Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2018/19:75 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2018 Skr. 2018/19:75 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 14 mars 2019 Stefan Löfven Hans Dahlgren (Statsrådsberedningen) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden 1 januari-31 december 2018. Dessutom lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar. Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Redovisning 5 2.1 Statsrådsberedningen 5 2.2 Justitiedepartementet 7 2.3 Utrikesdepartementet 84 2.4 Försvarsdepartementet 91 2.5 Socialdepartementet 100 2.6 Finansdepartementet 126 2.7 Utbildningsdepartementet 165 2.8 Miljö- och energidepartementet 189 2.9 Näringsdepartementet 219 2.10 Kulturdepartementet 287 2.11 Arbetsmarknadsdepartementet 309 3 Kronologiskt register 317 4 Utskottsindelat register 334 4.1 Konstitutionsutskottet 334 4.2 Finansutskottet 336 4.3 Skatteutskottet 338 4.4 Justitieutskottet 339 4.5 Utrikesutskottet 341 4.6 Försvarsutskottet 342 4.7 Socialförsäkringsutskottet 343 4.8 Socialutskottet 344 4.9 Kulturutskottet 345 4.10 Utbildningsutskottet 346 4.11 Trafikutskottet 348 4.12 Miljö- och jordbruksutskottet 349 4.13 Näringsutskottet 351 4.14 Arbetsmarknadsutskottet 352 4.15 Civilutskottet 353 4.16 Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 355 4.17 Sammansatta civil- och kulturutskottet 355 5 Regelbeståndet 2018 356 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2019 359 1 Inledning Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen). Utformningen av skrivelsen Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari-31 december 2018. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång. Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riksdagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivelsen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärendegrupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departements verksamhetsområden. I sådana fall redovisas riksdagsskrivelsen under det departement som den 1 januari 2019 var ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvudavsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2016/17, 2017/18 och det nu pågående riksmötet 2018/19 fram till årsskiftet. Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 136 från riksmötet 2017/18 till och med nr 120 från riksmötet 2018/19. Redovisningen omfattar dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskottsbetänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redovisningen med en asterisk (*). De departementsvisa avsnitten kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4). Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivelserna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5). Hanteringen av tillkännagivanden Regeringen har under det gångna året haft samma inriktning som den som framgår av den senaste skrivelsen (skr. 2017/18:75 s. 4) när det gäller i vilka situationer åtgärder redovisas till riksdagen före skrivelse 75. Med hänsyn till att regeringen under hösten 2018 varit övergångsregering, har dock färre åtgärder kunnat redovisas till riksdagen. 2 Redovisning 2.1 Statsrådsberedningen Nyare riksmöten Riksmötet 2017/18 1. Rskr. 2017/18:141 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning Bet. 2017/18:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 juni 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 2. Rskr. 2017/18:325 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2017 Skr. 2017/18:75, bet. 2017/18:KU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 juni 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 3. Rskr. 2017/18:328 Kommittéberättelse - kommittéernas verksamhet under 2017 Skr. 2017/18:103, bet. 2016/17:KU39 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 juni 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 4. Rskr. 2017/18:408 Granskningsbetänkande Bet. 2017/18:KU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 september 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 5. Rskr. 2017/18:422 Verksamheten i Europeiska unionen under 2017 Skr. 2017/18:118, bet. 2017/18:UU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 november 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Riksmötet 2018/19 6. Rskr. 2018/19:77 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1, p. a) anslagen för 2019: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1), och den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Svenska institutet för europapolitiska studier (anslag 9:1). 2.2 Justitiedepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2012/13 1. Rskr. 2012/13:144 Snabbare betalningar Prop. 2012/13:36, mot. 2012/13:C2 och C332, bet. 2012/13:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ju 24), 2014/15:75 (Ju 17), 2015/16:75 (Ju 13), 2016/17:75 (Ju 11) och 2017/18:75 (Ju 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 (reservation 1) om ytterligare förslag om betalningstiderna*: Riksdagen har tillkännagett vad som anförs i reservation 1 under punkt 2 (rskr. 2012/13:144 och bet. 2012/13:CU6 s. 14 f.). Under våren 2013 upprättades inom Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd Närings- och innovationsminstern in företrädare för näringslivet för att diskutera ett initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 i att det inom näringslivet togs fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. En sådan kod färdigställdes under 2018 och ett flertal företag har anslutit sig. Näringsdepartementet har dessutom under våren 2018 remitterat en promemoria med förslag till en rapporteringsskyldighet i fråga om betalningstider för de stora företagen. Med anledning av remissinstansernas yttranden har regeringen under hösten 2018 gett Bolagsverket och Tillväxtverket i uppdrag att utreda vissa kompletterade frågor. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2019. Punkten är inte slutbehandlad. 2. Rskr. 2012/13:154 En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess Prop. 2012/13:45, mot. 2012/13:Ju6 och Ju7, bet. 2012/13:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ju 27), 2014/15:75 (Ju 18), 2015/16:75 (Ju 14), 2016/17:75 (Ju 12) och 2017/18 (Ju 5). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om tid för överklagande - socialförsäkringsmål*, p. d), och punkt 2 om tid för överklagande - mål om arbetslöshetsförsäkring*, p. c): Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en konsekvensbeskrivning av hur enskilda påverkas av en kortare överklagandetid i socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetsförsäkring (bet. 2012/13:JuU15 s. 20). Regeringen beslutade den 8 maj 2013 kommittédirektiv Specialisering för skattemål och fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen (dir. 2013:49) enligt vilka utredaren skulle genomföra en konsekvensbeskrivning av hur enskilda påverkas av en kortare överklagandetid i socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetsförsäkring. Utredaren avrapporterade uppdraget den 28 november 2014 i betänkandet Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål (SOU 2014:76). Betänkandet har remitterats. I skr. 2016/17:75 uppgav regeringen att inriktningen på arbetet var att under riksmötet 2016/17 återkomma till riksdagen med anledning av konsekvensbeskrivningen som avses i punkterna. I skr. 2017/18:75 uppgav regeringen att tidsplanen för återrapporteringen hade justerats och att inriktningen var att rapporteringen skulle komma att ske under riksmötet 2017/18. I budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), där punkterna slutbehandlades, redovisade regeringen utredningens konsekvensbeskrivning och remissbehandlingen av denna. Riksdagen har i sitt betänkande (2018/19:JuU1) över budgetpropositionen inte haft något att invända mot regeringens hantering av punkterna. Punkterna är slutbehandlade. Riksmötet 2013/14 3. Rskr. 2013/14:201 Konsumenträtt Mot. 2013/14:N423 yrkande 4, bet. 2013/14:CU20 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 39) och 2015/16:75 (Ju 19), 2016/17:75 (Ju 17) och 2017/18:75 (Ju 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt. 13 om betalningstider i näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som innebär att en fordran vid handelstransaktioner mellan näringsidkare alltid ska betalas senast 30 dagar efter det att borgenären framställt krav på betalning (bet. 2013/14:CU20 s. 51 f.). Under våren 2013 upprättades inom Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd Närings- och innovationsminstern in företrädare för näringslivet för att diskutera ett initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 till att det inom näringslivet togs fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. En sådan kod färdigställdes under 2018 och ett flertal företag har anslutit sig. Näringsdepartementet har dessutom under våren 2018 remitterat en promemoria med förslag till en rapporteringsskyldighet i fråga om betalningstider för de stora företagen. Med anledning av remissinstansernas yttranden har regeringen under hösten 2018 gett Bolagsverket och Tillväxtverket i uppdrag att utreda vissa kompletterade frågor. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2019. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2013/14:326 Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor Mot. 2013/14:So13 yrkande 2, bet. 2013/14:SoU23 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 68), 2015/16:75 (Ju 20), 2016/17:75 (Ju 18) och 2017/18:75 (Ju 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om preskriptionstiden för sexualbrott mot barn*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen ska låta göra en översyn av om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Den 16 juni 2017 beslutade justitie- och migrationsministern att ge en utredare i uppdrag att bland annat överväga om preskription bör avskaffas för sexualbrott och andra allvarliga brott mot barn samt, oavsett ställningstagande, lämna författningsförslag (Ju 2017:H). Riksdagen informerades om uppdraget i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Uppdraget redovisades i juni 2018 genom promemorian Vissa frågor om barnpornografibrottet och om avskaffad preskription för allvarliga brott mot barn (Ds 2018:23). Promemorian har remissbehandlats och förslagen bereds inom Regeringskansliet. Riksmötet 2014/15 5. Rskr. 2014/15:77 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93), 2015/16:75 (Ju 22), 2016/17:75 (Ju 19) och 2017/18:75 (Ju 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen. Ett av syftena med ombildningen av polisen var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner har regeringen under flera år begärt in återrapportering av olika slag. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017 redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokalpolisområdesnivå. Av verksamhetsuppföljningen från november 2018 framgår att den siffran nu ökat till 50 procent. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten under 2018 månatligen har redovisat till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 ålade regeringen Polismyndigheten att också redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Denna återrapportering ska ske i årsredovisningen för 2018 som ska lämnas senast den 22 februari 2019. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport. Rapporten bereds nu i Regeringskansliet. Polismyndigheten har också behov av fler anställda, både poliser och civilanställda. Regeringen har därför i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om bostadsinbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att arbetet mot bostadsinbrott ska prioriteras (bet. 2014/15:JuU1 s. 43). Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkt 22 om brott som begås av djurrättsaktivister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att arbetet mot brott som begås av djurrättsaktivister ska prioriteras (bet. 2014/15:JuU1 s. 44). I regeringens skrivelse 2016/17:75 angavs mot bakgrund av vidtagna åtgärder att skrivelsen i denna del avsåg läggas till handlingarna. Riksdagen har slutligt behandlat skrivelse 2016/17:75 (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:295). Regeringen beslutade därför den 16 november 2017 att riksdagsskrivelse 2014/15:77 punkt 22 om brott som begåtts av djurrättsaktivister skulle läggas till handlingarna. I skrivelse 2017/18:75 upplyste regeringen riksdagen om att så hade skett och att punkten därmed var slutbehandlad. Av Konstitutionsutskottets betänkande (2017/18:KU21, rskr. 2017/18:325) framgår dock att Justitieutskottet anser att de redovisade åtgärderna inte kan anses innebära att arbetet mot brott som begås av djurrättsaktivister prioriteras. Enligt utskottet behövs en tydligare redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att prioritera arbetet mot sådana brott och att punkten därmed inte kan anses vara slutbehandlad. I budgetpropositionen för 2019 (2018/19:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen därför riksdagen att punkten åter står som öppen. Punkt 39 om rättsväsendets arbete med brottslighet på internet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att stärka rättsväsendets kompetens i arbetet mot brottsligheten på internet (bet. 2014/15:JuU1 s. 53). Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2019 (2018/19:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är därmed slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 21 och 22. 6. Rskr. 2014/15:102 Tydligare reaktioner på ungas brottslighet Prop. 2014/15:25, mot. 2014/15:2971, bet. 2014/15:JuU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 24), 2016/17:75 (Ju 20) och 2017/18:75 (Ju 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om helgavskiljning med fotboja*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör se över hur ungdomspåföljden helgavskiljning med fotboja kan utformas och återkomma till riksdagen med ett sådant förslag (bet. 2014/15:JuU9 s. 11 f.). Riksdagens tillkännagivande motsvaras av förslag om nya påföljder för unga lagöverträdare som Påföljdsutredningen lämnat i betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34). Det betänkandet utgjorde också underlag för förslagen i propositionen Tydligare reaktioner på ungas brottslighet (prop. 2014/15:25), som antogs av riksdagen i samma betänkande som tillkännagivandet. Betänkandet Nya påföljder har härutöver legat till grund för regeringens förslag i propositionen Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet (prop. 2014/15:37), som riksdagen antagit (bet. 2014/15:JuU8), och propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151), som riksdagen antagit (bet. 2015/16:JuU30). Beredningen fortsätter av kvarvarande förslag i betänkandet. Den 21 december 2016 beslutade justitie- och migrationsministern att ge en utredare i uppdrag att överväga och komplettera de bedömningar och förslag som lämnats av Påföljdsutredningen om nya påföljdsinslag för unga lagöverträdare. Uppdraget redovisades i juni 2017 i promemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). I promemorian föreslås två nya påföljder för unga lagöverträdare: ungdomstillsyn och ungdomsövervakning. Den senare påföljden föreslås innefatta tydliga inskränkningar i den unges rörelsefrihet, som utgångspunkt i form av s.k. helghemarrest. Efterlevnaden förslås kunna kontrolleras med elektroniska hjälpmedel. Promemorian har remissbehandlats. Förslagen om nya ungdomspåföljder bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2014/15:122 Familjerätt Mot. 2014/15:463, 2014/15:988, 2014/15:1599 yrkande 1, 2014/15:2517 yrkande 1, 2014/15:2600 yrkande 17, 2014/15:2984 yrkande 2, 2014/15:2989, bet. 2014/15:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 30),2016/17:75 (Ju 22) och 2017/18:75 (Ju 12). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om utredningar av faderskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det finns skäl för regeringen att undersöka de frågeställningar kring utredningar om faderskap för ogifta som lyfts fram i motionerna. Det bör vara en uppgift för regeringen att överväga om det finns behov av förändringar och i så fall ta nödvändiga initiativ. Regeringen bör också i ett lämpligt sammanhang återkomma till riksdagen och redovisa resultatet av arbetet (bet. 2014/15:CU6 s. 14 f.). Regeringen tillsatte i mars 2017 en utredning om modernare regler om faderskap och föräldraskap. I utredningens uppdrag ingick att lämna förslag på hur reglerna om bekräftelse av faderskap och föräldraskap kan moderniseras och förenklas. Regeringen har i propositionen Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap (prop. 2017/18:155 s. 23 f.) våren 2018 redovisat resultatet av arbetet till riksdagen och därmed ansett tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 8. Rskr. 2014/15:127 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse Framst. 2014/15:JO1, bet. 2014/15:KU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 32), 2016/17:75 (Ju 24) och 2017/18:75 (Ju 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning i fråga om utlämnande av allmänna handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om behovet av utredning i fråga om mycket frekventa och omfattande framställningar att få ta del av allmänna handlingar (bet. 2014/15:KU11 s. 15-16). I april 2016 fick en utredare i uppdrag att kartlägga och vid behov föreslå åtgärder i fråga om förekomsten hos myndigheterna av frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ju 2016:C). Utredaren redovisade sitt arbete i en promemoria Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ds 2017:37) i juni 2017. Promemorian har remissbehandlats. Arbete pågår med att ta fram en lagrådsremiss. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2014/15:138 Straffrättsliga frågor Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33), 2016/17:75 (Ju 25) och 2017/18:75 (Ju 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om skärpta straff för människohandel och koppleri*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om skärpta straff för människohandel och koppleri (bet. 2014/15:JuU14 s. 20 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2972 yrkande 2 och delvis motion 2014/15:2524 yrkande 37. Frågan om skärpta straff för människohandel och koppleri har behandlats i 2014 års människohandelsutrednings slutbetänkande Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70). Den 1 mars 2018 beslutade regeringen propositionen Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering (prop. 2017/18:123) där tillkännagivandet slutbehandlas. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2018. Punkt 18 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om köp av sexuell handling av barn (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2508 yrkande 2, 2014/15:2524 yrkande 32 och 2014/15:2970 yrkande 8 och delvis bifallit motion 2014/15:2319 yrkandena 1 och 2. Att överväga om straffskalan för brottet bör ändras, och i det sammanhanget särskilt överväga en höjning av straffminimum genom att ta bort böter ur straffskalan, omfattades av uppdraget till 2014 års människohandelsutredning (dir. 2014:128). Uppdraget redovisades i delbetänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, m.m. (SOU 2016:42). Delbetänkandet har remissbehandlats och regeringen beslutade den 7 december 2017 att överlämna lagrådsremissen Straffrättsliga åtgärder mot sexköp utomlands och mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling till Lagrådet. I remissen föreslog regeringen bl.a. att straffskalan för köp av sexuell handling av barn skulle skärpas, dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse, dels genom att maximistraffet höjs till fängelse i fyra år. Vidare föreslogs att brottsbeteckningen ändras till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 19 om köp av sexuell tjänst*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om köp av sexuell tjänst (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2508 yrkande 1 och 2014/15:2970 yrkande 9 och delvis bifallit motion 2014/15:1711 yrkande 1. Att analysera om det finns behov av förändringar i straffbestämmelsen för att säkerställa att försvårande omständigheter får genomslag vid straffvärdebedömningen, och i det sammanhanget särskilt överväga en höjning av straffminimum genom att ta bort böter i straffskalan vid allvarliga fall av köp av sexuell tjänst, omfattades av 2014 års människohandelsutredning (dir. 2014:128). Uppdraget redovisades i delbetänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, m.m. (SOU 2016:42). Delbetänkandet har remissbehandlats och regeringen beslutade den 7 december 2017 att överlämna lagrådsremissen Straffrättsliga åtgärder mot sexköp utomlands och mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling till Lagrådet. I remissen föreslog regeringen bl.a. att kravet på dubbel straffbarhet för att en svensk domstol ska kunna döma för brottet köp av sexuell tjänst som begåtts utomlands tas bort. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 26 om inbrottsstöld*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om inbrottsstöld (bet. 2014/15:JuU14 s. 40 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2246 och 2014/15:2970 yrkande 2. Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2004/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya Påföljder (SOU 2012:34). Regeringen beslutade den 17 mars 2016 prop. 2015/16:151 Ny påföljd efter tidigare dom. I propositionen lämnades vissa förslag som innebär att reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap. brottsbalken inte längre ska tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gjorde regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för straffvärdebedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl avvägd och föreslog därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför åter som öppen. Tillkännagivandet återrapporterades till riksdagen i budgetpropositionen för 2018 (se prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Arbete med att ta fram kommittédirektiv till en särskild utredare som ska överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet pågår. Punkt 65 om försök till häleri*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om försök till häleri (bet. 2014/15:JuU14 s. 76 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2972 yrkande 8. Frågan om kriminalisering av häleri av normalgraden på försöksstadiet har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Följande punkter är inte slutbehandlade: 18, 19, 26, 48 och 65. 10. Rskr. 2014/15:139 Processrättsliga frågor Mot. 2014/15:2974 yrkande 16, 2014/15:460, 2014/15:2130, 2014/15:2543 yrkande 5, 2014/15:2628 och 2014/15:2977 yrkande 11, bet. 2014/15:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 34), 2016/17:75 (N 35) och 2017/18:75 (N 31). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 9 om kameraövervakning av vilt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om kameraövervakning av vilt och har därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 16 och delvis bifallit motionerna 2014/15:460, 2014/15:2130, 2014/15:2543 yrkande 5, 2014/15:2628 och 2014/15:2977 yrkande 11. Jaktlagsutredningen lämnade i juli 2014 delbetänkandet Vildsvin och viltskador - om utfodring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt (SOU 2014:54). Betänkandet har remitterats. Under det andra kvartalet 2015 togs en kompletterande promemoria fram inom Regeringskansliet. Promemorian remitterades under hösten 2015. Regeringen lämnade den 14 juli 2016 propositionen Vildsvin och viltskador (prop. 2015/16:199) till riksdagen. I propositionen konstateras att det i nuläget inte finns förutsättningar att gå vidare med förslaget att ersätta tillståndsplikten med ett anmälningsförfarande, men att regeringen avser att överväga frågan vidare inom ramen för en översyn av kameraövervakningslagen. I tilläggsdirektiv (dir. 2016:54) till Utredningen om kameraövervakning - brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) fick utredaren i uppdrag att under arbetet analysera hur en anpassning av kameraövervakningslagen till EU:s nya dataskyddsreglering förhåller sig till Jaktlagsutredningens förslag om kameraövervakning av vildsvinsåtlar. Den 19 april 2018 beslutade regeringen propositionen Ny kamerabevakningslag och bedömde att de frågor som omfattas av tillkännagivandet därigenom var slutbehandlade (prop. 2017/18:231). Riksdagen har ställt sig bakom förslagen och antagit den nya lagen (bet. 2017/18:JuU36, rskr. 2017/18:391). Punkten är slutbehandlad. 11. Rskr. 2014/15:152 Polisfrågor Mot. 2014/15:2986 yrkande 2, bet. 2014/15:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38), 2016/17:75 (Ju 26) och 2017/18:75 (Ju 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om renodling av polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2986 yrkande 2. Den 1 december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under år 2014-2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har följt upp effekterna av regeringens satsning och slutredovisade sitt uppdrag den 28 mars 2018, rapport 2018:1 En lob i mål? (S2017/00357). Regeringen beslutade den 7 september 2017 propositionen Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet (2016/17:224). I propositionen föreslog regeringen att vissa uppgifter som rör djur ska flyttas från Polismyndigheten till länsstyrelserna. Förslagen som innebär en renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter trädde i kraft den 1 juni 2018. Regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2014/15:153 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39), 2016/17:75 (Ju 27) och 2017/18:75 (Ju 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning - förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Betänkandet har remitterats och regeringen beslutade den 30 augusti 2018 lagrådsremissen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 13. Rskr. 2015/16:36 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin Prop. 2015/16:3, mot. 2015/16:3253, bet. 2015/16:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66), 2016/17:75 (Ju 30) och 2017/18:75 (Ju 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6 s. 10 f.). Tillkännagivandet har beaktats i lagstiftningsärendet om företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Det kommer att behandlas under arbetet med Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8). Inriktningen är att en proposition som bygger på slutbetänkandet ska beslutas senast 2021. 14. Rskr. 2015/16:86 Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism Skr. 2014/15:146, mot. 2015/16:190 m.fl., bet. 2015/16:JuU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 71), 2016/17:75 (Ju 31) och 2017/18:75 (Ju 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om kriminalisering av terrorismresor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om kriminalisering av terrorismresor och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU7 s. 18 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2015/16:190 yrkandena 1 och 3, 2015/16:254 yrkande 2, 2015/16:1298 yrkande 1, 2015/16:1979, 2015/16:2129 yrkande 8, 2015/16:2397 yrkande 1, 2015/16:2715 yrkande 3, 2015/16:3031 och 2015/16:3072 yrkande 16. Den 2 maj 2017 fick en utredare i uppdrag att överväga om det bör införas ett särskilt straffansvar för den som deltar i eller på annat sätt stöder en terroristorganisation och lämna de lagförslag som bedöms nödvändiga (Ju 2017:G). Uppdraget redovisades i promemorian Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ds 2017:62). Promemorian har remitterats. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2015/16:106 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73), 2016/17:75 (Ju 32) och 2017/18:75 (Ju 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning av den nya polisorganisationen*: Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om uppföljning av den nya polisorganisationen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Regeringen har noga följt Polismyndighetens arbete med att utveckla sin organisation alltsedan den nya myndigheten bildades och på olika sätt begärt och tagit del av information. Det har dels skett genom löpande dialog dels genom skriftlig redovisning. Sedan den 1 april 2014 har Statskontoret haft i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport. Rapporten bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om effektivare polis*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om en effektivare polis och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att de åtgärder som regeringen hade vidtagit var bra men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Regeringen har i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. I budgetpropositionerna för 2017 och 2018 beslutade regeringen om stora resurstillskott till Polismyndigheten i syfte att ge myndigheten förutsättningar att väsentligt öka antalet polisanställda och stärka verksamheten. Polismyndigheten fick i uppdrag att återkomma till regeringen för att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Uppdraget redovisades i mars 2018. För att göra polisverksamheten mer effektiv har regeringen också genomfört en renodling av verksamheten. Vissa uppgifter, exempelvis en del transporter av frihetsberövade och en del djurärenden, har flyttats till andra myndigheter. Syftet med dessa reformer är att frigöra tid för polisens kärnverksamhet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 50). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen hade vidtagit var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och myndigheterna har nu utvecklat det lokala arbetet mot organiserad brottslighet med en ökad förmåga att hantera organiserad brottslighet i utsatta områden. I regleringsbrevet för 2017 begärde regeringen att Polismyndigheten skulle analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt skulle läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i årsredovisningen för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten under 2018 månatligen har redovisat till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 har regeringen ålagt Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Därutöver har regeringen i regleringsbrevet för 2018 begärt att Polismyndigheten kvartalsvis redovisar en bild av situationen i utsatta områden. Polismyndigheten ska också redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Vidare ska myndigheten särskilt redovisa vilket arbete som pågår för att riskområden inte ska utvecklas i negativ riktning. Myndigheten ska också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i dessa områden. Återrapportering ska ske i årsredovisningen för 2018 vilken ska lämnas till regeringen senast den 22 februari 2019. Polismyndigheten har själv tagit flera initiativ till att förstärka sitt arbete i de mest brottsutsatta områdena. Ett exempel är insatsen Mareld i polisregion Stockholm där några hundra poliser, utöver områdespoliser, förstärker närvaron i fyra särskilt prioriterade områden. Det är dock inte bara en ökad polisiär närvaro som krävs i utsatta områden. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om Kriminalvårdens kostnader m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att låta analysera Kriminalvårdens kostnadseffektivitet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 54 f.). Regeringen avser att hantera de frågor som tas upp i tillkännagivandet inom ramen för styrningen av Kriminalvården. I regleringsbreven för budgetåren 2016 och 2017 avseende Kriminalvården har regeringen gett myndigheten i uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder som syftar till ett effektivt resursutnyttjande. Redovisning sker i myndighetens årsredovisning. Uppföljning av kostnadsutveckling för lokalförsörjning samt om den nuvarande häktes- och anstaltsorganisationen tillgodoser verksamhetens behov och lever upp till krav på flexibilitet och kostnadseffektivitet sker löpande i dialog med myndigheten bl.a. vid kvartalsmöten och den årliga myndighetsdialogen. Kriminalvården har vidare i skrivelse den 15 juni 2016 (Ju2016/04582/KRIM) redovisat myndighetens beslutade strategier för infrastruktur vid anstalter och häkten. Strategierna är en del i myndighetens långsiktiga arbete med en hållbar framtida infrastruktur vid anstalter och häkten. De åtgärder som tas upp i tillkännagivandet är därmed omhändertagna. Regeringen har tillgodosett riksdagens tillkännagivande och har senast i skr. 2017/18:75 angett att skrivelsen i denna del kan läggas till handlingarna. Riksdagen har i sitt betänkande (2017/18:KU21) över behandlingen av riksdagens skrivelser inte motsatt sig regeringens hantering av denna punkt. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 39 om polisens tillgänglighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att öka polisens tillgänglighet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 76). Polismyndigheten har uppmärksammat att väntetiderna för att komma fram till Polismyndighetens kontaktcenter (PKC) via telefon har varit allt för långa. Myndigheten har under de senaste åren arbetat för att bättra tillgängligheten. Sedan slutet av 2016 får den som ringer 114 14 sitt ärende besvarat och behandlat i den region där brottet ägt rum. Polismyndigheten har också ökat antalet anställda i PKC-verksamheten och öppnat nya kontaktcenter. Det finns nu ett PKC i varje region. Samtidigt ska kontaktcentrena ta ett större ansvar för främst mängdbrott tidigt i utredningsprocessen, i syfte att avlasta övrig utredningsverksamhet och förbättra servicen till medborgarna. En ny enhetlig grundutbildning, anpassad för det utökade uppdraget för PKC-operatörer, genomförs sedan den 1 september 2016. Den genomsnittliga tiden för att få ett samtal besvarat hos PKC minskade mellan 2016 och 2017. Utvecklingen av svarstiderna och Polismyndighetens tillgänglighet under 2018 kommer att redovisas i myndighetens årsredovisning som lämnas senast den 22 februari 2019. Utifrån den medborgarmötesstrategi som Polismyndigheten fastställde 2017 har myndigheten arbetat för att förbättra servicen mot allmänheten. Som ett led i detta arbete har myndigheten under 2017 och 2018 introducerat olika typer av e-tjänster, bl.a. för ansökan av olika tillstånd. Polismyndigheten fick, tillsammans med ett antal andra myndigheter i rättskedjan, i regleringsbreven för 2018 i uppdrag att genomföra en förstudie avseende digital bevisning. Uppdraget ska redovisas senast den 22 februari 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 42 om polisens närvaro på internet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att öka polisens närvaro på internet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 76). Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2019 (2018/19:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är därmed slutbehandlad. Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förbättrad brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer. (bet. 2015/16:JuU1 s. 77). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsäganden generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Den 19 maj 2016 gav regeringen Brottsoffermyndigheten (Brom) i uppdrag att kartlägga brottsutsatts behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vad mån dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades den 30 maj 2017 och fick till följd att rättsväsendets myndigheter i regleringsbreven för 2018 fick i uppdrag att analysera och identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som kan anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna ska också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Uppdraget ska redovisas gemensamt senast den 22 februari 2019. Regeringen har tillfört ökade resurser i syfte att Polismyndigheten ska kunna anställa mer personal för att stärka verksamheten. I vårändringsbudgeten för 2017 tillförde regeringen också extra resurser som delvis skulle användas för att stärka verksamheten hos Nationellt forensiskt centrum, en viktig del av utredningsverksamheten. Polismyndigheten har på olika sätt arbetat för att stärka och utveckla verksamheten. Sammantaget har detta lett till vissa resultatförbättringar i Polismyndighetens brottsutredande verksamhet. Myndigheten redovisade bl.a. fler ärenden till Åklagarmyndigheten 2017 än under 2016. Polismyndigheten gjorde i årsredovisningen för 2017 bedömningen att utredningsresultatet för det gångna året hade förbättrats något. Baserat på den månatliga verksamhetsuppföljningen för 2018 verkar den positiva utvecklingen hålla i sig. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 46 om information om möjlighet till vittnesstöd*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vittnen ska få information om möjligheterna till olika former av vittnesstöd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 12) och därmed bifallit motion 2015/16:2303 yrkande 10. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket redovisade i november 2015 ett gemensamt uppdrag om en långsiktigt hållbar organisation och finansiering av vittnesstödsverksamheten (Ju2014/3767/KRIM). Redovisningen innehåller bland annat förslag till åtgärder för att vittnen ska få ytterligare information om möjligheterna till olika former av vittnesstöd. Bland annat föreslås att Domstolsverket och domstolarna ska ta ett större ansvar för att utveckla och sprida den centrala informationen om möjligheterna att få tillgång till vittnesstöd. Brottsoffermyndigheten har även av regeringen i regleringsbrevet för 2017 fått i uppdrag att ta fram en webbaserad grundutbildning för nya vittnesstöd. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2019. Regeringen har också i regleringsbreven för 2017 gett Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att återrapportera till regeringen vilka åtgärder som myndigheterna har vidtagit med anledning av förslagen i rapporten. I skrivelse 2016/17:75 angav regeringen att tillkännagivandet i och med redovisade åtgärder var slutbehandlat. Riksdagen delade inte regeringens bedömning att åtgärderna var tillräckliga för att betrakta tillkännagivandet som slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 redogör regeringen för hanteringen av tillkännagivandet (prop. 2017/2018:1 utg.omr. 4 s. 47). I propositionen föreslår regeringen också att anslaget till Brottsoffermyndigheten ska ökas med 1 000 000 kronor 2018 för uppdraget att ta fram en webbaserad grundutbildning för nya vittnesstöd. De beslutade uppdragen om återrapportering redovisades i respektive myndighets årsredovisning för 2017. I budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.5.7) redogör regeringen för den återrapportering av genomförda åtgärder som Domstolsverket och Brottsoffermyndigheten lämnat. Myndigheterna har vidtagit flera åtgärder för att förbättra informationen om de möjligheter till vittnesstöd som finns. Ett exempel är att möjligheten att få vittnesstöd tydligt ska framgå av den kallelse som domstolarna skickar ut. Brottsoffermyndigheten har vidare gjort en översyn av befintlig information om vittnesstödsverksamheten samt även utvecklat ett webbforum för vittnesstödssamordnare där de kan utbyta erfarenheter och ge varandra tips på hur de kan utveckla de lokala verksamheterna. Ärendet bereds fortsatt inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3, 7, 18, 39, 44 och 46. 16. Rskr. 2015/16:130 Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar Prop. 2015/16:4, mot. 2015/16:3258, bet. 2015/16:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 34) och 2017/18:75 (Ju 22). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att en arbetskooperativ förening ges en vidgad möjlighet att återbetala medlemsinsatser med högre belopp än insatsernas nominella värde (bet. 2015/16:CU10 s. 10). Regeringen beslutade den 26 april 2018 propositionen Återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ (prop. 2017/18:253). Genom förslagen i propositionen tillgodosågs riksdagens tillkännagivande. Riksdagens skrivelse är därmed slutbehandlad. 17. Rskr. 2015/16:143 Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte Prop. 2015/16:78, mot. 2015/16:3311, bet. 2015/16:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 38) och 2017/18:75 (Ju 23). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 11 om åtgärder med pass för att hindra resande*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om åtgärder med pass för att hindra resande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU17 s. 23 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:3311 yrkande 3. I propositionen En mer heltäckande terrorismlagstiftning (prop. 2017/18:174) redogör regeringen för möjligheterna att omhänderta passet när någon är på sannolika skäl misstänkt för att ha påbörjat en resa i terrorismsyfte. Detta kan ske inom ramen för de straffprocessuella tvångsmedlen i rättegångsbalken. När det handlar om att förbereda en resa i terrorismsyfte konstateras i propositionen att straffansvaret för finansiering av terrorismresor i praktiken utgör ett slags förberedelsekriminalisering i förhållande till resebrottet. Det är därmed möjligt att använda tvångsmedel när någon finansierar en terrorismresa, även om förberedelse till resa i terrorismsyfte i sig inte är kriminaliserat. Mot denna bakgrund bedömde regeringen i propositionen att det inte behöver vidtas några ytterligare åtgärder med anledning av tillkännagivandet. Punkten är slutbehandlad. 18. Rskr. 2015/16:149 Vissa frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2015/16:95 och 2015/16: 2172, bet. 2015/16:FöU8 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 8) och skr. 2017/18:75 (Fö 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om Veteranutredningens förslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om Veteranutredningens förslag (bet. 2015/16:FöU8 s. 18 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2172 avseende yrkande 11 och delvis bifallit motion 2015/16:95. Frågan om ett veterancentrum behandlades i Veteranutredningens betänkande (SOU 2014:27). Betänkandet har remissbehandlats. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2016 fick myndigheten i uppdrag att senast i samband med delårsrapporten redovisa ett förslag om inrättande av ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.4.4 s. 46) bedömde regeringen att ett särskilt veterancentrum senast den 1 juli 2017 skulle inrättas inom Försvarsmakten i syfte att stärka och utveckla anhörigstödet. Vidare bedömde regeringen att det inte finns skäl att införa en nationell veteranmyndighet eller att utvidga begreppet veteran så som det föreslås i Veteranutredningen. Ett av skälen till regeringens bedömning var att remissinstanserna motsatte sig förslaget. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2017 uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att senast den 1 juli 2017 inrätta ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. Vidare fick Försvarsmakten i regleringsbrevet uppgiften att redovisa system och metoder för stöd till de veteraner som är i behov av sådant, dels att redovisa genomförd och planerad verksamhet inom ramen för myndighetssamverkan. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 27) redovisade regeringen att Försvarsmakten har inrättat ett Veterancentrum den 1 juli 2017. Riksdagen har meddelat (bet. 2017/18:KU21) att den inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet kan anses som slutbehandlat och har därmed gjort ett nytt tillkännagivande till regeringen (se Ju 51 punkt 2). De militära aspekterna i detta tillkännagivande har riksdagen inte haft några synpunkter på. Frågan om åtgärder avseende stöd till civila som gjort internationell insats kvarstår. Denna punkt står fortsatt som öppen. 19. Rskr. 2015/16:158 Åtgärder mot missbruk av svenska pass Prop. 2015/16:81, mot. 2015/16:3317 och 3318, bet. 2015/16: JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 42) och skr. 2017/18:75 (Ju 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om att regeländringarna ska omfatta fler dokument än vanliga pass*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör besluta om att de föreslagna ändringarna för pass även ska gälla främlingspass och resedokument samt att regelverket ska ses över för att motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet. 2015/16: JuU25 s. 8). Frågan har hanterats i utredningen Åtgärder för ett effektivare återvändande och motverkande av missbruk av resehandlingar. Betänkandet Klarlagd identitet - om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar (SOU 2017:93) överlämnades till regeringen den 27 november 2017. Remisstiden löpte ut den 22 mars 2018. Betänkandet och remissvaren bereds nu inom Regeringskansliet. 20. Rskr. 2015/16:174 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47) och 2017/18:75 (Ju 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behandlingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning - förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Betänkandet har remitterats och regeringen beslutade den 30 augusti 2018 lagrådsremissen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2015/16:187 Hyresrätt m.m. Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49) och 2017/18:75 (Ju 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Skrivelsen omfattar även vissa närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder, som inte behandlas närmare i betänkandet. Ytterligare beredningsunderlag måste inhämtas. Justitiedepartementet höll därför 2017 ett samrådsmöte med berörda myndigheter och organisationer som företräder fastighetsägarnas och hyresgästernas intressen för att diskutera frågorna och få ytterligare underlag. Därefter har frågorna analyserats inom Justitiedepartementet, som planerar att under 2019 ta ställning till vilka ytterligare beredningsåtgärder som behövs med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2015/16:192 Fri- och rättigheter Mot. 2015/16:2493 yrkande 1, bet. 2015/16:KU15 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 52) och 2017/18:75 (Ju 29). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 15 om skadestånd vid överträdelse av regeringsformen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför i betänkandet om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att analysera frågan om skadestånd vid överträdelse av grundlagsskyddade fri- och rättigheter i regeringsformen (bet. 2015/16:KU15 s. 50). Riksdagen har därmed bifallit motion 2015/16:2493 yrkande 1. Den 30 augusti 2018 beslutade regeringen att en parlamentarisk kommitté ska ges i uppdrag att analysera och överväga den fråga som tillkännagivandet avser. Kommittén har påbörjat arbetet och ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2020. Punkten är slutbehandlad. 23. Rskr. 2015/16:196 Straffrättsliga frågor Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54) och 2017/18:75 (Ju 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2015/16:197 Polisfrågor Mot. 2015/16:2572, 2015/16:2646 yrkandena 79, 2015/16:2713 yrkande 3, 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2783, 2015/16:3103, 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597, 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573, 2015/16:2643, bet. 2015/16:JuU20 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 55) och 2017/18:75 (Ju 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om genomsökning av båtar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om rätt för polisen att genomsöka båtar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:2572 och 2015/16:2646 yrkande 9. Den 22 november 2018 beslutade regeringen propositionen En ny kustbevakningslag (prop. 2018/19:16) där tillkännagivandet behandlas. Det föreslås i propositionen att polisen ska få rätt att genomsöka båtar efter vapen och andra farliga föremål under samma förutsättningar som gäller för polisens rätt att genomsöka fordon efter sådana föremål. Punkten är slutbehandlad. Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att utredningen om att renodla polisens verksamhet ska återupptas och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713 yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 11) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 55 om tillstånd till offentliga danstillställningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att kravet på tillstånd för att få anordna offentliga danstillställningar ska tas bort och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 10). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2646 yrkande 8, 2015/16:2783, 2015/16:3103, samt delvis bifallit motionerna 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348; 2015/16:1597. 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573 och 2015/16:2643. En s.k. boksstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remitterats under sommaren och hösten. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 55. 25. Rskr. 2015/16:200 Genomförande av det omarbetade direktivet om explosiva varor Prop. 2015/16:94, mot. 2015/16:2650, bet. 2015/16:FöU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 56) och 2017/18:75 (Ju 33). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om klassning och straffsatser gällande handgranater*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att genomföra en kartläggning av explosiva ämnen i kriminella sammanhang och att se över lagstiftningen som omfattar handgranater (bet. 2015/16:FöU s. 8 och s. 10) och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:2650 yrkande 4. Den 26 januari 2017 beslutade regeringen proposition Skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor (prop. 2016/17:92). I propositionen föreslogs bl.a. att straffen skärps för allvarliga brott mot tillståndsplikten i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Den 29 mars 2017 biföll riksdagen propositionen. Lagändringarna trädde i kraft den 15 maj 2017. Den 6 april 2017 beslutade regeringen proposition Explosiva varor - Tullverkets befogenheter vid inre gräns (2016/17:169). I propositionen förslog bl.a. att Tullverket ges befogenheter att kontrollera införsel av explosiva varor från ett annat EU-land. Lagändringarna trädde i kraft den 1 november 2017. Regeringen har därutöver den 5 oktober 2017 beslutat proposition Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de grova brotten (prop. 2017/18:26). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018. Den 1 december 2015 gav regeringen i uppdrag till Polismyndigheten att skapa förutsättningar för att ytterligare kunna motverka förekomsten av illegala vapen och explosiva varor inom landet (Ju2015/09349/PO). Genom uppdraget ska Polismyndigheten bl.a. skapa enhetlig nationell statistik över i vilken utsträckning våldsbrott som utförs med hjälp av skjutvapen eller explosiva varor förekommer. Uppdraget slutredovisades den 20 februari 2018. Inga ytterligare åtgärder bedöms behöva vidtas med anledning av punkten. Regeringen aviserade i prop. 2017/18:116 att man avsåg att lägga tillkännagivandet till handlingarna. Propositionen har riksdagsbehandlats utan att riksdagen har haft synpunkter på hanteringen av tillkännagivandet. Den 20 december 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. 26. Rskr. 2015/16:205 Vallagsfrågor Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59) och 2017/18:75 (Ju 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom vad utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Riksdagen har därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:404 och 2015/16:2788 yrkande 3. Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. I propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) har regeringen föreslagit bl.a. att platsen där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Syftet med det förslaget var att allmänt ytterligare stärka skyddet för valhemligheten för alla väljare. Regeringens avsikt nu är att så snart som möjligt under 2019 tillsätta en utredning som bl.a. ges i uppdrag att utreda hur synnedsatta kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2016/17 27. Rskr. 2016/17:27 Vildsvin och viltskador Prop. 2015/16:199, mot. 2016/17:145 yrkande 2, 2016/17:146 yrkande 3 och 2016/17:2445 yrkande 9, bet. 2016/17:MJU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 74) och 2017/18:75 (N 51). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om lagförslaget i övrigt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utfodring av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 1 och 2016/17:146 yrkandena 1 och 2. Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2016/17:26 (N 41). Punkt 3 om kameraövervakning av vilt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om kameraövervakning av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 12 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 2, 2016/17:146 yrkande 3 och 2016/17:2445 yrkande 9. Tillkännagivandet innebär att riksdagen uppmanar regeringen att snarast återkomma med förslag om att ersätta tillståndsplikten för kameraövervakning av vildsvinsåtlar med ett anmälningsförfarande. Den 19 april 2018 beslutade regeringen propositionen Ny kamerabevakningslag och bedömde att de frågor som omfattas av tillkännagivandet därigenom var slutbehandlade (prop. 2017/18:231). Riksdagen har ställt sig bakom förslagen och antagit den nya lagen (bet. 2017/18:JuU36, rskr. 2017/18:391). Punkten är slutbehandlad. 28. Rskr. 2016/17:45 Falska polisbilar Prop. 2016/17:18, mot. 2016/17:3503 och 3504, bet. 2016/17:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 93) och 2017/18:75 (Ju 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om kriminalisering*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att framförandet av falska polisbilar ska kriminaliseras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 1 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 4. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Regeringen följer utvecklingen av tillämpningen av lagen. Punkt 3 om förhindra fortsatt färd*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förhindrande av fortsatt färd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 2 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 5. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Regeringen följer utvecklingen av tillämpningen av lagen. Punkt 4 om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 3 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 2. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Regeringen följer utvecklingen av tillämpningen av lagen. Punkt 5 om att lagstiftningen ska avse alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska gälla för alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 1. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Regeringen följer utvecklingen av tillämpningen av lagen. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2-5. 29. Rskr. 2016/17:47 Regelverket för arbetskraftsinvandring Bet. 2016/17:SfU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 94) och skr. 2017/18:75 (Ju 36). Skrivelsen är slutbehandlad. Om regelverket för arbetskraftsinvandring*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska besluta om tilläggsdirektiv till Utredningen om åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden (2016/17:SfU11 s. 5). Utredningen avlämnade sitt betänkande SOU 2016:91 den 15 december 2016. Några tilläggsdirektiv hade inte beslutats innan dess. I budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1, utgiftsområde 8, avsnitt 2.4.4 s. 23-24) där punkten slutbehandlades, tydliggjordes att regeringen vidtagit åtgärder i linje med tillkännagivandet. Regeringen lämnade den 22 juni 2017 över propositionen Möjlighet att avstå från återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivare självmant har avhjälpt brister (prop. 2016/17:212) till riksdagen och de nya reglerna trädde i kraft den 1 december 2017 (SFS 1093). Vidare fick en utredare den 21 juni 2017 i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att bl.a. lämna förslag på författningsändringar som säkerställer att arbetskraftsinvandrare inte utvisas på grund av att arbetsgivare utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammar det (Ju2017:1) Regeringen anser därför att riksdagens tillkännagivande om ett tilläggsdirektiv till utredningen om åtgärder för att stärka arbetsmarknadens ställning på arbetsmarknaden tillgodosetts. Riksdagen har i sitt betänkande (2018/19:SfU4) över budgetpropositionen för 2019 inte motsatt sig regeringens hantering av denna punkt. Skrivelsen är slutbehandlad. 30. Rskr. 2016/17:90 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2016/17:1, mot. 2016/17:3231 m.fl., bet. 2016/17:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99) och 2017/18:75 (Ju 37) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om lokalt förankrad polis*: Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om en lokalt förankrad polis och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen. Ett av syftena med ombildningen av polisen var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner har regeringen under flera år begärt in återrapportering av olika slag. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017 redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokalpolisområdesnivå. Av verksamhetsuppföljningen från november 2018 framgår att den siffran nu ökat till 50 procent. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten under 2018 månatligen har redovisat till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 ålade regeringen Polismyndigheten att också redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Denna återrapportering ska ske i årsredovisningen för 2018 som ska lämnas senast den 22 februari 2019. Sedan den 1 april 2014 har Statskontoret haft i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport. Rapporten bereds nu i Regeringskansliet. Polismyndigheten har också behov av fler anställda, både poliser och civilanställda. Regeringen har därför i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om fler områdespoliser och kommunpoliser och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Polismyndigheten har i sin nya organisation valt att införa både kommunpoliser och områdespoliser. Det finns nu kommunpoliser i samtliga kommuner vilka ska trygga en långsiktig samverkan i det brottsförebyggande arbetet. Arbetet med att utveckla kommunpolisens roll och kontakter kommer att fortsätta i syfte att säkra kontinuitet i samverkan med kommunen och andra lokala aktörer. Dessutom finns områdespoliser som ska arbeta lokalt och kontaktskapande gentemot medborgarna. Målsättningen är att de ska vara kända i lokalsamhället och själva ha goda kunskaper om sitt område. Det ligger emellertid inom Polismyndighetens ansvar att organisera de funktioner som finns inom myndigheten på det sätt som myndigheten anser lämpligt. Att Polismyndighetens samverkan med lokalsamhället stärks är dock en viktig del i arbetet med ombildningen av polisen. Regeringen gav därför i regleringsbrevet för 2017 Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. För att säkerställa att områdespoliser etableras och kan verka på det sätt som är avsett har regeringen i regleringsbrevet för 2018 ålagt Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Som ett led i att utveckla ett mer effektivt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utfärdar Polismyndigheten medborgarlöften. Under 2016 utfärdades sådana löften i 275 av landets 290 kommuner och vid utgången av 2017 fanns utfärdade medborgarlöften i 280 av landets 290 kommuner. Det finns också i dag särskilda kommunpoliser i samtliga landets kommuner. Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 ålagt Polismyndigheten att analysera om arbetet med medborgarlöften har lett till ett mer effektivt trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen sker i myndighetens årsredovisning för 2018 som lämnas till regeringen senast den 22 februari 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 70). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen hade redovisat var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och myndigheterna har nu utvecklat det lokala arbetet mot organiserad brottslighet med en ökad förmåga att hantera organiserad brottslighet i utsatta områden. I regleringsbrevet för 2017 begärde regeringen att Polismyndigheten skulle analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt skulle läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i årsredovisningen för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten under 2018 månatligen har redovisat till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 har regeringen ålagt Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Därutöver har regeringen i regleringsbrevet för 2018 begärt att Polismyndigheten kvartalsvis redovisar en bild av situationen i utsatta områden. Polismyndigheten ska också redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Vidare ska myndigheten särskilt redovisa vilket arbete som pågår för att riskområden inte ska utvecklas i negativ riktning. Myndigheten ska också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i dessa områden. Återrapporteringen ska ske i årsredovisningen för 2018 vilken ska lämnas till regeringen senast den 22 februari 2019. Polismyndigheten har själv tagit flera initiativ till att förstärka sitt arbete i de mest brottsutsatta områdena. Ett exempel är insatsen Mareld i polisregion Stockholm där några hundra poliser, utöver områdespoliser, förstärker närvaron i fyra särskilt prioriterade områden. Det är dock inte bara en ökad polisiär närvaro som krävs i utsatta områden. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om mer praktik i polisutbildningen*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om mer praktik i polisutbildningen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 71). Polisutbildningsutredningen lämnade sitt betänkande Polis i framtiden - polisutbildningen som högskoleutbildning (SOU 2016:39) i maj 2016 och betänkandet har remitterats. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 35 om brott mot äldre*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om brott mot äldre och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 73). Polismyndigheten arbetar kontinuerligt med att utveckla det brottsbekämpande arbetet. Den så kallade CIRCA-gruppen i polisregion Väst har ett nationellt ansvar för att samordna polisens arbete mot seriebrott som riktas mot just äldre och funktionshindrade. I uppdraget ingår att identifiera seriebrott mot äldre i anmälningsflödet, identifiera misstänkta gärningsmän, initiera samordning av brott och ärenden, utreda brott, bistå med metod- och verksamhetsstöd till andra utredningsgrupper och arbeta brottsförebyggande. För att effektivisera det brottsutredande arbetet har Polismyndigheten också beslutat om en nationell modell för brottssamordning som har införts under 2016. Polismyndighetens nationella bedrägericentrum har de senaste åren haft ett nära samarbete med Pensionärernas riksorganisation och Sveriges pensionärsförbund för att försöka förhindra bedrägerier mot äldre. Tillsammans har man bedrivit projektet Försök inte lura mig för att öka medvetenheten hos äldre om hur de kan upptäcka och skydda sig mot bedrägeribrott. Polismyndigheten har vidtagit ett flertal åtgärder på detta område. Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av dessa åtgärder. Redovisning ska ske i årsredovisningen för 2018 som ska lämnas senast den 22 februari 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 44 om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att, inom ramen för uppdraget att stödja genomförande och uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (S2017/01221/JÄM), genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck. Kartläggningen ska utformas med hänsyn till möjligheten att genom senare undersökningar göra jämförelser över tid. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om kommittédirektiv Starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (dir. 2017:25). I utredningsuppdraget ingår bl.a. att analysera möjligheterna att föra statistik över hedersrelaterade brott och, om det bedöms möjligt, föreslå hur sådan statistik skulle kunna tas fram. De åtgärder som tas upp i tillkännagivandet är därmed omhändertagna. Regeringen har den 21 februari 2019 beslutat att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna. Punkten är därmed slutbehandlad. Punkt 45 om statistik om brott mot äldre*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om bättre statistik om brott mot äldre och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). Brottsförebyggande rådet (Brå) har ändrat åldersspannet i Nationella trygghetsundersökningen (NTU). NTU omfattar från och med den undersökning som genomförs 2018 personer i åldrarna 16-84 år, istället för som tidigare 16-79 år. Brå har även genomfört en studie om brott mot äldre som publicerades i april 2018. Studien innehåller en kartläggning av äldres utsatthet för brott, otrygghet och oro, en beskrivning av brottsförebyggande och trygghetsskapande initiativ som har genomförts och förslag på ytterligare åtgärder. Regeringen redovisade dessa åtgärder och att tillkännagivandet skulle anses slutbehandlat i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 4 s. 46). Punkten är slutbehandlad. Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 105). Polismyndigheten arbetar aktivt i samverkan med andra aktörer inom bl.a. bank- och finanssektorn samt e-handelsbranschen. Myndigheten har också identifierat och presenterat förslag till åtgärder inom olika delar av samhället för att minska denna typ av brottslighet. Polismyndigheten har således både föreslagit och också vidtagit ett flertal åtgärder på detta område. Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av dessa åtgärder. Redovisning ska ske i årsredovisningen för 2018 som ska lämnas senast den 22 februari 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 12. 17, 21, 35 och 49. 31. Rskr. 2016/17:133 Associationsrätt Mot. 2015/16:775 m.fl., bet. 2016/17:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om könsfördelning i bolagsstyrelser m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för att det även fortsättningsvis ska vara en fråga för ett aktiebolags ägare att bestämma könsfördelningen i styrelsen. Regeringen har inte vidtagit några lagstiftningsåtgärder i syfte att påverka könsfördelningen i bolagsstyrelser. Punkt 2 om EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen inom EU bör verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser. EU-kommissionen lade 2012 fram ett förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade bolag. Förhandlingarna om förslaget pågår alltjämt i Europeiska rådet. Sverige ingår, med anledning av riksdagens tidigare ställningstaganden, i den blockerande minoriteten mot förslaget. Punkt 6 om sänkt krav på aktiekapital*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks från 50 000 kr till 25 000 kr. Europeiska kommissionen återkallade i juli 2018 det förslag till direktiv om privata enmansbolag (s.k. SUP-bolag) som riksdagen åberopar i tillkännagivandet. Justitiedepartementet höll 2017 ett samrådsmöte med berörda myndigheter om bl.a. effekterna av den sänkning av kravet på aktiekapital som genomfördes 2010. Inom Justitiedepartementet pågår ett arbete med att ta fram en departementspromemoria med förslag på att kravet på aktiekapital sänks till 25 000 kronor för privata aktiebolag. Inriktningen är att promemorian ska färdigställas under våren 2019 och att en proposition ska lämnas till riksdagen efter sommaren. Lagförslagen kan då träda i kraft den 1 januari 2020. Punkt 12 om revision*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten. Riksrevisionen överlämnade i december 2017 rapporten Avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag (RiR 2017:35). I rapporten rekommenderas regeringen att verka för att revisionsplikten för små företag återinförs. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag (skr. 2017/18:201) redovisade regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. Regeringen uttalade att regeringen anser att Riksrevisionens iakttagelser är värdefulla och att de kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med regelförenkling samt förebyggandet av ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Enligt regeringens mening utgjorde iakttagelserna dock inte tillräckliga skäl för att i nuläget verka för att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag. Regeringen uttalade i skrivelsen vidare att regeringen inte avser att vidta några åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivande. Riksdagens skrivelse i denna del är därmed slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 och 6. 32. Rskr. 2016/17:189 Familjerätt Mot. 2015/16:550, 2015/16:2482 yrkande 26, 2015/16:2780 yrkande 3, 2015/16:3099 yrkande 18, 2016/17:1078 yrkandena 10 och 11, 2016/17:1360, 2016/17:1787, 2016/17:1829, 2016/17:2255, 2016/17:2345 yrkandena 2-5, 2016/17:3078 yrkande 28, 2016/17:3143 yrkande 1-5, 12 och 13, 2016/17:3347 yrkande 48, bet. 2016/17:CU10. Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om barnäktenskap och tvångsäktenskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att möjligheten att i undantagsfall erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap begränsas ytterligare (bet. 2016/17:CU10 s. 13 f.). Frågan har behandlats av Utredningen om starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv i delbetänkandet Utvidgat hinder mot erkännande av utländska barnäktenskap (SOU 2017:96). Regeringen beslutade därefter den 23 augusti 2018 propositionen Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap (prop. 2017/18:288). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om polygama äktenskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör analysera vad som ligger bakom att så många som ca 300 personer är registrerade i folkbokföringen som gifta med fler än en person och överväga om det finns behov av förtydliganden i lagstiftningen i syfte att säkerställa att polygama äktenskap inte erkänns i Sverige (bet. 2016/17:CU10 s. 17 f.). Regeringen beslutade den 28 september 2017 att ge ett uppdrag till Skatteverket. I uppdraget ingick att, med bistånd av Migrationsverket och Statistiska centralbyrån, sammanställa och analysera statistik och viss övrig information i folkbokföringsärenden rörande personer som är gifta med fler än en person. Uppdraget redovisades den 25 januari 2018. Regeringen beslutade den 19 juli 2018 att, i linje med tillkännagivandet, ge en särskild utredare i uppdrag att undersöka hur en stark och ändamålsenlig reglering mot utländska månggiften kan säkerställas (dir. 2018:68). Uppdraget ska redovisas senast den 20 januari 2020. Punkten är slutbehandlad. Punkt 18 om vårdnad, boende och umgänge*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om vad regeringen särskilt bör beakta i det kommande lagstiftningsarbetet med anledning av 2014 års vårdnadsutredning (bet. 2016/17:CU10 s. 46 f.). 2014 års vårdnadsutredning överlämnade sitt betänkande Se barnet! (SOU 2017:6) i februari 2017. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet. Avsikten är att den angivna punkten ska övervägas i samband med den fortsatta beredningen av betänkandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 24 om överförmyndare, gode män och förvaltare*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen snarast bör ta initiativ till en uppföljning av hur lagstiftningen på området fungerar, och i det sammanhanget bör regeringen även överväga andra förbättringar av systemet med gode män och förvaltare (bet. 2016/17:CU10 s. 56 f.). I september 2017 redovisade de sju länsstyrelser med tillsyn över överförmyndarna ett regeringsuppdrag om att förbättra tillsynen över och stödet till överförmyndarna. I december 2017 redovisade Riksrevisionen sin granskningsrapport Tillsyn av ställföreträdare och överförmyndare - Statens bristande ansvar för samhällets mest utsatta (RiR 2017:33). I april 2018 redovisade regeringen i skr. 2017/18:128 till riksdagen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen hade gjort i sin rapport. I maj 2018 anordnade civilutskottet en hearing i frågan. I samband därmed beslutade regeringen två uppdrag, dels till länsstyrelserna om bl.a. ställföreträdarnas redovisning och statistik, dels till Statskontoret om tillsynsarbetet. Uppdragen ska redovisas i april 2019. Dessutom beslutades en förordningsändring för att tydliggöra länsstyrelsernas tillsynsarbete. Arbete pågår med utredningsdirektiv om gode män, förvaltare och överförmyndare. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2016/17:200 Valfrågor Mot. 2016/17:3293 yrkande 4, bet. 2016/17:KU22 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om ökat valdeltagande bland utlandssvenskar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom vad utskottet anför om ökat valdeltagande för utlandssvenskar (bet. 2016/17:KU22 s. 15). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3293 yrkande 4. Frågan om att utreda huruvida det bör vara möjligt för utlandssvenskar att under vissa förutsättningar kunna brevrösta från Sverige bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringens avsikt är att under 2019 tillsätta en utredning med uppdrag att överväga den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2016/17:203 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2016/17:1534, 2016/17:3232 och 2016/17:3287, bet. 2016/17:JuU19 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 52). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om att säkerställa Kriminalvårdens arbete mot våldsbejakande extremism*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa Kriminalvårdens arbete motvåldsbejakande extremism och tillkännager detta för regeringen. (bet. 2016/17:JuU19 s. 35 f.). Regeringen gav den 13 oktober 2016 Kriminalvården i uppdrag att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism. Regeringen har därefter den 9 november 2017 fattat beslut om ett utökat uppdrag till Kriminalvården att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism. Kriminalvården har tillförts ytterligare resurser för uppdraget som bland annat omfattar intensifierade utbildningsinsatser och utökat kunskapsutbyte såväl nationellt som internationellt. Uppdraget ska slutredovisas senast den 3 april 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 35. Rskr. 2016/17:209 Konsumenträtt Mot., 2015/16:2462 yrkande 2, 2016/17:3147 yrkande 12, 2016/17:3173 yrkande 10, 2016/17:823 yrkande 3, 2016/17:2483, bet. 2016/17:CU12 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om köp av levande djur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen både nationellt och inom EU bör initiera överväganden om huruvida reglerna i konsumentköplagen för köp av levande djur är ändamålsenligt utformade (bet. 2016/17:CU12 s. 40 f.). Sedan hösten 2017 har förhandlingar pågått i EU om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, KOM(2017) 637 slutlig (varudirektivet). Det ska ersätta nuvarande 1999 års konsumentköpdirektiv, som genomförts i svensk rätt i konsumentköplagen och som omfattar köp av levande djur. Sverige har i förhandlingarna verkat för att sådana köp ska få undantas från varudirektivets tillämpningsområde. I direktivet, som förväntas antas under våren 2019, finns nu ett sådant undantag. Regeringen avser under våren 2019 ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till hur varudirektivet ska genomföras och särskilt överväga frågan om hur köp av levande djur ska regleras. Punkten är inte slutbehandlad. 36. Rskr. 2016/17:211 Straffrättsliga frågor Mot. 2016/17: 443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 55). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om livstids fängelsestraff för mord*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att livstidsstraffet för mord bör användas i betydligt större utsträckning än tidigare och vara normalstraffet i den bemärkelsen att det förutses dömas ut i en majoritet av fallen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 15 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:2288 och 2016/17:3388 yrkande 25. En utredare har haft i uppdrag att överväga hur straffbestämmelsen om mord bör utformas för att åstadkomma ett skärpt straff för brottet genom en ökad användning av livstids fängelse (Ju 2016:I). Utredningsuppdraget redovisades den 31 augusti 2017 i departementspromemorian Livstidsstraff för mord (Ds 2017:38). Promemorian har remissbehandlats. Arbete pågår med att ta fram en lagrådsremiss. Punkt 9 om kränkande fotografering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att bestämmelsen om kränkande fotografering bör utvärderas i syfte att säkerställa att den omfattar alla situationer som den rimligtvis borde omfatta och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 28 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3388 yrkande 35. I Brottsförebyggande rådets (Brå) regleringsbrev för 2017 gav regeringen Brå i uppdrag att följa upp implementeringen av bestämmelsen om kränkande fotografering. Studien ska belysa inflödet av anmälningar och vilken typ av gärningar som blivit anmälda och utredda som kränkande fotografering, samt den vidare hanteringen av ärendena genom rättskedjan fram till domslut. I uppdraget ingår att redovisa polis, åklagares och domares erfarenheter av att tillämpa lagstiftningen. Uppdraget ska redovisas senast den 3 juni 2019. Punkt 10 om våldtäkt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att man när det gäller våldtäkt bör införa dels en lagstiftning som tydligare än i dag baseras på frivilligt deltagande, dels ett oaktsamhetsbrott, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 32 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:510, 2016/17:865 yrkande 11, 2016/17:1134, 2016/17:2627 yrkande 1, 2016/17:3346 yrkande 19, 2016/17:3388 yrkande 28 och 2016/17:3474 yrkandena 6 och 7. Frågan om en frivillighetsbaserad sexualbrottslagstiftning (samtyckesreglering) och införandet av ett oaktsamhetsbrott har behandlats i 2014 års sexualbrottskommittés betänkande Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60). Den 15 mars 2018 beslutade regeringen propositionen En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet (prop. 2017/18:177) där tillkännagivandet slutbehandlades. Punkt 12 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om grovt sexuellt ofredande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 32 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3078 yrkande 22 och 2016/17:3388 yrkande 26. Regeringen beslutade den 15 mars 2018 propositionen En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet (prop. 2017/18:177). Den nya regleringen innebär att straffansvaret för våldtäkt och sexuellt övergrepp utvidgades på det sättet att vissa gärningar som tidigare bedömdes som sexuellt ofredande omfattas av bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp, under förutsättning att den sexuella handlingen når upp till den nivå som krävs för bestämmelsernas tillämpning. Det kan handla om s.k. överrumplingsfall, dvs. där den sexuella handlingen utförs på ett sådant sätt att offret överrumplas av den. Ett exempel på överrumplingsfall kan vara sexuella handlingar som utförs i folksamlingar under festivaler, konserter och liknande arrangemang. Ett annat exempel på fall som i dag straffas som sexuella ofredanden men som med den nya regleringen kommer att omfattas av tillämpningsområdet för våldtäkt och sexuellt övergrepp är situationer där den utsatte, som inte kan anses vara i en särskilt utsatt situation, bemöter ett övergrepp med passivitet. Mot den bakgrunden ansåg regeringen att det inte finns behov av att införa ett nytt brott, grovt sexuellt ofredande. Riksdagen delar dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2017/18:JuU29, rskr. 2017/18:302). Punkten står därför åter som öppen. Frågan analyseras nu inom Regeringskansliet. Punkt 19 om straffvärdesbedömning*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffvärdebedömning och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 41 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:1538 yrkande 3. En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland annat föreslås att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern 18-20 år. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 51 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:865 yrkandena 7-9, 2016/17:1080 yrkandena 10-13, 2016/17:1535 yrkande 2, 2016/17:2466, 2016/17:3221 yrkande 25, 2016/17:3238 yrkandena 1-3 och 2016/17:3388 yrkande 14 och delvis motionerna 2016/17:443, 2016/17:685 yrkandena 1 och 2, 2016/17:728, 2016/17:1936, 2016/17:2303 yrkande 10 och 2016/17:2710. Innehållet i tillkännagivandet omfattas av Blåljusutredningens (Ju 2016:23) uppdrag enligt kommittédirektiven Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Uppdraget redovisades genom ett delbetänkande den 17 januari 2018 (SOU 2018:2). Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkt 42 om tillträdesförbud till butiker*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om tillträdesförbud till butiker och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 74 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2016/17:1180 yrkande 2 och 2016/17:3230 yrkande 7 och delvis bifallit motion 2016/17:702. Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkt 43 om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 74 f.). Därmed har riksdagen bifallit motion 2016/17:865 yrkande 15. Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 9, 12, 19, 24, 42 och 43. 37. Rskr. 2016/17:212 Processrättsliga frågor Mot. 2016/17:508 yrkande 1, 2016/17:3388 yrkande 13, 2016/17:1080 yrkande 17, 2016/17:1769 yrkande 5, 2016/17:2248, 2016/17:2284 yrkande 9, 2016/17:3177, 2016/17:3241, 2016/17:396 yrkande 2 och 2016/17:3387 yrkande 13, bet. 2016/17:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 56). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om kameraövervakning på allmänna platser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet om kameraövervakning i områden som är utsatta för allvarlig brottslighet (bet. 2016/17:JuU17 s. 14 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:508 yrkande 1 och 2016/17:3388 yrkande 13 och delvis bifallit motionerna 2016/17:1080 yrkande 17, 2016/17:1769 yrkande 5, 2016/17:2248, 2016/17:2284 yrkande 9, 2016/17:3177 och 2016/17:3241. Den 16 juni 2017 överlämnade Utredningen om kameraövervakning - brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) betänkandet En ny kamerabevakningslag (SOU 2017:55). Den 19 april 2018 beslutade regeringen propositionen Ny kamerabevakningslag (prop. 2017/18:231). Den nya lagen ska bl.a. underlätta för Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser i brottsbekämpande och trygghetsskapande syfte. Förslagen innebär också att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ges utökade möjligheter att tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd vid risk för allvarlig brottslighet. Riksdagen ställde sig bakom förslagen (bet. 2017/18:JuU36, rskr. 2017/18:391). Den 13 december 2017 beslutade regeringen vidare att tillsätta en utredning - Kamerabevakningsutredningen (Ju 2017:14) - som ska föreslå förenklingar vid kameraövervakning som sker i brottsbekämpande syfte (dir. 2017:124). Utredningen har överlämnat betänkandet Kamerabevakning i brottsbekämpningen - ett enklare förfarande (SOU 2018:62). Utredningen föreslår bl.a. att dagens tillståndsplikt för kamerabevakning ska tas bort för Polismyndigheten, Kustbevakningen, Säkerhetspolisen och Tullverket. I syfte att bibehålla ett starkt integritetsskydd föreslår utredningen att myndigheterna även fortsättningsvis ska få kamerabevaka endast om intresset av bevakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. En sådan intresseavvägning ska enligt förslaget göras av myndigheterna själva. Om en myndighet inte gör en intresseavvägning ska den bland annat kunna drabbas av en sanktionsavgift. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utredningen fortsätter nu sitt arbete med att överväga förslag om utökande undantag från tillståndsplikten för vissa andra verksamheter (allmänna transportmedel och stationer). Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 februari 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om hot och våld mot anställda i rättsväsendet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör se över hur arbetet med att förhindra brott mot rättsväsendets anställda kan stärkas (bet. 2016/17:JuU17 s. 32 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3388 yrkande 18. Regeringen beslutade i december 2015 att tillsätta en utredning för att se över bestämmelserna om ordning i domstol och vid behov föreslå förändringar (dir. 2015:126). Utredaren skulle bl.a., om det bedöms möjligt och lämpligt, föreslå ett förbud mot att vid en förhandling bära kläder eller symboler som kan uppfattas som hotfulla av personer som medverkar i förhandlingen eller av domstolens personal. Den 30 maj 2017 överlämnades betänkandet Stärkt ordning och säkerhet i domstol (SOU 2017:46). I betänkandet lämnas förslag som ska underlätta för domstolarna att upprätthålla ordningen så att domstolarna kan vara trygga och säkra miljöer för alla som medverkar i en domstolsförhandling. Betänkandet har remitterats och den 20 juni 2018 beslutades en lagrådsremiss. Arbete pågår med att ta fram en proposition. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2017 Domstolsverket i uppdrag att särskilt redovisa åtgärder som vidtagits för att förbättra ordningen i domstol och öka skyddet och säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i en rättegång samt för övriga personer som besöker domstolarna. Motsvarande uppdrag gavs i regleringsbrevet för 2018. Regeringen beslutade den 22 december 2016 att tillsätta en utredning som skulle överväga och föreslå de ändringar som behövs för att åstadkomma ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Utredaren skulle bl.a. överväga om det i straffrättsligt hänseende bör ses allvarligare på angrepp mot vissa samhällsnyttiga funktioner än mot andra, t.ex. om det finns skäl att se särskilt allvarligt på angrepp mot rättsväsendet och andra funktioner med sådana centrala uppgifter i samhället som att garantera säkerhet, liv och hälsa. Den 17 januari 2018 överlämnades bestänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner (SOU 2018:2). Förslagen bereds inom regeringskansliet. Vidare har regeringen den 17 augusti 2017 beslutat att ge Polismyndigheten i uppdrag att intensifiera det systematiska arbetsmiljöarbetet inom ett antal områden där hot och våld utgör ett sådant. Polismyndigheten har redovisat uppdraget. Under 2018 beslutade myndighetens ledning att avsätta 50 miljoner kronor extra årligen under perioden 2018-2020 för att möjliggöra en ambitionshöjning inom en rad områden som har bäring på medarbetarnas arbetsmiljö, särskilt inom området hot och våld där ett tjugotal uppdrag pågår. Regeringen har i vårändringsbudgeten för 2018 (prop. 2017/18:99 s. 51) föreslagit ett tillskott till Polismyndigheten för att säkra tillgång till skyddsutrustning och förstärkningsvapen samt kroppsburna kameror. Tillgången till sådan utrustning är av betydelse för att förbättra arbetsmiljön, framför allt för poliser i yttre tjänst. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 15. 38. Rskr. 2016/17:221 Framtidsfullmakter Prop. 2016/17:30, mot. 2016/17:3600 yrkande 3, 2016/17:3601, bet. 2016/17:CU11 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 58). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om framtidsfullmakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att överväga frågan om upprättande och hantering av elektroniska framtidsfullmakter (bet. 2016/17:CU11 s. 6 f.). Avsikten är att frågan ska övervägas i samband med den planerade översynen av regelverket om gode män, förvaltare och överförmyndare (se Ju 33, rskr. 2016/17:189 p. 24). Punkten är inte slutbehandlad. 39. Rskr. 2016/17:224 Unga lagöverträdare Mot. 2016/17: 341, 393, 568, 865, 1534, 2003, 2303, 3234, 3388 och 3430, bet. 2016/17:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 60). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om sociala insatsgrupper m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ökad användning av sociala insatsgrupper och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 7 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:3234 yrkande 2, 2016/17:3430 yrkandena 9 och 10 samt delvis motion 2016/17:341. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att låta utvärdera såväl resultatet för de ungdomar som varit föremål för arbetet i en social insatsgrupp som hur själva samverkansformen fungerar. Uppdraget slutredovisades den 30 september 2017 och bereds fortfarande i Regeringskansliet. Inom ramen för regeringsuppdraget att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården (S2018/00535/FST), uppger Socialstyrelsen att myndigheten avser komplettera den utvärdering av sociala insatsgrupper som redan genomförts med ytterligare en uppföljning av effekter på längre sikt. Syftet är att kunna visa om samverkansformen medfört långsiktiga förbättringar för de ungdomar som deltagit i sociala insatsgrupper. Därtill planerar Socialstyrelsen att se över möjligheten att öka kunskapen om betydelsen av de lokala variationerna vad avser utformning och genomförande av sociala insatsgrupper. Myndigheten planerar att lämna en redovisning av arbetet i början av 2020. Regeringskansliet kommer att följa detta arbete. Punkt 10 om straffmätning för lagöverträdare mellan 18 och 21 år*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att se över straffmätningen för lagöverträdare mellan 18 år och 21 år och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 21 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:3234 yrkande 11, 2016/17:3430 yrkande 13 och delvis motionerna 2016/17:393, 2016/17:865 yrkande 31, 2016/17:2003, 2016/17:2303 yrkande 3 i denna del och 2016/17:3388 yrkande 29. Den 13 december 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 (Slopad straffrabatt för unga myndiga, SOU 2018:85). Punkten är slutbehandlad. Punkt 13 om fler former av påföljder för unga*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att införa fler olika former av påföljder för unga och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:568, 2016/17:1534 yrkande 7, 2016/17:3234 yrkande 8 och 2016/17:3430 yrkande 12. I juni 2017 överlämnade en utredare promemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). Promemorian har remissbehandlats. Förslagen om nya ungdomspåföljder bereds inom Regeringskansliet. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 13. 40. Rskr. 2016/17:236 Arbetskraftsinvandring Mot. 2016/17:3267, 3302, bet. 2016/17:SfU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 63). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om förstärkt arbete mot missbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att införa direktåtkomst för Migrationsverket till vissa uppgifter hos andra myndigheter och om uppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring (2016/17:SfU17 s. 7). Regeringskansliet hanterar fortsatt frågan om direktåtkomst med anledning av de synpunkter som lämnats avseende frågan i samband med remitteringen av betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2016:91). Regeringskansliet för en löpande dialog med Migrationsverket för att uppnå syftet att informationsutbytet mellan myndigheterna ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Regeringskansliet hanterar även fortsatt de övriga förslag som lämnades i betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2016:91). Beredningen syftar till att lägga förslag som ska förstärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandringen. Punkten är inte slutbehandlad. 41. Rskr. 2016/17:272 Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott Mot. 2016/17:3230 och 3697, prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 70). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om inbrottsstöld*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen senast den 1 april 2018 ska återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att inbrottsstöld, med ett minimistraff om fängelse i ett år, införs som en ny brottsrubricering i brottsbalken och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13 s. 16 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionen 2016/17:3697. Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om upprepade stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang, och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad. 42. Rskr. 2016/17:275 Avlägsnande - en ny form av särskild handräckning Prop. 2016/17:159, mot. 2016/17:3672, 3673 och 3693, bet. 2016/17:CU13 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju73). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 b) om regeringens lagförslag*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen senast årsskiftet 2017/2018 bör ta nödvändiga initiativ till en uppföljning av regleringen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 10 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3672 yrkandena 5 och 6. I Kronofogdemyndighetens regleringsbrev för 2018 har regeringen gett myndigheten i uppdrag att göra en uppföljning och utvärdering av de nya reglerna om avlägsnande (lagar och anslutande förordningar som ändrades per den 1 juli 2017). Vid behov ska förslag till författningsändringar lämnas. Även Polismyndigheten har i regleringsbrevet för 2018 fått i uppdrag att följa upp och redogöra för hur myndighetens arbete vid ingripanden mot otillåtna bosättningar fortskrider efter regeländringarna. Kronofogdemyndigheten har i sin redovisning av uppdraget framfört att reglerna inneburit en bättre anpassad process som på ett enklare, billigare och mer rättssäkert sätt gör det möjligt för markägare att få tillbaka besittningen till sin mark. Avsikten med lagstiftningen har fått ett tydligt genomslag i den praktiska tillämpningen. Sökandena anger enligt rapporten att kostnaderna har minskat p.g.a. den ökade effektiviteten i förfarandet och de yrkar aldrig ersättning i verkställighetsmålet. Kronofogdemyndigheten framför i redovisningen att det inte är motiverat att föreslå några förändringar i lagstiftningen. Polismyndigheten ska rapportera sitt uppdrag i årsredovisningen för 2018. Därefter kommer regeringen ta ställning till den fortsatta beredningen av ärendet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om kränkningar av äganderätten och Polismyndighetens befogenheter*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att Polismyndighetens befogenheter att hantera kvarlämnad egendom i samband med ett ingripande mot en otillåten bosättning med stöd av polislagen förtydligas och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 18 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3693 yrkande 1. Se vad som anförs under punkt 1 b. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om svarandens ansvar för kostnader i den summariska processen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att samma ansvar för kostnader ska gälla alla vid utslaget kända svarande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 23 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3672 yrkande 2. Se vad som anförs under punkt 1 b. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om förrättningskostnader vid verkställighet av ett avlägsnande*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att sökandens ansvar för förrättningskostnader begränsas och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 25 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3693 yrkande 3 och delvis bifallit motionerna 2016/17:3672 yrkande 7 och 2016/17:3673 yrkande 1. Regeringen har begränsat sökandens ansvar för förrättningskostnader genom en ändring i förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten (SFS 471). Se härutöver vad som anförs under punkt 1 b. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b, 2, 4 och 5. 43. Rskr. 2016/17:318 Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring Mot. 2016/17:3717, bet. 2016/17:SfU22 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 78). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att utveckla regelverket och tillämpningen av regelverket för arbetskraftsinvandring (2016/17:SfU22 s. 5). Riksdagen beslutade, i samband med att regeringens skrivelse med anledning av riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring lades till handlingarna, att tillkännage ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen. I tillkännagivandet anförs att regeringen bör säkerställa att det görs en helhetsbedömning vid handläggningen av uppehållstillstånd för arbete. Regeringen har som tidigare redovisats vidtagit åtgärder som säkerställer en sådan ordning, se rskr. 2016/17:47 (Ju 30). I tillkännagivandet anförs även att Migrationsverket ska få direktåtkomst till uppgifter hos bl.a. Skatteverket. Som beskrivs i redovisningen av rskr. 2016/17:236 (Ju 41) pågår arbete i frågan inom Regeringskansliet. Slutligen anförs att handläggningstiderna måste förkortas. Som tidigare redovisats i bl.a. skr 2017/18:75 (Ju 78) har regeringen i regleringsbrevet för 2017 gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att korta handläggningstiderna avsevärt samt i regleringsbrevet för 2018 angett att handläggningstiderna för ansökningar om uppehållstillstånd på grund av bl.a. arbete ska vara så korta som möjligt med hänsyn till ärendets beskaffenhet. Regeringen har följt myndighetens arbete med att genomföra handlingsplanen och kan konstatera att en förbättring skett under 2018. Inom ramen för Migrationsverkets utveckling av certifieringssystemet för arbetsgivare har handläggningstiderna vid förlängningsansökningar under 2018 minskat till 43, att jämföra med 116 dagar 2017. Punkten är inte slutbehandlad. 44. Rskr. 2016/17:321 Tillsammans mot brott - ett nationellt brottsförebyggande program Mot. 2016/17:3692, bet. 2016/17:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 79). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om en nationell samordnare m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att regeringen dels inte ska tillsätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor, dels ska återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder (bet. 2016/17:JuU15 s. 6 f.). Regeringens brottsförebyggande satsning pågår och arbetet bedrivs i enlighet med de mål som regeringen har slagit fast i det nationella brottsförebyggande programmet, Tillsammans mot brott (skr. 2016/17:126). En rad åtgärder har vidtagits inom olika politikområden, bl.a. har en utredare fått i uppdrag att med utgångspunkt i redan vidtagna och planerade åtgärder lämna förslag på vilka eventuella ytterligare insatser, framför allt av socialpreventiv karaktär, som bör vidtas för att förebygga brottsligheten och öka människors trygghet i socialt utsatta områden (Ju2017/06760/LP). Utredningen (Ju 2017:L) har lämnat rapporten Tillsammans mot brott - prioriterade områden, som bereds i Regeringskansliet. Tullverket har fått i uppdrag att, i samverkan med Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket, förebygga brottslighet kopplad till smuggling av alkohol (Fi2017/02815/S3). Ett annat exempel är uppdraget till Boverket att ta fram en vägledning för brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv och åtgärder i samhällsbyggnadsprocesser (N2018/04599/SPN). Brottsförebyggande rådet (Brå) ska den 31 mars varje år lämna en rapport om hur det brottsförebyggande arbetet har bedrivits och utvecklats (Ju2017/01526/KRIM). Rapporten ska ge en övergripande bild av hur det brottsförebyggande arbete som bedrivits på nationell, regional och lokal nivå har utvecklats. Rapporten ska även belysa vad insatserna har lett till och lyfta fram de mest centrala fortsatta utvecklingsbehoven. Brås rapport kommer att ligga till grund för eventuella ytterligare förslag till åtgärder på området. Regeringen följer kontinuerligt upp det brottsförebyggande programmet och avser att regelbundet återrapportera till riksdagen om arbetet. Nästa återrapportering planeras till 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmöte 2017/18 45. Rskr. 2017/18:34 Sjöfylleri Mot. 2016/17:204, 2016/17:807, 2016/17:1437, 2016/17:1474, 2016/17:1937, 2016/17:2113, 2016/17:2123, 2016/17:2576, 2017/18:247, 2017/18:1438, 2017/18:2170, 2017/18:2236, 2017/18:2831, 2017/18:3214 yrkande 3, 2017/18:3476, 2017/18:3575, 2017/18:2314, bet. 2017/18:CU2 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 93). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om sjöfylleri*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010 och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:CU2 s. 8). Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget ska redovisas senast den 29 augusti 2019. I uppdraget ingår bl.a. att göra en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri. Punkten är inte slutbehandlad. 46. Rskr. 2017/18:41 Möjlighet att avstå återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har anmält brister Prop. 2016/17:212, bet. 2017/18:SfU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 98). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser (bet. 2017/18:SfU7 s. 6 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2017/18:1030 yrkande 1, 2017/18:1940, 2017/18:2816 yrkande 3, 2017/18:3122, 2017/18:3165 yrkande 4, 2017/18:3180 yrkande 4, 2017/18:3181 yrkande 4, 2017/18:3394 yrkande 30 och 2017/18:3447 yrkande 3. En särskild utredare har haft i uppdrag att bl.a. lämna förslag på författningsändringar som säkerställer att arbetskraftsinvandrare inte utvisas på grund av att arbetsgivare utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det. Uppdraget har, när det gäller denna del, redovisats i promemorian Mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd (Ds 2017:64). I promemorian beaktas inte material som blivit tillgängligt efter den 11 december 2017. Promemorian har remissbehandlats. Av rättsfallen MIG 2017:24 och MIG 2017:25, som meddelades den 13 december 2017 och därmed inte beaktas i promemorian, följer bl.a. att en helhetsbedömning av samtliga anställningsvillkor i det enskilda fallet måste göras för att kunna avgöra om dessa är i överensstämmelse med vad som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Om en sådan bedömning utmynnar i att förutsättningarna för arbetstillståndet, trots vissa brister, varit uppfyllda innebär det att arbetskraftsinvandraren inte utvisas. Tillkännagivandet omnämns i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 8 s. 24). Punkten är inte slutbehandlad. 47. Rskr. 2017/18:65 Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de grova brotten Prop. 2017/18:26, mot. 2017/18:3917 yrkande 1 och 2, bet. 2017/18:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 102). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om höjda maximistraff*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen så snart som möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en höjning av straffmaximum för de synnerligen grova brotten och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2017/18:3917 yrkande 1. Regeringskansliet beslutade den 20 april 2018 (Ju2018/02456/LP) att förlänga tiden för en utredare att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område (Ju 2017:E). I tilläggsuppdraget ska bl.a. frågan om höjda maximistraff för grova brott utredas. Uppdraget ska redovisas senast den 28 juni 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen så snart som möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att fler vapenbrott ska anses som grova och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2017/18:3917 yrkande 2. Regeringskansliet beslutade den 20 april 2018 (Ju2018/02456/LP) att förlänga tiden för en utredare att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område (Ju 2017:E). I tilläggsuppdraget ska bl.a. frågan om kvalifikationsgrunder för grova brott utredas. Uppdraget ska redovisas senast den 28 juni 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 48. Rskr. 2017/18:92 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2017/16:1, mot. 2017/18:3569 m.fl., bet. 2017/18:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 104). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 86). I samband med ombildningen av polisen gav regeringen i regleringsbrevet för 2015 Polismyndigheten i uppdrag att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av verksamheten. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att vidareutveckla och konkretisera uppföljningen samt säkerställa att den implementerades i hela myndigheten. Regeringen gav dessutom Polismyndigheten den 16 februari 2017 i uppdrag att ytterligare utveckla sitt arbete med att följa upp, analysera och presentera resultatet av myndighetens samlade verksamhet och de resurser som finansierar den verksamhetsuppföljningen. Polismyndigheten har utvecklat verksamhetsuppföljningen och rapporterar regelbundet resultat och statistik till regeringen. Polismyndigheten presenterar och bedömer utredningsresultaten i förhållande till de mål som riksdag och regering har beslutat om, d.v.s. att verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet och att brottsuppklaringen ska öka. I regleringsbrevet för 2018 begär regeringen att Polismyndigheten månatligen ska redovisa statistik för ekonomi, verksamhet, personal, uppskattningar av dödligt våld och skjutningar. Därutöver har regeringen begärt att Polismyndigheten kvartalsvis redovisar en bild av situationen i utsatta områden, Polismyndigheten ska också redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur målen ska operationaliseras. Vidare fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma vilka resultat som uppnåtts genom arbetet med medborgarlöften samt redovisa detta i årsredovisningen för 2018. Årsredovisningen ska lämnas till regeringen senast den 22 februari 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 36 om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 89). Ett av syftena med ombildningen av polisen har varit att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. Regeringen delar utskottets uppfattning att det är viktigt att på olika sätt säkerställa polisreformens intentioner rörande lokalt polisarbete och har därför under flera år begärt in återrapportering av olika slag. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017 redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokalpolisområdesnivå. Av verksamhetsuppföljningen från november 2018 framgår att den siffran nu ökat till 50 procent. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten under 2018 månatligen har redovisat till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 ålade regeringen också Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Denna återrapportering ska ske i årsredovisningen för 2018 som ska lämnas senast den 22 februari 2019. Sedan den 1 april 2014 har Statskontoret haft i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport. Rapporten bereds nu i Regeringskansliet. Polismyndigheten har också behov av fler anställda, både poliser och civilanställda. Regeringen har därför i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 41 om en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 92). I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och myndigheterna har nu utvecklat det lokala arbetet mot organiserad brottslighet med en ökad förmåga att hantera organiserad brottslighet i utsatta områden. I regleringsbrevet för 2017 begärde regeringen att Polismyndigheten skulle analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt skulle läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i årsredovisningen för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten under 2018 månatligen har redovisat till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 har regeringen gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare ska Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Därutöver har regeringen i regleringsbrevet för 2018 begärt att Polismyndigheten kvartalsvis redovisar en bild av situationen i utsatta områden. Polismyndigheten ska också redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Vidare ska myndigheten särskilt redovisa vilket arbete som pågår för att riskområden inte ska utvecklas i negativ riktning. Myndigheten ska också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i dessa områden. Återrapportering ska ske i årsredovisningen för 2018 vilken ska lämnas till regeringen senast den 22 februari 2019. Polismyndigheten har själv tagit flera initiativ till att förstärka sitt arbete i de mest brottsutsatta områdena. Ett exempel är insatsen Mareld i polisregion Stockholm där några hundra poliser, utöver områdespoliser, förstärker närvaron i fyra särskilt prioriterade områden. Det är dock inte bara en ökad polisiär närvaro som krävs i utsatta områden. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 46 om en särskild brottskod för brott med hedersmotiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU1 s. 101). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3586 yrkande 6 samt delvis motionerna 2017/18:3186 yrkande 5 och 2017/18:499 yrkande 3. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv. I uppdraget ingick bl.a. att analysera möjligheterna att föra statistik över hedersrelaterade brott och, om det bedöms möjligt, föreslå hur sådan statistik skulle kunna tas fram (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 49 om statistik om angrepp på s.k. blåljuspersonal*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att det bör göras en kartläggning av brottsutvecklingen över tid när det gäller angrepp på polis, räddningstjänst och ambulanspersonal och en analys av vilka åtgärder som är verksamma mot denna företeelse och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 94 f.). Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerade i september 2016 en studie om otillåten påverkan mot myndighetspersoner. Studien baserades på en enkätundersökning riktad till samtliga tjänstemän vid ett antal myndigheter, inklusive Polismyndigheten. Brå avser att under våren 2019 publicera en fördjupad kortanalys av resultaten avseende anställda vid Polismyndigheten. Brå undersöker även utsatthet för hot och våld bland poliser inom ramen för en pågående utvärdering av kroppsburna kameror. Studien kommer att redovisas 2020. Därutöver bereds inom Regeringskansliet de förslag som lämnats av Blåljusutredningen, vilka bland annat omfattar ett nytt brott med benämningen blåljussabotage (SOU 2018:2). Vidare har Polismyndigheten redovisat ett regeringsuppdrag om att intensifiera det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende bland annat hot och våld. Polismyndigheten har även avsatt 50 miljoner kronor extra årligen under perioden 2018-2020 för att möjliggöra en ambitionshöjning inom en rad områden som har bäring på medarbetarnas arbetsmiljö, särskilt inom området hot och våld där ett tjugotal uppdrag pågår. Regeringen har i vårändringsbudgeten för 2018 (prop. 2017/18:99 s. 51) föreslagit ett tillskott till Polismyndigheten för att säkra tillgång till skyddsutrustning och förstärkningsvapen samt kroppsburna kameror. Tillgången till sådan utrustning är av betydelse för att förbättra arbetsmiljön, framför allt för poliser i yttre tjänst. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 59 om en samlad strategi för att höja kunskapen i hela rättsväsendet när det gäller den it-relaterade brottsligheten*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att det behövs en samlad strategi för att se över hur man kan höja utbildningsnivån för att utreda it-relaterad brottslighet inom hela rättsväsendet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU s. 107 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) redovisat åtgärder och bedömt att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är därmed slutbehandlad. Punkt 65 om ökad kompetens i arbetet mot människohandel med barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att öka rättsväsendets kompetens i arbetet mot människohandel med barn (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f., rskr. 2017/18:92). Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att öka kompetensen i arbetet mot människohandel med barn. Regeringen har tagit fram en handlingsplan till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. Handlingsplanen gäller för 2016-2018 och innehåller 23 åtgärder för att förebygga, skydda och stödja barn samt skapa förutsättningar för att effektivt lagföra gärningsmän. Åtgärderna ska bl.a. bidra till att ständigt utveckla kunskapen och kompetensen inom området. För att stärka det straffrättsliga skyddet mot bl.a. människohandel har regeringen beslutat om propositionen Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering (prop. 2017/18:123). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2018. Lagändringarna innebär bl.a. att barn får ett särskilt starkt skydd mot människohandel. Straffansvaret för människohandel mot en person som är under arton år gäller numera även vid oaktsamhet i fråga om offrets ålder. Nedan redovisas åtgärder som vidtagits för att höja kompetensen inom rättsväsendet i arbetet som rör människohandel med barn. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att identifiera och redogöra för vilka åtgärder som myndigheten vidtar för att stärka förmågan att bekämpa människohandel i hela landet. Uppdraget och redovisningen skulle inkludera åtgärder som rör utveckling av såväl det operativa arbetet som kompetenshöjande insatser I slutredovisningen av uppdraget den 13 december 2018, framgick att Polismyndigheten har identifierat framgångsrika arbetssätt och arbetar för at utveckla och sprida metoderna. För att ytterligare stärka förmågan att bekämpa människohandel har Polismyndigheten tagit fram en plan mot människohandel. Polismyndigheten fortsätter att utveckla pågående utvecklingsinsatser och kompetenshöjande insatser har genomförts bl.a. för de regionala människohandelsgrupperna och för gränspolisen. Sedan april 2017 erbjuder Polismyndigheten tillgång till en interaktiv utbildning om människohandel med barn (lägesbild 19). Under hösten 2017 tog den nationella rapportören i samarbete med UC Stockholm fram ett särskilt utbildningsmaterial om människohandel för gränspolisen, där barnperspektivet är belyst. Polismyndigheten genomför även kompetenshöjande åtgärder avseende sexualbrott mot barn. I april 2018 redovisades ett regeringsuppdrag, där myndigheten informerade om att de kommer att införa specialiserade utredningsgrupper för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn i de regionala it-brottscentrumen, som är under utveckling. På regionala it-brottscentrum (RC3) ska specialistfunktioner inrättas för utredning av sexuella övergrepp mot barn där utredarna är specialiserade på kombinationen internet och sexualbrott mot barn liksom utredning av komplexa cyberbrott. Åklagarmyndigheten har vidtagit ett flertal åtgärder för att höja kompetensen och ge åklagarna bättre förutsättningar att utreda och lagföra brott som rör människohandel med barn och vuxna. I mars 2018 beslutade Åklagarmyndigheten att människohandel ska hanteras av den nybildade enheten mot internationell och organiserad brottslighet (RIO.) Detta innebär att varje människohandelsärende kommer att handläggas av en specialiserad åklagare med relevant kompetens för uppgiften. Beslutet har införts i myndighetens författningssamling och trädde i kraft den 1 april 2018. Denna organisatoriska förändring ska leda till att människohandelsärenden handläggs på ett snabbare och effektivare sätt. Det bidrar också till att ärenden handläggs på ett korrekt och rättssäkert sätt med respekt för målsägandens rättigheter. För att säkra en effektiv hantering av människohandelsärenden pågår ett arbete inom Åklagarmyndigheten med att ta fram ett gediget metodstöd i form av en handledande checklista med operativ inriktning som stöd för den handläggande åklagaren. Detta syftar till att säkerställa att alla åklagare får grundkunskaper för att ärenden ska upptäckas och för hantering av ärenden på jourtid. Åklagarmyndigheten har också beslutat om att lägga in ett avsnitt om människohandel i jourutbildningen och att de redan befintliga e-utbildningarna ska spridas inom myndigheten. Domstolsakademin ansvarar för kompetensutvecklingen för domare och andra jurister inom Sveriges Domstolar. Domstolsakademin tillhandahåller utbildningar om bl.a. barnet i rättsprocessen, barnets bästa, barn och unga i migrationsmål, målsägande och tilltalad i sexualbrott och våld i nära relationer. Utöver de kompetenshöjande åtgärder som riktats mot rättsväsendets personal har regeringen uppdragit till Socialstyrelsen att ta fram en informationsskrift till socialtjänsten när det gäller att utreda barns behov av stöd och skydd i transnationella ärenden där barn utsatts för människohandel eller sexuella övergrepp. Uppdraget slutredovisades till regeringen den 1 december 2018. Utbildningsinsatser om människohandel med vuxna och barn har även genomförts för personal inom Migrationsverket. Den 1 juli 2018 trädde regeringens beslut om ändring i högskoleförordningen (1993:100) i kraft, genom att kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer införts i examensbeskrivningarna för bl.a. juristexamen. För övrigt kan nämnas att det nationella uppdrag om prostitution och människohandel för sexuella och andra ändamål som Länsstyrelsen i Stockholms län tidigare har haft permanentades den 1 januari 2018 genom att uppdraget fördes över till Jämställdhetsmyndigheten (skr. 2016/17:10, dir. 2016:108). Regeringen avser att återkomma under 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 67 om polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 135). Polismyndigheten har behov av att stärka och utveckla polisverksamheten. Regeringen har därför i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser som framförallt ska ge myndigheten möjlighet att utöka antalet anställda och därmed höja förmågan och öka effektiviteten i arbetet. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten från tre till fem som kan tillhandahålla polisutbildning. Åtgärderna medför bättre möjligheter för Polismyndigheten att både stärka och utveckla polisverksamheten, däribland arbetet mot narkotikabrottsligheten. Regeringen har också i olika sammanhang, bl.a. i uppdrag till Polismyndigheten, påtalat vikten av att särskilt beakta narkotikaproblematiken i polisarbetet. Kompetensförsörjningen inom myndigheten är en viktig fråga för regeringen men det hör till Polismyndighetens uppgifter att planera för och rekrytera rätt kompetens utifrån verksamhetens behov. Polismyndigheten fick därför i juli 2017 i uppdrag att ta fram en strategisk och långsiktig plan för att säkerställa att rätt kompetens finns i organisationen. Uppdraget redovisades i maj 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 73 om polisens återkoppling till brottsutsatta*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att förbättra polisens återkoppling till brottsutsatta och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 136). Polismyndigheten har, tillsammans med flera andra myndigheter inom rättsväsendet, i regleringsbrevet för 2018 fått i uppdrag att analysera och identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som kan anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna ska också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Uppdraget ska redovisas gemensamt senast den 22 februari 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 74 om särskild utbildning för den som hör eller förhör barn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa att den som hör eller förhör barn ska ha särskild utbildning för det och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f., rskr. 2017/18:92). Hos Polismyndigheten finns särskilt utbildade barnutredare som är vana att möta och prata med barn och unga som har blivit utsatta för brott. För dessa utredare finns särskilda utbildningar på högskolenivå. Efter att ha genomgått steg 1, en kurs om utredningsmetodik, bedöms man ha kompetens för barnutredningar. Åklagare är notariemeriterade och har därför från domstol ofta viss erfarenhet av processer med barn. Även på juristutbildningen finns tillgång till kurser i barnrätt. Ärenden där barn är inblandade brukar handläggas av åklagare med särskild erfarenhet och utbildning. Kammaråklagare kan specialisera sig på bl.a. övergrepp mot barn och brott i nära relation. Det finns sedan tidigare handledning och utbildningar i barnförhör. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i ett gemensamt projekt tagit fram en omfattande handledning för polis och åklagare om praktiska frågor vid planering och genomförande av förhör med barn och med vuxna som har osynliga funktionsnedsättningar. Handledningen syftar till att öka enhetligheten i arbetet med barnförhör och att stärka samarbetet mellan åklagaren och barnförhörsledaren. Vidare är syftet att öka uppmärksamheten på att bemötande och förhör kan behöva anpassas när den person som ska höras, såväl barn som vuxen, har intellektuella eller vissa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Handledningen har beslutats under oktober 2018. Det framgår av handledningen att myndigheterna planerar fortsatt arbete på området. Barnafrid - Nationellt kunskapscentrum vid Linköpings universitet genomför en utvärdering av svenska barnahus på regeringens uppdrag. Utvärderingen ska identifiera såväl goda exempel som eventuella brister i syfte att främja ett kvalitativt och likvärdigt bemötande för brottsutsatta barn, oavsett bostadsort. Uppdraget gavs den 1 januari 2018 och ska redovisas till regeringen senast den 31 mars 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 21, 36, 41, 46, 49, 65, 67, 73 och 74. 49. Rskr. 2017/18:100 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 105). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om stöd till civila som gjort internationell insats*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:FöU1 s. 17-18). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. 50. Rskr. 2017/18:123 Associationsrätt Mot. 2017/18:3344, bet. 2017/18:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 107). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om hållbarhetsrapportering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för företag (bet. 2017/18:CU7 s. 6 f.). De regler om hållbarhetsrapportering som föreslogs i propositionen Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193) och som trädde i kraft den 1 december 2016 har tillämpats fullt ut för första gången under 2018. Ett fullständigt underlag för att bedöma tillämpningen av de nya reglerna och hur många företag som i praktiken berörs av de nya reglerna kan därför tidigast tas fram 2019. Punkten är inte slutbehandlad. 51. Rskr. 2017/18:127 Polisens kameraövervakning Bet. 2017/18:JuU19 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 108). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om polisens kameraövervakning*: Utskottet föreslår, med stöd av sin initiativrätt i 9 kap. 16 § riksdagsordningen, att riksdagen ska tillkännage för regeringen att polisens tillståndskrav för kameraövervakning ska tas bort och ersättas av en anmälningsplikt. Riksdagen ställer sig bakom vad utskottet anför. Med hänsyn till frågans komplexitet var det inte möjligt att, med beaktande av regeringsformens beredningskrav, hinna ta fram förslag som kunde behandlas inom ramen för det då pågående lagstiftningsarbetet med en ny kamerabevakningslag. Regeringen tillsatte därför en utredning som skulle föreslå förenklingar vid kamerabevakning som sker i brottsbekämpande syfte. Utredningen överlämnade i augusti 2018 delbetänkandet Kamerabevakning i brottsbekämpningen - ett enklare förfarande (SOU 2018:62). Utredningen föreslår bl.a. att dagens tillståndsplikt för kamerabevakning ska tas bort för Polismyndigheten, Kustbevakningen, Säkerhetspolisen och Tullverket. I syfte att bibehålla ett starkt integritetsskydd föreslår utredningen att myndigheterna även fortsättningsvis ska få kamerabevaka endast om intresset av bevakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. En sådan intresseavvägning ska enligt förslaget göras av myndigheterna själva. Om en myndighet inte gör en intresseavvägning ska den bland annat kunna drabbas av en sanktionsavgift. Utredningens förslag har varit ute på remiss t.o.m. den 12 december 2018. Punkten är inte slutbehandlad. 52. Rskr. 2017/18:139 Snabbare omval Prop. 2017/18:38, bet. 2017/18:KU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 januari 2018 utfärdande regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 28 och 29). 53. Rskr. 2017/18:140 Skadestånd och Europakonventionen Prop. 2017/18:7, bet. 2017/18:KU12. Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 januari 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 23 och 24). 54. Rskr. 2017/18:142 Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet Skr. 2016/17:213, bet. 2017/18:FöU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 maj 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 55. Rskr. 2017/18:143 Ett mer effektivt informationsutbyte vid Nationellt centrum för terrorhotbedömning Prop. 2017/18:36, bet. 2017/18:JuU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 februari 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 50-52). 56. Rskr. 2017/18:144 Kontroll av biometriska kännetecken i resehandlingar Prop. 2017/18:35, bet. 2017/18:JuU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 januari 2018 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 30 och 31). 57. Rskr. 2017/18:145 Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet Prop. 2016/17:224, mot. 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:JuU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet: Den 1 februari 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 53 och 54). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 ytterligare renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att ytterligare renodla polisens verksamhet och att regeringen senast den 1 mars 2018 ska återuppta Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 11) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 58. Rskr. 2017/18:153 Ökad insyn i partiers finansiering Prop. 2017/18:55, mot. 2017/18:2447 yrkande 2 och 2017/18:3947 yrkande 2, bet. 2017/18:KU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om lagförslag om finansiering av insyn i partier: Den 15 februari 2018 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 90-92). Punkt 6 om lotteriverksamhet som bedrivs av partier och information till enskilda (reservation 5)*: Riksdagen har ställt sig bakom det som anförs i reservationen om att lottköpare bör få tydlig information om ifall ett lotteri anordnas för att finansiera partipolitisk verksamhet och tillkännagett detta för regeringen. Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:2447 yrkande 2 och 2017/18:3947 yrkande 2. Den 5 april 2018 beslutade regeringen propositionen En omreglerad spelmarknad (prop. 2017/18:220). I propositionen redovisar regeringen sin bedömning med anledning av tillkännagivandet och ansåg det därmed slutbehandlat. 59. Rskr. 2017/18:154 Tystnadsplikt i riksdagen Bet. 2017/18:KU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 februari 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 93). 60. Rskr. 2017/18:156 Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning - genomförande av ICT-direktivet Prop. 2017/18:34, bet. 2017/18:SfU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 februari 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 67-70). 61. Rskr. 2017/18:159 Riksrevisionens rapport om kommunersättningar för migration och integration Skr. 2017/18:33, bet. 2017/18:SfU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 november 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 62. Rskr. 2017/18:161 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll Skr. 2017/18:57, mot. 2017/18:3735 yrkande 28 och 2017/18:3961, bet. 2017/18:JuU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av lagen om särskild utlänningskontroll*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att se över lagen om särskild utlänningskontroll i syfte att den ska kunna tillämpas i fler fall än vad som sker i dag. Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:3735 yrkande 28 och 2017/18:3961. Regeringen beslutade den 23 augusti 2018 att en särskild utredare ska göra en översyn av lagen om särskild utlänningskontroll. Syftet är att åstadkomma en ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering som samtidigt är förenlig med ett väl fungerande skydd för grundläggande friheter. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020. Regeringen redovisade detta till riksdagen genom 2018 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Punkten är slutbehandlad. 63. Rskr. 2017/18:162 Genomförande av oskuldspresumtionen Prop. 2017/18:58, bet. 2017/18:JuU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 mars 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 120). 64. Rskr. 2017/18:175 Unga lagöverträdare Bet. 2017/18:JuU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om utvärdering av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att utvärdera de sekretessbrytande bestämmelser som infördes 2013 för information om unga som delas mellan polis och socialtjänst (bet. 2017/18:JuU18 s. 17). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om drogtester av barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att möjligheterna att drogtesta barn under 15 år bör utvärderas i syfte att säkerställa att sådana tester kan genomföras i tillräcklig omfattning (bet. 2017/18:JuU18 s. 17-18). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om snabbare lagföring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag på åtgärder för snabbare lagföring av brott som begås av ungdomar (bet. 2017/18:JuU18 s. 28). En utredare har haft i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som leder till en snabbare lagföring av brott, med särskilt fokus på bl.a. unga som begår brott. Uppdraget delredovisades i promemorian En snabbare lagföring - Försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål (Ds 2017:36). Utifrån förslag i promemorian har en försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål inletts i januari 2018. Uppdraget slutredovisades i april 2018 i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9). Där behandlas bl.a. frågan om en snabbare lagföring för unga. I promemorian föreslås att det inom ramen för den pågående försöksverksamheten införs en särskild försöksverksamhet med ett snabbförfarande för unga lagöverträdare. Promemorian har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 14 februari 2019 ett uppdrag om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om utredning av brott som begåtts av personer under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler brott som begåtts av personer under 15 år ska utredas (bet. 2017/18:JuU18 s. 29). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om strafföreläggande om ungdomstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att åklagare bör kunna besluta om kortare ungdomstjänst för ringa brott genom strafföreläggande (bet. 2017/18:JuU18 s. 29). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om nya ungdomspåföljder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa fler former av påföljder för unga (bet. 2017/18:JuU18 s. 38). I juni 2017 överlämnade en utredare promemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). Promemorian har remissbehandlats. Förslagen om nya ungdomspåföljder bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 65. Rskr. 2017/18:181 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2016 Skr. 2017/18:69, bet. 2017/18:JuU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 april 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 66. Rskr. 2017/18:184 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2017/18:3188 yrkande 1, 10 och 11, 2017/18:3837 yrkande 1, bet. 2017/18:JuU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella. En utveckling som Kriminalvården såväl som andra rättsvårdande myndigheter behöver förhålla sig till är de gängbildningar som har uppstått i socialt utsatta områden. De klienter som kommer från dessa områden har ofta en bakgrund med omfattande grov kriminalitet, tidig kriminell debut och en hög risk för återfall i brott. Riksdagen tillkännager därför att regeringen bör vidta åtgärder för att möjliggöra bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 lagrådsremissen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning. Förslagen innebär att Kriminalvården ska få utökade möjligheter och verktyg att motverka återfall i brottslighet bl.a. genom att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Vidare föreslås att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om att tillsätta en utredning med motsvarande uppdrag som den nedlagda utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att tillsätta en utredning med motsvarande uppdrag som den nedlagda utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård hade för att utvärdera det återfallsförebyggande arbetet inom Kriminalvården. Frågan hanteras för närvarande inom ramen för den ordinarie myndighetsstyrningen. Kriminalvården har bl.a. i regleringsbrevet för budgetåret 2019 fått i uppdrag att vid varje prognostillfälle redovisa vidtagna och planerade åtgärder för en resurseffektiv verksamhet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om kontroll av försändelser*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa att försändelser till en intagen, förutom försändelser till och från den egna advokaten samt annan myndighetspost, i hög utsträckning kontrolleras av kriminalvårdspersonal. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 67. Rskr. 2017/18:188 Socialtjänstfrågor Mot. 2017/18:3191 yrkande 3 och 2017/18:3191 yrkande 4, bet. 2017/18:SoU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 24 om socialtjänstens yttrande i förundersökningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU13 s. 38). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om socialtjänstens deltagande vid inledande förhör med unga*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att utreda behovet av en ökad närvaro av socialtjänsten vid inledande förhör med unga och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU13 s. 38). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 68. Rskr. 2017/18:192 Familjerätt Mot. 2017/18:982 yrkande 51, 2017/18:983 yrkande 13, 2017/18:2259, 2017/18:3441, 2017/18:3586 yrkande 16, 2017/18:3589 yrkande 2 och 2017/18:3685 yrkande 40, bet. 2017/18:CU8. Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om barnäktenskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att ett äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag aldrig ska erkännas i Sverige, om någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige (bet. 2017/18:CU8 s. 11 f.). Frågan har behandlats av Utredningen om starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv i delbetänkandet Utvidgat hinder mot erkännande av utländska barnäktenskap (SOU 2017:96). Regeringen beslutade den 23 augusti 2018 propositionen Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap (prop. 2017/18:288). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om polygama äktenskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast möjligt bör ge en utredning i uppdrag att se över lagstiftningen i syfte att säkerställa att utländska polygama äktenskap inte erkänns i Sverige (bet. 2017/18:CU8 s. 17 f.). Regeringen beslutade den 19 juli 2018 att, i linje med tillkännagivandet, ge en särskild utredare i uppdrag att undersöka hur en stark och ändamålsenlig reglering mot utländska månggiften kan säkerställas (dir. 2018:68). Uppdraget ska redovisas senast den 20 januari 2020. Punkten är slutbehandlad. 69. Rskr. 2017/18:193 Ny järnvägstrafiklag Prop. 2017/18:62, bet. 2017/18:CU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 april 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 181-188 och 191). 70. Rskr. 2017/18:204 En utvidgning av kapningsbrottet Prop. 2017/18:73, bet. 2017/18:JuU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 april 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 165). 71. Rskr. 2017/18:205 Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation Skr.2017/18:50, bet. 2017/18:JuU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 juni 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 72. Rskr. 2017/18:206 Tillgänglighetsdelgivning - försök med ett nytt delgivningssätt för snabbare handläggning av brottmål Prop. 2017/18:67, bet. 2017/18:JuU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 april 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 160). 73. Rskr. 2017/18:208 Mot. 2017/18: 1030, 3180, 3394 och 3406, bet. 2017/18:SfU17. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om att förkorta handläggningstiderna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att korta handläggningstiderna för arbetstillstånd och utöka den digitala hanteringen. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 11 om missbruk av regler*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett regeringsuppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Punkten är inte slutbehandlad. Som redovisats i rskr. 2016/17:236 (Ju 41) och rskr. 2016/17:318 (Ju 45) pågår arbete inom Regeringskansliet som syftar till att uppnå de mål som riksdagen tillkännagett. Följande punkter är inte slutbehandlade: 8 och 11. 74. Rskr. 2017/18:211 Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor Framst. 2017/18:RS4, bet. 2017/18:KU15 Skrivelsen är slutbehandlad. För vidtagna åtgärder, se riksdagens skrivelse 2018/19:18 (jfr Ju 137). 75. Rskr. 2017/18:213 Kommunala och regionala frågor Mot. 2017/18:3576 yrkande 20, delvis mot. 2016/17:2659 yrkande 6 och 2017/18:3125, bet. 2017/18:KU33 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om lokalt brottsförebyggande arbete*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen. Utskottet anser att lagen behöver förtydligas så att kommunerna får en uttalad uppgift att arbeta brottsförebyggande inom ramen för sina ansvarsområden. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 76. Rskr. 2017/18:218 Civilt försvar och krisberedskap Bet. 2017/18:FöU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om länsstyrelsernas övningsverksamhet och beredskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör se över länsstyrelsernas krisberedskap när det gäller krav på övningsverksamhet och beredskap (bet. 2017/18:FöU7 s. 32 f.). Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 43 om delande av sekretessbelagd information mellan blåljusaktörer*: Riksdagen har tillkännagett att mot bakgrund av utredningen Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds 2017:7) regeringen utan dröjsmål bör vidta åtgärder i syfte att åstadkomma en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar (bet. 2017/18:FöU7 s. 100 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 77. Rskr. 2017/18:224 Ny dataskyddslag Prop. 2017/18:105, bet. 2017/18:KU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 april 2018 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 218 och 220). 78. Rskr. 2017/18:225 Anpassning av valdatabaslagen till EU:s dataskyddsförordning Prop. 2017/18:115, bet. 2017/18:KU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 april 2018 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 221). 79. Rskr. 2017/18:226 Anpassning av vissa lagar inom riksdagsområdet till EU:s dataskyddsförordning Framst. 2017/18:RS7, bet. 2017/18:KU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 april 2018 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 240 och 241). 80. Rskr. 2017/18:228 Författningsfrågor Mot. 2016/17:3294 yrkande 1, 2017/18:3128 yrkandena 2 och 3, 2017/18:3588 yrkandena 1-3, 2017/18:3128 yrkande 4 och 2017/18:3569 yrkande 35, bet. 2017/18:KU36 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om domstolarnas oberoende*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att tillsätta en utredning med uppdrag att se över behovet av att ytterligare stärka domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt - särskilt i fråga om grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder, en möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning samt Domstolsverkets organisation, styrning och roll - och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:KU36 s. 87-98). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:3294 yrkande 1, 2017/18:3128 yrkandena 2 och 3 samt 2017/18:3588 yrkandena 1-3 och delvis bifallit motionerna 2017/18:3128 yrkande 4 och 2017/18:3569 yrkande 35. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 81. Rskr. 2017/18:229 Offentlig förvaltning Mot. 2017/18:3119 m.fl., bet. 2017/18:KU37 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om tjänstemannaansvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel (bet. 2017/18:KU37 s. 33 f. ) och därmed bifallit mot. 2017/18:3119, samt delvis bifallit mot. 2016/17:1784, 2016/17:1875, 2016/17:2178, 2016/17:2276, 2016/17:3470 yrkande 1, 2017/18:142, 2017/18:557, 2017/18:877 yrkande 1 och 3, 2017/18:1862, 2017/18:1941, 2017/18:1957, 2017/18:1961, 2017/18:1991, 2017/18:2238, 2017/18:2346, 2017/18:2762, 2017/18:2799 yrkandena 1-3, 2017/18:3144 yrkande 2, 2017/18:3225, 2017/18:3446 och 2017/18:3843 yrkandena 2 och 3. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 82. Rskr. 2017/18:231 Anpassning av domstolsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning Prop. 2017/18:113, bet. 2017/18:JuU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 april 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 250). 83. Rskr. 2017/18:232 Några civilrättsliga anpassningar till EU:s dataskyddsförordning Prop. 2017/18:111, bet. 2017/18:CU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 april 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 270-287). 84. Rskr. 2017/18:240 Straffrättsliga frågor Mot. 2017/18:9 m.fl., bet. 2017/18:JuU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner såsom akutmottagningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ett stärkt straffrättsligt skydd för personal inom hälso- och sjukvården och om skärpta straff för våld mot personal inom hälso- och sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU14 s. 45 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:9, 2017/18:3192 yrkande 3, 2017/18:3421 yrkande 37, 2017/18:3568 yrkande 30, 2017/18:3569 yrkande 25, 2017/18:3867 yrkande 10 och 2017/18:3899 yrkande 4. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkt 20 om rattfylleri och grov olovlig körning*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU14 s. 55 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:19, 2017/18:863, 2017/18:3090, 2017/18:3569 yrkande 53, 2017/18:3581, 2017/18:3766 yrkande 10 och 2017/18:3867 yrkande 2. Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget ska redovisas senast den 29 augusti 2019. I uppdraget ingår bl.a. att kartlägga tillämpningen av trafikbrottslagens bestämmelser om grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri samt att se över straffskalorna för dessa brott. I uppdraget ingår även att se över regelverket om befogenhet för polismän m.fl. att omhänderta fordonsnycklar. Punkt 33 om en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att införa en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU 14 s. 77 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:1318, 2017/18:2060 yrkande 3, 2017/18:3586 yrkande 9, 2017/18:3736 yrkande 1, 2017/18:3848 yrkande 2 i denna del och 2017/18:3867 yrkande 5. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till om det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. I uppdraget ingick däremot inte att ta ställning till om det bör införas en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv. Frågan om en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv analyseras inom Regeringskansliet. Punkt 34 om en särskild straffskärpningsgrund för brott mot hedersmotiv*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att införa en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU14 s. 77 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:3586 yrkande 8, 2017/18:3685 yrkande 37 och 2017/18:3736 yrkande 2. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till om det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 20, 33 och 34. 85. Rskr. 2017/18:241 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2017/18:3736 yrkande 6, bet. 2017/18:JuU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om underrättelser till vårdnadshavare*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att överväga en möjlighet att skjuta upp eller underlåta att underrätta vårdnadshavare om förhör med ett barn som misstänks ha utsatts för brott, om en sådan underrättelse är till men för barnet, och tillkännager detta för regeringen och därmed bifallit motion 2017/18:3736 yrkande 6 (bet. 2017/18:JuU17 s. 16 f.). Regeringen gav den 14 juni 2018 en särskild utredare bl.a. i uppdrag att med utgångspunkt i barnets rätt att skyddas från våld och andra brottsliga handlingar överväga ett utökat straffrättsligt skydd för de barn som bevittnar brott som begås av och mot närstående (Ju 2018:02, dir. 2018:48). Uppdraget ska redovisas senast den 14 juni 2019. I uppdraget ingår bl.a. att överväga en möjlighet att skjuta upp eller underlåta att underrätta en vårdnadshavare om att ett förhör har hållits med barnet. Punkten är slutbehandlad. 86. Rskr. 2017/18:250 Kreditupplysningslagen och dataskyddsförordningen Prop. 2017/18:120, bet. 2017/18:FiU37 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 405 och 406). 87. Rskr. 2017/18:252 Genomförande av säsongsanställningsdirektivet Prop. 2017/18:108, bet. 2017/18:SfU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 april 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 318-320). 88. Rskr. 2017/18:253 Ändringar i fråga om kommunplacering av ensamkommande barn Prop. 2017/18:119, bet. 2017/18:SfU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 april 2018 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 346 och 347). 89. Rskr. 2017/18:254 Polisfrågor Mot. 2017/18:709, 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3192 yrkande 7, 2017/18:3685 yrkande 24, 2017/18:3867 yrkande 11, bet. 2017/18:JuU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om åtgärder för att underlätta informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten (bet. 2017/18:JuU13 s. 44 f.). Därmed har riksdagen bifallit motion 2017/18:3192 yrkande 7. Avsikten är att frågan ska övervägas i samband med den fortsatta beredningen av Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att öka säkerheten på sjukhus. Därmed har riksdagen bifallit motion 2017/18:3867 yrkande 11. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 33 om tillgången till id-handlingar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en skyndsam uppstramning av tillgången till id-handlingar i syfte att minska id-stölder och bedrägerier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3685 yrkande 24 och delvis motion 2017/18:709. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (Ju 2017:12). Syftet är att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Uppdraget ska redovisas senast den 29 mars 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 18 och 33. 90. Rskr. 2017/18:255 Elektronisk övervakning av kontaktförbud Prop. 2017/18:81, mot. 2017/18:3974 yrkande 1 och 2017/18:3977 yrkande 4, bet. 2017/18:JuU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om kontaktförbud med elektronisk övervakning som förstahandsåtgärd*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att ett utvidgat kontaktförbud med elektronisk övervakning ska kunna beslutas som en förstahandsåtgärd och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU25 s. 6 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2017/18:3974 yrkande 1 och 2017/18:3977 yrkande 4. Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 91. Rskr. 2017/18:256 Ordförandeskapet i domstol vid kollegial handläggning Prop. 2017/18:88, bet. 2017/18:JuU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 411-422). 92. Rskr. 2017/18:259 Bättre möjligheter till finansiering av järnvägsfordon Prop. 2017/18:117, bet. 2017/18:CU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 473-475). 93. Rskr. 2017/18:262 Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter Prop. 2017/18:72, bet. 2017/18:CU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 maj 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 478). 94. Rskr. 2017/18:264 Digital hantering av domstolsavgörande, strafföreläggande och ordningsbot Prop. 2017/18:126, bet. 2017/18:JuU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 499-502). 95. Rskr. 2017/18:267 En amnesti för explosiva varor Prop. 2017/18:116 bet. 2017/18:FöU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 maj 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 483). 96. Rskr. 2017/18:268 Riksrevisionens rapport om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut Skr. 2017/18:125, bet. 2017/18:SfU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 maj 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 97. Rskr. 2017/18:270 Fri- och rättigheter m.m. Mot. 2017/18:3126 yrkande 1, 2017/18:3583 yrkande 3 och 2017/18:3735 yrkande 2, bet. 2017/18:KU34. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om nationell samordning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om En nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar. Den 1 januari 2018 inrättade regeringen Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet. En av centrets uppgifter är att verka för en hög grad av effektivitet och samordning i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Utöver denna insats har regeringen tillsatt en kommitté som under åren 2018-2021 ska planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati (dir. 2018:53). Insatserna ska bidra till ökad delaktighet, förankring och motståndskraft i demokratin. Regeringen har dessutom initierat en nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. En särskild utredare har fått uppdraget att i samarbete med relevanta aktörer arbeta med utåtriktade insatser som ökar människors motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat, t.ex. genom medie- och informationskunnighet (dir. 2018:88). Punkten är inte slutbehandlad. 98. Rskr. 2017/18:278 Förstärkt följerätt Prop. 2017/18:92, mot. 2017/18:152, 2460, 3405 yrkande 38, delvis mot. 2017/18:917 yrkande 3, 1431, 2774, bet. 2017/18:NU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Förstärkt följerätt: Den 24 maj 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 604). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om Översyn av privatkopieringsersättningen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om en översyn av privatkopieringsersättningen och tillkännagett det för regeringen (bet. 2017/18:NU14 s. 7 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 99. Rskr. 2017/18:281 Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner Prop. 2017/18:59, bet. 2017/18:KU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 540). 100. Rskr. 2017/18:282 Några ändringar i riksdagsordningen Framst. 2017/18:RS5, bet. 2017/18:KU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 605-606). 101. Rskr. 2017/18:288 Mer ändamålsenliga bestämmelser om rättsliga biträden Prop. 2017/18:86, bet. 2017/18:JuU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2018 utfärdande regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 533-535). 102. Rskr. 2017/18:289 Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet - ny säkerhetsskyddslag Prop. 2017/18:89, mot. 2017/18:3999, bet. 2017/18:JuU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet - ny säkerhetsskyddslag: Den 24 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 585-595). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter ska regleras i säkerhetsskyddslagen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU21 s. 20). En särskild utredare har haft i uppdrag att utreda och föreslå bl.a. hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad samt lämna nödvändiga författningsförslag för detta. Betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82) överlämnades den 30 november 2018. I betänkandet föreslås bl.a. att tillsynsmyndigheternas uppdrag och befogenheter ska regleras i säkerhetsskyddslagen. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 1 april 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en översyn av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU21 s. 20). Utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor har bl.a. haft i uppdrag att utreda och föreslå hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad. I betänkandet (SOU 2018:82) föreslås bl.a. en ny tillsynsstruktur. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 1 april 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om säkerhetsskyddet i Regeringskansliet*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att utreda om säkerhetsskyddslagen i större omfattning bör gälla för Regeringskansliet och tillkännagett detta för regeringen bet. 2017/18:JuU21 s. 20 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3-5. 103. Rskr. 2017/18:299 Gränsen mellan enskilt och allmänt vatten Prop. 2017/18:135, bet. 2017/18:CU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 567 och 568). 104. Rskr. 2017/18:300 Riksrevisionens rapport om inkomsteffekter av bruksvärdessystemet Skr. 2017/18:134, bet. 2017/18:CU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 juni 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 105. Rskr. 2017/18:302 En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet Prop. 2017/18:177, mot. 2017/18:4125 m.fl., bet. 2017/18:JuU29 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet: Den 25 maj 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 602). Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 25 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 618 och 619). Punkt 4 om skärpt straff för våldtäkt m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anfört om att höja straffminimum för våldtäkt av normalgraden från fängelse i två år till fängelse i tre år och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU29 s. 8 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:4125 och delvis bifallit motionerna 2017/18:170, 2017/18:1130, 2017/18:2986 yrkande 2, 2017/18:3438, 2017/18:3685 yrkande 18 och 2017/18:4115 yrkande 1. Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att straffskalan för köp av sexuell handling av barn bör skärpas dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse i lägst sex månader, dels genom att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU29 s. 21 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:278 yrkande 4 och delvis bifallit motionerna 2017/18:880 yrkande 16, 2017/18:2358 yrkande 2 och 2017/18:3867 yrkande 9. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 106. Rskr. 2017/18:303 Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering Prop. 2017/18:123 och prop. 2017/18:177 (delvis), bet. 2017/18:JuU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 601-603). 107. Rskr. 2017/18:306 En ny lag om ekonomiska föreningar Prop. 2017/18:185, bet. 2017/18:CU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 672, 673 och 709-737). 108. Rskr. 2017/18:315 En ny lag om företagshemligheter Prop. 2017/18:200, bet. 2017/18:CU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 558-561). 109. Rskr. 2017/18:327 Följdändringar till ny förvaltningslag Prop. 2017/18:235, bet. 2017/18:KU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 776-862). 110. Rskr. 2017/18:336 Ändrade mediegrundlagar Prop. 2016/17:222, prop. 2017/18:49, prop. 2017/18:59, bet. 2017/18:KU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 b) om personlig integritet och grundlagsskydd och punkt 3 om grundlagsförslagen i övrigt: För vidtagna åtgärder, se riksdagens skrivelse 2018/19:16 (jfr Ju 135). Punkt 2 c) om personlig integritet och grundlagsskydd*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att en utredning bör få i uppdrag att på nytt utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som innehåller personuppgifter om att enskilda har begått lagöverträdelser, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:KU16 s. 39-42). Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 111. Rskr. 2017/18:337 Allmänna helgdagar m.m. Mot. 2017/18:1467, bet. 2017/18:KU28 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av det offentliga belöningssystemet*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om en översyn av det offentliga belöningssystemet och tillkännagett det för regeringen (bet. 2017/18:KU28 s. 6 f.). Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av de allmänna flaggdagarna*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om en översyn av de allmänna flaggdagarna och tillkännagett det för regeringen (bet. 2017/18:KU28 s. 7). Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om överväganden om utformningen av riksdagens anslag till hovet*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om överväganden om utformningen av riksdagens anslag till hovet och tillkännagett det för regeringen (bet. 2017/18:KU28 s. 7 f.). Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om en flaggdag med anledning av demokratins genombrott*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om en tillfällig flaggdag med anledning av demokratins genombrott och tillkännagett det för regeringen (bet. 2017/18:KU28 s. 15 f.). Riksdagen har därmed delvis bifallit motion 2017/18:1467. Den 18 oktober 2018 utfärdade regeringen förordningar om ändringar av förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar som innebär att den 17 december 2018 blev allmän flaggdag under 2018. Punkten är slutbehandlad. 112. Rskr. 2017/18:348 Utökade möjligheter till arbetsplatsinspektioner Prop. 2017/18:176, bet. 2017/18:SfU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 739). 113. Rskr. 2017/18:362 Tillgång till upphovsrättsligt skyddat material för personer med synnedsättning eller annan läsnedsättning Prop. 2017/18:241, bet. 2017/18:NU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1099). 114. Rskr. 2017/18:368 Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap Prop. 2017/18:155, bet. 2017/18:SoU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1279, 1280, 1282 och 1283). 115. Rskr. 2017/18:372 Modernare adoptionsregler Prop. 2017/18:121, bet. 2017/18:CU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1281, 1282 och 1288-1295). 116. Rskr. 2017/18:373 Ny paketreselag Prop. 2017/18:225, bet. 2017/18:CU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1217, 1220 och 1335-1338). 117. Rskr. 2017/18:375 Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster Prop. 2017/18:205, bet. 2017/18:FöU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1174 och 1176). 118. Rskr. 2017/18:377 Kompletterande bestämmelser till EU s förordning om gasanordningar Prop. 2017/18:178, bet. 2017/18:FöU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1178). 119. Rskr. 2017/18:378 En ny strafftidslag Prop. 2017/18:250, bet. 2017/18:JuU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1251-1262). 120. Rskr. 2017/18:382 Återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ Prop. 2017/18:253, bet. 2017/18:CU38 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1160-1165). 121. Rskr. 2017/18:390 En mer heltäckande terrorismlagstiftning Prop. 2017/18:174, bet. 2017/18:JuU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1310-1320). Samma dag beslutade regeringen att ratificera Europarådets tilläggsprotokoll den 22 oktober 2015 till konventionen om förebyggande av terrorism. 122. Rskr. 2017/18:391 Ny kamerabevakningslag Prop. 2017/18:231, mot. 2017/18:3192 yrkande 5, 2017/18:3569 yrkande 16, 2017/18:3685 yrkande 14, 2017/18:3898 yrkande 4, 2017/18:4172 yrkande 2 och 2017/18:4176, bet. 2017/18:JuU36 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om en ny kamerabevakningslag: Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1200 och 1201). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om polisens kamerabevakning*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att ta bort tillståndsplikten för Polismyndighetens och andra brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning genom att myndigheternas kamerabevakning helt undantas från den nya kamerabevakningslagen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU36 s. 24). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2017/18:3192 yrkande 5, 2017/18:3569 yrkande 16, 2017/18:3685 yrkande 14, 2017/18:3898 yrkande 4, 2017/18:4172 yrkande 2 och 2017/18:4176. Kamerabevakningsutredningen (Ju 2017:13) överlämnade i augusti 2018 delbetänkandet Kamerabevakning i brottsbekämpningen - ett enklare förfarande (SOU 2018:62). Utredningen föreslår bl.a. att dagens tillståndsplikt för kamerabevakning ska tas bort för Polismyndigheten, Kustbevakningen, Säkerhetspolisen och Tullverket. I syfte att bibehålla ett starkt integritetsskydd föreslår utredningen att myndigheterna även fortsättningsvis ska få kamerabevaka endast om intresset av bevakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. En sådan intresseavvägning ska enligt förslaget göras av myndigheterna själva. Om en myndighet inte gör en intresseavvägning ska den bland annat kunna drabbas av en sanktionsavgift. Utredningens förslag har varit ute på remiss t.o.m. den 12 december 2018. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 123. Rskr. 2017/18:392 Brottsdatalag Prop. 2017/18:232, bet. 2017/18:JuU37 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1177 och 1243-1249). 124. Rskr. 2017/18:393 Kriminalvårdsdatalag - en ny lag med anpassning till EU:s dataskyddsförordning Prop. 2017/18:248, bet. 2017/18:JuU38 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1235). 125. Rskr. 2017/18:394 Lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen Prop. 2017/18:234, bet. 2017/18:JuU39 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1180 och 1186-1190). 126. Rskr. 2017/18:404 Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning Prop. 2017/18:129, mot. 2017/18:4024 yrkande 1, bet. 2017/18:CU36 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1: Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1321 och 1322). Punkt 2 om skriftlighetskravets omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör påbörja ett arbete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster, som bl.a. lotterier och paketresor, och återkomma med förslag (bet. 2017/18:CU36 s. 9 f.). De nya reglerna trädde i kraft den 1 september 2018. Nya konsumentskyddande regler om paketresor infördes den 1 augusti 2018 och nya regler som stärker konsumentskyddet på spelmarknaden infördes den 1 januari 2019.Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. 127. Rskr. 2017/18:405 Riksrevisionens rapport om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag Skr. 2017/18:201, bet. 2017/18:CU37 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 juni 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 128. Rskr. 2017/18:424 Riksrevisionens rapport om tillsynen av ställföreträdare och överförmyndare Skr. 2017/18:128, bet. 2017/18:CU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 juni 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Riksmötet 2018/19 129. Rskr. 2018/19:2 Rättelse i lagen om ändring i rättegångsbalken Utskottsinitiativ, bet. 2018/19:JuU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 november 2018 utfärdande regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1624). 130. Rskr. 2018/19:3 Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning Prop. 2017/18:254, bet. 2018/19:SfU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 oktober 2018 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1611). 131. Rskr. 2018/19:10 Brottsdatalag - kompletterande lagstiftning Prop. 2017/18:269, bet. 2018/19:JuU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1693-1716). 132. Rskr. 2018/19:14 Modernare regler om varumärken och en ny lag om företagsnamn Prop. 2017/18:267, bet. 2018/19:NU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1652-1691). 133. Rskr. 2018/19:16 Ändrade mediegrundlagar (vilande grundlagsbeslut m.m.) Prop. 2016/17:222, prop. 2017/18:49, prop. 2017/18:59, bet. 2018/19:KU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1744-1745, 1801-1803). 134. Rskr. 2018/19:17 Följdändringar till ändrade mediegrundlagar Prop. 2016/17:260, bet. 2018/19:KU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1908-1924). 135. Rskr. 2018/19:18 Översyn av riksrevisionen - grundlagsfrågor (vilande grundlagsbeslut m.m.) Framst. 2017/18:RS4, bet. 2018/19:KU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1903-1907). 136. Rskr. 2018/19:22 EU-arbetet i riksdagen Framst. 2017/18:RS8, bet. 2018/19:KU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1932 och 1936). 137. Rskr. 2018/19:29 Riksrevisionens rapport om utbytet av underrättelseinformation mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen Skr.2017/18:258, bet. 2018/19:JuU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 december 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 138. Rskr. 2018/19:32 Skadeståndsansvar vid sjötransport av farliga och skadliga ämnen Prop. 2017/18:268, bet. 2018/19:CU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 november 2018 utfärdande regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1854-1862). 139. Rskr. 2018/19:33 Några frågor om tillämpning av offentlighetsprincipen Prop. 2017/18:281, bet. 2018/19:KU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 november 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1968). 140. Rskr. 2018/19:35 Stärkt skydd för valhemligheten Prop. 2017/18:286, bet. 2018/19:KU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 november 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1969). 141. Rskr. 2018/19:40 Stärkt rättssäkerhet i de allmänna förvaltningsdomstolarna Prop. 2017/18:279, bet. 2018/19:JuU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1959-1964). 142. Rskr. 2018/19:41 En modernisering av lagen om skiljeförfarande Prop. 2017/18:257, bet. 2018/19:JuU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1954 och 1989). 143. Rskr. 2018/19:42 Återinförande av direktförverkande i samband med föreläggande av ordningsbot Prop. 2017/18:302, bet. 2018/19:JuU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 november 2018 utfärdande regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1951). 144. Rskr. 2018/19:43 Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap Prop. 2017/18:288, bet. 2018/19:CU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 november 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1973). 145. Rskr. 2018/19:55 Riksrevisionens rapport om livsmedels- och läkemedelsförsörjning Bet. 2018/19:FöU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 februari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 146. Rskr. 2018/19:56 Moderna och rättssäkra regler för att hålla utlänningar i förvar Prop. 2017/18:284, bet. 2018/19:SfU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 december 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 147. Rskr. 2018/19:64 Höständringsbudget för budgetåret 2018 Prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 18 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. under utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslagen 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m., 2:4 Krisberedskap och 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt anslagen 1:2 Ersättning och bostadskostnader och 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden under utgiftsområde 8 Migration. Punkten är slutbehandlad. 148. Rskr. 2018/19:73 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2018/19:1, mot. 2018/19:132 m.fl., bet. 2018/19:JuU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 a) om anslag inom utgiftsområde 4: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Delpunkten är slutbehandlad. Punkt 1 b) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2018 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Polismyndigheten och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad. Punkt 2 om fördubblad kränkningsersättning*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om fördubblad kränkningsersättning till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen (bet. 2018/19:JuU1 s. 46). Ett arbete har påbörjats i Regeringskansliet med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 149. Rskr. 2018/19:74 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1, p. a) anslagen för 2019: den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och 6:3 Datainspektionen. Punkten är slutbehandlad. 150. Rskr. 2018/19:80 Utgiftsområde 8 Migration Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:SfU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 a) om anslag inom utgiftsområde 8: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Delpunkten är slutbehandlad. Punkt 1 b) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2018 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Migrationsverket och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad. 151. Rskr. 2018/19:88 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 6 Avseende a) Anslagen för 2019: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 (regleringsbrev för Kustbevakningen, anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Statens haverikommission) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Punkt a är slutbehandlad. Avseende b) Beställningsbemyndigande: Regeringen har genom beslut den 20 december 2018 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2019 fastställt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Punkt b är slutbehandlad. Avseende c) Krediter i Riksgäldskontoret: Delpunkt 4 om att besluta att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 1 550 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 20 december 2018 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2019 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt riksdagens beslut. Punkt c är slutbehandlad. Avseende d) Investeringsplaner: Delpunkt 3 om krisberedskap för 2019-2021 som riktlinje för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 20 december 2018 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2019 fastställt en investeringsplan enligt riksdagens beslut. Punkt d är slutbehandlad. 152. Rskr. 2018/19:92 Rättelse i lagar om ändring i offentlighets- och sekretesslagen Bet. 2018/19:KU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 december 2018 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 2059 och 2060). 2.3 Utrikesdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2015/16 1. Rskr. 2015/16:231 Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2015/16:119, bet. 2015/16:UFöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (UD 7), 2017/18:75 (UD 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om mål och utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i Minusma (bet. 2015/16:UFöU3 s. 7 f.). Punkt 3 om medicinsk evakueringsförmåga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om medicinsk evakueringsförmåga (bet. 2015/16:UFöU3 s. 7 f.). I propositionen Svenskt deltagande i Förenta Nationernas stabiliseringsinsats i Mali (prop. 2017/18:180 s. 13-16) behandlade regeringen frågor om mål och utvärdering samt om medicinsk evakueringsförmåga. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandena är slutbehandlade. 2. Rskr. 2015/16:288 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Bet. 2015/16:UU15 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (UD 9), 2017/18:75 (UD 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Kuba*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Kuba (bet. 2015/16:UU15 s. 11 f.). Punkt 7 om Ryssland*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Ryssland (bet. 2015/16:UU15 s. 24 f.). Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2020 lämna en samlad redovisning av vidtagna åtgärder. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 7. Nyare riksmöten Riksmötet 2016/17 3. Rskr. 2016/17:48 Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen, samt de regionala utvecklings- och investeringsbankerna 2014 och 2015 Skr. 2015/16:145, bet. 2016/17:UU7 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 71), 2017/18:75 (UD 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om samlad resultatanalys av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om att regeringen bör utveckla redovisningen till riksdagen av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt de regionala utvecklings- och investeringsbankerna så att riksdagen fortsättningsvis får en samlad resultatanalys vartannat år av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna (bet. 2016/17:UU7 s. 6). Regeringen lämnade genom skrivelsen Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer (skr. 2017/18:188) den första i raden av en sådan samlad resultatanalys till riksdagen och ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. 4. Rskr. 2016/17:107 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Prop. 2016/17:32. bet. 2016/17:UFöU2 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:107 (UD 16), 2017/18:75 (UD 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av den svenska militära utbildningsinsatsen i Irak (bet. 2016/17:UFöU2 s. 7 f.). Frågan om utvärdering behandlades i propositionen Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (prop. 2018/19:6 s. 9-11). Regeringen avser att i en kommande proposition under 2019 åter behandla frågan. Punkten är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2016/17:108 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan Prop. 2016/17:33, bet. 2016/17:UFöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:108 (UD 17), 2017/18:75 (UD 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i RSM*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i Resolute Support Mission (bet. 2016/17:UFöU1 s. 7 f.). Frågor om mål och utvärdering behandlades i propositionen Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan (prop. 2017/18:32 s. 8-11) och i propositionen Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan (prop. 2018/19:5 s. 8-10). Regeringen avser att i en kommande proposition under 2019 åter behandla dessa frågor. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2016/17:201 Valfrågor Bet. 2016/17:KU22 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (UD 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om ökat valdeltagande bland utlandssvenskar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom vad utskottet anför om ökat valdeltagande för utlandssvenskar (bet. 2016/17:KU22 s. 15). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3293 yrkandena 1-3. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2020 lämna en redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 7. Rskr. 2017/18:95 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2017/18:1 utg.omr. 7, bet. 2017/18:UU2 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (UD 26). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om biståndsram och anslag inom utgiftsområde 7 g) bemyndigande att förfoga över medel inom Interamerikanska utvecklingsbanken: Den 15 mars 2018 beslutade regeringen om återinvestering av medel som står till Sveriges förfogande i Interamerikanska utvecklingsbanken. Punkten är slutbehandlad. 8. Rskr. 2017/18:134 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Prop. 2017/18:31, bet. 2017/18:UFöU2 Tidigare behandlad, se skr. 2017/18:75 (UD 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om återrapportering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återrapportering (bet. 2017/18:UFöU:2 s. 11). I propositionen Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (prop. 2018/19:6 s. 11) konstaterade regeringen att den vid tre tillfällen under 2018 hade återrapporterat till det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet om insatsens utformning, eventuella förändrade förutsättningar för insatsen och insatsens bidrag till måluppfyllandet. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkt 3 om målformuleringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om målformuleringar (bet. 2017/18:UFöU:2 s. 11 f.). I propositionen Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (prop. 2018/19:6 s. 9-11) behandlade regeringen frågor om mål. Målen ses löpande över. Regeringen avser att i en kommande proposition under 2019 åter behandla frågan. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 9. Rskr. 2017/18:163 Skärpt exportkontroll av krigsmateriel Prop. 2017/18:23, bet. 2017/18:UU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 mars 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 135 och 136). 10. Rskr. 2017/18:185 Ökat konsulärt skydd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar Prop. 2017/18:48, bet. 2017/18:JuU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 april 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 205 och 206). 11. Rskr. 2017/18:194 Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada Prop. 2017/18:60, bet. 2017/18:UU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 maj 2018 beslutade regeringen att till generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd anmäla att Sverige har slutfört de förfaranden som är nödvändiga för att avtalet ska träda i kraft. 12. Rskr. 2017/18:290 Ecuadors anslutning till frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan. Prop. 2017/18:160, bet. 2017/18:UU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 juli 2018 beslutade regeringen att till alla parter och till generalsekreteraren vid Europeiska unionens råd anmäla att Sverige har slutfört de förfaranden som är nödvändiga för att protokollet ska träda i kraft. 13. Rskr. 2017/18:291 Samarbetsavtal om partnerskap och utveckling mellan Europeiska unionen och dess medlemstater, å ena sidan, och islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan Prop. 2017/18:143, bet. 2017/18:UU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 juli 2018 beslutade regeringen att till generalsekreteraren vid Europeiska unionens råd anmäla att Sverige har slutfört de förfaranden som är nödvändiga för att avtalet ska träda i kraft. 14. Rskr. 2017/18:296 Europarådet Skr. 2017/18:139, bet. 2017/18:UU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 juni 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 15. Rskr. 2017/18:298 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Skr. 2017/18:136, bet. 2017/18:UU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 augusti 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 16. Rskr. 2017/18:321 Norden Skr. 2017/18:90, bet. 2017/18:UU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 december 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 17. Rskr. 2017/18:352 Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer Skr. 2017/18:188, bet. 2017/18:UU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 januari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 18. Rskr. 2017/18:367 Strategisk exportkontroll 2017 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Skr. 2017/18:114, bet. 2017/18:UU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 december 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 19. Rskr. 2017/18:395 Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2017/18:180, bet. 2017/18:UFöU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 november 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 20. Rskr. 2017/18:414 Politiken för global utveckling (PGU) Skr. 2017/18:146, bet. 2017/18:UU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 januari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 21. Rskr. 2017/18:415 Riksrevisionens rapport om Sida-finansierad myndighetssamverkan Skr. 2017/18:219, bet. 2017/18:UU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 januari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Riksmötet 2018/19 22. Rskr. 2018/19:58 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan Prop. 2018/19:5, bet. 2018/19:UFöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 januari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 23. Rskr. 2018/19:59 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Prop. 2018/19:6, bet. 2018/19:UFöU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 januari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 24. Rskr. 2018/19:65 Höständringsbudget för 2018 Prop. 2018/19:2 utg.omr. 5 och 7, bet. 2018/19:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslaget 1:3 inom utgiftsområde 5 och avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete samt om bildande av tre jubileumsfonder. 25. Rskr. 2018/19:85 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2018/19:1, mot. 2017/18:2930 yrkandena 1 (delvis), 6, 7 och 10, bet. 2018/19:UU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om a) biståndsramen, b) anslagen och anslagsvillkoren för utgiftsområde 7, c) bemyndigande om ekonomiska åtaganden, d) bemyndigande om garantier för biståndsverksamhet och e) bemyndigande att besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB: Den 18 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 1:1 och 1:6 inom utgiftsområde 7 samt avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Nordiska Afrikainstitutet och Folke Bernadotteakademin. Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Svenska institutet och Kommerskollegium. 26. Rskr. 2018/19:87 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om a) anslagen för 2019 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 18 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3, 1:4, 1:6, 1:7, 1:8 och 1:11 inom utgiftsområde 5 samt avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och Inspektionen för strategiska produkter. Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 1:10 inom utgiftsområde 5 samt avseende Svenska institutet. 27. Rskr. 2018/19:99 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2018/19:1, mot. 2018/19:2928 yrkandena 6 och 7, bet. 2018/19:NU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 a) om anslagen för 2019: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 2:3, 2:4, 2:5, 2:6 och 2:7 inom utgiftsområde 24 samt avseende Exportkreditnämnden, Kommerskollegium och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. Punkt 1 b) 5 om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Riksgäldskontoret. 2.4 Försvarsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2012/13 1. Rskr. 2012/13:197 Hemvärnets insatsberedskap Mot. 2011/12:Fö228 och Fö231, bet. 2012/13:FöU10 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fö 6), skr. 2014/15:75 (Fö 2), skr. 2015/16:75 (Fö 1), skr. 2016/17:75 (Fö 2) och skr. 2017/18:75 (Fö 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om hemvärnets insatsberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör ta initiativ till att överväga förutsättningarna att öka hemvärnsförbandens insatsberedskap vid extraordinära kriser (bet. 2012/13:FöU10 s. 8 f.) och därmed delvis bifallit motion 2011/12:Fö228 avseende yrkande 9 och motion 2011/12:Fö231 avseende yrkande 2. Den 24 oktober 2013 beslutade regeringen att tillsätta utredningen Försvarsmaktens personalförsörjning (dir. 2013:94). I utredarens uppdrag ingick bl.a. att klarlägga förutsättningarna enligt dagens regelverk för att öka hemvärnets tillgänglighet i fredstid. Betänkandet Försvarsmakten i samhället - en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret redovisades den 14 november 2014 (SOU 2014:73). I betänkandet lämnades bl.a. förslag till författningsändringar som bedöms nödvändiga för att öka hemvärnets tillgänglighet i fredstid. Betänkandet har remissbehandlats. Den 1 oktober 2015 beslutade regeringen att tillsätta utredningen En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret (dir. 2015:98). Betänkandet En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) redovisades den 28 september 2016. Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 20) redovisade regeringen bl.a. att frågan om hemvärnets insatsberedskap bereds i samband med den fortsatta hanteringen av personalförsörjningsutredningarna (SOU 2014:73 och SOU 2016:63). Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 2. Rskr. 2013/14:317 Vårändringsbudget för 2014 Prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fö 7), skr. 2015/16:75 (Fö 3), skr. 2016/17:75 (Fö 4) och skr. 2017/18:75 (Fö 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om godkännande av anskaffning av JAS 39E: I vårändrings-budgeten för 2014 (prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21, rskr. 2013/14:317) godkände riksdagen att anskaffningen av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan. Bakgrunden till regeringens förslag var det starka internationella intresset för JAS 39 Gripen och motivet till utvidgningen av mandatet var att detta gör det möjligt att genomföra övergången från tidigare stridsflygsystem till JAS 39E på ett mer kostnadseffektivt sätt och samtidigt ytterligare gynna Försvarsmaktens operativa förmåga genom att nyproducera vissa delsystem eller hela flygplan. Regeringen bemyndigade den 23 november 2017 Försvarsmakten att ingå avtal om utökad nyproduktion av komponenter som en följd av behovet att bibehålla en högre numerär av JAS 39C/D under ombeväpningsperioden till JAS 39E. Den 28 juni 2018 bemyndigade regeringen Försvarsmakten att ingå ytterligare avtal i likhet med det som fattades 2017. Ytterligare beslut kan komma att fattas. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 3. Rskr. 2015/16:49 Militära frågor Mot. 2015/16:2172, bet. 2015/16:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fö 12), skr. 2016/17:75 (Fö 6) och skr. 2017/18:75 (Fö 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om långräckviddiga bekämpningssystem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om Sveriges tillgång till långräckviddiga bekämpningssystem under kommande mandatperiod (bet. 2015/16:FöU3 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2172 avseende yrkande 13. Den 14 december 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov (Fö 2016:02, dir. 216:110). I uppdraget ingick att behandla frågan om långräckviddiga bekämpningssystem inför nästa försvarsinriktningsperiod. Utredningens betänkande (SOU 2018:7), som lämnades den 20 februari 2018, kommer att utgöra underlag för regeringens och Försvarsberedningens fortsatta arbete inför försvarsinriktningsbeslutet för perioden efter 2020. 4. Rskr. 2015/16:165 Skydd för geografisk information Prop. 2015/16:63, bet. 2015/16:FöU6 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 10) och skr. 2017/18:75 (Fö 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om skyddsobjekt för vissa militära ändamål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se över bestämmelserna om skyddsobjekt för vissa militära ändamål (bet. 2015/16:FöU6 s. 8 f.). Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). I uppdraget ligger också att se över skyddslagstiftningen. Kommittén lämnade i april 2018 delbetänkandet Några frågor i skyddslagstiftningen (SOU 2018:26). Delbetänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Kommitténs uppdrag i övriga delar ska redovisas under våren 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2016/17 5. Rskr. 2016/17:53 Höständringsbudget för 2016 (Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap) Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 15) och skr. 2017/18:75 (Fö 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om bemyndigande att (a) fatta beslut om att anskaffa ytterligare 24 stycken haubitspjäser av artillerisystemet Archer, (b) avyttra de pjäser enligt (a) som inte behövs utifrån de operativa kraven och (c) disponera högst 450 000 000 av inkomsterna från en försäljning enligt (b): Regeringen bemyndigade, med förbehåll för riksdagens godkännande, den 22 september 2016 Försvarsmakten att anskaffa ytterligare 24 stycken artilleripjäser av typen Archer och att uppdra åt Försvarets materielverk att sälja tolv av dessa pjäser. Regeringen bemyndigade samma dag Försvarets materielverk att med behöriga myndigheter i Norge förhandla och ingå avtal om att avsluta Archer-samarbetet. Ingen försäljning av artilleripjäser har skett under 2018. Archer-samarbetet med Norge är avslutat. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2016/17:175 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.). Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén ska lämna sin slutredovisning under våren 2019. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett i den delen. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2016/17:176 Militära frågor Mot. 2015/16:32, 2171, 2172 och mot. 2016/17:2029, bet. 2016/17:FöU6 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om översyn av civil-militär samverkan och av stödet till samhället*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av civil-militära frågor och stöd till samhället (bet. 2016/17:FöU6 s. 20 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2172 yrkande 21 och 2016/17:2092 yrkandena 2, 4 och 5. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.1 s. 13) redogjort för att regeringen delar riksdagens bedömning av vikten av en väl fungerande civil-militär samordning. Försvarsmaktens fyra regionala staber och länsstyrelserna har en viktig roll i detta. En översyn av de regionala stabernas ansvar pågår inom Försvarsmakten. Indelningskommittén lämnade i början av 2018 sitt betänkande Myndighetsgemensam indelning (SOU 2018:10) till regeringen. För närvarande bereds kommitténs förslag inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade i regleringsbreven för 2018 att Försvarsmakten och länsstyrelserna ska redovisa hur de regionala stabernas samarbete med länsstyrelserna utvecklas avseende totalförsvarsplanering. Den 1 oktober 2018 inkom myndigheternas svar som nu analyseras inom Regeringskansliet. Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Gotlands län fick den 18 december 2017 i uppdrag att genomföra ett projekt om samverkan och organisation inom totalförsvaret i Gotlands län under 2018 till och med 2020. Syftet med regeringens uppdrag är att skapa en permanent samverkansorganisation för totalförsvaret i Gotlands län. Regeringen beslutade under 2017 om krigsplacering av personal vid utvalda myndigheter. I regleringsbreven för 2018 fick samtliga berörda myndigheter i uppdrag att krigsplacera den personal som behövs för verksamhet under höjd beredskap senast den 31 december 2018. Det är en förutsättning för den samordning av civila och militära krigsplaceringar som riksdagen kräver. Regeringen har i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 15 f.) redogjort för att regeringen har fattat beslut om kommittédirektiv Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar (dir. 2018:79). Utredningen ska bl.a. analysera och lämna förslag på en ändamålsenlig geografisk indelning för civil ledning och samordning på regional nivå och på hur dessa ska ledas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020. Regeringen avser återkomma till riksdagen allt eftersom totalförsvarsplaneringen fortskrider. Punkt 16 om försvarsmusiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om försvarsmusiken (bet. 2016/17:176 s. 40 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:32. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.3.11 s. 50) redovisat sin syn på försvarsmusikens roll och konstaterat att det finns en samsyn kring försvarsmusiken och att det inte finns något behov att justera styrdokumenten. Riksdagen har meddelat att den inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet kan anses som slutbehandlat och har därmed gjort ett nytt tillkännagivande till regeringen (bet. 2017/18:FöU1 punkt 3, rskr. 2017/18:101. Se Fö 9). Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2019. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 16. Riksmötet 2017/18 8. Rskr. 2017/18:93 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 34 om Rekryteringsmyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom vad utskottet anför om en myndighetsöversyn av Rekryteringsmyndigheten och därmed bifallit motion 2017/18:3739 avseende yrkande 6. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2019. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2017/18:101 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Försvarsmusikens uppgift*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om försvarsmusikens uppgift (bet. 2017/18:FöU1 s. 17). Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2019. Punkt 4c) - om bemyndigande till regeringen om att besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk: Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarets materielverk. - om bemyndigande till regeringen att under 2018 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Regeringen har under 2018 inte utnyttjat bemyndigandet. Den 14 februari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna avseende punkten 4c. Punkt 5 om logistik för högre försvarsberedskap*: Riksdagen har bemyndigat regeringen att fatta beslut om organiseringen m.m. av den verksamhet som bedrivs inom ramen för materiel- och logistikförsörjningen i enlighet med den inriktning som regeringen redogjort för i budgetpropositionen för 2018 samt tillkännagett vad utskottet anför om ansvaret för vidmakthållandet av Försvarsmaktens materiel (bet. 2017/18:FöU1 s. 51 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3038 yrkande 1. Regeringen har i enlighet med riksdagens bemyndigande och vad riksdagen tillkännagett beslutat om en omorganisation av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten som verkställdes den 1 januari 2019. Regeringen har i budgetpropositionen för 2019 redogjort för regeringens åtgärder och bedömningar samt lämnat nödvändiga budgetförslag för att möjliggöra omorganisationen (prop. 2018/19:1 utg.omr 6 avsnitt 3.3.11). Punkt 7 - om bemyndigande att besluta om anskaffning av nytt medelräckviddigt luftvärnssystem: Regeringen beslutade, med förbehåll för riksdagens godkännande, den 7 november 2017 att ge Försvarets materielverk i uppdrag att översända en anbudsförfrågan till USA samt att inleda förhandlingar om en anskaffning av luftvärnssystemet Patriot. Regeringen bemyndigade den 2 augusti 2018 Försvarsmakten att under 2018 anskaffa nytt medelräckviddigt luftvärn. Samma dag bemyndigade regeringen Försvarets materielverk att få ingå internationell överenskommelse avseende anskaffning av det amerikanska medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot. - om förankring av anskaffningen av nytt medelräckviddigt luftvärnssystem i riksdagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förankra anskaffningen av nytt medelräckviddigt luftvärnssystem i riksdagen (bet. 2016/17:FöU1 s. 58 f.). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr 6 avsnitt 3.2.2 s. 32 f.) att regeringen den 16 augusti 2018 beslutade att lämna en skrivelse till riksdagen (skr. 2017/18:290 Anskaffning av medelräckviddigt luftvärn) och att regeringen därmed ansåg att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkt 8 om överlåtelse och upplåtelse av materiel: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2018 besluta om export av JAS 39C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygsystemet och att det i övrigt är i linje med det försvarspolitiska inriktningsbeslutet för perioden 2016-2020, och under 2018 är det till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS 39 C/D som sådan export kan ske. Regeringen har under 2018 bemyndigat FMV att påbörja förhandlingar med ett antal länder men inte omsatt detta till något beslut om att upplåta eller överlåta materiel. Den 14 februari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna avseende punkt 8. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 10. Rskr. 2017/18:178 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se över möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt (bet.2017/18:FöU5 s. 11 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3222 avseende yrkande 52. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. 11. Rskr. 2017/18:179 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Se Fö 10. 12. Rskr. 2017/18:195 Vissa frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2017/18:122, bet. 2017/18:FöU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om medalj för särskilt berömvärda internationella insatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa en medalj för särskilt berömvärda internationella insatser (bet. 2017/18:FöU1 s. 19 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:122. Tillkännagivandet behandlas tillsammans med rskr. 2017/18:337, bet. 2017/18:KU28 (se Ju 111). 13. Rskr. 2017/18:265 Militära frågor Mot. 2017/18:3220 och 3222, bet. 2017/18:FöU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om moratorium om övnings- och skjutfält*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att ett moratorium mot avveckling av befintliga övnings- och skjutfält bör övervägas (bet. 2017/18:FöU1 s 20 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3220 yrkande 16. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2019. Punkt 13 om upphandlingsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om ansvaret för Försvarsmaktens logistikförsörjning i fråga om vidmakthållande och upphandling (bet. 2017/18:FöU6 s. 29 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3222 yrkande 46. Regeringen har i enlighet med riksdagens bemyndigande och vad riksdagen tillkännagett beslutat om en omorganisation av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten som verkställdes den 1 januari 2019. Regeringen har i budgetpropositionen för 2019 redogjort för regeringens åtgärder och bedömningar samt lämnat nödvändiga budgetförslag för att möjliggöra omorganisationen (prop. 2018/19:1 utg.omr 6 avsnitt 3.3.11). Regeringen ansåg därmed tillkännagivandet slutbehandlat. Följande punkt är inte slutbehandlad: 8 14. Rskr. 2017/18:280 En skärpt straffrättslig reglering av obehörigt tillträde till skyddsobjekt Prop. 2017/18:102, bet. 2017/18:FöU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om en skärpt straffrättslig reglering av obehörigt tillträde till skyddsobjekt: Den 24 maj 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 611). Punkt 2 om lagförslagen i övrigt: Den 24 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 611 och 612). Riksmötet 2018/19 15. Rskr. 2018/19:89 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FöU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 a) om anslagen för 2019: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvarsunderrättelsedomstolen, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. och anslaget 1:10 Nämnder m.m. Punkt 2 b) om beställningsbemyndiganden: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Försvarets materielverk och Försvarsmakten. Punkt 2 c) om krediter i Riksgäldskontoret: - om bemyndigande till regeringen att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för Försvarsmakten: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Försvarsmakten. om bemyndigande till regeringen att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Försvarets materielverk. - om bemyndigande till regeringen att för 2019 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Punkt 2 d) om investeringsplan för vidmakthållande av försvarsmateriel för 2019-2024 som en riktlinje för Försvarsmaktens investeringar och om investeringsplan för anskaffning av försvarsmateriel för 2019-2024 som en riktlinje för försvarsmaktens investeringar: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för Försvarsmakten. Punkt 4 om reviderad investeringsplan för Försvarsmakten*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om reviderade investeringsplaner för Försvarsmakten (bet. 2018/19:FöU6 s. 50 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:2946 yrkande 2. Regeringens avser att återkomma till riksdagen i vårändringsbudgeten 2019 med reviderade investeringsplaner. Punkt 9 om redovisning av livcykelkostnaden för medelräckviddigt luftvärn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en redovisning av livscykelkostnaden för det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot (bet. 2018/19:FöU6 s. 57 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:42. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2020 med en redovisning av livscykelkostnaden för det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2c, 4 och 9. 16. Rskr. 2018/19:91 Inrättande av försvarsgrensstaber Prop. 2018/19:18, bet. 2018/19:FöU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om att bemyndiga regeringen att inrätta organisationsenheter i form av en arméstab, en marinstab och en flygstab i Försvarsmakten samt lokalisera dessa till Enköping, Haninge/Muskö respektive Uppsala: Den 20 december 2018 beslutade regeringen om ändring av förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten (SFS 2100). 2.5 Socialdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2003/04 1. Rskr. 2003/04:102 Anslag inom socialförsäkringsområdet (utgiftsområdena 10, 11 och 12) Prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:SfU1 Tidigare redovisad, se skr. 2003/04:75 (S 46), skr. 2004/05:75 (S 22), skr. 2005/06:75 (S 19), skr. 2006/07:75 (S 12), skr. 2007/08:75 (S 8), skr. 2008/09:75 (S 7), skr. 2009/10:75 (S 7), skr. 2010/11:75 (S 5), skr. 2011/12:75 (S 2), skr. 2012/13:75 (S 2), skr. 2013/14:75 (S 2), skr. 2014/15:75 (S 2), skr. 2015/16:75 (S 2), skr. 2016/17:75 (S 1) och skr. 2017/18:75 (S 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 34 om vissa frågor om aktivitetsersättningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör utreda tillämpningen av de nya bestämmelserna om aktivitetsersättning ur vissa aspekter (bet. 2003/04:SfU1 s. 61 f.) och därmed delvis bifallit motion 2003/04:Sf225 och 2003/04:Sf291. Den del av punkten som rör aktivitetsersättning vid eftergymnasiala studier är enligt tidigare redovisning slutbehandlad genom propositionen Vissa socialförsäkringsfrågor (prop. 2005/06:159) och budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1 utg.omr. 10 s. 44 f.). När det gäller den del av punkten som avser merkostnadsersättning för personer mellan 16 och 19 år och som inte bor med sina föräldrar har promemorian Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58) utarbetats inom Regeringskansliet (Socialdepartementet). Med anledning av de förslag som lämnas i promemorian beslutade regeringen den 15 mars 2018 propositionen Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning (prop. 2017/18:190). Genom förslagen i propositionen är punkten slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 2. Rskr. 2011/12:122 Organdonationsfrågor Mot. 2011/12:So330 m.fl., bet. 2011/12:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (S 17), skr. 2013/14:75 (S 12), skr. 2014/15:75 (S 8), skr. 2015/16:75 (S 6), skr. 2016/17:75 (S 4) och skr. 2017/18:75 (S 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Organdonationsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen senast innan riksdagens sommaruppehåll 2012 med en redovisning av en plan för vilka åtgärder som krävs i det fortsatta arbetet i syfte att förbättra tillgången på organ och vävnader för donation (bet. 2011/12:SoU9 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 1 mars 2012 om uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett underlag om organ- och vävnadsdonation. Uppdraget redovisades i april 2012. Socialdepartementet har därefter fört en dialog med företrädare för Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting om arbetet med att främja tillgången till organ och vävnader för transplantation. Företrädare för Socialdepartementet har även vid socialutskottets sammanträde den 31 maj 2012 redogjort för pågående aktiviteter och aktiviteter under övervägande. Därefter har behovet av en statlig utredning kring donations- och transplantationsfrågor aktualiserats. Den 28 februari 2013 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av vissa donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04, dir. 2013:25). Den 27 mars 2014 lämnade utredningen en delredovisning som bl.a. beskriver nuvarande ansvarsfördelning mellan olika aktörer, innehåller en genomgång av de alternativ som i dag finns för enskilda att göra sin vilja känd samt kartlägger i vilka sammanhang som donationsfrågor på ett mer rutinmässigt sätt skulle kunna aktualiseras. Regeringen beslutade den 5 juni 2014 om tilläggsdirektiv (dir. 2014:83) till utredningen. Utredaren skulle enligt tilläggsdirektiven även kartlägga och analysera förfarandena avseende ersättningen till levande donatorer. Utredaren skulle lämna de författningsförslag som övervägandena gav anledning till. Betänkandet Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) överlämnades till regeringen den 30 september 2015 och har därefter remissbehandlats. I en interpellationsdebatt i riksdagen den 28 november 2017 har ansvarigt statsråd förmedlat bl.a. följande. Regeringen har nogsamt analyserat det underlag som utredningen om organdonation - en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) lämnade och kommit fram till att frågan kräver ytterligare utredning och överväganden. Enligt regeringen är problemen bl.a. kopplade till den grundlagsskyddade rättigheten att samtycka till den vård som ges. Det finns undantag från kravet på samtycke till vård när det handlar om att rädda liv, men detta undantag från samtycke avser patientens vård och liv. Undantaget gäller alltså inte i förhållande till någon annan vars organ kan rädda liv genom organdonation. Detta faktum tar inte utredningens förslag hänsyn till och därför är det inte möjligt att gå vidare med just dessa delar av utredningens förslag. En mer utförlig information angående de rättsliga aspekterna av utredningens förslag, presenterades för socialutskottet den 5 december 2017 vid en särskild föredragning i enlighet med överenskommelse mellan Socialdepartementet och utskottet. Regeringen beslutade den 18 januari 2018 om ett uppdrag till Socialstyrelsen att inrätta ett nationellt donationsfrämjande centrum. Den 21 mars 2018 tillsattes en ny utredning om organdonation (S 2018:04, dir. 2018:22). Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 maj 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 3. Rskr. 2013/14:196 Tobaksfrågor Mot. 2013/14:So521 m.fl., bet. 2013/14:SoU13 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (S 25), skr. 2015/16:75 (S 14), skr. 2016/17:75 (S 9) och skr. 2017/18:75 (S 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om tillståndsplikt för försäljning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska göra en översyn för att möjliggöra tillståndsplikt för försäljning av tobak och därefter skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag på hur en sådan ska utformas (bet. 2013/14:SoU13 s. 8 f.). Den 10 juli 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera för- och nackdelar med att införa tillståndsplikt för försäljning av tobak och vid behov lämna förslag på hur en sådan tillståndsplikt skulle kunna utformas (S 2014:16, dir. 2014:108). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 1 mars 2016 (SOU 2016:14). Med anledning av de förslag som lämnas i utredningens betänkande beslutade regeringen den 8 mars 2018 propositionen Ny lag om tobak och liknande produkter (prop. 2017/18:156). I propositionen föreslås att bara den som har tillstånd får driva detalj- och partihandel med tobak. Genom förslagen i propositionen är punkten slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 4. Rskr. 2014/15:48 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:SfU3 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (S 45), skr. 2015/16:75 (S 18), skr. 2016/17:75 (S 11) och skr. 2017/18:75 (S 7). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om barnbidrag* och punkt 10 om vissa föräldrapenningfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om anmälan för flerbarnstillägg (bet. 2014/15:SfU3 s. 19 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2643 yrkande 6. Riksdagen har även tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om dels anmälan av vård av sjukt barn, dels föräldrapenning vid hela inskolningen i förskolan, dels rätt till ersättning vid besök inom mödrahälsovården (bet. 2014/15:SfU3 s. 21 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2643 yrkandena 3-5. Av budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.6 s. 33) framgår att regeringen delar riksdagens syn och vill stödja barnfamiljerna och underlätta deras vardag genom att förenkla reglerna inom den ekonomiska familjepolitiken. Promemorian Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik (Ds 2017:59) har utarbetats inom Regeringskansliet (Socialdepartementet). Utifrån förslagen i promemorian beslutade regeringen den 7 juni 2018 propositionen Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik (prop. 2017/18:270). Genom förslagen i propositionen är punkt 5 och 10 slutbehandlade. 5. Rskr. 2014/15:155 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor Mot. 2014/15:1077 m.fl., bet. 2014/15:SoU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (S 27), skr. 2016/17:75 (S 13) och skr. 2017/18:75 (S 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 16 om familjeklassning av narkotika*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen utan dröjsmål ska låta utreda problemet med nätdroger brett, vilket innebär att skyndsamt se över frågan om generisk klassning/familjeklassning av narkotika men att också överväga andra åtgärder, och återkomma till riksdagen med förslag (bet. 2014/15:SoU6 s. 28 f.). Den 22 oktober 2015 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en bred översyn av problemen med psykoaktiva substanser (S 2015:05, dir. 2015:102). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 genom tilläggsdirektiv (dir. 2016:64) att förlänga utredningstiden till den 1 januari 2017. Betänkandet Klassificering av nya psykoaktiva substanser (SOU 2016:93) lämnades till regeringen den 22 december 2016. Med anledning av de förslag som lämnades beslutade regeringen den 12 april 2018 propositionen Klassificering av nya psykoaktiva substanser (prop. 2017/18:221). Genom förslagen i propositionen är punkten slutbehandlad. 6. Rskr. 2014/15:215 Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården Utskottsinitiativ, bet. 2014/15:SoU17 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (S 31), 2016/17:75 (S 14) skr. 2017/18:75 (S 9). Skrivelsen är slutbehandlad. Om legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet om att regeringen i budgetpropositionen för 2016 ska avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Aviseringen ska innehålla besked om tidigast möjliga ikraftträdandedatum (bet. 2014/15:SoU17 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 60) anförde regeringen att frågan om att införa en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården är komplicerad och att regeringen behöver mer tid att se över frågan. Bland annat anges att vissa gränsdragningsfrågor och organisatoriska frågor behöver analyseras ytterligare. Regeringen har den 10 mars 2016 beslutat att ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram förslag på examensordning för kuratorer. Uppdraget redovisades genom rapporten Förslag till examensbeskrivning för yrkesexamen för kuratorer inom hälso- och sjukvården. En promemoria med förslag om att legitimation ska införas för hälso- och sjukvårdskuratorer (Ds 2017:39) har utarbetats inom Regeringskansliet (Socialdepartementet). Med anledning av de förslag som lämnas i promemorian beslutade regeringen den 1 mars 2018 propositionen Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer (prop. 2017/18:138). Genom förslagen i propositionen är punkten slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 7. Rskr. 2015/16:220 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner under allmänna motionstiden 2015, bet. 2015/16:SoU7 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (S 21) och skr. 2017/18:75 (S 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 22 om forskning om posttraumatiskt stressyndrom*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ge Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd i uppdrag att se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressyndrom och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:SoU7 s. 40 f.). Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att genomföra en kartläggning av kunskapsluckor inom området psykisk hälsa. Ett av syftena med kartläggningen är att ge regeringen underlag för att bedöma behovet av ytterligare forskning inom området psykisk ohälsa. Detta kan exempelvis gälla forskning om posttraumatiskt stressyndrom. Uppdraget slutredovisades till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 1 december 2017. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2016/17 8. Rskr. 2016/17:122 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SfU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (S 38) och skr. 2017/18:75 (S 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om felaktiga utbetalningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en utvidgning av myndigheternas underrättelseskyldighet vid misstanke om felaktig utbetalning och att bidragsbrottslagen bör omfatta felaktiga utbetalningar till företag och organisationer och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SfU1 s. 23 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag (Fi 2016:08, dir. 2016:61) att utvärdera tillämpningen av bidragsbrottslagen (2007:612) och de effekter som lagen har fått. Utredaren hade även i uppdrag att utvärdera lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen. Mot bakgrund av resultatet av utvärderingen hade utredaren att ta ställning till om det finns behov av ändringar i bidragsbrottslagen eller lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och i så fall lämna förslag till nödvändiga författningsändringar. Även att lämna förslag till andra åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar inrymdes i utredarens uppdrag. Den 28 februari 2018 överlämnade Utredningen om utvärdering av bidragsbrottslagen betänkandet Bidragsbrott och underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen - en utvärdering (SOU 2018:14) till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. att tillämpningsområdet för både bidragsbrottslagens och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen ska utvidgas. Betänkandet har remitterats. Remisstiden gick ut den 15 juni 2018. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2016/17:144 Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen Skr. 2016/17:51, bet. 2016/17:SfU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SfU10 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att tillsätta Delegationen mot överutnyttjande av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi 2016:07, dir. 2016:60). Utredningen har bl.a. i uppdrag att genomföra en omfattningsstudie av felaktiga utbetalningar. I direktivet framgår att delegationen bör pröva om det är möjligt och lämpligt att använda sig av tidigare tillämpade metoder eller om nya metoder behövs för att bedöma omfattningen. Regeringen avser att avvakta utredningens betänkande och därefter återkomma till riksdagen. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen senast den 1 december 2019. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2016/17:156 Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.4.2 s. 108) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Kommuner och privata aktörer inom socialtjänsten har olika roller och ansvar. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna. Därutöver kan privata aktörer ansöka om tillstånd för att vara verksamma inom socialtjänsten. En tillståndsprövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. Kommunernas roll och ansvar innebär även att de är huvudmän för socialtjänstverksamhet som överlämnas till privata utförare, och har det yttersta ansvaret för den individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Rollen innebär att kommunerna alltid måste utöva någon form av kontroll för att kunna uppfylla sina skyldigheter. Tillståndskravet verkar som ett komplement till den kontroll som kommunerna ansvarar för, i syfte att säkerställa kvaliteten och lämpligheten hos ägare och ledning. Vad gäller start av socialtjänstverksamhet i kommunal regi bedömer regeringen att samma behov av tillståndsprövning inte föreligger som för enskild verksamhet. Ett viktigt skäl till detta är den lagstadgade skyldigheten och det yttersta ansvaret att tillhandahålla välfärdstjänster. Med detta kommer även kunskap och kompetens inom socialtjänstverksamhet, vilket privata aktörer som söker sig till branschen inte alltid har. Dessutom bedömer regeringen att ett tillståndskrav skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen, utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Ett tillståndskrav för kommunal socialtjänstverksamhet skulle därmed inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitetsprincipen i regeringsformen (14 kap. 3 § RF). En tillståndsprövning skulle innebära en detaljstyrning av ett redan lagstadgat ansvar. Det skulle även riskera att försvåra för kommuner att utveckla ny verksamhet som snabbt och effektivt kan bemöta förändrade lokala behov. Kvaliteten i vården och omsorgen är en central fråga för regeringen. Det handlar om att verksamheten ska följa lagstiftningen och att de kvinnor, män, flickor och pojkar som har kontakt med socialtjänsten får det stöd de behöver. Det finns olika krav i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som verksamheterna ska förhålla sig till, och de kvalitetskrav som genom författning styr socialtjänsten är omfattande. Att kommuner inte behöver söka tillstånd för verksamhet som drivs i egen regi, innebär inte att kraven är lägre vad gäller tjänsternas kvalitet. Oavsett om tillståndsplikt är ett krav eller inte utövar Inspektionen för vård och omsorg tillsyn över både offentlig och enskild verksamhet. Den statliga tillsynen innebär en granskning av att verksamheten uppfyller de krav och mål som formulerats i lagar och andra föreskrifter. Kvalitetskraven är desamma oavsett regi. Det pågår ett omfattande arbete för att stärka kvaliteten inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Sedan 2015 samverkar ett flertal olika myndigheter för att stödja kunskapsutveckling i socialtjänsten. Denna stärkta kunskapsstyrning är ett initiativ av regeringen. Stärkta resurser och ökad reglering för att säkerställa en tillräcklig bemanning är andra initiativ från regeringen. Riksdagen har därefter ställt sig bakom vad utskottet anför i betänkandet, med anledning av regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2018, om att tillkännagivandet inte är slutbehandlat (bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2020. 11. Rskr. 2016/17:170 Apoteks- och läkemedelsfrågor Motioner under allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:SoU6 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 18). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om ökat samarbete mellan vården och apoteken*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att utveckla modeller för ett ökat samarbete mellan vården och apoteken och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU6 s. 9 f.). I propositionen Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden framgår att regeringen bedömer att det bör genomföras en försöksverksamhet med en farmaceutisk tjänst på öppenvårdsapotek (prop. 2017/18:157 s. 91-98). Detta redogör regeringen för i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 43 f.) och punkten är genom det slutbehandlad. Punkt 4 om 24-timmarsregeln*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se över regelverket för handel med läkemedel i fråga om 24-timmarsregeln i förhållande till distributörerna och återkomma till riksdagen med ett förslag och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU6 s. 9 f.). I propositionen Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden (prop. 2017/18:157) föreslås att huvudansvaret för att beställda läkemedel för en enskild kund kan expedieras inom 24 timmar flyttas från apoteken till partihandlare med läkemedel. Detta redogör regeringen för i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 44) och punkten är genom det slutbehandlad. Punkt 20 om returrätt för läkemedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om rätt för apoteken att returnera läkemedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU6 s. 31 f.). I propositionen Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden (prop. 2017/18:157) lämnas förslag om en lagreglerad rätt för apoteken att returnera läkemedel. Detta redogör regeringen för i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 44) och punkten är genom det slutbehandlad. 12. Rskr. 2016/17:225 Samhällets krisberedskap Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet.2016/17:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 27 om krisberedskapen inom sjukvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av de konsekvenser som den resursbrist som lett till stabsläge vid flera sjukhus de senaste åren skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:FöU7 s. 84 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Socialstyrelsen i uppdrag att, i linje med tillkännagivandet, analysera vilken kapacitet svensk sjukvård har vid överbeläggningar eller akut personalbrist samt vilka konsekvenser sådan resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse. Uppdraget har redovisats den 19 december 2018 och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2016/17:254 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att utveckla patientlagen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativet till en översyn av patientlagen med syfte att stärka patientens ställning och återkomma till riksdagen, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 21 f.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om att utveckla vårdavtalet i den specialiserade öppenvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdavtalet i den specialiserade öppenvården och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 47 f.). Regeringen har den 18 december 2017 tillsatt utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08, dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning ska utredaren analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Det innefattar att med denna utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem, förkortad LOV. Utredningen ska också följa upp och redovisa om skillnader i vårdutnyttjande varierar mellan patientgrupper med olika socioekonomiska förutsättningar. Uppdraget har delredovisats den 15 juni 2018 i betänkandet Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv - Kartläggning av socioekonomiska skillnader i vårdutnyttjande och utgångspunkter för bättre styrning (SOU 2018:55). Den 1 mars 2018 fick utredaren i tilläggsuppdrag att analysera hur ett långsiktigt hållbart system för så kallade nätdoktorer kan skapas, med beaktande av principer om en behovsstyrd vård. Den 17 maj 2018 fick utredningen förlängd utredningstid och ska redovisa sitt arbete senast den 30 juni 2019. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2016/17:326 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU18 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU18 s. 5). Regeringen har den 21 september 2017 beslutat ett tilläggsdirektiv (dir. 2017:97) till utredningen om samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01). Tilläggsdirektivet innehåller ett uppdrag att utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. I utredningens ursprungliga uppdrag ligger också att ta fram ett nationellt uppdrag för primärvården, vilket är av stor vikt för det samlade omhändertagandet för äldre. Utredningen har lämnat ett första delbetänkande 2017. Ytterligare ett delbetänkande lämnades den 1 juni 2018, God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU 2018:39). Utredningen kommer att redovisa uppdraget de fick i tilläggsdirektivet om samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen i sitt slutbetänkande senast den 31 mars 2020. Regeringen har vidare i skrivelsen Framtidens äldreomsorg - en nationell kvalitetsplan (skr. 2017/18:280) behandlat frågor som rör sjuka äldre. Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 25 juni 2018. Regeringen har också beslutat om 12 miljoner kronor till Sveriges kommuner och landsting för samverkan vid utskrivning från sjukhus samt 10 miljoner kronor har avsatts i vårändringsbudgeten för 2018 (prop. 2017/18:99) för att bidra till ökad kunskap om lagstiftningen och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2016/17:346 Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården Skr. 2016/17:110, bet. 2016/17:SoU19 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om bortre tidsgräns*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör fastställa en bortre tidsgräns när nya riktade statsbidrag införs och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen senast i samband med budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning och effektutvärdering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör utforma riktade statsbidrag på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen senast i samband med budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om översyn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen senast i samband med budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om systematisk process*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om införande av nya riktade statsbidrag och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Regeringen har den 30 augusti 2018 tillsatt en utredning om genomförandet av ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård (S 2018:12, dir. 2018:95). I utredningen ingår bl.a. att stödja utvecklingen av nära och regelbundna samråd mellan regeringen och sjukvårdshuvudmännen. Syftet med dessa samråd är att föra en strukturerad dialog om behov, utmaningar och insatser på området. En övergripande konsekvens av samråden är att den statliga styrningen har förutsättningar att bli tydligare. I den statliga styrningen ingår bl.a. riktade bidrag till sjukvårdshuvudmännen. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om prestationsbaserade statsbidrag*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om prestationsbaserade statsbidrag och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen senast i samband med budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 16. Rskr. 2017/18:5 Vissa frågor om läkemedelsregistret Prop. 2016/17:145, bet. 2017/18:SoU2 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 39). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om en nationell läkemedelslista*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen snarast bör fullfölja arbetet med att ta fram en nationell läkemedelslista och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU2 s. 5 f.). Regeringen har den 5 april 2018 beslutat propositionen Nationell läkemedelslista (prop. 2017/18:223). Punkten är slutbehandlad. 17. Rskr. 2017/18:86 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitik*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att det behöver tas ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU5 s. 10). Regeringen delar riksdagens uppfattning att det behövs en helhetssyn på de olika delsystem som omfattar den enskilda människan oavsett funktionsnedsättning för att funktionshinderspolitiken ska fungera fullt ut i praktiken. Alla delar av funktionshinderspolitiken behöver bilda en samlad enhet. Regeringen har i december 2017 tagit beslut gällande en utredning om översyn av styrningen inom funktionshinderspolitiken (S 2017:09, dir. 2017:133). I direktivet omnämns riksdagens tillkännagivande. Utredningen ska enligt ett tilläggsdirektiv lämna sitt slutbetänkande senast den 30 april 2019. Regeringen avser att återkomma i frågan efter att utredningen avslutats. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om valfrihet*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare enligt ett tidigare tillkännagivande som riksdagen gjorde våren 2017, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU5 s. 23 f.). Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, den s.k. LSS-utredningen (S 2016:03, dir. 2016:40). Utredningen har lämnat sitt betänkande den 10 januari 2019 (SOU 2018:88). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet och regeringen avser att därefter återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2017/18:121 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2017, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU1 s. 37 f.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2017/18:124 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 55). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om stärkt rehabiliteringskedja (reservation 12)*: Riksdagen har ställt sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännagett detta för regeringen (rskr. 2017/18:124 och bet. 2017/18:SfU1 s. 63 f.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2017/18:136 Lag om bistånd till enskilda efter evakueringar till Sverige Prop. 2017/18:29, bet. 2017/18:SoU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 januari 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 9). 21. Rskr. 2017/18:157 Riksrevisionens rapport om pensionssystemets årsredovisning Skr. 2017/18:21, bet. 2017/18:SfU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 mars 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 22. Rskr. 2017/18:158 Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget Skr. 2017/18:30, bet. 2017/18:SfU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 april 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 23. Rskr. 2017/18:164 Vissa förslag om personlig assistans Prop. 2017/18:78, bet. 2017/18:SoU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 mars 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 113 och 122). 24. Rskr. 2017/18:176 En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården Prop. 2017/18:40, bet. 2017/18:SoU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 15 mars 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 143). Punkt 3 om uppdrag om patientsäkerheten*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att ge den myndighet som regeringen utser i uppdrag att säkerställa patientsäkerheten också när det gäller den akuta vården i alla regioner och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU18 s. 7 f.). Punkt 4 om uppföljning av beslutsprocessen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regelbundet följa upp den nya beslutsprocessen för den nationella högspecialiserade vården och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU18 s. 7 f.). Punkt 6 om parlamentarisk utredning (reservation 5)*: Riksdagen har ställt sig bakom det som anförs i reservationen om ökad nationell styrning av högspecialiserad vård och tillkännagett detta för regeringen (rskr. 2017/18:176 och bet. 2017/18:SoU18 s. 22). Vad gäller punkterna 3 och 4 anger regeringen i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 44) att tillkännagivandena har tillmötesgåtts genom beslut den 14 juni 2018 om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att löpande följa upp och återrapportera om genomförandet av och tidsplanen för den nya beslutsprocessen för nivåstrukturering av nationell högspecialiserad vård. Uppdraget inkluderar hela processen, från att förslag till vårdområden tas fram, till uppföljning av beslut om tillstånd för högspecialiserad vård. Patientsäkerhet ska särskilt beaktas i uppföljningen. I uppdraget ingår att Socialstyrelsen ska analysera konsekvenserna för akutsjukvården i arbetet med nivåstrukturering. Det framgår också av uppdraget att det är viktigt att analysera andra konsekvenser för hälso- och sjukvården. Punkt 3 och 4 är slutbehandlade. Vad gäller punkt 6, om ansvarsfördelningen mellan staten och de nuvarande huvudmännen, så konstaterar regeringen i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 44) att en utredning om statens kontra läns och landstings ansvar nyligen har avslutats av den s.k. Indelningskommittén, som har lämnat betänkandet Myndighetsgemensam indelning - samverkan på regional nivå (SOU 2018:10). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2017/18:186 Statlig ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet i vissa fall Prop. 2017/18:64, bet. 2017/18:SoU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 april 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 162-164). 26. Rskr. 2017/18:187 Riksrevisionens rapport om överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling Skr. 2017/18:65, bet. 2017/18:SoU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om avanslutning av tandvårdsgivare*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen, i det pågående arbetet med att utreda förutsättningarna för att avansluta tandvårdsgivare som missköter sig från ersättningssystemet, bör beakta att likvärdiga villkor liksom likvärdig tillsyn och uppföljning ska gälla för alla aktörer som verkar inom tandvården oavsett driftsform och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU7 s. 5 f.). Promemorian Utökade möjligheter att avansluta tandvårdsgivare som misskött sig från det statliga tandvårdsstödet (Ds 2018:36) har utarbetats inom Regeringskansliet (Socialdepartementet). Promemorian har remitterats, remisstiden gick ut den 4 december 2018. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2017/18:189 Socialtjänstfrågor Mot. 2017/18:3191 yrkande 3 och 2017/18:3191 yrkande 4, bet. 2017/18:SoU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 24 om socialtjänstens yttrande i förundersökningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU13 s. 38 f.). Punkt 25 om socialtjänstens deltagande vid inledande förhör med unga*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att utreda behovet av en ökad närvaro av socialtjänsten vid inledande förhör med unga och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU13 s. 38 f.). Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2018 och 2019 stödja huvudmän samt yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. I Socialstyrelsens delredovisning av uppdraget anger myndigheten att stöd till socialtjänstens arbete med barn som begår brott kommer utgöra en del av det planerade arbetet inom ramen för uppdraget. Socialstyrelsen bedömer att socialtjänsten behöver nationellt stöd i handläggningen av ärenden gällande barn och unga som är misstänkta eller har begått brott. Socialstyrelsen bedömer, utifrån genomförd förstudie, att tre arbeten behöver initieras parallellt, en omarbetning av Socialstyrelsens handbok Barn och unga som begår brott, en översyn av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2008:30) om handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare samt kompletterande kunskapsstöd. Uppdraget ska slutredovisas senast 31 mars 2020. Punkterna 24 och 25 är inte slutbehandlade. 28. Rskr. 2017/18:190 Äldrefrågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 24 om förenklad biståndsprövning*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen utan dröjsmål bör återkomma till riksdagen med ett förslag som möjliggör förenklad biståndsprövning för äldre i vissa fall och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU14 s. 19 f.). I propositionen Förenklat beslutsfattande om hemtjänst för äldre (prop. 2017/18:106) föreslås en ny bestämmelse i socialtjänstlagen med innebörden att socialnämnden utan föregående behovsprövning får erbjuda hemtjänst till äldre personer. Detta redogör regeringen för i budgetpropositionen för 2019 och anser att tillkännagivandet därmed är tillgodosett (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 120 f.). Punkten är slutbehandlad. 29. Rskr. 2017/18:210 Ny lag om bostadsanpassningsbidrag Prop. 2017/18:80, bet. 2017/18:CU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 april 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 222 och 223). 30. Rskr. 2017/18:260 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om gårdsförsäljning inom ramen för Systembolagets detaljhandelsmonopol*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen, under förutsättning att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan upprätthållas, bör verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad utsträckning och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU8 s. 12 f.). Regeringen avser att tillsätta en utredning om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2017/18:261 Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde - en anpassning till EU:s dataskyddsförordning Prop. 2017/18:171, bet. 2017/18:SoU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 437-453). 32. Rskr. 2017/18:272 Vissa ändringar i läkemedelslagen Prop. 2017/18:91, bet. 2017/18:SoU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 485-489). 33. Rskr. 2017/18:274 Vissa förslag på assistansområdet Prop. 2017/18:175, bet. 2017/18:SoU34 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 555 och 556). 34. Rskr. 2017/18:293 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om kvalitetsskillnader hos vårdmottagningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur de nationella kvalitetsregistren kan bli tillgängliga för den enskilde så att kvaliteten mellan olika vårdmottagningar kan jämföras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU9 s. 45 f.). Regeringen har den 28 juni 2018 beslutat att ge ett uppdrag till Socialstyrelsen respektive till Myndigheten för vårdanalys om att lämna förslag på hur uppföljningen av vården kan utvecklas med avseende på kvalitet och omotiverade skillnader. Särskild vikt ska läggas bl.a. på användande av patientrapporterade utfalls- och upplevelsemått. Dessa uppdrag förväntas kunna bidra med viktiga underlag för det fortsatta arbetet med förbättrade utvärderingsmöjligheter och ökad tillgänglighet till information. Uppdragen ska redovisas senast den 31 mars 2019. Det kan också noteras att redan i dag tillgängliggörs resultat från kvalitetsregister i flera fall via exempelvis sökbara webbtjänster. En viktig faktor är också att de allra flesta kvalitetsregister har sin huvudman inom landsting/region varför arbetet också behöver ske i samverkan - och har så gjorts genom överenskommelser med Sveriges kommuner och landsting om stöd till kvalitetsregister. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 27 om cancerstrategi*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta fram en ny cancerstrategi och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU9 s. 78 f.). I budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 45) redogör regeringen för tillkännagivandet och anför att en långsiktig inriktning för det nationella arbetet med cancervården presenterades av regeringen i maj 2018. Syftet med den långsiktiga inriktningen är att skapa tydlighet kring hur regeringen vill att det nationella arbetet med cancervården ska utvecklas nu och i framtiden. Dessutom ska inriktningen ligga till grund för fortsatta insatser för att rusta cancervården inför framtidens utmaningar. Regeringen ansåg i budgetpropositionen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen har därefter ställt sig bakom det som utskottet anför i betänkandet, med anledning av regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2019 (bet. 2018/19:SoU1, rskr. 2018/19:111) om att tillkännagivandet inte är slutbehandlat. Punkten står därför åter som öppen. Ärendet bereds inom regeringskansliet. 35. Rskr. 2017/18:294 Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti Prop. 2017/18:83, bet. 2017/18:SoU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 24 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 553 och 554). Punkt 4 om begreppet nära vård och primärvårdens uppdrag*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att skapa en samlad definition av primärvårdens uppdrag och funktion med syfte att stärka patientens tillgång till en jämlik primärvård oavsett var i landet patienten bor och återkomma till riksdagen med förslag och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU22 s. 7 f.). I delbetänkandet God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU 2018:39) redovisas förslag om primärvårdens uppdrag. Betänkandet har remitterats och svarstiden gick ut den 15 november 2018. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 36. Rskr. 2017/18:307 Stärkt rättssäkerhet vid genomförande av särskilda befogenheter på särskilda ungdomshem och LVM-hem Prop. 2017/18:169, bet. 2017/18:SoU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 649-654). 37. Rskr. 2017/18:308 Förenklat beslutsfattande om hemtjänst för äldre Prop. 2017/18:106, bet. 2017/18:SoU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 maj 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 669). 38. Rskr. 2017/18:311 Karensavdrag - en mer rättvis självrisk Prop. 2017/18:96, bet. 2017/18:SfU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 647 och 648). 39. Rskr. 2017/18:329 Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd Prop. 2017/18:150, bet. 2017/18:SfU27 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om retroaktivitet avseende efterlevandestöd: Den 31 maj 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 646). Punkt 2 om retroaktiv utbetalning m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att skärpa regelverket för efterlevandestöd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SfU27 s. 5 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 40. Rskr. 2017/18:330 Stärkt försäkringsskydd för studerande och företagare Prop. 2017/18:168, bet. 2017/18:SfU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om stärkt försäkringsskydd för studerande och företagare: Den 31 maj 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 670). 41. Rskr. 2017/18:349 Ny åldersdifferentiering inom underhållsstödet Prop. 2017/18:173, bet. 2017/18:SfU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ny åldersdifferentiering inom underhållsstödet: Den 7 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 742 och 743). 42. Rskr. 2017/18:350 Lag om försäkringsmedicinska utredningar Prop. 2017/18:224, bet. 2017/18:SfU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om kostnader för läkarundersökning m.m.: Den 7 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 745). Punkt 2 om lagförslagen i övrigt: Den 7 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 744-748). 43. Rskr. 2017/18:353 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden Prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om farmaceutkompetens vid receptexpediering: Den 14 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1108). Punkt 3 om returrätten*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att returrätten även bör omfatta läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU24 s. 8 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om geografisk begränsning av apoteksombud, punkt 5 om ändringar i lagen om receptregister och punkt 6 om lagförslagen i övrigt: Den 14 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1105-1107). 44. Rskr. 2017/18:354 Klassificering av nya psykoaktiva substanser Prop. 2017/18:221, bet. 2017/18:SoU27 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 14 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1112-1114). Punkt 2 om generisk klassificering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör låta göra en analys av erfarenheterna från länder som redan har infört systemet med generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU27 s. 5 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 45. Rskr. 2017/18:355 Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer Prop. 2017/18:138, bet. 2017/18:SoU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1127 och 1128). 46. Rskr. 2017/18:369 Nationell läkemedelslista Prop. 2017/18:223, bet. 2017/18:SoU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1212-1216). 47. Rskr. 2017/18:370 Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel Prop. 2017/18:233, bet. 2017/18:SoU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1237-1241). 48. Rskr. 2017/18:388 Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning Prop. 2017/18:190, bet. 2017/18:SfU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning: Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1265-1271). 49. Rskr. 2017/18:389 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter Prop. 2017/18:186, bet. 2017/18:SoU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1197). Punkt 3 om uppföljning och fortsatt arbete efter inkorporeringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör följa upp och vid behov vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att de grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas i enlighet med svensk rätt och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU25 s. 7 f.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen angående vem som bör få i uppdrag att följa upp att de grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas. Mot bakgrund av att lagen träder i kraft den 1 januari 2020 bör ett sådant uppdrag lämnas först därefter och efter det att det pågående arbetet inom Regeringskansliet med att ta fram en vägledning för hur barnkonventionen kan tolkas och tillämpas har färdigställts, respektive Barnkonventionsutredningens betänkande har lämnats (S 2018:3). Även resultat av det pågående kunskapslyftet för barnets rättigheter bör beaktas innan ett uppföljningsuppdrag lämnas av regeringen. Punkten är inte slutbehandlad. 50. Rskr. 2017/18:406 God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik Prop. 2017/18:249, bet. 2017/18:SoU26 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om fast läkarkontakt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa patienternas rätt till en fast läkarkontakt och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU26 s. 6 f.). I delbetänkandet God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU 2018:39) redovisas förslag om fast läkarkontakt i primärvården. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 november 2018. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 51. Rskr. 2017/18:416 Utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall Prop. 2017/18:215, bet. 2017/18:SoU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 28 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1375-1377). 52. Rskr. 2017/18:417 Anpassningar av svensk rätt till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar Prop. 2017/18:196, bet. 2017/18:SoU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1272-1276). Riksmötet 2018/19 53. Rskr. 2018/19:4 Riksrevisionens rapport om fastställande av föräldrapenning för egenföretagare Skr. 2017/18:256, bet. 2018/19:SfU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 december 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 54. Rskr. 2018/19:5 Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik Prop. 2017/18:270, bet. 2018/19:SfU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1628-1631). 55. Rskr. 2018/19:6 Fortsatt utbetalning av garantipension inom EES och Schweiz Prop. 2017/18:275, bet. 2018/19:SfU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 november 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1627). 56. Rskr. 2018/19:11 Biståndsbedömt trygghetsboende för äldre Prop. 2017/18:273, bet. 2018/19:SoU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1722-1728). 57. Rskr. 2018/19:47 Riksrevisionens rapport om återkrav av bostadsbidrag Skr. 2017/18:289, bet. 2018/19:SfU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 december 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 58. Rskr. 2018/19:48 Föräldrapenning för fler familjekonstellationer och reserverad grundnivå Prop. 2017/18:276, bet. 2018/19:SfU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om föräldrapenning för fler familjekonstellationer och reserverad grundnivå: Den 29 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1952 och 1953). 59. Rskr. 2018/19:49 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2017 Skr. 2017/18:277, bet. 2018/19:SoU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 januari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 60. Rskr. 2018/19:50 Bastjänstgöring för läkare Prop. 2017/18:274, bet. 2018/19:SoU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 6 december 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1996 och 1997). Punkt 5 om bastjänstgöring på Åland*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska säkerställa att utbildningssamarbetet med Åland kan fortsätta och att det blir möjligt för läkare att genomföra sin bastjänstgöring på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2018/19:SoU5 s. 6 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 61. Rskr. 2018/19:51 Framtidens äldreomsorg - en nationell kvalitetsplan Skr. 2017/18:280, bet. 2018/19:SoU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 december 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 62. Rskr. 2018/19:57 Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning Skr. 2018/19:8, bet. 2018/19:SfU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning: Den 31 januari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 63. Rskr. 2018/19:61 Ny lag om tobak och liknande produkter Prop. 2017/18:156, bet. 2018/19:SoU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om marknadsföring och handel, a) och b): Den 20 december 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2088). Punkt 4 om marknadsföring och handel, c)*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen senast den 19 mars 2019 bör återkomma till riksdagen med lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet, omnumreringar i lagtexten och eventuella ytterligare följdändringar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2018/19:SoU3 s. 15 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om rökförbud i utomhusmiljöer med undantag för uteserveringar, punkt 7 om rökförbud på uteserveringar, punkt 10 om rökförbud för andra produkter än tobaksvaror, punkt 11 om portionsförpackat snus, punkt 13 om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser och punkt 14 om lagförslagen i övrigt: Den 20 december utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 2088-2095). 64. Rskr. 2018/19:66 Höständringsbudget för 2018 Prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 18 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen. 65. Rskr. 2018/19:93 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17 avseende a) Anslagen för 2019: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för det anvisade anslaget. 66. Rskr. 2018/19:102 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:SfU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 11 avseende a) Anslagen för 2019 och avseende b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen. 67. Rskr. 2018/19:103 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:SfU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 12: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen. 68. Rskr. 2018/19:106 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:AU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 13 avseende a) Anslagen för 2019 och avseende b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen. 69. Rskr. 2018/19:110 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:SfU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 10 avseende a) Anslagen för 2019 och avseende b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen. 70. Rskr. 2018/19:111 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:SoU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17 avseende a) Anslagen för 2019 och avseende b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för de anvisade anslagen. Avseende c) Grundläggande behov enligt LSS*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagförslag som säkerställer att andning och sondmatning ska anses vara grundläggande behov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2018/19:SoU1 s. 13 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Avseende d) Återinförd fritidspeng*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med lagförslag som innebär att den s.k. fritidspengen återinförs, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2018/19:SoU1 s. 13 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om cancerstrategi*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta fram en ny cancerstrategi enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2018, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2018/19:SoU1 s. 45 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 2.6 Finansdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2001/02 1. Rskr. 2001/02:201 Allmänna motioner om reklamskatt Motioner från den allmänna motionstiden 2001, bet. 2001/02:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2002/03:75 (Fi 38), 2003/04:75 (Fi 24), 2004/05:75 (Fi 12), 2005/06:75 (Fi 9), 2006/07:75 (Fi 7), 2007/08:75 (Fi 4), 2008/09:75 (Fi 2), 2009/10:75 (Fi 2), 2010/11:75 (Fi 3), 2011/12:75 (Fi 2), 2012/13:75 (Fi 2), 2013/14:75 (Fi 1), 2014/15:75 (Fi 1), 2015/16:75 (Fi 1), 2016/17:75 (Fi 1) och 2017/18:75 (Fi 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om avskaffande av reklamskatten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att reklamskatten bör avskaffas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20 s. 6 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.25 s. 589 f.) föreslog regeringen att reklamskatten för annons i periodisk publikation som inte utgör annonsblad, katalog eller program skulle slopas. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018. I propositionen gjorde regeringen vidare bedömningen att det när det gäller den resterande delen av reklamskatten inte för 2018 fanns utrymme för ytterligare steg i avskaffandet av skatten, men att den avsåg att fortsätta med det stegvisa avskaffandet av reklamskatten. I budgetpropositionen för 2017 gjorde regeringen bedömningen att skattesatsen för övriga annonser och reklam borde sänkas från 7,65 procent till 6,9 procent fr.o.m. den 1 januari 2019. För det fall avsatta reformmedel bedömdes räcka till ytterligare sänkning av skattesatserna, borde en sådan sänkning övervägas. Inom Finansdepartementet bereds ett ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten. Regeringen avser att under 2019 återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2009/10 2. Rskr. 2009/10:144 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5), 2015/16:75 (Fi 5), 2016/17:75 (Fi 3) och 2017/18:75 (Fi 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad kulturutskottet anfört med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Denna modell har genom åren analyserats och kritiserats utifrån olika aspekter i utredningar och översyner. Bristerna blir påtagliga då flera institutioner nu står inför omfattande renoveringar som innebär så kraftiga hyreshöjningar att kostnadshyresmodellen inte längre kan sägas ge stabila hyresförutsättningar. Det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i de lokaler som formats för dessa specifika ändamål. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som ska föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kulturinstitutionerna Kungl. Operan, Kungl. Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. I uppdraget ingår även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kan tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktivet framgår att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 oktober 2019. Någon utredare har dock ännu inte utsetts. Riksmötet 2011/12 3. Rskr. 2011/12:170 Allmänna motioner om inkomstskatter Bet. 2011/12:SkU13 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 33), 2013/14:75 (Fi 18), 2014/15:75 (Fi 13), 2015/16:75 (Fi 9), 2016/17:75 (Fi 6) och 2017/18:75 (Fi 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 16 om Öresundsavtalet (reservation 15)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservationen (bet. 2011/12:SkU13 s. 65). Ett gemensamt arbete med Danmark pågår för att utvärdera den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor (SFS 1996:1512 bilaga 4). Arbetet sker i linje med de förutsättningar som anges i avtalet. Tidigare diskussioner utgör utgångspunkten för hur denna utvärdering ska genomföras. När utvärderingen är klar kan ställning tas till om det utjämningsbelopp som överförs från Danmark till Sverige till sin storlek är tillräckligt för att möjliggöra kompensation för de kostnader för hemkommunerna som pendlarna medför. Riksmötet 2012/13 4. Rskr. 2012/13:287 Vårändringsbudget för 2013 Prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 47), 2014/15:75 (Fi 19), 2015/16:75 (Fi 12), 2016/17:75 (Fi 8) och 2017/18:75 (Fi 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 29 om bemyndigande för statens aktier i Saab Automobile Parts AB, punkt 30 om bemyndigande gällande likvid vid försäljning, punkt 31 om bemyndigande att avyttra tillgångar, punkt 32 om godkännande av kostnadsavräkningar och punkt 33 om bemyndigande att vidta övriga åtgärder vid försäljning: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Saab Automobile Parts AB. Vid extra bolagsstämma den 29 oktober 2013 beslutades att ändra firmanamnet till Orio AB. Aktierna i Orio AB förvaltas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) tills en eventuell försäljning sker. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 29-33. Riksmötet 2013/14 5. Rskr. 2013/14:56 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20), 2015/16:75 (Fi 13), 2016/17:75 (Fi 9) och 2017/18:75 (Fi 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). En översyn av 3:12-reglerna planeras. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2013/14:158 Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län Prop. 2013/14:46, bet. 2013/14:KU30 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 22), 2015/16:75 (Fi 15), 2016/17:75 (Fi 10) och 2017/18:75 (Fi 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om en helhetslösning av regionfrågan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 s. 20 f.). Indelningskommittén föreslog i mars 2018 i sitt slutbetänkande Myndighetsgemensam indelning (SOU 2018:10) bl.a. att tio utpekade myndigheter ska ha en gemensam regional indelning. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. Den 29 mars 2018 beslutade regeringen propositionen Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar (prop. 2017/18:206) med förslag om att landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län ska ta över det regionala utvecklingsansvaret i respektive län och att lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar ändras så att lagen omfattar samtliga län. Regeringen anförde i propositionen bl.a. att ansökningarna från berörda landsting ansågs utgöra såväl lokala som regionala initiativ och att det genom förslaget uppnås en enhetlig organisation för det regionala utvecklingsansvaret. Mot denna bakgrund ansåg regeringen att tillkännagivandet var behandlat i den del som avser hur det regionala utvecklingsansvaret ska utformas. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2019. Regeringen avser i enlighet med vad som anförs i propositionen att återkomma till riksdagen i fråga om övriga delar av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2013/14:186 Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26), 2015/16:75 (Fi 18), 2016/17:75 (Fi 11) och 2017/18:75 (Fi 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet, c): Den 3 april 2014 beslutade regeringen om godkännande av avtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län enligt 2013 års Stockholmsförhandling. Fortifikationsverket för en kontinuerlig dialog med Järfälla kommun, Stockholms läns landsting och Försvarsmakten om projektet. Fortifikationsverket har ännu inte genomfört någon överlåtelse och dialogen mellan parterna fortsätter. Regeringen håller sig informerad om dialogen, som bl.a. syftar till att minimera de konsekvenser som en överlåtelse av fastigheten innebär för Försvarsmaktens verksamhet. 8. Rskr. 2013/14:251 Förstärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer Prop. 2013/14:178, bet. 2013/14:SkU34 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 52), 2015/16:75 (Fi 19), 2016/17:75 (Fi 12) och 2017/18:75 (Fi 9). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om ett starkare skydd för våldsutsattas personuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att avsaknaden av ett starkt skydd för våldsutsattas personuppgifter leder till otrygghet och utsatthet och att det därför är viktigt att ett förslag som löser problemen på detta område utarbetas skyndsamt och läggs fram inom rimlig tid (bet. 2013/14:SkU34 s. 5 f.). Den 15 mars 2018 beslutade regeringen propositionen Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen (prop. 2017/18:145). Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. Riksmötet 2014/15 9. Rskr. 2014/15:143 Spelfrågor Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:KrU4 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 32), 2016/17:75 (Fi 17) och 2017/18:75 (Fi 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om LAN-spel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att tillståndsplikten för LAN-spel ska tas bort, alternativt avgiftsbefrias (bet. 2014/15:KrU4 s. 11 f.). Frågeställningarna har viss koppling till arbetet med omregleringen av spelmarknaden. Riksdagen beslutade den 7 juni 2018 om en ny spellagstiftning, som trädde i kraft den 1 januari 2019 (prop. 2017/18:220, bet. 2017/18:KrU8, rskr. 2017/18:363). Arbetet i Regeringskansliet med att se över lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel har därefter återupptagits. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2014/15:169 Skatteförfarande och folkbokföring Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 39), 2016/17:75 (Fi 18) och 2017/18:75 (Fi 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om personligt betalningsansvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska se över reglerna om företrädaransvar och om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan (bet. 2014/15:SkU20 s. 36 f.). Regeringen gav den 17 september 2015, som ett underlag för regeringens fortsatta arbete, Skatteverket ett uppdrag att redogöra för hur reglerna om företrädaransvar i vissa fall tillämpas. Uppdraget redovisades den 30 november 2015. Som framgår av budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.32) gav regeringen Statskontoret i uppdrag att se över bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om hel eller delvis befrielse från företrädaransvar och om anstånd som är till fördel för det allmänna och att analysera om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård samt överväga behov av förändringar, i enlighet med vad som närmare anges i uppdraget. Uppdraget redovisades den 31 maj 2018. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2014/15:178 Konsumenträtt och överskuldsättning Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:CU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 42), 2016/17:75 (Fi 19) och 2017/18:75 (Fi 12). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 12 om finansiella rådgivare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär skärpta krav för att någon ska få kalla sig oberoende rådgivare vid finansiell rådgivning till konsumenter (bet. 2014/15:CU11 s. 38 f.). Genomförandet i svensk rätt av MiFID II och IDD innebär skärpta regler för värdepappersinstitut som utför investeringsrådgivning på oberoende grund samt för försäkringsförmedlare som ger råd grundade på en opartisk och personlig analys (prop. 2016/17:162 och prop. 2017/18:216). Genom ändrade bestämmelser i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden samt införandet av lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution har det införts ett förbud mot att vid sådan rådgivning ta emot och behålla tredjepartsersättningar samt mot att ge råd om egna eller närstående företags produkter. De angivna lagstiftningsåtgärderna trädde i kraft den 3 januari respektive den 1 oktober 2018 och tar omhand de problem som civilutskottet anger i sitt tillkännagivande till regeringen. I propositionerna redovisade regeringen sin bedömning med anledning av tillkännagivandet och ansåg det därmed slutbehandlat. 12. Rskr. 2014/15:243 En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster Bet. 2014/15:FiU32 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 50), 2016/17:75 (Fi 20) och 2017/18:75 (Fi 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32 s. 6 f.). Tillitsdelegationen överlämnade sina betänkanden En lärande tillsyn - Statlig granskning som bidrar till verksamhetsutveckling i vård, skola och omsorg (SOU 2018:48) och Med tillit växer handlingsutrymmet - tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (SOU 2018:47) i juni 2018. Betänkandena har remitterats. Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler överlämnade den 14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad, jfr Fi 13, rskr. 2014/15:244. 13. Rskr. 2014/15:244 En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster Bet. 2014/15:FiU32 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 51), 2016/17:75 (Fi 21) och 2017/18:75 (Fi 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32 s. 6 f.). Tillitsdelegationen överlämnade sina betänkanden En lärande tillsyn - Statlig granskning som bidrar till verksamhetsutveckling i vård, skola och omsorg (SOU 2018:48) och Med tillit växer handlingsutrymmet - tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (SOU 2018:47) i juni 2018. Betänkandena har remitterats. Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler överlämnade den 14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad, jfr Fi 12, rskr. 2014/15:243. Riksmötet 2015/16 14. Rskr. 2015/16:161 En ny tullag Prop. 2015/16:79, bet. 2015/16:SkU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 33) och 2017/18:75 (Fi 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om kontroll av postförsändelser och försändelser förmedlade av kurirföretag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att se över möjligheten att utöka Tullverkets befogenhet att besluta om postspärrar för postförsändelser samt att införa samma möjlighet för försändelser förmedlade av kurirföretag (bet. 2015/16:SkU21 s. 10 f.). Den 20 april 2018 beslutade regeringen om ett tilläggsuppdrag till Uppdraget att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område (Ju 2017:E), med innebörden att även denna fråga ska utredas. Uppdraget ska i denna del redovisas senast den 28 juni 2019. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2015/16:176 Kommunala frågor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:FiU26 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 35) och 2017/18:75 (Fi 21). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om valfrihet, mångfald och kvalitet inom offentligt finansierade välfärdsverksamheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att snarast återkomma med förslag på åtgärder när det gäller valfrihet, mångfald och kvalitet inom offentligt finansierade välfärdstjänster och när det gäller att koppla sanktioner till tillståndsplikten (bet. 2015/16:FiU26 s. 6 f.). Den 15 mars 2018 beslutade regeringen propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop. 2017/18:158). Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. 16. Rskr. 2015/16:201 Regional tillväxtpolitik Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:NU17 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 38) och 2017/18:75 (Fi 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om lokalisering och organisering av statliga myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om lokalisering och organisering av statliga myndigheter (bet. 2015/16:NU17 s. 14 f.). Regeringen bör enligt tillkännagivandet i lämpligt sammanhang återrapportera till riksdagen vilka åtgärder den har vidtagit och hur de principer som riksdagen sedan tidigare fastställt tillämpas. Den 25 januari och 1 februari 2018 beslutade regeringen att Tullverket senast den 31 januari 2019 ska lokalisera minst 30 årsarbetskrafter från Stockholm till Malmö. Detta gäller utöver beslutet att placera 50 nya tulltjänstemän i Malmö för att stärka kontrollarbetet vid gränserna med anledning av regeringens satsning på Tullverket i budgetpropositionen för 2018. Tillväxtverket ska senast den 1 mars 2019 lokalisera ytterligare verksamhet från Stockholm till Malmö (minst 10 årsarbetskrafter). Myndigheten för tillgängliga medier ska senast den 31 december 2019 lokalisera sin verksamhet från Stockholm till Malmö. Trafikverket ska senast den 31 december 2019 utöka verksamheten på regionkontoret i Kristianstad med 80-100 årsarbetskrafter. Kronofogdemyndigheten ska senast den 31 januari 2019 lokalisera delar av sin verksamhet från Stockholm till Kristianstad (15 årsarbetskrafter), Luleå (10 årsarbetskrafter) och Sundsvall (10 årsarbetskrafter). Kronofogdemyndigheten ska även pröva om ytterligare verksamhet i Stockholm kan lokaliseras till andra orter. Inspektionen för socialförsäkringen ska senast den 1 augusti 2019 lokalisera hela sin verksamhet till Göteborg. Arbetsmiljöverket ska senast den 31 maj 2019 lokalisera ytterligare en del av sin verksamhet till Mölndal. Beslutet avser myndighetens arbete mot osund konkurrens. Swedac ska senast den 30 april 2020 lokalisera all verksamhet som i dag bedrivs i Stockholm till Borås. Sida ska lokalisera den verksamhet som i dag finns i Stockholms stad till Botkyrka kommun. Regeringen kommer att återkomma i ett särskilt beslut när lokaliseringen senast ska vara avslutad. Totalt handlar det om 21 regeringsbeslut som berör 20 olika myndigheter (Tillväxtverket omfattas av två beslut). När det gäller nya myndigheter så har Jämställdhetsmyndigheten startat sin verksamhet i Göteborg den 1 januari 2018, Delegationen mot segregation i Huddinge den 1 januari 2018, Myndigheten för arbetsmiljökunskap i Gävle den 1 juni 2018 och Myndigheten för digital förvaltning i Sundsvall den 1 september 2018. Regeringen har vidare, som ett komplement till de beslut som fattats om omlokaliseringar, utökning av verksamhet och lokalisering av nya myndigheter, tillsatt en utredning för att öka den statliga närvaron i Västernorrland (dir. 2018:100). Utredningen ska se över möjligheterna att samla och flytta arbetsuppgifter motsvarande minst 50 årsarbetskrafter från myndigheter i Stockholms län till gemensamma kontorslösningar i Härnösand. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2019. För att säkerställa och stärka tillgången till grundläggande statlig service i hela landet behöver vissa statliga myndigheters lokala serviceverksamheter organiseras på ett mer sammanhållet sätt. Regeringen gav som ett led i detta arbete Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att fram till den 30 juni 2018 etablera tio nya servicekontor. Dessa servicekontor har nu etablerats. Regeringen beslutade den 7 september 2017 om direktiv till en särskild utredare med uppdrag att föreslå bl.a. vilket serviceutbud som bör finnas vid den statliga serviceorganisationens lokala kontor (dir. 2017:95). Utredningen lämnade i december 2017 delbetänkandet Servicekontor i ny regim (SOU 2017:109) med förslag på vilken service som ska finnas vid serviceorganisationens lokala kontor för Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens och Skatteverkets verksamheter, samt en plan för hur serviceorganisationen ska inleda sin verksamhet. Under 2018 påbörjades genomförandet av detta arbete i form av ett antal regeringsuppdrag till berörda myndigheter. I enlighet med vad riksdagen beslutat om i budgetpropositionen 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 2 avsnitt 2.8) ska Statens servicecenter fr.o.m. den 1 juni 2019 ansvara för en samlad serviceorganisation för statlig lokal service. I maj 2018 lämnade den ovan nämnda utredaren slutbetänkandet Statliga servicekontor - mer service på fler platser (SOU 2018:43) med förslag om att servicekontoren även ska tillhandahålla service avseende Arbetsförmedlingens verksamhet, liksom förslag på samarbetsformer med Migrationsverket och förarprovsverksamheten vid Trafikverket. Utredningen lämnade även förslag på platser i landet där serviceorganisationen ska tillhandahålla service. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2015/16:208 Statlig förvaltning och statistikfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:FiU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 39) och 2017/18:75 (Fi 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om lokalisering av myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se till att statliga myndigheter under regeringen lokaliseras till förorter och lägen utanför de dyraste områdena i Stockholms innerstad och även prövar lokalisering till andra delar av landet (2015/16:FiU25 s. 21 f.). Den 25 januari och 1 februari 2018 beslutade regeringen att Tullverket ska senast den 31 januari 2019 lokalisera minst 30 årsarbetskrafter från Stockholm till Malmö. Detta gäller utöver beslutet att placera 50 nya tulltjänstemän i Malmö för att stärka kontrollarbetet vid gränserna med anledning av regeringens satsning på Tullverket i budgetpropositionen för 2018. Tillväxtverket ska senast den 1 mars 2019 lokalisera ytterligare verksamhet från Stockholm till Malmö (minst 10 årsarbetskrafter). Myndigheten för tillgängliga medier ska senast den 31 december 2019 lokalisera sin verksamhet från Stockholm till Malmö. Trafikverket ska senast den 31 december 2019 utöka verksamheten på regionkontoret i Kristianstad med 80-100 årsarbetskrafter. Kronofogdemyndigheten ska senast den 31 januari 2019 lokalisera delar av sin verksamhet från Stockholm till Kristianstad (15 årsarbetskrafter), Luleå (10 årsarbetskrafter) och Sundsvall (10 årsarbetskrafter). Kronofogdemyndigheten ska även pröva om ytterligare verksamhet i Stockholm kan lokaliseras till andra orter. Inspektionen för socialförsäkringen ska senast den 1 augusti 2019 lokalisera hela sin verksamhet till Göteborg. Arbetsmiljöverket ska senast den 31 maj 2019 lokalisera ytterligare en del av sin verksamhet till Mölndal. Beslutet avser myndighetens arbete mot osund konkurrens. Swedac ska senast den 30 april 2020 lokalisera all verksamhet som i dag bedrivs i Stockholm till Borås. Sida ska lokalisera den verksamhet som i dag finns i Stockholms stad till Botkyrka kommun. Regeringen kommer att återkomma i ett särskilt beslut när lokaliseringen senast ska vara avslutad. Totalt handlar det om 21 regeringsbeslut som berör 20 olika myndigheter (Tillväxtverket omfattas av två beslut). När det gäller nya myndigheter så har Jämställdhetsmyndigheten startat sin verksamhet i Göteborg den 1 januari 2018, Delegationen mot segregation i Huddinge den 1 januari 2018, Myndigheten för arbetsmiljökunskap i Gävle den 1 juni 2018 och Myndigheten för digital förvaltning i Sundsvall den 1 september 2018. Regeringen har vidare, som ett komplement till de beslut som fattats om omlokaliseringar, utökning av verksamhet och lokalisering av nya myndigheter, tillsatt en utredning för att öka den statliga närvaron i Västernorrland (dir. 2018:100). Utredningen ska se över möjligheterna att samla och flytta arbetsuppgifter motsvarande minst 50 årsarbetskrafter från myndigheter i Stockholms län till gemensamma kontorslösningar i Härnösand. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2019. För att säkerställa och stärka tillgången till grundläggande statlig service i hela landet behöver vissa statliga myndigheters lokala serviceverksamheter organiseras på ett mer sammanhållet sätt. Regeringen gav som ett led i detta arbete Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att fram till den 30 juni 2018 etablera tio nya servicekontor. Dessa Servicekontor har nu etablerats. Regeringen beslutade den 7 september 2017 om direktiv till en särskild utredare med uppdrag att föreslå bl.a. vilket serviceutbud som bör finnas vid den statliga serviceorganisationens lokala kontor (dir. 2017:95). Utredningen lämnade i december 2017 delbetänkandet Servicekontor i ny regim (SOU 2017:109) med förslag om vilken service som ska finnas vid serviceorganisationens lokala kontor för Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens och Skatteverkets verksamheter samt en plan för hur serviceorganisationen ska inleda sin verksamhet. Under 2018 påbörjades genomförandet av detta arbete i form av ett antal regeringsuppdrag till berörda myndigheter. I enlighet med vad riksdagen beslutat om i budgetpropositionen 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 2 avsnitt 2.8) ska Statens servicecenter fr.o.m. den 1 juni 2019 ansvara för en samlad serviceorganisation för lokal statlig service. I maj 2018 lämnade den ovan nämnda utredaren slutbetänkandet Statliga servicekontor - mer service på fler platser (SOU 2018:43) med förslag om rättslig reglering av den nya serviceorganisationen. Betänkandet innehöll även förslag på att servicekontoren ska tillhandahålla service avseende Arbetsförmedlingens verksamhet, liksom förslag om samarbetsformer med Migrationsverket och förarprovsverksamheten vid Trafikverket. Utredningen lämnade även förslag om platser i landet där serviceorganisationen ska tillhandahålla lokal statlig service. Den 21 februari 2019 beslutade regeringen proposition Samlad struktur för tillhanda hållande av lokal statlig service (prop. 2018/19:47). De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 juni 2019. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2015/16:291 Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning Prop. 2015/16:121, bet. 2015/16:KU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 51) och 2017/18:75 (Fi 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser av innebörden att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i landstingsindelningen (bet. 2015/16:KU25 s. 9 f.). Indelningskommittén föreslog den 1 mars 2018 i sitt slutbetänkande Myndighetsgemensam indelning (SOU 2018:10) att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i landstingsindelningen och att landstingen ska inhämta synpunkter från sina medlemmar om det inte är uppenbart obehövligt. Vidare föreslogs att särskild hänsyn ska tas till önskemål och synpunkter från det eller de landsting som närmast berörs och att det ska krävas särskilda skäl för att besluta om en ändring mot ett berört landstings vilja. Dessutom ska särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från de kommuner som närmast berörs. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2015/16:310 Vårändringsbudget för 2016 Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 55) och 2017/18:75 (Fi 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d): Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå respektive Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå respektive Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Följande punkt är inte slutbehandlad: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d) och e). 20. Rskr. 2015/16:313 Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 Bet. 2015/16:FiU41 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 57) och 2017/18:75 (Fi 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Riksbankens finansiella oberoende*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag om Riksbankens finansiella oberoende med utgångspunkt från den s.k. Flamutredningens betänkande (SOU 2013:9) och remissynpunkterna på betänkandet (bet. 2015/16:FiU41 s. 37 f.). Den 12 oktober 2017 beslutade regeringen att ge Riksbankskommittén (Fi 2016:15) i uppdrag att - vid sidan av uppdraget i övrigt - ta fram förslag om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (dir. 2017:100). Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2016/17 21. Rskr. 2016/17:49 Statens budget 2017 Rambeslutet Prop. 2016/17:1, skr. 2015/16:179, bet. 2016/17:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 72) och 2017/18:75 (Fi 28). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2019, d) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2017, f) ålderspensionssystemets utgifter 2017 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017 (skr. 2017/18:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2017: Den 12 januari 2017 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2017 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna. Skrivelsen har i övrigt i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017 (skr. 2017/18:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. 22. Rskr. 2016/17:63 Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen Prop. 2016/17:14, bet. 2016/17:SkU8 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 75) och 2017/18:75 (Fi 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning av effekter för företagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen kort efter utgången 2017 bör följa upp hur de ändrade bestämmelserna har påverkat företagens administrativa börda, särskilt i relation till mervärdesskatteredovisningen, och återkomma med förslag på de åtgärder som kan visa sig behövas för att förhindra orimligt ökade administrativa svårigheter med ökade kostnader för företagen som följd (bet. 2016/17:SkU8 s. 8 f.). Regeringen gav med anledning av tillkännagivandet i Skatteverkets regleringsbrev för 2018 myndigheten i uppdrag att redogöra för vilka effekter som förändringarna i propositionen Nytt fastighetsbegrepp i mervärdesskattelagen (prop. 2016/17:14) har haft på företagens administrativa börda, särskilt i relation till mervärdesskatteredovisningen. Skatteverket redovisade resultatet av sin utredning i juni 2018. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en slutredovisning. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2016/17:126 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 91) och 2017/18:75 (Fi 31). Skrivelsen är slutbehandlad. Om anslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 27 avsnitt 2.5). 24. Rskr. 2016/17:154 Kommunala frågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:FiU26 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 35). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om aktörer inom välfärdens verksamheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att snarast återkomma med förslag på hur man tänker arbeta för att öka mångfalden inom välfärdssektorn (bet. 2016/17:FiU26 s. 7). Den 15 mars 2018 beslutade regeringen propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop. 2017/18:158). Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. 25. Rskr. 2016/17:223 Polisfrågor Motioner från allmänna motionstiderna 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 59). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 45 om skärpta straff för vapensmuggling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att se över smugglingslagstiftningen så att den skärpta synen på vapenbrott får genomslag även vad gäller vapensmuggling (bet. 2016/17:JuU18 s 66 f.). Den 20 april 2018 beslutade regeringen om ett tilläggsuppdrag till Uppdraget att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område (Ju 2017:E), med innebörden att även denna fråga ska utredas. Uppdraget ska i denna del redovisas senast den 28 juni 2019. Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2016/17:231 Riksbankens förvaltning 2016 Framst. 2016/17:RB2, bet. 2016/17:FiU23 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 48). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om medel för forskning om penningpolitik och finansiell stabilitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i beredningen av statens budget för 2018 ska pröva möjligheterna att utöka resurserna för forskning och utbildning inom de områden och i den omfattning som riksbanksfullmäktige föreslår i framställningen 2016/17:RB2 (bet. 2016/17:FiU23 s. 6 f.). I propositionen Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99) har regeringen föreslagit att 60 miljoner kronor ska avsättas för att finansiera forskning inriktad på Riksbankens två kärnområden, penningpolitik och finansiell stabilitet. Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. 27. Rskr. 2016/17:306 Redovisning av skatteutgifter 2017 Skr. 2016/17:98, bet. 2016/17:SkU32 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 58). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om redovisning av skatteutgifter 2017*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om att regeringen i kommande skrivelser fullt ut bör analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt (bet. 2016/17:SkU32 s. 5 f.). Regeringen har behandlat tillkännagivandet i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2018 (skr. 2017/18:98). Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. 28. Rskr. 2016/17:335 Ny kommunallag Prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 60). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om ersättare i styrelsen, nämnder och utskott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över ordningen för utseende av ersättare i styrelsen, nämnder och utskott (bet. 2016/17:KU30 s. 26 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 13 om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att skyldigheten för fullmäktige att anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare även ska omfatta verksamhet som bedrivs i egen regi (bet. 2016/17:KU30 s. 40 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 13. 29. Rskr. 2016/17:349 Riktlinjer för den ekonomiska politiken Prop. 2016/17:100, skr. 2015/16:138, bet. 2016/17:FiU20 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 62). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om redovisning av sysselsättningseffekter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen (bet. 2016/17:FiU20 s. 81). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 4 om utgiftstakets styrande effekt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör sätta utgiftstak så att de återfår sin styrande effekt (bet. 2016/17:FiU20 s. 82). Regeringen har i 2018 års ekonomiska vårproposition redogjort för tillkännagivandet och angett sin bedömning på utgiftstakets nivå samt att regeringen anser att tillkännagivandet är slutbehandlat (prop. 2017/18:100 avsnitt 5.3). Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 30. Rskr. 2016/17:350 Vårändringsbudget för 2017 Prop. 2016/17:99, bet. 2016/17:FiU2 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 63). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Karolinska institutet. Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Karolinska institutet. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c): Den 18 december 2017 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Karolinska institutet. Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Karolinska institutet. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster för 2017: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017 (skr. 2017/18:101 avsnitt 2). Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, försäljning av fastighet, a) och b): Den 3 maj 2018 beslutade regeringen att bemyndiga Fortifikationsverket att avyttra fastigheten Stockholm Svea Artilleri 2. Följande punkt är inte slutbehandlad: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b). Riksmötet 2017/18 31. Rskr. 2017/18:54 Statens budget 2018 Rambeslutet Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 73). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) utgiftstak för staten 2018-2020, f) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2018, i) ålderspensionssystemets utgifter 2018 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) målet för den offentliga sektorns finansiella sparande och b) ett riktmärke för nivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i 2018 års ekonomiska vårproposition (prop. 2017/18:100 avsnitt 5). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, e) övriga utgifter i statens budget 2018: Den 11 januari 2018 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2018 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna. Avsikten är att skrivelsen i övrigt kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, h) övriga inkomster i statens budget 2018, 1-6: Den 26 april 2018 beslutade regeringen att bemyndiga Statens fastighetsverk att avyttra fastigheterna Silvieberg 3, Lysbomben 1 och Smyrna 5 i Stockholm. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, h) övriga inkomster i statens budget 2018, 7 och 8: I budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 22 s. 60) angav regeringen att det erhållna godkännandet att överlåta de aktuella fastigheterna, som var begränsat till 2018, inte kommer att utnyttjas. Därmed kommer inte heller de aktuella lånen i Riksgäldskontoret att lösas. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, j) preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2019 och 2020: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7 och 8). Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 c), e), f), i) och 6. 32. Rskr. 2017/18:80 Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen Prop. 2017/18:8, bet. 2017/18:SkU4 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 80). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om konsekvensanalys av den nya fåmansföretagsdefinitionen (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen senast den 1 juli 2019 ska återkomma till riksdagen med en konsekvensanalys av den nya fåmansföretagsdefinitionen (bet. 2017/18:SkU4 s. 10 f.). Regeringen avser att återkomma i frågan senast den 1 juli 2019. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2017/18:131 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 89). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2020. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b). 34. Rskr. 2017/18:147 Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning Skr. 2017/18:27, bet. 2017/18:SkU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 mars 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 35. Rskr. 2017/18:166 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning Prop. 2017/18:51, bet. 2017/18:CU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 mars 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 125 och 126). 36. Rskr. 2017/18:168 Offentlig upphandling Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU34 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om små och medelstora företag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att krav vid offentlig upphandling ska genomsyras av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagens storlek och företagsform (bet. 2017/18:FiU34 s. 14 f.). Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler (dir. 2017:69) överlämnade den 14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. 37. Rskr. 2017/18:169 Kommunala frågor Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om aktörer inom välfärdens verksamheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör återkomma med förslag på hur man tänker arbeta för att öka mångfalden inom välfärdssektorn (bet. 2017/18:FiU26 s. 11 f.). Den 15 mars 2018 beslutade regeringen propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop. 2017/18:158). Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. 38. Rskr. 2017/18:170 Riksrevisionens rapport om tillgängligheten till Statistiska centralbyråns registerdata Skr. 2017/18:46, bet. 2017/18:FiU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 mars 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 39. Rskr. 2017/18:180 Statlig förvaltning och statistikfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om digitalisering och it i den statliga förvaltningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ge samtliga statliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och se till att de statliga myndigheterna tillgängliggör offentliga handlingar i maskinavläsbart skick (bet. 2017/18:FiU25 s. 9 f.). Regeringen gav den 11 maj 2017 Statskontoret i uppdrag att utreda myndigheternas arbete med vidareutnyttjande av information samt hinder för hinder för vidareutnyttjande av öppna data från statliga myndigheter. Uppdraget redovisades den 1 mars 2018. Regeringen beslutade den 11 maj 2017 om bidrag till OECD, som organisationen skulle använda för att göra en djupgående översyn av Sveriges digitala förvaltning med fokus på öppna data. Översynen redovisades i oktober 2018. Vidare har regeringen i förordningen (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning gett myndigheten i uppgift att främja öppen och datadriven innovation samt tillgängliggörande av öppna data och vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 40. Rskr. 2017/18:191 Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor Skr. 2017/18:52, bet. 2017/18:FiU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 augusti 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 41. Rskr. 2017/18:199 Punktskatter Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:SkU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om kemikalieskatt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kemikalieskatten ska utvärderas (bet. 2017/18:SkU10 s. 34 f.). I propositionen Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet (prop. 2017/18:294) anges att regeringen avser att genomföra en utvärdering av kemikalieskatten. Med tanke på de ändringar som föreslås i propositionen bör dock en sådan utvärdering vänta tills effekterna av dessa ändringar är möjliga att utvärdera. I propositionen görs därför bedömningen att det i nuläget inte bör vidtas några åtgärder avseende utvärdering av skatten. Med anledning av detta har några åtgärder ännu inte vidtagits. Punkten är inte slutbehandlad. 42. Rskr. 2017/18:200 Förändrad trängselskatt i Stockholm för förbättrad tillgänglighet och transportinfrastruktur Prop. 2017/18:74, bet. 2017/18:SkU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 april 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 200). 43. Rskr. 2017/18:201 Ett par frågor om kontoföring och clearingverksamhet Prop. 2017/18:71, bet. 2017/18:FiU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 april 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 167 och 168). 44. Rskr. 2017/18:202 Skatteförfarande Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:SkU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om personligt betalningsansvar (reservation 13)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen bör ge ett utökat uppdrag till Statskontoret att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar (bet. 2017/18:SkU12 s. 64 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. 45. Rskr. 2017/18:203 Personalliggare i fler verksamheter Prop. 2017/18:82, bet. 2017/18:SkU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 april 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 243 och 244). 46. Rskr. 2017/18:207 Nya regler om betaltjänster Prop. 2017/18:77, bet. 2017/18:FiU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 april 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 170-177). 47. Rskr. 2017/18:219 Civilt försvar och krisberedskap Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FöU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om finansiering av länsstyrelsernas krisberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör säkerställa att ökade förvaltningsanslag för länsstyrelsernas krisberedskap går till avsedd verksamhet (bet. 2017/18:FöU7 s. 30 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. 48. Rskr. 2017/18:230 Offentlig förvaltning Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:KU37 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt. 9 om introduktionsutbildning för statsanställda*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en introduktionsutbildning för statsanställda (bet. 2017/18:KU37 s. 37 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 49. Rskr. 2017/18:234 Anpassningar av vissa författningar inom skatt, tull och exekution till EU:s dataskyddsförordning Prop. 2017/18:95, bet. 2017/18:SkU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 april 2018 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 227-233). 50. Rskr. 2017/18:246 Författningsändringar på finansmarknadsområdet med anledning av EU:s dataskyddsförordning Prop. 2017/18:142, bet. 2018/19:FiU39 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 april 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 323-333). 51. Rskr. 2017/18:251 Ändringar i vissa författningar inom Finansdepartementets ansvarsområde med anledning av EU:s dataskyddsreform Prop. 2017/18:107, bet. 2017/18:FiU41 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 april 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 351-356 och 363). 52. Rskr. 2017/18:275 Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård Prop. 2017/18:131, bet. 2017/18:SkU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 522-524). 53. Rskr. 2017/18:276 Multilateral konvention för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder Prop. 2017/18:61, bet. 2017/18:SkU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 maj 2018 beslutade regeringen att ratificera den multilaterala konventionen för att genomföra skatteavtalsrättsliga åtgärder för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster (MLI). 54. Rskr. 2017/18:284 EU:s förordning om penningmarknadsfonder och ett par andra värdepappersmarknadsfrågor Prop. 2017/18:148, bet. 2017/18:FiU38 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 542-546). 55. Rskr. 2017/18:285 En ändamålsenlig kommunal bokföring och redovisning Prop. 2017/18:149, bet. 2017/18:FiU42 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 597-600). 56. Rskr. 2017/18:286 Skattetillägg vid rättelse på eget initiativ Prop. 2017/18:144, bet. 2017/18:SkU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 562 och 564). 57. Rskr. 2017/18:287 Återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift Prop. 2017/18:127, bet. 2017/18:SkU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 625-627). 58. Rskr. 2017/18:304 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan Prop. 2017/18:151, bet. 2017/18:KU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 569-583). 59. Rskr. 2017/18:305 Vissa villkor för statsråd och statssekreterare Prop. 2017/18:162, bet. 2017/18:KU42 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 676-683). 60. Rskr. 2017/18:317 Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen Prop. 2017/18:145, bet. 2017/18:SkU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 684-694). 61. Rskr. 2017/18:318 Riksrevisionens rapport om folkbokföringen Skr. 2017/18:124, bet. 2017/18:SkU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 augusti 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 62. Rskr. 2017/18:319 Beskattning av elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter Prop. 2017/18:187, bet. 2017/18:SkU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 696-703). 63. Rskr. 2017/18:334 Ramverket för finanspolitiken Skr. 2017/18:207, bet. 2017/18:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 augusti 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 64. Rskr. 2017/18:338 Allmänna helgdagar m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:KU28 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utformningen av riksdagens anslag till hovet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om överväganden om utformningen av riksdagens anslag till hovet (bet. 2017/18:KU28 s. 6 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. 65. Rskr. 2017/18:347 Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem Prop. 2017/18:247, bet. 2017/18:SfU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 772-775). 66. Rskr. 2017/18:351 Redovisning av skatteutgifter 2018 Skr. 2017/18:98, bet. 2017/18:SkU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 augusti 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 67. Rskr. 2017/18:356 Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden Prop. 2017/18:158, bet. 2017/18:FiU43 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden: Den 14 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1155-1159). Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med kompletterande lagstiftning så att likvärdiga krav ställs på privata och offentliga aktörer (bet. 2017/18:FiU43 s. 24 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 4 om värna mångfalden genom att inte försvåra för mindre aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbörliga hinder att etablera sig och verka på välfärdsområdet, i synnerhet när det gäller små aktörers möjligheter - såsom kooperativ (bet. 2017/18:FiU43 s. 28 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 4. 68. Rskr. 2017/18:357 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet Prop. 2017/18:159, bet. 2017/18:FiU44 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om nationella kvalitetskrav m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden (bet. 2017/18:FiU44 s. 17 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. 69. Rskr. 2017/18:358 Extra ändringsbudget för 2018 - Ny möjlighet till uppehållstillstånd Prop. 2017/18:252, bet. 2017/18:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ny möjlighet till uppehållstillstånd: Den 8 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 755 och 756). Om ändrade utgiftsramar och anslag: Den 28 juni 2018 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Migrationsverket (anslag 1:1, 1:2 och 1:6 för utgiftsområde. 8), anslag 1:4 och 1:5 för utgiftsområde 8, anslag 1:2 för utgiftsområde 13 respektive Centrala studiestödsnämnden (anslag 1:1 och 1:2 för utgiftsområde 15). 70. Rskr. 2017/18:363 En omreglerad spelmarknad Prop. 2017/18:220, bet. 2017/18:KrU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om proposition 2017/18:220 en omreglerad spelmarknad, b): Den 14 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1138-1150). Punkt 1 om proposition 2017/18:220 en omreglerad spelmarknad, d): Riksdagen godkände den 7 juni 2018 regeringens förslag att AB Svenska spel, direkt eller indirekt, på affärsmässiga grunder, ska anordna spel om pengar och andra vinster med ett värde i pengar samt utöva annan därmed förenlig verksamhet. Genom beslut på bolagsstämma i AB Svenska Spel den 11 december 2018 ändrades verksamhetsföremålet i bolagets bolagsordning i enlighet med riksdagens beslut. 71. Rskr. 2017/18:364 Skriftväxling till skatteavtal mellan Sverige och Schweiz Prop. 2017/18:236, bet. 2017/18:SkU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1096). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Schweiz om att skriftväxlingen godkänts. 72. Rskr. 2017/18:374 Ny paketreselag och ny resegarantilag Prop. 2017/18:225 och prop. 2017/18:226, bet. 2017/18:CU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1218 och 1220). 73. Rskr. 2017/18:396 Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2013-2017 Skr. 2017/18:104, bet. 2017/18:FiU46 Skrivelsen är slutbehandlad. Skrivelsen har behandlats i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 2 avsnitt 3). 74. Rskr. 2017/18:397 Elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling Prop. 2017/18:153, bet. 2017/18:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1277 och 1278). 75. Rskr. 2017/18:398 Nya skatteregler för företagssektorn Prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1205-1208). 76. Rskr. 2017/18:399 Mervärdesskatteregler för vouchrar Prop. 2017/18:213, bet. 2017/18:SkU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1333). 77. Rskr. 2017/18:418 Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar Prop. 2017/18:206, bet. 2017/18:KU46 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1345-1350). 78. Rskr. 2017/18:419 Indelning i utgiftsområden och en sammanhållen budgetprocess Prop. 2017/18:100, bet. 2017/18:KU40 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden: Den 9 november 2018 beslutade regeringen budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.) i enlighet med de av riksdagen godkända ändringarna av utgiftsområdena. Punkt 3 om ändringar i riksdagsordningen: Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1210). 79. Rskr. 2017/18:427 En ny lag om försäkringsdistribution Prop. 2017/18:216, bet. 2017/18:FiU45 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1219, 1221-1230 och 1263). 80. Rskr. 2017/18:434 Riktlinjer för den ekonomiska politiken Prop. 2017/18:100, bet. 2017/18:FiU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Skrivelsen har behandlats i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m). 81. Rskr. 2017/18:435 Vårändringsbudget för 2018 Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 enligt specifikation nedan. Utgiftsområde Anslag Dag för regeringens beslut (avser 2018) 1 Rikets styrelse 4:1 Regeringskansliet m.m. 28 juni 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:1 Statskontoret 5 juli 1:2 Kammarkollegiet 5 juli 1:11 Finansinspektionen 5 juli 1:16 Finansmarknadsforskning 5 juli 1:17 Upphandlingsmyndigheten 5 juli 1:19 Statens servicecenter 5 juli 3 Skatt, tull och exekution 1:1 Skatteverket 5 juli 1:2 Tullverket 5 juli 4 Rättsväsendet 1:1 Polismyndigheten 28 juni 1:4 Ekobrottsmyndigheten 28 juni 1:5 Sveriges domstolar 28 juni 1:10 Brottsoffermyndigheten 28 juni 1:12 Rättsliga biträden m.m. 28 juni 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 28 juni 1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 28 juni 6 Försvar och samhällets krisberedskap 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 28 juni 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 28 juni 7 Internationellt bistånd 1:1 Biståndsverksamhet 28 juni 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 28 juni 8 Migration 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 28 juni 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 28 juni 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 28 juni 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. 28 juni 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 28 juni 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 28 juni 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 28 juni 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 28 juni 8:1 Socialstyrelsen 28 juni 8:2 Inspektionen för vård och omsorg 28 juni 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:5 Ersättning inom det statliga person-skadeskyddet 28 juni 2:1 Försäkringskassan 28 juni 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 2:1 Pensionsmyndigheten 28 juni 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1:1 Etableringsåtgärder 28 juni 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 28 juni 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltnings-kostnader 28 juni 1:3 Kostnader för arbetsmarknads-politiska program och insatser 28 juni 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintro-duktionsanställningar 28 juni 2:1 Arbetsmiljöverket 28 juni 15 Studiestöd 1:8 Centrala studiestödsnämnden 28 juni 16 Utbildning och universitetsforskning 1:1 Statens skolverk 28 juni 1:4 Sameskolstyrelsen 28 juni 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 28 juni 1:10 Fortbildning av lärare och förskole-personal 28 juni 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning 28 juni 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kultur-utbyte och samarbete 28 juni 3:1 Bidrag till litteratur och kultur-tidskrifter 28 juni 1:10 Filmstöd 28 juni 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civil-samhällesfrågor 28 juni 12:3 Särskilda insatser inom ungdoms-politiken 28 juni 13:1 Stöd till idrotten 28 juni 14:1 Bidrag till folkbildningen 28 juni 14:3 Särskilda insatser inom folk-bildningen 28 juni 15:1 Lotteriinspektionen 5 juli 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostads-byggande 5 juli 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 5 juli 20 Allmän miljö- och naturvård 1:1 Naturvårdsverket 28 juni 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 27 september 1:16 Klimatinvesteringar 28 juni 1:19 Elfordonspremie 28 juni 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 28 juni 21 Energi 2:1 Statens energimyndighet 28 juni 1:7 Energiteknik 28 juni 22 Kommunikationer 1:1 Utveckling av statens transport-infrastruktur 28 juni 1:12 Transportstyrelsen 30 augusti 2:1 Post- och telestyrelsen 5 juli 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:8 Statens jordbruksverk 5 juli 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 5 juli 1:13 Från EU-budgeten finansierade stöd-åtgärder för fiske och vattenbruk 5 juli 1:14 Livsmedelsverket 5 juli 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 5 juli 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 5 juli Om godkännande av ändrade beställningsbemyndiganden: Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 enligt specifikation nedan. Utgiftsområde Anslag Dag för regeringens beslut (avser 2018) 5 Internationell samverkan 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 28 juni 6 Försvar och samhällets krisberedskap 2:4 Krisberedskap 28 juni 7 Internationellt bistånd 1:1 Biståndsverksamhet 28 juni 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 28 juni 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 30 augusti 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:3 Kostnader för arbetsmarknads-politiska program och insatser 28 juni 1:13 Lån till körkort 28 juni 16 Utbildning och universitetsforskning 1:18 Praktiknära skolforskning 28 juni 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 28 juni 17 Kultur, medier, trossamfund och Fritid 14:2 Bidrag till tolkutbildning 28 juni 20 Allmän miljö- och naturvård 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 28 juni 1:12 Insatser för internationella klimat-investeringar 5 juli 1:20 Industriklivet 28 juni 21 Energi 1:2 Insatser för energieffektivisering 28 juni 22 Kommunikationer 1:1 Utveckling av statens transport-infrastruktur 28 juni 1:11 Trängselskatt i Stockholm 28 juni 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 5 juli Om utgiftsområde 1 Rikets styrelse: Som framgår av budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 1 avsnitt 5.4.2) har arbetet med förslag till en konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket fortsatt under 2018. Promemorian Konsultation i frågor som rör det samiska folket (Ds 2017:43) bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, a) och b): Den 5 juli 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Myndigheten för digital förvaltning och om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning. Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning c) och d): Regeringen beslutade den 8 november 2018 att Statens fastighetsverk får påkalla optionen enligt optionsavtal mellan Fysikhuset Fastighets AB, Stiftelsen Fysikhuset och svenska staten, samt vidta alla rättshandlingar som är nödvändiga för att kunna genomföra påkallandet av optionen i enlighet med villkoren i avtalet. Optionen kan nyttjas till den 1 december 2020. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Om utgiftsområde 5 Internationell samverkan: Av regleringsbrevet för budgetåret 2018 avseende anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet framgår att anslaget ska användas i enlighet med riksdagens ändamål. Om utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, a), b) och c): Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Om utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv: Den 28 juni 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Arbetsmiljöverket. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, a): Den 12 juli 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Skolverket. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den 5 juli 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Rymdstyrelsen. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c): Den 28 juni 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Regionala etikprövningsnämnden. Om utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik: Den 5 juli 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Boverket inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Om utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, a): Den 6 september 2018 beslutade regeringen uppdrag till Statens fastighetsverk att för statens räkning förvärva gruvfastigheten Blaiken 2:6 i Sorsele kommun, Västerbottens län. Om utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, b): Den 27 september 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12). Om utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, c): Den 28 juni 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Klimatinvesteringar (anslag 1:16). Om utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, d) och e): Den 28 juni 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Elfordonspremie (anslag 1:19). Om utgiftsområde 22 Kommunikationer, a), b) och c): Den 28 juni 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Om godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster för 2018: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018. Om särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning: Den 28 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1384 och 1385). Om kompletterande ändringar i lagen om statligt stöd till politiska partier: Den 28 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1405 och 1406). Följande punkter är inte slutbehandlade: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse, Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning c) och d), Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd a), b) och c) och Godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster för 2018. 82. Rskr. 2017/18:436 Årsredovisning för staten 2017 Skr. 2017/18:101, bet. 2017/18:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 oktober 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 83. Rskr. 2017/18:438 Upplösning av Sparbankernas säkerhetskassa och vissa andra frågor Prop. 2017/18:137, bet. 2017/18:FiU47 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1392-1401). 84. Rskr. 2017/18:439 En ny ordning för redovisningstillsyn Prop. 2017/18:242, bet. 2017/18:FiU48 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1371 och 1372). Riksmötet 2018/19 85. Rskr. 2018/19:1 Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument Prop. 2017/18:263, bet. 2018/19:FiU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1622, 1623, 1625 och 1626). 86. Rskr. 2018/19:19 Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor (vilande grundlagsbeslut, m.m.) Framst. 2017/18:RS4, bet. 2018/19:KU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 november 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1906). 87. Rskr. 2018/19:25 Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter Prop. 2017/18:291, bet. 2018/19:FiU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1788-1800). 88. Rskr. 2018/19:26 Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet Prop. 2017/18:294, bet. 2018/19:SkU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1885-1892). 89. Rskr. 2018/19:27 Ändrade mervärdesskatteregler för telekommunikationstjänster, radio-och tv-sändningar och elektroniska tjänster Prop. 2017/18:295, bet. 2018/19:SkU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1868 och 1869). 90. Rskr. 2018/19:28 Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden Prop. 2017/18:296, bet. 2018/19:SkU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1752 och 1753). 91. Rskr. 2018/19:30 Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet Prop. 2017/18:299, bet. 2018/19:TU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 november 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1937). 92. Rskr. 2018/19:36 Riksrevisionens rapport om finansiell stabilitet Skr. 2017/18:255, bet. 2018/19:FiU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 januari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 93. Rskr. 2018/19:38 Förbättrade förutsättningar för effektiv resolution av banker Prop. 2017/18:292, bet. 2018/19:FiU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1956-1958). 94. Rskr. 2018/19:39 Prövning av ärenden enligt EU:s förordning om värdepapperisering samt volatilitetsjustering för försäkringsföretag Prop. 2018/19:7, bet. 2018/19:FiU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1980-1982). 95. Rskr. 2018/19:52 Ändrade regler för Första-Fjärde AP-fonderna Prop. 2017/18:271, bet. 2018/19:FiU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 december 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2013). 96. Rskr. 2018/19:53 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden Prop. 2018/19:4, bet. 2018/19:FiU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 december 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 2024-2030). 97. Rskr. 2018/19:54 Avvecklingssystem som inte omfattas av EU:s regelverk och föreskrifter om produktingripande Prop. 2018/19:3, bet. 2018/19:FiU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 december 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 2019-2022). 98. Rskr. 2018/19:60 Ytterligare ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och några andra skattefrågor Prop. 2018/19:9, bet. 2018/19:SkU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 december 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 2033-2040). 99. Rskr. 2018/19:62 Statens budget 2019 Rambeslutet Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (reservation 1), punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget (reservation 5), a) utgiftstak för staten 2019-2021, d) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2019, f) ålderspensionssystemets utgifter 2019 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget (reservation 5), b) utgiftsramar för utgiftsområdena 2019: Den 31 januari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget (reservation 5), c) övriga utgifter i statens budget 2019: Den 31 januari 2019 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2019 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i den del som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2019 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2019 till handlingarna. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2019 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget (reservation 5), e), ändringar i skatte- och avgiftsregler, punkterna b) och c): Den 20 december 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 2084-2086). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget (reservation 5), e), ändringar i skatte- och avgiftsregler, punkten d)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler enligt punkt 1-10 i reservationen, i överensstämmelse med Moderaternas och Kristdemokraternas beräkning av inkomsterna på statens budget för 2019 enligt förslaget i bilaga 4 (bet. 2018/19:FiU1, reservation 5 s. 138 f.). Den 14 februari 2019 beslutade regeringen proposition Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift (prop. 2018/19:45). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i övriga delar under det första halvåret 2019. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget (reservation 5), g) preliminära utgiftsramar och beräkning av inkomster i statens budget 2020 och 2021: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2020. Punkt 3 om bemyndigande om upplåning: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Riksgäldskontoret. Punkt 4 om lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar och punkt 5 om myndigheternas räntekontokrediter: Den 31 januari 2019 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i dessa delar till handlingarna. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), e), f), g) och 6. 100. Rskr. 2018/19:63 Höständringsbudget för 2018 Prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 18 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende länsstyrelserna, Ekonomistyrningsverket, Myndigheten för digital förvaltning, Skatteverket, Lotteriinspektionen, anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:4 inom utgiftsområde 25 respektive anslagen 1:14 (utg.omr. 02) och 1:2 (utg.omr. 26). Den 21 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Riksgäldskontoret. 101. Rskr. 2018/19:75 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2019: Den 18 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Kungliga hov- och slottsstaten respektive länsstyrelserna. 102. Rskr. 2018/19:81 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2019: Den 18 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen respektive anslaget 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter. Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Konsumentverket. 103. Rskr. 2018/19:84 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:SkU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogdemyndigheten. Punkt 4 om rättelse i inkomstskattelagen: Den 21 december 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 2120 och 2121). 104. Rskr. 2018/19:94 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2019 och punkt 7 om mål för spelmarknaden: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Spelinspektionen. Punkt 5 om lån till Kungliga Operan AB och punkt 6 om lån till Kungliga Dramatiska teatern AB: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Riksgäldskontoret. 105. Rskr. 2018/19:114 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, a) anslagen för 2019: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Arbetsgivarverket, Bokföringsnämnden, Ekonomistyrningsverket, Finansinspektionen, Finanspolitiska rådet, Kammarkollegiet, Konjunkturinstitutet, Myndigheten för digital förvaltning, Riksgäldskontoret, Statens fastighetsverk, Statens servicecenter, Statens tjänstepensionsverk, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Upphandlingsmyndigheten, anslaget 1:1 Statskontoret, medel för förvaltningspolitisk utveckling, anslaget 1:14 inom utgiftsområde 2 respektive anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statens fastighetsverk respektive anslag 1:16 Finansmarknadsforskning. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2 och 3: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Riksgäldskontoret. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4 och 5: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Kammarkollegiet. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 6: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statens tjänstepensionsverk. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 7: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statens fastighetsverk. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 8: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Fortifikationsverket. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, d) godkännande av investeringsplaner, 1: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statens fastighetsverk. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 2, d) godkännande av investeringsplaner, 2: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Fortifikationsverket. 106. Rskr. 2018/19:116 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3, 1:4 inom utgiftsområde 25. 107. Rskr. 2018/19:118 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag 1:2 inom utgiftsområde 26 respektive Riksgäldskontoret. 108. Rskr. 2018/19:119 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 27, a) anslag för 2019: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 27, b) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2021. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b). 109. Rskr. 2018/19:120 Statens budget för 2019 Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 januari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 2.7 Utbildningsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2013/14 1. Rskr. 2013/14:27 Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Prop. 2012/13:187, bet. 2013/14:UbU6 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 23), 2014/15:75 (U 8), 2015/16:75 (U 6), 2016/17:75 (U 5) och 2017/18:75 (U 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om plan för att legitimera fler yrkesgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma till riksdagen med en plan för hur fler yrkesgrupper kan innefattas i legitimationsreformen (bet. 2013/14:UbU6 s. 9 f.). Den 15 september 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella problem som följer av reglerna för legitimation och behörighet och bedöma om det fanns behov av att justera reglerna om legitimation och behörighet utan att reformens grundprincip förändras för att underlätta kompetensförsörjning (U 2016:06, dir. 2016:76). I detta uppdrag ingick bl.a. att överväga om undantagen från kraven på legitimation och behörighet för lärare i modersmål och i yrkesämnena borde upphöra och hur en sådan förändring i så fall skulle kunna genomföras. Om utredaren föreslog att undantagen skulle upphöra skulle utredaren föreslå en tidsplan för när undantagen för dessa lärare skulle upphöra med hänsyn till tillgången på lärare med behörighetsgivande utbildning samt föreslå insatser för hur andelen behöriga lärare i yrkesämnen och modersmål kunde öka. Utredaren skulle vidare överväga om fritidspedagoger eller motsvarande skulle omfattas av legitimationssystemet och i så fall hur en sådan förändring skulle kunna genomföras, inklusive en tidsplan för genomförandet. I juni 2017 lämnade utredaren delbetänkandet Utbildning, undervisning och ledning - reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51). Delbetänkandet innehöll bl.a. förslag om ändring av legitimations- och behörighetsreglerna. Delbetänkandet remitterades. I mars 2018 lämnade utredaren slutbetänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum - ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17). Betänkandet remitterades. Den 21 mars 2018 beslutade regeringen propositionen Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas (prop. 2017/18:194). I propositionen föreslogs bl.a. att det undantag i skollagen (2010:800) som gav fritidspedagoger eller motsvarande möjlighet att undervisa i fritidshemmet utan legitimation och behörighet skulle tas bort. Riksdagen beslutade den 19 juni 2018 i enlighet med förslagen i propositionen och regeringen utfärdade den 20 juni 2018 den lag om ändring i skollagen som riksdagen antagit (bet. 2017/18:UbU31, rskr. 2017/18:430, SFS 1303). Övriga förslag i betänkandena bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 2. Rskr. 2013/14:130 Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten Prop. 2012/13:175, bet. 2013/14:SoU2 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 31 och S 57), 2014/15:75 (U 11), 2015/16:75 (U 9), 2016/17:75 (U 7) och 2017/18:75 (U 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om tandhygienistutbildningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om en förlängning av utbildningstiden för tandhygienister från två till tre år (bet. 2013/14:SoU2 s. 12 f.). Den 8 maj 2014 gav regeringen Universitetskanslersämbetet i uppdrag att analysera för- och nackdelar med en förlängning av utbildningen till tandhygienistexamen till en omfattning om 180 högskolepoäng (U2014/03351/UH). Universitetskanslersämbetet skulle beskriva konsekvenserna av en sådan förlängning för dem som studerar till tandhygienist, för arbetsgivarnas personalförsörjning och för staten. Uppdraget redovisades den 26 januari 2015 i rapporten Analys av för- och nackdelar med en förlängning av tandhygienistutbildningen (U2015/00403/UH). Frågan om en förändrad examensbeskrivning för tandhygienistexamen bereddes vidare inom Regeringskansliet. Inom ramen för detta arbete bjöd Utbildningsdepartementet in representanter för bl.a. ett flertal lärosäten, Universitetskanslersämbetet och Socialstyrelsen samt branschföreträdare till en referensgrupp i syfte att biträda departementet i arbetet med utformningen av examensbeskrivningen. Inom Utbildningsdepartementet utarbetades en promemoria med förslag till en treårig utbildning till tandhygienistexamen (U2018/00603/UH). Promemorian remissbehandlades under våren 2018. Den 14 juni 2018 beslutade regeringen förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100) (SFS 1135) som bl.a. innebär att kraven på utbildning för en tandhygienistexamen ökas med 60 högskolepoäng. Utbildningen uppgår därmed till 180 högskolepoäng, vilket motsvarar tre års heltidsstudier. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 januari 2019. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 3. Rskr. 2014/15:90 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (U 26), 2015/16:75 (U 11), 2016/17:75 (U 8) och 2017/18:75 (U 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 b) Bemyndiganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 4. under 2015 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom råvaror (KIC Raw materials) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och under 2015-2022 besluta om en årlig medlemsavgift på högst 2 970 000 kronor med det förtydligandet att den årliga medlemsavgiften avses belasta anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med 900 000 kronor, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med 270 000 kronor, 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå med 900 000 kronor och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med 900 000 kronor: Den 22 december 2014 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen. Den 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro. På grund av den försvagade svenska kronan visade sig bemyndigandet inte vara tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog därför i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) att regeringen bemyndigas att under 2016-2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Raw materials under EIT enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 300 000 kronor, 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se skr. 2016/17:75 [Fi 55] om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d). Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen. Ärendet bereds. 5. under 2015 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom hälsa (KIC Healthy living) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och under 2015-2022 besluta om en årlig medlemsavgift på högst 2 025 000 kronor med det förtydligandet att den årliga medlemsavgiften avses belasta anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå med 675 000 kronor vardera: Den 22 december 2014 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen. Den 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro. På grund av den försvagade svenska kronan visade sig bemyndigandet inte vara tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog därför i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) att regeringen bemyndigas att under 2016-2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Healthy living under EIT enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå om högst 750 000 kronor vardera. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se skr. 2016/17:75 [Fi 55] om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e). Den 20 december 2016 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen. Ärendet bereds. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b) punkterna 4 och 5. 4. Rskr. 2014/15:135 Grundskolan Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:UbU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 13), 2016/17:75 (U 9) och 2017/18:75 (U 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om fler matematiklektioner i högstadiet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma med relevanta förslag så att undervisningstiden i matematik kan utökas med en timme i veckan för samtliga elever i årskurs 7-9 (bet. 2014/15:UbU9 s. 6 f.). Under 2014 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att ta fram förslag till en stadieindelad timplan för grundskolan (U2014/03489/S och U2014/05377/S). I uppdraget angavs att Skolverket bl.a. skulle beakta den utökning av undervisningstid i matematik i årskurs 7-9 med motsvarande en timme per vecka som aviserades i 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100). Uppdraget redovisades den 27 november 2014 (U2014/07140/S). Redovisningen låg till grund för promemorian En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor (U2016/03475/S) som remitterades den 23 augusti 2016. I promemorian föreslogs bl.a. en utökad undervisningstid i matematik i högstadiet om 105 timmar. Den 12 juli 2018 beslutade regeringen förordning om ändring i skolförordningen (2011:185) (SFS 1512). Ändringen innebär bl.a. att elever får ytterligare 105 timmar garanterad undervisningstid i matematik i högstadiet. Förordningsändringen träder i kraft den 1 juli 2019. Punkten är slutbehandlad. 5. Rskr. 2014/15:141 Möjligheter till fjärrundervisning Prop. 2014/15:44, bet. 2014/15:UbU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 15), 2016/17:75 (U 10) och 2017/18:75 (U 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utvärdering av fjärrundervisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen i sin utvärdering av fjärrundervisning dels särskilt bör granska hur lagändringen påverkar huvudmännens incitament att anställa behöriga lärare, dels särskilt bör följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en delrapport senast 2017 (bet. 2014/15:UbU3 s. 15 f.). Den 1 oktober 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att bl.a. utvärdera fjärrundervisning, inklusive fjärrundervisning enligt förordningen (2015:481) om försöksverksamhet med fjärrundervisning. I uppdraget ingår bl.a. att myndigheten ska bedöma hur möjligheten till fjärrundervisning påverkar huvudmännens incitament att anställa behöriga lärare. Myndigheten skulle lämna en delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 mars 2017 och en slutredovisning senast den 15 november 2018 (U2015/04701/S). Skolverket lämnade en delredovisning av uppdraget i februari 2017 och en i november 2017 (U2017/00488/GV) och slutredovisade uppdraget den 29 oktober 2018 (U2018/04181/GV). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utökade möjligheter till undervisning och fjärrundervisning på entreprenad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta två utredningar om utökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet och fjärrundervisning på entreprenad samt generellt se över entreprenadbestämmelserna i 23 kap. skollagen (bet. 2014/15:UbU3 s. 16 f.). Den 12 november 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur skolhuvudmän genom fjärrundervisning på entreprenad eller på annat sätt kan ges ökade möjligheter att erbjuda elever modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (U 2015:09, dir. 2015:112). I direktiven bedömde regeringen att de två frågorna som enligt riksdagens tillkännagivande ska utredas låg nära varandra och att det var ändamålsenligt att samla båda uppdragen inom en och samma utredning. Regeringen ansåg dock, i likhet med riksdagen, att det var angeläget att frågan om utökade möjligheter till fjärrundervisning på entreprenad i modersmål och studiehandledning på modersmål utreddes skyndsamt och utredaren fick därför i uppdrag att lämna förslag i dessa frågor i ett delbetänkande. Den 12 februari 2016 lämnade utredaren delbetänkandet Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12). Betänkandet remitterades och våren 2016 överlämnade regeringen till riksdagen propositionen Fjärrundervisning och entreprenad - nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål (prop. 2015/16:173). Riksdagen beslutade den 21 juni 2016 i enlighet med förslaget i propositionen och regeringen utfärdade den 22 juni 2016 den lag om ändring i skollagen (2010:800) som riksdagen antagit (bet. 2015/16:UbU18, rskr. 2015/16:315, SFS 761). Utredningen skulle även bl.a. bedöma om bestämmelserna i 23 kap. skollagen om entreprenad och samverkan bör ändras och vid behov föreslå nya ändamålsenliga avtalsformer för skolhuvudmän som avser att ingå avtal med varandra om att utföra uppgifter avseende undervisning. Denna del av uppdraget redovisades den 30 maj 2017. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 5 oktober 2017. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under riksdagsåret 2018/19. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 4. 6. Rskr. 2014/15:162 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:UbU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 16), 2016/17:75 (U 11) och 2017/18:75 (U 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om frivilliga gymnasiestudier*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att gymnasiestudier fortsatt ska vara frivilliga (bet. 2014/15:UbU10 s. 9 f.). Den 19 mars 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder för att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (U 2015:01, dir. 2015:31). Det skulle enligt direktiven övervägas om det borde bli obligatoriskt för alla unga kvinnor och män att gå en gymnasieutbildning eller om andra åtgärder som ger ungdomar drivkrafter att påbörja och fullfölja en sådan utbildning är att föredra. Den 23 juli 2015 och den 18 december 2015 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2015:82 och dir. 2015:141). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 oktober 2016 i betänkandet En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). Utredningen föreslog inte att gymnasieskolan ska vara obligatorisk utan bedömde att andra åtgärder är att föredra. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 1 mars 2017. Den 15 mars 2018 beslutade regeringen propositionen En gymnasieutbildning för alla (prop. 2017/18:183). Regeringen föreslog inte att gymnasieskolan ska vara obligatorisk och ansåg därmed att tillkännagivandet fick anses vara slutbehandlat. Utbildningsutskottet angav vid behandlingen av propositionen att det delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2017/18:UbU23 s. 39). Riksdagen beslutade den 23 maj 2018 i enlighet med förslaget i propositionen med undantag för de föreslagna bestämmelserna om ett undantag för elever på introduktionsprogram från vissa behörighetskrav till högskoleförberedande program (bet. 2017/18:UbU23, rskr. 2017/18:309). Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om grundläggande högskolebehörighet för elever i gymnasieskolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det fortsatt ska vara en rättighet och inte en skyldighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan (bet. 2014/15:UbU10 s. 15 f.). Den 19 mars 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a., efter att ha analyserat olika alternativ, föreslå hur elevens rättighet att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan kan stärkas (U 2015:01, dir. 2015:31). Den 23 juli 2015 och den 18 december 2015 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2015:82 och dir. 2015:141). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 oktober 2016 i betänkandet En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). Utredningen föreslog att det fortsatt ska vara en rättighet, inte en skyldighet, att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 1 mars 2017. Den 6 september 2017 remitterades promemorian Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (U2017/03537/GV). Även förslaget i den promemorian innebar att det fortsatt ska vara en rättighet, inte en skyldighet, att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan. Remisstiden gick ut den 6 december 2017. Den 15 mars 2018 beslutade regeringen propositionen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (prop. 2017/18:184). Inte heller i propositionen föreslogs att det skulle bli en skyldighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet i högskolan. I stället föreslogs att rätten skulle stärkas. Riksdagen avslog förslaget i propositionen (bet. 2017/18:UbU30, rskr. 2017/18:429). Regeringen har lagt riksdagens skrivelse om detta till handlingarna. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet under 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 7. Rskr. 2014/15:201 Skolväsendet Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:UbU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 18), 2016/17:75 (U 12) och 2017/18:75 (U 9). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om skriftligt ordningsomdöme*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska vidta åtgärder för att skolor ska kunna ge elever på gymnasiet och högstadiet ett skriftligt ordningsomdöme (bet. 2014/15:UbU11 s. 20 f.). När det gäller grundskolan får den individuella utvecklingsplanen, utöver omdömen om bl.a. elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven, även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det (10 kap. 12 och 13 §§ skollagen [2010:800]). Enligt regeringens bedömning medger således befintligt regelverk att skriftlig dokumentation, av den typ som tillkännagivandet avser, upprättas inom ramen för den individuella utvecklingsplanen i grundskolan. När det gäller gymnasieskolan beslutade regeringen den 19 mars 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå åtgärder för att ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (U 2015:01, dir. 2015:31). Direktiven lämnade utrymme för utredningen att lämna förslag om skriftliga ordningsomdömen om utredningen ansåg att det var befogat för att uppnå de mål som utredningen syftade till. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 oktober 2016 i betänkandet En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). Utredningen föreslog inte att skriftliga ordningsomdömen ska införas i gymnasieskolan. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 1 mars 2017. Den 15 mars 2018 beslutade regeringen propositionen En gymnasieutbildning för alla (prop. 2017/18:183). I propositionen bedömde regeringen att de förslag som lämnades i propositionen på ett bättre sätt än skriftliga ordningsomdömen kan bidra till att elevernas motivation och kunskapsinhämtning ökar och därmed till bättre studiero. Regeringen framhöll vidare i propositionen att det är viktigt att lärarresurserna används för undervisning och stöd för eleverna. Regeringen angav därför att den inte hade för avsikt att vidta åtgärder för att elever i gymnasieskolan ska kunna få ett skriftligt ordningsomdöme. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Utbildningsutskottet angav vid behandlingen av propositionen att det delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2017/18:UbU23 s. 39). Riksdagen beslutade 23 maj 2018 i enlighet med förslaget i propositionen med undantag för de föreslagna bestämmelserna om ett undantag för elever på introduktionsprogram från vissa behörighetskrav till högskoleförberedande program (bet. 2017/18:UbU23, rskr. 2017/18:309). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 8. Rskr. 2015/16:155 Kvalitetssäkring av högre utbildning Skr. 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9 Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16. Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 16) och 2017/18:75 (U 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om utvärdering av det nya systemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera och följa upp det nya kvalitetssäkringssystemet tre år efter införandet (bet. 2015/16:UbU9 s. 13 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att ansvara för att det, tre år efter att kvalitetssäkringssystemet har införts, görs en extern uppföljning och utvärdering av om systemet har varit kvalitetsdrivande för såväl lärosätena som deras utbildningar. Uppföljningen ska också belysa om, och i så fall på vilket sätt, studenters och arbetslivets erfarenheter har tagits till vara i bedömningsarbetet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 februari 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om jämförelser av utbildningars kvalitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska se över hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika lärosäten (bet. 2015/16:UbU9 s. 19 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning i enlighet med de bedömningar som regeringen gör i den skrivelse som nu aktuell riksdagsskrivelse avser. I uppdraget ingick att föreslå hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika universitet och högskolor. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i oktober 2016. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 6. 9. Rskr. 2015/16:168 Grundskolan Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU12 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 17) och 2017/18:75 (U 12). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om mer matematik på högstadiet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en ytterligare utökning av undervisningstiden i matematik i årskurs 7-9 fr.o.m. 2017 för att stärka elevernas matematikkunskaper (bet. 2015/16:UbU12 s. 6 f.). Under 2014 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att ta fram förslag till en stadieindelad timplan för grundskolan (U2014/03489/S och U2014/05377/S). I uppdraget angavs att Skolverket bl.a. skulle beakta den utökning av undervisningstid i matematik i årskurs 7-9 med motsvarande en timme per vecka som aviserades i 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100). Uppdraget redovisades den 27 november 2014 (U2014/07140/S). Redovisningen låg till grund för promemorian En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor (U2016/03475/S) som remitterades den 23 augusti 2016. I promemorian föreslogs bl.a. en utökad undervisningstid i matematik i högstadiet om 105 timmar. Den 12 juli 2018 beslutade regeringen förordning om ändring i skolförordningen (2011:185) (SFS 1512). Ändringen innebär bl.a. att elever får ytterligare 105 timmar garanterad undervisningstid i matematik i högstadiet. Förordningsändringen träder i kraft den 1 juli 2019. Punkten är slutbehandlad. 10. Rskr. 2015/16:169 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU13 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 18) och 2017/18:75 (U 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas och vilka konsekvenser det skulle medföra (bet. 2015/16:UbU13 s. 13 f.). Den 20 mars 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01) i uppdrag att analysera om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet med branschlärlingar, dvs. gymnasial lärlingsutbildning med större inflytande och ansvar för branscher och arbetsgivare (dir. 2014:50). Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 16 november 2015 i slutbetänkandet Välja yrke (SOU 2015:97). Utredningen förde i tät kontakt med ett flertal branschorganisationer diskussioner om hur den gymnasiala lärlingsutbildningen kan utvecklas. Utredningen bedömde att det inte fanns något större intresse för att utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt där lärlingen rekryteras och anställs av arbetsgivaren för att få hela sin utbildning på arbetsplatsen. Branschorganisationer efterfrågade i stället möjligheter att ta större ansvar för vissa yrkesutbildningar med stor betydelse för arbetsmarknaden som i dag riskerar att nedprioriteras inom utbildningssystemet. Detta ledde fram till att utredningen i slutbetänkandet föreslog en försöksverksamhet med branschskolor. Betänkandet remitterades och den 23 mars 2017 beslutade regeringen propositionen En försöksverksamhet med branschskolor (prop. 2016/17:161). Regeringen redogjorde där för tillkännagivandet och kom till slutsatsen att det inte bör utredas vidare om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Tillkännagivandet nämndes inte särskilt i samband med utbildningsutskottets behandling av propositionen (bet. 2016/17:UbU21) och riksdagen beslutade den 14 juni 2017 i enlighet med förslaget i propositionen (rskr. 2016/17:319). Utbildningsutskottet har därefter framfört att det alltjämt anser att en lärlingsutbildning är en viktig del i utbildningssystemet och att tillkännagivandet inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110) att punkten åter är öppen. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2015/16:228 Skolväsendet Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:UbU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 20) och 2017/18:75 (U 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om skolavslutningar och andra traditionella högtider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att det ska införas ett undantag från 1 kap. 6 § skollagen (2010:800) med innebörden att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider (bet. 2015/16:UbU14 s. 44 f.). Under hösten 2016 fördes samtal om skolor med konfessionell inriktning m.m. med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Regeringen bedömde i propositionen En skyldighet att erbjuda lovskola (prop. 2016/17:156) att frågan om konfessionella inslag vid skolavslutningar och andra traditionella högtider måste utredas ytterligare. Bedömningen gjordes bl.a. mot bakgrund av den remisskritik som framfördes när promemorian Vissa skollagsfrågor - Del 2 (U2014/05176/S) remitterades 2014. I promemorian fanns ett förslag med innebörden att det, när det gäller verksamhet med offentlig huvudman, ska införas en möjlighet att låta utbildningen innehålla enstaka inslag med konfessionell prägel som syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets kulturarv. Den 8 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. undersöka om det finns behov av att ändra i skollagen för att kunna göra undantag från förbudet mot konfessionella inslag, oavsett huvudman och inriktning, i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider och, om så bedöms vara fallet, analysera hur ett förslag till sådan ändring förhåller sig till bestämmelser som ger uttryck för skolans värdegrund (U 2018:02, dir. 2018:15). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2019 (dir. 2018:59). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om nationellt digitalt lärarlyft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft (bet. 2015/16:UbU14 s. 59 f.). Den 9 juli 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor. Insatserna inom de nationella skolutvecklingsprogrammen ska enligt uppdraget bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor, bl.a. när det gäller it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg. Uppdraget innefattar att ta fram förslag till nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala lärresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration. Dessa insatser ingår i skolutvecklingsprogrammen från 2016. Kompetensutvecklingsinsatserna avseende digitala verktyg och lärresurser ska enligt uppdraget vara långsiktiga och ta till vara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.3.6) att det finns ett behov av ett förstärkt stöd för deltagande i kompetensutvecklingsinsatser för att underlätta och säkerställa införandet av programmering i undervisningen och att medel därför bör tillföras för detta ändamål. Den 19 oktober 2017 beslutade regeringen en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (U2017/04119/S). Ett av de delmål som fastslås i strategin är att förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna. Ett annat delmål är att personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen. Förskolechefer, rektorer och huvudmän behöver enligt strategin skapa förutsättningar för personalens kompetensutveckling så att eleverna ges möjligheter att stärka dessa kompetenser. I strategin anges att regeringen i syfte att genomföra de övergripande målen i strategin tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting kommer att bryta ned strategins delmål till initiativ och aktiviteter. Regeringen bedömde i skrivelsen Riksrevisionens rapport om samisk utbildning (skr. 2017/18:68) att ovan nämnda åtgärder är de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet därmed fick anses slutbehandlat. Utbildningsutskottet har konstaterat att regeringen redovisat ett antal genomförda åtgärder. Utskottet har ansett att ytterligare insatser behövs på området och att tillkännagivandet därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 93) att punkten åter är öppen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 lämnade Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt - ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25). Utredningen föreslog en stegvis digitalisering av nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 30 augusti 2016. Den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov - rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet om att digitaliserade nationella prov ska införas är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 37 om utökad undervisningstid i idrott och hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att utöka undervisningstiden i idrott och hälsa (bet. 2015/16:UbU14 s. 130 f.). Den 12 juli 2018 beslutade regeringen förordning om ändring i skolförordningen (2011:185) (SFS 1512). Ändringen innebär bl.a. att elever får ytterligare 100 timmar garanterad undervisningstid i idrott och hälsa i grundskolan. Förordningsändringen träder i kraft den 1 juli 2019. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: punkt 10, 14 och 30. Nyare riksmöten Riksmötet 2016/17 12. Rskr. 2016/17:208 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft Prop. 2016/17:50, bet. 2016/17:UbU12 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om utbildningarnas arbetslivsanknytning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ett ökat samarbete mellan lärosäten, arbetsliv och relevanta branschorganisationer och en kontinuerlig dialog om utbildningars innehåll och dimensionering (bet. 2016/17:UbU12 s. 39 f.). Den 27 juli 2017 gav regeringen Universitetskanslersämbetet i uppdrag att kartlägga hur universitet och högskolor samverkar kontinuerligt med externa parter i frågor avseende dimensionering av utbildning samt att samla universitet och högskolor till diskussion om dimensioneringsfrågor. Syftet med uppdraget är att öka samverkan mellan lärosäten, arbetsliv och andra relevanta parter. Uppdraget redovisades i april 2018. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2019. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2016/17:249 Vuxenutbildningen Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU16 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om eftergymnasial utbildning för särskoleelever*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen särskilt ska se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras (bet. 2016/17:UbU16 s. 17 f.). Den 16 februari 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda vissa frågor som avser fortsatt utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning (U 2017:01, dir. 2017:21). Den 13 december 2017 gav regeringen genom tilläggsdirektiv utredaren ett ändrat uppdrag (dir. 2017:125). Utredaren skulle i stället se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras. Regeringen redovisade i förra årets skrivelse 75 (skr. 2017/18:75) att punkten är slutbehandlad. Utbildningsutskottet har ansett att resultatet av utredningen behöver avvaktas och att tilläggsdirektiven till den pågående utredningen inte är en tillräcklig åtgärd för att tillkännagivandet ska anses slutbehandlat (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.3.3 s. 116) att punkten åter är öppen. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 3 september 2018 i betänkandet En andra och en annan chans - ett komvux i tiden (SOU 2018:71). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 december 2018. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2016/17:250 Skolväsendet - grundläggande om utbildningen Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om könsuppdelad undervisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett tydliggörande av skollagen om att undervisning som huvudregel inte ska vara könsuppdelad (bet. 2016/17:UbU17 s. 7 f.). Statens skolverk redovisade i juni 2017 ett uppdrag om förslag till ändringar i läroplaner för att förtydliga skolans jämställdhetsuppdrag (U2017/02659/S). Den 26 april 2018 beslutade regeringen om ett förtydligande av skolans jämställdhetsuppdrag genom förordningar om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall samt förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall (SKOLFS 8-11). Samma dag gav regeringen genom tilläggsdirektiv Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven i uppdrag att föreslå nödvändiga ändringar i skollagen (2010:800) med utgångspunkten att barn och elever som huvudregel inte ska vara uppdelade efter kön i undervisningen och utbildningen i övrigt (U 2017:07, dir. 2018:33). Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2019 (dir. 2018:58). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om digitala och centralt rättade nationella prov*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitala och centralt rättade nationella prov ska införas (bet. 2016/17:UbU17 s. 28 f.). Den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov - rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet om digitala och centralt rättade nationella prov är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 10. 15. Rskr. 2016/17:251 Skolväsendet - lärare och elever Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:UbU18 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om studie- och yrkesvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkesvägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet (bet. 2016/17:UbU18 s. 26 f.). Den 30 november 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att ge alla elever inom skolväsendet möjlighet att göra väl övervägda utbildnings- och yrkesval fattade utifrån goda kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar. I uppdraget ingick frågan om hur studie- och yrkesvägledarens roll kan stärkas och i högre grad integreras i verksamheten samt hur nätbaserade och interaktiva studie- och yrkesvägledningstjänster används och kan utvecklas (U 2017:10, dir. 2017:116). Uppdraget skulle slutredovisas senast den 31 oktober 2018. Regeringen beslutade den 20 juni 2018 om förlängd tid för utredningen (dir. 2018:60). I januari 2019 lämnade utredaren betänkandet Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 16. Rskr. 2017/18:59 Höständringsbudget för 2017 Prop. 2017/18:2, bet. 2017/18:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Riksdagen bemyndigar regeringen att a. under 2017 besluta om medlemskap i KIC Digital under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och att under 2017-2022 för anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter på högst 250 000 kronor vardera: Den 7 december 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå samt 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro och på grund av den försvagade svenska kronan är bemyndigandet för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inte tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog därför i propositionen Höständringsbudget för 2018 (prop. 2018/19:2) att regeringen bemyndigas att under 2018-2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Digital på högst 400 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2018/19:FiU11, rskr. 2018/19:67). Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. b. under 2017-2022 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till KIC InnoEnergy SE på högst 500 000 kronor vardera: Den 7 december 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro och på grund av den försvagade svenska kronan är bemyndigandet för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inte tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog därför i propositionen Höständringsbudget för 2018 (prop. 2018/19:2) att regeringen bemyndigas att under 2018-2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till KIC InnoEnergy SE på högst 700 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2018/19:FiU11, rskr. 2018/19:67). Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2 a och b. 17. Rskr. 2017/18:155 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv Prop. 2017/18:24, bet. 2017/18:UbU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 februari 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 105). 18. Rskr. 2017/18:173 En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor Prop. 2017/18:45, bet. 2017/18:UbU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 mars 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 147 och 148). 19. Rskr. 2017/18:221 Lärare och elever Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om trygghet och studiero i skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska låta utreda regelverket gällande trygghet och studiero i skolan med inriktning mot en skärpning av skollagen och se till att det informeras om och vidtas lämpliga insatser för att underlätta tillämpningen av det aktuella regelverket bland lärare, rektorer och huvudmän (bet. 2017/18:UbU19 s. 77 f.). Den 18 december 2017 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att kartlägga hur ordningsregler och disciplinära åtgärder används inom skolan. Myndigheten ska vidare med utgångspunkt i kartläggningen lämna förslag till åtgärder i syfte att uppnå en skolmiljö präglad av trygghet och studiero. Skolverket redovisade uppdraget den 15 oktober 2018. Skolverkets redovisning bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om kunskapsunderlag och konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk utbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska ta fram kunskapsunderlag och göra en konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk lärarutbildning utan lärarlegitimation för viss undervisning i skolan (bet. 2017/18:UbU19 s. 84 f.). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 17 och 18. 20. Rskr. 2017/18:222 Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet Skr. 2017/18:84, bet. 2017/18:UbU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 juni 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 21. Rskr. 2017/18:223 Samisk utbildning Skr. 2017/18:68, bet. 2017/18:UbU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 maj 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 22. Rskr. 2017/18:273 Forskning Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utredning om utvärdering av forskning och innovation*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag om ett system för utvärdering av statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation (bet. 2017/18:UbU17 s. 8 f.). Den 27 april 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning. Utredaren skulle bl.a. föreslå hur principer för uppföljning och bedömning av måluppfyllelse och resultat bör utformas (U 2017:05, dir. 2017:46). Regeringen beslutade den 1 november 2018 om förlängd tid för utredningen (dir. 2018:108). I februari 2019 lämnade utredaren betänkandet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2017/18:309 En gymnasieutbildning för alla Prop. 2017/18:183, bet. 2017/18:UbU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 maj 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 749). 24. Rskr. 2017/18:310 Samling för skolan Prop. 2017/18:182, bet. 2017/18:UbU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 608 och 609). 25. Rskr. 2017/18:331 Fler vägar till kunskap - en högskola för livslångt lärande Prop. 2017/18:204, bet. 2017/18:UbU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1086). 26. Rskr. 2017/18:332 Kompletterande bestämmelser om etisk granskning till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar Prop. 2017/18:193, bet. 2017/18:UbU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 respektive 14 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1091-1093). 27. Rskr. 2017/18:333 Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser Prop. 2017/18:195, bet. 2017/18:UbU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser: Den 31 maj 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1098). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om brister i tillämpningen av skollagens bestämmelser om de stödinsatser som behövs för att elever ska nå kunskapskraven*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av skolornas praktiska tillämpning av lagstiftningen samt ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen (bet. 2017/18:UbU10 s. 23 f.). Den 20 juli 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga och analysera brister i stödarbetet samt föreslå hur arbetet kan förbättras. Utredaren ska vidare vid behov föreslå nödvändiga författningsändringar (U 2017:07, dir. 2017:88). Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2019 (dir. 2018:58). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utvärdering av effekterna av garantin för tidiga stödinsatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att göra en utvärdering av effekterna av att införa den föreslagna lagstiftningen om en garanti för tidiga stödinsatser (bet. 2017/18:UbU10 s. 25 f.). Den 6 september 2018 gav regeringen Statens skolinspektion i uppdrag att, inom ramen för sitt kvalitetsgranskningsuppdrag, följa upp och utvärdera den garanti för tidiga stödinsatser som regeringen har föreslagit i propositionen Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser (prop. 2017/18:195). I utvärderingen ska myndigheten också analysera om och i så fall hur lärarnas administrativa arbete påverkas av garantin. Utvärderingen ska ha ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 28. Rskr. 2017/18:381 Myndighetskapital vid universitet och högskolor Skr. 2017/18:191, bet. 2017/18:UbU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 oktober 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 29. Rskr. 2017/18:429 Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program Prop. 2017/18:184, bet. 2017/18:UbU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 november 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 30. Rskr. 2017/18:430 Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas Prop. 2017/18:194, bet. 2017/18:UbU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1303 och 1304). 31. Rskr. 2017/18:431 Behandling av personuppgifter på utbildningsområdet Prop. 2017/18:218, bet. 2017/18:UbU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1351-1354). 32. Rskr. 2017/18:432 Riktade statsbidrag till skolan Skr. 2017/18:217, bet. 2017/18:UbU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 november 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Riksmötet 2018/19 33. Rskr. 2018/19:20 Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor (vilande grundlagsbeslut, m.m.) Utskottsinitiativ, bet. 2018/19:KU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 november 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1907). 34. Rskr. 2018/19:44 Behandling av personuppgifter för forskningsändamål Prop. 2017/18:298, bet. 2018/19:UbU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om behandling av personuppgifter för forskningsändamål: Den 29 november respektive 6 december 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1998-2002). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om likställa villkoren för offentliga och privata forskningsutförare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se över möjligheterna att återkomma med förslag på en lagstiftning som likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att bedriva forskning som inbegriper personuppgifter på rättslig grund (bet. 2018/19:UbU5 s. 28 f.). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 35. Rskr. 2018/19:45 En strategi för svensk rymdverksamhet Skr. 2017/18:259, bet. 2018/19:UbU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering och uppföljning av strategin för svensk rymdverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen kontinuerligt ska utvärdera de långsiktiga strategiska målen i strategin för svensk rymdverksamhet och regelbundet återrapportera till riksdagen (bet. 2018/19:UbU3 s. 17 f.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2019. Punkten är inte slutbehandlad. 36. Rskr. 2018/19:46 En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön Skr. 2017/18:262, bet. 2018/19:UbU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 december 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 37. Rskr. 2018/19:67 Höständringsbudget för 2018 Prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag: Den 18 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Centrala studiestödsnämnden. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018-2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Raw Materials på högst 1 200 000 kronor, EIT Digital på högst 400 000 kronor och KIC Innoenergy SE på högst 700 000 kronor: Den 18 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om godkännande av ändrade beställningsbemyndiganden Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 miljarder kronor 2019-2034: Den 18 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Rymdstyrelsen. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 38. Rskr. 2018/19:95 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17 a) Anslagen för 2019 Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet anger, anslagen för 2019 inom utgiftsområde 17 enligt utskottets förslag i bilaga 4: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken, 14:1 Bidrag till folkbildningen, 14:2 Bidrag till tolkutbildning, 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen och 14:4 Särskilt utbildningsstöd. Samma dag beslutade regeringen riktlinjer för 2019 för Folkbildningsrådet i fråga om användningen av anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen och 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen samt för studieförbundet SISU Idrottsutbildarna i fråga om användningen av anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen och 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet och 14:2 Bidrag till tolkutbildning. Punkten är slutbehandlad. 39. Rskr. 2018/19:104 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 a) Anslagen för 2019 Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor utskottet anger, anslagen för 2019 inom utgiftsområde 16 enligt utskottets förslag i bilaga 4: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 1. under 2019 utan vederlag besluta om överlåtelse av tillgångar som används i verksamheten för toxikologiska vetenskaper vid Karolinska institutet till RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE AB): Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Karolinska institutet. 2. under 2019 för anslaget 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om kapitaltillskott till holdingbolag knutet till Malmö universitet på högst 8 500 000 kronor: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget. 3. under 2019 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag på högst 700 000 000 kronor till European Spallation Sourc ERIC (ESS): Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Vetenskapsrådet. 4. under 2019 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemskap i följande konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, s.k. Eric-konsortier: European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-Bioimaging-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, Aerosols, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Marine Biological Resource Center (EMBRC-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor och European Solar Telescope (EST-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 6 000 000 kronor, under 2019 besluta om finansiering av de årliga medlemsavgifterna i följande konsortier: Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Social Survey (ESS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Joint Institute for VLBI in Europe (JIVE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor och Integrated Carbon Observation System (ICOS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 7 750 000 kronor per år: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Vetenskapsrådet. 5. under 2019 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemskap i det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem med en medlemsavgift på högst 25 000 000 kronor: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Vetenskapsrådet. 6. under 2019 för anslaget 3:12 Särskilda utgifter för forskningsändamål besluta om kapitaltillskott på högst 11 000 000 kronor till holdingbolag knutna till universitet för finansiering av idébanksmedel: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget. 7. under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som framgår av utskottets förslag i bilaga 5: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan, 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m., 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal, 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning, 1:16 Fler anställda i lågstadiet, 1:18 Praktiknära skolforskning, 1:19 Bidrag till lärarlöner, 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer, 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet samt 4:1 Internationella program. c) Obligatorisk förskola med språkutveckling* Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en utredning för att undersöka hur en obligatorisk förskola med språkutveckling kan införas (bet. 2018/19:UbU1 s. 43). d) Tioårig grundskola* Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag (bet. 2018/19:UbU1 s. 44). Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 c) och d). 40. Rskr. 2018/19:105 Utgiftsområde 15 Studiestöd Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 15 a) Anslagen för 2019 Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor utskottet anger, anslagen för 2019 inom utgiftsområde 15 enligt utskottets förslag i bilaga 4: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 1. under 2019 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 228 700 000 000 kronor: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Centrala studiestödsnämnden. 2. under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst det belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål. Punkten är slutbehandlad. 2.8 Miljö- och energidepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:223 Sveriges hantering av utsläppsrätter Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16), bet. 2009/10:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (M 10), 2011/12:75 (M 2), 2012/13:75 (M 2), 2013/14:75 (M 1), 2014/15:75 (M 2), 2015/16:75 (M 2), 2016/17:75 (M 1) och 2017/18:75 (M 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Hanteringen av utsläppsrätter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om hantering och redovisning av överskottet av utsläppsrätter (bet. 2009/10:MJU21 s. 11). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Regeringen redovisade även sin bedömning att ett värde för överskottet inte kan beräknas. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Den tilldelade mängden utsläppsutrymme utgjorde huvuddelen av Sveriges innehav av utsläppsrätter. Vid avräkningen och redovisningen av Sveriges åtagande till FN av första åtagandeperioden annullerades det överskott av tilldelad mängd utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla åtagandet i enlighet med riksdagens bemyndigande. I propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Energimyndigheten att genomföra de förslag i proposition 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015. Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96-97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndigheten att genomföra annulleringen av Sveriges resterande innehav av Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyndigheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017. Regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013-2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats till och med år 2016. Energimyndigheten redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats till och med år 2016 var genomfört. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 2. Rskr. 2011/12:99 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård m.m. Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (M 21), 2012/13:75 (M 9), 2013/14:75 (M 6), 2014/15:75 (M 6), 2015/16:75 (M 4), 2016/17:75 (M 3) och 2017/18:75 (M 2). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om uppföljning av biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft: Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna, den s.k. energiöverenskommelsen. Den 12 april 2018 överlämnade regeringen propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243) till riksdagen. Förslagen i propositionen antogs av riksdagen den 13 juni 2018 (rskr. 2017/18:383, bet. 2017/18:CU31). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 3. Rskr. 2012/13:120 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (M 20), 2013/14:75 (M 8), 2014/15:75 (M 7), 2015/16:75 (M 5), 2016/17:75 (M 4) och 2017/18:75 (M 3). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård: Biologisk mångfald i rinnande vatten: Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna, den s.k. energiöverenskommelsen. Den 12 april 2018 överlämnade regeringen propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243) till riksdagen. Förslagen i propositionen antogs av riksdagen den 13 juni 2018 (rskr. 2017/18:383, bet. 2017/18:CU31). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 4. Rskr. 2013/14:122 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (M 17), 2014/15:75 (M 9), 2015/16:75 (M 7), 2016/17:75 (M 6) och 2017/18:75 (M 5). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård: Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft: Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna, den s.k. energiöverenskommelsen. Den 12 april 2018 överlämnade regeringen propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243) till riksdagen. Förslagen i propositionen antogs av riksdagen den 13 juni 2018 (rskr. 2017/18:383, bet. 2017/18:CU31). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 5. Rskr. 2014/15:182 Naturvård och biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 12), 2016/17:75 (M 8) och 2017/18:75 (M 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om naturvårdsdirektiven*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen inom EU bör verka för att förändra art- och habitatdirektivet så att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige (2014/15:MJU12 s. 18 f.). EU-kommissionen presenterade i mars 2016 en färdplan för genomförande av EU-strategin för biologisk mångfald till 2020. Färdplanen innehåller aktiviteter för att stärka genomförandet av direktiven, i enlighet med strategins mål 1. Aktiviteterna diskuterades informellt mellan EU-kommissionen och medlemsstaterna i samordningsgruppen för biologisk mångfald och natur. Sverige upprepade där den ståndpunkt som togs fram i samband med Miljörådsmötet den 16 december 2015, att det bl.a. är viktigt att skapa förankring och acceptans i lokalsamhället för naturresursernas förvaltning. Regeringen redovisade den 26 januari 2017 bedömningen att det inte är möjligt att från svensk sida göra mer nu för att ändra direktivets klassificering av hotade arter. Regeringen redovisade tillkännagivandet som slutbehandlat (prop. 2016/17:96). I sin behandling av propositionen anförde miljö- och jordbruksutskottet att det kan konstateras att EU-kommissionen i sin utvärdering av naturvårdsdirektiven dragit slutsatsen att direktiven fortfarande är mycket relevanta och ändamålsenliga och att kommissionen samtidigt drar slutsatsen att genomförandet av direktiven behöver förbättras i medlemsstaterna i nära samarbete med lokala myndigheter och med olika aktörer i medlemsstaterna. Utskottet konstaterade att det från svensk sida inte är möjligt att göra mer nu för att ändra direktivens klassificering av hotade arter (bet. 2016/17:MJU16). Med anledning av regeringens redovisning av åtgärder under 2016 (skr. 2016/17:75) yttrade miljö- och jordbruksutskottet (bet. 2016/17:KU21) att det är angeläget att riksdagens skrivelser behandlas med den skyndsamhet som krävs och att de handläggs samvetsgrant, att det inte är tillfredsställande att regeringen har avslutat tillkännagivandet om naturvårdsdirektiven, att det är viktigt med en mer decentraliserad viltförvaltning från europeisk nivå till nationell nivå och från nationell nivå till regional nivå, att det är mycket angeläget att regeringen fortsätter att verka på EU-nivå utifrån utskottets intentioner med tillkännagivandet och att utskottet mot bakgrund av regeringens redovisning anser att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat. Regeringen verkar för att decentralisera genomförandet av direktiven i enlighet med riksdagens intentioner. En handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet presenterades av EU-kommissionen i april 2017. Handlingsplanen syftar till att förbättra genomförandet av naturvårdsdirektiven, göra dem mer samstämmiga med socioekonomiska mål och förstärka samarbetet med nationella, regionala och lokala myndigheter, berörda parter och enskilda personer. Inför miljörådet den 19 juni 2017 var det överläggning om regeringens ståndpunkt i miljö- och jordbruksutskottet. Vid överläggningen reviderades ståndpunkten så att det framgår att handlingsplanen ytterligare ska stärka decentraliseringen av genomförandet från europeisk till nationell och regional nivå och att skyddet av värdefulla miljöer och arter i EU bör anpassas efter de olika nationella förutsättningarna genom ökad förankring och acceptans i lokalsamhällen. EU-nämnden gav sitt stöd till ståndpunkten (EU-nämndens uppteckningar 2016/17:43). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förstärka viltförvaltningsdelegationerna (2014/15:MJU12 s. 29 f.). Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla delegater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer (SFS 166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Miljö- och jordbruksutskottet har dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) anfört att det inte delar regeringens bedömning. Utskottet anser att det bör göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt och om möjligt förstärka deras befogenheter. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter därför inom Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om översyn av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att strandskyddet görs mer ändamålsenligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen (2014/15:MJU12 s. 60 f.). Det har under senare år gjorts ett flertal ändringar i strandskyddslagstiftningen i syfte att skapa ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling, särskilt av landsbygden, samtidigt som ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras. 2009 års ändring med bl.a. nya regler om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen - de s.k. LIS-reglerna - innebar att möjligheterna till dispens och upphävande av strandskyddet i syfte att underlätta landsbygdsutvecklingen utökades. Vidare ändrades beslutsrätten så att den i större utsträckning flyttades till kommunerna. 2014 tillkom dessutom en regel som gör det lättare att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Regeringen har velat avvakta resultatet av dessa ändringar innan eventuella ytterligare förändringar görs. Naturvårdsverket och Boverket redovisade i september 2013 en utvärdering av 2009 års ändringar av strandskyddsreglerna. Myndigheterna anförde bl.a. att det var för tidigt att avgöra om den s.k. LIS-reformen hade lett till landsbygdsutveckling. Regeringen beslutade den 23 mars 2017 (M2017/00778/Nm) att uppdra åt Naturvårdsverket att se över reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge i miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900). Regeringen redovisade detta i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 66). Naturvårdsverket redovisade uppdraget till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) den 28 augusti 2017 (M2017/02054/Nm) och föreslog då vissa förändringar i LIS-reglerna. Naturvårdsverkets redovisning innebär att systemet med LIS-områden utvecklas så att avgränsningen inte längre ska behöva vara "begränsad", de ska kunna införas i närheten av mindre tätorter, kraven sänks på att en åtgärd ska bidra till landsbygdsutvecklingen för att dispens ska kunna ges och de särskilda skälen för dispens från strandskyddet breddas. LIS-områden ska dock även i fortsättningen pekas ut i kommunernas översiktsplaner. Regeringen remitterade Naturvårdsverkets redovisning den 8 augusti 2018. Inom ramen för denna remittering gav regeringen även remissinstanserna möjlighet att inkomma med kompletterande förslag till åtgärder, t.ex. författningsändringar, när det gäller att utöka möjligheterna att bygga permanentbostäder för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i områden med god tillgång till stränder samtidigt som de värden som strandskyddet syftar till inte äventyras. Naturvårdsverkets redovisning bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 10 och 23. Riksmötet 2015/16 6. Rskr. 2015/16:50 Militära frågor Motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015, bet. 2015/16:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 21), 2016/17:75 (M 9) och 2017/18:75 (M 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om miljöprövning av övnings- och skjutfält*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att beslutsprocesserna för miljöprövningen av övnings- och skjutfält behöver ses över i syfte att förkorta handläggningstiderna så att Försvarsmaktens möjligheter till övning inte allvarligt försvåras (2015/16:FöU3 s. 10). Regelverket avseende miljöprövning har de senaste åren reformerats vid flera tillfällen i syfte att förenkla och förkorta prövningen. Utgångspunkten för Miljö- och energidepartementets handläggning av överklagandeärenden är att den ska ske snabbt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts, vilket bl.a. innebär att åldersprincipen är den grundläggande utgångspunkten för departementets handläggning, dvs. det äldsta ärendet har högst prioritet. Vid miljöprövningen av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält ställs viktiga samhällsintressen mot varandra vilket kräver en ingående prövning ur både rättslig och politisk synpunkt. Regeringen har efter riksdagens tillkännagivande den 17 december 2015 genom slutliga beslut avgjort sju ärenden under 2015, fyra ärenden under 2016 och två ärenden under 2017 där Försvarsmakten ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för övnings- och skjutfält. För närvarande handlägger Regeringskansliet ytterligare fyra ärenden som avser övnings- och skjutfält och som omfattas av riksdagens tillkännagivande. Av dessa inkom ett under 2012, ett under 2013, ett under 2014 och ett under 2015. Handläggningen av ärendena har hög prioritet. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2015/16:103 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 26), 2016/17:75 (M 10) och 2017/18:75 (M 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som miljö- och jordbruksutskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (2015/16:MJU1 s. 11 f.). Ingen övergödning: I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Internationellt togs ett viktigt beslut i juli 2017 inom IMO (International Maritime Organization) som kommer att innebära ökad kväverening på nya fartyg från och med 2021. Det kommer att innebära betydande minskning av kvävedeposition på Östersjön. Vattendelegationerna vid de länsstyrelser som är vattenmyndigheter har beslutat om åtgärdsprogram för 2016-2021. Arbetet med att genomföra programmen pågår på berörda myndigheter. Vidare ges arbetet med att stärka insatser på lokal nivå hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen har också reviderat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. Regeringen beslutade i maj 2017 att tillsätta en utredning om hållbara vattentjänster som ska föreslå åtgärder som ökar åtgärdstakten för små avlopp, se över ansvarsreglerna för vatten och avlopp samt föreslå vilken myndighet som ska vägleda tillsyn. Utredningen redovisades den 31 maj 2018. Utredningen har remitterats. Regeringen har vidare tillsatt en utredning som ska föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (M 2018:02). Utredaren ska föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen ska redovisas den 28 februari 2020. Vidare har arbetet med indikatorer utvecklats för att göra redovisningen i budgetpropositionen tydligare och för att kunna följa den långsiktiga utvecklingen. Punkten är slutbehandlad i denna del. Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft: Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna, den s.k. energiöverenskommelsen. Den 12 april 2018 överlämnade regeringen propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243) till riksdagen. Förslagen i propositionen antogs av riksdagen den 13 juni 2018 (rskr. 2017/18:383, bet. 2017/18:CU31). Punkten är slutbehandlad i denna del. 8. Rskr. 2015/16:162 Riksrevisionens rapport om tillsyn över transporter av farligt avfall m.m. Skr. 2015/16:45, bet. 2015/16:MJU7 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 13) och 2017/18:75 (M 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om insamlingsansvar för förpackningar m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att ansvaret för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar även fortsatt ska ligga på producenterna (2015/16:MJU7 s. 18 f.). Regeringens ambition har varit att kommunalisera insamlingssystemet för att göra det enklare för medborgarna och öka återvinningen. Regeringen gav därför en utredare (M 2015:A) i uppdrag att föreslå hur det fysiska ansvaret för insamlingen av förpackningsavfall och returpapper från hushållen kan överföras från producenterna till kommunerna. Utredaren har i sitt underlag till regeringen (M2016/00921/Ke) tydligt redovisat att en sådan överföring inte kan ske på ett effektivt sätt utan lagändringar. Regeringen har därför tagit initiativ till en dialog med riksdagen och aktörerna på området för att gemensamt finna en helhetslösning. Miljöministern fick i juni 2017 ett förhandlingsmandat för att påbörja diskussioner med riksdagspartierna. Under september inleddes förhandlingar med flera riksdagspartier för att finna en gemensam långsiktig inriktning för avfallsområdet. Förhandlingarna avbröts i januari 2018. I mars 2018 skickades en promemoria, Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper - utveckling av producentansvaren, på remiss. Regeringen har i skrivelsen Strategi för Levande städer - politik för en hållbar stadsutveckling (skr. 2017/18:230) gett riksdagen viss information om regeringens intentioner på området. Den 28 juni 2018 beslutade regeringen om nya förordningar om producentansvar för förpackningar (SFS 1462) respektive returpapper (SFS 1463). Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2015/16:191 Hushållningen med mark- och vattenområden Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:CU13 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 14) och 2017/18:75 (M 10). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om vattenverksamheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på ett regelverk om tillståndsprocesser för vattenverksamheter som är flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter (bet. 2015/16:CU3 s. 26 f.). Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning med syfte att se över lagstiftningen gällande vattenverksamheter. Utredningen fick förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:29 och dir. 2013:37). Utredningen överlämnade den 10 januari 2013 sitt delbetänkande avseende 4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89). Den 1 oktober 2013 överlämnade utredningen det andra delbetänkandet Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Den 4 juni 2014 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35). Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna, den s.k. energiöverenskommelsen. Den 12 april 2018 överlämnade regeringen propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243) till riksdagen. Förslagen i propositionen antogs av riksdagen den 13 juni 2018 (rskr. 2017/18:383, bet. 2017/18:CU31). Punkten är slutbehandlad. 10. Rskr. 2015/16:209 Vattenvård Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:MJU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 16) och 2017/18:75 (M 11). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 9 om vattendirektivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om åtgärderna för att uppnå vattendirektivets mål (2015/16:MJU14 s. 24 f.). Regeringen har slutfört prövning av åtgärdsprogrammen inom vattendirektivet. Regeringens beslut fattades den 6 oktober 2016. Av beslutet framgår vikten av att beslutade åtgärder ska kunna genomföras kostnadseffektivt. Regeringen har lyft fram att avvägning mellan olika samhällsintressen utgör en viktig del i bedömningen av hur åtgärder bör fördelas mellan olika typer av verksamheter, både utifrån deras påverkan på vattenmiljön och i förhållande till vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva. Regeringen specificerade de åtgärder som var riktade till Jordbruksverket i en bilaga till beslutet. För att bidra till ett konkurrenskraftigt jordbruk betonade regeringen vikten av att åtgärderna ska ske inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet 2014-2020. Gemensamt för samtliga åtgärder är att de ska bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten ska uppfyllas. I beslutet efterfrågade regeringen komplettering av konsekvensanalysen och betonade att det inför beslut om åtgärder är av största vikt att det finns en grundlig och heltäckande redovisning av konsekvenserna av respektive åtgärd från såväl allmän som enskild synpunkt. Regeringen lyfte även fram behovet av avvägning mellan nyttor och kostnader. Vattenmyndigheterna har reviderat och under december 2016 fastställt åtgärdsprogrammen. Arbetet med att genomföra dem pågår. I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Miljö- och jordbruksutskottet har dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) anfört att det inte delar regeringens bedömning då regeringen bl.a. aviserat att den avsåg återkomma med en proposition om prövning av vattenverksamheter. Under sommaren 2016 träffades en bred politisk överenskommelse om energifrågorna, den s.k. energiöverenskommelsen. Den 12 april 2018 överlämnade regeringen propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243) till riksdagen. Förslagen i propositionen antogs av riksdagen den 13 juni 2018 (rskr. 2017/18:383, bet. 2017/18:CU31). I december 2018 beslutades ändringar bl.a. i förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m., förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken samt förordningen (2017:966) om miljöbedömningsförordningen till följd av propositionen, se SFS 2102-2119. Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2016/17 11. Rskr. 2016/17:116 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 31) och 2017/18:75 (M 12). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (2016/17:MJU1 s. 14). Regeringen fortsätter arbetet med att vidareutveckla och förbättra resultatredovisningen till riksdagen, där dialogen med utskottet utgör en viktig del. Regeringen har under 2016 gett Naturvårdsverket och de andra målansvariga myndigheterna i uppdrag (M2016/01592/Mm) att föreslå ett begränsat antal kostnadseffektiva indikatorer som ger en heltäckande bild av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen och generationsmålet, samtidigt som Agenda 2030 beaktas. Uppdraget redovisades till regeringen i mars 2017. En majoritet av de nya indikatorerna kan följas upp varje år. I framtida redovisningar kommer redovisningen att göras bl.a. utifrån dessa indikatorer som skapar förutsättningar för att presentera tidsserier som speglar utvecklingen. Indikatorerna kan komma att modifieras. I budgetpropositionen för 2018 har regeringen förbättrat resultatredovisningen och så långt som möjligt tillgodosett riksdagens önskemål. Regeringen har arbetat för att redovisningen bättre ska fokusera på resultat av insatser samt för att i ökad utsträckning redovisa hur tidigare års anslagsförstärkningar har använts. Denna information lämnas också i budgetpropositionen (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 24). I budgetpropositionerna, från och med prop. 2017/18:1, är resultatredovisningen numera utvecklad med de nya indikatorerna. Utskottet har noterat att det till skillnad från tidigare år saknas en samlad översikt när det gäller miljötillståndet för samtliga miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålens tillstånd följs inte upp årligen eftersom förändringarna i miljön tar mycket lång tid. Tillståndet mäts vart fjärde år i rapporten om fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen som tas fram av berörda myndigheter. Regeringen kan trots detta fortsättningsvis redovisa en översiktlig redovisning av miljötillståndet för miljökvalitetsmålen i resultatredovisningen årligen. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 25-26) har regeringen visat en översikt över tillståndet i miljön för samtliga miljökvalitetsmål. Texten ger också en samlad bedömning av hur arbetet mot att nå miljökvalitetsmålen fortgår. Punkten är slutbehandlad i denna del. På klimatområdet anser regeringen att en regelbunden uppföljning kan bidra till tydlighet, kontinuitet och långsiktighet i klimatpolitiken. Inom Regeringskansliet pågår ett ständigt kvalitetssäkringsarbete där utvärderingar av tidigare reformer är ett viktigt underlag. Regeringen uppdrog den 18 december 2014 (dir. 2014:165) åt Miljömålsberedningen (M 2010:04) att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning. Miljömålsberedningen lämnade i mars 2016 ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21). I delbetänkandet föreslår beredningen bland annat ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpolitiken, med klimatårsredovisningar och klimathandlingsplaner. Dessa kommer att utgöra ett oundgängligt underlag för regeringens redovisning av såväl uppnådda resultat som den långsiktiga utvecklingen gentemot riksdagen. Regeringen har remitterat Miljömålsberedningens delbetänkande. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om att överlämna propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146) till riksdagen. Propositionen inkluderade förslagen på en klimatlag. Riksdagen antog regeringens förslag den 15 juni 2017 (bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Från och med 2019 års budgetproposition kommer regeringen presentera en årlig klimatredovisning. En klimatpolitisk handlingsplan ska presenteras vart fjärde år och lämnas till riksdagen senast året efter det att ordinarie val till riksdagen har hållits. I samband med budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 20 Bilaga Klimatredovisning) presenterade regeringen en första klimatredovisning i enlighet med bestämmelserna i klimatlagen. Punkten är slutbehandlad i denna del. I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Internationellt togs ett viktigt beslut i juli 2017 inom IMO (International Maritime Organization) som kommer att innebära ökad kväverening på nya fartyg från och med 2021. Det kommer att innebära betydande minskning av kvävedeposition på Östersjön. Vattendelegationerna vid de länsstyrelser som är vattenmyndigheter har beslutat om åtgärdsprogram för 2016-2021. Arbetet med att genomföra programmen pågår på berörda myndigheter. Vidare ges arbetet med att stärka insatser på lokal nivå hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen har också reviderat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. Regeringen beslutade i maj 2017 att tillsätta en utredning om hållbara vattentjänster (M 2017:02) som ska föreslå åtgärder som ökar åtgärdstakten för små avlopp, se över ansvarsreglerna för vatten och avlopp samt föreslå vilken myndighet som ska vägleda tillsyn. Utredningen redovisades den 31 maj 2018. Utredningen har remitterats. Regeringen har vidare tillsatt en utredning som ska föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (M 2018:02). Utredaren ska föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen ska redovisas den 28 februari 2020. Vidare har arbetet med indikatorer utvecklats för att göra redovisningen i budgetpropositionen tydligare och för att kunna följa den långsiktiga utvecklingen. Punkten är slutbehandlad i denna del. När det gäller regeringens anslagsförslag kan det konstateras att resultat från anslagsökningar inom vissa områden tar längre tid då det ofta handlar om långsiktiga förändringar. Det är därför svårt att redovisa resultat inom alla områden eftersom insatser inte gett resultat ännu. Regeringen avser att i kommande års budgetpropositioner redovisa för de anslagsförstärkningar som genomförts och i möjligaste mån visa på vilka effekter och resultat som uppnåtts. I budgetpropositionen för 2018 har regeringen så långt som möjligt tillgodosett riksdagens önskemål och arbetat för att redovisningen bättre ska fokusera på resultat av insatser samt för att i ökad utsträckning redovisa hur tidigare års anslagsförstärkningar har använts. Denna information lämnas också i budgetpropositionen (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 24). Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 24) redovisat tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad i denna del. Punkt 5 om annullering av förvärvade utsläppsrätter från 2008-2012: Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). I propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Energimyndigheten att genomföra de förslag i propositionen 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015. Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96-97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndigheten att genomföra annulleringen av Sveriges resterande innehav av Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyndigheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017. Regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013-2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen av de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2013-2016. Energimyndigheten redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget var genomfört. Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2016/17:153 Giftfri vardag Skr. 2015/16:169 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om hantering av grupper av kemiska ämnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om hantering av grupper av kemiska ämnen (2016/17:MJU7 s. 32). Inom ramen för regeringens uppdrag om en handlingsplan för en giftfri vardag presenterade Kemikalieinspektionen i juli 2016 en strategi för att minska användningen av gruppen högfluorerade ämnen, s.k. PFAS, som omfattar ca 3 000 ämnen. Strategin har bl.a. lett till att Sverige tillsammans med Tyskland för närvarande arbetar på ett förslag till begränsning av PFAS under Reach. Förslaget till begränsning gäller all användning och omfattar ca 200-400 ämnen inom PFAS-gruppen och överlämnades till EU:s kemikaliemyndighet ECHA i mitten av juli 2017. Ett annat exempel på begränsning av en stor grupp av PFAS-ämnen där Sverige varit delaktig är EU:s beslut 2016 att begränsa PFOA och ämnen som bryts ned till PFOA. Kemikalieinspektionen har vidare 2016 presenterat förslag på nationell begränsning för brandskum som innehåller PFAS och förslaget bereds inom Regeringskansliet. Det är önskvärt att EU-lagstiftningens processer för hantering av grupper av ämnen förenklas och att metoder för bedömning tas fram. Det finns inga formella hinder för att hantera ämnen gruppvis, men det har i praktiken visat sig vara svårt. Sverige arbetar inom EU för att få till en bättre tillämpning, t.ex. genom det arbete med PFAS respektive PFOA som beskrivs ovan. Användningen av kemiska växtskyddsmedel i privata trädgårdar är utbredd och kan innebära risker både för människors hälsa och miljön. Regeringen vill minska dessa risker och har målsättningen att förbjuda privat användning av kemiska växtskyddsmedel. Kemikalieinspektionens rapport om begränsning av icke yrkesmässig användning av kemiska växtskyddsmedel i Sverige har remitterats och vidare beredning pågår inom Regeringskansliet. Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inlett ett arbete med att ta fram en vägledning för riskbedömning av kombinationseffekter från exponering för olika kemiska ämnen. Kemikalieinspektionen har under 2017 uppdaterat en promemoria "Gruppering av kemiska ämnen inom Reach och CLP". Projektet genomfördes i huvudsak under 2016 som ett led i Kemikalieinspektionens egna åtaganden inom ramen för Miljömålsrådet. Kemikalieinspektionen överlämnade den 31 augusti 2017 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) en redovisning av ett regeringsuppdrag om bisfenoler - en kartläggning och analys, som en delrapport inom Handlingsplanen för en giftfri vardag (M2017/02094/Ke). Inom ramen för arbetet med uppdraget om bisfenoler har myndigheten utvecklat en ny metod för att ur ett mycket stort antal ämnen kunna få fram de mest relevanta. Metoden bygger på QSAR, som i sin tur bygger på att vissa delar av en molekyl (vissa strukturelement) kan kopplas ihop med vissa inneboende egenskaper. Metoden är en viktig del i arbetet med att lättare kunna hantera stora grupper av liknande ämnen och hitta dem som har liknande farliga egenskaper. Kemikalieinspektionen har därutöver lämnat in förslag till användningsbegränsning för "C9-C14 PFCA:s (inkl. deras relaterade ämnen)" till Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Förslaget omfattar flera hundra ämnen som på detta sätt hanteras i grupp. Förslaget kommer nu att granskas av Echas två vetenskapliga kommittéer, dels den för riskbedömning och dels den för socioekonomisk analys. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (2017/18:1 utg.omr. 20 s. 49) gett riksdagen viss information om utvecklingen på området. Regeringen anser att det behövs ett system som tar hänsyn till att kemiska ämnen kan förvärra varandras farliga effekter, så kallade kombinationseffekter eller cocktaileffekter. Regeringen har därför tillsatt en utredning om detta (regeringsbeslut den 29 mars 2018, dir. 2018:25) som ska ta ett helhetsgrepp om risker med grupper och kombinationer av kemiska ämnen. Uppdraget ska redovisas senast den 29 september 2019. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2016/17:180 Naturvård och områdesskydd Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om reformering av strandskyddet (2016/17:MJU9 s. 23 f.). Det har under senare år gjorts ett flertal ändringar i strandskyddslagstiftningen i syfte att skapa ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling, särskilt av landsbygden, samtidigt som ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras. 2009 års ändring med bl.a. nya regler om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen - de s.k. LIS-reglerna - innebar att möjligheterna till dispens och upphävande av strandskyddet i syfte att underlätta landsbygdsutvecklingen utökades. Vidare ändrades beslutsrätten så att den i större utsträckning flyttades till kommunerna. 2014 tillkom dessutom en regel som gör det lättare att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Regeringen har velat avvakta resultatet av dessa ändringar innan eventuella ytterligare förändringar görs. Naturvårdsverket och Boverket redovisade i september 2013 en utvär-dering av 2009 års ändringar av strandskyddsreglerna. Myndigheterna anförde bl.a. att det var för tidigt att avgöra om den s.k. LIS-reformen hade lett till landsbygdsutveckling. Regeringen beslutade den 23 mars 2017 (M2017/00778/Nm) att uppdra åt Naturvårdsverket att se över reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge i miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900). Naturvårdsverket redovisade uppdraget till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) den 28 augusti 2017 (M2017/02054/Nm) och föreslog då vissa förändringar i LIS-reglerna. Naturvårdsverkets redovisning innebär att systemet med LIS-områden utvecklas så att avgränsningen inte längre ska behöva vara "begränsad", de ska kunna införas i närheten av mindre tätorter, kraven sänks på att en åtgärd ska bidra till landsbygdsutvecklingen för att dispens ska kunna ges och de särskilda skälen för dispens från strandskyddet breddas. LIS-områden ska dock även i fortsättningen pekas ut i kommunernas översiktsplaner. Regeringen har den 8 augusti 2018 remitterat Naturvårdsverkets redovisning. Inom ramen för denna remittering gav regeringen även remissinstanserna möjlighet att inkomma med kompletterande förslag till åtgärder (t.ex. författningsändringar) när det gäller att utöka möjligheterna att bygga permanentbostäder för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i områden med god tillgång till stränder samtidigt som de värden som strandskyddet syftar till inte äventyras. Naturvårdsverkets redovisning bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2016/17:289 Övergripande miljöfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade och förkortade tillståndsprocesser (2016/17:MJU22 s. 16). Den av Regeringskansliet tillsatta utredningen som behandlar de aktuella frågorna (M2018/00234/Me) har redovisats till Regeringskansliet (Ds 2018:38). Slutsatserna och förslagen i utredningen bereds inom Regeringskansliet. Naturvårdsverket har i september 2017, med anledning av uppdrag i regleringsbrev för 2017, redovisat förslag till modell för att årligen upprätta och redovisa statistik om miljötillståndsprövningar. Länsstyrelserna och Domstolsverket har därefter i februari respektive mars 2018 redovisat kompletterande uppdrag i regleringsbrev för 2018 om hur de kan bidra till en sammanhållen statistikredovisning avseende miljöprövning. Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2016/17:332 Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring Skr. 2016/17:148, bet. 2016/17:NU21 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samhällsekonomiska analyser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att utreda behovet av att en fristående aktör parallellt med Svenska kraftnät genomför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar (2016/17:NU21 s. 20 f.). Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att identifiera vilka typer av effekter som bör analyseras och kvantifieras inom ramen för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar inför beslut om investeringar i transmissionskapacitet i stamnätet för el. Energimarknadsinspektionen ska också utreda och föreslå riktlinjer för kvantifiering av dessa effekter. I uppdraget ingår att utreda behovet av att en fristående aktör utför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar som ett komplement till de samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar som Svenska kraftnät i dag ansvarar för (M2017/01727/Ee och M2017/01665/Ee [delvis]). Energimarknadsinspektionen redovisade sitt uppdrag den 13 april 2018. Regeringen har redovisat sin bedömning med anledning av riksdagens tillkännagivande i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 21 s. 24). Regeringen ansåg punkten vara slutbehandlad i samband med detta. När det gäller denna punkt har riksdagen uttalat att man inte delar regeringens tidigare bedömning om att tillkännagivandet är slutbehandlat. Skälen till detta är att regeringen har redovisat tillkännagivandet som slutbehandlat dels innan Energimarknadsinspektionens utredning var klar, dels innan regeringen återkommit till riksdagen med resultatet av denna utredning (bet. 2017/18:KU21 s. 31, rskr. 2017/18:325). Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att identifiera vilka typer av effekter som bör analyseras och kvantifieras inom ramen för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar inför beslut om investeringar i transmissionskapacitet i stamnätet för el. Energimarknadsinspektionen skulle också utreda och föreslå riktlinjer för kvantifiering av dessa effekter. Energimarknadsinspektionen redovisade sitt uppdrag i rapporten Samhällsekonomiska analyser vid investeringar i stamnätet för el (Ei R2018:06). I rapporten föreslår Energimarknadsinspektionen att nätkoncession för stamledning endast får meddelas om anläggningen är samhällsekonomiskt lönsam (M2018/01132/Ee). Vidare föreslår inspektionen att en lönsamhetsbedömning ska ingå i en ansökan om nätkoncession och att denna bedömning ska vara granskad av en fristående aktör. Rapporten är remitterad och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om återkommande effektanalyser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att göra långsiktiga analyser av effektsituationen där såväl Sveriges som de närmaste grannländernas situation beaktas (2016/17:NU21 s. 21 f.). Regeringen har i Svenska kraftnäts regleringsbrev för 2018 lagt in ett krav om att den rapportering angående kraftbalansen som följer av Svenska kraftnäts instruktion även ska inkludera en bedömning av förutsättningarna att långsiktigt upprätthålla kraftbalansen. Regeringen beslutade den 28 juni 2018 (SFS 1431) också om att komplettera uppdrag om kraftbalansen som Svenska kraftnät har enligt sin instruktion (2007:1119) med att även inkludera en bedömning av förutsättningarna att långsiktigt upprätthålla kraftbalansen. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 augusti 2018. Regeringen har redovisat sin bedömning med anledning av riksdagens tillkännagivande i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 21 s. 24). Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. Riksmötet 2017/18 16. Rskr. 2017/18:20 Miljöbedömningar Prop. 2016/17:200, bet. 2017/18:MJU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det svenska regelverket för vilka verksamheter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåverkan ska anpassas till MKB-direktivets bestämmelser i direktivets lydelse enligt ändringsdirektivet (bet. 2017/18:MJU5 s. 29 f.). Naturvårdsverket har under 2017 haft i uppdrag av regeringen att se över förteckningen över verksamheter och åtgärder som enligt vad regeringen har föreskrivit ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Naturvårdsverket redovisade uppdraget den 14 december 2017 (M2017/03195/R). Naturvårdsverket har i sitt arbete haft som utgångspunkt att det inte ska ställas mer långtgående krav på verksamhetsutövare än vad som följer av MKB-direktivet, om det inte är motiverat för att uppnå ett tillräckligt miljöskydd och vidare att ett önskvärt resultat är att regelverket ska vara enkelt att tillämpa. Naturvårdsverkets redovisning har remitterats. Remisstiden löpte ut den 26 oktober 2018. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. De frågor som riksdagen tar upp kommer att behandlas inom ramen för det ärendet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om utvärdering av den nya lagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om utvärdering av den nya lagstiftningen (bet. 2017/18:MJU5 s. 34 f.). En utvärdering bör göras när den nya lagstiftningen hunnit vara i kraft i så lång tid att en utvärdering blir meningsfull. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 5. 17. Rskr. 2017/18:31 Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet - ILUC Prop. 2016/17:217, bet. 2017/18:MJU6 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 35). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om analys av konsekvenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför dels om analys av konsekvenser av nya regler för biodrivmedel, dels om att utreda konsekvenserna innan ytterligare föreskrifter meddelas (bet. 2017/18:MJU6 s. 15). Regeringen har tagit fram en konsekvensanalys som analyserar konsekvenserna av de nya reglerna för biodrivmedel. Konsekvensanalysen har tagits fram innan regeringen meddelat några ytterligare föreskrifter om biodrivmedel. Regeringen redovisade konsekvensanalysen i början av 2018 i samband med remitteringen av förslagen till ändringar i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Den remitterade förordningen beslutades den 15 november 2018 (SFS 1721). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om långsiktiga villkor för biodrivmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om vikten av förutsägbara och långsiktiga villkor för biodrivmedel (bet. 2017/18:MJU6 s. 15 f.). Regeringen har den 15 november 2018 beslutat om ändringar i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen (SFS 1721). De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2019. Punkten är slutbehandlad. 18. Rskr. 2017/18:115 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2017/18:1 och motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2016: Regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 107) att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra borttagning av de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2016 som Sverige tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året. I enlighet med EU:s lagstiftning fattade regeringen beslut om genomförande av borttagning av utsläppsenheter från 2016 den 31 januari 2019. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om Annullering av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96-97) riksdagens bemyndigande att annullera Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndigheten att genomföra annulleringen av Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyndigheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017 (M2017/00821/Kl). Regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013-2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen av de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2013-2016. Energimyndigheten redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget var genomfört. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 19. Rskr. 2017/18:171 Vattenvård Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om avancerad vattenrening*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att främja utvecklingen av avancerad vattenrening och om att utreda om det på sikt bör införas krav på avancerad vattenrening vid de reningsverk där sådana krav ger störst miljönytta (bet. 2017/18:MJU11 s. 30 f.). Regeringen planerar för närvarande ingen utredning. När resultatet från nedanstående satsningar har kommit in avser regeringen att återkomma i frågan. Naturvårdsverket har i ett regeringsuppdrag som inkom till regeringen i april 2017 gått igenom tillgängliga tekniker för avancerad rening. Installation av utrustning för avancerad rening är kostsam. Genom att avsätta medel för att stimulera införandet av dessa tekniker på avloppsreningsverk bedömer regeringen att utvecklingen kan drivas snabbare än vad som annars skett. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 136) har regeringen därför satsat totalt 165 miljoner kronor under 2018-2020 (45 mnkr 2018, 50 mnkr 2019 och 70 mnkr 2020) för att minska mängden läkemedel som hamnar i miljön. Bland åtgärderna finns nya stöd till kommuner och andra aktörer för investeringar i teknik som hindrar att miljöfarliga läkemedelsrester sprids till vattendrag, sjöar och hav. Naturvårdsverket har genom en ny förordning om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester (beslutad den 9 maj 2018, SFS 495) befogenhet att betala ut medel till sådana investeringar under vissa förutsättningar och upp till vissa nivåer. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2017/18:174 Biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utvärdering av viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om behovet av att utvärdera viltförvaltningsdelegationernas arbete i syfte att säkerställa det regionala inflytandet (bet. 2017/18:MJU10 s. 20 f.). Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla delegater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer (SFS 166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2017/18:183 Åsnens nationalpark Prop. 2017/18:87, bet. 2017/18:MJU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Regeringen har efter riksdagens godkännande ändrat i nationalparksförordningen (1987:938) (SFS 2018:312, bilaga 30). 22. Rskr. 2017/18:215 Skogspolitik Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om översyn av artskyddsförordningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en översyn av artskyddsförordningen bör göras för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker (bet. 2017/18:MJU17 s. 13). Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har i skrivelse till regeringen pekat på behovet att se över artskyddsförordningen (2007:845) för att säkerställa att den blir tillämpbar, effektiv och rättssäker. Regeringen delar denna bedömning och avser att utreda rådande regelverk. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2017/18:217 Övergripande miljöfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att ytterligare reformera tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter (bet. 2017/18:MJU19 s. 22). Den av Regeringskansliet tillsatta utredningen som behandlar de aktuella frågorna (M2018/00234/Me) har redovisats till Regeringskansliet genom Ds 2018:38. Slutsatserna och förslagen i utredningen bereds inom Regeringskansliet. Naturvårdsverket, Länsstyrelserna och Domstolsverket har redovisat uppdrag om hur en sammanhållen statistikredovisning avseende miljöprövning kan göras, enligt ovan. Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om kompensation vid inskränkningar i äganderätten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om kompensation vid inskränkningar i äganderätten (bet. 2017/18:MJU19 s. 40). Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att initiera en översyn av systematiken i fråga om bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken om skydd av områden. En utredning av vilka slags kompensationsmodeller som skulle kunna utformas för att begränsa ekonomiska förluster för markägare kan tas in i en sådan översyn. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 13. 24. Rskr. 2017/18:220 Ny strålskyddslag Prop. 2017/18:94, bet. 2017/18:FöU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 april 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 396-402). 25. Rskr. 2017/18:233 En anpassning till dataskyddsförordningen av lagar inom Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde Prop. 2017/18:133, bet. 2017/18:CU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 april 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 313-316). 26. Rskr. 2017/18:239 Myndighetsuppgifter på elområdet Prop. 2017/18:93, bet. 2017/18:NU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 maj 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 435). 27. Rskr. 2017/18:257 Avfall och kretslopp Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om utredning om införandet av producentansvar för fler produktgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införandet av producentansvar för fler produktgrupper såsom möbler och byggmaterial bör utredas (bet. 2017/18:MJU15 s. 24 f.). Producentansvar är ett av många styrmedel på miljöområdet. För att främja giftfria och resurseffektiva kretslopp finns därutöver annan generell avfalls- och kemikalielagstiftning både inom EU och på nationell nivå. På avfallsområdet har exempelvis den s.k. avfallshierarkin införts i miljöbalken för att främja en miljömässig hantering av material och avfall under en varas hela livscykel. I hierarkin ingår också att förebygga användningen av och minska skadorna från skadliga ämnen. På kemikalieområdet finns förutom EU:s byggproduktförordning, Reach och CLP även flera frivilliga initiativ för att främja användningen av hållbara byggmaterial, såsom BASTA, Sunda Hus och Byggsektorns kretsloppsråd. I den svenska nationella avfallsplanen som Naturvårdsverket har beslutat om har Hantering av avfall inom bygg- och anläggningssektorn ansetts vara ett prioriterat område och särskild fokus har därmed lagts på insatser om detta. I december 2015 presenterade EU-kommissionen ett paket för att bidra till en cirkulär ekonomi. I paketet ingick förslag om att revidera sex direktiv på avfallsområdet; ramdirektivet för avfall (2008/98/EG), förpackningsdirektivet (94/62/EG), deponidirektivet (1999/31/EG), direktivet om uttjänta bilar (2000/53/EG), direktivet om avfall från elektriska och elektroniska produkter (2012/19/EU) samt direktivet för batterier och ackumulatorer (2006/66/EG). Den 22 maj 2018 antogs slutligen de färdigförhandlade direktiven. Miljö- och energidepartementet har tillsatt en intern utredning (M 2018:B) för att utreda och föreslå hur genomförandet av EU:s reviderade avfallsdirektiv ska se ut. Arbetet i den interna utredningen ska leda till ett miljömässigt omhändertagande av avfall och bedöms kunna beröra även de produktgrupper som riksdagen anför behöver omfattas av ytterligare krav på utsortering, återanvändning och materialåtervinning. I det reviderade avfallsdirektivet finns nya krav avseende producentansvar som den interna utredningen har att analysera och föreslå nödvändiga åtgärder för. Punkten är inte slutbehandlad. 28. Rskr. 2017/18:258 Bemyndigande i terrängkörningslagen Prop. 2017/18:192, bet. 2017/18:MJU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 maj 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 436). 29. Rskr. 2017/18:266 Riksrevisionens rapport om Strålsäkerhetsmyndighetens kärnkraftstillsyn Skr. 2017/18:66, bet. 2017/18:FöU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Riksdagen har lagt skrivelse 2017/18:66 Riksrevisionens rapport om Strålsäkerhetsmyndighetens kärnkraftstillsyn till handlingarna. Regeringen har i regleringsbrev till Strålsäkerhetsmyndigheten för 2018 och 2019 stärkt styrningen genom fördelningen av anslaget till anslagsposter mellan olika verksamhetsområden. Detta innebär att regeringen får bättre kontroll över att de avgifter som tas ut för den kärntekniska verksamheten över tid resulterar i förväntade motprestationer. Regeringen tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten har sett över avgiftsnivåerna för att komma till rätta med det ackumulerade överskottet så att principen om full kostnadstäckning tillämpas och avgifterna motsvaras av motprestationer, vilket har varit utgångspunkten i nytt beslut av förordning (2018:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. 30. Rskr. 2017/18:277 Förbud mot utvinning av uran Prop. 2017/18:212, bet. 2017/18:NU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 641 och 642). 31. Rskr. 2017/18:279 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om energi- och däckmärkning Prop. 2017/18:227, bet. 2017/18:NU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 550 och 551). 32. Rskr. 2017/18:323 Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel Skr. 2017/18:181, bet. 2017/18:NU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Riksdagen beslutade den 30 maj 2018 att lägga regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2017/18:359 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder Prop. 2017/18:179 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:NU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om reformering av strandskyddet. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om ett reformerat strandskydd (bet. 2017/18:NU19 s. 72 f.). För bakgrund, se rskr. 2014/15:182 punkt 23 och rskr. 2016/17:180 punkt 5. Regeringen har den 8 augusti 2018 remitterat Naturvårdsverkets redovisning (M2017/02054/Nm) av uppdraget att se över reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge i miljöbalken och plan- och bygglagen. Inom ramen för denna remittering gav regeringen även remissinstanserna möjlighet att inkomma med kompletterande förslag till åtgärder (t.ex. författningsändringar) när det gäller att utöka möjligheterna att bygga permanentbostäder för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i områden med god tillgång till stränder samtidigt som de värden som strandskyddet syftar till inte äventyras. Naturvårdsverkets redovisning bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2017/18:365 Ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare Prop. 2017/18:244, bet. 2017/18:CU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1323). 35. Rskr. 2017/18:376 Riksrevisionens rapport om finansieringssystemet för kärnavfallshantering Skr. 2017/18:141, bet. 2017/18:FöU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse 2017/18:141 Riksrevisionens rapport om finansieringssystemet för kärnavfallshantering till handlingarna. I augusti 2017 fick Strålsäkerhetsmyndigheten och Riksgäldskontoret i uppdrag att förbereda och genomföra en överföring av Strålsäkerhetsmyndighetens ansvar under finansieringslagstiftningen till Riksgäldskontoret. Överföringen blev klar i september 2018. Genom detta samlas ansvaret för finansieringsfrågorna på färre aktörer, och en bättre helhetssyn skapas. Riksgäldskontoret kommer genom de nya arbetsuppgifterna att ha ett övergripande ansvar för att analysera och bedöma riskerna i finansieringssystemet. Regeringen kommer i det fortsatta arbetet att överväga att ytterligare förtydliga detta ansvar. Punkten är slutbehandlad. 36. Rskr. 2017/18:383 Vattenmiljö och vattenkraft m.m. Prop. 2017/18:243, bet. 2017/18:CU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1407-1424). 37. Rskr. 2017/18:402 Invasiva främmande arter Prop. 2017/18:211, bet. 2017/18:MJU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1427). 38. Rskr. 2017/18:411 Energipolitikens inriktning Prop. 2017/18:228 och motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:NU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om energipolitikens mål: 1. Övergripande mål för energipolitiken: Riksdagen beslutade den 19 juni 2018 att anta regeringens förslag till övergripande mål för energipolitiken. Beslutet innebär att regeringen över tid ska arbeta för att uppfylla målet och regeringen kommer regelbundet att redovisa hur arbetet fortskrider. 2. Mål för andelen förnybar elproduktion: Riksdagen beslutade den 19 juni 2018 att anta regeringens förslag till mål för andelen förnybar elproduktion. Beslutet innebär att regeringen över tid ska arbeta för att uppfylla målet och regeringen kommer regelbundet att redovisa hur arbetet fortskrider. 3. Mål för effektivare energianvändning: Riksdagen beslutade den 19 juni 2018 att anta regeringens förslag till mål för effektivare energianvändning. Beslutet innebär att regeringen över tid ska arbeta för att uppfylla målet och regeringen kommer regelbundet att redovisa hur arbetet fortskrider. 4. Upphävande av riksdagsbindningar avseende riktlinjer för energipolitiken: Riksdagen beslutade den 19 juni 2018 att anta regeringens förslag om upphävande av riksdagsbindningar avseende riktlinjer för energipolitiken. Eftersom upphävandet avser riktlinjer som inte har antagits i lag eller förordning, kräver inte riksdagsbeslutet några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Regeringen beslutade den 2 augusti 2018 att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. 39. Rskr. 2017/18:412 Elmarknadsfrågor Prop. 2017/18:237, bet. 2017/18:NU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1448 och 1449). 40. Rskr. 2017/18:413 Solidaritet vid kris i naturgasförsörjningen Prop. 2017/18:251, bet. 2017/18:NU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1432-1443). 41. Rskr. 2017/18:425 Strategi för Levande städer - Politik för en hållbar stadsutveckling Skr. 2017/18:230, bet. 2017/18:CU39 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens strategi för levande städer: Riksdagen beslutade den 12 juni 2018 att lägga regeringens skrivelse Strategi för Levande städer till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad. 42. Rskr. 2017/18:440 Klimatpolitik Prop. 2017/18:163 och 229, bet. 2017/18:MJU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om inriktningen för svensk klimatpolitik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att klimatpolitiken ska sträva efter att uppnå minskade utsläpp med bibehållen god ekonomisk tillväxt samt bygga på långsiktiga spelregler som inte driver jobb eller utsläpp ur Sverige och EU (bet. 2017/18:MJU22 s. 58 f.). Regeringen har under perioden fortsatt arbetet med att skapa långsiktiga spelregler för att skapa förutsättningar för att klimatmålen kan nås samtidigt som en god ekonomisk tillväxt bibehålls. Till exempel trädde regeringens satsning bränslebytet i kraft den 1 juli 2018, en reform bestående av ett reduktionspliktssystem som i kombination med ändrade skatteregler syftar till att minska utsläpp från bensin och dieselbränslen genom ökad inblandning av biodrivmedel och som bidrar till att skapa långsiktiga förutsättningar för hållbara biodrivmedel med bra klimatprestanda. Den 19 juli 2018 beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att föreslå en strategi för hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045, och vilken roll kompletterande åtgärder kan spela i det. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om dubbla styrmedel inom klimatpolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att dubbla styrmedel inom klimatpolitiken är problematiskt och bör undvikas (bet. 2017/18:MJU22 s. 71). Regeringen har i klimatredovisningen i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 20 Bilaga Klimatredovisning) redovisat för riksdagen det uppdrag som Konjunkturinstitutet rapporterat där myndigheten konkluderar att ytterligare insatser för nationella utsläppsminskningar även under vissa förutsättningar har en effekt på utsläppstaket för hela unionen, i och med revideringen av EU ETS. Reformen av EU ETS kommer inte att få effekt förrän på sikt. En stärkt prissignal kommer att främja investeringar i ny teknik, men troligen inte snabbt nog för att bidra i tillräcklig grad till att nå netto-noll-utsläpp senast år 2045. Dessutom finns en risk att för lite kapital allokeras till investeringar i nya tekniker på grund av riskaversion från investerare. En annan särskild utmaning är att teknikutveckling ofta medför positiva externa effekter, dvs. att kunskap om ny teknik kan användas även av andra aktörer än de som gjort investeringen. Som ett resultat blir den tekniska utvecklingen lägre än vad som är optimalt för samhället. Dessa marknadsmisslyckanden kan motivera ett statligt ingripande. Punkten är därmed slutbehandlad. Punkt 26 om riskbedömning i kommunernas översiktsplan och marklovsplikt: Den 28 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1370). Punkten är slutbehandlad. Punkt 27 om miljöinformation om drivmedel: Den 12 juli 2018 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1513). Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 7. Riksmötet 2018/19 43. Rskr. 2018/19:68 Höständringsbudget för 2018 Prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Höständringsbudget för 2018 Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 18 december 2018 beslutade regeringen i ändringsbeslut av regleringsbrev avseende Supermiljöbilspremie (anslag 1:8) och Klimatinvesteringar (anslag 1:16). Punkten är slutbehandlad. 44. Rskr. 2018/19:82 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2018/19:1 och motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Anslag inom utgiftsområde 18: a) Anslagen för 2019: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statens geotekniska institut (anslag 1:5). Punkten är slutbehandlad. 45. Rskr. 2018/19:90 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2018/19:1, skr. 2017/18:290 och motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om Anslag inom utgiftsområde 6: a) Anslagen för 2019: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Elsäkerhetsverket (anslag 4:1). Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för Strålsäkerhetsmyndigheten (anslag 3:1). b) Beställningsbemyndiganden: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för Strålsäkerhetsmyndigheten (anslag 3:1). Punkten är slutbehandlad. 46. Rskr. 2018/19:96 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2018/19:1 och motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Anslag inom utgiftsområde 17: a) Anslagen för 2019: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Stöd till friluftsorganisationer (anslag 13:3). Punkten är slutbehandlad. 47. Rskr. 2018/19:98 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2018/19:1 och motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Anslag inom utgiftsområde 20: a) Anslagen för 2019: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12) och Industriklivet (anslag 1:20). Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Naturvårdsverket (anslag 1:1), Miljöövervakning (anslag 1:2), Åtgärder för värdefull natur (anslag 1:3), Sanering och återställning av förorenade områden (anslag 1:4), Miljöforskning (anslag 1:5), Kemikalieinspektionen (anslag 1:6), Avgifter till internationella organisationer (anslag 1:7), Klimatbonus (anslag 1:8), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (anslag 1:9), Klimatanpassning (anslag 1:10), Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag 1:11), Internationellt miljösamarbete (anslag 1:13), Skydd av värdefull natur (anslag 1:14), Havs- och vattenmyndigheten (anslag 1:15), Klimatinvesteringar (anslag 1:16), Elbusspremie (anslag 1:17), Investeringsstöd för gröna städer (anslag 1:18), Elfordonspremie (anslag 1:19), Teknikneutral laddinfrastruktur (anslag 1:21), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (anslag 2:1) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning (anslag 2:2). Punkten är slutbehandlad i denna del. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för 2019 avseende Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12) och Industriklivet (anslag 1:20). Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för 2019 avseende Miljöövervakning (anslag 1:2), Åtgärder för värdefull natur (anslag 1:3), Sanering och återställning av förorenade områden (anslag 1:4), Miljöforskning (anslag 1:5), Klimatanpassning (anslag 1:10), Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag 1:11), Internationellt miljösamarbete (anslag 1:13), Skydd av värdefull natur (anslag 1:14), Elbusspremie (anslag 1:17), Teknikneutral laddinfrastruktur (anslag 1:21) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning (anslag 2:2). Punkten är slutbehandlad i denna del. c) Godkännande av en investeringsplan: Regeringen har den 7 februari 2019 beslutat om en ny investeringsplan. Punkten är slutbehandlad i denna del. 48. Rskr. 2018/19:101 Utgiftsområde 21 Energi Prop. 2018/19:1 och motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:NU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 21: a) Anslagen för 2019: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för 2019 avseende Statens energimyndighet (anslag 1:1), Insatser för energieffektivisering (anslag 1:2), Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft (anslag 1:3), Energiforskning (anslag 1:4), Planeringsstöd för vindkraft (anslag 1:5), Energimarknadsinspektionen (anslag 1:6), Energiteknik (anslag 1:7), Elberedskap (anslag 1:8), Avgifter till internationella organisationer (anslag 1:9) och Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning (anslag 1:10). b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för 2019 avseende Insatser för energieffektivisering (anslag 1:2), Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft (anslag 1:3), Energiforskning (anslag 1:4), Planeringsstöd för vindkraft (anslag 1:5), Energiteknik (anslag 1:7), Elberedskap (anslag 1:8), Avgifter till internationella organisationer (anslag 1:9) och Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning (anslag 1:10). c) Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för 2019 avseende Affärsverket Svenska kraftnät. d) Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för 2019 avseende Affärsverket Svenska kraftnät. e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för 2019 avseende Affärsverket Svenska kraftnät. Punkten är slutbehandlad. 2.9 Näringsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 1999/2000 1. Rskr. 1999/2000:253 Jaktens villkor Prop. 1999/2000:73, bet. 1999/2000:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2000/01:75 (Jo 8), 2001/02:75 (Jo 3), 2002/03:75 (Jo 4), 2003/04:75 (Jo 2), 2004/05:75 (Jo 1), 2005/06:75 (Jo 1), 2006/07:75 (Jo 1), 2007/08:75 (Jo 1), 2008/09:75 (Jo 1), 2009/10:75 (Jo 1), 2010/11 (L 1), 2011/12:75 (L 1), 2012/13:75 (L 1), 2013/14:75 (L 1), 2014/15:75 (N 1), 2015/16:75 (N 1), 2016/17:75 (N 1) och 2017/18:75 (N 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Mom. 24 om samlad redovisning av jaktfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av regeringens arbete med jaktfrågor och vilka åtgärder som planeras för dessa frågor (bet. 1999/2000:MJU17 s. 31). Tillkännagivandet innebär därmed inte krav på specifika förändringar i sak men utgår från resonemang som huvudsakligen i återstående delar avser den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet. Dubbelregistreringen tas även upp i ett tillkännagivande från riksmötet 2010/11 (rskr. 2010/11:49, punkt 2, N 7) och i ett tillkännagivande från riksmötet 2014/15 (rskr. 2014/15:154, punkt 1, N 28). Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet bör avvakta utfallet av statens överklagande av den s.k. Girjasdomen (Gällivare tingsrätts dom i mål nr T323-09). Huvudförhandling i hovrätten hölls under hösten 2017 och dom meddelades den 23 januari 2018. Domen har överklagats till Högsta domstolen. Högsta domstolen planerar för huvudförhandling under november 2019 och dom i målet kan förväntas först i början av 2020. Innan målet avgjorts slutligt kan någon handlingsplan inte upprättas. Beroende på utgången måste eventuellt författningsändringar i rennäringslagen (1971:437) och rennäringsförordningen (1993:384) övervägas. Ärendet bereds vidare. Följande moment är inte slutbehandlat: 24. Riksmötet 2004/05 2. Rskr. 2004/05:178 Sjösäkerhet m.m. Mot. 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2, 2004/05:MJ371 yrkande 18, bet. 2004/05:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 36), 2006/07:75 (N 26), 2007/08:75 (N 20), 2008/09:75 (N 15), 2009/10:75 (N 12), 2010/11:75 (N 7), 2011/12:75 (N 4), 2012/13:75 (N 2), 2013/14:75 (N 1), 2014/15:75 (N 2), 2015/16:75 (N 2), 2016/17:75 (N 2) och 2017/18:75 (N 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet har anfört om att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis (bet. 2004/05:TU7 s. 57 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ371 yrkande 18. I propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) behandlade regeringen frågan om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar. Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585/Nm). Regeringskansliet har den 19 januari 2016 remitterat ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågan analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Under 2018 har Regeringskansliet (Näringsdepartementet) remitterat en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981/MRT). Remisstiden gick ut den 23 november 2018. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 11. Riksmötet 2005/06 3. Rskr. 2005/06:308 Moderna transporter Prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (N 45), 2007/08:75 (N 30), 2008/09:75 (N 23), 2009/10:75 (N 19), 2010/11:75 (N 13), 2011/12:75 (N 8), 2012/13:75 (N 6), 2013/14:75 (N 4), 2014/15:75 (N 4), 2015/16:75 (N 3), 2016/17:75 (N 3) och 2017/18:75 (N 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 42 om förarbevis för vissa fritidsbåtar: Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585/Nm). Regeringskansliet har den 19 januari 2016 remitterat ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågorna analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Under 2018 har Regeringskansliet (Näringsdepartementet) remitterat en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981/MRT). Remisstiden gick ut den 23 november 2018. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 42. Riksmötet 2007/08 4. Rskr. 2007/08:24 Tilläggsbudget 2 för 2007 Prop. 2007/08:1, Tilläggsbudget 2, bet. 2007/08:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2007/08:75 (N 49), 2008/09:75 (N 29), 2009/10:75 (N 24), 2010/11:75 (N 14), 2011/12:75 (N 9), 2012/13:75 (N 7), 2013/14:75 (N 5), 2014/15:75 (N 5), 2015/16:75 (N 4), 2016/17:75 (N 4) och 2017/18:75 (N 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om låneram för civila flygutvecklingsprojekt: Diskussioner har ägt rum sedan 2007 med Saab AB och Volvo Aero Corporation (Volvo Aero) om statlig delfinansiering för utveckling av eventuella ytterligare civila flygindustriprojekt med miljöinriktning, bl.a. inom ramen för Airbussamarbetet. Regeringen uppdrog den 3 juli 2008 åt Riksgäldskontoret (Riksgälden) att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Trent XWB. Sedan Riksgälden i mars 2009 överlämnat ett sådant förslag, har regeringen den 18 januari 2010 anmält ärendet till Europeiska kommissionen för prövning enligt unionsbestämmelserna om statsstöd. Sedan kommissionen godkänt förslaget uppdrog regeringen den 3 mars 2011 åt Riksgälden att för statens del teckna avtal med Volvo Aero gällande Trent XWB. Efter en ansökan från Volvo Aero uppdrog regeringen den 26 maj 2011 åt Riksgälden att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Pratt & Whitney PW1100G, men Volvo Aero drog tillbaka sin ansökan. Avseende royaltylånet för flygmotorprojektet GEnx angav Riksgälden i en skrivelse till regeringen daterad den 23 september 2011 att lånesumman bör återbetalas för att uppgå till maximalt 200,5 miljoner kronor. Detta sedan Volvo Aero meddelat sin avsikt att ingå avtal med General Electric om förändringar i bolagens ansvarsfördelning i projektet. Europeiska kommissionen har i skrivelse den 21 september 2011 anfört att de föreslagna förändringarna är i linje med villkoren i kommissionens beslut. Regeringen uppdrog åt Riksgälden att ingå tilläggsavtal med Volvo Aero i huvudsaklig överenstämmelse med innehållet i det förslag som Riksgälden överlämnade den 23 september 2011 vad gällde GEnx. Volvo Aero återbetalde 103,6 miljoner kronor av det tidigare utbetalda lånebeloppet om 304 miljoner kronor i slutet av oktober 2011.Volvo Aero uppgick hösten 2012 i den brittiska koncernen GKN Aerospace. Under 2015 och 2017 återbetalades två av Riksgäldens royaltylån. Fortsatta diskussioner förs med berörda företag. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 9. Riksmötet 2009/10 5. Rskr. 2009/10:162 Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.m. Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (N 73), 2010/11:75 (Fi 20), 2011/12:75 (Fi 12), 2012/13:75 (Fi 5), 2013/14:75 (Fi 4), 2014/15:75 (N 6), 2015/16:75 (N 5), 2016/17:75 (N 5) och 2017/18:75 (N 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens ägande i Aktiebolaget Svensk Bilprovning: På extra bolagsstämma i Aktiebolaget Svensk Bilprovning den 4 oktober 2011 beslutades att inleda en process för försäljning av delar av bolagets stationsnät. Den 8 juli 2012 meddelade bolaget att avtal tecknats med Opus Group AB (publ) om försäljning av det nordöstra stationsnätet, som i huvudsak bestod av stationer i Mälardalen och norra Sverige. Köpeskillingen uppgick till ca 375 miljoner kronor. Den 5 november 2012 meddelades att affären med Opus Group AB (publ) slutförts. Aktiebolaget Svensk Bilprovning tillkännagav den 5 november 2012 att avtal tecknats med Söderport Fastigheter AB gällande försäljning av fastighetsbeståndet. Förvärvet av fastigheterna gjordes till ett underliggande fastighetsvärde om 470 miljoner kronor. Försäljningen omfattade 142 kommersiella fastigheter i hela Sverige. Söderport Fastigheter AB tillträdde fastigheterna i slutet av december 2012. Den 25 januari 2013 meddelade Aktiebolaget Svensk Bilprovnings ägare att man avsåg dela bolaget i två delar. Beslutet fattades sedan vid en extra bolagsstämma den 26 februari 2013 och uppdelningen slutfördes den 18 mars 2013. De icke statliga ägarna, som innehade 48 procent av aktierna, blev hundraprocentiga ägare till det sydvästra stationsnätet, som varit till försäljning. Aktiebolaget Svensk Bilprovning blev därigenom ett helstatligt bolag med ett rikstäckande stationsnät. Inga ytterligare händelser har skett under 2018. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 6. Rskr. 2009/10:220 Nyemission i SAS AB (publ) Prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 29), 2011/12:75 (Fi 16), 2012/13:75 (Fi 6), 2013/14:75 (Fi 5), 2014/15:75 (N 7), 2015/16:75 (N 6), 2016/17:75 (N 6) och 2017/18:75 (N 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om svenska statens fortsatta ägande i SAS AB när det gäller a), b) och c): Regeringen har bemyndigande att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Den 13 oktober 2016 sålde svenska staten 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Genom försäljningen minskade svenska statens ägarandel från ca 21,4 procent till ca 17,2 procent av stamaktierna. Försäljningen genomfördes tillsammans med norska staten. Tillsammans sålde staterna 23 miljoner stamaktier motsvarande ca 7 procent av det totala antalet stamaktier i SAS AB. Efter försäljningen äger svenska staten 56,7 miljoner stamaktier i SAS AB. SAS AB genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se även N 34, rskr. 2015/16:90. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3 a-c. Riksmötet 2010/11 7. Rskr. 2010/11:49 Älgförvaltningen Prop. 2009/10:239, mot. 2010/11:MJ2 yrkande 1, bet. 2010/11:MJU6 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (L 10), 2011/12:75 (L 3), 2012/13:75 (L 3), 2013/14:75 (L 2), 2014/15:75 (N 9), 2015/16:75 (N 8), 2016/17:75 (N 8) och 2017/18:75 (N 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om dubbel jakträtt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av den dubbla jakträtten (bet. 2010/11:MJU6 s. 7 f.) och därmed bifallit motion 2010/11:MJ2 yrkande 1. Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den svenska jaktlagstiftningen (dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Bland annat omfattas den dubbla jakträtten. Åtgärder med anledning av tillkännagivande om den dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 8. Rskr. 2010/11:132 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (N 58), 2011/12:75 (N 14), 2012/13:75 (N 10), 2013/14:75 (N 8), 2014/15:75 (N 10), 2015/16:75 (N 9), 2016/17:75 (N 9) och 2017/18:75 (N 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv när det gäller g): Regeringen uppdrog den 22 december 2010 åt Riksgäldskontoret (Riksgälden) att ingå avtal med Volvo Personvagnar AB (Volvo) och övriga berörda parter om en statlig garanti på upp till 3,55 miljarder kronor för lån i Europeiska investeringsbanken (EIB). Riksgälden slutförde förhandlingarna och undertecknade avtalen den 22 december 2010. Fram till den 13 december 2012 hade Riksgälden ställt ut garantier för lånetrancher på totalt 2,625 miljarder kronor. Den 13 december 2012 betalade Volvo i förtid tillbaka sitt EIB-lån samt avgifter för garantin till Riksgälden som samtidigt löstes från sitt garantiåtagande. Saab Automobile AB (Saab) och Riksgälden tecknade i februari 2010 avtal om statliga lånegarantier för EIB-lån på upp till 400 miljoner euro. Fram till april 2011 hade 217 miljoner euro av EIB-lånet utbetalats. Saab fick i slutet av mars 2011 problem med sin likviditet. Med anledning av detta fattade regeringen beslut om ändringar i Saabs garantivillkor för att möjliggöra försäljning av Saabs industrifastighet. Den 28 oktober 2011 beslutade regeringen även att Riksgälden under vissa förutsättningar skulle kunna medge att Saab under kort tid utnyttjade del av Saab Automobile Parts AB:s (Parts) kassa. Saab lyckades trots beslut om rekonstruktion inte lösa sina problem och företaget försattes den 19 december 2011 i konkurs. Med anledning av konkursen fattade regeringen den 22 december 2011 beslut om bemyndigande för Riksgälden att vidta åtgärder för att effektivt kunna bevaka statens intressen i konkursen. Riksgälden infriade slutligen före årsskiftet 2011/12 på begäran av EIB det statliga garantiåtagandet och betalade Saabs skulder på strax över 2 miljarder kronor till EIB. Staten hade därmed en motsvarande fordran på konkursboet. Som säkerheter för garantiåtagandet hade staten som pant erhållit aktierna i Saabs dotterbolag Saab Automobile Tools AB (Tools) och Parts. Konkursförvaltaren sålde under sommaren 2012 merparten av konkursboet till National Electric Vehicle Sweden AB. Affären inkluderade Tools men inte Parts. Den 18 december 2012 genomförde Riksgälden en pantrealisation och tog över aktierna i Parts från konkursboet. Regeringen uppdrog den 24 januari 2013 åt Riksgälden att överföra aktierna i Parts till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Detta skedde den 25 januari 2013. I november 2013 bytte Parts namn till Orio AB. Riksgälden bevakar sedan 2014 statens återstående fordringar i konkursen. Saabs konkurs är fortfarande inte avslutad och Riksgälden fortsätter bevakningen. Förvaltningen av Orio AB vid Regeringskansliet (Näringsdepartementet) fortsätter, se vidare (Fi 4). Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3 g. 9. Rskr. 2010/11:231 Djurskydd Mot. 2010/11:MJ309, 2010/11:MJ356 yrkande 15, bet. 2010/11:MJU20 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (L 6), 2012/13:75 (L 5), 2013/14:75 (L 4), 2014/15:75 (N 12), 2015/16:75 (N 11), 2016/17:75 (N 10) och 2017/18:75 (N 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om djurtransporter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förkorta djurtransporterna (bet. 2010/11:MJU20 s. 20 f.) och därmed bifallit motionerna 2010/11:MJ309 och 2010/11:MJ356 yrkande 15. Kommissionen beslutade i januari 2017, efter förslag från landsbygdsministern tillsammans med ansvariga ministrar i Danmark, Nederländerna och Tyskland, att inrätta en plattform för djurskydd. Plattformen arbetar för ett bättre genomförande och tillämpning av EU:s regelverk, att stimulera till frivilliga affärsåtaganden för att stärka djurskyddet och för att främja EU:s djurskyddsstandard i syfte att stärka värdet på EU:s produkter globalt. Sverige och flera andra medlemsstater har framfört att djurtransporter är en prioriterad fråga att arbeta med i plattformen och i linje med det har det inom plattformen inrättats en särskild undergrupp som ska arbeta med djurtransportfrågor. Gruppen arbetar med att främja utbyte av information, erfarenheter och bästa praxis samt underlätta samarbete på området. Gruppen förser djurskyddsplattformen med information, rekommendationer och förslag till hur man kan arbeta för att förbättra djurskyddet under transporter. Under våren 2018 anordnades vidare en konferens om djurtransporter i Sofia där kommissionen, EU:s medlemsstater och Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) utbytte erfarenheter om utmaningar och bästa praxis för långa djurtransporter. Österrike har under hösten under sitt ordförandeskap fokuserat på att få en samsyn kring vilka åtgärder man kan vidta för att se till att djurskyddet upprätthålls under långa transporter till tredje land. Utöver arbetet på EU-nivå pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att bl.a. utreda om det är lämpligt att införa sanktionsavgifter på djurskyddsområdet. En departementspromemoria, Effektivare sanktioner inom livsmedelskedjan m.m. (Ds 2017:5) har tagits fram och remitterats. Regeringen bedömde dock att det fanns ett behov av att komplettera promemorian med viss ytterligare analys av vilka bestämmelser i djurskyddslagstiftningen som eventuellt kan vara lämpliga att förena med sanktionsavgifter. I augusti 2018 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare som ska göra en översyn av straffbestämmelserna i djurskyddslagen (2018:1192) och brottsbalkens bestämmelse om djurplågeri (dir. 2018:94). I uppdraget ingår också att överväga om andra sanktioner än straffrättsliga påföljder, t.ex. sanktionsavgifter, kan vara ett mer effektivt sätt att upprätthålla regelverket vid mindre allvarliga överträdelser av djurskyddsbestämmelserna. Utredaren ska också överväga om kontrollmyndigheternas skyldighet att anmäla överträdelser till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten bör förtydligas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2020. Regeringen har sedan 2008 avsatt medel för nedsättning av avgiften för offentlig kontroll av slakterier i syfte att underlätta verksamheten för småskaliga slakterier. Detta har gynnat utvecklingen i branschen och antalet småskaliga slakterier har ökat från 113 stycken 2008 till 165 stycken 2017. Ett mobilt slakteri för slakt av nötkreatur är sedan ett par år tillbaka etablerat i Sverige. Fler slakterier innebär i många fall att transporttiden inom Sverige kan minska. Lagstiftningen rörande slakt, inklusive nödavlivning, är harmoniserad på EU-nivå. De EU-gemensamma reglerna på området är för närvarande inte föremål för översyn. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 11. Riksmötet 2011/12 10. Rskr. 2011/12:261 Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål Prop. 2011/12:138, mot. 2011/12:MJ368, bet. 2011/12:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 12), 2013/14:75 (L 7), 2014/15:75 (N 17), 2015/16:75 (N 14), 2016/17:75 (N 13) och 2017/18:75 (N 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om märkning vid import av kött från djur som har slaktats utan bedövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om märkning av kött från djur som har slaktats utan bedövning (bet. 2011/12:MJU21 s. 54 f.) och därmed bifallit motion 2011/12:MJ368. Europeiska kommissionen tog 2012, inom ramen för EU:s strategi för djurskydd (2012-2015), initiativ till en undersökning om märkning av kött från obedövad slakt. En rapport från kommissionen skulle ha presenterats under 2013. Ett underlag har tagits fram men en slutlig rapport har ännu inte presenterats för rådet. Kommissionen har också inom ramen för EU:s strategi låtit genomföra en studie om att ta fram bästa praxis för djurskydd vid tidpunkten för avlivningen. Resultatet av studien presenterades i januari 2018. I rapporten redovisas metoder för bästa praxis för ett gott djurskydd vid tidpunkten för avlivning. I syfte att stödja medlemsstaterna har kommissionen tagit fram utbildningsmaterial angående avlivning av bl.a. nöt, gris, får och fjäderfä. Regeringen är fortsatt pådrivande inom EU i djurskyddsfrågor. Sverige deltar t.ex. aktivt i den djurskyddsplattform som inrättades av EU-kommissionen i januari 2017. Regeringen samlar också aktörer från myndigheter, akademi, näringen och organisationer i ett nationellt djurskyddsnätverk i syfte att samarbeta om djurskyddsfrågor på EU-nivå. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 21. Riksmötet 2012/13 11. Rskr. 2012/13:103 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 83), 2013/14:75 (Fi 20), 2014/15:75 (N 18), 2015/16:75 (N 15), 2016/17:75 (N 14) och 2017/18:75 (N 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB: Riksdagen bemyndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Lernia AB och i Aktiebolaget Bostadsgaranti (ABO). Vidare bemyndigade riksdagen i mars 2014 regeringen att avveckla ABO genom likvidation (prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25, rskr. 2013/14:212). Med stöd av dessa bemyndiganden röstade staten vid bolagsstämma i ABO i maj 2014 för att överlåta aktierna i det helägda dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO), vari huvuddelen av koncernens verksamhet bedrevs. Överlåtelsen slutfördes i november 2014. Sedan ABO:s kvarvarande garantiåtaganden avvecklats försattes bolaget i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 22 februari 2018. Likvidationen förväntas vara slutförd under 2019. Se även N 16 rskr. 2013/14:212. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 12. Rskr. 2012/13:259 Luftfartsfrågor Mot. 2012/13:T477 yrkande 49, mot. 2012/13:T505 yrkande 15, bet. 2012/13:TU18. Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (N 35), 2014/15:75 (N 23), 2015/16:75 (N 18), 2016/17:75 (N 15) och 2017/18:75 (N 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om flygtrafikledningstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att den lokala flygtrafikledningstjänsten på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden även fortsättningsvis enbart ska utövas av Luftfartsverket (bet. 2012/13:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit motion 2012/13:T477 yrkande 49 och delvis bifallit motion 2012/13:T505 yrkande 15. Riksdagen beslutade den 17 juni 2014 om ändring av luftfartslagen (2010:500) efter förslag från trafikutskottet (bet. 2013/14:TU17, rskr. 2013/14:336). Innebörden i lagändringen är att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återregleras. Lagändringen trädde i kraft den 15 augusti 2014. Regeringen utfärdade den 10 juli 2014 den av riksdagen beslutade lagändringen. I utskottsbetänkandet anges att regeringen förväntas åtgärda del av tillkännagivandet (bet. 2012/13:TU18) genom ändring av luftfartsförordningen (2010:770). Det som kvarstår är ändringar i luftfartsförordningen. I januari 2014 remitterades ett förslag till en sådan ändring samtidigt som ett utkast till lagrådsremiss med ändringar i luftfartslagen remitterades. Förslaget till förordningsändringar fick en del kritik av remissinstanserna och bedömningen gjordes därför att det inte var möjligt att besluta om förordningsändringarna i samband med ändringen i luftfartslagen. Arbete med ett nytt förslag till ändringar i luftfartsförordningen pågår alltjämt, med inriktningen att åtgärda kvarvarande del av tillkännagivandet. Det finns bl.a. behov av fortsatt analys av påverkan av regeringens uppdrag till Luftfartsverket avseende en förstudie för ny utformning av luftrummet, benämnt Luftrum 2040, som behandlar utformningen av det svenska luftrummet. Uppdraget redovisas till regeringen under 2019. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 5. Riksmötet 2013/14 13. Rskr. 2013/14:168 It-politiska frågor Skr. 2013/14:32, mot. 2012/13:T279,2012/13:T510 yrkande 8, 2013/14:T264 yrkandena 5 och 6, 2013/14:T526 yrkande 32, bet. 2013/14:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 31), 2015/16:75 (N 21), 2016/17:75 (N 16) och 2017/18:75 (N 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om it och miljön*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör upprätta en särskild strategi för hur man med olika it-lösningar kan minska transportbehovet liksom koldioxidutsläppen och även verka för att en motsvarande strategi tas fram på EU-nivå samt ställa särskilda krav på att offentliga myndigheter utnyttjar utrustning för distansmöten (bet. 2013/14:TU7 s. 40 f.) och därmed bifallit motionerna 2012/13:T279, 2012/13:T510 yrkande 8, 2013/14:T264 yrkandena 5 och 6 samt delvis bifallit motion 2013/14:T526 yrkande 32. Regeringen uppdrog i 2016 års regleringsbrev åt 62 myndigheter att i sitt arbete med att minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter, inom ramen för sitt miljöledningsarbete, använda den metodik som tagits fram inom ramen för projektet Resfria möten i myndigheten (REMM). Regeringen har presenterat en samlad digitaliseringspolitik till riksdagen i skrivelsen Hur Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter - en skrivelse om politikens inriktning (skr. 2017/18:47). Regeringen arbetar aktivt inom ramen för Europeiska unionens råd (TTE-rådet, transport, telekommunikation och energi). Den 5 december 2017 antog TTE-rådet rådsslutsatserna för Digitalisering av transporter (15431/17). I slutsatserna uppmanades medlemsstaterna att tillsammans med EU-kommissionen, under det första kvartalet av 2019 ta fram en övergripande och multimodal digitaliseringsstrategi för transportsektorn med en tillhörande färdplan med en vägledande förteckning över föreslagna åtgärder och en tidsplan för när de ska läggas fram. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 9. 14. Rskr. 2013/14:187 Planering och byggande Mot. 2013/14:C488 yrkande 7, bet. 2013/14:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 35), 2015/16:75 (N 23), 2016/17:75 (N 18) och 2017/18:75 (N 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av plan- och bygglagen (2010:900) och att det fortfarande finns ett omfattande reformbehov och att lagen behöver moderniseras, förenklas och förtydligas (bet. 2013/14:CU10 s. 13) och därmed bifallit motion 2013/14:C448 yrkande 7. Regeringen bjöd den 13 januari 2016 in Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet till blocköverskridande samtal om bostadspolitiken. Inom ramen för dessa samtal behandlades bl.a. regelfrågor, t.ex. hur plan- och byggprocessen kan kortas och hur plan- och bygglagen bör se ut i framtiden. Efter att de bostadspolitiska samtalen avslutats bereds nu ärendet med inriktningen att vissa delar av plan- och bygglagen ska ses över. Under 2017 trädde följande ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen (2011:338) i kraft: 1) enklare att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov, 2) kommunerna kan begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked, 3) länsstyrelsen får en tidsfrist om två månader vid överprövning, 4) fler planer kan delegeras till kommunstyrelse och byggnadsnämnd, 5) fler undantag från krav på bygglov och 6) förenklingar i förhållande till de regler som redan finns att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov. Under 2018 trädde följande ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen i kraft: 1) digitalisering av grundkartor och detaljplaner, 2) ett tydligare och enklare detaljplanekrav, 3) fler undantag från krav på bygglov, 4) avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov, förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids, 5) bygglov, rivningslov och marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts, även om det inte vunnit laga kraft 6) ny regional planering, 7) en generell rätt till kommunal avtalssamverkan, 8) anpassning till nya EU-regler om linbanor, 9) större klimathänsyn i översiktsplaneringen och 10) tydligare regler om miljöbedömningar. Den 19 januari 2017 beslutade regeringen kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6). En särskild utredare ska bl.a. se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, att begränsa detaljplanekravet, att reglera upplåtelseformer i detaljplan och förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Uppdraget utvidgades den 5 juli 2018 till att även omfatta frågan om hur verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov kan regleras för att på bästa sätt tillgodose behovet av effektivitet i byggprocessen samtidigt som ett ändamålsenligt skydd för bl.a. natur- och kulturvärden uppnås. Utredningen överlämnade i maj 2018 delbetänkandet En utvecklad översiktsplanering (SOU 2018:46), som innehåller förslag dels om hur översiktsplaneringen kan utvecklas för att underlätta efterföljande planering, dels om kommunens möjligheter att reglera upplåtelseformen till bostäder. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Utredningen överlämnade i december 2018 delbetänkandet Verkställbarhet av beslut om lov (SOU 2018:86), som innehåller förslag till ändrade bestämmelser om verkställbarhet av bygglov, marklov och rivningslov. Betänkandet remissbehandlas med sista svarsdatum den 15 april 2019. Den 29 september 2017 överlämnade Boverket rapporten En mer förutsägbar byggprocess (2017:23) som avslut på regeringens uppdrag att se över kontrollen av serietillverkade hus för att underlätta byggandet av standardiserade bostäder. Rapporten har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet. Den 30 april 2018 överlämnade Boverket rapporten Lovbefriade åtgärder, utvändiga ändringar och anmälan (rapport 2018:17). Rapporten utgör en slutredovisning av ett uppdrag som regeringen lämnade den 16 mars 2017 för att bl.a. utreda förutsättningarna för ett generellt undantag från kravet på bygglov för ändring av färg, fasadbeklädnad m.m. på andra byggnader än en- och tvåbostadshus, samt det tilläggsuppdrag som regeringen lämnade den 14 september 2017 för att utreda förutsättningarna att utöka byggnadsarean för komplementbostadshus. Rapporten har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen tillsatte den 23 februari 2017 en kommitté (dir. 2017:22) som ska genomföra en systematisk och grundlig översyn av 8 och 10 kap. plan- och bygglagen, 3-5 och 7 kap. plan- och byggförordningen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till i syfte att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Kommittén ska även utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Kommittén överlämnade i juni 2018 betänkandet Resurseffektiv användning av byggmaterial (SOU 2018:51). Kommittén ska slutredovisa uppdraget senast den 13 december 2019. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandena i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 18 avsnitt 4.5.1), i propositionen Ett tydligare och enklare detaljplanekrav (prop. 2017/18:167 s. 6) och i propositionen Fler bygglovsbefriade åtgärder (prop. 2017/18:197 s. 6). Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 15. Rskr. 2013/14:188 Planering och byggande Mot. 2013/14:C488 yrkande 7, bet. 2013/14:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 36), 2015/16:75 (N 24), 2016/17:75 (N 19) och 2017/18:75 (N 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av plan- och bygglagen (2010:900) och att det fortfarande finns ett omfattande reformbehov och att lagen behöver moderniseras, förenklas och förtydligas (bet. 2013/14:CU10 s. 13). Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2013/14:187 (N 14). Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 16. Rskr. 2013/14:212 Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd Prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 39), 2015/16:75 (N 25), 2016/17:75 (N 20) och 2017/18:75 (N 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd när det gäller b): Aktiebolaget Bostadsgaranti försattes i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 22 februari 2018. Likvidationen förväntas vara slutförd under 2019. Se även N 11 rskr. 2012/13:103. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b. 17. Rskr. 2013/14:217 Yrkestrafik Mot. 2013/14:T510 yrkandena 11 och 12, 2013/14:T390 yrkande 2, bet. 2013/14:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 40), 2015/16:75 (N 26), 2016/17:75 (N 21) och 2017/18:75 (N 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om säkra uppställningsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att arbetet med att skapa fler säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken behöver påskyndas (bet. 2013/14:TU14 s. 38 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T510 yrkandena 11 och 12 samt delvis bifallit motion 2013/14:T390 yrkande 2. Den 18 februari 2016 uppdrog regeringen åt Trafikanalys att genomföra en utredning om trygga och säkra uppställningsplatser. Trafikanalys redovisade uppdraget den 3 oktober 2016 i rapporten Trygga och säkra uppställningsplatser (Trafikanalys 2016:16). Den 5 juli 2018 uppdrog regeringen åt Trafikverket att göra en översyn av hur bristen på säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken längs större vägar kan avhjälpas. I uppdraget ingår att bedöma hur behovet av säkra uppställningsplatser längs större vägar förväntas utvecklas, analysera vilka nyttor, kostnader och andra konsekvenser som en utbyggnad av säkra uppställningsplatser längs större vägar är förknippad med samt möjliga affärsmodeller som kan främja en tillräcklig utbyggnad. Av uppdraget framgår även att Trafikverket i samband med planering av ny- och ombyggnationer eller i samband med trimningsåtgärder i vägnätet ska planera åtgärder som underlättar för en privat etablering av trygga och säkra uppställningsplatser i anslutning till vägnätet. Vidare ingår i uppdraget att Trafikverket ska se över och kostnadsuppskatta åtgärder som bidrar till att höja säkerheten på övriga rast- och uppställningsplatser efter vägnätet. I denna del ska Trafikverket redogöra för hur detta påverkar övriga prioriteringar i den nationella planen för utveckling av transportinfrastrukturen. Uppdraget sträcker sig fram till utgången av den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029 och Trafikverket kommer att årligen redovisa till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) hur utvecklingen fortskrider. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 8. 18. Rskr. 2013/14:218 Yrkestrafik Mot. 2013/14:T510 yrkandena 11 och 12, 2013/14:T390 yrkande 2, bet. 2013/14:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 41), 2015/16:75 (N 27), 2016/17:75 (N 22) och 2017/18:217 (N 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om säkra uppställningsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att arbetet med att skapa fler säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken behöver påskyndas (bet. 2013/14:TU14 s. 38 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T510 yrkandena 11 och 12 samt delvis bifallit motion 2013/14:T390 yrkande 2. Den 18 februari 2016 uppdrog regeringen åt Trafikanalys att genomföra en utredning om trygga och säkra uppställningsplatser. Trafikanalys redovisade uppdraget den 3 oktober 2016 i rapporten Trygga och säkra uppställningsplatser (Trafikanalys 2016:16). Den 5 juli 2018 uppdrog regeringen åt Trafikverket att göra en översyn av hur bristen på säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken längs större vägar kan avhjälpas. I uppdraget ingår att bedöma hur behovet av säkra uppställningsplatser längs större vägar förväntas utvecklas, analysera vilka nyttor, kostnader och andra konsekvenser som en utbyggnad av säkra uppställningsplatser längs större vägar är förknippad med samt möjliga affärsmodeller som kan främja en tillräcklig utbyggnad. Av uppdraget framgår även att Trafikverket i samband med planering av ny- och ombyggnationer eller i samband med trimningsåtgärder i vägnätet ska planera åtgärder som underlättar för en privat etablering av trygga och säkra uppställningsplatser i anslutning till vägnätet. Vidare ingår i uppdraget att Trafikverket ska se över och kostnadsuppskatta åtgärder som bidrar till att höja säkerheten på övriga rast- och uppställningsplatser efter vägnätet. I denna del ska Trafikverket redogöra för hur detta påverkar övriga prioriteringar i den nationella planen för utveckling av transportinfrastrukturen. Uppdraget sträcker sig fram till utgången av den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029 och Trafikverket kommer att årligen redovisa till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) hur utvecklingen fortskrider. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 8. 19. Rskr. 2013/14:372 Järnvägspolitiska frågor Skr. 2013/14:201, mot. 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415 2013/14:T517 yrkande 8, 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 och 2013/14:T501, bet. 2013/14:TU19 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 61), 2015/16:75 (N 30), 2016/17:75 (N 25) och 2017/18:75 (N 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om underhåll av statens järnvägsinfrastruktur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se till att Trafikverket skyndsamt bygger upp kompetens så att verket självständigt kan inspektera både järnvägsanläggningens status och entreprenörernas utförda arbete och se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut (bet. 2013/14:TU19 s. 25 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415, 2013/14:T517 yrkande 8 i denna del samt delvis bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 och 2013/14:T501. Frågan har behandlats av Utredningen om järnvägens organisation som lämnade sitt slutbetänkande den 16 december 2015. Utredningen redovisade delbetänkandet Koll på anläggningen (SOU 2015:42) i april 2015 och behandlade där frågan om underhåll av järnvägens infrastruktur. Delbetänkandet har remitterats. En remissammanställning har upprättats. Den 26 maj 2016 uppdrog regeringen åt Trafikverket att genomföra en fördjupad utredning avseende järnvägsunderhållets organisering och presentera möjliga åtgärder för ett genomförande av järnvägsunderhåll i egen regi. Trafikverket har redovisat uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i en delrapport den 28 oktober 2016 vilken omfattade besiktningsfrågor. Den 24 februari 2017 slutredovisade Trafikverket uppdraget. I slutredovisningen lämnar Trafikverket förslag till möjliga åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva underhåll av det statliga järnvägsnätet samt vilken maskinell underhållsutrustning som bör ägas och förvaltas av Trafikverket. Den 12 januari 2017 uppdrog regeringen åt Trafikverket att snarast vidta åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva verksamhet för leveransuppföljning och manuell underhållsbesiktning avseende järnvägsunderhåll. Enligt beslutet ska Trafikverket redovisa framdriften av uppdraget den 30 juni 2017, den 15 december 2017 samt den 29 juni 2018, varefter regeringen avsåg att återkomma med tidpunkter för ytterligare redovisningstillfällen. Trafikverket har i genomförda redovisningar den 30 juni och 15 december 2017 konstaterat att uppdraget fortlöper enligt plan. Avseende leveransuppföljning i egen regi har Trafikverket rekryterat personal vilka nu arbetar med att utföra uppföljningar av att entreprenörerna uppfyller ställda kontraktskrav vilket har stärkt Trafikverkets närvaro i anläggningen. Avseende manuella underhållsbesiktningar har Trafikverket 2018 påbörjat ett arbete med översyn av regelverket rörande besiktningsverksamheten och avser att under 2019 renodla de styrande dokumenten. Trafikverket redogör för att den digitala utvecklingen inom området underhållsbesiktningar går fort framåt och behoven av manuella mätningar kommer successivt att minska. Trafikverket avser dock att under 2019 rekrytera ett antal personer för att analysera den mätdata som nuvarande tillståndsbedömningar utmynnar i samt göra kvalitativa bedömningar ute i spår. Trafikverket bedömer att effekten kommer att bli en ökad kunskap om anläggningens tillstånd. Trafikverket konstaterar i sin slutredovisning den 29 juni 2018 att verket har uppfyllt regeringens uppdrag vad gäller att vidta åtgärder för att i egen regi genomföra leveransuppföljning. Vad gäller manuella underhållsbesiktningar konstaterar Trafikverket att rekryteringsinsatsen fortgår. Vidare redogör Trafikverket för att pågående utvecklingsarbete avseende tillgångsstrategi och en uppkopplad anläggning kommer medföra att behov av manuell underhållsbesiktning kommer att minska samt vara utformad och bedrivas i en annan form. Under pågående utvecklingsarbete bedömer Trafikverket att den manuella underhållsbesiktningen i dess nuvarande form fortsättningsvis ska utföras av entreprenörer i en övergångsperiod. Den 21 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda hur ett överförande av verksamhet som avser järnvägsunderhåll, i form av basunderhåll, från Infranord AB till Trafikverket skulle kunna genomföras (dir. 2018:24). Utredaren ska bl.a. analysera Infranord AB:s och Trafikverkets verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll, genomföra en omvärldsanalys samt föreslå vilka delar av Infranord AB:s verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll som ska föras över till Trafikverket. Uppdraget skulle enligt direktivet redovisas senast den 17 augusti 2018. Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2018:84) enligt vilka utredningstiden förlängs och uppdraget ska i stället redovisas senast den 30 augusti 2019. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 20. Rskr. 2013/14:373 Järnvägspolitiska frågor Skr. 2013/14:201, mot. 2013/14:T9 yrkande 9, 2013/14:T10 yrkande 3, 2013/14:T240 yrkande 7, 2013/14:T363, 2013/14:T517 yrkandena 10-12, bet. 2013/14:TU19 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 62), 2015/16:75 (N 31), 2016/17:75 (N 26) och 2017/18:75 (N 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samhällsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se över hur uppdragen för SJ AB, Green Cargo AB och Jernhusen AB kan tydliggöras så att samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter i högre utsträckning kan tillgodoses (bet. 2013/14:TU19 s. 19 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T9 yrkande 9, 2013/14:T10 yrkande 3, 2013/14:T240 yrkande 7, 2013/14:T363 och 2013/14:T517 yrkandena 10-12. När det gäller Green Cargo AB angav regeringen i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7) att bolaget erbjuder konkurrenskraftiga godstransporter på järnvägen och arbetar tillsammans med Jernhusen AB för att utöka den s.k. kombitrafiken. I det aktuella betänkandet framhåller trafikutskottet att Green Cargo AB ska fortsätta med detta och i högre utsträckning tillgodose samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter. Regeringen avser, för det fall detta inte uppnås, att återkomma till riksdagen. När det gäller SJ AB beslutades vid årsstämman i bolaget den 24 april 2018 att bolagets uppdrag i bolagsordningen förtydligas enligt följande "Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att, direkt eller indirekt genom dotter- eller intressebolag, bedriva persontrafik och, inom ramen för affärsmässighet, bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen och därmed en långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet, samt att bedriva därmed förenlig verksamhet." När det gäller Jernhusen AB angav regeringen i den nämnda propositionen att det finns anledning att förtydliga uppdraget för Jernhusen AB för att understryka det viktiga ansvaret som bolaget har som förvaltare av bl.a. stationer och depåer. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 21. Rskr. 2013/14:374 Åtgärdsplanering för transportsystemet 2014-2025 m.m. Skr. 2012/13:131 och 2013/14:233, mot. 2013/14:T16 yrkande 9, bet. 2013/14:TU20 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 63), 2015/16:75 (N 32), 2016/17:75 (N 27) och 2017/18:75 (N 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om åtgärder inom sjöfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska se till att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter, att regeringen ska arbeta för att genomförandet av de nya svavelreglerna blir så kostnadseffektivt som möjligt och att regeringen inom en snar framtid bör återkomma till riksdagen med förslag på införande av ett system med tonnageskatt (bet. 2013/14:TU20 s. 76 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T16 yrkande 9. Regeringen beslutade den 19 maj 2016 propositionen Ett svenskt tonnagebeskattningssystem (prop. 2015/16:127). Efter riksdagens beslut (bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6) trädde de nya reglerna för tonnagebeskattning i kraft den 20 oktober 2016. Införandet syftar till att öka andelen svenskregistrerade fartyg i den svenska handelsflottan. Tonnagebeskattningssystemet är frivilligt och innebär att det skattepliktiga resultatet av kvalificerad rederiverksamhet bestäms schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet, dvs. oberoende av inkomster och utgifter. Regeringen beslutade den 31 maj 2018 om ändring i förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter och om ändring i svavelförordningen (2014:509) (M2018/01636/R). Ändringarna, som trädde i kraft den 3 september 2018, innebar införandet av miljösanktionsavgift för överträdelser av vissa förbud om marint bränsle i svavelförordningen. Av bestämmelser i förordningen om miljösanktionsavgifter följer att om en avgift har tagits ut för en överträdelse ska en ny avgift som är dubbelt så hög tas ut vid fortsatta eller upprepade överträdelser. Enligt miljöbalken och förordningen får den nya avgiften inte vara högre än 1 000 000 kronor. En miljösanktionsavgift kan tas ut för överträdelser i svenskt inre vatten, Östersjöområdet, Nordsjöområdet och Nordamerikaområdena samt inom Europeiska unionen för fartyg i hamn, om svavelhalten är över 0,10 viktprocent. I andra vattenområden kan en miljösanktionsavgift tas ut om svavelhalten överstiger 1,50 viktprocent i passagerarfartyg i reguljär trafik till eller från en hamn inom Europeiska unionen, eller om det är fråga om annan användning, om bränslets svavelhalt överstiger 3,50 viktprocent. Vidare beslutade regeringen den 31 maj 2018 om fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029. Den nationella planen innehåller åtgärder som syftar till att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 9. 22. Rskr. 2013/14:375 Taxifrågor Prop. 2013/14:223, mot. 2013/14:T11, 2013/14:T12 yrkande 1, 2013/14:T13 yrkandena 1 och 2, bet. 2013/14:TU18 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 64), 2015/16:75 (N 33), 2016/17:75 (N 28) och 2017/18:75 (N 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om redovisningscentraler för taxi* när det gäller b): Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att den nuvarande möjligheten att bevilja taxameterundantag bör upphävas (bet. 2013/14:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit proposition 2013/14:223 punkt 2 och motionerna 2013/14:T11, 2013/14:T12 yrkande 1 och 2013/14:T13 yrkandena 1 och 2 samt delvis bifallit proposition 2013/14:223 punkterna 1 och 3. Regeringen beslutade den 23 juli 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utreda och eventuellt lämna förslag på en obligatorisk användning av taxameterutrustning i taxifordon utan möjlighet till dispens (dir. 2015:81). Den 23 mars 2016 beslutade regeringen att uppdraget skulle redovisas senast den 1 december 2016 i stället för den 1 juli 2016 (dir. 2016:27). Utredningen avslutade sitt arbete den 30 november 2016 i och med överlämnandet av betänkandet Taxi och samåkning - i dag, i morgon och i övermorgon (SOU 2016:86). Utredningen föreslår bl.a. att möjligheten till undantag från kravet att ett taxifordon får användas i taxitrafiken endast om det är försett med taxameterutrustning tas bort. Betänkandet remitterades med sista svarsdag den 13 mars 2017. Regeringen beslutade den 12 april 2018 om propositionen En ny kategori av taxitrafik (prop.2017/18:239). I propositionen föreslås att en ny kategori av taxitrafik införs och regeringen anför i propositionen att det på så sätt finns förutsättningar för att genomföra de förändringar i taxitrafikförordningen (2012:238) som krävs med anledning av riksdagens tillkännagivande. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU17, rskr. 2017/18:384). Tillkännagivandet kommer att slutbehandlas genom att sådana ändringar av taxitrafikförordningen antas. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b. Riksmötet 2014/15 23. Rskr. 2014/15:24 Sanktionsavgift för överträdelse av cabotagebestämmelserna Prop. 2013/14:234, mot. 2013/14:T18 yrkande 3, 2014/15:37 yrkande 3, bet. 2014/15:TU2 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 66), 2015/16:75 (N 34), 2016/17:75 (N 29) och 2017/18:75 (N 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om beställaransvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att se över det nuvarande beställaransvaret (bet. 2014/15:TU2 s. 18 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T18 yrkande 3 och 2014/15:37 yrkande 2. Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att se över om den nuvarande regleringen av beställaransvar skapar tillräckliga förutsättningar för ordning och reda i transportbranschen. Den 15 mars 2016 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av uppdraget (N2016/02111/MRT). För den del av uppdraget som gäller beställaransvar innebar regeringens beslut den 1 oktober 2015 att en slutredovisning om möjligt skulle ske senast den 15 mars 2016. Mot bakgrund av att Transportstyrelsen gjorde bedömningen att frågan behöver utredas ytterligare, valde myndigheten att inte lämna en slutredovisning utan redogör i stället för vad som hittills har framkommit i utredningen. Den 14 oktober 2016 lämnade Transportstyrelsen ytterligare en delrapport om beställaransvar (N2016/06488/MRT). Transportstyrelsen konstaterar där bl.a. att medvetenheten och kunskapen om de aktuella reglernas utformning behöver säkerställas hos berörda myndigheter. Uppdraget slutredovisades den 2 maj 2017 och slutredovisningen remitterades därefter. I propositionen Beställaransvar för ordning och reda på vägarna (prop. 2017/18:209) föreslog regeringen ändringar i de straffrättsliga reglerna om beställaransvar i yrkestrafiklagen (2012:210) och taxitrafiklagen (2012:211). Förslagen innebär att beställaransvaret skärps. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU14, rskr. 2017/18:314). Vidare beslutade regeringen den 24 maj 2018 om ändring av förordningen (1998:786) om internationella vägtransporter för att införa motsvarande regler för internationell trafik och för cabotagetrafik. De skärpta reglerna om beställaransvar trädde i kraft den 1 juli 2018. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 24. Rskr. 2014/15:25 Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd Prop. 2013/14:256, mot. 2013/14:T18 yrkande 6, 2014/15:44 yrkande 2, 2014/15:46 yrkandena 1 och 2, 2014/15:48, bet. 2014/15:TU3 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 67), 2015/16:75 (N 35), 2016/17:75 (N 30) och 2017/18:75 (N 28). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om beslut om omhändertagande och klampning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att utreda möjligheterna att dels låta de föreslagna åtgärderna vid hindrande av fortsatt färd bestå i längre tid än 24 timmar, dels låta en polisman eller en tulltjänsteman besluta om klampning (bet. 2014/15:TU3 s. 17 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T18 yrkande 6, 2014/15:44 yrkande 2, 2014/15:46 yrkandena 1 och 2 samt 2014/15:48. Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att i nära samråd med Polismyndigheten och Tullverket följa upp de nya bestämmelser gällande cabotagetransporter, åtgärder vid hindrande av fortsatt färd och obligatorisk prisuppgift vid taxiresor som har trätt i kraft under 2015. Transportstyrelsen skulle i det sammanhanget utreda möjligheterna att låta åtgärder vid hindrande av fortsatt färd bestå under längre tid än 24 timmar samt låta en polisman eller en tulltjänsteman besluta om klampning (dvs. beslut om att förse fordon med mekanisk, elektronisk eller annan låsanordning). Den 15 mars 2016 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av uppdraget och en slutredovisning lämnades den 2 maj 2017 (N2016/02111/MRT). Därefter har promemorian Förbättrade möjligheter att besluta och verkställa vissa sanktioner på yrkestrafikområdet (N2017/06846/MRT) utarbetats inom Regeringskansliet. Promemorian remitterades i november 2017. Regeringen beslutade den 15 mars 2018 propositionen Förlängd klampning (prop. 2017/18:198) i vilken regeringen konstaterar att dagens tidsgräns om 24 timmar är alltför begränsad för att i tillräckligt stor utsträckning uppnå det som var regeringens målsättning vid införandet av lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. Regeringen konstaterar vidare i propositionen att det dessutom har framkommit att det kan finnas problem för myndigheterna att t.ex. praktiskt hantera att en åtgärd ska upphöra inom den angivna tiden. Mot denna bakgrund föreslog regeringen att tidsgränsen för åtgärder bör förlängas från 24 till 36 timmar. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU14, rskr. 2017/18:314). Vad gäller den del av tillkännagivandet som handlar om att utreda möjligheterna att låta en polisman eller en tulltjänsteman besluta om klampning framför regeringen i propositionen att den anser att det saknas skäl att ändra den nuvarande ordningen, dvs. att beslut om klampning ligger på myndighetsnivå. Regeringen framför i propositionen att den anser att förslaget och bedömningen av berörda frågor innebär att det nu aktuella tillkännagivandet är slutbehandlat. 25. Rskr. 2014/15:121 Livsmedelspolitik Skr. 2014/15:16, mot. 2014/15:2974 yrkande 11 och 12, bet. 2014/15:MJU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 41), 2016/17:75 (N 33) och 2017/18:75 (N 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om livsmedelskontroll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att ge Statskontoret i uppdrag att se över alternativa modeller för livsmedelskontroll i syfte att stärka dialoginslagen och i högre grad undvika förelägganden (bet. 2014/15:MJU3 s. 21 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 11. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att utveckla livsmedelskontrollen. Hur livsmedelskontrollen genomförs har stor betydelse för den enskilde livsmedelsföretagaren. Utgångspunkten är att kontrollen ska ge företagen likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll. Åtgärderna, som redovisas nedan, har även bäring på punkt 18 om regelförenkling. Statskontoret har på uppdrag av regeringen utvärderat avgiftsfinansieringen av den offentliga livsmedelskontrollen. Uppdraget redovisades 2015 och remissbehandlades. Statskontorets slutsatser från detta uppdrag har lett till flera initiativ från regeringen och Livsmedelsverket. Livsmedelsverket har bl.a. ytterligare utrett förslaget om efterhandsdebitering för att öka legitimiteten för avgifterna och livsmedelskontrollen och inkom under hösten 2017 med en hemställan till regeringen beträffande införandet av obligatorisk efterhandsdebitering. Departementspromemorian En anpassning av bestämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning (Ds 2018:41) som remitterades den 7 december 2018 innehåller förslag som möjliggör debitering i efterhand av kontrollavgifterna för livsmedelskontroll. Också som en följd av Statskontorets rapport 2015 gav regeringen Livsmedelsverket i uppdrag att se över den modell som utgör grunden för bedömning av kontrollbehov och avgifter. Uppdraget lämnades med syfte att öka förståelsen för den kontroll som kontrollmyndigheterna utför och avgifterna kopplade till denna kontroll samt för att skapa förutsättningar för en enhetligare tillämpning av modellen. Livsmedelsverket har tagit fram en förenklad modell i dialog med representanter från kontrollmyndigheterna och livsmedelsbranschen. Genom modellen får alla verksamheter inom samma bransch och av samma omfattning samma riskklass och kontrollfrekvens. Företag kan få en reducerad kontrollfrekvens, bl.a. om tidigare kontroller varit utan avvikelser eller om företaget har en viss certifiering. Förslaget remitterades under våren 2018 och vidareutveckling av förslaget pågår. Livsmedelsverket utreder även om modellen ska bli obligatorisk. Den nya modellen planeras vara införd den 1 januari 2021. Regeringen gav vidare Statskontoret i december 2016 i uppdrag att bl.a. kartlägga vad som påverkar genomförandet av livsmedelskontrollen i kommuner vars livsmedelskontroll uppvisar påtagliga brister och lämna förslag på hur problemen kan lösas på ett kostnadseffektivt sätt, i syfte att öka likvärdigheten i kontrollen. I uppdraget ingick också att överväga om den statliga styrningen behöver förändras och t.ex. möjligheterna till en ökad samverkan kommuner emellan. Uppdraget redovisades i juni 2017. Rapporten har remissbehandlats fram till januari 2018. Förslagen i rapporten behandlas för närvarande tillsammans med angränsande förslag i Miljötillsynsutredningens betänkande Miljötillsyn och sanktioner (SOU 2017:63). Inom ramen för livsmedelsstrategin har regeringen gett Livsmedelsverket i uppdrag att under perioden 2017-2019 utveckla stödet till den offentliga livsmedelskontrollen i landet genom kompetenshöjande åtgärder och stödjande verktyg vid genomförande av den offentliga livsmedelskontrollen. Ett omfattande arbete med bl.a. kompetensutvecklande insatser genomförs och arbete pågår fortsatt för att öka likvärdigheten i kontrollen. Kontrollmyndigheternas gemensamma arbete med att fokusera kontrollen dit riskerna är som störst är också viktigt i sammanhanget. De sammantagna insatserna på området bedöms få fullt genomslag på några års sikt och utvärderingsarbete för att mäta effekterna av arbetet med att utveckla livsmedelskontrollen och göra den mer likvärdig över hela landet pågår. Livsmedelsverket har i arbetet inom ramen för livsmedelsstrategin också pekat på behovet av att beakta företagens behov av information och stöd i större utsträckning än tidigare och att kontrollen bör präglas av förståelse för företagarens situation vid en kontroll och i de kontakter som sker mellan företag och myndigheter. En förändrad kontrollkultur bedöms vara viktig för att möta företagens behov och som en del i arbetet kommer en god kontrollsed för livsmedelskontrollen att etableras. Regeringen bedömer att Livsmedelsverkets redovisade inriktning av arbetet kommer att underlätta för företagen. När livsmedelsföretag, genom att inte leva upp till lagstiftningens krav, riskerar människors hälsa eller vilseleder konsumenter genom fusk måste åtgärder undantagslöst vidtas. I mars 2018 föreslog därför regeringen för riksdagen ändringar i straffbestämmelserna i livsmedelslagen (2006:804) och i lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter (prop. 2017/18:165). Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen och lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019. Ärendet bereds vidare. Punkt 18 om regelförenkling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att ge Livsmedelsverket ett särskilt uppdrag att i konsumenternas intresse arbeta för att säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor bör utformas så att företagande inom livsmedelssektorn underlättas (bet. 2014/15:MJU3 s. 50) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 12. Förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket ändrades under 2014 genom ett tillägg i 2 § 5 som innebär att myndigheten ska underlätta och skapa goda förutsättningar för företagande i livsmedelssektorn. Det innebär att det är en av myndighetens ordinarie uppgifter och inte ett tidsbegränsat uppdrag. Det pågår ett aktivt arbete för förenkling vid myndigheten och regeringen följer utvecklingen noga, se även regeringens åtgärder med anledning av rskr. 2016/17:338, punkterna 3 och 8 (N 54). I tillkännagivandet tas de särskilda förhållanden som råder på landsbygden upp. Regeringen överlämnade i mars 2018 propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder - för ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179). Det övergripande målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken, som beslutades av riksdagen i juni 2018 (bet. 2017/18:NU19 och rskr. 2017/18:360) är en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Regeringen uppdrog i juli 2018 åt Tillväxtverket att stärka genomförandet av landsbygdspolitiken och verka för att de landsbygdspolitiska målen nås, bl.a. genom att föreslå näringslivsinsatser som syftar till att stärka företagens konkurrensförmåga i Sveriges landsbygder genom ökad kunskaps- och innovationsutveckling, teknikanvändning och digitalisering samt genom satsningar på besöksnäringen. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 mars 2019 och slutredovisas senast den 1 mars 2021. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 18. 26. Rskr. 2014/15:123 Cykelfrågor Mot. 2014/15:25 yrkande 1, mot. 2014/15:607 yrkande 7, bet. 2014/15:TU5 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 42), 2016/17:75 (N 34) och 2017/18:75 (N 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om trafikregler för cykling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för regeländringar för att främja cykeltrafik i städer och inom ramen för detta pröva möjligheten till regeländringar för att göra det möjligt för cyklister över 15 år att använda körbana även i de fall där cykelbana finns (bet. 2014/15:TU5 s. 15 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:25 yrkande 1 i denna del och 2014/15:607 yrkande 7. Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har gjort en översyn av regler med betydelse för cykling. Promemorian Cykelregler offentliggjordes samtidigt som cykelstrategin presenterades den 28 april 2017 och har därefter remitterats. Regeringen beslutade den 20 juni 2018 om förändringar i trafikförordningen (1998:1276) på så sätt att det införs en möjlighet för cyklande från 15 år (och förare av moped klass II) att färdas på körbanan även om det finns en cykelbana om den högsta tillåtna hastigheten på körbanan är högst 50 kilometer i timmen (N2018/03793/RS). Vidare fattade regeringen beslut den 30 augusti 2018 om ytterligare fem regeländringar som syftar till att främja en ökad och säker cykling (N2018/04585/RS). Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 27. Rskr. 2014/15:144 Luftfartsfrågor Mot. 2014/15:106, 2014/15:1463, 2014/15:2318 yrkande 16, bet. 2014/15:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 45), 2016/17:75 (N 36) och 2017/18:75 (N 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318. I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen lämnade därför i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27) följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se N 88. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen har under 2018 också tillsatt en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som aviserades i flygstrategin. Utredningen ska redovisa uppdraget senast den 1 mars 2019. Regeringskansliets (Näringsdepartementet) interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna, i enlighet med den nationella flygstrategin, har påbörjats och fortsatt under 2018 för att ligga som grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke statliga flygplatser. Översynens övergripande utgångspunkter är de transportpolitiska målen och översynen omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser. Inriktningen är att översynen ska vara klar vid utgången av mars under det första kvartalet 2019. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937/SUBT). Uppdraget ska redovisas under våren 2019. Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Vidare uppdrog regeringen i maj åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg. I uppdraget ingår att Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935/MRT, N2017/02238/MRT [delvis]). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 juni 2019. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 28. Rskr. 2014/15:154 Jakt och viltvård Mot. 2014/15:2974 yrkande 14, bet. 2014/15:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 47), 2016/17:75 (N 38) och 2017/18:75 (N 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning av jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9 s. 7 f.). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Naturvårdsverket att göra en analys av föreskrifter och tillämpning inom kronhjortsskötselområden. Uppdraget redovisades den 30 september 2015 och rapporten remitterades under hösten 2015. Naturvårdsverket kompletterade sin tidigare redovisning om kronhjort under 2017. Rapporten har föranlett att en dialog pågår med Naturvårdsverket om hur kronhjortsförvaltningen lämpligen utformas i framtiden. I maj 2018 beslutade regeringen en ändring i 2 § jaktförordningen (1987:905). Ändringen innebär att Naturvårdsverket kontinuerligt ska se över gällande jakttider i syfte att effektivisera hanteringen. Detta kan ha betydelse även för utveckling av kronhjortsförvaltningen. Naturvårdsverket redovisade hösten 2016 ett uppdrag om möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden och att lämna förslag till hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Under hösten 2017 lämnade Naturvårdsverket en rapport om förutsättningarna för att möjliggöra jakt i svensk ekonomisk zon. Rapporten om viltvårdsområden analyseras alltjämt inom Regeringskansliet, liksom rapporten om jakt på allmänt vatten Naturvårdsverkets rapport om jakt i ekonomisk zon har remitterats. Remisstiden gick ut den 22 oktober 2018. Frågan om förvaltning av säl bereds i Regeringskansliet. Ärendet bereds vidare. Punkt 2 om viltmyndighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska inrätta en ny myndighet med ansvar för jaktfrågor och viltförvaltning (bet. 2014/15:MJU9 s. 14 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 14. Jaktlagsutredningen presenterade sitt delbetänkande Viltmyndighet - jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71) i oktober 2013. Betänkandet har remitterats och bedömningen är att vissa aspekter kring en eventuell ny myndighet kräver ytterligare utredning. Regeringens bedömning kvarstår att hanteringen av frågan om en ny viltmyndighet ska avvakta dels den pågående översynen av viltvårdsfondens användning, dels Naturvårdsverkets genomförande av En strategi för svensk viltförvaltning. I budgetpropositionerna för 2017 och 2018 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.6 och prop. 2017/18:1. utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3) bekräftade regeringen att strategin har rätt inriktning och att Naturvårdsverket ska bedriva sitt viltförvaltningsarbete utifrån den. Naturvårdsverket har redovisat arbetet med viltstrategin i årsredovisningarna för 2017 och 2018. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2. 29. Rskr. 2014/15:180 Planering och byggande Mot. 2014/15:2921 yrkande 3, 2014/15:2953 yrkande 8, 11 och 17, bet. 2014/15:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 49), 2016/17:75 (N 39) och 2017/18:75 (N 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om privat initiativrätt till detaljplan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör låta utreda hur regler som medger en privat initiativrätt till detaljplan kan utformas och därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan (bet. 2014/15:CU10 s. 22 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2921 yrkande 3 och 2014/15:2953 yrkande 8. Regeringen beslutade den 19 januari 2017 kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6), som bl.a. avsåg frågan om att se över förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Privat initiativrätt - planintressentens medverkan vid detaljplanering (SOU 2019:9) den 13 februari 2019. Ärendet bereds vidare. Punkt 14 om reduktion av bygglovsavgiften*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om regler om en reduktion av bygglovsavgiften när tidsfristen för handläggningen överskrids (bet. 2014/15:CU10 s. 39 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 11. Regeringen har beslutat propositionen Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan (prop. 2017/18:210) och föreslagit ett system med avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov och förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:CU27, rskr. 2017/18:366). Punkten är slutbehandlad. Punkt 19 om tillgänglighetskrav för studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 17. Regeringen uppdrog 2015 åt Boverket att utreda konsekvenserna av att undanta studentbostäder från kraven för tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 i plan- och bygglagen (2010:900) (N2015/01953/PUB). Uppdraget utökades 2016 så att uppdraget även avser krav på tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen (N2016/03610/PUB). Boverket har redovisat uppdragen i rapporten Tillgänglighet i studentbostäder - konsekvenser av att ta bort tillgänglighetskraven (rapport 2016:22). Regeringen beslutade den 23 februari 2017 kommittédirektiven Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m. (dir. 2017:22). En kommitté ska bl.a. göra en systematisk och grundlig översyn av kraven i 8 kap. plan- och bygglagen, 3 kap. plan- och byggförordningen (2011:338) och Boverkets byggregler, bl.a. i syfte att säkerställa att regelverket är ändamålsenligt utformat. Kommittén kommer även att se över kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga generellt, dvs. inte enbart i fråga om studentbostäder. Kommittén ska lämna sitt slutbetänkande senast den 13 december 2019. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 19. 30. Rskr. 2014/15:194 Sjöfartsfrågor Mot. 2014/15:493, 2014/15:1525 yrkandena 1 och 2, 2014/15:1836, bet. 2014/15:TU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 52), 2016/17:75 (N 41) och 2017/18:75 (N 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft: Riksdagen har godkänt vad trafikutskottet anfört om utskottets uppföljning av sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft. Trafikutskottet anför i det aktuella betänkandet bl.a. att utskottet förutsätter att regeringen kommer att bedriva ett aktivt och skyndsamt arbete för att förbättra de områden som uppmärksammas i uppföljningen som särskilt betydelsefulla för att förbättra sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Från och med 2015 får Chalmers tekniska högskola och Linnéuniversitetet en årlig förstärkning på 1,4 miljoner kronor i syfte att få fram fler praktikplatser på fartyg till sjöfartsstudenter. Den 27 augusti 2015 beslutade regeringen En svensk maritim strategi - för människor, jobb och miljö (N2015/06135/MRT). Den syftar till att ta ett helhetsgrepp om maritima näringar och bidra till att skapa konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. Regeringen beslutade den 19 maj 2016 propositionen Ett svenskt tonnagebeskattningssystem (prop. 2015/16:127). Efter riksdagens beslut (bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6) trädde de nya reglerna för tonnagebeskattning i kraft den 20 oktober 2016. Införandet syftar till att öka andelen svenskregistrerade fartyg i den svenska handelsflottan. Tonnagebeskattningssystemet är frivilligt och innebär att det skattepliktiga resultatet av kvalificerad rederiverksamhet bestäms schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet, dvs. oberoende av inkomster och utgifter. Regeringen beslutade den 8 juni 2017 propositionen Regelförenkling för sjöfarten (prop. 2016/17:205). Efter riksdagens beslut (bet. 2017/18:TU3, rskr. 2017/18:25) trädde de nya reglerna i lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. och sjölagen (1994:1009) i kraft den 1 februari 2018. Vissa lagändringar syftar till att underlätta för sjöfartsnäringen, men även för privatpersoner. Registreringen av mindre skepp förenklas genom att storleksmåtten för indelningen av fartyg i skepp och båtar ändrats. Vidare har en möjlighet till villkorad registrering i fartygsregistret införts i syfte att underlätta överföringen av skepp som förvärvats i utlandet. Nationellt har få överträdelser mot de nya svavelreglerna noterats inom ramen för Transportstyrelsens tillsyn. Förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter har ändrats så att en miljösanktionsavgift kan tas ut för överträdelser av svavelförordningens bestämmelser om svavelhalt i marint bränsle, dvs. sådant bränsle som används i fartyg (SFS 634). Den lägsta avgiften är 5 000 kronor och den högsta 500 000 kronor. Avgörande för storleken på avgiften är dels fartygets motoreffekt, dels svavelhalten i det marina bränsle som har använts i fartyget. Ju högre motoreffekt och svavelhalt, desto högre sanktionsavgift. Av bestämmelser i förordningen om miljösanktionsavgifter följer att om en avgift har tagits ut för en överträdelse ska en ny avgift som är dubbelt så hög tas ut vid fortsatta eller upprepade överträdelser. Enligt miljöbalken och förordningen får den nya avgiften inte vara högre än 1 000 000 kronor. En miljösanktionsavgift kan tas ut för överträdelser i svenskt inre vatten, Östersjöområdet, Nordsjöområdet och Nordamerikaområdena samt inom Europeiska unionen för fartyg i hamn, om svavelhalten är över 0,10 viktprocent. I andra vattenområden kan en miljösanktionsavgift tas ut om svavelhalten överstiger 1,50 viktprocent i passagerarfartyg i reguljär trafik till eller från en hamn inom Europeiska unionen, eller om det är fråga om annan användning, om bränslets svavelhalt överstiger 3,50 viktprocent. De nu beskrivna reglerna trädde i kraft den 3 september 2018. Ärendet bereds vidare. Punkt 10 om sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förarbevis och åldersgräns för framförande av vattenskoter bör införas (bet. 2014/15:TU11 s. 48 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:493 och 2014/15:1525 yrkandena 1 och 2. Regeringskansliet har den 19 januari 2016 remitterat ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågan analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Under 2018 har Regeringskansliet (Näringsdepartementet) remitterat en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981/MRT). Remisstiden gick ut den 23 november 2018. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 10. 31. Rskr. 2014/15:206 Yrkestrafik och taxi Prop. 2014/15:83, mot. 2014/15:3045 yrkande 1, 2014/15:3049, 2014/15:1593, 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6,2014/15:2427 yrkande 6, 2014/15:2003, 2014/15:2318 yrkande 7, bet. 2014/15:TU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 54), 2016/17:75 (N 42) och 2017/18:75 (N 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om beslut om omhändertagande och klampning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som möjliggör att åtgärderna vid hindrande av fortsatt färd kan bestå i längre tid än 24 timmar (bet. 2014/15:TU12 s. 12 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:3045 yrkande 1, 2014/15:3049 och 2014/15:1593. Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att i nära samråd med Polismyndigheten och Tullverket följa upp de nya bestämmelser gällande cabotagetransporter, åtgärder vid hindrande av fortsatt färd och obligatorisk prisuppgift vid taxiresor som har trätt i kraft under 2015. Transportstyrelsen ska i det sammanhanget utreda möjligheterna att låta åtgärder vid hindrande av fortsatt färd bestå under längre tid än 24 timmar samt låta en polisman eller en tulltjänsteman besluta om klampning (dvs. beslut om att förse fordon med mekanisk, elektronisk eller annan låsanordning). Den 15 mars 2016 lämnade Transportstyrelsen en delredovisning av uppdraget och en slutredovisning lämnades den 2 maj 2017 (N2016/02111/MRT). Därefter har promemorian Förbättrade möjligheter att besluta och verkställa vissa sanktioner på yrkestrafikområdet (N2017/06846/MRT) utarbetats inom Regeringskansliet. Promemorian remitterades i november 2017. Regeringen beslutade den 15 mars 2018 propositionen Förlängd klampning (prop. 2017/18:198). I propositionen konstaterar regeringen att dagens tidsgräns om 24 timmar är alltför begränsad för att i tillräckligt stor utsträckning uppnå det som var regeringens målsättning vid införandet av lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. Regeringen konstaterar vidare att det dessutom har framkommit att det kan finnas problem för myndigheterna att t.ex. praktiskt hantera att en åtgärd ska upphöra inom den angivna tiden. Mot denna bakgrund föreslog regeringen att tidsgränsen för åtgärder bör förlängas från 24 till 36 timmar. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU14, rskr. 2017/18:314). Vad gäller den del av tillkännagivandet som handlar om att utreda möjligheterna att låta en polisman eller en tulltjänsteman besluta om klampning framför regeringen i propositionen att den anser att det saknas skäl att ändra den nuvarande ordningen, dvs. att beslut om klampning ligger på myndighetsnivå. Regeringen framför i den nämnda propositionen att den anser att förslaget och bedömningen av berörda frågor innebär att det nu aktuella tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkt 7 om lastbilars och bussars längd och vikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om dels behovet av att skyndsamt utarbeta erforderliga regeländringar så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton tillåts att trafikera de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet, dels behovet av en generösare dispensgivning och fortsatt utredning när det gäller frågan om att tillåta fordonsekipage på upp till 30 meter (bet. 2014/15:TU12 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6 och 2014/15:2427 yrkande 6 samt delvis bifallit motionerna 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7. Regeringen beslutade den 16 februari 2017 propositionen Godstrafikfrågor (prop. 2016/17:112) där det föreslås en ny bärighetsklass, BK4, som gör det möjligt med tyngre fordon och fordonskombinationer än vad som är möjligt i dag. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag fattat beslut om att det ska införas en ny bärighetsklass i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Regeringen beslutade den 15 februari 2018 om nödvändiga ändringar i trafikförordningen (1998:1276) och vägmärkesförordningen (2007:90). Ändringarna trädde i kraft den 1 april 2018. Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Därutöver har regeringen den 30 augusti 2018 uppdragit åt Trafikverket att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet (N2018/04593/MRT). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2019. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 7. Riksmötet 2015/16 32. Rskr. 2015/16:18 Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare vid omgivningsbuller Prop. 2014/15:122, mot. 2014/14:3104, 2014/14:3105 yrkande 2, 2014/14:3106 yrkande 1, bet. 2015/16:CU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 59), 2016/17:75 (N 44) och 2017/18:75 (N 38). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om reglering av kommuners handläggningstider för anmälningsärenden*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska vidta nödvändiga åtgärder för att koppla någon form av incitament eller sanktioner till kommande regler om kommuners handläggningstider för anmälningsärenden och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:CU3 s. 11 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:3104, 2014/15:3105 yrkande 2 och 2014/15:3106 yrkande 1. Regeringen har beslutat propositionen Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan (prop. 2017/18:210) och föreslagit ett system med avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov och förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:CU27, rskr. 2017/18:366). Punkten är slutbehandlad. 33. Rskr. 2015/16:79 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2015/16:1, mot. 2015/16:1986 yrkande 1 och 3, 2015/16:2702 yrkande 15, bet. 2015/16:CU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 67), 2016/17:75 (N 46) och 2017/18:75 (N 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om snabbare plan- och bygglovsprocess*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om åtgärder som kan leda till en snabbare plan- och bygglovsprocess och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:CU1 s. 33) och därmed bifallit motion 2015/16:1986 yrkande 1. Under 2017 har följande ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) samt plan- och byggförordningen (2011:338) trätt i kraft av betydelse i detta sammanhang: 1) enklare att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov, 2) kommunerna kan begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked, 3) länsstyrelsen får en tidsfrist om två månader vid överprövning, 4) fler planer kan delegeras till kommunstyrelse och byggnadsnämnd, 5) fler undantag från krav på bygglov och 6) förenklingar i förhållande till de regler som redan finns att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov. Under 2018 har följande ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen av betydelse i detta sammanhang trätt i kraft:1) digitalisering av grundkartor och detaljplaner, 2) ett tydligare och enklare detaljplanekrav, 3) fler undantag från krav på bygglov, 4) avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov, förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids och 5) bygglov, rivningslov och marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts, även om det inte vunnit laga kraft. Den 19 januari 2017 beslutade regeringen kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6). En särskild utredare ska bl.a. se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, att begränsa detaljplanekravet, att reglera upplåtelseformer i detaljplan och förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Uppdraget utvidgades den 5 juli 2018 till att även omfatta frågan om hur verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov kan regleras för att på bästa sätt tillgodose behovet av effektivitet i byggprocessen samtidigt som ett ändamålsenligt skydd för bl.a. natur- och kulturvärden uppnås. Utredningen överlämnade i maj 2018 delbetänkandet En utvecklad översiktsplanering (SOU 2018:46), som innehåller förslag dels om hur översiktsplaneringen kan utvecklas för att underlätta efterföljande planering, dels om kommunens möjligheter att reglera upplåtelseformen till bostäder. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Utredningen överlämnade i december 2018 delbetänkandet Verkställbarhet av beslut om lov (SOU 2018:86), som innehåller förslag till ändrade bestämmelser om verkställbarhet av bygglov, marklov och rivningslov. Betänkandet remissbehandlas med sista svarsdatum den 15 april 2019. Den 29 september 2017 överlämnade Boverket rapporten En mer förutsägbar byggprocess (2017:23) som avslut på regeringens uppdrag att se över kontrollen av serietillverkade hus för att underlätta byggandet av standardiserade bostäder. Rapporten har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen tillsatte den 23 februari 2017 en kommitté (dir. 2017:22) som ska genomföra en systematisk och grundlig översyn av 8 och 10 kap. plan- och bygglagen, 3-5 och 7 kap. plan- och byggförordningen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till i syfte att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Kommittén ska även utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Kommittén ska lämna sin slutredovisning senast den 13 december 2019. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 18 avsnitt 4.5.1). Ärendet bereds vidare. Punkt 8 om fler bygglovsbefriade åtgärder*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att fler åtgärder bör bli bygglovsbefriade och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:CU1 s. 35) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1986 yrkande 3 och 2015/16:2702 yrkande 15. Under 2017 trädde följande undantag från bygglovsplikt i kraft genom ändringar av plan- och bygglagen respektive plan- och byggförordningen: 1) på andra byggnader än en- och tvåfamiljshus inom områden med detaljplan byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård, 2) att på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel, 3) att uppföra en mindre byggnad på allmän plats där kommunen är markägare och 4) att uppföra väderskydd för kollektivtrafiken, 4) containrar av liten omfattning inom ett industriområde, 5) vinterförvaring av högst två enheter av fritidsbåt, husvagn eller husbil i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus och 6) begränsningar om skyltar och ljusanordningar. Under 2018 har plan- och bygglagen ändrats så att det inte längre krävs bygglov för att på en byggnad inom detaljplanelagt område montera solcellspaneler och solfångare som följer byggnadens form, under förutsättning att åtgärden följer detaljplanen. Den 30 april 2018 överlämnade Boverket rapporten Lovbefriade åtgärder, utvändiga ändringar och anmälan (rapport 2018:17). Rapporten utgör en slutredovisning av ett uppdrag som regeringen lämnade den 16 mars 2017 för att bl.a. utreda förutsättningarna för ett generellt undantag från kravet på bygglov för ändring av färg, fasadbeklädnad m.m. på andra byggnader än en- och tvåbostadshus, samt det tilläggsuppdrag som regeringen lämnade den 14 september 2017 för att utreda förutsättningarna att utöka byggnadsarean för komplementbostadshus. Rapporten har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 18 avsnitt 4.5.1) och i propositionen Fler bygglovsbefriade åtgärder (prop. 2017/18:197 s. 6). Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 7 och 8. 34. Rskr. 2015/16:90 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 68), 2016/17:75 (N 48) och 2017/18:75 (N 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om SAS AB: Svenska staten sålde under 2016 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Försäljningskostnaderna drogs av mot försäljningslikviden som efter avdrag för försäljningskostnader uppgick till 203,5 miljoner kronor. SAS AB genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se även N 6, rskr. 2009/10:220. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 35. Rskr. 2015/16:110 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU2 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 70), 2016/17:75 (N 50) och 2017/18:75 (N 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23 och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU2 s. 10 f.). Ändringar i enlighet med tillkännagivandet har genomförts i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) genom att tydligare redovisa resultatområdenas koppling till det övergripande målet för utgiftsområdet och i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) genom att delmål för resultatområdet En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja har tagits fram. Ändringar i enlighet med tillkännagivandet har genomförts i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6) genom att delmål för resultatområdet En sammanhållen landsbygdspolitik har tagits fram. Delmålen utgår från de tre dimensionerna av hållbar utveckling i Agenda 2030: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Dessutom har val av indikatorer förtydligats och förändringar av indikatorer har förklarats och motiverats. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 36. Rskr. 2015/16:175 Skogspolitik Mot. 2015/16:1363 yrkande 5, 2015/16:2454 yrkande 4, 2015/16:2607 yrkande 1, 2015/16:3018 yrkandena 18 och 19, 2015/16:2607 yrkande 2, bet. 2015/16:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 56) och 2017/18:75 (N 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om nationellt skogsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om inriktningen på arbetet med det nationella skogsprogrammet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU10 s. 11 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1363 yrkande 5, 2015/16:2454 yrkande 4, 2015/16:2607 yrkande 1 och 2015/16:3018 yrkandena 18 och 19. Under året har underlag från skogsprogrammets dialogprocess 2015 och 2016 beretts i arbetet med att förbereda en strategi och handlingsplan för skogsprogrammet. Regeringen beslutade i maj 2018 om en strategi för det nationella skogsprogrammet. Strategin innehåller bl.a. mål för fem fokusområden och beskrivning av den fortsatta organisationen och processen. En handlingsplan för skogsprogrammet beslutades i juli 2018. Handlingsplanen innefattar ett stort antal åtgärder som stöder skogsprogrammets vision och mål. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1, utg.omr. 23 avsnitt 2.6.4). Punkten är slutbehandlad. Punkt 10 om skogspolitiken och EU*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen även fortsättningsvis ska värna den nationella beslutanderätten över skogsfrågor i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU10 s. 27) och därmed bifallit motion 2015/16:2607 yrkande 2. Regeringen värnar det nationella självbestämmandet i skogsfrågor. EU-kommissionens förslag till genomförande av EU:s klimat och energiramverk för 2030 har följts noggrant ur detta perspektiv. I strategin för det nationella skogsprogrammet (N2018/03142/SK) har regeringen betonat vikten av att fortsatt värna det nationella självbestämmandet i skogsfrågor. Sverige besvarade i juni 2018 (N2018/01324/SK) en enkät om EU:s skogsstrategi inom ramen för kommissionens översyn av strategin. I svaret påpekades bl.a. att EU:s skogsstrategi, med balans mellan gemensamma intressen och rätten till nationellt självbestämmande över skogsfrågor, bedöms vara relevant både för samarbete inom EU och för medlemsstaternas pågående arbete med nationell skogspolitik. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 10. 37. Rskr. 2015/16:226 Luftfartsfrågor Mot. 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147 yrkande 6, 2015/16:3148 yrkande 32, 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112, bet. 2015/16:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 60) och 2017/18:75 (N 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om Bromma flygplats*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:TU14 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147 yrkande 6 och 2015/16:3148 yrkande 32 samt delvis bifallit motionerna 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112. Med ändring av regeringens beslut den 18 december 2014 om uppdrag till en statlig samordnare för Bromma flygplats (S2014/08973/PBB), beslutade regeringen den 18 december 2015 (N2015/09059/PUB) att samordnarens uppdrag skulle begränsas till att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Övriga delar av uppdraget upphörde. Den statliga samordnaren redovisade den 11 april 2016 rapporten "Mer flyg och bostäder". Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590/MRT). Regeringen beslutade den 18 maj 2017 om att inrätta ett Arlandaråd för att bidra till regeringens arbete med att långsiktigt utveckla Arlanda flygplats ur ett helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, luftrummet samt anslutande transporter och infrastruktur på marken men också tillgången till andra flygplatser i Stockholmsregionen. Arlandarådet är ett rådgivande organ för utbyte av erfarenheter mellan regeringen och företrädare för myndigheter, statligt ägda bolag och offentlig sektor, näringslivet, intresseorganisationer, forskning och akademi m.fl. Arlandarådets arbete pågår för närvarande och beräknas avslutas i sin nuvarande form under det första kvartalet 2019. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 38. Rskr. 2015/16:227 Jakt och viltvård Mot. 2015/16:1363 yrkande 9, bet. 2015/16:MJU19 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 61) och 2017/18:75 (N 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vissa jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska genomföra tidigare riksdagsbeslut om vissa jakt- och viltvårdsfrågor och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU19 s. 14) och därmed bifallit motion 2015/16:1363 yrkande 9. Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Behandlingen av tillkännagivandet om jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling redovisas under rskr. 2014/15:154 (N 28). Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 39. Rskr. 2015/16:295 Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt Prop. 2015/16:110, bet. 2015/16:NU23 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 67) och 2017/18:75 (N 48). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt när det gäller b) 2-6: Saminvest AB bildades den 1 juli 2016. Vid extra bolagsstämma i bolaget den 13 januari 2017 meddelades att staten per den 1 januari 2017 tillskjutit samtliga aktier i de statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform Aktiebolag och Inlandsinnovation AB till Saminvest AB i form av ett ovillkorat aktieägartillskott. Vid stämman antogs även en ägaranvisning som anger att bolaget bl.a. ska ansvara för en ansvarsfull hantering av nuvarande innehav i Fouriertransform Aktiebolag och Inlandsinnovation AB samt för en ordnad långsiktig avveckling av dessa bolag. Saminvest AB arbetar löpande med att avveckla dotterbolagens innehav på ett ansvarsfullt sätt. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b 5 och 6. 40. Rskr. 2015/16:296 Sjöfartsfrågor Prop. 2015/16:158, mot. 2015/16:3059 yrkande 16, mot. 2015/16:3148 yrkande 26, bet. 2015/16:TU17 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 68) och 2017/18:75 (N 49). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om sanktionssystemet för efterlevnad av svaveldirektivet*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se över utformningen av sanktionssystemet för efterlevnad av svaveldirektivet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:TU17 s. 18 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:3059 yrkande 16 och 2015/16:3148 yrkande 26. Förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter har ändrats så att en miljösanktionsavgift kan tas ut för överträdelser av svavelförordningens bestämmelser om svavelhalt i marint bränsle, dvs. sådant bränsle som används i fartyg (SFS 634). Den lägsta avgiften är 5 000 kronor och den högsta 500 000 kronor. Avgörande för storleken på avgiften är dels fartygets motoreffekt, dels svavelhalten i det marina bränsle som har använts i fartyget. Ju högre motoreffekt och svavelhalt, desto högre sanktionsavgift. Av bestämmelser i förordningen om miljösanktionsavgifter följer att om en avgift har tagits ut för en överträdelse ska en ny avgift som är dubbelt så hög tas ut vid fortsatta eller upprepade överträdelser. Enligt miljöbalken och förordningen får den nya avgiften inte vara högre än 1 000 000 kronor. En miljösanktionsavgift kan tas ut för överträdelser i svenskt inre vatten, Östersjöområdet, Nordsjöområdet och Nordamerikaområdena samt inom Europeiska unionen för fartyg i hamn, om svavelhalten är över 0,10 viktprocent. I andra vattenområden kan en miljösanktionsavgift tas ut om svavelhalten överstiger 1,50 viktprocent i passagerarfartyg i reguljär trafik till eller från en hamn inom Europeiska unionen, eller om det är fråga om annan användning, om bränslets svavelhalt överstiger 3,50 viktprocent. De nu beskrivna reglerna trädde i kraft den 3 september 2018. Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. Nyare riksmöten Riksmötet 2016/17 41. Rskr. 2016/17:26 Vildsvin och viltskador Prop. 2015/16:199, mot. 2016/17:145 yrkande 1 och 2, 2016/17:146 yrkandena 1-3, 2016/17:2445 yrkande 9, bet. 2016/17:MJU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 73) och 2017/18:75 (N 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om lagförslaget i övrigt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utfodring av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 1 och 2016/17:146 yrkandena 1 och 2. Tillkännagivandet i frågan om reglering av utfodring av vilt bereds. Regeringen följer utvecklingen av olika aktörers initiativ beträffande utfodring av vilt och avvaktar resultatet av initiativen. Flera organisationer, däribland Skogsstyrelsen, Sveaskog AB och Svenska Jägareförbundet, har förslag till åtgärder på frivillig basis som i vart fall delvis skulle kunna lösa problematiken. Näringsdepartementet tar initiativ till samtal med parterna för uppföljning av organisationernas arbete. I Svenska Jägareförbundets s.k. allmänna uppdrag ingår numera att verka för begränsning av utfodring. Bland initiativen kan nämnas Skogsstyrelsens viltskadepolicy som antogs i oktober 2018 och bl.a. rör utfodring, Svenska Jägareförbundets handlingsplan för vildsvin och plan att ta fram skärpta riktlinjer om klövviltutfodring samt markägarorganisationernas arbete med att begränsa utfodring genom policydokument, överenskommelser och regleringar i avtal om jaktarrende. Ärendet bereds vidare. Punkt 3 om kameraövervakning av vilt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om kameraövervakning av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 12 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 2, 2016/17:146 yrkande 3 och 2016/17:2445 yrkande 9. Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2016/17:27 (Ju 27). Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 42. Rskr. 2016/17:94 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU2 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 81) och 2017/18:75 (N 53). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23 och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU2 s. 10 f.). Ändringar i enlighet med tillkännagivandet har genomförts i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) genom att delmål för resultatområdet En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja har tagits fram. Ändringar i enlighet med tillkännagivandet har genomförts i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6) genom att delmål för resultatområdet En sammanhållen landsbygdspolitik har tagits fram. Delmålen utgår från de tre dimensionerna av hållbar utveckling i Agenda 2030: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Dessutom har val av indikatorer förtydligats och förändringar av indikatorer har förklarats och motiverats. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 43. Rskr. 2016/17:101 Infrastruktur för framtiden Prop. 2016/17:21, skr. 2016/17:20, 2016/17:1763, 2016/17:2531 yrkande 1, 4 och 13, 2016/17:3509 yrkande 7 och 19, 2016/17:3510 yrkande 5 och 13, 2015/16:2778 yrkande 1, 2016/17:3507 yrkande 4 och 8, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 31 och 34, 2016/17:3513 yrkande 6 och 13, 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37, 2016/17:2530 yrkande 2, 2016/17:3524 yrkande 4, bet. 2016/17:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 83) och 2017/18:75 (N 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om sårbarhet i transportsystemet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik för att minska sårbarheten i transportsystemet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 32) och därmed bifallit motionerna 2016/17:1763, 2016/17:2531 yrkande 13, 2016/17:3509 yrkande 7 och 2016/17:3510 yrkande 13 samt delvis bifallit motion 2015/16:2778 yrkande 1. I regeringens beslut om nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029 ingår investeringar som syftar bl.a. till ökad robusthet för transportsystemet som helhet och därmed även för gränsöverskridande transporter. Av stor vikt för att minska sårbarheter i transportsystemet är därutöver regeringens beslut att Trafikverket fr.o.m. den 1 augusti 2017 ansvarar för övergripande samordning och planering av krisberedskap och det civila försvaret för transportområdet, genom följande tillägg i förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket: "Trafikverket ska med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv samverka med andra aktörer och därvid vidta åtgärder i syfte att utveckla och samordna krisberedskap och planering för höjd beredskap inom transportområdet. I detta ingår att bedriva omvärldsbevakning och analys samt att stödja andra myndigheter med expertkompetens inom området." Detta har lett till bättre förutsättningar för planering och samverkan mellan myndigheter och med näringslivet. Regeringen har i skrivelsen Nationell planering för transportinfrastrukturen 2018-2029 (skr. 2017/18:278) redogjort för vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivandet och konstaterar att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkt 13 om införandet av ERTMS*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för att införandet av ERTMS sker samordnat med Sveriges grannländer och i nära samråd med branschaktörerna samt med beaktande av järnvägens totala funktionssätt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 58 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:2531 yrkande 4. Regeringen uppdrog den 23 mars 2017 åt Trafikverket att ta fram ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2018-2029. I direktiven för uppdraget angav regeringen att "Trafikverket bör verka för att införandet av det EU-gemensamma signalsystemet för tåg, European Rail Traffic Management System (ERTMS), sker samordnat med Sveriges grannländer och i nära samråd med branschaktörerna samt med beaktande av järnvägens totala funktionssätt." Uppdraget redovisades den 31 augusti 2017. Regeringen har i skrivelsen om Nationell planering för transportinfrastrukturen 2018-2029 (skr. 2017/18:278) redogjort för vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivandet och konstaterar att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkt 14 om regionala flygplatser*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen i sin aviserade flygstrategi bör värna de regionala flygplatserna och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 62) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3507 yrkande 4, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 34 och 2016/17:3513 yrkande 13 samt delvis bifallit motionerna 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37 och 2016/17:3509 yrkande 19. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590/MRT). I flygstrategin understryker regeringen de regionala icke-statliga flygplatsernas betydelse i transportsystemet för att uppnå en god tillgänglighet i hela landet. De statliga bidragen till de icke-statliga flygplatserna är därför betydelsefulla för finansieringen av driften av dessa flygplatser, men bör ses ur ett trafikslagsövergripande perspektiv vilket innebär att stöd ska kunna lämnas till en flygplats om det saknas tillfredsställande kollektiva transportalternativ. Stödet ska ses som ett komplement till flygplatsernas egen finansiering genom rörelseintäkter. Långsiktigt hållbara förutsättningar för statligt stöd till icke-statliga flygplatser ska eftersträvas samtidigt som ökade möjligheter till effektivisering och användande av ny teknik på sikt bör kunna minska behoven av offentliga stöd till flygplatser. Europeiska kommissionen har den 17 maj 2017 inom ramen för det allmänna gruppundantaget (GBER - general block exemption regulation) antagit reviderade regler för stöd till flygplatser. De nya reglerna är i linje med det förslag som Sverige har lämnat till kommissionen och innebär exempelvis att driftstöd kan ges till flygplatser med färre än 200 000 resenärer årligen. De nya reglerna ska genomföras i Sverige för att på så sätt skapa ökad förutsägbarhet och stabilitet avseende möjligheterna till offentligt ekonomiskt stöd till små regionala flygplatser. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 49) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att utskottet inte delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2017/18:TU1). I enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen om behovet av en nationell flygstrategi som värnar de regionala flygplatserna, se N 56. Regeringskansliets (Näringsdepartementet) interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna, i enlighet med den nationella flygstrategin, har påbörjats och fortsatt under 2018 för att ligga som grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke statliga flygplatser. Översynens övergripande utgångspunkter är de transportpolitiska målen och översynen omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser. Inriktningen är att översynen ska vara klar under det första kvartalet 2019. Ärendet bereds vidare. Punkt 19 om vissa frågor om upphandling av infrastruktur*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör tillse att Trafikverket inför beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg gör en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation i anläggningsbranschen. Detta har riksdagen tillkännagett för regeringen (bet. 2016/17:TU4 s. 104 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:2530 yrkande 2, 2016/17:2531 yrkande 1, 2016/17:3507 yrkande 8, 2016/17:3510 yrkande 5, 2016/17:3512 yrkande 31 och 2016/17:3513 yrkande 6 samt delvis bifallit motion 2016/17:3524 yrkande 4. Regeringen tydliggjorde i uppdraget till Trafikverket att ta fram förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportinfrastruktur och trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur att Trafikverket inför beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg ska göra en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation i anläggningsbranschen. Detsamma tydliggjordes i den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för 2018-2029. En hög produktivitet och innovation i anläggningsbranschen är en av förutsättningarna för att de medel staten tilldelar infrastrukturområdet ska användas effektivt. Med en ökad produktivitet och innovationsgrad är ambitionen att få mer infrastruktur för pengarna. Det är därför enligt planbeslutet av största vikt att Trafikverket och entreprenadbranschen fortsatt verkar för ökad produktivitet och innovationsgrad. Regeringen uppdrog den 27 februari 2014 åt Trafikanalys att under en treårsperiod analysera och utvärdera Trafikverkets arbete för att öka produktivitet och innovationsgrad inom anläggningsbranschen (N2014/01057/TIF). Trafikanalys redovisade uppdraget den 31 mars 2017 i slutrapporten Trafikverkets arbete för ökad produktivitet och innovation i anläggningsbranschen (N2017/02483/TIF). Trafikanalys redogör i rapporten för att ambitionen avseende Trafikverkets produktivitetsarbete är hög och arbetet går åt rätt håll, men att det tar tid och måste få ta tid. Regeringen avser att fortsätta att följa utvecklingen på detta område noga och uppdrog i oktober 2017 åt Trafikverket att årligen, under en treårsperiod, redovisa resultat av myndighetens arbete för ökad produktivitet (N2017/06132/TIF). Uppdraget innebär att Trafikverket under en treårsperiod ska redogöra för och återrapportera till regeringen om Trafikverkets arbete för att verka för en ökad produktivitet i anläggningsbranschen samt en särskild uppföljning av entreprenadkontrakt. Trafikverkets första återrapportering av uppdraget lämnades i april 2018 (N2018/02484//TIF). Trafikverket pekar i rapporten på en positiv utveckling av effekterna av genomförda strategier men för att bättre kunna ge en samlad bild över produktivitetsutvecklingen över tid behöver mätningen av produktivitet utvecklas. Detta kommer att utvecklas i kommande rapporter. Regeringen har i skrivelsen om Nationell planering för transportinfrastrukturen 2018-2029 (skr. 2017/18:278) redogjort för vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivandet och konstaterar att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Följande punkt är inte slutbehandlad: 14. 44. Rskr. 2016/17:103 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:NU1 Tidigare behandlad, se skr. 2016/17:75 (N 84) och 2017/18:75 (N 55). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om RISE Research Institutes of Sweden AB när det gäller c): Riksdagen har bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra en fusion mellan RISE AB och SP i enlighet med vad regeringen förordat. Under 2017 vidtogs åtgärder för att genomföra fusionen. Regeringen beslutade den 8 juni 2017 att underteckna fusionsplanen mellan RISE Research Institutes of Sweden Holding AB och RISE Research Institutes of Sweden AB (tidigare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB) samt vidta de övriga åtgärder som är nödvändiga för att genomföra fusionen. Bolagen inom RISE-koncernen har under 2018 slutfört processen och genomfört fusionen. Genom fusionen har RISE Research Institutes of Sweden Holding AB upplösts och verksamheten har övergått i RISE Research Institutes of Sweden AB. Sedan fusionen är staten ägare till samtliga aktier i RISE Research Institutes of Sweden AB som är moderbolag i RISE-koncernen. Punkten är slutbehandlad. 45. Rskr. 2016/17:167 Insolvens- och utsökningsrätt Mot. 2016/17:3468 yrkande 14, 2016/17:2737, bet. 2016/17:CU8 Tidigare behandlad, se skr. 2017/18:75 (N 57). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om fordonsrelaterade skulder och fordonsmålvakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör se över möjligheten att skärpa lagstiftningen mot fordonsmålvakter. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 55) framför regeringen att den har sett ett behov av att vidta olika åtgärder i syfte att minska förekomsten av s.k. fordonsmålvakter. Bland annat avser regeringen att se över hur lagstiftningen kan skärpas för att minska förekomsten av s.k. fordonsmålvakter. Vidare föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2018 att 25 miljoner kronor per år anvisas under perioden 2018-2020 som ett riktat statsbidrag till kommuner. Regeringens avsikt är att dessa medel bör användas för att öka bortforsling, uppställning och skrotning av de aktuella fordonen. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU1, rksr. 2017/18:104). Regeringen beslutade den 18 oktober förordningen (2018:1594) om bidrag till kommuner för kostnader för flyttning, uppställning och skrotning av vissa fordon. Förordningen trädde i kraft den 15 november 2018. Därutöver har Regeringskansliet (Näringsdepartementet) utrett hur en skärpt lagstiftning mot fordonsmålvakter bör utformas i promemorian Översyn av lagstiftningen mot s.k. fordonsmålvakter (Ds 2018:33). Promemorian har varit föremål för remissbehandling. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 8. 46. Rskr. 2016/17:185 Luftfartsfrågor Mot. 2016/17:2530 yrkande 18, 2016/17:3374 yrkande 15, 2016/17:2530 yrkande 21, 2016/17:2103, 2016/17:3391 yrkande 16, bet. 2016/17:TU10 Tidigare behandlad, se skr. 2017/18:75 (N 58). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den snarast bör utforma en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft. Riksdagen har vidare ansett det otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa ett föregående tillkännagivande om en strategi för luftfarten som slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:295). I det tillkännagivandet har riksdagen tillkännagett för regeringen att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7, rskr. 2014/15:144). Den 26 januari 2017 beslutade regeringen om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590/MRT). Flygstrategin togs fram i samråd med såväl bransch som myndigheter. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27-28) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se N 56. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen har under 2018 också tillsatt en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som aviserades i flygstrategin. Regeringskansliets (Näringsdepartementet) interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna, i enlighet med den nationella flygstrategin, har påbörjats och fortsatt under 2018 för att ligga som grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke statliga flygplatser. Översynens övergripande utgångspunkter är de transportpolitiska målen och översynen omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser. Inriktningen är att översynen ska vara klar vid utgången av mars under det första kvartalet 2019. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937/SUBT). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Vidare uppdrog regeringen i maj åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg. I uppdraget ingår att Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935/MRT, N2017/02238/MRT [delvis]). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 juni 2019. Ärendet bereds vidare. Punkt 10 om drönare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör ta fram en nationell strategi och moderniserad lagstiftning för drönare som både bejakar möjligheterna med ny teknik och värnar flygsäkerheten. Transportstyrelsen beslutade i december 2017 om nya föreskrifter (TSFS 2017:110) om obemannade luftfartyg (UAS) som trädde i kraft den 1 februari 2018. Förslagen till ändringar har bl.a. föranletts av ett ökat behov av att främja teknikutvecklingen, för att hantera ökade risker med allt fler obemannade luftfartyg i luften samt en tydligare synkronisering med regeringens målsättning och strategier så att Sverige kan upprätthålla sin position som en stark och innovativ flygindustrination. I maj 2017 publicerade Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (EASA) ett förslag till regler för användning av drönare inom EU. Ramarna för nya EU-gemensamma regler för drönare har inrättats i och med att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 trädde i kraft i september 2018. Utifrån denna är en genomförandeakt och en delegerad akt om drönare under framtagande. Dessa förväntas beslutas under 2019. Som ett led i beredningen av tillkännagivandet höll infrastrukturministern den 8 februari 2018 ett rundabordssamtal med ett antal berörda aktörer. Regeringen uppdrog den 28 juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935/MRT, N2017/02238/MRT [delvis]). Enligt uppdraget ska underlaget innehålla en fakta- och nulägesbeskrivning av användningen av drönare i Sverige samt en analys kring utvecklingsområden för att möjliggöra en fortsatt utveckling och användning av drönare. Underlaget ska därigenom även innehålla en analys av utmaningar i förhållande till användningen av drönare på kort och lång sikt samt eventuella behov av ändringar i det nationella regelverket avseende drönare. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 juni 2019. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 10. 47. Rskr. 2016/17:192 Näringspolitik Mot. 2016/17:3123 yrkande 9, bet. 2016/17:NU12 Tidigare behandlad, se skr. 2017/18:75 (N 59). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om tydlig tidsgräns för myndigheters handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför om tydliga tidsgränser för myndighetens handläggningstider. Regeringen uppdrog den 20 juli 2017 åt Tillväxtverket att ta fram ett kunskapsunderlag som visar hur myndigheternas handläggningsprocesser påverkar företagens konkurrenskraft och utveckling samt ge förslag på vilka åtgärder och metoder som är effektiva och ändamålsenliga för att korta handläggningstiderna. Uppdraget slutredovisades den 28 februari 2018. Regeringen har därefter den 7 juli 2018 uppdragit åt Tillväxtverket att lämna förslag om kortare handläggningsprocesser för företag i besöksnäringen. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2019 (N2018/04122/FF). Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 8. 48. Rskr. 2016/17:219 Yrkestrafik och taxi Mot. 2016/17:1429, 2016/17:2388 yrkande 1, 2016/17:2530 yrkande 17, 2016/17:3391 yrkande 32, bet. 2016/17:TU13 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om villkoren inom åkerinäringen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det behövs en utredning för att skyndsamt stärka den svenska åkerinäringens konkurrenskraft. Regeringen beslutade under våren 2018 två propositioner med relevans för tillkännagivandet. I propositionen Beställaransvar för ordning och reda på vägarna (prop. 2017/18:209) föreslog regeringen ändringar i de straffrättsliga reglerna om beställaransvar i yrkestrafiklagen (2012:210) och taxitrafiklagen (2012:211). Förslagen innebär att beställaransvaret skärps. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU14, rskr. 2017/18:314). I propositionen Förlängd klampning (prop. 2017/18:198) konstaterar regeringen att dagens tidsgräns om 24 timmar är alltför begränsad för att i tillräckligt stor utsträckning uppnå det som var regeringens målsättning vid införandet av lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. Regeringen konstaterar vidare i propositionen att det dessutom har framkommit att det kan finnas problem för myndigheterna att t.ex. praktiskt hantera att en åtgärd ska upphöra inom den angivna tiden. Mot denna bakgrund föreslog regeringen att tidsgränsen för åtgärder bör förlängas från 24 till 36 timmar. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU14, rskr. 2017/18:314). Vidare pågår ett arbete inom EU med omförhandlingar av flera av EU:s rättsakter inom det s.k. mobilitetspaketet. Det omfattar bl.a. tillträdet till godstransportmarknaden inkluderat reglerna om cabotage samt bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare. Förslaget innehåller även specialutformade regler för utstationering av yrkesförare inom vägtransportområdet, s.k. lex specialis-regler. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 49. Rskr. 2016/17:220 Fossiloberoende transporter Prop. 2016/17:21, prop. 2016/17:112, mot. 2016/17:821 yrkande 31.2, 2016/17:1235, 2016/17:2531 yrkande 35, 2016/17:3374 yrkande 14.1 och 2016/17:3391 yrkande 38, bet. 2016/17:TU12 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om luftfart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör främja användningen av biodrivmedel i luftfarten genom lämpliga styrmedel och åtgärder som bl.a. att undersöka möjligheten att differentiera start- och landningsavgifter baserat på bränsle. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.8.5) görs en satsning på utveckling och forskning av biobränsle för flyg. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ökas med 20 miljoner. kronor 2018, 30 miljoner kronor för 2019 och 50 miljoner kronor för 2020 för att stödja utveckling av biobränsle till flyg. Den 22 februari 2018 uppdrog regeringen åt en särskild utredare att analysera hur flygets användning av hållbara biobränslen med hög klimatprestanda kan främjas för att bidra till övergången till ett fossilfritt energisystem och minskad klimatpåverkan samt att vid behov föreslå hur det eller de styrmedel som är lämpligast för att minska flygets utsläpp genom användning av hållbara biobränslen bör utformas (dir. 2018:10). Utredaren ska vidare bedöma, dels vilken inblandning av biobränsle som är rimlig att uppnå när styrmedel som utredningen föreslår ska träda i kraft med hänsyn till tillgång och pris på sådana bränslen samt efterfrågan i andra sektorer, dels förutsättningarna för att öka inblandningen av hållbara biobränslen över tid utifrån samma faktorer. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2019. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 50. Rskr. 2016/17:234 Planering och byggande Mot. 2015/16:438, 2015/16:737, 2015/16:1938 yrkande 14, 2015/16:1986 yrkande 9, 2015/16:2019 yrkande 31, 2015/16:2039 yrkande 2 och 8, 2015/16:2702 yrkandena 22 och 27, 2015/16:2790 yrkande 7, 2015/16:3210 yrkande 9, 2015/16:3241 yrkande 27, 2016/17:3096 yrkande 9, 2016/17:3118 yrkandena 9 och 18, 2016/17:3351 yrkande 8 och 17, 2016/17:326 yrkande 2, 2016/17:2411 yrkande 2, 2016/17:3347 yrkande 27, 2016/17:3378 yrkande 16 och 17, bet. 2016/17:CU15 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 69). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör fortsätta arbetet med att förbättra och förenkla plan- och bygglagen (2010:900) och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU15 s. 21 f.). Åtgärder under 2017 med anledning av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2013/14:187 (N 14). Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i propositionen Fler bygglovsbefriade åtgärder (prop. 2017/18:197 s. 6). Punkt 21 om studentbostäder*: Regeringen beslutade den 23 februari 2017 om kommittédirektiven Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m. (dir. 2017:22). En kommitté ska bl.a. göra en systematisk och grundlig översyn över kraven i 8 kap. plan- och bygglagen, 3 kap. plan- och byggförordningen (2011:338) och Boverkets byggregler, bl.a. i syfte att säkerställa att regelverket är ändamålsenligt utformat. Kommittén kommer även att se över kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga generellt, dvs. inte enbart i fråga om studentbostäder. Kommittén ska lämna sitt slutbetänkande senast den 13 december 2019. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 21. 51. Rskr. 2016/17:238 Väg- och fordonsfrågor Prop. 2016/17:112, prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU14. Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 70). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om långa lastbilar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över hur längre fordonståg i högre utsträckning kan tillåtas på det svenska vägnätet och har tillkännagett detta för regeringen. Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen (1998:1276) för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Därutöver har regeringen den 30 augusti 2018 uppdragit åt Trafikverket att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet (N2018/04593/MRT). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2019. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 52. Rskr. 2016/17:243 Offentlighet, sekretess och integritet Mot. 2015/16:543 yrkande 5, 2016/17:2289, bet. 2016/17:KU15 och 2017/18:75 (N 71). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om sekretessbrytande bestämmelse vid vanvård av djur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen, så snart som möjligt, bör återkomma till riksdagen med ett förslag till en sekretessbrytande bestämmelse vid vanvård av djur. Djurskyddsutredningen föreslog i sitt betänkande Ny djurskyddslag (SOU 2011:75) att det ska införas en sekretessbrytande bestämmelse så att hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom socialtjänsten får lämna uppgifter om djurskyddsproblem vidare till den berörda djurskyddskontrollmyndigheten. Regeringen beslutade den 8 mars 2018 proposition om en ny djurskyddslag (prop. 2017/18:147). I propositionen föreslog regeringen också att det förs in bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som möjliggör för personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt verksamheter enligt lagen (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade att lämna sådana uppgifter om ett djur till djurskyddskontrollmyndigheterna eller Polismyndigheten som är nödvändiga för ett ingripande från myndigheternas sida. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 53. Rskr. 2016/17:333 Statligt ägda bolag i omvandling Prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 76). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om omvandling av vissa statligt ägda bolag när det gäller a) 5-8 och b) 2: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Metria AB. Aktierna i Metria AB förvaltas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) till dess att en eventuell försäljning sker. Ärendet bereds vidare. När det gäller a) 9-13 och b) 3: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Swedish National Road Consulting AB (SweRoad) eller om en avyttring inte är genomförbar vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla bolaget genom likvidation. Regeringen uppdrog den 26 oktober 2017 åt Trafikverket, som förvaltar statens aktier i bolaget, att avyttra eller avveckla statens innehav i SweRoad (N2017/06549/SUBT). Enligt uppdraget skulle Trafikverket i första hand avyttra SweRoad och i andra hand, om en analys visar att en avyttring av statens aktier i SweRoad helt eller delvis inte var genomförbar, avveckla SweRoad genom likvidation. Enligt uppdraget skulle en analys av förutsättningarna för en avyttring respektive en avveckling av statens innehav i SweRoad, tillsammans med en tidsplan, lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 november 2017. En slutredovisning skulle lämnas när försäljningen eller avvecklingen avslutats. I den analys som lämnades den 28 november 2017 gör Trafikverket bedömningen att förutsättningarna för en avyttring av bolaget är goda och att en avyttring bedöms kunna ske under våren 2018. Uppdraget slutredovisades i juni 2018. Av redovisningen framgår att bolaget sålts för 1,8 miljoner kronor. Uppgörelsen med köparen slutfördes den 7 maj 2018. De aktuella punkterna är slutbehandlade. När det gäller a) 14: Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge att AB Göta kanalbolag pantsätter, utarrenderar, avstyckar eller helt eller delvis avyttrar sådan mark inom den s.k. kanalfastigheten som inte behöver ägas av bolaget för att bevara Göta kanals värde som kulturhistoriskt byggnadsverk eller turistattraktion. Bolaget hemställde den 18 januari 2018 om regeringens medgivande att få avyttra vissa delar av den s.k. kanalfastigheten i enlighet med riksdagens bemyndigande. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att delvis bifalla bolagets hemställan och medgav att bolaget pantsätter, utarrenderar, avstyckar och helt eller delvis avyttrar de fastigheter och delar av fastigheter som framgår av regeringens beslut. Regeringen beslutade den 20 december 2018 att avslå en ansökan från två privatpersoner att förvärva en fastighet från bolaget med stöd av riksdagens bemyndigande. Ärendet bereds vidare. När det gäller a) 15: Riksdagen har bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Swedesurvey Aktiebolag genom likvidation. Avveckling av Swedesurvey Aktiebolag genom likvidation beräknas inledas under det första halvåret 2019. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 a 5-8, 14 och 15 samt 1 b 2. 54. Rskr. 2016/17:338 En livsmedelsstrategi för Sverige Prop. 2016/17:104, mot. 2016/17:3615 yrkande 1-6, 2016/17:3616 yrkande 1-5 och 7, 2016/17:3618 yrkande 1-6 och 49, 2016/17:3620 yrkande 1-6, 2016/17:2010 yrkande 4, 2016/17:2445 yrkande 21, bet. 2016/17:MJU23 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 77). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om konkurrenskraftiga regler och villkor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa generellt goda företagsvillkor i hela Sverige och att nationella regler inte ska gå längre än EU:s gemensamma regelverk (bet. 2016/17:MJU23 s. 33) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 1, 2016/17:3616 yrkande 1, 2016/17:3618 yrkande 1 och 2016/17:3620 yrkande 1 i denna del. I förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning framgår att konsekvensutredningar bl.a. ska innehålla en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt ska konsekvensutredningen innehålla ytterligare beskrivningar av ett antal faktorer. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder och har kontinuerligt fortsatt vidta åtgärder för att säkerställa generellt goda företagsvillkor som kan kopplas till området regler och villkor. Inom ramen för livsmedelsstrategin har både Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk fått förenklingsuppdrag. Livsmedelsverket har t.ex. fått i uppdrag arbeta med land- och anläggningsgodkännanden för att underlätta tillträde till marknader utanför EU. Statens jordbruksverk har fått i uppdrag att öka kvaliteten, likvärdigheten och effektiviteten i djurskyddskontrollen. Statens jordbruksverk har även i uppdrag att ge stöd till studier och försöksverksamhet inom djurområdet som syftar till ökad produktivitet och konkurrenskraft med bibehållen god djurvälfärd. Växtskyddsrådet som regeringen inrättade 2011 har stärkts, bl.a. genom att ett sekretariat har inrättats för att stödja prövningen av produktgodkännande och underlätta arbetet med genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Statens jordbruksverk, Livsmedelsverket och Tillväxtverket har fått i uppdrag att utveckla digitala tjänster som bidrar till minskat och förenklat uppgiftslämnande, guidning och service för företag i livsmedelskedjan. Målsättningen är att göra det enklare att starta och driva företag samt underlätta företagens myndighetskontakter på lokal, regional och statlig nivå. I genomförandet av uppdraget har myndigheterna valt att fokusera på att förenkla tillståndsprocessen för vattenbrukare samt biodlare och honungsproducenter. I det inledande arbetet har man även konstaterat att mycket kan återanvändas från det utvecklingsarbete som görs inom ramen för Serverat, som är en digital tjänst för företagare som ska söka tillstånd i restaurangbranschen. Uppdraget ska slutredovisas den 28 februari 2020. Regeringen har också gett Sveriges lantbruksuniversitet uppdrag att inrätta ett vetenskapligt råd för djurskydd. Rådet ska bistå med vetenskapligt stöd i föreskriftsarbetet på djurskyddsområdet samt identifiera, sammanställa och utvärdera vetenskaplig forskning på området. Ärendet bereds vidare. Punkt 8 om konkurrenskraft - en uppgift för myndigheterna*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att myndigheter som arbetar med företag i livsmedelskedjan bör få ett främjandeuppdrag (bet. 2016/17:MJU23 s. 51) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:2010 yrkande 4, 2016/17:3615 yrkande 3, 2016/17:3616 yrkande 3, 2016/17:3618 yrkande 3 och 2016/17:3620 yrkande 3. Konkurrenskraft är ett område som flera myndigheter redan arbetar med. Av förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk framgår bl.a. att myndigheten ska arbeta för ett konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet. Av förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket framgår att myndigheten ska underlätta samt skapa goda förutsättningar för företagande i livsmedelssektorn. Båda myndigheterna ska även säkerställa att föreskrifter och vägledande dokument är utformade på ett kostnadseffektivt och förståeligt sätt. Regeringen uppdrog i regleringsbreven för 2018 åt länsstyrelserna, Statens jordbruksverk, Livsmedelsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och Tillväxtverket att redovisa sina bedömningar av myndigheternas uppdrag i förhållande till livsmedelsstrategin. Motsvarande uppdrag lämnades till Verket för innovationssystem genom regeringsbeslut den 25 januari 2018. Myndigheterna redovisade uppdragen den 31 maj 2018. De visade på flertalet aktiviteter om hur de främjar företagande, kopplat till livsmedelsstrategin. Redovisningarna innehöll dessutom föreslag på åtgärder för det fortsatta arbetet med livsmedelsstrategin. Detta kommer att ligga till grund för eventuella ytterligare åtgärder till berörda myndigheter. Livsmedelsverket fick 2017 även i uppdrag att redovisa hur arbetet för att göra det enklare att starta och driva livsmedelsföretag, med särskilt fokus på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt, liksom hur myndighetens arbete med service, effektivitet och bemötande, ska fortsätta. Uppdraget redovisades i april 2017. Ett flertal åtgärder redovisades, bl.a. utveckling av digitala verktyg riktade till både inspektörer och företagare och ökad samverkan kontrollmyndigheter emellan. Ärendet bereds vidare. Punkt 17 om effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att ha effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser för växtskyddsmedel (bet. 2016/17:MJU23 s. 91) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 2, 2016/17:3616 yrkande 2, 2016/17:3618 yrkande 2 och 2016/17:3620 yrkande 2. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder som kan kopplas till det område som tillkännagivandet avser. Ett exempel är att regeringen i mars 2017 förtydligade att Växtskyddsrådets arbete framöver ska syfta till att stödja prövningen av produktgodkännande, bl.a. genom fördjupad dialog och kunskapsutbyte. Vidare uppdrog regeringen åt Statens jordbruksverk att, i samverkan med Kemikalieinspektionen, inrätta ett sekretariat för att planera och administrera rådets möten. Uppdraget delredovisades den 14 februari 2018. I rapporten framgår att myndigheterna har tagit fram en handlingsplan och att arbetet fortskrider enligt plan. Kemikalieinspektionen har dessutom i sin årsredovisning för 2017 konstaterat att de nu är nära sitt mål om en handläggning i balans. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden är under översyn. I översynen ingår bl.a. att se över reglerna för ömsesidigt erkännande samt att analysera vilka effekter som förordningen har haft vad gäller jordbrukets diversifiering och konkurrenskraft samt på människors hälsa och miljön. Enligt EU-kommissionens preliminära tidsplan ska en rapport kunna presenteras under första halvåret 2019. I dagsläget är det oklart om EU-kommissionen kommer att föreslå förbättringar i godkännandeprocessen. Ärendet bereds vidare. Punkt 23 om förenklade regler för viltkött*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött (bet. 2016/17:MJU23 s. 116) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:2445 yrkande 21 och 2016/17:3618 yrkande 49. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för frågor om säkra livsmedel och är central myndighet för den offentliga livsmedelskontrollen i landet. Livsmedelsverket får enligt livsmedelsförordningen (2006:813) meddela de föreskrifter och fatta de beslut som behövs som komplettering till de bestämmelser som tas fram gemensamt inom EU. Livsmedelsverket har därmed bemyndigats att ta fram bestämmelser om offentlig livsmedelskontroll av viltkött. Gällande bestämmelser för försäljning av icke-trikinbärande vilt innebär att enskilda jägare har goda möjligheter att avyttra viltkött direkt till konsument eller detaljhandel. Regeringen uppdrog i juli 2018 åt Livsmedelsverket att analysera möjligheten och lämna förslag på förenklade förfaranden för avsättning av vildsvinskött på marknaden. I uppdraget ingår att göra en bedömning av vilka volymer av vildsvinskött som kan göras tillgängliga på marknaden med de föreslagna åtgärderna samt kostnaderna för dessa åtgärder. Uppdraget ska redovisas den 30 november 2019. För att underlätta utveckling på området har Statens jordbruksverk via landsbygdsprogrammet utlyst projektmedel, 6 miljoner kronor till ett antal projekt som ska främja svenskt vilt som lokal livsmedelsresurs och stärka viltkedjan från natur till konsument. Projekten pågår 2018 och 2019 och omfattar bl.a. sådana marknadsåtgärder som riksdagen tar upp i tillkännagivandet. Ärendet bereds vidare. Punkt 26 om hållbara och medvetna val*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val (bet. 2016/17:MJU23 s. 123) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 5, 2016/17:3616 yrkande 5, 2016/17:3618 yrkande 5 och 2016/17:3620 yrkande 5. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder som kan kopplas till det område som tillkännagivandet avser. Ett exempel är att regeringen i februari 2017 uppdrog åt Livsmedelsverket att undersöka förutsättningarna för att vidareutveckla konceptet nyckelhålet, med syftet att underlätta för konsumenter att göra medvetna val. Livsmedelsverket lämnade en delredovisning den 28 februari 2018 och kommer att lämna en slutredovisning i februari 2020. Regeringen välkomnar den frivilliga märkning som finns, vilken ger konsumenterna verktyg att göra medvetna val. Regeringen gav Livsmedelsverket den 12 juli 2018 ett uppdrag att analysera vilka åtgärder som krävs för en svensk anmälan till EU-kommissionen om ursprungsmärkning av kött och fisk på restaurang och i storhushåll, vilket rapporterades den 3 december 2018. Ärendet bereds vidare. Punkt 33 om att främja livsmedelsexporten*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att underlätta och främja livsmedelsexport (bet. 2016/17:MJU23 s. 142) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 6, 2016/17:3616 yrkande 7, 2016/17:3618 yrkande 6 och 2016/17:3620 yrkande 6. Regeringen har vidtagit flera åtgärder på området livsmedelsexport. I september 2017 lanserades Team Sweden Livsmedel för att underlätta samverkan mellan aktörer med målet att utveckla och öka den svenska livsmedelsexporten. En nationell exportsamordnare har anställts inom Regeringskansliet för att stärka livsmedelsföretagens exportförmåga. Den 14 december 2017 presenterade regeringen en förstärkt satsning på svensk livsmedelsexport med ett uppdrag till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) om att skapa ett regionalt livsmedelsexportprogram riktat mot små och medelstora företag, ta fram en exportstrategi för ekologiska livsmedelsprodukter samt att ha personer på Sveriges export- och investeringsråds utlandskontor som ska bidra till en ökad livsmedelsexport på specifika tillväxtmarknader. En ytterligare satsning som presenterades den 14 december 2017 var ett uppdrag till Statens jordbruksverk och Livsmedelsverket att underlätta för företag som är intresserade att exportera till tredje land genom att stödja processen vid anläggningsinspektion. Uppdraget om en förstärkt satsning på livsmedelsexport ska redovisas senast den 28 februari 2019. Ärendet bereds vidare. Punkt 37 om mål för ekologisk produktion om konsumtion*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer (bet. 2016/17:MJU23 s. 152) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 4, 2016/17:3616 yrkande 4, 2016/17:3618 yrkande 4 och 2016/17:3620 yrkande 4. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3) redogör regeringen för sina mål för ekologisk produktion och offentlig ekologisk konsumtion. Statens jordbruksverk fick den 15 juni 2017 i uppdrag att föreslå en handlingsplan för hur målen ska nås. Uppdraget redovisades den 28 februari 2018. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 8, 17, 23, 26, 33 och 37. Riksmötet 2017/18 55. Rskr. 2017/18:99 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2017/18:1 utg.omr. 23, bet. 2017/18:MJU2 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 87). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23 och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU2 s. 12 f.). Ändringar i enlighet med tillkännagivandet har genomförts i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6) genom att delmål för resultatområdet En sammanhållen landsbygdspolitik har tagits fram. Delmålen utgår från de tre dimensionerna av hållbar utveckling i Agenda 2030: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Dessutom har val av indikatorer förtydligats och förändringar av indikatorer har förklarats och motiverats. Ärendet bereds vidare. Punkt 3 om användning av särskilda kontot under Samefonden: Den 9 maj 2018 beslutade regeringen att det särskilda kontot under Samefonden som nyttjas av Länsstyrelsen i Jämtlands län, i mån av medel, även får användas för finansiering av underhåll av för arrendeavtalen nödvändiga stängsel. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 56. Rskr. 2017/18:104 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2017/18:1 utg.omr. 22, bet. 2017/18:TU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 88). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:TU1 s. 21 f.). Regeringen antog i januari 2017 En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem. Riksdagen anser att den flygstrategi som regeringen beslutat om inte i tillräcklig utsträckning stärker flygets konkurrenskraft. Trafikutskottet har bland annat pekat på det i utskottsmajoritetens ögon ovälkomna förslaget om en nationell flygskatt. Riksdagen har därför tillkännagett för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen samt för att stärka näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen har under 2018 också tillsatt en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som aviserades i flygstrategin. Regeringskansliets (Näringsdepartementet) interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna, i enlighet med den nationella flygstrategin, har påbörjats och fortsatt under 2018 för att ligga som grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke statliga flygplatser. Översynens övergripande utgångspunkter är de transportpolitiska målen och översynen omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser. Inriktningen är att översynen ska vara klar vid utgången av mars under det första kvartalet 2019. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937/SUBT). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Vidare uppdrog regeringen i maj åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg. I uppdraget ingår att Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. Regeringen uppdrog dessutom i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935/MRT, N2017/02238/MRT [delvis]). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 juni 2019. Ärendet bereds vidare. Punkt 2 om regionala flygplatser*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:TU1 s. 21 f.). Riksdagen anser att de problem som de regionala flygplatserna i dag upplever inte får en tillräckligt ingående och allsidig belysning i den flygstrategi som regeringen presenterat. Riksdagen menar även att den föreslagna flygskatten riskerar att försämra möjligheterna för de regionala flygplatserna. Därutöver anser riksdagen att det behövs en översyn av de regionala flygplatsernas möjligheter att långsiktigt kunna bidra till tillväxten. Regeringskansliets (Näringsdepartementet) interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna, i enlighet med den nationella flygstrategin, har påbörjats och fortsatt under 2018 för att ligga som grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke statliga flygplatser. Översynens övergripande utgångspunkter är de transportpolitiska målen och översynen omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser. Inriktningen är att översynen ska vara klar under det första kvartalet 2019. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2. 57. Rskr. 2017/18:114 Extra ändringsbudget för 2017 - kapitaltillskott till Postnord AB Prop. 2017/18:39, bet. 2017/18:FiU28 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 91). Skrivelsen är slutbehandlad. Om extra ändringsbudget för 2017 när det gäller kapitaltillskott till Postnord AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om kapitaltillskott till PostNord AB på högst 400 000 000 kronor, förutsatt att Europeiska kommissionen godkänner den del av den danska statens kapitaltillskott som är föremål för kommissionens prövning. Ärendet anmäldes till kommissionen för prövning. Kommissionen har den 28 maj 2018 godkänt den del av den danska statens kapitaltillskott som har varit föremål för kommissionens prövning. Regeringen uppdrog den 29 november 2018 åt Kammarkollegiet att betala ut 400 000 000 kronor i kapitaltillskott till PostNord AB. Kammarkollegiet betalade ut kapitaltillskottet till PostNord AB den 7 december 2018. Punkten är därmed slutbehandlad. När det gäller ändrad ram för utgiftsområde och ändrat anslag: Den 18 december 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 1.17 Kapitalinsatser i statliga bolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv innebärande ny anslagsnivå om 401 000 000 kronor. Då villkoren för att göra kapitaltillskottet ännu inte var uppfyllda fördes medlen vidare som anslagssparande enligt regeringens beslut den 18 december 2017 om regleringsbrev för budgetåret 2018. Medlen användes sedan för att finansiera regeringens beslut enligt ovan. Punkten är därmed slutbehandlad. 58. Rskr. 2017/18:138 Anpassning av svensk rätt till EU-förordningen om linbaneanläggningar Prop. 2017/18:42, bet. 2017/18:CU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 845). 59. Rskr. 2017/18:146 Postfrågor Prop. 2017/18:41, bet. 2017/18:TU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 februari 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 60). 60. Rskr. 2017/18:150 Viss sekretess i mål enligt konkurrensskadelagen Prop. 2017/18:43, bet. 2017/18:KU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 februari 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 84 och 85). 61. Rskr. 2017/18:152 Några frågor om alkolås Prop. 2017/18:63, bet. 2017/18:TU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 februari 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 86). 62. Rskr. 2017/18:182 Fiskeripolitik Mot. 2017/18:3346 yrkande 10, 2017/18:3855 yrkande 51 och 52, 2017/18:3717 yrkande 9, bet. 2017/18:MJU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om regelverket som reglerar vattenbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en översyn av det regelverk som reglerar vattenbruket för att underlätta långsiktiga utvecklingsmöjligheter för det svenska vattenbruket. och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 8) och därmed bifallit motion 2017/18:3346 yrkande 10 och motion 2017/18:3855 yrkandena 51 och 52. Regeringen uppdrog den 16 augusti 2018 åt Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till förändringar och förenklingar. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2019. Ärendet bereds vidare. Punkt 10 om effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska verka för effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 18) och därmed bifallit motion 2017/18:3717 yrkande 9. Arbetet med att samla in biologiska och miljörelaterade data är omfattande och komplext, såväl i Sverige som inom EU. Oklara vetenskapliga råd beror inte enbart på mängden data. Ramverket för datainsamlingen, som huvudsakligen är EU-reglerat, har nyligen setts över. En ny förordning antogs den 17 maj 2017, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008. Därutöver fattar kommissionen genomförandebeslut för medlemsstaternas fleråriga planer avseende datainsamlingen. Senast avsåg det åren 2017-2019. Beslut för 2020-2021 förväntas antas under våren 2019 och gäller från och med den 1 januari 2020. Kommissionens genomförandebeslut syftar till att uppdatera och tydliggöra, utifrån aktuella behov, vilka typer av samt på vilket sätt datainsamlingar ska genomföras. Detta säkerställer likformighet, förbättrat dataunderlag och möjlighet till samordningsvinster. Regeringen kan därmed konstatera att det sker ett kontinuerligt arbete med att utveckla och förbättra datainsamlingen och uppföljningen av fiskbestånden. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 10. 63. Rskr. 2017/18:197 Handelspolitik Mot. 2017/18:3410 yrkande 16, bet. 2017/18:NU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om främjande av livsmedelsexport*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om främjande av livsmedelsexport och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:NU11 s. 51 f.). Den 14 december 2017 presenterade regeringen en förstärkt satsning på svensk livsmedelsexport med ett uppdrag till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) om att skapa ett regionalt livsmedelsexportprogram riktat mot små- och medelstora företag, ta fram en exportstrategi för ekologiska livsmedelsprodukter samt att ha personer på Sveriges export- och investeringsråds utlandskontor som ska bidra till en ökad livsmedelsexport på specifika tillväxtmarknader. Sedan tidigare har regeringen -gett Sveriges export- och investeringsråd i uppdrag att under tre år genomföra ett program med särskilt fokus på små och medelstora livsmedelsföretag. En ytterligare del i uppdraget var att genomföra en marknadsanalys som Sveriges export- och investeringsråd genomförde i början av 2018 för att identifiera exportpotentialen utifrån livsmedelssegment, vilket är ett värdefullt verktyg för små- och medelstora företag. Merparten av svensk livsmedelsindustri befinner sig på landsbygden. Därför riktas också dessa aktiviteter, i nära samarbete med näringslivsrepresentanter och branschföreningar, till små och medelstora företag över hela landet. Cirka 1 procent av svenska livsmedelsföretag är stora företag, därför är det naturligt att arbeta med insatser mot små och medelstora företag för att öka svensk livsmedelsexport. Regeringen har även en nära dialog med Sveriges export- och investeringsråd om hur fler små- och medelstora företag kan exportera mer. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 8. 64. Rskr. 2017/18:198 Luftfart Mot. 2017/18:1587 yrkande 2, mot. 2017/18:3894 yrkande 10, bet. 2017/18:TU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om ett gemensamt europeiskt luftrum*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera arbetet med Single European Sky för ett effektivare och miljömässigt bättre nyttjande av det europeiska luftrummet och tillkännagett detta för regeringen. I regeringens flygstrategi från 2017 (N2017/00590/MRT) anges att Sverige ska fortsätta att vara ledande i utvecklingen av effektiviseringen av luftrummet i samverkan med andra länder. Ett fullt genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet, även kallat Single European Sky (SES), är en viktig åtgärd för att förbättra kapaciteten och effektiviteten i flygtrafiktjänsten och även möjliggöra kortare och mer energieffektiva rutter. I en jämförelse med andra EU-stater kan konstateras att Sverige i dag i hög grad uppnår målen som är överenskomna på EU-nivå. (PRB Annual Monitoring Report and Recommendations 2017) Ett led i att uppfylla de europeiska målen är att Sverige tillsammans med Danmark har inrättat ett geografiskt funktionellt luftrumsblock och erbjuder i dag unikt integrerade och operationella undervägstjänster till luftrumsanvändarna genom den gemensamma organisation NUAC. Inom det svensk-danska gemensamma luftrummet och tillsammans med Estland, Finland, Lettland och Norge erbjuds fri ruttplanering för att möjliggöra kortast möjliga flygväg mellan två orter (FRA - Free Route Airspace). Under 2018 och i början av 2019 kommer en s.k. prestationsplan för det svenska luftrummet för perioden 2020-2024 (även kallad RP3 - Referensperiod 3) att tas fram. Transportstyrelsen leder arbetet och andra berörda myndigheter samt luftrumsanvändarna har insyn arbetet. Prestationsplanen blir vägledande för tillhandhållandet av tjänster inom och avgifter för den flygtrafikledning som kommer att tillhandhållas under den aktuella perioden. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 6. 65. Rskr. 2017/18:209 It-politik Skr. 2017/18:47, skr. 2017/18:54, bet. 2017/18:TU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 maj 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelser till handlingarna. 66. Rskr. 2017/18:216 Skogspolitik Mot. 2017/18:3347 yrkande 7, 2017/18:3717 yrkande 16 och 18, 2017/18:3855 yrkande 68 och 71, 2017/18:3354 yrkande 5, bet. 2017/18:MJU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om rättssäker och effektiv nyckelbiotopsinventering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna, och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 10). Regeringsuppdrag om nyckelbiotoper beslutades den 17 maj 2018 (N2017/03141/SK). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i budgetpropositionen för 2019. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade miljö- och jordbruksutskottet att utskottet inte delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2018/19:MJU2). I enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen om nyckelbiotopsinventering, se rskr. 2018/19:113, N 98. Punkten står därmed åter som öppen. Ärendet bereds vidare. Punkt 5 om långsiktiga förutsättningar för skogsbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en god incitamentsstruktur för ett hållbart skogsbruk bör säkerställas och att en översyn av lagstiftningen på området därför bör genomföras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 14). I den del som avser översyn av artskyddsförordningen (2007:845) och översyn av lagstiftning för fjällnära skogsbruk är inriktningen att det ska tillsättas en utredning för att göra en översyn. Ärendet bereds vidare. Punkt 16 om ersättningsfrågor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en översyn bör göras av olika typer av ersättningsmodeller vid skyddande av skog i syfte att skapa effektivare skyddsformer, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 35). I den del som rör ersättningsmark uppdrog regeringen den 12 juli 2018 åt Sveriges lantbruksuniversitet att analysera samhällsekonomiska konsekvenser av metoden att skydda värdefulla skogar inom Ersättningsmark i Sverige AB. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2019. I den del som avser översyn av lagstiftning för fjällnära skogsbruk är inriktningen att det ska tillsättas en utredning för att göra en översyn. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 5 och 16. 67. Rskr. 2017/18:236 Landsbygdspolitik Mot. 2017/18:3717 yrkande 2, 2017/18:3855 yrkande 27, bet. 2017/18:MJU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om regionalt genomförande av livsmedelsstrategin m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU18 s. 17 f.). Regeringen uppdrog i oktober 2017 åt Statens jordbruksverk att fördela 100 miljoner kronor i landsbygdsprogrammet till regionala insatser för en konkurrenskraftig livsmedelskedja. 5 miljoner kronor av dessa medel har allokerats till Statens jordbruksverk för att främja nationell samverkan. En koordinator finns sedan oktober 2018 på plats på myndigheten för att underlätta och samordna genomförandet av det regionala arbetet, samt medverka till spridning av erfarenheter mellan regionala aktörer genom bland annat årliga konferenser. Regeringen följer det arbete med nationell samordning som bedrivs. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 68. Rskr. 2017/18:238 Näringspolitik Mot. 2017/18:3405 yrkande 16, mot. 2017/18:3412 yrkande 1 och 6, 2017/18:900 yrkande 15, 2017/18:3409 yrkande 3, 2017/18:3416 yrkande 3, 2017/18:3420 yrkande 6, bet. 2017/18:NU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om effektutvärderingar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om oberoende effektutvärderingar av statligt stöd till innovation och företagande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:NU12) och därmed bifallit motion 2017/18:3405 yrkande 16 i denna del och 2017/18:3412 yrkande 3-5. Regeringen uppdrog sommaren 2017 åt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) att lämna förslag på hur tillämpningen av metoder och modeller för utvärdering av offentliga insatser för innovation och företagande kan utvecklas så att bl.a. spridningseffekter täcks in bättre. Tillväxtanalys redovisade uppdraget i juni 2018. Redovisningen belyser bl.a. frågan om utvärderingarnas syfte. Det framgår att utvärderingar kan ha olika syften. De kan exempelvis genomföras för att utkräva ansvar men också för att öka lärandet. Ärendet bereds vidare. Punkt 12 om tydliga tidsgränser för handläggningstider*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om kortare och tydligare handläggningstider på myndigheter och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:NU12) och därmed bifallit motion 2017:18:900 yrkande 15, motion 2017/18:3212 yrkande 1 i denna del, motion 2017/18:3409 yrkande 3, motion 2017/18:3416 yrkande 3 och motion 2017/18: 3420 yrkande 6. Regeringen har den 7 juli 2018 uppdragit åt Tillväxtverket att lämna förslag om kortare handläggningsprocesser för företag i besöksnäringen. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2019 (N2018/04122/FF). Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 12. 69. Rskr. 2017/18:245 EU:s dataskyddsförordning och lagstiftningen inom Näringsdepartementets ansvarsområden Prop. 2017/18:122, bet. 2017/18:TU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 april 2018 beslutade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 364-374). 70. Rskr. 2017/18:263 Fossiloberoende transporter Mot. 2017/18:3894 yrkande 15, mot. 2017/18:3686 yrkande 9, 2017/18:3748 yrkande 14, 2017/18:3758 yrkande 1, 2017/18:3766 yrkande 2, bet. 2017/18:TU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ett fossiloberoende transportsystem*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringens arbete för att minska klimatpåverkan från transportsektorn bör grunda sig på samhälls-ekonomiskt och miljömässigt effektiva åtgärder och tillkännagett det för regeringen (bet. 2017/18:TU13 s. 13 f.). Regeringen har under 2018 tagit fram en klimatstrategi som innehåller en handlingsplan för fossilfria transporter och elektrifiering. I handlingsplanen finns en palett av åtgärder som syftar till att ställa om till effektiva fordon och fossilfria drivmedel, åstadkomma en överflyttning till järnväg och sjöfart samt öka andelen cykel, gång och kollektivtrafik. Bland annat lyfts behovet av styrmedel som tar sin utgångpunkt i trafikens samhällsekonomiska kostnader och som ökar attraktiviteten hos de transportsätt som ger mindre klimatpåverkan. Transportpolitikens övergripande mål, att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet, har varit en utgångspunkt för regeringens beslut om en nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029, beslut om byggstarter 2018-2020, beslut om förberedelse för byggstarter 2021-2023 samt fastställelse av definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden 2018-2029. Av beslutet framgår att Trafikverket inför beslut om investeringar och upphandlingar ska göra analyser av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt tar hänsyn till miljön och uppmuntrar till innovation i anläggningsbranschen. Enligt beslutet ska Trafikverket årligen i samband med årsredovisningen redovisa effekterna, däribland den samhällsekonomiska nyttan, av de åtgärder som genomförs för att upprätthålla kvaliteten och tillgängligheten på väg- och järnvägsnäten och av de trimnings- och miljöåtgärder som genomförs i befintlig infrastruktur. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 71. Rskr. 2017/18:269 Händelserapportering och sekretess hos Sjöfartsverket och andra statliga myndigheter Prop. 2017/18:208, bet. 2017/18:KU45 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 maj 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 498). 72. Rskr. 2017/18:301 Digitalisering av grundkartor och detaljplaner Prop. 2017/18:132, bet. 2017/18:CU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 maj 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 636). 73. Rskr. 2017/18:313 Effektivare sanktioner i livsmedelskedjan Prop. 2017/18:165, 2017/18:MJU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 644 och 645). 74. Rskr. 2017/18:314 Yrkestrafik och beställaransvar Prop. 2017/18:198, prop. 2017/18:209, bet. 2017/18:TU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 maj 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 628-631). 75. Rskr. 2017/18:322 En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri Skr. 2017/18:202, mot. 2017/18:4109, bet. 2017/18:NU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en politik för svensk industri*: Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om att regeringen bör utforma politiken så att den tillhandahåller grundläggande och nödvändiga förutsättningar för att svensk industri ska kunna växa och nå sin fulla potential (bet. 2017/18:NU16) och därmed bifallit motion 2017/18:4109. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 76. Rskr. 2017/18:324 Väg- och fordonsfrågor Mot. 2017/18:3766 yrkande 5, 2017/18:3894 yrkande 12, 2017/18:1251, 2017/18:3758 yrkande 33, bet. 2017/18:TU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om självkörande fordon*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anfört om att regeringen skyndsamt bör utarbeta en strategi för självkörande fordon och tillkännager det för regeringen. Regeringen beslutade den 12 november 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera vilka regelförändringar som behövs för en introduktion av förarstödjande teknik och helt eller delvis självkörande fordon på väg (dir. 2015:114). I mars 2018 överlämnade utredaren slutbetänkandet Vägen till självkörande fordon - introduktion (SOU 2018:16). Betänkandet har remissbehandlats. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 77. Rskr. 2017/18:335 Verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov Prop. 2017/18:240, bet. 2017/18:CU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 674). 78. Rskr. 2017/18:346 Sjöfartsfrågor Prop. 2017/18:166, bet. 2017/18:TU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1087-1089). 79. Rskr. 2017/18:360 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder Prop. 2017/18:179, mot. 2017/18:4106, bet. 2017/18:NU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om målet för landsbygdspolitiken: Riksdagen har godkänt regeringens förslag till övergripande mål för en sammanhållen landsbygdspolitik. Regeringen beslutade den 22 november 2018 att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna, vad avser punkt 1. Punkten är slutbehandlad. Punkt 8 om avvecklingen av kopparnätet*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om övergången från kopparnät och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:NU19 s. 57 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1, utg.omr. 22) aviserade regeringen en höjning av nivån för funktionell tillgång till internet från 1 till 10 Mbit/s samt att medel avsattes för att genomföra höjningen under perioden 2018-2020. Den 18 januari 2018 beslutade regeringen förordningen (2018:20) om stöd för åtgärder som ger tillgång till telefoni och funktionell tillgång till internet. Det innebär att hushåll och företag som saknar tillgång till telefoni och bredband om 10 Mbit/s har möjlighet att ansöka om stöd för sådan tillgång via Post- och telestyrelsen. Denna möjlighet innefattar även de eventuella företag eller hushåll som till följd av kopparnätets nedläggning blir utan telefoni eller funktionell tillgång till internet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 8. 80. Rskr. 2017/18:361 Nordiskt avtal om samarbete i konkurrensfrågor Prop. 2017/18:222, bet. 2017/18:NU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Regeringen beslutade den 12 juli 2018 att ratificera avtalet. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 81. Rskr. 2017/18:366 Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan Prop. 2017/18:210, bet. 2017/18:CU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1136). 82. Rskr. 2017/18:371 Fler bygglovsbefriade åtgärder Prop. 2017/18:197, bet. 2017/18:CU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1324). 83. Rskr. 2017/18:384 Taxifrågor Prop. 2017/18:239, bet. 2017/18:TU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1123-1126). 84. Rskr. 2017/18:386 Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag Skr. 2017/18:172, bet. 2017/18:NU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 85. Rskr. 2017/18:387 Riksrevisionens rapport om omvandlingen av Kiruna och Malmberget Skr. 2017/18:170, bet. 2017/18:NU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 86. Rskr. 2017/18:401 Ny djurskyddslag Prop. 2017/18:147, motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU24 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en ny djurskyddslag m.m.: Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1192-1196). Punkt 17 om djurförbud och omhändertagande (reservation 18)*: Riksdagen har ställt sig bakom vad som anförs i reservationen (rskr. 2017/18:401, bet. 2017/18:MJU24 s. 108 f.) om beslutsprocessen för djurförbud och tillkännagett detta för regeringen. Ärendet bereds. Följande punkt är inte slutbehandlad: 17. 87. Rskr. 2017/18:403 Ett tydligare och enklare detaljplanekrav Prop. 2017/18:167, bet. 2017/18:CU34 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1325). 88. Rskr. 2017/18:426 Strategi för Levande städer - Politik för en hållbar stadsutveckling Skrivelse 2017/18:230, mot. 2017/18:4159 yrkande 2, bet. 2017/18:CU39 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om småskalig vedeldning*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om regler för begagnade rumsvärmare och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:CU39 s. 14) och därmed bifallit motion 2017/18:4159 yrkande 2 i denna del. Regeringen beslutade den 29 november 2018 att uppdra åt Boverket att komplettera utredningen om konsekvenser av Boverkets föreskrifter som gäller begagnade rumsvärmare. Boverket ska göra en kompletterande utredning av konsekvenserna för enskilda och det allmänna av Boverkets krav för begagnade rumsvärmare som installeras i befintliga bostäder. Syftet med uppdraget är att ta fram ett utförligt underlag för bedömning av om det finns behov av att ändra reglerna om begagnade rumsvärmare. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 september 2019. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 89. Rskr. 2017/18:433 Infrastrukturfrågor Skr. 2017/18:189, bet. 2017/18:TU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Regeringen beslutade den 17 januari 2019 att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Riksmötet 2018/19 90. Rskr. 2018/19:8 Extra ändringsbudget för 2018 - Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av torkan 2018 Prop. 2017/18:301, bet. 2018/19:FiU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 november 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 29 november 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Livsmedelsverket inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. 91. Rskr. 2018/19:31 En ny regional planering Prop. 2017/18:266, mot. 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1, 2017/18:4204, 2018/19:21, bet. 2018/19:CU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 15 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1731-1734). Punkt 2 om vilka län som bör omfattas av regional fysisk planering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta nödvändiga initiativ för att fler län ska omfattas av regional fysisk planering och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2018/19:CU2). Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 92. Rskr. 2018/19:37 Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av affärsverken Skr. 2017/18:297, bet. 2018/19:FiU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Regeringen beslutade den 17 januari 2019 att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 93. Rskr. 2018/19:69 Höständringsbudget för 2018 Prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 18 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv och utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Den 18 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. 94. Rskr. 2018/19:72 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19NU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 19 när det gäller a): Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 1:1 Regionala tillväxtåtgärder och 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv och utgiftsområde 19 Regional tillväxt. När det gäller b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 1:1 Regionala tillväxtåtgärder och 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. 95. Rskr. 2018/19:83 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 18 när det gäller a): Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Boverket och Lantmäteriet samt anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. När det gäller b): Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Boverket inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Punkt 4 om upphävande av lagen (1990:1364) om ändring av plan- och bostadsverkets namn: Den 20 december 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2080). 96. Rskr. 2018/19:100 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2018/19:1, mot. 2018/19:2913 yrkande 1, 2018/19:2928 yrkande 1-7, bet. 2018/19:NU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 24 när det gäller a) Anvisning av anslagen för 2019 enligt utskottets förslag och därmed också bifall av motion 2018/19:2913 yrkande 1 och 2018/19:2928 yrkande 1-5: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Bolagsverket, Konkurrensverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Patent- och registreringsverket, Patentombudsnämnden, Sveriges geologiska undersökning, Tillväxtverket, Verket för innovationssystem samt anslagen 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel, 1:7 Turistfrämjande, 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal, 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag, 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag, 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer, 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation samt i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv. När det gäller b) 1: Den 10 januari 2019 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB. när det gäller b) 2: Den 31 januari 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Bolagsverket. När det gäller b) 6: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning, Tillväxtverket och Verket för innovationssystem inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om upphävande av lagen om beslutanderätt för stiftelse som har bildats att främja svensk-norskt industriellt samarbete: Den 20 december 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2082). 97. Rskr. 2018/19:109 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2018/19:1, mot. 2018/19:2734 yrkande 1, 2018/19:2899 yrkandena 1, 4 och 6-8, bet. 2018/19:TU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer när det gäller a): Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Luftfartsverket, Post- och telestyrelsen, Sjöfartsverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen samt anslagen 1:8 Viss internationell verksamhet, 1:11 och 1:14 och 2:4 Informationsteknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller b) 1: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller b) 2: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Post- och telestyrelsen, Trafikverket samt anslagen 1:11 och 1:14 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller c): Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Luftfartsverket och Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller d): Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Luftfartsverket, Post- och telestyrelsen, Sjöfartsverket och Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. 98. Rskr. 2018/19:113 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2018/19:1, mot. 2018/19:2736 yrkande 1, 2018/19:2935 yrkande 1-6, bet. 2018/19:MJU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om inventering av nyckelbiotoper*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2018/19:MJU2 s. 18). Se även rskr. 2017/18:216 punkt 1, N 66. Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 23 när det gäller a): Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges lantbruksuniversitet och anslagen 1:7 Ersättning för viltskador m.m. 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor, 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet samt 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. När det gäller b): Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk samt anslagen 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor och 1:24 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 2.10 Kulturdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:140 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Ku 16), 2010/11:75 (Ku 7), 2011/12:75 (Ku 3), 2012/13:75 (Ku 1), 2013/14:75 (Ku 1), 2014/15:75 (Ku 1), 2015/16:75 (Ku 1), 2016/17:75 (Ku 1) och 2017/18:75 (Ku 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 7 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för huvudbyggnaderna för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Denna modell har genom åren analyserats och kritiserats utifrån olika aspekter i utredningar och översyner. Bristerna blir påtagliga då flera institutioner nu står inför omfattande renoveringar som innebär så kraftiga hyreshöjningar att kostnadshyresmodellen inte längre kan sägas ge stabila hyresförutsättningar. Det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i de lokaler som formats för dessa specifika ändamål. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som ska föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kulturinstitutionerna Kungl. Operan, Kungl. Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. I uppdraget ingår även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kan tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktivet framgår att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 oktober 2019. Någon utredare har dock ännu inte utsetts. Riksmötet 2011/12 2. Rskr. 2011/12:224 Radio- och tv-frågor Mot. 2011/12:Kr221, 2011/12:Kr297, 2010/11:K290, bet. 2011/12:KU16 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Ku 4), 2013/14:75 (Ku 4), 2014/15:75 (Ku 3), 2015/16:75 (Ku 2), 2016/17:75 (Ku 2) och 2017/18:75 (Ku 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om evenemangslista*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast bör tillsätta en utredning för att avgöra hur en evenemangslista ska utformas (bet. 2011/12:KU16 s. 6). Regeringen gav den 7 februari 2013 Myndigheten för radio och tv i uppdrag att analysera och lämna förslag till hur en evenemangslista kan utformas. Uppdraget redovisades den 15 november 2013 och har remissbehandlats. Under regeringens beredning av ärendet gjordes ett andra tillkännagivande av riksdagen i vilket regeringen uppmanades beakta vissa synpunkter på listans utformning (jfr rskr. 2013/14:230). Med anledning av det andra tillkännagivandet gav regeringen ett nytt uppdrag till myndigheten, vilket redovisades i februari 2016. De nya förslagen från myndigheten har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Riksmötet 2013/14 3. Rskr. 2013/14:60 Bildning och tillgänglighet - radio och tv i allmänhetens tjänst 2014-2019 Prop. 2012/13:164, bet. 2013/14:KrU3 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ku 9), skr. 2014/15:75 (Ku 6), skr. 2015/16:75 (Ku 4), 2016/17:75 (Ku 4) och 2017/18:75 (Ku 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om reglering och redovisning av programföretagens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska överväga en förändring som gör det möjligt för programföretagen att inom ramen för nuvarande reglering i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget (bet. 2013/14:KrU3 s. 11). Som redogörs för i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 17 s. 120) redovisade den parlamentariska public service-kommittén sitt slutbetänkande den 19 juni 2018 (SOU 2018:50). Kommittén föreslår att tillståndsvillkoren i huvudsak ska uppfyllas i marknätet men att ett visst tillgodoräknande ska kunna göras för verksamhet som bedrivs på internet. Betänkandet har varit på remiss och bereds i Regeringskansliet. Vidare har regeringen i juni 2018 beslutat om direktiv till en grundlagsutredning som bl.a. ska överväga om det finns skäl att möjliggöra villkor för public service som är oberoende av om sändningen eller tillhandahållandet sker genom tråd eller på annat sätt (dir. 2018:51). Uppdraget ska redovisas senast den 26 augusti 2020. 4. Rskr. 2013/14:230 Etermediefrågor Mot. 2012/13:Kr320, 2013/14:Kr339, bet. 2013/14:KU28 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ku 9), 2015/16:75 (Ku 5), 2016/17:75 (Ku 5)och 2017/18:75 (Ku 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om evenemangslista*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen vid den fortsatta beredningen av förslaget från Myndigheten för radio och tv bör beakta vad konstitutionsutskottet anfört i frågan (bet. 2013/14:KU28 s. 6). I enlighet med det som aviserats i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg. omr. 17 s. 39 f.) gav regeringen den 5 november 2015 Myndigheten för radio och tv (nuvarande Myndigheten för press, radio och tv) i uppdrag att ta fram ett förslag till evenemangslista med bl.a. villkor om högre befolkningstäckning än vad som tidigare föreslagits. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 29 februari 2016. Myndighetens nya förslag har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Riksmötet 2014/15 5. Rskr. 2014/15:156 Minoritetsfrågor Mot. 2014/15:1719, bet. 2014/15:KU16 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 10), 2016/17:75 (Ku 8) och 2017/18:75 (Ku 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om antiziganism, romsk inkludering och inrättande av ett romskt förvaltningsområde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet om fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering (bet. 2014/15:KU16 s. 6 f.). Flera satsningar mot antiziganism och för romsk inkludering pågår, bl.a. inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering (skr. 2011/12:56) och regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott (se prop. 2018/19:1 utg.omr. 1 avsnitt 9.4 samt utg.omr. 13 avsnitt 4.4.2). Arbetet med att tillgodose riksdagens tillkännagivande kommer därmed att fortsätta. 6. Rskr. 2014/15:195 Statens stöd till dagspressen Prop. 2014/15:88, bet. 2014/15:KU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 13), 2016/17:75 (Ku 10) och 2017/18:75 (Ku 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om initiativ som syftar till att en ny försöksverksamhet inleds med samdistribution av tidningar och post med möjlighet för fler aktörer än Posten AB att delta (bet. 2014/15:KU12 s. 28). Regeringen uppdrog den 17 december 2015 åt Post- och telestyrelsen att kartlägga förutsättningarna inom det postala regelverket för att genomföra försöksverksamhet med samdistribution av post och tidningar på sådant sätt som riksdagen förordat (N2015/088977/ITP). Post- och telestyrelsen redovisade den 31 mars 2016 att marknaden utvecklats så att samdistribution av post och tidningar på marknadsmässiga grunder sker på fler orter och att myndigheten inte har några verksamma rättsmedel att genomföra försöksverksamhet på sådant sätt som riksdagen förordat (N2016/02494/D). Utredningen om en översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (N 2015:06) som bl.a. har haft till uppgift att utreda effekterna av samdistribution av post och tidningar och hur det skulle påverka möjligheterna för marknadstillträde och effektiv konkurrens lämnade i april 2016 delbetänkandet Som ett brev på posten - Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:27) och i september 2016 slutbetänkandet Till sista utposten - En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:54). Utredningens förslag låg till grund för regeringens beslut den 12 oktober 2017 om förordning om ändring i postförordningen (2010:1049) (SFS 918), som innebär att den samhällsomfattande posttjänstens befordringskrav för brev med normalporto ändras från övernattbefordran till tvådagarsbefordran, samt för propositionen Ändringar i postlagen (prop. 2017/18:41) som regeringen beslutade den 9 november 2017. Övergången till tvådagarsbefordran kan underlätta samdistribution av post och tidningar. Regeringen ansåg i och med dessa åtgärder att tillkännagivandet var slutbehandlat vilket redovisades i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder - för ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179). Under utskottsbehandlingen av propositionen anförde Näringsutskottet, som även beslutat att ge konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig, följande (bet. 2017/18:NU19 s. 118, rskr. 2017/18:360). Utskottet konstaterar att konstitutionsutskottet i fråga om tillkännagivandet om nya och mer omfattande försök med samdistribution inte delar regeringens bedömning. Konstitutionsutskottet anser att regeringens åtgärder skulle ha kunnat vara mer vittgående och menar att regeringen mycket väl hade kunnat överväga olika alternativa vägar framåt för att inleda försöksverksamhet med samdistribution, däribland att använda sin roll som ägare i Postnord AB. Konstitutionsutskottet anser därför att regeringen bör undersöka alternativa vägar och därefter redovisa ytterligare åtgärder i fråga om samdistribution. Utskottet gör inte någon egen bedömning av dessa tillkännagivanden men förutsätter att regeringen, i enlighet med det som konstitutionsutskottet tidigare uttalat i samband med behandlingen av regeringens skrivelse 2016/17:75, återkommer till riksdagen med den redovisning som konstitutionsutskottet efterfrågar. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om fortsatt behandling av Presstödskommitténs fyra huvudförslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att Presstödskommitténs fyra huvudförslag om samdistribution av tidningar och post, avskaffande av reklamskatten, en ny stödtrappa för hög- och medelfrekventa dagstidningar och ett nytt omställningsstöd, med beaktande av de olika tidsperspektiv som måste anläggas för förslagens genomförande, bör ses som delar av en sammanhållen presstödspolitik och hanteras samordnat (bet. 2014/15:KU12 s. 36). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder - för ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179 s.72). Punkten är slutbehandlad. 7. Rskr. 2014/15:241 Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund Mot. 2014/15:1903 och 2358, bet. 2014/15:KrU11 Tidigare redovisad: se skr. 2015/16:75 (Ku 15), 2016/17:75 (Ku 11) och 2017/18:75 (Ku 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om att underlätta för det civila samhällets organisationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det civila samhället måste värnas, stärkas och dess självständighet bevaras. Detta bör ske bl.a. genom att man tar bort onödiga regler som utgör hinder eller begränsningar (bet. 2014/15:KrU11 s. 3). Den 25 februari 2016 överlämnade Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (U 2014:04) sitt betänkande Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:1) till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats. Stora delar av utredarens förslag har genomförts och regeringen har redovisat detta arbete i skrivelsen En politik för engagemang - långsiktighet och oberoende för civilsamhället (skr. 2017/18:246) som riksdagen lade till handlingarna den 7 november 2018. En viktig del av detta arbete innebär bl.a. att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fått ett förstärkt kunskapsuppdrag från 2018 som inkluderar ökad myndighetssamverkan på civilsamhällesområdet. Regeringen har även lagt fram förslag till riksdagen om att förenkla för det civila samhällets organisationer vid upphandling av välfärdstjänster (prop. 2017/18:158), som riksdagen beslutat om (bet. 2017/18:FiU43, rskr. 2017/18:356). Regeringen har även tillsatt en utredning som ska ta fram ett förslag på en tydlig definition av idéburna aktörer som kan användas för att identifiera och avgränsa dessa från andra aktörer i välfärdsverksamheter och andra närliggande offentligt finansierade eller subventionerade verksamheter (dir. 2018:46) med syftet att i större utsträckning kunna ta hänsyn till ideella organisationers särart. Uppdraget ska redovisas senast den 14 december 2019. Riksmötet 2015/16 8. Rskr. 2015/16:85 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2015/16/:1, bet. 2015/16:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 21), 2016/17:75 (Ku 13) och 2017/18:75 (Ku 9). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om Svenska spels bidrag till kulturverksamhet: Vid AB Svenska Spels årsstämma den 27 april 2016 beslutades om disposition av bolagets vinst i enlighet med riksdagens beslut. Den 22 februari 2018 beslutade regeringen om bidrag till Kungliga Operan AB med anledning av firandet av Birgit Nilssons 100-årsjubileum 2018 (Ku2018/00279/KO). Den 30 augusti 2018 beslutade regeringen om bidrag till Stiftelsen Dansmuseifonden med anledning av 100-årsminnet av Svenska Baletten (Ku2018/01691/KO). Besluten finansierades med de ackumulerade vinstmedel som bolagsstämman i AB Svenska Spel beslutat t.o.m. årsstämman den 25 april 2018 för konst, teater och andra kulturella ändamål. 9. Rskr. 2015/16:136 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 14) och 2017/18:75 (Ku 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Åtgärder med anledningen av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2015/16:137. 10. Rskr. 2015/16:137 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 15) och 2017/18:75 (Ku 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ansvar för skolhuvudmän m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). Statens skolverk har deltagit i Europarådets projekt Teaching controversial issues som syftar till att utveckla vidareutbildningar och stödmaterial för lärare och pedagoger om hur de kan undervisa i kontroversiella ämnen som t.ex. extremism och terrorism. Under 2017 översatte Skolverket stödmaterialet till svenska och det pilottestades samma år av ett antal lärare. Den 18 januari 2018 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utreda vilken roll utbildningen inom skolväsendet har enligt gällande regelverk i arbetet mot våldsbejakande extremism. Utgångspunkten för utredningen skulle vara utbildningens syfte men även ansvar och skyldigheter för skolhuvudmännen när det gäller enskilda barn och elever samt hur skolväsendet ska samverka med aktörer som socialtjänst och polisen i dessa frågor. Skolverket skulle också förstärka de insatser som genomförs i syfte att stödja lärare att bemöta olika former av intolerans och extremism (U2018/00162/GV och U2018/00209/GV). Uppdraget redovisades slutligt i december 2018. Regeringen redovisade i skr. 2017/18:75 att punkten är slutbehandlad. Konstitutionsutskottet har ansett att tillkännagivandet inte är slutbehandlat (bet. 2017/18:KU21). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 91) att punkten åter är öppen. Punkt 5 om att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna eftersom de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). I regleringsbrevet för 2018 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som myndigheten vidtagit avseende myndighetens bidragshantering mot bakgrund av de förslag som Statskontoret redovisat i rapporten Myndighetsanalys av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2017:13 (U2017/03808/UF). Uppdraget redovisades den 28 september 2018. MUCF konstaterar att många av de åtgärder som Statskontoret har föreslagit redan var påbörjade eller genomförda när rapporten kom eller har effektiviserats. Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. 2017 års arvsfondsutredning överlämnade i september 2018 betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Utöver detta har regeringen den 8 mars 2018 tillsatt en utredning som ska se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar och tillämpningen av dessa villkor (dir. 2018:19). Syftet med översynen är att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2019. Punkt 7 om att förhindra radikalisering och rekrytering i digitala miljöer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det är viktigt att i digitala miljöer där det förekommer våldsförhärligande budskap som utgör verktyg i rekrytering till extremistiska organisationer och konstellationer sprida positiva motbudskap om demokrati och våra grundläggande värden. Det är först och främst viktigt att kontinuerligt kartlägga och analysera de våldsbejakande extremistmiljöernas propaganda som sprids i digitala miljöer. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 2016 uppdraget att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda som sprids i digitala miljöer (Ku2016/01373/D). Regeringen har under 2018 utökat och förlängt detta uppdrag till den 13 februari 2020 (Ju2018/01289/KRIM). FOI:s kartläggningar Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer (2017), Det digitala kalifatet - om islamiska statens propaganda (2017), Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer (2017), Den digitala kampen - Autonoma rörelser på nätet (2018) och Digital Jihad - propaganda from the Islamic State (2018) har bidragit till att det i dag finns kunskap om den våldsbejakande extremistiska propagandans innehåll och hur det kan appellera till olika mottagare. Med dessa rapporter som bas finns det nya möjligheter för olika aktörer att utveckla olika förebyggande strategier. Det finns sedan flera år tillbaka möjligheter för organisationer att söka statsbidrag för ett sådant arbete. Utöver detta har regeringen vidtagit flera åtgärder för att utveckla arbetet med att stärka människors förmåga och motståndskraft mot propaganda. Forum för levande historia har under 2018 tagit fram ett uppdaterat digitalt klassrumsmaterial "Propaganda - risk för påverkan" som förklarar propagandans mekanismer och stimulerar kritiskt tänkande och källkritik. Materialet är kostnadsfritt och riktar sig till högstadiet och gymnasiet. Statens medieråd har genom flera uppdrag vidareutvecklat stöd till pedagoger med barn och ungdomar som målgrupp bl.a. genom det digitala utbildningsmaterialet MIK för mig. Punkt 9 om beredskap för att hantera avhoppare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som fortfarande förespråkar våldsbejakande ideologier eller som återvänder och misstänks ha begått grova brott utomlands. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att utveckla arbetet med män, kvinnor och barn som är involverade i våldsbejakande extremism och skapa ökad beredskap för att göra insatser. De personer som misstänks för att ha begått grova brott, bör i första hand utredas för detta. När det gäller det förebyggande arbetet i sin helhet har regeringen sedan 2014 tagit initiativ till ett åtgärdspaket för ca 170 miljoner kronor. Effekterna av dessa åtgärder, framförallt av den nationella samordnarens arbete (dir. 2014:18), har bidragit till att det i dag finns en ökad kunskap om våldsbejakande extremism hos kommuner, vilket framkommer av Statskontorets utvärdering av det förebyggande arbetet (Ku2018/02222/D). Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet har nu i uppdrag att ytterligare stärka denna kunskap och att ge stöd till yrkesverksamma. Regeringen har även tagit initiativ till att myndigheter har tagit fram specifik vägledning för insatser till individer som är i riskzonen och till individer som är involverade i våldsbejakande extremism. Socialstyrelsen har t.ex. tagit fram stöd för socialtjänstens insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i våldsbejakande extremism. Myndigheten har under 2018 även utvecklat ett kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244/KRIM). Under 2018 avsatte regeringen 15 miljoner kronor till statsbidrag som kommuner och det civila samhället kan söka för att bl.a. utveckla insatser för individer som vill lämna våldsbejakande extremistiska miljöer. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har som stöd i detta arbete tagit fram en vägledning för hur kommuner kan samverka med det civila samhällets aktörer i det förebyggande arbetet (Ku2018/00456/D). Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 5, 7 och 9. 11. Rskr. 2015/16:289 Förutsättningar för svensk film Mot. 2015/16: Kr1848, 2015/16:Kr335, 2015/16:Kr3387, bet. 2015/16:KrU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17 (Ku 19) och 2017/18:75 (Ku 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning om filmpolitikens framtid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en bred parlamentarisk filmutredning (bet. 2015/16:KrU11 s. 15). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17 s. 34) redovisade regeringen sin avsikt att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken. Utvärderingen kommer att genomföras i linje med riksdagens tillkännagivande när tillräcklig tid har förflutit för att en utvärdering ska kunna bli meningsfull. Regeringen och Stiftelsen Svenska Filminstitutet följer löpande utvecklingen och överväger vid behov justeringar. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform snarast bör utredas (bet. 2015/16:KrU11 s. 26). Som redogjordes för i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 17 s. 114) har regeringen den 28 juni 2018 gett Statskontoret i uppdrag att genomföra en analys av hur Filminstitutet har anpassat sin verksamhet till den statliga finansierings- och styrningsmodell för svensk film som är i kraft sedan den 1 januari 2017. Uppdraget ska redovisas senast den 3 maj 2019. Regeringen bedömde i budgetpropositionen därmed riksdagens tillkännagivande som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 7 om former för samverkan och inflytande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas efter att den nuvarande modellen med ett gemensamt filmavtal slutar att gälla (bet. 2015/16:KrU11 s. 28). I regeringens beslut (Ku2016/02761/LS [delvis]) om riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet anges att Filminstitutet ska utse råd med sakkunniga personer som ska bistå i utformningen av de filmpolitiska stöden och vara rådgivande i Filminstitutets arbete. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17 s. 153) redovisade regeringen att Filminstitutet har infört s.k. branschråd som under 2017 har varit involverade i Filminstitutets arbete med förändringar av nuvarande stödsystem. Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande därmed var slutbehandlat. I ett nytt tillkännagivande (jfr rskr. 2017/18:91 punkt 10) anför riksdagen att införandet av branschråden inte är tillräckligt för att ta till vara parternas erfarenheter och garantera deras inflytande. Riksdagen delar således inte regeringens bedömning att det tidigare tillkännagivandet är slutbehandlat, och anser alltjämt att det skyndsamt bör utredas hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas sedan modellen med ett gemensamt filmavtal slutat gälla. Regeringen avser att utvärdera parts- och branschsamverkan i linje med riksdagens tillkännagivande när tillräcklig tid har förflutit för att en utvärdering av branschråden ska kunna bli meningsfull. Regeringen följer löpande utvecklingen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om finansieringen av filmpolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda en alternativ finansiering av filmpolitiken med utgångspunkt i att behålla den nuvarande mervärdesskattesatsen på biografbiljetter (bet. 2015/16:KrU11 s. 31). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17 s. 34) redovisade regeringen sin avsikt att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken. Utvärderingen kommer att genomföras i linje med riksdagens tillkännagivande när tillräcklig tid har förflutit för att en utvärdering ska kunna bli meningsfull. Regeringen följer löpande utvecklingen och överväger vid behov justeringar. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2016/17 12. Rskr. 2016/17:80 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 79) och 2017/18:75 (Ku 14). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om AB Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet: Vid AB Svenska Spels årsstämma den 26 april 2017 beslutades om disposition av bolagets vinst i enlighet med riksdagens beslut. Den 22 februari 2018 beslutade regeringen om bidrag till Kungliga Operan AB med anledning av firandet av Birgit Nilssons 100-årsjubileum 2018 (Ku2018/00279/KO). Den 30 augusti 2018 beslutade regeringen om bidrag till Stiftelsen Dansmuseifonden med anledning av 100-årsminnet av Svenska Baletten (Ku2018/01691/KO). Besluten finansierades med de ackumulerade vinstmedel som bolagsstämman i AB Svenska Spel beslutat t.o.m. årsstämman den 25 april 2018 för konst, teater och andra kulturella ändamål. 13. Rskr. 2016/17:83 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 23) och skr. 2017/18:75 (Ku 14). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om AB Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet: Vid AB Svenska Spels årsstämma den 26 april 2017 beslutades om disposition av bolagets vinst i enlighet med riksdagens beslut. Den 22 februari 2018 beslutade regeringen om bidrag till Kungliga Operan AB med anledning av firandet av Birgit Nilssons 100-årsjubileum 2018 (Ku2018/00279/KO). Den 30 augusti 2018 beslutade regeringen om bidrag till Stiftelsen Dansmuseifonden med anledning av 100-årsminnet av Svenska Baletten (Ku2018/01691/KO). Besluten finansierades med de ackumulerade vinstmedel som bolagsstämman i AB Svenska Spel beslutat t.o.m. årsstämman den 25 april 2018 för konst, teater och andra kulturella ändamål. 14. Rskr. 2016/17:244 Offentlighet, sekretess och integritet Mot. 2015/16:2496 (delvis), bet. 2016/17:KU15 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om informationsteknik och demokrati*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att den ställer sig bakom det som utskottet anför om åtgärder för att informationsteknikens potential utnyttjas i syfte att främja demokratin (bet. 2016/17:KU15 s. 40 f.). Myndigheten för digital förvaltning inledde sitt arbete den 1 september 2018. Myndigheten har i uppgift att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen samt att ansvara för den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen. Myndigheten har även i uppgift att främja öppen och datadriven innovation samt tillgängliggörande av öppna data och vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. För att förstärka arbetet med öppna data har uppdrag tidigare getts till Riksarkivet om att främja statliga myndigheters arbete med att tillgängliggöra data för vidareutnyttjande (Fi2015/02025/SFÖ och Fi2016/01537/SFÖ). Riksarkivet har i slutrapportering av uppdraget konstaterat att mognadsgraden kring öppna data har ökat bland statliga myndigheter jämfört med 2017. Därtill har Tillväxtverket fått ett uppdrag att främja vidareutnyttjandet av öppna data och datadriven innovation (Fi2017/02164/DF). Uppdraget slutredovisades den 20 december 2018. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att vara projektledare för Hack for Sweden 2018 (Fi2018/01235/DF). Hack for Sweden är ett initiativ som syftar till att öka kunskapen om och demonstrera värdet av tillgängliggörande och återanvändande av öppna offentliga data. Regeringen har även låtit OECD göra en översyn av Sveriges datadrivna förvaltning. OECD konstaterar bl.a. att det finns behov av en övergripande styrning av den offentliga förvaltningens hantering av data, t.ex. genom en datapolicy (OECD Reviews of Digital Transformation: Going Digital in Sweden). Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2016/17:281 Kulturarvsfrågor Prop. 2016/17:116, bet. 2016/17:KrU9 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om att bevara varje museums särart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra dessa. Ärendet bereds i Regeringskansliet med inriktningen att regeringen tillmötesgår detta under 2019 genom olika pågående processer som gäller styrningen av de statliga museimyndigheterna. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet. Regeringen beslutade under 2017 förordningen (2017:564) om statliga museers förfogande över museiföremål. Enligt förordningen får de statliga museerna genom gåva överlåta museiföremål som har ett begränsat kulturhistoriskt och vetenskapligt värde till annan offentlig verksamhet, till museer utanför det allmänna museiväsendet och till ideell kulturarvsverksamhet. Förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2017. Riksdagen informerades om detta i budgetpropositionen för 2018 (2017/18:1 utg. omr. 17 avsnitt 3.6.1). Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande därmed var slutbehandlat. Riksdagen delade inte denna bedömning och har beslutat om ett nytt tillkännagivande (jfr rskr. 2017/18:91 punkt 9). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 22 om transporthistoriska museer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör ta fram lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet. Riksantikvarieämbetet fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att undersöka förutsättningarna för lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet. Uppdraget rapporterades till regeringen den 19 december 2018 genom rapporten "Det rörliga kulturarvet. Förutsättningar för en lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet". Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2016/17:294 Förebyggande av våldsbejakande extremism Mot. 2016/17:3287 (delvis), bet. 2016/17:KU23 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att säkerställa att verksamheter som stöder våldsbejakande extremism inte tilldelas statliga eller kommunala medel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism inte ska få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker (bet. 2016/2017:KU23 s. 36 f.). Regeringen tillsatte den 8 mars 2018 en utredning som ska se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar och tillämpningen av dessa villkor (dir. 2018:19). Syftet med översynen är att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2019. Punkt 8 om individer som lämnar extremistiska miljöer, återvändare och kunskapshöjande åtgärder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför dels om behovet av avhopparverksamhet och om att regeringen bör överväga statlig avhopparverksamhet, dels om behovet av ökad kunskap hos kommunerna, skolan och andra aktörer och tillkännager detta för regeringen. Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet har bl.a. som uppgift att ge behovsanpassat stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer som i sin verksamhet har att hantera frågor om våldsbejakande extremism. Stödet ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet och centret ska verka för en kunskapsbaserad praktik. Under 2018 har centret även öppnat en stödtelefon dit yrkesverksamma kan ringa för att få råd och stöd. I syfte att förbättra stödet till individer i riskzonen och till dem som redan är involverade i våldsbejakande extremism har Statens institutionsstyrelse utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för personalen som arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och missbruksvården (Ju2018/02957/KRIM). Kriminalvården har utvecklat vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper i deras arbete med klienter samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid själavård. Myndigheten har också fått i uppdrag att långsiktigt förankra det förebyggande arbetet inom myndigheten (Ju2016/06988/KRIM, Ju2017/08663/KRIM). Det har också vidtagits kunskapshöjande åtgärder. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har intervjuat ungdomar om deras erfarenheter (Ku2016/02190/D) och Barnombudsmannen har pratat med barn om direkta och indirekta erfarenheter av våldsbejakande islamistisk extremism samt sammanställt befintlig forskning om barns erfarenheter (Ku2018/00061/D). Punkt 10 om ensamagerande våldsverkare*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ensamagerande terrorister och forskning om mekanismerna bakom självradikalisering och tillkännager detta för regeringen. Arbetet mot våldsbejakande extremism omfattar tre identifierade miljöer: vänsterextremism, högerextremism och islamistisk extremism, inklusive ensamagerande gärningspersoner som kan motiveras till våldshandlingar av olika extremistiska ideologier, men inte tillhör etablerade grupper eller nätverk. Under de senaste åren har frågor om självradikalisering och ensamagagerande gärningspersoner lyfts fram i olika rapporter. Den nationella samordnaren tog i samarbete med forskare från Uppsala universitet fram rapporten Den ensamme terroristen? - om lone wolfs, näthat och brinnande flyktingförläggningar (Ordfront 2017). Under 2017 redovisade den nationella samordnaren betänkandet Våldsbejakande extremism - en forskarantologi (SOU 2017:67) som innehåller en översikt av relevant forskning, inklusive riskfaktorer för självradikalisering. FOI har ett pågående uppdrag att öka kunskapen om vilken roll våldsbejakande extremistisk propaganda spelar vid självradikalisering med särskild fokus på ensamagerande personer (Ju2018//01289/KRIM). Den 11 februari 2019 redovisade FOI rapporten Ensamagerande våldsverkare - profiler, riskbedömningar och digitala spår (FOI, 2019). Myndigheten har analyserat befintlig forskning samt olika riskbedömningsinstrument. En av rapportens slutsatser är att ensamagerande gärningspersoner ofta lämnar digitala spår, t.ex. i manifest och digitala dagböcker. I syfte att utveckla det förebyggande arbetet har FOI utvecklat ett nytt textanalysverktyg - PRAT - Profile Risk Assessment Tool - som kan användas som komplement i riskbedömningar av potentiella ensamagerande våldsverkare. Punkt 11 om värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck samt rasism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör överväga ytterligare satsningar på ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck samt rasism. Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att främja utvecklingen av förebyggande insatser mot bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. Den 20 december 2018 delredovisade myndigheten arbetet med sitt uppdrag att sammanställa, sprida och utveckla effektiva arbetsmetoder för våldsförebyggande arbete med unga män och pojkar i hederskontext. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2019. Regeringen har gett Forum för levande historia i uppdrag att under perioden 2014-2019 genomföra en stor utbildningsinsats om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag. Uppdraget omfattar även utbildning om bl.a. homofobi och transfobi. Syftet är att satsningen ska bidra till att skapa ett jämlikt samhälle präglat av respekt för alla människors lika värde och rättigheter och till att främja demokratin. Regeringen har vidare gett Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att bidra till att stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor (hedersvåld m.m.). I uppdraget ingår bl.a. att driva en stödtelefon för rådgivning till yrkesverksamma i ärenden som rör barn och vuxna som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersvåld m.m. Uppdraget delredovisades i mars 2018 och ska redovisas i sin helhet senast den 29 mars 2019. Utredningen om starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv lämnade sitt slutbetänkande Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet den 1 september 2018 (SOU 2018:69). Utredningen föreslår bl.a. införande av en straffbestämmelse om barnäktenskap i brottsbalken, en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv och införande av utreseförbud i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt utökade möjligheter att omhänderta och spärra pass enligt passlagen (1978:302). Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 8, 10 och 11. 17. Rskr. 2016/17:337 Kommunala och regionala frågor Mot. 2915/16:2496 och delvis mot. 2015/16:2182, bet. 2016/17:KU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om åtgärder för att öka antalet förtroendevalda m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag på hur förtroendeuppdragen ska utformas så att fler människor lockas att engagera sig politiskt, hinder mot nyrekrytering minskar och ungdomar ges ökade möjligheter att delta aktivt i den demokratiska processen. I januari 2016 överlämnade 2014 års demokratiutredning - Delaktighet och jämlikt inflytande betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) till regeringen. För att underlätta för förtroendevalda att förena ett uppdrag med arbets- och familjeliv och för att skapa bättre förutsättningar för underrepresenterade grupper att ta uppdrag föreslog utredningen att förtroendevalda ska ges möjlighet att vara föräldralediga eller sjukskrivna, och därefter kunna återgå till sitt förtroendeuppdrag. Förslaget behandlades i regeringens proposition En ny kommunallag (prop. 2016/17:171). Genom 2017 års kommunallag, som trädde i kraft den 1 januari 2018, tydliggjordes att kommuner och landsting kan besluta att ge kommunal- och landstingsråd möjlighet att vara t.ex. föräldralediga. Därutöver har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) haft i uppdrag att 2014-2017 genomföra insatser i syfte att fler unga kvinnor och män ska ta på sig uppdrag som politiskt förtroendevalda. Uppdraget innefattade även insatser för att motverka att unga politiker väljer att lämna sina uppdrag i förtid (U2014/03352/UC). Vidare konstaterar regeringen i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 1 s. 52) att det, trots utvecklingen mot en i flera avseenden förbättrad representation i de folkvalda församlingarna sett över tid, behövs ett fortsatt arbete för ett breddat och mer jämlikt deltagande i de folkvalda församlingarna. Det huvudsakliga ansvaret för att förbättra den sociala representativiteten ligger dock hos de politiska partierna eftersom de ansvarar för nominerings- och rekryteringsprocesserna inför allmänna val. Riksmötet 2017/18 18. Rskr. 2017/18:29 Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet Prop. 2016/17:220, bet. 2017/18:AU3 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av det utvidgade skyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör utvärdera det utvidgade skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet (bet. 2017/18:AU3 s. 9). Den aktuella lagändringen trädde i kraft den 1 maj 2018 och någon utvärdering av den har ännu inte påbörjats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. 19. Rskr. 2017/18:91 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om AB Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet: Vid AB Svenska Spels årsstämma den 25 april 2018 beslutades om disposition av bolagets vinst i enlighet med riksdagens beslut. Den 30 augusti 2018 beslutade regeringen om bidrag till Stiftelsen Dansmuseifonden med anledning av 100-årsminnet av Svenska Baletten (Ku2018/01691/KO). Besluten finansierades med de ackumulerade vinstmedel som bolagsstämman i AB Svenska Spel beslutat t.o.m. årsstämman den 25 april 2018 för konst, teater och andra kulturella ändamål. Punkten är slutbehandlad. Punkt 9 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet. Ärendet bereds i Regeringskansliet med målet att frågan ska hanteras under 2019. Se även redogörelse under rskr. 2016/17:281 punkt 3. Punkt 10 om former för samverkan och inflytande inom filmområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas sedan modellen med ett gemensamt filmavtal har slutat gälla (bet. 2017/18:KrU1 s. 7). Regeringen avser att utvärdera parts- och branschsamverkan i linje med riksdagens tillkännagivande när tillräcklig tid har förflutit för att en utvärdering av branschråden ska kunna bli meningsfull. Regeringen följer löpande utvecklingen. Se även redogörelse under rskr. 2015/16:289 punkt 7. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9 och 10. 20. Rskr. 2017/18:98 En strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige Skr. 2016/17:29, bet. 2017/18:KU6 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 29). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om en nationell institution för mänskliga rättigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som anförs av utskottet om att regeringen skyndsamt på nytt ska låta utreda frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (bet. 2017/18:KU6 s. 10 f.). Som redogjordes för i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 1, avsnitt 8.13.2) beslutade Regeringskansliet i mars 2018 om ett uppdrag att utreda frågan om inrättande av en nationell institution för mänskliga rättigheter (Ku2017/02610/DISK). Regeringen bedömde i propositionen därmed riksdagens tillkännagivande som slutbehandlat. 21. Rskr. 2017/18:151 Minoritetsfrågor Mot. 2017/18:3117 yrkandena 1-3, bet. 2017/18:KU32 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om arbete mot antisemitism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför om arbete mot antisemitism (bet. 2017/18:KU32 s. 6 f.). Flera satsningar mot antisemitism pågår, bl.a. inom ramen för politiken för nationella minoriteter och regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Se budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 1 avsnitt 9.4 samt utg.omr. 13 avsnitt 4.4.2). Arbetet med att tillgodose riksdagens tillkännagivande kommer därmed att fortsätta. 22. Rskr. 2017/18:214 Kultur och fritid för barn och unga Mot. 2017/18:3068 yrk. 5 och delvis mot. 2017/18:3071 yrk. 2 och 3, bet. 2017/18:KrU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om Skapande skola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför om att vidareutveckla Skapande skola (bet. 2017/18:KrU6 s. 21). Ärendet bereds i Regeringskansliet. 23. Rskr. 2017/18:237 Landsbygdspolitik Mot. 2017/18:3855 yrk. 21, bet. 2017/18:MJU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om föreningslivet på landsbygden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklingar i administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden (bet. 2017/18:MJU18 s. 35). Många av föreningslivets insatser sker inom ramen för landsbygdsprogrammet. Inom ramen för landsbygdsprogrammet pågår kontinuerligt ett förenklingsarbete både på nationella nivå och på EU-nivå. Förenkling sker bland annat genom informationsinsatser och genom regelförändringar. Regelförändringar till följd av den så kallade Omnibus-översynen trädde i kraft sommaren 2018. Omnibus-översynen möjliggör användandet av schabloner, klumpsummor och andra metoder som förenklar för projektägare. Med anledning av Omnibus-översynens ikraftträdande finns behov av ändring av landsbygdsprogrammet. Regeringen beslutade den 6 september 2018 om en skrivelse till Europeiska kommissionen om ändring av landsbygdsprogrammet. Regeringen driver inför kommande programperiod 2021-2027 att det ska bli enklare för projektägare att ta del av stöd i landsbygdsprogrammet. 24. Rskr. 2017/18:242 Civila samhället inklusive trossamfund Mot. 2017/18:3189 yrkande 5, delvis mot. 2017/18:1737, 1916, 2273 av 2815 yrkande 28, 3586 yrkande 13, 3685 yrkandena 41 och 48 samt 3735) yrkandena 6 och 7, bet. 2017/18:KrU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hedersrelaterade brott (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservationen om att lika viktigt som det är att stödja organisationer som motverkar hedersrelaterade brott, är det att dra en tydlig gräns mot föreningar och organisationer som accepterar eller i vissa fall rentav legitimerar hedersrelaterat förtryck och hederstraditioner. Hedersstrukturer har ingen plats i ett jämställt och demokratiskt samhälle, och offentliga bidrag ska därför inte ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet. I mars 2018 överlämnade Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18). Utredningen föreslår en ny lag om stöd till trossamfund. Enligt förslaget ska trossamfund inte kunna få stöd om de inom ramen för sin verksamhet exempelvis utövar våld, tvång eller hot mot person, kränker ett barns rättigheter på sådant sätt att det finns påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas eller rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana typer av kränkningar. Den föreslagna lagen innehåller även bestämmelser om återkallelse av stödberättigande om ett trossamfund inte längre uppfyller villkoren för stöd. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen tillsatte vidare i mars 2018 en utredning som ser över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar (dir. 2018:19). Syftet med översynen är att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2019. 25. Rskr. 2017/18:312 En kommunal kulturskola för framtiden Prop. 2017/18:164, bet. 2017/18:KrU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om nationellt mål: Den 30 augusti 2018 beslutade regeringen förordning om statsbidrag till kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet (SFS 1548). 26. Rskr. 2017/18:316 Politik för en gestaltad livsmiljö Prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 april 2018 gav regeringen Boverket i uppdrag att förstärka arbetet med arkitektur och gestaltad livsmiljö (N2018/02273/SPN). Den 14 juni 2018 gav regeringen Statens konstråd i uppdrag att i samarbete med statliga fastighetsförvaltare, utarbeta ett metodstöd för hur upp till en procent av budgeten för ett byggprojekt, vid nybyggnation, om- eller tillbyggnad, kan avsättas till bild- eller formkonstnärlig gestaltning när staten bygger (Ku2018/01350/KO). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 15 september 2020. Den 14 juni 2018 gav regeringen Riksantikvarieämbetet i uppdrag att i samarbete med Boverket, Statens centrum för arkitektur och design och Statens konstråd samla och redovisa kunskap om och goda exempel på hur kulturhistoriska värden kan integreras och tas till vara i plan- och byggprocesser. (Ku2018/01351/KL) Den 9 november 2018 beslutade regeringen att skriva av riksdagsskrivelsen. 27. Rskr. 2017/18:407 Journalistik i hela landet Prop. 2017/18:154, bet. 2017/18:KU43 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 november 2018 beslutade regeringen förordning om ändring i presstödsförordningen (1990:524) och förordning om ändring i förordningen (2010:1062) med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv (SFS 1729 och 1730). Den 20 december 2018 beslutade regeringen mediestödsförordning, förordning om upphävande av förordningen (2016:137) om utvecklingsstöd till tryckta allmänna nyhetstidningar, förordning om ändring i förordningen (2010:1062) med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv och förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641), och (SFS 2053-256). 28. Rskr. 2017/18:409 En stärkt minoritetspolitik Prop. 2017/18:199, bet. 2017/18:KU44 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om lagförslag om en stärkt minoritetspolitik: Den 28 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1367-1369). Den 29 november 2018 beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 1967). Riksmötet 2018/19 29. Rskr. 2018/19:12 En politik för engagemang - långsiktighet och oberoende för civilsamhället Skr. 2017/18:246 bet. 2018/19:KrU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 februari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 30. Rskr. 2018/19:13 Kultur i hela landet Skrivelse 2017/18:264. bet. 2018/19:KrU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 november 2018 beslutade regeringen att skriva av riksdagsskrivelsen. 31. Rskr. 2018/19:24 Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service Prop. 2017/18:261, bet. 2018/19:KrU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om regeringens förslag i övrigt: a) Den 22 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1893-1896). Samma dag beslutade regeringen förordning om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst (SFS 1897). b) 2. Den 29 november 2018 sades avtalet mellan staten och Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag upp (Ku2018/02153/RS). 32. Rskr. 2018/19:34 Ändringar i regleringen av Sametinget och sametingsvalet Prop. 2017/18:287, bet. 2018/19:KU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om lagförslag om ändringar i regleringen för Sametinget och sametingsvalet: Den 29 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1974-1976). 33. Rskr. 2018/19:70 Höständringsbudget för 2018 Prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 20 december 2018 beslutade regeringen om ändring av anslag 11:5 Stöd till taltidningar inom utgiftsområde 17. 34. Rskr. 2018/19:76 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1: a) Anslagen för 2019: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för anslagen 3:1 Sametinget, 6:1 Allmänna val och demokrati, 6:4 Valmyndigheten, 6:5 Stöd till politiska partier, 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter, 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer, 8:1 Mediestöd och 8:2 Myndigheten för press, radio och tv. b) Beställningsbemyndiganden för regeringen: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev med beställningsbemyndiganden för anslagen 6:5 Stöd till politiska partier och 8:1 Mediestöd, 35. Rskr. 2018/19:97 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17: a) Anslagen för 2019: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 1:1 Statens kulturråd, 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:3 Skapande skola, 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 1:7 Myndigheten för kulturanalys, 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 2:3 Statens musikverk, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 3:3 Institutet för språk och folkminnen, 4:1 Statens konstråd, 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor, 4:4 Bidrag till bild- och formområdet, 5:1 Konstnärsnämnden, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 6:1 Riksarkivet, 7:1 Riksantikvarieämbetet, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning, 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer, 8:2 Centrala museer: Stiftelser, 8:3 Bidrag till vissa museer, 8:4 Forum för levande historia, 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund, 9:2 Stöd till trossamfund, 10:1 Filmstöd, 11:1 Sändningar av TV Finland, 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet, 11:4 Statens medieråd, 11:5 Stöd till taltidningar, 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler, 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer, 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den 20 och den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter. Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för anslag 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 med beställningsbemyndiganden för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 4:4 Bidrag till bild- och formområdet, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 9:2 Stöd till trossamfund, 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler och anslag 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer. Punkt 2 om medelstilldelning för 2019 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB: Den 20 december 2018 beslutade regeringen om anslagsvillkor för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Punkt 3 om kredit på rundradiokontot: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för Riksgäldskontoret om att tillhandahålla en kredit som högst uppgår till 250 000 000 kronor för rundradiokontot. Punkt 4 om kredit på public service-kontot: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för Riksgäldskontoret om att tillhandahålla en kredit som högst uppgår till 250 000 000 kronor för public service-kontot. Punkt 5 om lån till Kungliga Operan AB: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för Riksgäldskontoret med uppdrag att tillhandahålla Kungliga Operan en låneram om maximalt 126 miljoner kronor för att finansiera investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB. Punkt 6 om lån till Kungliga Dramatiska teatern AB: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för Riksgäldskontoret med uppdrag att tillhandahålla Kungliga Dramatiska teatern AB en låneram om maximalt 70 miljoner kronor för att finansiera investeringar i ett nytt övermaskineri. 36. Rskr. 2018/19:107 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:AU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 13: a) Anslagen för 2019, Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 för anslagen 2:1 Diskrimineringsombudsmannen, 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m., 4:1 Åtgärder mot segregation och anslag 4:2 Delegationen mot segregation. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: I regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. ingick beslut om bemyndigande. 2.11 Arbetsmarknadsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2005/06 1. Rskr. 2005/06:174 Arbetsrätt Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2005/06:AU3 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (A 10), 2007/08:75 (A 5), 2008/09:75 (A 5), 2009/10:75 (A 2), 2010/11:75 (A 2), 2011/12:75 (A 2), 2012/13:75 (A 2), 2013/14:75 (A 2), 2014/15:75 (A 2), 2015/16:75 (A 2), 2016/17:75 (A 2) och 2017/18:75 (A 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om ratificering av ILO:s konvention nr 94*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs om ratificering av ILO:s konvention 94 och därmed bifallit motion 2005/06:A362. Den 1 mars 2016 lämnade utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal sitt slutbetänkande, (SOU 2016:15). Utredningen anser att det mervärde en ratifikation av ILO konvention nr 94 innebär är begränsat. En ratifikation utvidgar inte det befintliga utrymmet att ställa arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling. Trots detta anser utredningen att en ratifikation är en markering för att Sverige tar aktiv ställning för goda arbetsvillkor och ställer sig bakom de grundläggande normer och värderingar som avspeglas i ILO:s normsystem. Utredningen anser att ett arbete bör inledas för en ratifikation. Den anför vidare att en sådan måste ske med stöd av mandat från EU. Betänkandet har remitterats med sista svarsdag den 2 november 2016. Regeringen har bedömt det lämpligt att avvakta riksdagsbehandlingen av förslagen i propositionen Arbetsrättsliga villkor vid upphandling (prop. 2016/17:163) som är av intresse för frågan. Riksdagen beslutade den 3 maj 2017 att införa bestämmelser om arbetsrättsliga villkor vid upphandling i 2016 års upphandlingslagar. Liksom ILO konvention nr 94 innehåller lagarna bestämmelser om arbetsrättsliga villkor vid upphandling men i något annan omfattning än vad konventionen kräver. Bestämmelserna avser upphandling över EU:s tröskelvärden och de trädde i kraft den 1 juni 2017. Under 2018 har inga ytterligare åtgärder vidtagits. Punkten är således inte slutbehandlad. Riksmötet 2009/10 2. Rskr. 2009/10:275 Trygghetssystem för företagare - arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2009/10:120, bet. 2009/10:AU13 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (A 7), 2011/12:75 (A 3), 2012/13:75 (A 3), 2013/14:75 (A 3), 2014/15:75 (A 3), 2015/16:75 (A 3), 2016/17:75 (A 3) och 2017/18:75 (A 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppdragstagare och arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör låta analysera uppdragstagarnas ställning i arbetslöshetsförsäkringen och återkomma till riksdagen i frågan. Därmed har riksdagen delvis bifallit motion 2009/10:Sf13. Den 2 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om uppdragstagares rätt till ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:128). Utredningen överlämnade den 16 juni 2011 betänkandet Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52) som remissbehandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a. upp frågan i vad mån en uppdragstagare ska betraktas som arbetstagare eller företagare. Regeringen lämnade tilläggsdirektiv (dir. 2012:90) till Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) den 13 september 2012. Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att man avsåg att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslös-hetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). I direktiven anges bl.a. att personer som vare sig är anställda eller företagare, som t.ex. uppdragstagare, har svårt att förutse sitt försäkringsskydd och att det behöver skapas förutsebarhet för den som förvärvsarbetar oavsett i vilken form förvärvsarbetet utförs. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2020. Punkten är således inte slutbehandlad. Riksmötet 2010/11 3. Rskr. 2010/11:279 Arbetslöshetsförsäkringen Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 10), 2012/13:75 (A 6), 2013/14:75 (A 6), 2014/15:75 (A 4), 2015/16:75 (A 4), 2016/17:75 (A 4) och 2017/18:75 (A 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om allmänna villkor för ersättning i arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som ger arbetslösa rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna. Därmed har riksdagen bifallit motion 2010/11:A379.. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv (dir. 2012:90) till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2020. Punkten är således inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2010/11:299 Arbetsrätt Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU10 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 12), 2012/13:75 (A 7), 2013/14:75 (A 7), 2014/15:75 (A 5), 2015/16:75 (A 5), 2016/17:75 (A 5) och 2017/18:75 (A 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om ratificering av ILO-konvention 94*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet om att ratificera ILO-konvention 94 (bet. 2010/11:AU10 s. 24 f.). Se redogörelsen och de åtgärder som redovisas under A 1 rskr. 2005/06:174. Punkten är således inte slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 5. Rskr. 2011/12:176 Vissa arbetsrättsliga frågor Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2011/12:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (A 10), 2013/14:75 (A 9), 2014/15:75 (A 6), 2015/16:75 (A 6), 2016/17:75 (A 6) och 2017/18:75 (A 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om solidariskt entreprenörsansvar*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen i syfte att säkerställa ändamålsenliga regler för uppdragsgivares ansvar i utstationeringssituationer (bet. 2011/12:AU9 s. 17 f.). Regeringen beslutade den 29 mars 2018 propositionen Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen (2017/18:217). Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att tillkännagivandet genom förslagen var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 6. Rskr. 2012/13:53 Lag om uthyrning av arbetstagare m.m. Prop. 2011/12:178, bet. 2012/13:AU5 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (A 17), 2013/14:75 (A 11) 2014/15:75 (A 7), 2015/16:75 (A 7), 2016/17:75 (A 7) och 2017/18:75 (A 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om socialt protokoll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om socialt protokoll m.m. (bet. 2012/13:AU5 s. 26 f.) och har därmed bifallit motionerna 2011/12:A235, 2011/12:A275 yrkande 1, 2012/13:Sf207 yrkande 2 och 2012/13:A392 yrkande 33. Enligt tillkännagivandet bör Sverige kräva att EU ska anta ett juridiskt bindande socialt protokoll, som tydliggör att grundläggande fackliga rättigheter såsom den fria förhandlings- och konflikträtten och rätten att fritt teckna kollektivavtal gäller inom EU och att dessa inte underordnas EU:s ekonomiska friheter. Anställda ska bl.a. ha rätt att vidta sympatiåtgärder för löntagare i ett annat land. I tillkännagivandet anges att en sådan femte frihet bör gälla inom hela EU och komplettera dagens fyra friheter på den inre marknaden. Under våren 2018 har regeringen bedrivit att aktivt påverkansarbete för att få till stånd en ändring av utstationeringsdirektivet. Frågor om ordning och reda på arbetsmarknaden och principen om lika lön för lika arbete enligt tillämpliga lagar och kollektivavtal i arbetslandet var här av särskilt intresse. Detta påverkansarbete var ett led i regeringens arbete för att stärka grundläggande rättigheter och kollektivavtalens ställning inom EU. Den 28 juni 2018 beslutades ett direktiv om ändring av utstationeringsdirektivet och den 12 juli 2018 tillsatte regeringen en utredning för att genomföra ändringsdirektivet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2019. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2016/17 7. Rskr. 2016/17:308 Insatsen Förberedande och orienterande utbildning Utskottsinitiativ, bet. 2016/17:AU13 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (A 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om uppföljning av insatsen Förberedande och orienterande utbildning*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder för att insatsen Förberedande utbildning ska kunna följas upp på ett bättre sätt. Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3610 och delvis bifallit motion 2016/17:3605. Regeringen beslutade den 18 december 2017 om regleringsbrev för Arbetsförmedlingen avseende budgetåret 2018 (A2017/02442/A). Arbetsförmedlingen fick i uppdrag att senast den 22 februari 2019 redogöra för insatser för att förbättra möjligheterna att följa upp förberedande och orienterande utbildning. Punkt 2 om resurser till andra insatser än förberedande och orienterande utbildning*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder så att resurserna inom arbetsmarknadspolitiken riktas till insatser som ger bättre resultat än Förberedande och orienterande utbildning. Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3610. Regeringen beslutade den 18 december 2017 om regleringsbrev för Arbetsförmedlingen avseende budgetåret 2018 (A2017/02442/A). Arbetsförmedlingen fick i uppdrag att senast den 22 februari 2019 redogöra för insatser för att förbättra möjligheterna att följa upp förberedande och orienterande utbildning. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2. Riksmötet 2017/18 8. Rskr. 2017/18:148 Offentlighet, sekretess och integritet Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:KU38 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om tystnadsplikt för tolkar*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör se över regelverket när det gäller tystnadsplikt för tolkar. Riksdagen har därmed delvis bifallit motionen 2017/18:51. Tolkutredningen överlämnade den 11 december 2018 betänkandet Att förstå och b li förstådd - ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2017/18:160 Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen om bland annat förtroendeuppdrag och pension Prop. 2017/18:53, bet. 2017/18:AU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 februari 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 107 och 108). 10. Rskr. 2017/18:165 Genomförande av direktivet om förbättrade villkor för intjänande och bevarande av tjänstepension Prop. 2017/18:56, bet. 2017/18:AU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 mars 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 131). 11. Rskr. 2017/18:172 Integration Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:AU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om stärkta aktivitetskrav under etableringstiden*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör stärka aktivitetskraven under etableringstiden genom att i större omfattning sänka etableringsersättningen för den som utan giltigt skäl inte deltar i etableringsinsatser. Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3177 och delvis bifallit motionerna 2017/18:2815 och 2017/18:3650. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2017/18:177 Arbetsmiljö och arbetstid Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:AU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om arbetsmiljöstrategin för det moderna arbetslivet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringens arbetsmiljöstrategi i större utsträckning bör omfatta initiativ som underlättar för arbetsgivare i alla branscher att bedriva ett bra förebyggande arbetsmiljöarbete. Därmed har riksdagen bifallit motion 2017/18:3177. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om tips och anmälningar*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder så att Arbetsmiljöverket kan införa förbättrade rutiner för att ta emot tips och anmälningar. Därmed har riksdagen bifallit motion 2017/18:3177. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2017/18:235 Anpassningar av registerförfattningar på arbetsmarknadsområdet till EU:s dataskyddsförordning Prop. 2017/18:112, bet. 2017/18:AU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 april 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 258-261). 14. Rskr. 2017/18:271 En karensdag mindre i arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2017/18:152, bet. 2017/18:AU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 maj 2018 (SFS 519) utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit. 15. Rskr. 2017/18:385 En möjlighet till körkortslån Prop. 2017/18:161, bet. 2017/18:TU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1116 och 1117). 16. Rskr. 2017/18:428 Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggnings-branschen Prop. 2017/18:214, bet. 2017/18:AU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 juni 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1472-1474). 17. Rskr. 2017/18:441 Riksrevisionens rapport om effekterna av Arbetsförmedlingens Förberedande och orienterande utbildning. Skr. 2017/18:76, bet. 2017/18:AU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 januari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 18. Rskr. 2017/18:442 Riksrevisionens rapport om regionala skillnader i effekter av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning Skr. 2017/18:79, bet. 2017/18:AU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 januari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 19. Rskr. 2017/18:443 Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden Skr. 2017/18:109, bet. 2017/18:AU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 augusti 2018 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Riksmötet 2018/2019 20. Rskr. 2018/19:15 ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare Prop. 2016/17:175, bet. 2018/19:AU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 november 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1719). 21. Rskr. 2018/19:71 Höständringsbudget för 2018 Prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområde 14 och anslag 1:2. Den 18 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 22. Rskr. 2018/19:108 Utgiftsområde 13 Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19AU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 13: a) Anslagen för 2019: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev avseende anslagen 1:1 Etableringsåtgärder, 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, och anslaget 1:4 Hemutrustningslån för budgetåret 2017 samt regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 23. Rskr. 2018/19:112 Utgiftsområde 14 Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:AU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 14: a) Anslagen för 2019: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket, Arbetsdomstolen, Medlingsinstitutet och Myndigheten för arbetsmiljökunskap samt anslagen 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m., 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning, 1:13 Lån till körkort, 2:4 Internationella arbetsorganisationen (ILO) och 2:5 Arbetslivspolitik avseende forskning om arbetsliv. b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och Arbetsmiljöverket samt anslagen 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten och 1:13 Lån till körkort. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 24. Rskr. 2018/19:117 Utgiftsområde 25 Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 25: a) Anslag för 2019: Den 17 januari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 3 Kronologiskt register Rskr. nr Redovisas under Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) 1999/2000 253 N 1 MJU17 X 2001/02 201 Fi 1 SkU20 X 2003/04 102 S 1 SfU1 X 2004/05 178 N 2 TU7 X 2005/06 174 A 1 AU3 X 308 N 3 TU5 X 2007/08 24 N 4 FiU11 X 2009/10 140 Ku 1 KrU1 X 144 Fi 2 KrU1 X 162 N 5 NU10 X 220 N 6 FiU35 X 223 M 1 MJU21 X 275 A 2 AU13 X 2010/11 49 N 7 MJU6 X 132 N 8 NU1 X 231 N 9 MJU20 X 279 A 3 AU9 X 299 A 4 AU10 X 2011/12 99 M 2 MJU1 X 122 S 2 SoU9 X 170 Fi 3 SkU13 X 176 A 5 AU9 X 224 Ku 2 KU16 X 261 N 10 MJU21 X 2012/13 53 A 6 AU5 X 103 N 11 NU1 X 120 M 3 MJU1 X 144 Ju 1 CU6 X 154 Ju 2 JuU15 X 197 Fö 1 FöU10 X 259 N 12 TU18 X 287 Fi 4 FiU21 X 2013/14 27 U 1 UbU6 X 56 Fi 5 FiU1 X 60 Ku 3 KrU3 X 122 M 4 MJU1 X 130 U 2 SoU2 X 158 Fi 6 KU30 X 168 N 13 TU7 X 186 Fi 7 SkU24 X 187 N 14 CU10 X 188 N 15 CU10 X 196 S 3 SoU13 X 201 Ju 3 CU20 X 212 N 16 CU25 X 217 N 17 TU14 X 218 N 18 TU14 X 230 Ku 4 KU28 X 251 Fi 8 SkU34 X 317 Fö 2 FiU21 X 326 Ju 4 SoU23 X 372 N 19 TU19 X 373 N 20 TU19 X 374 N 21 TU20 X 375 N 22 TU18 X 2014/15 24 N 23 TU2 X 25 N 24 TU3 X 48 S 4 SfU3 X 77 Ju 5 JuU1 X 90 U 3 UbU1 X 102 Ju 6 JuU9 X 121 N 25 MJU3 X 122 Ju 7 CU6 X 123 N 26 TU5 X 127 Ju 8 KU11 X 135 U 4 UbU9 X 138 Ju 9 JuU14 X 139 Ju 10 JuU15 X 141 U 5 UbU3 X 143 Fi 9 KrU4 X 144 N 27 TU7 X 152 Ju 11 JuU16 X 153 Ju 12 JuU17 X 154 N 28 MJU9 X 155 S 5 SoU6 X 156 Ku 5 KU16 X 162 U 6 UbU10 X 169 Fi 10 SkU20 X 178 Fi 11 CU11 X 180 N 29 CU10 X 182 M 5 MJU12 X 194 N 30 TU11 X 195 Ku 6 KU12 X 201 U 7 UbU11 X 206 N 31 TU12 X 215 S 6 SoU17 X 241 Ku 7 KrU11 X 243 Fi 12 FiU32 X 244 Fi 13 FiU32 X 2015/16 18 N 32 CU3 X 36 Ju 13 CU6 X 49 Fö 3 FöU3 X 50 M 6 FöU3 X 79 N 33 CU1 X 85 Ku 8 KrU1 X 86 Ju 14 JuU7 X 90 N 34 NU1 X 103 M 7 MJU1 X 106 Ju 15 JuU1 X 110 N 35 MJU2 X 130 Ju 16 CU10 X 136 Ku 9 KU4 X 137 Ku 10 KU4 X 143 Ju 17 JuU17 X 149 Ju 18 FöU8 X 155 U 8 UbU9 X 158 Ju 19 JuU25 X 161 Fi 14 SkU21 X 162 M 8 MJU7 X 165 Fö 4 FöU6 X 168 U 9 UbU12 X 169 U 10 UbU13 X 174 Ju 20 JuU21 X 175 N 36 MJU10 X 176 Fi 15 FiU26 X 187 Ju 21 CU14 X 191 M 9 CU13 X 192 Ju 22 KU15 X 196 Ju 23 JuU18 X 197 Ju 24 JuU20 X 200 Ju 25 FöU11 X 201 Fi 16 NU17 X 205 Ju 26 KU14 X 208 Fi 17 FiU25 X 209 M 10 MJU14 X 220 S 7 SoU7 X 226 N 37 TU14 X 227 N 38 MJU19 X 228 U 11 UbU14 X 231 UD 1 UFöU3 X 288 UD 2 UU15 X 289 Ku 11 KrU11 X 291 Fi 18 KU25 X 295 N 39 NU23 X 296 N 40 TU17 X 310 Fi 19 FiU21 X 313 Fi 20 FiU41 X 2016/17 26 N 41 MJU4 X 27 Ju 27 MJU4 X 45 Ju 28 JuU6 X 47 Ju 29 SfU11 X 48 UD 3 UU7 X 49 Fi 21 FiU1 X 53 Fö 5 FiU11 X 63 Fi 22 SkU8 X 80 Ku 12 KrU1 X 83 Ku 13 KrU1 X 90 Ju 30 JuU1 X 94 N 42 MJU2 X 101 N 43 TU4 X 103 N 44 NU1 X 107 UD 4 UFöU2 X 108 UD 5 UFöU1 X 116 M 11 MJU1 X 122 S 8 SfU1 X 126 Fi 23 FiU5 X 133 Ju 31 CU6 X 144 S 9 SfU10 X 153 M 12 MJU7 X 154 Fi 24 FiU26 X 156 S 10 SoU11 X 167 N 45 CU8 X 170 S 11 SoU6 X 175 Fö 6 FöU5 X 176 Fö 7 FöU6 X 180 M 13 MJU9 X 185 N 46 TU10 X 189 Ju 32 CU10 X 192 N 47 NU12 X 200 Ju 33 KU22 X 201 UD 6 KU22 X 203 Ju 34 JuU19 X 208 U 12 UbU12 X 209 Ju 35 CU12 X 211 Ju 36 JuU16 X 212 Ju 37 JuU17 X 219 N 48 TU13 X 220 N 49 TU12 X 221 Ju 38 CU11 X 223 Fi 25 JuU18 X 224 Ju 39 JuU21 X 225 S 12 FöU7 X 231 Fi 26 FiU23 X 234 N 50 CU15 X 236 Ju 40 SfU17 X 238 N 51 TU14 X 243 N 52 KU15 X 244 Ku 14 KU15 X 249 U 13 UbU16 X 250 U 14 UbU17 X 251 U 15 UbU18 X 254 S 13 SoU10 X 272 Ju 41 JuU13 X 275 Ju 42 CU13 X 281 Ku 15 KrU9 X 289 M 14 MJU22 X 294 Ku 16 KU23 X 306 Fi 27 SkU32 X 308 A 7 AU13 X 318 Ju 43 SfU22 X 321 Ju 44 JuU15 X 326 S 14 SoU18 X 332 M 15 NU21 X 333 N 53 NU24 X 335 Fi 28 KU30 X 337 Ku 17 KU17 X 338 N 54 MJU23 X 346 S 15 SoU19 X 349 Fi 29 FiU20 X 350 Fi 30 FiU21 X 2017/18 5 S 16 SoU2 X 20 M 16 MJU5 X 29 Ku 18 AU3 X 31 M 17 MJU6 X 34 Ju 45 CU2 X 41 Ju 46 SfU7 X 54 Fi 31 FiU1 X 59 U 16 FiU11 X 65 Ju 47 JuU8 X 80 Fi 32 SkU4 X 86 S 17 SoU5 X 91 Ku 19 KrU1 X 92 Ju 48 JuU1 X 93 Fö 8 JuU1 X 95 UD 7 UU2 X 98 Ku 20 KU6 X 99 N 55 MJU2 X 100 Ju 49 FöU1 X 101 Fö 9 FöU1 X 104 N 56 TU1 X 114 N 57 FiU28 X 115 M 18 MJU1 X 121 S 18 SoU1 X 123 Ju 50 CU7 X 124 S 19 SfU1 X 127 Ju 51 JuU19 X 131 Fi 33 FiU5 X 134 UD 8 UFöU2 X 136 S 20 SoU10 X 138 N 58 CU5 X 139 Ju 52 KU18 X 140 Ju 53 KU12 X 141 SB 1 KU10 X 142 Ju 54 FöU4 X 143 Ju 55 JuU9 X 144 Ju 56 JuU7 X 145 Ju 57 JuU6 X 146 N 59 TU4 X 147 Fi 34 SkU7 X 148 A 8 KU38 X 150 N 60 KU17 X 151 Ku 21 KU32 X 152 N 61 TU7 X 153 Ju 58 KU19 X 154 Ju 59 KU7 X 155 U 17 UbU9 X 156 Ju 60 SfU10 X 157 S 21 SfU11 X 158 S 22 SfU13 X 159 Ju 61 SfU14 X 160 A 9 AU5 X 161 Ju 62 JuU11 X 162 Ju 63 JuU12 X 163 UD 9 UU9 X 164 S 23 SoU17 X 165 A 10 AU6 X 166 Fi 35 CU11 X 168 Fi 36 FiU34 X 169 Fi 37 FiU26 X 170 Fi 38 FiU33 X 171 M 19 MJU11 X 172 A 11 AU7 X 173 U 18 UbU12 X 174 M 20 MJU10 X 175 Ju 64 JuU18 X 176 S 24 SoU18 X 177 A 12 AU8 X 178 Fö 10 FöU5 X 179 Fö 11 FöU5 X 180 Fi 39 FiU25 X 181 Ju 65 JuU10 X 182 N 62 MJU13 X 183 M 21 MJU14 X 184 Ju 66 JuU16 X 185 UD 10 JuU28 X 186 S 25 SoU19 X 187 S 26 SoU7 X 188 Ju 67 SoU13 X 189 S 27 SoU13 X 190 S 28 SoU14 X 191 Fi 40 FiU22 X 192 Ju 68 CU8 X 193 Ju 69 CU12 X 194 UD 11 UU19 X 195 Fö 12 FöU8 X 197 N 63 NU11 X 198 N 64 TU10 X 199 Fi 41 SkU10 X 200 Fi 42 SkU13 X 201 Fi 43 FiU35 X 202 Fi 44 SkU12 X 203 Fi 45 SkU14 X 204 Ju 70 JuU20 X 205 Ju 71 JuU22 X 206 Ju 72 JuU23 X 207 Fi 46 FiU36 X 208 Ju 73 SfU17 X 209 N 65 TU9 X 210 S 29 CU6 X 211 Ju 74 KU15 X 213 Ju 75 KU33 X 214 Ku 22 KrU6 X 215 M 22 MJU17 X 216 N 66 MJU17 X 217 M 23 MJU19 X 218 Ju 76 FöU7 X 219 Fi 47 FöU7 X 220 M 24 FöU11 X 221 U 19 UbU19 X 222 U 20 UbU22 X 223 U 21 UbU21 X 224 Ju 77 KU23 X 225 Ju 78 KU24 X 226 Ju 79 KU25 X 228 Ju 80 KU36 X 229 Ju 81 KU37 X 230 Fi 48 KU37 X 231 Ju 82 JuU33 X 232 Ju 83 CU19 X 233 M 25 CU21 X 234 Fi 49 SkU15 X 235 A 13 AU12 X 236 N 67 MJU18 X 237 Ku 23 MJU18 X 238 N 68 NU12 X 239 M 26 NU17 X 240 Ju 84 JuU14 X 241 Ju 85 JuU17 X 242 Ku 24 KrU3 X 245 N 69 TU12 X 246 Fi 50 FiU39 X 250 Ju 86 FiU37 X 251 Fi 51 FiU41 X 252 Ju 87 SfU21 X 253 Ju 88 SfU20 X 254 Ju 89 JuU13 X 255 Ju 90 JuU25 X 256 Ju 91 JuU27 X 257 M 27 MJU15 X 258 M 28 MJU21 X 259 Ju 92 CU30 X 260 S 30 SoU8 X 261 S 31 SoU33 X 262 Ju 93 CU20 X 263 N 70 TU13 X 264 Ju 94 JuU31 X 265 Fö 13 FöU6 X 266 M 29 FöU12 X 267 Ju 95 FöU13 X 268 Ju 96 SfU28 X 269 N 71 KU45 X 270 Ju 97 KU34 X 271 A 14 AU13 X 272 S 32 SoU23 X 273 U 22 UbU17 X 274 S 33 SoU34 X 275 Fi 52 SkU20 X 276 Fi 53 SkU22 X 277 M 30 NU13 X 278 Ju 98 NU14 X 279 M 31 NU15 X 280 Fö 14 FöU17 X 281 Ju 99 KU14 X 282 Ju 100 KU26 X 284 Fi 54 FiU38 X 285 Fi 55 FiU42 X 286 Fi 56 SkU18 X 287 Fi 57 SkU21 X 288 Ju 101 JuU24 X 289 Ju 102 JuU21 X 290 UD 12 UU24 X 291 UD 13 UU25 X 293 S 34 SoU9 X 294 S 35 SoU22 X 296 UD 14 UU12 X 298 UD 15 UU13 X 299 Ju 103 CU22 X 300 Ju 104 CU23 X 301 N 72 CU28 X 302 Ju 105 JuU29 X 303 Ju 106 JuU32 X 304 Fi 58 KU30 X 305 Fi 59 KU42 X 306 Ju 107 CU25 X 307 S 36 SoU30 X 308 S 37 SoU32 X 309 U 23 UbU23 X 310 U 24 UbU27 X 311 S 38 SfU24 X 312 Ku 25 KrU9 X 313 N 73 MJU20 X 314 N 74 TU14 X 315 Ju 108 CU24 X 316 Ku 26 CKrU1 X 317 Fi 60 SkU19 X 318 Fi 61 SkU16 X 319 Fi 62 SkU17 X 321 UD 16 UU18 X 322 N 75 NU16 X 323 M 32 NU18 X 324 N 76 TU15 X 325 SB 2 KU21 X 327 Ju 109 KU22 X 328 SB 3 KU39 X 329 S 39 SfU27 X 330 S 40 SfU25 X 331 U 25 UbU25 X 332 U 26 UbU26 X 333 U 27 UbU10 X 334 Fi 63 FiU32 X 335 N 77 CU13 X 336 Ju 110 KU16 X 337 Ju 111 KU28 X 338 Fi 64 KU28 X 346 N 78 TU16 X 347 Fi 65 SfU30 X 348 Ju 112 SfU26 X 349 S 41 SfU29 X 350 S 42 SfU22 X 351 Fi 66 SkU24 X 352 UD 17 UU22 X 353 S 43 SoU24 X 354 S 44 SoU27 X 355 S 45 SoU28 X 356 Fi 67 FiU43 X 357 Fi 68 FiU44 X 358 Fi 69 FiU49 X 359 M 33 NU19 X 360 N 79 NU19 X 361 N 80 NU20 X 362 Ju 113 NU21 X 363 Fi 70 KrU8 X 364 Fi 71 SkU23 X 365 M 34 CU15 X 366 N 81 CU27 X 367 UD 18 UU20 X 368 Ju 114 SoU20 X 369 S 46 SoU35 X 370 S 47 SoU31 X 371 N 82 CU32 X 372 Ju 115 CU14 X 373 Ju 116 CU29 X 374 Fi 72 CU29 X 375 Ju 117 FöU14 X 376 M 35 FöU15 X 377 Ju 118 FöU16 X 378 Ju 119 JuU30 X 381 U 28 UbU29 X 382 Ju 120 CU38 X 383 M 36 CU31 X 384 N 83 TU17 X 385 A 15 TU19 X 386 N 84 NU24 X 387 N 85 NU25 X 388 S 48 SfU23 X 389 S 49 SoU25 X 390 Ju 121 JuU35 X 391 Ju 122 JuU36 X 392 Ju 123 JuU37 X 393 Ju 124 JuU38 X 394 Ju 125 JuU39 X 395 UD 19 UFöU4 X 396 Fi 73 FiU46 X 397 Fi 74 FiU40 X 398 Fi 75 SkU25 X 399 Fi 76 SkU26 X 401 N 86 MJU24 X 402 M 37 MJU23 X 403 N 87 CU34 X 404 Ju 126 CU36 X 405 Ju 127 CU37 X 406 S 50 SoU26 X 407 Ku 27 KU43 X 408 SB 4 KU20 X 409 Ku 28 KU44 X 411 M 38 NU22 X 412 M 39 NU23 X 413 M 40 NU27 X 414 UD 20 UU21 X 415 UD 21 UU23 X 416 S 51 SoU36 X 417 S 52 SoU29 X 418 Fi 77 KU46 X 419 Fi 78 KU40 X 422 SB 5 UU10 X 424 Ju 128 CU35 X 425 M 41 CU39 X 426 N 88 CU39 X 427 Fi 79 FiU45 X 428 A 16 AU14 X 429 U 29 UbU30 X 430 U 30 UbU31 X 431 U 31 UbU28 X 432 U 32 UbU32 X 433 N 89 TU18 X 434 Fi 80 FiU20 X 435 Fi 81 FiU21 X 436 Fi 82 FiU30 X 438 Fi 83 FiU47 X 439 Fi 84 FiU48 X 440 M 42 MJU22 X 441 A 17 AU15 X 442 A 18 AU18 X 443 A 19 AU16 X 2018/19 1 Fi 85 FiU7 X 2 Ju 129 JuU2 X 3 Ju 130 SfU5 X 4 S 53 SfU6 X 5 S 54 SfU7 X 6 S 55 SfU8 X 8 N 90 FiU8 X 10 Ju 131 JuU3 X 11 S 56 SoU4 X 12 Ku 29 KrU3 X 13 Ku 30 KrU4 X 14 Ju 132 NU5 X 15 A 20 AU3 X 16 Ju 133 KU2 X 17 Ju 134 KU3 X 18 Ju 135 KU4 X 19 Fi 86 KU4 X 20 U 33 KU4 X 22 Ju 136 KU7 X 24 Ku 31 KrU2 X 25 Fi 87 FiU15 X 26 Fi 88 SkU2 X 27 Fi 89 SkU3 X 28 Fi 90 SkU4 X 29 Ju 137 JuU4 X 30 Fi 91 TU2 X 31 N 91 CU2 X 32 Ju 138 CU3 X 33 Ju 139 KU8 X 34 Ku 32 KU9 X 35 Ju 140 KU12 X 36 Fi 92 FiU12 X 37 N 92 FiU13 X 38 Fi 93 FiU16 X 39 Fi 94 FiU28 X 40 Ju 141 JuU5 X 41 Ju 142 JuU6 X 42 Ju 143 JuU7 X 43 Ju 144 CU4 X 44 U 34 UbU5 X 45 U 35 UbU3 X 46 U 36 UbU4 X 47 S 57 SfU9 X 48 S 58 SfU11 X 49 S 59 SoU2 X 50 S 60 SoU5 X 51 S 61 SoU6 X 52 Fi 95 FiU14 X 53 Fi 96 FiU18 X 54 Fi 97 Fiu29 X 55 Ju 145 FöU2 X 56 Ju 146 SfU10 X 57 S 62 SfU12 X 58 UD 22 UFöU1 X 59 UD 23 UFöU2 X 60 Fi 98 SkU5 X 61 S 63 SoU3 X 62 Fi 99 FiU1 X 63 Fi 100 FiU11 X 64 Ju 147 FiU11 X 65 UD 24 FiU11 X 66 S 64 FiU11 X 67 U 37 FiU11 X 68 M 43 FiU11 X 69 N 93 FiU11 X 70 Ku 33 FiU11 X 71 A 21 FiU11 X 72 N 94 NU2 X 73 Ju 148 JuU1 X 74 Ju 149 KU1 X 75 Fi 101 KU1 X 76 Ku 34 KU1 X 77 SB 6 KU1 X 80 Ju 150 SfU4 X 81 Fi 102 CU1 X 82 M 44 CU1 X 83 N 95 CU1 X 84 Fi 103 SkU1 X 85 UD 25 UU2 X 87 UD 26 UU1 X 88 Ju 151 FöU1 X 89 Fö 15 FöU1 X 90 M 45 FöU1 X 91 Fö 16 FöU3 X 92 Ju 152 KU17 X 93 S 65 KrU1 X 94 Fi 104 KrU1 X 95 U 38 KrU1 X 96 M 46 KrU1 X 97 Ku 35 KrU1 X 98 M 47 MJU1 X 99 UD 27 NU1 X 100 N 96 NU1 X 101 M 48 NU3 X 102 S 66 SfU2 X 103 S 67 SfU3 X 104 U 39 UbU1 X 105 U 40 UbU2 X 106 S 68 AU1 X 107 Ku 36 AU1 X 108 A 22 AU1 X 109 N 97 TU1 X 110 S 69 SfU1 X 111 S 70 SoU1 X 112 A 23 AU2 X 113 N 98 MJU2 X 114 Fi 105 FiU2 X 116 Fi 106 FiU3 X 117 A 24 FiU3 X 118 Fi 107 FiU4 X 119 Fi 108 FiU5 X 120 Fi 109 FiU10 X 4 Utskottsindelat register Rskr. nr Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Redovisas under Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) 4.1 Konstitutionsutskottet 2011/12 224 KU16 Ku 2 X 2013/14 158 KU30 Fi 6 X 230 KU28 Ku 4 X 2014/15 127 KU11 Ju 8 X 156 KU16 Ku 5 X 195 KU12 Ku 6 X 2015/16 136 KU4 Ku 9 X 137 KU4 Ku 10 X 192 KU15 Ju 22 X 205 KU14 Ju 26 X 291 KU25 Fi 18 X 2016/17 200 KU22 Ju 33 X 201 KU22 UD 6 X 243 KU15 N 52 X 244 KU15 Ku 14 X 294 KU23 Ku 16 X 335 KU30 Fi 28 X 337 KU17 Ku 17 X 2017/18 98 KU6 Ku 20 X 139 KU18 Ju 52 X 140 KU12 Ju 53 X 141 KU10 SB 1 X 148 KU38 A 8 X 150 KU17 N 60 X 151 KU32 Ku 21 X 153 KU19 Ju 58 X 154 KU7 Ju 59 X 211 KU15 Ju 74 X 213 KU33 Ju 75 X 224 KU23 Ju 77 X 225 KU24 Ju 78 X 226 KU25 Ju 79 X 228 KU36 Ju 80 X 229 KU37 Ju 81 X 230 KU37 Fi 48 X 269 KU45 N 71 X 270 KU34 Ju 97 X 281 KU14 Ju 99 X 282 KU26 Ju 100 X 304 KU30 Fi 58 X 305 KU42 Fi 59 X 325 KU21 SB 2 X 327 KU22 Ju 109 X 328 KU39 SB 3 X 336 KU16 Ju 110 X 337 KU28 Ju 111 X 338 KU28 Fi 64 X 407 KU43 Ku 27 X 408 KU20 SB 4 X 409 KU44 Ku 28 X 418 KU46 Fi 77 X 419 KU40 Fi 78 X 2018/19 16 KU2 Ju 133 X 17 KU3 Ju 134 X 18 KU4 Ju 135 X 19 KU4 Fi 86 X 20 KU4 U 33 X 22 KU7 Ju 136 X 33 KU8 Ju 139 X 34 KU9 Ku 32 X 35 KU12 Ju 140 X 74 KU1 Ju 149 X 75 KU1 Fi 101 X 76 KU1 Ku 34 X 77 KU1 SB 6 X 92 KU17 Ju 154 X 4.2 Finansutskottet 2007/08 24 FiU11 N 4 X 2009/10 220 FiU35 N 6 X 2012/13 287 FiU21 Fi 4 X 2013/14 56 FiU1 Fi 5 X 317 FiU21 Fö 2 X 2014/15 243 FiU32 Fi 12 X 244 FiU32 Fi 13 X 2015/16 176 FiU26 Fi 15 X 208 FiU25 Fi 17 X 310 FiU21 Fi 19 X 313 FiU41 Fi 20 X 2016/17 49 FiU1 Fi 21 X 53 FiU11 Fö 5 X 126 FiU5 Fi 23 X 154 FiU26 Fi 24 X 231 FiU23 Fi 26 X 349 FiU20 Fi 29 X 350 FiU21 Fi 30 X 2017/18 54 FiU1 Fi 31 X 59 FiU11 U 16 X 114 FiU28 N 57 X 131 FiU5 Fi 33 X 168 FiU34 Fi 36 X 169 FiU26 Fi 37 X 170 FiU33 Fi 38 X 180 FiU25 Fi 39 X 191 FiU22 Fi 40 X 201 FiU35 Fi 43 X 207 FiU36 Fi 46 X 246 FiU39 Fi 50 X 250 FiU37 Ju 86 X 251 FiU41 Fi 51 X 284 FiU38 Fi 54 X 285 FiU42 Fi 55 X 334 FiU32 Fi 63 X 356 FiU43 Fi 67 X 357 FiU44 Fi 68 X 358 FiU49 Fi 69 X 396 FiU46 Fi 73 X 397 FiU40 Fi 74 X 427 FiU45 Fi 79 X 434 FiU20 Fi 80 X 435 FiU21 Fi 81 X 436 FiU30 Fi 82 X 438 FiU47 Fi 83 X 439 FiU48 Fi 84 X 2018/19 1 FiU7 Fi 85 X 8 FiU8 N 90 X 25 FiU15 Fi 87 X 36 FiU12 Fi 92 X 37 FiU13 N 92 X 38 FiU16 Fi 93 X 39 FiU28 Fi 94 X 52 FiU14 Fi 95 X 53 FiU18 Fi 96 X 54 FiU29 Fi 97 X 62 FiU1 Fi 99 X 63 FiU11 Fi 100 X 64 FiU11 Ju 147 X 65 FiU11 UD 24 X 66 FiU11 S 64 X 67 FiU11 U 37 X 68 FiU11 M 43 X 69 FiU11 N 93 X 70 FiU11 Ku 33 X 71 FiU11 A 21 X 114 FiU2 Fi 105 X 116 FiU3 Fi 106 X 117 FiU3 A 24 X 118 FiU4 Fi 107 X 119 FiU5 Fi 108 X 120 FiU10 Fi 109 X 4.3 Skatteutskottet 2001/02 201 SkU20 Fi 1 X 2011/12 170 SkU13 Fi 3 X 2013/14 186 SkU24 Fi 7 X 251 SkU34 Fi 8 X 2014/15 169 SkU20 Fi 10 X 2015/16 161 SkU21 Fi 14 X 2016/17 63 SkU8 Fi 22 X 306 SkU32 Fi 27 X 2017/18 80 SkU4 Fi 32 X 147 SkU7 Fi 34 X 199 SkU10 Fi 41 X 200 SkU13 Fi 42 X 202 SkU12 Fi 44 X 203 SkU14 Fi 45 X 234 SkU15 Fi 49 X 275 SkU20 Fi 52 X 276 SkU22 Fi 53 X 286 SkU18 Fi 56 X 287 SkU21 Fi 57 X 317 SkU19 Fi 60 X 318 SkU16 Fi 61 X 319 SkU17 Fi 62 X 351 SkU24 Fi 66 X 364 SkU23 Fi 71 X 398 SkU25 Fi 75 X 399 SkU26 Fi 76 X 2018/19 26 SkU2 Fi 88 X 27 SkU3 Fi 89 X 28 SkU4 Fi 90 X 60 SkU5 Fi 98 X 84 SkU1 Fi 103 X 4.4 Justitieutskottet 2012/13 154 JuU15 Ju 2 X 2014/15 77 JuU1 Ju 5 X 102 JuU9 Ju 6 X 138 JuU14 Ju 9 X 139 JuU15 Ju 10 X 152 JuU16 Ju 11 X 153 JuU17 Ju 12 X 2015/16 86 JuU7 Ju 14 X 106 JuU1 Ju 15 X 143 JuU17 Ju 17 X 158 JuU25 Ju 19 X 174 JuU21 Ju 20 X 196 JuU18 Ju 23 X 197 JuU20 Ju 24 X 2016/17 45 JuU6 Ju 28 X 90 JuU1 Ju 30 X 203 JuU19 Ju 34 X 211 JuU16 Ju 36 X 212 JuU17 Ju 37 X 223 JuU18 Fi 25 X 224 JuU21 Ju 39 X 272 JuU13 Ju 41 X 321 JuU15 Ju 44 X 2017/18 65 JuU8 Ju 47 X 92 JuU1 Ju 48 X 93 JuU1 Fö 8 X 127 JuU19 Ju 51 X 143 JuU9 Ju 55 X 144 JuU7 Ju 56 X 145 JuU6 Ju 57 X 161 JuU11 Ju 62 X 162 JuU12 Ju 63 X 175 JuU18 Ju 64 X 181 JuU10 Ju 65 X 184 JuU16 Ju 66 X 185 JuU28 UD 10 X 204 JuU20 Ju 70 X 205 JuU22 Ju 71 X 206 JuU23 Ju 72 X 231 JuU33 Ju 82 X 240 JuU14 Ju 84 X 241 JuU17 Ju 85 X 254 JuU13 Ju 89 X 255 JuU25 Ju 90 X 256 JuU27 Ju 91 X 264 JuU31 Ju 94 X 288 JuU24 Ju 101 X 289 JuU21 Ju 102 X 302 JuU29 Ju 105 X 303 JuU32 Ju 106 X 378 JuU30 Ju 119 X 390 JuU35 Ju 121 X 391 JuU36 Ju 122 X 392 JuU37 Ju 123 X 393 JuU38 Ju 124 X 394 JuU39 Ju 125 X 2018/19 2 JuU2 Ju 129 X 10 JuU3 Ju 131 X 29 JuU4 Ju 137 X 40 JuU5 Ju 141 X 41 JuU6 Ju 142 X 42 JuU7 Ju 143 X 73 JuU1 Ju 148 X 4.5 Utrikesutskottet 2015/16 288 UU15 UD 2 X 2016/17 48 UU7 UD 3 X 2017/18 95 UU2 UD 7 X 163 UU9 UD 9 X 194 UU19 UD 11 X 290 UU24 UD 12 X 291 UU25 UD 13 X 296 UU12 UD 14 X 298 UU13 UD 15 X 321 UU18 UD 16 X 352 UU22 UD 17 X 367 UU20 UD 18 X 414 UU21 UD 20 X 415 UU23 UD 21 X 422 UU10 SB 5 X 2018/19 85 UU2 UD 25 X 87 UU1 UD 26 X 4.6 Försvarsutskottet 2012/13 197 FöU10 Fö 1 X 2015/16 49 FöU3 Fö 3 X 50 FöU3 M 6 X 149 FöU8 Ju 18 X 165 FöU6 Fö 4 X 200 FöU11 Ju 25 X 2016/17 175 FöU5 Fö 6 X 176 FöU6 Fö 7 X 225 FöU7 S 12 X 2017/18 100 FöU1 Ju 49 X 101 FöU1 Fö 9 X 142 FöU4 Ju 54 X 178 FöU5 Fö 10 X 179 FöU5 Fö 11 X 195 FöU8 Fö 12 X 218 FöU7 Ju 76 X 219 FöU7 Fi 47 X 220 FöU11 M 24 X 265 FöU6 Fö 13 X 266 FöU12 M 29 X 267 FöU13 Ju 95 X 280 FöU17 Fö 14 X 375 FöU14 Ju 117 X 376 FöU15 M 35 X 377 FöU16 Ju 118 X 2018/19 55 FöU2 Ju 145 X 88 FöU1 Ju 151 X 89 FöU1 Fö 15 X 90 FöU1 M 45 X 91 FöU3 Fö 16 X 4.7 Socialförsäkringsutskottet 2003/04 102 SfU1 S 1 X 2014/15 48 SfU3 S 4 X 2016/17 47 SfU11 Ju 29 X 122 SfU1 S 8 X 144 SfU10 S 9 X 236 SfU17 Ju 40 X 318 SfU22 Ju 43 X 2017/18 41 SfU7 Ju 46 X 124 SfU1 S 19 X 156 SfU10 Ju 60 X 157 SfU11 S 21 X 158 SfU13 S 22 X 159 SfU14 Ju 61 X 208 SfU17 Ju 73 X 252 SfU21 Ju 87 X 253 SfU20 Ju 88 X 268 SfU28 Ju 96 X 311 SfU24 S 38 X 329 SfU27 S 39 X 330 SfU25 S 40 X 347 SfU30 Fi 65 X 348 SfU26 Ju 112 X 349 SfU29 S 41 X 350 SfU22 S 42 X 388 SfU23 S 48 X 2018/19 3 SfU5 Ju 130 X 4 SfU6 S 53 X 5 SfU7 S 54 X 6 SfU8 S 55 X 47 SfU9 S 57 X 48 SfU11 S 58 X 56 SfU10 Ju 146 X 57 SfU12 S 62 X 80 SfU4 Ju 150 X 102 SfU2 S 66 X 103 SfU3 S 67 X 110 SfU1 S 69 X 4.8 Socialutskottet 2011/12 122 SoU9 S 2 X 2013/14 130 SoU2 U 2 X 196 SoU13 S 3 X 326 SoU23 Ju 4 X 2014/15 155 SoU6 S 5 X 215 SoU17 S 6 X 2015/16 220 SoU7 S 7 X 2016/17 156 SoU11 S 10 X 170 SoU6 S 11 X 254 SoU10 S 13 X 326 SoU18 S 14 X 346 SoU19 S 15 X 2017/18 5 SoU2 S 16 X 86 SoU5 S 17 X 121 SoU1 S 18 X 136 SoU10 S 20 X 164 SoU17 S 23 X 176 SoU18 S 24 X 186 SoU19 S 25 X 187 SoU7 S 26 X 188 SoU13 Ju 67 X 189 SoU13 S 27 X 190 SoU14 S 28 X 260 SoU8 S 30 X 261 SoU33 S 31 X 272 SoU23 S 32 X 274 SoU34 S 33 X 293 SoU9 S 34 X 294 SoU22 S 35 X 307 SoU30 S 36 X 308 SoU32 S 37 X 353 SoU24 S 43 X 354 SoU27 S 44 X 355 SoU28 S 45 X 368 SoU20 Ju 114 X 369 SoU35 S 46 X 370 SoU31 S 47 X 389 SoU25 S 49 X 406 SoU26 S 50 X 416 SoU36 S 51 X 417 SoU29 S 52 X 2018/19 11 SoU4 S 56 X 49 SoU2 S 59 X 50 SoU5 S 60 X 51 SoU6 S 61 X 61 SoU3 S 63 X 111 SoU1 S 70 X 4.9 Kulturutskottet 2009/10 140 KrU1 Ku 1 X 144 KrU1 Fi 2 X 2013/14 60 KrU3 Ku 3 X 2014/15 143 KrU4 Fi 9 X 241 KrU11 Ku 7 X 2015/16 85 KrU1 Ku 8 X 289 KrU11 Ku 11 X 2016/17 80 KrU1 Ku 12 X 83 KrU1 Ku 13 X 281 KrU9 Ku 15 X 2017/18 91 KrU1 Ku 19 X 214 KrU6 Ku 22 X 242 KrU3 Ku 24 X 312 KrU9 Ku 25 X 363 KrU8 Fi 70 X 2018/19 12 KrU3 Ku 29 X 13 KrU4 Ku 30 X 24 KrU2 Ku 31 X 93 KrU1 S 65 X 94 KrU1 Fi 104 X 95 KrU1 U 38 X 96 KrU1 M 46 X 97 KrU1 Ku 35 X 4.10 Utbildningsutskottet 2013/14 27 UbU6 U 1 X 2014/15 90 UbU1 U 3 X 135 UbU9 U 4 X 141 UbU3 U 5 X 162 UbU10 U 6 X 201 UbU11 U 7 X 2015/16 155 UbU9 U 8 X 168 UbU12 U 9 X 169 UbU13 U 10 X 228 UbU14 U 11 X 2016/17 208 UbU12 U 12 X 249 UbU16 U 13 X 250 UbU17 U 14 X 251 UbU18 U 15 X 2017/18 155 UbU9 U 17 X 173 UbU12 U 18 X 221 UbU19 U 19 X 222 UbU22 U 20 X 223 UbU21 U 21 X 273 UbU17 U 22 X 309 UbU23 U 23 X 310 UbU27 U 24 X 331 UbU25 U 25 X 332 UbU26 U 26 X 333 UbU10 U 27 X 381 UbU29 U 28 X 429 UbU30 U 29 X 430 UbU31 U 30 X 431 UbU28 U 31 X 432 UbU32 U 32 X 2018/19 44 UbU5 U 34 X 45 UbU3 U 35 X 46 UbU4 U 36 X 104 UbU1 U 39 X 105 UbU2 U 40 X 4.11 Trafikutskottet 2004/05 178 TU7 N 2 X 2005/06 308 TU5 N 3 X 2012/13 259 TU18 N 12 X 2013/14 168 TU7 N 13 X 217 TU14 N 17 X 218 TU14 N 18 X 372 TU19 N 19 X 373 TU19 N 20 X 374 TU20 N 21 X 375 TU18 N 22 X 2014/15 24 TU2 N 23 X 25 TU3 N 24 X 123 TU5 N 26 X 144 TU7 N 27 X 194 TU11 N 30 X 206 TU12 N 31 X 2015/16 226 TU14 N 37 X 296 TU17 N 40 X 2016/17 101 TU4 N 43 X 185 TU10 N 46 X 219 TU13 N 48 X 220 TU12 N 49 X 238 TU14 N 51 X 2017/18 104 TU1 N 56 X 146 TU4 N 59 X 152 TU7 N 61 X 198 TU10 N 64 X 209 TU9 N 65 X 245 TU12 N 69 X 263 TU13 N 70 X 314 TU14 N 74 X 324 TU15 N 76 X 346 TU16 N 78 X 384 TU17 N 83 X 385 TU19 A 15 X 433 TU18 N 89 X 2018/19 30 TU2 Fi 91 X 109 TU1 N 97 X 4.12 Miljö- och jordbruksutskottet 1999/2000 253 MJU17 N 1 X 2009/10 223 MJU21 M 1 X 2010/11 49 MJU6 N 7 X 231 MJU20 N 9 X 2011/12 99 MJU1 M 2 X 261 MJU21 N 10 X 2012/13 120 MJU1 M 3 X 2013/14 122 MJU1 M 4 X 2014/15 121 MJU3 N 25 X 154 MJU9 N 28 X 182 MJU12 M 5 X 2015/16 103 MJU1 M 7 X 110 MJU2 N 35 X 162 MJU7 M 8 X 175 MJU10 N 36 X 209 MJU14 M 10 X 227 MJU19 N 38 X 2016/17 26 MJU4 N 41 X 27 MJU4 Ju 27 X 94 MJU2 N 42 X 116 MJU1 M 11 X 153 MJU7 M 12 X 180 MJU9 M 13 X 289 MJU22 M 14 X 338 MJU23 N 54 X 2017/18 20 MJU5 M 16 X 31 MJU6 M 17 X 99 MJU2 N 55 X 115 MJU1 M 18 X 171 MJU11 M 19 X 174 MJU10 M 20 X 182 MJU13 N 62 X 183 MJU14 M 21 X 215 MJU17 M 22 X 216 MJU17 N 66 X 217 MJU19 M 23 X 236 MJU18 N 67 X 237 MJU18 Ku 23 X 257 MJU15 M 27 X 258 MJU21 M 28 X 313 MJU20 N 73 X 401 MJU24 N 86 X 402 MJU23 M 37 X 440 MJU22 M 42 X 2018/19 98 MJU1 M 47 X 113 MJU2 N 98 X 4.13 Näringsutskottet 2009/10 162 NU10 N 5 X 2010/11 132 NU1 N 8 X 2012/13 103 NU1 N 11 X 2015/16 90 NU1 N 34 X 201 NU17 Fi 16 X 295 NU23 N 39 X 2016/17 103 NU1 N 44 X 192 NU12 N 47 X 332 NU21 M 15 X 333 NU24 N 53 X 2017/18 197 NU11 N 63 X 238 NU12 N 68 X 239 NU17 M 26 X 277 NU13 M 30 X 278 NU14 Ju 98 X 279 NU15 M 31 X 322 NU16 N 75 X 323 NU18 M 32 X 359 NU19 M 33 X 360 NU19 N 79 X 361 NU20 N 80 X 362 NU21 Ju 113 X 386 NU24 N 84 X 387 NU25 N 85 X 411 NU22 M 38 X 412 NU23 M 39 X 413 NU27 M 40 X 2018/19 14 NU5 Ju 132 X 72 NU2 N 94 X 99 NU1 UD 27 X 100 NU1 N 96 X 101 NU3 M 48 X 4.14 Arbetsmarknadsutskottet 2005/06 174 AU3 A 1 X 2009/10 275 AU13 A 2 X 2010/11 279 AU9 A 3 X 299 AU10 A 4 X 2011/12 176 AU9 A 5 X 2012/13 53 AU5 A 6 X 2016/17 308 AU13 A 7 X 2017/18 29 AU3 Ku 18 X 160 AU5 A 9 X 165 AU6 A 10 X 172 AU7 A 11 X 177 AU8 A 12 X 235 AU12 A 13 X 271 AU13 A 14 X 428 AU14 A 16 X 441 AU15 A 17 X 442 AU18 A 18 X 443 AU16 A 19 X 2018/19 15 AU3 A 20 X 106 AU1 S 68 X 107 AU1 Ku 36 X 108 AU1 A 22 X 112 AU2 A 23 X 4.15 Civilutskottet 2012/13 144 CU6 Ju 1 X 2013/14 187 CU10 N 14 X 188 CU10 N 15 X 201 CU20 Ju 3 X 212 CU25 N 16 X 2014/15 122 CU6 Ju 7 X 178 CU11 Fi 11 X 180 CU10 N 29 X 2015/16 18 CU3 N 32 X 36 CU6 Ju 13 X 79 CU1 N 33 X 130 CU10 Ju 16 X 187 CU14 Ju 21 X 191 CU13 M 9 X 2016/17 133 CU6 Ju 32 X 167 CU8 N 45 X 189 CU10 Ju 32 X 209 CU12 Ju 35 X 221 CU11 Ju 38 X 234 CU15 N 50 X 275 CU13 Ju 42 X 2017/18 34 CU2 Ju 45 X 123 CU7 Ju 50 X 138 CU5 N 58 X 166 CU11 Fi 35 X 192 CU8 Ju 68 X 193 CU12 Ju 69 X 210 CU6 S 29 X 232 CU19 Ju 83 X 233 CU21 M 25 X 259 CU30 Ju 92 X 262 CU20 Ju 93 X 299 CU22 Ju 103 X 300 CU23 Ju 104 X 301 CU28 N 72 X 306 CU25 Ju 107 X 315 CU24 Ju 108 X 335 CU13 N 77 X 365 CU15 M 34 X 366 CU27 N 81 X 371 CU32 N 82 X 372 CU14 Ju 115 X 373 CU29 Ju 116 X 374 CU29 Fi 72 X 382 CU38 Ju 120 X 383 CU31 M 36 X 403 CU34 N 87 X 404 CU36 Ju 126 X 405 CU37 Ju 127 X 424 CU35 Ju 128 X 425 CU39 M 41 X 426 CU39 N 88 X 2018/19 31 CU2 N 91 X 32 CU3 Ju 138 X 43 CU4 Ju 144 X 81 CU1 Fi 102 X 82 CU1 M 44 X 83 CU1 N 95 X 4.16 Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 2015/16 231 UFöU3 UD 1 X 2016/17 107 UFöU2 UD 4 X 108 UFöU1 UD 5 X 2017/18 134 UFöU2 UD 8 X 395 UFöU4 UD 19 X 2018/19 58 UFöU1 UD 22 X 59 UFöU2 UD 23 X 4.17 Sammansatta civil- och kulturutskottet 2017/18 316 CKrU1 Ku 26 X 5 Regelbeståndet 2018 Författningar kan delas in i grundförfattningar och ändringsförfattningar. En ändringsförfattning är en författning genom vilken en annan författning ändras, ges utsträckt giltighet i tiden, sätts i kraft eller upphävs. Andra författningar är grundförfattningar. Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2019 är 4 266. Av dessa är 1 486 lagar. Motsvarande siffror per den 1 mars 2018 var 4 218, varav 1 462 lagar. Under 2018 har EU-direktiv genomförts i 63 ändringsförfattningar (39 lagar och 24 förordningar) och 27 nya grundförfattningar (17 lagar och 10 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns i ingressen till varje författning som genomför EU-direktiv. Elektronisk tillgång till EU-rätten finns framför allt i databasen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm). Regelbeståndet i SFS under perioden 2009-2019 Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i SFS under 2018 var 2 122. Av dessa författningar var 210 grundförfattningar (75 lagar och 135 förordningar m.m.). Den siffran kan jämföras med 1 347 under 2017, 1 376 under 2016 och 1 074 under 2015. Fördelningen av författningar i SFS per departement den 31 december 2018 Departement Antal författningar Lagar Förordningar Övrigt Statsrådsberedningen 11 1 9 1 Justitiedepartementet 946 475 431 40 Utrikesdepartementet 154 35 96 23 Försvarsdepartementet 97 24 72 1 Socialdepartementet 510 123 377 10 Finansdepartementet 970 456 503 11 Utbildningsdepartementet 235 25 206 4 Miljö- och energidepartementet 278 75 202 1 Näringsdepartementet 585 191 384 10 Kulturdepartementet 135 28 107 0 Arbetsmarknadsdepartementet 133 55 78 0 Övriga 236 0 4 232 Totalt 4290 1488 2469 333 Regelbeståndet hos myndigheterna 2008-2018 Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den 31 december 2018 har beräknats till ca 7900. Det innebär ett ökat antal regelrubriker jämfört med året innan. Uppgifterna i myndigheternas regelförteckningar är emellertid något osäkra. Ungefärligt antal regelrubriker per departements ansvarsområde Området Antal titlar (avrundade hundratal) Justitiedepartementet 499 Utrikesdepartementet 154 Försvarsdepartementet 100 Socialdepartementet 750 Finansdepartementet 2000 Utbildningsdepartementet 1691 Miljö- och energidepartementet 277 Näringsdepartementet 2213 Kulturdepartementet 119 Arbetsmarknadsdepartementet 97 Summa 7900 Statsrådsberedningen Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2019 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Strandhäll, Shekarabi, Ygeman, Linde, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lind Föredragande: statsminister Löfven Regeringen beslutar skrivelse 2018/19:75 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2018