Tabell 4.25:20 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 983 709 Pris- och löneomräkning 19 046 Ökat resursbehov 3 129 Överföring från anslaget 25:70 12 500 Förslag 2001 1 018 384 4.8.21 25:21 Göteborgs universitet: Grundutbildning Tabell 4.25:21 Anslagsutvecklingen för grundutbildningen vid Göteborgs universitet Tusental kronor 1999 Utfall 931 726 Anslags- sparande 22 498 2000 Anslag 984 972 Utgifts- prognos 975 390 2001 Förslag 1 059 240 2002 Beräknat 1 116 1921 2003 Beräknat 1 158 5172 1 Motsvarar 1 093 112 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 1 110 048 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Av anslagssparandet har 19 323 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Göteborgs universitet har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 17,6 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Göteborgs universitet. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:21 Examinationsmål för grundutbildningen EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 2 000 2 154 3 460 - Grundskollärare 4–9* 840 649 - - Gymnasielärare* 670 553 - - * Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har universitetets utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 106 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 104 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena, den biomedicinska utbildningen, gymnasielärar- samt logopedutbildningen. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts, men inte målet att öka andelen studerande män inom de lärarutbildningar där män är underrepresenterade. Beträffande andelen studerande män inom de vårdutbildningar där män är underrepresenterade är resultatredovisningen inte fullständig, förutom på logopedutbildningen där målet att öka andelen studerande män har uppnåtts. Målet att minska antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 har uppnåtts inom såväl tandläkarutbildningen som den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen samt grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Beträffande grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 är resultatredovisningen inte fullständig. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 86 procent. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8 R). Göteborgs universitetet hör till de fem lärosäten som av Högskoleverket bedömts ha den mest genomgripande och välorganiserade verksamheten vad gäller social och etnisk mångfald. Göteborgs universitet har i enlighet med regeringens uppdrag redovisat en strategi för samverkan med det omgivande samhället tillsammans med ett tydligare handlingsprogram. Universitetet har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid universitetet var 1 514 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 58 procent 1999 mot 57 procent 1998. Av universitetets lärare var 39 procent kvinnor och av universitetets lärare med doktorsexamen var 25 procent kvinnor. Antalet professorer var 293 stycken 1999 mot 256 stycken 1998 (årsverken). Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:21 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 1 030 392 Särskilda åtaganden - NT-svux 27 305 - nationellt resurscentrum i matematik 1 543 Summa 1 059 240 Från och med 2001 tilldelas Göteborgs universitet medel för 5 helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdet media utöver universitetets nuvarande uppdrag. Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Tabell 4.25:21 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 984 972 Pris- och löneomräkning 20 394 Överföring från anslaget 25:70 1 036 Ökat resursbehov 52 838 Förslag 2001 1 059 240 4.8.22 25:22 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 4.25:22 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet Tusental kronor 1999 Utfall 795 590 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 799 136 Utgifts- prognos 799 136 2001 Förslag 827 059 2002 Beräknat 854 7241 2003 Beräknat 883 5092 1 Motsvarar 837 059 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 846 559 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Göteborgs universitetet enligt tabellen nedan. Göteborgs universitet har uppnått examinationsmålen för forskarutbildningen inom humanistisk-samhällsvetenskapligt, medicinskt och naturvetenskapligt vetenskapsområde. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabell i avsnittet Forskning och forskarutbildning, Mål för forskning och forskarutbildning. Tabell 4.25:22 Examinationsmål för forskarutbildningen VETENSKAPSOMRÅDE MÅL 1997-1999 UTFALL 1997-1999 MÅL 2001-2004 Humanistisk- samhällsvetenskapligt 207 323 372 Medicinskt 282 284 450 Naturvetenskapligt 184 196 220 Göteborgs universitet hade enligt regleringsbrev som rekryteringsmål att minst 22 procent av de professorer som anställdes under treårsperioden 1997–1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor bland professorerna som anställdes under treårsperioden 1997–1999 var 26 procent. Några resultat om forskningen och forskarutbildningen vid Göteborgs universitet redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4.25:22 Resultat, forskning och forskarutbildning ANTAL ANTAL ANDEL KVINNOR 1998 1999 1998 1999 Nyantagna forskarstuderande 382 312 52 % 52 % Aktiva (ht)1 2 308 2 243 49 % 50 % Doktorsexamina 247 256 33 % 40 % Licentiatexamina 68 82 43 % 45 % Professorer2 256 294 14 % 16 % 1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %. 2 Heltidsekvivalenter. Under 1999 har en teknikpark börjat etableras, vilken kommer att bli en del av ett universitetsdrivet teknikparksnätverk i Göteborgsregionen. Samma år inrättades en utbildningsvetenskaplig och en konstnärlig fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 1 819 miljoner kronor 1998 till 1 830 miljoner kronor 1999, varav 56 procent avser universitetets anslag. Resursfördelning 2001 Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Inom posterna för de olika vetenskapsområdena bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen. Tabell 4.25:22 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M. 2001 ANSLAG 2001 STUDIEFINANSIERING Humanistisk- samhällsvetenskapligt 245 868 66 774 Medicinskt 180 193 26 391 Naturvetenskapligt 134 372 40 403 Sekretariatet för genusforskning 5 511 Konstnärligt utvecklingsarbete 7 143 Botaniska trädgården 5 022 Forskarskolor 10 000 Ersättning för lokalhyror m.m. 238 950 Summa 827 059 133 568 I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap- ligt vetenskapsområde ingår 2 500 000 kronor som en förstärkning av humaniora. I anslagsposten Forskarskolor ingår 5 000 000 kronor för Forskarskola i genomik och bioinformatik och 5 000 000 kronor för Forskarskola i språkvetenskap. Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina inom forskarutbildningen vid universitetet under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas regeringens förslag till examinationsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001– 2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att Göteborgs universitet skall erhålla ytterligare 10 000 000 kronor 2002 för två forskarskolor. För 2003 erhåller universitetet ytterligare 7 000 000 kronor för forskarskolor samt 2 500 000 kronor som en förstärkning av humaniora. Tabell 4.25:22 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 799 136 Pris- och löneomräkning 15 423 Överföring från anslaget 25:70 12 500 Förslag 2001 827 059 4.8.23 25:23 Stockholms universitet: Grundutbildning Tabell 4.25:23 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Stockholms universitet Tusental kronor 1999 Utfall 658 626 Anslags- sparande 11 347 2000 Anslag 685 183 Utgifts- prognos 685 181 2001 Förslag 724 666 2002 Beräknat 758 4171 2003 Beräknat 784 5902 1 Motsvarar 742 743 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 751 781 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Regeringens överväganden Resultatinformation Stockholms universitet har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 7,7 miljoner kronor utöver vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Stockholms universitet. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:23 Examinationsmål för grundutbildningen EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 2 200 2 196 3 420 - Avseende helårsstudenter har universitetets utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 102 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 98 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 68 procent. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8 R). Stockholms universitetet hör till de fem lärosäten som av Högskoleverket bedömts ha den mest genomgripande och välorganiserade verksamheten vad gäller jämställdhet. Stockholms universitet har i enlighet med regeringens uppdrag redovisat en strategi för samverkan med det omgivande samhället tillsammans med ett handlingsprogram innehållande mindre justeringar i förhållande till föregående års handlingsprogram. Universitetet har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid universitetet var 1 104 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 75 procent 1999 liksom 1998. Av universitetets lärare var 33 procent kvinnor och av universitetets lärare med doktorsexamen var 30 procent kvinnor. Antalet professorer var 233 stycken 1999 mot 208 stycken 1998 (årsverken). Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:23 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 683 350 Särskilda åtaganden - NT-svux 11 052 - Tolk- och översättarinstitutet 9 608 - teckentolkning 2 352 - nationellt resurscentrum i kemi 1 020 - stöd till studenter med funktionshinder 16 909 - studenters kostnader för deltagande i kurser i Nordens språk och litteratur 375 Summa 724 666 Universitetet har tillförts 375 000 kronor som bidrag för studenters kostnader i samband med deltagande i Nordiska ministerrådets kurser i Nordens språk och litteratur. Vidare har stödet till studenter med funktionshinder tillförts 1 900 000 kronor. Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Tabell 4.25:23 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 685 183 Pris- och löneomräkning 13 813 Ökat resursbehov 23 395 Överföring från anslaget 25:70 2 275 Förslag 2001 724 666 4.8.24 25:24 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 4.25:24 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitet Tusental kronor 1999 Utfall 787 066 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 798 090 Utgifts- prognos 798 090 2001 Förslag 842 831 2002 Beräknat 870 8281 2003 Beräknat 899 9652 1 Motsvarar 852 831 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 862 331 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Stockholms universitetet enligt tabellen nedan. Stockholms universitet har uppnått examinationsmålen för forskarutbildningen inom humanistisk-samhällsvetenskapligt och naturvetenskapligt vetenskapsområde. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabell i avsnittet Forskning och forskarutbildning, Mål för forskning och forskarutbildning. Tabell 4.25:24 Examinationsmål för forskarutbildningen VETENSKAPSOMRÅDE MÅL 1997-1999 UTFALL 1997-1999 MÅL 2001-2004 Humanistisk- samhällsvetenskapligt 267 298 447 Naturvetenskapligt 289 302,5 453 Stockholms universitet hade enligt regleringsbrev som rekryteringsmål att minst 21 procent av de professorer som anställdes under treårsperioden 1997–1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor bland professorerna som anställdes under treårsperioden 1997–1999 var 33 procent. Några resultat om forskningen och forskarutbildningen vid Stockholms universitet redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4.25:24 Resultat, forskning och forskarutbildning ANTAL ANTAL ANDEL KVINNOR 1998 1999 1998 1999 Nyantagna forskarstuderande 337 257 52 % 53 % Aktiva (ht)1 1 985 1 810 49 % 49 % Doktorsexamina 196 173 36 % 47 % Licentiatexamina 107 82 43 % 36 % Professorer2 208 249 18 % 17 % 1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %. 2 Heltidsekvivalenter. Omfattningen av forskningsmedel har minskat vid universitetet från 1 302 miljoner kronor 1998 till 1 286 miljoner kronor 1999, varav 59 procent avser universitetets anslag. Resursfördelning 2001 Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Inom posterna för de olika vetenskapsområdena bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen. Tabell 4.25:24 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M. 2001 ANSLAG 2001 STUDIEFINANSIERING Humanistisk- samhällsvetenskapligt 299 798 76 511 Naturvetenskapligt 307 087 68 877 Internationella meteorologiska institutet 1 726 Forskarskolor 10 000 Ersättning för lokalhyror m.m. 224 220 Summa 842 831 145 388 I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap- ligt vetenskapsområde ingår 2 500 000 kronor som en förstärkning av humaniora. I anslagsposten Forskarskolor ingår 5 000 000 kronor för Forskarskola i genomik och bioinformatik och 5 000 000 kronor för Forskarskola i språkvetenskap. I anslagsposten Ersättning för lokalhyror m.m. ingår 16 838 000 kronor för investeringskostnader för det s.k. Fysikcentrum. Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina inom forskarutbildningen vid universitetet under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas regeringens förslag till examinationsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001– 2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att Stockholms universitet skall erhålla ytterligare 10 000 000 kronor 2002 för två forskarskolor. För 2003 erhåller universitetet ytterligare 7 000 000 kronor för forskarskolor samt 2 500 000 kronor som en förstärkning av humaniora. Tabell 4.25:24 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 798 090 Pris- och löneomräkning 15 722 Ökat resursbehov 16 519 Överföring från anslaget 25:70 12 500 Förslag 2001 842 831 4.8.25 25:25 Umeå universitet: Grundutbildning Tabell 4.25:25 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Umeå universitet Tusental kronor 1999 Utfall 696 244 Anslags- sparande 11 221 2000 Anslag 742 064 Utgifts- prognos 738 083 2001 Förslag 795 773 2002 Beräknat 841 4841 2003 Beräknat 874 8242 1 Motsvarar 824 249 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 838 486 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Regeringens överväganden Resultatinformation Umeå universitet har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 2,6 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Umeå universitet. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:25 Examinationsmål för grundutbildningen EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 2 000 1 538 2 390 - Civilingenjörsexamen 150 193 400 680 Grundskollärare 4-9* 500 527 - - Gymnasielärare* 350 301 - - * Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har universitetets utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 98 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 99 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena, den biomedicinska utbildningen samt gymnasielärarutbildningen, men inte inom grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts, men inte målet att öka andelen studerande män inom de lärar- och vårdutbildningar där män är underrepresenterade. Målet att minska antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 har uppnåtts inom såväl tandläkarutbildningen som den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen samt grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 98 procent. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Umeå universitetet har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 1 252 helårsstudenter på uppdrag av Västerbottens läns landsting. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8 R). Umeå universitetet hör till de två lärosäten som av Högskoleverket bedömts ha den mest genomgripande och välorganiserade verksamheten vad det gäller jämställdhetsarbete samt till de fem lärosäten som bedömts ha den mest genomgripande och välorganiserade verksamheten vad gäller social och etnisk mångfald. Umeå universitetet har i enlighet med regeringens uppdrag redovisat en strategi för samverkan med det omgivande samhället tillsammans med ett tydligare handlingsprogram. Universitetet har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid universitetet var 1 267 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 61 procent 1999 mot 60 procent 1998. Av universitetets lärare var 36 procent kvinnor och av universitetets lärare med doktorsexamen var 27 procent kvinnor. Antalet professorer var 195 stycken 1999 mot 170 stycken 1998 (årsverken). Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:25 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 771 181 Särskilda åtaganden - NT-svux 13 205 - lektorat i samiska och Bildmuseet 1 861 - decentraliserad utbildning 6 849 - utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till Kiruna 2 677 Summa 795 773 I samband med att Regeringen i den forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3) presenterar sin avsikt att uppdra åt Umeå universitet och Luleå tekniska universitet att inom ramen för ett samarbete benämnt Kiruna rymd- och miljöcampus bedriva rymd- och miljövetenskapligt anknutna utbildningar, ges ett uppdrag att bygga upp sådan utbildning i Kiruna till Umeå universitet som ett särskilt åtagande. Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 samt regeringens beräkning av vissa examinationsmål för fyraårsperioden 2005–2008. Tabell 4.25:25 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 742 064 Pris- och löneomräkning 15 182 Ökat resursbehov 35 850 Överföring från anslaget 25:70 2 677 Förslag 2001 795 773 4.8.26 25:26 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 4.25:26 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet Tusental kronor 1999 Utfall 551 157 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 553 758 Utgifts- prognos 553 758 2001 Förslag 576 946 2002 Beräknat 599 2221 2003 Beräknat 624 3872 1 Motsvarar 586 946 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 598 446 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Umeå universitetet enligt tabellen nedan. Umeå universitet har uppnått examinationsmålen för forskarutbildningen inom humanistisk- samhällsvetenskapligt och tekniskt vetenskapsområde, men inte inom naturvetenskapligt vetenskapsområde. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabell i avsnittet Forskning och forskarutbildning, Mål för forskning och forskarutbildning. Tabell 4.25:26 Examinationsmål för forskarutbildningen VETENSKAPSOMRÅDE MÅL 1997-1999 UTFALL 1997-1999 MÅL 2001-2004 Humanistisk- samhällsvetenskapligt 84 110 160 Medicinskt 142 146,5 225 Naturvetenskapligt 123 104,5 140 Umeå universitet hade enligt regleringsbrev som rekryteringsmål att minst 22 procent av de professorer som anställdes under treårsperioden 1997–1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor bland professorerna som anställdes under treårsperioden 1997–1999 var 23 procent. Några resultat om forskningen och forskarutbildningen vid Umeå universitet redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4.25:26 Resultat, forskning och forskarutbildning ANTAL ANTAL ANDEL KVINNOR 1998 1999 1998 1999 Nyantagna forskarstuderande 165 135 47 % 51 % Aktiva (ht)1 1 123 1 107 43 % 44 % Doktorsexamina 104 113 34 % 34 % Licentiatexamina 31 32 68 % 37 % Professorer2 170 195 11 % 14 % 1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %. 2 Heltidsekvivalenter. Under 1999 har konstnärligt utvecklingsarbete bl.a. omfattat projektet Interaction Design: Philosophy, Course Content & Practice samt landskapsprojektet Tarfala. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 1 071 miljoner kronor 1998 till 1 119 miljoner kronor 1999, varav 59 procent avser universitetets anslag. Resursfördelning 2001 Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Inom posterna för de olika vetenskapsområdena bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen. Tabell 4.25:26 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M. 2001 ANSLAG 2001 STUDIEFINANSIERING Humanistisk- samhällsvetenskapligt 155 668 36 770 Medicinskt 162 208 18 286 Naturvetenskapligt 151 528 31 877 Konstnärligt utvecklingsarbete 849 Forskarskolor 10 000 Ersättning för lokalhyror m.m. 96 693 Summa 576 946 86 933 I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap- ligt vetenskapsområde ingår 2 500 000 kronor som en förstärkning av humaniora. I anslagsposten Forskarskolor ingår 5 000 000 kronor för Forskarskola i pedagogiskt arbete och 5 000 000 kronor för Forskarskola i genusvetenskap. Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina inom forskarutbildningen vid universitetet under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001–2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att Umeå universitet skall erhålla ytterligare 10 000 000 kronor 2002 för två forskarskolor. För 2003 erhåller universitetet ytterligare 4 000 000 kronor för forskarskolor, 2 500 000 kronor som en förstärkning av humaniora samt 5 000 000 kronor till forskning inom ramen för samarbetet Kiruna rymd- och miljöcampus. Tabell 4.25:26 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 553 758 Pris- och löneomräkning 10 688 Överföring från anslaget 25:70 12 500 Förslag 2001 576 946 4.8.27 25:27 Linköpings universitet: Grundutbildning Tabell 4.25:27 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Linköpings universitet Tusental kronor 1999 Utfall 669 449 Anslags- sparande 16 804 2000 Anslag 729 320 Utgifts- prognos 722 560 2001 Förslag 788 230 2002 Beräknat 854 1491 2003 Beräknat 898 1342 1 Motsvarar 836 857 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 861 171 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Regeringens överväganden Resultatinformation Linköpings universitet har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 22,6 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Linköpings universitet. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:27 Examinationsmål för grundutbildningen EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 900 1 162 1 780 - Civilingenjörsexamen 1 500 1 466 2 340 2 995 Grundskollärare 4–9* 315 270 - - Gymnasielärare* 250 229 - - * Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har universitetets utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 106 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 105 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena, grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 samt gymnasielärarutbildningen. Målet att öka andelen studerande kvinnor på de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts, men inte målet att öka andelen studerande män inom de lärar- och vårdutbildningar där män är underrepresenterade. Målet att Linköpings universitet skall bedriva slöjdlärarutbildning i minst samma omfattning under perioden 1997–1999 som under perioden 1993/94–1995/96 har uppnåtts. Målet att minska antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 har uppnåtts inom såväl grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7 som den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 78 procent. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Linköpings universitet har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 1 188 helårsstudenter på uppdrag av Landstinget i Östergötland. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8 R). Linköpings universitet hör till de två lärosäten som av Högskoleverket bedömts ha den mest genomgripande och välorganiserade verksamheten vad gäller jämställdhet och studentinflytande. Linköpings universitet har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av universitetets handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har vidare redovisat väsentliga förändringar i kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid universitetet var 1 247 stycken 1999. Uppgifter om andelen lärare med doktorsexamen saknas. Av universitetets lärare var 34 procent kvinnor. Antalet professorer var 177 stycken 1999 mot 157 stycken 1998 (årsverken). Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:27 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 771 327 Särskilda åtaganden - NT-svux 16 903 Summa 788 230 Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 samt regeringens beräkning av vissa examinationsmål för fyraårsperioden 2005–2008. Tabell 4.25:27 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 729 320 Pris- och löneomräkning 15 111 Ökat resursbehov 43 799 Förslag 2001 788 230 4.8.28 25:28 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 4.25:28 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Linköpings universitet Tusental kronor 1999 Utfall 359 011 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 360 441 Utgifts- prognos 360 441 2001 Förslag 391 052 2002 Beräknat 409 3501 2003 Beräknat 430 2772 1 Motsvarar 401 052 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 412 552 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Linköpings universitetet enligt tabellen nedan. Universitet har uppnått examinationsmålen för forskarutbildningen inom humanistisk-samhälls- vetenskapligt och medicinskt vetenskapsområde, men inte inom tekniskt vetenskapsområde. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabell i avsnittet Forskning och forskarutbildning, Mål för forskning och forskarutbildning. Tabell 4.25:28 Examinationsmål för forskarutbildningen VETENSKAPSOMRÅDE MÅL 1997-1999 UTFALL 1997-1999 MÅL 2001-2004 Humanistisk- samhällsvetenskapligt 71 82 108 Medicinskt 112 111,5 175 Tekniskt 218 207,5 297 Linköpings universitet hade enligt regleringsbrevet som rekryteringsmål att minst 17 procent av de professorer som anställdes under treårsperioden 1997–1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor bland professorerna som anställdes under treårsperioden 1997–1999 var 23 procent. Några resultat om forskningen och forskarutbildningen vid Linköpings universitet redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4.25:28 Resultat, forskning och forskarutbildning ANTAL ANTAL ANDEL KVINNOR 1998 1999 1998 1999 Nyantagna forskarstuderande 260 232 39 % 37 % Aktiva (ht)1 1 191 1 227 37 % 37 % Doktorsexamina 104 139 32 % 29 % Licentiatexamina 95 86 19 % 21 % Professorer2 157 177 11 % 12 % 1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %. 2 Heltidsekvivalenter. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 946 miljoner kronor 1998 till 1 042 miljoner kronor 1999, varav 43 procent avser universitetets anslag. Resursfördelning 2001 Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Inom posterna för de olika vetenskapsområdena bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen. Tabell 4.25:28 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M. 2001 ANSLAG 2001 STUDIEFINANSIERING Humanistisk- samhällsvetenskapligt 74 742 20 116 Medicinskt 78 017 7 778 Tekniskt 132 194 38 187 Forskarskolor 10 000 Ersättning för lokalhyror m.m. 96 099 Summa 391 052 66 081 I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap- ligt vetenskapsområde ingår 2 500 000 kronor som en förstärkning av humaniora. I anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ingår 11 154 000 kronor som en förstärkning av forskningen vid Campus Norrköping. I anslagsposten Forskarskolor ingår 5 000 000 kronor för Forskarskola i grundläggande datavetenskap och 5 000 000 kronor för Forskarskola i teknisk och naturvetenskaplig didaktik. Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina inom forskarutbildningen vid universitetet under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas regeringens förslag till examinationsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001– 2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att Linköpings universitet skall erhålla ytterligare 10 000 000 kronor 2002 för två forskarskolor. För 2003 erhåller universitetet ytterligare 7 000 000 kronor för forskarskolor, 2 500 000 kronor som en förstärkning av humaniora samt 2 000 000 kronor till teknisk forskning vid Campus Norrköping. Tabell 4.25:28 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 360 441 Pris- och löneomräkning 7 111 Ökat resursbehov 8 000 Överföring från anslaget 25:70 15 500 Förslag 2001 391 052 4.8.29 25:29 Karolinska institutet: Grundutbildning Tabell 4.25:29 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Karolinska institutet Tusental kronor 1999 Utfall 259 895 Anslags- sparande 24 156 2000 Anslag 259 942 Utgifts- prognos 259 942 2001 Förslag 276 092 2002 Beräknat 291 9561 2003 Beräknat 303 5192 1 Motsvarar 285 989 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 290 938 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Karolinska institutet. Regeringens överväganden Resultatinformation Karolinska institutet har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 17,3 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För treårsperioden 1997–1999 har regeringen inte fastställt några mål för antalet examina vid Karolinska institutet. Examinationsmål för 2000 har inte heller fastställts. Avseende helårsstudenter har Karolinska institutets utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 114 procent. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Grundutbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom den biomedicinska utbildningen samt logopedutbildningen. Målet att öka andelen studerande män inom de vårdutbildningar där män är underrepresenterade har inte uppnåtts. Målet att minska antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 har uppnåtts inom tandläkarutbildningen. Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Karolinska institutet har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 3 188 helårsstudenter på uppdrag av Stockholms läns landsting. Karolinska institutet har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av Karolinska institutets handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Karolinska institutet har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid Karolinska institutet var 727 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 70 procent 1999 mot 71 procent 1998. Av Karolinska institutets lärare var 48 procent kvinnor och av Karolinska institutets lärare med doktorsexamen var 32 procent kvinnor. Antalet professorer var 220 stycken 1999 mot 166 stycken 1998 (årsverken). Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:29 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 221 230 Särskilda åtaganden - tandvårdscentral 53 020 - prov efter läkares allmäntjänstgöring 1 842 Summa 276 092 Tabell 4.25:29 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 259 942 Pris- och löneomräkning 5 284 Ökat resursbehov 10 866 Förslag 2001 276 092 4.8.30 25:30 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning Tabell 4.25:30 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Karolinska institutet Tusental kronor 1999 Utfall 612 081 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 624 371 Utgifts- prognos 624 371 2001 Förslag 641 421 2002 Beräknat 660 0671 2003 Beräknat 679 8562 1 Motsvarar 646 421 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 651 421 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Karolinska institutet enligt tabellen nedan. Karolinska institutet har uppnått examinationsmålen för forskarutbildningen inom medicinskt vetenskapsområde. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabell i avsnittet Forskning och forskarutbildning, Mål för forskning och forskarutbildning. Tabell 4.25:30 Examinationsmål för forskarutbildningen VETENSKAPSOMRÅDE MÅL 1997-1999 UTFALL 1997-1999 MÅL 2001-2004 Medicinskt 595 737 1006 Karolinska institutet hade enligt regleringsbrev som rekryteringsmål att minst 23 procent av de professorer som anställdes under treårsperioden 1997-1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor bland professorerna som anställdes under treårsperioden 1997–1999 var 21 procent. Några resultat om forskningen och forskarutbildningen vid Karolinska institutet redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4.25:30 Resultat, forskning och forskarutbildning ANTAL ANTAL ANDEL KVINNOR 1998 1999 1998 1999 Nyantagna forskarstuderande 605 262 57 % 66 % Aktiva (ht)1 2 167 1 769 56 % 59 % Doktorsexamina 206 256 41 % 47 % Licentiatexamina 36 51 56 % 71 % Professorer2 166 220 10 % 12 % 1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %. 2 Heltidsekvivalenter. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid Karolinska institutet från 1 892 miljoner kronor 1998 till 2 062 miljoner kronor 1999, varav 30 procent avser Karolinska institutets anslag. Resursfördelning 2001 Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Inom posten för vetenskapsområdet bör minst det belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen. Tabell 4.25:30 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M. 2001 ANSLAG 2001 STUDIEFINANSIERING Medicinskt 392 808 49 742 Forskarskola 5 000 Ersättning för lokalhyror m.m. 243 613 Summa 641 421 49 742 I anslagsposten Medicinskt vetenskapsområde ingår 9 311 000 kronor för studiefinansiering i forskarutbildningen för doktorander som undervisar och handleder vid Södertörns högskola och medel till Centrum för idrottsforskning med 5 614 000 kronor. I anslagsposten Forskarskola ingår 5 000 000 kronor för Forskarskola i vård och omsorg. Planeringsförutsättningar Som underlag för Karolinska institutets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina inom forskarutbildningen vid Karolinska institutet under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001– 2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att Karolinska institutet skall erhålla ytterligare 5 000 000 kronor 2002 och 5 000 000 kronor 2003 för forskarskolan. Tabell 4.25:30 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 624 371 Pris- och löneomräkning 12 050 Överföring från anslaget 25:70 5 000 Förslag 2001 641 421 4.8.31 25:31 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning Tabell 4.25:31 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan Tusental kronor 1999 Utfall 688 532 Anslags- sparande 24 794 2000 Anslag 735 243 Utgifts- prognos 741 781 2001 Förslag 804 754 2002 Beräknat 876 5471 2003 Beräknat 923 9332 1 Motsvarar 858 290 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 885 058 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Kungl. Tekniska högskolan. Regeringens överväganden Resultatinformation Kungl. Tekniska högskolan har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 15 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Kungl. Tekniska högskolan. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:31 Examinationsmål för grundutbildningen EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Civilingenjörsexamen 3 300 3 624 5 230 5 310 Avseende helårsstudenter har Kungl. Tekniska högskolans utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 99 procent. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. Målet att öka andelen kvinnliga studenter har uppnåtts. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 86 procent. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Kungl. Tekniska högskolan har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av Kungl. Tekniska högskolans handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Kungl. Tekniska högskolan har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid Kungl. Tekniska högskolan var 820 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 65 procent 1999 mot 66 procent 1998. Av Kungl. Tekniska högskolans lärare var 13 procent kvinnor och av Kungl. Tekniska högskolans lärare med doktorsexamen var 10 procent kvinnor. Antalet professorer var 196 stycken 1999 mot 168 stycken 1998 (årsverken). Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:31 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 765 096 Särskilda åtaganden - NT-svux 39 658 Summa 804 754 Planeringsförutsättningar Som underlag för Kungl. Tekniska högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 samt regeringens beräkning av examinationsmål för fyraårsperioden 2005–2008. Tabell 4.25:31 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 735 243 Pris- och löneomräkning 15 495 Ökat resursbehov 54 016 Förslag 2001 804 754 4.8.32 25:32 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning Tabell 4.25:32 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan Tusental kronor 1999 Utfall 524 621 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 527 383 Utgifts- prognos 527 383 2001 Förslag 559 400 2002 Beräknat 576 3031 2003 Beräknat 594 2362 1 Motsvarar 564 400 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 569 400 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Kungl. Tekniska högskolan enligt tabellen nedan. Kungl. Tekniska högskolan har uppnått examinationsmålen för forskarutbildningen inom tekniskt vetenskapsområde till 99 procent. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabell i avsnittet Forskning och forskarutbildning, Mål för forskning och forskarutbildning. Tabell 4.25:32 Examinationsmål för forskarutbildningen VETENSKAPSOMRÅDE MÅL 1997-1999 UTFALL 1997-1999 MÅL 2001-2004 Tekniskt 578 571 828 Kungl. Tekniska högskolan hade enligt regleringsbrev som rekryteringsmål att minst 6 procent av de professorer som anställdes under treårsperioden 1997–1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor bland professorerna som anställdes under treårsperioden 1997–1999 var 12 procent. Några resultat om forskningen och forskarutbildningen vid Kungl. Tekniska högskolan redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4.25:32 Resultat, forskning och forskarutbildning ANTAL ANTAL ANDEL KVINNOR 1998 1999 1998 1999 Nyantagna forskarstuderande 336 331 25 % 24 % Aktiva (ht)1 1 667 1 707 24 % 24 % Doktorsexamina 139 163 18 % 19 % Licentiatexamina 145 165 23 % 22 % Professorer2 168 196 4 % 5 % 1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %. 2 Heltidsekvivalenter. Under året inledde Kungl. Tekniska högskolan en satsning på nya utbildningar och forskning inom informationsteknikområdet i Kista. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid Kungl. Tekniska högskolan från 1 433 miljoner kronor 1998 till 1 501 miljoner kronor 1999, varav 35 procent avser Kungl. Tekniska högskolans anslag. Resursfördelning 2001 Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Inom posten för vetenskapsområdet bör minst det belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen. Tabell 4.25:32 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M. 2001 ANSLAG 2001 STUDIEFINANSIERING Tekniskt 341 641 73 368 Forskarskola 5 000 Ersättning för lokalhyror m.m. 212 759 Summa 559 400 73 368 I anslagsposten Forskarskola ingår 5 000 000 kronor för Forskarskola i telekommunikation. I anslagsposten Ersättning för lokalhyror m.m. ingår 16 838 000 kronor för investeringskostnader för det s.k. Fysikcentrum. Planeringsförutsättningar Som underlag för Kungl. Tekniska högskolansfortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina inom forskarutbildningen vid Kungl. Tekniska högskolan under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas regeringens förslag till examinationsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001–2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att Kungl. Tekniska högskolan skall erhålla ytterligare 5 000 000 kronor 2002 och 5 000 000 kronor 2003 för forskarskolan. Tabell 4.25:32 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 527 383 Pris- och löneomräkning 10 498 Ökat resursbehov 16 519 Överföring från anslaget 25:70 5 000 Förslag 2001 559 400 4.8.33 25:33 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning Tabell 4.25:33 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet Tusental kronor 1999 Utfall 365 143 Anslags- sparande 4 001 2000 Anslag 398 973 Utgifts- prognos 398 973 2001 Förslag 437 315 2002 Beräknat 473 4901 2003 Beräknat 497 6802 1 Motsvarar 463 895 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 477 185 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Av anslagssparandet har 2 979 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Luleå tekniska universitet har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 11,2 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Luleå tekniska universitet. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:33 Examinationsmål för grundutbildningen EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 325 191 410 - Civilingenjörsexamen 1 100 1 102 1 645 1 930 Grundskollärare 4-9* 40 22 - - * Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har universitetets utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 106 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 99,8 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen fastställda målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena samt grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts, men inte målet att öka andelen studerande män inom de lärar- och vårdutbildningar där män är underrepresenterade. Målet att minska antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 har uppnåtts inom den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen samt grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 109 procent. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Luleå tekniska universitetet har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 316 helårsstudenter på uppdrag av Norrbottens läns landsting. Luleå tekniska universitet har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av universitetets handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid universitetet var 552 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 44 procent 1999 mot 49 procent 1998. Av universitetets lärare var 35 procent kvinnor och av universitetets lärare med doktorsexamen var 19 procent kvinnor. Antalet professorer var 49 stycken 1999 mot 51 stycken 1998 (årsverken). Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:33 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 414 010 Särskilda åtaganden - NT-svux 12 393 - decentraliserad utbildning 8 235 - utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till Kiruna 2 677 Summa 437 315 I samband med att Regeringen i den forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3) presenterar sin avsikt att uppdra åt Umeå universitet och Luleå tekniska universitet att inom ramen för ett samarbete benämnt Kiruna rymd- och miljöcampus bedriva rymd- och miljövetenskapligt anknutna utbildningar, ges ett uppdrag att bygga upp sådan utbildning i Kiruna till Luleå tekniska universitet som ett särskilt åtagande. Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 samt regeringens beräkning av vissa examinationsmål för fyraårsperioden 2005–2008. Tabell 4.25:33 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 398 973 Pris- och löneomräkning 8 406 Ökat resursbehov 27 259 Överföring från anslaget 25:70 2 677 Förslag 2001 437 315 4.8.34 25:34 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 4.25:34 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Luleå tekniska universitet Tusental kronor 1999 Utfall 182 953 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 184 019 Utgifts- prognos 184 019 2001 Förslag 199 590 2002 Beräknat 208 8061 2003 Beräknat 223 7792 1 Motsvarar 204 590 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 214 590 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Resultatinformation För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Luleå tekniska universitet enligt tabellen nedan. Luleå tekniska universitet har uppnått examinationsmålen för forskarutbildningen inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde och inom tekniskt vetenskapsområde till 99 procent. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabell i avsnittet Forskning och forskarutbildning, Mål för forskning och forskarutbildning. Tabell 4.25:34 Examinationsmål för forskarutbildningen VETENSKAPSOMRÅDE MÅL 1997-1999 UTFALL 1997-1999 MÅL 2001-2004 Humanistisk- samhällsvetenskapligt 4 18,5 14 Tekniskt 140 139 250 Luleå tekniska universitet hade enligt regleringsbrev som rekryteringsmål att minst 8 procent av de professorer som anställdes under treårsperioden 1997–1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor bland professorerna som anställdes under treårsperioden 1997–1999 var 13 procent. Några resultat om forskningen och forskarutbildningen vid Luleå tekniska universitet redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4.25:34 Resultat, forskning och forskarutbildning ANTAL ANTAL ANDEL KVINNOR 1998 1999 1998 1999 Nyantagna forskarstuderande 107 88 32 % 28 % Aktiva (ht)1 390 410 30 % 30 % Doktorsexamina 50 42 20 % 31 % Licentiatexamina 45 65 16 % 23 % Professorer2 51 49 3 % 4 % 1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %. 2 Heltidsekvivalenter. Under 1999 har konstnärligt utvecklingsarbete bedrivits inom komposition, solistiskt orgelspel, kör och körledning samt inom teaterområdet. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 411 miljoner kronor 1998 till 420 miljoner kronor 1999, varav 44 procent avser universitetets anslag. Resursfördelning 2001 Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Inom posterna för de olika vetenskapsområdena bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen. Tabell 4.25:34 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M. 2001 ANSLAG 2001 STUDIEFINANSIERING Humanistisk- samhällsvetenskapligt 16 898 2 475 Tekniskt 133 125 19 429 Konstnärligt utvecklingsarbete 874 Forskarskola 5 000 Ersättning för lokalhyror m.m. 43 693 Summa 199 590 21 904 I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap- ligt vetenskapsområde ingår 5 000 000 kronor som en förstärkning av humaniora. I anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ingår 2 019 000 kronor för distansöverbryggande medicinsk teknik. I anslagsposten Forskarskola ingår 5 000 000 kronor för Forskarskola i rymdteknik. Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina inom forskarutbildningen vid universitetet under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001–2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att Luleå tekniska universitet skall erhålla ytterligare 5 000 000 kronor 2002 för forskarskolan. För 2003 erhåller universitetet 2 000 000 kronor som en förstärkning av humaniora, 3 000 000 kronor för gruvteknisk forskning samt 5 000 000 kronor till forskning inom ramen för samarbetet Kiruna rymd- och miljöcampus. Tabell 4.25:34 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 184 019 Pris- och löneomräkning 3 552 Ökat resursbehov 2 019 Överföring från anslaget 25:70 10 000 Förslag 2001 199 590 4.8.35 25:35 Karlstads universitet: Grundutbildning Tabell 4.25:35 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Karlstads universitet Tusental kronor 1999 Utfall 276 653 Anslags- sparande 20 829 2000 Anslag 314 527 Utgifts- prognos 293 328 2001 Förslag 340 190 2002 Beräknat 362 0601 2003 Beräknat 377 5782 1 Motsvarar 354 467 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 361 605 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Av anslagssparandet har 439 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Karlstads universitet har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För budgetåret avräknade universitetet 6,3 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer och redovisade ett anslagssparande om 10,5 miljoner kronor. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Karlstads universitet. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:35 Examinationsmål för grundutbildningen EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 200 426 620 - Grundskollärare 4–9* 370 196 - - Gymnasielärare* 250 177 - - * Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har universitetets utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 99 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 90 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena, grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 samt gymnasielärarutbildningen. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts, men inte målet att öka andelen män inom de lärarutbildningar där män är underrepresenterade. Målet att minska antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 har uppnåtts inom såväl den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen som inom grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 95 procent. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Karlstads universitetet har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 531 helårsstudenter på uppdrag av Landstinget i Värmland. Karlstads universitet har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av universitetets handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid universitetet var 447 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 38 procent 1999 mot 37 procent 1998. Av universitetets lärare var 40 procent kvinnor och av universitetets lärare med doktorsexamen var 23 procent kvinnor. Antalet professorer var 18 stycken 1999 mot 8 stycken 1998 (årsverken). Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:35 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 325 237 Särskilda åtaganden - NT-svux 14 953 Summa 340 190 Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Tabell 4.25:35 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 314 527 Pris- och löneomräkning 6 554 Ökat resursbehov 19 109 Förslag 2001 340 190 4.8.36 25:36 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 4.25:36 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Karlstads universitet Tusental kronor 1999 Utfall 52 913 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 75 405 Utgifts- prognos 75 405 2001 Förslag 97 246 2002 Beräknat 120 1701 2003 Beräknat 133 3032 1 Motsvarar 117 632 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 127 632 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Resultatinformation Karlstads universitet har rätt att benämnas universitet fr.o.m. den 1 januari 1999. För treårsperioden 1997–1999 har därför inga mål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Karlstads universitet. Tabell 4.25:36 Examinationsmål för forskarutbildningen VETENSKAPSOMRÅDE MÅL 1997-1999 UTFALL 1997-1999 MÅL 2001-2004 Humanistisk- samhällsvetenskapligt - - 30 Tekniskt - - 20 Karlstads universitet hade enligt regleringsbrev som rekryteringsmål att minst 18 procent av de professorer som anställdes under treårsperioden 1997–1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor bland professorerna som anställdes under treårsperioden 1997–1999 var 20 procent. Några resultat om forskningen och forskarutbildningen vid Karlstads universitet redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4.25:36 Resultat, forskning och forskarutbildning ANTAL ANTAL ANDEL KVINNOR 1998 1999 1998 1999 Nyantagna forskarstuderande - 84 - 58 % Aktiva (ht)1 - 66 - 56 % Doktorsexamina - 2 - 0 % Licentiatexamina - - - - Professorer2 8 18 16 % 16% 1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %. 2 Heltidsekvivalenter. Universitetet startade våren 1999 forskarutbildning i tolv ämnen. Forskarutbildningen organiseras i två forskarskolor. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 96 miljoner kronor 1998 till 119 miljoner kronor 1999, varav 45 procent avser universitetets anslag. Resursfördelning 2001 Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Tabell 4.25:36 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M. 2001 ANSLAG Humanistisk- samhällsvetenskapligt 47 301 Tekniskt 39 753 Övriga forskningsmedel 10 192 Summa 97 246 I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap- ligt vetenskapsområde ingår 10 193 000 kronor som en förstärkning av forskning och forskarutbildning. I anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ingår 10 193 000 kronor för förstärkning av forskning och forskarutbildning. Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation examinationsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001– 2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att Karlstads universitet skall erhålla ytterligare 20 000 000 kronor 2002 och 10 000 000 kronor 2003 för forskning och forskarutbildning. Tabell 4.25:36 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 75 405 Pris- och löneomräkning 1 841 Ökat resursbehov 20 000 Förslag 2001 97 246 4.8.37 25:37 Växjö universitet: Grundutbildning Tabell 4.25:37 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Växjö universitet Tusental kronor 1999 Utfall 236 421 Anslags- sparande 17 266 2000 Anslag 270 279 Utgifts- prognos 254 351 2001 Förslag 295 088 2002 Beräknat 315 6951 2003 Beräknat 329 9822 1 Motsvarar 309 365 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 316 503 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för universitetet. Regeringens överväganden Resultatinformation Växjö universitet har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För budgetåret avräknade universitetet 4,9 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer och redovisade ett anslagssparande om 2,5 miljoner kronor. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Växjö universitet. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:37 Examinationsmål för grundutbildningen EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 300 428 780 - Grundskollärare 4-9* 290 149 - - Gymnasielärare* 120 116 - - * Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har universitetets utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 109 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 84 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena, grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 samt gymnasielärarutbildningen. Målet att öka andelen studerande män inom de lärarutbildningar där män är under representerade har uppnåtts, men inte målet att öka andelen studerande kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade. Målet att minska antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 har uppnåtts inom såväl den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen som inom grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 92 procent. Växjö universitetet har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 650 helårsstudenter på uppdrag av Landstinget Kronoberg. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8 R). Växjö universitetet hör till de fem lärosäten som av Högskoleverket bedömts ha den mest genomgripande och välorganiserade verksamheten vad gäller jämställdhet. Växjö universitet har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av universitetets handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har även redovisat ett uppdaterat handlingsprogram. Universitetet har vidare upprättat ett kvalitetsprogram som är avsett att gälla för 2000. Antalet lärarårsverken vid universitetet var 281 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 35 procent 1999 mot 30 procent 1998. Av universitetets lärare var 33 procent kvinnor och av universitetets lärare med doktorsexamen var 27 procent kvinnor. Antalet professorer var 18 stycken 1999 mot 10 stycken 1998 (årsverken). Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:37 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 282 085 Särskilda åtaganden - NT-svux 13 003 Summa 295 088 Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Tabell 4.25:37 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 270 279 Pris- och löneomräkning 5 700 Ökat resursbehov 19 109 Förslag 2001 295 088 4.8.38 25:38 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 4.25:38 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Växjö universitet Tusental kronor 1999 Utfall 53 025 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 75 518 Utgifts- prognos 75 518 2001 Förslag 97 361 2002 Beräknat 120 3091 2003 Beräknat 133 4632 1 Motsvarar 117 748 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 127 748 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Resultatinformation Växjö universitet har rätt att benämnas universitet fr.o.m. den 1 januari 1999. För treårsperioden 1997–1999 har därför inga mål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Växjö universitet. Tabell 4.25:38 Examinationsmål för forskarutbildningen VETENSKAPSOMRÅDE MÅL 1997-1999 UTFALL 1997-1999 MÅL 2001-2004 Humanistisk- samhällsvetenskapligt - - 30 Växjö universitet hade enligt regleringsbrev som rekryteringsmål att minst 21 procent av de professorer som anställdes under treårsperioden 1997–1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor bland professorerna som anställdes under treårsperioden 1997–1999 var 18 procent. Några resultat om forskningen och forskarutbildningen vid Växjö universitet redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4.25:38 Resultat, forskning och forskarutbildning ANTAL ANTAL ANDEL KVINNOR 1998 1999 1998 1999 Nyantagna forskarstuderande - 74 - 42 % Aktiva (ht)1 - 74 - 42 % Doktorsexamina - - - - Licentiatexamina - 1 - 0 % Professorer2 7 18 10 % 16 % 1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %. 2 Heltidsekvivalenter. Universitetet startade under 1999 forskarutbildning i 15 ämnen. Omfattningen av forskningsmedel har minskat vid universitetet från 65 miljoner kronor 1998 till 61 miljoner kronor 1999, varav 87 procent avser universitetets anslag. Resursfördelning 2001 Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Tabell 4.25:38 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M. 2001 ANSLAG Humanistisk- samhällsvetenskapligt 65 348 Övriga forskningsmedel 32 013 Summa 97 361 I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap- ligt vetenskapsområde ingår 20 386 000 kronor som en förstärkning av forskning och forskarutbildning. Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation examinationsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001– 2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att Växjö universitet skall erhålla ytterligare 20 000 000 kronor 2002 och 10 000 000 kronor 2003 för forskning och forskarutbildning. Tabell 4.25:38 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 75 518 Pris- och löneomräkning 1 843 Ökat resursbehov 20 000 Förslag 2001 97 361 4.8.39 25:39 Örebro universitet: Grundutbildning Tabell 4.25:39 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Örebro universitet Tusental kronor 1999 Utfall 289 597 Anslags- sparande 11 233 2000 Anslag 323 509 Utgifts- prognos 323 509 2001 Förslag 349 346 2002 Beräknat 370 9801 2003 Beräknat 386 4072 1 Motsvarar 363 623 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 370 761 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Regeringens överväganden Resultatinformation Örebro universitet har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 4,4 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Örebro universitet. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:39 Examinationsmål för grundutbildningen EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 300 186 480 - Grundskollärare 4-9* 130 78 - - Gymnasielärare* 50 114 - - * Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har universitetets utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 95 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 114 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena, grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 samt gymnasielärarutbildningen. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts liksom delvis målet att öka andelen studerande män inom de lärar- och vårdutbildningar där män är underrepresenterade. Målet att minska antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 har uppnåtts inom den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen, men inte inom grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 80 procent. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Örebro universitet har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 1 164 helårsstudenter på uppdrag av Örebro läns landsting. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8 R). Örebro universitetet hör till de fem lärosäten som av Högskoleverket bedömts ha den mest genomgripande och välorganiserade verksamheten vad gäller social och etnisk mångfald. Örebro universitet har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av universitetets handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har vidare upprättat ett kvalitetsutvecklingsprogram som är avsett att gälla för 2000. Antalet lärarårsverken vid universitetet var 335 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 39 procent 1999 mot 25 procent 1998. Av universitetets lärare var 40 procent kvinnor och av universitetets lärare med doktorsexamen var 25 procent kvinnor. Antalet professorer var 21 stycken 1999 mot 11 stycken 1998 (årsverken). Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:39 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 335 373 Särskilda åtaganden - NT-svux 10 728 -lokalisering av verksamhet till Grythyttan 2 983 - nätverksadministration och utveckling av skolledarutbildning 262 Summa 349 346 Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Regeringen ser positivt på Örebro universitets ambitioner att ge teckenspråkiga studenter goda studieförutsättningar. Tabell 4.25:39 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 323 509 Pris- och löneomräkning 6 728 Ökat resursbehov 19 109 Förslag 2001 349 346 4.8.40 25:40 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 4.25:40 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Örebro universitet Tusental kronor 1999 Utfall 53 136 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 75 630 Utgifts- prognos 75 630 2001 Förslag 97 476 2002 Beräknat 120 4391 2003 Beräknat 133 6052 1 Motsvarar 117 862 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 127 862 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Resultatinformation Örebro universitet har rätt att benämnas universitet fr.o.m. den 1 januari 1999. För treårsperioden 1997–1999 har därför inga mål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Örebro universitet. Tabell 4.25:40 Examinationsmål för forskarutbildningen VETENSKAPSOMRÅDE MÅL 1997-1999 UTFALL 1997-1999 MÅL 2001-2004 Humanistisk- samhällsvetenskapligt - - 40 Örebro universitet hade enligt regleringsbrev som rekryteringsmål att minst 21 procent av de professorer som anställdes under treårsperioden 1997–1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor bland professorerna som anställdes under treårsperioden 1997–1999 var 8 procent. Avvikelsen från rekryteringsmålet hänför Örebro universitet till en utdragen rekryteringsprocess för professorer. Några resultat om forskningen och forskarutbildningen vid Örebro universitet redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4.25:40 Resultat, forskning och forskarutbildning ANTAL ANTAL ANDEL KVINNOR 1998 1999 1998 1999 Nyantagna forskarstuderande - 75 - 43 % Aktiva (ht)1 - 75 - 43 % Doktorsexamina - - - - Licentiatexamina - - - - Professorer2 11 21 21 % 12 % 1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %. 2 Heltidsekvivalenter. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 92 miljoner kronor 1998 till 105 miljoner kronor 1999, varav 50 procent avser universitetets anslag. Resursfördelning 2001 Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Tabell 4.25:40 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M. 2001 ANSLAG Humanistisk- samhällsvetenskapligt 63 378 Övriga forskningsmedel 34 098 Summa 97 476 I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap- ligt vetenskapsområde ingår 20 386 000 kronor som en förstärkning av forskning och forskarutbildning. Planeringsförutsättningar Som underlag för universitetets fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation examinationsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001– 2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att Örebro universitet skall erhålla ytterligare 20 000 000 kronor 2002 och 10 000 000 kronor 2003 för forskning och forskarutbildning. Tabell 4.25:40 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 75 630 Pris- och löneomräkning 1 846 Ökat resursbehov 20 000 Förslag 2001 97 476 4.8.41 25:41 Mitthögskolan: Grundutbildning Tabell 4.25:41 Anslagsutvecklingen för grundutbildningen vid Mitthögskolan Tusental kronor 1999 Utfall 401 016 Anslags- sparande 10 826 2000 Anslag 453 409 Utgifts- prognos 394 292 2001 Förslag 477 412 2002 Beräknat 509 0921 2003 Beräknat 527 6962 1 Motsvarar 498 696 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 505 834 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Mitthögskolans anslag har för 2001 engångsvis minskats med en halvårseffekt motsvarande 200 helårsstudenter, d.v.s. 7 138 000 kronor. Av anslagssparandet har 8 867 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Mitthögskolan har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För budgetåret avräknade högskolan 32,8 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer och redovisade ett anslagssparande om 2 miljoner kronor. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Mitthögskolan. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:41 Examinationsmål för grundutbildningen EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 600 382 600 - Grundskollärare 4-9* 10 1 - - * Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har högskolans utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 91 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 94 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena samt grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts liksom delvis målet att öka andelen studerande män inom de lärar- och vårdutbildningar där män är underrepresenterade. Målet att minska antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 har uppnåtts inom såväl den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen som grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 76 procent. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Mitthögskolan har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 889 helårsstudenter på uppdrag av Jämtlands läns landsting och Landstinget i Västernorrland. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8 R). Mitthögskolan hör till de fem lärosäten som av Högskoleverket bedömts ha den mest genomgripande och välorganiserade verksamheten vad gäller studentinflytande. Mitthögskolan har i enlighet med regeringens uppdrag redovisat en strategi för samverkan med det omgivande samhället tillsammans med ett tydligare handlingsprogram. Högskolan har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 461 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 24 procent 1999 mot 21 procent 1998. Av högskolans lärare var 35 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 20 procent kvinnor. Antalet professorer var 7 stycken 1999 mot 5 stycken 1998 (årsverken). Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:41 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 451 342 Särskilda åtaganden - NT-svux 23 405 - decentraliserad utbildning 2 665 Summa 477 412 Planeringsförutsättningar Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Tabell 4.25:41 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 453 409 Pris- och löneomräkning 9 150 Ökat resursbehov 21 991 Överföring till anslaget 16.25:79 - 7 138 Förslag 2001 477 412 4.8.42 25:42 Mitthögskolan: Forskning Tabell 4.25:42 Anslagsutvecklingen för forskning vid Mitthögskolan Tusental kronor 1999 Utfall 52 628 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 75 118 Utgifts- prognos 75 118 2001 Förslag 86 761 2002 Beräknat 98 9751 2003 Beräknat 106 3612 1 Motsvarar 96 954 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 101 954 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Resultatinformation Mitthögskolan hade enligt regleringsbrev som rekryteringsmål att minst 18 procent av de professorer som anställdes under treårsperioden 1997–1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor bland professorerna som anställdes under treårsperioden 1997–1999 var 14 procent. Avvikelsen från rekryteringsmålet hänför Mitthögskolan till svårigheter att finna kompetenta kvinnliga sökanden inom tekniska ämnesområden. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 110 miljoner kronor 1998 till 144 miljoner kronor 1999, varav 62 procent avser högskolans anslag. Resursfördelning 2001 Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från följande belopp. Tabell 4.25:42 Resursfördelning för forskning Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M. ANSLAG 2001 Forskning 86 761 Summa 86 761 Planeringsförutsättningar Som planeringsförutsättning bör gälla att Mitthögskolan skall erhålla ytterligare 10 000 000 kronor 2002 och 5 000 000 kronor 2003 för forskning. Tabell 4.25:42 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 75 118 Pris- och löneomräkning 1 643 Ökat resursbehov 10 000 Förslag 2001 86 761 4.8.43 25:43 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning Tabell 4.25:43 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby Tusental kronor 1999 Utfall 134 605 Anslags- sparande 21 588 2000 Anslag 161 113 Utgifts- prognos 161 113 2001 Förslag 187 386 2002 Beräknat 213 1281 2003 Beräknat 228 9512 1 Motsvarar 208 802 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 219 509 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan. Av anslagssparandet har 13 674 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Högskolan i Karlskrona/Ronneby har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 1,8 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:43 Examinationsmål för grundutbildningen EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 100 206 430 - Avseende helårsstudenter har högskolans utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 103 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 116 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts. Högskolan saknar lärarutbildningar där män är underrepresenterade. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 96 procent. Högskolan i Karlskrona/Ronneby har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 461 helårsstudenter på uppdrag av Landstinget i Blekinge. Högskolan i Karlskrona/Ronneby har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av högskolans handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Högskolan har vidare redovisat väsentliga förändringar i kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 157 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 37 procent 1999 mot 44 procent 1998. Av högskolans lärare var 32 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 20 procent kvinnor. Antalet professorer var 17 stycken 1999 mot 6 stycken 1998 (årsverken). Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:43 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 172 758 Särskilda åtaganden - NT-svux 14 628 Summa 187 386 Planeringsförutsättningar Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Tabell 4.25:43 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 161 113 Pris- och löneomräkning 3 661 Ökat resursbehov 22 612 Förslag 2001 187 386 4.8.44 25:44 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och forskarutbildning Tabell 4.25:44 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby Tusental kronor 1999 Utfall 21 381 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 23 580 Utgifts- prognos 23 580 2001 Förslag 34 228 2002 Beräknat 45 3091 2003 Beräknat 51 4872 1 Motsvarar 44 421 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 49 421 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Resultatinformation Högskolan i Karlskrona/Ronneby tilldelades vetenskapsområdet teknik fr.o.m. den 1 januari 1999. För treårsperioden 1997–1999 har därför inga mål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby. Tabell 4.25:44 Examinationsmål för forskarutbildningen VETENSKAPSOMRÅDE MÅL 1997-1999 UTFALL 1997-1999 MÅL 2001-2004 Tekniskt - - 19 Några resultat om forskningen och forskarutbildningen vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4.25:44 Resultat, forskning och forskarutbildning ANTAL ANTAL ANDEL KVINNOR 1998 1999 1998 1999 Nyantagna forskarstuderande - 16 - 0 % Aktiva (ht)1 - 15 - 0 % Doktorsexamina - - - - Licentiatexamina - 5 - 0 % Professorer2 6 17 28 % 25 % 1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %. 2 Heltidsekvivalenter. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 54 miljoner kronor 1998 till 68 miljoner kronor 1999, varav 42 procent avser högskolans anslag. Resursfördelning 2001 Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Tabell 4.25:44 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M. 2001 ANSLAG Tekniskt 26 529 Övriga forskningsmedel 7 699 Summa 34 228 I anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ingår 10 193 000 kronor som en förstärkning av forskning och forskarutbildning. Planeringsförutsättningar Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation examinationsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001–2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att Högskolan i Karlskrona/Ronneby skall erhålla ytterligare 10 000 000 kronor 2002 och 5 000 000 kronor 2003 för forskning och forskarutbildning. Tabell 4.25:44 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 23 580 Pris- och löneomräkning 648 Ökat resursbehov 10 000 Förslag 2001 34 228 4.8.45 25:45 Malmö högskola: Grundutbildning Tabell 4.25:45 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Malmö högskola Tusental kronor 1999 Utfall 359 160 Anslags- sparande 14 966 2000 Anslag 429 665 Utgifts- prognos 429 665 2001 Förslag 479 430 2002 Beräknat 528 1301 2003 Beräknat 559 4422 1 Motsvarar 517 538 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 536 591 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Av anslagssparandet har 4 647 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Malmö högskola har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 10,3 miljoner kronor. För treårsperioden 1997–1999 har regeringen inte fastställt några mål för antalet examina vid Malmö högskola. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:45 Examinationsmål för grundutbildningen EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen - - 140 - Grundskollärare 4-9* - - - - * Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har högskolans utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 97 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 96 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 54 procent. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Malmö högskola har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 608 helårsstudenter på uppdrag av Region Skåne. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8 R). Malmö högskola hör till de två lärosäten som av Högskoleverket bedömts ha den mest genomgripande och välorganiserade verksamheten vad gäller social och etnisk mångfald. Malmö högskola har i enlighet med regeringens uppdrag redovisat en strategi för samverkan med det omgivande samhället tillsammans med ett handlingsprogram innehållande mindre justeringar i förhållande till föregående års handlingsprogram. Högskolan har vidare redovisat åtgärder som vidtagits i syfte att utveckla kvaliteten. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 381 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 32 procent 1999 mot 29 procent 1998. Av högskolans lärare var 50 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 43 procent kvinnor. Antalet professorer var 21 stycken 1999 mot 2,5 stycken 1998 (årsverken). Resurser 2001 Tabell 4.25:45 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 434 795 Särskilda åtaganden - NT-svux 6 501 - tandvårdscentralen 38 134 Summa 479 430 Planeringsförutsättningar Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Tabell 4.25:45 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 429 665 Pris- och löneomräkning 9 281 Ökat resursbehov 40 484 Förslag 2001 479 430 4.8.46 25:46 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning Tabell 4.25:46 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola Tusental kronor 1999 Utfall 50 915 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 51 388 Utgifts- prognos 51 388 2001 Förslag 54 380 2002 Beräknat 55 4931 2003 Beräknat 59 8242 1 Motsvarar 54 380 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 57 380 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Resultatinformation Malmö högskola tilldelades vetenskapsområdet medicin fr.o.m. den 1 januari 1999. För treårsperioden 1997–1999 har därför inga mål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Malmö högskola. Tabell 4.25:46 Examinationsmål för forskarutbildningen VETENSKAPSOMRÅDE MÅL 1997-1999 UTFALL 1997-1999 MÅL 2001-2004 Medicinskt - - 25 Några resultat om forskningen och forskarutbildningen vid Malmö högskola redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4.25:46 Resultat, forskning och forskarutbildning ANTAL ANTAL ANDEL KVINNOR 1998 1999 1998 1999 Nyantagna forskarstuderande - 9 - 56 % Aktiva (ht)1 - 30 - 67 % Doktorsexamina - 3 - 0 % Licentiatexamina - 1 - 0 % Professorer2 2,5 21 40 % 19 % 1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %. 2 Heltidsekvivalenter. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 25 miljoner kronor 1998 till 88 miljoner kronor 1999, varav 64 procent avser högskolans anslag. Resursfördelning 2001 Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Tabell 4.25:46 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M. 2001 ANSLAG Medicinskt 32 379 Övriga forskningsmedel 22 001 Summa 54 380 I anslagsposten Övriga forskningsmedel ingår 2 000 000 kronor som en förstärkning av forskning. Planeringsförutsättningar Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation examinationsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001–2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att Malmö högskola skall erhålla ytterligare 3 000 000 kronor 2003 för forskning. Tabell 4.25:46 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 51 388 Pris- och löneomräkning 992 Överföring från anslaget 25:70 2 000 Förslag 2001 54 380 4.8.47 25:47 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning Tabell 4.25:47 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i Kalmar Tusental kronor 1999 Utfall 205 064 Anslags- sparande 21 393 2000 Anslag 246 915 Utgifts- prognos 249 517 2001 Förslag 274 773 2002 Beräknat 295 0291 2003 Beräknat 308 9092 1 Motsvarar 289 050 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 296 188 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Av anslagssparandet har 9 577 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Högskolan i Kalmar har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För budgetåret avräknade högskolan 1,7 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer och redovisade ett anslagssparande om 11,8 miljoner kronor. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Högskolan i Kalmar. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:47 Examinationsmål för grundutbildningen EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 100 121 220 - Grundskollärare 4–9* 30 5 - - Gymnasielärare* 10 1 - - * Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har högskolans utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 97 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 88 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena, grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 samt gymnasielärarutbildningen. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts, men inte målet att öka andelen män inom de lärarutbildningar där män är underrepresenterade med undantag för gymnasielärarutbildningen. Målet att minska antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 har uppnåtts inom såväl den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen som inom grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 76 procent. Övriga särskilda åtaganden har i stort fullgjorts. Högskolan i Kalmar har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 378 helårsstudenter på uppdrag av Landstinget i Kalmar län samt anordnat utbildning i biomedicinsk laboratorievetenskap omfattande 44 helårsstudenter på uppdrag av Landstinget i Blekinge. Högskolan i Kalmar har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av lärosätets handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Högskolan har inte redovisat några väsentliga förändringar av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 245 år 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 33 procent 1999 mot 29 procent 1998. Av högskolans lärare var 35 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 26 procent kvinnor. Antalet professorer var 8 stycken 1999 mot 6 stycken 1998 (årsverken), 2 av dessa var kvinnor. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:47 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 256 743 Särskilda åtaganden - NT-svux 7 151 - fortbildning av journalister 7 379 - utrustning till sjöbefälsutbildningen 3 500 Summa 274 773 Medel för utrustning till sjöbefälsutbildningen ges som ett särskilt åtagande. Planeringsförutsättningar Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Tabell 4.25:47 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 246 915 Pris- och löneomräkning 7 116 Ökat resursbehov 17 242 Överföring från anslaget 25:70 3 500 Förslag 2001 274 773 4.8.48 25:48 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning Tabell 4.25:48 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i Kalmar Tusental kronor 1999 Utfall 0 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 23 509 Utgifts- prognos 23 509 2001 Förslag 34 156 2002 Beräknat 45 2801 2003 Beräknat 51 4942 1 Motsvarar 44 349 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 49 349 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Resultatinformation Högskolan i Kalmar tilldelades vetenskapsområdet naturvetenskap fr.o.m. den 1 januari 1999. För treårsperioden 1997–1999 har därför inga mål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Högskolan i Kalmar. Tabell 4.25:48 Examinationsmål för forskarutbildningen VETENSKAPSOMRÅDE MÅL 1997-1999 UTFALL 1997-1999 MÅL 2001-2004 Naturvetenskapligt - - 6 Några resultat om forskningen och forskarutbildningen vid Högskolan i Kalmar redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4.25:48 Resultat, forskning och forskarutbildning ANTAL ANTAL ANDEL KVINNOR 1998 1999 1998 1999 Nyantagna forskarstuderande - 6 - 50 % Aktiva (ht)1 - 6 - 50 % Doktorsexamina - - - - Licentiatexamina - - - - Professorer2 6 8 17 % 25 % 1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %. 2 Heltidsekvivalenter. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 41 miljoner kronor 1998 till 52 miljoner kronor 1999, varav 41 procent avser högskolans anslag. Resursfördelning 2001 Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Tabell 4.25:48 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M. 2001 ANSLAG Naturvetenskapligt 27 578 Övriga forskningsmedel 6 678 Summa 34 156 I anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskaps- område ingår 10 193 000 kronor som en förstärkning av forskning och forskarutbildning. Planeringsförutsättningar Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation examinationsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001–2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att Högskolan i Kalmar skall erhålla ytterligare 10 000 000 kronor 2002 och 5 000 000 kronor 2003 för forskning och forskarutbildning. Tabell 4.25:48 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 23 509 Pris- och löneomräkning 647 Ökat resursbehov 10 000 Förslag 2001 34 156 4.8.49 25:49 Mälardalens högskola: Grundutbildning Tabell 4.25:49 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Mälardalens högskola Tusental kronor 1999 Utfall 295 865 Anslags- sparande 5 334 2000 Anslag 314 951 Utgifts- prognos 314 951 2001 Förslag 347 694 2002 Beräknat 380 1291 2003 Beräknat 401 2732 1 Motsvarar 372 677 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 385 169 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Regeringens överväganden Resultatinformation Mälardalens högskola har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 2,6 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Mälardalens högskola. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:49 Examinationsmål för grundutbildningen EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 150 139 410 - Avseende helårsstudenter har högskolans utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 103 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 96 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Målet att öka andelen studerande kvinnor på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts, men inte målet att öka andelen studerande män inom de vårdutbildningar där män är underrepresenterade. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 104 procent. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Mälardalens högskola har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 1 050 helårsstudenter på uppdrag av Landstinget Sörmland samt Landstinget Västmanland. Mälardalens högskola har i enlighet med regeringens uppdrag redovisat en strategi för samverkan med det omgivande samhället tillsammans med ett handlingsprogram. Högskolan har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 399 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 29 procent 1999 mot 30 procent 1998. Av högskolans lärare var 39 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 26 procent kvinnor. Antalet professorer var 10 stycken 1999 mot en 1998, 2 av dessa är kvinnor. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:49 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 323 479 Särskilda åtaganden - NT-svux 21 129 - Idélab 3 086 Summa 347 694 Planeringsförutsättningar Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Tabell 4.25:49 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 314 951 Pris- och löneomräkning 6 741 Ökat resursbehov 26 002 Förslag 2001 347 694 4.8.50 25:50 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning1 Tabell 4.25:50 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens högskola Tusental kronor 2001 Förslag, nytt2 2 000 2002 Beräknat 2 0003 2003 Beräknat 14 5004 1 Nytt anslag 2Resterande medel för forskning vid Mälardalens högskola beräknas budgetåret 2001, 2002 och 2003 under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor. 3 Motsvarar 2 000 tkr i 2001 års prisnivå. 4 Motsvarar 14 500 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Resultatinformation Regeringen har tilldelat Mälardalens högskola vetenskapsområdet teknik fr.o.m. den 1 januari 2001. Av den anledningen saknas ännu mål för antalet examina inom forskarutbildningen vid Mälardalens högskola. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 37 miljoner kronor år 1998 till 53 miljoner kronor år 1999, varav 40 procent avser högskolans anslag. Ökningen har möjliggjort satsningar för att etablera starka forskningsmiljöer som Mälardalen Real-Time Research Center. Resursfördelning 2001 Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Tabell 4.25:50 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M. 2001 ANSLAG Tekniskt 17 363 Övriga forskningsmedel 6 583 Summa 23 946 I anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ingår 2 000 000 kronor som en förstärkning av forskning och forskarutbildning. Planeringsförutsättningar Som planeringsförutsättning bör gälla att Mälardalens högskola skall erhålla ytterligare 12 500 000 kronor 2003 för forskning och forskarutbildning. Tabell 4.25:50 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 (Nytt anslag) 0 Pris- och löneomräkning 0 Överföring från anslaget 25:70 2 000 Förslag 2001 2 000 4.8.51 25:51 Danshögskolan: Grundutbildning Tabell 4.25:51 Anslagsutvecklingen för Danshögskolan Tusental kronor 1999 Utfall 22 730 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 22 942 Utgifts- prognos 22 942 2001 Förslag 24 404 2002 Beräknat 24 9201 2003 Beräknat 25 4712 1 Motsvarar 24 404 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 24 404 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan. Regeringens överväganden Resultatinformation Danshögskolan har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 2,4 miljoner kronor utöver vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8 R). Enligt rapporten framstår Danshögskolan som den främsta när det gäller aspekterna jämställdhet och studentinflytande. Danshögskolan har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av högskolans handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Högskolan har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 25 stycken 1999, varav 20 utfördes av kvinnor. Antalet professorer var 2 stycken 1999 liksom 1998 (årsverken). Under 1999 har merparten av medel för konstnärligt utvecklingsarbete använts till att bekosta professurer i koreografi och danspedagogik. Medel har även fördelats till olika projekt i syfte att stärka dansens ställning som konstart i samhället. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:51 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 23 256 Lokalkostnader 1 019 Bidrag till styrelsearvoden 129 Summa 24 404 Från och med 2001 tilldelas högskolan 1 019 000 kronor för ökade lokalkostnader. Planeringsförutsättningar Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 2 972 800 kronor. Tabell 4.25:51 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 22 942 Pris- och löneomräkning 443 Överföring från anslaget 25:70 1 019 Förslag 2001 24 404 4.8.52 25:52 Dramatiska institutet: Grundutbildning Tabell 4.25:52 Anslagsutvecklingen för Dramatiska institutet Tusental kronor 1999 Utfall 54 675 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 56 200 Utgifts- prognos 56 200 2001 Förslag 61 784 2002 Beräknat 67 2531 2003 Beräknat 70 8552 1 Motsvarar 65 926 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 67 997 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för Dramatiska institutet. Regeringens överväganden Resultatinformation Dramatiska institutet har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 6,6 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Det särskilda åtagandet har fullgjorts. Antalet lärarårsverken vid Dramatiska institutet var 22 stycken 1999, varav 7 utfördes av kvinnor. Antalet professorer var 4 stycken 1999 jämfört med 2 stycken 1998 (årsverken). Dramatiska institutet har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av Dramatiska institutets handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Dramatiska institutet har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Under 1999 har medlen för konstnärligt utvecklingsarbete framför allt använts för löner till Dramatiska institutets två ordinarie professurer. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:52 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 60 262 Lokalkostnader 1 393 Bidrag till styrelsearvoden 129 Summa 61 784 Från och med 2001 tilldelas Dramatiska institutet 1 393 000 kronor för ökade lokalkostnader samt medel för 10 helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdet media. Planeringsförutsättningar Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 2 905 500 kronor. Tabell 4.25:52 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 56 200 Pris- och löneomräkning 2 120 Överföring från anslaget 25:70 3 464 Förslag 2001 61 784 4.8.53 25:53 Högskolan i Borås: Grundutbildning Tabell 4.25:53 Anslagsutvecklingen för Högskolan i Borås Tusental kronor 1999 Utfall 167 212 Anslags- sparande 7 836 2000 Anslag 192 351 Utgifts- prognos 192 351 2001 Förslag 224 312 2002 Beräknat 243 5051 2003 Beräknat 260 4172 1 Motsvarar 238 588 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 249 726 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan. Av anslagssparandet har 7 836 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Högskolan i Borås har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 9,1 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Högskolan i Borås. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:53 Examinationsmål EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 200 522 740 - Avseende helårsstudenter har högskolans utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 105 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 92 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts, men inte målet att öka andelen studerande män inom de lärarutbildningar där män är underrepresenterade. Målet att minska antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 har uppnåtts inom den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 93 procent. Högskolan i Borås har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 610 helårsstudenter på uppdrag av Västra Götalands läns landsting. Högskolan i Borås har i enlighet med regeringens uppdrag redovisat en strategi för samverkan med det omgivande samhället tillsammans med ett tydligare handlingsprogram. Högskolan har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 244 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 22 procent 1999 mot 26 procent 1998. Av högskolans lärare var 54 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 34 procent kvinnor. Antalet professorer var 3 stycken 1999 liksom 1998 (årsverken). Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 15 miljoner kronor 1998 till 25 miljoner kronor 1999, varav 37 procent avser högskolans anslag. . Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:53 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 201 134 Forskning 3 674 Särskilda åtaganden - NT-svux 19 504 Summa 224 312 För 2001 har tillfälligt 3 674 000 kronor avseende forskningsmedel till högskolan placerats på anslaget för grundutbildning. Planeringsförutsättningar Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Resterande resurser för forskning har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 9 531 000 kronor. Som planeringsförutsättning bör gälla att Högskolan i Borås skall erhålla ytterligare 4 000 000 kronor 2003 för forskning. Tabell 4.25:53 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 192 351 Pris- och löneomräkning 4 336 Ökat resursbehov 23 952 Överföring från anslaget 25:70 3 379 Överföring från anslaget 26:9 294 Förslag 2001 224 312 4.8.54 25:54 Högskolan Dalarna: Grundutbildning Tabell 4.25:54 Anslagsutvecklingen för Högskolan Dalarna Tusental kronor 1999 Utfall 186 722 Anslags- sparande 27 619 2000 Anslag 229 635 Utgifts- prognos 223 478 2001 Förslag 255 661 2002 Beräknat 275 5201 2003 Beräknat 292 1022 1 Motsvarar 269 937 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 280 078 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Av anslagssparandet har 9 940 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Högskolan Dalarna har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 15,4 miljoner kronor. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Högskolan Dalarna. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:54 Examinationsmål EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997- 1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 60 18 170 - Grundskollärare 4–9* 90 19 - - * Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har högskolans utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 97 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 88 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena samt grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts, liksom målet att öka andelen studerande män inom de lärarutbildningar där män är underrepresenterade. Målet att minska antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 har uppnåtts inom grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 113 procent. Högskolan Dalarna har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 517 helårsstudenter på uppdrag av Landstinget Dalarna. Högskolan Dalarna har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av högskolans handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Högskolan har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 263 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 24 procent 1999 mot 22 procent 1998. Av högskolans lärare var 44 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 25 procent kvinnor. Antalet professorer var 8 stycken 1999 liksom 1998 (årsverken). Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 60 miljoner kronor 1998 till 64 miljoner kronor 1999, varav 39 procent avser högskolans anslag. Ökningen har möjliggjort satsningar på forskning om materialförädling, intelligenta transportsystem, lärande, bärkraftigt samhälle samt vårdvetenskap. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:54 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 240 083 Forskning 2 000 Särskilda åtaganden - NT-svux 13 578 Summa 255 661 För 2001 har tillfälligt 2 000 000 kronor avseende forskningsmedel till högskolan placerats på anslaget för grundutbildning. Planeringsförutsättningar Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Resterande resurser för forskning har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 26 041 000 kronor. Som planeringsförutsättning bör gälla att Högskolan Dalarna skall erhålla ytterligare 3 000 000 kronor 2003 för forskning. Tabell 4.25:54 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 229 635 Pris- och löneomräkning 4 916 Ökat resursbehov 19 110 Överföring från anslaget 25:70 2 000 Förslag 2001 255 661 4.8.55 25:55 Högskolan på Gotland: Grundutbildning Tabell 4.25:55 Anslagsutvecklingen för Högskolan på Gotland Tusental kronor 1999 Utfall 48 990 Anslags- sparande 12 422 2000 Anslag 69 957 Utgifts- prognos 66 321 2001 Förslag 86 301 2002 Beräknat 99 2601 2003 Beräknat 110 2342 1 Motsvarar 97 342 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 105 863 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Av anslagssparandet har 10 194 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Högskolan på Gotland har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För budgetåret avräknade högskolan 3,1 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer och redovisade ett anslagssparande om 4,6 miljoner kronor. För treårsperioden 1997–1999 har regeringen inte fastställt några mål för antalet examina vid Högskolan på Gotland. Examinationsmål för 2000 har inte heller fastställts. Avseende helårsstudenter har högskolans utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 88 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 84 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Målet att öka andelen studerande kvinnor på de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 36 procent. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8 R). Högskolan på Gotland hör till de fem lärosäten som av Högskoleverket bedömts ha den mest genomgripande och välorganiserade verksamheten vad gäller studentinflytande. Högskolan på Gotland har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av högskolans handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Högskolan har inte redovisat några väsentliga åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 18 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 86 procent 1999 mot 90 procent 1998. Av högskolans lärare var 22 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 14 procent kvinnor. Professorer saknas vid Högskolan på Gotland. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 6,4 miljoner kronor 1998 till 11,5 miljoner kronor 1999, varav 17 procent avser högskolans anslag. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:55 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 67 315 Forskning 2 000 Särskilda åtaganden - NT-svux 4 551 -uppbyggnadskostnader samt kompensation för merkostnader med anledning av att verksamheten är inrättad som en beställarorganisation 12 435 Summa 86 301 För 2001 har tillfälligt 2 000 000 kronor avseende forskningsmedel till högskolan placerats på anslaget för grundutbildning. Planeringsförutsättningar Resterande resurser för forskning har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 2 061 100 kronor. Som planeringsförutsättning bör gälla att Högskolan på Gotland skall erhålla ytterligare 3 000 000 kronor 2003 för forskning. Tabell 4.25:55 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 69 957 Pris- och löneomräkning 1 664 Ökat resursbehov 12 680 Överföring från anslaget 25:70 2 000 Förslag 2001 86 301 4.8.56 25:56 Högskolan i Gävle: Grundutbildning Tabell 4.25:56 Anslagsutvecklingen för Högskolan i Gävle Tusental kronor 1999 Utfall 192 828 Anslags- sparande 38 300 2000 Anslag 220 567 Utgifts- prognos 224 713 2001 Förslag 246 202 2002 Beräknat 265 9271 2003 Beräknat 282 3422 1 Motsvarar 260 478 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 270 616 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Av anslagssparandet har 19 765 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Högskolan i Gävle har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 7,9 miljoner kronor. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Högskolan i Gävle. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:56 Examinationsmål EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 120 43 140 - Grundskollärare 4-9* 15 0 - - * Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har högskolans utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 112 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 90 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena samt grundskollärarutbildning med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts liksom målet att öka andelen studerande män inom de lärarutbildningar där män är underrepresenterade. Målet att minska antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 har uppnåtts inom såväl den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen som grundskollärarutbildning med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 106 procent. Övriga särskilda åtaganden har också fullgjorts. Högskolan i Gävle har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 645 helårsstudenter på uppdrag av Landstinget Gävleborg. Högskolan i Gävle har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av högskolans handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Högskolan har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 246 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 34 procent 1999 mot 29 procent 1998. Av högskolans lärare var 49 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 37 procent kvinnor. Vid Högskolan i Gävle fanns under 1999 en adjungerad professor. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 25 miljoner kronor 1998 till 34 miljoner kronor 1999, varav 44 procent avser högskolans anslag. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:56 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 221 335 Forskning 2 000 Särskilda åtaganden - NT-svux 22 867 Summa 246 202 För 2001 har tillfälligt 2 000 000 kronor avseende forskningsmedel till högskolan placerats på anslaget för grundutbildning. Planeringsförutsättningar Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Resterande resurser för forskning har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 28 643 900 kronor. Som planeringsförutsättning bör gälla att Högskolan i Gävle skall erhålla ytterligare 3 000 000 kronor 2003 för forskning. Tabell 4.25:56 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 220 567 Pris- och löneomräkning 4 735 Ökat resursbehov 18 900 Överföring från anslaget 25:70 2 000 Förslag 2001 246 202 4.8.57 25:57 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning Tabell 4.25:57 Anslagsutvecklingen för Högskolan i Halmstad Tusental kronor 1999 Utfall 136 227 Anslags- sparande 7 302 2000 Anslag 156 075 Utgifts- prognos 156 075 2001 Förslag 180 680 2002 Beräknat 199 0491 2003 Beräknat 214 0072 1 Motsvarar 194 957 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 205 095 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan. Av anslagssparandet har 7 302 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Högskolan i Halmstad har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 11,2 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Högskolan i Halmstad. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:57 Examinationsmål EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 200 210 390 - Grundskollärare 4-9* - - - - * Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har högskolans utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 124 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 90 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga- och tekniska utbildningsområdena. Målet att öka andelen studerande kvinnor på de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts, liksom målet att öka andelen studerande män inom de lärar- och vårdutbildningar där män är underrepresenterade. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 87 procent. Högskolan i Halmstad har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 383 helårsstudenter på uppdrag av Landstinget Halland. Högskolan i Halmstad har i enlighet med regeringens uppdrag redovisat en strategi för samverkan med det omgivande samhället tillsammans med ett handlingsprogram innehållande mindre justeringar i förhållande till föregående års handlingsprogram. Högskolan har vidare redovisat väsentliga förändringar i kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 218 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 37 procent 1999 mot 36 procent 1998. Av högskolans lärare var 36 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 33 procent kvinnor. Antalet professorer var 6 stycken 1999 mot 2 stycken 1998 (årsverken). Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 45 miljoner kronor 1998 till 50 miljoner kronor 1999, varav 43 procent avser högskolans anslag. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:57 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 168 928 Forskning 2 000 Särskilda åtaganden - NT-svux 9 752 Summa 180 680 För 2001 har tillfälligt 2 000 000 kronor avseende forskningsmedel till högskolan placerats på anslaget för grundutbildning. Planeringsförutsättningar Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examensmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Resterande resurser för forskning har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 21 924 900 kronor. Som planeringsförutsättning bör gälla att Högskolan i Halmstad skall erhålla ytterligare 3 000 000 kronor 2003 för forskning. Tabell 4.25:57 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 156 075 Pris- och löneomräkning 3 496 Ökat resursbehov 19 109 Överföring från anslaget 25:70 2 000 Förslag 2001 180 680 4.8.58 25:58 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning Tabell 4.25:58 Anslagsutvecklingen för Högskolan Kristianstad Tusental kronor 1999 Utfall 155 330 Anslags- sparande 21 910 2000 Anslag 171 620 Utgifts- prognos 174 670 2001 Förslag 198 585 2002 Beräknat 217 3201 2003 Beräknat 232 6732 1 Motsvarar 212 862 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 223 000 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan. Av anslagssparandet har 16 558 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Högskolan Kristianstad har för budgetåret 1999 redovisat fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Beroende på tidigare års resultat redovisade högskolan vid utgången av budgetåret ändå ett anslagssparande om 5,3 miljoner kronor. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Högskolan Kristianstad. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:58 Examinationsmål EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 50 15 240 - Grundskollärare 4-9* - - - - * Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har högskolans utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 110 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 92 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena samt grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts, men inte målet att öka andelen studerande män inom de lärarutbildningar där män är underrepresenterade. Målet att minska antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 har uppnåtts inom såväl den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen som grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 60 procent. Högskolan Kristianstad har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 600 helårsstudenter på uppdrag av Region Skåne. Högskolan Kristianstad har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av högskolans handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Högskolan har inte fastställt något övergripande kvalitetsutvecklingsprogram under år 1999. En nyinrättad utbildnings- och forskningsnämnd har dock ansvar för riktlinjer och kvalitetsuppföljning inom grundutbildning och forskning. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 234 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 30 procent 1999 mot 28 procent 1998. Av högskolans lärare var 51 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 31 procent kvinnor. Antalet professorer var 3 stycken 1999 mot ingen 1998 (årsverken). Omfattningen av forskningsmedel har ökat något vid högskolan från 18,6 miljoner kronor 1998 till 18,8 miljoner kronor 1999, varav 73 procent avser högskolans anslag. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:58 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 188 459 Forskning 2 000 Särskilda åtaganden - NT-svux 8 126 Summa 198 585 För 2001 har tillfälligt 2 000 000 kronor avseende forskningsmedel till högskolan placerats på anslaget för grundutbildning. Planeringsförutsättningar Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Resterande resurser för forskning har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 14 163 500 kronor. Som planeringsförutsättning bör gälla att Högskolan i Kristianstad skall erhålla ytterligare 3 000 000 kronor 2003 för forskning. Tabell 4.25:58 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 171 620 Pris- och löneomräkning 3 853 Ökat resursbehov 21 112 Överföring från anslaget 25:70 2 000 Förslag 2001 198 585 4.8.59 25:59 Högskolan i Skövde: Grundutbildning Tabell 4.25:59 Anslagsutvecklingen för Högskolan i Skövde Tusental kronor 1999 Utfall 126 093 Anslags- sparande 22 781 2000 Anslag 158 076 Utgifts- prognos 140 135 2001 Förslag 183 721 2002 Beräknat 202 2261 2003 Beräknat 218 3522 1 Motsvarar 197 997 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 209 135 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan. Av anslagssparandet har 13 814 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Högskolan i Skövde har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För budgetåret avräknade högskolan 4,8 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer och redovisade ett anslagssparande om 9,1 miljoner kronor. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Högskolan i Skövde. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:59 Examinationsmål EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005-2008 Magisterexamen 50 60 130 - Avseende helårsstudenter har högskolans utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 91 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 94 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 79 procent. Högskolan i Skövde har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 603 helårsstudenter på uppdrag av Västra Götalands läns landsting. Högskolan i Skövde har i enlighet med regeringens uppdrag redovisat en strategi för samverkan med det omgivande samhället tillsammans med ett tydligare handlingsprogram. Högskolan har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 161 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 37 procent 1999 mot 55 procent 1998. Den drastiska minskningen berodde på att vård- och omsorgsutbildning med låg andel lärare med doktorsexamen inlemmades i högskolans verksamhet under 1999. Av högskolans lärare var 37 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 14 procent kvinnor. Antalet professorer var 5 stycken 1999 liksom 1998 (årsverken). Omfattningen av forskningsmedel har minskat vid högskolan från 23 miljoner kronor 1998 till 18 miljoner kronor 1999, varav 71 procent avser högskolans anslag. Minskningen bedöms av högskolan som tillfällig. Högskolan i Skövde har identifierat tre profilområden: datavetenskap, mekatronik och databiologi. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:59 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 167 068 Forskning 3 000 Särskilda åtaganden - NT-svux 13 653 Summa 183 721 För 2001 har tillfälligt 3 000 000 kronor avseende forskningsmedel till högskolan placerats på anslaget för grundutbildning. Planeringsförutsättningar Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Resterande resurser för forskning har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 13 447 400 kronor. Som planeringsförutsättning bör gälla att Högskolan i Skövde skall erhålla ytterligare 4 000 000 kronor 2003 för forskning. Tabell 4.25:59 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 158 076 Pris- och löneomräkning 3 535 Ökat resursbehov 19 110 Överföring från anslaget 25:70 3 000 Förslag 2001 183 721 4.8.60 25:60 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning Tabell 4.25:60 Anslagsutvecklingen för Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Tusental kronor 1999 Utfall 113 502 Anslags- sparande 7 625 2000 Anslag 139 532 Utgifts- prognos 129 347 2001 Förslag 163 603 2002 Beräknat 181 6651 2003 Beräknat 196 2792 1 Motsvarar 177 879 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 188 017 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan. Av anslagssparandet har 7 625 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 2,5 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. För treårsperioden 1997–1999 har regeringen inte fastställt några mål för antalet examina vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Examinationsmål för 2000 har inte heller fastställts. Avseende helårsstudenter har högskolans utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 109 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 86 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. I enlighet med de av regeringen angivna målen har antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 ökat i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts, men inte målet att öka andelen studerande män inom lärarutbildningen där män är underrepresenterade. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 70 procent. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har i enlighet med regeringens uppdrag redovisat en strategi för samverkan med det omgivande samhället tillsammans med ett handlingsprogram innehållande mindre justeringar i förhållande till föregående års handlingsprogram. Högskolan har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 131 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 21 procent 1999 mot 20 procent 1998. Av högskolans lärare var 33 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 39 procent kvinnor. Professorer saknas vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 21 miljoner kronor 1998 till 26 miljoner kronor 1999, varav 33 procent avser högskolans anslag. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:60 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 152 826 Forskning 2 000 Särskilda åtaganden - NT-svux 8 777 Summa 163 603 För 2001 har tillfälligt 2 000 000 kronor avseende forskningsmedel till högskolan placerats på anslaget för grundutbildning. Planeringsförutsättningar Resterande resurser för forskning har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 8 760 300 kronor. Som planeringsförutsättning bör gälla att Högskolan i Trollhättan/Uddevalla skall erhålla ytterligare 3 000 000 kronor 2003 för forskning. Tabell 4.25:60 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 139 532 Pris- och löneomräkning 3 171 Ökat resursbehov 18 900 Överföring från anslaget 25:70 2 000 Förslag 2001 163 603 4.8.61 25:61 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning Tabell 4.25:61 Anslagsutvecklingen för Idrottshögskolan i Stockholm Tusental kronor 1999 Utfall 34 884 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 35 208 Utgifts- prognos 35 208 2001 Förslag 35 888 2002 Beräknat 36 6461 2003 Beräknat 37 9782 1 Motsvarar 35 888 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 36 388 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan. Regeringens överväganden Resultatinformation Idrottshögskolan i Stockholm har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 0,5 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För treårsperioden 1997–1999 har regeringen inte fastställt några mål för antalet examina vid Idrottshögskolan i Stockholm. Examinationsmål för 2000 har inte heller fastställts. Idrottshögskolan i Stockholm har i enlighet med regeringens uppdrag redovisat en strategi för samverkan med det omgivande samhället tillsammans med ett preliminärt handlingsprogram. Högskolan har vidare redovisat väsentliga förändringar av kvalitetsutvecklingsprogrammet och åtgärder som vidtagits för att utveckla kvalitetsarbetet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 40 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 36 procent 1999 liksom 1998. Av högskolans lärare var 35 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 19 procent kvinnor. Antalet professorer var en 1999 liksom 1998 (årsverken). Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid Idrottshögskolan från 4,9 miljoner kronor 1998 till 7,4 miljoner kronor 1999, varav 73 procent avser högskolans anslag. Ökningen har möjliggjort satsningar på profilområdena humanbiologi och beteendevetenskap samt finansiering av en professur i rörelselära. Dessutom har nätverkssamarbetet med andra universitet och högskolor i Stockholm stärkts. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:61 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 35 759 Bidrag till styrelsearvoden 129 Summa 35 888 Planeringsförutsättningar Resurser för forskning har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 5 549 300 kronor. Som planeringsförutsättning bör gälla att Idrottshögskolan i Stockholm skall erhålla ytterligare 500 000 kronor 2003 för forskning. Tabell 4.25:61 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 35 208 Pris- och löneomräkning 680 Förslag 2001 35 888 4.8.62 25:62 Konstfack: Grundutbildning Tabell 4.25:62 Anslagsutvecklingen för Konstfack Tusental kronor 1999 Utfall 98 599 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 99 516 Utgifts- prognos 99 516 2001 Förslag 102 912 2002 Beräknat 105 9061 2003 Beräknat 108 6522 1 Motsvarar 103 824 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 104 280 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Konstfack. Regeringens överväganden Resultatinformation Konstfack har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 1,3 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Konstfack har under 1999 fortsatt med en satsning från 1997 under rubriken Designsatsning som särskilt åtagande. Medlen har under 1999 huvudsakligen använts för projekten Belysning i staden och Karlbergs station. Konstfack har i enlighet med regeringens uppdrag redovisat en strategi för samverkan med det omgivande samhället tillsammans med ett tydligare handlingsprogram. Konstfack har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 85 stycken 1999, av dessa utgjordes 41 procent av kvinnor. Antalet professorer var 10 stycken 1999 liksom år 1998 (årsverken). Under 1999 har medel för konstnärligt utvecklingsarbete bland annat använts till projekten Möte med ett annat öga: designidentitet med exempel ur svensk designhistoria samt Att arbeta estetiskt. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:62 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 101 764 Lokalkostnader 1 019 Bidrag till styrelsearvoden 129 Summa 102 912 Från och med 2001 tilldelas Konstfack 1 019 000 kronor för ökade lokalkostnader. Planeringsförutsättningar Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 3 732 200 kronor. Tabell 4.25:62 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 99 516 Pris- och löneomräkning 1 921 Överföring från anslaget 25:70 1 475 Förslag 2001 102 912 4.8.63 25:63 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning Tabell 4.25:63 Anslagsutvecklingen för Kungl. Konsthögskolan Tusental kronor 1999 Utall 46 461 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 46 893 Utgifts- prognos 46 893 2001 Förslag 48 817 2002 Beräknat 49 7821 2003 Beräknat 50 8392 1 Motsvarar 48 817 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 48 817 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan. Regeringens överväganden Resultatinformation Kungl. Konsthögskolan har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 0,8 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Det särskilda åtagandet har fullgjorts. Kungl. Konsthögskolan har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av högskolans handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Högskolan har vidare redovisat åtgärder som vidtagits för att utveckla kvalitetsarbetet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 30 stycken 1999, av dessa utgjordes 40 procent av kvinnor. Antalet professorer var 10 stycken 1999 mot 9 stycken 1998 (årsverken), av dessa utgjordes 2 av kvinnor. Under år 1999 har medlen för konstnärligt utvecklingsarbete använts till bland annat åtta projekt. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:63 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 47 634 Lokalkostnader 1 019 Bidrag till styrelsearvoden 129 Särskilda åtaganden - tre stipendier till studenter vid arkitekturskolan 35 Summa 48 817 Från och med 2001 tilldelas högskolan 1 019 000 kronor för ökade lokalkostnader. Planeringsförutsättningar Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 1 996 900 kronor. Tabell 4.25:63 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 46 893 Pris- och löneomräkning 905 Överföring från anslaget 25:70 1 019 Förslag 2001 48 817 4.8.64 25:64 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning Tabell 4.25:64 Anslagsutvecklingen för Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Tusental kronor 1999 Utfall 87 506 Anslags- sparande 2 2000 Anslag 88 319 Utgifts- prognos 88 319 2001 Förslag 93 235 2002 Beräknat 96 8631 2003 Beräknat 99 8552 1 Motsvarar 94 831 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 95 629 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Regeringens överväganden Resultatinformation Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 0,5 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Kungl. Musikhögskolan har i enlighet med regeringens uppdrag redovisat en strategi för samverkan med det omgivande samhället tillsammans med ett tydligare handlingsprogram. Högskolan har inte redovisat några åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Under 1999 har medlen för konstnärligt utvecklingsarbete bland annat använts till verksamheten vid Centrum för musikpedagogisk forskning som bedriver forskning och utvecklingsarbete kring relationen mellan musik och lärande. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 119 år 1999, av dessa utgjordes 26 procent av kvinnor. Antalet professorer var 14 stycken 1999 mot 15 stycken 1998 (årsverken). En av professorerna var kvinna. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:64 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 87 691 Lokalkostnader 2 413 Bidrag till styrelsearvoden 129 Särskilda åtaganden - dirigentutbildning och elektronmusikdirigentutbildning samt medel för ombesörjandet av utbetalning av bidrag till Svenska Artisters och Musikers Intresseorgansation (SAMI) 3 002 Summa 93 235 Från och med 2001 tilldelas högskolan 2 413 000 kronor för ökade lokalkostnader. Planeringsförutsättningar Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 3 790 900 kronor. Tabell 4.25:64 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 88 319 Pris- och löneomräkning 1 720 Ökat resursbehov 783 Överföring från anslaget 25:70 2 413 Förslag 2001 93 235 4.8.65 25:65 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning Tabell 4.25:65 Anslagsutvecklingen för Lärarhögskolan i Stockholm Tusental kronor 1999 Utfall 283 396 Anslags- sparande 1 331 2000 Anslag 305 055 Utgifts- prognos 263 145 2001 Förslag 337 852 2002 Beräknat 354 9411 2003 Beräknat 370 9612 1 Motsvarar 347 817 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 355 800 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Av anslagssparandet har 1 331 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Regeringens överväganden Resultatinformation Lärarhögskolan i Stockholm har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 15,9 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. För treårsperioden 1997–1999 har mål fastställts för antalet examina vid Lärarhögskolan i Stockholm. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:65 Examinationsmål EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen 200 129 180 - Grundskollärare 4-9* 810 547 - - Gymnasielärare* 780 598 - - * Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har högskolans utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 96 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 74 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. De av regeringen angivna målen att öka antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 har varken uppnåtts inom grundskollärararutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 eller gymnasielärarutbildningen. Målet att öka andelen studerande män inom de lärarutbildningar där män är underrepresenterade har uppnåtts. Målet att minska antalet helårsstudenter under åren 1997–1999 i förhållande till perioden 1993/94–1995/96 har uppnåtts inom såväl den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen som grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 83 procent. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Lärarhögskolan i Stockholm har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av högskolans handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Högskolan har inte redovisat några åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklings- programmet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 255 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 23 procent 1999 mot 21 procent 1998. Av högskolans lärare var 67 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 55 procent kvinnor. Antalet professorer var 17 stycken 1999 mot 16 stycken 1998 (årsverken). Omfattningen av forskningsmedel har minskat vid Lärarhögskolan i Stockholm från 46 miljoner kronor 1998 till 40 miljoner kronor 1999, varav 36 procent avser högskolans anslag. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:65 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 313 805 Forskning 2 000 Särskilda åtaganden - NT-svux 6 826 - utveckling av lärarutbildning för döva och hörselskadade 1 811 - rekryteringsinsatser för lärarstudenter med utländsk bakgrund och annat modersmål än svenska 620 - medel inför en samlad lokalisering 12 790 Summa 337 852 För 2001 har tillfälligt 2 000 000 kronor avseende forskningsmedel till högskolan placerats på anslaget för grundutbildning. Planeringsförutsättningar Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina under treårsperioden 1997–1999. Vidare redovisas examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Resterande resurser för forskning har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 14 887 600 kronor. Som planeringsförutsättning bör gälla att Lärarhögskolan i Stockholm skall erhålla ytterligare 3 000 000 kronor 2003 för forskning. Tabell 4.25:65 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 305 055 Pris- och löneomräkning 6 639 Ökat resursbehov 24 158 Överföring från anslaget 25:70 2 000 Förslag 2001 337 852 4.8.66 25:66 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning Tabell 4.25:66 Anslagsutvecklingen för Operahögskolan i Stockholm Tusental kronor 1999 Utfall 13 477 Anslags- sparande 251 2000 Anslag 13 856 Utgifts- prognos 14 107 2001 Förslag 15 142 2002 Beräknat 15 4641 2003 Beräknat 15 8062 1 Motsvarar 15 142 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 15 142 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan. Regeringens överväganden Resultatinformation Operahögskolan i Stockholm har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För budgetåret avräknade högskolan 0,2 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer och redovisade ett anslagssparande om 0,3 miljoner kronor. Antalet lärarårsverken vid Operahögskolan var 19 stycken 1999. Av dessa utfördes 11 av kvinnor. Antalet professorer var 2 stycken 1999 liksom för 1998 (årsverken). Operahögskolan i Stockholm har redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med anledning av högskolans handlingsprogram avseende samverkan med det omgivande samhället. Högskolan har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet. Under 1999 har medlen för konstnärligt utvecklingsarbete bl.a. använts till de båda kam- maroperorna Trassel på tråden och Solitario samt operan Christina. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:66 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 13 994 Lokalkostnader 1 019 Bidag till styrelsearvoden 129 Summa 15 142 Från och med 2001 tilldelas högskolan 1 019 000 kronor för ökade lokalkostnader. Planeringsförutsättningar Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 2 399 600 kronor. Tabell 4.25:66 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 13 856 Pris- och löneomräkning 267 Överföring från anslaget 25:70 1 019 Förslag 2001 15 142 4.8.67 25:67 Södertörns högskola: Grundutbildning Tabell 4.25:67 Anslagsutvecklingen för Södertörns högskola Tusental kronor 1999 Utfall 158 231 Anslags- sparande 1 688 2000 Anslag 172 114 Utgifts- prognos 173 802 2001 Förslag 211 604 2002 Beräknat 239 9261 2003 Beräknat 260 5092 1 Motsvarar 235 101 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 249 849 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan. Regeringens överväganden Resultatinformation Södertörns högskola har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 1,7 miljoner kronor. För treårsperioden 1997–1999 har regeringen inte fastställt några mål för antalet examina vid Södertörns högskola. Examinationsmål för 2000 har inte heller fastställts. Tabell 4.25:67 Examinationsmål för grundutbildningen EXAMEN MÅL 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL 2001 -2004 PLANERAT 2005 -2008 Magisterexamen - - 210 - Avseende helårsstudenter har högskolans utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 119 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 120 procent av uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. Målet att öka andelen studerande kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts, men inte målet att öka andelen studerande män på de utbildningar där män är underrepresenterade. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8 R). Södertörns högskola hör till de två lärosäten som av Högskoleverket bedömts ha den mest genomgripande och välorganiserade verksamheten vad gäller social och etnisk mångfald. Södertörns högskola har redovisat en preliminär strategi för samverkan med det omgivande samhället tillsammans med ett preliminärt handlingsprogram. Högskolan har vidare redovisat väsentliga förändringar i kvalitetsutvecklingsprogrammet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 144 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 78 procent 1999 liksom 1998. Av högskolans lärare var 40 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 40 procent kvinnor. Antalet professorer var 11 stycken 1999, ingen av dessa var kvinnor (årsverken). Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 118 miljoner kronor 1998 till 133 miljoner kronor 1999, varav 9 procent avser högskolans anslag. Revisionens iakttagelser Södertörns högskola fick för budgetåret 1999 en revisionsberättelse med invändning på grund av att väsentlig information för förståelsen av högskolans ekonomiska resultat saknas i årsredovisningen samt övrig redovisning uppvisar brister. Med anledning av dessa iakttagelser bedömer Riksrevisionsverket (RRV) att högskolans årsredovisning inte till väsentliga delar uppfyller kravet på att fungera som ett tillförlitligt underlag för uppföljning och beslut enligt 7 § förordningen (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m. Av revisionsrapporten framgår att högskolans interna styrning och kontroll inte bedöms vara tillfredsställande. Enligt RRV:s mening behöver högskolan vidta ytterligare åtgärder för att förbättra ekonomistyrningen. Med tanke på att Södertörns högskola även tidigare år fått kritik för den ekonomiska hanteringen och återrapporteringen av densamma har regeringen uppmanat högskolan att inkomma med budgetprognoser för de kommande åren. Av denna framgår att verksamheten planerats med ett ackumulerat underskott motsvarande 154 000 000 kronor fram t.o.m. budgetåret 2002. Regeringen kommer att under hösten 2000 engångsvis utbetala medel motsvarande 100 000 000 kronor för att ge högskolan planeringsförutsättningar för att hantera det beräknade underskottet. Regeringen betonar Södertörns högskolas ansvar att för framtiden hålla ekonomin i balans. Regeringen förutsätter också att Södertörns högskola, med anledning av RRV:s revisionsberättelse, vidtar sådana åtgärder att den interna styrningen och kontrollen, enligt vedertagna kriterier, kan bedömas vara tillfredsställande så att liknande fel och brister inte uppkommer i framtiden. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:67 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 206 518 Forskning 2 000 Uppbyggnadskostnader 3 086 Summa 211 604 För 2001 har tillfälligt 2 000 000 kronor avseende forskningsmedel till högskolan placerats på anslaget för grundutbildning. Planeringsförutsättningar Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. Resterande resurser för forskning har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 12 559 200 kronor. Som planeringsförutsättning bör gälla att Södertörns högskola skall erhålla ytterligare 3 000 000 kronor 2003 för forskning. Tabell 4.25:67 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 172 114 Pris- och löneomräkning 4 172 Ökat resursbehov 33 318 Överföring från anslaget 25:70 2 000 Förslag 2001 211 604 4.8.68 25:68 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning Tabell 4.25:68 Anslagsutvecklingen för Teaterhögskolan i Stockholm Tusental kronor 1999 Utfall 22 332 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 22 540 Utgifts- prognos 22 540 2001 Förslag 23 994 2002 Beräknat 24 4921 2003 Beräknat 25 0272 1 Motsvarar 23 994 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 23 994 tkr i 2001 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan. Regeringens överväganden Resultatinformation Teaterhögskolan i Stockholm har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 0,45 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8 R). Teaterhögskolan i Stockholm hör till de konstnärliga högskolor som av Högskoleverket bedömts ha den mest genomgripande och välorganiserade verksamheten vad gäller social och etnisk mångfald. Teaterhögskolan i Stockholm har redovisat riktlinjer för fortsatt ökad samverkan med det omgivande samhället. Högskolan har vidare redovisat åtgärder som vidtagits för att utveckla kvalitetsarbetet. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 20 stycken 1999. Av dessa utfördes 9 av kvinnor. En professor var verksam vid Teaterhögskolan 1999 liksom för 1998 (årsverken). Under 1999 har medlen för det konstnärliga utvecklingsarbetet bl.a. använts till ett treårigt projekt, Skådespelarens vägar. Nästan hälften av anslaget för konstnärligt utvecklingsarbete har liksom tidigare år använts för att finansiera en professur i konstnärlig gestaltning. Resursfördelning 2001 Tabell 4.25:68 Resursfördelning Tusental kronor Takbelopp 22 846 Lokalkostnader 1 019 Bidrag till styrelsearvoden 129 Summa 23 994 Från och med 2001 tilldelas högskolan 1 019 000 kronor för ökade lokalkostnader. Planeringsförutsättningar Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 2 573 400 kronor. Tabell 4.25:68 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 22 540 Pris- och löneomräkning 435 Överföring från anslaget 25:70 1 019 Förslag 2001 23 994 4.8.69 25:69 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. Tabell 4.25:69 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. Tusental kronor 1999 Utfall 1 473 850 Anslags- sparande 30 690 2000 Anslag 1 544 1461 Utgifts- prognos 1 570 989 2001 Förslag 1 845 764 2002 Beräknat 1 944 3622 2003 Beräknat 2 023 5093 1 Varav 487 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2000. 2 Motsvarar 1 900 809 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 933 832 tkr i 2001 års prisnivå. Av anslagssparandet har 847 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Under detta anslag beräknas medel bl.a. med anledning av avtal som staten ingått med enskilda utbildningsanordnare samt statsbidrag till kommuner och landsting. Regeringens överväganden Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Tabell 4.25:69 Fördelning på anslagsposter för enskilda och kommunala högskoleutbildningar Tusental kronor ANSLAGSPOST BELOPP 1. Chalmers tekniska högskola AB - Grundutbildning - Forskning och forskarutbildning 578 572 362 881 2. Handelshögskolan i Stockholm 48 506 3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping - Grundutbildning - Forskning och forskarutbildning 234 910 26 736 4. Teologiska Högskolan, Stockholm 3 553 5. Nybygget – kristen samverkan för Örebro Missionsskola 1 388 6. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teologiska högskola 1 128 7. Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut 9 176 8. Ericastiftelsen 5 643 9. Stiftelsen Stora Sköndal 10 309 10. Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan 1 512 11. Momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping 284 066 12. Kommunala högskoleutbildningar - Utbildning för vårdyrken - Ingesunds Musikhögskola 250 748 22 079 13. För regeringens fördelning 4 556 Summa 1 845 764 Anslagsposterna beräknas i de flesta fall som det högsta belopp som kan betalas ut motsvarande takbeloppet för statliga universitet och högskolor. Ersättning utgår för helårsstudenter och helårsprestationer samt i vissa fall för forskning och forskarutbildning. Enskilda utbildningsanordnare 1. Chalmers tekniska högskola AB Ersättningen till Chalmers tekniska högskola AB regleras i ett särskilt ramavtal, som bolaget och Stiftelsen Chalmers tekniska högskola har träffat med staten från den 1 juli 1994. Närmare uppgifter om ersättning regleras för ett eller flera år i ett särskilt avtal mellan staten och bolaget om utbildnings- och forskningsuppdrag. De examina som Stiftelsen Chalmers tekniska högskola har fått tillstånd att utfärda för bolaget anges i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina. Grundutbildning Chalmers tekniska högskola AB har för budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 47,5 miljoner kronor. I avtalet om utbildnings- och forskningsuppdrag har för treårsperioden 1997– 1999 mål fastställts för antalet examina vid Chalmers tekniska högskola AB. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:69 Examinationsmål för grundutbildning vid Chalmers tekniska högskola AB EXAMEN MÅL1 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL2 2001 -2004 PLANERAT2 2005 -2008 Civilingenjörsexamen 2 400 2 561 3 570 3 700 1 Enligt avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB. 2 Preliminärt enligt avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB. Avseende helårsstudenter har högskolans åtagande för 1999 fullgjorts till 95 procent. Uppdrag respektive åtaganden och utfall per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 71 procent. Antalet lärarårsverken vid högskolan var 606 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 81 procent 1999. Av högskolans lärare var 13 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 13 procent kvinnor. Forskning och forskarutbildning I avtalet om utbildnings- och forskningsuppdrag har för treårsperioden 1997–1999 mål fastställts för antalet examina i forskarutbildningen enligt tabellen nedan. Chalmers tekniska högskola AB har inte uppnått examinationsmålen för forskarutbildningen inom tekniskt vetenskapsområde. Tabell 4.25:69 Examinationsmål för forskarutbildningen VETENSKAPSOMRÅDE MÅL* 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL* 2001 -2004 Tekniskt 418 378 590 * Enligt avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB. Chalmers tekniska högskola AB har i avtalet om utbildnings- och forskningsuppdrag åtagit sig att under treårsperioden 1997–1999 utöka andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer till minst 6 procent. Andelen kvinnor bland professorerna som anställdes under treårsperioden 1997–1999 var 14 procent. Några resultat om forskningen och forskarutbildningen vid Chalmers tekniska högskola AB redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4.25:69 Resultat, forskning och forskarutbildning ANTAL ANTAL ANDEL KVINNOR 1998 1999 1998 1999 Nyantagna forskarstuderande 235 260 29 % 23 % Aktiva (ht)1 916 1 015 24 % 23 % Doktorsexamina 98 104 21 % 15 % Licentiatexamina 111 133 23 % 23 % Professorer2 165 179 5 % 7 % 1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 procent. 2 Heltidsekvivalenter. Resurser för 2001 Det högsta belopp som bör kunna utgå till Chalmers tekniska högskola AB för budgetåret 2001 beräknas för - grundutbildning till 578 572 000 kronor, varav 551 392 000 kronor utgörs av takbeloppet och 25 680 000 kronor avser naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd och 1 500 000 kronor avser medel för utrustning till sjöbefälsutbildningen som ges som särskilt åtagande, - forskning och forskarutbildning till 362 881 000 kronor. För 2001 har högskolan erhållit 1 051 000 kronor avseende en överflyttad s.k. jämställdhetsprofessur samt 5 000 000 kronor för Forskarskola i materialvetenskap. Planeringsförutsättningar Som underlag för högskolebolagets fortsatta planering redovisas i tabellerna över examinationsmål under rubrikerna Grundutbildning samt Forskning och forskarutbildning antalet avlagda examina inom grundutbildningen respektive forskarutbildningen under treårsperioden 1997– 1999 samt examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. För examinationsmål för grundutbildningen anges även regeringens beräkning av examinationsmål för fyraårsperioden 2005–2008 enligt avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB. Som planeringsförutsättning bör gälla att Chalmers tekniska högskola AB skall erhålla ersättning med 5 000 000 kronor 2002 och 5 000 000 kronor 2003 till forskarskolan. 2. Handelshögskolan i Stockholm De examina som Handelshögskolan i Stockholm har rätt att utfärda regleras i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina. Avtalet mellan staten och Handelshögskolan i Stockholm, som godkändes av regeringen i juni 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994 t.o.m. den 30 juni 2009, innebär att det högsta belopp som kan utgå är 50 miljoner kronor per år (inkl. bibliotek, studiestöd i forskarutbildningen och ersättning per avlagd doktorsexamen). Enligt avtalet skall årlig korrigering av bidraget ske med hänsyn till förändringar i basbeloppet sedan föregående år. Med hänsyn till förändringarna i basbeloppet beräknar regeringen det maximala bidrag som kan utgå till Handelshögskolan i Stockholm budgetåret 2001 till 48 506 000 kronor. 3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping Ersättningen till Stiftelsen Högskolan i Jönköping regleras i ett särskilt ramavtal, som stiftelsen har träffat med staten från den 1 juli 1994. Närmare uppgifter om ersättning regleras för ett eller flera år i ett särskilt avtal mellan staten och bolaget om utbildnings- och forskningsuppdrag. De examina som Stiftelsen Högskolan i Jönköping har fått tillstånd att utfärda för Internationella Handelshögskolan i Jönköping AB, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB och Ingenjörshögskolan i Jönköping AB anges i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina. Grundutbildning Stiftelsen Högskolan i Jönköping har för budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer motsvarande 2 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. I avtalet om utbildnings- och forskningsuppdrag har för treårsperioden 1997– 1999 mål fastställts för antalet examina vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Examinationsmål och utfall framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Examinationsmål. Tabell 4.25:69 Examinationsmål för grundutbildningen vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping EXAMEN MÅL1 1997 -1999 UTFALL 1997 -1999 MÅL2 2001 -2004 PLANERAT2 2005 -2008 Magisterexamen 400 286 660 - Grundskollärare 4–93 30 14 - - 1 Enligt avtal mellan staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. 2 Preliminärt enligt avtal mellan staten och Högskolan i Jönköping. 3 Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001. Avseende helårsstudenter har högskolans åtagande för 1999 fullgjorts till 103 procent. Beträffande antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har 101 procent av åtagandet fullgjorts. Uppdrag respektive åtaganden och utfall per lärosäte framgår av tabell i avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget. Det särskilda åtagandet att anordna naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT- svux) har fullgjorts till 95 procent. Antalet lärarårsverken vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping var 156 stycken 1999. Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare) var 35 procent 1999. Av högskolans lärare var 30 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 15 procent kvinnor. Forskning och forskarutbildning I avtalet om utbildnings- och forskningsuppdrag har för treårsperioden 1997–1999 mål fastställts för antalet examina i forskarutbildningen enligt tabellen nedan. Stiftelsen Högskolan i Jönköping har uppnått examinationsmålen för forskarutbildningen inom delar av humanistisk- samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Tabell 4.25:69 Examinationsmål för forskarutbildningen VETENSKAPSOMRÅDE MÅL* 1997-1999 UTFALL 1997-1999 MÅL* 2001-2004 vissa ämnen inom humanistisk-samhälls- vetenskapligt veten- skapsområde 4 5 22 * Enligt avtal mellan staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Stiftelsen Högskolan i Jönköping har i avtalet om utbildnings- och forskningsuppdrag åtagit sig att under treårsperioden 1997–1999 utöka andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer till minst 20 procent. Andelen kvinnor bland professorerna som anställdes under treårsperioden 1997–1999 var 12 procent. Några resultat om forskningen och forskarutbildningen vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4.25:69 Resultat, forskning och forskarutbildning ANTAL ANTAL ANDEL KVINNOR 1998 1999 1998 1999 Nyantagna forskarstuderande 12 10 42% 50 % Aktiva (ht)1 38 39 29 % 38 % Doktorsexamina 1 4 0 % 0 % Licentiatexamina - 1 - 100 % Professorer2 11 15 0 % 0 % 1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 procent. 2 Heltidsekvivalenter. Resurser för 2001 Det högsta belopp som bör kunna utgå till Stiftelsen Högskolan i Jönköping för budgetåret 2001 beräknas för - grundutbildning till 234 910 000 kronor, varav 224 627 000 kronor utgörs av takbeloppet och 10 283 000 kronor avser naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd, - forskning och forskarutbildning till 26 736 000 kronor. För 2001 har högskolan erhållit 2 000 000 kronor som en förstärkning av forskningen. Planeringsförutsättningar Som underlag för stiftelsens fortsatta planering redovisas i tabellerna över examinationsmål under rubrikerna Grundutbildning samt Forskning och forskarutbildning antalet avlagda examina inom grundutbildningen respektive forskarutbildningen under treårsperioden 1997– 1999 samt examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004. För vissa examinationsmål för grundutbildningen anges även regeringens beräkning av examinationsmål för fyraårsperioden 2005–2008 enligt avtal mellan staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Som planeringsförutsättning bör gälla att Stiftelsen Högskolan i Jönköping skall erhålla ersättning med 3 000 000 kronor 2003 för forskning. 4. Teologiska Högskolan, Stockholm Teologiska Högskolan, Stockholm har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina fått tillstånd att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning och teologie kandidatexamen, 140 poäng. Det avtal mellan staten och Teologiska Högskolan, Stockholm som godkändes av regeringen i oktober 1993 och som började att gälla den 1 juli 1993, innebär att det högsta belopp som kan utgå per år till Teologiska Högskolan, Stockholm är 1 720 000 kronor i 1993 års prisnivå. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten. Utöver detta erhåller Teologiska Högskolan, Stockholm fr.o.m. den 1 juli 2000 medel motsvarande 50 helårsstudenter och helårsprestationer för utbildning i mänskliga rättigheter och demokratifrågor samt medel motsvarande 10 helårsstudenter och helårsprestationer för utbildning i teologi. Det högsta belopp som kan utgå till Teologiska Högskolan, Stockholm budgetåret 2001 beräknas till 3 553 000 kronor. 5. Nybygget – kristen samverkan för Örebro Missionsskola Nybygget – kristen samverkan har för Örebro Missionsskola enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina fått tillstånd att utfärda högskoleexamen, teologisk utbildning. Det avtal mellan staten och dåvarande huvudmannen för Örebro Missionsskola, Örebromissionen som godkändes av regeringen i oktober 1993 och som började att gälla den 1 juli 1993 innebär att det högsta belopp som kan utgå till huvudmannen är 1 075 000 kronor per år i 1993 års prisnivå. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten. Utöver detta erhåller Nybygget – kristen samverkan för Örebro Missionsskola fr.o.m. den 1 juli 2000 medel för utbildning i teologi motsvarande 8 helårsstudenter och helårsprestationer. Det högsta belopp som kan utgå till Nybygget – kristen samverkan för Örebro Missionsskola budgetåret 2001 beräknas till 1 388 000 kronor. 6. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teologiska högskola Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen har för Johannelunds teologiska högskola enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina fått tillstånd att utfärda högskoleexamen, teologisk utbildning. Det avtal mellan staten och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, som godkändes av regeringen i oktober 1993 och som började att gälla den 1 juli 1993, innebär att det högsta belopp som kan utgå per år till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teologiska högskola är 860 000 kronor i 1993 års prisnivå. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten. Utöver detta erhåller Evangeliska Fosterlands- Stiftelsen för Johannelunds teologiska högskola fr.o.m. den 1 juli 2000 medel för utbildning i teologi motsvarande 7 helårsstudenter och helårsprestationer. Det högsta belopp som kan utgå till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teologiska högskola beräknas budgetåret 2001 till 1 128 000 kronor. 7. Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina fått tillstånd att utfärda högskoleexamen, musikpedagogisk utbildning, 80 och 120 poäng. Från och med den 1 juli 2001 förstärks statsbidraget till Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut med 1 500 000 kronor. Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut beräknas budgetåret 2001 till 9 176 000 kronor. Bidraget motsvarar en ersättning för cirka 85 helårsstudenter och helårsprestationer. Utbildningen skall vara avgiftsfri för studenterna. 8. Ericastiftelsen Ericastiftelsen har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda psykoterapeutexamen. Det högsta belopp som kan utgå till Ericastiftelsen beräknas budgetåret 2001 till 5 643 000 kronor. Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts för att kompensera för ändring i sättet att beräkna premier för de statliga avtalsförsäkringarna. 9. Stiftelsen Stora Sköndal Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta Diakonisällskap sammanförde den 1 januari 1998 sina utbildningsanstalter Sköndalsinstitutet och Ersta högskola till en läroanstalt benämnd Ersta Sköndal högskola och samarbetar i en gemensam organisation. Huvudmannaskapet är emellertid oförändrat. Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta Diakonisällskap är huvudmän för sina respektive utbildningar. Stiftelsen Stora Sköndal har för Ersta Sköndal högskola fått tillstånd att utfärda socionomexamen, magisterexamen i socialt arbete och högskoleexamen, kyrkomusikalisk utbildning enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina. Ersta Diakonisällskap har för Ersta Sköndal högskola enligt samma förordning fått tillstånd att utfärda sjuksköterskeexamen, kandidatexamen i omvårdnadsvetenskap och högskoleexamen, teologisk utbildning 80 poäng. Ersta Diakonisällskap erhåller för Ersta Sköndal högskola statsbidrag för utbildning till sjuksköterskeexamen via statsbidrag till Stockholms läns landsting under anslagsposten 12. Kommunala högskoleutbildningar, se nedan. I anslaget beräknas medel motsvarande 22 helårsstudenter och helårsprestationer i kyrkomusikalisk utbildning. Dessa medel står till Stiftelsen Stora Sköndals förfogande förutsatt att utbildningen bedrivs och att övriga finansiärer bidrar med sina delar av utbildningens finansiering. Vidare beräknas medel för samordnad sjuksköterske- och socionomutbildning på äldreområdet motsvarande 50 helårsstudenter och helårsprestationer, för socionomutbildning motsvarande 180 helårsstudenter och helårsprestationer samt fr.o.m. 1 juli 2001 för magisterutbildning i socialt arbete motsvarande 30 helårsstudenter och helårsprestationer. Utbildningarna skall vara avgiftsfria för studenterna. Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Stora Sköndal för Ersta Sköndal högskola beräknas budgetåret 2001 till 10 309 000 kronor. 10. Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan Enligt propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) bedömer regeringen att pedagogisk profilering i lärarutbildningen kan ske inom ramen för den föreslagna strukturen för utbildningen. I avvaktan på riksdagens ställningstagande till regeringens förslag anvisas Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan engångsvis 1,5 miljoner kronor för en påbyggnadsutbildning i waldorfpedagogik. Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan är 1 512 000 kronor under budgetåret 2001. för högst 50 heltidsstudenter under hösten 2001. 11. Momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping Under anslaget har beräknats mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet med de ramavtal som ingåtts mellan staten och respektive högskola. Enligt avtalen skall staten ersätta högskolorna för de mervärdesskattekostnader, som uppkommer i den grundläggande högskoleutbildningen och forskningen vid Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Syftet är att garantera konkurrensneutralitet gentemot statliga högskolor och universitet. Budgetåret 1999 anvisade staten 78 miljoner kronor avseende ersättning för mervärdesskattekostnader. Det sammanlagda belopp som skall utbetalas för budgetåret 1999 uppgår till cirka 215,7 miljoner kronor. Budgetåret 2000 anvisades 78,7 miljoner kronor. Enligt prognoser kommer de samlade utgifterna för mervärdesskattekostnader för 2000 att uppgå till cirka 265,3 miljoner kronor. För att finansiera kostnaderna avseende budgetåret 2000 kommer regeringen att lägga fram förslag i en tilläggsbudget om finansiering av mervärdesskattekostnaderna för budgetåret 2000. I den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249) aviserades att utgiftsområde 16 tillförs ytterligare 200 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 2001 för att finansiera mervärdesskattekostnaderna. För budgetåret 2001 prognostiseras sammanlagt minst 284 miljoner kronor som ersättning för mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Med anledning av utvecklingen av mervärdesskattekostnaderna kommer regeringen att återkomma med förslag på finansiering av kostnaderna avseende budgetåret 2000 i en tilläggsbudget. 12. Kommunala högskoleutbildningar 12.1. Utbildning för vårdyrken Anslagsposten avser statsbidrag för grundläggande vårdhögskoleutbildning för vilka landsting eller kommuner är huvudmän. Vilka examina som får utfärdas av universitet och högskolor respektive landsting fastställs av Högskoleverket. Från och med den 1 januari 2000 har alla landsting, förutom Landstinget i Jönköpings län, genom avtal uppdragit åt statlig högskola att bedriva utbildningen (se vidare avsnittet Vårdutbildningar). Regeringen föreslår att beräkningen av respektive landstings bidrag baseras på helårsstudenter, dvs. det begrepp som används för den statliga högskolan och på vilket gällande avtal om vårdhögskoleutbildning baseras. Därmed underlättas redovisningen, samtidigt som tillförlitligheten i återrapporteringen förbättras. Beräkningen kan då göras på tidigare års uppnådda prestation. Bidrag per landsting eller kommun kan därmed presenteras i budgetpropositionen. Högskoleverket gör på regeringens uppdrag en årlig sammanställning av antalet helårsstudenter inom vårdområdet, på vilken nedanstående belopp är beräknat. För beräkning av kommande års bidrag, föreslår regeringen såväl bidrag per landsting som högsta antal bidragsberättigade helårsstudenter. För budgetåret 2001 bör följande bidrag fastställas per landsting eller kommun, samt följande högsta antal bidragsberättigade helårsstudenter. Tabell 4.25:69 Bidrag per landsting/kommun budgetåret 2001 LANDSTING/KOMMUN Kr Stockholms läns landsting 39 271 590 Landstinget i Uppsala län 13 475 146 Landstinget Sörmland 5 570 475 Landstinget i Östergötland 13 419 085 Landstinget i Jönköpings län 14 363 976 Landstinget Kronoberg 6 293 158 Landstinget i Kalmar län 4 167 918 Landstinget i Blekinge 4 639 854 Region Skåne 28 909 387 Landstinget Halland 4 237 230 Västra Götalands läns landsting 41 758 682 Landstinget i Värmland 6 001 638 Örebro läns landsting 12 988 940 Landstinget Västmanland 4 654 124 Landstinget Dalarna 6 320 679 Landstinget Gävleborg 6 890 468 Landstinget Västernorrland 7 668 194 Jämtlands läns landsting 3 945 710 Västerbottens läns landsting 16 656 381 Norrbottens läns landsting 8 973 917 Gotlands kommun 542 268 12.2. Ingesunds Musikhögskola Enligt Högskoleverkets författningssamling, HSVFS 2000:2, har Värmlands läns landsting för Ingesunds Musikhögskola rätt att utfärda musiklärarexamen. Det högsta belopp som kan utgå till Ingesunds Musikhögskola beräknas budgetåret 2001 till 22 079 000 kronor. Tabell 4.25:69 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 1 543 659 Pris- och löneomräkning 12 251 Ökat resursbehov 281 803 Överföring från anslaget 25:70 7 595 Överföring från anslaget 26:9 456 Förslag 2001 1 845 764 4.8.70 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Tabell 4.25:70 Anslagsutveckling för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Tusental kronor 1999 Utfall 440 964 Anslags- sparande 455 389 2000 Anslag 451 2931 Utgifts- prognos 573 000 2001 Förslag 362 066 2002 Beräknat 403 9552 2003 Beräknat 961 4323 1 Varav anslaget minskats med 60 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2000. 2 Motsvarar 394 966 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Motsvarar 918 932 tkr i 2001 års prisnivå. Av anslagssparandet har 221 305 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Detta anslag avser verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. Anslaget avser även bidrag till Svenska studenthemmet i Paris samt bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer. Regeringens överväganden Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp. Jämfört med föregående budgetår är den största förändringen för 2001 att 28 miljoner kronor har förts till 25:79 Distansutbildningsmyndigheten samt att ytterligare 310 miljoner kronor fördelats mot bakgrund av den forskningspolitiska propositionen (2000/01:3). Tabell 4.25:70 Fördelning på anslagsposter för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Tusental kronor ANSLAGSPOST BELOPP 1. Svenska studenthemmet i Paris 1 296 2. Bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer 195 3. Utveckling av lärarutbildning 32 192 4. Teknik- och naturvetenskapscentrum 12 500 5. Insatser inom naturvetenskap och teknik m.m. 5 000 6. Jämställdhet 12 180 7. Bidrag till svenskundervisning m.m. 6 975 8. Övrig forskning 3 058 9. Statliga ålderspensionsavgifter 52 281 10. Tempus 2 000 11. Rekryteringsinsatser m.m. 70 000 12. Forskarskola i teleinformatik 15 000 13. Forskningsförstärkning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 2 000 14. För regeringens fördelning 147 389 Summa 362 066 3. Utveckling av lärarutbildning För forskningsanknytning av lärarutbildningen har beräknats 32 192 000 kronor. Medlen skall under 2001 fördelas av Högskoleverket för att avsluta den satsning på forskningsanknytning som tidigare hanterats av verket i avvaktan på att den framtida fördelningen av medel till forskningsprogram bör skötas av Vetenskapsrådet, se avsnittet Förstärkt forskning på lärarutbildningens område. 4. Teknik- och naturvetenskapscentrum För teknik- och naturvetenskapscentrum har beräknats 12 500 000 kronor (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100). Sedan 1997 har regeringen satsat på ett statligt stöd till teknik- och naturvetenskapscentrum. Stödet utgör en del i regeringens satsning för att stimulera intresset för studier i naturvetenskap och teknik. Högskoleverket har av regeringen fått uppdraget att efter ett ansökningsförfarande besluta om fördelning av statsbidraget efter samråd med Statens skolverk och Statens kulturråd. Verksamheten vid dessa centrum syftar till att på ett stimulerande sätt behandla naturvetenskapliga fenomen och teknik och på så sätt öka intresset för naturvetenskap och teknik hos främst barn och ungdomar. Genom interaktiva metoder kompletterar och berikar centrumen den ordinarie undervisningen i teknik och naturvetenskap och fyller ett tomrum mellan skolsal, museiutställning och autentiska natur- och kulturmiljöer. Verksamheten har emellertid ingen direkt koppling till högskolesektorn. Mot bakgrund av detta och att allt fler centrum uppfyller kriterierna för medelstilldelning så att statsbidraget för varje enskilt centrum minskar, har regeringen för avsikt att göra en översyn av statsbidraget till teknik- och naturvetenskapscentrum för att under våren 2001 återkomma med förslag på den framtida utformningen av statsbidrag till dessa centrum. 6. Jämställdhet För insatser som följer av propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. 1994/95:UbU18, rskr. 1994/95:405) ingår medel för nya professurer och för doktorandtjänster. 7. Bidrag till svenskundervisning Regeringen beräknar fortsatt finansiering för att främja undervisningen om Sverige och svenska förhållanden i utlandet. Medlen avser främst att stödja yngre disputerade forskares vistelse vid ett utländskt lärosäte under minst ett år. Medlen disponeras av Svenska Institutet. 8. Övrig forskning Medel för forskning inom IT-området m.m. har förts till denna anslagspost (prop. 1997/98:1, utg. omr. 16, avsnitt 5.2.7). 9. Statliga ålderspensionsavgifter Resurser för ökade utgifter för utbildningsbidrag för forskarstuderande med anledning av ålders- pensionsreformen finns beräknade under anslagsposten. 10. Tempus Regeringen har t.o.m. 1999 finansierat verksamheten inom Tempusprogrammet genom särskilda medel till Högskoleverket. Svensk medfinansiering inom Tempusprogrammet är en viktig del för att programverksamheten skall kunna genomföras på ett kvalitets- och kostnadseffektivt sätt. Från och med 2000 får ansökarländerna till EU inte längre del av EU- medel för programmet, varför åtaganden för medfinansiering, information m.m. gradvis minskar under perioden 2000–2002. Regeringen bedömer att det svenska Tempuskontoret under 2001 måste fullfölja åtaganden gjorda under det tidigare programmet motsvarande 2 000 000 kronor, medan planeringsförutsättningen för 2002 är att anslaget sänks till 1 000 000 kronor. 12. Forskarskola i teleinformatik Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Kungl. Tekniska högskolan och Mitthögskolan föreslås sammantaget disponera 15 miljoner för finansiering av en forskarskola i teleinformatik. 14. För regeringens fördelning Från anslagsposten förs medel motsvarande 7 007 000 kronor engångsvis till Distansutbildningsmyndigheten att användas i enlighet med de ändamål som anges under anslaget 25:79 Distansutbildningsmyndigheten. I anslagsposten ingår 5 000 000 kronor avseende Science Center. Tabell 4.25:70 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 451 293 Pris- och löneomräkning 22 092 Överföring av forskningsmedel till anslaget 400 000 Överföring till anslaget 25:71 -4 379 Överföring till anslaget 25:74 -27 000 Överföring till anslaget 25:77 -5 000 Överföring till anslaget 25:78 -1 000 Överföring till anslaget 25:79 -28 836 Överföring till lärosäten -276 104 Överföring till politikområde 26 -174 000 Övrigt 5 000 Förslag 2001 362 066 4.8.71 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m. Tabell 4.25:71 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m. Tusental kronor 1999 Utfall 198 838 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 192 178 Utgifts- prognos 176 834 2001 Förslag 199 887 2002 Beräknat 204 3561 2003 Beräknat 209 0292 1 Motsvarar 199 887 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 199 887 tkr i 2001 års prisnivå. Under detta anslag beräknas all ersättning – inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning – som är förenad med forskning vid högskolor som inte har vetenskapsområden samt konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Regeringens överväganden De mål och resurser för verksamheten som föreslås i denna proposition och riktlinjerna i 2000 års forskningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3) bör gälla. Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Tabell 4.25:71 Fördelning på anslagsposter för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m. Tusental kronor ANSLAGSPOST BELOPP Mälardalens högskola 21 946 Danshögskolan 2 973 Dramatiska institutet 2 906 Högskolan i Borås 9 531 Högskolan Dalarna 26 041 Högskolan på Gotland 2 061 Högskolan i Gävle 28 644 Högskolan i Halmstad 21 925 Högskolan Kristianstad 14 164 Högskolan i Skövde 13 447 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 8 760 Idrottshögskolan i Stockholm 5 549 Konstfack 3 732 Kungl. Konsthögskolan 1 997 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 3 791 Lärarhögskolan i Stockholm 14 888 Operahögskolan i Stockholm 2 400 Södertörns högskola 12 559 Teaterhögskolan i Stockholm 2 573 Summa 199 887 Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under anslagen till Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. Medel för forskning vid vissa högskolor finns även under respektive anslag för grundutbildning. Resultatbedömning Högskolornas betydande externa forskningsresurser vittnar om en hög vetenskaplig kvalitet. I de forskningsstrategier som högskolorna framställt framkommer även deras vikt för regional utveckling. Beträffande det konstnärliga utvecklingsarbetet kan det konstateras att detta är en mycket väsentlig del av de konstnärliga högskolornas verksamhet och höjer grundutbildningens kvalitet. Resursfördelning för 2001 Resurserna för forskning vid högskolorna uppgår budgetåret 2001 till 199 887 000 kronor. Tabell 4.25.71 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 192 178 Pris- och löneomräkning 3 330 Överföring från anslaget 25:70 4 379 Förslag 2001 199 887 4.8.72 25:72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning Tabell 4.25:72 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och forskning Tusental kronor 1999 Utfall 1 056 161 Anslags- sparande 0 2000 Anslag 1 600 913 Utgifts- prognos 1 600 913 2001 Förslag 1 631 811 2002 Beräknat 1 689 3231 2003 Beräknat 1 740 0292 1 Motsvarar 1 631 811 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 1 631 811 tkr i 2001 års prisnivå. Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m. Sedan avtalen ingicks har mål- och resultatstyrning samt ett nytt resurstilldelningssystem införts för den statliga högskolan vilket gör väsentliga delar av avtalen obsoleta. Regeringen tillkallade i juni 1997 en utredare med uppdrag att biträda Utbildningsdepartementet med att genomföra en översyn och omförhandling av avtalen. Vid diskussioner med en förhandlingsdelegation utsedd av berörda landsting framkom att landstingen inte var beredda att sluta nya avtal, om detta inte samtidigt skulle innebära att statens anslag till landstingen höjdes. Då regeringen inte såg någon anledning eller möjlighet att tillföra pengar beslutade regeringen i december 1998 att säga upp avtalen. Avtalen har en uppsägningstid om fem år. Regeringens överväganden Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp. Tabell 4.25:72 Medicinsk utbildning och forskning Tusental kronor Uppsala universitet 192 237 Lunds universitet 309 208 Göteborgs universitet 320 204 Umeå universitet 156 504 Linköpings universitet 120 772 Karolinska institutet 446 240 Tabell 4.25:72 Odontologisk utbildning och forskning Tusental kronor Göteborgs universitet 49 248 Umeå universitet 37 399 Tabell 4.25:72 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 1 600 913 Pris- och löneomräkning 30 898 Förslag 2001 1 631 811 4.8.73 25:73 Universitets och högskolors premier för de statliga avtalsförsäkringarna Tabell 4.25:73 Anslagsutveckling för anslaget Universitets och högskolors premier för de statliga avtalsförsäkringarna Tusental kronor 2000 Anslag 1 557 530 Utgifts- prognos 870 000 2001 Förslag 1 164 969 2002 Beräknat 1 191 9591 2003 Beräknat 1 219 8462 1 Motsvarar 1 164 969 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 1 164 969 tkr i 2001 års prisnivå. Under detta anslag beräknas ersättning för premier för statliga avtalsförsäkringar. Av anslagssparandet har 408 985 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 16 december 1999. Regeringens överväganden Regeringen har beräknat ramanslaget till 1 164 969 000 kronor. Tabell 4.25:73 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 1 557 530 Pris- och löneomräkning 16 424 Minskat resursbehov -408 985 Förslag 2001 1 164 969 4.8.74 25:74 Högskoleverket Tabell 4.25:74 Anslagsutvecklingen för Högskoleverket Tusental kronor 1999 Utfall 132 824 Anslags- sparande 38 260 2000 Anslag 131 775 Utgifts- prognos 137 500 2001 Förslag 168 899 2002 Beräknat 172 2781 2003 Beräknat 179 0862 1 Motsvarar 168 899 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 171 899 tkr i 2001 års prisnivå. Högskoleverkets uppgift är att genom uppföljning och utvärdering bidra till att förbättra och förnya den högre utbildningen och forskningen vid universitet och högskolor. Högskoleverket svarar också för tillsynen över högskolans verksamhet i syfte att öka rättssäkerheten i högskolan. Verket har också som uppgift att på uppdrag av regeringen genomföra utredningar och utvärderingar som grund för regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket har dessutom ansvar för statistik om verksamheten vid universitet och högskolor. Av anslagssparandet har 32 386 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.25:74 Uppdragsverksamhet Tusental kronor INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT Utfall 1999 16 245 16 377 - 132 Prognos 2000 14 900 17 300 -2 400 Budget 2001 14 900 17 300 -2 400 Högskoleverket har rätt att ta ut avgift för att tillhandahålla högskoleprovet. Avgiftens storlek regleras av regeringen i högskoleförordningen (1993:100). Regeringens överväganden I propositionen Ett högskoleverk (prop. 1994/95:165, bet. 1994/95:UbU17, rskr. 1994/95:386) klargjorde regeringen sina avsikter med myndigheten. En viktig uppgift bedömdes vara att tillgodose behovet av utvärderingar, uppföljningar och analyser som underlag för statsmakternas beslut. Vidare framhölls betydelsen av att på nationell nivå bevaka och främja allmänhetens och enskilda individers intressen och rättssäkerhet. En särskild uppgift blev att i det decentraliserade utbildningssystemet granska och utvärdera kvaliteten i högskolornas verksamhet. Riksdagens revisorer har som en del av granskningen av högskolan skrivit rapporten Högskoleverkets granskande och främjande roll (Rapport 1999/2000:3). Revisorernas slutsats är att det finns behov av ett klargörande från regeringens sida på förväntningarna på Högskoleverket och att verket behöver en tydligare profil. Genom propositionen Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan (prop. 1999/2000:28, bet. 1999/2000:UbU12, rskr. 1999/2000:1434) får Högskoleverket en tydligare roll som den myndighet som ansvarar för att granska och främja kvaliteten vid den svenska högskolan. I propositionen framhåller regeringen att kvalitetsarbetet behöver förnyas, fördjupas och intensifieras i betydande grad på alla nivåer och utifrån olika perspektiv för att möta nya krav. Högskolorna skall själva ha huvudansvaret för att kvaliteten stärks, bl.a. genom självvärdering av kvalitetsarbetet, men Högskoleverkets uppgift som den myndighet som skall granska och främja kvaliteten i högskolornas verksamhet lyfts särskilt fram i denna proposition. Högskoleverket kommer att få en nyckelroll i arbetet med att granska och stärka kvaliteten i det svenska högskolesystemet. Därmed införs ett av de mest ambitiösa kvalitetsutvärderingssystemen i Europa. Det är enligt regeringens mening viktigt att Högskoleverket får en resursförstärkning för att uppgiften skall få hög trovärdighet hos de självständiga högskolorna och i en internationell omvärld. För att Högskoleverket skall kunna fullgöra sina nya uppgifter föreslår regeringen att ytterligare 32 000 000 kronor skall tillföras anslaget. Av dessa medel avser 2 000 000 kronor en förstärkning av de medel som fördelas av Rådet för högskoleutbildning för förnyelse av forskarutbildningen. För att verksamheten skall kunna få det fulla genomslag som riksdagen har fattat beslut om blir det nödvändigt att vissa andra av verkets nuvarande arbetsuppgifter begränsas i omfattning. Detta gäller bl.a. vissa verksamheter under verksamhetsgrenarna Nationella utvärderingar och Beskrivning och analys av högskolan. Här måste dock beaktas att Högskoleverket har ett nationellt ansvar för statistiken för högskoleväsendet. Det är viktigt att denna verksamhet kan bedrivas så att det finns en kontinuitet i de statistiska uppgifterna om högskolan. Regeringen vill också peka på möjligheten till ökad avgiftsfinansiering av bl.a. konferenser och kurser. Flera av verkets övriga uppgifter styrs av särskilda lagar eller bestämmelser och regeringen bedömer inte att några besparingar är möjliga inom dessa verksamheter. Detta gäller också verksamhetsgrenen Rättssäkerheten inom högskolan. Från och med 2001 övergår ansvaret för det svenska universitetsdatornätet Sunet samt databasen om forskning, Safari, från Högskoleverket till den nya myndigheten Vetenskapsrådet. Anslaget för Sunet redovisas fr.o.m. budgetåret 2001 under anslaget 26:08 Sunet. Tabell 4.25:74 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 131 775 Pris- och löneomräkning 7 858 Överföring till anslaget 25:9 -500 Överföring från anslaget 25:69 5 000 Överföring från anslaget 25:70 27 000 Överföring till anslaget 25:78 -2 234 Förslag 2001 168 899 4.8.75 25:75 Verket för högskoleservice Tabell 4.25:75 Anslagsutvecklingen Verket för högskoleservice Tusental kronor 1999 Utfall 13 067 Anslags- sparande - 305 2000 Anslag 12 171 Utgifts- prognos 12 321 2001 Förslag 12 790 2002 Beräknat 13 033 1 2003 Beräknat 13 304 2 1 Motsvarar 12 790 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 12 790 tkr i 2001 års prisnivå. Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för den samordnade antagningen till grundläggande högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS universitet, högskolor och andra myndigheter vid upphandling. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Under 1999 har VHS genomfört upphandlingar motsvarande 187 miljoner kronor. VHS har under 1999 genomfört 20 upphandlingar över EU:s tröskelvärde, vilket är 29 upphandlingar färre än under 1998. Omsättningen för dessa upphandlingar är 90 miljoner kronor. Upphandling som VHS utfört på uppdrag av universitet och högskolor uppgår till 163 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor mer än 1998. Upphandling åt övriga myndigheter uppgår till 24 miljoner kronor 1999. För 1998 var motsvarande belopp 83 miljoner kronor. Minskningen av upphandlingsomsättningen mellan 1998 och 1999 är en följd av att VHS haft personalbrist och tvingats tacka nej till uppdrag. En stor del av VHS kunder vill säkerställa att de själva genomför korrekta upphandlingar. Därför köper de utbildning i upphandling av VHS. Uppdrag från universitet och högskolor i anslutning till nybyggnation är en viktig plattform för VHS. VHS har börjat bredda verksamheten genom att söka nya kunder utanför den traditionella marknaden och under första halvåret 2000 har detta gett resultat. Verksamheten utvecklas positivt. Tabell 4.25:75 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 1999 Antagning 41 953 48 649 - 6 696 Upphandling 10 156 11 039 - 883 Prognos 2000 Antagning 44 500 51 200 - 6 700 Upphandling 11 000 10 500 500 Budget 2001 Antagning 45 000 52 700 - 7 700 Upphandling 12 000 11 500 500 Regeringens överväganden Antalet sökande till högskolan via VHS under 1999 var 170 500 personer, vilket är en liten nedgång från 1998 då 172 000 sökte. Däremot har antalet antagna ökat med 4 500 till totalt 62 400 mellan 1998 och 1999. Hanteringskostnaden per ansökan har ökat med 6,5 procent per sökande till 311 kronor, medan kostnaden per antagen minskat med 2,2 procent till 849 kronor. Det förstnämnda är en följd av att myndigheten är dimensionerad för 175 000 sökande +-10 procent per år och till övervägande del har fasta kostnader. Antalet överklagade antagningsbeslut har minskat från 460 till 222 mellan 1997 och 1999. Detta förklaras av en bättre kontroll av produktionsflödet och en snabbare kommunikation med de sökande. Grunden för VHS antagningstjänster regleras i avtalen med universiteten och högskolorna. Regeringen bedömer att uppdragen har utförts i enlighet med avtalen. Av den årliga kvalitetsmätningen på de tjänster VHS tillhandahåller inom samordnad antagning framgår att de tre kundgrupperna (studenter, universitet och högskolor samt SYO- konsulenter) är mer nöjda med kvaliteten under 1999 än 1998. I första hand har åtgärder på telefonisidan, Internet och ökad snabbhet i handläggningen bidragit till den positiva utvecklingen. Regeringen har den 21 juni 2000 uppdragit åt VHS att i samarbete med universiteten och högskolorna utveckla ett nytt flexibelt antagningssystem för såväl central som lokal antagning (U1999/4153/ST). Det nya systemet skall ersätta nuvarande centrala och lokala system och avses träda i kraft inför antagningen till hösten 2004. Utvecklingskostnaderna skall rymmas inom VHS och universitetens och högskolornas befintliga medel. Tabell 4.25:75 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 12 171 Pris- och löneomräkning 619 Förslag 2001 12 790 4.8.76 25:76 Centrala studiestödsnämnden Tabell 4.25:76 Anslagsutvecklingen Centrala studiestödsnämnden Tusental kronor 1999 Utfall 341 226 Anslags- sparande 31 959 2000 Anslag 363 250 1 Utgifts- prognos 374 493 2001 Förslag 351 995 2002 Beräknat 359 115 2 2003 Beräknat 366 839 3 1 Varav 20 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2000. 2 Motsvarar 351 995 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Motsvarar 351 995 tkr i 2001 års prisnivå. Anslaget belastas av utgifter för beviljning av studiestöd, och beviljning av lån för hemutrustning för flyktingar. Anslaget finansierar också delvis Centrala studiestödsnämndens (CSN:s) studiesociala insatser som t.ex. det s.k. CSN-kortet. En jämförelse mellan anvisade medel och utfall för budgetår 1999 visar att anslaget har underskridits med nästan 32 miljoner kronor. Anledningen till detta är att den resursförstärkning som riksdagen beslutade på tilläggsbudget i december 1999 (prop 1999/2000:1, bet. 1999/2000:FiU11, rskr. 1999/2000:35) utbetalades först i januari 2000 och på grund av bokföringstekniska omständigheter inte kunde minska myndighetens resultat för 1999. Av anslagssparandet från 1999 får CSN behålla 11,2 miljoner kronor. Återstående 20,7 miljoner kronor har dragits in enligt regeringens beslut. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.25.76 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 1999 83 049 208 100 212 300 -4 700 Prognos 2000 0 263 000 233 000 30 000 Budget 2001 0 267 000 237 000 30 000 Återbetalningsverksamheten skall täckas av intäkter från avgifter. Kostnaderna för budgetåret 2001 beräknas till 233 miljoner kronor och intäkterna till 263 miljoner kronor. Av intäkterna förväntas 233 miljoner kronor att inflyta kassamässigt. Detta beror på att en del låntagare inte erlägger sina avgifter. Det bokföringsmässiga överskottet i den avgiftsbelagda verksamheten, som uppstår genom dessa obetalda avgifter, ligger som en utestående fordran. Kostnadsökningen beror i huvudsak på att ett nytt återbetalningssystem tagits i drift samt att ett tredje återbetalningssystem planeras i samband med att det nya studiemedelssystemet införs den 1 juli 2001. Justitieombudsmannen (JO) har under perioden februari–maj 2000 genomfört en inspektion av CSN:s huvudkontor och Stockholmskontor. Regeringens överväganden CSN:s årsredovisning för 1999 visar att myndigheten har lyckats uppfylla de för myndigheten fastställda målen bättre än under 1998 med avseende på beviljningsverksamheten. Däremot har telefontillgängligheten varit sämre i jämförelse med föregående budgetår. Satsningen på nya platser inom högskolan och vuxenutbildningen medförde ingen ökad belastning på beviljningsverksamheten under 1999. Trots att antalet återbetalningsskyldiga personer ökar har antalet anståndsärenden minskat med 12 000 jämfört med föregående budgetår. Servicenivån, som redovisas enligt vissa nyckeltal, kan för 1999 anges som följer: Tabell 4.25.76 Nyckeltal för CSN:s verksamhet Verksamhet 1997 1998 1999 Ärendeutveckling 1 147 014 1 186 454 1 199 916 Behandlingstid högst 3 veckor - studiemedel 66,0% 70,8% 73,4% Behandlingstid 3 veckor - utlandsstudier 42,2% 50,5% 53,0% Behandlingstid 3 veckor - särskilt utbildningsbidrag 44,3% 47% 64,2% Behandlingstid 3 veckor - SVUX 95,6% 96,1% 98,0% Behandlingstid 3 veckor - SVUXA 43,5% 45,0% 52,2% Antal besvarade telefonsamtal 68,8% 85,9% 77,5% Myndigheten har under budgetåret slutfört 2000–anpassningen av datorsystemen och i samband med detta utvecklat ett nytt återbetalningssystem. Under nuvarande och nästa budgetår kommer CSN att behöva utveckla ett nytt datasystem för handläggning av det nya studiemedelssystemet som träder i kraft den 1 juli 2001. Detta arbete beräknas vara mycket omfattande och kräver stora insatser av handläggande personal. Det finns därför risk för att servicenivån inte förbättras under innevarande år. Med anledning av bl.a. detta har CSN:s anslag förstärkts med 20 miljoner kronor på tilläggsbudget i samband med 2000 års ekonomiska vårproposition. Riksdagen beslöt samtidigt att de avgiftsintäkter som tas ut för uppläggning av lån och som tidigare redovisats mot inkomsttitel 2552 får disponeras av CSN. Myndigheten har under flera år fått budgetförstärkning genom tilläggsanslag. En arbetsgrupp har tillsatts av Utbildningsdepartementet för att se över principerna för resurstilldelningen till CSN. Ca 1,4 miljoner kronor avdelas till administrationskostnader i anslutning till nya former för hantering av stöd till studier av kortare omfattning (Se anslag 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. under Uo 15 Studiestöd). Tabell 4.25:76 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 363 250 Minskat resursbehov (engångsvis förstärkning 2000) -16 000 Pris- och löneomräkning 4 745 Förslag 2001 351 995 4.8.77 25:77 Överklagandemyndighet Tabell 4.25:77 Anslagsutvecklingen Överklagandemyndighet Tusental kronor 1999 Utfall 0 Anslags- sparande 2000 Anslag 0 Utgifts- prognos 2001 Förslag 5 000 2002 Beräknat 5 116 1 2003 Beräknat 5 236 2 1 Motsvarar 5 000 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 5 000 tkr i 2001 års prisnivå. Enligt studiestödslagen (1999:1395), som träder i kraft den 1 juli 2001, skall beslut om tilldelning och återkrav av studiemedel kunna överklagas hos en särskild överklagandenämnd. Nämnden skall bestå av en ordförande, som är eller har varit ordinarie domare, och i övrigt av jurister och personer med insikt i studerandes förhållanden samt sakkunskap om utbildningsväsendet. Samtliga ledamöter utses av regeringen. Regeringens överväganden Överklagandenämnden avses inrättas i början av 2001 så att verksamheten kan byggas upp successivt under första halvåret. Det gäller bl.a. administrativa rutiner, kontaktvägar med berörda myndigheter och organisationer, utbildningsinsatser m.m. Vid tiden för det nya studiestödets ikraftträdande måste en erforderlig kunskapsbas och effektiva handläggningsrutiner finnas vid myndigheten. Uppdraget att förbereda inrättandet av myndigheten och att lägga fram förslag till instruktion har givits till en särskild sakkunnig. För 2001 beräknas medelsbehovet för kansliets verksamhet och för arvoden och ersättningar till nämndens ledamöter uppgå till 5 miljoner kronor. Tabell 4.25:77 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 0 Ökat resursbehov 5 000 Förslag 2001 5 000 4.8.78 25:78 Internationella programkontoret för utbildningsområdet 1 Tabell 4.25:78 Anslagsutvecklingen för Internationella programkontoret för utbildningsområdet Tusental kronor 1999 Utfall 10 236 Anslags- sparande 1 541 2000 Anslag 18 663 2 Utgifts- prognos 17 609 2001 Förslag 39 711 2002 Beräknat 40 516 3 2003 Beräknat 41 389 3 1. Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling ändrade namn till Internationella programkontoret för utbildningsområdet den 1 januari 2000, se förordning (1999:1222) med instruktion för Internationella programkontoret för utbildningsområdet. Anslagsrubriken ändras. 2. Varav 1 500 tkr på tilläggsbudget i samband med ekonomiska vårpropositionen 2000. 3. Motsvarar 39 711 tkr i 2001 års prisnivå. Internationella programkontoret för utbildningsområdet (programkontoret) ansvarar för; Sokrates, EU:s program för utbildning, Leonardo da Vinci, EU:s program för yrkesutbildning, Tempus, EU:s samarbetsprogram med Central- och Östeuropa för högre utbildning, Linnaeus-Palme, utbytesprogram för samarbete mellan utvecklingsländer och svenska universitet och högskolor, Interpraktik, stipendier för praktik i utlandet för arbetslösa ungdomar, IAESTE, internationell praktikplatsförmedling för blivande civilingenjörer och naturvetare, EU:s utbytesprogram inom högre utbildning med Latinamerika, Alfa och medelhavsområdet, Med-Campus samt med Nordamerika, EG/USA och EG/Kanada, Ett år i Frankrike/Spanien/Tyskland, utbytesprogram för gymnasiestuderande, Resurs Centrum för vägledning, Cedefop, studiebesök och dokumentation inom yrkesutbildning i EU, Nordplus-Junior, Nordiska ministerrådets utbytesprogram för gymnasiestudier, samt för internationella stipendier och bidrag för internationalisering av skolan. En jämförelse mellan budget och utfall för 1999 visar ett överskott på 1 541 000 kronor. Härav har regeringen beslutat om indragning av 184 000 kronor. Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har lämnat en revisionspromemoria där programkontoret kritiseras för att inte ha skilt på anslag från Utbildningsdepartementet och Näringsdepartementet i årsredovisningen. Regeringen uppmärksammar kritiken från Riksrevisionsverket och förutsätter att programkontoret ser till att de olika anslagen går att särskilja i kommande redovisningar. Regeringens överväganden Verksamheten vid programkontoret har genomgått stora förändringar då Mål 4 och EU- programmen Adapt och Employment flyttades till Arbetsmarknadsverket från den 1 januari 2000 och med dem närmare hälften av programkontorets personal. Programkontoret har dessutom från den 1 januari 2000 tillförts internationella program från Högskoleverket, varav de största är Sokrates- Erasmus och Tempus. Detta innebär att programkontoret ansvarar för nästan hela Sokratesprogrammet och har en verksamhet som spänner från grundskola till högskola och vuxenutbildning. Vidare ansvarar programkontoret från den 1 juli 2000 för vissa internationella stipendier som tidigare Statens skolverk ansvarat för. De två största EU-programmen som programkontoret ansvarar för, är Sokrates och Leonardo da Vinci, vilka nu går in i en andra fas, som kommer att sträcka sig från 2000 till 2006. I den andra programfasen har flera aktiviteter, som tidigare hanterades av Europeiska kommissionen och de centrala europeiska tekniska kontoren, decentraliserats till de nationella programkontoren. En förstärkning av programkontorets budget krävs för att kunna hantera denna ökade belastning. Regeringens bedömning är att den samlade programadministrationen med inriktning mot transnationellt samarbete inom hela utbildningsområdet fungerar bra. Anslaget föreslås öka med 17 852 000 kronor, vilket är överföringar från Statens skolverk och Högskoleverket, och med 5 miljoner kronor för att täcka administrationen av den andra programfasen. Tidigare års tillfälliga anslagsförstärkning upphör fr.o.m. 2001. Tabell 4.25:78 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 18 663 Pris- och löneomräkning 196 Minskat resursbehov -2 000 Överföring från anslaget 25:1 1 018 Överföring från anslaget 25:2 15 600 Överföring från anslaget 25:15 1 000 Överföring från anslaget 25:70 1 000 Överföring från anslaget 25:74 2 234 Överföring från anslaget 25:80 500 Överföring från anslaget 25:81 500 Överföring från anslaget 26:9 1 000 Förslag 2001 39 711 4.8.79 25:79 Distansutbildnings- myndigheten Tabell 4.25:79 Anslagsutvecklingen Tusental kronor 1999 Utfall 0 Anslags- sparande 2000 Anslag 0 Utgifts- prognos 2001 Förslag 60 843 2002 Beräknat 29 354 1 2003 Beräknat 29 942 2 1 Motsvarar 28 836 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 28 836 tkr i 2001 års prisnivå. Distansutbildningsmyndigheten (Distum) har som uppgift att främja utökningen av antalet utbildningsplatser för IT-stödd distansutbildning inom högskoleområdet och inom folkbildningen samt utveckla verksamheten. Medel för distansutbildning som i budgetpropositionen för 2000 (1999/2000:1 utgiftsområde 16) fanns anvisade under anslaget B53 redovisas nu under detta anslag. Regeringens överväganden Distum inrättades den 1 juli 1999. Distum genomför i samverkan med Sveriges riksorganisation för distansutbildning (SVERD) en kartläggning av pågående forskning inom IT- stödd distansutbildning. Avsikten är att identifiera var i landet, av vilka och med vilken inriktning kunskapsutveckling bedrivs. Under våren 1999 tog organisationskommittén för Distum beslut om fördelning av projektbidrag för utveckling av IT- bunden distansutbildning inom högskolor och folkbildnings-organisationer för åren 1999 och 2000. Vid urvalet av projekt lades särskild vikt vid regionalpolitisk utveckling. Under hösten 1999 ingicks avtal med projektansvarig högskola eller universitet, folkhögskola eller studieförbund avseende samtliga projekt. Under budgetåret 2000 har flera nya projekt startats på initiativ av Distum. Det största av dessa projekt är det s.k. SAMS-projektet i vilket sex olika universitet och högskolor medverkar. Dessa är Umeå Universitet, Luleå Tekniska Universitet, Mitthögskolan, Karlstads Universitet, Linköpings Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Vidare medverkar flera Norrlands-kommuner och län. SAMS-projektet är framtaget för att erbjuda Norrlands inland ett bra utbud av kurser som anses strategiskt viktiga för främst stödområde 1. Drygt hälften av kurserna har samhällsvetenskaplig/humanistisk inriktning och knappt hälften har naturvetenskaplig och IT-inriktning. Antalet sökande var 2 400 till 280 platser. På uppdrag av regeringen skall 200 platser avse utbildning med anledning av förändringarna inom försvarsmakten såvitt gäller Sollefteå. En av de centrala uppgifterna för myndigheten är att skapa en nationell informationscentral, en portal, för IT-stödd distansutbildning. Genom denna portal, som nu finns, kan Distum i samverkan med andra organisationer erbjuda olika tjänster. På folkbildningsområdet har Distum tillsammans med Folkbildningsrådet satsat på utveckling av lärcentra i folkbildningen, forskning kring lärande med IT-stöd, pedagogisk vidareutveckling av Folkbildningsnätet och internationellt erfarenhetsutbyte. För budgetåren 1999 och 2000 har Distum tilldelats 50 miljoner kronor under utgiftsom- råde 19 Regional utjämning och utveckling, A1 Regionalpolitiska åtgärder, anslagsposten 24 Program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder för att genomföra utvecklingsprojekt med IT-stödd distansutbildning inom högskolan. 15 miljoner kronor av anslaget var avsedda för 1999. Distum erhöll också 50 miljoner kronor för budgetåren 1999 och 2000 från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling avseende IT-stödd distansutbildning inom folkbildningen. Under utgiftsområde 16, anslaget B53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., fick myndigheten för 2000 disponera 14,1 miljoner kronor motsvarande sammanlagt 700 högskoleplatser där distansutbildning tillämpas fr.o.m. höstterminen 2000. Högskoleutbildningen måste göras ännu mer tillgänglig i hela landet. För närvarande finns alldeles för få högskoleplatser på distans. För att få till stånd en väsentlig volymökning för distansutbildning inom högskolan och göra denna utbildningsform till ett realistiskt utbildningsalternativ anser regeringen att ett åtgärdsprogram skall inledas enligt följande riktlinjer. Distansutbildning är dyr i början, då metoder ska utvecklas och lärare utbildas. En förändrad organisation och omfattande planering behövs. De utvecklingsresurser som kan ställas till förfogande är avgörande för utvecklingen. Det ännu relativt lilla antalet experter som finns inom området måste kunna utnyttjas så rationellt som möjligt. Tillgången på lärare som hittills har skaffat sig kunskaper att undervisa med IT-stödd distanspedagogik är begränsad. En särskild resurstilldelning för utvecklingsinsatser behövs för att inom rimlig tid nå resultat. En nationell prioritering och samordning av utvecklingsresurser är nödvändig. Detta bör vara huvuduppgiften för myndighetens verksamhet i framtiden. Myndighetens uppgift att fördela platser bör däremot upphöra fr.o.m. budgetåret 2002. Istället bör en bredare bas skapas för utbildningen inom högskolan som helhet med utgångspunkt i de mål regeringen beslutar om. För att kunna vara ett utbildningsalternativ för ett större antal studerande behövs en viss samordning och planering även av utbildningsutbudet. Regeringen avser att senare ge Distum en sådan funktion. Detta innebär att Distum tillsammans med högskolorna skall utröna vilka högskolor som kan delta i utvecklingen och genomförandet av olika utbildningar. I vissa fall kan det krävas att Distum tar initiativ till att utbildningar ska komma till stånd. Regeringen ger sedan på grundval av förslag från myndigheterna direktiv om att platser och medel skall avsättas från platsresurserna för högskolan. För budgetåret 2001 bör Distum disponera 67,8 miljoner kronor för utvecklingsarbete och distansutbildning inom högskolan och folkbildningen. Av beloppet anvisas för högskolan 35,9 miljoner kronor under förevarande anslag och 7 miljoner kronor under anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor, m.m. 14,1 miljoner kronor av medlen för högskolan avses vara en engångsanvisning. Det är även möjligt för Distum att samverka med högskolor när det gäller finansieringen. Volymen på den IT- baserade distansutbildningen skall vara oförändrad, dvs. motsvarande 700 platser. För utveckling av distansmetoder inom folkbildningen anvisas under förevarande anslag 25 miljoner kronor för budgetåret 2001. Tabell 4.25:79 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 0 Ökat resursbehov 60 843 Förslag 2001 60 843 4.8.80 25:80 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 4.25:80 Anslagsutvecklingen för Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. Tusental kronor 1999 Utfall 33 078 Anslags- sparande 6 927 2000 Anslag 37 629 Utgifts- prognos 38 646 2001 Förslag 37 129 2002 Beräknat 37 129 2003 Beräknat 37 129 Den stora delen av anslaget avser medlemsavgiften till Unesco. En mindre del avser medlemsavgifter till Konventionen om världens natur- och kulturarv och det Internationella centret för konservering i Rom (ICCROM). Sveriges avgift till Unesco som utgör närmare 90 procent av anslaget betalas, dels i euro, dels i dollar. Det innebär att anslaget påverkas av valutakursförändringar. Vidare har avgiften till Unesco kunnat reduceras om inbetalning skett tidigt på året. Förutom avgifterna till Unesco, konventionerna och centret ingår även medel för kostnader för Svenska unescorådet. En jämförelse mellan budget och utfall för 1999 visar ett överskott på 6 927 000 kronor. Härav har regeringen beslutat om indragning av 5 910 000 kronor. Regeringens överväganden För budgetåret 2001 beräknas anslaget till 37 629 000 kronor. Anslaget har inte pris- och löneomräknats. Årsavgiften till Unesco för år 2000 och 2001 fastställdes vid Unescos generalkonferens hösten 1999. För år 2002 beslutas årsavgiften först vid generalkonferensen år 2001. Av anslaget föreslås 500 000 kronor överföras till anslag 25:78 Internationella programkontoret för utbildningsområdet. Tabell 4.25:80 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 37 629 Pris- och löneomräkning 0 Överföring till anslaget 25:78 - 500 Förslag 2001 37 129 4.8.81 25:81 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde Tabell 4:25:81 Anslagsutvecklingen för Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde Tusental kronor 1999 Utfall 22 561 Anslags- sparande 15 508 2000 Anslag 22 805 Utgifts- prognos 21 868 2001 Förslag 17 432 2002 Beräknat 10 846 1 2003 Beräknat 17 955 2 1 Motsvarar 10 632 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 17 232 tkr i 2001 års prisnivå. De utgifter som belaster anslaget avser utveckling av system som skall leda till effektiviseringar och kostnadsminskningar i myndigheternas verksamhet eller av system som ger ökad tillgång till information nationellt och internationellt samt viss övergripande statistik inom utbildningsområdet. Anslaget kan även tas i anspråk för vissa andra myndighetsövergripande verksamheter av tillfällig art. I nu gällande ansvarsfördelning för officiell statistik inom Utbildningsdepartementets område finansieras den officiella skolstatistiken via anslag till Skolverket och högskolestatistiken via anslag till Högskoleverket. Den statistik som gäller utbildningsväsendet som helhet finansieras via anslag till Statistitiska Centralbyrån (SCB). Från detta anslag finansieras särskilda översiktspublikationer och gemensam utbildningsstatistik samt annan internationell jämförande statistik. Fr o m 1998 delfinansieras SCB:s verksamhet med långsiktiga prognoser och analyser vad gäller utbildning och arbetsmarknad från detta anslag. SCB gjorde under 1999 en undersökning av invandrares utbildning, vilken finansierats från detta anslag. Under budgetåret 1999 har bland annat 10 miljoner kronor avsatts för vidareutveckling av antagningssystemet som Verket för högskoleservice ansvarar för. Vidare har medel avsatts för ett gemensamt nordiskt projekt som gäller fortsatt utveckling av det nordiska universitetsdatanätet. En jämförelse mellan budget och utfall 1999 visar ett anslagssparande om 15,5 miljoner kronor. Av detta anslagssparande har 10,93 miljoner kronor dragits in. Prognosen för anslagsbelastningen innevarande budgetår har beräknats till knappt 22 miljoner kronor. Huvuddelen av anslaget är anvisat till verksamheter av tillfällig art och där behoven uppstår löpande under året. Det innebär att anslagsbelastningen varierar kraftigt från ett budgetår till ett annat. Regeringens övervägande Från detta anslag kommer också under 2001 tillfälliga insatser, såsom svenska insatser under det europeiska språkåret, att finansieras. För budgetåret 2001 beräknas medel för årliga undersökningar om invandrares utbildning och för internationella jämförelser på utbildningsområdet. Vidare beräknas medel för fortsatt utveckling av det nordiska universitetsdatanätet samt för utveckling av antagningssystemet vid Verket för högskoleservice. Förslaget innebär att medel för barnomsorgsundersökningar överförs till anslaget 25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg från och med 2001. Som ett led i finansieringen av övergång till registerbaserad folk- och bostadsräkning räknas anslaget ned med 1 miljoner kronor för år 2001. Tabell 4.25:81 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 22 805 Pris- och löneomoräkning 327 Överföring till anslag 25:2 Överföring till anslag 25:78 - 4 200 - 500 Överföring till anslag 1:7 - 1 000 Förslag 2001 17 432 Anslag under utg.omr.16 Politikområde 11 Storstadspolitik 11:1 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna Tabell 4.11:1 Anslagsutvecklingen för Förstärkning av utbildning i storstadsregionen Tusental kronor 1999 Utfall 35 500 Anslags- sparande 74 500 2000 Anslag 265 000 Utgifts- prognos 70 000 2001 Förslag 220 000 2002 Beräknat 185 000 2003 Beräknat 0 Från och med budgetåret 1999 har medel anvisats under ett nytt ramanslag för särskilda utbildningsinsatser i storstadsregionerna. Under anslaget beräknas medel för - förskola i socialt utsatta bostadsområden - språkutveckling i skolan - praktikanskaffning för vuxna invandrare. Anslagssparandet uppgår till 74,5 miljoner kronor från 1999. Lokala utvecklingsavtal tas fram i en process som bygger på lokal samverkan. De lokala processerna har tagit längre tid än vad som tidigare beräknades. Även för 2000 bedöms ett överskott uppstå av samma anledning. Regeringens överväganden 150 miljoner kronor om året har avsatts under tre år (1 juli 1999 – 1 juli 2002) för utbyggd förskoleverksamhet. Ytterligare 75 miljoner kronor har anvisats för andra halvåret år 2002. För att kommunerna skall få del av dessa medel skall 3–5-åringar i de berörda bostadsområdena erbjudas avgiftsfri förskola under minst tre timmar om dagen med en särskild inriktning på barns språkutveckling. Vidare har medel fördelats för språkutveckling i skolan. 50 miljoner kronor per år har avsatts under en treårsperiod (1 juli 1999 - 1 juli 2002). Medlen skall användas för åtgärder som syftar till att främja språkutvecklingen i svenska hos invandrarelever. Dessutom har 45 miljoner kronor avsatts för år 2000 för insatser där vuxna stödjer elever med t.ex. läxläsning och till projekt inom förskola och skola som syftar till att bryta segregationen mellan svenska ungdomar och ungdomar med utländsk bakgrund. Slutligen har medel fördelats för att underlätta varvning mellan praktik och studier för arbetslösa invandrare och sfi-studerande. 20 miljoner kronor per helår under en treårsperiod har avsatts för ändamålet (1 juli 1999 - 1 juli 2002). Regeringen beräknar medelsbehovet för år 2001 till 220 miljoner kronor, för år 2002 till 185 miljoner. Anslaget har inte pris- och löneomräknats. Medel för ett stegvis införande av en maxtaxa inom barnomsorgen och allmän förskola, som för åren 2001 och 2002 som en budgetteknisk åtgärd tidigare beräknats under detta anslag, föreslås nu beräknas under ett nytt anslag, 25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. Tabell 4.11.1 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 265 000 Avgår engångsanvisning - 45 000 Förslag 2001 220 000 5 Forskningspoliti 5.1 Omfattning Politikområdet omfattar anslag till nationell och internationell forskning, till nationella forskningsbibliotek och arkiv samt till nationell kontaktverksamhet i förhållande till EU:s forskningssamarbete. Inom området finns de tre forskningsråden Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap samt Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Även Verket för innovationssystem hör till forskningspolitikområdet. Andra myndigheter inom området är Kungl. biblioteket, Polarforskningssekretariatet och Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU, samt Statens ljud- och bildarkiv. 5.2 Utgiftsutveckling Tabell 5.2 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Tusental kronor Utfall 1999 Anslag 2000 1 Utgifts- prognos 2000 Förslag anslag 2001 Beräknat anslag 2002 Beräknat anslag 2003 Anslag inom Uo 16 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation Nytt anslag 1 777 101 1 996 428 2 301 706 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning Nytt anslag 100 722 90 591 92 589 26:3 Rymdforskning 128 086 142 075 142 435 144 817 147 468 150 482 26:4 Institutet för rymdfysik 41 607 41 145 43 521 41 710 42 575 43 505 26:5 Kungl. biblioteket 227 784 200 811 220 750 228 004 232 515 237 457 26:6 Polarforskningssekretariatet 32 910 22 836 23 181 23 170 23 607 24 094 26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU 10 918 11 994 12 340 12 154 12 398 12 664 26:8 Sunet 36 995 75 692 86 000 128 592 37 555 38 320 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål 151 455 123 904 127 000 116 931 118 618 129 364 Äldreanslag Utfall 1999 Anslag 2000 1 Utgifts- prognos 2000 Förslag anslag 2001 Beräknat anslag 2002 Beräknat anslag 2003 16 D1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation 87 736 81 353 93 645 16 D2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning 21 828 25 008 26 175 16 D3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 212 294 208 467 211 866 16 D4 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 12 099 14 655 15 400 16 D5 Medicinska forskningsrådet: Forskning 358 586 339 342 349 589 16 D6 Medicinska forskningsrådet: Förvaltning 12 397 11 822 12 089 16 D7 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 746 563 747 544 754 800 16 D8 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 21 408 21 891 22 700 16 D9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 243 506 243 647 253 641 16 D10 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 10 211 8 784 11 855 16 D17 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 39 807 64 726 77 432 1999 16 D13 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 8 690 0 0 1995/96 08 D20 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål 2 802 0 0 1995/96 08 D21 Vissa bidrag till forskningsverksamhet 49 000 0 0 Totalt Utgiftsområde 16 2 456 682 2 385 696 2 484 419 2 573 201 2 701 755 3 030 181 Anslag inom andra utgiftsområden1 Utgiftsområde 9 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Administration Nytt anslag 24 212 21 661 22 140 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning Nytt anslag 237 443 259 037 274 694 Utgiftsområde 17 26:1 Statens ljud- och bildarkiv 35 092 35 821 36 604 Utgiftsområde 20 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader Nytt anslag 43 744 39 551 40 416 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning Nytt anslag 165 585 173 718 187 673 Utgiftsområde 23 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning 240 263 244 593 245 453 26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 149 1 170 1 194 Utgiftsområde 24 26:1 Verket för innovationssystem: Förvaltning Nytt anslag 111 927 104 046 106 321 26: 2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling Nytt anslag 1 005 949 969 197 974 864 Politikområde 26 - - - 4 438 565 4 550 549 4 919 540 1 M.a.a. ny organisationsstruktur av myndigheter inom politikområde Forskningspolitik redovisas i denna tabell endast förslag avseende år 2001 samt beräknat anslag för åren 2002-2003. 5.3 Mål 5.3.1 Mål för 2001 Regeringens förslag. Målet för forsknings- politiken är att Sverige skall vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Regeringen forskningspolitik presenteras i den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/2001:3) för perioden 2001 - 2003. Forskningen skall hålla hög vetenskaplig kvalitet och forskningsinsatserna skall rymma både bredd och specialisering. Forskning är en viktig tillväxtfaktor av strategisk betydelse för näringslivet, samtidigt som betydelsefulla forskningsresultat och nya kunskaper bidrar till samhällets sociala, kulturella och demokratiska utveckling. 5.3.2 Tidigare mål Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen i den förra forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 99) om övergripande mål för forskningen. I budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1) uttrycktes dessa mål i samlad form som att forskningen skall bidra med ny väsentlig kunskap till förmån för hälsa, kultur, välfärd, miljö, ekonomisk utveckling, sysselsättning och omställning mot en hållbar utveckling. De övergripande målen ligger till grund för de effektmål och verksamhetsmål som formulerats i myndigheternas regleringsbrev för budgetåren 1999 och 2000. Dessa mål redovisas i avsnitt 5.6. 5.4 Politikens inriktning Forskningen bidrar med nya kunskaper Forskningen utgör själva grunden för kunskapsutvecklingen i samhället. Forskning är en förnyande kraft genom att den bidrar till ökade insikter om den värld vi lever i, ger nya kunskaper att använda inom olika samhällsområden och utgör grunden för en utbildning av hög kvalitet. Forskningens betydelse ökar dessutom till följd av såväl samhällets som vetenskapens egen snabba utveckling och globalisering. Genom att såväl nya forskningsresultat som dess tillämpningar väcker nya frågor, leder kunskapsutvecklingen i sig till behov av ytterligare forskning och ger upphov till nya forskningsfält. Forskning utgör i dag, tillsammans med utbildning en viktig tillväxtfaktor. Det är de kunskapsintensiva verksamheterna som växer snabbast. Men även traditionella industri- branscher och den offentliga sektorn genomgår dramatiska förändringar och blir alltmer beroende av nya kunskaper och välutbildad arbetskraft för att utvecklas. Ett viktigt inslag i politiken är också främjandet av olika former av samverkan mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut, näringsliv och samhälle. Näringslivet, som verkar i ett utpräglat internationellt sammanhang, behöver ofta tillgång till hög kompetens, goda forskningsmiljöer och nya resultat från forskningsfronten för att kunna öka sin konkurrenskraft och utveckla nya produkter. Det innebär att företag inom de expansiva och kunskapsintensiva framtidsbranscherna ofta söker sig till länder med högkvalitativ forskning och välutbildad arbetskraft. Sverige skall vara en ledande forskningsnation Regeringens politik syftar till att förnya Sverige och bryta väg för kunskapssamhället. Det innebär bl. a. att regeringens politik omfattar betydande satsningar på forskning. Sverige avsätter, inklusive näringslivets omfattande insatser, närmare fyra procent av BNP till forskning och utvecklingsarbete (FoU), vilket är mer än vad något annat land i världen gör. Svensk forskning håller i dag generellt sett en hög kvalitet och är världsledande inom flera viktiga områden. Genom att ny kunskap är grunden för en god och hållbar samhällsutveckling och en viktig konkurrensfördel, måste strävan vara att upprätthålla och förstärka Sveriges ställning som ledande kunskaps- och forskningsnation. Staten har särskilt ansvar för grundforskningen Staten har ett övergripande ansvar för att det svenska samhället utvecklar och tar tillvara ny kunskap. Staten har ett särskilt ansvar för att garantera forskningens frihet och att stödja vital grundforskning och forskarutbildning. Genom att grundforskning och forskar- utbildning är grunden för annan kunskapsutveckling och kunskapsförmedling är de av största betydelse för samhällets, inklusive näringslivets, behov av kunskap och kompetens. Den nyfikenhetsstyrda grundforskningen har genom åren bidragit med många banbrytande vetenskapliga upptäckter. Det höga ekonomiska risktagandet gör att modern grundforskning knappast kan bedrivas i rimlig omfattning utan offentlig finansiering. Under perioden 2000-2003 ökar de statliga anslagen till grundforskning och forskarutbildning med närmare 1,3 miljarder kronor. Svensk forskning måste prioritera och kraftsamla För att Sverige skall befästa sin ställning som ledande forskningsnation krävs det mer av kraftsamling inom svensk forskning. Svensk forskning måste bli bättre på att prioritera och profilera sig inom angelägna forskningsområden, satsa på unga forskartalanger, fortsätta öka andelen kvinnor på alla nivåer inom forskarvärlden och bygga upp konkurrenskraftiga och dynamiska forskningsmiljöer. För att utveckla kvaliteten i svensk forskning är det också angeläget att uppmuntra såväl nationell som internationell rörlighet i forskarvärlden. För att stärka svensk forskning måste det internationella samarbetet utvecklas, samtidigt som de svenska universiteten och högskolorna också måste bli bättre på att samarbeta med varandra. Lärosätena måste även samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Denna samverkan är viktig för alla parter, eftersom den gör det möjligt för universiteten och högskolorna att veta vilka idéer och frågeställningar som finns i det omgivande samhället, samtidigt som det omgivande samhället kan ta del av forskningsresultaten. Nya forskningsområden utvecklas med ny myndighetsorganisation Den riktigt banbrytande vetenskapliga utvecklingen sker ofta på helt nya vetenskapliga områden, i gränslandet mellan olika vetenskapliga discipliner. Svensk forskning står nu inför ett stort generationsskifte vilket under några år ger lärosätena och forskningsråden osedvanligt stora möjligheter att ompröva användningen av de befintliga forskningsresurserna. Men för att ytterligare främja kraftsamling och ökat gränsöverskridande mellan olika vetenskapliga discipliner, och för att underlätta för forskarna att själva prioritera, fattade riksdagen i juni 2000 vid behandlingen av proposition Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering (1999/2000:81) beslut om en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering som träder i kraft den 1 januari 2001. Det nya systemet kan på ett bättre sätt än tidigare stödja utvecklingen av kreativa forskningsmiljöer och ge utrymme för nya frågeställningar och nya kunskapsbehov. Vetenskapsrådet får ansvar för att stödja grundläggande forskning inom alla vetenskaps- områden. Inom Vetenskapsrådet inrättas tre ämnesråd - ett för humaniora och samhällsvetenskap, ett för natur- och teknikvetenskap och ett för medicin. Till Vetenskapsrådet knyts också Forskningsforum med uppgift att verka för ökad dialog och samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänheten och andra som direkt eller indirekt berörs av forskningen. Dessutom inrättas ett särskilt forskningsråd för arbetsliv och socialvetenskap och ett forskningsråd för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Dessutom skapas en mer effektiv och slagkraftig organisation för den behovsstyrda forskningen till stöd för det svenska innovationssystemet och för en hållbar utveckling och tillväxt genom att Verket för innovationssystem inrättas. Regeringen föreslår i denna proposition att de nya myndig- heterna tillförs 91 miljoner kronor för 2001 av de medel som riksdagen tidigare beslutat om, utöver de anslag som följer med vid omorganisationen. Satsning görs på unga forskare För att klara det förestående generationsskiftet inom svensk forskning och den ökande efter- frågan på forskarutbildad personal, behövs satsningar på forskarutbildning men också sär- skilda satsningar på unga forskare. Regeringen föreslår därför att 110 miljoner kronor fördelas av tidigare beslutade nya medel till en satsning på unga forskare under perioden. Det är också angeläget att en ökad forskarrörlighet mellan olika lärosäten/forskningsutförare uppmuntras och att andelen kvinnor i forskarkåren ökar. Satsning görs på prioriterade områden Det är angeläget att svensk forskning utvecklar spetskompetens inom viktiga forskningsfält. Av de, av riksdagen redan anvisade resurserna, för perioden 2001-2003 föreslår regeringen medel till forskning och forskarutbildning (inkl. forskarskolor) inom bioteknik och biovetenskap om 120 miljoner kronor, informationsteknik och IT-forskning om 120 miljoner kronor, materialvetenskap och materialteknik om 35 miljoner kronor, vård- och omsorgsforskning om 35 miljoner kronor samt forskning om miljö och hållbar utveckling om 20 miljoner kronor. De vetenskapliga landvinningarna inom naturvetenskap, teknik och medicin, samt de snabba samhällsförändringarna och den ökande globaliseringen, ökar behovet av humanistisk och samhällsvetenskaplig forsk- ning. På en lång rad områden är också humanisternas och samhällsvetarnas kunskaper oundgängliga i tvär- och mångvetenskapliga forskningsprojekt som kretsar kring exempelvis mötet mellan människan och tekniken. Regeringen bedömer att det framför allt är den humanistiska forskningen som behöver förstärkas. Regeringen fördelar av riksdagen anvisade resurser för perioden 2001- 2003, nya medel till forskning och forskarutbildning (inkl. forskarskolor) inom humaniora och samhällsvetenskap om 128 miljoner kronor, samt forskning och utvecklingsarbete inom det konstnärliga området om 20 miljoner kronor. Ett annat angeläget forskningsområde är utbildningsvetenskaplig forskning. I propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) som lades i maj 2000 har regeringen föreslagit omfattande satsningar på forskning kring kunskapsutveckling, utbildning och lärande. Anslagen till denna forskning föreslås höjas med sammanlagt 114 miljoner kronor (inkl. forskarskolor) under perioden 2001-2003. Av ovan nämnda medel för forskningsinsatser inom prioriterade områden under perioden 2001-2003 anvisas Vetenskapsrådet 70 miljoner kronor för biovetenskap och bioteknik, 50 miljoner kronor för informationsteknik och IT- forskning, 20 miljoner kronor för materialvetenskap och materialteknik, 10 miljoner kronor som särskild småämnesresurs inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, 20 miljoner kronor för konst, 90 miljoner kronor för utbildningsvetenskap, samt 20 miljoner kronor till vård och omsorgsforskning. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap anvisas 15 miljoner kronor för framför allt samhällsvetenskaplig forskning. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsplanering anvisas 20 miljoner kronor för forskning inom miljö och hållbar utveckling. Verket för innovationssystem anvisas 20 miljoner kronor för tillämpade projekt inom biovetenskap och bioteknik och 20 miljoner kronor för tillämpade projekt inom IT. För att utveckla forskningens infrastruktur höjs anslagen till vetenskaplig utrustning, högpresterande datorsystem, bibliotek och arkiv med sammanlagt 90 miljoner kronor under perioden. Forskningsfrågorna viktiga under Sveriges ordförandeskap i EU våren 2001 Under det svenska ordförandeskapet i Europeiska Unionen våren 2001 kommer utbildnings- och forskningsfrågorna att spela en viktig roll. Vid Europeiska rådets extra möte i Lissabon i mars 2000 om sysselsättningen formulerades det strategiska målet för EU:s arbete under den närmaste tioårsperioden ”att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska, kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”. Forskning är, liksom utbildning, ett centralt område för insatser som syftar till att nå detta mål. Uppföljningen av slutsatserna från Lissabon, och förberedelserna inför Europeiska rådets mötet om sysselsättningen i Stockholm i mars 2001, blir därför en viktig uppgift inom forskningsområdet under ordförandeskapet. Under våren 2001 får Sverige förhoppningsvis även möjlighet att som ordförandeland inleda det ansvarsfulla arbetet med att lotsa EU:s sjätte ramprogram för forskning och utveckling i hamn. Detta är avhängigt att kommissionen presenterar ett förslag till nytt ramprogram under vintern. För att markera att satsningar på både utbildning och forskning är väsentliga för utvecklingen av ett kunskapens Europa kommer EU:s utbildnings- och forskningsministrar för första gången sedan 1994 att ha ett gemensamt informellt möte, vilket äger rum i Uppsala den 1-3 mars 2001. Under det svenska ordförandeskapet kommer även uppmärksamhet att ägnas åt etiska aspekter i bioteknisk och biomedicinsk forskning samt samverkan mellan högskolor och näringsliv. 5.5 Insatser 5.5.1 Statliga insatser inom politikområdet Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/2001:3) redovisat sina framtida insatser inom forskningspolitiken. Merparten av anslagen inom politikområdet utnyttjas för att stödja grundläggande forskning vid främst högskolor och universitet. Denna forskning utgör en bas för mer tillämpad forskning och senare utvecklingsarbete. De forskningsprojekt och forskartjänster som finansieras av forskningsråden, FRN och Rymdstyrelsen har en nyckelroll i det svenska forskningssystemet så till vida att projekt och forskare har valts ut i nationell konkurrens och genomgått en vetenskaplig prövning där den internationella forskningsfronten utgör referenspunkten. De forskningsfinansierande myndigheterna gör också särskilda insatser avsedda att främja t.ex. förnyelse och jämställdhet inom forskningen och stödjer forskarnas tillgång till dyrbar vetenskaplig utrustning genom särskilda bidrag. De statliga forskningsfinansiärer som har ett sektorsansvar för forskning som stödjer kunskapsbehoven inom en viss sektor, Socialvetenskapliga forskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Kommunikationsforskningsberedningen, Byggforskningsrådet och Rådet för arbetslivsforskning samt delar av NUTEK. Dessa myndigheter kommer, som tidigare redovisats, att upphöra vid årsskiftet 2000/2001 och ersättas av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och Verket för innovationssystem, och ingå i politikområde Forskningspolitik. Statens insatser inom politikområdet ger svenska forskare tillträde till främst europeiskt forskningssamarbete och europeiska forskningsanläggningar genom att finansiera Sveriges medlemsavgifter för detta forskningssamarbete. Svenska forskares deltagande i forskningssamarbetet inom EU främjas genom den rådgivning och information som tillhandahålls via EU/FoU-Rådet. Via Polarforskningssekretariatet finansieras vetenskapliga expeditioner till polartrakterna, ofta i internationell samverkan. De statliga insatserna inom politikområdet via Kungl. biblioteket (KB) och Arkivet för ljud och bild (fr.o.m. 1 januari 2001 Statens ljud- och bildarkiv) gör det möjligt att samla in, bevara och för forskning tillhandahålla det svenska kulturarvet i form av tryckt material, ljud och bild. Kungl. biblioteket främjar också informationsförsörjningen till svensk forskning genom att förvalta och utveckla dels den nationella elektroniska samkatalogen LIBRIS, dels det s.k. ansvarsbibliotekssystemet där utvalda universitetsbibliotek har ett särskilt ansvar för informationsförsörjningen inom ett visst ämnesområde. KB i sig fungerar dessutom som ett humanistiskt forskningsbibliotek. 5.5.2 Insatser utanför politikområdet Anslagen inom politikområde Forskningspolitik svarade budgetåret 2000 för drygt 10 procent av de totala statliga anslagen till FoU och knappt 3 procent av den totala offentliga och privata forskningsfinansieringen i Sverige. Möjligheterna att uppfylla målet om att Sverige skall vara en ledande forskningsnation är därmed i hög grad avhängigt insatser inom andra politikområden och insatser av andra än statliga aktörer. Huvuddelen av de statliga anslagen till grundforskning fördelas direkt till högskolor och universitet via anslag inom politikområde utbildning. Anslagen inom politikområde Utbildningspolitik utnyttjas dock i högre utsträckning för forskarutbildning och är inte underkastade den vetenskapliga prövning och prioritering ur ett nationellt och internationellt perspektiv som gäller för de medel som fördelas via politikområde Forskningspolitik. Mer tillämpad och probleminriktad forskning och utveckling finansieras av vissa statliga myndigheter inom sina respektive ansvarsområden, t.ex. Försvarsmakten, Vägverket och Naturvårdsverket. Sedan mitten av 1990-talet finansieras svensk forskning även av de s.k. forsknings- stiftelserna, vilka totalt fördelar drygt 2 miljarder kronor per år till både grundläggande och tillämpad forskning som bedömts vara av strategisk betydelse för Sveriges konkurrenskraft. Slutligen finansieras och utförs FoU av betydande omfattning vid forskningsinstitut och privata företag. Den privata forskningsfinansieringen är stor. Även kommuner och landsting finansierar viss FoU. Måluppfyllelsen inom politikområde Forskningspolitik är i hög grad beroende av utvecklingen inom högskolor och universitet, vilka har en nyckelroll i det svenska forskningssystemet genom att vara utförare både av den grundläggande forskning som finansieras via de statliga forskningsråden och av den mer tillämpade forskning som är direkt relevant för t.ex. företag. 5.6 Resultatbedömning I kapitlet redovisas forskningsråd och myndigheter från utgiftsområde 16, men även en kort redovisning från andra utgiftsområden som har myndigheter eller verksamhet som fr.o.m. år 2001 ingår i politikområdet Forskningspolitik. Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) resultatbedömning för 1999 redovisas under politikområde Näringspolitik. 5.6.1 Resultat Forskningsråden, Forskningsrådsnämnden och Rymdstyrelsen I regleringsbrevet för budgetåret 2000 har angivits gemensamma effektmål för Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), Medicinska forskningsrådet (MFR), Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) och Forskningsrådsnämnden (FRN) samt den del av verksamheten vid Rymdstyrelsen som finansieras av anslag inom politikområdet. De effektmål som angivits är att forskningen skall vara av högsta vetenskapliga kvalitet. Forskningen skall också utgöra en bas för kompetensuppbyggnad, kunskapsöverföring och tillämpningar i samhället och därigenom främja kulturell, social och ekonomisk utveckling. Vidare skall forskningen bidra till samhällets omställning mot en hållbar utveckling, en hög utbildningsnivå, ett vetenskapligt förhållningssätt och kritiskt tänkande. Slutligen skall forskningen stödja det internationella samarbetet och bidra till lösningar av globala problem. Mot bakgrund av ovanstående effektmål har i regleringsbrevet för budgetåret 2000 som verksamhetsmål angivits att myndigheterna skall: - upprätthålla omfattning och kvalitet i genomförande av internationella utvärderingar av svensk forskning - prioritera förnyelse av forskningen - ägna hög uppmärksamhet åt forskningens samhällsrelevans - främja tvärvetenskaplig forskning - ägna hög uppmärksamhet åt jämställdhetsfrågor och främja ett genusperspektiv i forskningen - bidra till att sprida information om forskning och forskningsresultat - ägna hög uppmärksamhet åt det internationella forskningssamarbetet och se till att de medel Sverige ställer till förfogande utnyttjas maximalt. Nedan följer en resultatbedömning som strukturerats i förhållande till ovan angivna verksamhetsmål. Vetenskaplig kvalitet och utvärdering av forskning Rådens huvudsakliga uppgifter är att granska och prioritera forskningsansökningar samt att identifiera nya forskningsområden. Granskningen sker i prioriteringskommittéer sammansatta av väl meriterade forskare. Det är ofta i detta arbete som råden identifierar nya och växande forskningsinriktningar. Enstaka ansökningar granskas dessutom av externa bedömare som väljs inom det internationella forskarsamhället. Prioriteringskommittéernas arbete med granskning av forskningsansökningar utvärderas regelbundet av råden och arbetet anpassas till utvecklingen inom forskningen. Rådens bedömningar kvalitetssäkras dessutom genom regelbundna externa utvärderingar där internationellt sammansatta expertgrupper inbjuds för att granska olika forskningsområden. Utvärderingar genomförs regelbundet så att varje delområde granskas med intervall på ca 10 år. Utvärderingarna är ett viktigt hjälpmedel såväl för de forskare vars projekt utvärderas som för råden i deras arbete med att prioritera framtida forskningsinsatser. Genom att utvärderingarna i regel utförs av utländska forskare är de också viktiga för att jämföra den svenska forskningens inriktning och kvalitet med den internationella forskningsfronten. Rådens forskartjänster tillsätts alltid efter samråd med externa bedömare. HSFR har sedan mitten av 1980-talet efter NFR:s modell genomfört regelbundna utvärderingar av olika forskningsinriktningar inom rådets ansvarsområde. Under 1999 genomfördes utvärderingar av litteraturvetenskap och av nordiska språk. Samma år påbörjades en utvärdering av statsvetenskap som slutförs under år 2000. För att stimulera internationaliseringen av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning publiceras dessa rapporter på engelska på samma sätt som sker med utvärderingar från MFR, NFR eller TFR. MFR slutförde under år 1999 en utvärdering av odontologisk forskning som under årtionden varit bland de ledande i världen. Denna bedömning kvarstår men expertgruppen såg även vissa svårigheter i samband med neddragningar av forskningen som skett då grundutbildningen minskat. Expertpanelen rekommenderade bland annat att karriärmöjligheterna för yngre forskare förbättras och såg detta som det viktigaste instrumentet för förnyelse av odontologin. Under år 1999 påbörjade MFR en utvärdering av psykiatrisk forskning som slutförs under år 2000. NFR genomförde under 1999 två utvärderingar, en inom neurobiologi och en inom strukturbiologi. Båda utvärderingarna fick vetenskapligt goda omdömen. Expertgruppen för neurobiologin pekade på att andelen forskare på mellannivå är jämförelsevis få i Sverige. Inom strukturbiologin pekade expertgruppen på behovet av ytterligare utrustning i samband med att mer avancerade tekniker möjliggör strukturstudier på allt högre detaljnivå. Denna utrustning kräver stora investeringar och det blir en uppgift för Vetenskapsrådet att väga behov mot kostnad avseende speciellt dyrbara anläggningar. Rymdstyrelsen genomförde 1997 i samarbete med NFR en utvärdering av svensk rymdfysik. Detta samarbete är en naturlig följd av att båda myndigheterna finansierar grundläggande rymdforskning och att Rymdstyrelsen tillsammans med NFR utför år 2000 en utvärdering av astronomisk forskning. Rymdforskningen inom NFR och Rymdstyrelsen har många beröringspunkter och gemensamma utvärderingar är ett utmärkt sätt att koordinera forskningstödet från de två myndigheterna. TFR genomförde under 1999 en utvärdering av den datavetenskapliga forskning som stöds via TFR. Expertgruppen pekade på det höga söktrycket och behovet av att ytterligare medel tillförs detta expanderande område. I bedömningarna inom MFR och NFR ingår citeringsanalyser och publiceringsstatistik som några av flera faktorer för att korrelera projekten i internationell jämförelse. TFR har varit mera återhållsamma med detta eftersom teknikvetenskaperna genom sitt tvärvetenskapliga arbetssätt och avsaknaden av publiceringstradition avseende speciella tidskrifter ger en större osäkerhet i analysen än inom medicin och naturvetenskaperna. Rymdstyrelsen har sett publiceringsanalys som svårtolkade underlag och föredrar granskningar via forskningskommittén tillsammans med utlåtanden av externa bedömare. Under granskningen 1999 har Rymdstyrelsen även använt utlåtanden från experter utsedda av forskningsråden vilket avspeglar beröringspunkterna med natur- och teknikvetenskaperna. Härmed underlättas samarbete mellan forskningsfinansiärerna som är till gagn även för Rymdstyrelsens mera tillämpade projekt. Citeringsanalyser gjorda av MFR och NFR har visat att Sverige i förhållande till folkmängden ligger väl framme inom medicin, biologi, kemi och fysik. Mätt på antalet citeringar per artikel ligger forskningen inom fysik och kemi ca 20 procent över ett internationellt genomsnitt. MFR har dock visat att flera medicinska områden relativ sett gått tillbaka under 90-talet. Rådsforskningen har genomgående en hög kvalitet och Sverige ligger inom flera områden vid den internationella forskningsfronten. Flera utvärderingar har pekat på behoven av stöd för yngre forskare och regeringen vill understryka att detta är ett viktigt instrument för förnyelse inom forskningen. Även om forskningen inom speciellt medicin och naturvetenskap redan har en stark internationell anknytning bör råden arbeta för att denna ska stärkas ytterligare inom alla vetenskaperna. Detta inkluderar även användningen av utländska forskare som sakkunniga vid prioriteringen av rådens projektstöd. Regeringen vill också understryka att rådens arbete vad gäller tvärvetenskap och jämställdhet är angelägna delar av kvalitetsarbetet. Förnyelse inom forskningen Myndigheterna har under flera år drivit ett förändringsarbete med ambitionen att prioritera förnyelse av forskningen. Råden har här haft olika metoder men alla har kunnat visa på en ökande andel yngre forskare och nya forskningsprojekt. HSFR har sett projektgranskningen som sitt främsta instrument för förnyelse inom forskningen. Beviljningsgraden för nya sökande har stadigt ökat under 1990-talet men faktiskt sjunkit sedan 1998. Men siffrorna är osäkra p.g.a. ett litet material. Fler insatser för förnyelsen av forskningen behöver sannolikt göras om tydliga resultat ska åstadkommas. Andelen kvinnliga forskare med stöd från forskningsråd har normalt varit hög speciellt inom humaniora men en viss minskning har märkts under år 2000. MFR har under flera år särskilt prioriterat stödet till unga forskare och andelen forskare under 40 år med stöd från MFR har ökat. Andelen kvinnor bland forskarna under 40 år har ökat från 30 procent 1997 till drygt 35 procent. NFR:s insatser för förnyelse har skett genom anslag till forskarrekrytering och stödet till tjänster för unga forskare motsvarar ca 10 procent av ansökningsomgången. NFR har under 1998-1999 även inrättat tre professurer inom områden som i rådets analyser identifierats som viktiga för naturvetenskaplig förnyelse. Genom tillsättning av rådsprofessurer åstadkoms en snabb utbyggnad av ett forskningområde medan tjänster till unga forskare ger en långsiktig kompetensuppbyggnad. Rymdstyrelsen stöder få men stora projekt som ofta är långsiktiga. TFR:s stöd till förnyelse har främst givits genom rådets program för ramanslag till strategiska forskningsområden. TFR har också identifierat områden som i internationell jämförelse varit små i jämförelse med områdets betydelse för utbildningen. Rekryteringsstödet till unga forskare har i sådana fall varit ett viktigt instrument. Tvärvetenskaplig forskning Det blir allt tydligare att många komplexa samhälls- och forskningsproblem bara kan lösas genom samverkan mellan kunskaper och metoder som utvecklats inom olika vetenskapliga discipliner. Det är ofta vetenskapligt arbete i gränslanden och skärningspunkterna mellan olika discipliner som öppnar nya perspektiv och möjliggör oanade tillämpningar. Tvär- och mångvetenskaplig forskning bidrar också till att förnya forskningen och ge den en nödvändig dynamik. Det finns många etablerade forskningsfält som utvecklats i kontakytorna mellan olika vetenskapsområden. Viktiga exempel är bioteknik, socialmedicin, språkteknologi och medicinsk etik; områden som i dag får omfattande finansiering via forskningsråden och andra forskningsfinansiärer. FRN har haft ett särskilt ansvar för tvärvetenskaplig forskning genom sitt uppdrag att främja forskning inom samhällsrelevanta områden och därvid beakta behovet av tvär- och mångvetenskap. FRN:s forskningsfinansiering är koncentrerad till ett antal temaområden som ofta kretsar kring aktuella och framtida samhällsproblem och förutsätter ett tvär- eller mångvetenskapligt arbetssätt. Ofta kräver de frågeställningar som uppstår att vetenskaplig kompetens byggs upp inom forskningsområden som ännu inte hunnit konsolidera sig organisatoriskt och vetenskapligt. En viktig förutsättning för att främja tvärvetenskap via forskningsråden är att rådens beredningsorganisation är uppbyggd så att forskningsprojekt med en tvärvetenskaplig inriktning kan ges en rättvisande bedömning. Härvidlag är situationen tillfredsställande så till vida att alla forskningsråden på olika sätt har anpassat sina beredningsorganisationer för att hantera tvärvetenskapliga projekt. Detta har skett genom att anpassa sammansättning och ansvarsfördelning på beredningskommittéerna, genom att skapa särskilda kommittéer för beredning av tvärvetenskapliga projekt eller genom att låta tvärvetenskapliga projekt behandlas i särskild ordning inom den ordinarie beredningsorganisationen. Myndigheterna främjar också tvärvetenskap genom att initiera särskilda tvärvetenskapliga forskningsprogram eller insatsområden, ibland i samverkan med andra forskningsfinansiärer. Ett exempel på sådana insatser är det program för att öka samverkan mellan matematiken och natur-/teknikvetenskaperna som drivs i samverkan mellan NFR, TFR och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Den av regeringen tillsatta samverkansgrupp som skall främja samverkan mellan forskningsråden vad gäller bl.a. tvärvetenskap har under 1999 fortsatt sitt arbete. En av samverkansgruppen särskilt utsedd arbetsgrupp har under år 1999 färdigställt den rapport om förutsättningar och problem kring tvärvetenskaplig forskning som påbörjades under 1998. Rapporten har behandlats vid ett nationellt seminarium och har också diskuterats vid möten med landets universitetsledningar. Jämställdhet och genusforskning Jämställdheten har beaktats vid bedömning av projektansökningar, och yngre kvinnliga sökandes projekt har särskilt uppmärksammats. Vid likvärdighet i vetenskaplig kvalitet eftersträvas företräde för kvinnliga sökanden. Utöver denna ordning tillämpar FRN riktade medelsanvisningar för att stimulera ansökningar från underrepresenterat kön inom vissa programområden. Detta till trots har andelen kvinnliga sökande och bidragsmottagare sjunkit sedan 1998, från 41 procent till 34 procent kvinnliga bidragsmottagare. I MFR:s nya styrelse är nästan 50 procent av ledamöterna och suppleanterna kvinnor, och i rådets prioriteringskommittéer ingår 34 kvinnor av de 84 ledamöterna. Antalet kvinnliga bedömare har ökat avsevärt de senaste fem åren, från omkring 10 procent 1994/1995. Även antalet kvinnliga bidragssökanden och mottagare har ökat under de senaste tre åren, även om den faktiska andelen kvinnliga bidragsmottagare ökar långsamt på grund av den låga andelen nya bidrag (10 procent). Andelen kvinnliga bidragsmottagare var 23 procent 1999. Andelen kvinnliga sökande till rådsfinansierade tjänster är lågt, med undantag av forskarassistenttjänsterna där 50 procent av de nytillsatta tjänsterna gick till kvinnor. Under de senaste åren har HSFR medvetet sökt öka andelen kvinnor som får bidrag, och att ge sådant stöd som underlättar för kvinnor att inleda och fortsätta en forskarkarriär. Vid lika meriter ges företräde för kvinnliga forskare. 1999 var 31,5 procent av de beviljade forskningsanslagen utbetald till kvinnor, vilket är en ökning från 1998 då andelen var 27,5 procent. En viktig faktor i jämställdhetsarbetet är att det finns en jämn fördelning av kvinnor och män i rådens egen organisation, och alla råden har ökat andelen kvinnor i sina beredningsgrupper. Andelen kvinnor i HSFR:s organisation har ökat kraftigt under de senaste åren, till 38 procent 1999, från 21 procent 1994/95. Andelen kvinnor som söker projektanslag från TFR är mycket låg, men har ökat från 3 procent 1993 till 10 procent 1999. Tendensen visar att beviljandegraden för kvinnor har stigit under den tiden för att nu ligga på samma nivå som männens. TFR har under året finansierat fem postdoktorala stipendier för kvinnor och två repatrieringsbidrag. Rymdstyrelsen är uppmärksam på att det kvinnliga antalet forskare är relativt litet och bör öka och har beaktat detta vid sin programplanering för 1999. FRN är sedan 1990 ålagd att stödja kvinno- och jämställdhetsforskning inom ramen för och nämndens temaområde för genusforskning fördelade 10 mkr 1999. Särskild tonvikt har lagts vid att stödja yngre forskare som bedriver forskning utifrån ett genusperspektiv. På grund av det stora antalet sökanden har projektutlysningarna koncentrerats på två inriktningar varav det ena, ”genus, religion och moral” har lockat till sig ett antal ansökningar från forskare med invandrarbakgrund. FRN:s kommitté för genusforskning har under 1999 genomfört en konferens kring könsperspektiv i medicinsk forskning i samarbete med MFR och Nationella sekretariatet för genusforskning i Göteborg. FRN har också genomfört ett arbetssymposium för genusforskare kring frågan ”vad är genusforskningens kärna?”. FRN, NFR och TFR stödjer tillsammans projektet Genus, teknik och naturvetenskap - en forskningsöversikt. FRN har förstärkt genusaspekterna i de utlysta programtexterna inom flera av sina temaområden. Forskningsrådens samverkansgrupp bidrar till ett vidgat intresse för genusperspektiv inom olika vetenskapliga fält. MFR har under 1999 skärpt kravet på sammansättning av studiepopulationer vad gäller köns- och åldersammansättning. Forskningsrådens samverkansgrupp för genusforskningens integrering har gett i uppdrag åt forskningsråden att identifiera genusforskningsaspekter i sitt forskningsstöd. För MFR:s del visar det sig att projekten lika ofta fokuserar sig på sjukdomar som drabbar kvinnor som på sjukdomar som drabbar män. NFR gör inom ramen för samverkanskommittén en genomgång av ansökningarna inom biologi, där genusperspektivet främst är aktuellt för att klarlägga genusaspekter på forskningsobjekt eller forskningens genomförande. Genusforskningen har stor relevans för många av de discipliner som ligger inom HSFR:s ansvarsområde. Inom samhällsvetenskapen bidrar till exempel genusforskningen till demokrati- och samhällsutvecklingen. En särskild satsning utgör de forskartjänster som HSFR har haft sedan mitten på 1980-talet. I slutet av 1999 hade rådet fyra tjänster tillsatta i jämställdhetsforskning, och ytterligare en tjänst är under tillsättande. Forskningens samhällsrelevans och nyttiggörande Flera av de forskningsfinansierande myndigheterna inom politikområdet finansierar huvudsakligen grundläggande forskning. Denna bidrar med nya kunskaper om människan och hennes omvärld, samtidigt som den också utgör en nödvändig kunskapsbas för mer tillämpningsnära forskning och utvecklingsarbete. Nya - och ofta oanade - tekniker och metoder har många gånger sitt ursprung i genombrott som gjorts inom den grundläggande forskningen. Steget mellan forskning och tillämpningar är dock olika långt inom olika vetenskapsområden. Rymdforskningen, bioteknikområdet och forskningen inom materialteknik är exempel på områden där steget mellan forskning och tillämpningar kan vara förhållandevis kort. Den grundläggande forskningen utgör även en viktig bas för högre utbildning inom olika yrkeskategorier. Oavsett i vilken bemärkelse forskningen kan vara nyttig bör det inte råda någon motsättning mellan samhällsrelevans och vetenskaplig kvalitet; forskning kan bara bli nyttig om den också håller god vetenskaplig kvalitet. FRN skall enligt sin instruktion främst stödja forskning som är angelägen från samhällets synpunkt. De forskningsområden som får stöd via FRN är vanligen problemdrivna och rör frågor av central betydelse för samhällsutvecklingen, som t.ex. genusforskning, forskning för en hållbar utveckling, folkhälsofrågor, forskning om globaliseringsproesser m.m. Samhällsrelevansen är en viktig aspekt som vid FRN vägs in vid alla beslut om nya forskningsområden och vid alla bedömningar av forskningsansökningar. Rymdstyrelsens ansvarsområde omfattar både grundläggande rymdforskning och utvecklingsarbete, vilket tydliggör den grundläggande forskningens betydelse för det tekniska utvecklingsarbetet och ger ett bättre underlag för bedömningar av olika forskningsprojekts relevans. Vid de övriga forskningsråden sker insatser för att främja forskningens samhällsrelevans och nyttiggörande främst genom att särskilda riktlinjer för relevansbedömning av forskningsprojekt tillämpas vid prioriteringen av forskningsansökningar. MFR ställer också krav på att forskningsansökningar på ett tydligt sätt skall redovisa forskningens nytta och stimulerar överföring av resultat från grundforskningen till klinisk verksamhet. TFR har en särskild beredningsgrupp för samhällsrelevans som skall ge vägledning till rådet vid prioritering av forskningsstöd och använder sig av särskilda anslagsformer - ett program för industridoktorander och stöd till adjungerade industriforskare - som syftar till att förbättra kontakterna mellan högskoleforskare och näringslivet. Dessutom gör samtliga myndigheter insatser för att på olika sätt sprida information om forskning och forskningsresultat, vilket ökar möjligheterna för forskningen att komma till nytta i samhället. Forskningsinformation Populärvetenskap har stor betydelse för att sprida vetenskapens frågeställningar, metoder och resultat utanför kretsen av forskare. Att popularisera forskning är ett viktigt uppdrag för forskningsråden och samtliga forskningsråd bedriver sådan verksamhet. Forskningsråden samarbetar i flera populärvetenskapliga arrangemang, såsom Vetenskapsfestivaler, Vetenskapens vecka samt Bok- och biblioteksmässan. FRN har som en särskild uppgift att på nationell nivå främja kontakter mellan forskare och allmänhet, bl.a. genom att stimulera forskares medverkan i samhällsdebatten. FRN:s informationsverksamhet är bred både när det gäller målgrupper och former för informationsöverföring. Under 1999 bildade FRN en särskild kommitté för utveckling av forskningskommunikation, med uppgift att utveckla området, bistå med expertkunskaper samt bedöma ansökningar och delta i uppföljning och resultatspridning. En särskild kommitté för utveckling av forskningskommunikation till barn och ungdom inrättades också. FRN delar årligen ut projektmedel, under 1999 satsades ca 1 miljon kronor på projektet ”Miljön har en historia”, riktad till högstadiet och gymnasiet. Uppbyggnaden av nyhetsbrevet Vetskap avslutades 1998 och under 1999 har FRN fortsatt arbetet med att utveckla nyhetsbrevet med dess kringtjänster. En läsvärdesundersökning av Vetskap, som genomfördes 1999, visade bl.a. att nyhetsbrevet är uppskattat och fyller sin funktion som informationskälla, medan webbplatsen och dess tjänster behöver utvecklas och marknadsföras ytterligare. HSFR har sedan 1996 successivt utvidgat informationsverksamheten. 1997 fastställdes en övergripande informationsstrategi. Som en del av denna har HSFR inrättat ett särskilt utskott för informationsfrågor. Sedan 1998 finns en projektanställd informatör. Informationsaktiviteterna är populärvetenskapliga, riktade till den breda allmänheten samt riktade till vetenskapssamhället. Tidskriften Tvärsnitt har under 1999 marknadsförts i en kampanj, för att nå nya målgrupper och öka antalet prenumeranter. I rådets monografiserie Brytpunkt utgavs fyra skrifter under 1999. Under hösten 1999 förbereddes utlysningen av ett journaliststipendium, med syfte att ge en journalist möjlighet att fördjupa sig inom ett valfritt ämne inom humaniora/samhällsvetenskap. Sedan 1997 har HSFR en hemsida, vars besökarantal ökar. Sedan en omläggning under våren 1999 har hemsidan ca 600 besökare per vecka. MFR har en informationsplan med policy, strategi och verksamhetsplan, som uppdateras årligen. MFR har även en rådgivande kommitté för informationsfrågor som består av forskare och aktiva inom sjukvården samt mediarepresentanter. Fortbildning av journalister anser rådet vara angeläget. I slutet av 1999 arrangerades ett journalistseminarium om smärta. Journalistikstudenter ges möjlighet att söka stipendier för examensarbete inom MFR:s verksamhetsområde och under 1999 beviljades fyra sådana stipendier. 1998 undersöktes hur olika målgrupper tar emot och använder information från MFR. Undersökningen visade bl.a. att arbetet med att marknadsföra MFR:s material bör öka, vilket har inletts under 1999. Under 1999 har antalet prenumeranter av rådets tidning, MFR informerar, ökat. MFR:s webbtjänst på Internet startades 1996 och har sedan dess ständigt utvecklats. MFR:s hemsida har i snitt haft 7 000 besökare per månad under 1999. Webbtjänsten för skolan har utvecklats under året och har i snitt haft 700 besökare per månad under 1999. Sedan 1995 arbetar tre informatörer vid MFR:s informationsenhet. NFR inledde 1997 i samarbete med KK- stiftelsen ett treårigt projekt med s.k. forskningsattachéer, som arbetar med att skapa varaktiga kontakter mellan forskargrupper och olika avnämare. I slutet av 1999 hade rådet fyra forskningsattachéer. NFR ger fr.o.m. 1998 ut en tidskrift, Carpe Scientiam, som 1999 utkom med fyra nummer. Informationsbladet NFR meddelar kom ut med sju nummer under 1999. Hösten 1996 startade NFR:s budkavle, som uppmanar innehavaren att popularisera och uppmärksamma naturvetenskaplig forskning. 1999 fanns budkavlen vid Lunds universitet, för att 2000 vandra vidare till Uppsala. TFR kräver en populärvetenskaplig sammanfattning i samband med ansökningar om forskningsstöd. De bästa av dessa sammanfattningar används sedan i TFR:s informationsspridning. Under 1999 startade nyhetsbrevet Tekniksidan, som kom ut med tre nummer under det första året. Målgrupper är främst journalister och skolor. Forskare har kunnat söka stöd för populärvetenskaplig information och under 1999 beviljades tre ansökningar. Sedan 1998 finns en informationssekreterare anställd vid TFR:s kansli. Rådet har en hemsida som är under ständig utveckling. Rymdstyrelsen förnyade sina webbsidor under 1998 då sidorna utökades bl.a. med länkar till forskares hemsidor, där projekt som Rymdstyrelsen stödjer presenteras. Webbplatsens målgrupper är allmänhet, ungdomar, media och forskare och informationen finns på svenska och engelska. Antalet besökare på hemsidan har fördubblats från början av 1999 till slutet av året. Antalet besökare är ca 500 per månad. Rymdstyrelsen medverkar med nyhetsartiklar på rymdområdet i tidskriften Teknik och Vetenskap samt ger ekonomiskt stöd till Forskning och Framsteg. Rymdstyrelsen deltog under Populärvetenskapens vecka 1999 med två föreläsningar. Myndigheten beslutade under 1999 att rekrytera en person som skall ansvara för myndighetsinformationen. Internationellt forskningssamarbete De svenska resurserna för FoU motsvarar någon procent av världens totala FoUresurser och svenska forskares produktion av vetenskapliga artiklar motsvarar strax under 2 procent av världens totala artikelproduktion. Detta innebär att svensk forskning bara kan svara för en liten del av de stora genombrotten inom forskningen och att den svenska forskningen för att bevara sin internationella position måste vara i ständig kontakt med den internationella vetenskapliga utvecklingen. Inom framför allt rymdområdet, men även inom medicin, naturvetenskap och teknik, är den svenska forskningen redan i hög grad internationell. Forskarna har informella internationella nätverk och deltar i internationella konferenser, publicering sker vanligen i internationella tidskrifter och konkret forskningssamarbete vid internationella forskningsanläggningar eller inom ramen för gemensamma forskningsprojekt, t.ex. inom EU:s ramprogram, förekommer i stor utsträckning. Det blir också allt vanligare att svenska forskare tjänstgör utomlands under kortare eller längre perioder. De forskningsfinansierande myndigheterna skall i sitt arbete ägna stor uppmärksamhet åt det internationella samarbetet och alla forskningsråden stödjer också på olika sätt internationellt samarbete. De vanligaste stöd- formerna är bidrag till anordnande av internationella konferenser och seminarier, bidrag till resor och ökade levnads- omkostnader vid utlandsvistelse samt stipendier för doktorandstudier utomlands. Forskningsråden fördelar också på regeringens uppdrag särskilda medel till gästprofessurer för kvinnor och postdoktorstipendier för kvinnliga forskare. Dessa stipendier används för att stimulera nydisputerade kvinnliga forskare att vistas vid en utländsk institution och för att möjliggöra för svenska institutioner att bjuda in framstående kvinnliga forskare från utlandet. Genom HSFR:s medlemskap i European University Institute i Florens, kan också svenska forskarstuderande förlägga delar av sin utbildning till detta institut. Under år 1999 har rådens olika stödformer inneburit att drygt 400 forskare och doktorander beviljats bidrag för vistelse utomlands, inklusive utländska forskare som kommit till Sverige. Huvuddelen av myndigheternas resurser för internationellt forskningssamarbete utnyttjas för att finansiera Sveriges medverkan i formaliserat samarbete inom internationella forskningsorganisationer. Dessa organisationers verksamhet avser till största delen naturvetenskap och teknik och motiveras av forskningens komplexitet och av behovet av mycket dyrbar vetenskaplig utrustning. Genom deltagandet i dessa organisationer får svenska forskare möjlighet att delta i avancerad forskning inom främst fysik och astronomi, men även inom biologi, kemi och teknik. Sverige är för närvarande medlem i bl.a. följande organisationer: Europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN) som bedriver grundforskning inom högenergifysik. Europeiska sydobservatoriet (ESO) som driver astronomiska observatorier i Chile. Europeiska synkrotronljuskällan (ESRF) som ger fysiker, kemister och biologer möjlighet till grundläggande materialforskning. Europeiska molekylärbiologiska forskningslaboratoriet (EMBL) som ger möjlighet till deltagande i främst molekylärbiologisk forskning. Det europeiska rymdorganet (ESA) som bl.a. driver vetenskapliga program inom rymdområdet. Internationella institutet för tillämpad systemanalys (IIASA), där FRN är svensk medlemsorganisation. Medlemskapen i ovanstående och andra inter- nationella forskningsorganisationer tar i anspråk betydande delar av anslagen till Na- turvetenskapliga forskningsrådet och Rymdstyrelsen. Under 1999 var NFR:s kostnader för deltagande i de europeiska forskningsanläggningarna 163 miljoner kronor och nästan 80 miljoner kronor av Rymdstyrelsens anslag utnyttjades för forskning inom ESA. Det svenska utnyttjandet av anläggningarna räknat som andelen svenskar av de personer som vistats vid anläggningarna under året motsvarar i de flesta fall minst Sveriges andel av kostnaderna. Forskningsråden har själva ansvaret för att väga det vetenskapliga värdet av medlemskapet i internationella organisationer mot alternativet att satsa mer resurser på nationellt forsk- ningsstöd. Myndigheterna lämnar förslag till regeringen beträffande medlemskapen och mot bakgrund av bl.a. dessa bedömningar har regeringen beslutat att Sverige tills vidare fortsätter sitt medlemskap i samtliga internationella forskningsorganisationer som landet var medlem i år 1998. Nationella forskningsbibliotek och arkiv Utbildningsdepartementet ansvarar för de två myndigheter som ombesörjer tillvaratagandet av pliktexemplar i enlighet med lagen (1993:1992) om pliktexemplar av dokument, nämligen Kungl. biblioteket (KB) och Arkivet för ljud och bild - ALB (fr.o.m. 1 januari 2001 Statens ljud- och bildarkiv. Anslag till ALB återfinns inom utgiftsområde 17. I Bibliotekslagen (1996:1596) anges målen för biblioteksverksamheten. Lagen syftar till att garantera avgiftsfria boklån samt ett väl fungerande nätverk som binder ihop forskningsbibliotek, högskolebibliotek, länsbibliotek, lånecentraler samt folk- och skolbibliotek. Vid varje högskola finns ett bibliotek Inom biblioteks- och arkivsektorn pågår en snabb utveckling till följd att den nya tekniken, framför allt IT och Internetanvändningen. Den nya tekniken ställer höga krav på personal. Den traditionella bibliotekarien har fått en ny roll som pedagog. Forskningsbiblioteken erbjuder både traditionell vägledning till det tryckta materialet men också kompetent vägledning och tillgång till den digitala informationen. Forskningsbiblioteken måste arbeta parallellt med olika rutiner för olika och varierande leverans- och distributionssystem både av tryckt material och digitalt. Universiteten och högskolorna har särskilt återrapporterat vilka åtgärder och satsningar de har vidtagit för sitt bibliotek. Utbildningsdepartementet avser att fortsatt följa lärosätenas arbete med sina bibliotek. Den enskilt största och viktigaste satsningen kollektivt för de svenska universiteten och högskolorna har varit att nationellt avtala om prenumeration av digitala tidskrifter. Kungl. biblioteket har under två år delfinansierat lärosätenas kostnader för digitala tidskrifter i ett inledande skede. Avtalen innebär att högskolorna får tillgång till såväl digitaliserad som pappersbaserad information. Den digitaliserade versionen ger bättre tillgång till olika vetenskapliga publikationer samt minskar förvärvs- och hanteringskostnader inom högskolan. Lärare, forskare och studenter vid de yngre lärosätena får tillgång till samma information som kollegorna vid de etablerade universiteten. Informationen administreras av biblioteken och blir tillgänglig via de interna nätverken. KB fyller en viktig roll i den nationella bibliotekspolitiken och i svenskt biblioteksväsende. LIBRIS är ett nationellt biblioteksdatabassystem som avgiftsfritt tillhandahåller information, skulle ha uppgraderats 1999. Denna uppgradering har dock blivit försenad. Under året har KB fortsatt uppdraget att skapa en nationell samkatalog för hela biblioteksväsendet och tillsammans med Bibliotekstjänst AB (BTJ) arbetat fram användargränssnitt för sökningar i både LIBRIS och BTJ:s katalog BURK. Den virtuella katalogen skall omfatta så många bibliotek som möjligt och ta hänsyn till olika biblioteks förutsättningar och behov. Efterfrågan på KB:s tjänster ökar och antalet besökare uppgår till ca 800 personer per dag. KB har helt återtagit besöksfrekvensen sedan återinvigningen år 1997. Antalet hemlån och fjärrutlån har ökat med 40 respektive 20 procent sedan föregående år. KB har vuxit i sin nya kostym. Det ökade utbudet av ljud och rörliga bilder i Sverige under de senaste två decennierna avspeglar sig i omfattningen av Arkivet för ljud och bilds verksamhet. Under de senaste fem åren har levererade pliktexemplar ökat med 36 procent Detta beror bl.a. på att en rad nya satellitkanaler har etablerats, och att video- och fonogramutbudet ökar. ALB ägnar och kommer fortsättningsvis ägna stor uppmärksamhet åt att erbjuda tillfredsställande sökmöjligheter för de nya programkanalerna. Radio- och TV-bolagens utökade användning av elektronisk dokumentation och programinformation innebär att även ALB måste etablera nya system och rutiner för insamlande, lagring och återsökning av information. ALB:s huvuduppgift, att säkra det långsiktiga bevarandet av ljud och rörliga bilder, blir alltmer problematisk. I allt större utsträckning uppträder åldringssymptom på ALB:s tidiga pliktexemplar, vilket kräver tidskrävande specialistarbete för omkopiering till nya digitala bärare. ALB:s samlingar är enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk normalt endast tillgängliga för forskningsändamål. De flesta användarna är verksamma vid universitet och högskolor. Myndigheten firade sitt tjugoårsjubileum i oktober 1999 och byter den 1 januari 2001 namn till Statens ljud- och bildarkiv. Anslaget redovisas under utgiftsområde 17. Polarforskningssekretariatet Polarforskningssekretariatet har till uppgift att samordna polarforskning och expeditioner till polarregionerna. Samtidigt skall sekretariatet koordinera de svenska verksamheterna med utländska expeditioner. Sekretariatet är också svensk tillståndsmyndighet för vistelser vid Antarktis. Polarforskning kräver långsiktig planering och sekretariatet planerar stora expeditioner parallellt med utförandet av årliga program. Sekretariatet har under år 2000 genomfört flera program. Inom ramen för det svenska arktisforskningsprogrammet fortsätter samarbetet med National Science Foundation i projektet AMANDA. Projektet som bygger på ett antal neutrinodetektorer nedsänkts i inlandsisen, har pågått i sju år. Under säsongen 1999/2000 genomfördes en svensk expedition till Dronning Maudes land i Antarktis inriktad mot glaciologi och meteorologi för studier av massbalansen i isen samt studier av mängden aerosoler i luften över ismassorna. Vid Antarktis och på Grönland finns inlandsisar som fungerar som arkiv om tidigare klimat och atmosfärssammansättning. I ett annat geologiskt projekt i Antarktis mättes rörelser såväl i som av den Antarktiska kontinenten. Under 1994 genomfördes en Arktisexpedition österut till den ryska kusten vid Norra Ishavet som 1999 följdes av en expedition västerut till den arktiska kusten och övärlden i norra Kanada. Under sommaren 2000 genomfördes en geologisk expedition till norra Sibirien. Denna var inriktad mot geologiska undersökningar av berggrunden vid Kaninhalvön. Under sommaren genomfördes även en kulturvetenskaplig expedition till Svalbard där Andreé-expeditionens sista läger 1897 på Vitön undersöktes. En annan grupp studerade Svalbards gruvhistoria. Sekretariatet planerar nu tre stora Arktiska expeditioner med isbrytaren Oden för åren 2001-2003. Den första inriktas mot atmosfärsstudier längs iskanten norr om Svalbard och österut mot den ryska delen av Norra Ishavet. Planering pågår även för en Antarktisexpedition för sydsommaren 2001/2002 då Sverige har det logistiska ansvaret för nordiska expeditioner till Antarktis. EU/FoU-rådet Myndighetens instruktion reviderades i början av år 2000 eftersom tidigare instruktion delvis utgick från förhållanden som gällde före Sveriges medlemskap i EU. I samband med detta ändrades även myndighetens benämning till Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU. Rådet skall genom nätverksbyggande, informations- och rådgivningsverksamhet främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling samt bistå regeringen med statistik och analys av svenskt deltagande i ramprogrammen. Rådets verksamhet har svarat väl mot de uppsatta målen. Rådets arbete följer ramprogrammets olika faser, där efterfrågan på information och rådgivning dominerar i början av ett nytt ramprogram. Eftersom det femte ramprogrammet inleddes under 1999 har dessa insatser präglat rådets arbete under året. Rådets funktion som National Contact Point (NCP) och övertagandet av forskningskontoret i Bryssel har givit utökade möjligheter till kontakter med bl.a. kommissionen och andra medlemsländer, vilket har underlättat tillgången till informationsutbyte och förbättrat rådgivningsverksamheten. Rådets hemsida har varit välbesökt och antalet enskilda konsultationer ökade under 1999. Rådets kursverksamhet fördubblades jämfört med 1998 och en ny kurs har tagits fram till stöd för sökanden till delprogrammet som främjar småföretagens deltagande i EU- forskningen. Riktade insatser har även gjorts mot kommuner och universitet och högskolor. Bland industriforskningsinstituten har en särskild EU-grupp bildats som rådet deltar i. Under 1999 genomfördes en slutlig sammanställning av det svenska deltagandet i det fjärde ramprogrammet. En analys av tillgängligheten av forskningsresultat från EU:s ramprogram har även genomförts tillsammans med fem andra svenska forskningsfinansiärer. En studie som syftar till att utröna orsakerna till svenska småföretags låga deltagande i ramprogrammet har påbörjats och kommer att presenteras under år 2000. Det svenska ordförandeskapet och förhandlingarna om det sjätte ramprogrammet, som förväntas inledas under hösten 2000, kommer att öka regeringens efterfrågan på underlag i strategiska frågor. Rådets arbete med analys och utvärdering kommer successivt att behöva öka under det kommande budgetåret. Forskningsfinansierande myndigheter under andra utgiftsområden Socialvetenskapliga forskningsrådet Socialvetenskapliga forskningsrådets (SFR) forskningsanslag har successivt förstärkts under hela 1990-talet. Under 1999 påbörjades en treårig successiv nivåhöjning med 10 miljoner kronor per år för äldreforskningen. De tillämpningsområden som tidigare under flera år fått mest forskningsstöd är folkhälsoområdet och allmän socialpolitik och socialförsäkring. När det gäller den successiva utbyggnaden av äldreforskningen blev det under 1999 en viss eftersläpning p.g.a. större behov av förberedelser, utvärderingar än vad som förutsågs när medel anslogs. Detta innebar dock inte några negativa effekter i de forskningsutförande organen i samhället. Förstärkning av den demografiska forskningen skedde under året genom tillsättande av en professur på området. SFR konstaterade vid en utvärdering 1998 av programstöd som stödform att dessa fungerade mycket bra. Under 1999 igångsattes tio olika etc programstöd inom allmän socialpolitik, epidemiologi samt alkohol- och drogforskning. Många projekt som erhållit stöd från SFR bygger på samarbete mellan forskare från olika discipliner och från olika fakulteter. De forskarnätverk som rådet stött innefattar forskare från olika discipliner. SFR har lagt stor vikt vid att ge framstående och lovande forskare goda villkor för att bedriva forskning inom SFR:s ansvarsområden. SFR vidtog flera åtgärder för att utveckla fler kanaler, t ex massmedia (pressfrukost, journaliststipendier), för att sprida information om forskning och forskningsresultat till verksamhetsföreträdare och andra. SFR:s satsning på yngre forskare innebar bl.a. finansiering av forskarassistenttjänster och projektstöd avsedda att finansiera forskarstuderandes avhandlingsarbete. Bland dem som arbetade i de projekt som beviljades stöd rådde bra balans såväl mellan yngre och äldre forskare som mellan kvinnor och män. Något fler män än kvinnor söker och får forskningsstöd genom SFR, så även 1999. Genom rådets sammansättning och förfarande vid bedömningen av ansökningar säkras, så långt det är möjligt, att de projekt som beviljas forskningsstöd från SFR bidrar till bättre kunskap om både kvinnors och mäns situation. Rådet för arbetslivsforskning Rådet för arbetslivsforsknings (RALF) rapportering avseende målet att uppnå hög relevans och kvalitet i den forskning och utveckling som finansieras av myndigheten visar att RALF väl har uppnått detta mål. Ett allt komplexare arbetsliv ställer ökade krav på att de forskningsinsatser som sker inom arbetslivsområdet bedrivs i projekt där mer än ett ämne eller en forskningsdisciplin är företrädda. Rådet redovisar en fortsatt ökning av den totala andelen mångvetenskapliga projekt från 42 procent år 1998 till 44,4 procent år 1999. Under år 1999 har bidrag beviljats till 291 FoU-projekt inom områdena arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetsmarknad och programövergripande projekt. Av dessa var 114 projekt inom arbetsorganisationsområdet. I allt större utsträckning har medel beviljats till områdena arbetsorganisation och arbetsmarknad. Största antalet beviljade projekt finns nu inom området arbetsorganisation. Rådet har också beslutat om stöd till forskningsmiljöer runt programmet Genus, teknik och arbete på tema T vid Linköpings universitet. Satsningen kommer att leda till att forskning som lägger ett genusperspektiv på teknik, vilket hittills varit ett underförsörjt område för rådet, får ett finansiellt tillskott. I regleringsbrevet för år 1997 fick RALF i uppdrag att senast den 1 december 2000 redovisa en forskningsöversikt och utvärdering av såväl svenska som internationella forskningsresultat inom området elkänslighet och hälsorisker av elektriska och magnetiska fält. Under 1999 har rådet lämnat in den tredje delrapporten. Samtliga tre delrapporter är därmed inlämnade till regeringen. Uppdraget skall slut rapporteras senast den 1 december år 2000. Skogs- och jordbrukets forskningsråd Skogs- och jordbrukets forskningsråds (SJFR) huvuduppgift har varit att främja och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett hållbart nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning på de areella näringarna. Rådet har haft i uppdrag att bl.a. verka för ett vidgat internationellt samarbete och att sprida information om forskning och forskningsresultat till samhället och berörda näringar. Regeringen uppdrog under år 1998 åt SJFR att utvärdera den svenska jordbruksforskningen samt att utveckla en forskningsstrategi för denna. En delrapport har inkommit till regeringen och uppdraget skall slutredovisas i september 2000. När det gäller andelen kvinnor som har erhållit forskningsmedel är utfallet tillfredsställande då beviljningsandelen för kvinnor var 33 procent medan den för männen utgjorde 37 procent. Totalt sett är andelen kvinnor som söker forskningsmedel fortfarande mindre än andelen män även om en ökning har skett.. Representationen av kvinnor är dock olika för olika forskningsområden där t.ex. skogsforskning har få kvinnliga sökande. Andelen kvinnor i beredningsutskotten ökar kontinuerligt Den internationella verksamheten vid SJFR har under senare år blivit alltmer omfattande och fördjupat. Framför allt har EU-samarbetet och det nordiska samarbetet ökat. Under året har bl.a. forskningsprogrammet ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion utvärderats och har därvid fått relativt goda omdömen. En del av den kritik som riktats mot programmet har varit att tre år är för kort tid för ett forskningsprogram av detta slag. Kommunikationsforskningsberedningen Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) har uppnått sitt mål att den kunskapsuppbyggande forskningen bör utgöra 40 procent av anslaget. Andelen kvinnliga doktorander har ökat betydligt liksom andelen kvinnliga projektledare. Målet att sprida forskningsresultat och se till att dessa kommer till användning har uppfyllts genom en mycket bred informationsverksamhet. Ett verktyg som utvecklats för detta är hemsidan på internet. För att stödja den svenska forskningens internationella anknytning har KFB engagerat sig starkt i EU:s 5:e ramprogram. Forskningssamarbete inom EU Det svenska deltagande i EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling har vuxit sig stark över åren. I det fjärde ramprogrammet (1994-1998) återfanns svenskt deltagande i ca en fjärdedel av projekten. EU:s finansiering till dessa projekt uppgick till ca 22 procent av det fjärde ramprogrammets budget om totalt 113 miljarder kronor. En bred diskussion om frågor som rör det europeiska forskningssamarbetet har inletts under år 2000. Den ansvarige kommissionären Philippe Busquin presenterade förslaget ”Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet”. Syftet är att få till stånd en debatt om det europeiska forskningssamarbetet som sträcker sig utöver ramprogrammet och som eftersträvar en helhetssyn på Europas samlade forskningsresurser. Målet är att ge europeisk forskning större genomslagskraft. Detta skall uppnås genom utökad samverkan och synergi inom ramprogrammet, mellan ramprogrammet och övriga europeiska forskningssatsningar och mellan nationella forskningsinsatser. Tanken på en bredare europeisk forskningssamverkan och de konkreta förslag om hur detta skall uppnås fick stort stöd av stats- och regeringscheferna vid toppmötet i mars år 2000 där forskningens viktiga roll för att skapa ekonomisk tillväxt och sysselsättning poängterades i mötets slutsatser. En första avrapportering kring dessa frågor kommer att äga rum under det svenska ordförandeskapet. Regeringen avser därför att ägna stor uppmärksamhet åt dessa frågor framöver. I höst väntas Kommissionens första idèpapper om det sjätte ramprogrammets innehåll och uppläggning. Kommissionens fullständiga förslag väntas under våren 2001 och blir därmed en huvudfråga på forskningens dagordning under det svenska ordförandeskapet. I avvaktan på Kommissionens förslag till ett sjätte ramprogram anser regeringen att det är viktigt att ramprogrammet ges en struktur som möjliggör kraftsamling av olika forskningsinsatser. Regeringen vill gärna se en förstärkning av grundforskningens ställning i ramprogrammet. Särskild uppmärksamhet bör även riktas åt åtgärder för innovation och samt forskares och forskarstuderandes rörlighet även riktas åt åtgärder för och småföretag samt forskares och forskarstuderandes rörlighet. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) har avsatt totalt 74 miljoner kronor för medfinansiering av svenska universitet och högskolors och instituts deltagande i det femte ramprogrammet. Medlen avses täcka organisationernas behov av medfinansiering under två år men kan nyttjas utöver två- årsperioden. Förutom STINT:s stöd har ett tiotal myndigheter avsatt egna medel för att underlätta för forskare inom deras respektive verksamhetsområde att deltaga i EU:s ramprogram. Sverige framstår som relativt unikt vad gäller att i så stor utsträckning avsätta särskilda nationella medel för medfinansiering. Eftersom det svenska deltagandet i ramprogrammen väl följer svenska profilområden bör det finnas fortsatt utrymme och intresse från nationella forskningsfinansiärer att bevilja medfinansiering av svenska forskares deltagande i ramprogrammen. Regeringen har också i tidigare propositioner (prop 1996/97:5 och prop 1998/99:94) ansett att EU- forskningen bör integreras i den nationella hanteringen av forskningsfrågor. Det bör finnas goda förutsättningar för de nya myndigheterna för forskningsfinansiering att finna såväl överensstämmelse mellan den egna verksamheten och EU:s ramprogram som möjligheter till samfinansiering. Nordiskt samarbete Under år 2000 startar två nya tidsbegränsade forskningsprogram, ett om språkteknologi och ett om kön och våld. Samtidigt avslutas i och med utgången av år 2000 forskningsprogrammet Norden och Europa ger därmed utrymme för två mindre forskningsprogram från år 2001. Sammanlagt beräknas fem forskningsprogram och ett nätverk vara i gång under år 2001. Nordiskt Forskningspolitiskt Råd (FPR) har ett överordnat tvärsektoriellt ansvar för att ge råd till Nordiska ministerrådet i långsiktiga och övergripande forskningspolitiska frågor. Vid sidan av det normaliserade nordiska samarbetet har Det nordiska samarbetet sker främst genom de nordiska forskningsrådens samarbetsnämnder, inom teknik och naturvetenskap, medicin, humaniora och samhällsvetenskap. TFR upptogs under 1999 som fullvärdig medlem av den nordiska samarbetsnämnden för de naturvetenskapliga forskningsråden, Nos-N. Syftet med samarbetesnämnderna är dels att förstärka kontakten mellan de nordiska forskningsråden, dels att bidra till en ökad visibilitet och attraktionskraft för nordisk forskning. Sverige deltar också i Nordic Optical Telescope, som är ett optiskt teleskop på Kanarieöarna, finansierat av de naturvetenskapliga forskningsråden i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Den svenska andelen av observationstiden har svarat väl mot bidragsdelen, som är ungefär 30 procent. Teleskopet har blivit internationellt uppmärksammat för sin höga bildkvalitet. OECD Arbetet som initierades vid ministermötet inom OECD:s kommitté för forsknings- och teknikpolitik i juni 1999 fortsätter. Vid mötet konstaterades att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt kunskapsförsörjning som bidrar till en hållbar utveckling och till att hantera livsmedelsproduktion och energiförsörjning. Nationella regelverk måste följas upp och utvecklas så att utnyttjandet av forskningsresultat underlättas. I oktober, 2000 planeras en ny OECD- konferens, denna gång gemensamt med Tyskland som värdland. Mötets tema handlar om Benchmarkning Industry-Science relationships. 5.6.2 Analys och slutsatser Arbetet inom de forskningsråd och myndigheter som redovisats har fungerat väl under 1999 och måluppfyllelsen har i stort sett varit god. RRV:s revisonsberättelser visar att forskningsrådens och myndigheternas årsredovisningar i allt väsentligt bedömdes vara rättvisande. Inga problem har noterats när det gäller myndigheternas arbetsgivarpolitik eller kompetensförsörjning. Deras organisationer och arbetsformer har fungerat väl. När det gäller förnyelsen inom forskningen har regeringen tidigare betonat angelägenheten av ett kraftfullt förnyelsearbete. FRN och råden enades om att successivt öka andelen eget projektstöd till unga forskare. Detta har i stor utsträckning också förverkligats och andelen nya projekt har ökat. Arbetet måste dock intensifieras ytterligare och Vetenskapsrådet kommer genom sin ämnesövergripande funktion få möjligheten att skapa tydliga strategier för alla vetenskapsområden. Regeringens bedömning är att myndigheterna har ägnat hög uppmärksamhet åt behovet av att främja tvärvetenskaplig forskning. Forskningsrådens beredningsorganisationer har anpassats till behovet av tvärvetenskap och konkreta insatser i form av särskilda forskningsprogram har genomförts, i flera fall genom samverkan mellan olika forskningsfinansiärer. Samtidigt står det klart att om svensk forskning skall kunna hantera de ökade behov av tvärvetenskaplig forskning som såväl samhällsutvecklingen som den vetenskapliga utvecklingen i allt snabbare takt driver fram, krävs förändringsvilja och medvetna insatser inom hela forskningssystemet och inte bara hos forskningsfinansiärerna. Framför allt blir det viktigt att forskningsråden kan samverka med lärosätena i arbetet med att ge tvärvetenskapen goda villkor. I takt med att behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskning ökar blir det också allt viktigare att uppmärksamma och diskutera vilka särskilda villkor och förutsättningar som kan behöva skapas för att frambringa tvärvetenskaplig forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Regeringen gör bedömningen att råden arbetat långsiktigt med att uppnå jämställdhetsmålen. Samtliga råd har arbetat aktivt för att uppnå en jämn könsfördelning i sin organisation inklusive arbets- och beredningsgrupper. Samtliga råd har vid lika projektansökningar gett företräde för underrepresenterat kön, och fullföljt rådens samverkansgrupp för genusforskningsfrågors uppdrag om genusaspekter i projektansökningar. Regeringen anser det mycket angeläget att Vetenskapsrådet fortsätter det långsiktiga arbetet med jämställdhet och genusforskning. Regeringen bedömer att de forskningsfinansierande myndigheterna inom politikområdet nu har integrerat kriterier för att bedöma samhällsrelevansen i sina beredningsorganisationer och har förmågan att väga in relevanskriterier vid prioriteringen av forskningsprojekt. Därmed blir det möjligt att på ett systematiskt sätt pröva och väga samhällsrelevansen i olika forskningsansökningar och vid en likvärdig vetenskaplig kvalitet hos två olika projekt prioritera det projekt som bedöms ha den största potentialen för samhällsnyttiga resultat. Samtidigt är det angeläget att statens stöd till grundläggande forskning först och främst fördelas utifrån kvalitetskriterier och med respekt för det faktum att de framtida tillämpningarna av forskningens resultat ofta kan vara både oanade och avlägsna i tiden. Regeringen bedömer att informationsverksamheten vid myndigheterna fungerar väl. Medvetenheten om informationsinsatsernas betydelse har ökat och råden har utvecklat organisatoriska former för att hantera informationsverksamheten. En ökad samverkan mellan forskningsråden är dock önskvärd, särskild på det populärvetenskapliga området. Den nya organisationen för forskningsfinansiering som träder i kraft vid årsskiftet bör öka möjligheterna till samverkan och på så sätt nå fler och nya målgrupper. Internet är en viktig informationskanal för såväl myndighetsinformation som mer populära presentationer. Forskningsråden bör sträva efter att ständigt utveckla och uppdatera sina webbplatser, samt undersöka möjligheter till samverkan. Det är också angeläget att råden utvärderar genomförda informationsinsatser samt gör en mer övergripande översyn av informationsverksamheten inför genomförandet av den nya myndighetsorganisationen. 5.7 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen för år 1999 avseende myndigheterna inom politikområdet. 5.8 Budgetförslag 5.8.1 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation1 Tabell 5.26:1 Anslagsutvecklingen för Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation Tusental kronor 1999 Utfall Nytt anslag Anslags- sparande 2000 Anslag Nytt anslag Utgifts- prognos 2001 Förslag 1 777 101 2 2002 Beräknat 1 996 428 3 2003 Beräknat 2 301 706 4 1 Nytt anslag 2 Se Tabell 5.26:1 Beräkning av anslaget för 2001 3Motsvarar 1 957 346 tkr i 2001 års prisnivå. 4 Motsvarar 2 209 346 tkr i 2001 års prisnivå. Vetenskapsrådet är ett forskningsråd med uppgift att stödja grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Vetenskapsrådet inleder sin verksamhet den 1 januari 2001 och övertar då de ansvarsområden som idag handhas av Forskningsrådsnämnen, Humanistisk-sam- hällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forsk- ningsrådet samt Teknikvetenskapliga forskningsrådet, vilka avvecklas. Anslaget avser stöd till forskning, bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning, kostnader för Sveriges medlemskap i internationellt forskningssamarbetet samt kostnader för forskningsinformation. Vetenskapsrådet har tillförts nya medel om sammanlagt 76 miljoner kronor för lärande och utbildning 20 miljoner kronor, och medel för biträdande lektorer 5 miljoner kronor, högpresterande datorer 15 miljoner kronor, vetenskaplig utrustning 21 miljoner kronor samt en allmän ökning av anslaget om 5 miljoner kronor, vårdforskning 5 miljoner kronor och forskning och konstnärligt utvecklingsarbete 5 miljoner kronor. Anslaget har tillförts 4 miljoner kronor från utgiftsområde 9 för longitudinella studier. Från anslaget har förts 5 miljoner kronor till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap under utgiftsområde 9, för ungdomsforskning. Dessutom har 5 miljoner kronor förts till Vetenskapsrådets försvaltningsanslag för utökade förvalningskostnader för den nya organisationen. I enlighet med riksdagens beslut med anledning av prop 1994/95:164, Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet överförs medel för två professurer till Chalmers tekniska högskola samt högskolan i Borås. Vetenskapsrådet har i forskningspropositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/2001:3) givits ansvar för administration, drift och redovisning av universitetsdatanätet Sunet. Medel till Sunet redovisas under anslaget 26:8. Tabell 5.26:1 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 0 2000 års forskningsanslag för FRN, HSFR, MFR, NFR, TFR inkl. PLO 1 651 625 2000 år anslag för dyrbar vetenskaplig utrustning inkl PLO 87 726 Nya forskningsresurser i enlighet med forskningspropositionen överfört från anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 76 000 Medel överfört från Uo 09 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, för longitudinella studier 4 000 Medel överfört till Uo 09 26:2Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, för ungdomsforskning -5 000 Medel överfört till Uo 20 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning, för miljöforskning - 10 5000 Omfört till 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning -5 000 Medel för professurer till 25:53 Högskolan i Borås och 25:69 Chalmers tekniska högskola AB - 750 Medel överfört till anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål -21 000 Förslag 2001 1 777 101 Tabell 5.26:1 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser för Vetenskapsrådet Tusental kronor 1999 utfall 2000 prognos 2001 beräknat 2002 beräknat 2003 –2006 beräknat 26:1 Vetenskapsrådet1 Utestående förpliktelser vid årets början 1 374 920 1 892 006 2 150 000 2 428 000 Nya förpliktelser 1 335 856 1 149 267 1 422 000 Infriade förpliktelser2 818 770 891 273 1 144 000 1 700 000 728 000 Utestående förpliktelser vid årets slut 1 892 006 2 150 000 2 428 000 Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 3 075 000 2 049 000 2 810 000 1 Anslaget är nytt. Uppgifterna för 1999 och 2000 bygger på förpliktelser knutna till de gamla anslagen D1 Forskningsrådsnämnden: forskning och forskningsinformation, D3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, D5 Medicinska forskningsrådet: Forskning, D7 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, D9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning samt D17 Dyrbar vetenskaplig utrustning. 2 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelse r Grundläggande forskning bedrivs vanligen i projektform, där projekten har en varaktighet på minst tre år. Även stödet till dyrbar vetenskaplig utrustning är långsiktigt, genom att staten åtar sig att under ett antal år betala ansvarigt lärosätes kostnader för räntor och amorteringar för den aktuella utrustningen. Vetenskapsrådet bör därför i likhet med dagens forskningsråd ges möjlighet att fatta beslut om stöd till forskning och vetenskaplig utrustning som innebär åtaganden under kommande budgetår. Regeringen föreslår att riksdagen skall bemyndiga regeringen att låta Vetenskapsrådet fatta beslut om forskning som, inklusive tidigare åtaganden av nuvarande forskningsråd, innebär utgifter på högst 2 810 miljoner kronor efter år 2001. 5.8.2 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning1 Tabell 5.26:2 Anslagsutvecklingen för Vetenskapsrådet Tusentals kronor 1999 Utfall Nytt anslag Anslags- sparande 2000 Anslag Nytt anslag Utgifts- prognos 2001 Förslag 100 722 2002 Beräknat 90 591 2 2003 Beräknat 92 589 3 1 Nytt anslg 2 Motsvarar 88 722 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Motsvarar 88 722 tkr i 2001 års prisnivå. Vetenskapsrådet övertar de medel för förvaltning som idag handhas av Forskningsrådsnämnden, Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet samt Teknikvetenskapliga forskningsrådet, vilka avvecklas. Det nya anslaget förstärks med 5 miljoner kronor för att möta rådets alla nya uppgifter. 500 000 kronor överförs från Högskoleverket för administrativa kostnader för forskningsinformationssystemet Safari, som övertas av rådet. Dessutom tillförs Vetenskapsrådet för år 2001 engångsvis 12 miljoner kronor för omställningskostnader i samband med övergången till den nya organisationen. Tabell 5.26:2 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor 2000 års förvaltningsanslag för FRN, HSFR, MFR, NFR, TFR:s förvaltning, inkl. PLO 83 222 Förstärkning av anslaget 5 000 Omställningskostnader för år 2001 12 000 Från Högskoleverket 25:74 för Safari 500 Förslag för år 2001 100 722 5.8.3 26:3 Rymdforskning Tabell 5.26:3 Anslagsutvecklingen för Rymdforskning Tusental kronor 1999 Utfall 128 086 Anslags- sparande 360 2000 Anslag 142 075 Utgifts- prognos 142 435 2001 Förslag 144 817 2002 Beräknat 147 468 1 2003 Beräknat 150 482 2 1 Motsvarar 144 817 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 144 817 tkr i 2001 års prisnivå. Anslaget avser grundforskning inom rymdområdet och disponeras av Rymdstyrelsen. Huvuddelen av anslaget används för internationellt forskningssamarbete inom ramen för European Space Agency (ESA). En jämförelse mellan budget och utfall år 1999 visar ett anslagssparande på 360 000 kr. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar inget anslagssparande. Regeringens överväganden Regeringens bedömning av verksamhetens resultat framgår av resultatbedömningen i inledningen på kapitlet. Rymdstyrelsen har i sitt budgetunderlag för åren 2001-2003 föreslagit en uppräkning av anslaget med 3 miljoner kronor att utnyttjas för forskartjänster och för tvärvetenskapliga satsningar inom rymdområdet. De föreslagna insatserna är enligt regeringens mening i och för sig är angelägna och överensstämmer med de övergripande prioriteringarna för forskningspolitiken. Regeringen gör dock bedömningen att satsningar av denna omfattning bör ske inom ramen för det nuvarande anslaget genom omprioriteringar. Regeringens förslag för budgetåret 2001 innebär därför oförändrat anslag med undantag för en pris- och löneomräkning på 2 742 000 kronor. Tabell 5.26:3 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 142 075 Pris- och löneomräkning 2 742 Förslag 2001 144 817 5.8.4 26:4 Institutet för rymdfysik Tabell 5.26:4 Anslagsutvecklingen för Institutet för rymdfysik Tusental kronor 1999 Utfall 41 607 Anslags- sparande 4 7191 2000 Anslag 41 145 Utgifts- prognos 43 521 2001 Förslag 41 710 2002 Beräknat 42 575 2 2003 Beräknat 43 505 3 1 Varav 3 577 tkr dragits in i ett regeringsbeslut 000621 2 Motsvarar 41 710 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Motsvarar 41 710 tkr i 2001 års prisnivå. Institutet för rymdfysik (IRF) har i uppgift att bedriva och främja forskning, utbildning, utvecklingsarbete samt mät- och registreringsverksamhet inom framförallt området rymdfysik. Institutet medverkar vid forskarutbildning som anordnas vid universiteten i Uppsala och Umeå. En jämförelse mellan budget och utfall år 1999 visar ett anslagssparande på 4 719 000 kronor. Under år 2000 har 3 577 000 kronor av anslagssparandet dragits in. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 2 900 000 kronor. Tabell 5.26:4 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 41 145 Pris- och löneomräkning 565 Förslag 2001 41 710 Regeringens överväganden Regeringens bedömning av verksamhetens resultat framgår av inledningen till politikområdet. Regeringen avser att samla Institutet för rymdfysik, samt institutioner under Luleå tekniska universitet och Umeå universitet inom det nybildade Kiruna rymd- och miljöcampus. Organisationsfrågor med anknytning till detta samarbete beskrivs i forskningspropositionen 2000/2001:3. Anslaget för Institutet för rymdfysik har pris- och löneomräknats med 565 000 kronor. 5.8.5 26:5 Kungl. biblioteket Tabell 5.26:5 Anslagsutvecklingen för Kungl. biblioteket Tusental kronor 1999 Utfall 227 784 Anslags- sparande - 4 035 2000 Anslag 200 811 Utgifts- prognos 220 750 2001 Förslag 228 004 2002 Beräknat 232 515 1 2003 Beräknat 237 457 2 1 Motsvarar 228 004 tkr i 2001 års prisnivå. 2 Motsvarar 228 004 tkr i 2001 års prisnivå. Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. KB samlar in, bevarar och tillhandahåller det svenska trycket och förvärvar även viss utländsk litteratur. KB främjar informationsförsörjningen till svensk forskning genom bl.a. det nationella datasystemet LIBRIS och svarar också för utveckling och förvaltning av systemet med ansvarsbibliotek. En jämförelse mellan budget och utfall år 1999 visar ett utnyttjande av anslagskrediten på 4 miljoner kronor. Prognosen för anslagsutvecklingen under innevarande budgetår visar ett underskott på 23 miljoner kronor. Regeringen kommer därför i tilläggsbudget för innevarande år föreslagit en omfördelning av medel inom utgiftsområdet för att KB skall kunna klara de uppgifter som regeringen ålagt biblioteket. Regeringens överväganden KB har efter ombyggnaden av sitt hus i Humlegården återtagit sin drift i full skala. Samtidigt har regeringen påfört en mängd uppgifter av nationell karaktär. Ett av dem är den nationella databasbibliotekssystemet Libris. Libris är nu utan avgift allmänt tillgängligt via Internet och har öppnat sig mot landets samlade bibliotek. Libris är en utomordentligt viktig resurs för all högre utbildning och forskning. Regeringen anser det angeläget att KB får fullfölja de åtaganden och projekt som regeringen pålagt myndigheten i form av både nationell karaktär och drift av verksamhet Tabell 5.26:5 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 200 811 Pris- och löneomräkning 2 193 Överföring till anslaget 25 000 Förslag 2001 228 004 5.8.6 26:6 Polarforskningssekretariatet Tabell 5.26:6 Anslagsutveckling för Polarforskningssekretariatet Tusental kronor 1999 Utfall 32 910 Anslags- sparande 9 175 1 2000 Anslag 22 836 Utgifts- prognos 23 181 2001 Förslag 23 170 2002 Beräknat 23 607 2 2003 Beräknat 24 094 3 1 Varav 8 495 tkr dragits in i ett särskilt beslut 000621. 2 Motsvarar 23 170 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Motsvarar 23 170 tkr i 2001 års prisnivå. Polarforskningssekretariatet främjar svensk polarforskning genom att planera och genomföra vetenskapliga expeditioner till Arktis och Antarktis. Sekretariatet svarar även för prövning av tillstånd för vistelse i Antarktis och utövar tillsyn över svensk verksamhet i Antarktis. En jämförelse mellan budget och utfall år 1999 visar ett anslagssparande om nästan 9,2 miljoner kronor. Under år 2000 har 8,5 miljoner kronor av anslagssparandet från budgetåret 1999 dragits in. Prognosen för anslagsutvecklingen under innevarande budgetår visar inget anslagssparande. Regeringens överväganden Regeringens bedömning av verksamhetens resultat framgår av resultatbedömningen i inledningen på kapitlet. De polarexpeditioner som Polarforskningssekretariatet genomför utgör ca 90 procent av kostnaderna för verksamheten vid sekretariatet. Regeringens förslag för budgetåret 2001 innebär oförändrat anslag med undantag för en pris- och löneomräkning på 334 000 kronor. Tabell 5.26:6 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 22 836 Pris- och löneomräkning 334 Förslag 2001 23 170 5.8.7 26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU Tabell 5.26:7 Anslagsutvecklingen för Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU Tusental kronor 1999 Utfall 10 918 Anslags- sparande 2 450 1 2000 Anslag 11 994 Utgifts- prognos 12 340 2001 Förslag 12 154 2002 Beräknat 12 398 2 2003 Beräknat 12 664 3 1 Varav 2 103 tkr dragits in i ett särskilt beslut 000621. 2 Motsvarar 12 154 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Motsvarar 12 154 tkr i 2001 års prisnivå. Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU (EU/FoU- rådet) främjar svenskt deltagande i EU- programmen för forskning och utveckling samt svarar för statistik och utvärderingar av det svenska deltagandet. EU/FoU-rådet är också nationellt kontaktorgan för samarbetet inom EU-programmen för forskning och utveckling. En jämförelse mellan budget och utfall år 1999 visar ett anslagssparande om nästan 2,5 miljoner kronor. Under år 2000 har 2 103 000 kronor av anslagssparandet från budgetåret 1999 dragits in. Prognosen för anslagsutvecklingen under innevarande budgetår visar inget anslagssparande. Regeringens överväganden Regeringens bedömning av verksamhetens resultat framgår av resultatbedömningen i inledningen på kapitlet. Regeringen utsåg under slutet av år 1998 EU/FoU-Rådet att vara s.k. National Contact Point (NCP) för EU:s femte ramprogram för forskning. Rådet ingår i ett av Europeiska Kommissionen initierat nätverk med NCP:s i alla EU:s medlemsländer. Uppdraget som NCP innebär att rådet har ett övergripande ansvar för informations- och rådgivningsverksamhet vad gäller alla delprogram inom det femte ramprogrammet (ansvaret delas dock med NUTEK vad gäller ett delprogram). NCP-verksamheten har inneburit utvidgad verksamhet för rådet eftersom informationsinsatser som tidigare genomfördes av andra myndigheter nu i ökad utsträckning kommit att falla på rådet. Anslaget har pris- och löneomräknats med 160 000 kronor. Regeringen bedömer att de ökade kostnaderna för NCP-verksamheten inte längre ryms inom anslaget och beräknar därför att medel för sådana kostnader under anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål. Tabell 5.26:7 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 11 994 Pris- och löneomräkning 160 Förslag 2001 12 154 5.8.8 26:8 Sunet Tabell 5.26:8 Anslagsutvecklingen för Sunet Tusental kronor 1999 Utfall 36 995 Anslags- sparande 73 6181 2000 Anslag 75 692 Utgifts- prognos 86 000 2001 Förslag 128 592 2002 Beräknat 37 555 1 2003 Beräknat 38 320 2 1 Varav 45 618 tkr dragits in i ett särskilt beslut 000621. 2 Motsvarar 36 882 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Motsvarar 36 882 tkr i 2001 års prisnivå. Det svenska universitetsdatanätet Swedish University Computer Netork (Sunet) har sedan dess tillkomst i början av 1980-talet ständigt expanderats för att främja datakommunikation och informationshantering mellan och inom framförallt universitet och högskolor men även folkbibliotek och länsmuseer. Sunet:s måluppfyllelse har varit god när det gäller att förbättra kapaciteten, säkerheten och användbarheten. Även när det gäller att införa bättre kvalitetssäkring har måluppfyllelsen varit god. Det nya 155 Mbit/nätet har kunnat tas i drift. En jämförelse mellan budget och utfall år 1999 visar ett anslagssparande om ca 73 miljoner kronor. Under år 2000 har 45 618 000 kronor av anslagssparandet från budgetåret 1999 dragits in. Prognosen för anslagsutvecklingen under innevarande budgetår visar ett anslagssparande om ca 17 miljoner kronor. Tabell 5.26:8 Budget för avgiftsfinansierad verksamhet Tusental kronor UPPDRAGSVERKSAMHET INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT Utfall 1999 80 272 117 937 -37 665 Prognos 2000 62 000 156 200 -94 200 Budget 2001 80 200 205 000 -124 800 Regeringens överväganden Regeringen har i forskningspropositionen 2000/2001:3 föreslagit att administrationen, redovisningen och driften av Sunet skall övergå från Högskoleverket till Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet kommer därför att ges dispositionsrätten till anslaget. Regeringen anser det angeläget att det finns en fortsatt väl fungerande elektronisk informationshantering vid svenska universitet och högskolor. Regeringen gav år 1998 Sunet tillstånd att ta ut en avgift för att finansiera verksamheten. För år 2000 uppgår den till ca 62 miljoner kronor. Regeringen anser att den planerade utveckling som Högskoleverket redovisat för Sunet bör äga rum. En fortsatt årlig avgiftsfinansiering på ca 80 miljoner kronor för perioden bedöms därför som rimlig. Tabell 5.26:8 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 75 692 Pris- och löneomräkning 2 435 Minskat/ökat resursbehov 50 465 Förslag 2001 128 592 5.8.9 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål Tabell 5.26:9 Anslagsutvecklingen för Särskilda utgifter för forskningsändamål Tusental kronor 1999 Utfall 151 455 Anslags- sparande 101 4301 2000 Anslag 123 904 Utgifts- prognos 127 000 2001 Förslag 116 931 2002 Beräknat 118 618 2 2003 Beräknat 129 364 3 1 Varav 76 178 tkr dragits in i ett särskilt beslut 000621. 2 Motsvarar 116 449 tkr i 2001 års prisnivå. 3 Motsvarar 124 449 tkr i 2001 års prisnivå. Anslaget avser bidrag till forskningsverksamhet och vissa särskilda utgifter inom forskningsområdet. Regeringen avser att utnyttja anslaget för att finansiera bl.a. följande verksamheter: 1. Bidrag till Kungl. vetenskapsakademien 2. Bidrag till Svenska institutet i Rom 3. Bidrag till Svenska Institutet i Aten 4. Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i 5. Istanbul 6. Bidrag till Nämnden för svensk- amerikanskt forskarutbyte (Fulbrightkommissionen) 7. Bidrag till Institutet för framtidsstudier 8. Bidrag till IMEGO AB 9. Bidrag till EISCAT 10. Till regeringens förfogande Kungl. vetenskapsakademien har till uppgift att främja vetenskaperna, företrädesvis matematik och naturvetenskap. Medelhavsinstituten i Rom, Aten och Istanbul är enligt sina stadgar primärt vetenskapliga institutioner med forskning och undervisning som huvuduppgifter. De skall främja svensk forskning inom främst de klassiska vetenskaperna, men även inom andra områden. Fulbrightkommissionen delar ut stipendier till svenska forskarstuderande, universitetslärare och forskare för studier, föreläsningar eller forskning i USA och till samma grupper av amerikaner som kommer till Sverige. Institutet för framtidsstudier är en stiftelse med uppgift att bedriva framtidsstudier, långsiktig analys och därmed sammanhängande verksamhet för att stimulera diskussionen om framtida hot och möjligheter i samhällsutvecklingen. IMEGO AB är ett helägt statligt aktiebolag som inrymmer verksamheten vid ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg med inriktning mot mikroelektronikforskning. European Incoherent Scatter Facility (EISCAT) är ett stort radarsystem som utnyttjas för bl.a. jonosfärstudier. Huvudkontoret ligger i Kiruna och Sverige finansierar utgifter för tull och mervärdesskatt på varor och tjänster som används för verksamheten I Sverige. Anslagsposten 9 avser utgifter för särskilda insatser inom forskningsområdet. Från anslagsposten finansieras bl.a. tjänster för forskning med ett genusperspektiv. Medel för dessa tjänster tillförs respektive högskolas anslag allt eftersom tjänsterna tillsätts. En jämförelse mellan budget och utfall år 1999 visar ett anslagssparande om 98,3 miljoner kronor. Under år 2000 har ca 76 miljoner kronor av anslagssparandet från budgetåret 1999 dragits in. Prognosen för anslagsutvecklingen under innevarande budgetår visar ett anslagssparande om ca 19 miljoner kronor. Regeringens överväganden Institutet för framtidsstudier har under år 2000 inlett ett nytt forskningsprogram - Människan i framtiden. Programmet omfattar tre olika forskningsteman som rör teknikutvecklingens påverkan på människa och samhälle, demokratifrågor och välfärdsstatens utveckling samt demografiska utmaningar i Sverige och övriga västvärlden. Regeringen bedömer att det nystartade forskningsprogrammet har en hög samhällsrelevans och på ett värdefullt sätt kan bidra till att utveckla den samhällsvetenskapliga forskningen om framtidsfrågor. Institutet bör ges ekonomiska förutsättningar att bygga upp en forskningsbas av nödvändig storlek kring det nya forskningsprogrammet. Institutet har trots omfattande rationaliseringar och effektiviseringar av verksamheten under budgetåret 1999 inte tillräckliga resurser för forskning inom ramen för det nuvarande anslaget. Regeringens förslag för budgetåret 2001 innebär att bidraget till institutets verksamhet ökas med 3 miljoner kronor. Regeringen avser att för budgetåret 2001 pris- och löneomräkna bidragen till de s.k. medelhavsinstituten - Svenska institutet i Rom, Svenska institutet i Aten och Svenska forskningsinstitutet i Istanbul - samt bidraget till nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte, Fulbrightkommissionen Regeringen beräknade för år 2000 ett driftbidrag till IMEGO AB om 15 miljoner kronor. Regeringen beräknar nu ett driftbidrag om sammanlagt 20 miljoner kronor till IMEGO AB. Regeringen avser att under budgetåret 2003 utvärdera verksamheten avseende bolagets forskningsverksamhet och kontakter med näringslivet samt graden av extern finansiering. EISCAT:s behov av varor och tjänster som är inköpta i Sverige och belastas med svensk moms har minskat och regeringen avser därför att fördela 770 000 kronor mindre för denna anslagspost under budgetåret 2001. Under anslagsposten 9. Till regeringens disposition finns medel avsatta för bl.a. forsknings- och utvecklingsanalyser, tidigare beslut om särskilda tjänster i genusforskning, forskarskola i telematik, kostnader för NCP- verksamhet för EU-Fou-rådet och kostnader för forskningsändamål under Sveriges ordförandeår i EU år 2001, subvention av databaslicenser. Från anslaget har omfördelats 1 miljon kronor till anslaget 25:78 Internationella programkontoret för utbildningsområdet. Sedan tidigare finns i de långsiktiga beräkningarna av anslaget en minskning av anslaget. Regeringen planerar att fördela anslaget enligt följande: Tabell 5.26:9 Fördelning av anslaget för 2001 Tusental kronor 1. Bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien, o 30 468 2. Bidrag till Svenska institutet i Rom, o 8 120 3. Bidrag till Svenska institutet i Aten, o 2 734 4. Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i Istanbul, o 1 925 5. Bidrag till Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte, Fulbrightkommissionen, o 2 834 6. Bidrag till institutet för framtidsstudier, o 16 875 7. Bidrag till Imego AB, ram 20 000 8. Bidrag till EISCAT, o 700 9. Till regeringens disposition, ram 33 275 Totalt för anslaget 116 931 Tabell 5.26:9 Beräkning av anslaget för 2001 Tusental kronor Anslag 2000 123 904 Beräknat anslag 2001 80 183 Pris och löneomräkning 1 548 Överfört från anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. i enlighet med forskningspropositionen (2000/2001:3) 16 000 Medel från anslaget 26:1 Vetenskapsrådet 21 000 Överföring till anslag 25:78 Internationella programkontoret för utbildningsområdet -1 000 Överföring till anslag 25:18 Uppsala universitet: Forskningoch forskarutbildning för professors- tjänst -800 Förslag 2001 116 931 Bilaga 1 Nya anslagsbenä mningar Bilaga 1 Nya anslagsbenämningar Bilaga: Nya anslagsbenämningar Av tabellen nedan framgår benämningen på anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen är att underlätta övergången till de nya benämningar som följer av att politikområden införts. Tabell 1.1 Anslags beäm- ning 2000 Ny anslags benäm- ning 2001 A1 25:1 Statens skolverk A2 25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg A3 25:3 Forskning inom skolväsendet A4 25:4 Program för IT i skolan A5 11:1 Förstärkning av utbildning i storstadsregionen A6 25:5 Statens institut för handikappfrågor i skolan A7 25:6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp A8 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter A9 25:8 Särskilda insatser på skolområdet A10 25:9 Sameskolstyrelsen A11 25.12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola A12 25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet A13 25:14 Statens skolor för vuxna A14 25.15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildningen A15 25:16 Särskilda utbildningsinsatser förvuxna A16 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet B1 25:17 Uppsala universitet. Grundutbildning B2 25.18 Uppsala universitet. Forskning och forskarutbildning B3 25:19 Lunds universitet. Grundutbildning B4 25:20 Lunds universitet. Forskning och forskarutbildning B5 25:21 Göteborgs universitet. Grundutbildning B6 25:22 Göteborgs universitet. Forskning och forskarutbildning B7 25:23 Stockholms universitet. Grundutbildning B8 25:24 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning B9 25:25 Umeå universitet. Grundutbildning B10 25:26 Umeå universitet. Forskning och forskarutbildning B11 25:27 Linköpings universitet. Grundutbildning B12 25:28 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning B13 25:29 Karolinska institutet. Grundutbildning B14 25:30 Karolinska institutet. Forskning och forskarutbildning B15 25:31 Kungl. Tekniska högskolan. Grundutbildning B16 25:32 Kungl. Tekniska högskolan. Forskning och forskarutbildning B17 25:33 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning B18 25:34 Luleå tekniska universitet. Forskning och forskarutbildning B19 25:35 Karlstads universitet: Grundutbildning B20 25:36 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning B21 25:37 Växjö universitet. Grundutbildning B22 25:38 Växjö universitet: Forskning och fors-karutbildning B23 25:39 Örebro universitet. Grundutbildning B24 25:40 Överbro universitet. Forskning och forskarutbildning B25 25:41 Mitthögskolan: Grundutbildning B26 25:42 Mitthögskolan. Forskning B27 25:43 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning B28 25:44 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och forskarutbildning B29 25.45 Malmö högskola: Grundutbildning B30 25.46 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning B31 25:47 Högskolan i Kalmar. Grundutbildning B32 25.48 Högskolan i Kalmar. Forskning och forskarutbildning B33 25:51 Danshögskolan: Grundutbildning B34 25:52 Dramatiska institutet. Grundutbildning B35 25:53 Högskolan i Borås. Grundutbildning B36 25:54 Högskolan Dalarna. Grundutbildning B37 25:55 Högskolan på Gotland: Grundutbildning B38 25.56 Högskolan i Gävle. Grundutbildning B39 25.57 Högskolan i Halmstad. Grundutbildning B40 25.58 Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning B41 25:59 Högskolan i Skövde. Grundutbildning B42 25.60 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Grundutbildning B43 25:61 Idrottshögskolan i Stockholm B44 25:62 Konstfack. Grundutbildning B45 25:63 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning B46 25.64 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning B47 25.65 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning B48 25:49 Mälardalens högskola. Grundutbildning B49 25:66 Operahögskolan i i Stockholm B50 25:67 Södertörns högskola; Grundutbildning B51 25,68 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning B52 25:69 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. B53 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. B54 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor B55 26:8 Sunet B56 25.72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning B57 25:73 Universitets och högskolor premier för de statlliga avtalsförsäkringar C1 25:74 Högskoleverket C2 25:75 Verket för högskoleservice C3 25:76 Centrala studiestödsnämnden D1 - Forskningsrådsnänmden: Forskning och forskarinformation D2 - Forskningsrådsnämnden: Förvaltning D3 - Humanistik-samhällsvetenskapliga: forskningsrådet: Forskning D4 - Humanistisk-samhällsvetenskaplliga: Förvaltning D5 - Medicinska forskningsrådet: Forskning D6 - Medicinska forskningsrådet: Förvaltning D7 - Naturvetenskapliga forskningsrådet:Forskning D8 - Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning D9 - Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning D10 - Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning D11 26:3 Rymdforskning D12 26:5 Kungl. Biblioteket D13 26:4 Institutet för rymdfysik D14 26:6 Polarforskningssekretariatet D15 26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingsarbete mellan Sverige och EU D16 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål E1 25;80 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. E2 25:81 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde 25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. 25:11 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem 25:50 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning 25:77 Överklagandemyndigheten 25:79 Distansutbildningsmyndigheten 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning Lagen omtryckt 1997:1212. Senaste lydelse 1999:180. Lagen omtryckt 1997:1212. Senaste lydelse 1997:797. Senaste lydelse 1995:818. Senaste lydelse 1995:818. Nytt anslag uppförs Nytt anslag uppförs PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 2 19 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 26 25 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 28 27 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 20 29 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 32 31 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 24 15 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 36 35 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 98 99 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 204 205 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 232 233 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 238 239