Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 646 av 739 träffar
Propositionsnummer · 2017/18:75 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2017 Skr. 2017/18:75
Ansvarig myndighet: -
Dokument: Skr. 75
Regeringens skrivelse 2017/18:75 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2017 Skr. 2017/18:75 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 mars 2018 Stefan Löfven Ibrahim Baylan (Statsrådsberedningen) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden 1 januari-31 december 2017. Dessutom lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar. Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Redovisning 5 2.1 Statsrådsberedningen 5 2.2 Justitiedepartementet 7 2.3 Utrikesdepartementet 71 2.4 Försvarsdepartementet 79 2.5 Socialdepartementet 89 2.6 Finansdepartementet 111 2.7 Utbildningsdepartementet 146 2.8 Miljö- och energidepartementet 170 2.9 Näringsdepartementet 196 2.10 Kulturdepartementet 256 2.11 Arbetsmarknadsdepartementet 278 3 Kronologiskt register 287 4 Utskottsindelat register 301 4.1 Konstitutionsutskottet 301 4.2 Finansutskottet 302 4.3 Skatteutskottet 304 4.4 Justitieutskottet 305 4.5 Utrikesutskottet 307 4.6 Försvarsutskottet 308 4.7 Socialförsäkringsutskottet 308 4.8 Socialutskottet 309 4.9 Kulturutskottet 311 4.10 Utbildningsutskottet 312 4.11 Trafikutskottet 313 4.12 Miljö- och jordbruksutskottet 314 4.13 Näringsutskottet 316 4.14 Arbetsmarknadsutskottet 317 4.15 Civilutskottet 318 4.16 Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 319 5 Regelbeståndet 2017 320 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 323 1 Inledning Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen). Utformningen av skrivelsen Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari-31 december 2017. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång. Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riksdagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivelsen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärendegrupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departements verksamhetsområden. I sådana fall redovisas riksdagsskrivelsen under det departement som numera är ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvudavsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2015/16, 2016/17 och det nu pågående riksmötet 2017/18 fram till årsskiftet. Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 132 från riksmötet 2016/17 till och med nr 135 från riksmötet 2017/18. Redovisningen omfattar dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskottsbetänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redovisningen med en asterisk (*). De departementsvisa avsnitten kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4). Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivelserna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5). Hanteringen av tillkännagivanden I konstitutionsutskottets senaste betänkande om behandlingen av riksdagens skrivelser (2016/17:KU21) uttalade sig utskottet om regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden. Utskottet framhöll när det gällde inte slutbehandlade tillkännagivanden på utskottets eget område att det kan vara värdefullt för riksdagen om regeringen i t.ex. budgetpropositionen återkommer till riksdagen och redovisar beredningsläget för dessa tillkännagivanden. Utskottet betonade också att det är angeläget att regeringen i den proposition där ett tillkännagivande behandlas är tydlig med huruvida det aktuella tillkännagivandet är slutbehandlat eller inte med det som redovisas och föreslås. Enligt utskottet ges utskotten då en möjlighet att reagera i samband med att regeringen gör sin bedömning och frågan kan behandlas i sitt sakliga sammanhang. När det gällde de fall som togs upp i utskottens yttranden om inte slutbehandlade tillkännagivanden förutsatte konstitutionsutskottet att regeringen beaktade utskottens uttalanden, vilket innebar att regeringen borde vidta åtgärder skyndsamt och återkomma till riksdagen så snabbt som möjligt. Den mer formella redovisningen av vidtagna åtgärder kunde enligt utskottet ske i skrivelse 75, men utskottet framhöll att det fanns skäl för regeringen att återkomma till riksdagen i de aktuella frågorna dessförinnan. När det gäller de tillkännagivanden som togs upp i utskottens yttranden har regeringen haft ambitionen att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen eller i något annat lämpligt sammanhang före skrivelse 75. Så har också skett i flertalet av dessa tillkännagivanden. Även beträffande ett antal andra tillkännagivanden har regeringen redovisat beredningsläget eller vidtagna eller planerade åtgärder till riksdagen före skrivelse 75. I de fall där de vidtagna eller planerade åtgärderna legat helt i linje med det aktuella tillkännagivandet eller följt av tidigare till riksdagen redovisade åtgärder, har regeringen dock ansett att det inte funnits något behov av återkoppling till riksdagen före skrivelse 75. I de fall där det inte har vidtagits någon åtgärd, t.ex. för att tillkännagivandet är nytt, har regeringen inte heller funnit anledning att återkomma till riksdagen före skrivelse 75. 2 Redovisning 2.1 Statsrådsberedningen Nyare riksmöten Riksmötet 2016/17 1. Rskr. 2016/17:134 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning Bet. 2016/17:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 april 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 2. Rskr. 2016/17:295 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2016 Skr. 2016/17:75, bet. 2016/17:KU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 november 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 3. Rskr. 2016/17:315 Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 Skr. 2016/17:115, bet. 2016/17:UU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 december 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 4. Rskr. 2016/17:328 Granskningsbetänkande Bet. 2016/17:KU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 september 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 5. Rskr. 2016/17:334 Kommittéberättelse - kommittéernas verksamhet under 2016 Skr. 2016/17:103, bet. 2016/17:KU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 november 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Riksmötet 2017/18 6. Rskr. 2017/18:71 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1. p. a) anslagen för 2018: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1), och den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Svenska institutet för europapolitiska studier (anslag 9:1). 2.2 Justitiedepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2001/02 1. Rskr. 2001/02:233 Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet Prop. 2001/02:74, mot. 2001/02:K51, bet. 2001/02:KU21 Tidigare redovisad, se skr. 2002/03:75 (Ju 66), 2003/04:75 (Ju 38), 2004/05:75 (Ju 26), 2005/06:75 (Ju 16), 2006/07:75 (Ju 13), 2007/08:75 (Ju 10), 2008/09:75 (Ju 8), 2009/10:75 (Ju 7), 2010/11:75 (Ju 4), 2011/12:75 (Ju 3), 2012/13:75 (Ju 2), 2013/14:75 (Ju 1), 2014/15:75 (Ju 1), 2015/16:75 (Ju 1) och 2016/17:75 (Ju 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ett utvidgat grundlagsskydd för ny kommunikation som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en översyn av bestämmelserna med hänsyn till framtida användning av ny teknik (bet. 2001/02:KU21 s. 22). Yttrandefrihetskommittén, som bl.a. hade i uppdrag att överväga om man i längden bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten, överlämnade 2012 sitt slutbetänkande, En översyn av tryck- och yttrandefriheten (SOU 2012:55). Delar av betänkandet har lett till en proposition (prop. 2013/14:47). Regeringen tillsatte under 2014 en ny parlamentariskt sammansatt kommitté (dir. 2014:97), Mediegrundlagskommittén, som bl.a. fick i uppdrag att vidare utreda vissa av de frågor som Yttrandefrihetskommittén hade övervägt. Uppdraget omfattade bl.a. det som tillkännagivandet avser. Kommittén redovisade sina slutsatser i betänkandet Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58) som överlämnades till regeringen 2016. Regeringen behandlar kommitténs förslag i propositionen Ändrade mediegrundlagar (prop. 2017/18:49). Förslagen omfattar bl.a. de delar som tillkännagivandet avser. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2004/05 2. Rskr. 2004/05:153 Statlig förvaltning, m.m. Mot. 2004/05:K410 m.fl., bet. 2004/05:KU14 Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (Ju 32), 2006/07:75 (Ju 18), 2007/08:75 (Ju 14), 2008/09:75 (Ju 10), 2009/10:75 (Ju 9), 2010/11:75 (Ju 5), 2011/12:75 (Ju 4), 2012/13:75 (Ju 3), 2013/14:75 (Ju 2), 2014/15:75 (Ju 2), 2015/16:75 (Ju 2) och 2016/17:75 (Ju 2). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om dröjsmål hos myndigheter (reservation 4)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om dröjsmål (rskr. 2004/05:153 och bet. 2004/05:KU14 s. 45). På regeringens uppdrag (dir. 2008:36) har Förvaltningslagsutredningen sett över bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223) och lämnat förslag till en ny lag (SOU 2010:29). I betänkandet behandlas bl.a. frågan, som avses i tillkännagivandet, om vilka åtgärder som kan vidtas för att komma till rätta med alltför långa handläggningstider hos myndigheterna. Regeringen behandlar utredningens förslag i propositionen En modern och rättssäker förvaltning - Ny förvaltningslag (prop. 2016/17:180). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 3. Rskr. 2012/13:77 Genomförande av det nya EU-direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning Prop. 2012/13:4, bet. 2012/13:SkU8 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Ju 69), 2013/14:75 (Ju 21), 2014/15:75 (Ju 14), 2015/16:75 (Ju 11) och 2016/17:75 (Ju 10). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt c) om noggranna överväganden i fråga om inskränkningar av meddelarfriheten och sekretessbestämmelsernas utformning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför i betänkandet om att regeringen bör redovisa noggranna överväganden i fråga om inskränkningar av meddelarfriheten och sekretessbestämmelsers utformning (bet. 2012/13:SkU8 s. 9). Regeringen beslutade den 15 juni 2017 propositionen Några frågor om offentlighet och sekretess (prop. 2016/17:208) vari regeringen redovisade sitt arbete med offentlighet och sekretess i EU-samarbetet. Punkten är slutbehandlad. 4. Rskr. 2012/13:144 Snabbare betalningar Prop. 2012/13:36, mot. 2012/13:C2 och C332, bet. 2012/13:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ju 24), 2014/15:75 (Ju 17), 2015/16:75 (Ju 13) och 2016/17:75 (Ju 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 (reservation 1) om ytterligare förslag om betalningstiderna*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservation 1 under punkt 2 (rskr. 2012/13:144 och bet. 2012/13:CU6 s. 14 f.). Under våren 2013 upprättades inom Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd Närings- och innovationsminstern in företrädare för näringslivet för att diskutera ett initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 i att de 13 största företagen i Sverige, i samarbete med representanter för de mindre företagen, tog fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. Näringslivets arbete med att färdigställa koden pågår och en slutlig kod kan finnas på plats under våren 2018. I Näringsdepartementet har dessutom ett arbete inletts med att införa en rapporteringsskyldighet i fråga om betalningstider för de stora företagen. Ärendet bereds vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2012/13:154 En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess Prop. 2012/13:45, mot. 2012/13:Ju6 och Ju7, bet. 2012/13:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ju 27), 2014/15:75 (Ju 18), 2015/16:75 (Ju 14) och 2016/17:75 (Ju 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om tid för överklagande - socialförsäkringsmål*, p. d), och punkt 2 om tid för överklagande - mål om arbetslöshetsförsäkring*, p. c): Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en konsekvensbeskrivning av hur enskilda påverkas av en kortare överklagandetid i socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetsförsäkring (bet. 2012/13:JuU15 s. 20). Regeringen beslutade den 8 maj 2013 kommittédirektiv Specialisering för skattemål och fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen (dir. 2013:49) enligt vilka utredaren skulle genomföra en konsekvensbeskrivning av hur enskilda påverkas av en kortare överklagandetid i socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetsförsäkring. Utredaren avrapporterade uppdraget den 28 november 2014 i betänkandet Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål (SOU 2014:76). Betänkandet har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet. I skr. 2016/17:75 uppgav regeringen att inriktning på arbetet var att under riksmötet 2016/17 återkomma till riksdagen med anledning av konsekvensbeskrivningen som avses i punkterna. Tidplanen för återrapporteringen har justerats och inriktningen är att rapportering och förslag kommer att lämnas till riksdagen under riksmötet 2017/2018. Punkterna är inte slutbehandlade. Riksmötet 2013/14 6. Rskr. 2013/14:163 Ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering Prop. 2013/14:170, mot. 2013/14:K17, bet. 2013/14:KU35 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 26), 2015/16:75 (Ju 17) och 2016/17:75 (Ju 15). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om definitionen av en bidragsgivares identitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om att vissa aspekter avseende uppgifter om en bidragsgivares identitet bör förtydligas (bet. 2013/14:KU35, s. 25-27). Den parlamentariskt sammansatta Kommittén om insyn i finansiering av partier (Ju 2014:15) behandlar i betänkandet Ökad insyn i partiers finansiering - ett utbyggt regelverk (SOU 2016:74) frågan om vilka uppgifter som avses med en bidragsgivares identitet enligt lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier. Regeringen behandlar kommitténs förslag i propositionen Ökad insyn i partiers finansiering - ett utbyggt regelverk (prop. 2017/18:55). Förslagen omfattar bl.a. de delar som tillkännagivandet avser. Punkten är slutbehandlad. 7. Rskr. 2013/14:177 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2012/13:Ju201, 2013/14:Ju202, 2012/13:Ju249, 2013/14:Ju290, 2012/13:Ju291, 2012/13:Ju359, 2012/13:Ju373 och 2013/14:Ju412, bet. 2013/14:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 18) och 2016/17:75 (Ju 16). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om att återvända med skydd av polis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen ska vidta åtgärder för att förbättra möjligheterna för kvinnor som tvingats fly från eller som lämnat en närstående man och känner rädsla för våld eller hot om våld från honom, att i skydd av polis återvända hem för att hämta sina och eventuella barns tillhörigheter (bet. 2013/14:JuU18 s. 21 f.). Regeringen gav den 4 september 2014 Rikspolisstyrelsen i uppdrag att utreda vilken vägledning som finns för polisens stöd och hjälp till personer som har utsatts för brott av närstående och att utreda om vägledningen är tillräcklig och enhetlig då den som utsatts för brott behöver hämta tillhörigheter i hemmet (Ju2014/3130/L4). Styrelsen skulle också utreda om det behövdes utbildnings- eller informationsinsatser och i så fall genomföra dessa. Polismyndigheten, som övertagit Rikspolisstyrelsens uppgift, redovisade uppdraget den 25 juni 2015. Myndigheten avser att vidta åtgärder för att förbättra förutsättningarna för polisanställda att göra säkra bedömningar i varje enskilt fall när en person som utsatts för brott av närstående behöver hämta tillhörigheter i hemmet. Relevanta riktlinjer och handböcker kommer att kompletteras och ändras. Förändringarna kommer att spridas både genom de grund- och vidareutbildningar som finns inom myndigheten och genom andra interna informationskanaler som intranätet. Genomförandet av förändringsarbetet följs upp. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Regeringen har den 13 december 2017 beslutat att lägga punkten 2 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. Punkt 21 om barnahus*: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska stimulera myndigheternas arbete med att inrätta fler barnahus. Enligt utskottets uppfattning bör det finnas minst ett barnahus i varje län. Regeringen bör även verka för att barnahusens uppdrag ska omfatta barn upp till 18 år, att barnahusens verksamhet utvecklas genom forskning och samverkan samt att verksamheten utvärderas (bet. 2013/14:JuU18 s. 27 f.). Sedan tillkännagivandet beslutades har flera nya barnahus etablerats och barnahus finns för närvarande i alla län utom Norrbotten, Jämtland och Halland. Verksamheten omfattar redan i dag barn upp till 18 år och den har vid flera tillfällen varit föremål för översyn. Vidare har ett nationellt kunskapscentrum - Barnafrid - inrättats vid Linköpings universitet. Regeringen har den 11 januari 2018 beslutat att ge Linköpings universitet (Barnafrid - Nationellt kunskapscentrum) i uppdrag att utvärdera barnahusverksamheterna i Sverige (S2018/00212/FST). De åtgärder som tas upp i tillkännagivandet är därmed omhändertagna. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Regeringen har den 13 december 2017 beslutat att lägga punkten 21 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. 8. Rskr. 2013/14:201 Konsumenträtt Mot. 2013/14:N423 yrkande 4, bet. 2013/14:CU20 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 39) och 2015/16:75 (Ju 19) och 2016/17:75 (Ju 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt. 13 om betalningstider i näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför (bet. 2013/14:CU20 s. 51 f.). Under våren 2013 upprättades inom Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd Närings- och innovationsminstern in företrädare för näringslivet för att diskutera ett initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 i att de 13 största företagen i Sverige, i samarbete med representanter för de mindre företagen, tog fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. Näringslivets arbete med att färdigställa koden pågår och en slutlig kod kan finnas på plats under våren 2018. I Näringsdepartementet har dessutom ett arbete inletts med att införa en rapporteringsskyldighet i fråga om betalningstider för de stora företagen. Ärendet bereds vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2013/14:326 Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor Mot. 2013/14:So13 yrkande 2, bet. 2013/14:SoU23 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 68), 2015/16:75 (Ju 20) och 2016/17:75 (Ju 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om preskriptionstiden för sexualbrott mot barn*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska låta göra en översyn av om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Den 16 juni 2017 beslutade justitie- och migrationsministern att ge en utredare i uppdrag att bland annat överväga om preskription bör avskaffas för sexualbrott och andra allvarliga brott mot barn samt, oavsett ställningstagande, lämna författningsförslag (Ju 2017:H). Uppdraget ska redovisas senast den 18 juni 2018. Riksdagen informerades om uppdraget i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 s. 45). Regeringen överväger därmed att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksmötet 2014/15 10. Rskr. 2014/15:77 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93), 2015/16:75 (Ju 22) och 2016/17:75 (Ju 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Ett av syftena med ombildningen av polisen har varit att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att säkerställa polisreformens intentioner har regeringen under flera år begärt in återrapportering av olika slag. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen har bl.a. skett på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgår att Polismyndigheten under 2016 har fortsatt arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017 redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokalpolisområdesnivå. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Polismyndigheten ska också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Återrapporteringen ska ske i myndighetens årsredovisning för 2017 som lämnas senast den 22 februari 2018. I regleringsbrevet för 2018 har regeringen ålagt Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapportering ska ske i årsredovisningen för 2018 som ska lämnas senast den 22 februari 2019. Sedan den 1 april 2014 har Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret har lämnat två av tre rapporter avseende ombildningen. Den första rapporten anger att flera viktiga delar av omorganisationen är genomförda. Statskontoret lyfter bl.a. fram att den operativa flexibiliteten har ökat avsevärt, att Polismyndigheten har skapat en grund för att styra och leda polisen som en sammanhållen myndighet och att steg har tagits för att komma närmare medborgarna. Samtidigt påpekar de att lokalpolisområdenas behov bör prioriteras ytterligare. I delrapport två bedömer Statskontoret att förutsättningarna för det lokala arbetet har förbättrats men att det fortsatt finns utmaningar. Organisationen måste skapa kontinuitet och uthållighet samt arbeta för att behålla erfarna medarbetare. Uppdraget kommer att slutredovisas senast den 1 oktober 2018. Polismyndigheten har också behov av fler anställda, både poliser och civilanställda. Regeringen har därför i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om bostadsinbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att arbetet mot bostadsinbrott ska prioriteras (bet. 2014/15:JuU1 s. 43). Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bland annat den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 18 januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81, s. 43). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 22 om brott som begås av djurrättsaktivister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att arbetet mot brott som begås av djurrättsaktivister ska prioriteras (bet. 2014/15:JuU1 s. 44). Justitiedepartementet har tidigare inhämtat och sammanställt information från Polismyndigheten avseende dessa brott. Därefter har frågan tagits upp till diskussion på möten mellan inrikesministerns statssekreterare och rikspolischefen respektive säker-hetspolischefen. Regeringen avser inte vidta några ytterligare åtgärder. I skr. 2016/17:75 angavs att regeringen mot denna bakgrund avsåg att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Riksdagen har slutligt behandlat skrivelse 2016/17:75 (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:295). Regeringen beslutade den 16 november 2017 att riksdagsskrivelse 2014/15:77 punkt 22 om brott som begåtts av djurrättsaktivister skulle läggas till handlingarna. Punkten är därmed slutbehandlad. Punkt 39 om rättsväsendets arbete med brottslighet på internet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att stärka rättsväsendets kompetens i arbetet mot brottsligheten på internet (bet. 2014/15:JuU1 s. 53). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. I respektive regleringsbrev för 2017 fick Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i uppdrag att vilka åtgärder myndigheterna har vidtagits för att säkerställa att myndigheterna har tillräcklig kompetens och beredskap för att utreda it-relaterade brott. Av redovisningen ska också framgå hur myndigheterna arbetar för att sprida och implementera kunskap om it-relaterad brottslighet inom den egna verksamheten. Redovisning sker i respektive myndighets årsredovisning för 2017 som lämnas senast den 22 februari 2018. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2014/15:102 Tydligare reaktioner på ungas brottslighet Prop. 2014/15:25, mot. 2014/15:2971, bet. 2014/15:JuU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 24) och 2016/17:75 (Ju 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om helgavskiljning med fotboja*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se över hur ungdomspåföljden helgavskiljning med fotboja kan utformas och återkomma till riksdagen med ett sådant förslag (bet. 2014/15:JuU9 s. 11 f.). Riksdagens tillkännagivande motsvaras av förslag om nya påföljder för unga lagöverträdare som Påföljdsutredningen lämnat i betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34). Det betänkandet utgjorde också underlag för förslagen i propositionen Tydligare reaktioner på ungas brottslighet (prop. 2014/15:25), som antogs av riksdagen i samma betänkande som tillkännagivandet. Betänkandet Nya påföljder har härutöver legat till grund för regeringens förslag i propositionen Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet (prop. 2014/15:37), som riksdagen antagit (bet. 2014/15:JuU8), och propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151), som riksdagen antagit (bet. 2015/16:JuU30). Beredningen fortsätter av kvarvarande förslag i betänkandet. Den 21 december 2016 beslutade justitie- och migrationsministern att ge en utredare i uppdrag att överväga och komplettera de bedömningar och förslag som lämnats av Påföljdsutredningen om nya påföljdsinslag för unga lagöverträdare. Uppdraget redovisades i juni 2017 i promemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). I promemorian föreslås två nya påföljder för unga lagöverträdare: ungdomstillsyn och ungdomsövervakning. Den senare påföljden föreslås innefatta tydliga inskränkningar i den unges rörelsefrihet, som utgångspunkt i form av s.k. helghemarrest. Efterlevnaden förslås kunna kontrolleras med elektroniska hjälpmedel. Förslagen bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2014/15:122 Familjerätt Mot. 2014/15:463, 2014/15:988, 2014/15:1599 yrkande 1, 2014/15:2517 yrkande 1, 2014/15:2600 yrkande 17, 2014/15:2984 yrkande 2, 2014/15:2989, bet. 2014/15:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 30) och 2016/17:75 (Ju 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utredningar av faderskap*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför (bet. 2014/15:CU6 s. 14 f.). Regeringen tillsatte i mars 2017 en utredning om modernare regler om faderskap och föräldraskap. Ett av utredningens uppdrag är att lämna förslag på hur reglerna om bekräftelse av faderskap och föräldraskap kan moderniseras och förenklas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2018. Avsikten är att under våren 2018 återredovisa till riksdagen och därmed slutbehandla skrivelsen. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2014/15:127 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse Framst. 2014/15:JO1, bet. 2014/15:KU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 32) och 2016/17:75 (Ju 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning i fråga om utlämnande av allmänna handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om behovet av utredning i fråga om mycket frekventa och omfattande framställningar att få ta del av allmänna handlingar (bet. 2014/15:KU11 s. 15-16). I april 2016 fick en utredare i uppdrag att kartlägga och vid behov föreslå åtgärder i fråga om förekomsten hos myndigheterna av frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ju 2016:C). Utredaren redovisade sitt arbete i en promemoria Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ds 2017:37) i juni 2017. Promemorian har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2014/15:138 Straffrättsliga frågor Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33) och 2016/17:75 (Ju 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om skärpta straff för människohandel och koppleri*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om skärpta straff för människohandel och koppleri (bet. 2014/15:JuU14 s. 20 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2972 yrkande 2 och delvis motion 2014/15:2524 yrkande 37. Frågan om skärpta straff för människohandel och koppleri har behandlats i 2014 års människohandelsutrednings slutbetänkande Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70). Slutbetänkandet har remissbehandlats och regeringen beslutade den 13 december 2017 att överlämna lagrådsremissen Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering till Lagrådet. I remissen föreslår regeringen bl.a. att minimistraffet för människohandel, mindre grovt brott, ska skärpas till fängelse i sex månader och att maximistraffet för grovt koppleri ska skärpas till fängelse i tio år. Regeringen har för avsikt att senast under mars 2018 besluta om en proposition där tillkännagivandet kommer att behandlas. Punkt 14 om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet (bet. 2014/15:JuU14 s. 27 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 6 och delvis motion 2014/15:2313 yrkande 2. Frågan om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet har behandlats i betänkandet Integritet och straffskydd (SOU 2016:7). Den 31 augusti 2017 beslutade regeringen propositionen Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten (prop. 2016/17:222) där tillkännagivandet slutbehandlas. Punkt 18 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om köp av sexuell handling av barn (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2508 yrkande 2, 2014/15:2524 yrkande 32 och 2014/15:2970 yrkande 8 och delvis bifallit motion 2014/15:2319 yrkandena 1 och 2. Att överväga om straffskalan för brottet bör ändras, och i det sammanhanget särskilt överväga en höjning av straffminimum genom att ta bort böter ur straffskalan, omfattas av uppdraget till 2014 års människohandelsutredning (dir. 2014:128). Uppdraget redovisades i delbetänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, m.m. (SOU 2016:42). Delbetänkandet har remissbehandlats och regeringen beslutade den 7 december 2017 att överlämna lagrådsremissen Straffrättsliga åtgärder mot sexköp utomlands och mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling till Lagrådet. I remissen föreslår regeringen bl.a. att straffskalan för köp av sexuell handling av barn ska skärpas, dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse, dels genom att maximistraffet höjs till fängelse i fyra år. Vidare föreslås att brottsbeteckningen ändras till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Regeringen har för avsikt att senast under mars 2018 besluta om en proposition där tillkännagivandet kommer att behandlas. Punkt 19 om köp av sexuell tjänst*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om köp av sexuell tjänst (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2508 yrkande 1 och 2014/15:2970 yrkande 9 och delvis bifallit motion 2014/15:1711 yrkande 1. Att analysera om det finns behov av förändringar i straffbestämmelsen för att säkerställa att försvårande omständigheter får genomslag vid straffvärdebedömningen, och i det sammanhanget särskilt överväga en höjning av straffminimum genom att ta bort böter i straffskalan vid allvarliga fall av köp av sexuell tjänst, omfattas av 2014 års människohandelsutredning (dir. 2014:128). Uppdraget redovisades i delbetänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, m.m. (SOU 2016:42). Delbetänkandet har remissbehandlats och regeringen beslutade den 7 december 2017 att överlämna lagrådsremissen Straffrättsliga åtgärder mot sexköp utomlands och mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling till Lagrådet. I remissen föreslår regeringen bl.a. att kravet på dubbel straffbarhet för att en svensk domstol ska kunna döma för brottet köp av sexuell tjänst som begåtts utomlands tas bort. Regeringen har för avsikt att senast under mars 2018 besluta om en proposition där tillkännagivandet kommer att behandlas. Punkt 20 om kontakt med barn i sexuellt syfte*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om kontakt med barn i sexuellt syfte (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 2 och delvis bifallit motionerna 2014/15:836 och 2014/15:2039. En utredare har haft i uppdrag att göra en översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte och i det sammanhanget ta ställning till om straffansvaret är lämpligt utformat och om straffskalan bör ändras. Uppdraget redovisades den 21 oktober 2015 (Översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte, Ds 2015:49). Promemorian har remitterats. Den 22 juni 2017 beslutade regeringen propositionen Effektivare lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte (prop. 2016/17:214) där tillkännagivandet slutbehandlas. Punkt 26 om inbrottsstöld*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om inbrottsstöld (bet. 2014/15:JuU14 s. 40 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2246 och 2014/15:2970 yrkande 2. Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bland annat den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 18 januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkt 30 om skärpning av straffet för bedrägeri m.m.*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om skärpning av straffet för bedrägeri m.m. (bet. 2014/15:JuU14 s. 43 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:197. Frågan om skärpt lagstiftning i arbetet mot bedrägerier har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Den 16 mars 2017 beslutade regeringen propositionen Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott (prop. 2016/17:131) där tillkännagivandet slutbehandlas. Punkt 33 om systematiska fakturabedrägerier*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om systematiska fakturabedrägerier (bet. 2014/15:JuU14 s. 43 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 5 och motion 2014/15:2972 yrkande 7 och delvis bifallit motion 2014/15:843. Frågan om systematiska fakturabedrägerier har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Den 16 mars 2017 beslutade regeringen propositionen Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott (prop. 2016/17:131) där tillkännagivandet slutbehandlas. Punkt 45 om skärpta straff för vissa allvarliga våldsbrott*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om skärpta straff för vissa allvarliga våldsbrott (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2970 yrkande 7 och motion 2014/15:2972 yrkande 5 och delvis bifallit motionerna 2014/15:289, 2014/15:1758 och 2014/15:2524 yrkande 2. Frågan om skärpta straff för vissa allvarliga våldsbrott har behandlats i betänkandet Straffskalorna för allvarliga våldsbrott (SOU 2014:18). Den 9 februari 2017 beslutade regeringen propositionen Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott (prop. 2016/17:108) där tillkännagivandet slutbehandlas. Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2004/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya Påföljder (SOU 2012:34). Regeringen beslutade den 17 mars 2016 prop. 2015/16:151 Ny påföljd efter tidigare dom. I propositionen lämnas vissa förslag som innebär att reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap. brottsbalken inte längre ska tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gör regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för straffvärdebedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl avvägd och föreslår därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delar dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför åter som öppen. Frågan, med inriktning på en översyn av regleringen av straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet, analyseras nu inom Regeringskansliet. Den omnämns i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 s. 46). Punkt 65 om försök till häleri*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om försök till häleri (bet. 2014/15:JuU14 s. 76 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2972 yrkande 8. Frågan om kriminalisering av häleri av normalgraden på försöksstadiet har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bland annat den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 18 januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Följande punkter är inte slutbehandlade: 6, 18, 19, 26, 48 och 65. 15. Rskr. 2014/15:152 Polisfrågor Mot. 2014/15:2972 yrkande 10, 2014/15:2986 yrkande 2, 2014/15:2974 yrkande 15, 2014/15:32 yrkande 3, 2014/15:171 yrkandena 1 och 2, 2014/15:1261 yrkande 1, 4 och 5, 2014/15:1631, 2014/15:2048, 2014/15:2496 yrkande 5, bet. 2014/15:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38) och 2016/17:75 (Ju 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om renodling av polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2986 yrkande 2. Den 1 december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under år 2014-2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med polisen gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ska följa upp effekterna av regeringens satsning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2018. Regeringen beslutade den 7 september 2017 proposition 2016/17:224 Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet. I propositionen föreslås att vissa uppgifter som rör djur ska flyttas från Polismyndigheten till länsstyrelserna. Förslagen innebär en renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2018. Regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 47 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om handläggning av vapenlicensärenden (bet. 2014/15:JuU16 s. 55 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 15 och delvis motionerna 2014/15:32 yrkande 3, 2014/15:171 yrkandena 1 och 2, 2014/15:1261 yrkandena 1, 4 och 5, 2014/15:1631, 2014/15:2048 och 2014/15:2496 yrkande 5. Regeringen gav den 30 juli 2015 Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med vapentillstånd (Ju2015/05755/PO). Uppdraget delredovisades den 1 mars 2016. Av delredovisningen framgår hur handläggningstiderna de senaste åren har utvecklats samt en analys av utvecklingen. Statistiken ska årligen redovisas till regeringen i samband med årsredovisningen. Därutöver ska de framgångsfaktorer som identifierats i hanteringen av vapentillstånd redovisas. Uppdraget slutredovisades den 1 mars 2017 (Ju2017/02317/PO). Av slutredovisningen framgår att de utvecklingsåtgärder som vidtagits inom ramen för uppdraget har gett vissa effekter och kommer ge än mer tydliga effekter framöver. I slutredovisningen beskrivs även hur rutiner för att göra handläggningen av vapentillstånd mer effektiv och enhetlig inom Polismyndigheten har implementerats. Statistik över hur handläggningstiderna har utvecklats visar att den nationella ledtiden för vapentillstånd understeg 40 dagar vid utgången av februari 2017. Statistik över handläggningstider för vapentillstånd ska framöver redovisas årligen till regeringen i samband med årsredovisningen. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Regeringen har den 13 december 2017 beslutat att lägga punkten 47 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. 16. Rskr. 2014/15:153 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39) och 2016/17:75 (Ju 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare har i juni 2017 lämnat förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning med innebörd att risk för fortsatt brottslighet i vissa fall ska kunna medföra att den villkorliga frigivningen skjuts upp (SOU 2017:61 Villkorlig frigivning - förstärkta åtgärder mot återfall i brott). Betänkandet har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2014/15:173 Offentlighet, sekretess och integritet Mot. 2014/15:2969, bet. 2014/15:KU15 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 41) och 2016/17:75 (Ju 28). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om personlig integritet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om behovet av ett stärkt straffrättsligt skydd mot spridning av integritetskänsligt material (bet. 2014/15:KU15 s. 12 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2969 yrkande 7. Frågan om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet har behandlats i betänkandet Integritet och straffskydd (SOU 2016:7). Den 31 augusti 2017 beslutade regeringen propositionen Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten (prop. 2016/17:222) där tillkännagivandet slutbehandlas. 18. Rskr. 2014/15:204 Några ändringar i vapenlagen Prop. 2014/15:108, mot. 2014/15:3078 yrkande 1-3, bet. 2014/15:JuU26 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 47) och 2016/17:75 (Ju 29). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om spårbarhet för vapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till åtgärder inom Europeiska unionen för att skapa spårbarhet för vapen som det handlas med inom Europeiska unionen (bet. 2014/15:JuU26 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:3078 yrkande 1. Den 18 november 2015 presenterade EU-kommissionen förslag till ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (vapendirektivet). Bland annat föreslås att ett EU-system för märkning av alla skjutvapen ska inrättas. Förslaget, som regeringen har ställt sig bakom, syftar till att förhindra att märkningar enkelt kan avlägsnas och att klargöra vilka delar av ett skjutvapen som ska märkas. För att förbättra informationsutbytet mellan medlemsstaterna föreslås också att kommissionen ska genomföra en utredning av vad som krävs för ett system som kan stödja utbytet av de uppgifter som finns i de nationella digitaliserade vapenregistren. Kommissionens förslag till ändring av vapendirektivet blev färdigförhandlat i december 2016. Direktivet antogs av parlamentet den 14 mars 2017 och av rådet den 25 april 2017. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Regeringen har den 13 december 2017 beslutat att lägga punkten 2 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om digitalt vapenhandlarregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se till att det införs ett digitalt vapenhandlarregister (bet. 2014/15:JuU26 s. 7 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:3078 yrkande 2. Framtagande av ett digitalt vapenhandlarregister ligger inom Polismyndighetens ansvarsområde och myndigheten har själv möjlighet att införa ett sådant system. Förslaget till ändring av EU:s vapendirektiv innebär att vapenhandlare och vapenmäklares vapenregister ska vara anslutna till digitaliserade nationella vapenregister 30 månader efter att vapendirektivet beslutas, vilket skedde den 14 mars 2017. Polismyndigheten har själva sett behovet av ett digitalt vapenhandlarregister och har avsatt resurser för att inleda utvecklingen av ett sådant. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Regeringen har den 13 december 2017 beslutat att lägga punkten 3 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om digitaliserat arkivsystem för vapendeklarationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se till att det införs ett digitaliserat arkivsystem för att underlätta för vapenhandlare att deklarera permanent in- och utförsel av vapen ur landet (bet. 2014/15:JuU26 s. 9 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:3078 yrkande 3. Arbete med ett digitaliserat arkivsystem för vapendeklarationer ligger inom Polismyndighetens ansvarsområde och myndigheten har själv möjlighet att införa ett sådant system. Arbetet med ett digitaliserat arkivsystem för vapendeklarationer är inte påbörjat, men Polismyndigheten uppger att det arbete som ska genomföras inom ramen för utvecklandet av ett digitalt vapenhandlarregister kan användas i ett senare skede för att skapa ett digitaliserat arkivsystem för vapendeklarationer. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Regeringen har den 13 december 2017 beslutat att lägga punkten 4 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2015/16 19. Rskr. 2015/16:36 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin Prop. 2015/16:3, mot. 2015/16:3253, bet. 2015/16:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66) och 2016/17:75 (Ju 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6 s. 10 f.). Tillkännagivandet har beaktats i lagstiftningsärendet om företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Det kommer att behandlas under arbetet med Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8). Inriktningen är att en proposition som bygger på slutbetänkandet ska beslutas under nästa mandatperiod. 20. Rskr. 2015/16:86 Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism Skr. 2014/15:146, mot. 2015/16:190 m.fl., bet. 2015/16:JuU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 71) och 2016/17:75 (Ju 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om kriminalisering av terrorismresor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om kriminalisering av terrorismresor och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU7 s. 18 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2015/16:190 yrkandena 1 och 3, 2015/16:254 yrkande 2, 2015/16:1298 yrkande 1, 2015/16:1979, 2015/16:2129 yrkande 8, 2015/16:2397 yrkande 1, 2015/16:2715 yrkande 3, 2015/16:3031 och 2015/16:3072 yrkande 16. Den 2 maj 2017 fick en utredare i uppdrag att överväga om det bör införas ett särskilt straffansvar för den som deltar i eller på annat sätt stöder en terroristorganisation och lämna de lagförslag som bedöms nödvändiga (Ju 2017:G). Uppdraget redovisades i promemorian Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ds 2017:62). Promemorian har remitterats och remisstiden går ut den 9 mars 2018. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2015/16:106 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73) och 2016/17:75 (Ju 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning av den nya polisorganisationen*: Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om uppföljning av den nya polisorganisationen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Regeringen har noga följt Polismyndighetens arbete med att utveckla sin organisation alltsedan den nya myndigheten bildades och på olika sätt begärt och tagit del av information. Det har dels skett genom löpande dialog dels genom skriftlig redovisning. Sedan den 1 april 2014 har Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret har lämnat två av tre rapporter avseende ombildningen och en slutrapport ska redovisas senast den 1 oktober 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om effektivare polis*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om en effektivare polis och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att de åtgärder som regeringen hade vidtagit var bra men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Regeringen har i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. I budgetpropositionen för 2017 beslutade regeringen om stora resurstillskott till Polismyndigheten för perioden 2017-2020 i syfte att ge myndigheten förutsättningar att väsentligt öka antalet polisanställda och stärka verksamheten. Polismyndigheten har fått i uppdrag att återkomma till regeringen senast den 1 mars 2018 för att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. För att göra polisverksamheten mer effektiv har regeringen också genomfört en renodling av verksamheten. Vissa uppgifter, exempelvis transporter av frihetsberövade och en del djurärenden, som Polismyndigheten har eller har haft flyttas till andra myndigheter. Syftet med dessa reformer är att frigöra tid för polisens kärnverksamhet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 50). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen hade vidtagit var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och myndigheterna har nu utvecklat det lokala arbetet mot organiserad brottslighet med en ökad förmåga att hantera organiserad brottslighet i utsatta områden. I regleringsbrevet för 2017 begär regeringen att Polismyndigheten ska analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt ska läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Redovisningen ska ske i årsredovisningen för 2017 vilken ska lämnas senast den 22 februari 2018. I regleringsbrevet för 2018 har regeringen ålagt Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Därutöver har regeringen i regleringsbrevet för 2018 begärt att Polismyndigheten kvartalsvis redovisar en bild av situationen i utsatta områden. Polismyndigheten ska också redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Vidare ska myndigheten särskilt redovisa vilket arbete som pågår för att riskområden inte ska utvecklas i negativ riktning. Myndigheten ska också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i dessa områden. Polismyndigheten har själv tagit flera initiativ till att förstärka sitt arbete i de mest brottsutsatta områdena. Ett exempel är insatsen Mareld i polisregion Stockholm där några hundra poliser, utöver områdespoliser, förstärker närvaron i fyra särskilt prioriterade områden. Det är dock inte bara en ökad polisiär närvaro som krävs i utsatta områden. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om antalet poliser*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen bör vidhålla målsättningen om en minimibemanning på 20 000 poliser och tillkännager detta för regeringen. Regeringen uttryckte i budgetpropositionen för 2016 (utg.omr. 4 avsnitt 2.4.2) uppfattningen att det är verksamhetens behov som ska styra sammansättningen av såväl de anställdas kompetenser som antalet anställda i Polismyndigheten. Därför ska Polismyndigheten själv förfoga över vilken kompetens som ska rekryteras. Det är en uppfattning som regeringen fortsatt har vidhållit. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) där punkten slutbehandlades, tydliggjordes att regeringen inte hade för avsikt att tillmötesgå riksdagens krav på en uttalad målsättning om en miniminivå på 20 000 poliser. Regeringen har i stället tillfört Polismyndigheten ytterligare resurser för att kunna öka antalet polisanställda, både poliser och civilanställda. Riksdagen har i sitt betänkande (2017/18:JuU1) över budgetpropositionen för 2018 inte motsatt sig regeringens hantering av denna punkt. Punkten är slutbehandlad. Punkt 18 om Kriminalvårdens kostnader m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att låta analysera Kriminalvårdens kostnadseffektivitet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 54 f.). Regeringen avser att hantera de frågor som tas upp i tillkännagivandet inom ramen för styrningen av Kriminalvården. I regleringsbreven för budgetåren 2016 och 2017 avseende Kriminalvården har regeringen gett myndigheten i uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder som syftar till ett effektivt resursutnyttjande. Redovisning sker i myndighetens årsredovisning. Uppföljning av kostnadsutveckling för lokalförsörjning samt om den nuvarande häktes- och anstaltsorganisationen tillgodoser verksamhetens behov och lever upp till krav på flexibilitet och kostnadseffektivitet sker löpande i dialog med myndigheten bl.a. vid kvartalsmöten och den årliga myndighetsdialogen. Kriminalvården har vidare i skrivelse den 15 juni 2016 (Ju2016/04582/KRIM) redovisat myndighetens beslutade strategier för infrastruktur vid anstalter och häkten. Strategierna är en del i myndighetens långsiktiga arbete med en hållbar framtida infrastruktur vid anstalter och häkten. De åtgärder som tas upp i tillkännagivandet är därmed omhändertagna. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Riksdagen har i sitt betänkande (2016/17:KU21) över behandlingen av riksdagens skrivelser inte motsatt sig regeringens hantering av denna punkt. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 39 om polisens tillgänglighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att öka polisens tillgänglighet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 76). Polismyndigheten har uppmärksammat att väntetiderna för att komma fram till Polismyndighetens kontaktcenter (PKC) via telefon har varit allt för långa. Myndigheten har under de senaste åren arbetat för att bättra tillgängligheten. Sedan slutet av 2016 får den som ringer 114 14 sitt ärende besvarat och behandlat i den region där brottet ägt rum. Polismyndigheten har också ökat antalet anställda i PKC-verksamheten och öppnat nya kontaktcenter. Det finns nu ett PKC i varje region. Samtidigt ska kontaktcentrena ta ett större ansvar för främst mängdbrott tidigt i utredningsprocessen, i syfte att avlasta övrig utredningsverksamhet och förbättra servicen till medborgarna. En ny enhetlig grundutbildning, anpassad för det utökade uppdraget för PKC-operatörer, genomförs sedan den 1 september 2016. Den genomsnittliga tiden för att få ett samtal besvarat hos PKC har minskat mellan 2016 och 2017. I Polismyndigheten pågår det även ett arbete med att förbättra servicen till allmänheten genom att utveckla enklare och mer lättillgängliga tjänster som också bidrar till polisens inre effektivitet. Bland annat utvecklas e-tjänster för olika tillståndsansökningar. Dessutom har Polismyndigheten tillsammans med ett antal andra myndigheter i rättskedjan fått i uppdrag i regleringsbreven för 2018 att genomföra en förstudie avseende digital bevisning. Uppdraget ska redovisas senast den 22 februari 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 42 om polisens närvaro på internet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att öka polisens närvaro på internet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 76). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Granskningar som Riksrevisionen (RiR 2015:21) och Brottsförebyggande rådet (Brå 2016:17) har gjort visar att varken polis eller åklagare har beredskap och förmåga att effektivt handlägga och utreda it-relaterad brottslighet. I regleringsbreven för 2017 fick Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i uppdrag att vilka åtgärder myndigheterna har vidtagits för att säkerställa att myndigheterna har tillräcklig kompetens och beredskap för att utreda it-relaterade brott. Av redovisningen ska också framgå hur myndigheterna arbetar för att sprida och implementera kunskap om it-relaterad brottslighet inom den egna verksamheten. Redovisning sker i respektive myndighets årsredovisning för 2017 som lämnas senast den 22 februari 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förbättrad brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer. (bet. 2015/16:JuU1 s. 77). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsäganden generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Den 19 maj 2016 gav regeringen Brottsoffermyndigheten (Brom) i uppdrag att kartlägga brottsutsatts behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vad mån dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades den 30 maj 2017 och fick till följd att rättsväsendets myndigheter i regleringsbreven för 2018 fick i uppdrag att analysera och identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som kan anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna ska också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Uppdraget ska redovisas gemensamt senast den 22 februari 2019. Regeringen har tillfört ökade resurser i syfte att Polismyndigheten ska kunna anställa mer personal för att stärka verksamheten. I vårändringsbudgeten för 2017 tillförde regeringen också extra resurser som delvis skulle användas för att stärka verksamheten hos Nationellt forensiskt centrum, en viktig del av utredningsverksamheten. Polismyndigheten har på olika sätt arbetat för att stärka och utveckla verksamheten. Sammantaget har detta under 2017 lett till vissa resultatförbättringar i Polismyndighetens brottsutredande verksamhet. Myndigheten har bl.a. redovisat fler ärenden till Åklagarmyndigheten 2017 än under 2016. Av årsredovisningen för 2017 som lämnas senast den 22 februari 2018 kommer det att framgå hur verksamhetsresultatet sammantaget har utvecklats under året. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 46 om information om möjlighet till vittnesstöd*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vittnen ska få information om möjligheterna till olika former av vittnesstöd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 12) och därmed bifallit motion 2015/16:2303 yrkande 10. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket redovisade i november 2015 ett gemensamt uppdrag om en långsiktigt hållbar organisation och finansiering av vittnesstödsverksamheten (Ju2014/3767/KRIM). Redovisningen innehåller bland annat förslag till åtgärder för att vittnen ska få ytterligare information om möjligheterna till olika former av vittnesstöd. Bland annat föreslås att Domstolsverket och domstolarna ska ta ett större ansvar för att utveckla och sprida den centrala informationen om möjligheterna att få tillgång till vittnesstöd. Brottsoffermyndigheten har även av regeringen i regleringsbrevet för 2017 fått i uppdrag att ta fram en webbaserad grundutbildning för nya vittnesstöd. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2019. Regeringen har också i regleringsbreven för 2017 gett Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att återrapportera till regeringen vilka åtgärder som myndigheterna har vidtagit med anledning av förslagen i rapporten. I skrivelse 2016/17:75 angav regeringen att tillkännagivandet i och med redovisade åtgärder var slutbehandlat. Riksdagen delade inte regeringens bedömning att åtgärderna var tillräckliga för att betrakta tillkännagivandet som slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 redogör regeringen för hanteringen av tillkännagivandet (prop. 2017/2018:1 utg.omr. 4 s. 47). I propositionen föreslår regeringen också att anslaget till Brottsoffermyndigheten ska ökas med 1 000 000 kronor 2018 för uppdraget att ta fram en webbaserad grundutbildning för nya vittnesstöd. De beslutade uppdragen om återrapportering ska redovisas i respektive myndighets årsredovisning för 2017. Därefter kommer regeringen att ta ställning till den fortsatta beredningen av ärendet. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2015/16:130 Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar Prop. 2015/16:4, mot. 2015/16:3258, bet. 2015/16:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att en arbetskooperativ förening ges en vidgad möjlighet att återbetala medlemsinsatser med högre belopp än insatsernas nominella värde (bet. 2015/16:CU10 s. 10). Regeringen överlämnar våren 2018 en proposition med förslag till en ny lag om ekonomiska föreningar till riksdagen. När det gäller den fråga om behandlas i tillkännagivandet avser regeringen att i april 2018 återkomma med ett lagförslag i en separat proposition. 23. Rskr. 2015/16:143 Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte Prop. 2015/16:78, mot. 2015/16:3311, bet. 2015/16:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om åtgärder med pass för att hindra resande*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om åtgärder med pass för att hindra resande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU17 s. 23 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:3311 yrkande 3. Det är redan i dag möjligt att omhänderta passet när någon är på sannolika skäl misstänkt för att ha påbörjat en resa i terrorismsyfte. Detta kan ske inom ramen för de straffprocessuella tvångsmedlen i rättegångsbalken. Straffprocessuella tvångsmedel kan däremot inte användas mot någon som förbereder en resa i terrorismsyfte, eftersom förberedelse till en sådan resa inte är kriminaliserat. Straffansvaret för terrorismresor inträder dock enligt svensk rätt på ett tidigt stadium och är i sig av förberedelsekaraktär. Avsikten är att behandla frågan i samband med den proposition om genomförandet av EU:s direktiv om bekämpande av terrorism som planeras till april 2018. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2015/16:158 Åtgärder mot missbruk av svenska pass Prop. 2015/16:81, mot. 2015/16:3317 och 3318, bet. 2015/16: JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om att regeländringarna ska omfatta fler dokument än vanliga pass*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör besluta om att de föreslagna ändringarna för pass även ska gälla främlingspass och resedokument samt att regelverket ska ses över för att motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet. 2015/16: JuU25, s. 8). Frågan har hanterats i utredningen Åtgärder för ett effektivare återvändande och motverkande av missbruk av resehandlingar. Betänkandet (SOU 2017:93 Klarlagd identitet - om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar) överlämnades till regeringen den 27 november 2017. Betänkandet remitterades den 22 december 2017. Remisstiden är satt till tre månader. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2015/16:173 Beredskap för kris och krig Mot. 2015/16:2171, 2015/16:2321 och 2015/16:3020, bet. 2015/16:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 46). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 10 om föreskriftsstödet för informationsinsatser till allmänheten inför och under en kris*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör se över föreskriftsstödet för informationsinsatser till allmänheten inför och under en kris (bet. 2015/16:FöU7 s. 35 f.). Regeringen har uppdragit åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att stärka stödet till kommunerna i arbetet med att öka invånarnas kunskap om hur de förbereder sig för olika kriser och höjd beredskap. Regeringen har i prop. 2016/17:113 Viktiga meddelanden till allmänheten via telefon redovisat skälen till varför inte ytterligare föreskriftsstöd behövs. Punkten är slutbehandlad. 26. Rskr. 2015/16:174 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behandlingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En särskild utredare har i juni 2017 lämnat förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning med innebörd att risk för fortsatt brottslighet i vissa fall ska kunna medföra att den villkorliga frigivningen skjuts upp (SOU 2017:61 Villkorlig frigivning - förstärkta åtgärder mot återfall i brott). Betänkandet har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2015/16:187 Hyresrätt m.m. Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Skrivelsen omfattar även vissa närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder, som inte behandlas närmare i betänkandet. Ytterligare beredningsunderlag måste inhämtas. Justitiedepartementet höll därför i juni 2017 ett samrådsmöte med berörda myndigheter och organisationer som företräder fastighetsägarnas och hyresgästernas intressen för att diskutera frågorna och få ytterligare underlag. Ett analysarbete pågår i syfte att under 2018 kunna ta ställning till vilka vidare beredningsåtgärder som behövs med anledning av tillkännagivandet. 28. Rskr. 2015/16:190 Våldsbrott och brottsoffer Mot. Ju 2015/16:2649 och 2015/16:3072, bet. 2015/16:JuU22 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 51). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 22 om en brottsofferportal för offer för bedrägeri och identitetskapning*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska ta initiativ till att driva frågan om att inrätta en brottsofferportal för dem som drabbats av bedrägerier och identitetskapningar och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU22 s. 30 f.). En rad åtgärder ha vidtagits för att stärka skyddet mot bedrägerier och identitetskapningar och för att förbättra servicen för dem som utsatts för denna typ av brottslighet. Ett antal av Sveriges kreditupplysningsföretag har infört en särskild bedrägerispärrtjänst för dem som drabbats av bedrägerier och identitetskapningar. Tjänsten innebär att den som utsatts för bedrägeri endast behöver ringa ett samtal för att spärra möjligheterna till kreditupplysning hos de anslutna kreditupplysningsföretagen. Också Skatteverket har infört en e-tjänst som ökar möjligheterna för den enskilde att skydda sig mot bedrägerier som görs med falska adressändringar. Det kan i sammanhanget falska adressändringar nämnas att regeringen den 23 februari i år beslutade propositionen Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar som innehåller förslag för att minska risken för att en privatperson drabbas av en betalningsanmärkning på grund av ett offentligrättsligt krav som han eller hon inte känner till. Genom förslaget ges gäldenären en möjlighet att undvika en betalningsanmärkning genom att betala kravet i samband med en underrättelse från Kronofogdemyndigheten. Regeringen gav den 19 maj 2016 Brottsoffermyndigheten i uppdrag att lämna förslag till ett bättre digitalt bemötande av brottsutsatta, bl.a. gällande utveckling av myndighetsgemensam webbinformation riktad till brottsutsatta (Ju2016/03925/KRIM). Uppdraget redovisades den 31 maj 2017. Härefter har Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården och Kronofogdemyndigheten fått uppdrag i respektive regleringsbrev för 2018 att förbättra den digitala kommunikationen till brottsutsatta. Regeringens ambition är att fortsätta att stärka stödet och skyddet för brottsutsatta. De åtgärder som tas upp i tillkännagivandet är omhändertagna. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Regeringen har den 22 februari 2018 beslutat att lägga punkten 22 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. 29. Rskr. 2015/16:192 Fri- och rättigheter Mot. 2015/16:465, 2015/16:2493 yrkande 1 och 2015/16:2502 yrkande 3, bet. 2015/16:KU15 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 52). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om skadestånd vid överträdelse av Europakonventionen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en reglering av enskilda fysiska och juridiska personers möjlighet att få skadestånd av staten eller en kommun vid överträdelse av Europakonventionen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:KU15 s. 50). Regeringen beslutade den 21 september 2017 propositionen Skadestånd och Europakonventionen (prop. 2017/18:7). Punkten är slutbehandlad. Punkt 15 om skadestånd vid överträdelse av regeringsformen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför i betänkandet om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att analysera frågan om skadestånd vid överträdelse av grundlagsskyddade fri- och rättigheter i regeringsformen (bet. 2015/16:KU15 s. 50). Regeringens avsikt är att under 2018 tillsätta en utredning med uppdrag att analysera och överväga den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. 30. Rskr. 2015/16:195 Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor Mot. 2015/16:2649 yrkande 5, 2015/16:2701 yrkande 9, och 2015/16: 2991, bet. 2015/16:FiU22 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 53). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om kreditupplysningar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör överväga ändringar i kreditupplysningslagen så att kreditupplysningar på näringsidkare inte omfattar betalningsförsummelser som inte blivit fastställda av en domstol eller en annan myndighet (bet. 2015/16:FiU22 s. 18-21). Frågan har behandlats av Utredningen om åtgärder mot fakturabedrägerier i betänkandet Fakturabedrägerier (SOU 2015:77). Betänkandet har remissbehandlats. Den 1 mars 2018 beslutade regeringen propositionen Kreditupplysningslagen och dataskyddsförordningen (prop. 2017/18:120). I propositionen övervägs frågan om det bör införas ett förbud i kreditupplysningslagen mot att en kreditupplysning om en näringsidkare innehåller uppgifter om betalningsförsummelser som inte har blivit fastställda av en domstol eller Kronofogdemyndigheten. Punkten är slutbehandlad. 31. Rskr. 2015/16:196 Straffrättsliga frågor Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bland annat den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 18 januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad. 32. Rskr. 2015/16:197 Polisfrågor Mot. 2015/16:2572, 2015/16:2646 yrkandena 7-9, 2015/16:2713 yrkande 3, 2015/16:2308 yrkandena 1-4, 2015/16:2415 yrkandena 1-4, 2015/16:2880 yrkandena 1-4, 2015/16:851, 2015/16:986 yrkande 4 och 5, 2015/16:2074 yrkande 2, 2015/16:2667 yrkandena 1 och 2, 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2783, 2015/16:3103, 2015/16:903, 2015/16:930, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597, 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573, 2015/16:2643, bet. 2015/16:JuU20 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 55). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om genomsökning av båtar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om rätt för polisen att genomsöka båtar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:2572 och 2015/16:2646 yrkande 9. I ett utkast till lagrådsremiss som remitterades i februari 2018 föreslås att polisen ska få rätt att genomsöka båtar efter vapen och andra farliga föremål under samma förutsättningar som gäller för polisens rätt att genomsöka fordon efter sådana föremål. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att utredningen om att renodla polisens verksamhet ska återupptas och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713 yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 15) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 44 om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om kortare handläggningstider i ärenden om vapenlicens (bet. 2015/16:JuU20 s. 55 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2308 yrkande 1, 2015/16:2415 yrkande 1 och 2015/16:2880 yrkande 1 och delvis motionerna 2015/16:851, 2015/16:986 yrkande 4, 2015/16:2074 yrkande 2 och 2015/16:2667 yrkandena 1 och 2. Regeringen gav den 30 juli 2015 Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med vapentillstånd (Ju2015/05755/PO). Uppdraget delredovisades den 1 mars 2016. Av delredovisningen framgår hur handläggningstiderna de senaste åren har utvecklats samt en analys av utvecklingen. Statistiken ska årligen redovisas till regeringen i samband med årsredovisningen. Därutöver ska de framgångsfaktorer som identifierats i hanteringen av vapentillstånd redovisas. Uppdraget slutredovisades den 1 mars 2017 (Ju2017/02317/PO). Av slutredovisningen framgår att de utvecklingsåtgärder som vidtagits inom ramen för uppdraget har gett vissa effekter och kommer ge ännu tydligare effekter framöver. I slutredovisningen beskrivs även hur rutiner har implementerats för att göra handläggningen av vapentillstånd mer effektiv och enhetlig inom Polismyndigheten. Statistik över hur handläggningstiderna har utvecklats visar att den nationella ledtiden för vapentillstånd understeg 40 dagar vid utgången av februari 2017. Statistik över handläggningstider för vapentillstånd ska framöver redovisas årligen till regeringen i samband med årsredovisningen. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Regeringen har den 13 december 2017 beslutat att lägga punkten 44 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. Punkt 45 om enhetlig tillämpning av licensprövning i vapenärenden m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om enhetlig tillämpning av licensprövning i vapenärenden m.m. (bet. 2015/16:JuU20 s. 55 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:986 yrkande 5, 2015/16:2308 yrkandena 2-4, 2015/16:2415 yrkandena 2-4 och 2015/16:2880 yrkanden 2-4. Regeringen gav den 30 juli 2015 Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med vapentillstånd (Ju2015/05755/PO). Uppdraget delredovisades den 1 mars 2016. Av delredovisningen framgår hur handläggningstiderna de senaste åren har utvecklats samt en analys av utvecklingen. Statistiken ska årligen redovisas till regeringen i samband med årsredovisningen. Därutöver ska de framgångsfaktorer som identifierats i hanteringen av vapentillstånd redovisas. Uppdraget slutredovisades den 1 mars 2017 (Ju2017/02317/PO). Av slutredovisningen framgår att de utvecklingsåtgärder som vidtagits inom ramen för uppdraget har gett vissa effekter och kommer ge ännu tydligare effekter framöver. I slutredovisningen beskrivs även hur rutiner har implementerats för att göra handläggningen av vapentillstånd mer effektiv och enhetlig inom Polismyndigheten. Bland annat har det införts en ny e-tjänst och central scanning av ansökningar. Polismyndigheten har även inrättat en särskild referensgrupp med vapentekniska experter för att få enhetliga lämplighetsbedömningar av vapen och myndigheten ska inrätta en specialistfunktion som ska ge råd till vapenhandläggare om olika vapenmodeller och hur de bör hanteras. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har i skr. 2016/17:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Regeringen har den 13 december 2017 beslutat att lägga punkten 45 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. Punkt 55 om tillstånd till offentliga danstillställningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att kravet på tillstånd för att få anordna offentliga danstillställningar ska tas bort och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 10). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2646 yrkande 8, 2015/16:2783, 2015/16:3103, samt delvis bifallit motionerna 2015/16:903, 2015/16:930, 2015/16:1299, 2015/16:1348; 2015/16:1597. 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573 och 2015/16:2643. I regeringens skrivelse 2016/17:75 meddelades att regeringen avser att under 2017 utreda frågan om offentliga danstillstånd. En s.k. boksstavsutredare har fått i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Uppdraget ska redovisas den 15 juni 2018. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2015/16:200 Genomförande av det omarbetade direktivet om explosiva varor Prop. 2015/16:94, mot. 2015/16:2650, bet. 2015/16:FöU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 56). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om klassning och straffsatser gällande handgranater*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att genomföra en kartläggning av explosiva ämnen i kriminella sammanhang och att se över lagstiftningen som omfattar handgranater (bet. 2015/16:FöU s. 8 och s. 10) och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:2650 yrkande 4. Den 26 januari 2017 beslutade regeringen proposition Skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor (prop. 2016/17:92). I propositionen föreslogs bl.a. att straffen skärps för allvarliga brott mot tillståndsplikten i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Den 29 mars 2017 biföll riksdagen propositionen. Lagändringarna trädde i kraft den 15 maj 2017. Den 6 april 2017 beslutade regeringen proposition Explosiva varor - Tullverkets befogenheter vid inre gräns (2016/17:169). I propositionen förslog bl.a. att Tullverket ges befogenheter att kontrollera införsel av explosiva varor från ett annat EU-land. Lagändringarna trädde i kraft den 1 november 2017. Regeringen har därutöver den 5 oktober 2017 beslutat proposition Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de grova brotten (prop. 2017/18:26). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018. Den 1 december 2015 gav regeringen i uppdrag till Polismyndigheten att skapa förutsättningar för att ytterligare kunna motverka förekomsten av illegala vapen och explosiva varor inom landet (Ju2015/09349/PO). Genom uppdraget ska Polismyndigheten bl.a. skapa enhetlig nationell statistik över i vilken utsträckning våldsbrott som utförs med hjälp av skjutvapen eller explosiva varor förekommer. Uppdraget slutredovisades den 20 februari 2018. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2015/16:205 Vallagsfrågor Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom vad utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. Regeringens avsikt är att under 2018 tillsätta en utredning som bl.a. ges i uppdrag att utreda hur synnedsatta kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 35. Rskr. 2016/17:45 Falska polisbilar Prop. 2016/17:18, mot. 2016/17:3503 och 3504, bet. 2016/17:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 93). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om kriminalisering*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att framförandet av falska polisbilar ska kriminaliseras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 1 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 4. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Regeringen följer utvecklingen av tillämpningen av lagen. Punkt 3 om förhindra fortsatt färd*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förhindrande av fortsatt färd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 2 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 5. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Regeringen följer utvecklingen av tillämpningen av lagen. Punkt 4 om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 3 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 2. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Regeringen följer utvecklingen av tillämpningen av lagen. Punkt 5 om att lagstiftningen ska avse alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska gälla för alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 1. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Regeringen följer utvecklingen av tillämpningen av lagen. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2-5. 36. Rskr. 2016/17:47 Regelverket för arbetskraftsinvandring Bet. 2016/17:SfU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 94). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om regelverket för arbetskraftsinvandring*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska besluta om tilläggsdirektiv till Utredningen om åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden (2016/17:SfU11 s. 5). I tillkännagivandet framhöll riksdagen behovet av att undersöka i vilken omfattning arbetskraftsinvandrare nekas arbetstillstånd eller förlängning av arbets- och uppehållstillstånd på grund av mindre misstag av seriösa arbetsgivare. Utredningen avlämnade sitt betänkande SOU 2016:91 den 15 december 2016. Några tilläggsdirektiv hade inte beslutats innan dess. Utredningen lämnade bland annat förslag om att arbetsgivarna ska få möjlighet att rätta till brister i villkoren så att arbetstagaren ska kunna beviljas förlängning av sitt arbetstillstånd. Regeringen lämnade den 22 juni 2017 över propositionen Möjlighet att avstå från återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har avhjälpt brister (2016/17:212) till riksdagen och de nya reglerna trädde i kraft den 1 december 2017 (SFS 1093). Vidare fattade Regeringskansliet den 21 juni 2017 beslut om att ge en utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag på författningsändringar som säkerställer att arbetskraftsinvandrare inte utvisas på grund av att arbetsgivare begått mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammar det. Uppdraget har, när det gäller denna del, redovisats den 19 december 2017 i promemorian Mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd (Ds 2017:64). Promemorian har remitterats och regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2018 med utgångspunkt i det förslag som lämnas i promemorian och remissutfallet. 37. Rskr. 2016/17:90 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2016/17:1, mot. 2016/17:3231 m.fl., bet. 2016/17:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om lokalt förankrad polis*: Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om en lokalt förankrad polis och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Ett av syftena med ombildningen av polisen har varit att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen har bl.a. skett på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgår att Polismyndigheten under 2016 har fortsatt arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017 redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokalpolisområdesnivå. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Polismyndigheten ska också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Återrapporteringen ska ske i myndighetens årsredovisning för 2017 som lämnas senast den 22 februari 2018. I regleringsbrevet för 2018 har regeringen ålagt Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapportering ska ske i årsredovisningen för 2018 som ska lämnas senast den 22 februari 2019. Sedan den 1 april 2014 har Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret har lämnat två av tre rapporter avseende ombildningen. Den första rapporten anger att flera viktiga delar av omorganisationen är genomförda. Statskontoret lyfter bl.a. fram att den operativa flexibiliteten har ökat avsevärt, att Polismyndigheten har skapat en grund för att styra och leda polisen som en sammanhållen myndighet och att steg har tagits för att komma närmare medborgarna. Samtidigt påpekar de att lokalpolisområdenas behov bör prioriteras ytterligare. I delrapport två bedömer Statskontoret att förutsättningarna för det lokala arbetet har förbättrats men att det fortsatt finns utmaningar. Organisationen måste skapa kontinuitet och uthållighet samt arbeta för att behålla erfarna medarbetare. Uppdraget kommer att slutredovisas senast den 1 oktober 2018. Polismyndigheten har också behov av fler anställda, både poliser och civilanställda. Regeringen har därför i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om fler områdespoliser och kommunpoliser och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Polismyndigheten har i sin nya organisation valt att införa både kommunpoliser och områdespoliser. Det finns nu kommunpoliser i samtliga kommuner vilka ska trygga en långsiktig samverkan i det brottsförebyggande arbetet. Arbetet med att utveckla kommunpolisens roll och kontakter kommer att fortsätta i syfte att säkra kontinuitet i samverkan med kommunen och andra lokala aktörer. Dessutom finns områdespoliser som ska arbeta lokalt och kontaktskapande gentemot medborgarna. Målsättningen är att de ska vara kända i lokalsamhället och själva ha goda kunskaper om sitt område. Det ligger emellertid inom Polismyndighetens ansvar att organisera de funktioner som finns inom myndigheten på det sätt som myndigheten anser lämpligt. Att Polismyndighetens samverkan med lokalsamhället stärks är dock en viktig del i arbetet med ombildningen av polisen. Regeringen gav därför i regleringsbrevet för 2017 Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. För att säkerställa att områdespoliser etableras och kan verka på det sätt som är avsett har regeringen i regleringsbrevet för 2018 ålagt Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Som ett led i att utveckla ett mer effektivt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete har Polismyndigheten under 2016 utfärdat medborgarlöften i 275 av landets 290 kommuner och det finns i dag särskilda kommunpoliser i samtliga landets kommuner. Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 ålagt Polismyndigheten att analysera om arbetet med medborgarlöften har lett till ett mer effektivt trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen sker i myndighetens årsredovisning för 2017 samt 2018, vilka årligen lämnas till regeringen senast den 22 februari. Regeringen avvaktar också Statskontorets slutrapport som ska lämnas senast den 1 oktober 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 70). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen hade redovisat var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och myndigheterna har nu utvecklat det lokala arbetet mot organiserad brottslighet med en ökad förmåga att hantera organiserad brottslighet i utsatta områden. I regleringsbrevet för 2017 begär regeringen att Polismyndigheten ska analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt ska läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Redovisningen ska ske i årsredovisningen för 2017 vilken ska lämnas senast den 22 februari 2018. I regleringsbrevet för 2018 har regeringen ålagt Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Därutöver har regeringen i regleringsbrevet för 2018 begärt att Polismyndigheten kvartalsvis redovisar en bild av situationen i utsatta områden. Polismyndigheten ska också redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Vidare ska myndigheten särskilt redovisa vilket arbete som pågår för att riskområden inte ska utvecklas i negativ riktning. Myndigheten ska också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i dessa områden. Polismyndigheten har själv tagit flera initiativ till att förstärka sitt arbete i de mest brottsutsatta områdena. Ett exempel är insatsen Mareld i polisregion Stockholm där några hundra poliser, utöver områdespoliser, förstärker närvaron i fyra särskilt prioriterade områden. Det är dock inte bara en ökad polisiär närvaro som krävs i utsatta områden. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om mer praktik i polisutbildningen*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om mer praktik i polisutbildningen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 71). Polisutbildningsutredningen lämnade sitt betänkande Polis i framtiden - polisutbildningen som högskoleutbildning (SOU 2016:39) i maj 2016. Betänkandet har remitterats och bereds fortsatt i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 35 om brott mot äldre*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om brott mot äldre och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 73). Polismyndigheten arbetar kontinuerligt med att utveckla det brottsbekämpande arbetet. Den så kallade CIRCA-gruppen i polisregion Väst har ett nationellt ansvar för att samordna polisens arbete mot seriebrott som riktas mot just äldre och funktionshindrade. I uppdraget ingår att identifiera seriebrott mot äldre i anmälningsflödet, identifiera misstänkta gärningsmän, initiera samordning av brott och ärenden, utreda brott, bistå med metod- och verksamhetsstöd till andra utredningsgrupper och arbeta brottsförebyggande. För att effektivisera det brottsutredande arbetet har Polismyndigheten också beslutat om en nationell modell för brottssamordning som har införts under 2016. Polismyndighetens nationella bedrägericentrum har de senaste åren haft ett nära samarbete med Pensionärernas riksorganisation och Sveriges pensionärsförbund för att försöka förhindra bedrägerier mot äldre. Tillsammans har man bedrivit projektet Försök inte lura mig för att öka medvetenheten hos äldre om hur de kan upptäcka och skydda sig mot bedrägeribrott. Polismyndigheten har vidtagit ett flertal åtgärder på detta område. Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av dessa åtgärder. Redovisning ska ske i årsredovisningen för 2018 som ska lämnas senast den 22 februari 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 44 om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att, inom ramen för uppdraget att stödja genomförande och uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (S2017/01221/JÄM), genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck. Kartläggningen ska utformas med hänsyn till möjligheten att genom senare undersökningar göra jämförelser över tid. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om kommittédirektiv Starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (dir. 2017:25). I utredningsuppdraget ingår bl.a. att analysera möjligheterna att föra statistik över hedersrelaterade brott och, om det bedöms möjligt, föreslå hur sådan statistik skulle kunna tas fram. De åtgärder som tas upp i tillkännagivandet är därmed omhändertagna. I skr. 2016/17:75 aviserades att regeringen avser att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna. Riksdagen har i sitt betänkande (2016/17:KU21) över behandlingen av riksdagens skrivelser inte motsatt sig regeringens hantering av denna punkt. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 45 om statistik om brott mot äldre*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om bättre statistik om brott mot äldre och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). Brottsförebyggande rådet (Brå) har ändrat åldersspannet i Nationella trygghetsundersökningen (NTU). NTU omfattar från och med den undersökning som genomförs 2018 personer i åldrarna 16-84 år, istället för som tidigare 16-79 år. Brå genomför även en studie om brott mot äldre som myndigheten avser att publicera under våren 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 105). Polismyndigheten arbetar aktivt i samverkan med andra aktörer inom bl.a. bank- och finanssektorn samt e-handelsbranschen. Myndigheten har också identifierat och presenterat förslag till åtgärder inom olika delar av samhället för att minska denna typ av brottslighet. Polismyndigheten har således både föreslagit och också vidtagit ett flertal åtgärder på detta område. Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av dessa åtgärder. Redovisning ska ske i årsredovisningen för 2018 som ska lämnas senast den 22 februari 2019. Punkten är inte slutbehandlad. 38. Rskr. 2016/17:133 Associationsrätt Mot. 2015/16:775 m.fl., bet. 2016/17:CU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om könsfördelning i bolagsstyrelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör verka för att det även fortsättningsvis ska vara en fråga för ett aktiebolags ägare att bestämma könsfördelningen i styrelsen. I promemorian Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser föreslås att minst fyrtio procent av styrelseledamöterna i ett aktiemarknadsbolag ska vara av vardera kön (Ds 2016:32). Promemorian har remitterats. Regeringen har inte vidtagit några lagstiftningsåtgärder med anledning av promemorian. Punkt 2 om EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen inom EU bör verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser. EU-kommissionen lade 2012 fram ett förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade bolag. Förhandlingarna om förslaget pågår alltjämt i Europeiska rådet. Sverige ingår, med anledning av riksdagens tidigare ställningstaganden, i den blockerande minoriteten mot förslaget. Punkt 6 om sänkt krav på aktiekapital*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks från 50 000 kr till 25 000 kr. Av Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2018 framgår att kommissionen kommer att återkalla det förslag till direktiv om privata enmansbolag (s.k. SUP-bolag) som riksdagen åberopar i tillkännagivandet. Justitiedepartementet har i september 2017 hållit ett samrådsmöte med berörda myndigheter om effekterna av den sänkning av kravet på aktiekapital som genomfördes 2010 och om på vilket sätt nybildade aktiebolag kan användas som brottsverktyg. Vid samrådsmötet framfördes synpunkter om att det missbruk av aktiebolag som förekommer i dag, t.ex. för bedrägerier och penningtvätt, underlättas av ett lågt satt aktiekapital. Det framhölls att frågan om aktiekapitalet måste sättas i ett större perspektiv och att det krävs åtgärder för att motverka att aktiebolag används i brottsligt syfte. Det pågår mot denna bakgrund ett analysarbete i syfte att under 2018 kunna ta ställning till vilka ytterligare beredningsåtgärder som behövs med anledning av tillkännagivandet. Punkt 12 om revision*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten. Riksrevisionen överlämnade i december 2017 rapporten Avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag (RiR 2017:35). I rapporten rekommenderas regeringen att verka för att revisionsplikten för små företag återinförs. Ett analysarbete pågår i syfte att under 2018 kunna ta ställning till vilka ytterligare beredningsåtgärder som behövs med anledning av tillkännagivandet. 39. Rskr. 2016/17:139 Maskeringsförbud vid idrottsarrangemang Prop. 2016/17:41, bet. 2016/17:JuU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 januari 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 12). 40. Rskr. 2016/17:142 Uppföljning av återvändandedirektivet och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Prop. 2016/17:61, bet. 2016/17:SfU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 februari 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 22). 41. Rskr. 2016/17:143 Riksrevisionens rapport om asylboenden Skr. 2016/17:63, bet. 2016/17:SfU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 september 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 42. Rskr. 2016/17:145 Riksrevisionens rapport om informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter Skr. 2016/17:42, bet. 2016/17:FöU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 juni 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 43. Rskr. 2016/17:146 Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet Prop. 2016/17:31, bet. 2016/17:KU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 februari 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 151). 44. Rskr. 2016/17:149 Transporter av frihetsberövade Prop. 2016/17:57, bet. 2016/17:JuU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 februari 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 123-141). 45. Rskr. 2016/17:151 Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar Prop. 2016/17:68, bet. 2016/17:JuU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 mars 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 176-178). 46. Rskr. 2016/17:166 Insolvens- och utsökningsrätt Mot. 2015/16: 1051, 1119, 1160, 1203, 1482, 1759, 1763, 1877, 2304, 2530, 2755, 2828, 3015, 2016/17:1526, 1793, 1821, 1977, 2239, 2279, 2296, 2300, 3229 och 3347, bet. 2016/17:CU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändrade regler för otillåtna bosättningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att fastighetsägares möjligheter till handräckning av otillåtna bosättningar förbättras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU8 s. 7 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2304 yrkande 4, 2016/17:3229 yrkande 4 och 2016/17:3347 yrkande 41, delvis bifallit motionerna 2015/16:1051, 1119, 1160, 1203, 1482 yrkande 13, 1759, 1763, 1877 yrkande 1, 2530 yrkande 3, 2755 yrkande 2, 2828, 3015 yrkande 1, 2016/17:1526, 1793 yrkande 1, 1821 yrkande 5, 1977 yrkande 1, 2239, 2279 yrkande 2, 2296, 2300, yrkande 4 och 3347 yrkandena 52 och 53. Regeringen beslutade den 16 mars 2017 prop. 2016/17:159 Avlägsnande - en ny form av särskild handräckning vari tillkännagivandet behandlas. Genom regeringens förslag i propositionen är tillkännagivandet slutbehandlat. 47. Rskr. 2016/17:189 Familjerätt Mot. 2015/16:550, 2015/16:2482 yrkande 26, 2015/16:2780 yrkande 3, 2015/16:3099 yrkande 18, 2016/17:1078 yrkandena 10 och 11, 2016/17:1360, 2016/17:1787, 2016/17:1829, 2016/17:2255, 2016/17:2345 yrkandena 2-5, 2016/17:3078 yrkande 28, 2016/17:3143 yrkande 1-5, 12 och 13, 2016/17:3347 yrkande 48, bet. 2016/17:CU10. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om barnäktenskap och tvångsäktenskap*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att möjligheten att i undantagsfall erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap begränsas ytterligare (bet. 2016/17:CU10 s. 13 f.). Regeringen tillsatte den 9 mars 2017 en utredning om starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (Ju 2017:06, dir. 2017:25). I ett delbetänkande som överlämnades den 5 december 2017 föreslår utredningen ett utvidgat hinder mot utländska barnäktenskap (SOU 2017:96). Delbetänkandet remissbehandlas under våren 2018. Avsikten är att därefter återkomma till riksdagen med lagförslag. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om polygama äktenskap*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör analysera vad som ligger bakom att så många som ca 300 personer är registrerade i folkbokföringen som gifta med fler än en person och överväga om det finns behov av förtydliganden i lagstiftningen i syfte att säkerställa att polygama äktenskap inte erkänns i Sverige (bet. 2016/17:CU10 s. 17 f.). Regeringen beslutade den 28 september 2017 att ge ett uppdrag till Skatteverket. I uppdraget ingår att, med bistånd av Migrationsverket och Statistiska centralbyrån, sammanställa och analysera statistik och viss övrig information i folkbokföringsärenden rörande personer som är gifta med fler än en person. Uppdraget redovisades den 25 januari 2018. Regeringen avser att låta en utredning se över hur erkännande av utländska månggiften kan hindras i Sverige. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om vårdnad, boende och umgänge*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om vad regeringen särskilt bör beakta i det kommande lagstiftningsarbetet med anledning av 2014 års vårdnadsutredning (bet. 2016/17:CU10 s. 46 f.). 2014 års vårdnadsutredning överlämnade sitt betänkande Se barnet! (SOU 2017:6) i februari 2017. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Justitiedepartementet. Avsikten är att den angivna punkten ska övervägas i samband med den fortsatta beredningen av betänkandet i början av nästa mandatperiod. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 24 om överförmyndare, gode män och förvaltare*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen snarast bör ta initiativ till en uppföljning av hur lagstiftningen på området fungerar, och i det sammanhanget bör regeringen även överväga andra förbättringar av systemet med gode män och förvaltare (bet. 2016/17:CU10 s. 56 f.). I september 2017 redovisade de sju länsstyrelser med tillsyn över överförmyndarna ett regeringsuppdrag om att förbättra tillsynen över och stödet till överförmyndarna. I december 2017 redovisade Riksrevisionen sin granskningsrapport Tillsyn av ställföreträdare och överförmyndare - Statens bristande ansvar för samhällets mest utsatta (RiR 2017:33). I Justitiedepartementet pågår nu ett arbete med att analysera dessa rapporter och annat underlag i frågan. Avsikten är att därefter ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas. Punkten är inte slutbehandlad. 48. Rskr. 2016/17:195 Skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor Prop. 2016/17:92 Mot. 2016/17:3612 yrkande 1, 2016/17:3617 yrkande 1, bet. 2016/17:FöU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkterna 1 och 2: Den 6 april 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 264 och 265). Punkt 3 om skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör utreda möjligheten att höja minimistraffet för grovt brott mot tillståndsplikten enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor till två års fängelse (bet. 2016/17:FöU10 s. 10) och därmed bifallit motion 2016/17:3612 yrkande 1 och motion 2016/17:3617 yrkande 1. Regeringen har i proposition Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de grova brotten (prop. 2017/18:26) som beslutades den 5 oktober 2017 föreslagit straffskärpningar i enlighet med tillkännagivandet. 49. Rskr. 2016/17:196 En handräckningsbestämmelse i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Prop. 2016/17:86, bet. 2016/17:SfU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 mars 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 229). 50. Rskr. 2016/17:199 Ombud vid stämma i kollektiva förvaltningsorganisationer Prop. 2016/17:117, bet. 2016/17:NU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 mars 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 242). 51. Rskr. 2016/17:200 Valfrågor Mot. 2016/17:3293, bet. 2016/17:KU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om ökat valdeltagande bland utlandssvenskar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom vad utskottet anför om ökat valdeltagande för utlandssvenskar (bet. 2016/17:KU22 s. 15). Valmyndigheten har bl.a. vid myndighetsdialogen med regeringen lämnat information om sin avsikt att inför valen 2018 förstärka informationsarbetet gentemot utlandssvenskar avseende regler för hur de tas med i röstlängden i syfte att förbättra kunskapen om förutsättningarna för deltagande i valet. Frågan om att utreda huruvida det bör vara möjligt för utlandssvenskar att under vissa förutsättningar kunna brevrösta från Sverige bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 52. Rskr. 2016/17:203 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2016/17:1534, 2016/17:3232 och 2016/17:3287, bet. 2016/17:JuU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om att säkerställa Kriminalvårdens arbete mot våldsbejakande extremism*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa Kriminalvårdens arbete motvåldsbejakande extremism och tillkännager detta för regeringen. (bet. 2016/17:JuU19 s. 35 f.). Regeringen gav den 13 oktober 2016 Kriminalvården i uppdrag att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism. Regeringen har därefter den 9 november 2017 fattat beslut om ett utökat uppdrag till Kriminalvården att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism. Kriminalvården har tillförts ytterligare resurser för uppdraget som bland annat omfattar intensifierade utbildningsinsatser och utökat kunskapsutbyte såväl nationellt som internationellt. Uppdraget ska slutredovisas senast den 3 april 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 53. Rskr. 2016/17:204 Åldersbedömning tidigare i asylprocessen Prop. 2016/17:121, bet. 2016/17:SfU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 april 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 258). 54. Rskr. 2016/17:209 Konsumenträtt Mot. 2015/16:1938 yrkande 25, 2015/16:2050 yrkande 1, 2015/16:2393, 2015/16:2704 yrkandena 6-8, 2015/16:2789 yrkande 3, 2015/16:3080 yrkande 3, 2016/17:1039, 2016/17:2371 yrkande 1 och 2016/17:2455 yrkande 3, 2016/17:3147 yrkande 5, 2016/17:3347 yrkande 45, bet. 2016/17:CU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om köp av levande djur*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen både nationellt och inom EU bör initiera överväganden om huruvida reglerna i konsumentköplagen för köp av levande djur är ändamålsenligt utformade (bet. 2016/17:CU12 s. 40 f.). Under hösten 2017 har förhandlingar påbörjats i EU om kommissionens ändrade förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/22/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG, COM(2017) 637 final. Direktivet ska ersätta nuvarande 1999 års konsumentköpdirektiv, som genomförts i svensk rätt i konsumentköplagen. Direktivförslaget omfattar bl.a. konsumentköp av levande djur. Avsikten är att inom ramen för förhandlingarna och genomförandet av direktivet i svensk rätt närmare överväga om reglerna i konsumentköplagen för köp av levande djur är ändamålsenligt utformade. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om snabblån m.m.*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen behöver vidta ytterligare åtgärder för att motverka oseriös kreditgivning till konsumenter på snabblånemarknaden (bet. 2016/17:CU12 s. 61 f.). Frågan har behandlats av Utredningen om vissa konsumentkrediter i betänkandet Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter (SOU 2016:68). Regeringen beslutade med anledning av bl.a. de förslag som lämnas i betänkandet den 18 januari 2018 propositionen Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter (prop. 2017/18:72). Punkten är slutbehandlad. 55. Rskr. 2016/17:211 Straffrättsliga frågor Mot. 2016/17: 443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om livstids fängelsestraff för mord*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att livstidsstraffet för mord bör användas i betydligt större utsträckning än tidigare och vara normalstraffet i den bemärkelsen att det förutses dömas ut i en majoritet av fallen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 15 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:2288 och 2016/17:3388 yrkande 25. En utredare har haft i uppdrag att överväga hur straffbestämmelsen om mord bör utformas för att åstadkomma ett skärpt straff för brottet genom en ökad användning av livstids fängelse (Ju 2016:I). Utredningsuppdraget redovisades den 31 augusti 2017 i departementspromemorian Livstidsstraff för mord (Ds 2017:38). Promemorian har remissbehandlats. Arbete pågår med att ta fram en lagrådsremiss. Punkt 9 om kränkande fotografering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att bestämmelsen om kränkande fotografering bör utvärderas i syfte att säkerställa att den omfattar alla situationer som den rimligtvis borde omfatta och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 28 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3388 yrkande 35. I Brottsförebyggande rådets (Brå) regleringsbrev för 2017 gav regeringen Brå i uppdrag att följa upp implementeringen av bestämmelsen om kränkande fotografering. Studien ska belysa inflödet av anmälningar och vilken typ av gärningar som blivit anmälda och utredda som kränkande fotografering, samt den vidare hanteringen av ärendena genom rättskedjan fram till domslut. I uppdraget ingår att redovisa polis, åklagares och domares erfarenheter av att tillämpa lagstiftningen. Uppdraget ska redovisas senast den 3 juni 2019. Punkt 10 om våldtäkt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att man när det gäller våldtäkt bör införa dels en lagstiftning som tydligare än i dag baseras på frivilligt deltagande, dels ett oaktsamhetsbrott, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 32 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:510, 2016/17:865 yrkande 11, 2016/17:1134, 2016/17:2627 yrkande 1, 2016/17:3346 yrkande 19, 2016/17:3388 yrkande 28 och 2016/17:3474 yrkandena 6 och 7. Frågan om en frivillighetsbaserad sexualbrottslagstiftning (samtyckesreglering) och införandet av ett oaktsamhetsbrott har behandlats i 2014 års sexualbrottskommittés betänkande Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60). Betänkandet har remissbehandlats och regeringen beslutade den 21 december 2017 att överlämna lagrådsremissen En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet till Lagrådet. I lagrådsremissen föreslår regeringen bl.a. att gränsen för straffbar gärning ska gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. Det ska inte längre krävas att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för t.ex. våldtäkt. Vidare föreslås att ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga sexualbrott införs. Regeringen har för avsikt att senast under mars 2018 besluta om en proposition där tillkännagivandena kommer att behandlas. Punkt 12 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om grovt sexuellt ofredande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 32 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3078 yrkande 22 och 2016/17:3388 yrkande 26. Regeringen avser att behandla tillkännagivandet i samband med den proposition som kommer att beslutas under mars 2018 om ett starkare skydd för den sexuella integriteten. Punkt 19 om straffvärdesbedömning*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffvärdesbedömning och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 41 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:1538 yrkande 3. Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 51 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:865 yrkandena 7-9, 2016/17:1080 yrkandena 10-13, 2016/17:1535 yrkande 2, 2016/17:2466, 2016/17:3221 yrkande 25, 2016/17:3238 yrkandena 1-3 och 2016/17:3388 yrkande 14 och delvis motionerna 2016/17:443, 2016/17:685 yrkandena 1 och 2, 2016/17:728, 2016/17:1936, 2016/17:2303 yrkande 10 och 2016/17:2710. Innehållet i tillkännagivandet omfattas av Blåljusutredningens (Ju 2016:23) uppdrag enligt kommittédirektiven Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Uppdraget redovisades genom ett delbetänkande den 17 januari 2018 (SOU 2018:2). Punkt 42 om tillträdesförbud till butiker*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om tillträdesförbud till butiker och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 74 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2016/17:1180 yrkande 2 och 2016/17:3230 yrkande 7 och delvis bifallit motion 2016/17:702. Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bland annat den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 18 januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81, s. 43). Punkt 43 om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 74 f.). Därmed har riksdagen bifallit motion 2016/17:865 yrkande 15. Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bland annat den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 18 januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81, s. 43). Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 9, 10, 12, 19, 24, 42 och 43. 56. Rskr. 2016/17:212 Processrättsliga frågor Mot. 2016/17:508 yrkande 1, 2016/17:3388 yrkande 13, 2016/17:1080 yrkande 17, 2016/17:1769 yrkande 5, 2016/17:2248, 2016/17:2284 yrkande 9, 2016/17:3177, 2016/17:3241, 2016/17:396 yrkande 2 och 2016/17:3387 yrkande 13, bet. 2016/17:JuU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om kameraövervakning på allmänna platser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om kameraövervakning i områden som är utsatta för allvarlig brottslighet (bet. 2016/17:JuU17 s. 14 f.). Den 16 juni 2017 överlämnade Utredningen om kameraövervakning - brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) betänkandet En ny kamerabevakningslag (SOU 2017:55). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2018. Regeringen har den 13 december 2017 tillsatt en utredning (dir. 2017:124) som ska föreslå förenklingar vid kameraövervakning som sker i brottsbekämpande syfte. Utgångspunkten för utredningen är att tillståndskravet ska tas bort och i första hand ersättas med en anmälningsplikt. Förslaget ska redovisas senast den 15 augusti 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om beslut om hemlig avlyssning knutet till person*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att det bör utredas om beslut om hemlig övervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation skulle kunna kopplas till en person i stället för ett telefonnummer eller annan adress och därmed bifallit motionerna 2016/17:Ju396 yrkande 2 och 2016/17:Ju3387 yrkande 13. Regeringen beslutade den 19 oktober 2017 om tilläggsdirektiv till Utredningen om hemlig dataavläsning (Ju 2016:12) med uppdrag till utredningen att utreda det som framgår av tillkännagivandet i nu nämnd del (dir. 2017:102). Uppdraget ska redovisas senast den 13 april 2018. Punkten är slutbehandlad. Punkt 15 om hot och våld mot anställda i rättsväsendet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör se över hur arbetet med att förhindra brott mot rättsväsendets anställda kan stärkas (bet. 2016/17:JuU17 s. 32 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3388 yrkande 18. Regeringen beslutade i december 2015 att tillsätta en utredning för att se över bestämmelserna om ordning i domstol och vid behov föreslå förändringar (dir. 2015:126). Utredaren skulle bl.a., om det bedöms möjligt och lämpligt, föreslå ett förbud mot att vid en förhandling bära kläder eller symboler som kan uppfattas som hotfulla av personer som medverkar i förhandlingen eller av domstolens personal. Den 30 maj 2017 överlämnades betänkandet Stärkt ordning och säkerhet i domstol (SOU 2017:46). I betänkandet lämnas förslag som ska underlätta för domstolarna att upprätthålla ordningen så att domstolarna kan vara trygga och säkra miljöer för alla som medverkar i en domstolsförhandling. Betänkandet är remitterat och ett arbete har inletts med att ta fram en lagrådsremiss. Regeringen har i regleringsbrevet för 2017 gett Domstolsverket i uppdrag att särskilt redovisa åtgärder som vidtagits för att förbättra ordningen i domstol och öka skyddet och säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i en rättegång samt för övriga personer som besöker domstolarna. Regeringen beslutade den 22 december 2016 att tillsätta en utredning som skulle överväga och föreslå de ändringar som behövs för att åstadkomma ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Utredaren skulle bl.a. överväga om det i straffrättsligt hänseende bör ses allvarligare på angrepp mot vissa samhällsnyttiga funktioner än mot andra, t.ex. om det finns skäl att se särskilt allvarligt på angrepp mot rättsväsendet och andra funktioner med sådana centrala uppgifter i samhället som att garantera säkerhet, liv och hälsa. Uppdraget om ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal redovisades i ett delbetänkande den 17 januari 2018. Uppdraget i övrigt ska slutredovisas senast den 29 juni 2018. Vidare har regeringen den 17 augusti 2017 beslutat att ge Polismyndigheten i uppdrag att intensifiera det systematiska arbetsmiljöarbetet inom ett antal områden där hot och våld utgör ett sådant. Punkten är inte slutbehandlad. 57. Rskr. 2016/17:216 Ny lag om medling i vissa upphovsrättstvister och förenklingar i upphovsrättslagen Prop. 2016/17:119, bet. 2016/17:NU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 april 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 322-324). 58. Rskr. 2016/17:221 Framtidsfullmakter Prop. 2016/17:30, mot. 2016/17:3600 yrkande 3, 2016/17:3601, bet. 2016/17:CU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om framtidsfullmakter*: Riksdagen har tillkännagetts som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att överväga frågan om upprättande och hantering av elektroniska framtidsfullmakter (bet. 2016/17:CU11 s. 6 f.). Den nya lagen (2017:310) om framtidsfullmakter trädde i kraft den 1 juli 2017. Ett arbete har inletts med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Ärendet bereds vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 59. Rskr. 2016/17:223 Polisfrågor Mot. 2016/17:3231 yrkande 24, 2016/17:3388 yrkande 17 och 34, bet. 2016/17:JuU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om polisers rätt till kränkningsersättning*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om polisers rätt till skadestånd vid allvarliga kränkningar (bet. 2016/17:JuU18 s. 32 f.). Regeringen har den 21 december 2017 beslutat om tilläggsdirektiv till Blåljusutredningen (Ju 2016:23, dir. 2017:131). Utredningen ska bl.a. kartlägga och analysera domstolsavgöranden när det gäller polismäns rätt till ersättning vid allvarlig kränkning och överväga och föreslå de åtgärder som behövs för att säkerställa polismäns rätt till ersättning. Uppdraget ska slutredovisas senast den 29 juni 2018. Punkten är slutbehandlad. Punkt 45 om skärpta straff för vapensmuggling*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att se över smugglingslagstiftningen så att den skärpta synen på vapenbrott får genomslag även vad gäller vapensmuggling (bet. 2016/17:JuU18 s. 66 f.). Regeringen avser att inom kort ge en utredare i uppdrag att utreda frågan. 60. Rskr. 2016/17:224 Unga lagöverträdare Mot. 2016/17: 341, 393, 568, 865, 1534, 2003, 2303, 3234, 3388 och 3430, bet. 2016/17:JuU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om sociala insatsgrupper m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ökad användning av sociala insatsgrupper och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 7 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:3234 yrkande 2, 2016/17:3430 yrkandena 9 och 10 samt delvis motion 2016/17:341. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att låta utvärdera såväl resultatet för de ungdomar som varit föremål för arbetet i en social insatsgrupp som hur själva samverkansformen fungerar. Uppdraget slutredovisades den 30 september 2017 och bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om straffmätning för lagöverträdare mellan 18 och 21 år*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffmätning för lagöverträdare mellan 18 år och 21 år och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 21 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:3234 yrkande 11, 2016/17:3430 yrkande 13 och delvis motionerna 2016/17:393, 2016/17:865 yrkande 31, 2016/17:2003, 2016/17:2303 yrkande 3 i denna del och 2016/17:3388 yrkande 29. Den 13 december 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år (dir. 2017:122). I uppdraget ingår att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget ska redovisas senast den 21 december 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om fler former av påföljder för unga*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att införa fler olika former av påföljder för unga och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 24 f) och därmed bifallit motionerna 2016/17:568, 2016/17:1534 yrkande 7, 2016/17:3234 yrkande 8 och 2016/17:3430 yrkande 12. I juni 2017 överlämnade en utredare promemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). Promemorian har remissbehandlats. Förslagen bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 61. Rskr. 2016/17:232 Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Prop. 2016/17:108, bet. 2016/17:JuU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 332-337). 62. Rskr. 2016/17:233 Vissa åtgärder för en effektivare och mer ändamålsenlig mark- och miljöprocess Prop. 2016/17:95, bet. 2016/17:JuU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 april 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 315 och 316). 63. Rskr. 2016/17:236 Arbetskraftsinvandring Mot. 2016/17:3267, 3302, bet. 2016/17:SfU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om förstärkt arbete mot missbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att införa direktåtkomst för Migrationsverket till vissa uppgifter hos andra myndigheter och om uppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring (2016/17:SfU17 s. 7). Regeringskansliet hanterar fortsatt frågan om direktåtkomst med anledning av de synpunkter som lämnats avseende frågan i samband med remitteringen av betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2016:91). Regeringskansliet hanterar fortsatt de övriga förslag som lämnades i betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2016:91). Beredningen syftar till att lägga förslag som ska förstärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandringen. Punkten är inte slutbehandlad. 64. Rskr. 2016/17:239 Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå Prop. 2016/17:133, bet. 2016/17:SfU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 352-358). 65. Rskr. 2016/17:247 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under år 2015 Skr. 2016/17:69, bet. 2016/17:JuU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 66. Rskr. 2016/17:248 2016 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll Skr. 2016/17:72, bet. 2016/17:JuU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 juni 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 67. Rskr. 2016/17:260 Kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning Prop. 2016/17:125, bet. 2016/17:CU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 473-484). 68. Rskr. 2016/17:261 Nya regler för europeiska småmål Prop. 2016/17:123, bet. 2016/17:CU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 412 och 413). 69. Rskr. 2016/17:271 Bokföringsbrott i filialer Prop. 2016/17:149, bet. 2016/17:CU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 436-439). 70. Rskr. 2016/17:272 Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott Mot. 2016/17:3230 och 3697, prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om olovligt förfogande: Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 442). Punkt 2 om utpressning m.m.: Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 443). Punkt 3 om grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott: Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 442, 444 och 445). Punkt 4 om inbrottsstöld*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen senast den 1 april 2018 ska återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att inbrottsstöld, med ett minimistraff om fängelse i ett år, införs som en ny brottsrubricering i brottsbalken och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13 s. 16 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionen 2016/17:3697. Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bland annat den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 18 januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81, s. 43). Punkt 8 om upprepade stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang, och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bland annat den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 18 januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81, s. 43). Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 8. 71. Rskr. 2016/17:273 Nya möjligheter till operativt polissamarbete med andra stater Prop. 2016/17:139, bet. 2016/17:JuU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 496-503). 72. Rskr. 2016/17:274 Kroppsbesiktning i syfte att utreda ålder i brottmålsprocessen Prop. 2016/17:165, bet. 2016/17:JuU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 435). 73. Rskr. 2016/17:275 Avlägsnande - en ny form av särskild handräckning Prop. 2016/17:159, mot. 2016/17:3672, 3673 och 3693, bet. 2016/17:CU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 a) om regeringens lagförslag: Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 467 och 468). Punkt 1 b) om regeringens lagförslag*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen senast årsskiftet 2017/2018 bör ta nödvändiga initiativ till en uppföljning av regleringen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 10 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3672 yrkandena 5 och 6. I Kronofogdemyndighetens regleringsbrev för 2018 har regeringen gett myndigheten i uppdrag att göra en uppföljning och utvärdering av de nya reglerna om avlägsnande (lagar och anslutande förordningar som ändrades per den 1 juli 2017). Vid behov ska förslag till författningsändringar lämnas. Även Polismyndigheten har i regleringsbrevet för 2018 fått i uppdrag att följa upp och redogöra för hur myndighetens arbete vid ingripanden mot otillåtna bosättningar fortskrider efter regeländringarna. Uppdragen ska redovisas senast den 31 oktober 2018. Därefter kommer regeringen ta ställning till den fortsatta beredningen av ärendet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om kränkningar av äganderätten och Polismyndighetens befogenheter*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att Polismyndighetens befogenheter att hantera kvarlämnad egendom i samband med ett ingripande mot en otillåten bosättning med stöd av polislagen förtydligas och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 18 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3693 yrkande 1. Se vad som anförs under punkt 1 b. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om svarandens ansvar för kostnader i den summariska processen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att samma ansvar för kostnader ska gälla alla vid utslaget kända svarande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 23 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3672 yrkande 2. Se vad som anförs under punkt 1 b. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om förrättningskostnader vid verkställighet av ett avlägsnande*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att sökandens ansvar för förrättningskostnader begränsas och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 25 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3693 yrkande 3 och delvis bifallit motionerna 2016/17:3672 yrkande 7 och 2016/17:3673 yrkande 1. Regeringen har vad gäller punkt 5 begränsat sökandens ansvar för förrättningskostnader genom en ändring i förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten (SFS 471). Se härutöver vad som anförs under punkt 1 b. Punkten är inte slutbehandlad. 74. Rskr. 2016/17:282 Ytterligare anpassning av svensk rätt till Dublinförordningen Prop. 2016/17:150, bet. 2016/17:SfU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 juni 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 523). 75. Rskr. 2016/17:287 Utökad samverkan mellan domstolar Prop. 2016/17:174, bet. 2016/17:JuU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 542-544). 76. Rskr. 2016/17:307 Skärpt ansvar för fartygsvrak Prop. 2016/17:178, bet. 2016/17:CU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 722-724). 77. Rskr. 2016/17:316 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd Prop. 2016/17:172, bet. 2016/17:SfU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 577-582). 78. Rskr. 2016/17:318 Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring Mot. 2016/17:3717, bet. 2016/17:SfU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att utveckla regelverket och tillämpningen av regelverket för arbetskraftsinvandring (2016/17:SfU22 s. 5). Riksdagen beslutade, i samband med att regeringens skrivelse med anledning av riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring lades till handlingarna, att tillkännage ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen. I tillkännagivandet anförs att regeringen bör säkerställa att det görs en helhetsbedömning vid handläggningen av uppehållstillstånd för arbete. Regeringen har som tidigare redovisats påbörjat arbete på detta område (se rskr. 2016/17:47, Ju 94). I tillkännagivandet anförs även att Migrationsverket ska få direktåtkomst till uppgifter hos bl.a. Skatteverket. Som beskrivs i redovisningen av rskr. 2016/17:236 (Ju 63) pågår arbete i frågan inom Regeringskansliet. Slutligen anförs att handläggningstiderna måste förkortas. Regeringen har i regleringsbrevet för 2017 gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att korta handläggningstiderna avsevärt samt i regleringsbrevet för 2018 angett att handläggningstiderna för ansökningar om uppehållstillstånd på grund av bl.a. arbete ska vara så korta som möjligt med hänsyn till ärendets beskaffenhet. Regeringen följer nu myndighetens arbete med att genomföra handlingsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. 79. Rskr. 2016/17:321 Tillsammans mot brott - ett nationellt brottsförebyggande program Mot. 2016/17:3692, bet. 2016/17:JuU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om en nationell samordnare m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att regeringen dels inte ska tillsätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor, dels ska återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder (bet. 2016/17:JuU15 s. 6 f). Regeringens brottsförebyggande satsning pågår och arbetet bedrivs i enlighet med de mål som regeringen har slagit fast i det nationella brottsförebyggande programmet, Tillsammans mot brott (skr. 2016/17:126). En rad åtgärder har vidtagits, bl.a. har en utredare fått i uppdrag att med utgångspunkt i redan vidtagna och planerade åtgärder lämna förslag på vilka eventuella ytterligare insatser, framför allt av socialpreventiv karaktär, som bör vidtas för att förebygga brottsligheten och öka människors trygghet i socialt utsatta områden (Ju2017/06760/LP). Ett annat exempel är uppdraget till Tullverket att, i samverkan med Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket, förebygga brottslighet kopplad till smuggling av alkohol (Fi2017/02815/S3). Brottsförebyggande rådet (Brå) ska den 31 mars varje år lämna en rapport om hur det brottsförebyggande arbetet har bedrivits och utvecklats (Ju2017/01526/KRIM). Rapporten ska ge en övergripande bild av hur det brottsförebyggande arbete som bedrivits på nationell, regional och lokal nivå har utvecklats. Rapporten ska även belysa vad insatserna har lett till och lyfta fram de mest centrala fortsatta utvecklingsbehoven. Brås rapport kommer att ligga till grund för eventuella ytterligare förslag till åtgärder på området. Regeringen följer kontinuerligt upp det brottsförebyggande programmet och avser att regelbundet återrapportera till riksdagen om arbetet. Nästa återrapportering kommer att ske under 2019. Punkten är inte slutbehandlad. 80. Rskr. 2016/17:322 Riksrevisionens rapport om upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns Skr. 2016/17:118, bet. 2016/17:JuU25. Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 februari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 81. Rskr. 2016/17:324 Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar Prop. 2016/17:105, bet. 2016/17:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 599 och 600). 82. Rskr. 2016/17:342 Kameraövervakningslagen och möjligheterna att använda drönare Prop. 2016/17:182, bet. 2016/17:JuU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 717). 83. Rskr. 2016/17:343 Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen Prop. 2016/17:186, bet. 2016/17:JuU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 718). 84. Rskr. 2016/17:344 En tidsbegränsad vapenamnesti 2018 Prop. 2016/17:185, mot. 2016/17:3747, bet. 2016/17:JuU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om lag om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott: Den 29 juni 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 807). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om handgranater*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen så snart som möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag till en tidsbegränsad amnesti för handgranater och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2016/17:3747. Den 1 mars 2018 beslutade regeringen proposition En amnesti för explosiva varor. I propositionen föreslås en tidsbegränsad amnesti för tillståndspliktiga explosiva varor. Förslaget innebär att den som hanterar en explosiv vara utan att ha rätt till det inte ska dömas för brott mot tillståndsplikten i lagen om brandfarliga och explosiva varor, om han eller hon frivilligt under tiden 15 oktober 2018 till 11 januari 2019 kontaktar Polismyndigheten och lämnar de uppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna omhänderta varan. För ansvarsfrihet krävs att den explosiva varan har omhändertagits av Polismyndigheten. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 85. Rskr. 2017/18:2 En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag Prop. 2016/17:180, bet. 2017/18:KU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 september 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 900-902). 86. Rskr. 2017/18:7 Tydligare befogenheter för polisen när beslut om avvisning eller utvisning verkställs Prop. 2016/17:191, bet. 2017/18:SfU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 september 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 905 och 906). 87. Rskr. 2017/18:15 Riksrevisionens rapport om lärdomar av flyktingsituationen hösten 2015 - beredskap och hantering Skr. 2016/17:206, bet. 2017/18:SfU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 december 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 88. Rskr. 2017/18:22 Lagändringar till följd av en samlad förordning om EU-varumärken Prop. 2016/17:221, bet. 2017/18:NU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 991- 993). 89. Rskr. 2017/18:26 Effektivare lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte Prop. 2016/17:214, bet. 2017/18:JuU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1068). 90. Rskr. 2017/18:27 En utvidgad möjlighet till uteslutning av advokater Prop. 2016/17:209, bet. 2017/18:JuU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1024 och 1025). 91. Rskr. 2017/18:28 Nya regler om bevisinhämtning inom EU Prop. 2016/17:218, bet. 2017/18:JuU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1000-1018). 92. Rskr. 2017/18:33 Påminnelse vid utebliven betalning av årlig avgift enligt fastighetsmäklarlagen Prop. 2017/18:11, bet. 2017/18:CU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1141). 93. Rskr. 2017/18:34 Sjöfylleri Mot. 2016/17:204, 2016/17:807, 2016/17:1437, 2016/17:1474, 2016/17:1937, 2016/17:2113, 2016/17:2123, 2016/17:2576, 2017/18:247, 2017/18:1438, 2017/18:2170, 2017/18:2236, 2017/18:2831, 2017/18:3214 yrkande 3, 2017/18:3476, 2017/18:3575, 2017/18:2314, bet. 2017/18:CU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om sjöfylleri*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010 och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:CU2 s. 8). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 94. Rskr. 2017/18:36 Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten Prop. 2016/17:222, bet. 2017/18:KU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1134-1137). 95. Rskr. 2017/18:37 Några frågor om offentlighet och sekretess Prop. 2016/17:208, bet. 2017/18:KU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1076). 96. Rskr. 2017/18:38 Kriminalvårdssekretess Prop. 2016/17:203, bet. 2017/18:KU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1133). 97. Rskr. 2017/18:40 Utökat sekretesskydd i verksamhet för teknisk bearbetning och lagring Prop. 2016/17:198, bet. 2017/18:KU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1077). 98. Rskr. 2017/18:41 Möjlighet att avstå återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har anmält brister Prop. 2016/17:212, bet. 2017/18:SfU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om möjlighet att avstå från återkallelse när arbetsgivaren självmant har avhjälpt brister: Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1093). Punkt 2 om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser (bet. 2017/18:SfU7 s. 6 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2017/18:1030 yrkande 1, 2017/18:1940, 2017/18:2816 yrkande 3, 2017/18:3122, 2017/18:3165 yrkande 4, 2017/18:3180 yrkande 4, 2017/18:3181 yrkande 4, 2017/18:3394 yrkande 30 och 2017/18:3447 yrkande 3. En särskild utredare har haft i uppdrag att bl.a. lämna förslag på författningsändringar som säkerställer att arbetskraftsinvandrare inte utvisas på grund av att arbetsgivare utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det. Uppdraget har, när det gäller denna del, redovisats den 19 december 2017 i promemorian Mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd (Ds 2017:64). Promemorian har remitterats och regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2018 med utgångspunkt i det förslag som lämnas i promemorian och remissutfallet. Punkten är inte slutbehandlad. 99. Rskr. 2017/18:53 Rätt för Riksdagsförvaltningen att upplåta bostadslägenheter i fastigheter med annan ägare Framst. 2016/17:RS5, bet. 2017/18:KU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1158). 100. Rskr. 2017/18:56 Höständringsbudget för budgetåret 2017 Prop. 2017/18:2, bet. 2017/18:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 23 november och den 12 december 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. och 1:2 Säkerhetspolisen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Den 23 november 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:2 Ersättning och bostadskostnader, 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden samt 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. under utgiftsområde 8 Migration. Punkten är slutbehandlad. Om godkännande av ändrade beställningsbemyndiganden: Den 7 december 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Polismyndigheten och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet under utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Punkten är slutbehandlad. 101. Rskr. 2017/18:64 Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet Skr. 2016/17:223, bet. 2017/18:JuU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 102. Rskr. 2017/18:65 Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de grova brotten Prop. 2017/18:26, mot. 2017/18:3917 yrkande 1 och 2, bet. 2017/18:JuU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de grova brotten: Den 23 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1138 och 1139). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om höjda maximistraff*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen så snart som möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en höjning av straffmaximum för de synnerligen grova brotten och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2017/18:3917 yrkande 1. Ärendet bereds. Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen så snart som möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att fler vapenbrott ska anses som grova och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2017/18:3917 yrkande 2. Ärendet bereds. 103. Rskr. 2017/18:72 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1, p. a) anslagen för 2018: den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och den 18 december 2017 avseende anslag 6:3 Datainspektionen. 104. Rskr. 2017/18:92 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2017/16:1, mot. 2017/18:3569 m.fl., bet. 2017/18:JuU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1a om anslag inom utgiftsområde 4: Den 13, 18 och 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Delpunkten är slutbehandlad. Punkt 1b om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2017 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Polismyndigheten och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad. Punkt 21 om tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 86). I samband med ombildningen av polisen gav regeringen i regleringsbrevet för 2015 Polismyndigheten i uppdrag att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av verksamheten. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att vidareutveckla och konkretisera uppföljningen samt säkerställa att den implementerades i hela myndigheten. Regeringen gav dessutom Polismyndigheten den 16 februari 2017 i uppdrag att ytterligare utveckla sitt arbete med att följa upp, analysera och presentera resultatet av myndighetens samlade verksamhet och de resurser som finansierar den verksamhetsuppföljningen. Polismyndigheten har utvecklat verksamhetsuppföljningen och rapporterar regelbundet resultat och statistik till regeringen. Polismyndigheten presenterar och bedömer utredningsresultaten i förhållande till de mål som riksdag och regering har beslutat om, d.v.s. att verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet och att brottsuppklaringen ska öka. I regleringsbrevet för 2018 begär regeringen att Polismyndigheten månatligen ska redovisa statistik för ekonomi, verksamhet, personal, uppskattningar av dödligt våld och skjutningar. Därutöver har regeringen begärt att Polismyndigheten kvartalsvis redovisar en bild av situationen i utsatta områden, Polismyndigheten ska också redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur målen ska operationaliseras. Vidare fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma vilka resultat som uppnåtts genom arbetet med medborgarlöften samt redovisa detta i årsredovisningen för 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 36 om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 89). Ett av syftena med ombildningen av polisen har varit att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. Regeringen delar utskottets uppfattning att det är viktigt att på olika sätt säkerställa polisreformens intentioner rörande lokalt polisarbete och har därför under flera år begärt in återrapportering av olika slag. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen har bl.a. skett på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgår att Polismyndigheten under 2016 har fortsatt arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017 redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokalpolisområdesnivå. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. Polismyndigheten ska också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Återrapporteringen ska ske i myndighetens årsredovisning för 2017 som lämnas senast den 22 februari 2018. I regleringsbrevet för 2018 har regeringen ålagt Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapportering ska ske i årsredovisningen för 2018 som ska lämnas senast den 22 februari 2019. Sedan den 1 april 2014 har Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret har lämnat två av tre rapporter avseende ombildningen. Den första rapporten anger att flera viktiga delar av omorganisationen är genomförda. Statskontoret lyfter bl.a. fram att den operativa flexibiliteten har ökat avsevärt, att Polismyndigheten har skapat en grund för att styra och leda polisen som en sammanhållen myndighet och att steg har tagits för att komma närmare medborgarna. Samtidigt påpekar de att lokalpolisområdenas behov bör prioriteras ytterligare. I delrapport två bedömer Statskontoret att förutsättningarna för det lokala arbetet har förbättrats men att det fortsatt finns utmaningar. Organisationen måste skapa kontinuitet och uthållighet samt arbeta för att behålla erfarna medarbetare. Uppdraget kommer att slutredovisas senast den 1 oktober 2018. Polismyndigheten har också behov av fler anställda, både poliser och civilanställda. Regeringen har därför i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 41 om en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 92). I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och myndigheterna har nu utvecklat det lokala arbetet mot organiserad brottslighet med en ökad förmåga att hantera organiserad brottslighet i utsatta områden. I regleringsbrevet för 2017 begär regeringen att Polismyndigheten ska analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt ska läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Redovisningen ska ske i årsredovisningen för 2017 ska lämnas senast den 22 februari 2018. I regleringsbrevet för 2018 har regeringen ålagt Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Därutöver har regeringen i regleringsbrevet för 2018 begärt att Polismyndigheten kvartalsvis redovisar en bild av situationen i utsatta områden. Polismyndigheten ska också redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Vidare ska myndigheten särskilt redovisa vilket arbete som pågår för att riskområden inte ska utvecklas i negativ riktning. Myndigheten ska också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i dessa områden. Polismyndigheten har själv tagit flera initiativ till att förstärka sitt arbete i de mest brottsutsatta områdena. Ett exempel är insatsen Mareld i polisregion Stockholm där några hundra poliser, utöver områdespoliser, förstärker närvaron i fyra särskilt prioriterade områden. Det är dock inte bara en ökad polisiär närvaro som krävs i utsatta områden. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 46 om en särskild brottskod för brott med hedersmotiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU1 s. 101). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3586 yrkande 6 samt delvis motionerna 2017/18:3186 yrkande 5 och 2017/18:499 yrkande 3. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv. I uppdraget ingår bl.a. att analysera möjligheterna att föra statistik över hedersrelaterade brott och, om det bedöms möjligt, föreslå hur sådan statistik skulle kunna tas fram (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget ska slutredovisas den 1 september 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 49 om statistik om angrepp på s.k. blåljuspersonal*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att det bör göras en kartläggning av brottsutvecklingen över tid när det gäller angrepp på polis, räddningstjänst och ambulanspersonal och en analys av vilka åtgärder som är verksamma mot denna företeelse och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 94 f). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 59 om en samlad strategi för att höja kunskapen i hela rättsväsendet när det gäller den it-relaterade brottsligheten*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att det behövs en samlad strategi för att se över hur man kan höja utbildningsnivån för att utreda it-relaterad brottslighet inom hela rättsväsendet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU s. 107 f). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 65 om ökad kompetens i arbetet mot människohandel med barn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att kompetensen behöver förbättras kring kommersiell sexuell exploatering av barn inom rättsväsendet i arbetet mot människohandel med barn och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f). Regeringen har tagit fram en handlingsplan till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. Handlingsplanen gäller för 2016-2018 och innehåller 23 åtgärder för att förebygga, skydda och stödja barn samt skapa förutsättningar för att effektivt lagföra gärningsmän. Åtgärderna ska bl.a. bidra till att ständigt utveckla kunskapen och kompetensen inom området. Regeringen har bl.a. gett i uppdrag till Polismyndigheten att stärka sin förmåga att bekämpa människohandel i hela landet, inklusive människohandel med barn. Uppdraget ska redovisas till regeringen i december 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 67 om polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 135). Polismyndigheten har behov av att stärka och utveckla polisverksamheten. Regeringen har därför i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser som framförallt ska ge myndigheten möjlighet att utöka antalet anställda och därmed höja förmågan och öka effektiviteten i arbetet. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Åtgärderna medför bättre möjligheter för Polismyndigheten att både stärka och utveckla polisverksamheten, däribland arbetet mot narkotikabrottsligheten. Regeringen har också i olika sammanhang, bl.a. i uppdrag till Polismyndigheten, påtalat vikten av att särskilt beakta narkotikaproblematiken i polisarbetet. Kompetensförsörjningen inom myndigheten är en viktig fråga för regeringen men det hör till Polismyndighetens uppgifter att planera för och rekrytera rätt kompetens utifrån verksamhetens behov. Polismyndigheten har därför fått i uppdrag att ta fram en strategisk och långsiktig plan för att säkerställa att rätt kompetens finns i organisationen. Uppdraget ska redovisas senast den 23 maj 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 73 om polisens återkoppling till brottsutsatta*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att förbättra polisens återkoppling till brottsutsatta och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 136). Polismyndigheten har, tillsammans med flera andra myndigheter inom rättsväsendet, i regleringsbrevet för 2018 fått i uppdrag att analysera och identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som kan anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna ska också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Uppdraget ska redovisas gemensamt senast den 22 februari 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 74 om särskild utbildning för den som hör eller förhör barn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa att den som hör eller förhör barn ska ha särskild utbildning för det och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 105. Rskr. 2017/18:100 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FöU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om stöd till civila som gjort internationell insats*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:FöU1 s. 17-18). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkt 4 om anslag inom utgiftsområde 6 Avseende a) Anslagen för 2017: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 (regleringsbrev för Kustbevakningen, anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Statens haverikommission) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Punkt a är slutbehandlad. Avseende b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Regeringen har genom beslut den 18 december 2017 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2018 fastställt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Punkt b är slutbehandlad. Avseende c) Krediter i Riksgäldskontoret: Delpunkt 3 om att besluta att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 1 550 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 18 december 2017 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2018 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt riksdagens beslut. Punkt c är slutbehandlad. Avseende d) Godkännande av investeringsplaner: Delpunkt 3 om krisberedskap för 2018-2020 som riktlinje för Myndigheten för samhällsskydd och beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 18 december 2017 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2018 fastställt en investeringsplan enligt riksdagens beslut. Punkt d är slutbehandlad. 106. Rskr. 2017/18:103 Utgiftsområde 8 Migration Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslagen för 2018 inom utgiftsområde 8: Den 13 december beslutade regeringen regleringsbrev avseende anslagen 1:4 och 1:5 för budgetåret 2018. Den 21 december beslutade regeringen regleringsbrev avseende Migrationsverket för budgetåret 2018. 107. Rskr. 2017/18:123 Associationsrätt Mot. 2017/18:3344, bet. 2017/18:CU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om hållbarhetsrapportering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för företag (bet. 2017/18:CU7 s. 6 f.). Ärendet bereds. 108. Rskr. 2017/18:127 Polisens kameraövervakning Bet. 2017/18:JuU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om polisens kameraövervakning*: Utskottet föreslår, med stöd av sin initiativrätt i 9 kap. 16 § riksdagsordningen, att riksdagen ska tillkännage för regeringen att polisens tillståndskrav för kameraövervakning ska tas bort och ersättas av en anmälningsplikt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom vad utskottet anför. Med hänsyn till frågans komplexitet har det inte varit möjligt att, med beaktande av regeringsformens beredningskrav, hinna ta fram förslag som kan behandlas inom ramen för det pågående lagstiftningsarbetet med en ny kamerabevakningslag. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska föreslå förenklingar vid kamerabevakning som sker i brottsbekämpande syfte. Utgångspunkten för utredningen är att tillståndskravet ska tas bort och i första hand ersättas med en anmälningsplikt. Förslaget ska redovisas senast den 15 augusti 2018. 2.3 Utrikesdepartementet Nyare riksmöten Riksmötet 2015/16 1. Rskr. 2015/16:231 Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2015/16:119, bet. 2015/16:UFöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (UD 7) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali: I beslut den 22 juni 2016 om ändring av regleringsbrev avseende Försvarsmakten och den 14 december 2016 om regleringsbrev avseende Försvarsmakten beslutade regeringen om en svensk insats. Punkt 2 om mål och utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i Minusma (bet. 2015/16:UFöU3 s. 7 f.). Punkt 3 om medicinsk evakueringsförmåga*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om medicinsk evakueringsförmåga (bet. 2015/16:UFöU3 s. 7 f.). I en kommande proposition under våren 2018 om ett fortsatt svenskt deltagande i Förenta Nationernas stabiliseringsinsats i Mali behandlar regeringen frågor om mål och utvärdering samt om medicinsk evakueringsförmåga. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 2. Rskr. 2015/16:245 Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan Prop. 2015/16:112, bet. 2015/16:UU20 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (UD 8) Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 mars 2017 beslutade regeringen att ratificera avtalet och till generalsekreteraren vid Europeiska unionens råd anmäla att Sverige har slutfört de förfaranden som är nödvändiga för att avtalet ska träda i kraft. 3. Rskr. 2015/16:288 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Bet. 2015/16:UU15 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (UD 9) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Kuba*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om Kuba (bet. 2015/16:UU15 s. 11 f.). Regeringen kommer i budgetpropositionen för 2019 lämna en samlad redovisning av vidtagna åtgärder. Punkt 7 om Ryssland*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om Ryssland (bet. 2015/16:UU15 s. 24 f.). Regeringen kommer i budgetpropositionen för 2019 lämna en samlad redovisning av vidtagna åtgärder. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 7. Riksmötet 2016/17 4. Rskr. 2016/17:48 Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen, samt de regionala utvecklings- och investeringsbankerna 2014 och 2015 Skr. 2015/16:145, bet. 2016/17:UU7 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 71) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om samlad resultatanalys av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det utskottet anför om att regeringen bör utveckla redovisningen till riksdagen av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt de regionala utvecklings- och investeringsbankerna så att riksdagen fortsättningsvis får en samlad resultatanalys vartannat år av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna (bet. 2016/17:UU7 s. 6). Regeringen avser att i en skrivelse under våren 2018 lämna den första i raden av en sådan samlad resultatanalys till riksdagen. Följande punkt är inte slutbehandlad:1. 5. Rskr. 2016/17:107 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Prop. 2016/17:32. bet. 2016/17:UFöU2 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:107 (UD 16) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak: Den 22 december 2016 beslutade regeringen om en svensk insats. Punkt 4 om utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om utvärdering av den svenska militära utbildningsinsatsen i Irak (bet. 2016/17:UFöU2 s. 7 f.). I en kommande proposition hösten 2018 om ett fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak avser regeringen att behandla frågor om utvärdering. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 6. Rskr. 2016/17:108 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan Prop. 2016/17:33, bet. 2016/17:UFöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:108 (UD 17) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan: Den 22 december 2016 beslutade regeringen om en svensk insats. Punkt 3 om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i RSM*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i Resolute Support Mission (bet. 2016/17:UFöU1 s. 7 f.). I en kommande proposition hösten 2018 om ett fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan avser regeringen att behandla frågor om mål och utvärdering. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 7. Rskr. 2016/17:169 Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 Skr. 2016/17:182, bet. 2016/17:UU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 8. Rskr. 2016/17:190 Konsulär krisberedskap Skr. 2016/17:53, bet. 2016/17:UU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 oktober 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 9. Rskr. 2016/17:194 Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet Skr. 2016/17:64, bet. 2016/17:UU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 maj 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 10. Rskr. 2016/17:201 Valfrågor Bet. 2016/17:KU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Regeringen kommer i budgetpropositionen för 2019 lämna en samlad redovisning av vidtagna åtgärder. 11. Rskr. 2016/17:235 Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd Skr. 2016/17:60, bet. 2016/17:UU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 12. Rskr. 2016/17:263 Europarådet Skr. 2016/17:12, bet. 2016/17:UU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 13. Rskr. 2016/17:265 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Skr. 2016/17:11, bet. 2016/17:UU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 14. Rskr. 2016/17:279 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik Skr. 2016/17:62, bet. 2016/17:UU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 februari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 15. Rskr. 2016/17:288 Strategisk exportkontroll 2016 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Skr. 2016/17:114, bet. 2016/17:UU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 16. Rskr. 2016/17:291 Norden Skr. 2016/17:90, bet. 2016/17:UU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 17. Rskr. 2016/17:309 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Prop. 2016/17:127, bet. 2016/17:UFöU4 Skrivelsen är slutbehandlad. I beslut den 22 juni 2017 om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarsmakten beslutade regeringen om en fortsatt svensk insats. 18. Rskr. 2016/17:310 Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2016/17:128, bet. 2016/17:UFöU3 Skrivelsen är slutbehandlad. I beslut den 22 juni 2017 om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarsmakten beslutade regeringen om en fortsatt svensk insats. 19. Rskr. 2016/17:311 Svenskt deltagande i Europeiska unionens marina operation (Atalanta) Prop. 2016/17:177, bet. 2016/17:UFöU5 Skrivelsen är slutbehandlad. I beslut den 22 juni 2017 om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarsmakten beslutade regeringen om en svensk insats. Riksmötet 2017/18 20. Rskr. 2017/18:48 Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering Skr. 2016/17:196, bet. 2017/18:UU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 21. Rskr. 2017/18:49 Sveriges sjöterritorium och maritima zoner Prop. 2016/17:215, bet. 2017/18:UU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 december 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1272-1281). 22. Rskr. 2017/18:50 Ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande Sadc-staterna, å andra sidan Prop. 2016/17:210, bet. 2017/18:UU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att en anmälan om godkännande av avtalet ska lämnas till generalsekreteraren för Europeiska unionens råd. 23. Rskr. 2017/18:57 Höständringsbudget för 2017 Prop. 2017/18:2 utg.omr. 5 och utg.omr. 7, bet. 2017/18:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2017 beslutade regeringen om ändring i regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende ifrågavarande anslag. 24. Rskr. 2017/18:83 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Prop. 2017/18:1 utg.omr. 5, bet. 2017/18:UU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 5 a) anslagen för 2018, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, och c) svenskt deltagande i verksamheten för European Centre of Excellence for Countering Hybrid Threats: Den, 13, 18 och 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende ifrågavarande anslag. 25. Rskr. 2017/18:94 Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska unionen Prop. 2017/18:44, bet. 2017/18:UFöU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 december 2017 beslutade regeringen att Sverige ska delta i det permanent strukturerade samarbetet (Pesco) och att i rådet rösta för ett antagande av rådsbeslutet om att upprätta Pesco. 26. Rskr. 2017/18:95 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2017/18:1 utg.omr. 7, bet. 2017/18:UU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om biståndsram och anslag inom utgiftsområde 7 a) biståndsramen, b) anslagen och anslagsvillkoren för utgiftsområde 7, c) bemyndigande om garantier för biståndsverksamhet, d) bemyndigande till regeringen att besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB, e) beställningsbemyndigande för anslaget 1:1, f) bemyndigande att fullgöra Sveriges medverkan i kapitalhöjningen i Afrikanska utvecklingsbanken: Den 13 och 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende ifrågavarande anslag. g) bemyndigande att förfoga över medel inom Interamerikanska utvecklingsbanken: Frågorna bereds inom Regeringskansliet. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3 g. 27. Rskr. 2017/18:105 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2017/18:1 utg.omr. 24, bet. 2017/18:NU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt a) anslagen för 2018: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende ifrågavarande anslag. b 4) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Riksgäldskontoret. 28. Rskr. 2017/18:116 Riksrevisionens rapport om exportkontrollen av krigsmateriel Skr. 2016/17:160, bet. 2017/18:UU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 29. Rskr. 2017/18:133 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan Prop. 2017/18:32, bet. 2017/18:UFöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. I beslut den 18 december 2017 om regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarsmakten beslutade regeringen om en fortsatt svensk insats. 30. Rskr. 2017/18:134 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Prop. 2017/18:31, bet. 2017/18:UFöU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen för Irak: i beslut den 18 december 2017 om regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarsmakten beslutade regeringen om en fortsatt svensk insats. Punkt 2 om återrapportering*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om återrapportering (bet. 2017/18:UFöU:2 s. 11). Punkt 3 om målformuleringar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om målformuleringar (bet. 2017/18:UFöU:2 s. 11 f). I en kommande proposition hösten 2018 om ett fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak avser regeringen att behandla frågor om återrapportering och målformuleringar. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 2.4 Försvarsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2012/13 1. Rskr. 2012/13:197 Hemvärnets insatsberedskap Mot. 2011/12:Fö228 och Fö231, bet. 2012/13:FöU10 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fö 6), skr. 2014/15:75 (Fö 2), skr. 2015/16:75 (Fö 1) och skr. 2016/17:75 (Fö 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om hemvärnets insatsberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen bör ta initiativ till att överväga förutsättningarna att öka hemvärnsförbandens insatsberedskap vid extraordinära kriser (bet. 2012/13:FöU10 s. 8 f) och därmed delvis bifallit motion 2011/12:Fö228 avseende yrkande 9 och motion 2011/12:Fö231 avseende yrkande 2. Den 24 oktober 2013 beslutade regeringen att tillsätta utredningen Försvarsmaktens personalförsörjning (dir. 2013:94). I utredarens uppdrag ingick bl.a. att klarlägga förutsättningarna enligt dagens regelverk för att öka hemvärnets tillgänglighet i fredstid. Betänkandet Försvarsmakten i samhället - en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret redovisades den 14 november 2014 (SOU 2014:73). I betänkandet lämnades bl.a. förslag till författningsändringar som bedöms nödvändiga för att öka hemvärnets tillgänglighet i fredstid. Betänkandet har remissbehandlats. Den 1 oktober 2015 beslutade regeringen att tillsätta utredningen En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret (dir. 2015:98). Betänkandet En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) redovisades den 28 september 2016. Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 20) redovisade regeringen bl.a. att frågan om hemvärnets insatsberedskap bereds i samband med den fortsatta hanteringen av personalförsörjningsutredningarna (SOU 2014:73 och SOU 2016:63). Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. 2. Rskr. 2012/13:223 Utredning om fortsatt utveckling av personalförsörjningssystemet Mot. 2011/12:Fö228, bet. 2012/13:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fö 7), skr. 2014/15:75 (Fö 3), skr. 2015/16:75 (Fö 2) och skr. 2016/17:75 (Fö 3). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om utredning om fortsatt utveckling av personalförsörjningssystemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en utredning av Försvarsmaktens nya personalförsörjning i enlighet med de av riksdagen fattade besluten (bet. 2012/13:FöU7 s. 7 f.) och därmed delvis bifallit motion 2011/12:Fö228 avseende yrkande 11. Den 24 oktober 2013 beslutade regeringen kommittédirektivet Försvarsmaktens personalförsörjning (dir. 2013:94). Betänkandet Försvarsmakten i samhället - en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret (SOU 2014:73) redovisades den 14 november 2014. Betänkandet har remissbehandlats. Den 1 oktober 2015 beslutade regeringen att tillsätta utredningen En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret (Fö 2015:02, dir. 2015:98). Betänkandet En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) överlämnades till regeringen den 28 september 2016 och har remissbehandlats. Ett av förslagen i SOU 2016:63 var att återaktivera mönstring och grundutbildning med värnplikt. Regeringen beslutade den 2 mars 2017 med stöd av 1 kap. 3 a § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att genomgå mönstring och fullgöra grundutbildning med värnplikt. Skyldigheten att genomgå mönstring gäller från och med den 1 juli 2017. Skyldigheten att fullgöra grundutbildning med värnplikt gäller från och med den 1 januari 2018. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 24) redogjorde regeringen för sin bedömning att tillkännagivandet är tillgodosett genom de frågor som blivit belysta genom utredningarna (SOU 2014:73 och SOU 2016:63). Riksmötet 2013/14 3. Rskr. 2013/14:317 Vårändringsbudget för 2014 Prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fö 7), skr. 2015/16:75 (Fö 3) och skr. 2016/17:75 (Fö 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om godkännande av anskaffning av JAS 39E: I vårändrings-budgeten för 2014 (prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21, rskr. 2013/14:317) godkände riksdagen att anskaffningen av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan. Bakgrunden till regeringens förslag var det starka internationella intresset för JAS 39 Gripen och motivet till utvidgningen av mandatet var att detta gör det möjligt att genomföra övergången från tidigare stridsflygsystem till JAS 39E på ett mer kostnadseffektivt sätt och samtidigt ytterligare gynna Försvarsmaktens operativa förmåga genom att nyproducera vissa delsystem eller hela flygplan. Regeringen bemyndigade den 23 november 2017 Försvarsmakten att ingå avtal om utökad nyproduktion av komponenter som en följd av behovet att bibehålla en högre numerär av JAS 39C/D under ombeväpningsperioden till JAS 39E. Ytterligare beslut kan komma att fattas. Riksmötet 2014/15 4. Rskr. 2014/15:132 Vissa frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2014/15:1618 och 1907, bet. 2014/15:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fö 8) och skr. 2016/17:75 (Fö 5). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om att inrätta ett centrum med specialistkompetens i och forskning om veteranfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att ett centrum med specialkompetens i veteranfrågor bör inrättas (bet. 2014/15:FöU7 s. 12 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:1618 och motion 2014/15:1907 avseende yrkande 4. Frågan om ett veterancentrum behandlades i Veteranutredningens betänkande (SOU 2014:27). Betänkandet har remissbehandlats. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2016 fick myndigheten i uppdrag att senast i samband med delårsrapporten redovisa ett förslag om inrättande av ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. I budgetpropositionen för 2017 bedömde regeringen att ett särskilt veterancentrum senast den 1 juli 2017 skulle inrättas inom Försvarsmakten i syfte att stärka och utveckla anhörigstödet. Vidare bedömde regeringen att det i dagsläget inte finns skäl att införa en nationell veteranmyndighet eller att utvidga begreppet veteran så som föreslagits i Veteranutredningen. Ett av skälen till regeringens bedömning var att remissinstanserna motsatte sig förslaget. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2017 uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att senast den 1 juli 2017 inrätta ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. Vidare fick Försvarsmakten i regleringsbrevet uppgiften att redovisa system och metoder för stöd till de veteraner som är i behov av sådant samt att redovisa genomförd och planerad verksamhet inom ramen för myndighetssamverkan. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 27) redovisar regeringen att Försvarsmakten har inrättat ett Veterancentrum den 1 juli 2017 och att regeringen därmed bedömer tillkännagivandet som tillgodosett. Nyare riksmöten Riksmötet 2015/16 5. Rskr. 2015/16:49 Militära frågor Mot. 2015/16:2172, bet. 2015/16:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fö 12) och skr. 2016/17:75 (Fö 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om långräckviddiga bekämpningssystem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om Sveriges tillgång till långräckviddiga bekämpningssystem under kommande mandatperiod (bet. 2015/16:FöU3 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2172 avseende yrkande 13. Den 14 december 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov (Fö 2016:02, dir. 216:110). I uppdraget ingår att behandla frågan om långräckviddiga bekämpningssystem inför nästa försvarsinriktningsperiod. Utredningens betänkande (SOU 2018:7), som lämnades den 20 februari 2018, kommer att utgöra underlag för regeringens och Försvarsberedningens fortsatta arbete inför försvarsinriktningsbeslutet för perioden efter 2020. 6. Rskr. 2015/16:149 Vissa frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2015/16:95 och 2015/16: 2172, bet. 2015/16:FöU8 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om Veteranutredningens förslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om Veteranutredningens förslag (bet. 2015/16:FöU8 s. 18 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2172 avseende yrkande 11 och delvis bifallit motion 2015/16:95. Frågan om ett veterancentrum behandlades i Veteranutredningens betänkande (SOU 2014:27). Betänkandet har remissbehandlats. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2016 fick myndigheten i uppdrag att senast i samband med delårsrapporten redovisa ett förslag om inrättande av ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.4.4 s. 46) bedömde regeringen att ett särskilt veterancentrum senast den 1 juli 2017 skulle inrättas inom Försvarsmakten i syfte att stärka och utveckla anhörigstödet. Vidare bedömde regeringen att det inte finns skäl att införa en nationell veteranmyndighet eller att utvidga begreppet veteran så som det föreslås i Veteranutredningen. Ett av skälen till regeringens bedömning var att remissinstanserna motsatte sig förslaget. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2017 uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att senast den 1 juli 2017 inrätta ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. Vidare fick Försvarsmakten i regleringsbrevet uppgiften att redovisa system och metoder för stöd till de veteraner som är i behov av sådant, dels att redovisa genomförd och planerad verksamhet inom ramen för myndighetssamverkan. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 27) redovisade regeringen att Försvarsmakten har inrättat ett Veterancentrum den 1 juli 2017. Riksdagen har meddelat att den inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet kan anses som slutbehandlat och har därmed gjort ett nytt tillkännagivande till regeringen (se Ju 105, punkt 2). 7. Rskr. 2015/16:165 Skydd för geografisk information Prop. 2015/16:63, bet. 2015/16:FöU6 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skydd för geografisk information: Den 17 mars 2016 utfärdade regeringen lagarna riksdagen antagit (SFS 319, 321, 324). Punkt 2 om skyddsobjekt för vissa militära ändamål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se över bestämmelserna om skyddsobjekt för vissa militära ändamål (bet. 2015/16:FöU6, s. 8 f.). Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). I uppdraget ligger också att se över skyddslagstiftningen. Kommittén ska lämna en delredovisning senast den 6 april 2018 om de frågor som rör skyddslagstiftningen. Uppdraget i övriga delar ska redovisas senast den 1 april 2019. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. Riksmötet 2016/17 8. Rskr. 2016/17:53 Höständringsbudget för 2016 (Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap) Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 15) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om bemyndigande att (a) fatta beslut om att anskaffa ytterligare 24 stycken haubitspjäser av artillerisystemet Archer, (b) avyttra de pjäser enligt (a) som inte behövs utifrån de operativa kraven och (c) disponera högst 450 000 000 av inkomsterna från en försäljning enligt (b): Regeringen bemyndigade, med förbehåll för riksdagens godkännande, den 22 september 2016 Försvarsmakten att anskaffa ytterligare 24 stycken artilleripjäser av typen Archer och att uppdra åt Försvarets materielverk att sälja tolv av dessa pjäser. Regeringen bemyndigade samma dag Försvarets materielverk att med behöriga myndigheter i Norge förhandla och ingå avtal om att avsluta Archer-samarbetet. Ingen försäljning av artilleripjäser har skett under 2017. Archer-samarbetet med Norge är avslutat. 9. Rskr. 2016/17:98 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17;75 (Fö 16) Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3c om bemyndigande till regeringen att under 2017 i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden utnyttja en kredit om högst 40 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret. Regeringen har under 2017 inte utnyttjat bemyndigandet. Punkt 4 om bemyndigande att upplåta och överlåta viss materiel: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2017 besluta om export av JAS 39C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygsystemet och att det i övrigt är i linje med det försvarspolitiska inriktningsbeslutet för 2016-2020. Regeringen har under 2017 inte utnyttjat bemyndigandet. Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna avseende punkterna 3c och 4. 10. Rskr. 2016/17:175 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens skrivelse 2016/17:70: Riksdagen har beslutat att lägga regeringens skrivelse till handlingarna. Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.). Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén ska lämna sin slutredovisning senast den 1 april 2019. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att tillkännagivandet tillgodosett i den delen. Följande punkt är inte slutbehandlad: 8. 11. Rskr. 2016/17:176 Militära frågor Mot. 2015/16:32, 2171, 2172 och mot. 2016/17:2029, bet. 2016/17:FöU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om översyn av civil-militär samverkan och av stödet till samhället*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en översyn av civil-militära frågor och stöd till samhället (bet. 2016/17:FöU6 s. 20 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2172 yrkande 21 och 2016/17:2092 yrkandena 2, 4 och 5. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.1 s. 13) redogjort för att regeringen delar riksdagens bedömning av vikten av en väl fungerande civil-militär samordning. Försvarsmaktens fyra regionala staber och länsstyrelserna har en viktig roll för detta. En översyn av de regionala stabernas ansvar pågår inom Försvarsmakten. En översyn av läns- och landstingstingsindelningen pågår (dir. 2017:72) och ingår i Indelningskommitténs arbete som ska slutredovisas senast den 28 februari 2018. Den 1 april 2017 trädde förordningen (2017:113) om Försvarsmaktens stöd till polisen med helikopterresurser i kraft. Förordningen innebär bland annat att Försvarsmakten på begäran av polisen ska utföra helikoptertransporter som är av större vikt för genomförandet av polisiära insatser. Försvarsmakten och länsstyrelserna ska enligt regleringsbreven för 2018 redovisa hur de regionala stabernas samarbete med länsstyrelserna utvecklas avseende totalförsvarsplanering. Redovisning ska ske senast den 1 oktober 2019. Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Gotlands län fick den 18 december 2018 i uppdrag att genomföra ett projekt om samverkan och organisation inom totalförsvaret i Gotlands län under 2018 till och med 2020. Syftet med regeringens uppdrag är att skapa en permanent samverkansorganisation för totalförsvaret i Gotlands län. Regeringen har under 2017 beslutat om krigsplacering av personal vid utvalda myndigheter. Det är en förutsättning för den samordning av civila och militära krigsplaceringar som riksdagen kräver. I regleringsbreven för 2018 får samtliga berörda myndigheter i uppdrag att krigsplacera den personal som behövs för verksamhet under höjd beredskap till senast den 31 december 2018. Regeringen avser återkomma till riksdagen allt eftersom totalförsvarsplaneringen fortskrider. Punkt 11 om övnings- och skjutfält*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om övnings- och skjutfält (bet. 2016/17:FöU6 s. 31 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2171 yrkande 5. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.3.2 s. 41) redovisat sin syn på Försvarsmaktens övnings- och skjutfält och anför där att tillgång till övnings- och skjutfält är av central betydelse för att Försvarsmakten ska kunna utbilda och öva sina krigsförband för att öka deras krigsduglighet. Det innebär att Försvarsmakten måste ha tillgång till övnings- och skjutfält av skilda naturtyper och terrängförhållanden placerade i olika delar av landet. Försvarsmaktens övnings- och skjutfält miljöprövas i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Punkten är slutbehandlad. Punkt 16 om försvarsmusiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om försvarsmusiken (bet. 2016/17:176 s. 40 f) och därmed bifallit motion 2015/16:32. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.3.11 s. 50) redovisat sin syn på försvarsmusikens roll och konstaterat att det finns en samsyn kring försvarsmusiken och att det inte föreligger något behov att justera styrdokumenten. Riksdagen har meddelat att den inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet kan anses som slutbehandlat och har därmed gjort ett nytt tillkännagivande till regeringen (se Fö 15, punkt 3). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 16. 12. Rskr. 2016/17:246 Allmänna flaggdagar Bet. 2016/17:KU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om veterandagen som allmän flaggdag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att göra veterandagen den 29 maj till allmän flaggdag. Den 24 maj 2017 beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar (SFS 441). 13. Rskr. 2016/17:314 Tillsyn och kontroll på hälso- och miljöområdet inom försvaret Prop. 2016/17:144, bet. 2016/17:FöU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen lagarna riksdagen antagit (SFS 780-786). Riksmötet 2017/18 14. Rskr. 2017/18:93 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:JuU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 34 om Rekryteringsmyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att riksdagen ställer sig bakom vad utskottet anför om en myndighetsöversyn av Rekryteringsmyndigheten och därmed bifallit riksdagen motion 2017/18:3739 avseende yrkande 6. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2019. 15. Rskr. 2017/18:101 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FöU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Försvarsmusikens uppgift*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om försvarsmusikens uppgift (bet. 2017/18:FöU1 s. 17). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 4 a) om anslagen för 2018: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Försvarsunderrättelsedomstolen, Försvarets radioanstalt, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. och anslaget 1:10 Nämnder m.m. Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och Totalförsvarets forskningsinstitut. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 b) om beställningsbemyndigande för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och om beställningsbemyndigande för anslag 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar: Den 18 december 2017 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 c) - om bemyndigande till regeringen om att besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarets materielverk. - om bemyndigande till regeringen att under 2018 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Punkt 4 d) om investeringsplan för vidmakthållande av försvarsmateriel för 2018-2023 som riktlinje för Försvarsmaktens investeringar och om investeringsplan för anskaffning av försvarsmateriel för 2018-2023 som riktlinje för Försvarsmaktens investeringar: Den 18 december 2017 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om logistik för högre försvarsberedskap*: Riksdagen har bemyndigat regeringen att fatta beslut om organiseringen m.m. av den verksamhet som bedrivs inom ramen för materiel- och logistikförsörjningen i enlighet med den inriktning som regeringen redogjort för samt tillkännagett som sin mening att den ställer sig bakom det utskottet anför om ansvaret för vidmakthållandet av Försvarsmaktens materiel (bet. 2017/18:FöU1 s. 51 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 redovisat att till följd av regeringsformens beredningskrav måste bl.a. ansvars- och rollfördelningen mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk, vad gäller vidmakthållande och upphandling, analyseras vidare. Försvarsministern har därför den 15 december 2017 beslutat om en kompletterande översyn. Översynen ska vara klar senast den 30 mars 2018. Regeringen avser att återkomma till riksdagen. Punkt 7 - om bemyndigande att besluta om anskaffning av nytt medelräckviddigt luftvärnssystem: Regeringen beslutade, med förbehåll för riksdagens godkännande, den 7 november 2017 att ge Försvarets materielverk i uppdrag att översända en anbudsförfrågan, ett så kallat "Letter of Request", till USA samt att inleda förhandlingar om en anskaffning av luftvärnssystemet Patriot. Inriktningen för förhandlingarna ska vara att leverans bör ha påbörjats 2020 och att systemet ska slutlevereras under nästa försvarsinriktningsperiod, dvs. senast 2025. - om förankring av anskaffningen av nytt medelräckviddigt luftvärnssystem i riksdagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att förankra anskaffningen av nytt medelräckviddigt luftvärnssystem i riksdagen (bet. 2016/17:FöU1 s. 58 f.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen. Punkt 8 om överlåtelse och upplåtelse av materiel: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2018 besluta om export av JAS 39C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygsystemet och att det i övrigt är i linje med det försvarspolitiska inriktningsbeslutet för perioden 2016-2020, och under 2018 är det till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS 39 C/D som sådan export kan ske. Regeringen har ännu inte omsatt detta till något beslut om att upplåta eller överlåta materiel. Punkt 9 om Gotlands regemente: Den 13 december 2017 beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten (SFS 1304). Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlande: 3, 4 c), 5, 7 och 8. 2.5 Socialdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2003/04 1. Rskr. 2003/04:102 Anslag inom socialförsäkringsområdet (utgiftsområdena 10, 11 och 12) Prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:SfU1 Tidigare redovisad, se skr. 2003/04:75 (S 46), skr. 2004/05:75 (S 22), skr. 2005/06:75 (S 19), skr. 2006/07:75 (S 12), skr. 2007/08:75 (S 8), skr. 2008/09:75 (S 7), skr. 2009/10:75 (S 7), skr. 2010/11:75 (S 5), skr. 2011/12:75 (S 2), skr. 2012/13:75 (S 2), skr. 2013/14:75 (S 2), skr. 2014/15:75 (S 2), skr. 2015/16:75 (S 2) och skr. 2016/17:75 (S 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 34 om vissa frågor om aktivitetsersättningen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör utreda tillämpningen av de nya bestämmelserna om aktivitetsersättning ur vissa aspekter (bet. 2003/04:SfU1 s. 61 f.) och därmed delvis bifallit motion 2003/04:Sf225 och 2003/04:Sf291. Den del av punkten som rör vilande ersättning vid studier lämnades förslag om i propositionen Vissa socialförsäkringsfrågor (prop. 2005/06:159) som regeringen beslutade den 16 mars 2006. Utredningen om översyn av aktivitetsersättningen (S 2007:15) (dir. 2007:183) har den 2 december 2008 överlämnat betänkandet Brist på brådska - en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102). Regeringen har i budgetpropositionen för 2012 angett att en långsiktig och strukturellt riktig reform av aktivitetsersättningen dock kräver vidare analys och utredning (prop. 2011/12:1 utg.omr. 10 s. 59). I budget-propositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, utg.omr. 10 s. 44 f.) presenterades en rad förslag gällande unga med aktivitetsersättning, bl.a. utökade möjligheter till vilande aktivitetsersättning. Denna del av punkten är slutbehandlad. När det gäller den del av punkten 34 som avser merkostnadsersättning för personer mellan 16 och 19 år och som inte bor med sina föräldrar har Socialdepartementet tillsatt en arbetsgrupp (S 2012:G) som haft i uppdrag att göra en översyn av regler och tillämpning av förmånerna bilstöd till personer med funktionsnedsättning, handikappersättning och vårdbidrag för barn med funktionshinder. Arbetsgruppen presenterade sina förslag den 30 juni 2015. I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 10 s. 23) informerade regeringen riksdagen om att arbetet med översynen av handikappersättning och vårdbidrag för barn med funktionshinder fortskrider. Promemorian Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58) har remitterats. En lagrådsremiss har beslutats som utgår från förslagen i Ds 2015:58. En proposition är planerad att lämnas till riksdagen i mars 2018. Tillkännagivandet avses då i sin helhet slutbehandlas. Riksmötet 2005/06 2. Rskr. 2005/06:111 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg m.m. Prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:SoU1 Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (S 51), skr. 2006/07:75 (S 21), skr. 2007/08:75 (S 15), skr. 2008/09:75 (S 13), skr. 2009/10:75 (S 12), skr. 2010/11:75 (S 10), skr. 2011/12:75 (S 5), skr. 2012/13:75 (S 5), skr. 2013/14:75 (S 5), skr. 2014/15:75 (S 5), skr. 2015/16:75 (S 4) och skr. 2016/17:75 (S 2). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 22 om spelberoende*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om långsiktiga insatser mot spel-beroende (bet. 2005/06:SoU1 s. 59 f.) och därmed delvis bifallit motion 2005/06:So334, 2005/06:So522 yrkande 1, 2005/06:So654 yrkande 4, 2005/06:Kr254 yrkande 2, 2005/06:Kr332 yrkande 11, 2005/06:Kr374 yrkande 9 och 2005/06:MJ351 yrkande 31. Den 20 juni 2007 tillsatte regeringen utredningen om en stärkt och moderniserad spelreglering (Fi 2007:07) (dir. 2007:79). Utredaren överlämnade i december 2008 slutbetänkandet En framtida spelreglering (SOU 2008:124). Av de handlingsalternativ som framkommit förordar utredaren att strama upp dagens spelreglering och öppna vissa typer av vadhållning för nya aktörer. Under 2009 genomförde Statens folkhälsoinstitut, numera Folkhälsomyndigheten, den första svenska longitudinella studien om spel och hälsa. Studien syftar bl.a. till att beskriva spelandet och undersöka omfattningen av spelproblem. Studien ska genomföras under flera år framöver. Statens folkhälsoinstitut har i samarbete med Stockholms läns landsting, Göteborgs stad och Malmö stad utarbetat behandlingsmetoder för spelberoende. Den senaste utvärderingen av metoderna presenterades i slutet av 2011. Den 14 juni 2012 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan för ett ordnat införande av metoder för vård- och behandlingsinsatser. Uppdraget redovisades den 31 maj 2013. Socialstyrelsen har därutöver fått i uppdrag att ta fram och sprida ett nationellt kunskapsstöd om stöd och behandling av spelmissbruk. Det syftar till att stödja ett kunskapsbaserat arbete för att minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande. Kunskapsstödet finns sedan våren 2017 på kunskapsguiden.se. Socialstyrelsen har utarbetat specifika behandlingsrekommendationer till hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Dessa finns tillgängliga sedan den 1 januari 2018. Regeringen har vidare den 4 februari 2016 gett Folkhälsomyndigheten ett motsvarande uppdrag om kunskapsstöd när det gäller förebyggande av spelproblem. I uppdraget ingår att ta fram och sprida ett nationellt kunskapsstöd om spelproblem och hur de kan förebyggas, bidra till samordning på nationell nivå, fortsätta att bedriva befolkningsundersökningen Swelogs samt överväga behov av uppföljningssystem och eventuellt förbereda ett sådant. Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd finns tillgängligt sedan den 1 januari 2017. Inom Regeringskansliet tillsattes en utredning den 1 april 2014. Utredarens uppdrag var att ha ett brett angreppssätt och bl.a. titta på frågor som rör vård och behandling och prevention. I detta ingick t.ex. att göra en nulägesanalys av befintlig verksamhet för att förebygga och behandla spelberoende, att fundera över ansvarsfördelning och organisation och forskning och kompetensutveckling. Socialstyrelsens redovisning från den 31 maj 2013 hanterades inom ramen för detta arbete. Arbetet slutredovisades i form av en departementspromemoria, Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48), i augusti 2015. I departementspromemorian görs bedömningen att en tänkbar modell för att finansiera insatser för att motverka spelberoende är att staten anger i villkor för speltillstånd att spelaktörer ska avsätta en viss summa för finansiering av forskning och uppföljning inom spelområdet. Promemorian har remitterats. Därefter har regeringen tillsatt en utredning om omreglering av spelmarknaden som ska behandla frågor om villkor för spellicenser, beskattning och avgifter (dir. 2015:95). Spellicensutredningen har lämnat sitt betänkande En omreglerad spelmarknad (SOU 2017:30). Betänkandet har remitterats. En proposition är planerad till våren 2018. Folkhälsomyndigheten har i enlighet med ett särskilt regeringsuppdrag tagit fram ett nationellt kunskapsstöd för att förebygga spelproblem, vilket syftar till att stärka olika målgruppers kunskap om spelproblem och förebyggande åtgärder m.m. Socialstyrelsens respektive Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd har kommit på plats. Regeringen beslutade den 9 februari 2017 om propositionen Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk (prop. 2016/17:85). Förslagen syftar till att stärka det förebyggande arbetet liksom vård och stöd avseende missbruk av spel om pengar genom en skyldighet för kommunerna att arbeta för att förebygga och motverka missbruk av spel om pengar. Den 1 januari 2018 träder de nya bestämmelserna i kraft. Såväl den nya förordningen om statsbidrag till telefon- och webbaserade stödinsatser bl.a. inom området spel om pengar som de lagändringar som träder i kraft den 1 januari 2018 syftar till att stärka och skapa långsiktighet i det spelförebyggande arbetet. Den 1 augusti 2017 trädde förordningen (2017:811) om statsbidrag till telefon- och webbaserade stödinsatser inom områdena alkohol, tobak och spel om pengar i kraft. Syftet med förordningen är att skapa förutsättningar för en långsiktig och förutsebar finansiering av bl.a. stöd till personer med spelproblem. Enligt statistik från Stödlinjen för 2013-2015 har andelen av de som kontaktar stödlinjen och som anger nätkasino som sitt primära problemspel, ökat från 26 procent till 47 procent. Regeringen framhöll i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 s. 83 f) att det genomförts insatser med syfte att säkerställa tillgång till förebyggande insatser liksom till behandlings- och stödinsatser för personer med spelberoende. Regeringen bedömde att det inte finns skäl att gå vidare med ytterligare insatser och i budgetpropositionen för 2018 redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Riksmötet 2011/12 3. Rskr. 2011/12:122 Organdonationsfrågor Mot. 2011/12:So330 m.fl., bet. 2011/12:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (S 17), skr. 2013/14:75 (S 12), skr. 2014/15:75 (S 8), skr. 2015/16:75 (S 6) och skr. 2016/17:75 (S 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Organdonationsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen senast innan riksdagens sommaruppehåll 2012 med en redovisning av en plan för vilka åtgärder som krävs i det fortsatta arbetet i syfte att förbättra tillgången på organ och vävnader för donation (bet. 2011/12:SoU9 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 1 mars 2012 om uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett underlag om organ- och vävnadsdonation. Uppdraget redovisades i april 2012. Socialdepartementet har därefter fört en dialog med företrädare för Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting om arbetet med att främja tillgången till organ och vävnader för transplantation. Företrädare för Socialdepartementet har även vid socialutskottets sammanträde den 31 maj 2012 redogjort för pågående aktiviteter och aktiviteter under övervägande. Därefter har behovet av en statlig utredning kring donations- och transplantationsfrågor aktualiserats. Den 28 februari 2013 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av vissa donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) (dir. 2013:25). Den 27 mars 2014 lämnade utredningen en delredovisning som bl.a. beskriver nuvarande ansvarsfördelning mellan olika aktörer, innehåller en genomgång av de alternativ som i dag finns för enskilda att göra sin vilja känd samt kartlägger i vilka sammanhang som donationsfrågor på ett mer rutinmässigt sätt skulle kunna aktualiseras. Regeringen beslutade den 5 juni 2014 om tilläggsdirektiv (dir. 2014:83) till utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04). Utredaren skulle enligt tilläggsdirektiven även kartlägga och analysera förfarandena avseende ersättningen till levande donatorer. Utredaren skulle lämna de författningsförslag som övervägandena gav anledning till. Betänkandet Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) överlämnades den 30 september 2015 och har remissbehandlats. Det är inte längre aktuellt med någon proposition baserad på befintligt underlag utifrån bl.a. betänkandet En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84). Detta har kommunicerats med Riksdagen bl.a. i interpellationsdebatt den 28 november 2017 där statsrådet angett bl.a. följande. Regeringen har nogsamt analyserat det underlag som utredningen om organdonation - en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) lämnade och kommit fram till att frågan kräver ytterligare utredning och överväganden. Enligt regeringen är problemen bl.a. kopplade till den grundlagsskyddade rättigheten att samtycka till den vård som ges. Det finns undantag när det handlar om att rädda liv, men detta undantag till samtycke avser patientens vård och liv. Undantaget gäller alltså inte i förhållande till någon annan vars organ kan rädda liv genom organdonation. Detta faktum tar inte utredningens förslag hänsyn till och därför är det inte möjligt att gå vidare med just dessa delar av utredningens förslag. En mer utförlig information angående de rättsliga aspekterna av förslagen, presenterades för socialutskottet den 5 december 2017 vid en särskild föredragning i enlighet med överenskommelse mellan departementet och utskottet. Regeringen beslutade den 18 januari 2018 om ett uppdrag till Socialstyrelsen att inrätta ett nationellt donationsfrämjande centrum. Regeringen förbereder tillsättande av en ny utredning om organdonation under våren 2018. Riksmötet 2012/13 4. Rskr. 2012/13:161 Riksrevisionens rapport om det statliga tandvårdsstödet Skr. 2012/13:44, bet. 2012/13:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (S 20), skr. 2014/15:75 (S 10), skr. 2015/16:75 (S 8) och skr. 2016/17:75 (S 5). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om utvärdering av tandvårdsreformen*, punkt 2 om prisportal och referensprissystem i tandvårdsreformen* och punkt 3 om behovet av en myndighet med samlat ansvar för att patienter får rätt information*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om - en uppföljning av om det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade och att de var för sig träffar rätt mål-grupper och är effektiva medel för att nå tandvårdslagens (1985:125) mål om en god tandhälsa, - att följa upp vilka förutsättningar som finns för en fungerande prisportal samt hur systemet med referenspriser påverkar patientens kostnader och om det är ett effektivt medel för att ge patienter rätt information för att kunna välja tandvård till rätt pris och - att överväga behovet av att en myndighet får det samlade ansvaret för att patienter får rätt information vid rätt tillfälle och vilken information som bör ges så att patientens ställning stärks (bet. 2012/13:SoU10 s. 7 f.). Den 27 februari 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en samlad utvärdering av 2008 års tandvårdsreform (S 2014:06, dir. 2014:28). Utredningen om ett förbättrat tandvårdsstöd avlämnade sitt slutbetänkande i augusti 2015, Ett tandvårdsstöd för alla - fler och starkare patienter (SOU 2015:76). Utredningens huvudsakliga syfte var att analysera hur den befintliga organisationen och det befintliga systemet för tandvårdssubvention för vuxna kan förbättras för att effektivare bidra till att uppnå målen med tandvårdsstödet samtidigt som god kostnadskontroll säkerställs. Betänkandet remitterades i november 2015 och remisstiden gick ut den 3 februari 2016. Regeringen beslutade den 23 mars 2017 propositionen Det statliga tandvårdsstödet - förbättrad information, kontroll och uppföljning (prop. 2016/17:153). Genom propositionen är tillkännagivandena slutbehandlade. Riksmötet 2013/14 5. Rskr. 2013/14:125 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:SoU1 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (S 56), skr. 2014/15:75 (S 15), skr. 2015/16:75 (S 12) och skr. 2016/17:75 (S 7). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om det statliga tandvårdsstödet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen snarast följer upp om det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade och att de var för sig träffar rätt målgrupper och är effektiva medel för att nå tandvårdslagens (1985:125) mål om en god tand-hälsa (bet. 2013/14:SoU1 s. 31 f.). Den 27 februari 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en samlad utvärdering av 2008 års tandvårdsreform (S 2014:06, dir. 2014:28). Utredningen om ett förbättrat tandvårdsstöd avlämnade sitt slutbetänkande i augusti 2015, Ett tandvårdsstöd för alla - fler och starkare patienter (SOU 2015:76). Utredningens huvudsakliga syfte var att analysera hur den befintliga organisationen och det befintliga systemet för tandvårdssubvention för vuxna kan förbättras för att effektivare bidra till att uppnå målen med tandvårdsstödet samtidigt som god kostnadskontroll säkerställs. Betänkandet remitterades i november 2015 och remisstiden gick ut den 3 februari 2016. Regeringen beslutade den 23 mars 2017 propositionen Det statliga tandvårdsstödet - förbättrad information, kontroll och uppföljning (prop. 2016/17:153). Genom propositionen är tillkännagivandet slutbehandlat. 6. Rskr. 2013/14:196 Tobaksfrågor Mot. 2013/14:So521 m.fl., bet. 2013/14:SoU13 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (S 25), skr. 2015/16:75 (S 14) och skr. 2016/17:75 (S 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om tillståndsplikt för försäljning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska göra en översyn för att möjliggöra tillståndsplikt för försäljning av tobak och därefter skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag på hur en sådan ska utformas (bet. 2013/14:SoU13 s. 8 f.). Den 10 juli 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera för- och nackdelar med att införa tillståndsplikt för försäljning av tobak och vid behov lämna förslag på hur en sådan tillståndsplikt skulle kunna utformas (S 2014:16, dir. 2014:108). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 1 mars 2016 (SOU 2016:14). Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Regeringen planerar att lämna en proposition till riksdagen under våren 2018. Riksmötet 2014/15 7. Rskr. 2014/15:48 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:SfU3 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (S 45), skr. 2015/16:75 (S 18) och skr. 2016/17:75 (S 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om barnbidrag* och punkt 10 om vissa föräldrapenningfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om anmälan för flerbarnstillägg (bet. 2014/15:SfU3 s. 19 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2643 yrkande 6. Riksdagen har även tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om dels anmälan av vård av sjukt barn, dels föräldrapenning vid hela inskolningen i förskolan, dels rätt till ersättning vid besök inom mödrahälsovården (bet. 2014/15:SfU3 s. 21 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2643 yrkandena 3-5. Av budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 2 s. 33) framgår att regeringen delar riksdagens syn och vill stödja barnfamiljerna och underlätta deras vardag genom att förenkla reglerna inom den ekonomiska familjepolitiken. En promemoria har arbetats fram av en arbetsgrupp inom Socialdepartementet, Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik, Ds 2017:59. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 16 februari 2018. Regeringen planerar att lämna en proposition till riksdagen under våren 2018. Punkterna 5 och 10 är inte slutbehandlade. 8. Rskr. 2014/15:155 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor Mot. 2014/15:1077 m.fl., bet. 2014/15:SoU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (S 27) och skr. 2016/17:75 (S 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 16 om familjeklassning av narkotika*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen utan dröjsmål ska låta utreda problemet med nätdroger brett, vilket innebär att skyndsamt se över frågan om generisk klassning/familjeklassning av narkotika men att också överväga andra åtgärder, och återkomma till riksdagen med förslag (bet. 2014/15:SoU6 s. 28 f.). Den 22 oktober 2015 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en bred översyn av problemen med psykoaktiva substanser (S 2015:05, dir. 2015:102). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 genom tilläggsdirektiv (dir. 2016:64) att förlänga utredningstiden till den 1 januari 2017. Betänkandet Klassificering av nya psykoaktiva substanser, SOU 2016:93 lämnades till regeringen den 22 december 2016. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 maj 2017. Regeringen planerar att lämna en proposition till riksdagen under våren 2018. 9. Rskr. 2014/15:215 Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården Utskottsinitiativ, bet. 2014/15:SoU17 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (S 31) och 2016/17:75 (S 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen i budgetpropositionen för 2016 ska avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Aviseringen ska innehålla besked om tidigast möjliga ikraftträdandedatum (bet. 2014/15:SoU17 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 9 s. 60) anförde regeringen att frågan om att införa en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården är komplicerad och att regeringen behöver mer tid att se över frågan. Bland annat behöver vissa gränsdragningsfrågor och organisatoriska frågor analyseras ytterligare. Regeringen har den 10 mars 2016 beslutat att ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram förslag på examensordning för kuratorer. Universitetskanslersämbetet har redovisat uppdraget genom rapporten Förslag till examensbeskrivning för yrkesexamen för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Rapporten har remitterats och bereds vidare inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). En promemoria med förslag om att legitimation ska införas för hälso- och sjukvårdskuratorer (Ds 2017:39) har utarbetats inom Regeringskansliet (Socialdepartementet). Promemorian har remissbehandlats och arbetet med en proposition pågår. Regeringen planerar att lämna en proposition till riksdagen under våren 2018. Riksmötet 2015/16 10. Rskr. 2015/16:220 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner under allmänna motionstiden 2015, bet. 2015/16:SoU7 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (S 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om förebyggande insatser mot psykisk ohälsa*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör uppdra åt en myndighet eller åt den nationella samordnaren att ta fram förslag om hur det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa kan förbättras med hjälp av mer flexibla system (bet. 2015/16:SoU7 s. 21 f.). För närvarande bereds ett förslag inom Regeringskansliet som lämnats av den Nationella samordnaren för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa. Förslaget syftar till viss del till att bidra till det förebyggande arbetet när det gäller psykisk ohälsa, med hjälp av mer mobila och flexibla system. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 s. 73) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Beredningen av förslagen har inneburit att de delar som rörde mer mobila system inte kommer att beslutas i nuläget. Regeringen har inte för avsikt att tillmötesgå förslaget. Anledningen till det är att regeringen fördelar över 1,3 miljarder kronor till kommun och landsting för arbete med insatser för att förbättra psykisk hälsa och att dessa medel bl.a. kan användas till att förbättra detta arbete genom mer flexibla och mobila system. Punkten är slutbehandlad. Punkt 22 om forskning om posttraumatiskt stressyndrom*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör ge Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd i uppdrag att se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressyndrom (bet. 2015/16:SoU7 s. 40 f.). Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att genomföra en kartläggning av kunskapsluckor inom området psykisk hälsa. Ett av syftena med kartläggningen är att ge regeringen underlag för att bedöma behovet av ytterligare forskning inom området psykisk ohälsa. Detta kan exempelvis gälla forskning om PTSD. Uppdraget slutredovisades till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 1 december 2017. Förslaget bereds inom Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 11. Rskr. 2016/17:122 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SfU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (S 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om felaktiga utbetalningar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en utvidgning av myndigheternas underrättelseskyldighet vid misstanke om felaktig utbetalning och att bidragsbrottslagen bör omfatta felaktiga utbetalningar till företag och organisationer (bet. 2016/17:SfU1 s. 23 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag (dir. 2016:61) att utvärdera tillämpningen av bidragsbrottslagen (2007:612) och de effekter som lagen har fått. Syftet med utvärderingen är att följa upp och undersöka hur bestämmelserna har fungerat i praktiken och om intentionerna med reformen har uppnåtts. Utredaren ska vidare utvärdera lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen. Mot bakgrund av resultatet av utvärderingen ska utredaren ta ställning till om det finns behov av ändringar i bidragsbrottslagen eller lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och i så fall lämna förslag till nödvändiga författningsändringar. Utredaren får även lämna förslag till andra åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar. Uppdraget skulle ha redovisats senast den 31 augusti 2017. Utredningstiden har förlängts till den 28 februari 2018. Regeringen avser att återkomma till riksdagen. 12. Rskr. 2016/17:132 Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige Prop. 2016/17:15, bet. 2016/17:SoU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 januari 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 7). 13. Rskr. 2016/17:138 Handlingsplan 2016-2018 till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp Skr. 2015/16:192, bet. 2016/17:JuU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 februari 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 14. Rskr. 2016/17:141 En nya hälso- och sjukvårdslag Prop. 2016/17:43, bet. 2016/17:SoU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 februari 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 30-68). 15. Rskr. 2016/17:144 Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen Skr. 2016/17:51, bet. 2016/17:SfU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar (bet. 2016/17:SfU10 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att tillsätta Delegationen mot överutnyttjande av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (dir. 2016:60, Fi 2016:07). Utredningen har bl.a. i uppdrag att genomföra en omfattningsstudie av felaktiga utbetalningar. I direktivet framgår att delegationen bör pröva om det är möjligt och lämpligt att använda sig av tidigare tillämpade metoder eller om nya metoder behövs för att bedöma omfattningen. Regeringen avser att avvakta utredningens betänkande och därefter återkomma till riksdagen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 december 2019. 16. Rskr. 2016/17:150 Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid m.m. Prop. 2016/17:10, bet. 2016/17:AU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 april 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 17. Rskr. 2016/17:156 Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet*: Den 16 mars 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 209-211). Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 s. 108) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Kommuner och privata aktörer inom socialtjänsten har olika roller och ansvar. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna. Därutöver kan privata aktörer ansöka om tillstånd för att vara verksamma inom socialtjänsten. En tillståndsprövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. Kommunernas roll och ansvar innebär även att de är huvudmän för socialtjänstverksamhet som överlämnas till privata utförare, och har det yttersta ansvaret för den individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Rollen innebär att kommunerna alltid måste utöva någon form av kontroll för att kunna uppfylla sina skyldigheter. Tillståndskravet verkar som ett komplement till den kontroll som kommunerna ansvarar för, i syfte att säkerställa kvaliteten och lämpligheten hos ägare och ledning. Vad gäller start av socialtjänstverksamhet i kommunal regi bedömer regeringen att samma behov av tillståndsprövning inte föreligger som för enskild verksamhet. Ett viktigt skäl till detta är den lagstadgade skyldigheten och det yttersta ansvaret att tillhandahålla välfärdstjänster. Med detta kommer även kunskap och kompetens inom socialtjänstverksamhet, vilket privata aktörer som söker sig till branschen inte alltid har. Dessutom bedömer regeringen att ett tillståndskrav skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen, utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Ett tillståndskrav för kommunal socialtjänstverksamhet skulle därmed inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitetsprincipen i regeringsformen (14 kap. 3 § RF). En tillståndsprövning skulle innebära en detaljstyrning av ett redan lagstadgat ansvar. Det skulle även riskera att försvåra för kommuner att utveckla ny verksamhet som snabbt och effektivt kan bemöta förändrade lokala behov. Kvaliteten i vården och omsorgen är en central fråga för regeringen. Det handlar om att verksamheten ska följa lagstiftningen och att de kvinnor, män, flickor och pojkar som har kontakt med socialtjänsten får det stöd de behöver. Det finns olika krav i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som verksamheterna ska förhålla sig till, och de kvalitetskrav som genom författning styr socialtjänsten är omfattande. Att kommuner inte behöver söka tillstånd för verksamhet som drivs i egen regi, innebär inte att kraven är lägre vad gäller tjänsternas kvalitet. Oavsett om tillståndsplikt är ett krav eller inte utövar Inspektionen för vård och omsorg tillsyn över både offentlig och enskild verksamhet. Den statliga tillsynen innebär en granskning av att verksamheten uppfyller de krav och mål som formulerats i lagar och andra föreskrifter. Kvalitetskraven är desamma oavsett regi. Det pågår ett omfattande arbete för att stärka kvaliteten inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Sedan 2015 samverkar ett flertal olika myndigheter för att stödja kunskapsutveckling i socialtjänsten. Denna stärkta kunskapsstyrning är ett initiativ av regeringen. Stärkta resurser och ökad reglering för att säkerställa en tillräcklig bemanning är andra initiativ från regeringen. Riksdagen har därefter ställt sig bakom vad utskottet anför i betänkandet, med anledning av regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2018 (bet. 2017/18:SoU1), om att tillkännagivandet inte är slutbehandlat. Ärendet bereds i Regeringskansliet. 18. Rskr. 2016/17:170 Apoteks- och läkemedelsfrågor Motioner under allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:SoU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ökat samarbete mellan vården och apoteken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att utveckla modeller för ett ökat samarbete mellan vården och apoteken (bet. 2016/17:SoU6 s. 9 f.). I januari 2017 remitterades promemorian Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44). I promemorian lämnas förslag till en ny lag, lagen om nationell läkemedelslista. Det övergripande målet med en nationell läkemedelslista är att skapa en samlad bild av en patients läkemedelsbehandling. Den nationella läkemedelslistan ska möjliggöra en förbättrad kommunikation mellan vård och apotek och ska bidra till en mer sammanhängande ordinationskedja. Promemorian har remissbehandlats och arbete med en lagrådsremiss om nationell läkemedelslista pågår. Propositionen planeras till mars 2018. Därtill planeras en proposition baserat på förslag i Nya apoteksmarknadsutredningens delbetänkande Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden (SOU 2017:15). I betänkandet lämnas förslag om ett uppdrag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket att initiera och utvärdera en försöksverksamhet med en farmaceutisk tjänst på apotek. Propositionen planeras till våren 2018 och avsikten är att i det sammanhanget också behandla uppdrag som föreslagits av utredningen. Punkt 4 om 24-timmarsregeln*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som utskottet anför om att regeringen bör se över regelverket för handel med läkemedel i fråga om 24-timmarsregeln i förhållande till distributörerna och återkomma till riksdagen med ett förslag (bet. 2016/17:SoU6 s. 9 f.). Punkt 20 om returrätt för läkemedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om rätt för apoteken att returnera läkemedel (bet. 2016/17:SoU6 s. 31 f.). Beträffande punkt 4 om 24-timmarsregeln och punkt 20 om returrätt för läkemedel lämnade Nya apoteksmarknadsutredningen i februari 2017 sitt betänkande Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden (SOU 2017:15). Betänkandet innehåller förslag om en förändrad 24-timmarsregel. Förslaget innebär att huvudansvaret för att beställda läkemedel för en enskild kund kan expedieras inom 24 timmar flyttas från apoteken till partihandlare med läkemedel. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 11 juli 2017. En proposition planeras till mars 2018. 19. Rskr. 2016/17:171 Riksrevisionens rapport om säkra och effektiva läkemedel Skr. 2016/17:39, bet. 2016/17:SoU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 20. Rskr. 2016/17:179 Ytterligare åtgärder för att genomföra EU-direktiv om mänskliga vävnader och celler Prop. 2016/17:88, bet. 2016/17:SoU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 mars 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 224). 21. Rskr. 2016/17:191 Civila samhället Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:KrU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 14 om barn och unga med funktionsnedsättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrotten kring ökad måluppfyllelse så att fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås av och inkluderas i idrottsverksamhet (bet. 2016/17:KrU4 s. 40 f.). I budgetpropositionen 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17 s. 45) redovisades att regeringen bjudit in till en dialog med idrotten kring ökad måluppfyllelse så att fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås och inkluderas i idrottsverksamhet och att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Dialogen hölls den 25 september 2017. 22. Rskr. 2016/17:213 Äldrefrågor Motioner under allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:SoU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 17 om äldreperspektiv på arbetet mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som utskottet anför om att regeringen bör ge en myndighet i uppdrag att kartlägga och synliggöra våld mot äldre i nära relationer och hedersrelaterat våld mot äldre (bet. 2016/17:SoU9 s. 41 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 s. 1246) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen har den 23 januari 2017 gett Socialstyrelsen i uppdrag att stödja genomförandet och uppföljningen av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Vidare har länsstyrelserna fått i uppdrag att ta fram regionala och nationella strategier. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att ta fram en utbildning om våld mot äldre kvinnor och män inom vård och omsorg. Syftet med utbildningen är att stödja kommuner och andra aktörer i deras kvalitets- och utvecklingsarbete när det gäller att förebygga, upptäcka och förhindra och hantera våld mot äldre personer. Socialstyrelsen ska även kartlägga förekomsten och behovet av standardiserade metoder inom delar av hälso- och sjukvården som myndigheten anser vara relevanta. Regeringen för en dialog med Socialstyrelsen och länsstyrelserna om att stärka äldreperspektivet och ytterligare synliggöra våldsutsatta äldre i nära relationer och hedersrelaterat våld mot äldre inom ramen för pågående uppdrag samt möjligheterna att genomföra en kartläggning. 23. Rskr. 2016/17:215 Stöd till personer med funktionsnedsättning Motioner under allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:SoU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om valfrihet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare (bet. 2016/17:SoU8 s. 8 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 s. 132) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och anger följande. En person som beviljats insatsen personlig assistans enligt LSS eller statlig ersättning enligt socialförsäkringsbalken har valfrihet att välja anordnare. Det finns därmed redan valfrihet att välja utförare inom ramen för insatsen dock med en annan teknik än enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, förkortad LOV. Att kommunerna och staten kan lämna olika ersättningar för insatsen personlig assistans är en konsekvens av att det är olika huvudmän och löses inte med att införa ett LOV-system. Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (S 2016:03) har i uppdrag att se över huvudmannaskapet och de ersättningssystem som gäller i dag. Regeringen bedömde således att frågan inte behöver utredas vidare och ansåg därmed att tillkännagivande var slutbehandlat. 24. Rskr. 2016/17:225 Samhällets krisberedskap Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet.2016/17:FöU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 27 om krisberedskapen inom sjukvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av de konsekvenser som den resursbrist som lett till stabsläge vid flera sjukhus de senaste åren skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser (bet. 2016/17:FöU7 s. 84 f). Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Socialstyrelsen i uppdrag att, i linje med tillkännagivandet, analysera vilken kapacitet svensk sjukvård har vid överbeläggningar eller akut personalbrist samt vilka konsekvenser sådan resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2018. 25. Rskr. 2016/17:254 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att utveckla patientlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör ta initiativet till en översyn av patientlagen med syfte att stärka patientens ställning och återkomma till riksdagen (bet. 2016/17:SoU10, s. 29). Patientlagen har varit i kraft i drygt två och ett halvt år. Myndigheten för vård och omsorgsanalys anger i en rapport från 2017 bl.a. att det behövs en fortsatt uppföljning av efterlevnaden av patientlagen. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2019 med redovisning om det pågående implementeringsarbetet i landstingen och vid behov förslag på ytterligare åtgärder. Punkt 15 om att utveckla vårdavtalet i den specialiserade öppenvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdavtalet i den specialiserade öppenvården (bet. 2016/17:SoU10, s. 54). Regeringen har den 18 december 2017 tillsatt en utredning, Ordning och reda i vården (S 2017:08) som, bland annat med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning, ska analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Det innefattar att med denna utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihet, förkortad LOV. Utredningen ska också följa upp och redovisa om skillnader i vårdutnyttjande varierar mellan patientgrupper med olika socioekonomiska förutsättningar. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 juli 2018. De delar som ska delredovisas är utgångspunkterna för mer ändamålsenliga styrsystem samt sammanställningen av skillnader i vårdutnyttjande. Uppdraget ska i övrigt redovisas senast den 31 december 2018. 26. Rskr. 2016/17:255 Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Prop. 2016/17:94, bet. 2016/17:SoU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 369 och 370). 27. Rskr. 2016/17:259 Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården Prop. 2016/17:122, bet. 2016/17:SoU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 372-379). 28. Rskr. 2016/17:277 Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter Prop. 2016/17:132, bet. 2016/17:SoU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 425-428). 29. Rskr. 2016/17:278 Det statliga tandvårdsstödet - förbättrad information, kontroll och uppföljning Prop. 2016/17:153, bet. 2016/17:SoU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 maj 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 431). 30. Rskr. 2016/17:283 Begränsningar i föräldraförsäkringen för föräldrar som kommer till Sverige med barn Prop. 2016/17:154, bet. 2016/17:SfU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 juni 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 559). 31. Rskr. 2016/17:284 Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Prop. 2016/17:166, bet. 2016/17:SoU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 juni 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 32. Rskr. 2016/17:292 Vissa socialförsäkringsfrågor Prop. 2016/17:152, bet. 2016/17:SfU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 554-558). 33. Rskr. 2016/17:317 Riksrevisionens rapport om sjukskrivning Skr. 2016/17:170, bet. 2016/17:SfU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 september 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 34. Rskr. 2016/17:323 Driftsformer för universitetssjukhus Prop. 2016/17:167, bet. 2016/17:SoU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 juni 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 35. Rskr. 2016/17:326 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna (bet. 2016/17:SoU18, s. 5). Regeringen har den 21 september 2017 beslutat om ett tilläggsdirektiv (dir. 2017:97) till utredningen om samordnad utveckling för god och nära vård. Tilläggsdirektivet innehåller ett uppdrag att utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. I utredningens ursprungliga uppdrag ligger också att ta fram ett nationellt uppdrag för primärvården, vilket är av stor vikt för det samlade omhändertagandet för äldre. Utredningen har lämnat ett första delbetänkande 2017. Ytterligare ett delbetänkande ska lämnas senast den 1 juni 2018 och ett slutbetänkande senast den 31 mars 2019. 36. Rskr. 2016/17:336 Ny kommunallag Prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 733, 737, 742, 744, 746, 773 och 776). 37. Rskr. 2016/17:345 Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk Prop. 2016/17:85, bet. 2016/17:SoU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 809 och 810). 38. Rskr. 2016/17:346 Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården Skr. 2016/17:110, bet. 2016/17:SoU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om bortre tidsgräns*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör fastställa en bortre tidsgräns när nya riktade statsbidrag införs. Ärendet bereds i Regeringskansliet och regeringen avser återkomma i budgetpropositionen för 2019. Punkt 2 om uppföljning och effektutvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör utforma riktade statsbidrag på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering. Ärendet bereds i Regeringskansliet och regeringen avser återkomma i budgetpropositionen för 2019. Punkt 3 om översyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkt 4 om systematisk process*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om införande av nya riktade statsbidrag. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkt 5 om prestationsbaserade statsbidrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om prestationsbaserade statsbidrag. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Riksmötet 2017/18 39. Rskr. 2017/18:5 Vissa frågor om läkemedelsregistret Prop. 2016/17:145, motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2017/18:SoU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 5 oktober 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 908). Punkt 2 om en nationell läkemedelslista*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen snarast bör fullfölja arbetet med att ta fram en nationell läkemedelslista. Regeringen planerar en proposition om nationell läkemedelslista under våren 2018. 40. Rskr. 2017/18:11 Anpassningar till EU:s nya förordningar om medicinteknik - del 1 Prop. 2016/17:197, bet. 2017/18:SoU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt a) Den 26 oktober 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 930 och 931). Punkt b) Den 26 oktober 2017 beslutade regeringen förordning om avgifter för anmälda organ för medicintekniska produkter (SFS 932). 41. Rskr. 2017/18:12 Riksrevisionens slutrapport om statens styrning på vårdområdet Skr. 2016/17:194, bet. 2017/18:SoU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 december 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 42. Rskr. 2017/18:16 Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar Prop. 2016/17:216, bet. 2017/18:SfU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 995). 43. Rskr. 2017/18:30 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden Skr. 2016/17:211, bet. 2017/18:SoU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 44. Rskr. 2017/18:46 Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bort växelvis Prop. 2017/18:6, bet. 2017/18:SfU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1123). 45. Rskr. 2017/18:47 Vissa socialförsäkringsfrågor Prop. 2017/18:10, bet. 2017/18:SfU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1124-1129). 46. Rskr. 2017/18:58 Höständringsbudget för 2017 Prop. 2017/18:2, bet. 2017/18:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 30 november 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen. 47. Rskr. 2017/18:66 Ny övergångsbestämmelse i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Prop. 2017/18:12, bet. 2017/18:SoU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1130). 48. Rskr. 2017/18:85 Barnombudsmannens anmälningsskyldighet Prop. 2017/18:19 bet. 2017/18:SoU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 december 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1245 och 1246). 49. Rskr. 2017/18:86 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att det behöver tas ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken (bet. 2017/18:SoU5 s. 10). Regeringen delar riksdagens uppfattning att det behövs en helhetssyn på de olika delsystem som omfattar den enskilda människan oavsett funktionsnedsättning för att funktionshinderspolitiken ska fungera fullt ut i praktiken. Alla delar av funktionshinderspolitiken behöver bilda en samlad enhet. Regeringen har i december 2017 tagit beslut gällande en utredning om Översyn av styrningen inom funktionshinderspolitiken (dir. 2017:133). I direktivet omnämns riksdagens tillkännagivande. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande senast den 31 januari 2019. Regeringen avser att återkomma i frågan efter att utredningen avslutats. Punkt 12 om valfrihet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare. Detta i enlighet med ett tidigare tillkännagivande från riksdagen våren 2017 (bet. 2017/18:SoU5 s. 23). Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, den s.k. LSS-utredningen (S 2016:03). Bedömningen är att riksdagens tillkännagivande om valfrihet omfattas av utredningsdirektiven. Utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 1 oktober 2018. Regeringen avser att därefter återkomma i frågan. 50. Rskr. 2017/18:87 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17 Anslagen för 2018 och Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslaget 13.1. 51. Rskr. 2017/18:108 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:AU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 13 a Anslagen för 2018 och b Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen. 52. Rskr. 2017/18:111 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 11 b) Lagförslagen: Den 13 december 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1295). a) Anslagen för 2018 och c) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen. 53. Rskr. 2017/18:112 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 12 a) Anslag för 2018 och b) Lagförslagen: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen och utfärdade den lag riksdagen antagit (SFS 1308). 54. Rskr. 2017/18:121 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 9 a) Anslag för 2018 och b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 och 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet. Ärendet bereds i Regeringskansliet. 55. Rskr. 2017/18:124 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 10 a) Anslag för 2018, b) Lagförslagen och c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen och utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1305-1307). Punkt 5 om stärkt rehabiliteringskedja (reservation 12)*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförts i reservationen om en regelbunden uppföljning av den försäkrades arbetsförmåga och en bortre tidsgräns (rskr. 2017/18:124 och bet. 2017/18:SfU1 s. 63). Ärendet bereds i Regeringskansliet. 2.6 Finansdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2001/02 1. Rskr. 2001/02:201 Allmänna motioner om reklamskatt Motioner från den allmänna motionstiden 2001, bet. 2001/02:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2002/03:75 (Fi 38), 2003/04:75 (Fi 24), 2004/05:75 (Fi 12), 2005/06:75 (Fi 9), 2006/07:75 (Fi 7), 2007/08:75 (Fi 4), 2008/09:75 (Fi 2), 2009/10:75 (Fi 2), 2010/11:75 (Fi 3), 2011/12:75 (Fi 2), 2012/13:75 (Fi 2), 2013/14:75 (Fi 1), 2014/15:75 (Fi 1), 2015/16:75 (Fi 1) och 2016/17:75 (Fi 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om avskaffande av reklamskatten*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anfört om att reklamskatten bör avskaffas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20 s. 6 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.25 s. 589 f.) föreslog regeringen att reklamskatten för annons i periodisk publikation som inte utgör annonsblad, katalog eller program slopas. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018. I propositionen gjorde regeringen vidare bedömningen att det när det gäller den resterande delen av reklamskatten inte för 2018 finns utrymme för ytterligare steg i avskaffandet av skatten. Regeringen avser dock att fortsätta med det stegvisa avskaffandet av reklamskatten. I budgetpropositionen för 2017 gjorde regeringen bedömningen att skattesatsen för övriga annonser och reklam bör sänkas från 7,65 procent till 6,9 procent från och med den 1 januari 2019. För det fall avsatta reformmedel bedöms räcka till ytterligare sänkning av skattesatserna, bör en sådan sänkning övervägas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag. Riksmötet 2009/10 2. Rskr. 2009/10:144 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5), 2015/16:75 (Fi 5) och 2016/17:75 (Fi 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad kulturutskottet anfört med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Denna modell har genom åren analyserats och kritiserats utifrån olika aspekter i utredningar och översyner. Bristerna blir påtagliga då flera institutioner nu står inför omfattande renoveringar som innebär så kraftiga hyreshöjningar att kostnadshyresmodellen inte längre kan sägas ge stabila hyresförutsättningar. Det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i de lokaler som formats för dessa specifika ändamål. Mot denna bakgrund bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 11.5) att utreda nya alternativa och hållbara hyresmodeller för de fem institutionerna, i syfte att skapa bättre förutsättningar för verksamheten. I översynen bör ingå att värdera och bedöma möjligheterna till att de föreslagna alternativa modellerna kan tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Inom Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med att ta fram direktiv för översynen. Riksmötet 2010/11 3. Rskr. 2010/11:187 En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan 2010-2015 Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU3 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 6), 2012/13:75 (A 5), 2013/14:75 (A 5), 2014/15:75 (Fi 10), 2015/16:75 (Fi 7) och 2016/17:75 (Fi 5). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om arbetsmiljöhänsyn vid offentlig upphandling*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om sådan ändring i lagen om offentlig upphandling att arbetsmiljöhänsyn kan tas och krav på villkor enligt svenska kollektivavtal ställas vid upphandling (bet. 2010/11:AU3 s. 14 f.). I propositionen Nytt regelverk om upphandling, som överlämnades till riksdagen den 28 juni 2016, föreslog regeringen att det i de tre föreslagna upphandlingslagarna skulle införas bestämmelser om särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt (se prop. 2015/16:195 del 1). Riksdagen avslog den 30 november 2016 regeringens förslag till ändringar av de nämnda bestämmelserna. Riksdagen tillkännagav samtidigt att regeringen, om den finner att den lagstiftning som riksdagen antar skulle behöva kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra de tre direktiven, utan dröjsmål borde återkomma med kompletterande lagförslag som är utformade för att säkerställa att ändamålsenliga arbetsvillkor kan ställas vid upphandling utan att sådana problem och oklarheter som beskrivs i utskottets ställningstagande uppkommer (bet. 2016/17:FiU7, rskr. 2016/17:66, se Fi 30 nedan). De nya lagarna trädde i kraft den 1 januari 2017. Den 16 mars 2017 återkom regeringen till riksdagen med anledning av tillkännagivandet genom propositionen Arbetsrättsliga villkor vid upphandling (prop. 2016/17:163). Riksmötet 2011/12 4. Rskr. 2011/12:170 Allmänna motioner om inkomstskatter Bet. 2011/12:SkU13 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 33), 2013/14:75 (Fi 18), 2014/15:75 (Fi 13), 2015/16:75 (Fi 9) och 2016/17:75 (Fi 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 16 om Öresundsavtalet (reservation 15)*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservationen (bet. 2011/12:SkU13 s. 65). Finansdepartementet har tagit kontakt med sin danska motsvarighet för en utvärdering av det särskilda avtal mellan Sverige och Danmark från 2003 som reglerar kompensationen för förlorade skatteintäkter för personer som arbetspendlar mellan länderna, den s.k. utjämningsordningen. Arbetet ska ske i linje med de förutsättningar som anges i avtalet. När utvärderingen är klar kan ställning tas till om det utjämningsbelopp som överförs från Danmark till Sverige till sin storlek är tillräckligt för att möjliggöra kompensation för de kostnader för hemkommunerna som pendlarna medför. Riksmötet 2012/13 5. Rskr. 2012/13:287 Vårändringsbudget för 2013 Prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 47), 2014/15:75 (Fi 19), 2015/16:75 (Fi 12) och 2016/17:75 (Fi 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 29 om bemyndigande för statens aktier i Saab Automobile Parts AB, punkt 30 om bemyndigande gällande likvid vid försäljning, punkt 31 om bemyndigande att avyttra tillgångar, punkt 32 om godkännande av kostnadsavräkningar och punkt 33 om bemyndigande att vidta övriga åtgärder vid försäljning: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Saab Automobile Parts AB. Vid extra bolagsstämma den 29 oktober 2013 beslutades att ändra firmanamnet till Orio AB. Aktierna i Orio AB förvaltas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) tills en eventuell försäljning sker. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 29-33. Riksmötet 2013/14 6. Rskr. 2013/14:56 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20), 2015/16:75 (Fi 13) och 2016/17:75 (Fi 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). Regeringen gav den 15 januari 2015 Utredningen om översyn av 3:12-reglerna (Fi 2014:06) i uppdrag att se över 3:12-reglerna i syfte att begränsa möjligheterna till inkomstomvandling. Utredningen överlämnade i september 2016 betänkandet Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75). Utredningens förslag behandlas i en lagrådsremiss som beslutades den 8 juni 2017. M, SD, C, L och KD angav i ett särskilt yttrande till finansutskottets betänkande om riktlinjer för den ekonomiska politiken (2016/17:FiU20) att de var beredda att agera i riksdagen, t.ex. i form av misstroendeförklaring, om förslaget ingick i budgetpropositionen för 2018. Regeringen presenterade därför inte något förslag i budgetpropositionen för 2018. Lagstiftningsärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Följande punkt är inte slutbehandlad: 8. 7. Rskr. 2013/14:158 Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län Prop. 2013/14:46, bet. 2013/14:KU30 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 22), 2015/16:75 (Fi 15) och 2016/17:75 (Fi 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om en helhetslösning av regionfrågan*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 s. 20 f.). Regeringen beslutade den 2 juli 2015 att ge en kommitté, som antog namnet Indelningskommittén (Fi 2015:09), i uppdrag att bl.a. föreslå en ny läns- och landstingsindelning innebärande att Sverige skulle delas in i väsentligt färre län och landsting (dir. 2015:77). Regeringen beslutade den 22 juni 2017 att detta uppdrag och tillhörande deluppdrag ska utgå. Kommittén ska inte heller utreda länsstyrelsernas organisation eller lämna förslag till hur det regionala utvecklingsansvaret ska tilldelas landstingen. Kommittén behåller dock uppdragen i fråga om beteckningen för kommuner på regional nivå och statliga myndigheters regionala indelning. När det gäller det regionala utvecklingsansvaret behåller kommittén uppdraget rörande finansiering av förvaltningsutgifter. Kommitténs uppdrag i fråga om statliga myndigheters regionala indelning förtydligas. Kommittén ska föreslå en samordnad regional indelning för de statliga myndigheter för vilka en geografisk samordning är relevant för staten som helhet samt för kommuner och landsting. Vidare fick kommittén i uppdrag att föreslå en reglering i lagen om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting (indelningslagen) om vilken hänsyn som ska tas till berörda landstings och kommuners samt befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen. Kommittén fick också i uppdrag att kartlägga landstingens samverkan och redogöra för hur landstingen ser på den framtida utvecklingen när det gäller samverkan. Uppdraget ska i sin helhet slutredovisas senast den 28 februari 2018. Stockholms, Kalmar och Blekinge läns landsting liksom Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens läns landsting har ansökt hos regeringen om att från den 1 januari 2019 överta det regionala utvecklingsansvaret. Regeringen har remitterat förslag om ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar med de lagändringar som krävs för att tillmötesgå ansökningarna. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 8. Rskr. 2013/14:186 Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26), 2015/16:75 (Fi 18) och 2016/17:75 (Fi 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet, c): Den 3 april 2014 beslutade regeringen om godkännande av avtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län enligt 2013 års Stockholmsförhandling. Fortifikationsverket för en kontinuerlig dialog med Järfälla kommun, Stockholms läns landsting och Försvarsmakten gällande projektet. Fortifikationsverket har ännu inte genomfört någon överlåtelse och dialogen mellan parterna fortsätter. Regeringen håller sig informerad om dialogen, som bl.a. syftar till att minimera konsekvenser som en överlåtelse av fastigheten innebär för Försvarsmaktens verksamhet. 9. Rskr. 2013/14:251 Förstärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer Prop. 2013/14:178, bet. 2013/14:SkU34 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 52), 2015/16:75 (Fi 19) och 2016/17:75 (Fi 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ett starkare skydd för våldsutsattas personuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att avsaknaden av ett starkt skydd för våldsutsattas personuppgifter leder till otrygghet och utsatthet och att det därför är viktigt att ett förslag som löser problemen på detta område utarbetas skyndsamt och läggs fram inom rimlig tid (bet. 2013/14:SkU34 s. 5 f.). Den 26 juni 2014 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder som ger ett förstärkt skydd för hotade och förföljda personers personuppgifter (dir. 2014:98). Betänkandet Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69) överlämnades i juni 2015 och har remitterats. Som framgår av budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.32) kommer regeringen att lämna en proposition till riksdagen under våren 2018. Riksmötet 2014/15 10. Rskr. 2014/15:143 Spelfrågor Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:KrU4 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 32) och 2016/17:75 (Fi 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om LAN-spel*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening att tillståndsplikten för LAN-spel ska tas bort, alternativt avgiftsbefrias (bet. 2014/15:KrU4 s. 11 f.). Regeringen avser med anledning av detta att låta Regeringskansliet ta fram förslag till ändringar i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel. Eftersom frågeställningarna har viss koppling till det pågående arbetet med en omreglering av spelmarknaden avser regeringen återuppta det tidigare inledda beredningsarbetet när den nya spellagstiftningen beslutats. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 11. Rskr. 2014/15:169 Skatteförfarande och folkbokföring Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 39) och 2016/17:75 (Fi 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om personligt betalningsansvar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen snarast ska se över reglerna om företrädaransvar och om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan (bet. 2014/15:SkU20 s. 36 f.). Regeringen gav den 17 september 2015, som ett underlag för regeringens fortsatta arbete, Skatteverket ett uppdrag att redogöra för hur reglerna om företrädaransvar i vissa fall tillämpas. Uppdraget har redovisats den 30 november 2015. Som framgår av budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.32) har regeringen gett Statskontoret i uppdrag att se över bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om hel eller delvis befrielse från företrädaransvar och om anstånd som är till fördel för det allmänna och att analysera om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård samt överväga behov av förändringar, i enlighet med vad som närmare anges i uppdraget. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2018. 12. Rskr. 2014/15:178 Konsumenträtt och överskuldsättning Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:CU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 42) och 2016/17:75 (Fi 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om finansiella rådgivare*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär skärpta krav för att någon ska få kalla sig oberoende rådgivare vid finansiell rådgivning till konsumenter (bet. 2014/15:CU11 s. 38 f.). Regler om investeringsrådgivning på oberoende grund trädde i kraft den 3 januari 2018 och innebär skärpta krav för den som lämnar rådgivning om investeringar i finansiella instrument som betecknas som oberoende (prop. 2016/17:162). Regeringens ambition är därutöver att uppnå en likartad reglering på marknaden för finansiell rådgivning om finansiella instrument och försäkring. Promemorian En ny lag om försäkringsdistribution (Ds 2017:17) remitterades under juni-september 2017. I promemorian lämnas förslag som tillmötesgår riksdagens tillkännagivande när det gäller försäkringsdistributörer. Avsikten är att regeringen ska lämna en proposition under våren 2018. 13. Rskr. 2014/15:243 En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster Bet. 2014/15:FiU32 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 50) och 2016/17:75 (Fi 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32 s. 6 f.). Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden - bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:38) överlämnades i maj 2017 och har remitterats. Tillitsdelegationens delbetänkande Jakten på den perfekta ersättningsmodellen - Vad händer med medarbetarnas handlingsutrymme? (SOU 2017:56) överlämnades i juni 2017. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5.) aviserat att regeringen under mandatperioden avser föreslå en prövning av ägare och ledning för fristående skolor och förskolor samt för socialtjänstverksamhet, jfr Fi 14, rskr. 2014/15:244. 14. Rskr. 2014/15:244 En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster Bet. 2014/15:FiU32 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 51) och 2016/17:75 (Fi 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32 s. 6 f.). Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden - bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:38) överlämnades i maj 2017 och har remitterats. Tillitsdelegationens delbetänkande Jakten på den perfekta ersättningsmodellen - Vad händer med medarbetarnas handlingsutrymme? (SOU 2017:56) överlämnades i juni 2017. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5.) aviserat att regeringen under mandatperioden avser föreslå en prövning av ägare och ledning för fristående skolor och förskolor samt för socialtjänstverksamhet, jfr Fi 13, rskr. 2014/15:243. Nyare riksmöten Riksmötet 2015/16 15. Rskr. 2015/16:19 Höständringsbudget för 2015 Prop. 2015/16:2, bet. 2015/16:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 63) och 2016/17:75 (Fi 23). Skrivelsen är slutbehandlad. Om utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 avseende anslag 1:15 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Punkten är slutbehandlad. 16. Rskr. 2015/16:51 Statens budget 2016 - Rambeslutet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 67) och 2016/17:75 (Fi 24). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget, a) utgiftstak för staten 2016-2018, d) beräkningen av inkomsterna på statens budget 2016, f) ålderspensionssystemets utgifter 2016 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016 (skr. 2016/17:101 avsnitt 2). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget, c) övriga utgifter på statens budget 2016: Den 21 januari 2016 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2016 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna. Skrivelsen har i övrigt i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016 (skr. 2016/17:101 avsnitt 2). 17. Rskr. 2015/16:117 Genomförande av krishanteringsdirektivet Prop. 2015/16:5, bet. 2015/16:FiU17 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 83) och 2016/17:75 (Fi 25). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om riskavgifter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om riskavgifter och att regeringen ska utreda hur bestämmelserna om riskavgifter i lagen om resolution kan utformas så att kriterierna för hur riskavgifterna ska fastställas blir tydligare reglerade i lagen och därefter återkomma till riksdagen under 2017 med förslag på ändringar i lagen om resolution (bet. 2015/16:FiU17 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.6) föreslog regeringen att riskavgiften slopas. Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. 18. Rskr. 2015/16:118 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU2 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 84) och 2016/17:75 (Fi 26). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 2, c) Sjunde AP-fondens kredit och möjlighet att ta upp lån: Något behov av de aktuella krediterna har inte funnits inom Sjunde AP-fonden. Regeringen lämnade därför inga förslag till nya bemyndiganden i budgetpropositionen för 2017. Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016 (skr. 2016/17:101 avsnitt 2). 19. Rskr. 2015/16:121 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 86) och 2016/17:75 (Fi 27). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslagen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, bemyndiganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 27). 20. Rskr. 2015/16:161 En ny tullag Prop. 2015/16:79, bet. 2015/16:SkU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om kontroll av postförsändelser och försändelser förmedlade av kurirföretag*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att se över möjligheten att utöka Tullverkets befogenhet att besluta om postspärrar för postförsändelser samt att införa samma möjlighet för försändelser förmedlade av kurirföretag (bet. 2015/16:SkU21 s. 10 f.). Regeringen avser att inom kort ge en utredare i uppdrag att utreda frågan. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 21. Rskr. 2015/16:176 Kommunala frågor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:FiU26 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om valfrihet, mångfald och kvalitet inom offentligt finansierade välfärdsverksamheter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att snarast återkomma med förslag på åtgärder när det gäller valfrihet, mångfald och kvalitet inom offentligt finansierade välfärdstjänster och när det gäller att koppla sanktioner till tillståndsplikten (bet. 2015/16:FiU26 s. 6 f.). Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden - bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:38) överlämnades i maj 2017 och har remitterats. Tillitsdelegationens delbetänkande Jakten på den perfekta ersättningsmodellen - Vad händer med medarbetarnas handlingsutrymme? (SOU 2017:56) överlämnades i juni 2017. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5.) aviserat att regeringen under mandatperioden avser föreslå en prövning av ägare och ledning för fristående skolor och förskolor samt för socialtjänstverksamhet. Finansdepartementet har i oktober 2017 remitterat promemorian Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag (Fi2017/03767/OU). 22. Rskr. 2015/16:194 Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:FiU22 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 37). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om säkra kortbetalningar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör överväga att vidta fler åtgärder för att öka säkerheten för kort med betalfunktion (bet. 2015/16:FiU22 s. 11 f.). Den 25 januari 2018 beslutade regeringen proposition Nya regler om betaltjänster (prop. 2017/18:77) med förslag till lagändringar som syftar till att utveckla marknaden för elektroniska betalningar och skapa bättre förutsättningar för säkra och effektiva betalningar. Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. 23. Rskr. 2015/16:201 Regional tillväxtpolitik Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:NU17 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om lokalisering och organisering av statliga myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om lokalisering och organisering av statliga myndigheter (bet. 2015/16:NU17 s. 14 f.). Regeringen bör enligt tillkännagivandet i lämpligt sammanhang återrapportera till riksdagen vilka åtgärder den har vidtagit och hur de principer som riksdagen sedan tidigare fastställt tillämpas. Den 16 juni 2016 beslutade regeringen att lokalisera E-hälsomyndigheten till Kalmar och den 22 september 2016 att lokalisera Fastighetsmäklarinspektionen till Karlstad. Regeringen aviserar i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 5.3.1) att dess arbete med att stärka den statliga närvaron i landet fortsätter. Utgångspunkten är att nya myndigheter ska lokaliseras utanför Stockholms län. Regeringen har också beslutat att den nya Jämställdhetsmyndigheten ska vara placerad i Göteborg. SCB har i uppdrag att senast den 30 april 2018 lokalisera ytterligare verksamhet till Örebro, där också myndighetens säte ska ligga. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har i uppdrag att lokalisera sin verksamhet till Skellefteå. Lokaliseringen ska vara genomförd senast den 1 september 2018. Den 31 augusti 2017 beslutade regeringen att lokalisera Myndigheten för kulturanalys till Göteborg, Polarforskningssekretariatet till Luleå, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor till Växjö, viss verksamhet vid Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska ESF-rådet, inklusive myndigheternas säten, till Katrineholm respektive Gävle samt ytterligare verksamhet vid Universitets- och högskolerådet och Tillväxtverket till Visby respektive Östersund. Lokaliseringen ska för samtliga myndigheter vara genomförd hösten 2018, utom för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor samt Polarforskningssekretariatet, vars lokalisering ska vara genomförd senast den 1 februari 2019 respektive den 30 juni 2019. Den 7 december 2017 beslutade regeringen att Statens servicecenter ska lokalisera delar av myndighetens verksamhet till Sollefteå. Lokaliseringen ska vara genomförd senast den 30 september 2019. Samma dag beslutade regeringen också att en särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn, som ska ha i uppgift att utveckla, samordna och stödja digitaliseringen av statliga myndigheter samt förvaltningen i kommuner och landsting (dir. 2017:117). Myndigheten ska vara lokaliserad i Sundsvall. För att säkerställa och stärka tillgången till grundläggande statlig service i hela landet behöver vissa statliga myndigheters lokala serviceverksamheter organiseras på ett mer sammanhållet sätt. Regeringen har som ett led i detta arbete gett Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att fram till den 30 juni 2018 etablera tio nya servicekontor. Därutöver ska Statens servicecenter fr.o.m. 2019 ansvara för en samlad serviceorganisation för statlig lokal service. Regeringen beslutade den 7 september 2017 om direktiv till en särskild utredare med uppdrag att föreslå bl.a. vilket serviceutbud som bör finnas vid den statliga serviceorganisationens lokala kontor (dir. 2017:95). Utredningen lämnade i december 2017 delbetänkandet Servicekontor i ny regim (SOU 2017:109). I delbetänkandet lämnas förslag på vilken service som ska finnas vid serviceorganisationens lokala kontor för Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens och Skatteverkets verksamheter, samt en plan för hur serviceorganisationen ska inleda sin verksamhet. 24. Rskr. 2015/16:208 Statlig förvaltning och statistikfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:FiU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om gemensamma e-förvaltningsprojekt*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen dels bör se till att de statliga myndigheterna på ett bättre sätt samverkar över myndighetsgränserna med e-förvaltningsprojekt, dels säkerställa att de lägger ett ökat fokus på att ta fram fler e-tjänster (bet. 2015/16:FiU25 s. 7 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.3.1) redovisat att den beslutat inrätta en expertgrupp för digitala investeringar, som bl.a. har till uppgift att bidra till kunskapsbyggande, erfarenhetsutbyte och lärande inom det offentliga så att statens samlade kompetens tas tillvara. Regeringen har även lämnat förslag till förändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som skapar bättre förutsättningar för utveckling av digitala tjänster och samverkan kring gemensamma lösningar. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkt 2 om öppna data*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör ge de statliga myndigheterna i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och se till att de offentliga handlingar som med liten eller ingen kostnad kan bli öppna data tillgängliggörs (bet. 2015/16:FiU25 s. 9 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.3.1) redovisat att den har gett Tillväxtverket i uppdrag att främja öppen och datadriven innovation som ökar vidareutnyttjande av öppna data och information som omfattas av lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar (Fi2017/02164/DF). Regeringen har även gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera hinder mot vidareutnyttjande av öppna data från statliga myndigheter (Fi2017/02163/DF) samt beslutat om bidrag till OECD för en översyn av den datadrivna förvaltningen i Sverige (Fi2017/02165/DF). Riksarkivet har vidare fått i uppdrag att redovisa förutsättningarna för att myndighetens egen digitala information ska kunna tillgängliggöras avgiftsfritt och som öppna data (Ku2017/00871/KL). Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkt 9 om lokalisering av myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör se till att statliga myndigheter under regeringen lokaliseras till förorter och lägen utanför de dyraste områdena i Stockholms innerstad och även prövar lokalisering till andra delar av landet (2015/16:FiU25 s. 21 f.). Den 16 juni 2016 beslutade regeringen att lokalisera E-hälsomyndigheten till Kalmar och den 22 september 2016 att lokalisera Fastighetsmäklarinspektionen till Karlstad. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 5.3.2) aviserat att dess arbete med att stärka den statliga närvaron i landet fortsätter. Utgångspunkten är att nya myndigheter ska lokaliseras utanför Stockholms län. Regeringen har också beslutat att den nya Jämställdhetsmyndigheten ska vara placerad i Göteborg. SCB har i uppdrag att senast den 30 april 2018 lokalisera ytterligare verksamhet till Örebro, där också myndighetens säte ska ligga. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har i uppdrag att lokalisera sin verksamhet till Skellefteå. Lokaliseringen ska vara genomförd senast den 1 september 2018. Den 31 augusti 2017 beslutade regeringen att lokalisera Myndigheten för kulturanalys till Göteborg, Polarforskningssekretariatet till Luleå, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor till Växjö, viss verksamhet vid Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska ESF-rådet, inklusive myndigheternas säten, till Katrineholm respektive Gävle samt ytterligare verksamhet vid Universitets- och högskolerådet och Tillväxtverket till Visby respektive Östersund. Lokaliseringen ska för samtliga myndigheter vara genomförd hösten 2018, utom för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor samt Polarforskningssekretariatet, vars lokalisering ska vara genomförd senast den 1 februari 2019 respektive den 30 juni 2019. Den 7 december 2017 beslutade regeringen att Statens servicecenter ska lokalisera delar av myndighetens verksamhet till Sollefteå. Lokaliseringen ska vara genomförd senast den 30 september 2019. Samma dag beslutade regeringen också att en särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn, som ska ha i uppgift att utveckla, samordna och stödja digitaliseringen av statliga myndigheter samt förvaltningen i kommuner och landsting (dir. 2017:117). Myndigheten ska vara lokaliserad i Sundsvall. Följande punkt är inte slutbehandlad: 9. 25. Rskr. 2015/16:291 Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning Prop. 2015/16:121, bet. 2015/16:KU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser av innebörden att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i landstingsindelningen (bet. 2015/16:KU25 s. 9 f.). Den 22 juni 2017 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (dir. 2017:72). Kommittén ska enligt direktiven analysera för- och nackdelar med att i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting införa bestämmelser om landstingens, kommunernas och befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen, analysera för- och nackdelar med att reglera när och hur befolkningens önskemål och synpunkter ska inhämtas, och lämna förslag till författningsändringar. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2018. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 26. Rskr. 2015/16:310 Vårändringsbudget för 2016 Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 55). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, b): Den 20 april 2017 beslutade regeringen förordning om ändring i tobaksförordningen (2016:354) (SFS 298). Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d): Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 avseende Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå respektive Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 avseende Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå respektive Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Om vårändringsbudget för 2016, godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster 2016: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016 (skr. 2016/17:101 avsnitt 2). Följande punkt är inte slutbehandlad: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d) och e). 27. Rskr. 2015/16:313 Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 Bet. 2015/16:FiU41 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 57). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Riksbankens finansiella oberoende*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det utskottet anför om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag om Riksbankens finansiella oberoende med utgångspunkt från den s.k. Flamutredningens betänkande (SOU 2013:9) och remissynpunkterna på betänkandet (bet. 2015/16:FiU41 s. 37 f.). Den 12 oktober 2017 beslutade regeringen att ge Riksbankskommittén (Fi 2016:15) i uppdrag att - vid sidan av uppdraget i övrigt - ta fram förslag om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (dir. 2017:100) Uppdraget ska senast redovisas tillsammans med uppdraget i övrigt den 31 maj 2019. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. Riksmötet 2016/17 28. Rskr. 2016/17:49 Statens budget 2017 Rambeslutet Prop. 2016/17:1, skr. 2015/16:179, bet. 2016/17:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 72). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2019, d) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2017, f) ålderspensionssystemets utgifter 2017 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2017: Den 12 januari 2017 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2017 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna. Avsikten är att skrivelsen i övrigt i dessa delar ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, g) preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2018 och 2019: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7 och 8). Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), f) och 6. 29. Rskr. 2016/17:63 Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen Prop. 2016/17:14, bet. 2016/17:SkU8 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 75). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning av effekter för företagen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen kort efter utgången 2017 bör följa upp hur de ändrade bestämmelserna har påverkat företagens administrativa börda, särskilt i relation till mervärdesskatteredovisningen, och återkomma med förslag på de åtgärder som kan visa sig behövas för att förhindra orimligt ökade administrativa svårigheter med ökade kostnader för företagen som följd (bet. 2016/17:SkU8 s. 8 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Skatteverket i uppdrag att redogöra för vilka effekter förändringarna i proposition 2016/17:14 om ett nytt fastighetsbegrepp i mervärdesskattelagen har haft på företagens administrativa börda, särskilt i relation till mervärdesskatteredovisningen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018. Regeringen avser att återkomma i frågan under 2018. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 30. Rskr. 2016/17:66 Nytt regelverk om upphandling Prop. 2015/16:195, bet. 2016/17:FiU7 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 76). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om kompletterande lagförslag*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen, om den finner att den lagstiftning som riksdagen antagit skulle behöva kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra de tre direktiven från 2014 om upphandling i svensk lagstiftning, utan dröjsmål bör återkomma med kompletterade lagförslag som är utformade för att säkerställa att ändamålsenliga arbetsvillkor kan ställas vid upphandling utan att sådana problem och oklarheter som beskrivs i utskottets ställningstagande uppkommer (bet. 2016/17:FiU7 s. 18 f.). Den 16 mars 2017 beslutade regeringen propositionen Arbetsrättsliga villkor vid upphandling (prop. 2016/17:163). Se även Fi 3, rskr. 2010/11:187. 31. Rskr. 2016/17:126 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 91). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om anslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2019. Följande punkt är inte slutbehandlad: b). 32. Rskr. 2016/17:136 Riksrevisionens rapport om nationella samordnare som statligt styrmedel Skr. 2016/17:23, bet. 2016/17:KU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 april 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 33. Rskr. 2016/17:147 Riksrevisionens rapport om granskningen av Årsredovisning för staten 2015 Skr. 2016/17:36, bet. 2016/17:FiU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 mars 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 34. Rskr. 2016/17:148 Riksrevisionens rapport om skyddet för pensionssparare Skr. 2016/17:40, bet. 2016/17:FiU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 april 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 35. Rskr. 2016/17:154 Kommunala frågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:FiU26 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om aktörer inom välfärdens verksamheter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att snarast återkomma med förslag på hur man tänker arbeta för att öka mångfalden inom välfärdssektorn (bet. 2016/17:FiU26 s. 7). Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden - bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:38) överlämnades i maj 2017 och har remitterats. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5.) aviserat att regeringen under mandatperioden avser föreslå en prövning av ägare och ledning för fristående skolor och förskolor samt för socialtjänstverksamhet. Finansdepartementet har i oktober 2017 remitterat promemorian Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag (Fi2017/03767/OU). 36. Rskr. 2016/17:159 Ändrade bestämmelser om tullsamarbete Prop. 2016/17:44, bet. 2016/17:SkU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 mars 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 173). 37. Rskr. 2016/17:160 Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet Prop. 2016/17:47, bet. 2016/17:SkU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 mars 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 182-185). 38. Rskr. 2016/17:161 Förstärkt konkurrens på lika villkor i kontantbranschen Prop. 2016/17:49, bet. 2016/17:SkU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 mars 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 194). 39. Rskr. 2016/17:162 Vissa ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton Prop. 2016/17:48, bet. 2016/17:SkU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 mars 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 189-191). 40. Rskr. 2016/17:174 Riksrevisionens rapport om Statens servicecenter Skr. 2016/17:77, bet. 2016/17:FiU37 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 april 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 41. Rskr. 2016/17:183 Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter Skr. 2016/17:52, bet. 2016/17:FiU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 augusti 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 42. Rskr. 2016/17:186 Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor Utskottsinitiativ, bet. 2016/17:FiU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ny skrivelse om finansiell och monetär stabilitet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om behovet av en ny regelbunden skrivelse om IMF:s och andra internationella finansiella institutioners arbete med frågor som rör finansiell och monetär stabilitet (bet. 2016/17:FiU22 s. 17 f). Den 18 januari 2018 beslutade regeringen skrivelsen Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden 2016 och 2017 (skr. 2017/18:52). Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. 43. Rskr. 2016/17:187 Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering Skr. 2016/17:54, bet. 2016/17:FiU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering: Den 16 november 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna. Punkt 3 om öppna data*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att samtliga myndigheter ska ges i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data (bet. 2016/17:FiU17 s. 9 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.3.1) redovisat att den gett Tillväxtverket i uppdrag att främja öppen och datadriven innovation som ökar vidareutnyttjande av öppna data och information som omfattas av lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar (Fi2017/02164/DF). Regeringen har även gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera hinder mot vidareutnyttjande av öppna data från statliga myndigheter (Fi2017/02163/DF) samt beslutat om bidrag till OECD för en översyn av den datadrivna förvaltningen i Sverige (Fi2017/02165/DF). Riksarkivet har vidare fått i uppdrag att redovisa förutsättningarna för att myndighetens egen digitala information ska kunna tillgängliggöras avgiftsfritt och som öppna data (Ku2017/00871/KL). Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. 44. Rskr. 2016/17:188 Kontroller och inspektioner i Sverige av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning Prop. 2016/17:56, bet. 2016/17:JuU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 mars 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 244-248). 45. Rskr. 2016/17:197 Ny lag om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet Prop. 2016/17:76, bet. 2016/17:SfU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 mars 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 230-233). 46. Rskr. 2016/17:202 Riksrevisionens rapport om internationella jämförelser av inkomstskillnader Skr. 2016/17:65, bet. 2016/17:FiU39 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 februari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 47. Rskr. 2016/17:214 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om faktablad för Priip-produkter Prop. 2016/17:78, bet. 2016/17:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 april 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 317 och 318). 48. Rskr. 2016/17:231 Riksbankens förvaltning 2016 Framst. 2016/17:RB2, bet. 2016/17:FiU23 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om medel för forskning om penningpolitik och finansiell stabilitet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen i beredningen av statens budget för 2018 ska pröva möjligheterna att utöka resurserna för forskning och utbildning inom de områden och i den omfattning som riksbanksfullmäktige föreslår i framställning 2016/17:RB2 (bet. 2016/17:FiU23 s. 6 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 s. 78) meddelat att det under beredningen i Regeringskansliet har framkommit att mer tid krävs för att på ett ändamålsenligt sätt omhänderta tillkännagivandet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga. 49. Rskr. 2016/17:237 Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner Prop. 2016/17:129, bet. 2016/17:FiU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 341 och 342). 50. Rskr. 2016/17:242 Arbetsrättsliga villkor vid upphandling Prop. 2016/17:163, bet. 2016/17:FiU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 347-351). 51. Rskr. 2016/17:256 Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen Prop. 2016/17:58, bet. 2016/17:SkU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 387-389). 52. Rskr. 2016/17:257 Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplicerat skattesystem Skr. 2016/17:81, bet. 2016/17:SkU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplicerat skattesystem*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i regelförenklingsarbetet för företagen i enlighet med Riksrevisionens slutsatser och återkomma till riksdagen med en utförlig redogörelse för dessa (bet. 2016/17:SkU27 s. 5 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.1) redovisat de ytterligare åtgärder som vidtagits för att förenkla skattesystemet. Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. 53. Rskr. 2016/17:267 Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el Prop. 2016/17:141, bet. 2016/17:SkU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 408-410). 54. Rskr. 2016/17:268 Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen Prop. 2016/17:142, bet. 2016/17:SkU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 maj 2017 utfärdande regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 394-405). 55. Rskr. 2016/17:269 Tullbrottsdatalag Prop. 2016/17:91, bet, 2016/17:SkU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 447-449). 56. Rskr. 2016/17:270 Skattebrottsdatalag Prop. 2016/17:89 och 2016/17:91, bet. 2016/17:SkU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 452-457). 57. Rskr. 2016/17:305 Indelning i utgiftsområden Prop. 2016/17:100, bet. 2016/17:KU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändring i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden när det gäller etableringsuppdraget och punkt 2 om övriga ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter för utgiftsområden: Den 14 september 2017 beslutade regeringen budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.) i enlighet med de av riksdagen godkända ändringarna av utgiftsområdena. 58. Rskr. 2016/17:306 Redovisning av skatteutgifter 2017 Skr. 2016/17:98, bet. 2016/17:SkU32 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om redovisning av skatteutgifter 2017*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det utskottet anför om att regeringen i kommande skrivelser fullt ut bör analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt (bet. 2016/17:SkU32 s. 5 f.). Avsikten är att regeringen ska återkomma med anledning av tillkännagivandet i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2018. 59. Rskr. 2016/17:325 Explosiva varor - Tullverkets befogenheter vid inre gräns Prop. 2016/17:169, bet. 2016/17:SkU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 626). 60. Rskr. 2016/17:335 Ny kommunallag Prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en ny kommunallag: Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 725-732, 734, 736-741, 743, 745, 747-772, 774 och 775). Punkt 6 om ersättare i styrelsen, nämnder och utskott*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör se över ordningen för utseende av ersättare i styrelsen, nämnder och utskott (bet. 2016/17:KU30 s. 26 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 13 om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att skyldigheten för fullmäktige att anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare även ska omfatta verksamhet som bedrivs i egen regi (bet. 2016/17:KU30 s. 40 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 13. 61. Rskr. 2016/17:341 Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Prop. 2016/17:173, bet. 2016/17:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 630-666). 62. Rskr. 2016/17:349 Riktlinjer för den ekonomiska politiken Prop. 2016/17:100, skr. 2015/16:138, bet. 2016/17:FiU20 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjer för den ekonomiska politiken och punkt 2 om transparensen i budgetpropositionen för 2017: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget för 2018, finansplan och skattefrågor). Punkt 3 om redovisning av sysselsättningseffekter*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen (bet. 2016/17:FiU20 s. 81). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 4 om utgiftstakets styrande effekt*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att regeringen bör sätta utgiftstak så att de återfår sin styrande effekt (bet. 2016/17:FiU20 s. 82). Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. s. 218) att nya bedömningar av utgiftstakets nivå normalt lämnas i vårpropositionen och att avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i 2018 års ekonomiska vårproposition. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 4. 63. Rskr. 2016/17:350 Vårändringsbudget för 2017 Prop. 2016/17:99, bet. 2016/17:FiU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 enligt specifikation nedan. Utgiftsområde Anslag Dag för regeringens beslut (avser 2017) 1 Rikets styrelse 4:1 Regeringskansliet m.m. 22 juni 5:1 Länsstyrelserna m.m. 29 juni 6:1 Allmänna val och demokrati 29 juni 6:3 Datainspektionen 22 juni 6:4 Svensk författningssamling 22 juni 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:11 Finansinspektionen 29 juni 4 Rättsväsendet 1:1 Polismyndigheten 29 juni 1:12 Rättsliga biträden m.m. 22 juni 5 Internationell samverkan 1:1 Avgifter till internationella organisationer 22 juni 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 22 juni 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 22 och 29 juni 6 Försvar och samhällets krisberedskap 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 22 juni 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 22 juni 1:8 Försvarets radioanstalt 22 juni 2:4 Krisberedskap 22 juni 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 22 juni 7 Internationellt bistånd 1:1 Biståndsverksamhet 31 augusti 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 31 augusti 8 Migration 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 22 juni 1:6 Offentligt biträde i utlänningslagen 22 juni 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 29 juni 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 29 juni 1:8 Bidrag till psykiatrin 29 juni 1:10 E-hälsomyndigheten 29 juni 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 29 juni 4:6 Statens institutionsstyrelse 29 juni 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 29 juni 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2:1 Försäkringskassan 29 juni 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 2:1 Arbetsmiljöverket 24 augusti 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 24 augusti 16 Utbildning och universitets- forskning 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 29 juni 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 29 juni 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 22 juni 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 6 juli 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 6 juli 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8:1 Centrala museer: Myndigheter 22 juni 8:3 Bidrag till vissa museer 22 juni 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1:4 Boverket 29 juni 20 Allmän miljö- och naturvård 1:13 Internationellt miljösamarbete 22 juni 1:17 Klimatinvesteringar 22 juni 1:18 Elbusspremier 22 juni 22 Kommunikationer 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 29 juni 1:7 Trafikavtal 29 juni 1:12 Transportstyrelsen 29 juni 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 29 juni 1:10 Gårdsstöd m.m. 29 juni 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 29 juni 1:14 Livsmedelsverket 29 juni 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 29 juni 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 29 juni 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 29 juni Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 1 Rikets styrelse: Den 22 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 6:4 Svensk författningssamling. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets beredskap, a) och b): Den 22 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarsmakten. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets beredskap, c): Den 22 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg: Den 5 oktober 2017 beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (2017:429) om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare (SFS 910). Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, a): Den 29 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens skolverk. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b) och c): Den 29 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Karolinska institutet. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, a): Den 22 juni 2017 beslutade regeringen förordning om statsbidrag till kulturarvsarbete (SFS 628). Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, b): Den 12 oktober 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, a): Den 22 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Naturvårdsverket. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, b): Den 22 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 1:18 Elbusspremie. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 22 Kommunikationer, a): Den 29 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 22 Kommunikationer, b): Den 29 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, a) och b): Den 29 juni 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster för 2017: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, ändringar i skatte- och avgiftsregler: Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 625). Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, försäljning av fastighet, a) och b): Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, godkännande av ändrade beställningsbemyndiganden: Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 enligt specifikation nedan. Utgiftsområde Anslag Dag för regeringens beslut (avser 2017) 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 6 juli 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 4:1 Åtgärder mot segregation 7 september 16 Utbildning och universitets- forskning 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 6 juli 17 Kultur, medier, trossamfund och Fritid 13:6 Insatser för den ideella sektorn 14 september 20 Allmän miljö- och naturvård 1:18 Elbusspremie 22 juni 22 Kommunikationer 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 29 juni 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 29 juni 1:14 Trängselskatt i Göteborg 29 juni 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 29 juni 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 29 juni 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 29 juni 24 Näringsliv 1:5 Näringslivsutveckling 14 september Följande punkter är inte slutbehandlade: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b) och c), Försäljning av fastighet, a) och b), samt Godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster för 2017. 64. Rskr. 2016/17:351 Årsredovisning för staten 2016 Skr. 2016/17:101, bet. 2016/17:FiU34 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 september 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 65. Rskr. 2016/17:353 Nya regler om marknader för finansiella instrument (MiFID II och MiFIR) Prop. 2016/17:162, bet. 2016/17:FiU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 678-708). Riksmötet 2017/18 66. Rskr. 2017/18:3 Riksrevisionens rapport om svenska myndigheters beredskap inför brexit-omröstningen Skr. 2016/17:168, bet. 2017/18:FiU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 67. Rskr. 2017/18:4 Utvecklingen inom den kommunala sektorn Skr. 2016/17:102, bet. 2017/18:FiU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 oktober 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 68. Rskr. 2017/18:8 Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser Prop. 2016/17:192, bet. 2017/18:SkU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 oktober 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 907). 69. Rskr. 2017/18:24 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 Skr. 2016/17:130, bet. 2017/18:FiU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 70. Rskr. 2017/18:35 Förlängd övergångsperiod för understödsföreningar Prop. 2017/18:3, bet. 2017/18:FiU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1118). 71. Rskr. 2017/18:45 Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val Prop. 2017/17:5, bet. 2017/18:FiU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1142-1151). 72. Rskr. 2017/18:51 Utökade möjligheter att behandla uppgifter i databasen för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna Prop. 2016/17:219, bet. 2017/18:FiU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1121). 73. Rskr. 2017/18:54 Statens budget 2018 Rambeslutet Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) utgiftstak för staten 2018-2020, f) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2018, i) ålderspensionssystemets utgifter 2018 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) målet för den offentliga sektorns finansiella sparande och b) ett riktmärke för nivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i 2018 års ekonomiska vårproposition. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, d) utgiftsramar för utgiftsområdena 2018: Den 11 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, e) övriga utgifter i statens budget 2018: Den 11 januari 2018 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2018 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna. Avsikten är att skrivelsen i övrigt i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, g) ändringar i skatte- och avgiftsregler: Den 30 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1200-1234). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, h) övriga inkomster i statens budget 2018: Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, j) preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2019 och 2020: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2019. Punkt 3 om bemyndigande om upplåning: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Riksgäldskontoret. Punkt 4 om lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar och punkt 5 om myndigheternas räntekontokrediter: Den 11 januari 2018 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i dessa delar till handlingarna. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), b), c), e), f), h), i), j) och 6. 74. Rskr. 2017/18:55 Höständringsbudget för 2017 Prop. 2017/18:2, bet. 2017/18:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 30 november 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Skatteverket respektive Kronofogdemyndigheten. Om godkännande av ändrade beställningsbemyndiganden: Den 13 december 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens fastighetsverk. 75. Rskr. 2017/18:68 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2018: Den 7 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, anslag 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter respektive Fastighetsmäklarinspektionen. 76. Rskr. 2017/18:73 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2018: Den 7 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende länsstyrelserna. 77. Rskr. 2017/18:77 Avgifter för prövningar enligt EU:s förordning om referensvärden Prop. 2017/18:4, bet. 2017/18:FiU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1185-1188). 78. Rskr. 2017/18:78 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om målet för utgiftsområde 3 och punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogdemyndigheten. 79. Rskr. 2017/18:79 Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg samt deklarations-tidpunkt i vissa fall Prop. 2017/18:16, bet. 2017/18:SkU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1196-1199). 80. Rskr. 2017/18:80 Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen Prop. 2017/18:8, bet. 2017/18:SkU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen: Den 30 november 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1194). Punkt 2 om konsekvensanalys av den nya fåmansföretagsdefinitionen (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen senast den 1 juli 2019 ska återkomma till riksdagen med en konsekvensanalys av den nya fåmansföretagsdefinitionen (bet. 2017/18:SkU4 s. 10 f.). Regeringen avser att återkomma i frågan senast den 1 juli 2019. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 81. Rskr. 2017/18:81 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Kina Prop. 2017/18:20, bet. 2017/18:SkU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 december 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1282). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Kina om att avtalet godkänts. 82. Rskr. 2017/18:82 Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring Prop. 2017/18:28, bet. 2017/18:SkU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 december 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1250 och 1251). 83. Rskr. 2017/18:88 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Lotteriinspektionen. Punkt 6 om lån till Kungliga Operan AB och punkt 7 om lån till Kungliga Dramatiska teatern AB: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Riksgäldskontoret. 84. Rskr. 2017/18:113 Extra ändringsbudget för 2017 - kapitaltillskott till Postnord AB Prop. 2017/18:39, bet. 2017/18:FiU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Om extra ändringsbudget för 2017: Finansdepartementet har inget att redovisa i detta ärende. Skrivelsen har lagts till handlingarna. Se N 91, rskr. 2017/18:114. 85. Rskr. 2017/18:118 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:4 inom utgiftsområde 25. 86. Rskr. 2017/18:120 Ytterligare verktyg för makrotillsyn Prop. 2017/18:22, bet. 2017/18:FiU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 december 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1342 och 1343). 87. Rskr. 2017/18:128 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, a) anslagen för 2018: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Arbetsgivarverket, Bokföringsnämnden, Ekonomistyrningsverket, Finansinspektionen, Finanspolitiska rådet, Fortifikationsverket, Kammarkollegiet, Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statens fastighetsverk, Statens servicecenter, Statens tjänstepensionsverk, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Upphandlingsmyndigheten, anslag 1:1 Statskontoret, medel för förvaltningspolitisk utveckling, anslag 1:14 inom utgiftsområde 2, anslag 1:16 Finansmarknadsforskning respektive anslag 1:18 Digitaliseringsmyndigheten. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, b) lagändringarna om ett förhöjt uttag av resolutionsavgiften: Den 18 december 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1309-1313). Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens fastighetsverk och regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:16 Finansmarknadsforskning. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2 och 3: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Riksgäldskontoret. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4 och 5: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Kammarkollegiet. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 6: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens tjänstepensionsverk. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 7: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens fastighetsverk. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 8: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Fortifikationsverket. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, e) godkännande av investeringsplaner, 1: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens fastighetsverk. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, e) godkännande av investeringsplaner, 2: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Fortifikationsverket. 88. Rskr. 2017/18:130 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:2 inom utgiftsområde 26 och regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Riksgäldskontoret. 89. Rskr. 2017/18:131 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 27, a) anslag för 2018: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2020. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b). 90. Rskr. 2017/18:132 Riksrevisionens rapport om internrevisionen vid de statliga myndigheterna Skr. 2017/18:189, bet. 2017/18:FiU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 februari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 91. Rskr. 2017/18:135 Statens budget för 2018 Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 2.7 Utbildningsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2010/11 1. Rskr. 2010/11:170 Förskolan m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2010, bet. 2010/11:UbU6 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (U 4), 2012/13:75 (U 4), 2013/14:75 (U 3), 2014/15:75 (U 3), 2015/16:75 (U 2) och 2016/17:75 (U 2). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om förbättrad arbetsmiljö för barn och elever i förskola och på fritidshem*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur arbetsmiljön för barn och elever i förskolor och på fritidshem ska förbättras (bet. 2010/11:UbU6 s. 11 f.). Den 19 april 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för hur barns säkerhet i förskolan kan förbättras och säkerställas (U 2012:03, dir. 2012:36). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 18 april 2013 i betänkandet Fri att leka och lära - ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan (SOU 2013:26). Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 14 oktober 2013. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3) har regeringen redogjort för de åtgärder som har vidtagits inom området. Regeringen har bl.a. gett Statens skolverk i uppdrag att återinföra riktmärken för barngruppernas storlek i förskolan. Vidare kan statsbidrag lämnas för att anställa mer personal i de lägre årskurserna och på så sätt ge lärare mer tid för varje elev. Med hänsyn till områdets komplexitet anser regeringen att de vidtagna åtgärderna är de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet därmed får anses färdigbehandlat. Riksdagen har i december 2017 fattat beslut om budgetpropositionen för 2018 i sin helhet. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 2. Rskr. 2012/13:186 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2012, bet. 2012/13:UbU6 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 11), 2014/15:75 (U 7), 2015/16:75 (U 5) och 2016/17:75 (U 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 20 om mobbning och kränkande behandling (reservation 20)*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i reservationen om att det krävs kvalitetssäkrade och evidensbaserade anti-mobbningsmetoder och kunskap och kompetens om mobbningens mekanismer. Lärare och annan skolpersonal behöver få den kunskap och kompetens som krävs för att kunna arbeta mot mobbning. Det behövs forskning om och utvärdering av vilka metoder mot mobbning som fungerar. "Lex Sarah" bör införas i skolan och det bör övervägas om skolors skyldighet att agera mot mobbning bör skärpas. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att tillgodose detta (rskr. 2012/13:186 och bet. 2012/13:UbU6 s. 57 f.). I 6 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda en anmälan om kränkande behandling och att i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra sådan behandling i framtiden (6 kap. 10 § skollagen). Huvudmannen ska, om denne eller personalen åsidosatt sina skyldigheter enligt bl.a. 10 §, betala skadestånd (6 kap. 12 §). Statens skolverk har på uppdrag av regeringen (U2007/01205/S) genomfört en utbildningssatsning om forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning i skolan. Detta innefattade en utvärdering av program som används mot mobbning och kränkningar. Skolverket lät externa forskare utvärdera åtta program mot mobbning som används i skolorna (Utvärdering av metoder mot mobbning, rapport 353, 2011). Skolverket har arbetat med att sprida de nya kunskaper som utvärderingen gett och som kan vara till stöd för verksamheterna, bl.a. genom framtagandet av publikationen Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning, som huvudsakligen riktar sig till dem som arbetar i skolan. Skolverket har även publicerat allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10). Under 2011 gav regeringen Skolverket ett förnyat uppdrag att stärka skolans värdegrund och arbete mot diskriminering och kränkande behandling (U2011/00567/S och U2011/02649/S). Uppdraget har redovisats i myndighetens årsredovisning och slutredovisades den 20 januari 2015 (U2015/00299/S). Chefen för Utbildningsdepartementet uppdrog den 23 oktober 2012 åt utbildningsdirektören Thomas Persson att biträda Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) med att utarbeta förslag som innebär en minskad administration för lärare (U 2012:E, U2012/05725/SAM). Genom beslut den 3 juni 2013 utvidgades uppdraget till att även omfatta vilka konsekvenser en sådan rapporterings- och anmälningsskyldighet avseende missförhållanden inom skolväsendet och vissa andra verksamheter som föreslås i betänkandet Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden - för barns och elevers bästa (SOU 2011:33) får för lärares administrativa arbete. Den 9 juli 2015 gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor (U2015/03844/S). Insatserna ska bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser och kan avse arbetsformer och arbetssätt för att utveckla arbetet med skolans värdegrund, t.ex. avseende trygghet, studiero, arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, jämställdhet och normkritik. Myndigheten redovisade den 14 december 2015 en långsiktig plan för genomförandet av uppdraget i dess helhet för 2016-2019. En utvärdering av de nationella skolutvecklingsprogrammen avseende 2016 och 2017 ska lämnas senast den 13 april 2018 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Den 24 september 2015 gav regeringen Skolverket i uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet (U2015/04666/S). I uppdraget ingick att lämna förslag för en kritisk, säker och ansvarsfull it-användning hos eleverna, t.ex. när det gäller studiero, personlig integritet och förebyggande av kränkningar, samt vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner. Skolverket redovisade uppdraget den 5 och 27 april samt den 19 juni 2016 (U2016/01646/S och U2016/02148/GV). Den 9 mars 2017 fattade regeringen beslut om ändringar i läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen gällande digitalisering i skolan. Dessa ändringar omfattade bl.a. förtydliganden i skolans uppdrag att ge eleverna möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik och att alla som arbetar i skolan i arbetet med normer och värden ska uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför. I exempelvis kursplanen för samhällskunskap i grundskolan har det i det centrala innehållet för ämnet gjorts tillägg om hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter. Den 19 oktober 2017 fattade regeringen beslut om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (U2017/04119/S). Ett av delmålen i strategin är att personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen. Detta eftersom det i arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling är viktigt att personal som arbetar med barn och elever har en förståelse för nätkränkningar och verktyg för att motverka dessa inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3) gjort bedömningen att det inte bör införas en generell rapporterings- och anmälningsskyldighet av missförhållanden inom skolväsendet, särskilda utbildningsformer eller annan pedagogisk verksamhet. Detta mot bakgrund av att det redan finns bestämmelser och system för att upptäcka och hantera missförhållanden som rör enskilda elever, grupper av elever och skolverksamheten i övrigt. Utöver de system som fanns i bruk när Utredningen om skyldighet att anmäla missförhållanden inom skolväsendet m.m. lämnade sitt betänkande Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden - för barns och elevers bästa (SOU 2011:33), har ett antal nya bestämmelser på området börjat tillämpas. Det är av avgörande betydelse att en eventuell ytterligare rapporterings- och anmälningsskyldighet verkligen bidrar till att barns och elevers rättigheter tas tillvara på ett bättre sätt och fyller syften som inte tillgodoses genom befintliga bestämmelser. Den nytta som eventuellt kan uppstå genom att införa en generell rapporterings- och anmälningsskyldighet måste även vägas mot den arbetsinsats som systemet kommer att kräva för personalen, verksamhetsansvariga, huvudmannen och tillsynsmyndigheten. Enligt flera av de remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet riskerar förslagen att leda till att det upprättas ett stort antal rapporter om olika förhållanden, oavsett om de är att anse som missförhållanden eller inte. Sammantaget riskerar förslagen att leda till en betydande ökning av bl.a. lärarnas administrativa arbete, vilket av många aktörer redan bedömts som alltför omfattande samtidigt som nyttan av förslaget framstår som begränsad. Vidare gör regeringen i budgetpropositionen bedömningen att de ovan redovisade och vidtagna åtgärderna är de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet därmed får anses färdigbehandlat. Riksdagen har i december 2017 fattat beslut om budgetpropositionen för 2018 i sin helhet. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 3. Rskr. 2013/14:27 Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Prop. 2012/13:187, bet. 2013/14:UbU6 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 23), 2014/15:75 (U 8), 2015/16:75 (U 6) och 2016/17:75 (U 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om plan för att legitimera fler yrkesgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma till riksdagen med en plan för hur fler yrkesgrupper kan innefattas i legitimationsreformen (bet. 2013/14:UbU6 s. f.). Den 15 september 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella problem som följer av reglerna för legitimation och behörighet och bedöma om det finns behov av att justera reglerna om legitimation och behörighet utan att reformens grundprincip förändras för att underlätta kompetensförsörjning (U2016:06, dir. 2016:76). I detta uppdrag ingår bl.a. att överväga om undantagen från kraven på legitimation och behörighet för lärare i modersmål och i yrkesämnena bör upphöra och hur en sådan förändring i så fall ska kunna genomföras. Om utredaren föreslår att undantagen ska upphöra ska utredaren föreslå en tidsplan för när undantagen för dessa lärare ska upphöra med hänsyn till tillgången på lärare med behörighetsgivande utbildning samt föreslå insatser för hur andelen behöriga lärare i yrkesämnen och modersmål kan öka. Utredaren ska vidare överväga om fritidspedagoger eller motsvarande ska omfattas av legitimationssystemet och i så fall hur en sådan förändring ska kunna genomföras, inklusive en tidsplan för genomförandet. I juni 2017 överlämnade utredaren delbetänkandet Utbildning, undervisning och ledning - reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51). Delbetänkandet innehåller bl.a. förslag om ändring av legitimations- och behörighetsreglerna. Delbetänkandet har remitterats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2018. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2013/14:130 Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten Prop. 2012/13:175, bet. 2013/14:SoU2 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 31 och S 57), 2014/15:75 (U 11), 2015/16:75 (U 9) och 2016/17:75 (U 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om tandhygienistutbildningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om en förlängning av utbildningstiden för tandhygienister från två till tre år (bet. 2013/14:SoU2 s. 12 f.). Den 8 maj 2014 gav regeringen Universitetskanslersämbetet i uppdrag att analysera för- och nackdelar med en förlängning av utbildningen till tandhygienistexamen till en omfattning om 180 högskolepoäng (U2014/03351/UH). Universitetskanslersämbetet skulle beskriva konsekvenserna av en sådan förlängning för dem som studerar till tandhygienist, för arbetsgivarnas personalförsörjning och för staten. Uppdraget redovisades den 26 januari 2015 i rapporten Analys av för- och nackdelar med en förlängning av tandhygienistutbildningen (U2015/00403/UH). Frågan om en förändrad examensbeskrivning för tandhygienistexamen bereddes vidare inom Regeringskansliet. Inom ramen för detta arbete bjöd Utbildningsdepartementet in representanter för bl.a. ett flertal lärosäten, Universitetskanslersämbetet och Socialstyrelsen samt branschföreträdare till en referensgrupp i syfte att biträda departementet i arbetet med utformningen av examensbeskrivningen. Inom Utbildningsdepartementet har en promemoria med förslag till en treårig utbildning till tandhygienistexamen utarbetats. Promemorian har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 5. Rskr. 2014/15:90 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (U 26), 2015/16:75 (U 11) och 2016/17:75 (U 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 b) Bemyndiganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 3. på bolagsstämma i European Spallation Source ESS AB rösta för att överlåta samtliga eller delar av bolagets tillgångar och skulder till det konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur som avses bedriva den verksamhet som för närvarande bedrivs av bolaget och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla bolaget genom likvidation vid tillfälle som regeringen finner lämpligt: Den 17 september 2015 beslutade regeringen att uppdra åt statsrådet Helene Hellmark Knutsson, eller den hon sätter i sitt ställe, att på den extra bolagsstämman i European Spallation Source ESS AB den 23 september 2015 rösta för förslag till beslut om överlåtelse av verksamheten, tillgångar och skulder i European Spallation Source ESS AB till European Spallation Source Eric. Bolagsstämman beslutade i enlighet med förslaget. Den 10 mars 2016 beslutade regeringen att uppdra åt statsrådet Helene Hellmark Knutsson, eller den hon sätter i sitt ställe, att på årsstämman i European Spallation Source ESS AB den 18 mars 2016 rösta för förslag till beslut att bolaget ska avvecklas genom likvidation. Vidare uppdrog regeringen åt statsrådet Helene Hellmark Knutsson, eller den hon sätter i sitt ställe, att vidta de åtgärder som i övrigt är nödvändiga för bolagets avveckling. Bolagsstämman beslutade i enlighet med förslaget och European Spallation Source ESS AB trädde i likvidation den 18 mars 2016. Den 8 juni 2017 uppdrog regeringen åt statsrådet Helene Hellmark Knutsson, eller den hon sätter i sitt ställe, att på extra bolagsstämma i European Spallation Source ESS AB i likvidation instruera likvidatorn att överföra det belopp som ska tillskiftas svenska staten i samband med likvidationen till European Spallation Source ERIC. Likvidatorn framlade slutredovisning den 12 juni 2017. Likvidationen är därmed avslutad och bolaget upplöst. Punkten är avslutad. 4. under 2015 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom råvaror (KIC Raw materials) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och under 2015-2022 besluta om en årlig medlemsavgift på högst 2 970 000 kronor med det förtydligandet att den årliga medlemsavgiften avses belasta anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med 900 000 kronor, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med 270 000 kronor, 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå med 900 000 kronor och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med 900 000 kronor: Den 22 december 2014 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen. Den 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro. På grund av den försvagade svenska kronan visade sig bemyndigandet inte vara tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog därför i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) att regeringen bemyndigas att under 2016-2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Raw Materials under EIT (EIT Raw Materials) enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med högst 1 000 000 kronor, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 300 000 kronor, 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se Fi 55 om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d) Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende anslagen. Ärendet bereds. 5. under 2015 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom hälsa (KIC Healthy living) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) och under 2015-2022 besluta om en årlig medlemsavgift på högst 2 025 000 kronor med det förtydligandet att den årliga medlemsavgiften avses belasta anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå med 675 000 kronor vardera: Den 22 december 2014 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen. Den 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro. På grund av den försvagade svenska kronan visade sig bemyndigandet inte vara tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog som en följd av detta i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) att regeringen bemyndigas att under 2016-2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Healthy Living under EIT enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:16 Karolinska institutet Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå om högst 750 000 kronor vardera. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se Fi 55 om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e). Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 avseende anslagen. Ärendet bereds. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b) punkterna 4 och 5. 6. Rskr. 2014/15:135 Grundskolan Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:UbU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 13) och 2016/17:75 (U 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om fler matematiklektioner i högstadiet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma med relevanta förslag så att undervisningstiden i matematik kan utökas med en timme i veckan för samtliga elever i årskurs 7-9 (bet. 2014/15:UbU9 s. 6 f.). Under 2014 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att ta fram förslag till en stadieindelad timplan för grundskolan (U2014/03489/S och U2014/05377/S). I uppdraget angavs att Skolverket bl.a. skulle beakta den utökning av undervisningstid i matematik i årskurs 7-9 med motsvarande en timme per vecka som aviserades i 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100). Uppdraget redovisades den 27 november 2014 (U2014/07140/S). Redovisningen har legat till grund för promemorian En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor (U2016/03475/S) som remitterades den 23 augusti 2016. I promemorian föreslås bl.a. en utökad undervisningstid i matematik i högstadiet om 105 timmar. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.3.3) har regeringen aviserat att en ändring i skolförordningen som bl.a. innebär utökad undervisningstid i matematik i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan, i enlighet med vad som föreslagits i ovan nämnda remisspromemoria, planeras att beslutas under hösten 2018. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2014/15:141 Möjligheter till fjärrundervisning Prop. 2014/15:44, bet. 2014/15:UbU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 15) och 2016/17:75 (U 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utvärdering av fjärrundervisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen i sin utvärdering av fjärrundervisning dels särskilt bör granska hur lagändringen påverkar huvudmännens incitament att anställa behöriga lärare, dels särskilt bör följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en delrapport senast 2017 (bet. 2014/15:UbU3 s. 15 f.). Den 1 oktober 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att bl.a. utvärdera fjärrundervisning, inklusive fjärrundervisning enligt förordningen (2015:481) om försöksverksamhet med fjärrundervisning. I uppdraget ingår bl.a. att myndigheten ska bedöma hur möjligheten till fjärrundervisning påverkar huvudmännens incitament att anställa behöriga lärare. Myndigheten ska lämna en delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 mars 2017 och en slutredovisning senast den 15 november 2018 (U2015/04701/S). Skolverket har lämnat en delredovisning av uppdraget i februari 2017 och en i november 2017 (U2017/00488/GV). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utökade möjligheter till undervisning och fjärrundervisning på entreprenad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta två utredningar om utökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet och fjärrundervisning på entreprenad samt generellt se över entreprenadbestämmelserna i 23 kap. skollagen (bet. 2014/15:UbU3 s. 16 f.). Den 12 november 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur skolhuvudmän genom fjärrundervisning på entreprenad eller på annat sätt kan ges ökade möjligheter att erbjuda elever modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (U 2015:09, dir. 2015:112). I direktiven bedömde regeringen att de två frågorna som enligt riksdagens tillkännagivande ska utredas låg nära varandra och att det var ändamålsenligt att samla båda uppdragen inom en och samma utredning. Regeringen ansåg dock, i likhet med riksdagen, att det var angeläget att frågan om utökade möjligheter till fjärrundervisning på entreprenad i modersmål och studiehandledning på modersmål utreddes skyndsamt och utredaren fick därför i uppdrag att lämna förslag i dessa frågor i ett delbetänkande. Den 12 februari 2016 redovisades delbetänkandet Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12). Betänkandet remitterades och den 28 april 2016 överlämnade regeringen till riksdagen propositionen Fjärrundervisning och entreprenad - nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål (prop. 2015/16:173). Riksdagen beslutade den 21 juni 2016 i enlighet med förslagen i propositionen och regeringen utfärdade den 22 juni 2016 lag om ändring i skollagen (2010:800) (bet. 2015/16:UbU18, rskr. 2015/16:315, SFS 761). Utredningen ska även bl.a. bedöma om bestämmelserna i 23 kap. skollagen om entreprenad och samverkan bör ändras och vid behov föreslå nya ändamålsenliga avtalsformer för skolhuvudmän som avser att ingå avtal med varandra om att utföra uppgifter avseende undervisning. Denna del av uppdraget har redovisats den 30 maj 2017. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 5 oktober 2017. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: punkterna 3 och 4. 8. Rskr. 2014/15:162 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:UbU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 16) och 2016/17:75 (U 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om frivilliga gymnasiestudier*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att gymnasiestudier fortsatt ska vara frivilliga (bet. 2014/15:UbU10 s. 9 f.). Den 19 mars 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder för att alla unga kvinnor och män ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (U 2015:01, dir. 2015:31). Det ska enligt direktiven övervägas om det bör bli obligatoriskt för alla unga kvinnor och män att gå en gymnasieutbildning eller om andra åtgärder som ger ungdomar drivkrafter att påbörja och fullfölja en sådan utbildning är att föredra. Den 23 juli 2015 och den 18 december 2015 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2015:82 och dir. 2015:141). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 oktober 2016 i betänkandet En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). Utredningen har inte föreslagit att gymnasieskolan ska vara obligatorisk. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 1 mars 2017. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om grundläggande högskolebehörighet för elever i gymnasieskolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att det fortsatt ska vara en rättighet och inte en skyldighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan (bet. 2014/15:UbU10 s. 15 f.). Den 19 mars 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a., efter att ha analyserat olika alternativ, föreslå hur elevens rättighet att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan kan stärkas (U 2015:01, dir. 2015:31). Den 23 juli 2015 och den 18 december 2015 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2015:82 och dir. 2015:141). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 oktober 2016 i betänkandet En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). Utredningen har föreslagit att det fortsatt ska vara en rättighet, inte en skyldighet, att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 1 mars 2017. Utbildningsdepartementet har den 6 september 2017 remitterat promemorian Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (U2017/03537/GV). Även förslaget i den promemorian innebär att det fortsatt ska vara en rättighet, inte en skyldighet, att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan. Remisstiden gick ut den 6 december 2017. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: punkterna 2 och 4. 9. Rskr. 2014/15:201 Skolväsendet Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:UbU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 18) och 2016/17:75 (U 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om skriftligt ordningsomdöme*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska vidta åtgärder för att skolor ska kunna ge elever på gymnasiet och högstadiet ett skriftligt ordningsomdöme (bet. 2014/15:UbU11 s. 20 f.). När det gäller grundskolan får den individuella utvecklingsplanen, utöver omdömen om bl.a. elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven, även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det (10 kap. 12 och 13 §§ skollagen [2010:800]). Enligt regeringens bedömning medger således befintligt regelverk att skriftlig dokumentation, av den typ som tillkännagivandet avser, upprättas inom ramen för den individuella utvecklingsplanen i grundskolan. När det gäller gymnasieskolan beslutade regeringen den 19 mars 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå åtgärder för att ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (U 2015:01, dir. 2015:31). Direktiven lämnade utrymme för utredningen att lämna förslag om skriftliga ordningsomdömen om utredningen ansåg att det var befogat för att uppnå de mål som utredningen syftar till. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 oktober 2016 i betänkandet En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). Utredningen har inte föreslagit att skriftliga ordningsomdömen ska införas i gymnasieskolan. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 1 mars 2017. Regeringen avser att behandla tillkännagivandet i en proposition under våren 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma med förslag om en tioårig grundskola (bet. 2014/15:UbU11 s. 22 f.). Den 6 mars 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder lämpligast skulle kunna införas (U 2014:05, dir. 2014:41). Den 18 december 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv utredaren ett ändrat uppdrag (dir. 2014:159). Utredaren skulle i stället för att utreda de delar som gäller införandet av en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder föreslå hur förskoleklassen för sexåringar lämpligast kan införas som en del av grundskolan och, som ett alternativ, även föreslå hur en obligatorisk förskoleklass för sexåringar lämpligast kan införas. Därutöver fick utredaren vid ytterligare två tillfällen tilläggsdirektiv som rör fortbildning för legitimerade förskollärare (dir. 2014:135 och dir. 2015:34). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 2 oktober 2015 i betänkandet Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81). Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 29 februari 2016. Den 14 september 2017 beslutade regeringen om propositionen Skolstart vid sex års ålder (prop. 2017/18:9). I propositionen föreslås att skolplikten för barn bosatta i Sverige ska inträda ett år tidigare än i dag, dvs. redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten i Sverige förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig. Skolplikten ska normalt börja fullgöras i förskoleklassen som blir en obligatorisk skolform inom skolväsendet. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med förslagen i propositionen och regeringen har den 16 november 2017 utfärdat den lag riksdagen antagit (bet. 2017/18:UbU7, rskr. 2017/18:43, SFS 1115). Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: punkten 3. Nyare riksmöten Riksmötet 2015/16 10. Rskr. 2015/16:113 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 30) och 2016/17:75 (U 13). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 10. besluta om delägarskap i Infrafrontier GmbH och att under 2016-2019 besluta om ett årligt kapitaltillskott på högst 250 000 kronor per år: Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Karolinska institutet. Den 29 juni 2017 beslutade regeringen ändringsbeslut för regleringsbrev för 2017 avseende Karolinska institutet, se vidare under Fi 26, Rskr. 2015/16:310. Punkten är därmed slutbehandlad. 13. under perioden 2016-2018 besluta om svenskt medlemskap i Integrated Structural Biology Infrastructure (INSTRUCT-ERIC) enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur och att besluta om en medlemsavgift per år: Den 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Vetenskapsrådet, den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Vetenskapsrådet och den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad. 11. Rskr. 2015/16:155 Kvalitetssäkring av högre utbildning Skr. 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9 Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16. Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om utvärdering av det nya systemet*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera och följa upp det nya kvalitetssäkringssystemet tre år efter införandet (bet. 2015/16:UbU9 s. 13 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att ansvara för att det, tre år efter att kvalitetssäkringssystemet har införts, görs en extern uppföljning och utvärdering av om systemet har varit kvalitetsdrivande för såväl lärosätena som deras utbildningar. Uppföljningen ska också belysa om, och i så fall på vilket sätt, studenters och arbetslivets erfarenheter har tagits till vara i bedömningsarbetet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 februari 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om jämförelser av utbildningars kvalitet*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska se över hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika lärosäten (bet. 2015/16:UbU9 s. 19 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om en ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning i enlighet med de bedömningar som regeringen gör i den skrivelse som nu aktuell riksdagsskrivelse avser. I uppdraget ingick att föreslå hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika universitet och högskolor. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i oktober 2016. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: punkterna 5 och 6. 12. Rskr. 2015/16:168 Grundskolan Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU12 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om mer matematik på högstadiet*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en ytterligare utökning av undervisningstiden i matematik i årskurs 7-9 fr.o.m. 2017 för att stärka elevernas matematikkunskaper (bet. 2015/16:UbU12 s. 6 f.). Under 2014 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att ta fram förslag till en stadieindelad timplan för grundskolan (U2014/03489/S och U2014/05377/S). I uppdraget angavs att Skolverket bl.a. skulle beakta den utökning av undervisningstid i matematik i årskurs 7-9 med motsvarande en timme per vecka som aviserades i 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100). Uppdraget redovisades den 27 november 2014 (U2014/07140/S). Redovisningen har legat till grund för promemorian En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor (U2016/03475/S) som remitterades den 23 augusti 2016. I promemorian föreslås bl.a. en utökad undervisningstid i matematik i högstadiet om 105 timmar. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.3.3) har regeringen aviserat att en ändring i skolförordningen som bl.a. innebär utökad undervisningstid i matematik i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan, i enlighet med vad som föreslagits i ovan nämnda remisspromemoria, planeras att beslutas under hösten 2018. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2015/16:169 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU13 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 18). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas och vilka konsekvenser det skulle medföra (bet. 2015/16:UbU13 s. 13 f.). Den 20 mars 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01) i uppdrag att analysera om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet med branschlärlingar, dvs. gymnasial lärlingsutbildning med större inflytande och ansvar för branscher och arbetsgivare (dir. 2014:50). Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 16 november 2015 i slutbetänkandet Välja yrke (SOU 2015:97). Utredningen förde i tät kontakt med ett flertal branschorganisationer diskussioner om hur den gymnasiala lärlingsutbildningen kan utvecklas. Utredningen fann att det inte fanns något större intresse av att utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt där lärlingen rekryteras och anställs av arbetsgivaren för att få hela sin utbildning på arbetsplatsen. Branschorganisationer efterfrågade i stället möjligheter att ta större ansvar för vissa yrkesutbildningar med stor betydelse för arbetsmarknaden som i dag riskerar att nedprioriteras inom utbildningssystemet. Detta ledde fram till att utredningen föreslog en försöksverksamhet med branschskolor (SOU 2015:97). Utredningens betänkande remitterades och regeringen beslutade den 23 mars 2017 propositionen En försöksverksamhet med branschskolor (prop. 2016/17:161). Regeringen har där redogjort för tillkännagivandet och kom till slutsatsen att det inte bör utredas vidare om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas. Tillkännagivandet ansågs därmed slutligt tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. 14. Rskr. 2015/16:228 Skolväsendet Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:UbU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om tioårig grundskola (bet. 2015/16:UbU14 s. 36 f.). Den 6 mars 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder lämpligast skulle kunna införas (U 2014:05, dir. 2014:41). Den 18 december 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv utredaren ett ändrat uppdrag (dir. 2014:159). Utredaren skulle i stället för att utreda de delar som gäller införandet av en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder föreslå hur förskoleklassen för sexåringar lämpligast kan införas som en del av grundskolan och, som ett alternativ, även föreslå hur en obligatorisk förskoleklass för sexåringar lämpligast kan införas. Därutöver har utredaren vid ytterligare två tillfällen fått tilläggsdirektiv som rör fortbildning för legitimerade förskollärare (dir. 2014:135 och dir. 2015:34). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 2 oktober 2015 i betänkandet Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81). Den 14 september 2017 beslutade regeringen om propositionen Skolstart vid sex års ålder (prop. 2017/18:9). I propositionen föreslås att skolplikten för barn bosatta i Sverige ska inträda ett år tidigare än i dag, dvs. redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten i Sverige förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig. Skolplikten ska normalt börja fullgöras i förskoleklassen som blir en obligatorisk skolform inom skolväsendet. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med förslagen i propositionen och regeringen har den 16 november 2017 utfärdat den lag riksdagen antagit (bet. 2017/18:UbU7, rskr. 2017/18:43, SFS 1115). Punkten är slutbehandlad. Punkt 10 om skolavslutningar och andra traditionella högtider*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att det ska införas ett undantag från 1 kap. 6 § skollagen (2010:800) med innebörden att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider (bet. 2015/16:UbU14 s. 44 f). Under hösten 2016 har samtal om skolor med konfessionell inriktning m.m. förts med Nya Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Regeringen har i propositionen En skyldighet att erbjuda lovskola (prop. 2016/17:156) gjort bedömningen att frågan om konfessionella inslag vid skolavslutningar behöver utredas vidare. Detta bl.a. mot bakgrund av den remisskritik som framfördes när promemorian Vissa skollagsfrågor - Del 2 (U2014/5176/S) remitterades 2014. I promemorian fanns ett förslag med innebörden att det, när det gäller verksamhet med offentlig huvudman, ska införas en möjlighet att låta utbildningen innehålla enstaka inslag med konfessionell prägel som syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets kulturarv. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om nationellt digitalt lärarlyft*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft (bet. 2015/16:UbU14 s. 59 f.). Den 9 juli 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor. Insatserna inom de nationella skolutvecklingsprogrammen ska bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor, bl.a. när det gäller it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg. Uppdraget innefattar att ta fram förslag till nödvändiga kompetens-utvecklingsinsatser avseende digitala lärarresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration. Dessa insatser ingår i skolutvecklingsprogrammen från 2016. När det gäller kompetensutvecklingsinsatserna avseende digitala verktyg och lärarresurser ska dessa enligt uppdraget vara långsiktiga och ta tillvara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.3.6) gör regeringen bedömningen att det finns ett behov av ett förstärkt stöd för lärares deltagande i kompetensutvecklingsinsatser för att underlätta och säkerställa införandet av programmering i undervisningen och bedömer därför att medel bör tillföras för detta ändamål. Regeringen har den 19 oktober 2017 fattat beslut om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (U2017/04119/S). Ett av de delmål som bl.a. fastslås i strategin är att förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna. Ett annat delmål är att personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen. Förskolechefer, rektorer och huvudmän behöver enligt strategin skapa förutsättningar för personalens kompetensutveckling så att eleverna ges möjligheter att stärka dessa kompetenser. I syfte att genomföra de övergripande målen i strategin kommer regeringen att - tillsammans med SKL - bryta ned strategins delmål till initiativ och aktiviteter. I skrivelsen Riksrevisionens rapport om samisk utbildning (skr. 2017/18:68) gör regeringen bedömningen att ovanstående åtgärder är de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet därmed får anses slutbehandlat. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 överlämnade Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt - ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25). Utredningen har föreslagit en stegvis digitalisering av nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 30 augusti 2016. Regeringen beslutade den 14 september propositionen Nationella prov - rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14) och gjorde däri bedömningen att tillkännagivandet om digitaliserade nationella prov med extern rättning är färdigbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 37 om utökad undervisningstid i idrott och hälsa*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att utöka undervisningstiden i idrott och hälsa (bet. 2015/16:UbU14 s. 130 f.). Den 17 november 2016 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att se över behovet av mer rörelse under skoldagen och lämna förslag som syftar till mer rörelse under skoldagen för alla elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2017. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.4.2) aviserat att man avser att göra en ändring i skolförordningen med innebörden att undervisningstiden i idrott och hälsa i grundskolan utökas med 100 timmar fr.o.m. hösten 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: punkt 10, 14 och 37. Riksmötet 2016/17 15. Rskr. 2016/17:55 Höständringsbudget för 2016 Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 27). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Riksdagen bemyndigar regeringen att a. under 2016 för anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 400 000 000 kronor 2017-2023: Den 14 december 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrevet för 2016 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan. Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan. Punkten är slutbehandlad. b. under 2016 besluta om medlemskap i Centre Européen de Calcul Atomique et Moléculaire (CECAM) och att under 2016-2018 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om medlemsavgift på högst 350 000 kr per år: Den 1 december 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för 2016 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är slutbehandlad. c. under 2016 besluta om medlemskap i The Guild of European Research-Intensive Universities och att under 2016-2018 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om medlemsavgift på högst 450 000 kronor per år: Den 1 december 2016 beslutade regeringen ändring av regleringsbrevet för 2016 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för 2017 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är slutbehandlad. 16. Rskr. 2016/17:105 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 31). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 1. under 2017 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom mat (KIC Food for Future) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och under 2017-2024 för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 500 000 kronor: Regeringen har inte fattat något sådant beslut som avses i bemyndigandet då Lunds universitets ansökan om medlemskap i KIC Food for Future inte har beviljats och bemyndigandet därmed inte kommer att utnyttjas (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.2.6). Punkten är slutbehandlad. 17. Rskr. 2016/17:152 Förändringar av ägarandelarna i en europeisk synkrotonljusanläggning Prop. 2016/17:37, bet. 2016/17:UbU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 mars 2017 beslutade regeringen om ratifikation av protokoll om Rysslands tillträde till konventionen av den 16 december 1988 om byggande och drift av en europeisk synkrotronljusanläggning. 18. Rskr. 2016/17:158 En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4 Prop. 2016/17:46, bet. 2016/17:UbU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 mars 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 174). 19. Rskr. 2016/17:168 Riksrevisionens rapport om statens kreditförluster på studielån Skr. 2016/17:34, bet. 2016/17:UbU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 september 2017 beslutade regeringen att lägga skrivelsen till handlingarna. 20. Rskr. 2016/17:208 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft Prop. 2016/17:50, bet. 2016/17:UbU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utbildningsbidrag för doktorander: Den 13 april respektive 20 april 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 277, 278, 280-282 och 300). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om Malmö universitet: Den 13 april utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 279). Punkten är slutbehandlad. Punkt 18 om utbildningarnas arbetslivsanknytning*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör verka för ett ökat samarbete mellan lärosäten, arbetsliv och relevanta branschorganisationer och en kontinuerlig dialog om utbildningarnas innehåll och dimensionering (bet. 2016/17:UbU12 s. 39 f.). Den 27 juli 2017 fick Universitetskanslersämbetet i uppdrag att kartlägga hur universitet och högskolor samverkar kontinuerligt med externa parter i frågor avseende dimensionering av utbildning samt att samla universitet och högskolor till diskussion om dimensioneringsfrågor. Syftet med uppdraget är att öka samverkan mellan lärosäten, arbetsliv och andra relevanta parter. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 18. 21. Rskr. 2016/17:249 Vuxenutbildningen Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om eftergymnasial utbildning för särskoleelever*: Riksdagen har tillkännagett att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om eftergymnasial utbildning för särskoleelever (bet. 2016/17:UbU16 s. 17 f.). Regeringen beslutade den 16 februari 2017 kommittédirektiv om en väl anpassad vuxenutbildning (dir. 2017:21). Utredningen har antagit namnet Komvuxutredningen (U 2017:01). Den 13 december 2017 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till Komvuxutredningen (dir. 2017:125). Direktiven innebär bl.a. att utredaren får i uppdrag att se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras. Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 22. Rskr. 2016/17:250 Skolväsendet - grundläggande om utbildningen Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om könsuppdelad undervisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett tydliggörande av skollagen om att undervisning som huvudregel inte ska vara könsuppdelad (bet. 2016/17:UbU17 s. 7 f.). Skolverket redovisade i juni 2017 uppdraget om förslag till ändringar i läroplaner för att förtydliga skolans jämställdhetsuppdrag (U2017/02659/S). Skolverkets redovisning bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkt 10 om digitala och centralt rättade nationella prov*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitala och centralt rättade nationella prov ska införas (bet. 2016/17:UbU17 s. 28 f.). Regeringen beslutade den 14 september propositionen Nationella prov - rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14) och gjorde däri bedömningen att tillkännagivandet om digitala och centralt rättade nationella prov är färdigbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 23. Rskr. 2016/17:251 Skolväsendet - lärare och elever Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU18. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om studie- och yrkesvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkesvägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet (bet. 2016/17:UbU18 s. 26 f.). Den 30 november 2017 fattade regeringen beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att ge alla elever inom skolväsendet möjlighet att göra väl övervägda utbildnings- och yrkesval fattade utifrån goda kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar. I uppdraget ingår frågan om hur studie- och yrkesvägledarens roll kan stärkas och i högre grad integreras i verksamheten samt hur nätbaserade och interaktiva studie- och yrkesvägledningstjänster används och kan utvecklas (dir. 2017:116). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 oktober 2018. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2016/17:285 Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd Prop. 2016/17:158, bet. 2016/17:UbU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 527-531). 25. Rskr. 2016/17:293 En skyldighet att erbjuda lovskola Prop. 2016/17:156, bet. 2016/17:UbU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 juni 2017 och den 22 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 570 och 624). 26. Rskr. 2016/17:319 En försöksverksamhet med branschskolor Prop. 2016/17:161, bet. 2016/17:UbU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 juni 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 571). 27. Rskr. 2016/17:327 Riksrevisionens rapport om det livslånga lärandet inom högre utbildning Skr. 2016/17:67, bet. 2016/17:UbU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 28. Rskr. 2016/17:339 En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Prop. 2016/17:143, bet. 2016/17:UbU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 620). Riksmötet 2017/18 29. Rskr. 2017/18:1 Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun Prop. 2016/17:190, bet. 2017/18:UbU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 september 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 892). 30. Rskr. 2017/18:32 Fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa Prop. 2016/17:204, bet. 2017/18:UbU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1102). 31. Rskr. 2017/18:42 Politisk information i skolan Prop. 2017/18:17, bet. 2017/18:UbU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1112). 32. Rskr. 2017/18:43 Skolstart vid sex års ålder Prop. 2017/18:9, bet. 2017/18:UbU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1116). 33. Rskr. 2017/18:44 Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala Prop. 2017/18:14, bet. 2017/18:UbU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 november 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 1104 och 1105). 34. Rskr. 2017/18:59 Höständringsbudget för 2017 Prop. 2017/18:2, bet. 2017/18:FiU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar nya och ändrade anslag enligt utskottets förslag i bilaga 2: Den 13 december 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslaget 1:3 och anslaget 1:4 inom utgiftsområde 16. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Riksdagen bemyndigar regeringen att a. under 2017 besluta om medlemskap i KIC Digital under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och att under 2017-2022 för anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter. Den 7 december 2017 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 för anslaget 2:6 Lunds universitet och anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad. b. under 2017-2022 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning besluta om årliga medlemsavgifter till KIC InnoEnergy Se. Den 7 december 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 för anslaget 2:6 Lunds universitet och anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 35. Rskr. 2017/18:89 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17 a) Anslagen för 2018 Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 17 enligt utskottets förslag i bilaga 6: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslagen 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken, 14:1 Bidrag till folkbildningen, 14:2 Bidrag till tolkutbildning, 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen och 14:4 Särskilt utbildningsstöd. Samma dag beslutade regeringen riktlinjer för 2018 för Folkbildningsrådet i fråga om användningen av anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen och anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen samt för studieförbundet SISU Idrottsutbildarna i fråga om användningen av anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen och 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 7: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslagen 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet och 14:2 Bidrag till tolkutbildning. Punkten är slutbehandlad. 36. Rskr. 2017/18:122 Utgiftsområde 15 Studiestöd Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:UbU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 15 a) Anslagen för 2018 Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 15 enligt utskottets förslag i bilaga 4: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslagen. b) Lagförslaget Den 21 december 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1325). c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 1. under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst det belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 5: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslaget 1:6 inom utgiftsområde 15 Studiestöd. 2. under 2018 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 223 000 000 000 kronor: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Centrala studiestödsnämnden. Punkten är slutbehandlad. 37. Rskr. 2017/18:125 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:UbU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 a) Anslagen för 2018 Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 16 enligt utskottets förslag i bilaga 4. Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslagen. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 1. under 2018 bilda ett holdingbolag knutet till Malmö universitet och för anslaget 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om kapitaltillskott till bolaget: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 för anslaget 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. 2. under 2018 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag på högst 600 000 000 kronor till European Spallation Source ERIC (ESS): Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Vetenskapsrådet. 3. under 2018 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemskap i följande konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, s.k. ERIC-konsortier: European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor och European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-Bioimaging-ERIC) med en medlemsavgift på högst 3 000 000 kronor. Vidare bemyndigas regeringen att under 2018 besluta om finansiering av de årliga medlemsavgifterna i följande konsortier: Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Biobanking and Biomolicular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Social Survey (ESSERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Joint Institute for VLBI in Europe (JIVE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor och Integrated Carbon Observation System (ICOS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 7 750 000 kronor: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Vetenskapsrådet. 4. under 2018 för anslaget 3:12 Särskilda utgifter för forskningsändamål besluta om kapitaltillskott till holdingbolag knutna till universitet för finansiering av idébanksmedel: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för berört anslag. 5. under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 5: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 för anslagen 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan, 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m., 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal, 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning, 1:16 Fler anställda i lågstadiet, 1:18 Praktiknära skolforskning, 1:19 Bidrag till lärarlöner, 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer, 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet och 4:1 Internationella program. Punkten är slutbehandlad. 2.8 Miljö- och energidepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:223 Sveriges hantering av utsläppsrätter Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16), bet. 2009/10:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (M 10), 2011/12:75 (M 2), 2012/13:75 (M 2), 2013/14:75 (M 1), 2014/15:75 (M 2), 2015/16:75 (M 2) och 2016/17:75 (M 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Hanteringen av utsläppsrätter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om hantering och redovisning av överskottet av utsläppsrätter (bet. 2009/10:MJU21, s. 11). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Regeringen redovisade även sin bedömning att ett värde för överskottet inte kan beräknas. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Den tilldelade mängden utsläppsutrymme utgjorde huvuddelen av Sveriges innehav av utsläppsrätter. Vid avräkningen och redovisningen av Sveriges åtagande till FN av första åtagandeperioden annullerades det överskott av tilldelad mängd utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla åtagandet i enlighet med riksdagens bemyndigande. I propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Energimyndigheten att genomföra de förslag i proposition 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015. Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96-97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndigheten att genomföra annulleringen av Sveriges resterande innehav av Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyndigheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017. Regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013-2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 2. Rskr. 2011/12:99 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård m.m. Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (M 21), 2012/13:75 (M 9), 2013/14:75 (M 6), 2014/15:75 (M 6), 2015/16:75 (M 4) och 2016/17:75 (M 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om uppföljning av biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft: Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och utredningens förslag har beretts i Regeringskansliet. Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna, den s.k. energiöverenskommelsen, som gör att förslagen om vattenverksamheter behöver anpassas. Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) har remitterat en promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft baserat på energiöverenskommelsen och vattenverksamhetsutredningen. Promemorian innehåller förslag som syftar till att genomföra de vattenkraftsrelaterade delarna av energiöverenskommelsen samt till att förtydliga det svenska genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten i fråga om skyldigheten att säkerställa att rätt vattenstatus kan nås. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan med en proposition till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 3. Rskr. 2012/13:120 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (M 20), 2013/14:75 (M 8), 2014/15:75 (M 7), 2015/16:75 (M 5) och 2016/17:75 (M 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård: Biologisk mångfald i rinnande vatten: Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och utredningens förslag har beretts i Regeringskansliet. Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna, den s.k. energiöverenskommelsen, som gör att förslagen om vattenverksamheter behöver anpassas. Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) har remitterat en promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft baserat på energiöverenskommelsen och vattenverksamhetsutredningen. Promemorian innehåller förslag som syftar till att genomföra de vattenkraftsrelaterade delarna av energiöverenskommelsen samt till att förtydliga det svenska genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten i fråga om skyldigheten att säkerställa att rätt vattenstatus kan nås. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan med en proposition till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 4. Rskr. 2013/14:99 En hållbar rovdjurspolitik Prop. 2012/13:191, bet. 2013/14:MJU7 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (M 14), 2014/15:75 (M 8), 2015/16:75 (M 6) och 2016/17:75 (M 5). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om övergripande mål för rovdjurspolitiken: Regeringen beslutade den 30 april 2014 att ge Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att analysera hur rovdjursangrepp påverkar landsbygdsföretagens hela ekonomi, inklusive indirekta kostnader, och föreslå en ny ersättningsmodell som syftar till att kompensera för de merkostnader som direkta och indirekta skador av ett angrepp av stora rovdjur medför. I uppdraget ingick även att analysera om och i så fall under vilka omständigheter bidrag bör lämnas för åtgärder som förebygger angrepp av rovdjur på hägnat vilt, biodling och liknande skadeutsatta verksamheter samt om ersättning bör lämnas för djur som har angripits av stora rovdjur inom vilthägn. Sveriges lantbruksuniversitet redovisade uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 25 augusti 2015. Redovisningen har remitterats och en sammanställning har gjorts av remissvaren (N2015/06093/FJR). Regeringen har under mandatperioden höjt anslaget 1:7 Ersättning för viltskador m.m. inom utgiftsområde 23 från ca 37 mnkr till ca 52 mnkr. Punkten är slutbehandlad. 5. Rskr. 2013/14:122 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (M 17), 2014/15:75 (M 9), 2015/16:75 (M 7) och 2016/17:75 (M 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård: Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft: Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och utredningens förslag har beretts i Regeringskansliet. Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna, den s.k. energiöverenskommelsen, som gör att förslagen om vattenverksamheter behöver anpassas. Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) har remitterat en promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft baserat på energiöverenskommelsen och vattenverksamhetsutredningen. Promemorian innehåller förslag som syftar till att genomföra de vattenkraftsrelaterade delarna av energiöverenskommelsen samt till att förtydliga det svenska genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten i fråga om skyldigheten att säkerställa att rätt vattenstatus kan nås. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan med en proposition till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 6. Rskr. 2014/15:182 Naturvård och biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 12) och 2016/17:75 (M 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om naturvårdsdirektiven*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen inom EU bör verka för att förändra art- och habitatdirektivet så att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige (2014/15:MJU12, s. 18 f.). EU-kommissionen presenterade i mars 2016 en färdplan för genomförande av EU-strategin för biologisk mångfald till 2020. Färdplanen innehåller aktiviteter för att stärka genomförandet av direktiven, i enlighet med strategins mål 1. Aktiviteterna diskuterades informellt mellan EU-kommissionen och medlemsstaterna i samordningsgruppen för biologisk mångfald och natur. Sverige upprepade där den ståndpunkt som togs fram i samband med Miljörådsmötet den 16 december 2015, att det bl.a. är viktigt att skapa förankring och acceptans i lokalsamhället för naturresursernas förvaltning. Regeringen redovisade den 26 januari 2017 bedömningen att det inte är möjligt att från svensk sida göra mer nu för att ändra direktivets klassificering av hotade arter. Regeringen redovisade tillkännagivandet som slutbehandlat (prop. 2016/17:96). I sin behandling av propositionen anförde miljö- och jordbruksutskottet att det kan konstateras att EU-kommissionen i sin utvärdering av naturvårdsdirektiven dragit slutsatsen att direktiven fortfarande är mycket relevanta och ändamålsenliga och att kommissionen samtidigt drar slutsatsen att genomförandet av direktiven behöver förbättras i medlemsstaterna i nära samarbete med lokala myndigheter och med olika aktörer i medlemsstaterna. Utskottet konstaterade att det från svensk sida inte är möjligt att göra mer nu för att ändra direktivens klassificering av hotade arter (bet. 2016/17:MJU16). Med anledning av regeringens redovisning av åtgärder under 2016 (skr. 2016/17:75) yttrade miljö- och jordbruksutskottet (bet. 2016/17:KU21) att det är angeläget att riksdagens skrivelser behandlas med den skyndsamhet som krävs och att de handläggs samvetsgrant, att det inte är tillfredsställande att regeringen har avslutat tillkännagivandet om naturvårdsdirektiven, att det är viktigt med en mer decentraliserad viltförvaltning från europeisk nivå till nationell nivå och från nationell nivå till regional nivå, att det är mycket angeläget att regeringen fortsätter att verka på EU-nivå utifrån utskottets intentioner med tillkännagivandet och att utskottet mot bakgrund av regeringens redovisning anser att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat. Regeringen verkar för att decentralisera genomförandet av direktiven i enlighet med riksdagens intentioner. En handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet presenterades av EU-kommissionen i april 2017. Handlingsplanen syftar till att förbättra genomförandet av naturvårdsdirektiven, göra dem mer samstämmiga med socioekonomiska mål och förstärka samarbetet med nationella, regionala och lokala myndigheter, berörda parter och enskilda personer. Inför miljörådet den 19 juni 2017 var det överläggning om regeringens ståndpunkt i miljö- och jordbruksutskottet. Vid överläggningen reviderades ståndpunkten så att det framgår att handlingsplanen ytterligare ska stärka decentraliseringen av genomförandet från europeisk till nationell och regional nivå och att skyddet av värdefulla miljöer och arter i EU bör anpassas efter de olika nationella förutsättningarna genom ökad förankring och acceptans i lokalsamhällen. EU-nämnden gav sitt stöd till ståndpunkten (EU-nämndens uppteckningar 2016/17:43). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att förstärka viltförvaltningsdelegationerna (2014/15:MJU12, s. 29 f.). Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla delegater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer (SFS 166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Miljö- och jordbruksutskottet har dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) anfört att det inte delar regeringens bedömning. Utskottet anser att det bör göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt och om möjligt förstärka deras befogenheter. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter därför inom Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om översyn av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att strandskyddet görs mer ändamålsenligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen (2014/15:MJU12, s. 60 f.). Det har under senare år gjorts ett flertal ändringar i strandskyddslagstiftningen i syfte att skapa ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling, särskilt av landsbygden, samtidigt som ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras. 2009 års ändring med bl.a. nya regler om områden för landsbygdsut-veckling i strandnära lägen - de s.k. LIS-reglerna - innebar att möjlig-heterna till dispens och upphävande av strandskyddet i syfte att underlätta landsbygdsutvecklingen utökades. Vidare ändrades beslutsrätten så att den i större utsträckning flyttades till kommunerna. 2014 tillkom dessutom en regel som gör det lättare att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Regeringen har velat avvakta resultatet av dessa ändringar innan eventuella ytterligare förändringar görs. Naturvårdsverket och Boverket redovisade i september 2013 en utvärdering av 2009 års ändringar av strandskyddsreglerna. Myndigheterna anförde bl.a. att det var för tidigt att avgöra om den s.k. LIS-reformen hade lett till landsbygdsutveckling. Regeringen beslutade den 23 mars 2017 (M2017/00778/Nm) att upp-dra åt Naturvårdsverket att se över reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge i miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900). Regeringen redovisade detta i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20, s. 66). Naturvårdsverket redovisade uppdraget till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) den 28 augusti 2017 (M2017/02054/Nm) och föreslog då vissa förändringar i LIS-reglerna. Naturvårdsverkets redovisning innebär att systemet med LIS-områden utvecklas så att avgränsningen inte längre ska behöva vara "begränsad", de ska kunna införas i närheten av mindre tätorter, kraven sänks på att en åtgärd ska bidra till landsbygdsutvecklingen för att dispens ska kunna ges och de särskilda skälen för dispens från strandskyddet breddas. LIS-områden ska dock även i fortsättningen pekas ut i kommunernas översiktsplaner. Naturvårdsverkets redovisning bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2015/16 7. Rskr. 2015/16:50 Militära frågor Motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015, bet. 2015/16:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 21) och 2016/17:75 (M 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om miljöprövning av övnings- och skjutfält*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att beslutsprocesserna för miljöprövningen av övnings- och skjutfält behöver ses över i syfte att förkorta handläggningstiderna så att Försvarsmaktens möjligheter till övning inte allvarligt försvåras (2015/16:FöU3, s. 10). Regelverket avseende miljöprövning har de senaste åren reformerats vid flera tillfällen i syfte att förenkla och förkorta prövningen. Utgångspunkten för Miljö- och energidepartementets handläggning av överklagandeärenden är att den ska ske snabbt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts, vilket bl.a. innebär att åldersprincipen är den grundläggande utgångspunkten för departementets handläggning, dvs. det äldsta ärendet har högst prioritet. Vid miljöprövningen av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält ställs viktiga samhällsintressen mot varandra vilket kräver en ingående prövning ur både rättslig och politisk synpunkt. Regeringen har efter riksdagens tillkännagivande den 17 december 2015 genom slutliga beslut avgjort sju ärenden under 2015, fyra ärenden under 2016 och två ärenden under 2017 där Försvarsmakten ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för övnings- och skjutfält. För närvarande handlägger Regeringskansliet ytterligare fyra ärenden som avser övnings- och skjutfält och som omfattas av riksdagens tillkännagivande. Av dessa inkom ett under 2012, ett under 2013, ett under 2014 och ett under 2015. Handläggningen av ärendena har hög prioritet Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2015/16:103 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 26) och 2016/17:75 (M 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som miljö- och jordbruksutskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (2015/16:MJU1, s. 11 f.). Klimatområdet: Regeringen fortsätter att arbeta för att utsläppen av växthusgaser ska minska i Sverige och i omvärlden och skärper klimatpolitiken. Den parlamentariska Miljömålsberedningen har under 2016 presenterat en överenskommelse med ett stort antal förslag för att skärpa klimatpolitiken i Sverige. Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna deltog i överenskommelsen (se även prop. 2016/17:1 utg.omr. 20, s. 85-87). Regeringen föreslog redan i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 s. 79) att möjligheten att införa ett klimatpolitiskt ramverk ska utredas. Regeringen uppdrog den 18 december 2014 (dir. 2014:165) åt Miljömålsberedningen (M2010:04) att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning. Miljömålsberedningen lämnade i mars 2016 ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21). I delbetänkandet föreslår beredningen bland annat ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpolitiken, med klimatårsredovisningar och klimathandlingsplaner. Dessa kommer att utgöra ett oundgängligt underlag för regeringens redovisning av såväl uppnådda resultat som den långsiktiga utvecklingen gentemot riksdagen. Regeringen har remitterat Miljömålsberedningens delbetänkande. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om att överlämna propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146) till riksdagen. Propositionen inkluderade förslagen på en klimatlag. Riksdagen antog regeringens förslag den 15 juni 2017 (bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Från och med 2019 års budgetproposition kommer regeringen presentera en årlig klimatredovisning. En klimatpolitisk handlingsplan ska presenteras vart fjärde år och lämnas till riksdagen senast året efter det att ordinarie val till riksdagen har hållits. Punkten är slutbehandlad i denna del. Ingen övergödning: I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Satsningar mot övergödning gjordes även i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 136). Internationellt togs ett viktigt beslut i juli 2017 inom IMO (International Maritime Organization) som kommer att innebära ökad kväverening på nya fartyg från och med 2021. Det kommer att innebära betydande minskning av kvävedeposition på Östersjön. Vattendelegationerna vid de länsstyrelser som är vattenmyndigheter har beslutat om åtgärdsprogram för 2016-2021. Arbetet med att genomföra programmen pågår på berörda myndigheter. Vidare ges arbetet med att stärka insatser på lokal nivå hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt och regeringen satsade därför ytterligare medel bl.a. på denna åtgärd i budgetpropositionen (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 136). Regeringen har också reviderat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) (SFS 1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. Regeringen beslutade i maj 2017 att tillsätta en utredning om hållbara vattentjänster som ska föreslå åtgärder som ökar åtgärdstakten för små avlopp, se över ansvarsreglerna för vatten och avlopp samt föreslå vilken myndighet som ska vägleda tillsyn. Regeringen avser att tillsätta en bred utredning om övergödning som ska titta på åtgärder inom de sektorer som ger störst bidrag till övergödningen, det vill säga industri, jordbruk och kommunala reningsverk med syfte att minska tillförsel av kväve och fosfor till kretsloppet och öka återcirkulering samt att få till åtgärder där de gör störst nytta. Punkten är inte slutbehandlad i denna del. Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft: Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och utredningens förslag har beretts i Regeringskansliet. Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna, den s.k. energiöverenskommelsen, som gör att förslagen om vattenverksamheter behöver anpassas. Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) har remitterat en promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft baserat på energiöverenskommelsen och vattenverksamhetsutredningen. Promemorian innehåller förslag som syftar till att genomföra de vattenkraftsrelaterade delarna av energiöverenskommelsen samt till att förtydliga det svenska genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten i fråga om skyldigheten att säkerställa att rätt vattenstatus kan nås. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan med en proposition till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad i denna del. 9. Rskr. 2015/16:162 Riksrevisionens rapport om tillsyn över transporter av farligt avfall m.m. Skr. 2015/16:45, bet. 2015/16:MJU7 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om insamlingsansvar för förpackningar m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att ansvaret för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar även fortsatt ska ligga på producenterna (2015/16:MJU7, s. 18 f.). Regeringens ambition har varit att kommunalisera insamlingssystemet för att göra det enklare för medborgarna och öka återvinningen. Regeringen gav därför en utredare (M2015:A) i uppdrag att föreslå hur det fysiska ansvaret för insamlingen av förpackningsavfall och returpapper från hushållen kan överföras från producenterna till kommunerna. Utredaren har i sitt underlag till regeringen (M2016/00921/Ke) tydligt redovisat att en sådan överföring inte kan ske på ett effektivt sätt utan lagändringar. Regeringen har därför tagit initiativ till en dialog med riksdagen och aktörerna på området för att gemensamt finna en helhetslösning. Miljöministern har under april 2017 haft tre rundabordssamtal med aktörerna och riksdagspartierna i syfte att finna gemensamma lösningar. Under september 2017 inleddes förhandlingar med flera riksdagspartier för att finna en gemensam långsiktig inriktning för avfallsområdet. Förhandlingarna är inte slutförda. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 111) gett riksdagen information om regeringens intentioner på området, bl.a. ska förslag utarbetas som främjar att mer avfall används som en resurs, att mer avfall materialåtervinns och att insamlingen blir lätt för hushållen att delta i. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2015/16:191 Hushållningen med mark- och vattenområden Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:CU13 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om vattenverksamheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på ett regelverk om tillståndsprocesser för vattenverksamheter som är flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter (bet. 2015/16:CU3, s. 26 f.). Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Regeringen har remitterat samtliga betänkanden och utredningens förslag har beretts i Regeringskansliet. Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna, den s.k. energiöverenskommelsen, som gör att förslagen om vattenverksamheter behöver anpassas. Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) har remitterat en promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft baserat på energiöverenskommelsen och vattenverksamhetsutredningen. Promemorian innehåller förslag som syftar till att genomföra de vattenkraftsrelaterade delarna av energiöverenskommelsen samt till att förtydliga det svenska genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten i fråga om skyldigheten att säkerställa att rätt vattenstatus kan nås. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan med en proposition till riksdagen under våren 2018. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2015/16:209 Vattenvård Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:MJU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om vattendirektivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om åtgärderna för att uppnå vattendirektivets mål (2015/16:MJU14, s. 24 f.). Regeringen har slutfört prövning av åtgärdsprogrammen inom vattendirektivet. Regeringens beslut fattades den 6 oktober 2016. Av beslutet framgår vikten av att beslutade åtgärder ska kunna genomföras kostnadseffektivt. Regeringen har lyft fram att avvägning mellan olika samhällsintressen utgör en viktig del i bedömningen av hur åtgärder bör fördelas mellan olika typer av verksamheter, både utifrån deras påverkan på vattenmiljön och i förhållande till vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva. Regeringen specificerade de åtgärder som var riktade till Jordbruksverket i en bilaga till beslutet. För att bidra till ett konkurrenskraftigt jordbruk betonade regeringen vikten av att åtgärderna ska ske inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet 2014-2020. Gemensamt för samtliga åtgärder är att de ska bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten ska uppfyllas. I beslutet efterfrågade regeringen komplettering av konsekvensanalysen och betonade att det inför beslut om åtgärder är av största vikt att det finns en grundlig och heltäckande redovisning av konsekvenserna av respektive åtgärd från såväl allmän som enskild synpunkt. Regeringen lyfte även fram behovet av avvägning mellan nyttor och kostnader. Vattenmyndigheterna har reviderat och under december 2016 fastställt åtgärdsprogrammen. Arbetet med att genomföra dem har påbörjats, vilket kan bidra till att flera miljömål kan nås. Vidare har regeringen remitterat en promemoria om vattenmiljö och vattenkraft som innehåller förslag som syftar till att genomföra de vattenkraftsrelaterade delarna av energiöverenskommelsen samt till att förtydliga det svenska genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten i fråga om skyldigheten att säkerställa att rätt vattenstatus kan nås. I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Miljö- och jordbruksutskottet har dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) anfört att det inte delar regeringens bedömning. I juni 2016 slöts en ramöverenskommelse om den svenska energipolitiken. I överenskommelsen anges bl.a. att Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, men att prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvande miljönyttan. Flera processer pågår inom ramen för överenskommelsen och regeringen har bl.a. aviserat att den avser att återkomma till riksdagen med en proposition om prövning av vattenverksamheten. Regeringen redogjorde även för detta i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 65). Regeringen har för avsikt att lämna en proposition om modernisering av miljövillkoren för vattenkraften till riksdagen under våren 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 12. Rskr. 2016/17:116 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (2016/17:MJU1, s. 14). Regeringen fortsätter arbetet med att vidareutveckla och förbättra resultatredovisningen till riksdagen, där dialogen med utskottet utgör en viktig del. Regeringen har under 2016 gett Naturvårdsverket och de andra målansvariga myndigheterna i uppdrag (M2016/01592/Mm) att föreslå ett begränsat antal kostnadseffektiva indikatorer som ger en heltäckande bild av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen och generationsmålet, samtidigt som Agenda 2030 beaktas. Uppdraget redovisades till regeringen i mars 2017. En majoritet av de nya indikatorerna kan följas upp varje år. I framtida redovisningar kommer redovisningen att göras bl.a. utifrån dessa indikatorer som skapar förutsättningar för att presentera tidsserier som speglar utvecklingen. Indikatorerna kan komma att modifieras. I budgetpropositionen för 2018 har regeringen förbättrat resultatredovisningen och så långt som möjligt tillgodosett riksdagens önskemål. Regeringen har arbetat för att redovisningen bättre ska fokusera på resultat av insatser samt för att i ökad utsträckning redovisa hur tidigare års anslagsförstärkningar ha r använts. Denna information lämnas också i budgetpropositionen (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 24). Utskottet har noterat att det till skillnad från tidigare år saknas en samlad översikt när det gäller miljötillståndet för samtliga miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålens tillstånd följs inte upp årligen eftersom förändringarna i miljön tar mycket lång tid. Tillståndet mäts vart fjärde år i rapporten om fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen som tas fram av berörda myndigheter. Regeringen kan trots detta fortsättningsvis redovisa en översiktlig redovisning av miljötillståndet för miljökvalitetsmålen i resultatredovisningen årligen. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 25-26) har regeringen visat en översikt över tillståndet i miljön för samtliga miljökvalitetsmål. Texten ger också en samlad bedömning av hur arbetet mot att nå miljökvalitetsmålen fortgår. På klimatområdet anser regeringen att en regelbunden uppföljning kan bidra till tydlighet, kontinuitet och långsiktighet i klimatpolitiken. Inom Regeringskansliet pågår ett ständigt kvalitetssäkringsarbete där utvärderingar av tidigare reformer är ett viktigt underlag. Regeringen uppdrog den 18 december 2014 (dir. 2014:165) åt Miljömålsberedningen (M2010:04) att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning. Miljömålsberedningen lämnade i mars 2016 ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21). I delbetänkandet föreslår beredningen bland annat ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpolitiken, med klimatårsredovisningar och klimathandlingsplaner. Dessa kommer att utgöra ett oundgängligt underlag för regeringens redovisning av såväl uppnådda resultat som den långsiktiga utvecklingen gentemot riksdagen. Regeringen har remitterat Miljömålsberedningens delbetänkande. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om att överlämna propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146) till riksdagen. Propositionen inkluderade förslagen på en klimatlag. Riksdagen antog regeringens förslag den 15 juni 2017 (bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Från och med 2019 års budgetproposition kommer regeringen presentera en årlig klimatredovisning. En klimatpolitisk handlingsplan ska presenteras vart fjärde år och lämnas till riksdagen senast året efter det att ordinarie val till riksdagen har hållits. I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Satsningar mot övergödning gjordes även i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 136). Internationellt togs ett viktigt beslut i juli 2017 inom IMO (International Maritime Organization) som kommer att innebära ökad kväverening på nya fartyg från och med 2021. Det kommer att innebära betydande minskning av kvävedeposition på Östersjön. Vattendelegationerna vid de länsstyrelser som är vattenmyndigheter har beslutat om åtgärdsprogram för 2016-2021. Arbetet med att genomföra programmen pågår på berörda myndigheter. Vidare ges arbetet med att stärka insatser på lokal nivå hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt och regeringen satsade därför ytterligare medel bl.a. på denna åtgärd i budgetpropositionen (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 136). Regeringen har också reviderat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) (SFS 1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. Regeringen beslutade i maj 2017 att tillsätta en utredning om hållbara vattentjänster (M 2017:02) som ska föreslå åtgärder som ökar åtgärdstakten för små avlopp, se över ansvarsreglerna för vatten och avlopp samt föreslå vilken myndighet som ska vägleda tillsyn. Regeringen avser att tillsätta en bred utredning om övergödning som ska titta på åtgärder inom de sektorer som ger störst bidrag till övergödningen, det vill säga industri, jordbruk och kommunala reningsverk med syfte att minska tillförsel av kväve och fosfor till kretsloppet och öka återcirkulering samt att få till åtgärder där de gör störst nytta. När det gäller regeringens anslagsförslag kan det konstateras att resultat från anslagsökningar inom vissa områden tar längre tid då det ofta handlar om långsiktiga förändringar. Det är därför svårt att redovisa resultat inom alla områden eftersom insatser inte gett resultat ännu. Regeringen avser att i kommande års budgetpropositioner redovisa för de anslagsförstärkningar som genomförts och i möjligaste mån visa på vilka effekter och resultat som uppnåtts. I budgetpropositionen för 2018 har regeringen så långt som möjligt tillgodosett riksdagens önskemål och arbetat för att redovisningen bättre ska fokusera på resultat av insatser samt för att i ökad utsträckning redovisa hur tidigare års anslagsförstärkningar har använts. Denna information lämnas också i budgetpropositionen (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 24). Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 24) redovisat tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkt 4 om borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2014 och 2015: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 96) att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra borttagning av de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2014 och 2015 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för de två åren. Riksdagen har bifallit förslaget i propositionen. Regeringen fattade beslut den 7 september 2017 om borttagning av utsläppsenheter för 2014. Regeringen beslutade den 1 februari 2018 om borttagning av utsläppsenheter från 2015. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om annullering av förvärvade utsläppsrätter från 2008-2012: Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). I propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Energimyndigheten att genomföra de förslag i propositionen 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015. Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96-97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndigheten att genomföra annulleringen av Sveriges resterande innehav av Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyndigheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017. Regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013-2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2016/17:135 Anvisade elavtal Prop. 2016/17:13, bet. 2016/17:NU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 februari 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 18 och 19). 14. Rskr. 2016/17:153 Giftfri vardag Skr. 2015/16:169 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om hantering av grupper av kemiska ämnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om hantering av grupper av kemiska ämnen (2016/17:MJU7, s. 32). Inom ramen för regeringens uppdrag om en handlingsplan för en giftfri vardag presenterade Kemikalieinspektionen i juli 2016 en strategi för att minska användningen av gruppen högfluorerade ämnen, s.k. PFAS, som omfattar ca 3 000 ämnen. Strategin har bl.a. lett till att Sverige tillsammans med Tyskland för närvarande arbetar på ett förslag till begränsning av PFAS under Reach. Förslaget till begränsning gäller all användning och omfattar ca 200-400 ämnen inom PFAS-gruppen och överlämnades till EU:s kemikaliemyndighet ECHA i mitten av juli 2017. Ett annat exempel på begränsning av en stor grupp av PFAS-ämnen där Sverige varit delaktig är EU:s beslut 2016 att begränsa PFOA och ämnen som bryts ned till PFOA. Kemikalieinspektionen har vidare 2016 presenterat förslag på nationell begränsning för brandskum som innehåller PFAS och förslaget bereds inom Regeringskansliet. Det är önskvärt att EU-lagstiftningens processer för hantering av grupper av ämnen förenklas och att metoder för bedömning tas fram. Det finns inga formella hinder för att hantera ämnen gruppvis, men det har i praktiken visat sig vara svårt. Sverige arbetar inom EU för att få till en bättre tillämpning, t.ex. genom det arbete med PFAS respektive PFOA som beskrivs ovan. På regeringens uppdrag presenterade Kemikalieinspektionen i december 2015 förslag om att nationella gränsvärden läggs fast för hur mycket hälsoskadliga kemiska ämnen som får avges från byggprodukter. De nya reglerna föreslås omfatta byggprodukter som används för att konstruera golv, väggar och innertaksektioner och omfattar över 150 ämnen. Fokus är på klassificerade särskilt farliga ämnen samt ämnen med dokumenterad påverkan, t.ex. emissioner från golv med ftalater. Beredning av förslaget pågår inom Regeringskansliet. Användningen av kemiska växtskyddsmedel i privata trädgårdar är utbredd och kan innebära risker både för människors hälsa och miljön. Regeringen vill minska dessa risker och har målsättningen att förbjuda privat användning av kemiska växtskyddsmedel. Kemikalieinspektionens rapport om begränsning av icke yrkesmässig användning av kemiska växtskyddsmedel i Sverige har remitterats och vidare beredning pågår inom Regeringskansliet. Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inlett ett arbete med att ta fram en vägledning för riskbedömning av kombinationseffekter från exponering för olika kemiska ämnen. Kemikalieinspektionen har under 2017 uppdaterat en promemoria "Gruppering av kemiska ämnen inom Reach och CLP". Projektet genomfördes i huvudsak under 2016 som ett led i Kemikalieinspektionens egna åtaganden inom ramen för Miljömålsrådet. Kemikalieinspektionen överlämnade den 31 augusti 2017 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) en redovisning av ett regeringsuppdrag om bisfenoler - en kartläggning och analys, som en delrapport inom Handlingsplanen för en giftfri vardag (M2017/02094/Ke). Inom ramen för arbetet med uppdraget om bisfenoler har myndigheten utvecklat en ny metod för att ur ett mycket stort antal ämnen kunna få fram de mest relevanta. Metoden bygger på QSAR, som i sin tur bygger på att vissa delar av en molekyl (vissa strukturelement) kan kopplas ihop med vissa inneboende egenskaper. Metoden är en viktig del i arbetet med att lättare kunna hantera stora grupper av liknande ämnen och hitta dem som har liknande farliga egenskaper. Kemikalieinspektionen har därutöver lämnat in förslag till användningsbegränsning för "C9-C14 PFCA:s (inkl. deras relaterade ämnen)" till Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Förslaget omfattar flera hundra ämnen som på detta sätt hanteras i grupp. Förslaget kommer nu att granskas av Echas två vetenskapliga kommittéer, dels den för riskbedömning och dels den för socioekonomisk analys. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (2017/18:1 utg.omr. 20 s. 49) gett riksdagen viss information om utvecklingen på området. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2016/17:164 Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet Prop. 2016/17:66 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:NU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet: Regeringen beslutade den 21 december 2017 att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna mot Statens energimyndighets regleringsbrev för 2018 (M2017/03110/S). I regleringsbrevet genomför regeringen flera insatser inom forskningen på energiområdet. 16. Rskr. 2016/17:165 Funktionskrav på elmätare Prop. 2016/17:73, bet. 2016/17:NU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 mars 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 196 och 197). 17. Rskr. 2016/17:177 Åldersgräns för kosmetiska solarier Prop. 2016/17:55 och motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:FöU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 mars 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 227). 18. Rskr. 2016/17:180 Naturvård och områdesskydd Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om reformering av strandskyddet (2016/17:MJU9, s. 23 f.). Det har under senare år gjorts ett flertal ändringar i strandskyddslagstiftningen i syfte att skapa ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling, särskilt av landsbygden, samtidigt som ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras. 2009 års ändring med bl.a. nya regler om områden för landsbygdsut-veckling i strandnära lägen - de s.k. LIS-reglerna - innebar att möjlig-heterna till dispens och upphävande av strandskyddet i syfte att underlätta landsbygdsutvecklingen utökades. Vidare ändrades beslutsrätten så att den i större utsträckning flyttades till kommunerna. 2014 tillkom dessutom en regel som gör det lättare att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Regeringen har velat avvakta resultatet av dessa ändringar innan eventuella ytterligare förändringar görs. Naturvårdsverket och Boverket redovisade i september 2013 en utvär-dering av 2009 års ändringar av strandskyddsreglerna. Myndigheterna anförde bl.a. att det var för tidigt att avgöra om den s.k. LIS-reformen hade lett till landsbygdsutveckling. Regeringen beslutade den 23 mars 2017 (M2017/00778/Nm) att upp-dra åt Naturvårdsverket att se över reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge i miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900). Naturvårdsverket redovisade uppdraget till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) den 28 augusti 2017 (M2017/02054/Nm) och föreslog då vissa förändringar i LIS-reglerna. Naturvårdsverkets redovisning innebär att systemet med LIS-områden utvecklas så att avgränsningen inte längre ska behöva vara "begränsad", de ska kunna införas i närheten av mindre tätorter, kraven sänks på att en åtgärd ska bidra till landsbygdsutvecklingen för att dispens ska kunna ges och de särskilda skälen för dispens från strandskyddet breddas. LIS-områden ska dock även i fortsättningen pekas ut i kommunernas översiktsplaner. Naturvårdsverkets redovisning bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2016/17:181 Utvidgning av Tivedens nationalpark Prop. 2016/17:96, bet. 2016/17:MJU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Regeringen har efter riksdagens godkännande av utvidgningen av nationalparken ändrat i nationalparksförordningen (1987:938) (SFS 268, bilaga 18). 20. Rskr. 2016/17:182 Utvidgning av Björnlandets nationalpark Prop. 2016/17:97, bet. 2016/17:MJU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Regeringen har efter riksdagens godkännande av utvidgningen av nationalparken ändrat i nationalparksförordningen (1987:938) (SFS 268, bilaga 21). 21. Rskr. 2016/17:217 Fortsatt gränsöverskridande handel med ursprungsgarantier för el Prop. 2016/17:124 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:NU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 april 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 327). 22. Rskr. 2016/17:222 Riksrevisionens rapport om statens förorenade områden Skr. 2016/17:111, bet. 2016/17:MJU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 Riksrevisionens rapport om statens förorenade områden: Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla en övergripande vägledning för planering och prioritering av statens förorenade områden. Naturvårdsverket ska redovisa till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) hur myndigheternas samverkan och kunskapsöverföring har utvecklats i den lägesrapportering som lämnas senast den 15 april 2019 i enlighet med förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande. Naturvårdsverket ska även under 2018 utveckla en övergripande vägledning för att underlätta en effektiv prioritering utifrån övergripande samhällsnytta av saneringsbehov för statens förorenade eller riskfyllda områden. Vägledningen ska innehålla principer för prioritering, riskvärdering samt en skälighetsbedömning och ska utgöra en gemensam utgångspunkt för myndigheternas arbete. Skrivelsen är slutbehandlad. 23. Rskr. 2016/17:266 Bemyndigande om avfallsförebyggande åtgärder och sanktioner avseende otillåten insamling av elavfall Prop. 2016/17:147, bet. 2016/17:MJU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 maj 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 419). 24. Rskr. 2016/17:289 Övergripande miljöfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade och förkortade tillståndsprocesser (2016/17:MJU22, s. 16). Det pågår en utredning inom Regeringskansliet som behandlar de aktuella frågorna (dnr M2018/00234/Me). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2018. 25. Rskr. 2016/17:313 Ökad kärnsäkerhet Prop. 2016/17:157 och motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:FöU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 575 och 576). 26. Rskr. 2016/17:320 Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige Prop. 2016/17:146 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om klimatlag: Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 720). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om mål för den svenska klimatpolitiken: Regeringen redovisade de av riksdagen antagna etappmålen i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 32). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om mål för den svenska klimatpolitiken: I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 32-33) redovisade regeringen resultat i förhållande till den nya preciseringen av miljökvalitetsmålet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 20 om nationellt klimatarbete*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att klimatpolitik ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt (2016/17:MJU24, s. 68). Regeringen delar utskottets syn att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv. Den bör inriktas mot de av riksdagen antagna målen, kunna förenas med tillväxt men också bidra till att andra samhällsmål nås. Regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 34, 39 och 40) resultat från insatser under Klimatklivet hittills baserat på underlag från Naturvårdsverket som låtit WSP utvärdera arbetet inom Klimatklivet. I redovisningen konstateras att Klimatklivet levererar betydande utsläppsminskningar i Sverige och att det möjliggör projekt som också har sidovinster utöver klimateffekten. Endast projekt som ger rejäla utsläppsminskningar per investerad krona beviljas stöd. I genomsnitt levererar Klimatklivet 2,1 kg utsläppsminskning per investerad krona vilket innebär en relativt hög nytta. Den ekonomiska tillväxten har under mandatperioden varit god. Regeringen avser fortsatt följa utvecklingen inom Klimatklivet liksom effekten av andra styrmedel för att säkerställa att de leder mot de långsiktiga klimatmålen samtidigt som en god ekonomisk utveckling upprätthålls. Punkten är slutbehandlad. 27. Rskr. 2016/17:330 Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017 Prop. 2016/17:179 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:NU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 juni 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 813). 28. Rskr. 2016/17:331 Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad Prop. 2016/17:187, bet. 2016/17:NU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad: Regeringen beslutade den 29 juni 2017 att genom notväxling ratificera avtalet av den 5 maj 2017 mellan Sveriges och Norges regeringar om ändring av avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat (dnr M2017/01664/Ee). Regeringen lade riksdagens skrivelse till handlingarna mot detta beslut. 29. Rskr. 2016/17:332 Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring Skr. 2016/17:148, bet. 2016/17:NU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samhällsekonomiska analyser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att utreda behovet av att en fristående aktör parallellt med Svenska kraftnät genomför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar (2016/17:NU21, s. 20 f.). Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att identifiera vilka typer av effekter som bör analyseras och kvantifieras inom ramen för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar inför beslut om investeringar i transmissionskapacitet i stamnätet för el. Energimarknadsinspektionen ska också utreda och föreslå riktlinjer för kvantifiering av dessa effekter. I uppdraget ingår att utreda behovet av att en fristående aktör utför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar som ett komplement till de samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar som Svenska kraftnät i dag ansvarar för (M2017/01727/Ee och M2017/01665/Ee [delvis]). Energimarknadsinspektionen ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 februari 2018. Regeringen har redovisat sin bedömning med anledning av riksdagens tillkännagivande i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 21 s. 24). Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om återkommande effektanalyser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att göra långsiktiga analyser av effektsituationen där såväl Sveriges som de närmaste grannländernas situation beaktas (2016/17:NU21, s. 21 f.). Regeringen har i Svenska kraftnäts regleringsbrev för 2018 lagt in ett krav om att den rapportering angående kraftbalansen som följer av Svenska kraftnäts instruktion även ska inkludera en bedömning av förutsättningarna att långsiktigt upprätthålla kraftbalansen. Regeringen avser även att under våren 2018 komplettera det uppdrag om kraftbalansen som Svenska kraftnät har enligt sin instruktion, med en bedömning av förutsättningarna att långsiktigt upprätthålla kraftbalansen. Regeringen har redovisat sin bedömning med anledning av riksdagens tillkännagivande i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 21 s. 24). Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 30. Rskr. 2017/18:6 Bränslekvalitetsdirektivets specificerade rapporteringskrav och utsläppsmål Prop. 2016/17:193, bet. 2017/18:MJU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 september 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 903). 31. Rskr. 2017/18:17 Reglerna om finansiering av kärnavfallshanteringen Prop. 2016/17:199 och motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2017/18:FöU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 november 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 1065-1067). 32. Rskr. 2017/18:18 Elberedskapsavgift Prop. 2016/17:201, bet. 2017/18:FöU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1039). 33. Rskr. 2017/18:20 Miljöbedömningar Prop. 2016/17:200, bet. 2017/18:MJU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om miljöbedömningar: Den 2 och den 9 november 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 955-965 och 1031-1034). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det svenska regelverket för vilka verksamheter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåverkan ska anpassas till MKB-direktivets bestämmelser i direktivets lydelse enligt ändringsdirektivet (bet. 2017/18:MJU5, s. 29 f.). Naturvårdsverket har under 2017 haft i uppdrag av regeringen att se över förteckningen över verksamheter och åtgärder som enligt vad regeringen har föreskrivit ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Naturvårdsverket redovisade uppdraget den 14 december 2017 (M2017/03195/R). Naturvårdsverket har i sitt arbete haft som utgångspunkt att det inte ska ställas mer långtgående krav på verksamhetsutövare än vad som följer av MKB-direktivet, om det inte är motiverat för att uppnå ett tillräckligt miljöskydd och vidare att ett önskvärt resultat är att regelverket ska vara enkelt att tillämpa. Regeringskansliet kommer nu att inleda ett arbete med att bereda det underlag som Naturvårdsverket har redovisat. De frågor som riksdagen tar upp kommer att behandlas inom ramen för det ärendet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen inom ramen för den specifika miljöbedömningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om kraven på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för den specifika miljöbedömningen (bet. 2017/18:MJU5, s. 30 f.). Regeringen beslutade den 2 november 2017 om en ny miljöbedömningsförordning (SFS 966). De närmare krav på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning som framgår av förordningen går inte längre än kraven som följer av MKB-direktivet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om utvärdering av den nya lagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om utvärdering av den nya lagstiftningen (bet. 2017/18:MJU5, s. 34 f.). En utvärdering bör göras när den nya lagstiftningen hunnit vara i kraft i så lång tid att en utvärdering blir meningsfull. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2017/18:23 Biogas i naturgasnätet Prop. 2016/17:202, bet. 2017/18:NU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1029). 35. Rskr. 2017/18:31 Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet - ILUC Prop. 2016/17:217, bet. 2017/18:MJU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet - ILUC: Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1094). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om analys av konsekvenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför dels om analys av konsekvenser av nya regler för biodrivmedel, dels om att utreda konsekvenserna innan ytterligare föreskrifter meddelas (bet. 2017/18:MJU6, s. 15). Regeringen kommer under våren 2018 att redovisa en analys av konsekvenserna i samband med remitteringen av förslag till ändringar i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om långsiktiga villkor för biodrivmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om vikten av förutsägbara och långsiktiga villkor för biodrivmedel (bet. 2017/18:MJU6, s. 15 f.). Regeringen kommer att beakta riksdagens tillkännagivande i förslaget till ändringar i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Punkten är inte slutbehandlad. 36. Rskr. 2017/18:60 Höständringsbudget för 2017 Prop. 2017/18:2, bet. 2017/18:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Höständringsbudget för 2017: Godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 23 november 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2017 avseende Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, anslaget 2:1 inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Den 30 november 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2017 avseende Statens energimyndighet, anslaget 1:8 Energiteknik inom utgiftsområde 21 Energi. Punkten är slutbehandlad. Utgiftsområde 21 Energi: Den 30 november 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2017 avseende Statens energimyndighet, anslaget 1:8 Energiteknik inom utgiftsområde 21 Energi. Punkten är slutbehandlad. Godkännande av ändrade beställningsbemyndiganden: Den 23 november 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2017 avseende Naturvårdsverket, anslaget 1:17 Klimatinvesteringar inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Punkten är slutbehandlad. 37. Rskr. 2017/18:69 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2017/18:1 och motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Anslag inom utgiftsområde 18: a) Anslagen för 2018: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens geotekniska institut (anslag 1:5). Punkten är slutbehandlad. 38. Rskr. 2017/18:90 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1 och motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Anslag inom utgiftsområde 17: Anslagen för 2018: Den 21 december 2017 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Stöd till friluftsorganisationer (anslag 13:3). Punkten är slutbehandlad. 39. Rskr. 2017/18:97 Utgiftsområde 21 Energi Prop. 2017/18:1 och motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:NU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 21: a) Anslagen för 2018: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Energimarknadsinspektionen (anslag 1:6) och Elberedskap (anslag 1:8). Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens energimyndighet (anslag 1:1), Insatser för energieffektivisering (anslag 1:2), Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft (anslag 1:3), Energiforskning (anslag 1:4), Planeringsstöd för vindkraft (anslag 1:5), Energiteknik (anslag 1:7), Elberedskap (anslag 1:8), Avgifter till internationella organisationer (anslag 1:9) och Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning (anslag 1:10). b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Affärsverket svenska kraftnät (anslag 1:8 Elberedskap). Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens energimyndighet (anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering, anslag 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft, anslag 1:4 Energiforskning, anslag 1:5 Planeringsstöd för vindkraft, anslag 1:7 Energiteknik, anslag 1:9 Avgifter till internationella organisationer och anslag 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning). c) Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Affärsverket svenska kraftnät. d) Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Affärsverket svenska kraftnät. e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Affärsverket svenska kraftnät. 40. Rskr. 2017/18:102 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2017/18:1 och motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om Anslag inom utgiftsområde 6: a) Anslagen för 2018: Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten (anslag 3:1) och Elsäkerhetsverket (anslag 4:1). b) Beställningsbemyndiganden: Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten (anslag 3:1). Punkten är slutbehandlad. 41. Rskr. 2017/18:115 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2017/18:1 och motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Anslag inom utgiftsområde 20: a) Anslagen för 2018: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Avgifter till internationella organisationer (anslag 1:7), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (anslag 1:9), Klimatanpassning (anslag 1:10), Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12), Elbusspremie (anslag 1:17), Industriklivet (anslag 1:20), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (anslag 2:1) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning (anslag 2:2). Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Naturvårdsverket (anslag 1:1), Miljöövervakning m.m. (anslag 1:2), Åtgärder för värdefull natur (anslag 1:3), Sanering och återställning av förorenade områden (anslag 1:4), Miljöforskning (anslag 1:5), Internationellt miljösamarbete (anslag 1:13), Skydd av värdefull natur (anslag 1:14), Klimatinvesteringar (anslag 1:16), Elcykelpremie (anslag 1:19), Kemikalieinspektionen (anslag 1:6), Supermiljöbilspremie (anslag 1:8), Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag 1:11), Havs- och vattenmyndigheten (anslag 1:15) och Investeringsstöd för gröna städer (anslag 1:18). Punkten är slutbehandlad i denna del. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Klimatanpassning (anslag 1:10), Elbusspremie (anslag 1:17), Industriklivet (anslag 1:20) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning (anslag 2:2). Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Miljöövervakning m.m. (anslag 1:2), Åtgärder för värdefull natur (anslag 1:3), Sanering och återställning av förorenade områden (anslag 1:4), Miljöforskning (anslag 1:5), Internationellt miljösamarbete (anslag 1:13), Skydd av värdefull natur (anslag 1:14), Klimatinvesteringar (anslag 1:16), Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag 1:11) och Investeringsstöd för gröna städer (anslag 1:18). Punkten är slutbehandlad i denna del. c) Godkännande av en investeringsplan: Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad i denna del. Punkt 2 om Borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2016: Regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 107) att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra borttagning av de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2016 som Sverige tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året. I enlighet med EU:s lagstiftning kommer regeringen att fatta beslut om genomförande av borttagning av utsläppsenheter från 2016 i slutet av 2018 eller i början av 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Annullering av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96-97) riksdagens bemyndigande att annullera Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndigheten att genomföra annulleringen av Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyndigheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017 (M2017/00821/Kl). Regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013-2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Punkten är inte slutbehandlad. 2.9 Näringsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 1999/2000 1. Rskr. 1999/2000:253 Jaktens villkor Prop. 1999/2000:73, bet. 1999/2000:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2000/01:75 (Jo 8), 2001/02:75 (Jo 3), 2002/03:75 (Jo 4), 2003/04:75 (Jo 2), 2004/05:75 (Jo 1), 2005/06:75 (Jo 1), 2006/07:75 (Jo 1), 2007/08:75 (Jo 1), 2008/09:75 (Jo 1), 2009/10:75 (Jo 1), 2010/11 (L 1), 2011/12:75 (L 1), 2012/13:75 (L 1), 2013/14:75 (L 1), 2014/15:75 (N 1), 2015/16:75 (N 1) och 2016/17:75 (N 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Mom. 24 om samlad redovisning av jaktfrågor*: Riksdagen har som sin mening gett regeringen till känna vad utskottet anfört om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av regeringens arbete med jaktfrågor och vilka åtgärder som planeras för dessa frågor (bet. 1999/2000:MJU17 s. 31). Tillkännagivandet innebär därmed inte krav på specifika förändringar i sak men utgår från resonemang som huvudsakligen i återstående delar avser den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet. Dubbelregistreringen tas även upp i ett tillkännagivande från riksmötet 2010/11 (rskr. 2010/11:49, punkt 2, N 8) och i ett tillkännagivande från riksmötet 2014/15 (rskr. 2014/15:154, punkt 1, N 37). Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet bör avvakta utfallet av statens överklagande av den s.k. Girjasdomen (Gällivare tingsrätts dom i mål nr T323-09). Huvudförhandling i hovrätten hölls under hösten 2017 och dom meddelades den 23 januari 2018. Domen har överklagats till Högsta domstolen. Innan målet avgjorts slutligt kan någon handlingsplan inte upprättas. Beroende på utgången måste ev. författningsändringar i rennäringslagen (1971:437) och rennäringsförordningen (1993:384) övervägas. Momentet är inte slutbehandlat. Följande moment är inte slutbehandlat: 24. Riksmötet 2004/05 2. Rskr. 2004/05:178 Sjösäkerhet m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2003 resp. 2004, bet. 2004/05:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 36), 2006/07:75 (N 26), 2007/08:75 (N 20), 2008/09:75 (N 15), 2009/10:75 (N 12), 2010/11:75 (N 7), 2011/12:75 (N 4), 2012/13:75 (N 2), 2013/14:75 (N 1), 2014/15:75 (N 2), 2015/16:75 (N 2) och 2016/17:75 (N 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet har anfört om att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis (bet. 2004/05:TU7 s. 57 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ371 yrkande 18. I propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) behandlade regeringen frågan om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar. Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585/Nm). Regeringskansliet har den 19 januari 2016 remitterat ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågan analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 11. Riksmötet 2005/06 3. Rskr. 2005/06:308 Moderna transporter Prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (N 45), 2007/08:75 (N 30), 2008/09:75 (N 23), 2009/10:75 (N 19), 2010/11:75 (N 13), 2011/12:75 (N 8), 2012/13:75 (N 6), 2013/14:75 (N 4), 2014/15:75 (N 4), 2015/16:75 (N 3) och 2016/17:75 (N 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 42 om förarbevis för vissa fritidsbåtar: Frågan om kompetens-bevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585/Nm). Regeringskansliet har den 19 januari 2016 remitterat ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågorna analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 42. Riksmötet 2007/08 4. Rskr. 2007/08:24 Tilläggsbudget 2 för 2007 Prop. 2007/08:1, Tilläggsbudget 2, bet. 2007/08:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2007/08:75 (N 49), 2008/09:75 (N 29), 2009/10:75 (N 24), 2010/11:75 (N 14), 2011/12:75 (N 9), 2012/13:75 (N 7), 2013/14:75 (N 5), 2014/15:75 (N 5) 2015/16:75 (N 4) och 2016/17:75 (N 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om låneram för civila flygutvecklingsprojekt: Diskussioner har ägt rum sedan 2007 med Saab AB och Volvo Aero Corporation (Volvo Aero) om statlig delfinansiering för utveckling av eventuella ytterligare civila flygindustriprojekt med miljöinriktning, bl.a. inom ramen för Airbussamarbetet. Regeringen uppdrog den 3 juli 2008 åt Riksgäldskontoret (Riksgälden) att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Trent XWB. Sedan Riksgälden i mars 2009 överlämnat ett sådant förslag, har regeringen den 18 januari 2010 anmält ärendet till Europeiska kommissionen för prövning enligt unionsbestämmelserna om statsstöd. Sedan kommissionen godkänt förslaget uppdrog regeringen den 3 mars 2011 åt Riksgälden att för statens del teckna avtal med Volvo Aero gällande Trent XWB. Efter en ansökan från Volvo Aero uppdrog regeringen den 26 maj 2011 åt Riksgälden att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Pratt & Whitney PW1100G, men Volvo Aero drog tillbaka sin ansökan. Avseende royaltylånet för flygmotorprojektet GEnx angav Riksgälden i en skrivelse till regeringen daterad den 23 september 2011 att lånesumman bör återbetalas för att uppgå till maximalt 200,5 miljoner kronor. Detta sedan Volvo Aero meddelat sin avsikt att ingå avtal med General Electric om förändringar i bolagens ansvarsfördelning i projektet. Europeiska kommissionen har i skrivelse den 21 september 2011 anfört att de föreslagna förändringarna är i linje med villkoren i kommissionens beslut. Regeringen uppdrog åt Riksgälden att ingå tilläggsavtal med Volvo Aero i huvudsaklig överenstämmelse med innehållet i det förslag som Riksgälden överlämnade den 23 september 2011 vad gällde GEnx. Volvo Aero återbetalde 103,6 miljoner kronor av det tidigare utbetalda lånebeloppet om 304 miljoner kronor i slutet av oktober 2011.Volvo Aero uppgick hösten 2012 i den brittiska koncernen GKN Aerospace. Under 2015 och 2017 återbetalades två av Riksgäldens royaltylån. Fortsatta diskussioner förs med berörda företag. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 9. Riksmötet 2009/10 5. Rskr. 2009/10:162 Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.m. Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (N 73), 2010/11:75 (Fi 20), 2011/12:75 (Fi 12), 2012/13:75 (Fi 5), 2013/14:75 (Fi 4), 2014/15:75 (N 6), 2015/16:75 (N 5) och 2016/17:75 (N 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens ägande i Aktiebolaget Svensk Bilprovning: På extra bolagsstämma i Aktiebolaget Svensk Bilprovning den 4 oktober 2011 beslutades att inleda en process för försäljning av delar av bolagets stationsnät. Den 8 juli 2012 meddelade bolaget att avtal tecknats med Opus Group AB (publ) om försäljning av det nordöstra stationsnätet, som i huvudsak bestod av stationer i Mälardalen och norra Sverige. Köpeskillingen uppgick till ca 375 miljoner kronor. Den 5 november 2012 meddelades att affären med Opus Group AB (publ) slutförts. Aktiebolaget Svensk Bilprovning tillkännagav den 5 november 2012 att avtal tecknats med Söderport Fastigheter AB gällande försäljning av fastighetsbeståndet. Förvärvet av fastigheterna gjordes till ett underliggande fastighetsvärde om 470 miljoner kronor. Försäljningen omfattade 142 kommersiella fastigheter i hela Sverige. Söderport Fastigheter AB tillträdde fastigheterna i slutet av december 2012. Den 25 januari 2013 meddelade Aktiebolaget Svensk Bilprovnings ägare att man avsåg dela bolaget i två delar. Beslutet fattades sedan vid en extra bolagsstämma den 26 februari 2013 och uppdelningen slutfördes den 18 mars 2013. De icke statliga ägarna, som innehade 48 procent av aktierna, blev hundraprocentiga ägare till det sydvästra stationsnätet, som varit till försäljning. Aktiebolaget Svensk Bilprovning blev därigenom ett helstatligt bolag med ett rikstäckande stationsnät. Inga ytterligare händelser har skett under 2017. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 6. Rskr. 2009/10:220 Nyemission i SAS AB (publ) Prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 29), 2011/12:75 (Fi 16), 2012/13:75 (Fi 6), 2013/14:75 (Fi 5), 2014/15:75 (N 7), 2015/16:75 (N 6) och 2016/17:75 (N 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om svenska statens fortsatta ägande i SAS AB när det gäller a, b och c: Regeringen har bemyndigande att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Den 13 oktober 2016 sålde svenska staten 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Genom försäljningen minskade svenska statens ägarandel från ca 21,4 procent till ca 17,2 procent av stamaktierna. Försäljningen genomfördes tillsammans med norska staten. Tillsammans sålde staterna 23 miljoner stamaktier motsvarande ca 7 procent av det totala antalet stamaktier i SAS AB. Efter försäljningen äger svenska staten 56,7 miljoner stamaktier i SAS AB. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se även N 41 rskr. 2015/16:90. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3 a-c. 7. Rskr. 2009/10:384 Förändrat uppdrag för Sveaskog AB Prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:NU22 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 58), 2011/12:75 (Fi 20), 2012/13:75 (Fi 9), 2013/14:75 (Fi 7), 2014/15:75 (N 8), 2015/16:75 (N 7) och 2016/17:75 (N 7). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om överföring av ersättningsmark när det gäller d: Riksdagen har bemyndigat regeringen att till staten överföra fastigheter som ägs av ett bolag som staten förvärvat genom utdelning av aktier. På årsstämman i Sveaskog AB den 28 april 2011 beslutades om utdelning till staten av bolaget Ersättningsmark i Sverige AB. Bolaget ägde fastigheter med 99 500 hektar produktiv skogsmark. Utdelningen av aktierna i Ersättningsmark i Sverige AB till staten verkställdes den 29 april 2011. I december 2012 förvärvade Naturvårdsverket 99 500 hektar produktiv skogsmark från Ersättningsmark i Sverige AB. Naturvårdsverket har därefter genomfört ett program för att byta in de 99 500 hektaren mot värdefull skogsmark som ska skyddas som naturreservat. Detta program slutfördes under 2017. Regeringen beslutade därför den 1 februari 2018 att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna. Riksmötet 2010/11 8. Rskr. 2010/11:49 Älgförvaltningen Prop. 2009/10:239, bet. 2010/11:MJU6 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (L 10), 2011/12:75 (L 3), 2012/13:75 (L 3), 2013/14:75 (L 2), 2014/15:75 (N 9), 2015/16:75 (N 8) och 2016/17:75 (N 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om dubbel jakträtt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en översyn av den dubbla jakträtten (bet. 2010/11:MJU6 s. 7 f.) och därmed bifallit motion 2010/11:MJ2 yrkande 1. Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den svenska jaktlagstiftningen (dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Bland annat nämns den dubbla jakträtten. Åtgärder med anledning av tillkännagivande om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 9. Rskr. 2010/11:132 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (N 58), 2011/12:75 (N 14), 2012/13:75 (N 10), 2013/14:75 (N 8), 2014/15:75 (N 10), 2015/16:75 (N 9) och 2016/17:75 (N 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv när det gäller g: Regeringen uppdrog den 22 december 2010 åt Riksgäldskontoret (Riksgälden) att ingå avtal med Volvo Personvagnar AB (Volvo) och övriga berörda parter om en statlig garanti på upp till 3,55 miljarder kronor för lån i Europeiska investeringsbanken (EIB). Riksgälden slutförde förhandlingarna och undertecknade avtalen den 22 december 2010. Fram till den 13 december 2012 hade Riksgälden ställt ut garantier för lånetrancher på totalt 2,625 miljarder kronor. Den 13 december 2012 betalade Volvo i förtid tillbaka sitt EIB-lån samt avgifter för garantin till Riksgälden som samtidigt löstes från sitt garantiåtagande. Saab Automobile AB (Saab) och Riksgälden tecknade i februari 2010 avtal om statliga lånegarantier för EIB-lån på upp till 400 miljoner euro. Fram till april 2011 hade 217 miljoner euro av EIB-lånet utbetalats. Saab fick i slutet av mars 2011 problem med sin likviditet. Med anledning av detta fattade regeringen beslut om ändringar i Saabs garantivillkor för att möjliggöra försäljning av Saabs industrifastighet. Den 28 oktober 2011 beslutade regeringen även att Riksgälden under vissa förutsättningar skulle kunna medge att Saab under kort tid utnyttjade del av Saab Automobile Parts AB:s (Parts) kassa. Saab lyckades trots beslut om rekonstruktion inte lösa sina problem och företaget försattes den 19 december 2011 i konkurs. Med anledning av konkursen fattade regeringen den 22 december 2011 beslut om bemyndigande för Riksgälden att vidta åtgärder för att effektivt kunna bevaka statens intressen i konkursen. Riksgälden infriade slutligen före årsskiftet 2011/12 på begäran av EIB det statliga garantiåtagandet och betalade Saabs skulder på strax över 2 miljarder kronor till EIB. Staten hade därmed en motsvarande fordran på konkursboet. Som säkerheter för garantiåtagandet hade staten som pant erhållit aktierna i Saabs dotterbolag Saab Automobile Tools AB (Tools) och Parts. Konkursförvaltaren sålde under sommaren 2012 merparten av konkursboet till National Electric Vehicle Sweden AB. Affären inkluderade Tools men inte Parts. Den 18 december 2012 genomförde Riksgälden en pantrealisation och tog över aktierna i Parts från konkursboet. Regeringen uppdrog den 24 januari 2013 åt Riksgälden att överföra aktierna i Parts till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Detta skedde den 25 januari 2013. I november 2013 bytte Parts namn till Orio AB. Riksgälden bevakar sedan 2014 statens återstående fordringar i konkursen. Saabs konkurs är fortfarande inte avslutad och Riksgälden fortsätter bevakningen. Förvaltningen av Orio AB vid Regeringskansliet (Näringsdepartementet) fortsätter. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3 g. 10. Rskr. 2010/11:231 Djurskydd Motioner från allmänna motionstiden 2010, bet. 2010/11:MJU20 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (L 6), 2012/13:75 (L 5), 2013/14:75 (L 4), 2014/15:75 (N 12), 2015/16:75 (N 11) och 2016/17:75 (N 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om djurtransporter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att förkorta djurtransporterna (bet. 2010/11:MJU20 s. 20 f.) och därmed bifallit motionerna 2010/11:MJ309 och 2010/11:MJ356 yrkande 15. I januari 2016 föreslog landsbygdsministern, tillsammans med ansvariga ministrar i Danmark, Nederländerna och Tyskland, att kommissionen ska inrätta en EU-plattform för djurskydd. Förslaget fick ett brett stöd av övriga medlemsstater och togs även väl emot av berörda aktörer och intresseorganisationer. Kommissionen beslutade i januari 2017 att inrätta en sådan plattform. Enligt beslutet är plattformens uppgifter bl.a. att arbeta för ett bättre genomförande och tillämpning av EU:s regelverk genom att berörda aktörer utbyter erfarenheter och bästa praxis, att stimulera till frivilliga affärsåtaganden för att stärka djurskyddet och att främja EU:s djurskyddsstandard i syfte att stärka värdet på EU:s produkter globalt. EU:s medlemsstater inbjöds av det nederländska ordförandeskapet att komma med förslag på områden för plattformen att arbeta med och Sverige tog bl.a. upp djurtransporter som en prioriterad fråga. Denna uppfattning delas även av flera andra länder och inom plattformen har det nu beslutats att inrätta en särskild undergrupp som ska arbeta med frågan om djurtransporter. Utöver arbetet på EU-nivå pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att bl.a. utreda om det är lämpligt att införa sanktionsavgifter som ett komplement till straffrättsliga sanktioner på djurskyddsområdet (N2016/01845/DL). En departementspromemoria, Effektivare sanktioner inom livsmedelskedjan m.m. (Ds 2017:5) har tagits fram och remitterats under året. Regeringen planerar att komplettera departementspromemorian med viss ytterligare analys av vilka bestämmelser i djurskyddslagstiftningen som eventuellt kan vara lämpliga att förena med sanktionsavgifter. En utredning eller ett uppdrag om detta planeras att beslutas under den andra halvan av 2018. Regeringen har sedan 2008 avsatt medel för nedsättning av avgiften för offentlig kontroll av slakterier i syfte att underlätta verksamheten för småskaliga slakterier. Detta har gynnat utvecklingen i branschen och antalet småskaliga slakterier har ökat från 113 stycken 2008 till 170 stycken 2015. Trenden med ökningen har hållit i sig även under senare år. Ett mobilt slakteri för slakt av nötkreatur är sedan ett par år tillbaka etablerat i Sverige. Fler slakterier innebär i många fall att transporttiden inom Sverige kan minska. Lagstiftningen rörande slakt, inklusive nödavlivning, är harmoniserad på EU-nivå. De EU-gemensamma reglerna på området är för närvarande inte föremål för översyn. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3). Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 11. Riksmötet 2011/12 11. Rskr. 2011/12:153 Livsmedelskontroll Motioner från allmänna motionstiden 2011, bet. 2011/12:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 8), 2013/14:75 (L 5), 2014/15:75 (N 13),2015/16:75 (N 12) och 2016/17:75 (N 11). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om azofärgämnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om åtgärder mot användning av azofärgämnen i livsmedel (bet. 2011/12:MJU10 s. 13 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2011/12:MJ256 och 2011/12:MJ382 yrkande 30. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3) utvecklade regeringen hur tillkännagivandet om azofärgämnen tillgodosetts. 12. Rskr. 2011/12:261 Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål Prop. 2011/12:138, bet. 2011/12:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 12), 2013/14:75 (L 7), 2014/15:75 (N 17), 2015/16:75 (N 14) och 2016/17:75 (N 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om märkning vid import av kött från djur som har slaktats utan bedövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om märkning av kött från djur som har slaktats utan bedövning (bet. 2011/12:MJU21 s. 54 f.) och därmed bifallit motion 2011/12:MJ368. Europeiska kommissionen har tagit initiativ till en undersökning om märkning av kött från obedövad slakt. En rapport från kommissionen skulle ha presenterats under 2013. Ett underlag har tagits fram men en slutlig rapport har ännu inte presenterats för rådet. Regeringen följer frågan och har kontakt med kommissionen i frågan. Vidare har kommissionen inom ramen för EU:s strategi för djurskydd (2012-2015) låtit genomföra en studie om att ta fram bästa praxis för djurskydd vid tidpunkten för avlivningen. Resultatet av studien presenterades i januari 2018. I rapporten redovisas metoder för bästa praxis för ett gott djurskydd vid tidpunkten för avlivning. Kommissionen arbetar vidare med att utveckla verktyg som ett stöd till medlemsländerna. I det sammanhanget välkomnar regeringen möjligheten att diskutera metoder för att optimera djurens välfärd och minska lidandet i samband med slakt eller avlivning. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 21. Riksmötet 2012/13 13. Rskr. 2012/13:103 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 83), 2013/14:75 (Fi 20), 2014/15:75 (N 18), 2015/16:75 (N 15) och 2016/17:75 (N 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB: Riksdagen bemyndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Lernia AB. Riksdagen bemyndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i det av staten hälftenägda Aktiebolaget Bostadsgaranti (ABO). Vidare bemyndigade riksdagen i mars 2014 regeringen att avveckla ABO genom likvidation (prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25, rskr. 2013/14:212). Med stöd av dessa bemyndiganden röstade staten vid bolagsstämma i ABO i maj 2014 för att överlåta aktierna i det helägda dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO), vari huvuddelen av koncernens verksamhet bedrevs. Överlåtelsen slutfördes i november 2014. Kvarvarande verksamhet i ABO är under avveckling. Bolaget kan likvideras först efter att kvarvarande garantiåtaganden är helt avvecklade, vilket beräknas ske tidigast under 2018. Se även N 19 rskr. 2013/14:212. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 14. Rskr. 2012/13:259 Luftfartsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2012, bet. 2012/13:TU18. Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (N 35), 2014/15:75 (N 23), 2015/16:75 (N 18) och 2016/17:75 (N 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om flygtrafikledningstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att den lokala flygtrafikledningstjänsten på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden även fortsättningsvis enbart ska utövas av Luftfartsverket (bet. 2012/13:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit motion 2012/13:T477 yrkande 49 och delvis bifallit motion 2012/13:T505 av Annika Lillemets m.fl. (MP) yrkande 15. Riksdagen beslutade den 17 juni 2014 om ändring av luftfartslagen (2010:500) efter förslag från trafikutskottet (bet. 2013/14:TU17, rskr. 2013/14:336). Innebörden i lagändringen är att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återregleras. Lagändringen trädde i kraft den 15 augusti 2014. Regeringen utfärdade den 10 juli 2014 den av riksdagen beslutade lagändringen. I utskottsbetänkandet anges att regeringen förväntas åtgärda del av tillkännagivandet (bet. 2012/13:TU18) genom ändring av luftfartsförordningen (2010:770). Det som kvarstår är ändringar i luftfartsförordningen. I januari 2014 remitterades ett förslag till en sådan ändring samtidigt som ett utkast till lagrådsremiss med ändringar i luftfartslagen remitterades. Förslaget till förordningsändringar fick en del kritik av remissinstanserna och bedömningen gjordes därför att det inte var möjligt att besluta om förordningsändringarna i samband med ändringen i luftfartslagen. Arbete med ett nytt förslag till ändringar i luftfartsförordningen pågår alltjämt. Det kan inte uteslutas att det nya förslaget måste remitteras. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 5. Riksmötet 2013/14 15. Rskr. 2013/14:168 It-politiska frågor Skr. 2013/14:32, bet. 2013/14:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 31), 2015/16:75 (N 21) och 2016/17:75 (N 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om it och miljön*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör upprätta en särskild strategi för hur man med olika it-lösningar kan minska transportbehovet liksom koldioxidutsläppen och även verka för att en motsvarande strategi tas fram på EU-nivå samt ställa särskilda krav på att offentliga myndigheter utnyttjar utrustning för distansmöten (bet. 2013/14:TU7 s. 40 f.) och därmed bifallit motionerna 2012/13:T279, 2012/13:T510 yrkande 8, 2013/14:T264 yrkandena 5 och 6 samt delvis bifallit motion 2013/14:T526 yrkande 32. Regeringen uppdrog i 2016 års regleringsbrev åt 62 myndigheter att i sitt arbete med att minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter, inom ramen för sitt miljöledningsarbete, använda den metodik som tagits fram inom ramen för projektet Resfria möten i myndigheten (REMM). Regeringen har presenterat en samlad digitaliseringspolitik till riksdagen i skrivelsen Hur Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter - en skrivelse om politikens inriktning, se (skr. 2017/18:47). Regeringen arbetar aktivt inom ramen för Europeiska unionens råd (TTE-rådet, transport, telekommunikation och energi). Den 5 december 2017 antog TTE-rådet rådsslutsatserna för Digitalisering av transporter (15431/17). I slutsatserna uppmanades medlemsstaterna att tillsammans med EU-kommissionen, under det första kvartalet av 2019 ta fram en övergripande och multimodal digitaliseringsstrategi för transportsektorn med en tillhörande färdplan med en vägledande förteckning över föreslagna åtgärder och en tidsplan för när de ska läggas fram. Följande punkt är inte slutbehandlad: 9 16. Rskr. 2013/14:181 Trafiksäkerhet Motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2013, bet. 2013/14:TU9 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 32), 2015/16:75 (N 22) och 2016/17:75 (N 17). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om kommunikationsutrustning och körning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till lagstiftning med skärpta regler mot viss mobilanvändning vid bilkörning (bet. 2013/14:TU9 s. 25 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T275 och 2013/14:T512 samt delvis bifallit motionerna 2013/14:T439 och 2013/14:T443. Regeringen uppdrog i oktober 2013 åt Transportstyrelsen att ta fram en långsiktig plan för information och andra åtgärder avseende förarens aktiviteter under färd med motordrivet fordon. Transportstyrelsen redovisade uppdraget i en rapport i april 2014. Bakgrunden till uppdraget var att förstärka och säkerställa god effekt på trafiksäkerheten av den ändring av trafikförordningen (1998:1276) som trädde i kraft den 1 december 2013. Enligt ändringen får föraren, vid färd på väg med motordrivet fordon, ägna sig åt aktiviteter såsom användande av mobiltelefon eller annan kommunikationsutrustning, endast om det inte inverkar menligt på framförandet av fordonet. I Transportstyrelsens rapport finns en långsiktig aktivitetsplan och förslag till uppföljning vad gäller effekten av ändringen i trafikförordningen. Den ändring av trafikförordningen som trädde i kraft den 1 december 2013 har i rättstillämpningen lett till fällande domar för olaglig användning av mobiltelefoner under körning. Transportstyrelsen har under 2015 bl.a. genomfört informations- och utbildningsinsatser för att stärka en trafiksäker användning av kommunikationsutrustning i fordon. Regeringen uppdrog i april 2016 åt Transportstyrelsen att utvärdera den bestämmelse i trafikförordningen som infördes i december 2013 och som syftar till att minska det trafikfarliga användandet av mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning. I uppdraget ingick även, om det bedömdes vara lämpligt, att föreslå ytterligare regeländringar. Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 31 april 2017 i rapporten Förares användning av kommunikationsutrustning under färd (TSV 2016-1774). Transportstyrelsen föreslår i rapporten att bestämmelsen kan kompletteras med ett förbud mot att använda handhållen mobiltelefon vid framförande av fordon. Efter att rapporten hade remitterats fattade regeringen den 30 november 2017 beslut om en ändring i 4 kap. 10 e § trafikförordningen. Ändringen innebär att föraren inte får använda mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning på ett sådant sätt att han eller hon håller den i handen. Ändringen trädde i kraft den 1 februari 2018. Riksdagens tillkännagivande innebar att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag på ändrad lagstiftning. Regeringen anser dock att frågan lämpligen regleras i förordning och har därför genomfört den beskrivna regeländringen på det sättet. I propositionen Några frågor om alkolås (prop. 2017/18:63, s. 21-22) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. 17. Rskr. 2013/14:187 Planering och byggande Motioner från den allmänna motionstiden, bet. 2013/14:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 35), 2015/16:75 (N 23) och 2016/17:75 (N 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en översyn av plan- och bygglagen (2010:900) och att det fortfarande finns ett omfattande reformbehov och att lagen behöver moderniseras, förenklas och förtydligas (bet. 2013/14:CU10 s. 13) och därmed bifallit motion 2013/14:C448 yrkande 7. Regeringen bjöd den 13 januari 2016 in Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet till blocköverskridande samtal om bostadspolitiken. Inom ramen för dessa samtal behandlades bl.a. regelfrågor, t.ex. hur plan- och byggprocessen kan kortas och hur plan- och bygglagen bör se ut i framtiden. Efter att de bostadspolitiska samtalen avslutats bereds nu ärendet med inriktningen att vissa delar av plan- och bygglagen ska ses över. Under 2017 har följande ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen (2011:338) trätt i kraft: 1) enklare att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov, 2) kommunerna kan begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked, 3) länsstyrelsen får en tidsfrist om två månader vid överprövning, 4) fler planer kan delegeras till kommunstyrelse och byggnadsnämnd, 5) fler undantag från krav på bygglov, 6) förenklingar i förhållande till de regler som redan finns att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov. Den 19 januari 2017 beslutade regeringen kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6). En särskild utredare ska bl.a. se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, att begränsa detaljplanekravet, att reglera upplåtelseformer i detaljplan och förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Utredningen överlämnade i juni 2017 delbetänkandet Detaljplanekravet (SOU 2017:64), som innehåller förslag på hur detaljplanekravet kan omformuleras för att tydliggöra möjligheterna att pröva viss bebyggelse utan föregående detaljplaneläggning. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen har för avsikt att överlämna en proposition under våren 2018 med förslag om ändringar i plan- och bygglagen. Den 29 september 2017 överlämnade Boverket rapporten En mer förutsägbar byggprocess (2017:23) som avslut på regeringens uppdrag att se över kontrollen av serietillverkade hus för att underlätta byggandet av standardiserade bostäder. Rapporten remissbehandlas med sista svarsdatum den 15 februari 2018. Den 16 mars 2017 gav regeringen Boverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett generellt undantag från kravet på bygglov för 1) ändring av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på andra byggnader än en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, oavsett om byggnadsdelen är vänd mot en kringbyggd gård eller allmän plats, 2) montering av solcellspaneler och solfångare på byggnader samt 3) altaner i anslutning till en- och tvåbostadshus. Den 14 september 2017 gav regeringen Boverket i tilläggsuppdrag att även utreda förutsättningarna för att utöka byggnadsarean för komplementbostadshus samt genomföra den breda analys som aviserades i samband med förslaget om de nya bygglovsbefriade åtgärder som infördes genom prop. 2013/14:127. Tilläggsuppdraget ska redovisas senast den 30 april 2018, och därmed förlängdes även grunduppdragets slutdatum till samma dag. I oktober 2017 redovisade Boverket rapporten Altaner, solcellspaneler och solfångare i plan- och bygglagen. Delredovisning av 'Uppdrag att utreda ytterligare undantag från krav på bygglov samt se över kraven på anmälan enligt plan- och byggförordningen (2011:338) (rapport 2017:26). Regeringen avser att besluta en proposition med bl.a. förslag om ytterligare undantag från krav på bygglov för altaner, solcellspaneler och solfångare. Planen är att en proposition ska lämnas under mars 2018. Regeringen tillsatte den 23 februari 2017 en kommitté (dir. 2017:22) som ska genomföra en systematisk och grundlig översyn av 8 och 10 kap. plan- och bygglagen, 3-5 och 7 kap. plan- och byggförordningen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till i syfte att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Kommittén ska även utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Det första delbetänkandet överlämnades i december 2017. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandena i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.5.1). Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 18. Rskr. 2013/14:188 Planering och byggande Motioner från den allmänna motionstiden 2013, bet. 2013/14:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 36), 2015/16:75 (N 24) och 2016/17:75 (N 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en översyn av plan- och bygglagen (2010:900) och att det fortfarande finns ett omfattande reformbehov och att lagen behöver moderniseras, förenklas och förtydligas (bet. 2013/14:CU10 s. 13). Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2013/14:187 (N 17). Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 19. Rskr. 2013/14:212 Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd Prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 39), 2015/16:75 (N 25) och 2016/17:75 (N 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd när det gäller b: Under 2014 avyttrade Aktiebolaget Bostadsgaranti aktierna i dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti. Den aktuella punkten kommer att slutbehandlas när Aktiebolaget Bostadsgaranti har avvecklats. Bolaget kan likvideras först efter att kvarvarande garantiåtaganden är helt avvecklade, vilket beräknas ske under 2018. Se även N 13 rskr. 2012/13:103. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b. 20. Rskr. 2013/14:217 Yrkestrafik Motioner från allmänna motionstiden 2013, bet. 2013/14:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 40), 2015/16:75 (N 26) och 2016/17:75 (N 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om säkra uppställningsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att arbetet med att skapa fler säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken behöver påskyndas (bet. 2013/14:TU14 s. 38 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T510 yrkandena 11 och 12 samt delvis bifallit motion 2013/14:T390 yrkande 2. Den 18 februari 2016 uppdrog regeringen åt Trafikanalys att genomföra en utredning om trygga och säkra uppställningsplatser. Trafikanalys redovisade uppdraget den 3 oktober 2016 i rapporten Trygga och säkra uppställningsplatser (Trafikanalys 2016:16). Under 2017 har Regeringskansliet (Näringsdepartementet) analyserat rapportens förslag. Regeringskansliet (Näringsdepartementet) avser att bjuda in representanter för transportbranschen och transportsäkerhetsrådet till ett möte för att inhämta ytterligare underlag för ett ställningstagande. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 8. 21. Rskr. 2013/14:218 Yrkestrafik Motioner från allmänna motionstiden 2013, bet. 2013/14:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 41), 2015/16:75 (N 27) och 2016/17:75 (N 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om säkra uppställningsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att arbetet med att skapa fler säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken behöver påskyndas (bet. 2013/14:TU14 s. 38 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T510 yrkandena 11 och 12 samt delvis bifallit motion 2013/14:T390 yrkande 2. Den 18 februari 2016 uppdrog regeringen åt Trafikanalys att genomföra en utredning om trygga och säkra uppställningsplatser. Trafikanalys redovisade uppdraget den 3 oktober 2016 i rapporten Trygga och säkra uppställningsplatser (Trafikanalys 2016:16). Under 2017 har Regeringskansliet (Näringsdepartementet) analyserat rapportens förslag. Regeringskansliet (Näringsdepartementet) avser att bjuda in representanter för transportbranschen och transportsäkerhetsrådet till ett möte för att inhämta ytterligare underlag för ett ställningstagande. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 8. 22. Rskr. 2013/14:226 Livsmedelspolitik Motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013, bet. 2013/14:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 42), 2015/16:75 (N 28) och 2016/17:75 (N 23). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om obligatorisk ursprungsmärkning av köttprodukter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om ursprungsmärkning av alla köttprodukter (bet. 2013/14:MJU21 s. 12 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:MJ374 yrkande 9. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3) utvecklade regeringen hur tillkännagivandet om obligatorisk ursprungsmärkning av köttprodukter tillgodosetts. 23. Rskr. 2013/14:372 Järnvägspolitiska frågor Skr. 2013/14:201, bet. 2013/14:TU19 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 61), 2015/16:75 (N 30) och 2016/17:75 (N 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om underhåll av statens järnvägsinfrastruktur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se till att Trafikverket skyndsamt bygger upp kompetens så att verket självständigt kan inspektera både järnvägsanläggningens status och entreprenörernas utförda arbete och se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut (bet. 2013/14:TU19 s. 25 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415, 2013/14:T517 yrkande 8 i denna del samt delvis bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 och 2013/14:T501. Frågan har behandlats av Utredningen om järnvägens organisation som lämnade sitt slutbetänkande den 16 december 2015. Utredningen redovisade delbetänkandet Koll på anläggningen (SOU 2015:42) i april 2015 och behandlade där frågan om underhåll av järnvägens infrastruktur. Delbetänkandet har remitterats. En remissammanställning har upprättats. Den 26 maj 2016 uppdrog regeringen åt Trafikverket att genomföra en fördjupad utredning avseende järnvägsunderhållets organisering och presentera möjliga åtgärder för ett genomförande av järnvägsunderhåll i egen regi. Trafikverket har redovisat uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i en delrapport den 28 oktober 2016 vilken omfattade besiktningsfrågor. Den 24 februari 2017 slutredovisade Trafikverket uppdraget. I slutredovisningen lämnar Trafikverket förslag till möjliga åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva underhåll av det statliga järnvägsnätet samt vilken maskinell underhållsutrustning som bör ägas och förvaltas av Trafikverket. Den 12 januari 2017 uppdrog regeringen åt Trafikverket att snarast vidta åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva verksamhet för leveransuppföljning och manuell underhållsbesiktning avseende järnvägsunderhåll. Enligt beslutet ska Trafikverket redovisa framdriften av uppdraget den 30 juni 2017, den 15 december 2017 samt den 29 juni 2018, varefter regeringen avser att återkomma med tidpunkter för ytterligare redovisningstillfällen. Trafikverket har i genomförda redovisningar den 30 juni och 15 december 2017 konstaterat att uppdraget fortlöper enligt plan. Avseende leveransuppföljning i egen regi har Trafikverket rekryterat personal vilka nu arbetar med att utföra uppföljningar av att entreprenörerna uppfyller ställda kontraktskrav vilket har stärkt Trafikverkets närvaro i anläggningen. Avseende manuella underhållsbesiktningar har Trafikverket påbörjat ett arbete med översyn av regelverket rörande besiktningsverksamheten och avser att under 2018 renodla de styrande dokumenten. Trafikverket redogör för att den digitala utvecklingen inom området underhållsbesiktningar går fort framåt och behoven av manuella mätningar kommer successivt att minska. Trafikverket avser dock att under 2018 rekrytera ett antal personer för att analysera den mätdata som nuvarande tillståndsbedömningar utmynnar i samt göra kvalitativa bedömningar ute i spår. Trafikverket bedömer att effekten kommer att bli en ökad kunskap om anläggningens tillstånd. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 24. Rskr. 2013/14:373 Järnvägspolitiska frågor Skr. 2013/14:201, bet. 2013/14:TU19 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 62), 2015/16:75 (N 31) och 2016/17:75 (N 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samhällsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör se över hur uppdragen för SJ AB, Green Cargo AB och Jernhusen AB kan tydliggöras så att samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter i högre utsträckning kan tillgodoses (bet. 2013/14:TU19 s. 19 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T9 yrkande 9, 2013/14:T10 yrkande 3, 2013/14:T240 yrkande 7, 2013/14:T363 och 2013/14:T517 yrkandena 10-12. När det gäller Green Cargo AB angav regeringen i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7) att bolaget erbjuder konkurrenskraftiga godstransporter på järnvägen och arbetar tillsammans med Jernhusen AB för att utöka den s.k. kombitrafiken. I det aktuella betänkandet framhåller trafikutskottet att Green Cargo AB ska fortsätta med detta och i högre utsträckning tillgodose samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter. Regeringen avser, för det fall detta inte uppnås, att återkomma till riksdagen. När det gäller SJ AB angav regeringen i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 24 avsnitt 4.6.1) att regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av betänkandet. När det gäller Jernhusen AB angav regeringen i den nämnda propositionen att det finns anledning att förtydliga uppdraget för Jernhusen AB för att understryka det viktiga ansvaret som bolaget har som förvaltare av bl.a. stationer och depåer. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 25. Rskr. 2013/14:374 Åtgärdsplanering för transportsystemet 2014-2025 m.m. Skr. 2012/13:131 och 2013/14:233, bet. 2013/14:TU20 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 63), 2015/16:75 (N 32) och 2016/17:75 (N 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om åtgärder inom sjöfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska se till att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter, att regeringen ska arbeta för att genomförandet av de nya svavelreglerna blir så kostnadseffektivt som möjligt och att regeringen inom en snar framtid bör återkomma till riksdagen med förslag på införande av ett system med tonnageskatt (bet. 2013/14:TU20 s. 76 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T16 yrkande 9. Regeringen beslutade den 23 mars 2017 om direktiv till åtgärdsplanering. Trafikverket fick i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2018-2029. I direktiven för uppdraget underströk regeringen att bl.a. ett trafikslagsövergripande perspektiv skulle vara en utgångspunkt för uppdraget liksom regeringens proposition Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling (prop. 2016/17:21) där regeringen är tydlig med sin ambition om att långväga gods ska flyttas från väg till järnväg och sjöfart. Regeringen efterfrågade även en beskrivning av hur de hamnar som Trafikverket tidigare pekat ut som centrala för godstransporter kan vara vägledande för framtida satsningar och prioriteringar av infrastrukturen. Trafikverket inkom med sitt förslag till ny nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2018-2029 den 31 augusti 2017. I linje med uppdraget har Trafikverket tillämpat ett trafikslagsövergripande perspektiv och till grund för sitt planförslag genomfört tillstånds- och bristanalyser med ett trafikslagsövergripande perspektiv i såväl ett nationellt och internationellt perspektiv som i ett regionalt perspektiv. Beskrivningen omfattar nationella stamvägar, statliga järnvägar samt farleder som kopplar till övergripande hamnar och stomhamnar i TEN-T (det transeuropeiska transportnätet). Bristbeskrivningen har enligt Trafikverket varit en grund för prioriteringen av åtgärder i planförslaget och Trafikverket anger att "På så sätt har ett större fokus kunnat läggas på den lokala, regionala och nationella funktion varje enskild åtgärd har utifrån ett helhetsperspektiv. Inom speciellt järnvägs- och sjöfartsområdet kan detta synsätt vara avgörande för att uppnå en effektiv systemfunktion." Ärendet bereds vidare med inriktning om att avslutas i samband med att regeringen fattar beslut om att fastställa nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2018-2029 under våren 2018. Nationellt har få överträdelser mot de nya svavelreglerna noterats inom ramen för Transportstyrelsens tillsyn. Inom Regeringskansliet (Miljödepartementet) pågår beredning av ett förslag till ett mer effektivt sanktionssystem för överträdelser av svavelreglerna. Ärendet bereds vidare. Den 20 oktober 2016 trädde ett nytt tonnagebeskattningssystem i kraft (prop. 2015/16:127, bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6). Kvalificerade rederier kan nu välja mellan vanlig bolagsbeskattning och tonnagebeskattning. Syftet med att införa tonnagebeskattning är att öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Följande punkt är inte slutbehandlad: 9. 26. Rskr. 2013/14:375 Taxifrågor Prop. 2013/14:223, bet. 2013/14:TU18 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 64), 2015/16:75 (N 33) och 2016/17:75 (N 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om redovisningscentraler för taxi*: när det gäller b: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att den nuvarande möjligheten att bevilja taxameterundantag bör upphävas (bet. 2013/14:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit proposition 2013/14:223 punkt 2 och motionerna 2013/14:T11, 2013/14:T12 yrkande 1 och 2013/14:T13 yrkandena 1 och 2 samt delvis bifallit proposition 2013/14:223 punkterna 1 och 3. Regeringen beslutade den 23 juli 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utreda och eventuellt lämna förslag på en obligatorisk användning av taxameterutrustning i taxifordon utan möjlighet till dispens (dir. 2015:81). Den 23 mars 2016 beslutade regeringen att uppdraget skulle redovisas senast den 1 december 2016 i stället för den 1 juli 2016 (dir. 2016:27). Utredningen avslutade sitt arbete i och med överlämnandet av betänkandet Taxi och samåkning - i dag, i morgon och i övermorgon (SOU 2016:86) den 30 november 2016. Utredningen föreslår bl.a. att möjligheten till undantag från kravet att ett taxifordon får användas i taxitrafiken endast om det är försett med taxameterutrustning tas bort. Betänkandet remitterades med sista svarsdag den 13 mars 2017. Regeringen har för avsikt att i närtid lämna förslag till riksdagen om ändringar av lagstiftningen om taxitrafik. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b. Nyare riksmöten Riksmötet 2014/15 27. Rskr. 2014/15:24 Sanktionsavgift för överträdelse av cabotagebestämmelserna Prop. 2013/14:234, bet. 2014/15:TU2 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 66), 2015/16:75 (N 34) och 2016/17:75 (N 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om beställaransvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att se över det nuvarande beställaransvaret (bet. 2014/15:TU2 s. 18 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T18 yrkande 3 och 2014/15:37 yrkande 2. Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att se över om den nuvarande regleringen av beställaransvar skapar tillräckliga förutsättningar för ordning och reda i transportbranschen. Den 15 mars 2016 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av uppdraget (N2016/02111/MRT). För den del av uppdraget som gäller beställaransvar innebar regeringens beslut den 1 oktober 2015 att en slutredovisning om möjligt skulle ske senast den 15 mars 2016. Mot bakgrund av att Transportstyrelsen gjorde bedömningen att frågan behöver utredas ytterligare, valde myndigheten att inte lämna en slutredovisning utan redogör i stället för vad som hittills har framkommit i utredningen. Den 14 oktober 2016 lämnade Transportstyrelsen ytterligare en delrapport om beställaransvar (N2016/06488/MRT). Transportstyrelsen konstaterar där bl.a. att medvetenheten och kunskapen om de aktuella reglernas utformning behöver säkerställas hos berörda myndigheter. Uppdraget slutredovisades den 2 maj 2017 och slutredovisningen remitterades därefter. Regeringen har för avsikt att i närtid lämna förslag till riksdagen om ändringar av beställaransvaret. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 28. Rskr. 2014/15:25 Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd Prop. 2013/14:256, bet. 2014/15:TU3 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 67), 2015/16:75 (N 35) och 2016/17:75 (N 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om beslut om omhändertagande och klampning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att utreda möjligheterna att dels låta de föreslagna åtgärderna vid hindrande av fortsatt färd bestå i längre tid än 24 timmar, dels låta en polisman eller en tulltjänsteman besluta om klampning (bet. 2014/15:TU3 s. 17 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T18 yrkande 6, 2014/15:44 yrkande 2, 2014/15:46 yrkandena 1 och 2 samt 2014/15:48. Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att i nära samråd med Polismyndigheten och Tullverket följa upp de nya bestämmelser gällande cabotagetransporter, åtgärder vid hindrande av fortsatt färd och obligatorisk prisuppgift vid taxiresor som har trätt i kraft under 2015. Transportstyrelsen skulle i det sammanhanget utreda möjligheterna att låta åtgärder vid hindrande av fortsatt färd bestå under längre tid än 24 timmar samt låta en polisman eller en tulltjänsteman besluta om klampning (dvs. beslut om att förse fordon med mekanisk, elektronisk eller annan låsanordning). Den 15 mars 2016 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av uppdraget och en slutredovisning lämnades den 2 maj 2017 (N2016/02111/MRT). Därefter har promemorian Förbättrade möjligheter att besluta och verkställa vissa sanktioner på yrkestrafikområdet (N2017/06846/MRT) utarbetats inom Regeringskansliet. Promemorian remitterades i november 2017. Regeringen har för avsikt att under våren 2018 överlämna en proposition till riksdagen med förslag om ändringar i lagen (2014:1437) om hindrande av fortsatt färd. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 29. Rskr. 2014/15:121 Livsmedelspolitik Skr. 2014/15:16, bet. 2014/15:MJU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 41) och 2016/17:75 (N 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om livsmedelskontroll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att ge Statskontoret i uppdrag att se över alternativa modeller för livsmedelskontroll i syfte att stärka dialoginslagen och i högre grad undvika förelägganden (bet. 2014/15:MJU3 s. 21 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 11. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att utveckla livsmedelskontrollen. Hur livsmedelskontrollen genomförs har stor betydelse för den enskilde livsmedelsföretagaren. Utgångspunkten är att kontrollen ska ge företagen likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll. Åtgärderna, som redovisas nedan, har även bäring på punkt 18 om regelförenkling. Statskontoret har på uppdrag av regeringen utvärderat avgiftsfinansieringen av den offentliga livsmedelskontrollen. Uppdraget redovisades 2015 och remissbehandlades. Statskontorets slutsatser från detta uppdrag har lett till flera initiativ från regeringen och Livsmedelsverket. Livsmedelsverket har bl.a. ytterligare utrett förslaget om efterhandsdebitering för att öka legitimiteten för avgifterna och livsmedelskontrollen och inkom under hösten 2017 med en hemställan till regeringen beträffande införandet av obligatorisk efterhandsdebitering. Också som en följd av Statskontorets rapport 2015 gav regeringen Livsmedelsverket i uppdrag att se över den modell som utgör grunden för bedömning av kontrollbehov och avgifter. Uppdraget lämnades med syfte att öka förståelsen för den kontroll som kontrollmyndigheterna utför och avgifterna kopplade till denna kontroll samt för att skapa förutsättningar för en enhetligare tillämpning av modellen. Livsmedelsverket har tagit fram en förenklad modell i dialog med representanter från kontrollmyndigheterna och livsmedelsbranschen. Förslaget kommer att remitteras under våren 2018. Regeringen gav vidare Statskontoret i december 2016 i uppdrag att bl. a. kartlägga vad som påverkar genomförandet av livsmedelskontrollen i kommuner vars livsmedelskontroll uppvisar påtagliga brister och lämna förslag på hur problemen kan lösas på ett kostnadseffektivt sätt, i syfte att öka likvärdigheten i kontrollen. I uppdraget ingick också att överväga om den statliga styrningen behöver förändras och t.ex. möjligheterna till en ökad samverkan kommuner emellan. Uppdraget redovisades i juni 2017. Rapporten har remissbehandlats fram till januari 2018. Livsmedelsverket fick 2017 också i uppdrag att redovisa hur arbetet för att göra det enklare att starta och driva livsmedelsföretag, med särskilt fokus på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt, liksom hur myndighetens arbete med service, effektivitet och bemötande, ska fortsätta. Uppdraget redovisades i april 2017. Ett flertal åtgärder redovisades, bl.a. utveckling av digitala verktyg riktade till både inspektörer och företagare och ökad samverkan kontrollmyndigheter emellan. En likvärdig kontroll bidrar till att skapa en förutsägbar kontroll för företag i hela landet. Inom ramen för livsmedelsstrategin har regeringen gett Livsmedelsverket i uppdrag att under perioden 2017-2019 utveckla stödet till den offentliga livsmedelskontrollen i landet genom kompetenshöjande åtgärder och stödjande verktyg vid genomförande av den offentliga livsmedelskontrollen. För uppdraget har 10,5 miljoner kronor anvisats Livsmedelsverket. I anslutning till det ska Livsmedelsverket regelbundet redovisa hur verket under perioden 2017-2019 planerar att utvärdera effekterna av arbetet med att utveckla livsmedelskontrollen och göra den mer likvärdig över hela landet. Landets kontrollmyndigheter arbetar efter en nationell kontrollplan för livsmedelskedjan. Ett av de övergripande målen är att verksamhetsutövarna i livsmedelskedjan får råd, service och kontroll med helhetssyn som underlättar deras eget ansvarstagande. Som effektmål har myndigheterna angett att verksamhetsutövarna har tilltro till myndigheternas övervakning, kontroll, rådgivning och andra insatser och upplever dessa meningsfulla, samt att det ska vara lätt att göra rätt. Regeringen följer myndigheternas arbete. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3). Ärendet bereds vidare. Punkt 18 om regelförenkling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att ge Livsmedelsverket ett särskilt uppdrag att i konsumenternas intresse arbeta för att säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor bör utformas så att företagande inom livsmedelssektorn underlättas (bet. 2014/15:MJU3 s. 50) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 12. Förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket ändrades under 2014 genom ett tillägg i 2 § 5 som innebär att myndigheten ska underlätta och skapa goda förutsättningar för företagande i livsmedelssektorn. Ändringen trädde i kraft den 1 november 2014. Regeringen följer i dialogen med myndigheten hur förtydligandet i instruktionen verkställs. Livsmedelsverket har tillsammans med Statens jordbruksverk och Tillväxtverket genomfört en s.k. förenklingsresa inriktad mot livsmedelsindustrin för att från företag i olika sektorer inhämta förslag som gör det enklare för företagen. En handlingsplan lanserades under hösten 2016. Livsmedelsverket fick 2017 i uppdrag att redovisa hur arbetet för att göra det enklare att starta och driva livsmedelsföretag, med särskilt fokus på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt, liksom hur myndighetens arbete med service, effektivitet och bemötande ska fortsätta. Uppdraget redovisades i april 2017. Ett flertal åtgärder redovisades, bl.a. utveckling av digitala verktyg riktade till både inspektörer och företagare och ökad samverkan kontrollmyndigheter emellan. Det pågår ett aktivt arbete för förenkling vid myndigheten och regeringen följer utvecklingen i arbetet. Inom två år bör frågan kunna vara slutbehandlad. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3). Ärendet bereds vidare. Punkt 19 om kartläggning av livsmedelsföretagens myndighetskontakter*: I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3) utvecklade regeringen hur tillkännagivandet om kartläggning av livsmedelsföretagens myndighetskontakter tillgodosetts. Punkt 19 är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 18. 30. Rskr. 2014/15:123 Cykelfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:TU5 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 42) och 2016/17:75 (N 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om infrastruktur och förutsättningar för cykling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen bör ta fram en nationell cykelstrategi som beaktar vad utskottet anför om bl.a. en sammanhängande cykelinfrastruktur och att cykeln bör betraktas som ett eget transportsätt (bet. 2014/15:TU5 s. 11 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:25 yrkandena 1 i denna del och 2-5, 2014/15:123, 2014/15:239, 2014/15:607 yrkande 1, 2014/15:753, 2014/15:827, 2014/15:1359, 2014/15:1844, 2014/15:1985 yrkandena 1, 5 och 6, 2014/15:2318 yrkande 11 och 2014/15:2587 yrkande 13. I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 22 s. 69) angav regeringen att den gör en tvåårig satsning på cykelfrämjande åtgärder. Med anledning av detta förslog regeringen i propositionen att anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer skulle ökas med 25 miljoner kronor 2016 och 75 miljoner kronor 2017. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:98). Medlen har under 2016 använts bl.a. till nya och kompletterande cykelvägar samt cykelfrämjande åtgärder exempelvis i form av planskilda korsningar för gång- och cykeltrafik i anslutning till resecentrum. Den 22 december 2016 uppdrog regeringen åt Statens väg- och transportforskningsinstitut att ta fram en kunskapssammanställning om varför barns och ungas cyklande minskar. I uppdraget ingår att lämna förslag till insatser inom olika områden med inriktning mot att stötta olika berörda aktörer som kan främja ett ökat och säkert cyklande bland barn och unga. Statens väg- och transportforskningsinstitut redovisade uppdraget den 22 november 2017. Regeringen beslutade den 27 april 2017 om en nationell strategi för ökad och säker cykling (N2015/07365/TS m.fl.). Strategin ger uttryck för regeringens ambitioner inom cykling och den ska fungera som en plattform för det fortsatta gemensamma arbetet. Strategin kommer att både följas upp och vidareutvecklas. I anslutning till arbetet med cykelstrategin har regeringen fattat beslut om ett antal uppdrag för en ökad och säker cykling. I april 2017 uppdrog regeringen åt Trafikanalys att ta fram en enhetlig metod för systematiska mätningar av cykeltrafik på lokal och regional nivå samt att formulera möjliga målsättningar för ökad cykling på nationell nivå. Samtidigt uppdrog regeringen åt Trafikverket att under 2017 fördela nio miljoner kronor till ideella organisationer för informations- och utbildningsinsatser som främjar ökad och säker cykling. Regeringen lämnade i maj 2017 ytterligare två uppdrag inom cykelområdet. Boverket har i uppdrag att ta fram en samling med lärande exempel från kommuner och andra aktörer som lyckats föra in cykling i samhällsplaneringen på ett framgångsrikt sätt. Vidare har Statens väg- och transportforskningsinstitut i uppdrag att analysera och beskriva de främsta behoven inom cykelforskningen samt att ta fram förslag till hur cykelforskningen kan samordnas och stärkas. Trafikverket fick i juni 2017 i uppdrag att dels ta fram informations- och utbildningsmaterial för ökad cykling, dels inom ramen för arbetet med det nationella cykelrådet följa upp utvecklingen inom cykling. Regeringen uppdrog i juni 2017 även åt Tillväxtverket att kartlägga och sammanställa det pågående arbetet inom turism- och rekreationscykling. Regeringen har i september 2017 beslutat om stöd till Sveriges Kommuner och Landsting för utvecklingsarbete för beteendepåverkande insatser som främjar cykling. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.6.7) föreslog regeringen att medel skulle avsättas för att inrätta ett nationellt kunskapscentrum med Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) som administrativ värd. Detta för att kunna samla forskning och utbildning inom cykling. Satsningen föreslogs uppgå till 5 miljoner kronor per år under perioden 2018-2021. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU1, rskr. 2017/18:104). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.2 s. 26-27) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkt 2 om trafikregler för cykling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för regeländringar för att främja cykeltrafik i städer och inom ramen för detta pröva möjligheten till regeländringar för att göra det möjligt för cyklister över 15 år att använda körbana även i de fall där cykelbana finns (bet. 2014/15:TU5 s. 15 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:25 yrkande 1 i denna del och 2014/15:607 yrkande 7. Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har gjort en översyn av regler med betydelse för cykling. Promemorian Cykelregler offentliggjordes samtidigt som cykelstrategin presenterades den 28 april 2017 och har därefter remitterats. I promemorian föreslås ett antal förslag till förordningsändringar, bl.a. möjligheten för cyklister över 15 år att använda körbana även då det finns cykelbana. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 31. Rskr. 2014/15:139 Processrättsliga frågor Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 34) och 2016/17:75 (N 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om kameraövervakning av vilt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om kameraövervakning av vilt och har därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 16 och delvis bifallit motionerna 2014/15:460, 2014/15:2130, 2014/15:2543 yrkande 5, 2014/15:2628 och 2014/15:2977 yrkande 11. Jaktlagsutredningen lämnade i juli 2014 delbetänkandet Vildsvin och viltskador - om utfodring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt (SOU 2014:54). Betänkandet har remitterats. Under det andra kvartalet 2015 togs en kompletterande promemoria fram inom Regeringskansliet. Promemorian remitterades under hösten 2015. Regeringen lämnade den 14 juli 2016 proposition 2015/16:199 Vildsvin och viltskador till riksdagen. I propositionen konstateras att det i nuläget inte finns förutsättningar att gå vidare med förslaget att ersätta tillståndsplikten med ett anmälningsförfarande, men att regeringen avser att överväga frågan vidare inom ramen för en översyn av kameraövervakningslagen. I tilläggsdirektiv (dir. 2016:549) till Utredningen om kameraövervakning - brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) fick utredaren i uppdrag att under arbetet analysera hur en anpassning av kameraövervakningslagen till EU:s nya dataskyddsreglering förhåller sig till Jaktlagsutredningens förslag om kameraövervakning av vildsvinsåtlar. Kameraövervakningsutredningen lämnade sitt betänkande i juni 2017 och betänkandet har remissbehandlats. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet och en lagrådsremiss planeras i början av 2018. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3). Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 9. 32. Rskr. 2014/15:144 Luftfartsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 45) och 2016/17:75 (N 36). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid. I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen lämnade därför i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27) följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se N 88. Punkt 5 om Transportstyrelsens avgifter för tillsyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att se över möjligheterna för flygbranschen att bära kostnaderna för tillsyn (bet. 2014/15:TU7 s. 27 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:840 och 2014/15:2318 yrkande 17. Den 10 september 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att följa upp tillämpningen av bemyndiganden för vissa offentligrättsliga avgifter. Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 31 mars 2016. Regeringen har genom Transportstyrelsens regleringsbrev för 2017 beslutat att vissa obalanser som ackumulerats från bruttoredovisade avgifter med krav på full kostnadstäckning inte behöver beaktas vid framtida avgiftssättning. Vidare beslutade regeringen den 22 juni 2017 om förordningsändringar som bemyndigar Transportstyrelsen att frångå kravet på full kostnadstäckning på några områden inom luftfart och sjöfart. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 86) konstaterar regeringen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Se även N 48 rskr. 2015/16:98. 33. Rskr. 2014/15:145 Trafiksäkerhet Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:TU8 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 46) och 2016/17:75 (N 37). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om insatser mot alkohol vid bilkörning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen med skyndsamhet bör se över frågan om hur ett införande av alkobommar i gränshamnarna kan genomföras (bet. 2014/15:TU8 s. 17 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:1521 samt delvis bifallit motion 2014/15:1295 yrkande 1. I november 2015 redovisade Trafikverket ett regeringsuppdrag genom rapporten Automatisk nykterhetskontroll i hamnar (N2015/07637/MRT). Rapporten har tagits fram i samråd med Transportstyrelsen, Polismyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket samt branschföreträdare och övriga berörda aktörer. Rapporten och den fortsatta beredningen av ärendet diskuterades på ett dialogmöte med myndigheterna den 28 januari 2016. Den 14 april 2016 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förbereda införandet av anläggningar för nykterhetskontroll, s.k. alkobommar, i tre till fem hamnar som bedöms lämpliga för detta (N2016/02791/MRT). Ursprungligen skulle uppdraget ha redovisats den 31 oktober 2016, men efter en hemställan från Trafikverket beslutade regeringen den 27 oktober 2016 om förlängd tid för redovisning av uppdraget (N2016/06474/MRT). Trafikverket lämnade den 31 januari 2017 en redovisning av uppdraget (N2017/00706/MRT). Regeringen uppdrog den 14 september 2017 åt Trafikverket att införa anläggningar för nykterhetskontroll i vissa hamnar. Trafikverket ska även föreslå hur mobila lösningar för automatisk nykterhetskontroll kan användas vid övriga hamnar och andra lämpliga platser i trafikmiljön. I propositionen Några frågor om alkolås (prop. 2017/18:63, s. 22) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. 34. Rskr. 2014/15:154 Jakt och viltvård Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 47) och 2016/17:75 (N 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning av jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9 s. 7 f.). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Naturvårdsverket att göra en analys av föreskrifter och tillämpning inom kronhjortsskötselområden. Uppdraget redovisades den 30 september 2015 och rapporten remitterades under hösten 2015. Naturvårdsverket kompletterade sin tidigare redovisning om kronhjort under 2017. Rapporten har föranlett att en dialog pågår med Naturvårdsverket om hur kronhjortsförvaltningen lämpligen utformas i framtiden. Naturvårdsverket redovisade hösten 2016 ett uppdrag om möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden och att lämna förslag till hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Rapporten om viltvårdsområden analyseras inom Regeringskansliet före remiss medan rapporten om jakt på allmänt vatten ska kompletteras av Naturvårdsverket. Vidare har regeringen uppdragit åt Naturvårdsverket att utreda förutsättningarna för att möjliggöra jakt i svensk ekonomisk zon och hur handläggningen skulle kunna utformas. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2017. Ärendet bereds vidare. Punkt 2 om viltmyndighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska inrätta en ny myndighet med ansvar för jaktfrågor och viltförvaltning (bet. 2014/15:MJU9 s. 14 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 14. Jaktlagsutredningen presenterade sitt delbetänkande Viltmyndighet - jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71) i oktober 2013. Betänkandet har remitterats och bedömningen är att vissa aspekter kring en eventuell ny myndighet kräver ytterligare utredning. Regeringens bedömning kvarstår att hanteringen av frågan om en ny viltmyndighet ska avvakta dels den pågående översynen av viltvårdsfondens användning, dels Naturvårdsverkets genomförande av En strategi för svensk viltförvaltning. I budgetpropositionerna för 2017 och 2018 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.6 och prop. 2017/18:1. utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3) bekräftade regeringen att strategin har rätt inriktning och att Naturvårdsverket ska bedriva sitt viltförvaltningsarbete utifrån den. Naturvårdsverket ska särskilt avrapportera arbetet med viltstrategin i årsredovisningen för 2017, dvs. i mars 2018. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2. 35. Rskr. 2014/15:180 Planering och byggande Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 49) och 2016/17:75 (N 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om privat initiativrätt till detaljplan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör låta utreda hur regler som medger en privat initiativrätt till detaljplan kan utformas och därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan (bet. 2014/15:CU10 s. 22 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2921 yrkande 3 och 2014/15:2953 yrkande 8. Regeringen beslutade den 19 januari 2017 kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6). En särskild utredare ska bl.a. se över förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Utredningen ska lämna sin slutredovisning senast den 15 november 2018. Ärendet bereds vidare. Punkt 14 om reduktion av bygglovsavgiften*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om regler om en reduktion av bygglovsavgiften när tidsfristen för handläggningen överskrids (bet. 2014/15:CU10 s. 39 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 11. Boverket lämnade i april 2017 rapporten Utvärdering av tidsfrister och förslag till sanktioner. Rapporten har remissbehandlats. Regeringen avser att besluta en proposition med bl.a. förslag om reducering av avgifter när tidsfrister inte hålls. Planen är att en proposition ska lämnas under mars 2018. Punkt 17 om riktvärden för trafikbuller*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om riktvärden för trafikbuller (bet. 2014/15:CU10 s. 44 f.) och därmed delvis bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 5. Regeringen beslutade i maj 2017 om förändringar i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. I och med detta har tillkännagivandet slutbehandlats, vilket riksdagen har informerats om i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.5.1). Punkten är slutbehandlad. Punkt 19 om tillgänglighetskrav för studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 17. Regeringen uppdrog den 17 december 2015 åt Boverket att utreda konsekvenserna av att undanta studentbostäder från kraven för tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 i plan- och bygglagen (2010:900) (N2015/01953/PUB). Uppdraget utökades den 19 maj 2016 så att uppdraget även avser krav på tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen (N2016/03610/PUB). Boverket har redovisat uppdragen i rapporten Tillgänglighet i studentbostäder - konsekvenser av att ta bort tillgänglighetskraven (rapport 2016:22). Regeringen beslutade den 23 februari 2017 kommittédirektiven Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m. (dir. 2017:22). En kommitté ska bl.a. göra en systematisk och grundlig översyn över kraven i 8 kap. plan- och bygglagen, 3 kap. plan- och byggförordningen (2011:338) och Boverkets byggregler, bl.a. i syfte att säkerställa att regelverket är ändamålsenligt utformat. Kommittén kommer därvid även att se över kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga generellt, dvs. inte enbart i fråga om studentbostäder. Kommittén ska lämna sitt slutbetänkande senast den 13 december 2019. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6, 14 och 19. 36. Rskr. 2014/15:194 Sjöfartsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:TU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 52) och 2016/17:75 (N 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad trafikutskottet anfört om utskottets uppföljning av sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft. Trafikutskottet anför i det aktuella betänkandet bl.a. att utskottet förutsätter att regeringen kommer att bedriva ett aktivt och skyndsamt arbete för att förbättra de områden som uppmärksammas i uppföljningen som särskilt betydelsefulla för att förbättra sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Fr.o.m. 2015 får Chalmers tekniska högskola och Linnéuniversitetet en årlig förstärkning på 1,4 miljoner kronor i syfte att få fram fler praktikplatser på fartyg till sjöfartsstudenter. Den 27 augusti 2015 beslutade regeringen En svensk maritim strategi - för människor, jobb och miljö (N2015/06135/MRT). Den syftar till att ta ett helhetsgrepp om maritima näringar och bidra till att skapa konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.5) presenterade regeringen sin avsikt att jobba med ett s.k. sjöfartsinitiativ som ska syfta bl.a. till att stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft. Initiativet återfinns nu som sjöfartsdelen i den nämnda maritima strategin. Den 20 oktober 2016 trädde ett nytt tonnagebeskattningssystem i kraft (prop. 2015/16:127, bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6). Kvalificerade rederier kan nu välja mellan vanlig bolagsbeskattning och tonnagebeskattning. Syftet med att införa tonnagebeskattning är att öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Nationellt har få överträdelser mot de nya svavelreglerna noterats inom ramen för Transportstyrelsens tillsyn. Inom Regeringskansliet (Miljödepartementet) pågår beredning av ett förslag till ett mer effektivt sanktionssystem för överträdelser av svavelreglerna. Ett förslag kommer remitteras inom kort. Ärendet bereds vidare. Punkt 10 om sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förarbevis och åldersgräns för framförande av vattenskoter bör införas (bet. 2014/15:TU11 s. 48 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:493 och 2014/15:1525 yrkandena 1 och 2. Regeringskansliet har den 19 januari 2016 remitterat ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågan analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 10. 37. Rskr. 2014/15:206 Yrkestrafik och taxi Prop. 2014/15:83, bet. 2014/15:TU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 54) och 2016/17:75 (N 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om beslut om omhändertagande och klampning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som möjliggör att åtgärderna vid hindrande av fortsatt färd kan bestå i längre tid än 24 timmar (bet. 2014/15:TU12 s. 12 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:3045 yrkande 1, 2014/15:3049 och 2014/15:1593. Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att i nära samråd med Polismyndigheten och Tullverket följa upp de nya bestämmelser gällande cabotagetransporter, åtgärder vid hindrande av fortsatt färd och obligatorisk prisuppgift vid taxiresor som har trätt i kraft under 2015. Transportstyrelsen ska i det sammanhanget utreda möjligheterna att låta åtgärder vid hindrande av fortsatt färd bestå under längre tid än 24 timmar samt låta en polisman eller en tulltjänsteman besluta om klampning (dvs. beslut om att förse fordon med mekanisk, elektronisk eller annan låsanordning). Den 15 mars 2016 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av uppdraget och en slutredovisning lämnades den 2 maj 2017 (N2016/02111/MRT). Därefter har promemorian Förbättrade möjligheter att besluta och verkställa vissa sanktioner på yrkestrafikområdet (N2017/06846/MRT) utarbetats inom Regeringskansliet. Promemorian remitterades i november 2017. Regeringen har för avsikt att överlämna en proposition under våren 2018 med förslag om ändringar i lagen (2014:1437) om hindrande av fortsatt färd. Ärendet bereds vidare. Punkt 3 om kontroller och tillsyn av åkeribranschen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att se över möjligheten att tillåta mindre avvikelser från kör- och vilotidsreglerna för yrkesmässig trafik (bet. 2014/15:TU12 s. 16 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:1222. Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att se över möjligheten att tillåta mindre avvikelser från reglerna om kör- och vilotider. Den 15 mars 2016 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av uppdraget (N2016/02111/MRT). Transportstyrelsen slutredovisade uppdraget den 2 maj 2017 och konstaterar att generella toleranser vad gäller kör- och vilotider inte är förenligt med EU-bestämmelserna och att det heller inte är lämpligt att på nationell nivå skapa nya gränser för hur mycket en förare får köra eller ska vila. En sådan tillämpning i Sverige skulle även innebära att vi försvårar harmoniseringen av regeltillämpningen i Europa. Transportstyrelsen lämnade i stället ett förslag till hur ett mer ändamålsenligt sanktionssystem kan se ut med förslag om ändrade sanktionsavgifter. Transportstyrelsens förslag har remitterats och en remissammanställning har gjorts. Regeringen fattade den 16 november 2017 beslut om ändringarna av sanktionsnivåer i förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare. Sanktionsnivåerna anpassas därmed till hur allvarlig regelöverträdelsen anses vara. I propositionen Några frågor om alkolås (prop. 2017/18:63, s. 22-23) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkt 7 om lastbilars och bussars längd och vikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om dels behovet av att skyndsamt utarbeta erforderliga regeländringar så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton tillåts att trafikera de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet, dels behovet av en generösare dispensgivning och fortsatt utredning när det gäller frågan om att tillåta fordonsekipage på upp till 30 meter (bet. 2014/15:TU12 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6 och 2014/15:2427 yrkande 6 samt delvis bifallit motionerna 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7. Regeringen beslutade den 16 februari 2017 propositionen Godstrafikfrågor (prop. 2016/17:112) där det föreslås en ny bärighetsklass, BK4, som gör det möjligt med tyngre fordon och fordonskombinationer än vad som är möjligt i dag. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag fattat beslut om att det ska införas en ny bärighetsklass i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Regeringen beslutade den 15 februari om nödvändiga ändringar i trafikförordningen (1998:1276) och vägmärkesförordningen (2007:90). Ändringarna träder i kraft den 1 april 2018. Regeringen fattade den 30 november beslut om ändringar i trafikförordningen för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 7. Riksmötet 2015/16 38. Rskr. 2015/16:18 Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare vid omgivningsbuller Prop. 2014/15:122, bet. 2015/16:CU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 59) och 2016/17:75 (N 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om reglering av kommuners handläggningstider för anmälningsärenden*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska vidta nödvändiga åtgärder för att koppla någon form av incitament eller sanktioner till kommande regler om kommuners handläggningstider för anmälningsärenden och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:CU3 s. 11 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:3104, 2014/15:3105 yrkande 2 och 2014/15:3106 yrkande 1. Boverket lämnade i april 2017 rapporten Utvärdering av tidsfrister och förslag till sanktioner. Rapporten har remissbehandlats. Regeringen avser att besluta en proposition med bl.a. förslag om reducering av avgifter när tidsfrister inte hålls. Planen är att en proposition ska lämnas under mars 2018. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 39. Rskr. 2015/16:43 Statliga företag Skr. 2014/15:140, bet. 2015/16:NU4 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 61). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om förvaltningen av SJ AB*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förvaltningen av SJ AB. I tillkännagivandet framhåller utskottet att regeringen bör omvärdera sina prioriteringar till SJ AB och att regeringen inom ramen för SJ AB:s beslutade ekonomiska mål bör agera på ett mer ansvarsfullt sätt. Regeringen återrapporterade i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 24 s. 86) sin syn på förvaltningen av SJ AB och ansåg därmed att det aktuella tillkännagivandet var slutbehandlat. Av betänkande från konstitutionsutskottet (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från näringsutskottet följer dock att regeringens redogörelse i budgetpropositionen för 2017 inte motsvarar det som efterfrågas i riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte kan anses vara tillgodosett. Näringsutskottet menar att tillkännagivandet måste ses i sitt sammanhang, dvs. mot bakgrund av att regeringen valde att göra ett vinstuttag om nästan 2 miljarder kronor 2015, vilket enligt utskottet inte kan anses vara i linje med en ansvarsfull förvaltning. Utskottet noterar vidare att SJ AB planerar för investeringar om 9 miljarder kronor under den kommande femårsperioden, vilket enligt utskottet väcker frågor om hur det kan påverka möjligheten att säkerställa en ansvarsfull förvaltning av bolaget. Regeringen uppmanas därför att återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur man har omvärderat sina prioriteringar i förhållande till SJ AB för att därmed agera på ett mer ansvarsfullt sätt i förvaltningen av bolaget inom ramen för befintliga ekonomiska mål. Regeringen noterar att näringsutskottet framhåller att utskottet står bakom de grundläggande principerna om att staten ska vara en aktiv, professionell och ansvarsfull ägare samt att förvaltningen av de statligt ägda bolagen ska ske med långsiktigt värdeskapande som övergripande mål. Regeringen noterar vidare att utskottet anför att det inte har något att invända mot de beslutade ekonomiska målen för SJ AB. SJ AB bedriver verksamhet på affärsmässiga grunder och i linje med de ekonomiska mål som beslutades på årsstämman i april 2014. I enlighet med de grundläggande principerna i statens bolagsförvaltningsmodell följer och utvärderar regeringen löpande hur SJ AB presterar i förhållande till de beslutade ekonomiska målen. Redan i samband med att målen fastställdes 2014 noterade ägaren att bolaget inte uppfyllde det skuldsättningsmål som beslutats och aviserade därför att ett en analys av bolagets kapitalstruktur skulle genomföras under hösten 2014. Analysen visade att SJ AB var överkapitaliserat givet bolagets finansiella prognoser och med beaktande av framtida investeringsbehov. Målet om skuldsättningsgrad syftar till att säkerställa att bolaget över tid har en ändamålsenlig och effektiv kapitalstruktur vilket är en viktig förutsättning för att uppfylla det övergripande målet om långsiktigt värdeskapande i statens förvaltning. Mot bakgrund av denna slutsats genomfördes en extrautdelning om 1,7 miljarder kronor under 2015. Det noterades att SJ AB även efter denna utdelning inte nådde målintervallet för skuldsättningsgrad, men att det vid den aktuella tidpunkten förelåg vissa risker, bl.a. risk för hårdnande konkurrens, som motiverade viss försiktighet i form av en något lägre finansiell risk. Bedömningen var att det förelåg förutsättningar för att bolagets dåvarande skuldsättning skulle närma sig målintervallet. Regeringen kan konstatera att SJ AB under senare år uppvisat en god utveckling ur såväl ett verksamhetsmässigt som ett ekonomiskt perspektiv. Under den senaste femårsperioden har bolaget investerat knappt 3 miljarder kronor i verksamheten. Till följd av bolagets goda konkurrensförmåga och marknadens tillväxt har nämnda investeringar samt de utdelningar som gjorts till ägaren ändå inte medfört att bolagets skuldsättning nått målintervallet. Regeringen konstaterar vidare att den beslutade investeringsplanen om totalt ca 9 miljarder kronor, omfattande total uppgradering av X2000-flottan, inköp av nya snabbtåg samt renovering av nattågsflottan, på ett par års sikt bedöms medföra att SJ AB:s kapitalstruktur blir i enlighet med ägarens mål. Regeringen avser därför inte vidta några ytterligare åtgärder med anledning av tillkännagivandet. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 24 s. 55) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen noterade näringsutskottet regeringens redovisning med anledning av tillkännagivandet och att regeringens bedömning är att tillkännagivandet i och med redovisningen är slutbehandlat. Utskottet gjorde ingen annan bedömning (bet. 2017/18:NU1). 40. Rskr. 2015/16:79 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:CU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 67) och 2016/17:75 (N 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om snabbare plan- och bygglovsprocess*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om åtgärder som kan leda till en snabbare plan- och bygglovsprocess och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:CU1 s. 33) och därmed bifallit motion 2015/16:1986 yrkande 1. Under 2017 har följande ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) samt plan- och byggförordningen (2011:338) trätt i kraft: 1) enklare att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov, 2) kommunerna kan begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked, 3) länsstyrelsen får en tidsfrist om två månader vid överprövning, 4) fler planer kan delegeras till kommunstyrelse och byggnadsnämnd, 5) fler undantag från krav på bygglov, 6) förenklingar i förhållande till de regler som redan finns att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov. Den 19 januari 2017 beslutade regeringen kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6). En särskild utredare ska bl.a. se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, att begränsa detaljplanekravet, att reglera upplåtelseformer i detaljplan och förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Utredningen överlämnade i juni 2017 delbetänkandet Detaljplanekravet (SOU 2017:64), som innehåller förslag på hur detaljplanekravet kan omformuleras för att tydliggöra möjligheterna att pröva viss bebyggelse utan föregående detaljplaneläggning. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen har för avsikt att överlämna en proposition under våren 2018 med förslag om ändringar i plan- och bygglagen. Den 29 september 2017 överlämnade Boverket rapporten En mer förutsägbar byggprocess (2017:23) som avslut på regeringens uppdrag att se över kontrollen av serietillverkade hus för att underlätta byggandet av standardiserade bostäder. Rapporten remissbehandlas med sista svarsdatum den 15 februari 2018. Regeringen tillsatte den 23 februari 2017 en kommitté (dir. 2017:22) som ska genomföra en systematisk och grundlig översyn av 8 och 10 kap. plan- och bygglagen, 3-5 och 7 kap. plan- och byggförordningen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till i syfte att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Kommittén ska även utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Det första delbetänkandet lämnades i december 2017. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.5.1). Ärendet bereds vidare. Punkt 8 om fler bygglovsbefriade åtgärder*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att fler åtgärder bör bli bygglovsbefriade och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:CU1 s. 35) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1986 yrkande 3 och 2015/16:2702 yrkande 15. Under 2017 har följande undantag från bygglovsplikt trätt i kraft genom ändringar av plan- och bygglagen respektive plan- och byggförordningen: 1) på andra byggnader än en- och tvåfamiljshus inom områden med detaljplan byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård, 2) att på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel, 3) att uppföra en mindre byggnad på allmän plats där kommunen är markägare och 4) att uppföra väderskydd för kollektivtrafiken, 4) containrar av liten omfattning inom ett industriområde, 5) vinterförvaring av högst två enheter av fritidsbåt, husvagn eller husbil i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, 6) begränsningar om skyltar och ljusanordningar. Den 16 mars 2017 gav regeringen Boverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett generellt undantag från kravet på bygglov för 1) ändring av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på andra byggnader än en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, oavsett om byggnadsdelen är vänd mot en kringbyggd gård eller allmän plats 2) montering av solcellspaneler och solfångare på byggnader samt 3) altaner i anslutning till en- och tvåbostadshus. Den 14 september 2017 gav regeringen Boverket i tilläggsuppdrag att även utreda förutsättningarna för att utöka byggnadsarean för komplementbostadshusen samt genomföra den breda analys av de nya bygglovsbefriade åtgärder som infördes genom prop. 2013/14:127. Tilläggsuppdraget ska redovisas senast den 30 april 2018, och därmed förlängdes även grunduppdragets slutdatum till samma dag. I oktober 2017 redovisade Boverket rapporten Altaner, solcellspaneler och solfångare i plan- och bygglagen. Delredovisning av 'Uppdrag att utreda ytterligare undantag från krav på bygglov samt se över kraven på anmälan enligt plan- och byggförordningen (2011:338) (rapport 2017:26). Regeringen avser att besluta en proposition med bl.a. förslag om ytterligare undantag från krav på bygglov för altaner, solcellspaneler och solfångare. Planen är att en proposition ska lämnas under mars 2018. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18 utg.omr. 18 avsnitt 3.5.1). Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 7 och 8. 41. Rskr. 2015/16:90 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 68) och 2016/17:75 (N 48). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om SAS AB: Svenska staten har under 2016 sålt 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor (se även N 6 rskr. 2009/10:220). Försäljningskostnaderna har dragits av mot försäljningslikviden som efter avdrag för försäljningskostnader uppgick till 203,5 miljoner kronor. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se även N 6 rskr. 2009/10:220. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 42. Rskr. 2015/16:98 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:TU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 69) och 2016/17:75 (N 49). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om Transportstyrelsens tillsynsavgifter*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör genomföra en generell översyn av Transportstyrelsens tillsynsavgifter med incitament till att nå ökad effektivitet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:TU1 s. 46 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:3059 yrkande 18. Den 10 september 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att följa upp tillämpningen av bemyndiganden för vissa offentligrättsliga avgifter. Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 31 mars 2016. Regeringen har genom Transportstyrelsens regleringsbrev för 2017 beslutat att vissa obalanser som ackumulerats från bruttoredovisade avgifter med krav på full kostnadstäckning inte behöver beaktas vid framtida avgiftssättning. Vidare beslutade regeringen den 22 juni 2017 om förordningsändringar som bemyndigar Transportstyrelsen att frångå kravet på full kostnadstäckning på några områden inom luftfart och sjöfart. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 86) konstaterar regeringen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Se även N 35 rskr. 2014/15:144. 43. Rskr. 2015/16:110 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU2 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 70) och 2016/17:75 (N 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23 och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU2 s. 10 f.). Ändringar i enlighet med tillkännagivandet har genomförts i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) genom att tydligare redovisa resultatområdenas koppling till det övergripande målet för utgiftsområdet och i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) genom att delmål för resultatområdet En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja har tagits fram. Arbete med ytterligare åtgärder för att omhänderta synpunkterna på resultatredovisningen för utgiftsområde 23 i budgetpropositionen fortgår. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5). Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 44. Rskr. 2015/16:175 Skogspolitik Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 56). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om nationellt skogsprogram*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om inriktningen på arbetet med det nationella skogsprogrammet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU10 s. 11 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1363 yrkande 5, 2015/16:2454 yrkande 4, 2015/16:2607 yrkande 1 och 2015/16:3018 yrkandena 18 och 19. Regeringen tillsatte 2015 fyra externa arbetsgrupper med uppdrag att arbeta fram förslag till strategisk inriktning och åtgärder inom ramen för det svenska skogsprogrammet. Arbetsgrupperna redovisade sina rapporter till regeringen i september 2016 som därefter skickades på remiss. En hearing hölls i oktober 2016. Under 2017 har arbetet med att utforma skogsprogrammet drivits vidare och möte med programrådet har även hållits. Regeringen återkommer om den strategiska inriktningen för det nationella skogsprogrammet. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.4). Ärendet bereds vidare. Punkt 10 om skogspolitiken och EU*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen även fortsättningsvis ska värna den nationella beslutanderätten över skogsfrågor i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU10 s. 27) och därmed bifallit motion 2015/16:2607 yrkande 2. Regeringen värnar det nationella självbestämmandet i skogsfrågor. EU-kommissionens förslag till genomförande av EU:s klimat och energiramverk för 2030 har följts noggrant ur detta perspektiv. Ett nytt EU-direktiv väntas antas under 2018. År 2018 planeras det även för en översyn av EU:s skogsstrategi. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 10. 45. Rskr. 2015/16:193 En fossiloberoende transportsektor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:TU9 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 58). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 9 om luftfart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör verka för ett ökat användande av biodrivmedel i luftfarten (bet. 2015/16:TU9, rskr. 2015/16:193). Regeringen har i den nationella flygstrategin, En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590/MRT), som beslutades den 26 januari 2017 redogjort för hur regeringen avser att behandla riksdagens tillkännagivande. Av strategin framgår bl.a. följande. Det finns fortsatt potential att minska flygets klimatpåverkande utsläpp. Utvecklingen av nya motorer, material, teknik och processer som minskar bränsleförbrukningen måste fortsatt stödjas. Bränsleceller, eldrift och solenergi är bara några nya tekniker som har testats. Även förnybara bränslen kan bidra till att minska utsläppen. Merkostnaderna för biobränsle för flyget är dock fortfarande höga, och incitamenten för flygbolag att efterfråga biobränsle är därför låga. Ett fortsatt arbete behöver göras för att se över marknadsförutsättningarna för bl.a. biobränsle. Regeringen konstaterar vidare i strategin att uppdraget till Statens energimyndighet att samordna omställningen av transportsektorn till fossilfrihet och ta fram en strategisk plan för detta är en viktig del i regeringens arbete för ett ökat fossiloberoende inom samtliga trafikslag, inklusive flyget. Statens energimyndighet redovisade uppdraget och en strategisk plan den 28 april 2017. Statens energimyndighet, Trafikverket, Naturvårdsverket, Boverket, Trafikanalys och Transportstyrelsen har inom ramen för uppdraget tagit fram förslag till åtaganden och åtgärder i omställningen. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 34) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. 46. Rskr. 2015/16:226 Luftfartsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 60). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om Bromma flygplats*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:TU14 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147 yrkande 6 och 2015/16:3148 yrkande 32 samt delvis bifallit motionerna 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112. Med ändring av regeringens beslut den 18 december 2014 (S2014/08973/PBB) om uppdrag till en statlig samordnare för Bromma flygplats, beslutade regeringen den 18 december 2015 (N2015/09059/PUB) att samordnarens uppdrag skulle begränsas till att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Övriga delar av uppdraget upphörde. Den statliga samordnaren redovisade den 11 april 2016 rapporten "Mer flyg och bostäder". Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590/MRT). Regeringen beslutade den 18 maj 2017 om att inrätta ett Arlandaråd för att bidra till regeringens arbete med att långsiktigt utveckla Arlanda flygplats ur ett helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, luftrummet samt anslutande transporter och infrastruktur på marken men också tillgången till andra flygplatser i Stockholmsregionen. Arlandarådet är ett rådgivande organ för utbyte av erfarenheter mellan regeringen och företrädare för myndigheter, statligt ägda bolag och offentlig sektor, näringslivet, intresseorganisationer, forskning och akademi m.fl. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 47. Rskr. 2015/16:227 Jakt och viltvård Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:MJU19 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 61). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vissa jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska genomföra tidigare riksdagsbeslut om vissa jakt- och viltvårdsfrågor och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU19 s. 14) och därmed bifallit motion 2015/16:1363 yrkande 9. Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Naturvårdsverket att göra en analys av föreskrifter och tillämpning inom kronhjortsskötselområden. Uppdraget redovisades den 30 september 2015 och rapporten remitterades under hösten 2015. Naturvårdsverket kompletterade sin tidigare redovisning om kronhjort under 2017. Rapporten har föranlett att en dialog pågår med Naturvårdsverket om hur kronhjortsförvaltningen lämpligen utformas i framtiden. Naturvårdsverket redovisade hösten 2016 ett uppdrag om möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden och att lämna förslag till hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Rapporten om viltvårdsområden analyseras inom Regeringskansliet före remiss, medan rapporten om jakt på allmänt vatten ska kompletteras av Naturvårdsverket. Vidare har regeringen uppdragit åt Naturvårdsverket att utreda förutsättningarna för att möjliggöra jakt i svensk ekonomisk zon och hur handläggningen skulle kunna utformas. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2017. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 48. Rskr. 2015/16:295 Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt Prop. 2015/16:110, bet. 2015/16:NU23 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt när det gäller b 2-6: Genom förvärv av ett lagerbolag bildades Saminvest AB den 1 juli 2016 för att bedriva finansieringsverksamhet med inriktning mot innovativa företag med hög tillväxtpotential genom marknadskompletterande indirekta investeringar. Vid extra bolagsstämma i bolaget den 13 januari 2017 meddelades att staten per den 1 januari 2017 tillskjutit samtliga aktier i de statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB till Saminvest AB i form av ett ovillkorat aktieägartillskott. Vid stämman antogs även en ägaranvisning som anger att bolaget bl.a. ska ansvara för en ansvarsfull hantering av nuvarande innehav i Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB samt för en ordnad långsiktig avveckling av dessa bolag. Saminvest AB arbetar löpande med att avveckla dotterbolagens innehav på ett ansvarsfullt sätt. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b 5 och 6. 49. Rskr. 2015/16:296 Sjöfartsfrågor Prop. 2015/16:158, bet. 2015/16:TU17 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om sanktionssystemet för efterlevnad av svaveldirektivet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se över utformningen av sanktionssystemet för efterlevnad av svaveldirektivet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:TU17 s. 18 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:3059 yrkande 16 och 2015/16:3148 yrkande 26. Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) har tagit fram en promemoria med författningsförslag som har remitterats. Avsikten är att det ska införas en administrativ sanktionsavgift i form av en miljösanktionsavgift för att främja en bättre efterlevnad av kraven i svaveldirektivet. Miljösanktionsavgift kan införas genom en förordningsändring som regeringen beslutar. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. Riksmötet 2016/17 50. Rskr. 2016/17:26 Vildsvin och viltskador Prop. 2015/16:199, bet. 2016/17:MJU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 73). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om lagförslaget i övrigt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utfodring av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 1 och 2016/17:146 yrkandena 1 och 2. Tillkännagivandet i frågan om reglering av utfodring av vilt bereds. Flera externa aktörer, däribland Skogsstyrelsen, Sveaskog AB och Svenska Jägareförbundet, har tagit initiativ till frivilliga åtgärder som i vart fall delvis skulle kunna lösa problematiken. Regeringen bevakar utvecklingen och avvaktar resultatet av initiativen. Punkt 3 om kameraövervakning av vilt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kameraövervakning av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 12 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 2, 2016/17:146 yrkande 3 och 2016/17:2445 yrkande 9. Tillkännagivandet innebär att riksdagen uppmanar regeringen att snarast återkomma med förslag om att ersätta tillståndsplikten för kameraövervakning av vildsvinsåtlar med ett anmälningsförfarande. I tilläggsdirektiv (dir. 2016:549) till Utredningen om kameraövervakning - brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) fick utredaren i uppdrag att under arbetet analysera hur en anpassning av kameraövervakningslagen (2013:460) till EU:s nya dataskyddsreglering förhåller sig till Jaktlagsutredningens förslag om kameraövervakning av vildsvinsåtlar. Kameraövervakningsutredningen lämnade sitt betänkande i juni 2017 och betänkandet har remissbehandlats. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet och en lagrådsremiss planeras i början av 2018. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3). Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 51. Rskr. 2016/17:27 Vildsvin och viltskador Prop. 2015/16:199, bet. 2016/17:MJU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 74). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om lagförslaget i övrigt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utfodring av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 1 och 2016/17:146 yrkandena 1 och 2. Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2016/17:26. Punkt 3 om kameraövervakning av vilt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kameraövervakning av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 12 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 2, 2016/17:146 yrkande 3 och 2016/17:2445 yrkande 9. Tillkännagivandet innebär att riksdagen uppmanar regeringen att snarast återkomma med förslag om att ersätta tillståndsplikten för kameraövervakning av vildsvinsåtlar med ett anmälningsförfarande. Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2016/17:26 (N 50). Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 52. Rskr. 2016/17:70 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:CU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 79). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 11 om riktvärden för trafikbuller*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen omgående bör besluta om en ändring i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2015. Detta har riksdagen tillkännagett för regeringen (bet. 2016/17:CU1 s. 45 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3378 yrkande 9. Regeringen beslutade i maj 2017 om förändringar i ovan nämnda förordning. I och med detta har tillkännagivandet slutbehandlats, vilket riksdagen har informerats om i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.5.1). 53. Rskr. 2016/17:94 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU2 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 81). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23 och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU2 s. 10 f.). Ändringar i enlighet med tillkännagivandet har genomförts i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) genom att delmål för resultatområdet En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja har tagits fram. Arbete med ytterligare åtgärder för att omhänderta synpunkterna på resultatredovisningen för utgiftsområde 23 i budgetpropositionen fortgår. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5). Ärendet bereds vidare. Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 23 när det gäller b 2: Riksdagen bemyndigade regeringen att under 2017 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom mat (KIC Food for Future) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och att under 2017-2024 besluta om en årlig medlemsavgift på högst 500 000 kronor. Sveriges lantbruksuniversitets ansökan om medlemskap i KIC Food for Future har inte beviljats och bemyndigandet kommer därmed inte att utnyttjas. Mot denna bakgrund beslutade regeringen den 15 februari 2018 att lägga riksdagens skrivelse, vad avser punkt 2 b 2, till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 54. Rskr. 2016/17:101 Infrastruktur för framtiden Prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 83). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om sårbarhet i transportsystemet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik för att minska sårbarheten i transportsystemet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 32) och därmed bifallit motionerna 2016/17:1763, 2016/17:2531 yrkande 13, 2016/17:3509 yrkande 7 och 2016/17:3510 yrkande 13 samt delvis bifallit motion 2015/16:2778 yrkande 1. Regeringen uppdrog den 23 mars 2017 åt Trafikverket att ta fram ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2018-2029. Uppdraget redovisades den 31 augusti 2017. Regeringen planerar att under våren 2018 fastställa en ny nationell trafikslagsövergripande plan för perioden 2018-2029. Sårbarhet och gränsöverskridande transporter är frågor som regeringen tar upp i propositionen Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling (prop. 2016/17:21) och som därmed även är aktuella i arbetet med fastställandet av den nationella planen. Vissa frågor om gränsöverskridande transporter bereds i arbetet med regeringens aviserade godsstrategi som även den planeras att beslutas under våren 2018. Ärendet bereds vidare med inriktningen att tillkännagivandet ska kunna avslutas i samband med att den nationella trafikslagsövergripande planen för 2018-2029 fastställs och godsstrategin beslutas. Punkt 5 om globala lösningar*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för globala lösningar där sjöfarten och luftfarten kan bära sina klimatkostnader och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 32 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:821 yrkande 30, 2016/17:3119 yrkande 3 och 2016/17:3507 yrkande 13 samt delvis bifallit motion 2016/17:2530 yrkande 23. I början av oktober 2016 fattade FN:s flygorgan ICAO beslut om att införa ett globalt klimatstyrmedel för internationellt flyg. Beslutet innebär att det internationella flygets koldioxidutsläpp ska stabiliseras på 2020 års nivå. Regeringen bedrev ett aktivt påverkansarbete i de förhandlingar som föregick ICAO:s beslut. Regeringen kommer fortsatt att vara aktiv i arbetet med att införa ICAO:s globala klimatstyrmedel så att det blir miljömässigt effektivt och så administrativt enkelt som möjligt för berörda aktörer. När det gäller den internationella sjöfarten så har FN:s sjöfartsorgan IMO beslutat att ta fram en strategi för att minska den internationella sjöfartens klimatpåverkan. En initial strategi ska vara klar till 2018. Regeringen har varit och kommer att fortsätta vara aktiv i detta arbete. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 34) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkt 13 om införandet av ERTMS*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för att införandet av ERTMS sker samordnat med Sveriges grannländer och i nära samråd med branschaktörerna samt med beaktande av järnvägens totala funktionssätt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 58 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:2531 yrkande 4. Regeringen uppdrog den 23 mars 2017 åt Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2018-2029. I direktiven för uppdraget angav regeringen att "Trafikverket bör verka för att införandet av det EU-gemensamma signalsystemet för tåg, European Rail Traffic Management System (ERTMS), sker samordnat med Sveriges grannländer och i nära samråd med branschaktörerna samt med beaktande av järnvägens totala funktionssätt." Uppdraget redovisades den 31 augusti 2017. Ärendet bereds vidare med inriktning om att tillkännagivandet ska kunna avslutas i samband med att den nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2018-2029 fastställs under våren 2018. Punkt 14 om regionala flygplatser*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen i sin aviserade flygstrategi bör värna de regionala flygplatserna och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 62) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3507 yrkande 4, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 34 och 2016/17:3513 yrkande 13 samt delvis bifallit motionerna 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37 och 2016/17:3509 yrkande 19. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590/MRT). I flygstrategin understryker regeringen de regionala icke-statliga flygplatsernas betydelse i transportsystemet för att uppnå en god tillgänglighet i hela landet. De statliga bidragen till de icke-statliga flygplatserna är därför betydelsefulla för finansieringen av driften av dessa flygplatser, men bör ses ur ett trafikslagsövergripande perspektiv vilket innebär att stöd ska kunna lämnas till en flygplats om det saknas tillfredsställande kollektiva transportalternativ. Stödet ska ses som ett komplement till flygplatsernas egen finansiering genom rörelseintäkter. Långsiktigt hållbara förutsättningar för statligt stöd till icke-statliga flygplatser ska eftersträvas samtidigt som ökade möjligheter till effektivisering och användande av ny teknik på sikt bör kunna minska behoven av offentliga stöd till flygplatser. Europeiska kommissionen har den 17 maj 2017 inom ramen för det allmänna gruppundantaget (GBER - general block exemption regulation) antagit reviderade regler för stöd till flygplatser. De nya reglerna är i linje med det förslag som Sverige har lämnat till kommissionen och innebär exempelvis att driftstöd kan ges till flygplatser med färre än 200 000 resenärer årligen. De nya reglerna ska genomföras i Sverige för att på så sätt skapa ökad förutsägbarhet och stabilitet avseende möjligheterna till offentligt ekonomiskt stöd till små regionala flygplatser. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 49) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkt 19 om vissa frågor om upphandling av infrastruktur*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör tillse att Trafikverket inför beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg gör en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation i anläggningsbranschen. Detta har riksdagen tillkännagett för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 104 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:2530 yrkande 2, 2016/17:2531 yrkande 1, 2016/17:3507 yrkande 8, 2016/17:3510 yrkande 5, 2016/17:3512 yrkande 31 och 2016/17:3513 yrkande 6 samt delvis bifallit motion 2016/17:3524 yrkande 4. Regeringen uppdrog den 23 mars 2017 åt Trafikverket att ta fram ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2018-2029. I uppdraget angav regeringen att "Trafikverket ska inför beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg göra en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation i anläggningsbranschen." Uppdraget redovisades den 31 augusti 2017. Ärendet bereds vidare med inriktning om att avslutas i samband med att den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för perioden 2018-2029 fastställs under våren 2018. Följande punkter är inte slutbehandlade: punkt 4, 13, och 19. 55. Rskr. 2016/17:103 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:NU1 Tidigare behandlad, se skr. 2016/17:75 (N 84). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om RISE Research Institutes of Sweden AB när det gäller c: Under 2017 har ytterligare åtgärder vidtagits för att genomföra fusionen. Regeringen beslutade den 8 juni 2017 att underteckna fusionsplanen mellan RISE Reserach Institutes of Sweden Holding AB och RISE Reserach Institutes of Sweden AB (tidigare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB) samt vidta de övriga åtgärder som är nödvändiga för att genomföra fusionen. Bolagen inom RISE-koncernen har därefter fortsatt processen med att förbereda fusionen, som beräknas kunna slutföras under 2018. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3 c. 56. Rskr. 2016/17:163 Värdeåterföring vid satsningar på transportinfrastruktur Prop. 2016/17:45, bet. 2016/17:TU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 mars 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 180 och 181). 57. Rskr. 2016/17:167 Insolvens- och utsökningsrätt Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:CU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om fordonsrelaterade skulder och fordonsmålvakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör se över möjligheten att skärpa lagstiftningen mot fordonsmålvakter. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 55) framför regeringen att den har sett ett behov av att vidta olika åtgärder i syfte att minska förekomsten av s.k. fordonsmålvakter. Bland annat avser regeringen att se över hur lagstiftningen kan skärpas för att minska förekomsten av s.k. fordonsmålvakter. Vidare föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2018 att 25 miljoner kronor per år anvisas under perioden 2018-2020 som ett riktat statsbidrag till kommuner. Regeringens avsikt är att dessa medel bör användas för att öka bortforsling, uppställning och skrotning av de aktuella fordonen. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU1, rksr. 2017/18:104) Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 8. 58. Rskr. 2016/17:185 Luftfartsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:TU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den snarast bör utforma en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft. Riksdagen har vidare ansett det otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa ett föregående tillkännagivande om en strategi för luftfarten som slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:295). I det tillkännagivandet har riksdagen tillkännagett för regeringen att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7, rskr. 2014/15:144). Den 26 januari 2017 beslutade regeringen om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590/MRT). Flygstrategin togs fram i samråd med såväl bransch som myndigheter. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27-28) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se N 88. Punkt 10 om drönare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör ta fram en nationell strategi och moderniserad lagstiftning för drönare som både bejakar möjligheterna med ny teknik och värnar flygsäkerheten. Transportstyrelsen beslutade i december 2017 om nya föreskrifter (TSFS 2017:110) om obemannade luftfartyg (UAS) som trädde ikraft 1 februari 2018. Förslagen till ändringar har bl.a. föranletts av ett ökat behov av att främja teknikutvecklingen, för att hantera ökade risker med allt fler obemannade luftfartyg i luften samt en tydligare synkronisering med regeringens målsättning och strategier så att Sverige kan upprätthålla sin position som en stark och innovativ flygindustrination. I maj 2017 publicerade Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (EASA) ett förslag till regler för användning av drönare inom EU. Nya EU-gemensamma regler förväntas träda i kraft tidigast 2021. Som ett led i beredningen av tillkännagivandet höll infrastrukturministern den 8 februari 2018 ett rundabordssamtal med ett antal berörda aktörer. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 10. 59. Rskr. 2016/17:192 Näringspolitik Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:NU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om tydlig tidsgräns för myndigheters handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför om tydliga tidsgränser för myndighetens handläggningstider. Regeringen uppdrog den 20 juli 2017 åt Tillväxtverket att ta fram ett kunskapsunderlag som visar hur myndigheternas handläggningsprocesser påverkar företagens konkurrenskraft och utveckling samt ge förslag på vilka åtgärder och metoder som är effektiva och ändamålsenliga för att korta handläggningstiderna. Uppdraget slutredovisades den 28 februari 2018. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 8. 60. Rskr. 2016/17:193 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Skr. 2016/17:79, bet.2016/17:NU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 april 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 61. Rskr. 2016/17:198 Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer Prop. 2016/17:80, bet. 2016/17:MJU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 april 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 270). 62. Rskr. 2016/17:205 Trafiksäkerhet Prop. 2016/17:83 och prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens proposition om några körkortsfrågor: Den 13 april 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 272). Därmed är punkten slutbehandlad. Punkt 3 om en strategi för säkrare vägar*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en strategi för att i framtida trafiksäkerhetsarbete säkerställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, däribland motorcyklister (bet. 2016/17:TU11, rskr. 2016/17:205). Regeringen beslutade 2016 om inriktningsdokumentet Nystart för Nollvisionen, som beskriver regeringens strategi på trafiksäkerhetsområdet. Regeringen konstaterar i detta dokument att den vill se fortsatta systematiska satsningar på vägars säkerhet och att utformning och underhåll av väginfrastruktur och trafikmiljöer bör anpassas bättre till oskyddade trafikanter. Regeringen menar att det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet bör följa olika trafikantgruppers trafiksäkerhetsutveckling tydligare och vara öppet för att vidta åtgärder anpassade efter detta. I syfte att uppnå nollvisionen inom vägtrafikområdet uppdrog regeringen den 1 september 2016 åt Trafikverket att sammankalla till och leda övergripande samverkan i trafiksäkerhetsarbetet (N2016/05493/TS). Regeringen har även uppdragit åt Trafikanalys att utreda sänkt bashastighet i tätort (N2016/05491/TS). Det sistnämnda uppdraget har slutredovisats. Regeringen uppdrog vidare den 23 mars 2017 åt Trafikverket att ta fram förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet och trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden 2018-2029 (N2017/02312/TIF). Av uppdraget framgick att Trafikverket fick möjlighet att genomföra trimningsåtgärder, exempelvis för att förbättra trafiksäkerheten, för upp till 100 miljoner kronor utan att dessa namnges i nationell plan. Trafikverket skulle redovisa vilka behov som finns av olika typer av trimningsåtgärder, samt redovisa och motivera en indikativ indelning av medel till trimningsåtgärder i befintlig infrastruktur. Detta för att bidra till att det övergripande transportpolitiska målet samt att de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen nås. Vidare skulle Trafikverket beskriva hur den indikativa indelningen förhåller sig till behoven. Den 31 augusti 2017 inkom Trafikverket med förslaget till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet (N2017/05430/TIF). Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har inlett beredningen av Trafikverkets förslag och regeringen avser att fastställa en nationell trafikslagsövergripande plan för transportsystemet för perioden 2018-2029 under våren 2018. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 32) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. 63. Rskr. 2016/17:206 Kompetenskrav vid vissa fordonskontroller Prop. 2016/17:84, bet. 2016/17:TU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 april 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 274). 64. Rskr. 2016/17:207 Tidsbegränsande bygglov för bostäder Prop. 2016/17:137, bet. 2016/17:CU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 april 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 266 och 267). 65. Rskr. 2016/17:210 Marknäten och public service Prop. 2016/17:74, bet. 2016/17:KrU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 66. Rskr. 2016/17:218 Ett förändrat tillsynssystem för nationella fartyg Prop. 2016/17:135, betänkande 2016/17:TU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 april utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 306). 67. Rskr. 2016/17:219 Yrkestrafik och taxi Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:TU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om villkoren inom åkerinäringen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det behövs en utredning för att skyndsamt stärka den svenska åkerinäringens konkurrenskraft. Regeringskansliet arbetar med att ta fram två propositioner med förslag kring utökat beställaransvar samt förlängning av den tiden som ett fordon kan hållas klampat till 36 timmar efter att ett beslut har fattats om hindrande av den fortsatta färden vid överträdelse av kör- och vilotidsreglerna samt vid brott mot bestämmelserna om cabotage. Vidare pågår ett arbete inom EU med omförhandlingar av flera av EU:s rättsakter inom det s.k. mobilitetspaketet. Det omfattar bl.a. tillträdet till godstransportmarknaden inkluderat reglerna om cabotage samt bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare. Förslaget innehåller även specialutformade regler för utstationering av yrkesförare inom vägtransportområdet, s.k. "lex specialis" regler. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 68. Rskr. 2016/17:220 Fossiloberoende transporter Prop. 2016/17:21, prop. 2016/17:112, bet. 2016/17:TU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om luftfart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör främja användningen av biodrivmedel i luftfarten genom lämpliga styrmedel och åtgärder som bl.a. att undersöka möjligheten att differentiera start- och landningsavgifter baserat på bränsle. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.8.5) görs en satsning på utveckling och forskning av biobränsle för flyg. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ökas med 20 miljoner. kronor 2018, 30 miljoner kronor för 2019 och 50 miljoner kronor för 2020 för att stödja utveckling av biobränsle till flyg. Den 22 februari 2018 uppdrog regeringen åt en särskild utredare att analysera hur flygets användning av hållbara biobränslen med hög klimatprestanda kan främjas för att bidra till övergången till ett fossilfritt energisystem och minskad klimatpåverkan samt att vid behov föreslå hur det eller de styrmedel som är lämpligast för att minska flygets utsläpp genom användning av hållbara biobränslen bör utformas Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2019 (dir. 2018:10). Utredaren ska vidare bedöma, dels vilken inblandning av biobränsle som är rimlig att uppnå när styrmedel som utredningen föreslår ska träda i kraft med hänsyn till tillgång och pris på sådana bränslen samt efterfrågan i andra sektorer, dels förutsättningarna för att öka inblandningen av hållbara biobränslen över tid utifrån samma faktorer. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 69. Rskr. 2016/17:234 Planering och byggande Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:CU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör fortsätta arbetet med att förbättra och förenkla plan- och bygglagen (2010:900) och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU15 s. 21 f.). Åtgärder under 2017 med anledning av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2013/14:187 (N 17). Punkt 21 om studentbostäder*: Regeringen beslutade den 23 februari 2017 om kommittédirektiven Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m. (dir. 2017:22). En kommitté ska bl.a. göra en systematisk och grundlig översyn över kraven i 8 kap. plan- och bygglagen, 3 kap. plan- och byggförordningen (2011:338) och Boverkets byggregler, bl.a. i syfte att säkerställa att regelverket är ändamålsenligt utformat. Kommittén kommer därvid även att se över kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga generellt, dvs. inte enbart i fråga om studentbostäder. Kommittén ska lämna sitt slutbetänkande senast den 13 december 2019. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 21. 70. Rskr. 2016/17:238 Väg- och fordonsfrågor Prop. 2016/17:112, prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU14. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om tunga fordon: Den 11 maj 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 360). Punkt 4 om långa lastbilar*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över hur längre fordonståg i högre utsträckning kan tillåtas på det svenska vägnätet och tillkännager detta för regeringen. Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen (1998:1276) för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som träder i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 71. Rskr. 2016/17:243 Offentlighet, sekretess och integritet Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:KU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om sekretessbrytande bestämmelse vid vanvård av djur*: Riksdagen har gett regeringen tillkänna att regeringen, så snart som möjligt, bör återkomma till riksdagen med ett förslag till en sekretessbrytande bestämmelse vid vanvård av djur. Djurskyddsutredningen har i sitt betänkande Ny djurskyddslag (SOU 2011:75) föreslagit att det ska införas en sekretessbrytande bestämmelse så att hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom socialtjänsten får lämna uppgifter vidare om djurskyddsproblem till den berörda djurskyddskontrollmyndigheten. Regeringen har i januari 2018 beslutat om en lagrådsremiss om en ny djurskyddslag. I den nämnda lagrådsremissen föreslår regeringen också att det förs in bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som möjliggör för personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt verksamheter enligt lagen (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade att lämna sådana uppgifter om ett djur till djurskyddskontrollmyndigheterna eller Polismyndigheten som är nödvändiga för ett ingripande från myndigheternas sida. Regeringen planerar att överlämna en proposition med den här aktuella lagändringarna till riksdagen i mars 2018. Denna punkt i tillkännagivandet planeras att avslutas mot den kommande propositionen. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 72. Rskr. 2016/17:258 Viktiga meddelanden till allmänheten via telefon Prop. 2016/17:113, bet. 2016/17:FöU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 maj 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 406). 73. Rskr. 2016/17:276 Fler steg för en effektivare plan- och bygglag Prop. 2016/17:151, bet. 2016/17:CU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 maj 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 424). 74. Rskr. 2016/17:280 Ändring i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel Prop. 2016/17:155, bet. 2016/17:MJU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 488). 75. Rskr. 2016/17:329 Sjöfartsfrågor Prop. 2016/17:134, skr. 2016/17:164, prop. 2016/17, bet. 2016/17:TU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 601). 76. Rskr. 2016/17:333 Statligt ägda bolag i omvandling Prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om omvandling av vissa statligt ägda bolag när det gäller a 1-4 och b 1: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB. Regeringen beslutade den 28 november 2017 att avyttra statens aktier i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB genom att underteckna aktieöverlåtelseavtal med Euroapotheca UAB. Köpeskillingen är 1 694 miljoner kronor. Förvärvet var villkorat bland annat av Konkurrensverkets godkännande. Efter att Konkurrensverket meddelade sitt godkännande av transaktionen var samtliga villkor för aktieöverlåtelsen uppfyllda och den 8 februari 2018 slutfördes transaktionen. Punkterna 1 a 1-4 och b 1 är därmed slutbehandlade. när det gäller a 5-8 och b 2: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Metria AB. Aktierna i Metria AB förvaltas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) till dess att en eventuell försäljning sker. Ärendet bereds vidare. när det gäller a 9-13 och b 3: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Swedish National Road Consulting AB (SweRoad) eller om en avyttring inte är genomförbar vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla bolaget genom likvidation. Regeringen uppdrog den 26 oktober 2017 åt Trafikverket, som förvaltar statens aktier i bolaget, att avyttra eller avveckla statens innehav i SweRoad (N2017/06549/SUBT). Enligt uppdraget ska Trafikverket i första hand avyttra SweRoad och i andra hand, om en analys visar att en avyttring av statens aktier i SweRoad helt eller delvis inte är genomförbar, avveckla SweRoad genom likvidation. Enligt uppdraget skulle en analys av förutsättningarna för en avyttring respektive en avveckling av statens innehav i SweRoad, tillsammans med en tidplan, lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 november 2017. I den analys som lämnades den 28 november 2017 gör Trafikverket bedömningen att förutsättningarna för en avyttring av bolaget är goda och att en avyttring bedöms kunna ske under våren 2018. Ärendet bereds vidare. när det gäller a 14: Riksdagen bemyndigar regeringen att medge att AB Göta kanalbolag pantsätter, utarrenderar, avstyckar eller helt eller delvis avyttrar sådan mark inom den s.k. kanalfastigheten som inte behöver ägas av bolaget för att bevara Göta kanals värde som kulturhistoriskt byggnadsverk eller turistattraktion. Bolaget inkom den 18 januari 2018 med ansökan om regeringens medgivande att få avyttra vissa delar av den s.k. kanalfastigheten i enlighet med riksdagens bemyndigande. Ärendet bereds vidare. när det gäller a 15: Riksdagen har bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Swedesurvey Aktiebolag genom likvidation. Avveckling av Swedesurvey Aktiebolag genom likvidation beräknas inledas under 2018. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 a 5-15 och b 2-3. 77. Rskr. 2016/17:338 En livsmedelsstrategi för Sverige Prop. 2016/17:104 samt motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU23 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en livsmedelsstrategi för Sverige: Riksdagen har godkänt regeringens förslag till övergripande mål för livsmedelsstrategin och mål för tre strategiska områden. Regeringen beslutade den 1 februari 2018 att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna, vad avser punkt 1. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om konkurrenskraftiga regler och villkor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa generellt goda företagsvillkor i hela Sverige och att nationella regler inte ska gå längre än EU:s gemensamma regelverk (bet. 2016/17:MJU23 s. 33) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 1, 2016/17:3616 yrkande 1, 2016/17:3618 yrkande 1 och 2016/17:3620 yrkande 1 i denna del. I förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning framgår att konsekvensutredningar bl.a. ska innehålla en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt ska konsekvensutredningen innehålla ytterligare beskrivningar av ett antal faktorer. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder som kan kopplas till området regler och villkor. Ett exempel är det uppdrag som regeringen i mars 2017 gav till Sveriges lantbruksuniversitet om att inrätta ett vetenskapligt råd för djurskydd. Rådet ska bistå med vetenskapligt stöd i föreskriftsarbetet på djurskyddsområdet samt identifiera, sammanställa och utvärdera vetenskaplig forskning på området. Ärendet bereds vidare. Punkt 8 om konkurrenskraft - en uppgift för myndigheterna*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att myndigheter som arbetar med företag i livsmedelskedjan bör få ett främjandeuppdrag (bet. 2016/17:MJU23 s. 51) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:2010 yrkande 4, 2016/17:3615 yrkande 3, 2016/17:3616 yrkande 3, 2016/17:3618 yrkande 3 och 2016/17:3620 yrkande 3. Konkurrenskraft är ett område som flera myndigheter redan arbetar med. Av förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk framgår bl.a. att myndigheten ska arbeta för ett konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet. Av förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket framgår att myndigheten ska underlätta samt skapa goda förutsättningar för företagande i livsmedelssektorn. Båda myndigheterna ska även säkerställa att föreskrifter och vägledande dokument är utformade på ett kostnadseffektivt och förståeligt sätt. Regeringen har i regleringsbreven till länsstyrelserna, Statens jordbruksverk, Livsmedelsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och Tillväxtverket uppdragit åt myndigheterna att redovisa deras bedömningar av myndigheternas uppdrag i förhållande till livsmedelsstrategin. Motsvarande uppdrag har lämnats till Verket för innovationssystem genom regeringsbeslut den 25 januari 2018. Livsmedelsverket fick 2017 även i uppdrag att redovisa hur arbetet för att göra det enklare att starta och driva livsmedelsföretag, med särskilt fokus på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt, liksom hur myndighetens arbete med service, effektivitet och bemötande, ska fortsätta. Uppdraget redovisades i april 2017. Ett flertal åtgärder redovisades, bl.a. utveckling av digitala verktyg riktade till både inspektörer och företagare och ökad samverkan kontrollmyndigheter emellan. Uppdragen till myndigheterna att redovisa deras bedömningar av myndigheternas uppdrag i förhållande till livsmedelsstrategin ska redovisas senast den 31 maj 2018. Därefter kan regeringen ta ställning till eventuella ytterligare åtgärder. Ärendet bereds vidare. Punkt 17 om effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att ha effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser för växtskyddsmedel (bet. 2016/17:MJU23 s. 91) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 2, 2016/17:3616 yrkande 2, 2016/17:3618 yrkande 2 och 2016/17:3620 yrkande 2. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder som kan kopplas till det område som tillkännagivandet avser. Ett exempel är att regeringen i mars 2017 förtydligade att Växtskyddsrådets arbete framöver ska syfta till att stödja prövningen av produktgodkännande, bl.a. genom fördjupad dialog och kunskapsutbyte. Vidare uppdrog regeringen åt Statens jordbruksverk att, i samverkan med Kemikalieinspektionen, inrätta ett sekretariat för att planera och administrera rådets möten. Uppdraget delredovisades den 14 februari 2018. Ärendet bereds vidare. Punkt 23 om förenklade regler för viltkött*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött (bet. 2016/17:MJU23 s. 116) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:2445 yrkande 21 och 2016/17:3618 yrkande 49. Inga åtgärder som en direkt följd av tillkännagivandet har vidtagits ännu, men kartläggning av möjliga åtgärder pågår. Ärendet bereds vidare. Punkt 26 om hållbara och medvetna val*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val (bet. 2016/17:MJU23 s. 123) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 5, 2016/17:3616 yrkande 5, 2016/17:3618 yrkande 5 och 2016/17:3620 yrkande 5. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder som kan kopplas till det område som tillkännagivandet avser. Ett exempel är att regeringen i februari 2017 uppdrog åt Livsmedelsverket att undersöka förutsättningarna för att vidareutveckla konceptet nyckelhålet, med syftet att underlätta för konsumenter att göra medvetna val. Livsmedelsverket lämnade en delredovisning den 28 februari 2018 och kommer att lämna en slutredovisning i februari 2020. Regeringen välkomnar den frivilliga märkning som finns, vilken ger konsumenterna verktyg att göra medvetna val. Ärendet bereds vidare. Punkt 33 om att främja livsmedelsexporten*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att underlätta och främja livsmedelsexport (bet. 2016/17:MJU23 s. 142) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 6, 2016/17:3616 yrkande 7, 2016/17:3618 yrkande 6 och 2016/17:3620 yrkande 6. Regeringen har vidtagit flera åtgärder på området livsmedelsexport. I september 2017 lanserades Team Sweden Livsmedel för att underlätta samverkan mellan aktörer med målet att utveckla och öka den svenska livsmedelsexporten. En nationell exportsamordnare har anställts inom Regeringskansliet för att stärka livsmedelsföretagens exportförmåga. Den 14 december 2017 presenterade regeringen en förstärkt satsning på svensk livsmedelsexport med ett uppdrag till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) om att skapa ett regionalt livsmedelsexportprogram, ta fram en exportstrategi för ekologiska livsmedelsprodukter samt att ha personer på Sveriges export- och investeringsråds utlandskontor som ska bidra till en ökad livsmedelsexport på specifika tillväxtmarknader. En ytterligare satsning som presenterades den 14 december 2017 var ett uppdrag till Statens jordbruksverk och Livsmedelsverket att underlätta för företag som är intresserade att exportera till tredje land genom att stödja processen vid anläggningsinspektion. Uppdraget om en förstärkt satsning på livsmedelsexport ska redovisas senast den 28 februari 2019. Ärendet bereds vidare. Punkt 37 om mål för ekologisk produktion om konsumtion*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer (bet. 2016/17:MJU23 s. 152) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 4, 2016/17:3616 yrkande 4, 2016/17:3618 yrkande 4 och 2016/17:3620 yrkande 4. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3) redogör regeringen för sina mål för ekologisk produktion och offentlig ekologisk konsumtion. Statens jordbruksverk har den 15 juni 2017 fått i uppdrag att föreslå en handlingsplan för hur målen ska nås. Uppdraget redovisades den 28 februari 2018. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 8, 17, 23, 26, 33 och 37. 78. Rskr. 2017/18:13 Tillsyn över vissa installationer för alternativa drivmedel Prop. 2016/17:207, bet. 2017/18:TU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändring i lagen om krav på installationer för alternativa drivmedel: Den 13 oktober 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 941). Punkt 2 om ändring i marknadsföringslagen: Den 26 oktober 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 942). 79. Rskr. 2017/18:14 Ändringar i fiskelagen Prop. 2016/17:183, bet. 2017/18:MJU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 december 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 945). 80. Rskr. 2017/18:19 Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande Prop. 2016/17:195, bet. 2017/18:CU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 985). 81. Rskr. 2017/18:21 Ändringar i konkurrenslagen Prop. 2017/18:15, bet. 2017/18:NU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändringar i konkurrenslagen: Den 2 november 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 986 och 987). Punkt 2 om ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler: Den 2 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 988). 82. Rskr. 2017/18:25 Regelförenkling för sjöfarten Prop. 2016/17:205, bet. 2017/18:TU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 november 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1055-1057). 83. Rskr. 2017/18:61 Höständringsbudget för 2017 Prop. 2017/18:2, bet. 2017/18:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 30 november 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik och ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. 84. Rskr. 2017/18:67 Statliga företag Skr. 2016/17:140, skr. 2016/17:184, bet. 2017/18:NU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om skrivelsen med 2017 års redogörelse för företag med statligt ägande: Den 18 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen när det gäller punkt 1 till handlingarna. Punkt 2 om skrivelsen om statens bolagsinnehav: Den 18 januari 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen när det gäller punkt 2 till handlingarna. 85. Rskr. 2017/18:70 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 18 när det gäller a: Den 7 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 avseende Lantmäteriet och anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Boverket inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. när det gäller b: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Boverket inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. 86. Rskr. 2017/18:84 Genomförande av ändringar i dricksvattendirektivet Prop. 2017/18:25, bet. 2017/18:MJU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 december 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1288). 87. Rskr. 2017/18:99 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2017/18:1 utg.omr. 23, bet. 2017/18:MJU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23 och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU2 s. 12 f.). Ärendet bereds. Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 23 när det gäller a: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och anslagen 1:7 Ersättningar för viltskador m.m., 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., 1:22 Främjande av rennäringen m.m., 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet samt 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet och anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Därmed är denna del slutbehandlad. när det gäller b 1: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Kammarkollegiet. Därmed är denna del slutbehandlad. när det gäller b 2: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 avseende anslaget 1:24 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd. Därmed är denna del slutbehandlad. Punkt 3 om användning av särskilda kontot under Samefonden: Ärendet bereds. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 3. 88. Rskr. 2017/18:104 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2017/18:1 utg.omr. 22, bet. 2017/18:TU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen. Regeringen antog i januari 2017 En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem. Riksdagen anser att den flygstrategi som regeringen beslutat om inte i tillräcklig utsträckning stärker flygets konkurrenskraft. Trafikutskottet har bland annat pekat på det i utskottsmajoritetens ögon ovälkomna förslaget om en nationell flygskatt. Riksdagen har därför tillkännagett för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen samt för att stärka näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet. Ärendet bereds. Punkt 2 om regionala flygplatser*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen anser att de problem som de regionala flygplatserna idag upplever inte får en tillräckligt ingående och allsidig belysning i den flygstrategi som regeringen presenterat. Riksdagen menar även att den föreslagna flygskatten riskerar att försämra möjligheterna för de regionala flygplatserna. Därutöver anser riksdagen att det behövs en översyn av de regionala flygplatsernas möjligheter att långsiktigt kunna bidra till tillväxten. Ärendet bereds. Punkt 4 om anslagen för 2018 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer när det gäller a: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Post- och telestyrelsen samt anslag 2:4 Informationsteknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Trafikanalys, Transportstyrelsen, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut samt anslagen 1:8 Viss internationell verksamhet och 1:11 och 1:14 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. när det gäller b 1: Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. när det gäller b 2: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Trafikverket samt anslagen 1:11 och 1:14 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. när det gäller c: Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 avseende Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. när det gäller d: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Luftfartsverket och Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2. 89. Rskr. 2017/18:106 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2017/18:1, utg.omr. 24, bet. 2017/18:NU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 24 när det gäller a: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 avseende Bolagsverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Patent- och registreringsverket, Sveriges geologiska undersökning, Tillväxtverket, Verket för innovationssystem samt anslagen 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel, 1:7 Turistfrämjande, 1:12 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal, 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag, 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag, 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer, 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation samt i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Konkurrensverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv. när det gäller b 1: Norrlandsfonden, anslag 1:5 Näringslivsutveckling, beslutade regeringen den 18 december 2017 regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Tillväxtverket att Kammarkollegiet disponerar anslagspost 1 och mot rekvisition till Stiftelsen Norrlandsfonden ska utbetala 200 000 000 kronor tidigast den 1 maj 2018. när det gäller b 5: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för 2018 avseende Sveriges geologiska undersökning, Tillväxtverket och Verket för innovationssystem inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Konkurrensverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. 90. Rskr. 2017/18:107 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Prop. 2017/18:1 utg.omr. 19, bet. 2017/18:NU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 19 när det gäller a om anslagen för 2018: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder samt anslagen 1:3 och 1:3 (2015) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 24 Näringsliv. när det gäller b om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder samt anslagen 1:3 och 1:3 (2015) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Punkten är slutbehandlad. 91. Rskr. 2017/18:114 Extra ändringsbudget för 2017 - kapitaltillskott till Postnord AB Proposition 2017/18:39, bet. 2017/18:FiU28 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om extra ändringsbudget för 2017 när det gäller kapitaltillskott till Postnord AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om kapitaltillskott till PostNord AB på högst 400 000 000 kronor, förutsatt att Europeiska kommissionen godkänner den del av den danska statens kapitaltillskott som är föremål för kommissionens prövning. Ärendet är anmält till kommissionen för prövning. Ärendet bereds vidare. när det gäller ändrad ram för utgiftsområde och ändrat anslag: Den 18 december 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 1.17 Kapitalinsatser i statliga bolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv innebärande ny anslagsnivå om 401 000 000 kronor. Medlen får användas först efter beslut av regeringen. Ärendet bereds vidare. 2.10 Kulturdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:140 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Ku 16), 2010/11:75 (Ku 7), 2011/12:75 (Ku 3), 2012/13:75 (Ku 1), 2013/14:75 (Ku 1), 2014/15:75 (Ku 1), 2015/16:75 (Ku 1) och 2016/17:75 (Ku 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 7 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Denna modell har genom åren analyserats och kritiserats utifrån olika aspekter i utredningar och översyner. Bristerna blir påtagliga då flera institutioner nu står inför omfattande renoveringar som innebär så kraftiga hyreshöjningar att kostnadshyresmodellen inte längre kan sägas ge stabila hyresförutsättningar. Det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i de lokaler som formats för dessa specifika ändamål. Mot denna bakgrund bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 11.5) att nya alternativa och hållbara hyresmodeller bör utredas för de fem institutionerna, i syfte att skapa bättre förutsättningar för verksamheten. I översynen bör ingå att värdera och bedöma möjligheterna till att de föreslagna alternativa modellerna kan tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Inom Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med att ta fram direktiv för översynen. Riksmötet 2011/12 2. Rskr. 2011/12:224 Radio- och tv-frågor Mot. 2011/12:Kr221, 2011/12:Kr297, 2010/11:K290, bet. 2011/12:KU16 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Ku 4), 2013/14:75 (Ku 4), 2014/15:75 (Ku 3), 2015/16:75 (Ku 2) och 2016/17:75 (Ku 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om evenemangslista*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen snarast bör tillsätta en utredning för att avgöra hur en evenemangslista ska utformas (bet. 2011/12:KU16, s. 6). Regeringen gav den 7 februari 2013 Myndigheten för radio och tv i uppdrag att analysera och lämna förslag till hur en evenemangslista kan utformas. Uppdraget redovisades den 15 november 2013 och har remissbehandlats. Under regeringens beredning av ärendet gjordes ett andra tillkännagivande av riksdagen i vilket regeringen uppmanades beakta vissa synpunkter på listans utformning (jfr rskr. 2013/14:230). Med anledning av det andra tillkännagivandet gav regeringen ett nytt uppdrag till myndigheten, vilket redovisades i februari 2016. De nya förslagen från myndigheten har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Riksmötet 2013/14 3. Rskr. 2013/14:60 Bildning och tillgänglighet - radio och tv i allmänhetens tjänst 2014-2019 Prop. 2012/13:164, bet. 2013/14:KrU3 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ku 9), skr. 2014/15:75 (Ku 6), skr. 2015/16:75 (Ku 4) och 2016/17:75 (Ku 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om reglering och redovisning av programföretagens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen ska överväga en förändring som gör det möjligt för programföretagen att inom ramen för nuvarande reglering i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget (bet. 2013/14:KrU3, s. 11). Som meddelades i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg. omr. 17 s. 41) har regeringen i tilläggsdirektiven till den parlamentariska public service-kommittén (dir. 2017:73) gett kommittén i uppdrag att föreslå hur en ändamålsenlig reglering bör utformas samt bedöma vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att ett tillgodoräknande av verksamhet på internet inom ramen för nuvarande reglering ska vara möjligt. Om ett tillgodoräknande bedöms vara möjligt inom ramen för nuvarande reglering ska kommittén överväga vilka ändringar som behöver göras och lämna förslag på dessa. Kommittén ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 29 juni 2018. I tilläggsdirektiven aviserar regeringen även sin avsikt att senast i början av 2018 tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över yttrandefrihetsgrundlagen. Ett av ändamålen med en sådan översyn är att ge förutsättningar för en mer ändamålsenlig reglering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om tillståndsperiodens längd och halvtidsöversynen: Den 19 december 2013 beslutade regeringen om sändningstillstånd från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019 för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Halvtidsöversynen genomfördes den 22 februari 2017. Som meddelades i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17 s. 160) redovisade kultur- och demokratiministern resultatet av översynen för riksdagens kulturutskott den 21 mars 2017. Statsrådet konstaterade att ingenting har framkommit vid översynen som kräver ändringar i de nu gällande tillstånden, men att flera frågor kommer att vara avgörande inför utformningen av uppdragen för nästa tillståndsperiod. Dessa frågor ingår i tilläggsdirektiven till den parlamentariska public service-kommittén (dir. 2017:73). Punkten är slutbehandlad. 4. Rskr. 2013/14:230 Etermediefrågor Mot. 2012/13:Kr320, 2013/14:Kr339, bet. 2013/14:KU28 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ku 9), 2015/16:75 (Ku 5) och 2016/17:75 (Ku 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om evenemangslista*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen vid den fortsatta beredningen av förslaget från Myndigheten för radio och tv bör beakta vad konstitutionsutskottet anfört i frågan (bet. 2013/14:KU28, s. 6). I enlighet med det som aviserats i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg. omr. 17 s. 39 f.) gav regeringen den 5 november 2015 Myndigheten för radio och tv (nuvarande Myndigheten för press, radio och tv) i uppdrag att ta fram ett förslag till evenemangslista med bl.a. villkor om högre befolkningstäckning än vad som tidigare föreslagits. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 29 februari 2016. Myndighetens nya förslag har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Riksmötet 2014/15 5. Rskr. 2014/15:156 Minoritetsfrågor Mot. 2014/15:1719, bet. 2014/15:KU16 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 10) och 2016/17:75 (Ku 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om antiziganism, romsk inkludering och inrättande av ett romskt förvaltningsområde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering (bet. 2014/15:KU16 s. 6 f.). Flera satsningar mot antiziganism och för romsk inkludering pågår, bl.a. inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering (skr. 2011/12:56), se redogörelse i prop. 2017/18:1 utg.omr. 1 avsnitt 9.5. Arbetet med att tillgodose riksdagens tillkännagivande kommer därmed att fortsätta. 6. Rskr. 2014/15:157 Mediefrågor Mot. 2014/15:Kr112, 2014/15:Kr193, 2014/15:Kr295, 2014/15:Kr1329, bet. 2014/15:KrU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 11) och 2016/17:75 (Ku 9). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om finansieringen av public service-bolagens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att en utredning om radio- och tv-avgiften bör komma till stånd i god tid inför nästa tillståndsperiod 2020 (bet. 2014/15:KrU3, s. 6). Regeringen beslutade den 16 december 2016 om direktiv till en parlamentarisk kommitté med uppdrag att föreslå ett långsiktigt hållbart och solidariskt finansieringssystem för radio och tv i allmänhetens tjänst (dir. 2016:111). Som redovisas i kommittédirektiven (s. 3) är tillkännagivandet därigenom slutbehandlat. Regeringen lade ärendet till handlingarna i samband med budgetpropositionen för 2018. 7. Rskr. 2014/15:195 Statens stöd till dagspressen Prop. 2014/15:88, bet. 2014/15:KU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 13) och 2016/17:75 (Ku 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om initiativ som syftar till att en ny försöksverksamhet inleds med samdistribution av tidningar och post med möjlighet för fler aktörer än Posten AB att delta (bet. 2014/15:KU12, s. 28). Regeringen har den 17 december 2015 uppdragit åt Post- och telestyrelsen att kartlägga förutsättningarna inom det postala regelverket för att genomföra försöksverksamhet med samdistribution av post och tidningar på sådant sätt som riksdagen förordat (N2015/088977/ITP). Post- och telestyrelsen redovisade den 31 mars 2016 att marknaden utvecklats så att samdistribution av post och tidningar på marknadsmässiga grunder sker på fler orter och att myndigheten inte har några verksamma rättsmedel att genomföra försöksverksamhet på sådant sätt som riksdagen förordat (N2016/02494/D). Se redovisningen under punkt 7 om utredningen om en översyn av postlagstiftningen i ett digitalt samhälle. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om reklamskatten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om möjligheten att stegvis påbörja processen med att avveckla reklamskatten för dagspressen. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget för 2018, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.25 s. 589 f.) föreslog regeringen att reklamskatten för annons i periodisk publikation som inte utgör annonsblad, katalog eller program slopas. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018. Punkten är slutbehandlad. Punkt 7 om fortsatt behandling av Presstödskommitténs fyra huvudförslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att Presstödskommitténs fyra huvudförslag om samdistribution av tidningar och post, avskaffande av reklamskatten, en ny stödtrappa för hög- och medelfrekventa dagstidningar och ett nytt omställningsstöd, med beaktande av de olika tidsperspektiv som måste anläggas för förslagens genomförande, bör ses som delar av en sammanhållen presstödspolitik och hanteras samordnat (bet. 2014/15:KU12, s. 36). Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (Förslag till statens budget för 2018, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.25) föreslagit att reklamskatten för annons i periodisk publikation som inte utgör annonsblad, katalog eller program slopas. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018. Se redovisning under punkt 5. Utredningen om en översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (N 2015:06) som bl.a. har haft till uppgift att utreda effekterna av samdistribution av post och tidningar och hur det skulle påverka möjligheterna för marknadstillträde och effektiv konkurrens har i april 2016 lämnat delbetänkandet Som ett brev på posten - Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:27) och i september 2016 slutbetänkandet Till sista utposten - En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:54). Utredningens förslag låg till grund för regeringens beslut den 12 oktober 2017 om förordning om en ändring av postförordningen (2010:1049) (SFS 918), som innebär att den samhällsomfattande posttjänstens befordringskrav för brev med normalporto ändras från övernattbefordran till tvådagarsbefordran, samt för proposition 2017/18:41 Ändringar i postlagen som regeringen beslutade den 9 november 2017. Övergången till tvådagarsbefordran kan underlätta samdistribution av post och tidningar. Propositionen innehåller inga förslag om samdistribution. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2014/15:241 Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund Mot. 2014/15:1903 och 2358, bet. 2014/15:KrU11 Tidigare redovisad: se skr. 2015/16:75 (KU 15) och 2016/17:75 (KU 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om att underlätta för det civila samhällets organisationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att det civila samhället måste värnas, stärkas och dess självständighet bevaras. Detta bör ske bl.a. genom att man tar bort onödiga regler som utgör hinder eller begränsningar (bet. 2014/15:KrU11 s. 3). Den 25 februari 2016 överlämnade Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (U 2014:04) sitt betänkande Palett för ett stärkt civilsamhälle, (SOU 2016:1) till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringskansliet har påbörjat arbetet med att genomföra utredarens förslag, bl.a. genom att överväga uppdrag till myndigheter för att undanröja hinder och underlätta för det civila samhället. En skrivelse om det civila samhället planeras lämnas till riksdagen under första halvan av 2018. I budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen vidare en förstärkning av kunskapsuppdraget för Myndigheten för ungdomsfrågor och det civila samhället från 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2015/16 9. Rskr. 2015/16:85 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2015/16/:1, bet. 2015/16:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 21) och 2016/17:75 (Ku 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om Konstnärsnämndens namn och organisation: Regeringen har återkommit till riksdagen i frågan i propositionen Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116) där regeringen föreslår upphävande av riksdagsbindningar i frågor om den verksamhet som bedrivs av Sveriges bildkonstnärsfond och verksamhetens organisation. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2016/17:KrU9, rskr. 2016/17:281). Regeringen har den 19 oktober 2017 beslutat om förordning om ändring i förordningen (2007:1199) med instruktion för Konstnärsnämnden (SFS 926). Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om Svenska spels bidrag till kulturverksamhet: Vid AB Svenska Spels årsstämma den 27 april 2016 beslutades om disposition av bolagets vinst i enlighet med riksdagens beslut. Regeringen har inte fattat beslut om fördelning av samtliga medel. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2015/16:136 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Mot. 2015/16:156 (delvis), bet. 2015/16:KU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (KU 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Åtgärder med anledningen av riksdagens beslut redovisas under punkt 11. 11. Rskr. 2015/16:137 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Mot. 2015/16:156 (delvis), bet. 2015/16:KU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (KU 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ansvar för skolhuvudmän m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar (bet. 2015/16:KU4, s. 26 f.). Statens skolverk har deltagit i Europarådets projekt Teaching controversial issues som syftar till att utveckla vidareutbildningar och stödmaterial för lärare och pedagoger om hur de kan undervisa i kontroversiella ämnen som t.ex. extremism och terrorism. Detta stödmaterial har Statens skolverk översatt till svenska och det har under 2017 pilottestats av ett antal lärare. Regeringen har gett Statens skolverk i uppdrag att utreda vilken roll utbildningen inom skolväsendet har enligt gällande regelverk i arbetet mot våldsbejakande extremism. Utgångspunkten för utredningen ska vara utbildningens syfte men även ansvar och skyldigheter för skolhuvudmännen gällande enskilda barn och elever samt hur skolväsendet ska samverka med aktörer som socialtjänst och polisen i dessa frågor. Skolverket ska också förstärka de insatser som genomförs i syfte att stödja lärare att bemöta olika former av intolerans och extremism. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att det bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna eftersom de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar (bet. 2015/16:KU4, s. 26 f.). I regleringsbrevet för 2017 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att redovisa hur myndigheten i bidragshandläggningen prövar och följer upp villkor om demokratisk uppbyggnad och respekt för demokratins idéer. MUCF skulle även bedöma om det finns behov av att utveckla prövningen och kontrollen och vid behov föreslå åtgärder. Uppdraget redovisades i september 2017. MUCF bedömer att den granskning och kontroll av sökande organisationer, och om de lever upp till demokrativillkoren, som myndigheten utför i dag har genomförts utifrån de resurser som myndigheten har haft till sitt förfogande. Myndigheten har dock identifierat behov av att vidareutveckla delar av den kontroll och prövning som genomförs. Regeringen avser att under 2018 tillsätta en utredning som ska se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar. Regeringen har tidigare tillsatt en utredning som ska se över statens stöd till trossamfund (dir. 2016:62). Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2018. Den 15 juni 2017 beslöt regeringen även att en särskild utredare ska se över och analysera vissa frågor som rör Allmänna arvsfondens verksamhet (dir. 2017:68). Utredaren ska bl.a. föreslå hur ett villkor kan utformas som ser till att bara organisationer som i sin verksamhet respekterar värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle kan få stöd. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om att förhindra radikalisering och rekrytering i digitala miljöer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att det är viktigt att i digitala miljöer där det förekommer våldsförhärligande budskap som utgör verktyg för rekrytering till extremistiska organisationer och konstellationer sprida positiva motbudskap om demokrati och våra grundläggande värden (bet. 2015/16:KU4, s. 26 f.). Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har fått i uppdrag att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda under 2016-2018 (Ku2016/01373/D). I linje med den nya överenskommelsen om åtgärder mot terrorism från den 7 juni 2017 som regeringen har slutit med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna avser regeringen förstärka FOI:s uppdrag i syfte att göra ytterligare och mer fördjupade analyser och utveckla samverkan med internationella aktörer. Statens medieråd har i samarbete med Forum för levande historia och Konstfack tagit fram ett stödmaterial för pedagoger: Propaganda och bilders makt - hur och varför? (Ku2017/00595/D). Materialets målsättning är att bidra till att stärka ungas förmåga att kunna urskilja starkt vinklade budskap samt stötta pedagoger i deras arbete. Materialet kompletterar myndighetens digitala utbildningsmaterial om medie- och informationskunnighet; MIK för mig. Regeringen avvaktar redovisningarna av uppdraget till FOI innan en bedömning av vidare åtgärder kan göras. Punkt 7 är därmed inte slutbehandlad. Punkt 9 om beredskap för att hantera avhoppare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som fortfarande förespråkar våldsbejakande ideologier eller som återvänder och misstänks för att ha begått grova brott utomlands (bet. 2015/16:KU4, s. 33 f.). Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har haft i uppdrag att bistå kommunerna i att utveckla insatser för individer som vill lämna våldsbejakande extremistiska rörelser (dir. 2016:43). Samordnarens uppdrag slutredovisades den 12 januari 2018. Regeringen gav i oktober 2016 nya uppdrag till Socialstyrelsen (Ku2016/02295/D), Statens institutionsstyrelse (Ku2016/02296/D) och Kriminalvården (Ju2016/06988/KRIM) om att vidareutveckla respektive myndighets arbete ytterligare när det gäller det förebyggande arbetet. Det handlar både om att förebygga radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism och utveckla arbetet med individer som är involverade i våldsbejakande extremism. Dessa uppdrag ska slutredovisas den 18 maj 2018. Studier visar att psykisk ohälsa inte är ovanligt bland unga som radikaliserats och dragits in i våldsbejakande extremism. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att göra en kartläggning av hälso- och sjukvårdens erfarenheter av sådana ärenden (Ku2016/02713/LS). I november 2017 gav regeringen ett utökat uppdrag till Kriminalvården i syfte att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism (Ju2017/08663/Krim). Uppdraget innebär att myndigheten bl.a. ska intensifiera utbildningsinsatserna och utveckla beredskapen att arbeta med s.k. återvändare genom att i tillämpliga delar använda den manual som tagits fram av Radicalisation Awareness Network (RAN). Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell vägledning för socialtjänstens arbete med enskilda individer och familjer som återvänder från strider för våldsbejakande extremistiska grupper i utlandet (Ku2017/01469/D). Vägledningen ska även utgöra ett stöd till socialtjänsten i ärenden som rör individer som är involverade i andra våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige och dessa individers närstående. Under 2018 avsätter regeringen 15 miljoner kr till statsbidrag som kommuner och det civila samhället kan söka för att bl.a. utveckla stödjande verksamheter för individer som vill lämna sådana rörelser. Regeringen avvaktar redovisningarna av dessa uppdrag innan en bedömning av vidare åtgärder kan vidtas. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2015/16:198 Kultur för alla Mot. 2015/16:2137, bet. 2015/16:KrU10 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 17). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om kulturens roll för hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om vikten av att ta till vara kulturens roll för hälsa (bet. 2015/16:KrU10 s. 15 f.). Under åren 2011-2013 fick Statens kulturråd i uppdrag att fördela särskilda medel som främjar äldre människors delaktighet i kulturlivet genom såväl kulturupplevelser som eget skapande i gemenskap med andra. Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg. omr. 17 s. 64) redovisat att många uppskattade projekt har kunnat förverkligas inom ramen för satsningen. Vid 2017 års dialog om kultursamverkansmodellen mellan den regionala och nationella politiska nivån bereddes samtliga län och Sveriges Kommuner och Landsting möjlighet att informera om de arbeten som pågår runt om i landet när det gäller kultur och hälsa. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg. omr. 17 s. 35 f.) redogjort för de många projekt om kultur och hälsa som pågår runt om i Sverige. För att stärka en nationell överblick över området kultur och hälsa har regeringen den 30 november 2017 gett Statens kulturråd i uppdrag att genomföra en översyn om hur det strategiska arbetet, utifrån forskning och beprövad erfarenhet, bedrivs i samtliga län och hur kunskapsutbyte och samverkan kan vidareutvecklas. En redovisning ska lämnas till Regeringskansliet senast den 20 augusti 2018. 13. Rskr. 2015/16:289 Förutsättningar för svensk film Mot. 2015/16: Kr1848, 2015/16:Kr335, 2015/16:Kr3387, bet. 2015/16:KrU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17 (KU 19) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning om filmpolitikens framtid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en bred parlamentarisk filmutredning (bet. 2015/16:KrU11, s. 15). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17, s. 34) redovisade regeringen sin avsikt att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken. Utvärderingen kommer att genomföras i linje med riksdagens tillkännagivande när tillräcklig tid har förflutit för att en utvärdering ska kunna bli meningsfull. Regeringen och Stiftelsen Svenska Filminstitutet följer löpande utvecklingen och överväger vid behov justeringar. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform snarast bör utredas (bet. 2015/16:KrU11, s. 26). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17, s. 34) redovisade regeringen sin avsikt att under mandatperioden inleda en uppföljande studie av tidigare utredning från Statskontoret. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om former för samverkan och inflytande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas efter att den nuvarande modellen med ett gemensamt filmavtal slutar att gälla (bet. 2015/16:KrU11, s. 28). I regeringens beslut (Ku2016/02761/LS [delvis]) om riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet anges att Filminstitutet ska utse råd med sakkunniga personer som ska bistå i utformningen av de filmpolitiska stöden och vara rådgivande i Filminstitutets arbete. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17, s. 153) redovisade regeringen att Filminstitutet har infört s.k. branschråd som under 2017 har varit involverade i Filminstitutets arbete med förändringar av nuvarande stödsystem. Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande därmed var slutbehandlat. I ett nytt tillkännagivande (jfr rskr. 2017/18:91) anför riksdagen att införandet av branschråden inte är tillräckligt för att ta till vara parternas erfarenheter och garantera deras inflytande. Riksdagen delar således inte regeringens bedömning att det tidigare tillkännagivandet är slutbehandlat, och anser alltjämt att det skyndsamt bör utredas hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas sedan modellen med ett gemensamt filmavtal slutat gälla. Regeringen avser att utvärdera parts- och branschsamverkan i linje med riksdagens tillkännagivande när tillräcklig tid har förflutit för att en utvärdering av branschråden ska kunna bli meningsfull. Regeringen följer löpande utvecklingen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om finansieringen av filmpolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att skyndsamt utreda en alternativ finansiering av filmpolitiken med utgångspunkt i att behålla den nuvarande mervärdesskattesatsen på biografbiljetter (bet. 2015/16:KrU11, s. 31). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17, s. 34) redovisade regeringen sin avsikt att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken. Utvärderingen kommer att genomföras i linje med riksdagens tillkännagivande när tillräcklig tid har förflutit för att en utvärdering ska kunna bli meningsfull. Regeringen följer löpande utvecklingen och överväger vid behov justeringar. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om filmarvet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att utreda finansieringen av en fortsatt digitalisering av filmarvet och därmed säkerställa att det svenska filmarvet bevaras och tillgängliggörs (bet. 2015/16:KrU11, s. 48). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17 s. 138) lämnade regeringen förslag om att anslaget för filmstöd tillförs 2,5 miljoner kronor från och med 2017 för att förstärka den pågående satsningen på digitalisering av filmarvet. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg. omr. 17 s. 154) föreslog regeringen att anslaget för filmstöd tillförs 5 miljoner kronor från och med 2018 och ytterligare 10 miljoner kronor från och med 2019 för att digitalisera, bevara och tillgängliggöra filmarvet. I propositionen (s. 39) bedöms tillkännagivandet därmed av regeringen som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 14. Rskr. 2016/17:80 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 79). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om AB Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet: Vid AB Svenska Spels årsstämma den 26 april 2017 beslutades om disposition av bolagets vinst i enlighet med riksdagens beslut. Regeringen har inte fattat beslut om fördelning av medlen. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. 15. Rskr. 2016/17:83 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om Riksutställningar: Som framgår av budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg. omr. 17 s. 36) med förtydliganden i propositionen Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116 s. 118) avvecklas Riksutställningar och flertalet av myndighetens uppgifter inordnas i Riksantikvarieämbetet i syfte att ge Riksantikvarieämbetet ett samlat ansvar för museifrågor. Regeringen beslutade den 20 april 2017 förordning om upphävande av förordningen (2007:1187) med instruktion för Riksutställningar (SFS 303). Samma dag beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (2014:1585) med instruktion för Riksantikvarieämbetet (SFS 304). Punkten är slutbehandlad. Punkt 7 om AB Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet: Vid AB Svenska Spels årsstämma den 26 april 2017 beslutades om disposition av bolagets vinst i enlighet med riksdagens beslut. Regeringen har inte fattat beslut om fördelning av medlen. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2016/17:140 En avgiftsfri filmgranskning och utvidgad ledsagarregel Prop. 2016/17:35, bet. 2016/17:KrU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 februari 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 78). 17. Rskr. 2016/17:157 Kultur för alla Mot. 2016/17:2885 och :2886, bet. 2016/17: KrU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om kulturens roll för hälsan*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om vikten av att bygga vidare på erfarenheter från tidigare satsningar på kultur och hälsa för att utveckla pågående arbete och stärka samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden (bet. 2016/17:KrU5 s. 15 f.). Vid 2017 års dialog om kultursamverkansmodellen mellan den regionala och nationella politiska nivån bereddes samtliga län och Sveriges Kommuner och Landsting möjlighet att informera om de arbeten som pågår runt om i landet när det gäller kultur och hälsa. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg. omr. 17 s. 35 f.) redogjort för de många projekt om kultur och hälsa som pågår runt om i Sverige. För att stärka en nationell överblick över området kultur och hälsa har regeringen den 30 november 2017 gett Statens kulturråd i uppdrag att genomföra en översyn om hur det strategiska arbetet, utifrån forskning och beprövad erfarenhet, bedrivs i samtliga län och hur kunskapsutbyte och samverkan kan vidareutvecklas. En redovisning ska lämnas till Regeringskansliet senast den 20 augusti 2018. 18. Rskr. 2016/17:244 Offentlighet, sekretess och integritet Mot. 2015/16:2496 (delvis), bet. 2016/17:KU15 (delvis) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om informationsteknik och demokrati*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att den ställer sig bakom det som utskottet anför om åtgärder för att informationsteknikens potential utnyttjas i syfte att främja demokratin (bet. 2016/17:KU15 s. 40 f.). Regeringen aviserar i budgetpropositionen för 2018 en omfattande satsning på digitalisering av den offentliga sektorn. Satsningen innefattar tillskapandet av en ny myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn som ska inleda sitt arbete den 1 september 2018. Den nya myndigheten ska ha i uppgift att utveckla, samordna och stödja den offentliga sektorn i dess digitalisering (dir. 2017:117). Regeringen avsätter i budgetpropositionen för 2018 ytterligare 60 miljoner kronor under en treårsperiod för att främja öppna data och datadriven innovation. För att förstärka arbetet med öppna data har regeringen tidigare gett Riksarkivet i uppdrag att främja statliga myndigheters arbete med att tillgängliggöra data för vidareutnyttjande (Fi2015/02025/SFÖ och Fi2016/01537/SFÖ). Därutöver har regeringen gett två uppdrag till Statskontoret. Uppdragen innebär att Statskontoret ska genomföra en samlad uppföljning av statliga och kommunala myndigheters arbete med att tillgängliggöra handlingar för vidareutnyttjande (S2014/3536/SFÖ) samt att utvärdera hinder för vidareutnyttjande av öppna data från statliga myndigheter (Fi2017/02163/DF). Uppdragen ska slutredovisas den 18 januari samt den 12 mars 2018. Därtill har Tillväxtverket fått i uppdrag att främja vidareutnyttjandet av öppna data och datadriven innovation (Fi2017/02164/DF), uppdraget ska slutredovisas den 20 december 2018. Regeringen har även gett OECD i uppdrag att göra en översyn av den datadrivna förvaltningen i Sverige. Syftet är att få in ytterligare rekommendationer från en utomstående part om hur tempot kan öka i digitaliseringen av det offentliga Sverige och i utnyttjandet av data i offentlig sektor. Detta uppdrag ska redovisas i maj 2018. 19. Rskr. 2016/17:245 Minoritetsfrågor Mot. 2016/17:2653 och 1961 (delvis), bet. 2016/17:KU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om finlandssvenskarnas ställning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att den ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att analysera om finlandssvenskarna bör erkännas som nationell minoritet i Sverige (bet. 2016/17:KU16 s. 30 f.). Som redogjorts för i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg. omr. 1 avsnitt 9.4.2) beslutade regeringen den 15 juni 2017 om tilläggsdirektiv till Utredningen om en stärkt minoritetspolitik (Ku 2016:02). Dessa innebar i huvudsak ett uppdrag att analysera vad den finlandssvenska gruppen i Sverige har för ställning och överväga om den ska erkännas som nationell minoritet. Med denna åtgärd ansåg regeringen att riksdagens tillkännagivande var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 15 november 2017 i betänkandet Nästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:88). Betänkandet har remitterats. 20. Rskr. 2016/17:281 Kulturarvsfrågor Prop. 2016/17:116, bet. 2016/17:KrU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om proposition 2016/17:116 Kulturarvspolitik: Riksdagen a) antar regeringens förslag till museilag, lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950), lag om ändring i lagen (2011:423) om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen och lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900). Den 8 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 562 och 563, 567 och 568). b) godkänner regeringen förslag till 1. upphävande av riksdagsbindningar avseende myndigheten Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet. Regeringen har den 7 december 2017 beslutat att förordningen (2007:1195) med instruktion för Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet ska upphöra att gälla vid utgången av 2017 (SFS 1260). Samma dag beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (2014:1079) med instruktion för Statens historiska museer (SFS 1261). 2. upphävande av riksdagsbindningar i frågor om den verksamhet som bedrivs av Sveriges bildkonstnärsfond och verksamhetens organisation. Regeringen har den 19 oktober 2017 beslutat om förordning om ändring i förordningen (2007:1199) med instruktion för Konstnärsnämnden (SFS 926). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om att bevara varje museums särart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra dessa. Ärendet bereds i Regeringskansliet med inriktningen att regeringen tillmötesgår detta genom arbete under 2018 med olika pågående processer som gäller styrningen av de statliga museimyndigheterna. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet. Regeringen beslutade under 2017 förordningen om statliga museers förfogande över museiföremål (SFS 564). Enligt förordningen får de statliga museerna genom gåva överlåta museiföremål som har ett begränsat kulturhistoriskt och vetenskapligt värde till annan offentlig verksamhet, till museer utanför det allmänna museiväsendet och till ideell kulturarvsverksamhet. Förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2017. Riksdagen informerades om detta i budgetpropositionen för 2018 (2017/18:1 utg. omr. 17 avsnitt 3.6.1). Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande därmed var slutbehandlat. Riksdagen delade inte denna bedömning och har beslutat om ett nytt tillkännagivande (jfr rskr. 2017/18:91 punkt 9). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om kulturarvet och skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen bör ge ett uppdrag som förtydligar och stärker samarbetet mellan museernas verksamhet och undervisningen i skolan. Regeringen har tillmötesgått detta genom att den 19 oktober 2017 besluta om uppdrag till Riksantikvarieämbetet att kartlägga kulturarvsarbetets betydelse för skolväsendet samt att främja samverkan mellan skolväsendet och kulturarvsinstitutionerna. Riksantikvarieämbetet ska genomföra en övergripande kartläggning av hur samarbetet mellan skolväsendet (förskolan, förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan) och kulturarvsinstitutionerna fungerar samt hur det utvecklats över tid. Kartläggningen ska ligga till grund för förslag på hur samarbetet kan stärkas. Riksantikvarieämbetet ska bland annat utarbeta och sprida vägledningar samt samla och sprida goda exempel på olika typer av samarbeten och samverkansprojekt. Syftet med uppdraget är att stärka samarbetet mellan undervisningen i skolan och kulturarvsinstitutionernas verksamheter i alla delar av landet. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Riksarkivet och Statens kulturråd samt i bred dialog med andra berörda. Riksantikvarieämbetet ska vidare inhämta synpunkter från Statens skolverk på de förslag som Riksantikvarieämbetet utarbetar inom ramen för uppdraget i form av t.ex. vägledningar och goda exempel, och involvera Skolverket när det gäller spridning av sådant material. Inom ramen för uppdraget ska befintliga samarbetsformer beaktas, exempelvis Skapande skola. Uppdraget ska redovisas senast 30 oktober 2020. Uppdraget ska dessförinnan löpande redovisas i myndighetens årsredovisningar. Med detta anser regeringen att tillkännagivandet är tillmötesgått och punkten slutbehandlad. Punkt 22 om transporthistoriska museer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen skyndsamt bör ta fram lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet. Riksantikvarieämbetet fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att undersöka förutsättningarna för en lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet. Uppdraget ska rapporteras till regeringen den 31 oktober 2018. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 26 om kartläggning av skyddsvärda kyrkobyggnader*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen bör göra en fördjupas kartläggning av skyddsvärda kyrkor tillsammans med en analys av framtida kostnader. Den 30 november 2017 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att göra en översyn avseende den kyrkoantikvariska ersättningen. I uppdraget ingår att göra en översyn avseende den kyrkoantikvariska ersättningens användning och dess effekter. Analysen ska omfatta samtliga år som den kyrkoantikvariska ersättningen betalats ut. Statskontoret ska genomföra uppdraget i dialog med Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet. Inom ramen för översynen ska Statskontoret ta hänsyn till det tillkännagivande om det kyrkliga kulturarvet. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 december 2018. Med detta är tillkännagivandet tillgodosett och punkten slutbehandlad. Punkt 29 om samordnad kulturarvsdigitalisering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen bör stärka digitaliseringen av kulturarvet kopplat till forskning och bildning. Regeringen tillmötesgår detta genom att tillföra Riksarkivet 10 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för att kunna möjliggöra fri tillgång till arkiven genom att ta bort abonnemangsavgiften till Riksarkivets Digitala forskarsal. Riksdagen informerades om detta i budgetpropositionen för 2018 (2017/18:1 utg. omr. 17 s. 36). Utifrån Riksantikvarieämbetets nya ansvar för museiområdet samt överföringen av Digisams verksamhet till myndigheten bedömer regeringen att det skapas ytterligare förutsättningar för att ta ett samlat ansvar för digitaliseringsfrågor inom kulturarvsområdet. Riksdagen informerades om dessa organisatoriska förändringar i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg. omr. 17 s. 36). Den 26 oktober 2017 beslutade regeringen om kommittédirektiv (dir. 2017:106) Översyn av arkivområdet. En särskild utredare ska göra en bred översyn av arkivområdet. Det övergripande syftet är att säkerställa samhällets tillgång till allmänna handlingar både nu och i framtiden. Med detta är tillkännagivandet tillgodosett och punkten slutbehandlad. 21. Rskr. 2016/17:294 Förebyggande av våldsbejakande extremism Mot. 2016/17:3287 (delvis), bet. 2016/17:KU23 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att säkerställa att verksamheter som stöder våldsbejakande extremism inte tilldelas statliga eller kommunala medel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism inte ska få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker (bet. 2016/2017:KU23, s. 36 f.). Regeringen avser att under 2018 tillsätta en utredning som ska se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar. Regeringen avser inte, på grund av den kommunala självstyrelsen, ge utredaren i uppdrag att föreskriva på vilka grunder en kommun ska bevilja bidrag till det civila samhället. Däremot kommer utredaren att få i uppdrag att träffa kommun- och landstingsföreträdare för att diskutera demokrativillkor i bidragsgivning, inklusive behov av stödmaterial till kommunala förvaltningsmyndigheter. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om individer som lämnar extremistiska miljöer, återvändare och kunskapshöjande åtgärder*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför dels om behovet av avhopparverksamhet och om att regeringen bör överväga statlig avhopparverksamhet, dels om behovet av ökad kunskap hos kommunerna, skolan och andra aktörer (bet. 2016/17:KU23 s. 50 f.) Regeringen har inrättat ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet (Brå). Centret ska stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism genom att ge behovsanpassat stöd till aktörer som i sin verksamhet hanterar frågor om förebyggande av våldsbejakande extremism. Centret ska även samla och sprida kunskap och främja utvecklingen av och verka för en högre grad av effektivitet och samordning i det förebyggande arbetet. I arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism har behovet av ett förstärkt stöd avseende individrelaterade åtgärder gentemot till exempel avhoppare och återvändare lyfts fram. I uppdraget till Brå att vidta förberedelser inför inrättandet av centret ingår att redovisa hur ett sådant stöd skulle kunna tillgodoses och vilket stöd centrets verksamhet kan bidra med (Ju2017/07399/KRIM). I november 2017 gav regeringen även ett utökat uppdrag till Kriminalvården att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism. Bl.a. ska myndigheten utveckla beredskap för att arbeta med s.k. återvändare genom att i tillämpliga delar använda den manual för arbetet med återvändare och deras familjer som har tagits fram av Radicalisation Awareness Network (RAN). Regeringen har utöver detta även gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell vägledning för socialtjänstens arbete med enskilda individer och familjer som återvänder från strider för våldsbejakande extremistiska grupper i utlandet (Ku2017/01469/D). Regeringen avvaktar redovisningarna av dessa uppdrag innan en bedömning av vidare åtgärder kan vidtas. (se även redovisningen under rskr. 2015/16:137 punkt 9, åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om ensamagerande våldsverkare*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om ensamagerande terrorister och forskning om mekanismerna bakom självradikalisering (bet. 2016/17:KU23 s. 71 f.) Den nationella samordnaren har sammanställt forskning om våldsbejakande extremism i Våldsbejakande extremism - en forskarantologi som bland annat tar upp individuella riskfaktorer och riskbedömningar, samt forskning om radikaliseringsprocesser (SOU 2017:67). Forskare vid Uppsala universitet har på uppdrag av den nationella samordnaren gjort en sammanställning av befintlig kunskap om ensamagerande terrorister. Boken Den ensamme terroristen? Om lone wolves, näthat och brinnande flyktingförläggningar är tillsammans med forskningsantologin viktiga kunskapsunderlag i utvecklingen av det förebyggande arbetet. Regeringen överväger behovet av ytterligare kunskapshöjande åtgärder om mekanismerna bakom själradikalisering. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck samt rasism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen bör överväga ytterligare satsningar på ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck. Regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott omfattar ideologier, uppfattningar eller värderingar som ger uttryck för fientlighet mot människor som uppfattas bryta mot samhällets normer när det gäller till exempel sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det kan ta sig uttryck i till exempel homofobi, bifobi och transfobi. I budgetpropositionen för 2018 anvisar regeringen att 214 miljoner kronor ska avsättas för en samlad, flerårig satsning mot hedersrelaterat våld och förtryck inom ramen för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017?2026 (skr. 2016/17:10 Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid). Strategin omfattar även hbtq-personers utsatthet för våld i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. De avsatta medlen som aviseras i budgetpropositionen för 2018 avser åren 2018-2020 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 13 tabell 5.12). Regeringen har gett Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att bidra till att stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor. I uppdraget ingår att Länsstyrelsen i Östergötlands län ska ta fram förslag som kan tas in i en handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor. Även Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram förslag inom sina områden. Uppdragen ska redovisas den 30 mars 2018. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2016/17:297 Vissa frågor om kommersiell radio Prop. 2016/17:136, bet. 2016/17:KU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 juni 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 569). 23. Rskr. 2016/17:312 Förstärkt skydd av kulturegendom vid väpnad konflikt och under ockupation Prop. 2016/17:10, bet. 2016/17:KrU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 629 och 719). Den 19 oktober 2017 beslutade regeringen att ratificera det andra protokollet till Haagkonventionen den 14 maj 1954 om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. 24. Rskr. 2016/17:337 Kommunala och regionala frågor. Mot. 2915/16:2496 och delvis mot. 2015/16:2182, bet. 2016/17:KU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om åtgärder för att öka antalet förtroendevalda m.m.*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör återkomma med förslag på hur förtroendeuppdragen ska utformas så att fler människor lockas att engagera sig politiskt, hinder mot nyrekrytering minskar och ungdomar ges ökade möjligheter att delta aktivt i den demokratiska processen. 2014 års demokratiutredning - Delaktighet och jämlikt inflytande lämnade i januari 2016 betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5). För att underlätta för förtroendevalda att förena ett uppdrag med arbets- och familjeliv och för att skapa bättre förutsättningar för underrepresenterade grupper att ta uppdrag föreslår utredningen att förtroendevalda ska ges möjlighet att vara föräldralediga eller sjukskrivna, och därefter kunna återgå till sitt förtroendeuppdrag. Förslaget behandlas i regeringens proposition En ny kommunallag (prop. 2016/17:171). Den nya kommunallagen (2017:725) förtydligar att kommuner och landsting kan besluta att ge kommunal- och landstingsråd möjlighet att vara föräldralediga eller sjukskrivna. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Därutöver har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) i uppdrag att 2014-2017 genomföra insatser i syfte att fler unga kvinnor och män ska ta på sig uppdrag som politiskt förtroendevalda. Uppdraget innefattar även insatser för att motverka att unga politiker väljer att lämna sina uppdrag i förtid (dnr U2014/03352/UC). Vidare konstaterar regeringen i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 1 s. 52) att trots utvecklingen mot en i flera avseenden förbättrad representation i de folkvalda församlingarna sett över tid anser regeringen att fortsatt arbete behövs för ett breddat och mer jämlikt deltagande i de folkvalda församlingarna. Det huvudsakliga ansvaret för att förbättra den sociala representativiteten ligger dock hos de politiska partierna eftersom de ansvarar för nominerings- och rekryteringsprocesserna inför allmänna val. Regeringen planerar inte några ytterligare åtgärder med anledning av riksdagsskrivelsen. Riksmötet 2017/18 25. Rskr. 2017/18:29 Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet Prop. 2016/17:220, bet. 2017/18:AU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet: Den 16 november 2017 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1081). Punkt 2 om utvärdering av det utvidgade skyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att den ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör utvärdera det utvidgade skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet (bet. 2017/18:AU3 s. 9). Ärendet bereds i Regeringskansliet. 26. Rskr. 2017/18:62 Höständringsbudget för 2017 Prop. 2017/18:2, bet. 2017/18:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 7 december 2017 beslutade regeringen om ändring av anslag 6:1 Allmänna val och demokrati. Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 30 november 2017 beslutade regeringen om ändrat beställningsbemyndigande för anslag 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler. 27. Rskr. 2017/18:74 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om målen för utgiftsområde 1: Genom prop. 2017/18:1 beslutades om nytt mål för demokratipolitiken. Regeringen avser att från och med budgetpropositionen för 2019 redovisa demokratipolitikens genomförande enligt det nya målet. Punkten är därmed slutbehandlad. Punkt 2 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1: a) Anslagen för 2018: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för anslagen 6:1 Allmänna val och demokrati, 6:4 Valmyndigheten, 6:5 Stöd till politiska partier, anslagen 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter och 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer samt 8:1 Presstöd och 8:2 Myndigheten för press, radio och tv. Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för anslaget 3:1 Sametinget. b) Beställningsbemyndiganden för regeringen: Den 13 december 2017 beslutade regeringen om beställningsbemyndiganden för anslagen 6:5 Stöd till politiska partier och 8:1 Presstöd. 28. Rskr. 2017/18:91 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17: Anslagen för 2018: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslagen1:1 Statens kulturråd, 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:3 Skapande skola, 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 1:7 Myndigheten för kulturanalys, 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 2:3 Statens musikverk,3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier, 3:3 Institutet för språk och folkminnen, 4:1 Statens konstråd, 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor, 4:4 Bidrag till bild- och formområdet, 5:1 Konstnärsnämnden, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 6:1 Riksarkivet, 7:1 Riksantikvarieämbetet, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning, 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer, 8:1 Centrala museer: Myndigheter, 8:2 Centrala museer: Stiftelser, 8:3 Bidrag till vissa museer, 8:4 Forum för levande historia, 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund, 9:2 Stöd till trossamfund, 10:1 Filmstöd, 11:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland, 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet, 11:4 Statens medieråd, 11:5 Stöd till taltidningar, 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler, 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer, 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 13 december 2017 beslutade regeringen om beställningsbemyndiganden för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 4:4 Bidrag till bild- och formområdet, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 9:2 Stöd till trossamfund och 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler. Punkt 2 om lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950): Den 7 december 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1263). Punkt 3 om lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst: Den 7 december 2017 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1266). Punkt 4 om medelstilldelning för 2018 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB: Den 13 december 2017 beslutade regeringen anslagsvillkor för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Punkt 5 om medelstilldelning för 2018 till Myndigheten för press, radio och tv: Den 13 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för Myndigheten för press, radio och tv. Punkt 6 om lån till Kungliga Operan AB: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för Riksgäldskontoret med uppdrag att tillhandahålla Kungliga Operan AB en låneram om maximalt 126 miljoner kronor för att finansiera en renovering och ombyggnation av vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB. Punkt 7 om lån till Kungliga Dramatiska teatern AB: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för Riksgäldskontoret med uppdrag att tillhandahålla Kungliga Dramatiska teatern AB en låneram om maximalt 70 miljoner kronor för att finansiera en renovering av Stora scenens övermaskineri. Punkt 8 om AB Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet: Ärendet bereds inom Regeringskansliet med målsättningen att det vid AB Svenska Spels årsstämma 2018 kommer att fattas beslut om vinstdisposition i enlighet med riksdagens beslut. Regeringen kan därefter fatta beslut om fördelning av medlen. Punkt 9 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Se även redogörelse under rskr. 2016/17:281 punkt 3. Punkt 10 om former för samverkan och inflytande inom filmområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att den ställer sig bakom det som utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas sedan modellen med ett gemensamt filmavtal har slutat gälla (bet. 2017/18:KrU1, s. 7). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkterna 8-10 är inte slutbehandlade. 29. Rskr. 2017/18:98 En strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige Skr. 2016/17:29, bet. 2017/18:KU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om en nationell institution för mänskliga rättigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att den ställer sig bakom det som anförs av utskottet om att regeringen skyndsamt på nytt ska låta utreda frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (bet. 2017/18:KU6 s. 10 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. 30. Rskr. 2017/18:109 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:AU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 13, a) Anslagen för 2018, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för anslagen 2:1 Diskrimineringsombudsmannen respektive 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. I regleringsbrevet för budgetåret 2018 avseende anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. ingick beslut om bemyndigande. Den 21 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för anslagen 4:1 Åtgärder mot segregation respektive 4:2 Delegationen mot segregation. I regleringsbrevet för budgetåret 2018 avseende anslag 4:1 Åtgärder mot segregation kap. 3 ingick beslut om bemyndigande. 2.11 Arbetsmarknadsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2004/05 1. Rskr. 2004/05:181 Arbetslöshetsförsäkringen Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2004/05:AU4 Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 37), 2006/07:75 (A 5), 2007/08:75 (A 2), 2008/09:75 (A 2), 2009/10:75 (A 1), 2010/11:75 (A 1), 2011/12:75 (A 1), 2012/13:75 (A 1), 2013/14:75 (A 1), 2014/15:75 (A 1), 2015/16:75 (A 1) och 2016/17:75 (A 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om a-kassa vid förtroendeuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om a-kassa och förtroendeuppdrag (bet. 2004/05:AU4 s. 7 f.). Därmed har riksdagen delvis bifallit motion 2004/05:A383. Tillkännagivandet innebär att riksdagen gett regeringen i uppdrag att närmare överväga frågan om ersättningsrätt m.m. för personer med förtroendeuppdrag. Den 22 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:131). Utredningen överlämnade i juni 2011 betänkandet Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda (SOU 2011:54) som remissbehandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a., utöver frågan om förtroendevaldas rätt till ersättning, upp frågor som berörde deltidsbegränsningen i arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat med anledning av riksdagens tillkännagivande om arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslösa (bet. 2010:11/AU9, se nedan A 4 rskr. 2010/11:279) beslutade regeringen den 13 september 2012 tilläggsdirektiv (dir. 2012:90) till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). I tilläggsuppdraget ingick även att se över frågan om a-kassa vid förtroendeuppdrag. Kommittén överlämnade i september 2013 delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) som remissbehandlades under våren 2014. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen har den 28 november 2017 överlämnat proposition 2017/18:53 Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen om bland annat förtroendeuppdrag och pension till riksdagen och där lämnas förslag till reglering av vissa förtroendeuppdrag. Genom regeringens förslag kommer den som åtar sig ett förtroendeuppdrag som enligt lag ger rätt till ledighet från anställning, t.ex. ett politiskt sådant, att kunna använda tiden med förtroendeuppdrag för att kvalificera sig för rätt till arbetslöshetsersättning. Regeringen anser att den genom förslaget har tillgodosett riksdagens tillkännagivande. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2005/06 2. Rskr. 2005/06:174 Arbetsrätt Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2005/06:AU3 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (A 10), 2007/08:75 (A 5), 2008/09:75 (A 5), 2009/10:75 (A 2), 2010/11:75 (A 2), 2011/12:75 (A 2), 2012/13:75 (A 2), 2013/14:75 (A 2), 2014/15:75 (A 2), 2015/16:75 (A 2) och 2016/17:75 (A 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om ratificering av ILO:s konvention nr 94*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs om ratificering av ILO:s konvention 94 och därmed bifallit motion 2005/06:A362. Den 1 mars 2016 lämnade utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal sitt slutbetänkande, (SOU 2016:15). Utredningen anser att det mervärde en ratifikation av ILO konvention nr 94 innebär är begränsat. En ratifikation utvidgar inte det befintliga utrymmet att ställa arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling. Trots detta anser utredningen att en ratifikation är en markering för att Sverige tar aktiv ställning för goda arbetsvillkor och ställer sig bakom de grundläggande normer och värderingar som avspeglas i ILO:s normsystem. Utredningen anser att ett arbete bör inledas för en ratifikation. Den anför vidare att en sådan måste ske med stöd av mandat från EU. Betänkandet har remitterats med sista svarsdag den 2 november 2016. Regeringen har bedömt det lämpligt att avvakta riksdagsbehandlingen av förslagen i propositionen Arbetsrättsliga villkor vid upphandling (prop. 2016/17:163) som är av intresse för frågan. Riksdagen beslutade den 3 maj 2017 att införa bestämmelser om arbetsrättsliga villkor vid upphandling i 2016 års upphandlingslagar. Liksom ILO konvention nr 94 innehåller lagarna bestämmelser om arbetsrättsliga villkor vid upphandling men i något annan omfattning än vad konventionen kräver. Bestämmelserna avser upphandling över EU:s tröskelvärden och de trädde i kraft den 1 juni 2017. Punkten är således inte slutbehandlad. Riksmötet 2009/10 3. Rskr. 2009/10:275 Trygghetssystem för företagare - arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2009/10:120, bet. 2009/10:AU13 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (A 7), 2011/12:75 (A 3), 2012/13:75 (A 3), 2013/14:75 (A 3), 2014/15:75 (A 3), 2015/16:75 (A 3) och 2016/17:75 (A 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppdragstagare och arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör låta analysera uppdragstagarnas ställning i arbetslöshetsförsäkringen och återkomma till riksdagen i frågan. Därmed har riksdagen delvis bifallit motion 2009/10:Sf13. Den 2 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om uppdragstagares rätt till ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:128). Utredningen överlämnade den 16 juni 2011 betänkandet Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52) som remissbehandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a. upp frågan i vad mån en uppdragstagare ska betraktas som arbetstagare eller företagare. Regeringen lämnade tilläggsdirektiv (dir. 2012:90) till Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) den 13 september 2012. Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att man avsåg att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslös-hetsförsäkringen. Utredningsarbetet pågår fram till den 28 februari 2018. Punkten är således inte slutbehandlad. Riksmötet 2010/11 4. Rskr. 2010/11:279 Arbetslöshetsförsäkringen Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 10), 2012/13:75 (A 6), 2013/14:75 (A 6), 2014/15:75 (A 4), 2015/16:75 (A 4) och 2016/17:75 (A 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om allmänna villkor för ersättning i arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som ger arbetslösa rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna. Därmed har riksdagen bifallit motion 2010/11:A379.. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv (dir. 2012:90) till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Utredningsarbetet pågår fram till den 28 februari 2018. Punkten är således inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2010/11:299 Arbetsrätt Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU10 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 12), 2012/13:75 (A 7), 2013/14:75 (A 7), 2014/15:75 (A 5), 2015/16:75 (A 5) och 2016/17:75 (A 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om ratificering av ILO-konvention 94*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att ratificera ILO-konvention 94 (bet. 2010/11:AU10 s. 24 f.). Se redogörelsen och de åtgärder som redovisas under A 2 rskr. 2005/06:174. Punkten är således inte slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 6. Rskr. 2011/12:176 Vissa arbetsrättsliga frågor Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2011/12:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (A 10), 2013/14:75 (A 9), 2014/15:75 (A 6), 2015/16:75 (A 6) och 2016/17:75 (A 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om solidariskt entreprenörsansvar*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen ska återkomma till riksdagen i syfte att säkerställa ändamålsenliga regler för uppdragsgivares ansvar i utstationeringssituationer (bet. 2011/12:AU9 s. 17 f.). I maj 2014 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystem för den inre marknaden (IMI-förordningen), nedan kallat tillämpningsdirektivet. Direktivet innehåller bl.a. bestämmelser om en skyldighet för medlemsstaterna att införa ett entreprenörsansvar i utstationeringssituationer inom byggsektorn. Den 5 juni 2014 beslutade regeringen i tilläggsdirektiv (dir. 2014:82) att Utstationeringskommittén (A 2012:03) skulle lämna de författningsförslag som behövdes för att anpassa svensk rätt till tillämpningsdirektivet när det gällde införandet av ett entreprenörsansvar. Den 27 november 2014 beslutade regeringen i tilläggsdirektiv (dir. 2014:150) att flytta det uppdraget till Utredningen om nya utstationeringsregler (A 2014:04) och förtydligade att utredningen skulle föreslå ett entreprenörsansvar inom byggsektorn och även överväga i vilka övriga sektorer det kan finnas ett behov av ett sådant ansvar och utarbeta nödvändiga författningsförslag. Utredningen om nya utstationeringsregler överlämnade sitt slutbetänkande Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet - Del II (SOU 2015:38) den 31 mars 2015. Betänkandet remitterades under 2015. Inom Arbetsmarknadsdepartementet utarbetades därefter en departementspromemoria, Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering (Ds 2016:6). Promemorian remitterades. Inom Arbetsmarknadsdepartementet utarbetades därefter departementspromemorian Ett entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen (Ds 2017:30). Promemorian har remitterats med sista svarsdag den 22 september 2017. Regeringen beslutade den 15 februari 2018 om en lagrådsremiss som syftar till att införa ett entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 7. Rskr. 2012/13:53 Lag om uthyrning av arbetstagare m.m. Prop. 2011/12:178, bet. 2012/13:AU5 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (A 17), 2013/14:75 (A 11) 2014/15:75 (A 7), 2015/16:75 (A 7) och 2016/17:75 (A 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om socialt protokoll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om socialt protokoll m.m. (bet. 2012/13:AU5 s. 26 f.) och har därmed bifallit motionerna 2011/12:A235, 2011/12:A275 yrkande 1, 2012/13:Sf207 yrkande 2 och 2012/13:A392 yrkande 33. Enligt tillkännagivandet bör Sverige kräva att EU ska anta ett juridiskt bindande socialt protokoll, som tydliggör att grundläggande fackliga rättigheter såsom den fria förhandlings- och konflikträtten och rätten att fritt teckna kollektivavtal gäller inom EU och att dessa inte underordnas EU:s ekonomiska friheter. Anställda ska bl.a. ha rätt att vidta sympatiåtgärder för löntagare i ett annat land. I tillkännagivandet anges att en sådan femte frihet bör gälla inom hela EU och komplettera dagens fyra friheter på den inre marknaden. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (politikens inriktning, utg.omr. 14 avsnitt 4.6 s. 79) uttalat bland annat att Sverige ska vara en konstruktiv medlem av EU. Frågor om ordning och reda på arbetsmarknaden är här av särskilt intresse. Principen bör vara lika lön för lika arbete enligt tillämpliga lagar och kollektivavtal i arbetslandet, med respekt för den fria rörligheten. Regeringen fortsätter därför att bedriva ett aktivt påverkansarbete i förhandlingarna för att få till stånd en ändring av utstationeringsdirektivet. Detta påverkansarbete är ett led i regeringens arbete för att stärka grundläggande rättigheter och kollektivavtalens ställning inom EU. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 8. Rskr. 2013/14:133 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:AU2 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (A 22) 2014/15:75 (A 9), 2015/16:75 (A 8) och 2016/17:75 (A 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 10 om insatser med anledning av FunkA-utredningens förslag*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som i betänkandet anförs om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag som tar sin utgångspunkt i FunkA-utredningens förslag och beaktar de remissvar som lämnats på utredningens förslag. Därmed har riksdagen bifallit motion 2013/14:A295. Regeringen har i delar genomfört förändringar i linje med utredningen. Förordningen (2007:1364) om Arbetsförmedlingens samarbete med kommuner om arbetsmarknadspolitiska program har genom beslut den 25 juni 2015 upphävts för att öka möjligheterna till samarbete (SFS 505). Regeringen har också genom beslut den 12 mars 2015 möjliggjort längre studietid för studier vid folkhögskola för ungdomar med funktionsnedsättning genom ändring i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program (SFS 149). Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2017 en höjning av taket för den bidragsgrundande lönekostnaden för anställningar med lönebidrag. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg. omr. 14 s. 27 f.) gjort en sammanfattande redovisning av åtgärder som tar sin utgångspunkt i FunkA-utredningens förslag. Regeringens gjorde där också bedömningen att riksdagens tillkännagivande därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 9. Rskr. 2013/14:368 Insatser för vissa nyanlända invandrares etablering m.m. Prop. 2013/14:104, bet. 2013/14:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (A 13), 2015/16:75 (A 10) och 2016/17:75 (A 10). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om samhällsorientering för fler nyanlända*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till utvidgad målgrupp för samhällsorienteringen, för såväl yngre som äldre nyanlända som har behov av samhällsinformation (bet. 2013/14:AU9 s. 19). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 13 s. 23) att riksdagen den 20 juni 2017 antog regeringens proposition (2016/17:175) Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet som bl.a. innebär en utvidgning av målgruppen för samhällsorienteringen. Regeringen gjorde också bedömningen att riksdagens tillkännagivande därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2016/17 10. Rskr. 2016/17:178 ILO:s rekommendation om övergången från den informella till den formella ekonomin Skr. 2016/17:71, bet. 2016/17:AU8. Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 april 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 11. Rskr. 2016/17:184 Arbetsmarknadsutredningen Utskottsinitiativ, bet. 2016/17:AU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Arbetsmarknadsutredningen*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör ge tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen (bet. 2016/17:AU16 s. 6 f.). Regeringen har därför den 22 juni 2017 beslutat om tilläggsdirektiv (Dir: 2017:71) i vilka det framgår att utredningen bl.a. ska analysera och lämna förslag på hur Arbetsförmedlingens samarbete med andra relevanta aktörer kan förbättras och hur de delar av Arbetsförmedlingens uppdrag som inte innebär myndighetsutövning kan läggas ut på andra aktörer och hur det statliga åtagandet i övrigt i så fall bör organiseras. Utredningen ska även analysera om kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken bör förtydligas, hur enskilda kommuner i högre grad ska kunna medverka i genomförandet av arbetsmarknadspolitiken, hur kompetensförsörjningen kan stärkas och hur arbetsmarknadsutbildningen bättre kan svara mot arbetsmarknadens behov. Regeringen ansåg därmed att riksdagens tillkännagivande är slutbehandlat. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 12. Rskr. 2016/17:226 Nya utstationeringsregler Prop. 2016/17:107, bet. 2016/17:AU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 april 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 320 och 321). 13. Rskr. 2016/17:227 Arbetsmiljö och arbetstid Skr. 2016/17:82, bet. 2016/17:AU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 september 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 14. Rskr. 2016/17:240 2014 års protokoll och rekommendation till ILO:s konvention om tvångsarbete Prop. 2016/17:93, bet. 2016/17:AU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 augusti 2017 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 15. Rskr. 2016/17:241 Genomförande av sjöfolksdirektivet Prop. 2016/17:120, bet. 2016/17:AU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 maj 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 361-365). 16. Rskr. 2016/17:308 Insatsen Förberedande och orienterande utbildning Utskottsinitiativ, bet. 2016/17:AU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om uppföljning av insatsen Förberedande och orienterande utbildning*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder för att insatsen Förberedande utbildning ska kunna följas upp på ett bättre sätt. Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3610 och delvis bifallit motion 2016/17:3605. Regeringen beslutade den 18 december 2017 om regleringsbrev för Arbetsförmedlingen avseende budgetåret 2018 (dnr A2017/02442/A). Arbetsförmedlingen fick i uppdrag att senast den 22 februari 2019 redogöra för insatser för att förbättra möjligheterna att följa upp förberedande och orienterande utbildning. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om resurser till andra insatser än förberedande och orienterande utbildning*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder så att resurserna inom arbetsmarknadspolitiken riktas till insatser som ger bättre resultat än Förberedande och orienterande utbildning. Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3610. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2016/17:340 Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet Prop. 2016/17:175, bet. 2016/17:AU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2017 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 584-597). Riksmötet 2017/2018 18. Rskr. 2017/18:63 Höständringsbudget för 2017 Prop. 2017/18:2, bet. 2017/18:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområde 14 och anslag 1:1. Den 18 december 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 19. Rskr. 2017/18:110 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:AU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 13: a) Anslagen för 2017 (helt): Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev avseende anslagen 1:1 Integrationsåtgärder, 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande och anslaget 1:4 Hemutrustningslån för budgetåret 2017. c) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden slutligt p. 2: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 20. Rskr. 2017/18:117 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:AU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om anslag inom utgiftsområde 14: a) Anslagen för 2017 slutligt: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket, Arbetsdomstolen och Medlingsinstitutet samt anslagen 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m., 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning, 1:13 Lån till körkort, 2:4 Internationella arbetsorganisationen (ILO), 2:5 Arbetslivspolitik och 2:6 gällande Myndigheten för arbetsmiljökunskap inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden p. 2 slutligt: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Arbetsmiljöverket. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 21. Rskr.2017/18:119 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 25 a) Anslagen för 2017 slutligt: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 3 Kronologiskt register Rskr. nr Redovisas under Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) 1999/2000 253 N 1 MJU17 X 2001/02 201 Fi 1 SkU20 X 233 Ju 1 KU21 X 2003/04 102 S 1 SfU1 X 2004/05 153 Ju 2 KU14 X 178 N 2 TU7 X 181 A 1 AU4 X 2005/06 111 S 2 SoU1 X 174 A 2 AU3 X 308 N 3 TU5 X 2007/08 24 N 4 FiU11 X 2009/10 140 Ku 1 KrU1 X 144 Fi 2 KrU1 X 162 N 5 NU10 X 220 N 6 FiU35 X 223 M 1 MJU21 X 275 A 3 AU13 X 384 N 7 NU22 X 2010/11 49 N 8 MJU6 X 132 N 9 NU1 X 170 U 1 UbU6 X 187 Fi 3 AU3 X 231 N 10 MJU20 X 279 A 4 AU9 X 299 A 5 AU10 X 2011/12 99 M 2 MJU1 X 122 S 3 SoU9 X 153 N 11 MJU10 X 170 Fi 4 SkU13 X 176 A 6 AU9 X 224 Ku 2 KU16 X 261 N 12 MJU21 X 2012/13 53 A 7 AU5 X 77 Ju 3 SkU8 X 103 N 13 NU1 X 120 M 3 MJU1 X 144 Ju 4 CU6 X 154 Ju 5 JuU15 X 161 S 4 SoU10 X 186 U 2 UbU6 X 197 Fö 1 FöU10 X 223 Fö 2 FöU7 X 259 N 14 TU18 X 287 Fi 5 FiU21 X 2013/14 27 U 3 UbU6 X 56 Fi 6 FiU1 X 60 Ku 3 KrU3 X 99 M 4 MJU7 X 122 M 5 MJU1 X 125 S 5 SoU1 X 130 U 4 SoU2 X 133 A 8 AU2 X 158 Fi 7 KU30 X 163 Ju 6 KU35 X 168 N 15 TU7 X 177 Ju 7 JuU18 X 181 N 16 TU9 X 186 Fi 8 SkU24 X 187 N 17 CU10 X 188 N 18 CU10 X 196 S 6 SoU13 X 201 Ju 8 CU20 X 212 N 19 CU25 X 217 N 20 TU14 X 218 N 21 TU14 X 226 N 22 MJU21 X 230 Ku 4 KU28 X 251 Fi 9 SkU34 X 317 Fö 3 FiU21 X 326 Ju 9 SoU23 X 368 A 9 AU9 X 372 N 23 TU19 X 373 N 24 TU19 X 374 N 25 TU20 X 375 N 26 TU18 X 2014/15 24 N 27 TU2 X 25 N 28 TU3 X 48 S 7 SfU3 X 77 Ju 10 JuU1 X 90 U 5 UbU1 X 102 Ju 11 JuU9 X 121 N 29 MJU3 X 122 Ju 12 CU6 X 123 N 30 TU5 X 127 Ju 13 KU11 X 132 Fö 4 FöU7 X 135 U 6 UbU9 X 138 Ju 14 JuU14 X 139 N 31 JuU15 X 141 U 7 UbU3 X 143 Fi 10 KrU4 X 144 N 32 TU7 X 145 N 33 TU8 X 152 Ju 15 JuU16 X 153 Ju 16 JuU17 X 154 N 34 MJU9 X 155 S 8 SoU6 X 156 Ku 5 KU16 X 157 Ku 6 KrU3 X 162 U 8 UbU10 X 169 Fi 11 SkU20 X 173 Ju 17 KU15 X 178 Fi 12 CU11 X 180 N 35 CU10 X 182 M 6 MJU12 X 194 N 36 TU11 X 195 Ku 7 KU12 X 201 U 9 UbU11 X 204 Ju 18 JuU26 X 206 N 37 TU12 X 215 S 9 SoU17 X 241 Ku 8 KrU11 X 243 Fi 13 FiU32 X 244 Fi 14 FiU32 X 2015/16 18 N 38 CU3 X 19 Fi 15 FiU11 X 36 Ju 19 CU6 X 43 N 39 NU4 X 49 Fö 5 FöU3 X 50 M 7 FöU3 X 51 Fi 16 FiU1 X 79 N 40 CU1 X 85 Ku 9 KrU1 X 86 Ju 20 JuU7 X 90 N 41 NU1 X 98 N 42 TU1 X 103 M 8 MJU1 X 106 Ju 21 JuU1 X 110 N 43 MJU2 X 113 U 10 UbU1 X 117 Fi 17 FiU17 X 118 Fi 18 FiU2 X 121 Fi 19 FiU5 X 130 Ju 22 CU10 X 136 Ku 10 KU4 X 137 Ku 11 KU4 X 143 Ju 23 JuU17 X 149 Fö 6 FöU8 X 155 U 11 UbU9 X 158 Ju 24 JuU25 X 161 Fi 20 SkU21 X 162 M 9 MJU7 X 165 Fö 7 FöU6 X 168 U 12 UbU12 X 169 U 13 UbU13 X 173 Ju 25 FöU7 X 174 Ju 26 JuU21 X 175 N 44 MJU10 X 176 Fi 21 FiU26 X 187 Ju 27 CU14 X 190 Ju 28 JuU22 X 191 M 10 CU13 X 192 Ju 29 KU15 X 193 N 45 TU9 X 194 Fi 22 FiU22 X 195 Ju 30 FiU22 X 196 Ju 31 JuU18 X 197 Ju 32 JuU20 X 198 Ku 12 KrU10 X 200 Ju 33 FöU11 X 201 Fi 23 NU17 X 205 Ju 34 KU14 X 208 Fi 24 FiU25 X 209 M 11 MJU14 X 220 S 10 SoU7 X 226 N 46 TU14 X 227 N 47 MJU19 X 228 U 14 UbU14 X 231 UD 1 UFöU3 X 245 UD 2 UU20 X 288 UD 3 UU15 X 289 Ku 13 KrU11 X 291 Fi 25 KU25 X 295 N 48 NU23 X 296 N 49 TU17 X 310 Fi 26 FiU21 X 313 Fi 27 FiU41 X 2016/17 26 N 50 MJU4 X 27 N 51 MJU4 X 45 Ju 35 JuU6 X 47 Ju 36 SfU11 X 48 UD 4 UU7 X 49 Fi 28 FiU1 X 53 Fö 8 FiU11 X 55 U 15 FiU11 X 63 Fi 29 SkU8 X 66 Fi 30 FiU7 X 70 N 52 CU1 X 80 Ku 14 KrU1 X 83 Ku 15 KrU1 X 90 Ju 37 JuU1 X 94 N 53 MJU2 X 98 Fö 9 FöU1 X 101 N 54 TU4 X 103 N 55 NU1 X 105 U 16 UbU1 X 107 UD 5 UFöU2 X 108 UD 6 UFöU1 X 116 M 12 MJU1 X 122 S 11 SfU1 X 126 Fi 31 FiU5 X 132 S 12 SoU4 X 133 Ju 38 CU6 X 134 SB 1 KU10 X 135 M 13 NU8 X 136 Fi 32 KU13 X 138 S 13 JuU5 X 139 Ju 39 JuU8 X 140 Ku 16 KrU3 X 141 S 14 SoU5 X 142 Ju 40 SfU8 X 143 Ju 41 SfU9 X 144 S 15 SfU10 X 145 Ju 42 FöU8 X 146 Ju 43 KU7 X 147 Fi 33 FiU15 X 148 Fi 34 FiU16 X 149 Ju 44 JuU9 X 150 S 16 AU5 X 151 Ju 45 JuU10 X 152 U 17 UbU11 X 153 M 14 MJU7 X 154 Fi 35 FiU26 X 156 S 17 SoU11 X 157 Ku 17 KrU5 X 158 U 18 UbU10 X 159 Fi 36 SkU13 X 160 Fi 37 SkU14 X 161 Fi 38 SkU15 X 162 Fi 39 SkU20 X 163 N 56 TU9 X 164 M 15 NU9 X 165 M 16 NU10 X 166 Ju 46 CU8 X 167 N 57 CU8 X 168 U 19 UbU8 X 169 UD 7 UU5 X 170 S 18 SoU6 X 171 S 19 SoU12 X 174 Fi 40 FiU37 X 175 Fö 10 FöU5 X 176 Fö 11 FöU6 X 177 M 17 FöU9 X 178 A 10 AU8 X 179 S 20 SoU14 X 180 M 18 MJU9 X 181 M 19 MJU16 X 182 M 20 MJU17 X 183 Fi 41 FiU19 X 184 A 11 AU16 X 185 N 58 TU10 X 186 Fi 42 FiU22 X 187 Fi 43 FiU7 X 188 Fi 44 JuU22 X 189 Ju 47 CU10 X 190 UD 8 UU12 X 191 S 21 KrU4 X 192 N 59 NU12 X 193 N 60 NU11 X 194 UD 9 UU8 X 195 Ju 48 FöU10 X 196 Ju 49 SfU7 X 197 Fi 45 SfU13 X 198 N 61 MJU18 X 199 Ju 50 NU15 X 200 Ju 51 KU22 X 201 UD 10 KU22 X 202 Fi 46 FiU39 X 203 Ju 52 JuU19 X 204 Ju 53 SfU18 X 205 N 62 TU11 X 206 N 63 TU19 X 207 N 64 CU21 X 208 U 20 UbU12 X 209 Ju 54 CU12 X 210 N 65 KrU7 X 211 Ju 55 JuU16 X 212 Ju 56 JuU17 X 213 S 22 SoU9 X 214 Fi 47 FiU30 X 215 S 23 SoU8 X 216 Ju 57 NU18 X 217 M 21 NU19 X 218 N 66 TU15 X 219 N 67 TU13 X 220 N 68 TU12 X 221 Ju 58 CU11 X 222 M 22 MJU19 X 223 Ju 59 JuU18 X 224 Ju 60 JuU21 X 225 S 24 FöU7 X 226 A 12 AU9 X 227 A 13 AU10 X 231 Fi 48 FiU23 X 232 Ju 61 JuU14 X 233 Ju 62 JuU24 X 234 N 69 CU15 X 235 UD 11 UU11 X 236 Ju 63 SfU17 X 237 Fi 49 FiU33 X 238 N 70 TU14 X 239 Ju 64 SfU19 X 240 A 14 AU12 X 241 A 15 AU11 X 242 Fi 50 FiU31 X 243 N 71 KU15 X 244 Ku 18 KU15 X 245 Ku 19 KU16 X 246 Fö 12 KU29 X 247 Ju 65 JuU11 X 248 Ju 66 JuU12 X 249 U 21 UbU16 X 250 U 22 UbU17 X 251 U 23 UbU18 X 254 S 25 SoU10 X 255 S 26 SoU15 X 256 Fi 51 SkU21 X 257 Fi 52 SkU27 X 258 N 72 FöU12 X 259 S 27 SoU16 X 260 Ju 67 CU16 X 261 Ju 68 CU19 X 263 UD 12 UU13 X 265 UD 13 UU14 X 266 M 23 MJU20 X 267 Fi 53 SkU30 X 268 Fi 54 SkU31 X 269 Fi 55 SkU28 X 270 Fi 56 SkU29 X 271 Ju 69 CU17 X 272 Ju 70 JuU13 X 273 Ju 71 JuU27 X 274 Ju 72 JuU29 X 275 Ju 73 CU13 X 276 N 73 CU20 X 277 S 28 SoU17 X 278 S 29 SoU20 X 279 UD 14 UU15 X 280 N 74 MJU21 X 281 Ku 20 KrU9 X 282 Ju 74 SfU21 X 283 S 30 SfU23 X 284 S 31 SoU22 X 285 U 24 UbU20 X 287 Ju 75 JuU26 X 288 UD 15 UU9 X 289 M 24 MJU22 X 291 UD 16 UU3 X 292 S 32 SfU24 X 293 U 25 UbU22 X 294 Ku 21 KU23 X 295 SB 2 KU21 X 297 Ku 22 KU28 X 305 Fi 57 KU26 X 306 Fi 58 SkU32 X 307 Ju 76 CU18 X 308 A 16 AU13 X 309 UD 17 UFöU4 X 310 UD 18 UFöU3 X 311 UD 19 UFöU5 X 312 Ku 23 KrU12 X 313 M 25 FöU13 X 314 Fö 13 FöU11 X 315 SB 3 UU10 X 316 Ju 77 SfU25 X 317 S 33 SfU20 X 318 Ju 78 SfU22 X 319 U 26 UbU21 X 320 M 26 MJU24 X 321 Ju 79 JuU15 X 322 Ju 80 JuU25 X 323 S 34 SoU21 X 324 Ju 81 FiU40 X 325 Fi 59 SkU33 X 326 S 35 SoU18 X 327 U 27 UbU9 X 328 SB 4 KU20 X 329 N 75 TU18 X 330 M 27 NU20 X 331 M 28 NU25 X 332 M 29 NU21 X 333 N 76 NU24 X 334 SB 5 KU24 X 335 Fi 60 KU30 X 336 S 36 KU30 X 337 Ku 24 KU17 X 338 N 77 MJU23 X 339 U 28 UbU23 X 340 A 17 AU15 X 341 Fi 61 FiU32 X 342 Ju 82 JuU31 X 343 Ju 83 JuU28 X 344 Ju 84 JuU32 X 345 S 37 SoU13 X 346 S 38 SoU19 X 349 Fi 62 FiU20 X 350 Fi 63 FiU21 X 351 Fi 64 FiU34 X 353 Fi 65 FiU35 X 2017/18 1 U 29 UbU3 X 2 Ju 85 KU2 X 3 Fi 66 FiU12 X 4 Fi 67 FiU8 X 5 S 39 SoU2 X 6 M 30 MJU4 X 7 Ju 86 SfU5 X 8 Fi 68 SkU2 X 11 S 40 SoU3 X 12 S 41 Sou4 X 13 N 78 TU2 X 14 N 79 MJU3 X 15 Ju 87 SfU8 X 16 S 42 SfU9 X 17 M 31 FöU2 X 18 M 32 FöU9 X 19 N 80 CU3 X 20 M 33 MJU5 X 21 N 81 NU5 X 22 Ju 88 NU6 X 23 M 34 NU7 X 24 Fi 69 FiU6 X 25 N 82 TU3 X 26 Ju 89 JuU2 X 27 Ju 90 JuU3 X 28 Ju 91 JuU4 X 29 Ku 25 AU3 X 30 S 43 SoU6 X 31 M 35 MJU6 X 32 U 30 UbU4 X 33 Ju 92 CU4 X 34 Ju 93 CU2 X 35 Fi 70 FiU14 X 36 Ju 94 KU13 X 37 Ju 95 KU3 X 38 Ju 96 KU4 X 40 Ju 97 KU9 X 41 Ju 98 SfU7 X 42 U 31 UbU6 X 43 U 32 UbU7 X 44 U 33 UbU5 X 45 Fi 71 FiU16 X 46 S 44 SfU6 X 47 S 45 SfU12 X 48 UD 20 UU8 X 49 UD 21 UU7 X 50 UD 22 UU6 X 51 Fi 72 FiU13 X 53 Ju 99 KU8 X 54 Fi 73 FiU1 X 55 Fi 74 FiU11 X 56 Ju 100 FiU11 X 57 UD 23 FiU11 X 58 S 46 FiU11 X 59 U 34 FiU11 X 60 M 36 FiU11 X 61 N 83 FiU11 X 62 Ku 26 FiU11 X 63 A 18 FiU11 X 64 Ju 101 JuU5 X 65 Ju 102 JuU8 X 66 S 47 SoU11 X 67 N 84 NU4 X 68 Fi 75 CU1 X 69 M 37 CU1 X 70 N 85 CU1 X 71 SB 6 KU1 X 72 Ju 103 KU1 X 73 Fi 76 KU1 X 74 Ku 27 KU1 X 77 Fi 77 FiU15 X 78 Fi 78 SkU1 X 79 Fi 79 SkU3 X 80 Fi 80 SkU4 X 81 Fi 81 SkU5 X 82 Fi 82 SkU6 X 83 UD 24 UU1 X 84 N 86 MJU7 X 85 S 48 SoU12 X 86 S 49 SoU5 X 87 S 50 KrU1 X 88 Fi 83 KrU1 X 89 U 35 KrU1 X 90 M 38 KrU1 X 91 Ku 28 KrU1 X 92 Ju 104 JuU1 X 93 Fö 14 JuU1 X 94 UD 25 UFöU3 X 95 UD 26 UU2 X 97 M 39 NU3 X 98 Ku 29 KU6 X 99 N 87 MJU2 X 100 Ju 105 FöU1 X 101 Fö 15 FöU1 X 102 M 40 FöU1 X 103 Ju 106 SfU4 X 104 N 88 TU1 X 105 UD 27 NU1 X 106 N 89 NU1 X 107 N 90 NU2 X 108 S 51 AU1 X 109 Ku 30 AU1 X 110 A 19 AU1 X 111 S 52 SfU2 X 112 S 53 SfU3 X 113 Fi 84 FiU28 X 114 N 91 FiU28 X 115 M 41 MJU1 X 116 UD 28 UU3 X 117 A 20 AU2 X 118 Fi 85 FiU3 X 119 A 21 FiU3 X 120 Fi 86 FiU19 X 121 S 54 SoU1 X 122 U 36 UbU2 X 123 Ju 107 CU7 X 124 S 55 SfU1 X 125 U 37 UbU1 X 127 Ju 108 JuU19 X 128 Fi 87 FiU2 X 130 Fi 88 FiU4 X 131 Fi 89 FiU5 X 132 Fi 90 FiU29 X 133 UD 29 UFöU1 X 134 UD 30 UFöU2 X 135 Fi 91 FiU10 X 4 Utskottsindelat register Rskr. nr Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Redovisas under Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) 4.1 Konstitutionsutskottet 2001/02 233 KU21 Ju 1 X 2004/05 153 KU14 Ju 2 X 2011/12 224 KU16 Ku 2 X 2013/14 158 KU30 Fi 7 X 163 KU35 Ju 6 X 230 KU28 Ku 4 X 2014/15 127 KU11 Ju 13 X 156 KU16 Ku 5 X 173 KU15 Ju 17 X 195 KU12 Ku 7 X 2015/16 136 KU4 Ku 10 X 137 KU4 Ku 11 X 192 KU15 Ju 29 X 205 KU14 Ju 34 X 291 KU25 Fi 25 X 2016/17 134 KU10 SB 1 X 136 KU13 Fi 32 X 146 KU7 Ju 43 X 200 KU22 Ju 51 X 201 KU22 UD 10 X 243 KU15 N 71 X 244 KU15 Ku 18 X 245 KU16 Ku 19 X 246 KU29 Fö 12 X 294 KU23 Ku 21 X 295 KU21 SB 2 X 297 KU28 Ku 22 X 305 KU26 Fi 57 X 328 KU20 SB 4 X 334 KU24 SB 5 X 335 KU30 Fi 60 X 336 KU30 S 36 X 337 KU17 Ku 24 X 2017/18 2 KU2 Ju 85 X 36 KU13 Ju 94 X 37 KU3 Ju 95 X 38 KU4 Ju 96 X 40 KU9 Ju 97 X 53 KU8 Ju 99 X 71 KU1 SB 6 X 72 KU1 Ju 103 X 73 KU1 Fi 76 X 74 KU1 Ku 27 X 98 KU6 Ku 29 X 4.2 Finansutskottet 2007/08 24 FiU11 N 4 X 2009/10 220 FiU35 N 6 X 2012/13 287 FiU21 Fi 5 X 2013/14 56 FiU1 Fi 6 X 317 FiU21 Fö 3 X 2014/15 243 FiU32 Fi 13 X 244 FiU32 Fi 14 X 2015/16 19 FiU11 Fi 15 X 51 FiU1 Fi 16 X 117 FiU17 Fi 17 X 118 FiU2 Fi 18 X 121 FiU5 Fi 19 X 176 FiU26 Fi 21 X 194 FiU22 Fi 22 X 195 FiU22 Ju 30 X 208 FiU25 Fi 24 X 310 FiU21 Fi 26 X 313 FiU41 Fi 27 X 2016/17 49 FiU1 Fi 28 X 53 FiU11 Fö 8 X 55 FiU11 U 15 X 66 FiU7 Fi 30 X 126 FiU5 Fi 31 X 147 FiU15 Fi 33 X 148 FiU16 Fi 34 X 154 FiU26 Fi 35 X 174 FiU37 Fi 40 X 183 FiU19 Fi 41 X 186 FiU22 Fi 42 X 187 FiU17 Fi 43 X 202 FiU39 Fi 46 X 214 FiU30 Fi 47 X 231 FiU23 Fi 48 X 237 FiU33 Fi 49 X 242 FiU31 Fi 50 X 324 FiU40 Ju 81 X 341 FiU32 Fi 61 X 349 FiU20 Fi 62 X 350 FiU21 Fi 63 X 351 FiU34 Fi 64 X 353 FiU35 Fi 65 X 2017/18 3 FiU12 Fi 66 X 4 FiU8 Fi 67 X 24 FiU6 Fi 69 X 35 FiU14 Fi 70 X 45 FiU16 Fi 71 X 51 FiU13 Fi 72 X 54 FiU1 Fi 73 X 55 FiU11 Fi 74 X 56 FiU11 Ju 100 X 57 FiU11 UD 23 X 58 FiU11 S 46 X 59 FiU11 U 34 X 60 FiU11 M 36 X 61 FiU11 N 83 X 62 FiU11 Ku 26 X 63 FiU11 A 18 X 77 FiU15 Fi 77 X 113 FiU28 Fi 84 X 114 FiU28 N 91 X 118 FiU3 Fi 85 X 119 FiU3 A 21 X 120 FiU19 Fi 86 X 128 FiU2 Fi 87 X 130 FiU4 Fi 88 X 131 FiU5 Fi 89 X 132 FiU29 Fi 90 X 135 FiU10 Fi 91 X 4.3 Skatteutskottet 2001/02 201 SkU20 Fi 1 X 2011/12 170 SkU13 Fi 4 X 2012/13 77 SkU8 Ju 3 X 2013/14 186 SkU24 Fi 8 X 251 SkU34 Fi 9 X 2014/15 169 SkU20 Fi 11 X 2015/16 161 SkU21 Fi 20 X 2016/17 63 SkU8 Fi 29 X 159 SkU13 Fi 36 X 160 SkU14 Fi 37 X 161 SkU15 Fi 38 X 162 SkU20 Fi 39 X 256 SkU21 Fi 51 X 257 SkU27 Fi 52 X 267 SkU30 Fi 53 X 268 SkU31 Fi 54 X 269 SkU28 Fi 55 X 270 SkU29 Fi 56 X 306 SkU32 Fi 58 X 325 SkU33 Fi 59 X 2017/18 8 SkU2 Fi 68 X 78 SkU1 Fi 78 X 79 SkU3 Fi 79 X 80 SkU4 Fi 80 X 81 SkU5 Fi 81 X 82 SkU6 Fi 82 X 4.4 Justitieutskottet 2012/13 154 JuU15 Ju 5 X 2013/14 177 JuU18 Ju 7 X 2014/15 77 JuU1 Ju 10 X 102 JuU9 Ju 11 X 138 JuU14 Ju 14 X 139 JuU15 N 31 X 152 JuU16 Ju 15 X 153 JuU17 Ju 16 X 204 JuU26 Ju 18 X 2015/16 86 JuU7 Ju 20 X 106 JuU1 Ju 21 X 143 JuU17 Ju 23 X 158 JuU25 Ju 24 X 174 JuU21 Ju 26 X 190 JuU22 Ju 28 X 196 JuU18 Ju 31 X 197 JuU20 Ju 32 X 2016/17 45 JuU6 Ju 35 X 90 JuU1 Ju 37 X 138 JuU5 S 13 X 139 JuU8 Ju 39 X 149 JuU9 Ju 44 X 151 JuU10 Ju 45 X 188 JuU22 Fi 44 X 203 JuU19 Ju 52 X 211 JuU16 Ju 55 X 212 JuU17 Ju 56 X 223 JuU18 Ju 59 X 224 JuU21 Ju 60 X 232 JuU14 Ju 61 X 233 JuU24 Ju 62 X 247 JuU11 Ju 65 X 248 JuU12 Ju 66 X 272 JuU13 Ju 70 X 273 JuU27 Ju 71 X 274 JuU29 Ju 72 X 287 JuU26 Ju 75 X 321 JuU15 Ju 79 X 322 JuU25 Ju 80 X 342 JuU31 Ju 82 X 343 JuU28 Ju 83 X 344 JuU32 Ju 84 X 2017/18 26 JuU2 Ju 89 X 27 JuU3 Ju 90 X 28 JuU4 Ju 91 X 64 JuU5 Ju 101 X 65 JuU8 Ju 102 X 92 JuU1 Ju 104 X 93 JuU1 Fö 14 X 127 JuU19 Ju 108 X 4.5 Utrikesutskottet 2015/16 245 UU20 UD 2 X 288 UU15 UD 3 X 2016/17 48 UU7 UD 4 X 169 UU5 UD 7 X 190 UU12 UD 8 X 194 UU8 UD 9 X 235 UU11 UD 11 X 263 UU13 UD 12 X 265 UU14 UD 13 X 279 UU15 UD 14 X 288 UU9 UD 15 X 291 UU3 UD 16 X 315 UU10 SB 3 X 2017/18 48 UU8 UD 20 X 49 UU7 UD 21 X 50 UU6 UD 22 X 83 UU1 UD 24 X 95 UU2 UD 26 X 116 UU3 UD 28 X 4.6 Försvarsutskottet 2012/13 197 FöU10 Fö 1 X 223 FöU7 Fö 2 X 2014/15 132 FöU7 Fö 4 X 2015/16 49 FöU3 Fö 5 X 50 FöU3 M 7 X 149 FöU8 Fö 6 X 165 FöU6 Fö 7 X 173 FöU7 Ju 25 X 200 FöU11 Ju 33 X 2016/17 98 FöU1 Fö 9 X 145 FöU8 Ju 42 X 175 FöU5 Fö 10 X 176 FöU6 Fö 11 X 177 FöU9 M 17 X 195 FöU10 Ju 48 X 225 FöU7 S 24 X 258 FöU12 N 72 X 313 FöU13 M 25 X 314 FöU11 Fö 13 X 2017/18 17 FöU2 M 31 X 18 FöU9 M 32 X 100 FöU1 Ju 105 X 101 FöU1 Fö 15 X 102 FöU1 M 40 X 4.7 Socialförsäkringsutskottet 2003/04 102 SfU1 S 1 X 2014/15 48 SfU3 S 7 X 2016/17 47 SfU11 Ju 36 X 122 SfU1 S 11 X 142 SfU8 Ju 40 X 143 SfU9 Ju 41 X 144 SfU10 S 15 X 196 SfU7 Ju 49 X 197 SfU13 Fi 45 X 204 SfU18 Ju 53 X 236 SfU17 Ju 63 X 239 SfU19 Ju 64 X 282 SfU21 Ju 74 X 283 SfU23 S 30 X 292 SfU24 S 32 X 316 SfU25 Ju 77 X 317 SfU20 S 33 X 318 SfU22 Ju 78 X 2017/18 7 SfU5 Ju 86 X 15 SfU8 Ju 87 X 16 SfU9 S 42 X 41 SfU7 Ju 98 X 46 SfU6 S 44 X 47 SfU12 S 45 X 103 SfU4 Ju 106 X 111 SfU2 S 52 X 112 SfU3 S 53 X 124 SfU1 S 55 X 4.8 Socialutskottet 2005/06 111 SoU1 S 2 X 2011/12 122 SoU9 S 3 X 2012/13 161 SoU10 S 4 X 2013/14 125 SoU1 S 5 X 130 SoU2 U 4 X 196 SoU13 S 6 X 326 SoU23 Ju 9 X 2014/15 155 SoU6 S 8 X 215 SoU17 S 9 X 2015/16 220 SoU7 S 10 X 2016/17 132 SoU4 S 12 X 141 SoU5 S 14 X 156 SoU11 S 17 X 170 SoU6 S 18 X 171 SoU12 S 19 X 179 SoU14 S 20 X 213 SoU9 S 22 X 215 SoU8 S 23 X 254 SoU10 S 25 X 255 SoU15 S 26 X 259 SoU16 S 27 X 277 SoU17 S 28 X 278 SoU20 S 29 X 284 SoU22 S 31 X 323 SoU21 S 34 X 326 SoU18 S 35 X 345 SoU13 S 37 X 346 SoU19 S 38 X 2017/18 5 SoU2 S 39 X 11 SoU3 S 40 X 12 SoU4 S 41 X 30 SoU6 S 43 X 66 SoU11 S 47 X 85 SoU12 S 48 X 86 SoU5 S 49 X 121 SoU1 S 54 X 4.9 Kulturutskottet 2009/10 140 KrU1 Ku 1 X 144 KrU1 Fi 2 X 2013/14 60 KrU3 Ku 3 X 2014/15 143 KrU4 Fi 10 X 157 KrU3 Ku 6 X 241 KrU11 Ku 8 X 2015/16 85 KrU1 Ku 9 X 198 KrU10 Ku 12 X 289 KrU11 Ku 13 X 2016/17 80 KrU1 Ku 14 X 83 KrU1 Ku 15 X 140 KrU3 Ku 16 X 157 KrU5 Ku 17 X 191 KrU4 S 21 X 210 KrU7 N 65 X 281 KrU9 Ku 20 X 312 KrU12 Ku 23 X 2017/18 87 KrU1 S 50 X 88 KrU1 Fi 83 X 89 KrU1 U 35 X 90 KrU1 M 38 X 91 KrU1 Ku 28 X 4.10 Utbildningsutskottet 2010/11 170 UbU6 U 1 X 2012/13 186 UbU6 U 2 X 2013/14 27 UbU6 U 3 X 2014/15 90 UbU1 U 5 X 135 UbU9 U 6 X 141 UbU3 U 7 X 162 UbU10 U 8 X 201 UbU11 U 9 X 2015/16 113 UbU1 U 10 X 155 UbU9 U 11 X 168 UbU12 U 12 X 169 UbU13 U 13 X 228 UbU14 U 14 X 2016/17 105 UbU1 U 16 X 152 UbU11 U 17 X 158 UbU10 U 18 X 168 UbU8 U 19 X 208 UbU12 U 20 X 249 UbU16 U 21 X 250 UbU17 U 22 X 251 UbU18 U 23 X 285 UbU20 U 24 X 293 UbU22 U 25 X 319 UbU21 U 26 X 327 UbU9 U 27 X 339 UbU23 U 28 X 2017/18 1 UbU3 U 29 X 32 UbU4 U 30 X 42 UbU6 U 31 X 43 UbU7 U 32 X 44 UbU5 U 33 X 122 UbU2 U 36 X 125 UbU1 U 37 X 4.11 Trafikutskottet 2004/05 178 TU7 N 2 X 2005/06 308 TU5 N 3 X 2012/13 259 TU18 N 14 X 2013/14 168 TU7 N 15 X 181 TU9 N 16 X 217 TU14 N 20 X 218 TU14 N 21 X 372 TU19 N 23 X 373 TU19 N 24 X 374 TU20 N 25 X 375 TU18 N 26 X 2014/15 24 TU2 N 27 X 25 TU3 N 28 X 123 TU5 N 30 X 144 TU7 N 32 X 145 TU8 N 33 X 194 TU11 N 36 X 206 TU12 N 37 X 2015/16 98 TU1 N 42 X 193 TU9 N 45 X 226 TU14 N 46 X 296 TU17 N 49 X 2016/17 101 TU4 N 54 X 163 TU9 N 56 X 185 TU10 N 58 X 205 TU11 N 62 X 206 TU19 N 63 X 218 TU15 N 66 X 219 TU13 N 67 X 220 TU12 N 68 X 238 TU14 N 70 X 329 TU18 N 75 X 2017/18 13 TU2 N 78 X 25 TU3 N 82 X 104 TU1 N 88 X 4.12 Miljö- och jordbruksutskottet 1999/2000 253 MJU17 N 1 X 2009/10 223 MJU21 M 1 X 2010/11 49 MJU6 N 8 X 231 MJU20 N 10 X 2011/12 99 MJU1 M 2 X 153 MJU10 N 11 X 261 MJU21 N 12 X 2012/13 120 MJU1 M 3 X 2013/14 99 MJU7 M 4 X 122 MJU1 M 5 X 226 MJU21 N 22 X 2014/15 121 MJU3 N 29 X 154 MJU9 N 34 X 182 MJU12 M 6 X 2015/16 103 MJU1 M 8 X 110 MJU2 N 43 X 162 MJU7 M 9 X 175 MJU10 N 44 X 209 MJU14 M 11 X 227 MJU19 N 47 X 2016/17 26 MJU4 N 50 X 27 MJU4 N 51 X 94 MJU2 N 53 116 MJU1 M 12 X 153 MJU7 M 14 X 180 MJU9 M 18 X 181 MJU16 M 19 X 182 MJU17 M 20 X 198 MJU18 N 61 X 222 MJU19 M 22 X 266 MJU20 M 23 X 280 MJU21 N 74 X 289 MJU22 M 24 X 320 MJU24 M 26 X 338 MJU23 N 77 X 2017/18 6 MJU4 M 30 X 14 MJU3 N 79 X 20 MJU5 M 33 X 31 MJU6 M 35 X 84 MJU7 N 86 X 99 MJU2 N 87 X 115 MJU1 M 41 X 4.13 Näringsutskottet 2009/10 162 NU10 N 5 X 384 NU22 N 7 X 2010/11 132 NU1 N 9 X 2012/13 103 NU1 N 13 X 2015/16 43 NU4 N 39 X 90 NU1 N 41 X 201 NU17 Fi 23 X 295 NU23 N 48 X 2016/17 103 NU1 N 55 X 135 NU8 M 13 X 164 NU9 M 15 X 165 NU10 M 16 X 192 NU12 N 59 X 193 NU11 N 60 X 199 NU15 Ju 50 X 216 NU18 Ju 57 X 217 NU19 M 21 X 330 NU20 M 27 X 331 NU25 M 28 X 332 NU21 M 29 X 333 NU24 N 76 X 2017/18 21 NU5 N 81 X 22 NU6 Ju 88 X 23 NU7 M 34 X 67 NU4 N 84 X 97 NU3 M 39 X 105 NU1 UD 27 X 106 NU1 N 89 X 107 NU2 N 90 X 4.14 Arbetsmarknadsutskottet 2004/05 181 AU4 A 1 X 2005/06 174 AU3 A 2 X 2009/10 275 AU13 A 3 X 2010/11 187 AU3 Fi 3 X 279 AU9 A 4 X 299 AU10 A 5 X 2011/12 176 AU9 A 6 X 2012/13 53 AU5 A 7 X 2013/14 133 AU2 A 8 X 368 AU9 A 9 X 2016/17 150 AU5 S 16 X 178 AU8 A 10 X 184 AU16 A 11 X 226 AU9 A 12 X 227 AU10 A 13 X 240 AU12 A 14 X 241 AU11 A 15 X 308 AU13 A 16 X 340 AU15 A17 X 2017/18 29 AU3 Ku 25 X 108 AU1 S 51 X 109 AU1 Ku 30 X 110 AU1 A 19 X 117 AU2 A 20 X 4.15 Civilutskottet 2012/13 144 CU6 Ju 4 X 2013/14 187 CU10 N 17 X 188 CU10 N 18 X 201 CU20 Ju 8 X 212 CU25 N 19 X 2014/15 122 CU6 Ju 12 X 178 CU11 Fi 12 X 180 CU10 N 35 X 2015/16 18 CU3 N 38 X 36 CU6 Ju 19 X 79 CU1 N 40 X 130 CU10 Ju 22 X 187 CU14 Ju 27 X 191 CU13 M 10 X 2016/17 70 CU1 N 52 X 133 CU6 Ju 38 X 166 CU8 Ju 46 X 167 CU8 N 57 X 189 CU10 Ju 47 X 207 CU21 N 64 X 209 CU12 Ju 54 X 221 CU11 Ju 58 X 234 CU15 N 69 X 260 CU16 Ju 67 X 261 CU19 Ju 68 X 271 CU17 Ju 69 X 275 CU13 Ju 73 X 276 CU20 N 73 X 307 CU18 Ju 76 X 2017/18 19 CU3 N 80 X 33 CU4 Ju 92 X 34 CU2 Ju 93 X 68 CU1 Fi 75 X 69 CU1 M 37 X 70 CU1 N 85 X 123 CU7 Ju 107 X 4.16 Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 2015/16 231 UFöU3 UD 1 X 2016/17 107 UFöU2 UD 5 X 108 UFöU1 UD 6 X 309 UFöU4 UD 17 X 310 UFöU3 UD 18 X 311 UFöU5 UD 19 X 2017/18 94 UFöU3 UD 25 X 133 UFöU1 UD 29 X 134 UFöU2 UD 30 X 5 Regelbeståndet 2017 Författningar kan delas in i grundförfattningar och ändringsförfattningar. En ändringsförfattning är en författning genom vilken en annan författning ändras, ges utsträckt giltighet i tiden, sätts i kraft eller upphävs. Andra författningar är grundförfattningar. Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2018 är 4 218. Av dessa är 1 462 lagar. Motsvarande siffror per den 1 mars 2017 var 4 169, varav 1 452 lagar. Under 2017 har EU-direktiv genomförts i 77 ändringsförfattningar (47 lagar och 30 förordningar) och 9 nya grundförfattningar (6 lagar och 3 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns i ingressen till varje författning som genomför EU-direktiv. Elektronisk tillgång till EU-rätten finns framför allt i databasen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm). Regelbeståndet i SFS under perioden 2008-2018 Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i SFS under 2017 var 1 347. Av dessa författningar var 127 grundförfattningar (32 lagar och 95 förordningar m.m.). Den siffran kan jämföras med 1 376 under 2016, 1 074 under 2015 och 1 589 under 2014. Fördelningen av författningar i SFS per departement den 31 december 2017 Departement Antal författningar Lagar Förordningar Övrigt Statsrådsberedningen 10 1 9 0 Justitiedepartementet 925 467 419 39 Utrikesdepartementet 152 33 96 23 Försvarsdepartementet 96 24 71 1 Socialdepartementet 501 121 370 10 Finansdepartementet 969 455 503 11 Utbildningsdepartementet 233 26 203 4 Miljö- och energidepartementet 251 62 188 1 Näringsdepartementet 580 193 377 10 Kulturdepartementet 131 28 103 0 Arbetsmarknadsdepartementet 128 53 75 0 Övriga 234 0 4 230 Totalt 4210 1463 2418 329 Regelbeståndet hos myndigheterna 2007-2017 Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den 31 december 2017 har beräknats till ca 7709. Det innebär ett minskat antal regelrubriker jämfört med året innan. Uppgifterna i myndigheternas regelförteckningar är emellertid något osäkra. Ungefärligt antal regelrubriker per departements ansvarsområde Området Antal titlar (avrundade hundratal) Justitiedepartementet 600 Utrikesdepartementet 164 Försvarsdepartementet 77 Socialdepartementet 765 Finansdepartementet 2000 Utbildningsdepartementet 1335 Miljö- och energidepartementet 309 Näringsdepartementet 2274 Kulturdepartementet 89 Arbetsmarknadsdepartementet 96 Summa 7709 Statsrådsberedningen Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Eneroth Föredragande: statsminister Löfven Regeringen beslutar skrivelse 2017/18:75 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2017