Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2016 Skr. 2016/17:75 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 16 mars 2017 Stefan Löfven Ibrahim Baylan (Statsrådsberedningen) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden 1 januari-31 december 2016. Dessutom lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar. Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Redovisning 4 2.1 Statsrådsberedningen 4 2.2 Justitiedepartementet 6 2.3 Utrikesdepartementet 55 2.4 Försvarsdepartementet 60 2.5 Socialdepartementet 68 2.6 Finansdepartementet 84 2.7 Utbildningsdepartementet 118 2.8 Miljö- och energidepartementet 139 2.9 Näringsdepartementet 158 2.10 Kulturdepartementet 206 2.11 Arbetsmarknadsdepartementet 219 3 Kronologiskt register 230 4 Utskottsindelat register 242 4.1 Konstitutionsutskottet 242 4.2 Finansutskottet 243 4.3 Skatteutskottet 245 4.4 Justitieutskottet 246 4.5 Utrikesutskottet 247 4.6 Försvarsutskottet 248 4.7 Socialförsäkringsutskottet 249 4.8 Socialutskottet 250 4.9 Kulturutskottet 251 4.10 Utbildningsutskottet 252 4.11 Trafikutskottet 253 4.12 Miljö- och jordbruksutskottet 254 4.13 Näringsutskottet 255 4.14 Arbetsmarknadsutskottet 256 4.15 Civilutskottet 258 4.16 Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 259 5 Regelbeståndet 2016 260 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2017 263 1 Inledning Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen). Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari-31 december 2016. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång. Detta förfarande har använts främst om riksdagsskrivelserna på så vis har kunnat rapporteras som slutbehandlade. Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riksdagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivelsen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärendegrupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departements verksamhetsområden. I sådana fall redovisas riksdagsskrivelsen under det departement som numera är ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvudavsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2014/15, 2015/16 och det nu pågående riksmötet 2016/17 fram till årsskiftet. Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 124 från riksmötet 2015/16 till och med nr 131 från riksmötet 2016/17. Redovisningen omfattar dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskottsbetänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redovisningen med en asterisk (*). De departementsvisa avsnitten kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4). Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivelserna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5). 2 Redovisning 2.1 Statsrådsberedningen Äldre riksmöten Riksmötet 2013/14 1. Rskr. 2013/14:256 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2013 Skr. 2013/14:115, bet. 2013/14:UU10 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (SB 4) och skr. 2015/16:75 (SB 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 13 om kollektivavtal (reservation 28)*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservationen (rskr. 2013/14:256 och bet. 2013/14:UU10 s. 103 f.). Regeringen beslutade den 27 november 2014 tilläggsdirektiv (dir. 2014:149) som innebar att Utstationeringskommittén (A 2012:03) fick ett utvidgat uppdrag att överväga vilka lagändringar och eventuella andra åtgärder som krävs för att stärka kollektivavtalens ställning i utstationeringssituationer och utarbeta nödvändiga författningsförslag (se vidare under A 5 2010/11:299). Utstationeringskommittén överlämnade sitt betänkande Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) till regeringen den 30 september 2015. Regeringen beslutade den 16 februari 2017 propositionen Nya utstationeringsregler (prop. 2016/17:107). Regeringen föreslår i propositionen bl.a. att möjligheten att uppnå kollektivavtal som reglerar villkoren för utstationerade arbetstagare, ytterst med stöd av stridsåtgärder, ska utvidgas. Det föreslås ett system med kollektivavtal med begränsade villkor och verkningar för utstationerade arbetstagare. Ett kollektivavtal för utstationerade arbetstagare ska ge kontrollbefogenheter för den avtalsslutande arbetstagarorganisationen. I propositionen anges vidare att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Regeringen har beslutat att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2015/16 2. Rskr. 2015/16:145 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning Bet. 2015/16:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 juni 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 3. Rskr. 2015/16:273 Verksamheten i Europeiska unionen under 2015 Skr. 2015/16:115, bet. 2015/16:UU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 december 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 4. Rskr. 2015/16:275 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser Skr. 2015/16:75, bet. 2015/16:KU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 oktober 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 5. Rskr. 2015/16:277 Kommittéberättelse 2016 Skr. 2015/16:103, bet. 2015/16:KU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 oktober 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 6. Rskr. 2015/16:286 Granskningsbetänkande Bet. 2015/16:KU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Riksmötet 2016/17 7. Rskr. 2016/17:72 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1. p. a) anslagen för 2017: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1), Svensk författningssamling (anslag 6:4) och Svenska institutet för europapolitiska studier (anslag 9:1). 2.2 Justitiedepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2001/02 1. Rskr. 2001/02:233 Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet Prop. 2001/02:74, mot. 2001/02:K51, bet. 2001/02:KU21 Tidigare redovisad, se skr. 2002/03:75 (Ju 66), 2003/04:75 (Ju 38), 2004/05:75 (Ju 26), 2005/06:75 (Ju 16), 2006/07:75 (Ju 13), 2007/08:75 (Ju 10), 2008/09:75 (Ju 8), 2009/10:75 (Ju 7), 2010/11:75 (Ju 4), 2011/12:75 (Ju 3), 2012/13:75 (Ju 2), 2013/14:75 (Ju 1), 2014/15:75 (Ju 1) och 2015/16:75 (Ju 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ett utvidgat grundlagsskydd för ny kommunikation som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en översyn av bestämmelserna med hänsyn till framtida användning av ny teknik (bet. 2001/02:KU21 s. 22). Yttrandefrihetskommittén, som bl.a. hade i uppdrag att överväga om man i längden bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten, överlämnade 2012 sitt slutbetänkande, En översyn av tryck- och yttrandefriheten (SOU 2012:55). Delar av betänkandet har lett till en proposition (prop. 2013/14:47). Regeringen tillsatte under 2014 en ny parlamentariskt sammansatt kommitté (dir. 2014:97) som bl.a. hade i uppdrag att vidare utreda vissa av de frågor som Yttrandefrihetskommittén har övervägt. Kommitténs uppdrag omfattade bl.a. det som tillkännagivandet avser. Kommittén, som antog namnet Mediegrundlagskommittén, redovisade sitt uppdrag den 15 september 2016 (SOU 2016:58). Betänkandet har remissbehandlats. Arbete pågår med att ta fram en lagrådsremiss. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2004/05 2. Rskr. 2004/05:153 Statlig förvaltning, m.m. Mot. 2004/05:K410 m.fl., bet. 2004/05:KU14 Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (Ju 32), 2006/07:75 (Ju 18), 2007/08:75 (Ju 14), 2008/09:75 (Ju 10), 2009/10:75 (Ju 9), 2010/11:75 (Ju 5), 2011/12:75 (Ju 4), 2012/13:75 (Ju 3), 2013/14:75 (Ju 2), 2014/15:75 (Ju 2) och 2015/16:75 (Ju 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om dröjsmål hos myndigheter (reservation 4)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om dröjsmål (rskr. 2004/05:153 och bet. 2004/05:KU14 s. 45). I svensk praxis har det under flera år utvecklats en rätt till skadestånd för enskilda vid överträdelser av Europakonventionen. Det kan t.ex. vara fråga om kränkningar av rätten till en rättegång inom skälig tid. Europadomstolen anser numera att denna möjlighet till ersättning är så etablerad i svensk rätt att den kan utgöra ett effektivt rättsmedel som gottgör en överträdelse av Europakonventionen. Vidare har Förvaltningslagsutredningen sett över bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223) och lämnat förslag till en ny lag (SOU 2010:29). I betänkandet behandlas bl.a. frågan om vilka åtgärder som kan vidtas för att komma till rätta med alltför långa handläggningstider hos myndigheterna. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har den 23 februari 2017 beslutat en lagrådsremiss om en ny förvaltningslag, där denna fråga ingår. Avsikten är att en proposition ska kunna överlämnas till riksdagen under våren 2017. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2005/06:190 Genomförande av EG-direktiv om rätt till familjeåterförening samt vissa frågor om handläggning och DNA-analys vid familjeåterförening Mot. 2005/06:Sf373, A370, Sf22 och Sf251, bet. 2005/06:SfU8 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (p. Ju 45), 2007/08:75 (p. Ju 27), 2008/09:75 (p. Ju 21), 2009/10:75 (p. Ju 15), 2010/11:75 (p. Ju 11), 2011/12:75 (p. Ju 9), 2012/13:75 (p. Ju 8), 2013/14:75 (p. Ju 6), 2014/15:75 (p. Ju 3) och 2015/16:75 (p. Ju 3). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 12 om misshandlade kvinnor*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om en översyn av tillämpningen av bestämmelsen om att fortsatt uppehållstillstånd får ges när ett förhållande upphört främst på grund av våld eller annan allvarlig kränkning (bet. 2005/06:SfU8 s. 27). Migrationsverket rapporterar månadsvis statistik avseende tillämpningen av bestämmelsen om fortsatt uppehållstillstånd enligt 5 kap. 16 § tredje stycket 2 utlänningslagen (2005:716). Enligt Migrationsverkets statistik beviljas fortsatt uppehållstillstånd i en majoritet av de ärenden där bestämmelsen åberopas. Frågan behandlades även i Utredningen om kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning (U 2011:02), vars betänkande Kvinnor och barn i rättens gränsland (SOU 2012:45) överlämnandes i juni 2012. Betänkandet har remissbehandlats och beretts i Regeringskansliet. När det gäller betänkandets förslag på förebyggande informationsinsatser gavs Migrationsverket i regleringsbrev för 2013 i uppdrag att genom de svenska utlandsmyndigheterna ge sökande av uppehållstillstånd på grund av anknytning, tydlig information om reglerna med uppskjuten invandringsprövning och dess konsekvenser. Beslut om uppdrag att kartlägga tillämpningen av 5 kap. 16 § tredje stycket 2 utlänningslagen fattades den 17 februari 2014. Uppdraget (Ju 2014:B) redovisades den 31 oktober 2014 i promemorian Fortsatt uppehållstillstånd vid brusten anknytning på grund av våld eller allvarlig kränkning - En kartläggning av tillämpningen (Ds 2014:38). Enligt promemorian överensstämmer Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas tillämpning i huvudsak med bestämmelsens utformning, uttalanden i förarbetena och praxis. I majoriteten av ärendena i kartläggningen har sökanden beviljats uppehållstillstånd med stöd av bestämmelsen. I enlighet med vad regeringen tidigare har aviserat i skrivelse 2015/16:75, beslutade regeringen den 25 augusti 2016 att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna i den del den avser riksdagens tillkännagivande om en översyn av tillämpningen av bestämmelsen om fortsatt uppehållstillstånd. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2008/09 4. Rskr. 2008/09:176 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG Bet. 2008/09:NU11 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Ju 24), 2010/11:75 (Ju 18), 2011/12:75 (Ju 14), 2012/13:75 (Ju 12), 2013/14:75 (Ju 9), 2014/15:75 (Ju 4) och 2015/16:75 (Ju 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om inriktningen av den utvärdering av lagstiftningen som ska genomföras och att regeringen för riksdagen ska redovisa utvärderingen (bet. 2008/09:NU11 s. 43 f.). Den 23 juli 2009 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att redovisa och utvärdera tillämpningen av vissa av de nya bestämmelserna när det gäller intrång som begås via Internet eller andra elektroniska kommunikationstjänster (dir. 2009:68, Ju 2009:14). Bestämmelserna som skulle utvärderas var dels de om att vissa aktörer kan åläggas att lämna information om intrångsgörande varor och tjänsters ursprung och distributionsnät (s.k. informationsföreläggande), dels de om att den som har begått eller medverkat till ett intrång kan åläggas att bekosta lämpliga åtgärder för att sprida information om domen i målet. I augusti 2012 redovisade utredningen uppdraget i betänkandet Utvärdering av IPRED-lagstiftningen (SOU 2012:51). Regeringen lämnade i maj 2013 en muntlig redogörelse för resultatet av utvärderingen till näringsutskottet. Samtidigt ingavs en kortfattad promemoria om resultatet. Regeringen redovisade därefter att riksdagens skrivelse var slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att redogörelsen endast kunde anses lämnad till näringsutskottet, medan tillkännagivandet innebar att regeringen skulle informera riksdagen, varför tillkännagivandet inte kunde anses som slutbehandlat. Regeringen redovisade därför resultatet av utvärderingen i proposition 2015/16:181. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2010/11 5. Rskr. 2010/11:203 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken m.m. Mot. 2010/11:So5, bet. 2010/11:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (So 20), 2012/13:75 (Ju 18), 2013/14:75 (Ju 12), 2014/15:75 (Ju 7) och 2015/16:75 (Ju 5). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 19 om eftersupning*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag som kriminaliserar eftersupning (bet. 2010/11:SoU8 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2010/11:So5 yrkande 5. Riksdagsskrivelsen överlämnades till Justitiedepartementet från Socialdepartementet den 20 april 2012. Den 9 juli 2012 beslutade justitieministern att ge en utredare i uppdrag att överväga lagstiftning om eftersupning (Ju 2012:I). Utredaren överlämnade i maj 2013 promemorian Straffansvar för eftersupning (Ds 2013:28). I promemorian görs bedömningen att något straffansvar för eftersupning inte bör införas. Det huvudsakliga skälet för den bedömningen är att ett straffansvar för eftersupning är oförenligt med den grundläggande straffrättsliga principen om att det inte är straffbart att dölja egen brottslighet. Ytterligare skäl är att det bedöms vara tveksamt om en kriminalisering skulle vara förenlig med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och att en kriminalisering inte heller skulle öka trafiksäkerheten. Promemorian har remitterats och majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig har tillstyrkt eller inte haft några invändningar mot bedömningen i promemorian. I skrivelse 2015/16:75 angavs att regeringen övervägde att lägga skrivelsen till handlingarna. Den 22 september 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelse 2010/11:203 och promemorian Straffansvar för eftersupning (Ds 2013:28) till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. 6. Rskr. 2010/11:208 Ändringar i skuldsaneringslagen m.m. Mot. 2010/11:C4, C203 och C216, bet. 2010/11:CU9 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (Ju 28), 2012/13:75 (Ju 19), 2013/14:75 (Ju 13), 2014/15:75 (Ju 8) och 2015/16:75 (Ju 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om insolvensprognosen vid skuldsanering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför (bet. 2010/11:CU9 s. 6 f.). År 2012 gavs en särskild utredare i uppdrag att se över bl.a. insolvensprognosen vid skuldsanering och föreslå åtgärder som förbättrar möjligheten för den som har rätt till skuldsanering att också få det (dir. 2012:30). Utredningen redovisade sitt uppdrag i oktober 2013 (SOU 2013:72). Regeringen beslutade den 3 mars 2016 propositionen Skuldsanering - förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt (prop. 2015/16:125). Punkten är slutbehandlad. 7. Rskr. 2010/11:213 Samhällets krisberedskap Mot. 2010/11:Fö204 och 2010/11:Fö207, bet. 2010/11:FöU2 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (Fö 7), 2012/13:75 (Fö 4), 2013/14:75 (Fö 1), 2014/15:75 (Ju 9) och 2015/16:75 (Ju 7). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 9 om angelägenheten av en översyn av rekryteringsfrågan avseende deltidsbrandmän*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om deltidsbrandmän (bet. 2010/11:FöU2 s. 24 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2010/11:Fö204 och 2010/11:Fö207. Kommunernas räddningstjänstverksamhet har grundläggande betydelse för människors säkerhet och trygghet. Kommunal räddningstjänst organiserad med deltidsanställda brandmän är av grundläggande betydelse för den verksamheten. Denna organisering är ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt att säkerställa att det finns tillräckliga räddningsresurser som kan bistå vid olyckor i hela landet. Att det finns räddningsresurser som snabbt kan vara på plats och påbörja en hjälpinsats är enligt regeringen avgörande för effektiva räddningsinsatser. Många kommuner kan inte upprätthålla sin beslutade beredskap för räddningstjänst. En viktig orsak till detta är att kommunerna har stora svårigheter med att rekrytera deltidsanställda brandmän, särskilt i glest befolkade områden och i mindre tätorter, beroende på en ökad urbanisering, arbetspendling och en allt äldre befolkning. Regeringen ser allvarligt på detta förhållande. Kommunerna bör därför ges bättre förutsättningar för att kunna rekrytera och över tid också kunna behålla deltidsanställda brandmän. Mot denna bakgrund har regeringen beslutat kommittédirektiven En effektivare kommunal räddningstjänst (dir. 2017:15. Utredaren ska analysera och föreslå åtgärder som kan behövas för att förbättra kommunernas förutsättningar att kunna bedriva förebyggande verksamhet och räddningstjänst organiserad med hel- och deltidsanställda brandmän. Punkten är slutbehandlad. 8. Rskr. 2010/11:324 Anmälningsplikt vid idrottsarrangemang Bet. 2010/11:JuU28 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (Ju 51), 2012/13:75 (Ju 21), 2013/14:75 (Ju 15), 2014/15:75 (Ju 10) och 2015/16:75 (Ju 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Om anmälningsplikt*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om anmälningsplikt (bet. 2010/11:JuU28 s. 6 f.). Regeringen utsåg i mars 2011 en nationell samordnare för att motverka våld och andra brott i samband med idrottsarrangemang (dir. 2011:22, Ku 2011:3). I uppdraget, som syftade till att finna effektiva åtgärder mot huliganism i stort, låg att förbättra samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer på central, regional och lokal nivå och att analysera och löpande lämna förslag till hur brottslighet i samband med idrottsarrangemang kan motverkas. Utredningen lämnade i april 2012 delbetänkandet Mindre våld för pengarna (SOU 2012:23). I delbetänkandet, som har remissbehandlats, lämnas ett flertal lagförslag, bl.a. om förändringar i lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. I mars 2013 överlämnades slutbetänkandet Mera glädje för pengarna (SOU 2013:19). Detta betänkande innehåller inga lagförslag. Den nationelle samordnaren behandlade även inom ramen för uppdraget frågan om anmälningsplikt vid idrottsarrangemang. I juni 2012 överlämnade han en särskild skrivelse om sådan anmälningsplikt. Innebörden av skrivelsen är att en sådan plikt inte bör införas för närvarande utan att förslagen i delbetänkandet är tillräckliga för att motverka brottslighet i samband med idrottsarrangemang. Skrivelsen har remitterats. Remissinstanserna har antingen instämt i bedömningen i skrivelsen eller inte haft några synpunkter. Regeringen har i propositionen Förstärkt tillträdesförbud vid idrottsarrangemang (prop. 2013/14:68) behandlat delbetänkandets förslag om förlängning av tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. Vidare har en sakkunnig person biträtt Justitiedepartementet med att ta fram förslag till lagstiftning om register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang (Ds 2013:77). Den 4 september 2014 beslutade regeringen propositionen Register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang (prop. 2013/14:254). I propositionen föreslogs bl.a. en ny lag som gör det möjligt för Polismyndigheten att föra ett register med uppgifter om personer som har meddelats tillträdesförbud. Lagförslagen trädde i kraft den 1 april 2015. I januari 2015 utsåg folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern en nationell samordnare som under 2015 skulle verka för att stärka den positiva supporterkulturen och motverka idrottsrelaterad brottslighet. Av den nationella samordnarens slutrapport den 18 januari 2016 följer att några ytterligare lagstiftningsåtgärder på området för närvarande inte behövs. I skrivelse 2015/16:75 angavs att regeringen avsåg att överväga att lägga skrivelsen till handlingarna. Den 22 september 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelse 2010/11:324 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 9. Rskr. 2011/12:253 Skuldsanering m.m. Mot. 2011/12:C350, bet. 2011/12:CU19 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Ju 52), 2013/14:75 (Ju 19), 2014/15:75 (Ju 12) och 2015/16:75 (Ju 10). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om skuldsanering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför (bet. 2011/12:CU19 s. 5 f.). År 2012 gavs en särskild utredare i uppdrag att se över bl.a. insolvensprognosen vid skuldsanering och föreslå åtgärder som förbättrar möjligheten för den som har rätt till skuldsanering att också få det (dir. 2012:30). Utredningen redovisade sitt uppdrag i oktober 2013 (SOU 2013:72). Regeringen beslutade den 3 mars 2016 propositionen Skuldsanering - förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt (prop. 2015/16:125). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 10. Rskr. 2012/13:77 Genomförande av det nya EU-direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning Prop. 2012/13:4, bet. 2012/13:SkU8 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Ju 69), 2013/14:75 (Ju 21), 2014/15:75 (Ju 14) och 2015/16:75 (Ju 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt c) om noggranna överväganden i fråga om inskränkningar av meddelarfriheten och sekretessbestämmelsernas utformning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför i betänkandet om att regeringen bör redovisa noggranna överväganden i fråga om inskränkningar av meddelarfriheten och sekretessbestämmelsers utformning (bet. 2012/13:SkU8 s. 9). Regeringen avser att före sommaren i en proposition återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur utvecklingen ska följas när det gäller inskränkningar i meddelarfriheten och sekretessbestämmelsernas utformning. I det sammanhanget avser regeringen också att återkomma i frågan om hur den svenska meddelarfriheten ska uppmärksammas i samband med förhandlingar om EU-rättsakter. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2012/13:144 Snabbare betalningar Prop. 2012/13:36, mot. 2012/13:C2 och C332, bet. 2012/13:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ju 24), 2014/15:75 (Ju 17) och 2015/16:75 (Ju13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 (reservation 1) om ytterligare förslag om betalningstiderna*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservation 1 under punkt 2 (bet. 2012/13:CU6 s. 14 f.). Under våren 2013 upprättades inom Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 har företrädare för näringslivet bjudits in för att diskutera ett initiativ till självreglering. Ärendet bereds vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2012/13:154 En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess Prop. 2012/13:45, mot. 2012/13:Ju6 och Ju7, bet. 2012/13:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ju 27), 2014/15:75 (Ju 18) och 2015/16:75 (Ju 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om tid för överklagande - socialförsäkringsmål*, p. d), och punkt 2 om tid för överklagande - mål om arbetslöshetsförsäkring*, p. c): Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en konsekvensbeskrivning av hur enskilda påverkas av en kortare överklagandetid i socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetsförsäkring (bet. 2012/13:JuU15 s. 20). Regeringen beslutade den 8 maj 2013 kommittédirektiv Specialisering för skattemål och fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen (dir. 2013:49) enligt vilka utredaren skulle genomföra en konsekvensbeskrivning av hur enskilda påverkas av en kortare överklagandetid i socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetsförsäkring. Utredaren avrapporterade uppdraget den 28 november 2014 i betänkandet Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål (SOU 2014:76). Betänkandet har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet. Regeringens inriktning på arbetet är att under riksmötet 2016/17 återkomma till riksdagen med anledning av konsekvensbeskrivningen som avses i punkterna. Punkterna är inte slutbehandlade. Riksmötet 2013/14 13. Rskr. 2013/14:143 Insolvens och utsökningsrätt Mot. 2013/14:C447 yrkande 10, bet. 2013/14:CU11 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 21) och 2015/16:75 (Ju 15). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om skuldsanering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför (bet. 2013/14:CU11 s. 6 f.). År 2012 gavs en särskild utredare i uppdrag att se över bl.a. insolvensprognosen och betalningsplanens längd och föreslå åtgärder som förbättrar möjligheten för den som har rätt till skuldsanering att också få det (dir. 2012:30). Utredningen redovisade sitt uppdrag i oktober 2013 (SOU 2013:72). Regeringen beslutade den 3 mars 2016 propositionen Skuldsanering - förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt (prop. 2015/16:125). Punkten är slutbehandlad. 14. Rskr. 2013/14:159 Straffrättsliga frågor Mot. 2013/14:Ju216, 2013/14:Ju242, 2013/14:Ju292, 2013/14:Ju303, 2013/14:Ju433 och 2013/14:Ju436, bet. 2013/14:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 23) och 2015/16:75 (Ju 16). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 16 om identitetsstölder*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se över om inte respekten för enskildas integritet kräver både straffrättsliga och andra åtgärder mot identitetsstölder samt vidta sådana åtgärder (bet. 2013/14:JuU15 s. 23 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:Ju216, 2013/14:Ju242, 2013/14:Ju292, 2013/14:Ju303, 2013/14:Ju433 och 2013/14:Ju436. Frågan behandlas i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) som överlämnades till regeringen i december 2013. Betänkandet har remitterats. Vidare har för att komplettera beredningsunderlaget inom Justitiedepartementet under 2015 utarbetats och remitterats en promemoria med förslag om att straffbestämmelsen om olovlig förföljelse i 4 kap. 4 b § brottsbalken ska omfatta gärningar som utgör olovlig identitetsanvändning. Den 17 mars 2016 beslutade regeringen proposition Straffrättsligt skydd mot olovlig identitetsanvändning (prop. 2015/16:150) där tillkännagivandet behandlas. Punkten är slutbehandlad. 15. Rskr. 2013/14:163 Ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering Prop. 2013/14:170, mot. 2013/14:K17, bet. 2013/14:KU35 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 26) och 2015/16:75 (Ju 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om definitionen av en bidragsgivares identitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om att vissa aspekter avseende uppgifter om en bidragsgivares identitet bör förtydligas (bet. 2013/14:KU35, s. 25-27). Frågan om vilka uppgifter som avses med en bidragsgivares identitet enligt lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier har behandlats av den parlamentariskt sammansatta Kommittén om insyn i finansiering av partier (Ju 2014:15) i betänkandet Ökad insyn i partiers finansiering - ett utbyggt regelverk (SOU 2016:74), som överlämnades den 8 november 2016. Betänkandet har remissbehandlats. Arbete pågår med en lagrådsremiss med anledning av de förslag som har presenterats i betänkandet, där denna fråga kommer att ingå. Avsikten är att en proposition ska kunna överlämnas till riksdagen under 2017. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2013/14:177 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2012/13:Ju201, 2013/14:Ju202, 2012/13:Ju249, 2013/14:Ju290, 2012/13:Ju291, 2012/13:Ju359, 2012/13:Ju373 och 2013/14:Ju412, bet. 2013/14:JuU18 Tidigare redovisad, se rskr. 2015/16:75 (Ju 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om att återvända med skydd av polis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen ska vidta åtgärder för att förbättra möjligheterna för kvinnor som tvingats fly från eller som lämnat en närstående man och känner rädsla för våld eller hot om våld från honom, att i skydd av polis återvända hem för att hämta sina och eventuella barns tillhörigheter (bet. 2013/14:JuU18 s. 21 f.). Regeringen gav den 4 september 2014 Rikspolisstyrelsen i uppdrag att utreda vilken vägledning som finns för polisens stöd och hjälp till personer som har utsatts för brott av närstående och att utreda om vägledningen är tillräcklig och enhetlig då den som utsatts för brott behöver hämta tillhörigheter i hemmet (Ju2014/3130/L4). Styrelsen skulle också utreda om det behövdes utbildnings- eller informationsinsatser och i så fall genomföra dessa. Polismyndigheten, som övertagit Rikspolisstyrelsens uppgift, redovisade uppdraget den 25 juni 2015. Myndigheten avser att vidta åtgärder för att förbättra förutsättningarna för polisanställda att göra säkra bedömningar i varje enskilt fall när en person som utsatts för brott av närstående behöver hämta tillhörigheter i hemmet. Relevanta riktlinjer och handböcker kommer att kompletteras och ändras. Förändringarna kommer att spridas både genom de grund- och vidareutbildningar som finns inom myndigheten och genom andra interna informationskanaler som intranätet. Genomförandet av förändringsarbetet följs upp. Regeringen avser att lägga skrivelsen till handlingarna i denna del. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om barnahus*: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska stimulera myndigheternas arbete med att inrätta fler barnahus. Enligt utskottets uppfattning bör det finnas minst ett barnahus i varje län. Regeringen bör även verka för att barnahusens uppdrag ska omfatta barn upp till 18 år, att barnahusens verksamhet utvecklas genom forskning och samverkan samt att verksamheten utvärderas (bet. 2013/14:JuU18 s. 27 f.). Sedan tillkännagivandet beslutades har flera nya barnahus etablerats och barnahus finns för närvarande i alla län utom Norrbotten, Jämtland och Halland. Verksamheten omfattar redan i dag barn upp till 18 år och den har vid flera tillfällen varit föremål för översyn. Vidare har ett nationellt kunskapscentrum - Barnafrid - inrättats vid Linköpings universitet. De åtgärder som tas upp i tillkännagivandet är därmed redan omhändertagna. Regeringen avser att lägga skrivelsen till handlingarna i denna del. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2013/14:201 Konsumenträtt Mot. 2013/14:N423 yrkande 4, bet. 2013/14:CU20 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 39) och 2015/16:75 (Ju 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt. 13 om betalningstider i näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför (bet. 2013/14:CU20 s. 51 f.). Under våren 2013 upprättades inom Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 har företrädare för näringslivet bjudits in för att diskutera ett initiativ till självreglering. Ärendet bereds vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2013/14:326 Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor Mot. 2013/14:So13 yrkande 2, bet. 2013/14:SoU23 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 68) och 2015/16:75 (Ju 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om preskriptionstiden för sexualbrott mot barn*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska låta göra en översyn av om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Åtgärder har vidtagits för att inhämta underlag om frågans fortsatta beredning. En översyn kommer att övervägas närmare under 2017. Nyare riksmöten Riksmötet 2014/15 19. Rskr. 2014/15:77 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93) och 2015/16:75 (Ju 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). Regeringen delar utskottets uppfattning att det är viktigt att på olika sätt säkerställa polisreformens intentioner rörande lokalt polisarbete. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen därför krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen har bl.a. skett på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret lämnade i oktober 2016 sin första rapport av tre avseende ombildningen. Av rapporten framgår att flera viktiga delar av omorganisationen är genomförda. Statskontoret lyfter bl.a. fram att den operativa flexibiliteten har ökat avsevärt, att Polismyndigheten har skapat en grund för att styra och leda polisen som en sammanhållen myndighet och att steg har tagits för att komma närmare medborgarna. Samtidigt påpekar de att lokalpolisområdenas behov bör prioriteras ytterligare. Statskontoret kommer att lämna sin andra delredovisning den 1 oktober 2017 och uppdraget slutredovisas den 1 oktober 2018. Regeringen har, i syfte att ge Polismyndigheten möjlighet att anställa mer personal, tillfört myndigheten medel såväl i vårändringsbudgeten 2016 som i budgeten för 2017. Bl.a. finns det behov av fler poliser för att ytterligare stärka förmågan att lokalt förebygga och bekämpa brott. För att säkerställa polisreformens intentioner avser regeringen att fortsätta följa utvecklingen inom Polismyndigheten. Regeringen begär därför i regleringsbrevet för 2017 att Polismyndigheten ska analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. Polismyndigheten ska också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Återrapporteringen sker i myndighetens årsredovisning för 2017. Punkten är slutbehandlad. Punkt 21 om bostadsinbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att arbetet mot bostadsinbrott ska prioriteras (bet. 2014/15:JuU1 s. 43). Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Regeringen har för avsikt att inom kort besluta propositionen Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott. I propositionen kommer det föreslås bl.a. att integritetskränkande inslag ska få större genomslag när det bedöms om ett tillgrepp ska anses utgöra grov stöld. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet och regeringen avser att inhämta ytterligare beredningsunderlag avseende den berörda frågan. Punkt 22 om brott som begås av djurrättsaktivister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att arbetet mot brott som begås av djurrättsaktivister ska prioriteras (bet. 2014/15:JuU1 s. 44). Justitiedepartementet har tidigare inhämtat och sammanställt information från Polismyndigheten avseende dessa brott. Därefter har frågan tagits upp till diskussion på möten mellan inrikesministerns statssekreterare och rikspolischefen respektive säkerhetspolischefen. Regeringen avser inte vidta några ytterligare åtgärder. Regeringen avser mot denna bakgrund att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 39 om rättsväsendets arbete med brottslighet på internet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att stärka rättsväsendets kompetens i arbetet mot brottsligheten på internet (bet. 2014/15:JuU1 s. 53). I regleringsbrevet för 2015 fick Brottsförebyggande rådet i uppdrag att kartlägga utvecklingen av it-relaterade inslag i de anmälda brotten. Myndigheten skulle även analysera kompetens och kapacitet vad gäller it-relaterad brottslighet och forensiska it-undersökningar i den brottsutredande verksamheten. I arbetet ingick att belysa brister och utvecklingsmöjligheter. Uppdraget redovisades den 30 september 2016 (Brå 2016:17). Riksrevisionen har tidigare genomfört en granskning av polis och åklagares förmåga på detta område (RiR 2015:21). Granskningarna visar att varken polis eller åklagare har beredskap och förmåga att effektivt handlägga och utreda denna typ av brottslighet. I regleringsbreven för 2017 begär regeringen därför återrapportering från både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Myndigheterna ska med utgångspunkt i nämnda granskningar redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att myndigheterna har tillräcklig kompetens och beredskap för att utreda it-relaterade brott. Av redovisningen ska också framgå hur myndigheterna arbetar för att sprida och implementera kunskap om it-relaterad brottslighet inom den egna verksamheten. Redovisning sker i respektive myndighets årsredovisning för 2017. Punkten är slutbehandlad. 20. Rskr. 2014/15:102 Tydligare reaktioner på ungas brottslighet Prop. 2014/15:25, mot. 2014/15:2971, bet. 2014/15:JuU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om helgavskiljning med fotboja*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se över hur ungdomspåföljden helgavskiljning med fotboja kan utformas och återkomma till riksdagen med ett sådant förslag (bet. 2014/15:JuU9 s. 11 f.). Riksdagens tillkännagivande motsvaras av förslag om nya påföljder för unga lagöverträdare som Påföljdsutredningen lämnat i betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34). Det betänkandet utgjorde också underlag för förslagen i propositionen Tydligare reaktioner på ungas brottslighet (prop. 2014/15:25), som antogs av riksdagen i samma betänkande som tillkännagivandet. Betänkandet Nya påföljder har härutöver legat till grund för regeringens förslag i propositionen Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet (prop. 2014/15:37), som riksdagen antagit (bet. 2014/15:JuU8). Vidare har regeringen den 26 november 2015 beslutat att överlämna lagrådsremissen Ny påföljd efter tidigare dom till Lagrådet. Även förslagen i den remissen har sin grund i Påföljdsutredningens betänkande och behandlar bl.a. unga lagöverträdare. Beredningen fortsätter av kvarvarande förslag i betänkandet. Den 21 december 2016 beslutade justitie- och migrationsministern att ge en utredare i uppdrag att överväga och komplettera de bedömningar och förslag som lämnats av Påföljdsutredningen om nya påföljdsinslag för unga lagöverträdare. I uppdraget ingår att överväga behovet av att införa nya påföljder för unga. I uppdraget ingår vidare att ta ställning till de förslag om sådana påföljder som Påföljdsutredningen lämnat och vid behov komplettera dessa. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2017. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2014/15:104 Samhällets krisberedskap Mot. 2014/15:2841 yrkande 7, bet. 2014/15:FöU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 25). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt. 5 om särskild utredning om alarmeringstjänsten*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att lämna förslag till hur en sammanhållen myndighet för alarmeringstjänsten bör organiseras (bet. 2014/15:FöU6 s. 22 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2841 yrkande 7. Regeringen har den 12 november 2015 beslutat kommittédirektiven En samordnad alarmeringstjänst (dir. 2015:113). Utredaren ska analysera och föreslå hur en nationell alarmeringsfunktion ska kunna inrättas för att alarmeringstjänsten ska kunna samordnas på ett bättre sätt. Vidare ska utredaren analysera vilken organisationsform, dvs. en myndighet eller ett bolag, som ska förordas för en sådan funktion. Dessutom ska utredaren analysera och utarbeta fullständiga förslag till hur dels en statlig myndighet, dels ett bolag, kan inrättas för att kunna ansvara för den nationella alarmeringsfunktionen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2017. Den 10 november 2016 beslutade regeringen att lägga skrivelsen till handlingarna. 22. Rskr. 2014/15:122 Familjerätt Mot. 2014/15:463, 2014/15:988, 2014/15:1599 yrkande 1, 2014/15:2454 yrkande 24, 2014/15:2517 yrkande 1, 2014/15:2600 yrkande 17, 2014/15:2984 yrkande 2 och 3, 2014/15:2989, bet. 2014/15:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utredningar av faderskap*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför (bet. 2014/15:CU6 s. 14 f.). Arbete pågår med utredningsdirektiven Modernare regler om faderskap och föräldraskap, som är tänkt att innefatta bl.a. frågan om utredningar av faderskap. Avsikten är att en utredning ska kunna tillsättas under våren 2017. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om framtidsfullmakter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför (bet. 2014/15:CU6 s. 35 f.). Förslag om framtidsfullmakter har presenterats i betänkandet Frågor om förmyndare och ställföreträdare för vuxna (SOU 2004:112) med komplettering i departementspromemorian Framtidsfullmakter (Ds 2014:16). Regeringen beslutade den 22 december 2016 propositionen Framtidsfullmakter - en ny form av ställföreträdarskap för vuxna (prop. 2016/17:30). Punkten är slutbehandlad. 23. Rskr. 2014/15:124 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2014/15:2973, bet. 2014/15:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 31). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om elektronisk fotboja vid kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör utreda frågan om huruvida kraven för när ett kontaktförbud får förenas med elektronisk övervakning är för höga (bet. 2014/15:JuU18 s. 15 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2973 yrkande 7. En utredare har haft i uppdrag att se över förutsättningarna för elektronisk övervakning av kontaktförbud. Uppdraget beslutades av justitie- och migrationsministern den 8 mars 2016. Den 26 maj 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. 24. Rskr. 2014/15:127 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse Framst. 2014/15:JO1, bet. 2014/15:KU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning i fråga om utlämnande av allmänna handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om behovet av utredning i fråga om mycket frekventa och omfattande framställningar att få ta del av allmänna handlingar (bet. 2014/15:KU11 s. 15-16). Den 19 april 2016 fick en utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder i fråga om förekomsten hos myndigheterna av frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ju 2016:C). Uppdraget beräknas vara slutfört den 1 juni 2017. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2014/15:138 Straffrättsliga frågor Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om skärpta straff för människohandel och koppleri*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om skärpta straff för människohandel och koppleri (bet. 2014/15:JuU14 s. 20 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2972 yrkande 2 och delvis motion 2014/15:2524 yrkande 37. 2014 års människohandelsutredning (dir. 2014:128) har bl.a. utvärderat tillämpningen av bestämmelsen om människohandelsbrott och granskat hur de brottsbekämpande myndigheterna utreder och i övrigt arbetar med ärenden om människohandel. Utredaren har också övervägt om det finns behov av att förtydliga eller annars förändra bestämmelsen om människohandelsbrott samt överväga åtgärder för att stärka kvaliteten och effektiviteten i brottsutredningarna och öka lagföringen av människohandelsbrott. Regeringen beslutade vidare den 17 juni 2015 tilläggsdirektiv till utredningen att även se över straffskalorna för människohandel och koppleri (dir. 2015:64). Uppdraget redovisades i slutbetänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 23 februari 2017. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 14 om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet (bet. 2014/15:JuU14 s. 27 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 6 och delvis motion 2014/15:2313 yrkande 2. En utredare har haft i uppdrag att ta ställning till om det straffrättsliga skyddet bör kompletteras när det gäller spridning av integritetskränkande uppgifter utanför det grundlagsskyddade området (dir. 2014:74). Utredningsuppdraget har redovisats i betänkandet Integritet och straffskydd (SOU 2016:7). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringskansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Tillkännagivandet kan antas bli slutbehandlat under 2017. Punkt 18 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om köp av sexuell handling av barn (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2508 yrkande 2, 2014/15:2524 yrkande 32 och 2014/15:2970 yrkande 8 och delvis bifallit motion 2014/15:2319 yrkandena 1 och 2. Att överväga om straffskalan för brottet bör ändras, och i det sammanhanget särskilt överväga en höjning av straffminimum genom att ta bort böter ur straffskalan, omfattas av uppdraget till 2014 års människohandelsutredning (dir. 2014:128). Uppdraget redovisades i delbetänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, m.m. (SOU 2016:42). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 24 oktober 2016. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Avsikten är att under 2017 återkomma med förslag med anledning av de förslag som lämnats i betänkandet. Punkt 19 om köp av sexuell tjänst*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om köp av sexuell tjänst (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2508 yrkande 1 och 2014/15:2970 yrkande 9 och delvis bifallit motion 2014/15:1711 yrkande 1. Att analysera om det finns behov av förändringar i straffbestämmelsen för att säkerställa att försvårande omständligheter får genomslag vid straffvärdebedömningen, och i det sammanhanget särskilt överväga en höjning av straffminimum genom att ta bort böter i straffskalan vid allvarliga fall av köp av sexuell tjänst, omfattas av 2014 års människohandelsutredning (dir. 2014:128). Uppdraget redovisades i delbetänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, m.m. (SOU 2016:42). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 24 oktober 2016. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Avsikten är att under 2017 återkomma med förslag med anledning av de förslag som lämnats i betänkandet. Punkt 20 om kontakt med barn i sexuellt syfte*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om kontakt med barn i sexuellt syfte (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 2 och delvis bifallit motionerna 2014/15:836 och 2014/15:2039. En utredare har haft i uppdrag att göra en översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte och i det sammanhanget ta ställning till om straffansvaret är lämpligt utformat och om straffskalan bör ändras. Uppdraget redovisades den 21 oktober 2015 (Översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte, Ds 2015:49). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 16 februari 2016. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Avsikten är att under 2017 återkomma till riksdagen med anledning av de förslag som lämnats i betänkandet. Punkt 26 om inbrottsstöld*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om inbrottsstöld (bet. 2014/15:JuU14 s. 40 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2246 och 2014/15:2970 yrkande 2. Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom. Regeringen har för avsikt att inom kort besluta propositionen Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott. I propositionen kommer det föreslås bl.a. att integritetskränkande inslag ska få större genomslag när det bedöms om ett tillgrepp ska anses utgöra grov stöld. Frågan om införandet av ett nytt brott - inbrottsstöld - bereds vidare i Regeringskansliet och regeringen avser att inhämta ytterligare beredningsunderlag avseende den berörda frågan. Punkt 30 om skärpning av straffet för bedrägeri m.m.*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om skärpning av straffet för bedrägeri m.m. (bet. 2014/15:JuU14 s. 43 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:197. Frågan om skärpt lagstiftning i arbetet mot bedrägerier har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har för avsikt att inom kort besluta propositionen Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott där tillkännagivandet kommer att behandlas. Punkt 31 om identitetsstöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om identitetsstöld (bet. 2014/15:JuU14 s. 43 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 3 och delvis bifallit motionerna 2014/15:1617 och 2014/15:2413. Frågan behandlas i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) som överlämnades till regeringen i december 2013. Betänkandet har remitterats. Vidare har för att komplettera beredningsunderlaget inom Justitiedepartementet under 2015 utarbetats och remitterats en promemoria med förslag om att straffbestämmelsen om olovlig förföljelse i 4 kap. 4 b § brottsbalken ska omfatta gärningar som utgör olovlig identitetsanvändning. Den 17 mars 2016 beslutade regeringen proposition Straffrättsligt skydd mot olovlig identitetsanvändning (prop. 2015/16:150) där tillkännagivandet behandlas. Punkt 33 om systematiska fakturabedrägerier*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om systematiska fakturabedrägerier (bet. 2014/15:JuU14 s. 43 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 5 och motion 2014/15:2972 yrkande 7 och delvis bifallit motion 2014/15:843. Frågan om systematiska fakturabedrägerier har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har för avsikt att inom kort besluta propositionen Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott där tillkännagivandet kommer att behandlas. Punkt 45 om skärpta straff för vissa allvarliga våldsbrott*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om skärpta straff för vissa allvarliga våldsbrott (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2970 yrkande 7 och motion 2014/15:2972 yrkande 5 och delvis bifallit motionerna 2014/15:289, 2014/15:1758 och 2014/15:2524 yrkande 2. Frågan om skärpta straff för vissa allvarliga våldsbrott har behandlats i betänkandet Straffskalorna för allvarliga våldsbrott (SOU 2014:18). Den 9 februari 2017 beslutade regeringen propositionen Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott (prop. 2016/17:108) där tillkännagivandet behandlas. Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2004/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya Påföljder (SOU 2012:34). Regeringen beslutade den 26 november 2015 att överlämna lagrådsremissen Ny påföljd efter tidigare dom till Lagrådet. I remissen föreslår regeringen att den nuvarande ordningen avseende gemensam straffmätning ska ändras på så sätt att ny brottslighet, som utgör återfall, inte längre ska omfattas av regleringen om gemensam straffmätning. Ny brottslighet bör i stället beaktas i skärpande riktning vid påföljdsbestämningen. Påföljdsutredningen har härutöver i sitt betänkande gjort bedömningen att regleringen om straffvärdebedömningen av flerfaldig brottslighet i övrigt har goda skäl för sig och är väl förankrad i rättssystemet. Den bedömningen delas också av de remissinstanser som yttrat sig över den. I lagrådsremissen instämmer regeringen i den bedömningen. Den 17 mars 2016 beslutade regeringen propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151) där tillkännagivandet behandlas. Punkt 62 om förverkande*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om förverkande (bet. 2014/15:JuU14 s. 71 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2972 yrkande 3. Frågan om att ytterligare utöka möjligheterna att komma åt kriminellas tillgångar genom skärpt lagstiftning har behandlats av Utredningen om utvidgat förverkande m.m. i betänkandet För att brott inte ska löna sig (SOU 2015:67). Den 23 mars 2016 beslutade regeringen propositionen Utökade möjligheter till förverkande (prop. 2015/16:155) där tillkännagivandet behandlas. Punkt 65 om försök till häleri*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om försök till häleri (bet. 2014/15:JuU14 s. 76 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2972 yrkande 8. Frågan om kriminalisering av häleri av normalgraden på försöksstadiet har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom. Regeringen har för avsikt att inom kort besluta propositionen Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott. Frågan om kriminalisering på försöksstadiet av häleri av normalgraden bereds vidare i Regeringskansliet och regeringen avser att inhämta ytterligare beredningsunderlag. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6, 14, 18, 19, 20, 26, 30, 33 och 65. 26. Rskr. 2014/15:152 Polisfrågor Mot. 2014/15:2972 yrkande 10, 2014/15:2986 yrkande 2, 2014/15:2974 yrkande 15, 2014/15:32 yrkande 3, 2014/15:171 yrkandena 1 och 2, 2014/15:1261 yrkande 1, 4 och 5, 2014/15:1631, 2014/15:2048 och 2014/15:2496 yrkande 5, bet. 2014/15:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om utbyte av information i kampen mot grov organiserad brottslighet*: Propositionen 2015/16:167 Informationsutbyte vid samverkan mot organiserad brottslighet beslutades av regeringen den 28 april 2016 och bifölls av riksdagen den 21 juni 2016. Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit. Punkten är slutbehandlad. Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om renodling av polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f. ) och därmed bifallit motion 2014/15:2986 yrkande 2. Betänkandet Med fokus på kärnuppgifterna - En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet (SOU 2015:3) har remissbehandlats. Arbete pågår med att ta fram en lagrådsremiss. Den 1 december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslår regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under år 2014-2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med polisen gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. [Nyligen har regeringen beslutat om att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ska följa upp effekterna av regeringens satsning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 47 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om handläggning av vapenlicensärenden (bet. 2014/15:JuU16 s. 55 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 15 och delvis motionerna 2014/15:32 yrkande 3, 2014/15:171 yrkandena 1 och 2, 2014/15:1261 yrkandena 1, 4 och 5, 2014/15:1631, 2014/15:2048 och 2014/15:2496 yrkande 5. Regeringen gav den 30 juli 2015 Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med vapentillstånd (Ju2015/05755/PO). Uppdraget delredovisades den 1 mars 2016. Av delredovisningen framgår hur handläggningstiderna de senaste åren har utvecklats och en analys av utvecklingen. Statistiken ska årligen redovisas till regeringen i samband med årsredovisningen. Därutöver ska de framgångsfaktorer som identifierats i hanteringen av vapentillstånd redovisas. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2017. Av slutredovisningen ska framgå vilka åtgärder som vidtagits för att göra handläggningen av vapentillstånd mer effektiv och enhetlig inom Polismyndigheten, vilka resultat som har uppnåtts samt vilka långsiktiga rutiner som implementerats och varför. Regeringen avser mot denna bakgrund att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2014/15:153 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). Den 31 mars 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att, i syfte att stärka möjligheterna att förebygga och förhindra återfall i allvarlig brottslighet, överväga och föreslå ändringar i systemet med villkorlig frigivning (dir. 2016:28). Uppdraget ska redovisas senast den 29 juni 2017. Punkten är inte slutbehandlad. 28. Rskr. 2014/15:173 Offentlighet, sekretess och integritet Mot. 2014/15:2969, bet. 2014/15:KU15 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om personlig integritet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om behovet av ett stärkt straffrättsligt skydd mot spridning av integritetskänsligt material (bet. 2014/15:KU15 s. 12 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 7. En utredare har haft i uppdrag att ta ställning till om det straffrättsliga skyddet bör kompletteras när det gäller spridning av integritetskränkande uppgifter utanför det grundlagsskyddade området (dir. 2014:74). Utredningsuppdraget har redovisats i betänkandet Integritet och straffskydd (SOU 2016:7). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringskansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Tillkännagivandet kan antas bli slutbehandlat under 2017. Punkten är inte slutbehandlad. 29. Rskr. 2014/15:204 Några ändringar i vapenlagen Prop. 2014/15:108, mot. 2014/15:3078 yrkande 1-3, bet. 2014/15:JuU26 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om spårbarhet för vapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till åtgärder inom Europeiska unionen för att skapa spårbarhet för vapen som det handlas med inom Europeiska unionen (bet. 2014/15:JuU26 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:3078 yrkande 1. Den 18 november 2015 presenterade EU-kommissionen förslag till ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (vapendirektivet). Bland annat föreslås att ett EU-system för märkning av alla skjutvapen ska inrättas. Förslaget, som regeringen har ställt sig bakom, syftar till att förhindra att märkningar enkelt kan avlägsnas och att klargöra vilka delar av ett skjutvapen som ska märkas. För att förbättra informationsutbytet mellan medlemsstaterna föreslås också att kommissionen ska genomföra en utredning av vad som krävs för ett system som kan stödja utbytet av de uppgifter som finns i de nationella digitaliserade vapenregistren. Kommissionens förslag till ändring av vapendirektivet blev färdigförhandlat i december 2016. Direktivet ska antas av parlamentet och rådet vilket förväntas ske under våren 2017. Regeringen avser mot denna bakgrund att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om digitalt vapenhandlarregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se till att det införs ett digitalt vapenhandlarregister (bet. 2014/15:JuU26 s. 7 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:3078 yrkande 2. Framtagande av ett digitalt vapenhandlarregister ligger inom Polismyndighetens ansvarsområde och myndigheten har själv möjlighet att införa ett sådant system. Förslaget till ändring av EU:s vapendirektiv innebär emellertid att vapenhandlare och vapenmäklares vapenregister ska vara anslutna till digitaliserade nationella vapenregister 30 månader efter att vapendirektivet beslutas, vilket ska ske under våren 2017. Polismyndigheten har sett behovet av ett digitalt vapenhandlarregister och har avsatt resurser för att inleda utvecklingen av ett sådant. Regeringen avser mot denna bakgrund att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om digitaliserat arkivsystem för vapendeklarationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se till att det införs ett digitaliserat arkivsystem för att underlätta för vapenhandlare att deklarera permanent in- och utförsel av vapen ur landet (bet. 2014/15:JuU26 s. 9 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:3078 yrkande 3. Arbete med ett digitaliserat arkivsystem för vapendeklarationer ligger inom Polismyndighetens ansvarsområde och myndigheten har själv möjlighet att införa ett sådant system. Arbetet med ett digitaliserat arkivsystem för vapendeklarationer är inte påbörjat, men Polismyndigheten uppger att det arbete som ska genomföras inom ramen för utvecklandet av ett digitalt vapenhandlarregister kan användas i ett senare skede för att skapa ett digitaliserat arkivsystem för vapendeklarationer. Regeringen avser mot denna bakgrund att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 30. Rskr. 2015/16:36 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin Prop. 2015/16:3, mot. 2015/16:3253, bet. 2015/16:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6 s. 10 f.). Riksdagens tillkännagivande beaktas i lagstiftningsärendet om företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Tillkännagivandet kommer att behandlas under det pågående arbetet med Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8). Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2015/16:86 Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism Skr. 2014/15:146, mot. 2015/16:190 m.fl., bet. 2015/16:JuU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 71). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om kriminalisering av terrorismresor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om kriminalisering av terrorismresor och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU7 s. 18 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2015/16:190 yrkandena 1 och 3, 2015/16:254 yrkande 2, 2015/16:1298 yrkande 1, 2015/16:1979, 2015/16:2129 yrkande 8, 2015/16:2397 yrkande 1, 2015/16:2715 yrkande 3, 2015/16:3031 och 2015/16:3072 yrkande 16. Den 17 december 2015 beslutade regeringen propositionen Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte (prop. 2015/16:78). I propositionen föreslås bl.a. ett särskilt straffansvar för den som reser eller påbörjar en resa utomlands i avsikt att begå eller förbereda eller att ge eller ta emot utbildning avseende bl.a. terroristbrott liksom för den som finansierar en sådan resa eller finansierar en person eller sammanslutning av personer som t.ex. begår terroristbrott. En utredare har haft i uppdrag att analysera behovet av ytterligare kriminalisering för att förebygga och förhindra att personer deltar i väpnad konflikt utomlands inom ramen för en terroristorganisation (dir. 2015:61). Uppdraget redovisades i delbetänkandet Straffrättsliga åtgärder mot deltagande i en väpnad konflikt till stöd för en terroristorganisation (SOU 2016:40). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 5 oktober 2016. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 32. Rskr. 2015/16:106 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning av den nya polisorganisationen*: Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om uppföljning av den nya polisorganisationen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). Regeringen delar utskottets syn på vikten av att följa upp ombildningen av polisen. Regeringen har därför noga följt Polismyndighetens arbete med att utveckla sin organisation alltsedan den nya myndigheten bildades och på olika sätt begärt och tagit del av information. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen har bl.a. skett på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret lämnade i oktober 2016 sin första rapport av tre avseende ombildningen. Av rapporten framgår att oförutsedda händelser har bidragit till att ombildningen har fördröjts. Trots det menar Statskontoret att flera viktiga delar av omorganisationen är genomförda. Statskontoret lyfter bl.a. fram att den operativa flexibiliteten har ökat avsevärt, att Polismyndigheten har skapat en grund för att styra och leda polisen som en sammanhållen myndighet och att steg har tagits för att komma närmare medborgarna. Samtidigt påpekar de att många utmaningar återstår och att lokalpolisområdenas behov bör prioriteras ytterligare. Av Statskontorets rapport framgår också att Polismyndigheten löpande följer upp arbetet med ombildningen, bl.a. genom ett stort antal kvantitativa indikatorer som avser att mäta regionernas genomförande av de beslut som fattades av Polissamordningen. Enligt Statskontoret är det dock inte möjligt att redan nu uttala sig om reformens effekter. Erfarenheten från andra omorganisationer visar att stora förändringar initialt ofta leder till en effektivitetsförlust. Därefter följer en uppbyggnadsfas och först senare när det gått en tid är det som regel möjligt att uttala sig om reformens effekter. Statskontorets två återstående rapporter lämnas senast den 1 oktober 2017 respektive 1 oktober 2018. Regeringen har dock för avsikt att liksom tidigare på olika sätt noga följa utvecklingen inom Polismyndigheten för att säkerställa att målet med polisreformen nås. Därför begär regeringen i regleringsbrevet för 2017 att Polismyndigheten ska analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. Polismyndigheten ska också bedöma hur väl myndigheten svarar upp emot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Det finns även andra krav på återrapportering i regleringsbrevet som har kopplingar till myndighetens arbete med ombildningen. Återrapporteringen ska ske i myndighetens årsredovisning för 2017. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om effektivare polis*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om en effektivare polis och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I vårändringsbudgeten för 2016 fick Polismyndigheten extra tillskott av medel vilka bl.a. har använts för att rekrytera fler personer till såväl kärnverksamheten som stödverksamheten. I budgetpropositionen för 2017 beslutade regeringen om ytterligare tillskott till Polismyndigheten för perioden 2017-2020. Myndigheten har därefter fortsatt att rekrytera civilanställda. Dessutom planerar myndigheten att öka antalet poliser under kommande år. Som ett led i arbetet med att renodla Polismyndighetens uppgifter i syfte att frigöra mer resurser till kärnverksamheten har regeringen föreslagit att Kriminalvården i större utsträckning ska utföra transporter som annars skulle ha utförts av Polismyndigheten. Regeringen anser, i likhet med utskottet, att Polismyndighetens förmåga att både förebygga och utreda brott behöver stärkas. Regeringen har därför i regleringsbrevet för 2017 gett Polismyndigheten i uppdrag att, på ett flertal punkter gällande såväl det brottsförebyggande arbetet som utredningsverksamheten, återkomma med redovisning om vilka åtgärder myndigheten vidtagit i syfte att förbättra verksamheten på dessa områden. Punkten är slutbehandlad. Punkt 7 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 50). En viktig del i ombildningen av polisen är att Polismyndighetens samverkan med lokalsamhället ska stärkas. Regeringen har i regleringsbrevet för 2016 gett Polismyndigheten i uppdrag att löpande hålla Justitiedepartementet informerat om det fortsatta genomförandearbetet. Av regleringsbrevet framgår också att myndigheten i årsredovisningen för 2016 ska lägga särskild vikt vid att redovisa genomförandearbetet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. I regleringsbrevet för 2017 begär regeringen att Polismyndigheten ska analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt ska läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Redovisningen ska ske i årsredovisningen för 2017. I december 2015 beslutade regeringen ett uppdrag till samtliga myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Genom uppdraget ska myndigheterna bland annat utveckla det lokala arbetet mot organiserad brottslighet. Ett särskilt fokus ska läggas på problematiken i utsatta områden. Polismyndigheten har tagit flera initiativ till att förstärka närvaron i de mest brottsutsatta områdena. Ett exempel är insatsen Mareld i polisregion Stockholm där några hundra poliser, utöver områdespoliser, ska förstärka närvaron i fyra särskilt prioriterade områden. Polismyndigheten fortsätter också arbetet med tillsättning av områdespoliser som ska arbeta lokalt och kontaktskapande gentemot medborgarna. Målsättningen är att de ska vara kända i lokalsamhället och själva ha goda kunskaper om sitt område. Det är dock inte bara en ökad polisiär närvaro som krävs i dessa områden. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer. Som fler arbetstillfällen, en bättre skola, en minskad bostadssegregation och ett ökat stöd till civilsamhället. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Regeringen kommer dessutom tillsätta en nationell samordnare för det brottsförebyggande arbetet och har avsatt medel för inrättandet av regionala brottsförebyggande samordnare vid länsstyrelserna. Punkten är slutbehandlad. Punkt 11 om antalet poliser*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen bör vidhålla målsättningen om en minimibemanning på 20 000 poliser och tillkännager detta för regeringen. Regeringen uttryckte i budgetpropositionen för 2016 uppfattningen att det är verksamhetens behov som ska styra sammansättningen av såväl de anställdas kompetenser som antalet anställda i Polismyndigheten. Därför ska Polismyndigheten själv förfoga över vilken kompetens som ska rekryteras. Det är en uppfattning som regeringen fortsatt vidhåller. För att ge Polismyndigheten möjlighet att stärka sina personella resurser har regeringen tilldelat myndigheten nya medel i såväl vårändringsbudgeten för 2016 som i budgeten för 2017. Polismyndigheten har under 2016 rekryterat ett stort antal civilanställda. Samtidigt har myndigheten utökat antalet platser på polisutbildningen och planerar att öka antalet poliser med ca 1 500 under kommande år. Det innebär att antalet poliser kommer att överstiga de 20 000 som utskottet fortsatt vill se som en miniminivå. Punkten är slutbehandlad. Punkt 18 om Kriminalvårdens kostnader m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att låta analysera Kriminalvårdens kostnadseffektivitet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 54 f.). Regeringen avser att hantera de frågor som tas upp i tillkännagivandet inom ramen för styrningen av Kriminalvården. I regleringsbreven för budgetåren 2016 och 2017 avseende Kriminalvården har regeringen gett myndigheten i uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder som syftar till ett effektivt resursutnyttjande. Redovisning sker i myndighetens årsredovisning för 2016 resp. 2017. Uppföljning av kostnadsutveckling för lokalförsörjning samt om den nuvarande häktes- och anstaltsorganisationen tillgodoser verksamhetens behov och lever upp till krav på flexibilitet och kostnadseffektivitet har under året skett löpande i dialog med myndigheten bl.a. vid kvartalsmöten och den årliga myndighetsdialogen. Kriminalvården har vidare i skrivelse den 15 juni 2016 (Ju2016/04582/KRIM) redovisat myndighetens beslutade strategier för infrastruktur vid anstalter och häkten. Strategierna är en del i myndighetens långsiktiga arbete med en hållbar framtida infrastruktur vid anstalter och häkten. Regeringen planerar inga ytterligare åtgärder. Regeringen avser att lägga skrivelsen till handlingarna i denna del. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 39 om polisens tillgänglighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att öka polisens tillgänglighet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 76). Polismyndigheten har uppmärksammat att väntetiderna för att komma fram till Polismyndighetens kontaktcenter (PKC) via telefon har varit allt för långa. Myndigheten har därför tagit fram ett nationellt arbetssätt och utvecklingsarbete pågår för att förbättra tillgängligheten. Från och med den 31 oktober 2016 får den som ringer 114 14 sitt ärende besvarat och behandlat i den region där brottet ägt rum. Det förväntas medföra att brotten kan utredas snabbare eftersom åtgärder kan vidtas omgående. De första mätningarna efter genomförd förändring visar att den genomsnittliga väntetiden för att nå polisen via PKC har minskat. Under 2016 har Polismyndigheten dessutom anställt flera hundra nya medarbetare till PKC och öppnat nya kontaktcenter. Under åren 2017-2019 planerar Polismyndigheten att utveckla fler e-tjänster för olika typer av tillstånd. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 42 om polisens närvaro på internet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att öka polisens närvaro på internet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 76). Granskningar som Riksrevisionen (RiR 2015:21) och Brottsförebyggande rådet (Brå 2016:17) har gjort visar att varken polis eller åklagare har beredskap och förmåga att effektivt handlägga och utreda it-relaterad brottslighet. I regleringsbreven för 2017 begär regeringen därför återrapportering från både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Myndigheterna ska med utgångspunkt i nämnda granskningar redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att myndigheterna har tillräcklig kompetens och beredskap för att utreda it-relaterade brott. Av redovisningen ska också framgå hur myndigheterna arbetar för att sprida och implementera kunskap om it-relaterad brottslighet inom den egna verksamheten. Redovisning sker i respektive myndighets årsredovisning för 2017. Punkten är slutbehandlad. Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förbättrad brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer. (bet. 2015/16:JuU1 s. 77). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsäganden generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Den 19 maj 2016 gav regeringen Brottsoffermyndigheten (Brom) i uppdrag att kartlägga brottsutsatts behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vad mån dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget ska redovisas den 31 maj 2017. Polismyndigheten har fattat ett antal beslut om hur utredningsverksamheten ska utvecklas och förbättras. Regeringen avser att följa upp hur dessa beslut omsätts i verksamheten och har därför i regleringsbrevet för 2017 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka konkreta förändringar i verksamheten som besluten syftar till, hur långt myndigheten har kommit i genomförandet av besluten och hur myndigheten säkerställer att besluten fullt ut genomförs. Redovisningen ska lämnas till regeringen senast den 10 oktober 2017. Punkten är slutbehandlad. Punkt 46 om information om möjlighet till vittnesstöd*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vittnen ska få information om möjligheterna till olika former av vittnesstöd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 12) och därmed bifallit motion 2015/16:2303 yrkande 10. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket redovisade i november 2015 ett gemensamt uppdrag om en långsiktigt hållbar organisation och finansiering av vittnesstödsverksamheten (Ju2014/3767/KRIM). Redovisningen innehåller bland annat förslag till åtgärder för att vittnen ska få ytterligare information om möjligheterna till olika former av vittnesstöd. Bland annat föreslås att Domstolsverket och domstolarna ska ta ett större ansvar för att utveckla och sprida den centrala informationen om möjligheterna att få tillgång till vittnesstöd. Brottsoffermyndigheten har även av regeringen i regleringsbrevet för 2017 fått i uppdrag att ta fram en webbaserad grundutbildning för nya vittnesstöd. Regeringen har också i regleringsbreven för 2017 gett Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att återrapportera till regeringen vilka åtgärder som myndigheterna har vidtagit med anledning av förslagen i rapporten. Punkten är slutbehandlad. 33. Rskr. 2015/16:124 Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor Prop. 2014/15:127, bet. 2015/16:SoU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 januari 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 17 och 18). 34. Rskr. 2015/16:130 Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar Prop. 2015/16:4, mot. 2015/16:3258, bet. 2015/16:CU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1: Den 18 februari 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 108-121). Punkt 2 om återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att en arbetskooperativ förening ges en vidgad möjlighet att återbetala medlemsinsatser med högre belopp än insatsernas nominella värde (bet. 2015/16:CU10 s. 10). Tillkännagivandet behandlas i det fortsatta arbetet med lagstiftningsärendet om en ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90). Regeringens målsättning är att överlämna en proposition till riksdagen kring årsskiftet 2017/18. Punkten är inte slutbehandlad. 35. Rskr. 2015/16:132 Utlänningsdatalag Prop. 2015/16:65, bet. 2015/16:SfU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 februari 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 27-29). 36. Rskr. 2015/16:139 Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet Prop. 2015/16:18, bet. 2015/16:KU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 december 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1358). 37. Rskr. 2015/16:141 En modernare rättegång II Prop. 2015/16:39, bet. 2015/16:JuU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 februari 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 37). 38. Rskr. 2015/16:143 Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte Prop. 2015/16:78, mot. 2015/16:3311, bet. 2015/16:JuU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte: Den 11 februari 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 93-95). Punkt 11 om åtgärder med pass för att hindra resande*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om åtgärder med pass för att hindra resande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU17 s. 23 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:3311 yrkande 3. Det är redan i dag möjligt att omhänderta passet när någon är på sannolika skäl misstänkt för att ha påbörjat en resa i terrorismsyfte. Detta kan ske inom ramen för de straffprocessuella tvångsmedlen i rättegångsbalken. Straffprocessuella tvångsmedel kan däremot inte användas mot någon som förbereder en resa i terrorismsyfte, eftersom förberedelse till en sådan resa inte är kriminaliserat. Straffansvaret för terrorismresor inträder dock enligt svensk rätt på ett tidigt stadium och är i sig av förberedelsekaraktär. Avsikten är att behandla frågan i samband med genomförandet av EU:s kommande direktiv om bekämpande av terrorism. Följande punkt är inte slutbehandlad: 11. 39. Rskr. 2015/16:153 Ökad endomarbehörighet i tvistemål Prop. 2015/16:56, bet. 2015/16:JuU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 mars 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 244-246). 40. Rskr. 2015/16:154 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2014 Skr. 2015/16:49, bet. 2015/16:JuU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 mars 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 41. Rskr. 2015/16:157 Rättelse i utsökningsbalken Bet. 2015/16:CU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 131). 42. Rskr. 2015/16:158 Åtgärder mot missbruk av svenska pass Prop. 2015/16:81, mot. 2015/16:3317 och 3318, bet. 2015/16: JuU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om åtgärder mot missbruk av svenska pass: Den 3 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 135). Punkten är därmed slutbehandlad. Punkt 3 om att regeländringarna ska omfatta fler dokument än vanliga pass*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör besluta om att de föreslagna ändringarna för pass även ska gälla främlingspass och resedokument samt att regelverket ska ses över för att motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet. 2015/16: JuU25, s. 8). För närvarande bereds frågan inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 43. Rskr. 2015/16:159 Patent- och marknadsdomstol Prop. 2015/16:57, bet. 2015/16:JuU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 mars 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 188-231). 44. Rskr. 2015/16:160 2015 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll Skr. 2015/16:74, bet. 2015/16:JuU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 mars 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 45. Rskr. 2015/16:170 En fråga om konsumentskyddet vid semesterboende Prop. 2015/16:84, bet. 2015/16:CU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 312). 46. Rskr. 2015/16:173 Beredskap för kris och krig Mot. 2015/16:2171, 2015/16:2321 och 2015/16:3020, bet. 2015/16:FöU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt. 2 om räddningstjänstutbildning*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör se över förutsättningarna för att ge utbildning på regional eller lokal nivå för räddningstjänstens deltidsbrandkår (bet. 2015/16:FöU7 s. 12 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2171, 2015/16:2321 och 2015/16:3020. Regeringen har beslutat kommittédirektiven En effektivare kommunal räddningstjänst (dir. 2017:15). Utredaren ska bl.a. analysera och föreslå åtgärder som kan behövas för att förbättra kommunernas förutsättningar att kunna bedriva förebyggande verksamhet och räddningstjänst organiserad med hel- och deltidsanställda brandmän. I uppdraget ingår att analysera och föreslå åtgärder för att utbildningen för deltidsanställda brandmän i större utsträckning kan anordnas på lokal nivå. Punkten är slutbehandlad. Punkt 10 om föreskriftsstödet för informationsinsatser till allmänheten inför och under en kris*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör se över föreskriftsstödet för informationsinsatser till allmänheten inför och under en kris (bet. 2015/16:FöU7 s. 35 f.). Regeringen har uppdragit åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att stärka stödet till kommunerna i arbetet med att öka invånarnas kunskap om hur de förbereder sig för olika kriser och höjd beredskap. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan till riksdagen i en proposition som planeras under våren 2017. Punkten är inte slutbehandlad. 47. Rskr. 2015/16:174 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behandlingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. Den 31 mars 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att, i syfte att stärka möjligheterna att förebygga och förhindra återfall i allvarlig brottslighet, överväga och föreslå ändringar i systemet med villkorlig frigivning (dir. 2016:28). Uppdraget ska redovisas senast den 23 juni. 48. Rskr. 2015/16:181 Genomförande av EU:s direktiv om penningförfalskning Prop. 2015/16:83, bet. 2015/16:JuU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 348). 49. Rskr. 2015/16:187 Hyresrätt m.m. Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Tillkännagivandet omfattar även vissa närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder, som inte behandlas närmare i betänkandet. Ytterligare beredningsunderlag måste inhämtas, t.ex. i form av samråd med berörda myndigheter och organisationer som företräder fastighetsägarnas och hyresgästernas intressen. 50. Rskr. 2015/16:189 Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av SOS Alarm Skr. 2015/16:50, bet. 2015/16:FöU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 november 2016 beslutade regeringen att lägga skrivelsen till handlingarna. 51. Rskr. 2015/16:190 Våldsbrott och brottsoffer Mot. Ju 2015/16:2649 och 2015/16:3072, bet. 2015/16:JuU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 22 om en brottsofferportal för offer för bedrägeri och identitetskapning*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska ta initiativ till att driva frågan om att inrätta en brottsofferportal för dem som drabbats av bedrägerier och identitetskapningar och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU22 s. 30 f.). Regeringen har den 19 maj 2016 gett Brottsoffermyndigheten i uppdrag att lämna förslag till ett bättre digitalt bemötande av brottsutsatta, bl.a. gällande utveckling av myndighetsgemensam webbinformation riktad till brottsutsatta (Ju2016/03925/KRIM). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2017. En rad åtgärder har under året vidtagits för att stärka skyddet mot bedrägerier och identitetskapningar och för att förbättra servicen för dem som utsatts för denna typ av brottslighet. Ett antal av Sveriges kreditupplysningsföretag har infört en särskild bedrägerispärrtjänst för dem som drabbats av bedrägerier och identitetskapningar. Tjänsten innebär att den som utsatts för bedrägeri endast behöver ringa ett samtal för att spärra möjligheterna till kreditupplysning hos de anslutna kreditupplysningsföretagen. Också Skatteverket har infört en e-tjänst som ökar möjligheterna för den enskilde att skydda sig mot bedrägerier som görs med falska adressändringar. Det kan i sammanhanget falska adressändringar nämnas att regeringen den 23 februari i år beslutade propositionen Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar som innehåller förslag för att minska risken för att en privatperson drabbas av en betalningsanmärkning på grund av ett offentligrättsligt krav som han eller hon inte känner till. Genom förslaget ges gäldenären en möjlighet att undvika en betalningsanmärkning genom att betala kravet i samband med en underrättelse från Kronofogdemyndigheten. Regeringens ambition är att fortsätta att stärka stödet och skyddet för brottsutsatta. Inga ytterligare åtgärder planeras med anledning av tillkännagivandet. Regeringen avser att lägga skrivelsen till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad. 52. Rskr. 2015/16:192 Fri- och rättigheter Mot. 2015/16:465, 2015/16:2493 yrkande 1 och 2015/16:2502 yrkande 3, bet. 2015/16:KU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om skadestånd vid överträdelse av Europakonventionen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en reglering av enskilda fysiska och juridiska personers möjlighet att få skadestånd av staten eller en kommun vid överträdelse av Europakonventionen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:KU15 s. 50). Frågan om skadestånd vid överträdelser av Europakonventionen har behandlats av utredningen Det allmännas ansvar enligt Europakonventionen i betänkandet Skadestånd och Europakonventionen (SOU 2010:87). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten är att under riksmötet 2017/18 återkomma till riksdagen med anledning av de förslag som lämnats i betänkandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om skadestånd vid överträdelse av regeringsformen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför i betänkandet om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att analysera frågan om skadestånd vid överträdelse av grundlagsskyddade fri- och rättigheter i regeringsformen (bet. 2015/16:KU15 s. 50). Avsikten är att ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av tillkännagivandet i anslutning till arbetet med frågan om skadestånd vid överträdelse av Europakonventionen. Punkten är inte slutbehandlad. 53. Rskr. 2015/16:195 Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor Mot. 2015/16:2649 yrkande 5, 2015/16:2701 yrkande 9, och 2015/16: 2991, bet. 2015/16:FiU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om kreditupplysningar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör överväga ändringar i kreditupplysningslagen så att kreditupplysningar på näringsidkare inte omfattar betalningsförsummelser som inte blivit fastställda av en domstol eller en annan myndighet (bet. 2015/16:FiU22 s. 18 f.). Frågan om kreditupplysningar som avser näringsidkare inte bör omfatta skulder som inte blivit fastställda av en domstol eller Kronofogdemyndigheten har behandlats av Utredningen om åtgärder mot fakturabedrägerier i betänkandet Fakturabedrägerier (SOU 2015:77). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten är att frågan ska övervägas i samband med beredningen av betänkandet. Punkten är inte slutbehandlad. 54. Rskr. 2015/16:196 Straffrättsliga frågor Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om utvärdering av straffskärpning för fridskränkningsbrott*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en utvärdering av straffskärpningen för fridskränkningsbrott och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 28 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2645 yrkande 4 och 2015/16:2681 yrkande 1. Brottsförebyggande rådet har i regleringsbrev för budgetåret 2017, som beslutades den 14 december 2016, fått i uppdrag bl.a. att analysera hur strafftiderna för grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning har utvecklats, mot bakgrund av den straffskärpning som trädde i kraft 2013. Punkt 27 om översyn av lagstiftningen som anknyter till hedersrelaterade brott*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om översyn av lagstiftning som anknyter till hedersrelaterade brott och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 45 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2645 yrkande 1 och delvis bifallit motion 2015/16:3099 yrkandena 28 och 29. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen kommittédirektiven Starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (dir. 2017:25). Utredaren ska bl.a. utvärdera 2014 års bestämmelser till skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Utredaren ska även ta ställning till om det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv i 29 kap. 2 § brottsbalken. Punkten är därmed slutbehandlad. Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet 20115/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom. Regeringen har för avsikt att inom kort besluta propositionen Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott. Tillkännagivandet bereds vidare inom Regeringskansliet och regeringen avser att inhämta ytterligare beredningsunderlag. Följande punkt är inte slutbehandlad: 30. 55. Rskr. 2015/16:197 Polisfrågor Mot. 2015/16:2572, 2015/16:2646 yrkandena 7-9, 2015/16:2713 yrkande 3, 2015/16:2308 yrkandena 1-4, 2015/16:2415 yrkandena 1-4, 2015/16:2880 yrkandena 1-4, 2015/16:851, 2015/16:986 yrkande 4 och 5, 2015/16:2074 yrkande 2, 2015/16:2667 yrkandena 1 och 2, 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2783, 2015/16:3103, 2015/16:903, 2015/16:930, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597, 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573, och 2015/16:2643, bet. 2015/16:JuU20 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om genomsökning av båtar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om rätt för polisen att genomsöka båtar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:2572 och 2015/16:2646 yrkande 9. Regeringen avser att under 2017 utreda frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att utredningen om att renodla polisens verksamhet ska återupptas och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713 yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 26) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla polisens arbetsuppgifter. Regeringen anser att det är detta arbete som bör drivas vidare och att det saknas anledning att återuppta Utredningen om en renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07). Regeringen avser därför att tillmötesgå det som anförs i tillkännagivandet genom att fortsätta det arbete som redogjorts för ovan. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 44 om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om kortare handläggningstider i ärenden om vapenlicens (bet. 2015/16:JuU20 s. 55 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2308 yrkande 1, 2015/16:2415 yrkande 1 och 2015/16:2880 yrkande 1 och delvis motionerna 2015/16:851, 2015/16:986 yrkande 4, 2015/16:2074 yrkande 2 och 2015/16:2667 yrkandena 1 och 2. Regeringen gav den 30 juli 2015 Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med vapentillstånd (Ju2015/05755/PO). Uppdraget delredovisades den 1 mars 2016. Av delredovisningen framgår hur handläggningstiderna de senaste åren har utvecklats och en analys av utvecklingen. Statistiken ska årligen redovisas till regeringen i samband med årsredovisningen. Därutöver ska de framgångsfaktorer som identifierats i hanteringen av vapentillstånd redovisas. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2017. Av slutredovisningen ska framgå vilka åtgärder som vidtagits för att göra handläggningen av vapentillstånd mer effektiv och enhetlig inom Polismyndigheten, vilka resultat som har uppnåtts samt vilka långsiktiga rutiner som implementerats och varför. Regeringen avser mot denna bakgrund att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 45 om enhetlig tillämpning av licensprövning i vapenärenden m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om enhetlig tillämpning av licensprövning i vapenärenden m.m. (bet. 2015/16:JuU20 s. 55 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:986 yrkande 5, 2015/16:2308 yrkandena 2-4, 2015/16:2415 yrkandena 2-4 och 2015/16:2880 yrkanden 2-4. Regeringen gav den 30 juli 2015 Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med vapentillstånd (Ju2015/05755/PO). Uppdraget delredovisades den 1 mars 2016. Av delredovisningen framgår hur handläggningstiderna de senaste åren har utvecklats och en analys av utvecklingen. Statistiken ska årligen redovisas till regeringen i samband med årsredovisningen. Därutöver ska de framgångsfaktorer som identifierats i hanteringen av vapentillstånd redovisas. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2017. Av slutredovisningen ska framgå vilka åtgärder som vidtagits för att göra handläggningen av vapentillstånd mer effektiv och enhetlig inom Polismyndigheten, vilka resultat som har uppnåtts samt vilka långsiktiga rutiner som implementerats och varför. Regeringen avser mot denna bakgrund att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 55 om tillstånd till offentliga danstillställningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att kravet på tillstånd för att få anordna offentliga danstillställningar ska tas bort och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 10). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2646 yrkande 8, 2015/16:2783, 2015/16:3103, samt delvis bifallit motionerna 2015/16:903, 2015/16:930, 2015/16:1299, 2015/16:1348; 2015/16:1597. 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573 och 2015/16:2643. Regeringen avser att under 2017 utreda frågan. Punkten är inte slutbehandlad. 56. Rskr. 2015/16:200 Genomförande av det omarbetade direktivet om explosiva varor Prop. 2015/16:94, mot. 2015/16:2650, bet. 2015/16:FöU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om genomförande av det omarbetade direktivet om explosiva varor: Den 21 april 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 379). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om klassning och straffsatser gällande handgranater*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att genomföra en kartläggning av explosiva ämnen i kriminella sammanhang och att se över lagstiftningen som omfattar handgranater (bet. 2015/16:FöU s. 8 och s. 10) och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:2650 yrkande 4. Den 1 december 2016 beslutade regeringen lagrådsremiss Skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att straffen skärps för allvarliga brott mot tillståndsplikten i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Justitiedepartementet arbetar för närvarande med att ta fram en proposition som beräknas lämnas till riksdagen i början av år 2017. Den 23 september 2016 slutredovisades uppdraget att utreda vissa frågor om brandfarliga och explosiva varor (Ju2015/088872/P) genom att promemorian Explosiva varor - om införsel, smuggling och Tullverkets befogenheter överlämnades. I uppdraget ingick att göra en översyn av bestämmelserna i inregränslagen i syfte att utreda möjligheterna att låta såväl handgranater som vissa andra varor som avses i lagen om brandfarliga och explosiva varor omfattas av inregränslagen. Promemorian har remissbehandlats och Finansdepartementet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Den 1 december 2015 gav regeringen i uppdrag till Polismyndigheten att skapa förutsättningar för att ytterligare kunna motverka förekomsten av illegala vapen och explosiva varor inom landet (Ju2015/09349/PO). Genom uppdraget ska Polismyndigheten bl.a. skapa enhetlig nationell statistik över i vilken utsträckning våldsbrott som utförs med hjälp av skjutvapen eller explosiva varor förekommer. Uppdraget delredovisades den 1 mars 2017 och ska slutredovisas den 1 mars 2018. Punkten är inte slutbehandlad. 57. Rskr. 2015/16:202 Lagändringar till följd av ändringar i EU:s varumärkesförordning Prop. 2015/16:123, bet. 2015/16:NU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 april 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 371-375). 58. Rskr. 2015/16:203 Riksrevisionens rapport om länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skr. 2015/16:88, bet. 2015/16:FöU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 oktober 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 59. Rskr. 2015/16:205 Vallagsfrågor Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom vad utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. 60. Rskr. 2015/16:207 Tryck- och yttrandefrihetsfrågor Mot. 2015/16:457, 2015/16:2878 yrkande 33 och 2015/16:3074 yrkande 9, bet. 2015/16:KU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om meddelarskydd i offentligt finansierad privat verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör påskynda beredningen av utredningen om stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet så att en proposition så snart som möjligt kan läggas fram för riksdagen (bet. 2015/16:KU18 s. 19). Den 24 november 2016 beslutade regeringen att överlämna propositionen Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet till riksdagen (prop. 2016/17:31). 61. Rskr. 2015/16:211 Extra ändringsbudget för 2016 - Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar Prop. 2015/16:146, bet. 2015/16:FiU42 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 april 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 381). Den 22 juni 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Migrationsverket. 62. Rskr. 2015/16:224 Ett effektivare förbud vid bristande kreditprövning Prop. 2015/16:85, bet. 2015/16:CU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 425 och 426). 63. Rskr. 2015/16:232 Förstärkt rättssäkerhet och effektivitet i förundersökningsförfarandet Prop. 2015/16:68, bet. 2015/16:JuU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 540-542 och 544-549). 64. Rskr. 2015/16:233 Synnerligen grova narkotikabrott Prop. 2015/16:111, bet. 2015/16:JuU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 488 och 489). 65. Rskr. 2015/16:234 Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet Prop. 2015/16:113, bet. 2015/16:JuU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 508-515 och 543). 66. Rskr. 2015/16:235 Skuldsanering - förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt Prop. 2015/16:125, bet. 2015/16:CU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 675-688). 67. Rskr. 2015/16:236 Revisorer och revision Prop. 2015/16:162, bet. 2015/16:CU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 429-442). 68. Rskr. 2015/16:237 Offentlighet och sekretess för uppgifter i domstolsavgöranden Prop. 2015/16:144, bet. 2015/16:KU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 501 och 502). 69. Rskr. 2015/16:239 Utökade möjligheter till förverkande Prop. 2015/16:155, bet. 2015/16:JuU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 486 och 487). 70. Rskr. 2015/16:240 Straffrättsligt skydd mot olovlig identitetsanvändning Prop. 2015/16:150, bet. 2015/16:JuU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 485). 71. Rskr. 2015/16:241 Ny påföljd efter tidigare dom Prop. 2015/16:151, bet. 2015/16:JuU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 491-495). 72. Rskr. 2015/16:242 Informationsutbyte med USA Prop. 2015/16:96, bet. 2015/16:JuU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 484). Regeringen har också beslutat att underrätta Amerikas förenta stater att avtalet godkänts. 73. Rskr. 2015/16:251 Elektroniskt kungörande av författningar Prop. 2015/16:157, bet. 2015/16:KU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 500). 74. Rskr. 2015/16:260 Ändring av en avvisningsbestämmelse i utlänningslagen Prop. 2015/16:147, bet. 2015/16:SfU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 632). 75. Rskr. 2015/16:264 Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet Prop. 2015/16:124, bet. 2015/16:NU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 726-728). 76. Rskr. 2015/16:301 Kvarstad på bankmedel inom EU Prop. 2015/16:148, bet. 2015/16:CU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 757-760). 77. Rskr. 2015/16:303 Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Prop. 2015/16:174, mot. 2015/16:3416, 3417, 3418, bet. 2015/16:SfU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om vidarebosättning*: Den 22 december 2016 beslutade regeringen om ramarna för vidarebosättning till Sverige för budgetåret 2017 (Ju2016/09257/EMA). Nuvarande ordning för urval av kvotflyktingar till Sverige gäller därmed även för 2017. Punkten är slutbehandlad. Punkterna 9, 12 och 15: Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 752 och 753). 78. Rskr. 2015/16:314 Informationsutbyte vid samverkan mot organiserad brottslighet Prop. 2015/16:167, bet. 2015/16:JuU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 774 och 776-780). 79. Rskr. 2015/16:319 Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet Skr. 2015/16:164, bet. 2015/16:JuU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 augusti 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 80. Rskr. 2015/16:320 Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen Prop. 2015/16:177, bet. 2015/16:JuU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 juli 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 839). Riksmötet 2016/17 81. Rskr. 2016/17:2 Rättelse i utlänningslagen Bet. 2016/17:SfU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 september 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 875). 82. Rskr. 2016/17:20 Kollektiv förvaltning av upphovsrätt Prop. 2015/16:181, mot. 2016/17:41, bet. 2016/17:NU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt a: Den 10 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 977, 979 och 980). Punkt b om medlemmars rätt att välja ombud till föreningsstämman*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om medlemmars rätt att välja ombud till föreningsstämman (bet. 2016/17:NU5 s. 9 f.). Den 16 februari 2017 beslutade regeringen att överlämna propositionen Ombud vid stämma i kollektiva förvaltningsorganisationer (prop. 2016/17:117). 83. Rskr. 2016/17:23 Genomförande av EU:s försvarardirektiv Prop. 2015/16:187, bet. 2016/17:JuU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 oktober 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 929-931). 84. Rskr. 2016/17:24 Riksrevisionens rapport om Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn över brottsbekämpande myndigheter Skr. 2015/16:188, bet. 2016/17:JuU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 november 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 85. Rskr. 2016/17:25 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy Prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 947-955). 86. Rskr. 2016/17:30 Ändringar i fördraget om internationell järnvägstrafik Prop. 2015/16:194, bet. 2016/17:CU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt a om godkännande av ändringar i fördraget om internationell järnvägstrafik: Den 26 januari 2017 beslutade regeringen att ratificera de ändringar i fördraget och bihangen D, F och G till fördraget som beslutades av mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik den 29-30 september 2015. Punkt b: Den 22 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1375 och 1376). 87. Rskr. 2016/17:31 En ny lag om personnamn Prop. 2015/16:180, bet. 2016/17:CU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1013-1017). 88. Rskr. 2016/17:32 Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden Prop. 2015/16:197, bet. 2016/17:CU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1024-1032). 89. Rskr. 2016/17:36 Ny ersättningslag och lag om stöd till partigrupperna Framst. 2015/16:RS7, bet. 2016/17:KU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1108-1116). 90. Rskr. 2016/17:39 En översyn av det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter Framst. 2015/16:RS5, bet. 2016/17:KU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1094-1102). 91. Rskr. 2016/17:41 Kompletteringar till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser Prop. 2016/17:6, bet. 2016/17:KU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1057-1061). 92. Rskr. 2016/17:43 Registrering av gåvor till riksdagsledamöter och registrering av vissa skulder m.m. Framst. 2015/16:RS6, bet. 2016/17:KU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1117-1119). 93. Rskr. 2016/17:45 Falska polisbilar Prop. 2016/17:18, mot. 2016/17:3503 och 3504, bet. 2016/17:JuU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om falska polisbilar: Den 24 november 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1122). Punkt 2 om kriminalisering*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att framförandet av falska polisbilar ska kriminaliseras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 1 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 4. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 3 om förhindra fortsatt färd*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förhindrande av fortsatt färd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 2 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 5. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 4 om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 3 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 2. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 5 om att lagstiftningen ska avse alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska gälla för alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 1. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2-5. 94. Rskr. 2016/17:47 Regelverket för arbetskraftsinvandring Bet. 2016/17:SfU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om regelverket för arbetskraftsinvandring*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska besluta om tilläggsdirektiv till Utredningen om åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden (2016/17:SfU11 s. 5 f.). Utredningen avlämnade sitt betänkande SOU 2016:91 den 15 december 2016. Några tilläggsdirektiv hade inte beslutats innan dess. Utredningen lämnade bland annat förslag om att arbetsgivarna ska få möjlighet att rätta till brister i villkoren i syfte att ge seriösa arbetsgivare möjlighet att rätta till eventuella misstag så att arbetstagaren ska kunna beviljas förlängning av sitt arbetstillstånd. Betänkandet har remissbehandlats. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet och regeringen kommer skyndsamt återkomma med förslag på området. 95. Rskr. 2016/17:51 Höständringsbudget för budgetåret 2016 Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 1 och 14 december 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen 1:1 Polismyndigheten, 1:8 Rättsmedicinalverket, 1:12 Rättsliga biträden m.m. och 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar under utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Den 22 december 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslaget 1:2 Ersättning och bostadskostnader under anslaget 8 Migration. Punkten är slutbehandlad. 96. Rskr. 2016/17:60 Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål Prop. 2016/17:27, bet. 2016/17:JuU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1138 och 1139). 97. Rskr. 2016/17:73 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1, p. a) anslagen för 2017: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och 6:3 Datainspektionen. 98. Rskr. 2016/17:78 Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet Prop. 2016/17:17, bet. 2016/17:SfU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1240-1243). 99. Rskr. 2016/17:90 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2016/17:1, mot. 2016/17:3231 m.fl., bet. 2016/17:JuU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1a om anslag inom utgiftsområde 4: Den 14 och 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Delpunkten är slutbehandlad. Punkt 1b om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Polismyndigheten och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad. Punkt 9 om lokalt förankrad polis*: Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om en lokalt förankrad polis och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). Regeringen delar utskottets uppfattning att det är viktigt att på olika sätt säkerställa polisreformens intentioner rörande lokalt polisarbete. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen därför krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen har bl.a. skett på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret lämnade i oktober 2016 sin första rapport av tre avseende ombildningen. Av rapporten framgår att flera viktiga delar av omorganisationen är genomförda. Statskontoret lyfter bl.a. fram att den operativa flexibiliteten har ökat avsevärt, att Polismyndigheten har skapat en grund för att styra och leda polisen som en sammanhållen myndighet och att steg har tagits för att komma närmare medborgarna. Samtidigt påpekar de att lokalpolisområdenas behov bör prioriteras ytterligare. Statskontoret kommer att lämna sin andra delredovisning den 1 oktober 2017 och uppdraget slutredovisas den 1 oktober 2018. Regeringen har, i syfte att ge Polismyndigheten möjlighet att anställa mer personal, tillfört myndigheten medel såväl i vårändringsbudgeten 2016 som i budgeten för 2017. Bl.a. finns det behov av fler poliser för att ytterligare stärka förmågan att lokalt förebygga och bekämpa brott. För att säkerställa polisreformens intentioner avser regeringen att fortsätta följa utvecklingen inom Polismyndigheten. Regeringen begär därför i regleringsbrevet för 2017 att Polismyndigheten ska analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. Polismyndigheten ska också bedöma hur väl myndigheten svarar upp emot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Återrapporteringen sker i myndighetens årsredovisning för 2017. Punkten är slutbehandlad. Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om fler områdespoliser och kommunpoliser och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). Polismyndigheten har i sin nya organisation valt att införa både kommunpoliser och områdespoliser. Det finns nu kommunpoliser i samtliga kommuner vilka ska trygga en långsiktig samverkan i det brottsförebyggande arbetet. Arbetet med att utveckla kommunpolisens roll och kontakter kommer att fortsätta i syfte att säkra kontinuitet i samverkan med kommunen och andra lokala aktörer. Dessutom pågår tillsättning av områdespoliser som ska arbeta lokalt och kontaktskapande gentemot medborgarna. Målsättningen är att de ska vara kända i lokalsamhället och själva ha goda kunskaper om sitt område. Det ligger emellertid inom Polismyndighetens ansvar att organisera de funktioner som finns inom myndigheten på det sätt som myndigheten anser lämpligt. Att Polismyndighetens samverkan med lokalsamhället stärks är dock en viktig del i arbetet med ombildningen av polisen. Regeringen har därför, alltsedan starten av den nya Polismyndigheten 2015, på olika sätt följt upp myndighetens arbete med att få den nya organisationen på plats. Det har skett i dialog med rikspolischefen, genom löpande återrapportering från Polismyndigheten, genom uppdrag i myndighetens regleringsbrev och genom Statskontorets rapportering. Regeringen avser att fortsätta följa upp utvecklingen inom Polismyndigheten för att säkerställa att målen med reformen nås. Som ytterligare ett led i denna uppföljning begär regeringen därför i regleringsbrevet för 2017 att Polismyndigheten ska analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. Polismyndigheten ska också bedöma hur väl myndigheten svarar upp emot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Återrapporteringen sker i myndighetens årsredovisning för 2017. Punkten är slutbehandlad. Punkt 17 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 70). En viktig del i ombildningen av polisen är att Polismyndighetens samverkan med lokalsamhället ska stärkas. Regeringen har i regleringsbrevet för 2016 gett Polismyndigheten i uppdrag att löpande hålla Justitiedepartementet informerat om det fortsatta genomförandearbetet. Av regleringsbrevet framgår också att myndigheten i årsredovisningen för 2016 ska lägga särskild vikt vid att redovisa genomförandearbetet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. I regleringsbrevet för 2017 begär regeringen att Polismyndigheten ska analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt ska läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Redovisningen ska ske i årsredovisningen för 2017. I december 2015 beslutade regeringen ett uppdrag till samtliga myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Genom uppdraget ska myndigheterna bland annat utveckla det lokala arbetet mot organiserad brottslighet. Ett särskilt fokus ska läggas på problematiken i utsatta områden. Polismyndigheten har tagit flera initiativ till att förstärka närvaron i de mest brottsutsatta områdena. Ett exempel är insatsen Mareld i polisregion Stockholm där några hundra poliser, utöver områdespoliser, ska förstärka närvaron i fyra särskilt prioriterade områden. Polismyndigheten fortsätter också arbetet med tillsättning av områdespoliser som ska arbeta lokalt och kontaktskapande gentemot medborgarna. Målsättningen är att de ska vara kända i lokalsamhället och själva ha goda kunskaper om sitt område. Det är dock inte bara en ökad polisiär närvaro som krävs i dessa områden. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer. Som fler arbetstillfällen, en bättre skola, en minskad bostadssegregation och ett ökat stöd till civilsamhället. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Regeringen kommer dessutom tillsätta en nationell samordnare för det brottsförebyggande arbetet och har avsatt medel för inrättandet av regionala brottsförebyggande samordnare vid länsstyrelserna. Punkten är slutbehandlad. Punkt 21 om mer praktik i polisutbildningen*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om mer praktik i polisutbildningen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 71). Polisutbildningsutredningen lämnade sitt betänkande Polis i framtiden - polisutbildningen som högskoleutbildning (SOU 2016:39) i maj 2016. Betänkandet har remitterats och nu pågår beredning i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 35 om brott mot äldre*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om brott mot äldre och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 73). Polismyndigheten arbetar kontinuerligt med att utveckla det brottsbekämpande arbetet. Den så kallade CIRCA-gruppen i polisregion Väst har ett nationellt ansvar för att samordna polisens arbete mot seriebrott som riktas mot just äldre och funktionshindrade. I uppdraget ingår att identifiera seriebrott mot äldre i anmälningsflödet, identifiera misstänkta gärningsmän, initiera samordning av brott och ärenden, utreda brott, bistå med metod- och verksamhetsstöd till andra utredningsgrupper och arbeta brottsförebyggande. För att effektivisera det brottsutredande arbetet har Polismyndigheten också beslutat om en nationell modell för brottssamordning som har införts under 2016. Polismyndighetens nationella bedrägericentrum har de senaste åren haft ett nära samarbete med Pensionärernas riksorganisation och Sveriges pensionärsförbund för att försöka förhindra bedrägerier mot äldre. Tillsammans har man bedrivit projektet Försök inte lura mig för att öka medvetenheten hos äldre om hur de kan upptäcka och skydda sig mot bedrägeribrott. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 44 om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att, inom ramen för uppdraget att stödja genomförande och uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (S2017/01221/JÄM) genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck. Kartläggningen ska utformas med hänsyn till möjligheten att genom senare undersökningar göra jämförelser över tid. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen kommittédirektiven Starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (dir. 2017:25). I utredningsuppdraget ingår bl.a. att analysera möjligheterna att föra statistik över hedersrelaterade brott och, om det bedöms möjligt, föreslå hur sådan statistik skulle kunna tas fram. Regeringen avser när det gäller p. 44 att lägga skrivelsen till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 45 om statistik om brott mot äldre*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om bättre statistik om brott mot äldre och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 105). Polismyndighetens nationella bedrägericentrum har de senaste åren haft ett nära samarbete med Pensionärernas riksorganisation och Sveriges pensionärsförbund för att försöka förhindra bedrägerier mot äldre. Tillsammans har man bedrivit projektet Försök inte lura mig för att öka medvetenheten hos äldre om hur de kan upptäcka och skydda sig mot bedrägeribrott. Punkten är inte slutbehandlad. 100. Rskr. 2016/17:91 Utgiftsområde 8 Migration Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SfU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslagen för 2017 inom utgiftsområde 8: Den 22 december beslutade regeringen regleringsbrev avseende Migrationsverket för budgetåret 2017. 101. Rskr. 2016/17:97 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om anslag inom utgiftsområde 6 avseende a) Anslagen för 2017: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 (regleringsbrev för Kustbevakningen, anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Statens haverikommission) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad. avseende b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Regeringen har genom beslut den 14 december 2016 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2017 fastställt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad. avseende c) Krediter i Riksgäldskontoret: Regeringen har genom beslut den 14 december 2016 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2017 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad. avseende d) Investeringsplaner: Regeringen har genom beslut den 14 december 2016 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2017 fastställt en investeringsplan för krisberedskap för 2017-2020 enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad. 2.3 Utrikesdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2012/13 1. Rskr. 2012/13:91 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2. Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (UD 20), 2013/14:75 (UD 2), 2014/15:75 (UD 1) och 2015/16:75 (UD 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om biståndsram, anslagsfrågor inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd - a) Biståndsramen, b) Anslag och anslagsvillkor för 2013 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, c) Bemyndigande om garantier för biståndsverksamhet, d) Bemyndigande om garantier för EIB-lån, e) Bemyndigande om garantier för NIB:s miljöinvesteringslån; Punkt 9 om beställningsbemyndigande för anslag 1:1; Punkt 10 om beställningsbemyndigande för anslag 2:1: Den 13, den 18 och den 20 december 2012 beslutade regeringen regleringsbrev för ifrågavarande anslag under utgiftsområdet. g) Bemyndigande om kapitaltillskott till Swedfund: Den 20 december 2012 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och den 18 februari 2013 beslutade regeringen om övergripande inriktning för användning av medel under de anslagsposter inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd där Regeringskansliet fattar beslut och Sida disponerar medlen. Punkt 16 om skrivelse om biståndets resultat: Den 31 januari 2012 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse i den delen till handlingarna. Punkt 1 om biståndsram, anslagsfrågor inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd - f) Godkännande av Sveriges medverkan i AfDB och bemyndigande om garantier till följd av kapitalhöjningen: Den 10 mars 2016 beslutade regeringen om en svensk medverkan i kapitalhöjningen i AfDB. Nyare riksmöten Riksmötet 2014/15 2. Rskr. 2014/15:184 Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2014/15:68, bet. 2014/15:UFöU3. Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (UD 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliserings-insats i Mali: I beslut den 11 juni 2015 om ändring av regleringsbrev avseende Försvarsmakten beslutade regeringen om en svensk insats. Punkt 2 om medicinsk evakueringsförmåga*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör ta de initiativ som krävs för att säkerställa tillräcklig tillgång till medicinsk evakueringsförmåga inom ramen för insatsen (bet. 2014/15:UFöU3 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:3056. Regeringen har verkat för att FN ska leva upp till sina åtaganden avseende helikopterbidragen till den västra sektorn i Minusma och har vid upprepade tillfällen framfört detta till bl.a. FN samt till franska företrädare. Sedan slutet av 2015 finns samtliga utlovade helikoptrar på plats och är operativa. Detta medför en ökad operativ handlingsfrihet för det svenska förbandet genom att bidra till en ökad robusthet i sjukvårdskedjan. Regeringen bedömer att tillkännagivandet är tillgodosett. Den 30 juni 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. Riksmötet 2015/16 3. Rskr. 2015/16:99 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:UU2. Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (UD 16). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om biståndsramen och anslagen för 2016 inom utgiftsområde 7 - a) Biståndsramen, b) Anslag och anslagsvillkor för 2016 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, c) Bemyndigande om garantier för biståndsverksamhet, g) Beställningsbemyndigande för anslaget 1:1: Den 17 och 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för ifrågavarande anslag under utgiftsområdet. Punkt 2 om biståndsramen och anslagen för 2016 inom utgiftsområde 7 - d) Bemyndigande att ikläda staten betalningsansvar för statliga garantier till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD): Den 30 juni 2016 beslutade regeringen om ett svenskt garantiåtagande. e) Bemyndigande till regeringen att besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB: Den 22 juni 2016 beslutade regeringen om kapitaltillskott i en ändring av regleringsbrev avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). f) Bemyndigande att medverka i kapitalhöjning i Interamerikanska Investeringsbolaget (IIC) och att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier: Den 24 november 2016 beslutade regeringen om Sveriges deltagande i kapitalhöjningen. 4. Rskr. 2015/16:151 Riksrevisionens rapport Arktiska rådet - vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar Skr. 2015/16:34, bet. 2015/16:UU11. Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 5. Rskr. 2015/16:185 Exportstrategin Skr. 2015/16:48, bet. 2015/16:NU13. Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 6. Rskr. 2015/16:186 Politik för hållbart företagande Skr. 2015/16:69, bet. 2015/16:NU12. Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 7. Rskr. 2015/16:231 Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2015/16:119, bet. 2015/16:UFöU3. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali: I beslut den 22 juni 2016 om ändring av regleringsbrev avseende Försvarsmakten och den 14 december 2016 om regleringsbrev avseende Försvarsmakten beslutade regeringen om en svensk insats. Punkt 2 om mål och utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i Minusma (bet. 2015/16:UFöU3 s. 7 f.). Frågorna bereds i Regeringskansliet. Punkt 3 om medicinsk evakueringsförmåga*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om medicinsk evakueringsförmåga (bet. 2015/16:UFöU3 s. 7 f.). Frågorna bereds i Regeringskansliet. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 8. Rskr. 2015/16:245 Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan Prop. 2015/16:112, bet. 2015/16:UU20. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Frågorna bereds i Regeringskansliet. 9. Rskr. 2015/16:288 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Bet. 2015/16:UU15. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Kuba*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om Kuba (bet. 2015/16:UU15 s. 11 f.). Frågorna bereds i Regeringskansliet. Punkt 7 om Ryssland*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om Ryssland (bet. 2015/16:UU15 s. 24 f.). Frågorna bereds i Regeringskansliet. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 7. 10. Rskr. 2015/16:292 Norden Skr. 2015/16:90, bet. 2015/16:UU18. Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 september 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 11. Rskr. 2015/16:294 Strategisk exportkontroll 2015 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Skr. 2015/16:114, bet. 2015/16:UU19. Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Riksmötet 2016/17 12. Rskr. 2016/17:52 Höständringsbudget för 2016 Prop. 2016/17:2 utg.omr. 5 och utg.omr. 7, bet. 2016/17:FiU11. Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och avseende anslagen 2:3 och 2:4. 13. Rskr 2016/17:84 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Prop. 2016/17:1 utg.omr. 5, bet. 2016/17:UU1. Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslagen för 2017 a) Anslagen för 2017 och b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 14 och den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för ifrågavarande anslag under utgiftsområdet. 14. Rskr. 2016/17:95 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2016/17:1 utg.omr. 7, bet. 2016/17:UU2. Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om biståndsram och anslag inom utgiftsområde 7 a) Biståndsramen, b) Anslagen och anslagsvillkoren för 2017, c) Bemyndigande om garantier för biståndsverksamhet, d) Bemyndigande till regeringen att besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB, e) Beställningsbemyndigande för anslaget 1:1: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för ifrågavarande anslag under utgiftsområdet. 15. Rskr. 2016/17:102 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2016/17:1 utg.omr. 24, bet. 2016/17:NU1. Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 24 a) Anslagen inom utgiftsområde 24, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 14 och den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för ifrågavarande anslag under utgiftsområdet. 16. Rskr. 2016/17:107 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Prop. 2016/17:32, bet. 2016/17:UFöU2. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak: Den 22 december 2016 beslutade regeringen om en svensk insats. Punkt 4 om utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om utvärdering av den svenska militära utbildningsinsatsen i Irak (bet. 2016/17: UFöU2 s. 7 f.). Frågorna bereds i Regeringskansliet. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 17. Rskr. 2016/17:108 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan Prop. 2016/17:33, bet. 2016/17:UFöU1. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan: Den 22 december 2016 beslutade regeringen om en svensk insats. Punkt 3 om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i RSM*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i Resolute Support Mission ( bet. 2016/17:UFöU1 s. 7 f.). Frågorna bereds i Regeringskansliet. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 2.4 Försvarsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2011/12 1. Rskr. 2011/12:131 Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser bet. 2011/12:FöU2 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fö 7), skr. 2013/14:75 (Fö 2) och skr. 2014/15:75 (Fö 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om förbättrad styrning och uppföljning av Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser*. Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om förbättrad styrning och uppföljning av Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser samt förbättrad samverkan mellan Försvarsmakten och det övriga samhället (bet 2011/12:FöU2 s. 10 f.) I skrivelse 2014/15:75 redovisade regeringen de åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av riksdagens tillkännagivande och bedömde att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Konstitutionsutskottet anförde i betänkande 2015/16:KU21 att Försvarsutskottet förra året (2015) såg positivt på att regeringen redovisat en förbättrad återrapportering och uppföljning, men konstaterade att tillkännagivandet även tog sikte på förbättrad styrning av Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser. Konstitutionsutskottet anförde vidare att Försvarsutskottet konstaterat att det fortfarande fanns ett behov av att komplettera tidigare redovisning med uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra styrningen inom området. Konstitutionsutskottet delade Försvarsutskottets rekommendationer. I budgetpropositionen för 2017 återkom regeringen med den efterfrågade kompletteringen till den tidigare redovisningen. Regeringen bedömde att styrningen inom området sammantaget är tydlig och ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat. Försvarsutskottet anförde i betänkande 2016/17:FöU1 att utskottet delar regeringens bedömning att styrningen inom området sammantaget tydliggjorts och att tillkännagivandet kan ses som slutbehandlat. Riksmötet 2012/13 2. Rskr. 2012/13:197 Hemvärnets insatsberedskap Mot. 2011/12:Fö228 och 2011/12:Fö231, bet. 2012/13:FöU10 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fö 6), skr. 2014/15:75 (Fö 2) och skr. 2015/16:75 (Fö 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om hemvärnets insatsberedskap*: Den 24 oktober 2013 beslutade regeringen kommittédirektiven Försvarsmaktens personalförsörjning (dir. 2013:94). I utredarens uppdrag ingick bl.a. att klarlägga förutsättningarna enligt dagens regelverk för att öka hemvärnets tillgänglighet i fredstid (se även Fö 2 nedan). Betänkandet Försvarsmakten i samhället - en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret redovisades den 14 november 2014 (SOU 2014:73). I betänkandet lämnades bl.a. förslag till författningsändringar som bedöms nödvändiga för att öka hemvärnets tillgänglighet i fredstid. Betänkandet har remissbehandlats. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Regeringen redovisade i propositionen Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020 (prop. 2014/15:109) en bedömning avseende tillgänglighet och beredskap hos Försvarsmaktens krigsförband inklusive hemvärnsförbanden. Den 25 juni 2015 beslutade regeringen om inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016 t.o.m. 2020. Enligt regeringens beslut ska hemvärnsförbanden även i fredstid snabbt kunna lösa ålagda uppgifter inklusive stöd till samhället vid kris. Den 1 oktober 2015 beslutade regeringen att tillsätta utredningen En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret (dir. 2015:98). Betänkandet En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) lämnades till regeringen den 28 september 2016 och remissbehandlades t.o.m. den 30 januari 2017. I samband med den fortsatta hanteringen av denna utredning under 2017 avser regeringen även hantera frågan om hemvärnets insatsberedskap. Regeringen avser återkomma med sitt ställningstagande i budgetpropositionen för 2018. 3. Rskr. 2012/13:223 Utredning om fortsatt utveckling av personalförsörjningssystemet Mot. 2011/12:Fö228, bet. 2012/13:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fö 7), skr. 2014/15:75 (Fö 3) och skr. 2015/16:75 (Fö 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om utredning om fortsatt utveckling av personalförsörjningssystemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en utredning av Försvarsmaktens nya personalförsörjning i enlighet med de av riksdagen fattade besluten (bet. 2012/13:FöU7 s. 7 f.). Den 24 oktober 2013 beslutade regeringen kommittédirektivet Försvarsmaktens personalförsörjning (dir. 2013:94). Betänkandet Försvarsmakten i samhället - en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret (SOU 2014:73) redovisades den 14 november 2014. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen redovisade i propositionen Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020 (prop. 2014/15:109) ett antal bedömningar i fråga om Försvarsmaktens personalförsörjning. Den 1 oktober 2015 beslutade regeringen att tillsätta utredningen En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret (dir. 2015:98). Betänkandet En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) överlämnades till regeringen den 28 september 2016 och remissbehandlades t.o.m. den 30 januari 2017. Den 2 mars 2017 beslutade regeringen om återaktivering av mönstring och grundutbildning med värnplikt. I övrigt avser regeringen att under 2017 ta ställning till de förslag som presenteras i de båda betänkandena. Regeringen avser återkomma med sitt ställningstagande i budgetpropositionen för 2018. Riksmötet 2013/14 4. Rskr. 2013/14:317 Vårändringsbudget för 2014 Prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fö 7) och skr. 2015/16:75 (Fö 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om godkännande av anskaffning av JAS 39E: I vårändrings-budgeten för 2014 (prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21, rskr. 2013/14:317) godkände riksdagen att anskaffningen av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan. Bakgrunden till regeringens förslag var det starka internationella intresset för JAS 39 Gripen och motivet till utvidgningen av mandatet var att detta gör det möjligt att genomföra övergången från tidigare stridsflygsystem till JAS 39E på ett mer kostnadseffektivt sätt och samtidigt ytterligare gynna Försvarsmaktens operativa förmåga genom att nyproducera vissa delsystem eller hela flygplan. Inget avtal om försäljning av befintliga JAS 39 C/D, som föranleder nyproduktion av komponenter eller flygplan, har ingåtts under 2016. Nyare riksmöten Riksmötet 2014/15 5. Rskr. 2014/15:132 Vissa frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2014/15:1618 och 2014/15:1907, bet. 2014/15:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fö 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om att inrätta ett centrum med specialistkompetens i och forskning om veteranfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att ett centrum med specialkompetens i veteranfrågor bör inrättas (bet 2014/15:FöU7 s. 12 f.). Utskottet betonar att ansvaret för veteranfrågor bör tydliggöras och ser därför att det finns behov av att inrätta ett centrum för veteranfrågor. Behovet av stöd till dem som tjänstgjort i olika internationella insatser och deras anhöriga bör lyftas fram. Utskottet anger att en utvecklad veteranadministration kan bli en plattform för rehabilitering, stödsamtal, karriärväxling och forskning om utlandsveteraners svårigheter. Därutöver vill utskottet understryka vikten av att veteranstödet även omfattar civila som tjänstgjort i olika insatser och att ett centrum ska tjäna såväl civila som militära veteraner. Remitteringen av Veteranutredningens betänkande (SOU 2014:27) är avslutad. I betänkandet ligger bl.a. förslag om bildandet av en Veteranmyndighet med delvis likartade uppgifter som det veterancentrum som utskottet anser ska inrättas. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2016 gavs myndigheten i uppdrag att senast i samband med delårsrapporten redovisa ett förslag om inrättande av ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. I budgetpropositionen för 2017 bedömde regeringen att ett särskilt veterancentrum senast den 1 juli 2017 ska inrättas inom Försvarsmakten i syfte att stärka och utveckla anhörigstödet. Vidare bedömde regeringen att det i dagsläget inte finns skäl att införa en nationell veteranmyndighet eller att utvidga begreppet veteran så som det föreslås i Veteranutredningen. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2017 uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att senast den 1 juli 2017 inrätta ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. Vidare gavs Försvarsmakten i regleringsbrevet uppgiften att redovisa system och metoder för stöd till de veteraner som är i behov av sådant samt att redovisa genomförd och planerad verksamhet inom ramen för myndighetssamverkan. Regeringen avser återkomma till riksdagen när ett särskilt veterancentrum har inrättats. Riksmötet 2015/16 6. Rskr. 2015/16:49 Militära frågor Mot. 2015/16:2172, bet. 2015/16:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fö 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om långräckviddiga bekämpningssystem*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om Sveriges tillgång till långräckviddiga bekämpningssystem under kommande mandatperiod (bet. 2015/16:FöU3 s. 13 f.). Den 14 december 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov (dir. 216:110). I uppdraget ingår att behandla frågan om långräckviddiga bekämpningssystem inför nästa försvarsinriktningsperiod. 7. Rskr. 2015/16:115 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fö 13). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4b om beslut om upplåtelse av sådan materiel som kan avvaras under begränsad tid till de länder till vilka JAS 39 C/D har upplåtits. Regeringen har under 2016 inte omsatt detta beslut till mandat till Försvarets materielverk att avtala om upplåtelse av materiel. Punkt 4c om bemyndigande till regeringen att för 2016 utnyttja en kredit om högst 40 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger: Regeringen har under 2016 inte utnyttjat bemyndigandet. Den 2 februari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna avseende punkterna 4b och 4c. 8. Rskr. 2015/16:149 Vissa frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2015/16:95 och 2015/16: 2172, bet. 2015/16:FöU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om Veteranutredningens förslag*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om Veteranutredningens förslag (bet. 2015/16:FöU8 s. 18 f.). Utskottet anför (i) att regeringen senast före utgången av riksmötet 2015/16 bör omsätta Veteranutredningens förslag i en proposition och (ii) vikten av att regeringen bör ta förslagen i Veteranutredningen vidare för att ytterligare stärka stödet för Sveriges veteraner (yrkande 11). Utskottet betonar vikten av att ge personal som tjänstgör i internationella operationer och deras anhöriga ett stöd som står i proportion till de risker och påfrestningar som de utsätts för. Detta förutsätter en sammanhållen veteranpolitik och ett kontinuerligt arbete för att förbättra situationen för såväl veteraner som deras anhöriga. Utskottet konstaterar att det pågår en beredning inom Regeringskansliet av Veteranutredningens förslag och menar att det nu är dags att ta nästa steg för att skapa ett sammanhållet stöd till dem som förtjänstfullt genomfört insatser i rikets tjänst och deras anhöriga. Utskottet anser därför att regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för att konsolidera veteranpolitiken och ytterligare stärka stödet till veteranerna och deras anhöriga i linje med utredningens förslag. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2016 gavs myndigheten i uppdrag att senast i samband med delårsrapporten redovisa ett förslag om inrättande av ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. I budgetpropositionen för 2017 bedömde regeringen att ett särskilt veterancentrum senast den 1 juli 2017 ska inrättas inom Försvarsmakten i syfte att stärka och utveckla anhörigstödet. Vidare bedömde regeringen att det i dagsläget inte finns skäl att införa en nationell veteranmyndighet eller att utvidga begreppet veteran så som det föreslås i Veteranutredningen. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2017 uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att senast den 1 juli 2017 inrätta ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. Vidare gavs Försvarsmakten i regleringsbrevet uppgiften att redovisa system och metoder för stöd till de veteraner som är i behov av sådant, dels att redovisa genomförd och planerad verksamhet inom ramen för myndighetssamverkan. Regeringen avser återkomma till riksdagen när ett särskilt veterancentrum har inrättats. 9. Rskr. 2015/16:164 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr 2015/16:70, bet. 2015/16:FöU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 10. Rskr. 2015/16:165 Skydd för geografisk information prop. 2015/16:63, bet. 2015/16:FöU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skydd för geografisk information: Den 17 mars 2016 utfärdade regeringen lagarna riksdagen antagit (SFS 319, 321, 324). Punkt 2 om skyddsobjekt för vissa militära ändamål*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se över bestämmelserna om skyddsobjekt för vissa militära ändamål (bet. 2015/16:FöU6, s. 8 f.). Regeringen planerar att tillsätta en utredning som ska se över frågan. Ärendet är under beredning. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2. 11. Rskr. 2015/16:225 Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Prop. 2015/16:126, bet. 2015/16:FöU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen lagen riksdagen antagit (SFS 558). 12. Rskr. 2015/16:247 Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands Prop. 2015/16:122, bet. 2015/16:FöU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om deltagande med väpnad styrka utomlands: Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen lagarna riksdagen antagit (SFS 647-649). 13. Rskr. 2015/16:248 Stöd till Frankrike med försvarsmateriel Prop. 2015/16:153, bet. 2015/16:FöU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om överlåtelse av försvarsmateriel till Frankrike och bemyndigande att disponera försäljningsinkomster: Den 17 november 2016 beslutade regeringen att bemyndiga Försvarets materielverk att med behöriga myndigheter i Frankrike ingå avtal om försäljning av försvarsmaterial i form av ammunition. Vidare beslutade regeringen att försäljningsintäkterna får disponeras av Försvarsmakten för anskaffning av materiel motsvarande den materiel som försäljs. Försvarets materielverk har i enlighet med regeringens bemyndigande ingått avtal om försäljning av försvarsmateriel med behöriga franska myndigheter. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om återanskaffning av försvarsmateriel*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen omgående bör besluta om beställning av den mängd och det slag av ammunition som försäljs till Frankrike (bet. 2015/16:FöU15 s. 10 f.) Försvarets materielverk har med behöriga franska myndigheter ingått avtal om försäljning av försvarsmateriel. I regeringens beslut den 17 november 2016 beslutade regeringen att intäkterna från försäljningen av försvarsmateriel till Frankrike får disponeras av Försvarsmakten för anskaffning av materiel motsvarande den materiel som försäljs. Försvarets materielverk har i uppgift att på uppdrag av Försvarsmakten upphandla materiel. Försvarsmakten har uppdragit åt Försvarets materielverk att återanskaffa den försvarsmateriel som försäljs till Frankrike. Punkten är slutbehandlad. 14. Rskr. 2015/16:257 Samförståndsavtal om värdlandsstöd Prop. 2015/16:152, bet. 2015/16:UFöU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om samförståndsavtal om värdlandsstöd: a) Samförståndsavtalet med Nato om värdlandsstöd. Regeringen fattade den 9 juni 2016 beslut om att Natos strategiska högkvarter för operationer skulle underrättas om att alla krav som är nödvändiga för att avtalet ska träda i kraft är uppfyllda. En sådan underrättelse lämnades den 1 juli 2016. b) Det kompletterande tilläggsprotokollet till avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor. Regeringen fattade den 9 juni 2016 beslut om att protokollet skulle ratificeras. Ratifikationsinstrumentet deponerades den 1 juli 2016 hos Amerikas förenta staters regering. c) Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen lagarna riksdagen antagit (SFS 667-670). Riksmötet 2016/17 15. Rskr. 2016/17:53 Höständringsbudget för 2016 (Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap) Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 8 december 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försvarsmakten. Om bemyndigande att (a) fatta beslut om att anskaffa ytterligare 24 stycken haubitspjäser av artillerisystemet Archer, (b) avyttra de pjäser enligt (a) som inte behövs utifrån de operativa kraven och (c) disponera högst 450 000 000 av inkomsterna från en försäljning enligt (b): Regeringen bemyndigade, med förbehåll för riksdagens godkännande, den 22 september Försvarsmakten att anskaffa ytterligare 24 stycken artilleripjäser av typen Archer och att uppdra åt Försvarets materielverk att sälja tolv av dessa pjäser. Regeringen bemyndigade samma dag Försvarets materielverk att med behöriga myndigheter i Norge förhandla och ingå avtal om att avsluta Archer-samarbetet. 16. Rskr. 2016/17:98 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FöU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3a om anslagen för budgetåret 2017 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, Totalförsvarets forskningsinstitut, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Försvarsunderrättelsedomstolen, Försvarets radioanstalt, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m., anslaget 1:10 nämnder m.m. Punkt 3b om bemyndigande för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och om bemyndigande för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarsmakten. Punkt 3c - om bemyndigande till regeringen att under 2017 i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden utnyttja en kredit om högst 40 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret. - om kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarets materielverk. Punkt 3d om investeringsplan för vidmakthållande av försvarsmateriel för 2017-2028 som riktlinje för Försvarsmaktens investeringar och om investeringsplan för anskaffning av försvarsmateriel för 2017-2028 som riktlinje för Försvarsmaktens investeringar: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarsmakten. Punkt 4 om bemyndigande att upplåta och överlåta viss materiel: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2017 besluta om export av JAS 39 C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygsystemet och att det i övrigt är i linje med det försvarspolitiska inriktningsbeslutet för 2016-2020. Regeringen har ännu inte omsatt detta bemyndigande till något beslut om att upplåta eller överlåta materiel. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3c och 4. 2.5 Socialdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2003/04 1. Rskr. 2003/04:102 Anslag inom socialförsäkringsområdet (utgiftsområdena 10, 11 och 12) Prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:SfU1 Tidigare redovisad, se skr. 2003/04:75 (S 46), skr. 2004/05:75 (S 22), skr. 2005/06:75 (S 19), skr. 2006/07:75 (S 12), skr. 2007/08:75 (S 8), skr. 2008/09:75 (S 7), skr. 2009/10:75 (S 7), skr. 2010/11:75 (S 5), skr. 2011/12:75 (S 2), skr. 2012/13:75 (S 2), skr. 2013/14:75 (S 2), skr. 2014/15:75 (S 2) och skr. 2015/16:75 (S 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 34 om vissa frågor om aktivitetsersättningen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör utreda tillämpningen av de nya bestämmelserna om aktivitetsersättning ur vissa aspekter (bet. 2003/04:SfU1 s. 61 f.) och därmed delvis bifallit motion 2003/04:Sf225 och 2003/04:Sf291. Den del av punkten som rör vilande ersättning vid studier lämnades förslag om i propositionen Vissa socialförsäkringsfrågor (prop. 2005/06:159) som regeringen beslutade den 16 mars 2006. Utredningen om översyn av aktivitetsersättningen (S 2007:15) (dir. 2007:183) har den 2 december 2008 överlämnat betänkandet Brist på brådska - en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102). Regeringen har i budgetpropositionen för 2012 angett att en långsiktig och strukturellt riktig reform av aktivitetsersättningen dock kräver vidare analys och utredning (prop. 2011/12:1, utgiftsområde 10, s. 59). I budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, utgiftsområde 10, s. 44 f.) presenterades en rad förslag gällande unga med aktivitetsersättning, bl.a. utökade möjligheter till vilande aktivitetsersättning. Denna del av punkten är slutbehandlad. När det gäller den del av punkten som avser merkostnadsersättning för personer mellan 16 och 19 år och som inte bor med sina föräldrar har Socialdepartementet tillsatt en arbetsgrupp (S 2012:G) som haft i uppdrag att göra en översyn av regler och tillämpning av förmånerna bilstöd till personer med funktionsnedsättning, handikappersättning och vårdbidrag för barn med funktionshinder. Arbetsgruppen presenterade sina förslag den 30 juni 2015. I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utgiftsområde 10, s. 23) informerade regeringen riksdagen om att arbetet med översynen av arbetet med handikappersättning och vårdbidrag för barn med funktionshinder fortskrider. Promemorian Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58) har remitterats. Remisstiden gick ut den 29 februari 2016. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Riksmötet 2005/06 2. Rskr. 2005/06:111 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg m.m. Prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:SoU1 Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (S 51), skr. 2006/07:75 (S 21), skr. 2007/08:75 (S 15), skr. 2008/09:75 (S 13), skr. 2009/10:75 (S 12), skr. 2010/11:75 (S 10), skr. 2011/12:75 (S 5), skr. 2012/13:75 (S 5), skr. 2013/14:75 (S 5), skr. 2014/15:75 (S 5) och skr. 2015/16:75 (S 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 22 om spelberoende*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om långsiktiga insatser mot spelberoende (bet. 2005/06:SoU1 s. 59 f.) och därmed delvis bifallit motion 2005/06:So334, 2005/06:So522 yrkande 1, 2005/06:So654 yrkande 4, 2005/06:Kr254 yrkande 2, 2005/06:Kr332 yrkande 11, 2005/06:Kr374 yrkande 9 och 2005/06:MJ351 yrkande 31. Den 20 juni 2007 tillsatte regeringen utredningen om en stärkt och moderniserad spelreglering (Fi 2007:07) (dir. 2007:79). Utredaren överlämnade i december 2008 slutbetänkandet En framtida spelreglering (SOU 2008:124). Av de handlingsalternativ som framkommit förordar utredaren att strama upp dagens spelreglering och öppna vissa typer av vadhållning för nya aktörer. Under 2009 genomförde Statens folkhälsoinstitut, numera Folkhälsomyndigheten, den första svenska longitudinella studien om spel och hälsa. Studien syftar bl.a. till att beskriva spelandet och undersöka omfattningen av spelproblem. Studien ska genomföras under flera år framöver. Statens folkhälsoinstitut har i samarbete med Stockholms läns landsting, Göteborgs stad och Malmö stad utarbetat behandlingsmetoder för spelberoende. Den senaste utvärderingen av metoderna presenterades i slutet av 2011. Den 14 juni 2012 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan för ett ordnat införande av metoder för vård- och behandlingsinsatser. Uppdraget redovisades den 31 maj 2013. Socialstyrelsen har därutöver fått i uppdrag att ta fram och sprida ett nationellt kunskapsstöd om stöd och behandling av spelmissbruk. Det syftar till att stödja ett kunskapsbaserat arbete för att minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande. Kunskapsstödet kommer finnas på kunskapsguiden.se under våren 2017. Socialstyrelsen utarbetar också specifika behandlingsrekommendationer till hälso- och sjukvården samt socialtjänsten som kommer finnas tillgängliga efter den 31 december 2017. Regeringen har vidare den 4 februari 2016 gett Folkhälsomyndigheten ett motsvarande uppdrag om kunskapsstöd när det gäller förebyggande av spelproblem. I uppdraget ingår att ta fram och sprida ett nationellt kunskapsstöd om spelproblem och hur de kan förebyggas, bidra till samordning på nationell nivå, fortsätta att bedriva befolkningsundersökningen Swelogs samt överväga behov av uppföljningssystem och eventuellt förbereda ett sådant. Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd ska finnas tillgängligt efter den 31 december 2016. Inom Regeringskansliet tillsattes en utredning den 1 april 2014 (Socialdepartementet). Utredarens uppdrag var att ha ett brett angreppssätt och bl.a. titta på frågor som rör vård och behandling och prevention. I detta ingick t.ex. att göra en nulägesanalys av befintlig verksamhet för att förebygga och behandla spelberoende, att fundera över ansvarsfördelning och organisation och forskning och kompetensutveckling. Socialstyrelsens redovisning från den 31 maj 2013 hanterades inom ramen för detta arbete. Arbetet slutredovisades i form av en departementspromemoria, Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48), i augusti 2015. I departementspromemorian görs bedömningen att en tänkbar modell för att finansiera insatser för att motverka spelberoende är att staten anger i villkor för speltillstånd att spelaktörer ska avsätta en viss summa för finansiering av forskning och uppföljning inom spelområdet. Promemorian har remitterats. Därefter har regeringen tillsatt en utredning om omreglering av spelmarknaden som ska behandla frågor om villkor för spellicenser, beskattning och avgifter (dir. 2015:95). Bedömningen är att nämnda utredning kommer att göra den analys som riksdagen efterfrågar i sitt tillkännagivande. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2017. 3. Rskr. 2005/06:144 Psykiatri Mot. 2004/05:So218 m.fl., bet. 2005/06:SoU6 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (S 23), skr. 2007/08:75 (S 17), skr. 2008/09:75 (S 15), skr. 2009/10:75 (S 14), skr. 2010/11:75 (S 12), skr. 2011/12:75 (S 6), skr. 2012/13:75 (S 6), skr. 2013/14:75 (S 6), skr. 2014/15:75 (S 6) och skr. 2015/16:75 (S 5). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 13 om det ekonomiska ansvaret för den rättspsykiatriska vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om det ekonomiska ansvaret för den rättspsykiatriska vården (bet. 2005/06:SoU6 s. 9 f.) och därmed delvis bifallit motion 2004/05:So218, 2004/05:So434, 2004/05:So499 i denna del, 2005/06:Ju477 yrkande 1, 2005/06:So217, 2005/06:So303 i denna del, 2005/06:So646 yrkande 15 och 2005/06:So655. Med utgångspunkt i den Nationella psykiatrisamordnarens betänkande (SOU 2006:100) har regeringen beslutat om ett flertal satsningar på psykiatrins område. Den 10 juli 2008 gav regeringen dessutom en utredare (S 2008:09) i uppdrag att göra en översyn av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (dir. 2008:93). Utgångspunkten skulle dels vara förslagen från Psykansvarskommittén i betänkandet Psykisk störning, brott och ansvar (SOU 2002:3), dels att det ekonomiska ansvaret skulle förändras i olika avseenden. Regeringen beslutade den 8 oktober 2009 om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2009:93). Utöver tidigare uppdrag skulle utredningen även överväga vilka regler som borde gälla i fråga om en intagen som har förts över från en anstalt eller ett häkte till en vårdinrättning eller en undersökningsenhet för frivillig psykiatrisk vård eller rättspsykiatrisk undersökning, uppmärksamma barn som vårdas inom den psykiatriska tvångsvården och redogöra för de följder som utredningens förslag har på hälso- och sjukvård och socialtjänst ur ett patient- och brukarperspektiv och ett organisatoriskt perspektiv. Psykiatrilagsutredningen överlämnade i april 2012 betänkandet Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17). Med utgångspunkt från Psykiatrilagsutredningens betänkande har propositionerna Elektronisk kommunikation och andra säkerhetsåtgärder vid psykiatrisk tvångsvård (prop. 2013/14:119) och Ordning och säkerhet vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska undersökningsenheter (prop. 2013/14:222) lämnats av regeringen och antagits av riksdagen. Under våren 2014 utarbetades inom Socialdepartementet departementspromemorian Delaktighet och rättssäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28). Regeringen har den 2 februari 2017 beslutat om propositionen Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (prop. 2016/17:94). Skrivelsen är därmed slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 4. Rskr. 2011/12:122 Organdonationsfrågor Mot. 2011/12:So330 m.fl., bet. 2011/12:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (S 17), skr. 2013/14:75 (S 12), skr. 2014/15:75 (S 8) och skr. 2015/16:75 (S 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Organdonationsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen senast innan riksdagens sommaruppehåll 2012 med en redovisning av en plan för vilka åtgärder som krävs i det fortsatta arbetet i syfte att förbättra tillgången på organ och vävnader för donation (bet. 2011/12:SoU9 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 1 mars 2012 om uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett underlag om organ- och vävnadsdonation. Uppdraget redovisades i april 2012. Socialdepartementet har därefter fört en dialog med företrädare för Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting om arbetet med att främja tillgången till organ och vävnader för transplantation. Företrädare för Socialdepartementet har även vid socialutskottets sammanträde den 31 maj 2012 redogjort för pågående aktiviteter och aktiviteter under övervägande. Därefter har behovet av en statlig utredning kring donations- och transplantationsfrågor aktualiserats. Den 28 februari 2013 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av vissa donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) (dir. 2013:25). Den 27 mars 2014 lämnade utredningen en delredovisning som bl.a. beskriver nuvarande ansvarsfördelning mellan olika aktörer, innehåller en genomgång av de alternativ som i dag finns för enskilda att göra sin vilja känd och kartlägger i vilka sammanhang som donationsfrågor på ett mer rutinmässigt sätt skulle kunna aktualiseras. Regeringen beslutade den 5 juni 2014 om tilläggsdirektiv (dir. 2014:83) till utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04). Utredaren skulle enligt tilläggsdirektiven även kartlägga och analysera förfarandena avseende ersättningen till levande donatorer. Utredaren skulle lämna de författningsförslag som övervägandena gav anledning till. Betänkandet Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) överlämnades den 30 september 2015 och har remissbehandlats. Arbetet med en proposition baserad på betänkandet pågår. Skrivelsen bedöms kunna slutbehandlas när propositionen lämnas till riksdagen, vilket beräknas ske under 2017. Riksmötet 2012/13 5. Rskr. 2012/13:161 Riksrevisionens rapport om det statliga tandvårdsstödet Skr. 2012/13:44, bet. 2012/13:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (S 20), skr. 2014/15:75 (S 10) och skr. 2015/16:75 (S 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utvärdering av tandvårdsreformen*, punkt 2 om prisportal och referensprissystem i tandvårdsreformen* och punkt 3 om behovet av en myndighet med samlat ansvar för att patienter får rätt information*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om - en uppföljning av om det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade och att de var för sig träffar rätt målgrupper och är effektiva medel för att nå tandvårdslagens (1985:125) mål om en god tandhälsa, - att följa upp vilka förutsättningar som finns för en fungerande prisportal samt hur systemet med referenspriser påverkar patientens kostnader och om det är ett effektivt medel för att ge patienter rätt information för att kunna välja tandvård till rätt pris och - att överväga behovet av att en myndighet får det samlade ansvaret för att patienter får rätt information vid rätt tillfälle och vilken information som bör ges så att patientens ställning stärks (bet. 2012/13:SoU10 s. 7 f.). Den 27 februari 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en samlad utvärdering av 2008 års tandvårdsreform (S 2014:06, dir. 2014:28). Utredningen om ett förbättrat tandvårdsstöd avlämnade sitt slutbetänkande i augusti 2015, Ett tandvårdsstöd för alla - fler och starkare patienter (SOU 2015:76). Utredningens huvudsakliga syfte var att analysera hur den befintliga organisationen och det befintliga systemet för tandvårdssubvention för vuxna kan förbättras för att effektivare bidra till att uppnå målen med tandvårdsstödet samtidigt som god kostnadskontroll säkerställs. Betänkandet remitterades i november 2015 och remisstiden gick ut den 3 februari 2016. Betänkandets förslag avses behandlas i en proposition som ska lämnas till riksdagen under våren 2017. Skrivelsen bedöms kunna slutbehandlas när propositionen lämnas till riksdagen. 6. Rskr. 2012/13:196 Samhällets räddningstjänst Mot. 2012/13:Fö213 och mot. 2012/13:Fö226, bet. 2012/13:FöU8 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (S 26), skr. 2014/15:75 (S 13) och skr. 2015/16:75 (S 10). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om hjärtstartare (reservation 3)*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservationen (rskr. 2012/13:196 och bet. 2012/13:FöU8 s. 31). Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag om verktyg för att öka överlevnad vid akut hjärt- och kärlsjukdom. Socialstyrelsen redovisade uppdraget den 31 maj 2015. Av Socialstyrelsens bedömning av resultatet framgår vikten av att de insatser som görs för att öka överlevnaden vid akut hjärt- och kärlsjukdom genomförs utifrån den lokala kontexten som respektive landsting har att verka i. Utplaceringen av hjärtstartare bör genomföras som en integrerad del av utformningen av vården för personer med akut hjärt- och kärlsjukdom. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 9, s. 59) redogjorde regeringen för sin bedömning att en lagstiftning om hur utplacering av hjärtstartare ska genomföras innebär en detaljstyrning inom hälso- och sjukvårdens område som fråntar landstingen möjligheten att fritt utforma den hälso- och sjukvård som de själva bedömer vara mest lämpad utifrån respektive landstings förutsättningar. Vidare konstaterade regeringen att det i dag sker en rad initiativ som medfört att ett stort antal hjärtstartare har placerats ut på många platser runtom i Sverige. Sammanfattningsvis bedömde därför regeringen att det inte fanns skäl att gå vidare med ytterligare insatser och att tillkännagivandet var slutbehandlat. Riksmötet 2013/14 7. Rskr. 2013/14:125 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:SoU1 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (S 56), skr. 2014/15:75 (S 15) och skr. 2015/16:75 (S 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om det statliga tandvårdsstödet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen snarast följer upp om det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade och att de var för sig träffar rätt målgrupper och är effektiva medel för att nå tandvårdslagens (1985:125) mål om en god tandhälsa (bet. 2013/14:SoU1 s. 31 f.). Den 27 februari 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en samlad utvärdering av 2008 års tandvårdsreform (S 2014:06, dir. 2014:28). Utredningen om ett förbättrat tandvårdsstöd avlämnade sitt slutbetänkande i augusti 2015, Ett tandvårdsstöd för alla - fler och starkare patienter (SOU 2015:76). Utredningens huvudsakliga syfte var att analysera hur den befintliga organisationen och det befintliga systemet för tandvårdssubvention för vuxna kan förbättras för att effektivare bidra till att uppnå målen med tandvårdsstödet samtidigt som god kostnadskontroll säkerställs. Betänkandet remitterades i november 2015 och remisstiden gick ut den 3 februari 2016. Ett arbete med att ta fram en proposition utifrån betänkandets innehåll pågår. Skrivelsen bedöms kunna slutbehandlas när propositionen lämnas till riksdagen, vilket beräknas ske under våren 2017. 8. Rskr. 2013/14:166 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Motioner under allmänna motionstiden 2013, bet. 2013/14:AU4 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (S 23) och skr. 2015/16:75 (S 13). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör komma med konkreta förslag till långsiktiga och hållbara strukturer för det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (bet. 2013/14:AU4 s. 21 f.). I regeringens skrivelse Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid (skr. 2016/17:10), som lämnades till riksdagen i november 2016, gör regeringen bedömningen att behovet av rådgivning och stöd i ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck är stort hos såväl utsatta som yrkesverksamma och andra berörda personer. Regeringen bedömer, i likhet med vad som konstaterats i Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2016/17:AU5, att den verksamhet som på regeringens uppdrag har utvecklats inom det nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län bör fortsätta till och med utgången av 2020. Mot slutet av denna uppdragsperiod bör en utvärdering genomföras av hur de statliga insatserna mot hedersrelaterat våld och förtryck är organiserade. Mot bakgrund av utvärderingen bör ställningstagande göras om i vilken form verksamheten fortsatt bör bedrivas. Regeringen avser därtill att ge den jämställdhetsmyndighet som ska bildas en permanent uppgift avseende dessa frågor. Den nya myndigheten bör i denna del särskilt inrikta sig på övergripande frågor så att myndighetens verksamhet och det uppdrag som utförs av Länsstyrelsen i Östergötlands län kan komplettera varandra. Genom regeringens skrivelse har tillkännagivandet slutbehandlats. 9. Rskr. 2013/14:196 Tobaksfrågor Mot. 2013/14:So521 m.fl., bet. 2013/14:SoU13 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (S 25) och skr. 2015/16:75 (S 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om tillståndsplikt för försäljning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska göra en översyn för att möjliggöra tillståndsplikt för försäljning av tobak och därefter skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag på hur en sådan ska utformas (bet. 2013/14:SoU13 s. 8 f.). Den 10 juli 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera för- och nackdelar med att införa tillståndsplikt för försäljning av tobak och vid behov lämna förslag på hur en sådan tillståndsplikt skulle kunna utformas (S 2014:16, dir. 2014:108). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 1 mars 2016 (SOU 2016:14). Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. 10. Rskr. 2013/14:197 Alkoholfrågor Mot. 2013/14:So206, bet. 2013/14:SoU14 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (S 26) och skr. 2015/16:75 (S 15). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 9 om handlingsplan för minskat alkoholbruk bland ungdomar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör utarbeta en nationell handlingsplan för minskat alkoholbruk bland ungdomar och därefter återrapportera på lämpligt sätt till riksdagen (bet. 2013/14:SoU14 s. 6 f.). I budgetpropositionen för 2015 uttalade regeringen att avsikten var att under 2015 återkomma om utformningen av det framtida ANDT-arbetet. Frågan om handlingsplanen planerades att hanteras inom ramen för utformningen av det framtida ANDT-arbetet. Den tidigare strategin för ANDT-politiken löpte ut 2015 och regeringen presenterade därför en förnyad strategi för ANDT-politiken för åren 2016-2020 i en skrivelse till riksdagen, som beslutades den 4 februari 2016, En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020 (skr. 2015/16:86). Tillkännagivandet var därmed slutbehandlat. Nyare riksmöten Riksmötet 2014/15 11. Rskr. 2014/15:48 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:SfU3 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (S 45) och skr. 2015/16:75 (S 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 12 a Anslag (jämställdhetsbonus)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om utökad jämställdhetsbonus (bet. 2014/15:SfU3 s. 11 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2643 yrkandena 1 i denna del och 2. I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utgiftsområde 12, s. 25) konstaterade regeringen att jämställdhetsbonusen inte har haft någon mätbar effekt och att den är ett krångligt sätt att ge föräldrarna drivkrafter till ökad jämställdhet. Regeringen ville därför avskaffa jämställdhetsbonusen. En promemoria med förslag om att avskaffa jämställdhetsbonusen har remitterats. Remisstiden gick ut den 16 februari 2016. Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 12, s. 35) ett lagförslag om att avskaffa jämställdhetsbonusen. Punkten var därmed slutbehandlad. Punkt 5 om barnbidrag* och punkt 10 om vissa föräldrapenningfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om anmälan för flerbarnstillägg (bet. 2014/15:SfU3 s. 19 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2643 yrkande 6. Riksdagen har även tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om dels anmälan av vård av sjukt barn, dels föräldrapenning vid hela inskolningen i förskolan, dels rätt till ersättning vid besök inom mödrahälsovården (bet. 2014/15:SfU3 s. 21 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2643 yrkandena 3-5. Av budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 12, s. 33) framgår att regeringen delar riksdagens syn och vill stödja barnfamiljerna och underlätta deras vardag genom att förenkla reglerna inom den ekonomiska familjepolitiken. Arbetet med att ta fram en promemoria med ett sådant innehåll pågår i Regeringskansliet. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 10. 12. Rskr. 2014/15:125 Vårdvalssystem i primärvården Skr. 2014/15:28, mot. 2014/15:3012 m.fl., bet. 2014/15:SoU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (S 25). Skrivelsen är slutbehandlad. Om vårdvalssystem i primärvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska avsluta beredningen av frågan som behandlades i den återkallade propositionen 2014/15:15 Upphävande av kravet på vårdvalssystem i primärvården och inte återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att landstingens skyldighet att ha vårdvalssystem inom primärvården upphävs (bet. 2014/15:SoU3 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 5 november 2015 att ta bort Välfärdsutredningens uppdrag i nu aktuell del. I skr. 2015/16:75 anförde regeringen att den, med hänsyn härtill och till det som angavs om negativa tillkännagivanden i samma skrivelse, avsåg att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. Den 13 oktober 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 13. Rskr. 2014/15:155 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor Mot. 2014/15:1077 m.fl., bet. 2014/15:SoU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (S 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 16 om familjeklassning av narkotika*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen utan dröjsmål ska låta utreda problemet med nätdroger brett, vilket innebär att skyndsamt se över frågan om generisk klassning/familjeklassning av narkotika men att också överväga andra åtgärder, och återkomma till riksdagen med förslag (bet. 2014/15:SoU6 s. 28 f.). Den 22 oktober 2015 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en bred översyn av problemen med psykoaktiva substanser (S 2015:05, dir. 2015:102). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 om ett tilläggsdirektiv (dir. 2016:64) att förlänga utredningstiden till den 1 januari 2017. Betänkandet (Klassificering av nya psykoaktiva substanser SOU 2016:93) lämnades till regeringen den 22 december 2016. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2014/15:215 Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården Utskottsinitiativ, bet. 2014/15:SoU17 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (S 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen i budgetpropositionen för 2016 ska avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Aviseringen ska innehålla besked om tidigast möjliga ikraftträdandedatum (bet. 2014/15:SoU17 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utgiftsområde 9, s. 60) anförde regeringen att frågan om att införa en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården är komplicerad och att regeringen behöver mer tid att se över frågan. Bland annat behöver vissa gränsdragningsfrågor och organisatoriska frågor analyseras ytterligare. Regeringen har den 10 mars 2016 beslutat att ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram förslag på examensordning för kuratorer. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2017. Riksmötet 2015/16 15. Rskr. 2015/16:126 Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning Skr. 2015/16:37, bet. 2015/16:SfU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 april 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 16. Rskr. 2015/16:133 Bidrag för glasögon till barn och unga Prop. 2015/16:71, bet. 2015/16:SoU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 februari 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 35). 17. Rskr. 2015/16:163 Riksrevisionens rapport om patientsäkerhet Skr. 2015/16:53, bet. 2015/16:SoU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 april 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 18. Rskr. 2015/16:177 Socialtjänstfrågor Mot. 2015/16:2780, bet. 2015/16:SoU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om stärkt egenkontroll*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som bör vidtas för att utveckla ett system för att stärka egenkontrollen i såväl offentliga som privata verksamheter som bedriver socialtjänst (bet. 2015/16:SoU6 s. 11 f.). Den 14 december 2016 beslutade regeringen propositionen En trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet (prop. 2016/17:59). I propositionen behandlar regeringen tillkännagivandet om stärkt egenkontroll i socialtjänsten. Flera åtgärder har vidtagits av Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg de senaste åren. Socialstyrelsen har utvecklat stödet till kommunernas socialtjänst för att de fortlöpande ska kunna utveckla och säkra kvaliteten genom s.k. ledningssystem. Inom ramen för Socialstyrelsens handlingsplan för att utveckla kvaliteten i socialtjänsten följer myndigheten upp hur kommunernas socialtjänst implementerat myndighetens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SoSFS 2011:9) och om det kunskapsstöd som tagits fram för implementeringen används av kommunerna och hur stödet tagits emot. En fördjupad uppföljning och utvärdering kommer genomföras i ett antal kommuner för fördjupad kunskap om och hur föreskrifterna och kunskapsstödet bidragit till utvecklingen av kvalitetsarbetet i kommunen. Resultatet ger ökad kunskap om behovet av ytterligare kunskapsstöd eller andra insatser, exempelvis en vägledning för att bl.a. stärka egenkontrollen inom socialtjänstens verksamheter både i offentlig och privat regi. För att ytterligare stärka kvaliteten och kontrollen inom socialtjänsten har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i regleringsbrevet för 2015 fått i uppdrag att utveckla en metod för hur den statliga tillsynen ska förbättras och hur myndigheten ska utöva tillsyn över hur kommunerna fullgör sin egenkontroll. Uppdraget redovisades den 1 mars 2016. I regleringsbrevet för 2016 anges som återrapporteringskrav att IVO ska redovisa hur myndigheten under året genomfört den kontroll som myndigheten ska göra av hur verksamheterna fullgör sin skyldighet att bedriva egenkontroll. Genom vad som redovisades i propositionen ansåg regeringen att skrivelsen var slutbehandlad. 19. Rskr. 2015/16:188 Åtgärder för ökad folkhälsa på tobaksområdet - genomförandet av EU:s tobaksproduktdirektiv Prop. 2015/16:82, bet. 2015/16:SoU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 april 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 353). 20. Rskr. 2015/16:204 Riksrevisionens rapport om rehabiliteringsgarantin Skr. 2015/16:109, bet. 2015/16:SfU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 21. Rskr. 2015/16:220 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner under allmänna motionstiden 2015, bet. 2015/16:SoU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om centralisering av viss avancerad cancervård*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen under 2016 bör ta initiativ till att påbörja arbetet med att samla viss avancerad cancervård till ett mindre antal sjukhus (bet. 2015/16:SoU7 s. 17 f.). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 9, s. 59-60), redogjorde regeringen för den överenskommelse som gjorts med SKL för att korta väntetiderna inom cancervården och minska de regionala skillnaderna. Genom det som görs enligt överenskommelsen ansåg regeringen att den punkten i tillkännagivandet var slutbehandlad. Punkt 8 om förebyggande insatser mot psykisk ohälsa*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör uppdra åt en myndighet eller åt den nationella samordnaren att ta fram förslag om hur det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa kan förbättras med hjälp av mer flexibla system (bet. 2015/16:SoU7 s. 21 f.). För närvarande bereds ett förslag inom Regeringskansliet som lämnats av den Nationella samordnaren för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa. Förslaget syftar till viss del till att bidra till det förebyggande arbetet när det gäller psykisk ohälsa, med hjälp av mer mobila och flexibla system. Punkt 22 om forskning om posttraumatiskt stressyndrom*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör ge Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd i uppdrag att se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressyndrom (bet. 2015/16:SoU7 s. 40 f.). Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att genomföra en kartläggning av kunskapsluckor inom området psykisk hälsa. Ett av syftena med kartläggningen är att ge regeringen underlag för att bedöma behovet av ytterligare forskning inom området psykisk ohälsa. Detta kan exempelvis gälla forskning om PTSD. Följande punkter är inte slutbehandlade: 8 och 22. 22. Rskr. 2015/16:229 Statlig ersättning till personer som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccinering Prop. 2015/16:137, bet. 2015/16:SoU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 417 och 418). 23. Rskr. 2015/16:243 Sammansättningen i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Prop. 2015/16:8, bet. 2015/16:SoU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 518). 24. Rskr. 2015/16:244 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd Prop. 2015/16:136, bet. 2015/16:SoU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 654). 25. Rskr. 2015/16:249 Uppföljning av smittskyddsläkemedel Prop. 2015/16:97, bet. 2015/16:SoU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 522-524). 26. Rskr. 2015/16:250 Läkemedel för särskilda behov Prop. 2015/16:143, bet. 2015/16:SoU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 526-532). 27. Rskr. 2015/16:258 Patientrörlighet inom EES - vissa kompletterande förslag Prop. 2015/16:139, bet. 2015/16:SoU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 655-658). 28. Rskr. 2015/16:259 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Prop. 2015/16:138, bet. 2015/16:SoU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 659). 29. Rskr. 2015/16:302 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020 Skr. 2015/16:86, bet. 2015/16:SoU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 30. Rskr. 2015/16:305 Jämställdhet Skr. 2015/16:52, bet. 2015/16:AU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 oktober 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Riksmötet 2016/17 31. Rskr. 2016/17:33 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2015 Skr. 2015/16:190, bet. 2016/17:SoU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 32. Rskr. 2016/17:44 Ett reformerat bilstöd Prop. 2016/17:4, bet. 2016/17:SoU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1066). 33. Rskr. 2016/17:54 Höständringsbudget för 2016 Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag och Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning: Den 1 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen. 34. Rskr. 2016/17:79 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17 Anslagen för 2017 och Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen. 35. Rskr. 2016/17:113 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:AU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 13 a Anslagen för 2017 och b Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen. 36. Rskr. 2016/17:120 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SfU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 11 a Anslagen för 2017 och b Bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen. 37. Rskr. 2016/17:121 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SfU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 12 a Anslagen för 2017 och b Lagförslagen: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen och utfärdade de lagar riksdagen antagit (SFS 1294-1297). 38. Rskr. 2016/17:122 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SfU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 10 a Anslagen för 2017, b Lagförslagen och c Bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen och utfärdade de lagar riksdagen antagit (SFS 1291-1293). Punkt 4 om felaktiga utbetalningar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en utvidgning av myndigheternas underrättelseskyldighet vid misstanke om felaktig utbetalning och att bidragsbrottslagen bör omfatta felaktiga utbetalningar till företag och organisationer (bet. 2016/17:SfU1 s. 23 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag (dir.2016:61) att utvärdera tillämpningen av bidragsbrottslagen (2007:612) och de effekter som lagen har fått. Syftet med utvärderingen är att följa upp och undersöka hur bestämmelserna har fungerat i praktiken och om intentionerna med reformen har uppnåtts. Utredaren ska vidare utvärdera lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen. Mot bakgrund av resultatet av utvärderingen ska utredaren ta ställning till om det finns behov av ändringar i bidragsbrottslagen eller lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och i så fall lämna förslag till nödvändiga författningsändringar. Utredaren får även lämna förslag till andra åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2017. Regeringen avser avvakta utredningens betänkande och därefter att återkomma till riksdagen. 39. Rskr. 2016/17:127 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SoU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 9 a Anslagen för 2017, b Lagförslagen och c Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen och utfärdade de lagar riksdagen antagit (SFS 1284-1288). 2.6 Finansdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2001/02 1. Rskr. 2001/02:201 Allmänna motioner om reklamskatt Motioner från den allmänna motionstiden 2001, bet. 2001/02:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2002/03:75 (Fi 38), 2003/04:75 (Fi 24), 2004/05:75 (Fi 12), 2005/06:75 (Fi 9), 2006/07:75 (Fi 7), 2007/08:75 (Fi 4), 2008/09:75 (Fi 2), 2009/10:75 (Fi 2), 2010/11:75 (Fi 3), 2011/12:75 (Fi 2), 2012/13:75 (Fi 2), 2013/14:75 (Fi 1), 2014/15:75 (Fi 1) och 2015/16:75 (Fi 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om avskaffande av reklamskatten*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anfört om att reklamskatten bör avskaffas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20 s. 6 f.). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget för 2017, skattefrågor avsnitt 6.19, s. 364 f.) föreslog regeringen att skattesatsen för annons i periodisk publikation sänks från 3 procent till 2,5 procent och skattesatsen för övriga annonser och reklam sänks från 8 procent till 7,65 procent. Vidare höjs gränsen för återbetalning av reklamskatt avseende annonser i självständig periodisk publikation från ett belopp motsvarande en skattepliktig omsättning om högst 50 miljoner kronor till 75 miljoner kronor för helt år. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt för övriga annonser och reklam höjs från 20 000 kronor till 60 000 kronor. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2017. I propositionen gjorde regeringen vidare bedömningen att skattesatsen för annonser i periodiska publikationer bör sänkas från 2,5 procent till 1 procent och skattesatsen för övriga annonser och reklam bör sänkas från 7,65 procent till 6,9 procent från och med den 1 januari 2019. För det fall avsatta reformmedel bedöms räcka till ytterligare sänkning av skattesatserna, bör en sådan sänkning övervägas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag. Riksmötet 2006/07 2. Rskr. 2006/07:115 Allmänna motioner om företagsbeskattning m.m. Motioner från den allmänna motionstiden 2006, bet. 2006/07:SkU11 Tidigare redovisad, se skr. 2007/08:75 (Fi 30), 2008/09:75 (Fi 14), 2009/10:75 (Fi 7), 2010/11:75 (Fi 6), 2011/12:75 (Fi 4), 2012/13:75 (Fi 3), 2013/14:75 (Fi 2), 2014/15:75 (Fi 4) och 2015/16:75 (Fi 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om införande av tonnageskatt*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen ska påskynda beredningen och återkomma till riksdagen med förslag på lagstiftning om tonnageskatt för sjöfartsnäringen (bet. 2006/07:SkU11 s. 9 f.). Den 19 maj 2016 beslutade regeringen propositionen Ett svenskt tonnagebeskattningssystem (prop. 2015/16:127). Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. Riksmötet 2009/10 3. Rskr. 2009/10:144 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5) och 2015/16:75 (Fi 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad kulturutskottet anfört med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17). Statens fastighetsverk har på regeringens uppdrag lämnat en slutrapport som innehåller nya hyressättningsprinciper för hyresavtalen för huvudbyggnaderna vid de fem institutionerna Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska teatern, Naturhistoriska riksmuseet, Nationalmuseum och Historiska museet. De förändrade principerna för hyressättningen för de berörda institutionerna avser att nå en mer ändamålsenlig hyressättning. Företrädare för institutionerna har varit delaktiga i ärendets beredning. Statens fastighetsverk hemställer i sin slutrapport att regeringen ska fastställa grunden för den ränteberäkning som ska ske på det hyresgrundande kapitalet. Regeringen har därefter i regleringsbreven avseende 2014 och 2015 för Statens fastighetsverk delvis behandlat ärendet och klargjort hur avkastningen ska hanteras för kostnadshyresmodellfastigheter (huvudbyggnaderna för Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska teatern, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Historiska museet). Statens fastighetsverk fortsätter arbetet med att skapa en ny hyresmodell. Under arbetet kommer en dialog att föras med berörda hyresgäster. En ny modell har visat sig vara komplex att ta fram, bl.a. behöver nya regler för redovisning av underhållsåtgärder beaktas. Avsikten är att principerna för hyressättningen för de fem kulturfastigheter som har en kostnadsbaserad hyresmodell ska gälla vid de kommande omförhandlingarna av nuvarande hyresavtal. Målet är att en mer transparent modell ska tillämpas för att hyreskostnaderna ska bli mer förutsebara. Regeringen anger i budgetpropositionen för 2017 avsikten att börja tillämpa nya principer under 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 2 avsnitt 9.4, s. 124). Riksmötet 2010/11 4. Rskr. 2010/11:57 Ändring av insättningsgarantins täckningsbelopp Prop. 2010/11:23, bet. 2010/11:FiU18 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 79), 2011/12:75 (Fi 21), 2012/13:75 (Fi 10), 2013/14:75 (Fi 8), 2014/15:75 (Fi 7) och 2015/16:75 (Fi 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om täckningsbeloppets utformning*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen i förhandlingarna inom ramen för EU-samarbetet ska sträva efter att ändringar av insättningsgarantidirektivet kommer till stånd i syfte att underlätta genomförandet av direktivet i medlemsstaterna utanför euroområdet i egen valuta och att regeringen vid genomförandet av det ändrade insättningsgarantidirektivet ska sträva efter att täckningsbeloppet formuleras i kronor (bet. 2010/11:FiU18 s. 9 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen proposition Förstärkt insättningsgaranti (prop. 2015/16:106). Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. 5. Rskr. 2010/11:187 En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan 2010-2015 Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU3 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 6), 2012/13:75 (A 5), 2013/14:75 (A 5), 2014/15:75 (Fi 10) och 2015/16:75 (Fi 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om arbetsmiljöhänsyn vid offentlig upphandling*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om sådan ändring i lagen om offentlig upphandling att arbetsmiljöhänsyn kan tas och krav på villkor enligt svenska kollektivavtal ställas vid upphandling (bet. 2010/11:AU3 s. 14 f.). Regeringen överlämnade den 28 juni 2016 propositionen Nytt regelverk om upphandling till riksdagen med förslag till genomförande av 2014 års EU-direktiv på upphandlingsområdet (prop. 2015/16:195). I propositionen föreslogs bl.a. att den nya lagen om offentlig upphandling, som ersätter lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, skulle innehålla särskilda bestämmelser om arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt. Av bestämmelserna framgick att upphandlande myndigheter, om det är behövligt, vid upphandlingar ska kräva att leverantörer fullgör kontrakt enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid (se 17 kap. 2-5 §§ i förslaget till ny lag om offentlig upphandling i prop. 2015/16:195). Riksdagen avslog den 30 november 2016 regeringens lagförslag såvitt avsåg bestämmelserna om särskilda arbetsrättsliga villkor men antog i övrigt, med vissa mindre språkliga justeringar, lagförslagen. Riksdagen tillkännagav samtidigt att regeringen, om den finner att den lagstiftning som riksdagen antar skulle behöva kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra de tre direktiven, utan dröjsmål bör återkomma med kompletterande lagförslag som är utformade för att säkerställa att ändamålsenliga arbetsvillkor kan ställas vid upphandling utan att sådana problem och oklarheter som beskrivs i utskottets ställningstagande uppkommer (bet. 2016/17:FiU7, rskr. 2016/17:66, se Fi 76 nedan). De nya lagarna trädde i kraft den 1 januari 2017. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten är att regeringen så snart som möjligt ska återkomma till riksdagen med en proposition med förslag till bestämmelser som genomför resterande delar av direktiven. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. Riksmötet 2011/12 6. Rskr. 2011/12:170 Allmänna motioner om inkomstskatter Bet. 2011/12:SkU13 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 33), 2013/14:75 (Fi 18), 2014/15:75 (Fi 13) och 2015/16:75 (Fi 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt. 16 om Öresundsavtalet, reservation 15*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservationen (bet. 2011/12:SkU13 s. 65). Arbetet med att utvärdera det särskilda avtal mellan Sverige och Danmark från 2003 som reglerar kompensationen för förlorade skatteintäkter för personer som arbetspendlar mellan länderna, den s.k. utjämningsordningen, bedöms kunna slutföras under mandatperioden. När utvärderingen är klar kan ställning tas till om det utjämningsbelopp som överförs från Danmark till Sverige till sin storlek är tillräckligt för att möjliggöra kompensation för de kostnader för hemkommunerna som pendlarna medför. Riksmötet 2012/13 7. Rskr. 2012/13:241 Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen Prop. 2012/13:129, bet. 2012/13:SkU32 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 41), 2014/15:75 (Fi 18) och 2015/16:75 (Fi 11). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om utländska näringsidkare som saknar fast driftställe i Sverige, reservation 2*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservationen (bet. 2012/13:SkU32 s. 11). Den 24 november 2016 beslutade regeringen propositionen Förstärkt konkurrens på lika villkor i kontantbranschen (prop. 2016/17:49). Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. 8. Rskr. 2012/13:287 Vårändringsbudget för 2013 Prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 47), 2014/15:75 (Fi 19) och 2015/16:75 (Fi 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 29 om bemyndigande för statens aktier i Saab Automobile Parts AB, punkt 30 om bemyndigande gällande likvid vid försäljning, punkt 31 om bemyndigande att avyttra tillgångar, punkt 32 om godkännande av kostnadsavräkningar och punkt 33 om bemyndigande att vidta övriga åtgärder vid försäljning: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Saab Automobile Parts AB. Vid extra bolagsstämma den 29 oktober 2013 beslutades att ändra firmanamnet till Orio AB. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Följande punkter är inte slutbehandlade: 29-33. Riksmötet 2013/14 9. Rskr. 2013/14:56 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20) och 2015/16:75 (Fi 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). Regeringen gav den 15 januari 2015 Utredningen om översyn av 3:12-reglerna (Fi 2014:06) i uppdrag att se över 3:12-reglerna i syfte att begränsa möjligheterna till inkomstomvandling. Utredningen överlämnade i september 2016 betänkandet Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75). Betänkandet har remissbehandlats. Följande punkt är inte slutbehandlad: 8. 10. Rskr. 2013/14:158 Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län Prop. 2013/14:46, bet. 2013/14:KU30 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 22) och 2015/16:75 (Fi 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om regionalt utvecklingsansvar i Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län, a)* och b)*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör lämna en proposition till riksdagen om det regionala utvecklingsansvaret i Västernorrlands och Norrbottens län så att det blir möjligt att genomföra förändringen den 1 januari 2015 och om att regeringen bör utreda frågan om det regionala utvecklingsansvaret i Västmanlands län vidare och ta fram en departementspromemoria om förutsättningarna för att Västmanlands län ska omfattas av lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (bet. 2013/14:KU30 s. 14 f.). Ansökningar om att få överta det regionala utvecklingsansvaret har inkommit från landstingen i Uppsala, Västmanland, Västernorrland respektive Norrbottens län. Den 26 maj 2016 beslutade regeringen propositionen Ändrat regionalt utvecklingsansvar i vissa län (prop. 2015/16:176) med förslag att lagen även omfattar dessa län. Tillkännagivandena är därmed slutbehandlade. Punkt 4 om en helhetslösning av regionfrågan*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 s. 20 f.). Regeringen fattade den 2 juli 2015 beslut om en kommitté som ska föreslå en ny läns- och landstingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting (dir. 2015:77). Indelningskommittén (Fi 2015:09) lämnade en delredovisning till regeringen den 29 februari 2016. Kommittén inkom den 30 juni 2016 med delbetänkandet Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48). Delbetänkandet har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Kommitténs uppdrag ska slutredovisas senast den 31 augusti 2017. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 11. Rskr. 2013/14:186 Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26) och 2015/16:75 (Fi 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet, c): Den 3 april 2014 beslutade regeringen om godkännande av avtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län enligt 2013 års Stockholmsförhandling. Fortifikationsverket för en kontinuerlig dialog med Järfälla kommun, Stockholms läns landsting och Försvarsmakten gällande projektet. Fortifikationsverket har ännu inte genomfört någon överlåtelse och dialogen mellan parterna fortsätter. Regeringen håller sig informerad om dialogen som bl.a. syftar till att de konsekvenser som en överlåtelse av fastigheten medför för Försvarsmaktens verksamhet kan minimeras. Försvarsmaktens arbete med en evakuering av lokalerna pågår. 12. Rskr. 2013/14:251 Förstärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer Prop. 2013/14:178, bet 2013/14:SkU34 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 52) och 2015/16:75 (Fi 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ett starkare skydd för våldsutsattas personuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att avsaknaden av ett starkt skydd för våldsutsattas personuppgifter leder till otrygghet och utsatthet och att det därför är viktigt att ett förslag som löser problemen på detta område utarbetas skyndsamt och läggs fram inom rimlig tid (bet. 2013/14:SkU34 s. 5 f.). Den 26 juni 2014 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder som ger ett förstärkt skydd för hotade och förföljda personers personuppgifter (dir. 2014:98). Betänkandet Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69) överlämnades i juni 2015 och har remitterats. Remisstiden gick ut den 1 december 2015. Regeringen anser att det är viktigt att skyddet för hotade och förföljda personer förstärks och avser därför att arbeta vidare med förslagen i betänkandet. Nyare riksmöten Riksmötet 2014/15 13. Rskr. 2014/15:29 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 69) och 2015/16:75 (Fi 21). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2), reservation 1, punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget (avsnitt 3 samt bil. 2, 4, 6 och 8), reservation 3, a) utgiftstak för staten 2015, 2016 och 2017, d) beräkningen av inkomsterna på statens budget 2015, f) ålderspensionssystemets utgifter 2015 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag (avsnitt 4.4): Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2015 (skr. 2015/16:101 avsnitt 2). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget (avsnitt 3 samt bil. 2, 4, 6 och 8), reservation 3, c) övriga utgifter på statens budget 2015: Den 15 januari 2015 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2015 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse i denna del till handlingarna. Skrivelsen har i övrigt i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2015 (skr. 2015/16:101 avsnitt 2). 14. Rskr. 2014/15:78 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU2 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 79) och 2015/16:75 (Fi 22). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om äganderätten till Prins Eugens Waldemarsudde: Regeringen gav den 17 september 2015 Statens fastighetsverk i uppdrag att vidta de åtgärder som behövdes med anledning av att staten har avstått sina anspråk på äganderätten till byggnader och inventarier vid Prins Eugens Waldemarsudde. Statens fastighetsverk lämnade den 1 oktober 2015 över förvaltningen till stiftelsen och under 2016 har parterna löst ut vissa kvarstående ekonomiska frågor. 15. Rskr. 2014/15:84 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 83) och 2015/16:75 (Fi 23). Skrivelsen är slutbehandlad. Om anslagen inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 27). 16. Rskr. 2014/15:140 Offentlig upphandling Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:FiU27 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 31). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om bättre stöd så att kommuner kan upphandla giftfria produkter till förskolor*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening att genom bättre upphandlingsstöd bidra till att kommunerna kan ställa miljö- och hälsokrav vid kommunal upphandling (bet. 2014/15:FiU27 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2981 yrkande 13. Den 26 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 17. Rskr. 2014/15:143 Spelfrågor Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:KrU4 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om LAN-spel*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening att tillståndsplikten för LAN-spel ska tas bort, alternativt avgiftsbefrias (bet. 2014/15:KrU4 s. 11 f.). Inom Finansdepartementet pågår ett arbete med att ta fram förslag på ändringar i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel. Syftet är att föreslå att dagens krav på tillstånd ersätts med en anmälningsplikt, för att åstadkomma en förenklad administration för både verksamhetsutövarna och myndigheter. Regeringen avser att överlämna en proposition till riksdagen under hösten 2017. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 18. Rskr. 2014/15:169 Skatteförfarande och folkbokföring Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om personligt betalningsansvar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen snarast ska se över reglerna om företrädaransvar och om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan (bet. 2014/15:SkU20 s. 36 f.). Regeringen gav den 17 september 2015, som ett underlag för regeringens fortsatta arbete, Skatteverket ett uppdrag att redogöra för hur reglerna om företrädaransvar i vissa fall tillämpas. Uppdraget har redovisats den 30 november 2015. Skatteverkets redogörelse har nyanserat bilden av den kritik som har framförts mot regelverket. Behovet av ytterligare åtgärder bör därför övervägas ytterligare innan slutligt ställningstagande kan tas i frågan. 19. Rskr. 2014/15:178 Konsumenträtt och överskuldsättning Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:CU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om finansiella rådgivare*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär skärpta krav för att någon ska få kalla sig oberoende rådgivare vid finansiell rådgivning till konsumenter (bet. 2014/15:CU11 s. 38 f.). Betänkandet Värdepappersmarknaden, MiFID II och MiFIR (SOU 2015:2) har remitterades under våren 2015. I betänkandet behandlas frågan om finansiella rådgivare. Datumet för när direktivet ska vara genomfört i nationell rätt har på EU-nivå skjutits upp ett år från den 3 juli 2016 till 3 juli 2017. Tidsplanen för lagstiftningsarbetet har därför justerats. Den 19 januari 2017 beslutade regeringen lagrådsremissen Nya regler om marknader för finansiella instrument (MiFID II och MiFIR). Regeringen avser att besluta om proposition under våren 2017. Reglerna kommer börja tillämpas den 3 januari 2018. Regeringens ambition är därutöver att uppnå en likartad reglering på marknaden för finansiell rådgivning om finansiella instrument och försäkring. Lagförslag gällande försäkringsdistribution kommer att remitteras under våren 2017. 20. Rskr. 2014/15:243 En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster Bet. 2014/15:FiU32 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32 s. 6 f.). Den 28 april 2016 gav regeringen Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2016. Den 16 juni 2016 tillsatte regeringen en tillitsdelegation (dir. 2016:51). Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) överlämnades i november 2016 och har remitterats. Den 14 december 2016 beslutade regeringen propositionen Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet (prop. 2016/17:59). Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Regeringen överväger vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas. (Jfr Fi 21, rskr. 2014/15:244) 21. Rskr. 2014/15:244 En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster Bet. 2014/15:FiU32 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32 s. 6 f.). Den 28 april 2016 gav regeringen Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2016. Den 16 juni 2016 tillsatte regeringen en tillitsdelegation (dir. 2016:51). Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) överlämnades i november 2016 och har remitterats. Den 14 december 2016 beslutade regeringen propositionen Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet (prop. 2016/17:59). Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Regeringen överväger vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas. (Jfr Fi 20, rskr. 2014/15:243) 22. Rskr. 2014/15:255 Vårändringsbudget för 2015 Prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 53). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2015, fastställande av utgiftstak för staten 2015, 2016 och 2017: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2015 (skr. 2015/16:101 avsnitt 2). Punkt 1 om vårändringsbudget för 2015, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap: Regeringen har i höständringsbudgeten för 2016 (prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11) återkommit till riksdagen om Sveriges utökade materiella åtagande efter att Norge beslutat att avbryta samarbetet med Sverige rörande Archer. Se Fö 15, rskr. 2016/17:53. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2015, godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster 2015: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2015 (skr. 2015/16:101 avsnitt 2). Riksmötet 2015/16 23. Rskr. 2015/16:19 Höständringsbudget för 2015 Prop. 2015/16:2, bet. 2015/16:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 63). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik: Ärendet bereds inom Regerings-kansliet. Följande punkt är inte slutbehandlad: Om utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. 24. Rskr. 2015/16:51 Statens budget 2016 - Rambeslutet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget, a) utgiftstak för staten 2016-2018, d) beräkningen av inkomsterna på statens budget 2016, f) ålderspensionssystemets utgifter 2016 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget, c) övriga utgifter på statens budget 2016: Den 21 januari 2016 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2016 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse i denna del till handlingarna. Avsikten är att skrivelsen i övrigt i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget, g) preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2017 och 2018: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 7 och 8). Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), f) och 6. 25. Rskr. 2015/16:117 Genomförande av krishanteringsdirektivet Prop. 2015/16:5, bet. 2015/16:FiU17 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 83). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om riskavgifter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om riskavgifter och att regeringen ska utreda hur bestämmelserna om riskavgifter i lagen om resolution kan utformas så att kriterierna för hur riskavgifterna ska fastställas blir tydligare reglerade i lagen och därefter återkomma till riksdagen under 2017 med förslag på ändringar i lagen om resolution (bet. 2015/16:FiU17 s. 7 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet med avsikten att en proposition ska kunna överlämnas till riksdagen under 2017. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 26. Rskr. 2015/16:118 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU2 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 84). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 2, c) Sjunde AP-fondens kredit och möjlighet att ta upp lån: Något behov av de aktuella krediterna finns inte för närvarande inom Sjunde AP-fonden. Regeringen lämnade därför inga förslag till nya bemyndiganden i budgetpropositionen för 2017. Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2 c). 27. Rskr. 2015/16:121 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 86). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslagen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, bemyndiganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2018. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 bemyndiganden. 28. Rskr. 2015/16:129 Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Prop. 2015/16:46, bet. 2015/16:CU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 januari 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 22). 29. Rskr. 2015/16:134 Värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument Prop. 2015/16:10, bet. 2015/16:FiU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 februari 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 43-68). 30. Rskr. 2015/16:144 Undantag från mervärdesskatt för vissa posttjänster Prop. 2015/16:51, bet. 2015/16:SkU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 februari 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 91). 31. Rskr. 2015/16:146 Riksrevisionens rapport om transparensen i Årsredovisning för staten 2014 Skr. 2015/16:42, bet. 2015/16:FiU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 april 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 32. Rskr. 2015/16:147 Riksrevisionens rapport om statens finansiella tillgångar Skr. 2015/16:61, bet. 2015/16:FiU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 maj 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 33. Rskr. 2015/16:161 En ny tullag Prop. 2015/16:79, bet. 2015/16:SkU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en ny tullag: Den 17 mars 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 253-286). Punkt 3 om kontroll av postförsändelser och försändelser förmedlade av kurirföretag*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att se över möjligheten att utöka Tullverkets befogenhet att besluta om postspärrar för postförsändelser samt att införa samma möjlighet för försändelser förmedlade av kurirföretag (bet. 2015/16:SkU21 s. 10 f.). Det pågår en dialog med Tullverket och behovet av åtgärder analyseras. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 34. Rskr. 2015/16:167 Riksrevisionens rapport om samhällets stöd till överskuldsatta Skr. 2015/16:66, bet. 2015/16:CU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 oktober 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 35. Rskr. 2015/16:176 Kommunala frågor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:FiU26 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om valfrihet, mångfald och kvalitet inom offentligt finansierade välfärdsverksamheter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att snarast återkomma med förslag på åtgärder när det gäller valfrihet, mångfald och kvalitet inom offentligt finansierade välfärdstjänster och när det gäller att koppla sanktioner till tillståndsplikten (bet. 2015/16:FiU26 s. 6 f.). Den 28 april 2016 gav regeringen Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2016. Den 16 juni 2016 tillsatte regeringen en tillitsdelegation (dir. 2016:51). Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) överlämnades i november 2016 och har remitterats. Den 14 december 2016 beslutade regeringen propositionen Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet (prop. 2016/17:59). Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Regeringen överväger vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas. 36. Rskr. 2015/16:179 Amorteringskrav Prop. 2015/16:89, bet. 2015/16:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 346). 37. Rskr. 2015/16:194 Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:FiU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om säkra kortbetalningar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör överväga att vidta fler åtgärder för att öka säkerheten för kort med betalfunktion (bet. 2015/16:FiU22 s. 11 f.). I betänkandet Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton (SOU 2016:53) föreslås bl.a. hur betaltjänstdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Det är ett omfattande och komplext lagstiftningsärende. Avsikten är att en proposition ska kunna överlämnas till riksdagen under 2017. 38. Rskr. 2015/16:201 Regional tillväxtpolitik Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:NU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om lokalisering och organisering av statliga myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om lokalisering och organisering av statliga myndigheter (bet. 2015/16:NU17 s. 14 f.). Regeringen bör i lämpligt sammanhang återrapportera till riksdagen vilka åtgärder den har vidtagit och hur de principer som riksdagen sedan tidigare fastställt tillämpas. Den 16 juni 2016 beslutade regeringen att lokalisera E-hälsomyndigheten till Kalmar och den 22 september 2016 beslutade regeringen att lokalisera Fastighetsmäklarinspektionen till Karlstad. Ärendet bereds vidare. 39. Rskr. 2015/16:208 Statlig förvaltning och statistikfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:FiU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om gemensamma e-förvaltningsprojekt*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen dels bör se till att de statliga myndigheterna på ett bättre sätt samverkar över myndighetsgränserna med e-förvaltningsprojekt, dels säkerställa att de lägger ett ökat fokus på att ta fram fler e-tjänster (bet. 2015/16:FiU25 s. 7 f.). Regeringen förstärker styrningen och samordningen av övergripande it-användning i statsförvaltningen genom en satsning 2015-2018 där bland annat en starkare styrning och samordning av digitaliseringen av myndigheter ingår (prop. 2014/15:1 utg.omr. 22 avsnitt 5.5.1). Ärendet bereds vidare. Punkt 2 om öppna data*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör ge de statliga myndigheterna i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och se till att de offentliga handlingar som med liten eller ingen kostnad kan bli öppna data tillgängliggörs (bet. 2015/16:FiU25 s. 9 f.). Regeringen beslutade den 16 juni 2016 om ett särskilt uppdrag till Riksarkivet att främja arbetet med att tillgängliggöra information och öppna data från statliga myndigheter. Ärendet bereds vidare. Punkt 9 om lokalisering av myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör se till att statliga myndigheter under regeringen lokaliseras till förorter och lägen utanför de dyraste områdena i Stockholms innerstad och även prövar lokalisering till andra delar av landet (2015/16:FiU25 s. 21 f.). Den 16 juni 2016 beslutade regeringen att lokalisera E-hälsomyndigheten till Kalmar och den 22 september 2016 beslutade regeringen att lokalisera Fastighetsmäklarinspektionen till Karlstad. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 och 9. 40. Rskr. 2015/16:210 Extra ändringsbudget för 2016 - Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar Prop. 2015/16:146, bet. 2015/16:FiU42 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrad ram för utgiftsområde och ändrat anslag: Finansdepartementet har inget att redovisa i detta ärende. Skrivelsen har lagts till handlingarna. Se Ju 61, rskr. 2015/16:211. 41. Rskr. 2015/16:215 Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar Prop. 2015/16:129, bet. 2015/16:FiU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 april 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 389-391). 42. Rskr. 2015/16:216 Effektivare uppdatering av lägenhetsregistret Prop. 2015/16:141, bet. 2015/16:FiU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 397). 43. Rskr. 2015/16:217 Skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien Prop. 2015/16:108, bet. 2015/16:SkU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 408). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Saudiarabien om att avtalet godkänts. 44. Rskr. 2015/16:218 Informationsutbytesavtal med Förenade Arabemiraten Prop. 2015/16:107, bet. 2015/16:SkU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 409). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Förenade Arabemiraten om att avtalet godkänts. 45. Rskr. 2015/16:223 Förmedlingsavgifter vid kortbetalningar Prop. 2015/16:133, bet. 2015/16:FiU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 415). 46. Rskr. 2015/16:252 Justerade matchningsregler för säkerställda obligationer Prop. 2015/16:105, bet. 2015/16:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 504). 47. Rskr. 2015/16:254 Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet Prop. 2015/16:159, bet. 2015/16:SkU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 405 och 406). 48. Rskr. 2015/16:261 Förstärkt insättningsgaranti Prop. 2015/16:106, bet. 2015/16:FiU34 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 625-629). 49. Rskr. 2015/16:272 Tillsyn över att EU:s marknadsmissbruksförordning följs Prop. 2015/16:120, bet. 2015/16:FiU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 712-719). 50. Rskr. 2015/16:290 Indelning i utgiftsområden Prop. 2015/16:100, bet. 2015/16:KU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden när det gäller organiserad sysselsättning, punkt 2 om ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden när det gäller upprustning av skollokaler och punkt 3 om övriga ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden: Den 14 september 2016 beslutade regeringen budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget för 2017, finansplan och skattefrågor) i enlighet med de av riksdagen godkända ändringarna av utgiftsområdena. 51. Rskr. 2015/16:291 Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning Prop. 2015/16:121, bet. 2015/16:KU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 16 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 739 och 740). Punkt 2 om befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser av innebörden att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i landstingsindelningen (bet. 2015/16:KU25 s. 9 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har för avsikt att besluta om tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09). Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 52. Rskr. 2015/16:300 Stärkta sanktionsmöjligheter för Konsumentombudsmannen Prop. 2015/16:168, bet. 2015/16:CU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 793 och 794). 53. Rskr. 2015/16:308 Riktlinjer för den ekonomiska politiken Prop. 2015/16:100, bet. 2015/16:FiU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Skrivelsen har behandlats i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget för 2017, finansplan och skattefrågor). 54. Rskr. 2015/16:309 Redovisning av skatteutgifter 2016 Skr. 2015/16:98, bet. 2015/16:SkU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 september 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 55. Rskr. 2015/16:310 Vårändringsbudget för 2016 Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om vårändringsbudget för 2016, godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 enligt specifikation nedan. Utgiftsområde Anslag Dag för regeringens beslut (avser 2016) 1 Rikets styrelse 4:1 Regeringskansliet m.m. 22 juni 5:1 Länsstyrelserna m.m. 22 juni 6:1 Allmänna val och demokrati 30 juni 6:6 Stöd till politiska partier 30 juni 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:8 Ekonomistyrningsverket 22 juni 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 22 juni 4 Rättsväsendet 1:1 Polismyndigheten 22 juni 1:2 Säkerhetspolisen 22 juni 1:12 Rättsliga biträden m.m. 22 juni 5 Internationell samverkan 1:1 Avgifter till internationella organisationer 22 juni 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 22 juni 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 22 juni 6 Försvar och samhällets krisberedskap 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 30 juni 7 Internationellt bistånd 1:1 Biståndsverksamhet 22 juni 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 22 juni 8 Migration 1:1 Migrationsverket 22 juni 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 22 juni 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 22 juni 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 22 juni 4:1 Inspektionen för vård och omsorg 22 juni 4:6 Statens institutionsstyrelse 22 juni 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 22 juni 8:1 Socialstyrelsen 22 juni 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 22 juni 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1:1 Integrationsåtgärder 22 juni 1:2 Kommunersättningar vid flykting- 22 juni mottagande 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 30 juni 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 22 juni 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 22 juni 2:1 Arbetsmiljöverket 25 augusti 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 25 augusti 16 Utbildning och universitets- forskning 1:4 Sameskolstyrelsen 22 juni 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 22 juni 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 22 juni 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan 22 juni 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 22 juni 1:16 Fler anställda i lågstadiet 22 juni 2:2 Universitets- och högskolerådet 8 september 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 30 juni 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 15 september 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 30 juni 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 30 juni 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 30 juni 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier 30 juni 8:3 Bidrag till vissa museer 30 juni 8:5 Forum för levande historia 30 juni 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 22 juni 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1:13 Upprustning av skollokaler 1 september 19 Regional tillväxt 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 22 juni 20 Allmän miljö- och naturvård 1:3 Åtgärder för värdefull natur 22 juni 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 22 juni 1:7 Avgifter till internationella organisationer 22 juni 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 22 juni 1:16 Skydd av värdefull natur 22 juni 2:2 Forskningsområdet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 22 juni 22 Kommunikationer 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 22 juni 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:8 Statens jordbruksverk 22 juni 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 22 juni 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 22 juni 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och 22 juni struktur 24 Näringsliv 1:5 Näringslivsutveckling 22 juni 1:12 Bolagsverket 21 juli 1:17 Upprustning och drift av Göta kanal 22 juni 1:19 Kapitalinsatser i statliga bolag 22 juni 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation 22 juni 2:3 Exportfrämjande verksamhet 22 juni Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, a), b), c) och f): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Riksgäldskontoret. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, d): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen om ratificering av svenskt medlemskap i Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar. Sverige blev formellt medlem den 29 juni 2016. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, e) och g): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av Kammarkollegiets regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen 1:14 (utg.omr. 02) och 1:2 (utg.omr. 26) för att göra den första av fem inbetalningar av Sveriges kapitalinsats. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 5 Internationell samverkan: Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Svenska institutet. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, a): Den 24 november 2016 beslutade regeringen om Sveriges deltagande i den andra kapitalhöjningen i det Interamerikanska Investeringsbolaget (IIC). Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, b) och c): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, a): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 4:7. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, b): Avsikten är att regeringen ska fatta beslut om en förordning under 2017. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv: Den 30 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 2:5 Arbetslivspolitik gällande forskning och arbetsliv. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, a): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (2015:504) om statsbidrag för utbildning med traineejobb (SFS 763). Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den 1 september 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Skolforskningsinstitutet. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier (SFS 764). Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d): Den 1 december 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå respektive Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå respektive Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den 28 juli 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 1 december 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå respektive Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå respektive Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, f): Den 30 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Rymdstyrelsen. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, a): Den 30 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, b): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen 14:1, 14:2 och 14:3 inom utgiftsområde 17. Samma dag beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare (SFS 765). Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadspolitik och byggande samt konsumentpolitik: Den 1 september 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård: Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Naturvårdsverket. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 21 Energi, a): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Statens energimyndighet. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 21 Energi, b): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Affärsverket svenska kraftnät. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 22 Kommunikationer, a) och b): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 22 Kommunikationer, c): Den 25 augusti 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:11 Trängselskatt i Stockholm under utgiftsområde 22 Kommunikationer. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 22 Kommunikationer, d): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:11 Trängselskatt i Stockholm under utgiftsområde 22 Kommunikationer. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 22 Kommunikationer, e): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning under utgiftsområde 22 Kommunikationer. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 24 Näringsliv, a): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 24 Näringsliv, b) och c): Den 29 september 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Sveriges geologiska undersökning inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 24 Näringsliv, d): Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:19 Kapitalinsatser i statliga bolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Samma dag beslutade regeringen om bemyndigande att vidta åtgärder för etablering av ett nationellt utvecklingsbolag. Om vårändringsbudget för 2016, godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster 2016: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016. Om vårändringsbudget för 2016, ändringar i skatte- och avgiftsregler: Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 791, 792 och 820). Om vårändringsbudget för 2016, övriga utgifter på statens budget 2016: Den 22 juni 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Följande punkter är inte slutbehandlade: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, b), Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d) och e) samt Godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster 2016. 56. Rskr. 2015/16:311 Årsredovisning för staten 2015 Skr. 2015/16:101, bet. 2015/16:FiU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 september 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 57. Rskr. 2015/16:313 Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 Bet. 2015/16:FiU41 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det utskottet anför om att regeringen snarast ska tillsätta en parlamentarisk utredning av det svenska penningpolitiska ramverket och riksbankslagen (1988:1385) med den inriktning utskottet anger (bet. 2015/16:FiU41 s. 37 f.). Den 22 december 2016 beslutade regeringen kommittédirektivet Översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen (dir. 2016:114). Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. Punkt 2 om Riksbankens finansiella oberoende*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det utskottet anför om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag om Riksbankens finansiella oberoende med utgångspunkt från den s.k. Flamutredningens betänkande (SOU 2013:9) och remissynpunkterna på betänkandet (bet. 2015/16:FiU41 s. 37 f.). Avsikten är att en proposition ska kunna överlämnas till riksdagen under 2017. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 58. Rskr. 2015/16:318 Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2011-2015 Skr. 2015/16:104, bet. 2015/16:FiU37 Skrivelsen är slutbehandlad. Skrivelsen har behandlats i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 26 avsnitt 2). Riksmötet 2016/17 59. Rskr. 2016/17:3 En uppdaterad fondlagstiftning (UCITS V) Prop. 2015/16:170, bet. 2016/17:FiU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 september 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 892-896). 60. Rskr. 2016/17:6 Ett svenskt tonnagebeskattningssystem Prop. 2015/16:127, bet. 2016/17:SkU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 september 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 887 och 888). 61. Rskr. 2016/17:7 Unionstullkodexen och elektroniskt uppgiftslämnande Prop. 2015/16:175, bet. 2016/17:SkU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 september 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 883-885). 62. Rskr. 2016/17:11 Skatteavtal mellan Sverige och Azerbajdzjan Prop. 2015/16:172, bet. 2016/17:SkU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 oktober 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 928). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Azerbajdzjan om att avtalet godkänts. 63. Rskr. 2016/17:12 Skatteavtal mellan Sverige och Armenien Prop. 2015/16:171, bet. 2016/17:SkU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 oktober 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 927). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Armenien om att avtalet godkänts. 64. Rskr. 2016/17:13 Rättelse i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningssystem Bet. 2016/17:JuU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 oktober 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 913). 65. Rskr. 2016/17:15 Ändrat regionalt utvecklingsansvar i vissa län Prop. 2015/16:176, bet. 2016/17:KU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 oktober 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 945). 66. Rskr. 2016/17:16 Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt för Backaområdet i Göteborg Prop. 2015/16:191, bet. 2016/17:SkU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1007-1010). 67. Rskr. 2016/17:21 AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 Skr. 2015/16:130, bet. 2016/17:FiU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 februari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 68. Rskr. 2016/17:22 Utvecklingen inom den kommunala sektorn Skr. 2015/16:102, bet. 2016/17:FiU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 december 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 69. Rskr. 2016/17:37 Ny ersättningslag och lag om stöd till partigrupperna Framst. 2015/16:RS7, bet. 2016/17:KU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1120 och 1121). 70. Rskr. 2016/17:40 En översyn av det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter Framst. 2015/16:RS5, bet. 2016/17:KU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1091 och 1092). 71. Rskr. 2016/17:48 Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt de regionala utvecklings- och investeringsbankerna 2014 och 2015 Skr. 2015/16:145, bet. 2016/17:UU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om samlad resultatanalys av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör utveckla redovisningen till riksdagen av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt de regionala utvecklings- och investeringsbankerna så att riksdagen fortsättningsvis får en samlad resultatanalys vartannat år av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna (bet 2016/17:UU7 s. 6). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 5 om skrivelsen: Den 26 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse i denna del till handlingarna. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 72. Rskr. 2016/17:49 Statens budget 2017 Rambeslutet Prop. 2016/17:1, Skr. 2015/16:179, bet. 2016/17:FiU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2019, d) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2017, f) ålderspensionssystemets utgifter 2017 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, b) utgiftsramar för utgiftsområdena 2017, punkt 7 om generella riktlinjer för pris- och löneomräkning och punkt 8 om transparensen i budgetpropositionen 2016: Den 12 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse i dessa delar till handlingarna. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2017: Den 12 januari 2017 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2017 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse i denna del till handlingarna. Avsikten är att skrivelsen i övrigt i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, e) ändringar i skatte- och avgiftsregler: Den 24 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1053-1056, 1067-1079, 1083-1086 och 1093). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, g) preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2018 och 2019: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2018. Punkt 3 om bemyndigande om upplåning: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Riksgäldskontoret. Punkt 4 om lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar och punkt 5 om myndigheternas räntekontokrediter: Den 12 januari 2017 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse i dessa delar till handlingarna. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), f), g) och 6. 73. Rskr. 2016/17:50 Höständringsbudget för 2016 Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 24 november 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. 74. Rskr. 2016/17:62 Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Prop. 2016/17:7, bet. 2016/17:SkU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1202 och 1203). 75. Rskr. 2016/17:63 Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen Prop. 2016/17:14, bet. 2016/17:SkU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen: Den 30 november 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1208). Punkt 2 om uppföljning av effekter för företagen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen kort efter utgången 2017 bör följa upp hur de ändrade bestämmelserna har påverkat företagens administrativa börda, särskilt i relation till mervärdesskatteredovisningen, och återkomma med förslag på de åtgärder som kan visa sig behövas för att förhindra orimligt ökade administrativa svårigheter med ökade kostnader för företagen som följd (bet. 2016/17:SkU8 s. 8 f.). Regeringen avser att återkomma i frågan under 2018. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 76. Rskr. 2016/17:66 Nytt regelverk om upphandling Prop. 2015/16:195, bet. 2016/17:FiU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om särskilda arbetsrättsliga villkor och punkt 2 om nytt regelverk om upphandling: Den 1 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1145-1161). Punkt 3 om kompletterande lagförslag*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen, om den finner att den lagstiftning som riksdagen antagit skulle behöva kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra de tre direktiven från 2014 om upphandling i svensk lagstiftning, utan dröjsmål bör återkomma med kompletterade lagförslag som är utformade för att säkerställa att ändamålsenliga arbetsvillkor kan ställas vid upphandling utan att sådana problem och oklarheter som beskrivs i utskottets ställningstagande uppkommer (bet. 2016/17:FiU7 s. 18 f.). Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten är att regeringen så snart som möjligt ska återkomma till riksdagen med en proposition med förslag till bestämmelser som genomför resterande delar av direktiven. Se även Fi 5, rskr. 2010/11:187. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 77. Rskr. 2016/17:68 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2017: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden respektive anslag 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Fastighetsmäklarinspektionen. 78. Rskr. 2016/17:74 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2017: Den 8 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende länsstyrelserna. 79. Rskr. 2016/17:80 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KrU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17, anslagen för 2017: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Lotteriinspektionen. Punkt 5 om lån till Kungliga Operan AB: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Riksgäldskontoret. Punkt 7 om AB Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet: Ärendet bereds inom Regeringskansliet med målsättningen att det vid Svenska Spels årsstämma 2017 kommer att fattas beslut om att utbetala medel till kulturverksamhet. Följande punkt är inte slutbehandlad: 7. 80. Rskr. 2016/17:85 Utgiftsområde 3 Skatt, tull, exekution Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SkU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogdemyndigheten. 81. Rskr. 2016/17:87 Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning Prop. 2016/17:19, bet. 2016/17:SkU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 december 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1229). 82. Rskr. 2016/17:88 Ömsesidigt bistånd med indrivning av vissa administrativa sanktionsavgifter Prop. 2016/17:26, bet. 2016/17:SkU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1231 och 1233). 83. Rskr. 2016/17:89 Tydligare tillståndsgivning enligt lotterilagen Prop. 2016/17:8, 2016/17:KrU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1222 och 1223). 84. Rskr. 2016/17:92 Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen Prop. 2016/17:24, bet. 2016/17:SkU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1237-1239). 85. Rskr. 2016/17:93 Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad Prop. 2016/17:25, bet. 2016/17:SkU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1256 och 1257). 86. Rskr. 2016/17:117 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 25: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:4 inom utgiftsområde 25. Punkt 2 om avgiftsfri öppenvård för personer som är 85 år eller äldre och punkt 3 om avgiftsfri tandvård för barn och unga vuxna: Den 20 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1298-1302). 87. Rskr. 2016/17:118 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska långsiktiga investeringsfonder Prop. 2016/17:3, bet. 2016/16:FiU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 december 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1330). 88. Rskr. 2016/17:119 Effektiv bekämpning av marknadsmissbruk Prop. 2016/17:22, bet. 2016/17:FiU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1306-1315). 89. Rskr. 2016/17:123 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Om anslagen inom utgiftsområde 2, a) anslagen för 2017: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Arbetsgivarverket, Bokföringsnämnden, Ekonomistyrningsverket, Finansinspektionen, Finanspolitiska rådet, Kammarkollegiet, Riksgäldskontoret, Statens servicecenter, Statens tjänstepensionsverk, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Upphandlingsmyndigheten, anslag 1:1 förvaltningspolitisk utveckling, anslag 1:14 inom utgiftsområde 2 respektive anslag 1:16 Finansmarknadsforskning. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Konjunkturinstitutet respektive Statens fastighetsverk. Om anslagen inom utgiftsområde 2, b) beställningsbemyndiganden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 1:16 Finansmarknadsforskning. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens fastighetsverk. Om anslagen inom utgiftsområde 2, c) kreditram och garantiram för stabilitetsfonden och d) kreditram och garantiram för resolutionsreserven: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Riksgäldskontoret. Om anslagen inom utgiftsområde 2, e) Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter och f) Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kammarkollegiet. Om anslagen inom utgiftsområde 2, g) Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens tjänstepensionsverk. Om anslagen inom utgiftsområde 2, h) investeringsplan för Statens fastighetsverk och i) Statens fastighetsverks lån för investeringar i fastigheter och markanläggningar: Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens fastighetsverk. Om anslagen inom utgiftsområde 2, j) investeringsplan för Fortifikationsverket och k) Fortifikationsverkets lån för investeringar i fastigheter och markanläggningar: Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Fortifikationsverket. Om anslagen inom utgiftsområde 2, l) kapitaljustering i Nordiska investeringsbanken, 1 och 2: Den 26 januari 2017 beslutade regeringen om ett uppdrag till Riksgäldskontoret med anledning av kapitaljustering i Nordiska investeringsbanken. Samma dag beslutade regeringen om ändring av Nordiska investeringsbankens stadgar och justering av statliga garantier för grundkapital. 90. Rskr. 2016/17:125 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 1:2 inom utgiftområde 26 och regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Riksgäldskontoret. 91. Rskr. 2016/17:126 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om anslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, a) anslag för 2017: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. Om anslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2019. Följande punkt är inte slutbehandlad: b). 92. Rskr. 2016/17:129 Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:AU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1269-1273). 93. Rskr. 2016/17:131 Statens budget för 2017 Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 2.7 Utbildningsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2010/11 1. Rskr. 2010/11:137 Betyg från årskurs 6 i grundskolan m.m. Prop. 2009/10:219, bet. 2010/11:UbU3 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (U 33), 2011/12:75 (U 3), 2012/13:75 (U 3), 2013/14:75 (U 2), 2014/15:75 (U 2) och 2015/16:75 (U 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om nationella kunskapskrav*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om en tydlig handledning om hur skolorna ska använda betygsstegen B och D samt om en utvärdering av den nya betygsskalan (bet. 2010/11:UbU3 s. 12 f.). Den 22 januari 2009 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer m.m. I uppdraget ingick att Skolverket också skulle utarbeta allmänna råd om de nya kursplanerna och kunskapskraven. Den 20 januari 2011 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utarbeta kunskapskrav för betygsstegen A, C och E för årskurs 6 i grundskolan och motsvarande skolformer. Skolverkets föreskrifter om kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer samt för nämnda betygssteg började gälla höstterminen 2012. Den 3 november 2011 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utarbeta olika former av stödmaterial för att underlätta lärarnas arbete med bedömning och betygssättning när det gäller kunskapskraven B och D. I december 2012 publicerade Skolverket handledningen Betygsskalan och betygen B och D - en handledning. Den 24 november 2011 gav regeringen Skolverket i uppdrag att bl.a. fortsätta arbetet med olika former av kompetensutveckling och stöd till lärare inom området bedömning och betygssättning. Uppdraget redovisades den 12 juni 2014 (U2014/04011/S). Av Skolverkets redovisning framgår att Skolverket under 2013 genomförde en webbaserad utbildning i bedömning och betygssättning för lärare i årskurs 4-6 i grundskolan. Utbildningen har fortsatt under 2014 och har utvidgats till att även omfatta lärare i andra årskurser. Skolverket har vidare tagit fram ett antal stödmaterial med inriktning mot bedömning och betygssättning och har under 2014 bedrivit en fortsatt aktiv behovsinventering för att närmare beskriva nödvändiga insatser rörande bedömning och betygssättning. Vidare har ett stödmaterial utarbetats om sambedömning: Sambedömning i skolan - exempel och forskning som distribuerades till skolorna våren 2014. Regeringen har bedömt att ytterligare åtgärder i frågan inte behöver vidtas. Den 11 september 2014 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utvärdera den nya betygsskalan (U2014/05371/S). Uppdraget redovisades den 2 maj 2016 (U 2015/02959/S och U2016/02217/S). Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 16, avsnitt 3.3.3 s. 107 f.) redogjort för Skolverkets utvärdering av den nya betygsskalan och kunskapskraven. Vidare anges i budgetpropositionen att regeringen anser att denna redovisning svarar mot riksdagens tillkännagivande och att regeringen bedömer att tillkännagivandet kan anses slutligt tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. 2. Rskr. 2010/11:170 Förskolan m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2010, bet. 2010/11:UbU6 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (U 4), 2012/13:75 (U 4), 2013/14:75 (U 3), 2014/15:75 (U 3) och 2015/16:75 (U 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om förbättrad arbetsmiljö för barn och elever i förskola och på fritidshem*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur arbetsmiljön för barn och elever i förskolor och på fritidshem ska förbättras (bet. 2010/11:UbU6 s. 11 f.). Den 19 april 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för hur barns säkerhet i förskolan kan förbättras och säkerställas (U 2012:03, dir. 2012:36). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 18 april 2013 i betänkandet Fri att leka och lära - ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan (SOU 2013:26). Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 14 oktober 2013. Betänkandet och frågan om förbättrad arbetsmiljö för elever i fritidshem bereds inom Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2017. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2010/11:206 Grundskolan Motioner från allmänna motionstiden 2010, bet. 2010/11:UbU7 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (U 7), 2012/13:75 (U 6), 2013/14:75 (U 5), 2014/15:75 (U 5) och 2015/16:75 (U 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 28 om översyn av elevhälsans kvalitet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska se till att det görs en nationell översyn av tillgängligheten till och kvaliteten på elevhälsan. (bet. 2010/11:UbU7 s. 52 f.). Den 27 oktober 2011 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa under 2011-2015 (U2011/05947/S). I uppdraget ingick bl.a. att sprida information om möjligheten för skolhuvudmän att ansöka om statsbidrag till personalförstärkningar inom elevhälsan och till speciallärare, att erbjuda utbildningsinsatser till elevhälsans personal och att utveckla stödmaterial. Uppdraget omfattade även att föreslå en modell för att följa upp kvaliteten på och tillgången till elevhälsa. En sådan modell redovisades i februari 2013. Uppdraget slutredovisades den 1 april 2016. Den 4 maj 2016 beslutade regeringen förordningen (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser. Syftet med förordningen är bl.a. att öka den genomsnittliga personaltätheten inom elevhälsan. Den 23 juni 2016 gav regeringen Skolverket i uppdrag att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och främjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Uppdraget redovisades den 31 januari 2017. Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 106) redogjort för de insatser som redovisas ovan och de bedömningar som har gjorts i fråga om möjligheten att följa upp kvaliteten på och tillgången till elevhälsa. Regeringen anger i budgetspropositionen att regeringen anser att de vidtagna åtgärderna, med hänsyn till områdets komplexitet, är de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet därmed får anses färdigbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 4. Rskr. 2012/13:186 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2012, bet. 2012/13:UbU6 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 11), 2014/15:75 (U 7) och 2015/16:75 (U 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 20 om mobbning och kränkande behandling (reservation 20)*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservationen (rskr. 2012/13:186 och bet. 2012/13:UbU6 s. 57 f.). I 6 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda en anmälan om kränkande behandling och att i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra sådan behandling i framtiden (6 kap. 10 § skollagen). Huvudmannen ska, om denne eller personalen åsidosatt sina skyldigheter enligt bl.a. 10 §, betala skadestånd (6 kap. 12 §). Statens skolverk har på uppdrag av regeringen (U2007/01205/S) genomfört en utbildningssatsning om forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning i skolan. Detta innefattade en utvärdering av program som används mot mobbning och kränkningar. Skolverket lät externa forskare utvärdera åtta program mot mobbning som används i skolorna (Utvärdering av metoder mot mobbning, rapport 353, 2011). Skolverket har arbetat med att sprida de nya kunskaper som utvärderingen gett och som kan vara till stöd för verksamheterna, bl.a. genom framtagandet av publikationen Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning, som huvudsakligen riktar sig till dem som arbetar i skolan. Skolverket har även publicerat allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10). Under 2011 gav regeringen Skolverket ett förnyat uppdrag att stärka skolans värdegrund och arbete mot diskriminering och kränkande behandling (U2011/00567/S och U2011/02649/S). Uppdraget har redovisats i myndighetens årsredovisning och slutredovisades den 20 januari 2015 (U2015/00299/S). Den 9 juli 2015 gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor (U2015/03844/S). Insatserna ska bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser och kan avse arbetsformer och arbetssätt för att utveckla arbetet med skolans värdegrund, t.ex. avseende trygghet, studiero, arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, jämställdhet och normkritik. Myndigheten redovisade den 14 december 2015 en långsiktig plan för genomförandet av uppdraget i dess helhet för 2016-2019. Den 24 september 2015 gav regeringen Skolverket i uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet (U2015/04666/S). I uppdraget ingick att lämna förslag för en kritisk, säker och ansvarsfull it-användning hos eleverna, t.ex. när det gäller studiero, personlig integritet och förebyggande av kränkningar, samt vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner. Skolverket redovisade uppdraget den 5 och 27 april samt den 19 juni 2016 (U2016/01646/S och U2016/02148/GV). Den 9 mars 2017 fattade regeringen beslut om ändringar i läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen gällande digitalisering i skolan. Dessa ändringar omfattade bl.a. förtydliganden i skolans uppdrag att ge eleverna möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik och att alla som arbetar i skolan i arbetet med normer och värden ska uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför. I exempelvis kursplanen för samhällskunskap i grundskolan har det i det centrala innehållet för ämnet gjorts tillägg om hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter. Förslagen i övrigt bereds inom Regeringskansliet. Chefen för Utbildningsdepartementet uppdrog den 23 oktober 2012 åt utbildningsdirektören Thomas Persson att biträda Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) med att utarbeta förslag som innebär en minskad administration för lärare (U 2012:E, U2012/05725/SAM). Genom beslut den 3 juni 2013 utvidgades uppdraget till att även omfatta vilka konsekvenser en sådan rapporterings- och anmälningsskyldighet avseende missförhållanden inom skolväsendet och vissa andra verksamheter som föreslås i betänkandet Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden - för barns och elevers bästa (SOU 2011:33) får för lärares administrativa arbete. Fortsatta överväganden görs inom Regeringskansliet av vilka konsekvenser en sådan rapporterings- och anmälningsskyldighet kan få för lärares administrativa arbete. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2017. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 5. Rskr. 2013/14:27 Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Prop. 2012/13:187, bet. 2013/14:UbU6 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 23), 2014/15:75 (U 8) och 2015/16:75 (U 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om plan för att legitimera fler yrkesgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma till riksdagen med en plan för hur fler yrkesgrupper kan innefattas i legitimationsreformen (bet. 2013/14:UbU6 s.9 f.). Den 15 september 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella problem som följer av reglerna för legitimation och behörighet och bedöma om det finns behov av att justera reglerna om legitimation och behörighet utan att reformens grundprincip förändras för att underlätta kompetensförsörjning (U2016:06, dir. 2016:76). I detta uppdrag ingår bl.a. att överväga om undantagen från kraven på legitimation och behörighet för lärare i modersmål och i yrkesämnena bör upphöra och hur en sådan förändring i så fall ska kunna genomföras. Om utredaren föreslår att undantagen ska upphöra ska utredaren föreslå en tidsplan för när undantagen för dessa lärare ska upphöra med hänsyn till tillgången på lärare med behörighetsgivande utbildning samt föreslå insatser för hur andelen behöriga lärare i yrkesämnen och modersmål kan öka. Utredaren ska vidare överväga om fritidspedagoger eller motsvarande ska omfattas av legitimationssystemet och i så fall hur en sådan förändring ska kunna genomföras, inklusive en tidsplan för genomförandet. Bland annat de delar av uppdraget som avser legitimations- och behörighetsreglerna ska redovisas senast den 1 juni 2017. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 december 2017. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2013/14:104 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 27), 2014/15:75 (U 10) och 2015/16:75 (U 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslagen m.m. för 2014 inom utgiftsområde 16 b) Bemyndiganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 9. under 2014-2017 besluta om medlemskap i nio konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur och om finansiering av årliga medlemsavgifter till konsortierna: Den 22 december 2014 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Vetenskapsrådet. Den 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Vetenskapsrådet. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad. 7. Rskr. 2013/14:130 Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten Prop. 2012/13:175, bet. 2013/14:SoU2 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 31 och S 57), 2014/15:75 (U 11) och 2015/16:75 (U 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om tandhygienistutbildningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om en förlängning av utbildningstiden för tandhygienister från två till tre år (bet. 2013/14:SoU2 s. 12 f.). Den 8 maj 2014 gav regeringen Universitetskanslersämbetet i uppdrag att analysera för- och nackdelar med en förlängning av utbildningen till tandhygienistexamen till en omfattning om 180 högskolepoäng (U2014/03351/UH). Universitetskanslersämbetet skulle beskriva konsekvenserna av en sådan förlängning för dem som studerar till tandhygienist, för arbetsgivarnas personalförsörjning och för staten. Uppdraget redovisades den 26 januari 2015 i rapporten Analys av för- och nackdelar med en förlängning av tandhygienistutbildningen (U2015/00403/UH). Frågan om en förändrad examensbeskrivning för tandhygienistexamen bereds vidare inom Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet har inom ramen för detta arbete bjudit in representanter för bl.a. ett flertal lärosäten, Universitetskanslersämbetet och Socialstyrelsen samt branschföreträdare till en referensgrupp som ska biträda departementet i arbetet med examensbeskrivningens utformning. Referensgruppens arbete påbörjades i början av 2017. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2014/15 8. Rskr. 2014/15:90 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (U 26) och 2015/16:75 (U 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 b) Bemyndiganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 3. på bolagsstämma i European Spallation Source ESS AB rösta för att överlåta samtliga eller delar av bolagets tillgångar och skulder till det konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur som avses bedriva den verksamhet som för närvarande bedrivs av bolaget och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla bolaget genom likvidation vid tillfälle som regeringen finner lämpligt: Den 17 september 2015 beslutade regeringen att uppdra åt statsrådet Helene Hellmark Knutsson, eller den hon sätter i sitt ställe, att på den extra bolagsstämman i European Spallation Source ESS AB den 23 september 2015 rösta för förslag till beslut om överlåtelse av verksamheten, tillgångar och skulder i European Spallation Source ESS AB till European Spallation Source Eric. Bolagsstämman beslutade i enlighet med förslaget. Den 10 mars 2016 beslutade regeringen att uppdra åt statsrådet Helene Hellmark Knutsson, eller den hon sätter i sitt ställe, att på årsstämman i European Spallation Source ESS AB den 18 mars 2016 rösta för förslag till beslut att bolaget ska avvecklas genom likvidation. Vidare uppdrog regeringen åt statsrådet Helene Hellmark Knutsson, eller den hon sätter i sitt ställe, att vidta de åtgärder som i övrigt är nödvändiga för bolagets avveckling. Bolagsstämman beslutade i enlighet med förslaget och European Spallation Source ESS AB trädde i likvidation den 18 mars 2016. Likvidationen är dock inte avslutad. Ärendet bereds. 4. under 2015 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom råvaror (KIC Raw materials) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och under 2015-2022 besluta om en årlig medlemsavgift på högst 2 970 000 kronor med det förtydligandet att den årliga medlemsavgiften avses belasta anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med 900 000 kronor, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med 270 000 kronor, 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå med 900 000 kronor och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med 900 000 kronor: Den 22 december 2014 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen. Den 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro. På grund av den försvagade svenska kronan visade sig bemyndigandet inte vara tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog därför i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) att regeringen bemyndigas att under 2016-2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Raw Materials under EIT enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med högst 1 000 000 kronor, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 300 000 kronor, 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se Fi 55 om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d) Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende anslagen. Ärendet bereds. 5. under 2015 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom hälsa (KIC Healthy living) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och under 2015-2022 besluta om en årlig medlemsavgift på högst 2 025 000 kronor med det förtydligandet att den årliga medlemsavgiften avses belasta anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå med 675 000 kronor vardera: Den 22 december 2014 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen. Den 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro. På grund av den försvagade svenska kronan visade sig bemyndigandet inte vara tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog som en följd av detta i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) att regeringen bemyndigas att under 2016-2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Healthy Living under EIT enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:16 Karolinska institutet Forskning och utbildning på forskarsnivå och 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå om högst 750 000 kronor vardera. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se Fi 55 om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e). Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende anslagen. Ärendet bereds. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b) punkterna 3-5. 9. Rskr. 2014/15:135 Grundskolan Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:UbU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om fler matematiklektioner i högstadiet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma med relevanta förslag så att undervisningstiden i matematik kan utökas med en timme i veckan för samtliga elever i årskurs 7-9 (bet. 2014/15:UbU9 s. 6 f.). Under 2014 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att ta fram förslag till en stadieindelad timplan för grundskolan (U2014/03489/S och U2014/05377/S). I uppdraget angavs att Skolverket bl.a. skulle beakta den utökning av undervisningstid i matematik i årskurs 7-9 med motsvarande en timme per vecka som aviserades i 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100). Uppdraget redovisades den 27 november 2014 (U2014/07140/S). Redovisningen har legat till grund för promemorian En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor (U2016/03475/S) som remitterades den 23 augusti 2016. I promemorian föreslås bl.a. en utökad undervisningstid i matematik i högstadiet om 105 timmar. Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2014/15:141 Möjligheter till fjärrundervisning Prop. 2014/15:44, bet. 2014/15:UbU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utvärdering av fjärrundervisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen i sin utvärdering av fjärrundervisning dels särskilt bör granska hur lagändringen påverkar huvudmännens incitament att anställa behöriga lärare, dels särskilt bör följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en delrapport senast 2017 (bet. 2014/15:UbU3 s. 15 f.). Den 1 oktober 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att bl.a. utvärdera fjärrundervisning, inklusive fjärrundervisning enligt förordningen (2015:481) om försöksverksamhet med fjärrundervisning. I uppdraget ingår bl.a. att myndigheten ska bedöma hur möjligheten till fjärrundervisning påverkar huvudmännens incitament att anställa behöriga lärare. Myndigheten ska lämna en delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 mars 2017 och en slutredovisning senast den 15 november 2018 (U2015/04701/S). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utökade möjligheter till undervisning och fjärrundervisning på entreprenad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta två utredningar om utökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet och fjärrundervisning på entreprenad samt generellt se över entreprenadbestämmelserna i 23 kap. skollagen (bet. 2014/15:UbU3 s. 16 f.). Den 12 november 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur skolhuvudmän genom fjärrundervisning på entreprenad eller på annat sätt kan ges ökade möjligheter att erbjuda elever modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (U 2015:09, dir. 2015:112). I direktiven bedömde regeringen att de två frågorna som enligt riksdagens tillkännagivande ska utredas låg nära varandra och att det var ändamålsenligt att samla båda uppdragen inom en och samma utredning. Regeringen ansåg dock, i likhet med riksdagen, att det var angeläget att frågan om utökade möjligheter till fjärrundervisning på entreprenad i modersmål och studiehandledning på modersmål utreddes skyndsamt och utredaren fick därför i uppdrag att lämna förslag i dessa frågor i ett delbetänkande. Den 12 februari 2016 redovisades delbetänkandet Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12). Betänkandet remitterades och den 28 april 2016 överlämnade regeringen till riksdagen propositionen Fjärrundervisning och entreprenad - nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål (prop. 2015/16:173). Riksdagen beslutade den 21 juni 2016 i enlighet med förslagen i propositionen och regeringen utfärdade den 22 juni 2016 lag om ändring i skollagen (2010:800) (bet. 2015/16:UbU18, rskr. 2015/16:315, SFS 761). Utredningen ska även bl.a. bedöma om bestämmelserna i 23 kap. skollagen om entreprenad och samverkan bör ändras och vid behov föreslå nya ändamålsenliga avtalsformer för skolhuvudmän som avser att ingå avtal med varandra om att utföra uppgifter avseende undervisning. Denna del av uppdraget ska redovisas senast den 30 maj 2017. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: punkterna 3 och 4. 11. Rskr. 2014/15:162 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:UbU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om frivilliga gymnasiestudier*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att gymnasiestudier fortsatt ska vara frivilliga (bet. 2014/15:UbU10 s. 9 f.). Den 19 mars 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder för att alla unga kvinnor och män ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (U 2015:01, dir. 2015:31). Det ska enligt direktiven övervägas om det bör bli obligatoriskt för alla unga kvinnor och män att gå en gymnasieutbildning eller om andra åtgärder som ger ungdomar drivkrafter att påbörja och fullfölja en sådan utbildning är att föredra. Den 23 juli 2015 och den 18 december 2015 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2015:82 och dir. 2015:141). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 oktober 2016 i betänkandet En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). Utredningen har inte föreslagit att gymnasieskolan ska vara obligatorisk. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 1 mars 2017. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om grundläggande högskolebehörighet för elever i gymnasieskolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att det fortsatt ska vara en rättighet och inte en skyldighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan (bet. 2014/15:UbU10 s. 15 f.). Den 19 mars 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a., efter att ha analyserat olika alternativ, föreslå hur elevens rättighet att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan kan stärkas (U 2015:01, dir. 2015:31). Den 23 juli 2015 och den 18 december 2015 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2015:82 och dir. 2015:141). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 oktober 2016 i betänkandet En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). Utredningen har föreslagit att det fortsatt ska vara en rättighet, inte en skyldighet, att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 1 mars 2017. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: punkterna 2 och 4. 12. Rskr. 2014/15:201 Skolväsendet Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:UbU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om skriftligt ordningsomdöme*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska vidta åtgärder för att skolor ska kunna ge elever på gymnasiet och högstadiet ett skriftligt ordningsomdöme (bet. 2014/15:UbU11 s. 20 f.). När det gäller grundskolan får den individuella utvecklingsplanen, utöver omdömen om bl.a. elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven, även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det (10 kap. 12 och 13 §§ skollagen [2010:800]). Enligt regeringens bedömning medger således befintligt regelverk att skriftlig dokumentation, av den typ som tillkännagivandet avser, upprättas inom ramen för den individuella utvecklingsplanen i grundskolan. När det gäller gymnasieskolan beslutade regeringen den 19 mars 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå åtgärder för att ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (U 2015:01, dir. 2015:31). Direktiven lämnade utrymme för utredningen att lämna förslag om skriftliga ordningsomdömen om utredningen ansåg att det var befogat för att uppnå de mål som utredningen syftar till. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 oktober 2016 i betänkandet En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). Utredningen har inte föreslagit att skriftliga ordningsomdömen ska införas i gymnasieskolan. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 1 mars 2017. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma med förslag om en tioårig grundskola (bet. 2014/15:UbU11 s. 22 f.). Den 6 mars 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder lämpligast skulle kunna införas (U 2014:05, dir. 2014:41). Den 18 december 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv utredaren ett ändrat uppdrag (dir. 2014:159). Utredaren skulle i stället för att utreda de delar som gäller införandet av en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder föreslå hur förskoleklassen för sexåringar lämpligast kan införas som en del av grundskolan och, som ett alternativ, även föreslå hur en obligatorisk förskoleklass för sexåringar lämpligast kan införas. Därutöver fick utredaren vid ytterligare två tillfällen tilläggsdirektiv som rör fortbildning för legitimerade förskollärare (dir. 2014:135 och dir. 2015:34). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 2 oktober 2015 i betänkandet Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81). Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 29 februari 2016. Ärendet bereds. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2017. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: punkterna 3 och 4. Riksmötet 2015/16 13. Rskr. 2015/16:113 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 10. besluta om delägarskap i Infrafrontier GmbH och att under 2016-2019 besluta om ett årligt kapitaltillskott: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Karolinska institutet. Ärendet bereds. 13. under perioden 2016-2018 besluta om svenskt medlemskap i Integrated Structural Biology Infrastructure (INSTRUCT-ERIC) enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur och att besluta om en medlemsavgift per år: Den 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Vetenskapsrådet och den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Vetenskapsrådet. Ärendet bereds. 14. på bolagsstämma i European Spallation Source ESS AB rösta för att bolagets köpeskillingsfordran på European Spallation Source ERIC utdelas till aktieägarna, den svenska och den danska staten, och att i anslutning till stämman besluta att den svenska delen av fordran lämnas som bidrag till European Spallation Source ERIC: Den 10 mars 2016 beslutade regeringen att uppdra åt statsrådet Helene Hellmark Knutsson, eller den hon sätter i sitt ställe, att på årsstämma i European Spallation Source ESS AB den 18 mars 2016 rösta för förslag till beslut att bolagets köpeskillingsfordran på European Spallation Source ERIC utdelas till aktieägarna, den svenska och den danska staten. Regeringen beslutade också att, under förutsättning att årsstämman beslutar att bolagets köpeskillingsfordran på European Spallation Source ERIC ska utdelas till aktieägarna, den svenska statens del av fordran lämnas som bidrag till European Spallation Source ERIC. Bolagsstämman beslutade i enlighet med förslaget. 16. under 2016 ikläda staten betalningsansvar för statliga garantier för överbryggningslån till European Spallation Source ERIC för konstruktionen av den Europeiska spallationskällan (ESS): Den 27 oktober 2016 bemyndigade och uppdrog regeringen åt Riksgäldskontoret att under 2016 ställa ut en statlig kreditgaranti för överbryggningslån till European Spallation Source ERIC avseende konstruktionen av den Europeiska spallationskällan (ESS). Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b) punkterna 10 och 13. 14. Rskr. 2015/16:127 Anställning under viss kompletterande utbildning Prop. 2015/16:23, bet. 2015/16:UbU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 januari 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 15). 15. Rskr. 2015/16:148 Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Prop. 2015/16:44, bet. 2015/16:UbU:6. Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 mars 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 145-153). 16. Rskr. 2015/16:155 Kvalitetssäkring av högre utbildning Skr. 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9 Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om årliga rapporter om det nya systemet*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att sammanställa årliga rapporter om hur väl det nya kvalitetssäkringssystemet fungerar när det gäller att säkerställa utbildningars kvalitet och i vilken grad systemet har verkat kvalitetsutvecklande för lärosätena och deras utbildningar (bet. 2015/16:UbU9 s. 13 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att årligen redovisa hur väl kvalitetssäkringssystemet fungerar när det gäller att säkerställa utbildningars kvalitet och i vilken grad systemet har verkat kvalitetsutvecklande för lärosätena och deras utbildningar. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om utvärdering av det nya systemet*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera och följa upp det nya kvalitetssäkringssystemet tre år efter införandet (bet. 2015/16:UbU9 s. 13 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att ansvara för att det, tre år efter att kvalitetssäkringssystemet har införts, görs en extern uppföljning och utvärdering av om systemet har varit kvalitetsdrivande för såväl lärosätena som deras utbildningar. Uppföljningen ska också belysa om, och i så fall på vilket sätt, studenters och arbetslivets erfarenheter har tagits till vara i bedömningsarbetet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 februari 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om jämförelser av utbildningars kvalitet*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska se över hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika lärosäten (bet. 2015/16:UbU9 s. 19 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning i enlighet med de bedömningar som regeringen gör i den skrivelse som nu aktuell riksdagsskrivelse avser. I uppdraget ingick att föreslå hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika universitet och högskolor. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i oktober 2016. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: punkterna 5 och 6. 17. Rskr. 2015/16:168 Grundskolan Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om mer matematik på högstadiet*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en ytterligare utökning av undervisningstiden i matematik i årskurs 7-9 fr.o.m. 2017 för att stärka elevernas matematikkunskaper (bet. 2015/16:UbU12 s. 6 f.). Under 2014 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att ta fram förslag till en stadieindelad timplan för grundskolan (U2014/03489/S och U2014/05377/S). I uppdraget angavs att Skolverket bl.a. skulle beakta den utökning av undervisningstid i matematik i årskurs 7-9 med motsvarande en timme per vecka som aviserades i 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100). Uppdraget redovisades den 27 november 2014 (U2014/07140/S). Redovisningen har legat till grund för promemorian En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor (U2016/03475/S) som remitterades den 23 augusti 2016. I promemorian föreslås bl.a. en utökad undervisningstid i matematik i högstadiet om 105 timmar. Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2015/16:169 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas och vilka konsekvenser det skulle medföra (bet. 2015/16:UbU13 s. 13 f.). Den 20 mars 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01) i uppdrag att analysera om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet med branschlärlingar, dvs. gymnasial lärlingsutbildning med större inflytande och ansvar för branscher och arbetsgivare (dir. 2014:50). Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 16 november 2015 i slutbetänkandet Välja yrke (SOU 2015:97). Utredningen har i tät kontakt med ett flertal branschorganisationer fört diskussioner om hur den gymnasiala lärlingsutbildningen kan utvecklas. Utredningen har inte funnit något större intresse av att utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt där lärlingen rekryteras och anställs av arbetsgivaren för att få hela sin utbildning på arbetsplatsen. Branschorganisationer efterfrågar i stället möjligheter att ta större ansvar för vissa yrkesutbildningar med stor betydelse för arbetsmarknaden som i dag riskerar att nedprioriteras inom utbildningssystemet. Detta har lett fram till att utredningen har föreslagit en försöksverksamhet med branschskolor (SOU 2015:97). Utredningens betänkande har remitterats och regeringen beslutade den 16 februari 2017 lagrådsremissen En försöksverksamhet med branschskolor (U2017/00622/GV). Regeringen avser att behandla tillkännagivandet i en proposition under våren 2017. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2015/16:178 Avtal med konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur European Spallation Source Eric Prop. 2015/16:77, bet. 2015/16:UbU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om avtal med konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur European Spallation Source Eric Riksdagen 1. godkänner avtalet undertecknat den 21 oktober 2015 mellan Sveriges regering och konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur European Spallation Source Eric: Den 23 mars 2016 beslutade regeringen att ratificera avtalet. 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:1174) om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall: Den 23 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 337). Samma dag beslutade regeringen förordning om ikraftträdande av lagen (SFS 338). 20. Rskr. 2015/16:228 Skolväsendet Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:UbU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om tioårig grundskola (bet. 2015/16:UbU14 s. 36 f.). Den 6 mars 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder lämpligast skulle kunna införas (U 2014:05, dir. 2014:41). Den 18 december 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv utredaren ett ändrat uppdrag (dir. 2014:159). Utredaren skulle i stället för att utreda de delar som gäller införandet av en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder föreslå hur förskoleklassen för sexåringar lämpligast kan införas som en del av grundskolan och, som ett alternativ, även föreslå hur en obligatorisk förskoleklass för sexåringar lämpligast kan införas. Därutöver har utredaren vid ytterligare två tillfällen fått tilläggsdirektiv som rör fortbildning för legitimerade förskollärare (dir. 2014:135 och dir. 2015:34). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 2 oktober 2015 i betänkandet Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81). Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 29 februari 2016. Ärendet bereds. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2017. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om skolavslutningar och andra traditionella högtider*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att det ska införas ett undantag från 1 kap. 6 § skollagen (2010:800) med innebörden att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider (bet. 2015/16:UbU14 s. 44 f.). Under hösten 2016 har samtal om skolor med konfessionell inriktning m.m. förts med Nya Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Ärendet bereds. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2017. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om nationellt digitalt lärarlyft*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft (bet. 2015/16:UbU14 s. 59 f.). Den 9 juli 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor. Insatserna inom de nationella skolutvecklingsprogrammen ska bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor, bl.a. när det gäller it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg. Uppdraget innefattar att ta fram förslag till nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala lärarresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration. Dessa insatser ingår i skolutvecklingsprogrammen från 2016. När det gäller kompetensutvecklingsinsatserna avseende digitala verktyg och lärarresurser ska dessa enligt uppdraget vara långsiktiga och ta tillvara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 överlämnade Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt - ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25). Utredningen har föreslagit en stegvis digitalisering av nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 30 augusti 2016. Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 37 om utökad undervisningstid i idrott och hälsa*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att utöka undervisningstiden i idrott och hälsa (bet. 2015/16:UbU14 s. 130 f.). Den 17 november 2016 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att se över behovet av mer rörelse under skoldagen och lämna förslag som syftar till mer rörelse under skoldagen för alla elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2017. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: punkt 9, 10, 14, 30 och 37. 21. Rskr. 2015/16:255 Tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever Prop. 2015/16:134, bet. 2015/16:UbU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 550). 22. Rskr. 2015/16:256 Ytterligare undervisningstid i matematik Prop. 2015/16:149, bet. 2015/16:UbU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 553). 23. Rskr. 2015/16:266 Styrelser för universitet och högskolor - ledamöternas tillsättning och ansvar Prop. 2015/16:131, bet. 2015/16:UbU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 juni 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 744). 24. Rskr. 2015/16:267 Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen Prop. 2015/16:142, bet. 2015/16:UbU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 700-704). 25. Rskr. 2015/16:315 Fjärrundervisning och entreprenad - nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål Prop. 2015/16:173, bet. 2015/16:UbU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 761). Riksmötet 2016/17 26. Rskr. 2016/17:5 Fler elever i fler skolor Prop. 2015/16:184, bet. 2016/17:UbU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 oktober 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 911). 27. Rskr. 2016/17:55 Höständringsbudget för 2016 Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag enligt utskottets förslag i bilaga 2: Den 24 november 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende anslaget 14:3 inom utgiftsområde 17. Den 1 december 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbreven för budgetåret 2016 avseende anslagen 2:7, 2:37 och 2:64 inom utgiftsområde 16. Den 8 december beslutade regeringen ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende anslagen 1:2 och 1:3 inom utgiftsområde 15. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Riksdagen bemyndigar regeringen att a. under 2016 för anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 400 000 000 kronor 2017-2023: Den 14 december 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrevet för 2016 för anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning. Ärendet bereds. b. under 2016 besluta om medlemskap i Centre Européen de Calcul Atomique et Moléculaire (CECAM) och att under 2016-2018 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om medlemsavgift på högst 350 000 kr per år: Den 1 december 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för 2016 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds. c. under 2016 besluta om medlemskap i The Guild of European Research-Intensive Universities och att under 2016-2018 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om medlemsavgift på högst 450 000 kronor per år: Den 1 december 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrevet för 2016 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds. d. under 2011-2016 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om kapitaltillskott till KIC InnoEnergy SE på högst 11 557 000 kronor: Den 18 december 2015 beslutade regeringen om regleringsbrev för de berörda anslagen. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4 a-c. 28. Rskr. 2016/17:64 En stärkt yrkeshögskola Prop. 2015/16:198, bet. 2016/17:UbU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 december 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1183). 29. Rskr. 2016/17:65 Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux Prop. 2016/17:5, bet. 2016/17:UbU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 december 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1184). 30. Rskr. 2016/17:81 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17 Anslagen för 2017 Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftområde 17 enligt utskottets förslag i bilaga 5: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken, 14:1 Bidrag till folkbildningen, 14:2 Bidrag till tolkutbildning, 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen och 14:4 Särskilt utbildningsstöd. Samma dag beslutade regeringen riktlinjer för 2017 för Folkbildningsrådet i fråga om användningen av anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen och anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen samt för studieförbundet SISU Idrottsutbildarna i fråga om användningen av anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen och 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen. Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2017 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 6: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet och 14:2 Bidrag till tolkutbildning. Punkten är slutbehandlad. 31. Rskr. 2016/17:105 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:UbU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 a) Anslagen för 2017 Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 16 enligt utskottets förslag i bilaga 4: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 1. under 2017 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom mat (KIC Food for Future) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och under 2017-2024 för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 500 000 kronor: Lunds universitets ansökan om medlemskap i KIC Food for Future har inte beviljats varför något sådant beslut som avses i bemyndigandet inte har fattats. Ärendet bereds. 2. under 2017 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag på högst 600 000 000 kronor till European Spallation Source ERIC (ESS): Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Vetenskapsrådet. 3. under 2017 för anslaget 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål besluta om kapitaltillskott på högst 11 000 000 kronor till holdingbolag knutna till universitet: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för berört anslag. 4. under 2017 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 5: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 för anslagen 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan, 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m., 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal, 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning, 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning, 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer, 1:16 Fler anställda i lågstadiet, 1:18 Praktiknära skolforskning, 1:19 Bidrag till lärarlöner, 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer, 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet, 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer och 4:1 Internationella program. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b) 1. 32. Rskr. 2016/17:106 Utgiftsområde 15 Studiestöd Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:UbU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 15 a) Anslagen för 2017 Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 15 enligt utskottets förslag i bilaga 4: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 1. under 2017 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst det belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 5: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslaget 1:6 inom utgiftsområde 15 Studiestöd. 2. under 2017 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 217 000 000 000 kronor: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Centrala studiestödsnämnden. Punkten är slutbehandlad. 2.8 Miljö- och energidepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:223 Sveriges hantering av utsläppsrätter Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16), bet. 2009/10:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (M 10), 2011/12:75 (M 2), 2012/13:75 (M 2), 2013/14:75 (M 1), 2014/15:75 (M 2) och 2015/16:75 (M 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Hanteringen av utsläppsrätter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om hantering och redovisning av överskottet av utsläppsrätter (bet. 2009/10:MJU21, s. 11). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 Utgiftsområde 20, s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Regeringen redovisade även sin bedömning att ett värde för överskottet inte kan beräknas. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Den tilldelade mängden utsläppsutrymme utgjorde huvuddelen av Sveriges innehav av utsläppsrätter. Vid avräkningen och redovisningen av Sveriges åtagande till FN av första åtagandeperioden annullerades det överskott av tilldelad mängd utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla åtagandet i enlighet med riksdagens bemyndigande. I propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Energimyndigheten att genomföra de förslag i proposition 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015. Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 20, s. 9 och 96-97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Beredning pågår för att genomföra annullering av alla resterande utsläppsenheter som Sverige innehar från den första åtagandeperioden. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 2. Rskr. 2011/12:45 Stärkt konsumentroll för en utvecklad elmarknad och ett uthålligt energisystem Prop. 2010/11:153, bet. 2011/12:NU4 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (N 42), 2012/13:75 (N 17), 2013/14:75 (N 12), 2014/15:75 (M 5) och 2015/16:75 (M 3). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om anvisningsavtal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om s.k. anvisningsavtal m.m. (bet. 2011/12:NU4, s. 28). Regeringen beslutade den 22 september 2016 om propositionen Anvisade elavtal (prop. 2016/17:13) som överlämnades till riksdagen den 27 september 2016. I propositionen lämnar regeringen förslag på ändringar av regleringen av anvisningsavtal. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 3. Rskr. 2011/12:99 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård m.m. Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (M 21), 2012/13:75 (M 9), 2013/14:75 (M 6), 2014/15:75 (M 6) och 2015/16:75 (M 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om uppföljning av biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft: Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick för-längd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utred-ningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och utredningens förslag har beretts i Regeringskansliet. Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna som gör att förslagen om vattenverksamheter behöver anpassas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Havs- och vattenmyndigheten har i regleringsbrevet för 2017 ett återrapporteringskrav om att redovisa genomförda insatser med att utveckla en strukturerad dialogform och en plan för vägledning för miljöanpassning av vattenkraften med syfte att underlätta delaktighet och dialog i arbetet med att identifiera lämpliga åtgärder för miljöanpassning utan betydande inverkan på balans- och reglerkraften. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 4. Rskr. 2012/13:120 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (M 20), 2013/14:75 (M 8), 2014/15:75 (M 7) och 2015/16:75 (M 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård: Biologisk mångfald i rinnande vatten: Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och utredningens förslag har beretts i Regeringskansliet. Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna som gör att förslagen om vattenverksamheter behöver anpassas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Havs- och vattenmyndigheten har i regleringsbrevet för 2017 ett återrapporteringskrav om att redovisa genomförda insatser med att utveckla en strukturerad dialogform och en plan för vägledning för miljöanpassning av vattenkraften med syfte att underlätta delaktighet och dialog i arbetet med att identifiera lämpliga åtgärder för miljöanpassning utan betydande inverkan på balans- och reglerkraften. Punkten är inte slutbehandlad i denna del. Riksmötet 2013/14 5. Rskr. 2013/14:99 En hållbar rovdjurspolitik Prop. 2012/13:191 bet. 2013/14:MJU7 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (M 14), 2014/15:75 (M 8) och 2015/16:75 (M 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om övergripande mål för rovdjurspolitiken: Regeringen beslutade den 30 april 2014 att ge Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att analysera hur rovdjursangrepp påverkar landsbygdsföretagens hela ekonomi, inklusive indirekta kostnader, och föreslå en ny ersättningsmodell som syftar till att kompensera för de merkostnader som direkta och indirekta skador av ett angrepp av stora rovdjur medför. I uppdraget ingick även att analysera om och i så fall under vilka omständigheter bidrag bör lämnas för åtgärder som förebygger angrepp av rovdjur på hägnat vilt, biodling och liknande skadeutsatta verksamheter samt om ersättning bör lämnas för djur som har angripits av stora rovdjur inom vilthägn. Sveriges lantbruksuniversitet redovisade uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 25 augusti 2015. Redovisningen har remitterats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2013/14:122 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (M 17), 2014/15:75 (M 9) och 2015/16:75 (M 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård: Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft: Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och utredningens förslag har beretts i Regeringskansliet. Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna som gör att förslagen om vattenverksamheter behöver anpassas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Havs- och vattenmyndigheten har i regleringsbrevet för 2017 ett återrapporteringskrav om att redovisa genomförda insatser med att utveckla en strukturerad dialogform och en plan för vägledning för miljöanpassning av vattenkraften med syfte att underlätta delaktighet och dialog i arbetet med att identifiera lämpliga åtgärder för miljöanpassning utan betydande inverkan på balans- och reglerkraften. Punkten är inte slutbehandlad i denna del. Nyare riksmöten Riksmötet 2014/15 7. Rskr. 2014/15:130 Kemikaliepolitik Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:MJU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 9). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 14 om kvicksilver*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen inom EU ska verka för att kvicksilver fasas ut (2014/15:MJU7, s. 31 f.). Sverige har sedan 2009 infört ett heltäckande förbud mot användning av kvicksilver som bl.a. innebär att varor som innehåller kvicksilver inte får släppas ut på den svenska marknaden. EU har till viss del följt Sveriges exempel och bl.a. beslutat om förbud mot användning av kvicksilver i mätinstrument, batterier och elektriska och elektroniska varor samt mot export av kvicksilver. Minamatakonventionen om kvicksilver slutförhandlades under 2013. Sverige har varit pådrivande i arbetet med att ta fram konventionen. Den undertecknades i oktober samma år av Sverige och 93 andra länder och kommer på sikt att minska den långväga transporten av kvicksilver till Sverige. Avtalet innebär att parterna ska införa begränsningar och förbud av kvicksilver i både produkter och i industriella processer och innebär även att primär brytning av kvicksilver stoppas samt att handel med kvicksilver begränsas. De flesta reglerna kommer att gälla från 2020 eller 2025 för vissa processer. Konventionen träder i kraft då 50 stater har ratificerat den och till december 2016 har 35 stater ratificerat. Det första partsmötet under konventionen planeras till september 2017. EU-kommissionen presenterade i februari 2016 ett förslag till lagstiftning för kvicksilver som en del i EU:s och medlemsländernas ratificering av Minamatakonventionen. Sverige har verkat för ett ambitiöst genomförande generellt inom EU och har främst drivit på för att förbjuda användningen av dentalt amalgam, att förbjuda export av kvicksilver utanför unionen och att avfallet ska hanteras på ett säkert sätt. Förslaget har under 2016 förhandlats i rådet och parlamentet och en överenskommelse kunde nås i mitten av december. Regeringen beslutade den 4 maj 2016 om skrivelsen Giftfri vardag (skr. 2015/16:169). Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 10 maj 2016. Rörande punkt 14 om kvicksilver redogör regeringen i skrivelsen för sitt och myndigheternas arbete i avsnitt 4.9 (s. 41-42) och säger bl.a. att regeringen fortsätter att verka inom EU för att kvicksilver ska fasas ut. Punkten är därmed slutbehandlad. Punkt 15 om bromerade flamskyddsmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen inom EU ska verka för att bromerade flamskyddsmedel fasas ut (2014/15:MJU7, s. 36). Flera av de allra farligaste bromerade flamskyddsmedlen är i dag förbjudna inom EU eller internationellt. I Stockholmskonventionen finns globala begränsningar för HBCDD och två polybromerade difenyletrar (pentaBDE och oktaBDE). Förbuden genomförs i EU med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar. På EU-nivå har Sverige genom Kemikalieinspektionen drivit på för att reglera HBCDD under Reachförordningen, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach). Sverige tog fram det underlag som medförde att ämnet togs upp på listan över kandidatämnen för tillståndsprövning. Även dekaBDE är upptaget i kandidatlistan. Detta innebär att leverantörer av en vara måste informera professionella användare, och de konsumenter som begär information, om varan innehåller över 0,1 % av dessa ämnen. HBCDD är även upptaget i tillståndslistan till Reachförordningen och får sedan augusti 2015 inte användas i EU utan tillstånd. HBCDD används i EU numera endast i isoleringsmaterial. När ansökningar för tillstånd behandlades i Reach-kommittén i början av 2016 röstade Sverige nej till att tillstånd skulle ges med motiveringen att det inte är möjligt att bedöma risken för miljön eller vilka åtgärder som behövs för att minimera exponeringen för ämnet. Reachförordningen begränsar också användningen av pentaBDE och oktaBDE. Ett begränsningsförslag för dekaBDE behandlas just nu och beslut kommer att fattas under 2017. Det pågår ämnesutvärderingar under Reachförordningen för sex bromerade flamskyddsmedel (DBDPE, tetrabrom-DEHP, tribromfenol, TBBPA, ett TBBPA-derivat och tetrabromftalimid). I RoHS-direktivet begränsas användningen av polybromerade difenyletrar (PBB) och okta-, penta- och dekaBDE i elektriska och elektroniska varor. Regeringen beslutade den 4 maj 2016 om skrivelsen Giftfri vardag (skr. 2015/16:169). Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 10 maj 2016. Rörande punkt 15 om bromerade flamskyddsmedel redogör regeringen i skrivelsen för sitt och myndigheternas arbete i avsnitt 4.6 (s. 36-38). Regeringen redovisar bl.a. framgångar med utfasning av enskilda flamskyddsmedel och anför att regeringen fortsätter att verka inom EU för att farliga flamskyddsmedel, inkl. bromerade sådana, fasas ut. Punkten är därmed slutbehandlad. 8. Rskr. 2014/15:182 Naturvård och biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om naturvårdsdirektiven*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen inom EU bör verka för att förändra art- och habitatdirektivet så att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige (2014/15:MJU12, s. 18 f.). Kommissionen presenterade i mars 2016 en färdplan för genomförande av EU-strategin för biologisk mångfald till 2020. Färdplanen innehåller aktiviteter för att stärka genomförandet av direktiven, i enlighet med strategins mål 1. Aktiviteterna diskuterades informellt mellan kommissionen och medlemsstaterna i samordningsgruppen för biologisk mångfald och natur. Sverige upprepade där den ståndpunkt som togs fram i samband med Miljörådsmötet den 16 december 2015, att det bl.a. är viktigt att skapa förankring och acceptans i lokalsamhället för naturresursernas förvaltning. I propositionen Utvidgning av Tivedens nationalpark (prop. 2016/17:96, avsnitt 6) redogör regeringen för förutsättningarna att tillgodose tillkännagivandet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om selektiv jakt på varg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att fortsätta med riktad selektiv jakt på varg (2014/15:MJU12, s. 29). Det är fortsatt tillåtet med licensjakt efter varg. Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket att utreda om och hur skyddsjakt efter varg kan tillämpas eller utvecklas för att bättre bidra till vargpolitikens övergripande syfte. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 6 oktober 2015. Under 2016 ändrades lagstiftningen på så sätt att beslut om licensjakt efter varg som huvudregel får fattas senast den 1 oktober, beslut om jakt efter de fem stora rovdjuren får överklagas till domstol (Förvaltningsrätten i Luleå är s.k. specialforum och överprövar bl.a. länsstyrelsens beslut om jakt efter varg och andra stora rovdjur) och beslut om jakt efter varg och andra arter som skyddas av art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet ska handläggas skyndsamt. Enligt Naturvårdsverket har Sveriges vargstam gynnsam bevarandestatus om det finns minst 300 vargar och minst en varg per 5-årsperiod invandrar från Finland eller Ryssland och reproducerar sig med en skandinavisk varg under naturliga förhållanden. Inventeringsresultaten från vintern 2015/16 visar att det finns cirka 340 vargar i Sverige (vilket är en minskning från inventeringsperioden vintern 2014/15 som resulterade i 415 vargar). Licensjakt på varg har genomförts i Gävleborgs län och Dalarnas län under januari och februari 2016. Beslut har fattats om skyddsjakt på varg i flera län. Det är därmed fortsatt tillåtet med jakt efter varg. I propositionen Utvidgning av Tivedens nationalpark (prop. 2016/17:96, avsnitt 6) redogör regeringen för sin behandling av tillkännagivandet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 10 om viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att förstärka viltförvaltningsdelegationerna (2014/15:MJU12, s. 29 f.). Viltförvaltningsdelegationerna har utvärderats. En webbenkät har skickats till alla delegater i länens viltförvaltningsdelegationer och skrivelser har skickats till alla länsstyrelser för att inhämta deras synpunkter. Därutöver har möten genomförts med organisationer som ingår i delegationerna. Den 23 februari 2017 beslutade regeringen om en ändring i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer (SFS 2017:166) som innebär att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. Punkten är slutbehandlad. Punkt 23 om översyn av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att strandskyddet görs mer ändamålsenligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen (2014/15:MJU12, s. 60 f.). Det har under senare år gjorts ett flertal ändringar i strandskyddslagstiftningen i syfte att skapa ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling, särskilt av landsbygden, samtidigt som ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras. 2009 års ändring med bl.a. nya regler om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen - de s.k. LIS-reglerna - innebar att möjligheterna till dispens och upphävande av strandskyddet i syfte att underlätta landsbygdsutvecklingen utökades. Vidare ändrades beslutsrätten så att den i större utsträckning flyttades till kommunerna. 2014 tillkom dessutom en regel som gör det lättare att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Regeringen har velat avvakta resultatet av dessa ändringar innan eventuella ytterligare förändringar görs. Naturvårdsverket och Boverket redovisade i september 2013 en utvärdering av 2009 års ändringar av strandskyddsreglerna. Myndigheterna anförde bl.a. att det var för tidigt att avgöra om den s.k. LIS-reformen hade lett till landsbygdsutveckling. Regeringen avser att under våren 2017 besluta om att ge Naturvårdsverket i uppdrag att se över LIS-reglerna. Syftet med översynen är att ytterligare främja landsbygdsutveckling i områden med god tillgång till stränder, utan att de värden som strandskyddet långsiktigt syftar till att skydda äventyras. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 9. Rskr. 2015/16:50 Militära frågor Motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015, bet. 2015/16:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om miljöprövning av övnings- och skjutfält*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att beslutsprocesserna för miljöprövningen av övnings- och skjutfält behöver ses över i syfte att förkorta handläggningstiderna så att Försvarsmaktens möjligheter till övning inte allvarligt försvåras (2015/16:FöU3, s. 10). Regelverket avseende miljöprövning har de senaste åren reformerats vid flera tillfällen i syfte att förenkla och förkorta prövningen. Utgångspunkten för Miljö- och energidepartementets handläggning av överklagandeärenden är att den ska ske snabbt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts, vilket bl.a. innebär att åldersprincipen är den grundläggande utgångspunkten för departementets handläggning, dvs. det äldsta ärendet har högst prioritet. Vid miljöprövningen av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält ställs viktiga samhällsintressen mot varandra vilket kräver en ingående prövning ur både rättslig och politisk synpunkt. Regeringen har efter riksdagens tillkännagivande den 17 december 2015 genom slutliga beslut avgjort sju ärenden under 2015 och fyra ärenden under 2016 där Försvarsmakten ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för övnings- och skjutfält. För närvarande handlägger Regeringskansliet ytterligare sex ärenden som avser övnings- och skjutfält och som omfattas av riksdagens tillkännagivande. Av dessa inkom ett under 2012, ett under 2013, tre under 2014 och ett under 2015. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2015/16:103 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som miljö- och jordbruksutskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (2015/16:MJU1, s. 11 f.). Klimatområdet: Regeringen fortsätter att arbeta för att utsläppen av växthusgaser ska minska i Sverige och i omvärlden och skärper klimatpolitiken. Den parlamentariska Miljömålsberedningen har under 2016 presenterat en överenskommelse med ett stort antal förslag för att skärpa klimatpolitiken i Sverige. Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna deltog i överenskommelsen (se även prop. 2016/17:1, utgiftsområde 20, s. 85-87). Regeringen föreslog redan i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utgiftsområde 20, s. 79) att möjligheten att införa ett klimatpolitiskt ramverk ska utredas. Regeringen återkommer i början av 2017 med en proposition om ett klimatpolitiskt ramverk, som tar sin utgångspunkt i Miljömålsberedningens förslag. Förslagen finns presenterade i delbetänkandena Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) och En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47). Punkten är inte slutbehandlad i denna del. Ingen övergödning: Regeringen fortsätter arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. En viktig milstolpe 2016 var att IMO godkände ansökan om att utse Östersjön och Nordsjön till ett så kallat NECA-område (Nitrogen Emission Control Area). Det innebär att fartyg på sikt kraftigt minskar sina kväveutsläpp. Den svenska regeringen har varit pådrivande för att utse Östersjön och Nordsjön till NECA-område. Sammantaget med ett annat beslut 2016 om att förbjuda toalettavfall från kryssningsfartyg har viktiga steg gjorts för att miljöanpassa sjöfarten och minska övergödningen. Regeringen har slutfört prövning av åtgärdsprogrammen för vatten. Vattenmyndigheterna har reviderat och fastställt programmen och arbetet med att genomföra dem kan påbörjas. Arbetet på lokal nivå ges prioritet, regeringen fortsätter satsa på lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Punkten är inte slutbehandlad i denna del. Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft: Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och utredningens förslag har beretts i Regeringskansliet. Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna som gör att förslagen om vattenverksamheter behöver anpassas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Havs- och vattenmyndigheten har i regleringsbrevet för 2017 ett återrapporteringskrav om att redovisa genomförda insatser med att utveckla en strukturerad dialogform och en plan för vägledning för miljöanpassning av vattenkraften med syfte att underlätta delaktighet och dialog i arbetet med att identifiera lämpliga åtgärder för miljöanpassning utan betydande inverkan på balans- och reglerkraften. Punkten är inte slutbehandlad i denna del. Punkt 3 om bemyndigande om borttagning av utsläppsenheter: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, Utgiftsområde 20, s. 104-105) att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra borttagning av de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2013 som Sverige kommer att tilldelas och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU år 2013. Riksdagen har bifallit förslaget i propositionen. Regeringen har fattat beslut om borttagning av utsläppsenheter efter det att mängden utsläpp för 2013 slutligt fastställdes i december 2016. Punkten är slutbehandlad. 11. Rskr. 2015/16:109 Rovdjurspolitikens inriktning Bet. 2015/16:MJU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 27). Skrivelsen är slutbehandlad. Om rovdjurspolitikens inriktning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att intentionerna bakom den rovdjurspolitik som riksdagen beslutade 2013 ska fullföljas (2015/16:MJU12, s. 7 f.). Den 18 december 2015 tog Högsta förvaltningsdomstolen ställning till om ett beslut om licensjakt efter varg, som fattats av en länsstyrelse och därefter har överklagats till Naturvårdsverket, kan tas upp till prövning av domstol trots att det enligt jaktförordningen inte får överklagas. Högsta förvaltningsdomstolen fann att överklagandeförbudet i jaktförordningen står i strid med EU-rätten såvitt gäller beslut om jakt efter en art som skyddas av art- och habitatdirektivet. Regeringen (Näringsdepartementet) beslutade den 25 februari 2016 att ändra jaktförordningen (1997:905) och införa en ny instansordning för ärenden om jakt efter de fem stora rovdjuren björn, varg, järv, lo och kungsörn (SFS 125). Ändringen, som trädde i kraft den 1 april 2016, innebär att länsstyrelsernas beslut om jakt efter dessa djur nu får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats). Naturvårdsverket är inte längre en instans i överprövningskedjan. Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2015/16:150 Utvidgad miljöbrottsbestämmelse m.m. Prop. 2015/16:35, bet. 2015/16:MJU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 mars 2016 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 341). 13. Rskr. 2015/16:162 Riksrevisionens rapport om tillsyn över transporter av farligt avfall m.m. Skr. 2015/16:45, bet. 2015/16:MJU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om insamlingsansvar för förpackningar m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att ansvaret för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar även fortsatt ska ligga på producenterna (2015/16:MJU7, s. 18 f.). Regeringens ambition är att kommunalisera insamlingssystemet för att göra det enklare för medborgarna och öka återvinningen. Regeringen gav därför en utredare (M2015:A) i uppdrag att föreslå hur det fysiska ansvaret för insamlingen av förpackningsavfall och returpapper från hushållen kan överföras från producenterna till kommunerna. Utredaren har i sitt underlag till regeringen (M2016/00921/Ke) tydligt redovisat att en sådan överföring inte kan ske på ett effektivt sätt utan lagändringar. Regeringen har därför tagit initiativ till en dialog med riksdagen och aktörerna på området för att gemensamt finna en helhetslösning. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2015/16:191 Hushållningen med mark- och vattenområden Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:CU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om vattenverksamheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på ett regelverk om tillståndsprocesser för vattenverksamheter som är flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter (2015/16:CU13, s. 26 f.). Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och utredningens förslag har beretts i Regeringskansliet. Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna som gör att förslagen om vattenverksamheter behöver anpassas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Havs- och vattenmyndigheten har i regleringsbrevet för 2017 ett återrapporteringskrav om att redovisa genomförda insatser med att utveckla en strukturerad dialogform och en plan för vägledning för miljöanpassning av vattenkraften med syfte att underlätta delaktighet och dialog i arbetet med att identifiera lämpliga åtgärder för miljöanpassning utan betydande inverkan på balans- och reglerkraften. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2015/16:199 Det omarbetade direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet Prop. 2015/16:116, bet. 2015/16:FöU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 april 2016 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 362). 16. Rskr. 2015/16:209 Vattenvård Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:MJU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 9 om vattendirektivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om åtgärderna för att uppnå vattendirektivets mål (2015/16:MJU14, s. 24 f.). Regeringen har slutfört prövning av åtgärdsprogrammen inom vattendirektivet. Regeringens beslut fattades den 6 oktober 2016. Av beslutet framgår vikten av att beslutade åtgärder ska kunna genomföras kostnadseffektivt. Regeringen har lyft fram att avvägning mellan olika samhällsintressen utgör en viktig del i bedömningen av hur åtgärder bör fördelas mellan olika typer av verksamheter, både utifrån deras påverkan på vattenmiljön och i förhållande till vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva. Regeringen specificerade de åtgärder som var riktade till Jordbruksverket i en bilaga till beslutet. För att bidra till ett konkurrenskraftigt jordbruk betonade regeringen vikten av att åtgärderna ska ske inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet 2014-2020. Gemensamt för samtliga åtgärder är att de ska bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten ska uppfyllas. I beslutet efterfrågade regeringen komplettering av konsekvensanalysen och betonade att det inför beslut om åtgärder är av största vikt att det finns en grundlig och heltäckande redovisning av konsekvenserna av respektive åtgärd från såväl allmän som enskild synpunkt. Regeringen lyfte även fram behovet av avvägning mellan nyttor och kostnader. Vattenmyndigheterna har reviderat och under december fastställt åtgärdsprogrammen. Arbetet med att genomföra dem kan påbörjas, vilket kan bidra till att flera miljömål kan nås. Regeringens beslut den 6 oktober 2016 innebär att tillkännagivandet är tillgodosett. 17. Rskr. 2015/16:230 Effektreserv 2020-2025 Prop. 2015/16:117, bet. 2015/16:NU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 maj 2016 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 422). 18. Rskr. 2015/16:265 Elsäkerhet Prop. 2015/16:163, bet. 2015/16:FöU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 och 16 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 732, 733 och 741). 19. Rskr. 2015/16:298 Miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning m.m. Prop. 2015/16:160, bet. 2015/16:MJU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 781). 20. Rskr. 2015/16:299 Avfallshierarkin Prop. 2015/16:166, bet. 2015/16:MJU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 782 och 784-790) 21. Rskr. 2015/16:306 Klimat- och energimålen - Kontrollstation 2015 m.m. Prop. 2015/16:87, bet. 2015/16:MJU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Skrivelsen lades till handlingarna den 18 juli 2016 då den inte föranledde några ytterligare åtgärder. 22. Rskr. 2015/16:307 Nagoyaprotokollet Prop. 2015/16:161, bet. 2015/16:MJU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om förslag till lag om ändring i miljöbalken: Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 783). Punkt 2 om godkännande av Nagoyaprotokollet: Den 18 augusti 2016 beslutade regeringen om Sveriges ratifikation av Nagoyaprotokollet. Ratifikationsinstrumentet överlämnades till FN-högkvarteret den 8 september 2016. Riksmötet 2016/17 23. Rskr. 2016/17:1 Alkylatbensin för vinterbruk Prop. 2015/16:185, bet. 2016/17:MJU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 september 2016 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 876 och 877). 24. Rskr. 2016/17:9 Godkännande av klimatavtalet från Paris Prop. 2016/17:16, bet. 2016/17:MJU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Klimatavtalet från Paris, det s.k. Parisavtalet, är ett nytt globalt klimatavtal som världens länder enades om vid klimatkonventionens tjugoförsta partsmöte i Paris i december 2015. I propositionen Godkännande av klimatavtalet från Paris som beslutades den 22 september 2016 (prop. 2016/17:16) föreslog regeringen att riksdagen skulle godkänna Parisavtalet. Riksdagen godkände Parisavtalet den 12 oktober 2016 (bet. 2016/17:MJU6, rskr. 2016/17:9). Regeringen beslutade den 13 oktober 2016 att ratificera Parisavtalet. Ratificeringsinstrumentet deponerades samma dag. 25. Rskr. 2016/17:18 En samlad torvprövning Prop. 2015/16:178, bet. 2016/17:NU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 september 2016 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 991-994). 26. Rskr. 2016/17:56 Höständringsbudget för 2016 Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Höständringsbudget för 2016: Godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 24 november 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Naturvårdsverket samt anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Punkten är slutbehandlad. 27. Rskr. 2016/17:69 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 18: Anslagen för 2017: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 anslaget 1:5 avseende Statens geotekniska institut. Punkten är slutbehandlad. 28. Rskr. 2016/17:82 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17: Anslagen för 2017: Den 20 december 2016 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslaget 13:4 Stöd till friluftsorganisationer. Punkten är slutbehandlad. 29. Rskr. 2016/17:86 Utgiftsområde 21 Energi Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:NU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 21: när det gäller a): Anslagen för 2017: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Energimarknadsinspektionen och Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket (anslag 1:5). Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet. när det gäller b): Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens energimyndighet (anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering, anslag 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft, anslag 1:4 Energiforskning, anslag 1:6 Planeringsstöd för vindkraft, anslag 1:8 Energiteknik, anslag 1:10 Avgifter till internationella organisationer, anslag 1:11 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning) och Affärsverket svenska kraftnät (anslag 1:9 Elberedskap). när det gäller c): Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät, när det gäller d): Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät, när det gäller e): Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Affärsverket svenska kraftnät. Punkten är slutbehandlad. 30. Rskr. 2016/17:99 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om anslag inom utgiftsområde 6: a) Anslagen för 2016: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten samt anslaget 4:1 Elsäkerhetsverket. b) Beställningsbemyndiganden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten. 31. Rskr. 2016/17:116 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (2016/17:MJU1, s. 14). Regeringen fortsätter arbetet med att vidareutveckla och förbättra resultatredovisningen till riksdagen, där dialogen med utskottet utgör en viktig del. Regeringen har under 2016 gett Naturvårdsverket och de andra målansvariga myndigheterna i uppdrag (M2016/01592/Mm) att föreslå ett begränsat antal kostnadseffektiva indikatorer som ger en heltäckande bild av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen och generationsmålet, samtidigt som Agenda 2030 beaktas. Uppdraget ska redovisas till regeringen i mars 2017. Regeringens förhoppning är att dessa indikatorer ska kunna utgöra grunden i kommande redovisningar till riksdagen för utgiftsområde 20 och skapa förutsättningar för att presentera tidsserier som speglar utvecklingen. Utskottet har noterat att det till skillnad från tidigare år saknas en samlad översikt när det gäller miljötillståndet för samtliga miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålens tillstånd följs inte upp årligen eftersom förändringarna i miljön tar mycket lång tid. Tillståndet mäts vart fjärde år i rapporten om fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen som tas fram av berörda myndigheter. Regeringen kan trots detta fortsättningsvis redovisa en översiktlig redovisning av miljötillståndet för miljökvalitetsmålen i resultatredovisningen årligen. På klimatområdet anser regeringen att en regelbunden uppföljning kan bidra till tydlighet, kontinuitet och långsiktighet i klimatpolitiken. Inom Regeringskansliet pågår ett ständigt kvalitetssäkringsarbete där utvärderingar av tidigare reformer är ett viktigt underlag. Regeringen uppdrog den 18 december 2014 (dir. 2014:165) åt Miljömålsberedningen (M2010:04) att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning. Miljömålsberedningen lämnade i mars 2016 ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21). I delbetänkandet föreslår beredningen bland annat ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpolitiken, med klimatårsredovisningar och klimathandlingsplaner. Dessa kommer att utgöra ett oundgängligt underlag för regeringens redovisning av såväl uppnådda resultat som den långsiktiga utvecklingen gentemot riksdagen. Regeringen har remitterat Miljömålsberedningens delbetänkande och bereder nu underlaget. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2017 med en proposition med utgångspunkt i Miljömålsberedningens förslag. I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Under 2016 nåddes flera internationella framgångar i arbetet med att miljöanpassa sjöfarten vilket långsiktigt kommer att ge resultat för att minska övergödningen. Arbetet med att stärka insatser på lokal nivå ges hög prioritet. Under hösten 2016 har regeringen slutfört prövning av åtgärdsprogrammen för vatten. Vattenmyndigheterna har reviderat och fastställt programmen och arbetet med att genomföra dem kan påbörjas. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Havs- och vattenmyndigheten har inlett ett arbete med att bl.a. utveckla metoder för att mäta hur mycket kväve- och fosforreduktion som insatser bidrar till. Resultatet kommer att användas till att bättre kunna styra medel till kostnadseffektiva åtgärder. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan om sitt arbete med att visa på resultat i det lokala åtgärdsarbetet för att minska övergödningen. När det gäller regeringens anslagsförslag kan det konstateras att resultat från anslagsökningar inom vissa områden tar längre tid då det ofta handlar om långsiktiga förändringar. Det är därför svårt att redovisa resultat inom alla områden eftersom insatser inte givit resultat ännu. Regeringen avser att i kommande års budgetpropositioner redovisa för de anslagsförstärkningar som genomförts och i möjligaste mån visa på vilka effekter och resultat som uppnåtts. Regeringen avser att i nästa års resultatredovisning tillgodose riksdagens önskemål så långt det är möjligt. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 20: a) Anslagen för 2017: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende Naturvårdsverket (anslag 1:1), Miljöövervakning m.m. (anslag 1:2), Åtgärder för värdefull natur (anslag 1:3), Sanering och återställning av förorenade områden (anslag 1:4), Miljöforskning (anslag 1:5), Internationellt miljösamarbete (anslag 1:13), Skydd av värdefull natur (anslag 1:15), Klimatinvesteringar (anslag 1:17), Kemikalieinspektionen (anslag 1:6), Avgifter till internationella organisationer (anslag 1:7), Supermiljöbilspremie (anslag 1:8), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (anslag 1:9), Klimatanpassning (anslag 1:10), Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag 1:11), Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12), Hållbara städer (anslag 1:14), Havs- och vattenmyndigheten (anslag 1:16), Elbusspremie (anslag 1:18), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader (anslag 2:1) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning (anslag 2:2) under utgiftsområde 20. Punkten är slutbehandlad i denna del. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende Miljöövervakning m.m. (anslag 1:2), Åtgärder för värdefull natur (anslag 1:3), Sanering och återställning av förorenade områden (anslag 1:4), Miljöforskning (anslag 1:5), Internationellt miljösamarbete (anslag 1:13), Skydd av värdefull natur (anslag 1:15), Klimatinvesteringar (anslag 1:17). Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag 1:11), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning (anslag 2:2). Punkten är slutbehandlad i denna del. c) Godkännande av en investeringsplan: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad i denna del. Punkt 3 om ändring av överenskommelsen om Nordiska miljöfinansieringsbolaget: Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utgiftsområde 20, s. 95) föreslagit att riksdagen godkänner ändringen av överenskommelsen om Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO). Vid Nordiska ministerrådets möte den 27 april 2016 beslutade de nordiska miljöministrarna att rekommendera länderna att gå vidare med erforderliga åtgärder för att godkänna beslutet om ändring av överenskommelsen om Nordiska miljöfinansieringsbolaget. Ändringen innebär att det geografiska mandatet i artikel 1 utvidgas på så sätt att bolaget ska ha som ändamål att främja investeringar av nordiskt miljöintresse med tyngdpunkt på Östeuropa. Det betyder att tyngdpunkten för bolagets verksamhet även fortsättningsvis ska vara i Östeuropa, men att bolaget också kommer att ha möjlighet att agera utanför denna region. Förslaget har inga ekonomiska konsekvenser för Sverige. Regeringen beslutade den 9 juni 2016 (M2016/01593/Kl) om undertecknande av ändringen. Ändringen av överenskommelsen undertecknades den 14 december 2016 vid en ceremoni i Helsingfors och deponerades därefter hos det finska utrikesministeriet. Ändringen träder i kraft 30 dagar efter att samtliga avtalsslutande stater har deponerat sina instrument. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2014 och 2015: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, Utgiftsområde 20, s. 96) att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra borttagning av de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2014 och 2015 som Sverige kommer att tilldelas och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för de två åren. Riksdagen har bifallit förslaget i propositionen. Regeringen avser att fatta beslut om borttagning av utsläppsenheter efter det att mängden utsläpp för 2014 och 2015 är slutligt fastställd vilket planeras ske under 2017. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om annullering av förvärvade utsläppsrätter från 2008-2012: Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 Utgiftsområde 20, s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). I propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Energimyndigheten att genomföra de förslag i propositionen 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015. Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 20, s. 9 och 96-97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Beredning pågår för att genomföra annullering av alla resterande utsläppsenheter som Sverige innehar från den första åtagandeperioden. Punkten är inte slutbehandlad. 2.9 Näringsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 1999/2000 1. Rskr. 1999/2000:253 Jaktens villkor Prop. 1999/2000:73, bet. 1999/2000:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2000/01:75 (Jo 8), 2001/02:75 (Jo 3), 2002/03:75 (Jo 4), 2003/04:75 (Jo 2), 2004/05:75 (Jo 1), 2005/06:75 (Jo 1), 2006/07:75 (Jo 1), 2007/08:75 (Jo 1), 2008/09:75 (Jo 1), 2009/10:75 (Jo 1), 2010/11 (L 1), 2011/12:75 (L 1), 2012/13:75 (L 1), 2013/14:75 (L 1), 2014/15:75 (N 1) och 2015/16:75 (N 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Mom. 24 om samlad redovisning av jaktfrågor*: Riksdagen har som sin mening givit regeringen till känna vad utskottet anfört om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av regeringens arbete med jaktfrågor och vilka åtgärder som planeras för dessa frågor (bet. 1999/2000:MJU17 s. 31). Utredningen Några jakt- och fiskefrågor i renskötselområdet (dir. 2003:45) har överlämnat delbetänkandena Vem får jaga och fiska? - Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen (SOU 2005:17) och Historia, folkrätt och miljö (SOU 2005:79) samt slutbetänkandet Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116). Betänkandena har beretts och hanterades delvis då regeringen 2009 remitterade en departementspromemoria Vissa samepolitiska frågor (Ds 2009:40) med förslag inom det samepolitiska området. Förslagen möttes dock av kritik av bl.a. Sametinget och företrädare för renägarna. En förnyad förankringsprocess inleddes genom att Sametinget tillsatte en särskild arbetsgrupp som avsåg att lämna förslag under 2013. Några förslag har dock inte lämnats till regeringen. En dialog pågår mellan berörda departement kring en samlad samepolitik. Kulturdepartementet är ansvarigt departement och avsikten är att ta fram en handlingsplan för frågorna i sin helhet. Huvudsakligen avser tillkännagivandet den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet och småviltjakten i fjällen. Den s.k. dubbelregistreringen tas även upp i ett tillkännagivande från riksmötet 2010/11 (rskr. 2010/11:49, punkt 2, N 8). Småviltjakt i fjällen tas även upp i ett tillkännagivande från riksmötet 2011/12 (rskr. 2011/12:172, punkt 2, N 12). Båda dessa frågor ingår även i ett tillkännagivande från riksmötet 2014/15 (rskr. 2014/15:154, punkt 1, N 37). Regeringen kommer att ta slutlig ställning efter att ha tagit del av remissinstansernas synpunkter. Den 29 september 2016 fattade regeringen beslut om ändringar i 3 § andra stycket rennäringsförordningen (1993:384). Enligt ändringen ska rätt till småviltjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen som inte bedrivs yrkesmässigt upplåtas till den som är fast bosatt i Sverige eller den som inte är fast bosatt i Sverige men omfattas av Sveriges internationella åtaganden om etableringsfrihet, den fria rörligheten för kapital, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster och som har uppnått en närmare anknytning till Sverige. Med närmare anknytning till Sverige avses att personen i fråga äger en fastighet i Sverige, bedriver näringsverksamhet i Sverige, har anställning i Sverige eller liknande. Sådan rätt till småviltsjakt får även upplåtas till annan. Den beslutade ändringen träder i kraft den 1 april 2017. I och med detta är tillkännagivandet kring småviltjakten på statens mark ovan odlingsgränsen slutbehandlat. Frågan om den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet påverkas såväl av arbetet med en samlad samepolitik som utfallet av statens överklagande av den s.k. Girjasdomen (Gällivare tingsrätts dom, mål nr T323-09). Frågan är mycket komplicerad att lösa och utfallet i Girjasmålet bör avvaktas. Innan dess kan någon handlingsplan inte upprättas. Ärendet bereds vidare. Följande moment är inte slutbehandlat: 24. Riksmötet 2004/05 2. Rskr. 2004/05:178 Sjösäkerhet m.m. Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2004/05:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 36), 2006/07:75 (N 26), 2007/08:75 (N 20), 2008/09:75 (N 15), 2009/10:75 (N 12), 2010/11:75 (N 7), 2011/12:75 (N 4), 2012/13:75 (N 2), 2013/14:75 (N 1), 2014/15:75 (N 2) och 2015/16:75 (N 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis (bet. 2004/05:TU7 s. 57 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ371 yrkande 18. I propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) behandlade regeringen frågan om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar. Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585/Nm). Regeringskansliet har den 19 januari 2016 remitterat ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 11. Riksmötet 2005/06 3. Rskr. 2005/06:308 Moderna transporter Prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (N 45), 2007/08:75 (N 30), 2008/09:75 (N 23), 2009/10:75 (N 19), 2010/11:75 (N 13), 2011/12:75 (N 8), 2012/13:75 (N 6), 2013/14:75 (N 4), 2014/15:75 (N 4) och 2015/16:75 (N 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 42 om förarbevis för vissa fritidsbåtar: Frågan om kompetens-bevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585/Nm). Regeringskansliet har den 19 januari 2016 remitterat ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 42. Riksmötet 2007/08 4. Rskr. 2007/08:24 Tilläggsbudget 2 för 2007 Prop. 2007/08:1, Tilläggsbudget 2, bet. 2007/08:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2007/08:75 (N 49), 2008/09:75 (N 29), 2009/10:75 (N 24), 2010/11:75 (N 14), 2011/12:75 (N 9), 2012/13:75 (N 7), 2013/14:75 (N 5), 2014/15:75 (N 5) och 2015/16:75 (N 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om låneram för civila flygutvecklingsprojekt: Diskussioner har ägt rum sedan 2007 med Saab AB och Volvo Aero Corporation (Volvo Aero) om statlig delfinansiering för utveckling av eventuella ytterligare civila flygindustriprojekt med miljöinriktning, bl.a. inom ramen för Airbussamarbetet. Regeringen uppdrog den 3 juli 2008 åt Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Trent XWB. Sedan Riksgäldskontoret i mars 2009 överlämnat ett sådant förslag, har regeringen den 18 januari 2010 anmält ärendet till Europeiska kommissionen för prövning enligt unionsbestämmelserna om statsstöd. Sedan kommissionen godkänt förslaget uppdrog regeringen den 3 mars 2011 åt Riksgäldskontoret att för statens del teckna avtal med Volvo Aero gällande Trent XWB. Efter en ansökan från Volvo Aero uppdrog regeringen den 26 maj 2011 åt Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Pratt & Whitney PW1100G, men sommaren 2012 drog Volvo Aero tillbaka sin ansökan. Volvo Aero uppgick hösten 2012 i den brittiska koncernen GKN Aerospace. Fortsatta diskussioner förs med berörda företag. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 9. Riksmötet 2009/10 5. Rskr. 2009/10:162 Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.m. Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (N 73), 2010/11:75 (Fi 20), 2011/12:75 (Fi 12), 2012/13:75 (Fi 5), 2013/14:75 (Fi 4), 2014/15:75 (N 6) och 2015/16:75 (N 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens ägande i Aktiebolaget Svensk Bilprovning: Regeringen bemyndigade den 14 juli 2011 statsrådet Peter Norman eller den han sätter i sitt ställe att underteckna aktieägaravtal med övriga aktieägare i Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Aktieägaravtalet undertecknades den 15 juli 2011. På extra bolagsstämma den 4 oktober 2011 beslutades att inleda en process för försäljning av delar av bolagets stationsnät. På en extra bolagsstämma den 27 januari 2012 beslutades om ägaranvisning till Aktiebolaget Svensk Bilprovning avseende dess agerande under försäljningsprocessen av delar av stationsnätet samt fastighetsbeståndet. Denna ägaranvisning ersatte den som lämnades på extra bolagsstämma den 4 oktober 2011. Den 8 juli 2012 meddelade bolaget att avtal tecknats med Opus Group AB (publ) om att sälja delar av stationsnätet. Försäljningen gällde den nordöstra gruppen som i huvudsak består av stationer i Mälardalen och norra Sverige. Köpeskillingen uppgick till cirka 375 miljoner kronor för stationsnätet, som består av personal, besiktningsutrustning och hyreskontrakt. Den 5 november 2012 meddelades att affären med Opus Group AB (publ) slutförts. Aktiebolaget Svensk Bilprovning tillkännagav den 5 november 2012 att avtal tecknats med Söderport Fastigheter AB gällande försäljning av fastighetsbeståndet. Förvärvet av fastigheterna gjordes till ett underliggande fastighetsvärde om 470 miljoner kronor. Försäljningen omfattade 142 kommersiella fastigheter i hela Sverige som i dag används för fordonsbesiktningsverksamhet. Söderport Fastigheter AB tillträdde i slutet av december. Den 25 januari 2013 meddelade Aktiebolaget Svensk Bilprovnings ägare att man avsåg dela bolaget i två delar. Beslutet fattades sedan vid en extra bolagsstämma den 26 februari 2013 och uppdelningen slutfördes den 18 mars 2013. De icke statliga ägarna, som innehade 48 procent av aktierna, blev hundraprocentiga ägare till det sydvästra stationsnätet som varit till försäljning. Aktiebolaget Svensk Bilprovning blev därigenom ett helstatligt bolag med ett rikstäckande stationsnät. Inga ytterligare händelser har skett under 2016. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 6. Rskr. 2009/10:220 Nyemission i SAS AB (publ) Prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 29), 2011/12:75 (Fi 16), 2012/13:75 (Fi 6), 2013/14:75 (Fi 5), 2014/15:75 (N 7) och 2015/16:75 (N 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om svenska statens fortsatta ägande i SAS AB när det gäller a, b och c: Regeringen har bemyndigande att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Den 13 oktober 2016 sålde svenska staten 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Genom försäljningen minskade svenska statens ägarandel från cirka 21,4 procent till cirka 17,2 procent av stamaktierna. Försäljningen genomfördes tillsammans med norska staten. Tillsammans sålde staterna 23 miljoner stamaktier motsvarande cirka 7 procent av det totala antalet stamaktier i SAS AB. Efter försäljningen äger svenska staten 56,7 miljoner stamaktier i SAS AB. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3 a-c. 7. Rskr. 2009/10:384 Förändrat uppdrag för Sveaskog AB Prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:NU22 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 58), 2011/12:75 (Fi 20), 2012/13:75 (Fi 9), 2013/14:75 (Fi 7), 2014/15:75 (N 8) och 2015/16:75 (N 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om överföring av ersättningsmark när det gäller d: Riksdagen har bemyndigat regeringen att till staten överföra fastigheter som ägs av ett bolag som staten förvärvat genom utdelning av aktier. På årsstämman i Sveaskog AB den 28 april 2011 beslutades om utdelning till staten av bolaget Ersättningsmark i Sverige AB. Bolaget ägde fastigheter med 99 500 hektar produktiv skogsmark. Utdelningen av aktierna i Ersättningsmark i Sverige AB till staten verkställdes den 29 april 2011. I december 2012 förvärvade Naturvårdsverket 99 500 hektar produktiv skogsmark från Ersättningsmark i Sverige AB. Naturvårdsverket har påbörjat ett program för att byta in de 99 500 hektaren mot värdefull skogsmark som ska skyddas som naturreservat. Hittills har ca 96 000 hektar av den produktiva skogsmarken bytts och avsikten är att resterande mark ska bytas under 2017. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2 d. Riksmötet 2010/11 8. Rskr. 2010/11:49 Älgförvaltningen Prop. 2009/10:239, bet. 2010/11:MJU6 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (L 10), 2011/12:75 (L 3), 2012/13:75 (L 3), 2013/14:75 (L 2), 2014/15:75 (N 9) och 2015/16:75 (N 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om dubbel jakträtt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en översyn av den dubbla jakträtten (bet. 2010/11:MJU6 s. 7 f.) och därmed bifallit motion 2010/11:MJ2 yrkande 1. Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den svenska jaktlagstiftningen (dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Bl.a. nämns den dubbla jakträtten. Frågan om den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet påverkas såväl av arbetet med en samlad samepolitik som utfallet av statens överklagande av den sk. Girjasdomen (Gällivare tingsrätts dom, mål nr T323-09). Frågan är mycket komplicerad att lösa och utfallet i Girjasmålet bör avvaktas. Innan dess kan någon handlingsplan inte upprättas. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 9. Rskr. 2010/11:132 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (N 58), 2011/12:75 (N 14), 2012/13:75 (N 10), 2013/14:75 (N 8), 2014/15:75 (N 10) och 2015/16:75 (N 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv när det gäller g: Regeringen uppdrog den 22 december 2010 åt Riksgäldskontoret (RGK) att ingå avtal med Volvo Personvagnar AB (Volvo) och övriga berörda parter om en statlig garanti på upp till 3,55 miljarder kronor för lån i Europeiska investeringsbanken (EIB). RGK slutförde förhandlingarna och undertecknade avtalen den 22 december 2010. Fram till den 13 december 2012 hade RGK ställt ut garantier för lånetrancher på totalt 2,625 miljarder kronor. Den 13 december 2012 betalade Volvo i förtid tillbaka sitt EIB-lån samt avgifter för garantin till RGK som samtidigt löstes från sitt garantiåtagande. Saab Automobile AB (Saab) och RGK tecknade i februari 2010 avtal om statliga lånegarantier för EIB-lån på upp till 400 miljoner euro. Fram till april 2011 hade 217 miljoner euro av EIB-lånet utbetalats. Saab fick i slutet av mars 2011 problem med sin likviditet. Med anledning av detta fattade regeringen beslut om ändringar i Saabs garantivillkor för att möjliggöra försäljning av Saabs industrifastighet. Den 28 oktober 2011 beslutade regeringen även att RGK under vissa förutsättningar skulle kunna medge att Saab under kort tid utnyttjade del av Saab Automobile Parts AB:s (Parts) kassa. Saab lyckades trots beslut om rekonstruktion inte lösa sina problem och företaget försattes den 19 december 2011 i konkurs. Med anledning av konkursen fattade regeringen den 22 december 2011 beslut om bemyndigande för RGK att vidta åtgärder för att effektivt kunna bevaka statens intressen i konkursen. RGK infriade slutligen före årsskiftet 2011/12 på begäran av EIB det statliga garantiåtagandet och betalade Saabs skulder på strax över 2 miljarder kronor till EIB. Staten hade därmed en motsvarande fordran på konkursboet. Som säkerheter för garantiåtagandet hade staten som pant erhållit aktierna i Saabs dotterbolag Saab Automobile Tools AB (Tools) och Parts. Konkursförvaltaren sålde under sommaren 2012 merparten av konkursboet till National Electric Vehicle Sweden AB. Affären inkluderade Tools men inte Parts. Den 18 december 2012 genomförde RGK en pantrealisation och tog över aktierna i Parts från konkursboet. Regeringen uppdrog den 24 januari 2013 åt RGK att överföra aktierna i Parts till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Detta skedde den 25 januari 2013. I november 2013 bytte Parts namn till Orio AB. RGK bevakar sedan 2014 statens återstående fordringar i konkursen. Saabs konkurs är fortfarande inte avslutad och RGK fortsätter bevakningen. Förvaltningen av Orio AB vid Regeringskansliet (Näringsdepartementet) fortsätter. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 10. Rskr. 2010/11:231 Djurskydd Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:MJU20 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (L 6), 2012/13:75 (L 5), 2013/14:75 (L 4), 2014/15:75 (N 12) och 2015/16:75 (N 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om djurtransporter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att förkorta djurtransporterna (bet. 2010/11:MJU20 s. 20 f.) och därmed bifallit motionerna 2010/11:MJ309 och 2010/11:MJ356 yrkande 15. Regeringen har, med stöd av Belgien, Danmark, Nederländerna, Tyskland och Österrike, tagit upp djurtransporter som en övrig fråga vid Jordbruks- och fiskerådet den 14-15 november 2016. Vid mötet argumenterade regeringen för att såväl medlemsstaterna som kommissionen behöver intensifiera sina ansträngningar att stoppa transporter som bryter mot regelverket. Vidare underströk regeringen att det är nödvändigt med uppdateringar av EU:s regelverk för att förbättra skyddet för djuren. Bestämmelser som lyftes fram som särskilt angelägna att förbättra är de som rör transporttider, utrymmen, viloperioder, fodring och vattning samt temperaturen i fordon vid transporter då det är varmt utomhus. Landsbygdsministern har även, tillsammans med ministerkollegorna i Belgien, Danmark, Nederländerna och Tyskland, i oktober 2016 skrivit ett brev till EU:s hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis. I brevet påtalar ministrarna nödvändigheten av att begränsa transporttiderna för djur, inte minst för slaktdjuren. För att få ett bättre underlag för framtida diskussioner föreslogs också att det ska genomföras en socio-ekonomisk analys av att begränsa transporttiderna för slaktdjur till max åtta timmar. Därutöver pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att bland annat utreda om det är lämpligt att införa sanktionsavgifter som ett komplement till straffrättsliga sanktioner på djurskyddsområdet (N2016/01845/DL). Inriktningen är att en promemoria ska remitteras under mars 2017. Följande punkt är inte slutbehandlad: 11. Riksmötet 2011/12 11. Rskr. 2011/12:153 Livsmedelskontroll Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2011/12:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 8), 2013/14:75 (L 5), 2014/15:75 (N 13) och 2015/16:75 (N 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om azofärgämnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om åtgärder mot användning av azofärgämnen i livsmedel (bet. 2011/12:MJU10 s. 13 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2011/12:MJ256 och 2011/12:MJ382 yrkande 30. Regeringskansliet har i brev den 7 januari 2013 till Europeiska kommissionens generaldirektorat för hälsa och konsumentskydd framfört att Sverige önskar se en översyn av EU:s bestämmelser om användningen av azofärgämnen i livsmedel. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (Efsa) har under 2016 avslutat sin översyn av alla färgämnen som var godkända före 2009. Kommissionen har inte aviserat några ändringar i bestämmelserna avseende azofärgämnen. Regeringskansliet följer noga det pågående arbetet via kommissionens arbetsgrupper. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 5. 12. Rskr. 2011/12:172 Jakt och viltvård Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2011/12:MJU13 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 9), 2013/14:75 (L 6), 2014/15:75 (N 14) och 2015/16:75 (N 13). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om fjälljakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs om fjälljakt (bet. 2011/12:MJU13 s. 10 f.) och därmed bifallit motionerna 2011/12:MJ241 yrkande 2, 2011/12:MJ374 yrkande 2, 2011/12:MJ376 yrkande 34 och 2011/12: MJ454. Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av jaktlagstiftningen m.m. (dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor, bl.a. fjälljakten (bet. 2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Den 29 september 2016 fattade regeringen beslut om ändringar i 3 § andra stycket rennäringsförordningen (1993:384). Enligt ändringen ska rätt till småviltjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen som inte bedrivs yrkesmässigt upplåtas till den som är fast bosatt i Sverige eller den som inte är fast bosatt i Sverige men omfattas av Sveriges internationella åtaganden om etableringsfrihet, den fria rörligheten för kapital, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster och som har uppnått en närmare anknytning till Sverige. Med närmare anknytning till Sverige avses att personen i fråga äger en fastighet i Sverige, bedriver näringsverksamhet i Sverige, har anställning i Sverige eller liknande. Sådan rätt till småviltsjakt får även upplåtas till annan. Den beslutade ändringen träder i kraft den 1 april 2017. I och med detta är tillkännagivandet slutbehandlat. 13. Rskr. 2011/12:261 Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål Prop. 2011/12:138, bet. 2011/12:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 12), 2013/14:75 (L 7), 2014/15:75 (N 17) och 2015/16:75 (N 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om märkning vid import av kött från djur som har slaktats utan bedövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om märkning av kött från djur som har slaktats utan bedövning (bet. 2011/12:MJU21 s. 54 f.) och därmed bifallit motion 2011/12:MJ368. Europeiska kommissionen har tagit initiativ till en undersökning om märkning av kött från obedövad slakt. En rapport från kommissionen skulle ha presenterats under 2013. Ett underlag har tagits fram men en slutlig rapport har ännu inte presenterats för rådet. Regeringen följer frågan. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 21. Riksmötet 2012/13 14. Rskr. 2012/13:103 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 83), 2013/14:75 (Fi 20), 2014/15:75 (N 18) och 2015/16:75 (N 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB: Riksdagen bemyndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Lernia AB. Riksdagen bemyndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i det av staten hälftenägda Aktiebolaget Bostadsgaranti (ABO). Vidare bemyndigade riksdagen i mars 2014 regeringen att avveckla ABO genom likvidation (prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25, rskr. 2013/14:212). Med stöd av dessa bemyndiganden röstade staten vid bolagsstämma i ABO i maj 2014 för att överlåta aktierna i det helägda dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO), vari huvuddelen av koncernens verksamhet bedrevs. Överlåtelsen slutfördes i november 2014. Kvarvarande verksamhet i ABO är under avveckling. Bolaget kan likvideras först efter att kvarvarande garantiåtaganden är helt avvecklade, vilket beräknas ske tidigast 2018. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 15. Rskr. 2012/13:259 Luftfartsfrågor Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2012/13:TU18. Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (N 35), 2014/15:75 (N 23) och 2015/16:75 (N 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om flygtrafikledningstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att den lokala flygtrafikledningstjänsten på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden även fortsättningsvis enbart ska utövas av Luftfartsverket (bet. 2012/13:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit motion 2012/13:T477 yrkande 49 och delvis bifallit motion 2012/13:T505 av Annika Lillemets m.fl. (MP) yrkande 15. Riksdagen beslutade den 17 juni 2014 om ändring av luftfartslagen (2010:500) efter förslag från trafikutskottet (bet. 2013/14:TU17, rskr. 2013/14:336). Innebörden i lagändringen är att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återregleras. Lagändringen trädde i kraft den 15 augusti 2014. Regeringen utfärdade den 10 juli 2014 den av riksdagen beslutade lagändringen. I utskottsbetänkandet anges att regeringen förväntas åtgärda del av tillkännagivandet (bet. 2012/13:TU18) genom ändring av luftfartsförordningen (2010:770). Det som kvarstår är ändringar i luftfartsförordningen. I januari 2014 remitterades ett förslag till en sådan ändring samtidigt som ett utkast till lagrådsremiss med ändringar i luftfartslagen remitterades. Förslaget till förordningsändringar fick en del kritik av remissinstanserna och bedömningen gjordes därför att det inte var möjligt att besluta om förordningsändringarna i samband med ändringen i luftfartslagen. Arbete med ett nytt förslag till ändringar i luftfartsförordningen pågår. Det kan inte uteslutas att det nya förslaget måste remitteras, men bedömningen är att ett förslag till förordningsändring ska finnas framme under 2017. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 5. Riksmötet 2013/14 16. Rskr. 2013/14:168 It-politiska frågor Skr. 2013/14:32 samt motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013, bet. 2013/14:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 31) och 2015/16:75 (N 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om it och miljön*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör upprätta en särskild strategi för hur man med olika it-lösningar kan minska transportbehovet liksom koldioxidutsläppen och även verka för att en motsvarande strategi tas fram på EU-nivå samt ställa särskilda krav på att offentliga myndigheter utnyttjar utrustning för distansmöten (bet. 2013/14:TU7 s. 40 f.) och därmed bifallit motionerna 2012/13:T279, 2012/13:T510 yrkande 8, 2013/14:T264 yrkandena 5 och 6 samt delvis bifallit motion 2013/14:T526 yrkande 32. Regeringen uppdrog i 2016 års regleringsbrev åt 62 myndigheter att i sitt arbete med att minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter, inom ramen för sitt miljöledningsarbete, använda den metodik som tagits fram inom ramen för projektet Resfria möten i myndigheten (REMM). Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 22) aviserat att en samlad digitaliseringspolitik ska presenteras. Regeringen anger vidare i propositionen Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling (prop. 2016/17:21) att digitalisering är ett av flera viktiga verktyg som behövs för att uppnå de transportpolitiska målen och för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart transportsystem. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 9. 17. Rskr. 2013/14:181 Trafiksäkerhet Motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2013, bet. 2013/14:TU9 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 32) och 2015/16:75 (N 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om kommunikationsutrustning och körning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till lagstiftning med skärpta regler mot viss mobilanvändning vid bilkörning (bet. 2013/14:TU9 s. 25 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T275 och 2013/14:T512 samt delvis bifallit motionerna 2013/14:T439 och 2013/14:T443. Regeringen uppdrog i oktober 2013 åt Transportstyrelsen att ta fram en långsiktig plan för information och andra åtgärder avseende förarens aktiviteter under färd med motordrivet fordon. Transportstyrelsen redovisade uppdraget i en rapport i april 2014. Bakgrunden till uppdraget var att förstärka och säkerställa god effekt på trafiksäkerheten av den ändring av trafikförordningen (1998:1276) som trädde i kraft den 1 december 2013. Enligt ändringen får föraren, vid färd på väg med motordrivet fordon, ägna sig åt aktiviteter såsom användande av mobiltelefon eller annan kommunikationsutrustning, endast om det inte inverkar menligt på framförandet av fordonet. I Transportstyrelsens rapport finns en långsiktig aktivitetsplan och förslag till uppföljning vad gäller effekten av ändringen i trafikförordningen. Den ändring av trafikförordningen som trädde i kraft den 1 december 2013 har i rättstillämpningen lett till fällande domar för olaglig användning av mobiltelefoner under körning. Transportstyrelsen har under 2015 bland annat genomfört informations- och utbildningsinsatser för att stärka en trafiksäker användning av kommunikationsutrustning i fordon. Regeringen uppdrog i april 2016 åt Transportstyrelsen att utvärdera de åtgärder som infördes 2013 för att minska trafikfarlig användning av mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning under färd. Om vidtagna åtgärder inte bedöms vara tillräckligt effektiva ur trafiksäkerhetssynpunkt ska Transportstyrelsen återkomma till regeringen med förslag till regeländringar eller andra åtgärder. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 24 april 2017. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 18. Rskr. 2013/14:187 Planering och byggande Mot. 2013/14:C448 m.fl., bet. 2013/14:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 35) och 2015/16:75 (N 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför (bet. 2013/14:CU10 s. 13) och därmed bifallit motion 2013/14:C448 yrkande 7. Regeringen bjöd den 13 januari 2016 in Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet till blocköverskridande samtal om bostadspolitiken. Inom ramen för dessa samtal behandlades bl.a. regelfrågor, t.ex. hur plan- och byggprocessen kan kortas och hur plan- och bygglagen (2010:900) bör se ut i framtiden. Efter att de bostadspolitiska samtalen avslutats bereds nu ärendet med inriktningen att vissa delar av plan- och bygglagen ska ses över. Bland de åtgärder som vidtagits kan nämnas att regeringen den 19 januari 2017 beslutade kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6). En särskild utredare ska bl.a. se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, att begränsa detaljplanekravet, att reglera upplåtelseformer i detaljplan och förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Regeringen har i beslut den 9 september 2016 uppdragit åt Boverket att lämna förslag som bidrar till enhetlighet i kontrollen av egenskaper hos serietillverkade hus (N2016/05609/PUB). Regeringen avser vidare att besluta en proposition med bl.a. förslag om att kommunen ska kunna begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked, tidsfrist för länsstyrelsens beslut efter överprövning och ökad delegation till kommunstyrelsen och byggnadsnämnden. Vidare är avsikten att föreslå att ytterligare åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen. Sammantaget ligger dessa åtgärder i linje med vad riksdagen har gett regeringen till känna. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 19. Rskr. 2013/14:188 Planering och byggande Mot. 2013/14:C448 m.fl., bet. 2013/14:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 36) och 2015/16:75 (N 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför (bet. 2013/14:CU10 s. 13) och därmed bifallit motion 2013/14:C448 yrkande 7. Regeringen bjöd den 13 januari 2016 in Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet till blocköverskridande samtal om bostadspolitiken. Inom ramen för dessa samtal behandlades bl.a. regelfrågor, t.ex. hur plan- och byggprocessen kan kortas och hur plan- och bygglagen (2010:900) bör se ut i framtiden. Efter att de bostadspolitiska samtalen avslutats bereds nu ärendet med inriktningen att vissa delar av plan- och bygglagen ska ses över. Bland de åtgärder som vidtagits kan nämnas att regeringen den 19 januari 2017 beslutade kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6). En särskild utredare ska bl.a. se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, att begränsa detaljplanekravet, att reglera upplåtelseformer i detaljplan och förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Regeringen har i beslut den 9 september 2016 uppdragit åt Boverket att lämna förslag som bidrar till enhetlighet i kontrollen av egenskaper hos serietillverkade hus (N2016/05609/PUB). Regeringen avser vidare att besluta en proposition med bl.a. förslag om att kommunen ska kunna begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked, tidsfrist för länsstyrelsens beslut efter överprövning och ökad delegation till kommunstyrelsen och byggnadsnämnden. Vidare är avsikten att föreslå att ytterligare åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen. Sammantaget ligger dessa åtgärder i linje med vad riksdagen har gett regeringen till känna. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 20. Rskr. 2013/14:212 Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd Prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 39) och 2015/16:75 (N 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd när det gäller b: Under 2014 avyttrade Aktiebolaget Bostadsgaranti aktierna i dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti. Den aktuella punkten kommer att slutbehandlas när Aktiebolaget Bostadsgaranti har avvecklats, vilket kommer att ske inom de närmaste åren. Se även N 14 rskr. 2012/13:103. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b. 21. Rskr. 2013/14:217 Yrkestrafik Motioner från allmänna motionstiden 2013, bet. 2013/14:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 40) och 2015/16:75 (N 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om säkra uppställningsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att arbetet med att skapa fler säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken behöver påskyndas (bet. 2013/14:TU14 s. 38 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T510 yrkandena 11 och 12 samt delvis bifallit motion 2013/14:T390 yrkande 2. Den 18 februari 2016 uppdrog regeringen åt Trafikanalys att genomföra en utredning om trygga och säkra uppställningsplatser. Trafikanalys redovisade uppdraget den 3 oktober 2016 i rapporten Trygga och säkra uppställningsplatser (Trafikanalys 2016:16). Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 8. 22. Rskr. 2013/14:218 Yrkestrafik Motioner från allmänna motionstiden 2013, bet. 2013/14:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 41) och 2015/16:75 (N 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om säkra uppställningsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att arbetet med att skapa fler säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken behöver påskyndas (bet. 2013/14:TU14 s. 38 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T510 yrkandena 11 och 12 samt delvis bifallit motion 2013/14:T390 yrkande 2. Den 18 februari 2016 uppdrog regeringen åt Trafikanalys att genomföra en utredning om trygga och säkra uppställningsplatser. Trafikanalys redovisade uppdraget den 3 oktober 2016 i rapporten Trygga och säkra uppställningsplatser (Trafikanalys 2016:16). Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 8. 23. Rskr. 2013/14:226 Livsmedelspolitik Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2013/14:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 42) och 2015/16:75 (N 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om obligatorisk ursprungsmärkning av köttprodukter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om ursprungsmärkning av alla köttprodukter (bet. 2013/14:MJU21 s. 12 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:MJ374 yrkande 9. Kommissionen lämnade i december 2013 en rapport om ursprungsmärkning av kött som ingrediens. Vid Jordbruks- och fiskerådet i mars 2014 uttalade Sverige stöd för obligatorisk ursprungsmärkning av kött som ingrediens i linje med det som efterfrågas i tillkännagivandet. Under 2015 presenterade kommissionen ytterligare två rapporter om obligatorisk ursprungsmärkning, men man förespråkade fortsatt frivillig märkning, bl.a. med hänsyn till kostnader, risk för administrativt krångel och problem med konkurrensneutralitet. Under 2016 har ett antal medlemsländer i EU notifierat tidsbegränsade nationella bestämmelser på området. Till dess att dessa har kunnat utvärderas på EU-nivå med avseende på effekter på den inre marknaden är det inte sannolikt att det finns intresse för EU-gemensamma bestämmelser på området. Regeringen avvaktar därför. I april 2016 lanserades den frivilliga märkningen "från Sverige/kött från Sverige". Den administreras av företaget Svenskmärkning AB som ägs av branschorganisationerna LRF, Livsmedelsföretagen och Svensk dagligvaruhandel gemensamt. För att få använda detta märke krävs att all animalisk råvara är svensk och dessutom att förädling och förpackning sker i Sverige. Ur konsumentperspektiv anser regeringen att det är mycket angeläget att den frivilliga märkningen som tagits fram i Sverige inte undermineras av eventuella EU-gemensamma bestämmelser om obligatorisk ursprungsmärkning som sannolikt kommer att bli mindre långtgående. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 5. 24. Rskr. 2013/14:302 Vissa vägtrafikfrågor Prop. 2013/14:181, bet. 2013/14:TU13 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 50) och 2015/16:75 (N 29). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 9 om fordonsbesiktning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att en utredning snarast bör genomföras kring hur utförsäljningen av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer har påverkat priser och tillgänglighet på fordonsbesiktningsmarknaden samt att någon ytterligare försäljning av bolagets besiktningsstationer inte bör göras förrän utredningen är färdigställd och behandlad (bet. 2013/14:TU13 s. 32 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T517 yrkande 39 samt delvis bifallit motion 2013/14:T417. Regeringen uppdrog den 20 augusti 2015 åt Transportstyrelsen att undersöka marknadssituationen avseende besiktning i glesbygd samt besiktning av tunga fordon. Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 27 maj 2016. I redovisningen konstaterar Transportstyrelsen att den geografiska tillgängligheten har ökat sedan omregleringen 2010. Tillgängligheten har enligt Transportstyrelsen ökat i hela landet även om ökningen är större i de tätare befolkade delarna. Transportstyrelsen konstaterar att ökningen har varit större för lätta än för tunga fordon. Sammantaget ser inte Transportstyrelsen i dagsläget någon oro vad gäller tillgänglighet till fordonsbesiktning. Staten förvaltar i dag aktierna i AB Svensk Bilprovning. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 22, s. 30 och 31) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är färdigbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 25. Rskr. 2013/14:372 Järnvägspolitiska frågor Skr. 2013/14:201, bet. 2013/14:TU19 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 61) och 2015/16:75 (N 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om underhåll av statens järnvägsinfrastruktur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se till att Trafikverket skyndsamt bygger upp kompetens så att verket självständigt kan inspektera både järnvägsansläggningens status och entreprenörernas utförda arbete och se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut (bet. 2013/14:TU19 s. 25 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415, 2013/14:T517 yrkande 8 i denna del samt delvis bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 och 2013/14:T501. Frågan har behandlats av Utredningen om järnvägens organisation som lämnade sitt slutbetänkande den 16 december 2015. Delbetänkandet Koll på anläggningen (SOU 2015:42) redovisades i april 2015 och behandlade frågan om underhåll av järnvägens infrastruktur. Delbetänkandet har remitterats. En remissammanställning har upprättats. Den 26 maj 2016 uppdrog regeringen åt Trafikverket att genomföra en fördjupad utredning avseende järnvägsunderhållets organisering och presentera möjliga åtgärder för ett genomförande av järnvägsunderhåll i egen regi. Trafikverket har redovisat uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i en delrapport den 28 oktober 2016 vilken omfattade besiktningsfrågor. Den 24 februari 2017 slutredovisade Trafikverket uppdraget. I slutredovisningen lämnar Trafikverket förslag till möjliga åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva underhåll av det statliga järnvägsnätet samt vilken maskinell underhållsutrustning som bör ägas och förvaltas av Trafikverket. Den 12 januari 2017 uppdrog regeringen åt Trafikverket att snarast vidta åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva verksamhet för leveransuppföljning och manuell underhållsbesiktning avseende järnvägsunderhåll. Enligt beslutet ska Trafikverket redovisa framdriften av uppdraget den 30 juni 2017, den 15 december 2017 samt den 29 juni 2018, varefter regeringen avser att återkomma med tidpunkter för ytterligare redovisningstillfällen. Ärendet bereds vidare. Punkt 6 om kapacitetstilldelning och trafikledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör utreda hur kapacitetstilldelningen och trafikledningen kan bli mer effektiva (bet. 2013/14:TU19 s. 32 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T9 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4, 2013/14:T302 av Fredrik Olovsson (S), 2013/14:T369 av Ingela Nylund Watz och Hans Ekström (båda S) och 2013/14:T533. Regeringen gav den 8 maj 2013 en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av järnvägens organisation. I uppdraget ingick att analysera frågor om kapacitetstilldelning och trafikledning och dessa frågor behandlas i utredningens slutbetänkande En annan tågordning - bortom järnvägsknuten (SOU 2015:110). Utredningens analys och slutsatser tar fasta på problematiken kring de aktuella frågorna och ger förslag på hur de kan adresseras. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 22, s. 31) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är färdigbehandlat. Regeringen framhöll samtidigt att kapacitetstilldelning och trafikledning är viktiga frågor som regeringen kommer att arbeta vidare med även i framtiden. Punkten är slutbehandlad. Punkt 9 om statistik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att utreda hur tillgången på tillförlitlig och offentlig statistik över punktlighet kan säkerställas liksom möjligheterna att offentliggöra statistik över resande (bet. 2013/14:TU19 s. 39 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T9 yrkandena 7 och 8. Regeringen gav den 8 maj 2013 en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av järnvägens organisation. I uppdraget ingick att analysera frågan om statistik och frågan behandlas i utredningens slutbetänkande En annan tågordning - bortom järnvägsknuten (SOU 2015:110). Utredningens analys och slutsatser tar fasta på problematiken kring den aktuella frågan och ger förslag på hur den kan adresseras. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 22, s. 31) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är färdigbehandlat. Regeringen framhöll samtidigt att statistik inom järnvägsområdet är en viktig fråga som regeringen kommer att arbeta vidare med även i framtiden. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 26. Rskr. 2013/14:373 Järnvägspolitiska frågor Skr. 2013/14:201, bet. 2013/14:TU19 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 62) och 2015/16:75 (N 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samhällsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se över hur uppdragen för SJ AB, Green Cargo AB och Jernhusen AB kan tydliggöras så att samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter i högre utsträckning kan tillgodoses (bet. 2013/14:TU19 s. 19 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T9 yrkande 9, 2013/14:T10 yrkande 3, 2013/14:T240 yrkande 7, 2013/14:T363 och 2013/14:T517 yrkandena 10-12. Green Cargo AB erbjuder konkurrenskraftiga godstransporter på järnvägen och arbetar tillsammans med Jernhusen AB för att utöka den s.k. kombitrafiken. I det aktuella betänkandet framhåller trafikutskottet att Green Cargo AB ska fortsätta med detta och i högre utsträckning tillgodose samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter. Regeringen avser, för det fall detta inte uppnås, att återkomma till riksdagen. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg. omr. 24) att det finns anledning att förtydliga uppdraget för Jernhusen AB för att understryka det viktiga ansvaret som bolaget har som förvaltare av bl.a. stationer och depåer. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 27. Rskr. 2013/14:374 Åtgärdsplanering för transportsystemet 2014-2025 m.m. Skr. 2012/13:131 och motioner från allmänna motionstiden, bet. 2013/14:TU20 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 63) och 2015/16:75 (N 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om åtgärder inom sjöfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska se till att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter, att regeringen ska arbeta för att genomförandet av de nya svavelreglerna blir så kostnadseffektivt som möjligt och att regeringen inom en snar framtid bör återkomma till riksdagen med förslag på införande av ett system med tonnageskatt (bet. 2013/14:TU20 s. 76 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T16 yrkande 9. Det pågår en dialog med transportmyndigheterna för att säkerställa att de hamnar av central betydelse för godstransporter som pekats ut i propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem (prop. 2012/13:25) bör vara vägledande för prioriteringar av infrastruktur för godstrafik. Utfallet av detta ska tas om hand bl.a. i kommande planeringsprocess inför en ny nationell plan för transportsystemet för perioden 2018-2029. Med utgångspunkt i handlingsplanen för svensk sjöfartsnäring från 2013 har regeringen beslutat att stötta ett antal sjömotorvägsprojekt av vilka många syftar till att ta fram alternativa miljövänliga bränslen eller olika sorters åtgärder för att rena avgasutsläppen. Regeringen följer utvecklingen efter införandet av de nya svavelreglerna på nationell såväl som EU-nivå. Nationellt har få överträdelser mot de nya reglerna noterats inom ramen för Transportstyrelsens tillsyn. Arbetet med att se över och lämna förslag till ett mer effektivt sanktionssystem för överträdelser av svavelreglerna pågår inom Regeringskansliet (Miljödepartementet). Den 20 oktober 2016 trädde ett nytt tonnagebeskattningssystem i kraft (prop. 2015/16:127, bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6). Kvalificerade rederier kan nu välja mellan vanlig bolagsbeskattning och tonnagebeskattning. Syftet med att införa tonnagebeskattning är att öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 9. 28. Rskr. 2013/14:375 Taxifrågor Prop. 2013/14:223 och motioner från allmänna motionstiden, bet. 2013/14:TU18 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 64) och 2015/16:75 (N 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om redovisningscentraler för taxi*: när det gäller b: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att den nuvarande möjligheten att bevilja taxameterundantag bör upphävas (bet. 2013/14:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit proposition 2013/14:223 punkt 2 och motionerna 2013/14:T11, 2013/14:T12 yrkande 1 och 2013/14:T13 yrkandena 1 och 2 samt delvis bifallit proposition 2013/14:223 punkterna 1 och 3. Regeringen beslutade den 23 juli 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utreda och eventuellt lämna förslag på en obligatorisk användning av taxameterutrustning i taxifordon utan möjlighet till dispens (dir. 2015:81). Den 23 mars 2016 beslutade regeringen att uppdraget skulle redovisas senast den 1 december 2016 i stället för den 1 juli 2016 (dir 2016:27). Utredningen avslutade sitt arbete i och med överlämnandet av betänkandet Taxi och samåkning - i dag, i morgon och i övermorgon (SOU 2016:86) den 30 november 2016. Utredningen föreslår bl.a. att möjligheten till undantag från kravet att ett taxifordon får användas i taxitrafiken endast om det är försett med taxameterutrustning tas bort. Betänkandet har remitterats med sista svarsdag den 13 mars 2017. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b. Nyare riksmöten Riksmötet 2014/15 29. Rskr. 2014/15:24 Sanktionsavgift för överträdelse av cabotagebestämmelserna Prop. 2013/14:234, bet. 2014/15:TU2 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 66) och 2015/16:75 (N 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om krav på att medföra dokumentation i lastbilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att införa krav på att medföra internationella frakthandlingar i lastbilar under färd (bet. 2014/15:TU2 s. 15) och därmed bifallit motion 2013/14:T18 yrkande 2 samt delvis bifallit motion 2014/15:37 yrkande 4. Av artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg framgår vilka bevis som ett transportföretag ska kunna uppvisa i samband med kontroller av cabotagetransporter. Europeiska kommissionen har dock i olika sammanhang framhållit att den aktuella förordningen inte ställer några särskilda krav gällande hur aktuella handlingar ska förvaras och att det därmed t.ex. räcker att de hålls tillgängliga i transportföretagens lokaler. EU-kommissionen har aviserat att den för närvarande arbetar med en översyn av ett stort antal bestämmelser som rör vägtransportområdet. Mot den bakgrunden uppdrog regeringen den 1 oktober 2015 åt Transportstyrelsen att överväga olika alternativ för hur EU:s regler kan ändras så att krav på dokumentation ska kunna ställas direkt i samband med vägkontroller av godstrafik. I samband med en riktlinjedebatt om vägtransportens sociala aspekter vid ministerådet för transport, telekom och energi den 10 december 2015 framförde Sverige att det bör bli obligatoriskt att ha bevis i fordonet på vilket slags transport det handlar om. Den 26 juni 2016 lämnade Transportstyrelsen en slutredovisning av den aktuella delen av uppdraget (N2016/02111/MRT). Transportstyrelsen redogör där för hittillsvarande insatser och att myndigheten aktivt kommer att bistå Regeringskansliet med underlag i arbetet med att driva Sveriges position i frågan i EU. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 22, s. 31) redogjorde regeringen för sin bedömning att riksdagens tillkännagivande därmed är färdigbehandlat. Regeringen framhöll samtidigt att man avser att fortsätta driva frågan att det ska vara obligatoriskt att ha bevis i fordonet på vilket slags transport det handlar om inom EU. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om beställaransvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att se över det nuvarande beställaransvaret (bet. 2014/15:TU2 s. 18 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T18 yrkande 3 och 2014/15:37 yrkande 2. Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att se över om den nuvarande regleringen av beställaransvar skapar tillräckliga förutsättningar för ordning och reda i transportbranschen. Den 15 mars 2016 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av uppdraget (N2016/02111/MRT). För den del av uppdraget som gäller beställaransvar innebar regeringens beslut den 1 oktober 2015 att en slutredovisning om möjligt skulle ske senast den 15 mars 2016. Mot bakgrund av att Transportstyrelsen gjorde bedömningen att frågan behöver utredas ytterligare, valde myndigheten att inte lämna en slutredovisning utan redogör i stället för vad som hittills har framkommit i utredningen. Den 14 oktober 2016 lämnade Transportstyrelsen ytterligare en delrapport om beställaransvar (N2016/06488/MRT). Transportstyrelsen konstaterar där bl.a. att medvetenheten och kunskapen om de aktuella reglernas utformning behöver säkerställas hos berörda myndigheter. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 maj 2017. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 30. Rskr. 2014/15:25 Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd Prop. 2013/14:256, bet. 2014/15:TU3 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 67) och 2015/16:75 (N 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om beslut om omhändertagande och klampning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att utreda möjligheterna att dels låta de föreslagna åtgärderna vid hindrande av fortsatt färd bestå i längre tid än 24 timmar, dels låta en polisman eller en tulltjänsteman besluta om klampning (bet. 2014/15:TU3 s. 17 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T18 yrkande 6, 2014/15:44 yrkande 2, 2014/15:46 yrkandena 1 och 2 samt 2014/15:48. Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att i nära samråd med Polismyndigheten och Tullverket följa upp de nya bestämmelser gällande cabotagetransporter, åtgärder vid hindrande av fortsatt färd och obligatorisk prisuppgift vid taxiresor som har trätt i kraft under 2015. Transportstyrelsen ska i det sammanhanget utreda möjligheterna att låta åtgärder vid hindrande av fortsatt färd bestå under längre tid än 24 timmar samt låta en polisman eller en tulltjänsteman besluta om klampning (dvs. beslut om att förse fordon med mekanisk, elektronisk eller annan låsanordning). Den 15 mars 2016 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av uppdraget (N2016/02111/MRT). Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 maj 2017. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 31. Rskr. 2014/15:86 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:TU1 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 76) och 2015/16:75 (N 37). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om förhandlingsperson för avveckling av citynära flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att någon förhandlingsperson rörande frågan om att avveckla citynära flygplatser inte bör tillsättas (bet. 2014/15:TU1 s. 60 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2317 yrkande 13, 2014/15:2318 yrkande 14 och 2014/15:2629 yrkande 2. Regeringen beslutade den 18 december 2015 att ändra uppdraget till den samordnare för Bromma flygplats som tillsattes den 18 december 2014. Uppdraget begränsades genom beslutet till att enbart omfatta att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapaciteten och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Slutredovisningstiden tidigarelades samtidigt till den 31 mars 2016. I skr. 2015/16:75 anförde regeringen att den kvarvarande delen av uppdraget nu var utredande samt att regeringen, med hänsyn härtill och till det som angavs i samma skrivelse om negativa tillkännagivanden och regeringens utrymme att utreda en viss fråga, avsåg att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. Den 18 augusti 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 32. Rskr. 2014/15:93 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (förnyad behandling) Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:KrU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 38). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet: Vid bolagsstämman i AB Svenska Spel den 22 april 2015 beslutades om disposition av bolagets vinst i enlighet med riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad. 33. Rskr. 2014/15:121 Livsmedelspolitik Skr. 2014/15:16, motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:MJU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om livsmedelskontroll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att ge Statskontoret i uppdrag att se över alternativa modeller för livsmedelskontroll i syfte att stärka dialoginslagen och i högre grad undvika förelägganden (bet. 2014/15:MJU3 s. 21 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 11. Statskontoret har på uppdrag av regeringen utvärderat avgiftsfinansieringen av den offentliga livsmedelskontrollen. Utformningen av kontrollen är nära kopplad till val av finansieringsmodell hos de olika tillsynsmyndigheterna. Uppdraget har redovisats under 2015 och remissbehandlats med svarstid i januari 2016. Som en följd av uppdraget gav regeringen Statskontoret i december 2016 i uppdrag att bl. a. kartlägga vad som påverkar genomförandet av livsmedelskontrollen i kommuner vars livsmedelskontroll uppvisar påtagliga brister och lämna förslag på hur problemen kan lösas på ett kostnadseffektivt sätt, detta för att öka likvärdigheten i kontrollen. Uppdraget ska redovisas i juni 2017. Vidare har regeringen gett Livsmedelsverket i uppdrag i regleringsbrevet för 2017 att se över den modell som utgör grunden för bedömning av omfattningen av livsmedelskontrollen vid respektive företag/anläggning och att rapportera om effekter av utvecklingsarbetet i livsmedelskontrollen. Ärendet bereds vidare. Punkt 18 om regelförenkling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att ge Livsmedelsverket ett särskilt uppdrag att i konsumenternas intresse arbeta för att säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor bör utformas så att företagande inom livsmedelssektorn underlättas (bet. 2014/15:MJU3 s. 50) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 12. Livsmedelsverkets instruktion ändrades under 2014 genom ett tillägg i 2 § 5 som innebär att myndigheten ska underlätta och skapa goda förutsättningar för företagande i livsmedelssektorn. Ändringen trädde i kraft den 1 november 2014. Regeringen följer i dialogen med myndigheten hur förtydligandet i instruktionen verkställs. Livsmedelsverket har tillsammans med Statens jordbruksverk och Tillväxtverket genomfört en s.k. förenklingsresa inriktad mot livsmedelsindustrin för att från företag i olika sektorer inhämta förslag som gör det enklare för företagen. En handlingsplan lanserades under hösten 2016. Ärendet bereds vidare. Punkt 19 om kartläggning av livsmedelsföretagens myndighetskontakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att genomföra en kartläggning över vilka myndighetskontakter livsmedelsföretag måste ha på regional och kommunal nivå i syfte att på sikt kunna minska företagens regelbörda (bet. 2014/15:MJU3 s. 50) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 13. Riksdagens mening i tillkännagivandet är i linje med det utvecklingsarbete som pågår på webbplatsen verksamt.se och som syftar till att underlätta företagens myndighetskontakter. Verksamt.se är ett samarbete mellan Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har i en överenskommelse enats om att samverka för ett enklare företagande med digital förvaltning under perioden 2016-2017. Arbetet inriktas mot regeltunga branscher med omfattande myndighetskontakter. Det inledande projektet är riktat till restaurangföretagare. Vidare har regeringen i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 24) aviserat att livsmedelskedjan är ett prioriterat område för digitalisering, vilket också kan bidra till att förenkla för företagen. Uppdrag har getts till Statens jordbruksverk och Livsmedelsverket och arbetet är igång. Ärendet bereds vidare. Punkt 22 om antibiotikaanvändning i livsmedelsproduktionen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen snarast ska ta initiativ för ett ökat internationellt samarbete och engagemang för att minska överanvändningen av antibiotika inom livsmedelsproduktionen (bet. 2014/15:MJU3 s. 56) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 7. I propositionen En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/17:104) utvecklade regeringen hur man tillgodosett tillkännagivandet. Punkt 22 är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 18 och 19. 34. Rskr. 2014/15:123 Cykelfrågor Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:TU5 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om infrastruktur och förutsättningar för cykling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen bör ta fram en nationell cykelstrategi som beaktar vad utskottet anför om bl.a. en sammanhängande cykelinfrastruktur och att cykeln bör betraktas som ett eget transportsätt (bet. 2014/15:TU5 s. 11 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:25 yrkandena 1 i denna del och 2-5, 2014/15:123, 2014/15:239, 2014/15:607 yrkande 1, 2014/15:753, 2014/15:827, 2014/15:1359, 2014/15:1844, 2014/15:1985 yrkandena 1, 5 och 6, 2014/15:2318 yrkande 11 och 2014/15:2587 yrkande 13. I budgetpropositionen för 2016 angav regeringen att den gör en tvåårig satsning på cykelfrämjande åtgärder. Med anledning av detta förslog regeringen i propositionen att anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer skulle ökas med 25 miljoner kronor 2016 och 75 miljoner kronor 2017 (prop. 2015/16:1, utg.omr. 22, s. 69). Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:98). Medlen har under 2016 använts bland annat till nya och kompletterande cykelvägar, samt cykelfrämjande åtgärder exempelvis i form av planskilda korsningar för gång- och cykeltrafik i anslutning till resecentrum. Den 22 december 2016 uppdrog regeringen åt Statens väg- och transportforskningsinstitut att ta fram en kunskapssammanställning om varför barns och ungas cyklande minskar. I uppdraget ingår att lämna förslag till insatser inom olika områden med inriktning mot att stötta olika berörda aktörer som kan främja ett ökat och säkert cyklande bland barn och unga. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2017. Arbetet med att ta fram en nationell strategi för ökad och säker cykling pågår inom Regeringskansliet. Arbetet bedrivs i nära samarbete med externa aktörer. Regeringens ambition är att återkomma till riksdagen i närtid. Ärendet bereds vidare. Punkt 2 om trafikregler för cykling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för regeländringar för att främja cykeltrafik i städer och inom ramen för detta pröva möjligheten till regeländringar för att göra det möjligt för cyklister över 15 år att använda körbana även i de fall där cykelbana finns (bet. 2014/15:TU5 s. 15 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:25 yrkande 1 i denna del och 2014/15:607 yrkande 7. Ett analysarbete pågår inom ramen för arbetet med den ovan nämnda cykelstrategin. Eventuella förordningsändringar kommer att beslutas vartefter de blir färdigberedda. Det kan ske såväl före som efter beslut om en cykelstrategi, men arbetet beräknas vara avslutat i närtid. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2. 35. Rskr. 2014/15:139 Processrättsliga frågor Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om kameraövervakning av vilt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om kameraövervakning av vilt och har därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 16 och delvis bifallit motionerna 2014/15:460, 2014/15:2130, 2014/15:2543 yrkande 5, 2014/15:2628 och 2014/15:2977 yrkande 11. Jaktlagsutredningen lämnade i juli 2014 delbetänkandet Vildsvin och viltskador - om utfodring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt (SOU 2014:54). Betänkandet har remitterats. Under det andra kvartalet 2015 togs en kompletterande promemoria fram inom Regeringskansliet. Promemorian remitterades under hösten 2015. Regeringen lämnade den 14 juli 2016 proposition 2015/16:199 Vildsvin och viltskador till riksdagen. I propositionen konstateras att det i nuläget inte finns förutsättningar att gå vidare med förslaget att ersätta tillståndsplikten med ett anmälningsförfarande, men att regeringen avser att överväga frågan vidare inom ramen för en översyn av kameraövervakningslagen. I tilläggsdirektiv (dir. 2016:549) till Utredningen om kameraövervakning - brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) har utredaren getts i uppdrag att under arbetet analysera hur en anpassning av kameraövervakningslagen till EU:s nya dataskyddsreglering förhåller sig till Jaktlagsutredningens förslag om kameraövervakning av vildsvinsåtlar. Frågan bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 36. Rskr. 2014/15:144 Luftfartsfrågor Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 45). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7 s. 13 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318 yrkande 16. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en svensk flygstrategi. Strategin är ett inriktningsdokument och en plattform för fortsatt arbete med att utveckla flygets roll och förutsättningar i transportsystemet. Flygstrategin ska bidra till ett hållbart flygresande, en minskad miljö- och klimatpåverkan samt sunda och rättvisa konkurrensvillkor. Strategin ska också bidra till effektiva regelverk för att bibehålla en hög flygsäkerhet, främja en ökad export av svensk flygteknik och värna Sveriges ställning som stark flygindustrination. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om Transportstyrelsens avgifter för tillsyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att se över möjligheterna för flygbranschen att bära kostnaderna för tillsyn (bet. 2014/15:TU7 s. 27 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:840 och 2014/15:2318 yrkande 17. Den 10 september 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att följa upp tillämpningen av bemyndiganden för vissa offentligrättsliga avgifter. Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 31 mars 2016. Regeringen har genom Transportstyrelsens regleringsbrev för 2017 beslutat att vissa obalanser som ackumulerats från bruttoredovisade avgifter med krav på full kostnadstäckning inte behöver beaktas vid framtida avgiftssättning. Ärendet bereds vidare. Se även N 48 rskr. 2015/16:98. Följande punkt är inte slutbehandlad: 5. 37. Rskr. 2014/15:145 Trafiksäkerhet Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:TU8 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om insatser mot alkohol vid bilkörning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen med skyndsamhet bör se över frågan om hur ett införande av alkobommar i gränshamnarna kan genomföras (bet. 2014/15:TU8 s. 17 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:1521 samt delvis bifallit motion 2014/15:1295 yrkande 1. I november 2015 redovisade Trafikverket ett regeringsuppdrag genom rapporten Automatisk nykterhetskontroll i hamnar (N2015/07637/MRT). Rapporten har tagits fram i samråd med Transportstyrelsen, Polismyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket samt branschföreträdare och övriga berörda aktörer. Rapporten och den fortsatta beredningen av ärendet diskuterades på ett dialogmöte med myndigheterna den 28 januari 2016. Den 14 april 2016 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förbereda införandet av anläggningar för nykterhetskontroll, så kallade alkobommar, i tre till fem hamnar som bedöms lämpliga för detta (N2016/02791/MRT). Ursprungligen skulle uppdraget ha redovisats den 31 oktober 2016, men efter en hemställan från Trafikverket beslutade regeringen den 27 oktober 2016 om förlängd tid för redovisning av uppdraget (N2016/06474/MRT). Trafikverket har den 31 januari 2017 lämnat en redovisning av uppdraget (N2017/00706/MRT). Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 38. Rskr. 2014/15:154 Jakt och viltvård Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning av jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9 s. 7 f.). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Naturvårdsverket att göra en analys av föreskifter och tillämpning inom kronhjortsskötselområden. Syftet är bl.a. att förhindra uppkomst av för stora tätheter av kronhjort för att minska skador på skog och gröda. Uppdraget har redovisats i en rapport den 30 september 2015 och rapporten remitterades under hösten 2015. Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket att komplettera sin tidigare redovisning om kronhjort senast den 28 februari 2017 med de författningsförslag som är nödvändiga för att kronhjort så långt som möjligt ska kunna samförvaltas med älg i enlighet med den nya adaptiva förvaltningsmodellen. Naturvårdsverket har under hösten 2016 rapporterat uppdrag dels om möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden samt att föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Vidare har regeringen uppdragit åt Naturvårdsverket att utreda förutsättningarna för att möjliggöra jakt i svensk ekonomisk zon och hur handläggningen skulle kunna utformas. Uppdraget ska avrapporteras den 31 oktober 2017. Den 29 september 2016 fattade regeringen beslut om ändringar i 3 § andra stycket rennäringsförordningen (1993:384). Enligt ändringen ska rätt till småviltjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen som inte bedrivs yrkesmässigt upplåtas till den som är fast bosatt i Sverige eller den som inte är fast bosatt i Sverige men omfattas av Sveriges internationella åtaganden om etableringsfrihet, den fria rörligheten för kapital, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster och som har uppnått en närmare anknytning till Sverige. Med närmare anknytning till Sverige avses att personen i fråga äger en fastighet i Sverige, bedriver näringsverksamhet i Sverige, har anställning i Sverige eller liknande. Sådan rätt till småviltsjakt får även upplåtas till annan. Den beslutade ändringen träder i kraft den 1 april 2017. I och med detta är tillkännagivandet kring småviltjakten på statens mark ovan odlingsgränsen slutbehandlat. Lämplig hantering av övriga frågor i tillkännagivandet, som tidigare hanterades av Jaktlagsutredningen, analyseras. Ärendet bereds vidare. Punkt 2 om viltmyndighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska inrätta en ny myndighet med ansvar för jaktfrågor och viltförvaltning (bet. 2014/15:MJU9 s. 14 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 14. Jaktlagsutredningen presenterade sitt delbetänkande Viltmyndighet - jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71) i oktober 2013. Betänkandet har remitterats och bedömningen är att vissa aspekter kring en eventuell ny myndighet kräver ytterligare utredning. Analysen fortgår alltjämt. Regeringens bedömning är att hanteringen av frågan om en ny viltmyndighet ska avvakta dels den pågående översynen av viltvårdsfondens användning, dels Naturvårdsverkets kommande genomförande av En strategi för svensk viltförvaltning. I budgetpropositionen för 2017 bekräftar regeringen att strategin har rätt inriktning och att Naturvårdsverket ska bedriva sitt viltförvaltningsarbete utifrån den. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2. 39. Rskr. 2014/15:180 Planering och byggande Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om privat initiativrätt till detaljplan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör låta utreda hur regler som medger en privat initiativrätt till detaljplan kan utformas och därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan (bet. 2014/15:CU10 s. 22 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2921 yrkande 3 och 2014/15:2953 yrkande 8. Regeringen beslutade den 19 januari 2017 kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6). En särskild utredare ska bl.a. se över förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Ärendet bereds vidare. Punkt 14 om reduktion av bygglovsavgiften*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om regler om en reduktion av bygglovsavgiften när tidsfristen för handläggningen överskrids (bet. 2014/15:CU10 s. 39 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 11. Regeringen uppdrog den 18 februari 2016 åt Boverket att utvärdera hur byggnadsnämnderna tillämpar bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900) om att byggnadsnämnden ska handlägga ett ärende om bygglov m.m. inom viss tid (N2016/01418/PUB). Inom ramen för uppdraget ska Boverket utarbeta ett förslag till komplettering av plan- och bygglagen som innebär att bygglovsavgiften reduceras om byggnadsnämnden överskrider tidsfristen för handläggning av bygglovsärenden. Boverket ska redovisa uppdraget senast den 18 april 2017. Ärendet bereds vidare. Punkt 17 om riktvärden för trafikbuller*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om riktvärden för trafikbuller (bet. 2014/15:CU10 s. 44 f.) och därmed delvis bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 5. Regeringen uppdrog den 17 december 2015 åt Boverket att följa upp och beskriva effekterna av bestämmelserna i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader och analysera vilka effekter mer tillåtande riktvärden skulle kunna leda till (N2015/01953/PUB). Boverket har den 29 december 2016 redovisat konsekvenser av en förändring av förordningen i enlighet med det förslag som remissbehandlades under 2014. Inom ramen för Boverkets utredning har det framkommit önskemål om förtydliganden och justeringar i förordningen från flera aktörer. Det handlar bl.a. om riktvärdet för maximalnivån nattetid på den skyddade sidan samt undantag vid ombyggnader, liksom att se över några frågor som anses vara oklara i den gällande förordningen. Mot bakgrund av att Boverket identifierat möjliga utvecklingsbehov av förordningen uppdrog regeringen den 23 februari 2017 åt Boverket att, om myndigheten ser behov av förändringar av förordningen, ta fram författningsförslag och konsekvensbedömningar av dessa (N2017/01416/SUBT). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2017. Ärendet bereds vidare. Punkt 19 om tillgänglighetskrav för studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 17. Regeringen uppdrog den 17 december 2015 åt Boverket att utreda konsekvenserna av att undanta studentbostäder från kraven för tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 i plan- och bygglagen (N2015/01953/PUB). Uppdraget utökades den 19 maj 2016 så att uppdraget även avser krav på tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 1 § 3 PBL (N2016/03610/PUB). Boverket har redovisat uppdragen i rapporten Tillgänglighet i studentbostäder - konsekvenser av att ta bort tillgänglighetskraven (rapport 2016:22). Regeringen beslutade den 23 februari 2017 om kommittédirektiven Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m. (dir. 2017:22). En kommitté ska bl.a. göra en systematisk och grundlig översyn över kraven i 8 kap. plan- och bygglagen (2010:900), 3 kap. plan- och byggförordningen (2011:338) och Boverkets byggregler, bl.a. i syfte att säkerställa att regelverket är ändamålsenligt utformat. Kommittén kommer därvid även att se över kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga generellt, dvs. inte enbart i fråga om studentbostäder. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6, 14, 17 och 19. 40. Rskr. 2014/15:181 Djurskydd Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 50). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om djurskyddsarbetet inom EU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska intensifiera arbetet för att förbättra djurskyddet inom EU (bet. 2014/15:MJU10 s. 11 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:191 yrkande 6, 2014/15:2544 yrkande 8, 2014/15:2974 yrkande 8 och 2014/15:2976 yrkande 11. I propositionen En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/17:104) utvecklade regeringen hur man tillgodosett tillkännagivandet om arbete för djurskydd. Punkt 1 är slutbehandlad. Punkt 3 om minskad användning av antibiotika*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska intensifiera arbetet inom EU för att minska användningen av antibiotika i djurhållningen (bet. 2014/15:MJU10 s. 19 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1243 yrkande 2, 2014/15:2297 yrkande 3 och 2014/15:2573 yrkande 6. I propositionen En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/17:104) utvecklade regeringen hur man tillgodosett tillkännagivandet för minskad antibiotikaanvändning. Punkt 3 är slutbehandlad. 41. Rskr. 2014/15:194 Sjöfartsfrågor Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:TU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 52). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft: Fr.o.m. 2015 får Chalmers tekniska högskola och Linnéuniversitetet en årlig förstärkning på 1,4 miljoner kronor i syfte att få fram fler praktikplatser på fartyg till sjöfartsstudenter. Den 27 augusti 2015 beslutade regeringen En svensk maritim strategi - för människor, jobb och miljö (N2015/06135/MRT). Den syftar till att ta ett helhetsgrepp om maritima näringar och bidra till att skapa konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utg.omr. 22) presenterade regeringen sin avsikt att jobba med ett s.k. sjöfartsinitiativ som ska syfta bl.a. till att stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft. Initiativet återfinns nu som sjöfartsdelen i den nämnda maritima strategin. Den 20 oktober 2016 trädde ett nytt tonnagebeskattningssystem i kraft (prop. 2015/16:127, bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6). Kvalificerade rederier kan nu välja mellan vanlig bolagsbeskattning och tonnagebeskattning. Syftet med att införa tonnagebeskattning är att öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Regeringen följer noga utvecklingen nationellt och internationellt i fråga om efterlevnaden av de nya svavelreglerna. Nationellt har få överträdelser mot de nya reglerna noterats inom ramen för Transportstyrelsens tillsyn. Arbetet med att se över och lämna förslag till ett mer effektivt sanktionssystem för överträdelser av svavelreglerna pågår inom Regeringskansliet (Miljödepartementet). Ärendet bereds vidare. Punkt 10 om sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förarbevis och åldersgräns för framförande av vattenskoter bör införas (bet. 2014/15:TU11 s. 48 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:493 och 2014/15:1525 yrkandena 1 och 2. Regeringskansliet har den 19 januari 2016 remitterat ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 10. 42. Rskr. 2014/15:206 Yrkestrafik och taxi Prop. 2014/15:83, bet. 2014/15:TU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om beslut om omhändertagande och klampning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som möjliggör att åtgärderna vid hindrande av fortsatt färd kan bestå i längre tid än 24 timmar (bet. 2014/15:TU12 s. 12 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:3045 yrkande 1, 2014/15:3049 och 2014/15:1593. Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att i nära samråd med Polismyndigheten och Tullverket följa upp de nya bestämmelser gällande cabotagetransporter, åtgärder vid hindrande av fortsatt färd och obligatorisk prisuppgift vid taxiresor som har trätt i kraft under 2015. Transportstyrelsen ska i det sammanhanget utreda möjligheterna att låta åtgärder vid hindrande av fortsatt färd bestå under längre tid än 24 timmar samt låta en polisman eller en tulltjänsteman besluta om klampning (dvs. beslut om att förse fordon med mekanisk, elektronisk eller annan låsanordning). Den 15 mars 2016 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av uppdraget (N2016/02111/MRT). Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 maj 2017. Ärendet bereds vidare. Punkt 3 om kontroller och tillsyn av åkeribranschen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att se över möjligheten att tillåta mindre avvikelser från kör- och vilotidsreglerna för yrkesmässig trafik (bet. 2014/15:TU12 s. 16 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:1222. Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att se över möjligheten att tillåta mindre avvikelser från reglerna om kör- och vilotider. Den 15 mars 2016 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av uppdraget (N2016/02111/MRT). Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 maj 2017. Ärendet bereds vidare. Punkt 7 om lastbilars och bussars längd och vikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om dels behovet av att skyndsamt utarbeta erforderliga regeländringar så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton tillåts att trafikera de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet, dels behovet av en generösare dispensgivning och fortsatt utredning när det gäller frågan om att tillåta fordonsekipage på upp till 30 meter (bet. 2014/15:TU12 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6 och 2014/15:2427 yrkande 6 samt delvis bifallit motionerna 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7. Regeringen beslutade den 16 februari 2017 propositionen Godstrafikfrågor (2016/17:112) där det föreslås en ny bärighetsklass, BK4, som gör det möjligt med tyngre fordon och fordonskombinationer än vad som är möjligt i dag. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 7. 43. Rskr. 2014/15:207 Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor Prop. 2014/15:120, bet. 2014/15:TU13 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 55). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 10 om ökad kollektivtrafik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om statens roll i att bidra till att skapa rätt förutsättningar för att kollektivtrafikbranschens mål om en fördubblad kollektivtrafik ska kunna nås (bet. 2014/15:TU13 s. 37 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2318 yrkande 12 samt delvis bifallit motionerna 2014/15:720, 2014/15:1681 yrkande 2 och 2014/15:2742. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 22, s. 32) redogjorde regeringen för hur den avser att behandla riksdagens tillkännagivande om att staten har en roll att bidra till att skapa rätt förutsättningar för att branschens mål om en fördubblad kollektivtrafik ska kunna nås. Det är angeläget att samhällsplaneringen i ökad utsträckning främjar en samhällsstruktur med goda möjligheter att resa kollektivt, till fots eller med cykel. Regeringen stöder en sådan utveckling genom ytterligare satsningar på transportinfrastruktur, förbättringar av regelverk och främjande av hållbar och god samhällsplanering och genom det ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer 2015-2018. I propositionen Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling (prop. 2016/17:21, s. 50 f.) redogjorde regeringen för sin bedömning att redogörelsen i budgetpropositionen och förslagen där innebär att tillkännagivandet är färdigbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 44. Rskr. 2015/16:18 Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare vid omgivningsbuller Prop. 2014/15:122, bet. 2015/16:CU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 59). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om reglering av kommuners handläggningstider för anmälningsärenden*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska vidta nödvändiga åtgärder för att koppla någon form av incitament eller sanktioner till kommande regler om kommuners handläggningstider för anmälningsärenden och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:CU3 s. 11 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:3104, 2014/15:3105 yrkande 2 och 2014/15:3106 yrkande 1. Regeringen uppdrog den 18 februari 2016 åt Boverket att utvärdera hur byggnadsnämnderna tillämpar bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900) om att byggnadsnämnden ska handlägga ett ärende om bygglov m.m. inom viss tid (N2016/01418/PUB). Inom ramen för uppdraget ska Boverket utarbeta ett förslag till komplettering av plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen (2011:338) som innebär att avgiften för anmälan reduceras om byggnadsnämnden överskrider tidsfristen för handläggning av anmälningsärenden. Boverket ska redovisa uppdraget senast den 18 april 2017. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 45. Rskr. 2015/16:43 Statliga företag Skr. 2014/15:140, bet. 2015/16:NU4 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 61). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om skrivelsen om företag med statligt ägande: Regeringen beslutade den 17 november 2016 att lägga riksdagsskrivelsen, vad avser punkt 1, till handlingarna. Punkt 7 om förvaltningen av SJ AB*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förvaltningen av SJ AB och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:NU4 s. 26) och därmed bifallit motion 2015/16:57 yrkande 5. Regeringen återrapporterade i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 24, s. 86) sin syn på förvaltningen av SJ AB och angav att det aktuella tillkännagivandet därmed var slutligt behandlat. Punkten är slutbehandlad. 46. Rskr. 2015/16:79 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:CU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om snabbare plan- och bygglovsprocess*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om åtgärder som kan leda till en snabbare plan- och bygglovsprocess och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:CU1 s. 33) och därmed bifallit motion 2015/16:1986 yrkande 1. Regeringen beslutade den 19 januari 2017 om kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6). En särskild utredare ska bl.a. se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, att begränsa detaljplanekravet, att reglera upplåtelseformer i detaljplan och förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Regeringen har i beslut den 9 september 2016 uppdragit åt Boverket att lämna förslag som bidrar till enhetlighet i kontrollen av egenskaper hos serietillverkade hus (N2016/05609/PUB). Regeringen avser vidare att besluta en proposition med bl.a. förslag om att kommunen ska kunna begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked, tidsfrist för länsstyrelsens beslut efter överprövning och ökad delegation till kommunstyrelsen och byggnadsnämnden. Sammantaget ligger dessa åtgärder i linje med vad riksdagen har gett regeringen till känna. Ärendet bereds vidare. Punkt 8 om fler bygglovsbefriade åtgärder*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att fler åtgärder bör bli bygglovsbefriade och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:CU1 s. 35) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1986 yrkande 3 och 2015/16:2702 yrkande 15. Boverket redovisade i juni 2015 rapporten Åtgärder som kan undantas från krav på bygglov (rapport 2015:28). Regeringen avser att besluta en proposition med bl.a. förslag om att ytterligare åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 7 och 8. 47. Rskr. 2015/16:82 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 77). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet: Vid bolagsstämman i AB Svenska Spel den 27 april 2016 beslutades om disposition av bolagets vinst i enlighet med riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad. 48. Rskr. 2015/16:90 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om AB Göta kanalbolag: Riksdagen godkände den 10 december 2015 att aktierna i AB Göta kanalbolag inte ska medföra rätt till utdelning, att bolagets vinst i den mån den inte reserveras ska användas för att främja bolagets ändamål enligt bolagsordningen och att bolagets behållna tillgångar vid bolagets likvidation ska tillfalla staten. Motsvarande ändringar i bolagets bolagsordning gjordes vid årsstämman den 25 april 2016. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om SAS AB: Svenska staten har under 2016 sålt 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor (se även N 6 rskr. 2009/10:220). Försäljningskostnaderna har dragits av mot försäljningslikviden som efter avdrag för försäljningskostnader uppgick till 203,5 miljoner kronor. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 49. Rskr. 2015/16:98 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:TU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 69). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Transportstyrelsens tillsynsavgifter*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör genomföra en generell översyn av Transportstyrelsens tillsynsavgifter med incitament till att nå ökad effektivitet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:TU1 s. 46 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:3059 yrkande 18. Den 10 september 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att följa upp tillämpningen av bemyndiganden för vissa offentligrättsliga avgifter. Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 31 mars 2016. Regeringen har genom Transportstyrelsens regleringsbrev för 2017 beslutat att vissa obalanser som ackumulerats från bruttoredovisade avgifter med krav på full kostnadstäckning inte behöver beaktas vid framtida avgiftssättning. Ärendet bereds vidare. Se även N 35 rskr. 2014/15:144. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 50. Rskr. 2015/16:110 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU2 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 70). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23 och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU2 s. 10 f.). Arbete fortgår med att omhänderta synpunkterna på resultatredovisningen för utgiftsområde 23 i budgetpropositionen. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 51. Rskr. 2015/16:140 Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen Skr. 2015/16:33, bet. 2015/16:NU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om skrivelsen: Den 29 september 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om Vattenfalls roll i energisystemet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om Vattenfall AB:s roll i energisystemet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:NU7 s. 25 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:3261 yrkande 3. Regeringen beslutade den 22 december 2016 propositionen Funktionskrav på elmätare (prop. 2016/17:73). I propositionen (s. 17) redogör regeringen för sin hantering av tillkännagivandet. Punkten är slutbehandlad. 52. Rskr. 2015/16:142 Lag om fritidsbåtar och vattenskotrar Prop. 2015/16:64, bet. 2015/16:TU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 februari 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 96 och 97). 53. Rskr. 2015/16:152 Genomförande av hissdirektivet Prop. 2015/16:59, bet. 2015/16:CU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 140). 54. Rskr. 2015/16:166 En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser Prop. 2015/16:55, bet. 2015/16:CU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 252). 55. Rskr. 2015/16:171 Genomförande av mätinstrumentdirektivet och direktivet om icke-automatiska vågar Prop. 2015/16:91, bet. 2015/16:NU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 330). 56. Rskr. 2015/16:175 Skogspolitik Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2015/16:MJU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om nationellt skogsprogram*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om inriktningen på arbetet med det nationella skogsprogrammet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU10 s. 11 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1363 yrkande 5, 2015/16:2454 yrkande 4, 2015/16:2607 yrkande 1 och 2015/16:3018 yrkandena 18 och 19. Regeringen tillsatte 2015 fyra externa arbetsgrupper med uppdrag att arbeta fram förslag till strategisk inriktning och åtgärder inom ramen för det svenska skogsprogrammet. Arbetsgrupperna redovisade sina rapporter till regeringen i september 2016 som därefter skickades på remiss. En hearing hölls i oktober 2016. Regeringen återkommer under 2017 med förslag till det svenska skogsprogrammet. Ärendet bereds vidare. Punkt 10 om skogspolitiken och EU*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen även fortsättningsvis ska värna den nationella beslutanderätten över skogsfrågor i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU10 s. 27) och därmed bifallit motion 2015/16:2607 yrkande 2. Regeringen värnar det nationella självbestämmandet i skogsfrågor. Nya initiativ presenterade av EU-kommissionen under 2016, såsom förslag till genomförande av EU:s klimat och energiramverk för 2030, följs noggrant ur detta perspektiv. Beslut väntas fattas under 2017 och 2018 görs en översyn av EU:s skogsstrategi. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 10. 57. Rskr. 2015/16:184 Tillsynsbestämmelser till följd av TSM-förordningen Prop. 2015/16:92, bet. 2015/16:TU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 mars 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 344). 58. Rskr. 2015/16:193 En fossiloberoende transportsektor Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2015/16:TU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om luftfart*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ett ökat användande av biodrivmedel i luftfarten och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:TU9 s. 31 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:3058 yrkande 12 och 2015/16:3148 yrkande 34 samt delvis bifallit motion 2015/16:2371 yrkande 31.2. Regeringen har i den svenska flygstrategi som beslutades den 26 januari 2017 redogjort för hur man avser att behandla riksdagens tillkännagivande att regeringen bör verka för ett ökat användande av biodrivmedel i luftfarten. Regeringen konstaterar där att en mängd initiativ har tagits rörande biodrivmedel för flyget. Det råder samtidigt konkurrens om råvaran och behovet av biodrivmedel finns även inom andra trafikslag. Det pågående uppdraget till Statens energimyndighet att samordna omställningen av transportsektorn till fossilfrihet och ta fram en strategisk plan för detta, är därför en viktig del i regeringens arbete för ett ökat fossiloberoende inom samtliga trafikslag, inklusive flyget. Statens energimyndighet ska redovisa en strategisk plan senast den 28 april 2017. Med anledning av detta anser regeringen att tillkännagivandet är färdigbehandlat. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 9 59. Rskr. 2015/16:219 Genomförande av radioutrustningsdirektivet Prop. 2015/16:93, bet. 2015/16:TU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 april 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 392 och 393). 60. Rskr. 2015/16:226 Luftfartsfrågor Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2015/16:TU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om Bromma flygplats*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:TU14 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147 yrkande 6 och 2015/16:3148 yrkande 32 samt delvis bifallit motionerna 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112. Med ändring av regeringens beslut den 18 december 2014 (S2014/08973/PBB) om uppdrag till en statlig samordnare för Bromma flygplats, beslutade regeringen den 18 december 2015 (N2015/09059/PUB) att samordnarens uppdrag skulle begränsas till att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Övriga delar av uppdraget upphörde. Den statliga samordnaren redovisade den 11 april 2016 rapporten "Mer flyg och bostäder". Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 61. Rskr. 2015/16:227 Jakt och viltvård Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2015/16:MJU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vissa jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska genomföra tidigare riksdagsbeslut om vissa jakt- och viltvårdsfrågor och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU19 s. 14) och därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:1363 yrkande 9. Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Naturvårdsverket att göra en analys av föreskifter och tillämpning inom kronhjortsskötselområden. Syftet är bl.a. att förhindra uppkomst av för stora tätheter av kronhjort för att minska skador på skog och gröda. Uppdraget har redovisats i en rapport den 30 september 2015 och rapporten remitterades under hösten 2015. Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket att komplettera sin tidigare redovisning om kronhjort med de författningsförslag som är nödvändiga för att kronhjort så långt som möjligt ska kunna samförvaltas med älg i enlighet med den nya adaptiva förvaltningsmodellen. Naturvårdsverket har under hösten 2016 rapporterat uppdrag dels om möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden samt att föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Vidare har regeringen uppdragit åt Naturvårdsverket att utreda förutsättningarna för att möjliggöra jakt i svensk ekonomisk zon och hur handläggningen skulle kunna utformas. Uppdraget ska avrapporteras den 31 oktober 2017. Den 29 september 2016 fattade regeringen beslut om ändringar i 3 § andra stycket rennäringsförordningen (1993:384). Enligt ändringen ska rätt till småviltjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen som inte bedrivs yrkesmässigt upplåtas till den som är fast bosatt i Sverige eller den som inte är fast bosatt i Sverige men omfattas av Sveriges internationella åtaganden om etableringsfrihet, den fria rörligheten för kapital, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster och som har uppnått en närmare anknytning till Sverige. Med närmare anknytning till Sverige avses att personen i fråga äger en fastighet i Sverige, bedriver näringsverksamhet i Sverige, har anställning i Sverige eller liknande. Sådan rätt till småviltsjakt får även upplåtas till annan. Den beslutade ändringen träder i kraft den 1 april 2017. I och med detta är tillkännagivandet kring småviltjakten på statens mark ovan odlingsgränsen slutbehandlat. Lämplig hantering av övriga frågor i tillkännagivandet, som tidigare hanterades av Jaktlagsutredningen, analyseras. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 62. Rskr. 2015/16:246 It-politiska frågor Prop. 2015/16:73, bet. 2015/16:TU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om billigare utbyggnad av bredbandsnät: Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 503 och 534-537). Punkt 3 om tillgång till bredband (reservation 1)*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservationen (rskr. 2015/16:246 och bet. 2015/16:TU19 s. 44 f.). Genom beslut den 20 december 2016 om Sverige helt uppkopplat 2025 - en bredbandsstrategi har regeringen omhändertagit riksdagens tillkännagivande. Den 19 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 63. Rskr. 2015/16:253 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering Prop. 2015/16:72, bet. 2015/16:TU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 561-575, 638-646 och 700). 64. Rskr. 2015/16:262 Ändringar i lagen om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler Prop. 2015/16:156, bet. 2015/16:NU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juni 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 604). 65. Rskr. 2015/16:263 Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag Skr. 2015/16:60, bet. 2015/16:NU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 februari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 66. Rskr. 2015/16:268 Borttagande av karenstid för särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet Bet. 2015/16:JuU34 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 juni 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 724). 67. Rskr. 2015/16:295 Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt Prop. 2015/16:110, bet. 2015/16:NU23 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt när det gäller a: Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 767). Därmed är denna del slutbehandlad. när det gäller b 2-6: Genom förvärv av ett lagerbolag bildades Saminvest AB den 1 juli 2016 för att bedriva finansieringsverksamhet med inriktning mot innovativa företag med hög tillväxtpotential genom marknadskompletterande indirekta investeringar. Vid extra bolagsstämma i bolaget den 13 januari 2017 meddelades att staten per den 1 januari 2017 tillskjutit samtliga aktier i de statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB till Saminvest AB i form av ett ovillkorat aktieägartillskott. Vid stämman antogs även en ägaranvisning som anger att bolaget bl.a. ska ansvara för en ansvarsfull hantering av nuvarande innehav i Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB samt för en ordnad långsiktig avveckling av dessa bolag. Ärendet bereds vidare. när det gäller c: Saminvest AB äger sedan den 1 januari 2017 samtliga aktier i Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB. Detta innebär att verksamheten i Saminvest AB från och med den 1 januari 2017 finansieras med kapital från Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB. Därmed är denna del slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b 5 och 6. 68. Rskr. 2015/16:296 Sjöfartsfrågor Prop. 2015/16:158, bet. 2015/16:TU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens förslag till lag om marin utrustning: Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 768). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om sanktionssystemet för efterlevnad av svaveldirektivet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se över utformningen av sanktionssystemet för efterlevnad av svaveldirektivet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:TU17 s. 18 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:3059 yrkande 16 och 2015/16:3148 yrkande 26. Arbete pågår med att ta fram en promemoria med författningsförslag som ska remitteras. Avsikten är att det ska införas en administrativ sanktionsavgift i form av en miljösanktionsavgift för att främja en bättre efterlevnad av kraven i svaveldirektivet. I samband med lagstiftningsärendet har det uppmärksammats ett behov av att förstärka rättssäkerheten inom miljöområdet p.g.a. dubbelprövningsförbudet i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och utvecklingen av nationell praxis. En proposition med lagförslag är avsedd att lämnas till riksdagen under våren 2017. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 69. Rskr. 2015/16:297 Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare m.m. Prop. 2015/16:118, bet. 2015/16:MJU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 824-825). Riksmötet 2016/17 70. Rskr. 2016/17:8 Riksrevisionens rapport om ekonomiska risker för staten i fråga om gruvavfall Skr. 2015/16:165, bet. 2015/16:MJU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om skrivelsen: Den 26 januari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 71. Rskr. 2016/17:10 Gemensamma standarder vid utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel Prop. 2015/16:186, bet. 2016/17:TU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 oktober 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 914 och 915). 72. Rskr. 2016/17:19 Konkurrensskadelag Prop. 2016/17:9, bet. 2016/17:NU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 964-968). 73. Rskr. 2016/17:26 Vildsvin och viltskador Prop. 2015/16:199, bet. 2016/17:MJU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om handläggningen i domstol: Den 3 november 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 974). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om lagförslaget i övrigt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utfodring av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 1 och 2016/17:146 yrkandena 1 och 2. Tillkännagivandet i frågan om reglering av utfodring av vilt bereds. Punkt 3 om kameraövervakning av vilt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kameraövervakning av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 12 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 2, 2016/17:146 yrkande 3 och 2016/17:2445 yrkande 9. Tillkännagivandet innebär att riksdagen uppmanar regeringen att snarast återkomma med förslag om att ersätta tillståndsplikten för kameraövervakning av vildsvinsåtlar med ett anmälningsförfarande. Frågan bereds. I tilläggsdirektiv (dir. 2016:549) till Utredningen om kameraövervakning - brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) har utredaren getts i uppdrag att under arbetet analysera hur en anpassning av kameraövervakningslagen (2013:460) till EU:s nya dataskyddsreglering förhåller sig till Jaktlagsutredningens förslag om kameraövervakning av vildsvinsåtlar. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 74. Rskr. 2016/17:27 Vildsvin och viltskador Prop. 2015/16:199, bet. 2016/17:MJU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om handläggningen i domstol: Den 3 november 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 974). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om lagförslaget i övrigt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utfodring av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 1 och 2016/17:146 yrkandena 1 och 2. Tillkännagivandet i frågan om reglering av utfodring av vilt bereds. Punkt 3 om kameraövervakning av vilt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kameraövervakning av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 12 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 2, 2016/17:146 yrkande 3 och 2016/17:2445 yrkande 9. Tillkännagivandet innebär att riksdagen uppmanar regeringen att snarast återkomma med förslag om att ersätta tillståndsplikten för kameraövervakning av vildsvinsåtlar med ett anmälningsförfarande. Frågan bereds. I tilläggsdirektiv (dir. 2016:549) till Utredningen om kameraövervakning - brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) har utredaren getts i uppdrag att under arbetet analysera hur en anpassning av kameraövervakningslagen till EU:s nya dataskyddsreglering förhåller sig till Jaktlagsutredningens förslag om kameraövervakning av vildsvinsåtlar. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 75. Rskr. 2016/17:28 Genomförande av EU:s direktiv om arbetstidens förläggning vid transporter på inre vattenvägar Prop. 2015/16:189, bet. 2016/17:TU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 november 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 960-963, 965 och 968). 76. Rskr. 2016/17:46 En utvidgad skyldighet att anmäla växtskadegörare Prop. 2015/16:200, bet. 2016/17:MJU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2016 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1125). 77. Rskr. 2016/17:57 Höständringsbudget för 2016 Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om höständringsbudget för 2016 utgiftsramar och anslag samt bemyndiganden: Den 1 december 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer och Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 14 december 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt och anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 22 december 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. 78. Rskr. 2016/17:61 Statliga företag Skr. 2015/16:140, bet. 2016/17:NU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om skrivelsen om företag med statligt ägande: Den 22 december 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 79. Rskr. 2016/17:70 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:CU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 18 när det gäller a: Den 8 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende Lantmäteriet och anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Boverket inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. när det gäller b: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Boverket inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Punkten är slutbehandlad. Punkt 11 om riktvärden för trafikbuller*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen omgående bör besluta om en ändring i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2015. Detta har riksdagen tillkännagett för regeringen (bet. 2016/17:CU1 s. 45 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3378 yrkande 9. Regeringen uppdrog den 17 december 2015 åt Boverket att följa upp och beskriva effekterna av bestämmelserna i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader och analysera vilka effekter mer tillåtande riktvärden skulle kunna leda till (N2015/01953/PUB). Boverket har den 29 december 2016 redovisat konsekvenser av en förändring av förordningen i enlighet med det förslag som remissbehandlades under 2014. Inom ramen för Boverkets utredning har det framkommit önskemål om förtydliganden och justeringar i förordningen från flera aktörer. Det handlar bl.a. om riktvärdet för maximalnivån nattetid på den skyddade sidan samt undantag vid ombyggnader, liksom att se över några frågor som anses oklara i den gällande förordningen. Mot bakgrund av att Boverket identifierat möjliga utvecklingsbehov av förordningen uppdrog regeringen den 23 februari 2017 åt Boverket att, om myndigheten ser behov av förändringar av förordningen, ta fram författningsförslag och konsekvensbedömningar av dessa (N2017/01416/SUBT). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2017. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 11. 80. Rskr. 2016/17:71 Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster Prop. 2016/17:28, bet. 2016/17:TU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 december 2016 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1209-1212). 81. Rskr. 2016/17: 94 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23 och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU2 s. 10 f.). Ärendet bereds. Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 23 när det gäller a: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens veterinärmedicinska anstalt och anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Livsmedelsverket, Sveriges lantbruksuniversitet och anslagen 1:7 Ersättningar för viltskador m.m., 1:22 Främjande av rennäringen m.m., 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet samt 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Därmed är denna del slutbehandlad. när det gäller b 1: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kammarkollegiet. Därmed är denna del slutbehandlad. när det gäller b 2: Ärendet bereds. när det gäller b 3: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende anslaget 1:24 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 22 december beslutade regeringen regleringsbrev avseende Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och anslagen 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor och 1:24 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd. Därmed är denna del slutbehandlad. Punkt 3 om principer för friköp av mark ovan odlingsgränsen m.m.: Regeringen avser att följa de ändrade principer för upplåtelse och friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen som riksdagen beslutat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2 b 2. 82. Rskr. 2016/17:100 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:TU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om anslagen för 2017 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer när det gäller a: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Trafikanalys, Transportstyrelsen, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut samt anslagen 1:8 Viss internationell verksamhet och 1:11 och 1:14 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Trafikverket, Post- och telestyrelsen samt anslaget 2:4 Informationsteknik och telekommunikation samt för inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. när det gäller b 1: Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. när det gäller b 2: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende anslagen 1:11 och 1:14 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Trafikverket och Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. när det gäller c: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. när det gäller d: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende luftfartsverket och Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. 83. Rskr. 2016/17:101 Infrastruktur för framtiden Prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om sårbarhet i transportsystemet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik för att minska sårbarheten i transportsystemet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 32) och därmed bifallit motionerna 2016/17:1763, 2016/17:2531 yrkande 13, 2016/17:3509 yrkande 7 och 2016/17:3510 yrkande 13 samt delvis bifallit motion 2015/16:2778 yrkande 1. Ärendet bereds. Punkt 5 om globala lösningar*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för globala lösningar där sjöfarten och luftfarten kan bära sina klimatkostnader och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 32 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:821 yrkande 30, 2016/17:3119 yrkande 3 och 2016/17:3507 yrkande 13 samt delvis bifallit motion 2016/17:2530 yrkande 23. Ärendet bereds. Punkt 11 om ekonomiska planeringsramar för 2018-2029: Ärendet bereds vidare. Punkt 13 om införandet av ERTMS*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för att införandet av ERTMS sker samordnat med Sveriges grannländer och i nära samråd med branschaktörerna samt med beaktande av järnvägens totala funktionssätt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 58 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:2531 yrkande 4. Ärendet bereds. Punkt 14 om regionala flygplatser*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen i sin aviserade flygstrategi bör värna de regionala flygplatserna och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 62) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3507 yrkande 4, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 34 och 2016/17:3513 yrkande 13 samt delvis bifallit motionerna 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37 och 2016/17:3509 yrkande 19. Ärendet bereds. Punkt 19 om vissa frågor om upphandling av infrastruktur*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör tillse att Trafikverket inför beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg gör en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation i anläggningsbranschen. Detta har riksdagen tillkännagett för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 104 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:2530 yrkande 2, 2016/17:2531 yrkande 1, 2016/17:3507 yrkande 8, 2016/17:3510 yrkande 5, 2016/17:3512 yrkande 31 och 2016/17:3513 yrkande 6 samt delvis bifallit motion 2016/17:3524 yrkande 4. Ärendet bereds. Följande punkter är inte slutbehandlade: punkt 4, 5, 11, 13, 14 och 19. 84. Rskr. 2016/17:103 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:NU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 24 när det gäller a: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende Bolagsverket, Konkurrensverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Patent- och registreringsverket, Sveriges geologiska undersökning, Verket för innovationssystem samt anslagen 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel, 1:7 Turistfrämjande, 1:12 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal, 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag, 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag, 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer, 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation samt i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Därmed är denna del slutbehandlad. när det gäller b 3: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Riksgäldskontoret. Därmed är denna del slutbehandlad. när det gäller b 4: Den 20 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Sveriges geologiska undersökning och Verket för innovationssystem inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Därmed är denna del slutbehandlad. Punkt 2 om namnbyte för Revisorsnämnden: Den 20 december 2016 beslutade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1334, 1336 och 1338-1340). Den 22 december 2016 beslutade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1335 och 1337). Därmed är denna punkt slutbehandlad. Punkt 3 om RISE Research Institutes of Sweden AB när det gäller a och b: Riksdagen bemyndigade den 13 december 2016 regeringen att bredda verksamhetsinriktningen för RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE AB) så att verksamheten, i tillägg till vad som tidigare angetts av riksdagen, ska kunna bedrivas genom intresse- eller dotterbolag, ska kunna omfatta provning, certifiering och utbildning för industrisektorn och därmed förenlig verksamhet, samt ska kunna omfatta ägande och förvaltning av lös egendom. Vidare bemyndigades regeringen att förändra verksamhetsinriktningen för SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB (SP AB) så att den, i stället för vad som tidigare angetts av riksdagen, ska vara i linje med den breddade verksamhetsinriktningen för RISE AB samt att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra en fusion mellan RISE AB och SP AB i enlighet med vad regeringen förordar. Som en förberedelse för en fusion mellan bolagen beslutades vid en extra bolagsstämma i RISE AB den 23 januari 2017 att ändra bolagsordningen för RISE AB i enlighet med riksdagens bemyndigande. Vid en extra bolagsstämma i SP AB den 24 januari 2017 beslutades att ändra bolagsordningen i enlighet med riksdagens bemyndigande. Därmed är dessa delar slutbehandlade. när det gäller c: Under våren 2017 avses ytterligare åtgärder vidtas för att genomföra fusionen. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3 c. 85. Rskr. 2016/17:104 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:NU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 19 när det gäller a: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder samt anslagen 1:3 Europieiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 och 1:3 (2015) inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 24 Näringsliv. när det gäller b: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder samt anslagen 1:3 Europieiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 och 1:3 (2015) inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Punkten är slutbehandlad. 2.10 Kulturdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:140 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 ( Ku 16), 2010/11:75 ( Ku 7), 2011/12:75 (Ku 3), 2012/13:75 (Ku 1), 2013/14:75 ( Ku 1), 2014/15:75 (Ku 1) och 2015/16:75 (Ku 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Statens fastighetsverk har på regeringens uppdrag lämnat en slutrapport som innehåller nya hyressättningsprinciper för hyresavtalen för huvudbyggnaderna vid de fem institutionerna Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska teatern, Naturhistoriska riksmuseet, Nationalmuseum och Historiska museet. De förändrade principerna för hyressättningen för de berörda institutionerna avser att nå en mer ändamålsenlig hyressättning. Företrädare för institutionerna har varit delaktiga i ärendets beredning. Statens fastighetsverk hemställer i sin slutrapport att regeringen ska fastställa grunden för den ränteberäkning som ska ske på det hyresgrundande kapitalet. Regeringen har därefter i regleringsbreven avseende 2014 och 2015 för Statens fastighetsverk delvis behandlat ärendet och klargjort hur avkastningen ska hanteras för kostnadshyresmodellfastigheter (huvudbyggnaderna för Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska teatern, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Historiska museet). Statens fastighetsverk fortsätter arbetet med att skapa en ny hyresmodell. Under arbetet kommer en dialog att föras med berörda hyresgäster. En ny modell har visat sig vara komplex att ta fram då hänsyn behöver tas till många aspekter och att nya regler för redovisning av underhållsåtgärder påverkat arbetet. Avsikten är att principerna för hyressättningen för de fem kulturfastigheter som har en kostnadsbaserad hyresmodell ska gälla vid de kommande omförhandlingarna av nuvarande hyresavtal. Målet är att en mer transparent modell ska tillämpas för att hyreskostnaderna ska bli mer förutsebara. Regeringen anger i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg. 17 s. 37) att man avser att börja tillämpa nya principer under 2017. Riksmötet 2011/12 2. Rskr. 2011/12:224 Radio- och tv-frågor Mot. 2011/12:Kr221, 2011/12:Kr297, 2010/11:K290, bet. 2011/12:KU16 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Ku 4), 2013/14:75 (Ku 4), 2014/15:75 (Ku 3) och 2015/16:75 (Ku 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om evenemangslista*: Regeringen gav den 7 februari 2013 Myndigheten för radio och tv i uppdrag att analysera och lämna förslag till hur en evenemangslista kan utformas. Uppdraget redovisades den 15 november 2013 och har remissbehandlats. Under regeringens beredning av ärendet gjordes ett andra tillkännagivande av riksdagen vilket regeringen uppmanades beakta vissa synpunkter på listans utformning (jfr rskr. 2013/14:230, Ku 5). Med anledning av det andra tillkännagivandet gav regeringen ett nytt uppdrag till myndigheten, vilket redovisades i februari 2016. De nya förslagen från myndigheten remitterades till den 5 september 2016 och bereds nu inom Regeringskansliet. Riksmötet 2012/13 3. Rskr. 2012/13:260 Slutredovisning av regeringens särskilda jämställdhetssatsning 2007-2010, m.m. Skr. 2011/12:174, bet. 2012/13:AU10 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (A 15 och U 17), 2014/15:75 (Ku 5) och 2015/16:75 (Ku 3). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om lönekartläggning och handlingsplaner för jämställda löner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om lönekartläggning och handlingsplaner för jämställda löner (bet. 2012/13:AU10 s. 17 f.). Den 21 mars 2016 överlämnade regeringen propositionen Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter (prop. 2015/16:135) till riksdagen. I propositionen föreslås ändringar i diskrimineringslagen (2008:567). Ändringarna innebär att arbetet med aktiva åtgärder inom arbetslivet och utbildningsområdet ska omfatta samma diskrimineringsgrunder som diskrimineringsförbudet. I propositionen föreslås även att kravet på en lönekartläggning för jämställda löner kvarstår och att en sådan kartläggning ska genomföras årligen i stället för vart tredje år. När det gäller formerna för dokumentationen av arbetet föreslås att kravet på särskilda planer ersätts med ett krav på skriftlig dokumentation. Kravet på skriftlig dokumentation vid lönekartläggningen ändras till att omfatta företag med minst 10 arbetstagare i stället för dagens 25. Se även redovisningen till rskr. 2015/16:304. Riksmötet 2013/14 4. Rskr. 2013/14:60 Bildning och tillgänglighet - radio och tv i allmänhetens tjänst 2014-2019 Prop. 2012/13:164, bet. 2013/14:KrU3 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ku 9), skr. 2014/15:75 (Ku 6) och skr. 2015/16:75 (Ku 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om reglering och redovisning av programföretagens verksamhet*: Regeringen har beslutat om krav på Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) att tillgängliggöra tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning under perioden 2017-2019 (Ku2016/02488/MF). Enligt beslutet får tillgängliggörande i beställ-tv av program som har sänts i marknätet, via satellit eller genom tråd tillgodoräknas till viss del när det gäller vissa tillgänglighetstjänster. Regeringen överväger hur frågan om public service-företagens verksamhet på internet kan hanteras vidare och avser att återkomma till riksdagen vid senare tillfälle. Punkt 2 om tillståndsperiodens längd och halvtidsöversynen*: Den 19 december 2013 beslutade regeringen om sändningstillstånd från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019 för Sveriges Radio AB (SR), SVT och UR. Halvtidsöversynen genomfördes den 22 februari 2017 och regeringen avser att återkomma med en redovisning i budgetpropositionen för 2018. 5. Rskr. 2013/14:230 Etermediefrågor Mot. 2012/13:Kr320, 2013/14:Kr339, Bet. 2013/14:KU28 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ku 9) och skr. 2015/16:75 (Ku 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om evenemangslista*: I enlighet med det som aviserats i budgetpropositionen för 2016 (utg. omr. 17, s. 39 f.) gav regeringen den 5 november 2015 Myndigheten för radio och tv (nuvarande Myndigheten för press, radio och tv) i uppdrag att ta fram ett förslag till evenemangslista med bl.a. villkor om högre befolkningstäckning än vad som tidigare föreslagits. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 29 februari 2016. Myndighetens nya förslag remitterades till den 5 september 2016 och bereds nu inom Regeringskansliet. 6. Rskr. 2013/14:356 Lättare att läsa Prop. 2013/14:134, bet. 2013/14:KrU11 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ku 13) och skr. 2015/16:75 (Ku 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om utredning om lättläst nyhetstidning*: Regeringen har i skr. 2015/16:75 (Ku 6) redogjort för de åtgärder som vidtagits med tillkännagivandet. Som regeringen meddelat i budgetpropositionen för 2017 (utg.omr. 17 s. 85) har regeringen mot bakgrund av de vidtagna åtgärder som redovisats av Myndigheten för tillgängliga medier gjort bedömningen att riksdagens tillkännagivande har tillgodosetts. Nyare riksmöten Riksmötet 2014/15 7. Rskr. 2014/15:80 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU2 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ku 17) och 2015/16:75 (Ku 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om äganderätten till Prins Eugens Waldermarsudde: Regeringen gav den 17 september 2015 Statens fastighetsverk i uppdrag att vidta de åtgärder som behövdes med anledning av att staten har avstått sina anspråk på äganderätten till byggnader och inventarier vid Prins Eugens Waldemarsudde. Statens fastighetsverk lämnade den 1 oktober 2015 över förvaltningen till stiftelsen. Alla utestående ekonomiska frågor har reglerats. 8. Rskr. 2014/15:156 Minoritetsfrågor Mot. 2014/15:1719, bet. 2014/15:KU16 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om antiziganism, romsk inkludering och inrättande av ett romskt förvaltningsområde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering (bet. 2014/15:KU16 s. 6 f.). Flera satsningar mot antiziganism och för romsk inkludering pågår, bl.a. lämnade Kommissionen mot antiziganism sitt slutbetänkande, Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44), till regeringen i juni 2016. Betänkandet har delvis remissbehandlats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Därutöver ingår även regeringens arbete mot antiziganism i den nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott som regeringen beslutade den 24 november 2016 (Ku2016/02629/DISK). Insatser pågår även inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering (skr. 2011/12:56), se redogörelse i prop. 2016/17:1, utgiftsområde 1, avsnitt 10.5. Arbetet med att tillgodose riksdagens tillkännagivande kommer därmed att fortsätta. 9. Rskr. 2014/15:157 Mediefrågor Mot. 2014/15:Kr112, 2014/15:Kr193, 2014/15:Kr295, 2014/15:Kr1329, bet. 2014/15:KrU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om finansieringen av public service-bolagens verksamhet*: Regeringen beslutade den 16 december 2016 om direktiv till en parlamentarisk kommitté med uppdrag att föreslå ett långsiktigt hållbart och solidariskt finansieringssystem för radio och tv i allmänhetens tjänst (dir. 2016:111). Tillkännagivandet är tillgodosett och regeringen avser inte att vidta ytterligare åtgärder. Regeringen avser att lägga ärendet till handlingarna i samband med budgetpropositionen 2018. 10. Rskr. 2014/15:195 Statens stöd till dagspressen Prop. 2014/15:88, bet. 2014/15:KU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post*: Regeringen har den 17 december 2015 uppdragit åt Post- och telestyrelsen att kartlägga förutsättningarna inom det postala regelverket för att genomföra försöksverksamhet med samdistribution av post och tidningar på sådant sätt som riksdagen förordat (N2015/088977/ITP). Post- och telestyrelsen redovisade den 31 mars 2016 att marknaden utvecklats så att samdistribution av post och tidningar på marknadsmässiga grunder sker på fler orter och att myndigheten inte har några verksamma rättsmedel att genomföra försöksverksamhet på sådant sätt som riksdagen förordat (N2016/02494/D). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om reklamskatten*: I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget för 2017, skattefrågor avsnitt 6.19, s. 364 f.) föreslog regeringen att skattesatsen för annons i periodisk publikation sänks från 3 procent till 2,5 procent och skattesatsen för övriga annonser och reklam sänks från 8 procent till 7,65 procent. Vidare höjs gränsen för återbetalning av reklamskatt avseende annonser i självständig periodisk publikation från ett belopp motsvarande en skattepliktig omsättning om högst 50 miljoner kronor till 75 miljoner kronor för helt år. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt för övriga annonser och reklam höjs från 20 000 kronor till 60 000 kronor. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2017. I propositionen gjorde regeringen vidare bedömningen att skattesatsen för annonser i periodiska publikationer bör sänkas från 2,5 procent till 1 procent och skattesatsen för övriga annonser och reklam bör sänkas från 7,65 procent till 6,9 procent från och med den 1 januari 2019. För det fall avsatta reformmedel bedöms räcka till ytterligare sänkning av skattesatserna, bör en sådan sänkning övervägas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om fortsatt behandling av Presstödskommitténs fyra huvudförslag*: Förändrade stödnivåer för hög- och medelfrekventa dagstidningar har trätt i kraft den 1 januari 2016 genom förordning om ändring i presstödsförordningen (1990:524) (SFS 937). Regeringen har, efter Europeiska kommissionens godkännande, utfärdat förordning (2016:137) om utvecklingsstöd till tryckta allmänna nyhetstidningar den 3 mars 2016. Regeringen har vidare i budgetpropositionen för 2017 (Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.19) lämnat förslag på sänkt reklamskatt och höjda gränser för återbetalning av skatt och redovisningsskyldighet 2017 samt gjort en bedömning om ytterligare sänkt reklamskatt 2019, se redovisning under punkt 5. Utredningen om en översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (N 2015:06) som bl.a. har haft till uppgift att utreda effekterna av samdistribution av post och tidningar och hur det skulle påverka möjligheterna för marknadstillträde och effektiv konkurrens har i april 2016 lämnat delbetänkandet Som ett brev på posten - Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:27) och i september 2016 slutbetänkandet Till sista utposten - En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:54). Delbetänkandet och slutbetänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om Presstödskommitténs övriga förslag*: Regeringen har lämnat förslag om höjda stödnivåer för endagarstidningar i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 1 avsnitt 11:3). Efter riksdagens beslut har regeringen den 8 december 2016 beslutat om förordning om ändring av Presstödsförordningen (1990:524) (SFS 1247). Punkten är slutbehandlad. 11. Rskr. 2014/15:241 Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund Mot. 2014/15:1903, 2014/15:2358, bet. 2014/15:KrU11 Tidigare redovisad: Se skr. 2015/16:75 (KU 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om att underlätta för det civila samhällets organisationer*: Riksdagen har tillkännagett att det civila samhället måste värnas, stärkas och dess självständighet bevaras. Detta bör ske bl.a. genom att man tar bort onödiga regler som utgör hinder eller begränsningar (bet. 2014/15:KrU11 s. 3). Den 1 april 2015 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (U2014:04, dir. 2015:38). Utredaren fick därmed i uppdrag att även föreslå hur det civila samhällets villkor kan stärkas så att dess roll i demokratin kan värnas och utvecklas samt föreslå åtgärder från det offentliga för att det civila samhällets organisationer i större omfattning ska nå ut till delar av befolkningen som står utanför det civila samhällets organisationer och inom sina organisationer engagera en större mångfald människor. Utredaren har redovisat uppdraget den 25 februari 2016. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringskansliet har påbörjat arbetet att genomföra utredarens förslag, bl.a. genom att överväga uppdrag till myndigheter för att undanröja hinder och underlätta för det civila samhället. Riksmötet 2015/16 12. Rskr. 2015/16:62 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:KU1 Tidigare redovisad: Se skr. 2015/16:75 (KU 20). Skrivelsen är slutbehandlad. f) finansiering av ett nytt utvecklingsstöd på medieområdet: Regeringen har den 10 december 2015 beslutat om regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Myndigheten för press, radio och tv. Regeringen har, efter Europeiska kommissionens godkännande, utfärdat förordning (2016:137) om utvecklingsstöd till tryckta allmänna nyhetstidningar den 3 mars 2016. 13. Rskr. 2015/16:85 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2015/16/:1, bet. 2015/16:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt. 4 om Konstnärsnämndens namn och organisation: Den fortsatta hanteringen av namn på och intern organisation för den verksamhet som bedrivs av Konstnärsnämnden bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2017. Punkt 5 om Svenska spels bidrag till kulturverksamhet: Ärendet bereds inom Regeringskansliet. 14. Rskr. 2015/16:136 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Bet. 2015/16:KU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Åtgärder med anledningen av riksdagens beslut redovisas under punkt 15. 15. Rskr. 2015/16:137 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Bet. 2015/16:KU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Regeringen ansåg i prop. 2016/17:1 att punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, och 9 var slutbehandlade. Riksdagen delade inte regeringens bedömning avseende punkterna 4, 5, 7 och 9 (se bet. 2016/17:KU1, rskr. 2016/17:75). Punkt 2 om nationell samordnare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det är angeläget att det arbete som bedrivs av den nationella samordnaren tas tillvara samt att det därutöver finns behov av att kontinuerligt utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism (bet. 2015/16:KU4, s. 16 f.). Den 2 juni 2016 beslutade regeringen om att förlänga uppdraget till den nationella samordnaren till den 12 januari 2018 (dir. 2016:43). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om kunskapshöjande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns behov av att sprida kunskap om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi samt att uppgiften att genomföra detta förslagsvis kan tilldelas Forum för levande historia (bet. 2015/16:KU4, s. 21 f.). Det ingår i den nationella samordnarens uppdrag att genomföra utbildningsinsatser (dir. 2014:103). Regeringen har vidare avsatt 4 mnkr årligen till kunskapshöjande åtgärder fram till och med 2020 (prop. 2016/17:1). Barnombudsmannen har t.ex. fått i uppdrag att öka kunskapen om barns upplevelser av våldsbejakande extremism och terrorism (Ku2016/02294/D). Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om ansvar för skolhuvudmän m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar (bet. 2015/16:KU4, s. 26 f.). I den nationella samordnarens tilläggsdirektiv ingår att bistå kommunerna i att utveckla sitt kunskapsbaserade arbete och att ge kunskap och stöd till olika personalgrupper (dir. 2016:43). Göteborgs universitet som har i uppdrag att utveckla och sprida kunskap och metoder för att minska rekrytering av människor till våldsbejakande ideologier och rörelser och till rasistiska organisationer har även fått i uppdrag att utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism, inklusive rasism och främlingsfientlighet, i skolorna, inklusive stöd till lärare, fritidspersonal och socialarbetare. Arbetet ska vara vetenskapligt förankrat och framför allt ta sikte på unga människor som befinner sig i eller i gränslandet till våldsbejakande extremistiska miljöer, inklusive rasism och främlingsfientlighet (Ku2016/02713/LS). Statens skolverk har deltagit i Europarådets projekt Teaching controversial issues som syftar till att utveckla vidareutbildningar och stödmaterial för lärare och pedagoger om hur de kan undervisa i kontroversiella ämnen som t.ex. extremism och terrorism. Detta stödmaterial har Statens skolverk översatt till svenska och det kommer under 2017 att pilottestas av ett antal lärare. Regeringen avvaktar redovisningar och resultat innan vidare åtgärder kan vidtas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna eftersom de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar (bet. 2015/16:KU4, s. 26 f.). Regeringen har under 2016 förstärkt arbetet med att säkerställa att inga offentliga medel ska kunna gå till organisationer som förespråkar antidemokratiska värderingar. Det pågår t.ex. en intern översyn inom Regeringskansliet av hur demokratikriterier är formulerade i olika förordningar för statsbidrag. Regeringen har även tillsatt en utredning som ska se över statens stöd till trossamfund (dir. 2016:62). Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har vidare fått i uppdrag att säkerställa att endast organisationer som uppfyller ställda demokrativillkor får statsbidrag. MUCF ska lämna en redovisning av vilka omständigheter myndigheten fäster vikt vid och vilken prövning som görs för att bedöma om organisationer uppfyller i förordning ställda villkor om demokratisk uppbyggnad och respekt för demokratins idéer inför MUCF:s beslut i fråga om bidrag. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 september 2017 (U2016/03726/UF). Regeringen avvaktar redovisningar och resultat innan vidare åtgärder kan vidtas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om att stärka och stödja samfund och organisationer som vill motverka radikalisering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utvecklas metoder och redskap för att identifiera organisationer och samfund som vill motverka radikalisering och att dessa organisationer bör stärkas och stödjas (bet. 2015/16:KU4, s. 26 f.). Regeringen har gett Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i uppdrag att ta fram och sprida en vägledning för samverkan mellan kommuner och det civila samhällets organisationer i arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ku2016/01622/LS). Nämnden för statligt stöd till trossamfund har i uppdrag att i dialog med de trossamfund som vill utveckla sitt arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stimulera dessa samfunds stöd till ungdomar, föräldrar och anhöriga (Ku2016/02713/LS). Punkten är slutbehandlad. Punkt 7 om att förhindra radikalisering och rekrytering i digitala miljöer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det är viktigt att i digitala miljöer där det förekommer våldsförhärligande budskap som utgör verktyg för rekrytering till extremistiska organisationer och konstellationer sprida positiva motbudskap om demokrati och våra grundläggande värden (bet. 2015/16:KU4, s. 26 f.). Regeringen har gett Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i uppdrag av regeringen att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda under 2016-2018 (Ku2016/01373/D). Medie- och informationskunnighet har kommit att bli ett viktigt verktyg i det förebyggande arbetet mot hot, hat, rasism och våldsbejakande extremism. Regeringen har därför gett Statens medieråd i uppdrag att utveckla och översätta det digitala utbildningsmaterialet MIK för mig (Ku2016/01622/LS). Regeringen avvaktar redovisningarna av dessa uppdrag innan en bedömning av vidare åtgärder kan göras. Punkt 7 är därmed inte slutbehandlad. Punkt 9 om beredskap för att hantera avhoppare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som fortfarande förespråkar våldsbejakande ideologier eller som återvänder och misstänks för att ha begått grova brott utomlands (bet.2015/16:KU4, s. 33 f.). Den nationella samordnaren har i uppdrag att bistå kommunerna i att utveckla insatser för individer som vill lämna våldsbejakande extremistiska rörelser (dir. 2016:43). Regeringen har i oktober 2016 gett nya uppdrag till Socialstyrelsen (Ku2016/02295/D), Statens institutionsstyrelse (Ku2016/02296/D) och Kriminalvården (Ju2016/06988/KRIM) om att vidareutveckla respektive myndighets arbete ytterligare när det gäller det förebyggande arbetet. Det handlar både om att förebygga radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism och utveckla arbetet med individer som är involverade i våldsbejakande extremism. Studier visar att psykisk ohälsa inte är ovanligt bland unga som radikaliserats och dragits in i våldsbejakande extremism. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att göra en kartläggning av hälso- och sjukvårdens erfarenheter av ärenden som rör våldsbejakande extremism (Ku2016/02713/LS). Vidare har regeringen gjort förordningsändringar i förordning (2011:1508) för statsbidrag för verksamhet som värnar demokratin, som gör det möjligt för organisationer att söka verksamhetsbidrag för befintliga verksamheter som ger stöd till individer som vill lämna våldsbejakande extremistiska rörelser (Ku2016/02756/RS). Under 2017 avsätter regeringen 15 mnkr till statsbidrag som kommuner och det civila samhället kan söka för att utveckla verksamheter som förebygger våldsbejakande extremism, inklusive stöd till dem som vill lämna sådana rörelser. Regeringen avvaktar redovisningarna av dessa uppdrag innan en bedömning av vidare åtgärder kan vidtas. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2015/16:138 Riksrevisionens rapport om digitalradio RiR2015:5, bet. 2015/16:KU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:25. Skrivelsen är slutbehandlad. Regeringen har i beslut den 26 januari 2017 lagt riksdagens skrivelse till handlingarna. 17. Rskr. 2015/16:198 Kultur för alla Mot. 2015/16:2137 Bet. 2015/16:KrU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om kulturens roll för hälsa*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om vikten av att ta till vara kulturens roll för hälsa (bet. 2015/16:KrU10 s. 15 f.). Under åren 2011-2013 fick Statens kulturråd i uppdrag att fördela särskilda medel som främjar äldre människors delaktighet i kulturlivet genom såväl kulturupplevelser som eget skapande i gemenskap med andra. Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utg.omr. 17, s. 64) redovisat att många uppskattade projekt har kunnat förverkligas inom ramen för satsningen. Frågan bereds på nytt i Regeringskansliet. 18. Rskr. 2015/16:238 Vissa begravningsfrågor Prop. 2015/16:95, bet 2015/16:KU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 maj 2016 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 559 och 560) Den 2 juni 2016 beslutade regeringen förordningen om ändring i begravningsförordningen (1990:1147) (SFS 633). 19. Rskr. 2015/16:289 Förutsättningar för svensk film Mot. 2015/16: Kr1848, 2015/16:Kr335, 2015/16:Kr3387 Bet. 2015/16:KrU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning om filmpolitikens framtid*: Regeringen avser att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken när konsekvenserna av införandet kan bedömas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform*: Regeringen avser att inleda en uppföljande studie av tidigare utredning från Statskontoret. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om former för samverkan och inflytande*: I regeringens beslut [Ku2016/02761/LS (delvis)] om riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet anges att Filminstitutet ska utse råd med sakkunniga personer som ska bistå i utformningen av de filmpolitiska stöden och vara rådgivande i Filminstitutets arbete. I resultatredovisningen för 2017 ska Filminstitutet särskilt redovisa genomförandet av den nya filmpolitiken med avseende på samverkan med olika aktörer i filmbranschen. Regeringen avser att nära följa processen och vid behov vidta ytterligare åtgärder i syfte att stärka samverkan. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om finansieringen av filmpolitiken*: Regeringen avser att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken när konsekvenserna av införandet kan bedömas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om insatser mot olovlig hantering av film*: Regeringen har genomfört rundabordssamtal med berörda aktörer vilket resulterat i en gemensam uppförandekod (Ku2015/02550/KO). I regleringsbrevet för Statens medieråd 2017 har myndigheten fått i uppdrag att informera om upphovsrättsliga rättigheter och skyldigheter (Ku2016/02761/LS(delvis)). Regeringen har även beslutat att tillsätta en utredning för att se över straffskalorna för vissa allvarliga immaterialrättsintrång (dir. 2017:4). Punkten är slutbehandlad. Punkt 14 om produktionsincitament*: Tillväxtverket har i sitt regleringsbrev för 2017 fått i uppdrag att utreda frågan om produktionsincitament och finansieringsstimulanser för filminspelning (N2016/08059/FF). Punkten är slutbehandlad. Punkt 20 om filmarvet*: I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 17, s. 138) lämnade regeringen förslag om att anslaget för filmstöd tillförs 2,5 miljoner kronor från och med 2017 för att förstärka den pågående satsningen på digitalisering av filmarvet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ärendet. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2015/16:304 Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter Prop. 2015/16:135, bet. 2015/16:AU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 juni 2016 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 828). Riksmötet 2016/17 21. Rskr. 2016/17:58 Höständringsbudget för 2016 Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 24 november beslutade regeringen om ändring av anslag 13:6 Insatser för den ideella sektorn. 22. Rskr. 2016/17:75 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1: a) Anslagen för 2017: Den 8 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för anslagen 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter och 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer. Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för anslagen 3:1 Sametinget, 6:5 Valmyndigheten, 6:6 Stöd till politiska partier, och 8:1 Presstöd samt 8:2 Myndigheten för press, radio och tv. Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati. b) Höjda stödnivåer för endagstidningar: Den 8 december 2016 beslutade regeringen om förordning om ändring av presstödsförordningen (1990:524) (SFS 1247). c) Beställningsbemyndiganden för regeringen: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för anslagen 6:6 Stöd till politiska partier och 8:1 Presstöd. 23. Rskr. 2016/17:83 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KrU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17: a) Anslagen för 2017: Den 14 och 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för samtliga anslag. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: 1. För anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för Statens kulturråd för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. 2. För anslaget 1:3 Skapande skola: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för Statens kulturråd för anslaget 1:3 Skapande skola. 3. För anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler: Den 14 december beslutade regeringen regleringsbrev för Boverket för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler. 4. För anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för Statens kulturråd för anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet. 5. För anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för Statens kulturråd för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål. 6. För anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för Statens kulturråd för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter. 7. För anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för Statens kulturråd för anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 8. För anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för Konstnärsnämnden för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer. Punkt 2 om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst: Den 16 februari 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen beslutat (SFS 111). Punkt 3 om medelstilldelning för 2017 till SR, SVT och UR: Den 14 december 2016 beslutade regeringen anslagsvillkor för SR, SVT och UR. Punkt 4 om medelstilldelning för 2017 till Myndigheten för press, radio och tv: Den 14 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för Myndigheten för press, radio och tv. Punkt 5 om lån till Kungliga Operan AB: Den 20 december 2016 beslutade regeringen om regleringsbrev för Riksgäldskontoret där Riksgäldskontoret ges i uppdrag att, åt Kungliga Operan AB, tillhandahålla en låneram om maximalt 120 miljoner kronor för att finansiera en renovering och ombyggnation av vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB. Punkt 6 om Riksutställningar: Frågan om Riksutställningar bereds inom Regeringskansliet. Punkt 7 om AB Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet: Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkterna 6 och 7 är inte slutbehandlade. 24. Rskr. 2016/17:114 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:AU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 13, a) Anslagen för 2017: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för anslagen 2:1 Diskrimineringsombudsmannen respektive 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 2.11 Arbetsmarknadsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2004/05 1. Rskr. 2004/05:181 Arbetslöshetsförsäkringen Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2004/05:AU4 Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 37), 2006/07:75 (A 5), 2007/08:75 (A 2), 2008/09:75 (A 2), 2009/10:75 (A 1), 2010/11:75 (A 1), 2011/12:75 (A 1), 2012/13:75 (A 1), 2013/14:75 (A 1), 2014/15:75 (A 1) och 2015/16:75 (A 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om a-kassa vid förtroendeuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om a-kassa och förtroendeuppdrag (bet. 2004/05:AU4 s 7 f.). Därmed har riksdagen delvis bifallit motion 2004/05:A383. Tillkännagivandet innebär att riksdagen gett regeringen i uppdrag att närmare överväga frågan om ersättningsrätt m.m. för personer med förtroendeuppdrag. Den 22 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:131). Utredningen överlämnade i juni 2011 betänkandet Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda (SOU 2011:54) som remissbehandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a., utöver frågan om förtroendevaldas rätt till ersättning, upp frågor som berörde deltidsbegränsningen i arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat med anledning av riksdagens tillkännagivande om arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslösa (bet. 2010:11/AU9, se nedan A 4 rskr. 2010/11:279) beslutade regeringen den 13 september 2012 tilläggsdirektiv (dir. 2012:90) till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). I tilläggsuppdraget ingick även att se över frågan om a-kassa vid förtroendeuppdrag. Kommittén överlämnade i september 2013 delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) som remissbehandlades under våren 2014. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. Punkten 7 har omfattats av detta arbete. Regeringen har den 28 december 2016 påbörjat remissbehandling av en departementspromemoria, Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen (Ds 2016:47), om bland annat förtroendeuppdrag och uttag av pension och där lämnas förslag till reglering av vissa förtroendeuppdrag. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Punkten är således inte slutbehandlad. Riksmötet 2005/06 2. Rskr. 2005/06:174 Arbetsrätt Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2005/06:AU3 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (A 10), 2007/08:75 (A 5), 2008/09:75 (A 5), 2009/10:75 (A 2), 2010/11:75 (A 2), 2011/12:75 (A 2), 2012/13:75 (A 2), 2013/14:75 (A 2), 2014/15:75 (A 2) och 2015/16:75 (A 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om ratificering av ILO:s konvention nr 94*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs om ratificering av ILO:s konvention 94 och därmed bifallit motion 2005/06:A362. Den 1 mars 2016 lämnade utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal sitt slutbetänkande, (SOU 2016:15). Utredningen anser att det mervärde en ratifikation av ILO konvention nr 94 innebär är begränsat. En ratifikation utvidgar inte det befintliga utrymmet att ställa arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling. Trots detta anser utredningen att en ratifikation är en markering för att Sverige tar aktiv ställning för goda arbetsvillkor och ställer sig bakom de grundläggande normer och värderingar som avspeglas i ILO:s normsystem. Utredningen anser att ett arbete bör inledas för en ratifikation. Den anför vidare att en sådan måste ske med stöd av mandat från EU. Betänkandet har remitterats med sista svarsdag den 2 november 2016. Beredning pågår nu i Regeringskansliet. Av intresse för frågan är vidare att regeringen den 22 juni 2016 överlämnande propositionen, Nytt regelverk för upphandling (prop. 2015/16:195), till riksdagen. Propositionen innehåller bl.a. förslag till regler om arbetsrättsliga villkor som särskilda kontraktsvillkor, liksom ILO konvention nr 94, men i något annan omfattning än vad konventionen kräver. Riksdagen beslutade den 30 november 2016, i enlighet med finansutskottets betänkande 2016/17: FiU7, att inte anta de föreslagna bestämmelserna om särskilda arbetsrättsliga villkor vid fullgörande av upphandlingskontrakt. Med anledning av betänkandet beslutade riksdagen dock ett tillkännagivande om att regeringen, om den finner att den lagstiftning som riksdagen antar skulle behöva kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra de tre direktiven från 2014 om upphandling i svensk lagstiftning, utan dröjsmål bör återkomma med kompletterande lagförslag som är utformade för att säkerställa att ändamålsenliga arbetsvillkor kan ställas vid upphandling utan att sådana problem och oklarheter som nämns i utskottets ställningstagande uppkommer. Punkten är således inte slutbehandlad. Riksmötet 2009/10 3. Rskr. 2009/10:275 Trygghetssystem för företagare - arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2009/10:120, bet. 2009/10:AU13 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (A 7), 2011/12:75 (A 3), 2012/13:75 (A 3), 2013/14:75 (A 3), 2014/15:75 (A 3) och 2015/16:75 (A 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppdragstagare och arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör låta analysera uppdragstagarnas ställning i arbetslöshetsförsäkringen och återkomma till riksdagen i frågan. Därmed har riksdagen delvis bifallit motion 2009/10:Sf13. Den 2 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om uppdragstagares rätt till ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:128). Utredningen överlämnade den 16 juni 2011 betänkandet Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52) som remissbehandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a. upp frågan i vad mån en uppdragstagare ska betraktas som arbetstagare eller företagare. Frågan är komplicerad och innehåller förslag som innebär en förändring av företagarbegreppet. Regeringen lämnade tilläggsdirektiv (dir. 2012:90) till Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) den 13 september 2012 med uppdrag att se över bl.a. denna fråga. Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att man avsåg att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. Ett utredningsarbete pågår fram till den 28 februari 2018. Punkt 2 kommer att omfattas av detta arbete. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Punkten är således inte slutbehandlad. Riksmötet 2010/11 4. Rskr. 2010/11:279 Arbetslöshetsförsäkringen Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 10), 2012/13:75 (A 6), 2013/14:75 (A 6), 2014/15:75 (A 4) och 2015/16:75 (A 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om allmänna villkor för ersättning i arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som ger arbetslösa rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna. Därmed har riksdagen bifallit motion 2010/11:A379. Tidigare fanns en bestämmelse i arbetslöshetsförsäkringen som innebar att en arbetssökande kunde begränsa sitt arbetssökande yrkesmässigt och geografiskt under de 100 första ersättningsdagarna i en ersättningsperiod (den s.k. 100-dagarsregeln). Regeln infördes 2001 för att senare avskaffas 2007. Riksdagens beslut i denna del innebär att riksdagen har gett regeringen tillkänna att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär ett återinförande av 100-dagarsregeln. En sådan förändring skulle kunna påverka tiden i arbetslöshet och därmed också kostnaderna för försäkringen och bör analyseras noga. Frågan måste också analyseras mot bakgrund av förslagen i regeringens proposition Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m. (prop. 2012/13:12) som också innehåller förslag som kan påverka den enskildes sökaktivitet och tid i arbetslöshet. Frågan har därutöver vissa kopplingar till frågan om arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslösa (se nedan punkt 6). Mot bl.a. denna bakgrund beslutade regeringen den 13 september 2012 tilläggsdirektiv (dir. 2012:90) till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04) med uppdrag att bl.a. utreda denna fråga. Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. Ett utredningsarbete, i vilket punkt 4 ingår, pågår fram till den 28 februari 2018. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Punkten är således inte slutbehandlad. Punkt 6 om arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslösa*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som i betänkandet anförs om att regeringen ska se över arbetslöshetsförsäkringens regelverk i fråga om deltidsbegränsningen så att det inte diskriminerar deltidsarbetslösa och återkommer till riksdagen i frågan. Därmed har riksdagen bifallit motion 2010/11:A279. Det nuvarande regelverket för deltidsarbetslösa tillkom 2008. De förändringar som föreslås måste analyseras noga eftersom de kan få stora ekonomiska konsekvenser. Frågan har också kopplingar till frågan om förtroendevaldas rätt till arbetslöshetsersättning (se A 1 rskr. 2004/05:181) och frågan om arbetslösa ska ha rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna (se ovan punkt 4). Det ingick därför i ovan nämnda tilläggsdirektiv (dir. 2012:90) till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet. Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet remissbehandlades därefter. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avsåg att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. Punkten 6 har omfattats av detta arbete. Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2017 förslag till en ny deltidsbegränsningsregel för deltidsarbetslösa. Regeringen har den 12 januari 2017 beslutat om nödvändiga ändringar i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring (SFS 4) och förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin.(SFS 5) med anledning av förslaget. Punkten är därmed slutbehandlad. 5. Rskr. 2010/11:299 Arbetsrätt Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU10 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 12), 2012/13:75 (A 7), 2013/14:75 (A 7), 2014/15:75 (A 5) och 2015/16:75 (A 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utredning om lex Laval*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen skyndsamt ska tillsätta en utredning med uppdrag att senast den 1 september 2012 överväga vilka lagändringar som krävs för att värna den svenska modellen i ett internationellt perspektiv och därefter återkomma till riksdagen med lagförslag (bet. 2010/11:AU10 s. 19 f.). Regeringen beslutade den 27 september 2012 om kommittédirektiven Utstationering på svensk arbetsmarknad (dir. 2012:92). Den parlamentariska Utstationeringskommittén (A 2012:03) skulle utvärdera de ändringar som gjordes i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare, den s.k. lex Laval, med anledning av Lavaldomen. Till uppdraget hörde att göra en kartläggning av utstationeringssituationen i Sverige. Med den som utgångspunkt skulle kommittén bl.a. utvärdera om tillämpningen av lex Laval fungerar så att skyddet för utstationerade arbetstagares grundläggande arbets- och anställningsvillkor kan säkerställas och överväga vilka lagändringar som krävs för att värna den svenska modellen i ett internationellt perspektiv. Regeringen beslutade den 5 juni 2014 och den 27 november 2014 tilläggsdirektiv (dir. 2014:82) respektive tilläggsdirektiv (dir. 2014:149) som slutligt innebar att kommittén fick ett utvidgat uppdrag att överväga vilka lagändringar och eventuella andra åtgärder som krävs för att stärka kollektivavtalens ställning i utstationeringssituationer och utarbeta nödvändiga författningsförslag. Utstationeringskommittén överlämnade sitt betänkande Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) den 30 september 2015. Regeringen beslutade den 16 februari 2017 propositionen Nya utstationeringsregler (prop. 2016/17:107). Regeringen föreslår bl.a. att möjligheten att uppnå kollektivavtal som reglerar villkoren för utstationerade arbetstagare, ytterst med stöd av stridsåtgärder, ska utvidgas. Det föreslås ett system med kollektivavtal med begränsade villkor och verkningar för utstationerade arbetstagare. Ett kollektivavtal för utstationerade arbetstagare ska ge kontrollbefogenheter för den avtalsslutande arbetstagarorganisationen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 6 om ratificering av ILO-konvention 94*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att ratificera ILO-konvention 94 (bet. 2010/11:AU10 s. 24 f.). Se redogörelsen och de åtgärder som redovisas under A 2 rskr. 2005/06:174. Punkten är således inte slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 6. Rskr. 2011/12:176 Vissa arbetsrättsliga frågor Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2011/12:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (A 10), 2013/14:75 (A 9), 2014/15:75 (A 6) och 2015/16:75 (A 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om solidariskt entreprenörsansvar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen ska återkomma till riksdagen i syfte att säkerställa ändamålsenliga regler för uppdragsgivares ansvar i utstationeringssituationer (bet. 2011/12:AU9 s. 17 f.). I maj 2014 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystem för den inre marknaden (IMI-förordningen), nedan kallat tillämpningsdirektivet. Direktivet innehåller bl.a. bestämmelser om en skyldighet för medlemsstaterna att införa ett entreprenörsansvar i utstationeringssituationer inom byggsektorn. Den 5 juni 2014 beslutade regeringen i tilläggsdirektiv (dir. 2014:82) att Utstationeringskommittén (A 2012:03) skulle lämna de författningsförslag som behövdes för att anpassa svensk rätt till tillämpningsdirektivet när det gällde införandet av ett entreprenörsansvar. Den 27 november 2014 beslutade regeringen i tilläggsdirektiv (dir. 2014:150) att flytta det uppdraget till Utredningen om nya utstationeringsregler (A 2014:04) och förtydligade att utredningen skulle föreslå ett entreprenörsansvar inom byggsektorn och även överväga i vilka övriga sektorer det kan finnas ett behov av ett sådant ansvar och utarbeta nödvändiga författningsförslag. Utredningen om nya utstationeringsregler överlämnade sitt slutbetänkande Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet - Del II (SOU 2015:38) den 31 mars 2015. Betänkandet remitterades under 2015. Inom Arbetsmarknadsdepartementet utarbetades därefter en departementspromemoria, Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering (Ds 2016:6). Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 7. Rskr. 2012/13:53 Lag om uthyrning av arbetstagare m.m. Prop. 2011/12:178, bet. 2012/13:AU5 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (A 17), 2013/14:75 (A 11) 2014/15:75 (A 7) och 2015/16:75 (A 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om socialt protokoll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om socialt protokoll m.m. (bet. 2012/13:AU5 s. 26 f.) och har därmed bifallit motionerna 2011/12:A235, 2011/12:A275 yrkande 1, 2012/13:Sf207 yrkande 2 och 2012/13:A392 yrkande 33. Enligt tillkännagivandet bör Sverige kräva att EU ska anta ett juridiskt bindande socialt protokoll, som tydliggör att grundläggande fackliga rättigheter såsom den fria förhandlings- och konflikträtten och rätten att fritt teckna kollektivavtal gäller inom EU och att dessa inte underordnas EU:s ekonomiska friheter. Anställda ska bl.a. ha rätt att vidta sympatiåtgärder för löntagare i ett annat land. I tillkännagivandet anges att en sådan femte frihet bör gälla inom hela EU och komplettera dagens fyra friheter på den inre marknaden. Statsminister Stefan Löfven uttalade i regeringsförklaringen den 3 september 2016 att lika lön för lika arbete ska gälla enligt lagar och avtal i arbetslandet är en princip som ska gälla i hela Europa. Regeringen har vidare i budgetpropositionen för 2016 uttalat att Sverige ska vara en konstruktiv medlem av EU och att frågor om ordning och reda på arbetsmarknaden är av särskilt intresse. Det anges vidare att principen bör vara lika lön för lika arbete enligt tillämpliga lagar och kollektivavtal i arbetslandet, med respekt för den fria rörligheten. I budgetpropositionen anges att regeringen har bedrivit ett aktivt påverkansarbete för att få till stånd en ändring av utstationeringsdirektivet. Regeringens målsättning är att utländska arbetstagare så långt som möjligt ska likabehandlas med inhemsk arbetskraft, särskilt vad avser grundläggande arbets- och anställningsvillkor inom ramen för utstationeringsdirektivets område, samtidigt som den fria rörligheten respekteras. detta är ett led i regeringens långsiktiga arbete för att stärka grundläggande rättigheter och kollektivavtalens ställning på EU-nivå. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 8. Rskr. 2013/14:133 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:AU2 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (A 22) 2014/15:75 (A 9) och 2015/16:75 (A 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om insatser med anledning av FunkA-utredningens förslag*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som i betänkandet anförs om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag som tar sin utgångspunkt i FunkA-utredningens förslag och beaktar de remissvar som lämnats på utredningens förslag. Därmed har riksdagen bifallit motion 2013/14:A295. Regeringen har i delar genomfört förändringar i linje med utredningen. Förordningen (2007:1364) om Arbetsförmedlingens samarbete med kommuner om arbetsmarknadspolitiska program har genom beslut den 25 juni 2015 upphävts för att öka möjligheterna till samarbete (SFS 505). Regeringen har också genom beslut den 12 mars 2015 möjliggjort längre studietid för studier vid folkhögskola för ungdomar med funktionsnedsättning genom ändring i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program (SFS 149). Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2017 en höjning av taket för den bidragsgrundande lönekostnaden för anställningar med lönebidrag. Punkten är således inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2013/14:183 Arbetsmiljö Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2013/14:AU5 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (A 11) och 2015/16:75 (A 9). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 18 om arbetsmiljöforskning*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur arbetslivsforskningen kan samlas och stärkas och därmed bifallit motionerna 2013/14:Ub570 yrkande 31, 2013/14:A202 yrkande 21, 2013/14:A307 och 2013/14:A409 yrkande 30. Regeringen har i Budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) informerat om att regeringen den 21 januari 2016 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur ett nationellt centrum för samling och spridning av kunskap och forskningsresultat om arbetsmiljö och för utvärdering av arbetsmiljöpolitik, bör inrättas och utformas (dir. 2016:2). För att stärka arbetslivsforskningen föreslog vidare regeringen i samma proposition en anslagsökning om 30 miljoner kronor för arbetslivsforskning och samordnande insatser för 2017 till Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte). Regeringen bedömde att de vidtagna åtgärderna var de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande, som därmed ansågs färdigbehandlat (prop. 2016/17:1, utg. omr. 16, avsnitt 9.5.2, s 211 och utg. omr. 9, avsnitt 9.5, s 198 f.). Punkten är slutbehandlad. 10. Rskr. 2013/14:368 Insatser för vissa nyanlända invandrares etablering m.m. Prop. 2013/14:104, bet. 2013/14:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (A 13) och 2014/15:75 (A 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om samhällsorientering för fler nyanlända*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till utvidgad målgrupp för samhällsorienteringen, för såväl yngre som äldre nyanlända som har behov av samhällsinformation (bet. 2013/14:AU9 s. 19). Regeringen avser att återkomma med förslag för att förenkla och effektivisera etableringsuppdraget. Syftet är att göra regleringen av nyanländas etablering mer lik det arbetsmarknadspolitiska regelverket i övrigt. Samhällsorientering är en del av etableringen. Departementspromemorian Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35), med förslag om bl.a. ändringar i lagen (203:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare, har remissbehandlats. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2014/15 11. Rskr. 2014/15:100 Översynen av Arbetsförmedlingen Utskottsinitiativ, bet. 2014/15:AU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (A 13). Skrivelsen är slutbehandlad. Om översynen av Arbetsförmedlingen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att arbetet med översynen av Arbetsförmedlingen ska återupptas senast den 15 april 2015. Tillkännagivandet hör samman med tillkännagivandet i riksdagsskrivelse 2014/15:249 (A 13) och hanteras i ett sammanhang. Regeringen har i Budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) informerat om att en rad åtgärder för att förändra styrningen av Arbetsförmedlingen har vidtagits. Vad avser förändringar på längre sikt beslutade regeringen den 22 juni 2016 att tillsätta en utredning för en bred översyn av det statliga åtagandet och Arbetsförmedlingens uppdrag (dir 2016:56). Regeringen ansåg därmed att riksdagens tillkännagivande var slutbehandlat (prop. 2016/17:1, utg. omr. 14, avsnitt 4.5, s 41 f.). Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 12. Rskr. 2014/15:142 Arbetsmarknadspolitik Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2014/15:AU5 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (A 14). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om utökat stöd till start av näringsverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder för att även unga under 20 år ska få möjlighet att ta del av stöd till start av näringsverksamhet och därmed bifallit motion 2014/15:2575 yrkande 18. Tillkännagivandet har tillmötesgåtts av regeringen genom ändringar av förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program (SFS 817) och av förordning (2007:813) om jobbgarantin för ungdomar (SFS 819). Dessa ändringar trädde i kraft den 15 augusti 2016. Följdändring har även gjorts i förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd (SFS 1267). Denna ändring träder i kraft den 1 februari 2017. Punkten är därmed slutbehandlad. 13. Rskr. 2014/15:249 Arbetsförmedlingen Skr. 2014/15:42, bet. 2014/15:AU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (A 17). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av Arbetsförmedlingen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen snarast bör återuppta arbetet med att genomföra en bred översyn av Arbetsförmedlingen. Därmed har riksdagen bifallit motion 2014/15:3083 och lagt skrivelse 2014/15:42 i denna del till handlingarna. Tillkännagivandet hör samman med tillkännagivandet i riksdagsskrivelse 2014/15:100 (A 11) och hanteras i ett sammanhang. Regeringen har i Budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) informerat om att en rad åtgärder för att förändra styrningen av Arbetsförmedlingen har vidtagits. Vad avser förändringar på längre sikt beslutade regeringen den 22 juni 2016 att tillsätta en utredning för en bred översyn av det statliga åtagandet och Arbetsförmedlingens uppdrag (dir 2016:56). Regeringen ansåg därmed att riksdagens tillkännagivande var slutbehandlat (prop. 2016/17:1, utg. omr. 14, avsnitt 4.5, s 41 f.). Skrivelsen är därmed slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 14. Rskr. 2015/16:128 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Prop. 2015/16:54, bet. 2015/16:AU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 februari 2016 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 38). 15. Rskr. 2015/16:156 Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar Prop. 2015/16:62, bet. 2015/16:AU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 mars 2016 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 248 och 249). 16. Rskr. 2015/16:172 Riksrevisionens rapport om statens insatser för etablering av nyanlända Skr. 2015/16:58, bet. 2015/16:AU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 17. Rskr. 2015/16:269 Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden Prop. 2015/16:128, bet. 2015/16:AU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 juni 2016 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 749 och 750). 18. Rskr. 2015/16:270 En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020 m.m. Skr. 2015/16:80, bet. 2015/16:AU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 september 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Riksmötet 2016/17 19. Rskr. 2016/17:4 Riksrevisionens rapport om regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning. 2015/16:154, bet. 2016/17:AU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 november 2016 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 20. Rskr. 2016/17:59 Höständringsbudget för 2016 Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområde 14 och anslag 1:1. Den 24 november 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 21. Rskr. 2016/17:115 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17AU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 13: a) Anslagen för 2016 (delvis): Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende anslagen 1:1 Integrationsåtgärder, 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande och anslaget 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare för budgetåret 2017 samt anslaget 1:5 Hemutrustningslån. c) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden slutligt p. 1 och slutligt a) Anslagen för 2017: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 22. Rskr. 2016/17:128 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:AU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om anslag inom utgiftsområde 14: a) Anslagen för 2017 delvis: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket, Arbetsdomstolen och Medlingsinstitutet samt anslagen 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m., 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning, 2:4 Internationella arbetsorganisationen (ILO) och 2:5 Arbetslivspolitik inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden p. 7 slutligt: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Arbetsmiljöverket. Anslagen för 2017 slutligt: Den 22 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev avseende anslag 2:5 Arbetslivspolitik gällande forskning om arbetsliv. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 3 Kronologiskt register Rskr. nr Redovisas under Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) 1999/2000 253 N 1 MJU17 X 2001/02 201 Fi 1 SkU20 X 233 Ju 1 KU21 X 2003/04 102 S 1 SfU1 X 2004/05 153 Ju 2 KU14 X 178 N 2 TU7 X 181 A 1 AU4 X 2005/06 111 S 2 SoU1 X 144 S 3 SoU6 X 174 A 2 AU3 X 190 Ju 3 SfU8 X 308 N 3 TU5 X 2006/07 115 Fi 2 SkU11 X 2007/08 24 N 4 FiU11 X 2008/09 176 Ju 4 NU11 X 2009/10 140 Ku 1 KrU1 X 144 Fi 3 KrU1 X 162 N 5 NU10 X 220 N 6 FiU35 X 223 M 1 MJU21 X 275 A 3 AU13 X 384 N 7 NU22 X 2010/11 49 N 8 MJU6 X 57 Fi 4 FiU18 X 132 N 9 NU1 X 137 U 1 UbU3 X 170 U 2 UbU6 X 187 Fi 5 AU3 X 203 Ju 5 SoU8 X 206 U 3 UbU7 X 208 Ju 6 CU9 X 213 Ju 7 FöU2 X 231 N 10 MJU20 X 279 A 4 AU9 X 299 A 5 AU10 X 324 Ju 8 JuU28 X 2011/12 45 M 2 NU4 X 99 M 3 MJU1 X 122 S 4 SoU9 X 131 Fö 1 FöU2 X 153 N 11 MJU10 X 170 Fi 6 SkU13 X 172 N 12 MJU13 X 176 A 6 AU9 X 224 Ku 2 KU16 X 253 Ju 9 CU19 X 261 N 13 MJU21 X 2012/13 53 A 7 AU5 X 77 Ju 10 SkU8 X 91 UD 1 UU2 X 103 N 14 NU1 X 120 M 4 MJU1 X 144 Ju 11 CU6 X 154 Ju 12 JuU15 X 161 S 5 SoU10 X 186 U 4 UbU6 X 196 S 6 FöU8 X 197 Fö 2 FöU10 X 223 Fö 3 FöU7 X 241 Fi 7 SkU32 X 259 N 15 TU18 X 260 Ku 3 AU10 X 287 Fi 8 FiU21 X 2013/14 27 U 5 UbU6 X 56 Fi 9 FiU1 X 60 Ku 4 KrU3 X 99 M 5 MJU7 X 104 U 6 UbU1 X 122 M 6 MJU1 X 125 S 7 SoU1 X 130 U 7 SoU2 X 133 A 8 AU2 X 143 Ju 13 CU11 X 158 Fi 10 KU30 X 159 Ju 14 JuU15 X 163 Ju 15 KU35 X 166 S 8 AU4 X 168 N 16 TU7 X 177 Ju 16 JuU18 X 181 N 17 TU9 X 183 A 9 AU5 X 186 Fi 11 SkU24 X 187 N 18 CU10 X 188 N 19 CU10 X 196 S 9 SoU13 X 197 S 10 SoU14 X 201 Ju 17 CU20 X 212 N 20 CU25 X 217 N 21 TU14 X 218 N 22 TU14 X 226 N 23 MJU21 X 230 Ku 5 KU28 X 251 Fi 12 SkU34 X 256 SB 1 UU10 X 302 N 24 TU13 X 317 Fö 4 FiU21 X 326 Ju 18 SoU23 X 356 Ku 6 KrU11 X 368 A 10 AU9 X 372 N 25 TU19 X 373 N 26 TU19 X 374 N 27 TU20 X 375 N 28 TU18 X 2014/15 24 N 29 TU2 X 25 N 30 TU3 X 29 Fi 13 FiU1 X 48 S 11 SfU3 X 77 Ju 19 JuU1 X 78 Fi 14 FiU2 X 80 Ku 7 FiU2 X 84 Fi 15 FiU5 X 86 N 31 TU1 X 90 U 8 UbU1 X 93 N 32 KrU6 X 100 A 11 AU6 X 102 Ju 20 JuU9 X 104 Ju 21 FöU6 X 121 N 33 MJU3 X 122 Ju 22 CU6 X 123 N 34 TU5 X 124 Ju 23 JuU18 X 125 S 12 SoU3 X 127 Ju 24 KU11 X 130 M 7 MJU7 X 132 Fö 5 FöU7 X 135 U 9 UbU9 X 138 Ju 25 JuU14 X 139 N 35 JuU15 X 140 Fi 16 FiU27 X 141 U 10 UbU3 X 142 A 12 AU5 X 143 Fi 17 KrU4 X 144 N 36 TU7 X 145 N 37 TU8 X 152 Ju 26 JuU16 X 153 Ju 27 JuU17 X 154 N 38 MJU9 X 155 S 13 SoU6 X 156 Ku 8 KU16 X 157 Ku 9 KrU3 X 162 U 11 UbU10 X 169 Fi 18 SkU20 X 173 Ju 28 KU15 X 178 Fi 19 CU11 X 180 N 39 CU10 X 181 N 40 MJU10 X 182 M 8 MJU12 X 184 UD 2 UFöU3 X 194 N 41 TU11 X 195 Ku 10 KU12 X 201 U 12 UbU11 X 204 Ju 29 JuU26 X 206 N 42 TU12 X 207 N 43 TU13 X 215 S 14 SoU17 X 241 Ku 11 KrU11 X 243 Fi 20 FiU32 X 244 Fi 21 FiU32 X 249 A 13 AU11 X 255 Fi 22 FiU21 X 2015/16 18 N 44 CU3 X 19 Fi 23 FiU11 X 36 Ju 30 CU6 X 43 N 45 NU4 X 49 Fö 6 FöU3 X 50 M 9 FöU3 X 51 Fi 24 FiU1 X 62 Ku 12 KU1 X 79 N 46 CU1 X 82 N 47 KrU1 X 85 Ku 13 KrU1 X 86 Ju 31 JuU7 X 90 N 48 NU1 X 98 N 49 TU1 X 99 UD 3 UU2 X 103 M 10 MJU1 X 106 Ju 32 JuU1 X 109 M 11 MJU12 X 110 N 50 MJU2 X 113 U 13 UbU1 X 115 Fö 7 FöU1 X 117 Fi 25 FiU17 X 118 Fi 26 FiU2 X 121 Fi 27 FiU5 X 124 Ju 33 SoU3 X 126 S 15 SfU9 X 127 U 14 UbU8 X 128 A 14 AU4 X 129 Fi 28 CU11 X 130 Ju 34 CU10 X 132 Ju 35 SfU10 X 133 S 16 SoU4 X 134 Fi 29 FiU15 X 136 Ku 14 KU4 X 137 Ku 15 KU4 X 138 Ku 16 KU6 X 139 Ju 36 KU9 X 140 N 51 NU7 X 141 Ju 37 JuU2 X 142 N 52 TU8 X 143 Ju 38 JuU17 X 144 Fi 30 SkU15 X 145 SB 2 KU10 X 146 Fi 31 FiU12 X 147 Fi 32 FiU16 X 148 U 15 UbU6 X 149 Fö 8 FöU8 X 150 M 12 MJU8 X 151 UD 4 UU11 X 152 N 53 CU12 X 153 Ju 39 JuU3 X 154 Ju 40 JuU12 X 155 U 16 UbU9 X 156 A 15 AU5 X 157 Ju 41 CU22 X 158 Ju 42 JuU25 X 159 Ju 43 JuU10 X 160 Ju 44 JuU13 X 161 Fi 33 SkU21 X 162 M 13 MJU7 X 163 S 17 SoU9 X 164 Fö 9 FöU5 X 165 Fö 10 FöU6 X 166 N 54 CU16 X 167 Fi 34 CU17 X 168 U 17 UbU12 X 169 U 18 UbU13 X 170 Ju 45 CU20 X 171 N 55 NU11 X 172 A 16 AU6 X 173 Ju 46 FöU7 X 174 Ju 47 JuU21 X 175 N 56 MJU10 X 176 Fi 35 FiU26 X 177 S 18 SoU6 X 178 U 19 UbU7 X 179 Fi 36 FiU30 X 181 Ju 48 JuU14 X 184 N 57 TU12 X 185 UD 5 NU13 X 186 UD 6 NU12 X 187 Ju 49 CU14 X 188 S 19 SoU10 X 189 Ju 50 FöU4 X 190 Ju 51 JuU22 X 191 M 14 CU13 X 192 Ju 52 KU15 X 193 N 58 TU9 X 194 Fi 37 FiU22 X 195 Ju 53 FiU22 X 196 Ju 54 JuU18 X 197 Ju 55 JuU20 X 198 Ku 17 KrU10 X 199 M 15 FöU9 X 200 Ju 56 FöU11 X 201 Fi 38 NU17 X 202 Ju 57 NU18 X 203 Ju58 FöU13 X 204 S 20 SfU13 X 205 Ju 59 KU14 X 207 Ju 60 KU18 X 208 Fi 39 FiU25 X 209 M 16 MJU14 X 210 Fi 40 FiU42 X 211 Ju 61 FiU42 X 215 Fi 41 FiU29 X 216 Fi 42 FiU33 X 217 Fi 43 SkU23 X 218 Fi 44 SkU24 X 219 N 59 TU15 X 220 S 21 SoU7 X 223 Fi 45 FiU35 X 224 Ju 62 CU18 X 225 Fö 11 FöU10 X 226 N 60 TU14 X 227 N 61 MJU19 X 228 U 20 UbU14 X 229 S 22 SoU16 X 230 M 17 NU19 X 231 UD 7 UFöU3 X 232 Ju 63 JuU11 X 233 Ju 64 JuU15 X 234 Ju 65 JuU16 X 235 Ju 66 CU19 X 236 Ju 67 CU21 X 237 Ju 68 KU22 X 238 Ku 18 KU24 X 239 Ju 69 JuU28 X 240 Ju 70 JuU29 X 241 Ju 71 JuU30 X 242 Ju 72 JuU33 X 243 S 23 SoU11 X 244 S 24 SoU12 X 245 UD 8 UU20 X 246 N 62 TU19 X 247 Fö 12 FöU14 X 248 Fö 13 FöU15 X 249 S 25 SoU13 X 250 S 26 SoU15 X 251 Ju 73 KU26 X 252 Fi 46 FiU32 X 253 N 63 TU18 X 254 Fi 47 SkU26 X 255 U 21 UbU19 X 256 U 22 UbU21 X 257 Fö 14 UFöU4 X 258 S 27 SoU14 X 259 S 28 SoU17 X 260 Ju 74 SfU17 X 261 Fi 48 FiU34 X 262 N 64 NU20 X 263 N 65 NU21 X 264 Ju 75 NU22 X 265 M 18 FöU12 X 266 U 23 UbU20 X 267 U 24 UbU22 X 268 N 66 JuU34 X 269 A 17 AU11 X 270 A 18 AU8 X 272 Fi 49 FiU36 X 273 SB 3 UU10 X 275 SB 4 KU21 X 277 SB 5 KU29 X 286 SB 6 KU20 X 288 UD 9 UU15 X 289 Ku 19 KrU11 X 290 Fi 50 KU23 X 291 Fi 51 KU25 X 292 UD 10 UU18 X 294 UD 11 UU19 X 295 N 67 NU23 X 296 N 68 TU17 X 297 N 69 MJU17 X 298 M 19 MJU18 X 299 M 20 MJU22 X 300 Fi 52 CU23 X 301 Ju 76 CU24 X 302 S 29 SoU8 X 303 Ju 77 SfU16 X 304 Ku 20 AU10 X 305 S 30 AU9 X 306 M 21 MJU20 X 307 M 22 MJU21 X 308 Fi 53 FiU20 X 309 Fi 54 SkU25 X 310 Fi 55 FiU21 X 311 Fi 56 FiU28 X 313 Fi 57 FiU41 X 314 Ju 78 JuU31 X 315 U 25 UbU18 X 318 Fi 58 FiU37 X 319 Ju 79 JuU27 X 320 Ju 80 JuU35 X 2016/17 1 M 23 MJU3 X 2 Ju 81 SfU5 X 3 Fi 59 FiU12 X 4 A 19 AU3 X 5 U 26 UbU3 X 6 Fi 60 SkU6 X 7 Fi 61 SkU2 X 8 N 70 MJU23 (15/16) X 9 M 24 MJU6 X 10 N 71 TU2 X 11 Fi 62 SkU3 X 12 Fi 63 SkU4 X 13 Fi 64 JuU4 X 15 Fi 65 KU2 X 16 Fi 66 SkU5 X 18 M 25 NU7 X 19 N 72 NU6 X 20 Ju 82 NU5 X 21 Fi 67 FiU6 X 22 Fi 68 FiU8 X 23 Ju 83 JuU2 X 24 Ju 84 JuU3 X 25 Ju 85 CU2 X 26 N 73 MJU4 X 27 N 74 MJU4 X 28 N 75 TU3 X 30 Ju 86 CU3 X 31 Ju 87 CU4 X 32 Ju 88 CU5 X 33 S 31 SoU2 X 36 Ju 89 KU3 X 37 Fi 69 KU3 X 39 Ju 90 KU4 X 40 Fi 70 KU4 X 41 Ju 91 KU8 X 43 Ju 92 KU9 X 44 S 32 SoU3 X 45 Ju 93 JuU6 X 46 N 76 MJU5 X 47 Ju 94 SfU11 X 48 Fi 71 UU7 X 49 Fi 72 FiU1 X 50 Fi 73 FiU11 X 51 Ju 95 FiU11 X 52 UD 12 FiU11 X 53 Fö 15 FiU11 X 54 S 33 FiU11 X 55 U 27 FiU11 X 56 M 26 FiU11 X 57 N 77 FiU11 X 58 Ku 21 FiU11 X 59 A 20 FiU11 X 60 Ju 96 JuU7 X 61 N 78 NU4 X 62 Fi 74 SkU7 X 63 Fi 75 SkU8 X 64 U 28 UbU5 X 65 U 29 UbU6 X 66 Fi 76 FiU7 X 68 Fi 77 CU1 X 69 M 27 CU1 X 70 N 79 CU1 X 71 N 80 TU5 X 72 SB 7 KU1 X 73 Ju 97 KU1 X 74 Fi 78 KU1 X 75 Ku 22 KU1 X 78 Ju 98 SfU6 X 79 S 34 KrU1 X 80 Fi 79 KrU1 X 81 U 30 KrU1 X 82 M 28 KrU1 X 83 Ku 23 KrU1 X 84 UD 13 UU1 X 85 Fi 80 SkU1 X 86 M 29 NU3 X 87 Fi 81 SkU10 X 88 Fi 82 SkU12 X 89 Fi 83 KrU2 X 90 Ju 99 JuU1 X 91 Ju 100 SfU4 X 92 Fi 84 SkU9 X 93 Fi 85 SkU11 X 94 N 81 MJU2 X 95 UD 14 UU2 X 97 Ju 101 FöU1 X 98 Fö 16 FöU1 X 99 M 30 FöU1 X 100 N 82 TU1 X 101 N 83 TU4 X 102 UD 15 NU1 X 103 N 84 NU1 X 104 N 85 NU2 X 105 U 31 UbU1 X 106 U 32 UbU2 X 107 UD 16 UFöU2 X 108 UD 17 UFöU1 X 113 S 35 AU1 X 114 Ku 24 AU1 X 115 A 21 AU1 X 116 M 31 MJU1 X 117 Fi 86 FiU3 X 118 Fi 87 FiU13 X 119 Fi 88 FiU14 X 120 S 36 SfU2 X 121 S 37 SfU3 X 122 S 38 SfU1 X 123 Fi 89 FiU2 X 125 Fi 90 FiU4 X 126 Fi 91 FiU5 X 127 S 39 SoU1 X 128 A 22 AU2 X 129 Fi 92 AU4 X 131 Fi 93 FiU10 X 4 Utskottsindelat register Rskr. nr Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Redovisas under Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) 4.1 Konstitutionsutskottet 2001/02 233 KU21 Ju 1 X 2004/05 153 KU14 Ju 2 X 2011/12 224 KU16 Ku 2 X 2013/14 158 KU30 Fi 10 X 163 KU35 Ju 15 X 230 KU28 Ku 5 X 2014/15 127 KU11 Ju 24 X 156 KU16 Ku 8 X 173 KU15 Ju 28 X 195 KU12 Ku 10 X 2015/16 62 KU1 Ku 12 X 136 KU4 Ku 14 X 137 KU4 Ku 15 X 138 KU6 Ku 16 X 139 KU9 Ju 36 X 145 KU10 SB 2 X 192 KU15 Ju 52 X 205 KU14 Ju 59 X 207 KU18 Ju 60 X 237 KU22 Ju 68 X 238 KU24 Ku 18 X 251 KU26 Ju 73 X 275 KU21 SB 4 X 277 KU29 SB 5 X 286 KU20 SB 6 X 290 KU23 Fi 50 X 291 KU25 Fi 51 X 2016/17 15 KU2 Fi 65 X 36 KU3 Ju 89 X 37 KU3 Fi 69 X 39 KU4 Ju 90 X 40 KU4 Fi 70 X 41 KU8 Ju 91 X 43 KU9 Ju 92 X 72 KU1 SB 7 X 73 KU1 Ju 97 X 74 KU1 Fi 78 X 75 KU1 Ku 22 X 4.2 Finansutskottet 2007/08 24 FiU11 N 4 X 2009/10 220 FiU35 N 6 X 2010/11 57 FiU18 Fi 4 X 2012/13 287 FiU21 Fi 8 X 2013/14 56 FiU1 Fi 9 X 317 FiU21 Fö 4 X 2014/15 29 FiU1 Fi 13 X 78 FiU2 Fi 14 X 80 FiU2 Ku 7 X 84 FiU5 Fi 15 X 140 FiU27 Fi 16 X 243 FiU32 Fi 20 X 244 FiU32 Fi 21 X 255 FiU21 Fi 22 X 2015/16 19 FiU11 Fi 23 X 51 FiU1 Fi 24 X 117 FiU17 Fi 25 X 118 FiU2 Fi 26 X 121 FiU5 Fi 27 X 134 FiU15 Fi 29 X 146 FiU12 Fi 31 X 147 FiU16 Fi 32 X 176 FiU26 Fi 35 X 179 FiU30 Fi 36 X 194 FiU22 Fi 37 X 195 FiU22 Ju 53 X 208 FiU25 Fi 39 X 210 FiU42 Fi 40 X 211 FiU42 Ju 61 X 215 FiU29 Fi 41 X 216 FiU33 Fi 42 X 223 FiU35 Fi 45 X 252 FiU32 Fi 46 X 261 FiU34 Fi 48 X 272 FiU36 Fi 49 X 308 FiU20 Fi 53 X 310 FiU21 Fi 55 X 311 FiU28 Fi 56 X 313 FiU41 Fi 57 X 318 FiU37 Fi 58 X 2016/17 3 FiU12 Fi 59 X 21 FiU6 Fi 67 X 22 FiU8 Fi 68 X 49 FiU1 Fi 72 X 50 FiU11 Fi 73 X 51 FiU11 Ju 95 X 52 FiU11 UD 12 X 53 FiU11 Fö 15 X 54 FiU11 S 33 X 55 FiU11 U 27 X 56 FiU 11 M 26 X 57 FiU11 N 77 X 58 FiU11 Ku 21 X 59 FiU11 A 20 X 66 FiU7 Fi 76 X 117 FiU3 Fi 86 X 118 FiU13 Fi 87 X 119 FiU14 Fi 88 X 123 FiU2 Fi 89 X 125 FiU4 Fi 90 X 126 FiU5 Fi 91 X 131 FiU10 Fi 93 X 4.3 Skatteutskottet 2001/02 201 SkU20 Fi 1 X 2006/07 115 SkU11 Fi 2 X 2011/12 170 SkU13 Fi 6 X 2012/13 77 SkU8 Ju 10 X 241 SkU32 Fi 7 X 2013/14 186 SkU24 Fi 11 X 251 SkU34 Fi 12 X 2014/15 169 SkU20 Fi 18 X 2015/16 144 SkU15 Fi 30 X 161 SkU21 Fi 33 X 217 SkU23 Fi 43 X 218 SkU24 Fi 44 X 254 SkU26 Fi 47 X 309 SkU25 Fi 54 X 2016/17 6 SkU6 Fi 60 X 7 SkU2 Fi 61 X 11 SkU3 Fi 62 X 12 SkU4 Fi 63 X 16 SkU5 Fi 66 X 62 SkU7 Fi 74 X 63 SkU8 Fi 75 X 85 SkU1 Fi 80 X 87 SkU10 Fi 81 X 88 SkU12 Fi 82 X 92 SkU9 Fi 84 X 93 SkU11 Fi 85 X 4.4 Justitieutskottet 2010/11 324 JuU28 Ju 8 X 2012/13 154 JuU15 Ju 12 X 2013/14 159 JuU15 Ju 14 X 177 JuU18 Ju 16 X 2014/15 77 JuU1 Ju 19 X 102 JuU9 Ju 20 X 124 JuU18 Ju 23 X 138 JuU14 Ju 25 X 139 JuU15 N 35 X 152 JuU16 Ju 26 X 153 JuU17 Ju 27 X 204 JuU26 Ju 29 X 2015/16 86 JuU7 Ju 31 X 106 JuU1 Ju 32 X 141 JuU2 Ju 37 X 143 JuU17 Ju 38 X 153 JuU3 Ju 39 X 154 JuU12 Ju 40 X 158 JuU25 Ju 42 X 159 JuU10 Ju 43 X 160 JuU13 Ju 44 X 174 JuU21 Ju 47 X 181 JuU14 Ju 48 X 190 JuU22 Ju 51 X 196 JuU18 Ju 54 X 197 JuU20 Ju 55 X 232 JuU11 Ju 63 X 233 JuU15 Ju 64 X 234 JuU16 Ju 65 X 239 JuU28 Ju 69 X 240 JuU29 Ju 70 X 241 JuU30 Ju 71 X 242 JuU33 Ju 72 X 268 JuU34 N 66 X 314 JuU31 Ju 78 X 319 JuU27 Ju 79 X 320 JuU35 Ju 80 X 2016/17 13 JuU4 Fi 64 X 23 JuU2 Ju 83 X 24 JuU3 Ju 84 X 45 JuU6 Ju 93 X 60 JuU7 Ju 96 X 90 JuU1 Ju 99 X 4.5 Utrikesutskottet 2012/13 91 UU2 UD 1 X 2013/14 256 UU10 SB 1 X 2015/16 99 UU2 UD 3 X 151 UU11 UD 4 X 245 UU20 UD 8 X 273 UU10 SB 3 X 288 UU15 UD 9 X 292 UU18 UD 10 X 294 UU19 UD 11 X 2016/17 48 UU7 Fi 71 X 84 UU1 UD 13 X 95 UU2 UD 14 X 4.6 Försvarsutskottet 2010/11 213 FöU2 Ju 7 X 2011/12 131 FöU2 Fö 1 X 2012/13 196 FöU8 S 6 X 197 FöU10 Fö 2 X 223 FöU7 Fö 3 X 2014/15 104 FöU6 Ju 21 X 132 FöU7 Fö 5 X 2015/16 49 FöU3 Fö 6 X 50 FöU3 M 9 X 115 FöU1 Fö 7 X 149 FöU8 Fö 8 X 164 FöU5 Fö 9 X 165 FöU6 Fö 10 X 173 FöU7 Ju 46 X 189 FöU4 Ju 50 X 199 FöU9 M 15 X 200 FöU11 Ju 56 X 203 FöU13 Ju 58 X 225 FöU10 Fö 11 X 247 FöU14 Fö 12 X 248 FöU15 Fö 13 X 265 FöU12 M 18 X 2016/17 97 FöU1 Ju 101 X 98 FöU1 Fö 16 X 99 FöU1 M 30 X 4.7 Socialförsäkringsutskottet 2003/04 102 SfU1 S 1 X 2005/06 190 SfU8 Ju 3 X 2014/15 48 SfU3 S 11 X 2015/16 126 SfU9 S 15 X 132 SfU10 Ju 35 X 204 SfU13 S 20 X 260 SfU17 Ju 74 X 303 SfU16 Ju 77 X 2016/17 2 SfU5 Ju 81 X 47 SfU11 Ju 94 X 78 SfU6 Ju 98 X 91 SfU4 Ju 100 X 120 SfU2 S 36 X 121 SfU3 S 37 X 122 SfU1 S 38 X 4.8 Socialutskottet 2005/06 111 SoU1 S 2 X 144 SoU6 S 3 X 2010/11 203 SoU8 Ju 5 X 2011/12 122 SoU9 S 4 X 2012/13 161 SoU10 S 5 X 2013/14 125 SoU1 S 7 X 130 SoU2 U 7 X 196 SoU13 S 9 X 197 SoU14 S 10 X 326 SoU23 Ju 18 X 2014/15 125 SoU3 S 12 X 155 SoU6 S 13 X 215 SoU17 S 14 X 2015/16 124 SoU3 Ju 33 X 133 SoU4 S 16 X 163 SoU9 S 17 X 177 SoU6 S 18 X 188 SoU10 S 19 X 220 SoU7 S 21 X 229 SoU16 S 22 X 243 SoU11 S 23 X 244 SoU12 S 24 X 249 SoU13 S 25 X 250 SoU15 S 26 X 258 SoU14 S 27 X 259 SoU17 S 28 X 302 SoU8 S 29 X 2016/17 33 SoU2 S 31 X 44 SoU3 S 32 X 127 SoU1 S 39 X 4.9 Kulturutskottet 2009/10 140 KrU1 Ku 1 X 144 KrU1 Fi 3 X 2013/14 60 KrU3 Ku 4 X 356 KrU11 Ku 6 X 2014/15 93 KrU6 N 32 X 143 KrU4 Fi 17 X 157 KrU3 Ku 9 X 241 KrU11 Ku 11 X 2015/16 82 KrU1 N 47 X 85 KrU1 Ku 13 X 198 KrU10 Ku 17 X 289 KrU11 Ku 19 X 2016/17 79 KrU1 S 34 X 80 KrU1 Fi 79 X 81 KrU1 U 30 X 82 KrU1 M 28 X 83 KrU1 Ku 23 X 89 KrU2 Fi 83 X 4.10 Utbildningsutskottet 2010/11 137 UbU3 U 1 X 170 UbU6 U 2 X 206 UbU7 U 3 X 2012/13 186 UbU6 U 4 X 2013/14 27 UbU6 U 5 X 104 UbU1 U 6 X 2014/15 90 UbU1 U 8 X 135 UbU9 U 9 X 141 UbU3 U 10 X 162 UbU10 U 11 X 201 UbU11 U 12 X 2015/16 113 UbU1 U 13 X 127 UbU8 U 14 X 148 UbU6 U 15 X 155 UbU9 U 16 X 168 UbU12 U 17 X 169 UbU13 U 18 X 178 UbU7 U 19 X 228 UbU14 U 20 X 255 UbU19 U 21 X 256 UbU21 U 22 X 266 UbU20 U 23 X 267 UbU22 U 24 X 315 UbU18 U 25 X 2016/17 5 UbU3 U 26 X 64 UbU5 U 28 X 65 UbU6 U 29 X 105 UbU1 U 31 X 106 UbU2 U 32 X 4.11 Trafikutskottet 2004/05 178 TU7 N 2 X 2005/06 308 TU5 N 3 X 2012/13 259 TU18 N 15 X 2013/14 168 TU7 N 16 X 181 TU9 N 17 X 217 TU14 N 21 X 218 TU14 N 22 X 302 TU13 N 24 X 372 TU19 N 25 X 373 TU19 N 26 X 374 TU20 N 27 X 375 TU18 N 28 X 2014/15 24 TU2 N 29 X 25 TU3 N 30 X 86 TU1 N 31 X 123 TU5 N 34 X 144 TU7 N 36 X 145 TU8 N 37 X 194 TU11 N 41 X 206 TU12 N 42 X 207 TU13 N 43 X 2015/16 98 TU1 N 49 X 142 TU8 N 52 X 184 TU12 N 57 X 193 TU9 N 58 X 219 TU15 N 59 X 226 TU14 N 60 X 246 TU19 N 62 X 253 TU18 N 63 X 296 TU17 N 68 X 2016/17 10 TU2 N 71 X 28 TU3 N 75 X 71 TU5 N 80 X 100 TU1 N 82 X 101 TU4 N 83 X 4.12 Miljö- och jordbruksutskottet 1999/2000 253 MJU17 N 1 X 2009/10 223 MJU21 M 1 X 2010/11 49 MJU6 N 8 X 231 MJU20 N 10 X 2011/12 99 MJU1 M 3 X 153 MJU10 N 11 X 172 MJU13 N 12 X 261 MJU21 N 13 X 2012/13 120 MJU1 M 4 X 2013/14 99 MJU7 M 5 X 122 MJU1 M 6 X 226 MJU21 N 23 X 2014/15 121 MJU3 N 33 X 130 MJU7 M 7 X 154 MJU9 N 38 X 181 MJU10 N 40 X 182 MJU12 M 8 X 2015/16 103 MJU1 M 10 X 109 MJU12 M 11 X 110 MJU2 N 50 X 150 MJU8 M 12 X 162 MJU7 M 13 X 175 MJU10 N 56 X 209 MJU14 M 16 X 227 MJU19 N 61 X 297 MJU17 N 69 X 298 MJU18 M 19 X 299 MJU22 M 20 X 306 MJU20 M 21 X 307 MJU21 M 22 X 2016/17 1 MJU3 M 23 X 8 MJU23 (15/16) N 70 X 9 MJU6 M 24 X 26 MJU4 N 73 X 27 MJU4 N 74 X 46 MJU5 N 76 X 94 MJU2 N 81 X 116 MJU1 M 31 X 4.13 Näringsutskottet 2008/09 176 NU11 Ju 4 X 2009/10 162 NU10 N 5 X 384 NU22 N 7 X 2010/11 132 NU1 N 9 X 2011/12 45 NU4 M 2 X 2012/13 103 NU1 N 14 X 2015/16 43 NU4 N 45 X 90 NU1 N 48 X 140 NU7 N 51 X 171 NU11 N 55 X 185 NU13 UD 5 X 186 NU12 UD 6 X 201 NU17 Fi 38 X 202 NU18 Ju 57 X 230 NU19 M 17 X 262 NU20 N 64 X 263 NU21 N 65 X 264 NU22 Ju 75 X 295 NU23 N 67 X 2016/17 18 NU7 M 25 X 19 NU6 N 72 X 20 NU5 Ju 82 X 61 NU4 N 78 X 86 NU3 M 29 X 102 NU1 UD 15 X 103 NU1 N 84 X 104 NU2 N 85 X 4.14 Arbetsmarknadsutskottet 2004/05 181 AU4 A 1 X 2005/06 174 AU3 A 2 X 2009/10 275 AU13 A 3 X 2010/11 187 AU3 Fi 5 X 279 AU9 A 4 X 299 AU10 A 5 X 2011/12 176 AU9 A 6 X 2012/13 53 AU5 A 7 X 260 AU10 Ku 3 X 2013/14 133 AU2 A 8 X 166 AU4 S 8 X 183 AU5 A 9 X 368 AU9 A 10 X 2014/15 100 AU6 A 11 X 142 AU5 A 12 X 249 AU11 A 13 X 2015/16 128 AU4 A 14 X 156 AU5 A 15 X 172 AU6 A 16 X 269 AU11 A 17 X 270 AU8 A 18 X 304 AU10 Ku 20 X 305 AU9 S 30 X 2016/17 4 AU3 A 19 X 113 AU1 S 35 X 114 AU1 Ku 24 X 115 AU1 A 21 X 128 AU2 A 22 X 129 AU4 Fi 92 X 4.15 Civilutskottet 2010/11 208 CU9 Ju 6 X 2011/12 253 CU19 Ju 9 X 2012/13 144 CU6 Ju 11 X 2013/14 143 CU11 Ju 13 X 187 CU10 N 18 X 188 CU10 N 19 X 201 CU20 Ju 17 X 212 CU25 N 20 X 2014/15 122 CU6 Ju 22 X 178 CU11 Fi 19 X 180 CU10 N 39 X 2015/16 18 CU3 N 44 X 36 CU6 Ju 30 X 79 CU1 N 46 X 129 CU11 Fi 28 X 130 CU10 Ju 34 X 152 CU12 N 53 X 157 CU22 Ju 41 X 166 CU16 N 54 X 167 CU17 Fi 34 X 170 CU20 Ju 45 X 187 CU14 Ju 49 X 191 CU13 M 14 X 224 CU18 Ju 62 X 235 CU19 Ju 66 X 236 CU21 Ju 67 X 300 CU23 Fi 52 X 301 CU24 Ju 76 X 2016/17 25 CU2 Ju 85 X 30 CU3 Ju 86 X 31 CU4 Ju 87 X 32 CU5 Ju 88 X 68 CU1 Fi 77 X 69 CU1 M 27 X 70 CU1 N 79 X 4.16 Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 2014/15 184 UFöU3 UD 2 X 2015/16 231 UFöU3 UD 7 X 257 UFöU4 Fö 14 X 2016/17 107 UFöU2 UD 16 X 108 UFöU1 UD 17 X 5 Regelbeståndet 2016 Författningar kan delas in i grundförfattningar och ändringsförfattningar. En ändringsförfattning är en författning genom vilken en annan författning ändras, ges utsträckt giltighet i tiden, sätts i kraft eller upphävs. Andra författningar är grundförfattningar. Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2017 är 4 169. Av dessa är 1 452 lagar. Motsvarande siffror per den 1 mars 2016 var 4 118, varav 1 428 lagar. Under 2016 har EU-direktiv genomförts i 128 ändringsförfattningar (69 lagar och 59 förordningar) och 35 nya grundförfattningar (17 lagar och 18 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns i ingressen till varje författning som genomför EU-direktiv. Elektronisk tillgång till EU-rätten finns framför allt i databasen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm). EU-domstolen lägger också ut sina utslag och EU-fördragen på sin egen webbplats http://curia.europa.eu. Regelbeståndet i SFS under perioden 2007-2017 Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i SFS under 2016 var 1 376. Av dessa författningar var 185 grundförfattningar (50 lagar och 135 förordningar m.m.). Den siffran kan jämföras med 1 074 under 2015, 1 589 under 2014 och 1 178 under 2013. Fördelningen av författningar i SFS per departement den 31 december 2016 Departement Antal författningar Lagar Förordningar Övrigt Statsrådsberedningen 10 1 9 0 Justitiedepartementet 910 460 411 39 Utrikesdepartementet 152 33 96 23 Försvarsdepartementet 95 25 69 1 Socialdepartementet 499 123 366 10 Finansdepartementet 944 444 489 11 Utbildningsdepartementet 232 26 202 4 Miljö- och energidepartementet 252 64 187 1 Näringsdepartementet 574 189 375 10 Kulturdepartementet 129 27 102 0 Arbetsmarknadsdepartementet 126 52 74 0 Övriga 232 0 4 228 Totalt 4155 1444 2384 327 Regelbeståndet hos myndigheterna 2006-2016 Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den 31 december 2016 har beräknats till ca 8 486. Det innebär ett ökat antal regelrubriker jämfört med året innan. Uppgifterna i myndigheternas regelförteckningar är emellertid något osäkra. Ungefärligt antal regelrubriker per departements ansvarsområde Området Antal titlar (avrundade hundratal) Justitiedepartementet 504 Utrikesdepartementet 165 Försvarsdepartementet 93 Socialdepartementet 746 Finansdepartementet 2000 Utbildningsdepartementet 2211 Miljö- och energidepartementet 304 Näringsdepartementet 2274 Kulturdepartementet 93 Arbetsmarknadsdepartementet 96 Summa 8486 Statsrådsberedningen Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2017 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Eriksson, Linde, Skog, Ekström Föredragande: statsminister Löfven Regeringen beslutar skrivelse 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2016