Post 723 av 729 träffar
Propositionsnummer ·
1998/99:150 ·
Hämta Doc ·
Årsredovisning för staten 1998
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Skr. 150
Regeringens skrivelse
1998/99:150
Årsredovisning för staten 1998
Regeringens skrivelse
1998/99:150
Årsredovisning för staten 1998
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 3 juni
Lena Hjelm-Wallén
Lars-Erik Lövdén
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten budgetåret 1998.
Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på
statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en redogörelse för avgiftsbelagd
verksamhet och statliga garantier. Vissa generella iakttagelser som Riksrevisionsverket har gjort under
året redovisas och kommenteras i skrivelsen. Myndigheter som har fått revisionsberättelse med
invändning omnämns och skälen för invändningarna anges.
I jämförelse med föregående års motsvarande skrivelse (1997/98:187) har det tillkommit ett
makroekonomiskt avsnitt och en redovisning av utvecklingen inom statsförvaltningen samt en
redogörelse för utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Avslutningsvis tar regeringen även upp
frågor om ekonomiska konsekvensanalyser.
Innehållsförteckning
1 Inledning och sammanfattning 13
1.1 Inledning 13
1.2 Olika aspekter på det ekonomiska utfallet 13
1.3 Sammanfattning 13
2 Makroekonomiska förutsättningar och uppföljning av de budgetpolitiska
målen 19
2.1 Makroekonomiska förutsättningar 19
2.2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 20
3 Analys av 1998 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 25
3.1 Inledning 25
3.2 Kvalitetsbedömning 25
3.3 Olika avgränsningar av begreppet staten 25
3.4 Sammanställning av vissa nyckeluppgifter 26
3.5 Nettoförmögenhetens förändring 26
3.6 Statsskulden 27
3.7 Skatteinbetalningar m.m. 29
3.8 Transfereringar och bidrag 32
4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 37
4.1 Konsoliderad resultaträkning 37
4.2 Konsoliderad balansräkning 39
4.3 Finansieringsanalys 43
5 Statsbudgetens utfall 1998 49
5.1 Inledning 49
5.2 Statsbudgetens saldo 49
5.3 Statsbudgetens inkomster 50
5.3.1 Skatter m.m. 50
5.3.2 Övriga inkomster 59
5.4 Statsbudgetens utgifter 63
5.4.1 Utgifter per utgiftsområde 66
6 Avgiftsbelagd verksamhet 83
6.1 Inledning 83
6.2 Intäktsstruktur och totala avgiftsintäkter 83
6.3 Affärsverken 84
6.4 Myndigheter - exklusive affärsverken 85
7 Redovisning av statliga garantier m.m. 89
8 Utvecklingen inom statsförvaltningen 95
8.1 Inledning 95
8.2 Konsumtion 95
8.3 Sysselsättning 99
8.4 Personalkonsekvenser till följd av strukturförändringar 101
8.5 Uppföljning av myndigheternas arbetsgivarpolitik 102
9 Riksrevisionsverkets iakttagelser 113
9.1 Inledning 113
9.2 Revisionens iakttagelser 113
9.3 Revisionsberättelser med invändning 115
10 Ekonomiadministrativ värdering 121
11 Utveckling av den ekonomiska styrningen 125
11.1 Inledning 125
11.2 Ekonomisk styrning 125
11.3 Genomförda och pågående utvecklingsinsatser 126
11.4 Utvecklingsbehov 127
11.5 Framtida utvecklingsinsatser 127
12 Ekonomiska konsekvensanalyser 131
12.1 Bakgrund 131
12.2 Regeringens bedömning 131
Bilagor
Bilaga 1 Material avseende resultaträkning, balansräkning och
finansieringsanalys
Bilaga 2 Anslag och inkomsttitlar som blivit föremål för särskilt
avräkningsförfarande
Bilaga 3 Specifikation av statsbudgetens inkomster
Bilaga 4 Specifikation av utgifter på utgiftsområden
Tabellförteckning
2.1 Makroekonomiska förutsättningar år 1998 20
2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande 21
2.4 Takbegränsade utgifter 1998 22
3.1 Nyckeluppgifter 26
3.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning 1993/94 – 1998 27
3.4 Lån i svenska kronor 27
3.4 Statsskuldens kostnader 29
3.5 Skatteinbetalningar 30
3.6 Transfereringar och bidrag 1993/94 – 1998 32
3.7 Socialförsäkring 32
3.8 Arbetsmarknad 33
3.9 Bistånd och invandring 33
3.10 Övriga transfereringar och bidrag 34
4.1 Konsoliderad resultaträkning 38
4.2 Konsoliderad balansräkning 41
4.4 Finansieringsanalys 43
4.4 Justeringar till betalningar 44
4.5 Nyutlåning 1997 och 1998 44
4.6 Amorteringar 1997 och 1998 44
4.7 Utdelningar från statliga bolag 45
4.8 Förklaring av sambandet mellan statens nettoupplåning och
Riksgäldskontorets redovisade lånebehov 45
5.1 Statsbudgetens utfall år 1998 49
5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter 50
5.4 Förutsättningar vid olika prognostillfällen och avvikelser jämfört med
1999 års ekonomiska vårproposition 51
5.4 Fysiska personers inkomstskatt - periodiserat 54
5.5 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt 54
5.6 Juridiska personers inkomstskatt - periodiserat 55
5.7 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt 55
5.8 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och allmän pensionsavgift 56
5.9 Fastighetsskatt avseende inkomståret 1998 56
5.10 Skattekontot december 1998 59
5 11 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet 59
5.12 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom 61
5.13 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån 61
5.14 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster 62
5.15 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU 62
5.16 Inkomsttyp 7000 Extraordinära medel från EU 62
5.17 Indragningar 1998, större än 100 mkr 64
5.18 Statsbudgetens utgifter 1998 65
5.19 Uo 1 Rikets styrelse 66
5.20 Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 66
5.21 Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd 67
5.22 Uo 4 Rättsväsendet 67
5.23 Uo 5 Utrikesförvaltning och int. samverkan 67
5.24 Uo 6 Totalförsvar 68
5.25 Uo 7 Internationellt bistånd 68
5.26 Uo 8 Invandrare och flyktingar 68
5.27 Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 69
5.28 Uo 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp 69
5.29 Antal ersatta sjukdagar och genomsnittlig ersättning per dag 70
5.30 Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 70
5.31 Uo 12 Ek. trygghet för familjer och barn 70
5.32 Uo 13 Ek. trygghet vid arbetslöshet 71
5.33 Uo14 Arbetsmarknad och arbetsliv 71
5.34 Uo 15 Studiestöd 72
5.35 Uo16 Utbildning och universitetsforskning 72
5.36 Uo17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 73
5.37 Uo18 Samhällsplanering, bostad och byggande 73
5.38 Uo19 Regional utjämning och utveckling 74
5.39 Uo20 Allmän miljö och naturvård 74
5.40 Uo21 Energi 74
5.41 Uo22 Kommunikationer 74
5.42 Uo23 Jord- och skogsbruk m.m. 75
5.43 Uo24 Näringsliv 76
5.44 Uo25 Allmänna bidrag till kommuner 76
5.45 Uo26 Statsskuldsräntor m.m. 76
5.46 Räntor på statsskulden 77
5.47 Uo27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 77
5.48 Minskning av anslagsbehållningar 78
5.49 Förbrukningar av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit
större än 500 miljoner kronor 78
5.50 Anslag med anslagsbehållningar överstigande 1 miljard kronor per 981231 78
5.51 Riksgäldskontorets nettoutlåning 79
5.52 Kassamässig korrigering 79
6.1 Statens totala avgiftsintäkter 84
6.2 Affärsverkens avgiftsintäkter 84
6.4 Myndigheternas avgiftsintäkter 1994/95 - 1998 85
6.4 Avgiftsintäkter fördelade på statliga myndigheter och övriga, år 1998 85
6.5 Avgiftsintäkter som disponeras resp. ej disponeras år 1998 86
7.1 Sammanställning av statliga garantier 91
8.1 Statliga områden och verksamheter indelade efter nationalräkenskaperna 96
8.2 Antal anställda inom staten 1997 och 1998 99
8.4 Avaktualiseringsorsak för uppsagda 1997 vid uppsägningstidens utgång 102
8.4 Genomsnittsålder i statsförvaltningens olika sektorer 1997 och 1998 104
8.5 Nyrekryteringar till och avgångar från den statliga sektorn i olika
åldersgrupper 1997 och 1998 105
9.1 Revisionsberättelser med invändning 115
10.1 Sammanfattning av EA-omdömen 121
Diagramförteckning
4.1 Statens intäkter 1998 38
4.2 Statens kostnader 1998 39
5.1 Statens lånebehov 1989-1998 50
5.2 Offentliga sektorns skatter 1997 och 1998. Avvikelser jämfört med utfall
(1997) och prognos (1998) fördelat efter skatteslag 52
5.4 Offentliga sektorns skatter 1997 och 1998. Avvikelser jämfört med utfall
(1997) och prognos (1998) fördelat efter sektorer 53
5.4 Statsbudgetens skatteinkomster 1998 vid olika prognostillfällen.
Avvikelser jämfört med utfall 53
5.5 Realisationsvinster 1980-1998 54
5.6 Större avvikelser jämfört med statsbudgeten, avvikelser större än
1 miljard kronor 63
7.1 Fördelning av den garanterade kapitalskulden per myndighet 1998 90
8.1 BNP-utveckling och volymförändring av statlig konsumtion 1990-1998 95
8.2 Konsumtion av statliga tjänster 1998, procent 96
8.3 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom försvaret och
staten totalt, 1990-1998 97
8.4 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom utbildningsområdet
och staten totalt, 1990-1998 97
8.5 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom området
näringslivstjänster och staten totalt, 1990-1998 98
8.6 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom området
samhällsskydd och rättskipning och staten totalt, 1990-1998 98
8.7 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom området allmänna
tjänster och staten totalt, 1990-1998 98
8.8 Sysselsättningen inom privat och offentlig sektor 1998 99
8.9 Sysselsättningen inom statens olika områden 1998, procent 100
8.10 Procentuell utveckling av sysselsättningen inom statsförvaltningen
1990-1998 100
8.11 Antal uppsagda inom olika statliga verksamhetsområden och
statsförvaltningen totalt, perioden 1990-1998 101
8.12 Andel uppsagda i statsförvaltningen fördelade efter kön och ålder 1998 102
8.13 Åldersfördelning inom statsförvaltningen och på arbetsmarknaden
totalt 1998 104
8.14 Åldersfördelning i staten 1990 och 1998 104
8.15 Personalrörlighet för statsanställda män och kvinnor i åldersgrupper,
perioden september 1997 - september 1998 105
8.16 Ackumulerad procentuell löneutveckling 1980-1998 inom olika
sektorer på arbetsmarknaden 106
8.17 Genomsnittslöner för män och kvinnor i statsförvaltningen,
september 1998 107
8.18 Genomsnittlig procentuell löneutveckling för kvinnor och män i staten,
perioden september 1997 - september 1998 107
8.19 Löneutvecklingen 1998 uppdelad på komponenter 108
8.20 Procentuell andel av identiska individer som inte haft avtalsmässiga
löneökningar, i olika löneökningsintervall, september
1997 - september 1998 108
8.21 Genomsnittliga lönenivåer och löneutveckling i statsförvaltningens olika
sektorer, september 1997 - september 1998 109
1
Inledning och
sammanfattning
1 Inledning och sammanfattning
1.1 Inledning
Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall
regeringen så snart som möjligt men senast nio
månader efter budgetårets utgång se till att en
årsredovisning för staten lämnas till riksdagen.
Årsredovisningen skall innehålla resultaträkning,
balansräkning och finansieringsanalys. Den skall
även innehålla det slutliga utfallet på
statsbudgetens inkomsttitlar och anslag.
I denna skrivelse presenteras årsredovisningen
för staten för 1998. Kapitel två t.o.m. sju
behandlar olika aspekter på det ekonomiska
utfallet under 1998. Till stor del baserar sig
materialet i dessa kapitel på underlag från
Ekonomistyrningsverket. I de följande kapitlen,
åtta t.o.m. tolv, redovisas utvecklingen inom
statsförvaltningen, revisionens iakttagelser och
EA-värderingen samt utvecklingen av den
ekonomiska styrningen. Avslutningsvis tar
regeringen även upp frågor om ekonomiska
konsekvensanalyser.
1.2 Olika aspekter på det
ekonomiska utfallet
I årsredovisningen redovisas det ekonomiska
utfallet från flera olika aspekter. I bokslutet för
staten baseras redovisningen på
bokföringsmässiga principer. Resultaträkningen
ger underlag för bedömning av statens samlade
resursförbrukning under 1998. Värdet av statens
tillgångar och skulder redovisas i
balansräkningen. Bokslutet omfattar
myndigheterna inklusive affärsverken under
regering och riksdag med undantag för
Riksbanken. Dessutom ingår
försäkringskassorna och de fonder som redovisas
av myndigheter. Alla verksamheter inkluderas i
bokslutet oavsett finansiering. I skrivelsen
jämförs utfallet för 1998 med utfallet för 1997.
Statsbudgeten är en finansiell plan för det
kommande årets inkomster och utgifter. I
skrivelsen jämförs och kommenteras
statsbudgetens utfall för 1998 med budgeterade
värden.
Den avgiftsbelagda verksamhetens omfattning
redovisas i eget kapitel. Detsamma gäller för
statliga garantier.
1.3 Sammanfattning
Budgetpolitiska mål
Det budgetpolitiska målet att de offentliga
finanserna skall vara i balans 1998 har uppfyllts
med god marginal. Det finansiella sparandet blev
39,6 miljarder kronor eller 2,2 procent av BNP.
Det långsiktiga budgetmålet är ett överskott på 2
procent av BNP i genomsnitt över en
konjunkturcykel. Som en gradvis anpassning av
detta är budgetmålen för den offentliga sektorns
finansiella sparande 0,5 procent av BNP 1999
och 2,0 procent från år 2000 och 2001.
Utgiftstaket för staten budgetåret 1998 var
720 miljarder kronor. Utfallet blev 718 miljarder
kronor.
Bokslutet
Nettoförmögenheten
Statens balansräkning visar att
nettoförmögenheten var -1 154 miljarder kronor
vid utgången av år 1998 vilket är en försämring
med 64 miljarder kronor jämfört med 1997.
Under året har ytterligare invärderingar gjorts
avseende både tillgångar och skulder. Bland
annat redovisas avsättningen för statens
tjänstepensioner, 111 miljarder kronor, som
skuld för första gången 1998. Detta är den
främsta förklaringen till att nettoförmögenheten
minskat.
Statsskulden
Balansräkningen visar att statsskulden vid
utgången av år 1998 uppgick till 1 446 miljarder
kronor, vilket är en ökning med 20 miljarder
kronor i jämförelse med 1997. Ökningen
motsvarar 1,4 procent vilket är en mycket liten
skuldökning i jämförelse med den snabba
ökningstakt som rådde t.o.m. budgetåret
1994/95. Hela skuldökningen är dessutom
hänförlig till orealiserade valutaförluster på ca 26
miljarder kronor, till följd av kronans
försvagning på valutamarknaden. Rensat för
valutaeffekter har det skett en nettominskning av
skulden med drygt 5 miljarder kronor.
Skatteinkomster
Statens resultaträkning visar att inkomster av
skatter år 1998 uppgick till 744 miljarder kronor
vilket är en ökning med 68 miljarder kronor (9
procent) jämfört med 1997. Ökningen hänförs
främst till fysiska personers inkomstskatt men
även arbetsgivaravgifterna och inkomstskatter
för juridiska personer har ökat.
Transfereringar och bidrag
Av resultaträkningen framgår att kostnaderna för
transfereringar och bidrag uppgick till 573
miljarder kronor år 1998, vilket är en ökning
med 22 miljarder kronor (4 procent) jämfört
med 1997. Bland transfereringarna förekommer
både minskningar och ökningar. En väsentlig
förklaring till nettoökningen är att avsättningen
till premiereserven för första gången redovisas i
resultaträkningen. Därutöver har
kostnadsökningar skett bl.a. avseende
socialförsäkringen, statsbidragen till kommuner
och landsting samt studiestöd och avskrivning av
lånefordringar. Den största
kostnadsminskningen på transfereringssidan
svarade räntebidragen för. Vidare sjönk
kostnaderna för arbetslöshetsersättningen.
Kostnader för statens egen verksamhet
Enligt resultaträkningen uppgick kostnaderna
för statens egen verksamhet till 157 miljarder
kronor 1998 vilket är en ökning med nästan 7
miljarder kronor (4 procent) jämfört med 1997.
Driftkostnaderna, avskrivningarna och
lokalkostnaderna ökade medan
personalkostnaderna minskade.
Statsbudgetens utfall
Makroekonomiska antaganden
Statsbudgeten bygger till stor del på antaganden
om den makroekonomiska utvecklingen. I
jämförelse med de antaganden som gjordes i
budgetpropositionen för 1998 blev både
tillväxten i landet och inflationen något lägre
under året. Även räntorna blev lägre. Den privata
konsumtionen ökade i enlighet med antagandena
medan lönesumman blev högre och den öppna
arbetslösheten lägre än vad som antogs i
budgeten. Utfallet innebar bl.a. högre inkomster
än budgeterat från mervärdesskatt,
arbetsgivaravgifter och inkomstskatt från fysiska
personer. Statens utgifter blev lägre än
budgeterat avseende bl.a.
arbetslöshetsersättningen. Den lägre inflationen
påverkade utgifterna endast marginellt under
1998, främst på grund av att prisbasbeloppet
påverkas med ett års eftersläpning.
Statsbudgetens saldo
Statsbudgetens saldo uppgick till 9,7 miljarder
kronor vid utgången av år 1998. Det är första
gången sedan 1989 som statsbudgeten uppvisar
ett positivt saldo.
Statsbudgetens inkomster
Statsbudgetens inkomster blev 706,3 miljarder
kronor vilket är 30,2 miljarder kronor högre än
beräknat. Skillnaden förklaras av högre
skatteinkomster bl.a. till följd av en högre
lönesumma samt högre företagsvinster och
realisationsvinster.
Statsbudgetens utgifter
Statsbudgetens utgifter blev 696,7 miljarder
kronor vilket är 5,7 miljarder kronor högre än
vad som ursprungligen budgeterats. Differensen
förklaras bl.a. av högre utgifter för
statsskuldsräntor och högre statsbidrag till
kommuner och landsting. Tas även hänsyn till
tilläggsbudgeten krymper differensen mellan
budget och utfall till 3,9 miljarder kronor.
Avgiftsbelagd verksamhet
De sammantagna avgiftsintäkterna uppgick till
70,7 miljarder kronor, vilket är 3,6 miljarder
kronor mer än år 1997. Ökningen beror
huvudsakligen på ökade interndebiteringar inom
staten. Elimineras de interna transaktionerna
uppgick avgiftsintäkterna till 36,5 miljarder
kronor år 1998.
Statliga garantier
Statens garanterade kapitalskuld var 668
miljarder kronor vid utgången av år 1998, varav
392 miljarder kronor avsåg
Insättningsgarantinämnden.
Utveckling inom statsförvaltningen
Konsumtionen av statliga tjänster ökade under
1998 med 3 procent jämfört med år 1997. Det är
främst satsningar på högre utbildning,
kommunikationer och arbetsmarknadsåtgärder
som förklarar ökningen. Staten har här
avgränsats enligt nationalräkenskapernas
definition vilket innebär att affärsverken inte är
inkluderade.
Antalet heltidsanställda inom staten (inklusive
affärsverken) var 207 900 personer i september
1998, vilket är en minskning med 2 procent
sedan föregående år.
Av de som blev uppsagda under 1998 var
drygt 2 600 anställda inom den civila
statsförvaltningen, ca 400 vid affärsverken och
550 vid försvaret.
Uppföljningen av myndigheternas
arbetsgivarpolitik visar att det löpande arbetet
inom de enskilda områdena fungerar
tillfredsställande men att det finns anledning för
många myndigheter att arbeta mer aktivt med
arbetsgivarpolitikens långsiktiga strategiska
inriktning, t.ex. avseende åldersstrukturen.
RRV:s iakttagelser och EA-värderingen
Riksrevisionsverkets (RRV) iakttagelser
avseende budgetåret 1998 rör bl.a. ansvar och
kontroll avseende EU-medel, millennieskiftet,
upphandling och internkontroll, det
ekonomiadministrativa regelverket och
myndigheternas representation. I skrivelsen
redovisas ett urval av iakttagelserna och
regeringens bedömning av dessa. En redogörelse
görs också för vilka myndigheter som erhållit
revisionsberättelse med invändning. I likhet med
år 1997 rör flertalet invändningar överträdelser
som har en direkt effekt på årsredovisningens
information, dvs. den är felaktig eller
ofullständig. Allvarligt är också att det i större
utsträckning är stora myndigheter som fått
invändning.
Den ekonomiadministrativa värdering (EA-
värdering) som genomförs av
Ekonomistyrningsverket visar på en viss
försämring av det sammanlagda resultatet
jämfört med 1997. Försämringen hänför sig
främst till de större myndigheterna.
Utveckling av den ekonomiska styrningen
Under 1998 har utvecklingsarbetet med den
ekonomiska styrningen fortsatt inom ramen för
bl.a. VESTA-projektet (verktyg för ekonomisk
styrning i staten). Projektet behandlar både
principiella frågor och informationsteknologi.
Under hösten 1998 har regeringen även påbörjat
en översyn av mål och målstrukturer inom
samtliga utgiftsområden.
Ekonomiska konsekvensanalyser
Riksdagen har uttalat sig för att det kan vara
lämpligt att regeringen redovisar hur och i vilken
omfattning regeringen och riksdagen har använt
ekonomiska konsekvensanalyser som en del av
underlaget för sina beslut. Regeringen delar
riksdagens uppfattning att ekonomiska
konsekvensanalyser kan vara ett värdefullt
hjälpmedel inför beslut där olika
handlingsalternativ övervägs. Regeringen avser
att även i fortsättningen använda det ekonomiska
beslutsunderlag som den i varje enskilt fall anser
vara lämpligt för att ett välgrundat beslut skall
kunna fattas eller föreslås riksdagen. Olika
åtgärder vidtas med detta syfte.
Bedömning av det ekonomiska utfallet
Regeringen kan sammanfattningsvis konstatera
att det ekonomiska utfallet avseende budgetåret
1998 visar att statens ekonomiska situation
stabiliserats ytterligare jämfört med 1997.
Statsbudgetens saldo är positivt för första gången
sedan 1989 vilket inneburit en amortering av
statsskulden med 9,7 miljarder kronor. Den
ökning av statsskulden som redovisas i bokslutet
beror på orealiserade valutakursförändringar.
Denna ökning är marginell och ökningstakten
har i princip planat ut helt. Det ekonomiska
utfallet visar dock att statsskuldens höga nivå ger
stor känslighet för bl.a. ränte- och
valutakursförändringar.
2
Makroekonomiska
förutsättningar och
uppföljning av de
budgetpolitiska målen
2 Makroekonomiska förutsättningar och
uppföljning av de budgetpolitiska målen
2.1 Makroekonomiska förutsättningar
Den offentliga sektorns finanser och
statsbudgetens inkomster och utgifter är starkt
beroende av den ekonomiska utvecklingen. I
tabell 2.1 redovisas några makroekonomiska
förutsättningar som är av särkild vikt för de
offentliga finanserna. De makroekonomiska
antaganden som budgetpropositionen för 1998
baserades på jämförs med utfallet.
I fasta priser växte BNP med 2,9 procent år
1998. Jämfört med bedömningen i
budgetpropositionen för 1998 innebar detta en
marginell nedrevidering av tillväxten.
I förhållande till antagandena i budgetpropo-
sitionen blev inflationen lägre 1998. Statens
utgifter påverkas dock på kort sikt endast
marginellt av en lägre inflation under
innevarande år, främst på grund av att
prisbasbeloppet påverkas med ett års
eftersläpning. Statens inkomster påverkas dock
negativt av en lägre prisökningstakt.
I fasta priser ökade den privata konsumtionen
under 1998 i ungefär den takt som förutsattes i
budgetpropositionen för 1998. I löpande priser
förändrades dock den privata konsumtionen i
mindre grad, eftersom konsumentpriserna blev
lägre jämfört med antagandena i
budgetpropositionen för 1998. Den privata
konsumtionen utgör större delen av skattebasen
för mervärdesskatten. En förändring av den
privata konsumtionen i löpande priser med en
procent beräknas påverka inkomster av
mervärdesskatten med drygt 1 miljard kronor.
Lönesumman har direkt effekt på
inkomsterna av arbetsgivaravgifter och
inkomstskatt från fysiska personer.
Lönesummans årsutvecklingstakt blev
2,1 procentenheter högre än vad som antogs i
budgetpropositionen för 1998, vilket medförde
att statens inkomster från nämnda skatter och
avgifter blev ca 9 miljader kronor högre än
tidigare beräknat.
Den snabba sysselsättningsuppgången under
1998 medförde att den öppna arbetslösheten och
den del av arbetskraften som omfattas av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder blev 0,9
respektive 0,8 procentenheter lägre än beräknat i
budgetpropositionen för 1998. Dessa
förändringar påverkar främst statens utgifter i
form av arbetslöshetsersättning och
utbildningsbidrag. Den lägre arbetslösheten och
åtgärdsvolymen medförde att utgifterna för
dessa ersättningar blev ca 8 miljarder kronor
lägre, jämfört med beräkningen i
budgetpropositionen för 1998.
De korta och långa marknadsräntorna blev
lägre än vad som antogs i budgetpropositionen
för 1998. Räntorna på statsskulden blev ca 5
miljarder kronor lägre till följd av den lägre
räntenivån. Effekter av valutakursförändringar
ingår inte i denna beräkning. Den lägre
räntenivån innebar också att utgifterna blev
något lägre för räntebidrag.
Tabell 2.1 Makroekonomiska förutsättningar år 1998
BP98
Utfall
Avvikelse
BNP1
3,1
2,94
-0,2
Prisbasbelopp2
36,4
36,4
0,0
KPI
Årsgenomsnitt1
1,7
0,4
-1,3
Privat
konsumtion1
2,5
2,6
0,1
Lönesumma1
4,5
6,6
2,1
Öppen
arbetslöshet3
7,4
6,5
-0,9
Arbetsmarkn.pol
åtgärder3
4,7
3,9
-0,8
Ränta 5 år
Årsgenomsnitt
6,0
4,7
-1,3
Ränta 6 månader
Årsgenomsnitt
4,6
4,3
-0,3
1 Årlig procentuell förändring
2 Tusental kronor
3 Andel av arbetskraften
4 Enligt de nya principer som EU-länderna skall tillämpa vid uppställande av
nationalräkenskaperna blev utfallet enligt SCB 2,6 % år 1998.
2.2 Uppföljning av de
budgetpolitiska målen
De budgetpolitiska mål som riksdagen har
beslutat om innebär att:
- Finansiellt sparande i offentlig sektor skall
uppgå till 2 procent av BNP i genomsnitt
över en konjunkturcykel. För 1998 har
riksdagen fastställt målet att balans i de
offentliga finanserna skall uppnås. Utfallet
för 1998 innebär att målet uppnåddes med
bred marginal.
- De takbegränsade utgifterna skall rymmas
inom beslutade utgiftstak för staten. För
1998 har riksdagen fastställt utgiftstaket till
720 miljarder kronor. Utfallet för 1998
innebär att utgiftstaket klarades med
relativt liten marginal.
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Det finansiella sparandet för den offentliga
sektorn visar sådana förändringar av den
offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet
som beror på reala transaktioner. Omvärdering
av finansiella tillgångar eller skulder påverkar
därmed inte det finansiella sparandet.
Försäljningar av aktier och andra finansiella
tillgångar påverkar inte det finansiella sparandet,
eftersom byte av en finansiell tillgång mot en
annan inte har någon effekt på den finansiella
förmögenhetsställningen. Målet för det
finansiella sparandet avser hela den offentliga
sektorn och påverkas därför inte av transaktioner
mellan den offentliga sektorns olika delar.
Det finns flera skäl till att Sverige bör ha ett
överskott i de offentliga finanserna:
- Den offentliga sektorns nettoskuld bör
minska för att stärka förtroendet för den
svenska ekonomin och för att minska de
offentliga finansernas känslighet för
ränteförändringar.
- En stor offentlig skuld innebär att framtida
generationer tvingas använda en del av de
resurser de skapar till att betala räntor och
amorteringar. Av rättviseskäl måste Sverige
därför minska den offentliga skulden.
- De offentliga finanserna i Sverige är
förhållandevis konjunkturkänsliga. Med ett
överskott i de offentliga finanserna vid ett
normalt konjunkturläge finns det en
marginal att motverka
konjunkturavmattningar utan att
underskottet hotar att bli för stort.
- Sverige måste rusta inför framtiden.
Andelen äldre kommer att öka en bit in i
2000-talet. Den offentliga sektorn måste då
vara ekonomiskt stark nog att möta denna
utveckling.
Mot denna bakgrund har regeringen föreslagit
och riksdagen ställt sig bakom följande
budgetpolitiska mål för de offentliga finanserna:
- För 1998 har riksdagen beslutat att de
offentliga finanserna skall vara i balans
(prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:FiU20,
rskr. 1994/95:447).
- En gradvis anpassning mot det långsiktiga
målet om ett överskott på i genomsnitt 2
procent uppnås genom ett överskott på 0,5
procent av BNP år 1999 och ett överskott
på 2 procent för respektive år 2000 och
2001.
De offentliga finanserna fortsätter att förstärkas.
År 1994 var underskottet i de offentliga
finanserna 158 miljarder kronor eller 10,3
procent av BNP. År 1998 visar de offentliga
finanserna enligt de preliminära
nationalräkenskaperna ett överskott på 39,5
miljarder kronor, vilket motsvarar 2,2 procent av
BNP.
Överskottet i de offentliga finanserna som
andel av BNP har alltså förstärkts med 12,5
procentenheter sedan 1994. Större delen av
denna förbättring – mer än 8 procentenheter –
har åstadkommits genom att utgifterna har
minskats. Endast en mindre del av förbättringen
av det offentliga överskottet beror på
konjunkturmässiga eller tillfälliga faktorer.
Förbättringen är huvudsakligen en följd av det
saneringsprogram för de offentliga finanserna
som påbörjades 1994 och som har genomförts i
och med budgeten för 1998.
Saneringsprogrammet under dessa år omfattade
åtgärder som innebär en varaktig årlig
budgetförstärkning på 126 miljarder kronor eller
ca 8 procent av BNP.
Det kan konstateras att målet att de offentliga
finanserna skall vara i balans uppfylldes 1998, då
utfallet blev 2,2 procent av BNP (se tabell 2.2).
Jämfört med den beräkning som gjordes i
budgetpropositionen för 1998 har det finansiella
sparandet förbättrats med 29,4 miljarder kronor
eller med 1,6 procent av BNP. Ökningen
förklaras främst av högre skatte- och
avgiftsinkomster jämfört med vad som
beräknades i budgetpropositonen för 1998.
År 1997 uppvisade det finansiella sparandet ett
underskott på 19,1 miljarder kronor för att år
1998 visa ett överskott på 39,5 miljarder kronor.
Genom överskottet år 1998 har den offentliga
sektorns finansiella sparande förbättrats med
58,7 miljarder kronor sedan år 1997.
Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
1998
Utfall
1997
BP98
Utfall
Utfall-
BP98
Inkomster
1 092,8
1 135,9
1 164,9
29,0
Utgifter
1 111,9
1 125,7
1 125,3
-0,4
Finansiellt
sparande
-19,1
10,2
39,51
29,4
Procent av BNP
-1,1
0,6
2,2
1,6
1 I det redovisade överskottet ingår inte effekten av att AP-fondens fastigheter
överfördes till bolagsform. Enligt internationella rekommendationer och i de kommande
reviderade nationalräkenskaperna skall bolagiseringen av AP-fondens fastigheter
tillgodoräknas det finansiella sparandet, eftersom aktier till skillnad från fastigheter
betraktas som en finansiell tillgång. Statistiska centralbyrån har emellertid valt att inte
beakta denna transaktion, med hänsyn till att AP-fondens köp inte har registrerats.
Utgiftstaket för staten
Det statliga utgiftstaket omfattar
utgiftsområdena 1-25 samt 27. Utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m. ingår således inte.
Orsaken till att detta utgiftsområde exkluderas är
att dessa utgifter på kort sikt inte kan påverkas av
regeringen. Till de takbegränsade utgifterna
adderas socialförsäkringssektorn vid sidan av
statsbudgeten (fr.o.m. 1999
ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten) samt posten Minskning av
anslagsbehållningar. I budgetpropositionen för
1998 budgeterades minskningen av
anslagsbehållningar till 5 miljarder kronor. I
redovisningen av utfallet ingår dock denna post i
utgifterna under respektive anslag. Skillnaden
mellan det fastställda utgiftstaket och de
takbegränsade utgifterna utgörs av
budgeteringsmarginalen. Syftet med
budgeteringsmarginalen är främst att inom
utgiftstaket kunna hantera olika typer av
osäkerheter, t.ex. förändringar i den
makroekonomiska utvecklingen.
Utgiftstaket för staten innebär att regering
och riksdag måste prioritera mellan olika
utgiftsområden vilket skall ge budgetpolitiken en
långsiktig inriktning med hög förutsägbarhet.
Utgiftstaket för staten underlättar därför
möjligheten att uppnå målet för finansiellt
sparande i den offentliga sektorn.
Riksdagen fastställde våren 1996 utgiftstaket
för staten för budgetåret 1998 till 720 miljarder
kronor (prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10,
rskr. 1995/96:314).
I budgetpropositionen för 1998 beräknades de
takbegränsade utgifterna år 1998 till 716,4
miljarder kronor (se tabell 2.3).
Budgeteringsmarginalen beräknades uppgå till
3,6 miljarder kronor.
I budgetpropositionen för 1999 beräknades
budgeteringsmarginalen för år 1998 till 1,1
miljarder kronor. Regeringen gjorde i denna
proposition bedömningen att utgiftstaket för
staten var hotat. För att undvika ett
överskridande beslutade regeringen därför om
ett antal senareläggningar och reduceringar av
utgifter som bl.a. berörde totalförsvaret, det
internationella biståndet och bidraget till de
särskilda insatserna i kommuner och landsting.
Vidare senarelades utgifter för miljöersättning
avseende flerårig vallodling från 1998 till 1999.
Utfallet för de takbegränsade utgifterna blev
718 miljarder kronor. Det innebär att de
takbegränsade utgifterna blev 2 miljarder kronor
lägre än utgiftstaket för staten.
Budgeteringsmarginalen blev därmed 1,6
miljarder kronor mindre än vad som beräknades
i budgetpropositionen för 1998. Statens utgifter
exklusive statsskuldsräntor uppgick till 585,7
miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor
högre än i budgetpropositionen för 1998.
Utfallet för socialförsäkringssektorn vid sidan av
statsbudgeten uppgick till 132,3 miljarder
kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än
beräknat i budgetpropositionen för 1998.
Som andel av BNP uppgick de takbegränsade
utgifterna för 1998 till 39,8 procent, vilket är
0,4 procentenheter mindre än år 1997. Statens
utgifter exklusive statsskuldsräntor uppgick till
32,5 procent av BNP år 1998.
År 1997 uppgick de takbegränsade utgifterna
till 698,9 miljarder kronor.
Budgeteringsmarginalen för detta år uppgick till
24,1 miljarder kronor. Jämfört med 1997 ökade
de takbegränsade utgifterna år 1998 med
19,1 miljarder kronor eller 2,7 procentenheter.
Tabell 2.3 Takbegränsade utgifter 1998
Miljarder kronor
1998
Utfall
1997
BP98
Utfall
Utfall-
BP98
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor
569,2
583,71
585,7
2,0
Socialförsäkringssektorn
vid sidan av stats-
budgeten
129,7
132,7
132,3
-0,4
Takbegränsade utgifter
698,9
716,4
718,0
1,6
Budgeteringsmarginal
24,1
3,6
2,0
-1,6
Utgiftstak för staten
723,0
720,0
720,0
0,0
1 Inkl. posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kronor.
3
Analys av 1998 års
resultaträkning,
balansräkning och
finansieringsanalys
3 Analys av 1998 års resultaträkning,
balansräkning och finansieringsanalys
3.1 Inledning
Ekonomistyrningsverket (ESV) lämnar varje år
underlag till årsredovisningen för staten till
regeringen. Underlaget innehåller resultat- och
balansräkning, finansieringsanalys med noter och
underliggande analyser. Redovisningen utgår
från vedertagna redovisnings- och värderings-
principer som förändrats så lite som möjligt över
tiden. Dessutom ingår en sammanställning av
den statliga sektorns tillgångar och skulder,
statens garantiverksamhet samt statsbudgetens
utfall i sammandrag. ESV:s underlag till
årsredovisningen baseras på den information
som myndigheterna inklusive affärsverken
lämnar till riksredovisningen och den
information som presenteras i
årsredovisningarna. I de fall denna information
inte varit tillräcklig för att t.ex. möjliggöra
elimineringar mellan myndigheter har ESV
inhämtat information i särskild ordning.
3.2 Kvalitetsbedömning
Bokslutet måste tolkas med viss försiktighet
avseende vissa poster, vilket även framgår av
ESV:s underlag. När det gäller tillgångssidan i
balansräkningen har Försvarsmakten ännu inte
invärderat en stor del av beredskapslagren. I
balansräkningen redovisas värdet av olika typer
av nationaltillgångar som t.ex. museisamlingar,
bibliotek och nationalparker endast till ringa
belopp.
Av Riksrevisionsverkets (RRV)
revisionsberättelser framgår att Försvarsmakten
fick revisionsberättelse med invändning då RRV
anser att balansräkningsposten
Beredskapstillgångar, som är upptagen till värdet
69,3 miljarder kronor är redovisad med ett för
lågt värde. Även Riksförsäkringsverket (RFV)
fick revisionsberättelse med invändning då RFV
bokfört balanserade utgifter för dataprogram
m.m. till ett belopp om 439 miljoner kronor. En
väsentlig del av denna balanspost bedöms utifrån
RRV:s granskning inte vara aktiverbar. Beloppet
är bokfört som immateriell tillgång i
balansräkningen.
Trots osäkerheterna är regeringens
bedömning att kvaliteten på bokslutet och
finansieringsanalysen har förbättrats i jämförelse
med tidigare år. Vidare bedömer regeringen att
ESV:s underlag uppfyller gällande krav vad gäller
konsolidering. Ett belägg för detta är resultatet
av den utomstående kvalitetsgranskning som
gjorts av underlaget.
3.3 Olika avgränsningar av begreppet
staten
Bokslutet för staten omfattar myndigheterna
inklusive affärsverken under riksdag och
regering. Riksbanken betraktas som ett
självständigt rättssubjekt och ingår därför inte.
Som myndigheter redovisas även
försäkringskassorna och de fonder som redovisas
av myndigheter. Försäkringskassorna är inte
statliga myndigheter men betraktas som sådana i
detta sammanhang eftersom de ingår i den
statliga redovisningsorganisationen. En
fullständig förteckning över samtliga
organisationer som ingår i bokslutet framgår av
bilaga 1.5 . I bilaga 1.3 görs en sammanställning
av den statliga sektorn, vilket innebär att den
inkluderar statliga bolag och finansinstitut samt
Riksbanken och AP-fonden.
I nationalräkenskaperna (NR) definieras
staten annorlunda. Nationalräkenskaperna är en
statistisk sammanställning i kontoform över den
svenska ekonomin med uppdelning på olika
institutionella sektorer och olika slag av
inkomster och utgifter. Begrepp, definitioner
och klassificeringar följer de rekommendationer
som Förenta Nationerna (FN) utfärdat. I den
kommande omläggningen av NR, som
Statistiska centralbyrån (SCB) publicerade för
första gången i maj 1999, har förutom FN också
EU varit delaktig. I NR beräknas
bruttonationalprodukten (BNP), det vill säga
värdet av den totala produktionen av varor och
tjänster i ett land under en tidsperiod. Den
offentliga sektorn delas in i tre delsektorer;
staten, kommunerna och
socialförsäkringssektorn. Till staten räknas
departementen och till dem hörande
myndigheter och inrättningar samt vissa statliga
fonder. Dessutom klassas bolag och stiftelser
som till mer än 50 procent finansieras med
statliga medel som ingående i den statliga
sektorn. Affärsverken hör enligt NR:s definition
av staten till näringslivet. I och med NR-
omläggningen 1999 omfattar
socialförsäkringssektorn enbart allmän
tilläggspension (ATP).
3.4 Sammanställning av vissa
nyckeluppgifter
I nedanstående tabell visas ett antal
nyckeluppgifter för statens finanser. Statens
nettoförmögenhet, statsskulden, transfereringar
och skatteinbetalningar beskrivs i kommande
avsnitt. Statsbudgetens saldo är från och med
1997 identiskt med statens lånebehov (med
omvänt tecken).
Tabell 3.1 Nyckeluppgifter
Miljarder kronor
1998
1997
1996
1994/95
1993/94
Statens
nettoförmögenh
et
-1 154
-1 091
-1 038
-1 040
-924
Statsbudgetens
saldo
10
-6
-58
-156
-177
Resultat enligt
resutaträk-
ningen
-23
-25
-45
-189
-220
Statsskulden
1 446
1 426
1 408
1 368
1 177
Transfereringar
och bidrag
573
550
545
533
515
Kostnader för
statens egen
verksamhet
157
150
150
169
160
Skatte-
inkomster
744
676
644
544
465
3.5 Nettoförmögenhetens förändring
Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden
mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda
värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar
statsbudgetens ackumulerade underskott, svarar
för den övervägande delen av den negativa
nettoförmögenheten. Förändringen av
nettoförmögenheten mellan två år motsvaras
således av statsskuldens förändring men även av
förändringar i övriga tillgångs- och skuldposter i
balansräkningen.
Vid utgången av 1998 var nettoförmögenheten
-1 154 miljarder kronor. Det är en försämring
med 64 miljarder kronor jämfört med 1997.
Orsaken till förmögenhetens förändring kan
sammanfattas enligt nedan:
Ökning av tillgångar
+ 89
Ökning av skulder
- 25
Ökning av avsättningar
- 128
- 64
Av skuldökningen är merparten, 20 miljarder
kronor, hänförlig till statsskuldens ökning.
Avsättningarna ökade med 128 miljarder kronor
vilket främst förklaras av att avsättningen för
statens tjänstepensioner, 111 miljarder kronor,
redovisas som skuld för första gången 1998.
Vidare har en avsättning till premiereserven
gjorts under året med 13 miljarder kronor. För
första gången har dessutom
Exportkreditnämnden (EKN) gjort en
avsättning på 4 miljarder kronor för risker i
garantiengagemang.
Tillgångarna ökade med drygt 89 miljarder
kronor. Försvarsmakten har invärderat och
redovisat beredskapslager uppgående till 69
miljarder kronor. Värdet på aktier och andelar i
dotter- och intresseföretag ökade med 9
miljarder kronor till följd av en ökning av
bolagens justerade egna kapital. Under perioden
har värdet på statliga vägar och järnvägar samt
pågående väg- och järnvägsanläggningar ökat
med 8 miljarder kronor.
Hos CSN har de osäkra
studielånefordringarna i balansräkningen i form
av konstaterade och befarade förluster värderats
till drygt 2 miljarder kronor. Beroende på vilka
antaganden som görs om den ekonomiska
utvecklingen beräknar dock CSN ett ytterligare
reserveringsbehov på minst 4 miljarder kronor.
EKN:s utestående skadefordringar (regress-
fordringar) har redovisats för första gången 1998.
Dessa uppgår i balansräkningen till 6 miljarder
kronor. Årets avsättning för risker i
garantiengagemanget, som redovisas i
resultaträkningen, uppgår till knappt 1 miljard
kronor.
3.6 Statsskulden
Efter den snabba ökningen av statsskulden till
och med budgetåret 1994/95 har skulden de
senaste åren haft en lugnare utveckling.
Ökningen under budgetåret 1998 var 20
miljarder kronor eller 1,4 procent. För tredje året
i rad har den del av skulden som utgörs av lån i
utländsk valuta minskat trots att den svenska
kronans försvagning medfört en skuldökning
med drygt 25 miljarder kronor. Rensat för
valutaeffekter har därmed statsskulden minskat
med ca 5 miljarder kronor. Skulden i absoluta tal
och som andel av BNP redovisas nedan (tabell
3.2) för de fem senaste åren.
Den upplåning som Riksgäldskontoret
(RGK) redovisar skiljer sig från vad som
redovisas i statens årsredovisning på grund av
elimineringar som gjorts för
Riksförsäkringsverkets, Riksgäldskontorets och
Svenska Kraftnäts innehav av statsobligationer
och skuldväxlar. Detta medför att den upplåning
som Riksgäldskontoret redovisar är ca 3
miljarder kronor högre än vad som anges här (se
not 42).
Statsskuldens utveckling och sammansättning
Tabell 3.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning
1993/94 – 1998
Miljarder kronor
1998
1997
1996
1994/95
1993/94
Penning- och
obligations-
marknaden
1 013
940
894
818
671
Hushålls-
marknaden
70
100
116
124
130
Lån i utländsk
valuta
363
386
398
426
376
Summa
1 446
1 426
1 408
1 368
1 177
Andel av
BNP i %
80
82
83
86
79
Under hela perioden från budgetåret 1993/94 till
och med 1998 har statsskulden ökat med 269
miljarder kronor. Merparten av denna ökning,
231 miljarder kronor, skedde dock till och med
1996. Därefter har skuldens utveckling varit
lugnare. Statsskulden kan delas upp i en
kronskuld och en valutaskuld. Kronskuldens
sammansättning redovisas i tabellen nedan:
Tabell 3.3 Lån i svenska kronor
Miljarder kronor
1998
1997
1996
1994/95
Statsobligationer,
nominella
682
680
635
582
Statsobligationer,
reala
94
91
74
12
Statsskuldväxlar
226
144
180
213
Kontokrediter/dagslån
11
25
5
1
Penning- och
valutamarknaden
1 013
940
894
808
Premieobligationer
59
61
60
63
Allemanssparkonto
0
29
44
50
Riksgäldskonto
6
7
12
12
Riksgäldssparkonto
5
3
Hushållsmarknaden
70
100
116
125
Summa lån i svenska
kronor
1 083
1 040
1 009
932
Under budgetåren 1994/95 till och med 1997
skedde en successiv neddragning av andelen
statsskuldväxlar i kronskuldens sammansättning.
Under 1998 är det dock detta låneinstrument
som ökat mest (82 miljarder kronor). Den
huvudsakliga förklaringen är att större delen av
ett obligationslån som förföll under året byttes in
mot statsskuldväxlar.
Den andel av kronskulden som avser
upplåning från hushållsmarknaden har minskat
från 13 procent budgetåret 1994/95 till drygt 6
procent 1998. Minskningen under 1998 förklaras
huvudsakligen av att sparformen
Allemanssparkonto avskaffades. Denna
omfattade 29 miljarder kronor vid utgången av år
1997.
Den förskjutning av skulden till en minskad
andel upplåning i utländsk valuta som skett
sedan 1994/95 har fortsatt under 1998.
Budgetåret 1994/95 utgjorde 31 procent av
skulden lån i utländsk valuta. År 1998 är
motsvarande andel 25 procent.
Effekten på skulden av de återbetalningar som
gjorts av lån i utländsk valuta motverkades under
året av en skuldökning på drygt 25 miljarder
kronor som en följd av kronans försvagning på
valutamarknaden. Trots detta minskade lånen i
utländsk valuta med 23 miljarder kronor, efter
valutakursförändringen.
Årets ökning av statsskulden med 20 miljarder
kronor kan därmed lite förenklat sammanfattas
enligt nedan.
Ökad upplåning i svenska kronor, netto
+ 44 miljarder
Minskad upplåning i utländsk valuta, netto
- 49 miljarder
Skuldökning p.g.a. valutakursförändringar
+ 25 miljarder
Statsskuldens nettoförändring 1998
+ 20 miljarder
Statsskulden i relation till BNP
Ett uttalat mål för regeringen är att stabilisera
statsskuldens storlek i förhållande till BNP.
Under budgetåret 1994/95 ökade skuldkvoten
med 7 procentenheter för att under följande år
gradvis sjunka. Under 1998 låg skuldkvoten åter
på ungefär samma nivå som under 1993/94 (se
tabell 3.2).
Statsskuldens kostnader
Enligt RGK:s årsredovisning har de
anslagsfinansierade utgifterna för hela
statsskulden under 1998 uppgått till 114
miljarder kronor. Beloppet är redovisat enligt
utgiftsmässiga principer och är i själva verket ett
netto av både inkomster och utgifter i
upplåningsverksamheten. Med detta
beräkningssätt har statsskuldens kostnader
utvecklats enligt nedan under åren 1994 till och
med 1998.
Miljarder kronor
1998
1997
1996
1995
1994
Statsskuldens netto-
utgifter
114
99
106
106
105
Den ökade räntebelastningen under 1998 med 15
miljarder kronor jämfört med 1997 förklaras
främst av större realiserade valutadifferenser än
tidigare som en följd av kronans försvagning
under 1998. Därtill kommer kursförluster som
genererats av större byten och uppköp av
obligationer som skett under året. Dessa åtgärder
kommer emellertid att minska statens framtida
räntebetalningar i motsvarande grad.
I RGK:s finansiella del i årsredovisningen sker
redovisning av räntor enligt kostnadsmässiga
principer och dessutom med bruttoredovisning
av intäkter och kostnader. Detta ger ett annat
utfall än vid utgiftsmässig redovisning.
Nedanstående tabell är en sammanfattning av
uppgifter från olika noter i RGK:s
årsredovisning med jämförelsetal fr.o.m.
budgetåret 1993/94. På grund av omläggning
från budgetår till kalenderår 1996 saknas
perioden 1/7–31/12 1995 i tabellen eftersom det
är 12-månadersperioder som jämförs.
Tabell 3.4 Statsskuldens kostnader
Miljoner kronor
1998
1997
1996
1994/95
1993/94
Räntor på
lån i
svenska
kronor
104 176
97 399
140 989
104 404
85 816
Räntor på
lån i
utländsk
valuta
60 148
59 030
54 731
49 070
44 339
Realise-
rade
valuta-
och
kursdiffe-
renser
25 352
182
864
17 958
19 381
Orealise-
rade
valutadiff
e-renser
25 730
12 600
533
4 862
-6 816
Övrigt
- 1 927
-164
-1 636
-4 650
-2 910
Summa
kostnader
213 479
169 047
195 481
171 644
139 810
Räntein-
täkter i
upplå-
ningsverk-
samheten
69 132
54 109
85 938
45 218
33 677
Netto-
kostnader
efter
intäkter
144 347
114 938
109 543
126 426
103 133
Statens totala räntekostnader enligt den
konsoliderade resultaträkningen uppgår till 218
miljarder kronor. Av tabellen ovan framgår att
drygt 213 miljarder kronor (97 procent) är att
hänföra till statsskulden.
Ränteintäkter i upplåningsverksamheten avser
upplåning i både svenska kronor och utländsk
valuta. Dessa intäkter har ökat under hela
perioden med undantag för 1997. Ökningen
under 1998 beror främst på upplåning i svensk
valuta, som ökat med ca 13 miljarder kronor.
Skillnaden mellan de nettokostnader på 144
miljarder kronor under 1998 som redovisas ovan,
och de 114 miljarder kronor i anslagsbelastning
orsakad av statsskulden som RGK redovisar,
förklaras huvudsakligen av de orealiserade
valutaförlusterna på ca 26 miljarder kronor.
Dessa beaktas inte vid en utgiftsmässig
redovisning och har därmed inte medfört någon
belastning på statsbudgeten. Det kan dock
noteras att under de fem år som redovisas har
realiserade kurs- och valutaförluster som belastat
statsverkets checkräkning uppgått till
sammantaget 64 miljarder kronor.
Under hela perioden 1993/94 till och med
1998 har räntenettot avseende statsskulden ökat
med 41 miljarder kronor. Mellan 1994/95 och
1997 sjönk nettokostnaden från 126 till 115
miljarder kronor bl.a. beroende på sjunkande
räntenivåer, uppköp av obligationer m.m. Den
kraftiga ökningen under 1998 till 144 miljarder
kronor kan som nämnts huvudsakligen hänföras
till kronans försvagning på valutamarknaden.
3.7 Skatteinbetalningar m.m.
I tabell 3.5 redovisas hur inbetalningar av skatter
och avgifter utvecklats mellan budgetåren
1993/94 till och med 1998. Uppgifter om belopp
och om fördelningen mellan juridiska respektive
fysiska personer, liksom mellan olika slag av
skatter och avgifter, är en sammanställning av
uppgifter ur årsredovisningarna för de
myndigheter som ansvarar för uppbörd.
Riksskatteverket (RSV) svarar för den
dominerande delen, ca 92 procent, av
uppbörden.
Följande tabeller visar skatteinbetalningarnas
fördelning och utveckling från budgetåret
1993/94 till och med budgetåret 1998. På grund
av omläggningen till kalenderårsredovisning
saknas perioden juli–december 1995 i tabellerna.
Av avsnittet om skattekontot nedan framgår att
kontosystemet medför att det för skatteslagen
inkomstskatter, mervärdesskatt och i viss mån
arbetsgivaravgifter inte föreligger full
jämförbarhet mellan 1998 och tidigare år.
Tabell 3.5 Skatteinbetalningar
Miljoner kronor
1998
1997
1996
1994/95
1993/94
Skatter
Skatter - Fysis-
ka personer
126 946
111 414
78 557
72 807
27 074
Skatter - Juri-
diska personer
87 737
74 588
70 635
59 240
41 088
Skatter - Övrigt
8 002
4 389
10 180
7 497
7 010
Betalnings-
differenser
skattekonto
15 091
Arbetsgivar-
avgifter
235 575
220 348
213 813
186 842
171 468
Mervärdesskatt
153 251
147 719
151 668
115 282
121 784
Skatter på varor
och tullavgifter
74 126
71 755
71 865
69 123
65 963
Utjämningsavg.
kommuner och
landsting
21 265
23 862
23 773
1)
1)
Övrigt
21 870
22 165
23 616
33 635
30 683
Summa
skatteinbetalnin
gar m.m.
743 863
676 240
644 107
544 426
465 070
1 Utjämningsavgiften till kommuner och landsting ingår till och med 1994/95 i
posten Övrigt.
Den kassamässiga redovisning av
skatteinkomster som görs i bokslutet avviker på
flera punkter från den redovisning av
skatteintäkter m.m. som görs på statsbudgetens
inkomstsida. I den senare sker omföringar och
nedbrytning av vissa belopp för att tydligare
redovisa hur inbetalningarna fördelar sig mellan
t.ex. skatt på inkomst, sociala avgifter etc.
Den största skillnaden mellan den redovisning
som görs i bokslutet och den som görs i
statsbudgeten, avser inbetalningar av skatter och
avgifter från fysiska personer. Utöver statlig
skatt på förvärvs- och kapitalinkomster ingår i
redovisningen nedan även allmänna egenavgifter,
egna företagares egenavgifter, fastighetsskatt och
förmögenhetsskatt. Med egna företagare avses
enskilda firmor som inte är juridiska personer,
samt delägare i handelsbolag.
En annan väsentlig skillnad mot statsbudgeten
är att i de inbetalningar av arbetsgivaravgifter
som RSV redovisar ingår ATP-avgiften och den
allmänna pensionsavgiften. I statsbudgeten
redovisas dessa netto efter avdrag för de
utbetalningar som sker till AP-fonden. I
bokslutet för 1998 ingår ATP-avgiften och
allmänna pensionsavgiften, 92 miljarder kronor,
som överförs till AP-fonden. Det är den
huvudsakliga förklaringen till att de totala
skatteinbetalningarna för 1998, drygt 742
miljarder kronor, överstiger de inkomster av
skatter m.m. som redovisas i statsbudgeten.
Utbetalningarna till AP-fonden, 92 miljarder
kronor, kvittas mot intäkter från AP-fonden,
125 miljarder kronor, i bokslutet.
Skatt från fysiska personer
Inbetalningar av skatter från fysiska personer,
löntagare och företagare, har ökat under
femårsperioden 1993/94 till 1998, från ca 27
miljarder kronor till 127 miljarder kronor. Därtill
kommer att en del av det belopp som redovisas
som betalningsdifferenser på skattekontot i
realiteten är att hänföra till fysiska personers
skatter. Det bör också påpekas att de belopp som
redovisas avser de faktiska inbetalningar av
skatter som sker ett visst budgetår, vilket innebär
att inbetalda skatter kan avse ett annat år och att
förändringar mellan åren därmed kan innebära
periodiseringseffekter.
Större periodiseringseffekter har skapats av
regelförändringar, som t.ex. en omläggning av
systemet för slutavräkning av kommunalskatter
1994/95. Förändringar av det slaget medför att
väsentliga belopp förskjuts mellan åren och en
rimlig bedömning är att utvecklingen av
skatteintäkterna under femårsperioden i
realiteten har varit betydligt jämnare än vad
uppgifterna i tabellen ger intryck av.
Under 1998 var ökningen av fysiska personers
skatteinbetalningar 15,5 miljarder kronor.
Därutöver gjordes fyllnadsinbetalningar i
december med cirka 7–8 miljarder kronor vilka
vid utgången av 1998 redovisades som
betalningsdifferens. Ökningen av
inbetalningarna kan till en del tillskrivas en
ökning av den totala lönesumman och höjningen
av den allmänna pensionsavgiften med en
procentenhet. Drygt 7 miljarder kronor av
ökningen förklaras av ökad skatt på kapital.
Bakom detta ligger en kombination av en
förskjutning av sparandet mot värdepapper och
börsens uppgång. Därtill kommer en skärpt
granskning av värdepappersförsäljning. Detta
sammantaget har lett till att reavinsterna (netto
efter förluster) blev hela 55 miljarder kronor vid
1998 års taxering.
Skatt från juridiska personer
Under de fem år som redovisas har juridiska
personers skatter ökat från ca 41 miljarder
kronor 1993/94 till ca 88 miljarder kronor 1998.
Den största ökningen, drygt 30 miljarder kronor,
skedde mellan 1993/94 och 1994/95 och var till
stor del hänförlig till resultatförbättringar i stora
exportföretag. Därefter har ökningarna mellan
åren varit mindre, mellan 1996 och 1997 endast
ca 4 miljarder kronor.
Under 1998 har emellertid ökningen varit
förhållandevis stor, ca 13 miljarder kronor. Den
regelförändring som skett, och som förklarar
ökningen till en viss del, är att avsättningsmöj-
ligheten till periodiseringsfond sänkts från 25 till
20 procent. I huvudsak förklaras dock ökningen
av en allmän resultatförbättring hos företagen.
Betalningsdifferenser på skattekonto
Skattekontosystemet infördes i januari 1998.
Innebörden i systemet är bl.a. att skatter och
avgifter som tidigare deklarerades och betalades
separat, nu hanteras samtidigt och på ett sam-
manhållet sätt inom ramen för en enda
uppbördsrutin. För skattskyldiga med enbart
löneinkomster innebär skattekontot i
normalfallet ingen större förändring jämfört med
i dag. De märkbara förändringarna gäller fysiska
och juridiska personer som betalar ett eller flera
av skatteslagen F-skatt, arbetsgivaravgifter,
moms och innehållna preliminärskatter för
anställda.
F-skatt debiteras månadsvis på kontot med
preliminära belopp. Deklaration av källskatter,
arbetsgivaravgifter och moms sker samlat på
samma handling och betalning av alla skatter
sammanräknat sker för flertalet skattskyldiga vid
endast en tidpunkt varje månad. För företag med
en omsättning överstigande 40 miljoner kronor
finns dock särbestämmelsen att moms skall
betalas drygt två veckor tidigare än vad som
gäller för skattskyldiga med lägre omsättning.
Alla de skatter som debiteras på kontot
summeras till en total fordran på den
skattskyldige, eller skuld i sådana fall den
skattskyldige t.ex. har moms att återfå. När
betalning sker till skattekontot avräknas
beloppet mot det totala saldot på skattekontot
och inte som tidigare mot de enskilda
skatteslagen. Det innebär att om en fordran eller
skuld uppkommer på kontot till följd av för stora
eller för små betalningar så hänförs inte sådana
saldon till bestämda skatteslag utan redovisas hos
RSV som betalningsdifferenser. Reglering av
sådana saldon sker successivt när
skattedebiteringar sker på kontot eller om
återbetalning sker.
Som framgår av tabell 3.5 fanns vid utgången
av 1998 positiva betalningsdifferenser om totalt
15 miljarder kronor. Enligt RSV:s bedömning är
mellan 7–8 miljarder kronor av differensen att
hänföra till fyllnadsbetalningar från fysiska
personer som gjorts redan i december 1998.
Resterande belopp avser bl.a. moms som
skattskyldiga har att återfå och som återbetalas
följande månad samt för sent inkomna
deklarationer.
Detta innebär att i realiteten är
betalningsdifferensen att hänföra till något av
skatteslagen inkomstskatt, moms och vad gäller
oregistrerade deklarationer även
arbetsgivaravgifter, och för dessa skatteslag ger
därmed inte den redovisning som sker i tabellen
ovan avseende 1998 full jämförbarhet med
tidigare år.
Arbetsgivaravgifter
Arbetsgivaravgifterna har under femårsperioden
successivt ökat med 63 miljarder kronor från 171
miljarder kronor till 234 miljarder kronor.
Ökningen under 1998 har varit ca 14 miljarder
kronor. Den ökning som skett av avgiftsnivån
under året har varit liten, 0,11 procentenheter,
och förklarar bara en marginell del av ökningen. I
huvudsak är den, liksom fysiska personers
skatter, hänförlig till en större total lönesumma i
landet.
Mervärdesskatt
Mervärdesskatten har ökat med ca 31 miljarder
kronor mellan budgetåret 1993/94 och 1998. I
likhet med vad som gäller för fysiska personers
skatter förklaras de förändringar som skett
mellan tidigare år av regeländringar. Dessa har
inneburit ändrade tidpunkter för betalning av
skatten och nya regler för uppbörd bl.a. i
samband med EU-inträdet 1995. Detta innebär
att den underliggande utvecklingen av
mervärdesskattebetalningarna har varit mer
kontinuerlig än vad tabellen ger intryck av.
Under 1998 redovisas en ökning av
mervärdesskatten med 5,5 miljarder kronor i
tabellen ovan, jämfört med 4 miljarder kronor
under 1997. Som framgår av avsnittet om
skattekontot ingår dock i posten
betalningsdifferenser oreglerade kontosaldon
som avser mervärdesskatt. Vissa av dessa är
överskott på skattekonton som beror på skatt
som skall återbetalas till skattskyldiga. Någon
exakt jämförbarhet föreligger därför inte mellan
1998 och tidigare år.
Övriga skatter på varor och tjänster samt
tullavgifter
Mellan 1993/94 och 1996 ökade övriga skatter på
varor och tjänster samt tullavgifter med nästan 6
miljarder kronor. Därefter har de årliga
ökningarna varit mindre och uppgår för hela
femårsperioden till och med 1998 till totalt 8
miljarder kronor. Mellan vissa skatteslag har
dock förändringar inträffat. Under 1997 skedde
t.ex. en breddning av basen och höjning av
skattesatserna för miljö- och energiskatter samt
en höjning av fordonsskatten.
Utjämningsavgifter för kommuner och landsting
De utjämningsavgifter som vissa kommuner och
landsting erlägger, och som redovisas av RSV,
motsvaras av bidragsutbetalningar med ungefär
samma belopp till kommuner som är berättigade
till sådana bidrag. Utbetalningarna redovisas i
statens resultaträkning som transfereringar
tillsammans med de generella statsbidrag som
utbetalas till kommuner och landsting. Dessa
utbetalningar kommenteras i avsnitt 3.8.
Övrigt
Det största enskilda beloppet i posten är
inlevererade överskott från Riksbanken som
ingår med 9,3 miljarder kronor. Därutöver
innehåller posten stämpel- och egendomsskatter
m.m.
Obetalda skatter och avgifter
Under budgetåren 1994/95 till och med 1998 har
den beloppsmässiga volymen av sådana obetalda
fordringar som Skatteförvaltningen lämnat till
Kronofogdemyndigheten (KFM) för indrivning
legat mellan 11–12 miljarder kronor. Efter
betalningar och återkallanden har den slutliga,
årliga s.k. uppbördsförlusten stannat vid mellan
5–6 miljarder per år. Detta motsvarar ca 0,6
procent av den totala årliga uppbörden.
Det nominella värdet av de ackumulerade
utestående fordringar som skatteförvaltningen
överlämnat till KFM för indrivning, och som
inte är preskriberade, uppgick vid utgången av
1998 till 50 miljarder kronor enligt RSV:s
årsredovisning. Preskription sker normalt efter
fem år men tiden kan förlängas när vissa
förutsättningar är uppfyllda. Cirka 65 procent av
fordringarna avser gäldenärer som försatts i
konkurs eller där konkursförfarande pågår. Efter
utredning har RSV bedömt det verkliga värdet av
fordringarna till 5 miljarder kronor vilket är den
fordran RSV redovisar i balansräkningen.
Förlusten avseende ej preskriberade fordringar
har därmed bedömts vara 45 miljarder kronor.
3.8 Transfereringar och bidrag
Tabell 3.6 Transfereringar och bidrag 1993/94 – 1998
Miljoner kronor
1998
1997
1996
1994/95
1993/94
Social-
försäkring
293 197
284 449
289 176
299 978
275 701
Arbets-
marknad
70 114
75 877
72 506
80 258
63 071
Bistånd och
invandring
14 173
14 408
14 168
20 366
16 945
Övrigt
195 076
175 330
169 207
132 138
159 205
Summa
572 560
550 064
545 057
532 560
514 922
Ovan visas utvecklingen av transfereringar och
bidrag från och med budgetåret 1993/94 till och
med budgetåret 1998. Nedan redovisas de fyra
delområdena närmare och kommenteras
kortfattat. På grund av omläggning från budgetår
till kalenderår 1996 saknas perioden 1/7–31/12
1995 eftersom det är 12-månadersperioder som
jämförs.
Socialförsäkring
Tabell 3.7 Socialförsäkring
Miljoner kronor
1998
1997
1996
1994/95
1993/94
Ersättning vid
ålderdom
164 858
162 618
161 172
156 406
142 364
Ersättning vid
sjukdom o
handikapp,
förtids-
pension,
vårdbidrag
84 346
80 769
83 622
89 943
86 073
Stöd till
barnfamiljer
43 993
41 062
44 382
53 449
47 264
Summa
293 197
284 449
289 176
299 798
275 501
Under perioden 1994/95 till 1997 skedde en
successiv minskning av kostnaderna för
socialförsäkringen från 300 miljarder kronor till
284 miljarder kronor. Under 1998 har denna
utveckling brutits och kostnaderna har ökat med
knappt 9 miljarder kronor (3 procent). Under
hela den redovisade perioden 1993/94 till 1998
har den totala ökningen varit knappt 18 miljarder
kronor (6,4 procent). Hela ökningen under
femårsperioden är hänförlig till ökade
pensionskostnader (22,5 miljarder kronor)
medan kostnaderna för övriga försäkringsformer
totalt sett minskat något. De ökade
pensionskostnaderna beror dels på ett ökat antal
pensionärer, dels på att en allt större andel av
dessa omfattas av ATP-systemet.
Av kostnadsökningen under 1998 är drygt 2
miljarder kronor hänförlig till ökade
pensionskostnader. Ökningen av stödet till
barnfamiljer med cirka 3 miljarder kronor är till
större delen hänförlig till höjningen av
barnbidraget från 640 till 750 kronor per barn
och månad. Inom området ersättning vid
sjukdom etc. förklaras hela ökningen med 3,6
miljarder kronor av ökade kostnader för
sjukpenningen. Denna ökning beror i sin tur på
ett ökat antal sjukdagar kombinerat med att den
sjuklöneperiod som arbetsgivaren ansvarar för
förkortades från 28 till 14 dagar. Vidare höjdes
ersättningsnivån för sjukpenning den 1 januari
1998 från 75 procent till 80 procent.
Arbetsmarknad
Tabell 3.8 Arbetsmarknad
Miljoner kronor
1998
1997
1996
1994/95
1993/94
Arbetslöshets-
ersättning
inkl. KAS
34 138
38 303
39 191
41 679
44 507
Arbetsmark-
nadspolitiska
åtgärder
29 384
28 739
27 448
32 474
11 351
Bidrag till
Samhall AB
4 456
4 424
4 516
4 900
4 934
Lönegarantier
m.m.
2 136
4 410
1 351
1 204
2 279
Summa
arbetsmarkna
d
70 114
75 876
72 506
80 258
63 071
Utvecklingen med dämpad konjunktur och
minskad efterfrågan på arbetskraft under 1990-
talets första hälft ledde till att kostnaderna för
olika former av stöd till arbetsmarknaden
kulminerade år 1994/95 då de nådde drygt 80
miljarder kronor. Därefter har kostnaderna med
vissa svängningar successivt reducerats och har
till och med 1998 sjunkit med 10 miljarder
kronor till 70 miljarder kronor.
Den minskning som skett under 1998 med
knappt 6 miljarder kronor förklaras till stor del
av att sysselsättningen ökat med cirka 57 000
personer samtidigt som de s.k. långtidsinskrivna
arbetslösa minskat. Dessförinnan låg dock
arbetslösheten länge på en konstant hög nivå och
den ytterligare minskning av kostnaderna som
ändå skett förklaras främst av olika
regelförändringar tidigare år. Som exempel kan
främst nämnas lägre ersättningsnivå i
arbetslöshetsförsäkringen och skärpta
ersättningsregler för deltidsarbetande. Men även
t.ex. högre egenavgifter för arbetsgivare för att
anlita praktikanter enligt reglerna för
arbetsplatsintroduktion (ALI) och mindre
gynnsamma villkor för s.k. utbildningsvikariat
har medfört att statens kostnader har minskat.
Hela kostnadsminskningen 1998 förklaras av
att kostnaderna för arbetslöshetsersättningen
och för den statliga lönegarantin har minskat
med tillsammans 6 miljarder kronor. Bland
övriga cirka 20-talet former för stöd och bidrag
förekommer både ökade och minskade
kostnader. Bland annat har kostnaderna för
arbetsmarknadsutbildning ökat med 1 miljard
kronor. Men samtidigt har t.ex. kostnaderna för
arbetslivsutveckling (ALU) minskat lika mycket
och sammanlagt ligger kostnaderna för de övriga
stödformerna på oförändrad nivå jämfört med
1997.
Bistånd och invandring
Tabell 3.9 Bistånd och invandring
Miljoner kronor
1998
1997
1996
1994/95
1993/94
Bidrag via
SIDA
7 739
8 084
7 298
7 603
6 714
Bidrag via UD
3719
4 196
3731
4 548
4 728
Bidrag till
invandring
1 812
2 129
3138
8 215
5 503
Summa
Bistånd och
Invandring
14 173
14 408
14 168
20 366
16 945
Under den ovan redovisade femårsperioden
1993/94 till 1998 nådde kostnaderna för bistånd
och invandring en topp under 1994/95 då de
uppgick till drygt 20 miljarder kronor. Följande
år sjönk kostnaderna till 14 miljarder kronor
vilket är den nivå som de därefter bibehållit.
Övrigt
Tabell 3.10 Övriga transfereringar och bidrag
Miljoner kronor
1998
1997
1996
1994/95
1993/94
Generella
bidrag och
utjämnings-
bidrag till
kommuner och
landsting
96 171
86 683
77 778
46 417
47 537
Sveriges avgift
till EU
21 210
21 057
18 456
7 348
(varav avgift
till Europeiska
Invest.banken)
0
876
1 681
974
Studiestöd/
avskrivning av
låneford.
18 283
13 338
9 368
10 345
8 241
Avsättning till
premiereserven
11 366
Räntebidrag
10 814
20 804
30 715
33 758
43 930
Stöd till
jordbruk
8 558
8 164
7 216
5 913
9 656
Bidrag inom
skolväsendet
4 029
3 114
1 864
2 008
1 864
Bidrag till
folkbildning
2 418
2 357
2 468
2 374
6 984
Bidrag till nä-
ringslivet m.m.
via NUTEK
1 873
1 530
3 172
2 271
2 470
Bidrag till in-
vesteringar i
infrastruktur
1 480
1 819
1 413
1 727
2 222
Övrigt
18 874
16 464
16 757
19 977
36 301
Summa
195 076
175 330
169 207
132 138
159 205
Vad gäller de övriga transfereringar och bidrag
som sammanfattas ovan har kostnaderna för
dessa ökat med totalt cirka 36 miljarder kronor
under hela perioden 1993/94 till 1998. Denna
förändring är dock ett netto av såväl väsentliga
höjningar som minskningar av en handfull poster
samtidigt som t.ex. EU-avgiften, som under
1998 uppgick till 21 miljarder kronor, har
tillkommit under perioden. I bilaga 1.4 redovisas
avgifter till och bidrag från EU.
Även en väsentlig del av kostnadsökningen
under 1998 med 20 miljarder kronor är ett netto
av främst fyra större förändringar som kan
sammanfattas enligt följande (miljarder kronor):
Bidrag till kommuner och landsting
+ 9,5
Avsättning till premiereserven
+ 11,3
Räntebidrag
- 10,0
Studiestöd inkl. avskrivning av lånefordringar
+ 4,9
Summa
+ 15,8
Av bidragen till kommuner och landsting på
totalt 96 miljarder avser drygt 21 miljarder s.k.
utjämningsbidrag. Denna utgift motsvaras av en
inkomst på ungefär samma belopp som erhålls
från de kommuner och landsting som enligt
särskilda regler har skyldighet att erlägga
utjämningsavgift. Inkomsten från avgiften
redovisas i resultaträkningen som skatteinkomst.
Resterande bidrag på 75 miljarder kronor utgörs
av generella stadsbidrag varav kommuner erhåller
58 miljarder kronor och landstingen 17 miljarder
kronor. Ökningen av bidragen till kommuner
och landsting förklaras bl.a. av de extra medel
som anvisats för att värna om kvaliteten i skola,
vård och omsorg.
Avsättningen till premiereserven har
tillkommit under året i resultaträkningen för
staten. Den gjordes dock även under 1997 men
redovisades då som ansvarsförbindelse och inte
som kostnad. Under 1997 var avsättningen drygt
10 miljarder kronor.
4
Resultaträkning,
balansräkning och
finansieringsanalys
4 Resultaträkning, balansräkning och
finansieringsanalys
4.1 Konsoliderad resultaträkning
I resultaträkningen redovisas intäkter och
kostnader som genererats under
redovisningsperioden. Skatteintäkter m.m. som
utgör merparten av statens inkomster redovisas
dock enligt kassamässiga principer, dvs. med de
belopp som faktiskt inbetalats under året.
Kostnaderna uppkommer i den statliga
verksamheten främst i de stora bidrags- och
försäkringssystem som staten hanterar, t.ex.
socialförsäkringssystemet. Även dessa
transfereringar redovisas kassamässigt då
avräkningen mot statsbudgeten sker på
kassamässiga grunder.
Den statliga verksamheten finansieras i viss
utsträckning med avgifter från försäljning av
varor och tjänster och bedrivs, med undantag för
affärsverkens verksamhet, utan vinstkrav. En
begränsad del av intäkterna kommer även i form
av bidrag, t.ex. från AP-fonderna.
De resultatposter som är speciella för statens
resultaträkning kommenteras nedan.
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av avgifter utgör ersättning för de
kostnader som staten via myndigheterna har haft
för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra
former av ersättningar kan t.ex. utgöras av
intäkter som uppkommit i samband med
försäljning av anläggningstillgångar.
Intäkter av bidrag
Staten erhåller även intäkter från icke-statliga
organisationer som inte är relaterade till utförda
prestationer. Det kan t.ex. vara överföring av
medel från AP-fonderna till pensionssystemet
för att finansiera pensionsutbetalningarna när
dessa inte täcks av influtna ATP-avgifter. Andra
bidrag kan exempelvis vara intäkter från EU.
Transfereringar och bidrag
Transfereringar utgörs av medel som staten via
myndigheterna förmedlar från statsbudgeten till
olika mottagare. Transfereringar och bidrag
kännetecknas av att staten, eller myndigheterna,
inte erhåller någon motprestation. Detta gäller
t.ex. barnbidrag och pensioner. I vissa fall kan
dock transfereringarna vara förknippade med
villkor. Detta gäller t.ex. utbildningsbidrag där
kravet är att mottagaren genomför någon form
av utbildning.
Tabell 4.1 Konsoliderad resultaträkning
Miljoner kronor
Not
1998
1997
Intäkter
Skatter m.m.
1
743 863
676 240
Intäkter av avgifter
och andra
ersättningar
2
43 071
50 780
Intäkter av bidrag
3
48 264
45 851
Summa intäkter
835 198
772 871
Transfereringar
och bidrag
4
572 560
550 064
Intäkter efter
avdrag för
transfereringar
och bidrag
262 638
222 807
Kostnader för
statens egen
verksamhet
Kostnader för
personal
5
67 196
69 025
Kostnader för
lokaler
6
10 839
9 828
Övriga
driftkostnader
7
63 913
60 289
Avskrivningar
8
15 077
11 129
Summa kostnader
för statens egen
verksamhet
157 025
150 271
Resultat före
finansiella poster
105 613
72 536
Finansiella
intäkter och
kostnader
Resultat av
andelar i dotter-
och intresseföretag
9
14 914
11 909
Finansiella intäkter
10
78 536
66 333
Finansiella
kostnader
11
222 460
176 178
Summa finansiella
poster
-129 010
-97 636
Årets underskott
-23 397
-25 100
Kommentarer till resultaträkningen
Resultaträkningen för 1998 visar ett underskott
på 23 miljarder kronor vilket är en marginell
förbättring jämfört med 1997.
De totala intäkterna 1998 (inklusive finansiella
intäkter) uppgick till 929 miljarder kronor.
Diagram 4.1 Statens intäkter 1998
Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1997.
Skatteinkomsterna uppgick till 744 miljarder
kronor varav 236 miljarder kronor avser
arbetsgivaravgifter, 223 miljarder kronor skatter
och avgifter från fysiska och juridiska personer
och 153 miljarder kronor mervärdesskatt.
Intäkter av skatter ökade med 68 miljarder
kronor jämfört med 1997. Ökningen hänförs
främst till skatter och avgifter för fysiska
personer. Arbetsgivaravgifterna och
inkomstskatterna för juridiska personer har
också ökat. Av arbetsgivaravgifterna 1998 avser
11 miljarder kronor avgifter som avsatts till
premiereserven.
För 1998 uppgick intäkter av avgifter och andra
ersättningar till 43 miljarder kronor vilket innebär
en minskning med nästan 8 miljarder kronor
jämfört med 1997. Förändringen kan främst
hänföras till minskade intäkter från försäljning av
bolagsaktier jämfört med föregående år då
försäljningen av Nordbanken och Stadshypotek
inbringade ca 9 miljarder kronor. EU-bidragen
är omklassificerade och återfinns under intäkter
av bidrag. Föregående år redovisades de som
intäkter av avgifter och andra ersättningar.
Intäkter av bidrag avser till största delen de
medel från AP-fondens avkastning som måste
tillskjutas när ATP-avgifterna inte räcker till för
utbetalning av allmän tilläggspension. Ökningen
på drygt 2 miljarder kronor från föregående år
kan bl.a. hänföras till EU-bidrag som ökat med
ca 1 miljard kronor.
Diagram 4.2 Statens kostnader 1998
Kostnaderna för transfereringar och bidrag
uppgick till 573 miljarder kronor 1998, en
ökning med 22 miljarder kronor jämfört med
1997. De största enskilda transfereringarna avser
skatteutjämningsbidrag och statsbidrag till
kommuner och landsting samt ålderspensioner
inklusive ATP .
Bland transfereringarna förekommer både
minskningar och ökningar mellan åren. En
förändring från föregående år är att avsättning till
premiereserven på 11 miljarder kronor för första
gången redovisas i resultaträkningen, vilket
förklarar en del av ökningen. Andra stora
ökningar avser kostnaden för statsbidrag till
kommuner och landsting som ökat med drygt 9
miljarder kronor till 75 miljarder kronor och
studiestöd och avskrivningar av lånefordringar
som ökat med 5 miljarder kronor till 18 miljarder
kronor. De utjämningsbidrag som utbetalats till
kommuner och redovisas som transfereringar
uppgick till 23 miljarder kronor och motsvaras
på inkomstsidan av den kommunala
utjämningsavgiften som redovisas under
uppbördsinkomster. Ålderspensioner inklusive
ATP ökade med drygt 2 miljarder kronor.
Arbetslöshetsersättning inklusive kontant
arbetsmarknadsstöd minskade däremot med 6
miljarder kronor. Likaså minskade räntebidragen
med 10 miljarder kronor.
Kostnaderna för statens egen verksamhet avser
personal, lokaler, övrig drift samt avskrivningar
och uppgick till 157 miljarder kronor 1998 vilket
är en ökning med nästan 7 miljarder kronor
jämfört med 1997.
Personalkostnaderna minskade med 2 miljarder
kronor. Minskningen hänförs bland annat till
försvarsmakten som dragit ner på personal.
Antalet anställda inom staten har under året
minskat med 2 procent. Underlaget för
eliminering av statens egna arbetsgivaravgifter
har också förbättrats, vilket bidragit till
minskningen.
Lokalkostnaderna ökade med 1 miljard kronor.
Ökningen kan hänföras till flera olika
myndigheter.
Driftskostnaderna ökade med 4 miljarder
kronor. Försvarets materielverk och Vägverket
har ökat sina driftskostnader för varor och
materiel med vardera 2 miljarder kronor.
Avskrivningarna ökade med 4 miljarder
kronor mellan 1997 och 1998. Den främsta
orsaken är att Försvarsmakten gjort en
nedskrivning på ett för högt värderat
reservdelslager och att Vägverket och Banverket
färdigställt ytterligare vägar och
järnvägsanläggningar.
De finansiella intäkterna hänförbara till stats-
skulden ökade mellan 1997 och 1998 med 13
miljarder kronor. Det var främst ränteintäkterna
avseende upplåning i svenska kronor som ökade.
De finansiella kostnaderna hänförbara till
statsskulden ökade med nästan 46 miljarder
kronor mellan 1997 och 1998. Det var främst
orealiserade valutaförluster som uppkommit vid
omvärdering av upplåningen i utländsk valuta
som ökade. Valutaförlusterna har ökat till följd
av kronans försvagning under 1998. Likaså har
de kursförluster som genererats av större byten
och uppköp av obligationer ökat.
Resultat från andelar i dotterföretag ökade
under perioden med drygt 3 miljarder kronor,
vilket sammantaget kan hänföras till flera olika
bolag däribland Apoteket AB där statens
ägarandel under 1998 ökade från 66,67 procent
till 100 procent.
4.2 Konsoliderad balansräkning
I balansräkningen redovisas i sammandrag värdet
av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital.
Värdet är beräknat per den 31 december 1998. I
de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier
och andelar i statliga bolag presenteras dessa i
bilaga 1.4.
De balansposter som är specifika för staten
kommenteras nedan.
Beredskapslager
Lager för beredskapssyften kan omfatta t.ex.
livsmedel, läkemedel, fordon, medicinsk
utrustning och krigsmateriel. Beredskapslager
innehas av ett flertal myndigheter som t.ex.
Jordbruksverket, Överstyrelsen för civil
beredskap och Försvarsmakten.
Depositioner
Deponerade medel finns främst hos
länsstyrelserna, Riksskatteverket, Tullverket och
de Allmänna advokatbyråerna. De kan t.ex.
utgöras av hyror som deponerats av hyresgäster i
samband med en pågående tvist med en
fastighetsägare.
Periodavgränsningsposter
Periodavgränsningsposter avser tillförda
fordrings- respektive skuldposter som behövs
för att bestämma de intäkter och kostnader som
rätteligen hör till räkenskapsåret. De består av
upplupna och förutbetalda intäkter och
kostnader och av upplupna och oförbrukade
bidrag. Exempel på en upplupen kostnad är
semesterlöneskuld för anställda.
Ansvarsförbindelser
Med ansvarsförbindelser avses garantiåtaganden
och andra större framtida åtaganden som inte
redovisats som skuld i balansräkningen.
Skuldbokföring av ansvarsförbindelser skall dock
ske så snart det är sannolikt att ersättning
kommer att betalas ut och beloppet kan
fastställas med rimlig sannolikhet. Statens
ansvarsförbindelser utgörs främst av
kreditgarantier, t.ex. bostadskrediter och
bankstöd. Under ansvarsförbindelser ingick 1997
även en beräknad skuld för tjänstepensioner till
statligt anställd personal, pensionärer samt övrig
före detta anställd personal. Under 1998 har
skulden för statens tjänstepensioner
skuldbokförts och återfinns under avsättningar
för pensioner och liknande förpliktelser.
Ännu ej invärderade tillgångar
Under 1998 har Försvarsmakten värderat och
redovisat som tillgång krigsmateriel och
förbrukningsmateriel uppgående till 69 miljarder
kronor. Försvarets myndigheter har haft dispens
från invärdering av dessa tillgångar till och med
räkenskapsåret 1997. Fortfarande återstår dock
delar att invärdera. I balansräkningen redovisas
inte heller värdet av olika typer av
nationaltillgångar som t.ex. museisamlingar,
bibliotek och nationalparker, frånsett till ringa
belopp, se not 31 .
Principdiskussion om värdering av tillgångar
En svårighet med att redovisa tillgångar är att
värdera dessa. Värderingen i bokslutet baseras på
anskaffningsvärdet vilket innebär att hänsyn inte
tas till inflation, prisförändringar och
teknologisk utveckling. Svårigheten är att
värdera äldre tillgångar såsom exempelvis
infrastruktur, där investeringar skett under en
lång tid. Anskaffningsvärdet motsvarar knappast
den förmögenhet som tillgångarna representerar.
Kulturföremål är också svåra att värdera
eftersom det i praktiken oftast saknas kunskap
om anskaffningsvärdet. Värdet är förmodligen
heller inte relevant eftersom kulturföremål
snarare ökar än minskar i värde.
Av denna anledning finns det tillgångar som
inte omfattas av kravet att de skall redovisas i
balansräkningen. Detta gäller mark, byggnader
och fast egendom i övrigt som främst har ett
kulturhistoriskt värde samt museiföremål som
normalt inte omsätts på en marknad. Dessa
tillgångar får redovisas, men det finns inte något
generellt krav. Emellertid kan regeringen i ett
regleringsbrev begära att enskilda myndigheter
skall redovisa kulturföremål som tillgångar,
vilket i sådana fall innebär att de ingår i
balansräkningen.
Tabell 4.2 Konsoliderad balansräkning
Miljoner kronor
TILLGÅNGAR
Not
98-12-31
97-12-31
Omsättningstillgångar
Kassa, bank m.m.
12
4 946
3 271
Värdepapper och andelar
13
10 766
16 562
Kundfordringar
14
3 101
2 852
Övriga fordringar
15
17 374
15 511
Pågående arbeten
16
520
3 977
Varulager och förråd
17
1 632
9 096
Förskott till leverantörer
18
13 594
14 319
Fastigheter
19
44
48
Summa
omsättningstillgångar
51 977
65 636
Periodavgränsningsposter
20
41 175
45 598
Utlåning
21
119 269
109 125
Anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar i
dotter- och intresseföretag
22
130 545
121 460
Obligationer och andra
värdepapper
23
5 932
3 276
Andra långfristiga fordringar
24
6 912
2 179
Summa finansiella
tillgångar
143 389
126 915
Materiella tillgångar
Beredskapslager
25
71 625
2 371
Pågående nyanläggningar
26
25 148
11 728
Tekniska anläggningar,
maskiner
27
11 259
11 980
Övriga anläggningar,
transportmedel, inventarier
28
20 210
18 877
Byggnader
29
22 141
22 679
Förbättringsutgifter på
annans fastighet
30
1 100
681
Mark och annan fast
egendom
31
10 267
10 269
Statliga vägar
32
61 340
66 175
Järnvägsanläggningar
33
48 877
47 005
Summa materiella
tillgångar
271 967
191 765
Immateriella tillgångar
34
1 048
762
Summa
anläggningstillgångar
416 404
319 442
SUMMA TILLGÅNGAR
628 825
539 801
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Not
98-12-31
97-12-31
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
35
12 818
11 221
Depositioner
36
862
539
Övriga skulder
37
18 890
17 810
Förskott från kunder
38
570
3 139
Summa kortfristiga
skulder
33 140
32 709
Periodavgränsningsposter
39
106 631
108 552
Långfristiga skulder
Långfristiga skulder övrigt
Depositioner
40
72
842
Andra långfristiga skulder
41
29 231
22 579
Summa långfristiga
skulder övrigt
29 303
23 421
Statsskulden
42
Lån i Sverige
1 083 436
1 040 005
Lån utomlands
362 525
385 668
Summa statsskulden
1 445 961
1 425 673
Summa långfristiga
skulder
1 475 264
1 449 094
Summa skulder
1 615 035
1 590 355
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser
43
116 149
4 830
Övriga avsättningar
44
51 929
35 207
Summa avsättningar
168 078
40 037
Nettoförmögenhet
45
-1 154 288
-1 090 591
SUMMA SKULDER OCH EGET
KAPITAL
628 825
539 801
Ansvarsförbindelser
46
667 703
772 348
Kommentarer till balansräkningen
Statens totala tillgångar uppgår till 629 miljarder
kronor och statens totala skulder och
avsättningar till 1 783 miljarder kronor. Under
räkenskapsåret 1998 ökade de redovisade
tillgångarna med 89 miljarder kronor, skulderna
med 25 miljarder kronor och avsättningar ökade
totalt med 128 miljarder kronor. Statens
nettoförmögenhet minskade därmed med 64
miljarder kronor under 1998. Detta beror
huvudsakligen på att avsättningar för statens
tjänstepensioner gjorts för första gången 1998
med 111 miljarder kronor och att statsskulden
ökat med 20 miljarder kronor. Samtidigt har
dock tillgångarna ökat till stor del beroende på
att Försvarsmakten värderat och redovisat
beredskapslager med 69 miljarder kronor.
Omsättningstillgångar minskade med 14
miljarder kronor och uppgår till 52 miljarder
kronor. Av denna minskning är 7 miljarder
kronor hänförlig till en omklassificering av
materiel hos försvarsmyndigheterna som i år
redovisas som beredskapslager under
anläggningstillgångar. Materielet redovisades
1997 som varulager och förråd. Minskningen
förklaras också av att den fordran staten hade på
Securum AB och på Venantius AB på nästan 5
miljarder kronor har reglerats.
Periodavgränsningsposter på tillgångssidan
avser fordringar som motsvaras av intäkter och
kostnader som rätteligen hör till
redovisningsperioden. Dessa minskade med 4
miljarder kronor till 41 miljarder kronor.
Minskningen avser främst Riksgäldskontorets
upplupna ränteintäkter från skuldskötselåtgärder
och förutbetalda underkurser vid upplåning.
Posten utlåning utgörs av fordringar som
uppstår i utlåningsverksamhet hos myndigheter
som enligt sina instruktioner är ålagda att bedriva
sådan verksamhet. Utlåningen uppgår till 119
miljarder kronor, vilket är en ökning med 10
miljarder kronor. Centrala studiestödsnämnden
har ökat sin utlåning med 9 miljarder kronor till
114 miljarder kronor och Riksgäldskontoret har
ökat sin utlåning med 1 miljard kronor vilket
avser en ökning av investeringslån till Svensk-
Danska broförbindelsen.
Finansiella anläggningstillgångar uppgår till 143
miljarder kronor. Det är en ökning med 16
miljarder kronor jämfört med föregående år. Det
bokförda värdet på aktier och andelar i dotter-
och intresseföretag har ökat med 9 miljarder
kronor vilket är en följd av förändringen av
bolagens justerade egna kapital. Det är främst i
Vattenfall AB och Telia AB som en ökning, 5
miljarder kronor, av det justerade egna kapitalet
skett. Vidare har under året förvärv skett av
Premia Fond AB, Specialfastigheter AB och
resterande aktiepost (33 procent) i Apoteket AB
vilket ökat det bokförda värdet med 2 miljarder
kronor. Posten obligationer och andra
värdepapper har ökat med knappt 3 miljarder
kronor. Detta beror huvudsakligen på att Statens
järnvägar ökat sitt innehav av
nollkupongplaceringar som innehas i syftet att
finansiera betalningar som blir nödvändiga när
olika leasingkontrakt förfaller. Även långfristiga
fordringar har ökat vilket till huvuddelen
förklaras av att Exportkreditnämnden för första
gången redovisar utestående skadefordringar på
6 miljarder kronor.
Materiella anläggningstillgångar uppgår till 272
miljarder kronor. Jämfört med föregående år är
det en ökning med drygt 80 miljarder kronor
som huvudsakligen kan förklaras av att Försvars-
makten 1998 invärderat beredskapslager
uppgående till 69 miljarder kronor. Det bokförda
värdet av pågående väganläggningar ökade med
knappt 2 miljarder kronor. Värdet av de statliga
järnvägsanläggningarna har också ökat med
knappt 2 miljarder kronor till 49 miljarder
kronor och värdet av pågående
järnvägsanläggningar har ökat med ca 3 miljarder
kronor. Statens järnvägar redovisar finansiell
leasing av lok och vagnar till ett värde av knappt
8 miljarder kronor under anläggningstillgångar.
Motsvarande skuld redovisas under långfristiga
skulder.
Kortfristiga skulder uppgår till 33 miljarder
kronor och är i stort sett oförändrade jämfört
med föregående år.
Periodavgränsningsposter på skuldsidan som
avser förutbetalda intäkter, upplupna kostnader
och oförbrukade bidrag uppgår till 107 miljarder
kronor. Jämfört med förgående år är det en
minskning med 2 miljarder kronor. Minskningen
hänför sig delvis till Riksgäldskontorets
upplupna kostnader för räntor på statsskulden.
En annan orsak är att huvudansvaret för
utbetalningar av läkemedelsersättning har
övertagits av landstingen från
Riksförsäkringsverket.
Övriga långfristiga skulder uppgår till 29
miljarder kronor, vilket är en ökning med 6
miljarder kronor. Riksgäldskontorets
skuldbytesavtal ökade med 2 miljarder kronor.
Vägverkets skuld till de egna dotterbolagen
Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder
AB ökade med 1 miljard kronor. Vidare har
Statens järnvägar ökat avsättningen för
nollkupongplaceringar med 2 miljarder kronor
vilka skall finansiera leasingkontrakt som
förfaller.
Statsskulden ökade med 20 miljarder kronor
till 1 446 miljarder kronor. I statens
balansräkning är Riksförsäkringsverkets innehav
av statsobligationer som hör till verkets
fondförvaltning, Svenska Kraftnäts innehav och
Riksgäldskontorets uppköpta premieobligationer
på sammanlagt 3 miljarder kronor eliminerade,
vilket förklarar skillnaden mot
Riksgäldskontorets redovisade statsskuld på 1
449 miljarder kronor.
Ansvarsförbindelser
Staten har åtaganden i form av kreditgarantier
som redovisas inom linjen i balansräkningen på
sammanlagt 668 miljarder kronor. I not 46 och
kapitel 7 redogörs närmare för de statliga
garantierna.
4.3 Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen visar statens in- och
utbetalningar fördelade på drift, investeringar,
finansiella aktiviteter och upplåning. Av analysen
framgår hur drift, investeringar och finansiella
aktiviteter har finansierats samt hur statens
upplåning har förändrats under
redovisningsperioden.
Uppgifterna avseende finansieringsanalysen
har hämtats från de konsoliderade resultat- och
balansräkningarna. Information om investeringar
har hämtats från myndigheternas
finansieringsanalyser. För affärsverken har
information hämtats i särskild ordning. Inom
staten används den s.k. indirekta metoden för att
sammanställa finansieringsanalysen. Den innebär
att utgångspunkten i analysen är intäkter och
kostnader från resultaträkningen. Intäkter och
kostnader som inte har medfört några
betalningsströmmar har eliminerats. För att få
fram betalningar har även hänsyn tagits till
förändringar av fordringar och skulder.
Tabell 4.3 Finansieringsanalys
Miljoner kronor
Not
1998
1997
Statens verksamhet
Intäkter av skatter m.m.
743 863
676 240
Intäkter av avgifter och andra
ersättningar
43 071
49 825
Intäkter av bidrag
48 264
37 747
Summa intäkter
835 198
763 812
Transfereringar och bidrag
-572 560
-550 064
Kostnader för statens
förvaltning
-130 583
-139 086
Summa kostnader exklusive
avskrivningar
-703 143
-689 150
Justeringar till betalningar
47
2 451
34 854
Saldo statens verksamhet
134 506
109 516
Investeringar
48
Finansiella investeringar
-1 671
-1 057
Materiella investeringar
-23 346
-21 731
Immateriella investeringar
-443
-211
Summa investeringar
-25 460
-22 999
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens
upplåning, justerat för
valutakursförändringar,
utdelningar och resultatandelar
-105 276
-89 406
Justeringar till betalningar
49
1 749
-1 993
Summa finansiella aktiviteter
-103 527
-91 399
Totalt
5 519
-4 882
Statens upplåning
Förändring av statsskulden
20 289
17 964
Förändring av övrig upplåning
-78
-7
Orealiserade
valutakursförändringar
-25 730
-13 075
Saldo statens nettoupplåning
-5 519
4 882
Kommentarer till Finansieringsanalysen
Finansieringsanalysen för staten framställs
utifrån en begränsad tillgång till bakomliggande
redovisningsdata. Analyser av förändringar
avseende exempelvis anläggningstillgångar
försvåras därmed. Det medför att det för
närvarande inte är möjligt att särredovisa vissa
poster i finansieringsanalysen, t.ex. försäljningar
av anläggningstillgångar.
Statens verksamhet
Kassaflödet i statens verksamhet uppgick 1998
till 134,5 miljarder kronor, vilket är en ökning
från föregående år med 25 miljarder kronor. Att
nettobetalningarna i statens verksamhet har
förbättrats beror till stor del på ökade
skatteinbetalningar.
Kostnaderna för statens förvaltning har i
finansieringsanalysen justerats för avskrivningar
m.m. Justeringar till betalningar innehåller
följande poster:
Tabell 4.4 Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
1998
Förändring kassa, bank m.m.
- 1 675
Förändring övriga omsättningstillgångar
7 548
Förändring utlåning
-10 144
Förändring finansiella anläggningstillgångar
-1 314
Förändring kortfristiga skulder
1 697
Förändring långfristiga skulder
6 339
Summa justeringar
2 451
Kassa, bank m.m. ökade under 1998 med 1,7
miljarder kronor vilket ökade statens upplåning.
Ökningen berodde främst på att likvida medel
hade ökat hos Riksskatteverket som en följd av
att dagssaldon från uppbördsinbetalningar till
skattemyndigheternas bankkonton numera förs
över till Statsverkets checkräkning med en dags
fördröjning.
Övriga omsättningstillgångar minskade med
7,5 miljarder kronor vilket medförde ett positivt
kassaflöde. En av anledningarna till förändringen
var att statens fordran på Securum AB med 4,8
miljarder kronor minskade då denna inbetalades
under 1998.
Utlåningen ökade under 1998 med 10,1
miljarder kronor vilket fick en negativ inverkan
på likviditeten. Nedan specificeras nyutlåning
och amorteringar avseende några av de
myndigheter som bedriver utlåning.
Tabell 4.5 Nyutlåning 1997 och 1998
Miljoner kronor
1998
1997
CSN
- 11 275
- 10 744
Riksgäldskontoret
- 1 300
- 400
NUTEK
-129
-189
Tabell 4.6 Amorteringar 1997 och 1998
Miljoner kronor
1998
1997
CSN
3 268
3 178
Kammarkollegiet
189
501
NUTEK
64
106
Riksgäldskontoret
0
12 325
Av tabellen framgår att CSN i likhet med
föregående år svarade för den största
nyutlåningen med 11,3 miljarder kronor.
Amorteringarna av lånen uppgick till 3,3
miljarder kronor. Riksgäldskontorets nyutlåning
under 1998 med 1,3 miljarder kronor avser lån
till Svensk-Danska Broförbindelsen AB.
Finansiella anläggningstillgångar ökade med
1,3 miljarder kronor vilket fick en negativ
inverkan på kassaflödet. En orsak till ökningen
var att Statens järnvägar ökade sitt innehav av
nollkupongplaceringar.
Kortfristiga och långfristiga skulder ökade
med 1,7 miljarder kronor respektive 6,3 miljarder
kronor vilket fick en positiv inverkan på
kassaflödet. Ökningen av de långfristiga
skulderna är i huvudsak hänförbara till att
Vägverkets skuld till Stockholmsleder AB och
Göteborgs trafikleder AB har ökat samt att
Statens järnvägars skulder som är hänförbara till
leasing har ökat.
Investeringar
Statens totala investeringar under 1998 uppgick
till 25,5 miljarder kronor, vilket är en ökning
med 2,5 miljarder kronor från föregående år.
Ökningen kan till stor del förklaras av att
väginvesteringar och investeringar i aktier har
ökat med 1,8 respektive 0,5 miljarder kronor från
föregående år.
De finansiella investeringarna var 1,7 miljarder
kronor varav 1,6 miljarder kronor är hänförliga
till Regeringskansliets köp av aktier i Apoteket
AB och OM-gruppen AB (1,1 respektive 0,5
miljarder kronor). De materiella investeringarna
uppgick till 23,3 miljarder kronor. Vägverket och
Banverket redovisade de största investeringarna
på 7,5 respektive 7 miljarder kronor.
Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till
0,4 miljarder kronor varav 0,2 miljarder kronor
är hänförliga till Riksförsäkringsverkets
utveckling av ett nytt pensionssystem. Av not 48
framgår beloppen av finansiella och materiella
investeringar för de myndigheter som redovisat
de största investeringsbeloppen.
Finansiella aktiviteter
Nettobetalningar från finansiella aktiviteter
under 1998 uppgick till -103,5 miljarder kronor,
vilket innebär ökade nettoutbetalningar med 12,1
miljarder kronor. Att nettoutbetalningarna
ökade berodde till stor del på
skuldskötselåtgärder av statsskulden.
Från resultaträkningen har finansiella poster
som inte påverkar betalningar eliminerats, t.ex.
resultatandelar från dotter- och intresseföretag
uppgående till 14,9 miljarder kronor. Dessutom
har orealiserade valutakursförluster på 29,5
miljarder kronor eliminerats varav 25,7 miljarder
kronor är hänförliga till statens upplåning. Dessa
har i huvudsak uppkommit vid omvärdering av
upplåning och kreditgivning i utländsk valuta.
Finansiella poster som inte utgör intäkter och
kostnader, t.ex. utdelningar, har tillkommit.
Utdelningar från statliga bolag som redovisas i
avsnittet finansiella aktiviteter uppgick till 7,5
miljarder kronor. Därutöver har Civitas AB gjort
en utdelning med 1,2 miljarder kronor i form av
aktierna i bolaget Specialfastigheter AB, vilket
inte medfört någon betalning. Utdelningar på 1,3
miljarder kronor från Nordbanken m.fl.
redovisas i avsnittet statens verksamhet i
finansieringsanalysen. De största utdelningarna
redovisas nedan.
Tabell 4.7 Utdelningar från statliga bolag
Miljoner kronor
1998
Civitas AB
1 509
(inkl. Specialfastigheter AB)
Vattenfall AB
1 500
Apoteket AB
1 500
Telia AB
1 210
I bilaga 1,4 finns information om utdelningar
m.m. från statliga bolag.
Statens upplåning
Statens nettoupplåning visar förändringen av
statens hela upplåning. Förutom
Riksgäldskontoret har endast ett fåtal
myndigheter möjlighet att ta upp lån på
marknaden. Förändringen av nettoupplåningen
justeras för orealiserade kursförluster/vinster i
utländsk valuta. Den myndighet som förutom
Riksgäldskontoret hade den största upplåningen
1998 var Statens järnvägar (1,1 miljarder kronor).
Statens nettoupplåning under 1998 var -5,5
miljarder kronor. Under året ökade statsskulden
med 20,3 miljarder kronor. För att komma fram
till statens nettoupplåning i slutraden har
justeringar gjorts för förändring av övrig
upplåning och för orealiserade
valutakursförändringar med -25,7 miljarder
kronor.
Tabell 4.8 Förklaring av sambandet mellan statens
nettoupplåning och Riksgäldskontorets redovisade
lånebehov
Miljarder kronor
1998
1997
Förändring av statsskulden
20,3
18,0
Förändring av övrig upplåning
0,0
0,0
Orealiserade valutakursförändringar
-25,7
-13,1
Statens nettoupplåning
-5,5
4,9
Justeringar för poster som inte är
likvida men som påverkar
statsskulden
-2,9
1,0
Förändring av övrig upplåning
0,0
0,0
Förändring av interna innehav av
statsskuldspapper
-1,3
0,3
Riksgäldskontorets lånebehov
-9,7
6,2
Skillnaden mellan statens nettoupplåning och
Riksgäldskontorets redovisade lånebehov består
huvudsakligen av tre komponenter:
Justeringar för poster som inte är likvida men
som påverkar statsskulden
Förändring av upplåning som sker utanför
Riksgäldskontoret
Förändring av interna innehav av statsskulds-
papper
Statens nettoupplåning beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder medan det av
Riksgäldskontoret redovisade lånebehovet är
kassamässigt. Det innebär att skulder och
fordringar som uppkommer i slutet av året men
som betalas efterföljande år påverkar statens
upplåning men inte det av Riksgäldskontoret
redovisade lånebehovet eftersom detta är
kassamässigt. Vid årsskiftet var
nettoförändringen av utestående fordringar och
skulder som påverkar statsskulden i
årsredovisningen men inte lånebehovet -2,9
miljarder kronor.
Några myndigheter har möjlighet att låna
medel på marknaden, dvs. utanför
Riksgäldskontoret. Förändringen av sådan övrig
upplåning uppgick till några miljoner kronor
både för 1998 och för 1997.
Statsskulden redovisas i balansräkningen med
ett belopp som är 2,9 miljarder kronor lägre än
den statsskuld som redovisas hos
Riksgäldskontoret. Skillnaden beror på att
interna innehav av statspapper, t.ex.
Riksförsäkringsverkets innehav av
statsskuldväxlar, har eliminerats i
årsredovisningen. Förändringen av interna
innehav under 1998 var -1,3 miljarder kronor.
Det är i huvudsak Riksförsäkringsverket som har
minskat sitt innehav av statspapper i samband
med att vissa fonder avvecklats.
5
Statsbudgetens utfall
1998
5 Statsbudgetens utfall 1998
5.1 Inledning
I 1999 års ekonomiska vårproposition redovisade
regeringen statsbudgetens preliminära utfall för
1998. I detta kapitel redovisar regeringen
statsbudgetens slutliga utfall för 1998. I avsnitt
5.1 görs en aggregerad redovisning av utfallet för
statsbudgetens saldo. Utfallet för statsbudgetens
inkomster redovisas i avsnitt 5.2. medan utfallet
för statsbudgetens utgifter presenteras i avsnitt
5.3 I bilagorna 3 och 4 redovisas det slutliga
utfallet för samtliga inkomsttitlar respektive
anslag på statsbudgeten.
5.2 Statsbudgetens saldo
Statsbudgetens saldo är sedan 1997 detsamma
som statens lånebehov (med motsatt tecken). Ett
positivt saldo innebär att staten amorterar på
statsskulden.
I tabell 5.1 redovisas det slutliga utfallet för
statsbudgeten och en jämförelse görs med
anvisade belopp i statsbudgeten samt med totalt
anvisade medel, (dvs. statsbudget samt
tilläggsbudget). Budgetsaldot uppgick år 1998 till
9,7 miljarder kronor. I statsbudgeten för 1998
beräknades budgetsaldot till -14,9 miljarder
kronor. Utfallet blev därmed 24,6 miljarder
kronor bättre än beräknat i statsbudgeten.
Jämfört med utfallet 1997 har statsbudgetens
saldo förbättrats med 15,9 miljarder kronor.
Statsbudgetens inkomster beräknades i
statsbudgeten till 676,1 miljarder kronor.
Utfallet blev 706,3 miljarder kronor, vilket är
30,2 miljarder kronor högre än beräknat.
Ökningen förklaras främst av högre
skatteinkomster.
Utfallet för statsbudgetens utgifter blev
696,7 miljarder kronor. Det är 5,7 miljarder
kronor högre än budgeterat. Det högre utfallet
förklaras bl.a. av högre utgifter för
statsskuldsräntor och högre statsbidrag till
kommuner och landsting. Under budgetåret
1998 tillfördes på tilläggsbudget 1,8 miljarder
kronor. Utfallet översteg därmed totalt anvisade
medel med 3,9 miljarder kronor.
Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall år 1998
Miljarder kronor
Differens mot
Stats-
budgeten
Tilläggs
budget
Totalt
an-
visat
Utfall
Stats
bud-
get
Tot
anv.
Inkomster
676,1
0,0
676,1
706,3
30,2
30,2
Utgifter:
691,01
1,8
692,71
696,7
5,7
3,9
Utgifts
omr.
1-27
692,81
1,8
694,61
699,1
6,3
4,5
RGK:s
nettout
låning
m.m.2
-1,8
0,0
-1,8
-2,4
-0,6
-0,6
Budget
saldo
-14,9
9,7
24,6
1 Inkl. posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kronor.
2 RGK= Riksgäldskontoret, inkl. posten Kassamässig korrigering
I diagram 5.1 redovisas statens lånebehov för
åren 1989-1998. Lånebehovet har förändrats
dramatiskt under perioden. Under 1990-talets
första år var staten tvungen att låna stora belopp.
Störst var lånebehovet 1993 då det uppgick till
totalt 241,7 miljarder kronor. Därefter har det
skett en kraftig minskning av lånebehovet och
1998 uppgick lånebehovet till minus 9,7 miljarder
kronor. Som framgår av diagrammet är det nio år
sedan staten senast kunde amortera på
statsskulden.
Diagram 5.1 Statens lånebehov 1989-1998
Miljarder kronor
Statsbudgetens saldo påverkas av tillfälliga eller
engångsvisa händelser. Det finns ingen entydig
metod som definierar vilka transaktioner som
skall räknas som engångsvisa. I tabell 5.2
redovisas för åren 1997 till 1998 bl.a. två större
extraordinära poster och deras effekter på
statsbudgetens saldo åskådliggörs.
Redovisningen omfattar inkomster till följd av
försäljning av statliga bolag m.m. och
inbetalningar av premiepensionsmedel till
Riksgäldskontoret.
Som framgår av tabellen försämras
statsbudgetens saldo rensat för större
engångseffekter med 24,9 miljarder kronor och
beräknas till
– 15,2 miljarder kronor för 1998. Därav uppgår
posten försäljning av statliga bolag m.m. till
11,2 miljarder kronor. Den största delen av detta
belopp, 8 miljarder kronor, härrör från inleverans
av Delpensionsfondens behållning. Slutligen
justeras statsbudgetens saldo med 13,7 miljarder
kronor för inbetalningar avseende
premiepensionsmedel. År 2000 kommer
premiepensionsmedel för åren 1995–1998 att
utbetalas till Premiepensionsmyndigheten.
Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större
engångseffekter
Miljarder kronor
1997
1998
Statsbudgetens saldo
-6,2
9,7
Större engångseffekter
50,21
24,9
Försäljning av statliga bolag m.m.
15,6
11,2
Premiepensionsmedel, inbetalningar
12,1
13,7
Statsbudgetens saldo
(justerat för större engångseffekter)
-56,4
-15,2
1 Innehåller även posterna Venantius 6 mdkr, Securum 6,3 mdkr och en diversepost på
10,2 mdkr.
I 1997 års ekonomiska vårproposition föreslog
regeringen att riksdagen skulle bemyndiga
regeringen att tillämpa särskilda
avräkningsgrunder för vissa typer av anslag och
inkomsttitlar. Finansutskottet tillstyrkte
regeringens förslag i sitt betänkande
1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284 och föreslog
att riksdagen skulle godkänna dessa redan
etablerade avräkningsförfaranden m.m.
Utskottet utgick samtidigt från att regeringen i
ett sammanhang kommer att redovisa vilka
anslag som under år 1997 blivit föremål för
särskilt avräkningsförfarande enligt riksdagens
bemyndigande. I bilaga 2 redovisar regeringen de
anslag som under 1997 och 1998 blivit föremål
för särskilt avräkningsförfarande enligt
riksdagens bemyndigande.
5.3 Statsbudgetens inkomster
Inkomsterna på statsbudgeten uppgick år 1998
till 706 miljarder kronor, vilket är 30 miljarder
kronor högre än vad som beräknades till
budgetpropositionen för 1998. Utfallet för
inkomsttypen Skatter m.m. blev 640 miljarder
kronor, vilket är knappt 38 miljarder kronor eller
5,8 procent högre än beräknat. Som jämförelse
kan nämnas att avvikelsen för budgetåret 1997
uppgick till 9 miljarder kronor eller 1,6 procent.
De högre skatteinkomsterna 1998 förklaras i
huvudsak av en underskattning av löner,
företagsvinster och realisationsvinster samt
förändrade betalningsflöden till följd av det nya
uppbördssystemet. Uppskattningsvis förklarar
löner 9 miljarder kronor, bolagsskatter 10
miljarder kronor, realisationsvinster 14 miljarder
kronor och det nya uppbördssystemet cirka 5
miljarder kronor. Övriga inkomster uppgick till
67 miljarder kronor, vilket är 7 miljarder kronor
eller 10,5 procent lägre än beräknat. Avvikelsen
förklaras till största delen av lägre
aktieutdelningar och lägre inkomster av försåld
egendom.
5.3.1 Skatter m.m.
Ekonomisk utveckling
Bedömningar av den ekonomiska utvecklingen
är av central betydelse vid beräkningar av
skatteinkomsternas utveckling. I tabell 5.3
redovisas några av de förutsättningar som låg till
grund för beräkningen till statsbudgeten 1998
(SB98). I tabellen visas även de förutsättningar
som använts i beräkningarna till 1998 års
ekonomiska vårproposition (VP98),
budgetpropositionen för 1999 (BP99),
konvergensuppföljningen i december 1998
(KVB) samt 1999 års ekonomiska vårproposition
(VP99).
Tabell 5.3 Förutsättningar vid olika prognostillfällen och
avvikelser jämfört med 1999 års ekonomiska vårproposition
SB98
VP98
BP99
KVB
VP99
Timlön %
Avvikelse
3,5
0,1
3,1
0,5
3,3
0,3
3,3
0,3
3,6
Antal
arbetade
tim. %
Avvikelse
1,0
0,3
1,0
0,3
1,1
0,2
1,3
0,0
1,3
Utbetald
lön, %
Avvikelse
4,5
2,1
3,9
2,7
4,5
2,1
5,5
1,1
6,6
Utbetald
lön, mdkr
Avvikelse
794
12
786
20
791
15
799
7
806
Privat
konsumt.
löpande
priser,%
Avvikelse
4,7
-1,6
3,6
-0,5
3,5
-0,4
3,4
-0,3
3,1
Privat
konsumt.
löp.
priser,md
kr
Avvikelse
968
-16
956
-4
956
-4
954
-2
952
Jämfört med beräkningen till statsbudgeten för
1998 blev det preliminära utfallet vad avser
utbetalda löner 12 miljarder kronor högre.
Utfallet bygger på arbetsgivarnas deklarationer
till skattemyndigheterna. Utifrån utbetald
lönesumma och antalet arbetade timmar kan
timlönen beräknas till cirka 5,5 procent, vilket
kan jämföras med cirka 3,6 procent enligt
förtjänststatistiken. Det är inte ovanligt att olika
källor ger olika resultat, men skillnaden 1998 är
ovanligt stor. Möjligen kan skillnaden förklaras
av att uppbördsystemet lades om vid årsskiftet
1997/98. Klarhet i denna fråga kan fås när
kontrolluppgifterna för 1998 sammanställts.
Avvikelsen i den privata konsumtionen uppgick
till 16 miljarder kronor jämfört med
beräkningen till statsbudgeten 1998.
Övriga påverkande faktorer
Utöver ekonomiska förutsättningar och
bedömningar om betalningsflöden, dvs. när i
tiden skatterna betalas in till staten, påverkas
avvikelsen även av institutionella faktorer som
övergången till nytt uppbördssystem samt regel-
och redovisningsändringar.
Statsbudgeten för 1998 fastställdes i enlighet
med det gamla uppbördssystemet. Uppbördsåret
1998 infördes skattekontot, vilket framför allt
påverkar redovisningen av de enskilda
inkomsttitlarna. I det tidigare uppbördssystemet
redovisades inbetalda skatter på respektive
inkomsttitel, medan det i nuvarande system är
deklarerade skatter som redovisas på
inkomsttitlarna. Över- eller underbetalningar av
skatt redovisas under en särskild
inkomsthuvudgrupp Betalningsdifferenser.
Bland regeländringar kan nämnas att
riksdagen under våren 1998 beslutade att sänka
fastighetsskatten från 1,7 till 1,5 procent av
taxeringsvärdet. Bruttoeffekten av denna
sänkning avseende inkomståret 1998 uppgick till
2,6 miljarder kronor. Den kassamässiga effekten
är svårare att uppskatta eftersom det inte är känt
i vilken grad sänkningen, via ändrade
jämkningar, påverkat inbetalningarna av
preliminärskatter.
Även tidigare beslutade regeländringar kan
påverka utfallet i den mån bedömningen i
propositionen avviker från utfallet. Inkomståret
1997 infördes t.ex. lättnad i ägarbeskattningen i
små och medelstora företag (prop. 1996/97:45).
Den direkta kostnaden beräknades till ca 2,5
miljarder kronor. Utifrån taxeringsutfallet 1998,
avseende inkomståret 1997, kan skattebortfallet
för lättnaden uppskattas till 1,3 miljarder kronor.
Det lägre beloppet kan förklaras av en
felskattning eller av att de skattskyldiga valt att
spara en del av lättnadsbeloppet för framtida
utnyttjande. Det lägre skattebortfallet påverkar
även inkomstskatterna 1998, dock med ett lägre
belopp, eftersom utnyttjandegraden successivt
antas öka.
Under budgetåret har ändringar gjorts i
riksredovisningen vad gäller omföringar av
skatter mellan olika inkomsttitlar. Tidigare
omfördes mervärdesskatt, som debiteras fysiska
och juridiska personer i samband med
inkomsttaxeringen, andra året efter inkomståret.
Från och med budgetåret 1998 omförs
mervärdesskatt året efter inkomståret, vilket
innebär att två omföringar, avseende
inkomståren 1996 och 1997, gjordes under 1998.
Periodiserade skatter - offentlig sektor
Prognosen av statsbudgetens inkomster görs i
två steg. I ett första steg görs en prognos över
skatteintäkterna avseende de inkomstår som
omfattas av prognosperioden, en s.k.
periodiserad prognos. Därefter görs en prognos
över betalningsflöden, dvs. när i tiden skatterna
beräknas betalas in till staten. Denna
kassamässiga prognos är framför allt beroende av
de skattskyldigas beteenden när det gäller
jämkningar, fyllnadsinbetalningar m.m.
Inkomsterna på statsbudgeten 1998 är
beroende av skatteintäkterna för åren 1996 t.o.m.
1998. Inkomståret 1996 påverkar dels genom att
preliminärskatten för bolag och egenföretagare
baseras på den slutliga skatten två år tillbaka, dels
via de kvarskatter som fastställs i samband med
taxeringen 1997. Inkomståret 1997 påverkar
genom fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt
och avser framför allt juridiska personers
inkomstskatt samt skatt på kapitalinkomster för
fysiska personer.
I diagram 5.2 visas skillnaden mellan utfall,
avseende inkomståren 1997 och 1998, och
prognoser vid tidigare beräkningar. Skatt på
arbetsinkomster och skatt på kapital avseende
inkomståret 1998 är fortfarande prognoser,
eftersom de fastställs i samband med taxeringen
1999. I diagrammet är skatterna grupperade efter
skatt på arbetsinkomster, skatt på kapital,
mervärdesskatt och övriga skatter. I skatt
på arbetsinkomster ingår statlig och kommunal
inkomstskatt på förvärvsinkomster och
socialavgifter. Skatt på kapital omfattar fysiska
personers kapitalskatter, juridiska personers
inkomstskatt samt egendomsskatter, dvs.
fastighets- och förmögenhetsskatt, stämpelskatt,
arvs- och gåvoskatt. I gruppen övriga skatter
ingår energiskatter, skatt på alkohol och tobak
m.fl.
Skatt på arbetsinkomster dominerar och
omfattar cirka 65 procent av samtliga skatter.
Mervärdesskatten utgör cirka 16 procent, skatt
på kapital 10–11 procent och övriga skatter utgör
8–9 procent. Den stora andelen skatt på arbets-
inkomster innebär att även små förändringar av
timlön och sysselsättning får relativt stora
effekter på prognosen. En förändring av
lönesumman med en procent påverkar
skatteintäkterna med 4–5 miljarder kronor.
Diagram 5.2 Offentliga sektorns skatter 1997 och 1998.
Avvikelser jämfört med utfall (1997) och prognos (1998)
fördelat efter skatteslag
Miljarder kronor
Jämfört med beräkningen till statsbudgeten
uppgick avvikelsen för de totala skatterna
avseende inkomståret 1997 till 26 miljarder
kronor eller 2,6 procent. Utfallet för skatt på
arbetsinkomster blev cirka 5 miljarder kronor
högre än prognosen till statsbudgeten.
Avvikelsen förklaras av ett för lågt antagande om
lönesumman och en underskattning av särskild
löneskatt. Utfallet för kapitalskatterna blev cirka
20 miljarder kronor högre än beräknat. Av
avvikelsen beror 9 miljarder kronor på
realisationsvinster, 6 miljarder kronor på
bolagsskatt och 5 miljarder kronor på övriga
kapitalinkomster. Som framgår av diagrammet
blev avvikelsen för inkomståret 1997 väsentligt
lägre från och med budgetpropositionen för
1999. Inför denna beräkning fanns ett
preliminärt taxeringsutfall avseende inkomståret
1997 att tillgå. Det preliminära utfallet ger en
indikation om felet i skattningarna av fysiska
personers kapitalskatter och bolagens
inkomstskatter.
Avvikelsen för de totala skatterna avseende
inkomståret 1998 beräknas i 1999 års
ekonomiska vårproposition till 29 miljarder
kronor eller 2,8 procent. Skatt på
arbetsinkomster beräknas bli 14 miljarder kronor
högre än i beräkningen till statsbudgeten.
Kapitalskatterna avseende inkomståret 1998
beräknas bli 15 miljarder kronor högre.
Avvikelsen för kapitalskatterna förklaras av skatt
på realisationsvinster om 8 miljarder kronor och
bolagsskatter om 7 miljarder kronor. Resterande
avvikelse förklaras av övriga kapitalskatter och
sänkt fastighetsskatt. Avvikelsen för
mervärdesskatt 1998 förklaras främst av den
tidigare nämnda ändringen av riksredovisningen.
Övriga skatter blev 7 miljarder kronor lägre.
Fördelningen av de periodiserade skatterna
mellan olika sektorer är tämligen konstant över
tiden. Statens andel uppgår till 59 procent,
kommunernas andel till 30 procent medan
pensionssystemets andel uppgår till 11 procent. I
diagram 5.3 redovisas avvikelserna fördelat på
olika sektorer.
Diagram 5.3 Offentliga sektorns skatter 1997 och 1998.
Avvikelser jämfört med utfall (1997) och prognos (1998)
fördelat efter sektorer
Miljarder kronor
Avvikelserna för kommunsektorn och
pensionssystemet förklaras huvudsakligen av
förändringar i lönesumman, medan
felskattningar av kapitalskatten förklarar en stor
del av avvikelsen för den statliga sektorn.
Skatteinkomster på statsbudgeten
Avvikelsen gentemot statsbudgeten uppgick till
38 miljarder kronor. I diagram 5.4 redovisas
avvikelserna dels mot statsbudgeten, dels
mot övriga prognoser. En del av avvikelsen
förklaras av att utbetalningarna av
kommunalskattemedel till kommunerna
fastställs i början av budgetåret och inte ändras
när lönesumman revideras. Högre
preliminärskatter via högre kommunalskatter
kommer därför att tillgodoräknas statsbudgeten
innevarande år, medan slutregleringen påverkar
statsbudgeten negativt två år senare. I
diagrammet har staplarna benämnda BudgetK
korrigerats för slutregleringen av
kommunalskattemedel. Exklusive
kommunalskatter uppgår avvikelsen till 33
miljarder kronor. Som jämförelse redovisas i
diagrammet även avvikelserna för de
periodiserade skatterna för den statliga sektorn .
Diagram 5.4 Statsbudgetens skatteinkomster 1998 vid
olika prognostillfällen. Avvikelser jämfört med utfall
Miljarder kronor
1111 – Fysiska personers inkomstskatt
Miljarder kronor
Utfall 1997
SB 1998
Utfall 1998
Avvikelse
Titeln
41,8
34,1
39,8
5,7
Utfallet på titeln blev 5,7 miljarder kronor högre
än i beräkningen till statsbudgeten. Med hänsyn
tagen till de betalningar som redovisas på
inkomsthuvudgruppen Betalningsdifferenser kan
dock avvikelsen uppskattas till knappt 15
miljarder kronor.
Avvikelsen mellan statsbudgeten och utfallet
förklaras av förändringar i den periodiserade
prognosen avseende inkomståren 1996 t.o.m.
1998. Den slutliga skatten avseende inkomståret
1996 blev 0,3 miljarder kronor högre än
den prognos som gjordes till statsbudgeten. I
tabell 5.4 visas avvikelsen mellan prognosen,
avseende inkomståren 1997 och 1998, till
statsbudgeten och taxeringsutfallet respektive
prognosen i 1999 års ekonomiska
vårproposition. Utfallet avseende inkomståret
1997 blev 14 miljarder kronor högre än
prognosen till statsbudgeten. Prognosen
avseende inkomståret 1998 är 17 miljarder
kronor högre än beräkningen till statsbudgeten.
Tabell 5.4 Fysiska personers inkomstskatt - periodiserat
Miljarder kronor
Utfall
1997
Avvikelse
Prognos
1998
Avvikelse
Kommunalskatt
293
1
307
4
Statlig skatt
29
1
33
2
Skatt på kapital
11
12
13
11
varav skatt
26
11
26
9
varav skattereduktion
-15
1
-14
1
Övrigt
1
0
1
0
Periodiserat - fysiska
pers.
335
14
353
17
Omförda skatter
73
2
82
1
Totalt
408
16
435
18
Avvikelsen 1997 förklaras till största delen av
skatt på kapitalinkomster och då främst
realisationsvinster. Realisationsvinsterna
förklarar även en stor del av avvikelsen avseende
inkomståret 1998, men även en underskattning
av de utbetalda lönerna bidrar till avvikelsen.
Diagram 5.5 Realisationsvinster 1980-1998
Miljarder kronor
Av diagram 5.5 framgår att de beskattningsbara
realisationsvinsterna har uppvisat mycket
kraftiga svängningar under 1990-talet.
Kapitalvinster är svåra att prognostisera då
kapitaltillgångars värden uppvisar hög
variabilitet. Realisationsvinster är än mer svåra att
prognostisera eftersom de påverkas av individers
köp- och säljbeslut. Dessa beslut beror bland
annat på kostnaden för transaktionen och de kan
mycket enkelt flyttas från ett år till ett annat om
det bedöms som förmånligt. En möjlig
förklaring till de mycket kraftiga ökningarna av
realisationsvinsterna åren 1991, 1994 och 1996 är
ändrade skatteregler. År 1991 genomfördes
skattereformen, år 1994 var reavinstskatten
tillfälligt sänkt till 12,5 procent och 1996 var det
sista året som allemansfonder beskattades
förmånligare än andra typer av
aktieinnehav. Det mycket höga utfallet 1997
beror sannolikt på kapitalmarknadernas starka
utveckling. Denna utveckling fortsatte under
1998 och förväntas leda till realisationsvinster på
drygt 60 miljarder kronor inkomståret 1998.
I tabell 5.5 visas utfallet för titelns inkomster
och utgifter samt avvikelsen mot beräkningen till
statsbudgeten. De kassamässiga flödena går inte
att härleda till en specifik skatt. Preliminärskatt
betalas på löner och på en stor del av
ränteinkomster och utdelningar.
Preliminärskatten påverkas även av jämkningar
för fastighetsskatt och ränteutgifter. Däremot
antas ingen jämkning ske för förmögenhetsskatt
och skatt på realisationsvinster, utan dessa antas i
allmänhet betalas in som fyllnadsinbetalningar
eller kvarskatt. De högre preliminärskatterna kan
till stor del förklaras av tidigare nämnda
löneökningar. Avvikelsen vad avser
fyllnadsinbetalningar antas främst bero på högre
reavinster 1997. Den högre reavinsten 1998
påverkar däremot inte titeln Fysiska personers
inkomstskatt, eftersom fyllnadsinbetalningar av
preliminär skatt från och med 1998 redovisas på
inkomsthuvudgruppen Betalningsdifferenser.
Minskningen av debiterad F-skatt beror på att
egenföretagarna jämkade mer än väntat, trots att
den slutliga skatten för 1998 beräknas bli något
högre än vad som prognostiserades till
statsbudgeten.
Tabell 5.5 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt
Miljarder kronor
Titeln
Statsbudget
Utfall
Avvikelse
Preliminär A-skatt
395,9
392,5
-3,4
Prel. F- & SA-skatt
19,1
20,6
1,5
Fyllnadsinbetalningar
29,5
23,4
-6,1
Kvarstående skatt m.m.
9,5
9,0
-0,5
Summa inkomster
454,0
445,4
-8,6
Utbetalning kommunal skatt
299,7
299,8
0,1
Överskjutande skatt
18,9
18,7
-0,2
Omföringar
89,8
87,1
-2,7
Summa utgifter
408,4
405,6
-2,8
Netto på titeln
55,5
49,8
-5,7
Den största delen av de högre utgifterna
förklaras av att det under 1998 gjordes två
omföringar av mervärdesskatt, dvs. för både
inkomståret 1996 och 1997, vilket ökade
utgifterna med cirka 3,5 miljarder kronor.
1121 – Juridiska personers inkomstskatt
Miljarder kronor
Utfall 1997
SB 1998
Utfall 1998
Avvikelse
Titeln
63,3
57,9
68,3
10,4
Juridiska personers inkomstskatt blev 10,4
miljarder kronor högre än i statsbudgeten. I den
periodiserade redovisningen utgörs juridiska
personers inkomstskatt av inkomstskatt,
avkastningsskatt och skattereduktioner. På titeln
inbetalas emellertid även fastighetsskatt, särskild
löneskatt, förmögenhetsskatt och
mervärdesskatt. Dessa skatter omförs till
respektive titel två år senare, förutom
mervärdesskatten som omförs efter ett år. På
grund av betalningsförskjutningar påverkas det
kassamässiga utfallet 1998 även av de
periodiserade skatterna avseende inkomståren
1996 och 1997. Avvikelsen mellan prognosen till
statsbudgeten och taxeringsutfallet för den
periodiserade skatten 1996 är marginell.
Däremot underskattades de periodiserade
skatterna för både 1997 och 1998. I tabell 5.6
visas avvikelsen mellan prognosen till
statsbudgeten och taxeringsutfallet respektive
prognosen till 1999 års ekonomiska
vårproposition.
Tabell 5.6 Juridiska personers inkomstskatt - periodiserat
Miljarder kronor
Utfall
1997
Avvikelse
Prognos
1998
Avvikelse
Inkomstskatt
47
5
48
4
Avkastningsskatt
12
1
12
4
Reduktioner m.m.
-1
0
-1
0
Periodiserat - juridiska pers.
57
6
59
7
Omförda skatter
23
2
24
1
Totalt
80
7
83
8
Inkomstskatten underskattades för åren 1997
och 1998 på grund av att företagens vinster
ökade mer än förväntat. Avkastningsskatten blev
högre än beräknat för åren 1997 och 1998
beroende på att livbolagens förmögenhet blev
högre än prognostiserat. Även ett för lågt
antagande om den genomsnittliga statslåneräntan
1997 bidrog till att avkastningsskatten 1998
underskattades. Omförda skatter blev högre än
beräknat beroende på att prognoserna på särskild
löneskatt och mervärdesskatt var för låg. Detta
motverkas delvis av att prognosen på
fastighetsskatten var för hög.
Avvikelsen mellan prognosen i statsbudgeten
och utfallet fördelad på olika kassamässiga flöden
redovisas i tabell 5.7.
Tabell 5.7 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt
Miljarder kronor
Titeln
Statsbudget
Utfall
Avvikelse
Preliminär F-skatt
64,5
67,7
3,2
Fyllnadsinbetalningar
15,1
27,7
12,6
Kvarstående skatt
4,4
7,1
2,7
Summa inkomster
84,0
102,5
18,5
Överskjutande skatt
7,8
13,3
5,4
Omföringar
17,4
19,4
2,1
Restitutioner
0,9
1,5
0,5
Summa utgifter
26,1
34,2
8,0
Netto på titeln
57,9
68,3
10,4
Den högre preliminärskatten beror på att
företagen jämkat mindre än beräknat.
Underskattningen av 1997 års periodiserade
skatt medförde högre fyllnadsinbetalningar.
Även inbetald kvarskatt, som avser inkomståret
1996, blev högre än beräknat. Inkomsterna på
titeln blev sammanlagt 18,5 miljarder kronor
högre än prognostiserat. Detta motverkas dock
av att även utgifterna på titeln underskattades
med 8 miljarder kronor. Det var främst
överskjutande skatt, avseende inkomståret 1997,
som underskattades men även restitutioner och
omförda skatter blev högre än beräknat. Som
tidigare nämnts omfördes under 1998
mervärdesskatt avseende både inkomståret 1996
och 1997.
1130 – Ofördelbara inkomstskatter
Miljarder kronor
Utfall 1997
SB 1998
Utfall 1998
Avvikelse
Titeln
1,0
3,0
2,1
-0,9
På inkomsttiteln redovisas inbetalda skatter
avseende inkomstår 1997 och tidigare.
Avvikelsen beror på att statsbudgeten fastställdes
enligt det gamla uppbördssystemet medan
utfallet redovisas enligt det nya
uppbördssystemet. I och med
skattekontosystemet redovisas de deklarerade
skatterna på inkomsttitlarna fysiska och juridiska
personers inkomstskatter och betalningarna på
inkomsthuvudgruppen Betalningsdifferenser.
1200 – Socialavgifter och allmän
pensionsavgift
Miljarder kronor
Utfall 1997
SB 1998
Utfall 1998
Avvikelse
Titeln
193,4
208,8
210,9
2,1
Utfallet för inkomsthuvudgruppen blev 2,1
miljarder kronor högre än beräknat till
statsbudgeten. Socialavgifterna består av
arbetsgivaravgifter, egenföretagaravgifter och
särskild löneskatt. Dessutom redovisas
löntagarnas egenavgifter, fr.o.m. år 1998 allmän
pensionsavgift, under denna
inkomsthuvudgrupp. Av tabell 5.8 framgår att
bruttoinkomsterna år 1998 uppgick till 327
miljarder kronor, vilket är 7,9 miljarder kronor
högre än vad som beräknades till statsbudgeten.
Utgifterna uppgick till 116 miljarder kronor
vilket är 5,8 miljarder kronor högre. Precisionen
i beräkningen bestäms i första hand av hur
avgiftsunderlaget, dvs. den totala lönesumman,
faktiskt utvecklas i förhållande till den
utvecklingstakt som antas i prognosen.
Tabell 5.8 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och allmän
pensionsavgift
Miljarder kronor
Titeln
Statsbudget
Utfall
Avvikelse
Inkomster
319,1
327,0
7,9
Utgifter
110,3
116,1
5,8
Netto
208,8
210,9
2,1
varav
lönesumma
2,6
särskild löneskatt
0,6
nedsatta avgifter
-1,2
övrigt
0,1
I beräkningen till statsbudgeten antogs en för låg
lönesumma, vilket innebar att
inkomsterna underskattades med 2,6 miljarder
kronor. Förutom arbetsgivaravgifter påverkas
även särskild löneskatt, egenföretagaravgifter och
allmän pensionsavgift av lönesumman. Totalt
svarar dessa antagandeberoende poster för en
underskattning av utfallet med cirka 3,2 miljarder
kronor. I motsatt riktning verkar ökningen i
olika typer av nedsättningar av avgifterna. Totalt
ökade nedsättningarna med 1,2 miljarder kronor.
1312 – Fastighetsskatt
Miljarder kronor
Utfall 1997
SB 1998
Utfall 1998
Avvikelse
Titeln
15,2
24,0
24,0
0
Inkomsttiteln Fastighetsskatt redovisas på
statsbudgeten med två års eftersläpning. Detta
innebär att beloppet som redovisas på
statsbudgeten år 1998 avser inkomståret 1996.
Fastighetsskatten avseende inkomståret 1998
ingår som en del av fysiska och juridiska
personers inkomstskatt och fastställs i samband
med taxeringen. Inbetalningen av skatten sker i
form av preliminär skatt, fyllnadsinbetalningar
eller kvarstående skatt och redovisas på
inkomsttitlarna fysiska och juridiska personers
inkomstskatt. Av tabell 5.9 framgår att
beräkningen till statsbudgeten 1998 avviker med
3,5 miljarder kronor från nuvarande prognos för
inkomståret 1998.
Tabell 5.9 Fastighetsskatt avseende inkomståret 1998
Miljarder kronor
Utfall 1997
SB 1998
Utfall/
prognos
1998
Avvikelse
Periodiserat
27,1
28,4
24,9
-3,5
varav
skattesänkning
från 1,7 % till 1,5 %.
-2,6
taxeringsutfall 1997
-0,9
Förklaringen står främst att finna i den under
våren 1998 beslutade skattesänkningen från 1,7
till 1,5 procent på småhus och bostadsdelen i
hyreshus. Skattesänkningen svarar för
2,6 miljarder kronor av differensen. Resterande
del, 0,9 miljarder kronor, förklaras av att
taxeringsutfallet år 1997 blev lägre än beräknat,
vilket leder till lägre fastighetsskatt även 1998.
1331 – Arvsskatt
Miljarder kronor
Utfall 1997
SB 1998
Utfall 1998
Avvikelse
Titeln
1,6
1,3
1,8
0,5
Arvsskatten blev 0,5 miljarder kronor högre än
vad som beräknades till statsbudgeten.
1341 – Stämpelskatt
Miljarder kronor
Utfall 1997
SB 1998
Utfall 1998
Avvikelse
Titeln
2,6
4,2
4,0
0,2
Utfallet för stämpelskatten år 1998 blev 4
miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor
lägre än prognosen till statsbudgeten.
Inkomsterna från stämpelskatten är beroende av
dels omsättningen och prisutvecklingen på
fastigheter, dels antalet inteckningar. Den stora
ökningen mellan 1997 och 1998 förklaras av att
stämpelskatten på lagfarter var tillfälligt sänkt till
och med 31 december 1997.
1411 – Mervärdesskatt
Miljarder kronor
Utfall 1997
SB 1998
Utfall 1998
Avvikelse
Titeln
150,3
154,8
162,6
7,8
varav
privat konsumtion
-1,8
ändrat konsumtionsmönster
0,9
ändrad riksredovisning
5,2
moms i kommunsektorn
2,5
övrigt
1,0
Utfallet på inkomsttiteln Mervärdesskatt blev 163
miljarder kronor, vilket är 7,8 miljarder kronor
högre än beräknat till statsbudgeten. Denna
avvikelse förklaras av flera delvis motverkande
faktorer. Under 1998 ökade privat konsumtion i
löpande priser med 3,1 procent, vilket var
1,5 procentenheter lägre än det antagande som
beräkningen till statsbudgeten för 1998 baserades
på. Den lägre konsumtionen minskade
inkomsterna med 1,8 miljarder kronor medan en
större andel högbeskattade varor ökade
inkomsterna med 0,9 miljarder kronor.
Omläggningen av riksredovisningen med
tidigareläggning av tidpunkten för omföring av
mervärdesskatt från inkomsttitlarna fysiska och
juridiska personers inkomstskatt höjde
inkomsterna med 5,2 miljarder kronor. Till
resterande del förklaras de högre inkomsterna av
inbetalningar av mervärdesskatt från
kommunsektorn samt av en reviderad beräkning
av avdragsförbud för bilar.
1424 – Tobakskatt
Miljarder kronor
Utfall 1997
SB 1998
Utfall 1998
Avvikelse
Titeln
7,7
8,5
7,5
-1,0
Utfallet för inkomsttiteln Tobaksskatt blev cirka
1 miljard kronor lägre än vad som beräknades till
statsbudgeten för 1998. Två skattehöjningar
under 1997 medförde högre priser på beskattade
cigaretter. Det medförde i sin tur en ökad
konsumtion av olika typer av obeskattade
cigaretter under 1997 och första delen av 1998.
De effektberäkningar som genomfördes inför
skattehöjningarna överskattade konsumtionen.
I enlighet med det förslag som presenterades i
1998 års ekonomiska vårproposition sänktes
skatten på cigaretter den 1 augusti 1998.
Styckskatten sänktes då från 85 öre till 20 öre,
medan den del av skatten som är relaterad till
detaljhandelspriset höjdes från 17,8 procent till
39,2 procent. Det lägre priset på cigaretter har
förbättrat förutsättningarna för en minskad
konsumtion av obeskattade cigaretter.
Deklarationsuppgifter för senare delen av 1998
visar också att konsumtionen av beskattade
cigaretter då åter ökade. Skattesänkningen
innebär dock lägre skatteinkomster per cigarett,
ca 0,88 kronor per cigarett, jämfört med 1,24
kronor per cigarett före sänkningen av skatten.
1425 – Alkoholskatt
Miljarder kronor
Utfall 1997
SB 1998
Utfall 1998
Avvikelse
Titeln
9,9
10,9
10,0
-0,9
Under inkomsttiteln Alkoholskatt redovisas
inkomster från skatt på etylalkohol, skatt på vin
och andra jästa drycker, skatt på
mellanklassprodukter samt skatt på öl. Utfallet
för alkoholskatterna blev 0,9 miljarder kronor
lägre än beräkningen till statsbudgeten. Den
övervägande delen av detta, cirka 0,7 miljarder
kronor, härrör från lägre skatteinkomster på öl.
Skatten på öl sänktes den 1 januari 1997. Efter
skattesänkningen är öl med en alkoholhalt om
2,8 volymprocent eller lägre obeskattat. I
prognosen underskattades dels efterfrågan av det
obeskattade 2,8-ölet, som initialt tog en stor del
av marknaden för folköl, dels effekten av
skattesänkningen på starköl.
Även skatt på vin och andra jästa drycker samt
skatt på mellanklassprodukter överskattades
något. Utfallet för den förra blev 0,2 miljarder
kronor lägre och för den senare 0,1 miljarder
kronor lägre än beräknat till statsbudgeten.
Konsumtionen av spritdrycker uppvisar sedan
flera år tillbaka en nedåtgående trend som bl.a.
påverkas av gränshandel och illegal införsel.
Denna nedåtgående trend överskattades dock för
1998, vilket innebar att inkomsterna från skatt på
etylalkohol blev knappt 0,1 miljard kronor
högre.
1428 – Energiskatt
Miljarder kronor
Utfall 1997
SB 1998
Utfall 1998
Avvikelse
Titeln
46,9
50,9
49,8
-1,1
Under inkomsttiteln Energiskatt redovisas
inkomster från energiskatt, koldioxidskatt och
svavelskatt. Utfallet för dessa skatter på energi
blev 1,1 miljarder kronor lägre än vad som
beräknades till statsbudgeten. Ur temperatur-
hänseende har 1998, i likhet med 1997, varit
varmare än ett normalår. Det lägre utfallet beror
dock främst på lägre inkomster än prognostiserat
från energi- och koldioxidskatt på bensin, vilket
förklarar 0,9 miljarder kronor av avvikelsen.
Istället för att öka med 1,2 procent, som antogs i
statsbudgeten, minskade bensinförbrukningen
under 1998 med 2,6 procent jämfört med 1997.
Minskningen var särskilt stor under första
halvåret av 1998.
Inkomsterna från energiskatt på elektrisk
kraft blev cirka 0,3 miljarder kronor högre än i
statsbudgeten, vilket troligen kan förklaras av
god vattentillgång. Inkomsterna från koldioxid-
skatt på oljor och övriga bränslen blev något
lägre än beräknat.
1436 – Skatt på avfall
Miljarder kronor
Utfall 1997
SB 1998
Utfall 1998
Avvikelse
Titeln
0,0
0,3
0,0
-0,3
I statsbudgeten förutsattes införande av en
avfallsskatt per den 1 juli 1998. Prognosen
uppgick till 0,3 miljarder kronor, vilket
motsvarade en kvartalsuppbörd. Ny
införandetidpunkt beräknas nu istället bli den 1
januari år 2000.
1600 - Betalningsdifferenser
Miljarder kronor
Utfall 1997
SB 1998
Utfall 1998
Avvikelse
Titeln
0,0
0,0
15,1
15,1
Avvikelsen förklaras i sin helhet av att
statsbudgeten fastställdes i enlighet med det
gamla uppbördssystemet. Utfallet för fysiska
personer inkl. egna företagare uppgick till 9
miljarder kronor medan utfallet för juridiska
personer uppgick till 6 miljarder kronor.
Övergången till det nya uppbördssystemet
gjordes till budgetpropositionen för 1999.
Inkomsterna beräknades då till 1 miljard kronor
och bestod i princip av förväntade
fyllnadsinbetalningar av fysiska personer i
december 1998. Eftersom skattekontot med
tillhörande räntevillkor inte påverkar fysiska
personers ränteberäkning förrän den 12 februari
1999 gjordes månadsfördelningen av
fyllnadsinbetalningar enligt samma principer
som tidigare. Detta innebär att fördelningen
mellan åren, vad avser den del av
fyllnadsinbetalningarna som betalas in under
inkomståret (december 1998) respektive
påföljande år (1999), var densamma som tidigare.
Inbetalningar i december månad inkomståret
görs för att undvika att påföras
förmögenhetsskatt för en beräknad kvarstående
skatt. Utfallet visar däremot att förändringar i
betalningsmönstret faktiskt har skett. Med
samma betalningsmönster som tidigare skulle 4
miljarder kronor betalats in som
fyllnadsinbetalning i december 1998, medan det
preliminära utfallet uppgår till 8 miljarder
kronor. Denna förändring kan ha flera orsaker,
exempelvis att ett färre antal personer har större
kvarskatter eller att räntan på skattekontot är
högre än räntan på lönekontot.
Tabell 5.10 Skattekontot december 1998
Miljarder kronor
Intervall i tusental kr
Överskott
Underskott
Fys.pers.
Jur.pers
Fys.pers
Jur.pers
0
-
100
1,9
0,6
0,2
0,3
100
-
1000
3,2
1,2
0
0,3
1000
-
10000
2,8
2,0
0
0,2
10000
-
100000
1,0
2,5
0
0,2
100000
-
0,6
0,2
0
0
Totalt
9,5
6,5
0,2
1,0
Restfört KFM
0,5
1,1
Totalt inkl.KFM
9,5
6,5
0,7
2,1
Som framgår av tabell 5.10 hade fysiska personer
inklusive egenföretagare gjort överinbetalningar
av skatt om 9,5 miljarder kronor medan juridiska
personer hade gjort överinbetalningar om
6,5 miljarder kronor.
Även om det är vanligt att fysiska personer
gör kompletteringsbetalningar redan under
inkomståret är detta förfarande inte lika vanligt
bland juridiska personer. För dessa räcker det
med att betalningen är gjord under februari för
att undvika kvarskatteavgifter respektive
kostnadsränta enligt det nya uppbördssystemet.
Trots detta redovisar juridiska personer ett
överskott om 6,5 miljarder kronor.
Uppskattningsvis kan 1-2 miljarder kronor
förklaras av för sent inkomna deklarationer.
Vid övergången till redovisning med
skattekontot i statsbudgeten antogs att företagen
enbart betalar de deklarerade eller debiterade
skatterna. En viss andel antogs även restföras hos
kronofogdemyndigheterna. Det har dock visat
sig att företagen kontinuerligt gör större
inbetalningar än nödvändigt. Överskotten kan ha
flera orsaker, t.ex. mervärdesskatt som skall
återbetalas och att företagen vill ha en viss
säkerhetsmarginal. Om överinbetalningarna
under 1998 enbart är en engångseffekt och
företagen successivt anpassar sina betalningar till
de deklarerade skatterna kommer således
inkomsterna budgetåret 1999 att bli motsvarande
lägre.
I tabell 5.10 redovisas även underskottskonton
fördelade på fysiska och juridiska personer. Som
synes uppgår underskotten för fysiska personer, i
huvudsak egenföretagare, till 0,2 miljarder
kronor och för juridiska personer till 1 miljard
kronor. Restförda skatter uppgår till 0,5
respektive 1,1 miljarder kronor.
5.3.2 Övriga inkomster
Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna
2000–7000. Eftersom det på en del
inkomsthuvudgrupper redovisas mindre belopp
är samtliga belopp i detta avsnitt uttryckta i
miljoner kronor.
2000 Inkomster av statens verksamhet
Under denna inkomsttyp redovisas bl.a.
rörelseöverskott, ränteinkomster, inkomster av
statens aktier, offentligrättsliga avgifter och
försäljningsinkomster.
Tabell 5 11 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens
verksamhet
Miljoner kronor
Inkomsttyp/
inkomsthuvudgrupp
Utfall 1997
SB
Utfall
Utfall-SB
2000 Inkomster av
statens verksamhet
38 947
39 704
37 453
-2 252
2100 Rörelseöverskott
13 000
14 272
13 865
-406
2200 Överskott av
statens fastighets-
förvaltning
1 101
176
256
80
2300 Ränteinkomster
1 412
1 400
1 652
252
2400 Aktieutdelning
13 054
12 000
8 923
-3 077
2500 Offentligrätts-
liga avgifter
6 037
8 047
7 546
-501
2600 Försäljnings-
inkomster
1 356
1 202
1 675
473
2700 Böter m.m.
1 343
1 166
1 305
139
2800 Övriga in
komster av statens
verksamhet
1 643
1 442
2 230
788
Som framgår av tabell 5.11 så uppgick
inkomsterna år 1998 till 37 453 miljoner kronor,
vilket är en minskning med 2 252 miljoner
kronor jämfört med statsbudgeten. Skillnaden
förklaras till största delen av minskade
utdelningsinkomster från Securum AB och till
en mindre del av ett lägre inlevererat överskott
från Riksbanken.
2100 Rörelseöverskott
Inkomster från Rörelseöverskott uppgick till
13 865 miljoner kronor år 1998, vilket är en
minskning med 406 miljoner kronor jämfört
med statsbudgeten. Minskningen förklaras till
viss del av att utfallet på inkomsttitel
Luftfartverkets inlevererade överskott är 123
miljoner kronor lägre än vad som beräknades till
statsbudgeten för 1998. Skillnaden förklaras
främst av att Luftfartsverket tillåtits minska
inleverensen till följd av en kompensation av
verkets kostnader för investeringar i samband
med anpassningen av flygplatser till
Schengenavtalet. Inkomsttitel Riksbankens
inlevererade överskott minskade med
500 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten,
vilket har sin förklaring i att räntenedgången
minskat Riksbankens överskott. På inkomsttitel
Sjöfartsverkets inlevererade överskott var utfallet
263 miljoner kronor högre än vad som
beräknades till statsbudgeten. Skillnaden
förklaras av att Sjöfartsverket levererat in medel
enligt myndighetens regleringsbrev.
2200 Överskott av statens fastighets-
förvaltning
Utfallet på inkomsttitel Överskott av Statens
fastighetsverks verksamhet uppgick till
256 miljoner kronor, vilket är en ökning med
80 miljoner kronor jämfört med vad som
beräknades till statsbudgeten. Skillnaden
förklaras av att överskottet avseende 1997 och
därmed inleverensen till inkomsttiteln under
1998 blev högre än beräknat.
2300 Ränteinkomster
Under inkomsthuvudgruppen Ränteinkomster
redovisas på inkomsttiteln Ränteinkomster på
studielån upptagna efter 1989 en differens om ca
200 miljoner kronor jämfört med beräkningen
till statsbudgeten. Orsaken till det är främst att
större frivilliga studielånsåterbetalningar gjorts
än beräknat. Därmed har även ränteinkomsterna
ökat genom en omfördelning mellan kapital och
ränta.
2400 Aktieutdelning
Aktieutdelningen till staten uppgår till
8 923 miljoner kronor, vilket är en minskning
med 3 077 miljoner kronor jämfört med vad som
beräknades till statsbudgeten. Minskningen
förklaras framför allt av lägre utdelning från
Securum AB. I stället har 2 557 miljoner kronor
levererats in på inkomsttiteln Övriga inkomster
av försåld egendom i början av år 1998. Utöver
det har 1 000 miljoner kronor använts för att
återbetala ett lån i Riksgäldskontoret.
Utdelningen från Enator AB, i samband med att
staten avyttrat aktieinnehavet i bolaget, blev 800
miljoner kronor. Som försäljningsinkomst
erhölls 440 miljoner kronor.
2500 Offentligrättsliga avgifter
Inkomsterna på inkomsthuvudgruppen uppgick
till 7 546 miljoner kronor, vilket är en minskning
med 501 miljoner kronor jämfört med
statsbudgeten. Inkomsterna på inkomsttitel
Avgift generationsväxling var 289 miljoner kronor
lägre än vad som budgeterades i statsbudgeten.
Det förklaras av en betydligt lägre anslutning till
generationsväxlingen än vad som beräknades till
statsbudgeten. Utfallet på inkomsttitel Bidrag
för arbetsplatsintroduktion är 234 miljoner kronor
lägre än vad som beräknades till statsbudgeten.
Det förklaras av att antalet deltagare i
arbetsplatsintroduktion blev färre än vad som låg
till grund för beräkningen till statsbudgeten.
2600 Försäljningsinkomster
Försäljningsinkomster uppgick till 1 675
miljoner kronor, vilket är en ökning med
473 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten.
Inkomsttiteln Utförsäljning av beredskapslager
uppvisar ett utfall på 687 miljoner kronor, vilket
är 463 miljoner kronor högre än vad som
beräknades till statsbudgeten. Ökningen avser
tidigare års utförsäljning av beredskapslager.
Före budgetåret 1998 användes inkomsterna av
utförsäljningar för att täcka utgifter för
verksamhet inom industriell försörjning.
2700 Böter m.m.
Böter m.m. uppgick till 1 305 miljoner kronor,
vilket är en ökning med 139 miljoner kronor
jämfört med vad som beräknades till
statsbudgeten. Det är främst inkomsttitel
Dröjsmålsavgifter som förklarar denna ökning.
Inkomsttitel Skattetillägg tillkom i samband med
införandet av skattekontot. Utfallet på denna
titel uppgår till 40 miljoner kronor vilket också är
en ökning med 40 miljoner kronor i förhållande
till vad som beräknades i statsbudgeten.
2800 Övriga inkomster av statens
verksamhet
Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick
till 2 230 miljoner kronor, vilket är 788 miljoner
kronor högre än vad som beräknades till
statsbudgeten. Differensen förklaras bl.a. av att
Exportkreditnämnden leverat in medel enligt
myndighetens regleringsbrev.
3000 Inkomster av försåld egendom
Inkomsttyp Inkomster av försåld egendom
omfattar realkapitalpåverkande inkomster, vilka
staten erhåller i utbyte för en motprestation. I
statsbudgeten för 1998 beräknades inkomster av
försåld egendom uppgå till 15 001 miljoner
kronor.
Tabell 5.12 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld
egendom
Miljoner kronor
Inkomsttyp/
inkomsthuvudgrupp
Utfall 1997
SB
Utfall
Utfall-SB
3000 Inkomster av
försåld egendom
15 802
15 001
11 227
-3 774
3100 Inkomster av
försålda byggnader
och maskiner
34
0
68
68
3200 Övriga inkomter
av markförsäljning
0
1
0
-1
3300 Övriga in-
komster av försåld
egendom
15 768
15 000
11 160
-3 840
För år 1998 uppgick inkomsterna till 11 227
miljoner kronor, vilket är en minskning med
3 774 miljoner kronor jämfört med vad som
beräknades till statsbudgeten. Minskningen
förklaras av uteblivna försäljningar. Inkomsttitel
Övriga inkomster av försåld egendom uppgick till
11 160 miljoner kronor. Av detta utfall svarar
den nu avvecklade Delpensionsfonden för
8 018 miljoner kronor och Enator AB för
440 miljoner kronor. Utöver det levererade
Securum AB levererat in 2 600 miljoner kronor
till följd av att en revers på motsvarande belopp
inlösts.
4000 Återbetalning av lån
Till återbetalning av lån inräknas återbetalningar
till statliga utlåningsorgan som erhåller medel
från staten och som inte har rättigheten att
teckna sig för skulder genemot andra än staten.
Exkluderade är finansiella institutioner som
åtager sig inlåning eller insättningar. De flesta
inkomsttitlar under inkomsttypen Återbetalning
av lån har sin motsvarighet under
inkomsthuvudgruppen 2300 Ränteinkomster.
Det beror på att såväl ränteinkomster som
återbetalning härrör från samma utlåning.
Tabell 5.13 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån
Miljoner kronor
Inkomsttyp/
inkomsthuvudgrupp
Utfall 1997
SB
Utfall
Utfall-SB
4000 Återbetalning av
lån
3 163
2 690
2 889
199
4100 Återbetalning av
näringslån
261
173
186
13
4300 Återbetalning av
studielån
2 485
2 388
2 464
77
4500 Återbetalning av
övriga lån
417
129
238
109
För år 1998 uppgick inkomsterna till 2 889
miljoner kronor, vilket är en ökning med 199
miljoner kronor jämfört med statsbudgeten.
Utfallet på inkomsttitel Återbetalning av
studiemedel uppgick till 2 464 miljoner kronor.
Det är en ökning motsvarande 79 miljoner
kronor jämfört med statsbudgeten. Från och
med 1989 finansieras studielånen utanför
statsbudgeten och återbetalningarna redovisas
under posten Riksgäldskontorets nettoutlåning
m.m. Inkomsttitel Återbetalning av lån för
svenska FN-styrkor uppgick till 27 miljoner
kronor, vilket är en minskning med 73 miljoner
kronor jämfört med vad som beräknades i
statsbudgeten. Inkomsttitel Återbetalning av
övriga lån uppgick för år 1998 till 152 miljoner
kronor, vilket är en ökning med 124 miljoner
kronor. Ökningen förklaras till största delen av
en amortering från Haninge kommun.
5000 Kalkylmässiga inkomster
Under inkomsttypen redovisas avskrivningar,
amorteringar och statliga pensionsavgifter, netto.
Tabell 5.14 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster
Miljoner kronor
Inkomsttyp/
inkomsthuvudgrupp
Utfall 1997
SB
Utfall
Utfall-SB
5000 kalkylmässiga
inkomster
6 839
5 337
5 165
-172
5100 Avskrivningar
och amorteringar
2 608
1 504
1 188
-317
5200 Statliga
pensionsavgifter
4 231
3 833
3 977
144
För år 1998 uppgick inkomsterna till 5 165
miljoner kronor, vilket är en minskning
motsvarande 172 miljoner kronor jämfört med
vad som beräknades i statsbudgeten.
6000 Bidrag m.m. från EU
Inkomsttyp Bidrag m.m. från EU omfattar
bidrag från den Europeiska gemenskapens
jordbruksfond, fiskefond, regionalfond,
socialfond och bidrag för transeuropeiska
nätverk samt övriga bidrag från EU.
Tabell 5.15 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU
Miljoner kronor
Inkomsttyp/
inkomsthuvudgrupp
Utfall 1997
SB
Utfall
Utfall-SB
6000 Bidrag m.m.
från EU
8 228
10 979
9 613
-1 366
6100 Bidrag från EG:s
jordbruksfond
6 634
7 565
7 246
-319
6200 Bidrag från EG:s
fiskefond
176
9
5
-4
6300 Bidrag från EG:s
regionalfond
612
700
451
-249
6400 Bidrag från EG:s
socialfond
668
2 621
1 671
-950
6500 Bidrag till
transeuropeiska
nätverk
94
53
145
91
6900 Övriga bidrag
från EU
44
30
95
65
För år 1998 uppgick inkomsterna till 9613
miljoner kronor, vilket är en minskning med
1 366 miljoner kronor jämfört med vad som
beräknades till statsbudgeten.
Inkomsthuvudgruppen Bidrag från EG:s
jordbruksfond uppgår till 7 246 miljoner kronor,
vilket är en minskning med 319 miljoner kronor
jämfört med vad som beräknades till
statsbudgeten. En viktig förklaring till
differensen är att medelsbehovet för
exportbidrag för jordbruksprodukter blev lägre
än beräknat. Medelsbehovet för detta är svårt att
beräkna till följd av flera svårkontrollerbara och
oförutsägbara faktorer, bl.a. skördeutfall.
Inkomsttitel Bidrag från EU:s socialfond uppgick
till 1 671 miljoner kronor, vilket är en minskning
med 950 miljoner kronor jämfört med vad som
beräknades i statsbudgeten. En förklaring till
differensen är att inkomster inte rekvirerats från
EU i den utsträckning som planerats. Det i sin
tur beror på att projekt inte påbörjats i den
utsträckning som planerats. Samma förklaring
som hänförs till ovan nämnda skillnad gäller även
för inkomsttyp Bidrag från EG:s regionalfond.
7000 Extraordinära medel från EU
Sverige betalar fr.o.m. år 1995 medlemsavgift till
den Europeiska gemenskapen.
Medlemsförhandlingarna resulterade bl.a. i att ett
s.k. infasningsbelopp skall återbetalats under
perioden 1995–1998.
Tabell 5.16 Inkomsttyp 7000 Extraordinära medel från EU
Miljoner kronor
Inkomsttyp/
inkomsthuvudgrupp
Utfall 1997
SB
Utfall
Utfall-SB
7000 Extraordinära
medel från EU
657
270
275
6
7100 Återbetalning
avseende avgiften till
gemenskapsbudgeten
657
270
275
6
För år 1998 uppgick inkomsterna till
275 miljoner kronor, vilket är en ökning med
6 miljoner kronor jämfört med vad som
budgeterades i statsbudgeten. Inkomsterna har
följt den fastlagda återbetalningsplanen med en
successiv avtrappning för att efter år 1998 helt
upphöra. Den sista återbetalningen på
inkomsttitel Återbetalning avseende avgiften till
gemenskapsbudgeten gjordes i december månad år
1998. Sammanlagt har Sverige fått tillbaka 9 085
miljoner kronor på denna inkomsttitel sedan
EU-inträdet år 1995.
5.4 Statsbudgetens utgifter
Utgifterna på statbudgeten är indelade i 27
utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna
Minskning av anslagsbehållningar, Kassamässig
korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning
på statsbudgetens utgiftssida.
Som framgår av tabell 5.18 uppgick utfallet för
statsbudgetens utgifter till 696,7 miljarder
kronor. Det är 5,7 miljarder kronor högre än vad
som ursprungligen budgeterades. På
tilläggsbudget tillfördes 1,8 miljarder kronor och
utfallet blev därmed 3,9 miljarder kronor högre
än totalt anvisade medel.
Jämfört med budgetåret 1997 ökade utgifterna
1998 med 41,5 miljarder kronor. Utgifterna
under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner ökade med omkring 9,5 miljarder
kronor. Anslaget Generellt statsbidrag till
kommuner och landsting svarade för knappt 9
miljarder kronor av denna ökning. Vidare ökade
utgiftsområde 15 Studiestöd med ca 6 miljarder
kronor främst beroende på att anslaget
Vuxenstudiestöd ökade med drygt 5 miljarder
kronor. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet
vid sjukdom och handikapp ökade med ca 4
miljarder kronor främst p.g.a. högre utgifter på
anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Den sista
större ökningen härrör från Riksgäldskontorets
nettoutlåning som blev ca 7,5 miljarder kronor
högre 1998 jämfört med 1997. Den viktigaste
förklaringen är att 1997 års utfall
tillgodoräknades tre större inbetalningar från
Venantius, Vattenfall och Vasakronan.
I tabell 5.18 framgår avvikelser per
utgiftsområde i förhållande till anvisade medel på
statsbudgeten. Utfallet för de 27
utgiftsområdena är 6,3 miljarder kronor högre än
budgeterat. För utgiftsområdena 6 Totalförsvar,
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp, 22 Kommunikationer, 25 Allmänna
bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor och 27
Avgiften till Europeiska gemenskapen är utfallet
mer än 1 miljard kronor högre än anvisat på
statsbudgeten. Två utgiftsområden,
utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet och utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar,
redovisar utfall som underskrider budgeterade
belopp i statsbudgeten med mer än 1 miljard
kronor.
Diagram 5.6 Större avvikelser jämfört med statsbudgeten,
avvikelser större än 1 mdkr
Miljarder kronor
I tabell 5.18 redovisas också avvikelser jämfört
med totalt anvisade medel, (dvs. medel anvisade
på statsbudget och tilläggsbudget). En större
förbrukning än anvisade medel kan finansieras
genom att myndigheterna utnyttjar ingående
reservationer, anslagssparande eller anslagskredit
eller genom att regeringen genom särskilt beslut
medgivet ett överskridande.
Indragningar
Enligt 8 § lagen om statsbudgeten får regeringen
besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall
användas, om detta är motiverat av särskilda
omständigheter i en verksamhet eller av
statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska
skäl.
Under 1998 har regeringen beslutat om
indragningar av anslagsmedel uppgående till
totalt 9 615 miljoner kronor. Ett fåtal
indragningar svarar för större delen av detta
belopp. I tabell 5.17 redovisas samtliga
indragningar som är större än 100 miljoner
kronor. Dessa större indragningar, 9 stycken,
summerar till 8 578 miljoner kronor och svarar
för 89 procent av det totalt indragna beloppet
under 1998. En stor del av det indragna beloppet
avser indragning av anslagssparande från 1997.
Den största indragningen uppgår till
2 302 miljoner kronor och avser anslaget
Bidraget till arbetslöshetsersättning. Det av
regeringen indragna beloppet avser
anslagssparandet från budgetåret 1997. Vidare
har regeringen i regleringsbrev beslutat om
indragningar på 2 211 miljoner kronor av
anslagssparandet från 1997 för anslaget
Räntebidrag m.m. Den tredje större indragningen
har gjorts för anslaget Föräldraförsäkring och
uppgår till 2 100 miljoner kronor. Indragningen
förklaras av att anslagssparandet från 1997
översteg det maximalt tillåtna anslagssparandet.
Tabell 5.17 Indragningar 1998, större än 100 mkr
Miljoner kronor
Utgiftsområde/anslag
Uo13 A1 Bidrag till arbetslöshetsersättning
2 302
Uo18 A2 Räntebidrag m.m.
2 211
Uo12 A2 Föräldraförsäkring
2 100
Uo14 A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
875
Uo15 A3 Vuxenstudiestöd m.m.
400
Uo14 A3 Särskilda åtg. för arbetshandikappade
255
Uo 5 B1 Bidrag till vissa int. organisationer
183
Uo6 95/96 04F2 ÖCB: Industriella åtgärder
141
Uo16 93/94 08G1 Inredn./utrustn. av lokaler
111
Summa större indragningar
8 578
Andel av totala indragningar
89 %
Medgivna överskridanden
Enligt 6 § andra stycket lagen om statsbudgeten
får regeringen med riksdagens bemyndigande
besluta att ett ramanslag får överskridas, om
detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka
särskilda utgifter som inte var kända då anslaget
anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat
ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas.
Riksdagen har lämnat ett sådant bemyndigande
för 1998.
För 1998 har regeringen medgett att anslaget
Sjukpenning och rehabilitering m.m, under
utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp, överskrids med 617 miljoner
kronor. Regeringen beslutade under året att höja
anslagskrediten för anslaget till 10 procent, men
då utgifterna för sjukpenningen ökade kraftigt
under hösten 1998, blev det nödvändigt för
regeringen att medge ett överskridande. Vidare
har under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostad och byggande medgetts att anslaget
Bonusränta för ungdomsbosparande överskrids
med 275 000 kronor. Med anledning av
kostnader för avvecklingen av avtalet med
Nordström & Thulin har regeringen också
medgett att anslaget Transportstöd till Gotland,
under utgiftsområde 22 Kommunikationer,
överskrids med 321,7 miljoner kronor.
I statsbudgeten anvisades under utgiftsområde
26 Statsskuldsräntor m.m. anslaget Räntor på
statsskulden 108 415 miljoner kronor. Utfallet
blev 113 311 miljoner kronor, vilket är
4 896 miljoner kronor högre än vad som
budgeterades. Därmed har det direkt till anslaget
kopplade bemyndigande som riksdagen gett
regeringen utnyttjats. Detta bemyndigande
innebär att regeringen har rätt att besluta att
anslaget får överskridas om det är nödvändigt för
att fullgöra statens betalningsåtagande.
I nästa avsnitt redovisas utfallet per
utgiftsområde och de större avvikelserna mot
statsbudgeten och tilldelade medel kommenteras
på anslagsnivå. Med tilldelade medel avses
summan av ingående reservationer och
ramöverföringsbelopp, anvisade medel på stats-
och tilläggsbudget, medgivna överskridanden
samt indragningar. I bilaga 4 redovisas utfallet
1998 för samtliga anslag på statsbudgeten samt
avvikelser bl.a. jämfört med statsbudgeten.
Tabell 5.18 Statsbudgetens utgifter 1998
Miljoner kronor
Statsbudget
Tilläggs-
budget
Totalt
anvisat
Utfall
Avvikelse
mot stats-
budget
Avvikelse
mot totalt
anvisat
Uo 1 Rikets styrelse
3 977
19
3 996
4 328
351
332
Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
2 063
-21
2 042
1 981
-82
-61
Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd
5 662
24
5 686
5 864
202
178
Uo 4 Rättsväsendet
21 034
86
21 120
21 413
379
293
Uo 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
2 811
-1
2 810
2 638
-173
-172
Uo 6 Totalförsvar
41 244
100
41 344
42 399
1 155
1 055
Uo 7 Internationellt bistånd
11 434
0
11 434
11 479
45
45
Uo 8 Invandrare och flyktingar
3 864
366
4 230
4 186
322
-44
Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
22 500
254
22 754
23 124
624
370
Uo 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
37 192
0
37 192
39 685
2 493
2 493
Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
62 701
0
62 701
62 684
-17
-17
Uo 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
35 814
0
35 814
35 910
96
96
Uo 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
42 723
-4 238
38 485
37 331
-5 392
-1 154
Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
47 542
-81
47 461
47 668
126
207
Uo 15 Studiestöd
21 334
-60
21 274
21 919
585
645
Uo 16 Utbildning och universitetsforskning
27 051
196
27 247
27 737
686
490
Uo 17 Kultur, media, trossamfund och fritid
7 335
0
7 335
7 342
7
7
Uo 18 Samhällsplanering, bostadsförs. och byggande
22 826
366
23 192
22 371
-455
-821
Uo 19 Regional utjämning och utveckling
3 605
0
3 605
3 437
-168
-168
Uo 20 Allmän miljö- och naturvård
1 178
62
1 240
1 372
194
132
Uo 21 Energi
1 583
428
2 011
867
-716
-1 144
Uo 22 Kommunikationer
24 101
-2
24 099
27 348
3 247
3 249
Uo 23 Jord-o skogsbruk,fiske med anslutande näringar
13 726
6
13 732
11 836
-1 890
-1 896
Uo 24 Näringsliv
2 698
20
2 718
2 777
79
59
Uo 25 Allmänna bidrag till kommuner
93 049
4 250
97 299
96 784
3 735
-515
Uo 26 Statsskuldsräntor m.m.
109 125
0
109 125
113 405
4 280
4 280
Uo 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
19 645
0
19 645
21 210
1 565
1 565
Minskning av anslagsbehållningar
5 000
0
5 000
0
-5 0001
-5 0001
Summa utgiftsområden
692 815
1 774
694 589
699 094
6 278
4 504
Kassamässig korrigering
0
0
0
386
386
386
Riksgäldskontorets nettoutlåning
-1 843
0
-1 843
-2 828
-985
-985
Summa statsbudgetens utgifter
690 972
1 774
692 746
696 652
5 680
3 906
5.4.1 Utgifter per utgiftsområde
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Utgiftsområdet omfattar statschefen, riksdagen
och dess ombudsmän samt regeringen. Vidare
ingår bl.a. presstöd, partistöd och vissa centrala
myndigheter.
Tabell 5.19 Uo 1 Rikets styrelse
Miljoner kronor
Versksamhets-
område
Utfall
1997
SB1
TB1
Utfall
Utfall-SB
Statschfen
73
72
0
70
-2
Riksdagen och
dess
ombudsmän
823
956
0
913
-43
Regeringen
m.m.
2 301
2 222
19
2 615
393
Centrala
myndigheter
46
47
0
46
-1
Mediefrågor
667
679
0
684
5
Summa Uo 1
3 910
3 977
19
4 328
352
1 SB= statsbudgeten TB= tilläggsbudget 1 och 2
Utfallet för 1998 uppgick till 4 328 miljoner
kronor, vilket är en ökning med 352 miljoner
kronor eller ca 9 procent jämfört med
statsbudgeten.
Avvikelsen härrör framför allt från
verksamhetsområdet Regeringen m.m. där
anslaget Regeringskansliet m.m. förklarar större
delen av differensen. Utfallet för detta anslag
blev 233 miljoner kronor högre än totalt anvisade
medel, vilket finansierades med anslagssparande
från tidigare år.
Utgifterna för äldreanslaget från budgetåret
1995/96 Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen blev 175 miljoner kronor, vilket
medförde en utgående reservation om
698 miljoner kronor.
I förhållande till utgiftsområdets totalt
tilldelade medel, som uppgick till 5,5 miljarder
kronor, var förbrukningen 1,1 miljarder kronor
lägre.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans-
förvaltning
Utgiftsområdet innefattar ett tiotal centrala
myndigheter och nämnder, Riksgäldskontorets
kostnader för upplåning och låneförvaltning
samt Riksdagens revisorer. Dessutom ingår vissa
tidsbegränsade åtaganden.
Tabell 5.20 Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Centrala
myndigheter
m.m.
1 505
1 856
-1
1 393
-464
Tidsbegränsade
åtgärder
983
190
-20
573
383
Riksdagens
revisorer
17
17
0
15
-2
Summa Uo 2
2 504
2 063
-21
1 981
-82
Utgifterna för utgiftsområdet blev 1 981
miljoner kronor. Det är 82 miljoner kronor lägre
än anvisat på statsbudgeten. Jämfört med
budgetåret 1997 har utgifterna minskat med
523 miljoner kronor, främst beroende på att det
sista kapitaltillskottet till Europeiska
investeringsbanken, som uppgick till
876 miljoner kronor, gjordes under år 1997.
Det lägre utfallet i förhållande till
statsbudgeten för verksamhetsområdet Centrala
myndigheter m.m., förklaras till största delen av
att utfallet för anslaget RGK: Kostnader för
upplåning och låneförvaltning blev 353 miljoner
kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Orsaken
till att utfallet blev lägre än budgeterat är bl.a. att
utgifterna för upplåningen på den institutionella
marknaden har minskat och att provisionerna vid
upplåning på hushållsmarknaden har minskat på
grund av allemanssparandets upphörande.
Avvikelser gentemot statsbudgeten återfinns
även inom verksamhetsområdet Tidsbegränsade
åtgärder. Utfallet som uppgick till 573 miljoner
kronor var 383 miljoner kronor högre än anvisat
på statsbudgeten. Avvikelsen förklaras främst av
att 453 miljoner kronor förbrukades på
äldreanslaget Investeringar i infrastruktur på
svensk finansmarknad. Detta äldreanslag har
finansierat statens köp av aktier i OM Gruppen
AB. Köpesumman uppgick till 450 miljoner
kronor.
Totalt tilldelade medel för 1998 uppgick till
3,1 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder
kronor lägre än utfallet.
Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
I utgiftsområdet ingår Riksskatteverket,
Skattemyndigheterna samt Tullverket.
Tabell 5.21 Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
Statsb
udget
TB
Utfall
Utfall-SB
Skatteförvaltn.
och tullverket
5 735
5 662
24
5 864
201
Summa Uo 3
5 735
5 662
24
5 864
201
För 1998 uppgick utgifterna till 5 864 miljoner
kronor. Utfallet blev därmed 201 miljoner
kronor högre än statsbudgeten.
Störst avvikelse uppvisar anslagen
Skattemyndigheterna och Riksskatteverket, som
tillsammans ökade med 167 miljoner kronor
jämfört med statsbudgeten. Ökningen förklaras
framför allt av senareläggning av
skatteförvaltningens IT-planer för 1997, gjorda
pensionsåtaganden, förberedelser för
regionalisering och inrättande av
skattekriminalenheter. Överskridandet täcktes
genom att anslagssparande från tidigare budgetår
utnyttjades.
I förhållande till totalt tilldelade medel var
utfallet 0,6 miljarder kronor lägre.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak
polisväsendet, åklagarväsendet,
domsstolsväsendet, kriminalvården,
kronofogdemyndigheterna samt övrig
verksamhet inom rättsväsendet vilket till största
delen avser rättshjälpen.
Tabell 5.22 Uo 4 Rättsväsendet
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Polisväsendet
11 337
11 474
46
11 289
-185
Åklagarväsend
et
660
815
0
741
-74
Domstolsväsen
det mm
2 954
2 979
11
3 063
84
Kriminalvården
3 816
3 376
12
3 866
490
Kronofogdemyn
dig-
heterna
1 271
1 284
0
1 303
19
Övrig
verksamhet
1 122
1106
17
1 151
44
Summa Uo 4
21 160
21 034
86
21 413
378
För 1998 uppgick utgifterna till 21 413 miljoner
kronor, vilket är en ökning med 378 miljoner
kronor jämfört med statsbudgeten. På
tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet
86 miljoner kronor. Utfallet blev därmed
292 miljoner kronor högre än totalt anvisade
medel.
Avvikelsen förklaras främst av att utfallet för
anslaget Kriminalvården blev 490 miljoner
kronor högre än anvisat i statsbudgeten.
Anslaget budgeterades lågt för att det ingående
anslagssparandet, som uppgick till 720 miljoner
kronor, skulle utnyttjas. Vidare redovisar
anslaget Polisorganisationen en större avvikelse.
Utfallet för anslaget blev 197 miljoner kronor
lägre än anvisade medel på statsbudgeten.
I förhållande till totalt tilldelade medel inom
hela utgiftsområdet var utfallet 0,8 miljarder
kronor lägre.
Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och inter-
nationell samverkan
Utgiftsområdet innehåller förvaltningsutgifter
för Utrikesdepartementet med
utlandsmyndigheter samt bidrag till vissa
internationella organisationer, bl.a. Nordiska
ministerrådet och FN. Vidare ingår information
om Sverige i utlandet, nedrustnings- och
säkerhetspolitiska frågor samt övriga
utrikespolitiska frågor som omfattar strategisk
exportkontroll och europainformation.
Tabell 5.23 Uo 5 Utrikesförvaltning och int. samverkan
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Utrikesförvaltnin
gen m.m.
1 662
1 763
0
1 821
57
Int. organisa-
tioner
652
906
-1
679
-227
Info. om Sverige i
utlandet
69
61
0
61
0
Nedrustning och
säkerhetspol.
frågor
56
57
0
57
0
Övriga utrikespol.
frågor
37
24
0
20
-4
Summa Uo 5
2 476
2 811
-1
2 638
-173
Utfallet uppgick till 2 638 miljoner kronor, vilket
är 173 miljoner kronor lägre än vad som
anvisades på statsbudgeten.
Skillnaden förklaras framför allt av att
förbrukningen för anslaget Bidrag till vissa
internationella organisationer blev 195 miljoner
kronor lägre än budgeterat. Till stor del beror
den lägre anslagsbelastningen på att utgifterna
för det obligatoriska bidraget till FN:s
fredsbevarande operationer har minskat men
också till viss del på valutakursförändringar.
Totalt tilldelade medel för hela utgiftsområdet
uppgick till 3,4 miljarder kronor, vilket blev
0,8 miljarder kronor lägre än utfallet.
Utgiftsområde 6 Totalförsvar
Under utgiftsområdet finansieras det militära
och civila försvaret, nämnder samt
stödverksamhet till militärt och civilt försvar.
Tabell 5.24 Uo 6 Totalförsvar
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Militärt försvar
37 475
37 204
150
38 626
1 422
Vissa
funktioner
civila försvaret
2 153
2 589
-50
2 365
-223
Kustbevakning
en och
nämnder m.m.
419
484
0
443
-41
Stödverksamhe
t
932
968
0
965
-3
Summa Uo 6
40 978
41 244
100
42 399
1 155
I statsbudgeten för år 1998 anvisades
41 244 miljoner kronor. Utfallet blev
42 399 miljoner kronor vilket är 1 155 miljoner
kronor högre än budgeterat.
Avvikelsen förklaras framför allt av att utfallet
för anslaget Försvarsmakten blev 1 337 miljoner
kronor högre än anvisat på statsbudgeten. Den
högre förbrukningen inom anslaget täcktes
genom att både anslagssparande från tidigare år
och anslagskredit utnyttjades. Orsaken till
utnyttjandet av anslagskrediten var att
2 227 miljoner kronor av det ingående
ramöverföringsbeloppet stod till regeringens
disposition under 1998. De medel som stod till
regeringens disposition framgår inte enligt
anslagsnomenklaturen för år 1998. Under 1999
redovisas dessa medel under äldreanslaget
Försvarsmakten. Under 1998 vidtogs åtgärder för
att förskjuta vissa materielkostnader till
budgetåret 1999 som annars hade belastat
anslaget Försvarsmakten under 1998. Dessa
materielförskjutningar uppgick totalt till 338
miljoner kronor.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utgiftsområdet omfattar internationellt
utvecklingssamarbete med u-länder och
samarbete med Central- och Östeuropa.
Tabell 5.25 Uo 7 Internationellt bistånd
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Int. utv.
samarbete
11 470
10 624
0
10 790
166
Samarbete
med Central-
och Östeuropa
670
811
0
689
-122
Summa Uo 7
12 139
11 434
0
11 479
44
Utfallet för 1998 blev 11 479 miljoner kronor,
vilket är 44 miljoner kronor högre än anvisat i
statsbudgeten. I förhållande till totalt tilldelade
medel, som uppgick till 18,9 miljarder kronor
under år 1998, var utfallet 7,4 miljarder
kronorlägre. Skillnaden mellan utgiftsområdets
totalt tilldelade medel och förbrukning förklaras
framförallt av att utfallen för anslagen
Biståndsverksamhet och Samarbete med Central-
och Östeuropa blev 5,7 respektive 1,1 miljarder
kronor lägre än totalt tilldelade medel under
1998. Vid utgången av 1998 uppgick
utgiftsområdets anslagssparande till 7,4 miljarder
kronor.
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med
frågor bl.a. rörande mottagande av asylsökande.
Vidare finansieras arbetet med invandrares
integration i Sverige, t.ex. utgifter för
kommunersättningar vid flyktingmottagande.
Tabell 5.26 Uo 8 Invandrare och flyktingar
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Migrationspolitik
1 966
1 748
92
1 823
75
Invandrares
integration
1 617
2 116
274
2 363
247
Summa Uo 8
3 583
3 864
366
4 186
322
Under budgetåret 1998 förbrukades 4 186
miljoner kronor inom utgiftsområdet vilket är
322 miljoner kronor högre än anvisade medel i
statsbudgeten. Skillnaden härrör främst från
anslagen Mottagande av asylsökande och
Kommunersättningar från asylsökande där utfallen
blev 198 respektive 376 miljoner kronor högre än
anvisade medel på statsbudgeten. Orsaken till
överskridandet är dels att kommunerna har tagit
emot fler flyktingar än väntat, dels att antalet
personer i mottagningssystemet för asylsökande
har blivit högre än vad som antogs i samband
med statsbudgeten. Överskridandet täcktes
genom att utgiftsområdet tillfördes 366 miljoner
kronor på tilläggsbudget, delvis finansierat
genom att anslagen Migrationspolitiska åtgärder
och Utresor för avvisade och utvisade minskade.
Totalt tilldelade medel uppgick 1998 till
4 193 miljoner kronor. Utfallet blev därmed
7 miljoner kronor lägre .
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
Utgiftsområdet omfattar merparten av statens
utgifter för vård och omsorg t.ex. bidrag till
läkemedelsförmånen, utgifter för flertalet
myndigheter under Socialdepartementet, bidrag
till organisationer bl.a. till WHO, vissa
stimulans- och utvecklingsbidrag inom det
sociala området samt stöd till sektorsforskning.
Tabell 5.27 Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Hälso- och
sjukvård
17 323
16
387
0
17 148
760
Äldre och
funktionshindrad
e
personer
5 643
4 961
250
4 821
-140
Åtg. f barn, soc.
behandl., alkohol
/narkotika politik
778
680
4
675
-4
Socialstyrelsen
377
370
0
378
8
Stöd till forskn.
98
102
0
102
0
Summa Uo 9
24 218
22 500
254
23 124
624
Utgifterna uppgick 1998 till 23 124 miljoner
kronor. Utfallet blev därmed 624 miljoner
kronor högre jämfört med anvisade medel på
statsbudgeten.
Avvikelsen härrör framför allt från
verksamhetsområdet Hälso- och sjukvård där
anslaget Sjukvårdsförmåner överskred
budgeterade medel med 330 miljoner kronor till
följd av ökade tandvårdsutgifter. Även anslaget
Bidrag till läkemedelsförmånen överskred
budgeterade medel med 274 miljoner kronor. De
högre utgifterna för dessa anslag täcktes genom
ianspråktagande av anslagskrediterna.
Utgifterna för anslaget Kostnader för statlig
assistansersättning uppgick år 1998 till
3 884 miljoner kronor, vilket var 169 miljoner
kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten.
De lägre utgifterna beror framför allt på att
hjälpbehovet (antalet personer och antalet
assistanstimmar) inte har ökat i den takt som
antogs i statsbudgeten.
På tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet
254 miljoner kronor varav 250 miljoner avsåg
anslaget Bidrag till äldrebostäder m.m.
Ingående anslagsbehållningar inom
utgiftsområdet uppgick till 530 miljoner kronor.
Totalt tilldelade medel för uppgick till 23 217
miljoner kronor, vilket var 93 miljoner kronor
mer än utgiftsområdets förbrukning under år
1998.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp
Utgiftsområdet omfattar två
verksamhetsområden, ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp samt
socialförsäkringsadministrationen, dvs.
Riksförsäkringsverket och de allmänna
försäkringskassorna.
Tabell 5.28 Uo 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Ek. tryggh. vid
sjukdom/
handikapp
30 373
32 258
0
35 311
3 053
Socialförsäkrin
gsadm.
5 217
4 935
0
4 374
-560
Summa Uo 10
35 591
37 192
0
39 685
2 493
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till
39 685 miljoner kronor, vilket är 2 493 miljoner
kronor eller knappt 7 procent högre än vad som
budgeterades i statsbudgeten. Anslaget
Sjukpenning och rehabilitering m.m. svarade för ca
52 procent av utgiftsområdets totala utgifter
1998. Jämfört med utfallet 1997 har utgifterna
inom utgiftsområdet ökat med 4 094 miljoner
kronor. Orsaken är framför allt högre utgifter
för sjukpenningen.
Differensen mellan utfall och vad som anvisats
på statsbudgeten förklaras till största delen av
högre utgifter för anslaget Sjukpenning och
rehabilitering m.m. Utfallet för anslaget blev
20 761 miljoner kronor, vilket är 2 880 miljoner
kronor högre än anvisat på statsbudgeten. De
högre utgifterna finansierades främst med
utnyttjande av anslagskredit. Vid utgången av
1998 uppgick utnyttjandet av anslagskrediten till
2 404 miljoner kronor.
Utfallet för anslagsposten Sjukpenning blev
18 610 miljoner kronor, vilket är 3 053 miljoner
kronor högre än budgeterat i statsbudgeten.
Jämfört med 1997 är detta en ökning med
4 668 miljoner kronor. Utgiftsutvecklingen styrs
bl.a. av antalet dagar ersatta med sjukpenning,
demografiska förändringar samt
beteendeförändringar på individnivå. Vidare
påverkas utgifterna av den genomsnittliga
ersättningen, vilken styrs av regelverk och
löneutveckling.
Utgifterna för sjukpenningen har ökat mycket
kraftigt på grund av ett större antal sjukdagar,
bl.a. som en följd av att
långtidssjukskrivningarna har ökat. Antalet
ersatta sjukpenningdagar uppgick år 1998 till ca
50,4 miljoner dagar. Det är ca 3,9 miljoner fler
dagar än år 1997.
Tabell 5.29 Antal ersatta sjukdagar och genomsnittlig
ersättning per dag
Antal ersatta sjukdagar,miljoner
Genomsnittlig ers, kr/dag
1997
46,51
332
1998
50,4
368
1 För att underlätta jämförelsen mellan antalet ersatta sjukdagar 1997 och 1998 har
antalet sjukdagar 1997 korrigerats så att de motsvarar en sjuklöneperiod på 14 dagar.
Under 1998 har ersättningsnivån höjts,
sjuklöneperioden förkortats från 28 dagar till 14
dagar och begränsningsreglerna kring
kompletterande avtalsersättningar tagits bort.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid
ålderdom
Utgiftsområdet finansierar folkpension i form av
ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna
och bostadstillägg för pensionärer.
Tabell 5.30 Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Ek. trygghet
vid ålderdom
63 134
62 701
0
62 684
-17
Summa Uo 11
63 134
62 701
0
62 684
-17
Under budgetåret 1998 förbrukades 62 684
miljoner kronor. I förhållande till anvisade medel
i statsbudgeten var detta en minskning med
17 miljoner kronor. I förhållande till totalt
tilldelade medel var förbrukningen inom
utgiftsområdet 820 miljoner kronor lägre.
Utgifterna på anslaget Ålderspensionärer ökade
med 182 miljoner kronor jämfört med vad som
tilldelades i statsbudgeten på grund av att antalet
ålderspensionärer blev högre än förväntat.
Överskridandet täcktes genom att det ingående
ramöverföringsbeloppet utnyttjades. Trots ett
ökat antal ålderspensionärer under 1998 blev
förbrukningen på anslaget Bostadstillägg till
pensionärer 119 miljoner kronor lägre jämfört
med anvisade medel på statsbudgeten.
Anledningen var främst att antalet pensionärer
med bostadstillägg minskade till följd av nya
regler för beräkning av pensionärernas inkomst.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer
och barn
Utgiftsområdet finansierar stöd till barnfamiljer,
främst genom allmänna barnbidrag,
föräldraförsäkring inklusive
havandeskapspenning och underhållsstöd.
Tabell 5.31 Uo 12 Ek. trygghet för familjer och barn
Miljoner kronor
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Ek. trygghet för
familjer &barn
32 602
35 814
0
35 910
96
Summa Uo 12
32 602
35 814
0
35 910
96
Utfallet för utgiftsområdet blev 35 910 miljoner
kronor vilket var 96 miljoner kronor högre än
anvisade medel i statsbudgeten.
Under året har väsentliga förskjutningar av
utgifterna skett inom utgiftsområdet. Utgifterna
för anslaget Underhållsstöd blev 864 miljoner
kronor högre än vad som anvisades på
statsbudgeten samtidigt som utfallen för
anslagen Föräldrarförsäkring och Allmänna
barnbidrag underskred budgeterade medel med
630 respektive 188 miljoner kronor på grund av
att det föddes färre barn än vad som beräknades i
statsbudgeten. På tilläggsbudget finansierades
därför överskridandet på anslaget Underhållsstöd
genom att anslaget Föräldrarförsäkring
minskades med 735 miljoner kronor. På detta
anslag gjordes även en indragning under år 1998
på 2 100 miljoner kronor. För hela
utgiftsområdet uppgick därmed totalt tilldelade
medel till 36,9 miljarder kronor vilket var
945 miljoner kronor högre än vad som
förbrukades under 1998.
Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet
Utgifterna omfattar till största delen bidrag till
arbetslöshetsersättning (ca 95 procent av
utgifterna 1998) och till en mindre del bidrag till
lönegarantiersättning.
Tabell 5.32 Uo 13 Ek. trygghet vid arbetslöshet
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Ers. vid
arbetslöshet
40 920
42 723
-4 238
37 331
-5 392
S:a Uo13
40 920
42 723
-4 238
37 331
-5 392
Utgifterna för utgiftsområdet uppgick till
37 331 miljoner kronor år 1998, vilket är 5 392
miljoner kronor eller knappt 13 procent lägre än
anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget har
anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning
minskats med 4 238 miljoner kronor.
Jämfört med budgetåret 1997 har utgifterna
minskat med 3 589 miljoner kronor, vilket
förklaras av att den öppna arbetslösheten
minskat från i genomsnitt 8 procent av
arbetskraften år 1997 till 6,5 procent år 1998.
Avvikelsen jämfört med statsbudgeten
förklaras av lägre utgifter för anslaget Bidrag till
arbetslöshetsersättning. Orsaken är att den öppna
arbetslösheten blev lägre än vad som
prognostiserades i budgetpropositionen för
1998. I denna proposition beräknades den öppna
arbetslösheten till 7,4 procent. Utfallet för den
öppna arbetslösheten blev i genomsnitt 6,5
procent under 1998, d.v.s. 0,9 procentenheter
lägre än vad som antogs i budgetpropositionen
för 1998. Till följd av lägre antaganden om den
öppna arbetslösheten minskades anslaget på
tilläggsbudget. Dessutom gjordes en indragning
av anslagssparande på 2 302 miljoner kronor.
Utfallet på 35 289 miljoner kronor, blev därmed
1 154 miljoner kronor lägre än totalt anvisade
medel.
Utfallet för anslaget Bidrag till
lönegarantiersättningar, uppgick till 2 042
miljoner kronor. De inbetalningar av
lönegarantiavgifter som överstiger utgifterna för
lönegarantiersättningar och
administrationskostnader finansierar
avbetalningar av den skuld som kvarstår från
Lönegarantifonden. Enligt riksdagsbeslut
avvecklades den återstående skulden i
Riksgäldskontoret vid utgången av 1998.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Utgiftsområdet innehåller utgifter för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
Arbetsmarknadsverket m.fl. myndigheters
förvaltning, forskning och utveckling på
arbetsmarknads- och arbetslivsområdet,
jämställdhetsfrågor och statliga arbetsgivarfrågor.
Tabell 5.33 Uo14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Arbetsmarkn
35 966
33 923
-181
34 039
117
Arbetsliv
5 845
5 485
100
5 534
49
Jämställdhet
kvinnor-män
30
31
0
36
5
Staten som
arbetsgivare
8 164
8 104
0
8 059
-45
S:a Uo 14
50 005
47 542
-81
47 668
126
Utfallet för utgiftsområdet blev 47 668 miljoner
kronor. Det är 126 miljoner kronor högre än
budgeterat i statsbudgeten. Anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (inkl.
äldreanslaget 1995/96 Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder), svarade för ca 46 procent av de totala
utgifterna år 1998.
Indragningar av medel uppgick till totalt
1 218 miljoner kronor. Största delen av
indragningarna härrör från anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, från vilket
875 miljoner kronor drogs in efter nerrevidering
av antalet personer som beräknades delta i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Från och med 1998 belastar kostnader för
resursarbeten utgiftsområdet och 606 miljoner
kronor överfördes från utgiftsområde 13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet till anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Jämfört med år 1997 har de totala utgifterna
minskat med 2 337 miljoner kronor.
Huvudförklaring till minskningen är lägre
utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Antal personer i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder minskade som andel av arbetskraften
från 4,3 procent år 1997 till 3,9 procent år 1998.
Störst avvikelser mellan utfall och
statsbudgeten återfinns under
verksamhetsområde Arbetsmarknad. Utfallet för
anslaget Europeiska socialfonden m.m. blev 388
miljoner kronor lägre än anvisat på
statsbudgeten. Avvikelsen förklaras av
fördröjningar i strukturfondsverksamheten.
Vidare blev utfallet för anslaget Särskilda åtgärder
för arbetshandikappade 305 miljoner kronor lägre
jämfört med statsbudgeten. Den lägre
anslagsförbrukningen förklaras av ändrade redo-
visningsprinciper. Förändringen medförde att de
bokförda utgifterna minskade med ca
600 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget Bidrag till Samhall AB
uppgick till 4 456 miljoner kronor, vilket är
100 miljoner kronor högre än anvisat på
statsbudgeten. På tilläggsbudget tillfördes
anslaget 100 miljoner kronor för att säkerställa
en oförändrad sysselsättningsvolym för
arbetshandikappade mellan 1997 och 1998, dvs.
31,9 miljoner arbetade timmar.
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Utgiftsområdet omfattar studiehjälp till
gymnasiestuderande, studiemedel i form av
bidrag, räntesubventioner och avskrivning av
studielån, olika typer av vuxenstudiestöd samt
bidrag för vissa studiesociala ändamål.
Tabell 5.34 Uo 15 Studiestöd
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall
-SB
Studiestöd
15 983
21 334
-60
21 919
585
Summa Uo 15
15 983
21 334
-60
21 919
585
För 1998 uppgick utgifterna till 21 919 miljoner
kronor, vilket är en ökning med 585 miljoner
kronor eller ca 3 procent jämfört med
statsbudgeten.
Avvikelsen förklaras främst av anslaget
Vuxenstudiestöd m.m. Utfallet för detta anslag
blev 489 miljoner kronor högre än anvisade
medel på statsbudgeten. Orsaken till de högre
utgifterna är regeringens satsning på
vuxenutbildning (Kunskapslyftet), där antalet
studerande blev högre än beräknat. De högre
utgifterna har finansierats med anslagssparande
från tidigare år. Utgifterna för utgiftsområdet
blev 166 miljoner kronor lägre än totalt tilldelade
medel, efter det att hänsyn tagits till en
indragning på 400 miljoner kronor.
Utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
Utgiftsområdet omfattar barnomsorg, skola,
vuxenutbildning, universitet och högskolor,
forskning samt högskolemyndigheter.
Tabell 5.35 Uo16 Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall
SB
Barnomsorg,
skola o vuxenutb.
4 400
5
182
5
5 543
362
Universitet
högskolor m.m.
17 934
19
199
108
19 334
135
Högskolemyndigh
eter
445
391
82
476
85
Nationell och int.
forskn. resurser
2 303
2 220
0
2 330
110
Gemensamma
ändamål
40
59
0
54
-5
Summa Uo 16
25 122
27
051
196
27 737
686
För 1998 uppgick utgifterna till 27 737 miljoner
kronor. Det är 686 miljoner kronor eller
3 procent mer än budgeterat i statsbudgeten.
Den största avvikelsen avser anslaget Särskilda
utbildningsinsatser för vuxna, för vilket utfallet
översteg anvisade medel i statsbudgeten med
264 miljoner kronor. Den högre förbrukningen
finansierades med utnyttjande av anslagskredit.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid
Utgiftsområdet omfattar bl.a. kulturområdet
t.ex. bibliotek och museer, trossamfund, stöd till
folkbildningen, ungdomsfrågor samt folkrörelse-
och idrottsfrågor.
Tabell 5.36 Uo17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall
SB
Allm.
kulturverksamhet
311
310
1
346
36
Teater, dans och
musik
1 467
1 428
0
1 430
1
Bibliotek,
litteratur kultur-
tidskrifter.
222
219
0
217
-2
Bild/form samt
konsthantverk
84
80
-1
79
-1
Ersätning/
bidr.t. konstnärer
235
249
0
252
3
Arkiv
292
285
0
298
12
Kulturmiljö
373
424
0
393
-31
Museer, utställn.
847
932
0
939
7
Film o medier
164
164
0
163
-1
Forskning
42
38
0
42
4
Trossamfund
58
56
0
56
0
Folkbildning
2 424
2 497
0
2 491
-7
Ungdomsfrågor
117
108
0
108
0
Folkrörelse och
ungd. frågor
545
543
0
527
-15
Summa Uo 17
7 179
7 335
0
7 342
7
För 1998 uppgick utgifterna till 7 342 miljoner
kronor, vilket innebär en mycket liten skillnad
jämfört med anvisade medel i statsbudgeten.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostad och
byggande
Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och
bostadsväsendet, geotekniska frågor,
länsstyrelserna, lantmäteriverksamheten samt
stöd till ekologisk utveckling.
Tabell 5.37 Uo18 Samhällsplanering, bostad och byggande
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Plan-,
byggbost.
väsendet
28 561
19 923
375
19 628
-295
Geoteknik
21
23
0
22
-1
Länsstyrel-
serna m.m.
1 778
1 659
-7
1 696
38
Lantmäteri-
verksamh.
531
422
-2
407
-14
Stöd till
ekologisk utv.
0
800
0
617
-183
Summa Uo 18
30 891
22 826
366
22 371
-455
Utfallet för budgetåret 1998 blev 22 371 miljoner
kronor, vilket är 455 miljoner kronor lägre än
anvisade medel i statsbudgeten.
Inom utgiftsområdet har det skett stora
förändringar i förhållande till vad som tilldelades
i statsbudgeten. Anslaget BKN:
Garantiverksamhet överskred budgeterade medel
med 1 197 miljoner kronor på grund av att
Bostadskreditnämndens utgifter till följd av
garantiåtaganden ökade. Samtidigt blev utfallet
på anslaget Räntebidrag m.m. 1 286 miljoner
kronor lägre än vad som tilldelades på
statsbudgeten. Orsaken var att
marknadsräntorna blev lägre än vad som
beräknades i samband med statsbudgeten. På
detta anslag gjordes även en indragning med
2 211 miljoner kronor under år 1998.
Överskridandet på anslaget BKN:
Garantiverksamhet täcktes genom att anslaget på
tilläggsbudget anvisades ytterligare 1 015
miljoner kronor för garantiverksamheten, vilket
delvis finansierades genom att anslaget
Räntebidrag m.m. minskades. Utfallet för
anslaget Bostadsbidrag uppgår till 5 749 miljoner
kronor, vilket är en minskning med 170 miljoner
kronor i förhållande till statsbudgeten. Orsaken
är att antalet hushåll som har fått bostadsbidrag
under 1998 har minskat i högre utsträckning än
beräknat.
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling
Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av
regionalpolitiska företagssstöd och medel som
länsstyrelserna förfogar över för regional
projektverksamhet samt en del av
medfinansieringen av EG:s
strukturfondsprogram. I utgiftsområdet ingår
även utbetalningar från EG:s regionalfond som
delfinansierar EG:s bidrag till
strukturfondsprogrammen.
Tabell 5.38 Uo19 Regional utjämning och utveckling
Miljoner kronor
Verksamhets-område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Regional utjämning
och utveckling
2 940
3 605
0
3 437
-168
Summa Uo 19
2 940
3 605
0
3 437
-168
Under 1998 förbrukades 3 437 miljoner kronor,
vilket i förhållande till anvisade medel på
statsbudgeten är en minskning med 168 miljoner
kronor. Framför allt beror de lägre utgifterna på
att anslagen Regionalpolitiska åtgärder och
Regionalpolitisk låneverksamhet förbrukade 643
respektive 308 miljoner kronor mindre än
anvisade medel på statsbudgeten. Den lägre
förbrukningen förklaras dels av en lägre
utbetalningstakt än beräknat, dels av fördröjning
av vissa regionalpolitiska projekt.
Totalt tilldelade medel för utgiftsområdet
uppgick till 7,4 miljarder kronor under 1998.
Utgående reservation och ramöverföringsbelopp
uppgick till 4 miljarder kronor vid utgången av år
1998.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård
Utgiftsområdet omfattar bl.a. frågor om
biologisk mångfald och naturvård, miljö- och
kretsloppsfrågor, kemikaliekontroll samt
strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade till
kärnkraften.
Tabell 5.39 Uo20 Allmän miljö och naturvård
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Mijövård
1 370
934
62
1 133
199
Strålskydd,
kärnsäkerhet
238
244
0
240
-5
Summa Uo 20
1 609
1 178
62
1 372
194
I statsbudgeten för 1998 anvisades totalt 1 178
miljoner kronor. Förbrukningen uppgick till
1 372 miljoner kronor, vilket är en ökning med
194 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten.
Avvikelsen beror på att medel har förbrukats på
äldreanslagen från budgetåren 1994/95, 1995/96
samt 1997.
I förhållande till totalt tilldelade medel, som
uppgick till 2,6 miljarder kronor, var
förbrukningen under 1998 1,2 miljarder kronor
lägre. Skillnaden förklaras framför allt av att
utfallet på äldreanslaget från budgetåret 1995/96
Investeringsuppdrag ekologisk omställning blev 62
miljoner kronor, vilket var 787 miljoner kronor
lägre än totalt tilldelade medel.
Utgiftsområde 21 Energi
Utgiftsområdet finansierar insatser för
omställning och utveckling av energisystemet
samt insatser för att främja utvecklingen av
effektiva energimarknader och en god
försörjningsberedskap.
Tabell 5.40 Uo21 Energi
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Energisystemfråg
or
210
163
7
259
96
Omställning och
utv. av
energisystem
283
1 420
421
608
-812
Oljelagring
101
0
0
0
0
Summa Uo 21
593
1 583
428
867
-716
Under budgetåret 1998 uppgick utgifterna till
867 miljoner kronor, vilket är 716 miljoner
kronor lägre än vad som anvisades i
statsbudgeten. Orsaken till avvikelsen är att
anslagen inom verksamhetsområdet Omställning
och utveckling av energisystemet sammanlagt
minskade sina utgifter med 812 miljoner kronor i
förhållande till statsbudgeten.
Utgiftsminskningen beror framför allt på att
utbetalningstakten har blivit lägre än beräknat.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utgiftsområdet omfattar bl.a. väg- och
järnvägstrafik, sjö– och luftfart, postbefodran,
telekommunikationer och övergripande IT-
frågor. I utgiftsområdet ingår också
sektorsforskning och miljöfrågor.
Tabell 5.41 Uo22 Kommunikationer
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Vägar och
järnvägar
22 009
21 492
-114
24 410
2 918
Sjö-och luftfart
711
697
112
1 099
402
Post- och
telekommunik.
806
679
0
751
72
SJ,
kollektivtrafik
521
830
0
616
-215
Komm. forskn.
meteorologi
419
402
0
473
71
Summa Uo 22
24 467
24 101
-2
27 348
3 248
I statsbudgeten anvisades totalt 24 101 miljoner
kronor. Utfallet blev 27 348 miljoner kronor,
vilket är 3 248 miljoner kronor eller 13,5 procent
högre än anvisade medel i statsbudgeten.
Avvikelsen beror framförallt på att både
Banverket och Vägverket har utnyttjat ingående
reservationer från äldreanslag. I förhållande till
totalt tilldelade medel på 28 351 miljoner kronor
var utfallet 681 miljoner kronor eller 2,4 procent
lägre.
Utfallet för anslaget Investeringar samt drift
och underhåll av statliga järnvägar uppgick under
budgetåret 1998 till 7 596 miljoner kronor, vilket
var 106 miljoner kronor högre än anvisat belopp
enligt statsbudgeten. Förutom banverkets
ordinarie verksamhet påverkades utfallet dels av
det beslut som fattades i samband med 1998 års
ekonomiska vårpropositionen och som innebar
att Vägverket fick rätt att disponera 749 miljoner
kronor av anslaget. Utfallet påverkades också av
en slutlig anslagsavräkning i slutet av 1998 på
426 miljoner kronor till följd av tidigareläggning
av spårbyten under åren 1994 till 1996.
Avvikelser gentemot statsbudgeten återfinns
även inom verksamhetsområdet Sjö- och luftfart
där förbrukningen blev 402 miljoner kronor
högre än anvisat i statsbudgeten. Avvikelsen är
framförallt hänförlig till anslaget Transportstöd
för Gotland som i statsbudgeten anvisades
175 miljoner kronor men där utfallet uppgick till
493 miljoner kronor. Skillnaden som uppgår till
318 miljoner kronor förklaras av avvecklingen av
statens avtal om Gotlandstrafiken med
Nordström & Thulin. I samband med
avvecklingen uppkom vissa kapitalkostnader och
kostnader för tillsyn av fartygen i avvaktan på
försäljning. Kostnaderna finansierades genom
extra inleveranser från Sjöfartsverket och
Fonden för den mindre sjöfarten.
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar
Utgiftsområdet omfattar jordbruk och
trädgårdsnäring, fiske, rennäring, djurskydd och
djurhälsovård, livsmedelskontroll, viss utbildning
och forskning bl.a. Sveriges lantbruksuniversitet
och skogsnäring.
Tabell 5.42 Uo23 Jord- och skogsbruk m.m.
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Int. samarbete
37
37
0
38
0
Jordbruk
ochträdg.näring
8 514
11 380
-19
9 483
-1 897
Fiske
172
193
0
147
-46
Rennäring mm
69
110
-6
88
-22
Djurskydd och
djurhälsovård
272
268
31
301
33
Livsmedel
192
177
0
187
11
Utb. o forskning
1 212
1 229
0
1 254
25
Skogsnäring
397
331
0
338
6
Summa Uo 23
10 866
13 726
6
11 836
-1 889
Utfallet under 1998 uppgick till 11 836 miljoner
kronor och var därmed 1 889 miljoner kronor
eller 13,8 procent lägre än anvisade medel i
statsbudgeten.
Förklaringen är främst att utgifterna för
anslagen Arealersättning och djurbidrag m.m.,
Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter m.m, Kompletterande åtgärder
inom jordbruket samt anslaget Från EU-budgeten
finansierade kompletterade åtgärder inom
jordbruket totalt blev 1,9 miljarder kronor lägre
än budgeterat. Detta beror bl.a. på att
ansökningarna har varit färre än beräknat samt
att arealersättningen för främst oljeväxter har
stabiliserats på en lägre utgiftsnivå. Vidare
senarelades utgifter om knappt 400 miljoner
kronor för miljöersättning avseende flerårig
vallodling från 1998 till 1999. De lägre utgifterna
i förhållande till statsbudgeten innebär att
utgående reservation och ramöverföringsbelopp
uppgick till 5,4 miljarder kronor vid utgången av
1998.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Utgiftsområdet omfattar näringspolitik,
teknologisk infrastruktur, konkurrensfrågor,
teknisk forskning och utveckling, utrikeshandel,
export och investeringsfrämjande, kooperativa
frågor samt konsumentfrågor.
Tabell 5.43 Uo24 Näringsliv
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Näringspol.
1 070
855
-7
976
121
Tekn.
infrastruktur
164
156
0
161
5
Konkurrensfrågor
74
66
0
77
11
Tekn. forskn. utv.
1 285
1 247
0
1 214
-32
Utrikeshandel,
export- och
inv.främjande
364
272
27
248
-24
Konsumentfrågor
111
103
0
101
-2
Summa Uo 24
3 068
2 698
20
2 777
78
För budgetåret 1998 uppgick utgifterna till
2 777 miljoner kronor. I förhållande till anvisade
medel i statsbudgeten är detta en ökning med
78 miljoner kronor.
Den högre förbrukningen finansierades främst
genom att anslagsbehållningar från 1997
utnyttjades. I förhållande till totalt tilldelade
medel, som under 1998 uppgick till 4,7 miljarder
kronor, var utfallet 1,9 miljarder kronor lägre.
Den största avvikelsen för ett enskilt anslag
återfinns inom verksamhetsområdet
Näringspolitik, där anvisade medel i
statsbudgeten för anslaget Fortsatt statlig
medverkan vid finansiering av ett civilt
flygplansprojekt var 74 miljoner kronor högre än
utfallet. Detta beror på att hela beloppet drogs in
under 1998. Vidare har 246 miljoner kronor
förbrukats på äldreanslaget Program för
småföretagsutveckling: förnyelse och tillväxt under
1998.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Utgiftsområdet omfattar huvuddelen av statens
bidrag till kommuner och landsting.
Tabell 5.44 Uo25 Allmänna bidrag till kommuner
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-
SB
Bidr./ersättn.
till kommuner
och landsting
87 330
93 049
4 250
96 784
3 736
Summa Uo 25
87 330
93 049
4 250
96 784
3 736
Utfallet för utgiftsområdet blev 96 784 miljoner
kronor, vilket är 3 736 miljoner kronor eller
4 procent högre än vad som anvisades på
statsbudgeten. I 1998 års ekonomiska
vårproposition tillfördes på tilläggsbudget 4 250
miljoner kronor. Sammantaget har den
kommunala sektorn tillförts 12 000 miljoner
kronor mer 1998 jämfört med 1996 års
statsbidragsnivå.
Utfallet för anslaget Generellt statsbidrag till
kommuner och landsting uppgick till 74 904
miljoner kronor. På tilläggsbudget anvisades
anslaget 3 585 miljoner kronor för att värna om
kvaliteten i skola, vård och omsorg och för att
minska behovet av att höja kommunalskatten.
Vidare tillfördes på tilläggsbudget anslaget
Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting 380 miljoner kronor. Slutligen
anvisades anslaget Statliga utjämningsbidrag till
kommuner och landsting 285 miljoner kronor på
tilläggsbudget.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på
statsskulden, oförutsedda utgifter och
Riksgäldskontorets provisionskostnader i
samband med upplåning och skuldförvaltning.
Utgiftsområde 26 omfattas inte av det statliga
utgiftstaket.
Utgifterna för statsskuldsräntorna påverkas
främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och
växelkurser. Tekniska faktorer till följd av
Riksgäldskontorets upplånings- och
skuldförvaltningsteknik påverkar också
ränteutgifterna.
Tabell 5.45 Uo26 Statsskuldsräntor m.m.
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Räntor på
statsskulden
98 360
108 415
0
113 311
4 896
Oförutsedda
utgifter
7
10
0
1
-9
RGK:s
provisionskost
nader
0
700
0
93
-607
Summa Uo 26
98 367
109 125
0
113 405
4 281
I statsbudgeten för 1998 anvisades på
utgiftsområdet 109,1 miljarder kronor medan
utfallet uppgick till 113,4 miljarder kronor.
Utfallet blev således knappt 4,3 miljarder kronor
högre än anvisat belopp. Med stöd av
riksdagsbeslut bemyndigar regeringen
Riksgäldskontoret att överskrida anslaget Räntor
på statsskulden när detta är nödvändigt för att
fullgöra statens betalningsåtaganden.
Tabell 5.46 Räntor på statsskulden
Miljarder kronor
Utfall
1997
SB
Utfall
Utfall-SB
Räntor på lån i
svenska kronor
82,5
78,3
73,1
-5,2
Räntor på lån i
utländsk valuta
23,9
20,6
23,6
3,0
Räntor på in- och
utlåning
-5,6
-2,4
-3,9
-1,5
Över-/underkurser vid
emission1
-1,7
0,4
-5,7
-6,1
Summa räntor
99,1
96,9
87,2
-9,7
Valutaförluster/
vinster2
-3,6
2,0
9,8
7,8
Kursförluster/vinster3
2,8
9,6
15,6
6,0
Övrigt
0,1
0,0
0,6
0,6
Summa ränteutgifter
98,4
108,4
113,3
4,9
1Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret ger ut eller utökar befintliga benchmarklån
då marknadsräntan vid emissionstillfället är lägre än kupongräntan. Underkurser vid
emission uppstår vid motsatt förhållande.
2 Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller
vinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades.
3 Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än
marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.
Statskuldssräntornas olika komponenter visas i
tabell 5.46. Den del av ränteutgifterna som beror
på valutaförluster/vinster och
kursförluster/vinster påverkar inte statens
finansiella sparande. Budgetmålet för den
offentliga sektorn avser det finansiella sparandet
redovisat enligt nationalräkenskaperna. Det
räntemått som där är relevant är delposten
summa räntor. Delposten summa räntor blev
nära 10 miljarder kronor lägre än beräknat i
statsbudgeten. Detta förklaras främst av mindre
ränteutgifter på lån i svenska kronor till följd av
bättre budgetsaldo och lägre svenska räntenivåer
än de antaganden som beräkningarna byggde på
till statsbudgeten. Ytterligare en förklaring till att
delposten summa räntor minskade är att det
uppkom större överkurser vid emission än
beräknat. Överkursen redovisas som inkomst vid
emissionstillfället och minskar därmed
anslagsbelastningen. Överkurser uppkommer då
Riksgäldskontoret emitterar i lån med en högre
kupongränta än gällande marknadsränta.
De totala ränteutgifterna blev 4,9 miljarder
kronor högre än beräkningen i statsbudgeten.
Det högre utfallet förklaras främst av kraftigt
ökade valutakursförluster till följd av att kronan
försvagades i förhållande till de valutakurser som
beräkningen i statsbudgeten baserades på.
Dessutom gjorde Riksgäldskontoret större byten
och uppköp av obligationer under 1998 vilket
genererade ökade kursförluster. Den ökade
räntebelastningen till följd av gjorda uppköp och
byten minskar dock statens framtida
räntebetalningar i motsvarande grad.
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska
gemenskapen
Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till den
Europeiska unionens allmänna budget (EU-
budgeten). EU-budgeten finansieras
huvudsakligen av de s.k. egna medlen, vilka
utgörs av avgifter från medlemsländerna.
EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för
ett fastställt flerårigt budgettak, det s.k.
finansiella perspektivet. Den faktiskt betalda
avgiften kan förändras under året beroende på ett
flertal olika faktorer, bl.a. till följd av faktisk
uppbörd avseende tullar och importavgifter,
utfallet av EU-budgeten för tidigare år,
tilläggsbudgetar på gemenskapsnivå och
valutakursförändringar.
Sveriges infasningsrabatt uppgick för 1998 till
275 miljoner kronor, (infasningsrabatten
inbetalas på inkomsttitel Återbetalning avseende
avgiften till gemenskapsbudgeten). Den totala
infasningsrabatten för åren 1995–1998 uppgår till
9 085 miljoner kronor. Från och med 1999
upphör denna rabatt.
Tabell 5.47 Uo27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Miljoner kronor
Verksamhets-
område
Utfall
1997
SB
TB
Utfall
Utfall-SB
Sveriges avgift
tillgemenskaps
budgeten
20 181
19 645
0
21 210
1 565
Summa Uo 27
20 181
19 645
0
21 210
1 565
Utfallet blev 21 210 miljoner kronor, vilket är
1 565 miljoner kronor eller 8 procent högre än
vad som anvisades i statsbudgeten. På
tilläggsbudget tillfördes anslaget för
Mervärdesskattebaserad avgift 993 miljoner
kronor, samtidigt som anslaget Avgift baserad på
bruttonationalinkomsten minskades med samma
belopp. Skillnaden mellan anslagsförbrukningen
och anvisat belopp i statsbudgeten finansierades
med anslagssparande från tidigare år.
Anslagsbehållningarna minskade med 1 565
miljoner kronor under år 1998 och uppgick vid
utgången av året till 391 miljoner kronor.
Skillnaden mellan anslagsförbrukningen och
anvisat belopp på statsbudgeten förklaras
huvudsakligen av högre utgifter för anslagen
Mervärdesskattebaserad avgift och Avgift baserad
på bruttonationalinkomsten. Den
mervärdesskattebaserade avgiften och avgiften
baserad på bruttonationalinkomsten blev
1 056 miljoner kronor respektive 416 miljoner
kronor högre än vad som anvisades i
statsbudgeten.
Den största delen av dessa skillnader beror på
uppreviderade avgiftsbaser för åren 1995–1997,
(framför allt blev mervärdesskattebasen år 1997
större än vad som tidigare antagits), vilket ökade
avgiften med omkring 0,9 miljarder kronor. Den
andra större effekten beror på att ECU-kursen
den sista december 1997 var högre än vad som
beräknades i budgetpropositionen för 1998.
Kursen per den sista december 1997 avgör till
vilken kurs betalningarna görs under år 1998.
Den högre ECU-kursen medförde att utgifterna
blev ca 0,4 miljarder kronor högre än beräknat i
statsbudgeten.
Minskning av anslagsbehållningar
För att komma fram till beräknade totala
utgifter, kompletteras de i statsbudgeten för
1998 anvisade anslagen med posten Minskning av
anslagsbehållningar. Minskningen (dvs. förbruk-
ningen) av anslagsbehållningar beräknas som
nettot av förbrukningen av kvarstående medel
från föregående budgetår och sparade medel från
innevarande budgetår samt utnyttjande av
anslagskredit.
Minskning av anslagsbehållningar ingår i de
utgifter som omfattas av det statliga utgiftstaket.
Tabell 5.48 Minskning av anslagsbehållningar
Miljoner kronor
Utfall 1997
SB
Utfall
Utfall-
SB
Minskning av
anslagsbehållninga
r
-24 5521
5 000
4 619
-381
1 Minustecken innebär att anslagsbehållningarna ökade med 24 552 mkr år 1997.
För budgetåret 1997 beräknades en minskning av
anslagsbehållningarna med 6 000 miljoner
kronor. Anslagsbehållningarna ökade emellertid
med 24 552 miljoner kronor.
I statsbudgeten för 1998 beräknades
minskningen av anslagsbehållningar till 5 000
miljoner kronor. I redovisningen av utfallet ingår
minskningen av anslagsbehållningar och
utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för
respektive anslag (se bilaga 4). Förbrukningen
av anslagsbehållningar 1998 blev 4 619 miljoner
kronor, vilket är 381 miljoner kronor lägre än
vad som beräknades i statsbudgeten.
I tabell 5.49 redovisas de anslag som för 1998
uppvisar en förbrukning av anslagsbehållningar
och utnyttjande av anslagskredit på mer än
500 miljoner kronor.
Tabell 5.49 Förbrukningar av anslagsbehållningar och
utnyttjande av anslagskredit större än 500 mkr
Miljoner kronor
Utgiftsområde/Anslag
Uo 10 A1 Sjukpenning och rehabilitering mm
2 880
Uo 22 1997 22A9 Nyinv. i stomjärnvägar mm
1 777
Uo 6 A1 Försvarsmakten
1 543
Uo 27 A4 Avgift baserad på BNI
1 409
Uo 19 1995/96 10C2 Reg. utv. insatser mm
689
Uo 15 A3 Vuxenstudiestöd mm
516
Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av
1998 till 37 524 miljoner kronor. Utgiftsområde
7 Internationellt bistånd redovisar de största
anslagsbehållningarna uppgående till totalt
7 436 miljoner kronor. I tabell 5.50 redovisas de
anslag som uppvisade anslagsbehållningar vid
årsskiftet 1998/99 överstigande 1 miljard kronor.
Tabell 5.50 Anslag med anslagsbehållningar överstigande
1 mdkr per 981231
Miljoner kronor
Utgiftsområde/Anslag
Uo 7 A1 Biståndsverksamhet
5 689
Uo 6 A1 Försvarsmakten
1 862
Uo19 A1 Regionalpolitiska åtgärder
1 703
Uo23 B15 Interv. och exportbidr. för jordbr. prod.
1 422
Uo14 A4 Europeiska socialfonden
1 199
Uo 13 A1 Bidrag till arbetslöshetsersättning
1 154
Uo 24 D1 Teknisk forskning och utveckling
1 121
Uo23 B14 Arealersättning och djurbidrag m.m.
1 107
Uo 7 B1 Samarbete med Central- och Östeuropa
1 073
Totalt
16 330
Riksgäldskontorets nettoutlåning
För att statsbudgetens saldo skall överensstämma
med statens lånebehov redovisas
Riksgäldskontorets nettoutlåning och en
kassamässig korrigeringspost på statsbudgeten.
De största delposterna under
Riksgäldskontorets nettoutlåning 1998 utgörs av
Centrala studiestödsnämndens (CSN) upplåning
i RGK för finansiering av studielån, förändringar
av myndigheternas räntekontobehållningar,
insättningsgarantiavgifter och inbetalningar av
premiepensionsmedel.
Tabell 5.51 Riksgäldskontorets nettoutlåning
Miljoner kronor
Utfall
1997
SB
Utfall
Utfall-
SB
CSN
9 859
11 100
10 122
-978
Myndigheternas
räntekonto
10 140
0
4 153
4 153
Insättningsgaranti
-2 097
-2 000
-2 127
-127
Premiepensionsmedel
-12 089
-13 500
-13 689
-189
Övrigt
-16 248
2 557
-1 287
-3 844
Totalt
-10 435
-1 843
-2 828
-985
Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning
blev -2 828 miljoner kronor (d.v.s. nettoinlåning)
vilket innebar att utlåningen blev 985 miljoner
kronor lägre än beräknat i statsbudget.
Förklaringar till den lägre nettoutlåningen är att
CSN:s upplåning för studielån blev lägre än
beräknat och att det s.k. Securumlånet
återbetalades till RGK. Den lägre utlåningen till
CSN och Securumlånets återbetalning
motverkades till större delen av att
myndigheterna ökade förbrukningen på sina
räntekonton. I beräkningen till statsbudgeten
specificerades inte någon prognos av
förändringar på myndigheternas räntekonto.
Kassamässiga korrigering
Kassamässig korrigering ingår i statsbudgetens
utfall för att statsbudgetens saldo skall motsvara
statens lånebehov (med omvänt tecken). Posten
utgör skillnaden mellan saldot för statsbudgetens
inkomster och utgifter på inkomsttitlar och
nettot av in- och utbetalningar över statsverkets
checkräkning (SCR) i Riksbanken. Posten
prognostiseras inte i statsbudgeten.
Tabell 5.52 Kassamässig korrigering
Miljoner kronor
Utfall 1997
SB
Utfall
Utfall-SB
Ränteperiodiseringar
604
0
1 078
1 078
Försvarsmaktsbeslut
-4 000
0
4 000
4 000
Övrigt
1 435
0
-4 692
-4 692
Totalt
-1 961
0
386
386
I tabell 5.52 visas de största delposterna i posten
kassamässig korrigering 1998.
Ränteperiodiseringar uppkommer till följd av
allemanssparräntor och delar av
Riksgäldskontorets nettoutlåning. En
periodiseringseffekt uppkom även till följd av ett
försvarsmaktsbeslut. Beslutet innebär att ett
belopp på 4 000 miljoner kronor tillfördes
Försvarsmaktens räntekonto i februari 1998
medan anslagsbelastningen skedde redan 1997.
Detta medförde en negativ kassamässig
korrigering 1997 med 4 000 miljoner kronor och
en positiv kassamässig korrigering med samma
belopp 1998.
6
Avgiftsbelagd
verksamhet
6 Avgiftsbelagd verksamhet
6.1 Inledning
Den statliga verksamheten finansieras till
övervägande del av skatter. En mindre del
finansieras genom finansiella intäkter, bidrag,
avgifter och andra ersättningar. Denna
redogörelse omfattar preliminära uppgifter för
1998 om de avgifter som tas ut av affärsverk och
andra statliga myndigheter.
Ekonomistyrningsverket har lämnat underlag till
detta kapitel. Uppgifterna har huvudsakligen
erhållits genom enkät till samtliga statliga
myndigheter då flertalet myndigheter tar ut
någon form av avgift antingen från enskilda eller
från andra myndigheter. I många fall är dock
myndighetens avgiftsinkomster begränsade.
6.2 Intäktsstruktur och totala
avgiftsintäkter
Intäktsstruktur
I kapitlet indelas avgiftsintäkterna beroende på
om de genererats i offentligrättslig verksamhet,
uppdragsverksamhet eller om de tas ut med stöd
av 4 § avgiftsförordningen.
Med offentligrättslig avgift avses avgift som
enligt riksdagsbeslut skall erläggas för
prestationer som staten med ensamrätt inom
landet utför åt enskilda fysiska eller juridiska
personer. Den enskilde är rättsligt eller faktiskt
tvingad att betala avgiften. Som huvudregel gäller
att offentligrättsliga avgifter inte disponeras av
myndigheten, utan i stället tillförs statskassan.
Avgifter som myndigheterna tar ut för kopior
med stöd av 15 § avgiftsförordningen
klassificeras som en offentligrättslig avgift. Dessa
avgifter disponeras dock av myndigheten.
Den offentligrättsliga verksamheten innebär
olika slag av myndighetsutövning. Genom
besiktningar, auktorisationer och kontroller av
olika slag vill staten utöva en samhällelig
kvalitetskontroll som direkt eller indirekt
kommer den enskilde medborgaren tillgodo.
Som exempel på offentligrättsliga avgifter kan
nämnas avgift för pass, körkort och de avgifter
som myndigheter tar ut för tillsyn av miljöfarlig
verksamhet.
Till uppdragsverksamhet har hänförts samtliga
avgifter som inte klassificerats som offentlig-
rättsliga. Med uppdragsverksamhet avses i regel
försäljning av sådana produkter och tjänster som
är frivilligt efterfrågade. Exempel på
uppdragsverksamhet är olika typer av konsult-
och utbildningstjänster. Uppdragsverksamhetens
kunder finns såväl inom som utanför den statliga
sektorn. Alla avgifter som betalas av statliga
myndigheter hänförs i princip till
uppdragsverksamhet oberoende av om de kan
sägas vara frivilliga eller ej, eftersom
offentligrättsliga avgifter i princip inte kan
förekomma mellan statliga myndigheter.
Avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen
(1992:191) är de avgifter som myndigheterna,
om det är förenligt med myndighets uppgift
enligt lag, instruktion, eller annan förordning, tar
ut för tidskrifter, kursmaterial, uthyrning av
lokaler etc.
Statens totala avgiftsintäkter
De totala avgiftsintäkterna i staten avser summan
av intäkterna för affärsverken och samtliga övriga
myndigheter under regeringen som bedriver
avgiftsbelagd verksamhet.
Tabell 6.1 Statens totala avgiftsintäkter
Miljoner kronor
1998
1997
Förändring (%)
Offentligrättslig
Affärsverk
6 204
6 381
Övriga
8 346
8 084
Summa
14 550
14 465
+ 1
Uppdrag
Affärsverk
12 954
12 768
Övriga1
43 203
39 863
Summa
56 157
52 631
+ 7
Summa
70 707
67 096
+ 5
1 Inklusive intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen
De sammantagna avgiftsintäkterna uppgår till
70,7 miljarder kronor år 1998, vilket är 3,6
miljarder kronor (5 procent) mer än år 1997.
Ökningen beror huvudsakligen på ökade interna
intäkter inom försvarssektorn.
När interndebiteringarna mellan de statliga
myndigheterna inklusive affärverken har
eliminerats uppgår de sammantagna
avgiftsintäkterna till ca 35 miljarder kronor,
vilket är samma värde som 1997.
6.3 Affärsverken
De fyra affärsverkens sammanlagda
avgiftsintäkter uppgick till 19,2 miljarder kronor
år 1998 enligt verkens årsredovisningar.
Uppgifterna omfattar respektive affärsverk
exklusive eventuella dotter- och intressebolag.
Uppgifterna inkluderar intäkter inom staten
samt vissa intäkter mellan affärsverken.
Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet
för transport av elektricitet via stamnätet och
utlandsförbindelserna. Luftfartsverkets intäkter
fördelas på infrastrukturintäkter och övriga
rörelseintäkter. Infrastrukturintäkterna omfattar
bl.a. landningsavgifter och passageraravgifter.
Övriga intäkter omfattar t.ex. intäkter från
skattefri försäljning, bilparkering, hyror och
arrenden. Sjöfartsverkets intäkter omfattar
främst farleds- och lotsavgifter. Statens
järnvägars (SJ) intäkter genereras huvudsakligen
av person- och godstrafik.
Verksamhetens avgiftsintäkter har i den
följande framställningen hänförts till tvingande
avgifter (offentligrättsliga avgifter) respektive
avgifter för frivilligt efterfrågade varor och
tjänster (uppdragsverksamhet) för att ansluta till
strukturen för övriga myndigheters rapporterade
avgiftsintäkter.
Tabell 6.2 Affärsverkens avgiftsintäkter
Miljoner kronor
Avgiftsintäkter
Offentlig-
rättslig
verksam-
het
Uppdrags-
verksam-
het
Summa
Resultat
efter
finansnetto
Svenska
1998
2 312
0
2 312
605
kraftnät
1997
2 772
0
2 772
842
Luft-
1998
2 854
1 472
4 326
680
farts-
verket
1997
2 628
1 319
3 947
463
Sjöfarts-
1998
1 038
152
1 190
231
verket
1997
981
134
1 115
21
SJ
1998
0
11 330
11 330
124
1997
0
11 315
11 315
-171
Totalt
1998
6 204
12 954
19 158
1 640
1997
6 381
12 768
19 149
1 155
SJ:s avgiftsintäkter hänförs till
uppdragsverksamhet. De övriga affärsverkens
verksamhet har av ESV huvudsakligen
karaktäriserats som offentligrättslig verksamhet.
Med utgångspunkt från denna indelning
uppgick år 1998 de offentligrättsliga intäkterna
till 6,2 miljarder kronor och intäkterna i
uppdragsverksamheten till 13 miljarder kronor,
varav SJ svarade för nästan 90 procent.
De avgiftsintäkter som affärsverken erhåller
från andra statliga myndigheter uppgick till 1,3
respektive 1,4 miljarder kronor åren 1997 och
1998, exklusive SJ:s intäkter från andra statliga
myndigheter. Detta innebär att knappt 18
miljarder kronor erhållits från andra än statliga
myndigheter 1997 respektive år 1998.
6.4 Myndigheter - exklusive
affärsverken
Omfattning
Tabell 6.3 Myndigheternas avgiftsintäkter 1994/95 - 1998
Miljoner kronor
1998
19971
Föränd-
ring
1997-98
(%)
1996
1994/95
Offentlig-
rättslig
8 346
8 084
+ 3
6 675
4 364
Uppdrag
41 149
37 912
+ 9
35 714
32 910
4 §-verk-
samhet
2 054
1 951
+ 5
763
738
Summa
51 549
47 948
+ 8
43 095
38 274
1 Intäkter har av vissa myndigheter omklassificerats avseende år 1997. Det gäller främst
intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen.
Myndigheternas totala avgiftsintäkter ökade med
3,6 miljarder kronor (8 procent) mellan åren
1997 och 1998. De offentligrättsliga
avgiftsintäkterna ökade med 0,3 miljarder
kronor. Avgiftsintäkterna från
uppdragsverksamheten ökade med 3,2 miljarder
kronor. De redovisade intäkterna från avgifter
enligt 4 § avgiftsförordningen ökade med 0,1
miljarder kronor.
Av de totala avgiftsintäkterna år 1998 svarade
uppdragsverksamheten för huvuddelen av
intäkterna eller 80 procent. De offentligrättsliga
avgifterna svarade för 16 procent medan andelen
avgifter som tas ut med stöd av 4 §
avgiftsfördningen uppgick till 4 procent.
De ökade offentligrättsliga avgifterna förklaras
till stor del av att Insättningsgarantinämnden
redovisar garantiavgifter som tidigare inte
förekommit. Insättningsgarantisystemet, som
infördes år 1996, syftar till att stärka konsument-
skyddet för allmänhetens insättningar i bank. År
1998 svarade dessa garantiavgifter för hela 26
procent av de offentligrättsliga intäkterna. Andra
myndigheter med stora offentligrättsliga intäkter
är främst kronofogdemyndigheterna,
Lantmäteriverket och Banverket.
Avgiftsintäkter från uppdragsverksamheten
hänförs i stor utsträckning till försvarssektorn.
Försvarets materielverk och Fortifikationsverket
svarade för 23 miljarder kronor respektive 3,3
miljarder kronor år 1998. De ökade intäkterna
mellan 1997 och 1998 beror huvudsakligen på
ökade interna intäkter inom försvarssektorn.
Övriga myndigheter med mycket stora
avgiftsintäkter är bl.a. Statens fastighetsverk,
Vägverket och Banverket. En relativt stor del av
avgifter från uppdragsverksamhet erläggs av
andra statliga myndigheter och är således interna
inom staten.
Vad gäller avgifter som tas ut med stöd av 4 §
avgiftsförordningen svarade Försvarsmakten för
mer än hälften av den redovisade summan på 2,1
miljarder kronor. I övrigt är det främst
universiteten som redovisat stora intäkter från
avgifter som tas ut med stöd av förordningen.
Interndebiteringar
Av myndigheternas totala avgiftsintäkter år 1998
utgörs 34,3 miljarder kronor (67 procent) av
interndebiteringar inom staten. Resterande 17,3
miljarder kronor är avgifter som andra än statliga
myndigheter erlagt. Följaktligen har en tredjedel
av avgifterna en statsfinansiell effekt.
Tabell 6.4 Avgiftsintäkter fördelade på statliga myndigheter
och övriga, år 1998
Miljoner kronor
Intäkter
Andel (%)
Statliga myndigheter
34 281
67
Övriga
17 268
33
Summa
51 549
100
År 1998 utgjorde interndebiteringarna en
ungefär lika stor andel av de totala intäkterna
som under 1997. Det absoluta beloppet av
interndebiteringar ökade dock betydligt mellan
dessa år och stod för i princip hela ökningen av
avgiftsintäkter i statsförvaltningen. Förklaringen
till denna ökning står framför allt att finna i
försvarsmyndigheternas ökade interndebitering.
Intäkterna till Försvarets materielverk utgör
en mycket stor del av interndebiteringarna i
staten. Interndebiteringarna inom staten i övrigt
utgör 40 procent av avgiftsintäkterna.
Hur stor del av intäkterna disponeras?
Större delen av avgifterna inom staten, 44,6
miljarder kronor, får myndigheterna själva
disponera. I detta avseende är det emellertid stor
skillnad mellan offentligrättslig verksamhet och
uppdragsverksamhet. Av de totala intäkterna
från offentligrättsliga avgiftsuttag disponeras
endast 1,7 miljarder kronor eller 20 procent,
medan i princip samtliga intäkter inom
uppdragsverksamheten disponeras. Avgifter som
tas ut med stöd av 4 § avgiftsförordningen
disponeras alltid av myndigheten.
Tabell 6.5 Avgiftsintäkter som disponeras resp. ej
disponeras år 1998
Miljoner kronor
Verksamhetsart
Totala
intäkter
Intäkter
som
disponera
s
Intäkter som
disponeras
(%)
Offentligrättslig
verksamhet
8 346
1 647
20
Uppdragsverksamhet
41 149
40 933
99
4 §-verksamhet
2 054
2 054
100
Summa
51 549
44 634
87
Drygt hälften av de uppdragsintäkter som
disponeras av myndigheterna (23 miljarder kro-
nor) utgörs av intäkter hos Försvarets
materielverk. Andra myndigheter som
disponerar stora belopp i sin
uppdragsverksamhet är Fortifikationsverket (3,3
miljarder kronor), Statens fastighetsverk (1,6
miljarder kronor), Banverket (1,3 miljarder
kronor) och Vägverket (1,1 miljarder kronor).
De offentligrättsliga avgifter som disponeras
är främst intäkter hos Patent- och
registreringsverket (t.ex. patent- och
varumärkesrättsavgifter) och Lantmäteriverket
(avgifter vid förrättningsverksamhet). Centrala
studiestödsnämnden, Läkemedelsverket, Statens
livsmedelsverk och Statens bostadskreditnämnd
är myndigheter som också disponerar
förhållandevis stora avgiftsintäkter från
offentligrättslig verksamhet.
Exportintäkter
Med tjänsteexport avses prestationer som inom
eller utom landet utförs åt utländsk kund. År
1998 exporterade 32 statliga myndigheter varor
och tjänster för drygt 384 miljoner kronor. De
flesta av dessa myndigheter bedrev en relativt
blygsam exportverksamhet, både mätt i kronor
och som andel av deras totala avgiftsbelagda
verksamheten. Sex myndigheter hade
exportintäkter som understeg en miljon kronor
och 21 myndigheter hade under 10 miljoner
kronor i exportintäkter. Endast sex myndigheter
hade export som uppgick till mer än 10 procent
av deras totala avgiftsbelagda verksamhet.
7
Redovisning av statliga
garantier m.m.
7 Redovisning av statliga garantier m.m.
Inledning
Staten har utestående ekonomiska förpliktelser
av olika slag. Dessa åtaganden kan under
kommande år eventuellt komma att infrias och
därigenom påverka statens utgifter.
I det följande redovisas statens
ansvarsförbindelser i form av kreditgarantier och
borgen, grundfondsförbindelser samt
kapitaltäckningsgarantier. En kreditgaranti är ett
statligt borgensåtagande som oftast gäller som
för egen skuld. En grundfondsförbindelse är ett
åtagande att betala ett bestämt belopp för att
undvika likvidation eller se till att
garantimottagarens kapital hålls intakt.
Kapitaltäckningsgarantin är ett åtagande som
omfattar garantimottagarens totala utlåning. En
kreditgaranti är, till skillnad från en
grundfondsförbindelse och
kapitaltäckningsgaranti, kopplad till en viss
kredit. Därutöver inkluderas statens garanti för
insättningar i bank och vissa värdepappersinstitut
utfärdade genom Insättningsgarantinämnden i
redovisningen.
De redovisade uppgifterna avser ställningen
per den 31 december 1998 och verksamheten för
budgetåret 1998. Garantier i utländska valutor
redovisas till den kurs som gällde den 31
december 1998.
Insättningsgarantisystemet trädde i kraft den 1
januari 1996 i syfte att stärka konsument-
skyddet för allmänhetens insättningar i bank.
Som medlem i EU är Sverige skyldigt att ha ett
system för insättningsgarantier. Det svenska
garantisystemet omfattar insättningar i banker
och värdepappersbolag upp till 250 000 kronor
per insättare och institut. De institut som
omfattas av garantin skall också svara för
finansieringen.
Ett nytt sätt att hantera garantier i staten
infördes 1997. Det nya förfarandet innebär att
risken i varje nytt garantiengagemang eller grupp
av engagemang beräknas. Utifrån detta bestäms
en årlig avgift för garantin. Till den del avgifter
inte erhålls från garantitagaren är det frågan om
en statlig subvention. En sådan subvention skall
belasta ett anslag. Förfarandet innebär att
avgiftsintäkter och i förekommande fall
anslagsmedel reserveras på ett konto, en
garantireserv, i Riksgäldskontoret. Eventuella
återvinningar tillförs garantireserven som
finansierar infrianden, administration och andra
utgifter för garantiverksamheten.
Garanterad kapitalskuld
Den garanterade kapitalskulden uppgick till 668
miljarder kronor den 31 december 1998 vilket är
en minskning med 1 miljard kronor jämfört med
föregående år. I sifferuppgifterna nedan
redovisas räkenskapsåret 1997 inom parentes i de
fall uppgifterna ändrats sedan dess. Den
garanterade kapitalskulden hänför sig i huvudsak
till nio myndigheter (alla länsstyrelser betraktas
som en myndighet) och till två departement.
Dessa är Insättningsgarantinämnden med 392
(407) miljarder kronor, Riksgäldskontoret
(RGK) med 147 miljarder kronor,
Exportkreditnämnden (EKN) med 48 (44)
miljarder kronor, Statens bostadskreditnämnd
(BKN) med 20 (24) miljarder kronor,
Finansdepartementet (Fidep) med 51 (40)
miljarder kronor, Utrikesdepartementet (UD)
med 5 miljarder kronor, Länsstyrelserna (Lst)
med 1 (2) miljard kronor, Vägverket med
1 miljard kronor, Banverket med 1 miljard
kronor, Luftfartsverket (LFV) med 0,3 miljarder
kronor och Statens Järnvägar (SJ) med 0,2
miljarder kronor.
Diagram 7.1 Fördelning av den garanterade kapitalskulden
per myndighet 1998
Utgifter till följd av infriade garantier
Utgifterna till följd av infriade garantier och
skadeersättningar under budgetåret 1998
uppgick till 2 982 (1 557) miljoner kronor, vilket
motsvarar 0,4 procent av den totala
kapitalskulden. Den största andelen infriade
garantier redovisas av BKN med 2 796 (1 233)
miljoner kronor. Andra myndigheter som
redovisar infrianden är EKN med 166 (305)
miljoner kronor och länsstyrelserna 20 (18)
miljoner kronor.
Inkomster av garantiavgifter
Inkomster från garantiavgifter 1998 uppgick till
2 828 (2 835) miljoner kronor, vilket motsvarar
0,4 procent av den totala kapitalskulden.
Inkomsterna genereras främst av
Insättningsgarantinämnden 1 947 2 038)
miljoner kronor, EKN 624 (428) miljoner
kronor, RGK 148 (239) miljoner kronor och
BKN 101 (119).
Lagen om insättningsgaranti är utformad så att
det sammanlagda avgiftsbelopp som skall betalas
av instituten för ett år är givet. För
Insättningsgarantinämnden var det sammanlagda
avgiftsbeloppet 0,5 procent av de totala
insättningarna per den sista december 1997. De
117 institut som betalade avgifter, betalade
sammanlagt cirka 1 947 miljoner kronor, vilket
motsvarar 0,5 procent av de totala garanterade
insättningarna om drygt 392 miljarder kronor.
Insättningsgarantins avgiftsmedel placeras på
räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Fyra
externa kapitalförvaltningsföretag har fått i
uppdrag att förvalta avgiftsmedlen hos
Riksgäldskontoret. Förvaltningen sker enligt på
förhand bestämda begränsningar och uppsatta
mål. Marknadsvärdet, dvs. tillgångarnas värde
inklusive orealiserade vinster/förluster, på
avgiftsmedlen som är fördelat på de fyra
förvaltarna uppgick till 5,5 miljarder kronor per
den 31 december 1998.
EKN:s garantiverksamhet skall vara
självbärande över tiden. Premienivån anpassas
med hänsyn till politiska och kommersiella
risker. Den 1 april 1999 trädde en
överenskommelse om riktlinjer för
garantipremier i kraft inom OECD.
Överenskommelsen, som innebär att
minimipremier m.m. fastställs för politiska
risker, började tillämpas av EKN redan den 1
november 1998 i ett nytt premiesystem. Från
och med 1998 innehåller EKN:s bokslut en
värdering av såväl de utestående fordringarna
som risken i engagemanget.
Verksamheten med nya garantier, utfärdade
från och med 1997, inom RGK:s ansvarsområde
innebär att storleken på premieintäkter/anslags-
medel baseras på riskbaserade avgifter.
Garantiverksamheten skall finansieras av
riskbaserade avgifter eller, om det är fråga om en
subvention, genom att motsvarande medel
beviljas på anslag för att betala avgifter. En
central uppgift för RGK är därför att bedöma
och värdera de ekonomiska risker som ett
garantiåtagande innebär för staten och se till att
varje ärende får en ekonomiskt ansvarsfull
prövning och hantering. Medel från de
riskbaserade avgifterna samlas tillsammans med
eventuella återvinningar på ett konto i RGK för
att finansiera eventuella infrianden och
administrativa kostnader. Behållningen på detta
konto uppgår till 328 miljoner kronor. Gamla
garantier finansieras med anslag.
För BKN gäller detsamma som ovan att nya
garantier från och med 1997 redovisas och
finansieras utanför statsbudgeten på konto i
Riksgäldskontoret. Avgiften för nya garantier
skall vara kostnadstäckande.
Inkomster till följd av återbetalning av tidigare
infriade garantier, eller återvunna skadebelopp,
uppgår till 1 341 (996) miljoner kronor, vilket
motsvarar 0,2 procent av den totala
kapitalskulden. Dessa inkomster härrör främst
från EKN som bidrar med 1 325 (986) miljoner
kronor.
Det ekonomiska utfallet av verksamheten
Summan av inkomsterna från garantiavgifter och
återbetalningar för tidigare infriade garantier har
i förhållande till utgifterna för infriade garantier
resulterat i ett nettoöverskott på knappt 1 188
miljoner kronor för budgetåret 1998.
Föregående budgetår var nettoöverskottet ca 2
274 miljoner kronor.
RGK har gjort en uppskattning av
subventionsvärdena för RGK:s befintliga
garantistock. Med subventionsvärde av statliga
garantier avses statliga garantiåtaganden där full
riskavspeglande avgift inte har tagits ut. Ett
subventionsvärde utgör på så vis ett nuvärde av
en möjlig framtida budgetbelastning.
Budgetbelastningen kan uppkomma stötvis och
under en lång följd av år. Sammantaget
uppskattar RGK att subventionsvärdet
motsvarar en möjlig framtida budgetutgift över
tiden på ca 18 miljarder kronor i dagens
penningvärde. Det bör emellertid noteras att det
beräknade subventionsvärdet uppkommer som
en summering av alla individuella värden och att
utfallet sannolikt endast kommer att omfatta ett
begränsat antal infrianden. Enskilda projekt
kommer således sannolikt att klaras utan
infrianden och utan att några budgetmedel
behöver tillskjutas men sett över en större grupp
av engagemang kommer i några fall infrianden
att ske. Det skall också noteras att det
uppskattade subventionsvärdet är ett
bruttosubventionsvärde som beräknats utan att
intäkter till följd av återvinningar har
tillgodoräknats. Bruttosubventionsvärdet kan
därvidlag innebära en överskattning av den
förväntade framtida budgetutgiften.
Sammanställning av statliga garantier
Tabellen nedan visar i sammandrag kapitalskuld
för samtliga statliga garantier per den 31
december 1998 samt inkomster och utgifter för
statliga garantier under budgetåret 1998. Det bör
noteras att det rör sig om olika typer av garantier
med olika sannolikhet för infrianden.
Tabell 7.1 Sammanställning av statliga garantier
Miljoner kronor
Garantier
utfärdade av:
Garanterad
kapitalskuld
31/12 1998
Utgifter
t.f.a in-
friade
garantier
Ink. fr.
garanti-
avgifter
Inkomster t.f.a.
återbetalning av
tidigare infriade
garantier
Insättngsgar.
nämnden
392 171
0
1 947
0
RGK
147 448
0
148
0,4
varav:
Infrastruktur
27 001
Finansiering &
fastigheter1
88 805
Pensions-
åtagande
24 177
Energi
1 608
Tillverkning
328
Övr. svenska
åtaganden
259
Internationella
projekt
5 270
Fidep
51 371
EKN2
48 019
166
624
1 325
varav:
EKN
38 990
105
567
1 291
Sida
8 036
41
35
33
Baltikum
993
20
22
1
BKN
20 024
2 796
101
14
UD
4 934
0
0
0
Vägverket3
1 170
0
0
0
Banverket3
1 160
0
0
0
Lst
837
20
8
2
LFV3
369
0
0
0
SJ
172
0
0
0
Övriga
25
0
0
0
summa
667 700
2 982
2 828
1 341
s:a exkl. Ins.
gar. nämnden
275 529
2 982
881
1 341
1. Varav åtagande för kapitaltäckningsgarantier, 77 482 miljoner kronor.
2. Exportkreditnämnden redovisar separat Sida:s biståndsgarantier och en särskild
garantiram för export till och investeringar i Baltikum och Ryssland.
Exportkreditnämndens garantiram uppgår till 80 000 miljoner kronor och Baltramen till
2 000 miljoner kronor.
3. Vägverket och Banverket har iklätt sig statens garanti innebärande borgen såsom för
egen skuld till Svensk-Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB. Garantin är begränsad till
högst summan av 1 900 miljoner kronor. Vägverket och Banverket har lika
betalningsansvar med 50 procent vardera av ovanstående belopp. Vägverket och
Banverket har även gemensamt ställt ut en obegränsad kapitaltäckningsgaranti till
skydd för det egna kapitalet hos SVEDAB. Därutöver har Banverket ställt ut en
obegränsad kapitaltäckningsgaranti till skydd för det egna kapitalet hos A-Banan
Projekt AB tillsammans med Luftfartsverket. Aktierna i A-Banan Projekt AB förvaltas till
lika delar av Banverket och Luftfartsverket. A-Banan ska upphandla byggandet, driften
och finansieringen av en järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Arlanda flygplats.
8
Utvecklingen inom
statsförvaltningen
8 Utvecklingen inom statsförvaltningen
8.1 Inledning
Riksdagen har i olika sammanhang betonat
vikten av att den fortlöpande får information om
övergripande förändringar inom
statsförvaltningen. I detta kapitel redogör
regeringen för trender och förändringar som ur
ett övergripande perspektiv har betydelse för
statsförvaltningens utveckling. Redovisningen
omfattar en beskrivning av den statliga
konsumtionen och sysselsättningen under
perioden 1990-1998, en redogörelse för
personalkonsekvenserna av periodens
strukturförändringar, samt regeringens
övergripande iakttagelser och bedömningar vad
gäller de statliga myndigheternas arbetsgivar-
politik under 1998.
Den uppföljning som regeringen redovisar i
detta kapitel redovisades tidigare i
budgetpropositionen (senast i prop. 1998/99:1,
vol. 1, kap. 9, s. 150-155, bil. 6, s. 5-25). De
avsnitt som behandlar konsumtion och
sysselsättning bygger huvudsakligen på uppgifter
som kommer att ingå i Statskontorets rapport -
Staten i omvandling - som presenteras under
hösten.
8.2 Konsumtion
Konsumtionen av offentliga varor och tjänster
utgörs av all den verksamhet som bedrivs i
offentlig regi och som finansieras genom
skatter.
Lågkonjunkturen och den stigande
arbetslösheten under 1990-talets början visar sig i
att BNP minskade tre år i rad, sammantaget med
5 procent. Detta resulterade i ökade statliga
satsningar på arbetsmarknadsåtgärder och
utbildning och därmed ökad statlig konsumtion.
Under perioden 1994-1997 minskade sedan
konsumtionen med närmare 8 procent
sammantaget, där den kraftigaste minskningen, 5
procentenheter, inträffade under 1997.
Diagram 8.1 BNP-utveckling och volymförändring av statlig
konsumtion 1990-1998
Under 1998 ökade den statliga konsumtionen
igen. Den totala statliga konsumtionen uppgick
då till 143 miljarder kronor, efter att ha ökat med
3 procent i volym under året.
Med utgångspunkt i nationalräkenskaperna
kan den statliga konsumtionens fördelning
åskådliggöras genom en indelning i sju
huvudgrupper: försvar, utbildning,
näringslivstjänster, samhällsskydd och
rättskipning, allmänna tjänster, vård och omsorg
samt kultur. De olika verksamheter som ryms
inom respektive huvudgrupp sammanfattas i
tabell 8.1.
Tabell 8.1 Statliga områden och verksamheter indelade
efter nationalräkenskaperna
Område
Verksamhet
Försvar
militärt och civilt försvar
Utbildning
högskoleutbildning och forskning
Näringslivstjänster
bostadsförsörjning och samhällsutveckling,
samhällsplanering och regional utveckling,
miljö och naturvård
näringslivsfrågor inom energi, jordbruk,
mineralbrytning, tillverkning och
byggnadsverksamhet
kommunikationer
arbetsmarknadsfrågor
övriga näringslivsfrågor
Samhällsskydd och
rättskipning
kronofogdemyndigheter och kriminalvård samt
polis-, åklagar-, och domstolsväsende
Allmänna tjänster
allmän och utrikes förvaltning
skatteindrivning
invandrarfrågor
Vård och omsorg
hälso- och sjukvård, allmän administration
och forskning
social trygghet, administration av sociala
bidrag, social omsorg
Kultur
fritidsverksamhet, kultur och religion
Som framgår av diagram 8.2 så svarar de fem
områdena allmänna tjänster, försvar, utbildning,
näringsliv samt samhällsskydd och rättskipning
för 92 procent av den totala statliga
konsumtionen.
Diagram 8.2 Konsumtion av statliga tjänster 1998, procent
Konsumtionsökningen under 1998 förklaras
främst av satsningar inom områdena högre
utbildning och näringsliv. Även inom försvar och
de mindre områdena kultur samt vård och
omsorg ökade konsumtionen, medan den
minskade något inom allmänna tjänster samt
samhällsskydd och rättskipning.
Nedan görs en genomgång av de fem områden
som svarar för den övervägande delen av den
statliga konsumtionen.
Försvar
Konsumtionen inom försvarsområdet uppgick
till 43 miljarder kronor 1998, vilket motsvarar 30
procent av den totala statliga konsumtionen och
därmed också den största andelen av totala
konsumtionen. Statistiken påverkas av att s.k.
varaktiga varor, dvs. sådana investeringar som
inte har någon alternativ civil användning, räknas
till den löpande förbrukningen, vilket påverkar
uppgifterna om produktion och konsumtion av
försvarstjänster. Försvarets konsumtion av
varaktiga varor motsvarar 9 procent av den totala
statliga konsumtionen.
Diagram 8.3 Procentuell volymutvecklingen av
konsumtionen inom försvaret och staten totalt, 1990-1998
Under 1998 ökade försvarsutgifterna med 2 pro-
cent i volym vilket främst berodde på ökade
inköp av tjänster och varor andra än de varaktiga.
Utvecklingen under 1990-talet har varit
oregelbunden och har bl.a. påverkats av hur
inköpen av varaktiga varor har förlagts i tiden.
Trots en kraftig nedgång i sysselsättningen och
därmed i utgifterna för löner, har konsumtionen
endast minskat med 3 procent sedan 1991 räknat
i fasta priser. De totala försvarsutgifterna
minskade något i volym under 1995 jämfört med
året innan, medan utgifterna exklusive de
varaktiga varorna visar en kraftig ökning vid
samma tidpunkt. En mer detaljerad granskning
visar att försvarsanställdas löner då minskade,
även räknat i löpande priser, medan de löpande
förbrukningsutgifterna ökade. Inköpen av var-
aktiga varor minskade däremot mer än vad som
motsvarar ökningen i förbrukning. Detta in-
dikerar att gränsdragningen mellan varaktiga
varor och övrig löpande förbrukning kan vara
osäker.
Sett över en längre tidsperiod har försvarets
konsumtion ökat med 14 procent sedan 1970-
talets början räknat i fasta priser. Om de
varaktiga varorna räknas bort har försvaret
minskat med 1 procent under samma period.
Utbildning
Utbildningsområdet svarade för 20 procent av
konsumtionen 1998, motsvarande 29 miljarder
kronor. Under 1998 steg konsumtionen inom
området med närmare 6 procent. En ökning som
till stor del har sin förklaring i högre utgifter för
lärarlöner till följd av att antalet lärare ökade.
Diagram 8.4 Procentuell volymutvecklingen av
konsumtionen inom utbildningsområdet och staten totalt,
1990-1998
Den kraftiga utbyggnaden av den högre
utbildningen under 1990-talet har medfört att
konsumtionen av statens utbildningstjänster
ökat markant. Området svarade för en femtedel
av den totala statliga konsumtionen 1998. Kon-
sumtionen av utbildningstjänster har ökat med
närmare 60 procent i volym sedan 1990.
Förutom utbyggnaden av befintliga universitet
och högskolor förklaras detta dels av vårdhög-
skolornas successiva övergång till staten sedan
1990-talets mitt, dels av de nya högskolorna på
Södertörn, i Malmö och på Gotland under 1997
respektive 1998.
Näringsliv
Näringslivstjänsterna svarade för 25 miljarder
kronor, motsvarande 18 procent av den statliga
konsumtionen 1998, där
arbetsmarknadspolitiska åtgärder utgör 7
procent och kommunikationer 6 procent. Under
1998 ökade konsumtionen av näringslivstjänster
med närmare 15 procent i volym, vilket dels
förklaras av ökade utgifter för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, dels av kraftiga
satsningar på vägunderhåll. Även konsumtionen
av övriga näringslivstjänster, särskilt inom
jordbruksområdet, ökade under 1998.
Diagram 8.5 Procentuell volymutvecklingen av
konsumtionen inom området näringslivstjänster och staten
totalt, 1990-1998
Nedgången 1993 förklaras av AMU-Gruppens
bolagiseringen. Under perioden 1994–1997 har
konsumtionen av näringslivstjänster minskat
med närmare 20 procent. Utgifterna för
arbetsmarknadsåtgärder har minskat med 30
procent sedan 1994 räknat i fasta priser. Detta
innebär emellertid inte att de totala insatserna för
arbetslösa har minskat, utan snarare att de har
givits nya former - t.ex. genom statliga bidrag till
kommuner för att minska ungdomsarbetslös-
heten.
Samhällsskydd och rättskipning
Området samhällsskydd och rättskipning
svarade för 20 miljarder kronor, motsvarande 14
procent av totala konsumtionen 1998, där
polisväsendet med närmare 8 procent står för lite
mer än hälften. Rättskipningen, dvs.
huvudsakligen domstols- och åklagarväsendet
samt kronofogdemyndigheterna, svarar för drygt
3 procent och kriminalvården för knappt 3
procent.
Diagram 8.6 Procentuell volymutvecklingen av
konsumtionen inom området samhällsskydd och
rättskipning och staten totalt, 1990-1998
Konsumtionen av samhällsskydds- och rättskip-
ningstjänster har i stort utvecklats parallellt med
den totala statliga konsumtionen under 1990-
talet, med en uppgång fram till 1994 och en
nedgång därefter.
Allmänna tjänster
Området allmänna tjänster svarade för 10
procent - motsvarande 14 miljarder kronor - av
totala konsumtionen 1998, varav skatteförvalt-
ningen och länsstyrelserna tillsammans svarade
för lite mer än hälften.
Diagram 8.7 Procentuell volymutvecklingen av konsum-
tionen inom området allmänna tjänster och staten totalt,
1990-1998
Under perioden 1991-1993 ökade konsumtionen
inom allmänna tjänster kraftigt, vilket till stor del
kan förklaras av att Invandrarverkets utgifter
ökade markant till följd av det stora antalet
flyktingar. Invandrarverkets utgifter svarade för
ca 10 procent av de totala utgifterna inom
området 1988. Denna andel hade tredubblats
1993. Under samma period ökade de allmänna
tjänsterna volymmässigt med närmare 40
procent. Mellan 1993 och 1994 minskade
konsumtionen kraftigt inom området, vilket till
största delen förklaras av att Byggnadsstyrelsen
bolagiserades. Antalet flyktingar minskade också
under perioden och Invandrarverkets utgifter
mer än halverades. Konsumtionen av allmänna
tjänster fortsatte att minska även efter 1994.
Under perioden 1995–1998 minskade den med
drygt 20 procent i volym, vilket till stor del
berodde på en allmän neddragning inom
området. Kurvan i diagram 8.7 påverkas också av
ett tidseriebrott. Konsumtionsutgifterna blev
större än de annars skulle ha varit från och med
1997 på grund av att departementen sedan dess
utgör en myndighet, Regeringskansliet, som
räknas till området allmänna tjänster.
8.3 Sysselsättning
Om staten avgränsas till myndigheterna
inklusive affärsverken, försäkringskassorna och
de fonder som redovisas av myndigheterna
uppgick antalet statsanställda till 246 900
personer i september 1998. Jämfört med 1997
motsvarar detta en minskning med 2 procent.
Omräknat till heltidspersoner uppgick antalet
anställda 1998 till 220 600.
Tabell 8.2 Antal anställda inom staten 1997 och 1998
1997
1998
Kvinnor
110 864
110 100
Män
140 785
136 800
Samtliga
251 649
246 900
därav heltidstjänstgörande
202 200
197 600
deltidstjänstgörande
49 500
49 300
Omräknat till heltidspersoner
225 500
220 600
Källa: SCB
Anm.: Begreppet heltidspersoner beräknas med hjälp av sysselsättningsgraden. Två personer
med sysselsättningsgraderna 60 respektive 40 procent har tillsammans en arbetstid
motsvarande en heltidsperson.
Med denna avgränsning svarar statsförvaltningen
för ca 6 procent av den totala sysselsättningen på
4,1 miljoner 1998.
Diagram 8.8 Sysselsättningen inom privat och offentlig
sektor 1998
De bolag och företag som ägs till mer än hälften
av staten svarade för ytterligare knappt 5 procent
av den totala sysselsättningen 1998. Andelen har
minskat något sedan 1997, huvudsakligen bero-
ende på att Nordbanken genom fusionen med
Merita Bank inte längre är majoritetsägd av
staten. Andelen skulle öka med knappt en
procentenhet om definitionen för statliga bolag
ändrades till att avse företag med ett statligt
aktie-innehav på minst 20 procent. Exempel på
företag som skulle tillkomma är, förutom
MeritaNordbanken, Celsius AB där staten äger
en fjärdedel av aktierna.
Om försäkringskassorna borträknas uppgick
antalet heltidspersoner inom staten 1998 till
207 900. Om både affärsverken och
försäkringskassorna borträknas så uppgick
antalet heltidspersoner 1998 till 191 000. Utifrån
denna avgränsning kan statsförvaltningen, på
samma sätt som i föregående avsnitt, indelas och
följas i sju huvudgrupper: utbildning, samhälls-
skydd och rättskipning, näringsliv, försvar,
allmänna tjänster, kultur samt vård och omsorg.
Diagram 8.9 Sysselsättningen inom statens olika områden
1998, procent
Den högre utbildningen med 45 900 anställda
svarar för närmare en fjärdedel av
sysselsättningen i statsförvaltningen 1998.
Områdena näringslivstjänster med 38 300
anställda och samhällsskydd och rättskipning
med 38 700 anställda svarar för en femtedel
vardera. Försvarsområdet har ca 31 500 anställda
och allmänna tjänster svarar för 29 500. De
mindre områdena kultur, med 2 600 anställda,
och vård och omsorg, med 5 100 anställda, svarar
för knappt 4 procent sammantaget.
En återblick visar att förhållandet mellan dessa
områden i termer av sysselsättning har förändrats
påtagligt under 1990-talet. Sysselsättningen har
ökat inom utbildning, kultur samt vård och
omsorg, medan den minskat inom övriga
områden.
Utvecklingen 1990–1998
Den ekonomiska krisen under 1990-talets början
ledde till minskad sysselsättning inom
arbetsmarknadens samtliga sektorer.
Sammantaget minskade antalet anställda med 12
procent under perioden 1990–1997. Effekterna
var mest påtagliga inom varuproduktionen men
även tjänstesektorn påverkades.
Statsförvaltningen är inget undantag härvidlag.
Under perioden 1990–1998 minskade antalet
statsanställda med 26 000 eller 12 procent. Ned-
gången var mest markant under 1993 och 1994,
då antalet anställda minskade med 7 procent.
Därefter har takten avtagit något. De effekter
som den ekonomiska krisen och saneringen av
statsfinanserna kan ha haft på sysselsättningen
inom staten tydliggörs vid en avgränsning där
affärsverken inte ingår.
Diagram 8.10 Procentuell utveckling av sysselsättningen
inom statsförvaltningen 1990-1998
Det är främst inom områdena försvar, näringsliv,
allmänna tjänster samt samhällsskydd och
rättskipning som sysselsättningen har minskat.
Sammantaget har antalet anställda inom dessa
områden minskat med 38 000 eller 22 procent
under perioden 1990-1998. Därav svarar
bolagiseringar och huvudmannaskapsbyten för
ca 9 000. Resterande 29 000 kan till stor del hän-
föras till besparingar och rationaliseringar.
Antalet anställda inom försvaret minskade
med 13 000 eller närmare 30 procent under
perioden. Som framgår av avsnitt 8.2 har inte
nedgången påverkat de totala försvarsutgifterna.
Mätt i termer av konsumtion är försvaret i dag
större än för trettio år sedan. Utgifterna för
materiel och utrustning har successivt ökat
medan lönernas andel av utgifterna minskat.
Inom området näringslivstjänster har
sysselsättningen minskat med ca 10 000 anställda
eller drygt 20 procent. Minskningen har till viss
del sin förklaring i att AMU-Gruppen, med ca
5 000 anställda, och Statens provningsanstalt
bolagiserades 1993. Efter korrigering för detta
har antalet anställda inom området minskat med
10 procent under perioden.
Antalet anställda inom allmänna tjänster har
minskat med knappt 5 000 eller 17 procent under
perioden. Efter justering för Byggnadsstyrelsens
ombildning till Vasakronan AB blir nedgången i
antalet anställa inom området 14 procent.
Även inom området samhällsskydd och
rättskipning har sysselsättningen minskat under
perioden. Antalet anställda minskade med
närmare 6 000 eller 13 procent.
Samtidigt så har antalet anställda inom
områdena högre utbildning och kultur ökat.
Även inom området vård och omsorg har antalet
anställda ökat, huvudsakligen beroende på att
Institutionsstyrelsen bildades 1994.
Sammantaget har 12 000 anställda tillkommit,
varav 7 000 inom utbildningsområdet.
Den sammanlagda nettoeffekten, efter
korrigering för de bolagiseringar och
huvudmannaskapsbyten som genomförts också
utanför affärsverken – t.ex. bolagiseringen av
AMU-Gruppen – blir en minskning av antalet
statsanställda med 17 000 eller knappt 8 procent
sedan 1990.
8.4 Personalkonsekvenser till följd av
strukturförändringar
Strukturförändringarna under 1990-talet har
berört ett relativt stort antal statsanställda.
Regeringen har allt sedan
kompletteringspropositionen 1991/92:150,
årligen redovisat vilka personalkonsekvenser som
uppstått till följd av genomförda
strukturförändringar. Bakgrunden till dessa
redovisningar är bl.a. finansutskottets uttalande
om riksdagens behov av information om
effekterna av strukturförändringarna inom stats-
förvaltningen (bet. 1990/91:FiU37, s. 10).
Regeringens årliga redovisningar omfattar dels
en övergripande bedömning av de samlade
konsekvenserna av genomförda
strukturförändringar, dels respektive
departements bedömningar av vilka
konsekvenser som kan bli följden av aktuella
förslag i budgetpropositionen och
särpropositioner. Föregående år redovisade
regeringen denna information samlat i volym 1 i
budgetpropositionen för 1999.
I det följande redovisar regeringen sin
övergripande bedömning vad gäller
personalkonsekvenserna av genomförda
strukturförändringar. De bedömningar som
respektive departement gör vad gäller framtida
konsekvenser av aktuella förslag kommer att
redovisas under respektive utgiftsområde i
budgetpropositionen för 2000.
Personalkonsekvenserna i termer av antal
uppsagda tydliggörs om affärsverken tas med i
beräkningarna, eftersom det i många fall skedde
kraftiga personalminskningar inom verken innan
de bolagiserades. Sedan 1990 har drygt 52 000
statsanställda sagts upp. Antalet uppsagda har
dock varierat kraftigt mellan åren, och närmare
en tredjedel av uppsägningarna skedde inom de
tidigare affärsverken strax innan de
bolagiserades. Antalet uppsagda uppgick som
mest till drygt 13 400 under 1992 och har
därefter minskat till 3 600 under 1998.
Diagram 8.11 Antal uppsagda inom olika statliga
verksamhetsområden och statsförvaltningen totalt, perioden
1990-1998
Av de som blev uppsagda under 1998 var drygt
2 600 anställda inom den civila
statsförvaltningen, ca 400 vid affärsverken och
550 vid försvaret.
Diagram 8.12 Andel uppsagda i statsförvaltningen
fördelade efter kön och ålder 1998
Under 1990-talet har de anställda i åldersgruppen
55 år och uppåt varit något överrepresenterade
bland de uppsagda i förhållande till sin andel av
personalstyrkan. Under 1998 förstärktes denna
tendens, då 36 procent av de uppsagda var 55 år
eller äldre, vilket skall ställas i relation till att
åldersgruppen utgjorde ca 17 procent av de
anställda. De under 35 år svarade för knappt 18
procent av de uppsagda. Andelen kvinnor var
knappt 45 procent, vilket innebär att kvinnorna
var något överrepresenterade i förhållande till sin
andel av personalstyrkan som var 42 procent
1998.
Sedan 1990 finns ett trygghetssystem för
statsanställda som omfattar alla
tillsvidareanställda och även vissa tidsbegränsat
anställda. Trygghetssystemet består av två delar:
ett kollektivavtal mellan parterna inom det
statliga avtalsområdet - trygghetsavtalet – och en
stiftelse – Trygghetsstiftelsen. Stiftelsen har till
uppgift att utifrån trygghetsavtalet hjälpa de
statsanställda som blir uppsagda eller övertaliga
på grund av arbetsbrist att finna ny
sysselsättning. Stiftelsens verksamhet finansieras
genom en månatlig avsättning från
myndigheterna. Avsättningens storlek, som för
närvarande uppgår till 0,7 procent av
lönesumman, fastställs i förhandlingar mellan
parterna och avräknas från de anställdas
löneutrymme.
Vid uppsägningstidens slut, i allmänhet ca ett
år efter uppsägningen, kan knappt 77 procent av
de uppsagda avaktualiseras hos
Trygghetsstiftelsen. Knappt 43 procent har då
fått en ny anställning eller startat eget, drygt 21
procent har påbörjat en längre utbildning, och
knappt 13 procent har erhållit pensionsersättning
eller pension.
Tabell 8.3 Avaktualiseringsorsak för uppsagda 1997 vid
uppsägningstidens utgång
Avaktualiseringsorsak
Procent av uppsagda
Fast eller lång tidsbegr. statlig anställning1
8,0
Fast eller lång tidsbegr. kommunal anställning1
13,2
Fast eller lång tidsbegr. privat anställning1
17,0
Lång utbildning2
21,5
Startat eget
4,4
Pension, pensionsersättning
12,6
Summa
76,7
Källa: Trygghetsstiftelsen
1. Med lång tidsbegränsad anställning avses tidsbegränsade
anställningar om minst ett år och god prognos om fortsatt
anställning.
2. Med lång utbildning avses utbildningar mot ny yrkeskarriär, oftast
fleråriga akademiska utbildningar.
Vid uppsägningstidens utgång är således mindre
än 24 procent av de uppsagda i behov av fortsatta
åtgärder. Cirka 8 procent är registrerade som
öppet arbetslösa eller i väntan på att beslutad
åtgärd skall starta, 2 procent har tillfälligt lämnat
arbetsmarknaden (barnledighet m.m.), ca 11
procent är i kortare utbildning eller annan åtgärd,
och resterande 4 procent har tillfälliga
anställningar eller är i färd med att starta eget.
Enligt Trygghetsstiftelsen kan de goda resultat
som uppnås delvis hänföras till att de
statsanställda hävdar sig väl på arbetsmarknaden.
Ungefär två tredjedelar av de uppsagda som fått
nya arbeten de senaste åren har fått det i den
privata sektorn. Till de positiva resultaten bidrar
också Trygghetsstiftelsens individanpassade
arbetsformer och att de uppsägande
arbetsgivarna ofta skapar bra förutsättningar för
omställningsarbetet. Enligt Trygghetsstiftelsen
sköter de statliga arbetsgivarna i stort
avvecklingen av personal på ett bra sätt.
8.5 Uppföljning av myndigheternas
arbetsgivarpolitik
Under det senaste decenniet har regeringens
styrning av den statliga arbetsgivarpolitiken lagts
om, från att i detalj föreskriva hur den skall
bedrivas, till att ange dess ramar och utvärdera
vad den åstadkommer. Detta ställer stora krav på
uppföljning.
Under 1997 införde regeringen ett
uppföljningssystem för arbetsgivarpolitiken.
Uppföljningen omfattar samtliga myndigheter
som lyder omedelbart under regeringen.
Inom ramen för denna uppföljning begär
regeringen årligen in uppgifter från
myndigheterna om deras arbetsgivarpolitik och
de mål de har för denna. Detta innebär bl.a. att
varje myndighet årligen skall redovisa
personalens åldersstruktur, könsfördelning,
rörlighet, lönenivåer och löneutveckling, dels per
kategori av anställda, dels för myndigheten i sin
helhet. Myndigheterna skall vidare, utifrån sina
verksamhetsmål och sina bedömningar av
arbetsmarknadsläget, redovisa sina mål för
kompetensförsörjningen för de tre kommande
åren. Under 1998 års uppföljning har regeringen
särskilt begärt att myndigheterna skall redovisa
vilka åtgärder de vidtar för att kartlägga och
eliminera osakliga löneskillnader mellan könen.
Myndigheterna har också ålagts att redogöra för i
vilken mån de vidtar åtgärder för att främja den
etniska och kulturella mångfalden bland
personalen.
Dessa uppgifter ligger sedan till grund för
departementens löpande uppföljning av sina
myndigheter och för regeringens övergripande
bedömningar av den statliga
arbetsgivarpolitikens utveckling.
Regeringen redovisar årligen sina
bedömningar av den statliga arbetsgivarpolitiken
och dess utfall till riksdagen. En första sådan
redovisning gavs 1998 avseende budgetåret 1997
(prop. 1998/99:1, vol. 1, kap. 9, s. 155, bil. 6, s.
11-17).
I det följande redovisar regeringen sina
övergripande iakttagelser och bedömningar för
1998. I de fall departementen gjort iakttagelser
beträffande arbetsgivarpolitiken vid enskilda
myndigheter som riksdagen bör informeras om,
redovisas dessa under respektive utgiftsområde i
budgetpropositionen för 2000.
1998 års redovisningar och regeringens
bedömningar
Regeringens övergripande iakttagelser och
bedömningar gäller dels arbetsgivarpolitikens
långsiktiga och strategiska inriktning, dels dess
aktuella tillämpning inom enskilda områden som
åldersstruktur, könsfördelning,
personalrörlighet, lönenivåer och löneutveckling.
Sammanfattningsvis är regeringens
bedömning att det löpande arbetet inom vart och
ett av de enskilda områdena fungerar
tillfredsställande, men det finns anledning för
många myndigheter att arbeta mer aktivt med
arbetsgivarpolitikens långsiktiga strategiska
inriktning.
Arbetsgivarpolitikens långsiktiga inriktning
Vad gäller arbetsgivarpolitikens långsiktiga
inriktning har ett mindre antal myndigheter,
såväl stora som små, visat att de bedriver en väl
medveten och strategisk arbetsgivarpolitik. Som
exempel på sådana myndigheter kan nämnas
Centrala studiestödsnämnden, Försvarets
materielverk, Försvarsmakten, Länsstyrelsen i
Dalarnas län, Radio- och TV-verket,
Riksrevisionsverket, Räddningsverket och
Statens veterinärmedicinska anstalt. Gemensamt
för dessa myndigheter är att de har redovisat mål
som är konkreta och tydliga, och klart relaterat
dessa till myndighetens verksamhet och gällande
eller förväntad kompetensförsörjningssituation.
Dessa myndigheter har också tydligt redovisat i
vilken mån de uppnått de mål som gällde för
kompetensförsörjningen 1998. Även
Arbetslivsinstitutet, Arbetsmarknadsstyrelsen,
Ekonomistyrningsverket, Exportkreditnämnden,
Länsstyrelsen i Västra götalands län, Närings-
och teknikutvecklingsverket, samt Statens
geotekniska institut har lämnat tydliga
redovisningar av målen för
kompetensförsörjningen.
I de flesta fall har myndigheternas
redovisningar förbättrats sedan föregående års
uppföljning. Drygt 15 procent av myndigheterna
har emellertid lämnat redovisningar med mycket
vaga kompetensförsörjningsmål utan tydliga
kopplingar till målen för verksamheten.
En förutsättning för den delegerade arbets-
givarpolitiken är att varje myndighet fullt ut tar
ansvar för att effektivt uppnå målen för
verksamheten. Det måste därvidlag finnas tydliga
kopplingar mellan målen för myndighetens
verksamhet och målen för dess
kompetensförsörjning. Ett av de mer
grundläggande syftena med regeringens
uppföljning är att säkerställa förekomsten av
sådana kopplingar.
Observationer och bedömningar inom enskilda
områden
De redovisningskrav som regeringen har riktat
till myndigheterna fokuserar på fyra områden
som ur ett övergripande perspektiv har särskild
betydelse för kompetensförsörjningen:
åldersstruktur, könsfördelning, personalrörlighet
samt lönenivåer och löneutveckling. Regeringen
fäster särskild vikt vid myndigheternas åtgärder
för att eliminera osakliga löneskillnader mellan
könen och främja den etniska och kulturella
mångfalden inom statsförvaltningen.
Åldersstruktur
Under 1990-talet har åldersstrukturen bland de
sysselsatta inom arbetsmarknadens sektorer
ändrats kraftigt till följd av den lågkonjunktur
och höga arbetslöshet som kännetecknat
decenniet. Detta gäller inte minst för
statsförvaltningen.
Genomsnittsåldern för statsanställda under
1998 var 44,4 år, vilket innebär att genomsnitts-
åldern ökat något sedan 1997 då den var 44,2 år.
De statsanställda har en genomsnittsålder som är
högre än vad den är inom landstingen (43,9)
kommunerna (43,1) och näringslivet (40,3).
Som framgår av diagram 8.13 har de
statsanställda dessutom en mer ojämn spridning
över åldrarna än de anställda inom
arbetsmarknadens övriga sektorer. Detta kan till
viss del förklaras av att andelen anställningar som
förutsätter längre utbildningar är högre inom
statsförvaltningen än inom kommuner och
näringsliv.
Diagram 8.13 Åldersfördelning inom statsförvaltningen och
på arbetsmarknaden totalt 1998
Genomsnittsåldern skiljer sig också åt mellan
statsförvaltningens olika sektorer. Som framgår
av tabell 8.4 är genomsnittsåldern lägst inom
försvarssektorn och högst inom de två
sektorerna uppdragsbaserad verksamhet och
länsstyrelser, regeringskansli, stabsmyndigheter.
Tabell 8.4 Genomsnittsålder i statsförvaltningens olika
sektorer 1997 och 1998
Genomsnittsålder
Sektor
1997
1998
Länsstyrelser, regeringskansli, stabsmyndigheter
45,7
45,6
Uppdragsbaserad verksamhet
45,7
46,0
Arbetsliv, omsorg, utbildning
45,4
45,5
Kultur
44,9
45,0
Miljö, teknik, jordbruk
44,9
45,2
Ekonomi
44,6
44,9
Rättsväsende
44,2
44,7
Universitet, högskolor, forskning
43,8
43,9
Affärsverk, infrastruktur
43,5
43,7
Försvar
42,0
42,4
Samtliga
44,2
44,4
Källa: Arbetsgivarverket
Tabellen visar att genomsnittsåldern har ökat i
samtliga sektorer utom länsstyrelser,
regeringskansli och stabsmyndigheter där den
minskat något.
Åldersstrukturen inom staten kan på några års
sikt komma att leda till allvarliga problem med
kompetensförsörjningen. Diagram 8.14 visar hur
åldersfördelningen förändrats sedan 1990.
Diagram 8.14 Åldersfördelning i staten 1990 och 1998
En framskrivning av åldersstrukturen till år 2010
– där hänsyn tagits till rekryterings- och
avgångsmönster i olika åldrar – visar att med
dagens genomsnittliga pensionsålder kommer ca
55 000 personer att gå i pension fram till år 2010,
vilket motsvarar drygt 25 procent av de som i
dag är statsanställda. En jämförelse med
personalminskningarna hittills under 1990-talet
om sammantaget 29 000 anställda ger ett
perspektiv på vilka omställningskrav det
förväntade antalet avgångar kan komma att
medföra.
Det är mot denna bakgrund mycket angeläget
att myndigheterna använder de instrument de
förfogar över för att påverka åldersstrukturen.
Arbetsgivarna inom det statliga avtalsområdet
har därvidlag i princip samma förutsättningar
som arbetsgivarna inom arbetsmarknadens
övriga sektorer.
Könsfördelning
Andelen kvinnor i statsförvaltningen är 42
procent. I landstingen och kommunerna är
motsvarande andel knappt 80 procent, medan
den inom näringslivet uppgår till 36 procent.
Personalrörlighet, avgångar och nyrekryteringar
En väl avvägd personalrörlighet är av stor
betydelse för effektivitet och bra resultat. För
statsförvaltningen i sin helhet ligger
personalrörligheten på 12 procent, vilket
innebär att rörligheten ökat med 2
procentenheter sedan 1997. Som framgår av
diagram 8.15 varierar rörligheten betydligt med
ålder och till viss del med kön, där kvinnorna har
en högre rörlighet i alla åldersgrupper. Jämfört
med 1997 har männens rörlighet ökat i
åldersgruppen under 35 år, medan den i övrigt är
oförändrad för männen. Kvinnornas rörlighet
har ökat i samtliga åldersgrupper.
Diagram 8.15 Personalrörlighet för statsanställda män och
kvinnor i åldersgrupper, perioden september 1997 -
september 1998
Vad som kan anses vara en rimlig rörlighet
varierar naturligtvis mellan verksamhetsområden,
arbetsplatser, grupper av anställda och enskilda
individer. Det är därför varken önskvärt eller
lämpligt med en centralt föreskriven rörlighet.
Myndigheterna bör själva, med de befogenheter
de har fått, kunna fastställa såväl passande
rörlighet, som lämpliga metoder för att uppnå
den.
Under 1998 nyrekryterades knappt 17 500
personer till den statliga sektorn och drygt
21 000 personer lämnade sektorn. Avgångs- och
rekryteringsmönstren skiljer sig inte nämnvärt
från året innan. Nyrekryteringen är starkt
koncentrerad till åldersgruppen under 35 år, som
svarade för 55 procent av antalet nyanställda
1998. Avgångarna har en jämnare fördelning
över åldersgrupperna.
Tabell 8.5 Nyrekryteringar till och avgångar från den
statliga sektorn i olika åldersgrupper 1997 och 1998
Åldersgrupper
Nyrekryteringar %
Avgångar %
1997
1998
1997
1998
- 34
58
55
33
34
35 - 54
38
39
37
37
55 -
4
6
30
29
Källa: Arbetsgivarverket
I den integrationspolitiska propositionen (prop.
1997/98:16) uttalade regeringen att samhällets
mångfald bör genomsyra arbetslivet och att
staten här har ett särskilt ansvar som föredöme.
Vidare har regeringen i den förvaltningspolitiska
propositionen (prop. 1997/98:136) anfört att
myndigheterna bör beakta den kvalitets- och
kompetenshöjning som kan uppnås genom ökad
etnisk och kulturell mångfald bland de anställda.
Myndigheterna har därför ålagts att redovisa i
vilken mån de vidtar åtgärder för att öka den
etniska och kulturella mångfalden bland
personalen. Av myndigheternas redovisningar
framgår att knappt 10 procent av myndigheterna
har vidtagit aktiva åtgärder inom området, och
ytterligare knappt 10 procent planerar att vidta
sådana åtgärder. Flertalet myndigheter, ca 80
procent har ännu inte vidtagit eller planerar att
vidta några sådana åtgärder.
Under hösten 1997 och våren 1998 anordnade
regeringen en serie konferenser och temadagar
för myndighetschefer, personalchefer och
fackliga företrädare för att uppmärksamma de
kvalitets- och kompetenshöjningar som kan
uppnås genom ökad etnisk och kulturell
mångfald inom statsförvaltningen. En stor del,
40 procent, av de myndigheter som deltog i
konferenserna har vidtagit eller planerar att vidta
åtgärder för att öka mångfalden på arbetsplatsen.
Regeringen anser att myndigheterna i
egenskap av statliga arbetsgivare har särskilda
skäl att uppmärksamma betydelsen av etnisk och
kulturell mångfald bland personalen. Det är av
stor vikt för den demokratiska legitimiteten och
för kvaliteten att personalsammansättningen i
staten återspeglar den arbetsföra befolkningens
etniska sammansättning. Regeringen kommer
därför att även fortsättningsvis ägna denna fråga
särskilt intresse. Som ett led i detta arbete avser
regeringen att under hösten besluta att
myndigheterna skall upprätta handlingsplaner
för ett målinriktat och aktivt arbete med att
främja den etniska mångfalden inom respektive
myndighet.
Lönenivåer och löneutveckling
Budgetåret 1993/94 infördes
ramanslagssystemet, vilket var en förutsättning
för att regeringen skulle kunna delegera
arbetsgivaransvaret och ombilda den statliga
arbetsgivarorganisationen. De statliga
myndigheterna har nu fullt kostnadsansvar för
den lönepolitik de bedriver.
Genom dessa reformer har en tydligare
gränsdragning åstadkommits mellan
statsmakterna och myndigheterna i
förhandlingsfrågor. De observationer som
regeringen har kunnat göra beträffande
lönebildningen tyder också på att lönesättningen
har blivit mer verksamhetsanpassad och att den i
ökad utsträckning används som ett
arbetsgivarpolitiskt instrument.
Sedan reformerna genomfördes har
myndigheterna genomfört lokala lönerevisioner i
enlighet med de centrala löneavtalen RALS
1993-1995, RALS 1995-1998, och RALS 1998-
2001 (Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare
hos staten m.fl.). RALS 1998-2001 slöts av
parterna våren 1998 och löper under perioden 1
april 1998 – 31 mars 2001. Parternas bedömning
var då att avtalen skulle resultera i sammantagna
kostnadsökningar om 9 procent (kedjat) under
avtalsperioden, inklusive den av parterna
uppskattade löneglidningen. Avtalen speglade
därmed de avtal som träffades inom
arbetsmarknadens övriga sektorer.
En viktig slutsats som kan dras av
lönestatistiken är att den långsiktiga
löneutvecklingen inom det statliga avtalsområdet
följer den på arbetsmarknaden i övrigt. Som
framgår av diagram 8.16 är löneutvecklingen
inom det statliga avtalsområdet i paritet med,
men överstiger inte, den på arbetsmarknaden i
övrigt.
Diagram 8.16 Ackumulerad procentuell löneutveckling
1980-1998 inom olika sektorer på arbetsmarknaden
Genomsnittslönen inom det statliga kollektivet
uppgick till 19 550 kronor/månad i september
1998. Genomsnittslönen för män var 20 730
kronor/månad medan den för kvinnor var 17 860
kronor/månad, vilket motsvarar 86 procent av
männens lön. Som framgår av diagram 8.17 har
kvinnorna genomgående en lägre snittlön än
männen och skillnaden tilltar med ålder.
Diagram 8.17 Genomsnittslöner för män och kvinnor i
statsförvaltningen, september 1998
Skillnaderna i lön kan till viss del förklaras av
bakomliggande faktorer som skillnader i yrkes-
erfarenhet, befattningar, utbildningsnivå, etc.
Men flertalet studier som genomförts i syfte att
förklara löneskillnaderna uppvisar också en
oförklarad restpost. Arbetsgivarverket har
kartlagt och analyserat löneskillnaderna mellan
könen inom statsförvaltningen och visar att när
hänsyn tagits till likartade arbetsuppgifter uppgår
kvinnornas löner till 95 procent av männens.
Jämfört med 1997 innebär detta att den del av
löneskillnaden som kan förklaras med denna
faktor har minskat med 1 procentenhet.
Även om en stor del av löneskillnaderna kan
förklaras så finns det fortsatt anledning för
många myndigheter att kartlägga och söka
eliminera osakliga löneskillnader. Detta framstår
som extra angeläget mot bakgrund av att den
andel av skillnaden som kan förklaras har
minskat sedan föregående år.
Inom ramen för 1998 års uppföljning gav
regeringen myndigheterna i uppdrag att särskilt
redovisa vilka åtgärder de vidtar för att ge
kvinnor och män lika möjligheter till utveckling
och befordran och vilket arbete de bedriver för
att åtgärda osakliga löneskillnader. Drygt 60
procent av myndigheterna uppger att de
fortlöpande säkerställer att män och kvinnor har
lika möjligheter. Knappt 60 procent uppger
också att de fortlöpande kartlägger och åtgärdar
eventuella osakliga löneskillnader. Eftersom
myndigheterna är skyldiga enligt
jämställdhetslagen 9a § att kartlägga och åtgärda
osakliga löneskillnader kommer regeringen inom
kort att begära en mer fullständig redovisning av
detta arbete.
Den genomsnittliga löneökningen inom
statsförvaltningen under perioden september
1997 – september 1998 var 1,8 procent. Den
uppmätta löneökningen gäller för s.k. identiska
individer – dvs. individer som varit anställda vid
samma myndighet vid båda mättillfällena – och
den är därför opåverkad av de kollektiva
löneförändringar som kan uppstå då personalens
sammansättning ändras till följd av
nyanställningar och avgångar.
Diagram 8.18 Genomsnittlig procentuell löneutveckling för
kvinnor och män i staten, perioden september 1997 -
september 1998
Diagram 8.18 visar att kvinnorna genomgående
fått mindre löneökningar än männen, vilket
gäller i såväl absoluta som procentuella tal.
Männens lön har i genomsnitt ökat med 1,9
procent och kvinnornas med 1,5 procent.
Skillnaden kan till viss del förklaras med att
andelen män är relativt stor bland de
myndigheter som genomfört lönerevisioner
under mätperioden. Ytterligare en bidragande
orsak till detta mönster är skillnader i
arbetsuppgifter, då anställda med mer
kvalificerade arbetsuppgifter tenderar att få
högre löneökningar och kvinnorna är
underrepresenterade på högre befattningar. En
jämförelse av löneökningarna vid de
myndigheter som inte haft några lönerevisioner
under mätperioden bekräftar bilden. Männens
löner har där ökat med 1,4 procent och
kvinnornas med 1,2.
Regeringen kommer även fortsättningsvis att
följa myndigheternas arbete med att förändra
könssammansättningen inom befattningar och
på olika nivåer.
En mycket tydlig tendens vad gäller
löneökningarnas fördelning mellan
åldersgrupper är att de yngre har fått mest – i
såväl absoluta som procentuella tal. Samtidigt så
har de yngre en avsevärt högre rörlighet än de
äldre. Löneökningarnas fördelning kan då tas till
intäkt för att lönepolitiken används som ett
verksamhetsanpassat instrument. Förutom de
effekter som uppstår när lönepolitiken används
för att behålla rörlig kompetens kan satsningen
på de yngre också antas spegla en strävan att
komma till rätta med de åldersstrukturproblem
som många myndigheter står inför.
Arbetsgivarverket har analyserat
löneökningens olika komponenter. Andelen av
den uppmätta löneökningen om 1,8 procent som
kan hänföras till avtalsmässiga löneökningar
uppgår till 0,6 procentenheter, varav knappt 0,3
procentenheter kan hänföras till lokala
lönerevisioner enligt de tidigare ramavtalen
(RALS 1995-1998) och drygt 0,3 procentenheter
till lokala lönerevisioner enligt de nya ramavtalen
(RALS 1998-2001). Detta då ett fåtal
myndigheter, bl.a. polisväsendet, inte hade
avslutat sina lokala löneförhandlingar enligt
RALS 1995-1998 innan mätperiodens början och
ett 20-tal myndigheter genomfört
lönejusteringar enligt RALS 1998-2001 innan
mätperiodens slut. De 1,2 procentenheter som
återstår av den uppmätta löneökningen om 1,8
procent har sin förklaring i ändrade
arbetsuppgifter, befordringar, lokala tariffsystem
m.m.
Diagram 8.19 Löneutvecklingen 1998 uppdelad på
komponenter
Löneökningar till följd av befordringar m.m.
svarar för knappt 0,8 procentenheter av den
uppmätta löneökningen. Denna post rymmer
dels sådana lönehöjningar som sker löpande
under året t.ex. i samband med befordringar och
ändrade arbetsuppgifter, dels sådana
lönehöjningar som huvudsakligen sker
engångsvis i samband med omorganisationer och
satsningar för att åtgärda osakliga löneskillnader.
Omorganisationer har endast haft en marginell
inverkan på den uppmätta löneutvecklingen
1998. Satsningar för att åtgärda osakliga
löneskillnader har inte haft någon mätbar
inverkan alls. Uppflyttningar i lokala tariffer och
andra garantisystem har påverkat den uppmätta
löneutvecklingen med i genomsnitt knappt 0,2
procentenheter. Exempel på myndigheter där
tariffsystem får genomslag i löneutvecklingen är
affärsverken, skatteförvaltningen, polisväsendet
och vissa universitet. Den effekt som kan
hänföras till inlösen av rörliga tillägg som t.ex.
övertidsersättning har endast marginellt påverkat
lönerna under perioden, i genomsnitt med 0,06
procentenheter.
Arbetsgivarverket har även studerat
löneutvecklingen vid de myndigheter som inte
har haft några avtalsmässiga löneökningar under
mätperioden. Resultatet framgår av diagram 8.20.
Diagram 8.20 Procentuell andel av identiska individer som
inte haft avtalsmässiga löneökningar, i olika löneöknings-
intervall, september 1997 - september 1998
Av de totalt ca 130 000 tjänstemän som varit
anställda vid båda mättillfällena på de
myndigheter som inte haft några avtalsstyrda
lönerevisioner har drygt 18 procent fått en
lönehöjning. I genomsnitt uppgår dessa
löneökningar till 7-8 procent. Som framgår av
diagrammet har de individuella löneökningarna
en stor spridning. Diagrammet bekräftar också
att löneökningarna samvarierar med åldern, där
tendensen är att löneökningarna blir högre allt
eftersom genomsnittsåldern minskar.
Arbetsgivarverket har räknat om utfallet av
den första lönerevisionen enligt RALS 1998-
2001 till årstakt. Enligt verkets beräkningar
uppgår årstakten till 3 procent. Till detta
kommer löpande löneglidning som för 1998 har
upp-skattats till 0,4 procent, vilket innebär en
sammantagen årstakt om 3,4 procent. Detta är
att jämföra med den av parterna beräknade
sammantagna kostnadsökningen om 9 procent
(kedjat) under de tre år som RALS 1998-2001
gäller. Regeringen kommer att noga följa utfallet
av de följande två åren.
De genomsnittliga löneökningarna per
myndighet uppvisar en kraftig spridning. Som
tidigare nämnts var ett mindre antal myndigheter
inte klara med sina lönerevisioner enligt RALS
1995-1998 vid mätperiodens början, medan
andra inte avslutade några avtalsstyrda
lönerevisioner under mätperioden. En tredje
grupp har genomfört lönerevisioner enligt RALS
1998-2001. För att komplicera bilden ytterligare
finns det också exempel på myndigheter som
genomfört lönerevisioner enligt såväl de gamla
som de nya avtalen under mätperioden. Bland de
myndigheter som genomfört lönerevisioner
enligt de nya avtalen varierar dessutom
lönerevisionsperiodernas längd. Diagram 8.21
visar skillnaden i genomsnittslöner och
löneutveckling mellan statsförvaltningens olika
sektorer.
Diagram 8.21 Genomsnittliga lönenivåer och
löneutveckling i statsförvaltningens olika sektorer,
september 1997 - september 1998
AFF
Affärsverk, infrastruktur
AOU
Arbetsliv, omsorg, utbildning
EK
Ekonomi
FÖRSV
Försvar
KULT
Kultur
MTJ
Miljö, teknik, jordbruk
RÄTTS
Rättsväsende
UHF
Universitet, högskolor, forskning
UPP
Uppdragsbaserad verksamhet
LRS
Länsstyrelser, regeringskansli,
stabsmyndigheter
Genomsnittslönen är högst inom de två
sektorerna LRS och UHF, och lägst inom
ekonomiområdet. UHF är också den sektor där
de anställda, av naturliga skäl, har högst
utbildnings-nivå. Skillnaderna i löneökningstal
mellan sektorer kan till viss del förklaras med de
centrala avtalens olika genomslag – t.ex. var
polisväsendet och kriminalvården inom sektorn
rättsväsende inte klara med sina lönerevisioner
enligt RALS 1995-1998 vid mätperiodens början.
Inom sektorn affärsverk och infrastruktur
genomförde SJ och Luftfartsverket
lönerevisioner enligt RALS 1998-2001 innan
mätperiodens slut.
I föregående års redovisning avseende 1997
uppgick den genomsnittliga löneökningen inom
statsförvaltningen till 4,8 procent för identiska
individer. Förvarssektorn svarade då för den
högsta ökningen, 5,2 procent, och rättsväsendet,
med 4,2 procent, för den lägsta. Den relativt låga
löneökning som rapporterades för rättsväsendet
berodde bl.a. på att polisväsendet inte hade
avslutat sina lönerevisioner enligt RALS 1995-
1998 innan mätperiodens slut. Då dessa
lönerevisioner nu är avslutade kan konstateras att
till den ökning om 4,2 procent som uppmättes
under perioden skall läggas ytterligare 1,5
procentenheter, vilket således motsvarar en
sammantagen ökning om 5,7 procent.
9
Riksrevisionsverkets
iakttagelser
9 Riksrevisionsverkets iakttagelser
9.1 Inledning
Riksrevisionsverket (RRV) presenterar varje år
en rapport till regeringen med en
sammanställning av väsentliga delar av det arbete
som utförts av verket under det gångna året.
Revisionens iakttagelser och slutsatser bygger på
granskningar av myndigheternas
årsredovisningar och förvaltning, särskilda
studier, effektivitetsgranskningar,
regeringsuppdrag samt RRV:s remissyttranden.
Rapporten (RRV 1999:22) är strukturerad
efter ett antal, för revisionsåret 1998/99,
angelägna områden. Dessa är kontroll, ansvar,
millennieskiftet, EU, årsredovisningar,
normering, övriga iakttagelser och effekter av
effektivitetsrevisionen. Rapporten innehåller
även en redovisning av revisionsberättelser med
invändning.
Nedan redovisas ett urval av RRV:s
iakttagelser och slutsatser avseende frågor av
generell karaktär. Urvalet baseras på att frågan
har bedömts vara av intresse för riksdagen samt
att regeringen har hunnit göra en bedömning
med anledning av verkets iakttagelser.
Regeringen avser att återkomma i
budgetpropositionen för 2000 med ytterligare
bedömningar av RRV:s iakttagelser.
9.2 Revisionens iakttagelser
Ansvarsfördelning och kontroll vad gäller
hantering av EU-medel
Organisationen för att genomföra EG:s
strukturfonder i Sverige är svåröverskådlig, enligt
RRV. Många olika organisationer medverkar i
genomförandet och ansvarsförhållandena är
otydliga. RRV anser att det finns ett behov av att
regeringen stärker sin styrning av
strukturfondsprogrammens genomförande i
Sverige. RRV föreslår att regeringen förenklar
och förtydligar arbets- och ansvarsfördelningen
för den svenska administrationen för att få till
stånd en bättre effektivitet i hanteringen av
strukturfondsmedel samt att de olika
myndigheternas och organens ansvar för
genomförande och kontroll av
strukturfondsmedel förtydligas.
RRV föreslår att en enda myndighet skall vara
ansvarig för EU:s strukturfondsmål 3 samt att
uppgifter för övervakningskommittéer och
beslutande organ förtydligas inför den nya
programperioden.
RRV föreslår vidare att berörda myndigheters
instruktioner revideras, främst de fyra
fondansvariga myndigheterna, så att de enhetligt
och tydligt speglar huvuddragen i det ansvar
myndigheten har för hur EG-medel hanteras i
Sverige.
Slutligen föreslår RRV att en gemensam
strategi baserad på risk för väsentliga fel bör
utarbetas för genomförande av fysiska
kontroller, för de svenska organ som har att
kontrollera att EG-medel och nationella medel
inte missbrukas.
Inför nästa programperiod har regeringen
lämnat uppdrag till särskilda utredare att dels se
över organisationen för de geografiska
programmen, dels ge förslag till ny inriktning av
det nya mål 3. Utredarna har lämnat sina
betänkanden och regeringen bereder för
närvarande frågor om direktiv till programarbete
och hur den framtida organisationen för mål 1, 2
och 3 skall se ut. Som en följd av beredningen av
den organisatoriska lösningen avser regeringen
att se över berörda myndigheters instruktioner.
Vad gäller RRV:s förslag om att utarbeta en
gemensam strategi för genomförande av fysiska
kontroller, avser regeringen att vidta åtgärder för
att säkerställa en god finansiell kontroll i de
organ som har att kontrollera EG-medlens
användande i kommande strukturfondsperiod.
Millennieskiftet
Inom ramen för RRV:s granskning av ledningens
förvaltning avseende räkenskapsåret 1998, har en
kartläggning genomförts av myndighetens
förberedelser inför millennieskiftet med
anledning av befarade problem med IT-system.
RRV har i huvudsak - som ett led i den ordinarie
granskningen - ställt frågor till myndigheternas
företrädare kring hur arbetet är organiserat och
huruvida man bedömer att definierade problem
skall kunna åtgärdas i tid. RRV har också
löpande tagit del av avrapporteringen (den
senaste i mars 1999) som utvalda myndigheter
gjort till Statskontoret.
RRV:s granskning har påvisat att frågor om
2000-problematiken och myndighetens åtgärder
med anledning av denna i många fall inte har
behandlats och följts upp av myndighetens
styrelse. Exempel på att styrelsen inte tillräckligt
väl har behandlat denna typ av frågor är flera fall
där årsredovisningen för räkenskapsåret 1998
inte behandlar arbetet med 2000-problematiken
trots att myndigheten till Statskontoret anmält
väsentliga förseningar i sitt arbete.
Avrapporteringen till Statskontoret har i många
fall också skett utan att den behandlats i
styrelsen.
Ett antal myndigheter har som framgått av
Statskontorets rapportering angett att
anpassningsarbetet inte kommer att bli klart
inom den tid som regeringen föreskrivit dvs.
senast 1999-06-01. Förhållandet är oroväckande
med hänsyn till att det i flera fall är fråga om
stora myndigheter där problem kommer att få
omfattande konsekvenser även utanför
myndigheten. Det bör dock poängteras att
anmälda förseningar i förhållande till tidplanen
också kan vara ett uttryck för en ökad
medvetenhet om problemet och omfattningen av
de åtgärder som krävs. RRV vill här
uppmärksamma regeringen på risken att alltför
mycket intresse nu knyts till de myndigheter
som anmält förseningar.
Förhållandet att myndigheten till
Statskontoret anmält att tidplanen har följts kan
också vara en konsekvens av en alltför låg
ambitionsnivå i arbetet och bristfällig riskanalys.
Till stor del bygger också nuvarande bild av läget
avseende 2000-säkringen på att myndigheterna
till Statskontoret själva deklarerat läge och
vidtagna åtgärder. Någon extern kontroll och
verifiering av dessa uppgifter har som regel inte
utförts.
RRV:s samlade bedömning är att
myndigheternas åtgärder med anledning av
övergången till nytt millennium i allt för stor
utsträckning genomförs utan nödvändig styrning
och uppföljning från ansvarig lednings sida. RRV
kommer särskilt att följa de myndigheter som
ännu inte upprättat riskanalyser för
verksamheten runt årsskiftet och det pågående
förändringsarbetet.
Regeringen följer noggrannt myndigheternas
förberedelser inför millenieskiftet. Regeringen
har nyligen i rapport till riksdagen (skr.
1998/99:111) redovisat läget avseende IT-
omställningen. Regeringen överväger för
närvarande också formerna för en samlad
utvärdering av myndigheternas
omställningsarbete som också skall omfatta
tillsynsmyndigheternas roll när det gäller
omställningen inom viktiga samhällsfunktioner.
Temagranskning representation
Kostnaderna för representation i statlig verk-
samhet, sett i relation till hela den statliga
verksamhetens omslutning, uppgår, enligt RRV,
på det hela taget till mycket små belopp.
Representation som företeelse torde från den
utgångspunkten inte kunna ses som väsentlig
eller innebära några större ekonomiska risker.
Ofta förekommande och omfattande
representation utan tydliga verksamhetsmotiv
riskerar emellertid att skada allmänhetens
förtroende för statlig verksamhet. Det är därför
viktigt att myndigheterna har en god kontroll
över sin representation. En bra utgångspunkt för
kontrollen är att det inom myndigheten finns
tydliga riktlinjer för när representation kan ske,
med vilka syften och vilka former, hur den skall
redovisas etc. En genomförd temagranskning av
RRV visar att flertalet myndigheter saknar
tillräckligt utvecklade och dokumenterade
interna riktlinjer för hantering av frågor som kan
aktualiseras i samband med representation.
Standarden på befintliga riktlinjer är mycket
varierande. Några av myndigheterna har ett väl
övertänkt förhållningssätt till representation men
de flesta myndigheter saknar eller har ett alltför
knapphändigt regelverk. RRV menar att alla
myndigheter bör ha riktlinjer som är beslutade av
myndighetens ledning. RRV har funnit att det
råder osäkerhet om hur riktlinjer bör eller kan
utformas. RRV föreslår att arbetet med att
utarbeta en vägledning för utformning av
riktlinjer samordnas inom staten. Detta skulle
underlätta arbetet för myndigheter som saknar
policy och skapa bra förutsättningar för att höja
kvaliteten i befintliga dokument.
Regeringen har därför gett
Ekonomistyrningsverket i uppdrag att vidta de
åtgärder som föranleds av rapporten. Verket skall
därvid bl.a. lämna förslag till en
författningsreglering av rätten till representation
samt ta fram råd för hur riktlinjer för
representation vid en myndighet bör se ut.
Årsredovisningar och normering
I den årliga rapporten uppmärksammar RRV
regeringen på och lämnar förslag om
förtydliganden i de ekonomiadministrativa
förordningarna och regleringsbreven.
Regeringen kommer att beakta dessa iakttagelser
i det kontinuerliga arbetet med att förbättra
regleringsbreven och se över förordningarna.
RRV föreslår att kraven på små myndigheter
ses över t.ex. vad gäller möjligheter att göra
undantag från delar av det
ekonomiadministrativa regelverket. Kraven på
små myndigheter kommer att prövas i arbetet
med regleringsbreven för 2000. Kraven prövas
dessutom i samband med översyner av
förordningar.
9.3 Revisionsberättelser med
invändning
RRV skall enligt sin instruktion granska om
ledningens förvaltning står i överensstämmelse
med tillämpliga föreskrifter och särskilda
regeringsbeslut. I de fall RRV i sin granskning
uppmärksammat väsentliga avsteg från
föreskrifter och regeringsbeslut anges detta som
en invändning i revisionsberättelsen.
Sammanlagt 19 myndigheter erhöll
invändning i revisionsberättelsen för
räkenskapsåret 1998. Varje invändning i en
revisionsberättelse har i sig sin grund i någon
form av väsentlig överträdelse av föreskrifter
eller regeringsbeslut. Beroende på vilken typ av
föreskrifter eller regeringsbeslut som
överträdelsen avser påverkas dock informationen
i årsredovisningen i mer eller mindre stor
utsträckning. I en analys av hur antalet
revisionsberättelser med invändning utvecklats
över åren kan det vara av värde att ta hänsyn till
om en överträdelse har fått direkt eller indirekt
effekt för informationen i årsredovisningen.
Konsekvensen av en överträdelse som har fått
direkt effekt på årsredovisningen är att
informationen i årsredovisningen i något
väsentligt avseenden inte är rättvisande dvs.
felaktig eller ofullständig. Exempel på sådan
överträdelse är bristande efterlevnad av de
föreskrifter som reglerar den löpande
redovisningen och årsredovisningens innehåll.
Överträdelser som har fått en indirekt effekt
på årsredovisningen karaktäriseras av att
informationen i årsredovisningen i sig kan vara
rättvisande men att den grundas på någon form
av överträdelse av föreskrift eller regeringsbeslut.
Exempel på en sådan överträdelse är bristande
efterlevnad av instruktion och verksförordning.
RRV har redovisat utvecklingen de tre senaste
räkenskapsåren på de två kategorierna av effekter
i årsredovisningens information.
Tabell 9.1 Revisionsberättelser med invändning
1998
1997
1995/96
Direkt effekt
16
15
9
Indirekt effekt
3
5
17
Totalt antal
19
20
26
Som framgår av tabellen har antalet berättelser
med invändning där överträdelsen haft en
indirekt effekt på årsredovisningens information
minskat markant i förhållande till räkenskapsåret
1995/96. Förhållandet förklaras i allt väsentligt av
att det infördes nya föreskrifter avseende
formerna för beslut och undertecknande av
årsredovisningen under 1995/96 och att dessa i
många fall föranledde problem i tillämpningen.
Detta har nu i allt väsentligt åtgärdats och
myndigheterna följer de nya kraven utan större
problem. Antalet invändningar med en direkt
effekt på årsredovisningens information har ökat
under perioden. Det är bekymmersamt eftersom
det också innebär att kvaliteten i avlämnad
information har påverkats negativt. Till detta
kommer att det i större utsträckning är stora
myndigheter som blivit föremål för invändning i
revisionsberättelsen för 1998.
Nedan lämnas en redovisning av de
myndigheter som har erhållit revisionsberättelse
med invändning avseende budgetåret 1998 samt
en översiktlig genomgång av skälen för
invändningarna. En närmare redogörelse för
vilka bedömningar regeringen har gjort samt
vilka åtgärder regeringen har vidtagit i de
enskilda fallen kommer att lämnas i
budgetpropositionen för 2000 under respektive
utgiftsområde.
Svenska institutet: För två avgångsvederlag har
inte sociala avgifter och skatt betalats.
Försvarsmakten: RRV anser att
balansräkningsposten Beredskapstillgångar, som
är upptagen till värdet 69,3 miljarder kronor är
redovisad med ett för lågt värde. RRV bedömer
att orsaken till detta är brister i rutiner för
invärdering och aktivering av krigsmateriel.
Riksförsäkringsverket: Väsentlig information i
form av obligatoriska notupplysningar saknas i
anslagsredovisningen. Beträffande anslaget 10 A1
Sjukpenning och rehabilitering m.m. har
dessutom ett icke medgivet överskridande om
217 miljoner kronor redovisats fel i resultat- och
balansräkningen.
RFV har i årsredovisningen och bokslutet per
1998-12-31 bokfört balanserade utgifter för
dataprogram m.m. till ett belopp om 439
miljoner kronor. Någon av RFV dokumenterad
värdering av balansposten har inte presenterats.
Med ledning av den information som har kunnat
inhämtas i granskningen har RRV kunnat
konstatera att de av RFV tillämpade
redovisningsprinciperna för aktivering av utgifter
för utveckling av dataprogram m.m. inte
överensstämmer med gällande regelverk och god
redovisningssed. En väsentlig del av balansposten
bedöms utifrån RRV:s granskning inte vara
aktiverbar.
Statens pensionsverk: Som framgår av SPV:s
årsredovisning har preliminära pensionspremier
beräknats till ett för lågt belopp. Brister i
ledningens interna styrning och kontroll har lett
till väsentliga felbelopp i premierna.
Premiepensionsmyndigheten: Styrelsen och
generaldirektören har, i anslutning till att
myndigheten inrättades, inte självständigt
utvärderat möjligheterna att inom avsedd tid
driftsätta det kontoadministrativa systemet, ett
för verksamheten väsentligt system.
Länsstyrelsen i Blekinge län: RRV invänder mot
ledningens förvaltning då den årsredovisning
som avlämnats till regeringen ej överensstämmer
med den som beslutats av styrelsen .
Länsstyrelsen i Jämtlands län: Länsstyrelsens
rutiner för uppföljning av verksamheten är inte
tillfredsställande. Länsstyrelsen har inte lämnat
erforderlig dokumentation till
resultatredovisningen. Väsentliga poster i
balansräkningen har redovisats i strid med
gällande redovisningsprinciper.
Länsstyrelsen i Kalmar län: Länsstyrelsen har
saknat godtagbar intern kontroll beträffande
betalningsflöden.
Länsstyrelsen i Kronobergs län: Länsstyrelsens
rutiner för att säkra kvalitén på årsredovisningen
är inte tillförlitliga. Den underliggande
dokumentationen till länsstyrelsens
årsredovisning innehåller väsentliga brister.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Länsstyrelsen
har redovisat felaktiga uppgifter om ekonomiska
åtaganden avseende anslaget Regionala
utvecklingsinsatser m.m. och Regionalpolitiska
åtgärder.
Sametinget: Årsredovisningen har inte beslutats
av Sametinget. Årsredovisningens
resultatredovisningsdel är inte till alla delar
rättvisande.
Folkens museum - Etnografiska: RRV har i två
revisionsrapporter under 1998 (dnr 30-1998-
2658 och 30-1998-2111) noterat en mängd
brister. RRV:s granskning av årsredovisningen
visar inte på någon förbättring. I stället har fler
brister uppkomna under året noterats. Sedda var
för sig är inte alla påpekade iakttagelser väsentliga
- dock visar en sammantagen bedömning på
stora brister vad avser den interna kontrollen.
RRV:s bedömning är därmed att ledningen i sin
förvaltning inte i tillräckligt hög grad efterlevt 7
§ verksförordningen (1995:1322), dvs. att
verksamheten skall bedrivas författningsenligt
och effektivt.
Statens institut för regional forskning: Resultat-
redovisningen har väsentliga brister i förhållande
till krav i regleringsbrev och förordningen om
myndigheters årsredovisning.
Patent- och registreringsverket:
Resultatredovisningen uppfyller i väsentlig
omfattning inte återrapporteringskrav enligt
regleringsbrevet.
Arbetarskyddsverket: Arbetarskyddsverket har
under året tecknat leasingavtal till väsentliga
belopp. Avtalet har redovisats som operationellt.
Avtalet borde ha redovisats såsom finansiell
leasing eftersom en väsentlig del av eventuella
ekonomiska risker och förtjänster kommer att
bäras av Arbetarskyddsverket. Konsekvensen av
att avtalet inte klassificerats som finansiellt är att
Arbetarskyddsverket redovisar
anläggningstillgångar och långfristiga skulder till
ett väsentligt för lågt belopp. Om leasingavtalet
redovisats som finansiellt hade
Arbetarskyddsverket överskridit den av
regeringen fastställda låneramen.
Arbetsmarknadsverket: AMV har vad avser bidrag
för utbildning i företag hos landsting och
primärkommuner inte uppfyllt kravet på god
intern kontroll. Detta har bland annat fått till
följd att bidrag utbetalats med belopp som
överstiger verkliga kostnader och att
utbetalningar har skett utifrån bristfälligt
underlag. AMV har ingått åtaganden om
framtida bidragsutbetalningar med 11,3 miljarder
kronor, som skall täckas av kommande års
anslag. RRV anser att AMV inte har befogenhet
att ingå dylika åtaganden med hänsyn till att
verket inte har tilldelats bemyndiganden
avseende bidrag.
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar:
Redovisade kostnader i resultaträkningen och
utgifterna i anslagsredovisningen avseende anslag
UO14B10 Statens nämnd för arbetstagares
uppfinningar, avser år 1997. Verksamhetens
kostnader för år 1998 har inte bokförts. Om
kostnaderna för 1998 hade redovisats riktigt
skulle anslaget ha överskridits.
Sjöfartsverket: RRV invänder att underskriven
årsredovisning inte har upprättats förrän den 22
mars 1999.
Lantmäteriverket: Lantmäteriverket ger inte en
rättvisande bild av sin verksamhet i
årsredovisningen och väsentliga poster i
balansräkningen har redovisats på bristfälligt sätt
och i strid med gällande redovisningsprinciper.
10
Ekonomiadministrativ
värdering
10 Ekonomiadministrativ värdering
Ekonomistyrningsverket (ESV) genomför på
regeringens uppdrag en årlig
ekonomiadministrativ värdering (EA-värdering)
av myndigheter under regeringen. EA-
värderingen är avsedd att utgöra ett instrument
för regeringen att följa upp myndigheternas
ekonomiadministrativa standard. Kapitlet
innehåller en sammanfattning av EA-värderingen
avseende 1998.
EA-värderingen visar att det är fortsatt
mycket hög kvalitet på myndigheternas
ekonomiadministration och interna kontroll. En
viss försämring av det sammanlagda resultatet
har dock uppmätts mellan 1997 och 1998.
Andelen myndigheter som har fått omdömet
Fullt tillfredsställande eller Tillfredsställande har
minskat från 93 procent år 1997 till 91 procent år
1998, varav andelen myndigheter som har fått
omdömet Fullt tillfredsställande har minskat
från 81 procent år 1997 till 72 procent år 1998.
Tabell 10.1 Sammanfattning av EA-omdömen
EA-omdöme
1994/95 1)
1995/96 2)
1997 3)
1998 4)
Fullt tillfreds-
ställande
44 %
67 %
81 %
72 %
Tillfredsställande
47 %
25 %
12 %
19 %
Ej tillfreds-
ställande
9 %
8 %
7 %
9 %
1) Totalt antal myndigheter 1994/95 = 253
2) Totalt antal myndigheter 1995/96 = 241
3) Totalt antal myndigheter 1997 = 231
4) Totalt antal myndigheter 1998 = 232
EA-värderingen består av ett koncernvärde och
ett myndighetsvärde.
Koncernvärdesfrågorna mäter hur
myndigheterna efterlever det
ekonomiadministrativa regelverket som en del av
koncernen staten. Måluppfyllelsen inom det
området har försämrats i förhållande till år 1997.
Myndighetsvärdesfrågorna mäter
ekonomiadministrativa förhållanden inom
myndigheten. Måluppfyllelsen inom detta
område har däremot förbättrats i förhållande till
år 1997.
Försämringen i det sammanlagda resultatet
förklaras således av försämringar inom
koncernvärdesområdet. Det kan vidare
konstateras att försämringen inom
koncernvärdesområdet främst förklaras av
försämringar bland de allra största
myndigheterna.
Mot bakgrund av den försämring som skett,
kommer regeringen att noga följa upp att
åtgärder vidtas för att förbättra myndigheternas
ekonomiadministration och interna kontroll.
Precis som vid tidigare EA-värderingar är det
skillnader i genomsnittligt resultat för
myndigheter från olika departementsområden.
När det gäller koncernvärdesfrågorna är
myndigheter under Justitiedepartementet bäst,
medan myndigheter under
Försvarsdepartementet är bäst när det gäller
myndighetsvärdesfrågorna.
Två områden som studerades för första
gången i EA-värderingen avseende 1998 uppvisar
låga värden. Det gäller myndigheternas kontroll
av leverantörernas skuldförhållanden vad gäller
skatter och socialavgifter i samband med
upphandling av varor och tjänster (75 procent av
myndigheterna uppfyller helt eller delvis kraven),
och myndigheternas upprättande av s.k.
riskanalyser (60 procent av myndigheterna
uppfyller helt eller delvis kraven).
11
Utveckling av den
ekonomiska styrningen
11 Utveckling av den ekonomiska
styrningen
11.1 Inledning
Kapitlet innehåller en genomgång av
grundläggande principer bakom den
ekonomiska styrningen i staten, identifierade
utvecklingsbehov, utvecklingsinsatser som
genomförts under 1998 samt några viktiga
vägval inför det fortsatta utvecklingsarbetet.
Kapitlet skall ses mot bakgrund av bl.a. att
finansutskottet uttalat (bet. 1997/98:FiU13) att
riksdagen anser det viktigt att följa
utvecklingsarbetet med den ekonomiska
styrningen i staten. Riksdagen har markerat sitt
intresse för utvecklingsfrågorna också genom
medverkan i en parlamentarisk referensgrupp
som skall följa arbetet inom området.
11.2 Ekonomisk styrning
Den ekonomiska styrningens främsta uppgift
är att vara ett verktyg för politikens
förverkligande. Det innebär att den skall bidra
till dels att riksdag och regering får ett bra
beslutsunderlag, dels att statens verksamhet
bedrivs med hög effektivitet och god
resurshushållning.
Regeringen har i budgetpropositionen för
1998 (prop. 1997/98:1) betonat att den
ekonomiska styrningen måste omfatta såväl
planering som uppföljning och utvärdering, och
att den måste inriktas på både de resurser som
används i verksamheten och de prestationer och
effekter som blir resultatet av verksamheten.
Den ekonomiska styrningen måste således
omfatta både finansiell styrning och
resultatstyrning.
I samma proposition betonar regeringen att en
väl fungerande ekonomisk styrning förutsätter
att den finansiella styrningen och
resultatstyrningen inte bara kompletterar
varandra utan även samverkar på ett bra sätt.
I finansutskottets betänkande (bet.
1997/98:FiU1) kommenteras regeringens
resonemang om den ekonomiska styrningen i
staten. Utskottet betonar speciellt att styrfor-
men ställer stora krav på riksdagens och
regeringens förmåga att ställa upp mål och
följa upp och utvärdera, och att det är viktigt
att dialogen mellan riksdag och regering
vidareutvecklas.
11.3 Genomförda och pågående
utvecklingsinsatser
Under de senaste åren har ett omfattande
arbete bedrivits med att utveckla den
ekonomiska styrningen i staten:
Budgeteringen har vidareutvecklats genom
rambeslutsmodellen, treåriga utgiftstak och
införande av lagen (1996:1059) om
statsbudgeten. Avsikten har varit bl.a. att stärka
budgetdisciplinen.
Redovisningen har förändrats på såväl
myndighetsnivån som statsmaktsnivån genom
införande av bl.a. en ny redovisningsmodell för
statliga myndigheter, innebärande bl.a. att
redovisningen baseras på kostnader, samt en
konsoliderad årsredovisning för staten som
helhet. Avsikten har varit att den finansiella
uppföljningen av den statliga verksamheten skall
förbättras.
Målformuleringarna i budgetpropositionen
och regleringsbreven har genomgått förändringar
i syfte att dels förtydliga och förbättra målen,
dels koppla samman mål på olika nivåer.
Avsikten har varit att underlätta beslut om vad
som skall uppnås inom olika delar av staten.
Resultatuppföljningen har vidareutvecklats på
alla nivåer i staten. Myndigheternas
resultatredovisningar har förbättrats sedan
årsredovisningar infördes och
resultatåterföringen till riksdagen har fokuserats i
anslutning till bl.a. kraven i lagen om
statsbudgeten. Avsikten har varit att förbättra
möjligheterna att i efterhand se vad som
åstadkommits inom olika delar av staten.
Under 1998 har regeringen fortsatt arbetet
med att utveckla den ekonomiska styrningen i
staten. En del av arbetet har bedrivits inom det
s.k. VESTA-projektet (Verktyg för Ekonomisk
styrning i STAten). Projektet behandlar både
principiella frågeställningar rörande ekonomisk
styrning i staten och de
informationsteknologiska verktyg som krävs för
att styrningen skall bli effektiv och
ändamålsenlig.
VESTA-projektet omfattar för närvarande
fem delprojekt; prognos och budgetering,
koncernredovisning, betalningssystem,
informations- och analysverktyg samt
arbetsflödes- och dokumenthanteringssystem.
I delprojektet prognos och budgetering, har bl.a.
behandlats ett stort antal principiella
frågeställningar som har att göra med den
ekonomiska styrningen i staten. Arbetet har
resulterat i åtta arbetsrapporter med inriktning
på olika centrala frågeställningar inom området.
Inom ramen för delprojektet har Statskontoret
haft i uppdrag att utveckla en
informationsmodell för resultatstyrning genom
att i pilotprojekt tillsammans med
Justitiedepartementet och Socialdepartementet ta
fram förslag till mål och målstrukturer inom
utgiftsområde 4 Rättsväsendet och
utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för
familjer och barn.
Delprojektet koncernredovisning behandlar
frågor som har att göra med myndigheternas in-
rapportering av utfallsinformation till statsredo-
visningen och bearbetningen av denna informa-
tion till utfallsrapporter, årsredovisning för
staten m.m. Inom ramen för delprojektet har
även genomförts en analys av behovet av kon-
cerninformation inom Regeringskansliet, stabs-
myndigheterna och riksdagen samt en
inventering av koncernredovisningssystem som
tillhandahålls av olika leverantörer.
Det delprojekt som behandlar statens
betalningssystem har under 1998 fokuserat på
frågan om koncernkonto och
betalningsförmedling. Regeringen har i 1999 års
ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100)
berört frågan i anslutning till ett förslag om
ändrad verksamhetsinriktning för Postgirot
Bank AB. Regeringen har vidare gett
Riksgäldskontoret ett utredningsuppdrag i
ärendet.
Delprojektet informations- och analysverktyg
har under 1998 genomfört upphandling och
påbörjat implementering av ett datalager som i
ett första skede kommer att innehålla budget-
och redovisningsinformation. Avsikten är att
datalagret på längre sikt skall innehålla också
andra typer av koncerninformation och att
informationen skall vara tillgänglig både för
användare inom Regeringskansliet och för andra
användare.
Delprojektet arbetsflödes- och
dokumenthanteringssystem har under 1998 dels
genomfört process- och informationsanalys av
budgetprocessen, dels tagit fram en
kravspecifikation för ett
dokumenthanteringssystem till stöd för
budgetprocessen i Finansdepartmentet.
Projektet är för närvarande inne i en
införandefas.
Under hösten 1998 har regeringen även
påbörjat ett arbete med en översyn av mål och
målstrukturer inom samtliga utgiftsområden (se
prop. 1998/99:1, vol. 1). Projektet, som benämns
Två-årsöversynen, bedrivs i samverkan mellan
Finansdepartementet och övriga
fackdepartement.
Två-årsöversynen syftar till att ta fram
målstrukturer för samtliga utgiftsområden
byggda på gemensamma principer för hur mål
formuleras och hur mål kopplas till varandra
mellan olika nivåer. Vidare skall regeringens
resultatredovisning till riksdagen följa
målstrukturen samt strategier för uppföljning
och utvärdering finnas för samtliga
utgiftsområden.
Regeringen har för avsikt att i samband med
budgetpropositionen och regleringsbreven för
2001 tillämpa den nya strukturen inom samtliga
utgiftsområden. De första resultaten av två-
årsöversynen kan komma att skönjas redan i
budgetpropositionen och regleringsbreven för år
2000.
Regeringen kommer att lämna en samlad
redovisning av arbetet med två-årsöversynen till
riksdagen under våren år 2001.
11.4 Utvecklingsbehov
Regeringen konstaterar att det genomförda
utvecklingsarbetet bidragit till att långsiktigt
förbättra den ekonomiska styrningen i staten.
Med utgångspunkt i de grundläggande
principer för den ekonomiska styrningen som
behandlats i avsnitt 11.2, kan regeringen dock
identifiera ett antal områden inom vilka det
finns ett utvecklingsbehov.
Det handlar främst om brister i samverkan
mellan delarna i den ekonomiska styrningen, dvs.
kopplingen mellan resultatstyrning och finansiell
styrning, och mellan planering och
uppföljning/utvärdering. Dessa brister får en rad
konsekvenser för den ekonomiska styrningens
möjligheter att bidra till att riksdag och regering
får ett bra beslutsunderlag och att statens
verksamhet bedrivs med hög effektivitet och god
resurshushållning:
Det är svårt att göra jämförelser mellan
budget och redovisning. Orsaken till detta
problem är att budgeten och redovisningen
till vissa delar baseras på olika principer,
och att statens avgränsning inte är
densamma i budgeten och redovisningen.
Det är svårt att i efterhand få en bild av
resultatet av insatta resurser på
statsmaktsnivån. Bedömningar av
effektiviteten i den statliga verksamheten
försvåras därmed. Orsaken till detta
problem är att uppföljning av
resursförbrukning och resultat sker i olika
strukturer.
Det är ofta svårt att ta fram underlag för
prioriteringsdiskussioner i budgetprocessen.
Orsaken till det är bl.a. att de mål som
formuleras för verksamheten i termer av
prestationer och effekter inte direkt kan
relateras till planerad resursförbrukning
och att den nuvarande ekonomiska
styrningen i staten är endimensionell. Det
senare visar sig bl.a. i att det är få områden
inom vilka det på aggregerad nivå är möjligt
att få fram både resultatinformation och
finansiell information i både en
verksamhetsstruktur som svarar mot målen
inom området, och en organisatorisk
struktur.
I lagen om statsbudgeten anges att alla
inkomster och utgifter skall budgeteras
brutto, dock med undantag för inkomster
som helt skall täcka den aktuella
verksamhetens utgifter. Det innebär att
budgetens omslutning i stort sett endast
omfattar anslagsfinansierad verksamhet.
Statsbudgeten ger därmed inte en samlad bild
av den statliga ekonomin.
11.5 Framtida utvecklingsinsatser
Regeringen anser att utvecklingen av enskilda
delar av den statliga ekonomistyrningen måste
fortsätta med oförminskad kraft. Med
utgångspunkt i de generella krav som ställs på
den ekonomiska styrningen i avsnitt 11.2 och
det utvecklingsbehov som lyfts fram i avsnitt
11.4, kommer regeringen dock att tydligare
inrikta det fortsatta utvecklingsarbetet på att
förbättra samverkan mellan resultatstyrning och
finansiell styrning, och mellan planering och
uppföljning/utvärdering så att de kan utgöra en
fungerande helhet.
Inom ramen för denna allmänna inriktning
kommer ett antal principiella frågeställningar
rörande den ekonomiska styrningen i staten att
beröras i det fortsatta utvecklingsarbetet. Det
gäller bl.a. strukturen på budget, mål, redovisning
och resultatuppföljning, kopplingen mellan de
budgetpolitiska målen och den ekonomiska
styrningen av verksamheter och förvaltning,
principerna för budgetering och redovisning samt
budgetens omfattning.
Avslutningsvis vill regeringen framhålla vikten
av att framtidens ekonomiska styrning i staten sker
med hjälp av moderna informationsteknologiska
verktyg. Arbetet med att utveckla och införa
sådana verktyg kommer därför att fortsätta
parallellt med det övriga utvecklingsarbetet.
12
Ekonomiska
konsekvensanalyser
12 Ekonomiska konsekvensanalyser
12.1 Bakgrund
Riksdagens revisorer har i ett förslag till
riksdagen (1996/97:RR7) anfört att regeringen
för riksdagen skall redovisa för vilken typ av
beslut regeringen har för avsikt att utarbeta
ekonomiska konsekvensanalyser och att
regeringen efter några år redovisar i vilken
omfattning regeringen och riksdagen har använt
ekonomiska konsekvensanalyser som en del av
underlaget för sina beslut. I sitt yttrande till
justitieutskottet anförde finansutskottet
(1996/97:FiU2y) att det inte är meningsfullt att
ställa generella krav på ekonomiska
konsekvensanalyser. Justitieutskottet och
riksdagen beslutade att som sin mening ge
regeringen detta till känna (bet. 1996/97:JuU14,
rskr. 1996/97:196). Däremot ansåg
finansutskottet i sitt nämnda yttrande att det kan
vara lämpligt att regeringen om några år
redovisar hur och i vilken omfattning regeringen
och riksdagen har använt ekonomiska
konsekvensanalyser som en del av underlaget för
sina beslut. Justitieutskottet och riksdagen anslöt
sig till denna uppfattning som också gavs
regeringen till känna.
12.2 Regeringens bedömning
Regeringen delar riksdagens uppfattning att
ekonomiska konsekvensanalyser kan vara ett
värdefullt hjälpmedel inför beslut där olika
handlingsalternativ övervägs. Som
finansutskottet framhåller i sitt yttrande är det
emellertid inte meningsfullt att ställa generella
krav på ekonomiska konsekvensanalyser. Kravet
på ett beslutsunderlags innehåll och omfattning
måste ställas i relation till de effekter ett beslut
kan förväntas få. Frågan om ekonomiska konse-
kvensanalyser skall läggas till grund för ett beslut
måste därför prövas från fall till fall.
Mot denna bakgrund har regeringen svårt att
se att man kan gå längre än att som allmän
riktlinje ange att ekonomiska
konsekvensanalyser skall användas i de fall de
bedöms ha väsentlig betydelse för beslutet i
fråga. Det är enligt regeringens mening varken
möjligt eller lämpligt att införa en ordning som
mer i detalj lägger fast för vilka typer av beslut
som ekonomiska konsekvensanalyser skall
användas och ange den närmare arten av sådana
analyser. Eftersom det inte går att generellt ange
för vilka typer av beslut som ekonomiska
konsekvensanalyser av vitt skilda slag bör
användas, ställer sig regeringen också tvivlande
till värdet av en uppföljande redovisning med
den inriktning som revisorerna föreslår. Det
torde vara svårt att dra några generella slutsatser
av en redovisning av förekomsten av ekonomiska
konsekvensanalyser i regeringens och riksdagens
samlade beslutsunderlag. En sådan uppföljning
kan enligt regeringens mening kanske i stället
ske genom riktade revisionella insatser som mera
ingående belyser och analyserar erfarenheterna
av ekonomiska konsekvensanalyser i olika
beslutssituationer och därvid beaktar det arbete
som utförs hos myndigheterna, regeringen och
riksdagen.
Att utveckla metoderna för och öka
användningen av ekonomiska och andra
konsekvensanalyser ingår som en viktig del i det
arbete som pågår för att allmänt förbättra
kvaliteten i regeringens och riksdagens
beslutsunderlag. Det statliga kommittéväsendet
och remissförfarandet hör till grundstenarna i
den svenska förvaltningstraditionen. I prop.
1997/98:136 Statlig förvaltning i medborgarnas
tjänst angav regeringen att kommittéväsendet
skulle ses över i syfte att skapa bättre
förutsättningar för kommittéernas arbete och
öka kvaliteten i de statliga utredningarna. I årets
kommittéberättelse (skr. 1998/99:103) har
regeringen redovisat vilka åtgärder som
genomförts och planeras för förbättra
förutsättningarna för kommittéernas arbete.
Reglerna för kommittéväsendet har setts över.
En ny kommittéförordning (1998:1474) har
införts och arbete med en ny kommittéhandbok
pågår.
I samband med den nya
kommittéförordningen har kraven på
ekonomiska och andra konsekvensanalyser setts
över och reglerats på ett mera samlat och
överskådligt sätt än tidigare. Av förordningen
framgår att om förslagen i ett betänkande
påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten,
kommuner, landsting, företag eller andra
enskilda, skall en beräkning av dessa
konsekvenser redovisas i betänkandet. Om
förslagen innebär samhällsekonomiska
konsekvenser i övrigt, skall dessa redovisas. När
det gäller kostnadsökningar eller
intäktsminskningar för staten, kommuner eller
landsting, skall kommittén föreslå en
finansiering.
Om förslagen i ett betänkande har betydelse
för den kommunala självstyrelsen, skall
konsekvenserna i det avseendet anges i
betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har
betydelse för brottsligheten och det
brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning
och offentlig service i olika delar av landet, för
små företags arbetsförutsättningar,
konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i
förhållande till större företag, för jämställdheten
mellan kvinnor och män eller för möjligheterna
att nå de integrationspolitiska målen.
Som ett stöd till kommittéernas arbete finns i
kommittéhandboken närmare beskrivningar av
hur arbetet med konsekvensanalyser kan läggas
upp och vilka metoder som kan användas.
I Regeringskansliets arbete med
budgetpropositionen, den ekonomiska
vårpropositionen och andra propositioner av
ekonomisk karaktär, liksom vid beredningen av
verkställighetsbeslut, använder Regeringskansliet
de beräkningsmetoder som behövs för att så
långt möjligt söka fånga en förändrings relevanta
ekonomiska effekter. Det betyder att frågan om
var kalkylgränsen skall dras avgörs för varje
särskilt fall. Det är sällan som alla effekter av en
förändring bara berör ett anslag. Ofta måste
därför kompletterande eller kompenserande
effekter på andra anslag beaktas. Vidare påverkar
många gånger en utgiftsförändring även
statsbudgetens inkomstsida. Inte sällan påverkas
kommunerna och då görs noggranna
beräkningar för att den s.k.
finansieringsprincipen skall kunna tillämpas.
Exempel på detta finns i prop. 1998/99:1
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner (s. 12–14). I en del fall används också
så vida kalkylgränser att beräkningarna får
samhällsekonomisk karaktär. Alla dessa
beräkningar – och valet av kalkylgräns – ingår i
den löpande budgetdialogen mellan
fackdepartementen och Finansdepartementet.
I sammanhanget kan också nämnas att inom
Finansdepartementet har bestämda regler (be-
räkningskonventioner) lagts fast och tillämpas
för enhetlig beräkning och redovisning av
budgeteffekter vid ändrade skatte- och
avgiftsregler.
Som framgår av ovanstående avser regeringen
att även i fortsättningen använda det ekonomiska
beslutsunderlag som den i varje enskilt fall anser
vara lämpligt för att ett välgrundat beslut skall
kunna fattas eller föreslås riksdagen. Olika
åtgärder vidtas med detta syfte.
Bilaga 1
Material avseende
resultaträkning,
balansräkning och
finansieringsanalys
Bilaga 1
Material avseende resultaträkning,
balansräkning och
finansieringsanalys
Innehållsförteckning
1 Redovisningsprinciper 5
2 Noter 7
3 Sammanställning av den statliga sektorn 32
4 Avgifter till och bidrag från EU 36
5 Statliga dotter- och intresseföretag 38
6 Statliga myndigheter och fonder 1998 40
7 Nyckeltal för statliga bolag 44
Tabellförteckning
1.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder 32
1.2 De tio största företagens omsättning 34
1.3 De tio största företagens resultat 34
1.4 De tio största företagens värde 34
1.5 Det kassamässiga flödet mellan EU och statsbudgeten 37
1.6 Statliga dotter- och intresseföretag 38
1.7 Fondställningar per 1998-12-31 43
Nyckeltal för statliga bolag:
1.8 Omsättning 44
1.9 Nettovinst 44
1.10 Kassalikviditet 44
1.11 Soliditet 45
1.12 Skuldsättningsgrad 45
1.13 Räntabilitet på totalt kapital 46
1.14 Ränta på eget kapital 46
1.15 Ränta på sysselsatt kapital 46
1.16 Tillgångarnas omsättningshastighet 47
1 Redovisningsprinciper
Redovisningsperiod
Från och med 1997 sammanfaller statens
budgetår med kalenderår. Som jämförelsetal
till 1998 års balans- och resultaträkning med
noter, liksom i finansieringsanalysen,
redovisas utfall och ställning per den 31
december 1997.
Avgränsning av redovisningsenheten
Balans- och resultaträkningarna samt
finansieringsanalysen myndigheterna under
riksdag och regering, med undantag för Riks-
banken som betraktas som ett självständigt
rättssubjekt och därför inte ingår.
Riksbankens grundfond ingår dock med 1
miljard kronor. Även försäkringskassorna
betraktas i detta sammanhang som
myndigheter och ingår bl.a. därför att de ingår
i den statliga redovisningsorganisationen.
Ingår gör även sådana fonder som redovisas
hos en myndighet som t.ex. Jordfonden. En
fullständig förteckning över vilka
myndigheter, organisationer och fonder som
omfattas av den statliga
redovisningsorganisationen återfinns som
bilaga 1.6.
Redovisningsprinciper
Myndigheternas redovisning liksom
upprättande av årsbokslut sker enligt
Bokföringsförordningen (1979:1212).
Årsredovisning med bl.a. balans- och
resultaträkning samt finansieringsanalys
upprättas enligt Förordning om myndigheters
årsredovisning m.m. (1996:882).
Uppbörd och transfereringar redovisas enligt
kontantmässiga principer men behandlas i
resultaträkningen som om de utgjorde intäkter
och kostnader.
I de fall myndigheterna väsentligt avviker från
de redovisningsprinciper eller från de scheman
som föreskrivs i nämnda förordningar
kommenteras detta i not. Några förändringar av
redovisningsprinciper i statens konsoliderade
redovisning jämfört med föregående
räkenskapsår har gjorts. Statens åtagande vad
gäller tjänstepensioner redovisas för första
gången i den konsoliderade balansräkningen.
Exportkreditnämnden redovisar för första
gången utestående skadefordringar liksom risker
för slutliga förluster i garantiverksamheten. Från
och med 1998 skuldför Sida och
Arbetsmarknadsverket inte bidrag i samband
med att rekvisitioner eller dylikt erhålls utan
redovisar dessa först vid utbetalningstillfället.
Värderingsprinciper
Myndigheter följer normalt generella
värderingsprinciper för statlig redovisning.
Det finns dock myndigheter som p.g.a.
verksamhetens särart, genom dispens, särskilt
regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl
avviker ifrån dessa. Väsentliga avvikelser
kommenteras i not till aktuell post.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar skall värderas enligt
lägsta värdets princip. Det innebär att de tas
upp till anskaffningsvärdet eller till det
verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt
värde avses försäljningsvärde med avdrag för
beräknad försäljningskostnad. Om tillgångens
särskilda beskaffenhet eller andra
omständigheter ger anledning till detta får det
verkliga värdet bestämmas till
återanskaffningsvärdet eller annat värde som
är förenligt med god redovisningssed. Vidare
får omsättningstillgångar tas upp över
anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda
omständigheter och det samtidigt är förenligt
med god redovisningssed. Osäkra fordringar
skall redovisas med det belopp varmed de
beräknas inflyta. Fordringar och skulder i
främmande valuta värderas till balansdagens
kurs.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar värderas till
anskaffningsvärde med avdrag för
ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna
skall anpassas till respektive
anläggningstillgångs ekonomiska livslängd.
Om tillgångens värde har minskat mer än vad
som motsvarar gjorda avskrivningar, och
nedgången bedöms som varaktig, skall
tillgångens värde skrivas ned.
Anläggningstillgångar som har ett värde som
väsentligt överstiger det belopp som
redovisats föregående år får tas upp till högst
detta värde.
Aktier och andelar
Aktier och andelar i dotter- och
intresseföretag har värderats enligt
kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att
statens andel av bolagens justerade egna
kapital och ackumulerade vinster, reducerat
med utbetalda utdelningar, har tagits upp i
myndigheternas redovisning.
Kapitalandelsmetoden har använts för både
intresse- och dotterföretag eftersom
myndigheterna inte upprättar någon
koncernredovisning. Affärsverkens
dotterbolag ingår dock med aktiernas
anskaffningsvärde. I bilaga 1.5 redovisas
kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall
staten innehar aktier i börsnoterade företag
presenteras även marknadsvärdet för aktierna i
denna bilaga.
Övrigt
Periodavgränsningsposter är fr.o.m. 1998 upp-
delade på förutbetalda/upplupna kostnader,
upplupna/oförbrukade bidrag och övriga upp-
lupna/förutbetalda intäkter i not, dock inte i
balansräkningen.
Konsolideringsprinciper
Med konsolidering avses åtgärderna att efter
eliminering av interna transaktioner summera
och redovisa samtliga myndigheter som om de
vore en enhet. Konsolidering av staten sker
genom sammanläggning av myndigheternas
balansräkningar och resultaträkningar ur myn-
digheternas inrapportering till
riksredovisningen efter det att interna
mellanhavanden i form av t.ex. fordringar,
skulder, intäkter och kostnader mellan
myndigheterna eliminerats.
Utöver elimineringar av transaktioner mellan
myndigheter har även transaktioner som varken
är intäkter eller kostnader respektive fordringar
eller skulder för staten som helhet eliminerats.
Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen
personal. Dessa redovisas som personalkostnad
hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd
hos Riksskatteverket.
Omklassificeringar av poster
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i
statens konsoliderade redovisning i
förhållande till myndigheternas redovisning.
Anledningen till detta är att de ur statens
perspektiv utgör t.ex. kostnader och inte
transfereringar. Ett exempel är
omklassificering av statens tjänstepensioner
som redovisas som personalkostnad i statens
konsoliderade redovisning men som
transferering i myndighetens årsredovisning. I
några fall följer inte myndigheterna de
resultat- och balansräkningsscheman som
föreskrivs i förordningen. Detta medför att
resultat- och/eller balansräkningen måste
omklassificeras innan konsolidering görs.
2 Noter
Noter till resultaträkning (1-11)
Not 1
Skatter m.m.
Miljoner kronor
1998
1997
Skatter m.m. fysiska personer
126 946
111 414
Skatter juridiska personer
87 737
74 588
Ofördelbara skatter m.m.
8 002
4 389
Betalningsdifferenser skattekonto
15 091
Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt
235 575
220 348
Mervärdesskatt
153 251
147 719
Övriga skatter på varor & tjänster och
tullavgifter
74 126
71 755
Utjämningsavg. kommuner och landsting
21 265
23 862
Inlevererat överskott Riksbanken
9 300
8 100
Fordonsskatt
6 339
6 417
Övrigt
6 231
7 648
Summa
743 863
676 240
Totalt ökade skatteintäkter m.m. med 68
miljarder kronor 1998 jämfört med 1997.
Ökningen av fysiska personers skatter var
drygt 15 miljarder kronor och förklaras till cirka
hälften av en ökad lönesumma i landet
kombinerat med en höjning av den allmänna
pensionsavgiften med en procentenhet. Cirka 7
miljarder kronor av ökningen är hänförlig till
skatt på kapital och är en effekt av en
förskjutning av sparandet till aktiefonder och
andra värdepapper.
Juridiska personers skatter ökade med ca 13
miljarder kronor. I huvudsak förklaras ökningen
av en allmän resultatförbättring hos företagen.
Till en del har även en sänkning av
avsättningsmöjligheten till pensionsfond från 25
till 20 procent bidragit.
År 1998 höjdes arbetsgivaravgiften med 0,11
procentenheter. Detta har dock endast
marginellt bidragit till den ökning med 15
miljarder kronor i inbetalda avgifter som skett
under året. I huvudsak är ökningen, liksom vad
gäller fysiska personers skatter, att hänföra till en
större total lönesumma.
Under 1998 togs det nya skattekontot i bruk.
En konsekvens av skattekontosystemet är att
inbetalda belopp, liksom uppkomna saldon på
kontona, inte hänförs till något specifikt
skatteslag. Uppkomna saldon avräknas successivt
när skattedebiteringar sker eller vid återbetalning
av t.ex. överskjutande mervärdesskatt. Vid
utgången av 1998 var summan av alla saldon på
skattekontona positivt och uppgick till 15
miljarder kronor. Detta belopp var vid årsskiftet
inte avräknat mot enskilda skatteslag eller
återbetalt och redovisas därför i statens
resultaträkning som en ospecificerad
skatteinkomst.
Not 2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
1998
1997
Kredit- och garantiavgifter
3 872
3 360
Finansieringsavgifter från
arbetslöshetskasorna
2 557
1 993
Registerhållnings- förarprovs- körkorts-
samt vägavgifter, försäljningsskatt på
motorfordon m.m.
2 023
1 719
Aktieutdelning
1 266
1 032
Varav
Nordbanken
813
1032
Europeiska investeringsbanken
302
Nordiska investeringsbanken
125
Om-Gruppen
26
Fastighetsbildning m.m. samt försäljning av
landskaps- och fastighetsinformation
938
921
Avgifter från kärnkraftsindustrin
873
804
Avgifter vid kronofogdemyndigheterna
786
797
Vårdavgifter
779
736
Administrationsersättning från AP-fonden
610
622
Avgifter för registrering av bolag och patent
m.m.
521
477
El-, tele- och övriga banhållningstjänster
m.m.
446
827
Utförsäljning av beredskapslager m.m.
395
677
Försäljning av avvecklade anläggnings-
och försvarstillgångar m.m.
370
45
Erhållen ersättning vid försäljning av aktier
216
9 153
Varav
Venantius
4 857
Enator
440
Nordbanken
26
6290
SBL Vaccin
14
Stadshypotek
2 768
Zenit Shipping AB
95
Avgår bokfört värde
-5 121
Avgifter för radio-, tele- och postverksamhet
m.m. samt telekommunikation
215
146
Distriktsveterinärorganisationen
198
179
Passavgifter
181
134
Återbetalda underhållsbidrag
1 584
Återbetalning Nordiska Investeringsbanken
125
Affärsverk
Statens järnvägar
11 330
11 315
Luftfartsverket
2 874
3 696
Svenska kraftnät
2 131
2 677
Sjöfartsverket
1 189
1 113
Övrigt
9 301
6 648
Summa
43 071
50 780
Jämfört med föregående år minskade posten
intäkterna av avgifter och andra ersättningar med
nästan 8 miljarder kronor. Den främsta
förklaringen är försäljningen av bland annat
Stadshypotek och av aktier i Nordbanken som
skedde föregående år och inbringade drygt 9
miljarder kronor. Ersättning för försäljning av
aktier under 1998 uppgick till endast 216
miljoner kronor netto. Övriga avgiftsintäkter
uppvisar såväl mindre ökningar som minskningar
men har totalt sett förhållit sig ganska konstant.
EU-bidragen är omklassificerade och återfinns
under noten intäkter av bidrag. Även återbetalda
underhållsbidrag som redovisas av
Riksförsäkringsverket och avser återbetalning av
förskotterade underhållsbidrag är
omklassificerade och redovisas som uppbörd
under noten skatter m.m.
Kredit- och garantiavgifter avser årliga avgifter
från banker, institut och värdepappersbolag till
Insättningsgarantinämnden med 1 947 miljoner
kronor, intäkter från Riksgäldskontorets kredit-
och garantiverksamhet med 144 miljoner kronor,
Exportkreditnämnden med 1 671 miljoner
kronor och Statens Bostadskreditnämnd med
110 miljoner kronor.
Finansieringsavgifter m.m. till AMS från
arbetslöshetskassorna är avsedda för finansiering
av utbetalda arbetslöshetsersättningar och för
finansiering av ett för kassorna gemensamt
utjämningsbidrag.
Registerhållnings- förarprovs- samt
körkortsavgifter, försäljningsskatt på
motorfordon m.m. redovisas av Vägverket.
Aktieutdelning från bolag där staten har en
ägarandel som är mindre än 20 procent redovisas
av Regeringskansliet.
Intäkter från fastighetsbildning m.m. samt
försäljning av landskaps- och
fastighetsinformation redovisas av
Lantmäteriverket.
Avgifter från kärnkraftsindustrin är de
avgifter som betalas till kärnavfallsfondens
styrelse av reaktorinnehavarna i förhållande till
levererad energi. Avgifterna betalas för att
finansiera omhändertagandet av använt
kärnbränsle och annat radioaktivt avfall och finns
insatta på konto hos Riksgäldskontoret.
Avgifter vid Kronofogdemyndigheterna är
utsökningsavgifter, avgifter i mål om
betalningsföreläggande m.m. och redovisas av
Riksskatteverket.
Vårdavgifterna redovisas av Statens
institutionsstyrelse och avser främst intäkter från
kommuner till missbrukar- och ungdomsvård
m.m.
Administrationsersättning från AP-fonden
redovisas av Riksförsäkringsverket med 365
miljoner kronor och av Riksskatteverket med
244 miljoner kronor.
Avgifter för registrering av bolag och patent
m.m. redovisas av Patent- och
registreringsverket.
Banverket redovisar intäkter för El-, tele- och
övriga banhållningstjänster m.m.
Fortifikationsverket redovisar försäljning av
avvecklade anläggnings- och försvarstillgångar
m.m. Enligt Fortifikationsverkets årsredovisning
för 1998 skall jämförelsesiffran för 1997 vara 365
miljoner kronor.
Försäljning av beredskapslager avser
försäljning från Jordbruksverkets
beredskapslager m.m. med 364 miljoner kronor
samt försäljning av beredskapslager av olja,
anläggningar och materiel med 31 miljoner
kronor. Myndigheten Statens oljelager har
inordnats i Sveriges geologiska undersökning.
Intäkterna från utförsäljning av beredskapslager
m.m. har minskat kraftigt p.g.a. att priserna på
oljeprodukter sjunkit avsevärt vilket även
påverkat försäljningen av beredskapslagrade
produkter.
Erhållen ersättning vid försäljningar av aktier
redovisas av Regeringskansliet. Intäkterna
redovisas kursivt brutto för varje bolag och det
bokförda värde som avgår är en summering av
vad de sålda bolagen varit värderade till.
Nettointäkten från försäljningarna uppgår endast
till 216 miljoner kronor. Venantius post avser
försäljning av Securum.
Avgifter för radio-, tele- och postverksamhet
m.m. samt telekommunikation redovisas av
Post- och telestyrelsen.
Jordbruksverket redovisar intäkter av avgifter
för Distriktsveterinärorganisationen. Dessa
intäkter redovisades föregående år felaktigt
under försäljning av beredskapslager.
Rikspolisstyrelsen redovisar passavgifter.
Resterande avgiftsintäkter fördelar sig på ett
stort antal myndigheter.
Statens järnvägars intäkter avser trafikintäkter
från persontrafik, godstransporter, färjetrafik
m.m.
Luftfartsverkets intäkter avser trafikintäkter
bestående främst av landnings- och
passageraravgifter m.m. Övriga rörelseintäkter
tillkommer med bland annat
bilparkeringsavgifter, hyror och arrenden.
Svenska Kraftnäts intäkter består i huvudsak
av nät- och systemintäkter där nätintäkterna
indelas i effektavgifter och energiberoende
avgifter.
Sjöfartsverkets intäkter avser främst
farledsavgiften, som består av en tvådelad avgift
som ersätter tidigare fyr- och farledsvaruavgifter
samt lotsintäkter som uppbärs av Tullverket.
Not 3
Intäkter av bidrag
Miljoner kronor
1998
1997
AP-fondmedel
32 603
33 820
EU-bidrag
9 320
8 104
Bidrag till universitet och högskolor
3 675
3 059
Assistansersättning från kommuner
1 308
Bidrag till övriga myndigheter
1 358
868
Summa
48 264
45 851
Ökningen på drygt 2 miljarder kronor från
föregående år kan bland annat hänföras till att
EU-bidraget ökat med drygt 1 miljard kronor.
EU-bidraget utgörs av arealersättning,
exportbidrag, djurbidrag och struktur- och
regionalstöd som betalas till Jordbruksverket (7
042), bidrag från socialfond till AMS (1 671) och
från regional strukturfond till NUTEK (451).
Vägverket (77) och Banverket (15) har fått
bidrag till transeuropeiska nätverk. Övriga bidrag
från EU har betalats till ytterligare några
myndigheter med mindre belopp.
EU-bidragen har omklassificerats i resultat-
räkningen. De redovisades föregående år som in-
täkter av avgifter och andra ersättningar.
En annan förklaring till ökningen av bidragen
är att Riksförsäkringsverket omklassificerat
assistansersättningen från kommuner till bidrag.
Tidigare redovisades även denna under intäkter
av avgifter och andra ersättningar.
Bidrag till universitet och högskolor har ökat
med drygt en halv miljard kronor från
föregående år, däremot har bidrag från AP-
fondmedel minskat med drygt 1 miljard kronor.
Allmän tilläggspension, ATP, finansieras i
första hand med influtna ATP-avgifter. Räcker
inte ATP-avgifterna till för utbetalning av allmän
tilläggspension täcks underskottet med medel
från AP-fondens avkastning. För 1998 blev detta
underskott knappt 33 (34) miljarder kronor,
jämför bilaga 1.4, not till tabell 1.1 Den statliga
sektorns samlade tillgångar och skulder.
Not 4
Transfereringar och bidrag
Miljoner kronor
1998
1997
Social försäkring:
Ersättning vid ålderdom – Pensioner
164 858
162 618
Ersättning vid sjukdom och handikapp
förtidspension, vårdbidrag
84 346
80 769
Stöd till barnfamiljer
43 993
41 062
293 197
284 449
Arbetsmarknad:
Arbetslöshetsersättning inklusive kontant
arbetsmarknadsstöd (KAS)
34 138
38 303
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
29 384
28 739
Bidrag till Samhall AB
4 456
4 424
Lönegarantier m.m.
2 136
4 410
70 114
75 876
Bistånd och invandring:
Bidrag via SIDA m.fl.
7 739
8 084
Internationella organisationer
3 719
4 195
Invandringsbidrag till kommuner
1 812
2 129
Bidrag via Integrationsverket
903
14 173
14 408
Övrigt:
Generella bidrag och utjämningsbidrag till
kommuner och landsting
96 171
86 683
Varav utjämningsbidrag
21 265
23 862
Sveriges avgift till EU
21 210
21 057
varav till Europeiska Investeringsbanken
876
Studiestöd, avskrivningar lånefordringar
18 283
13 338
Avsättning premiereserven
11 366
Räntebidrag m.m.
10 814
20 804
Stöd till jordbruket m.m. varav EU-
finansierat
8 558
8 164
Bidrag inom skolväsendet
4 029
3 114
Bidrag till folkbildningen
2 418
2 357
Bidrag till näringslivet m.m. via NUTEK
1 873
1 530
Bidrag till investeringar i infrastruktur
1 480
1 819
Övrigt
18 874
16 465
195 076
175 331
Total summa
572 560
550 064
Med socialförsäkringssektorn avses
Riksförsäkringsverkets definition av densamma
varför stöd till barnfamiljer och
folkpensionssystemet ingår.
Transfereringarna ökade med drygt 22
miljarder kronor mellan 1997 och 1998. Av
ökningen förklaras drygt 11 miljarder kronor av
att avsättningen till premiereserven redovisas i
resultaträkningen för första gången 1998.
Inom socialförsäkringssystemet ökade
transfereringarna netto med nästan 9 miljarder
kronor. Ersättningen vid sjukdom ökade med
drygt 3 miljarder kronor främst p.g.a. att ersatta
sjukpenningdagar har stigit kraftigt bl.a. som
följd av att långtidssjukskrivningarna ökat. Stöd
till barnfamiljer ökade med nästan 3 miljarder
kronor främst p.g.a. höjda barnbidrag. Utbetalda
pensionerna ökade med drygt 2 miljarder kronor
p.g.a. att antalet ATP-pensionärer blir fler och att
den genomsnittliga ATP-pensionen blir allt
högre.
Arbetsmarknadsstödet minskade med nästan
6 miljarder kronor vilket förklaras av att
arbetslösheten sjunkit och att utbetalade
lönegarantier minskat.
Transfereringarna under rubriken övrigt
ökade med ca 20 miljarder kronor under 1998.
Som nämnts ovan förklaras drygt 11 miljarder
kronor av ökningen av att avsättningen till
premiereserven redovisas i resultaträkningen för
första gången 1998. Avsättningen till
premiereserven 1997 var drygt 10 miljarder
kronor. Bidrag till kommuner och landsting
ökade med drygt 9 miljarder kronor, varav
nästan 4 miljarder kronor avser de extra medel
som anvisats för att värna om kvaliteten i skola,
vård och omsorg och för att minska behovet av
att höja kommunalskatten. Räntebidragen
minskade dock med 10 miljarder kronor
beroende på lägre räntenivåer och neddragning
av bidragen. Studiestöd och nedskrivning av
studielånefordringar ökade med nästan 5
miljarder kronor.
Posten övrigt som uppgår till nästan 19
miljarder kronor är summan av ett stort antal
övriga bidrag som utbetalas av Länsstyrelserna,
Pressstödsnämnden, Rymdstyrelsen, Statens
Räddningsverk, Statens energimyndighet med
flera.
Not 5
Kostnader för personal
Miljoner kronor
1998
1997
Försvarsmakten
11 098
11 565
Polisväsendet
8 186
8 248
Skatteförvaltningen
4 473
4 545
Riksförsäkringsverket inklusive
försäkringskassorna
3 881
4 391
Arbetsmarknadsverket
3 860
3 549
Vägverket
3 037
2 999
Banverket
2 720
2 846
Kriminalvårdsverket
2 487
2 472
Lunds universitet
2 424
2 392
Regeringskansliet
2 254
2 098
Domstolsverket
2 137
2 005
Uppsala universitet
1 824
1 741
Göteborgs universitet
1 566
1 494
Stockholms universitet
1 291
1 252
Kungl. Tekniska högskolan
1 285
1 173
Försvarets materielverk
1 185
1 162
Affärsverk
Statens järnvägar
3 933
4 168
Luftfartsverket
1 294
1 798
Sjöfartsverket
453
718
Svenska kraftnät
132
100
Övriga myndigheter
22 870
21 764
Summa
82 390
82 480
Statens tjänstepensioner m.m.
8 045
8 076
Elimineringar av arbetsgivaravgifter,
löneskatt m.m.
-23 239
-21 531
Summa
67 196
69 025
Myndigheternas arbetsgivaravgifter som betalats
in till Riksskatteverket är en statsintern
transaktion och således inte en kostnad för staten
och har därför eliminerats. Även
arbetsgivaravgifter på myndigheternas
semesterreserver är eliminerade. Detta gjordes
inte föregående år, vilket är en förklaring till
ökningen av elimineringsposten och även till
minskningen av personalkostnaden. Kostnaden
för personal minskade totalt med nästan 2
miljarder kronor mellan åren.
Antalet anställda inom staten i september
1998 var 246 900 (251 649) personer. Det är en
minskning med 2 procent jämfört med 1997.
Omräknat till heltidspersoner var antalet
anställda 220 600 personer, även det en
minskning med 2 procent jämfört med året
innan.
Not 6
Kostnader för lokaler
Miljoner kronor
1998
1997
Försvarsmakten
2 324
1 714
Polisväsendet
1 162
1 153
Regeringskansliet
995
926
Skatteförvaltningen
643
666
Riksförsäkringsverket inklusive
försäkringskassorna
565
584
Kriminalvårdsverket
564
584
Arbetsmarknadsverket
516
540
Lunds universitet
459
452
Domstolsverket
454
470
Göteborgs universitet
446
444
Uppsala universitet
425
402
Stockholms universitet
372
352
Kungliga tekniska högskolan
347
342
Sveriges lantbruksuniversitet
281
309
Statens institutionsstyrelse
22
318
Affärsverk
Statens järnvägar
87
75
Sjöfartsverket
45
42
Luftfartsverket
36
33
Svenska kraftnät
17
17
Övriga myndigheter
5 074
4 816
Eliminering av inomstatliga lokalkostnader
- 3 995
- 4 411
Summa
10 839
9 828
Elimineringarna utgörs av myndigheternas
lokalkostnader som betalas till
Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.
Lokalkostnaderna ökade med 1 miljard kronor
mellan åren vilket fördelar sig på flera
myndigheter.
Försvarsmaktens ökning beror på att man
under året har överfört personal för
fastighetsdrift till Fortifikationsverket, vilket i
sin tur medfört att kostnader som tidigare
redovisades som personalkostnader numera
redovisas som lokalkostnader.
Vid Statens institutionsstyrelse ökade
lokalkostnaderna kraftigt under 1997 p.g.a.
beräknade kostnader för avveckling av lokaler.
År 1998 återfördes en stor del av dessa kostnader
vilket innebar att redovisade lokalkostnader
minskade vilket därmed alltså är en
periodiseringseffekt.
Not 7
Övriga driftkostnader
Miljoner kronor
1998
1997
Försvarsmakten
29 873
28 225
Försvarets materielverk
20 641
18 872
Vägverket
5 839
4 129
Polisväsendet
1 304
1 048
Domstolsverket
1 286
1 232
Kärnavfallsfondens styrelse
1 243
645
Skatteförvaltningen
1 180
994
Fortifikationsverket
1 161
805
Regeringskansliet
1 155
979
Karolinska institutet
1 014
879
Kriminalvårdsverket
967
937
Statens fastighetsverk
928
989
Statens Jordbruksverk
916
390
Lunds universitet
906
860
Göteborgs universitet
871
845
Arbetsmarknadsverket
866
752
Uppsala universitet
756
746
Riksförsäkringsverket inklusive
försäkringskassorna
729
840
Banverket
687
917
Riksgäldskontoret
155
567
Affärsverk
Statens järnvägar
6 642
7 064
Svenska kraftnät
1 158
1 396
Luftfartsverket
1 140
987
Sjöfartsverket
399
388
Övriga myndigheter
13 460
12 692
Summa
95 276
88 178
Elimineringar
-31 363
-27 889
Summa
63 913
60 289
Driftkostnaderna har under året ökat med nästan
4 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Försvarsmaktens driftkostnader har ökat
p.g.a. att Försvarets materielverk har
intäktsredovisat en upparbetad kostnad som skall
faktureras Försvarsmakten 1999 men avser 1998.
Dessa bokfördes inte hos Försvarsmakten eller
på koncernnivå hos Försvarsmakten föregående
år, vilket är en förklaring till ökningen.
Försvarets materielverks driftkostnader består
i huvudsak av kostnader för varor och materiel.
Dessa har under året ökat med nästan 2 miljarder
kronor från knappt 19 till nästan 21 miljarder
kronor.
Även Vägverkets driftskostnader har ökat
med nästan 2 miljarder kronor.
Driftskostnaderna består för övrigt till största
delen av förvaltningskostnader.
Elimineringarna avser kostnader för köp av
varor och tjänster mellan myndigheter.
Not 8
Avskrivningar
Miljoner kronor
1998
1997
Försvarsmakten
3 425
282
Vägverket
2 403
2 310
Banverket
1 952
1 795
Fortifikationsverket
764
677
Polisväsendet
423
426
Socialstyrelsen
48
408
Affärsverk
Statens järnvägar
702
664
Luftfartsverket
697
484
Svenska kraftnät
351
344
Sjöfartsverket
80
83
Övriga myndigheter
4 232
3 656
Summa
15 077
11 129
Försvarsmakten har övertagit ett lager av
reservmateriel från Försvarets materielverk.
Bruttovärdet av lagret var drygt 7 miljarder
kronor. Lagret har skrivits ner med drygt 3
miljarder kronor vilket förklarar ökningen under
1998.
Avskrivning av väganläggningar uppgår till
drygt 2 miljarder kronor och redovisas av
Vägverket.
Banverket redovisar avskrivningar på
järnvägsanläggningar med knappt 2 miljarder
kronor.
Not 9
Resultat från andelar i dotterföretag och
intresseföretag
Miljoner kronor
1998
1997
Regeringskansliet
Telia AB
4 691
2 341
Vattenfall AB
2 995
3 860
Posten AB
1 252
356
Civitas Holding AB
1 097
1 620
Apoteket AB
1 084
-66
LKAB
709
860
SAS Sverige AB
537
277
Vin & Sprit
434
704
SBAB
384
678
Svensk Exportkredit AB
359
317
AssiDomän AB
304
549
Statliga Akademiska Hus AB
301
696
Almi Företagspartner AB
217
135
Systembolaget AB
193
211
Svenska Spel
135
Förvaltningsaktiebolaget Stattum
97
186
Celsius AB
93
70
Amu-Gruppen
50
5
Specialfastigheter
45
TERACOM Svensk Rundradio AB
45
277
Svenska Skogsplantor AB
34
3
Svenska Rymdaktiebolaget
34
6
VPC AB
29
19
SOS Alarm Sverige AB
28
9
Sv Provnings- & Forskningsinstitut
15
4
Swedfund Int.
12
Svenskhemmet Voxenåsen A/S
1
-785
Svenska Lagerhus AB
-3
31
SAQ kontroll AB
-7
24
Kungliga Operan AB
-14
4
Samhall AB
-89
-224
Venantius AB
-153
-1 618
Securum AB
454
Enator AB
35
Övriga bolag inom Regeringskansliet
14
872
Summa Regeringskansliet
14 923
11 910
Diverse dotterbolag till Vägverket
-1
-3
Statens järnvägar
2
Göteborgs universitet
-8
Övriga myndigheter
-2
2
Summa
14 914
11 909
För 15 av de ovanstående bolagen är
förändringen från föregående år större än 100
miljoner kronor. Ökningen av resultatandelen i
Apoteket AB är i huvudsak hänförlig till att
statens ägarandel ökat från 66,67 procent till 100
procent.
För ytterligare information om de statliga
bolagen se bilaga 1.5.
Not 10
Finansiella intäkter
Miljoner kronor
1998
1997
Riksgäldskontoret
Ränteintäkter avseende upplåning
i utländsk valuta
36 241
34 628
Ränteintäkter avseende upplåning i SEK
32 892
20 305
Överkurs vid emissioner (netto)
2 316
664
Intäktsförda preskriberade obligationer
m.m.
35
31
Realiserade valutavinster (netto)
0
3 353
Delsumma Riksgäldskontoret
71 484
58 981
CSN, Ränteintäkter avseende studielån som
finansierats via upplåning i RGK
4 289
4 496
RFV, Ränteintäkter diverse fonder
609
884
Affärsverk
Svenska Kraftnät
36
49
Luftfartsverket
24
8
Sjöfartsverket
3
0
Statens järnvägar
0
1 074
Övriga myndigheter
364
841
Summa
76 809
66 333
Ränteintäkterna har ökat jämfört med
föregående år vilket främst beror på
Riksgäldskontorets ökade ränteintäkter i
samband med utlåning i svensk valuta men även
beroende på utlåning i utländsk valuta. Även
nettot mellan överkurser och underkurser vid
emissioner som varit positivt redovisas som
ränteintäkt. Denna har ökat med nästan 2
miljarder kronor jämfört med 1997.
År 1998 blev nettot av realiserade valutavinster
och valutaförluster som redovisas av
Riksgäldskontoret en realiserad valutaförlust
vilken återfinns under noten räntekostnader.
Från och med 1998 särredovisas finansiella
intäkter som inte är räntor separat under
rubriken Övriga finansiella intäkter i denna not.
Av de 884 miljoner kronor som redovisades
som räntor av Riksförsäkringsverket föregående
år avser 229 miljoner kronor övriga finansiella
intäkter. Motsvarande värde 1998 är 550 miljoner
kronor och finns alltså redovisat under Övriga
finansiella intäkter.
Övriga finansiella intäkter
Miljoner kronor
1998
1997
Riksförsäkringsverket
550
Närings- och teknikutvecklingsverket
77
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
60
Affärsverk
Statens järnvägar
863
Svenska kraftnät
4
Luftfartsverket
3
Övriga finansiella intäkter
170
Summa
1 727
SJ:s finansiella intäkter består huvudsakligen
av leasholdintäkter och utdelning.
Miljoner kronor
1998
1997
Finansiella intäkter
76 809
66 333
Övriga finansiella intäkter
1 727
Summa finansiella intäkter totalt
78 536
66 333
Not 11
Finansiella kostnader
Miljoner kronor
1998
1997
Riksgäldskontoret
Räntekostnader avseende upplåning i SEK
104 176
97 399
Räntekostnader avseende upplåning i
utländsk valuta
60 148
59 030
Orealiserade valutaförluster (netto)
29 505
14 445
Realiserade kursförluster (netto)
15 518
3 171
Realiserade valutaförluster (netto)
9 834
Provisioner till banker
390
Räntekostnader ungdomsbospar
5
Delsumma Riksgäldskontoret
219 576
174 045
Affärsverk
Svenska Kraftnät
3
Statens järnvägar
780
Luftfartsverket
14
Sjöfartsverket
14
Övriga myndigheter
136
1 325
Summa räntekostnader
219 715
176 178
Ökningen mellan åren av de räntekostnader som
redovisas av Riksgäldskontoret är nästan 46 mil-
jarder kronor. 25 miljarder kronor av ökningen
är hänförlig till orealiserade och realiserade va-
lutaförluster p.g.a. kronans försvagning. De orea-
liserade valutaförlusterna påverkar statsskulden i
utländsk valuta negativt, dock inte i
statsbudgetens utfall.
Därtill kommer kursförluster på obligationer
som genererats av större byten och uppköp som
skett under året. Dessa har ökat med drygt 12
miljarder kronor.
Från och med 1998 särredovisas finansiella
kostnader som inte är räntor separat under rub-
riken Övriga finansiella kostnader nedan.
Av de 780 miljoner kronor som redovisades
som räntekostnader hos Statens järnvägar
föregående år avsåg 449 miljoner kronor övriga
finansiella kostnader. Av resterande 331 miljoner
kronor avsåg 135 miljoner kronor ränta på lån
hos Riksgäldskontoret som ej blev eliminerat
1997. Återstoden är diverse övriga
räntekostnader.
År 1997 redovisades provisioner till banker
under övriga kostnader.
Övriga finansiella kostnader
Miljoner kronor
1998
1997
Exportkreditnämnden
1 335
Riksförsäkringsverket
272
Närings- och teknikutvecklingsverket
140
Regeringskansliet
110
Affärsverk
Statens järnvägar
786
Sjöfartsverket
13
Luftfartsverket
12
Övriga myndigheter
77
Summa
2 745
0
Från och med 1998 års bokslut redovisar
Exportkreditnämnden det bedömda värdet på
utestående fordringar liksom risken för slutliga
förluster i det utestående engagemanget. Av
kostnaderna på 1,3 miljarder kronor avser nästan
1 miljard kronor reservering för
engagemangsrisk och resterande reservering av
skadefordringar.
Miljoner kronor
1998
1997
Finansiella kostnader
219 715
176 178
Övriga finansiella kostnader
2 745
Summa finansiella kostnader totalt
222 460
176 178
För närmare kommentarer och redovisning av
statsskuldens kostnader hänvisas till textavsnittet
om statsskulden i kapitel 3.
Noter till balansräkning (12-46)
Not 12
Kassa, bank m.m.
Miljoner kronor
1998
1997
Riksskatteverket
1 748
506
Riksförsäkringsverket
213
211
Länsstyrelsen i Norrbottens län
159
149
Statens Fastighetsverk
116
1
Försvarets Materielverk
108
56
Riksgäldskontoret
101
77
Exportkreditnämnden (f.å. 1 484)
-
-
Affärsverk
Svenska Kraftnät
758
823
Luftfartsverket
502
229
Statens järnvägar
334
595
Sjöfartsverket
57
2
Övriga myndigheter
850
622
Summa
4 946
3 271
Den stora ökningen av likvida medel hos
Riksskatteverket utgörs av dagssaldon från
uppbördsinbetalningar till skattemyndigheternas
bankkonton som numera förs över till
Statsverkets checkräkning med en dags
fördröjning.
År 1997 redovisade Exportkreditnämnden
1 484 miljarder kronor i form av
valutadepositioner som likvida medel. År 1998
redovisas motsvarande placering under rubriken
värdepapper och andelar. Även jämförelsevärdet
från 1997 redovisas därför i år under samma
rubrik.
Not 13
Värdepapper och andelar
Miljoner kronor
1998
1997
Regeringskansliet, aktier i Nordbanken
Holding AB
4 646
4 652
Riksgäldskontoret, dagslån placerade
hos banker
3 526
-
Exportkreditnämnden, valutadepositioner
i svenska banker
1 300
1 484
Riksförsäkringsverket, hypoteksobligationer
m.m.
1 271
5 394
Regeringskansliet, Expo 98
3
13
Regeringskansliet, diverse fonder
2
2
Regeringskansliet, fordran Securum
-
4 857
Övriga myndigheter
18
160
Summa
10 766
16 562
Riksgäldskontoret har under 1998 gjort
kortsiktiga placeringar hos banker i form av
dagslån.
Den fordran staten hade på Securum 1997
avsåg bl.a. utdelning uppgående till 2,3 miljarder
kronor som betalats under 1998. Securum har
övertagits av Venantius AB under 1998. I
samband därmed reglerades även den fordran
som staten hade på Venantius AB 1997.
Minskningen av Riksförsäkringsverkets
(RFV) värdepappersinnehav beror i huvudsak på
att delpensionsfonden avvecklats under 1998 och
att tillhörande obligationer därmed försålts.
RFV:s innehav av statsobligationer uppgående
till 234 miljoner kronor har eliminerats mot
statsskulden.
Not 14
Kundfordringar
Miljoner kronor
1998
1997
Banverket
265
410
Vägverket
218
188
Försvarets materielverk
123
181
Statens lantmäteriverk
120
143
Försvarsmakten
112
112
Affärsverk
Luftfartsverket
565
409
Svenska kraftnät
174
405
Sjöfartsverket
158
52
Statens järnvägar
22
54
Övriga myndigheter
1 344
898
Summa
3 101
2 852
Not 15
Övriga fordringar
Miljoner kronor
1998
1997
Riksskatteverket, fordringar lämnade till
Kronofogdemyndigheten för indrivning m.m.
5 248
5 062
Jordbruksverket, bidragsfordringar på EU
m.m.
4 620
4 552
Tullverket, uppbördsfordringar
1 773
2 641
Riksgäldskontoret, options- och
futurekontrakt
1 208
435
Riksskatteverket, fordringar avseende
kommuners och landstings mervärdesskatt
1 174
-
Riksgäldskontoret, fordringar på banker
avseende premieobligationer m.m.
568
-
Riksförsäkringsverket, fordran AP-fonden för
administration av ålderspension m.m.
508
380
Statens Lantmäteriverk, uppbördsfordringar
avseende stämpelskatt och
expeditionsavgifter
133
68
Affärsverk
Statens järnvägar
1 032
951
Luftfartsverket
207
141
Sjöfartsverket
110
13
Svenska Kraftnät
6
-
Övriga myndigheter
787
1 268
Summa
17 374
15 511
Riksskatteverket (RSV) har skattefordringar
under indrivning på nominellt 51,3 miljarder
kronor. Av dessa beräknas 5 miljarder kronor
inflyta vilket därmed utgör merparten av RSV:s
fordringspost. Det mycket stora antalet
fordringsposter har tidigare gjort en individuell
värdering omöjlig och värderingen har baserats
på statistik. I samband med årsbokslutet för 1998
har efter diskussion med Riksrevisionsverkets
revisorer prövats en mer detaljerad analys av
fordringsstocken i redovisningssystemet för
exekutionsväsendet (REX). Fordringarna har
analyserats med avseende på om gäldenären är i
konkurs, fordringarnas ålder etc.
RSV:s fordran på kommuner och landsting
avseende mervärdesskatt utgörs av fordringar på
utjämningsavgifter till systemet för
kompensation av viss ingående mervärdesskatt i
icke mervärdesskattepliktig verksamhet.
Tullverkets uppbördsfordringar utgörs av obe-
talda tullräkningar avseende mervärdesskatt, tull-
och importavgifter på jordbruksprodukter,
energiskatter m.fl. skatter och avgifter.
Bedömning av fordringarnas verkliga värde har
gjorts med en statistisk metod.
Statens järnvägars fordringar avser främst
fordringar på bolag inom SJ-koncernen.
Not 16
Pågående arbeten
Miljoner kronor
1998
1997
Banverket
187
29
Statens lantmäteriverk
106
95
Försvarsmakten
57
36
Försvarets forskningsanstalt
27
29
Fortifikationsverket
26
36
Allmänna advokatbyråerna
20
30
Försvarets materielverk
-
3 493
Affärsverk
Statens järnvägar
17
13
Sjöfartsverket
9
9
Övriga myndigheter
71
207
Summa
520
3 977
Försvarets materielverk redovisade 3,5 miljarder
kronor som pågående arbeten 1997 vilka avsåg
uppdrag från Försvarsmakten. Dessa
eliminerades inte 1997 vilket dock skett under
1998 vad gäller motsvarande post.
Not 17
Varulager och förråd
Miljoner kronor
1998
1997
Banverket, material för underhåll och
reparation av anläggningar
307
448
Försvarsmakten
196
218
Försvarets materielverk
173
7 352
Sveriges geologiska undersökning
134
5
Vägverket
92
96
Kriminalvårdsstyrelsen
73
76
Affärsverk
Statens järnvägar
104
146
Luftfartsverket
29
29
Svenska kraftnät
22
-
Sjöfartsverket
21
21
Övriga myndigheter
481
705
Summa
1 632
9 096
Försvarsmakten övertog i januari 1998 från
Försvarets materielverk ett lager av
reservmateriel och drivmedel värderat till 7,2
miljarder kronor. Detta lager har efter
nedskrivning med drygt 3 miljarder kronor
redovisats under posten beredskapstillgångar.
Not 18
Förskott till leverantörer
Miljoner kronor
1998
1997
Försvarets materielverk
13 493
14 220
Övriga myndigheter
101
99
Summa
13 594
14 319
De leverantörer som Försvarets materielverk i
huvudsak lämnar förskott till är Bofors,
Kockums, Volvo och Saab. Förskott har även
lämnats till en del utländska leverantörer.
Not 19
Fastigheter – omsättningstillgångar
Miljoner kronor
1998
1997
Länsstyrelsen i Västra Götalands och Bohus
län
16
20
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
12
14
Länsstyrelsen i Västerbottens län
7
6
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
6
8
Övriga länsstyrelser
3
Summa
44
48
För första gången 1998 redovisas de fastigheter
som utgör omsättningstillgångar, Jordfondens
fastigheter, som en egen post i balansräkningen.
Tidigare redovisades dessa under varulager och
förråd.
Not 20
Periodavgränsningsposter
Till och med 1997 redovisade myndigheterna alla
typer av periodavgränsningsposter på
tillgångssidan i balansräkningen summerat till en
post. Från och med 1998 är dessa poster
fördelade på förutbetalda kostnader, upplupna
bidragsintäkter och övriga upplupna intäkter.
Denna indelning tillämpas även i denna not. I
balansräkningen redovisas dock
periodavgränsningsposterna summerat till en
post. 1997 års jämförelsevärden har inte delats
upp på dessa olika kategorier utan redovisas i sin
helhet under förutbetalda kostnader.
Förutbetalda kostnader
Miljoner kronor
1998
1997
Riksgäldskontoret
20 529
39 427
varav förutbetalda underkurser avseende,
upplåning i svenska kronor
19 322
upplåning i utländsk valuta
1 199
övrigt
8
Rikspolisstyrelsen
296
290
Riksskatteverket
168
Kriminalvårdsstyrelsen
146
Domstolsverket
119
Göteborgs universitet
118
Lunds universitet
112
Riksförsäkringsverket
106
1 704
Uppsala universitet
101
Kärnavfallsfondens styrelse
-
267
Försvarets materielverk
-
74
Affärsverk
Svenska kraftnät
140
61
Statens järnvägar
110
316
Sjöfartsverket
45
32
Luftfartsverket
27
174
Övriga myndigheter
1 403
3 253
Summa
23 420
45 598
Förutbetalda kostnader hos
Riksförsäkringsverket (RFV) har minskat med
ca 1,6 miljarder kronor. Orsaken är att upplupna
ränteintäkter avseende medel avsatta för
premiereserven samt upplupna ränteintäkter
avseende RFV:s fonder inte eliminerades
föregående år.
Upplupna bidragsintäkter
Miljoner kronor
1998
Lunds universitet
206
Kungliga tekniska högskolan
56
Göteborgs universitet
43
Karolinska institutet
27
Sveriges lantbruksuniversitet
26
Övriga myndigheter
166
Summa
524
Upplupna bidragsintäkter är intäkter som skall
erhållas för arbete som redan utförts men där
myndigheten ännu inte erhållit överenskommen
betalning.
Övriga upplupna intäkter
Miljoner kronor
1998
Riksgäldskontoret, främst ränteintäkter
från skuldskötselåtgärder
16 024
Kärnavfallsfondens styrelse
259
Exportkreditnämnden
177
Kammarkollegiet
57
Banverket
54
Riksförsäkringsverket
43
Statens räddningsverk
37
SIDA
30
Lunds Universitet
26
Affärsverk
Statens järnvägar
215
Luftfartsverket
113
Sjöfartsverket
13
Övriga myndigheter
183
Summa
17 231
Övriga upplupna intäkter är räntor och andra
intäkter som upparbetats men ännu inte
fakturerats eller blivit betalda.
Riksgäldskontoret redovisar huvudsakligen
ränteintäkter från skuldskötselåtgärder men även
upplupna ränteintäkter för uppköpta
obligationer i svenska kronor och upplupna
ränteintäkter avseende kredit- och
garantigivning.
Kärnavfallsfonden redovisar upplupna avgifter
från reaktorinnehavarna, Forsmarks kraftgrupp,
Barsebäck m.fl. vilka betalar avgifterna
kvartalsvis i efterskott.
Upplupna intäkter hos Exportkreditnämnden
avser huvudsakligen ränteintäkter på
depositioner och värdepapper men även
upplupna återvunna skademedel.
Periodavgränsningsposter totalt – tillgångar
Miljoner kronor
1998
1997
Förutbetalda kostnader
23 420
45 598
Upplupna bidragsintäkter
524
-
Övriga upplupna intäkter
17 231
Summa
41 175
45 598
Not 21
Utlåning
Miljoner kronor
1998
1997
Centrala studiestödsnämnden (CSN),
äldre studielån beviljade t.o.m. 1998
29 059
32 919
CSN, nyare studielån samt
hemutrustningslån
84 639
72 980
CSN, återkrav på lån och bidrag
428
588
CSN, skuldsaneringslån
6
4
CSN, övrigt
25
-7
CSN, reservation för osäkra fordringar
-1 653
Riksgäldskontoret (RGK), investeringslån
till Svensk-Danska Broförb AB
2 340
1 040
RGK, investeringslån till A-train AB
1 000
1 000
RGK, investeringslån till övriga
300
Kammarkollegiet, näringslån
680
1 045
Kammarkollegiet, övriga lån
17
-
NUTEK, villkorslån
71
68
NUTEK, lokaliseringslån
277
322
NUTEK, övriga lån
-
156
Statens energimyndighet, Baltikumlån
119
-
Statens energimyndighet, villkorslån
9
-
Styrelsen för internationellt
utvecklingsarbete
107
76
Övriga myndigheter
192
287
Summa
119 269
109 125
Centrala studiestödsnämnden (CSN)
administrerar ett flertal lånetyper som kan delas
in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån
finansierade av Riksgäldskontoret, främst
studielån beviljade fr.o.m. 1989. Den andra
kategorin är lån som ursprungligen finansierats
via stadsbudgeten, främst studielån beviljade
t.o.m. 1988.
CSN:s fordringar värderas till nominella
belopp med reservation för osäkra fordringar. År
1997 redovisades reservationen som en
summerad, separat post för alla lånetyper. År
1998 är reservationen uppdelad och avräknad på
respektive lånekategori.
Två kategorier av osäkra fordringar finns. Den
ena typen är fordringar på personer som
missköter betalningarna. Efter genomgång har
värdet på sådana fordringar skrivits ned med 2,4
miljarder kronor. Den andra kategorin av osäkra
fordringar är sådana där låntagarna på grund av
lånereglernas utformning inte kommer att hinna
betala lånet före 65 års ålder vilket är den gräns
som fastställts. För närvarande finns ingen
metod för att beräkna reservationsbehovet för
denna kategori och i 1998 års bokslut har ingen
reservation gjorts. Beroende på vilka antaganden
som görs om den ekonomiska utvecklingen
uppskattar dock CSN reservationsbehovet till
minst 4 miljarder kronor.
Not 22
Aktier och andelar i dotterbolag
Miljoner kronor
1998
1997
Vattenfall AB
31 793
29 484
Telia AB
26 927
23 294
Civitas Holding AB
9 371
9 872
Luossavaara-Kirunavaara AB LKAB
8 802
8 392
AssiDomän AB
7 900
7 914
Statliga Akademiska Hus AB
6 213
6 086
Posten AB
4 846
3 601
Almi Företagspartner AB
4 479
4 248
Förvaltnings-AB Stattum
3 673
4 534
Venantius AB
3 529
3 689
SBAB
3 451
3 216
Vin & Sprit AB
1 920
1 900
Apoteksbolaget AB
1 766
1 441
Samhall AB
1 601
1 689
Specialfastigheter AB
1 284
-
Systembolaget AB
1 053
981
TERACOM Svensk Rundradio AB
978
954
Swedfund International AB
836
813
Amu-gruppen
381
353
Svenska Rymdaktiebolaget
387
168
AB Svensk Bilprovning
258
255
Sveriges Provnings och Forskningsinstitut
AB
187
176
Svenska Skogsplantor AB
143
109
Svenska Spel AB
135
-
SAQ kontroll AB
104
108
Diverse holdingbolag vid högskolor &
universitet
79
58
Kasernen Fastighets AB
74
74
Svenska Lagerhus AB
57
85
AB Göta Kanalbolag
36
36
SGAB, Sveriges Geologiska AB (i likvidation)
35
32
Väginvest AB
30
38
Swedesurvey AB
25
22
Swedish National Road Consulting AB –
Vägverket
22
-
Kungl Dramatiska Teatern AB
11
3
Premia Fond AB
10
-
Affärsverk
Statens järnvägar – AB Swedcarrier
716
716
Luftfartsverket – LFV Holding AB
75
45
Svenska kraftnät
3
3
Övriga
28
79
Summa
123 219
114 468
Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag
värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden
innebär att statens andel av bolagens eget kapital
och ackumulerade vinster, reducerat med
utbetalda utdelningar, har tagits upp i
myndigheternas redovisning. Från och med
1997 redovisas departementens innehav i
Regeringskansliets årsredovisning. Från och med
i år redovisas aktier och andelar i intresseföretag
som inte är dotterbolag separat i denna not. I
balansräkningen redovisas andelarna summerat
till en post. Med dotterbolag avses bolag där
statens ägarandel överstiger 50 procent.
Under året har Premia Fond AB och
Specialfastigheter AB förvärvats. Vidare har
resterande aktiepost (33,33 %) i Apoteket AB
förvärvats. Huvudmannaskapet för de bolag som
varit knutna till universitet och högskolor har
överförts från Regeringskansliet till respektive
universitet och högskola. Samtidigt har bolaget
Väginvest AB överförts från Vägverket till
Regeringskansliet.
Affärsverkens aktieinnehav i dotterbolag är
bokförda till anskaffningsvärde. I bilaga 1.5
redovisas förutom det bokförda värdet på
aktierna även utbetalda utdelningar från de olika
bolagen.
Aktier och andelar i intresseföretag
Miljoner kronor
1998
1997
SAS Sverige AB
2 989
2 551
AB Svensk Exportkredit
2 224
2 220
Celsius AB
798
724
Värdepapperscentralen VPC AB
105
76
SOS Alarm Sverige AB
66
33
A O Dom Svetsii
13
-
Sveriges Rese och Turistråd AB
5
4
Norrland Center AB
5
5
AB Bostadsgaranti
3
2
Enator AB
248
Riksbankens grundfond
1 000
1 000
Affärsverk
Nord Pool ASA m.fl., Svenska Kraftnät
71
59
A-Banan Projekt AB, Luftfartsverket
5
5
Övriga myndigheter
42
65
Summa
7 326
6 992
Under året har 36 procent av ett ryskt bolag
förvärvats, AO Dom Svetsii, samtidigt som
innehavet i Enator har avyttrats.
Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag –
totalt
Miljoner kronor
1998
1997
Aktier och andelar i dotterföretag
123 219
114 468
Aktier och andelar i intresseföretag
7 326
6 992
Summa
130 545
121 460
Not 23
Obligationer och andra värdepapper
Miljoner kronor
1998
1997
Allmänna arvsfonden, andelar i aktie- och
räntekonsortium
955
910
Regeringskansliet, IBRD Världsbanken
593
593
Regeringskansliet, OM-gruppen
452
-
SIDA, säkerhetsreserv med placering på
kapitalmarknaden
420
-
Karolinska Institutet, aktier, andelar &
obligationer
362
117
Göteborgs universitet
125
169
Riksförsäkringsverket
49
Lunds universitet
24
16
Affärsverk
Statens järnvägar, nollkupongsplaceringar
2 945
1 106
Övriga myndigheter
56
316
Summa
5 932
3 276
Säkerhetsreserven, som innehas av Sida, är
knuten till U-landskredit-systemet och skall
täcka eventuella framtida förluster. Reserven är
placerad på kapitalmarknaden. Föregående år
uppgick reserven till 595 miljoner kronor men
eliminerades då felaktigt med
Exportkreditnämnden som motpart. Totalt
uppgick säkerhetsreserven 1998 till 723 miljoner
kronor men 304 miljoner var placerade hos
Riksgäldskontoret och har därför eliminerats i
statens balansräkning.
Statens järnvägars långfristiga
värdepappersinnehav avser innehav av
nollkupongplaceringar. Innehavet syftar till att
finansiera betalningar som blir nödvändiga när
olika leasingkontrakt förfaller.
Not 24
Andra långfristiga fordringar
Miljoner kronor
1998
1997
Exportkreditnämnden (EKN), nettovärderade
skadefordringar
5 668
-
EKN, fordran på garantitagare m.m.
335
-
Statens bostadskreditnämnd,
regressfordringar på utbetald ersättning för
infriade garantier
340
145
Göteborgs universitet
74
188
Riksförsäkringsverket
71
110
Överstyrelsen för civil beredskap
70
156
Kammarkollegiet, fordran i Närings-Livs
Kredit
42
1 374
Affärsverk
Sjöfartsverket, förskottshyra för
offshorefartyg
74
-
Statens järnvägar, fordringar hos
koncernföretag
58
51
Luftfartsverket
1
86
Övriga myndigheter
179
69
Summa
6 912
2 179
Från och med 1998 redovisar
Exportkreditnämnden (EKN) för första gången
nettovärderade skadefordringar med avdrag för
risker för slutliga förluster i det utestående
engagemanget. Värderingen av utestående
fordringar baseras på de skadebelopp som EKN
utbetalat. Avdrag görs för återvunna eller
avskrivna belopp. Till detta belopp läggs
kapitaliserade räntor, förfallna obetalda
avtalsräntor samt upplupna ej förfallna räntor
enligt avtal.
Värderingen av förlustrisker i EKN:s
utestående engagemang utgår från den
riskpremie som tas ut för olika fordringar
beroende på återstående löptid. Vad gäller risker
i större kommersiella engagemang görs en
individuell uppföljning av hur varje projekt eller
företag utvecklats och vilken reservering som
bedöms spegla den återstående risken.
Värdering av EKN:s fordringar görs utifrån
olika kriterier. Vid bedömning av fordringar på
andra länder är en utgångspunkt landets totala
skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet
skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras
bl.a. med gjorda bedömningar av landets
allmänna riskläge vad gäller krediter sammanvägt
med lånets återstående löptid. Större
kommersiella fordringar undersöks och värderas
individuellt.
EKN har upprättat en s.k.
proformabalansräkning för 1997 där
jämförelsevärden angivits för nettovärderade
skadefordringar och fordran på garantitagare
med 6,2 miljarder kronor respektive 594 miljoner
kronor.
Kammarkollegiets fordran på
Riksgäldskontoret föregående år avseende
lönegarantimedel som uppgick till 1,3 miljarder
kronor eliminerades inte vilket skett i år.
Not 25
Beredskapslager
Miljoner kronor
1998
1997
Försvarsmakten
69 389
-
Statens räddningsverk, räddningstjänst- och
varningsmateriel m.m.
1 081
1 021
Överstyrelsen för civil beredskap, metall,
verkstads, och kemiska produkter
541
600
Socialstyrelsen, läkemedel och
sjukvårdsförnödenheter
441
556
Jordbruksverket,
fodervaror,bekämpningsmedel m.m.
164
179
Övriga myndigheter
9
15
Summa
71 625
2 371
Försvarsmakten har invärderat beredskapslager
för första gången 1998. De övertog också i
januari 1998 lager av reservmateriel och
drivmedel från Försvarets materielverk
uppgående till 7,2 miljarder kronor. Detta lager
som också redovisas under beredskapslager har
därefter skrivits ned med 3,1 miljarder kronor då
det ansågs vara för högt värderat.
Not 26
Pågående nyanläggningar
Miljoner kronor
1998
1997
Banverket, järnvägsanläggningar
11 678
8 481
Vägverket, väganläggningar
9 785
-
Fortifikationsverket
894
1 004
Statens fastighetsverk
341
308
Affärsverk
Luftfartsverket
1 121
980
Statens järnvägar
275
257
Svenska kraftnät
113
90
Sjöfartsverket
69
34
Övriga myndigheter
475
317
Summa
24 751
11 471
Jämförelsesiffror för Vägverkets pågående väg-
anläggningar saknas i denna not då dessa
redovisades som statliga vägar 1997. Då uppgick
de till 7,9 miljarder kronor.
Merparten av Luftfartsverkets nyanläggningar
är byggnader som inte åsatts något
taxeringsvärde. Till viss del är anläggningarna
finansierade med investeringsbidrag från
flygvapnet, kommuner m.fl.
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
1998
1997
Vägverket
244
151
Banverket
117
58
Statens Räddningsverk
14
2
Kungliga Tekniska Högskolan
11
19
Övriga myndigheter
11
27
Summa
397
257
Pågående nyanläggningar totalt
Miljoner kronor
1998
1997
Pågående nyanläggningar
24 751
11 471
Förskott avseende materiella
anläggningstillgångar
397
257
Summa
25 148
11 728
Not 27
Tekniska anläggningar, maskiner
Miljoner kronor
1998
1997
Försvarets materielverk
1 018
1 147
Vägverket
724
733
Banverket
644
616
Kungliga tekniska högskolan
195
156
Försvarsmakten
181
191
Uppsala universitet
107
117
Riksskatteverket
-
483
Affärsverk
Svenska Kraftnät
6 467
6 686
Luftfartsverket
1 191
1 135
Sjöfartsverket
79
99
Övriga myndigheter
653
617
Summa
11 259
11 980
Alla typer av anläggningstillgångar i noterna 27–
33 är värderade till anskaffningskostnad med
avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt
plan. Avskrivningarna baseras på tillgångarnas
uppskattade ekonomiska livslängd. Normalt är
avskrivningstiden 4–7 år för datorer, 5–10 år för
maskiner, transportmedel och inventarier, 10–50
år för skepp och flyg, 10–30 år för
fältanläggningar och 20–35 år för lok och vagnar.
År 1998 redovisar Riksskatteverket sina
anläggningar som transportmedel och
inventarier. År 1997 redovisades merparten som
tekniska anläggningar vilket förklarar
förändringen under året.
Svenska Kraftnäts anläggningar är
driftsanläggningar för de svenska storkraftsnäten
(stamnätet, Norrbottennätet och
utlandsförbindelser) samt tele- och
informationssystem.
Not 28
Övriga anläggningar, transportmedel, inventarier
Miljoner kronor
1998
1997
Rikspolisstyrelsen
965
725
Försvarsmakten
819
713
Riksskatteverket
533
127
Lunds universitet
529
508
Göteborgs universitet
514
455
Kustbevakningen
465
510
Försvarets radioanstalt
400
404
Arbetsmarknadsstyrelsen
377
259
Domstolsverket
371
399
Banverket
328
378
Regeringskansliet
321
301
Riksförsäkringsverket
279
366
Affärsverk
Statens järnvägar
7 697
7 659
Luftfartsverket
1 519
1 418
Sjöfartsverket
541
586
Övriga myndigheter
4 552
4 069
Summa
20 210
18 877
Bilar, persondatorer med kringutrustning,
kontorsapparater m.m. är exempel på tillgångar
som redovisas under denna post.
Statens Järnvägar redovisar finansiell leasing av
lok och vagnar till ett värde av knappt 8 miljarder
kronor. Motsvarande skuld redovisas under
långfristiga skulder.
Föregående år redovisade Riksskatteverket
större delen av sina anläggningar under tekniska
anläggningar.
Not 29
Byggnader
Miljoner kronor
1998
1997
Fortifikationsverket
9 075
9 348
Statens fastighetsverk
6 154
6 058
Riksdagens förvaltningskontor
883
906
Banverket
384
380
Riksförsäkringsverket
330
343
Vägverket
185
194
Affärsverk
Statens järnvägar
2 346
2 417
Luftfartsverket
1 892
2 113
Sjöfartsverket
346
326
Svenska kraftnät
189
200
Övriga myndigheter
357
394
Summa
22 141
22 679
De fastigheter Fortifikationsverket förvaltar är
avsedda för försvarsändamål.
Statens fastighetsverk förvaltar för statens räk-
ning det fastighetsbestånd som regeringen
bestämmer. Den största delen av fastigheterna
tillhör vårt nationella kulturarv. Exempel på
fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal
fästningar, nationalteatrarna, museerna,
regeringens byggnader och
landshövdingeresidensen.
Riksdagens förvaltningskontor förvaltar
riksdagsbyggnaderna inklusive ledamotshuset
och partikansliet.
Not 30
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Miljoner kronor
1998
1997
Rikspolisstyrelsen
235
143
Kriminalvårdsstyrelsen
152
111
Göteborgs universitet
69
32
Lunds universitet
63
68
Uppsala universitet
62
37
Stockholms universitet
60
-
Sveriges lantbruksuniversitet
58
54
Kungliga tekniska högskolan
54
35
Övriga myndigheter
347
201
Summa
1 100
681
Ökningen av förbättringsutgifterna på annans
fastighet beror huvudsakligen på att
myndigheterna har gjort omklassificeringar
under 1998. År 1997 redovisade t.ex.
Rikspolisstyrelsen och Stockholms universitet
dessa kostnader som nyanläggningar respektive
som övriga anläggningar. 1997 års
jämförelsevärden kvarstår i noterna till dessa
poster.
Not 31
Mark och annan fast egendom
Miljoner kronor
1998
1997
Statens fastighetsverk
4 960
5 080
Fortifikationsverket
1 786
1 816
Naturvårdsverket
1 398
1 256
Affärsverk
Statens järnvägar
1 894
1 905
Svenska kraftnät
28
28
Luftfartsverket
28
16
Sjöfartsverket
7
7
Övriga myndigheter
166
161
Summa
10 267
10 269
De markegendomar som redovisas av Statens
fastighetsverk består till stora delar av
markområden ovan odlingsgränsen i
Västerbottens och Norrbottens län samt
renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och
södra Sverige förvaltas främst
jordbruksegendomar som av kulturella skäl är i
statens ägo som t.ex. kungsgårdarna.
Naturvårdsverket redovisar främst
nationalparker och naturreservat. Dessa är dock
upptagna till ett lågt värde eller inget värde alls.
Not 32
Statliga vägar
Miljoner kronor
1998
1997
Vägverket
61 340
66 175
Vägverket har sedan 1994 värderat och redovisat
investeringar i statliga vägar och broar.
Väginvesteringar under åren 1955-1994 har
invärderats retroaktivt. Avskrivningstiden för
väginvesteringar är 40 år. Omräkning har skett
med ledning av Vägverkets vägkostnadsindex
som är en sammanvägning av
konsumentprisindex, entreprenadindex och
producentindex. Redovisade belopp är
nettovärden efter värdeminskningsavdrag.
År 1997 redovisades även pågående
nyanläggningar uppgående till 7,9 miljarder
kronor i denna not. 1998 redovisas de pågående
nyläggningarna uppgående till 9,8 miljarder
kronor separat i noten pågående nyanläggningar.
Not 33
Statliga järnvägsanläggningar
Miljoner kronor
1998
1997
Banverket
48 877
47 005
Banverket har fr.o.m 1996 värderat och redovisat
järnvägarna. Tidigare redovisades endast tele-, el-
och SL-anläggningar. De investeringar som
gjorts i det statliga järnvägsnätet och som
finansieras med statliga anslag har i Banverkets
redovisning tidigare direktavskrivits. De
beräknade investeringsbeloppen har omräknats
till nuvärde enligt konsumentprisindex.
Avskrivningar för järnvägsanläggningar är 40 år.
Redovisade belopp är nettovärden efter
värdeminskningsavdrag. Under året har
utbyggnad gjorts av Västkustbanan och
Ostkustbanan.
Not 34
Immateriella tillgångar
Miljoner kronor
1998
1997
Riksförsäkringsverket, pensionssystem
439
263
Totalförsvarets pliktverk, aktiverade
forsknings-och utvecklingskostnader
145
129
Rikspolisstyrelsen, datorsystem och licenser
83
21
Verket för högskoleservice
23
16
Kungliga Tekniska Högskolan
24
1
Försvaret materielverk
14
13
Statens fastighetsverk
13
17
Statens invandrarverk
12
16
Fortifikationsverket
8
Affärsverk
Svenska Kraftnät, rättigheter
153
156
Statens järnvägar
86
66
Övriga myndigheter
56
56
Summa
1 048
762
Riksförsäkringsverkets immateriella tillgångar
utgörs av aktiverade kostnader för utveckling av
ett nytt pensionssystem. Enligt regeringens
beslut aktiveras kostnaderna och finansieras med
lån i Riksgäldskontoret. Lånet amorteras och när
pensionssystemet tas i drift görs avskrivningar på
tillgången.
Svenska Kraftnäts immateriella tillgångar avser
markrättigheter i form av servitut och
ledningsrätter. Föregående år redovisades dessa
under mark och annan fast egendom. För 1998
redovisas även jämförelsevärdet 1997 under
immateriella tillgångar.
Not 35
Leverantörsskulder
Miljoner kronor
1998
1997
Vägverket
2 678
1 902
Försvarets materielverk
2 113
2 364
Banverket
1 147
841
Försvarsmakten
755
715
Arbetsmarknadsverket
573
412
Riksförsäkringsverket
430
402
Rikspolisstyrelsen
429
303
Fortifikationsverket
278
318
Affärsverk
Statens järnvägar
541
465
Luftfartsverket
333
257
Svenska kraftnät
231
280
Sjöfartsverket
121
93
Övriga myndigheter
3 189
2 869
Summa
12 818
11 221
Not 36
Depositioner
Miljoner kronor
1998
1997
Riksskatteverket
371
-
Länsstyrelsen i Stockholm, tvångsinlösta
aktier, hyresdepositioner m.m.
275
277
Tullverket
58
67
Allmänna advokatbyråerna
-
65
Övriga myndigheter
158
130
Summa
862
539
Tidigare har Riksskatteverkets depositioner
redovisats som långfristiga skulder. Från och
med 1998 redovisas posten som kortfristig skuld.
Depositioner som redovisas av
Riksskatteverket (RSV) avser främst indrivna
medel som kronofogdemyndigheterna förvaltar i
avvaktan på beslut och redovisning i vissa mål.
Föregående år uppgick RSV:s depositioner till
799 miljoner kronor. Förändringen från
föregående år beror på att depositioner för
kommunernas och landstingens
mervärdesskattemedel inte längre ingår.
Not 37
Övriga skulder
Miljoner kronor
1998
1997
Riksgäldskontoret
5 932
3 647
Riksförsäkringsverket, innehållna skatter
på pensioner m.m.
4 543
4 008
Ekonomistyrningsverket, EU-avgiften
1 843
-
Riksskatteverket, inbetalda uppbördsmedel
1 208
871
Vägverket, beviljade men ej utbetalda
bidrag m.m.
928
850
Allmänna arvsfonden
263
232
Banverket
212
91
Statens löne- och pensionsverk
176
1 264
Länsstyrelsen i Skåne län
117
28
Arbetsmarknadsstyrelsen
106
2 006
Sida
45
506
Närings- och teknikutvecklingsverket
40
493
Exportkreditnämnden
1
465
Affärsverk
Statens järnvägar, skulder till
koncernföretag m.m.
911
654
Sjöfartsverket, Destination Gotland AB
87
28
Luftfartsverket, källskatter
36
93
Svenska kraftnät
3
29
Övriga myndigheter
2 439
2 545
Summa
18 890
17 810
Riksgäldskontorets skuld består till största delen
av ej inlösta, förfallna obligationer,
obligationsvinster samt räntor på skulder för
terminskontrakt. Förändringen mellan åren
beror i huvudsak på att skulden för
terminskontrakt ökat väsentligt då orealiserade
valutaförluster har varit större än orealiserade
valutavinster.
Ekonomistyrningsverkets skuld avser i
huvudsak medel till EU-avgiften som deponeras
på EU-kommissionens konto i Riksbanken.
Riksskatteverkets skuld avser till största delen
inbetalda uppbördsmedel vilka ännu inte
redovisats mot inkomsttitel samt returnerade
utbetalningar.
Vad gäller Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)
ingår i jämförelsetalet från 1997 en skuld till RSV
på 905 miljoner kronor som inte eliminerades. I
år har eliminering skett av motsvarande skuld.
AMS redovisade dessutom bidragsskulder
avseende arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1997
uppgående till 1 029 miljoner kronor. Under
1998 redovisas ingen sådan skuld då AMS har
ändrat sina redovisningsprinciper. Tidigare år
skuldfördes inkomna och godkända
bidragsrekvisitioner avseende beslutade och
genomförda åtgärder före årsskiftet. Från och
med 1998 skuldförs inte sådana
bidragsrekvisitioner och avräknas heller inte
anslaget vilket gjordes 1997.
Sida skuldbokförde t.o.m. 1997 värdet av de
beslut om utbetalning av medel som fattats före
utgången av året liksom rekvisitioner som
inkommit men inte utbetalats. Från och med
1998 sker ingen sådan värdering och beloppen
redovisas först när de utbetalas följande år.
NUTEK:s skuld avser externa medel som
erhållits för vidare utbetalning till
bidragsmottagare efter rekvisition. Minskningen
jämfört med föregående år beror på att
Energiteknikfonden, som 1997 stod för en större
del av skulden, övertogs av Statens
Energimyndighet i januari 1998.
Minskningen av övriga skulder hos Statens
löne- och pensionsverk med 1,1 miljard kronor
under året beror på att vissa skulder avseende
löne- och preliminärskatter inte eliminerades
1997 vilket skett 1998.
Not 38
Förskott från kunder
Miljoner kronor
1998
1997
Försvarets materielverk
108
97
Linköpings universitet
55
155
Fortifikationsverket
50
51
Statens lantmäteriverk
44
55
Uppsala universitet
14
511
Karolinska institutet
7
815
Göteborgs universitet
2
360
Kungliga tekniska högskolan
-
361
Affärsverk
Sjöfartsverket
8
6
Övriga myndigheter
282
728
Summa
570
3 139
År 1997 bestod posten förskott från kunder hos
Karolinska institutet och hos universiteten
huvudsakligen av oförbrukade bidrag. Sådana
bidrag redovisas fr.o.m. 1998 som en separat post
och specificeras i not 39.
Not 39
Periodavgränsningsposter
Till och med 1997 redovisade myndigheterna alla
typer av periodavgränsningsposter på skuldsidan
summerat till en post. Från och med 1998 är
dessa poster fördelade på upplupna kostnader,
oförbrukade bidrag och övriga förutbetalda
intäkter. Denna indelning tillämpas även i denna
not. I balansräkningen redovisas dock alla
periodavgränsningsposter summerat. 1997 års
jämförelsevärden har inte delats upp på dessa
kategorier utan redovisas i sin helhet under
rubriken upplupna kostnader.
Upplupna kostnader
Miljoner kronor
1998
1997
Vägverket
968
916
Försvarsmakten
711
877
Riksgäldskontoret, upplupna räntor
75 193
94 208
Riksförsäkringsverket, kostnader för EU-
vård m.m.
647
3 193
Rikspolisstyrelsen, upplupna löner &
semesterlöner
637
1 519
Banverket
514
651
Affärsverk
Statens järnvägar
750
1 121
Luftfartsverket
305
366
Svenska kraftnät
133
142
Sjöfartsverket
52
62
Övriga myndigheter
3 758
5 497
Summa
83 668
108 552
Som upplupna kostnader redovisas bl.a.
myndigheternas beräknade semesterskulder.
Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser
räntekostnader för upplåning i svenska kronor
och i utländsk valuta samt räntekostnader för
skuldskötselåtgärder. Minskningen jämfört med
1997 är hänförlig till att överkurser vid upplåning
m.m. särredovisas som övriga förutbetalda
intäkter fr.o.m. 1998.
Minskningen hos Riksförsäkringsverket
jämfört med föregående år beror i huvudsak på
att ansvaret för utbetalningar av
läkemedelsersättning har övertagits av
landstingen som erhåller statsbidrag från
Socialstyrelsen för finansiering av en väsentlig
del av kostnaden.
Oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
1998
1997
Göteborgs universitet
858
Karolinska institutet
738
Lunds universitet
421
Uppsala universitet
273
Kungliga Tekniska Högskolan
150
Umeå universitet
120
Linköpings universitet
109
Övriga myndigheter
562
Summa
3 231
Oförbrukade bidrag utgörs av bidragsmedel som
erhållits men ännu inte förbrukats för sitt
ändamål.
Övriga förutbetalda intäkter
Miljoner kronor
1998
1997
Riksgäldkontoret, förutbetalda överkurser
vid upplåning m.m.
17 890
Vägverket
834
Fortifikationsverket
109
Affärsverk
Statens Järnvägar
288
Luftfartsverket
95
Övriga myndigheter
516
Summa
19 732
Periodavgränsningsposter totalt – skulder
Miljoner kronor
1998
1997
Upplupna kostnader
83 668
108 552
Oförbrukade bidrag
3 231
Övriga förutbetalda intäkter
19 732
Summa
106 631
108 552
Not 40
Depositioner, långfristiga
Miljoner kronor
1998
1997
Allmänna advokatbyråerna
63
-
Riksskatteverket
-
799
Länsstyrelsen i Jämtlands län
-
19
Länsstyrelsen i Skåne län
-
16
Övriga myndigheter
9
8
Summa
72
842
Depositionerna hos Riksskatteverket redovisas
fr.o.m. 1998 som kortfristiga.
Not 41
Andra långfristiga skulder
Miljoner kronor
1998
1997
Riksgäldskontoret, skuldbytesavtal
11 993
9 558
Vägverket, Stockholmsleder AB och
Göteborgs trafikleder AB
5 574
4 293
Banverket
406
385
Sveriges geologiska undersökning
403
-
Affärsverk
Statens järnvägar
9 686
7 643
Luftfartsverket
222
559
Sjöfartsverket, finansiell leasing av
isbrytare
154
50
Övriga myndigheter
793
91
Summa
29 231
22 579
Riksgäldskontoret redovisar skuldbytesavtal som
netto uppgår till 11 993 miljoner kronor som
långfristig skuld. Skulden värderas till
bokslutsdagens valutakurser.
Vägverkets skuld till Stockholmsleder AB och
Göteborgs trafikleder AB avser finansiering av
delar av de särskilda trafiklösningarna i
Stockholm och Göteborg.
Skuldökningen hos Statens järnvägar (SJ) är i
huvudsak hänförlig till en ökning av avsättningen
för nollkupongplaceringar med drygt 2 miljarder
kronor till cirka 8 miljarder kronor.
Avsättningen skall finansiera leasingkontrakt
som förfaller.
I SJ:s skuld ingår även utlandslån på 1,1
miljarder kronor.
Av Luftfartsverkets skulder 1997 avser 343
miljoner löneskatt som inte eliminerades men
som eliminerats 1998.
Affärsverken redovisade 1997 avsättningar för
pensioner som andra långfristiga skulder. Dessa
redovisas 1998 som avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser och jämförelsetalen
för 1997 redovisas därmed också som
avsättningar för pensioner.
Not 42
Statsskulden – Riksgäldskontoret
Lån i Sverige
Miljoner kronor
1998
1997
Statsobligationslån
777 248
770 454
Statsskuldväxlar
225 673
144 061
Premieobligationslån
58 700
61 400
Dagslån
11 135
25 203
Riksgäldskonto
5 507
6 654
Riksgäldssparkonto
5 173
2 741
Allemanssparkonto
-
29 492
Summa
1 083 436
1 040 005
Statsskuldväxlarna och de reala
statsobligationslånen redovisas till vid
emissionstillfället inbetalda belopp.
Riksgäldskontoret, Riksförsäkringsverket och
Svenska Kraftnät innehar statliga obligationer
och skuldväxlar. Innehaven uppgår till totalt 2,9
miljarder kronor och har eliminerats mot
statsskulden. RGK:s redovisning av
statsskuldens storlek avviker därför mot den som
redovisas här med samma belopp.
Lån utomlands
Miljoner kronor
1998
1997
Utestående obligationslån
362 525
385 668
Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till
den valutakurs som gällde på bokslutsdagen.
Lånens anskaffningsvärde uppgick 1998-12-31
till 348 687 miljoner kronor.
Statsskulden totalt
Miljoner kronor
1998
1997
Lån i Sverige
1 083 436
1 040 005
Lån utomlands
362 525
385 668
Summa
1 445 961
1 425 673
Not 43
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Miljoner kronor
1998
1997
Statens löne- och pensionsverk
103 145
Riksförsäkringsverket
7 629
Försvarsmakten
989
597
Rikspolisstyrelsen
679
810
Riksskatteverket
161
139
Arbetsmarknadsstyrelsen
150
-
Affärsverk
Luftfartsverket
1 568
1 497
Statens järnvägar
1 121
1 101
Sjöfartsverket
465
616
Svenska kraftnät
86
70
Övriga myndigheter
156
Summa
116 149
4 830
År 1998 redovisar Statens löne- och
pensionsverk (SPV) för första gången statens
pensionsåtagande vad gäller tjänstepensioner.
Tidigare har skulden redovisats som
ansvarsförbindelse. Skulden består av tre
komponenter; aktiva pensionärer 39 miljarder
kronor, passiva (livräntor) 4,1 miljarder kronor
och skuld till förmånstagare 60 miljarder kronor.
Flertalet myndigheter betalar pensionspremier
till Nämnden för statens avtalsförsäkringar
(NSA) inom SPV som administrerar merparten
av statens pensionsåtagande. Undantag är
affärsverken och några få andra myndigheter
vilka specificeras i noten ovan. Årets avsättning
till pensioner uppgående till 7,8 miljarder kronor
har inte redovisats i resultaträkningen utan
endast direkt i balansräkningen som en ökning
av avsättningar till pensioner och andra
förpliktelser. Anledningen till att SPV inte
redovisar förändringen av skulden i
resultaträkningen är att pensionsåtagandet inte är
att betrakta som tillhörigt SPV varför skulden
balanseras i deras balansräkning som en
fordranspost på statsverket. Därför kommer den
heller aldrig att redovisas i resultaträkningen hos
SPV.
Riksförsäkringsverket (RFV) redovisar på
motsvarande sätt försäkringskassornas
tjänstepensionsskuld för första gången fr.o.m.
1998. Även jämförelsetal för 1997, 7,5 miljarder
kronor redovisas i RFV:s årsredovisning för
1998, dock inte i den konsoliderade
balansräkningen för staten. Inte heller RFV har
redovisat årets förändring av pensionsskulden i
resultaträkningen utan endast direkt i
balansräkningen som en ökning av avsättningar
till pensioner och andra förpliktelser. Årets
avsättning uppgick till 113 miljoner kronor
Försvarsmaktens, Riksskatteverkets och
Rikspolisstyrelsens avsättningar för pensioner
redovisades föregående år som långfristiga
skulder. De myndigheter som själva gör
avsättningar för pensioner beräknar
avsättningarna enligt samma beräkningsmodell
som Nämnden för statens avtalsförsäkringar
använder för statens övriga pensioner.
I Sjöfartsverkets avsättning i jämförelsetalen
för 1997 ingår löneskatt 120 miljoner kronor
som inte eliminerades.
Not 44
Övriga avsättningar
Miljoner kronor
1998
1997
Riksförsäkringsverket, avsättning till
premiereserven
46 194
32 801
Exportkreditnämnden, avsättning för risker i
garantiengagemang
3 621
-
Banverket, avsättning för återanskaffning
av produktionsanläggningar
411
-
Affärsverk
Statens Järnvägar
1 693
2 406
Övriga myndigheter
10
-
Summa
51 929
35 207
Enligt den proformabalansräkning som
upprättats av Exportkreditnämnden för 1997 är
jämförelsevärdet för avsättning för risker i
garantiengagemang 2,8 miljarder kronor.
Statens järnvägar gör främst avsättningar för
förlustavtal, 1,1 miljarder kronor men även en
omstruktureringsreserv, 196 miljoner kronor
m.m. finns redovisad under övriga avsättningar.
Not 45
Nettoförmögenheten
Miljoner kronor
1998
1997
Statskapital
331 999
266 962
Uppskrivningskapital
407
400
Gåvo- och Donationskapital
613
1 195
Resultatandelar i dotterföretag
52 925
50 272
Särskilda avsättningar
19 478
-2 154
Balanserad kapitalförändring
-1 536 313
-1 382 166
Kapitalförändring enligt
resultaträkningen
-23 397
-25 100
Summa
-1 154 288
-1 090 591
Statskapital består främst av kapital som staten
tillskjutit för investeringar i vägar och järnvägar
men även av kapitaltillskott till investeringar som
de olika departementen gjort. Försvarsmaktens
invärdering av beredskapstillgångar förklarar
merparten av den ökning som skett av
statskapitalet under 1998. Se not 25.
Minskningen av gåvo- och donationskapital
med 420 miljoner kronor är i huvudsak hänförlig
till en omklassificering i redovisningen av
oförbrukade bidrag hos Göteborgs universitet.
Resultatandelar i dotterföretag ökade med 2,6
miljarder kronor.
I posten särskilda avsättningar ingår
Kärnavfallsfondens kapital där andelarna innehas
av fyra större kraftbolag.
I en enskild myndighets bokslut utgörs posten
balanserad kapitalförändring normalt av
föregående års ackumulerade förändring
summerat med årets under- eller överskott. I den
konsoliderade balansräkningen för staten uppnås
ingen sådan överensstämmelse. Orsaken är
främst de större tillgångs- och skuldposter som
tidigare inte redovisats men som värderats och
redovisats i balansräkningen för första gången
under 1998. Exempel på väsentligare sådana
poster är det beredskapslager som
Försvarsmakten redovisar fr.o.m. 1998 med 69,4
miljarder kronor, och statens tjänstepensioner
som SPV redovisar med 103,1 miljarder kronor.
Not 46
Ansvarsförbindelser
Miljoner kronor
1998
1997
Kreditgarantier
667 162
671 333
Statliga tjänstepensioner
-
100 551
Affärsverk
Luftfartsverket
369
294
Statens Järnvägar
172
170
Summa
667 703
772 348
Kreditgarantierna redovisas i kapitel 7, Statliga
garantier m.m.
Noter till finansieringsanalysen (47-49)
Not 47
Justering till betalningar
Miljoner kronor
1998
1997
Förändring kassa, bank
-1 675
-312
Förändring övriga omsättnings-tillgångar
7 548
2 218
Förändring utlåning
-10 144
4 027
Förändring finansiella anläggnings-
tillgångar
-1 314
2 174
Förändring kortfristiga skulder
1 697
-2 755
Förändring långfristiga skulder
6 339
2 656
Försäljning Securum AB
11 157
Försäljning av andelar i Nordbanken AB
8 129
Försäljning Stadshypotek AB
7 560
Summa justeringar
2 451
34 854
Not 48
Investeringar
Miljoner kronor
1998
1997
Finansiella investeringar
Regeringskansliet
1 554
446
Karolinska institutet
40
133
Lunds universitet
13
126
Stockholms universitet
0
254
Materiella investeringar
Vägverket
7 476
6 130
Banverket
7 002
7 222
Statens järnvägar
858
763
Luftfartsverket
823
756
Fortifikationsverket
786
703
Av denna not framgår inte samtliga investeringar
utan endast investeringar för de myndigheter
som redovisat de största investeringsbeloppen.
Not 49
Justering till betalningar
Miljoner kronor
1998
1998
Förändring övriga omsättningstillgångar
hänförbar till ränta på statens upplåning
2 874
2031
Förändring kortfristiga skulder hänförbar till
ränta på statens upplåning
-1 125
-4 024
Summa justeringar
1 749
-1 993
3 Sammanställning av den statliga
sektorn
Bokslutet omfattar i allt väsentligt de statliga
myndigheterna. Genom ägarintressen i bolag och
genom att t.ex. Riksbanken faller utanför den av-
gränsning som gjorts, är emellertid det som
brukar benämnas den statliga sektorn i realiteten
större.
Förevarande sammanställning görs i syfte att
ge en samlad och översiktlig bild av samtliga
verksamheter som staten har ett väsentligt
inflytande över. Väsentligt inflytande har
definierats som att staten har en ägarandel på
minst 20 procent i de aktuella organisationerna.
Definitionen överensstämmer med näringslivets
definition av intresseföretag. Med denna
definition faller stiftelser utanför. Statliga
sektorn inkluderar därmed förutom
myndigheterna även statliga bolag och
finansinstitut samt Riksbanken och AP-fonden.
När det gäller de tillgångar och skulder som
bara indirekt ägs av staten via annan juridisk
person har statens andel beräknats med hänsyn
tagen till ägarandelen. Detta innebär t.ex. att ett
helägt bolags tillgångar och skulder tas med i sin
helhet.
Sammanställningen, som bygger på de olika
organisationernas officiella årsredovisningar eller
delårsrapporter, ger en uppfattning om den
totala statliga förmögenheten. Den ger även
möjligheter till analyser av hur till exempel
bolagiseringar och privatiseringar påverkar de
inbördes relationerna mellan de olika
kategorierna i sammanställningen och även den
totala statliga förmögenheten. Någon fullständig
eliminering har inte kunnat göras eftersom
underlag för elimineringar saknas i vissa fall och
de olika organisationernas redovisningsperioder
och redovisningsprinciper skiljer sig åt.
Dessutom lyder de under olika regelverk vilket
komplicerar konsolideringen. De elimineringar
som gjorts framgår av not 6.
Den statliga sektorns samlade ekonomiska
ställning
Tabell 1.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och
skulder
Miljarder kronor
Myndigheter 1
98
97
96
94/95
93/94
92/93
Summa tillgångar
629
540
548
474
398
475
Summa skulder
1783
1598
1586
1514
1322
1167
Nettoförmögen-
het/kapital
-1154
-1058
-1038
-1040
-924
-692
S:a skulder
och kapital
629
540
548
474
398
475
Statliga Bolag 2
98
97
96
95
94
93
92
Summa tillgångar
355
344
322
312
344
362
256
Summa skulder
229
219
210
209
246
274
184
Nettoförmögen-
het/kapital
126
125
112
103
98
88
72
S:a skulder
och kapital
355
344
322
312
344
362
256
Statliga banker 3,4 och finansinstitut
98
97
96
95
94
93
92
Summa tillgångar
264
409
576
504
560
619
611
Summa skulder
243
391
538
466
527
593
570
Nettoförmögen-
het/kapital
21
18
38
38
33
26
41
S:a skulder
och kapital
264
409
576
504
560
619
611
Riksbanken 3
98
97
96
95
94
93
92
Summa tillgångar
214
189
213
257
269
275
371
Summa skulder
95
95
126
180
204
192
307
Nettoförmögen-
het/kapital
119
94
87
77
65
83
64
S:a skulder
och kapital
214
189
213
257
269
275
371
AP-fonden 3,4,5,6
98
97
96
95
94
93
92
Summa tillgångar
642
622
600
575
544
548
509
Summa skulder
1
2
3
1
3
14
2
Nettoförmögen-
het/kapital
641
620
597
574
541
534
507
S:a skulder
och kapital
642
622
600
575
544
548
509
Eliminering 6
98
97
96
95
94
93
92
Summa tillgångar
-135
-125
-125
-103
-66
-58
-42
Summa skulder
Nettoförmögen-
het/kapital
-135
-125
-125
-103
-66
-58
-42
S:a skulder
och kapital
-135
-125
-125
-103
-66
-58
-42
Totalt bokförda värden
98
97
96
95
94
93
92
Summa tillgångar
1969
1805
2134
2094
2127
2144
2180
Summa skulder
2351
2140
2463
2444
2495
2395
2229
Nettoförmögen-
het/kapital
-382
-335
-329
-350
-368
-251
-49
S:a skulder
och kapital
1969
1805
2134
2094
2127
2144
2180
Enligt sammanställningen i tabell 1.1 av den
statliga sektorns samlade tillgångar och skulder
är tillgångarnas bokförda värde 1 969 miljarder
kronor. Av dessa ägs 629 miljarder kronor direkt
av staten medan 1 340 miljarder kronor utgörs av
statens andel i andra juridiska enheter. I relation
till bruttonationalprodukten (BNP) är statens
samlade tillgångar 109 procent. För redovis-
ningsperioden 1998 var BNP 1 804 miljarder
enligt SCB.
Skuldsidan visar att den statliga sektorns
samlade skulder uppgick till 2 351 miljarder
kronor. Den största enskilda skuldposten utgörs
av den av Riksgäldskontoret förvaltade
statsskulden på 1 446 miljarder kronor (efter
eliminering av myndigheternas innehav av
statsobligationer). I relation till BNP är
bruttoskulden 130 procent och statsskulden 80
procent.
Eftersom skulderna är större än tillgångarna
har den statliga sektorn en negativ
nettoförmögenhet på -382 miljarder kronor. I
relation till BNP är nettoförmögenheten -21
procent. Jämfört med året innan har den statliga
sektorns förmögenhet minskat med 47 miljarder
kronor. Detta beror bland annat på minskningen
av myndigheternas eget kapital med 96 miljarder
kronor, vilket är den största minskningen sedan
budgetåret 94/95. AP-fondens eget kapital ökade
däremot med 20 miljarder kronor, vilket även
statliga banker och finansinstitut och
Riksbankens eget kapital gjorde med 3
respektive 25 miljarder kronor.
Staten har utöver detta ansvarsförbindelser i
form av statliga kreditgarantier m.m. uppgående
till 668 miljarder kronor.
Förändringar i den statliga sektorns
förmögenhet
År 1998 har varit relativt lugnt när det gäller
förändringar i den statliga bolagssektorn.
Nordbanken och Merita Abp har genom sitt
samgående bildat en ny bankkoncern, koncernen
MeritaNordbanken. Den nya bankkoncernens
struktur utgår från två holdingbolag,
Nordbanken Holding AB och Merita Abp.
Svenska statens aktieinnehav i Nordbanken
Holding AB är även under 1998 42,5 procent.
Specialfastigheter Sverige AB har skiljts ut
från Civitas Holding AB genom att samtliga
aktier i bolaget delades ut till staten.
Specialfastigheter AB blev på detta sätt direkt
underställt Finansdepartementet. Under 1998
har svenska staten förvärvat ytterligare drygt 33
procent av aktierna i Apoteket AB. Därmed äger
staten 100 procent av bolaget.
Vid försäljningen av aktier i IT-företaget
Enator erhöll staten drygt 440 miljoner kronor
och ytterligare 925 miljoner kronor i utdelning
från Förvaltningsbolaget Stattum AB.
Utdelningen var pengar från Förvaltningsbolaget
Stattum AB:s utförsäljning av aktier i Enator.
De 10 största företagen med statligt ägande
De tio största bolagen 1998 omsätter
tillsammans 215 miljarder kronor. Telia AB är
störst med en omsättning på 56 miljarder
kronor. Bland de tio största aktiebolagen har
staten aktiemajoriteten i nio, varav åtta är 100-
procentigt ägda. De tio mest vinstrika bolagen
redovisar tillsammans nästan 20 miljarder kronor
i resultat 1998. Det bolag som redovisar högsta
resultatet och ägs till 100 procent av staten är
Telia AB med 4,5 miljarder kronor.
De tio högst värderade bolagen representerar
tillsammans ett värde på 107 miljarder kronor på
tillgångssidan i statens balansräkning.
Siffrorna i tabellerna visar bolagens totala
omsättning, resultat och värde och inte bara
statens andel. Procenttal inom parentes visar
statens ägarandel i de fall staten ej äger 100
procent. I bilaga 1.7 redovisas även nyckeltal för
några statliga bolag.
Tabell 1.2 De tio största företagens omsättning
Miljarder kronor
1. Telia AB
56,1
2. Vattenfall AB
28,6
3. Posten AB
24,4
4. AssiDomän AB (50,2%)
24,1
5. Apoteket AB
23,4
6. Systembolaget
15,5
7. Celsius (25%)
14,3
8. AB Svenska Spel
12,7
9. SBAB
10,8
10. LKAB
5,1
Tabell 1.3 De tio största företagens resultat
Miljarder kronor
1. Telia AB
4,5
2. AB Svenska Spel
3,9
3. Nordbanken Holding AB (42,5%)
3,7
4. Vattenfall AB
2,7
5. Civitas Holding AB
1,7
6. Vin & Sprit
0,9
7. Posten AB
0,8
8. Förvaltningsbolaget Stattum AB
0,8
9. LKAB
0,7
10. AssiDomän AB (50,2%)
0,7
Tabell 1.4 De tio största företagens värde
Miljarder kronor
1. Vattenfall AB
31,8
2. Telia AB
26,9
3. Civitas Holding AB
9,3
4. LKAB
8,2
5. AssiDomän AB (50,2%)
7,9
6. Statliga Akademiska Hus AB
6,2
7. Nordbanken Holding AB (42,5%)
4,8
8. Almi Företagspartner
4,5
9. Förvaltnings AB Stattum
3,7
10. SBAB
3,5
Noter till tabell 1.1
Not 1.
Myndigheter
I bilaga 1.6 redovisas de myndigheter som ingår i
sammanställningen avseende
redovisningsperioden 1998.
Not 2.
Statliga bolag
Med statliga bolag avses de bolag som ingår i
regeringens skrivelse 1998/99:20 till riksdagen
med redogörelse för företagande med statligt
ägande och där statens ägande uppgår till minst
20 procent. Uppgifter ur föregående års
regeringsskrivelser har använts som underlag för
1992-1997 års värden.
Bilaga 1.5 redovisar de statliga bolag som ingår
i sammanställningen. Se även bilaga 1.7 där
nyckeltal för några statliga bolag redovisas.
Not 3.
Statliga banker och finansinstitut
År 1998 ingick Nordbanken Holding AB,
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB),
AB Svensk Exportkredit och Venantius AB.
Siffrorna (summa tillgångar och summa skulder)
för 1997 är reviderade.
Statliga banker och finansinstitut omfattade
1997 Nordbanken, Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), AB
Svensk Exportkredit och Venantius AB. 1996
ingick Nordbanken, Securum AB, Stadshypotek,
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB),
AB Svensk Exportkredit och Venantius AB.
1995 ingick Nordbanken, Retriva, Securum,
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB)
och AB Svensk Exportkredit och Venantius AB.
1994 ingick Nordbanken, Retriva, Securum och
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB).
1993 ingick Nordbanken inklusive (Gota),
Retriva, Securum och SBAB och 1992 ingick
Gota Nordbanken, Securum och SBAB.
Not 4.
AP-fonderna
Bokslut 98
(i tkr)
Tillgångar
Skulder
Kapital
1-3 Fonden
587 288
33
587 255
4:e Fonden
34 687
5
34 682
5:e Fonden
7 890
10
7 880
6:e Fonden
12 470
817
11 653
Totalt
642 335
865
641 470
(Fjärde och femte fondstyrelsens skuld till 1-3
AP-fondstyrelsen är eliminerad.)
Not 5
Pensionsskulden
I ett betänkande från Pensionsarbetsgruppen
(SOU 1994:20) presenteras det nuvarande
allmänna pensionssystemet. Nuvarande
folkpensions- och ATP-system är i princip
uppbyggt som ett så kallat fördelningssystem.
Detta innebär att ett års löpande
pensionsutbetalningar skall finansieras med de
löpande pensionsavgifter som under samma år
inbetalas till pensionssystemen av den
förvärvsarbetande generationen. Enligt dagens
regler tas emellertid dessutom såväl skattemedel
som andra inkomster i anspråk för att täcka
pensionsutgifterna. Sådana inkomster härrör
bland annat från AP-fonden. Ett syfte med AP-
fonden var att den skulle utgöra en buffert mot
tillfälliga variationer i avgiftsbetalningarna
och/eller pensionerna mellan olika år. Ett annat
syfte var att bidra till sparandet i den svenska
ekonomin.
Från och med den 1 januari 1999 införs ett
nytt pensionssystem. Det berör alla som är födda
1938 och senare och baseras på avgifter som
betalats in under hela det yrkesverksamma livet.
Till det nya pensionssystemet skall, enligt
principöverenskommelsen, avgifter på 18,5
procent tas ut på löner upp till taket (273 000
kronor om året). Av avgifterna på 18,5 procent
går 16 procentenheter till "fördelningssystemet",
det vill säga AP-fonderna för utbetalning av årets
pensioner och 2,5 procentenheter till individuellt
fondsparande i så kallade premiereserver.
Not 6.
Eliminering
Statens aktier i statliga bolag, med ett bokfört
värde av 135 (125) miljarder kronor, redovisas
främst av Regeringskansliet. Då
sammanställningen av den statliga sektorn även
omfattar statliga bolag, banker och finansinstitut
elimineras aktierna mot bolagens kapital för att
undvika dubbel redovisning. Även Riksbankens
grundfond på 1 (1) miljard kronor ingår i
myndigheterna och elimineras därför mot
Riksbankens kapital. Affärsverkens aktier i
dotterbolag elimineras med ett bokfört värde av
870 miljoner kronor. Däremot har inte AP-
fondens innehav av statspapper eliminerats mot
statsskulden. AP-fondens innehav av statspapper
per 1998-12-31 var bokfört till 242 (229)
miljarder kronor.
Skillnaden mellan Regeringskansliets innehav i
elimineringsunderlaget och not 22 Aktier och
andelar i intresse- och dotterföretag består till
största del av innehavet i Nordbanken Holding
AB, som redovisas under not 13 Värdepapper
och andelar i den konsoliderade balansräkningen
för staten. Den totala summan i
elimineringsunderlaget stämmer inte heller helt
överens med bilaga 1.5, vilket kan förklaras med
att myndigheterna inte haft tillgång till bolagens
årsredovisningar för 1998 och bygger istället en
stor del av sin redovisning på delårsrapporter.
Miljoner kronor
1998
1997
Regeringskansliet
133 174
123 179
Riksbankens
grundfond
1 000,0
1 000
Summa
134 174
124 179
Affärsverk
Luftfartsverket
80
50
Statens Järnvägar
716
716
Svenska Kraftnät
74
62
Summa
870
827
Övriga myndigheter
147
134
Totalt
135 191
125 141
4 Avgifter till och bidrag från EU
Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem av den
Europeiska Unionen (EU). Enligt Maas-
trichtfördraget består EU av tre s.k. pelare. Den
första pelaren omfattar den före detta Europeiska
ekonomiska gemenskapen och den monetära
unionen. Den andra pelaren utgörs av den
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
och den tredje av det inrikespolitiska samarbetet.
EU:s gemenskapsbudget finansierar i första hand
åtgärder inom den första pelaren av samarbetet
samt administrationen av de övriga två pelarna.
Avgifter till EU
Gemenskapsbudgeten benämns EU:s egna
medel och finansieras i huvudsak med avgifter
från medlemsländerna. Till och med 1998 har
den avgift Sverige erlägger delats in i fyra poster.
Från och med 1999 kommer den s.k.
Storbritannien-avgiften att redovisas som en
separat femte post. Under 1995-1998 har
Sveriges avgift reducerats med en successivt
sjunkande s.k. infasningsrabatt. Den totala
avgiftens olika beståndsdelar kommenteras
kortfattat nedan.
Tullavgifter
Tullavgifter tas ut vid handel med icke-med-
lemsländer. Av intäkterna går 90 procent till EU.
Resterande 10 procent får behållas för att
finansiera administrationskostnader.
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
Avser avgifter eller tillägg inom ramen för den
gemensamma jordbrukspolitiken samt den
gemensamma sockermarknaden. Även vad gäller
dessa avgifter tillfaller 90 procent EU-budgeten.
Mervärdesskattebaserad avgift
Denna avgift beräknas som en procentuell andel
av den s.k. mervärdesskattebasen som beräknas
på ett enhetligt sätt för alla medlemsländer. Med
mervärdesskattebas avses värdet på den samlade
konsumtionen av varor och tjänster i ett land.
Avgift som baseras på BNI
Denna avgift beräknas som en procentuell andel
av medlemslandets bruttonationalinkomst
(BNI) beräknad till marknadspriser. BNI
uttrycker värdet av de samlade inkomsterna i ett
land.
Storbritannien-avgift
Storbritannien har sedan flera år beviljats en s.k.
budgetrabatt på avgiften som finansieras
gemensamt av övriga medlemsländer. Beslutet
om rabatten togs under en period då den
brittiska ekonomin hade problem. Rabatten har
t.o.m. 1998 i första hand redovisats under den
mervärdesskattebaserade avgiften. Från och med
1999 kommer den att redovisas som en separat
avgiftspost och beräknas då uppgå till ca 1,8
miljarder kronor.
Finansiering vid sidan om gemenskapsbudgeten
Utöver gemenskapsbudgeten finns tre andra
finansiella instrument. Dessa är den Europeiska
investeringsbanken (EIB), Lomé-konventionen
och Europeiska kol- och stålgemenskapen.
Sverige har under åren 1995-1997 tillskjutit
medel till EIB:s totala kapital med sammanlagt
4,4 miljarder kronor. I och med 1997 års
betalning var Sveriges initiala kapitaltillskott till
EIB slutbetalat. EIB:s uppgift är i första hand att
bidra till en balanserad regional utveckling inom
EU genom att finansiera investeringar i de mest
eftersatta regionerna.
Avgiftens förväntade utveckling
Enligt tidigare beslut om EU-budgetens
utveckling sker en successiv förskjutning av
avgiftens tyngdpunkt från den
mervärdesskattebaserade avgiften till BNI-
avgiften. Bland annat detta har den effekten att
Sveriges andel av gemenskapsbudgetens
finansiering successivt ökar.
Bidrag från EU
De medel Sverige erhåller som bidrag från EU
kommer huvudsakligen från
gemenskapsbudgeten. Huvuddelen av bidragen
är jordbruksstöd inom ramen för den
gemensamma jordbrukspolitiken. Exempel är
areal- och djurbidrag, trädesersättning och
exportstöd. Dessutom erhålls olika former av
strukturstöd som t.ex. regional- och
arbetsmarknadsstöd liksom medel från
forsknings- och utvecklingsprogram.
I följande tabell sammanfattas det
kassamässiga flödet mellan EU och den svenska
statsbudgeten under perioden 1995-1998 samt en
prognos för 1999.
Tabell 1.5 Det kassamässiga flödet mellan EU och
statsbudgeten
Miljoner kronor
1999
Prognos
1998
1997
1996
1995
Tullavgift
2 780
3 030
2 861
3 046
3 124
Jordbruksavgifter
340
359
286
222
164
Momsbaserad
avgift
8 021
9 149
10 298
8 087
8 642
BNI-baserad
avgift
9 772
8 672
6 736
5 419
3 518
Storbritannien-
avgift
1 775
Summa avgifter
22 688
21 210
20 181
16 774
15 448
Infasningsrabatt
0
-275
-657
-3 622
-4 531
Nettoavgift
22 688
20 935
19 524
13 152
10 917
Bidrag från EU
-10 349
-9 580
-8 228
-6 771
-1 130
Nettoflöde mellan
EU och
statsbudgeten
12 339
11 355
11 296
6 381
9 787
Den minskning av nettoflödet som skedde
mellan 1995 och 1996, respektive den ökning
som skedde följande år, har påverkats av
periodiseringseffekter. Sådana effekter kan
uppkomma då vissa avgifter beräknas utifrån
prognoser varefter en avräkning sker mot
verkligt utfall. Den höjning som skett under
medlemsåren har i realiteten varit successivt
stigande bl.a. som en följd av avtrappningen av
infasningsrabatten.
Uppgifterna i tabellen ger dock ingen helhets-
bild av alla effekter av EU-medlemskapet för
statsbudgeten. Hänsyn måste i så fall även tas till
de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-
bidrag. Vidare förekommer utgifter föranledda
av EU-medlemskapet under myndigheternas
förvaltningsanslag. Å andra sidan erhålls vissa
medel från EU, exempelvis forskningsstöd, som
inte redovisas på statsbudgeten. Dessutom
förekommer naturligtvis indirekta effekter, för
såväl inkomster som utgifter, som inte går att
beräkna.
5 Statliga dotter- och intresseföretag
Tabell 1.6 Statliga dotter- och intresseföretag
Statliga dotter- och intresseföretag
Bokfört värde
1998-12-31
Bokfört värde
1997-12-31
Ägarandel
98 (97)
Utdelning
98
Utdelning
97
Börsvärde
1998-12-31
Börsvärde
1997-12-31
A-Banan Projekt AB
50,0
50,0
100
Almi Företagspartner AB
4 478,8
4 247,9
100
AMUGruppen AB
381,4
352,7
100
22,3
A O Dom Svetsii
13,0
36
Apoteket AB
1 766,3
1 440,5
100 (66,7)
1 500,0
200,0
AssiDomän AB 1)
7 899,9
7 913,9
50,4 (50,2)
306,5
292,6
7 133,7
11 478,2
AB Bostadsgaranti
2,5
2,2
50
Brisingen Holding AB
0,1
0,1
100
Celsius AB 2)
797,5
724,0
25
9,1
9,2
759,6
894,8
Civitas Holding AB 3)
9 371,0
9 872,0
100
1509,7
300,0
Enator AB 4)
247,5
0 (25)
1 310,4
Förvaltnings AB Stattum
3 673,2
4 534,2
100
925
325,0
Grängesbergs gruvor AB
3,0
3,0
100
AB Göta Kanalbolag
36,4
35,9
100
Halmstad Högskolans
4,0
4,1
100
Utvecklingsaktiebolag
Holding AB vid
Luleå Tekniska Högskola 6
-0,2
4,0
100
Holdingbolaget vid Göteborgs
2,7
6,1
100
Universitet AB
Holdingbolaget vid Umeå
6,3
5,2
100
Universitet AB
IREKO Holding AB
0,4
0,3
55
Karolinska Institutet Holding AB
4,4
4,9
100
Kasernen Fastighets AB
73,7
74,3
100
2,2
2,0
KTH Holding AB
6,2
6,7
100
Kungliga Dramatiska Teatern AB
10,7
2,8
100
Kungliga Teatern AB (Operan)
6,4
20,7
100
AB Kurortsverksamhet
27,0
27,0
100
LFV Holding AB
75,0
45,0
100
Luossavaara-Kiirunavaara AB
8 802,0
8 392,0
100
289,8
428,4
Lunds Universitets
38,6
10,8
100
Utvecklingsaktiebolag
Norrland Center AB
5,0
4,6
33
Posten AB
4 846,0
3 601,0
100
Premia Fond AB
10,0
100
Riksbankens grundfond
1 000,0
1 000,0
100
Samhall AB
1 601,3
1 689,0
100
SAQ Kontroll AB
104,1
108,3
100
6,5
6,5
SAS Sverige AB
2 988,7
2 550,8
50
141
105,8
2 626,1
SBL Vaccin AB
0(100)
Securum AB 6)
100
6 300,0
SKD Företagen AB
3,0
4,6
100
SLU Holding AB
4,0
4,1
100
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
65,8
33,1
50
Specialfastigheter AB 7)
1 284,4
100
Statens Bostadsfinansierings-
3 451,0
3 216,0
100
150
470,0
aktiebolag (SBAB)
Statliga Akademiska Hus AB
6 213,0
6 085,9
100
235
200,0
Stockholms Universitet Holding AB
5,4
5,3
100
AB Svensk Bilprovning
258,0
254,7
52
1,8
AB Svensk Exportkredit
2 224,3
2 219,9
50
354,6
329,0
Svenska Lagerhus AB
56,9
84,9
100
23,6
7,5
Svenska Miljöstyrningsrådet AB
0,9
0,3
90
Svenska Rymdaktiebolaget
386,6
168,2
100
Svenska Skogsplantor AB
143,3
109,4
100
Svenska Spel AB
134,9
0,3
100
Svenska Statens Språkresor AB
1,9
3,4
100
Svensk-Danska Broförbindelser AB
14,8
14,8
100
Svenskhemmet Voksenåsen A/S
6,1
5,3
100
Sveriges Geologiska AB, SGAB
34,6
31,9
100
Sveriges Provnings- och
forskningsinstitut AB, SP
186,6
175,8
100
Sveriges Rese- och Turistråd
5,1
4,5
50
AB Swedcarrier
716,0
715,8
100
Swedesurvey AB
25,1
21,6
100
Swedfund International AB
835,5
812,5
100
Swedish National Road Consulting
AB
22,3
100
Systembolaget AB
1 053,0
981,1
100
115
90,0
Telia AB
26 927,0
23 294,0
100
1210
1 152,0
Teracom Svensk Rundradio AB
978,1
953,8
100
12
5,3
Universitetsholding i Linköping AB
4,6
5,1
100
Uppsala Universitets
8,1
7,9
100
Utvecklingsaktiebolag
V&S Vin & Sprit AB
1 919,6
1 900,0
100
415
270,0
Vattenfall AB
31 793,0
29 484,0
100
1500
1 500,0
Venantius AB
3 529,0
3 689,0
100
10
Vägverkets Investeringsaktiebolag
37,8
100
Väginvest
29,7
100
0,5
Värdepapperscentralen VPC AB
104,6
75,9
50
Zenit Shipping AB
6,3
6,3
100
Totalt
130 517,9
121 388,7
8 739,6
11 993,3
Staten innehar även en ägarandel på 42,6 % i Nordbanken Holding AB. Ägarandelen som uppgick till 4 645,8 år 1998 redovisas under omsättningstillgångar och värderas till anskaffningsvärdet.
1) Av ägarandelen avser 3 procent indirekt ägande från Förvaltningsaktiebolaget Stattum.
2) Av ägarandelen avser 15,4 procent indirekt ägande från Förvaltningsaktiebolaget Stattum.
3) Vasakronan AB ingår i Civitas Holding AB.
4) Av ägarandelen 1997 avser 15,4 procent indirekt ägande från Förvaltningsaktiebolaget Stattum.
5) AB Swedcarrier redovisas till anskaffningsvärde.
6) Tidigare Holding AB vid Högskolan i Luleå
7) Specialfastigheter AB har erhållits genom utdelning från Civitas Holding AB
6 Statliga myndigheter och fonder
1998
Myndigheter
A
Alkoholinspektionen
Allmänna advokatbyråerna
Allmänna reklamationsnämnden
Arbetarskyddsstyrelsen
Arbetsdomstolen
Arbetsgivarverket
Arbetslivsinstitutet
Arbetsmarknadsstyrelsen
Arkitekturmuseet
Arkivet för ljud och bild
B
Banverket
Barnombudsmannen
Birgittaskolan, Örebro
Bostadsdelegationen
Boverket
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
Byggforskningsrådet
C
Centrala försöksdjursnämnden
Centrala studiestödsnämnden
Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet
Civilbefälhavaren i Norra civilområdet
Civilbefälhavaren i Södra civilområdet
D
Danshögskolan
Datainspektionen
Delegationen för genomförande av vissa EU-
program
Delegationen för utländska investeringar i
Sverige
Delegationen för översättning av EG:s regelverk
Domstolsverket
Dramatiska institutet
E
Ekeskolan, Örebro
Ekobrottsmyndigheten
Ekonomistyrningsverket
Elsäkerhetsverket
Exportkreditnämnden
F
Fastighetsmäklarnämnden
Finansinspektionen
Fiskeriverket
Flygtekniska försöksanstalten
Folkens museum/Etnografiska
Folkhälsoinstitutet
Forskningsrådsnämnden
Fortifikationsverket
Försvarets forskningsanstalt
Försvarets materielverk
Försvarets radioanstalt
Försvarshögskolan
Försvarsmakten
G
Gentekniknämnden
Glesbygdsverket
Granskningsnämnden för radio och TV
Göteborgs universitet
H
Handelsflottans kultur och fritidsråd
Handikappombudsmannen
Humanistisk- samhällsvetenskapliga
forskningsrådet
Hällsboskolan, Sigtuna
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Karlstad
Högskolan i Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Högskolan i Växjö
Högskolan i Örebro
Högskolan på Gotland
Högskoleverket
I
Idrottshögskolan i Stockholm
Inspektionen för strategiska produkter
Institutet för arbetsmarknadspolitisk
utvärdering
Institutet för rymdfysik
Insättningsgarantinämnden
Integrationsverket
J
Justitiekanslern
Jämställdhetsombudsmannen och
Jämställdhetsnämnden
K
Kammarkollegiet
Karolinska institutet
Kemikalieinspektionen
Kommerskollegium
Kommunikationsforskningsberedningen
Koncessionsnämnden för miljöskydd
Konjunkturinstitutet
Konkurrensverket
Konstfack
Konstnärsnämnden
Konsumentverket
Kriminalvårdsstyrelsen
Kristinaskolan, Härnösand
Kungliga Biblioteket
Kungliga Konsthögskolan
Kungliga Musikhögskolan i Stockholm
Kungliga Slottsstaten
Kungliga Tekniska högskolan
Kustbevakningen
L
Lantmäteriverket
Linköpings universitet
Livrustkammaren/Skoklosters slott/ Hallwylska
museet
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
Lotteriinspektionen
Luftfartsverket, affv
Luleå tekniska universitet
Lunds universitet
Läkemedelsverket
Länsstyrelsen i Blekinge län
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Länsstyrelsen i Gotlands län
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
Länsstyrelsen i Hallands län
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Länsstyrelsen i Skaraborgs län
Länsstyrelsen i Skåne län
Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen i Uppsala län
Länsstyrelsen i Värmlands län
Länsstyrelsen i Västerbottens län
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Länsstyrelsen i Västmanlands län
Länsstyrelsen i Älvsborgs län
Länsstyrelsen i Örebro län
Länsstyrelsen i Östergötlands län
Lärarhögskolan i Stockholm
M
Malmö Högskola
Manillaskolan, Stockholm
Marknadsdomstolen
Medicinska forskningsrådet
Mitthögskolan
Mälardalens högskola
N
Naturhistoriska riksmuseet
Naturvetenskapliga forskningsrådet
Naturvårdsverket
Nordiska Afrikainstitutet
Nämnden för offentlig upphandling
Närings- och teknikutvecklingsverket
O
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och
nämnden mot etnisk diskriminering
Operahögskolan i Stockholm
P
Patent- och registreringsverket
Patentbesvärsrätten
Polarforskningssekretariatet
Post- och Telestyrelsen
Premiepensionsmyndigheten
Presstödsnämnden
R
Radio- och TV-verket
Regeringskansliet
Revisorsnämnden
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museer
Riksarkivet
Riksdagens förvaltningskontor
Riksdagens ombudsmän JO
Riksdagens revisorer
Riksförsäkringsverket
Riksgäldskontoret
Rikspolisstyrelsen
Riksrevisionsverket
Riksskatteverket
Riksutställningar
Riksskatteverket DataService
Riksåklagaren
Rymdstyrelsen
Rådet för arbetslivsforskning
Rådet för forskning om universitet och
högskolor
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
mellan Sverige och EU
Rättsmedicinalverket
S
Sameskolstyrelsen
Sametinget
Sjöfartsverket, affv
Skogs- och jordbrukets forskningsråd
Skogsstyrelsen
Smittskyddsinstitutet
Socialstyrelsen
Socialvetenskapliga forskningsrådet
Språk- och folkminnesinstitutet
Sprängämnesinspektionen
Statens beredning för utvärdering av medicinsk
metodik
Statens biografbyrå
Statens bostadskreditnämnd
Statens fastighetsverk
Statens försvarshistoriska museer
Statens geotekniska institut
Statens haverikommission
Statens historiska muséer
Statens institut för handikappfrågor i skolan
Statens institut för kommunikationsanalys
Statens institut för psykosocial miljömedicin
Statens institut för regional forskning
Statens institut för särskilt utbildningsstöd
Statens institutionsstyrelse
Statens invandrarverk
Statens jordbruksverk
Statens järnvägar, affv
Statens konstmuseer
Statens konstråd
Statens kulturråd
Statens kärnkraftinspektion
Statens livsmedelsverk
Statens lokalförsörjningsverk
Statens löne- och pensionsverk
Statens musiksamlingar
Statens nämnd för internationella
adoptionsfrågor
Statens oljelager
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
Statens räddningsverk
Statens sjöhistoriska museer
Statens skola för vuxna i Härnösand
Statens skola för vuxna i Norrköping
Statens skolverk
Statens strålskyddsinstitut
Statens utsädeskontroll
Statens VA-nämnd
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Statens växtsortnämnd
Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Stockholms universitet
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
Styrelsen för kärnavfallsfonden
Styrelsen för psykologiskt försvar
Svenska institutet
Svenska kraftnät, affv
Svenskt biografiskt lexikon
Sveriges geologiska undersökning
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut
Sveriges riksbank
Säkerhetspolisen
Södertörns högskola
T
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
Teaterhögskolan i Stockholm
Teknikvetenskapliga forskningsrådet
Tomtebodaskolans resurscenter
Totalförsvarets chefsnämnd
Totalförsvarets pliktverk
Tullverket
Turistdelegationen
U
Umeå universitet
Ungdomsstyrelsen
Uppsala universitet
Uppsala universitets datacentral
Utlänningsnämnden
V
Verket för högskoleservice
Vägverket
Vänerskolan, Vänersborg
Å
Åsbackaskolan, Gnesta
Ö
Östervångsskolan, Lund
Överklagandenämnden för totalförsvaret
Överstyrelsen för civil beredskap
Fondställningar per 1998-12-31 i miljoner
kronor
Tabell 1.7 Fondställningar per 1998-12-31
Miljoner kronor
Fond
Fondens kapital
1998-12-31
Redovisandemyndighet
Allmänna arvsfonden
709,8
Kammarkollegiet
Arbetsskadefonden
0
Avvecklad 1998
Batterifonden
115,7
Naturvårdsverket
Bilskrotningsfonden
711,2
Vägverket
Clearingfonden
0
Avvecklad 1998
Delpensionsfonden
0
Avvecklad 1998
Energiteknikfonden
0
Avvecklad 1998
Folkpensionsfonden
60,0
Riksförsäkringsverket
Fond för frivillig
pensionsförsäkring
811,0
Riksförsäkringsverket
Jordfonden
337,2
Jordbruksverket
Kärnavfallsfonden
22 043,8
Kärnavfallsfondens
styrelse
Lönegarantifonden
0
Avvecklad 1998
Skyltfonden
23,7
Vägverket
7 Nyckeltal för statliga bolag
Omsättning
Summan av försäljningen och övriga
rörelseintäkter
Tabell 1.8 Omsättning
Miljoner kronor
1998
1997
1996
1995
Apoteksbolaget AB
23 449
21 536
24 107
20 765
Assi Domän AB
24 138
21 280
19 316
21 836
Celsius AB*
14 293
11 659
11 329
15 075
Civitas Holding AB1
3 531
4 430
3 098
3 729
LKAB
5 313
5 387
4 891
4 557
Posten AB
24359
23 424
22 725
22 271
SAS Sverige AB
1 044
911
712
1 146
St Akademiska hus AB
3 261
3 126
2 031
1 723
Stattum AB
0
0
Svenska Spel, AB
12 924
11 464
10 903
Swedcarrier, AB
6 779
5 463
5 550
8 402
Systembolaget AB
15 766
15 612
15 987
16 155
Telia AB
56 128
47 631
44 100
41 060
V&S Vin & Sprit AB
3 479
3 253
3 223
4 125
Vattenfall AB
28 652
29 556
29 760
27 150
Värdepapperscentralen AB
253
256
215
211
Nettovinst
Ett företags totala intäkter minus alla kostnader
som uppkommit för att skapa intäkterna.
Tabell 1.9 Nettovinst
Miljoner kronor
1998
1997
1996
1995
Apoteksbolaget AB
254
799
801
426
Assi Domän AB
710
772
1 407
3 418
Celsius AB*
512
207
285
-494
Civitas Holding AB
1 750
1 194
191
494
LKAB
672
858
670
657
Posten AB
752
726
363
454
SAS Sverige AB
838
799
801
1 290
St Akademiska hus AB
528
575
421
408
Stattum AB
772
174
Svenska Spel, AB
3 938
3 612
2 640
Swedcarrier, AB
172
-60
395
392
Systembolaget AB
254
174
104
58
Telia AB
4 491
2 735
2 304
2 234
V&S Vin & Sprit AB
862
496
173
518
Vattenfall AB
2 664
3 399
3 658
3 576
Värdepapperscentralen AB
44
57
38
19
Kassalikviditet
Visar företagets kortsiktiga betalningsberedskap.
Beräkningsformel: (Omsättningstillgångar – varulager) /
kortfristiga skulder
Tabell 1.10 Kassalikviditet
I procent
1998
1997
1996
1995
Apoteksbolaget AB
87
119
102
80
Assi Domän AB
49
54
112
112
Celsius AB*
88
88
73
73
Civitas Holding AB
29
59
19
26
LKAB
483
500
464
467
Posten AB
73
86
83
84
SAS Sverige AB
212
119
102
St Akademiska hus AB
87
41
31
35
Stattum AB
0
0
Svenska Spel, AB
336
400
337
Swedcarrier, AB
86
85
86
62
Systembolaget AB
110
91
77
74
Telia AB
67
70
69
74
V&S Vin & Sprit AB
253
200
154
171
Vattenfall AB
76
62
77
54
Värdepapperscentralen AB
480
201
Soliditet
Soliditet beskriver ett företags kapitalstruktur,
med avseende på andelen eget kapital i
förhållande till det totala kapitalet. Därmed visar
soliditet ett företags förmåga att med hjälp av
befintligt eget kapital absorbera förluster.
Beräkningsformel: Justerat eget kapital / (Summa skulder + eget
kapital)
Tabell 1.11 Soliditet
I procent
1998
1997
1996
1995
Apoteksbolaget AB
24
41
33
30
Assi Domän AB
45
48
58
57
Celsius AB*
26
25
24
21
Civitas Holding AB
51
39
36
34
LKAB
72
75
75
75
Posten AB
7
6
5
5
SAS Sverige AB
40
37
33
St Akademiska hus AB
30
35
35
42
Stattum AB
100
98
Svenska Spel, AB
74
77
72
Swedcarrier, AB
25
37
35
29
Systembolaget AB
33
32
30
28
Telia AB
40
38
37
37
V&S Vin & Sprit AB
38
43
50
42
Vattenfall AB
40
42
39
37
Värdepapperscentralen AB
74
65
60
51
Skuldsättningsgrad
Talar om hur mycket externt kapital som lånats
per egen krona.
Beräkningsformel: (Genomsnittliga justerade kortfristiga +
långfristiga skulder) / Genomsnittligt eget kapital
Tabell 1.12 Skuldsättningsgrad
I procent
1998
1997
1996
1995
Apoteksbolaget AB
0,78
0,50
0,85
Assi Domän AB
0,62
0,40
0,26
0,27
Celsius AB*
0,98
0,82
0,88
0,76
Civitas Holding AB
0,93
1,26
1,47
1,49
LKAB
0,15
0,03
0,11
0,17
Posten AB
0,49
0,37
0,35
0,27
SAS Sverige AB
0,00
0,50
0,85
St Akademiska hus AB
1,74
0,82
0,00
Stattum AB
0,00
0,00
Svenska Spel, AB
0,33
0,34
0,38
Swedcarrier, AB
0,24
0,51
0,38
Systembolaget AB
0,01
0,04
0,11
Telia AB
0,75
0,90
0,91
0,94
V&S Vin & Sprit AB
0,00
0,00
0,00
0,00
Vattenfall AB
0,81
0,86
1,00
Värdepapperscentralen AB
0,00
0,00
0,00
0,00
Räntabilitet på totalt kapital
Visar hur effektivt kapitalet har utnyttjats för att
generera vinst.
Beräkningsformel: (Kapitaltäckningsgrad / genomsnittliga
tillgångar (år 1 och 2))
Tabell 1.13 Räntabilitet på totalt kapital
I procent
1998
1997
1996
1995
Apoteksbolaget AB
87
15
17
Assi Domän AB
5
5
8
21
Celsius AB*
6
2
4
-2
Civitas Holding AB
11
17
7
8
LKAB
9
11
9
9
Posten AB
4
2
1
2
SAS Sverige AB
14
15
17
St Akademiska hus AB
7
8
8
Stattum AB
30
8
Svenska Spel, AB
78
87
145
Swedcarrier, AB
11
4
16
10
Systembolaget AB
11
8
10
Telia AB
12
6
6
6
V&S Vin & Sprit AB
29
20
8
17
Vattenfall AB
8
10
11
Värdepapperscentralen AB
19
27
22
Räntabilitet på eget kapital
Bedömning av huruvida ett resultat över en pe-
riod ger tillfredsställande ersättning efter skatt
med hänsyn till ägarens kapitalinsats.
Beräkningsformel: (Resultat efter finansiella poster * 72% /
genomsnittligt justerat eget kapital)
Tabell 1.14 Ränta på eget kapital
I procent
1998
1997
1996
1995
Apoteksbolaget AB
11
31
41
Assi Domän AB
5
5
9
26
Celsius AB*
14
8
10
-9
Civitas Holding AB
14
18
3
8
LKAB
8
11
9
9
Posten AB
32
23
11
19
SAS Sverige AB
26
31
41
St Akademiska hus AB
8
9
9
Stattum AB
22
6
Svenska Spel, AB
75
90
156
Swedcarrier, AB
15
-1
32
23
Systembolaget AB
23
19
12
Telia AB
20
13
13
12
V&S Vin & Sprit AB
52
30
14
31
Vattenfall AB
10
13
14
Värdepapperscentralen AB
22
34
31
19
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Ger en bild av företagets lönsamhet oberoende
av hur finansieringen skett.
Beräkningsformel: (Kapitaltäckningsgrad / genomsnittligt justerat
eget kapital + räntebärande kortfristiga och långfristiga skulder)
Tabell 1.15 Ränta på sysselsatt kapital
I procent
1998
1997
1996
1995
Apoteksbolaget AB
9
27
29
Assi Domän AB
7
7
11
29
Celsius AB*
13
5
9
-4
Civitas Holding AB
13
15
9
9
LKAB
10
14
10
10
Posten AB
35
29
22
35
SAS Sverige AB
37
27
29
St Akademiska hus AB
8
22
20
Stattum AB
30
8
Svenska Spel, AB
78
87
145
Swedcarrier, AB
28
7
36
39
Systembolaget AB
34
25
30
Telia AB
18
9
9
8
V&S Vin & Sprit AB
73
39
18
41
Vattenfall AB
11
13
14
Värdepapperscentralen AB
27
44
40
26
Tillgångars omsättningshastighet
Beskriver hur många omsättningskronor som
genererats per investerad krona.
Beräkningsformel: (Rörelseintäkter / genomsnittligt totalt kapital)
Tabell 1.16 Tillgångarnas omsättningshastighet
I procent
1998
1997
1996
1995
Apoteksbolaget AB
3,18
2,82
3,41
Assi Domän AB
0,74
0,75
0,76
0,97
Celsius AB*
1,17
1,00
0,90
1,05
Civitas Holding AB
0,17
0,23
0,17
0,19
LKAB
0,45
0,47
0,45
0,42
Posten AB
0,76
0,34
0,35
0,39
SAS Sverige AB
0,14
2,99
3,41
St Akademiska hus AB
0,17
0,18
0,16
Stattum AB
0,00
0,00
Svenska Spel, AB
2,57
2,75
5,99
Swedcarrier, AB
1,86
1,30
1,00
1,15
Systembolaget AB
4,59
4,84
5,00
Telia AB
0,86
0,76
0,74
0,73
V&S Vin & Sprit AB
0,95
0,97
0,94
0,96
Vattenfall AB
0,35
0,38
0,39
Värdepapperscentralen AB
0,76
0,88
0,90
0,96
* Den 1 september 1997 ingår bl.a. Vasakronan AB i Civitas Holding AB
Bilaga 2
Anslag och
inkomsttitla
r som blivit
föremål för
särskilt
avräknings-
förfarande
Bilaga 2
Anslag och inkomsttitlar som blivit
föremål för särskilt
avräkningsförfarande
Innehållsförteckning
Avräkning av anslag och inkomsttitlar 5
Avräkning av anslag och inkomsttitlar
Med anledning av finansutskottets betänkande
1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284 redovisas
nedan vilka anslag som under år 1997 och 1998
blivit föremål för särskilt avräkningsförfarande
enligt riksdagens bemyndigande. Redogörelse
görs med utgångspunkt från de olika typfall som
presenterades i regeringens proposition
1996/97:150.
Anslag för grundutbildning
Universitet och högskolor tilldelas anslag för
grundutbildning på grundval av fastställda
ersättningsbelopp för helårsprestationer och
helårsstudenter. Enligt statsmakternas beslut
(prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr.
1992/93:363) avräknas anslaget preliminärt när
medel månatligen tillförs respektive myndighets
räntekonto i Riksgäldskontoret, dvs. normalt
med en tolftedel per månad. I samband med
bokslutet görs en slutlig avräkning grundad på
antalet utförda prestationer. Detta är ett
avräkningsförfarande som varken är kassa- eller
utgiftsmässigt. Avräkningsgrunden tillämpas för
följande anslag:
Uo
Anslagsbeteckning och nam
Statsbudget 97,
tkr
Statsbudget 98,
tkr
16
B1 Uppsala universitet,
grundutbildning
763 015
766 767
16
B3 Lunds universitet,
grundutbildning
1 228 535
1 165 260
16
B5 Göteborgs universitet,
grundutbildning
926 538
926 126
16
B7 Stockholms universitet,
grundutbildning
631 848
647 173
16
B9 Umeå universitet
634 097
677 386
16
B11 Linköpings universitet
577 673
638 344
16
B13 Karolinska institutet
307 388
295 824
16
B15 Kungliga Tekniska högskolan
622 837
676 183
16
B17 Luleå tekniska universitet
322 002
351 662
16
B19 Danshögskolan
21 995
22 248
16
B20 Dramatiska institutet
52 273
53 284
16
B21 Högskolan i Borås
125 528
168 506
16
B22 Högskolan i Dalarna
166 828
185 586
16
B23 Högskolan i Gävle/Sandviken
166 145
186 991
16
B24 Högskolan i Halmstad
100 710
127 659
16
B25 Högskolan i Kalmar
172 385
172 385
16
B26 Högskolan i
Karlskrona/Ronneby
96 554
127 406
16
B27 Högskolan i Karlstad
247 545
274 584
16
B28 Högskolan i Kristianstad
126 461
150 031
16
B29 Högskolan i Skövde
95 901
126 990
16
B30 Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla
80 533
94 030
16
B31 Högskolan i Växjö
197 693
225 300
16
B32 Högskolan i Örebro
232 609
273 355
16
B33 Högskoleutbildning på Gotland
31 918
40 725
16
B34 Idrotttshögskolan i Stockholm
33 396
33 997
16
B35 Konstfack
95 437
96 727
16
B36 Kungliga Konsthögskolan
45 377
45 749
16
B37 Kungliga Musikhögskolan
80 450
81 574
16
B38 Lärarhögskolan i Stockholm
275 532
280 765
16
B39 Mitthögskolan
304 044
351 669
16
B40 Mälardalens högskola
203 776
267 925
16
B41 Operahögskolan i Stockholm
13 165
13 352
16
B42 Södertörns högskola
75 975
99 006
16
B43 Teaterhögskolan
21 743
21 924
Anslag för forskning och forskarutbildning
m.m.
Anslag för forskning och forskarutbildning
avräknas definitivt när medel månatligen tillförs
respektive myndighets räntekonto i
Riksgäldskontoret. Avräkningen är varken kassa-
eller utgiftsmässig. Förfarandet, som grundar sig
på statsmakternas beslut (prop. 1992/93:170, bet.
1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388), tillämpas
för följande anslag:
Uo
Anslagsbeteckning och namn
Tilldelat 97, tkr
Tilldelat 98, tkr
16
B2 Uppsala universitet
906 412
952 889
16
B4 Lunds universitet
941 950
977 689
16
B6 Göteborgs universitet
723 664
784 320
16
B8 Stockholms universitet
743 788
776 182
16
B10 Umeå universitet
500 155
522 150
16
B12 Linköpings universitet
323 203
343 420
16
B14 Karolinska universitetet
558 025
603 168
16
B16 Kungliga tekniska högskolan
487 667
506 043
16
B18 Luleå tekniska universitet
166 997
178 285
16
B46: 1-26 Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor
295 196
438 686
16
Del av D17:9 Särskilda utgifter för
forskningsändamål, Medel till
regeringens förfogande för särskilda
utgifter för forskningsändamål
16 000
15
A2:07 Utveckling av skolväsende
och barnomsorg, särskilda uppgifter
rörande svenska som andraspråk
och svenskundervisning för
invandrare (Lärarhögskolan i
Stockholm)
2 500
17
J2 Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen, Göteborgs
universitet
820
820
16
B 45:2 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m.,
finansiering av lånekostnader
(Karolinska institutet, Universiteten
i Lund och Göteborg)
21 280
16
B45:12 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m.,
Fortbildning av journalister
(Högskolan i Kalmar)
853
16
B45:9 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m.
(Konstfack, Umeå och Göteborgs
universitet)
4 086
16
B45:11 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m.
(Malmö högskola)
171 130
16
B45:12 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. (För
regeringens fördelning)
37 609
16
D20:2 Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål (bå95/96), till
regeringens disposition
2 000
23
G1 Sveriges lantbruksuniversitet
980 773
1 021 979
Anslag för bidrag till statliga myndigheter som
i övrigt bedriver avgiftsfinansierad verksamhet
För anslag av denna typ tillämpas ett
motsvarande avräkningsförfarande som för
anslag för forskning och forskarutbildning m.m.
Följande anslag har identifierats:
Uo
Anslagsbeteckning och namn
Tilldelat 97, tkr
Tilldelat 98, tkr
22
E1 Statens väg- och
transportforskningsinstitut
32 205
29 203
22
E4 Bidrag till Sveriges
meterologiska och hydrologiska
institut m.m.
31 469
188 751
16
C3 Anslagspost 2, CSN
23 000
Statsinkomster som inte är skatter
Statsinkomster som inte är skatter i vid mening
skall enligt bestämmelserna i budgetlagen
avräknas mot inkomsttitlar på inkomstmässig
grund. I en del fall tillämpas dock sedan tidigare
av praktiska skäl en kassamässig avräkning. Det
görs t.ex. ifråga om vissa offentligrättsliga
avgifter, återbetalningar av lån och
ränteinkomster på studielån. Det kan
förekomma att en och samma inkomsttitel till
viss del avräknas inkomstmässigt och till viss del
kassamässigt. I vissa fall är det också svårt att
definiera om en viss avräkningsprincip är
kassamässig eller inkomstmässig, t.ex. vid
bokföring av ansökningsavgifter. En total
kartläggning av avvikande avräkningsprincip
kräver kontakt med samtliga myndigheter som
redovisar inkomster mot inkomsttitel och
djupgående diskussioner om hur
inkomstmässighet respektive kassamässighet bör
definieras i varje enskilt fall. Det finns också en
gråzon mellan vad som är skatt respektive inte är
skatt, exempelvis har böter i detta
kartläggningsarbete betraktats som skatt. I det
följande ges några exempel då statsinkomster
som inte är skatter avräknas kassamässigt:
Inkomsttitel
Myndighet
Utfall 97, tkr
Utfall 98, tkr
2343 Räntor studielån
CSN
1 178 983
1 438 122
2394 Ränteinkomster (delvis)
2525 Finansieringsavgift
för A-kassor
AMS
1 718 921
2 491 504
2526 Utjämningsavgift för A-kassor
AMS
64 119
66 012
2539 Täktavgift (beroende
på defininition av inkomst)
Länsstyrelser
25 779
24 416
2541 Avgifter vid Tullverket (delvis)
Tullverket
Bidrag m.m. från EU
I prop. 1994/95:40 om budgeteffekter av
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen
behandlades principer för budgetering och
redovisning av medel som Sverige betalar till
respektive tar emot från EU. För att nå tydlighet
och fullständighet i den ekonomiska
redovisningen på statsbudgeten föreslog
regeringen att bruttoredovisning skall tillämpas
av såväl utgifterna som inkomsterna. Riksdagen
anslöt sig till detta förslag (bet. 1994/95:FiU5,
rskr. 1994/95:67). Bidrag m.m. från EU kan inte
sägas utgöra skatteinkomster i vid mening. Ändå
är det naturligt att de avräknas mot inkomsttitlar
på kassamässig grund, bl. a. eftersom avgiften till
EU enligt de generella reglerna skall avräknas
kassamässigt. Bidrag m.m. från EU tillförs
följande inkomsttitlar:
Inkomsttitel
Myndighet
Utfall 97, tkr
Utfall 98, tkr
6111-6121 Bidrag
från EG:s
jordbruksfond
Statens
jordbruksverk
6 634 019
7 245 919
6211Bidrag från
EG:s fiskefond
Fiskeriverket
175 618
5 394
6311 Bidrag från
EG:s regionalfond
NUTEK och
länsstyrelser
612 338
451 265
6411 Bidrag från
EG:s regionalfond
AMS och
länsstyrelser
668 276
1670 678
6511 Bidrag till
transeuropeiska
nätverk
Banverket,
Vägverket,
Luftfartsverket,
Sjöfartsverket och
SJ
93 657
144 604
6911 Bidrag till
transeuropeiska
nätverk
Skogsstyrelsen,
Statens
jordbruksverk m.fl.
44 419
94 936
Bilaga 3
Specifikatio
n av
statsbudget
ens
inkomster
Bilaga 3
Specifikation av
statsbudgetens
inkomster
Innehållsförteckning
Specifikation statsbudgetens
inkomster budgetåret 1998 5
Tabell 03 Specifikation statsbudgetens inkomster
budgetåret 1998
Tusental kronor
Titel
Statsbudget
Utfall
inkomster
Utfall
utgifter
Nettoinkomst
nettoutgift
Avvikelse mot
statsbudget
1000
Skatter m.m.
602 096 493
639 692 084
37 595 591
1100
Skatt på inkomst
98 934 396
114 234 913
15 300 517
1111
Fysiska personers inkomstskatt, netto
34 205 364
418 590 052
378 758 830
39 831 222
5 625 858
1121
Juridiska personers inkomstskatt, netto
57 884 032
83 432 082
15 109 638
68 322 444
10 438 412
1123
Beskattning av tjänstegruppliv
1 080 000
802 241
-277 759
1131
Ofördelbara inkomstskatter
3 000 000
2 131 558
-868 442
1141
Kupongskatt
1 650 000
1 964 759
314 759
1144
Lotteriskatt
1 115 000
1 182 689
67 689
1200
Socialavgifter och allmänna
egenavgifter
208 777 250
210 857 419
2 080 169
1211
Folkpensionsavgift
52 303 082
53 153 577
850 495
1221
Sjukförsäkringsavgift
58 425 708
59 334 599
908 891
1231
Barnomsorgsavgift
0
-429
-429
1241
Utbildningsavgift
0
0
0
1251
Tilläggspensionsavgift, netto
3 817 710
55 532 124
51 601 693
3 930 431
112 721
1252
Delpensionsavgift, netto
0
1 581 104
1 579 630
1 474
1 474
1253
Arbetsskadeavgift, netto
4 714 269
15 746 513
10 903 124
4 843 390
129 121
1254
Arbetsmarknadsavgift
38 693 054
38 547 260
-145 794
1255
Arbetarskyddsavgift
1 292 033
1 312 012
19 979
1256
Lönegarantiavgift
1 900 049
1 929 486
29 437
1257
Sjömanspensionsavgift, netto
0
28 407
28 407
0
0
1261
Allmän sjukförsäkringsavgift
3 213 000
2 630 000
-583 000
1262
Allmän pensionsavgift, netto
0
52 025 337
52 025 337
0
0
1281
Allmän löneavgift
33 074 856
33 579 869
505 013
1291
Särskild löneskatt
11 343 489
12 154 589
811 100
1299
Avräkning socialavgifter, netto
0
-558 840
-558 840
1300
Skatt på egendom
35 105 157
35 132 877
27 720
1312
Fastighetsskatt
24 240 100
24 028 215
-211 885
1321
Fysiska personers förmögenhetsskatt
5 064 497
5 033 577
-30 920
1322
Juridiska personers förmögenhetsskatt
80 560
113 666
33 106
1331
Arvsskatt
1 300 000
1 754 646
454 646
1332
Gåvoskatt
220 000
249 881
29 881
1341
Stämpelskatt
4 200 000
3 952 893
-247 107
1400
Skatt på varor och tjänster
238 313 638
243 130 428
4 816 790
1411
Mervärdesskatt, netto
154 883 518
307 378 634
144 771 270
162 607 365
7 723 847
1423
Försäljningsskatt på motorfordon
263 000
269 910
6 910
1424
Tobaksskatt
8 500 000
7 506 548
-993 452
1425
Alkoholskatt
10 932 116
9 962 070
-970 046
1428
Energiskatt
50 928 568
49 810 649
-1 117 919
1429
Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle
0
0
0
1431
Särskild skatt på elektrisk kraft från
kärnkraftverk
1 595 000
1 537 218
-57 782
1434
Skatt på viss elektrisk kraft
0
-381
-381
1435
Särskild skatt mot försurning
57 000
58 384
1 384
1436
Skatt på avfall
325 000
0
-325 000
1442
Systembolaget AB:s inlevererade överskott
25 000
115 000
90 000
1451
Reseskatt
0
0
0
1452
Skatt på annonser och reklam
1 121 136
1 191 842
70 706
1454
Skatt på spel
45 000
62 587
17 587
1461
Fordonsskatt
5 873 000
6 103 143
230 143
1471
Tullmedel
3 316 000
3 356 481
40 481
1472
Övriga skatter m.m. på import
-5 700
6 293
11 993
1473
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
340 000
403 139
63 139
1481
Övriga skatter på varor och tjänster
115 000
140 180
25 180
1500
Utjämningsavgift
20 966 052
21 265 151
299 099
1511
Utjämningsavgift för kommuner och landsting
20 966 052
21 265 151
299 099
1600
Betalningsdifferenser, skattekonto
0
15 071 296
15 071 296
1611
Betalningsdifferenser, anstånd, netto
0
-14 123
-14 123
1621
Uppbördsförluster, netto, fysiska personers
inkomstskatt
0
-591 314
-591 314
1622
Uppbördsförluster, netto, juridiska personers
inkomstskatt
0
-74 444
-74 444
1623
Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter
0
-236 929
-236 929
1624
Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt
0
-338 748
-338 748
1625
Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.
0
-24 712
-24 712
1631
Betalningsdifferenser, övriga
0
16 351 564
16 351 564
1691
Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna,
netto
0
0
0
1692
Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto
0
0
0
2000
Inkomster av statens verksamhet
39 704 082
37 452 526
-2 251 556
2100
Rörelseöverskott
14 271 900
13 865 438
-406 462
2113
Statens järnvägars inlevererade överskott
0
0
0
2114
Luftfartsverkets inlevererade överskott
135 000
12 015
-122 985
2116
Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade
utdelning och av motsvarighet till statlig skatt
309 000
421 000
112 000
2118
Sjöfartsverkets inlevererade överskott
47 900
310 508
262 608
2124
Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets
garantiverksamhet
50 000
37 427
-12 573
2126
Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit
130 000
258 096
128 096
2131
Riksbankens inlevererade överskott
9 800 000
9 300 000
-500 000
2153
Inlevererat överskott från AB Svenska Spel
3 800 000
3 526 392
-273 608
2200
Överskott av statens fastighets-
förvaltning
176 000
256 277
80 277
2215
Överskott av Statens fastighetsverks
verksamhet
176 000
256 277
80 277
2300
Ränteinkomster
1 399 983
1 652 354
252 371
2314
Ränteinkomster på lån till
fiskerinäringen
3 677
2 689
-988
2316
Ränteinkomster på vattenkraftslån
23
23
0
2321
Ränteinkomster på skogsvägslån
4
2
-2
2322
Räntor på övriga näringslån,
Kammarkollegiet
48 581
56 123
7 542
2323
Räntor på övriga näringslån,
Statens jordbruksverk
990
895
-95
2324
Ränteinkomster på lokaliseringslån
25 000
25 392
392
2341
Ränteinkomster på statens lån för
universitetsstudier och garantilån för
studerande
0
35
35
2342
Ränteinkomster på allmänna studielån
38 500
39 050
550
2343
Ränteinkomster på studielån upptagna efter
1989
1 240 000
1 438 122
198 122
2361
Räntor på medel avsatta till folkpensionering
6 000
4 001
-1 999
2371
Räntor på beredskapslagring och
förrådsanläggningar
13 000
0
-13 000
2383
Ränteinkomster på statens bosättningslån
40
0
-40
2385
Ränteinkomster på lån för studentkårslokaler
0
0
0
2391
Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets
rationalisering
700
1 281
581
2392
Räntor på intressemedel
2 000
1 779
-221
2394
Övriga ränteinkomster
18 768
60 371
41 603
2395
Räntor på särskilda räkningar i Riksbanken
2 700
2 437
-263
2397
Räntor på skattekonto m.m., netto
0
20 156
20 156
2400
Aktieutdelning
12 000 000
8 922 856
-3 077 144
2411
Inkomster av statens aktier
12 000 000
8 922 856
-3 077 144
2500
Offentligrättsliga avgifter
8 046 986
7 546 310
-500 676
2511
Expeditions- och ansökningsavgifter
558 993
625 281
66 288
2519
Koncessionsavgift på televisionens område
275 188
344 332
69 144
2521
Avgifter till Granskningsnämnden
4 536
4 464
-72
2522
Avgifter för granskning av filmer och
videogram
10 000
8 775
-1 225
2523
Avgift generationsväxling
291 000
2 162
-288 838
2524
Bidrag för arbetsplatsintroduktion
557 000
323 122
-233 878
2525
Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor
2 540 000
2 491 504
-48 496
2526
Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor
66 120
66 012
-108
2527
Avgifter för statskontroll av krigsmateriel-
tillverkning
14 200
14 762
562
2528
Avgifter vid bergsstaten
5 500
-3 610
-9 110
2529
Avgifter vid patent- och registreringsväsendet
34 124
55 935
21 811
2531
Avgifter för registrering i förenings- m.fl.
register
0
1 170
1 170
2532
Avgifter vid kronofogdemyndigheterna
895 000
786 894
-108 106
2533
Vägavgifter
500 000
530 167
30 167
2534
Avgifter för körkort och motorfordon
600 110
562 210
-37 900
2535
Avgifter för statliga garantier
3 000
3 139
139
2536
Lotteriavgifter
20 830
24 003
3 173
2537
Miljöskyddsavgift
85 823
70 581
-15 242
2538
Miljöavgift på bekämpningsmedel och
handelsgödsel
441 734
389 211
-52 523
2539
Täktavgift
26 772
24 416
-2 356
2541
Avgifter vid Tullverket
66 600
66 712
112
2542
Patientavgifter vid tandläkarutbildningen
5 400
5 857
457
2543
Avgifter för Kemikalieinspektionen
18 292
58 584
40 292
2544
Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet
31 000
22 575
-8 425
2545
Närradioavgifter
907
1 234
327
2546
Lokalradioavgifter
119 533
118 043
-1 490
2547
Avgifter för Post- och telestyrelsens
verksamhet
113 100
117 728
4 628
2548
Avgifter för Finansinspektionens verksamhet
113 005
109 633
-3 372
2549
Avgifter för provning vid riksprovplatser
6 500
376
-6 124
2551
Avgifter från kärnkraftverken
178 225
195 186
16 961
2552
Övriga offentligrättsliga avgifter
358 344
387 938
29 594
2553
Registreringsavgift till
Fastighetsmäklarnämnden
6 150
6 018
-132
2554
Avgifter för telekommunikation
100 000
100 022
22
2555
Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas
0
31 872
31 872
2556
Djurregisteravgifter
0
1
1
2600
Försäljningsinkomster
1 201 856
1 674 844
472 988
2624
Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter
54 856
53 978
-878
2625
Utförsäljning av beredskapslager
224 000
687 269
463 269
2626
Inkomster vid Banverket
913 000
875 788
-37 212
2627
Offentlig lagring, försäljningsintäkter
10 000
57 808
47 808
2700
Böter m.m.
1 165 557
1 304 874
139 317
2711
Dröjsmålsavgifter
799 377
918 048
118 671
2712
Bötesmedel
357 100
330 511
-26 589
2713
Vattenföroreningsavgifter m.m.
1 050
9 177
8 127
2714
Sanktionsavgifter m.m.
8 030
6 888
-1 142
2715
Skattetillägg
0
40 249
40 249
2716
Förseningsavgifter
0
0
0
2800
Övriga inkomster av statens
verksamhet
1 441 800
2 229 574
787 774
2811
Övriga inkomster av statens verksamhet
1 241 800
2 040 848
799 048
2812
Återbetalning av lönegarantimedel
200 000
188 726
-11 274
3000
Inkomster av försåld egendom
15 001 000
11 227 411
-3 773 589
3100
Inkomster av försålda byggnader och
maskiner
0
67 508
67 508
3125
Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter
0
67 508
67 508
3200
Övriga inkomster av markförsäljning
1 000
0
-1 000
3211
Övriga inkomster av markförsäljning
1 000
0
-1 000
3300
Övriga inkomster av försåld egendom
15 000 000
11 159 904
-3 840 096
3311
Inkomster av statens gruvegendom
0
0
0
3312
Övriga inkomster av försåld egendom
15 000 000
11 159 904
-3 840 096
4000
Återbetalning av lån
2 690 055
2 888 652
198 597
4100
Återbetalning av näringslån
173 428
186 035
12 607
4123
Återbetalning av lån till fiskerinäringen
20 861
21 679
818
4131
Återbetalning av vattenkraftslån
83
83
0
4132
Återbetalning av lån avseende
såddfinansiering
25 000
19 210
-5 790
4135
Återbetalning av skogsvägslån
19
16
-3
4136
Återbetalning av övriga näringslån,
Kammarkollegiet
49 984
88 800
38 816
4137
Återbetalning av övriga näringslån, Statens
jordbruksverk
3 108
2 734
-374
4138
Återbetalning av tidigare infriade statliga
garantier
4 373
1 756
-2 617
4139
Återbetalning av lokaliseringslån
70 000
51 757
-18 243
4300
Återbetalning av studielån
2 387 500
2 464 484
76 984
4311
Återbetalning av statens lån för
universitetsstudier
0
34
34
4312
Återbetalning av allmänna studielån
2 500
922
-1 578
4313
Återbetalning av studiemedel
2 385 000
2 463 528
78 528
4500
Återbetalning av övriga lån
129 127
238 132
109 005
4514
Återbetalning av lån för studentkårslokaler
67
16
-51
4516
Återbetalning av utgivna startlån och bidrag
1 300
526
-774
4517
Återbetalning från Portugalfonden
0
58 226
58 226
4519
Återbetalning av statens bosättningslån
40
0
-40
4525
Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor
100 000
27 264
-72 736
4526
Återbetalning av övriga lån
27 720
152 100
124 380
5000
Kalkylmässiga inkomster
5 337 207
5 164 970
-172 237
5100
Avskrivningar och amorteringar
1 504 207
1 187 608
-316 599
5113
Statens järnvägars avskrivningar
0
0
0
5121
Avskrivningar på fastigheter
672 140
435 047
-237 093
5131
Uppdragsmyndigheters m.fl. komplement-
kostnader
831 567
752 560
-79 007
5144
Avskrivningar på förrådsanläggningar för civilt
totalförsvar
500
0
-500
5200
Statliga pensionsavgifter
3 833 000
3 977 362
144 362
5211
Statliga pensionsavgifter
3 833 000
3 977 362
144 362
6000
Bidrag m.m. från EU
10 978 950
9 612 795
-1 366 155
6100
Bidrag från EG:s jordbruksfond
7 565 000
7 245 919
-319 081
6111
Arealbidrag
3 730 000
3 636 149
-93 851
6112
Kompletterande åtgärder
1 050 000
880 521
-169 479
6113
Övriga interventioner
520 000
332 456
-187 544
6114
Exportbidrag
1 000 000
553 607
-446 393
6115
Djurbidrag
725 000
666 296
-58 704
6116
Offentlig lagring
10 000
412 859
402 859
6119
Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds
garantisektion
160 000
220 237
60 237
6121
EG-finansierade struktur- och regionalstöd till
jordbrukssektorn
370 000
543 793
173 793
6200
Bidrag från EG:s fiskefond
9 400
5 394
-4 006
6211
Bidrag från EG:s fiskefond
9 400
5 394
-4 006
6300
Bidrag från EG:s regionalfond
700 000
451 265
-248 735
6311
Bidrag från EG:s regionalfond
700 000
451 265
-248 735
6400
Bidrag från EG:s socialfond
2 621 000
1 670 678
-950 322
6411
Bidrag från EG:s socialfond
2 621 000
1 670 678
-950 322
6500
Bidrag till transeuropeiska nätverk
53 150
144 604
91 454
6511
Bidrag till transeuropeiska nätverk
53 150
144 604
91 454
6900
Övriga bidrag från EG
30 400
94 936
64 536
6911
Övriga bidrag från EG
30 400
94 936
64 536
7000
Extraordinära medel från EU
269 558
275 081
5 523
7100
Återbetalning avseende avgiften till
gemenskapsbudgeten
269 558
275 081
5 523
7111
Återbetalning avseende avgiften till
gemenskapsbudgeten
269 558
275 081
5 523
Totala inkomster
676 077 345
706 313 519
30 236 174
Bilaga 4
Specifikatio
n av utgifter
på
utgiftsområ
den
Bilaga 4
Specifikation av utgifter
på utgiftsområden
Innehållsförteckning
Specifikation av utgifter på utgiftsområden år 1998..................................................................5
Tabell 124 Specifikation av utgifter på utgiftsområde år 1998
Ingående
reservation.
och ramöver-
föringsbel.
Statsbudget
(SB)
Tilläggsbudget
(TB)
Medgivna
överskrid
(MU)
Indragning
(ID)
Totalt
Tilldelade
medel
(IB+SB+
TB+MU+ID)
Utfall
Avvikelse mot
statsbudget
Avvikelse
mot
anvisade
medel
(SB+TB)
Avvikelse mot
tilld. medel
(IB+SB+TB+
MU+ID)
Maximalt
anslags
sparande
Utgående
reservation
och ramöver-
föringsbel.
Uo 01 Rikets styrelse
1 521 089
3 976 700
18 693
0
-49 975
5 466 507
4 328 281
351 581
332 888
-1 138 226
7 260
1 133 523
A
Statschefen
-26
72 404
0
0
26
72 404
70 441
-1 963
-1 963
-1 963
1 963
1
Kungliga hov- och slottsstaten, a
-26
72 404
0
0
26
72 404
70 441
-1 963
-1 963
-1 963
1 963
B
Riksdagen och dess ombudsmän
115 840
955 960
0
0
0
1 071 800
913 108
-42 852
-42 852
-158 691
158 691
1
Riksdagens ledamöter och partier m.m., a
8 403
460 000
0
0
0
468 403
432 223
-27 777
-27 777
-36 180
36 180
2
Riksdagens förvaltningskostnader, a
70 526
460 000
0
0
0
530 526
438 910
-21 090
-21 090
-91 617
91 617
3
Riksd. ombudsmän, Justitieombudsmännen, a
2 078
35 960
0
0
0
38 038
37 381
1 421
1 421
-657
657
95/96 15A2 Riksdagsutskotten resor utom Sverige, r
11 256
0
0
0
0
11 256
1 901
1 901
1 901
-9 355
9 355
95/96 15A4 Riksdagens byggnader m.m., r
23 577
0
0
0
0
23 577
2 693
2 693
2 693
-20 883
20 883
C
Regeringen m m
1 392 013
2 222 155
18 693
0
-50 000
3 582 861
2 615 125
392 970
374 277
-967 737
7 260
963 033
1
Regeringskansliet m.m., a
404 894
1 870 944
18 693
0
0
2 294 531
2 122 642
251 698
233 005
-171 889
171 889
2
Svensk författningssamling, a
55
1 011
0
0
0
1 066
789
-222
-222
-277
277
3
Allmänna val, a
23 874
205 000
32 400
0
0
261 274
175 963
-29 037
-61 437
-85 311
85 311
4
Stöd till politiska partier, a
39 676
145 200
-32 400
0
0
152 476
140 513
-4 687
27 713
-11 963
7 260
7 260
93/94 14A2 Utredningar m.m., r
80
0
0
0
0
80
0
0
0
-80
80
95/96 01B2 Samarbete o. utveckl. inom Östersjöreg., r
923 435
0
0
0
-50 000
873 435
175 218
175 218
175 218
-698 217
698 217
D
Centrala myndigheter
2 783
47 057
0
0
0
49 840
45 629
-1 428
-1 428
-4 211
4 211
1
Justitiekanslern, a
886
9 199
0
0
0
10 085
9 803
604
604
-282
282
2
Datainspektionen, a
2 734
24 493
0
0
0
27 227
23 660
-833
-833
-3 567
3 567
3
Sametinget, a
-838
13 365
0
0
0
12 527
12 166
-1 199
-1 199
-362
362
E
Mediefrågor
10 479
679 124
0
0
-1
689 602
683 978
4 854
4 854
-5 624
5 624
1
Presstödsnämnd och taltidningsnämnd, a
1 635
5 659
0
0
0
7 294
4 601
-1 058
-1 058
-2 693
2 693
2
Presstöd, a
-14 272
531 579
12 000
0
-1
529 306
543 041
11 462
-538
13 735
-13 735
3
Stöd till radio- och kassettidningar, a
16 439
127 300
-12 000
0
0
131 739
121 185
-6 115
5 885
-10 554
10 554
4
Radio- och TV-verket, a
4 110
8 022
0
0
0
12 132
8 384
362
362
-3 748
3 748
5
Granskningsnämnden för radio och TV, a
1 653
6 564
0
0
0
8 217
6 766
202
202
-1 451
1 451
95/96 11D3 Avveckling av Radioämnden m.fl., a
126
0
0
0
0
126
0
0
0
-126
126
95/96 11C34 Utvecklingsstöd till dagspressen, r
787
0
0
0
0
787
0
0
0
-787
787
95/96 11C37 Stöd till radio- och kassettidningar, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Uo 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1 089 739
2 062 814
-21 400
0
-68 755
3 062 398
1 980 738
-82 076
-60 676
-1 081 660
0
729 951
A
Centrala myndigheter och nämnder
361 559
1 856 441
-1 400
0
-68 755
2 147 845
1 392 536
-463 905
-462 505
-755 309
0
403 599
1
Konjunkturinstitutet, a
1 369
35 494
0
0
0
36 863
35 812
318
318
-1 051
1 051
2
Riksrevisionsverket, a
21 312
176 625
-27 400
0
0
170 537
153 181
-23 444
3 956
-17 356
17 356
3
Statskontoret, a
11 537
65 370
0
0
0
76 907
66 960
1 590
1 590
-9 947
9 947
4
Statistiska centralbyrån, a
12 122
327 886
0
0
0
340 008
329 454
1 568
1 568
-10 554
10 554
5
Folk- och bostadsräkning, r
67 867
70 000
0
0
0
137 867
21 491
-48 509
-48 509
-116 377
116 377
6
Finansinspektionen, a
4 777
110 875
1 000
0
0
116 652
111 951
1 076
76
-4 701
4 701
7
Insättningsgarantinämnden, a
14 753
985
0
0
0
15 738
3 290
2 305
2 305
-12 448
12 448
8
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, a
24 049
82 644
125
0
0
106 818
71 045
-11 599
-11 724
-35 773
35 773
9
RGK: Kostnader för upplåning o låneförvaltn., a
0
769 000
-1 400
0
0
767 600
415 890
-353 110
-351 710
-351 710
0
0
10
Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet, a
1
1
0
0
0
2
0
-1
-1
-2
2
11
SLOK: Avvecklingskostnader, a
0
8 500
0
0
0
8 500
9 603
1 103
1 103
1 103
-1 103
12
Täckning av merkostnader för lokaler, a
3 473
20 000
0
0
0
23 473
16 699
-3 301
-3 301
-6 775
6 775
13
Nämnden för offentlig upphandling, a
2 933
6 292
0
0
0
9 225
8 150
1 858
1 858
-1 076
1 076
14
Ekonomiska rådet, a
291
1 680
0
0
0
1 971
1 492
-188
-188
-479
479
15
Kostnader för vissa nämnder m.m., a
0
1 588
0
0
0
1 588
1 286
-302
-302
-302
302
16
Bokföringsnämnden, a
231
5 394
800
0
0
6 425
4 673
-721
-1 521
-1 752
1 752
17
Bidr. t. Stift. för utv. av god redovisn.sed, o
0
800
-800
0
0
0
0
-800
0
0
0
18
Utvecklingsarbete, a
40 034
30 170
0
0
0
70 204
18 292
-11 878
-11 878
-51 912
51 912
19
Kammarkollegiet, a
10 344
23 137
0
0
0
33 481
24 951
1 814
1 814
-8 531
8 531
20
Kontrollfunktionen i staten, r
74 348
120 000
0
0
0
194 348
75 750
-44 250
-44 250
-118 598
118 598
21
Ekonomistyrningsverket, a
0
0
26 275
0
0
26 275
22 076
22 076
-4 199
-4 199
4 199
93/94 07C6 Vissa investeringar m.m., r
60 255
0
0
0
-60 255
0
0
0
0
0
0
95/96 07I8 Ekonomiska rådet, r
489
0
0
0
0
489
492
492
492
3
-3
1997 02A11 Statens lokalförsörjningsverk, a
11 374
0
0
0
-8 500
2 874
0
0
0
-2 874
2 874
B
Tidsbegränsade åtaganden
728 320
189 700
-20 000
0
0
898 020
573 056
383 356
403 356
-324 964
324 964
1
Åtgärder för det finansiella systemet, a
135 790
55 000
-15 871
0
0
174 919
18 577
-36 423
-20 552
-156 342
156 342
2
Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, a
30 395
134 700
-20 000
0
0
145 095
80 000
-54 700
-34 700
-65 095
65 095
3
Bidr. t. kap. i Europeiska invest.banken, a
-15 871
0
15 871
0
0
0
0
0
-15 871
0
0
1997 02B3 Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken, a
68 438
0
0
0
0
68 438
20 437
20 437
20 437
-48 001
48 001
1997 02B6 Värdering m.m. av aktier i VPC AB, a
9 567
0
0
0
0
9 567
3 749
3 749
3 749
-5 818
5 818
1997 02B7 Invest. i infrastrukt. på sv. finansmarkn., a
500 000
0
0
0
0
500 000
450 292
450 292
450 292
-49 708
49 708
C
Riksdagens revisorer
-140
16 673
0
0
0
16 533
15 146
-1 527
-1 527
-1 388
1 388
1
Riksdagens revisorer, a
-140
16 673
0
0
0
16 533
15 146
-1 527
-1 527
-1 388
1 388
Uo 03 Skatteförvaltning och uppbörd
792 353
5 662 254
24 148
0
0
6 478 755
5 863 711
201 457
177 309
-615 044
615 044
A
Skatteförvaltningen och Tullverket
792 353
5 662 254
24 148
0
0
6 478 755
5 863 711
201 457
177 309
-615 044
615 044
1
Riksskatteverket, a
212 598
356 304
-14 000
0
0
554 902
421 580
65 276
79 276
-133 322
133 322
2
Skattemyndigheterna, a
482 503
4 269 581
17 588
0
0
4 769 672
4 370 886
101 305
83 717
-398 785
398 785
3
Tullverket, a
97 252
1 036 369
20 560
0
0
1 154 181
1 071 244
34 875
14 315
-82 937
82 937
Uo 04 Rättsväsendet
1 124 089
21 034 170
86 430
0
-20 966
22 223 723
21 412 590
378 420
291 990
-811 133
811 133
A
Polisväsendet
-17 979
11 473 693
45 976
0
0
11 501 690
11 288 938
-184 755
-230 731
-212 752
212 752
1
Polisorganisationen, a
-218 900
10 956 709
60 976
0
0
10 798 785
10 759 988
-196 721
-257 697
-38 797
38 797
2
Säkerhetspolisen, a
200 921
516 984
-15 000
0
0
702 905
528 950
11 966
26 966
-173 955
173 955
B
Åklagarväsendet
-40 209
814 705
0
0
0
774 496
740 526
-74 179
-74 179
-33 971
33 971
1
Åklagarorganisationen, a
-40 209
634 605
0
0
0
594 396
583 806
-50 799
-50 799
-10 590
10 590
2
Ekobrottsmyndigheten, a
180 100
0
0
0
180 100
156 719
-23 381
-23 381
-23 381
23 381
C
Domstolsväsendet m m
158 046
2 979 279
11 012
0
0
3 148 337
3 062 962
83 683
72 671
-85 375
85 375
1
Domstolsväsendet m.m., a
158 046
2 979 279
11 012
0
0
3 148 337
3 062 962
83 683
72 671
-85 375
85 375
D
Kriminalvården
720 032
3 376 390
12 442
0
0
4 108 864
3 866 215
489 825
477 383
-242 650
242 650
1
Kriminalvården, a
720 032
3 376 390
12 442
0
0
4 108 864
3 866 215
489 825
477 383
-242 650
242 650
E
Kronofogdemyndigheterna
218 032
1 283 651
0
0
-20 000
1 481 683
1 303 098
19 447
19 447
-178 584
178 584
1
Kronofogdemyndigheterna, a
218 032
1 283 651
0
0
-20 000
1 481 683
1 303 098
19 447
19 447
-178 584
178 584
F
Övrig verksamhet inom rättsväsendet
86 167
1 106 452
17 000
0
-966
1 208 653
1 150 852
44 400
27 400
-57 801
57 801
1
Brottsförebyggande rådet, a
1 431
46 864
0
0
0
48 295
38 866
-7 998
-7 998
-9 429
9 429
2
Rättsmedicinalverket, a
13 432
165 709
0
0
0
179 141
171 973
6 264
6 264
-7 168
7 168
3
Gentekniknämnden, a
1 023
2 218
0
0
0
3 241
2 700
482
482
-540
540
4
Brottsoffermyndigheten, a
3 119
9 356
0
0
0
12 475
10 855
1 499
1 499
-1 621
1 621
5
Ersättning för skador på grund av brott, a
10 163
73 645
0
0
0
83 808
48 252
-25 393
-25 393
-35 556
35 556
6
Rättshjälpskostnader m.m., a
37 155
758 544
0
0
0
795 699
831 201
72 657
72 657
35 502
-35 502
7
Diverse kostnader för rättsväsendet, a
-515
19 560
15 000
0
0
34 045
25 040
5 480
-9 520
-9 006
9 006
8
Bidrag till internationella sammanslutningar, a
1 520
8 356
2 000
0
0
11 876
8 349
-7
-2 007
-3 527
3 527
9
Bidrag till brottsförebyggande arbete, a
3 072
22 200
0
0
4 128
29 400
6 944
-15 256
-15 256
-22 456
22 456
95/96 02A5 Information o upplysning om ekobrott, r
4 967
0
0
0
-966
4 001
0
0
0
-4 001
4 001
95/96 02A6 Bidrag t brottsförebyggande arbete, r
10 800
0
0
0
-4 128
6 672
6 672
6 672
6 672
0
0
Uo 05 Utrikesförvaltn och internationell samverkan
819 201
2 811 310
-600
0
-228 653
3 401 258
2 637 959
-173 351
-172 751
-763 299
763 299
A
Utrikesförvaltningen m m
413 072
1 763 483
0
0
-3 727
2 172 828
1 820 920
57 437
57 437
-351 907
351 907
1
Utrikesförvaltningen, a
395 555
1 757 629
-100
0
0
2 153 084
1 807 447
49 818
49 918
-345 637
345 637
2
Nordiskt samarbete, a
391
1 452
100
0
0
1 943
1 588
136
36
-355
355
3
Ek. bistånd t. svenska medborgare i utlandet, a
1 918
4 402
0
0
0
6 320
1 667
-2 735
-2 735
-4 653
4 653
95/96 03A5 Utredningar m.m., r
15 208
0
0
0
-3 727
11 481
10 219
10 219
10 219
-1 262
1 262
B
Internationella organisationer
387 981
906 270
-600
0
-224 926
1 068 725
679 359
-226 911
-226 311
-389 366
389 366
1
Bidr. t. vissa internationella organisation, a
184 608
464 161
-600
0
-183 464
464 705
268 862
-195 299
-194 699
-195 842
195 842
2
Nordiska ministerrådet, a
35 767
274 300
0
0
-35 767
274 300
267 745
-6 555
-6 555
-6 555
6 555
3
Org för ekonomisk samarbete o utveckl (OECD), a
5 695
24 400
0
0
-5 695
24 400
20 052
-4 348
-4 348
-4 348
4 348
4
Fredsfrämjande verksamhet, a
55 456
143 409
0
0
0
198 865
74 823
-68 586
-68 586
-124 043
124 043
94/95 03E6 Medel f. översättn. av EG:s regelverk, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 03B9 Fredsbevarande verksamhet, r
106 455
0
0
0
0
106 455
47 877
47 877
47 877
-58 578
58 578
C
Information om Sverige i utlandet
2 213
60 583
0
0
0
62 796
61 028
445
445
-1 768
1 768
1
Svenska institutet, a
124
50 748
0
0
0
50 872
49 445
-1 303
-1 303
-1 427
1 427
2
Övrig information om Sverige i utlandet, a
128
9 835
0
0
0
9 963
9 679
-156
-156
-284
284
95/96 03D1 Svenska institutet, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 03D2 Övrig info. om Sverige i utlandet, r
1 961
0
0
0
0
1 961
1 904
1 904
1 904
-57
57
D
Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
4 495
57 373
0
0
0
61 868
57 055
-318
-318
-4 813
4 813
1
Utredn. o andra insatser utrikespol. omr., a
2 181
2 259
-500
0
0
3 940
1 752
-507
-7
-2 187
2 187
2
Info. om säkerhetspolitik o. fredsfrämj., a
390
9 000
0
0
0
9 390
8 686
-314
-314
-704
704
3
Bidr. till Sthlms int. fredsforskningsinst., o
0
20 324
0
0
0
20 324
20 324
0
0
0
0
4
Forskn. till stöd för nedrustn. o säkerhet, a
233
10 262
500
0
0
10 995
10 393
131
-369
-602
602
5
Utrikespolitiska Institutet, o
0
10 004
0
0
0
10 004
10 004
0
0
0
0
6
Forsknverks. av särsk. utrikes o säkerhpol., a
120
5 524
0
0
0
5 644
5 094
-430
-430
-550
550
95/96 03F1 Utr. o andra insatser på utrikespol. omr., r
1 432
0
0
0
0
1 432
666
666
666
-766
766
95/96 03F2 Info. om säkerhetpol. o fredsfrämj. utv., r
140
0
0
0
0
140
137
137
137
-3
3
95/96 03F6 Foverks. av srsk. utrikes- o säkpol. bet., r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
E
Övriga utrikespolitiska frågor
11 441
23 601
0
0
0
35 042
19 597
-4 004
-4 004
-15 445
15 445
1
Inspektionen för strategiska produkter, a
677
15 801
0
0
0
16 478
14 594
-1 207
-1 207
-1 884
1 884
2
Europainformation m.m., a
404
7 800
0
0
0
8 204
2 984
-4 816
-4 816
-5 220
5 220
95/96 03E4 Krigsmaterielinspektionen, a
3 405
0
0
0
0
3 405
0
0
0
-3 405
3 405
95/96 03E6 Europainformation m.m., r
6 919
0
0
0
0
6 919
2 019
2 019
2 019
-4 900
4 900
1997 05E4 Bidr. till org. för mänskl. rättigh., a
36
0
0
0
0
36
0
0
0
-36
36
Uo 06 Totalförsvar
4 491 784
41 243 865
99 800
0
-213 988
45 621 461
42 399 200
1 155 335
1 055 535
-3 222 261
12 600
3 128 477
A
Militärt försvar
3 427 256
37 203 519
150 000
0
0
40 780 775
38 625 543
1 422 024
1 272 024
-2 155 232
2 155 232
1
Försvarsmakten, a
3 405 662
36 757 400
-207 136
0
0
39 955 926
38 093 772
1 336 372
1 543 508
-1 862 154
1 862 154
2
Fredsfrämjande truppinsatser, a
21 216
384 419
357 136
0
0
762 771
472 162
87 743
-269 393
-290 609
290 609
3
Ersättning för kroppsskador, a
378
61 700
0
0
0
62 078
59 609
-2 091
-2 091
-2 469
2 469
B
Vissa funktioner inom det civila försvaret
949 206
2 588 514
-50 200
0
-212 988
3 274 532
2 365 286
-223 228
-173 028
-909 246
909 246
1
Funktionen Civil ledning, a
158 613
473 145
-200
0
-14 088
617 470
388 748
-84 397
-84 197
-228 722
228 722
2
Funktionen Försörjning med industrivaror, a
97 476
140 974
-25 000
0
-28 000
185 450
86 086
-54 888
-29 888
-99 364
99 364
3
Funkt. Befolkningsskydd och räddningstjänst, a
106 962
1 182 554
-28 700
0
-2 284
1 258 532
1 246 863
64 309
93 009
-11 669
11 669
4
Funktionen psykologiskt försvar, a
4 398
18 002
0
0
0
22 400
13 244
-4 758
-4 758
-9 156
9 156
5
Funktionen Ordning och säkerhet m.m., a
39 855
31 889
0
0
-14 800
56 944
14 776
-17 113
-17 113
-42 168
42 168
6
Funktionen hälso- och sjukvård, a
200 680
99 563
0
0
0
300 243
78 630
-20 933
-20 933
-221 613
221 613
7
Funktionen Telekommunikationer, a
48 789
199 500
0
0
0
248 289
151 805
-47 695
-47 695
-96 484
96 484
8
Funktionen Postbefordran, a
407
21 700
0
0
0
22 107
12 990
-8 710
-8 710
-9 116
9 116
9
Funktionen Transporter, a
3 253
190 500
3 700
0
14 800
212 253
195 975
5 475
1 775
-16 278
16 278
10
Funktionen Energiförsörjning, a
95 808
230 687
0
0
0
326 495
171 088
-59 599
-59 599
-155 407
155 407
95/96 06C1 Beredskap för civil luftfart, r
15 568
0
0
0
0
15 568
0
0
0
-15 568
15 568
95/96 12E1 Handlingsberedskap, r
7 519
0
0
0
0
7 519
4 131
4 131
4 131
-3 389
3 389
95/96 04C2 Tekniska åtgärder i ledningssystemet, r
39 341
0
0
0
-39 341
0
0
0
0
0
0
95/96 04F2 ÖCB: Industriella åtgärder, r
141 363
0
0
0
-141 363
0
0
0
0
0
0
95/96 12E2 Åtgärder inom elförsörjningen, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 04C3 Civilbefälhavarna, a
-12 088
0
0
0
12 088
0
0
0
0
0
0
95/96 06E4 ÖCB: Ågärder inom civila försvaret, r
1 260
0
0
0
0
1 260
949
949
949
-311
311
95/96 06A6 Vägverket: Försvarsuppgifter, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 06A14 Banverket: Försvarsuppgifter, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
C
Kustbevakningen och nämnder m m
84 475
483 725
0
0
-1 000
567 200
443 101
-40 624
-40 624
-124 099
12 600
30 316
1
Kustbevakningen, a
64 951
426 827
0
0
0
491 778
385 395
-41 432
-41 432
-106 383
12 600
12 600
2
Nämnder m.m., a
2 379
11 898
0
0
-1 000
13 277
10 055
-1 843
-1 843
-3 222
3 222
3
Förebygg. åtg. jordskred andra naturolyckor, a
9 962
25 000
0
0
0
34 962
28 405
3 405
3 405
-6 557
6 557
4
Ersättn. för verksamhet vid räddningstjänst, a
7 211
20 000
0
0
0
27 211
19 246
-754
-754
-7 964
7 964
95/96 04G11 Överklagandenämnden för totalförsvaret, a
-28
0
0
0
0
-28
0
0
0
28
-28
D
Stödverksamhet
30 848
968 107
0
0
0
998 955
965 270
-2 837
-2 837
-33 685
33 683
1
Totalförsvarets pliktverk, a
21 766
231 750
0
0
0
253 516
244 586
12 836
12 836
-8 930
8 930
2
Försvarshögskolan, a
4 481
36 603
0
0
0
41 084
30 765
-5 838
-5 838
-10 319
10 319
3
Försvarets radioanstalt, a
-4 274
428 667
0
0
0
424 393
427 258
-1 409
-1 409
2 864
-2 864
4
Försvarets forskningsanstalt, a
1 422
137 343
0
0
0
138 765
131 356
-5 987
-5 987
-7 410
7 410
5
Flygtekniska försöksanstalten, a
7 295
31 773
0
0
0
39 068
29 336
-2 437
-2 437
-9 732
9 732
6
Stöd frivilliga försvarsorg inom totalförsv, o
0
101 971
0
0
0
101 971
101 969
-2
-2
-2
0
94/95 04G6 Strategisk försvarsforskning, r
156
0
0
0
0
156
0
0
0
-156
156
Uo 07 Internationellt bistånd
7 480 044
11 434 400
0
0
0
18 914 444
11 478 583
44 183
44 183
-7 435 861
7 435 861
A
Internationellt utvecklingssamarbete
5 983 083
10 623 600
0
0
0
16 606 683
10 789 595
165 995
165 995
-5 817 087
5 817 087
1
Biståndsverksamhet, r
5 848 446
10 214 267
0
0
0
16 062 713
10 373 444
159 177
159 177
-5 689 269
5 689 269
2
Biståndsförvaltning, a
133 396
409 333
0
0
0
542 729
416 151
6 818
6 818
-126 578
126 578
94/95 03C13 Projektbistånd till vissa länder m.m., r
991
0
0
0
0
991
0
0
0
-991
991
95/96 03C1 Bidrag till internat. biståndsprogram, r
7
0
0
0
0
7
0
0
0
-7
7
95/96 03C2 Utvecklingssamarbete genom SIDA, r
241
0
0
0
0
241
0
0
0
-241
241
B
Samarbete med Central- och Östeuropa
1 496 962
810 800
0
0
0
2 307 762
688 988
-121 812
-121 812
-1 618 774
1 618 774
1
Samarbete med Central- och Östeuropa, r
971 325
789 800
0
0
0
1 761 125
688 044
-101 756
-101 756
-1 073 081
1 073 081
2
Avsättn. förlustrisk f. finans stöd o export, r
521 000
21 000
0
0
0
542 000
0
-21 000
-21 000
-542 000
542 000
95/96 03G1 Samarb m Central- o Östeuropa g SIDA, r
4 636
0
0
0
0
4 636
943
943
943
-3 693
3 693
Uo 08 Invandrare och flyktingar
-19 293
3 863 934
366 000
0
-17 835
4 192 806
4 186 019
322 085
-43 915
-6 787
182 168
-49 756
A
Migrationspolitik
748
1 748 234
92 000
0
-15 835
1 825 147
1 822 992
74 758
-17 242
-2 155
73 620
-40 898
1
Statens invandrarverk, a
28 044
452 402
3 000
0
-13 474
469 972
466 619
14 217
11 217
-3 353
13 200
3 353
2
Mottagande av asylsökande, a
-72 437
773 650
208 000
0
-1 266
907 948
971 750
198 100
-9 900
63 803
38 680
-63 803
3
Migrationspolitiska åtgärder, a
25 815
313 289
-85 000
0
0
254 104
200 584
-112 705
-27 705
-53 520
12 670
12 670
4
Utlänningsnämnden, a
1 521
65 388
0
0
0
66 909
65 355
-33
-33
-1 554
2 000
1 554
5
Offentl. biträde i utlänningsärenden, a
8 163
60 295
-11 000
0
-1 096
56 362
51 249
-9 046
1 954
-5 113
2 910
2 910
6
Utresor för avvisade och utvisade, a
0
83 210
-23 000
0
0
60 210
64 624
-18 586
4 414
4 414
4 160
-4 414
94/95 11D12 Särsk. åtgärder i flyktingmottagandet, r
7 357
0
0
0
0
7 357
2 719
2 719
2 719
-4 638
4 638
95/96 10D10 Int. samv. flykting- och migrationspol., r
2 285
0
0
0
0
2 285
92
92
92
-2 193
2 193
B
Invandrares integration
-20 041
2 115 700
274 000
0
-2 000
2 367 659
2 363 027
247 327
-26 673
-4 632
108 548
-8 859
1
Integrationsmyndigheten, a
0
40 487
-8 000
0
0
32 487
29 632
-10 855
-2 855
-2 855
1 725
1 725
2
Särskilda insatser i utsatta bostadsområden, a
54 528
189 763
-25 000
0
0
219 291
92 316
-97 447
-72 447
-126 975
126 975
3
Integrationsåtgärder, a
0
68 097
-10 000
0
0
58 097
49 605
-18 492
-8 492
-8 492
8 492
4
Kommunersättningar vid flyktingmottagande, a
-115 736
1 713 915
324 000
0
0
1 922 179
2 089 602
375 687
51 687
167 423
101 896
-167 423
5
Hemutrustningslån, a
5 095
98 549
-7 000
0
0
96 644
79 356
-19 193
-12 193
-17 288
4 927
4 927
6
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, a
-47
4 889
0
0
0
4 842
4 863
-26
-26
20
-20
95/96 10D3 Åtgärder för invandrare, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 10D11 Åtg. mot främlingsfientligh. o. rasism, r
10 576
0
0
0
-2 000
8 576
6 651
6 651
6 651
-1 925
1 925
95/96 10D12 Särsk. insats. i invandrartäta områden, r
25 543
0
0
0
0
25 543
11 001
11 001
11 001
-14 542
14 542
Uo 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
529 732
22 499 516
254 300
0
-66 669
23 216 878
23 123 574
624 058
369 758
-93 304
291 653
69 980
A
Hälso- och sjukvård
219 191
16 387 184
0
0
-1 383
16 604 992
17 147 551
760 367
760 367
542 559
78 000
-542 559
1
Sjukvårdsförmåner m.m., a
-8 415
1 550 000
0
0
0
1 541 585
1 879 925
329 925
329 925
338 340
78 000
-338 340
2
Bidrag till läkemedelsförmånen, a
0
13 491 000
0
0
0
13 491 000
13 765 366
274 366
274 366
274 366
-274 366
3
Bidrag till hälso- och sjukvård, a
0
939 424
0
0
0
939 424
928 987
-10 437
-10 437
-10 437
10 437
4
Insatser mot aids, a
9 662
65 622
0
0
0
75 284
69 007
3 385
3 385
-6 277
6 277
5
Ersättning till Spri, o
0
29 700
0
0
0
29 700
29 700
0
0
0
6
Bidrag till WHO, a
735
33 697
0
0
0
34 432
33 464
-233
-233
-968
968
7
Bidr WHO-enh för rapport läkemedelsbiverkn, o
0
2 591
0
0
0
2 591
2 591
0
0
0
8
Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan, a
-136
16 800
0
0
0
16 664
14 700
-2 100
-2 100
-1 964
1 964
9
Folkhälsoinstitutet, a
16 089
110 178
0
0
0
126 267
107 435
-2 743
-2 743
-18 832
18 832
10
Smittskyddsinstitutet, a
29 013
98 923
0
0
0
127 936
125 611
26 688
26 688
-2 325
2 325
11
Statens institut f psykosocial miljömedicin, a
503
10 853
0
0
0
11 356
11 305
452
452
-50
50
12
St beredn f utvärdering av medicinsk metodik, a
4 458
15 517
0
0
0
19 975
19 975
4 458
4 458
0
0
13
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, a
8 218
22 879
0
0
0
31 097
21 071
-1 808
-1 808
-10 026
10 026
93/94 05D8 Bidrag till kvalitet i äldrevården, r
1 383
0
0
0
-1 383
0
0
0
0
0
0
95/96 05C2 Insatser mot aids, r
3 119
0
0
0
0
3 119
2 434
2 434
2 434
-685
685
95/96 05C9 Allmänt bidrag till hälso- och sjukvården, r
462
0
0
0
0
462
125
125
125
-337
337
1997 09A8 Bidrag till psykiatriområdet, r
154 098
0
0
0
0
154 098
135 853
135 853
135 853
-18 246
18 246
B
Omsorg om äldre o funktionshindrade personer
282 086
4 960 950
250 000
0
-65 287
5 427 749
4 820 748
-140 202
-390 202
-607 002
213 653
584 178
1
Statsbidr inom äldre- och handikappområdet, r
115 392
275 000
0
0
0
390 392
312 039
37 039
37 039
-78 353
78 353
2
Statsbidrag till vårdartjänst, a
41 597
186 000
0
0
0
227 597
168 770
-17 230
-17 230
-58 828
58 828
3
Bidr till verks för pers med funktionshinder, o
0
78 394
0
0
0
78 394
78 275
-119
-119
-119
0
4
Bidrag till handikapp- och pensionärsorg, o
0
132 194
0
0
0
132 194
132 194
0
0
0
0
5
Ersättning för texttelefoner, a
1 361
16 077
0
0
-576
16 862
14 948
-1 129
-1 129
-1 914
804
804
6
Bilstöd till handikappade, a
-70
203 978
0
0
0
203 908
211 721
7 743
7 743
7 812
10 199
-7 812
7
Kostnader för statlig assistansersättning, a
55 422
4 053 000
0
0
0
4 108 422
3 884 178
-168 822
-168 822
-224 244
202 650
202 650
8
Statens institut för särskilt utildningsstöd, a
3 048
8 561
0
0
0
11 609
9 543
982
982
-2 066
2 066
9
Handikappombudsmannen, a
624
7 746
0
0
0
8 370
8 481
735
735
111
-111
10
Bidrag till äldrebostäder m.m., r
0
0
250 000
0
0
250 000
598
598
-249 402
-249 402
249 402
95/96 05D1 Stimbidr. särsk. boendeformer o rehab., r
64 711
0
0
0
-64 711
0
0
0
0
0
0
C
Åtg f barn, soc behandl, alkohol- o narkpol
-4 714
679 567
4 300
0
0
679 153
675 368
-4 199
-8 499
-3 785
3 285
1
Bidr ungdomsvård, missbrvård, alko-narkotika, o
0
52 000
0
0
0
52 000
52 000
0
0
0
0
2
Bidrag till org på det sociala området, o
0
64 341
0
0
0
64 341
63 841
-500
-500
-500
0
3
Barnombudsmannen, a
-23
7 550
0
0
0
7 527
7 725
175
175
198
-198
4
Statens nämnd för internat adoptionsfrågor, a
-54
6 468
0
0
0
6 414
5 920
-548
-548
-494
494
5
Statens institutionsstyrelse, a
-37 507
503 986
4 300
0
0
470 779
496 449
-7 537
-11 837
25 669
-25 669
6
Alkoholinspektionen, a
4 015
14 548
0
0
0
18 563
12 690
-1 858
-1 858
-5 873
5 873
7
Alkoholsortimentsnämnden, a
351
674
0
0
0
1 025
108
-566
-566
-918
918
8
Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, a
27 117
30 000
0
0
0
57 117
35 248
5 248
5 248
-21 869
21 869
95/96 05E1 Bidr. t. missbrukarvård o. ungdomsvård, r
8
0
0
0
0
8
8
8
8
0
0
95/96 05E4 Alkohol- och drogpolitiska åtgärder, r
1 379
0
0
0
0
1 379
1 380
1 380
1 380
1
-1
D
Socialstyrelsen
30 236
369 636
0
0
0
399 872
377 711
8 075
8 075
-22 161
22 161
1
Socialstyrelsen, a
30 236
369 636
0
0
0
399 872
377 711
8 075
8 075
-22 161
22 161
E
Stöd till forskning
2 933
102 179
0
0
0
105 112
102 197
18
18
-2 915
2 915
1
Socvetenskapl forsknrådet: Forskning, a
3 030
94 610
0
0
0
97 640
94 631
21
21
-3 009
3 009
2
Socvetenskapl. forsknrådet: Förvaltning, a
-97
7 569
0
0
0
7 472
7 566
-3
-3
94
-94
Uo 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom o. handikapp
327 842
37 192 476
0
617 000
0
38 137 318
39 685 256
2 492 780
2 492 780
1 547 939
1 612 800
-2 164 939
A
Ekonomisk trygghet vid sjukdom o. handikapp
353 848
32 257 900
0
617 000
0
33 228 748
35 310 800
3 052 900
3 052 900
2 082 052
1 612 800
-2 699 052
1
Sjukpenning och rehabilitering m.m., a
475 772
17 881 000
0
617 000
0
18 973 772
20 761 211
2 880 211
2 880 211
1 787 438
894 050
-2 404 438
2
Förtidspensioner, a
-121 789
13 375 000
0
0
0
13 253 211
13 553 856
178 856
178 856
300 645
668 750
-300 645
3
Handikappersättningar, a
-135
1 001 900
0
0
0
1 001 765
995 733
-6 167
-6 167
-6 032
50 000
6 032
B
Socialförsäkringsadministration
-26 006
4 934 576
0
0
0
4 908 570
4 374 457
-560 119
-560 119
-534 113
534 113
1
Riksförsäkringsverket, a
91 458
665 012
0
0
0
756 470
667 158
2 146
2 146
-89 312
89 312
2
Allmänna försäkringskassor, a
-117 464
4 269 564
0
0
0
4 152 100
3 707 299
-562 265
-562 265
-444 801
444 801
Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
840 882
62 701 000
0
0
-37 738
63 504 145
62 683 993
-17 007
-17 007
-820 151
3 135 050
590 753
A
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
840 882
62 701 000
0
0
-37 738
63 504 145
62 683 993
-17 007
-17 007
-820 151
3 135 050
590 753
1
Ålderspensioner, a
261 804
52 492 000
0
0
52 753 804
52 673 501
181 501
181 501
-80 303
2 624 600
80 303
2
Efterlevandepensioner till vuxna, a
63 588
555 000
0
0
-20 738
597 850
475 750
-79 250
-79 250
-122 100
27 750
27 750
3
Bostadstillägg till pensionärer, a
515 491
9 654 000
0
0
-17 000
10 152 491
9 534 743
-119 257
-119 257
-617 748
482 700
482 700
Uo 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
3 147 335
35 813 561
0
0
-2 106 779
36 854 118
35 909 582
96 021
96 021
-944 536
1797645
930 863
A
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
3 147 335
35 813 561
0
0
-2 106 779
36 854 118
35 909 582
96 021
96 021
-944 536
1797645
930 863
1
Allmänna barnbidrag, a
230 095
17 018 000
0
0
0
17 248 095
16 829 601
-188 399
-188 399
-418 494
850 900
418 494
2
Föräldraförsäkring, a
2 909 761
14 759 000
-735 000
0
-2 100 161
14 833 600
14 128 584
-630 416
104 584
-705 016
701 200
701 200
3
Underhållsstöd, a
-23 394
2 125 661
735 000
0
0
2 837 267
2 989 187
863 526
128 526
151 920
150 000
-151 920
4
Bidr t kostn för internationella adoptioner, a
4 214
24 000
0
0
-3 014
25 200
19 976
-4 024
-4 024
-5 224
1 200
1 200
5
Barnpensioner, a
18 854
291 000
0
0
-3 604
306 250
285 868
-5 132
-5 132
-20 382
14 550
14 550
6
Vårdbidrag för funktionshindrade barn, a
7 806
1 595 900
0
0
0
1 603 706
1 656 367
60 467
60 467
52 661
79 795
-52 661
Uo 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
2 395 720
42 723 356
-4 238 334
0
-2 395 720
38 485 022
37 331 495
-5 391 861
-1 153 527
-1 153 527
1 153 527
A
Ersättning vid arbetslöshet
2 395 720
42 723 356
-4 238 334
0
-2 395 720
38 485 022
37 331 495
-5 391 861
-1 153 527
-1 153 527
1 153 527
1
Bidrag till arbetslöshetsersättning, a
2 301 957
40 681 334
-4 238 334
0
-2 301 957
36 443 000
35 289 473
-5 391 861
-1 153 527
-1 153 527
1 153 527
2
Bidrag till lönegarantiersättning, a
93 763
2 042 022
0
0
-93 763
2 042 022
2 042 022
0
0
0
0
Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
4 490 806
47 541 952
-80 542
0
-1 217 750
50 734 467
47 667 659
125 707
206 249
-3 066 808
3 066 808
A
Arbetsmarknad
4 096 351
33 922 550
-180 542
0
-1 139 338
36 699 021
34 039 137
116 587
297 129
-2 659 883
2 659 883
1
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, a
235 700
4 118 585
13 458
0
-5 357
4 362 386
4 207 365
88 780
75 322
-155 021
155 021
2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, a
1 977 400
21 043 793
-194 000
0
-875 150
21 952 043
21 266 071
222 278
416 278
-685 972
685 972
3
Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, a
254 982
6 596 798
0
0
-254 982
6 596 798
6 291 867
-304 931
-304 931
-304 931
304 931
4
Europeiska socialfonden m.m., a
811 761
2 100 600
0
0
0
2 912 361
1 713 082
-387 518
-387 518
-1 199 279
1 199 279
5
Institutet för arbetsmarknadspol utvärdering, a
3 972
11 274
0
0
0
15 246
7 154
-4 120
-4 120
-8 091
8 091
6
Kostn förinförav allm arbetslöshetsförs, a
0
51 500
0
0
0
51 500
56 650
5 150
5 150
5 150
-5 150
95/96 10A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, r
812 537
0
0
0
-3 850
808 687
496 947
496 947
496 947
-311 739
311 739
95/96 10B4 Särskilda åtg för arbetshandikappade, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
B
Arbetsliv
334 236
5 484 529
100 000
0
-36
5 918 729
5 533 997
49 468
-50 532
-384 732
384 732
1
Arbetarskyddsverket, a
47 171
365 196
147
0
-36
412 478
369 942
4 746
4 599
-42 535
42 535
2
Arbetslivsinstitutet, a
34 080
208 361
0
0
0
242 441
220 429
12 068
12 068
-22 012
22 012
3
Bidrag och uppdrag inom arbetslivsområdet, a
193 871
261 485
0
0
0
455 356
196 470
-65 015
-65 015
-258 886
258 886
4
Rådet för arbetslivsforskning, a
3 552
24 752
0
0
0
28 304
23 937
-815
-815
-4 367
4 367
5
Forskn och utveckling inom arbetslivsområdet, a
49 983
212 217
0
0
0
262 200
217 407
5 190
5 190
-44 793
44 793
6
Bidrag till Samhall AB, a
0
4 356 419
100 000
0
0
4 456 419
4 456 419
100 000
0
0
0
7
AMU-gruppen AB, a
5
9 514
0
0
0
9 519
4 933
-4 581
-4 581
-4 586
4 586
8
Arbetsdomstolen, a
1 512
15 849
0
0
0
17 361
15 839
-10
-10
-1 522
1 522
9
Statens förlikningsmannaexpedition, a
384
2 339
0
0
0
2 723
2 147
-192
-192
-575
575
10
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, a
13
55
0
0
0
68
51
-4
-4
-17
17
11
Bidrag t Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, o
0
4 147
-147
0
0
4 000
4 000
-147
0
0
0
12
Internationella avgifter, a
3 666
24 195
0
0
0
27 861
22 422
-1 773
-1 773
-5 439
5 439
0
C
Jämställdhet mellan kvinnor och män
35 146
31 081
0
0
-683
65 545
35 992
4 911
4 911
-29 553
29 553
1
Jämställdhetsombudsmannen, a
2 046
13 943
0
0
0
15 989
14 082
139
139
-1 908
1 908
2
Särskilda jämställdhetsåtgärder, a
10 827
13 706
0
0
0
24 533
1 076
-12 630
-12 630
-23 457
23 457
3
Bidr t kvinnoorg centrala verksamhet, o
0
3 432
0
0
0
3 432
3 432
0
0
0
0
95/96 05G2 Särskilda jämställdhetsåtgärder, r
22 273
0
0
0
-683
21 590
17 402
17 402
17 402
-4 188
4 188
95/96 13E5 Bidrag till kvinnoorg centrala verksamhet, a
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
D
Staten som arbetsgivare
25 073
8 103 792
0
0
-77 693
8 051 172
8 058 532
-45 260
-45 260
7 360
-7 360
1
Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket, a
3 018
3 000
0
0
0
6 018
1 253
-1 747
-1 747
-4 764
4 764
2
Statliga tjänstepensioner m.m., a
-117 196
8 042 900
0
0
0
7 925 704
8 046 193
3 293
3 293
120 489
-120 489
3
Bidr t förnyelsefonder på statliga området, a
77 685
57 892
0
0
-77 685
57 892
11 086
-46 806
-46 806
-46 806
46 806
91/92 13B1 Vissa utvecklingsåtgärder, r
8
0
0
0
-8
0
0
0
0
0
0
94/95 07E3 Regeringens disp f omställningskostn, r
5 197
0
0
0
0
5 197
0
0
0
-5 197
5 197
95/96 07E6 Bidr förnyelsefonder inom stalig omr, r
56 362
0
0
0
0
56 362
0
0
0
-56 362
56 362
Uo 15 Studiestöd
1 120 239
21 333 755
-60 000
0
-406 292
21 987 701
21 919 010
585 255
645 255
-68 692
894 106
52 777
A
Studiestöd
1 120 239
21 333 755
-60 000
0
-406 292
21 987 701
21 919 010
585 255
645 255
-68 692
894 106
52 777
1
Studiehjälp m.m., a
21 165
2 139 056
0
0
0
2 160 221
2 153 716
14 660
14 660
-6 505
64 172
6 505
2
Studiemedel m.m., a
-9 478
9 930 570
0
0
0
9 921 092
10 067 259
136 689
136 689
146 166
496 529
-146 166
3
Vuxenstudiestöd m.m., a
1 082 452
8 624 280
-27 500
0
-400 232
9 279 000
9 113 479
489 199
516 699
-165 521
316 214
165 521
4
Bidr. till viss gymnasieutb. o föräldarutb., a
4 492
63 773
0
0
-2 620
65 645
34 905
-28 868
-28 868
-30 740
30 740
5
Bidrag till vissa studiesociala ändamål, a
4 117
23 073
0
0
-3 440
23 750
20 853
-2 220
-2 220
-2 897
692
692
6
Särsk. vuxenstudiestöd t. stud. lärarutb., a
1 722
61 632
0
0
0
63 354
47 765
-13 867
-13 867
-15 589
1 879
1 879
7
Särsk. vuxenstudiestöd t. stud. vid n/t utb., a
15 767
491 371
-32 500
0
0
474 638
481 032
-10 339
22 161
6 394
14 621
-6 394
95/96 08E5 Vuxenstudiestöd m.m., r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Uo 16 Utbildning och universitetsforskning
2 820 132
27 050 554
195 530
0
-219 170
29 847 046
27 736 813
686 259
490 729
-2 110 233
2 110 233
A
Barnomsorg, skola och vuxenutbildning
474 124
5 181 740
5 330
0
-5 100
5 656 094
5 543 373
361 633
356 303
-112 721
112 721
1
Statens skolverk, a
63 190
236 995
0
0
0
300 185
275 004
38 009
38 009
-25 182
25 182
2
Utveckling av skolväsende och barnomsorg, a
29 489
163 360
0
0
0
192 849
162 236
-1 124
-1 124
-30 613
30 613
3
Forskning inom skolväsendet, a
84
7 873
0
0
0
7 957
7 780
-93
-93
-177
177
4
Genomförande av skolreformer, a
47 181
83 971
0
0
0
131 152
92 416
8 445
8 445
-38 737
38 737
5
Statens institut f. handikappfrågor i skolan, a
5 779
116 623
0
0
0
122 402
114 158
-2 465
-2 465
-8 244
8 244
6
Skolutv. o prod. lärom. f. elev. m handikapp, a
1 558
20 936
0
0
0
22 494
17 194
-3 742
-3 742
-5 300
5 300
7
Specialskolor och resurscenter, a
56 662
418 943
5 330
-5 100
475 835
420 217
1 274
-4 056
-55 618
55 618
8
Särskilda insatser på skolområdet, a
2 426
258 336
0
0
0
260 762
255 544
-2 792
-2 792
-5 218
5 218
9
Sameskolstyrelsen, a
1 321
33 714
0
0
0
35 035
33 729
15
15
-1 306
1 306
10
Bidr. viss verks. motsv. grund-/gymnasieskol, a
8 814
118 091
0
0
0
126 905
102 565
-15 526
-15 526
-24 340
24 340
11
Bidrag t. svensk undervisning i utlandet, a
11 787
67 108
0
0
0
78 895
73 046
5 938
5 938
-5 848
5 848
12
Statens skolor för vuxna, a
2 406
38 155
0
0
0
40 561
38 678
523
523
-1 884
1 884
13
Bidrag viss verksamhet inom vuxenutbildning, a
27 128
134 236
0
0
0
161 364
114 948
-19 288
-19 288
-46 416
46 416
14
Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, a
97 948
3 474 333
0
0
0
3 572 281
3 738 557
264 224
264 224
166 276
-166 276
15
Sv. EU-programkontoret f. utb. o komp.utv., a
472
9 066
0
0
0
9 538
9 676
610
610
138
-138
95/96 08A3 Skolutv. o prod. läromedel för handik. elev., r
1 494
0
0
0
0
1 494
1 493
1 493
1 493
0
0
95/96 08A4 Stöd för utveckling av skolväsendet, r
38 394
0
0
0
0
38 394
31 886
31 886
31 886
-6 508
6 508
95/96 08A5 Forskning inom skolväsendet, r
6 801
0
0
0
0
6 801
6 801
6 801
6 801
0
0
95/96 08A6 Fortbildning m.m., r
40 792
0
0
0
0
40 792
32 849
32 849
32 849
-7 942
7 942
95/96 08A7 Genomförande av skolreformer, r
21 301
0
0
0
0
21 301
14 597
14 597
14 597
-6 704
6 704
95/96 08A12 Statens skola för vuxna i Härnösand, a
-2
0
0
0
0
-2
0
0
0
2
-2
95/96 08A17 Avvecklingskostnader avseende ASSE, r
9 100
0
0
0
0
9 100
0
0
0
-9 100
9 100
B
Universitet och högskolor m m
1 630 375
19 198 839
107 800
0
-214 070
20 722 945
19 333 640
134 801
27 001
-1 389 305
1 389 305
1
Uppsala universitet: Grundutbildning, a
25 267
766 767
0
0
0
792 034
751 962
-14 805
-14 805
-40 072
40 072
2
Uppsala universitet: Forskn. o forskarutb., a
0
952 889
0
0
0
952 889
952 889
0
0
0
0
3
Lunds universitet: Grundutbildning, a
1 211
1 165 260
0
0
0
1 166 471
1 148 051
-17 209
-17 209
-18 420
18 420
4
Lunds universitet: Forskn. o forskarutb., a
0
977 689
0
0
0
977 689
977 689
0
0
0
0
5
Göteborgs universitet: Grundutbildning, a
10 731
926 126
0
0
0
936 857
917 547
-8 579
-8 579
-19 310
19 310
6
Göteborgs universitet: Forskn. o forskarutb., a
0
784 320
0
0
0
784 320
784 320
0
0
0
0
7
Stockholms universitet: Grundutbildning, a
2 908
647 173
0
0
0
650 081
644 595
-2 578
-2 578
-5 486
5 486
8
Stockholms universitet: Forskn. o forskarutb, a
0
776 182
0
0
0
776 182
776 182
0
0
0
0
9
Umeå universitet: Grundutbildning, a
6 842
677 386
0
0
0
684 228
673 007
-4 379
-4 379
-11 221
11 221
10
Umeå universitet: Forskn. o forskarutb., a
0
522 150
0
0
0
522 150
522 150
0
0
0
0
11
Linköpings universitet: Grundutbildning, a
4 708
638 344
0
0
0
643 052
630 077
-8 267
-8 267
-12 975
12 975
12
Linköpings universitet: Forskn. o forskarutb, a
0
343 420
0
0
0
343 420
343 420
0
0
0
0
13
Karolinska institutet: Grundutbildning, a
0
295 824
0
0
0
295 824
295 824
0
0
0
0
14
Karolinska institutet: Forskn. o forskarutb., a
0
603 168
0
0
0
603 168
603 168
0
0
0
0
15
KTH: Grundutbildning, a
6 882
676 183
0
0
0
683 065
676 132
-51
-51
-6 933
6 933
16
KTH: Forskning och forskarutbildning, a
0
506 043
0
0
0
506 043
506 043
0
0
0
0
17
Luleå tekniska universitet: Grundutbildning, a
4 001
351 662
0
0
0
355 663
351 662
0
0
-4 001
4 001
18
Luleå tekn. univ.: Forskn. o forskarutb., a
0
178 285
0
0
0
178 285
178 285
0
0
0
0
19
Danshögskolan: Grundutbildning, a
0
22 248
0
0
0
22 248
22 248
0
0
0
0
20
Dramatiska institutet: Grundutbildning, a
0
53 284
0
0
0
53 284
53 284
0
0
0
0
21
Högskolan i Borås: Grundutbildning, a
1 221
168 506
0
0
0
169 727
162 381
-6 125
-6 125
-7 346
7 346
22
Högskolan i Dalarna: Grundutbildning, a
9 940
186 586
0
0
0
196 526
184 170
-2 416
-2 416
-12 357
12 357
23
Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildn., a
14 716
186 991
0
0
0
201 707
173 601
-13 390
-13 390
-28 105
28 105
24
Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, a
5 294
127 659
0
0
0
132 953
126 803
-856
-856
-6 150
6 150
25
Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, a
4 623
201 819
0
0
0
206 442
198 680
-3 139
-3 139
-7 762
7 762
26
Högsk. i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildn., a
4 286
127 406
0
0
0
131 692
119 492
-7 914
-7 914
-12 200
12 200
27
Högskolan i Karlstad: Grundutbildning, a
4 300
274 584
0
0
0
278 884
268 987
-5 597
-5 597
-9 897
9 897
28
Högskolan i Kristianstad: Grundutbildn., a
6 661
150 031
0
0
0
156 692
134 873
-15 158
-15 158
-21 819
21 819
29
Högskolan i Skövde: Grundutbildning, a
7 539
126 990
0
0
0
134 529
123 786
-3 204
-3 204
-10 743
10 743
30
Högskolan i Trollh/Uddevalla: Grundutbildn., a
4 783
94 030
0
0
0
98 813
93 212
-818
-818
-5 601
5 601
31
Högskolan i Växjö: Grundutbildning, a
8 508
225 300
0
0
0
233 808
219 492
-5 808
-5 808
-14 316
14 316
32
Högskolan i Örebro: Grundutbildning, a
2 658
273 355
0
0
0
276 013
267 239
-6 116
-6 116
-8 774
8 774
33
Högskolan på Gotland: Grundutbildning, a
1 866
40 725
0
0
0
42 591
38 876
-1 849
-1 849
-3 715
3 715
34
Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildn., a
0
33 997
0
0
0
33 997
33 997
0
0
0
0
35
Konstfack: Grundutbildning, a
0
96 727
0
0
0
96 727
96 727
0
0
0
0
36
Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning, a
0
45 749
0
0
0
45 749
45 749
0
0
0
0
37
Kungl. Musikhögsk. Stockholm: Grundutbildn., a
2
81 574
0
0
0
81 576
81 574
0
0
-2
2
38
Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildn., a
0
280 765
0
0
0
280 765
280 765
0
0
0
0
39
Mitthögskolan: Grundutbildning, a
3 543
351 669
0
0
0
355 212
351 669
0
0
-3 543
3 543
40
Mälardalens högskola: Grundutbildning, a
4 585
267 925
0
0
0
272 510
267 176
-749
-749
-5 334
5 334
41
Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildn., a
0
13 352
0
0
0
13 352
13 352
0
0
0
0
42
Södertörns högskola: Grundtbildning, a
5 059
99 006
0
0
0
104 065
92 883
-6 123
-6 123
-11 182
11 182
43
Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildn., a
0
21 924
0
0
0
21 924
21 924
0
0
0
0
44
Enskilda o kommunala högskoleutb. m.m., a
14 250
1 462 630
0
0
0
1 476 880
1 461 190
-1 440
-1 440
-15 690
15 690
45
Särsk. utgifter inom univ. och högsk. m.m., a
549 850
350 984
107 800
0
0
1 008 634
448 893
97 909
-9 891
-559 741
559 741
46
Forskn. o konstn. utveckl.arb. vid högsk., a
-2
438 686
0
0
0
438 684
454 028
15 342
15 342
15 344
-15 344
47
Sunet, a
102 638
37 292
0
0
0
139 930
64 312
27 020
27 020
-75 618
75 618
48
Ersättn. för klinisk utbildn. o forskn., a
0
1 568 174
0
0
0
1 568 174
1 568 174
0
0
0
0
93/94 08G1 Inredn. o utrustn. av lok. vid högskoleenh., r
110 627
0
0
0
-110 627
0
0
0
0
0
0
95/96 08C23 Högskolan i Gävle/Sandviken:Grundutbildning,r
0
0
0
0
358
358
0
0
0
-358
358
95/96 08C43 Enskilda o kommunala högskoleutbildningar, r
4 652
0
0
0
-2 000
2 652
1 888
1 888
1 888
-764
764
95/96 08C44 Utvecklingsverkssamhet o int. samverkan, r
6 095
0
0
0
0
6 095
6 095
6 095
6 095
0
0
95/96 08C45 Särsk. utg. inom universitet o högskolor, r
144 211
0
0
0
-4 100
140 111
101 060
101 060
101 060
-39 051
39 051
95/96 08C46 Övriga utgifter inom grundutbildning, r
482 082
0
0
0
-78 100
403 982
7 874
7 874
7 874
-396 108
396 108
95/96 08C47 Övriga utgifter inom forskn. o forskarutb., r
63 766
0
0
0
-19 600
44 166
14 183
14 183
14 183
-29 983
29 983
95/96 08C49 Forskstödjande åtg. mindre o medelst. hgsk., r
70
0
0
0
0
70
0
0
0
-70
70
0
C
Högskolemyndigheter
45 163
391 483
82 400
0
0
519 046
476 067
84 584
2 184
-42 980
42 980
1
Högskoleverket, a
38 912
127 667
0
0
0
166 579
124 609
-3 058
-3 058
-41 970
41 970
2
Verket för högskoleservice, a
5 051
9 892
0
0
0
14 943
12 358
2 466
2 466
-2 584
2 584
3
Centrala studiestödsnämnden, a
1 200
253 924
82 400
0
0
337 524
339 099
85 175
2 775
1 575
-1 575
D
Nationella o internat forskningsresurser
627 620
2 219 603
0
0
0
2 847 223
2 330 093
110 490
110 490
-517 130
517 130
1
Forskningsrådsnämnden: Forskn. o forskninfo., a
11 337
88 858
0
0
0
100 195
90 125
1 267
1 267
-10 071
10 071
2
Forskningsrådsnämnden: Förvaltning, a
1 315
21 205
0
0
0
22 520
19 636
-1 569
-1 569
-2 885
2 885
3
Hum-samhvetenskapl. forskn.srådet: Forskning, a
66 102
205 750
0
0
0
271 852
215 910
10 160
10 160
-55 942
55 942
4
Hum-samhvetenskapl. forskn.srådet: Förvaltn., a
2 306
10 239
0
0
0
12 545
10 621
382
382
-1 924
1 924
5
Medicinska forskningsrådet: Forskning, a
34 277
332 272
0
0
0
366 549
334 374
2 102
2 102
-32 175
32 175
6
Medicinska forskningsrådet: Förvaltning, a
3 826
9 806
0
0
0
13 632
9 924
118
118
-3 708
3 708
7
Naturvetenskapliga forskn.rådet: Forskning, a
83 836
709 769
0
0
0
793 605
749 031
39 262
39 262
-44 574
44 574
8
Naturvetenskapliga forskn.rådet: Förvaltning, a
-116
19 714
0
0
0
19 598
18 577
-1 137
-1 137
-1 021
1 021
9
Teknikvetenskapl. forskn.rådet: Forskning, a
34 398
237 692
0
0
0
272 090
239 440
1 748
1 748
-32 650
32 650
10
Teknikvetenskapl. forskn.rådet: Förvaltning, a
8 888
8 048
0
0
0
16 936
5 433
-2 615
-2 615
-11 502
11 502
11
Rymdforskning, a
205
118 925
0
0
0
119 130
112 130
-6 795
-6 795
-7 000
7 000
12
Kungl. biblioteket, a
61 817
193 061
0
0
0
254 878
227 274
34 213
34 213
-27 604
27 604
13
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, a
391
8 183
0
0
0
8 574
8 372
189
189
-202
202
14
Institutet för rymdfysik, a
8 914
37 296
0
0
0
46 210
37 941
645
645
-8 270
8 270
15
Polarforskningssekretariatet, a
13 424
22 237
0
0
0
35 661
16 246
-5 991
-5 991
-19 415
19 415
16
Rådet f. FoU-samarb. mellan Sverige o EU, a
3 147
9 654
0
0
0
12 801
10 989
1 335
1 335
-1 812
1 812
17
Särskilda utgifter för forskningsändamål, a
197 560
124 095
0
0
0
321 655
155 287
31 192
31 192
-166 368
166 368
18
Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, a
37 952
62 799
0
0
0
100 751
62 368
-431
-431
-38 383
38 383
95/96 08D1 Forskningsrådsnämnden: Forskn. o forskn.info, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 08D3 Human-samhällsvet. forskn.rådet: Forskning, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 08D5 Medicinska forskningsrådet: Forskning, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 08D7 Naturvetenskaplia forskningsrådet: Forskning, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 08D9 Teknikvetenskapl. forskningsrådet: Forskning, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 08D12 Rådet för forskn. om universitet o hgsk., r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 08D20 Särskilda utgifter för forskningsändamål, r
6 128
0
0
0
0
6 128
3 546
3 546
3 546
-2 581
2 581
95/96 08D21 Vissa bidrag till forskningsverksamhet, r
50 000
0
0
0
0
50 000
1 000
1 000
1 000
-49 000
49 000
95/96 08D22 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1997 16D10 HPDR: Förvaltning, a
1 870
0
0
0
0
1 870
1 870
1 870
1 870
0
0
1997 16D12 Rådet för forskning om universitet o högsk., a
43
0
0
0
0
43
0
0
0
-43
43
0
0
0
E
Gemensamma ändamål
42 849
58 889
0
0
0
101 738
53 640
-5 249
-5 249
-48 098
48 098
1
Kostn. för Sv. medlemskap i UNESCO m.m., a
10 432
36 365
0
0
0
46 797
40 604
4 239
4 239
-6 193
6 193
2
Utvecklingsarb. inom Utbildningsdeps. område, a
15 742
22 524
0
0
0
38 266
6 357
-16 167
-16 167
-31 909
31 909
94/95 08F4 Försöksverksamhet med trainee-utbildning, r
815
0
0
0
0
815
0
0
0
-815
815
95/96 08F2 Utvecklingsarbete inom utbildningsdep. omr., r
15 861
0
0
0
0
15 861
6 679
6 679
6 679
-9 181
9 181
Uo 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
323 338
7 334 967
0
0
-12 350
7 645 956
7 341 774
6 807
6 807
-304 182
297 859
A
Allmän kulturverksamhet
57 472
310 344
1 000
0
-7 000
361 816
346 106
35 762
34 762
-15 710
15 710
1
Statens kulturråd, a
946
26 920
500
0
0
28 366
28 499
1 579
1 079
133
-133
2
Bidr. t. kulturverks., int. kulturutbyt., a
16 595
125 075
500
0
-7 000
135 170
123 533
-1 542
-2 042
-11 637
11 637
3
Kulturåret 1998, r
760
83 636
0
0
0
84 396
82 136
-1 500
-1 500
-2 260
2 260
4
Nationella uppdrag, a
0
6 000
0
0
0
6 000
6 000
0
0
0
0
5
Försöksverksamhet m. ändr. regional fördeln., o
0
68 713
0
0
0
68 713
68 713
0
0
0
0
94/95 11A1 Internationellt samarbete m.m., r
-497
0
0
0
0
-497
0
0
0
497
-497
95/96 11A1 Utveckl., internationellt samarb. m.m., a
233
0
0
0
0
233
0
0
0
-233
233
95/96 11C2 Bidr. utveckl.verks. inom kulturomr., r
3 255
0
0
0
0
3 255
2 702
2 702
2 702
-553
553
95/96 11C3 Bidrag till samisk kultur, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 11B13 Sysselsättninsatser kulturområdet, r
36 179
0
0
0
0
36 179
34 523
34 523
34 523
-1 656
1 656
0
0
0
0
0
0
0
0
0
B
Teater, dans och musik
11 977
1 428 482
0
0
0
1 440 459
1 429 885
1 403
1 403
-10 575
10 574
1
Bidr. Sv. riksteater, Operan ,Dramaten m.fl., o
0
727 076
0
0
0
727 076
727 076
0
0
0
0
2
Bidr. t. reg. musikverksamh., teater m.m., o
0
604 512
0
0
0
604 512
604 512
0
0
0
0
3
Bidr. teater-, dans- o. musikändamål, a
7 767
96 894
0
0
0
104 661
96 878
-16
-16
-7 783
7 783
95/96 11C14 Bidr. fria teater-, dans- o. musikgrp. m.m., r
68
0
0
0
0
68
68
68
68
0
0
95/96 11C31 Stöd till fonogram och musikalier, r
4 143
0
0
0
0
4 143
1 351
1 351
1 351
-2 792
2 792
C
Bibliotek, litteratur o kulturtidskrifter
27 081
219 025
0
0
0
246 106
216 748
-2 277
-2 277
-29 359
29 359
1
Bidr. t. regional biblioteksverks., o
0
36 872
0
0
0
36 872
36 872
0
0
0
0
2
Litteraturstöd, a
3 176
64 567
0
0
0
67 743
61 446
-3 121
-3 121
-6 297
6 297
3
Stöd till kulturtidskrifter, a
896
19 500
0
0
0
20 396
19 864
364
364
-533
533
4
Stöd till bokhandel, a
655
7 301
0
0
0
7 956
3 428
-3 873
-3 873
-4 528
4 528
5
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, a
14 766
56 704
0
0
0
71 470
55 988
-716
-716
-15 482
15 482
6
Bidr. t. Stiftelsen f. lättläst nyhetsinfo., o
0
13 056
0
0
0
13 056
13 056
0
0
0
0
7
Bidr. Sv. Dövas Riksf. f. video på teckensp., o
0
17 524
0
0
0
17 524
17 524
0
0
0
0
8
Bidr. Sv. o. Sverigefinska språknämnden, o
0
3 501
0
0
0
3 501
3 501
0
0
0
0
95/96 11C17 Litteraturstöd, r
1 693
0
0
0
0
1 693
832
832
832
-861
861
95/96 11C18 Stöd till kulturtidskrifter, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 11C19 Stöd till bokhandel, r
5 895
0
0
0
0
5 895
4 237
4 237
4 237
-1 658
1 658
D
Bild och form samt konsthantverk
16 617
80 145
-1 000
0
0
95 762
79 443
-702
298
-16 319
16 319
1
Statens konstråd, a
32
4 503
0
0
0
4 535
4 622
119
119
87
-87
2
Konstn. gestaltn. av gemensamma miljön, a
11 214
42 938
-1 000
0
0
53 152
37 366
-5 572
-4 572
-15 786
15 786
3
Nämnden för hemslöjdsfrågor, a
411
1 056
0
0
0
1 467
1 064
8
8
-403
403
4
Främjande av hemslöjden, a
105
16 907
0
0
0
17 012
16 795
-112
-112
-217
217
5
Bidrag till bild- och formområdet, a
0
14 741
0
0
0
14 741
14 741
0
0
0
0
95/96 11C5 Visningsers. bild- o. formkonstnärer, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 11C25 Förvärv av konst för statens byggn., r
4 856
0
0
0
0
4 856
4 856
4 856
4 856
0
0
0
E
Ersättningar och bidrag till konstnärer
15 783
249 312
0
0
0
265 095
252 488
3 176
3 176
-12 607
12 607
1
Konstnärsnämnden, a
383
9 207
0
0
0
9 590
9 335
128
128
-255
255
2
Ersättn. o. bidrag till konstnärer, a
15 400
240 105
0
0
0
255 505
243 153
3 048
3 048
-12 352
12 352
95/96 11C6 Bidrag till konstnärer, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
F
Arkiv
21 838
285 355
0
0
0
307 193
297 776
12 421
12 421
-9 418
9 418
1
Riksarkivet och landsarkiven, a
20 901
226 435
0
0
0
247 336
238 878
12 443
12 443
-8 459
8 459
2
Arkivet för ljud och bild, a
2 051
25 434
0
0
0
27 485
25 853
419
419
-1 632
1 632
3
Språk- och folkminnesinstitutet, a
-1 350
27 761
0
0
0
26 411
27 088
-673
-673
677
-677
4
Svenskt biografiskt lexikon, a
236
3 405
0
0
0
3 641
3 637
232
232
-4
4
5
Bidrag till regional arkivverksamhet, o
0
2 320
0
0
0
2 320
2 320
0
0
0
0
G
Kulturmiljö
73 818
423 916
0
0
-1 904
495 830
392 901
-31 015
-31 015
-102 929
102 929
1
Riksantikvarieämbetet, a
12 446
136 979
0
0
0
149 425
145 973
8 994
8 994
-3 452
3 452
2
Bidr. kulturmiljöv. o. kulturstöd vid omb., a
59 388
236 937
0
0
0
296 325
196 928
-40 009
-40 009
-99 397
99 397
3
Restaurering kgl. slott/rikets fästn., r
0
50 000
0
0
0
50 000
50 000
0
0
0
0
93/94 11B28 Kulturmiljövård, r
208
0
0
0
-208
0
0
0
0
0
0
93/94 11B38 Inredn. av lokaler f. kulturändamål, r
1 696
0
0
0
-1 696
0
0
0
0
0
0
95/96 07B4 Rest.arb. kungl. slotten o. rikets fästn., r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1997 17G3 Utställn.garanti o. inköp kulturförem., a
80
0
0
0
0
80
0
0
0
-80
80
H
Museer och utställningar
62 207
932 462
0
0
0
994 670
939 336
6 874
6 874
-55 334
55 317
1
Centrala museer: Myndigheter, a
51 781
571 863
0
0
0
623 644
574 107
2 244
2 244
-49 537
49 537
2
Centrala museer: Stiftelser, o
0
173 050
0
0
0
173 050
173 050
0
0
0
0
3
Bidrag till regionala museer, o
0
104 499
0
0
0
104 499
104 483
-16
-16
-17
0
4
Bidrag till vissa museer, o
0
39 504
0
0
0
39 504
39 504
0
0
0
0
5
Stöd t. icke-statliga kulturlokaler, a
10 426
10 000
0
0
0
20 426
16 245
6 245
6 245
-4 181
4 181
6
Stiftelsen Riksutställningar, a
0
33 466
0
0
0
33 466
31 868
-1 598
-1 598
-1 598
1 598
7
Utställn.garantier och inköp vissa kult.för., a
0
80
0
0
0
80
79
-1
-1
-1
1
95/96 11C27 Utst. nutida svensk konst i utlandet, r
0
0
0
0
0
1
0
0
0
-1
0
I
Film och medier
2 277
164 049
0
0
-400
165 926
163 155
-894
-894
-2 770
2 577
1
Filmstöd, a
553
129 838
0
0
0
130 391
129 530
-308
-308
-861
861
2
Statens biografbyrå, a
882
7 661
0
0
0
8 543
7 612
-49
-49
-931
931
3
Utbyte av TV-sändn. mellan Sve. o. Fin., o
0
25 540
0
0
0
25 540
25 347
-193
-193
-193
0
4
Bidr. t. dok. mediepolitisk utv. m.m., a
841
1 010
0
0
-400
1 451
666
-344
-344
-785
785
J
Forskning
5 962
37 772
0
0
0
43 734
41 880
4 108
4 108
-1 854
2 254
1
FoU inom kulturområdet, a
5 962
36 938
0
0
0
42 900
40 646
3 708
3 708
-2 254
2 254
2
Forskn. o. dokumentation om medieutv., o
0
834
0
0
0
834
1 234
400
400
400
0
K
Trossamfund
2
55 700
0
0
0
55 702
55 700
0
0
-2
2
1
Stöd till trossamfund, a
2
55 700
0
0
0
55 702
55 700
0
0
-2
2
95/96 13B1 Stöd till trossamfund m.m., r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
L
Folkbildning
1
2 497 187
0
0
0
2 497 188
2 490 674
-6 513
-6 513
-6 514
1
1
Bidrag till folkbildningen, o
0
2 418 014
0
0
0
2 418 014
2 418 014
0
0
0
0
2
Bidr. t. handikappåtg. inom folkbildn., o
0
70 325
0
0
0
70 325
64 332
-5 993
-5 993
-5 993
0
3
Bidrag till kontakttolkutbildning, o
0
8 848
0
0
0
8 848
8 328
-520
-520
-520
0
95/96 08B3 Bidrag till kontakttolkutbildning, r
1
0
0
0
0
1
0
0
0
-1
1
M
Ungdomsfrågor
5 544
108 490
0
0
-1 079
112 955
108 212
-278
-278
-4 743
4 743
1
Ungdomsstyrelsen, a
-117
12 101
0
0
0
11 984
10 526
-1 575
-1 575
-1 458
1 458
2
Bidr. nat. o. internat. ungdomsverks. m.m., a
3 152
96 389
0
0
0
99 541
96 301
-88
-88
-3 240
3 240
93/94 13E3 Stöd t. internat. ungdomssamarbete, r
1 079
0
0
0
-1 079
0
0
0
0
0
0
95/96 13D2 Bidr. nat. o. internat. ungdomsverks., r
1 430
0
0
0
0
1 430
1 385
1 385
1 385
-45
45
N
Folkrörelse- och idrottsfrågor
22 759
542 728
0
0
-1 967
563 520
527 471
-15 257
-15 257
-36 050
36 050
1
Bidrag till allmänna samlingslokaler, a
10 011
40 000
0
0
0
50 011
20 485
-19 515
-19 515
-29 526
29 526
2
Stöd till idrotten, a
691
483 240
0
0
0
483 931
485 338
2 098
2 098
1 407
-1 407
3
Lotteriinspektionen, a
4 119
19 488
0
0
0
23 607
19 571
83
83
-4 036
4 036
95/96 13E4 Utveckling av ideell verksamhet, r
2 000
0
0
0
-2 000
0
0
0
0
0
0
95/96 13E6 Stöd till idrotten, r
888
0
0
0
0
888
877
877
877
-12
12
1997 17N2 Stöd till demokratiutveckling, a
5 050
0
0
0
33
5 083
1 200
1 200
1 200
-3 883
3 883
Uo 18 Samhällsplanering, bostad och byggande
2 744 784
22 825 533
366 304
275
-2 248 191
23 688 705
22 370 599
-454 934
-821 238
-1 318 106
656 000
632 377
A
Plan-, bygg- och bostadsväsendet
2 654 598
19 922 744
375 400
275
-2 248 191
20 704 826
19 627 943
-294 801
-670 201
-1 076 883
656 000
391 155
1
Boverket: Förvaltningskostnader, a
34 490
120 455
-17 000
0
0
137 945
129 520
9 065
26 065
-8 425
8 425
2
Räntebidrag m.m., a
2 571 191
12 100 000
-600 000
0
-2 211 191
11 860 000
10 814 271
-1 285 729
-685 729
-1 045 729
360 000
360 000
3
Äldre låne-/bidragsstöd f bostadsänd, a
43 498
8 000
0
0
-37 000
14 498
3 438
-4 562
-4 562
-11 060
11 060
4
BKN: Förvaltningskostnader, a
7 603
12 480
-2 000
0
0
18 083
11 856
-624
1 376
-6 227
6 227
5
BKN: Garantiverksamhet, a
185 551
1 500 000
1 015 000
0
0
2 700 551
2 696 535
1 196 535
181 535
-4 016
4 016
6
Byggforskningsrådet: Förvaltnkostn., a
565
22 779
0
0
0
23 344
22 591
-188
-188
-753
753
7
Byggforskning, a
50 017
164 430
0
0
0
214 447
158 587
-5 843
-5 843
-55 860
55 860
8
Bidrag till Fonden för fukt- o. mögelskador, a
16 500
60 000
-15 000
0
0
61 500
28 100
-31 900
-16 900
-33 400
33 400
9
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, a
3 668
12 000
-7 000
0
0
8 668
8 696
-3 304
3 696
28
-28
10
Bostadsbidrag, a
-260 053
5 919 600
0
0
0
5 659 547
5 749 257
-170 343
-170 343
89 710
296 000
-89 710
11
Bonusränta för ungdomsbosparande, a
1 568
3 000
1 400
275
0
6 243
5 092
2 092
692
-1 152
1 152
B
Geoteknik
2 422
22 555
0
0
0
24 977
21 931
-624
-624
-3 046
3 046
1
Geoteknik, a
2 422
22 555
0
0
0
24 977
21 931
-624
-624
-3 046
3 046
0
C
Länsstyrelserna m m
122 497
1 658 711
-7 096
0
0
1 774 112
1 696 372
37 661
44 757
-77 740
77 740
1
Länsstyrelserna m.m., a
122 497
1 646 031
-7 096
0
0
1 761 432
1 683 692
37 661
44 757
-77 740
77 740
2
Regionala självstyrelseorgan, o
0
12 680
0
0
0
12 680
12 680
0
0
0
0
0
D
Lantmäteriverksamhet
-34 733
421 523
-2 000
0
0
384 790
407 220
-14 303
-12 303
22 430
-22 430
1
Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket, a
-36 936
416 174
0
0
0
379 238
402 164
-14 010
-14 010
22 926
-22 926
2
Statens va-nämnd, a
2 203
5 349
-2 000
0
0
5 552
5 056
-293
1 707
-496
496
0
0
0
E
Stöd till ekologisk utveckling
0
800 000
0
0
0
800 000
617 133
-182 867
-182 867
-182 867
182 867
1
Stöd t. lok. investeringsprogram f. ekolog., a
0
800 000
0
0
0
800 000
617 133
-182 867
-182 867
-182 867
182 867
Uo 19 Regional utjämning och utveckling
3 797 644
3 604 853
0
0
-1 876
7 400 621
3 437 153
-167 700
-167 700
-3 963 468
37 500
3 963 229
A
Regional utveckling och utjämning
3 797 644
3 604 853
0
0
-1 876
7 400 621
3 437 153
-167 700
-167 700
-3 963 468
37 500
3 963 229
1
Regionalpolitiska åtgärder, a
1 059 699
1 597 517
0
0
0
2 657 216
954 064
-643 453
-643 453
-1 703 152
1 703 152
2
Regionalpolitisk låneverksamhet, a
309 487
390 000
0
0
0
699 487
81 755
-308 246
-308 246
-617 732
617 732
3
Förluster kreditgarantier regionalpolitiken, a
2 526
12 000
0
0
-1 876
12 650
7 776
-4 224
-4 224
-4 874
4 874
4
Ersättn. för nedsättning av socialavgifter, a
18 075
415 000
0
0
0
433 075
421 341
6 341
6 341
-11 734
20 750
11 734
5
Transportbidrag, a
32 463
336 000
0
0
0
368 463
351 474
15 474
15 474
-16 989
16 750
16 750
6
Glesbygdsverket, a
4 193
23 393
0
0
0
27 586
22 096
-1 297
-1 297
-5 490
5 490
7
Statens institut för regionalforskning, a
2 200
7 943
0
0
0
10 143
8 721
778
778
-1 422
1 422
8
Europeiska regionala utvecklingsfonden, a
562 887
748 000
0
0
0
1 310 887
655 575
-92 425
-92 425
-655 312
655 312
9
Utg f. lok. av statl. arbetstillf. Söderhamn, r
0
75 000
0
0
0
75 000
21 945
-53 055
-53 055
-53 055
53 055
94/95 10C6 Särsk. regionalpol. infrastrukturåtgärder, r
141 012
0
0
0
0
141 012
65 151
65 151
65 151
-75 861
75 861
95/96 10C1 Lokaliseringsbidrag m.m., r
598 649
0
0
0
0
598 649
167 589
167 589
167 589
-431 060
431 060
95/96 10C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m., r
1 076 263
0
0
0
0
1 076 263
689 475
689 475
689 475
-386 788
386 788
1997 19A5 Sysselsättningsbidrag, a
-9 809
0
0
0
0
-9 809
-9 809
-9 809
-9 809
0
0
Uo 20 Allmän miljö- och naturvård
1 436 817
1 178 052
61 750
0
-93 074
2 583 545
1 372 277
194 225
132 475
-1 211 268
1 211 268
A
Miljövård
1 398 193
933 816
61 750
0
-93 074
2 300 685
1 132 691
198 875
137 125
-1 167 994
1 167 994
1
Statens naturvårdsverk, a
12 637
268 104
1 750
0
0
282 491
253 808
-14 296
-16 046
-28 683
28 683
2
Miljöövervakning m.m., a
17 076
85 452
15 000
0
0
117 528
98 317
12 865
-2 135
-19 211
19 211
3
Bidr till kalkningsverks sjöar o vattendrag, a
24 159
140 000
0
0
1 560
165 719
154 360
14 360
14 360
-11 359
11 359
4
Investeringar och skötsel för naturvård, a
21 361
291 473
45 000
0
0
357 834
265 038
-26 435
-71 435
-92 797
92 797
5
Koncessionsnämnden för miljöskydd, a
2 570
19 014
0
0
0
21 584
19 897
883
883
-1 687
1 687
6
Kemikalieinspektionen, a
-1 134
80 011
0
0
0
78 877
80 661
650
650
1 784
-1 784
7
Visst internationellt miljösamarbete, a
2 945
37 762
0
0
0
40 707
39 154
1 392
1 392
-1 553
1 553
8
Stockholms internationella miljöinstitut, o
0
12 000
0
0
0
12 000
12 000
0
0
0
0
94/95 14E1 Bidr int samarb kring byggda miljön, r
511
0
0
0
0
511
377
377
377
-134
134
94/95 14A6 Landskapsvårdande åtgärder, r
130
0
0
0
0
130
130
130
130
0
0
94/95 14A8 Miljöinsatser i Östersjöregionen, r
157 549
0
0
0
0
157 549
29 291
29 291
29 291
-128 258
128 258
94/95 14A16 Åtgärder för att rena Dalälven, r
30 560
0
0
0
0
30 560
2 842
2 842
2 842
-27 718
27 718
95/96 14A2 Bidrag till miljöarbete, r
63 192
0
0
0
0
63 192
48 974
48 974
48 974
-14 218
14 218
95/96 14A3 Bidr t kalkningsverks sjöar o vattendrag, r
5 572
0
0
0
-1 634
3 938
1 847
1 847
1 847
-2 091
2 091
95/96 14A4 Investeringar inom miljöområdet, r
19 160
0
0
0
0
19 160
17 961
17 961
17 961
-1 199
1 199
95/96 14A5 Miljöforskning, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 14A7 Forskn f kretsloppsanpassad samh.utv, r
17 712
0
0
0
0
17 712
17 139
17 139
17 139
-573
573
95/96 14A8 Investbidrag eko-omställning, r
942 633
0
0
0
-93 000
849 633
62 128
62 128
62 128
-787 505
787 505
95/96 14A11 Särskilda projekt, r
1 000
0
0
0
0
1 000
1 000
1 000
1 000
0
0
95/96 14A13 Visst internationellt miljösamarbete, r
9 960
0
0
0
0
9 960
2 313
2 313
2 313
-7 647
7 647
1997 20A5 Miljö- och kretsloppsforskning, a
42 052
0
0
0
0
42 052
11 024
11 024
11 024
-31 028
31 028
1997 20A6 Sanering o återställning av miljöskadade omr, r
20 548
0
0
0
0
20 548
11 211
11 211
11 211
-9 337
9 337
1997 20A11 Utbildning och information om miljöbalken, r
8 000
0
0
0
0
8 000
3 219
3 219
3 219
-4 781
4 781
B
Strålskydd, kärnsäkerhet m m
38 624
244 236
0
0
0
282 860
239 586
-4 650
-4 650
-43 274
43 274
1
Statens strålskyddsinstitut, a
14 045
78 055
0
0
0
92 100
77 567
-488
-488
-14 534
14 534
2
Statens kärnkraftinspektion: Förvaltnkostn, a
14 983
75 479
0
0
0
90 462
69 059
-6 420
-6 420
-21 403
21 403
3
Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkhforskn, a
10 801
63 950
0
0
0
74 751
67 581
3 631
3 631
-7 170
7 170
4
Internat samarbete i fråga om kärnsäkerhet, a
-1 205
26 752
0
0
0
25 547
25 380
-1 372
-1 372
-167
167
Uo 21 Energi
662 864
1 583 041
428 150
0
-44 954
2 629 101
867 092
-715 949
-1 144 099
-1 762 009
1 762 009
A
Energisystemefrågor
364 421
163 041
7 150
0
0
534 612
258 726
95 685
88 535
-275 887
275 887
1
Energimyndighet: Förvaltningskostnader, a
0
138 041
7 150
0
0
145 191
118 048
-19 993
-27 143
-27 143
27 143
2
Kostn. f. bildandet av en ny energimyndighet, a
28 695
25 000
0
0
0
53 695
26 458
1 458
1 458
-27 236
27 236
95/96 12E7 Insatser för ny energiteknik, r
152 161
0
0
0
0
152 161
47 922
47 922
47 922
-104 239
104 239
95/96 12E11 Åtgärder f. energieff. Baltikum o Östeuropa, r
48 707
0
0
0
0
48 707
37 576
37 576
37 576
-11 131
11 131
1997 21A1 Åtgärder f. effektivare användning av energi, r
134 858
0
0
0
0
134 858
28 721
28 721
28 721
-106 137
106 137
B
Omställning och utveckling av energisystemet
298 443
1 420 000
421 000
0
-44 954
2 094 489
608 367
-811 633
-1 232 633
-1 486 123
1 486 123
1
Bidrag för att minska elanvändningen, a
0
290 000
0
0
0
290 000
130 005
-159 995
-159 995
-159 995
159 995
2
Bidr. inv. i elprod. fr. förnybara energik., a
79 752
215 000
0
0
0
294 752
56 599
-158 401
-158 401
-238 153
238 153
3
Åtgärder f effektivare energianvändning, a
498
90 000
0
0
0
90 498
63 293
-26 707
-26 707
-27 205
27 205
4
Energiforskning, a
223 272
320 000
0
0
0
543 272
243 592
-76 408
-76 408
-299 680
299 680
5
Bidrag till Energiteknikfonden, o
0
90 000
-90 000
0
0
0
0
-90 000
0
0
0
6
Introduktion av ny energiteknik, a
0
160 000
0
0
0
160 000
43 254
-116 746
-116 746
-116 746
116 746
7
Energipol. motiv. internat. klimatinsatser, a
7 000
50 000
0
0
0
57 000
4 096
-45 904
-45 904
-52 904
52 904
8
Förluster statliga garantier inom energiomr., a
2 000
5 000
0
0
-2 000
5 000
0
-5 000
-5 000
-5 000
5 000
9
Åtgärder för el- o värmeförsörjn. Sydsverige, a
0
200 000
0
0
0
200 000
1 810
-198 190
-198 190
-198 190
198 190
10
Energiteknikstöd, a
0
0
510 000
0
-42 954
467 046
65 716
65 716
-444 284
-401 330
401 330
11
Ersättn. för avveckling reaktor i Barsebäck, a
0
0
1 000
0
0
1 000
0
0
-1 000
-1 000
1 000
95/96 12E9 Energiforskning, r
-14 078
0
0
0
0
-14 078
0
0
0
14 078
-14 078
Uo 22 Kommunikationer
3 931 178
24 100 564
-2 200
321 700
0
28 351 242
27 348 357
3 247 793
3 249 993
-1 002 885
680 391
A
Vägar och järnvägar
3 264 469
21 491 752
-113 900
0
0
24 642 321
24 409 844
2 918 092
3 031 992
-232 477
232 477
1
Vägverket: Administrationskostnader, a
20 547
1 209 781
-63 000
0
0
1 167 328
1 069 891
-139 890
-76 890
-97 438
97 438
2
Vägverket: Väghållning och statsbidrag, a
0
11 835 873
21 300
0
0
11 857 173
11 905 193
69 320
48 020
48 020
-48 020
3
Banverket: Sektorsuppgifter, a
145 175
755 694
0
0
0
900 869
776 747
21 053
21 053
-124 122
124 122
4
Inv. samt drift o underhåll av statliga jväg, a
97 697
7 490 404
-72 200
0
0
7 515 901
7 595 939
105 535
177 735
80 038
-80 038
5
Gemenskapens finastöd transeurpeiska nätverk, a
82 897
200 000
0
0
0
282 897
152 639
-47 361
-47 361
-130 258
130 258
94/95 06A2 Drift och underhåll av statliga vägar, r
1 700
0
0
0
0
1 700
1 700
1 700
1 700
0
0
94/95 06A15 Underhållsåtgärder sysselsättning o tillväxt, r
60 523
0
0
0
0
60 523
60 341
60 341
60 341
-182
182
94/95 06A16 Sysselsättngskapande åtg.
kommunikationsdep., r
51 709
0
0
0
0
51 709
43 165
43 165
43 165
-8 545
8 545
95/96 06A5 Bidrag t. drift o byggande av enskilda vägar, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1997 22A2 Drift och underhåll av statliga vägar, a
314 566
0
0
0
0
314 566
314 576
314 576
314 576
10
-10
1997 22A3 Byggande av vägar, a
209 159
0
0
0
0
209 159
209 159
209 159
209 159
0
0
1997 22A4 Byggande av länstrafikanläggningar, a
436 078
0
0
0
0
436 078
436 078
436 078
436 078
0
0
1997 22A6 Vägverket: Kostnader för registerverksamhet, a
67 325
0
0
0
0
67 325
67 325
67 325
67 325
0
0
1997 22A9 Nyinv. i stomjärnvägar, ers. kap.kostnader, a
1 777 092
0
0
0
0
1 777 092
1 777 092
1 777 092
1 777 092
0
0
B
Sjö- och luftfart
13 612
697 275
111 700
321 700
0
1 144 287
1 099 261
401 986
290 286
-45 026
-277 183
1
Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., o
0
44 415
0
0
0
44 415
44 415
0
0
0
0
2
Transportstöd för Gotland, a
16 639
175 000
0
321 700
0
513 339
492 747
317 747
317 747
-20 592
-301 108
3
Ersättning till viss kanaltrafik m.m., o
0
62 660
0
0
0
62 660
62 660
0
0
0
0
4
Bidrag till sjöfarten, a
-3 657
400 000
110 000
0
0
506 343
483 049
83 049
-26 951
-23 294
23 294
5
Driftbidrag till kommunala flygpl i skogslän, o
0
15 200
0
0
0
15 200
15 200
0
0
0
0
6
Utredning av M/S Estonias förlisning, o
0
0
1 700
0
0
1 700
1 191
1 191
-509
-509
0
1997 22B5 Övervakning av M/S Estonia, r
630
0
0
0
0
630
0
0
0
-630
630
1997 22B8 Vissa kostn för övertäckning av M/S Estonia, a
1
0
0
0
0
1
0
0
0
-1
1
C
Post- och telekommunikation
207 479
679 408
0
0
0
886 887
751 053
71 645
71 645
-135 833
135 833
1
Post- och telestyrelsen, a
26 968
156 924
0
0
0
183 892
134 820
-22 104
-22 104
-49 072
49 072
2
Upphandling av särskilda samhåtaganden, a
68 535
157 484
0
0
0
226 019
150 791
-6 693
-6 693
-75 228
75 228
3
Ers till Posten för rikstäckande bet.service, a
200 000
0
0
0
200 000
200 000
0
0
0
0
4
Kostnader statens ägande i SOS Alarmering, a
140 000
0
0
0
140 000
140 000
0
0
0
0
5
Informationsteknik: Telekommunikation m.m., a
6 549
25 000
0
0
0
31 549
20 366
-4 634
-4 634
-11 183
11 183
95/96 06D2 Upphandling av särskilda samhällsåtaganden, r
100 107
0
0
0
0
100 107
100 107
100 107
100 107
0
0
95/96 06D4 Kostnader för statens ägande SOS Alarmering, r
4 969
0
0
0
0
4 969
4 969
4 969
4 969
0
0
95/96 06D5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m., r
350
0
0
0
0
350
0
0
0
-350
350
D
SJ, kollektivtrafik m m
268 085
830 194
0
0
0
1 098 279
615 557
-214 637
-214 637
-482 723
482 438
1
Ers till SJ vid utdelning från Swedcarrier, a
200 000
200 000
0
0
0
400 000
26 315
-173 685
-173 685
-373 685
373 685
2
Köp av interreg. persontrafik på jväg. m.m., a
44 427
412 946
0
0
0
457 373
385 533
-27 413
-27 413
-71 840
71 840
3
Ers t. trafikhuvudman för kolektivtrafik köp, a
16 242
209 463
0
0
0
225 705
198 192
-11 271
-11 271
-27 513
27 513
4
Viss internationell verksamhet, a
7 365
7 500
0
0
0
14 865
5 516
-1 984
-1 984
-9 348
9 348
5
Kostn för avveckl. av Styr. f riksfärdtjänst, o
285
0
0
0
285
0
-285
-285
-285
0
95/96 06E2 Köp av interregional persontrafik på jväg., r
-48
0
0
0
0
-48
0
0
0
48
-48
95/96 06E3 Ers t trafikhuvudman för kollektivtrafik köp, r
100
0
0
0
0
100
0
0
0
-100
100
0
0
0
E
Kommunikationsforskn och meteorologi
177 533
401 935
0
0
0
579 468
472 642
70 707
70 707
-106 826
106 826
1
Statens väg- och transportforskninst, a
8 618
29 203
0
0
0
37 821
33 024
3 821
3 821
-4 797
4 797
2
Kommunikationsforskningsberedningen, a
55 984
146 766
0
0
0
202 750
165 220
18 454
18 454
-37 530
37 530
3
Statens institut för kommunikationsanalys, a
4 786
37 215
0
0
0
42 001
39 490
2 275
2 275
-2 511
2 511
4
Bidrag till SMHI, a
21 358
188 751
0
0
0
210 109
186 312
-2 439
-2 439
-23 797
23 797
95/96 06G3 EUMETSAT, r
17 545
0
0
0
0
17 545
17 545
17 545
17 545
0
0
95/96 06F6 Transportinformatik, r
163
0
0
0
0
163
0
0
0
-163
163
1997 22E3 Bidrag till forskning om el- o hybridfordon, r
57 372
0
0
0
0
57 372
19 343
19 343
19 343
-38 028
38 028
1997 22E6 EUMETSAT, WMO och ECMWF, a
11 707
0
0
0
0
11 707
11 707
11 707
11 707
0
0
Uo 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m.
3 535 718
13 725 623
6 400
0
-45 000
17 222 741
11 836 186
-1 889 437
-1 895 837
-5 386 555
5 386 555
A
Internationellt samarbete
324
37 414
0
0
0
37 738
37 560
146
146
-178
178
1
Bidrag till vissa internationella org m.m., a
324
37 414
0
0
0
37 738
37 560
146
146
-178
178
B
Jordbruk och trädgårdsnäring
3 157 957
11 379 890
-18 600
0
-45 000
14 474 247
9 483 362
-1 896 528
-1 877 928
-4 990 885
4 990 885
1
Statens jordbruksverk, a
-122
220 188
0
0
0
220 066
206 053
-14 135
-14 135
-14 014
14 014
2
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., a
9 401
22 000
0
0
0
31 401
18 084
-3 916
-3 916
-13 317
13 317
3
Djurregister, a
4 446
35 000
0
0
0
39 446
20 521
-14 479
-14 479
-18 924
18 924
4
Statens utsädeskontroll, a
395
978
0
0
0
1 373
583
-395
-395
-790
790
5
Statens växtsortnämnd, a
843
1 349
0
0
0
2 192
1 476
127
127
-716
716
6
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, r
61 879
26 246
0
0
0
88 125
43 710
17 464
17 464
-44 415
44 415
7
Bekämpande av växtsjukdomar, a
-18
2 629
0
0
0
2 611
2 114
-515
-515
-496
496
8
Strukturstöd inom livsmedelssektorn, a
84 535
110 000
0
0
0
194 535
80 631
-29 369
-29 369
-113 904
113 904
9
Från EG-budgeten finansierat strukturstöd, a
93 802
125 000
0
0
0
218 802
89 781
-35 219
-35 219
-129 021
129 021
10
Regionala stöd till jordbruket, a
-24 020
717 000
0
0
0
692 980
728 102
11 102
11 102
35 122
-35 122
11
Fr EG-budg finansierade regstöd t jordbruket, a
116 984
325 000
0
0
0
441 984
256 471
-68 529
-68 529
-185 512
185 512
12
Kompletterande åtgärder inom jordbruket, a
407 764
1 420 000
0
0
0
1 827 764
931 373
-488 627
-488 627
-896 392
896 392
13
Fr EG-budg finansierade kompl åtg jordbruket, a
332 107
1 427 500
0
0
-45 000
1 714 607
877 046
-550 454
-550 454
-837 561
837 561
14
Arealersättning och djurbidrag m.m., a
629 732
4 850 000
0
0
0
5 479 732
4 372 510
-477 490
-477 490
-1 107 222
1 107 222
15
Intervention o exportbidr för jordbruksprod, a
1 004 074
2 000 000
0
0
0
3 004 074
1 582 446
-417 554
-417 554
-1 421 628
1 421 628
16
Räntekostn för förskotterad arealersättning, a
60 037
80 000
-25 000
0
0
115 037
42 492
-37 508
-12 508
-72 545
72 545
17
Jordbrukets blockdatabas, a
13 208
17 000
6 400
0
0
36 608
26 670
9 670
3 270
-9 938
9 938
95/96 09B4 Rådgivning och utbildning, r
229
0
0
0
0
229
229
229
229
0
0
95/96 09B17 Fr EG-bud fin komp jordbruksomrkurs, r
362 680
0
0
0
0
362 680
203 068
203 068
203 068
-159 612
159 612
C
Fiske
90 346
193 448
0
0
0
283 794
147 246
-46 202
-46 202
-136 548
136 548
1
Fiskeriverket, a
-2 604
57 908
0
0
0
55 304
57 072
-836
-836
1 768
-1 768
2
Strukturstöd till fisket m.m., a
13 988
30 890
0
0
0
44 878
17 915
-12 975
-12 975
-26 962
26 962
3
Fr EG-budg finansierade strukturstöd fisket, a
76 909
84 650
0
0
0
161 559
53 726
-30 924
-30 924
-107 833
107 833
4
Fiskevård, a
2 053
20 000
0
0
0
22 053
18 532
-1 468
-1 468
-3 521
3 521
D
Rennäring m m
48 300
109 738
-5 700
0
0
152 338
87 864
-21 874
-16 174
-64 474
64 474
1
Främjande av rennäringen m.m., a
30 434
61 700
-5 700
0
0
86 434
34 361
-27 339
-21 639
-52 073
52 073
2
Ersättningar för viltskador, a
11 751
46 500
0
0
0
58 251
49 916
3 416
3 416
-8 335
8 335
3
Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., a
908
1 538
0
0
0
2 446
1 551
13
13
-895
895
95/96 09D2 Främjande av rennäringen, r
5 042
0
0
0
0
5 042
1 890
1 890
1 890
-3 153
3 153
95/96 09D6 Stöd t inneh av fjällägenheter m.m., r
165
0
0
0
0
165
146
146
146
-19
19
E
Djurskydd och djurhälsovård
68 055
268 349
30 700
0
0
367 104
300 869
32 520
1 820
-66 235
66 235
1
Statens vererinärmedicinska anstalt, a
-1 393
75 055
0
0
0
73 662
74 880
-175
-175
1 218
-1 218
2
Bidr till distriktsveterinärorganisationen, o
0
78 109
0
0
0
78 109
78 109
0
0
0
0
3
Djurhälsovård o djurskyddsfrämjande åtgärder, a
4 322
18 792
3 700
0
0
26 814
20 948
2 156
-1 544
-5 867
5 867
4
Centrala försöksdjursnämnden, a
453
6 893
0
0
0
7 346
6 450
-443
-443
-895
895
5
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, a
51 673
89 500
27 000
0
0
168 173
120 482
30 982
3 982
-47 691
47 691
95/96 09E5 Djurhälsovård o djurskyddsfrämj åtg, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1997 23E6 Gränskontroll av livsmedel och levande djur, r
13 000
0
0
0
0
13 000
0
0
0
-13 000
13 000
F
Livsmedel
37 246
176 548
0
0
0
213 794
187 405
10 857
10 857
-26 389
26 389
1
Statens livsmedelsverk, a
20 723
105 831
0
0
0
126 554
119 214
13 383
13 383
-7 341
7 341
2
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, a
3 817
4 019
0
0
0
7 836
4 769
750
750
-3 067
3 067
3
Kostnader för livsmedelsberedskap, a
2 606
28 614
0
0
0
31 220
25 378
-3 236
-3 236
-5 842
5 842
4
Livsmedelsstatistik, a
1 849
27 084
0
0
0
28 933
23 410
-3 674
-3 674
-5 523
5 523
5
Jordbr- o livsmedelsstatistik fin fr EG-budg, a
1 500
6 000
0
0
0
7 500
4 000
-2 000
-2 000
-3 500
3 500
6
Exportfrämjande åtgärder, a
0
5 000
0
0
0
5 000
5 000
0
0
0
0
95/96 09G8 Konsument- o marknadsfåtg livsmomr, r
6 751
0
0
0
0
6 751
5 634
5 634
5 634
-1 116
1 116
G
Utbildning och forskning
64 551
1 228 920
0
0
0
1 293 471
1 254 089
25 169
25 169
-39 382
39 382
1
Sveriges lantbruksuniversitet, a
0
1 021 979
0
0
0
1 021 979
1 021 979
0
0
0
2
Skogs- o jordbr forsknråd: Förvaltningskostn, a
892
10 806
0
0
0
11 698
10 287
-519
-519
-1 411
1 411
3
Skogs- o jordbr forsknråd: Forskning, a
63 659
195 234
0
0
0
258 893
220 923
25 689
25 689
-37 971
37 971
4
Bidrag till Skogs- o lantbruksakademien, o
0
901
0
0
0
901
901
0
0
0
0
95/96 09H2 Skogs- o jordbr forsknråd: Forskn, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 09H4 Stöd till kollektiv forskning, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
H
Skogsnäring
68 940
331 316
0
0
0
400 256
337 791
6 475
6 475
-62 464
62 464
1
Skogsvårdsorganisationen, a
5 237
257 211
0
0
0
262 448
250 853
-6 358
-6 358
-11 595
11 595
2
Bidrag till skogsvård m.m., r
4 983
6 000
0
0
0
10 983
1 076
-4 924
-4 924
-9 907
9 907
3
Insatser för skogsbruket, a
34 380
60 700
0
0
0
95 080
65 596
4 896
4 896
-29 484
29 484
4
Internationellt skogssamarbete, a
509
1 405
0
0
0
1 914
658
-747
-747
-1 256
1 256
5
Från EG-budg fin medel skogsskadeövervakning, a
4 825
6 000
0
0
0
10 825
8 459
2 459
2 459
-2 366
2 366
95/96 12B5 Insatser för skogsbruket, r
14 410
0
0
0
0
14 410
9 822
9 822
9 822
-4 588
4 588
95/96 12B6 Bidrag till skogsfröplantager, r
3 596
0
0
0
0
3 596
1 328
1 328
1 328
-2 268
2 268
1997 23H3 Förlust statl kreditgarantier bygg skogsväg, r
1 000
0
0
0
0
1 000
0
0
0
-1 000
1 000
Uo 24 Näringsliv
2 088 390
2 698 330
19 850
0
-79 895
4 726 675
2 776 645
78 315
58 465
-1 950 030
1 950 030
A
Näringspolitik
891 157
855 222
-7 150
0
-78 895
1 660 334
975 788
120 566
127 716
-684 546
684 546
1
NUTEK: Förvaltningskostnader, a
54 953
208 355
-7 150
0
0
256 158
232 997
24 642
31 792
-23 161
23 161
2
Småföretagsutveckling, a
19 972
134 062
0
0
0
154 034
105 894
-28 168
-28 168
-48 139
48 139
3
Stöd till kooperativ utveckling, a
865
16 500
0
0
0
17 365
15 662
-838
-838
-1 703
1 703
4
Turistfrämjande, a
2 967
80 096
0
0
0
83 063
80 296
200
200
-2 767
2 767
5
Täckande av förluster vid viss garantigivn., a
8 336
12 000
0
0
0
20 336
4 977
-7 023
-7 023
-15 358
15 358
6
Medel till AB Göta kanalbolag, o
0
15 000
0
0
0
15 000
15 000
0
0
0
0
7
Omstrukturering vissa statligt ägda företag, a
22 894
25 000
0
0
-4 795
43 099
2 433
-22 567
-22 567
-40 666
40 666
8
Avgifter till vissa internationella org., a
13 293
24 329
0
0
0
37 622
18 763
-5 566
-5 566
-18 859
18 859
9
SGU: Geologisk undersökningsverksamhet m.m., a
16 023
184 093
0
0
0
200 116
173 719
-10 374
-10 374
-26 397
26 397
10
SGU: Geovetenskaplig forskning, a
1 259
4 687
0
0
0
5 946
4 164
-523
-523
-1 782
1 782
11
SGU: Miljösäkring av oljelagringsanläggning., a
0
77 000
0
0
0
77 000
37 038
-39 962
-39 962
-39 962
39 962
12
Medv. vid finans. av civilt flygplansprojekt, r
0
74 100
0
0
-74 100
0
0
-74 100
-74 100
0
0
95/96 12A2 Småföretagsutveckling, r
48 636
0
0
0
0
48 636
17 608
17 608
17 608
-31 028
31 028
95/96 13E2 Stöd till kooperativ utveckling, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 12A4 Bidrag till tekniköverföring, r
28 582
0
0
0
0
28 582
21 284
21 284
21 284
-7 298
7 298
95/96 12A6 Turistfrämjande, r
196
0
0
0
0
196
0
0
0
-196
196
95/96 12A16 Progam f. småftgsutv., förnyelse o tillväxt, r
673 182
0
0
0
0
673 182
245 953
245 953
245 953
-427 229
427 229
B
Teknologisk infrastruktur
29 057
155 537
0
0
-1 000
183 594
160 715
5 178
5 178
-22 879
22 879
1
Patentbesvärsrätten, a
1 375
12 237
0
0
0
13 612
11 666
-571
-571
-1 946
1 946
2
SWEDAC: Myndighetsverksamhet, a
4 879
12 536
0
0
0
17 415
17 523
4 987
4 987
108
-108
3
SWEDAC: Bidrag till riksmätplatser, o
0
8 271
0
0
0
8 271
8 271
0
0
0
0
4
Elsäkerhetsverket, a
14 700
36 961
0
0
-1 000
50 661
38 345
1 384
1 384
-12 316
12 316
5
Sprängämnesinspektionen, a
8 103
14 943
0
0
0
23 046
14 322
-621
-621
-8 725
8 725
6
Bidr. standardisering, provn-och mättekn FoU, a
0
70 589
0
0
0
70 589
70 589
0
0
0
95/96 12C6 SWEDAC: Bidrag till riksmätplatser, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
C
Konkurrensfrågor
19 641
65 579
0
0
0
85 220
76 712
11 133
11 133
-8 508
8 508
1
Konkurrensverket, a
11 516
62 106
0
0
0
73 622
69 488
7 382
7 382
-4 134
4 134
2
Konkurrensforskning, a
1 754
3 473
0
0
0
5 227
853
-2 620
-2 620
-4 374
4 374
95/96 12D2 Konkurrensforskning, r
6 371
0
0
0
0
6 371
6 371
6 371
6 371
0
0
0
D
Teknisk forskning och utveckling
1 100 128
1 246 568
0
0
0
2 346 696
1 214 383
-32 185
-32 185
-1 132 313
1 132 313
1
Teknisk forskning och utveckling, a
1 078 009
672 953
0
0
0
1 750 962
630 132
-42 821
-42 821
-1 120 829
1 120 829
2
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, a
91
14 351
0
0
0
14 442
14 328
-23
-23
-115
115
3
Rymdverksamhet, a
22 028
524 013
0
0
0
546 041
534 672
10 659
10 659
-11 369
11 369
4
Bidr. St. Sv. tekn-vetenskap attacheverks., o
0
29 892
0
0
0
29 892
29 892
0
0
0
0
5
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, o
0
5 359
0
0
0
5 359
5 359
0
0
0
0
E
Utrikeshandel, export- o investeringsfrämj
40 601
272 420
27 000
0
0
340 021
248 034
-24 386
-51 386
-91 987
91 987
1
Kommerskollegium, a
473
46 533
0
0
0
47 006
45 344
-1 189
-1 189
-1 662
1 662
2
Exportfrämjande verksamhet, a
0
127 656
0
0
0
127 656
127 656
0
0
0
0
3
Exportkreditnämnden, a
8 213
50 000
-7 600
0
0
50 613
7 352
-42 648
-35 048
-43 262
43 262
4
Sv. Expkredits statstödda exportkreditgivn., a
78
9 063
7 600
0
0
16 741
11 509
2 446
-5 154
-5 232
5 232
5
Investeringsfrämjande, a
26 484
39 168
0
0
0
65 652
47 193
8 025
8 025
-18 459
18 459
6
Världsutställningen i Hannover år 2000, a
0
0
27 000
0
0
27 000
5 000
5 000
-22 000
-22 000
22 000
95/96 03E2 Exportfrämjande verksamhet, r
1 769
0
0
0
0
1 769
1 159
1 159
1 159
-610
610
95/96 12A5 Investeringsfrämjande, r
3 583
0
0
0
0
3 583
2 821
2 821
2 821
-763
763
F
Konsumentfrågor
7 806
103 004
0
0
0
110 810
101 012
-1 992
-1 992
-9 798
9 798
1
Marknadsdomstolen, a
4 895
4 686
-1 000
0
0
8 581
5 534
848
1 848
-3 047
3 047
2
Konsumentverket, a
-542
67 876
1 000
0
0
68 334
63 757
-4 119
-5 119
-4 577
4 577
3
Allmänna reklamationsnämnden, a
609
13 560
0
0
0
14 169
14 467
907
907
299
-299
4
Fastighetsmäklarnämnden, a
642
6 068
0
0
0
6 710
6 620
552
552
-90
90
5
Stöd till konsumentorganisationer, a
643
4 100
0
0
0
4 743
4 108
8
8
-635
635
6
Stöd till konsumentforskning, a
511
2 114
0
0
0
2 625
1 175
-939
-939
-1 450
1 450
7
Bidrag till miljömärkning av produkter, o
4 600
0
0
0
4 600
4 600
0
0
0
0
95/96 13C4 Stöd till konsumentorganisationer, r
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
95/96 13C5 Konsumentforskning, r
1 047
0
0
0
0
1 047
751
751
751
-296
296
Uo 25 Allmänna bidrag till kommuner
399 875
93 048 700
4 250 000
0
-38 893
97 659 682
96 784 236
3 735 536
-514 464
-875 446
871 705
A
Bidrag o ersättn till kommuner och landsting
399 875
93 048 700
4 250 000
0
-38 893
97 659 682
96 784 236
3 735 536
-514 464
-875 446
871 705
1
Generellt statsbidr. kommuner/landst, a
45 893
71 326 400
3 585 000
0
-38 893
74 918 400
74 904 530
3 578 130
-6 870
-13 870
13 870
2
Bidr t särsk ins i vissa kommuner/landsting, r
353 982
736 600
380 000
0
0
1 470 582
612 748
-123 852
-503 852
-857 834
857 834
3
Statl utjämningsbidr t kommuner/landsting, o
0
20 985 000
285 000
0
0
21 270 000
21 266 259
281 259
-3 741
-3 741
0
4
Bidrag till Rådet för kommunal redovisning, o
0
700
0
0
0
700
700
0
0
0
0
Uo 26 Statsskuldsräntor m.m.
3 231
109 125 000
0
4896176
0
114 02 407
113405 226
4 280 226
4 280 226
-619 180
0
12 361
A
Räntor på statsskulden
0
108 415 000
0
4896176
0
113 31 176
113 311176
4 896 176
4 896 176
0
0
0
1
Räntor på statsskulden, a
0
108 415 000
0
4896176
0
113 311176
113 311176
4 896 176
4 896 176
0
0
0
B
Oförutsedda utgifter
3 231
10 000
0
0
0
13 231
869
-9 131
-9 131
-12 361
12 361
1
Oförutsedda utgifter, a
3 231
10 000
0
0
0
13 231
869
-9 131
-9 131
-12 361
12 361
C
RGKs provisionskostnader
0
700 000
0
0
0
700 000
93 182
-606 818
-606 818
-606 818
0
0
1
RGKs provisionskostnader vid skuldförvaltn., a
0
700 000
0
0
0
700 000
93 182
-606 818
-606 818
-606 818
0
0
Uo 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
1 955 648
19 645 000
0
0
0
21 600 648
21 209 950
1 564 950
1 564 950
-390 698
390 698
A
Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten
1 955 648
19 645 000
0
0
0
21 600 648
21 209 950
1 564 950
1 564 950
-390 698
390 698
1
Tullavgift, a
368 971
2 934 000
0
0
0
3 302 971
3 030 331
96 331
96 331
-272 640
272 640
2
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter, a
284 412
362 000
0
0
0
646 412
359 358
-2 642
-2 642
-287 054
287 054
3
Mervärdesskattebaserad avgift, a
0
8 093 000
993 000
0
0
9 086 000
9 148 554
1 055 554
62 554
62 554
-62 554
4
Avgift baserad på bruttonationalinkomsten, a
1 302 265
8 256 000
-993 000
0
0
8 565 265
8 671 708
415 708
1 408 708
106 442
-106 442
Minskning av anslagsbehållningar
0
5 000 000
0
0
0
5 000 000
0
-5 000 000
-5 000 000
-5 000 000
0
Summa utgiftsområden
53 851 179
692 815 280
1 774 279
5 835151
-9 614 522
744 661 367
699 093 960
6 278 680
4 504 401
-45 567 407
8 626782
37 536 015
Summa utgiftsområden exkl. Uo 26 statsskuldsräntor
53 847 949
583 690 280
1 774 279
938 975
-9 614 522
630 636 961
585 688 734
1 998 454
224 175
-44 948 227
8 626782
37 523 654
Utdrag ur protokoll
vid regeringssammanträde den 3 juni 1999
Närvarande: statsråden Hjelm-Wallén, ordförande, Freivalds, Schori, Winberg, Sahlin, von
Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson,
Lejon, Lövdén
Föredragande: statsrådet Lövdén
______________
Regeringen beslutar skrivelse 1998/99:150
Årsredovisning för staten 1998, m.m.
I bilaga 1.1 anges de redovisningsprinciper som legat till grund för
bokslutet. Bilaga 1.2 innehåller notförteckningen.
I juni 1999 presenterar Ekonomistyrningsverket en mer omfattande
rapport om den statliga avgiftsbelagda verksamheten.
När begrepp som totala avgiftsintäkter används avses samtliga
avgiftsintäkter från statliga myndigheter under regeringen exklusive
affärsverken.
Den offentliga konsumtionen beräknas utifrån produktionsvärdet, där
produktionsvärdet kan skrivas som summan av löner, arbetsgivaravgifter,
avskrivningar och inköp av varor och tjänster. Från produktionsvärdet
dras sedan inkomster från försäljning mot avgifter. Resultatet blir den
offentliga konsumtionen.
I detta avsnitt avgränsas statlig produktion och konsumtion genomgående
efter den definition enligt nationalräkenskaperna som gällde innan
omläggningen till nya internationella rekommendationer som
presenterades första gången i slutet av maj 1999.
Uppgifterna för 1996 och tidigare har inte korrigerats för att
departementen räknades som separata myndigheter fram till dess. Till och
med 1996 räknas t.ex. Försvarsdepartementet till området försvar. Där-
efter utgör alla departement en myndighet, Regeringskansliet, som ingår i
området allmänna tjänster.
Detta då relativt stora bolagiseringar har genomförts inom detta område
under 1990-talet. Under perioden 1991 - 1994 ombildades fem av de
tidigare åtta affärsverken till aktiebolag. FFV AB bildades 1991, Vattenfall
AB och Domän AB 1992, Telia AB 1993, och Posten blev aktiebolag
1994.
Försäkringskassorna ingår inte i beräkningarna.
Den sektorsindelning som valts här följer Arbetsgivarverkets
löneförhandlingssektorer.
Avgångar till följd av bolagiseringar och huvudmannaskapsbyten
borträknade, och nyanställda ej medräknade.
Definierad som lägst av antalet nyanställda och avgångar dividerat med
genomsnittligt antal anställda under perioden.
Bolagens mellanhavanden såsom fordringar och skulder samt intäkter
och kostnader tas bort.
PROP. 1998/99:150
7
Skr. 1998/99:150
Skr. 1998/99:150
10
9
Skr. 1998/99:150
Skr. 1998/99:150
16
15
Skr. 1998/99:150
Skr. 1998/99:150
22
21
Skr. 1998/99:150
Skr. 1998/99:150
34
33
Skr. 1998/99:150
Skr. 1998/99:150
44
45
Skr. 1998/99:150
Skr. 1998/99:150
78
77
Skr. 1998/99:150
Skr. 1998/99:150
86
85
PROP. 1998/99:150
PROP. 1998/99:150
4
4
Skr. 1998/99:150
Skr. 1998/99:150
90
91
PROP. 1998/99:150
Skr. 1998/99:100
6
6
Skr. 1998/99:150
Skr. 1998/99:150
102
101
Skr. 1998/99:150
Skr. 1998/99:150
116
115
SKR. 1998/99:150
Skr. 1998/99:150
120
121
Skr. 1998/99:150
Skr. 1998/99:150
126
127
Skr. 1998/99:150
Skr. 1998/99:150
132
131
Skr. 1998/99:150 BILAGA 1
Skr. 1998/99:150 BILAGA 1
170
165
Skr. 1998/99:150 BILAGA 2
Skr. 1998/99:150 BILAGA 2
180
181
Skr. 1998/99:150 BILAGA 3
Skr. 1998/99:150 BILAGA 3
184
185
Skr.1998/99:150 BILAGA4
Skr.1998/99:150 BILAGA4
228
231