Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 1998/99:150 Årsredovisning för staten 1998 Regeringens skrivelse 1998/99:150 Årsredovisning för staten 1998 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 3 juni Lena Hjelm-Wallén Lars-Erik Lövdén (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten budgetåret 1998. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en redogörelse för avgiftsbelagd verksamhet och statliga garantier. Vissa generella iakttagelser som Riksrevisionsverket har gjort under året redovisas och kommenteras i skrivelsen. Myndigheter som har fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges. I jämförelse med föregående års motsvarande skrivelse (1997/98:187) har det tillkommit ett makroekonomiskt avsnitt och en redovisning av utvecklingen inom statsförvaltningen samt en redogörelse för utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Avslutningsvis tar regeringen även upp frågor om ekonomiska konsekvensanalyser. Innehållsförteckning 1 Inledning och sammanfattning 13 1.1 Inledning 13 1.2 Olika aspekter på det ekonomiska utfallet 13 1.3 Sammanfattning 13 2 Makroekonomiska förutsättningar och uppföljning av de budgetpolitiska målen 19 2.1 Makroekonomiska förutsättningar 19 2.2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 20 3 Analys av 1998 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 25 3.1 Inledning 25 3.2 Kvalitetsbedömning 25 3.3 Olika avgränsningar av begreppet staten 25 3.4 Sammanställning av vissa nyckeluppgifter 26 3.5 Nettoförmögenhetens förändring 26 3.6 Statsskulden 27 3.7 Skatteinbetalningar m.m. 29 3.8 Transfereringar och bidrag 32 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 37 4.1 Konsoliderad resultaträkning 37 4.2 Konsoliderad balansräkning 39 4.3 Finansieringsanalys 43 5 Statsbudgetens utfall 1998 49 5.1 Inledning 49 5.2 Statsbudgetens saldo 49 5.3 Statsbudgetens inkomster 50 5.3.1 Skatter m.m. 50 5.3.2 Övriga inkomster 59 5.4 Statsbudgetens utgifter 63 5.4.1 Utgifter per utgiftsområde 66 6 Avgiftsbelagd verksamhet 83 6.1 Inledning 83 6.2 Intäktsstruktur och totala avgiftsintäkter 83 6.3 Affärsverken 84 6.4 Myndigheter - exklusive affärsverken 85 7 Redovisning av statliga garantier m.m. 89 8 Utvecklingen inom statsförvaltningen 95 8.1 Inledning 95 8.2 Konsumtion 95 8.3 Sysselsättning 99 8.4 Personalkonsekvenser till följd av strukturförändringar 101 8.5 Uppföljning av myndigheternas arbetsgivarpolitik 102 9 Riksrevisionsverkets iakttagelser 113 9.1 Inledning 113 9.2 Revisionens iakttagelser 113 9.3 Revisionsberättelser med invändning 115 10 Ekonomiadministrativ värdering 121 11 Utveckling av den ekonomiska styrningen 125 11.1 Inledning 125 11.2 Ekonomisk styrning 125 11.3 Genomförda och pågående utvecklingsinsatser 126 11.4 Utvecklingsbehov 127 11.5 Framtida utvecklingsinsatser 127 12 Ekonomiska konsekvensanalyser 131 12.1 Bakgrund 131 12.2 Regeringens bedömning 131 Bilagor Bilaga 1 Material avseende resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Bilaga 2 Anslag och inkomsttitlar som blivit föremål för särskilt avräkningsförfarande Bilaga 3 Specifikation av statsbudgetens inkomster Bilaga 4 Specifikation av utgifter på utgiftsområden Tabellförteckning 2.1 Makroekonomiska förutsättningar år 1998 20 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande 21 2.4 Takbegränsade utgifter 1998 22 3.1 Nyckeluppgifter 26 3.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning 1993/94 – 1998 27 3.4 Lån i svenska kronor 27 3.4 Statsskuldens kostnader 29 3.5 Skatteinbetalningar 30 3.6 Transfereringar och bidrag 1993/94 – 1998 32 3.7 Socialförsäkring 32 3.8 Arbetsmarknad 33 3.9 Bistånd och invandring 33 3.10 Övriga transfereringar och bidrag 34 4.1 Konsoliderad resultaträkning 38 4.2 Konsoliderad balansräkning 41 4.4 Finansieringsanalys 43 4.4 Justeringar till betalningar 44 4.5 Nyutlåning 1997 och 1998 44 4.6 Amorteringar 1997 och 1998 44 4.7 Utdelningar från statliga bolag 45 4.8 Förklaring av sambandet mellan statens nettoupplåning och Riksgäldskontorets redovisade lånebehov 45 5.1 Statsbudgetens utfall år 1998 49 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter 50 5.4 Förutsättningar vid olika prognostillfällen och avvikelser jämfört med 1999 års ekonomiska vårproposition 51 5.4 Fysiska personers inkomstskatt - periodiserat 54 5.5 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt 54 5.6 Juridiska personers inkomstskatt - periodiserat 55 5.7 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt 55 5.8 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och allmän pensionsavgift 56 5.9 Fastighetsskatt avseende inkomståret 1998 56 5.10 Skattekontot december 1998 59 5 11 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet 59 5.12 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom 61 5.13 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån 61 5.14 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster 62 5.15 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU 62 5.16 Inkomsttyp 7000 Extraordinära medel från EU 62 5.17 Indragningar 1998, större än 100 mkr 64 5.18 Statsbudgetens utgifter 1998 65 5.19 Uo 1 Rikets styrelse 66 5.20 Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 66 5.21 Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd 67 5.22 Uo 4 Rättsväsendet 67 5.23 Uo 5 Utrikesförvaltning och int. samverkan 67 5.24 Uo 6 Totalförsvar 68 5.25 Uo 7 Internationellt bistånd 68 5.26 Uo 8 Invandrare och flyktingar 68 5.27 Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 69 5.28 Uo 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp 69 5.29 Antal ersatta sjukdagar och genomsnittlig ersättning per dag 70 5.30 Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 70 5.31 Uo 12 Ek. trygghet för familjer och barn 70 5.32 Uo 13 Ek. trygghet vid arbetslöshet 71 5.33 Uo14 Arbetsmarknad och arbetsliv 71 5.34 Uo 15 Studiestöd 72 5.35 Uo16 Utbildning och universitetsforskning 72 5.36 Uo17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 73 5.37 Uo18 Samhällsplanering, bostad och byggande 73 5.38 Uo19 Regional utjämning och utveckling 74 5.39 Uo20 Allmän miljö och naturvård 74 5.40 Uo21 Energi 74 5.41 Uo22 Kommunikationer 74 5.42 Uo23 Jord- och skogsbruk m.m. 75 5.43 Uo24 Näringsliv 76 5.44 Uo25 Allmänna bidrag till kommuner 76 5.45 Uo26 Statsskuldsräntor m.m. 76 5.46 Räntor på statsskulden 77 5.47 Uo27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 77 5.48 Minskning av anslagsbehållningar 78 5.49 Förbrukningar av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit större än 500 miljoner kronor 78 5.50 Anslag med anslagsbehållningar överstigande 1 miljard kronor per 981231 78 5.51 Riksgäldskontorets nettoutlåning 79 5.52 Kassamässig korrigering 79 6.1 Statens totala avgiftsintäkter 84 6.2 Affärsverkens avgiftsintäkter 84 6.4 Myndigheternas avgiftsintäkter 1994/95 - 1998 85 6.4 Avgiftsintäkter fördelade på statliga myndigheter och övriga, år 1998 85 6.5 Avgiftsintäkter som disponeras resp. ej disponeras år 1998 86 7.1 Sammanställning av statliga garantier 91 8.1 Statliga områden och verksamheter indelade efter nationalräkenskaperna 96 8.2 Antal anställda inom staten 1997 och 1998 99 8.4 Avaktualiseringsorsak för uppsagda 1997 vid uppsägningstidens utgång 102 8.4 Genomsnittsålder i statsförvaltningens olika sektorer 1997 och 1998 104 8.5 Nyrekryteringar till och avgångar från den statliga sektorn i olika åldersgrupper 1997 och 1998 105 9.1 Revisionsberättelser med invändning 115 10.1 Sammanfattning av EA-omdömen 121 Diagramförteckning 4.1 Statens intäkter 1998 38 4.2 Statens kostnader 1998 39 5.1 Statens lånebehov 1989-1998 50 5.2 Offentliga sektorns skatter 1997 och 1998. Avvikelser jämfört med utfall (1997) och prognos (1998) fördelat efter skatteslag 52 5.4 Offentliga sektorns skatter 1997 och 1998. Avvikelser jämfört med utfall (1997) och prognos (1998) fördelat efter sektorer 53 5.4 Statsbudgetens skatteinkomster 1998 vid olika prognostillfällen. Avvikelser jämfört med utfall 53 5.5 Realisationsvinster 1980-1998 54 5.6 Större avvikelser jämfört med statsbudgeten, avvikelser större än 1 miljard kronor 63 7.1 Fördelning av den garanterade kapitalskulden per myndighet 1998 90 8.1 BNP-utveckling och volymförändring av statlig konsumtion 1990-1998 95 8.2 Konsumtion av statliga tjänster 1998, procent 96 8.3 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom försvaret och staten totalt, 1990-1998 97 8.4 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom utbildningsområdet och staten totalt, 1990-1998 97 8.5 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom området näringslivstjänster och staten totalt, 1990-1998 98 8.6 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom området samhällsskydd och rättskipning och staten totalt, 1990-1998 98 8.7 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom området allmänna tjänster och staten totalt, 1990-1998 98 8.8 Sysselsättningen inom privat och offentlig sektor 1998 99 8.9 Sysselsättningen inom statens olika områden 1998, procent 100 8.10 Procentuell utveckling av sysselsättningen inom statsförvaltningen 1990-1998 100 8.11 Antal uppsagda inom olika statliga verksamhetsområden och statsförvaltningen totalt, perioden 1990-1998 101 8.12 Andel uppsagda i statsförvaltningen fördelade efter kön och ålder 1998 102 8.13 Åldersfördelning inom statsförvaltningen och på arbetsmarknaden totalt 1998 104 8.14 Åldersfördelning i staten 1990 och 1998 104 8.15 Personalrörlighet för statsanställda män och kvinnor i åldersgrupper, perioden september 1997 - september 1998 105 8.16 Ackumulerad procentuell löneutveckling 1980-1998 inom olika sektorer på arbetsmarknaden 106 8.17 Genomsnittslöner för män och kvinnor i statsförvaltningen, september 1998 107 8.18 Genomsnittlig procentuell löneutveckling för kvinnor och män i staten, perioden september 1997 - september 1998 107 8.19 Löneutvecklingen 1998 uppdelad på komponenter 108 8.20 Procentuell andel av identiska individer som inte haft avtalsmässiga löneökningar, i olika löneökningsintervall, september 1997 - september 1998 108 8.21 Genomsnittliga lönenivåer och löneutveckling i statsförvaltningens olika sektorer, september 1997 - september 1998 109 1 Inledning och sammanfattning 1 Inledning och sammanfattning 1.1 Inledning Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall regeringen så snart som möjligt men senast nio månader efter budgetårets utgång se till att en årsredovisning för staten lämnas till riksdagen. Årsredovisningen skall innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Den skall även innehålla det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. I denna skrivelse presenteras årsredovisningen för staten för 1998. Kapitel två t.o.m. sju behandlar olika aspekter på det ekonomiska utfallet under 1998. Till stor del baserar sig materialet i dessa kapitel på underlag från Ekonomistyrningsverket. I de följande kapitlen, åtta t.o.m. tolv, redovisas utvecklingen inom statsförvaltningen, revisionens iakttagelser och EA-värderingen samt utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Avslutningsvis tar regeringen även upp frågor om ekonomiska konsekvensanalyser. 1.2 Olika aspekter på det ekonomiska utfallet I årsredovisningen redovisas det ekonomiska utfallet från flera olika aspekter. I bokslutet för staten baseras redovisningen på bokföringsmässiga principer. Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade resursförbrukning under 1998. Värdet av statens tillgångar och skulder redovisas i balansräkningen. Bokslutet omfattar myndigheterna inklusive affärsverken under regering och riksdag med undantag för Riksbanken. Dessutom ingår försäkringskassorna och de fonder som redovisas av myndigheter. Alla verksamheter inkluderas i bokslutet oavsett finansiering. I skrivelsen jämförs utfallet för 1998 med utfallet för 1997. Statsbudgeten är en finansiell plan för det kommande årets inkomster och utgifter. I skrivelsen jämförs och kommenteras statsbudgetens utfall för 1998 med budgeterade värden. Den avgiftsbelagda verksamhetens omfattning redovisas i eget kapitel. Detsamma gäller för statliga garantier. 1.3 Sammanfattning Budgetpolitiska mål Det budgetpolitiska målet att de offentliga finanserna skall vara i balans 1998 har uppfyllts med god marginal. Det finansiella sparandet blev 39,6 miljarder kronor eller 2,2 procent av BNP. Det långsiktiga budgetmålet är ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Som en gradvis anpassning av detta är budgetmålen för den offentliga sektorns finansiella sparande 0,5 procent av BNP 1999 och 2,0 procent från år 2000 och 2001. Utgiftstaket för staten budgetåret 1998 var 720 miljarder kronor. Utfallet blev 718 miljarder kronor. Bokslutet Nettoförmögenheten Statens balansräkning visar att nettoförmögenheten var -1 154 miljarder kronor vid utgången av år 1998 vilket är en försämring med 64 miljarder kronor jämfört med 1997. Under året har ytterligare invärderingar gjorts avseende både tillgångar och skulder. Bland annat redovisas avsättningen för statens tjänstepensioner, 111 miljarder kronor, som skuld för första gången 1998. Detta är den främsta förklaringen till att nettoförmögenheten minskat. Statsskulden Balansräkningen visar att statsskulden vid utgången av år 1998 uppgick till 1 446 miljarder kronor, vilket är en ökning med 20 miljarder kronor i jämförelse med 1997. Ökningen motsvarar 1,4 procent vilket är en mycket liten skuldökning i jämförelse med den snabba ökningstakt som rådde t.o.m. budgetåret 1994/95. Hela skuldökningen är dessutom hänförlig till orealiserade valutaförluster på ca 26 miljarder kronor, till följd av kronans försvagning på valutamarknaden. Rensat för valutaeffekter har det skett en nettominskning av skulden med drygt 5 miljarder kronor. Skatteinkomster Statens resultaträkning visar att inkomster av skatter år 1998 uppgick till 744 miljarder kronor vilket är en ökning med 68 miljarder kronor (9 procent) jämfört med 1997. Ökningen hänförs främst till fysiska personers inkomstskatt men även arbetsgivaravgifterna och inkomstskatter för juridiska personer har ökat. Transfereringar och bidrag Av resultaträkningen framgår att kostnaderna för transfereringar och bidrag uppgick till 573 miljarder kronor år 1998, vilket är en ökning med 22 miljarder kronor (4 procent) jämfört med 1997. Bland transfereringarna förekommer både minskningar och ökningar. En väsentlig förklaring till nettoökningen är att avsättningen till premiereserven för första gången redovisas i resultaträkningen. Därutöver har kostnadsökningar skett bl.a. avseende socialförsäkringen, statsbidragen till kommuner och landsting samt studiestöd och avskrivning av lånefordringar. Den största kostnadsminskningen på transfereringssidan svarade räntebidragen för. Vidare sjönk kostnaderna för arbetslöshetsersättningen. Kostnader för statens egen verksamhet Enligt resultaträkningen uppgick kostnaderna för statens egen verksamhet till 157 miljarder kronor 1998 vilket är en ökning med nästan 7 miljarder kronor (4 procent) jämfört med 1997. Driftkostnaderna, avskrivningarna och lokalkostnaderna ökade medan personalkostnaderna minskade. Statsbudgetens utfall Makroekonomiska antaganden Statsbudgeten bygger till stor del på antaganden om den makroekonomiska utvecklingen. I jämförelse med de antaganden som gjordes i budgetpropositionen för 1998 blev både tillväxten i landet och inflationen något lägre under året. Även räntorna blev lägre. Den privata konsumtionen ökade i enlighet med antagandena medan lönesumman blev högre och den öppna arbetslösheten lägre än vad som antogs i budgeten. Utfallet innebar bl.a. högre inkomster än budgeterat från mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och inkomstskatt från fysiska personer. Statens utgifter blev lägre än budgeterat avseende bl.a. arbetslöshetsersättningen. Den lägre inflationen påverkade utgifterna endast marginellt under 1998, främst på grund av att prisbasbeloppet påverkas med ett års eftersläpning. Statsbudgetens saldo Statsbudgetens saldo uppgick till 9,7 miljarder kronor vid utgången av år 1998. Det är första gången sedan 1989 som statsbudgeten uppvisar ett positivt saldo. Statsbudgetens inkomster Statsbudgetens inkomster blev 706,3 miljarder kronor vilket är 30,2 miljarder kronor högre än beräknat. Skillnaden förklaras av högre skatteinkomster bl.a. till följd av en högre lönesumma samt högre företagsvinster och realisationsvinster. Statsbudgetens utgifter Statsbudgetens utgifter blev 696,7 miljarder kronor vilket är 5,7 miljarder kronor högre än vad som ursprungligen budgeterats. Differensen förklaras bl.a. av högre utgifter för statsskuldsräntor och högre statsbidrag till kommuner och landsting. Tas även hänsyn till tilläggsbudgeten krymper differensen mellan budget och utfall till 3,9 miljarder kronor. Avgiftsbelagd verksamhet De sammantagna avgiftsintäkterna uppgick till 70,7 miljarder kronor, vilket är 3,6 miljarder kronor mer än år 1997. Ökningen beror huvudsakligen på ökade interndebiteringar inom staten. Elimineras de interna transaktionerna uppgick avgiftsintäkterna till 36,5 miljarder kronor år 1998. Statliga garantier Statens garanterade kapitalskuld var 668 miljarder kronor vid utgången av år 1998, varav 392 miljarder kronor avsåg Insättningsgarantinämnden. Utveckling inom statsförvaltningen Konsumtionen av statliga tjänster ökade under 1998 med 3 procent jämfört med år 1997. Det är främst satsningar på högre utbildning, kommunikationer och arbetsmarknadsåtgärder som förklarar ökningen. Staten har här avgränsats enligt nationalräkenskapernas definition vilket innebär att affärsverken inte är inkluderade. Antalet heltidsanställda inom staten (inklusive affärsverken) var 207 900 personer i september 1998, vilket är en minskning med 2 procent sedan föregående år. Av de som blev uppsagda under 1998 var drygt 2 600 anställda inom den civila statsförvaltningen, ca 400 vid affärsverken och 550 vid försvaret. Uppföljningen av myndigheternas arbetsgivarpolitik visar att det löpande arbetet inom de enskilda områdena fungerar tillfredsställande men att det finns anledning för många myndigheter att arbeta mer aktivt med arbetsgivarpolitikens långsiktiga strategiska inriktning, t.ex. avseende åldersstrukturen. RRV:s iakttagelser och EA-värderingen Riksrevisionsverkets (RRV) iakttagelser avseende budgetåret 1998 rör bl.a. ansvar och kontroll avseende EU-medel, millennieskiftet, upphandling och internkontroll, det ekonomiadministrativa regelverket och myndigheternas representation. I skrivelsen redovisas ett urval av iakttagelserna och regeringens bedömning av dessa. En redogörelse görs också för vilka myndigheter som erhållit revisionsberättelse med invändning. I likhet med år 1997 rör flertalet invändningar överträdelser som har en direkt effekt på årsredovisningens information, dvs. den är felaktig eller ofullständig. Allvarligt är också att det i större utsträckning är stora myndigheter som fått invändning. Den ekonomiadministrativa värdering (EA- värdering) som genomförs av Ekonomistyrningsverket visar på en viss försämring av det sammanlagda resultatet jämfört med 1997. Försämringen hänför sig främst till de större myndigheterna. Utveckling av den ekonomiska styrningen Under 1998 har utvecklingsarbetet med den ekonomiska styrningen fortsatt inom ramen för bl.a. VESTA-projektet (verktyg för ekonomisk styrning i staten). Projektet behandlar både principiella frågor och informationsteknologi. Under hösten 1998 har regeringen även påbörjat en översyn av mål och målstrukturer inom samtliga utgiftsområden. Ekonomiska konsekvensanalyser Riksdagen har uttalat sig för att det kan vara lämpligt att regeringen redovisar hur och i vilken omfattning regeringen och riksdagen har använt ekonomiska konsekvensanalyser som en del av underlaget för sina beslut. Regeringen delar riksdagens uppfattning att ekonomiska konsekvensanalyser kan vara ett värdefullt hjälpmedel inför beslut där olika handlingsalternativ övervägs. Regeringen avser att även i fortsättningen använda det ekonomiska beslutsunderlag som den i varje enskilt fall anser vara lämpligt för att ett välgrundat beslut skall kunna fattas eller föreslås riksdagen. Olika åtgärder vidtas med detta syfte. Bedömning av det ekonomiska utfallet Regeringen kan sammanfattningsvis konstatera att det ekonomiska utfallet avseende budgetåret 1998 visar att statens ekonomiska situation stabiliserats ytterligare jämfört med 1997. Statsbudgetens saldo är positivt för första gången sedan 1989 vilket inneburit en amortering av statsskulden med 9,7 miljarder kronor. Den ökning av statsskulden som redovisas i bokslutet beror på orealiserade valutakursförändringar. Denna ökning är marginell och ökningstakten har i princip planat ut helt. Det ekonomiska utfallet visar dock att statsskuldens höga nivå ger stor känslighet för bl.a. ränte- och valutakursförändringar. 2 Makroekonomiska förutsättningar och uppföljning av de budgetpolitiska målen 2 Makroekonomiska förutsättningar och uppföljning av de budgetpolitiska målen 2.1 Makroekonomiska förutsättningar Den offentliga sektorns finanser och statsbudgetens inkomster och utgifter är starkt beroende av den ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.1 redovisas några makroekonomiska förutsättningar som är av särkild vikt för de offentliga finanserna. De makroekonomiska antaganden som budgetpropositionen för 1998 baserades på jämförs med utfallet. I fasta priser växte BNP med 2,9 procent år 1998. Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 1998 innebar detta en marginell nedrevidering av tillväxten. I förhållande till antagandena i budgetpropo- sitionen blev inflationen lägre 1998. Statens utgifter påverkas dock på kort sikt endast marginellt av en lägre inflation under innevarande år, främst på grund av att prisbasbeloppet påverkas med ett års eftersläpning. Statens inkomster påverkas dock negativt av en lägre prisökningstakt. I fasta priser ökade den privata konsumtionen under 1998 i ungefär den takt som förutsattes i budgetpropositionen för 1998. I löpande priser förändrades dock den privata konsumtionen i mindre grad, eftersom konsumentpriserna blev lägre jämfört med antagandena i budgetpropositionen för 1998. Den privata konsumtionen utgör större delen av skattebasen för mervärdesskatten. En förändring av den privata konsumtionen i löpande priser med en procent beräknas påverka inkomster av mervärdesskatten med drygt 1 miljard kronor. Lönesumman har direkt effekt på inkomsterna av arbetsgivaravgifter och inkomstskatt från fysiska personer. Lönesummans årsutvecklingstakt blev 2,1 procentenheter högre än vad som antogs i budgetpropositionen för 1998, vilket medförde att statens inkomster från nämnda skatter och avgifter blev ca 9 miljader kronor högre än tidigare beräknat. Den snabba sysselsättningsuppgången under 1998 medförde att den öppna arbetslösheten och den del av arbetskraften som omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder blev 0,9 respektive 0,8 procentenheter lägre än beräknat i budgetpropositionen för 1998. Dessa förändringar påverkar främst statens utgifter i form av arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag. Den lägre arbetslösheten och åtgärdsvolymen medförde att utgifterna för dessa ersättningar blev ca 8 miljarder kronor lägre, jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för 1998. De korta och långa marknadsräntorna blev lägre än vad som antogs i budgetpropositionen för 1998. Räntorna på statsskulden blev ca 5 miljarder kronor lägre till följd av den lägre räntenivån. Effekter av valutakursförändringar ingår inte i denna beräkning. Den lägre räntenivån innebar också att utgifterna blev något lägre för räntebidrag. Tabell 2.1 Makroekonomiska förutsättningar år 1998 BP98 Utfall Avvikelse BNP1 3,1 2,94 -0,2 Prisbasbelopp2 36,4 36,4 0,0 KPI Årsgenomsnitt1 1,7 0,4 -1,3 Privat konsumtion1 2,5 2,6 0,1 Lönesumma1 4,5 6,6 2,1 Öppen arbetslöshet3 7,4 6,5 -0,9 Arbetsmarkn.pol åtgärder3 4,7 3,9 -0,8 Ränta 5 år Årsgenomsnitt 6,0 4,7 -1,3 Ränta 6 månader Årsgenomsnitt 4,6 4,3 -0,3 1 Årlig procentuell förändring 2 Tusental kronor 3 Andel av arbetskraften 4 Enligt de nya principer som EU-länderna skall tillämpa vid uppställande av nationalräkenskaperna blev utfallet enligt SCB 2,6 % år 1998. 2.2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen De budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat om innebär att: - Finansiellt sparande i offentlig sektor skall uppgå till 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. För 1998 har riksdagen fastställt målet att balans i de offentliga finanserna skall uppnås. Utfallet för 1998 innebär att målet uppnåddes med bred marginal. - De takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten. För 1998 har riksdagen fastställt utgiftstaket till 720 miljarder kronor. Utfallet för 1998 innebär att utgiftstaket klarades med relativt liten marginal. Den offentliga sektorns finansiella sparande Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn visar sådana förändringar av den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet som beror på reala transaktioner. Omvärdering av finansiella tillgångar eller skulder påverkar därmed inte det finansiella sparandet. Försäljningar av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar inte det finansiella sparandet, eftersom byte av en finansiell tillgång mot en annan inte har någon effekt på den finansiella förmögenhetsställningen. Målet för det finansiella sparandet avser hela den offentliga sektorn och påverkas därför inte av transaktioner mellan den offentliga sektorns olika delar. Det finns flera skäl till att Sverige bör ha ett överskott i de offentliga finanserna: - Den offentliga sektorns nettoskuld bör minska för att stärka förtroendet för den svenska ekonomin och för att minska de offentliga finansernas känslighet för ränteförändringar. - En stor offentlig skuld innebär att framtida generationer tvingas använda en del av de resurser de skapar till att betala räntor och amorteringar. Av rättviseskäl måste Sverige därför minska den offentliga skulden. - De offentliga finanserna i Sverige är förhållandevis konjunkturkänsliga. Med ett överskott i de offentliga finanserna vid ett normalt konjunkturläge finns det en marginal att motverka konjunkturavmattningar utan att underskottet hotar att bli för stort. - Sverige måste rusta inför framtiden. Andelen äldre kommer att öka en bit in i 2000-talet. Den offentliga sektorn måste då vara ekonomiskt stark nog att möta denna utveckling. Mot denna bakgrund har regeringen föreslagit och riksdagen ställt sig bakom följande budgetpolitiska mål för de offentliga finanserna: - För 1998 har riksdagen beslutat att de offentliga finanserna skall vara i balans (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447). - En gradvis anpassning mot det långsiktiga målet om ett överskott på i genomsnitt 2 procent uppnås genom ett överskott på 0,5 procent av BNP år 1999 och ett överskott på 2 procent för respektive år 2000 och 2001. De offentliga finanserna fortsätter att förstärkas. År 1994 var underskottet i de offentliga finanserna 158 miljarder kronor eller 10,3 procent av BNP. År 1998 visar de offentliga finanserna enligt de preliminära nationalräkenskaperna ett överskott på 39,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,2 procent av BNP. Överskottet i de offentliga finanserna som andel av BNP har alltså förstärkts med 12,5 procentenheter sedan 1994. Större delen av denna förbättring – mer än 8 procentenheter – har åstadkommits genom att utgifterna har minskats. Endast en mindre del av förbättringen av det offentliga överskottet beror på konjunkturmässiga eller tillfälliga faktorer. Förbättringen är huvudsakligen en följd av det saneringsprogram för de offentliga finanserna som påbörjades 1994 och som har genomförts i och med budgeten för 1998. Saneringsprogrammet under dessa år omfattade åtgärder som innebär en varaktig årlig budgetförstärkning på 126 miljarder kronor eller ca 8 procent av BNP. Det kan konstateras att målet att de offentliga finanserna skall vara i balans uppfylldes 1998, då utfallet blev 2,2 procent av BNP (se tabell 2.2). Jämfört med den beräkning som gjordes i budgetpropositionen för 1998 har det finansiella sparandet förbättrats med 29,4 miljarder kronor eller med 1,6 procent av BNP. Ökningen förklaras främst av högre skatte- och avgiftsinkomster jämfört med vad som beräknades i budgetpropositonen för 1998. År 1997 uppvisade det finansiella sparandet ett underskott på 19,1 miljarder kronor för att år 1998 visa ett överskott på 39,5 miljarder kronor. Genom överskottet år 1998 har den offentliga sektorns finansiella sparande förbättrats med 58,7 miljarder kronor sedan år 1997. Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor 1998 Utfall 1997 BP98 Utfall Utfall- BP98 Inkomster 1 092,8 1 135,9 1 164,9 29,0 Utgifter 1 111,9 1 125,7 1 125,3 -0,4 Finansiellt sparande -19,1 10,2 39,51 29,4 Procent av BNP -1,1 0,6 2,2 1,6 1 I det redovisade överskottet ingår inte effekten av att AP-fondens fastigheter överfördes till bolagsform. Enligt internationella rekommendationer och i de kommande reviderade nationalräkenskaperna skall bolagiseringen av AP-fondens fastigheter tillgodoräknas det finansiella sparandet, eftersom aktier till skillnad från fastigheter betraktas som en finansiell tillgång. Statistiska centralbyrån har emellertid valt att inte beakta denna transaktion, med hänsyn till att AP-fondens köp inte har registrerats. Utgiftstaket för staten Det statliga utgiftstaket omfattar utgiftsområdena 1-25 samt 27. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår således inte. Orsaken till att detta utgiftsområde exkluderas är att dessa utgifter på kort sikt inte kan påverkas av regeringen. Till de takbegränsade utgifterna adderas socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten (fr.o.m. 1999 ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten) samt posten Minskning av anslagsbehållningar. I budgetpropositionen för 1998 budgeterades minskningen av anslagsbehållningar till 5 miljarder kronor. I redovisningen av utfallet ingår dock denna post i utgifterna under respektive anslag. Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgörs av budgeteringsmarginalen. Syftet med budgeteringsmarginalen är främst att inom utgiftstaket kunna hantera olika typer av osäkerheter, t.ex. förändringar i den makroekonomiska utvecklingen. Utgiftstaket för staten innebär att regering och riksdag måste prioritera mellan olika utgiftsområden vilket skall ge budgetpolitiken en långsiktig inriktning med hög förutsägbarhet. Utgiftstaket för staten underlättar därför möjligheten att uppnå målet för finansiellt sparande i den offentliga sektorn. Riksdagen fastställde våren 1996 utgiftstaket för staten för budgetåret 1998 till 720 miljarder kronor (prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:314). I budgetpropositionen för 1998 beräknades de takbegränsade utgifterna år 1998 till 716,4 miljarder kronor (se tabell 2.3). Budgeteringsmarginalen beräknades uppgå till 3,6 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 1999 beräknades budgeteringsmarginalen för år 1998 till 1,1 miljarder kronor. Regeringen gjorde i denna proposition bedömningen att utgiftstaket för staten var hotat. För att undvika ett överskridande beslutade regeringen därför om ett antal senareläggningar och reduceringar av utgifter som bl.a. berörde totalförsvaret, det internationella biståndet och bidraget till de särskilda insatserna i kommuner och landsting. Vidare senarelades utgifter för miljöersättning avseende flerårig vallodling från 1998 till 1999. Utfallet för de takbegränsade utgifterna blev 718 miljarder kronor. Det innebär att de takbegränsade utgifterna blev 2 miljarder kronor lägre än utgiftstaket för staten. Budgeteringsmarginalen blev därmed 1,6 miljarder kronor mindre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 1998. Statens utgifter exklusive statsskuldsräntor uppgick till 585,7 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor högre än i budgetpropositionen för 1998. Utfallet för socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten uppgick till 132,3 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat i budgetpropositionen för 1998. Som andel av BNP uppgick de takbegränsade utgifterna för 1998 till 39,8 procent, vilket är 0,4 procentenheter mindre än år 1997. Statens utgifter exklusive statsskuldsräntor uppgick till 32,5 procent av BNP år 1998. År 1997 uppgick de takbegränsade utgifterna till 698,9 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen för detta år uppgick till 24,1 miljarder kronor. Jämfört med 1997 ökade de takbegränsade utgifterna år 1998 med 19,1 miljarder kronor eller 2,7 procentenheter. Tabell 2.3 Takbegränsade utgifter 1998 Miljarder kronor 1998 Utfall 1997 BP98 Utfall Utfall- BP98 Utgifter exkl. statsskuldsräntor 569,2 583,71 585,7 2,0 Socialförsäkringssektorn vid sidan av stats- budgeten 129,7 132,7 132,3 -0,4 Takbegränsade utgifter 698,9 716,4 718,0 1,6 Budgeteringsmarginal 24,1 3,6 2,0 -1,6 Utgiftstak för staten 723,0 720,0 720,0 0,0 1 Inkl. posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kronor. 3 Analys av 1998 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 3 Analys av 1998 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 3.1 Inledning Ekonomistyrningsverket (ESV) lämnar varje år underlag till årsredovisningen för staten till regeringen. Underlaget innehåller resultat- och balansräkning, finansieringsanalys med noter och underliggande analyser. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderings- principer som förändrats så lite som möjligt över tiden. Dessutom ingår en sammanställning av den statliga sektorns tillgångar och skulder, statens garantiverksamhet samt statsbudgetens utfall i sammandrag. ESV:s underlag till årsredovisningen baseras på den information som myndigheterna inklusive affärsverken lämnar till riksredovisningen och den information som presenteras i årsredovisningarna. I de fall denna information inte varit tillräcklig för att t.ex. möjliggöra elimineringar mellan myndigheter har ESV inhämtat information i särskild ordning. 3.2 Kvalitetsbedömning Bokslutet måste tolkas med viss försiktighet avseende vissa poster, vilket även framgår av ESV:s underlag. När det gäller tillgångssidan i balansräkningen har Försvarsmakten ännu inte invärderat en stor del av beredskapslagren. I balansräkningen redovisas värdet av olika typer av nationaltillgångar som t.ex. museisamlingar, bibliotek och nationalparker endast till ringa belopp. Av Riksrevisionsverkets (RRV) revisionsberättelser framgår att Försvarsmakten fick revisionsberättelse med invändning då RRV anser att balansräkningsposten Beredskapstillgångar, som är upptagen till värdet 69,3 miljarder kronor är redovisad med ett för lågt värde. Även Riksförsäkringsverket (RFV) fick revisionsberättelse med invändning då RFV bokfört balanserade utgifter för dataprogram m.m. till ett belopp om 439 miljoner kronor. En väsentlig del av denna balanspost bedöms utifrån RRV:s granskning inte vara aktiverbar. Beloppet är bokfört som immateriell tillgång i balansräkningen. Trots osäkerheterna är regeringens bedömning att kvaliteten på bokslutet och finansieringsanalysen har förbättrats i jämförelse med tidigare år. Vidare bedömer regeringen att ESV:s underlag uppfyller gällande krav vad gäller konsolidering. Ett belägg för detta är resultatet av den utomstående kvalitetsgranskning som gjorts av underlaget. 3.3 Olika avgränsningar av begreppet staten Bokslutet för staten omfattar myndigheterna inklusive affärsverken under riksdag och regering. Riksbanken betraktas som ett självständigt rättssubjekt och ingår därför inte. Som myndigheter redovisas även försäkringskassorna och de fonder som redovisas av myndigheter. Försäkringskassorna är inte statliga myndigheter men betraktas som sådana i detta sammanhang eftersom de ingår i den statliga redovisningsorganisationen. En fullständig förteckning över samtliga organisationer som ingår i bokslutet framgår av bilaga 1.5 . I bilaga 1.3 görs en sammanställning av den statliga sektorn, vilket innebär att den inkluderar statliga bolag och finansinstitut samt Riksbanken och AP-fonden. I nationalräkenskaperna (NR) definieras staten annorlunda. Nationalräkenskaperna är en statistisk sammanställning i kontoform över den svenska ekonomin med uppdelning på olika institutionella sektorer och olika slag av inkomster och utgifter. Begrepp, definitioner och klassificeringar följer de rekommendationer som Förenta Nationerna (FN) utfärdat. I den kommande omläggningen av NR, som Statistiska centralbyrån (SCB) publicerade för första gången i maj 1999, har förutom FN också EU varit delaktig. I NR beräknas bruttonationalprodukten (BNP), det vill säga värdet av den totala produktionen av varor och tjänster i ett land under en tidsperiod. Den offentliga sektorn delas in i tre delsektorer; staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn. Till staten räknas departementen och till dem hörande myndigheter och inrättningar samt vissa statliga fonder. Dessutom klassas bolag och stiftelser som till mer än 50 procent finansieras med statliga medel som ingående i den statliga sektorn. Affärsverken hör enligt NR:s definition av staten till näringslivet. I och med NR- omläggningen 1999 omfattar socialförsäkringssektorn enbart allmän tilläggspension (ATP). 3.4 Sammanställning av vissa nyckeluppgifter I nedanstående tabell visas ett antal nyckeluppgifter för statens finanser. Statens nettoförmögenhet, statsskulden, transfereringar och skatteinbetalningar beskrivs i kommande avsnitt. Statsbudgetens saldo är från och med 1997 identiskt med statens lånebehov (med omvänt tecken). Tabell 3.1 Nyckeluppgifter Miljarder kronor 1998 1997 1996 1994/95 1993/94 Statens nettoförmögenh et -1 154 -1 091 -1 038 -1 040 -924 Statsbudgetens saldo 10 -6 -58 -156 -177 Resultat enligt resutaträk- ningen -23 -25 -45 -189 -220 Statsskulden 1 446 1 426 1 408 1 368 1 177 Transfereringar och bidrag 573 550 545 533 515 Kostnader för statens egen verksamhet 157 150 150 169 160 Skatte- inkomster 744 676 644 544 465 3.5 Nettoförmögenhetens förändring Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade underskott, svarar för den övervägande delen av den negativa nettoförmögenheten. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år motsvaras således av statsskuldens förändring men även av förändringar i övriga tillgångs- och skuldposter i balansräkningen. Vid utgången av 1998 var nettoförmögenheten -1 154 miljarder kronor. Det är en försämring med 64 miljarder kronor jämfört med 1997. Orsaken till förmögenhetens förändring kan sammanfattas enligt nedan: Ökning av tillgångar + 89 Ökning av skulder - 25 Ökning av avsättningar - 128 - 64 Av skuldökningen är merparten, 20 miljarder kronor, hänförlig till statsskuldens ökning. Avsättningarna ökade med 128 miljarder kronor vilket främst förklaras av att avsättningen för statens tjänstepensioner, 111 miljarder kronor, redovisas som skuld för första gången 1998. Vidare har en avsättning till premiereserven gjorts under året med 13 miljarder kronor. För första gången har dessutom Exportkreditnämnden (EKN) gjort en avsättning på 4 miljarder kronor för risker i garantiengagemang. Tillgångarna ökade med drygt 89 miljarder kronor. Försvarsmakten har invärderat och redovisat beredskapslager uppgående till 69 miljarder kronor. Värdet på aktier och andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 9 miljarder kronor till följd av en ökning av bolagens justerade egna kapital. Under perioden har värdet på statliga vägar och järnvägar samt pågående väg- och järnvägsanläggningar ökat med 8 miljarder kronor. Hos CSN har de osäkra studielånefordringarna i balansräkningen i form av konstaterade och befarade förluster värderats till drygt 2 miljarder kronor. Beroende på vilka antaganden som görs om den ekonomiska utvecklingen beräknar dock CSN ett ytterligare reserveringsbehov på minst 4 miljarder kronor. EKN:s utestående skadefordringar (regress- fordringar) har redovisats för första gången 1998. Dessa uppgår i balansräkningen till 6 miljarder kronor. Årets avsättning för risker i garantiengagemanget, som redovisas i resultaträkningen, uppgår till knappt 1 miljard kronor. 3.6 Statsskulden Efter den snabba ökningen av statsskulden till och med budgetåret 1994/95 har skulden de senaste åren haft en lugnare utveckling. Ökningen under budgetåret 1998 var 20 miljarder kronor eller 1,4 procent. För tredje året i rad har den del av skulden som utgörs av lån i utländsk valuta minskat trots att den svenska kronans försvagning medfört en skuldökning med drygt 25 miljarder kronor. Rensat för valutaeffekter har därmed statsskulden minskat med ca 5 miljarder kronor. Skulden i absoluta tal och som andel av BNP redovisas nedan (tabell 3.2) för de fem senaste åren. Den upplåning som Riksgäldskontoret (RGK) redovisar skiljer sig från vad som redovisas i statens årsredovisning på grund av elimineringar som gjorts för Riksförsäkringsverkets, Riksgäldskontorets och Svenska Kraftnäts innehav av statsobligationer och skuldväxlar. Detta medför att den upplåning som Riksgäldskontoret redovisar är ca 3 miljarder kronor högre än vad som anges här (se not 42). Statsskuldens utveckling och sammansättning Tabell 3.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning 1993/94 – 1998 Miljarder kronor 1998 1997 1996 1994/95 1993/94 Penning- och obligations- marknaden 1 013 940 894 818 671 Hushålls- marknaden 70 100 116 124 130 Lån i utländsk valuta 363 386 398 426 376 Summa 1 446 1 426 1 408 1 368 1 177 Andel av BNP i % 80 82 83 86 79 Under hela perioden från budgetåret 1993/94 till och med 1998 har statsskulden ökat med 269 miljarder kronor. Merparten av denna ökning, 231 miljarder kronor, skedde dock till och med 1996. Därefter har skuldens utveckling varit lugnare. Statsskulden kan delas upp i en kronskuld och en valutaskuld. Kronskuldens sammansättning redovisas i tabellen nedan: Tabell 3.3 Lån i svenska kronor Miljarder kronor 1998 1997 1996 1994/95 Statsobligationer, nominella 682 680 635 582 Statsobligationer, reala 94 91 74 12 Statsskuldväxlar 226 144 180 213 Kontokrediter/dagslån 11 25 5 1 Penning- och valutamarknaden 1 013 940 894 808 Premieobligationer 59 61 60 63 Allemanssparkonto 0 29 44 50 Riksgäldskonto 6 7 12 12 Riksgäldssparkonto 5 3 Hushållsmarknaden 70 100 116 125 Summa lån i svenska kronor 1 083 1 040 1 009 932 Under budgetåren 1994/95 till och med 1997 skedde en successiv neddragning av andelen statsskuldväxlar i kronskuldens sammansättning. Under 1998 är det dock detta låneinstrument som ökat mest (82 miljarder kronor). Den huvudsakliga förklaringen är att större delen av ett obligationslån som förföll under året byttes in mot statsskuldväxlar. Den andel av kronskulden som avser upplåning från hushållsmarknaden har minskat från 13 procent budgetåret 1994/95 till drygt 6 procent 1998. Minskningen under 1998 förklaras huvudsakligen av att sparformen Allemanssparkonto avskaffades. Denna omfattade 29 miljarder kronor vid utgången av år 1997. Den förskjutning av skulden till en minskad andel upplåning i utländsk valuta som skett sedan 1994/95 har fortsatt under 1998. Budgetåret 1994/95 utgjorde 31 procent av skulden lån i utländsk valuta. År 1998 är motsvarande andel 25 procent. Effekten på skulden av de återbetalningar som gjorts av lån i utländsk valuta motverkades under året av en skuldökning på drygt 25 miljarder kronor som en följd av kronans försvagning på valutamarknaden. Trots detta minskade lånen i utländsk valuta med 23 miljarder kronor, efter valutakursförändringen. Årets ökning av statsskulden med 20 miljarder kronor kan därmed lite förenklat sammanfattas enligt nedan. Ökad upplåning i svenska kronor, netto + 44 miljarder Minskad upplåning i utländsk valuta, netto - 49 miljarder Skuldökning p.g.a. valutakursförändringar + 25 miljarder Statsskuldens nettoförändring 1998 + 20 miljarder Statsskulden i relation till BNP Ett uttalat mål för regeringen är att stabilisera statsskuldens storlek i förhållande till BNP. Under budgetåret 1994/95 ökade skuldkvoten med 7 procentenheter för att under följande år gradvis sjunka. Under 1998 låg skuldkvoten åter på ungefär samma nivå som under 1993/94 (se tabell 3.2). Statsskuldens kostnader Enligt RGK:s årsredovisning har de anslagsfinansierade utgifterna för hela statsskulden under 1998 uppgått till 114 miljarder kronor. Beloppet är redovisat enligt utgiftsmässiga principer och är i själva verket ett netto av både inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Med detta beräkningssätt har statsskuldens kostnader utvecklats enligt nedan under åren 1994 till och med 1998. Miljarder kronor 1998 1997 1996 1995 1994 Statsskuldens netto- utgifter 114 99 106 106 105 Den ökade räntebelastningen under 1998 med 15 miljarder kronor jämfört med 1997 förklaras främst av större realiserade valutadifferenser än tidigare som en följd av kronans försvagning under 1998. Därtill kommer kursförluster som genererats av större byten och uppköp av obligationer som skett under året. Dessa åtgärder kommer emellertid att minska statens framtida räntebetalningar i motsvarande grad. I RGK:s finansiella del i årsredovisningen sker redovisning av räntor enligt kostnadsmässiga principer och dessutom med bruttoredovisning av intäkter och kostnader. Detta ger ett annat utfall än vid utgiftsmässig redovisning. Nedanstående tabell är en sammanfattning av uppgifter från olika noter i RGK:s årsredovisning med jämförelsetal fr.o.m. budgetåret 1993/94. På grund av omläggning från budgetår till kalenderår 1996 saknas perioden 1/7–31/12 1995 i tabellen eftersom det är 12-månadersperioder som jämförs. Tabell 3.4 Statsskuldens kostnader Miljoner kronor 1998 1997 1996 1994/95 1993/94 Räntor på lån i svenska kronor 104 176 97 399 140 989 104 404 85 816 Räntor på lån i utländsk valuta 60 148 59 030 54 731 49 070 44 339 Realise- rade valuta- och kursdiffe- renser 25 352 182 864 17 958 19 381 Orealise- rade valutadiff e-renser 25 730 12 600 533 4 862 -6 816 Övrigt - 1 927 -164 -1 636 -4 650 -2 910 Summa kostnader 213 479 169 047 195 481 171 644 139 810 Räntein- täkter i upplå- ningsverk- samheten 69 132 54 109 85 938 45 218 33 677 Netto- kostnader efter intäkter 144 347 114 938 109 543 126 426 103 133 Statens totala räntekostnader enligt den konsoliderade resultaträkningen uppgår till 218 miljarder kronor. Av tabellen ovan framgår att drygt 213 miljarder kronor (97 procent) är att hänföra till statsskulden. Ränteintäkter i upplåningsverksamheten avser upplåning i både svenska kronor och utländsk valuta. Dessa intäkter har ökat under hela perioden med undantag för 1997. Ökningen under 1998 beror främst på upplåning i svensk valuta, som ökat med ca 13 miljarder kronor. Skillnaden mellan de nettokostnader på 144 miljarder kronor under 1998 som redovisas ovan, och de 114 miljarder kronor i anslagsbelastning orsakad av statsskulden som RGK redovisar, förklaras huvudsakligen av de orealiserade valutaförlusterna på ca 26 miljarder kronor. Dessa beaktas inte vid en utgiftsmässig redovisning och har därmed inte medfört någon belastning på statsbudgeten. Det kan dock noteras att under de fem år som redovisas har realiserade kurs- och valutaförluster som belastat statsverkets checkräkning uppgått till sammantaget 64 miljarder kronor. Under hela perioden 1993/94 till och med 1998 har räntenettot avseende statsskulden ökat med 41 miljarder kronor. Mellan 1994/95 och 1997 sjönk nettokostnaden från 126 till 115 miljarder kronor bl.a. beroende på sjunkande räntenivåer, uppköp av obligationer m.m. Den kraftiga ökningen under 1998 till 144 miljarder kronor kan som nämnts huvudsakligen hänföras till kronans försvagning på valutamarknaden. 3.7 Skatteinbetalningar m.m. I tabell 3.5 redovisas hur inbetalningar av skatter och avgifter utvecklats mellan budgetåren 1993/94 till och med 1998. Uppgifter om belopp och om fördelningen mellan juridiska respektive fysiska personer, liksom mellan olika slag av skatter och avgifter, är en sammanställning av uppgifter ur årsredovisningarna för de myndigheter som ansvarar för uppbörd. Riksskatteverket (RSV) svarar för den dominerande delen, ca 92 procent, av uppbörden. Följande tabeller visar skatteinbetalningarnas fördelning och utveckling från budgetåret 1993/94 till och med budgetåret 1998. På grund av omläggningen till kalenderårsredovisning saknas perioden juli–december 1995 i tabellerna. Av avsnittet om skattekontot nedan framgår att kontosystemet medför att det för skatteslagen inkomstskatter, mervärdesskatt och i viss mån arbetsgivaravgifter inte föreligger full jämförbarhet mellan 1998 och tidigare år. Tabell 3.5 Skatteinbetalningar Miljoner kronor 1998 1997 1996 1994/95 1993/94 Skatter Skatter - Fysis- ka personer 126 946 111 414 78 557 72 807 27 074 Skatter - Juri- diska personer 87 737 74 588 70 635 59 240 41 088 Skatter - Övrigt 8 002 4 389 10 180 7 497 7 010 Betalnings- differenser skattekonto 15 091 Arbetsgivar- avgifter 235 575 220 348 213 813 186 842 171 468 Mervärdesskatt 153 251 147 719 151 668 115 282 121 784 Skatter på varor och tullavgifter 74 126 71 755 71 865 69 123 65 963 Utjämningsavg. kommuner och landsting 21 265 23 862 23 773 1) 1) Övrigt 21 870 22 165 23 616 33 635 30 683 Summa skatteinbetalnin gar m.m. 743 863 676 240 644 107 544 426 465 070 1 Utjämningsavgiften till kommuner och landsting ingår till och med 1994/95 i posten Övrigt. Den kassamässiga redovisning av skatteinkomster som görs i bokslutet avviker på flera punkter från den redovisning av skatteintäkter m.m. som görs på statsbudgetens inkomstsida. I den senare sker omföringar och nedbrytning av vissa belopp för att tydligare redovisa hur inbetalningarna fördelar sig mellan t.ex. skatt på inkomst, sociala avgifter etc. Den största skillnaden mellan den redovisning som görs i bokslutet och den som görs i statsbudgeten, avser inbetalningar av skatter och avgifter från fysiska personer. Utöver statlig skatt på förvärvs- och kapitalinkomster ingår i redovisningen nedan även allmänna egenavgifter, egna företagares egenavgifter, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Med egna företagare avses enskilda firmor som inte är juridiska personer, samt delägare i handelsbolag. En annan väsentlig skillnad mot statsbudgeten är att i de inbetalningar av arbetsgivaravgifter som RSV redovisar ingår ATP-avgiften och den allmänna pensionsavgiften. I statsbudgeten redovisas dessa netto efter avdrag för de utbetalningar som sker till AP-fonden. I bokslutet för 1998 ingår ATP-avgiften och allmänna pensionsavgiften, 92 miljarder kronor, som överförs till AP-fonden. Det är den huvudsakliga förklaringen till att de totala skatteinbetalningarna för 1998, drygt 742 miljarder kronor, överstiger de inkomster av skatter m.m. som redovisas i statsbudgeten. Utbetalningarna till AP-fonden, 92 miljarder kronor, kvittas mot intäkter från AP-fonden, 125 miljarder kronor, i bokslutet. Skatt från fysiska personer Inbetalningar av skatter från fysiska personer, löntagare och företagare, har ökat under femårsperioden 1993/94 till 1998, från ca 27 miljarder kronor till 127 miljarder kronor. Därtill kommer att en del av det belopp som redovisas som betalningsdifferenser på skattekontot i realiteten är att hänföra till fysiska personers skatter. Det bör också påpekas att de belopp som redovisas avser de faktiska inbetalningar av skatter som sker ett visst budgetår, vilket innebär att inbetalda skatter kan avse ett annat år och att förändringar mellan åren därmed kan innebära periodiseringseffekter. Större periodiseringseffekter har skapats av regelförändringar, som t.ex. en omläggning av systemet för slutavräkning av kommunalskatter 1994/95. Förändringar av det slaget medför att väsentliga belopp förskjuts mellan åren och en rimlig bedömning är att utvecklingen av skatteintäkterna under femårsperioden i realiteten har varit betydligt jämnare än vad uppgifterna i tabellen ger intryck av. Under 1998 var ökningen av fysiska personers skatteinbetalningar 15,5 miljarder kronor. Därutöver gjordes fyllnadsinbetalningar i december med cirka 7–8 miljarder kronor vilka vid utgången av 1998 redovisades som betalningsdifferens. Ökningen av inbetalningarna kan till en del tillskrivas en ökning av den totala lönesumman och höjningen av den allmänna pensionsavgiften med en procentenhet. Drygt 7 miljarder kronor av ökningen förklaras av ökad skatt på kapital. Bakom detta ligger en kombination av en förskjutning av sparandet mot värdepapper och börsens uppgång. Därtill kommer en skärpt granskning av värdepappersförsäljning. Detta sammantaget har lett till att reavinsterna (netto efter förluster) blev hela 55 miljarder kronor vid 1998 års taxering. Skatt från juridiska personer Under de fem år som redovisas har juridiska personers skatter ökat från ca 41 miljarder kronor 1993/94 till ca 88 miljarder kronor 1998. Den största ökningen, drygt 30 miljarder kronor, skedde mellan 1993/94 och 1994/95 och var till stor del hänförlig till resultatförbättringar i stora exportföretag. Därefter har ökningarna mellan åren varit mindre, mellan 1996 och 1997 endast ca 4 miljarder kronor. Under 1998 har emellertid ökningen varit förhållandevis stor, ca 13 miljarder kronor. Den regelförändring som skett, och som förklarar ökningen till en viss del, är att avsättningsmöj- ligheten till periodiseringsfond sänkts från 25 till 20 procent. I huvudsak förklaras dock ökningen av en allmän resultatförbättring hos företagen. Betalningsdifferenser på skattekonto Skattekontosystemet infördes i januari 1998. Innebörden i systemet är bl.a. att skatter och avgifter som tidigare deklarerades och betalades separat, nu hanteras samtidigt och på ett sam- manhållet sätt inom ramen för en enda uppbördsrutin. För skattskyldiga med enbart löneinkomster innebär skattekontot i normalfallet ingen större förändring jämfört med i dag. De märkbara förändringarna gäller fysiska och juridiska personer som betalar ett eller flera av skatteslagen F-skatt, arbetsgivaravgifter, moms och innehållna preliminärskatter för anställda. F-skatt debiteras månadsvis på kontot med preliminära belopp. Deklaration av källskatter, arbetsgivaravgifter och moms sker samlat på samma handling och betalning av alla skatter sammanräknat sker för flertalet skattskyldiga vid endast en tidpunkt varje månad. För företag med en omsättning överstigande 40 miljoner kronor finns dock särbestämmelsen att moms skall betalas drygt två veckor tidigare än vad som gäller för skattskyldiga med lägre omsättning. Alla de skatter som debiteras på kontot summeras till en total fordran på den skattskyldige, eller skuld i sådana fall den skattskyldige t.ex. har moms att återfå. När betalning sker till skattekontot avräknas beloppet mot det totala saldot på skattekontot och inte som tidigare mot de enskilda skatteslagen. Det innebär att om en fordran eller skuld uppkommer på kontot till följd av för stora eller för små betalningar så hänförs inte sådana saldon till bestämda skatteslag utan redovisas hos RSV som betalningsdifferenser. Reglering av sådana saldon sker successivt när skattedebiteringar sker på kontot eller om återbetalning sker. Som framgår av tabell 3.5 fanns vid utgången av 1998 positiva betalningsdifferenser om totalt 15 miljarder kronor. Enligt RSV:s bedömning är mellan 7–8 miljarder kronor av differensen att hänföra till fyllnadsbetalningar från fysiska personer som gjorts redan i december 1998. Resterande belopp avser bl.a. moms som skattskyldiga har att återfå och som återbetalas följande månad samt för sent inkomna deklarationer. Detta innebär att i realiteten är betalningsdifferensen att hänföra till något av skatteslagen inkomstskatt, moms och vad gäller oregistrerade deklarationer även arbetsgivaravgifter, och för dessa skatteslag ger därmed inte den redovisning som sker i tabellen ovan avseende 1998 full jämförbarhet med tidigare år. Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifterna har under femårsperioden successivt ökat med 63 miljarder kronor från 171 miljarder kronor till 234 miljarder kronor. Ökningen under 1998 har varit ca 14 miljarder kronor. Den ökning som skett av avgiftsnivån under året har varit liten, 0,11 procentenheter, och förklarar bara en marginell del av ökningen. I huvudsak är den, liksom fysiska personers skatter, hänförlig till en större total lönesumma i landet. Mervärdesskatt Mervärdesskatten har ökat med ca 31 miljarder kronor mellan budgetåret 1993/94 och 1998. I likhet med vad som gäller för fysiska personers skatter förklaras de förändringar som skett mellan tidigare år av regeländringar. Dessa har inneburit ändrade tidpunkter för betalning av skatten och nya regler för uppbörd bl.a. i samband med EU-inträdet 1995. Detta innebär att den underliggande utvecklingen av mervärdesskattebetalningarna har varit mer kontinuerlig än vad tabellen ger intryck av. Under 1998 redovisas en ökning av mervärdesskatten med 5,5 miljarder kronor i tabellen ovan, jämfört med 4 miljarder kronor under 1997. Som framgår av avsnittet om skattekontot ingår dock i posten betalningsdifferenser oreglerade kontosaldon som avser mervärdesskatt. Vissa av dessa är överskott på skattekonton som beror på skatt som skall återbetalas till skattskyldiga. Någon exakt jämförbarhet föreligger därför inte mellan 1998 och tidigare år. Övriga skatter på varor och tjänster samt tullavgifter Mellan 1993/94 och 1996 ökade övriga skatter på varor och tjänster samt tullavgifter med nästan 6 miljarder kronor. Därefter har de årliga ökningarna varit mindre och uppgår för hela femårsperioden till och med 1998 till totalt 8 miljarder kronor. Mellan vissa skatteslag har dock förändringar inträffat. Under 1997 skedde t.ex. en breddning av basen och höjning av skattesatserna för miljö- och energiskatter samt en höjning av fordonsskatten. Utjämningsavgifter för kommuner och landsting De utjämningsavgifter som vissa kommuner och landsting erlägger, och som redovisas av RSV, motsvaras av bidragsutbetalningar med ungefär samma belopp till kommuner som är berättigade till sådana bidrag. Utbetalningarna redovisas i statens resultaträkning som transfereringar tillsammans med de generella statsbidrag som utbetalas till kommuner och landsting. Dessa utbetalningar kommenteras i avsnitt 3.8. Övrigt Det största enskilda beloppet i posten är inlevererade överskott från Riksbanken som ingår med 9,3 miljarder kronor. Därutöver innehåller posten stämpel- och egendomsskatter m.m. Obetalda skatter och avgifter Under budgetåren 1994/95 till och med 1998 har den beloppsmässiga volymen av sådana obetalda fordringar som Skatteförvaltningen lämnat till Kronofogdemyndigheten (KFM) för indrivning legat mellan 11–12 miljarder kronor. Efter betalningar och återkallanden har den slutliga, årliga s.k. uppbördsförlusten stannat vid mellan 5–6 miljarder per år. Detta motsvarar ca 0,6 procent av den totala årliga uppbörden. Det nominella värdet av de ackumulerade utestående fordringar som skatteförvaltningen överlämnat till KFM för indrivning, och som inte är preskriberade, uppgick vid utgången av 1998 till 50 miljarder kronor enligt RSV:s årsredovisning. Preskription sker normalt efter fem år men tiden kan förlängas när vissa förutsättningar är uppfyllda. Cirka 65 procent av fordringarna avser gäldenärer som försatts i konkurs eller där konkursförfarande pågår. Efter utredning har RSV bedömt det verkliga värdet av fordringarna till 5 miljarder kronor vilket är den fordran RSV redovisar i balansräkningen. Förlusten avseende ej preskriberade fordringar har därmed bedömts vara 45 miljarder kronor. 3.8 Transfereringar och bidrag Tabell 3.6 Transfereringar och bidrag 1993/94 – 1998 Miljoner kronor 1998 1997 1996 1994/95 1993/94 Social- försäkring 293 197 284 449 289 176 299 978 275 701 Arbets- marknad 70 114 75 877 72 506 80 258 63 071 Bistånd och invandring 14 173 14 408 14 168 20 366 16 945 Övrigt 195 076 175 330 169 207 132 138 159 205 Summa 572 560 550 064 545 057 532 560 514 922 Ovan visas utvecklingen av transfereringar och bidrag från och med budgetåret 1993/94 till och med budgetåret 1998. Nedan redovisas de fyra delområdena närmare och kommenteras kortfattat. På grund av omläggning från budgetår till kalenderår 1996 saknas perioden 1/7–31/12 1995 eftersom det är 12-månadersperioder som jämförs. Socialförsäkring Tabell 3.7 Socialförsäkring Miljoner kronor 1998 1997 1996 1994/95 1993/94 Ersättning vid ålderdom 164 858 162 618 161 172 156 406 142 364 Ersättning vid sjukdom o handikapp, förtids- pension, vårdbidrag 84 346 80 769 83 622 89 943 86 073 Stöd till barnfamiljer 43 993 41 062 44 382 53 449 47 264 Summa 293 197 284 449 289 176 299 798 275 501 Under perioden 1994/95 till 1997 skedde en successiv minskning av kostnaderna för socialförsäkringen från 300 miljarder kronor till 284 miljarder kronor. Under 1998 har denna utveckling brutits och kostnaderna har ökat med knappt 9 miljarder kronor (3 procent). Under hela den redovisade perioden 1993/94 till 1998 har den totala ökningen varit knappt 18 miljarder kronor (6,4 procent). Hela ökningen under femårsperioden är hänförlig till ökade pensionskostnader (22,5 miljarder kronor) medan kostnaderna för övriga försäkringsformer totalt sett minskat något. De ökade pensionskostnaderna beror dels på ett ökat antal pensionärer, dels på att en allt större andel av dessa omfattas av ATP-systemet. Av kostnadsökningen under 1998 är drygt 2 miljarder kronor hänförlig till ökade pensionskostnader. Ökningen av stödet till barnfamiljer med cirka 3 miljarder kronor är till större delen hänförlig till höjningen av barnbidraget från 640 till 750 kronor per barn och månad. Inom området ersättning vid sjukdom etc. förklaras hela ökningen med 3,6 miljarder kronor av ökade kostnader för sjukpenningen. Denna ökning beror i sin tur på ett ökat antal sjukdagar kombinerat med att den sjuklöneperiod som arbetsgivaren ansvarar för förkortades från 28 till 14 dagar. Vidare höjdes ersättningsnivån för sjukpenning den 1 januari 1998 från 75 procent till 80 procent. Arbetsmarknad Tabell 3.8 Arbetsmarknad Miljoner kronor 1998 1997 1996 1994/95 1993/94 Arbetslöshets- ersättning inkl. KAS 34 138 38 303 39 191 41 679 44 507 Arbetsmark- nadspolitiska åtgärder 29 384 28 739 27 448 32 474 11 351 Bidrag till Samhall AB 4 456 4 424 4 516 4 900 4 934 Lönegarantier m.m. 2 136 4 410 1 351 1 204 2 279 Summa arbetsmarkna d 70 114 75 876 72 506 80 258 63 071 Utvecklingen med dämpad konjunktur och minskad efterfrågan på arbetskraft under 1990- talets första hälft ledde till att kostnaderna för olika former av stöd till arbetsmarknaden kulminerade år 1994/95 då de nådde drygt 80 miljarder kronor. Därefter har kostnaderna med vissa svängningar successivt reducerats och har till och med 1998 sjunkit med 10 miljarder kronor till 70 miljarder kronor. Den minskning som skett under 1998 med knappt 6 miljarder kronor förklaras till stor del av att sysselsättningen ökat med cirka 57 000 personer samtidigt som de s.k. långtidsinskrivna arbetslösa minskat. Dessförinnan låg dock arbetslösheten länge på en konstant hög nivå och den ytterligare minskning av kostnaderna som ändå skett förklaras främst av olika regelförändringar tidigare år. Som exempel kan främst nämnas lägre ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och skärpta ersättningsregler för deltidsarbetande. Men även t.ex. högre egenavgifter för arbetsgivare för att anlita praktikanter enligt reglerna för arbetsplatsintroduktion (ALI) och mindre gynnsamma villkor för s.k. utbildningsvikariat har medfört att statens kostnader har minskat. Hela kostnadsminskningen 1998 förklaras av att kostnaderna för arbetslöshetsersättningen och för den statliga lönegarantin har minskat med tillsammans 6 miljarder kronor. Bland övriga cirka 20-talet former för stöd och bidrag förekommer både ökade och minskade kostnader. Bland annat har kostnaderna för arbetsmarknadsutbildning ökat med 1 miljard kronor. Men samtidigt har t.ex. kostnaderna för arbetslivsutveckling (ALU) minskat lika mycket och sammanlagt ligger kostnaderna för de övriga stödformerna på oförändrad nivå jämfört med 1997. Bistånd och invandring Tabell 3.9 Bistånd och invandring Miljoner kronor 1998 1997 1996 1994/95 1993/94 Bidrag via SIDA 7 739 8 084 7 298 7 603 6 714 Bidrag via UD 3719 4 196 3731 4 548 4 728 Bidrag till invandring 1 812 2 129 3138 8 215 5 503 Summa Bistånd och Invandring 14 173 14 408 14 168 20 366 16 945 Under den ovan redovisade femårsperioden 1993/94 till 1998 nådde kostnaderna för bistånd och invandring en topp under 1994/95 då de uppgick till drygt 20 miljarder kronor. Följande år sjönk kostnaderna till 14 miljarder kronor vilket är den nivå som de därefter bibehållit. Övrigt Tabell 3.10 Övriga transfereringar och bidrag Miljoner kronor 1998 1997 1996 1994/95 1993/94 Generella bidrag och utjämnings- bidrag till kommuner och landsting 96 171 86 683 77 778 46 417 47 537 Sveriges avgift till EU 21 210 21 057 18 456 7 348 (varav avgift till Europeiska Invest.banken) 0 876 1 681 974 Studiestöd/ avskrivning av låneford. 18 283 13 338 9 368 10 345 8 241 Avsättning till premiereserven 11 366 Räntebidrag 10 814 20 804 30 715 33 758 43 930 Stöd till jordbruk 8 558 8 164 7 216 5 913 9 656 Bidrag inom skolväsendet 4 029 3 114 1 864 2 008 1 864 Bidrag till folkbildning 2 418 2 357 2 468 2 374 6 984 Bidrag till nä- ringslivet m.m. via NUTEK 1 873 1 530 3 172 2 271 2 470 Bidrag till in- vesteringar i infrastruktur 1 480 1 819 1 413 1 727 2 222 Övrigt 18 874 16 464 16 757 19 977 36 301 Summa 195 076 175 330 169 207 132 138 159 205 Vad gäller de övriga transfereringar och bidrag som sammanfattas ovan har kostnaderna för dessa ökat med totalt cirka 36 miljarder kronor under hela perioden 1993/94 till 1998. Denna förändring är dock ett netto av såväl väsentliga höjningar som minskningar av en handfull poster samtidigt som t.ex. EU-avgiften, som under 1998 uppgick till 21 miljarder kronor, har tillkommit under perioden. I bilaga 1.4 redovisas avgifter till och bidrag från EU. Även en väsentlig del av kostnadsökningen under 1998 med 20 miljarder kronor är ett netto av främst fyra större förändringar som kan sammanfattas enligt följande (miljarder kronor): Bidrag till kommuner och landsting + 9,5 Avsättning till premiereserven + 11,3 Räntebidrag - 10,0 Studiestöd inkl. avskrivning av lånefordringar + 4,9 Summa + 15,8 Av bidragen till kommuner och landsting på totalt 96 miljarder avser drygt 21 miljarder s.k. utjämningsbidrag. Denna utgift motsvaras av en inkomst på ungefär samma belopp som erhålls från de kommuner och landsting som enligt särskilda regler har skyldighet att erlägga utjämningsavgift. Inkomsten från avgiften redovisas i resultaträkningen som skatteinkomst. Resterande bidrag på 75 miljarder kronor utgörs av generella stadsbidrag varav kommuner erhåller 58 miljarder kronor och landstingen 17 miljarder kronor. Ökningen av bidragen till kommuner och landsting förklaras bl.a. av de extra medel som anvisats för att värna om kvaliteten i skola, vård och omsorg. Avsättningen till premiereserven har tillkommit under året i resultaträkningen för staten. Den gjordes dock även under 1997 men redovisades då som ansvarsförbindelse och inte som kostnad. Under 1997 var avsättningen drygt 10 miljarder kronor. 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 4.1 Konsoliderad resultaträkning I resultaträkningen redovisas intäkter och kostnader som genererats under redovisningsperioden. Skatteintäkter m.m. som utgör merparten av statens inkomster redovisas dock enligt kassamässiga principer, dvs. med de belopp som faktiskt inbetalats under året. Kostnaderna uppkommer i den statliga verksamheten främst i de stora bidrags- och försäkringssystem som staten hanterar, t.ex. socialförsäkringssystemet. Även dessa transfereringar redovisas kassamässigt då avräkningen mot statsbudgeten sker på kassamässiga grunder. Den statliga verksamheten finansieras i viss utsträckning med avgifter från försäljning av varor och tjänster och bedrivs, med undantag för affärsverkens verksamhet, utan vinstkrav. En begränsad del av intäkterna kommer även i form av bidrag, t.ex. från AP-fonderna. De resultatposter som är speciella för statens resultaträkning kommenteras nedan. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter utgör ersättning för de kostnader som staten via myndigheterna har haft för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra former av ersättningar kan t.ex. utgöras av intäkter som uppkommit i samband med försäljning av anläggningstillgångar. Intäkter av bidrag Staten erhåller även intäkter från icke-statliga organisationer som inte är relaterade till utförda prestationer. Det kan t.ex. vara överföring av medel från AP-fonderna till pensionssystemet för att finansiera pensionsutbetalningarna när dessa inte täcks av influtna ATP-avgifter. Andra bidrag kan exempelvis vara intäkter från EU. Transfereringar och bidrag Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar från statsbudgeten till olika mottagare. Transfereringar och bidrag kännetecknas av att staten, eller myndigheterna, inte erhåller någon motprestation. Detta gäller t.ex. barnbidrag och pensioner. I vissa fall kan dock transfereringarna vara förknippade med villkor. Detta gäller t.ex. utbildningsbidrag där kravet är att mottagaren genomför någon form av utbildning. Tabell 4.1 Konsoliderad resultaträkning Miljoner kronor Not 1998 1997 Intäkter Skatter m.m. 1 743 863 676 240 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 43 071 50 780 Intäkter av bidrag 3 48 264 45 851 Summa intäkter 835 198 772 871 Transfereringar och bidrag 4 572 560 550 064 Intäkter efter avdrag för transfereringar och bidrag 262 638 222 807 Kostnader för statens egen verksamhet Kostnader för personal 5 67 196 69 025 Kostnader för lokaler 6 10 839 9 828 Övriga driftkostnader 7 63 913 60 289 Avskrivningar 8 15 077 11 129 Summa kostnader för statens egen verksamhet 157 025 150 271 Resultat före finansiella poster 105 613 72 536 Finansiella intäkter och kostnader Resultat av andelar i dotter- och intresseföretag 9 14 914 11 909 Finansiella intäkter 10 78 536 66 333 Finansiella kostnader 11 222 460 176 178 Summa finansiella poster -129 010 -97 636 Årets underskott -23 397 -25 100 Kommentarer till resultaträkningen Resultaträkningen för 1998 visar ett underskott på 23 miljarder kronor vilket är en marginell förbättring jämfört med 1997. De totala intäkterna 1998 (inklusive finansiella intäkter) uppgick till 929 miljarder kronor. Diagram 4.1 Statens intäkter 1998 Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1997. Skatteinkomsterna uppgick till 744 miljarder kronor varav 236 miljarder kronor avser arbetsgivaravgifter, 223 miljarder kronor skatter och avgifter från fysiska och juridiska personer och 153 miljarder kronor mervärdesskatt. Intäkter av skatter ökade med 68 miljarder kronor jämfört med 1997. Ökningen hänförs främst till skatter och avgifter för fysiska personer. Arbetsgivaravgifterna och inkomstskatterna för juridiska personer har också ökat. Av arbetsgivaravgifterna 1998 avser 11 miljarder kronor avgifter som avsatts till premiereserven. För 1998 uppgick intäkter av avgifter och andra ersättningar till 43 miljarder kronor vilket innebär en minskning med nästan 8 miljarder kronor jämfört med 1997. Förändringen kan främst hänföras till minskade intäkter från försäljning av bolagsaktier jämfört med föregående år då försäljningen av Nordbanken och Stadshypotek inbringade ca 9 miljarder kronor. EU-bidragen är omklassificerade och återfinns under intäkter av bidrag. Föregående år redovisades de som intäkter av avgifter och andra ersättningar. Intäkter av bidrag avser till största delen de medel från AP-fondens avkastning som måste tillskjutas när ATP-avgifterna inte räcker till för utbetalning av allmän tilläggspension. Ökningen på drygt 2 miljarder kronor från föregående år kan bl.a. hänföras till EU-bidrag som ökat med ca 1 miljard kronor. Diagram 4.2 Statens kostnader 1998 Kostnaderna för transfereringar och bidrag uppgick till 573 miljarder kronor 1998, en ökning med 22 miljarder kronor jämfört med 1997. De största enskilda transfereringarna avser skatteutjämningsbidrag och statsbidrag till kommuner och landsting samt ålderspensioner inklusive ATP . Bland transfereringarna förekommer både minskningar och ökningar mellan åren. En förändring från föregående år är att avsättning till premiereserven på 11 miljarder kronor för första gången redovisas i resultaträkningen, vilket förklarar en del av ökningen. Andra stora ökningar avser kostnaden för statsbidrag till kommuner och landsting som ökat med drygt 9 miljarder kronor till 75 miljarder kronor och studiestöd och avskrivningar av lånefordringar som ökat med 5 miljarder kronor till 18 miljarder kronor. De utjämningsbidrag som utbetalats till kommuner och redovisas som transfereringar uppgick till 23 miljarder kronor och motsvaras på inkomstsidan av den kommunala utjämningsavgiften som redovisas under uppbördsinkomster. Ålderspensioner inklusive ATP ökade med drygt 2 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättning inklusive kontant arbetsmarknadsstöd minskade däremot med 6 miljarder kronor. Likaså minskade räntebidragen med 10 miljarder kronor. Kostnaderna för statens egen verksamhet avser personal, lokaler, övrig drift samt avskrivningar och uppgick till 157 miljarder kronor 1998 vilket är en ökning med nästan 7 miljarder kronor jämfört med 1997. Personalkostnaderna minskade med 2 miljarder kronor. Minskningen hänförs bland annat till försvarsmakten som dragit ner på personal. Antalet anställda inom staten har under året minskat med 2 procent. Underlaget för eliminering av statens egna arbetsgivaravgifter har också förbättrats, vilket bidragit till minskningen. Lokalkostnaderna ökade med 1 miljard kronor. Ökningen kan hänföras till flera olika myndigheter. Driftskostnaderna ökade med 4 miljarder kronor. Försvarets materielverk och Vägverket har ökat sina driftskostnader för varor och materiel med vardera 2 miljarder kronor. Avskrivningarna ökade med 4 miljarder kronor mellan 1997 och 1998. Den främsta orsaken är att Försvarsmakten gjort en nedskrivning på ett för högt värderat reservdelslager och att Vägverket och Banverket färdigställt ytterligare vägar och järnvägsanläggningar. De finansiella intäkterna hänförbara till stats- skulden ökade mellan 1997 och 1998 med 13 miljarder kronor. Det var främst ränteintäkterna avseende upplåning i svenska kronor som ökade. De finansiella kostnaderna hänförbara till statsskulden ökade med nästan 46 miljarder kronor mellan 1997 och 1998. Det var främst orealiserade valutaförluster som uppkommit vid omvärdering av upplåningen i utländsk valuta som ökade. Valutaförlusterna har ökat till följd av kronans försvagning under 1998. Likaså har de kursförluster som genererats av större byten och uppköp av obligationer ökat. Resultat från andelar i dotterföretag ökade under perioden med drygt 3 miljarder kronor, vilket sammantaget kan hänföras till flera olika bolag däribland Apoteket AB där statens ägarandel under 1998 ökade från 66,67 procent till 100 procent. 4.2 Konsoliderad balansräkning I balansräkningen redovisas i sammandrag värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är beräknat per den 31 december 1998. I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag presenteras dessa i bilaga 1.4. De balansposter som är specifika för staten kommenteras nedan. Beredskapslager Lager för beredskapssyften kan omfatta t.ex. livsmedel, läkemedel, fordon, medicinsk utrustning och krigsmateriel. Beredskapslager innehas av ett flertal myndigheter som t.ex. Jordbruksverket, Överstyrelsen för civil beredskap och Försvarsmakten. Depositioner Deponerade medel finns främst hos länsstyrelserna, Riksskatteverket, Tullverket och de Allmänna advokatbyråerna. De kan t.ex. utgöras av hyror som deponerats av hyresgäster i samband med en pågående tvist med en fastighetsägare. Periodavgränsningsposter Periodavgränsningsposter avser tillförda fordrings- respektive skuldposter som behövs för att bestämma de intäkter och kostnader som rätteligen hör till räkenskapsåret. De består av upplupna och förutbetalda intäkter och kostnader och av upplupna och oförbrukade bidrag. Exempel på en upplupen kostnad är semesterlöneskuld för anställda. Ansvarsförbindelser Med ansvarsförbindelser avses garantiåtaganden och andra större framtida åtaganden som inte redovisats som skuld i balansräkningen. Skuldbokföring av ansvarsförbindelser skall dock ske så snart det är sannolikt att ersättning kommer att betalas ut och beloppet kan fastställas med rimlig sannolikhet. Statens ansvarsförbindelser utgörs främst av kreditgarantier, t.ex. bostadskrediter och bankstöd. Under ansvarsförbindelser ingick 1997 även en beräknad skuld för tjänstepensioner till statligt anställd personal, pensionärer samt övrig före detta anställd personal. Under 1998 har skulden för statens tjänstepensioner skuldbokförts och återfinns under avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Ännu ej invärderade tillgångar Under 1998 har Försvarsmakten värderat och redovisat som tillgång krigsmateriel och förbrukningsmateriel uppgående till 69 miljarder kronor. Försvarets myndigheter har haft dispens från invärdering av dessa tillgångar till och med räkenskapsåret 1997. Fortfarande återstår dock delar att invärdera. I balansräkningen redovisas inte heller värdet av olika typer av nationaltillgångar som t.ex. museisamlingar, bibliotek och nationalparker, frånsett till ringa belopp, se not 31 . Principdiskussion om värdering av tillgångar En svårighet med att redovisa tillgångar är att värdera dessa. Värderingen i bokslutet baseras på anskaffningsvärdet vilket innebär att hänsyn inte tas till inflation, prisförändringar och teknologisk utveckling. Svårigheten är att värdera äldre tillgångar såsom exempelvis infrastruktur, där investeringar skett under en lång tid. Anskaffningsvärdet motsvarar knappast den förmögenhet som tillgångarna representerar. Kulturföremål är också svåra att värdera eftersom det i praktiken oftast saknas kunskap om anskaffningsvärdet. Värdet är förmodligen heller inte relevant eftersom kulturföremål snarare ökar än minskar i värde. Av denna anledning finns det tillgångar som inte omfattas av kravet att de skall redovisas i balansräkningen. Detta gäller mark, byggnader och fast egendom i övrigt som främst har ett kulturhistoriskt värde samt museiföremål som normalt inte omsätts på en marknad. Dessa tillgångar får redovisas, men det finns inte något generellt krav. Emellertid kan regeringen i ett regleringsbrev begära att enskilda myndigheter skall redovisa kulturföremål som tillgångar, vilket i sådana fall innebär att de ingår i balansräkningen. Tabell 4.2 Konsoliderad balansräkning Miljoner kronor TILLGÅNGAR Not 98-12-31 97-12-31 Omsättningstillgångar Kassa, bank m.m. 12 4 946 3 271 Värdepapper och andelar 13 10 766 16 562 Kundfordringar 14 3 101 2 852 Övriga fordringar 15 17 374 15 511 Pågående arbeten 16 520 3 977 Varulager och förråd 17 1 632 9 096 Förskott till leverantörer 18 13 594 14 319 Fastigheter 19 44 48 Summa omsättningstillgångar 51 977 65 636 Periodavgränsningsposter 20 41 175 45 598 Utlåning 21 119 269 109 125 Anläggningstillgångar Finansiella tillgångar Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag 22 130 545 121 460 Obligationer och andra värdepapper 23 5 932 3 276 Andra långfristiga fordringar 24 6 912 2 179 Summa finansiella tillgångar 143 389 126 915 Materiella tillgångar Beredskapslager 25 71 625 2 371 Pågående nyanläggningar 26 25 148 11 728 Tekniska anläggningar, maskiner 27 11 259 11 980 Övriga anläggningar, transportmedel, inventarier 28 20 210 18 877 Byggnader 29 22 141 22 679 Förbättringsutgifter på annans fastighet 30 1 100 681 Mark och annan fast egendom 31 10 267 10 269 Statliga vägar 32 61 340 66 175 Järnvägsanläggningar 33 48 877 47 005 Summa materiella tillgångar 271 967 191 765 Immateriella tillgångar 34 1 048 762 Summa anläggningstillgångar 416 404 319 442 SUMMA TILLGÅNGAR 628 825 539 801 SKULDER OCH EGET KAPITAL Not 98-12-31 97-12-31 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 35 12 818 11 221 Depositioner 36 862 539 Övriga skulder 37 18 890 17 810 Förskott från kunder 38 570 3 139 Summa kortfristiga skulder 33 140 32 709 Periodavgränsningsposter 39 106 631 108 552 Långfristiga skulder Långfristiga skulder övrigt Depositioner 40 72 842 Andra långfristiga skulder 41 29 231 22 579 Summa långfristiga skulder övrigt 29 303 23 421 Statsskulden 42 Lån i Sverige 1 083 436 1 040 005 Lån utomlands 362 525 385 668 Summa statsskulden 1 445 961 1 425 673 Summa långfristiga skulder 1 475 264 1 449 094 Summa skulder 1 615 035 1 590 355 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 43 116 149 4 830 Övriga avsättningar 44 51 929 35 207 Summa avsättningar 168 078 40 037 Nettoförmögenhet 45 -1 154 288 -1 090 591 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 628 825 539 801 Ansvarsförbindelser 46 667 703 772 348 Kommentarer till balansräkningen Statens totala tillgångar uppgår till 629 miljarder kronor och statens totala skulder och avsättningar till 1 783 miljarder kronor. Under räkenskapsåret 1998 ökade de redovisade tillgångarna med 89 miljarder kronor, skulderna med 25 miljarder kronor och avsättningar ökade totalt med 128 miljarder kronor. Statens nettoförmögenhet minskade därmed med 64 miljarder kronor under 1998. Detta beror huvudsakligen på att avsättningar för statens tjänstepensioner gjorts för första gången 1998 med 111 miljarder kronor och att statsskulden ökat med 20 miljarder kronor. Samtidigt har dock tillgångarna ökat till stor del beroende på att Försvarsmakten värderat och redovisat beredskapslager med 69 miljarder kronor. Omsättningstillgångar minskade med 14 miljarder kronor och uppgår till 52 miljarder kronor. Av denna minskning är 7 miljarder kronor hänförlig till en omklassificering av materiel hos försvarsmyndigheterna som i år redovisas som beredskapslager under anläggningstillgångar. Materielet redovisades 1997 som varulager och förråd. Minskningen förklaras också av att den fordran staten hade på Securum AB och på Venantius AB på nästan 5 miljarder kronor har reglerats. Periodavgränsningsposter på tillgångssidan avser fordringar som motsvaras av intäkter och kostnader som rätteligen hör till redovisningsperioden. Dessa minskade med 4 miljarder kronor till 41 miljarder kronor. Minskningen avser främst Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter från skuldskötselåtgärder och förutbetalda underkurser vid upplåning. Posten utlåning utgörs av fordringar som uppstår i utlåningsverksamhet hos myndigheter som enligt sina instruktioner är ålagda att bedriva sådan verksamhet. Utlåningen uppgår till 119 miljarder kronor, vilket är en ökning med 10 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämnden har ökat sin utlåning med 9 miljarder kronor till 114 miljarder kronor och Riksgäldskontoret har ökat sin utlåning med 1 miljard kronor vilket avser en ökning av investeringslån till Svensk- Danska broförbindelsen. Finansiella anläggningstillgångar uppgår till 143 miljarder kronor. Det är en ökning med 16 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det bokförda värdet på aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har ökat med 9 miljarder kronor vilket är en följd av förändringen av bolagens justerade egna kapital. Det är främst i Vattenfall AB och Telia AB som en ökning, 5 miljarder kronor, av det justerade egna kapitalet skett. Vidare har under året förvärv skett av Premia Fond AB, Specialfastigheter AB och resterande aktiepost (33 procent) i Apoteket AB vilket ökat det bokförda värdet med 2 miljarder kronor. Posten obligationer och andra värdepapper har ökat med knappt 3 miljarder kronor. Detta beror huvudsakligen på att Statens järnvägar ökat sitt innehav av nollkupongplaceringar som innehas i syftet att finansiera betalningar som blir nödvändiga när olika leasingkontrakt förfaller. Även långfristiga fordringar har ökat vilket till huvuddelen förklaras av att Exportkreditnämnden för första gången redovisar utestående skadefordringar på 6 miljarder kronor. Materiella anläggningstillgångar uppgår till 272 miljarder kronor. Jämfört med föregående år är det en ökning med drygt 80 miljarder kronor som huvudsakligen kan förklaras av att Försvars- makten 1998 invärderat beredskapslager uppgående till 69 miljarder kronor. Det bokförda värdet av pågående väganläggningar ökade med knappt 2 miljarder kronor. Värdet av de statliga järnvägsanläggningarna har också ökat med knappt 2 miljarder kronor till 49 miljarder kronor och värdet av pågående järnvägsanläggningar har ökat med ca 3 miljarder kronor. Statens järnvägar redovisar finansiell leasing av lok och vagnar till ett värde av knappt 8 miljarder kronor under anläggningstillgångar. Motsvarande skuld redovisas under långfristiga skulder. Kortfristiga skulder uppgår till 33 miljarder kronor och är i stort sett oförändrade jämfört med föregående år. Periodavgränsningsposter på skuldsidan som avser förutbetalda intäkter, upplupna kostnader och oförbrukade bidrag uppgår till 107 miljarder kronor. Jämfört med förgående år är det en minskning med 2 miljarder kronor. Minskningen hänför sig delvis till Riksgäldskontorets upplupna kostnader för räntor på statsskulden. En annan orsak är att huvudansvaret för utbetalningar av läkemedelsersättning har övertagits av landstingen från Riksförsäkringsverket. Övriga långfristiga skulder uppgår till 29 miljarder kronor, vilket är en ökning med 6 miljarder kronor. Riksgäldskontorets skuldbytesavtal ökade med 2 miljarder kronor. Vägverkets skuld till de egna dotterbolagen Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder AB ökade med 1 miljard kronor. Vidare har Statens järnvägar ökat avsättningen för nollkupongplaceringar med 2 miljarder kronor vilka skall finansiera leasingkontrakt som förfaller. Statsskulden ökade med 20 miljarder kronor till 1 446 miljarder kronor. I statens balansräkning är Riksförsäkringsverkets innehav av statsobligationer som hör till verkets fondförvaltning, Svenska Kraftnäts innehav och Riksgäldskontorets uppköpta premieobligationer på sammanlagt 3 miljarder kronor eliminerade, vilket förklarar skillnaden mot Riksgäldskontorets redovisade statsskuld på 1 449 miljarder kronor. Ansvarsförbindelser Staten har åtaganden i form av kreditgarantier som redovisas inom linjen i balansräkningen på sammanlagt 668 miljarder kronor. I not 46 och kapitel 7 redogörs närmare för de statliga garantierna. 4.3 Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar statens in- och utbetalningar fördelade på drift, investeringar, finansiella aktiviteter och upplåning. Av analysen framgår hur drift, investeringar och finansiella aktiviteter har finansierats samt hur statens upplåning har förändrats under redovisningsperioden. Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Information om investeringar har hämtats från myndigheternas finansieringsanalyser. För affärsverken har information hämtats i särskild ordning. Inom staten används den s.k. indirekta metoden för att sammanställa finansieringsanalysen. Den innebär att utgångspunkten i analysen är intäkter och kostnader från resultaträkningen. Intäkter och kostnader som inte har medfört några betalningsströmmar har eliminerats. För att få fram betalningar har även hänsyn tagits till förändringar av fordringar och skulder. Tabell 4.3 Finansieringsanalys Miljoner kronor Not 1998 1997 Statens verksamhet Intäkter av skatter m.m. 743 863 676 240 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 43 071 49 825 Intäkter av bidrag 48 264 37 747 Summa intäkter 835 198 763 812 Transfereringar och bidrag -572 560 -550 064 Kostnader för statens förvaltning -130 583 -139 086 Summa kostnader exklusive avskrivningar -703 143 -689 150 Justeringar till betalningar 47 2 451 34 854 Saldo statens verksamhet 134 506 109 516 Investeringar 48 Finansiella investeringar -1 671 -1 057 Materiella investeringar -23 346 -21 731 Immateriella investeringar -443 -211 Summa investeringar -25 460 -22 999 Finansiella aktiviteter Finansiellt netto för statens upplåning, justerat för valutakursförändringar, utdelningar och resultatandelar -105 276 -89 406 Justeringar till betalningar 49 1 749 -1 993 Summa finansiella aktiviteter -103 527 -91 399 Totalt 5 519 -4 882 Statens upplåning Förändring av statsskulden 20 289 17 964 Förändring av övrig upplåning -78 -7 Orealiserade valutakursförändringar -25 730 -13 075 Saldo statens nettoupplåning -5 519 4 882 Kommentarer till Finansieringsanalysen Finansieringsanalysen för staten framställs utifrån en begränsad tillgång till bakomliggande redovisningsdata. Analyser av förändringar avseende exempelvis anläggningstillgångar försvåras därmed. Det medför att det för närvarande inte är möjligt att särredovisa vissa poster i finansieringsanalysen, t.ex. försäljningar av anläggningstillgångar. Statens verksamhet Kassaflödet i statens verksamhet uppgick 1998 till 134,5 miljarder kronor, vilket är en ökning från föregående år med 25 miljarder kronor. Att nettobetalningarna i statens verksamhet har förbättrats beror till stor del på ökade skatteinbetalningar. Kostnaderna för statens förvaltning har i finansieringsanalysen justerats för avskrivningar m.m. Justeringar till betalningar innehåller följande poster: Tabell 4.4 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 1998 Förändring kassa, bank m.m. - 1 675 Förändring övriga omsättningstillgångar 7 548 Förändring utlåning -10 144 Förändring finansiella anläggningstillgångar -1 314 Förändring kortfristiga skulder 1 697 Förändring långfristiga skulder 6 339 Summa justeringar 2 451 Kassa, bank m.m. ökade under 1998 med 1,7 miljarder kronor vilket ökade statens upplåning. Ökningen berodde främst på att likvida medel hade ökat hos Riksskatteverket som en följd av att dagssaldon från uppbördsinbetalningar till skattemyndigheternas bankkonton numera förs över till Statsverkets checkräkning med en dags fördröjning. Övriga omsättningstillgångar minskade med 7,5 miljarder kronor vilket medförde ett positivt kassaflöde. En av anledningarna till förändringen var att statens fordran på Securum AB med 4,8 miljarder kronor minskade då denna inbetalades under 1998. Utlåningen ökade under 1998 med 10,1 miljarder kronor vilket fick en negativ inverkan på likviditeten. Nedan specificeras nyutlåning och amorteringar avseende några av de myndigheter som bedriver utlåning. Tabell 4.5 Nyutlåning 1997 och 1998 Miljoner kronor 1998 1997 CSN - 11 275 - 10 744 Riksgäldskontoret - 1 300 - 400 NUTEK -129 -189 Tabell 4.6 Amorteringar 1997 och 1998 Miljoner kronor 1998 1997 CSN 3 268 3 178 Kammarkollegiet 189 501 NUTEK 64 106 Riksgäldskontoret 0 12 325 Av tabellen framgår att CSN i likhet med föregående år svarade för den största nyutlåningen med 11,3 miljarder kronor. Amorteringarna av lånen uppgick till 3,3 miljarder kronor. Riksgäldskontorets nyutlåning under 1998 med 1,3 miljarder kronor avser lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB. Finansiella anläggningstillgångar ökade med 1,3 miljarder kronor vilket fick en negativ inverkan på kassaflödet. En orsak till ökningen var att Statens järnvägar ökade sitt innehav av nollkupongplaceringar. Kortfristiga och långfristiga skulder ökade med 1,7 miljarder kronor respektive 6,3 miljarder kronor vilket fick en positiv inverkan på kassaflödet. Ökningen av de långfristiga skulderna är i huvudsak hänförbara till att Vägverkets skuld till Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder AB har ökat samt att Statens järnvägars skulder som är hänförbara till leasing har ökat. Investeringar Statens totala investeringar under 1998 uppgick till 25,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,5 miljarder kronor från föregående år. Ökningen kan till stor del förklaras av att väginvesteringar och investeringar i aktier har ökat med 1,8 respektive 0,5 miljarder kronor från föregående år. De finansiella investeringarna var 1,7 miljarder kronor varav 1,6 miljarder kronor är hänförliga till Regeringskansliets köp av aktier i Apoteket AB och OM-gruppen AB (1,1 respektive 0,5 miljarder kronor). De materiella investeringarna uppgick till 23,3 miljarder kronor. Vägverket och Banverket redovisade de största investeringarna på 7,5 respektive 7 miljarder kronor. Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 0,4 miljarder kronor varav 0,2 miljarder kronor är hänförliga till Riksförsäkringsverkets utveckling av ett nytt pensionssystem. Av not 48 framgår beloppen av finansiella och materiella investeringar för de myndigheter som redovisat de största investeringsbeloppen. Finansiella aktiviteter Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 1998 uppgick till -103,5 miljarder kronor, vilket innebär ökade nettoutbetalningar med 12,1 miljarder kronor. Att nettoutbetalningarna ökade berodde till stor del på skuldskötselåtgärder av statsskulden. Från resultaträkningen har finansiella poster som inte påverkar betalningar eliminerats, t.ex. resultatandelar från dotter- och intresseföretag uppgående till 14,9 miljarder kronor. Dessutom har orealiserade valutakursförluster på 29,5 miljarder kronor eliminerats varav 25,7 miljarder kronor är hänförliga till statens upplåning. Dessa har i huvudsak uppkommit vid omvärdering av upplåning och kreditgivning i utländsk valuta. Finansiella poster som inte utgör intäkter och kostnader, t.ex. utdelningar, har tillkommit. Utdelningar från statliga bolag som redovisas i avsnittet finansiella aktiviteter uppgick till 7,5 miljarder kronor. Därutöver har Civitas AB gjort en utdelning med 1,2 miljarder kronor i form av aktierna i bolaget Specialfastigheter AB, vilket inte medfört någon betalning. Utdelningar på 1,3 miljarder kronor från Nordbanken m.fl. redovisas i avsnittet statens verksamhet i finansieringsanalysen. De största utdelningarna redovisas nedan. Tabell 4.7 Utdelningar från statliga bolag Miljoner kronor 1998 Civitas AB 1 509 (inkl. Specialfastigheter AB) Vattenfall AB 1 500 Apoteket AB 1 500 Telia AB 1 210 I bilaga 1,4 finns information om utdelningar m.m. från statliga bolag. Statens upplåning Statens nettoupplåning visar förändringen av statens hela upplåning. Förutom Riksgäldskontoret har endast ett fåtal myndigheter möjlighet att ta upp lån på marknaden. Förändringen av nettoupplåningen justeras för orealiserade kursförluster/vinster i utländsk valuta. Den myndighet som förutom Riksgäldskontoret hade den största upplåningen 1998 var Statens järnvägar (1,1 miljarder kronor). Statens nettoupplåning under 1998 var -5,5 miljarder kronor. Under året ökade statsskulden med 20,3 miljarder kronor. För att komma fram till statens nettoupplåning i slutraden har justeringar gjorts för förändring av övrig upplåning och för orealiserade valutakursförändringar med -25,7 miljarder kronor. Tabell 4.8 Förklaring av sambandet mellan statens nettoupplåning och Riksgäldskontorets redovisade lånebehov Miljarder kronor 1998 1997 Förändring av statsskulden 20,3 18,0 Förändring av övrig upplåning 0,0 0,0 Orealiserade valutakursförändringar -25,7 -13,1 Statens nettoupplåning -5,5 4,9 Justeringar för poster som inte är likvida men som påverkar statsskulden -2,9 1,0 Förändring av övrig upplåning 0,0 0,0 Förändring av interna innehav av statsskuldspapper -1,3 0,3 Riksgäldskontorets lånebehov -9,7 6,2 Skillnaden mellan statens nettoupplåning och Riksgäldskontorets redovisade lånebehov består huvudsakligen av tre komponenter: Justeringar för poster som inte är likvida men som påverkar statsskulden Förändring av upplåning som sker utanför Riksgäldskontoret Förändring av interna innehav av statsskulds- papper Statens nettoupplåning beräknas enligt bokföringsmässiga grunder medan det av Riksgäldskontoret redovisade lånebehovet är kassamässigt. Det innebär att skulder och fordringar som uppkommer i slutet av året men som betalas efterföljande år påverkar statens upplåning men inte det av Riksgäldskontoret redovisade lånebehovet eftersom detta är kassamässigt. Vid årsskiftet var nettoförändringen av utestående fordringar och skulder som påverkar statsskulden i årsredovisningen men inte lånebehovet -2,9 miljarder kronor. Några myndigheter har möjlighet att låna medel på marknaden, dvs. utanför Riksgäldskontoret. Förändringen av sådan övrig upplåning uppgick till några miljoner kronor både för 1998 och för 1997. Statsskulden redovisas i balansräkningen med ett belopp som är 2,9 miljarder kronor lägre än den statsskuld som redovisas hos Riksgäldskontoret. Skillnaden beror på att interna innehav av statspapper, t.ex. Riksförsäkringsverkets innehav av statsskuldväxlar, har eliminerats i årsredovisningen. Förändringen av interna innehav under 1998 var -1,3 miljarder kronor. Det är i huvudsak Riksförsäkringsverket som har minskat sitt innehav av statspapper i samband med att vissa fonder avvecklats. 5 Statsbudgetens utfall 1998 5 Statsbudgetens utfall 1998 5.1 Inledning I 1999 års ekonomiska vårproposition redovisade regeringen statsbudgetens preliminära utfall för 1998. I detta kapitel redovisar regeringen statsbudgetens slutliga utfall för 1998. I avsnitt 5.1 görs en aggregerad redovisning av utfallet för statsbudgetens saldo. Utfallet för statsbudgetens inkomster redovisas i avsnitt 5.2. medan utfallet för statsbudgetens utgifter presenteras i avsnitt 5.3 I bilagorna 3 och 4 redovisas det slutliga utfallet för samtliga inkomsttitlar respektive anslag på statsbudgeten. 5.2 Statsbudgetens saldo Statsbudgetens saldo är sedan 1997 detsamma som statens lånebehov (med motsatt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten amorterar på statsskulden. I tabell 5.1 redovisas det slutliga utfallet för statsbudgeten och en jämförelse görs med anvisade belopp i statsbudgeten samt med totalt anvisade medel, (dvs. statsbudget samt tilläggsbudget). Budgetsaldot uppgick år 1998 till 9,7 miljarder kronor. I statsbudgeten för 1998 beräknades budgetsaldot till -14,9 miljarder kronor. Utfallet blev därmed 24,6 miljarder kronor bättre än beräknat i statsbudgeten. Jämfört med utfallet 1997 har statsbudgetens saldo förbättrats med 15,9 miljarder kronor. Statsbudgetens inkomster beräknades i statsbudgeten till 676,1 miljarder kronor. Utfallet blev 706,3 miljarder kronor, vilket är 30,2 miljarder kronor högre än beräknat. Ökningen förklaras främst av högre skatteinkomster. Utfallet för statsbudgetens utgifter blev 696,7 miljarder kronor. Det är 5,7 miljarder kronor högre än budgeterat. Det högre utfallet förklaras bl.a. av högre utgifter för statsskuldsräntor och högre statsbidrag till kommuner och landsting. Under budgetåret 1998 tillfördes på tilläggsbudget 1,8 miljarder kronor. Utfallet översteg därmed totalt anvisade medel med 3,9 miljarder kronor. Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall år 1998 Miljarder kronor Differens mot Stats- budgeten Tilläggs budget Totalt an- visat Utfall Stats bud- get Tot anv. Inkomster 676,1 0,0 676,1 706,3 30,2 30,2 Utgifter: 691,01 1,8 692,71 696,7 5,7 3,9 Utgifts omr. 1-27 692,81 1,8 694,61 699,1 6,3 4,5 RGK:s nettout låning m.m.2 -1,8 0,0 -1,8 -2,4 -0,6 -0,6 Budget saldo -14,9 9,7 24,6 1 Inkl. posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kronor. 2 RGK= Riksgäldskontoret, inkl. posten Kassamässig korrigering I diagram 5.1 redovisas statens lånebehov för åren 1989-1998. Lånebehovet har förändrats dramatiskt under perioden. Under 1990-talets första år var staten tvungen att låna stora belopp. Störst var lånebehovet 1993 då det uppgick till totalt 241,7 miljarder kronor. Därefter har det skett en kraftig minskning av lånebehovet och 1998 uppgick lånebehovet till minus 9,7 miljarder kronor. Som framgår av diagrammet är det nio år sedan staten senast kunde amortera på statsskulden. Diagram 5.1 Statens lånebehov 1989-1998 Miljarder kronor Statsbudgetens saldo påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser. Det finns ingen entydig metod som definierar vilka transaktioner som skall räknas som engångsvisa. I tabell 5.2 redovisas för åren 1997 till 1998 bl.a. två större extraordinära poster och deras effekter på statsbudgetens saldo åskådliggörs. Redovisningen omfattar inkomster till följd av försäljning av statliga bolag m.m. och inbetalningar av premiepensionsmedel till Riksgäldskontoret. Som framgår av tabellen försämras statsbudgetens saldo rensat för större engångseffekter med 24,9 miljarder kronor och beräknas till – 15,2 miljarder kronor för 1998. Därav uppgår posten försäljning av statliga bolag m.m. till 11,2 miljarder kronor. Den största delen av detta belopp, 8 miljarder kronor, härrör från inleverans av Delpensionsfondens behållning. Slutligen justeras statsbudgetens saldo med 13,7 miljarder kronor för inbetalningar avseende premiepensionsmedel. År 2000 kommer premiepensionsmedel för åren 1995–1998 att utbetalas till Premiepensionsmyndigheten. Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter Miljarder kronor 1997 1998 Statsbudgetens saldo -6,2 9,7 Större engångseffekter 50,21 24,9 Försäljning av statliga bolag m.m. 15,6 11,2 Premiepensionsmedel, inbetalningar 12,1 13,7 Statsbudgetens saldo (justerat för större engångseffekter) -56,4 -15,2 1 Innehåller även posterna Venantius 6 mdkr, Securum 6,3 mdkr och en diversepost på 10,2 mdkr. I 1997 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen att riksdagen skulle bemyndiga regeringen att tillämpa särskilda avräkningsgrunder för vissa typer av anslag och inkomsttitlar. Finansutskottet tillstyrkte regeringens förslag i sitt betänkande 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284 och föreslog att riksdagen skulle godkänna dessa redan etablerade avräkningsförfaranden m.m. Utskottet utgick samtidigt från att regeringen i ett sammanhang kommer att redovisa vilka anslag som under år 1997 blivit föremål för särskilt avräkningsförfarande enligt riksdagens bemyndigande. I bilaga 2 redovisar regeringen de anslag som under 1997 och 1998 blivit föremål för särskilt avräkningsförfarande enligt riksdagens bemyndigande. 5.3 Statsbudgetens inkomster Inkomsterna på statsbudgeten uppgick år 1998 till 706 miljarder kronor, vilket är 30 miljarder kronor högre än vad som beräknades till budgetpropositionen för 1998. Utfallet för inkomsttypen Skatter m.m. blev 640 miljarder kronor, vilket är knappt 38 miljarder kronor eller 5,8 procent högre än beräknat. Som jämförelse kan nämnas att avvikelsen för budgetåret 1997 uppgick till 9 miljarder kronor eller 1,6 procent. De högre skatteinkomsterna 1998 förklaras i huvudsak av en underskattning av löner, företagsvinster och realisationsvinster samt förändrade betalningsflöden till följd av det nya uppbördssystemet. Uppskattningsvis förklarar löner 9 miljarder kronor, bolagsskatter 10 miljarder kronor, realisationsvinster 14 miljarder kronor och det nya uppbördssystemet cirka 5 miljarder kronor. Övriga inkomster uppgick till 67 miljarder kronor, vilket är 7 miljarder kronor eller 10,5 procent lägre än beräknat. Avvikelsen förklaras till största delen av lägre aktieutdelningar och lägre inkomster av försåld egendom. 5.3.1 Skatter m.m. Ekonomisk utveckling Bedömningar av den ekonomiska utvecklingen är av central betydelse vid beräkningar av skatteinkomsternas utveckling. I tabell 5.3 redovisas några av de förutsättningar som låg till grund för beräkningen till statsbudgeten 1998 (SB98). I tabellen visas även de förutsättningar som använts i beräkningarna till 1998 års ekonomiska vårproposition (VP98), budgetpropositionen för 1999 (BP99), konvergensuppföljningen i december 1998 (KVB) samt 1999 års ekonomiska vårproposition (VP99). Tabell 5.3 Förutsättningar vid olika prognostillfällen och avvikelser jämfört med 1999 års ekonomiska vårproposition SB98 VP98 BP99 KVB VP99 Timlön % Avvikelse 3,5 0,1 3,1 0,5 3,3 0,3 3,3 0,3 3,6 Antal arbetade tim. % Avvikelse 1,0 0,3 1,0 0,3 1,1 0,2 1,3 0,0 1,3 Utbetald lön, % Avvikelse 4,5 2,1 3,9 2,7 4,5 2,1 5,5 1,1 6,6 Utbetald lön, mdkr Avvikelse 794 12 786 20 791 15 799 7 806 Privat konsumt. löpande priser,% Avvikelse 4,7 -1,6 3,6 -0,5 3,5 -0,4 3,4 -0,3 3,1 Privat konsumt. löp. priser,md kr Avvikelse 968 -16 956 -4 956 -4 954 -2 952 Jämfört med beräkningen till statsbudgeten för 1998 blev det preliminära utfallet vad avser utbetalda löner 12 miljarder kronor högre. Utfallet bygger på arbetsgivarnas deklarationer till skattemyndigheterna. Utifrån utbetald lönesumma och antalet arbetade timmar kan timlönen beräknas till cirka 5,5 procent, vilket kan jämföras med cirka 3,6 procent enligt förtjänststatistiken. Det är inte ovanligt att olika källor ger olika resultat, men skillnaden 1998 är ovanligt stor. Möjligen kan skillnaden förklaras av att uppbördsystemet lades om vid årsskiftet 1997/98. Klarhet i denna fråga kan fås när kontrolluppgifterna för 1998 sammanställts. Avvikelsen i den privata konsumtionen uppgick till 16 miljarder kronor jämfört med beräkningen till statsbudgeten 1998. Övriga påverkande faktorer Utöver ekonomiska förutsättningar och bedömningar om betalningsflöden, dvs. när i tiden skatterna betalas in till staten, påverkas avvikelsen även av institutionella faktorer som övergången till nytt uppbördssystem samt regel- och redovisningsändringar. Statsbudgeten för 1998 fastställdes i enlighet med det gamla uppbördssystemet. Uppbördsåret 1998 infördes skattekontot, vilket framför allt påverkar redovisningen av de enskilda inkomsttitlarna. I det tidigare uppbördssystemet redovisades inbetalda skatter på respektive inkomsttitel, medan det i nuvarande system är deklarerade skatter som redovisas på inkomsttitlarna. Över- eller underbetalningar av skatt redovisas under en särskild inkomsthuvudgrupp Betalningsdifferenser. Bland regeländringar kan nämnas att riksdagen under våren 1998 beslutade att sänka fastighetsskatten från 1,7 till 1,5 procent av taxeringsvärdet. Bruttoeffekten av denna sänkning avseende inkomståret 1998 uppgick till 2,6 miljarder kronor. Den kassamässiga effekten är svårare att uppskatta eftersom det inte är känt i vilken grad sänkningen, via ändrade jämkningar, påverkat inbetalningarna av preliminärskatter. Även tidigare beslutade regeländringar kan påverka utfallet i den mån bedömningen i propositionen avviker från utfallet. Inkomståret 1997 infördes t.ex. lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag (prop. 1996/97:45). Den direkta kostnaden beräknades till ca 2,5 miljarder kronor. Utifrån taxeringsutfallet 1998, avseende inkomståret 1997, kan skattebortfallet för lättnaden uppskattas till 1,3 miljarder kronor. Det lägre beloppet kan förklaras av en felskattning eller av att de skattskyldiga valt att spara en del av lättnadsbeloppet för framtida utnyttjande. Det lägre skattebortfallet påverkar även inkomstskatterna 1998, dock med ett lägre belopp, eftersom utnyttjandegraden successivt antas öka. Under budgetåret har ändringar gjorts i riksredovisningen vad gäller omföringar av skatter mellan olika inkomsttitlar. Tidigare omfördes mervärdesskatt, som debiteras fysiska och juridiska personer i samband med inkomsttaxeringen, andra året efter inkomståret. Från och med budgetåret 1998 omförs mervärdesskatt året efter inkomståret, vilket innebär att två omföringar, avseende inkomståren 1996 och 1997, gjordes under 1998. Periodiserade skatter - offentlig sektor Prognosen av statsbudgetens inkomster görs i två steg. I ett första steg görs en prognos över skatteintäkterna avseende de inkomstår som omfattas av prognosperioden, en s.k. periodiserad prognos. Därefter görs en prognos över betalningsflöden, dvs. när i tiden skatterna beräknas betalas in till staten. Denna kassamässiga prognos är framför allt beroende av de skattskyldigas beteenden när det gäller jämkningar, fyllnadsinbetalningar m.m. Inkomsterna på statsbudgeten 1998 är beroende av skatteintäkterna för åren 1996 t.o.m. 1998. Inkomståret 1996 påverkar dels genom att preliminärskatten för bolag och egenföretagare baseras på den slutliga skatten två år tillbaka, dels via de kvarskatter som fastställs i samband med taxeringen 1997. Inkomståret 1997 påverkar genom fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt och avser framför allt juridiska personers inkomstskatt samt skatt på kapitalinkomster för fysiska personer. I diagram 5.2 visas skillnaden mellan utfall, avseende inkomståren 1997 och 1998, och prognoser vid tidigare beräkningar. Skatt på arbetsinkomster och skatt på kapital avseende inkomståret 1998 är fortfarande prognoser, eftersom de fastställs i samband med taxeringen 1999. I diagrammet är skatterna grupperade efter skatt på arbetsinkomster, skatt på kapital, mervärdesskatt och övriga skatter. I skatt på arbetsinkomster ingår statlig och kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster och socialavgifter. Skatt på kapital omfattar fysiska personers kapitalskatter, juridiska personers inkomstskatt samt egendomsskatter, dvs. fastighets- och förmögenhetsskatt, stämpelskatt, arvs- och gåvoskatt. I gruppen övriga skatter ingår energiskatter, skatt på alkohol och tobak m.fl. Skatt på arbetsinkomster dominerar och omfattar cirka 65 procent av samtliga skatter. Mervärdesskatten utgör cirka 16 procent, skatt på kapital 10–11 procent och övriga skatter utgör 8–9 procent. Den stora andelen skatt på arbets- inkomster innebär att även små förändringar av timlön och sysselsättning får relativt stora effekter på prognosen. En förändring av lönesumman med en procent påverkar skatteintäkterna med 4–5 miljarder kronor. Diagram 5.2 Offentliga sektorns skatter 1997 och 1998. Avvikelser jämfört med utfall (1997) och prognos (1998) fördelat efter skatteslag Miljarder kronor Jämfört med beräkningen till statsbudgeten uppgick avvikelsen för de totala skatterna avseende inkomståret 1997 till 26 miljarder kronor eller 2,6 procent. Utfallet för skatt på arbetsinkomster blev cirka 5 miljarder kronor högre än prognosen till statsbudgeten. Avvikelsen förklaras av ett för lågt antagande om lönesumman och en underskattning av särskild löneskatt. Utfallet för kapitalskatterna blev cirka 20 miljarder kronor högre än beräknat. Av avvikelsen beror 9 miljarder kronor på realisationsvinster, 6 miljarder kronor på bolagsskatt och 5 miljarder kronor på övriga kapitalinkomster. Som framgår av diagrammet blev avvikelsen för inkomståret 1997 väsentligt lägre från och med budgetpropositionen för 1999. Inför denna beräkning fanns ett preliminärt taxeringsutfall avseende inkomståret 1997 att tillgå. Det preliminära utfallet ger en indikation om felet i skattningarna av fysiska personers kapitalskatter och bolagens inkomstskatter. Avvikelsen för de totala skatterna avseende inkomståret 1998 beräknas i 1999 års ekonomiska vårproposition till 29 miljarder kronor eller 2,8 procent. Skatt på arbetsinkomster beräknas bli 14 miljarder kronor högre än i beräkningen till statsbudgeten. Kapitalskatterna avseende inkomståret 1998 beräknas bli 15 miljarder kronor högre. Avvikelsen för kapitalskatterna förklaras av skatt på realisationsvinster om 8 miljarder kronor och bolagsskatter om 7 miljarder kronor. Resterande avvikelse förklaras av övriga kapitalskatter och sänkt fastighetsskatt. Avvikelsen för mervärdesskatt 1998 förklaras främst av den tidigare nämnda ändringen av riksredovisningen. Övriga skatter blev 7 miljarder kronor lägre. Fördelningen av de periodiserade skatterna mellan olika sektorer är tämligen konstant över tiden. Statens andel uppgår till 59 procent, kommunernas andel till 30 procent medan pensionssystemets andel uppgår till 11 procent. I diagram 5.3 redovisas avvikelserna fördelat på olika sektorer. Diagram 5.3 Offentliga sektorns skatter 1997 och 1998. Avvikelser jämfört med utfall (1997) och prognos (1998) fördelat efter sektorer Miljarder kronor Avvikelserna för kommunsektorn och pensionssystemet förklaras huvudsakligen av förändringar i lönesumman, medan felskattningar av kapitalskatten förklarar en stor del av avvikelsen för den statliga sektorn. Skatteinkomster på statsbudgeten Avvikelsen gentemot statsbudgeten uppgick till 38 miljarder kronor. I diagram 5.4 redovisas avvikelserna dels mot statsbudgeten, dels mot övriga prognoser. En del av avvikelsen förklaras av att utbetalningarna av kommunalskattemedel till kommunerna fastställs i början av budgetåret och inte ändras när lönesumman revideras. Högre preliminärskatter via högre kommunalskatter kommer därför att tillgodoräknas statsbudgeten innevarande år, medan slutregleringen påverkar statsbudgeten negativt två år senare. I diagrammet har staplarna benämnda BudgetK korrigerats för slutregleringen av kommunalskattemedel. Exklusive kommunalskatter uppgår avvikelsen till 33 miljarder kronor. Som jämförelse redovisas i diagrammet även avvikelserna för de periodiserade skatterna för den statliga sektorn . Diagram 5.4 Statsbudgetens skatteinkomster 1998 vid olika prognostillfällen. Avvikelser jämfört med utfall Miljarder kronor 1111 – Fysiska personers inkomstskatt Miljarder kronor Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse Titeln 41,8 34,1 39,8 5,7 Utfallet på titeln blev 5,7 miljarder kronor högre än i beräkningen till statsbudgeten. Med hänsyn tagen till de betalningar som redovisas på inkomsthuvudgruppen Betalningsdifferenser kan dock avvikelsen uppskattas till knappt 15 miljarder kronor. Avvikelsen mellan statsbudgeten och utfallet förklaras av förändringar i den periodiserade prognosen avseende inkomståren 1996 t.o.m. 1998. Den slutliga skatten avseende inkomståret 1996 blev 0,3 miljarder kronor högre än den prognos som gjordes till statsbudgeten. I tabell 5.4 visas avvikelsen mellan prognosen, avseende inkomståren 1997 och 1998, till statsbudgeten och taxeringsutfallet respektive prognosen i 1999 års ekonomiska vårproposition. Utfallet avseende inkomståret 1997 blev 14 miljarder kronor högre än prognosen till statsbudgeten. Prognosen avseende inkomståret 1998 är 17 miljarder kronor högre än beräkningen till statsbudgeten. Tabell 5.4 Fysiska personers inkomstskatt - periodiserat Miljarder kronor Utfall 1997 Avvikelse Prognos 1998 Avvikelse Kommunalskatt 293 1 307 4 Statlig skatt 29 1 33 2 Skatt på kapital 11 12 13 11 varav skatt 26 11 26 9 varav skattereduktion -15 1 -14 1 Övrigt 1 0 1 0 Periodiserat - fysiska pers. 335 14 353 17 Omförda skatter 73 2 82 1 Totalt 408 16 435 18 Avvikelsen 1997 förklaras till största delen av skatt på kapitalinkomster och då främst realisationsvinster. Realisationsvinsterna förklarar även en stor del av avvikelsen avseende inkomståret 1998, men även en underskattning av de utbetalda lönerna bidrar till avvikelsen. Diagram 5.5 Realisationsvinster 1980-1998 Miljarder kronor Av diagram 5.5 framgår att de beskattningsbara realisationsvinsterna har uppvisat mycket kraftiga svängningar under 1990-talet. Kapitalvinster är svåra att prognostisera då kapitaltillgångars värden uppvisar hög variabilitet. Realisationsvinster är än mer svåra att prognostisera eftersom de påverkas av individers köp- och säljbeslut. Dessa beslut beror bland annat på kostnaden för transaktionen och de kan mycket enkelt flyttas från ett år till ett annat om det bedöms som förmånligt. En möjlig förklaring till de mycket kraftiga ökningarna av realisationsvinsterna åren 1991, 1994 och 1996 är ändrade skatteregler. År 1991 genomfördes skattereformen, år 1994 var reavinstskatten tillfälligt sänkt till 12,5 procent och 1996 var det sista året som allemansfonder beskattades förmånligare än andra typer av aktieinnehav. Det mycket höga utfallet 1997 beror sannolikt på kapitalmarknadernas starka utveckling. Denna utveckling fortsatte under 1998 och förväntas leda till realisationsvinster på drygt 60 miljarder kronor inkomståret 1998. I tabell 5.5 visas utfallet för titelns inkomster och utgifter samt avvikelsen mot beräkningen till statsbudgeten. De kassamässiga flödena går inte att härleda till en specifik skatt. Preliminärskatt betalas på löner och på en stor del av ränteinkomster och utdelningar. Preliminärskatten påverkas även av jämkningar för fastighetsskatt och ränteutgifter. Däremot antas ingen jämkning ske för förmögenhetsskatt och skatt på realisationsvinster, utan dessa antas i allmänhet betalas in som fyllnadsinbetalningar eller kvarskatt. De högre preliminärskatterna kan till stor del förklaras av tidigare nämnda löneökningar. Avvikelsen vad avser fyllnadsinbetalningar antas främst bero på högre reavinster 1997. Den högre reavinsten 1998 påverkar däremot inte titeln Fysiska personers inkomstskatt, eftersom fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt från och med 1998 redovisas på inkomsthuvudgruppen Betalningsdifferenser. Minskningen av debiterad F-skatt beror på att egenföretagarna jämkade mer än väntat, trots att den slutliga skatten för 1998 beräknas bli något högre än vad som prognostiserades till statsbudgeten. Tabell 5.5 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt Miljarder kronor Titeln Statsbudget Utfall Avvikelse Preliminär A-skatt 395,9 392,5 -3,4 Prel. F- & SA-skatt 19,1 20,6 1,5 Fyllnadsinbetalningar 29,5 23,4 -6,1 Kvarstående skatt m.m. 9,5 9,0 -0,5 Summa inkomster 454,0 445,4 -8,6 Utbetalning kommunal skatt 299,7 299,8 0,1 Överskjutande skatt 18,9 18,7 -0,2 Omföringar 89,8 87,1 -2,7 Summa utgifter 408,4 405,6 -2,8 Netto på titeln 55,5 49,8 -5,7 Den största delen av de högre utgifterna förklaras av att det under 1998 gjordes två omföringar av mervärdesskatt, dvs. för både inkomståret 1996 och 1997, vilket ökade utgifterna med cirka 3,5 miljarder kronor. 1121 – Juridiska personers inkomstskatt Miljarder kronor Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse Titeln 63,3 57,9 68,3 10,4 Juridiska personers inkomstskatt blev 10,4 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. I den periodiserade redovisningen utgörs juridiska personers inkomstskatt av inkomstskatt, avkastningsskatt och skattereduktioner. På titeln inbetalas emellertid även fastighetsskatt, särskild löneskatt, förmögenhetsskatt och mervärdesskatt. Dessa skatter omförs till respektive titel två år senare, förutom mervärdesskatten som omförs efter ett år. På grund av betalningsförskjutningar påverkas det kassamässiga utfallet 1998 även av de periodiserade skatterna avseende inkomståren 1996 och 1997. Avvikelsen mellan prognosen till statsbudgeten och taxeringsutfallet för den periodiserade skatten 1996 är marginell. Däremot underskattades de periodiserade skatterna för både 1997 och 1998. I tabell 5.6 visas avvikelsen mellan prognosen till statsbudgeten och taxeringsutfallet respektive prognosen till 1999 års ekonomiska vårproposition. Tabell 5.6 Juridiska personers inkomstskatt - periodiserat Miljarder kronor Utfall 1997 Avvikelse Prognos 1998 Avvikelse Inkomstskatt 47 5 48 4 Avkastningsskatt 12 1 12 4 Reduktioner m.m. -1 0 -1 0 Periodiserat - juridiska pers. 57 6 59 7 Omförda skatter 23 2 24 1 Totalt 80 7 83 8 Inkomstskatten underskattades för åren 1997 och 1998 på grund av att företagens vinster ökade mer än förväntat. Avkastningsskatten blev högre än beräknat för åren 1997 och 1998 beroende på att livbolagens förmögenhet blev högre än prognostiserat. Även ett för lågt antagande om den genomsnittliga statslåneräntan 1997 bidrog till att avkastningsskatten 1998 underskattades. Omförda skatter blev högre än beräknat beroende på att prognoserna på särskild löneskatt och mervärdesskatt var för låg. Detta motverkas delvis av att prognosen på fastighetsskatten var för hög. Avvikelsen mellan prognosen i statsbudgeten och utfallet fördelad på olika kassamässiga flöden redovisas i tabell 5.7. Tabell 5.7 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt Miljarder kronor Titeln Statsbudget Utfall Avvikelse Preliminär F-skatt 64,5 67,7 3,2 Fyllnadsinbetalningar 15,1 27,7 12,6 Kvarstående skatt 4,4 7,1 2,7 Summa inkomster 84,0 102,5 18,5 Överskjutande skatt 7,8 13,3 5,4 Omföringar 17,4 19,4 2,1 Restitutioner 0,9 1,5 0,5 Summa utgifter 26,1 34,2 8,0 Netto på titeln 57,9 68,3 10,4 Den högre preliminärskatten beror på att företagen jämkat mindre än beräknat. Underskattningen av 1997 års periodiserade skatt medförde högre fyllnadsinbetalningar. Även inbetald kvarskatt, som avser inkomståret 1996, blev högre än beräknat. Inkomsterna på titeln blev sammanlagt 18,5 miljarder kronor högre än prognostiserat. Detta motverkas dock av att även utgifterna på titeln underskattades med 8 miljarder kronor. Det var främst överskjutande skatt, avseende inkomståret 1997, som underskattades men även restitutioner och omförda skatter blev högre än beräknat. Som tidigare nämnts omfördes under 1998 mervärdesskatt avseende både inkomståret 1996 och 1997. 1130 – Ofördelbara inkomstskatter Miljarder kronor Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse Titeln 1,0 3,0 2,1 -0,9 På inkomsttiteln redovisas inbetalda skatter avseende inkomstår 1997 och tidigare. Avvikelsen beror på att statsbudgeten fastställdes enligt det gamla uppbördssystemet medan utfallet redovisas enligt det nya uppbördssystemet. I och med skattekontosystemet redovisas de deklarerade skatterna på inkomsttitlarna fysiska och juridiska personers inkomstskatter och betalningarna på inkomsthuvudgruppen Betalningsdifferenser. 1200 – Socialavgifter och allmän pensionsavgift Miljarder kronor Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse Titeln 193,4 208,8 210,9 2,1 Utfallet för inkomsthuvudgruppen blev 2,1 miljarder kronor högre än beräknat till statsbudgeten. Socialavgifterna består av arbetsgivaravgifter, egenföretagaravgifter och särskild löneskatt. Dessutom redovisas löntagarnas egenavgifter, fr.o.m. år 1998 allmän pensionsavgift, under denna inkomsthuvudgrupp. Av tabell 5.8 framgår att bruttoinkomsterna år 1998 uppgick till 327 miljarder kronor, vilket är 7,9 miljarder kronor högre än vad som beräknades till statsbudgeten. Utgifterna uppgick till 116 miljarder kronor vilket är 5,8 miljarder kronor högre. Precisionen i beräkningen bestäms i första hand av hur avgiftsunderlaget, dvs. den totala lönesumman, faktiskt utvecklas i förhållande till den utvecklingstakt som antas i prognosen. Tabell 5.8 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och allmän pensionsavgift Miljarder kronor Titeln Statsbudget Utfall Avvikelse Inkomster 319,1 327,0 7,9 Utgifter 110,3 116,1 5,8 Netto 208,8 210,9 2,1 varav lönesumma 2,6 särskild löneskatt 0,6 nedsatta avgifter -1,2 övrigt 0,1 I beräkningen till statsbudgeten antogs en för låg lönesumma, vilket innebar att inkomsterna underskattades med 2,6 miljarder kronor. Förutom arbetsgivaravgifter påverkas även särskild löneskatt, egenföretagaravgifter och allmän pensionsavgift av lönesumman. Totalt svarar dessa antagandeberoende poster för en underskattning av utfallet med cirka 3,2 miljarder kronor. I motsatt riktning verkar ökningen i olika typer av nedsättningar av avgifterna. Totalt ökade nedsättningarna med 1,2 miljarder kronor. 1312 – Fastighetsskatt Miljarder kronor Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse Titeln 15,2 24,0 24,0 0 Inkomsttiteln Fastighetsskatt redovisas på statsbudgeten med två års eftersläpning. Detta innebär att beloppet som redovisas på statsbudgeten år 1998 avser inkomståret 1996. Fastighetsskatten avseende inkomståret 1998 ingår som en del av fysiska och juridiska personers inkomstskatt och fastställs i samband med taxeringen. Inbetalningen av skatten sker i form av preliminär skatt, fyllnadsinbetalningar eller kvarstående skatt och redovisas på inkomsttitlarna fysiska och juridiska personers inkomstskatt. Av tabell 5.9 framgår att beräkningen till statsbudgeten 1998 avviker med 3,5 miljarder kronor från nuvarande prognos för inkomståret 1998. Tabell 5.9 Fastighetsskatt avseende inkomståret 1998 Miljarder kronor Utfall 1997 SB 1998 Utfall/ prognos 1998 Avvikelse Periodiserat 27,1 28,4 24,9 -3,5 varav skattesänkning från 1,7 % till 1,5 %. -2,6 taxeringsutfall 1997 -0,9 Förklaringen står främst att finna i den under våren 1998 beslutade skattesänkningen från 1,7 till 1,5 procent på småhus och bostadsdelen i hyreshus. Skattesänkningen svarar för 2,6 miljarder kronor av differensen. Resterande del, 0,9 miljarder kronor, förklaras av att taxeringsutfallet år 1997 blev lägre än beräknat, vilket leder till lägre fastighetsskatt även 1998. 1331 – Arvsskatt Miljarder kronor Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse Titeln 1,6 1,3 1,8 0,5 Arvsskatten blev 0,5 miljarder kronor högre än vad som beräknades till statsbudgeten. 1341 – Stämpelskatt Miljarder kronor Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse Titeln 2,6 4,2 4,0 0,2 Utfallet för stämpelskatten år 1998 blev 4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen till statsbudgeten. Inkomsterna från stämpelskatten är beroende av dels omsättningen och prisutvecklingen på fastigheter, dels antalet inteckningar. Den stora ökningen mellan 1997 och 1998 förklaras av att stämpelskatten på lagfarter var tillfälligt sänkt till och med 31 december 1997. 1411 – Mervärdesskatt Miljarder kronor Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse Titeln 150,3 154,8 162,6 7,8 varav privat konsumtion -1,8 ändrat konsumtionsmönster 0,9 ändrad riksredovisning 5,2 moms i kommunsektorn 2,5 övrigt 1,0 Utfallet på inkomsttiteln Mervärdesskatt blev 163 miljarder kronor, vilket är 7,8 miljarder kronor högre än beräknat till statsbudgeten. Denna avvikelse förklaras av flera delvis motverkande faktorer. Under 1998 ökade privat konsumtion i löpande priser med 3,1 procent, vilket var 1,5 procentenheter lägre än det antagande som beräkningen till statsbudgeten för 1998 baserades på. Den lägre konsumtionen minskade inkomsterna med 1,8 miljarder kronor medan en större andel högbeskattade varor ökade inkomsterna med 0,9 miljarder kronor. Omläggningen av riksredovisningen med tidigareläggning av tidpunkten för omföring av mervärdesskatt från inkomsttitlarna fysiska och juridiska personers inkomstskatt höjde inkomsterna med 5,2 miljarder kronor. Till resterande del förklaras de högre inkomsterna av inbetalningar av mervärdesskatt från kommunsektorn samt av en reviderad beräkning av avdragsförbud för bilar. 1424 – Tobakskatt Miljarder kronor Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse Titeln 7,7 8,5 7,5 -1,0 Utfallet för inkomsttiteln Tobaksskatt blev cirka 1 miljard kronor lägre än vad som beräknades till statsbudgeten för 1998. Två skattehöjningar under 1997 medförde högre priser på beskattade cigaretter. Det medförde i sin tur en ökad konsumtion av olika typer av obeskattade cigaretter under 1997 och första delen av 1998. De effektberäkningar som genomfördes inför skattehöjningarna överskattade konsumtionen. I enlighet med det förslag som presenterades i 1998 års ekonomiska vårproposition sänktes skatten på cigaretter den 1 augusti 1998. Styckskatten sänktes då från 85 öre till 20 öre, medan den del av skatten som är relaterad till detaljhandelspriset höjdes från 17,8 procent till 39,2 procent. Det lägre priset på cigaretter har förbättrat förutsättningarna för en minskad konsumtion av obeskattade cigaretter. Deklarationsuppgifter för senare delen av 1998 visar också att konsumtionen av beskattade cigaretter då åter ökade. Skattesänkningen innebär dock lägre skatteinkomster per cigarett, ca 0,88 kronor per cigarett, jämfört med 1,24 kronor per cigarett före sänkningen av skatten. 1425 – Alkoholskatt Miljarder kronor Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse Titeln 9,9 10,9 10,0 -0,9 Under inkomsttiteln Alkoholskatt redovisas inkomster från skatt på etylalkohol, skatt på vin och andra jästa drycker, skatt på mellanklassprodukter samt skatt på öl. Utfallet för alkoholskatterna blev 0,9 miljarder kronor lägre än beräkningen till statsbudgeten. Den övervägande delen av detta, cirka 0,7 miljarder kronor, härrör från lägre skatteinkomster på öl. Skatten på öl sänktes den 1 januari 1997. Efter skattesänkningen är öl med en alkoholhalt om 2,8 volymprocent eller lägre obeskattat. I prognosen underskattades dels efterfrågan av det obeskattade 2,8-ölet, som initialt tog en stor del av marknaden för folköl, dels effekten av skattesänkningen på starköl. Även skatt på vin och andra jästa drycker samt skatt på mellanklassprodukter överskattades något. Utfallet för den förra blev 0,2 miljarder kronor lägre och för den senare 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat till statsbudgeten. Konsumtionen av spritdrycker uppvisar sedan flera år tillbaka en nedåtgående trend som bl.a. påverkas av gränshandel och illegal införsel. Denna nedåtgående trend överskattades dock för 1998, vilket innebar att inkomsterna från skatt på etylalkohol blev knappt 0,1 miljard kronor högre. 1428 – Energiskatt Miljarder kronor Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse Titeln 46,9 50,9 49,8 -1,1 Under inkomsttiteln Energiskatt redovisas inkomster från energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt. Utfallet för dessa skatter på energi blev 1,1 miljarder kronor lägre än vad som beräknades till statsbudgeten. Ur temperatur- hänseende har 1998, i likhet med 1997, varit varmare än ett normalår. Det lägre utfallet beror dock främst på lägre inkomster än prognostiserat från energi- och koldioxidskatt på bensin, vilket förklarar 0,9 miljarder kronor av avvikelsen. Istället för att öka med 1,2 procent, som antogs i statsbudgeten, minskade bensinförbrukningen under 1998 med 2,6 procent jämfört med 1997. Minskningen var särskilt stor under första halvåret av 1998. Inkomsterna från energiskatt på elektrisk kraft blev cirka 0,3 miljarder kronor högre än i statsbudgeten, vilket troligen kan förklaras av god vattentillgång. Inkomsterna från koldioxid- skatt på oljor och övriga bränslen blev något lägre än beräknat. 1436 – Skatt på avfall Miljarder kronor Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse Titeln 0,0 0,3 0,0 -0,3 I statsbudgeten förutsattes införande av en avfallsskatt per den 1 juli 1998. Prognosen uppgick till 0,3 miljarder kronor, vilket motsvarade en kvartalsuppbörd. Ny införandetidpunkt beräknas nu istället bli den 1 januari år 2000. 1600 - Betalningsdifferenser Miljarder kronor Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse Titeln 0,0 0,0 15,1 15,1 Avvikelsen förklaras i sin helhet av att statsbudgeten fastställdes i enlighet med det gamla uppbördssystemet. Utfallet för fysiska personer inkl. egna företagare uppgick till 9 miljarder kronor medan utfallet för juridiska personer uppgick till 6 miljarder kronor. Övergången till det nya uppbördssystemet gjordes till budgetpropositionen för 1999. Inkomsterna beräknades då till 1 miljard kronor och bestod i princip av förväntade fyllnadsinbetalningar av fysiska personer i december 1998. Eftersom skattekontot med tillhörande räntevillkor inte påverkar fysiska personers ränteberäkning förrän den 12 februari 1999 gjordes månadsfördelningen av fyllnadsinbetalningar enligt samma principer som tidigare. Detta innebär att fördelningen mellan åren, vad avser den del av fyllnadsinbetalningarna som betalas in under inkomståret (december 1998) respektive påföljande år (1999), var densamma som tidigare. Inbetalningar i december månad inkomståret görs för att undvika att påföras förmögenhetsskatt för en beräknad kvarstående skatt. Utfallet visar däremot att förändringar i betalningsmönstret faktiskt har skett. Med samma betalningsmönster som tidigare skulle 4 miljarder kronor betalats in som fyllnadsinbetalning i december 1998, medan det preliminära utfallet uppgår till 8 miljarder kronor. Denna förändring kan ha flera orsaker, exempelvis att ett färre antal personer har större kvarskatter eller att räntan på skattekontot är högre än räntan på lönekontot. Tabell 5.10 Skattekontot december 1998 Miljarder kronor Intervall i tusental kr Överskott Underskott Fys.pers. Jur.pers Fys.pers Jur.pers 0 - 100 1,9 0,6 0,2 0,3 100 - 1000 3,2 1,2 0 0,3 1000 - 10000 2,8 2,0 0 0,2 10000 - 100000 1,0 2,5 0 0,2 100000 - 0,6 0,2 0 0 Totalt 9,5 6,5 0,2 1,0 Restfört KFM 0,5 1,1 Totalt inkl.KFM 9,5 6,5 0,7 2,1 Som framgår av tabell 5.10 hade fysiska personer inklusive egenföretagare gjort överinbetalningar av skatt om 9,5 miljarder kronor medan juridiska personer hade gjort överinbetalningar om 6,5 miljarder kronor. Även om det är vanligt att fysiska personer gör kompletteringsbetalningar redan under inkomståret är detta förfarande inte lika vanligt bland juridiska personer. För dessa räcker det med att betalningen är gjord under februari för att undvika kvarskatteavgifter respektive kostnadsränta enligt det nya uppbördssystemet. Trots detta redovisar juridiska personer ett överskott om 6,5 miljarder kronor. Uppskattningsvis kan 1-2 miljarder kronor förklaras av för sent inkomna deklarationer. Vid övergången till redovisning med skattekontot i statsbudgeten antogs att företagen enbart betalar de deklarerade eller debiterade skatterna. En viss andel antogs även restföras hos kronofogdemyndigheterna. Det har dock visat sig att företagen kontinuerligt gör större inbetalningar än nödvändigt. Överskotten kan ha flera orsaker, t.ex. mervärdesskatt som skall återbetalas och att företagen vill ha en viss säkerhetsmarginal. Om överinbetalningarna under 1998 enbart är en engångseffekt och företagen successivt anpassar sina betalningar till de deklarerade skatterna kommer således inkomsterna budgetåret 1999 att bli motsvarande lägre. I tabell 5.10 redovisas även underskottskonton fördelade på fysiska och juridiska personer. Som synes uppgår underskotten för fysiska personer, i huvudsak egenföretagare, till 0,2 miljarder kronor och för juridiska personer till 1 miljard kronor. Restförda skatter uppgår till 0,5 respektive 1,1 miljarder kronor. 5.3.2 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna 2000–7000. Eftersom det på en del inkomsthuvudgrupper redovisas mindre belopp är samtliga belopp i detta avsnitt uttryckta i miljoner kronor. 2000 Inkomster av statens verksamhet Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelseöverskott, ränteinkomster, inkomster av statens aktier, offentligrättsliga avgifter och försäljningsinkomster. Tabell 5 11 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet Miljoner kronor Inkomsttyp/ inkomsthuvudgrupp Utfall 1997 SB Utfall Utfall-SB 2000 Inkomster av statens verksamhet 38 947 39 704 37 453 -2 252 2100 Rörelseöverskott 13 000 14 272 13 865 -406 2200 Överskott av statens fastighets- förvaltning 1 101 176 256 80 2300 Ränteinkomster 1 412 1 400 1 652 252 2400 Aktieutdelning 13 054 12 000 8 923 -3 077 2500 Offentligrätts- liga avgifter 6 037 8 047 7 546 -501 2600 Försäljnings- inkomster 1 356 1 202 1 675 473 2700 Böter m.m. 1 343 1 166 1 305 139 2800 Övriga in komster av statens verksamhet 1 643 1 442 2 230 788 Som framgår av tabell 5.11 så uppgick inkomsterna år 1998 till 37 453 miljoner kronor, vilket är en minskning med 2 252 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. Skillnaden förklaras till största delen av minskade utdelningsinkomster från Securum AB och till en mindre del av ett lägre inlevererat överskott från Riksbanken. 2100 Rörelseöverskott Inkomster från Rörelseöverskott uppgick till 13 865 miljoner kronor år 1998, vilket är en minskning med 406 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. Minskningen förklaras till viss del av att utfallet på inkomsttitel Luftfartverkets inlevererade överskott är 123 miljoner kronor lägre än vad som beräknades till statsbudgeten för 1998. Skillnaden förklaras främst av att Luftfartsverket tillåtits minska inleverensen till följd av en kompensation av verkets kostnader för investeringar i samband med anpassningen av flygplatser till Schengenavtalet. Inkomsttitel Riksbankens inlevererade överskott minskade med 500 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten, vilket har sin förklaring i att räntenedgången minskat Riksbankens överskott. På inkomsttitel Sjöfartsverkets inlevererade överskott var utfallet 263 miljoner kronor högre än vad som beräknades till statsbudgeten. Skillnaden förklaras av att Sjöfartsverket levererat in medel enligt myndighetens regleringsbrev. 2200 Överskott av statens fastighets- förvaltning Utfallet på inkomsttitel Överskott av Statens fastighetsverks verksamhet uppgick till 256 miljoner kronor, vilket är en ökning med 80 miljoner kronor jämfört med vad som beräknades till statsbudgeten. Skillnaden förklaras av att överskottet avseende 1997 och därmed inleverensen till inkomsttiteln under 1998 blev högre än beräknat. 2300 Ränteinkomster Under inkomsthuvudgruppen Ränteinkomster redovisas på inkomsttiteln Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1989 en differens om ca 200 miljoner kronor jämfört med beräkningen till statsbudgeten. Orsaken till det är främst att större frivilliga studielånsåterbetalningar gjorts än beräknat. Därmed har även ränteinkomsterna ökat genom en omfördelning mellan kapital och ränta. 2400 Aktieutdelning Aktieutdelningen till staten uppgår till 8 923 miljoner kronor, vilket är en minskning med 3 077 miljoner kronor jämfört med vad som beräknades till statsbudgeten. Minskningen förklaras framför allt av lägre utdelning från Securum AB. I stället har 2 557 miljoner kronor levererats in på inkomsttiteln Övriga inkomster av försåld egendom i början av år 1998. Utöver det har 1 000 miljoner kronor använts för att återbetala ett lån i Riksgäldskontoret. Utdelningen från Enator AB, i samband med att staten avyttrat aktieinnehavet i bolaget, blev 800 miljoner kronor. Som försäljningsinkomst erhölls 440 miljoner kronor. 2500 Offentligrättsliga avgifter Inkomsterna på inkomsthuvudgruppen uppgick till 7 546 miljoner kronor, vilket är en minskning med 501 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. Inkomsterna på inkomsttitel Avgift generationsväxling var 289 miljoner kronor lägre än vad som budgeterades i statsbudgeten. Det förklaras av en betydligt lägre anslutning till generationsväxlingen än vad som beräknades till statsbudgeten. Utfallet på inkomsttitel Bidrag för arbetsplatsintroduktion är 234 miljoner kronor lägre än vad som beräknades till statsbudgeten. Det förklaras av att antalet deltagare i arbetsplatsintroduktion blev färre än vad som låg till grund för beräkningen till statsbudgeten. 2600 Försäljningsinkomster Försäljningsinkomster uppgick till 1 675 miljoner kronor, vilket är en ökning med 473 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. Inkomsttiteln Utförsäljning av beredskapslager uppvisar ett utfall på 687 miljoner kronor, vilket är 463 miljoner kronor högre än vad som beräknades till statsbudgeten. Ökningen avser tidigare års utförsäljning av beredskapslager. Före budgetåret 1998 användes inkomsterna av utförsäljningar för att täcka utgifter för verksamhet inom industriell försörjning. 2700 Böter m.m. Böter m.m. uppgick till 1 305 miljoner kronor, vilket är en ökning med 139 miljoner kronor jämfört med vad som beräknades till statsbudgeten. Det är främst inkomsttitel Dröjsmålsavgifter som förklarar denna ökning. Inkomsttitel Skattetillägg tillkom i samband med införandet av skattekontot. Utfallet på denna titel uppgår till 40 miljoner kronor vilket också är en ökning med 40 miljoner kronor i förhållande till vad som beräknades i statsbudgeten. 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 2 230 miljoner kronor, vilket är 788 miljoner kronor högre än vad som beräknades till statsbudgeten. Differensen förklaras bl.a. av att Exportkreditnämnden leverat in medel enligt myndighetens regleringsbrev. 3000 Inkomster av försåld egendom Inkomsttyp Inkomster av försåld egendom omfattar realkapitalpåverkande inkomster, vilka staten erhåller i utbyte för en motprestation. I statsbudgeten för 1998 beräknades inkomster av försåld egendom uppgå till 15 001 miljoner kronor. Tabell 5.12 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor Inkomsttyp/ inkomsthuvudgrupp Utfall 1997 SB Utfall Utfall-SB 3000 Inkomster av försåld egendom 15 802 15 001 11 227 -3 774 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 34 0 68 68 3200 Övriga inkomter av markförsäljning 0 1 0 -1 3300 Övriga in- komster av försåld egendom 15 768 15 000 11 160 -3 840 För år 1998 uppgick inkomsterna till 11 227 miljoner kronor, vilket är en minskning med 3 774 miljoner kronor jämfört med vad som beräknades till statsbudgeten. Minskningen förklaras av uteblivna försäljningar. Inkomsttitel Övriga inkomster av försåld egendom uppgick till 11 160 miljoner kronor. Av detta utfall svarar den nu avvecklade Delpensionsfonden för 8 018 miljoner kronor och Enator AB för 440 miljoner kronor. Utöver det levererade Securum AB levererat in 2 600 miljoner kronor till följd av att en revers på motsvarande belopp inlösts. 4000 Återbetalning av lån Till återbetalning av lån inräknas återbetalningar till statliga utlåningsorgan som erhåller medel från staten och som inte har rättigheten att teckna sig för skulder genemot andra än staten. Exkluderade är finansiella institutioner som åtager sig inlåning eller insättningar. De flesta inkomsttitlar under inkomsttypen Återbetalning av lån har sin motsvarighet under inkomsthuvudgruppen 2300 Ränteinkomster. Det beror på att såväl ränteinkomster som återbetalning härrör från samma utlåning. Tabell 5.13 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån Miljoner kronor Inkomsttyp/ inkomsthuvudgrupp Utfall 1997 SB Utfall Utfall-SB 4000 Återbetalning av lån 3 163 2 690 2 889 199 4100 Återbetalning av näringslån 261 173 186 13 4300 Återbetalning av studielån 2 485 2 388 2 464 77 4500 Återbetalning av övriga lån 417 129 238 109 För år 1998 uppgick inkomsterna till 2 889 miljoner kronor, vilket är en ökning med 199 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. Utfallet på inkomsttitel Återbetalning av studiemedel uppgick till 2 464 miljoner kronor. Det är en ökning motsvarande 79 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. Från och med 1989 finansieras studielånen utanför statsbudgeten och återbetalningarna redovisas under posten Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. Inkomsttitel Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor uppgick till 27 miljoner kronor, vilket är en minskning med 73 miljoner kronor jämfört med vad som beräknades i statsbudgeten. Inkomsttitel Återbetalning av övriga lån uppgick för år 1998 till 152 miljoner kronor, vilket är en ökning med 124 miljoner kronor. Ökningen förklaras till största delen av en amortering från Haninge kommun. 5000 Kalkylmässiga inkomster Under inkomsttypen redovisas avskrivningar, amorteringar och statliga pensionsavgifter, netto. Tabell 5.14 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor Inkomsttyp/ inkomsthuvudgrupp Utfall 1997 SB Utfall Utfall-SB 5000 kalkylmässiga inkomster 6 839 5 337 5 165 -172 5100 Avskrivningar och amorteringar 2 608 1 504 1 188 -317 5200 Statliga pensionsavgifter 4 231 3 833 3 977 144 För år 1998 uppgick inkomsterna till 5 165 miljoner kronor, vilket är en minskning motsvarande 172 miljoner kronor jämfört med vad som beräknades i statsbudgeten. 6000 Bidrag m.m. från EU Inkomsttyp Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från den Europeiska gemenskapens jordbruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond och bidrag för transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EU. Tabell 5.15 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor Inkomsttyp/ inkomsthuvudgrupp Utfall 1997 SB Utfall Utfall-SB 6000 Bidrag m.m. från EU 8 228 10 979 9 613 -1 366 6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond 6 634 7 565 7 246 -319 6200 Bidrag från EG:s fiskefond 176 9 5 -4 6300 Bidrag från EG:s regionalfond 612 700 451 -249 6400 Bidrag från EG:s socialfond 668 2 621 1 671 -950 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 94 53 145 91 6900 Övriga bidrag från EU 44 30 95 65 För år 1998 uppgick inkomsterna till 9613 miljoner kronor, vilket är en minskning med 1 366 miljoner kronor jämfört med vad som beräknades till statsbudgeten. Inkomsthuvudgruppen Bidrag från EG:s jordbruksfond uppgår till 7 246 miljoner kronor, vilket är en minskning med 319 miljoner kronor jämfört med vad som beräknades till statsbudgeten. En viktig förklaring till differensen är att medelsbehovet för exportbidrag för jordbruksprodukter blev lägre än beräknat. Medelsbehovet för detta är svårt att beräkna till följd av flera svårkontrollerbara och oförutsägbara faktorer, bl.a. skördeutfall. Inkomsttitel Bidrag från EU:s socialfond uppgick till 1 671 miljoner kronor, vilket är en minskning med 950 miljoner kronor jämfört med vad som beräknades i statsbudgeten. En förklaring till differensen är att inkomster inte rekvirerats från EU i den utsträckning som planerats. Det i sin tur beror på att projekt inte påbörjats i den utsträckning som planerats. Samma förklaring som hänförs till ovan nämnda skillnad gäller även för inkomsttyp Bidrag från EG:s regionalfond. 7000 Extraordinära medel från EU Sverige betalar fr.o.m. år 1995 medlemsavgift till den Europeiska gemenskapen. Medlemsförhandlingarna resulterade bl.a. i att ett s.k. infasningsbelopp skall återbetalats under perioden 1995–1998. Tabell 5.16 Inkomsttyp 7000 Extraordinära medel från EU Miljoner kronor Inkomsttyp/ inkomsthuvudgrupp Utfall 1997 SB Utfall Utfall-SB 7000 Extraordinära medel från EU 657 270 275 6 7100 Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten 657 270 275 6 För år 1998 uppgick inkomsterna till 275 miljoner kronor, vilket är en ökning med 6 miljoner kronor jämfört med vad som budgeterades i statsbudgeten. Inkomsterna har följt den fastlagda återbetalningsplanen med en successiv avtrappning för att efter år 1998 helt upphöra. Den sista återbetalningen på inkomsttitel Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten gjordes i december månad år 1998. Sammanlagt har Sverige fått tillbaka 9 085 miljoner kronor på denna inkomsttitel sedan EU-inträdet år 1995. 5.4 Statsbudgetens utgifter Utgifterna på statbudgeten är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Minskning av anslagsbehållningar, Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning på statsbudgetens utgiftssida. Som framgår av tabell 5.18 uppgick utfallet för statsbudgetens utgifter till 696,7 miljarder kronor. Det är 5,7 miljarder kronor högre än vad som ursprungligen budgeterades. På tilläggsbudget tillfördes 1,8 miljarder kronor och utfallet blev därmed 3,9 miljarder kronor högre än totalt anvisade medel. Jämfört med budgetåret 1997 ökade utgifterna 1998 med 41,5 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med omkring 9,5 miljarder kronor. Anslaget Generellt statsbidrag till kommuner och landsting svarade för knappt 9 miljarder kronor av denna ökning. Vidare ökade utgiftsområde 15 Studiestöd med ca 6 miljarder kronor främst beroende på att anslaget Vuxenstudiestöd ökade med drygt 5 miljarder kronor. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ökade med ca 4 miljarder kronor främst p.g.a. högre utgifter på anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Den sista större ökningen härrör från Riksgäldskontorets nettoutlåning som blev ca 7,5 miljarder kronor högre 1998 jämfört med 1997. Den viktigaste förklaringen är att 1997 års utfall tillgodoräknades tre större inbetalningar från Venantius, Vattenfall och Vasakronan. I tabell 5.18 framgår avvikelser per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel på statsbudgeten. Utfallet för de 27 utgiftsområdena är 6,3 miljarder kronor högre än budgeterat. För utgiftsområdena 6 Totalförsvar, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 22 Kommunikationer, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor och 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen är utfallet mer än 1 miljard kronor högre än anvisat på statsbudgeten. Två utgiftsområden, utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, redovisar utfall som underskrider budgeterade belopp i statsbudgeten med mer än 1 miljard kronor. Diagram 5.6 Större avvikelser jämfört med statsbudgeten, avvikelser större än 1 mdkr Miljarder kronor I tabell 5.18 redovisas också avvikelser jämfört med totalt anvisade medel, (dvs. medel anvisade på statsbudget och tilläggsbudget). En större förbrukning än anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående reservationer, anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen genom särskilt beslut medgivet ett överskridande. Indragningar Enligt 8 § lagen om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. Under 1998 har regeringen beslutat om indragningar av anslagsmedel uppgående till totalt 9 615 miljoner kronor. Ett fåtal indragningar svarar för större delen av detta belopp. I tabell 5.17 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor. Dessa större indragningar, 9 stycken, summerar till 8 578 miljoner kronor och svarar för 89 procent av det totalt indragna beloppet under 1998. En stor del av det indragna beloppet avser indragning av anslagssparande från 1997. Den största indragningen uppgår till 2 302 miljoner kronor och avser anslaget Bidraget till arbetslöshetsersättning. Det av regeringen indragna beloppet avser anslagssparandet från budgetåret 1997. Vidare har regeringen i regleringsbrev beslutat om indragningar på 2 211 miljoner kronor av anslagssparandet från 1997 för anslaget Räntebidrag m.m. Den tredje större indragningen har gjorts för anslaget Föräldraförsäkring och uppgår till 2 100 miljoner kronor. Indragningen förklaras av att anslagssparandet från 1997 översteg det maximalt tillåtna anslagssparandet. Tabell 5.17 Indragningar 1998, större än 100 mkr Miljoner kronor Utgiftsområde/anslag Uo13 A1 Bidrag till arbetslöshetsersättning 2 302 Uo18 A2 Räntebidrag m.m. 2 211 Uo12 A2 Föräldraförsäkring 2 100 Uo14 A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 875 Uo15 A3 Vuxenstudiestöd m.m. 400 Uo14 A3 Särskilda åtg. för arbetshandikappade 255 Uo 5 B1 Bidrag till vissa int. organisationer 183 Uo6 95/96 04F2 ÖCB: Industriella åtgärder 141 Uo16 93/94 08G1 Inredn./utrustn. av lokaler 111 Summa större indragningar 8 578 Andel av totala indragningar 89 % Medgivna överskridanden Enligt 6 § andra stycket lagen om statsbudgeten får regeringen med riksdagens bemyndigande besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas. Riksdagen har lämnat ett sådant bemyndigande för 1998. För 1998 har regeringen medgett att anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m, under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, överskrids med 617 miljoner kronor. Regeringen beslutade under året att höja anslagskrediten för anslaget till 10 procent, men då utgifterna för sjukpenningen ökade kraftigt under hösten 1998, blev det nödvändigt för regeringen att medge ett överskridande. Vidare har under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostad och byggande medgetts att anslaget Bonusränta för ungdomsbosparande överskrids med 275 000 kronor. Med anledning av kostnader för avvecklingen av avtalet med Nordström & Thulin har regeringen också medgett att anslaget Transportstöd till Gotland, under utgiftsområde 22 Kommunikationer, överskrids med 321,7 miljoner kronor. I statsbudgeten anvisades under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. anslaget Räntor på statsskulden 108 415 miljoner kronor. Utfallet blev 113 311 miljoner kronor, vilket är 4 896 miljoner kronor högre än vad som budgeterades. Därmed har det direkt till anslaget kopplade bemyndigande som riksdagen gett regeringen utnyttjats. Detta bemyndigande innebär att regeringen har rätt att besluta att anslaget får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtagande. I nästa avsnitt redovisas utfallet per utgiftsområde och de större avvikelserna mot statsbudgeten och tilldelade medel kommenteras på anslagsnivå. Med tilldelade medel avses summan av ingående reservationer och ramöverföringsbelopp, anvisade medel på stats- och tilläggsbudget, medgivna överskridanden samt indragningar. I bilaga 4 redovisas utfallet 1998 för samtliga anslag på statsbudgeten samt avvikelser bl.a. jämfört med statsbudgeten. Tabell 5.18 Statsbudgetens utgifter 1998 Miljoner kronor Statsbudget Tilläggs- budget Totalt anvisat Utfall Avvikelse mot stats- budget Avvikelse mot totalt anvisat Uo 1 Rikets styrelse 3 977 19 3 996 4 328 351 332 Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2 063 -21 2 042 1 981 -82 -61 Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd 5 662 24 5 686 5 864 202 178 Uo 4 Rättsväsendet 21 034 86 21 120 21 413 379 293 Uo 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 2 811 -1 2 810 2 638 -173 -172 Uo 6 Totalförsvar 41 244 100 41 344 42 399 1 155 1 055 Uo 7 Internationellt bistånd 11 434 0 11 434 11 479 45 45 Uo 8 Invandrare och flyktingar 3 864 366 4 230 4 186 322 -44 Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 22 500 254 22 754 23 124 624 370 Uo 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 37 192 0 37 192 39 685 2 493 2 493 Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 62 701 0 62 701 62 684 -17 -17 Uo 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 35 814 0 35 814 35 910 96 96 Uo 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet 42 723 -4 238 38 485 37 331 -5 392 -1 154 Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 47 542 -81 47 461 47 668 126 207 Uo 15 Studiestöd 21 334 -60 21 274 21 919 585 645 Uo 16 Utbildning och universitetsforskning 27 051 196 27 247 27 737 686 490 Uo 17 Kultur, media, trossamfund och fritid 7 335 0 7 335 7 342 7 7 Uo 18 Samhällsplanering, bostadsförs. och byggande 22 826 366 23 192 22 371 -455 -821 Uo 19 Regional utjämning och utveckling 3 605 0 3 605 3 437 -168 -168 Uo 20 Allmän miljö- och naturvård 1 178 62 1 240 1 372 194 132 Uo 21 Energi 1 583 428 2 011 867 -716 -1 144 Uo 22 Kommunikationer 24 101 -2 24 099 27 348 3 247 3 249 Uo 23 Jord-o skogsbruk,fiske med anslutande näringar 13 726 6 13 732 11 836 -1 890 -1 896 Uo 24 Näringsliv 2 698 20 2 718 2 777 79 59 Uo 25 Allmänna bidrag till kommuner 93 049 4 250 97 299 96 784 3 735 -515 Uo 26 Statsskuldsräntor m.m. 109 125 0 109 125 113 405 4 280 4 280 Uo 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 19 645 0 19 645 21 210 1 565 1 565 Minskning av anslagsbehållningar 5 000 0 5 000 0 -5 0001 -5 0001 Summa utgiftsområden 692 815 1 774 694 589 699 094 6 278 4 504 Kassamässig korrigering 0 0 0 386 386 386 Riksgäldskontorets nettoutlåning -1 843 0 -1 843 -2 828 -985 -985 Summa statsbudgetens utgifter 690 972 1 774 692 746 696 652 5 680 3 906 5.4.1 Utgifter per utgiftsområde Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområdet omfattar statschefen, riksdagen och dess ombudsmän samt regeringen. Vidare ingår bl.a. presstöd, partistöd och vissa centrala myndigheter. Tabell 5.19 Uo 1 Rikets styrelse Miljoner kronor Versksamhets- område Utfall 1997 SB1 TB1 Utfall Utfall-SB Statschfen 73 72 0 70 -2 Riksdagen och dess ombudsmän 823 956 0 913 -43 Regeringen m.m. 2 301 2 222 19 2 615 393 Centrala myndigheter 46 47 0 46 -1 Mediefrågor 667 679 0 684 5 Summa Uo 1 3 910 3 977 19 4 328 352 1 SB= statsbudgeten TB= tilläggsbudget 1 och 2 Utfallet för 1998 uppgick till 4 328 miljoner kronor, vilket är en ökning med 352 miljoner kronor eller ca 9 procent jämfört med statsbudgeten. Avvikelsen härrör framför allt från verksamhetsområdet Regeringen m.m. där anslaget Regeringskansliet m.m. förklarar större delen av differensen. Utfallet för detta anslag blev 233 miljoner kronor högre än totalt anvisade medel, vilket finansierades med anslagssparande från tidigare år. Utgifterna för äldreanslaget från budgetåret 1995/96 Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen blev 175 miljoner kronor, vilket medförde en utgående reservation om 698 miljoner kronor. I förhållande till utgiftsområdets totalt tilldelade medel, som uppgick till 5,5 miljarder kronor, var förbrukningen 1,1 miljarder kronor lägre. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning Utgiftsområdet innefattar ett tiotal centrala myndigheter och nämnder, Riksgäldskontorets kostnader för upplåning och låneförvaltning samt Riksdagens revisorer. Dessutom ingår vissa tidsbegränsade åtaganden. Tabell 5.20 Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall-SB Centrala myndigheter m.m. 1 505 1 856 -1 1 393 -464 Tidsbegränsade åtgärder 983 190 -20 573 383 Riksdagens revisorer 17 17 0 15 -2 Summa Uo 2 2 504 2 063 -21 1 981 -82 Utgifterna för utgiftsområdet blev 1 981 miljoner kronor. Det är 82 miljoner kronor lägre än anvisat på statsbudgeten. Jämfört med budgetåret 1997 har utgifterna minskat med 523 miljoner kronor, främst beroende på att det sista kapitaltillskottet till Europeiska investeringsbanken, som uppgick till 876 miljoner kronor, gjordes under år 1997. Det lägre utfallet i förhållande till statsbudgeten för verksamhetsområdet Centrala myndigheter m.m., förklaras till största delen av att utfallet för anslaget RGK: Kostnader för upplåning och låneförvaltning blev 353 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Orsaken till att utfallet blev lägre än budgeterat är bl.a. att utgifterna för upplåningen på den institutionella marknaden har minskat och att provisionerna vid upplåning på hushållsmarknaden har minskat på grund av allemanssparandets upphörande. Avvikelser gentemot statsbudgeten återfinns även inom verksamhetsområdet Tidsbegränsade åtgärder. Utfallet som uppgick till 573 miljoner kronor var 383 miljoner kronor högre än anvisat på statsbudgeten. Avvikelsen förklaras främst av att 453 miljoner kronor förbrukades på äldreanslaget Investeringar i infrastruktur på svensk finansmarknad. Detta äldreanslag har finansierat statens köp av aktier i OM Gruppen AB. Köpesumman uppgick till 450 miljoner kronor. Totalt tilldelade medel för 1998 uppgick till 3,1 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än utfallet. Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd I utgiftsområdet ingår Riksskatteverket, Skattemyndigheterna samt Tullverket. Tabell 5.21 Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 Statsb udget TB Utfall Utfall-SB Skatteförvaltn. och tullverket 5 735 5 662 24 5 864 201 Summa Uo 3 5 735 5 662 24 5 864 201 För 1998 uppgick utgifterna till 5 864 miljoner kronor. Utfallet blev därmed 201 miljoner kronor högre än statsbudgeten. Störst avvikelse uppvisar anslagen Skattemyndigheterna och Riksskatteverket, som tillsammans ökade med 167 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. Ökningen förklaras framför allt av senareläggning av skatteförvaltningens IT-planer för 1997, gjorda pensionsåtaganden, förberedelser för regionalisering och inrättande av skattekriminalenheter. Överskridandet täcktes genom att anslagssparande från tidigare budgetår utnyttjades. I förhållande till totalt tilldelade medel var utfallet 0,6 miljarder kronor lägre. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområdet omfattar i huvudsak polisväsendet, åklagarväsendet, domsstolsväsendet, kriminalvården, kronofogdemyndigheterna samt övrig verksamhet inom rättsväsendet vilket till största delen avser rättshjälpen. Tabell 5.22 Uo 4 Rättsväsendet Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Polisväsendet 11 337 11 474 46 11 289 -185 Åklagarväsend et 660 815 0 741 -74 Domstolsväsen det mm 2 954 2 979 11 3 063 84 Kriminalvården 3 816 3 376 12 3 866 490 Kronofogdemyn dig- heterna 1 271 1 284 0 1 303 19 Övrig verksamhet 1 122 1106 17 1 151 44 Summa Uo 4 21 160 21 034 86 21 413 378 För 1998 uppgick utgifterna till 21 413 miljoner kronor, vilket är en ökning med 378 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. På tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet 86 miljoner kronor. Utfallet blev därmed 292 miljoner kronor högre än totalt anvisade medel. Avvikelsen förklaras främst av att utfallet för anslaget Kriminalvården blev 490 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Anslaget budgeterades lågt för att det ingående anslagssparandet, som uppgick till 720 miljoner kronor, skulle utnyttjas. Vidare redovisar anslaget Polisorganisationen en större avvikelse. Utfallet för anslaget blev 197 miljoner kronor lägre än anvisade medel på statsbudgeten. I förhållande till totalt tilldelade medel inom hela utgiftsområdet var utfallet 0,8 miljarder kronor lägre. Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och inter- nationell samverkan Utgiftsområdet innehåller förvaltningsutgifter för Utrikesdepartementet med utlandsmyndigheter samt bidrag till vissa internationella organisationer, bl.a. Nordiska ministerrådet och FN. Vidare ingår information om Sverige i utlandet, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor samt övriga utrikespolitiska frågor som omfattar strategisk exportkontroll och europainformation. Tabell 5.23 Uo 5 Utrikesförvaltning och int. samverkan Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Utrikesförvaltnin gen m.m. 1 662 1 763 0 1 821 57 Int. organisa- tioner 652 906 -1 679 -227 Info. om Sverige i utlandet 69 61 0 61 0 Nedrustning och säkerhetspol. frågor 56 57 0 57 0 Övriga utrikespol. frågor 37 24 0 20 -4 Summa Uo 5 2 476 2 811 -1 2 638 -173 Utfallet uppgick till 2 638 miljoner kronor, vilket är 173 miljoner kronor lägre än vad som anvisades på statsbudgeten. Skillnaden förklaras framför allt av att förbrukningen för anslaget Bidrag till vissa internationella organisationer blev 195 miljoner kronor lägre än budgeterat. Till stor del beror den lägre anslagsbelastningen på att utgifterna för det obligatoriska bidraget till FN:s fredsbevarande operationer har minskat men också till viss del på valutakursförändringar. Totalt tilldelade medel för hela utgiftsområdet uppgick till 3,4 miljarder kronor, vilket blev 0,8 miljarder kronor lägre än utfallet. Utgiftsområde 6 Totalförsvar Under utgiftsområdet finansieras det militära och civila försvaret, nämnder samt stödverksamhet till militärt och civilt försvar. Tabell 5.24 Uo 6 Totalförsvar Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Militärt försvar 37 475 37 204 150 38 626 1 422 Vissa funktioner civila försvaret 2 153 2 589 -50 2 365 -223 Kustbevakning en och nämnder m.m. 419 484 0 443 -41 Stödverksamhe t 932 968 0 965 -3 Summa Uo 6 40 978 41 244 100 42 399 1 155 I statsbudgeten för år 1998 anvisades 41 244 miljoner kronor. Utfallet blev 42 399 miljoner kronor vilket är 1 155 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen förklaras framför allt av att utfallet för anslaget Försvarsmakten blev 1 337 miljoner kronor högre än anvisat på statsbudgeten. Den högre förbrukningen inom anslaget täcktes genom att både anslagssparande från tidigare år och anslagskredit utnyttjades. Orsaken till utnyttjandet av anslagskrediten var att 2 227 miljoner kronor av det ingående ramöverföringsbeloppet stod till regeringens disposition under 1998. De medel som stod till regeringens disposition framgår inte enligt anslagsnomenklaturen för år 1998. Under 1999 redovisas dessa medel under äldreanslaget Försvarsmakten. Under 1998 vidtogs åtgärder för att förskjuta vissa materielkostnader till budgetåret 1999 som annars hade belastat anslaget Försvarsmakten under 1998. Dessa materielförskjutningar uppgick totalt till 338 miljoner kronor. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete med u-länder och samarbete med Central- och Östeuropa. Tabell 5.25 Uo 7 Internationellt bistånd Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Int. utv. samarbete 11 470 10 624 0 10 790 166 Samarbete med Central- och Östeuropa 670 811 0 689 -122 Summa Uo 7 12 139 11 434 0 11 479 44 Utfallet för 1998 blev 11 479 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. I förhållande till totalt tilldelade medel, som uppgick till 18,9 miljarder kronor under år 1998, var utfallet 7,4 miljarder kronorlägre. Skillnaden mellan utgiftsområdets totalt tilldelade medel och förbrukning förklaras framförallt av att utfallen för anslagen Biståndsverksamhet och Samarbete med Central- och Östeuropa blev 5,7 respektive 1,1 miljarder kronor lägre än totalt tilldelade medel under 1998. Vid utgången av 1998 uppgick utgiftsområdets anslagssparande till 7,4 miljarder kronor. Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med frågor bl.a. rörande mottagande av asylsökande. Vidare finansieras arbetet med invandrares integration i Sverige, t.ex. utgifter för kommunersättningar vid flyktingmottagande. Tabell 5.26 Uo 8 Invandrare och flyktingar Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Migrationspolitik 1 966 1 748 92 1 823 75 Invandrares integration 1 617 2 116 274 2 363 247 Summa Uo 8 3 583 3 864 366 4 186 322 Under budgetåret 1998 förbrukades 4 186 miljoner kronor inom utgiftsområdet vilket är 322 miljoner kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten. Skillnaden härrör främst från anslagen Mottagande av asylsökande och Kommunersättningar från asylsökande där utfallen blev 198 respektive 376 miljoner kronor högre än anvisade medel på statsbudgeten. Orsaken till överskridandet är dels att kommunerna har tagit emot fler flyktingar än väntat, dels att antalet personer i mottagningssystemet för asylsökande har blivit högre än vad som antogs i samband med statsbudgeten. Överskridandet täcktes genom att utgiftsområdet tillfördes 366 miljoner kronor på tilläggsbudget, delvis finansierat genom att anslagen Migrationspolitiska åtgärder och Utresor för avvisade och utvisade minskade. Totalt tilldelade medel uppgick 1998 till 4 193 miljoner kronor. Utfallet blev därmed 7 miljoner kronor lägre . Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområdet omfattar merparten av statens utgifter för vård och omsorg t.ex. bidrag till läkemedelsförmånen, utgifter för flertalet myndigheter under Socialdepartementet, bidrag till organisationer bl.a. till WHO, vissa stimulans- och utvecklingsbidrag inom det sociala området samt stöd till sektorsforskning. Tabell 5.27 Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Hälso- och sjukvård 17 323 16 387 0 17 148 760 Äldre och funktionshindrad e personer 5 643 4 961 250 4 821 -140 Åtg. f barn, soc. behandl., alkohol /narkotika politik 778 680 4 675 -4 Socialstyrelsen 377 370 0 378 8 Stöd till forskn. 98 102 0 102 0 Summa Uo 9 24 218 22 500 254 23 124 624 Utgifterna uppgick 1998 till 23 124 miljoner kronor. Utfallet blev därmed 624 miljoner kronor högre jämfört med anvisade medel på statsbudgeten. Avvikelsen härrör framför allt från verksamhetsområdet Hälso- och sjukvård där anslaget Sjukvårdsförmåner överskred budgeterade medel med 330 miljoner kronor till följd av ökade tandvårdsutgifter. Även anslaget Bidrag till läkemedelsförmånen överskred budgeterade medel med 274 miljoner kronor. De högre utgifterna för dessa anslag täcktes genom ianspråktagande av anslagskrediterna. Utgifterna för anslaget Kostnader för statlig assistansersättning uppgick år 1998 till 3 884 miljoner kronor, vilket var 169 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. De lägre utgifterna beror framför allt på att hjälpbehovet (antalet personer och antalet assistanstimmar) inte har ökat i den takt som antogs i statsbudgeten. På tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet 254 miljoner kronor varav 250 miljoner avsåg anslaget Bidrag till äldrebostäder m.m. Ingående anslagsbehållningar inom utgiftsområdet uppgick till 530 miljoner kronor. Totalt tilldelade medel för uppgick till 23 217 miljoner kronor, vilket var 93 miljoner kronor mer än utgiftsområdets förbrukning under år 1998. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområdet omfattar två verksamhetsområden, ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp samt socialförsäkringsadministrationen, dvs. Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Tabell 5.28 Uo 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Ek. tryggh. vid sjukdom/ handikapp 30 373 32 258 0 35 311 3 053 Socialförsäkrin gsadm. 5 217 4 935 0 4 374 -560 Summa Uo 10 35 591 37 192 0 39 685 2 493 Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 39 685 miljoner kronor, vilket är 2 493 miljoner kronor eller knappt 7 procent högre än vad som budgeterades i statsbudgeten. Anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. svarade för ca 52 procent av utgiftsområdets totala utgifter 1998. Jämfört med utfallet 1997 har utgifterna inom utgiftsområdet ökat med 4 094 miljoner kronor. Orsaken är framför allt högre utgifter för sjukpenningen. Differensen mellan utfall och vad som anvisats på statsbudgeten förklaras till största delen av högre utgifter för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. Utfallet för anslaget blev 20 761 miljoner kronor, vilket är 2 880 miljoner kronor högre än anvisat på statsbudgeten. De högre utgifterna finansierades främst med utnyttjande av anslagskredit. Vid utgången av 1998 uppgick utnyttjandet av anslagskrediten till 2 404 miljoner kronor. Utfallet för anslagsposten Sjukpenning blev 18 610 miljoner kronor, vilket är 3 053 miljoner kronor högre än budgeterat i statsbudgeten. Jämfört med 1997 är detta en ökning med 4 668 miljoner kronor. Utgiftsutvecklingen styrs bl.a. av antalet dagar ersatta med sjukpenning, demografiska förändringar samt beteendeförändringar på individnivå. Vidare påverkas utgifterna av den genomsnittliga ersättningen, vilken styrs av regelverk och löneutveckling. Utgifterna för sjukpenningen har ökat mycket kraftigt på grund av ett större antal sjukdagar, bl.a. som en följd av att långtidssjukskrivningarna har ökat. Antalet ersatta sjukpenningdagar uppgick år 1998 till ca 50,4 miljoner dagar. Det är ca 3,9 miljoner fler dagar än år 1997. Tabell 5.29 Antal ersatta sjukdagar och genomsnittlig ersättning per dag Antal ersatta sjukdagar,miljoner Genomsnittlig ers, kr/dag 1997 46,51 332 1998 50,4 368 1 För att underlätta jämförelsen mellan antalet ersatta sjukdagar 1997 och 1998 har antalet sjukdagar 1997 korrigerats så att de motsvarar en sjuklöneperiod på 14 dagar. Under 1998 har ersättningsnivån höjts, sjuklöneperioden förkortats från 28 dagar till 14 dagar och begränsningsreglerna kring kompletterande avtalsersättningar tagits bort. Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområdet finansierar folkpension i form av ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna och bostadstillägg för pensionärer. Tabell 5.30 Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Ek. trygghet vid ålderdom 63 134 62 701 0 62 684 -17 Summa Uo 11 63 134 62 701 0 62 684 -17 Under budgetåret 1998 förbrukades 62 684 miljoner kronor. I förhållande till anvisade medel i statsbudgeten var detta en minskning med 17 miljoner kronor. I förhållande till totalt tilldelade medel var förbrukningen inom utgiftsområdet 820 miljoner kronor lägre. Utgifterna på anslaget Ålderspensionärer ökade med 182 miljoner kronor jämfört med vad som tilldelades i statsbudgeten på grund av att antalet ålderspensionärer blev högre än förväntat. Överskridandet täcktes genom att det ingående ramöverföringsbeloppet utnyttjades. Trots ett ökat antal ålderspensionärer under 1998 blev förbrukningen på anslaget Bostadstillägg till pensionärer 119 miljoner kronor lägre jämfört med anvisade medel på statsbudgeten. Anledningen var främst att antalet pensionärer med bostadstillägg minskade till följd av nya regler för beräkning av pensionärernas inkomst. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområdet finansierar stöd till barnfamiljer, främst genom allmänna barnbidrag, föräldraförsäkring inklusive havandeskapspenning och underhållsstöd. Tabell 5.31 Uo 12 Ek. trygghet för familjer och barn Miljoner kronor Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Ek. trygghet för familjer &barn 32 602 35 814 0 35 910 96 Summa Uo 12 32 602 35 814 0 35 910 96 Utfallet för utgiftsområdet blev 35 910 miljoner kronor vilket var 96 miljoner kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten. Under året har väsentliga förskjutningar av utgifterna skett inom utgiftsområdet. Utgifterna för anslaget Underhållsstöd blev 864 miljoner kronor högre än vad som anvisades på statsbudgeten samtidigt som utfallen för anslagen Föräldrarförsäkring och Allmänna barnbidrag underskred budgeterade medel med 630 respektive 188 miljoner kronor på grund av att det föddes färre barn än vad som beräknades i statsbudgeten. På tilläggsbudget finansierades därför överskridandet på anslaget Underhållsstöd genom att anslaget Föräldrarförsäkring minskades med 735 miljoner kronor. På detta anslag gjordes även en indragning under år 1998 på 2 100 miljoner kronor. För hela utgiftsområdet uppgick därmed totalt tilldelade medel till 36,9 miljarder kronor vilket var 945 miljoner kronor högre än vad som förbrukades under 1998. Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet Utgifterna omfattar till största delen bidrag till arbetslöshetsersättning (ca 95 procent av utgifterna 1998) och till en mindre del bidrag till lönegarantiersättning. Tabell 5.32 Uo 13 Ek. trygghet vid arbetslöshet Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Ers. vid arbetslöshet 40 920 42 723 -4 238 37 331 -5 392 S:a Uo13 40 920 42 723 -4 238 37 331 -5 392 Utgifterna för utgiftsområdet uppgick till 37 331 miljoner kronor år 1998, vilket är 5 392 miljoner kronor eller knappt 13 procent lägre än anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget har anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning minskats med 4 238 miljoner kronor. Jämfört med budgetåret 1997 har utgifterna minskat med 3 589 miljoner kronor, vilket förklaras av att den öppna arbetslösheten minskat från i genomsnitt 8 procent av arbetskraften år 1997 till 6,5 procent år 1998. Avvikelsen jämfört med statsbudgeten förklaras av lägre utgifter för anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning. Orsaken är att den öppna arbetslösheten blev lägre än vad som prognostiserades i budgetpropositionen för 1998. I denna proposition beräknades den öppna arbetslösheten till 7,4 procent. Utfallet för den öppna arbetslösheten blev i genomsnitt 6,5 procent under 1998, d.v.s. 0,9 procentenheter lägre än vad som antogs i budgetpropositionen för 1998. Till följd av lägre antaganden om den öppna arbetslösheten minskades anslaget på tilläggsbudget. Dessutom gjordes en indragning av anslagssparande på 2 302 miljoner kronor. Utfallet på 35 289 miljoner kronor, blev därmed 1 154 miljoner kronor lägre än totalt anvisade medel. Utfallet för anslaget Bidrag till lönegarantiersättningar, uppgick till 2 042 miljoner kronor. De inbetalningar av lönegarantiavgifter som överstiger utgifterna för lönegarantiersättningar och administrationskostnader finansierar avbetalningar av den skuld som kvarstår från Lönegarantifonden. Enligt riksdagsbeslut avvecklades den återstående skulden i Riksgäldskontoret vid utgången av 1998. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområdet innehåller utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, Arbetsmarknadsverket m.fl. myndigheters förvaltning, forskning och utveckling på arbetsmarknads- och arbetslivsområdet, jämställdhetsfrågor och statliga arbetsgivarfrågor. Tabell 5.33 Uo14 Arbetsmarknad och arbetsliv Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Arbetsmarkn 35 966 33 923 -181 34 039 117 Arbetsliv 5 845 5 485 100 5 534 49 Jämställdhet kvinnor-män 30 31 0 36 5 Staten som arbetsgivare 8 164 8 104 0 8 059 -45 S:a Uo 14 50 005 47 542 -81 47 668 126 Utfallet för utgiftsområdet blev 47 668 miljoner kronor. Det är 126 miljoner kronor högre än budgeterat i statsbudgeten. Anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (inkl. äldreanslaget 1995/96 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder), svarade för ca 46 procent av de totala utgifterna år 1998. Indragningar av medel uppgick till totalt 1 218 miljoner kronor. Största delen av indragningarna härrör från anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, från vilket 875 miljoner kronor drogs in efter nerrevidering av antalet personer som beräknades delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Från och med 1998 belastar kostnader för resursarbeten utgiftsområdet och 606 miljoner kronor överfördes från utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet till anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jämfört med år 1997 har de totala utgifterna minskat med 2 337 miljoner kronor. Huvudförklaring till minskningen är lägre utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskade som andel av arbetskraften från 4,3 procent år 1997 till 3,9 procent år 1998. Störst avvikelser mellan utfall och statsbudgeten återfinns under verksamhetsområde Arbetsmarknad. Utfallet för anslaget Europeiska socialfonden m.m. blev 388 miljoner kronor lägre än anvisat på statsbudgeten. Avvikelsen förklaras av fördröjningar i strukturfondsverksamheten. Vidare blev utfallet för anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade 305 miljoner kronor lägre jämfört med statsbudgeten. Den lägre anslagsförbrukningen förklaras av ändrade redo- visningsprinciper. Förändringen medförde att de bokförda utgifterna minskade med ca 600 miljoner kronor. Utfallet för anslaget Bidrag till Samhall AB uppgick till 4 456 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor högre än anvisat på statsbudgeten. På tilläggsbudget tillfördes anslaget 100 miljoner kronor för att säkerställa en oförändrad sysselsättningsvolym för arbetshandikappade mellan 1997 och 1998, dvs. 31,9 miljoner arbetade timmar. Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområdet omfattar studiehjälp till gymnasiestuderande, studiemedel i form av bidrag, räntesubventioner och avskrivning av studielån, olika typer av vuxenstudiestöd samt bidrag för vissa studiesociala ändamål. Tabell 5.34 Uo 15 Studiestöd Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall -SB Studiestöd 15 983 21 334 -60 21 919 585 Summa Uo 15 15 983 21 334 -60 21 919 585 För 1998 uppgick utgifterna till 21 919 miljoner kronor, vilket är en ökning med 585 miljoner kronor eller ca 3 procent jämfört med statsbudgeten. Avvikelsen förklaras främst av anslaget Vuxenstudiestöd m.m. Utfallet för detta anslag blev 489 miljoner kronor högre än anvisade medel på statsbudgeten. Orsaken till de högre utgifterna är regeringens satsning på vuxenutbildning (Kunskapslyftet), där antalet studerande blev högre än beräknat. De högre utgifterna har finansierats med anslagssparande från tidigare år. Utgifterna för utgiftsområdet blev 166 miljoner kronor lägre än totalt tilldelade medel, efter det att hänsyn tagits till en indragning på 400 miljoner kronor. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområdet omfattar barnomsorg, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor, forskning samt högskolemyndigheter. Tabell 5.35 Uo16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall SB Barnomsorg, skola o vuxenutb. 4 400 5 182 5 5 543 362 Universitet högskolor m.m. 17 934 19 199 108 19 334 135 Högskolemyndigh eter 445 391 82 476 85 Nationell och int. forskn. resurser 2 303 2 220 0 2 330 110 Gemensamma ändamål 40 59 0 54 -5 Summa Uo 16 25 122 27 051 196 27 737 686 För 1998 uppgick utgifterna till 27 737 miljoner kronor. Det är 686 miljoner kronor eller 3 procent mer än budgeterat i statsbudgeten. Den största avvikelsen avser anslaget Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, för vilket utfallet översteg anvisade medel i statsbudgeten med 264 miljoner kronor. Den högre förbrukningen finansierades med utnyttjande av anslagskredit. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområdet omfattar bl.a. kulturområdet t.ex. bibliotek och museer, trossamfund, stöd till folkbildningen, ungdomsfrågor samt folkrörelse- och idrottsfrågor. Tabell 5.36 Uo17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall SB Allm. kulturverksamhet 311 310 1 346 36 Teater, dans och musik 1 467 1 428 0 1 430 1 Bibliotek, litteratur kultur- tidskrifter. 222 219 0 217 -2 Bild/form samt konsthantverk 84 80 -1 79 -1 Ersätning/ bidr.t. konstnärer 235 249 0 252 3 Arkiv 292 285 0 298 12 Kulturmiljö 373 424 0 393 -31 Museer, utställn. 847 932 0 939 7 Film o medier 164 164 0 163 -1 Forskning 42 38 0 42 4 Trossamfund 58 56 0 56 0 Folkbildning 2 424 2 497 0 2 491 -7 Ungdomsfrågor 117 108 0 108 0 Folkrörelse och ungd. frågor 545 543 0 527 -15 Summa Uo 17 7 179 7 335 0 7 342 7 För 1998 uppgick utgifterna till 7 342 miljoner kronor, vilket innebär en mycket liten skillnad jämfört med anvisade medel i statsbudgeten. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostad och byggande Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsväsendet, geotekniska frågor, länsstyrelserna, lantmäteriverksamheten samt stöd till ekologisk utveckling. Tabell 5.37 Uo18 Samhällsplanering, bostad och byggande Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall-SB Plan-, byggbost. väsendet 28 561 19 923 375 19 628 -295 Geoteknik 21 23 0 22 -1 Länsstyrel- serna m.m. 1 778 1 659 -7 1 696 38 Lantmäteri- verksamh. 531 422 -2 407 -14 Stöd till ekologisk utv. 0 800 0 617 -183 Summa Uo 18 30 891 22 826 366 22 371 -455 Utfallet för budgetåret 1998 blev 22 371 miljoner kronor, vilket är 455 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Inom utgiftsområdet har det skett stora förändringar i förhållande till vad som tilldelades i statsbudgeten. Anslaget BKN: Garantiverksamhet överskred budgeterade medel med 1 197 miljoner kronor på grund av att Bostadskreditnämndens utgifter till följd av garantiåtaganden ökade. Samtidigt blev utfallet på anslaget Räntebidrag m.m. 1 286 miljoner kronor lägre än vad som tilldelades på statsbudgeten. Orsaken var att marknadsräntorna blev lägre än vad som beräknades i samband med statsbudgeten. På detta anslag gjordes även en indragning med 2 211 miljoner kronor under år 1998. Överskridandet på anslaget BKN: Garantiverksamhet täcktes genom att anslaget på tilläggsbudget anvisades ytterligare 1 015 miljoner kronor för garantiverksamheten, vilket delvis finansierades genom att anslaget Räntebidrag m.m. minskades. Utfallet för anslaget Bostadsbidrag uppgår till 5 749 miljoner kronor, vilket är en minskning med 170 miljoner kronor i förhållande till statsbudgeten. Orsaken är att antalet hushåll som har fått bostadsbidrag under 1998 har minskat i högre utsträckning än beräknat. Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av regionalpolitiska företagssstöd och medel som länsstyrelserna förfogar över för regional projektverksamhet samt en del av medfinansieringen av EG:s strukturfondsprogram. I utgiftsområdet ingår även utbetalningar från EG:s regionalfond som delfinansierar EG:s bidrag till strukturfondsprogrammen. Tabell 5.38 Uo19 Regional utjämning och utveckling Miljoner kronor Verksamhets-område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Regional utjämning och utveckling 2 940 3 605 0 3 437 -168 Summa Uo 19 2 940 3 605 0 3 437 -168 Under 1998 förbrukades 3 437 miljoner kronor, vilket i förhållande till anvisade medel på statsbudgeten är en minskning med 168 miljoner kronor. Framför allt beror de lägre utgifterna på att anslagen Regionalpolitiska åtgärder och Regionalpolitisk låneverksamhet förbrukade 643 respektive 308 miljoner kronor mindre än anvisade medel på statsbudgeten. Den lägre förbrukningen förklaras dels av en lägre utbetalningstakt än beräknat, dels av fördröjning av vissa regionalpolitiska projekt. Totalt tilldelade medel för utgiftsområdet uppgick till 7,4 miljarder kronor under 1998. Utgående reservation och ramöverföringsbelopp uppgick till 4 miljarder kronor vid utgången av år 1998. Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård Utgiftsområdet omfattar bl.a. frågor om biologisk mångfald och naturvård, miljö- och kretsloppsfrågor, kemikaliekontroll samt strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften. Tabell 5.39 Uo20 Allmän miljö och naturvård Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Mijövård 1 370 934 62 1 133 199 Strålskydd, kärnsäkerhet 238 244 0 240 -5 Summa Uo 20 1 609 1 178 62 1 372 194 I statsbudgeten för 1998 anvisades totalt 1 178 miljoner kronor. Förbrukningen uppgick till 1 372 miljoner kronor, vilket är en ökning med 194 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. Avvikelsen beror på att medel har förbrukats på äldreanslagen från budgetåren 1994/95, 1995/96 samt 1997. I förhållande till totalt tilldelade medel, som uppgick till 2,6 miljarder kronor, var förbrukningen under 1998 1,2 miljarder kronor lägre. Skillnaden förklaras framför allt av att utfallet på äldreanslaget från budgetåret 1995/96 Investeringsuppdrag ekologisk omställning blev 62 miljoner kronor, vilket var 787 miljoner kronor lägre än totalt tilldelade medel. Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområdet finansierar insatser för omställning och utveckling av energisystemet samt insatser för att främja utvecklingen av effektiva energimarknader och en god försörjningsberedskap. Tabell 5.40 Uo21 Energi Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Energisystemfråg or 210 163 7 259 96 Omställning och utv. av energisystem 283 1 420 421 608 -812 Oljelagring 101 0 0 0 0 Summa Uo 21 593 1 583 428 867 -716 Under budgetåret 1998 uppgick utgifterna till 867 miljoner kronor, vilket är 716 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Orsaken till avvikelsen är att anslagen inom verksamhetsområdet Omställning och utveckling av energisystemet sammanlagt minskade sina utgifter med 812 miljoner kronor i förhållande till statsbudgeten. Utgiftsminskningen beror framför allt på att utbetalningstakten har blivit lägre än beräknat. Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområdet omfattar bl.a. väg- och järnvägstrafik, sjö– och luftfart, postbefodran, telekommunikationer och övergripande IT- frågor. I utgiftsområdet ingår också sektorsforskning och miljöfrågor. Tabell 5.41 Uo22 Kommunikationer Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Vägar och järnvägar 22 009 21 492 -114 24 410 2 918 Sjö-och luftfart 711 697 112 1 099 402 Post- och telekommunik. 806 679 0 751 72 SJ, kollektivtrafik 521 830 0 616 -215 Komm. forskn. meteorologi 419 402 0 473 71 Summa Uo 22 24 467 24 101 -2 27 348 3 248 I statsbudgeten anvisades totalt 24 101 miljoner kronor. Utfallet blev 27 348 miljoner kronor, vilket är 3 248 miljoner kronor eller 13,5 procent högre än anvisade medel i statsbudgeten. Avvikelsen beror framförallt på att både Banverket och Vägverket har utnyttjat ingående reservationer från äldreanslag. I förhållande till totalt tilldelade medel på 28 351 miljoner kronor var utfallet 681 miljoner kronor eller 2,4 procent lägre. Utfallet för anslaget Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar uppgick under budgetåret 1998 till 7 596 miljoner kronor, vilket var 106 miljoner kronor högre än anvisat belopp enligt statsbudgeten. Förutom banverkets ordinarie verksamhet påverkades utfallet dels av det beslut som fattades i samband med 1998 års ekonomiska vårpropositionen och som innebar att Vägverket fick rätt att disponera 749 miljoner kronor av anslaget. Utfallet påverkades också av en slutlig anslagsavräkning i slutet av 1998 på 426 miljoner kronor till följd av tidigareläggning av spårbyten under åren 1994 till 1996. Avvikelser gentemot statsbudgeten återfinns även inom verksamhetsområdet Sjö- och luftfart där förbrukningen blev 402 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Avvikelsen är framförallt hänförlig till anslaget Transportstöd för Gotland som i statsbudgeten anvisades 175 miljoner kronor men där utfallet uppgick till 493 miljoner kronor. Skillnaden som uppgår till 318 miljoner kronor förklaras av avvecklingen av statens avtal om Gotlandstrafiken med Nordström & Thulin. I samband med avvecklingen uppkom vissa kapitalkostnader och kostnader för tillsyn av fartygen i avvaktan på försäljning. Kostnaderna finansierades genom extra inleveranser från Sjöfartsverket och Fonden för den mindre sjöfarten. Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Utgiftsområdet omfattar jordbruk och trädgårdsnäring, fiske, rennäring, djurskydd och djurhälsovård, livsmedelskontroll, viss utbildning och forskning bl.a. Sveriges lantbruksuniversitet och skogsnäring. Tabell 5.42 Uo23 Jord- och skogsbruk m.m. Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Int. samarbete 37 37 0 38 0 Jordbruk ochträdg.näring 8 514 11 380 -19 9 483 -1 897 Fiske 172 193 0 147 -46 Rennäring mm 69 110 -6 88 -22 Djurskydd och djurhälsovård 272 268 31 301 33 Livsmedel 192 177 0 187 11 Utb. o forskning 1 212 1 229 0 1 254 25 Skogsnäring 397 331 0 338 6 Summa Uo 23 10 866 13 726 6 11 836 -1 889 Utfallet under 1998 uppgick till 11 836 miljoner kronor och var därmed 1 889 miljoner kronor eller 13,8 procent lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Förklaringen är främst att utgifterna för anslagen Arealersättning och djurbidrag m.m., Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter m.m, Kompletterande åtgärder inom jordbruket samt anslaget Från EU-budgeten finansierade kompletterade åtgärder inom jordbruket totalt blev 1,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Detta beror bl.a. på att ansökningarna har varit färre än beräknat samt att arealersättningen för främst oljeväxter har stabiliserats på en lägre utgiftsnivå. Vidare senarelades utgifter om knappt 400 miljoner kronor för miljöersättning avseende flerårig vallodling från 1998 till 1999. De lägre utgifterna i förhållande till statsbudgeten innebär att utgående reservation och ramöverföringsbelopp uppgick till 5,4 miljarder kronor vid utgången av 1998. Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, teknologisk infrastruktur, konkurrensfrågor, teknisk forskning och utveckling, utrikeshandel, export och investeringsfrämjande, kooperativa frågor samt konsumentfrågor. Tabell 5.43 Uo24 Näringsliv Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Näringspol. 1 070 855 -7 976 121 Tekn. infrastruktur 164 156 0 161 5 Konkurrensfrågor 74 66 0 77 11 Tekn. forskn. utv. 1 285 1 247 0 1 214 -32 Utrikeshandel, export- och inv.främjande 364 272 27 248 -24 Konsumentfrågor 111 103 0 101 -2 Summa Uo 24 3 068 2 698 20 2 777 78 För budgetåret 1998 uppgick utgifterna till 2 777 miljoner kronor. I förhållande till anvisade medel i statsbudgeten är detta en ökning med 78 miljoner kronor. Den högre förbrukningen finansierades främst genom att anslagsbehållningar från 1997 utnyttjades. I förhållande till totalt tilldelade medel, som under 1998 uppgick till 4,7 miljarder kronor, var utfallet 1,9 miljarder kronor lägre. Den största avvikelsen för ett enskilt anslag återfinns inom verksamhetsområdet Näringspolitik, där anvisade medel i statsbudgeten för anslaget Fortsatt statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt var 74 miljoner kronor högre än utfallet. Detta beror på att hela beloppet drogs in under 1998. Vidare har 246 miljoner kronor förbrukats på äldreanslaget Program för småföretagsutveckling: förnyelse och tillväxt under 1998. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområdet omfattar huvuddelen av statens bidrag till kommuner och landsting. Tabell 5.44 Uo25 Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall- SB Bidr./ersättn. till kommuner och landsting 87 330 93 049 4 250 96 784 3 736 Summa Uo 25 87 330 93 049 4 250 96 784 3 736 Utfallet för utgiftsområdet blev 96 784 miljoner kronor, vilket är 3 736 miljoner kronor eller 4 procent högre än vad som anvisades på statsbudgeten. I 1998 års ekonomiska vårproposition tillfördes på tilläggsbudget 4 250 miljoner kronor. Sammantaget har den kommunala sektorn tillförts 12 000 miljoner kronor mer 1998 jämfört med 1996 års statsbidragsnivå. Utfallet för anslaget Generellt statsbidrag till kommuner och landsting uppgick till 74 904 miljoner kronor. På tilläggsbudget anvisades anslaget 3 585 miljoner kronor för att värna om kvaliteten i skola, vård och omsorg och för att minska behovet av att höja kommunalskatten. Vidare tillfördes på tilläggsbudget anslaget Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting 380 miljoner kronor. Slutligen anvisades anslaget Statliga utjämningsbidrag till kommuner och landsting 285 miljoner kronor på tilläggsbudget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområde 26 omfattas inte av det statliga utgiftstaket. Utgifterna för statsskuldsräntorna påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik påverkar också ränteutgifterna. Tabell 5.45 Uo26 Statsskuldsräntor m.m. Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall-SB Räntor på statsskulden 98 360 108 415 0 113 311 4 896 Oförutsedda utgifter 7 10 0 1 -9 RGK:s provisionskost nader 0 700 0 93 -607 Summa Uo 26 98 367 109 125 0 113 405 4 281 I statsbudgeten för 1998 anvisades på utgiftsområdet 109,1 miljarder kronor medan utfallet uppgick till 113,4 miljarder kronor. Utfallet blev således knappt 4,3 miljarder kronor högre än anvisat belopp. Med stöd av riksdagsbeslut bemyndigar regeringen Riksgäldskontoret att överskrida anslaget Räntor på statsskulden när detta är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Tabell 5.46 Räntor på statsskulden Miljarder kronor Utfall 1997 SB Utfall Utfall-SB Räntor på lån i svenska kronor 82,5 78,3 73,1 -5,2 Räntor på lån i utländsk valuta 23,9 20,6 23,6 3,0 Räntor på in- och utlåning -5,6 -2,4 -3,9 -1,5 Över-/underkurser vid emission1 -1,7 0,4 -5,7 -6,1 Summa räntor 99,1 96,9 87,2 -9,7 Valutaförluster/ vinster2 -3,6 2,0 9,8 7,8 Kursförluster/vinster3 2,8 9,6 15,6 6,0 Övrigt 0,1 0,0 0,6 0,6 Summa ränteutgifter 98,4 108,4 113,3 4,9 1Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret ger ut eller utökar befintliga benchmarklån då marknadsräntan vid emissionstillfället är lägre än kupongräntan. Underkurser vid emission uppstår vid motsatt förhållande. 2 Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller vinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. 3 Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Statskuldssräntornas olika komponenter visas i tabell 5.46. Den del av ränteutgifterna som beror på valutaförluster/vinster och kursförluster/vinster påverkar inte statens finansiella sparande. Budgetmålet för den offentliga sektorn avser det finansiella sparandet redovisat enligt nationalräkenskaperna. Det räntemått som där är relevant är delposten summa räntor. Delposten summa räntor blev nära 10 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Detta förklaras främst av mindre ränteutgifter på lån i svenska kronor till följd av bättre budgetsaldo och lägre svenska räntenivåer än de antaganden som beräkningarna byggde på till statsbudgeten. Ytterligare en förklaring till att delposten summa räntor minskade är att det uppkom större överkurser vid emission än beräknat. Överkursen redovisas som inkomst vid emissionstillfället och minskar därmed anslagsbelastningen. Överkurser uppkommer då Riksgäldskontoret emitterar i lån med en högre kupongränta än gällande marknadsränta. De totala ränteutgifterna blev 4,9 miljarder kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det högre utfallet förklaras främst av kraftigt ökade valutakursförluster till följd av att kronan försvagades i förhållande till de valutakurser som beräkningen i statsbudgeten baserades på. Dessutom gjorde Riksgäldskontoret större byten och uppköp av obligationer under 1998 vilket genererade ökade kursförluster. Den ökade räntebelastningen till följd av gjorda uppköp och byten minskar dock statens framtida räntebetalningar i motsvarande grad. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till den Europeiska unionens allmänna budget (EU- budgeten). EU-budgeten finansieras huvudsakligen av de s.k. egna medlen, vilka utgörs av avgifter från medlemsländerna. EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för ett fastställt flerårigt budgettak, det s.k. finansiella perspektivet. Den faktiskt betalda avgiften kan förändras under året beroende på ett flertal olika faktorer, bl.a. till följd av faktisk uppbörd avseende tullar och importavgifter, utfallet av EU-budgeten för tidigare år, tilläggsbudgetar på gemenskapsnivå och valutakursförändringar. Sveriges infasningsrabatt uppgick för 1998 till 275 miljoner kronor, (infasningsrabatten inbetalas på inkomsttitel Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten). Den totala infasningsrabatten för åren 1995–1998 uppgår till 9 085 miljoner kronor. Från och med 1999 upphör denna rabatt. Tabell 5.47 Uo27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Miljoner kronor Verksamhets- område Utfall 1997 SB TB Utfall Utfall-SB Sveriges avgift tillgemenskaps budgeten 20 181 19 645 0 21 210 1 565 Summa Uo 27 20 181 19 645 0 21 210 1 565 Utfallet blev 21 210 miljoner kronor, vilket är 1 565 miljoner kronor eller 8 procent högre än vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget tillfördes anslaget för Mervärdesskattebaserad avgift 993 miljoner kronor, samtidigt som anslaget Avgift baserad på bruttonationalinkomsten minskades med samma belopp. Skillnaden mellan anslagsförbrukningen och anvisat belopp i statsbudgeten finansierades med anslagssparande från tidigare år. Anslagsbehållningarna minskade med 1 565 miljoner kronor under år 1998 och uppgick vid utgången av året till 391 miljoner kronor. Skillnaden mellan anslagsförbrukningen och anvisat belopp på statsbudgeten förklaras huvudsakligen av högre utgifter för anslagen Mervärdesskattebaserad avgift och Avgift baserad på bruttonationalinkomsten. Den mervärdesskattebaserade avgiften och avgiften baserad på bruttonationalinkomsten blev 1 056 miljoner kronor respektive 416 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Den största delen av dessa skillnader beror på uppreviderade avgiftsbaser för åren 1995–1997, (framför allt blev mervärdesskattebasen år 1997 större än vad som tidigare antagits), vilket ökade avgiften med omkring 0,9 miljarder kronor. Den andra större effekten beror på att ECU-kursen den sista december 1997 var högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 1998. Kursen per den sista december 1997 avgör till vilken kurs betalningarna görs under år 1998. Den högre ECU-kursen medförde att utgifterna blev ca 0,4 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Minskning av anslagsbehållningar För att komma fram till beräknade totala utgifter, kompletteras de i statsbudgeten för 1998 anvisade anslagen med posten Minskning av anslagsbehållningar. Minskningen (dvs. förbruk- ningen) av anslagsbehållningar beräknas som nettot av förbrukningen av kvarstående medel från föregående budgetår och sparade medel från innevarande budgetår samt utnyttjande av anslagskredit. Minskning av anslagsbehållningar ingår i de utgifter som omfattas av det statliga utgiftstaket. Tabell 5.48 Minskning av anslagsbehållningar Miljoner kronor Utfall 1997 SB Utfall Utfall- SB Minskning av anslagsbehållninga r -24 5521 5 000 4 619 -381 1 Minustecken innebär att anslagsbehållningarna ökade med 24 552 mkr år 1997. För budgetåret 1997 beräknades en minskning av anslagsbehållningarna med 6 000 miljoner kronor. Anslagsbehållningarna ökade emellertid med 24 552 miljoner kronor. I statsbudgeten för 1998 beräknades minskningen av anslagsbehållningar till 5 000 miljoner kronor. I redovisningen av utfallet ingår minskningen av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag (se bilaga 4). Förbrukningen av anslagsbehållningar 1998 blev 4 619 miljoner kronor, vilket är 381 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. I tabell 5.49 redovisas de anslag som för 1998 uppvisar en förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit på mer än 500 miljoner kronor. Tabell 5.49 Förbrukningar av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit större än 500 mkr Miljoner kronor Utgiftsområde/Anslag Uo 10 A1 Sjukpenning och rehabilitering mm 2 880 Uo 22 1997 22A9 Nyinv. i stomjärnvägar mm 1 777 Uo 6 A1 Försvarsmakten 1 543 Uo 27 A4 Avgift baserad på BNI 1 409 Uo 19 1995/96 10C2 Reg. utv. insatser mm 689 Uo 15 A3 Vuxenstudiestöd mm 516 Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av 1998 till 37 524 miljoner kronor. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisar de största anslagsbehållningarna uppgående till totalt 7 436 miljoner kronor. I tabell 5.50 redovisas de anslag som uppvisade anslagsbehållningar vid årsskiftet 1998/99 överstigande 1 miljard kronor. Tabell 5.50 Anslag med anslagsbehållningar överstigande 1 mdkr per 981231 Miljoner kronor Utgiftsområde/Anslag Uo 7 A1 Biståndsverksamhet 5 689 Uo 6 A1 Försvarsmakten 1 862 Uo19 A1 Regionalpolitiska åtgärder 1 703 Uo23 B15 Interv. och exportbidr. för jordbr. prod. 1 422 Uo14 A4 Europeiska socialfonden 1 199 Uo 13 A1 Bidrag till arbetslöshetsersättning 1 154 Uo 24 D1 Teknisk forskning och utveckling 1 121 Uo23 B14 Arealersättning och djurbidrag m.m. 1 107 Uo 7 B1 Samarbete med Central- och Östeuropa 1 073 Totalt 16 330 Riksgäldskontorets nettoutlåning För att statsbudgetens saldo skall överensstämma med statens lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på statsbudgeten. De största delposterna under Riksgäldskontorets nettoutlåning 1998 utgörs av Centrala studiestödsnämndens (CSN) upplåning i RGK för finansiering av studielån, förändringar av myndigheternas räntekontobehållningar, insättningsgarantiavgifter och inbetalningar av premiepensionsmedel. Tabell 5.51 Riksgäldskontorets nettoutlåning Miljoner kronor Utfall 1997 SB Utfall Utfall- SB CSN 9 859 11 100 10 122 -978 Myndigheternas räntekonto 10 140 0 4 153 4 153 Insättningsgaranti -2 097 -2 000 -2 127 -127 Premiepensionsmedel -12 089 -13 500 -13 689 -189 Övrigt -16 248 2 557 -1 287 -3 844 Totalt -10 435 -1 843 -2 828 -985 Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev -2 828 miljoner kronor (d.v.s. nettoinlåning) vilket innebar att utlåningen blev 985 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudget. Förklaringar till den lägre nettoutlåningen är att CSN:s upplåning för studielån blev lägre än beräknat och att det s.k. Securumlånet återbetalades till RGK. Den lägre utlåningen till CSN och Securumlånets återbetalning motverkades till större delen av att myndigheterna ökade förbrukningen på sina räntekonton. I beräkningen till statsbudgeten specificerades inte någon prognos av förändringar på myndigheternas räntekonto. Kassamässiga korrigering Kassamässig korrigering ingår i statsbudgetens utfall för att statsbudgetens saldo skall motsvara statens lånebehov (med omvänt tecken). Posten utgör skillnaden mellan saldot för statsbudgetens inkomster och utgifter på inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statsverkets checkräkning (SCR) i Riksbanken. Posten prognostiseras inte i statsbudgeten. Tabell 5.52 Kassamässig korrigering Miljoner kronor Utfall 1997 SB Utfall Utfall-SB Ränteperiodiseringar 604 0 1 078 1 078 Försvarsmaktsbeslut -4 000 0 4 000 4 000 Övrigt 1 435 0 -4 692 -4 692 Totalt -1 961 0 386 386 I tabell 5.52 visas de största delposterna i posten kassamässig korrigering 1998. Ränteperiodiseringar uppkommer till följd av allemanssparräntor och delar av Riksgäldskontorets nettoutlåning. En periodiseringseffekt uppkom även till följd av ett försvarsmaktsbeslut. Beslutet innebär att ett belopp på 4 000 miljoner kronor tillfördes Försvarsmaktens räntekonto i februari 1998 medan anslagsbelastningen skedde redan 1997. Detta medförde en negativ kassamässig korrigering 1997 med 4 000 miljoner kronor och en positiv kassamässig korrigering med samma belopp 1998. 6 Avgiftsbelagd verksamhet 6 Avgiftsbelagd verksamhet 6.1 Inledning Den statliga verksamheten finansieras till övervägande del av skatter. En mindre del finansieras genom finansiella intäkter, bidrag, avgifter och andra ersättningar. Denna redogörelse omfattar preliminära uppgifter för 1998 om de avgifter som tas ut av affärsverk och andra statliga myndigheter. Ekonomistyrningsverket har lämnat underlag till detta kapitel. Uppgifterna har huvudsakligen erhållits genom enkät till samtliga statliga myndigheter då flertalet myndigheter tar ut någon form av avgift antingen från enskilda eller från andra myndigheter. I många fall är dock myndighetens avgiftsinkomster begränsade. 6.2 Intäktsstruktur och totala avgiftsintäkter Intäktsstruktur I kapitlet indelas avgiftsintäkterna beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller om de tas ut med stöd av 4 § avgiftsförordningen. Med offentligrättslig avgift avses avgift som enligt riksdagsbeslut skall erläggas för prestationer som staten med ensamrätt inom landet utför åt enskilda fysiska eller juridiska personer. Den enskilde är rättsligt eller faktiskt tvingad att betala avgiften. Som huvudregel gäller att offentligrättsliga avgifter inte disponeras av myndigheten, utan i stället tillförs statskassan. Avgifter som myndigheterna tar ut för kopior med stöd av 15 § avgiftsförordningen klassificeras som en offentligrättslig avgift. Dessa avgifter disponeras dock av myndigheten. Den offentligrättsliga verksamheten innebär olika slag av myndighetsutövning. Genom besiktningar, auktorisationer och kontroller av olika slag vill staten utöva en samhällelig kvalitetskontroll som direkt eller indirekt kommer den enskilde medborgaren tillgodo. Som exempel på offentligrättsliga avgifter kan nämnas avgift för pass, körkort och de avgifter som myndigheter tar ut för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Till uppdragsverksamhet har hänförts samtliga avgifter som inte klassificerats som offentlig- rättsliga. Med uppdragsverksamhet avses i regel försäljning av sådana produkter och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Exempel på uppdragsverksamhet är olika typer av konsult- och utbildningstjänster. Uppdragsverksamhetens kunder finns såväl inom som utanför den statliga sektorn. Alla avgifter som betalas av statliga myndigheter hänförs i princip till uppdragsverksamhet oberoende av om de kan sägas vara frivilliga eller ej, eftersom offentligrättsliga avgifter i princip inte kan förekomma mellan statliga myndigheter. Avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen (1992:191) är de avgifter som myndigheterna, om det är förenligt med myndighets uppgift enligt lag, instruktion, eller annan förordning, tar ut för tidskrifter, kursmaterial, uthyrning av lokaler etc. Statens totala avgiftsintäkter De totala avgiftsintäkterna i staten avser summan av intäkterna för affärsverken och samtliga övriga myndigheter under regeringen som bedriver avgiftsbelagd verksamhet. Tabell 6.1 Statens totala avgiftsintäkter Miljoner kronor 1998 1997 Förändring (%) Offentligrättslig Affärsverk 6 204 6 381 Övriga 8 346 8 084 Summa 14 550 14 465 + 1 Uppdrag Affärsverk 12 954 12 768 Övriga1 43 203 39 863 Summa 56 157 52 631 + 7 Summa 70 707 67 096 + 5 1 Inklusive intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen De sammantagna avgiftsintäkterna uppgår till 70,7 miljarder kronor år 1998, vilket är 3,6 miljarder kronor (5 procent) mer än år 1997. Ökningen beror huvudsakligen på ökade interna intäkter inom försvarssektorn. När interndebiteringarna mellan de statliga myndigheterna inklusive affärverken har eliminerats uppgår de sammantagna avgiftsintäkterna till ca 35 miljarder kronor, vilket är samma värde som 1997. 6.3 Affärsverken De fyra affärsverkens sammanlagda avgiftsintäkter uppgick till 19,2 miljarder kronor år 1998 enligt verkens årsredovisningar. Uppgifterna omfattar respektive affärsverk exklusive eventuella dotter- och intressebolag. Uppgifterna inkluderar intäkter inom staten samt vissa intäkter mellan affärsverken. Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Luftfartsverkets intäkter fördelas på infrastrukturintäkter och övriga rörelseintäkter. Infrastrukturintäkterna omfattar bl.a. landningsavgifter och passageraravgifter. Övriga intäkter omfattar t.ex. intäkter från skattefri försäljning, bilparkering, hyror och arrenden. Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Statens järnvägars (SJ) intäkter genereras huvudsakligen av person- och godstrafik. Verksamhetens avgiftsintäkter har i den följande framställningen hänförts till tvingande avgifter (offentligrättsliga avgifter) respektive avgifter för frivilligt efterfrågade varor och tjänster (uppdragsverksamhet) för att ansluta till strukturen för övriga myndigheters rapporterade avgiftsintäkter. Tabell 6.2 Affärsverkens avgiftsintäkter Miljoner kronor Avgiftsintäkter Offentlig- rättslig verksam- het Uppdrags- verksam- het Summa Resultat efter finansnetto Svenska 1998 2 312 0 2 312 605 kraftnät 1997 2 772 0 2 772 842 Luft- 1998 2 854 1 472 4 326 680 farts- verket 1997 2 628 1 319 3 947 463 Sjöfarts- 1998 1 038 152 1 190 231 verket 1997 981 134 1 115 21 SJ 1998 0 11 330 11 330 124 1997 0 11 315 11 315 -171 Totalt 1998 6 204 12 954 19 158 1 640 1997 6 381 12 768 19 149 1 155 SJ:s avgiftsintäkter hänförs till uppdragsverksamhet. De övriga affärsverkens verksamhet har av ESV huvudsakligen karaktäriserats som offentligrättslig verksamhet. Med utgångspunkt från denna indelning uppgick år 1998 de offentligrättsliga intäkterna till 6,2 miljarder kronor och intäkterna i uppdragsverksamheten till 13 miljarder kronor, varav SJ svarade för nästan 90 procent. De avgiftsintäkter som affärsverken erhåller från andra statliga myndigheter uppgick till 1,3 respektive 1,4 miljarder kronor åren 1997 och 1998, exklusive SJ:s intäkter från andra statliga myndigheter. Detta innebär att knappt 18 miljarder kronor erhållits från andra än statliga myndigheter 1997 respektive år 1998. 6.4 Myndigheter - exklusive affärsverken Omfattning Tabell 6.3 Myndigheternas avgiftsintäkter 1994/95 - 1998 Miljoner kronor 1998 19971 Föränd- ring 1997-98 (%) 1996 1994/95 Offentlig- rättslig 8 346 8 084 + 3 6 675 4 364 Uppdrag 41 149 37 912 + 9 35 714 32 910 4 §-verk- samhet 2 054 1 951 + 5 763 738 Summa 51 549 47 948 + 8 43 095 38 274 1 Intäkter har av vissa myndigheter omklassificerats avseende år 1997. Det gäller främst intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen. Myndigheternas totala avgiftsintäkter ökade med 3,6 miljarder kronor (8 procent) mellan åren 1997 och 1998. De offentligrättsliga avgiftsintäkterna ökade med 0,3 miljarder kronor. Avgiftsintäkterna från uppdragsverksamheten ökade med 3,2 miljarder kronor. De redovisade intäkterna från avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen ökade med 0,1 miljarder kronor. Av de totala avgiftsintäkterna år 1998 svarade uppdragsverksamheten för huvuddelen av intäkterna eller 80 procent. De offentligrättsliga avgifterna svarade för 16 procent medan andelen avgifter som tas ut med stöd av 4 § avgiftsfördningen uppgick till 4 procent. De ökade offentligrättsliga avgifterna förklaras till stor del av att Insättningsgarantinämnden redovisar garantiavgifter som tidigare inte förekommit. Insättningsgarantisystemet, som infördes år 1996, syftar till att stärka konsument- skyddet för allmänhetens insättningar i bank. År 1998 svarade dessa garantiavgifter för hela 26 procent av de offentligrättsliga intäkterna. Andra myndigheter med stora offentligrättsliga intäkter är främst kronofogdemyndigheterna, Lantmäteriverket och Banverket. Avgiftsintäkter från uppdragsverksamheten hänförs i stor utsträckning till försvarssektorn. Försvarets materielverk och Fortifikationsverket svarade för 23 miljarder kronor respektive 3,3 miljarder kronor år 1998. De ökade intäkterna mellan 1997 och 1998 beror huvudsakligen på ökade interna intäkter inom försvarssektorn. Övriga myndigheter med mycket stora avgiftsintäkter är bl.a. Statens fastighetsverk, Vägverket och Banverket. En relativt stor del av avgifter från uppdragsverksamhet erläggs av andra statliga myndigheter och är således interna inom staten. Vad gäller avgifter som tas ut med stöd av 4 § avgiftsförordningen svarade Försvarsmakten för mer än hälften av den redovisade summan på 2,1 miljarder kronor. I övrigt är det främst universiteten som redovisat stora intäkter från avgifter som tas ut med stöd av förordningen. Interndebiteringar Av myndigheternas totala avgiftsintäkter år 1998 utgörs 34,3 miljarder kronor (67 procent) av interndebiteringar inom staten. Resterande 17,3 miljarder kronor är avgifter som andra än statliga myndigheter erlagt. Följaktligen har en tredjedel av avgifterna en statsfinansiell effekt. Tabell 6.4 Avgiftsintäkter fördelade på statliga myndigheter och övriga, år 1998 Miljoner kronor Intäkter Andel (%) Statliga myndigheter 34 281 67 Övriga 17 268 33 Summa 51 549 100 År 1998 utgjorde interndebiteringarna en ungefär lika stor andel av de totala intäkterna som under 1997. Det absoluta beloppet av interndebiteringar ökade dock betydligt mellan dessa år och stod för i princip hela ökningen av avgiftsintäkter i statsförvaltningen. Förklaringen till denna ökning står framför allt att finna i försvarsmyndigheternas ökade interndebitering. Intäkterna till Försvarets materielverk utgör en mycket stor del av interndebiteringarna i staten. Interndebiteringarna inom staten i övrigt utgör 40 procent av avgiftsintäkterna. Hur stor del av intäkterna disponeras? Större delen av avgifterna inom staten, 44,6 miljarder kronor, får myndigheterna själva disponera. I detta avseende är det emellertid stor skillnad mellan offentligrättslig verksamhet och uppdragsverksamhet. Av de totala intäkterna från offentligrättsliga avgiftsuttag disponeras endast 1,7 miljarder kronor eller 20 procent, medan i princip samtliga intäkter inom uppdragsverksamheten disponeras. Avgifter som tas ut med stöd av 4 § avgiftsförordningen disponeras alltid av myndigheten. Tabell 6.5 Avgiftsintäkter som disponeras resp. ej disponeras år 1998 Miljoner kronor Verksamhetsart Totala intäkter Intäkter som disponera s Intäkter som disponeras (%) Offentligrättslig verksamhet 8 346 1 647 20 Uppdragsverksamhet 41 149 40 933 99 4 §-verksamhet 2 054 2 054 100 Summa 51 549 44 634 87 Drygt hälften av de uppdragsintäkter som disponeras av myndigheterna (23 miljarder kro- nor) utgörs av intäkter hos Försvarets materielverk. Andra myndigheter som disponerar stora belopp i sin uppdragsverksamhet är Fortifikationsverket (3,3 miljarder kronor), Statens fastighetsverk (1,6 miljarder kronor), Banverket (1,3 miljarder kronor) och Vägverket (1,1 miljarder kronor). De offentligrättsliga avgifter som disponeras är främst intäkter hos Patent- och registreringsverket (t.ex. patent- och varumärkesrättsavgifter) och Lantmäteriverket (avgifter vid förrättningsverksamhet). Centrala studiestödsnämnden, Läkemedelsverket, Statens livsmedelsverk och Statens bostadskreditnämnd är myndigheter som också disponerar förhållandevis stora avgiftsintäkter från offentligrättslig verksamhet. Exportintäkter Med tjänsteexport avses prestationer som inom eller utom landet utförs åt utländsk kund. År 1998 exporterade 32 statliga myndigheter varor och tjänster för drygt 384 miljoner kronor. De flesta av dessa myndigheter bedrev en relativt blygsam exportverksamhet, både mätt i kronor och som andel av deras totala avgiftsbelagda verksamheten. Sex myndigheter hade exportintäkter som understeg en miljon kronor och 21 myndigheter hade under 10 miljoner kronor i exportintäkter. Endast sex myndigheter hade export som uppgick till mer än 10 procent av deras totala avgiftsbelagda verksamhet. 7 Redovisning av statliga garantier m.m. 7 Redovisning av statliga garantier m.m. Inledning Staten har utestående ekonomiska förpliktelser av olika slag. Dessa åtaganden kan under kommande år eventuellt komma att infrias och därigenom påverka statens utgifter. I det följande redovisas statens ansvarsförbindelser i form av kreditgarantier och borgen, grundfondsförbindelser samt kapitaltäckningsgarantier. En kreditgaranti är ett statligt borgensåtagande som oftast gäller som för egen skuld. En grundfondsförbindelse är ett åtagande att betala ett bestämt belopp för att undvika likvidation eller se till att garantimottagarens kapital hålls intakt. Kapitaltäckningsgarantin är ett åtagande som omfattar garantimottagarens totala utlåning. En kreditgaranti är, till skillnad från en grundfondsförbindelse och kapitaltäckningsgaranti, kopplad till en viss kredit. Därutöver inkluderas statens garanti för insättningar i bank och vissa värdepappersinstitut utfärdade genom Insättningsgarantinämnden i redovisningen. De redovisade uppgifterna avser ställningen per den 31 december 1998 och verksamheten för budgetåret 1998. Garantier i utländska valutor redovisas till den kurs som gällde den 31 december 1998. Insättningsgarantisystemet trädde i kraft den 1 januari 1996 i syfte att stärka konsument- skyddet för allmänhetens insättningar i bank. Som medlem i EU är Sverige skyldigt att ha ett system för insättningsgarantier. Det svenska garantisystemet omfattar insättningar i banker och värdepappersbolag upp till 250 000 kronor per insättare och institut. De institut som omfattas av garantin skall också svara för finansieringen. Ett nytt sätt att hantera garantier i staten infördes 1997. Det nya förfarandet innebär att risken i varje nytt garantiengagemang eller grupp av engagemang beräknas. Utifrån detta bestäms en årlig avgift för garantin. Till den del avgifter inte erhålls från garantitagaren är det frågan om en statlig subvention. En sådan subvention skall belasta ett anslag. Förfarandet innebär att avgiftsintäkter och i förekommande fall anslagsmedel reserveras på ett konto, en garantireserv, i Riksgäldskontoret. Eventuella återvinningar tillförs garantireserven som finansierar infrianden, administration och andra utgifter för garantiverksamheten. Garanterad kapitalskuld Den garanterade kapitalskulden uppgick till 668 miljarder kronor den 31 december 1998 vilket är en minskning med 1 miljard kronor jämfört med föregående år. I sifferuppgifterna nedan redovisas räkenskapsåret 1997 inom parentes i de fall uppgifterna ändrats sedan dess. Den garanterade kapitalskulden hänför sig i huvudsak till nio myndigheter (alla länsstyrelser betraktas som en myndighet) och till två departement. Dessa är Insättningsgarantinämnden med 392 (407) miljarder kronor, Riksgäldskontoret (RGK) med 147 miljarder kronor, Exportkreditnämnden (EKN) med 48 (44) miljarder kronor, Statens bostadskreditnämnd (BKN) med 20 (24) miljarder kronor, Finansdepartementet (Fidep) med 51 (40) miljarder kronor, Utrikesdepartementet (UD) med 5 miljarder kronor, Länsstyrelserna (Lst) med 1 (2) miljard kronor, Vägverket med 1 miljard kronor, Banverket med 1 miljard kronor, Luftfartsverket (LFV) med 0,3 miljarder kronor och Statens Järnvägar (SJ) med 0,2 miljarder kronor. Diagram 7.1 Fördelning av den garanterade kapitalskulden per myndighet 1998 Utgifter till följd av infriade garantier Utgifterna till följd av infriade garantier och skadeersättningar under budgetåret 1998 uppgick till 2 982 (1 557) miljoner kronor, vilket motsvarar 0,4 procent av den totala kapitalskulden. Den största andelen infriade garantier redovisas av BKN med 2 796 (1 233) miljoner kronor. Andra myndigheter som redovisar infrianden är EKN med 166 (305) miljoner kronor och länsstyrelserna 20 (18) miljoner kronor. Inkomster av garantiavgifter Inkomster från garantiavgifter 1998 uppgick till 2 828 (2 835) miljoner kronor, vilket motsvarar 0,4 procent av den totala kapitalskulden. Inkomsterna genereras främst av Insättningsgarantinämnden 1 947 2 038) miljoner kronor, EKN 624 (428) miljoner kronor, RGK 148 (239) miljoner kronor och BKN 101 (119). Lagen om insättningsgaranti är utformad så att det sammanlagda avgiftsbelopp som skall betalas av instituten för ett år är givet. För Insättningsgarantinämnden var det sammanlagda avgiftsbeloppet 0,5 procent av de totala insättningarna per den sista december 1997. De 117 institut som betalade avgifter, betalade sammanlagt cirka 1 947 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,5 procent av de totala garanterade insättningarna om drygt 392 miljarder kronor. Insättningsgarantins avgiftsmedel placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Fyra externa kapitalförvaltningsföretag har fått i uppdrag att förvalta avgiftsmedlen hos Riksgäldskontoret. Förvaltningen sker enligt på förhand bestämda begränsningar och uppsatta mål. Marknadsvärdet, dvs. tillgångarnas värde inklusive orealiserade vinster/förluster, på avgiftsmedlen som är fördelat på de fyra förvaltarna uppgick till 5,5 miljarder kronor per den 31 december 1998. EKN:s garantiverksamhet skall vara självbärande över tiden. Premienivån anpassas med hänsyn till politiska och kommersiella risker. Den 1 april 1999 trädde en överenskommelse om riktlinjer för garantipremier i kraft inom OECD. Överenskommelsen, som innebär att minimipremier m.m. fastställs för politiska risker, började tillämpas av EKN redan den 1 november 1998 i ett nytt premiesystem. Från och med 1998 innehåller EKN:s bokslut en värdering av såväl de utestående fordringarna som risken i engagemanget. Verksamheten med nya garantier, utfärdade från och med 1997, inom RGK:s ansvarsområde innebär att storleken på premieintäkter/anslags- medel baseras på riskbaserade avgifter. Garantiverksamheten skall finansieras av riskbaserade avgifter eller, om det är fråga om en subvention, genom att motsvarande medel beviljas på anslag för att betala avgifter. En central uppgift för RGK är därför att bedöma och värdera de ekonomiska risker som ett garantiåtagande innebär för staten och se till att varje ärende får en ekonomiskt ansvarsfull prövning och hantering. Medel från de riskbaserade avgifterna samlas tillsammans med eventuella återvinningar på ett konto i RGK för att finansiera eventuella infrianden och administrativa kostnader. Behållningen på detta konto uppgår till 328 miljoner kronor. Gamla garantier finansieras med anslag. För BKN gäller detsamma som ovan att nya garantier från och med 1997 redovisas och finansieras utanför statsbudgeten på konto i Riksgäldskontoret. Avgiften för nya garantier skall vara kostnadstäckande. Inkomster till följd av återbetalning av tidigare infriade garantier, eller återvunna skadebelopp, uppgår till 1 341 (996) miljoner kronor, vilket motsvarar 0,2 procent av den totala kapitalskulden. Dessa inkomster härrör främst från EKN som bidrar med 1 325 (986) miljoner kronor. Det ekonomiska utfallet av verksamheten Summan av inkomsterna från garantiavgifter och återbetalningar för tidigare infriade garantier har i förhållande till utgifterna för infriade garantier resulterat i ett nettoöverskott på knappt 1 188 miljoner kronor för budgetåret 1998. Föregående budgetår var nettoöverskottet ca 2 274 miljoner kronor. RGK har gjort en uppskattning av subventionsvärdena för RGK:s befintliga garantistock. Med subventionsvärde av statliga garantier avses statliga garantiåtaganden där full riskavspeglande avgift inte har tagits ut. Ett subventionsvärde utgör på så vis ett nuvärde av en möjlig framtida budgetbelastning. Budgetbelastningen kan uppkomma stötvis och under en lång följd av år. Sammantaget uppskattar RGK att subventionsvärdet motsvarar en möjlig framtida budgetutgift över tiden på ca 18 miljarder kronor i dagens penningvärde. Det bör emellertid noteras att det beräknade subventionsvärdet uppkommer som en summering av alla individuella värden och att utfallet sannolikt endast kommer att omfatta ett begränsat antal infrianden. Enskilda projekt kommer således sannolikt att klaras utan infrianden och utan att några budgetmedel behöver tillskjutas men sett över en större grupp av engagemang kommer i några fall infrianden att ske. Det skall också noteras att det uppskattade subventionsvärdet är ett bruttosubventionsvärde som beräknats utan att intäkter till följd av återvinningar har tillgodoräknats. Bruttosubventionsvärdet kan därvidlag innebära en överskattning av den förväntade framtida budgetutgiften. Sammanställning av statliga garantier Tabellen nedan visar i sammandrag kapitalskuld för samtliga statliga garantier per den 31 december 1998 samt inkomster och utgifter för statliga garantier under budgetåret 1998. Det bör noteras att det rör sig om olika typer av garantier med olika sannolikhet för infrianden. Tabell 7.1 Sammanställning av statliga garantier Miljoner kronor Garantier utfärdade av: Garanterad kapitalskuld 31/12 1998 Utgifter t.f.a in- friade garantier Ink. fr. garanti- avgifter Inkomster t.f.a. återbetalning av tidigare infriade garantier Insättngsgar. nämnden 392 171 0 1 947 0 RGK 147 448 0 148 0,4 varav: Infrastruktur 27 001 Finansiering & fastigheter1 88 805 Pensions- åtagande 24 177 Energi 1 608 Tillverkning 328 Övr. svenska åtaganden 259 Internationella projekt 5 270 Fidep 51 371 EKN2 48 019 166 624 1 325 varav: EKN 38 990 105 567 1 291 Sida 8 036 41 35 33 Baltikum 993 20 22 1 BKN 20 024 2 796 101 14 UD 4 934 0 0 0 Vägverket3 1 170 0 0 0 Banverket3 1 160 0 0 0 Lst 837 20 8 2 LFV3 369 0 0 0 SJ 172 0 0 0 Övriga 25 0 0 0 summa 667 700 2 982 2 828 1 341 s:a exkl. Ins. gar. nämnden 275 529 2 982 881 1 341 1. Varav åtagande för kapitaltäckningsgarantier, 77 482 miljoner kronor. 2. Exportkreditnämnden redovisar separat Sida:s biståndsgarantier och en särskild garantiram för export till och investeringar i Baltikum och Ryssland. Exportkreditnämndens garantiram uppgår till 80 000 miljoner kronor och Baltramen till 2 000 miljoner kronor. 3. Vägverket och Banverket har iklätt sig statens garanti innebärande borgen såsom för egen skuld till Svensk-Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB. Garantin är begränsad till högst summan av 1 900 miljoner kronor. Vägverket och Banverket har lika betalningsansvar med 50 procent vardera av ovanstående belopp. Vägverket och Banverket har även gemensamt ställt ut en obegränsad kapitaltäckningsgaranti till skydd för det egna kapitalet hos SVEDAB. Därutöver har Banverket ställt ut en obegränsad kapitaltäckningsgaranti till skydd för det egna kapitalet hos A-Banan Projekt AB tillsammans med Luftfartsverket. Aktierna i A-Banan Projekt AB förvaltas till lika delar av Banverket och Luftfartsverket. A-Banan ska upphandla byggandet, driften och finansieringen av en järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Arlanda flygplats. 8 Utvecklingen inom statsförvaltningen 8 Utvecklingen inom statsförvaltningen 8.1 Inledning Riksdagen har i olika sammanhang betonat vikten av att den fortlöpande får information om övergripande förändringar inom statsförvaltningen. I detta kapitel redogör regeringen för trender och förändringar som ur ett övergripande perspektiv har betydelse för statsförvaltningens utveckling. Redovisningen omfattar en beskrivning av den statliga konsumtionen och sysselsättningen under perioden 1990-1998, en redogörelse för personalkonsekvenserna av periodens strukturförändringar, samt regeringens övergripande iakttagelser och bedömningar vad gäller de statliga myndigheternas arbetsgivar- politik under 1998. Den uppföljning som regeringen redovisar i detta kapitel redovisades tidigare i budgetpropositionen (senast i prop. 1998/99:1, vol. 1, kap. 9, s. 150-155, bil. 6, s. 5-25). De avsnitt som behandlar konsumtion och sysselsättning bygger huvudsakligen på uppgifter som kommer att ingå i Statskontorets rapport - Staten i omvandling - som presenteras under hösten. 8.2 Konsumtion Konsumtionen av offentliga varor och tjänster utgörs av all den verksamhet som bedrivs i offentlig regi och som finansieras genom skatter. Lågkonjunkturen och den stigande arbetslösheten under 1990-talets början visar sig i att BNP minskade tre år i rad, sammantaget med 5 procent. Detta resulterade i ökade statliga satsningar på arbetsmarknadsåtgärder och utbildning och därmed ökad statlig konsumtion. Under perioden 1994-1997 minskade sedan konsumtionen med närmare 8 procent sammantaget, där den kraftigaste minskningen, 5 procentenheter, inträffade under 1997. Diagram 8.1 BNP-utveckling och volymförändring av statlig konsumtion 1990-1998 Under 1998 ökade den statliga konsumtionen igen. Den totala statliga konsumtionen uppgick då till 143 miljarder kronor, efter att ha ökat med 3 procent i volym under året. Med utgångspunkt i nationalräkenskaperna kan den statliga konsumtionens fördelning åskådliggöras genom en indelning i sju huvudgrupper: försvar, utbildning, näringslivstjänster, samhällsskydd och rättskipning, allmänna tjänster, vård och omsorg samt kultur. De olika verksamheter som ryms inom respektive huvudgrupp sammanfattas i tabell 8.1. Tabell 8.1 Statliga områden och verksamheter indelade efter nationalräkenskaperna Område Verksamhet Försvar militärt och civilt försvar Utbildning högskoleutbildning och forskning Näringslivstjänster bostadsförsörjning och samhällsutveckling, samhällsplanering och regional utveckling, miljö och naturvård näringslivsfrågor inom energi, jordbruk, mineralbrytning, tillverkning och byggnadsverksamhet kommunikationer arbetsmarknadsfrågor övriga näringslivsfrågor Samhällsskydd och rättskipning kronofogdemyndigheter och kriminalvård samt polis-, åklagar-, och domstolsväsende Allmänna tjänster allmän och utrikes förvaltning skatteindrivning invandrarfrågor Vård och omsorg hälso- och sjukvård, allmän administration och forskning social trygghet, administration av sociala bidrag, social omsorg Kultur fritidsverksamhet, kultur och religion Som framgår av diagram 8.2 så svarar de fem områdena allmänna tjänster, försvar, utbildning, näringsliv samt samhällsskydd och rättskipning för 92 procent av den totala statliga konsumtionen. Diagram 8.2 Konsumtion av statliga tjänster 1998, procent Konsumtionsökningen under 1998 förklaras främst av satsningar inom områdena högre utbildning och näringsliv. Även inom försvar och de mindre områdena kultur samt vård och omsorg ökade konsumtionen, medan den minskade något inom allmänna tjänster samt samhällsskydd och rättskipning. Nedan görs en genomgång av de fem områden som svarar för den övervägande delen av den statliga konsumtionen. Försvar Konsumtionen inom försvarsområdet uppgick till 43 miljarder kronor 1998, vilket motsvarar 30 procent av den totala statliga konsumtionen och därmed också den största andelen av totala konsumtionen. Statistiken påverkas av att s.k. varaktiga varor, dvs. sådana investeringar som inte har någon alternativ civil användning, räknas till den löpande förbrukningen, vilket påverkar uppgifterna om produktion och konsumtion av försvarstjänster. Försvarets konsumtion av varaktiga varor motsvarar 9 procent av den totala statliga konsumtionen. Diagram 8.3 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom försvaret och staten totalt, 1990-1998 Under 1998 ökade försvarsutgifterna med 2 pro- cent i volym vilket främst berodde på ökade inköp av tjänster och varor andra än de varaktiga. Utvecklingen under 1990-talet har varit oregelbunden och har bl.a. påverkats av hur inköpen av varaktiga varor har förlagts i tiden. Trots en kraftig nedgång i sysselsättningen och därmed i utgifterna för löner, har konsumtionen endast minskat med 3 procent sedan 1991 räknat i fasta priser. De totala försvarsutgifterna minskade något i volym under 1995 jämfört med året innan, medan utgifterna exklusive de varaktiga varorna visar en kraftig ökning vid samma tidpunkt. En mer detaljerad granskning visar att försvarsanställdas löner då minskade, även räknat i löpande priser, medan de löpande förbrukningsutgifterna ökade. Inköpen av var- aktiga varor minskade däremot mer än vad som motsvarar ökningen i förbrukning. Detta in- dikerar att gränsdragningen mellan varaktiga varor och övrig löpande förbrukning kan vara osäker. Sett över en längre tidsperiod har försvarets konsumtion ökat med 14 procent sedan 1970- talets början räknat i fasta priser. Om de varaktiga varorna räknas bort har försvaret minskat med 1 procent under samma period. Utbildning Utbildningsområdet svarade för 20 procent av konsumtionen 1998, motsvarande 29 miljarder kronor. Under 1998 steg konsumtionen inom området med närmare 6 procent. En ökning som till stor del har sin förklaring i högre utgifter för lärarlöner till följd av att antalet lärare ökade. Diagram 8.4 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom utbildningsområdet och staten totalt, 1990-1998 Den kraftiga utbyggnaden av den högre utbildningen under 1990-talet har medfört att konsumtionen av statens utbildningstjänster ökat markant. Området svarade för en femtedel av den totala statliga konsumtionen 1998. Kon- sumtionen av utbildningstjänster har ökat med närmare 60 procent i volym sedan 1990. Förutom utbyggnaden av befintliga universitet och högskolor förklaras detta dels av vårdhög- skolornas successiva övergång till staten sedan 1990-talets mitt, dels av de nya högskolorna på Södertörn, i Malmö och på Gotland under 1997 respektive 1998. Näringsliv Näringslivstjänsterna svarade för 25 miljarder kronor, motsvarande 18 procent av den statliga konsumtionen 1998, där arbetsmarknadspolitiska åtgärder utgör 7 procent och kommunikationer 6 procent. Under 1998 ökade konsumtionen av näringslivstjänster med närmare 15 procent i volym, vilket dels förklaras av ökade utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, dels av kraftiga satsningar på vägunderhåll. Även konsumtionen av övriga näringslivstjänster, särskilt inom jordbruksområdet, ökade under 1998. Diagram 8.5 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom området näringslivstjänster och staten totalt, 1990-1998 Nedgången 1993 förklaras av AMU-Gruppens bolagiseringen. Under perioden 1994–1997 har konsumtionen av näringslivstjänster minskat med närmare 20 procent. Utgifterna för arbetsmarknadsåtgärder har minskat med 30 procent sedan 1994 räknat i fasta priser. Detta innebär emellertid inte att de totala insatserna för arbetslösa har minskat, utan snarare att de har givits nya former - t.ex. genom statliga bidrag till kommuner för att minska ungdomsarbetslös- heten. Samhällsskydd och rättskipning Området samhällsskydd och rättskipning svarade för 20 miljarder kronor, motsvarande 14 procent av totala konsumtionen 1998, där polisväsendet med närmare 8 procent står för lite mer än hälften. Rättskipningen, dvs. huvudsakligen domstols- och åklagarväsendet samt kronofogdemyndigheterna, svarar för drygt 3 procent och kriminalvården för knappt 3 procent. Diagram 8.6 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom området samhällsskydd och rättskipning och staten totalt, 1990-1998 Konsumtionen av samhällsskydds- och rättskip- ningstjänster har i stort utvecklats parallellt med den totala statliga konsumtionen under 1990- talet, med en uppgång fram till 1994 och en nedgång därefter. Allmänna tjänster Området allmänna tjänster svarade för 10 procent - motsvarande 14 miljarder kronor - av totala konsumtionen 1998, varav skatteförvalt- ningen och länsstyrelserna tillsammans svarade för lite mer än hälften. Diagram 8.7 Procentuell volymutvecklingen av konsum- tionen inom området allmänna tjänster och staten totalt, 1990-1998 Under perioden 1991-1993 ökade konsumtionen inom allmänna tjänster kraftigt, vilket till stor del kan förklaras av att Invandrarverkets utgifter ökade markant till följd av det stora antalet flyktingar. Invandrarverkets utgifter svarade för ca 10 procent av de totala utgifterna inom området 1988. Denna andel hade tredubblats 1993. Under samma period ökade de allmänna tjänsterna volymmässigt med närmare 40 procent. Mellan 1993 och 1994 minskade konsumtionen kraftigt inom området, vilket till största delen förklaras av att Byggnadsstyrelsen bolagiserades. Antalet flyktingar minskade också under perioden och Invandrarverkets utgifter mer än halverades. Konsumtionen av allmänna tjänster fortsatte att minska även efter 1994. Under perioden 1995–1998 minskade den med drygt 20 procent i volym, vilket till stor del berodde på en allmän neddragning inom området. Kurvan i diagram 8.7 påverkas också av ett tidseriebrott. Konsumtionsutgifterna blev större än de annars skulle ha varit från och med 1997 på grund av att departementen sedan dess utgör en myndighet, Regeringskansliet, som räknas till området allmänna tjänster. 8.3 Sysselsättning Om staten avgränsas till myndigheterna inklusive affärsverken, försäkringskassorna och de fonder som redovisas av myndigheterna uppgick antalet statsanställda till 246 900 personer i september 1998. Jämfört med 1997 motsvarar detta en minskning med 2 procent. Omräknat till heltidspersoner uppgick antalet anställda 1998 till 220 600. Tabell 8.2 Antal anställda inom staten 1997 och 1998 1997 1998 Kvinnor 110 864 110 100 Män 140 785 136 800 Samtliga 251 649 246 900 därav heltidstjänstgörande 202 200 197 600 deltidstjänstgörande 49 500 49 300 Omräknat till heltidspersoner 225 500 220 600 Källa: SCB Anm.: Begreppet heltidspersoner beräknas med hjälp av sysselsättningsgraden. Två personer med sysselsättningsgraderna 60 respektive 40 procent har tillsammans en arbetstid motsvarande en heltidsperson. Med denna avgränsning svarar statsförvaltningen för ca 6 procent av den totala sysselsättningen på 4,1 miljoner 1998. Diagram 8.8 Sysselsättningen inom privat och offentlig sektor 1998 De bolag och företag som ägs till mer än hälften av staten svarade för ytterligare knappt 5 procent av den totala sysselsättningen 1998. Andelen har minskat något sedan 1997, huvudsakligen bero- ende på att Nordbanken genom fusionen med Merita Bank inte längre är majoritetsägd av staten. Andelen skulle öka med knappt en procentenhet om definitionen för statliga bolag ändrades till att avse företag med ett statligt aktie-innehav på minst 20 procent. Exempel på företag som skulle tillkomma är, förutom MeritaNordbanken, Celsius AB där staten äger en fjärdedel av aktierna. Om försäkringskassorna borträknas uppgick antalet heltidspersoner inom staten 1998 till 207 900. Om både affärsverken och försäkringskassorna borträknas så uppgick antalet heltidspersoner 1998 till 191 000. Utifrån denna avgränsning kan statsförvaltningen, på samma sätt som i föregående avsnitt, indelas och följas i sju huvudgrupper: utbildning, samhälls- skydd och rättskipning, näringsliv, försvar, allmänna tjänster, kultur samt vård och omsorg. Diagram 8.9 Sysselsättningen inom statens olika områden 1998, procent Den högre utbildningen med 45 900 anställda svarar för närmare en fjärdedel av sysselsättningen i statsförvaltningen 1998. Områdena näringslivstjänster med 38 300 anställda och samhällsskydd och rättskipning med 38 700 anställda svarar för en femtedel vardera. Försvarsområdet har ca 31 500 anställda och allmänna tjänster svarar för 29 500. De mindre områdena kultur, med 2 600 anställda, och vård och omsorg, med 5 100 anställda, svarar för knappt 4 procent sammantaget. En återblick visar att förhållandet mellan dessa områden i termer av sysselsättning har förändrats påtagligt under 1990-talet. Sysselsättningen har ökat inom utbildning, kultur samt vård och omsorg, medan den minskat inom övriga områden. Utvecklingen 1990–1998 Den ekonomiska krisen under 1990-talets början ledde till minskad sysselsättning inom arbetsmarknadens samtliga sektorer. Sammantaget minskade antalet anställda med 12 procent under perioden 1990–1997. Effekterna var mest påtagliga inom varuproduktionen men även tjänstesektorn påverkades. Statsförvaltningen är inget undantag härvidlag. Under perioden 1990–1998 minskade antalet statsanställda med 26 000 eller 12 procent. Ned- gången var mest markant under 1993 och 1994, då antalet anställda minskade med 7 procent. Därefter har takten avtagit något. De effekter som den ekonomiska krisen och saneringen av statsfinanserna kan ha haft på sysselsättningen inom staten tydliggörs vid en avgränsning där affärsverken inte ingår. Diagram 8.10 Procentuell utveckling av sysselsättningen inom statsförvaltningen 1990-1998 Det är främst inom områdena försvar, näringsliv, allmänna tjänster samt samhällsskydd och rättskipning som sysselsättningen har minskat. Sammantaget har antalet anställda inom dessa områden minskat med 38 000 eller 22 procent under perioden 1990-1998. Därav svarar bolagiseringar och huvudmannaskapsbyten för ca 9 000. Resterande 29 000 kan till stor del hän- föras till besparingar och rationaliseringar. Antalet anställda inom försvaret minskade med 13 000 eller närmare 30 procent under perioden. Som framgår av avsnitt 8.2 har inte nedgången påverkat de totala försvarsutgifterna. Mätt i termer av konsumtion är försvaret i dag större än för trettio år sedan. Utgifterna för materiel och utrustning har successivt ökat medan lönernas andel av utgifterna minskat. Inom området näringslivstjänster har sysselsättningen minskat med ca 10 000 anställda eller drygt 20 procent. Minskningen har till viss del sin förklaring i att AMU-Gruppen, med ca 5 000 anställda, och Statens provningsanstalt bolagiserades 1993. Efter korrigering för detta har antalet anställda inom området minskat med 10 procent under perioden. Antalet anställda inom allmänna tjänster har minskat med knappt 5 000 eller 17 procent under perioden. Efter justering för Byggnadsstyrelsens ombildning till Vasakronan AB blir nedgången i antalet anställa inom området 14 procent. Även inom området samhällsskydd och rättskipning har sysselsättningen minskat under perioden. Antalet anställda minskade med närmare 6 000 eller 13 procent. Samtidigt så har antalet anställda inom områdena högre utbildning och kultur ökat. Även inom området vård och omsorg har antalet anställda ökat, huvudsakligen beroende på att Institutionsstyrelsen bildades 1994. Sammantaget har 12 000 anställda tillkommit, varav 7 000 inom utbildningsområdet. Den sammanlagda nettoeffekten, efter korrigering för de bolagiseringar och huvudmannaskapsbyten som genomförts också utanför affärsverken – t.ex. bolagiseringen av AMU-Gruppen – blir en minskning av antalet statsanställda med 17 000 eller knappt 8 procent sedan 1990. 8.4 Personalkonsekvenser till följd av strukturförändringar Strukturförändringarna under 1990-talet har berört ett relativt stort antal statsanställda. Regeringen har allt sedan kompletteringspropositionen 1991/92:150, årligen redovisat vilka personalkonsekvenser som uppstått till följd av genomförda strukturförändringar. Bakgrunden till dessa redovisningar är bl.a. finansutskottets uttalande om riksdagens behov av information om effekterna av strukturförändringarna inom stats- förvaltningen (bet. 1990/91:FiU37, s. 10). Regeringens årliga redovisningar omfattar dels en övergripande bedömning av de samlade konsekvenserna av genomförda strukturförändringar, dels respektive departements bedömningar av vilka konsekvenser som kan bli följden av aktuella förslag i budgetpropositionen och särpropositioner. Föregående år redovisade regeringen denna information samlat i volym 1 i budgetpropositionen för 1999. I det följande redovisar regeringen sin övergripande bedömning vad gäller personalkonsekvenserna av genomförda strukturförändringar. De bedömningar som respektive departement gör vad gäller framtida konsekvenser av aktuella förslag kommer att redovisas under respektive utgiftsområde i budgetpropositionen för 2000. Personalkonsekvenserna i termer av antal uppsagda tydliggörs om affärsverken tas med i beräkningarna, eftersom det i många fall skedde kraftiga personalminskningar inom verken innan de bolagiserades. Sedan 1990 har drygt 52 000 statsanställda sagts upp. Antalet uppsagda har dock varierat kraftigt mellan åren, och närmare en tredjedel av uppsägningarna skedde inom de tidigare affärsverken strax innan de bolagiserades. Antalet uppsagda uppgick som mest till drygt 13 400 under 1992 och har därefter minskat till 3 600 under 1998. Diagram 8.11 Antal uppsagda inom olika statliga verksamhetsområden och statsförvaltningen totalt, perioden 1990-1998 Av de som blev uppsagda under 1998 var drygt 2 600 anställda inom den civila statsförvaltningen, ca 400 vid affärsverken och 550 vid försvaret. Diagram 8.12 Andel uppsagda i statsförvaltningen fördelade efter kön och ålder 1998 Under 1990-talet har de anställda i åldersgruppen 55 år och uppåt varit något överrepresenterade bland de uppsagda i förhållande till sin andel av personalstyrkan. Under 1998 förstärktes denna tendens, då 36 procent av de uppsagda var 55 år eller äldre, vilket skall ställas i relation till att åldersgruppen utgjorde ca 17 procent av de anställda. De under 35 år svarade för knappt 18 procent av de uppsagda. Andelen kvinnor var knappt 45 procent, vilket innebär att kvinnorna var något överrepresenterade i förhållande till sin andel av personalstyrkan som var 42 procent 1998. Sedan 1990 finns ett trygghetssystem för statsanställda som omfattar alla tillsvidareanställda och även vissa tidsbegränsat anställda. Trygghetssystemet består av två delar: ett kollektivavtal mellan parterna inom det statliga avtalsområdet - trygghetsavtalet – och en stiftelse – Trygghetsstiftelsen. Stiftelsen har till uppgift att utifrån trygghetsavtalet hjälpa de statsanställda som blir uppsagda eller övertaliga på grund av arbetsbrist att finna ny sysselsättning. Stiftelsens verksamhet finansieras genom en månatlig avsättning från myndigheterna. Avsättningens storlek, som för närvarande uppgår till 0,7 procent av lönesumman, fastställs i förhandlingar mellan parterna och avräknas från de anställdas löneutrymme. Vid uppsägningstidens slut, i allmänhet ca ett år efter uppsägningen, kan knappt 77 procent av de uppsagda avaktualiseras hos Trygghetsstiftelsen. Knappt 43 procent har då fått en ny anställning eller startat eget, drygt 21 procent har påbörjat en längre utbildning, och knappt 13 procent har erhållit pensionsersättning eller pension. Tabell 8.3 Avaktualiseringsorsak för uppsagda 1997 vid uppsägningstidens utgång Avaktualiseringsorsak Procent av uppsagda Fast eller lång tidsbegr. statlig anställning1 8,0 Fast eller lång tidsbegr. kommunal anställning1 13,2 Fast eller lång tidsbegr. privat anställning1 17,0 Lång utbildning2 21,5 Startat eget 4,4 Pension, pensionsersättning 12,6 Summa 76,7 Källa: Trygghetsstiftelsen 1. Med lång tidsbegränsad anställning avses tidsbegränsade anställningar om minst ett år och god prognos om fortsatt anställning. 2. Med lång utbildning avses utbildningar mot ny yrkeskarriär, oftast fleråriga akademiska utbildningar. Vid uppsägningstidens utgång är således mindre än 24 procent av de uppsagda i behov av fortsatta åtgärder. Cirka 8 procent är registrerade som öppet arbetslösa eller i väntan på att beslutad åtgärd skall starta, 2 procent har tillfälligt lämnat arbetsmarknaden (barnledighet m.m.), ca 11 procent är i kortare utbildning eller annan åtgärd, och resterande 4 procent har tillfälliga anställningar eller är i färd med att starta eget. Enligt Trygghetsstiftelsen kan de goda resultat som uppnås delvis hänföras till att de statsanställda hävdar sig väl på arbetsmarknaden. Ungefär två tredjedelar av de uppsagda som fått nya arbeten de senaste åren har fått det i den privata sektorn. Till de positiva resultaten bidrar också Trygghetsstiftelsens individanpassade arbetsformer och att de uppsägande arbetsgivarna ofta skapar bra förutsättningar för omställningsarbetet. Enligt Trygghetsstiftelsen sköter de statliga arbetsgivarna i stort avvecklingen av personal på ett bra sätt. 8.5 Uppföljning av myndigheternas arbetsgivarpolitik Under det senaste decenniet har regeringens styrning av den statliga arbetsgivarpolitiken lagts om, från att i detalj föreskriva hur den skall bedrivas, till att ange dess ramar och utvärdera vad den åstadkommer. Detta ställer stora krav på uppföljning. Under 1997 införde regeringen ett uppföljningssystem för arbetsgivarpolitiken. Uppföljningen omfattar samtliga myndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Inom ramen för denna uppföljning begär regeringen årligen in uppgifter från myndigheterna om deras arbetsgivarpolitik och de mål de har för denna. Detta innebär bl.a. att varje myndighet årligen skall redovisa personalens åldersstruktur, könsfördelning, rörlighet, lönenivåer och löneutveckling, dels per kategori av anställda, dels för myndigheten i sin helhet. Myndigheterna skall vidare, utifrån sina verksamhetsmål och sina bedömningar av arbetsmarknadsläget, redovisa sina mål för kompetensförsörjningen för de tre kommande åren. Under 1998 års uppföljning har regeringen särskilt begärt att myndigheterna skall redovisa vilka åtgärder de vidtar för att kartlägga och eliminera osakliga löneskillnader mellan könen. Myndigheterna har också ålagts att redogöra för i vilken mån de vidtar åtgärder för att främja den etniska och kulturella mångfalden bland personalen. Dessa uppgifter ligger sedan till grund för departementens löpande uppföljning av sina myndigheter och för regeringens övergripande bedömningar av den statliga arbetsgivarpolitikens utveckling. Regeringen redovisar årligen sina bedömningar av den statliga arbetsgivarpolitiken och dess utfall till riksdagen. En första sådan redovisning gavs 1998 avseende budgetåret 1997 (prop. 1998/99:1, vol. 1, kap. 9, s. 155, bil. 6, s. 11-17). I det följande redovisar regeringen sina övergripande iakttagelser och bedömningar för 1998. I de fall departementen gjort iakttagelser beträffande arbetsgivarpolitiken vid enskilda myndigheter som riksdagen bör informeras om, redovisas dessa under respektive utgiftsområde i budgetpropositionen för 2000. 1998 års redovisningar och regeringens bedömningar Regeringens övergripande iakttagelser och bedömningar gäller dels arbetsgivarpolitikens långsiktiga och strategiska inriktning, dels dess aktuella tillämpning inom enskilda områden som åldersstruktur, könsfördelning, personalrörlighet, lönenivåer och löneutveckling. Sammanfattningsvis är regeringens bedömning att det löpande arbetet inom vart och ett av de enskilda områdena fungerar tillfredsställande, men det finns anledning för många myndigheter att arbeta mer aktivt med arbetsgivarpolitikens långsiktiga strategiska inriktning. Arbetsgivarpolitikens långsiktiga inriktning Vad gäller arbetsgivarpolitikens långsiktiga inriktning har ett mindre antal myndigheter, såväl stora som små, visat att de bedriver en väl medveten och strategisk arbetsgivarpolitik. Som exempel på sådana myndigheter kan nämnas Centrala studiestödsnämnden, Försvarets materielverk, Försvarsmakten, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Radio- och TV-verket, Riksrevisionsverket, Räddningsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Gemensamt för dessa myndigheter är att de har redovisat mål som är konkreta och tydliga, och klart relaterat dessa till myndighetens verksamhet och gällande eller förväntad kompetensförsörjningssituation. Dessa myndigheter har också tydligt redovisat i vilken mån de uppnått de mål som gällde för kompetensförsörjningen 1998. Även Arbetslivsinstitutet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Ekonomistyrningsverket, Exportkreditnämnden, Länsstyrelsen i Västra götalands län, Närings- och teknikutvecklingsverket, samt Statens geotekniska institut har lämnat tydliga redovisningar av målen för kompetensförsörjningen. I de flesta fall har myndigheternas redovisningar förbättrats sedan föregående års uppföljning. Drygt 15 procent av myndigheterna har emellertid lämnat redovisningar med mycket vaga kompetensförsörjningsmål utan tydliga kopplingar till målen för verksamheten. En förutsättning för den delegerade arbets- givarpolitiken är att varje myndighet fullt ut tar ansvar för att effektivt uppnå målen för verksamheten. Det måste därvidlag finnas tydliga kopplingar mellan målen för myndighetens verksamhet och målen för dess kompetensförsörjning. Ett av de mer grundläggande syftena med regeringens uppföljning är att säkerställa förekomsten av sådana kopplingar. Observationer och bedömningar inom enskilda områden De redovisningskrav som regeringen har riktat till myndigheterna fokuserar på fyra områden som ur ett övergripande perspektiv har särskild betydelse för kompetensförsörjningen: åldersstruktur, könsfördelning, personalrörlighet samt lönenivåer och löneutveckling. Regeringen fäster särskild vikt vid myndigheternas åtgärder för att eliminera osakliga löneskillnader mellan könen och främja den etniska och kulturella mångfalden inom statsförvaltningen. Åldersstruktur Under 1990-talet har åldersstrukturen bland de sysselsatta inom arbetsmarknadens sektorer ändrats kraftigt till följd av den lågkonjunktur och höga arbetslöshet som kännetecknat decenniet. Detta gäller inte minst för statsförvaltningen. Genomsnittsåldern för statsanställda under 1998 var 44,4 år, vilket innebär att genomsnitts- åldern ökat något sedan 1997 då den var 44,2 år. De statsanställda har en genomsnittsålder som är högre än vad den är inom landstingen (43,9) kommunerna (43,1) och näringslivet (40,3). Som framgår av diagram 8.13 har de statsanställda dessutom en mer ojämn spridning över åldrarna än de anställda inom arbetsmarknadens övriga sektorer. Detta kan till viss del förklaras av att andelen anställningar som förutsätter längre utbildningar är högre inom statsförvaltningen än inom kommuner och näringsliv. Diagram 8.13 Åldersfördelning inom statsförvaltningen och på arbetsmarknaden totalt 1998 Genomsnittsåldern skiljer sig också åt mellan statsförvaltningens olika sektorer. Som framgår av tabell 8.4 är genomsnittsåldern lägst inom försvarssektorn och högst inom de två sektorerna uppdragsbaserad verksamhet och länsstyrelser, regeringskansli, stabsmyndigheter. Tabell 8.4 Genomsnittsålder i statsförvaltningens olika sektorer 1997 och 1998 Genomsnittsålder Sektor 1997 1998 Länsstyrelser, regeringskansli, stabsmyndigheter 45,7 45,6 Uppdragsbaserad verksamhet 45,7 46,0 Arbetsliv, omsorg, utbildning 45,4 45,5 Kultur 44,9 45,0 Miljö, teknik, jordbruk 44,9 45,2 Ekonomi 44,6 44,9 Rättsväsende 44,2 44,7 Universitet, högskolor, forskning 43,8 43,9 Affärsverk, infrastruktur 43,5 43,7 Försvar 42,0 42,4 Samtliga 44,2 44,4 Källa: Arbetsgivarverket Tabellen visar att genomsnittsåldern har ökat i samtliga sektorer utom länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter där den minskat något. Åldersstrukturen inom staten kan på några års sikt komma att leda till allvarliga problem med kompetensförsörjningen. Diagram 8.14 visar hur åldersfördelningen förändrats sedan 1990. Diagram 8.14 Åldersfördelning i staten 1990 och 1998 En framskrivning av åldersstrukturen till år 2010 – där hänsyn tagits till rekryterings- och avgångsmönster i olika åldrar – visar att med dagens genomsnittliga pensionsålder kommer ca 55 000 personer att gå i pension fram till år 2010, vilket motsvarar drygt 25 procent av de som i dag är statsanställda. En jämförelse med personalminskningarna hittills under 1990-talet om sammantaget 29 000 anställda ger ett perspektiv på vilka omställningskrav det förväntade antalet avgångar kan komma att medföra. Det är mot denna bakgrund mycket angeläget att myndigheterna använder de instrument de förfogar över för att påverka åldersstrukturen. Arbetsgivarna inom det statliga avtalsområdet har därvidlag i princip samma förutsättningar som arbetsgivarna inom arbetsmarknadens övriga sektorer. Könsfördelning Andelen kvinnor i statsförvaltningen är 42 procent. I landstingen och kommunerna är motsvarande andel knappt 80 procent, medan den inom näringslivet uppgår till 36 procent. Personalrörlighet, avgångar och nyrekryteringar En väl avvägd personalrörlighet är av stor betydelse för effektivitet och bra resultat. För statsförvaltningen i sin helhet ligger personalrörligheten på 12 procent, vilket innebär att rörligheten ökat med 2 procentenheter sedan 1997. Som framgår av diagram 8.15 varierar rörligheten betydligt med ålder och till viss del med kön, där kvinnorna har en högre rörlighet i alla åldersgrupper. Jämfört med 1997 har männens rörlighet ökat i åldersgruppen under 35 år, medan den i övrigt är oförändrad för männen. Kvinnornas rörlighet har ökat i samtliga åldersgrupper. Diagram 8.15 Personalrörlighet för statsanställda män och kvinnor i åldersgrupper, perioden september 1997 - september 1998 Vad som kan anses vara en rimlig rörlighet varierar naturligtvis mellan verksamhetsområden, arbetsplatser, grupper av anställda och enskilda individer. Det är därför varken önskvärt eller lämpligt med en centralt föreskriven rörlighet. Myndigheterna bör själva, med de befogenheter de har fått, kunna fastställa såväl passande rörlighet, som lämpliga metoder för att uppnå den. Under 1998 nyrekryterades knappt 17 500 personer till den statliga sektorn och drygt 21 000 personer lämnade sektorn. Avgångs- och rekryteringsmönstren skiljer sig inte nämnvärt från året innan. Nyrekryteringen är starkt koncentrerad till åldersgruppen under 35 år, som svarade för 55 procent av antalet nyanställda 1998. Avgångarna har en jämnare fördelning över åldersgrupperna. Tabell 8.5 Nyrekryteringar till och avgångar från den statliga sektorn i olika åldersgrupper 1997 och 1998 Åldersgrupper Nyrekryteringar % Avgångar % 1997 1998 1997 1998 - 34 58 55 33 34 35 - 54 38 39 37 37 55 - 4 6 30 29 Källa: Arbetsgivarverket I den integrationspolitiska propositionen (prop. 1997/98:16) uttalade regeringen att samhällets mångfald bör genomsyra arbetslivet och att staten här har ett särskilt ansvar som föredöme. Vidare har regeringen i den förvaltningspolitiska propositionen (prop. 1997/98:136) anfört att myndigheterna bör beakta den kvalitets- och kompetenshöjning som kan uppnås genom ökad etnisk och kulturell mångfald bland de anställda. Myndigheterna har därför ålagts att redovisa i vilken mån de vidtar åtgärder för att öka den etniska och kulturella mångfalden bland personalen. Av myndigheternas redovisningar framgår att knappt 10 procent av myndigheterna har vidtagit aktiva åtgärder inom området, och ytterligare knappt 10 procent planerar att vidta sådana åtgärder. Flertalet myndigheter, ca 80 procent har ännu inte vidtagit eller planerar att vidta några sådana åtgärder. Under hösten 1997 och våren 1998 anordnade regeringen en serie konferenser och temadagar för myndighetschefer, personalchefer och fackliga företrädare för att uppmärksamma de kvalitets- och kompetenshöjningar som kan uppnås genom ökad etnisk och kulturell mångfald inom statsförvaltningen. En stor del, 40 procent, av de myndigheter som deltog i konferenserna har vidtagit eller planerar att vidta åtgärder för att öka mångfalden på arbetsplatsen. Regeringen anser att myndigheterna i egenskap av statliga arbetsgivare har särskilda skäl att uppmärksamma betydelsen av etnisk och kulturell mångfald bland personalen. Det är av stor vikt för den demokratiska legitimiteten och för kvaliteten att personalsammansättningen i staten återspeglar den arbetsföra befolkningens etniska sammansättning. Regeringen kommer därför att även fortsättningsvis ägna denna fråga särskilt intresse. Som ett led i detta arbete avser regeringen att under hösten besluta att myndigheterna skall upprätta handlingsplaner för ett målinriktat och aktivt arbete med att främja den etniska mångfalden inom respektive myndighet. Lönenivåer och löneutveckling Budgetåret 1993/94 infördes ramanslagssystemet, vilket var en förutsättning för att regeringen skulle kunna delegera arbetsgivaransvaret och ombilda den statliga arbetsgivarorganisationen. De statliga myndigheterna har nu fullt kostnadsansvar för den lönepolitik de bedriver. Genom dessa reformer har en tydligare gränsdragning åstadkommits mellan statsmakterna och myndigheterna i förhandlingsfrågor. De observationer som regeringen har kunnat göra beträffande lönebildningen tyder också på att lönesättningen har blivit mer verksamhetsanpassad och att den i ökad utsträckning används som ett arbetsgivarpolitiskt instrument. Sedan reformerna genomfördes har myndigheterna genomfört lokala lönerevisioner i enlighet med de centrala löneavtalen RALS 1993-1995, RALS 1995-1998, och RALS 1998- 2001 (Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos staten m.fl.). RALS 1998-2001 slöts av parterna våren 1998 och löper under perioden 1 april 1998 – 31 mars 2001. Parternas bedömning var då att avtalen skulle resultera i sammantagna kostnadsökningar om 9 procent (kedjat) under avtalsperioden, inklusive den av parterna uppskattade löneglidningen. Avtalen speglade därmed de avtal som träffades inom arbetsmarknadens övriga sektorer. En viktig slutsats som kan dras av lönestatistiken är att den långsiktiga löneutvecklingen inom det statliga avtalsområdet följer den på arbetsmarknaden i övrigt. Som framgår av diagram 8.16 är löneutvecklingen inom det statliga avtalsområdet i paritet med, men överstiger inte, den på arbetsmarknaden i övrigt. Diagram 8.16 Ackumulerad procentuell löneutveckling 1980-1998 inom olika sektorer på arbetsmarknaden Genomsnittslönen inom det statliga kollektivet uppgick till 19 550 kronor/månad i september 1998. Genomsnittslönen för män var 20 730 kronor/månad medan den för kvinnor var 17 860 kronor/månad, vilket motsvarar 86 procent av männens lön. Som framgår av diagram 8.17 har kvinnorna genomgående en lägre snittlön än männen och skillnaden tilltar med ålder. Diagram 8.17 Genomsnittslöner för män och kvinnor i statsförvaltningen, september 1998 Skillnaderna i lön kan till viss del förklaras av bakomliggande faktorer som skillnader i yrkes- erfarenhet, befattningar, utbildningsnivå, etc. Men flertalet studier som genomförts i syfte att förklara löneskillnaderna uppvisar också en oförklarad restpost. Arbetsgivarverket har kartlagt och analyserat löneskillnaderna mellan könen inom statsförvaltningen och visar att när hänsyn tagits till likartade arbetsuppgifter uppgår kvinnornas löner till 95 procent av männens. Jämfört med 1997 innebär detta att den del av löneskillnaden som kan förklaras med denna faktor har minskat med 1 procentenhet. Även om en stor del av löneskillnaderna kan förklaras så finns det fortsatt anledning för många myndigheter att kartlägga och söka eliminera osakliga löneskillnader. Detta framstår som extra angeläget mot bakgrund av att den andel av skillnaden som kan förklaras har minskat sedan föregående år. Inom ramen för 1998 års uppföljning gav regeringen myndigheterna i uppdrag att särskilt redovisa vilka åtgärder de vidtar för att ge kvinnor och män lika möjligheter till utveckling och befordran och vilket arbete de bedriver för att åtgärda osakliga löneskillnader. Drygt 60 procent av myndigheterna uppger att de fortlöpande säkerställer att män och kvinnor har lika möjligheter. Knappt 60 procent uppger också att de fortlöpande kartlägger och åtgärdar eventuella osakliga löneskillnader. Eftersom myndigheterna är skyldiga enligt jämställdhetslagen 9a § att kartlägga och åtgärda osakliga löneskillnader kommer regeringen inom kort att begära en mer fullständig redovisning av detta arbete. Den genomsnittliga löneökningen inom statsförvaltningen under perioden september 1997 – september 1998 var 1,8 procent. Den uppmätta löneökningen gäller för s.k. identiska individer – dvs. individer som varit anställda vid samma myndighet vid båda mättillfällena – och den är därför opåverkad av de kollektiva löneförändringar som kan uppstå då personalens sammansättning ändras till följd av nyanställningar och avgångar. Diagram 8.18 Genomsnittlig procentuell löneutveckling för kvinnor och män i staten, perioden september 1997 - september 1998 Diagram 8.18 visar att kvinnorna genomgående fått mindre löneökningar än männen, vilket gäller i såväl absoluta som procentuella tal. Männens lön har i genomsnitt ökat med 1,9 procent och kvinnornas med 1,5 procent. Skillnaden kan till viss del förklaras med att andelen män är relativt stor bland de myndigheter som genomfört lönerevisioner under mätperioden. Ytterligare en bidragande orsak till detta mönster är skillnader i arbetsuppgifter, då anställda med mer kvalificerade arbetsuppgifter tenderar att få högre löneökningar och kvinnorna är underrepresenterade på högre befattningar. En jämförelse av löneökningarna vid de myndigheter som inte haft några lönerevisioner under mätperioden bekräftar bilden. Männens löner har där ökat med 1,4 procent och kvinnornas med 1,2. Regeringen kommer även fortsättningsvis att följa myndigheternas arbete med att förändra könssammansättningen inom befattningar och på olika nivåer. En mycket tydlig tendens vad gäller löneökningarnas fördelning mellan åldersgrupper är att de yngre har fått mest – i såväl absoluta som procentuella tal. Samtidigt så har de yngre en avsevärt högre rörlighet än de äldre. Löneökningarnas fördelning kan då tas till intäkt för att lönepolitiken används som ett verksamhetsanpassat instrument. Förutom de effekter som uppstår när lönepolitiken används för att behålla rörlig kompetens kan satsningen på de yngre också antas spegla en strävan att komma till rätta med de åldersstrukturproblem som många myndigheter står inför. Arbetsgivarverket har analyserat löneökningens olika komponenter. Andelen av den uppmätta löneökningen om 1,8 procent som kan hänföras till avtalsmässiga löneökningar uppgår till 0,6 procentenheter, varav knappt 0,3 procentenheter kan hänföras till lokala lönerevisioner enligt de tidigare ramavtalen (RALS 1995-1998) och drygt 0,3 procentenheter till lokala lönerevisioner enligt de nya ramavtalen (RALS 1998-2001). Detta då ett fåtal myndigheter, bl.a. polisväsendet, inte hade avslutat sina lokala löneförhandlingar enligt RALS 1995-1998 innan mätperiodens början och ett 20-tal myndigheter genomfört lönejusteringar enligt RALS 1998-2001 innan mätperiodens slut. De 1,2 procentenheter som återstår av den uppmätta löneökningen om 1,8 procent har sin förklaring i ändrade arbetsuppgifter, befordringar, lokala tariffsystem m.m. Diagram 8.19 Löneutvecklingen 1998 uppdelad på komponenter Löneökningar till följd av befordringar m.m. svarar för knappt 0,8 procentenheter av den uppmätta löneökningen. Denna post rymmer dels sådana lönehöjningar som sker löpande under året t.ex. i samband med befordringar och ändrade arbetsuppgifter, dels sådana lönehöjningar som huvudsakligen sker engångsvis i samband med omorganisationer och satsningar för att åtgärda osakliga löneskillnader. Omorganisationer har endast haft en marginell inverkan på den uppmätta löneutvecklingen 1998. Satsningar för att åtgärda osakliga löneskillnader har inte haft någon mätbar inverkan alls. Uppflyttningar i lokala tariffer och andra garantisystem har påverkat den uppmätta löneutvecklingen med i genomsnitt knappt 0,2 procentenheter. Exempel på myndigheter där tariffsystem får genomslag i löneutvecklingen är affärsverken, skatteförvaltningen, polisväsendet och vissa universitet. Den effekt som kan hänföras till inlösen av rörliga tillägg som t.ex. övertidsersättning har endast marginellt påverkat lönerna under perioden, i genomsnitt med 0,06 procentenheter. Arbetsgivarverket har även studerat löneutvecklingen vid de myndigheter som inte har haft några avtalsmässiga löneökningar under mätperioden. Resultatet framgår av diagram 8.20. Diagram 8.20 Procentuell andel av identiska individer som inte haft avtalsmässiga löneökningar, i olika löneöknings- intervall, september 1997 - september 1998 Av de totalt ca 130 000 tjänstemän som varit anställda vid båda mättillfällena på de myndigheter som inte haft några avtalsstyrda lönerevisioner har drygt 18 procent fått en lönehöjning. I genomsnitt uppgår dessa löneökningar till 7-8 procent. Som framgår av diagrammet har de individuella löneökningarna en stor spridning. Diagrammet bekräftar också att löneökningarna samvarierar med åldern, där tendensen är att löneökningarna blir högre allt eftersom genomsnittsåldern minskar. Arbetsgivarverket har räknat om utfallet av den första lönerevisionen enligt RALS 1998- 2001 till årstakt. Enligt verkets beräkningar uppgår årstakten till 3 procent. Till detta kommer löpande löneglidning som för 1998 har upp-skattats till 0,4 procent, vilket innebär en sammantagen årstakt om 3,4 procent. Detta är att jämföra med den av parterna beräknade sammantagna kostnadsökningen om 9 procent (kedjat) under de tre år som RALS 1998-2001 gäller. Regeringen kommer att noga följa utfallet av de följande två åren. De genomsnittliga löneökningarna per myndighet uppvisar en kraftig spridning. Som tidigare nämnts var ett mindre antal myndigheter inte klara med sina lönerevisioner enligt RALS 1995-1998 vid mätperiodens början, medan andra inte avslutade några avtalsstyrda lönerevisioner under mätperioden. En tredje grupp har genomfört lönerevisioner enligt RALS 1998-2001. För att komplicera bilden ytterligare finns det också exempel på myndigheter som genomfört lönerevisioner enligt såväl de gamla som de nya avtalen under mätperioden. Bland de myndigheter som genomfört lönerevisioner enligt de nya avtalen varierar dessutom lönerevisionsperiodernas längd. Diagram 8.21 visar skillnaden i genomsnittslöner och löneutveckling mellan statsförvaltningens olika sektorer. Diagram 8.21 Genomsnittliga lönenivåer och löneutveckling i statsförvaltningens olika sektorer, september 1997 - september 1998 AFF Affärsverk, infrastruktur AOU Arbetsliv, omsorg, utbildning EK Ekonomi FÖRSV Försvar KULT Kultur MTJ Miljö, teknik, jordbruk RÄTTS Rättsväsende UHF Universitet, högskolor, forskning UPP Uppdragsbaserad verksamhet LRS Länsstyrelser, regeringskansli, stabsmyndigheter Genomsnittslönen är högst inom de två sektorerna LRS och UHF, och lägst inom ekonomiområdet. UHF är också den sektor där de anställda, av naturliga skäl, har högst utbildnings-nivå. Skillnaderna i löneökningstal mellan sektorer kan till viss del förklaras med de centrala avtalens olika genomslag – t.ex. var polisväsendet och kriminalvården inom sektorn rättsväsende inte klara med sina lönerevisioner enligt RALS 1995-1998 vid mätperiodens början. Inom sektorn affärsverk och infrastruktur genomförde SJ och Luftfartsverket lönerevisioner enligt RALS 1998-2001 innan mätperiodens slut. I föregående års redovisning avseende 1997 uppgick den genomsnittliga löneökningen inom statsförvaltningen till 4,8 procent för identiska individer. Förvarssektorn svarade då för den högsta ökningen, 5,2 procent, och rättsväsendet, med 4,2 procent, för den lägsta. Den relativt låga löneökning som rapporterades för rättsväsendet berodde bl.a. på att polisväsendet inte hade avslutat sina lönerevisioner enligt RALS 1995- 1998 innan mätperiodens slut. Då dessa lönerevisioner nu är avslutade kan konstateras att till den ökning om 4,2 procent som uppmättes under perioden skall läggas ytterligare 1,5 procentenheter, vilket således motsvarar en sammantagen ökning om 5,7 procent. 9 Riksrevisionsverkets iakttagelser 9 Riksrevisionsverkets iakttagelser 9.1 Inledning Riksrevisionsverket (RRV) presenterar varje år en rapport till regeringen med en sammanställning av väsentliga delar av det arbete som utförts av verket under det gångna året. Revisionens iakttagelser och slutsatser bygger på granskningar av myndigheternas årsredovisningar och förvaltning, särskilda studier, effektivitetsgranskningar, regeringsuppdrag samt RRV:s remissyttranden. Rapporten (RRV 1999:22) är strukturerad efter ett antal, för revisionsåret 1998/99, angelägna områden. Dessa är kontroll, ansvar, millennieskiftet, EU, årsredovisningar, normering, övriga iakttagelser och effekter av effektivitetsrevisionen. Rapporten innehåller även en redovisning av revisionsberättelser med invändning. Nedan redovisas ett urval av RRV:s iakttagelser och slutsatser avseende frågor av generell karaktär. Urvalet baseras på att frågan har bedömts vara av intresse för riksdagen samt att regeringen har hunnit göra en bedömning med anledning av verkets iakttagelser. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2000 med ytterligare bedömningar av RRV:s iakttagelser. 9.2 Revisionens iakttagelser Ansvarsfördelning och kontroll vad gäller hantering av EU-medel Organisationen för att genomföra EG:s strukturfonder i Sverige är svåröverskådlig, enligt RRV. Många olika organisationer medverkar i genomförandet och ansvarsförhållandena är otydliga. RRV anser att det finns ett behov av att regeringen stärker sin styrning av strukturfondsprogrammens genomförande i Sverige. RRV föreslår att regeringen förenklar och förtydligar arbets- och ansvarsfördelningen för den svenska administrationen för att få till stånd en bättre effektivitet i hanteringen av strukturfondsmedel samt att de olika myndigheternas och organens ansvar för genomförande och kontroll av strukturfondsmedel förtydligas. RRV föreslår att en enda myndighet skall vara ansvarig för EU:s strukturfondsmål 3 samt att uppgifter för övervakningskommittéer och beslutande organ förtydligas inför den nya programperioden. RRV föreslår vidare att berörda myndigheters instruktioner revideras, främst de fyra fondansvariga myndigheterna, så att de enhetligt och tydligt speglar huvuddragen i det ansvar myndigheten har för hur EG-medel hanteras i Sverige. Slutligen föreslår RRV att en gemensam strategi baserad på risk för väsentliga fel bör utarbetas för genomförande av fysiska kontroller, för de svenska organ som har att kontrollera att EG-medel och nationella medel inte missbrukas. Inför nästa programperiod har regeringen lämnat uppdrag till särskilda utredare att dels se över organisationen för de geografiska programmen, dels ge förslag till ny inriktning av det nya mål 3. Utredarna har lämnat sina betänkanden och regeringen bereder för närvarande frågor om direktiv till programarbete och hur den framtida organisationen för mål 1, 2 och 3 skall se ut. Som en följd av beredningen av den organisatoriska lösningen avser regeringen att se över berörda myndigheters instruktioner. Vad gäller RRV:s förslag om att utarbeta en gemensam strategi för genomförande av fysiska kontroller, avser regeringen att vidta åtgärder för att säkerställa en god finansiell kontroll i de organ som har att kontrollera EG-medlens användande i kommande strukturfondsperiod. Millennieskiftet Inom ramen för RRV:s granskning av ledningens förvaltning avseende räkenskapsåret 1998, har en kartläggning genomförts av myndighetens förberedelser inför millennieskiftet med anledning av befarade problem med IT-system. RRV har i huvudsak - som ett led i den ordinarie granskningen - ställt frågor till myndigheternas företrädare kring hur arbetet är organiserat och huruvida man bedömer att definierade problem skall kunna åtgärdas i tid. RRV har också löpande tagit del av avrapporteringen (den senaste i mars 1999) som utvalda myndigheter gjort till Statskontoret. RRV:s granskning har påvisat att frågor om 2000-problematiken och myndighetens åtgärder med anledning av denna i många fall inte har behandlats och följts upp av myndighetens styrelse. Exempel på att styrelsen inte tillräckligt väl har behandlat denna typ av frågor är flera fall där årsredovisningen för räkenskapsåret 1998 inte behandlar arbetet med 2000-problematiken trots att myndigheten till Statskontoret anmält väsentliga förseningar i sitt arbete. Avrapporteringen till Statskontoret har i många fall också skett utan att den behandlats i styrelsen. Ett antal myndigheter har som framgått av Statskontorets rapportering angett att anpassningsarbetet inte kommer att bli klart inom den tid som regeringen föreskrivit dvs. senast 1999-06-01. Förhållandet är oroväckande med hänsyn till att det i flera fall är fråga om stora myndigheter där problem kommer att få omfattande konsekvenser även utanför myndigheten. Det bör dock poängteras att anmälda förseningar i förhållande till tidplanen också kan vara ett uttryck för en ökad medvetenhet om problemet och omfattningen av de åtgärder som krävs. RRV vill här uppmärksamma regeringen på risken att alltför mycket intresse nu knyts till de myndigheter som anmält förseningar. Förhållandet att myndigheten till Statskontoret anmält att tidplanen har följts kan också vara en konsekvens av en alltför låg ambitionsnivå i arbetet och bristfällig riskanalys. Till stor del bygger också nuvarande bild av läget avseende 2000-säkringen på att myndigheterna till Statskontoret själva deklarerat läge och vidtagna åtgärder. Någon extern kontroll och verifiering av dessa uppgifter har som regel inte utförts. RRV:s samlade bedömning är att myndigheternas åtgärder med anledning av övergången till nytt millennium i allt för stor utsträckning genomförs utan nödvändig styrning och uppföljning från ansvarig lednings sida. RRV kommer särskilt att följa de myndigheter som ännu inte upprättat riskanalyser för verksamheten runt årsskiftet och det pågående förändringsarbetet. Regeringen följer noggrannt myndigheternas förberedelser inför millenieskiftet. Regeringen har nyligen i rapport till riksdagen (skr. 1998/99:111) redovisat läget avseende IT- omställningen. Regeringen överväger för närvarande också formerna för en samlad utvärdering av myndigheternas omställningsarbete som också skall omfatta tillsynsmyndigheternas roll när det gäller omställningen inom viktiga samhällsfunktioner. Temagranskning representation Kostnaderna för representation i statlig verk- samhet, sett i relation till hela den statliga verksamhetens omslutning, uppgår, enligt RRV, på det hela taget till mycket små belopp. Representation som företeelse torde från den utgångspunkten inte kunna ses som väsentlig eller innebära några större ekonomiska risker. Ofta förekommande och omfattande representation utan tydliga verksamhetsmotiv riskerar emellertid att skada allmänhetens förtroende för statlig verksamhet. Det är därför viktigt att myndigheterna har en god kontroll över sin representation. En bra utgångspunkt för kontrollen är att det inom myndigheten finns tydliga riktlinjer för när representation kan ske, med vilka syften och vilka former, hur den skall redovisas etc. En genomförd temagranskning av RRV visar att flertalet myndigheter saknar tillräckligt utvecklade och dokumenterade interna riktlinjer för hantering av frågor som kan aktualiseras i samband med representation. Standarden på befintliga riktlinjer är mycket varierande. Några av myndigheterna har ett väl övertänkt förhållningssätt till representation men de flesta myndigheter saknar eller har ett alltför knapphändigt regelverk. RRV menar att alla myndigheter bör ha riktlinjer som är beslutade av myndighetens ledning. RRV har funnit att det råder osäkerhet om hur riktlinjer bör eller kan utformas. RRV föreslår att arbetet med att utarbeta en vägledning för utformning av riktlinjer samordnas inom staten. Detta skulle underlätta arbetet för myndigheter som saknar policy och skapa bra förutsättningar för att höja kvaliteten i befintliga dokument. Regeringen har därför gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att vidta de åtgärder som föranleds av rapporten. Verket skall därvid bl.a. lämna förslag till en författningsreglering av rätten till representation samt ta fram råd för hur riktlinjer för representation vid en myndighet bör se ut. Årsredovisningar och normering I den årliga rapporten uppmärksammar RRV regeringen på och lämnar förslag om förtydliganden i de ekonomiadministrativa förordningarna och regleringsbreven. Regeringen kommer att beakta dessa iakttagelser i det kontinuerliga arbetet med att förbättra regleringsbreven och se över förordningarna. RRV föreslår att kraven på små myndigheter ses över t.ex. vad gäller möjligheter att göra undantag från delar av det ekonomiadministrativa regelverket. Kraven på små myndigheter kommer att prövas i arbetet med regleringsbreven för 2000. Kraven prövas dessutom i samband med översyner av förordningar. 9.3 Revisionsberättelser med invändning RRV skall enligt sin instruktion granska om ledningens förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. I de fall RRV i sin granskning uppmärksammat väsentliga avsteg från föreskrifter och regeringsbeslut anges detta som en invändning i revisionsberättelsen. Sammanlagt 19 myndigheter erhöll invändning i revisionsberättelsen för räkenskapsåret 1998. Varje invändning i en revisionsberättelse har i sig sin grund i någon form av väsentlig överträdelse av föreskrifter eller regeringsbeslut. Beroende på vilken typ av föreskrifter eller regeringsbeslut som överträdelsen avser påverkas dock informationen i årsredovisningen i mer eller mindre stor utsträckning. I en analys av hur antalet revisionsberättelser med invändning utvecklats över åren kan det vara av värde att ta hänsyn till om en överträdelse har fått direkt eller indirekt effekt för informationen i årsredovisningen. Konsekvensen av en överträdelse som har fått direkt effekt på årsredovisningen är att informationen i årsredovisningen i något väsentligt avseenden inte är rättvisande dvs. felaktig eller ofullständig. Exempel på sådan överträdelse är bristande efterlevnad av de föreskrifter som reglerar den löpande redovisningen och årsredovisningens innehåll. Överträdelser som har fått en indirekt effekt på årsredovisningen karaktäriseras av att informationen i årsredovisningen i sig kan vara rättvisande men att den grundas på någon form av överträdelse av föreskrift eller regeringsbeslut. Exempel på en sådan överträdelse är bristande efterlevnad av instruktion och verksförordning. RRV har redovisat utvecklingen de tre senaste räkenskapsåren på de två kategorierna av effekter i årsredovisningens information. Tabell 9.1 Revisionsberättelser med invändning 1998 1997 1995/96 Direkt effekt 16 15 9 Indirekt effekt 3 5 17 Totalt antal 19 20 26 Som framgår av tabellen har antalet berättelser med invändning där överträdelsen haft en indirekt effekt på årsredovisningens information minskat markant i förhållande till räkenskapsåret 1995/96. Förhållandet förklaras i allt väsentligt av att det infördes nya föreskrifter avseende formerna för beslut och undertecknande av årsredovisningen under 1995/96 och att dessa i många fall föranledde problem i tillämpningen. Detta har nu i allt väsentligt åtgärdats och myndigheterna följer de nya kraven utan större problem. Antalet invändningar med en direkt effekt på årsredovisningens information har ökat under perioden. Det är bekymmersamt eftersom det också innebär att kvaliteten i avlämnad information har påverkats negativt. Till detta kommer att det i större utsträckning är stora myndigheter som blivit föremål för invändning i revisionsberättelsen för 1998. Nedan lämnas en redovisning av de myndigheter som har erhållit revisionsberättelse med invändning avseende budgetåret 1998 samt en översiktlig genomgång av skälen för invändningarna. En närmare redogörelse för vilka bedömningar regeringen har gjort samt vilka åtgärder regeringen har vidtagit i de enskilda fallen kommer att lämnas i budgetpropositionen för 2000 under respektive utgiftsområde. Svenska institutet: För två avgångsvederlag har inte sociala avgifter och skatt betalats. Försvarsmakten: RRV anser att balansräkningsposten Beredskapstillgångar, som är upptagen till värdet 69,3 miljarder kronor är redovisad med ett för lågt värde. RRV bedömer att orsaken till detta är brister i rutiner för invärdering och aktivering av krigsmateriel. Riksförsäkringsverket: Väsentlig information i form av obligatoriska notupplysningar saknas i anslagsredovisningen. Beträffande anslaget 10 A1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. har dessutom ett icke medgivet överskridande om 217 miljoner kronor redovisats fel i resultat- och balansräkningen. RFV har i årsredovisningen och bokslutet per 1998-12-31 bokfört balanserade utgifter för dataprogram m.m. till ett belopp om 439 miljoner kronor. Någon av RFV dokumenterad värdering av balansposten har inte presenterats. Med ledning av den information som har kunnat inhämtas i granskningen har RRV kunnat konstatera att de av RFV tillämpade redovisningsprinciperna för aktivering av utgifter för utveckling av dataprogram m.m. inte överensstämmer med gällande regelverk och god redovisningssed. En väsentlig del av balansposten bedöms utifrån RRV:s granskning inte vara aktiverbar. Statens pensionsverk: Som framgår av SPV:s årsredovisning har preliminära pensionspremier beräknats till ett för lågt belopp. Brister i ledningens interna styrning och kontroll har lett till väsentliga felbelopp i premierna. Premiepensionsmyndigheten: Styrelsen och generaldirektören har, i anslutning till att myndigheten inrättades, inte självständigt utvärderat möjligheterna att inom avsedd tid driftsätta det kontoadministrativa systemet, ett för verksamheten väsentligt system. Länsstyrelsen i Blekinge län: RRV invänder mot ledningens förvaltning då den årsredovisning som avlämnats till regeringen ej överensstämmer med den som beslutats av styrelsen . Länsstyrelsen i Jämtlands län: Länsstyrelsens rutiner för uppföljning av verksamheten är inte tillfredsställande. Länsstyrelsen har inte lämnat erforderlig dokumentation till resultatredovisningen. Väsentliga poster i balansräkningen har redovisats i strid med gällande redovisningsprinciper. Länsstyrelsen i Kalmar län: Länsstyrelsen har saknat godtagbar intern kontroll beträffande betalningsflöden. Länsstyrelsen i Kronobergs län: Länsstyrelsens rutiner för att säkra kvalitén på årsredovisningen är inte tillförlitliga. Den underliggande dokumentationen till länsstyrelsens årsredovisning innehåller väsentliga brister. Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Länsstyrelsen har redovisat felaktiga uppgifter om ekonomiska åtaganden avseende anslaget Regionala utvecklingsinsatser m.m. och Regionalpolitiska åtgärder. Sametinget: Årsredovisningen har inte beslutats av Sametinget. Årsredovisningens resultatredovisningsdel är inte till alla delar rättvisande. Folkens museum - Etnografiska: RRV har i två revisionsrapporter under 1998 (dnr 30-1998- 2658 och 30-1998-2111) noterat en mängd brister. RRV:s granskning av årsredovisningen visar inte på någon förbättring. I stället har fler brister uppkomna under året noterats. Sedda var för sig är inte alla påpekade iakttagelser väsentliga - dock visar en sammantagen bedömning på stora brister vad avser den interna kontrollen. RRV:s bedömning är därmed att ledningen i sin förvaltning inte i tillräckligt hög grad efterlevt 7 § verksförordningen (1995:1322), dvs. att verksamheten skall bedrivas författningsenligt och effektivt. Statens institut för regional forskning: Resultat- redovisningen har väsentliga brister i förhållande till krav i regleringsbrev och förordningen om myndigheters årsredovisning. Patent- och registreringsverket: Resultatredovisningen uppfyller i väsentlig omfattning inte återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet. Arbetarskyddsverket: Arbetarskyddsverket har under året tecknat leasingavtal till väsentliga belopp. Avtalet har redovisats som operationellt. Avtalet borde ha redovisats såsom finansiell leasing eftersom en väsentlig del av eventuella ekonomiska risker och förtjänster kommer att bäras av Arbetarskyddsverket. Konsekvensen av att avtalet inte klassificerats som finansiellt är att Arbetarskyddsverket redovisar anläggningstillgångar och långfristiga skulder till ett väsentligt för lågt belopp. Om leasingavtalet redovisats som finansiellt hade Arbetarskyddsverket överskridit den av regeringen fastställda låneramen. Arbetsmarknadsverket: AMV har vad avser bidrag för utbildning i företag hos landsting och primärkommuner inte uppfyllt kravet på god intern kontroll. Detta har bland annat fått till följd att bidrag utbetalats med belopp som överstiger verkliga kostnader och att utbetalningar har skett utifrån bristfälligt underlag. AMV har ingått åtaganden om framtida bidragsutbetalningar med 11,3 miljarder kronor, som skall täckas av kommande års anslag. RRV anser att AMV inte har befogenhet att ingå dylika åtaganden med hänsyn till att verket inte har tilldelats bemyndiganden avseende bidrag. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar: Redovisade kostnader i resultaträkningen och utgifterna i anslagsredovisningen avseende anslag UO14B10 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, avser år 1997. Verksamhetens kostnader för år 1998 har inte bokförts. Om kostnaderna för 1998 hade redovisats riktigt skulle anslaget ha överskridits. Sjöfartsverket: RRV invänder att underskriven årsredovisning inte har upprättats förrän den 22 mars 1999. Lantmäteriverket: Lantmäteriverket ger inte en rättvisande bild av sin verksamhet i årsredovisningen och väsentliga poster i balansräkningen har redovisats på bristfälligt sätt och i strid med gällande redovisningsprinciper. 10 Ekonomiadministrativ värdering 10 Ekonomiadministrativ värdering Ekonomistyrningsverket (ESV) genomför på regeringens uppdrag en årlig ekonomiadministrativ värdering (EA-värdering) av myndigheter under regeringen. EA- värderingen är avsedd att utgöra ett instrument för regeringen att följa upp myndigheternas ekonomiadministrativa standard. Kapitlet innehåller en sammanfattning av EA-värderingen avseende 1998. EA-värderingen visar att det är fortsatt mycket hög kvalitet på myndigheternas ekonomiadministration och interna kontroll. En viss försämring av det sammanlagda resultatet har dock uppmätts mellan 1997 och 1998. Andelen myndigheter som har fått omdömet Fullt tillfredsställande eller Tillfredsställande har minskat från 93 procent år 1997 till 91 procent år 1998, varav andelen myndigheter som har fått omdömet Fullt tillfredsställande har minskat från 81 procent år 1997 till 72 procent år 1998. Tabell 10.1 Sammanfattning av EA-omdömen EA-omdöme 1994/95 1) 1995/96 2) 1997 3) 1998 4) Fullt tillfreds- ställande 44 % 67 % 81 % 72 % Tillfredsställande 47 % 25 % 12 % 19 % Ej tillfreds- ställande 9 % 8 % 7 % 9 % 1) Totalt antal myndigheter 1994/95 = 253 2) Totalt antal myndigheter 1995/96 = 241 3) Totalt antal myndigheter 1997 = 231 4) Totalt antal myndigheter 1998 = 232 EA-värderingen består av ett koncernvärde och ett myndighetsvärde. Koncernvärdesfrågorna mäter hur myndigheterna efterlever det ekonomiadministrativa regelverket som en del av koncernen staten. Måluppfyllelsen inom det området har försämrats i förhållande till år 1997. Myndighetsvärdesfrågorna mäter ekonomiadministrativa förhållanden inom myndigheten. Måluppfyllelsen inom detta område har däremot förbättrats i förhållande till år 1997. Försämringen i det sammanlagda resultatet förklaras således av försämringar inom koncernvärdesområdet. Det kan vidare konstateras att försämringen inom koncernvärdesområdet främst förklaras av försämringar bland de allra största myndigheterna. Mot bakgrund av den försämring som skett, kommer regeringen att noga följa upp att åtgärder vidtas för att förbättra myndigheternas ekonomiadministration och interna kontroll. Precis som vid tidigare EA-värderingar är det skillnader i genomsnittligt resultat för myndigheter från olika departementsområden. När det gäller koncernvärdesfrågorna är myndigheter under Justitiedepartementet bäst, medan myndigheter under Försvarsdepartementet är bäst när det gäller myndighetsvärdesfrågorna. Två områden som studerades för första gången i EA-värderingen avseende 1998 uppvisar låga värden. Det gäller myndigheternas kontroll av leverantörernas skuldförhållanden vad gäller skatter och socialavgifter i samband med upphandling av varor och tjänster (75 procent av myndigheterna uppfyller helt eller delvis kraven), och myndigheternas upprättande av s.k. riskanalyser (60 procent av myndigheterna uppfyller helt eller delvis kraven). 11 Utveckling av den ekonomiska styrningen 11 Utveckling av den ekonomiska styrningen 11.1 Inledning Kapitlet innehåller en genomgång av grundläggande principer bakom den ekonomiska styrningen i staten, identifierade utvecklingsbehov, utvecklingsinsatser som genomförts under 1998 samt några viktiga vägval inför det fortsatta utvecklingsarbetet. Kapitlet skall ses mot bakgrund av bl.a. att finansutskottet uttalat (bet. 1997/98:FiU13) att riksdagen anser det viktigt att följa utvecklingsarbetet med den ekonomiska styrningen i staten. Riksdagen har markerat sitt intresse för utvecklingsfrågorna också genom medverkan i en parlamentarisk referensgrupp som skall följa arbetet inom området. 11.2 Ekonomisk styrning Den ekonomiska styrningens främsta uppgift är att vara ett verktyg för politikens förverkligande. Det innebär att den skall bidra till dels att riksdag och regering får ett bra beslutsunderlag, dels att statens verksamhet bedrivs med hög effektivitet och god resurshushållning. Regeringen har i budgetpropositionen för 1998 (prop. 1997/98:1) betonat att den ekonomiska styrningen måste omfatta såväl planering som uppföljning och utvärdering, och att den måste inriktas på både de resurser som används i verksamheten och de prestationer och effekter som blir resultatet av verksamheten. Den ekonomiska styrningen måste således omfatta både finansiell styrning och resultatstyrning. I samma proposition betonar regeringen att en väl fungerande ekonomisk styrning förutsätter att den finansiella styrningen och resultatstyrningen inte bara kompletterar varandra utan även samverkar på ett bra sätt. I finansutskottets betänkande (bet. 1997/98:FiU1) kommenteras regeringens resonemang om den ekonomiska styrningen i staten. Utskottet betonar speciellt att styrfor- men ställer stora krav på riksdagens och regeringens förmåga att ställa upp mål och följa upp och utvärdera, och att det är viktigt att dialogen mellan riksdag och regering vidareutvecklas. 11.3 Genomförda och pågående utvecklingsinsatser Under de senaste åren har ett omfattande arbete bedrivits med att utveckla den ekonomiska styrningen i staten: Budgeteringen har vidareutvecklats genom rambeslutsmodellen, treåriga utgiftstak och införande av lagen (1996:1059) om statsbudgeten. Avsikten har varit bl.a. att stärka budgetdisciplinen. Redovisningen har förändrats på såväl myndighetsnivån som statsmaktsnivån genom införande av bl.a. en ny redovisningsmodell för statliga myndigheter, innebärande bl.a. att redovisningen baseras på kostnader, samt en konsoliderad årsredovisning för staten som helhet. Avsikten har varit att den finansiella uppföljningen av den statliga verksamheten skall förbättras. Målformuleringarna i budgetpropositionen och regleringsbreven har genomgått förändringar i syfte att dels förtydliga och förbättra målen, dels koppla samman mål på olika nivåer. Avsikten har varit att underlätta beslut om vad som skall uppnås inom olika delar av staten. Resultatuppföljningen har vidareutvecklats på alla nivåer i staten. Myndigheternas resultatredovisningar har förbättrats sedan årsredovisningar infördes och resultatåterföringen till riksdagen har fokuserats i anslutning till bl.a. kraven i lagen om statsbudgeten. Avsikten har varit att förbättra möjligheterna att i efterhand se vad som åstadkommits inom olika delar av staten. Under 1998 har regeringen fortsatt arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen i staten. En del av arbetet har bedrivits inom det s.k. VESTA-projektet (Verktyg för Ekonomisk styrning i STAten). Projektet behandlar både principiella frågeställningar rörande ekonomisk styrning i staten och de informationsteknologiska verktyg som krävs för att styrningen skall bli effektiv och ändamålsenlig. VESTA-projektet omfattar för närvarande fem delprojekt; prognos och budgetering, koncernredovisning, betalningssystem, informations- och analysverktyg samt arbetsflödes- och dokumenthanteringssystem. I delprojektet prognos och budgetering, har bl.a. behandlats ett stort antal principiella frågeställningar som har att göra med den ekonomiska styrningen i staten. Arbetet har resulterat i åtta arbetsrapporter med inriktning på olika centrala frågeställningar inom området. Inom ramen för delprojektet har Statskontoret haft i uppdrag att utveckla en informationsmodell för resultatstyrning genom att i pilotprojekt tillsammans med Justitiedepartementet och Socialdepartementet ta fram förslag till mål och målstrukturer inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet och utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Delprojektet koncernredovisning behandlar frågor som har att göra med myndigheternas in- rapportering av utfallsinformation till statsredo- visningen och bearbetningen av denna informa- tion till utfallsrapporter, årsredovisning för staten m.m. Inom ramen för delprojektet har även genomförts en analys av behovet av kon- cerninformation inom Regeringskansliet, stabs- myndigheterna och riksdagen samt en inventering av koncernredovisningssystem som tillhandahålls av olika leverantörer. Det delprojekt som behandlar statens betalningssystem har under 1998 fokuserat på frågan om koncernkonto och betalningsförmedling. Regeringen har i 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100) berört frågan i anslutning till ett förslag om ändrad verksamhetsinriktning för Postgirot Bank AB. Regeringen har vidare gett Riksgäldskontoret ett utredningsuppdrag i ärendet. Delprojektet informations- och analysverktyg har under 1998 genomfört upphandling och påbörjat implementering av ett datalager som i ett första skede kommer att innehålla budget- och redovisningsinformation. Avsikten är att datalagret på längre sikt skall innehålla också andra typer av koncerninformation och att informationen skall vara tillgänglig både för användare inom Regeringskansliet och för andra användare. Delprojektet arbetsflödes- och dokumenthanteringssystem har under 1998 dels genomfört process- och informationsanalys av budgetprocessen, dels tagit fram en kravspecifikation för ett dokumenthanteringssystem till stöd för budgetprocessen i Finansdepartmentet. Projektet är för närvarande inne i en införandefas. Under hösten 1998 har regeringen även påbörjat ett arbete med en översyn av mål och målstrukturer inom samtliga utgiftsområden (se prop. 1998/99:1, vol. 1). Projektet, som benämns Två-årsöversynen, bedrivs i samverkan mellan Finansdepartementet och övriga fackdepartement. Två-årsöversynen syftar till att ta fram målstrukturer för samtliga utgiftsområden byggda på gemensamma principer för hur mål formuleras och hur mål kopplas till varandra mellan olika nivåer. Vidare skall regeringens resultatredovisning till riksdagen följa målstrukturen samt strategier för uppföljning och utvärdering finnas för samtliga utgiftsområden. Regeringen har för avsikt att i samband med budgetpropositionen och regleringsbreven för 2001 tillämpa den nya strukturen inom samtliga utgiftsområden. De första resultaten av två- årsöversynen kan komma att skönjas redan i budgetpropositionen och regleringsbreven för år 2000. Regeringen kommer att lämna en samlad redovisning av arbetet med två-årsöversynen till riksdagen under våren år 2001. 11.4 Utvecklingsbehov Regeringen konstaterar att det genomförda utvecklingsarbetet bidragit till att långsiktigt förbättra den ekonomiska styrningen i staten. Med utgångspunkt i de grundläggande principer för den ekonomiska styrningen som behandlats i avsnitt 11.2, kan regeringen dock identifiera ett antal områden inom vilka det finns ett utvecklingsbehov. Det handlar främst om brister i samverkan mellan delarna i den ekonomiska styrningen, dvs. kopplingen mellan resultatstyrning och finansiell styrning, och mellan planering och uppföljning/utvärdering. Dessa brister får en rad konsekvenser för den ekonomiska styrningens möjligheter att bidra till att riksdag och regering får ett bra beslutsunderlag och att statens verksamhet bedrivs med hög effektivitet och god resurshushållning: Det är svårt att göra jämförelser mellan budget och redovisning. Orsaken till detta problem är att budgeten och redovisningen till vissa delar baseras på olika principer, och att statens avgränsning inte är densamma i budgeten och redovisningen. Det är svårt att i efterhand få en bild av resultatet av insatta resurser på statsmaktsnivån. Bedömningar av effektiviteten i den statliga verksamheten försvåras därmed. Orsaken till detta problem är att uppföljning av resursförbrukning och resultat sker i olika strukturer. Det är ofta svårt att ta fram underlag för prioriteringsdiskussioner i budgetprocessen. Orsaken till det är bl.a. att de mål som formuleras för verksamheten i termer av prestationer och effekter inte direkt kan relateras till planerad resursförbrukning och att den nuvarande ekonomiska styrningen i staten är endimensionell. Det senare visar sig bl.a. i att det är få områden inom vilka det på aggregerad nivå är möjligt att få fram både resultatinformation och finansiell information i både en verksamhetsstruktur som svarar mot målen inom området, och en organisatorisk struktur. I lagen om statsbudgeten anges att alla inkomster och utgifter skall budgeteras brutto, dock med undantag för inkomster som helt skall täcka den aktuella verksamhetens utgifter. Det innebär att budgetens omslutning i stort sett endast omfattar anslagsfinansierad verksamhet. Statsbudgeten ger därmed inte en samlad bild av den statliga ekonomin. 11.5 Framtida utvecklingsinsatser Regeringen anser att utvecklingen av enskilda delar av den statliga ekonomistyrningen måste fortsätta med oförminskad kraft. Med utgångspunkt i de generella krav som ställs på den ekonomiska styrningen i avsnitt 11.2 och det utvecklingsbehov som lyfts fram i avsnitt 11.4, kommer regeringen dock att tydligare inrikta det fortsatta utvecklingsarbetet på att förbättra samverkan mellan resultatstyrning och finansiell styrning, och mellan planering och uppföljning/utvärdering så att de kan utgöra en fungerande helhet. Inom ramen för denna allmänna inriktning kommer ett antal principiella frågeställningar rörande den ekonomiska styrningen i staten att beröras i det fortsatta utvecklingsarbetet. Det gäller bl.a. strukturen på budget, mål, redovisning och resultatuppföljning, kopplingen mellan de budgetpolitiska målen och den ekonomiska styrningen av verksamheter och förvaltning, principerna för budgetering och redovisning samt budgetens omfattning. Avslutningsvis vill regeringen framhålla vikten av att framtidens ekonomiska styrning i staten sker med hjälp av moderna informationsteknologiska verktyg. Arbetet med att utveckla och införa sådana verktyg kommer därför att fortsätta parallellt med det övriga utvecklingsarbetet. 12 Ekonomiska konsekvensanalyser 12 Ekonomiska konsekvensanalyser 12.1 Bakgrund Riksdagens revisorer har i ett förslag till riksdagen (1996/97:RR7) anfört att regeringen för riksdagen skall redovisa för vilken typ av beslut regeringen har för avsikt att utarbeta ekonomiska konsekvensanalyser och att regeringen efter några år redovisar i vilken omfattning regeringen och riksdagen har använt ekonomiska konsekvensanalyser som en del av underlaget för sina beslut. I sitt yttrande till justitieutskottet anförde finansutskottet (1996/97:FiU2y) att det inte är meningsfullt att ställa generella krav på ekonomiska konsekvensanalyser. Justitieutskottet och riksdagen beslutade att som sin mening ge regeringen detta till känna (bet. 1996/97:JuU14, rskr. 1996/97:196). Däremot ansåg finansutskottet i sitt nämnda yttrande att det kan vara lämpligt att regeringen om några år redovisar hur och i vilken omfattning regeringen och riksdagen har använt ekonomiska konsekvensanalyser som en del av underlaget för sina beslut. Justitieutskottet och riksdagen anslöt sig till denna uppfattning som också gavs regeringen till känna. 12.2 Regeringens bedömning Regeringen delar riksdagens uppfattning att ekonomiska konsekvensanalyser kan vara ett värdefullt hjälpmedel inför beslut där olika handlingsalternativ övervägs. Som finansutskottet framhåller i sitt yttrande är det emellertid inte meningsfullt att ställa generella krav på ekonomiska konsekvensanalyser. Kravet på ett beslutsunderlags innehåll och omfattning måste ställas i relation till de effekter ett beslut kan förväntas få. Frågan om ekonomiska konse- kvensanalyser skall läggas till grund för ett beslut måste därför prövas från fall till fall. Mot denna bakgrund har regeringen svårt att se att man kan gå längre än att som allmän riktlinje ange att ekonomiska konsekvensanalyser skall användas i de fall de bedöms ha väsentlig betydelse för beslutet i fråga. Det är enligt regeringens mening varken möjligt eller lämpligt att införa en ordning som mer i detalj lägger fast för vilka typer av beslut som ekonomiska konsekvensanalyser skall användas och ange den närmare arten av sådana analyser. Eftersom det inte går att generellt ange för vilka typer av beslut som ekonomiska konsekvensanalyser av vitt skilda slag bör användas, ställer sig regeringen också tvivlande till värdet av en uppföljande redovisning med den inriktning som revisorerna föreslår. Det torde vara svårt att dra några generella slutsatser av en redovisning av förekomsten av ekonomiska konsekvensanalyser i regeringens och riksdagens samlade beslutsunderlag. En sådan uppföljning kan enligt regeringens mening kanske i stället ske genom riktade revisionella insatser som mera ingående belyser och analyserar erfarenheterna av ekonomiska konsekvensanalyser i olika beslutssituationer och därvid beaktar det arbete som utförs hos myndigheterna, regeringen och riksdagen. Att utveckla metoderna för och öka användningen av ekonomiska och andra konsekvensanalyser ingår som en viktig del i det arbete som pågår för att allmänt förbättra kvaliteten i regeringens och riksdagens beslutsunderlag. Det statliga kommittéväsendet och remissförfarandet hör till grundstenarna i den svenska förvaltningstraditionen. I prop. 1997/98:136 Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst angav regeringen att kommittéväsendet skulle ses över i syfte att skapa bättre förutsättningar för kommittéernas arbete och öka kvaliteten i de statliga utredningarna. I årets kommittéberättelse (skr. 1998/99:103) har regeringen redovisat vilka åtgärder som genomförts och planeras för förbättra förutsättningarna för kommittéernas arbete. Reglerna för kommittéväsendet har setts över. En ny kommittéförordning (1998:1474) har införts och arbete med en ny kommittéhandbok pågår. I samband med den nya kommittéförordningen har kraven på ekonomiska och andra konsekvensanalyser setts över och reglerats på ett mera samlat och överskådligt sätt än tidigare. Av förordningen framgår att om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, skall en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, skall dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar eller intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting, skall kommittén föreslå en finansiering. Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen, skall konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Som ett stöd till kommittéernas arbete finns i kommittéhandboken närmare beskrivningar av hur arbetet med konsekvensanalyser kan läggas upp och vilka metoder som kan användas. I Regeringskansliets arbete med budgetpropositionen, den ekonomiska vårpropositionen och andra propositioner av ekonomisk karaktär, liksom vid beredningen av verkställighetsbeslut, använder Regeringskansliet de beräkningsmetoder som behövs för att så långt möjligt söka fånga en förändrings relevanta ekonomiska effekter. Det betyder att frågan om var kalkylgränsen skall dras avgörs för varje särskilt fall. Det är sällan som alla effekter av en förändring bara berör ett anslag. Ofta måste därför kompletterande eller kompenserande effekter på andra anslag beaktas. Vidare påverkar många gånger en utgiftsförändring även statsbudgetens inkomstsida. Inte sällan påverkas kommunerna och då görs noggranna beräkningar för att den s.k. finansieringsprincipen skall kunna tillämpas. Exempel på detta finns i prop. 1998/99:1 utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (s. 12–14). I en del fall används också så vida kalkylgränser att beräkningarna får samhällsekonomisk karaktär. Alla dessa beräkningar – och valet av kalkylgräns – ingår i den löpande budgetdialogen mellan fackdepartementen och Finansdepartementet. I sammanhanget kan också nämnas att inom Finansdepartementet har bestämda regler (be- räkningskonventioner) lagts fast och tillämpas för enhetlig beräkning och redovisning av budgeteffekter vid ändrade skatte- och avgiftsregler. Som framgår av ovanstående avser regeringen att även i fortsättningen använda det ekonomiska beslutsunderlag som den i varje enskilt fall anser vara lämpligt för att ett välgrundat beslut skall kunna fattas eller föreslås riksdagen. Olika åtgärder vidtas med detta syfte. Bilaga 1 Material avseende resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Bilaga 1 Material avseende resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Innehållsförteckning 1 Redovisningsprinciper 5 2 Noter 7 3 Sammanställning av den statliga sektorn 32 4 Avgifter till och bidrag från EU 36 5 Statliga dotter- och intresseföretag 38 6 Statliga myndigheter och fonder 1998 40 7 Nyckeltal för statliga bolag 44 Tabellförteckning 1.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder 32 1.2 De tio största företagens omsättning 34 1.3 De tio största företagens resultat 34 1.4 De tio största företagens värde 34 1.5 Det kassamässiga flödet mellan EU och statsbudgeten 37 1.6 Statliga dotter- och intresseföretag 38 1.7 Fondställningar per 1998-12-31 43 Nyckeltal för statliga bolag: 1.8 Omsättning 44 1.9 Nettovinst 44 1.10 Kassalikviditet 44 1.11 Soliditet 45 1.12 Skuldsättningsgrad 45 1.13 Räntabilitet på totalt kapital 46 1.14 Ränta på eget kapital 46 1.15 Ränta på sysselsatt kapital 46 1.16 Tillgångarnas omsättningshastighet 47 1 Redovisningsprinciper Redovisningsperiod Från och med 1997 sammanfaller statens budgetår med kalenderår. Som jämförelsetal till 1998 års balans- och resultaträkning med noter, liksom i finansieringsanalysen, redovisas utfall och ställning per den 31 december 1997. Avgränsning av redovisningsenheten Balans- och resultaträkningarna samt finansieringsanalysen myndigheterna under riksdag och regering, med undantag för Riks- banken som betraktas som ett självständigt rättssubjekt och därför inte ingår. Riksbankens grundfond ingår dock med 1 miljard kronor. Även försäkringskassorna betraktas i detta sammanhang som myndigheter och ingår bl.a. därför att de ingår i den statliga redovisningsorganisationen. Ingår gör även sådana fonder som redovisas hos en myndighet som t.ex. Jordfonden. En fullständig förteckning över vilka myndigheter, organisationer och fonder som omfattas av den statliga redovisningsorganisationen återfinns som bilaga 1.6. Redovisningsprinciper Myndigheternas redovisning liksom upprättande av årsbokslut sker enligt Bokföringsförordningen (1979:1212). Årsredovisning med bl.a. balans- och resultaträkning samt finansieringsanalys upprättas enligt Förordning om myndigheters årsredovisning m.m. (1996:882). Uppbörd och transfereringar redovisas enligt kontantmässiga principer men behandlas i resultaträkningen som om de utgjorde intäkter och kostnader. I de fall myndigheterna väsentligt avviker från de redovisningsprinciper eller från de scheman som föreskrivs i nämnda förordningar kommenteras detta i not. Några förändringar av redovisningsprinciper i statens konsoliderade redovisning jämfört med föregående räkenskapsår har gjorts. Statens åtagande vad gäller tjänstepensioner redovisas för första gången i den konsoliderade balansräkningen. Exportkreditnämnden redovisar för första gången utestående skadefordringar liksom risker för slutliga förluster i garantiverksamheten. Från och med 1998 skuldför Sida och Arbetsmarknadsverket inte bidrag i samband med att rekvisitioner eller dylikt erhålls utan redovisar dessa först vid utbetalningstillfället. Värderingsprinciper Myndigheter följer normalt generella värderingsprinciper för statlig redovisning. Det finns dock myndigheter som p.g.a. verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Väsentliga avvikelser kommenteras i not till aktuell post. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar skall värderas enligt lägsta värdets princip. Det innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaffenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda omständigheter och det samtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar skall redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna skall anpassas till respektive anläggningstillgångs ekonomiska livslängd. Om tillgångens värde har minskat mer än vad som motsvarar gjorda avskrivningar, och nedgången bedöms som varaktig, skall tillgångens värde skrivas ned. Anläggningstillgångar som har ett värde som väsentligt överstiger det belopp som redovisats föregående år får tas upp till högst detta värde. Aktier och andelar Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av bolagens justerade egna kapital och ackumulerade vinster, reducerat med utbetalda utdelningar, har tagits upp i myndigheternas redovisning. Kapitalandelsmetoden har använts för både intresse- och dotterföretag eftersom myndigheterna inte upprättar någon koncernredovisning. Affärsverkens dotterbolag ingår dock med aktiernas anskaffningsvärde. I bilaga 1.5 redovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för aktierna i denna bilaga. Övrigt Periodavgränsningsposter är fr.o.m. 1998 upp- delade på förutbetalda/upplupna kostnader, upplupna/oförbrukade bidrag och övriga upp- lupna/förutbetalda intäkter i not, dock inte i balansräkningen. Konsolideringsprinciper Med konsolidering avses åtgärderna att efter eliminering av interna transaktioner summera och redovisa samtliga myndigheter som om de vore en enhet. Konsolidering av staten sker genom sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultaträkningar ur myn- digheternas inrapportering till riksredovisningen efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal. Dessa redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Riksskatteverket. Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i statens konsoliderade redovisning i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens konsoliderade redovisning men som transferering i myndighetens årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräkningsscheman som föreskrivs i förordningen. Detta medför att resultat- och/eller balansräkningen måste omklassificeras innan konsolidering görs. 2 Noter Noter till resultaträkning (1-11) Not 1 Skatter m.m. Miljoner kronor 1998 1997 Skatter m.m. fysiska personer 126 946 111 414 Skatter juridiska personer 87 737 74 588 Ofördelbara skatter m.m. 8 002 4 389 Betalningsdifferenser skattekonto 15 091 Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt 235 575 220 348 Mervärdesskatt 153 251 147 719 Övriga skatter på varor & tjänster och tullavgifter 74 126 71 755 Utjämningsavg. kommuner och landsting 21 265 23 862 Inlevererat överskott Riksbanken 9 300 8 100 Fordonsskatt 6 339 6 417 Övrigt 6 231 7 648 Summa 743 863 676 240 Totalt ökade skatteintäkter m.m. med 68 miljarder kronor 1998 jämfört med 1997. Ökningen av fysiska personers skatter var drygt 15 miljarder kronor och förklaras till cirka hälften av en ökad lönesumma i landet kombinerat med en höjning av den allmänna pensionsavgiften med en procentenhet. Cirka 7 miljarder kronor av ökningen är hänförlig till skatt på kapital och är en effekt av en förskjutning av sparandet till aktiefonder och andra värdepapper. Juridiska personers skatter ökade med ca 13 miljarder kronor. I huvudsak förklaras ökningen av en allmän resultatförbättring hos företagen. Till en del har även en sänkning av avsättningsmöjligheten till pensionsfond från 25 till 20 procent bidragit. År 1998 höjdes arbetsgivaravgiften med 0,11 procentenheter. Detta har dock endast marginellt bidragit till den ökning med 15 miljarder kronor i inbetalda avgifter som skett under året. I huvudsak är ökningen, liksom vad gäller fysiska personers skatter, att hänföra till en större total lönesumma. Under 1998 togs det nya skattekontot i bruk. En konsekvens av skattekontosystemet är att inbetalda belopp, liksom uppkomna saldon på kontona, inte hänförs till något specifikt skatteslag. Uppkomna saldon avräknas successivt när skattedebiteringar sker eller vid återbetalning av t.ex. överskjutande mervärdesskatt. Vid utgången av 1998 var summan av alla saldon på skattekontona positivt och uppgick till 15 miljarder kronor. Detta belopp var vid årsskiftet inte avräknat mot enskilda skatteslag eller återbetalt och redovisas därför i statens resultaträkning som en ospecificerad skatteinkomst. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 1998 1997 Kredit- och garantiavgifter 3 872 3 360 Finansieringsavgifter från arbetslöshetskasorna 2 557 1 993 Registerhållnings- förarprovs- körkorts- samt vägavgifter, försäljningsskatt på motorfordon m.m. 2 023 1 719 Aktieutdelning 1 266 1 032 Varav Nordbanken 813 1032 Europeiska investeringsbanken 302 Nordiska investeringsbanken 125 Om-Gruppen 26 Fastighetsbildning m.m. samt försäljning av landskaps- och fastighetsinformation 938 921 Avgifter från kärnkraftsindustrin 873 804 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna 786 797 Vårdavgifter 779 736 Administrationsersättning från AP-fonden 610 622 Avgifter för registrering av bolag och patent m.m. 521 477 El-, tele- och övriga banhållningstjänster m.m. 446 827 Utförsäljning av beredskapslager m.m. 395 677 Försäljning av avvecklade anläggnings- och försvarstillgångar m.m. 370 45 Erhållen ersättning vid försäljning av aktier 216 9 153 Varav Venantius 4 857 Enator 440 Nordbanken 26 6290 SBL Vaccin 14 Stadshypotek 2 768 Zenit Shipping AB 95 Avgår bokfört värde -5 121 Avgifter för radio-, tele- och postverksamhet m.m. samt telekommunikation 215 146 Distriktsveterinärorganisationen 198 179 Passavgifter 181 134 Återbetalda underhållsbidrag 1 584 Återbetalning Nordiska Investeringsbanken 125 Affärsverk Statens järnvägar 11 330 11 315 Luftfartsverket 2 874 3 696 Svenska kraftnät 2 131 2 677 Sjöfartsverket 1 189 1 113 Övrigt 9 301 6 648 Summa 43 071 50 780 Jämfört med föregående år minskade posten intäkterna av avgifter och andra ersättningar med nästan 8 miljarder kronor. Den främsta förklaringen är försäljningen av bland annat Stadshypotek och av aktier i Nordbanken som skedde föregående år och inbringade drygt 9 miljarder kronor. Ersättning för försäljning av aktier under 1998 uppgick till endast 216 miljoner kronor netto. Övriga avgiftsintäkter uppvisar såväl mindre ökningar som minskningar men har totalt sett förhållit sig ganska konstant. EU-bidragen är omklassificerade och återfinns under noten intäkter av bidrag. Även återbetalda underhållsbidrag som redovisas av Riksförsäkringsverket och avser återbetalning av förskotterade underhållsbidrag är omklassificerade och redovisas som uppbörd under noten skatter m.m. Kredit- och garantiavgifter avser årliga avgifter från banker, institut och värdepappersbolag till Insättningsgarantinämnden med 1 947 miljoner kronor, intäkter från Riksgäldskontorets kredit- och garantiverksamhet med 144 miljoner kronor, Exportkreditnämnden med 1 671 miljoner kronor och Statens Bostadskreditnämnd med 110 miljoner kronor. Finansieringsavgifter m.m. till AMS från arbetslöshetskassorna är avsedda för finansiering av utbetalda arbetslöshetsersättningar och för finansiering av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag. Registerhållnings- förarprovs- samt körkortsavgifter, försäljningsskatt på motorfordon m.m. redovisas av Vägverket. Aktieutdelning från bolag där staten har en ägarandel som är mindre än 20 procent redovisas av Regeringskansliet. Intäkter från fastighetsbildning m.m. samt försäljning av landskaps- och fastighetsinformation redovisas av Lantmäteriverket. Avgifter från kärnkraftsindustrin är de avgifter som betalas till kärnavfallsfondens styrelse av reaktorinnehavarna i förhållande till levererad energi. Avgifterna betalas för att finansiera omhändertagandet av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall och finns insatta på konto hos Riksgäldskontoret. Avgifter vid Kronofogdemyndigheterna är utsökningsavgifter, avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. och redovisas av Riksskatteverket. Vårdavgifterna redovisas av Statens institutionsstyrelse och avser främst intäkter från kommuner till missbrukar- och ungdomsvård m.m. Administrationsersättning från AP-fonden redovisas av Riksförsäkringsverket med 365 miljoner kronor och av Riksskatteverket med 244 miljoner kronor. Avgifter för registrering av bolag och patent m.m. redovisas av Patent- och registreringsverket. Banverket redovisar intäkter för El-, tele- och övriga banhållningstjänster m.m. Fortifikationsverket redovisar försäljning av avvecklade anläggnings- och försvarstillgångar m.m. Enligt Fortifikationsverkets årsredovisning för 1998 skall jämförelsesiffran för 1997 vara 365 miljoner kronor. Försäljning av beredskapslager avser försäljning från Jordbruksverkets beredskapslager m.m. med 364 miljoner kronor samt försäljning av beredskapslager av olja, anläggningar och materiel med 31 miljoner kronor. Myndigheten Statens oljelager har inordnats i Sveriges geologiska undersökning. Intäkterna från utförsäljning av beredskapslager m.m. har minskat kraftigt p.g.a. att priserna på oljeprodukter sjunkit avsevärt vilket även påverkat försäljningen av beredskapslagrade produkter. Erhållen ersättning vid försäljningar av aktier redovisas av Regeringskansliet. Intäkterna redovisas kursivt brutto för varje bolag och det bokförda värde som avgår är en summering av vad de sålda bolagen varit värderade till. Nettointäkten från försäljningarna uppgår endast till 216 miljoner kronor. Venantius post avser försäljning av Securum. Avgifter för radio-, tele- och postverksamhet m.m. samt telekommunikation redovisas av Post- och telestyrelsen. Jordbruksverket redovisar intäkter av avgifter för Distriktsveterinärorganisationen. Dessa intäkter redovisades föregående år felaktigt under försäljning av beredskapslager. Rikspolisstyrelsen redovisar passavgifter. Resterande avgiftsintäkter fördelar sig på ett stort antal myndigheter. Statens järnvägars intäkter avser trafikintäkter från persontrafik, godstransporter, färjetrafik m.m. Luftfartsverkets intäkter avser trafikintäkter bestående främst av landnings- och passageraravgifter m.m. Övriga rörelseintäkter tillkommer med bland annat bilparkeringsavgifter, hyror och arrenden. Svenska Kraftnäts intäkter består i huvudsak av nät- och systemintäkter där nätintäkterna indelas i effektavgifter och energiberoende avgifter. Sjöfartsverkets intäkter avser främst farledsavgiften, som består av en tvådelad avgift som ersätter tidigare fyr- och farledsvaruavgifter samt lotsintäkter som uppbärs av Tullverket. Not 3 Intäkter av bidrag Miljoner kronor 1998 1997 AP-fondmedel 32 603 33 820 EU-bidrag 9 320 8 104 Bidrag till universitet och högskolor 3 675 3 059 Assistansersättning från kommuner 1 308 Bidrag till övriga myndigheter 1 358 868 Summa 48 264 45 851 Ökningen på drygt 2 miljarder kronor från föregående år kan bland annat hänföras till att EU-bidraget ökat med drygt 1 miljard kronor. EU-bidraget utgörs av arealersättning, exportbidrag, djurbidrag och struktur- och regionalstöd som betalas till Jordbruksverket (7 042), bidrag från socialfond till AMS (1 671) och från regional strukturfond till NUTEK (451). Vägverket (77) och Banverket (15) har fått bidrag till transeuropeiska nätverk. Övriga bidrag från EU har betalats till ytterligare några myndigheter med mindre belopp. EU-bidragen har omklassificerats i resultat- räkningen. De redovisades föregående år som in- täkter av avgifter och andra ersättningar. En annan förklaring till ökningen av bidragen är att Riksförsäkringsverket omklassificerat assistansersättningen från kommuner till bidrag. Tidigare redovisades även denna under intäkter av avgifter och andra ersättningar. Bidrag till universitet och högskolor har ökat med drygt en halv miljard kronor från föregående år, däremot har bidrag från AP- fondmedel minskat med drygt 1 miljard kronor. Allmän tilläggspension, ATP, finansieras i första hand med influtna ATP-avgifter. Räcker inte ATP-avgifterna till för utbetalning av allmän tilläggspension täcks underskottet med medel från AP-fondens avkastning. För 1998 blev detta underskott knappt 33 (34) miljarder kronor, jämför bilaga 1.4, not till tabell 1.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder. Not 4 Transfereringar och bidrag Miljoner kronor 1998 1997 Social försäkring: Ersättning vid ålderdom – Pensioner 164 858 162 618 Ersättning vid sjukdom och handikapp förtidspension, vårdbidrag 84 346 80 769 Stöd till barnfamiljer 43 993 41 062 293 197 284 449 Arbetsmarknad: Arbetslöshetsersättning inklusive kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) 34 138 38 303 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 29 384 28 739 Bidrag till Samhall AB 4 456 4 424 Lönegarantier m.m. 2 136 4 410 70 114 75 876 Bistånd och invandring: Bidrag via SIDA m.fl. 7 739 8 084 Internationella organisationer 3 719 4 195 Invandringsbidrag till kommuner 1 812 2 129 Bidrag via Integrationsverket 903 14 173 14 408 Övrigt: Generella bidrag och utjämningsbidrag till kommuner och landsting 96 171 86 683 Varav utjämningsbidrag 21 265 23 862 Sveriges avgift till EU 21 210 21 057 varav till Europeiska Investeringsbanken 876 Studiestöd, avskrivningar lånefordringar 18 283 13 338 Avsättning premiereserven 11 366 Räntebidrag m.m. 10 814 20 804 Stöd till jordbruket m.m. varav EU- finansierat 8 558 8 164 Bidrag inom skolväsendet 4 029 3 114 Bidrag till folkbildningen 2 418 2 357 Bidrag till näringslivet m.m. via NUTEK 1 873 1 530 Bidrag till investeringar i infrastruktur 1 480 1 819 Övrigt 18 874 16 465 195 076 175 331 Total summa 572 560 550 064 Med socialförsäkringssektorn avses Riksförsäkringsverkets definition av densamma varför stöd till barnfamiljer och folkpensionssystemet ingår. Transfereringarna ökade med drygt 22 miljarder kronor mellan 1997 och 1998. Av ökningen förklaras drygt 11 miljarder kronor av att avsättningen till premiereserven redovisas i resultaträkningen för första gången 1998. Inom socialförsäkringssystemet ökade transfereringarna netto med nästan 9 miljarder kronor. Ersättningen vid sjukdom ökade med drygt 3 miljarder kronor främst p.g.a. att ersatta sjukpenningdagar har stigit kraftigt bl.a. som följd av att långtidssjukskrivningarna ökat. Stöd till barnfamiljer ökade med nästan 3 miljarder kronor främst p.g.a. höjda barnbidrag. Utbetalda pensionerna ökade med drygt 2 miljarder kronor p.g.a. att antalet ATP-pensionärer blir fler och att den genomsnittliga ATP-pensionen blir allt högre. Arbetsmarknadsstödet minskade med nästan 6 miljarder kronor vilket förklaras av att arbetslösheten sjunkit och att utbetalade lönegarantier minskat. Transfereringarna under rubriken övrigt ökade med ca 20 miljarder kronor under 1998. Som nämnts ovan förklaras drygt 11 miljarder kronor av ökningen av att avsättningen till premiereserven redovisas i resultaträkningen för första gången 1998. Avsättningen till premiereserven 1997 var drygt 10 miljarder kronor. Bidrag till kommuner och landsting ökade med drygt 9 miljarder kronor, varav nästan 4 miljarder kronor avser de extra medel som anvisats för att värna om kvaliteten i skola, vård och omsorg och för att minska behovet av att höja kommunalskatten. Räntebidragen minskade dock med 10 miljarder kronor beroende på lägre räntenivåer och neddragning av bidragen. Studiestöd och nedskrivning av studielånefordringar ökade med nästan 5 miljarder kronor. Posten övrigt som uppgår till nästan 19 miljarder kronor är summan av ett stort antal övriga bidrag som utbetalas av Länsstyrelserna, Pressstödsnämnden, Rymdstyrelsen, Statens Räddningsverk, Statens energimyndighet med flera. Not 5 Kostnader för personal Miljoner kronor 1998 1997 Försvarsmakten 11 098 11 565 Polisväsendet 8 186 8 248 Skatteförvaltningen 4 473 4 545 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 3 881 4 391 Arbetsmarknadsverket 3 860 3 549 Vägverket 3 037 2 999 Banverket 2 720 2 846 Kriminalvårdsverket 2 487 2 472 Lunds universitet 2 424 2 392 Regeringskansliet 2 254 2 098 Domstolsverket 2 137 2 005 Uppsala universitet 1 824 1 741 Göteborgs universitet 1 566 1 494 Stockholms universitet 1 291 1 252 Kungl. Tekniska högskolan 1 285 1 173 Försvarets materielverk 1 185 1 162 Affärsverk Statens järnvägar 3 933 4 168 Luftfartsverket 1 294 1 798 Sjöfartsverket 453 718 Svenska kraftnät 132 100 Övriga myndigheter 22 870 21 764 Summa 82 390 82 480 Statens tjänstepensioner m.m. 8 045 8 076 Elimineringar av arbetsgivaravgifter, löneskatt m.m. -23 239 -21 531 Summa 67 196 69 025 Myndigheternas arbetsgivaravgifter som betalats in till Riksskatteverket är en statsintern transaktion och således inte en kostnad för staten och har därför eliminerats. Även arbetsgivaravgifter på myndigheternas semesterreserver är eliminerade. Detta gjordes inte föregående år, vilket är en förklaring till ökningen av elimineringsposten och även till minskningen av personalkostnaden. Kostnaden för personal minskade totalt med nästan 2 miljarder kronor mellan åren. Antalet anställda inom staten i september 1998 var 246 900 (251 649) personer. Det är en minskning med 2 procent jämfört med 1997. Omräknat till heltidspersoner var antalet anställda 220 600 personer, även det en minskning med 2 procent jämfört med året innan. Not 6 Kostnader för lokaler Miljoner kronor 1998 1997 Försvarsmakten 2 324 1 714 Polisväsendet 1 162 1 153 Regeringskansliet 995 926 Skatteförvaltningen 643 666 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 565 584 Kriminalvårdsverket 564 584 Arbetsmarknadsverket 516 540 Lunds universitet 459 452 Domstolsverket 454 470 Göteborgs universitet 446 444 Uppsala universitet 425 402 Stockholms universitet 372 352 Kungliga tekniska högskolan 347 342 Sveriges lantbruksuniversitet 281 309 Statens institutionsstyrelse 22 318 Affärsverk Statens järnvägar 87 75 Sjöfartsverket 45 42 Luftfartsverket 36 33 Svenska kraftnät 17 17 Övriga myndigheter 5 074 4 816 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader - 3 995 - 4 411 Summa 10 839 9 828 Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Lokalkostnaderna ökade med 1 miljard kronor mellan åren vilket fördelar sig på flera myndigheter. Försvarsmaktens ökning beror på att man under året har överfört personal för fastighetsdrift till Fortifikationsverket, vilket i sin tur medfört att kostnader som tidigare redovisades som personalkostnader numera redovisas som lokalkostnader. Vid Statens institutionsstyrelse ökade lokalkostnaderna kraftigt under 1997 p.g.a. beräknade kostnader för avveckling av lokaler. År 1998 återfördes en stor del av dessa kostnader vilket innebar att redovisade lokalkostnader minskade vilket därmed alltså är en periodiseringseffekt. Not 7 Övriga driftkostnader Miljoner kronor 1998 1997 Försvarsmakten 29 873 28 225 Försvarets materielverk 20 641 18 872 Vägverket 5 839 4 129 Polisväsendet 1 304 1 048 Domstolsverket 1 286 1 232 Kärnavfallsfondens styrelse 1 243 645 Skatteförvaltningen 1 180 994 Fortifikationsverket 1 161 805 Regeringskansliet 1 155 979 Karolinska institutet 1 014 879 Kriminalvårdsverket 967 937 Statens fastighetsverk 928 989 Statens Jordbruksverk 916 390 Lunds universitet 906 860 Göteborgs universitet 871 845 Arbetsmarknadsverket 866 752 Uppsala universitet 756 746 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskassorna 729 840 Banverket 687 917 Riksgäldskontoret 155 567 Affärsverk Statens järnvägar 6 642 7 064 Svenska kraftnät 1 158 1 396 Luftfartsverket 1 140 987 Sjöfartsverket 399 388 Övriga myndigheter 13 460 12 692 Summa 95 276 88 178 Elimineringar -31 363 -27 889 Summa 63 913 60 289 Driftkostnaderna har under året ökat med nästan 4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Försvarsmaktens driftkostnader har ökat p.g.a. att Försvarets materielverk har intäktsredovisat en upparbetad kostnad som skall faktureras Försvarsmakten 1999 men avser 1998. Dessa bokfördes inte hos Försvarsmakten eller på koncernnivå hos Försvarsmakten föregående år, vilket är en förklaring till ökningen. Försvarets materielverks driftkostnader består i huvudsak av kostnader för varor och materiel. Dessa har under året ökat med nästan 2 miljarder kronor från knappt 19 till nästan 21 miljarder kronor. Även Vägverkets driftskostnader har ökat med nästan 2 miljarder kronor. Driftskostnaderna består för övrigt till största delen av förvaltningskostnader. Elimineringarna avser kostnader för köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Not 8 Avskrivningar Miljoner kronor 1998 1997 Försvarsmakten 3 425 282 Vägverket 2 403 2 310 Banverket 1 952 1 795 Fortifikationsverket 764 677 Polisväsendet 423 426 Socialstyrelsen 48 408 Affärsverk Statens järnvägar 702 664 Luftfartsverket 697 484 Svenska kraftnät 351 344 Sjöfartsverket 80 83 Övriga myndigheter 4 232 3 656 Summa 15 077 11 129 Försvarsmakten har övertagit ett lager av reservmateriel från Försvarets materielverk. Bruttovärdet av lagret var drygt 7 miljarder kronor. Lagret har skrivits ner med drygt 3 miljarder kronor vilket förklarar ökningen under 1998. Avskrivning av väganläggningar uppgår till drygt 2 miljarder kronor och redovisas av Vägverket. Banverket redovisar avskrivningar på järnvägsanläggningar med knappt 2 miljarder kronor. Not 9 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag Miljoner kronor 1998 1997 Regeringskansliet Telia AB 4 691 2 341 Vattenfall AB 2 995 3 860 Posten AB 1 252 356 Civitas Holding AB 1 097 1 620 Apoteket AB 1 084 -66 LKAB 709 860 SAS Sverige AB 537 277 Vin & Sprit 434 704 SBAB 384 678 Svensk Exportkredit AB 359 317 AssiDomän AB 304 549 Statliga Akademiska Hus AB 301 696 Almi Företagspartner AB 217 135 Systembolaget AB 193 211 Svenska Spel 135 Förvaltningsaktiebolaget Stattum 97 186 Celsius AB 93 70 Amu-Gruppen 50 5 Specialfastigheter 45 TERACOM Svensk Rundradio AB 45 277 Svenska Skogsplantor AB 34 3 Svenska Rymdaktiebolaget 34 6 VPC AB 29 19 SOS Alarm Sverige AB 28 9 Sv Provnings- & Forskningsinstitut 15 4 Swedfund Int. 12 Svenskhemmet Voxenåsen A/S 1 -785 Svenska Lagerhus AB -3 31 SAQ kontroll AB -7 24 Kungliga Operan AB -14 4 Samhall AB -89 -224 Venantius AB -153 -1 618 Securum AB 454 Enator AB 35 Övriga bolag inom Regeringskansliet 14 872 Summa Regeringskansliet 14 923 11 910 Diverse dotterbolag till Vägverket -1 -3 Statens järnvägar 2 Göteborgs universitet -8 Övriga myndigheter -2 2 Summa 14 914 11 909 För 15 av de ovanstående bolagen är förändringen från föregående år större än 100 miljoner kronor. Ökningen av resultatandelen i Apoteket AB är i huvudsak hänförlig till att statens ägarandel ökat från 66,67 procent till 100 procent. För ytterligare information om de statliga bolagen se bilaga 1.5. Not 10 Finansiella intäkter Miljoner kronor 1998 1997 Riksgäldskontoret Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 36 241 34 628 Ränteintäkter avseende upplåning i SEK 32 892 20 305 Överkurs vid emissioner (netto) 2 316 664 Intäktsförda preskriberade obligationer m.m. 35 31 Realiserade valutavinster (netto) 0 3 353 Delsumma Riksgäldskontoret 71 484 58 981 CSN, Ränteintäkter avseende studielån som finansierats via upplåning i RGK 4 289 4 496 RFV, Ränteintäkter diverse fonder 609 884 Affärsverk Svenska Kraftnät 36 49 Luftfartsverket 24 8 Sjöfartsverket 3 0 Statens järnvägar 0 1 074 Övriga myndigheter 364 841 Summa 76 809 66 333 Ränteintäkterna har ökat jämfört med föregående år vilket främst beror på Riksgäldskontorets ökade ränteintäkter i samband med utlåning i svensk valuta men även beroende på utlåning i utländsk valuta. Även nettot mellan överkurser och underkurser vid emissioner som varit positivt redovisas som ränteintäkt. Denna har ökat med nästan 2 miljarder kronor jämfört med 1997. År 1998 blev nettot av realiserade valutavinster och valutaförluster som redovisas av Riksgäldskontoret en realiserad valutaförlust vilken återfinns under noten räntekostnader. Från och med 1998 särredovisas finansiella intäkter som inte är räntor separat under rubriken Övriga finansiella intäkter i denna not. Av de 884 miljoner kronor som redovisades som räntor av Riksförsäkringsverket föregående år avser 229 miljoner kronor övriga finansiella intäkter. Motsvarande värde 1998 är 550 miljoner kronor och finns alltså redovisat under Övriga finansiella intäkter. Övriga finansiella intäkter Miljoner kronor 1998 1997 Riksförsäkringsverket 550 Närings- och teknikutvecklingsverket 77 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 60 Affärsverk Statens järnvägar 863 Svenska kraftnät 4 Luftfartsverket 3 Övriga finansiella intäkter 170 Summa 1 727 SJ:s finansiella intäkter består huvudsakligen av leasholdintäkter och utdelning. Miljoner kronor 1998 1997 Finansiella intäkter 76 809 66 333 Övriga finansiella intäkter 1 727 Summa finansiella intäkter totalt 78 536 66 333 Not 11 Finansiella kostnader Miljoner kronor 1998 1997 Riksgäldskontoret Räntekostnader avseende upplåning i SEK 104 176 97 399 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta 60 148 59 030 Orealiserade valutaförluster (netto) 29 505 14 445 Realiserade kursförluster (netto) 15 518 3 171 Realiserade valutaförluster (netto) 9 834 Provisioner till banker 390 Räntekostnader ungdomsbospar 5 Delsumma Riksgäldskontoret 219 576 174 045 Affärsverk Svenska Kraftnät 3 Statens järnvägar 780 Luftfartsverket 14 Sjöfartsverket 14 Övriga myndigheter 136 1 325 Summa räntekostnader 219 715 176 178 Ökningen mellan åren av de räntekostnader som redovisas av Riksgäldskontoret är nästan 46 mil- jarder kronor. 25 miljarder kronor av ökningen är hänförlig till orealiserade och realiserade va- lutaförluster p.g.a. kronans försvagning. De orea- liserade valutaförlusterna påverkar statsskulden i utländsk valuta negativt, dock inte i statsbudgetens utfall. Därtill kommer kursförluster på obligationer som genererats av större byten och uppköp som skett under året. Dessa har ökat med drygt 12 miljarder kronor. Från och med 1998 särredovisas finansiella kostnader som inte är räntor separat under rub- riken Övriga finansiella kostnader nedan. Av de 780 miljoner kronor som redovisades som räntekostnader hos Statens järnvägar föregående år avsåg 449 miljoner kronor övriga finansiella kostnader. Av resterande 331 miljoner kronor avsåg 135 miljoner kronor ränta på lån hos Riksgäldskontoret som ej blev eliminerat 1997. Återstoden är diverse övriga räntekostnader. År 1997 redovisades provisioner till banker under övriga kostnader. Övriga finansiella kostnader Miljoner kronor 1998 1997 Exportkreditnämnden 1 335 Riksförsäkringsverket 272 Närings- och teknikutvecklingsverket 140 Regeringskansliet 110 Affärsverk Statens järnvägar 786 Sjöfartsverket 13 Luftfartsverket 12 Övriga myndigheter 77 Summa 2 745 0 Från och med 1998 års bokslut redovisar Exportkreditnämnden det bedömda värdet på utestående fordringar liksom risken för slutliga förluster i det utestående engagemanget. Av kostnaderna på 1,3 miljarder kronor avser nästan 1 miljard kronor reservering för engagemangsrisk och resterande reservering av skadefordringar. Miljoner kronor 1998 1997 Finansiella kostnader 219 715 176 178 Övriga finansiella kostnader 2 745 Summa finansiella kostnader totalt 222 460 176 178 För närmare kommentarer och redovisning av statsskuldens kostnader hänvisas till textavsnittet om statsskulden i kapitel 3. Noter till balansräkning (12-46) Not 12 Kassa, bank m.m. Miljoner kronor 1998 1997 Riksskatteverket 1 748 506 Riksförsäkringsverket 213 211 Länsstyrelsen i Norrbottens län 159 149 Statens Fastighetsverk 116 1 Försvarets Materielverk 108 56 Riksgäldskontoret 101 77 Exportkreditnämnden (f.å. 1 484) - - Affärsverk Svenska Kraftnät 758 823 Luftfartsverket 502 229 Statens järnvägar 334 595 Sjöfartsverket 57 2 Övriga myndigheter 850 622 Summa 4 946 3 271 Den stora ökningen av likvida medel hos Riksskatteverket utgörs av dagssaldon från uppbördsinbetalningar till skattemyndigheternas bankkonton som numera förs över till Statsverkets checkräkning med en dags fördröjning. År 1997 redovisade Exportkreditnämnden 1 484 miljarder kronor i form av valutadepositioner som likvida medel. År 1998 redovisas motsvarande placering under rubriken värdepapper och andelar. Även jämförelsevärdet från 1997 redovisas därför i år under samma rubrik. Not 13 Värdepapper och andelar Miljoner kronor 1998 1997 Regeringskansliet, aktier i Nordbanken Holding AB 4 646 4 652 Riksgäldskontoret, dagslån placerade hos banker 3 526 - Exportkreditnämnden, valutadepositioner i svenska banker 1 300 1 484 Riksförsäkringsverket, hypoteksobligationer m.m. 1 271 5 394 Regeringskansliet, Expo 98 3 13 Regeringskansliet, diverse fonder 2 2 Regeringskansliet, fordran Securum - 4 857 Övriga myndigheter 18 160 Summa 10 766 16 562 Riksgäldskontoret har under 1998 gjort kortsiktiga placeringar hos banker i form av dagslån. Den fordran staten hade på Securum 1997 avsåg bl.a. utdelning uppgående till 2,3 miljarder kronor som betalats under 1998. Securum har övertagits av Venantius AB under 1998. I samband därmed reglerades även den fordran som staten hade på Venantius AB 1997. Minskningen av Riksförsäkringsverkets (RFV) värdepappersinnehav beror i huvudsak på att delpensionsfonden avvecklats under 1998 och att tillhörande obligationer därmed försålts. RFV:s innehav av statsobligationer uppgående till 234 miljoner kronor har eliminerats mot statsskulden. Not 14 Kundfordringar Miljoner kronor 1998 1997 Banverket 265 410 Vägverket 218 188 Försvarets materielverk 123 181 Statens lantmäteriverk 120 143 Försvarsmakten 112 112 Affärsverk Luftfartsverket 565 409 Svenska kraftnät 174 405 Sjöfartsverket 158 52 Statens järnvägar 22 54 Övriga myndigheter 1 344 898 Summa 3 101 2 852 Not 15 Övriga fordringar Miljoner kronor 1998 1997 Riksskatteverket, fordringar lämnade till Kronofogdemyndigheten för indrivning m.m. 5 248 5 062 Jordbruksverket, bidragsfordringar på EU m.m. 4 620 4 552 Tullverket, uppbördsfordringar 1 773 2 641 Riksgäldskontoret, options- och futurekontrakt 1 208 435 Riksskatteverket, fordringar avseende kommuners och landstings mervärdesskatt 1 174 - Riksgäldskontoret, fordringar på banker avseende premieobligationer m.m. 568 - Riksförsäkringsverket, fordran AP-fonden för administration av ålderspension m.m. 508 380 Statens Lantmäteriverk, uppbördsfordringar avseende stämpelskatt och expeditionsavgifter 133 68 Affärsverk Statens järnvägar 1 032 951 Luftfartsverket 207 141 Sjöfartsverket 110 13 Svenska Kraftnät 6 - Övriga myndigheter 787 1 268 Summa 17 374 15 511 Riksskatteverket (RSV) har skattefordringar under indrivning på nominellt 51,3 miljarder kronor. Av dessa beräknas 5 miljarder kronor inflyta vilket därmed utgör merparten av RSV:s fordringspost. Det mycket stora antalet fordringsposter har tidigare gjort en individuell värdering omöjlig och värderingen har baserats på statistik. I samband med årsbokslutet för 1998 har efter diskussion med Riksrevisionsverkets revisorer prövats en mer detaljerad analys av fordringsstocken i redovisningssystemet för exekutionsväsendet (REX). Fordringarna har analyserats med avseende på om gäldenären är i konkurs, fordringarnas ålder etc. RSV:s fordran på kommuner och landsting avseende mervärdesskatt utgörs av fordringar på utjämningsavgifter till systemet för kompensation av viss ingående mervärdesskatt i icke mervärdesskattepliktig verksamhet. Tullverkets uppbördsfordringar utgörs av obe- talda tullräkningar avseende mervärdesskatt, tull- och importavgifter på jordbruksprodukter, energiskatter m.fl. skatter och avgifter. Bedömning av fordringarnas verkliga värde har gjorts med en statistisk metod. Statens järnvägars fordringar avser främst fordringar på bolag inom SJ-koncernen. Not 16 Pågående arbeten Miljoner kronor 1998 1997 Banverket 187 29 Statens lantmäteriverk 106 95 Försvarsmakten 57 36 Försvarets forskningsanstalt 27 29 Fortifikationsverket 26 36 Allmänna advokatbyråerna 20 30 Försvarets materielverk - 3 493 Affärsverk Statens järnvägar 17 13 Sjöfartsverket 9 9 Övriga myndigheter 71 207 Summa 520 3 977 Försvarets materielverk redovisade 3,5 miljarder kronor som pågående arbeten 1997 vilka avsåg uppdrag från Försvarsmakten. Dessa eliminerades inte 1997 vilket dock skett under 1998 vad gäller motsvarande post. Not 17 Varulager och förråd Miljoner kronor 1998 1997 Banverket, material för underhåll och reparation av anläggningar 307 448 Försvarsmakten 196 218 Försvarets materielverk 173 7 352 Sveriges geologiska undersökning 134 5 Vägverket 92 96 Kriminalvårdsstyrelsen 73 76 Affärsverk Statens järnvägar 104 146 Luftfartsverket 29 29 Svenska kraftnät 22 - Sjöfartsverket 21 21 Övriga myndigheter 481 705 Summa 1 632 9 096 Försvarsmakten övertog i januari 1998 från Försvarets materielverk ett lager av reservmateriel och drivmedel värderat till 7,2 miljarder kronor. Detta lager har efter nedskrivning med drygt 3 miljarder kronor redovisats under posten beredskapstillgångar. Not 18 Förskott till leverantörer Miljoner kronor 1998 1997 Försvarets materielverk 13 493 14 220 Övriga myndigheter 101 99 Summa 13 594 14 319 De leverantörer som Försvarets materielverk i huvudsak lämnar förskott till är Bofors, Kockums, Volvo och Saab. Förskott har även lämnats till en del utländska leverantörer. Not 19 Fastigheter – omsättningstillgångar Miljoner kronor 1998 1997 Länsstyrelsen i Västra Götalands och Bohus län 16 20 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 12 14 Länsstyrelsen i Västerbottens län 7 6 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 6 8 Övriga länsstyrelser 3 Summa 44 48 För första gången 1998 redovisas de fastigheter som utgör omsättningstillgångar, Jordfondens fastigheter, som en egen post i balansräkningen. Tidigare redovisades dessa under varulager och förråd. Not 20 Periodavgränsningsposter Till och med 1997 redovisade myndigheterna alla typer av periodavgränsningsposter på tillgångssidan i balansräkningen summerat till en post. Från och med 1998 är dessa poster fördelade på förutbetalda kostnader, upplupna bidragsintäkter och övriga upplupna intäkter. Denna indelning tillämpas även i denna not. I balansräkningen redovisas dock periodavgränsningsposterna summerat till en post. 1997 års jämförelsevärden har inte delats upp på dessa olika kategorier utan redovisas i sin helhet under förutbetalda kostnader. Förutbetalda kostnader Miljoner kronor 1998 1997 Riksgäldskontoret 20 529 39 427 varav förutbetalda underkurser avseende, upplåning i svenska kronor 19 322 upplåning i utländsk valuta 1 199 övrigt 8 Rikspolisstyrelsen 296 290 Riksskatteverket 168 Kriminalvårdsstyrelsen 146 Domstolsverket 119 Göteborgs universitet 118 Lunds universitet 112 Riksförsäkringsverket 106 1 704 Uppsala universitet 101 Kärnavfallsfondens styrelse - 267 Försvarets materielverk - 74 Affärsverk Svenska kraftnät 140 61 Statens järnvägar 110 316 Sjöfartsverket 45 32 Luftfartsverket 27 174 Övriga myndigheter 1 403 3 253 Summa 23 420 45 598 Förutbetalda kostnader hos Riksförsäkringsverket (RFV) har minskat med ca 1,6 miljarder kronor. Orsaken är att upplupna ränteintäkter avseende medel avsatta för premiereserven samt upplupna ränteintäkter avseende RFV:s fonder inte eliminerades föregående år. Upplupna bidragsintäkter Miljoner kronor 1998 Lunds universitet 206 Kungliga tekniska högskolan 56 Göteborgs universitet 43 Karolinska institutet 27 Sveriges lantbruksuniversitet 26 Övriga myndigheter 166 Summa 524 Upplupna bidragsintäkter är intäkter som skall erhållas för arbete som redan utförts men där myndigheten ännu inte erhållit överenskommen betalning. Övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 1998 Riksgäldskontoret, främst ränteintäkter från skuldskötselåtgärder 16 024 Kärnavfallsfondens styrelse 259 Exportkreditnämnden 177 Kammarkollegiet 57 Banverket 54 Riksförsäkringsverket 43 Statens räddningsverk 37 SIDA 30 Lunds Universitet 26 Affärsverk Statens järnvägar 215 Luftfartsverket 113 Sjöfartsverket 13 Övriga myndigheter 183 Summa 17 231 Övriga upplupna intäkter är räntor och andra intäkter som upparbetats men ännu inte fakturerats eller blivit betalda. Riksgäldskontoret redovisar huvudsakligen ränteintäkter från skuldskötselåtgärder men även upplupna ränteintäkter för uppköpta obligationer i svenska kronor och upplupna ränteintäkter avseende kredit- och garantigivning. Kärnavfallsfonden redovisar upplupna avgifter från reaktorinnehavarna, Forsmarks kraftgrupp, Barsebäck m.fl. vilka betalar avgifterna kvartalsvis i efterskott. Upplupna intäkter hos Exportkreditnämnden avser huvudsakligen ränteintäkter på depositioner och värdepapper men även upplupna återvunna skademedel. Periodavgränsningsposter totalt – tillgångar Miljoner kronor 1998 1997 Förutbetalda kostnader 23 420 45 598 Upplupna bidragsintäkter 524 - Övriga upplupna intäkter 17 231 Summa 41 175 45 598 Not 21 Utlåning Miljoner kronor 1998 1997 Centrala studiestödsnämnden (CSN), äldre studielån beviljade t.o.m. 1998 29 059 32 919 CSN, nyare studielån samt hemutrustningslån 84 639 72 980 CSN, återkrav på lån och bidrag 428 588 CSN, skuldsaneringslån 6 4 CSN, övrigt 25 -7 CSN, reservation för osäkra fordringar -1 653 Riksgäldskontoret (RGK), investeringslån till Svensk-Danska Broförb AB 2 340 1 040 RGK, investeringslån till A-train AB 1 000 1 000 RGK, investeringslån till övriga 300 Kammarkollegiet, näringslån 680 1 045 Kammarkollegiet, övriga lån 17 - NUTEK, villkorslån 71 68 NUTEK, lokaliseringslån 277 322 NUTEK, övriga lån - 156 Statens energimyndighet, Baltikumlån 119 - Statens energimyndighet, villkorslån 9 - Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete 107 76 Övriga myndigheter 192 287 Summa 119 269 109 125 Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade av Riksgäldskontoret, främst studielån beviljade fr.o.m. 1989. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierats via stadsbudgeten, främst studielån beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar värderas till nominella belopp med reservation för osäkra fordringar. År 1997 redovisades reservationen som en summerad, separat post för alla lånetyper. År 1998 är reservationen uppdelad och avräknad på respektive lånekategori. Två kategorier av osäkra fordringar finns. Den ena typen är fordringar på personer som missköter betalningarna. Efter genomgång har värdet på sådana fordringar skrivits ned med 2,4 miljarder kronor. Den andra kategorin av osäkra fordringar är sådana där låntagarna på grund av lånereglernas utformning inte kommer att hinna betala lånet före 65 års ålder vilket är den gräns som fastställts. För närvarande finns ingen metod för att beräkna reservationsbehovet för denna kategori och i 1998 års bokslut har ingen reservation gjorts. Beroende på vilka antaganden som görs om den ekonomiska utvecklingen uppskattar dock CSN reservationsbehovet till minst 4 miljarder kronor. Not 22 Aktier och andelar i dotterbolag Miljoner kronor 1998 1997 Vattenfall AB 31 793 29 484 Telia AB 26 927 23 294 Civitas Holding AB 9 371 9 872 Luossavaara-Kirunavaara AB LKAB 8 802 8 392 AssiDomän AB 7 900 7 914 Statliga Akademiska Hus AB 6 213 6 086 Posten AB 4 846 3 601 Almi Företagspartner AB 4 479 4 248 Förvaltnings-AB Stattum 3 673 4 534 Venantius AB 3 529 3 689 SBAB 3 451 3 216 Vin & Sprit AB 1 920 1 900 Apoteksbolaget AB 1 766 1 441 Samhall AB 1 601 1 689 Specialfastigheter AB 1 284 - Systembolaget AB 1 053 981 TERACOM Svensk Rundradio AB 978 954 Swedfund International AB 836 813 Amu-gruppen 381 353 Svenska Rymdaktiebolaget 387 168 AB Svensk Bilprovning 258 255 Sveriges Provnings och Forskningsinstitut AB 187 176 Svenska Skogsplantor AB 143 109 Svenska Spel AB 135 - SAQ kontroll AB 104 108 Diverse holdingbolag vid högskolor & universitet 79 58 Kasernen Fastighets AB 74 74 Svenska Lagerhus AB 57 85 AB Göta Kanalbolag 36 36 SGAB, Sveriges Geologiska AB (i likvidation) 35 32 Väginvest AB 30 38 Swedesurvey AB 25 22 Swedish National Road Consulting AB – Vägverket 22 - Kungl Dramatiska Teatern AB 11 3 Premia Fond AB 10 - Affärsverk Statens järnvägar – AB Swedcarrier 716 716 Luftfartsverket – LFV Holding AB 75 45 Svenska kraftnät 3 3 Övriga 28 79 Summa 123 219 114 468 Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av bolagens eget kapital och ackumulerade vinster, reducerat med utbetalda utdelningar, har tagits upp i myndigheternas redovisning. Från och med 1997 redovisas departementens innehav i Regeringskansliets årsredovisning. Från och med i år redovisas aktier och andelar i intresseföretag som inte är dotterbolag separat i denna not. I balansräkningen redovisas andelarna summerat till en post. Med dotterbolag avses bolag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Under året har Premia Fond AB och Specialfastigheter AB förvärvats. Vidare har resterande aktiepost (33,33 %) i Apoteket AB förvärvats. Huvudmannaskapet för de bolag som varit knutna till universitet och högskolor har överförts från Regeringskansliet till respektive universitet och högskola. Samtidigt har bolaget Väginvest AB överförts från Vägverket till Regeringskansliet. Affärsverkens aktieinnehav i dotterbolag är bokförda till anskaffningsvärde. I bilaga 1.5 redovisas förutom det bokförda värdet på aktierna även utbetalda utdelningar från de olika bolagen. Aktier och andelar i intresseföretag Miljoner kronor 1998 1997 SAS Sverige AB 2 989 2 551 AB Svensk Exportkredit 2 224 2 220 Celsius AB 798 724 Värdepapperscentralen VPC AB 105 76 SOS Alarm Sverige AB 66 33 A O Dom Svetsii 13 - Sveriges Rese och Turistråd AB 5 4 Norrland Center AB 5 5 AB Bostadsgaranti 3 2 Enator AB 248 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Affärsverk Nord Pool ASA m.fl., Svenska Kraftnät 71 59 A-Banan Projekt AB, Luftfartsverket 5 5 Övriga myndigheter 42 65 Summa 7 326 6 992 Under året har 36 procent av ett ryskt bolag förvärvats, AO Dom Svetsii, samtidigt som innehavet i Enator har avyttrats. Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag – totalt Miljoner kronor 1998 1997 Aktier och andelar i dotterföretag 123 219 114 468 Aktier och andelar i intresseföretag 7 326 6 992 Summa 130 545 121 460 Not 23 Obligationer och andra värdepapper Miljoner kronor 1998 1997 Allmänna arvsfonden, andelar i aktie- och räntekonsortium 955 910 Regeringskansliet, IBRD Världsbanken 593 593 Regeringskansliet, OM-gruppen 452 - SIDA, säkerhetsreserv med placering på kapitalmarknaden 420 - Karolinska Institutet, aktier, andelar & obligationer 362 117 Göteborgs universitet 125 169 Riksförsäkringsverket 49 Lunds universitet 24 16 Affärsverk Statens järnvägar, nollkupongsplaceringar 2 945 1 106 Övriga myndigheter 56 316 Summa 5 932 3 276 Säkerhetsreserven, som innehas av Sida, är knuten till U-landskredit-systemet och skall täcka eventuella framtida förluster. Reserven är placerad på kapitalmarknaden. Föregående år uppgick reserven till 595 miljoner kronor men eliminerades då felaktigt med Exportkreditnämnden som motpart. Totalt uppgick säkerhetsreserven 1998 till 723 miljoner kronor men 304 miljoner var placerade hos Riksgäldskontoret och har därför eliminerats i statens balansräkning. Statens järnvägars långfristiga värdepappersinnehav avser innehav av nollkupongplaceringar. Innehavet syftar till att finansiera betalningar som blir nödvändiga när olika leasingkontrakt förfaller. Not 24 Andra långfristiga fordringar Miljoner kronor 1998 1997 Exportkreditnämnden (EKN), nettovärderade skadefordringar 5 668 - EKN, fordran på garantitagare m.m. 335 - Statens bostadskreditnämnd, regressfordringar på utbetald ersättning för infriade garantier 340 145 Göteborgs universitet 74 188 Riksförsäkringsverket 71 110 Överstyrelsen för civil beredskap 70 156 Kammarkollegiet, fordran i Närings-Livs Kredit 42 1 374 Affärsverk Sjöfartsverket, förskottshyra för offshorefartyg 74 - Statens järnvägar, fordringar hos koncernföretag 58 51 Luftfartsverket 1 86 Övriga myndigheter 179 69 Summa 6 912 2 179 Från och med 1998 redovisar Exportkreditnämnden (EKN) för första gången nettovärderade skadefordringar med avdrag för risker för slutliga förluster i det utestående engagemanget. Värderingen av utestående fordringar baseras på de skadebelopp som EKN utbetalat. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta belopp läggs kapitaliserade räntor, förfallna obetalda avtalsräntor samt upplupna ej förfallna räntor enligt avtal. Värderingen av förlustrisker i EKN:s utestående engagemang utgår från den riskpremie som tas ut för olika fordringar beroende på återstående löptid. Vad gäller risker i större kommersiella engagemang görs en individuell uppföljning av hur varje projekt eller företag utvecklats och vilken reservering som bedöms spegla den återstående risken. Värdering av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. Vid bedömning av fordringar på andra länder är en utgångspunkt landets totala skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras bl.a. med gjorda bedömningar av landets allmänna riskläge vad gäller krediter sammanvägt med lånets återstående löptid. Större kommersiella fordringar undersöks och värderas individuellt. EKN har upprättat en s.k. proformabalansräkning för 1997 där jämförelsevärden angivits för nettovärderade skadefordringar och fordran på garantitagare med 6,2 miljarder kronor respektive 594 miljoner kronor. Kammarkollegiets fordran på Riksgäldskontoret föregående år avseende lönegarantimedel som uppgick till 1,3 miljarder kronor eliminerades inte vilket skett i år. Not 25 Beredskapslager Miljoner kronor 1998 1997 Försvarsmakten 69 389 - Statens räddningsverk, räddningstjänst- och varningsmateriel m.m. 1 081 1 021 Överstyrelsen för civil beredskap, metall, verkstads, och kemiska produkter 541 600 Socialstyrelsen, läkemedel och sjukvårdsförnödenheter 441 556 Jordbruksverket, fodervaror,bekämpningsmedel m.m. 164 179 Övriga myndigheter 9 15 Summa 71 625 2 371 Försvarsmakten har invärderat beredskapslager för första gången 1998. De övertog också i januari 1998 lager av reservmateriel och drivmedel från Försvarets materielverk uppgående till 7,2 miljarder kronor. Detta lager som också redovisas under beredskapslager har därefter skrivits ned med 3,1 miljarder kronor då det ansågs vara för högt värderat. Not 26 Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 1998 1997 Banverket, järnvägsanläggningar 11 678 8 481 Vägverket, väganläggningar 9 785 - Fortifikationsverket 894 1 004 Statens fastighetsverk 341 308 Affärsverk Luftfartsverket 1 121 980 Statens järnvägar 275 257 Svenska kraftnät 113 90 Sjöfartsverket 69 34 Övriga myndigheter 475 317 Summa 24 751 11 471 Jämförelsesiffror för Vägverkets pågående väg- anläggningar saknas i denna not då dessa redovisades som statliga vägar 1997. Då uppgick de till 7,9 miljarder kronor. Merparten av Luftfartsverkets nyanläggningar är byggnader som inte åsatts något taxeringsvärde. Till viss del är anläggningarna finansierade med investeringsbidrag från flygvapnet, kommuner m.fl. Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor 1998 1997 Vägverket 244 151 Banverket 117 58 Statens Räddningsverk 14 2 Kungliga Tekniska Högskolan 11 19 Övriga myndigheter 11 27 Summa 397 257 Pågående nyanläggningar totalt Miljoner kronor 1998 1997 Pågående nyanläggningar 24 751 11 471 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 397 257 Summa 25 148 11 728 Not 27 Tekniska anläggningar, maskiner Miljoner kronor 1998 1997 Försvarets materielverk 1 018 1 147 Vägverket 724 733 Banverket 644 616 Kungliga tekniska högskolan 195 156 Försvarsmakten 181 191 Uppsala universitet 107 117 Riksskatteverket - 483 Affärsverk Svenska Kraftnät 6 467 6 686 Luftfartsverket 1 191 1 135 Sjöfartsverket 79 99 Övriga myndigheter 653 617 Summa 11 259 11 980 Alla typer av anläggningstillgångar i noterna 27– 33 är värderade till anskaffningskostnad med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivningarna baseras på tillgångarnas uppskattade ekonomiska livslängd. Normalt är avskrivningstiden 4–7 år för datorer, 5–10 år för maskiner, transportmedel och inventarier, 10–50 år för skepp och flyg, 10–30 år för fältanläggningar och 20–35 år för lok och vagnar. År 1998 redovisar Riksskatteverket sina anläggningar som transportmedel och inventarier. År 1997 redovisades merparten som tekniska anläggningar vilket förklarar förändringen under året. Svenska Kraftnäts anläggningar är driftsanläggningar för de svenska storkraftsnäten (stamnätet, Norrbottennätet och utlandsförbindelser) samt tele- och informationssystem. Not 28 Övriga anläggningar, transportmedel, inventarier Miljoner kronor 1998 1997 Rikspolisstyrelsen 965 725 Försvarsmakten 819 713 Riksskatteverket 533 127 Lunds universitet 529 508 Göteborgs universitet 514 455 Kustbevakningen 465 510 Försvarets radioanstalt 400 404 Arbetsmarknadsstyrelsen 377 259 Domstolsverket 371 399 Banverket 328 378 Regeringskansliet 321 301 Riksförsäkringsverket 279 366 Affärsverk Statens järnvägar 7 697 7 659 Luftfartsverket 1 519 1 418 Sjöfartsverket 541 586 Övriga myndigheter 4 552 4 069 Summa 20 210 18 877 Bilar, persondatorer med kringutrustning, kontorsapparater m.m. är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Statens Järnvägar redovisar finansiell leasing av lok och vagnar till ett värde av knappt 8 miljarder kronor. Motsvarande skuld redovisas under långfristiga skulder. Föregående år redovisade Riksskatteverket större delen av sina anläggningar under tekniska anläggningar. Not 29 Byggnader Miljoner kronor 1998 1997 Fortifikationsverket 9 075 9 348 Statens fastighetsverk 6 154 6 058 Riksdagens förvaltningskontor 883 906 Banverket 384 380 Riksförsäkringsverket 330 343 Vägverket 185 194 Affärsverk Statens järnvägar 2 346 2 417 Luftfartsverket 1 892 2 113 Sjöfartsverket 346 326 Svenska kraftnät 189 200 Övriga myndigheter 357 394 Summa 22 141 22 679 De fastigheter Fortifikationsverket förvaltar är avsedda för försvarsändamål. Statens fastighetsverk förvaltar för statens räk- ning det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Den största delen av fastigheterna tillhör vårt nationella kulturarv. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader och landshövdingeresidensen. Riksdagens förvaltningskontor förvaltar riksdagsbyggnaderna inklusive ledamotshuset och partikansliet. Not 30 Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 1998 1997 Rikspolisstyrelsen 235 143 Kriminalvårdsstyrelsen 152 111 Göteborgs universitet 69 32 Lunds universitet 63 68 Uppsala universitet 62 37 Stockholms universitet 60 - Sveriges lantbruksuniversitet 58 54 Kungliga tekniska högskolan 54 35 Övriga myndigheter 347 201 Summa 1 100 681 Ökningen av förbättringsutgifterna på annans fastighet beror huvudsakligen på att myndigheterna har gjort omklassificeringar under 1998. År 1997 redovisade t.ex. Rikspolisstyrelsen och Stockholms universitet dessa kostnader som nyanläggningar respektive som övriga anläggningar. 1997 års jämförelsevärden kvarstår i noterna till dessa poster. Not 31 Mark och annan fast egendom Miljoner kronor 1998 1997 Statens fastighetsverk 4 960 5 080 Fortifikationsverket 1 786 1 816 Naturvårdsverket 1 398 1 256 Affärsverk Statens järnvägar 1 894 1 905 Svenska kraftnät 28 28 Luftfartsverket 28 16 Sjöfartsverket 7 7 Övriga myndigheter 166 161 Summa 10 267 10 269 De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas främst jordbruksegendomar som av kulturella skäl är i statens ägo som t.ex. kungsgårdarna. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Dessa är dock upptagna till ett lågt värde eller inget värde alls. Not 32 Statliga vägar Miljoner kronor 1998 1997 Vägverket 61 340 66 175 Vägverket har sedan 1994 värderat och redovisat investeringar i statliga vägar och broar. Väginvesteringar under åren 1955-1994 har invärderats retroaktivt. Avskrivningstiden för väginvesteringar är 40 år. Omräkning har skett med ledning av Vägverkets vägkostnadsindex som är en sammanvägning av konsumentprisindex, entreprenadindex och producentindex. Redovisade belopp är nettovärden efter värdeminskningsavdrag. År 1997 redovisades även pågående nyanläggningar uppgående till 7,9 miljarder kronor i denna not. 1998 redovisas de pågående nyläggningarna uppgående till 9,8 miljarder kronor separat i noten pågående nyanläggningar. Not 33 Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 1998 1997 Banverket 48 877 47 005 Banverket har fr.o.m 1996 värderat och redovisat järnvägarna. Tidigare redovisades endast tele-, el- och SL-anläggningar. De investeringar som gjorts i det statliga järnvägsnätet och som finansieras med statliga anslag har i Banverkets redovisning tidigare direktavskrivits. De beräknade investeringsbeloppen har omräknats till nuvärde enligt konsumentprisindex. Avskrivningar för järnvägsanläggningar är 40 år. Redovisade belopp är nettovärden efter värdeminskningsavdrag. Under året har utbyggnad gjorts av Västkustbanan och Ostkustbanan. Not 34 Immateriella tillgångar Miljoner kronor 1998 1997 Riksförsäkringsverket, pensionssystem 439 263 Totalförsvarets pliktverk, aktiverade forsknings-och utvecklingskostnader 145 129 Rikspolisstyrelsen, datorsystem och licenser 83 21 Verket för högskoleservice 23 16 Kungliga Tekniska Högskolan 24 1 Försvaret materielverk 14 13 Statens fastighetsverk 13 17 Statens invandrarverk 12 16 Fortifikationsverket 8 Affärsverk Svenska Kraftnät, rättigheter 153 156 Statens järnvägar 86 66 Övriga myndigheter 56 56 Summa 1 048 762 Riksförsäkringsverkets immateriella tillgångar utgörs av aktiverade kostnader för utveckling av ett nytt pensionssystem. Enligt regeringens beslut aktiveras kostnaderna och finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Lånet amorteras och när pensionssystemet tas i drift görs avskrivningar på tillgången. Svenska Kraftnäts immateriella tillgångar avser markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter. Föregående år redovisades dessa under mark och annan fast egendom. För 1998 redovisas även jämförelsevärdet 1997 under immateriella tillgångar. Not 35 Leverantörsskulder Miljoner kronor 1998 1997 Vägverket 2 678 1 902 Försvarets materielverk 2 113 2 364 Banverket 1 147 841 Försvarsmakten 755 715 Arbetsmarknadsverket 573 412 Riksförsäkringsverket 430 402 Rikspolisstyrelsen 429 303 Fortifikationsverket 278 318 Affärsverk Statens järnvägar 541 465 Luftfartsverket 333 257 Svenska kraftnät 231 280 Sjöfartsverket 121 93 Övriga myndigheter 3 189 2 869 Summa 12 818 11 221 Not 36 Depositioner Miljoner kronor 1998 1997 Riksskatteverket 371 - Länsstyrelsen i Stockholm, tvångsinlösta aktier, hyresdepositioner m.m. 275 277 Tullverket 58 67 Allmänna advokatbyråerna - 65 Övriga myndigheter 158 130 Summa 862 539 Tidigare har Riksskatteverkets depositioner redovisats som långfristiga skulder. Från och med 1998 redovisas posten som kortfristig skuld. Depositioner som redovisas av Riksskatteverket (RSV) avser främst indrivna medel som kronofogdemyndigheterna förvaltar i avvaktan på beslut och redovisning i vissa mål. Föregående år uppgick RSV:s depositioner till 799 miljoner kronor. Förändringen från föregående år beror på att depositioner för kommunernas och landstingens mervärdesskattemedel inte längre ingår. Not 37 Övriga skulder Miljoner kronor 1998 1997 Riksgäldskontoret 5 932 3 647 Riksförsäkringsverket, innehållna skatter på pensioner m.m. 4 543 4 008 Ekonomistyrningsverket, EU-avgiften 1 843 - Riksskatteverket, inbetalda uppbördsmedel 1 208 871 Vägverket, beviljade men ej utbetalda bidrag m.m. 928 850 Allmänna arvsfonden 263 232 Banverket 212 91 Statens löne- och pensionsverk 176 1 264 Länsstyrelsen i Skåne län 117 28 Arbetsmarknadsstyrelsen 106 2 006 Sida 45 506 Närings- och teknikutvecklingsverket 40 493 Exportkreditnämnden 1 465 Affärsverk Statens järnvägar, skulder till koncernföretag m.m. 911 654 Sjöfartsverket, Destination Gotland AB 87 28 Luftfartsverket, källskatter 36 93 Svenska kraftnät 3 29 Övriga myndigheter 2 439 2 545 Summa 18 890 17 810 Riksgäldskontorets skuld består till största delen av ej inlösta, förfallna obligationer, obligationsvinster samt räntor på skulder för terminskontrakt. Förändringen mellan åren beror i huvudsak på att skulden för terminskontrakt ökat väsentligt då orealiserade valutaförluster har varit större än orealiserade valutavinster. Ekonomistyrningsverkets skuld avser i huvudsak medel till EU-avgiften som deponeras på EU-kommissionens konto i Riksbanken. Riksskatteverkets skuld avser till största delen inbetalda uppbördsmedel vilka ännu inte redovisats mot inkomsttitel samt returnerade utbetalningar. Vad gäller Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) ingår i jämförelsetalet från 1997 en skuld till RSV på 905 miljoner kronor som inte eliminerades. I år har eliminering skett av motsvarande skuld. AMS redovisade dessutom bidragsskulder avseende arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1997 uppgående till 1 029 miljoner kronor. Under 1998 redovisas ingen sådan skuld då AMS har ändrat sina redovisningsprinciper. Tidigare år skuldfördes inkomna och godkända bidragsrekvisitioner avseende beslutade och genomförda åtgärder före årsskiftet. Från och med 1998 skuldförs inte sådana bidragsrekvisitioner och avräknas heller inte anslaget vilket gjordes 1997. Sida skuldbokförde t.o.m. 1997 värdet av de beslut om utbetalning av medel som fattats före utgången av året liksom rekvisitioner som inkommit men inte utbetalats. Från och med 1998 sker ingen sådan värdering och beloppen redovisas först när de utbetalas följande år. NUTEK:s skuld avser externa medel som erhållits för vidare utbetalning till bidragsmottagare efter rekvisition. Minskningen jämfört med föregående år beror på att Energiteknikfonden, som 1997 stod för en större del av skulden, övertogs av Statens Energimyndighet i januari 1998. Minskningen av övriga skulder hos Statens löne- och pensionsverk med 1,1 miljard kronor under året beror på att vissa skulder avseende löne- och preliminärskatter inte eliminerades 1997 vilket skett 1998. Not 38 Förskott från kunder Miljoner kronor 1998 1997 Försvarets materielverk 108 97 Linköpings universitet 55 155 Fortifikationsverket 50 51 Statens lantmäteriverk 44 55 Uppsala universitet 14 511 Karolinska institutet 7 815 Göteborgs universitet 2 360 Kungliga tekniska högskolan - 361 Affärsverk Sjöfartsverket 8 6 Övriga myndigheter 282 728 Summa 570 3 139 År 1997 bestod posten förskott från kunder hos Karolinska institutet och hos universiteten huvudsakligen av oförbrukade bidrag. Sådana bidrag redovisas fr.o.m. 1998 som en separat post och specificeras i not 39. Not 39 Periodavgränsningsposter Till och med 1997 redovisade myndigheterna alla typer av periodavgränsningsposter på skuldsidan summerat till en post. Från och med 1998 är dessa poster fördelade på upplupna kostnader, oförbrukade bidrag och övriga förutbetalda intäkter. Denna indelning tillämpas även i denna not. I balansräkningen redovisas dock alla periodavgränsningsposter summerat. 1997 års jämförelsevärden har inte delats upp på dessa kategorier utan redovisas i sin helhet under rubriken upplupna kostnader. Upplupna kostnader Miljoner kronor 1998 1997 Vägverket 968 916 Försvarsmakten 711 877 Riksgäldskontoret, upplupna räntor 75 193 94 208 Riksförsäkringsverket, kostnader för EU- vård m.m. 647 3 193 Rikspolisstyrelsen, upplupna löner & semesterlöner 637 1 519 Banverket 514 651 Affärsverk Statens järnvägar 750 1 121 Luftfartsverket 305 366 Svenska kraftnät 133 142 Sjöfartsverket 52 62 Övriga myndigheter 3 758 5 497 Summa 83 668 108 552 Som upplupna kostnader redovisas bl.a. myndigheternas beräknade semesterskulder. Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor och i utländsk valuta samt räntekostnader för skuldskötselåtgärder. Minskningen jämfört med 1997 är hänförlig till att överkurser vid upplåning m.m. särredovisas som övriga förutbetalda intäkter fr.o.m. 1998. Minskningen hos Riksförsäkringsverket jämfört med föregående år beror i huvudsak på att ansvaret för utbetalningar av läkemedelsersättning har övertagits av landstingen som erhåller statsbidrag från Socialstyrelsen för finansiering av en väsentlig del av kostnaden. Oförbrukade bidrag Miljoner kronor 1998 1997 Göteborgs universitet 858 Karolinska institutet 738 Lunds universitet 421 Uppsala universitet 273 Kungliga Tekniska Högskolan 150 Umeå universitet 120 Linköpings universitet 109 Övriga myndigheter 562 Summa 3 231 Oförbrukade bidrag utgörs av bidragsmedel som erhållits men ännu inte förbrukats för sitt ändamål. Övriga förutbetalda intäkter Miljoner kronor 1998 1997 Riksgäldkontoret, förutbetalda överkurser vid upplåning m.m. 17 890 Vägverket 834 Fortifikationsverket 109 Affärsverk Statens Järnvägar 288 Luftfartsverket 95 Övriga myndigheter 516 Summa 19 732 Periodavgränsningsposter totalt – skulder Miljoner kronor 1998 1997 Upplupna kostnader 83 668 108 552 Oförbrukade bidrag 3 231 Övriga förutbetalda intäkter 19 732 Summa 106 631 108 552 Not 40 Depositioner, långfristiga Miljoner kronor 1998 1997 Allmänna advokatbyråerna 63 - Riksskatteverket - 799 Länsstyrelsen i Jämtlands län - 19 Länsstyrelsen i Skåne län - 16 Övriga myndigheter 9 8 Summa 72 842 Depositionerna hos Riksskatteverket redovisas fr.o.m. 1998 som kortfristiga. Not 41 Andra långfristiga skulder Miljoner kronor 1998 1997 Riksgäldskontoret, skuldbytesavtal 11 993 9 558 Vägverket, Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder AB 5 574 4 293 Banverket 406 385 Sveriges geologiska undersökning 403 - Affärsverk Statens järnvägar 9 686 7 643 Luftfartsverket 222 559 Sjöfartsverket, finansiell leasing av isbrytare 154 50 Övriga myndigheter 793 91 Summa 29 231 22 579 Riksgäldskontoret redovisar skuldbytesavtal som netto uppgår till 11 993 miljoner kronor som långfristig skuld. Skulden värderas till bokslutsdagens valutakurser. Vägverkets skuld till Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder AB avser finansiering av delar av de särskilda trafiklösningarna i Stockholm och Göteborg. Skuldökningen hos Statens järnvägar (SJ) är i huvudsak hänförlig till en ökning av avsättningen för nollkupongplaceringar med drygt 2 miljarder kronor till cirka 8 miljarder kronor. Avsättningen skall finansiera leasingkontrakt som förfaller. I SJ:s skuld ingår även utlandslån på 1,1 miljarder kronor. Av Luftfartsverkets skulder 1997 avser 343 miljoner löneskatt som inte eliminerades men som eliminerats 1998. Affärsverken redovisade 1997 avsättningar för pensioner som andra långfristiga skulder. Dessa redovisas 1998 som avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser och jämförelsetalen för 1997 redovisas därmed också som avsättningar för pensioner. Not 42 Statsskulden – Riksgäldskontoret Lån i Sverige Miljoner kronor 1998 1997 Statsobligationslån 777 248 770 454 Statsskuldväxlar 225 673 144 061 Premieobligationslån 58 700 61 400 Dagslån 11 135 25 203 Riksgäldskonto 5 507 6 654 Riksgäldssparkonto 5 173 2 741 Allemanssparkonto - 29 492 Summa 1 083 436 1 040 005 Statsskuldväxlarna och de reala statsobligationslånen redovisas till vid emissionstillfället inbetalda belopp. Riksgäldskontoret, Riksförsäkringsverket och Svenska Kraftnät innehar statliga obligationer och skuldväxlar. Innehaven uppgår till totalt 2,9 miljarder kronor och har eliminerats mot statsskulden. RGK:s redovisning av statsskuldens storlek avviker därför mot den som redovisas här med samma belopp. Lån utomlands Miljoner kronor 1998 1997 Utestående obligationslån 362 525 385 668 Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till den valutakurs som gällde på bokslutsdagen. Lånens anskaffningsvärde uppgick 1998-12-31 till 348 687 miljoner kronor. Statsskulden totalt Miljoner kronor 1998 1997 Lån i Sverige 1 083 436 1 040 005 Lån utomlands 362 525 385 668 Summa 1 445 961 1 425 673 Not 43 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 1998 1997 Statens löne- och pensionsverk 103 145 Riksförsäkringsverket 7 629 Försvarsmakten 989 597 Rikspolisstyrelsen 679 810 Riksskatteverket 161 139 Arbetsmarknadsstyrelsen 150 - Affärsverk Luftfartsverket 1 568 1 497 Statens järnvägar 1 121 1 101 Sjöfartsverket 465 616 Svenska kraftnät 86 70 Övriga myndigheter 156 Summa 116 149 4 830 År 1998 redovisar Statens löne- och pensionsverk (SPV) för första gången statens pensionsåtagande vad gäller tjänstepensioner. Tidigare har skulden redovisats som ansvarsförbindelse. Skulden består av tre komponenter; aktiva pensionärer 39 miljarder kronor, passiva (livräntor) 4,1 miljarder kronor och skuld till förmånstagare 60 miljarder kronor. Flertalet myndigheter betalar pensionspremier till Nämnden för statens avtalsförsäkringar (NSA) inom SPV som administrerar merparten av statens pensionsåtagande. Undantag är affärsverken och några få andra myndigheter vilka specificeras i noten ovan. Årets avsättning till pensioner uppgående till 7,8 miljarder kronor har inte redovisats i resultaträkningen utan endast direkt i balansräkningen som en ökning av avsättningar till pensioner och andra förpliktelser. Anledningen till att SPV inte redovisar förändringen av skulden i resultaträkningen är att pensionsåtagandet inte är att betrakta som tillhörigt SPV varför skulden balanseras i deras balansräkning som en fordranspost på statsverket. Därför kommer den heller aldrig att redovisas i resultaträkningen hos SPV. Riksförsäkringsverket (RFV) redovisar på motsvarande sätt försäkringskassornas tjänstepensionsskuld för första gången fr.o.m. 1998. Även jämförelsetal för 1997, 7,5 miljarder kronor redovisas i RFV:s årsredovisning för 1998, dock inte i den konsoliderade balansräkningen för staten. Inte heller RFV har redovisat årets förändring av pensionsskulden i resultaträkningen utan endast direkt i balansräkningen som en ökning av avsättningar till pensioner och andra förpliktelser. Årets avsättning uppgick till 113 miljoner kronor Försvarsmaktens, Riksskatteverkets och Rikspolisstyrelsens avsättningar för pensioner redovisades föregående år som långfristiga skulder. De myndigheter som själva gör avsättningar för pensioner beräknar avsättningarna enligt samma beräkningsmodell som Nämnden för statens avtalsförsäkringar använder för statens övriga pensioner. I Sjöfartsverkets avsättning i jämförelsetalen för 1997 ingår löneskatt 120 miljoner kronor som inte eliminerades. Not 44 Övriga avsättningar Miljoner kronor 1998 1997 Riksförsäkringsverket, avsättning till premiereserven 46 194 32 801 Exportkreditnämnden, avsättning för risker i garantiengagemang 3 621 - Banverket, avsättning för återanskaffning av produktionsanläggningar 411 - Affärsverk Statens Järnvägar 1 693 2 406 Övriga myndigheter 10 - Summa 51 929 35 207 Enligt den proformabalansräkning som upprättats av Exportkreditnämnden för 1997 är jämförelsevärdet för avsättning för risker i garantiengagemang 2,8 miljarder kronor. Statens järnvägar gör främst avsättningar för förlustavtal, 1,1 miljarder kronor men även en omstruktureringsreserv, 196 miljoner kronor m.m. finns redovisad under övriga avsättningar. Not 45 Nettoförmögenheten Miljoner kronor 1998 1997 Statskapital 331 999 266 962 Uppskrivningskapital 407 400 Gåvo- och Donationskapital 613 1 195 Resultatandelar i dotterföretag 52 925 50 272 Särskilda avsättningar 19 478 -2 154 Balanserad kapitalförändring -1 536 313 -1 382 166 Kapitalförändring enligt resultaträkningen -23 397 -25 100 Summa -1 154 288 -1 090 591 Statskapital består främst av kapital som staten tillskjutit för investeringar i vägar och järnvägar men även av kapitaltillskott till investeringar som de olika departementen gjort. Försvarsmaktens invärdering av beredskapstillgångar förklarar merparten av den ökning som skett av statskapitalet under 1998. Se not 25. Minskningen av gåvo- och donationskapital med 420 miljoner kronor är i huvudsak hänförlig till en omklassificering i redovisningen av oförbrukade bidrag hos Göteborgs universitet. Resultatandelar i dotterföretag ökade med 2,6 miljarder kronor. I posten särskilda avsättningar ingår Kärnavfallsfondens kapital där andelarna innehas av fyra större kraftbolag. I en enskild myndighets bokslut utgörs posten balanserad kapitalförändring normalt av föregående års ackumulerade förändring summerat med årets under- eller överskott. I den konsoliderade balansräkningen för staten uppnås ingen sådan överensstämmelse. Orsaken är främst de större tillgångs- och skuldposter som tidigare inte redovisats men som värderats och redovisats i balansräkningen för första gången under 1998. Exempel på väsentligare sådana poster är det beredskapslager som Försvarsmakten redovisar fr.o.m. 1998 med 69,4 miljarder kronor, och statens tjänstepensioner som SPV redovisar med 103,1 miljarder kronor. Not 46 Ansvarsförbindelser Miljoner kronor 1998 1997 Kreditgarantier 667 162 671 333 Statliga tjänstepensioner - 100 551 Affärsverk Luftfartsverket 369 294 Statens Järnvägar 172 170 Summa 667 703 772 348 Kreditgarantierna redovisas i kapitel 7, Statliga garantier m.m. Noter till finansieringsanalysen (47-49) Not 47 Justering till betalningar Miljoner kronor 1998 1997 Förändring kassa, bank -1 675 -312 Förändring övriga omsättnings-tillgångar 7 548 2 218 Förändring utlåning -10 144 4 027 Förändring finansiella anläggnings- tillgångar -1 314 2 174 Förändring kortfristiga skulder 1 697 -2 755 Förändring långfristiga skulder 6 339 2 656 Försäljning Securum AB 11 157 Försäljning av andelar i Nordbanken AB 8 129 Försäljning Stadshypotek AB 7 560 Summa justeringar 2 451 34 854 Not 48 Investeringar Miljoner kronor 1998 1997 Finansiella investeringar Regeringskansliet 1 554 446 Karolinska institutet 40 133 Lunds universitet 13 126 Stockholms universitet 0 254 Materiella investeringar Vägverket 7 476 6 130 Banverket 7 002 7 222 Statens järnvägar 858 763 Luftfartsverket 823 756 Fortifikationsverket 786 703 Av denna not framgår inte samtliga investeringar utan endast investeringar för de myndigheter som redovisat de största investeringsbeloppen. Not 49 Justering till betalningar Miljoner kronor 1998 1998 Förändring övriga omsättningstillgångar hänförbar till ränta på statens upplåning 2 874 2031 Förändring kortfristiga skulder hänförbar till ränta på statens upplåning -1 125 -4 024 Summa justeringar 1 749 -1 993 3 Sammanställning av den statliga sektorn Bokslutet omfattar i allt väsentligt de statliga myndigheterna. Genom ägarintressen i bolag och genom att t.ex. Riksbanken faller utanför den av- gränsning som gjorts, är emellertid det som brukar benämnas den statliga sektorn i realiteten större. Förevarande sammanställning görs i syfte att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. Väsentligt inflytande har definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Definitionen överensstämmer med näringslivets definition av intresseföretag. Med denna definition faller stiftelser utanför. Statliga sektorn inkluderar därmed förutom myndigheterna även statliga bolag och finansinstitut samt Riksbanken och AP-fonden. När det gäller de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten via annan juridisk person har statens andel beräknats med hänsyn tagen till ägarandelen. Detta innebär t.ex. att ett helägt bolags tillgångar och skulder tas med i sin helhet. Sammanställningen, som bygger på de olika organisationernas officiella årsredovisningar eller delårsrapporter, ger en uppfattning om den totala statliga förmögenheten. Den ger även möjligheter till analyser av hur till exempel bolagiseringar och privatiseringar påverkar de inbördes relationerna mellan de olika kategorierna i sammanställningen och även den totala statliga förmögenheten. Någon fullständig eliminering har inte kunnat göras eftersom underlag för elimineringar saknas i vissa fall och de olika organisationernas redovisningsperioder och redovisningsprinciper skiljer sig åt. Dessutom lyder de under olika regelverk vilket komplicerar konsolideringen. De elimineringar som gjorts framgår av not 6. Den statliga sektorns samlade ekonomiska ställning Tabell 1.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder Miljarder kronor Myndigheter 1 98 97 96 94/95 93/94 92/93 Summa tillgångar 629 540 548 474 398 475 Summa skulder 1783 1598 1586 1514 1322 1167 Nettoförmögen- het/kapital -1154 -1058 -1038 -1040 -924 -692 S:a skulder och kapital 629 540 548 474 398 475 Statliga Bolag 2 98 97 96 95 94 93 92 Summa tillgångar 355 344 322 312 344 362 256 Summa skulder 229 219 210 209 246 274 184 Nettoförmögen- het/kapital 126 125 112 103 98 88 72 S:a skulder och kapital 355 344 322 312 344 362 256 Statliga banker 3,4 och finansinstitut 98 97 96 95 94 93 92 Summa tillgångar 264 409 576 504 560 619 611 Summa skulder 243 391 538 466 527 593 570 Nettoförmögen- het/kapital 21 18 38 38 33 26 41 S:a skulder och kapital 264 409 576 504 560 619 611 Riksbanken 3 98 97 96 95 94 93 92 Summa tillgångar 214 189 213 257 269 275 371 Summa skulder 95 95 126 180 204 192 307 Nettoförmögen- het/kapital 119 94 87 77 65 83 64 S:a skulder och kapital 214 189 213 257 269 275 371 AP-fonden 3,4,5,6 98 97 96 95 94 93 92 Summa tillgångar 642 622 600 575 544 548 509 Summa skulder 1 2 3 1 3 14 2 Nettoförmögen- het/kapital 641 620 597 574 541 534 507 S:a skulder och kapital 642 622 600 575 544 548 509 Eliminering 6 98 97 96 95 94 93 92 Summa tillgångar -135 -125 -125 -103 -66 -58 -42 Summa skulder Nettoförmögen- het/kapital -135 -125 -125 -103 -66 -58 -42 S:a skulder och kapital -135 -125 -125 -103 -66 -58 -42 Totalt bokförda värden 98 97 96 95 94 93 92 Summa tillgångar 1969 1805 2134 2094 2127 2144 2180 Summa skulder 2351 2140 2463 2444 2495 2395 2229 Nettoförmögen- het/kapital -382 -335 -329 -350 -368 -251 -49 S:a skulder och kapital 1969 1805 2134 2094 2127 2144 2180 Enligt sammanställningen i tabell 1.1 av den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder är tillgångarnas bokförda värde 1 969 miljarder kronor. Av dessa ägs 629 miljarder kronor direkt av staten medan 1 340 miljarder kronor utgörs av statens andel i andra juridiska enheter. I relation till bruttonationalprodukten (BNP) är statens samlade tillgångar 109 procent. För redovis- ningsperioden 1998 var BNP 1 804 miljarder enligt SCB. Skuldsidan visar att den statliga sektorns samlade skulder uppgick till 2 351 miljarder kronor. Den största enskilda skuldposten utgörs av den av Riksgäldskontoret förvaltade statsskulden på 1 446 miljarder kronor (efter eliminering av myndigheternas innehav av statsobligationer). I relation till BNP är bruttoskulden 130 procent och statsskulden 80 procent. Eftersom skulderna är större än tillgångarna har den statliga sektorn en negativ nettoförmögenhet på -382 miljarder kronor. I relation till BNP är nettoförmögenheten -21 procent. Jämfört med året innan har den statliga sektorns förmögenhet minskat med 47 miljarder kronor. Detta beror bland annat på minskningen av myndigheternas eget kapital med 96 miljarder kronor, vilket är den största minskningen sedan budgetåret 94/95. AP-fondens eget kapital ökade däremot med 20 miljarder kronor, vilket även statliga banker och finansinstitut och Riksbankens eget kapital gjorde med 3 respektive 25 miljarder kronor. Staten har utöver detta ansvarsförbindelser i form av statliga kreditgarantier m.m. uppgående till 668 miljarder kronor. Förändringar i den statliga sektorns förmögenhet År 1998 har varit relativt lugnt när det gäller förändringar i den statliga bolagssektorn. Nordbanken och Merita Abp har genom sitt samgående bildat en ny bankkoncern, koncernen MeritaNordbanken. Den nya bankkoncernens struktur utgår från två holdingbolag, Nordbanken Holding AB och Merita Abp. Svenska statens aktieinnehav i Nordbanken Holding AB är även under 1998 42,5 procent. Specialfastigheter Sverige AB har skiljts ut från Civitas Holding AB genom att samtliga aktier i bolaget delades ut till staten. Specialfastigheter AB blev på detta sätt direkt underställt Finansdepartementet. Under 1998 har svenska staten förvärvat ytterligare drygt 33 procent av aktierna i Apoteket AB. Därmed äger staten 100 procent av bolaget. Vid försäljningen av aktier i IT-företaget Enator erhöll staten drygt 440 miljoner kronor och ytterligare 925 miljoner kronor i utdelning från Förvaltningsbolaget Stattum AB. Utdelningen var pengar från Förvaltningsbolaget Stattum AB:s utförsäljning av aktier i Enator. De 10 största företagen med statligt ägande De tio största bolagen 1998 omsätter tillsammans 215 miljarder kronor. Telia AB är störst med en omsättning på 56 miljarder kronor. Bland de tio största aktiebolagen har staten aktiemajoriteten i nio, varav åtta är 100- procentigt ägda. De tio mest vinstrika bolagen redovisar tillsammans nästan 20 miljarder kronor i resultat 1998. Det bolag som redovisar högsta resultatet och ägs till 100 procent av staten är Telia AB med 4,5 miljarder kronor. De tio högst värderade bolagen representerar tillsammans ett värde på 107 miljarder kronor på tillgångssidan i statens balansräkning. Siffrorna i tabellerna visar bolagens totala omsättning, resultat och värde och inte bara statens andel. Procenttal inom parentes visar statens ägarandel i de fall staten ej äger 100 procent. I bilaga 1.7 redovisas även nyckeltal för några statliga bolag. Tabell 1.2 De tio största företagens omsättning Miljarder kronor 1. Telia AB 56,1 2. Vattenfall AB 28,6 3. Posten AB 24,4 4. AssiDomän AB (50,2%) 24,1 5. Apoteket AB 23,4 6. Systembolaget 15,5 7. Celsius (25%) 14,3 8. AB Svenska Spel 12,7 9. SBAB 10,8 10. LKAB 5,1 Tabell 1.3 De tio största företagens resultat Miljarder kronor 1. Telia AB 4,5 2. AB Svenska Spel 3,9 3. Nordbanken Holding AB (42,5%) 3,7 4. Vattenfall AB 2,7 5. Civitas Holding AB 1,7 6. Vin & Sprit 0,9 7. Posten AB 0,8 8. Förvaltningsbolaget Stattum AB 0,8 9. LKAB 0,7 10. AssiDomän AB (50,2%) 0,7 Tabell 1.4 De tio största företagens värde Miljarder kronor 1. Vattenfall AB 31,8 2. Telia AB 26,9 3. Civitas Holding AB 9,3 4. LKAB 8,2 5. AssiDomän AB (50,2%) 7,9 6. Statliga Akademiska Hus AB 6,2 7. Nordbanken Holding AB (42,5%) 4,8 8. Almi Företagspartner 4,5 9. Förvaltnings AB Stattum 3,7 10. SBAB 3,5 Noter till tabell 1.1 Not 1. Myndigheter I bilaga 1.6 redovisas de myndigheter som ingår i sammanställningen avseende redovisningsperioden 1998. Not 2. Statliga bolag Med statliga bolag avses de bolag som ingår i regeringens skrivelse 1998/99:20 till riksdagen med redogörelse för företagande med statligt ägande och där statens ägande uppgår till minst 20 procent. Uppgifter ur föregående års regeringsskrivelser har använts som underlag för 1992-1997 års värden. Bilaga 1.5 redovisar de statliga bolag som ingår i sammanställningen. Se även bilaga 1.7 där nyckeltal för några statliga bolag redovisas. Not 3. Statliga banker och finansinstitut År 1998 ingick Nordbanken Holding AB, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), AB Svensk Exportkredit och Venantius AB. Siffrorna (summa tillgångar och summa skulder) för 1997 är reviderade. Statliga banker och finansinstitut omfattade 1997 Nordbanken, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), AB Svensk Exportkredit och Venantius AB. 1996 ingick Nordbanken, Securum AB, Stadshypotek, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), AB Svensk Exportkredit och Venantius AB. 1995 ingick Nordbanken, Retriva, Securum, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) och AB Svensk Exportkredit och Venantius AB. 1994 ingick Nordbanken, Retriva, Securum och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB). 1993 ingick Nordbanken inklusive (Gota), Retriva, Securum och SBAB och 1992 ingick Gota Nordbanken, Securum och SBAB. Not 4. AP-fonderna Bokslut 98 (i tkr) Tillgångar Skulder Kapital 1-3 Fonden 587 288 33 587 255 4:e Fonden 34 687 5 34 682 5:e Fonden 7 890 10 7 880 6:e Fonden 12 470 817 11 653 Totalt 642 335 865 641 470 (Fjärde och femte fondstyrelsens skuld till 1-3 AP-fondstyrelsen är eliminerad.) Not 5 Pensionsskulden I ett betänkande från Pensionsarbetsgruppen (SOU 1994:20) presenteras det nuvarande allmänna pensionssystemet. Nuvarande folkpensions- och ATP-system är i princip uppbyggt som ett så kallat fördelningssystem. Detta innebär att ett års löpande pensionsutbetalningar skall finansieras med de löpande pensionsavgifter som under samma år inbetalas till pensionssystemen av den förvärvsarbetande generationen. Enligt dagens regler tas emellertid dessutom såväl skattemedel som andra inkomster i anspråk för att täcka pensionsutgifterna. Sådana inkomster härrör bland annat från AP-fonden. Ett syfte med AP- fonden var att den skulle utgöra en buffert mot tillfälliga variationer i avgiftsbetalningarna och/eller pensionerna mellan olika år. Ett annat syfte var att bidra till sparandet i den svenska ekonomin. Från och med den 1 januari 1999 införs ett nytt pensionssystem. Det berör alla som är födda 1938 och senare och baseras på avgifter som betalats in under hela det yrkesverksamma livet. Till det nya pensionssystemet skall, enligt principöverenskommelsen, avgifter på 18,5 procent tas ut på löner upp till taket (273 000 kronor om året). Av avgifterna på 18,5 procent går 16 procentenheter till "fördelningssystemet", det vill säga AP-fonderna för utbetalning av årets pensioner och 2,5 procentenheter till individuellt fondsparande i så kallade premiereserver. Not 6. Eliminering Statens aktier i statliga bolag, med ett bokfört värde av 135 (125) miljarder kronor, redovisas främst av Regeringskansliet. Då sammanställningen av den statliga sektorn även omfattar statliga bolag, banker och finansinstitut elimineras aktierna mot bolagens kapital för att undvika dubbel redovisning. Även Riksbankens grundfond på 1 (1) miljard kronor ingår i myndigheterna och elimineras därför mot Riksbankens kapital. Affärsverkens aktier i dotterbolag elimineras med ett bokfört värde av 870 miljoner kronor. Däremot har inte AP- fondens innehav av statspapper eliminerats mot statsskulden. AP-fondens innehav av statspapper per 1998-12-31 var bokfört till 242 (229) miljarder kronor. Skillnaden mellan Regeringskansliets innehav i elimineringsunderlaget och not 22 Aktier och andelar i intresse- och dotterföretag består till största del av innehavet i Nordbanken Holding AB, som redovisas under not 13 Värdepapper och andelar i den konsoliderade balansräkningen för staten. Den totala summan i elimineringsunderlaget stämmer inte heller helt överens med bilaga 1.5, vilket kan förklaras med att myndigheterna inte haft tillgång till bolagens årsredovisningar för 1998 och bygger istället en stor del av sin redovisning på delårsrapporter. Miljoner kronor 1998 1997 Regeringskansliet 133 174 123 179 Riksbankens grundfond 1 000,0 1 000 Summa 134 174 124 179 Affärsverk Luftfartsverket 80 50 Statens Järnvägar 716 716 Svenska Kraftnät 74 62 Summa 870 827 Övriga myndigheter 147 134 Totalt 135 191 125 141 4 Avgifter till och bidrag från EU Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem av den Europeiska Unionen (EU). Enligt Maas- trichtfördraget består EU av tre s.k. pelare. Den första pelaren omfattar den före detta Europeiska ekonomiska gemenskapen och den monetära unionen. Den andra pelaren utgörs av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den tredje av det inrikespolitiska samarbetet. EU:s gemenskapsbudget finansierar i första hand åtgärder inom den första pelaren av samarbetet samt administrationen av de övriga två pelarna. Avgifter till EU Gemenskapsbudgeten benämns EU:s egna medel och finansieras i huvudsak med avgifter från medlemsländerna. Till och med 1998 har den avgift Sverige erlägger delats in i fyra poster. Från och med 1999 kommer den s.k. Storbritannien-avgiften att redovisas som en separat femte post. Under 1995-1998 har Sveriges avgift reducerats med en successivt sjunkande s.k. infasningsrabatt. Den totala avgiftens olika beståndsdelar kommenteras kortfattat nedan. Tullavgifter Tullavgifter tas ut vid handel med icke-med- lemsländer. Av intäkterna går 90 procent till EU. Resterande 10 procent får behållas för att finansiera administrationskostnader. Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Avser avgifter eller tillägg inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken samt den gemensamma sockermarknaden. Även vad gäller dessa avgifter tillfaller 90 procent EU-budgeten. Mervärdesskattebaserad avgift Denna avgift beräknas som en procentuell andel av den s.k. mervärdesskattebasen som beräknas på ett enhetligt sätt för alla medlemsländer. Med mervärdesskattebas avses värdet på den samlade konsumtionen av varor och tjänster i ett land. Avgift som baseras på BNI Denna avgift beräknas som en procentuell andel av medlemslandets bruttonationalinkomst (BNI) beräknad till marknadspriser. BNI uttrycker värdet av de samlade inkomsterna i ett land. Storbritannien-avgift Storbritannien har sedan flera år beviljats en s.k. budgetrabatt på avgiften som finansieras gemensamt av övriga medlemsländer. Beslutet om rabatten togs under en period då den brittiska ekonomin hade problem. Rabatten har t.o.m. 1998 i första hand redovisats under den mervärdesskattebaserade avgiften. Från och med 1999 kommer den att redovisas som en separat avgiftspost och beräknas då uppgå till ca 1,8 miljarder kronor. Finansiering vid sidan om gemenskapsbudgeten Utöver gemenskapsbudgeten finns tre andra finansiella instrument. Dessa är den Europeiska investeringsbanken (EIB), Lomé-konventionen och Europeiska kol- och stålgemenskapen. Sverige har under åren 1995-1997 tillskjutit medel till EIB:s totala kapital med sammanlagt 4,4 miljarder kronor. I och med 1997 års betalning var Sveriges initiala kapitaltillskott till EIB slutbetalat. EIB:s uppgift är i första hand att bidra till en balanserad regional utveckling inom EU genom att finansiera investeringar i de mest eftersatta regionerna. Avgiftens förväntade utveckling Enligt tidigare beslut om EU-budgetens utveckling sker en successiv förskjutning av avgiftens tyngdpunkt från den mervärdesskattebaserade avgiften till BNI- avgiften. Bland annat detta har den effekten att Sveriges andel av gemenskapsbudgetens finansiering successivt ökar. Bidrag från EU De medel Sverige erhåller som bidrag från EU kommer huvudsakligen från gemenskapsbudgeten. Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Exempel är areal- och djurbidrag, trädesersättning och exportstöd. Dessutom erhålls olika former av strukturstöd som t.ex. regional- och arbetsmarknadsstöd liksom medel från forsknings- och utvecklingsprogram. I följande tabell sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU och den svenska statsbudgeten under perioden 1995-1998 samt en prognos för 1999. Tabell 1.5 Det kassamässiga flödet mellan EU och statsbudgeten Miljoner kronor 1999 Prognos 1998 1997 1996 1995 Tullavgift 2 780 3 030 2 861 3 046 3 124 Jordbruksavgifter 340 359 286 222 164 Momsbaserad avgift 8 021 9 149 10 298 8 087 8 642 BNI-baserad avgift 9 772 8 672 6 736 5 419 3 518 Storbritannien- avgift 1 775 Summa avgifter 22 688 21 210 20 181 16 774 15 448 Infasningsrabatt 0 -275 -657 -3 622 -4 531 Nettoavgift 22 688 20 935 19 524 13 152 10 917 Bidrag från EU -10 349 -9 580 -8 228 -6 771 -1 130 Nettoflöde mellan EU och statsbudgeten 12 339 11 355 11 296 6 381 9 787 Den minskning av nettoflödet som skedde mellan 1995 och 1996, respektive den ökning som skedde följande år, har påverkats av periodiseringseffekter. Sådana effekter kan uppkomma då vissa avgifter beräknas utifrån prognoser varefter en avräkning sker mot verkligt utfall. Den höjning som skett under medlemsåren har i realiteten varit successivt stigande bl.a. som en följd av avtrappningen av infasningsrabatten. Uppgifterna i tabellen ger dock ingen helhets- bild av alla effekter av EU-medlemskapet för statsbudgeten. Hänsyn måste i så fall även tas till de anslag som helt eller delvis finansieras av EU- bidrag. Vidare förekommer utgifter föranledda av EU-medlemskapet under myndigheternas förvaltningsanslag. Å andra sidan erhålls vissa medel från EU, exempelvis forskningsstöd, som inte redovisas på statsbudgeten. Dessutom förekommer naturligtvis indirekta effekter, för såväl inkomster som utgifter, som inte går att beräkna. 5 Statliga dotter- och intresseföretag Tabell 1.6 Statliga dotter- och intresseföretag Statliga dotter- och intresseföretag Bokfört värde 1998-12-31 Bokfört värde 1997-12-31 Ägarandel 98 (97) Utdelning 98 Utdelning 97 Börsvärde 1998-12-31 Börsvärde 1997-12-31 A-Banan Projekt AB 50,0 50,0 100 Almi Företagspartner AB 4 478,8 4 247,9 100 AMUGruppen AB 381,4 352,7 100 22,3 A O Dom Svetsii 13,0 36 Apoteket AB 1 766,3 1 440,5 100 (66,7) 1 500,0 200,0 AssiDomän AB 1) 7 899,9 7 913,9 50,4 (50,2) 306,5 292,6 7 133,7 11 478,2 AB Bostadsgaranti 2,5 2,2 50 Brisingen Holding AB 0,1 0,1 100 Celsius AB 2) 797,5 724,0 25 9,1 9,2 759,6 894,8 Civitas Holding AB 3) 9 371,0 9 872,0 100 1509,7 300,0 Enator AB 4) 247,5 0 (25) 1 310,4 Förvaltnings AB Stattum 3 673,2 4 534,2 100 925 325,0 Grängesbergs gruvor AB 3,0 3,0 100 AB Göta Kanalbolag 36,4 35,9 100 Halmstad Högskolans 4,0 4,1 100 Utvecklingsaktiebolag Holding AB vid Luleå Tekniska Högskola 6 -0,2 4,0 100 Holdingbolaget vid Göteborgs 2,7 6,1 100 Universitet AB Holdingbolaget vid Umeå 6,3 5,2 100 Universitet AB IREKO Holding AB 0,4 0,3 55 Karolinska Institutet Holding AB 4,4 4,9 100 Kasernen Fastighets AB 73,7 74,3 100 2,2 2,0 KTH Holding AB 6,2 6,7 100 Kungliga Dramatiska Teatern AB 10,7 2,8 100 Kungliga Teatern AB (Operan) 6,4 20,7 100 AB Kurortsverksamhet 27,0 27,0 100 LFV Holding AB 75,0 45,0 100 Luossavaara-Kiirunavaara AB 8 802,0 8 392,0 100 289,8 428,4 Lunds Universitets 38,6 10,8 100 Utvecklingsaktiebolag Norrland Center AB 5,0 4,6 33 Posten AB 4 846,0 3 601,0 100 Premia Fond AB 10,0 100 Riksbankens grundfond 1 000,0 1 000,0 100 Samhall AB 1 601,3 1 689,0 100 SAQ Kontroll AB 104,1 108,3 100 6,5 6,5 SAS Sverige AB 2 988,7 2 550,8 50 141 105,8 2 626,1 SBL Vaccin AB 0(100) Securum AB 6) 100 6 300,0 SKD Företagen AB 3,0 4,6 100 SLU Holding AB 4,0 4,1 100 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 65,8 33,1 50 Specialfastigheter AB 7) 1 284,4 100 Statens Bostadsfinansierings- 3 451,0 3 216,0 100 150 470,0 aktiebolag (SBAB) Statliga Akademiska Hus AB 6 213,0 6 085,9 100 235 200,0 Stockholms Universitet Holding AB 5,4 5,3 100 AB Svensk Bilprovning 258,0 254,7 52 1,8 AB Svensk Exportkredit 2 224,3 2 219,9 50 354,6 329,0 Svenska Lagerhus AB 56,9 84,9 100 23,6 7,5 Svenska Miljöstyrningsrådet AB 0,9 0,3 90 Svenska Rymdaktiebolaget 386,6 168,2 100 Svenska Skogsplantor AB 143,3 109,4 100 Svenska Spel AB 134,9 0,3 100 Svenska Statens Språkresor AB 1,9 3,4 100 Svensk-Danska Broförbindelser AB 14,8 14,8 100 Svenskhemmet Voksenåsen A/S 6,1 5,3 100 Sveriges Geologiska AB, SGAB 34,6 31,9 100 Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB, SP 186,6 175,8 100 Sveriges Rese- och Turistråd 5,1 4,5 50 AB Swedcarrier 716,0 715,8 100 Swedesurvey AB 25,1 21,6 100 Swedfund International AB 835,5 812,5 100 Swedish National Road Consulting AB 22,3 100 Systembolaget AB 1 053,0 981,1 100 115 90,0 Telia AB 26 927,0 23 294,0 100 1210 1 152,0 Teracom Svensk Rundradio AB 978,1 953,8 100 12 5,3 Universitetsholding i Linköping AB 4,6 5,1 100 Uppsala Universitets 8,1 7,9 100 Utvecklingsaktiebolag V&S Vin & Sprit AB 1 919,6 1 900,0 100 415 270,0 Vattenfall AB 31 793,0 29 484,0 100 1500 1 500,0 Venantius AB 3 529,0 3 689,0 100 10 Vägverkets Investeringsaktiebolag 37,8 100 Väginvest 29,7 100 0,5 Värdepapperscentralen VPC AB 104,6 75,9 50 Zenit Shipping AB 6,3 6,3 100 Totalt 130 517,9 121 388,7 8 739,6 11 993,3 Staten innehar även en ägarandel på 42,6 % i Nordbanken Holding AB. Ägarandelen som uppgick till 4 645,8 år 1998 redovisas under omsättningstillgångar och värderas till anskaffningsvärdet. 1) Av ägarandelen avser 3 procent indirekt ägande från Förvaltningsaktiebolaget Stattum. 2) Av ägarandelen avser 15,4 procent indirekt ägande från Förvaltningsaktiebolaget Stattum. 3) Vasakronan AB ingår i Civitas Holding AB. 4) Av ägarandelen 1997 avser 15,4 procent indirekt ägande från Förvaltningsaktiebolaget Stattum. 5) AB Swedcarrier redovisas till anskaffningsvärde. 6) Tidigare Holding AB vid Högskolan i Luleå 7) Specialfastigheter AB har erhållits genom utdelning från Civitas Holding AB 6 Statliga myndigheter och fonder 1998 Myndigheter A Alkoholinspektionen Allmänna advokatbyråerna Allmänna reklamationsnämnden Arbetarskyddsstyrelsen Arbetsdomstolen Arbetsgivarverket Arbetslivsinstitutet Arbetsmarknadsstyrelsen Arkitekturmuseet Arkivet för ljud och bild B Banverket Barnombudsmannen Birgittaskolan, Örebro Bostadsdelegationen Boverket Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten Byggforskningsrådet C Centrala försöksdjursnämnden Centrala studiestödsnämnden Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet Civilbefälhavaren i Norra civilområdet Civilbefälhavaren i Södra civilområdet D Danshögskolan Datainspektionen Delegationen för genomförande av vissa EU- program Delegationen för utländska investeringar i Sverige Delegationen för översättning av EG:s regelverk Domstolsverket Dramatiska institutet E Ekeskolan, Örebro Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Exportkreditnämnden F Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Fiskeriverket Flygtekniska försöksanstalten Folkens museum/Etnografiska Folkhälsoinstitutet Forskningsrådsnämnden Fortifikationsverket Försvarets forskningsanstalt Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten G Gentekniknämnden Glesbygdsverket Granskningsnämnden för radio och TV Göteborgs universitet H Handelsflottans kultur och fritidsråd Handikappombudsmannen Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet Hällsboskolan, Sigtuna Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Karlskrona/Ronneby Högskolan i Karlstad Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan i Växjö Högskolan i Örebro Högskolan på Gotland Högskoleverket I Idrottshögskolan i Stockholm Inspektionen för strategiska produkter Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Institutet för rymdfysik Insättningsgarantinämnden Integrationsverket J Justitiekanslern Jämställdhetsombudsmannen och Jämställdhetsnämnden K Kammarkollegiet Karolinska institutet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Kommunikationsforskningsberedningen Koncessionsnämnden för miljöskydd Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konstfack Konstnärsnämnden Konsumentverket Kriminalvårdsstyrelsen Kristinaskolan, Härnösand Kungliga Biblioteket Kungliga Konsthögskolan Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Kungliga Slottsstaten Kungliga Tekniska högskolan Kustbevakningen L Lantmäteriverket Linköpings universitet Livrustkammaren/Skoklosters slott/ Hallwylska museet Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden Lotteriinspektionen Luftfartsverket, affv Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skaraborgs län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Älvsborgs län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Lärarhögskolan i Stockholm M Malmö Högskola Manillaskolan, Stockholm Marknadsdomstolen Medicinska forskningsrådet Mitthögskolan Mälardalens högskola N Naturhistoriska riksmuseet Naturvetenskapliga forskningsrådet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet Nämnden för offentlig upphandling Närings- och teknikutvecklingsverket O Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och nämnden mot etnisk diskriminering Operahögskolan i Stockholm P Patent- och registreringsverket Patentbesvärsrätten Polarforskningssekretariatet Post- och Telestyrelsen Premiepensionsmyndigheten Presstödsnämnden R Radio- och TV-verket Regeringskansliet Revisorsnämnden Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer Riksarkivet Riksdagens förvaltningskontor Riksdagens ombudsmän JO Riksdagens revisorer Riksförsäkringsverket Riksgäldskontoret Rikspolisstyrelsen Riksrevisionsverket Riksskatteverket Riksutställningar Riksskatteverket DataService Riksåklagaren Rymdstyrelsen Rådet för arbetslivsforskning Rådet för forskning om universitet och högskolor Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU Rättsmedicinalverket S Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affv Skogs- och jordbrukets forskningsråd Skogsstyrelsen Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Socialvetenskapliga forskningsrådet Språk- och folkminnesinstitutet Sprängämnesinspektionen Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik Statens biografbyrå Statens bostadskreditnämnd Statens fastighetsverk Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska muséer Statens institut för handikappfrågor i skolan Statens institut för kommunikationsanalys Statens institut för psykosocial miljömedicin Statens institut för regional forskning Statens institut för särskilt utbildningsstöd Statens institutionsstyrelse Statens invandrarverk Statens jordbruksverk Statens järnvägar, affv Statens konstmuseer Statens konstråd Statens kulturråd Statens kärnkraftinspektion Statens livsmedelsverk Statens lokalförsörjningsverk Statens löne- och pensionsverk Statens musiksamlingar Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor Statens oljelager Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek Statens räddningsverk Statens sjöhistoriska museer Statens skola för vuxna i Härnösand Statens skola för vuxna i Norrköping Statens skolverk Statens strålskyddsinstitut Statens utsädeskontroll Statens VA-nämnd Statens veterinärmedicinska anstalt Statens väg- och transportforskningsinstitut Statens växtsortnämnd Statistiska centralbyrån Statskontoret Stockholms universitet Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Styrelsen för kärnavfallsfonden Styrelsen för psykologiskt försvar Svenska institutet Svenska kraftnät, affv Svenskt biografiskt lexikon Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Sveriges riksbank Säkerhetspolisen Södertörns högskola T Talboks- och punktskriftsbiblioteket Teaterhögskolan i Stockholm Teknikvetenskapliga forskningsrådet Tomtebodaskolans resurscenter Totalförsvarets chefsnämnd Totalförsvarets pliktverk Tullverket Turistdelegationen U Umeå universitet Ungdomsstyrelsen Uppsala universitet Uppsala universitets datacentral Utlänningsnämnden V Verket för högskoleservice Vägverket Vänerskolan, Vänersborg Å Åsbackaskolan, Gnesta Ö Östervångsskolan, Lund Överklagandenämnden för totalförsvaret Överstyrelsen för civil beredskap Fondställningar per 1998-12-31 i miljoner kronor Tabell 1.7 Fondställningar per 1998-12-31 Miljoner kronor Fond Fondens kapital 1998-12-31 Redovisandemyndighet Allmänna arvsfonden 709,8 Kammarkollegiet Arbetsskadefonden 0 Avvecklad 1998 Batterifonden 115,7 Naturvårdsverket Bilskrotningsfonden 711,2 Vägverket Clearingfonden 0 Avvecklad 1998 Delpensionsfonden 0 Avvecklad 1998 Energiteknikfonden 0 Avvecklad 1998 Folkpensionsfonden 60,0 Riksförsäkringsverket Fond för frivillig pensionsförsäkring 811,0 Riksförsäkringsverket Jordfonden 337,2 Jordbruksverket Kärnavfallsfonden 22 043,8 Kärnavfallsfondens styrelse Lönegarantifonden 0 Avvecklad 1998 Skyltfonden 23,7 Vägverket 7 Nyckeltal för statliga bolag Omsättning Summan av försäljningen och övriga rörelseintäkter Tabell 1.8 Omsättning Miljoner kronor 1998 1997 1996 1995 Apoteksbolaget AB 23 449 21 536 24 107 20 765 Assi Domän AB 24 138 21 280 19 316 21 836 Celsius AB* 14 293 11 659 11 329 15 075 Civitas Holding AB1 3 531 4 430 3 098 3 729 LKAB 5 313 5 387 4 891 4 557 Posten AB 24359 23 424 22 725 22 271 SAS Sverige AB 1 044 911 712 1 146 St Akademiska hus AB 3 261 3 126 2 031 1 723 Stattum AB 0 0 Svenska Spel, AB 12 924 11 464 10 903 Swedcarrier, AB 6 779 5 463 5 550 8 402 Systembolaget AB 15 766 15 612 15 987 16 155 Telia AB 56 128 47 631 44 100 41 060 V&S Vin & Sprit AB 3 479 3 253 3 223 4 125 Vattenfall AB 28 652 29 556 29 760 27 150 Värdepapperscentralen AB 253 256 215 211 Nettovinst Ett företags totala intäkter minus alla kostnader som uppkommit för att skapa intäkterna. Tabell 1.9 Nettovinst Miljoner kronor 1998 1997 1996 1995 Apoteksbolaget AB 254 799 801 426 Assi Domän AB 710 772 1 407 3 418 Celsius AB* 512 207 285 -494 Civitas Holding AB 1 750 1 194 191 494 LKAB 672 858 670 657 Posten AB 752 726 363 454 SAS Sverige AB 838 799 801 1 290 St Akademiska hus AB 528 575 421 408 Stattum AB 772 174 Svenska Spel, AB 3 938 3 612 2 640 Swedcarrier, AB 172 -60 395 392 Systembolaget AB 254 174 104 58 Telia AB 4 491 2 735 2 304 2 234 V&S Vin & Sprit AB 862 496 173 518 Vattenfall AB 2 664 3 399 3 658 3 576 Värdepapperscentralen AB 44 57 38 19 Kassalikviditet Visar företagets kortsiktiga betalningsberedskap. Beräkningsformel: (Omsättningstillgångar – varulager) / kortfristiga skulder Tabell 1.10 Kassalikviditet I procent 1998 1997 1996 1995 Apoteksbolaget AB 87 119 102 80 Assi Domän AB 49 54 112 112 Celsius AB* 88 88 73 73 Civitas Holding AB 29 59 19 26 LKAB 483 500 464 467 Posten AB 73 86 83 84 SAS Sverige AB 212 119 102 St Akademiska hus AB 87 41 31 35 Stattum AB 0 0 Svenska Spel, AB 336 400 337 Swedcarrier, AB 86 85 86 62 Systembolaget AB 110 91 77 74 Telia AB 67 70 69 74 V&S Vin & Sprit AB 253 200 154 171 Vattenfall AB 76 62 77 54 Värdepapperscentralen AB 480 201 Soliditet Soliditet beskriver ett företags kapitalstruktur, med avseende på andelen eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. Därmed visar soliditet ett företags förmåga att med hjälp av befintligt eget kapital absorbera förluster. Beräkningsformel: Justerat eget kapital / (Summa skulder + eget kapital) Tabell 1.11 Soliditet I procent 1998 1997 1996 1995 Apoteksbolaget AB 24 41 33 30 Assi Domän AB 45 48 58 57 Celsius AB* 26 25 24 21 Civitas Holding AB 51 39 36 34 LKAB 72 75 75 75 Posten AB 7 6 5 5 SAS Sverige AB 40 37 33 St Akademiska hus AB 30 35 35 42 Stattum AB 100 98 Svenska Spel, AB 74 77 72 Swedcarrier, AB 25 37 35 29 Systembolaget AB 33 32 30 28 Telia AB 40 38 37 37 V&S Vin & Sprit AB 38 43 50 42 Vattenfall AB 40 42 39 37 Värdepapperscentralen AB 74 65 60 51 Skuldsättningsgrad Talar om hur mycket externt kapital som lånats per egen krona. Beräkningsformel: (Genomsnittliga justerade kortfristiga + långfristiga skulder) / Genomsnittligt eget kapital Tabell 1.12 Skuldsättningsgrad I procent 1998 1997 1996 1995 Apoteksbolaget AB 0,78 0,50 0,85 Assi Domän AB 0,62 0,40 0,26 0,27 Celsius AB* 0,98 0,82 0,88 0,76 Civitas Holding AB 0,93 1,26 1,47 1,49 LKAB 0,15 0,03 0,11 0,17 Posten AB 0,49 0,37 0,35 0,27 SAS Sverige AB 0,00 0,50 0,85 St Akademiska hus AB 1,74 0,82 0,00 Stattum AB 0,00 0,00 Svenska Spel, AB 0,33 0,34 0,38 Swedcarrier, AB 0,24 0,51 0,38 Systembolaget AB 0,01 0,04 0,11 Telia AB 0,75 0,90 0,91 0,94 V&S Vin & Sprit AB 0,00 0,00 0,00 0,00 Vattenfall AB 0,81 0,86 1,00 Värdepapperscentralen AB 0,00 0,00 0,00 0,00 Räntabilitet på totalt kapital Visar hur effektivt kapitalet har utnyttjats för att generera vinst. Beräkningsformel: (Kapitaltäckningsgrad / genomsnittliga tillgångar (år 1 och 2)) Tabell 1.13 Räntabilitet på totalt kapital I procent 1998 1997 1996 1995 Apoteksbolaget AB 87 15 17 Assi Domän AB 5 5 8 21 Celsius AB* 6 2 4 -2 Civitas Holding AB 11 17 7 8 LKAB 9 11 9 9 Posten AB 4 2 1 2 SAS Sverige AB 14 15 17 St Akademiska hus AB 7 8 8 Stattum AB 30 8 Svenska Spel, AB 78 87 145 Swedcarrier, AB 11 4 16 10 Systembolaget AB 11 8 10 Telia AB 12 6 6 6 V&S Vin & Sprit AB 29 20 8 17 Vattenfall AB 8 10 11 Värdepapperscentralen AB 19 27 22 Räntabilitet på eget kapital Bedömning av huruvida ett resultat över en pe- riod ger tillfredsställande ersättning efter skatt med hänsyn till ägarens kapitalinsats. Beräkningsformel: (Resultat efter finansiella poster * 72% / genomsnittligt justerat eget kapital) Tabell 1.14 Ränta på eget kapital I procent 1998 1997 1996 1995 Apoteksbolaget AB 11 31 41 Assi Domän AB 5 5 9 26 Celsius AB* 14 8 10 -9 Civitas Holding AB 14 18 3 8 LKAB 8 11 9 9 Posten AB 32 23 11 19 SAS Sverige AB 26 31 41 St Akademiska hus AB 8 9 9 Stattum AB 22 6 Svenska Spel, AB 75 90 156 Swedcarrier, AB 15 -1 32 23 Systembolaget AB 23 19 12 Telia AB 20 13 13 12 V&S Vin & Sprit AB 52 30 14 31 Vattenfall AB 10 13 14 Värdepapperscentralen AB 22 34 31 19 Räntabilitet på sysselsatt kapital Ger en bild av företagets lönsamhet oberoende av hur finansieringen skett. Beräkningsformel: (Kapitaltäckningsgrad / genomsnittligt justerat eget kapital + räntebärande kortfristiga och långfristiga skulder) Tabell 1.15 Ränta på sysselsatt kapital I procent 1998 1997 1996 1995 Apoteksbolaget AB 9 27 29 Assi Domän AB 7 7 11 29 Celsius AB* 13 5 9 -4 Civitas Holding AB 13 15 9 9 LKAB 10 14 10 10 Posten AB 35 29 22 35 SAS Sverige AB 37 27 29 St Akademiska hus AB 8 22 20 Stattum AB 30 8 Svenska Spel, AB 78 87 145 Swedcarrier, AB 28 7 36 39 Systembolaget AB 34 25 30 Telia AB 18 9 9 8 V&S Vin & Sprit AB 73 39 18 41 Vattenfall AB 11 13 14 Värdepapperscentralen AB 27 44 40 26 Tillgångars omsättningshastighet Beskriver hur många omsättningskronor som genererats per investerad krona. Beräkningsformel: (Rörelseintäkter / genomsnittligt totalt kapital) Tabell 1.16 Tillgångarnas omsättningshastighet I procent 1998 1997 1996 1995 Apoteksbolaget AB 3,18 2,82 3,41 Assi Domän AB 0,74 0,75 0,76 0,97 Celsius AB* 1,17 1,00 0,90 1,05 Civitas Holding AB 0,17 0,23 0,17 0,19 LKAB 0,45 0,47 0,45 0,42 Posten AB 0,76 0,34 0,35 0,39 SAS Sverige AB 0,14 2,99 3,41 St Akademiska hus AB 0,17 0,18 0,16 Stattum AB 0,00 0,00 Svenska Spel, AB 2,57 2,75 5,99 Swedcarrier, AB 1,86 1,30 1,00 1,15 Systembolaget AB 4,59 4,84 5,00 Telia AB 0,86 0,76 0,74 0,73 V&S Vin & Sprit AB 0,95 0,97 0,94 0,96 Vattenfall AB 0,35 0,38 0,39 Värdepapperscentralen AB 0,76 0,88 0,90 0,96 * Den 1 september 1997 ingår bl.a. Vasakronan AB i Civitas Holding AB Bilaga 2 Anslag och inkomsttitla r som blivit föremål för särskilt avräknings- förfarande Bilaga 2 Anslag och inkomsttitlar som blivit föremål för särskilt avräkningsförfarande Innehållsförteckning Avräkning av anslag och inkomsttitlar 5 Avräkning av anslag och inkomsttitlar Med anledning av finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284 redovisas nedan vilka anslag som under år 1997 och 1998 blivit föremål för särskilt avräkningsförfarande enligt riksdagens bemyndigande. Redogörelse görs med utgångspunkt från de olika typfall som presenterades i regeringens proposition 1996/97:150. Anslag för grundutbildning Universitet och högskolor tilldelas anslag för grundutbildning på grundval av fastställda ersättningsbelopp för helårsprestationer och helårsstudenter. Enligt statsmakternas beslut (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) avräknas anslaget preliminärt när medel månatligen tillförs respektive myndighets räntekonto i Riksgäldskontoret, dvs. normalt med en tolftedel per månad. I samband med bokslutet görs en slutlig avräkning grundad på antalet utförda prestationer. Detta är ett avräkningsförfarande som varken är kassa- eller utgiftsmässigt. Avräkningsgrunden tillämpas för följande anslag: Uo Anslagsbeteckning och nam Statsbudget 97, tkr Statsbudget 98, tkr 16 B1 Uppsala universitet, grundutbildning 763 015 766 767 16 B3 Lunds universitet, grundutbildning 1 228 535 1 165 260 16 B5 Göteborgs universitet, grundutbildning 926 538 926 126 16 B7 Stockholms universitet, grundutbildning 631 848 647 173 16 B9 Umeå universitet 634 097 677 386 16 B11 Linköpings universitet 577 673 638 344 16 B13 Karolinska institutet 307 388 295 824 16 B15 Kungliga Tekniska högskolan 622 837 676 183 16 B17 Luleå tekniska universitet 322 002 351 662 16 B19 Danshögskolan 21 995 22 248 16 B20 Dramatiska institutet 52 273 53 284 16 B21 Högskolan i Borås 125 528 168 506 16 B22 Högskolan i Dalarna 166 828 185 586 16 B23 Högskolan i Gävle/Sandviken 166 145 186 991 16 B24 Högskolan i Halmstad 100 710 127 659 16 B25 Högskolan i Kalmar 172 385 172 385 16 B26 Högskolan i Karlskrona/Ronneby 96 554 127 406 16 B27 Högskolan i Karlstad 247 545 274 584 16 B28 Högskolan i Kristianstad 126 461 150 031 16 B29 Högskolan i Skövde 95 901 126 990 16 B30 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 80 533 94 030 16 B31 Högskolan i Växjö 197 693 225 300 16 B32 Högskolan i Örebro 232 609 273 355 16 B33 Högskoleutbildning på Gotland 31 918 40 725 16 B34 Idrotttshögskolan i Stockholm 33 396 33 997 16 B35 Konstfack 95 437 96 727 16 B36 Kungliga Konsthögskolan 45 377 45 749 16 B37 Kungliga Musikhögskolan 80 450 81 574 16 B38 Lärarhögskolan i Stockholm 275 532 280 765 16 B39 Mitthögskolan 304 044 351 669 16 B40 Mälardalens högskola 203 776 267 925 16 B41 Operahögskolan i Stockholm 13 165 13 352 16 B42 Södertörns högskola 75 975 99 006 16 B43 Teaterhögskolan 21 743 21 924 Anslag för forskning och forskarutbildning m.m. Anslag för forskning och forskarutbildning avräknas definitivt när medel månatligen tillförs respektive myndighets räntekonto i Riksgäldskontoret. Avräkningen är varken kassa- eller utgiftsmässig. Förfarandet, som grundar sig på statsmakternas beslut (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388), tillämpas för följande anslag: Uo Anslagsbeteckning och namn Tilldelat 97, tkr Tilldelat 98, tkr 16 B2 Uppsala universitet 906 412 952 889 16 B4 Lunds universitet 941 950 977 689 16 B6 Göteborgs universitet 723 664 784 320 16 B8 Stockholms universitet 743 788 776 182 16 B10 Umeå universitet 500 155 522 150 16 B12 Linköpings universitet 323 203 343 420 16 B14 Karolinska universitetet 558 025 603 168 16 B16 Kungliga tekniska högskolan 487 667 506 043 16 B18 Luleå tekniska universitet 166 997 178 285 16 B46: 1-26 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 295 196 438 686 16 Del av D17:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål, Medel till regeringens förfogande för särskilda utgifter för forskningsändamål 16 000 15 A2:07 Utveckling av skolväsende och barnomsorg, särskilda uppgifter rörande svenska som andraspråk och svenskundervisning för invandrare (Lärarhögskolan i Stockholm) 2 500 17 J2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, Göteborgs universitet 820 820 16 B 45:2 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., finansiering av lånekostnader (Karolinska institutet, Universiteten i Lund och Göteborg) 21 280 16 B45:12 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., Fortbildning av journalister (Högskolan i Kalmar) 853 16 B45:9 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (Konstfack, Umeå och Göteborgs universitet) 4 086 16 B45:11 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (Malmö högskola) 171 130 16 B45:12 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (För regeringens fördelning) 37 609 16 D20:2 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (bå95/96), till regeringens disposition 2 000 23 G1 Sveriges lantbruksuniversitet 980 773 1 021 979 Anslag för bidrag till statliga myndigheter som i övrigt bedriver avgiftsfinansierad verksamhet För anslag av denna typ tillämpas ett motsvarande avräkningsförfarande som för anslag för forskning och forskarutbildning m.m. Följande anslag har identifierats: Uo Anslagsbeteckning och namn Tilldelat 97, tkr Tilldelat 98, tkr 22 E1 Statens väg- och transportforskningsinstitut 32 205 29 203 22 E4 Bidrag till Sveriges meterologiska och hydrologiska institut m.m. 31 469 188 751 16 C3 Anslagspost 2, CSN 23 000 Statsinkomster som inte är skatter Statsinkomster som inte är skatter i vid mening skall enligt bestämmelserna i budgetlagen avräknas mot inkomsttitlar på inkomstmässig grund. I en del fall tillämpas dock sedan tidigare av praktiska skäl en kassamässig avräkning. Det görs t.ex. ifråga om vissa offentligrättsliga avgifter, återbetalningar av lån och ränteinkomster på studielån. Det kan förekomma att en och samma inkomsttitel till viss del avräknas inkomstmässigt och till viss del kassamässigt. I vissa fall är det också svårt att definiera om en viss avräkningsprincip är kassamässig eller inkomstmässig, t.ex. vid bokföring av ansökningsavgifter. En total kartläggning av avvikande avräkningsprincip kräver kontakt med samtliga myndigheter som redovisar inkomster mot inkomsttitel och djupgående diskussioner om hur inkomstmässighet respektive kassamässighet bör definieras i varje enskilt fall. Det finns också en gråzon mellan vad som är skatt respektive inte är skatt, exempelvis har böter i detta kartläggningsarbete betraktats som skatt. I det följande ges några exempel då statsinkomster som inte är skatter avräknas kassamässigt: Inkomsttitel Myndighet Utfall 97, tkr Utfall 98, tkr 2343 Räntor studielån CSN 1 178 983 1 438 122 2394 Ränteinkomster (delvis) 2525 Finansieringsavgift för A-kassor AMS 1 718 921 2 491 504 2526 Utjämningsavgift för A-kassor AMS 64 119 66 012 2539 Täktavgift (beroende på defininition av inkomst) Länsstyrelser 25 779 24 416 2541 Avgifter vid Tullverket (delvis) Tullverket Bidrag m.m. från EU I prop. 1994/95:40 om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen behandlades principer för budgetering och redovisning av medel som Sverige betalar till respektive tar emot från EU. För att nå tydlighet och fullständighet i den ekonomiska redovisningen på statsbudgeten föreslog regeringen att bruttoredovisning skall tillämpas av såväl utgifterna som inkomsterna. Riksdagen anslöt sig till detta förslag (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Bidrag m.m. från EU kan inte sägas utgöra skatteinkomster i vid mening. Ändå är det naturligt att de avräknas mot inkomsttitlar på kassamässig grund, bl. a. eftersom avgiften till EU enligt de generella reglerna skall avräknas kassamässigt. Bidrag m.m. från EU tillförs följande inkomsttitlar: Inkomsttitel Myndighet Utfall 97, tkr Utfall 98, tkr 6111-6121 Bidrag från EG:s jordbruksfond Statens jordbruksverk 6 634 019 7 245 919 6211Bidrag från EG:s fiskefond Fiskeriverket 175 618 5 394 6311 Bidrag från EG:s regionalfond NUTEK och länsstyrelser 612 338 451 265 6411 Bidrag från EG:s regionalfond AMS och länsstyrelser 668 276 1670 678 6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk Banverket, Vägverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och SJ 93 657 144 604 6911 Bidrag till transeuropeiska nätverk Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk m.fl. 44 419 94 936 Bilaga 3 Specifikatio n av statsbudget ens inkomster Bilaga 3 Specifikation av statsbudgetens inkomster Innehållsförteckning Specifikation statsbudgetens inkomster budgetåret 1998 5 Tabell 03 Specifikation statsbudgetens inkomster budgetåret 1998 Tusental kronor Titel Statsbudget Utfall inkomster Utfall utgifter Nettoinkomst nettoutgift Avvikelse mot statsbudget 1000 Skatter m.m. 602 096 493 639 692 084 37 595 591 1100 Skatt på inkomst 98 934 396 114 234 913 15 300 517 1111 Fysiska personers inkomstskatt, netto 34 205 364 418 590 052 378 758 830 39 831 222 5 625 858 1121 Juridiska personers inkomstskatt, netto 57 884 032 83 432 082 15 109 638 68 322 444 10 438 412 1123 Beskattning av tjänstegruppliv 1 080 000 802 241 -277 759 1131 Ofördelbara inkomstskatter 3 000 000 2 131 558 -868 442 1141 Kupongskatt 1 650 000 1 964 759 314 759 1144 Lotteriskatt 1 115 000 1 182 689 67 689 1200 Socialavgifter och allmänna egenavgifter 208 777 250 210 857 419 2 080 169 1211 Folkpensionsavgift 52 303 082 53 153 577 850 495 1221 Sjukförsäkringsavgift 58 425 708 59 334 599 908 891 1231 Barnomsorgsavgift 0 -429 -429 1241 Utbildningsavgift 0 0 0 1251 Tilläggspensionsavgift, netto 3 817 710 55 532 124 51 601 693 3 930 431 112 721 1252 Delpensionsavgift, netto 0 1 581 104 1 579 630 1 474 1 474 1253 Arbetsskadeavgift, netto 4 714 269 15 746 513 10 903 124 4 843 390 129 121 1254 Arbetsmarknadsavgift 38 693 054 38 547 260 -145 794 1255 Arbetarskyddsavgift 1 292 033 1 312 012 19 979 1256 Lönegarantiavgift 1 900 049 1 929 486 29 437 1257 Sjömanspensionsavgift, netto 0 28 407 28 407 0 0 1261 Allmän sjukförsäkringsavgift 3 213 000 2 630 000 -583 000 1262 Allmän pensionsavgift, netto 0 52 025 337 52 025 337 0 0 1281 Allmän löneavgift 33 074 856 33 579 869 505 013 1291 Särskild löneskatt 11 343 489 12 154 589 811 100 1299 Avräkning socialavgifter, netto 0 -558 840 -558 840 1300 Skatt på egendom 35 105 157 35 132 877 27 720 1312 Fastighetsskatt 24 240 100 24 028 215 -211 885 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt 5 064 497 5 033 577 -30 920 1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt 80 560 113 666 33 106 1331 Arvsskatt 1 300 000 1 754 646 454 646 1332 Gåvoskatt 220 000 249 881 29 881 1341 Stämpelskatt 4 200 000 3 952 893 -247 107 1400 Skatt på varor och tjänster 238 313 638 243 130 428 4 816 790 1411 Mervärdesskatt, netto 154 883 518 307 378 634 144 771 270 162 607 365 7 723 847 1423 Försäljningsskatt på motorfordon 263 000 269 910 6 910 1424 Tobaksskatt 8 500 000 7 506 548 -993 452 1425 Alkoholskatt 10 932 116 9 962 070 -970 046 1428 Energiskatt 50 928 568 49 810 649 -1 117 919 1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle 0 0 0 1431 Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk 1 595 000 1 537 218 -57 782 1434 Skatt på viss elektrisk kraft 0 -381 -381 1435 Särskild skatt mot försurning 57 000 58 384 1 384 1436 Skatt på avfall 325 000 0 -325 000 1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott 25 000 115 000 90 000 1451 Reseskatt 0 0 0 1452 Skatt på annonser och reklam 1 121 136 1 191 842 70 706 1454 Skatt på spel 45 000 62 587 17 587 1461 Fordonsskatt 5 873 000 6 103 143 230 143 1471 Tullmedel 3 316 000 3 356 481 40 481 1472 Övriga skatter m.m. på import -5 700 6 293 11 993 1473 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter 340 000 403 139 63 139 1481 Övriga skatter på varor och tjänster 115 000 140 180 25 180 1500 Utjämningsavgift 20 966 052 21 265 151 299 099 1511 Utjämningsavgift för kommuner och landsting 20 966 052 21 265 151 299 099 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto 0 15 071 296 15 071 296 1611 Betalningsdifferenser, anstånd, netto 0 -14 123 -14 123 1621 Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt 0 -591 314 -591 314 1622 Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt 0 -74 444 -74 444 1623 Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter 0 -236 929 -236 929 1624 Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt 0 -338 748 -338 748 1625 Uppbördsförluster, netto, räntor m.m. 0 -24 712 -24 712 1631 Betalningsdifferenser, övriga 0 16 351 564 16 351 564 1691 Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto 0 0 0 1692 Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto 0 0 0 2000 Inkomster av statens verksamhet 39 704 082 37 452 526 -2 251 556 2100 Rörelseöverskott 14 271 900 13 865 438 -406 462 2113 Statens järnvägars inlevererade överskott 0 0 0 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 135 000 12 015 -122 985 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och av motsvarighet till statlig skatt 309 000 421 000 112 000 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 47 900 310 508 262 608 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 50 000 37 427 -12 573 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 130 000 258 096 128 096 2131 Riksbankens inlevererade överskott 9 800 000 9 300 000 -500 000 2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 3 800 000 3 526 392 -273 608 2200 Överskott av statens fastighets- förvaltning 176 000 256 277 80 277 2215 Överskott av Statens fastighetsverks verksamhet 176 000 256 277 80 277 2300 Ränteinkomster 1 399 983 1 652 354 252 371 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 3 677 2 689 -988 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 23 23 0 2321 Ränteinkomster på skogsvägslån 4 2 -2 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet 48 581 56 123 7 542 2323 Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk 990 895 -95 2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån 25 000 25 392 392 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande 0 35 35 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 38 500 39 050 550 2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1989 1 240 000 1 438 122 198 122 2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering 6 000 4 001 -1 999 2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar 13 000 0 -13 000 2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån 40 0 -40 2385 Ränteinkomster på lån för studentkårslokaler 0 0 0 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering 700 1 281 581 2392 Räntor på intressemedel 2 000 1 779 -221 2394 Övriga ränteinkomster 18 768 60 371 41 603 2395 Räntor på särskilda räkningar i Riksbanken 2 700 2 437 -263 2397 Räntor på skattekonto m.m., netto 0 20 156 20 156 2400 Aktieutdelning 12 000 000 8 922 856 -3 077 144 2411 Inkomster av statens aktier 12 000 000 8 922 856 -3 077 144 2500 Offentligrättsliga avgifter 8 046 986 7 546 310 -500 676 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 558 993 625 281 66 288 2519 Koncessionsavgift på televisionens område 275 188 344 332 69 144 2521 Avgifter till Granskningsnämnden 4 536 4 464 -72 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram 10 000 8 775 -1 225 2523 Avgift generationsväxling 291 000 2 162 -288 838 2524 Bidrag för arbetsplatsintroduktion 557 000 323 122 -233 878 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor 2 540 000 2 491 504 -48 496 2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor 66 120 66 012 -108 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmateriel- tillverkning 14 200 14 762 562 2528 Avgifter vid bergsstaten 5 500 -3 610 -9 110 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet 34 124 55 935 21 811 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register 0 1 170 1 170 2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna 895 000 786 894 -108 106 2533 Vägavgifter 500 000 530 167 30 167 2534 Avgifter för körkort och motorfordon 600 110 562 210 -37 900 2535 Avgifter för statliga garantier 3 000 3 139 139 2536 Lotteriavgifter 20 830 24 003 3 173 2537 Miljöskyddsavgift 85 823 70 581 -15 242 2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel 441 734 389 211 -52 523 2539 Täktavgift 26 772 24 416 -2 356 2541 Avgifter vid Tullverket 66 600 66 712 112 2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen 5 400 5 857 457 2543 Avgifter för Kemikalieinspektionen 18 292 58 584 40 292 2544 Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet 31 000 22 575 -8 425 2545 Närradioavgifter 907 1 234 327 2546 Lokalradioavgifter 119 533 118 043 -1 490 2547 Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet 113 100 117 728 4 628 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet 113 005 109 633 -3 372 2549 Avgifter för provning vid riksprovplatser 6 500 376 -6 124 2551 Avgifter från kärnkraftverken 178 225 195 186 16 961 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 358 344 387 938 29 594 2553 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden 6 150 6 018 -132 2554 Avgifter för telekommunikation 100 000 100 022 22 2555 Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas 0 31 872 31 872 2556 Djurregisteravgifter 0 1 1 2600 Försäljningsinkomster 1 201 856 1 674 844 472 988 2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter 54 856 53 978 -878 2625 Utförsäljning av beredskapslager 224 000 687 269 463 269 2626 Inkomster vid Banverket 913 000 875 788 -37 212 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter 10 000 57 808 47 808 2700 Böter m.m. 1 165 557 1 304 874 139 317 2711 Dröjsmålsavgifter 799 377 918 048 118 671 2712 Bötesmedel 357 100 330 511 -26 589 2713 Vattenföroreningsavgifter m.m. 1 050 9 177 8 127 2714 Sanktionsavgifter m.m. 8 030 6 888 -1 142 2715 Skattetillägg 0 40 249 40 249 2716 Förseningsavgifter 0 0 0 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 1 441 800 2 229 574 787 774 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 1 241 800 2 040 848 799 048 2812 Återbetalning av lönegarantimedel 200 000 188 726 -11 274 3000 Inkomster av försåld egendom 15 001 000 11 227 411 -3 773 589 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 0 67 508 67 508 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter 0 67 508 67 508 3200 Övriga inkomster av markförsäljning 1 000 0 -1 000 3211 Övriga inkomster av markförsäljning 1 000 0 -1 000 3300 Övriga inkomster av försåld egendom 15 000 000 11 159 904 -3 840 096 3311 Inkomster av statens gruvegendom 0 0 0 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 15 000 000 11 159 904 -3 840 096 4000 Återbetalning av lån 2 690 055 2 888 652 198 597 4100 Återbetalning av näringslån 173 428 186 035 12 607 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen 20 861 21 679 818 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 83 83 0 4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering 25 000 19 210 -5 790 4135 Återbetalning av skogsvägslån 19 16 -3 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet 49 984 88 800 38 816 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk 3 108 2 734 -374 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 4 373 1 756 -2 617 4139 Återbetalning av lokaliseringslån 70 000 51 757 -18 243 4300 Återbetalning av studielån 2 387 500 2 464 484 76 984 4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier 0 34 34 4312 Återbetalning av allmänna studielån 2 500 922 -1 578 4313 Återbetalning av studiemedel 2 385 000 2 463 528 78 528 4500 Återbetalning av övriga lån 129 127 238 132 109 005 4514 Återbetalning av lån för studentkårslokaler 67 16 -51 4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag 1 300 526 -774 4517 Återbetalning från Portugalfonden 0 58 226 58 226 4519 Återbetalning av statens bosättningslån 40 0 -40 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 100 000 27 264 -72 736 4526 Återbetalning av övriga lån 27 720 152 100 124 380 5000 Kalkylmässiga inkomster 5 337 207 5 164 970 -172 237 5100 Avskrivningar och amorteringar 1 504 207 1 187 608 -316 599 5113 Statens järnvägars avskrivningar 0 0 0 5121 Avskrivningar på fastigheter 672 140 435 047 -237 093 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplement- kostnader 831 567 752 560 -79 007 5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för civilt totalförsvar 500 0 -500 5200 Statliga pensionsavgifter 3 833 000 3 977 362 144 362 5211 Statliga pensionsavgifter 3 833 000 3 977 362 144 362 6000 Bidrag m.m. från EU 10 978 950 9 612 795 -1 366 155 6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond 7 565 000 7 245 919 -319 081 6111 Arealbidrag 3 730 000 3 636 149 -93 851 6112 Kompletterande åtgärder 1 050 000 880 521 -169 479 6113 Övriga interventioner 520 000 332 456 -187 544 6114 Exportbidrag 1 000 000 553 607 -446 393 6115 Djurbidrag 725 000 666 296 -58 704 6116 Offentlig lagring 10 000 412 859 402 859 6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion 160 000 220 237 60 237 6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn 370 000 543 793 173 793 6200 Bidrag från EG:s fiskefond 9 400 5 394 -4 006 6211 Bidrag från EG:s fiskefond 9 400 5 394 -4 006 6300 Bidrag från EG:s regionalfond 700 000 451 265 -248 735 6311 Bidrag från EG:s regionalfond 700 000 451 265 -248 735 6400 Bidrag från EG:s socialfond 2 621 000 1 670 678 -950 322 6411 Bidrag från EG:s socialfond 2 621 000 1 670 678 -950 322 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 53 150 144 604 91 454 6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk 53 150 144 604 91 454 6900 Övriga bidrag från EG 30 400 94 936 64 536 6911 Övriga bidrag från EG 30 400 94 936 64 536 7000 Extraordinära medel från EU 269 558 275 081 5 523 7100 Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten 269 558 275 081 5 523 7111 Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten 269 558 275 081 5 523 Totala inkomster 676 077 345 706 313 519 30 236 174 Bilaga 4 Specifikatio n av utgifter på utgiftsområ den Bilaga 4 Specifikation av utgifter på utgiftsområden Innehållsförteckning Specifikation av utgifter på utgiftsområden år 1998..................................................................5 Tabell 124 Specifikation av utgifter på utgiftsområde år 1998 Ingående reservation. och ramöver- föringsbel. Statsbudget (SB) Tilläggsbudget (TB) Medgivna överskrid (MU) Indragning (ID) Totalt Tilldelade medel (IB+SB+ TB+MU+ID) Utfall Avvikelse mot statsbudget Avvikelse mot anvisade medel (SB+TB) Avvikelse mot tilld. medel (IB+SB+TB+ MU+ID) Maximalt anslags sparande Utgående reservation och ramöver- föringsbel. Uo 01 Rikets styrelse 1 521 089 3 976 700 18 693 0 -49 975 5 466 507 4 328 281 351 581 332 888 -1 138 226 7 260 1 133 523 A Statschefen -26 72 404 0 0 26 72 404 70 441 -1 963 -1 963 -1 963 1 963 1 Kungliga hov- och slottsstaten, a -26 72 404 0 0 26 72 404 70 441 -1 963 -1 963 -1 963 1 963 B Riksdagen och dess ombudsmän 115 840 955 960 0 0 0 1 071 800 913 108 -42 852 -42 852 -158 691 158 691 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m., a 8 403 460 000 0 0 0 468 403 432 223 -27 777 -27 777 -36 180 36 180 2 Riksdagens förvaltningskostnader, a 70 526 460 000 0 0 0 530 526 438 910 -21 090 -21 090 -91 617 91 617 3 Riksd. ombudsmän, Justitieombudsmännen, a 2 078 35 960 0 0 0 38 038 37 381 1 421 1 421 -657 657 95/96 15A2 Riksdagsutskotten resor utom Sverige, r 11 256 0 0 0 0 11 256 1 901 1 901 1 901 -9 355 9 355 95/96 15A4 Riksdagens byggnader m.m., r 23 577 0 0 0 0 23 577 2 693 2 693 2 693 -20 883 20 883 C Regeringen m m 1 392 013 2 222 155 18 693 0 -50 000 3 582 861 2 615 125 392 970 374 277 -967 737 7 260 963 033 1 Regeringskansliet m.m., a 404 894 1 870 944 18 693 0 0 2 294 531 2 122 642 251 698 233 005 -171 889 171 889 2 Svensk författningssamling, a 55 1 011 0 0 0 1 066 789 -222 -222 -277 277 3 Allmänna val, a 23 874 205 000 32 400 0 0 261 274 175 963 -29 037 -61 437 -85 311 85 311 4 Stöd till politiska partier, a 39 676 145 200 -32 400 0 0 152 476 140 513 -4 687 27 713 -11 963 7 260 7 260 93/94 14A2 Utredningar m.m., r 80 0 0 0 0 80 0 0 0 -80 80 95/96 01B2 Samarbete o. utveckl. inom Östersjöreg., r 923 435 0 0 0 -50 000 873 435 175 218 175 218 175 218 -698 217 698 217 D Centrala myndigheter 2 783 47 057 0 0 0 49 840 45 629 -1 428 -1 428 -4 211 4 211 1 Justitiekanslern, a 886 9 199 0 0 0 10 085 9 803 604 604 -282 282 2 Datainspektionen, a 2 734 24 493 0 0 0 27 227 23 660 -833 -833 -3 567 3 567 3 Sametinget, a -838 13 365 0 0 0 12 527 12 166 -1 199 -1 199 -362 362 E Mediefrågor 10 479 679 124 0 0 -1 689 602 683 978 4 854 4 854 -5 624 5 624 1 Presstödsnämnd och taltidningsnämnd, a 1 635 5 659 0 0 0 7 294 4 601 -1 058 -1 058 -2 693 2 693 2 Presstöd, a -14 272 531 579 12 000 0 -1 529 306 543 041 11 462 -538 13 735 -13 735 3 Stöd till radio- och kassettidningar, a 16 439 127 300 -12 000 0 0 131 739 121 185 -6 115 5 885 -10 554 10 554 4 Radio- och TV-verket, a 4 110 8 022 0 0 0 12 132 8 384 362 362 -3 748 3 748 5 Granskningsnämnden för radio och TV, a 1 653 6 564 0 0 0 8 217 6 766 202 202 -1 451 1 451 95/96 11D3 Avveckling av Radioämnden m.fl., a 126 0 0 0 0 126 0 0 0 -126 126 95/96 11C34 Utvecklingsstöd till dagspressen, r 787 0 0 0 0 787 0 0 0 -787 787 95/96 11C37 Stöd till radio- och kassettidningar, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Uo 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1 089 739 2 062 814 -21 400 0 -68 755 3 062 398 1 980 738 -82 076 -60 676 -1 081 660 0 729 951 A Centrala myndigheter och nämnder 361 559 1 856 441 -1 400 0 -68 755 2 147 845 1 392 536 -463 905 -462 505 -755 309 0 403 599 1 Konjunkturinstitutet, a 1 369 35 494 0 0 0 36 863 35 812 318 318 -1 051 1 051 2 Riksrevisionsverket, a 21 312 176 625 -27 400 0 0 170 537 153 181 -23 444 3 956 -17 356 17 356 3 Statskontoret, a 11 537 65 370 0 0 0 76 907 66 960 1 590 1 590 -9 947 9 947 4 Statistiska centralbyrån, a 12 122 327 886 0 0 0 340 008 329 454 1 568 1 568 -10 554 10 554 5 Folk- och bostadsräkning, r 67 867 70 000 0 0 0 137 867 21 491 -48 509 -48 509 -116 377 116 377 6 Finansinspektionen, a 4 777 110 875 1 000 0 0 116 652 111 951 1 076 76 -4 701 4 701 7 Insättningsgarantinämnden, a 14 753 985 0 0 0 15 738 3 290 2 305 2 305 -12 448 12 448 8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, a 24 049 82 644 125 0 0 106 818 71 045 -11 599 -11 724 -35 773 35 773 9 RGK: Kostnader för upplåning o låneförvaltn., a 0 769 000 -1 400 0 0 767 600 415 890 -353 110 -351 710 -351 710 0 0 10 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet, a 1 1 0 0 0 2 0 -1 -1 -2 2 11 SLOK: Avvecklingskostnader, a 0 8 500 0 0 0 8 500 9 603 1 103 1 103 1 103 -1 103 12 Täckning av merkostnader för lokaler, a 3 473 20 000 0 0 0 23 473 16 699 -3 301 -3 301 -6 775 6 775 13 Nämnden för offentlig upphandling, a 2 933 6 292 0 0 0 9 225 8 150 1 858 1 858 -1 076 1 076 14 Ekonomiska rådet, a 291 1 680 0 0 0 1 971 1 492 -188 -188 -479 479 15 Kostnader för vissa nämnder m.m., a 0 1 588 0 0 0 1 588 1 286 -302 -302 -302 302 16 Bokföringsnämnden, a 231 5 394 800 0 0 6 425 4 673 -721 -1 521 -1 752 1 752 17 Bidr. t. Stift. för utv. av god redovisn.sed, o 0 800 -800 0 0 0 0 -800 0 0 0 18 Utvecklingsarbete, a 40 034 30 170 0 0 0 70 204 18 292 -11 878 -11 878 -51 912 51 912 19 Kammarkollegiet, a 10 344 23 137 0 0 0 33 481 24 951 1 814 1 814 -8 531 8 531 20 Kontrollfunktionen i staten, r 74 348 120 000 0 0 0 194 348 75 750 -44 250 -44 250 -118 598 118 598 21 Ekonomistyrningsverket, a 0 0 26 275 0 0 26 275 22 076 22 076 -4 199 -4 199 4 199 93/94 07C6 Vissa investeringar m.m., r 60 255 0 0 0 -60 255 0 0 0 0 0 0 95/96 07I8 Ekonomiska rådet, r 489 0 0 0 0 489 492 492 492 3 -3 1997 02A11 Statens lokalförsörjningsverk, a 11 374 0 0 0 -8 500 2 874 0 0 0 -2 874 2 874 B Tidsbegränsade åtaganden 728 320 189 700 -20 000 0 0 898 020 573 056 383 356 403 356 -324 964 324 964 1 Åtgärder för det finansiella systemet, a 135 790 55 000 -15 871 0 0 174 919 18 577 -36 423 -20 552 -156 342 156 342 2 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, a 30 395 134 700 -20 000 0 0 145 095 80 000 -54 700 -34 700 -65 095 65 095 3 Bidr. t. kap. i Europeiska invest.banken, a -15 871 0 15 871 0 0 0 0 0 -15 871 0 0 1997 02B3 Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken, a 68 438 0 0 0 0 68 438 20 437 20 437 20 437 -48 001 48 001 1997 02B6 Värdering m.m. av aktier i VPC AB, a 9 567 0 0 0 0 9 567 3 749 3 749 3 749 -5 818 5 818 1997 02B7 Invest. i infrastrukt. på sv. finansmarkn., a 500 000 0 0 0 0 500 000 450 292 450 292 450 292 -49 708 49 708 C Riksdagens revisorer -140 16 673 0 0 0 16 533 15 146 -1 527 -1 527 -1 388 1 388 1 Riksdagens revisorer, a -140 16 673 0 0 0 16 533 15 146 -1 527 -1 527 -1 388 1 388 Uo 03 Skatteförvaltning och uppbörd 792 353 5 662 254 24 148 0 0 6 478 755 5 863 711 201 457 177 309 -615 044 615 044 A Skatteförvaltningen och Tullverket 792 353 5 662 254 24 148 0 0 6 478 755 5 863 711 201 457 177 309 -615 044 615 044 1 Riksskatteverket, a 212 598 356 304 -14 000 0 0 554 902 421 580 65 276 79 276 -133 322 133 322 2 Skattemyndigheterna, a 482 503 4 269 581 17 588 0 0 4 769 672 4 370 886 101 305 83 717 -398 785 398 785 3 Tullverket, a 97 252 1 036 369 20 560 0 0 1 154 181 1 071 244 34 875 14 315 -82 937 82 937 Uo 04 Rättsväsendet 1 124 089 21 034 170 86 430 0 -20 966 22 223 723 21 412 590 378 420 291 990 -811 133 811 133 A Polisväsendet -17 979 11 473 693 45 976 0 0 11 501 690 11 288 938 -184 755 -230 731 -212 752 212 752 1 Polisorganisationen, a -218 900 10 956 709 60 976 0 0 10 798 785 10 759 988 -196 721 -257 697 -38 797 38 797 2 Säkerhetspolisen, a 200 921 516 984 -15 000 0 0 702 905 528 950 11 966 26 966 -173 955 173 955 B Åklagarväsendet -40 209 814 705 0 0 0 774 496 740 526 -74 179 -74 179 -33 971 33 971 1 Åklagarorganisationen, a -40 209 634 605 0 0 0 594 396 583 806 -50 799 -50 799 -10 590 10 590 2 Ekobrottsmyndigheten, a 180 100 0 0 0 180 100 156 719 -23 381 -23 381 -23 381 23 381 C Domstolsväsendet m m 158 046 2 979 279 11 012 0 0 3 148 337 3 062 962 83 683 72 671 -85 375 85 375 1 Domstolsväsendet m.m., a 158 046 2 979 279 11 012 0 0 3 148 337 3 062 962 83 683 72 671 -85 375 85 375 D Kriminalvården 720 032 3 376 390 12 442 0 0 4 108 864 3 866 215 489 825 477 383 -242 650 242 650 1 Kriminalvården, a 720 032 3 376 390 12 442 0 0 4 108 864 3 866 215 489 825 477 383 -242 650 242 650 E Kronofogdemyndigheterna 218 032 1 283 651 0 0 -20 000 1 481 683 1 303 098 19 447 19 447 -178 584 178 584 1 Kronofogdemyndigheterna, a 218 032 1 283 651 0 0 -20 000 1 481 683 1 303 098 19 447 19 447 -178 584 178 584 F Övrig verksamhet inom rättsväsendet 86 167 1 106 452 17 000 0 -966 1 208 653 1 150 852 44 400 27 400 -57 801 57 801 1 Brottsförebyggande rådet, a 1 431 46 864 0 0 0 48 295 38 866 -7 998 -7 998 -9 429 9 429 2 Rättsmedicinalverket, a 13 432 165 709 0 0 0 179 141 171 973 6 264 6 264 -7 168 7 168 3 Gentekniknämnden, a 1 023 2 218 0 0 0 3 241 2 700 482 482 -540 540 4 Brottsoffermyndigheten, a 3 119 9 356 0 0 0 12 475 10 855 1 499 1 499 -1 621 1 621 5 Ersättning för skador på grund av brott, a 10 163 73 645 0 0 0 83 808 48 252 -25 393 -25 393 -35 556 35 556 6 Rättshjälpskostnader m.m., a 37 155 758 544 0 0 0 795 699 831 201 72 657 72 657 35 502 -35 502 7 Diverse kostnader för rättsväsendet, a -515 19 560 15 000 0 0 34 045 25 040 5 480 -9 520 -9 006 9 006 8 Bidrag till internationella sammanslutningar, a 1 520 8 356 2 000 0 0 11 876 8 349 -7 -2 007 -3 527 3 527 9 Bidrag till brottsförebyggande arbete, a 3 072 22 200 0 0 4 128 29 400 6 944 -15 256 -15 256 -22 456 22 456 95/96 02A5 Information o upplysning om ekobrott, r 4 967 0 0 0 -966 4 001 0 0 0 -4 001 4 001 95/96 02A6 Bidrag t brottsförebyggande arbete, r 10 800 0 0 0 -4 128 6 672 6 672 6 672 6 672 0 0 Uo 05 Utrikesförvaltn och internationell samverkan 819 201 2 811 310 -600 0 -228 653 3 401 258 2 637 959 -173 351 -172 751 -763 299 763 299 A Utrikesförvaltningen m m 413 072 1 763 483 0 0 -3 727 2 172 828 1 820 920 57 437 57 437 -351 907 351 907 1 Utrikesförvaltningen, a 395 555 1 757 629 -100 0 0 2 153 084 1 807 447 49 818 49 918 -345 637 345 637 2 Nordiskt samarbete, a 391 1 452 100 0 0 1 943 1 588 136 36 -355 355 3 Ek. bistånd t. svenska medborgare i utlandet, a 1 918 4 402 0 0 0 6 320 1 667 -2 735 -2 735 -4 653 4 653 95/96 03A5 Utredningar m.m., r 15 208 0 0 0 -3 727 11 481 10 219 10 219 10 219 -1 262 1 262 B Internationella organisationer 387 981 906 270 -600 0 -224 926 1 068 725 679 359 -226 911 -226 311 -389 366 389 366 1 Bidr. t. vissa internationella organisation, a 184 608 464 161 -600 0 -183 464 464 705 268 862 -195 299 -194 699 -195 842 195 842 2 Nordiska ministerrådet, a 35 767 274 300 0 0 -35 767 274 300 267 745 -6 555 -6 555 -6 555 6 555 3 Org för ekonomisk samarbete o utveckl (OECD), a 5 695 24 400 0 0 -5 695 24 400 20 052 -4 348 -4 348 -4 348 4 348 4 Fredsfrämjande verksamhet, a 55 456 143 409 0 0 0 198 865 74 823 -68 586 -68 586 -124 043 124 043 94/95 03E6 Medel f. översättn. av EG:s regelverk, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 03B9 Fredsbevarande verksamhet, r 106 455 0 0 0 0 106 455 47 877 47 877 47 877 -58 578 58 578 C Information om Sverige i utlandet 2 213 60 583 0 0 0 62 796 61 028 445 445 -1 768 1 768 1 Svenska institutet, a 124 50 748 0 0 0 50 872 49 445 -1 303 -1 303 -1 427 1 427 2 Övrig information om Sverige i utlandet, a 128 9 835 0 0 0 9 963 9 679 -156 -156 -284 284 95/96 03D1 Svenska institutet, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 03D2 Övrig info. om Sverige i utlandet, r 1 961 0 0 0 0 1 961 1 904 1 904 1 904 -57 57 D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor 4 495 57 373 0 0 0 61 868 57 055 -318 -318 -4 813 4 813 1 Utredn. o andra insatser utrikespol. omr., a 2 181 2 259 -500 0 0 3 940 1 752 -507 -7 -2 187 2 187 2 Info. om säkerhetspolitik o. fredsfrämj., a 390 9 000 0 0 0 9 390 8 686 -314 -314 -704 704 3 Bidr. till Sthlms int. fredsforskningsinst., o 0 20 324 0 0 0 20 324 20 324 0 0 0 0 4 Forskn. till stöd för nedrustn. o säkerhet, a 233 10 262 500 0 0 10 995 10 393 131 -369 -602 602 5 Utrikespolitiska Institutet, o 0 10 004 0 0 0 10 004 10 004 0 0 0 0 6 Forsknverks. av särsk. utrikes o säkerhpol., a 120 5 524 0 0 0 5 644 5 094 -430 -430 -550 550 95/96 03F1 Utr. o andra insatser på utrikespol. omr., r 1 432 0 0 0 0 1 432 666 666 666 -766 766 95/96 03F2 Info. om säkerhetpol. o fredsfrämj. utv., r 140 0 0 0 0 140 137 137 137 -3 3 95/96 03F6 Foverks. av srsk. utrikes- o säkpol. bet., r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 E Övriga utrikespolitiska frågor 11 441 23 601 0 0 0 35 042 19 597 -4 004 -4 004 -15 445 15 445 1 Inspektionen för strategiska produkter, a 677 15 801 0 0 0 16 478 14 594 -1 207 -1 207 -1 884 1 884 2 Europainformation m.m., a 404 7 800 0 0 0 8 204 2 984 -4 816 -4 816 -5 220 5 220 95/96 03E4 Krigsmaterielinspektionen, a 3 405 0 0 0 0 3 405 0 0 0 -3 405 3 405 95/96 03E6 Europainformation m.m., r 6 919 0 0 0 0 6 919 2 019 2 019 2 019 -4 900 4 900 1997 05E4 Bidr. till org. för mänskl. rättigh., a 36 0 0 0 0 36 0 0 0 -36 36 Uo 06 Totalförsvar 4 491 784 41 243 865 99 800 0 -213 988 45 621 461 42 399 200 1 155 335 1 055 535 -3 222 261 12 600 3 128 477 A Militärt försvar 3 427 256 37 203 519 150 000 0 0 40 780 775 38 625 543 1 422 024 1 272 024 -2 155 232 2 155 232 1 Försvarsmakten, a 3 405 662 36 757 400 -207 136 0 0 39 955 926 38 093 772 1 336 372 1 543 508 -1 862 154 1 862 154 2 Fredsfrämjande truppinsatser, a 21 216 384 419 357 136 0 0 762 771 472 162 87 743 -269 393 -290 609 290 609 3 Ersättning för kroppsskador, a 378 61 700 0 0 0 62 078 59 609 -2 091 -2 091 -2 469 2 469 B Vissa funktioner inom det civila försvaret 949 206 2 588 514 -50 200 0 -212 988 3 274 532 2 365 286 -223 228 -173 028 -909 246 909 246 1 Funktionen Civil ledning, a 158 613 473 145 -200 0 -14 088 617 470 388 748 -84 397 -84 197 -228 722 228 722 2 Funktionen Försörjning med industrivaror, a 97 476 140 974 -25 000 0 -28 000 185 450 86 086 -54 888 -29 888 -99 364 99 364 3 Funkt. Befolkningsskydd och räddningstjänst, a 106 962 1 182 554 -28 700 0 -2 284 1 258 532 1 246 863 64 309 93 009 -11 669 11 669 4 Funktionen psykologiskt försvar, a 4 398 18 002 0 0 0 22 400 13 244 -4 758 -4 758 -9 156 9 156 5 Funktionen Ordning och säkerhet m.m., a 39 855 31 889 0 0 -14 800 56 944 14 776 -17 113 -17 113 -42 168 42 168 6 Funktionen hälso- och sjukvård, a 200 680 99 563 0 0 0 300 243 78 630 -20 933 -20 933 -221 613 221 613 7 Funktionen Telekommunikationer, a 48 789 199 500 0 0 0 248 289 151 805 -47 695 -47 695 -96 484 96 484 8 Funktionen Postbefordran, a 407 21 700 0 0 0 22 107 12 990 -8 710 -8 710 -9 116 9 116 9 Funktionen Transporter, a 3 253 190 500 3 700 0 14 800 212 253 195 975 5 475 1 775 -16 278 16 278 10 Funktionen Energiförsörjning, a 95 808 230 687 0 0 0 326 495 171 088 -59 599 -59 599 -155 407 155 407 95/96 06C1 Beredskap för civil luftfart, r 15 568 0 0 0 0 15 568 0 0 0 -15 568 15 568 95/96 12E1 Handlingsberedskap, r 7 519 0 0 0 0 7 519 4 131 4 131 4 131 -3 389 3 389 95/96 04C2 Tekniska åtgärder i ledningssystemet, r 39 341 0 0 0 -39 341 0 0 0 0 0 0 95/96 04F2 ÖCB: Industriella åtgärder, r 141 363 0 0 0 -141 363 0 0 0 0 0 0 95/96 12E2 Åtgärder inom elförsörjningen, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 04C3 Civilbefälhavarna, a -12 088 0 0 0 12 088 0 0 0 0 0 0 95/96 06E4 ÖCB: Ågärder inom civila försvaret, r 1 260 0 0 0 0 1 260 949 949 949 -311 311 95/96 06A6 Vägverket: Försvarsuppgifter, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 06A14 Banverket: Försvarsuppgifter, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 C Kustbevakningen och nämnder m m 84 475 483 725 0 0 -1 000 567 200 443 101 -40 624 -40 624 -124 099 12 600 30 316 1 Kustbevakningen, a 64 951 426 827 0 0 0 491 778 385 395 -41 432 -41 432 -106 383 12 600 12 600 2 Nämnder m.m., a 2 379 11 898 0 0 -1 000 13 277 10 055 -1 843 -1 843 -3 222 3 222 3 Förebygg. åtg. jordskred andra naturolyckor, a 9 962 25 000 0 0 0 34 962 28 405 3 405 3 405 -6 557 6 557 4 Ersättn. för verksamhet vid räddningstjänst, a 7 211 20 000 0 0 0 27 211 19 246 -754 -754 -7 964 7 964 95/96 04G11 Överklagandenämnden för totalförsvaret, a -28 0 0 0 0 -28 0 0 0 28 -28 D Stödverksamhet 30 848 968 107 0 0 0 998 955 965 270 -2 837 -2 837 -33 685 33 683 1 Totalförsvarets pliktverk, a 21 766 231 750 0 0 0 253 516 244 586 12 836 12 836 -8 930 8 930 2 Försvarshögskolan, a 4 481 36 603 0 0 0 41 084 30 765 -5 838 -5 838 -10 319 10 319 3 Försvarets radioanstalt, a -4 274 428 667 0 0 0 424 393 427 258 -1 409 -1 409 2 864 -2 864 4 Försvarets forskningsanstalt, a 1 422 137 343 0 0 0 138 765 131 356 -5 987 -5 987 -7 410 7 410 5 Flygtekniska försöksanstalten, a 7 295 31 773 0 0 0 39 068 29 336 -2 437 -2 437 -9 732 9 732 6 Stöd frivilliga försvarsorg inom totalförsv, o 0 101 971 0 0 0 101 971 101 969 -2 -2 -2 0 94/95 04G6 Strategisk försvarsforskning, r 156 0 0 0 0 156 0 0 0 -156 156 Uo 07 Internationellt bistånd 7 480 044 11 434 400 0 0 0 18 914 444 11 478 583 44 183 44 183 -7 435 861 7 435 861 A Internationellt utvecklingssamarbete 5 983 083 10 623 600 0 0 0 16 606 683 10 789 595 165 995 165 995 -5 817 087 5 817 087 1 Biståndsverksamhet, r 5 848 446 10 214 267 0 0 0 16 062 713 10 373 444 159 177 159 177 -5 689 269 5 689 269 2 Biståndsförvaltning, a 133 396 409 333 0 0 0 542 729 416 151 6 818 6 818 -126 578 126 578 94/95 03C13 Projektbistånd till vissa länder m.m., r 991 0 0 0 0 991 0 0 0 -991 991 95/96 03C1 Bidrag till internat. biståndsprogram, r 7 0 0 0 0 7 0 0 0 -7 7 95/96 03C2 Utvecklingssamarbete genom SIDA, r 241 0 0 0 0 241 0 0 0 -241 241 B Samarbete med Central- och Östeuropa 1 496 962 810 800 0 0 0 2 307 762 688 988 -121 812 -121 812 -1 618 774 1 618 774 1 Samarbete med Central- och Östeuropa, r 971 325 789 800 0 0 0 1 761 125 688 044 -101 756 -101 756 -1 073 081 1 073 081 2 Avsättn. förlustrisk f. finans stöd o export, r 521 000 21 000 0 0 0 542 000 0 -21 000 -21 000 -542 000 542 000 95/96 03G1 Samarb m Central- o Östeuropa g SIDA, r 4 636 0 0 0 0 4 636 943 943 943 -3 693 3 693 Uo 08 Invandrare och flyktingar -19 293 3 863 934 366 000 0 -17 835 4 192 806 4 186 019 322 085 -43 915 -6 787 182 168 -49 756 A Migrationspolitik 748 1 748 234 92 000 0 -15 835 1 825 147 1 822 992 74 758 -17 242 -2 155 73 620 -40 898 1 Statens invandrarverk, a 28 044 452 402 3 000 0 -13 474 469 972 466 619 14 217 11 217 -3 353 13 200 3 353 2 Mottagande av asylsökande, a -72 437 773 650 208 000 0 -1 266 907 948 971 750 198 100 -9 900 63 803 38 680 -63 803 3 Migrationspolitiska åtgärder, a 25 815 313 289 -85 000 0 0 254 104 200 584 -112 705 -27 705 -53 520 12 670 12 670 4 Utlänningsnämnden, a 1 521 65 388 0 0 0 66 909 65 355 -33 -33 -1 554 2 000 1 554 5 Offentl. biträde i utlänningsärenden, a 8 163 60 295 -11 000 0 -1 096 56 362 51 249 -9 046 1 954 -5 113 2 910 2 910 6 Utresor för avvisade och utvisade, a 0 83 210 -23 000 0 0 60 210 64 624 -18 586 4 414 4 414 4 160 -4 414 94/95 11D12 Särsk. åtgärder i flyktingmottagandet, r 7 357 0 0 0 0 7 357 2 719 2 719 2 719 -4 638 4 638 95/96 10D10 Int. samv. flykting- och migrationspol., r 2 285 0 0 0 0 2 285 92 92 92 -2 193 2 193 B Invandrares integration -20 041 2 115 700 274 000 0 -2 000 2 367 659 2 363 027 247 327 -26 673 -4 632 108 548 -8 859 1 Integrationsmyndigheten, a 0 40 487 -8 000 0 0 32 487 29 632 -10 855 -2 855 -2 855 1 725 1 725 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden, a 54 528 189 763 -25 000 0 0 219 291 92 316 -97 447 -72 447 -126 975 126 975 3 Integrationsåtgärder, a 0 68 097 -10 000 0 0 58 097 49 605 -18 492 -8 492 -8 492 8 492 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, a -115 736 1 713 915 324 000 0 0 1 922 179 2 089 602 375 687 51 687 167 423 101 896 -167 423 5 Hemutrustningslån, a 5 095 98 549 -7 000 0 0 96 644 79 356 -19 193 -12 193 -17 288 4 927 4 927 6 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, a -47 4 889 0 0 0 4 842 4 863 -26 -26 20 -20 95/96 10D3 Åtgärder för invandrare, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 10D11 Åtg. mot främlingsfientligh. o. rasism, r 10 576 0 0 0 -2 000 8 576 6 651 6 651 6 651 -1 925 1 925 95/96 10D12 Särsk. insats. i invandrartäta områden, r 25 543 0 0 0 0 25 543 11 001 11 001 11 001 -14 542 14 542 Uo 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 529 732 22 499 516 254 300 0 -66 669 23 216 878 23 123 574 624 058 369 758 -93 304 291 653 69 980 A Hälso- och sjukvård 219 191 16 387 184 0 0 -1 383 16 604 992 17 147 551 760 367 760 367 542 559 78 000 -542 559 1 Sjukvårdsförmåner m.m., a -8 415 1 550 000 0 0 0 1 541 585 1 879 925 329 925 329 925 338 340 78 000 -338 340 2 Bidrag till läkemedelsförmånen, a 0 13 491 000 0 0 0 13 491 000 13 765 366 274 366 274 366 274 366 -274 366 3 Bidrag till hälso- och sjukvård, a 0 939 424 0 0 0 939 424 928 987 -10 437 -10 437 -10 437 10 437 4 Insatser mot aids, a 9 662 65 622 0 0 0 75 284 69 007 3 385 3 385 -6 277 6 277 5 Ersättning till Spri, o 0 29 700 0 0 0 29 700 29 700 0 0 0 6 Bidrag till WHO, a 735 33 697 0 0 0 34 432 33 464 -233 -233 -968 968 7 Bidr WHO-enh för rapport läkemedelsbiverkn, o 0 2 591 0 0 0 2 591 2 591 0 0 0 8 Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan, a -136 16 800 0 0 0 16 664 14 700 -2 100 -2 100 -1 964 1 964 9 Folkhälsoinstitutet, a 16 089 110 178 0 0 0 126 267 107 435 -2 743 -2 743 -18 832 18 832 10 Smittskyddsinstitutet, a 29 013 98 923 0 0 0 127 936 125 611 26 688 26 688 -2 325 2 325 11 Statens institut f psykosocial miljömedicin, a 503 10 853 0 0 0 11 356 11 305 452 452 -50 50 12 St beredn f utvärdering av medicinsk metodik, a 4 458 15 517 0 0 0 19 975 19 975 4 458 4 458 0 0 13 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, a 8 218 22 879 0 0 0 31 097 21 071 -1 808 -1 808 -10 026 10 026 93/94 05D8 Bidrag till kvalitet i äldrevården, r 1 383 0 0 0 -1 383 0 0 0 0 0 0 95/96 05C2 Insatser mot aids, r 3 119 0 0 0 0 3 119 2 434 2 434 2 434 -685 685 95/96 05C9 Allmänt bidrag till hälso- och sjukvården, r 462 0 0 0 0 462 125 125 125 -337 337 1997 09A8 Bidrag till psykiatriområdet, r 154 098 0 0 0 0 154 098 135 853 135 853 135 853 -18 246 18 246 B Omsorg om äldre o funktionshindrade personer 282 086 4 960 950 250 000 0 -65 287 5 427 749 4 820 748 -140 202 -390 202 -607 002 213 653 584 178 1 Statsbidr inom äldre- och handikappområdet, r 115 392 275 000 0 0 0 390 392 312 039 37 039 37 039 -78 353 78 353 2 Statsbidrag till vårdartjänst, a 41 597 186 000 0 0 0 227 597 168 770 -17 230 -17 230 -58 828 58 828 3 Bidr till verks för pers med funktionshinder, o 0 78 394 0 0 0 78 394 78 275 -119 -119 -119 0 4 Bidrag till handikapp- och pensionärsorg, o 0 132 194 0 0 0 132 194 132 194 0 0 0 0 5 Ersättning för texttelefoner, a 1 361 16 077 0 0 -576 16 862 14 948 -1 129 -1 129 -1 914 804 804 6 Bilstöd till handikappade, a -70 203 978 0 0 0 203 908 211 721 7 743 7 743 7 812 10 199 -7 812 7 Kostnader för statlig assistansersättning, a 55 422 4 053 000 0 0 0 4 108 422 3 884 178 -168 822 -168 822 -224 244 202 650 202 650 8 Statens institut för särskilt utildningsstöd, a 3 048 8 561 0 0 0 11 609 9 543 982 982 -2 066 2 066 9 Handikappombudsmannen, a 624 7 746 0 0 0 8 370 8 481 735 735 111 -111 10 Bidrag till äldrebostäder m.m., r 0 0 250 000 0 0 250 000 598 598 -249 402 -249 402 249 402 95/96 05D1 Stimbidr. särsk. boendeformer o rehab., r 64 711 0 0 0 -64 711 0 0 0 0 0 0 C Åtg f barn, soc behandl, alkohol- o narkpol -4 714 679 567 4 300 0 0 679 153 675 368 -4 199 -8 499 -3 785 3 285 1 Bidr ungdomsvård, missbrvård, alko-narkotika, o 0 52 000 0 0 0 52 000 52 000 0 0 0 0 2 Bidrag till org på det sociala området, o 0 64 341 0 0 0 64 341 63 841 -500 -500 -500 0 3 Barnombudsmannen, a -23 7 550 0 0 0 7 527 7 725 175 175 198 -198 4 Statens nämnd för internat adoptionsfrågor, a -54 6 468 0 0 0 6 414 5 920 -548 -548 -494 494 5 Statens institutionsstyrelse, a -37 507 503 986 4 300 0 0 470 779 496 449 -7 537 -11 837 25 669 -25 669 6 Alkoholinspektionen, a 4 015 14 548 0 0 0 18 563 12 690 -1 858 -1 858 -5 873 5 873 7 Alkoholsortimentsnämnden, a 351 674 0 0 0 1 025 108 -566 -566 -918 918 8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, a 27 117 30 000 0 0 0 57 117 35 248 5 248 5 248 -21 869 21 869 95/96 05E1 Bidr. t. missbrukarvård o. ungdomsvård, r 8 0 0 0 0 8 8 8 8 0 0 95/96 05E4 Alkohol- och drogpolitiska åtgärder, r 1 379 0 0 0 0 1 379 1 380 1 380 1 380 1 -1 D Socialstyrelsen 30 236 369 636 0 0 0 399 872 377 711 8 075 8 075 -22 161 22 161 1 Socialstyrelsen, a 30 236 369 636 0 0 0 399 872 377 711 8 075 8 075 -22 161 22 161 E Stöd till forskning 2 933 102 179 0 0 0 105 112 102 197 18 18 -2 915 2 915 1 Socvetenskapl forsknrådet: Forskning, a 3 030 94 610 0 0 0 97 640 94 631 21 21 -3 009 3 009 2 Socvetenskapl. forsknrådet: Förvaltning, a -97 7 569 0 0 0 7 472 7 566 -3 -3 94 -94 Uo 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom o. handikapp 327 842 37 192 476 0 617 000 0 38 137 318 39 685 256 2 492 780 2 492 780 1 547 939 1 612 800 -2 164 939 A Ekonomisk trygghet vid sjukdom o. handikapp 353 848 32 257 900 0 617 000 0 33 228 748 35 310 800 3 052 900 3 052 900 2 082 052 1 612 800 -2 699 052 1 Sjukpenning och rehabilitering m.m., a 475 772 17 881 000 0 617 000 0 18 973 772 20 761 211 2 880 211 2 880 211 1 787 438 894 050 -2 404 438 2 Förtidspensioner, a -121 789 13 375 000 0 0 0 13 253 211 13 553 856 178 856 178 856 300 645 668 750 -300 645 3 Handikappersättningar, a -135 1 001 900 0 0 0 1 001 765 995 733 -6 167 -6 167 -6 032 50 000 6 032 B Socialförsäkringsadministration -26 006 4 934 576 0 0 0 4 908 570 4 374 457 -560 119 -560 119 -534 113 534 113 1 Riksförsäkringsverket, a 91 458 665 012 0 0 0 756 470 667 158 2 146 2 146 -89 312 89 312 2 Allmänna försäkringskassor, a -117 464 4 269 564 0 0 0 4 152 100 3 707 299 -562 265 -562 265 -444 801 444 801 Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 840 882 62 701 000 0 0 -37 738 63 504 145 62 683 993 -17 007 -17 007 -820 151 3 135 050 590 753 A Ekonomisk trygghet vid ålderdom 840 882 62 701 000 0 0 -37 738 63 504 145 62 683 993 -17 007 -17 007 -820 151 3 135 050 590 753 1 Ålderspensioner, a 261 804 52 492 000 0 0 52 753 804 52 673 501 181 501 181 501 -80 303 2 624 600 80 303 2 Efterlevandepensioner till vuxna, a 63 588 555 000 0 0 -20 738 597 850 475 750 -79 250 -79 250 -122 100 27 750 27 750 3 Bostadstillägg till pensionärer, a 515 491 9 654 000 0 0 -17 000 10 152 491 9 534 743 -119 257 -119 257 -617 748 482 700 482 700 Uo 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 3 147 335 35 813 561 0 0 -2 106 779 36 854 118 35 909 582 96 021 96 021 -944 536 1797645 930 863 A Ekonomisk trygghet för familjer och barn 3 147 335 35 813 561 0 0 -2 106 779 36 854 118 35 909 582 96 021 96 021 -944 536 1797645 930 863 1 Allmänna barnbidrag, a 230 095 17 018 000 0 0 0 17 248 095 16 829 601 -188 399 -188 399 -418 494 850 900 418 494 2 Föräldraförsäkring, a 2 909 761 14 759 000 -735 000 0 -2 100 161 14 833 600 14 128 584 -630 416 104 584 -705 016 701 200 701 200 3 Underhållsstöd, a -23 394 2 125 661 735 000 0 0 2 837 267 2 989 187 863 526 128 526 151 920 150 000 -151 920 4 Bidr t kostn för internationella adoptioner, a 4 214 24 000 0 0 -3 014 25 200 19 976 -4 024 -4 024 -5 224 1 200 1 200 5 Barnpensioner, a 18 854 291 000 0 0 -3 604 306 250 285 868 -5 132 -5 132 -20 382 14 550 14 550 6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn, a 7 806 1 595 900 0 0 0 1 603 706 1 656 367 60 467 60 467 52 661 79 795 -52 661 Uo 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet 2 395 720 42 723 356 -4 238 334 0 -2 395 720 38 485 022 37 331 495 -5 391 861 -1 153 527 -1 153 527 1 153 527 A Ersättning vid arbetslöshet 2 395 720 42 723 356 -4 238 334 0 -2 395 720 38 485 022 37 331 495 -5 391 861 -1 153 527 -1 153 527 1 153 527 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning, a 2 301 957 40 681 334 -4 238 334 0 -2 301 957 36 443 000 35 289 473 -5 391 861 -1 153 527 -1 153 527 1 153 527 2 Bidrag till lönegarantiersättning, a 93 763 2 042 022 0 0 -93 763 2 042 022 2 042 022 0 0 0 0 Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 4 490 806 47 541 952 -80 542 0 -1 217 750 50 734 467 47 667 659 125 707 206 249 -3 066 808 3 066 808 A Arbetsmarknad 4 096 351 33 922 550 -180 542 0 -1 139 338 36 699 021 34 039 137 116 587 297 129 -2 659 883 2 659 883 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, a 235 700 4 118 585 13 458 0 -5 357 4 362 386 4 207 365 88 780 75 322 -155 021 155 021 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, a 1 977 400 21 043 793 -194 000 0 -875 150 21 952 043 21 266 071 222 278 416 278 -685 972 685 972 3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, a 254 982 6 596 798 0 0 -254 982 6 596 798 6 291 867 -304 931 -304 931 -304 931 304 931 4 Europeiska socialfonden m.m., a 811 761 2 100 600 0 0 0 2 912 361 1 713 082 -387 518 -387 518 -1 199 279 1 199 279 5 Institutet för arbetsmarknadspol utvärdering, a 3 972 11 274 0 0 0 15 246 7 154 -4 120 -4 120 -8 091 8 091 6 Kostn förinförav allm arbetslöshetsförs, a 0 51 500 0 0 0 51 500 56 650 5 150 5 150 5 150 -5 150 95/96 10A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, r 812 537 0 0 0 -3 850 808 687 496 947 496 947 496 947 -311 739 311 739 95/96 10B4 Särskilda åtg för arbetshandikappade, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 B Arbetsliv 334 236 5 484 529 100 000 0 -36 5 918 729 5 533 997 49 468 -50 532 -384 732 384 732 1 Arbetarskyddsverket, a 47 171 365 196 147 0 -36 412 478 369 942 4 746 4 599 -42 535 42 535 2 Arbetslivsinstitutet, a 34 080 208 361 0 0 0 242 441 220 429 12 068 12 068 -22 012 22 012 3 Bidrag och uppdrag inom arbetslivsområdet, a 193 871 261 485 0 0 0 455 356 196 470 -65 015 -65 015 -258 886 258 886 4 Rådet för arbetslivsforskning, a 3 552 24 752 0 0 0 28 304 23 937 -815 -815 -4 367 4 367 5 Forskn och utveckling inom arbetslivsområdet, a 49 983 212 217 0 0 0 262 200 217 407 5 190 5 190 -44 793 44 793 6 Bidrag till Samhall AB, a 0 4 356 419 100 000 0 0 4 456 419 4 456 419 100 000 0 0 0 7 AMU-gruppen AB, a 5 9 514 0 0 0 9 519 4 933 -4 581 -4 581 -4 586 4 586 8 Arbetsdomstolen, a 1 512 15 849 0 0 0 17 361 15 839 -10 -10 -1 522 1 522 9 Statens förlikningsmannaexpedition, a 384 2 339 0 0 0 2 723 2 147 -192 -192 -575 575 10 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, a 13 55 0 0 0 68 51 -4 -4 -17 17 11 Bidrag t Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, o 0 4 147 -147 0 0 4 000 4 000 -147 0 0 0 12 Internationella avgifter, a 3 666 24 195 0 0 0 27 861 22 422 -1 773 -1 773 -5 439 5 439 0 C Jämställdhet mellan kvinnor och män 35 146 31 081 0 0 -683 65 545 35 992 4 911 4 911 -29 553 29 553 1 Jämställdhetsombudsmannen, a 2 046 13 943 0 0 0 15 989 14 082 139 139 -1 908 1 908 2 Särskilda jämställdhetsåtgärder, a 10 827 13 706 0 0 0 24 533 1 076 -12 630 -12 630 -23 457 23 457 3 Bidr t kvinnoorg centrala verksamhet, o 0 3 432 0 0 0 3 432 3 432 0 0 0 0 95/96 05G2 Särskilda jämställdhetsåtgärder, r 22 273 0 0 0 -683 21 590 17 402 17 402 17 402 -4 188 4 188 95/96 13E5 Bidrag till kvinnoorg centrala verksamhet, a 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 D Staten som arbetsgivare 25 073 8 103 792 0 0 -77 693 8 051 172 8 058 532 -45 260 -45 260 7 360 -7 360 1 Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket, a 3 018 3 000 0 0 0 6 018 1 253 -1 747 -1 747 -4 764 4 764 2 Statliga tjänstepensioner m.m., a -117 196 8 042 900 0 0 0 7 925 704 8 046 193 3 293 3 293 120 489 -120 489 3 Bidr t förnyelsefonder på statliga området, a 77 685 57 892 0 0 -77 685 57 892 11 086 -46 806 -46 806 -46 806 46 806 91/92 13B1 Vissa utvecklingsåtgärder, r 8 0 0 0 -8 0 0 0 0 0 0 94/95 07E3 Regeringens disp f omställningskostn, r 5 197 0 0 0 0 5 197 0 0 0 -5 197 5 197 95/96 07E6 Bidr förnyelsefonder inom stalig omr, r 56 362 0 0 0 0 56 362 0 0 0 -56 362 56 362 Uo 15 Studiestöd 1 120 239 21 333 755 -60 000 0 -406 292 21 987 701 21 919 010 585 255 645 255 -68 692 894 106 52 777 A Studiestöd 1 120 239 21 333 755 -60 000 0 -406 292 21 987 701 21 919 010 585 255 645 255 -68 692 894 106 52 777 1 Studiehjälp m.m., a 21 165 2 139 056 0 0 0 2 160 221 2 153 716 14 660 14 660 -6 505 64 172 6 505 2 Studiemedel m.m., a -9 478 9 930 570 0 0 0 9 921 092 10 067 259 136 689 136 689 146 166 496 529 -146 166 3 Vuxenstudiestöd m.m., a 1 082 452 8 624 280 -27 500 0 -400 232 9 279 000 9 113 479 489 199 516 699 -165 521 316 214 165 521 4 Bidr. till viss gymnasieutb. o föräldarutb., a 4 492 63 773 0 0 -2 620 65 645 34 905 -28 868 -28 868 -30 740 30 740 5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, a 4 117 23 073 0 0 -3 440 23 750 20 853 -2 220 -2 220 -2 897 692 692 6 Särsk. vuxenstudiestöd t. stud. lärarutb., a 1 722 61 632 0 0 0 63 354 47 765 -13 867 -13 867 -15 589 1 879 1 879 7 Särsk. vuxenstudiestöd t. stud. vid n/t utb., a 15 767 491 371 -32 500 0 0 474 638 481 032 -10 339 22 161 6 394 14 621 -6 394 95/96 08E5 Vuxenstudiestöd m.m., r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Uo 16 Utbildning och universitetsforskning 2 820 132 27 050 554 195 530 0 -219 170 29 847 046 27 736 813 686 259 490 729 -2 110 233 2 110 233 A Barnomsorg, skola och vuxenutbildning 474 124 5 181 740 5 330 0 -5 100 5 656 094 5 543 373 361 633 356 303 -112 721 112 721 1 Statens skolverk, a 63 190 236 995 0 0 0 300 185 275 004 38 009 38 009 -25 182 25 182 2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg, a 29 489 163 360 0 0 0 192 849 162 236 -1 124 -1 124 -30 613 30 613 3 Forskning inom skolväsendet, a 84 7 873 0 0 0 7 957 7 780 -93 -93 -177 177 4 Genomförande av skolreformer, a 47 181 83 971 0 0 0 131 152 92 416 8 445 8 445 -38 737 38 737 5 Statens institut f. handikappfrågor i skolan, a 5 779 116 623 0 0 0 122 402 114 158 -2 465 -2 465 -8 244 8 244 6 Skolutv. o prod. lärom. f. elev. m handikapp, a 1 558 20 936 0 0 0 22 494 17 194 -3 742 -3 742 -5 300 5 300 7 Specialskolor och resurscenter, a 56 662 418 943 5 330 -5 100 475 835 420 217 1 274 -4 056 -55 618 55 618 8 Särskilda insatser på skolområdet, a 2 426 258 336 0 0 0 260 762 255 544 -2 792 -2 792 -5 218 5 218 9 Sameskolstyrelsen, a 1 321 33 714 0 0 0 35 035 33 729 15 15 -1 306 1 306 10 Bidr. viss verks. motsv. grund-/gymnasieskol, a 8 814 118 091 0 0 0 126 905 102 565 -15 526 -15 526 -24 340 24 340 11 Bidrag t. svensk undervisning i utlandet, a 11 787 67 108 0 0 0 78 895 73 046 5 938 5 938 -5 848 5 848 12 Statens skolor för vuxna, a 2 406 38 155 0 0 0 40 561 38 678 523 523 -1 884 1 884 13 Bidrag viss verksamhet inom vuxenutbildning, a 27 128 134 236 0 0 0 161 364 114 948 -19 288 -19 288 -46 416 46 416 14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, a 97 948 3 474 333 0 0 0 3 572 281 3 738 557 264 224 264 224 166 276 -166 276 15 Sv. EU-programkontoret f. utb. o komp.utv., a 472 9 066 0 0 0 9 538 9 676 610 610 138 -138 95/96 08A3 Skolutv. o prod. läromedel för handik. elev., r 1 494 0 0 0 0 1 494 1 493 1 493 1 493 0 0 95/96 08A4 Stöd för utveckling av skolväsendet, r 38 394 0 0 0 0 38 394 31 886 31 886 31 886 -6 508 6 508 95/96 08A5 Forskning inom skolväsendet, r 6 801 0 0 0 0 6 801 6 801 6 801 6 801 0 0 95/96 08A6 Fortbildning m.m., r 40 792 0 0 0 0 40 792 32 849 32 849 32 849 -7 942 7 942 95/96 08A7 Genomförande av skolreformer, r 21 301 0 0 0 0 21 301 14 597 14 597 14 597 -6 704 6 704 95/96 08A12 Statens skola för vuxna i Härnösand, a -2 0 0 0 0 -2 0 0 0 2 -2 95/96 08A17 Avvecklingskostnader avseende ASSE, r 9 100 0 0 0 0 9 100 0 0 0 -9 100 9 100 B Universitet och högskolor m m 1 630 375 19 198 839 107 800 0 -214 070 20 722 945 19 333 640 134 801 27 001 -1 389 305 1 389 305 1 Uppsala universitet: Grundutbildning, a 25 267 766 767 0 0 0 792 034 751 962 -14 805 -14 805 -40 072 40 072 2 Uppsala universitet: Forskn. o forskarutb., a 0 952 889 0 0 0 952 889 952 889 0 0 0 0 3 Lunds universitet: Grundutbildning, a 1 211 1 165 260 0 0 0 1 166 471 1 148 051 -17 209 -17 209 -18 420 18 420 4 Lunds universitet: Forskn. o forskarutb., a 0 977 689 0 0 0 977 689 977 689 0 0 0 0 5 Göteborgs universitet: Grundutbildning, a 10 731 926 126 0 0 0 936 857 917 547 -8 579 -8 579 -19 310 19 310 6 Göteborgs universitet: Forskn. o forskarutb., a 0 784 320 0 0 0 784 320 784 320 0 0 0 0 7 Stockholms universitet: Grundutbildning, a 2 908 647 173 0 0 0 650 081 644 595 -2 578 -2 578 -5 486 5 486 8 Stockholms universitet: Forskn. o forskarutb, a 0 776 182 0 0 0 776 182 776 182 0 0 0 0 9 Umeå universitet: Grundutbildning, a 6 842 677 386 0 0 0 684 228 673 007 -4 379 -4 379 -11 221 11 221 10 Umeå universitet: Forskn. o forskarutb., a 0 522 150 0 0 0 522 150 522 150 0 0 0 0 11 Linköpings universitet: Grundutbildning, a 4 708 638 344 0 0 0 643 052 630 077 -8 267 -8 267 -12 975 12 975 12 Linköpings universitet: Forskn. o forskarutb, a 0 343 420 0 0 0 343 420 343 420 0 0 0 0 13 Karolinska institutet: Grundutbildning, a 0 295 824 0 0 0 295 824 295 824 0 0 0 0 14 Karolinska institutet: Forskn. o forskarutb., a 0 603 168 0 0 0 603 168 603 168 0 0 0 0 15 KTH: Grundutbildning, a 6 882 676 183 0 0 0 683 065 676 132 -51 -51 -6 933 6 933 16 KTH: Forskning och forskarutbildning, a 0 506 043 0 0 0 506 043 506 043 0 0 0 0 17 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning, a 4 001 351 662 0 0 0 355 663 351 662 0 0 -4 001 4 001 18 Luleå tekn. univ.: Forskn. o forskarutb., a 0 178 285 0 0 0 178 285 178 285 0 0 0 0 19 Danshögskolan: Grundutbildning, a 0 22 248 0 0 0 22 248 22 248 0 0 0 0 20 Dramatiska institutet: Grundutbildning, a 0 53 284 0 0 0 53 284 53 284 0 0 0 0 21 Högskolan i Borås: Grundutbildning, a 1 221 168 506 0 0 0 169 727 162 381 -6 125 -6 125 -7 346 7 346 22 Högskolan i Dalarna: Grundutbildning, a 9 940 186 586 0 0 0 196 526 184 170 -2 416 -2 416 -12 357 12 357 23 Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildn., a 14 716 186 991 0 0 0 201 707 173 601 -13 390 -13 390 -28 105 28 105 24 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, a 5 294 127 659 0 0 0 132 953 126 803 -856 -856 -6 150 6 150 25 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, a 4 623 201 819 0 0 0 206 442 198 680 -3 139 -3 139 -7 762 7 762 26 Högsk. i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildn., a 4 286 127 406 0 0 0 131 692 119 492 -7 914 -7 914 -12 200 12 200 27 Högskolan i Karlstad: Grundutbildning, a 4 300 274 584 0 0 0 278 884 268 987 -5 597 -5 597 -9 897 9 897 28 Högskolan i Kristianstad: Grundutbildn., a 6 661 150 031 0 0 0 156 692 134 873 -15 158 -15 158 -21 819 21 819 29 Högskolan i Skövde: Grundutbildning, a 7 539 126 990 0 0 0 134 529 123 786 -3 204 -3 204 -10 743 10 743 30 Högskolan i Trollh/Uddevalla: Grundutbildn., a 4 783 94 030 0 0 0 98 813 93 212 -818 -818 -5 601 5 601 31 Högskolan i Växjö: Grundutbildning, a 8 508 225 300 0 0 0 233 808 219 492 -5 808 -5 808 -14 316 14 316 32 Högskolan i Örebro: Grundutbildning, a 2 658 273 355 0 0 0 276 013 267 239 -6 116 -6 116 -8 774 8 774 33 Högskolan på Gotland: Grundutbildning, a 1 866 40 725 0 0 0 42 591 38 876 -1 849 -1 849 -3 715 3 715 34 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildn., a 0 33 997 0 0 0 33 997 33 997 0 0 0 0 35 Konstfack: Grundutbildning, a 0 96 727 0 0 0 96 727 96 727 0 0 0 0 36 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning, a 0 45 749 0 0 0 45 749 45 749 0 0 0 0 37 Kungl. Musikhögsk. Stockholm: Grundutbildn., a 2 81 574 0 0 0 81 576 81 574 0 0 -2 2 38 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildn., a 0 280 765 0 0 0 280 765 280 765 0 0 0 0 39 Mitthögskolan: Grundutbildning, a 3 543 351 669 0 0 0 355 212 351 669 0 0 -3 543 3 543 40 Mälardalens högskola: Grundutbildning, a 4 585 267 925 0 0 0 272 510 267 176 -749 -749 -5 334 5 334 41 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildn., a 0 13 352 0 0 0 13 352 13 352 0 0 0 0 42 Södertörns högskola: Grundtbildning, a 5 059 99 006 0 0 0 104 065 92 883 -6 123 -6 123 -11 182 11 182 43 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildn., a 0 21 924 0 0 0 21 924 21 924 0 0 0 0 44 Enskilda o kommunala högskoleutb. m.m., a 14 250 1 462 630 0 0 0 1 476 880 1 461 190 -1 440 -1 440 -15 690 15 690 45 Särsk. utgifter inom univ. och högsk. m.m., a 549 850 350 984 107 800 0 0 1 008 634 448 893 97 909 -9 891 -559 741 559 741 46 Forskn. o konstn. utveckl.arb. vid högsk., a -2 438 686 0 0 0 438 684 454 028 15 342 15 342 15 344 -15 344 47 Sunet, a 102 638 37 292 0 0 0 139 930 64 312 27 020 27 020 -75 618 75 618 48 Ersättn. för klinisk utbildn. o forskn., a 0 1 568 174 0 0 0 1 568 174 1 568 174 0 0 0 0 93/94 08G1 Inredn. o utrustn. av lok. vid högskoleenh., r 110 627 0 0 0 -110 627 0 0 0 0 0 0 95/96 08C23 Högskolan i Gävle/Sandviken:Grundutbildning,r 0 0 0 0 358 358 0 0 0 -358 358 95/96 08C43 Enskilda o kommunala högskoleutbildningar, r 4 652 0 0 0 -2 000 2 652 1 888 1 888 1 888 -764 764 95/96 08C44 Utvecklingsverkssamhet o int. samverkan, r 6 095 0 0 0 0 6 095 6 095 6 095 6 095 0 0 95/96 08C45 Särsk. utg. inom universitet o högskolor, r 144 211 0 0 0 -4 100 140 111 101 060 101 060 101 060 -39 051 39 051 95/96 08C46 Övriga utgifter inom grundutbildning, r 482 082 0 0 0 -78 100 403 982 7 874 7 874 7 874 -396 108 396 108 95/96 08C47 Övriga utgifter inom forskn. o forskarutb., r 63 766 0 0 0 -19 600 44 166 14 183 14 183 14 183 -29 983 29 983 95/96 08C49 Forskstödjande åtg. mindre o medelst. hgsk., r 70 0 0 0 0 70 0 0 0 -70 70 0 C Högskolemyndigheter 45 163 391 483 82 400 0 0 519 046 476 067 84 584 2 184 -42 980 42 980 1 Högskoleverket, a 38 912 127 667 0 0 0 166 579 124 609 -3 058 -3 058 -41 970 41 970 2 Verket för högskoleservice, a 5 051 9 892 0 0 0 14 943 12 358 2 466 2 466 -2 584 2 584 3 Centrala studiestödsnämnden, a 1 200 253 924 82 400 0 0 337 524 339 099 85 175 2 775 1 575 -1 575 D Nationella o internat forskningsresurser 627 620 2 219 603 0 0 0 2 847 223 2 330 093 110 490 110 490 -517 130 517 130 1 Forskningsrådsnämnden: Forskn. o forskninfo., a 11 337 88 858 0 0 0 100 195 90 125 1 267 1 267 -10 071 10 071 2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning, a 1 315 21 205 0 0 0 22 520 19 636 -1 569 -1 569 -2 885 2 885 3 Hum-samhvetenskapl. forskn.srådet: Forskning, a 66 102 205 750 0 0 0 271 852 215 910 10 160 10 160 -55 942 55 942 4 Hum-samhvetenskapl. forskn.srådet: Förvaltn., a 2 306 10 239 0 0 0 12 545 10 621 382 382 -1 924 1 924 5 Medicinska forskningsrådet: Forskning, a 34 277 332 272 0 0 0 366 549 334 374 2 102 2 102 -32 175 32 175 6 Medicinska forskningsrådet: Förvaltning, a 3 826 9 806 0 0 0 13 632 9 924 118 118 -3 708 3 708 7 Naturvetenskapliga forskn.rådet: Forskning, a 83 836 709 769 0 0 0 793 605 749 031 39 262 39 262 -44 574 44 574 8 Naturvetenskapliga forskn.rådet: Förvaltning, a -116 19 714 0 0 0 19 598 18 577 -1 137 -1 137 -1 021 1 021 9 Teknikvetenskapl. forskn.rådet: Forskning, a 34 398 237 692 0 0 0 272 090 239 440 1 748 1 748 -32 650 32 650 10 Teknikvetenskapl. forskn.rådet: Förvaltning, a 8 888 8 048 0 0 0 16 936 5 433 -2 615 -2 615 -11 502 11 502 11 Rymdforskning, a 205 118 925 0 0 0 119 130 112 130 -6 795 -6 795 -7 000 7 000 12 Kungl. biblioteket, a 61 817 193 061 0 0 0 254 878 227 274 34 213 34 213 -27 604 27 604 13 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, a 391 8 183 0 0 0 8 574 8 372 189 189 -202 202 14 Institutet för rymdfysik, a 8 914 37 296 0 0 0 46 210 37 941 645 645 -8 270 8 270 15 Polarforskningssekretariatet, a 13 424 22 237 0 0 0 35 661 16 246 -5 991 -5 991 -19 415 19 415 16 Rådet f. FoU-samarb. mellan Sverige o EU, a 3 147 9 654 0 0 0 12 801 10 989 1 335 1 335 -1 812 1 812 17 Särskilda utgifter för forskningsändamål, a 197 560 124 095 0 0 0 321 655 155 287 31 192 31 192 -166 368 166 368 18 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, a 37 952 62 799 0 0 0 100 751 62 368 -431 -431 -38 383 38 383 95/96 08D1 Forskningsrådsnämnden: Forskn. o forskn.info, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 08D3 Human-samhällsvet. forskn.rådet: Forskning, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 08D5 Medicinska forskningsrådet: Forskning, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 08D7 Naturvetenskaplia forskningsrådet: Forskning, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 08D9 Teknikvetenskapl. forskningsrådet: Forskning, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 08D12 Rådet för forskn. om universitet o hgsk., r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 08D20 Särskilda utgifter för forskningsändamål, r 6 128 0 0 0 0 6 128 3 546 3 546 3 546 -2 581 2 581 95/96 08D21 Vissa bidrag till forskningsverksamhet, r 50 000 0 0 0 0 50 000 1 000 1 000 1 000 -49 000 49 000 95/96 08D22 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1997 16D10 HPDR: Förvaltning, a 1 870 0 0 0 0 1 870 1 870 1 870 1 870 0 0 1997 16D12 Rådet för forskning om universitet o högsk., a 43 0 0 0 0 43 0 0 0 -43 43 0 0 0 E Gemensamma ändamål 42 849 58 889 0 0 0 101 738 53 640 -5 249 -5 249 -48 098 48 098 1 Kostn. för Sv. medlemskap i UNESCO m.m., a 10 432 36 365 0 0 0 46 797 40 604 4 239 4 239 -6 193 6 193 2 Utvecklingsarb. inom Utbildningsdeps. område, a 15 742 22 524 0 0 0 38 266 6 357 -16 167 -16 167 -31 909 31 909 94/95 08F4 Försöksverksamhet med trainee-utbildning, r 815 0 0 0 0 815 0 0 0 -815 815 95/96 08F2 Utvecklingsarbete inom utbildningsdep. omr., r 15 861 0 0 0 0 15 861 6 679 6 679 6 679 -9 181 9 181 Uo 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 323 338 7 334 967 0 0 -12 350 7 645 956 7 341 774 6 807 6 807 -304 182 297 859 A Allmän kulturverksamhet 57 472 310 344 1 000 0 -7 000 361 816 346 106 35 762 34 762 -15 710 15 710 1 Statens kulturråd, a 946 26 920 500 0 0 28 366 28 499 1 579 1 079 133 -133 2 Bidr. t. kulturverks., int. kulturutbyt., a 16 595 125 075 500 0 -7 000 135 170 123 533 -1 542 -2 042 -11 637 11 637 3 Kulturåret 1998, r 760 83 636 0 0 0 84 396 82 136 -1 500 -1 500 -2 260 2 260 4 Nationella uppdrag, a 0 6 000 0 0 0 6 000 6 000 0 0 0 0 5 Försöksverksamhet m. ändr. regional fördeln., o 0 68 713 0 0 0 68 713 68 713 0 0 0 0 94/95 11A1 Internationellt samarbete m.m., r -497 0 0 0 0 -497 0 0 0 497 -497 95/96 11A1 Utveckl., internationellt samarb. m.m., a 233 0 0 0 0 233 0 0 0 -233 233 95/96 11C2 Bidr. utveckl.verks. inom kulturomr., r 3 255 0 0 0 0 3 255 2 702 2 702 2 702 -553 553 95/96 11C3 Bidrag till samisk kultur, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 11B13 Sysselsättninsatser kulturområdet, r 36 179 0 0 0 0 36 179 34 523 34 523 34 523 -1 656 1 656 0 0 0 0 0 0 0 0 0 B Teater, dans och musik 11 977 1 428 482 0 0 0 1 440 459 1 429 885 1 403 1 403 -10 575 10 574 1 Bidr. Sv. riksteater, Operan ,Dramaten m.fl., o 0 727 076 0 0 0 727 076 727 076 0 0 0 0 2 Bidr. t. reg. musikverksamh., teater m.m., o 0 604 512 0 0 0 604 512 604 512 0 0 0 0 3 Bidr. teater-, dans- o. musikändamål, a 7 767 96 894 0 0 0 104 661 96 878 -16 -16 -7 783 7 783 95/96 11C14 Bidr. fria teater-, dans- o. musikgrp. m.m., r 68 0 0 0 0 68 68 68 68 0 0 95/96 11C31 Stöd till fonogram och musikalier, r 4 143 0 0 0 0 4 143 1 351 1 351 1 351 -2 792 2 792 C Bibliotek, litteratur o kulturtidskrifter 27 081 219 025 0 0 0 246 106 216 748 -2 277 -2 277 -29 359 29 359 1 Bidr. t. regional biblioteksverks., o 0 36 872 0 0 0 36 872 36 872 0 0 0 0 2 Litteraturstöd, a 3 176 64 567 0 0 0 67 743 61 446 -3 121 -3 121 -6 297 6 297 3 Stöd till kulturtidskrifter, a 896 19 500 0 0 0 20 396 19 864 364 364 -533 533 4 Stöd till bokhandel, a 655 7 301 0 0 0 7 956 3 428 -3 873 -3 873 -4 528 4 528 5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, a 14 766 56 704 0 0 0 71 470 55 988 -716 -716 -15 482 15 482 6 Bidr. t. Stiftelsen f. lättläst nyhetsinfo., o 0 13 056 0 0 0 13 056 13 056 0 0 0 0 7 Bidr. Sv. Dövas Riksf. f. video på teckensp., o 0 17 524 0 0 0 17 524 17 524 0 0 0 0 8 Bidr. Sv. o. Sverigefinska språknämnden, o 0 3 501 0 0 0 3 501 3 501 0 0 0 0 95/96 11C17 Litteraturstöd, r 1 693 0 0 0 0 1 693 832 832 832 -861 861 95/96 11C18 Stöd till kulturtidskrifter, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 11C19 Stöd till bokhandel, r 5 895 0 0 0 0 5 895 4 237 4 237 4 237 -1 658 1 658 D Bild och form samt konsthantverk 16 617 80 145 -1 000 0 0 95 762 79 443 -702 298 -16 319 16 319 1 Statens konstråd, a 32 4 503 0 0 0 4 535 4 622 119 119 87 -87 2 Konstn. gestaltn. av gemensamma miljön, a 11 214 42 938 -1 000 0 0 53 152 37 366 -5 572 -4 572 -15 786 15 786 3 Nämnden för hemslöjdsfrågor, a 411 1 056 0 0 0 1 467 1 064 8 8 -403 403 4 Främjande av hemslöjden, a 105 16 907 0 0 0 17 012 16 795 -112 -112 -217 217 5 Bidrag till bild- och formområdet, a 0 14 741 0 0 0 14 741 14 741 0 0 0 0 95/96 11C5 Visningsers. bild- o. formkonstnärer, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 11C25 Förvärv av konst för statens byggn., r 4 856 0 0 0 0 4 856 4 856 4 856 4 856 0 0 0 E Ersättningar och bidrag till konstnärer 15 783 249 312 0 0 0 265 095 252 488 3 176 3 176 -12 607 12 607 1 Konstnärsnämnden, a 383 9 207 0 0 0 9 590 9 335 128 128 -255 255 2 Ersättn. o. bidrag till konstnärer, a 15 400 240 105 0 0 0 255 505 243 153 3 048 3 048 -12 352 12 352 95/96 11C6 Bidrag till konstnärer, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 F Arkiv 21 838 285 355 0 0 0 307 193 297 776 12 421 12 421 -9 418 9 418 1 Riksarkivet och landsarkiven, a 20 901 226 435 0 0 0 247 336 238 878 12 443 12 443 -8 459 8 459 2 Arkivet för ljud och bild, a 2 051 25 434 0 0 0 27 485 25 853 419 419 -1 632 1 632 3 Språk- och folkminnesinstitutet, a -1 350 27 761 0 0 0 26 411 27 088 -673 -673 677 -677 4 Svenskt biografiskt lexikon, a 236 3 405 0 0 0 3 641 3 637 232 232 -4 4 5 Bidrag till regional arkivverksamhet, o 0 2 320 0 0 0 2 320 2 320 0 0 0 0 G Kulturmiljö 73 818 423 916 0 0 -1 904 495 830 392 901 -31 015 -31 015 -102 929 102 929 1 Riksantikvarieämbetet, a 12 446 136 979 0 0 0 149 425 145 973 8 994 8 994 -3 452 3 452 2 Bidr. kulturmiljöv. o. kulturstöd vid omb., a 59 388 236 937 0 0 0 296 325 196 928 -40 009 -40 009 -99 397 99 397 3 Restaurering kgl. slott/rikets fästn., r 0 50 000 0 0 0 50 000 50 000 0 0 0 0 93/94 11B28 Kulturmiljövård, r 208 0 0 0 -208 0 0 0 0 0 0 93/94 11B38 Inredn. av lokaler f. kulturändamål, r 1 696 0 0 0 -1 696 0 0 0 0 0 0 95/96 07B4 Rest.arb. kungl. slotten o. rikets fästn., r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1997 17G3 Utställn.garanti o. inköp kulturförem., a 80 0 0 0 0 80 0 0 0 -80 80 H Museer och utställningar 62 207 932 462 0 0 0 994 670 939 336 6 874 6 874 -55 334 55 317 1 Centrala museer: Myndigheter, a 51 781 571 863 0 0 0 623 644 574 107 2 244 2 244 -49 537 49 537 2 Centrala museer: Stiftelser, o 0 173 050 0 0 0 173 050 173 050 0 0 0 0 3 Bidrag till regionala museer, o 0 104 499 0 0 0 104 499 104 483 -16 -16 -17 0 4 Bidrag till vissa museer, o 0 39 504 0 0 0 39 504 39 504 0 0 0 0 5 Stöd t. icke-statliga kulturlokaler, a 10 426 10 000 0 0 0 20 426 16 245 6 245 6 245 -4 181 4 181 6 Stiftelsen Riksutställningar, a 0 33 466 0 0 0 33 466 31 868 -1 598 -1 598 -1 598 1 598 7 Utställn.garantier och inköp vissa kult.för., a 0 80 0 0 0 80 79 -1 -1 -1 1 95/96 11C27 Utst. nutida svensk konst i utlandet, r 0 0 0 0 0 1 0 0 0 -1 0 I Film och medier 2 277 164 049 0 0 -400 165 926 163 155 -894 -894 -2 770 2 577 1 Filmstöd, a 553 129 838 0 0 0 130 391 129 530 -308 -308 -861 861 2 Statens biografbyrå, a 882 7 661 0 0 0 8 543 7 612 -49 -49 -931 931 3 Utbyte av TV-sändn. mellan Sve. o. Fin., o 0 25 540 0 0 0 25 540 25 347 -193 -193 -193 0 4 Bidr. t. dok. mediepolitisk utv. m.m., a 841 1 010 0 0 -400 1 451 666 -344 -344 -785 785 J Forskning 5 962 37 772 0 0 0 43 734 41 880 4 108 4 108 -1 854 2 254 1 FoU inom kulturområdet, a 5 962 36 938 0 0 0 42 900 40 646 3 708 3 708 -2 254 2 254 2 Forskn. o. dokumentation om medieutv., o 0 834 0 0 0 834 1 234 400 400 400 0 K Trossamfund 2 55 700 0 0 0 55 702 55 700 0 0 -2 2 1 Stöd till trossamfund, a 2 55 700 0 0 0 55 702 55 700 0 0 -2 2 95/96 13B1 Stöd till trossamfund m.m., r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 L Folkbildning 1 2 497 187 0 0 0 2 497 188 2 490 674 -6 513 -6 513 -6 514 1 1 Bidrag till folkbildningen, o 0 2 418 014 0 0 0 2 418 014 2 418 014 0 0 0 0 2 Bidr. t. handikappåtg. inom folkbildn., o 0 70 325 0 0 0 70 325 64 332 -5 993 -5 993 -5 993 0 3 Bidrag till kontakttolkutbildning, o 0 8 848 0 0 0 8 848 8 328 -520 -520 -520 0 95/96 08B3 Bidrag till kontakttolkutbildning, r 1 0 0 0 0 1 0 0 0 -1 1 M Ungdomsfrågor 5 544 108 490 0 0 -1 079 112 955 108 212 -278 -278 -4 743 4 743 1 Ungdomsstyrelsen, a -117 12 101 0 0 0 11 984 10 526 -1 575 -1 575 -1 458 1 458 2 Bidr. nat. o. internat. ungdomsverks. m.m., a 3 152 96 389 0 0 0 99 541 96 301 -88 -88 -3 240 3 240 93/94 13E3 Stöd t. internat. ungdomssamarbete, r 1 079 0 0 0 -1 079 0 0 0 0 0 0 95/96 13D2 Bidr. nat. o. internat. ungdomsverks., r 1 430 0 0 0 0 1 430 1 385 1 385 1 385 -45 45 N Folkrörelse- och idrottsfrågor 22 759 542 728 0 0 -1 967 563 520 527 471 -15 257 -15 257 -36 050 36 050 1 Bidrag till allmänna samlingslokaler, a 10 011 40 000 0 0 0 50 011 20 485 -19 515 -19 515 -29 526 29 526 2 Stöd till idrotten, a 691 483 240 0 0 0 483 931 485 338 2 098 2 098 1 407 -1 407 3 Lotteriinspektionen, a 4 119 19 488 0 0 0 23 607 19 571 83 83 -4 036 4 036 95/96 13E4 Utveckling av ideell verksamhet, r 2 000 0 0 0 -2 000 0 0 0 0 0 0 95/96 13E6 Stöd till idrotten, r 888 0 0 0 0 888 877 877 877 -12 12 1997 17N2 Stöd till demokratiutveckling, a 5 050 0 0 0 33 5 083 1 200 1 200 1 200 -3 883 3 883 Uo 18 Samhällsplanering, bostad och byggande 2 744 784 22 825 533 366 304 275 -2 248 191 23 688 705 22 370 599 -454 934 -821 238 -1 318 106 656 000 632 377 A Plan-, bygg- och bostadsväsendet 2 654 598 19 922 744 375 400 275 -2 248 191 20 704 826 19 627 943 -294 801 -670 201 -1 076 883 656 000 391 155 1 Boverket: Förvaltningskostnader, a 34 490 120 455 -17 000 0 0 137 945 129 520 9 065 26 065 -8 425 8 425 2 Räntebidrag m.m., a 2 571 191 12 100 000 -600 000 0 -2 211 191 11 860 000 10 814 271 -1 285 729 -685 729 -1 045 729 360 000 360 000 3 Äldre låne-/bidragsstöd f bostadsänd, a 43 498 8 000 0 0 -37 000 14 498 3 438 -4 562 -4 562 -11 060 11 060 4 BKN: Förvaltningskostnader, a 7 603 12 480 -2 000 0 0 18 083 11 856 -624 1 376 -6 227 6 227 5 BKN: Garantiverksamhet, a 185 551 1 500 000 1 015 000 0 0 2 700 551 2 696 535 1 196 535 181 535 -4 016 4 016 6 Byggforskningsrådet: Förvaltnkostn., a 565 22 779 0 0 0 23 344 22 591 -188 -188 -753 753 7 Byggforskning, a 50 017 164 430 0 0 0 214 447 158 587 -5 843 -5 843 -55 860 55 860 8 Bidrag till Fonden för fukt- o. mögelskador, a 16 500 60 000 -15 000 0 0 61 500 28 100 -31 900 -16 900 -33 400 33 400 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, a 3 668 12 000 -7 000 0 0 8 668 8 696 -3 304 3 696 28 -28 10 Bostadsbidrag, a -260 053 5 919 600 0 0 0 5 659 547 5 749 257 -170 343 -170 343 89 710 296 000 -89 710 11 Bonusränta för ungdomsbosparande, a 1 568 3 000 1 400 275 0 6 243 5 092 2 092 692 -1 152 1 152 B Geoteknik 2 422 22 555 0 0 0 24 977 21 931 -624 -624 -3 046 3 046 1 Geoteknik, a 2 422 22 555 0 0 0 24 977 21 931 -624 -624 -3 046 3 046 0 C Länsstyrelserna m m 122 497 1 658 711 -7 096 0 0 1 774 112 1 696 372 37 661 44 757 -77 740 77 740 1 Länsstyrelserna m.m., a 122 497 1 646 031 -7 096 0 0 1 761 432 1 683 692 37 661 44 757 -77 740 77 740 2 Regionala självstyrelseorgan, o 0 12 680 0 0 0 12 680 12 680 0 0 0 0 0 D Lantmäteriverksamhet -34 733 421 523 -2 000 0 0 384 790 407 220 -14 303 -12 303 22 430 -22 430 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket, a -36 936 416 174 0 0 0 379 238 402 164 -14 010 -14 010 22 926 -22 926 2 Statens va-nämnd, a 2 203 5 349 -2 000 0 0 5 552 5 056 -293 1 707 -496 496 0 0 0 E Stöd till ekologisk utveckling 0 800 000 0 0 0 800 000 617 133 -182 867 -182 867 -182 867 182 867 1 Stöd t. lok. investeringsprogram f. ekolog., a 0 800 000 0 0 0 800 000 617 133 -182 867 -182 867 -182 867 182 867 Uo 19 Regional utjämning och utveckling 3 797 644 3 604 853 0 0 -1 876 7 400 621 3 437 153 -167 700 -167 700 -3 963 468 37 500 3 963 229 A Regional utveckling och utjämning 3 797 644 3 604 853 0 0 -1 876 7 400 621 3 437 153 -167 700 -167 700 -3 963 468 37 500 3 963 229 1 Regionalpolitiska åtgärder, a 1 059 699 1 597 517 0 0 0 2 657 216 954 064 -643 453 -643 453 -1 703 152 1 703 152 2 Regionalpolitisk låneverksamhet, a 309 487 390 000 0 0 0 699 487 81 755 -308 246 -308 246 -617 732 617 732 3 Förluster kreditgarantier regionalpolitiken, a 2 526 12 000 0 0 -1 876 12 650 7 776 -4 224 -4 224 -4 874 4 874 4 Ersättn. för nedsättning av socialavgifter, a 18 075 415 000 0 0 0 433 075 421 341 6 341 6 341 -11 734 20 750 11 734 5 Transportbidrag, a 32 463 336 000 0 0 0 368 463 351 474 15 474 15 474 -16 989 16 750 16 750 6 Glesbygdsverket, a 4 193 23 393 0 0 0 27 586 22 096 -1 297 -1 297 -5 490 5 490 7 Statens institut för regionalforskning, a 2 200 7 943 0 0 0 10 143 8 721 778 778 -1 422 1 422 8 Europeiska regionala utvecklingsfonden, a 562 887 748 000 0 0 0 1 310 887 655 575 -92 425 -92 425 -655 312 655 312 9 Utg f. lok. av statl. arbetstillf. Söderhamn, r 0 75 000 0 0 0 75 000 21 945 -53 055 -53 055 -53 055 53 055 94/95 10C6 Särsk. regionalpol. infrastrukturåtgärder, r 141 012 0 0 0 0 141 012 65 151 65 151 65 151 -75 861 75 861 95/96 10C1 Lokaliseringsbidrag m.m., r 598 649 0 0 0 0 598 649 167 589 167 589 167 589 -431 060 431 060 95/96 10C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m., r 1 076 263 0 0 0 0 1 076 263 689 475 689 475 689 475 -386 788 386 788 1997 19A5 Sysselsättningsbidrag, a -9 809 0 0 0 0 -9 809 -9 809 -9 809 -9 809 0 0 Uo 20 Allmän miljö- och naturvård 1 436 817 1 178 052 61 750 0 -93 074 2 583 545 1 372 277 194 225 132 475 -1 211 268 1 211 268 A Miljövård 1 398 193 933 816 61 750 0 -93 074 2 300 685 1 132 691 198 875 137 125 -1 167 994 1 167 994 1 Statens naturvårdsverk, a 12 637 268 104 1 750 0 0 282 491 253 808 -14 296 -16 046 -28 683 28 683 2 Miljöövervakning m.m., a 17 076 85 452 15 000 0 0 117 528 98 317 12 865 -2 135 -19 211 19 211 3 Bidr till kalkningsverks sjöar o vattendrag, a 24 159 140 000 0 0 1 560 165 719 154 360 14 360 14 360 -11 359 11 359 4 Investeringar och skötsel för naturvård, a 21 361 291 473 45 000 0 0 357 834 265 038 -26 435 -71 435 -92 797 92 797 5 Koncessionsnämnden för miljöskydd, a 2 570 19 014 0 0 0 21 584 19 897 883 883 -1 687 1 687 6 Kemikalieinspektionen, a -1 134 80 011 0 0 0 78 877 80 661 650 650 1 784 -1 784 7 Visst internationellt miljösamarbete, a 2 945 37 762 0 0 0 40 707 39 154 1 392 1 392 -1 553 1 553 8 Stockholms internationella miljöinstitut, o 0 12 000 0 0 0 12 000 12 000 0 0 0 0 94/95 14E1 Bidr int samarb kring byggda miljön, r 511 0 0 0 0 511 377 377 377 -134 134 94/95 14A6 Landskapsvårdande åtgärder, r 130 0 0 0 0 130 130 130 130 0 0 94/95 14A8 Miljöinsatser i Östersjöregionen, r 157 549 0 0 0 0 157 549 29 291 29 291 29 291 -128 258 128 258 94/95 14A16 Åtgärder för att rena Dalälven, r 30 560 0 0 0 0 30 560 2 842 2 842 2 842 -27 718 27 718 95/96 14A2 Bidrag till miljöarbete, r 63 192 0 0 0 0 63 192 48 974 48 974 48 974 -14 218 14 218 95/96 14A3 Bidr t kalkningsverks sjöar o vattendrag, r 5 572 0 0 0 -1 634 3 938 1 847 1 847 1 847 -2 091 2 091 95/96 14A4 Investeringar inom miljöområdet, r 19 160 0 0 0 0 19 160 17 961 17 961 17 961 -1 199 1 199 95/96 14A5 Miljöforskning, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 14A7 Forskn f kretsloppsanpassad samh.utv, r 17 712 0 0 0 0 17 712 17 139 17 139 17 139 -573 573 95/96 14A8 Investbidrag eko-omställning, r 942 633 0 0 0 -93 000 849 633 62 128 62 128 62 128 -787 505 787 505 95/96 14A11 Särskilda projekt, r 1 000 0 0 0 0 1 000 1 000 1 000 1 000 0 0 95/96 14A13 Visst internationellt miljösamarbete, r 9 960 0 0 0 0 9 960 2 313 2 313 2 313 -7 647 7 647 1997 20A5 Miljö- och kretsloppsforskning, a 42 052 0 0 0 0 42 052 11 024 11 024 11 024 -31 028 31 028 1997 20A6 Sanering o återställning av miljöskadade omr, r 20 548 0 0 0 0 20 548 11 211 11 211 11 211 -9 337 9 337 1997 20A11 Utbildning och information om miljöbalken, r 8 000 0 0 0 0 8 000 3 219 3 219 3 219 -4 781 4 781 B Strålskydd, kärnsäkerhet m m 38 624 244 236 0 0 0 282 860 239 586 -4 650 -4 650 -43 274 43 274 1 Statens strålskyddsinstitut, a 14 045 78 055 0 0 0 92 100 77 567 -488 -488 -14 534 14 534 2 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltnkostn, a 14 983 75 479 0 0 0 90 462 69 059 -6 420 -6 420 -21 403 21 403 3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkhforskn, a 10 801 63 950 0 0 0 74 751 67 581 3 631 3 631 -7 170 7 170 4 Internat samarbete i fråga om kärnsäkerhet, a -1 205 26 752 0 0 0 25 547 25 380 -1 372 -1 372 -167 167 Uo 21 Energi 662 864 1 583 041 428 150 0 -44 954 2 629 101 867 092 -715 949 -1 144 099 -1 762 009 1 762 009 A Energisystemefrågor 364 421 163 041 7 150 0 0 534 612 258 726 95 685 88 535 -275 887 275 887 1 Energimyndighet: Förvaltningskostnader, a 0 138 041 7 150 0 0 145 191 118 048 -19 993 -27 143 -27 143 27 143 2 Kostn. f. bildandet av en ny energimyndighet, a 28 695 25 000 0 0 0 53 695 26 458 1 458 1 458 -27 236 27 236 95/96 12E7 Insatser för ny energiteknik, r 152 161 0 0 0 0 152 161 47 922 47 922 47 922 -104 239 104 239 95/96 12E11 Åtgärder f. energieff. Baltikum o Östeuropa, r 48 707 0 0 0 0 48 707 37 576 37 576 37 576 -11 131 11 131 1997 21A1 Åtgärder f. effektivare användning av energi, r 134 858 0 0 0 0 134 858 28 721 28 721 28 721 -106 137 106 137 B Omställning och utveckling av energisystemet 298 443 1 420 000 421 000 0 -44 954 2 094 489 608 367 -811 633 -1 232 633 -1 486 123 1 486 123 1 Bidrag för att minska elanvändningen, a 0 290 000 0 0 0 290 000 130 005 -159 995 -159 995 -159 995 159 995 2 Bidr. inv. i elprod. fr. förnybara energik., a 79 752 215 000 0 0 0 294 752 56 599 -158 401 -158 401 -238 153 238 153 3 Åtgärder f effektivare energianvändning, a 498 90 000 0 0 0 90 498 63 293 -26 707 -26 707 -27 205 27 205 4 Energiforskning, a 223 272 320 000 0 0 0 543 272 243 592 -76 408 -76 408 -299 680 299 680 5 Bidrag till Energiteknikfonden, o 0 90 000 -90 000 0 0 0 0 -90 000 0 0 0 6 Introduktion av ny energiteknik, a 0 160 000 0 0 0 160 000 43 254 -116 746 -116 746 -116 746 116 746 7 Energipol. motiv. internat. klimatinsatser, a 7 000 50 000 0 0 0 57 000 4 096 -45 904 -45 904 -52 904 52 904 8 Förluster statliga garantier inom energiomr., a 2 000 5 000 0 0 -2 000 5 000 0 -5 000 -5 000 -5 000 5 000 9 Åtgärder för el- o värmeförsörjn. Sydsverige, a 0 200 000 0 0 0 200 000 1 810 -198 190 -198 190 -198 190 198 190 10 Energiteknikstöd, a 0 0 510 000 0 -42 954 467 046 65 716 65 716 -444 284 -401 330 401 330 11 Ersättn. för avveckling reaktor i Barsebäck, a 0 0 1 000 0 0 1 000 0 0 -1 000 -1 000 1 000 95/96 12E9 Energiforskning, r -14 078 0 0 0 0 -14 078 0 0 0 14 078 -14 078 Uo 22 Kommunikationer 3 931 178 24 100 564 -2 200 321 700 0 28 351 242 27 348 357 3 247 793 3 249 993 -1 002 885 680 391 A Vägar och järnvägar 3 264 469 21 491 752 -113 900 0 0 24 642 321 24 409 844 2 918 092 3 031 992 -232 477 232 477 1 Vägverket: Administrationskostnader, a 20 547 1 209 781 -63 000 0 0 1 167 328 1 069 891 -139 890 -76 890 -97 438 97 438 2 Vägverket: Väghållning och statsbidrag, a 0 11 835 873 21 300 0 0 11 857 173 11 905 193 69 320 48 020 48 020 -48 020 3 Banverket: Sektorsuppgifter, a 145 175 755 694 0 0 0 900 869 776 747 21 053 21 053 -124 122 124 122 4 Inv. samt drift o underhåll av statliga jväg, a 97 697 7 490 404 -72 200 0 0 7 515 901 7 595 939 105 535 177 735 80 038 -80 038 5 Gemenskapens finastöd transeurpeiska nätverk, a 82 897 200 000 0 0 0 282 897 152 639 -47 361 -47 361 -130 258 130 258 94/95 06A2 Drift och underhåll av statliga vägar, r 1 700 0 0 0 0 1 700 1 700 1 700 1 700 0 0 94/95 06A15 Underhållsåtgärder sysselsättning o tillväxt, r 60 523 0 0 0 0 60 523 60 341 60 341 60 341 -182 182 94/95 06A16 Sysselsättngskapande åtg. kommunikationsdep., r 51 709 0 0 0 0 51 709 43 165 43 165 43 165 -8 545 8 545 95/96 06A5 Bidrag t. drift o byggande av enskilda vägar, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1997 22A2 Drift och underhåll av statliga vägar, a 314 566 0 0 0 0 314 566 314 576 314 576 314 576 10 -10 1997 22A3 Byggande av vägar, a 209 159 0 0 0 0 209 159 209 159 209 159 209 159 0 0 1997 22A4 Byggande av länstrafikanläggningar, a 436 078 0 0 0 0 436 078 436 078 436 078 436 078 0 0 1997 22A6 Vägverket: Kostnader för registerverksamhet, a 67 325 0 0 0 0 67 325 67 325 67 325 67 325 0 0 1997 22A9 Nyinv. i stomjärnvägar, ers. kap.kostnader, a 1 777 092 0 0 0 0 1 777 092 1 777 092 1 777 092 1 777 092 0 0 B Sjö- och luftfart 13 612 697 275 111 700 321 700 0 1 144 287 1 099 261 401 986 290 286 -45 026 -277 183 1 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., o 0 44 415 0 0 0 44 415 44 415 0 0 0 0 2 Transportstöd för Gotland, a 16 639 175 000 0 321 700 0 513 339 492 747 317 747 317 747 -20 592 -301 108 3 Ersättning till viss kanaltrafik m.m., o 0 62 660 0 0 0 62 660 62 660 0 0 0 0 4 Bidrag till sjöfarten, a -3 657 400 000 110 000 0 0 506 343 483 049 83 049 -26 951 -23 294 23 294 5 Driftbidrag till kommunala flygpl i skogslän, o 0 15 200 0 0 0 15 200 15 200 0 0 0 0 6 Utredning av M/S Estonias förlisning, o 0 0 1 700 0 0 1 700 1 191 1 191 -509 -509 0 1997 22B5 Övervakning av M/S Estonia, r 630 0 0 0 0 630 0 0 0 -630 630 1997 22B8 Vissa kostn för övertäckning av M/S Estonia, a 1 0 0 0 0 1 0 0 0 -1 1 C Post- och telekommunikation 207 479 679 408 0 0 0 886 887 751 053 71 645 71 645 -135 833 135 833 1 Post- och telestyrelsen, a 26 968 156 924 0 0 0 183 892 134 820 -22 104 -22 104 -49 072 49 072 2 Upphandling av särskilda samhåtaganden, a 68 535 157 484 0 0 0 226 019 150 791 -6 693 -6 693 -75 228 75 228 3 Ers till Posten för rikstäckande bet.service, a 200 000 0 0 0 200 000 200 000 0 0 0 0 4 Kostnader statens ägande i SOS Alarmering, a 140 000 0 0 0 140 000 140 000 0 0 0 0 5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m., a 6 549 25 000 0 0 0 31 549 20 366 -4 634 -4 634 -11 183 11 183 95/96 06D2 Upphandling av särskilda samhällsåtaganden, r 100 107 0 0 0 0 100 107 100 107 100 107 100 107 0 0 95/96 06D4 Kostnader för statens ägande SOS Alarmering, r 4 969 0 0 0 0 4 969 4 969 4 969 4 969 0 0 95/96 06D5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m., r 350 0 0 0 0 350 0 0 0 -350 350 D SJ, kollektivtrafik m m 268 085 830 194 0 0 0 1 098 279 615 557 -214 637 -214 637 -482 723 482 438 1 Ers till SJ vid utdelning från Swedcarrier, a 200 000 200 000 0 0 0 400 000 26 315 -173 685 -173 685 -373 685 373 685 2 Köp av interreg. persontrafik på jväg. m.m., a 44 427 412 946 0 0 0 457 373 385 533 -27 413 -27 413 -71 840 71 840 3 Ers t. trafikhuvudman för kolektivtrafik köp, a 16 242 209 463 0 0 0 225 705 198 192 -11 271 -11 271 -27 513 27 513 4 Viss internationell verksamhet, a 7 365 7 500 0 0 0 14 865 5 516 -1 984 -1 984 -9 348 9 348 5 Kostn för avveckl. av Styr. f riksfärdtjänst, o 285 0 0 0 285 0 -285 -285 -285 0 95/96 06E2 Köp av interregional persontrafik på jväg., r -48 0 0 0 0 -48 0 0 0 48 -48 95/96 06E3 Ers t trafikhuvudman för kollektivtrafik köp, r 100 0 0 0 0 100 0 0 0 -100 100 0 0 0 E Kommunikationsforskn och meteorologi 177 533 401 935 0 0 0 579 468 472 642 70 707 70 707 -106 826 106 826 1 Statens väg- och transportforskninst, a 8 618 29 203 0 0 0 37 821 33 024 3 821 3 821 -4 797 4 797 2 Kommunikationsforskningsberedningen, a 55 984 146 766 0 0 0 202 750 165 220 18 454 18 454 -37 530 37 530 3 Statens institut för kommunikationsanalys, a 4 786 37 215 0 0 0 42 001 39 490 2 275 2 275 -2 511 2 511 4 Bidrag till SMHI, a 21 358 188 751 0 0 0 210 109 186 312 -2 439 -2 439 -23 797 23 797 95/96 06G3 EUMETSAT, r 17 545 0 0 0 0 17 545 17 545 17 545 17 545 0 0 95/96 06F6 Transportinformatik, r 163 0 0 0 0 163 0 0 0 -163 163 1997 22E3 Bidrag till forskning om el- o hybridfordon, r 57 372 0 0 0 0 57 372 19 343 19 343 19 343 -38 028 38 028 1997 22E6 EUMETSAT, WMO och ECMWF, a 11 707 0 0 0 0 11 707 11 707 11 707 11 707 0 0 Uo 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m. 3 535 718 13 725 623 6 400 0 -45 000 17 222 741 11 836 186 -1 889 437 -1 895 837 -5 386 555 5 386 555 A Internationellt samarbete 324 37 414 0 0 0 37 738 37 560 146 146 -178 178 1 Bidrag till vissa internationella org m.m., a 324 37 414 0 0 0 37 738 37 560 146 146 -178 178 B Jordbruk och trädgårdsnäring 3 157 957 11 379 890 -18 600 0 -45 000 14 474 247 9 483 362 -1 896 528 -1 877 928 -4 990 885 4 990 885 1 Statens jordbruksverk, a -122 220 188 0 0 0 220 066 206 053 -14 135 -14 135 -14 014 14 014 2 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., a 9 401 22 000 0 0 0 31 401 18 084 -3 916 -3 916 -13 317 13 317 3 Djurregister, a 4 446 35 000 0 0 0 39 446 20 521 -14 479 -14 479 -18 924 18 924 4 Statens utsädeskontroll, a 395 978 0 0 0 1 373 583 -395 -395 -790 790 5 Statens växtsortnämnd, a 843 1 349 0 0 0 2 192 1 476 127 127 -716 716 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, r 61 879 26 246 0 0 0 88 125 43 710 17 464 17 464 -44 415 44 415 7 Bekämpande av växtsjukdomar, a -18 2 629 0 0 0 2 611 2 114 -515 -515 -496 496 8 Strukturstöd inom livsmedelssektorn, a 84 535 110 000 0 0 0 194 535 80 631 -29 369 -29 369 -113 904 113 904 9 Från EG-budgeten finansierat strukturstöd, a 93 802 125 000 0 0 0 218 802 89 781 -35 219 -35 219 -129 021 129 021 10 Regionala stöd till jordbruket, a -24 020 717 000 0 0 0 692 980 728 102 11 102 11 102 35 122 -35 122 11 Fr EG-budg finansierade regstöd t jordbruket, a 116 984 325 000 0 0 0 441 984 256 471 -68 529 -68 529 -185 512 185 512 12 Kompletterande åtgärder inom jordbruket, a 407 764 1 420 000 0 0 0 1 827 764 931 373 -488 627 -488 627 -896 392 896 392 13 Fr EG-budg finansierade kompl åtg jordbruket, a 332 107 1 427 500 0 0 -45 000 1 714 607 877 046 -550 454 -550 454 -837 561 837 561 14 Arealersättning och djurbidrag m.m., a 629 732 4 850 000 0 0 0 5 479 732 4 372 510 -477 490 -477 490 -1 107 222 1 107 222 15 Intervention o exportbidr för jordbruksprod, a 1 004 074 2 000 000 0 0 0 3 004 074 1 582 446 -417 554 -417 554 -1 421 628 1 421 628 16 Räntekostn för förskotterad arealersättning, a 60 037 80 000 -25 000 0 0 115 037 42 492 -37 508 -12 508 -72 545 72 545 17 Jordbrukets blockdatabas, a 13 208 17 000 6 400 0 0 36 608 26 670 9 670 3 270 -9 938 9 938 95/96 09B4 Rådgivning och utbildning, r 229 0 0 0 0 229 229 229 229 0 0 95/96 09B17 Fr EG-bud fin komp jordbruksomrkurs, r 362 680 0 0 0 0 362 680 203 068 203 068 203 068 -159 612 159 612 C Fiske 90 346 193 448 0 0 0 283 794 147 246 -46 202 -46 202 -136 548 136 548 1 Fiskeriverket, a -2 604 57 908 0 0 0 55 304 57 072 -836 -836 1 768 -1 768 2 Strukturstöd till fisket m.m., a 13 988 30 890 0 0 0 44 878 17 915 -12 975 -12 975 -26 962 26 962 3 Fr EG-budg finansierade strukturstöd fisket, a 76 909 84 650 0 0 0 161 559 53 726 -30 924 -30 924 -107 833 107 833 4 Fiskevård, a 2 053 20 000 0 0 0 22 053 18 532 -1 468 -1 468 -3 521 3 521 D Rennäring m m 48 300 109 738 -5 700 0 0 152 338 87 864 -21 874 -16 174 -64 474 64 474 1 Främjande av rennäringen m.m., a 30 434 61 700 -5 700 0 0 86 434 34 361 -27 339 -21 639 -52 073 52 073 2 Ersättningar för viltskador, a 11 751 46 500 0 0 0 58 251 49 916 3 416 3 416 -8 335 8 335 3 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., a 908 1 538 0 0 0 2 446 1 551 13 13 -895 895 95/96 09D2 Främjande av rennäringen, r 5 042 0 0 0 0 5 042 1 890 1 890 1 890 -3 153 3 153 95/96 09D6 Stöd t inneh av fjällägenheter m.m., r 165 0 0 0 0 165 146 146 146 -19 19 E Djurskydd och djurhälsovård 68 055 268 349 30 700 0 0 367 104 300 869 32 520 1 820 -66 235 66 235 1 Statens vererinärmedicinska anstalt, a -1 393 75 055 0 0 0 73 662 74 880 -175 -175 1 218 -1 218 2 Bidr till distriktsveterinärorganisationen, o 0 78 109 0 0 0 78 109 78 109 0 0 0 0 3 Djurhälsovård o djurskyddsfrämjande åtgärder, a 4 322 18 792 3 700 0 0 26 814 20 948 2 156 -1 544 -5 867 5 867 4 Centrala försöksdjursnämnden, a 453 6 893 0 0 0 7 346 6 450 -443 -443 -895 895 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, a 51 673 89 500 27 000 0 0 168 173 120 482 30 982 3 982 -47 691 47 691 95/96 09E5 Djurhälsovård o djurskyddsfrämj åtg, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1997 23E6 Gränskontroll av livsmedel och levande djur, r 13 000 0 0 0 0 13 000 0 0 0 -13 000 13 000 F Livsmedel 37 246 176 548 0 0 0 213 794 187 405 10 857 10 857 -26 389 26 389 1 Statens livsmedelsverk, a 20 723 105 831 0 0 0 126 554 119 214 13 383 13 383 -7 341 7 341 2 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, a 3 817 4 019 0 0 0 7 836 4 769 750 750 -3 067 3 067 3 Kostnader för livsmedelsberedskap, a 2 606 28 614 0 0 0 31 220 25 378 -3 236 -3 236 -5 842 5 842 4 Livsmedelsstatistik, a 1 849 27 084 0 0 0 28 933 23 410 -3 674 -3 674 -5 523 5 523 5 Jordbr- o livsmedelsstatistik fin fr EG-budg, a 1 500 6 000 0 0 0 7 500 4 000 -2 000 -2 000 -3 500 3 500 6 Exportfrämjande åtgärder, a 0 5 000 0 0 0 5 000 5 000 0 0 0 0 95/96 09G8 Konsument- o marknadsfåtg livsmomr, r 6 751 0 0 0 0 6 751 5 634 5 634 5 634 -1 116 1 116 G Utbildning och forskning 64 551 1 228 920 0 0 0 1 293 471 1 254 089 25 169 25 169 -39 382 39 382 1 Sveriges lantbruksuniversitet, a 0 1 021 979 0 0 0 1 021 979 1 021 979 0 0 0 2 Skogs- o jordbr forsknråd: Förvaltningskostn, a 892 10 806 0 0 0 11 698 10 287 -519 -519 -1 411 1 411 3 Skogs- o jordbr forsknråd: Forskning, a 63 659 195 234 0 0 0 258 893 220 923 25 689 25 689 -37 971 37 971 4 Bidrag till Skogs- o lantbruksakademien, o 0 901 0 0 0 901 901 0 0 0 0 95/96 09H2 Skogs- o jordbr forsknråd: Forskn, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 09H4 Stöd till kollektiv forskning, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 H Skogsnäring 68 940 331 316 0 0 0 400 256 337 791 6 475 6 475 -62 464 62 464 1 Skogsvårdsorganisationen, a 5 237 257 211 0 0 0 262 448 250 853 -6 358 -6 358 -11 595 11 595 2 Bidrag till skogsvård m.m., r 4 983 6 000 0 0 0 10 983 1 076 -4 924 -4 924 -9 907 9 907 3 Insatser för skogsbruket, a 34 380 60 700 0 0 0 95 080 65 596 4 896 4 896 -29 484 29 484 4 Internationellt skogssamarbete, a 509 1 405 0 0 0 1 914 658 -747 -747 -1 256 1 256 5 Från EG-budg fin medel skogsskadeövervakning, a 4 825 6 000 0 0 0 10 825 8 459 2 459 2 459 -2 366 2 366 95/96 12B5 Insatser för skogsbruket, r 14 410 0 0 0 0 14 410 9 822 9 822 9 822 -4 588 4 588 95/96 12B6 Bidrag till skogsfröplantager, r 3 596 0 0 0 0 3 596 1 328 1 328 1 328 -2 268 2 268 1997 23H3 Förlust statl kreditgarantier bygg skogsväg, r 1 000 0 0 0 0 1 000 0 0 0 -1 000 1 000 Uo 24 Näringsliv 2 088 390 2 698 330 19 850 0 -79 895 4 726 675 2 776 645 78 315 58 465 -1 950 030 1 950 030 A Näringspolitik 891 157 855 222 -7 150 0 -78 895 1 660 334 975 788 120 566 127 716 -684 546 684 546 1 NUTEK: Förvaltningskostnader, a 54 953 208 355 -7 150 0 0 256 158 232 997 24 642 31 792 -23 161 23 161 2 Småföretagsutveckling, a 19 972 134 062 0 0 0 154 034 105 894 -28 168 -28 168 -48 139 48 139 3 Stöd till kooperativ utveckling, a 865 16 500 0 0 0 17 365 15 662 -838 -838 -1 703 1 703 4 Turistfrämjande, a 2 967 80 096 0 0 0 83 063 80 296 200 200 -2 767 2 767 5 Täckande av förluster vid viss garantigivn., a 8 336 12 000 0 0 0 20 336 4 977 -7 023 -7 023 -15 358 15 358 6 Medel till AB Göta kanalbolag, o 0 15 000 0 0 0 15 000 15 000 0 0 0 0 7 Omstrukturering vissa statligt ägda företag, a 22 894 25 000 0 0 -4 795 43 099 2 433 -22 567 -22 567 -40 666 40 666 8 Avgifter till vissa internationella org., a 13 293 24 329 0 0 0 37 622 18 763 -5 566 -5 566 -18 859 18 859 9 SGU: Geologisk undersökningsverksamhet m.m., a 16 023 184 093 0 0 0 200 116 173 719 -10 374 -10 374 -26 397 26 397 10 SGU: Geovetenskaplig forskning, a 1 259 4 687 0 0 0 5 946 4 164 -523 -523 -1 782 1 782 11 SGU: Miljösäkring av oljelagringsanläggning., a 0 77 000 0 0 0 77 000 37 038 -39 962 -39 962 -39 962 39 962 12 Medv. vid finans. av civilt flygplansprojekt, r 0 74 100 0 0 -74 100 0 0 -74 100 -74 100 0 0 95/96 12A2 Småföretagsutveckling, r 48 636 0 0 0 0 48 636 17 608 17 608 17 608 -31 028 31 028 95/96 13E2 Stöd till kooperativ utveckling, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 12A4 Bidrag till tekniköverföring, r 28 582 0 0 0 0 28 582 21 284 21 284 21 284 -7 298 7 298 95/96 12A6 Turistfrämjande, r 196 0 0 0 0 196 0 0 0 -196 196 95/96 12A16 Progam f. småftgsutv., förnyelse o tillväxt, r 673 182 0 0 0 0 673 182 245 953 245 953 245 953 -427 229 427 229 B Teknologisk infrastruktur 29 057 155 537 0 0 -1 000 183 594 160 715 5 178 5 178 -22 879 22 879 1 Patentbesvärsrätten, a 1 375 12 237 0 0 0 13 612 11 666 -571 -571 -1 946 1 946 2 SWEDAC: Myndighetsverksamhet, a 4 879 12 536 0 0 0 17 415 17 523 4 987 4 987 108 -108 3 SWEDAC: Bidrag till riksmätplatser, o 0 8 271 0 0 0 8 271 8 271 0 0 0 0 4 Elsäkerhetsverket, a 14 700 36 961 0 0 -1 000 50 661 38 345 1 384 1 384 -12 316 12 316 5 Sprängämnesinspektionen, a 8 103 14 943 0 0 0 23 046 14 322 -621 -621 -8 725 8 725 6 Bidr. standardisering, provn-och mättekn FoU, a 0 70 589 0 0 0 70 589 70 589 0 0 0 95/96 12C6 SWEDAC: Bidrag till riksmätplatser, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 C Konkurrensfrågor 19 641 65 579 0 0 0 85 220 76 712 11 133 11 133 -8 508 8 508 1 Konkurrensverket, a 11 516 62 106 0 0 0 73 622 69 488 7 382 7 382 -4 134 4 134 2 Konkurrensforskning, a 1 754 3 473 0 0 0 5 227 853 -2 620 -2 620 -4 374 4 374 95/96 12D2 Konkurrensforskning, r 6 371 0 0 0 0 6 371 6 371 6 371 6 371 0 0 0 D Teknisk forskning och utveckling 1 100 128 1 246 568 0 0 0 2 346 696 1 214 383 -32 185 -32 185 -1 132 313 1 132 313 1 Teknisk forskning och utveckling, a 1 078 009 672 953 0 0 0 1 750 962 630 132 -42 821 -42 821 -1 120 829 1 120 829 2 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, a 91 14 351 0 0 0 14 442 14 328 -23 -23 -115 115 3 Rymdverksamhet, a 22 028 524 013 0 0 0 546 041 534 672 10 659 10 659 -11 369 11 369 4 Bidr. St. Sv. tekn-vetenskap attacheverks., o 0 29 892 0 0 0 29 892 29 892 0 0 0 0 5 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, o 0 5 359 0 0 0 5 359 5 359 0 0 0 0 E Utrikeshandel, export- o investeringsfrämj 40 601 272 420 27 000 0 0 340 021 248 034 -24 386 -51 386 -91 987 91 987 1 Kommerskollegium, a 473 46 533 0 0 0 47 006 45 344 -1 189 -1 189 -1 662 1 662 2 Exportfrämjande verksamhet, a 0 127 656 0 0 0 127 656 127 656 0 0 0 0 3 Exportkreditnämnden, a 8 213 50 000 -7 600 0 0 50 613 7 352 -42 648 -35 048 -43 262 43 262 4 Sv. Expkredits statstödda exportkreditgivn., a 78 9 063 7 600 0 0 16 741 11 509 2 446 -5 154 -5 232 5 232 5 Investeringsfrämjande, a 26 484 39 168 0 0 0 65 652 47 193 8 025 8 025 -18 459 18 459 6 Världsutställningen i Hannover år 2000, a 0 0 27 000 0 0 27 000 5 000 5 000 -22 000 -22 000 22 000 95/96 03E2 Exportfrämjande verksamhet, r 1 769 0 0 0 0 1 769 1 159 1 159 1 159 -610 610 95/96 12A5 Investeringsfrämjande, r 3 583 0 0 0 0 3 583 2 821 2 821 2 821 -763 763 F Konsumentfrågor 7 806 103 004 0 0 0 110 810 101 012 -1 992 -1 992 -9 798 9 798 1 Marknadsdomstolen, a 4 895 4 686 -1 000 0 0 8 581 5 534 848 1 848 -3 047 3 047 2 Konsumentverket, a -542 67 876 1 000 0 0 68 334 63 757 -4 119 -5 119 -4 577 4 577 3 Allmänna reklamationsnämnden, a 609 13 560 0 0 0 14 169 14 467 907 907 299 -299 4 Fastighetsmäklarnämnden, a 642 6 068 0 0 0 6 710 6 620 552 552 -90 90 5 Stöd till konsumentorganisationer, a 643 4 100 0 0 0 4 743 4 108 8 8 -635 635 6 Stöd till konsumentforskning, a 511 2 114 0 0 0 2 625 1 175 -939 -939 -1 450 1 450 7 Bidrag till miljömärkning av produkter, o 4 600 0 0 0 4 600 4 600 0 0 0 0 95/96 13C4 Stöd till konsumentorganisationer, r 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 95/96 13C5 Konsumentforskning, r 1 047 0 0 0 0 1 047 751 751 751 -296 296 Uo 25 Allmänna bidrag till kommuner 399 875 93 048 700 4 250 000 0 -38 893 97 659 682 96 784 236 3 735 536 -514 464 -875 446 871 705 A Bidrag o ersättn till kommuner och landsting 399 875 93 048 700 4 250 000 0 -38 893 97 659 682 96 784 236 3 735 536 -514 464 -875 446 871 705 1 Generellt statsbidr. kommuner/landst, a 45 893 71 326 400 3 585 000 0 -38 893 74 918 400 74 904 530 3 578 130 -6 870 -13 870 13 870 2 Bidr t särsk ins i vissa kommuner/landsting, r 353 982 736 600 380 000 0 0 1 470 582 612 748 -123 852 -503 852 -857 834 857 834 3 Statl utjämningsbidr t kommuner/landsting, o 0 20 985 000 285 000 0 0 21 270 000 21 266 259 281 259 -3 741 -3 741 0 4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning, o 0 700 0 0 0 700 700 0 0 0 0 Uo 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 231 109 125 000 0 4896176 0 114 02 407 113405 226 4 280 226 4 280 226 -619 180 0 12 361 A Räntor på statsskulden 0 108 415 000 0 4896176 0 113 31 176 113 311176 4 896 176 4 896 176 0 0 0 1 Räntor på statsskulden, a 0 108 415 000 0 4896176 0 113 311176 113 311176 4 896 176 4 896 176 0 0 0 B Oförutsedda utgifter 3 231 10 000 0 0 0 13 231 869 -9 131 -9 131 -12 361 12 361 1 Oförutsedda utgifter, a 3 231 10 000 0 0 0 13 231 869 -9 131 -9 131 -12 361 12 361 C RGKs provisionskostnader 0 700 000 0 0 0 700 000 93 182 -606 818 -606 818 -606 818 0 0 1 RGKs provisionskostnader vid skuldförvaltn., a 0 700 000 0 0 0 700 000 93 182 -606 818 -606 818 -606 818 0 0 Uo 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 1 955 648 19 645 000 0 0 0 21 600 648 21 209 950 1 564 950 1 564 950 -390 698 390 698 A Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten 1 955 648 19 645 000 0 0 0 21 600 648 21 209 950 1 564 950 1 564 950 -390 698 390 698 1 Tullavgift, a 368 971 2 934 000 0 0 0 3 302 971 3 030 331 96 331 96 331 -272 640 272 640 2 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter, a 284 412 362 000 0 0 0 646 412 359 358 -2 642 -2 642 -287 054 287 054 3 Mervärdesskattebaserad avgift, a 0 8 093 000 993 000 0 0 9 086 000 9 148 554 1 055 554 62 554 62 554 -62 554 4 Avgift baserad på bruttonationalinkomsten, a 1 302 265 8 256 000 -993 000 0 0 8 565 265 8 671 708 415 708 1 408 708 106 442 -106 442 Minskning av anslagsbehållningar 0 5 000 000 0 0 0 5 000 000 0 -5 000 000 -5 000 000 -5 000 000 0 Summa utgiftsområden 53 851 179 692 815 280 1 774 279 5 835151 -9 614 522 744 661 367 699 093 960 6 278 680 4 504 401 -45 567 407 8 626782 37 536 015 Summa utgiftsområden exkl. Uo 26 statsskuldsräntor 53 847 949 583 690 280 1 774 279 938 975 -9 614 522 630 636 961 585 688 734 1 998 454 224 175 -44 948 227 8 626782 37 523 654 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 juni 1999 Närvarande: statsråden Hjelm-Wallén, ordförande, Freivalds, Schori, Winberg, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén Föredragande: statsrådet Lövdén ______________ Regeringen beslutar skrivelse 1998/99:150 Årsredovisning för staten 1998, m.m. I bilaga 1.1 anges de redovisningsprinciper som legat till grund för bokslutet. Bilaga 1.2 innehåller notförteckningen. I juni 1999 presenterar Ekonomistyrningsverket en mer omfattande rapport om den statliga avgiftsbelagda verksamheten. När begrepp som totala avgiftsintäkter används avses samtliga avgiftsintäkter från statliga myndigheter under regeringen exklusive affärsverken. Den offentliga konsumtionen beräknas utifrån produktionsvärdet, där produktionsvärdet kan skrivas som summan av löner, arbetsgivaravgifter, avskrivningar och inköp av varor och tjänster. Från produktionsvärdet dras sedan inkomster från försäljning mot avgifter. Resultatet blir den offentliga konsumtionen. I detta avsnitt avgränsas statlig produktion och konsumtion genomgående efter den definition enligt nationalräkenskaperna som gällde innan omläggningen till nya internationella rekommendationer som presenterades första gången i slutet av maj 1999. Uppgifterna för 1996 och tidigare har inte korrigerats för att departementen räknades som separata myndigheter fram till dess. Till och med 1996 räknas t.ex. Försvarsdepartementet till området försvar. Där- efter utgör alla departement en myndighet, Regeringskansliet, som ingår i området allmänna tjänster. Detta då relativt stora bolagiseringar har genomförts inom detta område under 1990-talet. Under perioden 1991 - 1994 ombildades fem av de tidigare åtta affärsverken till aktiebolag. FFV AB bildades 1991, Vattenfall AB och Domän AB 1992, Telia AB 1993, och Posten blev aktiebolag 1994. Försäkringskassorna ingår inte i beräkningarna. Den sektorsindelning som valts här följer Arbetsgivarverkets löneförhandlingssektorer. Avgångar till följd av bolagiseringar och huvudmannaskapsbyten borträknade, och nyanställda ej medräknade. Definierad som lägst av antalet nyanställda och avgångar dividerat med genomsnittligt antal anställda under perioden. Bolagens mellanhavanden såsom fordringar och skulder samt intäkter och kostnader tas bort. PROP. 1998/99:150 7 Skr. 1998/99:150 Skr. 1998/99:150 10 9 Skr. 1998/99:150 Skr. 1998/99:150 16 15 Skr. 1998/99:150 Skr. 1998/99:150 22 21 Skr. 1998/99:150 Skr. 1998/99:150 34 33 Skr. 1998/99:150 Skr. 1998/99:150 44 45 Skr. 1998/99:150 Skr. 1998/99:150 78 77 Skr. 1998/99:150 Skr. 1998/99:150 86 85 PROP. 1998/99:150 PROP. 1998/99:150 4 4 Skr. 1998/99:150 Skr. 1998/99:150 90 91 PROP. 1998/99:150 Skr. 1998/99:100 6 6 Skr. 1998/99:150 Skr. 1998/99:150 102 101 Skr. 1998/99:150 Skr. 1998/99:150 116 115 SKR. 1998/99:150 Skr. 1998/99:150 120 121 Skr. 1998/99:150 Skr. 1998/99:150 126 127 Skr. 1998/99:150 Skr. 1998/99:150 132 131 Skr. 1998/99:150 BILAGA 1 Skr. 1998/99:150 BILAGA 1 170 165 Skr. 1998/99:150 BILAGA 2 Skr. 1998/99:150 BILAGA 2 180 181 Skr. 1998/99:150 BILAGA 3 Skr. 1998/99:150 BILAGA 3 184 185 Skr.1998/99:150 BILAGA4 Skr.1998/99:150 BILAGA4 228 231